Balans och stimulans i Matfors skola - Sundsvall

Informations- och personaltidning för anställda vid Barn- och utbildningsförvaltningen, Sundsvalls kommun nr 3-2008 

skolbladet 

Balans och stimulans 

i Matfors skola 

Friluftsskolor startar i höst 

Genuspedagogerna 

– en outnyttjad resurs

innehåll 

Ny planeringsmodell 3 

Foto: Malte Larsson 

Redaktörens rader 

Välkomna till ett nytt nummer av Skolbladet! Det kommer att handla en 

hel del om en ny planeringsmodell som kommunen har infört, MRP (Måloch 

resursplan). Kanske känns det motbjudande att borra sig in i terminologin 

och ett nytt tänk, men det är viktigt för alla som arbetar i kommunen 

att känna till hur det fungerar. 

Ett intressant och inspirerande reportage får ni från Matfors skola. Ni 

får också veta mer om våra genuspedagoger och om den nya gymnasieutredningen. 

Porträttet handlar om Greger Bergner, en av få män inom förskolan. 

När jag ville fotografera honom och barnen tvekade han inte en 

sekund, utan samlade ihop några barn och gick ut och grävde mask i 

grönsakslandet. Kul med män i förskolan! 

Läs också om skolorna i Liden, Stige och Anundgård, som har friluftsprofil 

och ett intressant samarbete med varandra och gymnasieskolan. 


i Matfors skola 5 


– en outnyttjad resurs 9 

Med siktet inställt på en 

jämställd förskola 10 

Nya gymnasieutredningen 12 

Liden, Stige och Anundgård 

blir friluftsskolor 15 

Mål- och resursplanen 18 

Greger – en av få män 

inom förskolan 20 

Avslutningsvis ett guldkorn: 

Min son, som precis slutat ettan hade själv fått utvärdera hur han 

tyckte första året gått och jag fick läsa vad han skrivit. Allra längst 

ner läser jag en prydligt nedpräntad mening: 

”Jag har fåt bätre stjelvförtroende”. 

skolbladet 

Det värmde mitt hjärta extra mycket – ett mycket viktigt mål för oss 

alla att jobba med! 

Jag önskar er alla en riktigt fin sommar! 

Tips & synpunkter till: pia.akerstrom@sundsvall.se 

tel 060-19 14 82 

Informations- och personaltidning för 

anställda vid Sundsvalls kommuns skolor 

Barn- och utbildningskontoret 

Sundsvalls kommun 

Norrmalmsgatan 4 

851 85 Sundsvall 

Redaktör Pia Åkerström 

tel 19 14 82 

pia.akerstrom@sundsvall.se 

Ansvarig 

utgivare Christin Strömberg 

Redaktionskommitté 

Staffan Sjölund 

Kenneth Steiner 

Ann-Britt Sörensen 

Produktion Fryklunds 

Tryck Tryckeribolaget, Sundsvall 

Omslagsbild Elever från Matfors skola. 

Foto: Svanthe Harström 

Skolbladet finns också på 

www.skola.sundsvall.se

Ny planeringsmodell 

breddar förståelsen 

ledare 

Vad är det i det du gör på dagarna 

på jobbet som skapar värde? 

Tidigare år så har den kommunala organisationen 

präglats av stuprörstänkande, där varje 

förvaltnings sköter sitt utifrån både tre-åriga 

budgetplaner och ett-åriga. Det har ibland 

varit stört omöjligt att få oss alla att gemensamt 

arbeta för en sammanhållen kommun 

med samma uppgift, att skapa största möjliga 

värde för våra skattebetalare. 

God ekonomisk hushållning 

Mål- och resursplan, MRP, är ett begrepp 

som nu är befäst för så gott som all planering 

inom Sundsvalls kommun. Genom 

MRP ska mål och resurser matchas, allt med 

syfte att tydligare identifiera kommunens 

huvuduppgifter och åstadkomma en god 

ekonomisk hushållning, och säkerställa att 

det jobb som pågår med skattepengarna är 

värdeskapande. 

Huvuduppgifter 

Inom alla kommuner pågår ett liknande 

arbete, med lite olika benämningar, allt i 

enlighet med kommunallagen. 

För Sundsvalls kommun har den politiska 

nivån lagt fast att kommunen har fem 

huvuduppgifter, kallade huvudprocesser. De 

är Utbildning, Vård och omsorg, Fritid och 

kultur, Arbete och tillväxt samt Samhällsplanering. 

Dessutom finns stödprocesser 

som är till för att huvuduppgifterna ska vara 

möjliga att genomföra, som t ex diarium 

och posthantering, personaladministration, 

ekonomi, fastigheter, telefoni, IT-system 

osv. Genom att definiera huvuduppgifterna 

på det här sättet, blir det uppenbart att vi är 

många inom olika verksamheter som behöver 

lyckas i vårt samarbete för att fullfölja 

uppgifterna. Det gäller ju att göra mesta 

möjliga nytta med skattepengarna. 

Våra verksamheter inryms i huvudprocessen 

Utbildning och syftar till att tillgodose 

barns och ungdomars behov av lärande och 

utveckling. För att det ska lyckas behövs ett 

framgångsrikt samarbete i vardagen mellan 

oss inom Barn och utbildning, med föräldrar 

och med många andra aktörer inom och 

utom kommunen. 

Breddar förståelsen 

Ännu så länge är det framförallt politiker och 

kommunens förvaltningsledningar som varit 

med i ett inledande analysarbete, men nu 

går MRP-jobbet vidare och även ni i konkret 

verksamhet kommer att höra med om det. 

Det är intressant, och nyttigt, att vara med 

i en sån här omstöpning. Jag måste erkänna 

att jag länge kände en tveksamhet, förstod 

inte riktigt värdet av allt som skulle göras 

och mycket tid tog det också inledningsvis. 

Så var det rätt så länge, ända tills jag satte 

mig in i jobbet och fick en tillräcklig egen 

förståelse av vad det hela går ut på. Då såg 

jag också vilka möjligheter som processandet 

har för att bredda förståelsen för det vi 

jobbar med dagligen. 

Det är dels möjligheter för oss inom Barn 

och utbildning att öka vår gemensamma 

förståelse av vårt uppdrag i relation till det 

samlade kommunuppdraget, dels förutsättningarna 

att öka förståelsen hos andra för vår 

betydelse i samhällsbygget. 

Sundsvalls framtid 

Vi i kommunens förskolor och skolor har en 

huvuduppgift för Sundsvalls utveckling, och 

den är att tillgodose barns och ungdomars 

behov av lärande och utveckling. 

