LÄRA_1_2015_iPad
LÄRA_1_2015_iPad
LÄRA_1_2015_iPad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
#1/<strong>2015</strong><br />
<strong>LÄRA</strong>STOCKHOLM<br />
Titte Kjellberg<br />
Fullt fokus på idrotten<br />
Inkludering av autistiska elever | Lång intervju med nya skolborgarrådet<br />
Skolan med 100 procents behörighet | "Synd och skam att vi inte lärt oss"
Känner du<br />
årets lärare?<br />
I vår delas återigen priser ut till Stockholms skickligaste<br />
lärare. Vi vill belöna den grundskole- respektive<br />
gymnasielärare samt de lärarlag som genom kunskap<br />
och kreativitet gjort mest för att utveckla undervisningen<br />
under året. Det är du som rektor som<br />
nominerar, så börja fundera redan nu.<br />
Läs mer på pedagogstockholm.se
INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD<br />
STOCKHOLM #1/<strong>2015</strong><br />
Vinnare av Svenska Publishingpriset<br />
2009, 2011 och 2013.<br />
FOTO: ULRICA ZWENGER<br />
<strong>LÄRA</strong> Stockholm ges ut av<br />
utbildnings förvaltningen i Stockholms<br />
stad och utkommer med<br />
sex nummer per år.<br />
Adress: <strong>LÄRA</strong> Stockholm, Utbildningsförvaltningen,<br />
Box 22049,<br />
104 22 Stockholm. Besöksadress:<br />
Hantverkargatan 2F.<br />
Chefredaktör: Agnetha<br />
Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826,<br />
agnetha.styrwoldt-alfheim@<br />
stockholm.se.<br />
Redaktör, projektledare:<br />
Tomas Bannerhed, 08-508 33 899,<br />
tomas.bannerhed@stockholm.se.<br />
Medverkande skribenter:<br />
Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen,<br />
Annika Hedås Falk, Timothy Tore<br />
Hebb, Agneta Berghamre Heins,<br />
Helene Lumholdt, Monika Sidén,<br />
Ann Turlock, Annebritt Ullén och<br />
Ingela Ösgård.<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Ann Hellenius.<br />
Grafisk form: b-e-r-g.se<br />
Tryck: Östertälje Tryckeri AB,<br />
Stockholm, <strong>2015</strong>.<br />
ISSN 1654-7330.<br />
Upplaga: 15 900 exemplar.<br />
För kostnadsfri prenumeration,<br />
kontakta utbildningsförvaltningen<br />
på info.utbildning@stockholm.se.<br />
13<br />
”Jag vill göra skolan till en allmän angelägenhet. Det är förödande för läraryrkets attraktivitet om skolan uppfattas<br />
som en tjänsteproducent som kunder ska hålla på att klaga på”, säger det nya skolborgarrådet Olle Burell (S) i en<br />
lång intervju.<br />
ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON<br />
FOTO: ULRICA ZWENGER<br />
FOTO: ROBERT BLOMBÄCK<br />
8 10 19<br />
Det blir fler nyanlända elever i våra<br />
skolor än tidigare – och nya rutiner<br />
när det gäller både mottagande<br />
och undervisning.<br />
Som inkluderingspedagog kan<br />
Frida Paulsson göra det möjligt för<br />
autistiska elever att gå i en vanlig<br />
grundskoleklass.<br />
Stockholms stads kultursatsning<br />
Kul 1415 riktar sig även till skolan.<br />
Klass 9E på Alviksskolan har gjort<br />
en egen bok.<br />
Omslag: Försteläraren Titte Kjellberg,<br />
Rinkebyskolan, fotograferad<br />
av Robert Blombäck.<br />
DESSUTOM ...<br />
Skolan där tekniken genomsyrar allt 4<br />
Nyanlända elever behöver utmaningar 9<br />
Krönika: ”Vad har skett på hundra år?” 12<br />
Adam Seid Tahir, 19, gillar sina lärare 18<br />
Nätverksträffar ger professionellt stöd 21<br />
Dags för programmering i skolan 22<br />
Hon håller jämna steg med eleverna 23<br />
Gymnasiemässa med mersmak 27<br />
Enkät: Vilken utbildning ska du välja? 27<br />
”Nu behövs läraren ännu mer” 28<br />
”Brevet” av Lena Holmdahl 29<br />
Nämnd & Nytt 30
VÄLSKÖTT SKOLA<br />
Högsta<br />
behörighet<br />
Årskursvisa arbetslag, erkänt engagerade lärare och<br />
ett alert elevhälsoteam är några av förklaringarna till<br />
Rålambs hovsskolans framgångar.<br />
Följ med till skolan där tekniken genomsyrar alla<br />
ämnen och 100 procent av eleverna nådde gymnasiebehörighet<br />
under förra läsåret.<br />
”Vi har både studiemotiverade elever och<br />
engagerade föräldrar, så det gäller att leva<br />
upp till de höga förväntningarna”, säger<br />
rektor Gunilla Olsson.<br />
4 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
VÄLSKÖTT SKOLA<br />
TEXT: INGELA ÖSGÅRD<br />
FOTO: BJÖRN TESCH<br />
Ulrik Nuottaniemi — förstelärare<br />
i teknik på Rålambshovsskolan.<br />
Ulrik Nuottaniemi håller tekniklektion<br />
med Rålambshovsskolans<br />
klass 9B.<br />
– Tänk på att det ska vara lätt att<br />
byta batterier och att det bara är<br />
lysdioderna och eventuella touchknappar<br />
som får synas! Och löd först, innan ni<br />
sätter dit pulsgeneratorn, den är värmekänslig.<br />
Två och två jobbar eleverna med att bygga<br />
en digital tärning. Många är redan färdiga<br />
med det som får tärningen att fungera, det<br />
vill säga: du trycker på en knapp och slumpmässigt<br />
visar lysdioderna mellan en och sex<br />
prickar. Nu ska innanmätet med kretskort,<br />
ihoplödda trådar, pulsgenerator, batterikontakt<br />
med mera få ett presentabelt yttre. Eleverna<br />
får välja själva och Ulrik Nuottaniemi går<br />
runt och instruerar och ger goda råd.<br />
Två pojkar mäter noggrant, klipper och<br />
klistrar med hjälp av kartongpapp ihop en<br />
klockstapel med lysdioderna synliga i stället<br />
för själva klockan. Två flickor bygger en<br />
jultomte med säck. I säcken syns lysdioderna,<br />
och så ska det bli en text vid tryckkontakten:<br />
”Så här många julklappar får du!”<br />
En annan pojke lyckas bara få antingen en<br />
eller fem lysdioder att lysa på tärningen. Ulrik<br />
Nuottaniemi vickar på de fastlödda sladdbitarna<br />
och upptäcker att några sitter alldeles<br />
för löst.<br />
– Det blir för dålig kontakt, de måste lödas<br />
om.<br />
Ulrik Nuottaniemi är förstelärare i teknik.<br />
Sedan snart två år är Rålambshovsskolan<br />
en diplomerad teknikskola. Det innebär att<br />
skolan har genomgått Tekniklyftet, ett fortbildningsprojekt<br />
på Vetenskapens hus. Bland<br />
annat har han och några kolleger tagit högskolepoäng<br />
på KTH och flera lärare har deltagit i<br />
olika teknikseminarier.<br />
– Vi har beslutat att tekniken ska genomsyra<br />
alla ämnen, fastslår skolans rektor Gunilla<br />
Olsson, själv språklärare i grunden men med<br />
ett stort teknikintresse.<br />
Teknik gör eleverna mer samhällsmedvetna,<br />
menar hon.<br />
– Överallt i samhället behövs tekniken:<br />
inom medicinen, pedagogiken, inom hemtjänsten<br />
med robotar och så vidare.<br />
Skolans elever deltar också flitigt och håller<br />
sig väl framme i nationella tekniktävlingar<br />
som Future City och Teknikåttan.<br />
Inte minst satsningen på teknik har inne burit<br />
att samtliga elever i årskurs 9 förra läsåret blev<br />
behöriga till gymnasieskolans naturvetenskap >><br />
Vi har erkänt<br />
duktiga och<br />
engagerade<br />
lärare som<br />
är intresserade<br />
av att göra<br />
undervisningen<br />
ännu bättre.<br />
5<br />
<strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
VÄLSKÖTT SKOLA<br />
Det här innebär att<br />
eleverna själva blir aktiva<br />
och har en god insikt i sina<br />
studier.<br />
>> liga och tekniska program (genomsnittet för<br />
hela Stockholm var 84 procent).<br />
– Fantastiska lärare! svarar Gunilla Olsson<br />
snabbt på frågan om vilken som är den<br />
främsta förklaringen till att det gått så bra för<br />
skolan.<br />
– Vi har erkänt duktiga och engagerade lärare<br />
som är intresserade av att göra undervisningen<br />
ännu bättre. De fortbildar sig, deltar<br />
i seminarier och åker på konferenser både i<br />
Sverige och utomlands.<br />
”Många elever<br />
behärskar inte Word<br />
eller Powerpoint och<br />
kan inte ens mejla”,<br />
konstaterar Ulrik<br />
Nuottaniemi och Kim<br />
Pettersson som längtar<br />
efter 1:1-satsningen.<br />
Men det finns förstås en rad andra förklaringar<br />
till att skolan lyckats så bra – och det mesta<br />
handlar om hur arbetet kring eleverna är organiserat.<br />
Rektorn nämner först det förebyggande<br />
arbetet.<br />
Skolans elevhälsoteam, som består av<br />
henne själv, biträdande rektor, specialpedagog<br />
eller speciallärare, skolsköterska, kurator<br />
och studie- och yrkesvägledare, träffas varje<br />
vecka.<br />
– Det första tecknet på att något inte står<br />
rätt till är om en elev har hög frånvaro. Eftersom<br />
elevhälsoteamet träffas ofta kan vi reagera<br />
snabbt på en sådan signal och sedan kontinuerligt<br />
följa upp hur det går.<br />
En annan förklaring är de årskursvisa arbetslag<br />
som Gunilla Olsson införde när hon<br />
började som rektor för fem år sedan.<br />
– Också det gör det lättare att ha koll på hur<br />
det går för eleverna. Dessutom blir det enklare<br />
för lärarna att jobba ämnesövergripande<br />
och att ha studiecirklar ihop. Med alla elever<br />
i samma årskurs kan arbetslaget improvisera;<br />
lärarna kan bryta schemat och till exempel<br />
göra ett studiebesök.<br />
På skolan finns fyra arbetslag med vartdera<br />
tio till tolv lärare som i stor utsträckning<br />
rår sig själva. De fyra arbetslagsledarna ingår<br />
tillsammans med rektor och de två biträdande >><br />
6 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
VÄLSKÖTT SKOLA<br />
>> rektorerna i skolans ledningsgrupp som träffas<br />
varje måndag morgon.<br />
Sedan några år har Rålambshovsskolan<br />
också elevledda utvecklingssamtal. Hela arbetslaget<br />
är med när eleverna, inte mer än 15<br />
vid varje tillfälle, hälsar sina föräldrar välkomna<br />
till samtalen och presenterar hur långt<br />
de har kommit i sitt skolarbete. Innan mötet<br />
med föräldrarna har lärarna signerat elevernas<br />
arbete som utgör underlag för samtalet.<br />
– Det här innebär att eleverna själva blir<br />
aktiva och har en god insikt i sina studier. Föräldrarna<br />
brukar också uppskatta att få träffa<br />
alla lärare och inte bara mentorn, summerar<br />
Gunilla Olsson.<br />
Inne i personalrummet berättar Kim Pettersson,<br />
arbetslagsledare i årskurs 6 och lärare i<br />
svenska/SO, att också skolans yngsta elever<br />
har klarat av att tillsammans med lärarna förbereda<br />
och sedan leda utvecklingssamtalen.<br />
Både Kim Pettersson och Ulrik Nuottaniemi,<br />
som sluter upp efter en avslutad lektion,<br />
lovordar arbetet med formativ bedömning.<br />
– Vi lärare är också bra på att dela med oss<br />
till varandra. Tillsammans kan vi hitta metoder<br />
för att exempelvis få eleverna att förstå<br />
kunskapskraven och hur de själva ligger till.<br />
Sådant driver pedagogiken framåt, säger Kim<br />
Pettersson och berättar att han brukar låta<br />
eleverna arbeta i grupp och gemensamt komma<br />
fram till svar.<br />
– Nu håller vi till exempel på med stormaktstiden<br />
och då kan jag ställa frågan till<br />
grupperna varför Gustav II Adolf var så angelägen<br />
om att erövra länderna. En grupp<br />
kommer kanske fram till ett skäl som de kan<br />
förklara, medan en annan grupp lyckas redogöra<br />
för tre olika skäl. På så sätt blir eleverna<br />
medvetna om vilka kunskaper som kan krävas<br />
för olika betygssteg.<br />
Herman Forslund i 9B löder<br />
ihop trådar till lysdioderna på<br />
kretskortet.<br />
Ulrik Nuottaniemi nämner tävlingen Future<br />
City som exempel på hur lärarna arbetar ämnesövergripande.<br />
– Med datorspelet Minecraft får eleverna<br />
planera en stadsdel med hus, gator, energiförsörjning<br />
och så vidare. Sedan ska de bygga en<br />
modell över staden och allt ska presenteras<br />
som en film och muntligt och skriftligt. Här<br />
ingår både teknik, samhällskunskap, bild och<br />
svenska.<br />
Rålambshovsskolan har börjat ta fram en<br />
handlingsplan för ökad digitalisering. Ett hett<br />
önskemål från både rektor och lärare är en<br />
1:1-satsning.<br />
– Men så stort är inte läromedelsanslaget att<br />
varje elev kan få en dator, vi får börja med att<br />
förse en årskurs med egna datorer, säger Gunilla<br />
Olsson och verkar ändå full av tillförsikt<br />
inför framtiden. n<br />
Tilda Adrian (till vänster) och Elvira Svenheim Paldanius hjälps åt att trycka fast en<br />
pulsgenerator.<br />
7 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
NYANLÄNDA ELEVER<br />
”Hela skolans<br />
angelägenhet”<br />
Nyanlända elever stod i fokus för en<br />
heldagskonferens i Stockholm i december.<br />
En av föreläsarna var Jenny<br />
Nilsson Folke, doktorand i barn- och<br />
ungdomsvetenskap vid Stockholms<br />
universitet.<br />
— Övergången till ordinarie klass är<br />
den svaga länken. Här krävs en strategi<br />
för att nyanlända elever ska vara allas<br />
ansvar, sa hon.<br />
Stockholms stads skolor kommer att ta<br />
emot fler nyanlända elever än tidigare<br />
under de närmaste åren. Konferensen<br />
kan ses som ett startskott för nya rutiner<br />
när det gäller både mottagande och undervisning<br />
av nyanlända elever i Stockholms<br />
kommunala grundskolor. Grundskolechefen<br />
Lee Orberson presenterade<br />
rutinerna i korthet. Bland annat ska en<br />
första bedömning av elevens kunskaper<br />
göras inom 15 dagar och tiden i förberedelseklass<br />
bör vara högst ett år.<br />
– Nyanlända elever har samma rätt<br />
till undervisning som andra elever. Varje<br />
avsteg kräver underlag och beslut av rektor,<br />
sa Lee Orberson och berättade att ett<br />
stödmaterial till skolor finns på webbplatsen<br />
Pedagog Stockholm.<br />
Han lämnade sedan ordet till några lärare<br />
som arbetar med nyanlända elever.<br />
En av dem var Sirirat Gustafsson från<br />
Språkcentrum, modersmålslärare och<br />
studiehandledare, som berättade vad<br />
som krävs för att studiehandledning på<br />
modersmålet ska lyckas:<br />
– Tillräckligt med undervisningstimmar,<br />
gott samarbete med lärare och ansvariga<br />
på skolan.<br />
Sirirat Gustafsson förklarade att studiehandledning<br />
är mer än att översätta ord.<br />
Elever från Asien har till exempel läst om<br />
andra världskriget ur ett annat perspektiv<br />
än det som lyfts fram i svensk skola.<br />
– Jag brukar ta fram material och visa<br />
filmer om andra världskriget på thailändska,<br />
sa Sirirat Gustafsson.<br />
Eftermiddagen ägnades åt resultat från<br />
forskningsprojektet ”Nyanlända och<br />
lärande” vid Stockholms universitet. Monica<br />
Axelsson, professor i tvåspråkighet<br />
och svenska som andraspråk, belyste hur<br />
undervisning för nyanlända elever kan<br />
organiseras.<br />
– De nyanlända eleverna är hela<br />
skolans angelägenhet och stöttning i<br />
ordinarie ämnesundervisning bör vara<br />
i centrum, sa hon och uppmanade skolledarna<br />
att skapa tid för samarbete mellan<br />
lärare. Genom att utgå från cirkelmodellen,<br />
som många känner till via<br />
Pauline Gibbons’ böcker, kan lärare<br />
bidra med sina olika kompetenser.<br />
– Ämneslärare är ofta duktiga på att<br />
förklara ämnesord, men de behöver<br />
även arbeta med hur ämnet struktureras<br />
språkligt. Där är lärarna i svenska som<br />
andraspråk experter.<br />
Till sist talade Jenny Nilsson Folke<br />
om sin kommande avhandling där hon<br />
utifrån nyanlända elevers egna röster<br />
beskriver tiden från förberedelseklass<br />
till ordinarie klass. Eleverna i undersökningen<br />
menade att förberedelseklassen<br />
präglades av tillitsfulla kontakter med<br />
lärare och andra elever, vilket gav en<br />
social trygghet och möjlighet att lära sig<br />
svenska.<br />
Däremot saknade de möjlighet att läsa<br />
mot betyg i fler ämnen. När de började<br />
i ordinarie klass blev det inte alltid som<br />
de tänkt sig. De hamnade i en tillvaro<br />
på marginalen – var tysta, vågade inte<br />
ställa frågor och tonade ner allt som var<br />
utmärkande, som det egna modersmålet.<br />
Särskilt otryggt var det i matsalen,<br />
på idrotten och i korridoren.<br />
Jenny Nilsson Folke fann en tydlig gränsdragning<br />
mellan den förberedande och<br />
ordinarie undervisningen, som bland<br />
annat kunde yttra sig i att de nyanlända >><br />
8 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
VI VAR DÄR<br />
>> eleverna inte hade tillgång till datorer i<br />
samma utsträckning som övriga elever.<br />
– Förberedelseklassen förknippades<br />
med en lägre status. I kontakt med den<br />
svenska skolan upplever sig vissa nyanlända<br />
elever tillhöra invandrargruppen<br />
och placeras längst ner i skolans<br />
statushierarki.<br />
De båda biträdande rektorerna Åsa<br />
Bölin och Anna Bergman från Klastorp-Essinge<br />
skolor uppskattade konferensen.<br />
– Jag tar med mig tankar om maktstrukturer<br />
och hur vi jobbar, tänker<br />
och formulerar oss kring det, sa Åsa<br />
Bölin och fick medhåll av Anna Bergman:<br />
– Jag är inkörd på ett normkritiskt<br />
förhållningssätt och ser att det här går<br />
hand i hand med likabehandlingsarbetet<br />
och värdegrunden. Vi måste ha med<br />
elevperspektivet. Det är lätt att tappa<br />
det. n<br />
Läs om de nya rutinerna, ladda ner en<br />
kunskapsöversikt och ta del av stödmaterialet<br />
på www.pedagogstockholm.se/<br />
nyanlanda.<br />
ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON<br />
ANNELIE DREWSEN<br />
Viktigt att nyanlända<br />
får utmaningar<br />
Särskilda undervisningsgrupper, nyanlända<br />
elever och yrkesprogrammen<br />
med flest avhopp. Det var några av de<br />
ämnen som behandlades under Skolinspektionens<br />
dag i Stockholm i november.<br />
Fokus låg på hur huvudmän och<br />
skolor kan utveckla sitt arbete utifrån<br />
aktuella granskningar.<br />
Under 2014 granskade Skolinspektionen<br />
bland annat särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp,<br />
vilket undervisningsråd<br />
Anna Wide berättade om. Elever i<br />
särskild undervisningsgrupp har många<br />
gånger haft en kaotisk skolsituation tidigare<br />
och ofta får föräldrarna driva sina<br />
barns stödbehov.<br />
– Att identifiera och åtgärda elevernas<br />
behov av stöd är rakt igenom skolans ansvar,<br />
betonade Anna Wide.<br />
Under placeringen i särskild grupp<br />
förbättrades såväl betygen som närvaron<br />
och den sociala situationen i skolan.<br />
Skolor behöver dock utveckla återgången<br />
till den ordinarie klassen med fokus<br />
på inkludering.<br />
Specialpedagogiska skolmyndighetens<br />
generaldirektör Greger Bååth berättade<br />
om två nya satsningar. På söktjänsten<br />
www.hittalaromedel.se kan lärare<br />
finna läromedel som passar i specialpedagogiska<br />
sammanhang. Den är under<br />
uppbyggnad men går att använda redan<br />
nu. Myndigheten har även tagit fram ett<br />
webbaserat självvärderingsverktyg för<br />
tillgänglig utbildning där skolor och arbetslag<br />
kan värdera den egna skolan och<br />
få underlag för en handlingsplan.<br />
– Vår erfarenhet är att om man lyckas<br />
bra med eleverna som har störst behov,<br />
då lyckas man bra med hela skolans arbetsuppgift,<br />
sa Greger Bååth.<br />
Förra året granskade Skolinspektionen<br />
även utbildningen av nyanlända<br />
elever.<br />
– En sak som framträder tydligt är att<br />
många nyanlända elever upplever att de<br />
förlorar tid och kunskaper under de första<br />
åren i skolan, sa utredare Andrés Brink.<br />
Det som kännetecknar en god undervisning<br />
av nyanlända elever är att de<br />
får både utmaningar och stöttning i alla<br />
ämnen.<br />
– När lärare förmår anpassa undervisningen,<br />
ge stöd och skapa en stimulerande<br />
och utmanande undervisning, lyckas<br />
de också ta tillvara motivationen som<br />
många nyanlända elever kommer med.<br />
Elever som får möta den typen av undervisning<br />
växer som människor.<br />
En annan viktig faktor för att nyanlända<br />
elever ska utveckla sina kunskaper<br />
är att de får studiehandledning på sitt<br />
modersmål.<br />
– Det är en rättighet eleven har och<br />
det finns ingen tidsgräns. Vi litar på att<br />
lärare och rektorer kan göra en kvalificerad<br />
pedagogisk utredning av elevens behov,<br />
och en resursfördelning efter det.<br />
Tommy Lagergren, avdelningschef på<br />
Skolinspektionen, berättade om en<br />
granskning av de yrkesprogram som har<br />
flest avhopp. Var fjärde elev där slutför<br />
inte sin utbildning inom fem år. Elevernas<br />
uppfattning om utbildningen på<br />
yrkes programmen är tudelad. De har<br />
hög motivation för yrkesämnena men<br />
svårt att förstå varför de ska läsa de<br />
gymnasiegemensamma ämnena.<br />
– På flera av programmen lägger man<br />
undervisningen i de gymnasiegemensamma<br />
ämnena på för låg nivå. Elever<br />
på yrkesprogrammen upplever inte att<br />
de kan få utmaningar.<br />
Samtidigt sätts särskilt stöd ofta in för<br />
sent eller inte alls, vilket delvis kan förklaras<br />
med att information om eleven inte<br />
förs vidare från mentorn till andra lärare<br />
eller elevhälsoteamet. Tommy Lagergren<br />
beskrev vad som behöver göras:<br />
– Organisera utbildningen efter elevernas<br />
behov, gör kopplingen mellan<br />
gymnasiegemensamma ämnen och<br />
yrkes ämnen tydlig, ge särskilt stöd tidigt<br />
och ha höga förväntningar. Förtroendefulla<br />
relationer mellan elever och lärare i<br />
alla ämnen är också viktiga! n<br />
ANNELIE DREWSEN<br />
9 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
INKLUDERANDE SKOLA<br />
FOTO: ULRICA ZWENGER<br />
Inkluderingspedagogen Frida Paulssons relation<br />
till Livia handlar till stor del om att se när hon kan<br />
klara sig själv. Ibland utvecklas Livia bäst på egen<br />
hand med sina kompisar.<br />
Se eleven här och nu!<br />
Kan autistiska elever gå i en vanlig<br />
grund skoleklass? Kungsholmens grundskola<br />
har stor erfarenhet av att inkludera<br />
elever med autismspektrumtillstånd —<br />
och pedagogerna upplever att de har<br />
blivit bättre på att se varje elev i klassen<br />
utifrån vars och ens individuella behov.<br />
Livia, åtta år, går i första klass och håller<br />
sig nära sin inkluderingspedagog Frida<br />
Paulsson. Livia skrattar och skojar med<br />
henne, drar henne i armen och undrar<br />
hur gammal jag är.<br />
– Gissa? säger jag.<br />
– 85, säger hon och ler pillemariskt.<br />
Sedan berättar hon att det bästa hon<br />
vet i skolan är matematik och idrott och<br />
att leka kull med kompisarna Astrid och<br />
Katrin. Och så ger hon fotografen en stor<br />
kram, varpå hon känner efter att håret<br />
ligger som det ska.<br />
Kungsholmens grundskola har stor erfarenhet<br />
av att inkludera elever med<br />
autismspektrumtillstånd (AST) i vanliga<br />
grundskoleklasser, alltså inte i grundsärskoleklasser.<br />
Här har man utvecklat ett<br />
10 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong><br />
sätt att arbeta som andra skolor, som inte<br />
är så vana, kan lära sig mycket av.<br />
– Det handlar i botten om tydliggörande<br />
pedagogik, förklarar Livias lärare<br />
Sofia Malmqvist, som tidigare varit lärare<br />
för elever med särskilda behov.<br />
Hon pekar mot den stora vita skrivtavlan<br />
där hon i hörnet varje morgon<br />
noggrant skriver upp och går igenom<br />
vad eleverna ska göra under dagen.<br />
Livia har sina egna tydliga och konkreta<br />
mål med undervisningen och då<br />
jobbar hon delvis på egen hand och<br />
ibland med stöd från Frida Paulsson.<br />
Hon läser efter grundsärskolans läroplan.<br />
– Men hon är också med de andra i<br />
klassen, utan att undervisningen ändras<br />
för hennes skull. Jag måste hela tiden<br />
tänka på att det varken får bli för lätt<br />
eller för svårt för henne när hon arbetar<br />
utifrån sina tydliga mål. Det är då hon<br />
utvecklas, säger Sofia Malmqvist.<br />
Så ibland delas klassen in i grupper<br />
efter hur motiverade alla elever är och<br />
hur väl de presterar, och då har Livia en<br />
naturlig plats i en av grupperna.<br />
– Även den övriga klassen tycker om<br />
att de ibland får arbeta i grupper på det<br />
här sättet. Då kan de hjälpa och stödja<br />
varandra när de befinner sig ungefär lika<br />
långt fram i lärandet, säger Sofia Malmqvist,<br />
som dessutom upplever att hon<br />
blivit duktigare på att se varje individ i<br />
klassen när det är så viktigt att se Livia<br />
och hennes utveckling.<br />
En förutsättning för att Livia ska utvecklas<br />
på bästa sätt, att hon kan inkluderas<br />
i klassen och lära av sina kompisar, är<br />
att lärarna hela tiden vet var hon befinner<br />
sig i sin utveckling. Därför görs<br />
det större utvärderingar var fjärde till<br />
sjätte vecka som till stor del bygger på<br />
verksamhetsledaren och handledaren<br />
Roxanna Rosius 90 till 120 minuter<br />
långa observationer. Även Sofia Malmqvist<br />
och Frida Paulsson bidrar då, liksom<br />
föräldrarna.<br />
Det kan handla om att göra större och<br />
mindre förändringar, för även ett till synes<br />
litet problem kan få stora konsekvenser<br />
för elever med autism. Den som har<br />
svårt att vänta på sin tur eller lyssna på >>
INKLUDERANDE SKOLA<br />
>> andra kan också få svårt att bli en del av<br />
sociala sammanhang. Och den viktigaste<br />
träningen är just den som sker naturligt<br />
tillsammans med andra barn.<br />
– Jag stöttar henne att inkluderas i<br />
olika, mindre grupper genom att skapa<br />
relationer mellan henne och andra. Vid<br />
lekfulla aktiviteter går det bäst. Jag har<br />
följt Livia i snart ett år och hon har fått<br />
kompisar att leka med både i skolan och<br />
på fritiden, säger Frida Paulsson.<br />
Som pedagog försöker hon hålla sig undan<br />
så ofta hon kan för att låta Livia arbeta<br />
och klara saker själv, på egen hand<br />
hitta nya sätt att utvecklas.<br />
– Så fort jag kan tar jag ett steg bakåt,<br />
men jag ger också individuellt stöd inför<br />
uppgifter där det behövs.<br />
Den psykologiska och beteendeinriktade<br />
arbetsmetod som de använder, tilllämpad<br />
beteendeanalys (TBA), går ut på<br />
att se när en elev med autism behöver<br />
lära sig specifika beteenden för att kunna<br />
utvecklas vidare på andra områden.<br />
Med en gedigen och utprövad struktur<br />
runt elevens lärande blir det betydligt<br />
lättare att lyckas.<br />
Frida Paulsson fick handledning av<br />
psykologer och specialpedagoger, vilka<br />
är tränade i TBA, samt logopeder vid<br />
landstingets Autismcenter för små barn<br />
på sin förra arbetsplats. Nu får hon det<br />
av verksamhetsledaren Roxanna Rosius.<br />
Hon deltog i den nästan två månader<br />
långa kartläggningen innan Livia började<br />
i den vanliga grundskoleklassen,<br />
eftersom det gäller att känna till alla<br />
förmågor och svårigheter i detalj för att<br />
man ska kunna utforma en individuell<br />
utvecklingsplan som sedan blir grunden.<br />
– Det handlar om att pröva sig fram<br />
och vara beredd att misslyckas för att<br />
kunna göra rätt, eftersom varje elev med<br />
autism självklart är unik.<br />
– Livia har till exempel fått börja lära<br />
sig att hitta olika ord som ofta används<br />
i texter. Det gör vi för att hjälpa henne<br />
att läsa bättre. Hon får också skriva på<br />
en Ipad nu i början eftersom hon har lite<br />
svårt för att skriva för hand. Men hon<br />
blir verkligen bättre på det fort, säger<br />
Sofia Malmqvist.<br />
Livia står bredvid och lyssnar noggrant<br />
på vad de båda pedagogerna pra<br />
INKLUDERING<br />
Forskaren Ulla Alexanderssons<br />
bästa råd för inkludering:<br />
■■Det krävs långsiktig planering för att<br />
göra specialkunskapen till alla lärares<br />
kunskap.<br />
■■Anpassa undervisningen efter den enskilda<br />
elevens behov. Det går att utnyttja<br />
digitala medier på många olika sätt.<br />
■■Lyssna på eleven! Många vill inte<br />
känna sig annorlunda och marginaliserade.<br />
■■Ta hjälp för att hitta de bästa lösningarna<br />
för din elev med autism.<br />
Du kan beställa rapporten ”Stödjande<br />
strukturer — en fallstudie om hur skolor<br />
möter elever inom autism” kostnadsfritt<br />
via www.spsm.se.<br />
tar om; det är tydligt att hon tar in deras<br />
information, gör som de säger när hon<br />
ska, samtidigt som hon känner sig trygg<br />
med dem. Hon tycker om att hålla dem i<br />
handen, medan de ger henne beröm och<br />
andra sorters positiv förstärkning.<br />
– Vi diskuterar hela tiden och stämmer<br />
av varje vecka om mindre anpassningar >><br />
FOTO: ULRICA ZWENGER<br />
Läraren Sofia Malmqvist förklarar för Livia vad hon ska göra på den här lektionen. Det strukturerade lärandet är grunden för att nå framgång.<br />
11 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
KRÖNIKA<br />
FOTO: ULRICA ZWENGER<br />
SIGNERAT: ANNIKA HEDÅS FALK<br />
Synd och skam att<br />
vi inte lärt oss mer<br />
”När det är så viktigt att se Livia och hennes<br />
utveckling, blir man också bättre på att se de<br />
andra eleverna”, säger Sofia Malmqvist.<br />
>> som behöver göras. Då kan vi också<br />
förbereda Livia på förändringar, säger<br />
Frida Paulsson.<br />
Nyligen kom en rapport ut från Specialpedagogiska<br />
skolmyndigheten,<br />
”Stödjande strukturer”, där forskaren<br />
Ulla Alexandersson vid Göteborgs universitet<br />
har undersökt hur elever med<br />
autism inkluderas på ett framgångsrikt<br />
sätt i vanliga grundskoleklasser.<br />
– Min forskning visar att alla som<br />
arbetar med elever med autism måste<br />
få den kunskap som krävs för att kunna<br />
lyckas. Även rektorers kompetens är<br />
viktig. Då är det bra att ha en extern<br />
handledare med gedigen kunskap som<br />
kan stödja arbetet.<br />
Ulla Alexandersson rekommenderar<br />
riktad handledning till både klasslärare<br />
och specialpedagoger, vilket är en möjlighet<br />
som många skolor missar.<br />
– En viktig aspekt är att verkligen<br />
lyssna på hur den enskilda eleven vill<br />
ha det. Det är ett villkor för att möta<br />
dess unika behov bättre. Här ingår<br />
också att till exempel erbjuda en lugn<br />
reträttplats eftersom barn och ungdomar<br />
med autism behöver lugn för att<br />
orka med skoldagen.<br />
Vilken utmaning är viktigast?<br />
– Att se eleven här och nu, svarar hon<br />
snabbt. n<br />
TIMOTHY TORE HEBB<br />
Skolans verksamhet ska enligt<br />
lag vila på vetenskaplig<br />
grund och beprövad erfarenhet.<br />
Hur hade skolan sett ut i<br />
dag om vi hade tillämpat det<br />
i större utsträckning de senaste<br />
hundra åren?<br />
Om du tittar in i ett klassrum <strong>2015</strong> och<br />
jämför med ett klassrum 1915 så finns det<br />
några uppenbara skillnader. Rottingen är<br />
borta och datorn är här. Någon liten skillnad<br />
finns det även i pedagogiken, människosynen<br />
och förutsättningarna – men i<br />
stort är allt sig likt.<br />
Man behöver inte ha snöat in på<br />
science fiction för att fundera över hur vi<br />
kunde ha haft framtidens skola redan nu<br />
om vi hade satsat mer på forskning om<br />
lärande, skolmiljö, ledarskap i klassrummet,<br />
IT, specialpedagogiska verktyg och<br />
ämnesdidaktik. Och tänk om vi förmått<br />
omsätta forskningsrönen i skolans vardag.<br />
Hur hade skolan sett ut då?<br />
Utbildningen kanske hade varit designad<br />
för att möta, motivera, inkludera och<br />
stimulera varenda elev oavsett bakgrund,<br />
diagnos, arbetstempo eller hemförhållanden.<br />
Redan i dag ska samtliga elever<br />
enligt skollagen ges ”den ledning och<br />
stimulans som de behöver i sitt lärande<br />
och sin personliga utveckling”, men den<br />
skrivningen är svensk skola så långt ifrån<br />
att uppnå att det faktiskt är synd och<br />
skam.<br />
En jämförelse med läkaryrket ger lite<br />
perspektiv. Vad har skett på hundra år<br />
inom medicinsk forskning och hur har<br />
det påverkat läkarnas yrkespraktik? Är<br />
det samma metoder, samma utrustning<br />
och samma resultat som 1915? Knappast.<br />
Men i skolan plockar vi fortfarande fram<br />
sågen och amputerar benen på eleverna.<br />
Eller okej, inte riktigt. Men nog borde<br />
vi kunna kompensera för elevers svårigheter<br />
i större utsträckning än vad som<br />
sker i dag. Med bättre tillämpning av<br />
forskning, en inkluderande pedagogik,<br />
riktade och välgrundade metoder, adekvata<br />
resurser och moderna verktyg borde<br />
vi faktiskt kunna lyfta varenda elev.<br />
Tiden är ett ständigt dilemma. Hur<br />
ska jag som rektor balansera lärarnas<br />
uppdrag så att det blir rimligt? Jag lyckas<br />
inget vidare med det just nu. Ambitionerna<br />
är alldeles för höga för verkligheten<br />
och många blir stressade. Den situationen<br />
tror jag inte är unik för min skola;<br />
skolpersonalens arbetsmiljö, villkor och<br />
arbetsbelastning är en nationell angelägenhet<br />
som måste lösas. Framför allt om<br />
man på allvar vill höja skolresultaten och<br />
få fler att vilja bli lärare, förskollärare och<br />
fritidspedagoger.<br />
Om forskningsresultat ska få fäste i<br />
skolans vardag måste pedagogerna ha<br />
tid, lust och möjlighet att läsa in sig mer,<br />
ta till sig resultaten och förmå omsätta<br />
dem i praktiken. I dag är kompetensutvecklingstiden<br />
intecknad av många<br />
måsten. Visst har vi peppande föreläsningar<br />
om formativ bedömning, läslyft,<br />
mattelyft och utbildningar om digitala<br />
verktyg. Men räknas verkligen uppackning<br />
av nya läroböcker eller schemaläggning<br />
ihop med fritidshemmet som<br />
kompetensutveckling?<br />
Vi måste komma på bättre sätt att<br />
verkligen få forskningsrönen att landa i<br />
skolans vardag. Annars kommer vi att stå<br />
och amputera benen på några av eleverna<br />
i hundra år till.<br />
ANNIKA HEDÅS FALK ÄR REKTOR PÅ SOFIA SKOLA<br />
12 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
SAMTALET<br />
Arkitekt bygger<br />
framtidens skola<br />
TEXT: KATARINA BJÄRVALL<br />
FOTO: ULRICA ZWENGER<br />
Mindre klasser på<br />
många håll — men<br />
också större flexibla<br />
grupper där lärare<br />
och elever är redo för<br />
det. På så vis hoppas<br />
det nya skolborgarrådet<br />
Olle Burell (S)<br />
att Stockholmsskolornas<br />
resultat ska<br />
stiga, trots akut brist<br />
på både lärare och<br />
lokaler.<br />
— Den kommunala<br />
skolan ska vara bäst,<br />
säger han.<br />
Olle Burell har ett fyra kvadratmeter<br />
stort skrivbord som ser<br />
ut att ha stått på plats sedan<br />
Stadshuset byggdes. Skrivbordsytan<br />
i ek ligger som<br />
blankis, det nya skolborgarrådet<br />
har inte hunnit ta det i besittning än, och<br />
även resten av det stora arbetsrummet med<br />
utsikt över Riddarfjärden återstår att fylla.<br />
Närmast kommer Olle Burell från ett uppdrag<br />
som kommunsekreterare för Socialdemokraterna<br />
i Stockholm och valledare för<br />
partiet i huvudstaden. Han har också varit<br />
verksamhetschef vid Olof Palmes internationella<br />
center och förbundssekreterare för Socialdemokraternas<br />
kristna Broderskapsrörelse<br />
(numera Tro och solidaritet). Till professionen<br />
är han arkitekt, något som tjänsterummets<br />
faktiskt enda bok skvallrar om: ”Stockholm –<br />
ett världsminne. Stadens byggnader i ritningar<br />
1713–1913”. Boken rymmer bland annat<br />
planerna bakom några av de ståtliga skolhus<br />
vars inre verksamhet Olle Burell alltså har blivit<br />
högste ansvarige för.<br />
Hur kom det sig att just du blev skolborgarråd?<br />
Vad har du för meriter på skolans område?<br />
– Precis som alla andra har jag naturligtvis<br />
själv utbildat mig. Och det första politiska<br />
uppdrag jag hade var som ledamot i barn- och<br />
utbildningsnämnden i Hedemora där jag kommer<br />
ifrån, även om det inte går att jämföra<br />
en så liten kommun med Stockholm. Men<br />
det är ett intresse som jag haft hela livet. Och<br />
sedan har jag yrkesmässigt jobbat med saker<br />
och även politiskt haft andra uppdrag som är<br />
gångbara i det här läget.<br />
Vad är mest gångbart av det du gjort hittills?<br />
– På Palmecentret handlade mycket om<br />
mål- och resultatstyrning, och jag fick också<br />
internationella utblickar som jag tror att man<br />
kan ha glädje och behov av i det här jobbet.<br />
Dessutom att jag är arkitekt – många av de utmaningar<br />
som vi står inför har ju att göra med<br />
stadsbyggnad och samhällsplanering.<br />
– Jag tror också att det är en väldig styrka<br />
att jag i tolv år har haft ledande positioner<br />
inom kyrkopolitiken. Det vet jag inte om så<br />
många andra tänkte på när jag utsågs till >><br />
13<br />
<strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
SAMTALET<br />
>> borgarråd, men jag sitter i kyrkostyrelsen, alltså<br />
Svenska kyrkans regering. Det finns vissa<br />
likheter mellan utbildningsväsendet och kyrkan<br />
i den meningen att organisationen består<br />
av en spännvidd av personer med betoning på<br />
högutbildade med stark yrkesidentitet.<br />
Du tänker på präster och lärare?<br />
– Och rektorer och biskopar, förskollärare<br />
och diakoner, vad du vill. Det är tydliga professioner<br />
med stor stolthet.<br />
– Under åren inom kyrkopolitiken har jag<br />
lärt mig att det är viktigt att respektera yrkesrollen<br />
och dem som arbetar i verksamheten<br />
till vardags. Som politiker måste man komma<br />
ihåg att inte lägga sig i detaljer utan skapa<br />
goda förutsättningar för dem som har valt att<br />
satsa sitt engagemang inom de här yrkena.<br />
Man måste lyssna och ta goda råd men också<br />
väga in allmänintresset och våga göra sig till<br />
uttolkare av det befolkningen förväntar sig<br />
av verksamheten. Och eftersom jag inte har<br />
några egna barn så är jag inte färgad av några<br />
aktuella upplevelser av skolan, utan jag ser<br />
min roll som att få ihop människor kring en<br />
gemensam uppgift: att ytterligare förbättra en<br />
bra skola.<br />
Hur vill du göra det?<br />
– Det övergripande målet är naturligtvis att<br />
bidra till höjda skolresultat. Och det kräver att<br />
man orkar se att Stockholm står inför en stor<br />
utmaning i form av segregation och ojämlikhet.<br />
Det har ju inte bara med skolan att göra<br />
naturligtvis, men statistiken visar svart på vitt<br />
hur enorma skillnader det är i skolresultat hos<br />
Skolmarknad och<br />
gymnasiemarknad<br />
är ord som jag<br />
nästan inte vill ta i<br />
min mun. Jag skulle<br />
hellre vilja prata om<br />
skolväsende.<br />
niondeklassare beroende på föräldrarnas utbildningsnivå.<br />
– Förutom klassaspekten så finns det också<br />
en aspekt som handlar om huruvida de här<br />
eleverna har föräldrar med svensk eller utländsk<br />
bakgrund. Akademikerbarn med<br />
svensk bakgrund har högst meritvärden, och<br />
sedan kommer akademikerbarn med utländsk<br />
bakgrund, som har högre meritvärden än<br />
barn som har föräldrar med svensk bakgrund<br />
och bara gymnasieutbildning.<br />
Det finns ju könsaspekter också, eller hur?<br />
– