Syre_2015_01
Syre_2015_01
Syre_2015_01
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
#1 Torsdag 2 april <strong>2<strong>01</strong>5</strong><br />
Lösnummer 30 kr<br />
Ett fristående grönt nyhetsmagasin<br />
www.tidningensyre.se<br />
Ny<br />
tidning!<br />
Det handlar om makt<br />
Ledare 2<br />
Grönt + liberalt = sant<br />
Debatt 5<br />
Mp i ett folkrörelseperspektiv<br />
Under ytan 6-7<br />
Riksdagen: Stärk flyget<br />
Radar 8<br />
Vattenfalls kolkraft<br />
Radar 8<br />
Skydd för utsatta barn<br />
Radar 9<br />
Äggindustrins ömma tår<br />
Zoom 14 - 17<br />
Glad påsk för fisk och fågel<br />
Energi 18 - 19<br />
Påskkorsord<br />
Energi 21<br />
Vem är invandrare?<br />
Maria Wetterstrand 24<br />
Fungerar<br />
basinkomst?<br />
Vi tittar på pilotprojekten världen över<br />
Zoom 10-13
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />
2 Å andra sidan<br />
Sidan 3<br />
3<br />
Glöd<br />
Glöd<br />
Det handlar<br />
om makt<br />
Varför behövs det en ny miljötidning?<br />
Frågan är den första som<br />
tidningen Journalistens skribent<br />
ställer när han kontaktar mig<br />
om starten av <strong>Syre</strong>.<br />
För jag vet inte vilken gång i ordningen svarar<br />
jag att <strong>Syre</strong> inte är en miljötidning, <strong>Syre</strong><br />
är en grön tidning, en frihetligt grön tidning.<br />
Det svaret brukar alltid leda till tystnad och<br />
jag kan nästan höra hur den andra tänker:<br />
vad fan menar han? Är en grön tidning inte<br />
en miljötidning?<br />
Ja, varför kallar vi <strong>Syre</strong> grön, om det gör<br />
att den uppfattas som en miljötidning? Det<br />
skulle kunna ses som ett totalt haveri i kommunikationen,<br />
men jag väljer att se det som<br />
att det verkligen behövs en fristående grön<br />
tidning.<br />
Alla som firar<br />
påsk utan ägg<br />
på borden och<br />
fjädrar i risen.<br />
Vegotrenden är<br />
starkare än någonsin.<br />
MPs öppnande<br />
för att sälja Vattenfalls<br />
kolgruvor.<br />
Som Fridolin<br />
sa: ”att bara<br />
sälja så att andra<br />
driver det<br />
vidare, det är ju<br />
ingen lösning.”<br />
När folk <strong>2<strong>01</strong>5</strong> fortfarande bara ser grönt som<br />
miljö är det dags att börja prata ideologi eller<br />
mer exakt makt. För ideologi handlar till<br />
stor del om makt. Medan de gamla ideologierna<br />
slåss om ifall makten ska ligga hos dem<br />
med pengar (kapitalet) eller hos politiker och<br />
byråkrater (staten) så är en grundsten i den<br />
gröna ideologin att flytta makten ner till individerna.<br />
Genom decentralisering av besluten och<br />
en radikal fördelningspolitik där resurserna<br />
når ända ut till individerna får alla makt<br />
över sina liv och därmed frihet. En frihet<br />
som endast bör begränsas när den hotar någon<br />
annans rätt till samma frihet. I den begränsningen<br />
blir miljöfrågan central: att förstöra<br />
miljön, att överkonsumera de resurser<br />
som finns, är att inskränka friheten, både för<br />
kommande generationer och för alla dem<br />
som i dag på grund av vår överkonsumtion<br />
inte får samma chans att leva ett drägligt liv.<br />
Men att bara se till miljön utan att ha en grön<br />
helhetssyn leder lätt till, om inte rent ekofascistiskt<br />
tänkande, så i alla fall auktoritärt. Diverse<br />
politisk och social ingenjörskonst för<br />
att lösa miljöproblemen, “smarta” lösningar<br />
långt ovanför folks huvuden och utan hänsyn<br />
till den verklighet vi lever i.<br />
I sin extrema form kan det vara idéer om<br />
barnbegränsning och invandringsstopp, men<br />
även den naiva tron att en löser problemen<br />
genom att skicka Peter Eriksson till Bryssel eller<br />
ha sex miljöpartister i en socialdemokratisk<br />
regering bygger på ett auktoritärt tankegods.<br />
Förstå mig rätt, det är förstås inte fel av<br />
<strong>Syre</strong>s ledarsida – långt ut på den frihetliga och solidariska kanten.<br />
ett parti att gå in i en regering. Men att tro<br />
att en liten minoritet i en socialdemokratisk<br />
regering kan tvinga fram de samhällsförändringar<br />
som behövs uppifrån är att ha en övertro<br />
på den goda starka staten. Och att tro att<br />
systemputsande aktiviteter som ”hållbar tillväxt”<br />
och ”gröna jobb” ska lösa miljöproblemen<br />
är att inte ta dem på tillräckligt stort allvar.<br />
Vi behöver förändra från grunden, inte<br />
från toppen.<br />
Eftersom vi inte tror på auktoritära lösningar<br />
har <strong>Syre</strong>s ledarsida inte bara grönt som politisk<br />
färg, utan frihetligt grönt. I en tid där<br />
brunt allt oftare möter grönt, i en tid när alla<br />
från SD till FI ropar på hårdare straff, i en tid<br />
när repressaliepolitiken mot sjuka och arbetslösa<br />
blir allt hårdare, i en tid där ett övervakningssamhälle<br />
som i Orwells 1984 inte bara är<br />
möjligt utan även alltmer accepterat, så behöver<br />
vi bli många som står upp för frihet, integritet<br />
och mänskliga och djuriska rättigheter.<br />
<strong>Syre</strong> är en tidning för hela den gröna rörelsen<br />
såväl som för den frihetliga. En plats att<br />
diskutera hur vi skapar det goda postindustriella<br />
samhället, en tidning med de positiva exemplen<br />
såväl som de stora problemen och utmaningarna.<br />
Vi kommer ge plats för dem som<br />
tror på ”gröna jobb” såväl som den goda gröna<br />
staten. Men på ledarplats kommer vi tydligt<br />
och kompromisslöst att driva frågor som<br />
basinkomst, kooperativ, integritet, mänskliga<br />
rättigheter, djurrätt, fri invandring och<br />
många andra frihetsfrågor. Vi kommer ta fajten<br />
mot alla påbud som begränsar och likriktar<br />
oss människor, oavsett om de kommer<br />
från staten, kapitalet eller i form av konservativ<br />
moral.<br />
Å så blir det förstås en<br />
del miljö, jag lovar, utan<br />
teknikromantik, vi är ju<br />
trots allt en grön tidning ...<br />
Lennart Fernström<br />
lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />
Illustration: www.politicalcompass.org/Bilden är modifierad<br />
Fotot är ett montage<br />
Omslagsfoto: Stefan Bohrer/Generation Baseinkomme<br />
Tidningen <strong>Syre</strong>, www.tidningensyre.se • Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • redaktionen@tidningensyre.se • Prenumerationsärenden: prenumeration@tidningensyre.se och 08-845 033 • Ansvarig utgivare: Lennart Fernström<br />
Redaktörer: Benita Eklund och Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • E-post : fornamn.efternamn@tidningensyre.se • <strong>Syre</strong> ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön. ISSN: 2002-0570.
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />
4 Debatt<br />
Debatt<br />
5<br />
Glöd<br />
Glöd<br />
Farlig propaganda<br />
i massmedierna<br />
Grönt +<br />
liberalt =<br />
sant<br />
”Det här<br />
med att<br />
fl y g a ”<br />
Staffan Forssberg skriver att han har drömt<br />
om att som pensionär upptäcka andra kontinenter,<br />
men nu väljer han närmare resmål.<br />
Det här med att flyga sätter sig som en klump<br />
i halsen och att avveckla flygindustrin börjar<br />
bli politiskt nödvändigt, menar han.<br />
Jorden har vi inte ärvt av våra förfäder. Vi har lånat den av<br />
våra barn. Ett indianskt ordspråk som följt mig genom stora<br />
delar av livet.<br />
En gång för länge sedan använde jag det till en reklamkampanj<br />
för ett tryckeri. De hade just miljöcertifierats och<br />
jag tyckte det skulle vara lämpligt att ”stå på” det här med ren miljö,<br />
det låg som i tiden. Kampanjen bestod bland annat av tre stora vykort,<br />
det här var ett av dem. Det illustrerades med en färgbild som min far<br />
tagit; friskt porlande fjällbäcksvatten som forsade över en kantig sten<br />
som såg ut precis som en indianhövding i profil. En sådan indianhövding<br />
som formats i min fantasi av vilda western-skildringar från barndomens<br />
1950-tal.<br />
Nu är det ännu mer aktuellt! Nu är det fem i tolv!<br />
Som pensionär såg jag mig själv uppsöka alla de platser jag skulle vilja<br />
resa till. Nu har man ju all tid i världen och pensionärscommunityerna<br />
och sista-minuten-flyget gör att det inte behöver kosta skjortan.<br />
USA är inte bara New York, utan en hel kontinent, den såg jag för min<br />
inre syn hur jag skulle upptäcka. Kanada och Sydamerika likaså. Thailand<br />
har jag aldrig varit i, för att inte nämna Australien.<br />
Men det sätter sig som en klump i halsen, det här med att flyga. Jag får<br />
faktiskt dåligt samvete. Det har varit flygresor, där själva resandet lagt<br />
sordin på alla upplevelser. Prag till exempel, dit hade man kunnat åka<br />
tåg. Förra året åkte jag tåg mellan Göteborg och Luleå. Det fick mig att<br />
känna mig lite bättre till mods, lite miljövänligare!<br />
Jag får väl helt enkelt hoppa över alla resmål som jag tänkt mig, åtminstone<br />
de som kräver flygresa. Fjällvärlden är nog så fin – dit kan<br />
man ta sig med tåg, något får man väl offra för att känna sig som en<br />
kosmopolit (världsmedborgare), ett fint ord som jag inte sett sen jag<br />
läste Nils Ferlin.<br />
Men tänk på alla jobb som försvinner, invänder många då. Jaha, jordbruket,<br />
varvsindustrin, tekoindustrin, med flera industrier har genomgått<br />
stora förändringar och många jobb har försvunnit. Det är något<br />
som kommer att ske oavsett om vi spjärnar emot eller ej, men visst<br />
är vi kloka nog för att planera en avveckling av flygindustrin istället för<br />
låtsas som om det regnar!<br />
”Det är något som kommer att ske oavsett om<br />
vi spjärnar emot eller ej, men visst är vi kloka<br />
nog för att planera en avveckling av flygindustrin<br />
istället för låtsas som om det regnar!”<br />
Jag förväntar mig inte några applåder men kanske litet förståelse.<br />
Vi måste sluta med att ”överraskas” av katastrofer som vi<br />
vet kommer. Det som tidigare betraktades som ”politiskt omöjligt”<br />
börjar nu bli ”politiskt nödvändigt”. Oavsett partitillhörighet.<br />
Nu är det verkligen fem i tolv!<br />
Staffan Forssberg<br />
Illustration: Magnus Bard<br />
Vad är syftet med att vi så ofta matas med terroristernas<br />
propagandabilder, undrar László Gönczi, miljöpartistisk<br />
veteran och kommunpolitiker i Ljusdal.<br />
Känner ni till Taimour Abdulwahab?<br />
De flesta minns säkerligen<br />
den självmordsbombare<br />
i Stockholm som, turligt nog,<br />
inte dödade några stockholmare<br />
den 11 december 2<strong>01</strong>0. Jag tror att det<br />