MRP ska hjälpa oss skapa största möjliga 

värde med de skattepengar som Sundsvall 

har tillgång till. 

Vi tillsammans, alla 

fem huvuduppdragen, 

bygger Sundsvalls 

framtid! 

Christin Strömberg 

Skoldirektör 

Foto: Malte Larsson

– I en F-9-skola hinner man lära känna eleverna bra genom åren, 

konstaterar Gunnel Ledström Blixt, som är skolsamordnare.


i Matfors skola 

Mitt i samhället ligger skolan – Matfors 

skola, en F-9 skola med drygt 

400 elever och knappt 70 anställda. 

Matfors skola vill vara en skola för 

kropp och själ, en skola där elever 

och personal mår bra, är trygga och 

känner sig delaktiga i arbetet. 

Sommaren har kommit. Några elever har 

flyttat ut stolar från slöjdsalen och sitter i 

solen och täljer. De yngre eleverna är fullt 

sysselsatta med att hoppa rep och spela fotboll. 

Gunnel Ledström Blixt möter upp för 

innehåller Matfors skolas timplan fler 

idrotts-, bild- och musiklektioner än vad 

många andra skolor erbjuder. 

Under läsåret sätts två shower upp, 

vilket ger eleverna chans att utveckla och 

visa upp sin kreativitet och sina talanger. 

Såväl elever som klasslärare, musiklärare 

och övrig personal lägger mycket engagemang 

i arbetet med showerna och resultatet 

brukar alltid bli mycket uppskattat. 

Stegräknare och äventyrspedagogik 

Verksamheten vid Matfors skola genomsyras 

av ett hälsoperspektiv. Det märks 

receptbank för framtiden. Andra exempel 

på hälsoperspektivet är satsningen på 

mycket lek, rörelse och träning i socialt 

samspel för de yngsta eleverna och den 

äventyrspedagogik som bedrivs med de 

något äldre eleverna. Här får eleverna, på 

ett annorlunda sätt, lära sig hur man bör 

sköta sin kropp och hälsa för att må bra, 

samtidigt som de lär sig samarbeta, klara 

sig i naturen och ta sig fram i terrängen. 

– Meningsfull kunskap, inte minst för 

oss som bor på landet och vistas mycket i 

naturen, sammanfattar Mona Runsvik. 

att guida Skolbladet. Det hon inte vet om 

Matfors skola är inte heller värt att veta. 

Gunnel är administratör på skolan och 

något av rektor Mona Runsviks högra 

hand. Under den korta promenaden över 

gården, från hennes kontor till det stora skolhuset, 

hinner Gunnel heja på och krama 

om många elever, ge snabb information 

till en kollega, fråga en elev om mamma 

blev glad för födelsedagspresenten och säga 

till några killar att klättra ner från en trave 

brädor som ligger på gården. Gunnel gillar 

eleverna. Och de gillar henne. Det märks 

tydligt. 

– I en F-9-skola hinner man lära känna 

eleverna bra genom åren, konstaterar hon. 

i allt – från att väldigt många av skolans 

medarbetare är utrustade med stegräknare 

till salladsbuffén som serveras till varje 

lunch. Hälsoperspektivet märks också i 

den praktiskt inriktade hemkunskapsundervisningen 

i år 8, där eleverna lagar sina 

egna luncher och samtidigt skapar en egen 

Tid att prata 

Naturligtvis återfinns hälsoperspektivet 

även i elevkaféet. Här tillagar och serverar 

skolans egen ”kafétant”, Tore Stennek, fruktsallad, 

smoothies och varma mackor. 

Elevkaféet är den naturliga mötesplatsen 

för de äldre eleverna. Hit kommer 

de för att fika, spela spel och snacka med 

kompisar – eller med Tore. 

– Jag finns här hela dagarna, berättar 

han. Jag tror att det kan vara en trygghet 

för många elever. Här finns alltid en vuxen, 

som har tid att prata. 

Ulrika Sundin pratar också mycket med 

eleverna. Hon är skolsköterska. 

– Dels träffar jag skolans alla elever i 

samband med hälsosamtal, dels finns jag 

Både kropp och själ 

På Matfors skola ska det vara balans och 

stimulans i skoldagen. Både kropp och 

själ ska få sitt, eftersom det stimulerar och 

underlättar lärandet. Bland annat därför 

Mona Runsvik är rektor på Matfors skola, med 

elever från förskoleklass till år 9. 

tillgänglig för de elever som behöver träffa 

mig, säger Ulrika. 

Hon ingår även i elevvårdsteamet. 

– Teamet fyller en viktig funktion i 

arbetet med en skola för både kropp och

själ. Vi bidrar alla med olika pusselbitar, 

som tillsammans kan hitta en lösning på 

ett problem, menar Ulrika. 

Hennes uppfattning är att eleverna på 

Matfors skola i allmänhet mår bra. 

Delaktighet 

Att skolan möter andra problem bland 

tonåringar än rena inlärningsproblem är 

välbekant på Matfors skola – precis som på 

alla andra skolor. 

Samarbete, gemensamma ramar och regler, 

öppenhet, respekt, harmonisk miljö, 

uppföljningar och utvärderingar är Matfors 

skolas strategi för att alla elever ska ha möjlighet 

att utvecklas och växa och nå framgång 

i sina studier. 

– Vi har bland annat satsat på att utveckla 

och förbättra föräldrakontakten och det 

gemensamma arbetet med hemmen. Det 

ger resultat, berättar Mona Runsvik och 

menar att delaktighet ger insikt och förståelse. 

Ett led i att skapa mer delaktighet, för 

både elever och föräldrar, har varit att 

förbättra den löpande dokumentationen. 

Dokumentationen ligger till grund bland 

annat för utvecklingssamtal och planering, 

i samarbete med föräldrar och elev. Bra 

dokumentationen gör det också möjligt att 

följa upp och utvärdera på ett effektivt sätt 

och täta uppföljningar har visat positivt 

utfall, allra tydligast hos de yngre eleverna. 

Tidigt stöd 

Margareta Bergek är en av skolans speciallärare. 

Hon arbetar med elever i år 5-6. 

Margareta berättar att alla arbetar 

mycket hårt och medvetet för att tidigt 

fånga upp och hjälpa de elever som behöver 

särskilt stöd. Alla årskurser har tillgång till 

speciallärare eller specialpedagog. 

– Vi screenar eleverna regelbundet. På 

så vis har vi god kännedom om kunskapsnivåer. 

Vi har bra resurser och metoder att 

möta dem som behöver stöd, säger Margareta. 

Hon konstaterar att många elever 

idag har svårt att koncentrera sig i klassrummet. 

Men i en mindre grupp, i en mer 

ombonad miljö, brukar arbetet gå mycket 

bättre. Och de förutsättningarna kan Matfors 

skola erbjuda. 

Lästräning på köpet 

Skolan har som mål att alla elever ska 

kunna läsa i år 2. Att kunna läsa betyder 

här läsning av ord och enklare meningar, så 

att eleverna kan läsa kortare berättelser. 

Christina Lindhe och Helena Eriksson 

är båda lärare i år 2. Deras elever kan läsa. 

– Vi jobbar med Skelleftetekniken, 

berättar Christina. Våra elever klarar själva 

att läsa och förstå instruktionerna till 

övningarna som Skelleftetekniken bygger 

på. 

Lästräning är förstås inte det huvudsakliga 

syftet med Skelleftetekniken, men 

lästräningen kommer på köpet. 

– Visst händer det att eleverna frågar 

vad det står och hur de ska göra. Men då 

gäller det för oss lärare att låta bli att lägga 

oss i. Syftet är att eleverna ska jobba i par, 

lösa uppgiften tillsammans, dokumentera 

och reflektera, säger Helena. 

Lagom boll 

Både hon och Christina menar att de i 

Skelleftetekniken har hittat en metod som 

 

Hälsoperspektivet genomsyrar Matfors skola. 

Naturen finns runt knuten och utnyttjas 

mycket – till både lek och lärande.

Tore Stennek, Matfors skolas egen ”kafétant”. Elevkaféet är en 

naturlig mötplats för eleverna. Hit kommer de för att fika, prata och 

umgås. 

På Matfors skola ska det vara balans och stimulans i skoldagen. De praktisktestetiska 

ämnena fyller en viktig funktion för att både kropp och själ ska få sitt, 

eftersom det stimulerar och underlättar lärandet. 

kombinerar många olika moment som ger 

tar cirka 45 minuter. Ibland blir några 

stiftelsen Håll Sverige Rent. 

eleverna både träning och färdigheter. 

klara mycket tidigare. Då har de möjlighet 

– Naturen har alltid utgjort en viktig 

– Vi har introducerat Skelleftetekniken 

att lösa uppgiften en gång till, eller arbeta 

del i särskolans verksamhet. Naturen ger 

för våra elever genom att prata om bollar; 

mer med sin dokumentation. 

livskvalitet och erbjuder stora möjligheter 

små, stora och lagom bollar, berättar 

– Skelleftetekniken kommer vi säkert att 

utan att det kostar en förmögenhet, säger 

Christina. När man arbetar med övning- 

fortsätta använda, även med äldre elever. 

Elisabeth Sjögren. 

arna, som ingår i Skelleftetekniken, ska 

Vi ser många positiva effekter och resultat, 

Efter en studiedag, som Håll Sverige 

man sträva efter att vara en lagom boll. 

säger Helena och Christina. 

Rent arrangerade särskilt för särskolor, blev 

Inte en stor som tar över, och inte en liten 

lärarna här i Matfors inspirerade att jobba 

som man inte ens lägger märke till. Det 

Grön flagg 

för att få grön flagg till särskolan. 

handlar alltså om att träna samarbete och 

På skolgården finns den gamla lärarvillan 

– Vi såg möjligheter att utveckla det 

ansvar för att kompisen som man jobbar i 

kvar. Idag inrymmer den särskolans 13 

natur- och miljöarbete som vi redan höll 

par med ska må bra. 

elever och sex personal. Vid entrén vajar en 

på med på skolan, med hjälp av det mate- 

– I elevernas dokumentation och reflek- 

grön flagga. Flaggan är det synliga beviset 

rial som Håll Sverige Rent har, berättar 

tion ska de fundera på vilken sorts boll de 

på att man i den dagliga verksamheten pri- 

Elisabeth. 

var under övningen och vad det berodde 

oriterar ett handlingsinriktat miljöarbete 

på att de blev just en sådan boll, förklarar 

och verkar för en hållbar utveckling. Grön 

Passande teman 

Helena och tillägger att övningarna också 

flagg är Sveriges största miljöutmärkelse 

Det finns fem teman att jobba med. I Mat- 

lär eleverna att ha tålamod. Varje övning 

för skola och förskola och den delas ut av 

fors valde man att börja med temat vatten.

När det var avslutat fick skolan grön flagg, 

som hissades vid en högtidlig ceremoni. 

Nu fortsätter arbetet med skog som 

tema. Det krävs nämligen ett ständigt och 

målmedvetet arbete för att få behålla grön 

flagg. 

– Kraven är högt ställda, berättar 

Michael Wallentin. Det går inte att göra 

vad som helst och hur som helst. Först ska 

konkreta, realistiska och mätbara mål formuleras. 

Sedan ska man bestämma åtgärder 

för hur man ska nå målen. Allt ska 

godkännas av Håll Sverige Rent. Arbetet 

ska dokumenteras och sedan redovisas och 

först därefter bedömer Håll Sverige Rent 

om vårt arbete har hållit måttet för att få 

grön flagg. 

– Bygdens historia kretsar kring vatten 

och skog. Därför passar det oss bra att jobba 

med dessa teman, förklarar Elisabeth. 

Pofilval 

Men det är inte enbart särskolan som har 

nytta och glädje av den närliggande naturen. 

Alla elever på Matfors skola erbjuds 

åtskilliga tillfällen till utomhusverksamhet. 

De äldsta eleverna, till exempel, väljer 

profilaktiviteter och under såväl höst- som 

vårtermin finns det alltid möjlighet till 

utomhusaktiviteter. 

– Vi har två profilvalsperioder under 

hösten och tre under vårterminen, berättar 

Mona Runsvik. 

På Matfors skola går valet av profilaktivitet 

till på ett lite annorlunda sätt. Alla 

samlas i ett stormöte i sporthallen där 

utbudet av valbara aktiviteter presenteras 

och eleverna gör sina val. 

I år 7 är det dock en period obligatorisk. 

Alla att ska ha massage och avslappning 

samt studieteknik. I år 8 är sex och kärlek, 

etik och moral en obligatorisk profilaktivitet. 

I år 9 är det fria valbara aktiviteter. 

– De obligatoriska aktiviteterna är en 

viktig del i vår strävan att skapa en bra 

skola för både kropp och själ, menar Mona. 

Vi har kommit en bra bit på rätt väg, med 

en mycket engagerad och kompetent personal 

som jobbar för att alla våra elever ska 

nå framgång i sina studier. Eleverna är bra. 

