RAPPORT - Härryda kommun

a04s 2011-02-17 

RAPPORT 

Härryda Kommun 

Hällingsjö vattentäkt – Teknisk beskrivning 

Uppdragsnummer 1311203.600 

Teknisk beskrivning av Hällingsjö vattentäkt för tillståndsansökan 

Göteborg 2012-11-28 

Sweco Environment AB 

Sweco 

Vatten & Miljö 

Gullbergs Strandgata 3 

Box 2203, 403 14 Göteborg 

Telefon 031-62 75 00 

Telefax 031-62 77 22 

www.sweco.se 


Org.nr 556346-0327 

säte Stockholm 

Ingår i Sweco-koncernen 

Anders Blom 

Telefon direkt 031-62 75 43 

Mobil 0703-76 85 09 

anders.blom@sweco.se

a04s 2011-02-17 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 Inledning 1 

2 Bakgrund 1 

3 Orientering 1 

3.1 Planförhållanden 2 

3.1.1 Detaljplan 2 

3.2 Distributionsområde och vattenbehov 2 

3.3 Bakgrund och motiv för ansökan 3 

3.4 Anläggningens utformning 3 

3.4.1 Brunnar 3 

3.4.2 Vattenverket 4 

3.5 Gällande tillstånd 4 

3.6 Sårbarhet och vattenskydd 4 

3.7 Höjd- och koordinatsystem 4 

4 Geohydrologiska förutsättningar 5 

4.1 Geologi 5 

4.2 Hydrologi 5 

4.3 Hydrogeologi 6 

4.4 Tillrinningsområde 6 

5 Provpumpning 8 

5.1 Resultat långtidsprovpumpning 8 

5.2 Resultat korttidsprovpumpning 11 

6 Hydrauliska egenskaper 12 

6.1 Influensområde 12 

6.2 Prognos av uttagsmöjlighet 12 

7 Påverkansområde 13 

7.1 Prognos för påverkan 13 

7.2 Prognos för påverkan i grundvattenmagasin 13 

7.3 Brunnsinventering 13 

7.4 Vattenkvalitet 14 

8 Förslag till vattenuttag 15 

9 Miljökonsekvensbeskrivning 15 


2 01 2 - 11- 28 

HÄLLINGSJÖ VATTENTÄKT – TEKNISK BESKRIVNING

a04s 2011-02-17 


10 Markåtkomst 15 

11 Kontrollprogram 15 

Bilagor 

Bilaga 1 Karta över uttagsbrunnar och observationspunkter 

Bilaga 2 Borrprotokoll 

Bilaga 3 Rapport från provpumpning av B1 

Bilaga 4 Karta påverkansområde 

Bilaga 5 Brunnsinventering 

Bilaga 6 Vattenkvalitet 


2 01 2 - 11- 28 


a04s 2011-02-17 


2 01 2 - 11- 28 


a04s 2011-02-17 

1 Inledning 


2 01 2 - 11- 28 

På uppdrag av Härryda kommun har SWECO Environment AB tagit fram en teknisk 

beskrivning av Hällingsjö vattentäkt inför tillståndsansökan för vattenuttag och 

uttagsanläggning. 

2 Bakgrund 

Hällingsjö tätort är idag i ett expansivt skede och flera nya hus byggs för tillfället i 

närheten av den befintliga vattentäkten. Genom att ersätta den befintliga vattentäkten 

med en ny längre norrut mot Gingsjön, frigörs området vid fotbollsplanen för nybyggnation. 

Dagens kommunala vattentäkt i Hällingsjö har en uttagskapacitet på 3,5 l/s, 

medan samhällets behov i dagsläget är ca 1 l/s. 

För att kunna säkerställa vattenbehovet, samt för att frigöra mark för ny bebyggelse 

ämnar Härryda kommun att flytta vattentäkten ca 600 m norrut. På den planerade platsen 

har både en undersökningsbrunn i jord och en i berg byggts, och båda har provpumpats. 

Efter analyser av tre olika provpumpningar, två i jord och en i berg, och kontroll av 

vattenkvalitén har kommunen bestämt sig för att anlägga en ny jordbrunn som ny 

dricksvattentäkt. Ytterligare en jordbrunn skall anläggas i närheten av jordbrunnen. 

Denna tekniska beskrivning ingår i ansökan om tillstånd för vattenbortledning från 

fastigheten Rydet 1:1, samt tillstånd för anläggande av kommunal dricksvattentäkt i 

Hällingsjö. Den nya vattentäkten placeras på kommunens fastighet, som tidigare 

arrenderats av en privatperson som betesmark. 

3 Orientering 

Hällingsjö samhälle ligger vid Gingsjöns södra strand, i den sydöstra delen av Härryda 

kommun, se Figur 1. Området runt Hällingsjö består främst av skogsmark på omgivande 

höjder och betesmark. 

Den nya vattentäkten är placerad strax nordost om Hällingsjö skola, se kartbilaga 1. 

HÄLLINGSJÖ VATTENTÄKT – TEKNISK BESKRIVNING 

1 (16)

a04s 2011-02-17 

2 (16) 


2 01 2 - 11- 28 

Figur 1. Hällingsjö är beläget ca 10 km öster om Landvetter. Hällingsjös nya vattentäkt ligger strax 

nordöst om samhället, söder om Gingsjön. © Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 

3.1 Planförhållanden 

Inom beräknat påverkansområde för Hällingsjös nya vattentäkt utgörs markanvändningen 

till största delen av bebyggelse, ängsmark och skogsmark. 

Det finns inga planer på förändrad markanvändning i anslutning till den nya vattentäkten 

annat än att bebyggelsen söder om befintliga vattentäkten byggs ut norrut, vilket är 

anledningen till att vattentäkten flyttas. 

3.1.1 Detaljplan 

Detaljplan finns för hela Hällingsjö samhälle. I anslutning till den nya vattentäkten i 

Hällingsjö finns enligt ÖP 2011 utbyggnadsplaner på kort sikt. 

För en mer utförlig beskrivning och kartor hänvisas till upprättad MKB för vattentäkten. 

3.2 Distributionsområde och vattenbehov 

I Härryda kommun bor ca 35 000 invånare varav ungefär ca 870 personer bor i 

Hällingsjö. Vattenförsörjningen i Härryda kommun baseras i dagsläget huvudsakligen på 

ytvattentäkten Finnsjön samt grundvattentäkterna Rävlanda och Hällingsjö. 


a04s 2011-02-17 


2 01 2 - 11- 28 

Hällingsjös befintliga vattentäkt och vattenverk försörjer Hällingsjö tätort samt Kyrkhult 

och Eriksmyst samhälle med vatten. Vattenverket har idag ca 320 anslutna personer i 

Hällingsjö, Kyrkhult och Eriksmyst samhällen. 

Vattenförbrukningen i Hällingsjö uppgick år 2009 till ca 50 m 3 /dygn (ca 0,58 l/s). 

Via två uttagsbrunnar planeras ett maximalt uttag om totalt ca 3 l/s. 

3.3 Bakgrund och motiv för ansökan 

Den vattentäkt som idag försörjer Hällingsjö med dricksvatten kommer vid den planerade 

utbyggnaden av samhället att hamna alltför tätt inpå bebyggelse. Kommunen avser därför 

att flytta vattentäkten 600 m norrut inom kommunens mark. Förutom att området vid den 

gamla täkten på det sättet lättare kan bebyggas, säkerhetsställer även kommunen att 

risknivån för vattentäkten blir fortsatt låg. 

3.4 Anläggningens utformning 

Den nya vattentäkten i Hällingsjö har projekterats med två undersökningsbrunnar, en i 

jord och en i berg. Resultaten från provpumpningarna visar att kapaciteten finns i både 

jord och berg men att vattenkvalitén i berg inte är tillfredsställande och man väljer därför 

att bygga en jordbrunn. 

Den nybyggda jordbrunnen, B1, bedöms inte kunna tillgodose vattenbehovet självt utan 

en ytterligare, kompletterande brunn kommer att anläggas i direkt anslutning till B1. Vid 

brunnarna kommer ett pumphus att byggas och ledningar att dras till nuvarande 

vattenverk. 

3.4.1 Brunnar 

Inom fastigheten Rydet 1:1 finns två provpumpningsbrunnar, en jordbrunn, B1 och en 

bergbrunn, B2. Båda har borrats under projekteringen av vattentäkten. Bergbrunnen 

planeras i nuläget inte att användas och plomberas. Under arbetet med vattentäkten har 

även ett flertal grundvattenrör borrats i området. Den planerade brunnens och rörens 

lägen återfinns i Bilaga 1. 

Brunn B1 är utförd som en undersökande 5,5”-odex borrning försedd med förlorat filter. 

Brunnsdjupet är 13,7 m under markyta. Brunnen har ett JWS filter, slitsvidd 1 mm, på 

djupet 11,7 – 13,7 m under markytan. Foderrörets diameter är 168/158 mm och filtrets 

diameter är 132/119 mm. Borrprotokoll återfinns i bilaga 2. Vattenkvalitén i jordbrunnen 

bedöms som tillfredställande med undantag för alkalinitet och pH som båda måste höjas 

innan distribution till konsumenterna. 

Funktionskontroll av brunnen B1 har utförts med två provpumpningar, se avsnitt 5. Efter 

genomförda provpumpningar och vattenbalansstudier bedöms att 3 l/s kan uttas 

kontinuerligt från akvifären, däremot inte från en brunn. Ytterligare en uttagsbrunn 

planeras därför att anläggas. 


3 (16)

a04s 2011-02-17 

4 (16) 


2 01 2 - 11- 28 

Eftersom snittförbrukningen idag uppgår till ca 1 l/s i Hällingsjö samhälle täcker 

vattentäkten det behovet, förbrukningarstoppar samt en framtida utökning av samhället. 

3.4.2 Vattenverket 

Grundvatten från befintlig vattentäkt pumpas till vattenverket i Hällingsjö som sedan 

försörjer Hällingsjö samhälle med dricksvatten. Vattenverket fungerar som en tryckstation 

med en lågreservoar med volymen 50 m 3 . Ledningsnätet saknar reservoarer. 320 

personer i Hällingsjö, Kyrkhult och Eriksmyst samhällen är anslutna till vattenverket. I 

vattenverket planeras för en justering av pH och alkalinitet. 

3.5 Gällande tillstånd 

Det finns ingen gällande vattendom för Hällingsjös nuvarande vattentäkt. 

3.6 Sårbarhet och vattenskydd 

En klassning av sårbarheten enligt Naturvårdsverket Handbok 2010:5 ger 

sårbarhetsklassen låg då vattentäkten är placerad på ler- och silt-täckta områden. 

Eftersom den hydrogeologiska utredningen för området visar att grundvattnet i täkten är i 

kontakt med Gingsjön samt på grund av de genomsläppliga jordlagren och rådande 

nivåskillnader, vilket ökar sårbarheten, bedöms den totala sårbarheten för täkten 

emellertid till måttlig. 

Utvärderingarna av provpumpningarna visade indikationer på öppen akvifär söder om 

vattentäkten vid Rb0908, vilket tyder på hög sårbarhet i det området. 

Sammantaget bedöms sårbarheten för Hällingsjös nya vattentäkt som måttlig 1 . 

För Hällingsjös nuvarande vattentäkt finns ett fastställt vattenskyddsområde. Då 

vattentäkten planeras att tas ur drift vid färdigställandet av den nya vattentäkten kommer 

befintligt vattenskyddsområdet att ersättas av ett nytt som planeras att fastställas av 

kommunfullmäktige i Härryda kommun. 

Arbetet med att ta fram ett vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för den nya 

vattentäkten pågår parallellt med tillståndsansökan. 

3.7 Höjd- och koordinatsystem 

Höjd- och koordinatmätningar av brunnar har utförts av Härryda kommun med hjälp av 

DGPS. 

Samtliga i rapporten förekommande höjduppgifter är angivna i Göteborgs höjdsystem om 

inte annat anges. Göteborgs höjdsystem (GH88) ligger 10,07 m högre än RH70. 

Samtliga i rapporten förekommande koordinater är angivna i Härrydas koordinatsystem 

om inte annat anges. 

1 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. NV 2010:5 


a04s 2011-02-17 

4 Geohydrologiska förutsättningar 


2 01 2 - 11- 28 

Sydost om Gingsjön löper en dalgång i sydlig riktning med Hällingsjö samhälle liggande 

på höjden väster om dalgången. Det nu undersökta området är beläget söder om 

Gingsjön, i norra delen av dalgången. Pumpplatsen ligger på norra delen av fastigheten 

Rydet 1:1, vilken ägs av kommunen. En karta finns bifogad i bilaga 1. 

I norr begränsas dalgången av en sand och grusavlagring upp emot Gingsjön, i väster av 

en nord-sydlig bergsrygg och mot öster av ett högre bergsområde där berget 

huvudsakligen överlagras av morän. Längs västra sidan av dalgången finns en del 

isälvsmaterial avsatt och i höjd med Hällingsjö samhälle bildar isälvsmaterialet även en 

mindre randbildning som sträcker sig ut mot öster och når nästan tvärs dalgången. 

Gingsjön i norr ligger ca 10 m högre än dalgångens markyta och i de norra delarna finns 

ett flertal källflöden och marken är mycket sank. I höjd med uttagsbrunnarna används 

marken till betesmark, medan den längre söderut, där markförhållandena är torrare, 

används till åker, bostadsområde och fotbollsplaner. 

4.1 Geologi 

En större nordsydlig krosszon i berggrunden utgör basen för dalgången. Sannolikt är det 

flera mindre sprickzoner som tillsammans bildar krosszonen, vars bredd är ca 200 m. 

Jorddjupet i dalens mitt är ca 12-15 m där det närmast berget finns ett vattenförande 

sand och gruslager. Sand och gruslagret är ca 6-7 m mäktigt och överlagras av ca 6-8 m 

silt och lera (Rb 0906 och B1). 

Längs bergskanten på västra dalsidan finns en sandavlagring som även hänger samman 

med den randbildning i norr som dämmer Gingsjön. Sandavlagringen i väster är drygt 10 

m mäktig, men med en omättad zon på ca 5-7 m beroende på dess geografiska högre 

läge eftersom berggrunden ligger högre där än i dalens mitt. 

Den nuvarande vattentäkten är belägen i den sand och grusackumulation, möjligen en 

liten randbildning, som tvärar dalgången öster om skolan. Delar av ackumulationen är 

utgrävd och den nuvarande vattentäkten, där brunnens djup är ca 15 m, ligger i södra 

utkanten av den gamla grustäkten. 

4.2 Hydrologi 

Nettonederbörden i området uppgår enligt SGU 2 till ca 500 mm/år, vilket motsvarar en 

specifik avrinning på ca 15,9 l/s*km 2 . 

Merparten av avrinningen från det nu undersökta området utgörs idag av uppträngande 

grundvatten, vilket till viss del bedöms utgöras av vatten från Gingsjön på grund av de 

genomsläppliga jordlagren, sprickzonen och rådande nivåskillnader. Dessutom 

borttransporteras det grundvatten i berg och jordlager söderut. 

2 Beskrivning till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län. SGU ser Ah nr 12, Uppsala 1999. 


5 (16)

a04s 2011-02-17 

6 (16) 


2 01 2 - 11- 28 

Från området leder en bäck och ett par diken mot söder. 

4.3 Hydrogeologi 

Hydrogeologin i berggrunden i området styrs till övervägande del av den stora 

nordsydliga sprickzon som utgör grunden för dalgången, och i vilken bergbrunn B2 är 

borrad. 

De hydrauliska egenskaperna hos bergbrunn B2 är mycket goda och sprickzonen har 

god förmåga att föra fram vatten. Huvuddelen av tillflödet till brunnen bedöms ske från 

norr genom såväl sprickzonen som ett smalare stråk av grovt friktionsmaterial i direkt 

anslutning till berget. De stora uttagsmöjligheterna från bergbrunnen indikerar att kontakt 

med Gingsjön troligen finns på något sätt. Vattenprov som tagits i samband med 

provpumpningen av bergbrunnen 2011 visar på ett stabilt grundvatten, vilket innebär att 

den förmodade kontakten med Gingsjön ligger så långt bort att ytvattnet hinner anta 

grundvattenkaraktär. 

De vattenförande sand- och grusavlagringar som utgör jorddelen av den intressanta 

akvifären i området är belägna i dalens centrala delar och upp mot västra sidan av dalen. 

I dalens centrala delar, vid jordbrunn B1 finns en övergång mellan jordakvifären och den 

övre delen av sprickzonen i berget som utgör den andra delen av akvifären. Dessa två 

akvifärdelar samspelar på ett sätt som gör dem svåra att skilja åt och som medför att det 

är olika akvifärdelar som dominerar på olika platser. I ett större perspektiv är dessa två 

akvifärdelar starkt sammanknutna och kan betraktas som en och samma akvifär. 