många minns är en bild som har visats otaliga<br />
gånger i svenska massmedier.<br />
Han står lätt leende med solglasögon, högt<br />
upp på ett berg med ett imponerande dallandskap<br />
bakom sig. Så ser en riktig hjälte ut.<br />
Illustration: Eugène Delacroix/Public domain<br />
Tänk på vilka bilder ni har matats med när IS<br />
kommer på tal i svensk tv – eller Boko Haram.<br />
Ett sammansvetsat gäng, ofta med vapen i luften,<br />
saluterande sin framgång, med svarta fanor<br />
i vinden, i ett uppenbart segertåg.<br />
Var har man sett sådana bilder i historien?<br />
Eugène Delacroix tavla av en kvinnlig revolutionär<br />
med trikoloren i högsta hugg. I min<br />
barndom, under ungersk kommunistisk tid,<br />
fanns det både bilder och statyer på partisaner<br />
i liknande poser.<br />
De som förser omvärlden med dessa bilder<br />
står säkerligen de nämnda terroristerna<br />
nära. Det är ett led i deras propaganda. De<br />
skapar en image av segrande hjältar som lätt<br />
kan locka till sig ungdomar som drömmer om<br />
något stort i sin totala besvikelse på omgivningen.<br />
Om någon anser att bilderna är obetydliga<br />
i relation till andra faktorer som skapar grunden<br />
för dessa rörelsers attraktionskraft vill jag<br />
ändå peka på ordspråket ”en bild säger mer<br />
än tusen ord”. Ända sedan faraonernas tid<br />
har både makthavare och motståndsrörelser<br />
ansett sig ha nytta av propagandabilder.<br />
Jag önskar verkligen inte se hemska bilder<br />
på deras skoningslösa framfart. Inser att det<br />
finns problem med att välja bildmaterial som<br />
mer rättvist visar vad de står för, utan att<br />
gränserna för det tolererbara passeras. Men<br />
massmedier med mångmiljonbudget kan och<br />
ska faktiskt bemöda sig. Det är helt enkelt<br />
orimligt att sprida terroristernas propaganda!<br />
László Gönczi<br />
Friheten på barrikaderna är en målning av Eugène Delacroix för att hylla minnet av den franska julirevolutionen 1830.<br />
Sveriges klimatpåverkan består<br />
huvudsakligen av transporter, energisystem,<br />
boende och konsumtion.<br />
På alla områden är ökad tilltro<br />
till marknaden en viktig del av<br />
lösningen.<br />
1. Förorenaren betalar. Det får vara<br />
slut på att ensidigt gynna de fordon<br />
och drivmedel man för stunden<br />
gillar bäst – inför ”förorenaren<br />
betalar” rakt av, så att<br />
kostnaden blir högre ju större klimatpåverkan<br />
är. Inte bara för privatbilism,<br />
utan också lastbilar och<br />
kollektivtrafik.<br />
2. Underlätta egna val. Tyska Energiewende,<br />
där solceller på tak slår<br />
ständigt nya rekord och det förnybara<br />
petat stenkolen från första<br />
platsen, har sin grund i hundratusentals<br />
konsumenter som velat<br />
ta större ansvar för sin el. Underlätta<br />
det även här!<br />
3. Marknadsvärde på mark. Kommuner<br />
subventionerar mark<br />
för p-platser och lockar med billig<br />
mark för dem som vill bygga<br />
sin villa. Med marknadspriser används<br />
marken effektivare, bebyggelsen<br />
blir tätare och parkerade<br />
bilar får en korrekt prislapp.<br />
4. Informera mera. Minskad detaljreglering<br />
kräver ökad, opartisk<br />
information för<br />
upplysta konsumentval.<br />
Här<br />
har myndigheter<br />
en viktig<br />
roll, vilket<br />
många liberaler<br />
missat.<br />
Mattias Goldmann,<br />
vd för tankesmedjan Fores<br />
Skriv vad du tycker!<br />
Skicka gärna in debattartiklar till<br />
glod@tidningensyre. Vi tar emot texter<br />
på 3000 tecken och 1500 tecken (inklusive<br />
mellanslag). Texter på 1500 tecken har<br />
större chans att komma in. Skicka även<br />
med en bild och presentation av dig själv.<br />
Foto: Fores
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />
Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se<br />
6 Under ytan<br />
Under ytan<br />
7<br />
Glöd<br />
Glöd<br />
Att ha rätt eller<br />
att få rätt<br />
Tord Björk var med när Miljöpartiet<br />
växte fram ur miljö-<br />
och fredsrörelsen och<br />
var en av de 18 deltagarna<br />
på det första mötet hemma<br />
hos Per Gahrton. Här ger<br />
han sin syn på det som hände<br />
då och berättar varför<br />
han istället valde folkrörelsevägen.<br />
Foto: Privat<br />
– om Miljöpartiet i ett folkrörelseperspektiv<br />
Tord Björk är lärare i medie- och utställningsdesign<br />
i Kristianstad och aktiv i Jordens Vänner. Han har<br />
varit med i miljörörelsen sedan 1970-talet och var<br />
initiativtagare till Folkkampanjen mot atomkraft<br />
som sedan startade kampanjen för en folkomröstning<br />
om kärnkraft.<br />
På Under ytan nästa vecka skriver<br />
Birger Schlaug om Miljöpartiets<br />
utveckling från idéparti till maktparti.<br />
Solen sken när jag direkt från gatan<br />
steg nerför trappan in på Miljöpartiets<br />
lokaler på Kungsholmen första<br />
gången. Där var nästan alla som<br />
jag känt under tio år i miljö-, fredsoch<br />
alternativrörelsen. Det var som att komma<br />
hem. Här var de politiskt intresserade som likt<br />
mig själv aldrig hittat till vänsterns alla organisationer.<br />
Jill Lindgren som med outsläcklig energi<br />
i vardagsarbetet höll alla informerade om<br />
allt. Tillsammans med den outtröttliga BirGitta<br />
Thornérhielm den urkraft som varje rörelse<br />
behöver. Tvillingarna Ulf och Peter Söderström<br />
som redan som 12-åringar i början av<br />
1970-talet varit miljörörelsens främsta försäljare<br />
på gatan av häftet Alternativ till kärnkraften.<br />
Peter Eller som tycktes kunna ordna allt praktiskt<br />
och ekonomiskt ett parti behöver. Den<br />
lugne och effektive partisekreteraren Christer<br />
von Malmborg och hans bror Roland med gitarren<br />
i ena näven och stencilapparaten i den<br />
andra som för en billig penning producerade<br />
färggranna affischer i det stora A3-formatet.<br />
Vad drömde vi om i spänningen mellan att ha<br />
och få rätt? För vi var ”vi” fortfarande. Vi kom<br />
säkert från olika håll. För egen del hade jag<br />
hamnat i Teosofiska ungdomsgruppen 1970.<br />
Den bar vidare traditionerna från Inge Oskarsson,<br />
Yvonne Hoogendoorn och Per Anders Fogelströms<br />
folkrörelsetradition på 1950-talet<br />
med världsmedborgaranda, en hel del frimodig<br />
anarkism, freds- och miljöengagemang och<br />
solidaritet med tredje världen som ledstjärna.<br />
Under tidigt 1960-tal kom det till uttryck i Fogelströms<br />
fredsparti som kan ses som föregångare<br />
till Miljöpartiet och Operation Dagsverke på<br />
många skolor, där Peter Modesta och Jan Fjellander<br />
började sina politiska banor för att senare<br />
bli miljöpartister. Dessa tidiga initiativ hade<br />
på tjugo år förgrenat sig och vuxit samman med<br />
många andra tills det var dags att utmana det sedan<br />
1920-talet rådande partisystemet med kraft.<br />
Men hur görs det på bästa sätt? Enfrågemobiliseringen<br />
i kärnkraftsfrågan hade räckt till att fälla<br />
två regeringar, först den socialdemokratiska<br />
och sedan den borgerliga. Men inför folkomröstningen<br />
om kärnkraft 1980 räckte den inte<br />
till att bryta sig loss ur de etablerade partiernas<br />
manipulation av den interna demokratin, dels i<br />
antikärnkraftsrörelsens Linje 3 och dels genom<br />
den förödande Linje 2 med dess falska ”avveckling<br />
av kärnkraften med förnuft”.<br />
Ute i Europa sysslade man med enfrågemobilisering<br />
mot utstationering av kärnvapenmissiler<br />
och dialog mellan det civila samhället i väst<br />
och öst. På European Nuclear Disarmaments<br />
konvent i Västberlin diskuterades hur rörelsen<br />
skulle gå vidare och förhållandet mellan rörelsen<br />
och partierna med enbart partiföreträdare<br />
i panelen. Debatten visade den påstått starka<br />
tyska rörelsens svaghet. Över huvudet på rörelsen<br />
skulle partier monopolisera diskussionen<br />
om rörelsens förhållande till partierna med det<br />
schizofrena argumentet att de Gröna egentligen<br />
inte var ett parti utan en rörelse.<br />
I debatten lyckades socialdemokraterna fokusera<br />
diskussionen och framstå som trovärdiga<br />
med tal om vikten av handel med Sovjetblockets<br />
länder för att bygga freden, medan Petra<br />
Kelly gjorde en osammanhängande lista över de<br />
krav hon trodde att rörelsen stod för. Tillsammans<br />
med folkpartisten och IKFF-aktivisten Ingrid<br />
Segerstedt Wiberg såg vi det som populistiskt<br />
svammel som inte kunde leda framåt.<br />
Debatten förebådade den tyska utvecklingen<br />
i en fortsatt kraftfull förmåga till enfrågemobilisering<br />
kombinerad med ett miljöparti som<br />
skulle förråda den fredsrörelse den sprungit<br />
fram ur genom att bli ett aggressivt bombparti<br />
och alltmer välintegrerat i det etablerade politiska<br />
systemet.<br />
I Sverige valde Miljöförbundet på sitt sommarläger<br />
1981 motsatt väg. Fredsfrågorna sattes i<br />
samband med frågorna om meningsfullt arbete<br />
åt alla och mat på bordet i hela världen.<br />
Jordens Vänner initierade Alternativkampanjen<br />
med en samtidig mobilisering i alla livets<br />
frågor. Framtiden i våra händer anslöt sig och<br />
gjorde kampanjen nordisk med en omfattande<br />
framtidsstudie om omställning av hela samhället<br />
grundad på miljö och solidaritetshänsyn.<br />
Kvinnor för fred krävde att vapenmiljarderna<br />
skulle gå till vad barnen behöver och marscherade<br />
från Norden till Paris, Moskva och<br />
Washington. En vital alternativrörelse samlades<br />
i Nordiska Alternativkampanjen med ett<br />
brett allmänpolitiskt program tvärtemot den<br />
tyska modellen.<br />
I denna tidsanda hade också inbjudan kommit<br />
från Per Gahrton till hans lägenhet på Henriksdalsberget<br />
i Nacka för att bilda en ny politisk<br />
rörelse. Det lät spännande, så varför inte<br />
gå dit. Det visade sig dock att syftet var att bilda<br />
ett parti. Då jag var styrelseledamot i Miljöförbundet<br />
valde jag att stryka mig från protokollet<br />
som deltagare på mötet för att det inte<br />
Foto: Privat<br />
Peter Söderström på Gröna Tråden (omnämnd som<br />
lokalen på Kungsholmen i artikeln).<br />
skulle framstå som att den organisation som<br />
jag satt i ledningen för legitimerade en ny<br />
partibildning.<br />
Nu var det förstås lockande att som individ ansluta<br />
sig till ett nytt parti där så många vänner<br />
från alternativrörelsen gått med. En för mig avgörande<br />
faktor gjorde att det ändå inte blev så.<br />
Partiet hade och skulle under lång tid ha en<br />
betydligt lägre andel medlemmar i förhållande<br />
till väljare än de andra partierna. Därmed<br />
skulle partiets beroende av statliga och kommunala<br />
bidrag få en dominerande roll. Oavsett<br />
de goda idéer som medlemmarna hade innebar<br />
det en stark disciplinering av partiet till anpassning<br />
vare sig man ville eller inte.<br />
Under en tid skulle partiet kunna fylla en<br />
progressiv roll i kraft av de rörelser i samhället<br />
som fanns som ifrågasatte den rådande<br />
ordningen. Men med tiden skulle det urholkas.<br />
Samma processer var också påtagliga<br />
inom miljö-, solidaritets- och fredsrörelsen:<br />
en tilltagande professionalisering och anpassning<br />
till den framväxande instrumentaliseringen<br />
av folkrörelser till att bli administratörer<br />
av olika projekt istället för att utifrån egna<br />
utgångspunkter arbeta för att förändra hela<br />
samhället. Likafullt såg jag och andra det som<br />
att den avgörande förmågan att bryta med<br />
statens och marknadens rutiner fanns i folkrörelserna,<br />
inte i en partibildning.<br />
Det fanns också starka argument mot det av<br />
flera miljöpartister framförda påståendet att<br />
Miljöpartiet växte fram ur miljörörelsen på<br />
samma sätt som en gång Socialdemokratiska<br />
arbetarpartiet växt fram ur arbetarrörelsen.<br />
Skillnaden låg i att socialdemokraterna uppfann<br />
det moderna masspartiet med medlemmar<br />
som i demokratisk ordning beslutar om<br />
program och ledning. En modell som sedan<br />
Bondeförbundet, Kommunisterna och Folkpartiet<br />
följer, medan Högern antar samma<br />
form men fortsätter att i hög grad vara präglad<br />
av okända finansiärer.<br />
När Miljöpartiet träder fram är redan detta<br />
parlamentariska system moget, för att inte<br />
säga övermoget. Det innebar att den partipolitiska<br />
miljörörelsens idéer redan fanns företrätt<br />
om än i begränsad form inom existerande<br />
partier. Ett nytt parti som strävade efter<br />
parlamentariskt inflytande skulle ovillkorligen<br />
komma i konkurrens med andra partier.<br />
Den ideologi de då skulle förorda skulle mer<br />
formas av konkurrensens behov än vara ett<br />
uttryck för den rörelse den sa sig vilja företräda.<br />
Farhågorna kom snabbt att besannas. När<br />
Nordiska Alternativkampanjen ordnade en<br />
Dela lika-dag 1984 med insamling av pengar<br />
till verksamheter som stod olika former av imperialism<br />
emot, slog miljöpartister bakut. Det<br />
handlade om indianernas kamp mot svenska<br />
bolags giftbesprutning av kanadensiska skogar,<br />
konsumentrörelsens kamp i tredje världen<br />
mot storföretagen och humanitär hjälp<br />
till det av sovjetisk imperialism drabbade Afghanistan.<br />
”...den avgörande förmågan<br />
att bryta med statens och<br />
marknadens rutiner fanns i<br />
folkrörelserna, inte i en partibildning.”<br />
Per Gahrton sa att man inte ska behöva<br />
vara antiimperialist för att skydda skogen eller<br />
värna om djuren. Nordiska Samfundet<br />
mot plågsamma djurförsök svarade att det<br />
visst behövs en djurskyddsorganisation som<br />
tar itu med den värsta formen av djurplågeri<br />
som storföretagens djurfabriker står för och<br />
att en djurskyddsorganisation kan solidarisera<br />
sig med människor ibland också. Men miljöpartisternas<br />
ansträngningar tillsammans<br />
med vänsterns lika stora ansträngningar att<br />
tvinga in rörelser i enfrågefållor fick sin verkan<br />
och Nordiska Alternativkampanjens olika<br />
ambitiösa satsningar ebbade ut.<br />
Kontroverserna mellan den samhällsförändrande<br />
miljörörelsen och Miljöpartiet fortsatte<br />
i synen på hur EU skulle bekämpas, privatiseringspolitiken<br />
och flera andra frågor. I<br />
det stora hela rådde dock samsyn i detaljfrågor,<br />
medan kontakter på organisationsnivå<br />
i mer allmänpolitiska frågor i hög grad försvann.<br />
De gamla vännerna på partikansliet<br />
kunde meddela att partiets resurser gick till<br />
att förhålla sig till massmedia medan ingen<br />
hade hand om kontakter med folkrörelser.<br />
Gustav Fridolin sökte upp mig en gång i min<br />
lägenhet i Kristianstad innan han fann mer<br />
passande förebilder i goda publicister utan<br />
folkrörelsebakgrund.<br />
Det massmedieanpassade Miljöpartiet står i<br />
dag inför stora problem. Det gör också den<br />
demokratiskt organiserade miljö- och alternativrörelsen.<br />
Kanske är det dags för en allmänpolitisk<br />
dialog mellan den radikala delen av<br />
miljörörelsen och Miljöpartiet. Miljöförbundet,<br />
som i dag bytt namn till Jordens Vänner,<br />
är välkommet ute på landsbygden där vi organiserar<br />
kamp mot avfolkningen och för ett<br />
hållbart jordbruk och skogsbruk. Po Tidholm<br />
skriver i ETC att Miljöpartiet å andra sidan är<br />
hatat ute i bygderna.<br />
Jordens Vänner för en allmänpolitik som<br />
hänger samman med kraftsamling i samarbete<br />
med facket och bondeorganisationer samt<br />
solidaritetsrörelser och alternativrörelser för<br />
rättvis omställning. Problemet är att få partier<br />
är intresserade av denna sammanhängande<br />
folkrörelsepolitik. Jordens Vänner visar att<br />
det går att förnya den folkrörelsepolitik som<br />
en gång bar fram Miljöpartiet med bibehållen<br />
skärpa. Det går att både ha rätt och få rätt, åtminstone<br />
i termer av att samarbeta med brett<br />
förankrade grupper i samhället. Miljöpartiet<br />
tycks i dag mest erbjuda ett smörgåsbord med<br />
avskilda frågor, utan att kunna utnyttja miljöfrågans<br />
potential att ena landsbygden och staden.<br />
En allmänpolitisk dialog kan vara till nytta<br />
för bägge parter.<br />
Tord Björk<br />
Aktiv i Jordens Vänner<br />
Enfrågemobiliseringen i kärnkraftsfrågan räckte till att fälla två regeringar, skriver Tord Björk.<br />
Foto: Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />
8 9<br />
Radar<br />
Radar<br />
Klimatkatastrof<br />
vardag för ö-bor<br />
Riksdagen: Stärk flyget<br />
Suggor fixeras i<br />
svenskt försök<br />
Efter att cyklonen Pam nyligen<br />
ödelade stora områden i Vanuatu<br />
kräver ledare för önationer<br />
i Stilla havet politisk handlingskraft<br />
när det gäller klimatfinansiering<br />
och klimatanpassning.<br />
Marshallöarnas president<br />
Christopher Loeak påpekade<br />
nyligen i ett pressmeddelande<br />
att både forskare och befolkningarna<br />
själva dagligen ser åt<br />
vilket håll utvecklingen går.<br />
– Det krävs handling genom<br />
att de stora förorenarna minskar<br />
utsläppen och hjälper oss<br />
att bygga upp vår förmåga att<br />
hantera klimatförändringarna,<br />
annars är vi på väg mot en värld<br />
med ständiga klimatkatastrofer,<br />
sade Christopher Loeak.<br />
Regionens ledare menar att<br />
det internationella samfundet<br />
måste leva upp till sina löften<br />
att finansiera omställningar.<br />
Catherine Wilson/IPS<br />
Kritiserad lag<br />
kan bli kvar<br />
EU:s datalagringsdirektiv från<br />
2006 tvingade internet- och telefonoperatörer<br />
att spara uppgifter<br />
om tele- och datorkommunikation<br />
i 6–24 månader,<br />
för att uppgifterna skulle kunna<br />
användas i polisutredningar.<br />
I april 2<strong>01</strong>4 ogiltigförklarades<br />
direktivet av EU-domstolen,<br />
som ansåg det är oförenligt med<br />
grundläggande fri- och rättigheter<br />
och ett onödigt allvarligt intrång<br />
i privatlivet. Sedan dess<br />
har flera länder rivit upp de lagar<br />
som stiftats för att följa datalagringsdirektivet.<br />
I Sverige har före detta rikspolischef<br />
Sten Heckscher utrett<br />
lagen. Den 30 mars lämnade<br />
han sin utredning till inrikesminister<br />
Anders Ygeman. Sten<br />
Heckscher konstaterar att lagen<br />
är integritetskränkande, men<br />
vill ändå ha den kvar. Polisen,<br />
Säpo och tullen skulle inte klara<br />
sig utan den, skriver han.<br />
Jon Karlung, vd för internetoperatören<br />
Bahnhof, är kritisk<br />
mot att utredningen bara är inriktad<br />
på polisens behov. Däremot,<br />
påpekar han, är han inte<br />
kritisk mot att polisen sysslar<br />
med brottsbekämpning.<br />
– Det vi är kritiska mot är generell<br />
massövervakning utan<br />
misstanke, säger han.<br />
Källa: IDG<br />
Allianspartierna och Sverigedemokraterna röstade<br />
förra veckan för att flygets konkurrenskraft<br />
ska stärkas samt röstade återigen för att Bromma<br />
flygplats inte ska läggas ner eller utredas.<br />
Riksdagen har senaste tiden röstat ner flera förslag<br />
från regeringen i miljöfrågor. Ett exempel är<br />
att regeringen bör ta tydligt ställning och arbeta<br />
för att Bromma flygplats inte ska läggas ner och<br />
även ta fram en nationell strategi för att stärka<br />
flygets konkurrenskraft, enligt ett beslut av riksdagen<br />
förra veckan. Detta är ytterligare en markering<br />
från trafikutskottet och riksdagen efter att<br />
regeringen i december tillsatte en utredare för att<br />
se över en eventuell nedläggning av flygplatsen,<br />
trots att riksdagen då uppmanade regeringen att<br />
inte göra det.<br />
Karin Svensson Smith är ordförande i trafikutskottet<br />
och trafikpolitisk talesperson för Miljö-<br />
Riksdagen motsätter sig en utredning av Bromma flygplats.<br />
Statliga Vattenfalls kolkraftverk i Tyskland ska<br />
avvecklas, inte säljas. Det har varit Miljöpartiets<br />
hållning, i linje med det antagna generationsmålet<br />
om att Sverige ska lösa miljöproblemen långsiktigt,<br />
utan att exportera dem. I måndags öppnades<br />
dock för försäljning.<br />
Skattebetalarnas pengar måste också tas med<br />
i beräkningen, menade Åsa Romson då i en intervju<br />
med SR Ekot. Men säljs kolkraften missar<br />
Sverige chansen att avveckla en ohållbar verksamhet<br />
med gigantiska koldioxidutsläpp.<br />
Förra året växte Sveriges globala fotavtryck<br />
enligt WWF trots utsläppsminskningar på hemmaplan.<br />
Frågan uppmärksammas dock allt mer<br />
och generationsmålet, som enligt regeringen ska<br />
vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer,<br />
var utgångspunkten för rapporten Styrmedel<br />
och andra insatser för att minska svensk konsumtions<br />
påverkan på hälsa och miljö i andra länder,<br />
från Stockholm Environment institute (SEI), som<br />
släpptes i mars.<br />
Författarna efterlyser en nationell aktions-<br />
partiet. Hon tycker att det är märkligt att motsätta<br />
sig en utredning av Bromma flygplats och om<br />
Arlanda kan fylla det behovet.<br />
– Vad är det för fel med att ta reda på det?<br />
Karin Svensson Smith menar att Bromma skulle<br />
bli överflödigt om höghastighetståg byggdes ut<br />
i södra Sverige samtidigt som Arlanda kan användas<br />
mer effektivt än i dag. Hon är kritisk till att utgångspunkten<br />
är att flyget ska öka framöver.<br />
– Jag utgår ifrån att mina barnbarn ska ha en<br />
vettig uppväxtmiljö, säger hon.<br />
Regeringen har även lagt förslag om att skatten<br />
på handelsgödsel skulle höjas nästa år för att<br />
minska övergödningen i sjöar och hav, liksom<br />
punktskatter på bland annat elkraft och drivmedel.<br />
Dessa röstades alla ner av riksdagen.<br />
Sofia Härén<br />
sofia.haren@tidningensyre.se<br />
Försäljning av kolkraft<br />
på tvärs med miljömål<br />
plan med förankring hos utrikes-, finans-, och miljö-<br />
och energidepartementen.<br />
– Rapporten visar att det finns redan förverkligade<br />
styrmedel och insatser, men att de inte har haft<br />
effekt på en större skala för att skapa mer hållbara<br />
konsumtionsmönster. Det råder inte brist på idéer,<br />
snarare brist på slagkraftig handling, säger Linn<br />
Persson, en av rapportförfattarna.<br />
20 rekommendationer ges och det handlar till stor<br />
del om att konkretisera och ansvarsfördela.<br />
Växande kunskap underlättar arbetet; programmet<br />
Prince är till exempel en metod för att<br />
mäta svensk miljöpåverkan även utomlands. Men<br />
det finns svårigheter, Sverige är till exempel bundet<br />
av internationella handelsavtal och det är politiskt<br />
känsligt att vidta åtgärder som verkar konsumtionshämmande<br />
påpekar rapportförfattarna.<br />
Linn Persson tror att det finns många skäl till<br />
trögheten på detta område men att ”bristande politisk<br />
vilja kan vara ett”.<br />
Benita Eklund<br />
benita.eklund@tidningensyre.se<br />
Fotot: Tomas Oneborg/TT<br />
Många av de barn som utsätts för kränkningar av skolpersonal har en funktionsnedsättning, enligt Barnombudsmannen.<br />
Utsatta barn behöver<br />
bättre skydd i skolan<br />
Elever behöver bättre skydd mot mobbning i<br />
skolan – speciellt de som blir utsatta av lärare<br />
och andra vuxna. Det skriver Barnombudsmannen,<br />
BO, i rapporten Välkommen till verkligheten.<br />
Den 30 mars lämnade BO sin årliga rapport om<br />
barns situation i Sverige till utbildningsminister<br />
Gustav Fridolin. BO kallar rapporten Välkommen<br />
till verkligheten, och temat är mobbning i skolan.<br />
Den är baserad på 89 barns och ungdomars berättelser,<br />
och den visar att det är svårt för många att<br />
få hjälp i utsatta situationer.<br />
Enligt rapporten gäller det i synnerhet när lärare<br />
och annan skolpersonal står för kränkningar<br />
och trakasserier. BO berättar att påfallande<br />
många av de barn som berättade att vuxna i skolan<br />
utsatt dem för kränkningar var dubbelt sårbara<br />
eftersom de hade en funktionsnedsättning.<br />
Dramatisk ökning av<br />
antibiotika i djurindustrin<br />
Användningen av antibiotika har blivit en stor fråga<br />
i sjukvården men fram till nu har det inte gjorts<br />
några studier på omfattningen i jordbruket.<br />
Skolaga är visserligen förbjudet sedan 1958,<br />
men dagens skollag är otydlig, enligt barnpsykologen<br />
Bo Hejlskov. Han säger i rapporten att lärare<br />
behöver bättre metoder för att kunna hantera<br />
svåra situationer. Och många barn med funktionsnedsättningar<br />
är känsligare än andra för våld och<br />
kränkningar, menar han.<br />
– Problemet är att de här metoderna används<br />
precis på de barn som tål dem sämst.<br />
För att göra det lättare för eleverna att anmäla<br />
kränkande behandling vill BO bland annat införa<br />
lokala barn- och elevombud.<br />
Hela rapporten Välkommen till verkligheten<br />
finns att läsa på www.barnombudsmannen.se.<br />
Malin Bergendal<br />
malin.bergendal@tidningensyre.se<br />
Fram till 2030 kommer förbrukningen av antibiotika<br />
i världens djurindustrier att öka med 67<br />
procent, enligt en ny forskningsstudie som publicerats<br />
i den vetenskapliga tidskriften PNAS.<br />
Den globala efterfrågan på kött ökar snabbt,<br />
särskilt i låg- och medelinkomstländer. Där tar<br />
många efter den i västvärlden dominerande modellen<br />
för storskalig djuruppfödning som innebär<br />
att små doser av antibiotika används löpande.<br />
Forskare har nu för första gången kartlagt<br />
omfattningen av detta.<br />
Ju mer antibiotika vi använder desto större<br />
möjlighet har de resistenta bakterierna att utvecklas.<br />
Inom sjukvården har detta blivit en akut fråga.<br />
– Det som sker bland djur har även betydelse<br />
för människan, allt hänger ihop. Både djur och<br />
människor flyttar på sig mer i dag och bakterierna<br />
känner inga gränser, säger Helle Unnerstad,<br />
veterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt.<br />
Den rutinmässiga användningen av antibiotika<br />
inom djurindustrin beror inte främst på att djuren<br />
är sjuka utan för att de ska växa bättre. Men<br />
sådan användning har varit förbjuden i Sverige<br />
sedan 1986, och i EU sedan 2006. Sverige är i dag<br />
det land i EU som ger minst antibiotika till djur.<br />
– Vi har satsat på att jobba förebyggande genom<br />
att föda upp djur så att de inte blir sjuka och<br />
arbeta med till exempel smittskydd. Det kostar<br />
förstås i pengar och arbetsinsatser – det är billigare<br />
att bara ge antibiotika och hålla borta symtomen,<br />
säger hon.<br />
Sofia Härén<br />
sofia.haren@tidningensyre.se<br />
Foto: Jessica Gow/TT<br />
Sveriges Lantbruksuniversitet<br />
i Alnarp har fått klartecken för<br />
ett försök att fixera suggor när<br />
de föder. Trots att det strider<br />
mot gällande djurskyddsregler.<br />
Djurförsöksetiska nämnden<br />
i Lund har godkänt försöket,<br />
men ledamoten Inge Skog reserverade<br />
sig mot beslutet.<br />
– Den här ansökan har sådana<br />
brister att den i normala fall<br />
absolut inte skulle ha godkänts.<br />
Detta är obegripligt, säger Inge<br />
Skog, ledamot i Djurförsöksetiska<br />
nämnden i Lund.<br />
Försöket ska pågå i två år och<br />
omfattar totalt 126 suggor, varav<br />
hälften ska stängas in. Under<br />
den tiden kommer det att födas<br />
totalt 400 kullar.<br />
Källa: Anna Jutehammar och Daniel Värjö/SR<br />
Animaliefria eko-skor på Vegoforum.<br />
Mässa med fokus<br />
på animaliefritt<br />
Den fjärde upplagan av Vegoforum,<br />
i regi av ABF och Svensk<br />
mat- och miljöinformation,<br />
lockade i lördags 400 besökare.<br />
Årets tema var vegovågen;<br />
det allt större intresset för vegetarisk<br />
kost. Fokus i stort är problem<br />
i animalieindustrin och att<br />
lyfta alternativen till kött.<br />
Dagen bjöd på livlig debatt<br />
om utmaningar i matproduktionen<br />
och föredrag av bland<br />
annat cancerspecialisten David<br />
Stenholtz och djurrättsaktivisten<br />
Jonna Håkansson.<br />
Vegoforum har blivit ”lite av<br />
en institution” menar arrangörerna,<br />
och återkommer mest<br />
troligt nästa år.<br />
Benita Eklund<br />
Foto: Benita Eklund
Foto: Stefan Bohrer<br />
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />
10 11<br />
Zoom<br />
Zoom<br />
Trygghet<br />
till alla<br />
Vad är basinkomst?<br />
En basinkomst ska:<br />
- garantera alla en inkomst<br />
som går att leva på<br />
- betalas ut till individer, inte<br />
till hushåll<br />
- betalas ut utan krav på motprestation<br />
- betalas ut regelbundet (månadsvis)<br />
- betalas ut i pengar, inte till<br />
exempel matkuponger.<br />
Reformer som uppfyller stora<br />
delar av ovanstående krav,<br />
men inte alla, brukar ibland<br />
kallas partiell basinkomst. De<br />
flesta mer permanenta exempel<br />
på basinkomst runt om i<br />
världen är i realiteten någon<br />
form av partiell basinkomst.<br />
Källa: Basinkomstnätverket i Sverige<br />
Tänk om vi slopade arbetsförmedling, socialbidrag och<br />
sjukförsäkring och helt enkelt lät landets alla invånare ta<br />
del av en basinkomst eller medborgarlön. Är det möjligt?<br />
Absolut inte, hävdar skeptikerna. Men då har de missat att<br />
basinkomst redan är en realitet i flera länder i världen.<br />
Text: Ana Udovic<br />
Dagens arbetsmarknad befinner<br />
sig i förändring. Inte minst<br />
har den tekniska utvecklingen<br />
gjort att många traditionella<br />
jobb ersätts av mjukvara eller<br />
robotar. Dessutom gör globaliseringen att<br />
många jobb försvinner till låglöneländer. Resultatet<br />
blir att företagen fortsätter göra stora<br />
vinster, utan att för den skull ge fler personer<br />
arbete.<br />
Ett kontrakt har brutits mellan arbetsgivare<br />
och fackförbund vilket gör arbetarrörelsens<br />
slogan ”rätt till arbete” allt svårare<br />
att hävda – för finns det inte jobb så finns<br />
det inte. De 400000 arbetslösa svenskar som<br />
skrivs in hos Arbetsförmedlingen har bara<br />
40000 jobb att slåss om. Frågan är hur omställningen<br />
ska mötas?<br />
Ett sätt är att förkorta arbetstiden, dela<br />
på jobben och införa en så kallad medborgarlön<br />
eller basinkomst, en summa pengar<br />
som går till varje invånare, ungefär som dagens<br />
barnbidrag går ut till alla föräldrar.<br />
Omöjligt, hävdar många politiker, vi har<br />
inte råd, produktionen skulle gå ner liksom<br />
ekonomin och då hotas välfärden.<br />
Ökad vilja att studera<br />
Men på sina ställen är basinkomst redan en<br />
realitet, i vissa fall sedan lång tid tillbaka –<br />
och det gäller inte bara fattiga länder. Dessutom<br />
förs diskussioner i parlament världen<br />
över, och många arbetar aktivt med att få<br />
fram förslag för att genomföra det.<br />
– I Alaska får alla invånare sedan 40 år tillbaka<br />
utdelning av en oljefond, vilket i sig är<br />
fascinerande – en utomstatlig organisation<br />
delar ut pengar. Annars är väl Kanada det<br />
land som testat basinkomst i störst skala, säger<br />
Roland Paulsen, sociolog på Lunds universitet<br />
som skrivit flera arbetslinje-kritiska<br />
böcker. Den senaste, Vi bara lyder, om Arbetsförmedlingen,<br />
kom nyligen ut på Atlas förlag.<br />
Det kanadensiska experimentet genomfördes<br />
i Dauphin 1974–1979. Varje familj fick<br />
ta emot en kontantförmån som reducerades<br />
proportionellt mot lönen. Resultatet märktes<br />
framför allt på unga människors ökade vilja<br />
att studera – man fick en så kallad ”gemensamhetseffekt”,<br />
en positiv stämning av moraliskt<br />
samförstånd, som gjorde att när en grupp valde<br />
att studera så färgade viljan av sig till flera.<br />
”Det ska vara en rättighet”<br />
– Min åsikt är att basinkomst bör tillämpas<br />
och ges till varje individ, utan villkor knutna<br />
till sig. Det ska vara en rättighet, ungefär<br />
som syre. Villkoren skulle göra basinkomsten<br />
godtycklig, orättvis och dyr att tillämpa, säger<br />
ekonomiprofessor Guy Standing.<br />
Guy Standing var med och grundade BIEN,<br />
Basic Income Earth Network. Han har skrivit<br />
flera böcker om den nya underklassen, det så<br />
kallade prekariatet, med osäkra anställningar<br />
och stor ekonomisk otrygghet. Två av dem<br />
har kommit på svenska, Prekariatet. Den nya<br />
farliga klassen samt En färdplan för prekariatet<br />
(Daidalos förlag).<br />
Men Guy Standing har också arbetat praktiskt<br />
med tillämpning av basinkomst. 2<strong>01</strong>3 avslutade<br />
han ett pilotprojekt på 18 månader i<br />
Basinkomst i Namibia<br />
32%<br />
42%<br />
minskad<br />
undernäring<br />
minskat antal<br />
brott relaterat till<br />
fattigdom<br />
300%<br />
ökad småföretagarverksamhet<br />
åtta indiska byar, genomfört i samarbete med<br />
SEWA, Self-Employed Womens Association<br />
med stöd från UNICEF. Omkring 6000 personer,<br />
män, kvinnor och barn, fick en villkorslös<br />
basinkomst på 200 rupier eller cirka 30 kronor<br />
per månad (barnen fick hälften). Pengarna<br />
använde de framför allt till att betala skulder<br />
och till att börja spara. Dessutom ökade<br />
skolgången tre gånger mer än i byar som inte<br />
fick basinkomst. Nu har den indiska regeringen<br />
sagt att de ska börja arbeta för införande<br />
av basinkomst.<br />
– Det kan tyckas fjuttigt med 30 kronor per<br />
månad, men experimentet i Indien visade att<br />
lite pengar är bättre än inga pengar. Basinkomst<br />
måste införas gradvis över tid, kanske<br />
måste man börja med hälften av vad som behövs<br />
för de basala behoven. Det är inte nog,<br />
men det skulle ändra dynamiken i vårt sociala<br />
skyddsystem, säger Guy Standing.<br />
”Större kontroll över sina liv”<br />
Ett annat experiment gjordes i byarna Otjivero-Omitara<br />
i Omaheke-regionen i Namibia.<br />
Där har invånarna fått 100 namibiska dollar<br />
(ungefär 112 svenska kronor) per person och<br />
månad sedan 2007, helt utan krav på motprestation.<br />
Pengarna kom från en fond förvaltad<br />
av evangeliska kyrkan i Namibia. När fonden<br />
var förbrukad såg det ut som att programmet<br />
skulle stoppas, men då kunde waldesianska<br />
kyrkan i stället finansiera projektet i ett år –<br />
fram till april <strong>2<strong>01</strong>5</strong>.<br />
Redan då projektet pågått i två år såg man<br />
att undernäringen minskade med 32 procentenheter,<br />
fattigdomsrelaterade brott gick ner<br />
med 42 procent och småföretagarverksamheten<br />
ökade med 300 procent.<br />
– På det här sättet minskar fattigdomen,<br />
arbetslösheten, kvinnor<br />
får fler rättigheter och<br />
människor överlag får en<br />
större kontroll över sina liv.<br />
Dessutom betyder det att<br />
fler personer ägnar sig åt<br />
annat än lönearbete, som<br />
att bry sig om sina släktingar<br />
eller sitt community, säger<br />
Guy Standing.<br />
Roland Paulsen<br />
Foto: Jessica Segerberg<br />
Intresse i rikare länder<br />
Han tar också upp Brasilien som exempel.<br />
Där har La Bolsa Familia-programmet funnits<br />
i tio år. La Bolsa Familia är en basinkomst<br />
som går till fattiga brasilianska familjer. Basinkomsten<br />
har ökat med 44 procent de senaste<br />
tre åren och ska öka ytterligare.<br />
Effekten har varit positiv vad gäller<br />
utbildningsnivåer, minskad<br />
spädbarnsdöd och dessutom<br />
har Brasiliens BNP ökat, vilket<br />
gjort att flera latinamerikanska<br />
länder undersöker sina möjligheter.<br />
Att intresset för basinkomst är<br />
stort i fattiga länder som saknat<br />
bra välfärds- modeller är inte konstigt.<br />
Men samma intresse<br />
för bas inkomst finns även i rikare<br />
länder.<br />
Som tidigare nämnts<br />
finns exemplet med<br />
USA:s delstat Alaska. Där<br />
grundades en permanent<br />
fond år 1976, Alaska<br />
Permanent Fund, som ger<br />
alla vuxna medborgare en<br />
årlig inkomst. Inkomsten är<br />
knuten till storleken på fondens<br />
avkastning, vilket gör att<br />
Guy Standing<br />
Foto: Wikimedia commons<br />
många nu är oroliga för att den kan påverkas<br />
av sjunkande oljepriser.<br />
Fonden ger en årlig utdelning till alla in-
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />
12 13<br />
Zoom<br />
Zoom<br />
”Vi utbildar oss<br />
inte för att få jobb,<br />
utan för att<br />
civilisera oss...”<br />
Foto: Stefan Bohrer<br />
Generation Grundeinkommen<br />
genomförde<br />
en manifestation för<br />
basinkomst 2<strong>01</strong>3 med<br />
åtta miljoner ”femöringar”,<br />
en för varje invånare<br />
i Schweiz.<br />
– Det viktigaste<br />
resultatet från omröstningen<br />
kommer inte<br />
vara hur många som<br />
röstar ja (till basinkomst).<br />
Det finns två<br />
huvudfrågor, det första<br />
är att varje medborgare<br />
ställs inför frågan:<br />
“Vad vill du verkligen<br />
göra med ditt liv, med<br />
utgångsläget att din<br />
existensiella inkomst<br />
är säkrad?”. Den andra<br />
frågan lyder: “Är du villig<br />
att erbjuda alla andra<br />
den personliga friheten<br />
att själva få bestämma<br />
vad de ska göra?”.<br />
– Schweiz är ett<br />
av världens rikaste<br />
länder och därför är<br />
det givet att debatten<br />
kommer att handla om<br />
dessa frågor och inte<br />
fattigdom i första hand,<br />
säger Daniel Häni från<br />
Initiative Grundeinkomme,<br />
Schweiz.<br />
vånare i delstaten Alaska. Varje år<br />
har den gett omkring 1400 amerikanska<br />
dollar till varje Alaskabo. Den är<br />
mycket populär och ingen politiker<br />
vågar föreslå att den tas bort.<br />
Under de 40 år fonden funnits har<br />
Alaska gått från att ha varit fattig till<br />
att bli den delstat som har minst fattigdom<br />
i USA.<br />
Folkomröstning i Schweiz<br />
Iran har sedan 2<strong>01</strong>0 ett energistöd<br />
som i praktiken blir en nationell basinkomst<br />
på ungefär 45 dollar per person<br />
och månad, men den delas ut<br />
till familjens ”överhuvud”, mannen.<br />
Ändå har den haft en stor betydelse<br />
för minskad fattigdom och ojämlikhet.<br />
I flera av de rika oljeländerna,<br />
Qatar och Kuwait, finns möjlighet till<br />
medborgarlön, även om begreppet<br />
medborgare är ytterst snävt.<br />
Under 2<strong>01</strong>6 kommer Schweiz att<br />
genomföra en folkomröstning om<br />
basinkomst. Förslaget som gav över<br />
100 000 namnunderskrifter (det nödvändiga<br />
antalet för att det ska bli nationell<br />
folkomröstning) var att varje<br />
schweizisk medborgare skulle få nära<br />
18 000 svenska kronor i månaden,<br />
villkorslöst. Om över 50 procent röstar<br />
ja blir landet det första europeiska<br />
land som inför en basinkomst.<br />
Grundinkomst i Grekland<br />
I flera Medelhavsländer diskuteras nu<br />
en basinkomst i kölvattnet av den ekonomiska<br />
krisen. Spanien är ett av länderna<br />
där idén diskuteras politiskt,<br />
även om gräsrotsrörelsen inte fick<br />
ihop tillräckligt många underskrifter<br />
för att få basinkomst prövad av parlamentet<br />
(”bara” 185 000 underskrifter<br />
av de 500 000 som behövdes). Och i<br />
Grekland har regeringern föreslagit<br />
en grundinkomst för arbetslösa mellan<br />
50 och 65 års ålder, för att förhindra<br />
förtidspensionering.<br />
I Cypern antogs en ny lag förra året<br />
som garanterade låginkomstfamiljer<br />
en minimiinkomst på 4800 kronor i<br />
månaden. I Finland pågår ivriga diskussioner<br />
om basinkomst. Nu stöder<br />
hela 65,5 procent av parlamentets kandidater<br />
idén om en basinkomst (i befolkningen<br />
beräknas att omkring 70<br />
procent är för) enligt en rapport från<br />
finländska YLE. De svarade alltså jakande<br />
på påståendet ”Finland bör genomföra<br />
ett grundinkomstsystem som<br />
ersätter den nuvarande miniminivån<br />
för social trygghet”. Än så länge arbetar<br />
partierna på förslag till modeller<br />
och inget konkret förslag är antaget.<br />
Rationella krav<br />
I Danmark prövades ett så kallat friår<br />
under den höga arbetslösheten i<br />
mitten av 1990-talet. Ungefär 20 000<br />
danskar tog så kallat orlov år 1994–<br />
1999. Även i Sverige testades friår<br />
2005–2007, då en person fick ledigt<br />
några månader eller ett år med<br />
a-kasseersättning medan en som varit<br />
arbetslös fick gå in som vikare. Reformen<br />
kritiserades för att den inte<br />
nådde rätt grupper, de långtidsarbetslösa,<br />
men 2<strong>01</strong>3 föreslog Miljöpartiet<br />
ett återinförande av friåret.<br />
Roland Paulsen vill se mer forskning<br />
kring försöken med basinkomst<br />
innan vi vet om det skulle fungera<br />
i Sverige eller Europa. Men att helt<br />
avvisa det med argumentet ”det går<br />
inte” anser han är slappt.<br />
– Visst skulle det innebära stora utmaningar<br />
att ställa om till medborgarlön<br />
och förkorta arbetstiden. Men<br />
vi har ju haft stora utmaningar förut.<br />
Som när arbetarrörelsen drev och fick<br />
igenom åtta timmars arbetsdag. Då<br />
hade man verkligen oddsen emot sig<br />
– men det hindrade inte rörelsen från<br />
Projektet med basinkomst i Namibia har minskat undernäringen, brottsligheten och arbetslösheten<br />
och stärkt kvinnornas rättigheter, säger Guy Standing.<br />
Foto: BIG/Dirk Haarmann<br />
att fortsätta driva krav som kändes rationella<br />
och rimliga utifrån dåvarande<br />
produktionsvinster, säger Roland<br />
Paulsen.<br />
Incitament att arbeta<br />
En knäckfråga kring basinkomsten<br />
gäller villkorandet. Ska man ge alla invånare<br />
en summa pengar utan motprestation?<br />
Vad händer i så fall med<br />
de jobb som ingen vill göra?<br />
– Där tycker jag ändå att Guy Standing<br />
gjort det lätt för sig – för vissa<br />
jobb behöver ändå genomföras. I så<br />
fall får det bli antingen genom att lägga<br />
basinkomsten på svältnivå, som i<br />
Sverige kanske skulle motsvara omkring<br />
10 000 kronor i månaden, säger<br />
Roland Paulsen.<br />
Då finns fortfarande incitament att<br />
arbeta, men människor kan ändå undvika<br />
arbetsplatser där man behandlas<br />
illa.<br />
– Alternativet är att de skitjobb som<br />
i dag bara kan utföras under ekonomiskt<br />