De allra flesta klarar målen och vi har bra 

resurser att hjälpa dem som behöver särskilt 

stöd. Men vi får aldrig slå oss till ro 

och tro att vi är färdiga. Vi kan alltid bli 

ännu bättre. 


 

Matfors skola vill vara en skola där elever och personal mår bra, 

är trygga och känner sig delaktiga i arbetet.

Maria Kjellman och Berit Klaesson är 

två av kommunens genuspedagoger. 



– en outnyttjad resurs 

Genusperspektivet, med fokus på pojkars och flickors likvärdiga förutsättningar 

för sitt lärande, är ett prioriterat område att arbeta långsiktigt med. 

Det slog ledningen för barn- och utbildningsförvaltningen fast för två år 

sedan. Hur går det? Vad händer på förskolorna och skolorna? Skolbladet 

träffade ett par av kommunens genuspedagoger för att stämma av läget. 

Berit Klaesson och Maria Kjellman är 

jämställdhetsmålen. Genom att tilldela 

kännedom om sin existens och kompetens. 

två av Sundsvalls kommuns sex utbildade 

kommunerna ett antal utbildningsplatser i 

De har medverkat vid Vimmeldagar och 

genuspedagoger. De vill göra nytta, de vill 

universitetskursen ”Värdegrund, jämställd- 

vid skolledarträffar och informerat om att 

dela med sig av sin kompetens, de vill bidra 

het och genusvetenskap” var tanken att 

de finns och vad de kan bidra med. 

till att kvaliteten på jämställdhetsarbetet 

jämställdhetsarbetet inom förskola och 

Praktiskt taget alla har en positiv inställ- 

i skolorna och förskolorna höjs. Men det 

skola skulle påskyndas och stöttas. 

ning till genuspedagogerna, det råder ingen 

går trögt. 

– Det var en bra utbildning som gav oss 

tvekan om det. Men det är inte många som 

– Vi är inte särskilt efterfrågade, kon- 

nödvändig kunskap att driva utvecklings- 

tar vara på den resurs som genuspedago- 

staterar de. 

och förändringsarbeten inom området 

gerna utgör. 

jämställdhet, tycker Maria och Berit. 

– Jag har medverkat vid några fort- 

Markering från regeringen 

bildningstillfällen på skolor och förskolor. 

Mellan åren 2002 och 2005 satsade rege- 

Dåligt nyttjad resurs 

Men man hinner inte så mycket på enbart 

ringen 12 miljoner kronor så att lan- 

Efter utbildningen har kommunens 

ett par timmar, säger Maria. Man väcker 

dets kommuner skulle kunna skaffa sig 

genuspedagoger presenterat sig för barn- 

tankar – men sedan då? 

tillräcklig kunskap att följa och uppnå 

och utbildningsnämnden, i syfte att sprida 

Berit. däremot, har fått möjlighet att

ägna 40 procent av sin arbetstid åt genuspedagogik 

det här läsåret. 

– Det har varit jättebra, tycker hon. 

Det har medfört att jag har kunnat jobba 

kontinuerligt med fortbildning och handledning 

vid några förskolor. Men frågan är 

vad som händer sedan, när jag återgår till 

heltid på min ordinarie tjänst? 

Förankring uppifrån 

– Jämställdhet är en komplex fråga. Det 

krävs ett långsiktigt, systematiskt arbete för 

att åstadkomma förändring och utveckling 

av den pedagogiska verksamheten, förklarar 

Berit. 

Hon och Maria konstaterar att många 

dessvärre ser arbetet med jämställdhet som 

ett projekt bland många andra projekt. 

Man avsätter några timmar per termin eller 

läsår, bjuder in en föreläsare och diskuterar 

lite – så har man klarat av jämställdhetsarbetet 

för ett tag. 

– Men handlar det om att skapa likvärdiga 

förutsättningar för flickors och pojkars 

lärande krävs det betydligt mer, menar 

Berit. Det krävs till exempel medvetenhet 

och kunskap om såväl teorier som metoder. 

Det krävs att arbetet är tydligt förankrat 

uppifrån och det krävs tid för arbetet. Det 

tar tid att vidga sitt seende och tänkande. 

Avslöjande film 

Maria och Berits erfarenhet är att nästan 

alla lever i tron att man behandlar och 

bemöter pojkar och flickor lika. 

Berit har låtit en personalgrupp på en 

förskola filma varandra i vardagsarbetet. 

De blev överraskade när de såg hur olika 

de agerar och pratar beroende på om det är 

en flicka eller en pojke de har framför sig. 

Att upptäcka sitt beteende, och bli 

medveten om det, kan vara ett första steg i 

ett förändringsarbete. Men för att komma 

vidare behövs oftast både kunskap, stöd 

och inspiration – och här kan genuspedagogerna 

bidra med mycket. 

Med siktet inställt på 

en jämställd förskola 

Det är tyst och fridfullt i Tingsta 

med olika uppgifter, läser, diskuterar och 

Det blir ett uppvaknande när vi tittar när- 

förskola i Nolby. Alla barnen har 

reflekterar. Till sin hjälp har de Berit Klaes- 

mare på vad vi gör, hur och varför, säger 

slutat för dagen. Då samlas perso- 

son, genuspedagog i Sundsvalls kommun. 

Maria Stadin. 

nal från några olika förskolor i per- 

Målet är att de ska skapa en handlings- 

sonalrummets soffa. De ska ägna 

plan som jämställdhetsarbetet på respek- 

Viktigt med tid 

kvällen åt utvecklingsarbete, med 

tive enhet ska utgå från. 

– Vi har god hjälp av Berits erfarenhet och 

siktet inställt på att skapa en lik- 

kunskap, tycker Helena Martinsson. Berit 

värdig förskola och skola för flickor 

Öppnar ögonen 

lägger märke till så mycket mer än vad vi 

och pojkar. 

– Vi har påbörjat en resa, som vi inte rik- 

själva gör. Hennes frågor hjälper oss att 

tigt vet var den kommer att sluta, konsta- 

tänka till ordentligt. 

Ewa Edwall, Helena Martinsson, Maria 

terar deltagarna. 

– Inom förskolan är man oftast snabb 

Stadin, Åsa Guldhag och Annette Kastbom 

Att titta på sitt arbete ur ett genusper- 

på att ”göra”. Jag försöker bromsa delta- 

deltar alla i en seminarieserie som Regio- 

spektiv öppnar en annan värld, menar de. 

garna i processen och uppmuntrar dem att 

nalt Utvecklingsnätverk, RUN, arran- 

– Vilka sånger sjunger vi med barnen, 

reflektera och låta insikter sjunka in innan 

gerar om Genus, hälsa och skolframgång. 

vilka böcker läser vi, hur pratar vi med 

de går vidare , säger Berit Klaesson. 

10 

Mellan seminarierna träffas de och arbetar 

flickorna och hur pratar vi med pojkarna? 

– Det är jättebra, tycker Åsa Guldhag.

Just tid för diskussion och reflektion är 

vad som behövs för att komma någonstans 

med jämställdhetsarbetet. Det är en process 

man ska igenom och det kräver tid, 

något som är svårt att hitta. 

Engagemang på olika nivå 

En annan svårighet, enligt flera i gruppen, 

är att väcka intresse och engagemang hos 

kollegor för jämställdhetsarbete. 

– Många tycker att de har koll, att de till 

exempel bemöter och behandlar flickorna 

och pojkarna lika. Därför kan det vara 

känsligt att ta upp frågan. 

Ewa Edwalls har dock en annan erfarenhet. 

På hennes arbetsplats, Nolbykullens 

förskola, har alla läst Kajsa Wahlströms 

bok ”Flickor, pojkar och pedagoger: jämställdhetspedagogik 

i praktiken”. 

– Intresset och engagemanget för jämställdhetsfrågor 

är jättestort, berättar Ewa. 

Vi har inte kommit så långt ännu att vi har 

börjat jobba konkret i barngruppen. Man 

kan säga att vi mest jobbar med oss själva 

än så länge. 

Helena Martinsson, Draghällans 

förskola, Berit Klaesson, 

genuspedagog, Annette 

Kastbom, skolledare och 

Maria Stadin, Nolby förskola, 

deltar i seminarieserien 

Genus, hälsa och skolframgång, 

som Regionalt Utvecklingsnätverk, 

RUN, 

arrangerar. 

Angeläget arbete 

Annette Kastbom, som är förskolechef, har 

funderat en hel del på hur hon som chef 

kan stötta och påskynda jämställdhetsarbetet 

inom förskolan. 

– Det är angeläget. Inte minst när man 

ser vilken skillnad det är mellan pojkars 

och flickors framgång i skolan. Med ett 

mer genusmedvetet arbete i både förskolan 

och skolan kan pojkar och flickor få likvärdiga 

möjligheter för sitt lärande och sin 

utveckling. 

Men genusmedvetenhet går inte att 

tvinga fram, menar Annette. Hennes 

ambition är att till hösten ska alla hennes 

medarbetare läsa boken ”Flickor, pojkar 

och pedagoger” för att få en gemensam 

plattform att stå på. 

– Ett sätt att få igång samtal kring 

genusfrågor kan också vara att använda kriterierna 

som finns i utvärderingsmaterialet 

BRUK (bedömning, reflektion, utveckling, 

kvalitet), tipsar Annette. 


Sveriges första 

Serviccollege 

Sundsvalls gymnasium har, liksom 

Timrå gymnasieskola, nu fått sin 

certifiering till Servicecollege. Skolorna 

är de första i landet som 

kan erbjuda utbildning vid Servicecollege. 

Servicecollege är ett samlingsnamn där 

gymnasieskolan, företag och olika utbildningsanordnare 

samarbetar för att höja 

kvaliteten och attraktionsraften på serviceinriktad 

utbildning. Samarbetet handlar 

även om att utbildningarna ska möta 

näringslivets behov, säkra behovet av 

arbetskraft och leda till tillväxt såväl lokalt 

som nationellt. 

 

 

Både Sundsvalls gymnasium och 

Timrå gymnasieskola satsar på tre gymnasieprogram 

i Servicecollege – handel 

trainee, handel och administration samt 

samhällsvetenskapliga programmets ekonomiinriktning. 

Samtliga program har 

idag en styrgrupp/programråd där företagen 

har möjlighet att påverka utbildningarnas 

form och innehåll. 

Servicecollege kommer att samarbeta 

med så väl små butiker som de stora kedjorna. 

Eleverna vid Servicecollee kommer 

att erbjudas skräddarsydd utbildning och 

praktikplatser, med målet att utbildningen 

ska leda till jobb inom handeln. 

Mer information hittar du på 

www.collegeservotek.se 

www.servicecollege.se 

11

Sundsvalls gymnasium ser positivt på 

gymnasieutredningens förslag 

I slutet av mars presenterade gymnasieutredningen, 

under ledning 

av Anita Ferm, sitt förslag om en ny 

gymnasieskola. 

– Det här innebär en renässans 

för yrkesutbildningen. Alla vill inte 

bli akademiker och samhället fungerar 

inte om alla är akademiker, sa 

utbildningsminister Jan Björklund. 

Vad säger Staffan Sjölund, biträdande 

skoldirektör och chef för 

Sundsvalls gymnasium? Vad kan 

gymnasieutredningen komma att 

innebära för Sundsvalls gymnasiums 

del? 

– Först och främst är det viktigt att grundskolorna 

inser att gymnasieutredningens 

förslag påverkar även dem, eftersom 

kraven för att komma in på den nya gymnasiet 

höjs, konstaterar Staffan. 

Den som går ut nian ska ha godkänt i 

minst tolv ämnen för att komma in på ett 

teoretiskt program. För att komma in på ett 

yrkesprogram krävs godkänt i åtta ämnen. 

Den som inte klarar kraven kommer inte 

längre att kunna gå till det individuella 

programmet, eftersom det slopas. Obehöriga 

elever som bedöms kunna bli behöriga 

till gymnasieskolan inom högst ett år ska 

erbjudas ett preparandår. Ansvaret för det 

läggs på grundskolan. 

De som ändå inte klarar av kraven ska 

erbjudas individuella alternativ. Det kan 

handla om särskilda kurser, praktik eller 

vårdinsatser. 

– Eleverna som börjar år 7 till hösten 

kommer att bli den första kullen i den 

nya gymnasieskolan. Därför ställs nya 

krav redan nu på grundskolan, att infor- 

12

mera så väl elever som föräldrar om de nya 

förutsättningarna och, inte minst, att ha 

beredskap för ett ökat behov av studievägledning, 

menar Staffan Sjölund. 

Redan på gång 

För Sundsvalls gymnasiums del ser han 

mycket som är positivt i gymnasieutredningen. 

– Utvecklingen av Sundsvalls gymnasium 

ligger i linje med mycket av vad som 

föreslås i utredningen, säger Staffan. 

Utredaren Anita Ferm påpekar att gymnasieskolans 

uppdrag handlar om kompetensförsörjning 

i samhället. Det kräver 

samverkan med både arbetsliv och högskolesektor. 

Hon ser också en breddad roll för 

gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen, 

något som kräver samverkan 

mellan kommuner och fristående aktörer 

då det behövs ett regionalt perspektiv. 

Samverkan 

Staffan Sjölund kan konstatera att det här 

är tankar som redan slagit rot i Sundsvall. 

Samarbetet med vuxenutbildningen är 

redan under utveckling, med bland annat 

gemensamma kurser. Samarbetet med andra 

kommuner och med närings- och arbetsliv 

har redan kommit långt, inte minst i satsningarna 

på collegeutbildningar. 

Grundidén med college är att företag och 

arbetsgivare ska få större och mer ingående 

betydelse i skolan i syfte att utbildningen 

ska bli mer anpassad efter arbetsmarknadens 

behov. I collegesatsningarna samarbetar 

Sundsvalls, Timrå, Härnösands och 

Ånge kommuner. 

– Vikande elevunderlag har också drivit 

på samarbetet mellan Sundsvall, Timrå, 

Härnösand och Ånge. Vi ser samverkan 

som en möjlighet att höja kvaliteten och 

överlevnadsgraden i den kommunala verksamheten, 

förklarar Staffan. 

Sanering bland utbildningar 

Utredningen är mycket tydlig med att det 

ska vara likvärdiga villkor för kommunala 

och fristående gymnasieskolan. Förslagen 

som presenterats syftar till att stärka den 

nationella likvärdigheten. 

– Det är bra, tycker Staffan. I dag har 

kombinationen valfrihet, lokal frihet och 

konkurrens lett till att det vuxit fram många 

utbildningar med låg kvalitet och låga krav 

men i glassiga förpackningar. Det behövs 

en upprensning i utbudet av utbildningar. 

Även Sundsvalls gymnasiums specialutformade 

program, lokala inriktningar och 

lokala kurser kommer att beröras av detta, 

när den nya gymnasieskolan blir verklighet 

– år 2011 om allt går enligt regeringens 

planer. 

Fakta: 

Gymnasieutredningen förslår att fem 

högskoleförberedande program införs: 

• Ekonomi 

• Estetik och humaniora 

• Samhällsvetenskap och media 

• Naturvetenskap 

• Teknik 

Gymnasieutredningen förslår att 

14 yrkesprogram införs: 

• Bygg- och anläggningsteknik 

• Djurhållning och naturbruk 

• El- och energiteknik 

• Flygteknik 

• Fordon och transporter 

• Handel och administrativ service 

• Hantverk 

• Hotell och turism 

• Industriell teknik 

• Ledarskap och friskvård 

• Restaurang och livsmedel 

• Sjöfartsteknik 

• VVS-, klimat- och fastighetsteknik 

• Vård och omsorg 

Följande ämnen vill utredaren att 

samtliga gymnasieelever ska läsa: 

Svenska/svenska som andraspråk, engelska, 

matematik, historia, religionskunskap, 

samhällskunskap, naturkunskap, idrott och 

hälsa. 

Eleverna ska även i framtiden kunna 

göra individuella val. Men andelen lokala 

kurser föreslås bli färre. Enligt förslaget ska 

det individuella valet motsvara 200 poäng. 

Idag är det 300 poäng. 

13

14 

Foto: Sandra Tiderman

Liden, Stige och Anundgård 

blir friluftsskolor 

Under många år har friluftsliv löpt som en röd tråd i verksamheterna 

vid Liden, Stige och Anundgårds skolor. Till hösten knyter 

skolorna ihop tråden och profilerar sig som friluftsskolor, med 

gemensam kursplan. I upplägget ingår också ett unikt samarbete 

med ledarskapsprogrammet vid Sundsvalls gymnasium. 

– Genom åren har vi bedrivit många olika 

friluftsprojekt och aktiviteter, var för sig 

på skolorna. Det har blivit fjällvandringar, 

kanotutflykter och många olika utomhusaktiviteter 

i närområdet, berättar Owe Eliasson, 

idrottslärare på Lidens skola. Nu har 

Owe, Janne Öhrlund på Stige skola och 

Mikael Öst, tidigare lärare på Stige men 

nu på gymnasiets ledarskapsprogram, tag i 

det hela. Tillsammans har de arbetat fram 

en speciell kursplan för alla årskurser från 

F-9, för att säkerställa ett brett innehåll i 

undervisningen, och i höst börjar skolorna 

arbeta enligt denna kursplan. 

– Målet är att eleverna ska bli natursäkra 

och naturmedvetna individer, berättar 

Owe. 

Naturligt 

– Skolornas läge, nära naturen, skapar 

möjligheter som vi vill ta tillvara och utveckla, 

konstaterar Janne. Att åka och bowla 

med eleverna är ju lite mer komplicerat för 

oss än att ta med dem ut i naturen… Det 

faller sig naturligt att vi profilerar oss som 

friluftsskolor. 

– Här i Liden har förskolan ”I ur och 

skur”-verksamhet. De är certifierade av Friluftsfrämjandet 

och bedriver större delen 

av verksamheten utomhus, naturinriktat. 

Skolans satsning på friluftsprofil blir därför 

en naturlig fortsättning för barnen som 

kommer från förskolan. Både skolan och 

förskolan vill utveckla samarbetet kring friluftsverksamhet, 

berättar Owe. 

Lär med hela kroppen 

– Det finns många vinster med att flytta ut 

undervisningen från klassrummet, menar 

Mikael. 

Utomhus uppträder många elever på ett 

annat sätt än i klassrummet. Som lärare får 

man möjlighet att upptäcka nya sidor hos 

eleverna och det kan ge en annan förståelse. 

Ute i naturen får eleverna använda många 

sinnen och de lär sig med hela kroppen. 

Samarbete, ansvarstagande, respekt och 

hänsyn tränas naturligt i praktiskt taget 

alla utomhusaktiviteter. Dessutom växer 

eleverna som människor när de märker 

att de klarar av olika strapatser i skog och 

mark. 

Hörnstenar 

Syftet med skolornas friluftsprofil är att 

ge eleverna upplevelser kunskaper och 

erfarenheter som kan stimulera till ett fortsatt 

intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor. 

För att eleverna ska kunna utvecklas till 

natursäkra och naturmedvetna individer är 

undervisningen tänkt att ske gradvis med 

vägledning av pedagoger under hela grundskoletiden. 

Innehållet i kursplanen, som Owe, Janne 

och Mikael har tagit fram, bygger på ”hörnstenarna” 

friluftsteknik och säkerhet samt 

speciella mål. Kursplanen är planerad mot 

de strävansmål som Friluftsrådet skrivit som 

förslag för år 5 och 9. Friluftsrådet är tillsatt 

av regeringen för att skapa goda förutsättningar 

för svenskt friluftsliv. 

– De flesta ämnen kommer att ha 

moment kopplade till friluftsprofilen, några 

även med inslag av äventyrspedagogik, 

berättar Owe. I SO, till exempel, kan vi 

integrera friluftsliv genom att ta upp allemansrätten, 

hembygd och miljö. I hemkunskap 

kommer friluftsteknik in när eleverna 

15

lär sig laga lämpliga maträtter på stormkök. 

Vi integrerar friluftsliv i ämnet slöjd 

till exempel när vi bygger vindskydd. 

Samarbete med gymnasiet 

De blivande friluftsskolorna har påbörjat 

ett samarbete med Sundsvalls gymnasiums 

barn- och fritidsprogram. Gymnasieelever, 

med kurser i friluftsliv och äventyrspedagogik 

i bagaget, har medverkat som ledare 

och ansvarat för planering, genomförande 

och utvärdering av olika aktiviteter. Hittills 

har de deltagit vid både friluftsdagar 

och idrottsdagar, de har genomfört en 

nattvandring med elever i år 5 på Stige 

skola och de har ansvarat för ”lära-kännaövningar” 

inför skolstart. 

– Det har fungerat väldigt bra, konstaterar 

Owe, Janne och Mikael och de ser fram 

emot att utveckla samarbetet ytterligare. 

Från och med hösten blir det elever vid 

det nya ledarskapsprogrammet som ingår 

i samarbetet med friluftsskolorna. 

Mikael Öst från gymnasiets ledarskapsprogram, Owe Eliasson, Lidens skola, och Janne Öhrlund från 

Stige skola har arbetat fram kursplaner för friluftsskolorna, som startar i höst. 

Foto: Pia Åkerström 

Rätt attityd 

Ledarskapsprogrammets elever kommer 

bland annat att leda en grottvandring för år 

5 på Stige skola. Successivt stegras svårighetsgraden 

på de moment som gymnasieeleverna 

får ansvar för. Vintertur på skidor i 

fjällen är exempel på en aktivitet som ledarskapseleverna 

får leda först i åk 2 eller 3. 

För att få medverka vid friluftsskolornas 

aktiviteter måste gymnasieeleverna ansöka 

skriftligt och det är med stor omsorg de 

väljs ut. 

– Rätt attityd är viktigt, säger Mikael. 

För att komma ifråga måste man dessutom 

16 

vara ambitiös, sköta sina studier, ha god 

närvaro, vara nikotinfri och vara en god 

representant för ledarskapsprogrammet 

och Sundsvalls gymnasium. 

– Samarbetet innebär en fantastisk möj- 

lighet för ledarskapsprogrammets elever, 

menar Mikael. De får chans att testa sina 

teoretiska kunskaper i praktiken redan 

under utbildningen. De får feedback på 

sina insatser från flera håll – dels från oss 

lärare, som naturligtvis också finns med 

under aktiviteterna, dels från eleverna som 

de leder.

Friluftsliv har, i många år, löpt som en röd tråd i verksamheterna vid Liden, Stige och Anundgårds skolor. Nu 

utvecklar man verksamheten ytterligare, i samarbete med ledarskapsprogrammet vid Sundsvalls gymnasium. 

Foto: Mikael Öst och Sandra Tiderman 

17

Mål- och resursplanen 

ligger till grund för ditt arbete 

Huvudprocesser, processmål och 

indikatorer… Det kanske låter obegripligt 

och svårt. Men det handlar 

om att skapa tydliga, konkreta och 

mätbara mål för kommunens verksamhet, 

i syfte att få bättre styrning 

av resurserna, alltså pengarna. Det 

sker med hjälp av en mål- och resursplan, 

MRP. 

Drygt fyra miljarder kronor. Det är Sundsvalls 

kommuns budget. Kommunens ansvarsområden 

är många och omfattande. 

Pengarna ska räcka till mycket och de ska 

göra största möjliga nytta. 

Tidigare har varje förvaltning tilldelats 

en budget och skött sitt – om man beskriver 

det mycket förenklat. Med mål- och resursplanen 

har Sundsvalls kommun bytt perspektiv. 

Medborgaren i fokus 

I MRP står medborgaren i fokus, inte förvaltningarna. 

Kommunens verksamheter beskrivs i 

huvudprocesser, eller huvuduppgifter. Det 

gör att samband och sammanhang blir tydliga 

– till exempel att olika förvaltningar, 

eller verksamheter inom förvaltningar, måste 

samverka för att målen ska nås. 

Varje huvudprocess har ett antal mätbara 

mål, som ligger till grund för det konkreta 

arbetet ute i verksamheterna. Det är målen 

som tilldelas resurser. Det innebär att resursfördelningen 

inte längre sker enbart förvaltningsvis 

utan nu även processvis. 

Förutom huvudprocesser beskriver MRP 

också stödprocesser, tjänster som levereras 

internt inom kommunen och som ska serva 

och underlätta för huvudprocesserna. Dessutom 

finns en ledningsprocess, som ska 

säkerställa att önskat resultat uppnås inom 

ramen för befintliga resurser. 

– Med mål- och resursplanen förfinar vi 

målstyrningen och uppföljningen vilket 

leder till en bättre styrning av resurserna, 

sammanfattar Peder Björk, (s), vice ordförande 

i kommunstyrelsen. 

18 

– Med mål- och resursplanen förfinar vi målstyrningen och uppföljningen vilket leder till en bättre 

styrning av resurserna, sammanfattar Peder Björk, (s), vice ordförande i kommunstyrelsen. 

Politik och ekonomi 

Mål- och resursplanen har sin strategiska 

grund i de politiska målen – i form av vision, 

kännetecken och inriktningsmål – som är 

formulerade i kommunens lokala regeringsförklaring. 

Man kan säga att den lokala regeringsförklaringen 

pekar ut färdriktningen och att 

MRP anger målen och resurstilldelningen 

för det konkreta arbetet. 

I juni varje år fastställer kommunfullmäktige 

MRP för nästa kalenderår och då 

ingår även en plan för de kommande åren. 

MRP bygger på ett omfattande analysarbete 

kring kommunens förutsättningar att 

svara upp mot medborgarnas och omvärldens 

behov och krav. Analysen redovisar 

såväl omvärldsbevakning som framåtblickar, 

hot och möjligheter. 

– MRP har tydliggjort politiken, där

verksamheternas mål och inriktning definieras, 

och resurserna fördelas, förklarar Peder 

Björk. Med MRP har kommunfullmäktiges 

roll stärkts genom större delaktighet genom 

analysseminarier där alla fullmäktigledamöter 

bjuds in att delta. Diskussionerna om 

resursfördelningen handlar nu mer om 

visionen och färdriktningen än om detaljer. 

Utbildning – en process 

Utbildning är en av de fem huvudprocesserna 

i MRP. De övriga är Vård och omsorg, 

Samhällsbyggnad, Fritid och kultur samt 

Arbete och tillväxt. 

Syftet med processen Utbildning, enligt 

MRP, är ”att tillgodose barns och ungdomars 

behov av lärande.” De övergripande målen 

är: 

• Varje elev vid Sundsvalls skolor når framgång 

utifrån sina behov och möjligheter. 

• I Sundsvalls skolor har eleverna studiero i 

en trygg och hälsosam miljö, det råder 

nolltolerans mot kränkande behandling. 

• Vid Sundsvalls skolor har barn och elever 

ett reellt inflytande över sitt lärande och 

sin skolmiljö. 

Studiero i en trygg miljö är ett av målen för 

processen Utbildning i kommunens mål- och 

resursplan. 


Andelen elever som är behöriga till gymnasiet 

efter genomgången grundskola är ett 

exempel på en indikator för målet ”Varje 

elev vid Sundsvalls skolor når framgång utifrån 

sina behov och möjligheter”. 

Indikatorerna gör det möjligt att kontinuerligt 

stämma av och följa upp hur verksamheterna 

klarar av sina uppgifter. De ger 

tydliga signaler om eventuella avvikelser 

från den planerade vägen så att åtgärder kan 

vidtas i tid. 

Han poängterar att ledningen nu har en 

viktig uppgift i att göra målen kända bland 

sina medarbetare och att ge förutsättningar 

för alla att jobba mot målen. 

– Vi måste räkna med att det tar tid 

innan alla har tagit till sig målen. De övergripande 

målen måste brytas ned för respektive 

verksamhet så att man förstår att ”det 

här är mitt uppdrag”. 

• Sundsvalls skolor värnar och utvecklar en 

kultur som främjar möten och förståelse 

människor emellan. 

Uppföljning 

Till varje mål finns ett antal indikatorer som 

ska visa om man är på rätt väg. Indikatorerna 

är konkreta, mätbara och realistiska – 

och utmanande. De ska ange såväl nuläge 

som de kommande årens förväntningar. 

Se sin egen roll 

Peder Björk menar att alla medarbetare i 

kommunen kommer att ha nytta och glädje 

av MRP: 

– Tydliga och mätbara mål kan man lätttare 

ta till sig och det bidrar till att öka förståelsen 

för det uppdrag man har, menar 

han. Det blir lättare att se sin egen roll och 

betydelse för verksamheten och för att målen 

nås. 

19

Posttidning B 

Skolbladet 

Barn- och utbildningskontoret 

Sundsvalls kommun 

851 85 Sundsvall 

: 

Greger Bergner, förskolärare på 

Äppellunda förskola. 

Foto: Pia Åkerström 

personalen. På arbetsplatser med både män 

och kvinnor pratar man på ett annat sätt och 

om andra saker än på ”enkönade” arbetsplatser. 

Jag tror också att vi män pratar och 

analyserar lite mindre än kvinnor, i stället ser 

vi till att få det man pratar om gjort. 

20 

Greger Bergner är ovanlig. Han är 

förskollärare. I Sverige är det endast 

lite drygt två procent av alla anställda 

inom förskolan som är män. 

Greger har jobbat som förskollärare i tio år. 

Yrkesvalet ångrar han inte. 

– Det är fritt och självständigt och jag får 

vara ute mycket. Att vara med om, och delaktig 

i, barnens utveckling är dessutom både 

intressant och givande. 

Han utbildade sig till förskollärare i 

Umeå. 

Greger – en av få män 

inom förskolan 

– Vi var åtta killar av totalt 34 elever som 

började läsa till förskollärare. Ett par av killarna 

hoppade av studierna, men jag ville 

åtminstone ge det hela en chans. Det är jag 

glad att jag gjorde. 

Efter tre-fyra års arbete på förskolor i 

Umeå flyttade han hem till Alnö. Nu jobbar 

han på Äppellunda förskola, på avdelningen 

Skruttet, med barn i åldrarna 1-5 år. 

Bra med fler män 

– Jag har alltid blivit väl mottagen på de förskolor 

jag har jobbat. Jag har inte känt av 

någon misstänksamhet mot mitt yrkesval, 

vare sig från kollegor eller föräldrar, berättar 

han, väl medveten om att pedofildebatter 

svärtar ner yrkeskåren med jämna mellanrum. 

Greger menar att förskolan skulle må bra 

av fler män i verksamheten. 

– Det skulle vara bra för barnen och för 

Lönen lockar inte 

Han tror att lönen, och löneutvecklingen, är 

en starkt bidragande orsak till att så få män 

väljer att jobba inom förskolan. Att en särskilt 

kvinnlig kultur skulle vara förhärskande 

inom förskolan och att den kan ”skrämma 

bort” män håller han inte med om. 

– Förskolan är ingen världsfrånvänd verksamhet 

utan arbetsklimatet är öppet och 

verksamheten har stark koppling till det 

omgivande samhället. Inflödet av nya teorier, 

nya forskningsrön och ny pedagogik är stort, 

så jag ser förskolan som en modern, tolerant 

och öppen arbetsplats, menar Greger. 

En förebild bland många 

Han ser sig själv som pedagog i första hand 

och man i andra hand. 

– Jag ägnar mig väl inte åt exakt samma 

saker som mina kvinnliga kollegor, erkänner 

han. Jag är mer för att bygga kojor än för att 

plantera blommor. 

Han erkänner också att det blir en del 

”vaktmästarjobb”. 

– Men det är framför allt för att jag vill 

göra sådant. Jag upplever inte att jag förväntas 

gå omkring med hammare och skruvmejsel 

i handen. 

Ser du dig som en förebild här på Äppellunda? 

– Ja, det gör jag. Men jag utgår ifrån att 

alla vi som jobbar här ser oss som förebilder 

för barnen.

Balans och stimulans i Matfors skola - Sundsvall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?