Omgivande bergsområden ligger betydligt högre än dalbotten och bidrar tillsammans med 

Gingsjöns höga läge till områdets naturligt höga grundvattennivå i såväl jordlager som 

berggrund. I de centrala delarna överlagras de vattenförande lagren av finkorniga 

sediment, vilket tillsammans med höga grundvattentryck gör att grundvattennivån är 

artesisk över stora delar av dalen. Några hundra meter söder om Gingsjön finns ett större 

mycket sankt område och där förekommer även källflöden. 

Öster om dalgångens centrala delar domineras jordarterna av morän. Grundvattenytan 

bedöms där ligga relativt marknära och i stora drag följa topografin. Moränens 

vattenförande förmåga är liten, och den bedöms endast ha en begränsad hydraulisk 

kontakt med sand och grusavlagringen i dalgångens lägre delar, men viss nybildning av 

grundvatten till sand- och grusavlagringen sker även i randzonen av moränen. 

4.4 Tillrinningsområde 

Tillrinningsområdet för vattentäkten begränsas topografiskt åt väster av en bergsrygg 200 

m från vattentäkten och åt öster av moränklädd berggrundsbetingad höjd med högsta 

punkterna ca 400 m från vattentäkten. 

En del av tillrinningen sker från Gingsjön och dess tillrinningsområde genom det naturliga 

flöde av vatten som sker genom grusavlagringen som dämmer Gingsjön från ca 400 m 

uppströms uttagsområdet. Strömningstiden från Gingsjön för uttaget 3 l/s fram till 


a04s 2011-02-17 


2 01 2 - 11- 28 

vattentäkten kan beräknas till ca 130 dygn genom att nyttja Darcy´s lag och kompensera 

för sänktrattens utbredning för angivet konstant uttag. 


7 (16)

a04s 2011-02-17 

5 Provpumpning 

8 (16) 


2 01 2 - 11- 28 

Två provpumpningar (se bilaga 3) av jordbrunnen B1 har genomförts 2011/2012. Under 

provpumpningarna gjordes normalt uttag ur Hällingsjös befintlig vattentäkt med ca 1 l/s. 

Avståndet mellan vattentäkterna är så stort att de inte bedöms påverka varandra vid 

brunnslägena, men däremot är det sannolikt att influensområdena delvis överlappar 

varandra. 

Den första provpumpningsperioden, långtidsprovpumpningen, inleddes 2011-05-11 kl. 

10:30 med ett pumpflöde på drygt 2 l/s. Det gav en avsänkning i brunnen på drygt 7 

meter efter ett dygn. 

Pumpningen pågick som planerat fram till natten mot 2011-05-13 då avsänkningen i 

jordbrunn B1 hastigt ökade till 11,39 meter, den nivå vid vilket pumpen sörplar. Flödet var 

vid närmaste mätning därefter ca 1,7 l/s. Orsaken till den plötsliga ökningen i avsänkning 

är troligen att formationsfiltret kollapsat. Beslut togs dock att fortsätta pumpningen så 

länge flödet inte sjönk under 1,5 l/s. Pumpningen fick sedan fortsätta till 2011-06-21 kl. 

10:00 då pumpen stoppades och återhämtningsperioden påbörjades. Mätningar under 

återhämtningsperioden pågick fram till och med 2011-07-05. Avsänkningen och 

återhämtningen mättes med tryckgivare. 

Pumpen startades åter 2011-07-07 för att fortsatta kontrollen av vattenkvalitetsutvecklingen. 

Den andra provpumpningen, korttidsprovpumpningen startades 2012-09-10. Initialt 

utfördes pumpningen med flödet 2,1 l/s. Efter två dygn gjordes ett platsbesök varvid 

pumpen visade sig ha avsänkt vattennivån i brunnen så att den sörplade luft. Flödet 

kunde uppmätas till 1,8 l/s varefter det justerades ner till 1,6 l/s. Genom denna justering 

av flöde steg nivån i jordbrunn B1 till drygt 1 m över pumpens intagssil. 

Korttidsprovpumpningen pågick totalt i totalt 4 dygn fram till 2012-09-14 kl. 10:10 då 

pumpen stoppades och återhämtningsförloppet inleddes. Mätningar under 

återhämtningen fortgick i 3 dygn fram till 2012-09-17 då all utrustning hämtades in. 

5.1 Resultat långtidsprovpumpning 

Nivåobservationerna visar att utförd långtidsprovpumpning av jordbrunn B1 gav en tydlig 

och god respons i de närmaste rören, att påverkan minskar med avståndet och att 

observationspunkter långt bort inte påverkas alls. Långtidsprovpumpningen har således 

fungerat bra och utbildandet av en sänktratt kunde tydlig följas. 

En nedåtgående trend finns i magasinet redan innan provpumpningens början. 

Långtidsprovpumpningen resulterade i en mycket tydlig och god respons i rören Rb0906 

och Rb 0907. Långtidsprovpumpningen gav även i viss påverkan på grundvattennivån i 

rören Rb 0901 samt Rb 0908. Det är osäkert om någon påverkan sker på 

grundvattennivåerna i rören Rb 0904, Rb 0909, Rydet 1:4 (se kommentar i figurtext) och 

VT1. Någon påverkan på grundvattennivån i Rb 0910, Rb 0911 och Rb 0912 samt 


a04s 2011-02-17 


2 01 2 - 11- 28 

Villingsgärde 1:22 kunde inte noteras. En sammanställning av uppmätta data från 

genomförd provpumpning redovisas grafiskt i Figur 2. 

Figur 2. Sammanställning av tryckgivarmätta grundvattennivåer, pumpflöde samt nederbörd under 

provpumpningsperioden. 

Gingsjöns vattennivå under provpumpningsperioden finns med i Figur 2, liksom 

grundvattennivån vid Villingsgärde 1:22, en fastighet öster om vattentäkten, se bilaga 1. 

Både dessa ligger påtagligt högre än övriga vattennivåer i området. 

En avsänkning i bergbrunn B2 med ca 0,4 m noteras vid pumpning ur jordbrunn B1. En 

viss påverkan från provpumpningen i jordbrunn B1 kan även tydas i bergbrunnen på 

Villingsgärde 1:10. 

Mätningarna under förmätningsperioden visar grundvattennivåerna i magasinet innan 

provpumpningen påbörjas. I detta område kan konstateras en kraftig gradient från norr 

mot söder, där Gingsjöns höga vattennivå relativt dalgångens botten sannolikt är 

orsaken. I Figur 3 visas grundvattennivåer i jord 2011-05-11, d.v.s. före pumpstart. 


9 (16)

a04s 2011-02-17 

10 (16) 


2 01 2 - 11- 28 

Figur 3. Grundvattennivåer 2011-05-11, före pumpstart. Interpolerade grundvattennivåer där 

effekter från befintlig vattentäkt nära VT1 inte beaktats. 

Avsänkningen i jordlagren vid pumpstopp visas i Figur 4. Formen på avsänkningskurvan 

indikerar jord-akvifärens långsmala form som följer dalgångens utbredning. 

Avsänkningstratten begränsas i väster av berggrunden som går i dagen, och i öster av 

moränavlagringen. Mot norr begränsas avsänkningstratten av Gingsjön, vars vattenyta 

ansatts som hydraulisk begräsning för möjlig grundvattensänkning. 


a04s 2011-02-17 


2 01 2 - 11- 28 

Figur 4. Avsänkning vid pumpstopp 2011-06-21 efter trendkorrigering. Avsänkningstratten från 

befintlig vattentäkt visas inte. 

5.2 Resultat korttidsprovpumpning 

Genomförd korttidsprovpumpning gav bra respons i omgivande akvifär och utbildandet av 

en avsänkningstratt kunde följas på ett bra sätt. 

Avsänkningen i uttagsbrunnen kunde efter 4 dygn mätas till 9,2 m för ett uttag om 1,6 l/s. 


11 (16)

a04s 2011-02-17 

6 Hydrauliska egenskaper 

12 (16) 


2 01 2 - 11- 28 

Utvärderingen av provpumpningen gjordes med avseende på transmissivitet och 

magasinskoefficient. Programvaran Aqtesolv 3 version 4.50 har använts vid utvärderingen. 

Transmissiviteten ska ses som ett mått på grundvattenmagasinets förmåga att leda fram 

vattnet till en brunn. Magasinskoefficienten är ett mått på magasinets förmåga att släppa 

ifrån sig vatten vid en trycksänkning, d.v.s. vid ett uttag av grundvatten. 

Observationerna i jordakvifären som består av de lösa jordlagren indikerar relativt goda 

förhållanden i akvifären. De kvartära avlagringarna närmast jordbrunnen B1 har en 

transmissivitet i storleksordningen 3 · 10 -4 m 2 /s. Beräknade magasinskoefficienter 

indikerar slutna förhållanden i området närmast brunnen medan mer öppna förhållanden 

synes råda längre söderut, vilket också bekräftas av utförda undersökningsborrningar. 

En avsänkningsanalys av vattennivån i uttagsbrunnen ger en transmissivitet T av 2,8·10 -4 

m 2 /s . 

6.1 Influensområde 

För ett kontinuerligt uttag om 3 l/s kan influensområdet beräknas till ca 350 m, och det 

praktiska influensområdet (avsänkning 0,3 m) till ca 280 m. 

Se även avsnitt 7, Påverkansområde. 

6.2 Prognos av uttagsmöjlighet 

Om Thiems brunnsekvation för slutna akvifärer nyttjas kan maximalt uttag från akvifären 

för en given avsänkning beräknas. Om detta görs för området vid jordbrunn B1 med en 

maximal möjlig avsänkning på 10 m (g.v.y. = m.y.(markytan) och djup ca 10 m till 

vattenförande lager) kan maximalt kontinuerligt vattenuttag från vattentäkten beräknas 4 

till ca 1,6 l/s. Detta uttag är beräknat för T=2,2 *10 -4 m 2 /s vilket anses representativt för ett 

område en bit ut från uttagsbrunnen, och därmed begränsande av uttagsmängd. 

Hur stor del av den vattenmängd som akvifären maximalt medger uttag för, som går att ta 

ut från en (1 st) brunn avgörs således av hur brunnen utformas med hänsyn till geologi 

och hydrogeologi. 

3 Utvecklad av HydroSOLVE, Inc. I USA. 

4 Provpumpning som geohydrologisk undersökningsmetodik. BFR R66:1991 


a04s 2011-02-17 

7 Påverkansområde 


2 01 2 - 11- 28 

Påverkansområdet har beräknats för ett kontinuerligt uttag av grundvatten, 3 l/s. För 

jordbrunnar kan normalt ansättas att en avsänkning om 0,3 m kan tålas och för 

bergbrunnar 1 m. Utifrån detta har praktiska influensområdets utbredning beräknats. 

7.1 Prognos för påverkan 

Från genomförd långtidsprovpumpning kan influensområdet för den praktiska påverkan 

med 0,3 meters avsänkning för ett kontinuerligt uttag om 1,5 l/s vid jordbrunn B1 

bedömas till 200 m genom att en avstånd/avsänkningsanalys genomförs med 

utgångspunkt från data från genomförd provpumpning. 

För ett kontinuerligt uttag om 3 l/s kan praktiska influensområdet, som visas i Bilaga 4, 

därför beräknas till ca 280 m, se grafer och beräkningar i bilaga 3. 

7.2 Prognos för påverkan i grundvattenmagasin 

Sannolikt så hämtar brunn B1 vattnet från ett tunnare grus- och sandlager i direkt 

anslutning till berget och den sprickzon som genomkorsar området, liksom från övre 

delen av sprickzonen. Det indikeras av att pumpningen i jordbrunn B1 ger en liten, men 

tydlig, påverkan på bergbrunnen på Villingsgärde 1:10, samt på B2. 

Genomförd långtidsprovpumpning av jordbrunnen B1 med flödet 1,5 – 1,7 l/s har endast 

marginellt påverkat jordbrunnen på fastigheten Rydet 1:4. Bedömningen är därmed att ett 

uttag av 1,5 l/s inte påverkar jordbrunnarna i närområdet, samtidigt som Rb0901 

påverkats ca 0,4 m. Eftersom Rb0901 ligger på ungefär samma avstånd från 

uttagsbrunnen som Rydet 1:4 så bedöms avsänkningen där inte bli större än för Rb0901. 

För ett kontinuerligt uttag om 3 l/s bedöms påverkan vid Rb0901 bli ca 0,8 m och därför 

uppskattas påverkan på brunnen Rydet 1:4 till högst 1 m. Som grund för att denna 

uppskattning inte är för liten ligger att Rydet 1:4 endast påverkades marginellt vid 

genomförd långtidsprovpumpning. 

Påverkan på andra brunnar än Rydet 1:4 och Villingsgärde 1:10 bedöms inte ske. Viss 

påverkan kommer sannolikt ske även på brunnen Kyrkhult 3:1. Denna brunn har dock 

inte varit tillgänglig för observationer. 

Området närmast uttagsbrunnen kommer att påverkas genom en lägre grundvattennivå i 

jordlagren. 

7.3 Brunnsinventering 

En brunnsinventering genomfördes sommaren 2010 inför provpumpningen av 

bergbrunnen, B2, inom en radie av 800 m från vattentäkten. 

Brunnsinventeringen omfattar 70 fastigheter, varav 26 stycken angivit att de har någon 

form av brunn. 20 stycken av dessa fastigheter valdes ut för besök men kontakt erhölls 

bara med 13 stycken som därefter besöktes för dokumentation av brunnarna. 


13 (16)

a04s 2011-02-17 

14 (16) 


2 01 2 - 11- 28 

De besökta brunnarna utgörs främst av bergborrade brunnar, men även ett fåtal grävda. 

Risken för påverkan på andra vattentäkter i området vid kontinuerligt uttag om 3 l/s 

bedöms som mycket liten, men kan inte uteslutas. 

Vid inventeringen besöktes 13 st brunnar, vars lokalisering visas i Bilaga 5. 

Tabell 1. Sammanställning över brunnar vid Hällingsjö vattentäkt. 

Fastighet Brunnstyp Avstånd 

brunn [m] 


Djup [m] 

Lodad 

GV-yta [m] 

Användningstyp 

Hällingsjö 1:27 2 st borrade 250 46 ; 160 - Bergvärme 

Kyrkhult 2:1 Grävd 400 5 2,5 Dricksvatten 

Kyrkhult 2:3 Borrad 350 60 6,4 Dricksvatten 

Kyrkhult 2:7 Grävd 350 5,4 3,5 Dricksvatten 

Kyrkhult 3:1 Grävd 200 ? 1,45 Dricksvatten 

Smedstorp 8:3 Borrad 500 ? 19,1 Dricksvatten 

Smedstorp 8:4 Borrad 700 ? 20,9 Dricksvatten 

Smedstorp 8:5 Borrad 450 ? - Dricksvatten 

Smedstorp 8:16 Berg 550 90 - Dricksvatten 

Smedstorp 10:1 Borr + gr 450 20 2-3 Dricksvatten 

Villingsgärde 1:10 1 gr 250 ? 1,98 Dricksvatten 

Villingsgärde 1:18 Borrad 300 55 2,39 Dricksvatten 

Villingsgärde 1:22 Grävd 200 ? 0,77 Dricksvatten 

Utöver ovan nämnda fastigheter där brunnarna har dokumenterats så finns sannolikt 

andra fastigheter som av okänd orsak inte svarat på utskickad enkät men där det 

förmodligen finns grävda brunnar. 

7.4 Vattenkvalitet 

Vattenprover från brunn B1 har tagits 4 gånger. Vattenproverna har analyserats med 

avseende på bakterieinnehåll samt fysikaliska och kemiska parametrar inklusive metaller, 

petroleumprodukter och pesticider. Resultatet från vattenanalyserna presenteras i 

bilaga 6. 

Vattnet uppvisar god kvalitet, med låga järn- och manganhalterna, liksom låga 

kvävehalter. Halten av TOC ligger nära runt 1,5 mg/l, vilket är bra. Konduktiviteten visar 

på normala värden för ett grundvatten. Halterna av analyserade bakterier, 

mikroorganismer och svampar ligger alla under detektionsgränserna för respektive analys 

förutom i ett prov. Detta prov togs samtidigt som tre andra prov vilka inte uppvisar några 

halter, det prov som uppvisar förekomst bedöms därför ha blivit kontaminerat antingen vid 

provtagning eller vid analys.

a04s 2011-02-17 


2 01 2 - 11- 28 

Turbiditeten är något hög och svagt ökande, något som sannolikt beror på att 

undersökningsbrunnen, B1, inte har en optimal utformning med avseende på omgivande 

geologi. Alkaliniteten är något låg och bör justeras uppåt vid en framtida 

dricksvattenberedning. Även pH är något lågt. Det är inte troligt att luftning räcker utan 

tillsats av annat alkaliniseringsmedel kan bli nödvändigt. 

Den halt av BAM som noterats (0,01 μg) nära analysgränsen bedöms inte utgöra något 

problem för framtida vattenberedning eller nyttjande av vattentäkten eftersom gränsvärdet 

är 0,1 μg/l. Halten bör dock följas upp inom ramen för normal kontroll av vattenkvaliteten. 

8 Förslag till vattenuttag 

Hällingsjös nya vattentäkt är planerad som ersättning för nuvarande vattentäkt i 

Hällingsjö, då området där den är placerad ligger i ett planerat utbyggnadsområde. De 

hydrogeologiska förutsättningarna i Hällingsjö medger det planerade uttaget 3 l/s av 

grundvatten. 

Härryda kommun yrkar att: 

- för kommunal vattenförsörjning, från planerade uttagsbrunnar, på fastigheten 

Rydet 1:1 bortleda grundvatten intill en mängd av 94 608 m 3 /år, motsvarande i 

genomsnitt 259,2 m 3 /dygn (3 l/s). 

- bibehålla och färdigställa uttagsbrunn, B1. 

- anlägga ytterligare uttagsbrunn. 

9 Miljökonsekvensbeskrivning 

Miljökonsekvensbeskrivningen finns redovisad i en separat handling. 

10 Markåtkomst 

Fastigheten för vattenverksområdet och brunnarna B1, B2 och planerad B3, Rydet 1:1, 

ägs av Härryda kommun. Marken arrenderas idag ut som betesmark men detta avtal 

kommer att sägas upp. 

11 Kontrollprogram 

Kontrollprogram utformas i samråd med Länsstyrelsen efter det att tillståndet vunnit laga 

kraft. Uppföljning och revidering utförs första gången efter 2 år i samråd med 

länsstyrelsen. 

Följande parametrar föreslås som minst ingå i kontrollprogrammet: 

- Grundvattennivån mäts i minst 5 stycken representativa observationsrör en 

gång/månad. 

- Grundvattennivån mäts i ett par privata brunnar en gång/månad. 


15 (16)

a04s 2011-02-17 

16 (16) 


2 01 2 - 11- 28 

- Uttagen vattenmängd registreras kontinuerligt och dygnsvärden sparas en 

gång/månad. 

Vattenprov ur vattentäkten tas med frekvens och analysomfattning enligt gällande 

föreskrifter från Livsmedelsverket. 

SWECO Environment AB 

Vattenresurser i Göteborg 

Emelie Arnoldsson Anders Blom Helen Eklund 

Civilingenjör Hydrogeolog Kvalitetsgranskning 


#0 

!. 

!. 

!. !. 

!. 

!. 

!.!. 

!. 

!. 

!. 

!. 

!. "/ !. !. !. 

"/ 

!. !. 

!. 

!. 

Teckenförklaring 

Fastighetsgräns 

Bilaga 1 

Översiktskarta 

"/ Ny vattentäkt 

"/ Befintlig vattentäkt 

#0 Vattenverk 

!. Observationspunkter 

! Kommungräns 

Uppdragsnr: 1311203600 

¹ 

Datum: 2012-11-19 

Skala: 1:7 000 

0 75 150 300 

m

Protokoll för markundersökning 

Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt 

Hällingsjö ny vattentäkt 1311203000 

Plats Koordinatangivelse 

Härryda kommun X = 6389017 Y = 

Datum Tid Ansvarig provtagare Sign. Medverkande 

2009-11-17 

Lars Johansson Mikael 

Vara Brunnsborrning AB 

Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] 

G.V.rör: Vanligt stål Punktens läge (beskrivning, kartskiss etc): 

Filterspets: RF JWS 2m 1mm 

Skyddsrör: Låst lock, mutter 

Tätning: 

(Bentonitpellets, nivåer, mängder etc.) 

Zrök = 78.30 Zmy = + 

1,5 m 

2,0 m 

Z ruk = + GV murök = 

Nivå 

[m] 

13,2 m 

1 mm slits 

JWS 

15,2 m 

158 

168 

119 132 

V Mindre god vattenföring 

VV God vattenföring 

VVV Mycket god vattenföring 

KE Vattnet klarnar ej 

KL Vattnet klarnar långsamt 

K Vattnet klarnar snabbt 

Jordart 

(enl SGF) Vattenföring [l/s] Anmärkningar 

0 - 7 Jord, silt 

7 - 8 leSa 

8 - 9 leSa 

9 - 10,5 leSa 

10,5 - 11,0 saGr 

11,0 - 11,5 saGr 

11,5 - 12,0 saGr Filter placerat 

12,0 - 13,0 saGr på 11,70 - 13,70 

13,0 - 14,0 Berg? 4,5 l/s uppmätt Uppsprucket berg ? 

14,0 - 15,0 Berg vid blåsning 

B1 

176513 

Bilaga 2





Härryda kommun X = Y = 


2009-11-18 

Skyddslock: 

Foderrör 

Tätning: 

Bergbrunn 

Gradning 

Zrök = 78.70 Zmy = + 

Lars Johansson Mikael Johnsson 


Material 



15 m 

19,5 m 


Jord KE Vattnet klarnar ej 

Berg 

85 m 



101,5 m 


Nivå 

[m] 

Låst lock, mutter 

Stål 18 m 168/158 mm 

Cementtätning övergång jord/berg 

Bergbrunn 100 m djup diam 140 mm 

20° från lod mot 270°N 

1,5 m 

Punktens läge (beskrivning, kartskiss etc): 

Jordart 


0 - 9 Sa, Si, Le 

9 - 10 Block 

10 - 15 saGr 

15 - 18 Berg 

21 - 22 V Flisigt berg 

27 V 

29 - 46 Ljust finkorningt berg 

46 - 48 V Mörkare berg 

52 - 58 V Leromvandlat berg 

63 - 66 

66 VV 

73 VV 

91 VV 

100 Totalt 6 l/s mätt genom 

blåsning 

B2 

Bilaga 2







2009-05-14 




G.V.rör: Stål 2"-rör Punktens läge (beskrivning, kartskiss etc): 

Filterspets: Stål + Krysspets 

Skyddsrör: Låst lock, 4 mm 

Tätning: 


Zrök = 87.48 Zmy = + 

1 m 

1,0 m 


Nivå 

[m] 

11 m 

6 mm 

hål + krysspets 

12,8 m 







Jordart 


0 - 3 jord/saGr 

3 - 4 lesaGr 

4 - 5 sisaGr Lerklumpar, hårdborrat 

5 - 6 grSa Hårdborrat 

6 - 7 fSa 

7 - 8 fSa Någon sten, fukt 

8 - 9 Sa V Fukt 

9 - 10 grSa VV 10 l/min 

10 - 11 saGr VV 14 l/min 

11 - 12 grSa V 2 l/min 

12 - 12,8 grSa V 2 l/min Väldigt hårt, går ej att dra 

~ 12,8 Berg Stopp mot block eller berg 

52 

60 

50 60 

7.76 2009-06-01 

Rb0901 

Bilaga 2







2009-05-14 







Tätning: 


Zrök = 84.86 Zmy = + 

1 m 

1,0 m 


Nivå 

[m] 

5,7 m 

6,7m 

6 mm 


50 60 







5.85 2009-06-01 

Jordart 


0 - 3 jord/grSa 

3 - 4 saLe Fukt 

4 - 5 saLe Fukt 

5 - 6 siSa V Väldigt lite flöde 

6 - 6,7 fSa V Väldigt lite flöde 

6,7 Berg Stopp mot block eller berg 

52 

60 

Rb0902 

Bilaga 2







2009-05-14 






Skyddsrör: Röret borttaget ! 

Tätning: 


Z rök = Z my = 

X m 

1,0 m 


Nivå 

[m] 

X m 

X m 

6 mm 


52 







Jordart 


60 

50 60 

Rb0903 

Bilaga 2 

0 - 3 saLe 

3 - 4 sisaLe siltig sand lera? 

4 - 5 siSa 

5 - 6 fSa 

6 - 6,8 mSa V 1 l/min sand lite grus. Uppdragning 


OBS ! Röret borttaget på fastighetsägarens begäran.







2009-08-21 

Lars Johansson Anders 






Tätning: 


Zrök = 82.36 Zmy = + 

1 m 

1,0 m 


Nivå 

[m] 

5,8 m 

8 mm 


6,8 m 

52 

50 60 







4.50 2009-08-21 

Jordart 


0 - 2,2 Jord, gr sa 

2,2 - 3,2 Jord, gr sa 

3,2 - 4,2 grleSa 

4,2 - 5,2 salegr Lite flöde 

5,2 - 5,8 saGr V KE Lite flöde, stänger ej helt 


Djup i rör lodat till 6,52 m 2009-08-21 

60 

Rb0904 

Bilaga 2





Härryda kommun X = 6389044 Y = 176440 


2009-08-21 







Tätning: 


Zrök = 78.22 Zmy = + 

1 m 

1,0 m 


Nivå 

[m] 

5,2 m 

8 mm 


6,2 m 







Jordart 


0 - 3,2 Le 

3,2 - 4,2 Le 

4,2 - 4,7 Le 

4,7 - 5,2 fSa V KE Lite flöde, stänger ej. 


52 

60 

50 60 

77.70 2011-04-12 

Djup lodat till 5,40 m 2009-08-21 

Rb0905 

Bilaga 2







2009-08-21 







Tätning: 


Zrök = 77.92 Zmy = + 

1 m 

1,0 m 


Nivå 

[m] 

11,5 m 

8 mm 


12,5 m 

52 







Jordart 


0 - 2,2 saLe 

2,2 - 3,2 saLe 

3,2 - 4,2 Le Torr 

4,2 - 5,2 Le Blöt 

5,2 - 6,2 siLe V Mycket material med upp 

6,2 - 7,2 fSa V Mycket material med upp 

7,2 - 8,2 fSa V Lerlinser, mycket material med upp 

8,2 - 10,2 leSa V 

10,2 - 11,5 grSa VVV 72 l/min KL 


60 

50 60 

77.29 2011-04-12 


Rb0906 

Bilaga 2







2009-08-24 







Tätning: 


Zrök = 78.05 Zmy = + 

1 m 

1,0 m 


Nivå 

[m] 

6,9 m 

7,9 m 

8 mm 

hål + spets 2 st 

52 

50 60 







77.02 2011-04-12 

Jordart 


0 - 1,2 saLe 

1,2 - 5,2 Le Halvtorr 

5,2 - 5,9 Le Blöt 

5,9 - 6,2 grSa V 

6,2 - 6,9 grSa VV 12 l/min KL 



60 

Rb0907 

Bilaga 2







2009-08-24 







Tätning: 


Zrök = 83.76 Zmy = + 

1 m 

1,0 m 


Nivå 

[m] 

10,2 m 

8 mm 


11,2 m 

50 60 







8,85 2009-08-24 

Jordart 


0 - 3,2 Le, Gr, Sa 

3,2 - 4,2 Le, Gr, Sa 

4,2 - 5,2 Le, Sa Hårdborrat 

5,2 - 6,2 St, Sa, Gr Hårdborrat 

6,2 - 7,2 St, Sa, Gr Hårdborrat 

7,2 - 8,2 St, Sa, Gr Fukt 

8,2 - 9,2 Sa, Gr 

9,2 - 10,2 grSa, fSa V KE Lite flöde, stänger ej 

10,2 Stopp Stopp mot block eller berg 

Filterröret sannolikt krökt. 

Djup lodat till 10,15 m 

52 

60 

Rb0908 

Bilaga 2







2009-08-24 







Tätning: 


Zrök = 81.11 Zmy = + 

1 m 

1,0 m 


Nivå 

[m] 

11,2 m 

8 mm 


12,2 m 







Jordart 


0 - 3,2 saGr 

3,2 - 4,2 saGr 

4,2 - 5,2 saGr 

5,2 - 6,2 Gr Fukt 

6,2 - 7,2 saGr V Lite flöde 


8,2 - 9,2 grSa V Lite flöde, mycket sand 

9,2 - 10,2 Sa V Lite flöde, mycket sand 

10,2 - 11,2 Sa VV KL Stänger 


52 

60 

50 60 

6,19 2009-08-24 

Djup lodat till 12 m 2009-08-24 

Rb0909 

Bilaga 2







2009-08-25 







Tätning: 


Zrök = 77.05 Zmy = + 

1 m 

1,0 m 


Nivå 

[m] 

8,2 m 

8 mm 


9,2 m 

50 60 







2.95 2009-08-25 

Jordart 


0 - 3,2 Gr, Sa, Le Fukt 

3,2 - 4,2 Sa, Gr Fukt 


5,2 - 6,2 saGr V Någon sten, lite flöde 

6,2 - 7,2 saGr V Någon sten, lite flöde 

7,2 - 8,2 saGr VV 9 l/min KL Stänger 


52 

60 


Rb0910 

Bilaga 2







2009-08-25 







Tätning: 


Zrök = 77.49 Zmy = + 

1 m 

1,0 m 


Nivå 

[m] 

6,2 m 

8 mm 


7,2 m 







Jordart 


0 - 3,2 saLe Lite flöde 

3,2 - 4,2 sigrLe Inget flöde 

4,2 - 5,2 grSa, V Inget flöde 

5,2 - 6,2 Sa, Gr VV 6 l min K Stänger 


52 

60 

50 60 

3.18 2009-08-25 

Djup lodat till 7,12 m 

Rb0911 

Bilaga 2







2009-08-25 







Tätning: 


Zrök = 78.42 Zmy = + 

1 m 

1,0 m 


Nivå 

[m] 

11,7 m 

8 mm 


12,7 m 







Jordart 


0 - 3,2 Gr, Sa Block på 2 m 

3,2 - 4,2 saGr Lite flöde 



6,2 - 7,2 grSa V 

7,2 - 8,2 grSa V 

8,2 - 9,2 grSa V 

9,2 - 10,2 grSa V 

10,2 - 11,2 grSa V 6 l/min KE 

11,2 - 11,7 grSa VV 18 l/min KE 


52 

60 

50 60 

4.02 2009-08-25 


Rb0912 

Bilaga 2

a04s 2010-05-18 


Härryda kommun 

Hällingsjö vattenprospektering 

Uppdragsnummer 1311203000 

Provpumpning Hällingsjö vattentäkt - Jordbrunn B1 – 2011 och 2012 

REVIDERAD 2012-11-07 

Göteborg 2011-10-19 


Vattenresursgruppen i Göteborg 

Sweco 



Telefon 031-62 75 00 

Telefax 031-62 77 22 

www.sweco.se 


Org.nr 556346-0327 



Torbjörn Forsmark 


Mobil 0734-12 26 46 

torbjorn.forsmark@sweco.se

a04s 2010-05-18 


1 Inledning 1 

2 Områdesbeskrivning 1 

2.1 Geologi 2 

2.2 Hydrogeologi 2 

2.3 Tillrinningsområde 3 

2.4 Hydrologi 3 

3 Tidigare undersökningar 3 

4 Genomförande 4 

4.1 Långtidsprovpumpning 2011 4 

4.1.1 Vattenprovtagning 5 

4.2 Korttidsprovpumpning 2012 5 

4.3 Höjd och koordinatsystem 5 

5 Resultat långtidsprovpumpning 2011 5 

5.1 Långtidsprovpumpning 5 

5.2 Vattenanalyser 12 

6 Utvärdering långtidsprovpumpning 2011 13 

7 Resultat korttidsprovpumpning 2012 15 

8 Utvärdering korttidsprovpumpning 2012 16 

9 Hydrauliska beräkningar 17 

9.1 Transportmöjlighet 17 

9.2 Läckage 17 

9.3 Vattenbalans 18 

9.4 Influensområde 19 

9.5 Praktiska influensområdet 19 

9.6 Påverkan på akvifären 20 

9.7 Vattenkvalitet 20 

10 Diskussion 20 

11 Slutsatser 21 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 

HÄLLINGSJÖ VATTENPROSPEKTERING


Bilagor: 

Bilaga 1 Karta 

Bilaga 2 Jordbrunn B1 

Bilaga 3 Avsänkningsdiagram 

Bilaga 4 Vattenanalyser 

Bilaga 5 Koordinater provpunkter 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


a04s 2010-05-18 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


1 Inledning 

Härryda kommun söker ny vattentäkt för Hällingsjö samhälle. På uppdrag av Härryda 

kommun har SWECO utfört undersökningsborrningar i totalt 13 punkter, utfört seismik i 

två profiler samt utfört två provpumpningsbrunnar, en i jord (B1) och en i berg (B2). 

Jordbrunn B1 är utförd som en undersökande 5,5”-odex borrning försedd med förlorat 

filter. Djupet på brunnen är 13,7 m under markyta och brunnen har JWS filter, slitsvidd 1 

mm, på djupet 11,7 – 13,7 m under markytan. Diametern hos foderröret är 168/158 mm 

och hos filtret 132/119 mm. 

Bergbrunn B2 i berget utfördes med 5,5”-odex ner till djupet 100 m. Foderröret borrades 

ner 3 m i berget. Bergbrunnen provpumpades sommaren 2010 och en beräkning av 

kapaciteten visade på en kontinuerlig uttagsmöjlighet om minst 3 l/s. Vattnet i 

bergbrunnen håller en god kvalitet med undantag för järn och mangan. Pilotförsök 

genomfördes senhösten 2010 för att rena vattnet från järn och mangan med en 

bioreaktor, men med otillfredsställande resultat. 

Beslut fattades därför våren 2011 att gå vidare med jordbrunnsalternativet. För att 

undersöka om jordakvifären klarar ett kontinuerligt uttag i storleksordningen 2 l/s har en 

långtidsprovpumpning utförts under sommaren 2011 i jordbrunnen B1. Under 

långtidsprovpumpningen rasade formationsfiltret runt jordbrunn B1 samman. Ett försök till 

rensning av brunnen B1 utfördes 2012-08-01. För att kontrollera resultaten av rensningen 

och för att verifiera att den plötsliga nedgången i kapacitet vid långtidsprovpumpningen 

inte berodde på en lokal volymstömning så har en kompletterande korttidsprovpumpning 

utförts. 

Föreliggande rapport beskriver genomförande och resultat av långtidsprovpumpningen 

2011 samt korttidsprovpumpningen 2012. 

2 Områdesbeskrivning 

Sydost om Gingsjön löper en dalgång i sydlig riktning med Hällingsjö samhälle liggande 

på höjden väster om dalgången. I norr däms dalgången mot Gingsjön av en sand och 

grusavlagring. Det nu undersökta området är beläget söder om Gingsjön samt i norra 

delen av dalgången, med pumpplatsen belägen på norra delen av fastigheten Rydet 1:1, 

vilken ägs av kommunen. En karta finns bifogad i bilaga 1. 

I norr begränsas dalgången, som tidigare nämnts, av en sand och grusavlagring upp 

emot Gingsjön, i väster av en nord-sydlig bergsrygg och mot öster av ett allmänt högre 

bergsområde där berget huvudsakligen överlagras av morän. Längs västra sidan av 

dalgången finns en del isälvsmaterial avsatt och i höjd med Hällingsjö samhälle bildar 

isälvsmaterialet även en mindre randbildning som sträcker sig ut mot öster och når 

nästan tvärs dalgången. 

Gingsjön i norr ligger ca 10 m högre än dalgångens markyta och i de norra delarna finns 

ett flertal källflöden och marken är mycket sank. I höjd med uttagsbrunnarna används 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 

HÄLLINGSJÖ VATTENPROSPEKTERING 

1 (22)

2 (22) 

marken till betesmark, medan den längre söderut, där markförhållandena är torrare, 

används till åker, bostadsområde och fotbollsplaner. 

2.1 Geologi 

En större nordsydlig krosszon i berggrunden utgör basen för dalgången. Sannolikt är det 

flera mindre sprickzoner som tillsammans bildar krosszonen, vars bredd är ca 200 m. 

Jorddjupet i dalens mitt är ca 12-15 m där det närmast berget finns ett vattenförande 

sand och gruslager. Sand och gruslagret är ca 6-7 m mäktigt och överlagras av ca 6-8 m 

silt och lera (Rb 0906 och B1). De lokala geologiska variationerna är stora. 

Längs bergskanten på västra dalsidan finns en sandavlagring som även hänger samman 

med den randbildning i norr som dämmer Gingsjön. Sandavlagringen i väster är även den 

drygt 10 m mäktig, men med en omättad zon på ca 5-7 m beroende på det högre läget 

eftersom berggrunden ligger högre där än i dalens mitt. 

Den nuvarande vattentäkten är belägen i den sand- och grusackumulation, möjligen en 

liten randbildning, som tvärar dalgången öster om skolan. Delar av grusavlagringen har 

använts som grustäkt och är delvis utgrävd. Den nuvarande vattentäkten, där brunnen 

djup är ca 15 m djup, ligger i södra utkanten av den före detta grustäkten. 

2.2 Hydrogeologi 

Hydrogeologin i berggrunden i området styrs till övervägande del av den stora 

nordsydliga sprickzon som utgör grunden för dalgången, och i vilken bergbrunn B2 är 

borrad. 

De hydrauliska egenskaperna hos bergbrunn B2 är mycket goda och sprickzonen har 

god förmåga att föra fram vatten. Huvuddelen av tillflödet till brunnen bedöms ske från 

norr genom såväl sprickzonen som ett smalare stråk av friktionsmaterial i direkt 

anslutning till berget. De stora uttagsmöjligheterna från bergbrunnen indikerar att kontakt 

med Gingsjön troligen finns på något sätt. Vattenprov som tagits i samband med 

provpumpningen 2010 av bergbrunnen visar på ett stabilt grundvatten, vilket innebär att 

den förmodade kontakten med Gingsjön ligger så långt bort att ytvattnet hinner anta 

grundvattenkaraktär. 

De vattenförande sand- och grusavlagringar som utgör jorddelen av den intressanta 

akvifären i området är belägna i dalens centrala delar och upp mot västra sidan av dalen. 

I dalens centrala delar, vid jordbrunn B1 finns en övergång mellan jordakvifären och den 

övre delen av sprickzonen i berget som utgör den andra delen av akvifären. Det är två 

akvifärdelarna samspelar på ett sätt som gör dem svåra att skilja åt och som medför att 

det är olika akvifärdelar som dominerar på olika platser. I ett större perspektiv är dessa 

två akvifärdelar starkt sammanknutna och kan betraktas som en och samma akvifär. 

Omgivande bergsområden ligger betydligt högre än dalbotten och bidrar tillsammans med 

Gingsjöns höga läge till områdets naturligt höga grundvattennivå i såväl jordlager som 

berggrund. I de centrala delarna överlagras de vattenförande lagren av finkorniga 


2 01 1 - 10- 19 REVI D E R A D 20 12 - 11- 07 


sediment, vilket tillsammans med höga grundvattentryck gör att grundvattennivån är 

artesisk över stora delar av dalen. Några hundra meter söder om Gingsjön finns ett större 

mycket sankt område och där förekommer även källflöden. 

Öster om dalgångens centrala delar domineras jordarterna av morän. Grundvattenytan 

bedöms där ligga relativt marknära och i stora drag följa topografin. Moränens 

vattenförande förmåga är liten, och den bedöms endast ha en begränsad hydraulisk 

kontakt med sand och grusavlagringen i dalgångens lägre delar, men viss nybildning av 

grundvatten till sand- och grusavlagringen sker även i randzonen av morän. 

2.3 Tillrinningsområde 

Tillrinningsområdet för vattentäkten begränsas topografiskt åt väster av en bergsrygg 200 

m från vattentäkten och åt öster av moränklädd berggrundsbetingad höjd med högsta 

punkterna ca 400 m från vattentäkten. 

En del av tillrinningen sker från Gingsjön och dess tillrinningsområde genom det naturliga 

flöde av vatten som sker genom grusavlagringen som dämmer Gingsjön från ca 400 m 

uppströms uttagsområdet. Strömningstiden från Gingsjön för uttaget 3 l/s fram till 

vattentäkten kan beräknas till ca 130 dygn genom att nyttja Darcy´s lag och kompensera 

för sänktrattens utbredning för angivet konstant uttag. 

2.4 Hydrologi 

Nettonederbörden i området uppgår enligt SGU 1 till ca 500 mm/år, vilket motsvarar en 

specifik avrinning på ca 15,9 l/s*km 2 . 

Merparten av avrinningen från det nu undersökta området utgörs idag av uppträngande 

grundvatten, vilket till viss del bedöms utgöras av vatten från Gingsjön på grund av de 

genomsläppliga jordlagren och sprickzonen samt rådande nivåskillnader. Dessutom 

borttransporteras också grundvatten söderut, som inte artesiskt bildar ytvatten via källor 

och våtmarker. Från området leder också en bäck och ett par diken mot söder. 

3 Tidigare undersökningar 

I samband med att nuvarande vattentäkt anlades utförde (AIB 1969) 24 stycken 

undersökningsborrningar i området. Viss data har erhållits från kommunen men bara två 

rör har påträffats inom området vid nuvarande vattentäkt. 

Tidigare har 3 stycken observationsrör drivits i anslutning till sandavlagringen i väster och 

randbildningen i norr (KM 1992?), varav 2 stycken påträffats, rören 9201 och 9203. 

För att undersöka förutsättningarna för ett uttag ur jord har Sweco utfört 12 stycken 

observationsrör 2009 och ett observationsrör 2012. 

1 Beskrivning till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län. SGU ser Ah nr 12, 

Uppsala 1999. 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


3 (22)

4 (22) 

Inför lokaliserandet av plats för den provpumpade jordbrunnen B1 och bergbrunnen B2 

har seismiska undersökningar utförts längs ett par profiler tvärs dalgången. Under 2009 

utfördes sedan två provpumpningsbrunnar, den provpumpade jordbrunnen B1 och en 

bergbrunn B2. Allt har avrapporterats under 2009 2 . 

Inom projektets ram har en brunnsinventering utförts i området 3 . Brunnsinventeringen 

visar att närmaste andra brunnar ligger några hundra meter bort, och att såväl jord- som 

bergbrunnar förekommer. 

En långtidspumpning av bergbrunnen B2 genomfördes under sommaren 2010 4 och 

följdes av vattenreningsförsök med bioreaktor i pilotskala. Vattentillgången var mycket 

god, men rening av järn och mangan krävs. 

4 Genomförande 

Under provpumpningarna av jordbrunn B1 gjordes samtidigt normalt uttag ur befintlig 

vattentäkt med ca 1 l/s. Avståndet mellan vattentäkterna är så stort att de inte bedöms 

påverka varandra vid brunnslägena. Däremot är det sannolikt att influensområdena delvis 

kommer att överlappa varandra. 

Provpumpning av brunn B1 har utförts vid två tillfällen, som en långtidsprovpumpning och 

som en korttidsprovpumpning 2012. 

4.1 Långtidsprovpumpning 2011 

Testperioden påbörjades 2011-05-04 med att divers (tryckgivare) installerades och en 

förmätningsperiod inleddes. Grundvattennivåerna i akvifären mättes under ca 1 veckas 

tid innan pumpningen startade. Dessa mätningar utförs för att kontrollera att nivåerna i 

magasinet är någorlunda stabila innan provpumpningen påbörjas, vilket kunde 

konstateras. Dock förelåg en nedåtgående grundvattennivåtrend. I området närmast 

jordbrunnen B1 råder slutna artesiska förhållanden. Grundvattnets trycknivå i jordlagret 

innan pumpstart är ca 1,2 meter över markytan. 

Provpumpningsperioden inleddes 2011-05-11 kl. 10:30 med ett pumpflöde på drygt 2 l/s 

vilket gav en avsänkning i jordbrunnen B1 på drygt 7 meter. 

Pumpningen pågick som planerat fram till natten mot 2011-05-13 då avsänkningen i 

jordbrunn B1 hastigt ökade till 11,39 meter, den nivå vid vilket pumpen sörplar. Flödet var 

vid närmaste mätning därefter ca 1,7 L/s. Orsaken till den plötsliga ökningen i avsänkning 

är troligen att formationsfiltret kollapsat. Beslut togs dock att fortsätta pumpningen så 

2 

Hällingsjö vattenprospektering Etapp 2B. Kompletterande undersökningar, 

undersökningsborrningar seismik och provpumpningsbrunnar. Sweco uppdrag 1311203 

rapport datum 2009-12-11. 

3 

Hällingsjö vattenprospektering Etapp 4. Brunnsinventering. Sweco uppdrag 1311203 

rapport datum 2010-06-01. 

4 

Hällingsjö vattenprospektering Långtidsprovpumpning Hällingsjö vattentäkt. Sweco 

uppdrag 1311203 rapport datum 2010-10-25 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


länge flödet inte sjönk under 1,5 L/s. Pumpningen fick sedan fortsätta till 2011-06-21 kl. 

10:00 då pumpen stoppades och återhämtningsperioden påbörjades. Mätningar under 

återhämtningsperioden pågick fram till och med 2010-07-05. Divers hämtades in och den 

hydrauliska pumptesten avslutades därmed. 

Pumpen startades åter 2011-07-07 för att fortsatta kontrollen av vattenkvalitetsutvecklingen. 

4.1.1 Vattenprovtagning 

Vattenprov togs av kommunen vid 4 tillfällen under pumpningsperioden, några dagar 

efter pumpstart, efter 6, 11 och 14 veckor. Därefter avslutades pumpningen. 

4.2 Korttidsprovpumpning 2012 

Korttidsprovpumpningen startades 2012-09-10. Nivåmätningar utfördes med divers i B1, 

Rb0906, Rb0907 samt Rb1201 (se bilaga 1). Initialt utfördes pumpningen med flödet 2,1 

l/s. Efter två dygn gjordes ett platsbesök varvid pumpen visade sig ha avsänkt 

vattennivån i brunnen så att den sörplade luft. Flödet kunde uppmätas till 1,8 l/s varefter 

det justerades ner till 1,6 l/s. Genom denna justering av flöde steg nivån i jordbrunn B1 till 

drygt 1 m över pumpens intagssil. 

Korttidsprovpumpningen pågick totalt i totalt 4 dygn fram till 2012-09-14 kl. 10:10 då 

pumpen stoppades och återhämtningsförloppet inleddes. Mätningar under 

återhämtningen fortgick i 3 dygn fram till 2012-09-17 då all utrustning hämtades in. 

4.3 Höjd och koordinatsystem 

Höjd- och koordinatmätningar av brunnar har utförts av Härryda kommun med hjälp av 

DGPS. 

Samtliga i rapporten förekommande höjduppgifter är angivna i Göteborgs höjdsystem om 

inte annat anges. Göteborgs höjdsystem (GH 88) ligger 10,07 m högre än RH70. 

Samtliga i rapporten förekommande koordinater är angivna i Sweref 99 12.00 om inte 

annat anges. 

5 Resultat långtidsprovpumpning 2011 

5.1 Långtidsprovpumpning 

Långtidsprovpumpningen inleds med en förmätningsperiod. Grundvattennivåerna i 

området kan konstateras vara utan störande variationer men med en svag men tydlig 

sjunkande trend. 

I tabellen nedan visas grundvattennivåns sjunkande trend som meter/dygn för olika 

observationer baserat på för-mätningsperioden. 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


5 (22)

6 (22) 

Tabell 5-1 Grundvattennivåns sjunkande trend i grundvattenmagasinet. Trenden i VT1 har inte analyserats 

innan pumpningen då ordinarie vattentäkt använts före, under och efter pumpning. Villingsgärde 1:22 har inte 

heller analyserats då bara två mätningar fanns innan pumpningen startade. 

Observationshål Grundvattennivå 

Trend (m/dygn) 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


Total trendkorrigering efter 

41 dygnspumpning (m) 

B1 -0.031 (-1.27) 

Rb0901 -0.010 -0.41 

Rb0904 -0.042 (-1.72) 

Rb0906 -0.019 -0.78 

Rb0907 -0.008 -0.33 

Rb0908 -0.008 -0.33 

Rb0909 -0.010 -0.41 

Rb0910 -0.010 -0.41 

Rb0911 -0.010 -0.41 

Rb0912 -0.014 -0.57 

Rydet 1:4 -0.010 -0.41 

Utförda nivåobservationer visar att utförd långtidsprovpumpning av jordbrunn B1 gav en 

tydlig och god respons i de närmaste rören, att påverkan minskar med avståndet och att 

observationspunkter långt bort inte påverkas alls. Långtidsprovpumpningen har således 

fungerat bra och utbildandet av en sänktratt kunde tydlig följas. 

Långtidsprovpumpningen resulterade i en mycket tydlig och god respons i rören Rb0906 

och Rb0907. Långtidsprovpumpningen resulterade även viss påverkan på 

grundvattennivån i rören Rb 0901 samt Rb0908. Det är osäkert om någon påverkan sker 

på grundvattennivåerna i rören Rb0904, Rb0909, Rydet 1:4 (se kommentar i figurtext) 

och VT1. Någon påverkan på grundvattennivån i Rb0910, Rb0911 och Rb0912 samt 

Villingsgärde 1:22 kunde inte noteras. En sammanställning av uppmätta data från 

genomförd långtidsprovpumpning redovisas grafiskt i 

Figur 5-1 och Figur 5-2.

