07.04.2015 Views

Syre_2015_01

Syre_2015_01

Syre_2015_01

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

#1 Torsdag 2 april <strong>2<strong>01</strong>5</strong><br />

Lösnummer 30 kr<br />

Ett fristående grönt nyhetsmagasin<br />

www.tidningensyre.se<br />

Ny<br />

tidning!<br />

Det handlar om makt<br />

Ledare 2<br />

Grönt + liberalt = sant<br />

Debatt 5<br />

Mp i ett folkrörelseperspektiv<br />

Under ytan 6-7<br />

Riksdagen: Stärk flyget<br />

Radar 8<br />

Vattenfalls kolkraft<br />

Radar 8<br />

Skydd för utsatta barn<br />

Radar 9<br />

Äggindustrins ömma tår<br />

Zoom 14 - 17<br />

Glad påsk för fisk och fågel<br />

Energi 18 - 19<br />

Påskkorsord<br />

Energi 21<br />

Vem är invandrare?<br />

Maria Wetterstrand 24<br />

Fungerar<br />

basinkomst?<br />

Vi tittar på pilotprojekten världen över<br />

Zoom 10-13


Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />

2 Å andra sidan<br />

Sidan 3<br />

3<br />

Glöd<br />

Glöd<br />

Det handlar<br />

om makt<br />

Varför behövs det en ny miljötidning?<br />

Frågan är den första som<br />

tidningen Journalistens skribent<br />

ställer när han kontaktar mig<br />

om starten av <strong>Syre</strong>.<br />

För jag vet inte vilken gång i ordningen svarar<br />

jag att <strong>Syre</strong> inte är en miljötidning, <strong>Syre</strong><br />

är en grön tidning, en frihetligt grön tidning.<br />

Det svaret brukar alltid leda till tystnad och<br />

jag kan nästan höra hur den andra tänker:<br />

vad fan menar han? Är en grön tidning inte<br />

en miljötidning?<br />

Ja, varför kallar vi <strong>Syre</strong> grön, om det gör<br />

att den uppfattas som en miljötidning? Det<br />

skulle kunna ses som ett totalt haveri i kommunikationen,<br />

men jag väljer att se det som<br />

att det verkligen behövs en fristående grön<br />

tidning.<br />

Alla som firar<br />

påsk utan ägg<br />

på borden och<br />

fjädrar i risen.<br />

Vegotrenden är<br />

starkare än någonsin.<br />

MPs öppnande<br />

för att sälja Vattenfalls<br />

kolgruvor.<br />

Som Fridolin<br />

sa: ”att bara<br />

sälja så att andra<br />

driver det<br />

vidare, det är ju<br />

ingen lösning.”<br />

När folk <strong>2<strong>01</strong>5</strong> fortfarande bara ser grönt som<br />

miljö är det dags att börja prata ideologi eller<br />

mer exakt makt. För ideologi handlar till<br />

stor del om makt. Medan de gamla ideologierna<br />

slåss om ifall makten ska ligga hos dem<br />

med pengar (kapitalet) eller hos politiker och<br />

byråkrater (staten) så är en grundsten i den<br />

gröna ideologin att flytta makten ner till individerna.<br />

Genom decentralisering av besluten och<br />

en radikal fördelningspolitik där resurserna<br />

når ända ut till individerna får alla makt<br />

över sina liv och därmed frihet. En frihet<br />

som endast bör begränsas när den hotar någon<br />

annans rätt till samma frihet. I den begränsningen<br />

blir miljöfrågan central: att förstöra<br />

miljön, att överkonsumera de resurser<br />

som finns, är att inskränka friheten, både för<br />

kommande generationer och för alla dem<br />

som i dag på grund av vår överkonsumtion<br />

inte får samma chans att leva ett drägligt liv.<br />

Men att bara se till miljön utan att ha en grön<br />

helhetssyn leder lätt till, om inte rent ekofascistiskt<br />

tänkande, så i alla fall auktoritärt. Diverse<br />

politisk och social ingenjörskonst för<br />

att lösa miljöproblemen, “smarta” lösningar<br />

långt ovanför folks huvuden och utan hänsyn<br />

till den verklighet vi lever i.<br />

I sin extrema form kan det vara idéer om<br />

barnbegränsning och invandringsstopp, men<br />

även den naiva tron att en löser problemen<br />

genom att skicka Peter Eriksson till Bryssel eller<br />

ha sex miljöpartister i en socialdemokratisk<br />

regering bygger på ett auktoritärt tankegods.<br />

Förstå mig rätt, det är förstås inte fel av<br />

<strong>Syre</strong>s ledarsida – långt ut på den frihetliga och solidariska kanten.<br />

ett parti att gå in i en regering. Men att tro<br />

att en liten minoritet i en socialdemokratisk<br />

regering kan tvinga fram de samhällsförändringar<br />

som behövs uppifrån är att ha en övertro<br />

på den goda starka staten. Och att tro att<br />

systemputsande aktiviteter som ”hållbar tillväxt”<br />

och ”gröna jobb” ska lösa miljöproblemen<br />

är att inte ta dem på tillräckligt stort allvar.<br />

Vi behöver förändra från grunden, inte<br />

från toppen.<br />

Eftersom vi inte tror på auktoritära lösningar<br />

har <strong>Syre</strong>s ledarsida inte bara grönt som politisk<br />

färg, utan frihetligt grönt. I en tid där<br />

brunt allt oftare möter grönt, i en tid när alla<br />

från SD till FI ropar på hårdare straff, i en tid<br />

när repressaliepolitiken mot sjuka och arbetslösa<br />

blir allt hårdare, i en tid där ett övervakningssamhälle<br />

som i Orwells 1984 inte bara är<br />

möjligt utan även alltmer accepterat, så behöver<br />

vi bli många som står upp för frihet, integritet<br />

och mänskliga och djuriska rättigheter.<br />

<strong>Syre</strong> är en tidning för hela den gröna rörelsen<br />

såväl som för den frihetliga. En plats att<br />

diskutera hur vi skapar det goda postindustriella<br />

samhället, en tidning med de positiva exemplen<br />

såväl som de stora problemen och utmaningarna.<br />

Vi kommer ge plats för dem som<br />

tror på ”gröna jobb” såväl som den goda gröna<br />

staten. Men på ledarplats kommer vi tydligt<br />

och kompromisslöst att driva frågor som<br />

basinkomst, kooperativ, integritet, mänskliga<br />

rättigheter, djurrätt, fri invandring och<br />

många andra frihetsfrågor. Vi kommer ta fajten<br />

mot alla påbud som begränsar och likriktar<br />

oss människor, oavsett om de kommer<br />

från staten, kapitalet eller i form av konservativ<br />

moral.<br />

Å så blir det förstås en<br />

del miljö, jag lovar, utan<br />

teknikromantik, vi är ju<br />

trots allt en grön tidning ...<br />

Lennart Fernström<br />

lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />

Illustration: www.politicalcompass.org/Bilden är modifierad<br />

Fotot är ett montage<br />

Omslagsfoto: Stefan Bohrer/Generation Baseinkomme<br />

Tidningen <strong>Syre</strong>, www.tidningensyre.se • Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • redaktionen@tidningensyre.se • Prenumerationsärenden: prenumeration@tidningensyre.se och 08-845 033 • Ansvarig utgivare: Lennart Fernström<br />

Redaktörer: Benita Eklund och Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • E-post : fornamn.efternamn@tidningensyre.se • <strong>Syre</strong> ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön. ISSN: 2002-0570.


Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />

4 Debatt<br />

Debatt<br />

5<br />

Glöd<br />

Glöd<br />

Farlig propaganda<br />

i massmedierna<br />

Grönt +<br />

liberalt =<br />

sant<br />

”Det här<br />

med att<br />

fl y g a ”<br />

Staffan Forssberg skriver att han har drömt<br />

om att som pensionär upptäcka andra kontinenter,<br />

men nu väljer han närmare resmål.<br />

Det här med att flyga sätter sig som en klump<br />

i halsen och att avveckla flygindustrin börjar<br />

bli politiskt nödvändigt, menar han.<br />

Jorden har vi inte ärvt av våra förfäder. Vi har lånat den av<br />

våra barn. Ett indianskt ordspråk som följt mig genom stora<br />

delar av livet.<br />

En gång för länge sedan använde jag det till en reklamkampanj<br />

för ett tryckeri. De hade just miljöcertifierats och<br />

jag tyckte det skulle vara lämpligt att ”stå på” det här med ren miljö,<br />

det låg som i tiden. Kampanjen bestod bland annat av tre stora vykort,<br />

det här var ett av dem. Det illustrerades med en färgbild som min far<br />

tagit; friskt porlande fjällbäcksvatten som forsade över en kantig sten<br />

som såg ut precis som en indianhövding i profil. En sådan indianhövding<br />

som formats i min fantasi av vilda western-skildringar från barndomens<br />

1950-tal.<br />

Nu är det ännu mer aktuellt! Nu är det fem i tolv!<br />

Som pensionär såg jag mig själv uppsöka alla de platser jag skulle vilja<br />

resa till. Nu har man ju all tid i världen och pensionärscommunityerna<br />

och sista-minuten-flyget gör att det inte behöver kosta skjortan.<br />

USA är inte bara New York, utan en hel kontinent, den såg jag för min<br />

inre syn hur jag skulle upptäcka. Kanada och Sydamerika likaså. Thailand<br />

har jag aldrig varit i, för att inte nämna Australien.<br />

Men det sätter sig som en klump i halsen, det här med att flyga. Jag får<br />

faktiskt dåligt samvete. Det har varit flygresor, där själva resandet lagt<br />

sordin på alla upplevelser. Prag till exempel, dit hade man kunnat åka<br />

tåg. Förra året åkte jag tåg mellan Göteborg och Luleå. Det fick mig att<br />

känna mig lite bättre till mods, lite miljövänligare!<br />

Jag får väl helt enkelt hoppa över alla resmål som jag tänkt mig, åtminstone<br />

de som kräver flygresa. Fjällvärlden är nog så fin – dit kan<br />

man ta sig med tåg, något får man väl offra för att känna sig som en<br />

kosmopolit (världsmedborgare), ett fint ord som jag inte sett sen jag<br />

läste Nils Ferlin.<br />

Men tänk på alla jobb som försvinner, invänder många då. Jaha, jordbruket,<br />

varvsindustrin, tekoindustrin, med flera industrier har genomgått<br />

stora förändringar och många jobb har försvunnit. Det är något<br />

som kommer att ske oavsett om vi spjärnar emot eller ej, men visst<br />

är vi kloka nog för att planera en avveckling av flygindustrin istället för<br />

låtsas som om det regnar!<br />

”Det är något som kommer att ske oavsett om<br />

vi spjärnar emot eller ej, men visst är vi kloka<br />

nog för att planera en avveckling av flygindustrin<br />

istället för låtsas som om det regnar!”<br />

Jag förväntar mig inte några applåder men kanske litet förståelse.<br />

Vi måste sluta med att ”överraskas” av katastrofer som vi<br />

vet kommer. Det som tidigare betraktades som ”politiskt omöjligt”<br />

börjar nu bli ”politiskt nödvändigt”. Oavsett partitillhörighet.<br />

Nu är det verkligen fem i tolv!<br />

Staffan Forssberg<br />

Illustration: Magnus Bard<br />

Vad är syftet med att vi så ofta matas med terroristernas<br />

propagandabilder, undrar László Gönczi, miljöpartistisk<br />

veteran och kommunpolitiker i Ljusdal.<br />

Känner ni till Taimour Abdulwahab?<br />

De flesta minns säkerligen<br />

den självmordsbombare<br />

i Stockholm som, turligt nog,<br />

inte dödade några stockholmare<br />

den 11 december 2<strong>01</strong>0. Jag tror att det<br />

många minns är en bild som har visats otaliga<br />

gånger i svenska massmedier.<br />

Han står lätt leende med solglasögon, högt<br />

upp på ett berg med ett imponerande dallandskap<br />

bakom sig. Så ser en riktig hjälte ut.<br />

Illustration: Eugène Delacroix/Public domain<br />

Tänk på vilka bilder ni har matats med när IS<br />

kommer på tal i svensk tv – eller Boko Haram.<br />

Ett sammansvetsat gäng, ofta med vapen i luften,<br />

saluterande sin framgång, med svarta fanor<br />

i vinden, i ett uppenbart segertåg.<br />

Var har man sett sådana bilder i historien?<br />

Eugène Delacroix tavla av en kvinnlig revolutionär<br />

med trikoloren i högsta hugg. I min<br />

barndom, under ungersk kommunistisk tid,<br />

fanns det både bilder och statyer på partisaner<br />

i liknande poser.<br />

De som förser omvärlden med dessa bilder<br />

står säkerligen de nämnda terroristerna<br />

nära. Det är ett led i deras propaganda. De<br />

skapar en image av segrande hjältar som lätt<br />

kan locka till sig ungdomar som drömmer om<br />

något stort i sin totala besvikelse på omgivningen.<br />

Om någon anser att bilderna är obetydliga<br />

i relation till andra faktorer som skapar grunden<br />

för dessa rörelsers attraktionskraft vill jag<br />

ändå peka på ordspråket ”en bild säger mer<br />

än tusen ord”. Ända sedan faraonernas tid<br />

har både makthavare och motståndsrörelser<br />

ansett sig ha nytta av propagandabilder.<br />

Jag önskar verkligen inte se hemska bilder<br />

på deras skoningslösa framfart. Inser att det<br />

finns problem med att välja bildmaterial som<br />

mer rättvist visar vad de står för, utan att<br />

gränserna för det tolererbara passeras. Men<br />

massmedier med mångmiljonbudget kan och<br />

ska faktiskt bemöda sig. Det är helt enkelt<br />

orimligt att sprida terroristernas propaganda!<br />

László Gönczi<br />

Friheten på barrikaderna är en målning av Eugène Delacroix för att hylla minnet av den franska julirevolutionen 1830.<br />