tvång automatiseras eller blir<br />
så högt avlönade att folk skulle söka<br />
sig till dem trots att de redan har inkomst.<br />
Men då är det en helt annan<br />
värld vi lever i, säger Roland Paulsen.<br />
”Typiska fördomar”<br />
Men Guy Standing tror inte att<br />
människor skulle sluta arbeta.<br />
– Det där är typiska fördomar, ofta<br />
härstammande från medelklassmänniskor<br />
som tänker att prekariatet är<br />
en annan sorts människor än de själva.<br />
Vi har sett i våra experiment att<br />
människor som fått basinkomst arbetar<br />
mer, inte mindre. De blir mer<br />
produktiva, eftersom de upplever att<br />
de fått en chans att förbättra sina liv.<br />
Dessutom ägnar de mer tid åt att ta<br />
hand om släkt och vänner, säger han.<br />
Däremot har Paulsen rätt i att det<br />
skulle bli svårt att få människor att<br />
göra slitsamma och dåligt betalda<br />
jobb, tror Guy Standing, vilket skulle<br />
tvinga upp lönerna för de jobben.<br />
Argumentet som politiker ofta<br />
kommer med, att vi behöver arbete<br />
av sociala skäl, för att få ett sammanhang,<br />
avvisar han.<br />
– Det är nonsens, man använder<br />
det för att knuffa in folk i sysselsättningsprogram,<br />
som ren disciplinering.<br />
Många av dem som arbetar i dag<br />
Frihetsförmedlingens mål är att minska den meningslösa sysselsättningen, enligt deras hemsida.<br />
väljer att arbeta hemifrån, ensamma.<br />
Och varför skulle just arbetsplatsen<br />
vara den socialiserande faktorn? undrar<br />
han.<br />
Utbildning som berikar<br />
Utbildning då – skulle människor läsa<br />
på universitetet om de inte var rädda<br />
för att bli arbetslösa?<br />
– Vi utbildar oss inte för att få jobb,<br />
utan för att civilisera oss – för vår egen<br />
befrielse. Tvärtom tror jag att hade vi<br />
en basinkomst skulle vi börja eftersträva<br />
en verklig utbildning, sådant<br />
som berikar oss som människor, kulturellt<br />
och etiskt, säger Guy Standing.<br />
En annan fråga är vilka som ska få<br />
ta del av förmånen. Vem är medborgare?<br />
Risken är att grupper som verkligen<br />
hamnat utanför, som flyktingar<br />
eller fattiga EU-migranter, fortsätter<br />
att bli utanför.<br />
– Där tycker jag att man kan ha en<br />
policy, till exempel att personen måste<br />
ha bott i landet i två år innan den<br />
kan ta del av basinkomsten, av praktiska<br />
skäl, säger Guy Standing.<br />
Ett argument är att basinkomsten<br />
skulle hota vårt välstånd, i och med<br />
att färre lönearbetar. Det är ett relevant<br />
argument, tycker Roland Paulsen<br />
– men det tycker inte Guy Standing.<br />
Men om minskat lönearbete ger<br />
minskad ekonomisk tillväxt – hotas då<br />
inte välståndet?<br />
– Jag är inte säker på att tillväxten<br />
skulle minska. Vi koncentrerar oss<br />
bara på lönearbete när vi tänker tillväxt,<br />
men det finns andra möjligheter,<br />
inte minst i och med den nya tekniken<br />
som arbetar åt oss. För övrigt<br />
finns saker som är viktigare än ekonomisk<br />
tillväxt – som solidariteten, säger<br />
han.<br />
En stor ekonomisk vinst ligger i att<br />
lägga ner byråkratin kring dagens sociala<br />
säkerhetssystem. I praktiken<br />
fungerar ju arbetsförmedlingen bara<br />
som en kontrollinstans, som Roland<br />
Paulsen skriver i sin bok Vi bara lyder.<br />
Det finns en hel del pengar att tjäna<br />
på att lägga ner Arbetsförmedlingen,<br />
socialkontoren och Försäkringskassan,<br />
och frågan är om det ens skulle<br />
bli en ekonomisk förlust.<br />
En sak är säker – om en basinkomst<br />
införs så lär den bli kvar. I Alaska vore<br />
det politiskt självmord att ta bort utdelningen<br />
av oljefonden. I Sverige<br />
skulle det bli ramaskri om barnbidraget<br />
togs bort.<br />
– Barnbidraget har blivit så populärt<br />
eftersom det fungerar som basinkomsten<br />
– det är universellt och utan<br />
behovsprövning, säger Roland Paulsen.<br />
Ana Udovic<br />
Foto: Elias Björn<br />
“Vi koncentrerar<br />
oss bara på<br />
lönearbete<br />
när vi tänker<br />
tillväxt, men<br />
det finns<br />
andra möjligheter<br />
... ”<br />
Basinkomst, partiell<br />
basinkomst och basinkomstförsök<br />
USA<br />
Negativ inkomstskatt testades<br />
på flera ställen under<br />
1970-talet. Försöken visade<br />
på färre arbetade timmar.<br />
Kanada<br />
I Dauphin genomfördes ett experiment<br />
1974–1979 med negativ inkomstskatt.<br />
Forskningspengarna drogs in,<br />
först på senare år har försökets utvärderats<br />
ordentligt. Utvärderingarna<br />
visar att deltagarna fick bättre hälsa<br />
och utbildningsresultat, samtidigt<br />
som det totala antalet arbetade timmar<br />
sjönk med 2–3 procent.<br />
Alaska<br />
Medborgarna får sedan fyrtio år tillbaks<br />
avkastning från en permanent<br />
oljefond. Storleken varierar med fondens<br />
resultat. Vanligtvis handlar det<br />
om cirka 1400 amerikanska dollar<br />
per år. För liten för att leva på, men<br />
tillräckligt för att Alaska ska ha blivit<br />
den delstat i USA med minst inkomstklyftor.<br />
Brasilien<br />
Har antagit en lag om successivt genomförande<br />
av basinkomst. I dag<br />
finns Bolsa Familia – som ett barnbidrag<br />
med vissa mindre villkor.<br />
Cypern<br />
Har sedan 2<strong>01</strong>4 en lag som garanterar<br />
fattiga familjer 4800 kronor i<br />
månaden.<br />
Indien<br />
Self-Employed Womens Association<br />
genomförde 2<strong>01</strong>1–2<strong>01</strong>3 ett försöksprojekt<br />
i åtta indiska byar. Vuxna fick<br />
en månatlig villkorslös basinkomst<br />
på 200 rupier (30 kronor) per månad<br />
och barnen fick hälften. Resultatet<br />
var så positivt att den indiska regeringen<br />
nu vill införa basinkomst i hela<br />
landet.<br />
Iran<br />
Delar ut ett energistöd på 45 dollar<br />
per person och månad sedan fem<br />
år tillbaka, men det går till familjens<br />
överhuvud och inte till varje person.<br />
Namibia<br />
I Omaheke-regionen får invånarna ca<br />
112 svenska kronor per person och<br />
månad. Projektet stöds av kyrkan och<br />
andra NGO:s och har pågått i åtta år.<br />
Försöket har resulterat i minskad undernäring,<br />
brottslighet, arbetslöshet<br />
och fattigdom, medan småföretags.<br />
verksamheten ökade.<br />
Finland<br />
Inför valet den 19 april driver vänstern<br />
och de gröna basinkomst och<br />
centern vill ha försök. Enligt en undersökning<br />
är ⅔ av riksdagskandidaterna<br />
positiva.<br />
Schweiz<br />
Hösten 2<strong>01</strong>6 ska det bli en<br />
folkomröstning om basinkomst<br />
efter att 100000<br />
namn samlats in.<br />
Källor: www.bignam.org,<br />
www.basicincome.org, basinkomst.nu
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />
14 15<br />
Zoom<br />
Zoom<br />
Äggindustrins<br />
ömma tår<br />
Påsken och äggfrosseriets tid är här. På senare år har försäljningen<br />
av ägg från burhöns rasat till förmån för frigående och ekologisk<br />
produktion, men även den kan ifrågasättas. En riktigt öm tå är de<br />
tusentals tuppkycklingarna som avlivas varje dag.<br />
Text: Benita Eklund<br />
benita.eklund@tidningensyre.se<br />
Hönan som värper våra frukostägg har avlats<br />
för maximal äggproduktion och skiljer sig<br />
från den röda djungelhöna som för 8000 år<br />
sedan togs som husdjur av människan.<br />
– Men i grund och botten är de fortfarande<br />
helt vanliga fåglar, säger Lena Lindström, etolog (biolog<br />
specialiserad på djurs beteenden) på organisationen Djurens<br />
rätt.<br />
De vill sträcka ut vingarna, sprätta, sandbada och nyfiket<br />
söka efter föda. Burlivet är ”absolut sämst” enligt Lena Lindström<br />
men ingen kommersiell produktion bjuder på tillräckligt<br />
svängrum.<br />
– Det är uppenbart att de inte får utlopp för sina naturliga<br />
behov, vilket är ett krav i djurskyddslagen.<br />
Hönans sociala situation<br />
De frigående hönsen, även de ekologiska, vistas i grupper<br />
om tusentals individer medan naturliga flockar sällan består<br />
av mer än 20–30. En social situation de inte är anpassade för<br />
ökar risken för till exempel hackning och fjäderplockning.<br />
– De ska kunna lära känna varandra, annars har de inget<br />
normalt flockliv, säger Lena Lindström.<br />
Lågt ekonomiskt värde<br />
Hon tror att hälsoproblem förringas<br />
eftersom hönor har ett lågt ekonomiskt<br />
värde, till skillnad från till exempel<br />
kor.<br />
– Sjukdomsbekämpningen blir<br />
mindre viktig och hönor hittas ofta<br />
Lena Lindström<br />
Foto: Djurens rätt<br />
självdöda i stallen.<br />
Anna E Holm på Jordbruksverket menar dock att problemen<br />
i äggindustrin minskat i takt med att inhysningssystem,<br />
foder och sysselsättning har utvecklats.<br />
– Den största utmaningen i dag är att lyckas få en acceptabel<br />
betalning i handels- och konsumentled, säger hon.<br />
Foto: Jan-Åke Eriksson
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se<br />
16 17<br />
Zoom<br />
Zoom<br />
”Många tror<br />
att frigående<br />
vanliga höns<br />
har det bra ...”<br />
Kristin Cooper<br />
Foto: Krav<br />
”... en förhoppning<br />
är att det i<br />
framtiden<br />
blir ett bredare<br />
utbud<br />
av raser, mer<br />
anpassade<br />
till ekologisk<br />
produktion.”<br />
Men hur väl vi än behandlar hönorna<br />
så bygger hela produktionen<br />
på allvarliga etiska problem menar<br />
Lena Lindström; har vi till exempel<br />
rätt att manipulera dem till konstant<br />
äggläggande, hålla dem i fångenskap,<br />
ta deras ägg och sedan slakta dem (efter<br />
cirka ett och ett halvt år) när äggen<br />
blir färre och lönsamheten tryter?<br />
Tuppkycklingar avlivas<br />
Ett riktigt knepigt etiskt dilemma,<br />
som också debatteras med jämna<br />
mellanrum, är att samtliga tuppkycklingar<br />
– 15 000 enligt enligt Jordbruksverket<br />
– avlivas varje dag.<br />
Detsamma gäller för ekoäggen, vilket<br />
Kristin Cooper på Krav beklagar.<br />
– Tyvärr är det så att tuppkycklingarna<br />
av värp-ras avlivas direkt efter<br />
kläckningen. Värphönsraserna har en<br />
mycket dålig köttansättning och därför<br />
föder man inte upp tupparna för<br />
köttproduktion.<br />
Det finns kombinationsraser, berättar<br />
Kristin Cooper, som kan producera<br />
ägg och användas i köttproduktion.<br />
– Dessa raser har försvunnit från<br />
marknaden och en förhoppning är att<br />
det i framtiden blir ett bredare utbud<br />
av raser, mer anpassade till ekologisk<br />
produktion.<br />
”Kravhönsen har det bra”<br />
EU:s regler för ekologisk produktion<br />
är på väg att reformeras. Men<br />
det handlar om minimikrav och Krav<br />
går längre, menar Kristin Cooper. De<br />
samverkar med forskare, producenter<br />
och kontrollorgan för att produktionen<br />
ska bli allt bättre.<br />
Hönor är i grund och botten helt vanliga fåglar som vill kunna sträcka på vingarna.<br />
Småskalig lokal produktion kan vara en väg framåt, tror Carl Schlyter(MP).<br />
Hon tycker att Krav-hönsen har det<br />
bra och att regeln om sex höns i stället<br />
för nio per kvadratmeter gör stor<br />
skillnad. Därtill har varje höna ytterligare<br />
fyra kvadratmeter utomhus.<br />
– Vi tror att det större utrymmet,<br />
utevistelsen, grovfodret, sanden,<br />
ströet och så vidare gör att Kravmärkta<br />
höns har bra möjlighet att tillfredsställa<br />
sina naturliga beteenden, säger<br />
Kristin Cooper.<br />
Kompromiss<br />
Carl Schlyter, riksdagsledamot och<br />
Miljöpartiets talesperson i djurrättsfrågor,<br />
arbetar just nu med partiets<br />
hållning i frågan. Ett allmänt djurpolitiskt<br />
betänkande ska behandlas av<br />
riksdagen i april.<br />
Kommersiell äggproduktion och<br />
djurrätt går inte hand i hand enligt<br />
Carl Schlyter.<br />
– Det får bli en kompromiss. Ägg är<br />
en så pass viktig vara att vi accepterar<br />
vissa intrång där, men då får man<br />
vara ärlig och stå för det om man äter<br />
ägg.<br />
Han tycker att uppfödningen och<br />
aveln behöver lyftas och att utevistelse<br />
vore ett ”intressant krav att driva”.<br />
De tusentals tuppkycklingarna som<br />
gasas ihjäl varje dag anser han ”nästan<br />
omöjligt att bemöta på ett vettigt<br />
sätt”. Han slår ändå ett slag för de<br />
ekologiska äggen.<br />
– Många tror att frigående vanliga<br />
höns har det bra. men de lever väldigt<br />
tätt. Oavsett om det är en inredd bur<br />
eller en frigående höna, i båda fallen<br />
har de ett stressigt liv med dålig luftkvalitet.<br />
Foto: Jan-Åke Eriksson<br />
Foto: L. Kenzel/Wikimedia commons<br />
Han tror också på en småskalig väg<br />
framåt där fler kan bli delvis självförsörjande.<br />
Höns kan fungera även i<br />
stadsmiljön menar han.<br />
– Det finns arter där tupparna gal<br />
ganska tyst, som den öländska dvärghönan.<br />
I den mycket småskaliga kommersiella<br />
produktionen kan djuren också<br />
ha det ganska bra menar Carl Schlyter.<br />
– Här har vi haft en för strikt tilllämpning<br />
av EU:s regelverk. På en lokal<br />
marknad kan man ha kontroll på produktionen<br />
och snabbt spåra sjukdomar<br />
även om inte alla kriterier för märkning<br />
och uppfödning är uppfyllda.<br />
Hur djuren mår<br />
Organisationen Djurrättsalliansen arbetar<br />
för att människor helt ska välja<br />
bort ägg. De ordnar manifestationer<br />
och delar ut vegankost. Mest kända<br />
är de för sina uppmärksammade filmningar<br />
av grisgårdar.<br />
Inför förra påsken filmade<br />
de ett svenskt<br />
burhönseri för att<br />
visa att dagens<br />
burar, trots sandbad,<br />
värprede<br />
och sittpinne, är<br />
långt ifrån tillräckliga.<br />
Daniel Kronfjäll<br />
från Djurrätts-<br />
Daniel Kronfjäll<br />
Foto: Privat<br />
alliansen menar<br />
att industrin lobbar hårt mot förbättringar<br />
och att ”vi står och stampar”.<br />
– I dag känns det som att djurrätt<br />
många gånger inte är en fråga. Pratas<br />
det vegetarianism i media är det ofta<br />
miljö- och hälsofördelar som tas upp<br />
istället. Vi borde prata mycket mer<br />
om hur djuren mår.<br />
Djurskydd och djurrätt<br />
Det är viktigt att skilja på djurskydd<br />
och djurrätt tycker Daniel Kronfjäll.<br />
– Djurskyddet handlar om att det<br />
är okej att använda djur för egen vinning<br />
men att de inte ska lida för mycket.<br />
Djurrätt innebär att djur inte ska<br />
utnyttjas överhuvudtaget, att de finns<br />
till för sin egen skull.<br />
Om vi väljer det senare förhållningssättet<br />
blir det till exempel omöjligt<br />
att överse med att vi avlivar<br />
tuppkycklingarna ”för att de saknar<br />
vinstvärde” menar han.<br />
Daniel Kronfjäll uppmanar konsumenterna<br />
att visa sitt missnöje ”genom<br />
att inte äta ägg”.<br />
– Vi människor klarar oss alldeles<br />
utmärkt utan, allt som finns i ägg kan<br />
vi få på annat sätt.<br />
Benita Eklund<br />
benita.eklund@tidningensyre.se<br />
Djurrättsalliansen besökte svenska hönserier med burar 2<strong>01</strong>3-2<strong>01</strong>4.<br />
Hönans livslinje<br />
Källa:<br />
Hönan flyttas från<br />
uppfödnings- till<br />
produktionsmiljön.<br />
De har nu drygt<br />
två veckor på sig<br />
att vänja sig vid sin<br />
nya miljö innan de<br />
blir könsmogna<br />
och värper sina<br />
första ägg.<br />
Äggproduktion<br />
Normal dödlighet under en<br />
60 veckors värpperiod är cirka<br />
5–6 %. Dödligheten är normalt<br />
lägre i burar och högre<br />
i golvhållning. Den ekologiska<br />
produktionen kännetecknas<br />
ofta av oregelbundenhet<br />
i både produktion och dödlighet.<br />
Ekologiskt<br />
De ekologiska hönorna är i dag<br />
ca 13 % medan produktionen i<br />
inredd bur utgör ca 21 %.<br />
Antal hönor<br />
Antal hönor i Sverige totalt är<br />
cirka 7 miljoner.<br />
Källa: Jordbruksverket och Svenska Ägg<br />
Äggproduktionen<br />
ökar sedan successivt<br />
och vid 25–30 veckors<br />
ålder når den sin<br />
höjdpunkt innebärande<br />
mer än 90 ägg<br />
per 100 hönor och<br />
dag. De första äggen<br />
är små men storleken<br />
ökar snabbt.<br />
De frigående hönsen vistas i stora grupper med tillgång till sandbad.<br />
Foto: Djurrättsalliansen<br />
24<br />
kilo ägg<br />
producerar en<br />
höna under<br />
sin livstid.<br />
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)<br />
Ca 16 veckor Ca 25–30 veckor Ca 75 veckor<br />
Allteftersom<br />
hönan åldras<br />
minskar skalstyrkan<br />
liksom<br />
äggproduktionen<br />
och efter cirka 75<br />
veckors ålder är<br />
hönan inte längre<br />
lönsam och slaktas.<br />
Foto: Jan-Åke Eriksson
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se<br />
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se<br />
18 19<br />
Energi<br />
Energi<br />
Glad påsk<br />
– även för hönor och sillar!<br />
Påsken är en färggrann högtid, full av symboler för vår och nytt liv,<br />
men för de inblandade djuren är det en annan sak. Lyckligtvis går<br />
det bra att fixa ett vackert påskris som är snällt mot både djur och<br />
natur. Här får du tips om en glad påsk för alla!<br />
Påskris utan<br />
lånta fjädrar 1<br />
Låt<br />
sillen<br />
simma<br />
i havet<br />
Sill måste inte vara<br />
fisk. Det kan till<br />
exempel vara<br />
aubergine också<br />
– den kan få en förvånansvärt<br />
sill aktig konsistens. Dessutom<br />
går det fortare att lägga in aubergine<br />
än sill som har simmat i havet. Det räcker<br />
att låta den stå över natten. Här är några<br />
recept från bloggarna Vegokoll, Dagens<br />
vegan och Veganvrak.<br />
Senapssill<br />
Du behöver<br />
• en aubergine<br />
• salt<br />
• 5 msk stark och söt senap,<br />
gärna Taffelsenap<br />
• 2 msk socker<br />
• 1 msk vinäger<br />
• 1 dl olja<br />
• 1/2 dl sojagrädde eller havregrädde<br />
• salt<br />
• peppar<br />
• dill<br />
Gör så här:<br />
Skär auberginen i strimlor.<br />
Koka den i kraftigt saltat vatten<br />
tills strimlorna blir mjuka och<br />
sladdriga – cirka fem minuter.<br />
Var försiktig så att de inte kokar<br />
sönder. Låt strimlorna rinna av.<br />
Rör ihop senap, socker och<br />
vinäger och tillsätt oljan under<br />
omrörning. Rör ner grädden.<br />
Smaksätt med kryddorna och<br />
den hackade dillen. Vänd ner<br />
auberginestrimlorna i såsen.<br />
Skärgårdssill utan sill<br />
Du behöver<br />
• 1 aubergine<br />
• 2 msk finhackad rödlök<br />
• 1,5 dl sojayoghurt<br />
• 0,5 dl vegansk majonnäs<br />
• 2 tsk pressad citron<br />
• 2 msk svart tångkaviar<br />
• 1 msk finhackad dill<br />
• några droppar liquid smoke<br />
• salt, nymalen svartpeppar<br />
Gör så här:<br />
Skär auberginen i sillstora bitar.<br />
Koka dem mjuka och sladdriga i<br />
saltat vatten några minuter. Blanda<br />
sojayoghurt och majonnäs. Rör<br />
ner lök, tångkaviar och dill och<br />
blanda ingredienserna. Häll av<br />
vattnet från aubergine bitarna och<br />
blanda ner dem. Smaka av med lite<br />
liquid smoke, pressad citron,<br />
salt och svartpeppar.<br />
På 1700-talet dekorerade man påskriset med tyg och<br />
papper. Det var först på 1800-talet som man började<br />
ha fjädrar i riset. Till det här påskpyntet kan du använda<br />
färgglada tygbitar som har blivit över, eller så tar<br />
du en runda på loppis och hittar något fint.<br />
Du behöver<br />
• tunt tyg<br />
• sytråd eller garn<br />
• Vliesofix eller fållfix, minst 7,5 cm brett<br />
• sax<br />
• strykjärn<br />
• tjockt papper och penna<br />
Vliesofix eller fållfix är en sorts dubbelhäftande tejpplattor<br />
för tyg som du kan köpa i hobbyaffärer och tygaffärer.<br />
Man stryker på det för att det ska fästa.<br />
Gör så här:<br />
1. Stryk ihop bomullstyg med vliesofix eller fållfix. Du<br />
börjar med att stryka på det på den ena tygbiten och<br />
då sitter pappret kvar. Sedan tar du bort pappret och<br />
stryker fast den andra tygbiten. Tygets finaste sidor<br />
ska vara utåt och strykjärnet inställt på två prickar.<br />
2. Rita av mallen på bilden och klipp ut den. Lägg den<br />
sedan på tyget, rita av den och klipp igen.<br />
3. Vik fram och tillbaka som de streckade linjerna på<br />
mallen. Vira några varv sytråd mitt över vikningen<br />
och knyt.<br />
4. Fixa ris och knyt fast ”fjädrarna”.<br />
Pyssel och foto: Ida Ahlström<br />
2<br />
3<br />
Foto: Fredrik Sandberg / TT<br />
Klassisk inlagd sill<br />
Du behöver<br />
• 2 auberginer<br />
• 4 dl vatten<br />
• 2 dl ättika<br />
• 2 dl socker<br />
• 12 kryddpepparkorn<br />
• 1/2 dl senap<br />
• 1 dl dill<br />
• några noriblad (sjögräs)<br />
Gör så här<br />
Skala och skiva auberginerna,<br />
låt dem mjukna<br />
i ugnen i 200 grader<br />
i cirka tio minuter. Gör<br />
din lag genom att koka<br />
upp vattnet, sockret,<br />
kryddpepparkornen och<br />
ättikan tills sockret smält.<br />
Blanda i senap och dill<br />
eller annan valfri smaksättning.<br />
Låt alla ingredienser<br />
kallna. Skär auberginen i<br />
sillstora bitar och lägg alltsammans<br />
i en burk med lock,<br />
kyl och låt stå i ett dygn. Tillsätt<br />
nori för lite havssmak.<br />
Gör egen snabb senapssill – utan sill – till påsk.
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se<br />
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se<br />
20 21<br />
Energi<br />
Energi<br />
Aktivister<br />
skriver från<br />
fängelset<br />
Civil olydnad väcker debatt och en<br />
aktion får ofta genomslag i medierna.<br />
Mer sällan hör vi om lagbrottets<br />
konsekvenser och hur<br />
det är att sitta i fängelse som politisk<br />
aktivist.<br />
I antologin Inburad berättar några av Sveriges<br />
mest kända fredsaktivister om en värld de<br />
flesta av oss bäst känner genom fiktionen. En<br />
del bekräftar bilden, som avsaknaden av privatliv<br />
för Stellan Vinthagen i Prestonfängelset<br />
i England, där inte ens toalettbesöket sker<br />
bakom stängda dörrar. Långt därifrån ligger<br />
dock Martin Smedjebacks tid på Sörbyn, fängelset<br />
med egna kor.<br />
Välskrivet och uppriktigt levandegörs vardagen,<br />
som delas med både bankrånare och<br />
narkotikahandlare. Upplevelserna hos de fem<br />
skribenterna skiljer sig åt men förlusten av frihet<br />
väcker likartade tankegångar. I boken följer<br />
vi också deras funderingar kring ”hyckleriet<br />
om den svenska vapenexporten” och civil<br />
olydnad som ett redskap för förändring.<br />
Anna Sternfeldt skriver från fängelset<br />
Risley i England där hon sitter häktad efter<br />
att ha påbörjat en nedmontering av en militär<br />
plattform. Aktionen utfördes ”öppet och fredligt”,<br />
något som skiljer den civila olydnaden<br />
från andra typer av brott; aktivisten stannar<br />
på platsen och tar välvilligt sitt straff.<br />
Tiden i fängelset är nedbrytande och svår. Att<br />
låsa in människor är effektivt menar Anna<br />
Sternfeldt, hon känner lockelsen att ge upp,<br />
bli en ”normal” medborgare. Hon lider av<br />
vakternas översitteri men också av sitt ”på dåliga<br />
dagar” förakt för de andra intagna, ”för<br />
de svaga och outbildade, de som sitter och röker<br />
och pratar skit”. Men liksom de andra aktivisterna<br />
lyfter hon också glädjeämnen och<br />
värdet av själva erfarenheten.<br />
Stellan Vinthagen, professor i civilt motstånd,<br />
som deltog i samma aktion, beskriver<br />
”samhället” i fängelset och den lydnad som<br />
gör det hela möjligt. Han tycker att fängelsetiden<br />
radikaliserar och gör honom politiskt<br />
effektiv, men lider av att inte kunna visa svaghet.<br />
Vardagen i fängelset levandegörs uppriktigt.<br />
”I boken följer vi också deras<br />
funderingar kring ’hyckleriet<br />
om den svenska vapenexporten’<br />
och civil olydnad som ett<br />
redskap för förändring.”<br />
Pelle Strindlund skriver från häktet i Örebro,<br />
efter att ha hamrat på vapendelar som skulle<br />
exporteras till Indien. Han svarar eftertänksamt<br />
på de invändningar civil olydnadsaktivister<br />
möter, som att de är ett hot mot<br />
demokratin. Passivitet och auktoritetstro är<br />
ett större hot än fredlig olydnad menar han,<br />
och ger en rad exempel ur historien. Han<br />
välkomnar dock att aktioner ifrågasätts – en<br />
olydnadsaktivist måste rannsaka sina skäl.<br />
För egen del är han övertygad, skadegörelsen<br />
var liten i relation till vapenföretagets, synen<br />
på ”exportframgångarna som skapar arbetstillfällen”<br />
måste förändras.<br />
Priset för civil olydnad är ofta högt – fängelse,<br />
misstro och rejäla skadestånd. Och hur stor<br />
betydelse har egentligen aktionerna? Det är<br />
lätt att börja tvivla och frågan finns i aktivisternas<br />
tankar, men ingen av dem känner ånger.<br />
Annika Spalde, som är inlåst för att ha försökt<br />
avrusta ett Jas-plan lyfter devisen ”att<br />
leva målen”, med den egna moralen som vägvisare.<br />
Det strömmar in brev till dem alla och det<br />
faktum att de inspirerar till engagemang ger<br />
bekräftelse. De söker också stöd hos rörelsens<br />
egna husgudar, som Henry David Thoreau:<br />
”Under en regering som med orätt fängslar<br />
någon, är den rätta platsen för en rättskaffens<br />
person fängelset”.<br />
Utan rädsla för bestraffning öppnas nya<br />
möjligheter för motståndsarbete, påpekar<br />
Pelle Strindlund, som också är bokens redaktör.<br />
Visserligen varierar ”priset” för en civilolydnadsaktion,<br />
i Sverige blir fängelsevistelsen<br />
oftast några månader, i USA flera år. Men han<br />
tror ändå på att avmystifiera straffet som sådant,<br />
”att bli gripen, dömd och inspärrad är<br />
inte den katastrof som makten vill att vi ska<br />
tro”.<br />
Benita Eklund<br />
benita.eklund@tidningensyre.se<br />
Bok: Inburad<br />
Redaktör: Pelle Strindlund<br />
Förlag: Irene Publishing<br />
Foto: Jan-Åke Eriksson
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se<br />
Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se<br />
22 23<br />
Energi<br />
Tack för att ni hjälper<br />
oss syresätta samhällsdiskussionen<br />
Fler behöver<br />
<strong>Syre</strong> och <strong>Syre</strong><br />
behöver fler<br />
Mottagare av prenumerationen (glöm inte att informera dem)<br />
Om du inte får plats här, fyll i på hemsidan tidningensyre.se/gift eller skicka med ett separat papper.<br />
Namn: Mejl: Telefon:<br />
Här kan du som redan är prenumerant ge Energi bort<br />
en provprenumeration till lägsta möjliga kostnad<br />
(täcker tryck och distribution). Du väljer mellan en<br />
månad för 30 kr, två för 59 kr eller tre för 88 kr.<br />
OBS: ge bort-erbjudandet gäller endast er som är<br />
prenumeranter. Är du inte det kan du teckna en<br />
egen prenumeration på tidningensyre.se.<br />
Skickas till (inget porto behövs)<br />
<strong>Syre</strong> c/o Mediehuset Grönt<br />
Svarspost<br />
20664138<br />
110 04 Stockholm<br />
Först och främst ett stort tack till alla er som har tecknat<br />
en prenumeration! Ni är helt avgörande för att vi ska<br />
lyckas med Sveriges första frihetliga gröna nyhetsmagasin.<br />
Ett magasin för alla som vill se ett hållbart samhälle<br />
bortom tillväxtdogmer och arbetslinjer.<br />
Gatuadress: Postnummer: Ort:<br />
1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr<br />
Tack vare er har vi redan nu en upplagenivå<br />
som räcker för presstöd. En nödvändighet<br />
för ett veckomagasin som<br />
inte vill (eller kan) luta sig<br />
mot inkomster från<br />
konsumtionshetsande annonser.<br />
Men presstödet är inte ett mål,<br />
bara ett medel för att skapa<br />
ett kvalitetsmagasin som<br />
går på djupet och samtidigt<br />
vänder och vrider<br />
på de frihetliga och gröna<br />
frågorna. Ett magasin<br />
för alla som tar de<br />
stora framtidsfrågorna<br />
på allvar. Och för att<br />
lyckas med det behöver<br />
vi fler prenumeranter,<br />
många fler.<br />
Vi hoppas därför på er hjälp att nå ut till fler. Det<br />
hela är ganska enkelt: ju fler som prenumererar, desto<br />
bättre villkor kan vi ge dem som skriver och desto<br />
högre kvalitet kan de leverera till oss och<br />
vi till er.<br />
Så hjälp oss gärna att redan nu<br />
ta nästa steg genom att ge era<br />
vänner chansen att läsa och<br />
upptäcka <strong>Syre</strong>. För bara 30<br />
kronor kan du som är prenumerant<br />
ge bort en provprenumeration<br />
till en vän.<br />
Du gör det genom att fylla<br />
i formuläret på nästa sida<br />
eller genom att gå in på<br />
tidningensyre.se/gift.<br />
Tack för att ni hjälper oss<br />
syresätta samhällsdiskussionen.<br />
Namn: Mejl: Telefon:<br />
Gatuadress: Postnummer: Ort:<br />
1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr<br />
Namn: Mejl: Telefon:<br />
Gatuadress: Postnummer: Ort:<br />
1<br />
Livstidsprenumerant<br />
Malin Bergendal, Lennart Fernström<br />
Benita Eklund, Sofia Härén och Jan-Åke Eriksson.<br />
2177<br />
Prenumeranter<br />
1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr<br />
Namn: Mejl: Telefon:<br />
Gatuadress: Postnummer: Ort:<br />
266<br />
Stödprenumeranter<br />
PS. Extra stort tack till er som har tecknat en stödeller<br />
livstidsprenumeration. Det hjälper oss att<br />
klara likviditeten i de åtta–nio månader vi behöver<br />
vänta på presstödet. Är ni fler som kan hjälpa oss<br />
med kapital under den perioden, med en gåva eller<br />
ett lån, så mejla gärna ekonomi@tidningensyre.se.<br />
3113<br />
Följer på<br />
Facebook<br />
1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr<br />
Mina uppgifter (hit skickas fakturan om inte annat anges).<br />
Namn: Mejl: Telefon:<br />
Gatuadress: Postnummer: Ort:
Returadress: Mediehuset Grönt AB, Högbergsgatan 18 nb, 116 20 Stockholm<br />
Glöd - Maria Wetterstrand<br />
Vem är invandrare?<br />
Jag hör folk säga saker som ”Det finns för<br />
många invandrare i Sverige”, ”Hon är<br />
invandrare”, ”Invandrarna måste lära<br />
sig bättre svenska”, ”Jag har inget emot<br />
invandrare” eller ”Invandrarna måste<br />
integreras bättre”. Det där ordet invandrare. Vem<br />
är det egentligen?<br />
Paulo är född i Uruguay, flyttade till Stockholm<br />
när han var ett år gammal. Under sin uppväxt gick<br />
han några år på svensk skola i ett afrikanskt land<br />
där hans far jobbade för svenska Sida, men till<br />
största delen är han uppväxt i en förort till Stockholm.<br />
Johan är född i Sverige men växte upp i Brasilien<br />
och Italien. Där gick han i skolan och även om<br />
hans mormor skickade honom svenska klistermärken<br />
så var hans hem inte här. Han talade portugisiska<br />
med sina vänner, såg gissningsvis på brasiliansk<br />
TV och spelade fotboll på portugisiska. Först<br />
i gymnasiet flyttade han till Sverige.<br />
Andrea är född och uppväxt i Schweiz. Hon har<br />
två svenska föräldrar och talar svenska utan brytning,<br />
men tills hon var arton hade hon aldrig bott<br />
i Sverige. När hon flyttade till Uppsala för att studera<br />
tyckte hennes studentkompisar att hennes<br />
svenska var väldigt gammaldags och det var konstigt<br />
att hon inte kände till några svenska barnprogram.<br />
Vem är invandrare? Låt oss titta på några definitioner.<br />
Enligt Nationalencyclopedin är det ”en person<br />
som flyttar från ett land till ett annat för att<br />
bosätta sig där en längre tid”. År 2000 skrevs en<br />
rapport i departementsserien, en DS, som tog upp<br />
hur begreppet bör och inte bör användas i myndigheter<br />
och lagstiftning. Där slogs fast att begreppet<br />
inte bör användas för personer födda i Sverige.<br />
Samtidigt, i SCBs statistik är ”återinvandrade<br />
svenska medborgare” den största invandrargruppen<br />
år 2<strong>01</strong>3. Enligt SCB och Nationalencyklopedin<br />
är alla tre ovan nämnda personer invandrare.<br />
I samma DS föreslås begreppet ”person med<br />
utländsk bakgrund” användas för personer med<br />
minst en utlandsfödd förälder. Mina barn har alltså<br />
”utländsk bakgrund”. Jag kan inte låta bli att<br />
undra när detta någonsin kan vara relevant, utom<br />
för dem själva förstås. När kan samhället ha något<br />
behov av att klumpa ihop alla svenskar som har<br />
minst en utlandsfödd förälder?!<br />
På samma sätt är det sällan vi egentligen har behov<br />
av ordet invandrare. Om vi ska prata integration<br />
(ett ord att ägna en ny krönika åt) så vore det<br />
bättre att förklara vilka det är som ska integreras i<br />
vad. Om några behöver lära sig bättre svenska, vilka<br />
är det då? Det är knappast åländska uppsala studenter<br />
som åsyftas.<br />
Den största gruppen invandrare i Sverige är<br />
faktiskt just finländare (och ja, ålänningar, i detta<br />
ingår även ni). Vilket får mig att tänka på att i<br />
Finland används vanligen ordet utlänningar, eller<br />
ulkomaalaiset, om invandrare. Det användes i Sverige<br />
också tidigare. Allt för att peka ut vissa som<br />
främlingar. Även invandrare är alienerande. Det<br />
vore bättre om vi helt enkelt sa vad vi menade.<br />
MP fixade Saudiavtalet.<br />
Dilemmat med<br />
Vattenfalls brunkol<br />
verkar betydligt<br />
svårare<br />
att lösa.<br />
Maria Wetterstrand<br />
Fristående grön samhällsdebattör, f d språkrör för MP<br />
Foto:Fredrik Hjerling<br />
www.tidningensyre.se