Figur 5-1. Sammanställning av tryckgivarmätta grundvatten nivåer, pumpflöde samt nederbörd under 

långtidsprovpumpningen. Mätvärdena för Rydet 1:4 har dubbelkollats och sannolikt har tryckgivaren lyfts innan 

pumpstart. Detta förklarar sänkningen som inte kunde noteras vid de manuella mätningarna, se Figur 5-2. 

Gingsjöns vattennivå under långtidsprovpumpningen finns med i figur 5-2, liksom 

grundvattennivån vid Villingsgärde 1:22. Både dessa ligger påtagligt högre än övriga 

vattennivåer i området. 

En avsänkning i bergbrunn B2 med ca 0,4 m noteras vid pumpningen ur jordbrunn B1. En 

viss påverkan från långtidsprovpumpningen i jordbrunn B1 kan även tydas i bergbrunnen 

på Villingsgärde 1:10. 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


7 (22)

8 (22) 

Figur 5-2. Sammanställning av manuellt mätta grundvatten nivåer och pumpflöde under 

långtidsprovpumpningen. 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


Mätningarna under förmätningsperioden visar grundvattennivåerna i magasinet innan 

långtidsprovpumpningen påbörjas. I detta område kan konstateras en kraftig gradient från 

norr mot söder, där Gingsjöns höga vattennivå relativt dalgångens botten sannolikt är 

orsaken. I Figur 5-3 visas grundvattennivåer i jord 2011-05-11, d.v.s. före pumpstart. 

Figur 5-3. Grundvattennivåer 2011-05-11, före pumpstart. Interpolerade grundvattennivåer där effekter från 

befintlig vattentäkt nära VT1 inte beaktats. 

. 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


9 (22)

10 (22) 

När långtidsprovpumpningen inleds sjunker grundvattennivån i jordbrunnen B1 och runt 

utbildas en avsänkningstratt för att balansera det uttag av grundvatten som sker. 

Avsänkningen efter ca 1 dygns pumpning visas nedan i Figur 5-4. 

Figur 5-4. Avsänkning efter 1 dygns pumpning. Avsänkningstratten runt befintlig vattentäkt visas inte. 

. 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


Avsänkningen i jordlagren vid pumpstopp visas i 

Figur 5-5 nedan. Formen på avsänkningskurvan indikerar jord-akvifärens långsmala form 

som följer dalgångens utbredning. Avsänkningstratten begränsas i väster av berggrunden 

som går i dagen, och i öster av moränavlagringen. Mot norr begränsas 

avsänkningstratten av Gingsjön, vars vattenyta ansatts som hydraulisk begräsning för 

möjlig grundvattensänkning. 

Figur 5-5. Avsänkning vid pumpstopp 2011-06-21 efter trendkorrigering. Avsänkningstratten från befintlig 

vattentäkt visas inte. Vid pumpstopp efter 41 dygn bedömdes att stationära förhållanden uppnåtts. 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


11 (22)

5.2 Vattenanalyser 

12 (22) 

Vattenanalyserna, som togs vid fyra tillfällen under pumpningen, visar alla på ett vatten 

av mycket god kvalitet. Järn- och manganhalterna är låga, liksom kvävehalterna. Halten 

av TOC ligger nära runt 1,5 mg/l, vilket är bra. Konduktiviteten visar på normala värden 

för ett grundvatten medan pH ligger något lågt, strax under pH 7. Halterna av 

analyserade bakterier, mikroorganismer och svampar ligger alla under analysgränserna 

för respektive parameter förutom vid ett tillfälle då halten mikroorganismer vid 22°C och 3 

dygn ligger precis på analysgränsen. Turbiditeten är något hög och ökande under 

provtagningstiden, se sidan 16 för mer information. 

Analyserna av alifater och aromater visar samtliga på halter under analysgränserna för 

respektive parameter. Detsamma gäller för PAH. 

Spår av nedbrytningsprodukten BAM har registrerats med som mest 0,011 µg/l, d.v.s. 

strax över analysgränsen 0,01 µg/l. Någon ökande trend av halten BAM har inte noterats. 

Övriga bekämpningsmedel ligger alla vid samtliga analyser under respektive analysgräns. 


2011- 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


6 Utvärdering långtidsprovpumpning 2011 

Utvärderingen har gjorts med avseende på transmissivitet och magasinskoefficient. 

Programvaran Aqtesolv 5 version 4.50 har använts vid utvärderingen. Transmissiviteten 

ska ses som ett mått på grundvattenmagasinets förmåga att leda fram vattnet till en 

brunn. Magasinskoefficienten är ett mått på magasinets förmåga att släppa ifrån sig 

vatten vid en trycksänkning, d.v.s. vid ett uttag av grundvatten. 

I Tabell 6-1 presenteras de utvärderade parametrar från långtidsprovpumpningen. 

Tabell 6-1 Utvärderade parametrar från långtidsprovpumpningen efter trendkorrigering av avsänkningsdata. 

Transmissiviteterna för rören Rb0901 och Rb0908 är sannolikt mindre än vad som beräknas då deras höga 

värden sannolikt till viss del är en effekt av de mer öppna förhållanden där dessa rör står. 

Mätpunkt 

Jordbrunn 

B1 

Approx. 

avstånd till 

brunn (m) 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


Transmissivitet 

(m 2 /s) 

0 2.8 . 10 -4 

Magasinskoefficient 

(-) 

Rb0901 181 (1.6 . 10 -3 ) 1.0 . 10 -3 

- 

Kommentar 

Skin = -3.9 innan 

filterkollaps 

Kanalindikation. 

Osäkert T-värde 

Rb0904 104 - - Svag respons 

Rb0906 10 3.2 . 10 -4 1.1 . 10 -3 Slutna förhållanden 

Rb0907 52 3.0 . 10 -4 

Rb0908 199 (2.4 . 10 -3 ) 4.0 . 10 -2 

Rb0909 234 - 

4.6 . 10 -5 Slutna förhållanden 

Öppen akvifär lokalt. 

Osäkert T-värde 

- Svag respons 

Rb0912 560 - - Svag respons 

Rydet 1:4 169 - - Svag respons 

Observationerna i jordakvifären som består av de lösa jordlagren indikerar relativt goda 

förhållanden i akvifären. De kvartära avlagringarna närmast jordbrunnen B1 har en 

transmissivitet i storleksordningen 3 · 10 -4 m 2 /s. Beräknade magasinskoefficienter 

indikerar slutna förhållanden i området närmast brunnen medan mer öppna förhållanden 

synes råda längre söderut, vilket också bekräftas av utförda undersökningsborrningar. 

5 Utvecklad av HydroSOLVE, Inc. I USA. 

13 (22)

14 (22) 

Figur 6-1 visar en avstånd-avsänkningsanalys efter knappt 41 dygn. Spridningen av 

punkterna från en rät linje och svårigheten att anpassa en trendlinje, med extra vikt på de 

rör som befinner sig i den slutna akvifären, visar på den inhomogenitet som finns i 

magasinet samt att något enkelt radiellt flöde inte förekommer. 

Figur 6-1. Avstånd-avsänkningsanalys vid pumpstopp efter trendjustering. Visade rör är de där en signifikant 

sänkning av grundvattennivån beroende på långtidsprovpumpningen har kunnat identifieras. För brunn B1 har 

den effektiva brunnsradien beräknats till ca 3 m utifrån skinfaktorn -3,9. Anpassningen av trendlinje är utförd 

med extra vikt på de rör som ligger i den slutna delen av akvifären (rör Rb0906 och Rb0907) samt med hänsyn 

tagen till skinfaktorn för jordbrunn B1. 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


7 Resultat korttidsprovpumpning 2012 

Genomförd korttidsprovpumpning gav bra respons i omgivande akvifär och utbildandet av 

en avsänkningstratt kunde följas på ett bra sätt. 

Avsänkningen i uttagsbrunnen kunde efter 4 dygn mätas till 9,2 m för ett uttag om 1,6 l/s. 

Avsänkningen i omgivande observationsrör var då: (se även Figur 7-1) 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


Observationspunkt Avsänkning 

Uttagsbrunn B1 9,2 m 

Rb1201 4,2 m 

Rb0906 2,4 m 

Rb0907 2,1 m 

Figur 7-1. Nivådiagram för korttidsprovpumpningen 2012-09-10 till 2012-09-17 

15 (22)

8 Utvärdering korttidsprovpumpning 2012 

16 (22) 

Uttaget på 1,6 l/s gav en avsänkning i brunn B1 på ca 9,2 m. Vid extrapolering av 

avsänkningskurvan plottad i ett lin-logdiagram kan avsänkningen efter 1 års kontinuerligt 

uttag på 1,6 l/s bedömas till ca 9,5 m. Extrapoleringen bedöms relevant eftersom tidigare 

genomförd långtidsprovpumpning 2011 inte visade på några avvikande trender i 

avsänkningskurvan. Den korta pumptiden (4 dygn) medför dock en viss osäkerhet. 

Övergripande visade utvärderingen av resultatet från korttidsprovpumpning och 

återhämning på snarlika hydrauliska egenskaper i akvifären som vid 

långtidsprovpumpningen under sommaren 2011. Enligt utvärderingar som gjorts med 

programvaran Aqtesolv kan transmissiviteten kring brunnen beräknas till 

ca 2,2 . 10 -4 m 2 /s, vilket visar på relativt goda förhållanden i akvifären (se Figur 7-2). 

Magasinkoefficienten är beräknad till 2,2 . 10 -3 baserat på första delen av pumpfasen med 

data från B1 och Rb0906, vilket kan ses som ett representativt värde för den lokala slutna 

akvifären (se bilaga 3b). 

I utvärderingen observeras ett område med sämre genomsläpplighet lokalt kring punkten 

Rb1201. Detta bedöms dock inte påverka flödet av grundvatten i akvifären på något 

markant sätt. Under pumpningsförloppet syns även en tendens till en positiv hydraulisk 

gräns alternativt läckage vid samtliga observationspunkter. Vid analys av 

avsänkningsgraferna i bilaga 3b och kännedom om geologin rör det sig främst om ett 

område där akvifären övergår från att vara sluten till öppen. Dessutom blir den positiva 

påverkan från läckage i sprickzonen i berget samt de övre tätare jordlagren större med 

pumpningstiden. 

Tidigare borrningar och långtidsprovpumpning har visat att öppna förhållanden finns 

söder och till viss del väster om B1. Resultatet från korttidsprovpumpningen styrker också 

den tidigare slutsatsen från långtidsprovpumpningen 2011 om att akvifären är utformad 

som en kanal i nord-sydlig riktning längs dalgången. 

Uttagsbrunnen (jordbrunn B1) har i utvärderingen fått ett negativt skin på -4,1, vilket tyder 

på mycket goda förhållande i den absoluta närheten av B1, relativt akvifären i stort. Detta 

är i samma storleksordning som det skin uttagsbrunnen uppvisade (skin -3,9) innan 

formationsfiltret kollapsade under långtidsprovpumpningen sommaren 2011, och därmed 

kan konstateras att den rensning som utfördes av brunnen 2012-08-01 haft en bra effekt. 

Att de hydrauliska förhållandena är bättre här än i resten av akvifären beror troligtvis på 

att brunnsfiltret till viss del är placerat i en sprickzon i berget samt givetvis på rensningen 

av brunnen som utfördes månaden innan provpumpningen. 

Nu utförd korttidsprovpumpning, med en bra fungerande brunn, visar inte några tecken 

på en tömning av en begränsad volym, vilket verifierar att den kraftiga nedgången i 

kapacitet vid långtidsprovpumpningen 2011 inte berodde på en lokal volymstömning. 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


Figur 7-2. Hydrauliskt analystest i pumpbrunn B1 för att beräkna transmissivitet (T) och skin (Sw). 

9 Hydrauliska beräkningar 

9.1 Transportmöjlighet 

Om Thiems brunnsekvation för slutna akvifärer nyttjas kan maximalt uttag från akvifären 

för en given avsänkning beräknas. Om detta görs för området vid jordbrunn B1 med en 

maximal möjlig avsänkning på 10 m (g.v.y. = m.y.(markytan) och djup ca 10 m till 

vattenförande lager) kan maximalt kontinuerligt vattenuttag från vattentäkten beräknas 6 

till ca 2 l/s. 

Hur stor del av den vattenmängd som akvifären maximalt medger uttag för, som går att ta 

ut från en brunn avgörs således av hur brunnen utformas med hänsyn till geologi och 

hydrogeologi. 

9.2 Läckage 

Den vattenförande formationen under finmaterialet fungerar hydrauliskt som en ”kanal”, 

eller en ”åsformation” med läckage från omgivningarna. Avsänkningen är utsträckt längs 



2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


17 (22)

18 (22) 

”kanalen”, både uppströms och nedströms, men når också kanalens sidor vid ett större 

uttag. Flödet bestäms av Q=T*i*B, där B är den hydrauliska bredden, som är mindre än 

eller lika med den fysiska bredden. Den fysiska bredden under finmaterialet är svår att 

uppskatta, men verkar från avsänkningsbilden vara mindre än 200 m. Utifrån teorier med 

läckande ås-system 7 , kan åsens hydrauliska kapacitet T*B beräknas till ca 0,0057 m 3 /s. 

Eftersom transmissiviteten T separat har beräknats till ca 2,8 * 10 -4 m 2 /s (se bilaga 3), kan 

den teoretiska bredden för kanalen uppskattas till ca 21 m. 

9.3 Vattenbalans 

Vattenbalansen i området upprätthålls med grundvattenbildning genom randbildningen, 

krosszonen och nederbörd över isälvsavlagringen samt omgivande randzoner. 

Den naturliga grundvattenströmningen genom randbildningen som dämmer Gingsjön kan 

översiktligt göras enligt: Q = T * i * B; där T är transmissiviteten hos 

grundvattenmagasinet, B är den hydrauliska bredden och där i är grundvattenytans 

lutning. 

T = 2,8 * 10 -4 m 2 /s 

i = 2,5 % 

B = Avlagringens hydrauliska bredd, ca 21 m 

Om ovanstående värden antas erhålls en naturlig grundvattenströmning genom 

randbildningen från strax efter Gingsjön och jordlagren i området i storleksordningen 

0,15 l/s. 

På motsvarande sätt kan grundvattenbildningen genom krosszonen beräknas till 

storleksordningen 0,25 l/s om T=4,5*10 -4 m 2 /s samma från provpumpningen av 

bergbrunnen B2 nyttjas och hydrauliska bredden sätts till 21 m samt i=0,025. 

Omgivande höga bergsområden bidrar även de till grundvattenbildningen i området. Om 

samma formel appliceras för dessa områden med ett antaget T=10 -5 m 2 /s, hydrauliska 

bredden sätts till 1000 m samt i=0,1 erhålls en grundvattenbildning i storleksordningen 

1 l/s, viket bedöms rimligt. 

Grundvattenbildningen genom moränen i randområdena till isälvsavlagringen skattas till 

100 mm/år (3,2 l/s·km 2 ). Randområdenas storlek kan uppskattas till 20 m x 400 m x 2 st., 

vilket ger en grundvattenbildning i storleksordningen 0,05 l/s. 

Nettonederbörden, d.v.s. den totala nederbörden minskat med avdunstningen uppgår i 

medeltal till ca 500 mm/år (15,9 l/s·km 2 ) 8 . Grundvattenbildningen i området med 

huvudsakligen grövre friktionsjord uppströms vattentäkterna kan grovt skattas till 80 % av 

nettonederbörden vilket motsvarar 12,7 l/s·km 2 . Aktuell del av isälvsavlagringen bedöms 


8 Beskrivning till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län. SGU ser Ah nr 12, 

Uppsala 1999. 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


till storleken ca 0,15 km 2 (250 x 600 m), vilket ger en grundvattenbildning i 

storleksordningen 2 l/s. 

Detta medför att den totala grundvattenbildningen kan uppskattas till storleksordningen 

3,5 l/s (0,15 + 0,25 + 1 + 0,05 + 2), vilket anger storleksordningen av den övre gränsen 

för uttagbart flöde. Flera brunnar än en, skulle kunna öka uttagsmöjligheten ytterligare. 

Ett uttag om ca 3 l/s bedöms vara en realistisk målsättning, givet aktuell information. 

9.4 Influensområde 

En vattenbalansberäkning kan göras baserad på uttag, transmissivitet, avsänkning och 

grundvattenbildning. Om data från provpumpningarna nyttjas och grundvattenbildningen 

skattas till mellan 200 och 500 mm/år så kan en optimerad lösning tas fram med hjälp av 

Solver i Excel. Influensradien R0 kan då optimerat beräknas till 349 m. Detta förutsätter 

att något in- och utflöde av grundvatten inte sker till akvifären och att akvifären är 

homogen. Vid Hällingsjö råder, som tidigare redovisat, inte homogena förhållanden och 

det sker såväl inströmning som utströmning av grundvatten från området. Beräkningen 

har ändå valts att göras och presenteras eftersom den ger en anvisning om 

influensområdets storlek för att uppnå vattenbalans. Vid området runt brunn B1 bidrar 

omgivande höjdområden samt Gingsjön med en grundvattenbildning och 

influensområdets area blir därmed mindre än beräknat ovan. 

Vid pumpningen bedöms att stationärt tillstånd uppnåddes. För ett kontinuerligt uttag om 

3 l/s kan därför influensradien beräknas till ca 345 m genom att vattenbalansen måste 

2 

upprätthållas Q = π*R0 *ω där: 

Q = Grundvattenuttag 

R0 = Influensradien 

ω = Grundvattenbildning antaget till 50 % av nettonederbörden 15,9 l/s*km 2 . 

9.5 Praktiska influensområdet 

Influensradien för den praktiska påverkan med 0,3 meters avsänkning kan för ett 

kontinuerligt uttag vanligtvis bestämmas genom en avstånd-avsänkningsanalys. I detta 

fall har utförd analys (se fig. 6-1) visat på sådana inhomogeniteter i akvifären att analysen 

inte ger ett representativt svar. Ett annat sätt att få en uppskattning av praktiska 

influensområdet är att upprätta en nivåbild, se figur 5-5, över avsänkningen genom 

interpolation mellan punkter med känd avsänkning med utgångspunkt från genomförd 

provpumpning. Från bilden kan praktiska influensradien för långtidsprovpumpningens 

uttag av ca 1,5 l/s vid jordbrunn B1 bedömas till ca 200 m. 

För ett kontinuerligt uttag om 3 l/s blir avsänkningen på ett givet avstånd approximativt 

den dubbla mot avsänkningen för uttaget 1,5 l/s och därför motsvarar utbredningen för 

0,15 m avsänkning vid genomförd provpumpning utbredningen för 0,3 m avsänkning vid 

ett uttag av 3 l/s. Eftersom det bedöms att stationära förhållanden uppnåddes vid 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


19 (22)

20 (22) 

genomförd långtidsprovpumpning kan det praktiska influensområdet för ett konstant uttag 

av 3 l/s uppskattas till ca 270 m, se figur 5-5. 

9.6 Påverkan på akvifären 

Sannolikt så hämtar brunn B1 vattnet från ett tunnare grus- och sandlager i direkt 

anslutning till berget och den sprickzon som genomkorsar området, liksom från övre 

delen av sprickzonen. Det indikeras av att pumpningen i jordbrunn B1 ger en liten, men 

tydlig, påverkan på bergbrunnen på Villingsgärde 1:10, samt på B2. 

Genomförd långtidsprovpumpning av jordbrunnen B1 med flödet 1,5 – 1,7 l/s har endast 

marginellt påverkat jordbrunnen på fastigheten Rydet 1:4. Bedömningen är därmed att ett 

uttag av 1,5 l/s inte påverkar jordbrunnarna i närområdet, samtidigt som Rb0901 

påverkats ca 0,4 m. Eftersom Rb0901 ligger på ungefär samma avstånd från 

uttagsbrunnen som Rydet 1:4 så bedöms avsänkningen där inte bli större än för Rb0901. 

För ett kontinuerligt uttag om 3 l/s bedöms påverkan vid Rb0901 bli ca 0,8 m och därför 

uppskattas påverkan på brunnen Rydet 1:4 till högst 1 m. Som grund för att denna 

uppskattning inte är för liten ligger att Rydet 1:4 endast påverkades marginellt vid 

genomförd långtidsprovpumpning. 

Påverkan på andra brunnar än Rydet 1:4 och Villingsgärde 1:10 har inte kunnat 

beräknas. Viss påverkan kommer sannolikt ske även på brunnen Kyrkhult 3:1. Denna 

brunn har dock inte varit tillgänglig för observationer. 

Området närmast uttagsbrunnen kommer att påverkas av en lägre grundvattennivå i 

jordlagren. 

9.7 Vattenkvalitet 

Vattnet uppvisar god kvalitet. Turbiditeten är något hög och svagt ökande, något som 

sannolikt beror på att undersökningsbrunnen inte har en optimal utformning med 

avseende på omgivande geologi (se sid 11 för återkoppling). Alkaliniteten är något låg 

och bör justeras uppåt vid en framtida dricksvattenberedning. Även pH är något lågt. Det 

är inte troligt att luftning räcker utan tillsats av annat alkaliseringsmedel kan bli 

nödvändigt. 

Den halt av BAM som noterats nära analysgränsen bedöms inte utgöra något problem för 

framtida vattenberedning eller nyttjande av vattentäkten. Halten bör dock följas upp inom 

ramen för normal kontroll av vattenkvaliteten. 

10 Diskussion 

Genom de två utförda provpumpningarna har den konceptuella modellen över akvifären 

succesivt växt fram till att utgöras av en nordsydlig krosszon i berggrunden som 

överlagras av ett delvis permeabelt lager, möjligen ett tunt moränlager, som i sin tur 

överlagras av en sand och grusavlagring med måttlig genomsläpplighet. I dalens centrala 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


delar överlagras sand och grusförekomsten av ett lerlager som ger slutna förhållanden. 

Brunnen har en sil som är placerad i såväl sprickzon som sand och gruslager. 

Vid uttagsbrunnarna finns generaliserat ett ca 3 meter mäktigt vattenförande lager under 

ca 3 meter mer finkorniga lager bestående av allt från lera till sand (okulär bedömning). 

Dessa överlagras i sin tur av ca 7 meter lera och silt. 

Lerlagret som finns ovan sand och gruslagren i dalens lägre delar gör att det där finns 

förutsättningar för slutna förhållanden i akvifären. Detta tillsammans med omgivande 

höga bergsområden och Gingsjöns vattenyta ca 10 m över dalbotten gör att det i området 

närmast uttagsbrunnen råder både slutna och artesiska förhållanden. Trycknivån i 

marken (B1) innan pumpstart är ca 1,2 meter över markytan. Trycknivån i berget är ca 3 

meter över markytan och därmed högre än i jordlagren vilket medför att 

grundvattenströmningen sker från sprickzoner i berget upp mot jordlagren. 

Vid utförd långtidsprovpumpning registrerades en tydlig respons även i bergbrunnen på 

Villingsgärde 1:10 på avståndet 264 meter, något som indikerar att vatten även tas från 

den övre delen av sprickzonen i berggrunden. Detta är positivt då sprickzonen i berget 

har en betydande utbredning och bedöms stå i hydraulisk kontakt med omgivande sand 

och grusavlagringar samt även med Gingsjön. 

De vattenanalyser som tagits indikerar ett grundvatten av ung karaktär. Kontakten med 

Gingsjön ligger således så långt från uttagsområdet att infiltrerat ytvattnet hinner anta en 

tydlig grundvattenkaraktär. Detta stämmer även överens med de skattningar av rinntider 

som indikerar några månaders uppehållstid från Gingsjön till jordbrunn B1. 

Från långtidsprovpumpningen 2011 kan akvifärens transmissivitet vid uttagsbrunnen 

beräknas till T=2,8*10 -4 m 2 /s. Från korttidsprovpumpningen 2012 kan akvifärens 

transmissivitet vid uttagsbrunnen beräknas till T= 2,2*10 -4 m 2 /s. Resultaten från de två 

provpumpningarna skiljer sig något åt men båda visar på relativt goda förhållanden i 

akvifären. Att olika resultat erhålls beror sannolikt på de osäkerheter som finns i metoden 

samt på att transmissiviteten beräknats olika lång tid efter pumpstart. Eftersom 

transmissiviteten utvärderats senare vid långtidsprovpumpningen anses den bättre 

representera transmissiviteten en bit bort från brunnen medan resultatet från 

korttidsprovpumpningen bättre representerar transmissiviteten närmare brunnen. 

Övergripande visade utvärderingen av resultaten från de två pumpningarna och 

återhämningsfaserna på snarlika hydrauliska egenskaper i akvifären. Båda 

provpumpningarna indikerar kanalform på magasinet. 

11 Slutsatser 

Vattenbalansberäkningen indikerar att det kvantitativt bedöms finnas förutsättningar för 

ett kontinuerligt uttag av 3 l/s i området, medan provpumpningarna visar att möjligt uttag 

från en brunn vid jordbrunn B1 är ca 1,5 l/s där prognostiserad avsänkning efter 1 år blir 

ca 9,5 m. Akvifärens transmissivitet beräknas till T=2,2*10 -4 m 2 /s vid jordbrunn B1 och 

T=2,8*10 -4 m 2 /s en bit ifrån jordbrunn B1, men fortfarande inom dess närområde. 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


21 (22)

22 (22) 

Praktiska influensområdet med en avsänkning på mer än 0,3 m kan för ett kontinuerligt 

uttag av 3 l/s prognostiseras till ca 270 m. 

En avsänkning i bergbrunn B2 noteras vid pumpning ur jordbrunn B1. Avsänkningen 

längre bort i sprickzonen i berggrunden kan uppskattas till ca 0,2 m på avståndet 260 m 

från uttagsbrunnen. Antalet mätpunkter som står i kontakt med sprickzonen är för få för 

att representativ avstånd-avsänkningsanalys skall kunna göras. 

Risken för negativ påverkan på andra vattentäkter i området bedöms som mycket liten, 

men kan inte uteslutas. 

Påverkan på vattentäkten Kyrkhult 3:1 har inte varit möjlig att undersöka. 

Utförda bedömningar av avsänkningar, uttagsmöjligheter och vattenkvalitetsutveckling är 

prognoser och bör verifieras genom uppföljning av driftsdata. 

Vattnet håller god kvalitet, men pH och alkalinitet bör höjas före distribution, pH-värdet till 

minst 7,5 men gärna till drygt 8, och alkaliniteten till 60-70 mg HCO3/l. Det är osäkert om 

luftning räcker och möjligen krävs tillsats av alkaliseringsmedel. 

Jordbrunnen B1 utfördes ursprungligen som en undersökningsborrning med 2 m förlorat 

filter. Jordbrunnen B1 föreslås därför byggas om och förses med rostfritt brunnsrör innan 

den används som permanent uttagsbrunn. 

För att kunna ta ut önskade vattenmängden 3 l/s från vattentäkten måste ytterligare en 

uttagsbrunn anläggas. Den kan sannolikt utformas som en brunn med förlorat filter, eller 

annars som grusfilterbrunn, med delar av filtret nedfört i sprickzoner i bergets övre del. 

Vid en snäv kornstorleksfördelning i marken, eller vid förekomst av finmaterial, är en 

grusfilterbrunn att rekommendera. 

Kostnaden för en ny brunn med ett beräknat djup av 15 m kan uppskattas till 200 000 kr 

för en grusfilterbrunn och 100 000 kr för en formationsfilterbrunn. 


Vattenresursgruppen i Göteborg 

Anders Blom Torbjörn Forsmark Magnus Liedholm 

Hydrogeolog Hydrogeolog Kvalitetsansvarig 


2 01 1 - 10- 19 R E VI D E R A D 20 12 - 11- 07 


l 

Berg i dagen 

Morän 

Leriga/Siltiga 

jordarter 

Sandiga/Grusiga 

jordarter 

!. Utförda borrningar 

#* Pegel 

!( Privat bergbrunn 

") Privat jordbrunn 

Härryda Kommun, Hällingsjö 

Observationspunkter 

2012-11-05 Uppdragsnr SWECO 1311203.500 

0 50 100 200 

m 

Rb0902 

!. Rb0912 

Rb0901 

" 

!. Rb0911 

!. 

!. 

!. 

!. !. 

!. 

Rb0910 

!. Rb0904 

!. Rb0906 

Rb0905 !. !. !. !. Rb0907 

!. B1 B2 

Rydet 1:4 

!. 

(9202) 

9201 

9203 

(Rb0903) 

!. Rb0908 

!. 

Rb0909 

VT1 

# Pegel 

Rb1201 

! 

" 

Villingsgärde 1:22 

Villingsgärde 1:10 

!. Rb0906 

!. 

!. B1 

Rb0907 

!. Rb1201 

!. B2 

Bilaga 1





Härryda kommun X = 6389017 Y = 


2009-11-17 




G.V.rör: Vanligt stål Punktens läge (beskrivning, kartskiss etc): 

Filterspets: RF JWS 2m 1mm 

Skyddsrör: Låst lock, mutter 

Tätning: 


Zrök = 78.30 Zmy = + 

1,5 m 

2,0 m 


Nivå 

[m] 

13,2 m 

1 mm slits 

JWS 

15,2 m 

158 

168 

119 132 







Jordart 


0 - 7 Jord, silt 

7 - 8 leSa 

8 - 9 leSa 

9 - 10,5 leSa 

10,5 - 11,0 saGr 

11,0 - 11,5 saGr 

11,5 - 12,0 saGr Filter placerat 

12,0 - 13,0 saGr på 11,70 - 13,70 

13,0 - 14,0 Berg? 4,5 l/s uppmätt Uppsprucket berg ? 

14,0 - 15,0 Berg vid blåsning 

B1 

176513

Bilaga 3b

ALcontrol AB 

Box 1083, 581 10 Linköping · Tel: 013-25 49 00 · Fax: 013-12 17 28 

ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 

Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 


utfärdad av ackrediterat laboratorium 

REPORT issued by an Accredited Laboratory 

Uppdragsgivare 


Samhällsbyggnadskontoret 

435 80 MÖLNLYCKE 

Dricksvattenkontroll Råvatten för dricksvattenproduktion 

Anläggning : Hällingssjö B1 

Provplats : B1, råvatten extraprov 

Analysomfattning : Kemisk 

Information om prov och provtagning 

Provtagningsdag : 2011-05-16 

Provtagningstidpunkt : 1300 

Temperatur vid provtagning : - 

Provets märkning : - 

Provtagare : MW 

Fakturareferens : Hällingsjö, Råv B1 

Analysresultat 

Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat 

Ankomstdatum : 2011-05-16 

Ankomsttidpunkt : 2140 

Temperatur vid ankomst : 6 °C 

Enhet 

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. 

Mätosäkerhet 

SS-EN ISO 7027 utg 3 Turbiditet FNU 0.16 FNU +/-20% 

SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen 

SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - 

SS-EN ISO 7887 del 4 mod Färg vid 405 nm

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 



SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 



LC/MS/MS Bentazon

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 



GC/MS Dieldrin

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 



SS-EN ISO 11905-1 mod Kväve total, N 1.0 mg/l +/-15-20% 

SS-EN ISO 15681-2:2005 Fosfor total, P

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 











Analysomfattning : Mikrobiologisk 







Fakturareferens : 






Ansättningsdatum : 2011-05-16 

SS-EN ISO 6222, utg 1 Odlingsb. mikroorg. 22°C 3d

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 













Provtagningsdatum : 2011-06-20 

Provtagningstidpunkt : 09:40 










Enhet 






SS-EN ISO 7887 del 4 mod Färg vid 405 nm

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 




ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 



LC/MS/MS Bentazon

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 



GC/MS Dieldrin

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 



SS-EN ISO 11905-1 mod Kväve total, N 1.0 mg/l +/-15-20% 


ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 














Provtagningstidpunkt : - 



Provtagare : - 






Enhet 



SS-EN 1484 TOC 1.6 mg/l +/-15-20% 

Linköping 2011-07-07 

Britt Karlsson 

Analysansvarig 

Kopia 

Kopia sänds till 

Rapport Nr 11194718 

Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. 

Härryda kommun, Samhällsbyggnadskontoret 




Härryda kommun, Miljö- och Hälsoskyddskontoret 

Sida 1 (1)

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 















Temperatur vid provtagning : 9.5 °C 

Provets märkning : B1 Hällingsjö gv 

Provtagare : Pär Olausson 







Enhet 






SS-EN ISO 7887,utg1 del4 Färg vid 405 nm

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 




ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 



LC/MS/MS Bentazon

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 



GC/MS Dieldrin

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 



SS-EN ISO 11905-1, utg 1 Kväve total, N 1.1 mg/l +/-15-20% 


ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 


























ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 

















Provtagare : Mikael Wilhelmsson 







Enhet 





ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 





ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 



SS-EN ISO 10304-1:2009 Klorid, Cl 20 mg/l +/-15-20% 

SS-EN ISO 10304-1:2009 Sulfat, SO4 9.1 mg/l +/-15-20% 

SS-EN ISO 11885-1 Aluminium, Al

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 



SS-EN ISO 10304-1:2009 Klorid, Cl 20 mg/l +/-15-20% 

SS-EN ISO 10304-1:2009 Sulfat, SO4 9.1 mg/l +/-15-20% 

SS-EN ISO 11885-1 Aluminium, Al

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 
























Enhet 





ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 


























ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 

























SS-EN ISO 6222, utg 1 Odlingsb. mikroorg. 22°C 3d >3000 cfu/ml 

SS028167-2 MF E coli

ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 


























ALcontrol AB 



Avser 

1006 

ISO/IEC 17025 


























Sammanställning vattenanalyser Bilaga 4 

Datum SLV FS 2005:10 2010-10-14 2010-12-21 2011-05-16 2011-06-20 2011-07-26 2011-08-16 

Parameter Enhet Otjänligt Tj. m anm B1 B1 B1 B1 B1 B1 

Ut verket Hos anv 

Turbiditet FNU 0.5 1.5 0.28 0.11 0.16 0.15 0.45 0.53 

Grumlighet 

Lukt 20°C Ingen Ingen Ingen Ingen Ingen Ingen 

Lukt 50°C 

Färgtal 15


Datum 2010-10-14 2010-12-21 2011-05-16 2011-06-20 2011-07-26 2011-08-16 

Parameter Enhet B1 B1 B1 B1 B1 B1 

Alifater >C5-C8 mg/l

Hällingsjö Grundvattenrör 

Bilaga 5 

X Y Z 

Rb 9201 6389251.952 176424.7019 88.83 

Rb 9203 6389172.784 176422.6841 86.94 

Rb 0901 6389177.413 176424.7019 87.48 

Rb 0902 6389121.509 176412.1205 84.86 

Rb 0903 (Röret uppdraget) 

Rb 0904 6389059.789 176392.655 82.36 

Rb 0905 6389044.466 176441 78.22 

Rb 0906 6389021.489 176504 77.92 

Rb 0907 6389014.286 176547 78.05 

Rb 0908 6388815.401 176464.1078 83.76 

Rb 0909 6388793.562 176526.896 81.11 

Rb 0912 6388510.925 176268.1501 78.42 

Rb 0911 6388474.577 176306.1044 77.49 

Rb 0910 6388432.63 176347.03 77.05 

B1-jord 6389016.924 176513 78.3 

B2-berg 6389006.228 176534 78.7 

Rydet 1:4 JB 

Villingsgärde 1:10 Bb 6388768.87 176673 81.17 

Villingsgärde 1:22 Jb 6388942.442 176687 87.03 

Pegel 6389516.098 176503 91.51

"/ 

Teckenförklaring 

"/ Ny vattentäkt 

Fastighetsgräns 

Bilaga 4 

Påverkansområde 

Praktiskt påverkansområde 

Radien 280 m - 0,3 m 

avsänkning i jordbrunnar 

Uppdragsnr: 1311203600 

¹ 

Datum: 2012-11-19 

Skala: 1:5 000 

0 50 100 200 

m

a04s 2010-05-18 



HÄLLINGSJÖ VATTENPROSPEKTERING - BRUNNSINVENTERING 

UPPDRAGSNUMMER 1311203000 

Inventering av privata brunnar vid Hällingsjö nya vattentäkt 

GÖTEBORG 2010-06-01 

Reviderad 2011-12-20 (Karta bilaga 1) 

Sweco 

Vatten & Miljö 



Telefon 031-62 75 00 

Telefax 031-62 77 22 

www.sweco.se 


Org.nr 556346-0327 



Anders Blom 


Mobil 0703-76 85 09 

anders.blom@sweco.se 

Uppdrag 1311203000; 

p:\1313\1311203_hällingsjö_ny_vattentäkt\10 

arbetsmtrl_dok\brunnsinventering\brunnsinventering rapport\ra_brunnsinventering_2011-12- 

20.doc 

1 (5) 

Bilaga 5

a04s 2010-05-18 


1 INLEDNING 3 

2 BAKGRUNDSMATERIAL 3 

3 FÖRBEREDELSE 3 

4 BESÖK OCH FÄLTINSATS 4 

5 RESULTAT 4 

6 REKOMMENDERAT FORTSATT ARBETE 4 

2 (5) 

Bilaga 1 Karta 

Bilaga 2 Förteckning fastighetsägare 

Bilaga 3 Informationsbrev 

Bilaga 4 Resultat brunnsinventering – tabell 

Bilaga 5 Inventeringsprotokoll 

Bilaga 6 Analysresultat 


2 01 0 - 06- 01 

R e vi d era d 20 11 - 12-2 0 ( Ka r t a bi l ag a 1) 

HÄLLINGSJÖ VATTENPROSPEKTERING - 

BRUNNSINVENTERING 

Uppdrag 1311203000; 



20.doc 

Bilaga 5

a04s 2010-05-18 

1 INLEDNING 

Hällingsjö samhälle växer inpå befintlig brunn. På uppdrag av Härryda kommun utför 

därför Sweco prospektering efter ny vattentäkt för Hällingsjö samhälle. En ny bergbrunn 

har byggts på norra delen av fastigheten Rydet 1:1, ca 500 m norr om befintlig vattentäkt. 

Brunnen skall nu provpumpas och inför provpumpningen har en brunnsinventering utförts 

i området. Brunnsinventeringen består av två delar; en första del där man är intresserad 

av att veta om det finns brunnar eller inte och en andra del där det görs en mer ingående 

fältinventering och dokumentation av ett urval av brunnarna. Huvuddelen av arbetet med 

brunnsinventeringen har utförts av Härryda kommun med styrning från hydrogeologer på 

Sweco. 

Denna PM har upprättats av Sweco och avrapporterar kort utförd inventering av privata 

brunnar i området och resultatet därav. 

Vid den planerade provpumpningen är meningen att ett tillfälligt uttag skall göras så att 

en sänkning av grundvattennivåerna runt uttagsbrunnen sker. Detta medför även att 

grundvattnet en bit bort i magasinet kommer att sänkas. Syftet med utförd 

brunnsinventeringen är att dokumentera var det finns brunnar i närområdet och hur de är 

konstruerade. Detta för att snabbt kunna åtgärda om problem uppstår under 

provpumpningen eller att förväntade störningar kan åtgärdas innan provpumpningen 

startar. Det utesluter dock inte att oförutsedda störningar och problem kan uppstå under 

pumpningen. 

Vattenprovtagning utfördes på vissa av brunnarna för att kontrollera att försämringar av 

vattenkvalitén inte uppstår under provpumpningen. 

2 BAKGRUNDSMATERIAL 

Sökning av brunnar har gjorts på två olika sätt: i brunnsarkivet hos SGU och genom ett 

brevutskick till fastighetsägare. Brunnens påverkansområde bedöms vara begränsat och 

sökradien för brunnsinventeringen sattes därför till närområdet runt brunnen, ca 800 m 

norr och söder om brunnen med begränsningar av höjdområden i öster och väster samt 

sjön i nordväst. För karta, se bilaga 1. 

3 FÖRBEREDELSE 

Samtliga fastighetsägare, ca 70 stycken (se bilaga 2), inom det aktuella 

inventeringsområdet kontaktades brevledes med ett informationsbrev, se bilaga 3, och 

en enkät. På detta utskick svarade 26 fastighetsägare att de hade någon form av brunn 

(jord/berg). Ytterligare 5 brunnar kunde identifieras via SGU Brunnsarkiv. 

Av de fastigheter med brunnar som identifierats gjordes ett urval av 20 fastigheter som 

försökte kontaktas telefonledes och genom påringning i fält för tillåtelse att komma och 

dokumentera brunnen. Fastigheterna valdes ut med anledning av typ av brunn samt 

geografiskt läge. Av de planerade 20 brunnsbesöken erhölls kontakt med 13 


2 01 0 - 06- 01 




Uppdrag 1311203000; 



20.doc 

3 (5) 

Bilaga 5

a04s 2010-05-18 

4 (5) 

fastighetsägare, vilka besöktes och vars brunnar dokumenterades noggrannare, se 

bilaga 4. 

4 BESÖK OCH FÄLTINSATS 

Brunnsinventeringen i fält utfördes maj 2010 av personal från Härryda kommun. Totalt 

besöktes 13 fastighetsägare vars brunnar dokumenterades. I den mån det var möjligt 

mättes vattenytans läge i brunnen liksom djup och brunnsdiameter. 

5 RESULTAT 

De besökta brunnarna utgörs huvudsakligen av bergborrade brunnar. Ett fåtal är grävda 

brunnar. Även om den nya brunnen utgörs av en bergbrunn så är oftast de grävda 

brunnarna betydligt känsligare för sänkningar av grundvattennivån, speciellt om de är 

försedda med sugande pumpar. Sammanfattande tabell återfinns i bilaga 4 och 

inventeringsprotokoll återfinns i bilaga 5. 

Analyssvar från de vattenprov som togs återfinns i bilaga 6. Några speciella 

analysresultat som föranleder en kommentar i detta läge erhölls ej. 

6 REKOMMENDERAT FORTSATT ARBETE 

Inför och under en provpumpning av nya brunnen i Hällingsjö bör nivåmätningar utföras i 

vissa brunnar belägna inom närområdet, se tabell 1. Dessa bedöms vara av intresse för 

att övervaka provpumpningens påverkan på akviferen samt vattenförsörjningen för 

enskilda hushåll. 

Tabell 1 - fastigheter där nivåmätningar rekommenderas. 

Fastighetsbetäckning Brunn Not. 

Hällingsjö 1:14 Borrad Används ej 

Kyrkhult 2:1 Grävd 

Kyrkhult 2:3 Borrad 



Rydet 1:4 Grävd? Kontakt ej erhållen 

Smedstorp 8:5 Borrad 

Smedstorp 10:1 Borrad 

Villingsgärde 1:10 Grävd + Borrad 


2 01 0 - 06- 01 




Uppdrag 1311203000; 



20.doc 

Bilaga 5

a04s 2010-05-18 

Speciell vikt bör läggas vid brunnarna Kyrkhult 3:1 och Rydet 1:4 som är de närmast 

belägna grävda brunnarna. Det går i detta läge inte att utesluta att de kan påverkas till en 

inte försumbar grad av nivåförändringar i området vid en provpumpning. En sådan 

påverkan bör dock kunna förutses vid provpumpningen genom mätning av 

grundvattennivå i befintliga observationsrör, och någon fara för fastigheternas 

vattenförsörjning bedöms därför inte föreligga. Kontroll av vattennivån i brunnarna bör 

dock ske och därmed bör förnyade försök göras att komma i kontakt med 

fastighetsägaren på Rydet 1:4. 

Härryda kommun SWECO Environment AB 

Sektorn för samhällsbyggnad Vattenresurser Göteborg 

2011-12-20 2011-12-20 

Pär Olausson Anders Blom 

VA-ansvarig Hydrogeolog 


2 01 0 - 06- 01 




Uppdrag 1311203000; 



20.doc 

5 (5) 

Bilaga 5

1:71 

1:70 

1:14 

1:32 

1:27 

1:38 1:26 

1:41 

1:441:20 

1:42 

1:16 

1:43 

1:25 1:31 

1:37 1:23 

1:6 

1:22 

1:21 

1:17 

1:73 

1:52 

1:30 

1:5 

1:8 

1:14 

1:33 

1:34 

1:39 1:36 

1:35 

1:7 500 

HULTET 

1:42 

1:38 

1:33 

ÅSASVEDJAN 

1:43 

HÄLLINGSJÖ 

0 brunnar 

Ingen uppgift 

Gingsjön 

1:40 

S:11:31 

1:38 

15:1 

1:2 1:3 

S:1 

1:44 

S:1 

1:45 

1 eller 2 brunnar (berg) 

1 eller 2 brunnar (jord) 

1:6 

1:1 

1:40 

1:10 

1:4 

1:29 

1:25 

1 eller 1:582 

brunnar (jord och berg) 

0 200 400 Meter 

1:50 

1:60 

1:59 

1:9 

1:1 

1:7 

1:20 

1:141:14 

1:15 

1:32 1:61 

1:9 

1:64 

1:9 1:15 

1:19 

1:26 

1:27 1:74:1 

1:33 

1:4 

1:4 

1:39 

2:7 

2:6 

2:5 

1:7 

1:33 

1:11 

2:2 

8:1 

2:1 

1:47 

2:1 

2:4 

S:1 2:3 

3:1 

1:1 

8:2 

8:3 

8:4 

8:6 

8:19 

1:8 

8:11 

8:8 

8:7 

8:10 

8:16 

8:17 

10:1 

10:1 8:5 

1:3 

1:9 

1:9 

S:1 

1:68 

1:84 

1:74 

1:48 1:671:85 

1:761:75 

1:66 1:77 

1:51 

1:62 

1:80 

1:5 1:42 

1:8 

1:41 

1:63 

1:16 

1:82 

1:18 

1:12 

1:10 

1:21 1:34 

1:16 

1:33 

1:30 

1:52 1:46 

1:58 1:53 

1:36 

1:17 

1:57 1:55 

1:71 

1:56 1:35 1:72 

1:47 

1:37 

1:69 1:73 

1:86 

1:78 

1:62 

1:49 

1:28 

1:22 

1:29 

HULTTORPET 

SÄTILA 

LYCKHEM 

KYRKHULT 

RÅRYGGEN 

RYDET 

8:18 8:12 

8:13 

1:8 

1:19 

8:9 

8:15 

1:3 

1:27 1:28 

1:26 1:29 

1:39 1:32 

1:25 

1:35 

1:42 

1:41 

1:40 

1:37 1:34 

1:36 

1:38 1:33 

1:31 

1:30 

1:10 

8:14 

SJÖNNERED 

1:8 

1:20 

1:19 

1:14 

1:18 

1:22 

1:11 

1:21 

1:25 

1:10 

Bilaga 5 

1:13 

SMEDSTORP 

VILLINGSGÄRDE 

BJÖRKETORPS BACKA 

5:1 

1:25 

1:21 

1:24 

1:20 1:17 1:22 

1:27 

1:18 1:23 

1:6 

1:6 

4:5

v01s 2008-05-05 

SWECO 



Telefon 031-62 75 00 

Telefax 031-62 77 22 

Anders Blom 


Mobil 0703-768 509 

Anders.blom@sweco.se 

1 (2) 

2009-05-07 utskick 1 

2010-01-13 utskick 2 

Till fastighetsägaren 

Information om brunnsinventering i Hällingsjö 

Härryda kommun kommer att utföra hydrogeologiska undersökningar i 

anslutning till befintlig vattentäkt och området norrut mot Gingsjön/Kyrkhult. 

Arbetena innebär borrningar och pumpningar i området. Inför arbetena görs 

därför en inventering av befintliga brunnar i området. 

Detta brev skickas till dig då din fastighet är belägen i detta närområde. 

I ett första skede är vi bara intresserade av om det finns brunnar eller inte och 

allmänna uppgifter om dessa. I ett senare skede görs en mer ingående 

undersökning av ett urval av brunnarna då vi kommer ut och besöker dessa. 

Syftet är att kontrollera grundvattennivåer för möjlighet till övervakning så att 

inte grundvattennivån i brunnarna sänks på ett sätt som kan medföra att 

skada uppkommer under provpumpningen eller vid framtida drift. Det kan 

också komma att bli aktuellt med installation av automatiska tryckgivare i ett 

urval av brunnarna vilka kontinuerligt registrerar eventuella förändringar av 

brunnarnas grundvattennivåer. 

Vattenprovtagning kommer att ske ur vissa av brunnarna för att kontrollera att 

försämringar av vattenkvaliteten inte uppstår. 

Vi är tacksamma om ni kan hjälpa oss med de uppgifter vi söker, så gott det 

går, och därefter skicka tillbaka svaren i det färdigfrankerade kuvertet senast 

en vecka efter att ni har mottagit detta brev. 

SWECO ENVIRONMENT AB 

Org.nr 556346-0327, säte Stockholm 

Ingår i SWECO-koncernen 

www.sweco.se 

Bilaga 5

v01s 2008-05-05 

Har ni några frågor är ni välkomna att kontakta oss. 

Med vänlig hälsning 


Thord Lundin 

Sektorn för samhällsbyggnad 

Härryda Kommun Härryda Kommun 

Thord Lundin Thomas Anderzon 

thord.lundin@harryda.se thomas.anderzon@harryda.se 

031-724 62 22 031-724 62 23 

SWECO 

Anders Blom 

Box 2203 

403 14 Göteborg 

031-62 75 43 

anders.blom@sweco.se 

2 (2) 

Bilaga 5

Brunnsinventering Hällingsjö 2010-05-31 

Brunnsarkiv brunn 

Fastighet Antal 

brunnar. 


brunnar. 


brunnar. 

Hällingsjö 1:27 2 Villingsgärde 1:33 0 Hällingsjö 1:15 Inget svar 

Villingsgärde 1:10 2 Villingsgärde 1:35 0 Hällingsjö 1:17 Inget svar 

Smedstorp 8:15 2 Villingsgärde 1:36 0 Hällingsjö 1:26 Inget svar 

Smedstorp 8:14 2 Hällingsjö 1:19 0 Hällingsjö 1:28 Inget svar 

Smedstorp 8:4 2 Hällingsjö 1:30 0 Hällingsjö 1:29 Inget svar 

Hällingsjö 1:32 2 Hällingsjö 1:33 0 Hällingsjö 1:34 Inget svar 

Hällingsjö 1:7 1 Hällingsjö 1:46 0 Hällingsjö 1:4 Inget svar 

Kyrkhult 3:1 1 Smedstorp 8:8 0 Hällingsjö 1:62 Inget svar 

Björketorps backa 5:1 1 Villingsgärde 1:19 0 Hällingsjö 1:9 Inget svar 

Sjönnered 1:8 1 Villingsgärde 1:20 0 Hällingsjö 4:1 Inget svar 

Smedstorp 8:10 1 Villingsgärde 1:26 0 Kyrkhult 2:2 Inget svar 

Smedstorp 8:16 1 Villingsgärde 1:27 0 Rydet 1:3 Inget svar 

Smedstorp 8:19 1 Villingsgärde 1:28 0 Smedstorp 8:2 Inget svar 

Hällingsjö 1:14 1 Villingsgärde 1:29 0 Smedstorp 9:1 Inget svar 

Hällingsjö 1:20 1 Villingsgärde 1:31 0 Villingsgärde 1:25 Inget svar 

Kyrkhult 2:3 1 Villingsgärde 1:32 0 Villingsgärde 1:34 Inget svar 

Smedstorp 8:13 1 Villingsgärde 1:37 0 Villingsgärde 1:39 Inget svar 

Smedstorp 8:17 1 Villingsgärde 1:38 0 Villingsgärde 1:8 Inget svar 

Smedstorp 8:18 1 Villingsgärde 1:40 0 



Smedstorp 8:7 (grann 1 

Smedstorp 8:9 1 

Villingsgärde 1:18 1 

Kyrkhult 2:1 1 




Villingsgärde 1:22 1 

Smedstorp 10:1 1 

Rydet 1:4 1 

Hällingsjö 1:47 1 

Bilaga 5

Brunnsinventering Hällingsjö 2010-05-31 

Planerat besök 

Planerat och genomfört besök 

Fastighet Komm. 

vatten och 

avlopp? 

Vatten från 

annan 

fastighet? 

Antal Typ av 

egna 

brunnar. 

brunn 

Diameter Djup Djup till 

vilande gvy 

Finns geologisk 

information? 

Antal 

personer 

Antal 

djur 

Annan 

användning 

Uttagbar 

vattenmäng 

d 

Vattenbehand 

ling 

Bilaga 5 

Finns 

vattenanalys 

gjord? 

Björketorps backa 5:1 1 Berg 0,5 l/s 

Hällingsjö 1:7 nej nej 1 ? 

Hällingsjö 1:14 ja nej 1 borrad nej 0 ingen - 

Hällingsjö 1:20 1 borrad 4 ja 

Hällingsjö 1:27 ja nej 2 borrade 46 ; 160 nej 2 0 Bergvärme 2,5 l/s ja 

Hällingsjö 1:32 2 Energi 5 l/s 

Kyrkhult 2:1 nej nej 1 grävd 90 cm 5 m 2,5 m nej 1 0 nej avsyr-filter ja 

Kyrkhult 2:3 Avlopp nej 1 borrad ca 60 m 6,4 nej 02:03 0 nej ja, Mn + Fe ja 

Kyrkhult 2:5 nej nej 1 grävd 100 cm 2,7 m 0,78-1 m 2-4 1 - nej 

Kyrkhult 2:6 nej nej 1 grävd 6 m ? 2 m nej 1 0 Sinar ej nej nej 

Kyrkhult 2:7 nej nej 1 grävd 90 cm 5,4 m 3,5 m sand 2 0 0 avsyr-filter ja 

Kyrkhult 3:1 1 grävd 1,45 

Rydet 1:4 Avlopp - 1 3 - 

Sjönnered 1:8 1 Berg 3000 l/tim 

Smedstorp 8:3 nej nej 1 borrad 19,1 berg 2 0 tillräckligt ja 

Smedstorp 8:4 nej nej 2 borrad ? ? 20,9 pinnemo 4 0 0 600 l/tim ja 

Smedstorp 8:5 nej nej 1 borrad 27,64? 3 0 0 nej 

Smedstorp 8:7 nej nej 1 Borrad 0 50 m 0 4 0 0 0 10 år sen 

Smedstorp 8:9 nej nej 1 borrad 150 0 0 2 0 0 0 

Smedstorp 8:10 1 Berg 5000 l/tim 

Smedstorp 8:13 nej nej 1 Borrad 0 0 0 0 2 0 0 0 

Smedstorp 8:14 nej nej 2 1 gr 1,2 0,65 ; 5 m ? gnejs, granit 5 0 0 25 l/tim ? 

Smedstorp 8:15 nej nej 2 borr 0,9 3,5 ; 80m 1,2 - 3,5m morän berg 1 0 0 

Smedstorp 8:16 nej nej 1 Berg 90 m 27,64 ? 2 nej 2500 l/d 3 l/s 

Smedstorp 8:17 nej nej 1 borrad 118 m 3 240 l/tim ja 1982 

Smedstorp 8:18 nej nej 1 borrad ? 0 0 5 0 0 0 ja 

Smedstorp 8:19 1 Berg 1 l/s 

Smedstorp 10:1 nej nej 1 borr+gr 100 cm 20 m 2-3 m nej 2 0 nej vet ej nej ja 

Villingsgärde 1:10 nej nej 2 1 gr 1,98 2 0 nej kolfilter nej 

Villingsgärde 1:18 nej nej 1 borrad 55 m 2,39 5 1 hund vatten filter 

Villingsgärde 1:22 nej nej 1 grävd 110 cm 0,77 nej 4 

Hällingssjö 1:47 Kommunal 3,5 l/s

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Bilaga 5

Analysrapport 


Samhällsbyggnad 

Thord Lundin 

435 80 Mölnlycke 

Journalnr VDJ004223-10 

Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1653508 

Provtyp 

Brunnsvatten 

Provtagare/referens 

Provtagningstemp. 

Ankomsttemperatur 

Provets märkning 

Analysnamn 

MW 

9,3 °C 

12,1 °C 

1:27 Hällingsjö 

Odlingsbara mikroorg, 22°C, 3 dygn 

Långsamväxande bakterier, 22°C, 7 

dygn 

Antal koliforma bakterier 35°C 

Antal E.coli 

Turbiditet 

Lukt styrka vid 20°C 

Lukt art 

Färgtal, mätt vid 405nm 

Kemisk syreförbrukn, COD-Mn 

pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 

Hårdhet total 

Ammonium-nitrogen 

Ammonium 

Nitrat-nitrogen 

Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 

Nitrit-nitrogen 

Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 

Radon 

Aluminium Al (end. surgjort) 

Arsenik As (end. surgjort) 

Kalcium Ca (end. surgjort) 

Kadmium Cd (end. surgjort) 

Krom Cr (end. surgjort) 

Koppar Cu (end. surgjort) 

Järn Fe (end. surgjort) 

Kvicksilver Hg (uppslutet) 

Resultat 

3 

7 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1653508 

Provtyp 

Brunnsvatten 

Analysnamn Resultat 

Enhet 

Kalium K (end. surgjort) 

Magnesium Mg (end. surgjort) 

Mangan Mn (end. surgjort) 

Natrium Na (end. surgjort) 

Nickel Ni (end. surgjort) 

Bly Pb (end. surgjort) 

Antimon Sb (end. surgjort) 

Uran U (end. surgjort) 

Mikrobiologisk bedömning: 

Tjänligt (enl. SOS FS 2003:17) 

Kemisk bedömning: 


Fluoridhalten understiger för kariesförebyggande verkan gynnsamt värde. 

Ersätter tidigare utskickat protokoll med samma journalnummer pga ändrad provtyp och ändrad bedömning. 

Johanna Eriksson, Rapportansvarig kemist 

2.3 

3.7 

0.094 

21 

Analysrapport 


Finnsjö Vattenverk 

Finnsjövägen 



Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1659920 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Kommun 


Brunnstyp 

Fastighetsbeteckning 


Analysnamn 


Antal E.coli 

Turbiditet 


Lukt art 



pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 



Ammonium 


Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 


Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 

Radon 











Kopia till: 

Mikael Wilhelmsson 

Härryda 

10,7 °C 

Grävd brunn 

Kyrkhult 2:1 

Kyrkhult 2:1 

Resultat 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1659920 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Enhet 








Tjänligt med avseende på utförda parametrar. 

Bedömning enl SOSFS 2003:17 

Analys av odlingsbara mikroorganismer och långsamväxande bakterier utgå pga labtekniskt missöde. 




Britta-Lena Toftby, Rapportansvarig kemist 

Analysrapport 



Thord Lundin 



Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1654282 

Provtyp 

Brunnsvatten 





Analysnamn 

Mikael W. 

12,1 °C 

9,5 °C 

2:3 Kyrkhult 

Turbiditet 


Lukt art 



pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 



Ammonium 


Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 


Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 

Radon 



dygn 


Antal E.coli 









Resultat 

0.20 

Svag 

Obestämd 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1654282 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Enhet 










Tjänligt 



Tjänligt med anmärkning 

p g a manganhalten (e, t). 

Manganet kan medföra utfällningar som när de lossnar ger missfärgat (svart) vatten. Risk för skador på textilier vid tvätt. 


Bedömning enl SOSFS 2003:17 (Vid anmärkningar: h=hälsomässig, e=estetisk, t=teknisk) 


2.9 

8.3 

0.61 

10 

0.00083 

0.00032 

Analysrapport 






Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1659920 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Kommun 


Brunnstyp 



Analysnamn 


Antal E.coli 

Turbiditet 


Lukt art 



pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 



Ammonium 


Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 


Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 

Radon 











Kopia till: 



10,7 °C 

Grävd brunn 

Kyrkhult 2:7 

Kyrkhult 2:7 

Resultat 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1659920 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Enhet 













p g a kopparhalten (e, t). 

Kopparen orsakas av korrosion på kopparledning. Risk för missfärgning av sanitetsgods och hår (vid hårtvätt). 




Analysrapport 






Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1661414 

Provtyp 

Brunnsvatten 



Brunnstyp 



Analysnamn 


15 °C 

Grävd brunn 

Kyrkhult 3:1 

Kyrkhult 3:1 



dygn 


Antal E.coli 

Turbiditet 


Lukt art 



pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 



Ammonium 


Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 


Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 

Radon 








Kvicksilver Hg (filtrerat) 

Kopia till: 

Resultat 

20 

34 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1661414 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Enhet 










Tjänligt 



Tjänligt 




2.4 

1.5 

Analysrapport 






Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1657835 

Provtyp 

Brunnsvatten 



Brunnstyp 



Analysnamn 


11 °C 

Borrad brunn 

Smedtorp 8:3 

Smedtorp 8:3 



dygn 


Antal E.coli 

Turbiditet 


Lukt art 



pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 



Ammonium 


Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 


Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 

Radon 









Kopia till: 

Resultat 

1 

9 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1657835 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Enhet 










Tjänligt 



Tjänligt 




2.1 

5.6 

Analysrapport 






Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1660617 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Kommun 




Analysnamn 



9.2 °C 

Smedstorp 8:4 

Smedstorp 8:4 



dygn 


Antal E.coli 

Turbiditet 


Lukt art 



pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 



Ammonium 


Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 


Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 

Radon 









Kopia till: 

Resultat 

10 

20 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1660617 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Enhet 










Tjänligt 



Tjänligt 




2.6 

4.9 

0.051 

10 

Analysrapport 






Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1659920 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Kommun 


Brunnstyp 



Analysnamn 


Antal E.coli 

Turbiditet 


Lukt art 



pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 



Ammonium 


Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 


Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 

Radon 











Kopia till: 



10,7 °C 

Borrad brunn 

Smedstorp 8:5 

Smedstorp 8:5 

Resultat 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1659920 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Enhet 















0.042 

7.9 

Analysrapport 






Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1660617 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Kommun 




Analysnamn 



9.2 °C 

Smedstorp 8:16 

Smedstorp 8:16 



dygn 


Antal E.coli 

Turbiditet 


Lukt art 



pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 



Ammonium 


Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 


Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 

Radon 









Kopia till: 

Resultat 

20 

120 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1660617 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Enhet 










Tjänligt 


2.2 

5.1 

Analysrapport 






Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1657835 

Provtyp 

Brunnsvatten 



Brunnstyp 



Analysnamn 


11 °C 

Borrad brunn 

Smedtorp 10:1 

Smedtorp 10:1 



dygn 


Antal E.coli 

Turbiditet 


Lukt art 



pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 



Ammonium 


Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 


Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 

Radon 









Kopia till: 

Resultat 

20 

50 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1657835 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Enhet 










Tjänligt 



Tjänligt 




2.7 

5.3 

0.19 

8.3 

0.013 

0.00011 

Analysrapport 



Thord Lundin 



Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1653508 

Provtyp 

Brunnsvatten 





Analysnamn 

MW 

7,4 °C 

12,1 °C 

1:10 Villingsgärde 



dygn 


Antal E.coli 

Turbiditet 


Lukt art 



pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 



Ammonium 


Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 


Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 

Radon 









Resultat 

280 

440 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1653508 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Enhet 













p g a järnhalten (e, t). 

Järnhalten kan medföra utfällningar, missfärgning och smak. Risk för skador på textilier vid tvätt och igensatta ledningar. I 

vissa vatten kan olägenheter uppstå vid både lägre och högre halter än 0,5 mg/l. 



Ersätter tidigare utskickat protokoll med samma journalnummer pga ändrad provtyp och ändrad bedömning. 

Johanna Eriksson, Rapportansvarig kemist 

2.9 

4.3 

0.14 

19 

Analysrapport 



Thord Lundin 



Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1654282 

Provtyp 

Brunnsvatten 





Analysnamn 

Mikael W. 

9,9 °C 

9,5 °C 

1:18 Villingsgårde 



dygn 


Antal E.coli 

Turbiditet 


Lukt art 



pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 



Ammonium 


Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 


Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 

Radon 









Resultat 

10 

40 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1654282 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Enhet 










Tjänligt 




p g a kopparhalten (e, t). 

Kopparen orsakas av korrosion på kopparledning. Risk för missfärgning av sanitetsgods och hår (vid hårtvätt). 

p g a pH (t). 

Vattnet är surt vilket medför en ökad risk för ledningsangrepp. 




Analysrapport 



Thord Lundin 



Sida 1 (2) 

Kundnr 

8411545-1654282 

Provtyp 

Brunnsvatten 





Analysnamn 

Mikael W. 

6,1 °C 

9,5 °C 

1:22 Villngsgårde 

Radon 



dygn 


Antal E.coli 

Turbiditet 


Lukt art 



pH 

Alkalinitet 

Konduktivitet 



Ammonium 


Nitrat 

NO3 / 50 + NO2 / 0.5 


Nitrit 

Fluorid 

Klorid 

Sulfat 

Fosfatfosfor 

Fosfat PO4 









Resultat 

25 

140 

160 

Analysrapport 


Sida 2 (2) 

Kundnr 

8411545-1654282 

Provtyp 

Brunnsvatten 


Enhet 










Tjänligt 




p g a pH (t). 

Vattnet är surt vilket medför en ökad risk för ledningsangrepp. 





Datum SLV FS 2005:10 2010-10-14 2010-12-21 2011-05-16 2011-06-20 2011-07-26 2011-08-16 

Parameter Enhet Otjänligt Tj. m anm B1 B1 B1 B1 B1 B1 

Ut verket Hos anv 

Turbiditet FNU 0.5 1.5 0.28 0.11 0.16 0.15 0.45 0.53 

Grumlighet 

Lukt 20°C Ingen Ingen Ingen Ingen Ingen Ingen 

Lukt 50°C 

Färgtal 15


Datum 2010-10-14 2010-12-21 2011-05-16 2011-06-20 2011-07-26 2011-08-16 

Parameter Enhet B1 B1 B1 B1 B1 B1 

Alifater >C5-C8 mg/l

RAPPORT - Härryda kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?