Sveriges klimatpåverkan består<br />

huvudsakligen av transporter, energisystem,<br />

boende och konsumtion.<br />

På alla områden är ökad tilltro<br />

till marknaden en viktig del av<br />

lösningen.<br />

1. Förorenaren betalar. Det får vara<br />

slut på att ensidigt gynna de fordon<br />

och drivmedel man för stunden<br />

gillar bäst – inför ”förorenaren<br />

betalar” rakt av, så att<br />

kostnaden blir högre ju större klimatpåverkan<br />

är. Inte bara för privatbilism,<br />

utan också lastbilar och<br />

kollektivtrafik.<br />

2. Underlätta egna val. Tyska Energiewende,<br />

där solceller på tak slår<br />

ständigt nya rekord och det förnybara<br />

petat stenkolen från första<br />

platsen, har sin grund i hundratusentals<br />

konsumenter som velat<br />

ta större ansvar för sin el. Underlätta<br />

det även här!<br />

3. Marknadsvärde på mark. Kommuner<br />

subventionerar mark<br />

för p-platser och lockar med billig<br />

mark för dem som vill bygga<br />

sin villa. Med marknadspriser används<br />

marken effektivare, bebyggelsen<br />

blir tätare och parkerade<br />

bilar får en korrekt prislapp.<br />

4. Informera mera. Minskad detaljreglering<br />

kräver ökad, opartisk<br />

information för<br />

upplysta konsumentval.<br />

Här<br />

har myndigheter<br />

en viktig<br />

roll, vilket<br />

många liberaler<br />

missat.<br />

Mattias Goldmann,<br />

vd för tankesmedjan Fores<br />

Skriv vad du tycker!<br />

Skicka gärna in debattartiklar till<br />

glod@tidningensyre. Vi tar emot texter<br />

på 3000 tecken och 1500 tecken (inklusive<br />

mellanslag). Texter på 1500 tecken har<br />

större chans att komma in. Skicka även<br />

med en bild och presentation av dig själv.<br />

Foto: Fores


Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />

6 Under ytan<br />

Under ytan<br />

7<br />

Glöd<br />

Glöd<br />

Att ha rätt eller<br />

att få rätt<br />

Tord Björk var med när Miljöpartiet<br />

växte fram ur miljö-<br />

och fredsrörelsen och<br />

var en av de 18 deltagarna<br />

på det första mötet hemma<br />

hos Per Gahrton. Här ger<br />

han sin syn på det som hände<br />

då och berättar varför<br />

han istället valde folkrörelsevägen.<br />

Foto: Privat<br />

– om Miljöpartiet i ett folkrörelseperspektiv<br />

Tord Björk är lärare i medie- och utställningsdesign<br />

i Kristianstad och aktiv i Jordens Vänner. Han har<br />

varit med i miljörörelsen sedan 1970-talet och var<br />

initiativtagare till Folkkampanjen mot atomkraft<br />

som sedan startade kampanjen för en folkomröstning<br />

om kärnkraft.<br />

På Under ytan nästa vecka skriver<br />

Birger Schlaug om Miljöpartiets<br />

utveckling från idéparti till maktparti.<br />

Solen sken när jag direkt från gatan<br />

steg nerför trappan in på Miljöpartiets<br />

lokaler på Kungsholmen första<br />

gången. Där var nästan alla som<br />

jag känt under tio år i miljö-, fredsoch<br />

alternativrörelsen. Det var som att komma<br />

hem. Här var de politiskt intresserade som likt<br />

mig själv aldrig hittat till vänsterns alla organisationer.<br />

Jill Lindgren som med outsläcklig energi<br />

i vardagsarbetet höll alla informerade om<br />

allt. Tillsammans med den outtröttliga BirGitta<br />

Thornérhielm den urkraft som varje rörelse<br />

behöver. Tvillingarna Ulf och Peter Söderström<br />

som redan som 12-åringar i början av<br />

1970-talet varit miljörörelsens främsta försäljare<br />

på gatan av häftet Alternativ till kärnkraften.<br />

Peter Eller som tycktes kunna ordna allt praktiskt<br />

och ekonomiskt ett parti behöver. Den<br />

lugne och effektive partisekreteraren Christer<br />

von Malmborg och hans bror Roland med gitarren<br />

i ena näven och stencilapparaten i den<br />

andra som för en billig penning producerade<br />

färggranna affischer i det stora A3-formatet.<br />

Vad drömde vi om i spänningen mellan att ha<br />

och få rätt? För vi var ”vi” fortfarande. Vi kom<br />

säkert från olika håll. För egen del hade jag<br />

hamnat i Teosofiska ungdomsgruppen 1970.<br />

Den bar vidare traditionerna från Inge Oskarsson,<br />

Yvonne Hoogendoorn och Per Anders Fogelströms<br />

folkrörelsetradition på 1950-talet<br />

med världsmedborgaranda, en hel del frimodig<br />

anarkism, freds- och miljöengagemang och<br />

solidaritet med tredje världen som ledstjärna.<br />

Under tidigt 1960-tal kom det till uttryck i Fogelströms<br />

fredsparti som kan ses som föregångare<br />

till Miljöpartiet och Operation Dagsverke på<br />

många skolor, där Peter Modesta och Jan Fjellander<br />

började sina politiska banor för att senare<br />

bli miljöpartister. Dessa tidiga initiativ hade<br />

på tjugo år förgrenat sig och vuxit samman med<br />

många andra tills det var dags att utmana det sedan<br />

1920-talet rådande partisystemet med kraft.<br />

Men hur görs det på bästa sätt? Enfrågemobiliseringen<br />

i kärnkraftsfrågan hade räckt till att fälla<br />

två regeringar, först den socialdemokratiska<br />

och sedan den borgerliga. Men inför folkomröstningen<br />

om kärnkraft 1980 räckte den inte<br />

till att bryta sig loss ur de etablerade partiernas<br />

manipulation av den interna demokratin, dels i<br />

antikärnkraftsrörelsens Linje 3 och dels genom<br />

den förödande Linje 2 med dess falska ”avveckling<br />

av kärnkraften med förnuft”.<br />

Ute i Europa sysslade man med enfrågemobilisering<br />

mot utstationering av kärnvapenmissiler<br />

och dialog mellan det civila samhället i väst<br />

och öst. På European Nuclear Disarmaments<br />

konvent i Västberlin diskuterades hur rörelsen<br />

skulle gå vidare och förhållandet mellan rörelsen<br />

och partierna med enbart partiföreträdare<br />

i panelen. Debatten visade den påstått starka<br />

tyska rörelsens svaghet. Över huvudet på rörelsen<br />

skulle partier monopolisera diskussionen<br />

om rörelsens förhållande till partierna med det<br />

schizofrena argumentet att de Gröna egentligen<br />

inte var ett parti utan en rörelse.<br />

I debatten lyckades socialdemokraterna fokusera<br />

diskussionen och framstå som trovärdiga<br />

med tal om vikten av handel med Sovjetblockets<br />

länder för att bygga freden, medan Petra<br />

Kelly gjorde en osammanhängande lista över de<br />

krav hon trodde att rörelsen stod för. Tillsammans<br />

med folkpartisten och IKFF-aktivisten Ingrid<br />

Segerstedt Wiberg såg vi det som populistiskt<br />

svammel som inte kunde leda framåt.<br />

Debatten förebådade den tyska utvecklingen<br />

i en fortsatt kraftfull förmåga till enfrågemobilisering<br />

kombinerad med ett miljöparti som<br />

skulle förråda den fredsrörelse den sprungit<br />

fram ur genom att bli ett aggressivt bombparti<br />

och alltmer välintegrerat i det etablerade politiska<br />

systemet.<br />

I Sverige valde Miljöförbundet på sitt sommarläger<br />

1981 motsatt väg. Fredsfrågorna sattes i<br />

samband med frågorna om meningsfullt arbete<br />

åt alla och mat på bordet i hela världen.<br />

Jordens Vänner initierade Alternativkampanjen<br />

med en samtidig mobilisering i alla livets<br />

frågor. Framtiden i våra händer anslöt sig och<br />

gjorde kampanjen nordisk med en omfattande<br />

framtidsstudie om omställning av hela samhället<br />

grundad på miljö och solidaritetshänsyn.<br />

Kvinnor för fred krävde att vapenmiljarderna<br />

skulle gå till vad barnen behöver och marscherade<br />

från Norden till Paris, Moskva och<br />

Washington. En vital alternativrörelse samlades<br />

i Nordiska Alternativkampanjen med ett<br />

brett allmänpolitiskt program tvärtemot den<br />

tyska modellen.<br />

I denna tidsanda hade också inbjudan kommit<br />

från Per Gahrton till hans lägenhet på Henriksdalsberget<br />

i Nacka för att bilda en ny politisk<br />

rörelse. Det lät spännande, så varför inte<br />

gå dit. Det visade sig dock att syftet var att bilda<br />

ett parti. Då jag var styrelseledamot i Miljöförbundet<br />

valde jag att stryka mig från protokollet<br />

som deltagare på mötet för att det inte<br />

Foto: Privat<br />

Peter Söderström på Gröna Tråden (omnämnd som<br />

lokalen på Kungsholmen i artikeln).<br />

skulle framstå som att den organisation som<br />

jag satt i ledningen för legitimerade en ny<br />

partibildning.<br />

Nu var det förstås lockande att som individ ansluta<br />

sig till ett nytt parti där så många vänner<br />

från alternativrörelsen gått med. En för mig avgörande<br />

faktor gjorde att det ändå inte blev så.<br />

Partiet hade och skulle under lång tid ha en<br />

betydligt lägre andel medlemmar i förhållande<br />

till väljare än de andra partierna. Därmed<br />

skulle partiets beroende av statliga och kommunala<br />

bidrag få en dominerande roll. Oavsett<br />

de goda idéer som medlemmarna hade innebar<br />

det en stark disciplinering av partiet till anpassning<br />

vare sig man ville eller inte.<br />

Under en tid skulle partiet kunna fylla en<br />

progressiv roll i kraft av de rörelser i samhället<br />

som fanns som ifrågasatte den rådande<br />

ordningen. Men med tiden skulle det urholkas.<br />

Samma processer var också påtagliga<br />

inom miljö-, solidaritets- och fredsrörelsen:<br />

en tilltagande professionalisering och anpassning<br />

till den framväxande instrumentaliseringen<br />

av folkrörelser till att bli administratörer<br />

av olika projekt istället för att utifrån egna<br />

utgångspunkter arbeta för att förändra hela<br />

samhället. Likafullt såg jag och andra det som<br />

att den avgörande förmågan att bryta med<br />

statens och marknadens rutiner fanns i folkrörelserna,<br />

inte i en partibildning.<br />

Det fanns också starka argument mot det av<br />

flera miljöpartister framförda påståendet att<br />

Miljöpartiet växte fram ur miljörörelsen på<br />

samma sätt som en gång Socialdemokratiska<br />

arbetarpartiet växt fram ur arbetarrörelsen.<br />

Skillnaden låg i att socialdemokraterna uppfann<br />

det moderna masspartiet med medlemmar<br />

som i demokratisk ordning beslutar om<br />

program och ledning. En modell som sedan<br />

Bondeförbundet, Kommunisterna och Folkpartiet<br />

följer, medan Högern antar samma<br />

form men fortsätter att i hög grad vara präglad<br />

av okända finansiärer.<br />

När Miljöpartiet träder fram är redan detta<br />

parlamentariska system moget, för att inte<br />

säga övermoget. Det innebar att den partipolitiska<br />

miljörörelsens idéer redan fanns företrätt<br />

om än i begränsad form inom existerande<br />

partier. Ett nytt parti som strävade efter<br />

parlamentariskt inflytande skulle ovillkorligen<br />

komma i konkurrens med andra partier.<br />

Den ideologi de då skulle förorda skulle mer<br />

formas av konkurrensens behov än vara ett<br />

uttryck för den rörelse den sa sig vilja företräda.<br />

Farhågorna kom snabbt att besannas. När<br />

Nordiska Alternativkampanjen ordnade en<br />

Dela lika-dag 1984 med insamling av pengar<br />

till verksamheter som stod olika former av imperialism<br />

emot, slog miljöpartister bakut. Det<br />

handlade om indianernas kamp mot svenska<br />

bolags giftbesprutning av kanadensiska skogar,<br />

konsumentrörelsens kamp i tredje världen<br />

mot storföretagen och humanitär hjälp<br />

till det av sovjetisk imperialism drabbade Afghanistan.<br />

”...den avgörande förmågan<br />

att bryta med statens och<br />

marknadens rutiner fanns i<br />

folkrörelserna, inte i en partibildning.”<br />

Per Gahrton sa att man inte ska behöva<br />

vara antiimperialist för att skydda skogen eller<br />

värna om djuren. Nordiska Samfundet<br />

mot plågsamma djurförsök svarade att det<br />

visst behövs en djurskyddsorganisation som<br />

tar itu med den värsta formen av djurplågeri<br />

som storföretagens djurfabriker står för och<br />

att en djurskyddsorganisation kan solidarisera<br />

sig med människor ibland också. Men miljöpartisternas<br />

ansträngningar tillsammans<br />

med vänsterns lika stora ansträngningar att<br />

tvinga in rörelser i enfrågefållor fick sin verkan<br />

och Nordiska Alternativkampanjens olika<br />

ambitiösa satsningar ebbade ut.<br />

Kontroverserna mellan den samhällsförändrande<br />

miljörörelsen och Miljöpartiet fortsatte<br />

i synen på hur EU skulle bekämpas, privatiseringspolitiken<br />

och flera andra frågor. I<br />

det stora hela rådde dock samsyn i detaljfrågor,<br />

medan kontakter på organisationsnivå<br />

i mer allmänpolitiska frågor i hög grad försvann.<br />

De gamla vännerna på partikansliet<br />

kunde meddela att partiets resurser gick till<br />

att förhålla sig till massmedia medan ingen<br />

hade hand om kontakter med folkrörelser.<br />

Gustav Fridolin sökte upp mig en gång i min<br />

lägenhet i Kristianstad innan han fann mer<br />

passande förebilder i goda publicister utan<br />

folkrörelsebakgrund.<br />

Det massmedieanpassade Miljöpartiet står i<br />

dag inför stora problem. Det gör också den<br />

demokratiskt organiserade miljö- och alternativrörelsen.<br />

Kanske är det dags för en allmänpolitisk<br />

dialog mellan den radikala delen av<br />

miljörörelsen och Miljöpartiet. Miljöförbundet,<br />

som i dag bytt namn till Jordens Vänner,<br />

är välkommet ute på landsbygden där vi organiserar<br />

kamp mot avfolkningen och för ett<br />

hållbart jordbruk och skogsbruk. Po Tidholm<br />

skriver i ETC att Miljöpartiet å andra sidan är<br />

hatat ute i bygderna.<br />

Jordens Vänner för en allmänpolitik som<br />

hänger samman med kraftsamling i samarbete<br />

med facket och bondeorganisationer samt<br />

solidaritetsrörelser och alternativrörelser för<br />

rättvis omställning. Problemet är att få partier<br />

är intresserade av denna sammanhängande<br />

folkrörelsepolitik. Jordens Vänner visar att<br />

det går att förnya den folkrörelsepolitik som<br />

en gång bar fram Miljöpartiet med bibehållen<br />

skärpa. Det går att både ha rätt och få rätt, åtminstone<br />

i termer av att samarbeta med brett<br />

förankrade grupper i samhället. Miljöpartiet<br />

tycks i dag mest erbjuda ett smörgåsbord med<br />

avskilda frågor, utan att kunna utnyttja miljöfrågans<br />

potential att ena landsbygden och staden.<br />

En allmänpolitisk dialog kan vara till nytta<br />

för bägge parter.<br />

Tord Björk<br />

Aktiv i Jordens Vänner<br />

Enfrågemobiliseringen i kärnkraftsfrågan räckte till att fälla två regeringar, skriver Tord Björk.<br />

Foto: Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen


Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />

8 9<br />

Radar<br />

Radar<br />

Klimatkatastrof<br />

vardag för ö-bor<br />

Riksdagen: Stärk flyget<br />

Suggor fixeras i<br />

svenskt försök<br />

Efter att cyklonen Pam nyligen<br />

ödelade stora områden i Vanuatu<br />

kräver ledare för önationer<br />

i Stilla havet politisk handlingskraft<br />

när det gäller klimatfinansiering<br />

och klimatanpassning.<br />

Marshallöarnas president<br />

Christopher Loeak påpekade<br />

nyligen i ett pressmeddelande<br />

att både forskare och befolkningarna<br />

själva dagligen ser åt<br />

vilket håll utvecklingen går.<br />

– Det krävs handling genom<br />

att de stora förorenarna minskar<br />

utsläppen och hjälper oss<br />

att bygga upp vår förmåga att<br />

hantera klimatförändringarna,<br />

annars är vi på väg mot en värld<br />

med ständiga klimatkatastrofer,<br />

sade Christopher Loeak.<br />

Regionens ledare menar att<br />

det internationella samfundet<br />

måste leva upp till sina löften<br />

att finansiera omställningar.<br />

Catherine Wilson/IPS<br />

Kritiserad lag<br />

kan bli kvar<br />

EU:s datalagringsdirektiv från<br />

2006 tvingade internet- och telefonoperatörer<br />

att spara uppgifter<br />

om tele- och datorkommunikation<br />

i 6–24 månader,<br />

för att uppgifterna skulle kunna<br />

användas i polisutredningar.<br />

I april 2<strong>01</strong>4 ogiltigförklarades<br />

direktivet av EU-domstolen,<br />

som ansåg det är oförenligt med<br />

grundläggande fri- och rättigheter<br />

och ett onödigt allvarligt intrång<br />

i privatlivet. Sedan dess<br />

har flera länder rivit upp de lagar<br />

som stiftats för att följa datalagringsdirektivet.<br />

I Sverige har före detta rikspolischef<br />

Sten Heckscher utrett<br />

lagen. Den 30 mars lämnade<br />

han sin utredning till inrikesminister<br />

Anders Ygeman. Sten<br />

Heckscher konstaterar att lagen<br />

är integritetskränkande, men<br />

vill ändå ha den kvar. Polisen,<br />

Säpo och tullen skulle inte klara<br />

sig utan den, skriver han.<br />

Jon Karlung, vd för internetoperatören<br />

Bahnhof, är kritisk<br />

mot att utredningen bara är inriktad<br />

på polisens behov. Däremot,<br />

påpekar han, är han inte<br />

kritisk mot att polisen sysslar<br />

med brottsbekämpning.<br />

– Det vi är kritiska mot är generell<br />

massövervakning utan<br />

misstanke, säger han.<br />

Källa: IDG<br />

Allianspartierna och Sverigedemokraterna röstade<br />

förra veckan för att flygets konkurrenskraft<br />

ska stärkas samt röstade återigen för att Bromma<br />

flygplats inte ska läggas ner eller utredas.<br />

Riksdagen har senaste tiden röstat ner flera förslag<br />

från regeringen i miljöfrågor. Ett exempel är<br />

att regeringen bör ta tydligt ställning och arbeta<br />

för att Bromma flygplats inte ska läggas ner och<br />

även ta fram en nationell strategi för att stärka<br />

flygets konkurrenskraft, enligt ett beslut av riksdagen<br />

förra veckan. Detta är ytterligare en markering<br />

från trafikutskottet och riksdagen efter att<br />

regeringen i december tillsatte en utredare för att<br />

se över en eventuell nedläggning av flygplatsen,<br />

trots att riksdagen då uppmanade regeringen att<br />

inte göra det.<br />

Karin Svensson Smith är ordförande i trafikutskottet<br />

och trafikpolitisk talesperson för Miljö-<br />

Riksdagen motsätter sig en utredning av Bromma flygplats.<br />

Statliga Vattenfalls kolkraftverk i Tyskland ska<br />

avvecklas, inte säljas. Det har varit Miljöpartiets<br />

hållning, i linje med det antagna generationsmålet<br />

om att Sverige ska lösa miljöproblemen långsiktigt,<br />

utan att exportera dem. I måndags öppnades<br />

dock för försäljning.<br />

Skattebetalarnas pengar måste också tas med<br />

i beräkningen, menade Åsa Romson då i en intervju<br />

med SR Ekot. Men säljs kolkraften missar<br />

Sverige chansen att avveckla en ohållbar verksamhet<br />

med gigantiska koldioxidutsläpp.<br />

Förra året växte Sveriges globala fotavtryck<br />

enligt WWF trots utsläppsminskningar på hemmaplan.<br />

Frågan uppmärksammas dock allt mer<br />

och generationsmålet, som enligt regeringen ska<br />

vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer,<br />

var utgångspunkten för rapporten Styrmedel<br />

och andra insatser för att minska svensk konsumtions<br />

påverkan på hälsa och miljö i andra länder,<br />

från Stockholm Environment institute (SEI), som<br />

släpptes i mars.<br />

Författarna efterlyser en nationell aktions-<br />

partiet. Hon tycker att det är märkligt att motsätta<br />

sig en utredning av Bromma flygplats och om<br />

Arlanda kan fylla det behovet.<br />

– Vad är det för fel med att ta reda på det?<br />

Karin Svensson Smith menar att Bromma skulle<br />

bli överflödigt om höghastighetståg byggdes ut<br />

i södra Sverige samtidigt som Arlanda kan användas<br />

mer effektivt än i dag. Hon är kritisk till att utgångspunkten<br />

är att flyget ska öka framöver.<br />

– Jag utgår ifrån att mina barnbarn ska ha en<br />

vettig uppväxtmiljö, säger hon.<br />

Regeringen har även lagt förslag om att skatten<br />

på handelsgödsel skulle höjas nästa år för att<br />

minska övergödningen i sjöar och hav, liksom<br />

punktskatter på bland annat elkraft och drivmedel.<br />

Dessa röstades alla ner av riksdagen.<br />

Sofia Härén<br />

sofia.haren@tidningensyre.se<br />

Försäljning av kolkraft<br />

på tvärs med miljömål<br />

plan med förankring hos utrikes-, finans-, och miljö-<br />

och energidepartementen.<br />

– Rapporten visar att det finns redan förverkligade<br />

styrmedel och insatser, men att de inte har haft<br />

effekt på en större skala för att skapa mer hållbara<br />

konsumtionsmönster. Det råder inte brist på idéer,<br />

snarare brist på slagkraftig handling, säger Linn<br />

Persson, en av rapportförfattarna.<br />

20 rekommendationer ges och det handlar till stor<br />

del om att konkretisera och ansvarsfördela.<br />

Växande kunskap underlättar arbetet; programmet<br />

Prince är till exempel en metod för att<br />

mäta svensk miljöpåverkan även utomlands. Men<br />

det finns svårigheter, Sverige är till exempel bundet<br />

av internationella handelsavtal och det är politiskt<br />

känsligt att vidta åtgärder som verkar konsumtionshämmande<br />

påpekar rapportförfattarna.<br />

Linn Persson tror att det finns många skäl till<br />

trögheten på detta område men att ”bristande politisk<br />

vilja kan vara ett”.<br />

Benita Eklund<br />

benita.eklund@tidningensyre.se<br />

Fotot: Tomas Oneborg/TT<br />

Många av de barn som utsätts för kränkningar av skolpersonal har en funktionsnedsättning, enligt Barnombudsmannen.<br />

Utsatta barn behöver<br />

bättre skydd i skolan<br />

Elever behöver bättre skydd mot mobbning i<br />

skolan – speciellt de som blir utsatta av lärare<br />

och andra vuxna. Det skriver Barnombudsmannen,<br />

BO, i rapporten Välkommen till verkligheten.<br />

Den 30 mars lämnade BO sin årliga rapport om<br />

barns situation i Sverige till utbildningsminister<br />

Gustav Fridolin. BO kallar rapporten Välkommen<br />

till verkligheten, och temat är mobbning i skolan.<br />

Den är baserad på 89 barns och ungdomars berättelser,<br />

och den visar att det är svårt för många att<br />

få hjälp i utsatta situationer.<br />

Enligt rapporten gäller det i synnerhet när lärare<br />

och annan skolpersonal står för kränkningar<br />

och trakasserier. BO berättar att påfallande<br />

många av de barn som berättade att vuxna i skolan<br />

utsatt dem för kränkningar var dubbelt sårbara<br />

eftersom de hade en funktionsnedsättning.<br />

Dramatisk ökning av<br />

antibiotika i djurindustrin<br />

Användningen av antibiotika har blivit en stor fråga<br />

i sjukvården men fram till nu har det inte gjorts<br />

några studier på omfattningen i jordbruket.<br />

Skolaga är visserligen förbjudet sedan 1958,<br />

men dagens skollag är otydlig, enligt barnpsykologen<br />

Bo Hejlskov. Han säger i rapporten att lärare<br />

behöver bättre metoder för att kunna hantera<br />

svåra situationer. Och många barn med funktionsnedsättningar<br />

är känsligare än andra för våld och<br />

kränkningar, menar han.<br />

– Problemet är att de här metoderna används<br />

precis på de barn som tål dem sämst.<br />

För att göra det lättare för eleverna att anmäla<br />

kränkande behandling vill BO bland annat införa<br />

lokala barn- och elevombud.<br />

Hela rapporten Välkommen till verkligheten<br />

finns att läsa på www.barnombudsmannen.se.<br />

Malin Bergendal<br />

malin.bergendal@tidningensyre.se<br />

Fram till 2030 kommer förbrukningen av antibiotika<br />

i världens djurindustrier att öka med 67<br />

procent, enligt en ny forskningsstudie som publicerats<br />

i den vetenskapliga tidskriften PNAS.<br />

Den globala efterfrågan på kött ökar snabbt,<br />

särskilt i låg- och medelinkomstländer. Där tar<br />

många efter den i västvärlden dominerande modellen<br />

för storskalig djuruppfödning som innebär<br />

att små doser av antibiotika används löpande.<br />

Forskare har nu för första gången kartlagt<br />

omfattningen av detta.<br />

Ju mer antibiotika vi använder desto större<br />

möjlighet har de resistenta bakterierna att utvecklas.<br />

Inom sjukvården har detta blivit en akut fråga.<br />

– Det som sker bland djur har även betydelse<br />

för människan, allt hänger ihop. Både djur och<br />

människor flyttar på sig mer i dag och bakterierna<br />

känner inga gränser, säger Helle Unnerstad,<br />

veterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt.<br />

Den rutinmässiga användningen av antibiotika<br />

inom djurindustrin beror inte främst på att djuren<br />

är sjuka utan för att de ska växa bättre. Men<br />

sådan användning har varit förbjuden i Sverige<br />

sedan 1986, och i EU sedan 2006. Sverige är i dag<br />

det land i EU som ger minst antibiotika till djur.<br />

– Vi har satsat på att jobba förebyggande genom<br />

att föda upp djur så att de inte blir sjuka och<br />

arbeta med till exempel smittskydd. Det kostar<br />

förstås i pengar och arbetsinsatser – det är billigare<br />

att bara ge antibiotika och hålla borta symtomen,<br />

säger hon.<br />

Sofia Härén<br />

sofia.haren@tidningensyre.se<br />

Foto: Jessica Gow/TT<br />

Sveriges Lantbruksuniversitet<br />

i Alnarp har fått klartecken för<br />

ett försök att fixera suggor när<br />

de föder. Trots att det strider<br />

mot gällande djurskyddsregler.<br />

Djurförsöksetiska nämnden<br />

i Lund har godkänt försöket,<br />

men ledamoten Inge Skog reserverade<br />

sig mot beslutet.<br />

– Den här ansökan har sådana<br />

brister att den i normala fall<br />

absolut inte skulle ha godkänts.<br />

Detta är obegripligt, säger Inge<br />

Skog, ledamot i Djurförsöksetiska<br />

nämnden i Lund.<br />

Försöket ska pågå i två år och<br />

omfattar totalt 126 suggor, varav<br />

hälften ska stängas in. Under<br />

den tiden kommer det att födas<br />

totalt 400 kullar.<br />

Källa: Anna Jutehammar och Daniel Värjö/SR<br />

Animaliefria eko-skor på Vegoforum.<br />

Mässa med fokus<br />

på animaliefritt<br />

Den fjärde upplagan av Vegoforum,<br />

i regi av ABF och Svensk<br />

mat- och miljöinformation,<br />

lockade i lördags 400 besökare.<br />

Årets tema var vegovågen;<br />

det allt större intresset för vegetarisk<br />

kost. Fokus i stort är problem<br />

i animalieindustrin och att<br />

lyfta alternativen till kött.<br />

Dagen bjöd på livlig debatt<br />

om utmaningar i matproduktionen<br />

och föredrag av bland<br />

annat cancerspecialisten David<br />

Stenholtz och djurrättsaktivisten<br />

Jonna Håkansson.<br />

Vegoforum har blivit ”lite av<br />

en institution” menar arrangörerna,<br />

och återkommer mest<br />

troligt nästa år.<br />

Benita Eklund<br />

Foto: Benita Eklund


Foto: Stefan Bohrer<br />

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />

10 11<br />

Zoom<br />

Zoom<br />

Trygghet<br />

till alla<br />

Vad är basinkomst?<br />

En basinkomst ska:<br />

- garantera alla en inkomst<br />

som går att leva på<br />

- betalas ut till individer, inte<br />

till hushåll<br />

- betalas ut utan krav på motprestation<br />

- betalas ut regelbundet (månadsvis)<br />

- betalas ut i pengar, inte till<br />

exempel matkuponger.<br />

Reformer som uppfyller stora<br />

delar av ovanstående krav,<br />

men inte alla, brukar ibland<br />

kallas partiell basinkomst. De<br />

flesta mer permanenta exempel<br />

på basinkomst runt om i<br />

världen är i realiteten någon<br />

form av partiell basinkomst.<br />

Källa: Basinkomstnätverket i Sverige<br />

Tänk om vi slopade arbetsförmedling, socialbidrag och<br />

sjukförsäkring och helt enkelt lät landets alla invånare ta<br />

del av en basinkomst eller medborgarlön. Är det möjligt?<br />

Absolut inte, hävdar skeptikerna. Men då har de missat att<br />

basinkomst redan är en realitet i flera länder i världen.<br />

Text: Ana Udovic<br />

Dagens arbetsmarknad befinner<br />

sig i förändring. Inte minst<br />

har den tekniska utvecklingen<br />

gjort att många traditionella<br />

jobb ersätts av mjukvara eller<br />

robotar. Dessutom gör globaliseringen att<br />

många jobb försvinner till låglöneländer. Resultatet<br />

blir att företagen fortsätter göra stora<br />

vinster, utan att för den skull ge fler personer<br />

arbete.<br />

Ett kontrakt har brutits mellan arbetsgivare<br />

och fackförbund vilket gör arbetarrörelsens<br />

slogan ”rätt till arbete” allt svårare<br />

att hävda – för finns det inte jobb så finns<br />

det inte. De 400000 arbetslösa svenskar som<br />

skrivs in hos Arbetsförmedlingen har bara<br />

40000 jobb att slåss om. Frågan är hur omställningen<br />

ska mötas?<br />

Ett sätt är att förkorta arbetstiden, dela<br />

på jobben och införa en så kallad medborgarlön<br />

eller basinkomst, en summa pengar<br />

som går till varje invånare, ungefär som dagens<br />

barnbidrag går ut till alla föräldrar.<br />

Omöjligt, hävdar många politiker, vi har<br />

inte råd, produktionen skulle gå ner liksom<br />

ekonomin och då hotas välfärden.<br />

Ökad vilja att studera<br />

Men på sina ställen är basinkomst redan en<br />

realitet, i vissa fall sedan lång tid tillbaka –<br />

och det gäller inte bara fattiga länder. Dessutom<br />

förs diskussioner i parlament världen<br />

över, och många arbetar aktivt med att få<br />

fram förslag för att genomföra det.<br />

– I Alaska får alla invånare sedan 40 år tillbaka<br />

utdelning av en oljefond, vilket i sig är<br />

fascinerande – en utomstatlig organisation<br />

delar ut pengar. Annars är väl Kanada det<br />

land som testat basinkomst i störst skala, säger<br />

Roland Paulsen, sociolog på Lunds universitet<br />

som skrivit flera arbetslinje-kritiska<br />

böcker. Den senaste, Vi bara lyder, om Arbetsförmedlingen,<br />

kom nyligen ut på Atlas förlag.<br />

Det kanadensiska experimentet genomfördes<br />

i Dauphin 1974–1979. Varje familj fick<br />

ta emot en kontantförmån som reducerades<br />

proportionellt mot lönen. Resultatet märktes<br />

framför allt på unga människors ökade vilja<br />

att studera – man fick en så kallad ”gemensamhetseffekt”,<br />

en positiv stämning av moraliskt<br />

samförstånd, som gjorde att när en grupp valde<br />

att studera så färgade viljan av sig till flera.<br />

”Det ska vara en rättighet”<br />

– Min åsikt är att basinkomst bör tillämpas<br />

och ges till varje individ, utan villkor knutna<br />

till sig. Det ska vara en rättighet, ungefär<br />

som syre. Villkoren skulle göra basinkomsten<br />

godtycklig, orättvis och dyr att tillämpa, säger<br />

ekonomiprofessor Guy Standing.<br />

Guy Standing var med och grundade BIEN,<br />

Basic Income Earth Network. Han har skrivit<br />

flera böcker om den nya underklassen, det så<br />

kallade prekariatet, med osäkra anställningar<br />

och stor ekonomisk otrygghet. Två av dem<br />

har kommit på svenska, Prekariatet. Den nya<br />

farliga klassen samt En färdplan för prekariatet<br />

(Daidalos förlag).<br />

Men Guy Standing har också arbetat praktiskt<br />

med tillämpning av basinkomst. 2<strong>01</strong>3 avslutade<br />

han ett pilotprojekt på 18 månader i<br />

Basinkomst i Namibia<br />

32%<br />

42%<br />

minskad<br />

undernäring<br />

minskat antal<br />

brott relaterat till<br />

fattigdom<br />

300%<br />

ökad småföretagarverksamhet<br />

åtta indiska byar, genomfört i samarbete med<br />

SEWA, Self-Employed Womens Association<br />

med stöd från UNICEF. Omkring 6000 personer,<br />

män, kvinnor och barn, fick en villkorslös<br />

basinkomst på 200 rupier eller cirka 30 kronor<br />

per månad (barnen fick hälften). Pengarna<br />

använde de framför allt till att betala skulder<br />

och till att börja spara. Dessutom ökade<br />

skolgången tre gånger mer än i byar som inte<br />

fick basinkomst. Nu har den indiska regeringen<br />

sagt att de ska börja arbeta för införande<br />

av basinkomst.<br />

– Det kan tyckas fjuttigt med 30 kronor per<br />

månad, men experimentet i Indien visade att<br />

lite pengar är bättre än inga pengar. Basinkomst<br />

måste införas gradvis över tid, kanske<br />

måste man börja med hälften av vad som behövs<br />

för de basala behoven. Det är inte nog,<br />

men det skulle ändra dynamiken i vårt sociala<br />

skyddsystem, säger Guy Standing.<br />

”Större kontroll över sina liv”<br />

Ett annat experiment gjordes i byarna Otjivero-Omitara<br />

i Omaheke-regionen i Namibia.<br />

Där har invånarna fått 100 namibiska dollar<br />

(ungefär 112 svenska kronor) per person och<br />

månad sedan 2007, helt utan krav på motprestation.<br />

Pengarna kom från en fond förvaltad<br />

av evangeliska kyrkan i Namibia. När fonden<br />

var förbrukad såg det ut som att programmet<br />

skulle stoppas, men då kunde waldesianska<br />

kyrkan i stället finansiera projektet i ett år –<br />

fram till april <strong>2<strong>01</strong>5</strong>.<br />

Redan då projektet pågått i två år såg man<br />

att undernäringen minskade med 32 procentenheter,<br />

fattigdomsrelaterade brott gick ner<br />

med 42 procent och småföretagarverksamheten<br />

ökade med 300 procent.<br />

– På det här sättet minskar fattigdomen,<br />

arbetslösheten, kvinnor<br />

får fler rättigheter och<br />

människor överlag får en<br />

större kontroll över sina liv.<br />

Dessutom betyder det att<br />

fler personer ägnar sig åt<br />

annat än lönearbete, som<br />

att bry sig om sina släktingar<br />

eller sitt community, säger<br />

Guy Standing.<br />

Roland Paulsen<br />

Foto: Jessica Segerberg<br />

Intresse i rikare länder<br />

Han tar också upp Brasilien som exempel.<br />

Där har La Bolsa Familia-programmet funnits<br />

i tio år. La Bolsa Familia är en basinkomst<br />

som går till fattiga brasilianska familjer. Basinkomsten<br />

har ökat med 44 procent de senaste<br />

tre åren och ska öka ytterligare.<br />

Effekten har varit positiv vad gäller<br />

utbildningsnivåer, minskad<br />

spädbarnsdöd och dessutom<br />

har Brasiliens BNP ökat, vilket<br />

gjort att flera latinamerikanska<br />

länder undersöker sina möjligheter.<br />

Att intresset för basinkomst är<br />

stort i fattiga länder som saknat<br />

bra välfärds- modeller är inte konstigt.<br />

Men samma intresse<br />

för bas inkomst finns även i rikare<br />

länder.<br />

Som tidigare nämnts<br />

finns exemplet med<br />

USA:s delstat Alaska. Där<br />

grundades en permanent<br />

fond år 1976, Alaska<br />

Permanent Fund, som ger<br />

alla vuxna medborgare en<br />

årlig inkomst. Inkomsten är<br />

knuten till storleken på fondens<br />

avkastning, vilket gör att<br />

Guy Standing<br />

Foto: Wikimedia commons<br />

många nu är oroliga för att den kan påverkas<br />

av sjunkande oljepriser.<br />

Fonden ger en årlig utdelning till alla in-


Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />

12 13<br />

Zoom<br />

Zoom<br />

”Vi utbildar oss<br />

inte för att få jobb,<br />

utan för att<br />

civilisera oss...”<br />

Foto: Stefan Bohrer<br />

Generation Grundeinkommen<br />

genomförde<br />

en manifestation för<br />

basinkomst 2<strong>01</strong>3 med<br />

åtta miljoner ”femöringar”,<br />

en för varje invånare<br />

i Schweiz.<br />

– Det viktigaste<br />

resultatet från omröstningen<br />

kommer inte<br />

vara hur många som<br />

röstar ja (till basinkomst).<br />

Det finns två<br />

huvudfrågor, det första<br />

är att varje medborgare<br />

ställs inför frågan:<br />

“Vad vill du verkligen<br />

göra med ditt liv, med<br />

utgångsläget att din<br />

existensiella inkomst<br />

är säkrad?”. Den andra<br />

frågan lyder: “Är du villig<br />

att erbjuda alla andra<br />

den personliga friheten<br />

att själva få bestämma<br />

vad de ska göra?”.<br />

– Schweiz är ett<br />

av världens rikaste<br />

länder och därför är<br />

det givet att debatten<br />

kommer att handla om<br />

dessa frågor och inte<br />

fattigdom i första hand,<br />

säger Daniel Häni från<br />

Initiative Grundeinkomme,<br />

Schweiz.<br />

vånare i delstaten Alaska. Varje år<br />

har den gett omkring 1400 amerikanska<br />

dollar till varje Alaskabo. Den är<br />

mycket populär och ingen politiker<br />

vågar föreslå att den tas bort.<br />

Under de 40 år fonden funnits har<br />

Alaska gått från att ha varit fattig till<br />

att bli den delstat som har minst fattigdom<br />

i USA.<br />

Folkomröstning i Schweiz<br />

Iran har sedan 2<strong>01</strong>0 ett energistöd<br />

som i praktiken blir en nationell basinkomst<br />

på ungefär 45 dollar per person<br />

och månad, men den delas ut<br />

till familjens ”överhuvud”, mannen.<br />

Ändå har den haft en stor betydelse<br />

för minskad fattigdom och ojämlikhet.<br />

I flera av de rika oljeländerna,<br />

Qatar och Kuwait, finns möjlighet till<br />

medborgarlön, även om begreppet<br />

medborgare är ytterst snävt.<br />

Under 2<strong>01</strong>6 kommer Schweiz att<br />

genomföra en folkomröstning om<br />

basinkomst. Förslaget som gav över<br />

100 000 namnunderskrifter (det nödvändiga<br />

antalet för att det ska bli nationell<br />

folkomröstning) var att varje<br />

schweizisk medborgare skulle få nära<br />

18 000 svenska kronor i månaden,<br />

villkorslöst. Om över 50 procent röstar<br />

ja blir landet det första europeiska<br />

land som inför en basinkomst.<br />

Grundinkomst i Grekland<br />

I flera Medelhavsländer diskuteras nu<br />

en basinkomst i kölvattnet av den ekonomiska<br />

krisen. Spanien är ett av länderna<br />

där idén diskuteras politiskt,<br />

även om gräsrotsrörelsen inte fick<br />

ihop tillräckligt många underskrifter<br />

för att få basinkomst prövad av parlamentet<br />

(”bara” 185 000 underskrifter<br />

av de 500 000 som behövdes). Och i<br />

Grekland har regeringern föreslagit<br />

en grundinkomst för arbetslösa mellan<br />

50 och 65 års ålder, för att förhindra<br />

förtidspensionering.<br />

I Cypern antogs en ny lag förra året<br />

som garanterade låginkomstfamiljer<br />

en minimiinkomst på 4800 kronor i<br />

månaden. I Finland pågår ivriga diskussioner<br />

om basinkomst. Nu stöder<br />

hela 65,5 procent av parlamentets kandidater<br />

idén om en basinkomst (i befolkningen<br />

beräknas att omkring 70<br />

procent är för) enligt en rapport från<br />

finländska YLE. De svarade alltså jakande<br />

på påståendet ”Finland bör genomföra<br />

ett grundinkomstsystem som<br />

ersätter den nuvarande miniminivån<br />

för social trygghet”. Än så länge arbetar<br />

partierna på förslag till modeller<br />

och inget konkret förslag är antaget.<br />

Rationella krav<br />

I Danmark prövades ett så kallat friår<br />

under den höga arbetslösheten i<br />

mitten av 1990-talet. Ungefär 20 000<br />

danskar tog så kallat orlov år 1994–<br />

1999. Även i Sverige testades friår<br />

2005–2007, då en person fick ledigt<br />

några månader eller ett år med<br />

a-kasseersättning medan en som varit<br />

arbetslös fick gå in som vikare. Reformen<br />

kritiserades för att den inte<br />

nådde rätt grupper, de långtidsarbetslösa,<br />

men 2<strong>01</strong>3 föreslog Miljöpartiet<br />

ett återinförande av friåret.<br />

Roland Paulsen vill se mer forskning<br />

kring försöken med basinkomst<br />

innan vi vet om det skulle fungera<br />

i Sverige eller Europa. Men att helt<br />

avvisa det med argumentet ”det går<br />

inte” anser han är slappt.<br />

– Visst skulle det innebära stora utmaningar<br />

att ställa om till medborgarlön<br />

och förkorta arbetstiden. Men<br />

vi har ju haft stora utmaningar förut.<br />

Som när arbetarrörelsen drev och fick<br />

igenom åtta timmars arbetsdag. Då<br />

hade man verkligen oddsen emot sig<br />

– men det hindrade inte rörelsen från<br />

Projektet med basinkomst i Namibia har minskat undernäringen, brottsligheten och arbetslösheten<br />

och stärkt kvinnornas rättigheter, säger Guy Standing.<br />

Foto: BIG/Dirk Haarmann<br />

att fortsätta driva krav som kändes rationella<br />

och rimliga utifrån dåvarande<br />

produktionsvinster, säger Roland<br />

Paulsen.<br />

Incitament att arbeta<br />

En knäckfråga kring basinkomsten<br />

gäller villkorandet. Ska man ge alla invånare<br />

en summa pengar utan motprestation?<br />

Vad händer i så fall med<br />

de jobb som ingen vill göra?<br />

– Där tycker jag ändå att Guy Standing<br />

gjort det lätt för sig – för vissa<br />

jobb behöver ändå genomföras. I så<br />

fall får det bli antingen genom att lägga<br />

basinkomsten på svältnivå, som i<br />

Sverige kanske skulle motsvara omkring<br />

10 000 kronor i månaden, säger<br />

Roland Paulsen.<br />

Då finns fortfarande incitament att<br />

arbeta, men människor kan ändå undvika<br />

arbetsplatser där man behandlas<br />

illa.<br />

– Alternativet är att de skitjobb som<br />

i dag bara kan utföras under ekonomiskt<br />

tvång automatiseras eller blir<br />

så högt avlönade att folk skulle söka<br />

sig till dem trots att de redan har inkomst.<br />

Men då är det en helt annan<br />

värld vi lever i, säger Roland Paulsen.<br />

”Typiska fördomar”<br />

Men Guy Standing tror inte att<br />

människor skulle sluta arbeta.<br />

– Det där är typiska fördomar, ofta<br />

härstammande från medelklassmänniskor<br />

som tänker att prekariatet är<br />

en annan sorts människor än de själva.<br />

Vi har sett i våra experiment att<br />

människor som fått basinkomst arbetar<br />

mer, inte mindre. De blir mer<br />

produktiva, eftersom de upplever att<br />

de fått en chans att förbättra sina liv.<br />

Dessutom ägnar de mer tid åt att ta<br />

hand om släkt och vänner, säger han.<br />

Däremot har Paulsen rätt i att det<br />

skulle bli svårt att få människor att<br />

göra slitsamma och dåligt betalda<br />

jobb, tror Guy Standing, vilket skulle<br />

tvinga upp lönerna för de jobben.<br />

Argumentet som politiker ofta<br />

kommer med, att vi behöver arbete<br />

av sociala skäl, för att få ett sammanhang,<br />

avvisar han.<br />

– Det är nonsens, man använder<br />

det för att knuffa in folk i sysselsättningsprogram,<br />

som ren disciplinering.<br />

Många av dem som arbetar i dag<br />

Frihetsförmedlingens mål är att minska den meningslösa sysselsättningen, enligt deras hemsida.<br />

väljer att arbeta hemifrån, ensamma.<br />

Och varför skulle just arbetsplatsen<br />

vara den socialiserande faktorn? undrar<br />

han.<br />

Utbildning som berikar<br />

Utbildning då – skulle människor läsa<br />

på universitetet om de inte var rädda<br />

för att bli arbetslösa?<br />

– Vi utbildar oss inte för att få jobb,<br />

utan för att civilisera oss – för vår egen<br />

befrielse. Tvärtom tror jag att hade vi<br />

en basinkomst skulle vi börja eftersträva<br />

en verklig utbildning, sådant<br />

som berikar oss som människor, kulturellt<br />

och etiskt, säger Guy Standing.<br />

En annan fråga är vilka som ska få<br />

ta del av förmånen. Vem är medborgare?<br />

Risken är att grupper som verkligen<br />

hamnat utanför, som flyktingar<br />

eller fattiga EU-migranter, fortsätter<br />

att bli utanför.<br />

– Där tycker jag att man kan ha en<br />

policy, till exempel att personen måste<br />

ha bott i landet i två år innan den<br />

kan ta del av basinkomsten, av praktiska<br />

skäl, säger Guy Standing.<br />

Ett argument är att basinkomsten<br />

skulle hota vårt välstånd, i och med<br />

att färre lönearbetar. Det är ett relevant<br />

argument, tycker Roland Paulsen<br />

– men det tycker inte Guy Standing.<br />

Men om minskat lönearbete ger<br />

minskad ekonomisk tillväxt – hotas då<br />

inte välståndet?<br />

– Jag är inte säker på att tillväxten<br />

skulle minska. Vi koncentrerar oss<br />

bara på lönearbete när vi tänker tillväxt,<br />

men det finns andra möjligheter,<br />

inte minst i och med den nya tekniken<br />

som arbetar åt oss. För övrigt<br />

finns saker som är viktigare än ekonomisk<br />

tillväxt – som solidariteten, säger<br />

han.<br />

En stor ekonomisk vinst ligger i att<br />

lägga ner byråkratin kring dagens sociala<br />

säkerhetssystem. I praktiken<br />

fungerar ju arbetsförmedlingen bara<br />

som en kontrollinstans, som Roland<br />

Paulsen skriver i sin bok Vi bara lyder.<br />

Det finns en hel del pengar att tjäna<br />

på att lägga ner Arbetsförmedlingen,<br />

socialkontoren och Försäkringskassan,<br />

och frågan är om det ens skulle<br />

bli en ekonomisk förlust.<br />

En sak är säker – om en basinkomst<br />

införs så lär den bli kvar. I Alaska vore<br />

det politiskt självmord att ta bort utdelningen<br />

av oljefonden. I Sverige<br />

skulle det bli ramaskri om barnbidraget<br />

togs bort.<br />

– Barnbidraget har blivit så populärt<br />

eftersom det fungerar som basinkomsten<br />

– det är universellt och utan<br />

behovsprövning, säger Roland Paulsen.<br />

Ana Udovic<br />

Foto: Elias Björn<br />

“Vi koncentrerar<br />

oss bara på<br />

lönearbete<br />

när vi tänker<br />

tillväxt, men<br />

det finns<br />

andra möjligheter<br />

... ”<br />

Basinkomst, partiell<br />

basinkomst och basinkomstförsök<br />

USA<br />

Negativ inkomstskatt testades<br />

på flera ställen under<br />

1970-talet. Försöken visade<br />

på färre arbetade timmar.<br />

Kanada<br />

I Dauphin genomfördes ett experiment<br />

1974–1979 med negativ inkomstskatt.<br />

Forskningspengarna drogs in,<br />

först på senare år har försökets utvärderats<br />

ordentligt. Utvärderingarna<br />

visar att deltagarna fick bättre hälsa<br />

och utbildningsresultat, samtidigt<br />

som det totala antalet arbetade timmar<br />

sjönk med 2–3 procent.<br />

Alaska<br />

Medborgarna får sedan fyrtio år tillbaks<br />

avkastning från en permanent<br />

oljefond. Storleken varierar med fondens<br />

resultat. Vanligtvis handlar det<br />

om cirka 1400 amerikanska dollar<br />

per år. För liten för att leva på, men<br />

tillräckligt för att Alaska ska ha blivit<br />

den delstat i USA med minst inkomstklyftor.<br />

Brasilien<br />

Har antagit en lag om successivt genomförande<br />

av basinkomst. I dag<br />

finns Bolsa Familia – som ett barnbidrag<br />

med vissa mindre villkor.<br />

Cypern<br />

Har sedan 2<strong>01</strong>4 en lag som garanterar<br />

fattiga familjer 4800 kronor i<br />

månaden.<br />

Indien<br />

Self-Employed Womens Association<br />

genomförde 2<strong>01</strong>1–2<strong>01</strong>3 ett försöksprojekt<br />

i åtta indiska byar. Vuxna fick<br />

en månatlig villkorslös basinkomst<br />

på 200 rupier (30 kronor) per månad<br />

och barnen fick hälften. Resultatet<br />

var så positivt att den indiska regeringen<br />

nu vill införa basinkomst i hela<br />

landet.<br />

Iran<br />

Delar ut ett energistöd på 45 dollar<br />

per person och månad sedan fem<br />

år tillbaka, men det går till familjens<br />

överhuvud och inte till varje person.<br />

Namibia<br />

I Omaheke-regionen får invånarna ca<br />

112 svenska kronor per person och<br />

månad. Projektet stöds av kyrkan och<br />

andra NGO:s och har pågått i åtta år.<br />

Försöket har resulterat i minskad undernäring,<br />

brottslighet, arbetslöshet<br />

och fattigdom, medan småföretags.<br />

verksamheten ökade.<br />

Finland<br />

Inför valet den 19 april driver vänstern<br />

och de gröna basinkomst och<br />

centern vill ha försök. Enligt en undersökning<br />

är ⅔ av riksdagskandidaterna<br />

positiva.<br />

Schweiz<br />

Hösten 2<strong>01</strong>6 ska det bli en<br />

folkomröstning om basinkomst<br />

efter att 100000<br />

namn samlats in.<br />

Källor: www.bignam.org,<br />

www.basicincome.org, basinkomst.nu


Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />

14 15<br />

Zoom<br />

Zoom<br />

Äggindustrins<br />

ömma tår<br />

Påsken och äggfrosseriets tid är här. På senare år har försäljningen<br />

av ägg från burhöns rasat till förmån för frigående och ekologisk<br />

produktion, men även den kan ifrågasättas. En riktigt öm tå är de<br />

tusentals tuppkycklingarna som avlivas varje dag.<br />

Text: Benita Eklund<br />

benita.eklund@tidningensyre.se<br />

Hönan som värper våra frukostägg har avlats<br />

för maximal äggproduktion och skiljer sig<br />

från den röda djungelhöna som för 8000 år<br />

sedan togs som husdjur av människan.<br />

– Men i grund och botten är de fortfarande<br />

helt vanliga fåglar, säger Lena Lindström, etolog (biolog<br />

specialiserad på djurs beteenden) på organisationen Djurens<br />

rätt.<br />

De vill sträcka ut vingarna, sprätta, sandbada och nyfiket<br />

söka efter föda. Burlivet är ”absolut sämst” enligt Lena Lindström<br />

men ingen kommersiell produktion bjuder på tillräckligt<br />

svängrum.<br />

– Det är uppenbart att de inte får utlopp för sina naturliga<br />

behov, vilket är ett krav i djurskyddslagen.<br />

Hönans sociala situation<br />

De frigående hönsen, även de ekologiska, vistas i grupper<br />

om tusentals individer medan naturliga flockar sällan består<br />

av mer än 20–30. En social situation de inte är anpassade för<br />

ökar risken för till exempel hackning och fjäderplockning.<br />

– De ska kunna lära känna varandra, annars har de inget<br />

normalt flockliv, säger Lena Lindström.<br />

Lågt ekonomiskt värde<br />

Hon tror att hälsoproblem förringas<br />

eftersom hönor har ett lågt ekonomiskt<br />

värde, till skillnad från till exempel<br />

kor.<br />

– Sjukdomsbekämpningen blir<br />

mindre viktig och hönor hittas ofta<br />

Lena Lindström<br />

Foto: Djurens rätt<br />

självdöda i stallen.<br />

Anna E Holm på Jordbruksverket menar dock att problemen<br />

i äggindustrin minskat i takt med att inhysningssystem,<br />

foder och sysselsättning har utvecklats.<br />

– Den största utmaningen i dag är att lyckas få en acceptabel<br />

betalning i handels- och konsumentled, säger hon.<br />

Foto: Jan-Åke Eriksson


Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />

16 17<br />

Zoom<br />

Zoom<br />

”Många tror<br />

att frigående<br />

vanliga höns<br />

har det bra ...”<br />

Kristin Cooper<br />

Foto: Krav<br />

”... en förhoppning<br />

är att det i<br />

framtiden<br />

blir ett bredare<br />

utbud<br />

av raser, mer<br />

anpassade<br />

till ekologisk<br />

produktion.”<br />

Men hur väl vi än behandlar hönorna<br />

så bygger hela produktionen<br />

på allvarliga etiska problem menar<br />

Lena Lindström; har vi till exempel<br />

rätt att manipulera dem till konstant<br />

äggläggande, hålla dem i fångenskap,<br />

ta deras ägg och sedan slakta dem (efter<br />

cirka ett och ett halvt år) när äggen<br />

blir färre och lönsamheten tryter?<br />

Tuppkycklingar avlivas<br />

Ett riktigt knepigt etiskt dilemma,<br />

som också debatteras med jämna<br />

mellanrum, är att samtliga tuppkycklingar<br />

– 15 000 enligt enligt Jordbruksverket<br />

– avlivas varje dag.<br />

Detsamma gäller för ekoäggen, vilket<br />

Kristin Cooper på Krav beklagar.<br />

– Tyvärr är det så att tuppkycklingarna<br />

av värp-ras avlivas direkt efter<br />

kläckningen. Värphönsraserna har en<br />

mycket dålig köttansättning och därför<br />

föder man inte upp tupparna för<br />

köttproduktion.<br />

Det finns kombinationsraser, berättar<br />

Kristin Cooper, som kan producera<br />

ägg och användas i köttproduktion.<br />

– Dessa raser har försvunnit från<br />

marknaden och en förhoppning är att<br />

det i framtiden blir ett bredare utbud<br />

av raser, mer anpassade till ekologisk<br />

produktion.<br />

”Kravhönsen har det bra”<br />

EU:s regler för ekologisk produktion<br />

är på väg att reformeras. Men<br />

det handlar om minimikrav och Krav<br />

går längre, menar Kristin Cooper. De<br />

samverkar med forskare, producenter<br />

och kontrollorgan för att produktionen<br />

ska bli allt bättre.<br />

Hönor är i grund och botten helt vanliga fåglar som vill kunna sträcka på vingarna.<br />

Småskalig lokal produktion kan vara en väg framåt, tror Carl Schlyter(MP).<br />

Hon tycker att Krav-hönsen har det<br />

bra och att regeln om sex höns i stället<br />

för nio per kvadratmeter gör stor<br />

skillnad. Därtill har varje höna ytterligare<br />

fyra kvadratmeter utomhus.<br />

– Vi tror att det större utrymmet,<br />

utevistelsen, grovfodret, sanden,<br />

ströet och så vidare gör att Kravmärkta<br />

höns har bra möjlighet att tillfredsställa<br />

sina naturliga beteenden, säger<br />

Kristin Cooper.<br />

Kompromiss<br />

Carl Schlyter, riksdagsledamot och<br />

Miljöpartiets talesperson i djurrättsfrågor,<br />

arbetar just nu med partiets<br />

hållning i frågan. Ett allmänt djurpolitiskt<br />

betänkande ska behandlas av<br />

riksdagen i april.<br />

Kommersiell äggproduktion och<br />

djurrätt går inte hand i hand enligt<br />

Carl Schlyter.<br />

– Det får bli en kompromiss. Ägg är<br />

en så pass viktig vara att vi accepterar<br />

vissa intrång där, men då får man<br />

vara ärlig och stå för det om man äter<br />

ägg.<br />

Han tycker att uppfödningen och<br />

aveln behöver lyftas och att utevistelse<br />

vore ett ”intressant krav att driva”.<br />

De tusentals tuppkycklingarna som<br />

gasas ihjäl varje dag anser han ”nästan<br />

omöjligt att bemöta på ett vettigt<br />

sätt”. Han slår ändå ett slag för de<br />

ekologiska äggen.<br />

– Många tror att frigående vanliga<br />

höns har det bra. men de lever väldigt<br />

tätt. Oavsett om det är en inredd bur<br />

eller en frigående höna, i båda fallen<br />

har de ett stressigt liv med dålig luftkvalitet.<br />

Foto: Jan-Åke Eriksson<br />

Foto: L. Kenzel/Wikimedia commons<br />

Han tror också på en småskalig väg<br />

framåt där fler kan bli delvis självförsörjande.<br />

Höns kan fungera även i<br />

stadsmiljön menar han.<br />

– Det finns arter där tupparna gal<br />

ganska tyst, som den öländska dvärghönan.<br />

I den mycket småskaliga kommersiella<br />

produktionen kan djuren också<br />

ha det ganska bra menar Carl Schlyter.<br />

– Här har vi haft en för strikt tilllämpning<br />

av EU:s regelverk. På en lokal<br />

marknad kan man ha kontroll på produktionen<br />

och snabbt spåra sjukdomar<br />

även om inte alla kriterier för märkning<br />

och uppfödning är uppfyllda.<br />

Hur djuren mår<br />

Organisationen Djurrättsalliansen arbetar<br />

för att människor helt ska välja<br />

bort ägg. De ordnar manifestationer<br />

och delar ut vegankost. Mest kända<br />

är de för sina uppmärksammade filmningar<br />

av grisgårdar.<br />

Inför förra påsken filmade<br />

de ett svenskt<br />

burhönseri för att<br />

visa att dagens<br />

burar, trots sandbad,<br />

värprede<br />

och sittpinne, är<br />

långt ifrån tillräckliga.<br />

Daniel Kronfjäll<br />

från Djurrätts-<br />

Daniel Kronfjäll<br />

Foto: Privat<br />

alliansen menar<br />

att industrin lobbar hårt mot förbättringar<br />

och att ”vi står och stampar”.<br />

– I dag känns det som att djurrätt<br />

många gånger inte är en fråga. Pratas<br />

det vegetarianism i media är det ofta<br />

miljö- och hälsofördelar som tas upp<br />

istället. Vi borde prata mycket mer<br />

om hur djuren mår.<br />

Djurskydd och djurrätt<br />

Det är viktigt att skilja på djurskydd<br />

och djurrätt tycker Daniel Kronfjäll.<br />

– Djurskyddet handlar om att det<br />

är okej att använda djur för egen vinning<br />

men att de inte ska lida för mycket.<br />

Djurrätt innebär att djur inte ska<br />

utnyttjas överhuvudtaget, att de finns<br />

till för sin egen skull.<br />

Om vi väljer det senare förhållningssättet<br />

blir det till exempel omöjligt<br />

att överse med att vi avlivar<br />

tuppkycklingarna ”för att de saknar<br />

vinstvärde” menar han.<br />

Daniel Kronfjäll uppmanar konsumenterna<br />

att visa sitt missnöje ”genom<br />

att inte äta ägg”.<br />

– Vi människor klarar oss alldeles<br />

utmärkt utan, allt som finns i ägg kan<br />

vi få på annat sätt.<br />

Benita Eklund<br />

benita.eklund@tidningensyre.se<br />

Djurrättsalliansen besökte svenska hönserier med burar 2<strong>01</strong>3-2<strong>01</strong>4.<br />

Hönans livslinje<br />

Källa:<br />

Hönan flyttas från<br />

uppfödnings- till<br />

produktionsmiljön.<br />

De har nu drygt<br />

två veckor på sig<br />

att vänja sig vid sin<br />

nya miljö innan de<br />

blir könsmogna<br />

och värper sina<br />

första ägg.<br />

Äggproduktion<br />

Normal dödlighet under en<br />

60 veckors värpperiod är cirka<br />

5–6 %. Dödligheten är normalt<br />

lägre i burar och högre<br />

i golvhållning. Den ekologiska<br />

produktionen kännetecknas<br />

ofta av oregelbundenhet<br />

i både produktion och dödlighet.<br />

Ekologiskt<br />

De ekologiska hönorna är i dag<br />

ca 13 % medan produktionen i<br />

inredd bur utgör ca 21 %.<br />

Antal hönor<br />

Antal hönor i Sverige totalt är<br />

cirka 7 miljoner.<br />

Källa: Jordbruksverket och Svenska Ägg<br />

Äggproduktionen<br />

ökar sedan successivt<br />

och vid 25–30 veckors<br />

ålder når den sin<br />

höjdpunkt innebärande<br />

mer än 90 ägg<br />

per 100 hönor och<br />

dag. De första äggen<br />

är små men storleken<br />

ökar snabbt.<br />

De frigående hönsen vistas i stora grupper med tillgång till sandbad.<br />

Foto: Djurrättsalliansen<br />

24<br />

kilo ägg<br />

producerar en<br />

höna under<br />

sin livstid.<br />

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)<br />

Ca 16 veckor Ca 25–30 veckor Ca 75 veckor<br />

Allteftersom<br />

hönan åldras<br />

minskar skalstyrkan<br />

liksom<br />

äggproduktionen<br />

och efter cirka 75<br />

veckors ålder är<br />

hönan inte längre<br />

lönsam och slaktas.<br />

Foto: Jan-Åke Eriksson


Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se<br />

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se<br />

18 19<br />

Energi<br />

Energi<br />

Glad påsk<br />

– även för hönor och sillar!<br />

Påsken är en färggrann högtid, full av symboler för vår och nytt liv,<br />

men för de inblandade djuren är det en annan sak. Lyckligtvis går<br />

det bra att fixa ett vackert påskris som är snällt mot både djur och<br />

natur. Här får du tips om en glad påsk för alla!<br />

Påskris utan<br />

lånta fjädrar 1<br />

Låt<br />

sillen<br />

simma<br />

i havet<br />

Sill måste inte vara<br />

fisk. Det kan till<br />

exempel vara<br />

aubergine också<br />

– den kan få en förvånansvärt<br />

sill aktig konsistens. Dessutom<br />

går det fortare att lägga in aubergine<br />

än sill som har simmat i havet. Det räcker<br />

att låta den stå över natten. Här är några<br />

recept från bloggarna Vegokoll, Dagens<br />

vegan och Veganvrak.<br />

Senapssill<br />

Du behöver<br />

• en aubergine<br />

• salt<br />

• 5 msk stark och söt senap,<br />

gärna Taffelsenap<br />

• 2 msk socker<br />

• 1 msk vinäger<br />

• 1 dl olja<br />

• 1/2 dl sojagrädde eller havregrädde<br />

• salt<br />

• peppar<br />

• dill<br />

Gör så här:<br />

Skär auberginen i strimlor.<br />

Koka den i kraftigt saltat vatten<br />

tills strimlorna blir mjuka och<br />

sladdriga – cirka fem minuter.<br />

Var försiktig så att de inte kokar<br />

sönder. Låt strimlorna rinna av.<br />

Rör ihop senap, socker och<br />

vinäger och tillsätt oljan under<br />

omrörning. Rör ner grädden.<br />

Smaksätt med kryddorna och<br />

den hackade dillen. Vänd ner<br />

auberginestrimlorna i såsen.<br />

Skärgårdssill utan sill<br />

Du behöver<br />

• 1 aubergine<br />

• 2 msk finhackad rödlök<br />

• 1,5 dl sojayoghurt<br />

• 0,5 dl vegansk majonnäs<br />

• 2 tsk pressad citron<br />

• 2 msk svart tångkaviar<br />

• 1 msk finhackad dill<br />

• några droppar liquid smoke<br />

• salt, nymalen svartpeppar<br />

Gör så här:<br />

Skär auberginen i sillstora bitar.<br />

Koka dem mjuka och sladdriga i<br />

saltat vatten några minuter. Blanda<br />

sojayoghurt och majonnäs. Rör<br />

ner lök, tångkaviar och dill och<br />

blanda ingredienserna. Häll av<br />

vattnet från aubergine bitarna och<br />

blanda ner dem. Smaka av med lite<br />

liquid smoke, pressad citron,<br />

salt och svartpeppar.<br />

På 1700-talet dekorerade man påskriset med tyg och<br />

papper. Det var först på 1800-talet som man började<br />

ha fjädrar i riset. Till det här påskpyntet kan du använda<br />

färgglada tygbitar som har blivit över, eller så tar<br />

du en runda på loppis och hittar något fint.<br />

Du behöver<br />

• tunt tyg<br />

• sytråd eller garn<br />

• Vliesofix eller fållfix, minst 7,5 cm brett<br />

• sax<br />

• strykjärn<br />

• tjockt papper och penna<br />

Vliesofix eller fållfix är en sorts dubbelhäftande tejpplattor<br />

för tyg som du kan köpa i hobbyaffärer och tygaffärer.<br />

Man stryker på det för att det ska fästa.<br />

Gör så här:<br />

1. Stryk ihop bomullstyg med vliesofix eller fållfix. Du<br />

börjar med att stryka på det på den ena tygbiten och<br />

då sitter pappret kvar. Sedan tar du bort pappret och<br />

stryker fast den andra tygbiten. Tygets finaste sidor<br />

ska vara utåt och strykjärnet inställt på två prickar.<br />

2. Rita av mallen på bilden och klipp ut den. Lägg den<br />

sedan på tyget, rita av den och klipp igen.<br />

3. Vik fram och tillbaka som de streckade linjerna på<br />

mallen. Vira några varv sytråd mitt över vikningen<br />

och knyt.<br />

4. Fixa ris och knyt fast ”fjädrarna”.<br />

Pyssel och foto: Ida Ahlström<br />

2<br />

3<br />

Foto: Fredrik Sandberg / TT<br />

Klassisk inlagd sill<br />

Du behöver<br />

• 2 auberginer<br />

• 4 dl vatten<br />

• 2 dl ättika<br />

• 2 dl socker<br />

• 12 kryddpepparkorn<br />

• 1/2 dl senap<br />

• 1 dl dill<br />

• några noriblad (sjögräs)<br />

Gör så här<br />

Skala och skiva auberginerna,<br />

låt dem mjukna<br />

i ugnen i 200 grader<br />

i cirka tio minuter. Gör<br />

din lag genom att koka<br />

upp vattnet, sockret,<br />

kryddpepparkornen och<br />

ättikan tills sockret smält.<br />

Blanda i senap och dill<br />

eller annan valfri smaksättning.<br />

Låt alla ingredienser<br />

kallna. Skär auberginen i<br />

sillstora bitar och lägg alltsammans<br />

i en burk med lock,<br />

kyl och låt stå i ett dygn. Tillsätt<br />

nori för lite havssmak.<br />

Gör egen snabb senapssill – utan sill – till påsk.


Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se<br />

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se<br />

20 21<br />

Energi<br />

Energi<br />

Aktivister<br />

skriver från<br />

fängelset<br />

Civil olydnad väcker debatt och en<br />

aktion får ofta genomslag i medierna.<br />

Mer sällan hör vi om lagbrottets<br />

konsekvenser och hur<br />

det är att sitta i fängelse som politisk<br />

aktivist.<br />

I antologin Inburad berättar några av Sveriges<br />

mest kända fredsaktivister om en värld de<br />

flesta av oss bäst känner genom fiktionen. En<br />

del bekräftar bilden, som avsaknaden av privatliv<br />

för Stellan Vinthagen i Prestonfängelset<br />

i England, där inte ens toalettbesöket sker<br />

bakom stängda dörrar. Långt därifrån ligger<br />

dock Martin Smedjebacks tid på Sörbyn, fängelset<br />

med egna kor.<br />

Välskrivet och uppriktigt levandegörs vardagen,<br />

som delas med både bankrånare och<br />

narkotikahandlare. Upplevelserna hos de fem<br />

skribenterna skiljer sig åt men förlusten av frihet<br />

väcker likartade tankegångar. I boken följer<br />

vi också deras funderingar kring ”hyckleriet<br />

om den svenska vapenexporten” och civil<br />

olydnad som ett redskap för förändring.<br />

Anna Sternfeldt skriver från fängelset<br />

Risley i England där hon sitter häktad efter<br />

att ha påbörjat en nedmontering av en militär<br />

plattform. Aktionen utfördes ”öppet och fredligt”,<br />

något som skiljer den civila olydnaden<br />

från andra typer av brott; aktivisten stannar<br />

på platsen och tar välvilligt sitt straff.<br />

Tiden i fängelset är nedbrytande och svår. Att<br />

låsa in människor är effektivt menar Anna<br />

Sternfeldt, hon känner lockelsen att ge upp,<br />

bli en ”normal” medborgare. Hon lider av<br />

vakternas översitteri men också av sitt ”på dåliga<br />

dagar” förakt för de andra intagna, ”för<br />

de svaga och outbildade, de som sitter och röker<br />

och pratar skit”. Men liksom de andra aktivisterna<br />

lyfter hon också glädjeämnen och<br />

värdet av själva erfarenheten.<br />

Stellan Vinthagen, professor i civilt motstånd,<br />

som deltog i samma aktion, beskriver<br />

”samhället” i fängelset och den lydnad som<br />

gör det hela möjligt. Han tycker att fängelsetiden<br />

radikaliserar och gör honom politiskt<br />

effektiv, men lider av att inte kunna visa svaghet.<br />

Vardagen i fängelset levandegörs uppriktigt.<br />

”I boken följer vi också deras<br />

funderingar kring ’hyckleriet<br />

om den svenska vapenexporten’<br />

och civil olydnad som ett<br />

redskap för förändring.”<br />

Pelle Strindlund skriver från häktet i Örebro,<br />

efter att ha hamrat på vapendelar som skulle<br />

exporteras till Indien. Han svarar eftertänksamt<br />

på de invändningar civil olydnadsaktivister<br />

möter, som att de är ett hot mot<br />

demokratin. Passivitet och auktoritetstro är<br />

ett större hot än fredlig olydnad menar han,<br />

och ger en rad exempel ur historien. Han<br />

välkomnar dock att aktioner ifrågasätts – en<br />

olydnadsaktivist måste rannsaka sina skäl.<br />

För egen del är han övertygad, skadegörelsen<br />

var liten i relation till vapenföretagets, synen<br />

på ”exportframgångarna som skapar arbetstillfällen”<br />

måste förändras.<br />

Priset för civil olydnad är ofta högt – fängelse,<br />

misstro och rejäla skadestånd. Och hur stor<br />

betydelse har egentligen aktionerna? Det är<br />

lätt att börja tvivla och frågan finns i aktivisternas<br />

tankar, men ingen av dem känner ånger.<br />

Annika Spalde, som är inlåst för att ha försökt<br />

avrusta ett Jas-plan lyfter devisen ”att<br />

leva målen”, med den egna moralen som vägvisare.<br />

Det strömmar in brev till dem alla och det<br />

faktum att de inspirerar till engagemang ger<br />

bekräftelse. De söker också stöd hos rörelsens<br />

egna husgudar, som Henry David Thoreau:<br />

”Under en regering som med orätt fängslar<br />

någon, är den rätta platsen för en rättskaffens<br />

person fängelset”.<br />

Utan rädsla för bestraffning öppnas nya<br />

möjligheter för motståndsarbete, påpekar<br />

Pelle Strindlund, som också är bokens redaktör.<br />

Visserligen varierar ”priset” för en civilolydnadsaktion,<br />

i Sverige blir fängelsevistelsen<br />

oftast några månader, i USA flera år. Men han<br />

tror ändå på att avmystifiera straffet som sådant,<br />

”att bli gripen, dömd och inspärrad är<br />

inte den katastrof som makten vill att vi ska<br />

tro”.<br />

Benita Eklund<br />

benita.eklund@tidningensyre.se<br />

Bok: Inburad<br />

Redaktör: Pelle Strindlund<br />

Förlag: Irene Publishing<br />

Foto: Jan-Åke Eriksson


Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se<br />

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se<br />

22 23<br />

Energi<br />

Tack för att ni hjälper<br />

oss syresätta samhällsdiskussionen<br />

Fler behöver<br />

<strong>Syre</strong> och <strong>Syre</strong><br />

behöver fler<br />

Mottagare av prenumerationen (glöm inte att informera dem)<br />

Om du inte får plats här, fyll i på hemsidan tidningensyre.se/gift eller skicka med ett separat papper.<br />

Namn: Mejl: Telefon:<br />

Här kan du som redan är prenumerant ge Energi bort<br />

en provprenumeration till lägsta möjliga kostnad<br />

(täcker tryck och distribution). Du väljer mellan en<br />

månad för 30 kr, två för 59 kr eller tre för 88 kr.<br />

OBS: ge bort-erbjudandet gäller endast er som är<br />

prenumeranter. Är du inte det kan du teckna en<br />

egen prenumeration på tidningensyre.se.<br />

Skickas till (inget porto behövs)<br />

<strong>Syre</strong> c/o Mediehuset Grönt<br />

Svarspost<br />

20664138<br />

110 04 Stockholm<br />

Först och främst ett stort tack till alla er som har tecknat<br />

en prenumeration! Ni är helt avgörande för att vi ska<br />

lyckas med Sveriges första frihetliga gröna nyhetsmagasin.<br />

Ett magasin för alla som vill se ett hållbart samhälle<br />

bortom tillväxtdogmer och arbetslinjer.<br />

Gatuadress: Postnummer: Ort:<br />

1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr<br />

Tack vare er har vi redan nu en upplagenivå<br />

som räcker för presstöd. En nödvändighet<br />

för ett veckomagasin som<br />

inte vill (eller kan) luta sig<br />

mot inkomster från<br />

konsumtionshetsande annonser.<br />

Men presstödet är inte ett mål,<br />

bara ett medel för att skapa<br />

ett kvalitetsmagasin som<br />

går på djupet och samtidigt<br />

vänder och vrider<br />

på de frihetliga och gröna<br />

frågorna. Ett magasin<br />

för alla som tar de<br />

stora framtidsfrågorna<br />

på allvar. Och för att<br />

lyckas med det behöver<br />

vi fler prenumeranter,<br />

många fler.<br />

Vi hoppas därför på er hjälp att nå ut till fler. Det<br />

hela är ganska enkelt: ju fler som prenumererar, desto<br />

bättre villkor kan vi ge dem som skriver och desto<br />

högre kvalitet kan de leverera till oss och<br />

vi till er.<br />

Så hjälp oss gärna att redan nu<br />

ta nästa steg genom att ge era<br />

vänner chansen att läsa och<br />

upptäcka <strong>Syre</strong>. För bara 30<br />

kronor kan du som är prenumerant<br />

ge bort en provprenumeration<br />

till en vän.<br />

Du gör det genom att fylla<br />

i formuläret på nästa sida<br />

eller genom att gå in på<br />

tidningensyre.se/gift.<br />

Tack för att ni hjälper oss<br />

syresätta samhällsdiskussionen.<br />

Namn: Mejl: Telefon:<br />

Gatuadress: Postnummer: Ort:<br />

1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr<br />

Namn: Mejl: Telefon:<br />

Gatuadress: Postnummer: Ort:<br />

1<br />

Livstidsprenumerant<br />

Malin Bergendal, Lennart Fernström<br />

Benita Eklund, Sofia Härén och Jan-Åke Eriksson.<br />

2177<br />

Prenumeranter<br />

1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr<br />

Namn: Mejl: Telefon:<br />

Gatuadress: Postnummer: Ort:<br />

266<br />

Stödprenumeranter<br />

PS. Extra stort tack till er som har tecknat en stödeller<br />

livstidsprenumeration. Det hjälper oss att<br />

klara likviditeten i de åtta–nio månader vi behöver<br />

vänta på presstödet. Är ni fler som kan hjälpa oss<br />

med kapital under den perioden, med en gåva eller<br />

ett lån, så mejla gärna ekonomi@tidningensyre.se.<br />

3113<br />

Följer på<br />

Facebook<br />

1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr<br />

Mina uppgifter (hit skickas fakturan om inte annat anges).<br />

Namn: Mejl: Telefon:<br />

Gatuadress: Postnummer: Ort:


Returadress: Mediehuset Grönt AB, Högbergsgatan 18 nb, 116 20 Stockholm<br />

Glöd - Maria Wetterstrand<br />

Vem är invandrare?<br />

Jag hör folk säga saker som ”Det finns för<br />

många invandrare i Sverige”, ”Hon är<br />

invandrare”, ”Invandrarna måste lära<br />

sig bättre svenska”, ”Jag har inget emot<br />

invandrare” eller ”Invandrarna måste<br />

integreras bättre”. Det där ordet invandrare. Vem<br />

är det egentligen?<br />

Paulo är född i Uruguay, flyttade till Stockholm<br />

när han var ett år gammal. Under sin uppväxt gick<br />

han några år på svensk skola i ett afrikanskt land<br />

där hans far jobbade för svenska Sida, men till<br />

största delen är han uppväxt i en förort till Stockholm.<br />

Johan är född i Sverige men växte upp i Brasilien<br />

och Italien. Där gick han i skolan och även om<br />

hans mormor skickade honom svenska klistermärken<br />

så var hans hem inte här. Han talade portugisiska<br />

med sina vänner, såg gissningsvis på brasiliansk<br />

TV och spelade fotboll på portugisiska. Först<br />

i gymnasiet flyttade han till Sverige.<br />

Andrea är född och uppväxt i Schweiz. Hon har<br />

två svenska föräldrar och talar svenska utan brytning,<br />

men tills hon var arton hade hon aldrig bott<br />

i Sverige. När hon flyttade till Uppsala för att studera<br />

tyckte hennes studentkompisar att hennes<br />

svenska var väldigt gammaldags och det var konstigt<br />

att hon inte kände till några svenska barnprogram.<br />

Vem är invandrare? Låt oss titta på några definitioner.<br />

Enligt Nationalencyclopedin är det ”en person<br />

som flyttar från ett land till ett annat för att<br />

bosätta sig där en längre tid”. År 2000 skrevs en<br />

rapport i departementsserien, en DS, som tog upp<br />

hur begreppet bör och inte bör användas i myndigheter<br />

och lagstiftning. Där slogs fast att begreppet<br />

inte bör användas för personer födda i Sverige.<br />

Samtidigt, i SCBs statistik är ”återinvandrade<br />

svenska medborgare” den största invandrargruppen<br />

år 2<strong>01</strong>3. Enligt SCB och Nationalencyklopedin<br />

är alla tre ovan nämnda personer invandrare.<br />

I samma DS föreslås begreppet ”person med<br />

utländsk bakgrund” användas för personer med<br />

minst en utlandsfödd förälder. Mina barn har alltså<br />

”utländsk bakgrund”. Jag kan inte låta bli att<br />

undra när detta någonsin kan vara relevant, utom<br />

för dem själva förstås. När kan samhället ha något<br />

behov av att klumpa ihop alla svenskar som har<br />

minst en utlandsfödd förälder?!<br />

På samma sätt är det sällan vi egentligen har behov<br />

av ordet invandrare. Om vi ska prata integration<br />

(ett ord att ägna en ny krönika åt) så vore det<br />

bättre att förklara vilka det är som ska integreras i<br />

vad. Om några behöver lära sig bättre svenska, vilka<br />

är det då? Det är knappast åländska uppsala studenter<br />

som åsyftas.<br />

Den största gruppen invandrare i Sverige är<br />

faktiskt just finländare (och ja, ålänningar, i detta<br />

ingår även ni). Vilket får mig att tänka på att i<br />

Finland används vanligen ordet utlänningar, eller<br />

ulkomaalaiset, om invandrare. Det användes i Sverige<br />

också tidigare. Allt för att peka ut vissa som<br />

främlingar. Även invandrare är alienerande. Det<br />

vore bättre om vi helt enkelt sa vad vi menade.<br />

MP fixade Saudiavtalet.<br />

Dilemmat med<br />

Vattenfalls brunkol<br />

verkar betydligt<br />

svårare<br />

att lösa.<br />

Maria Wetterstrand<br />

Fristående grön samhällsdebattör, f d språkrör för MP<br />

Foto:Fredrik Hjerling<br />

www.tidningensyre.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!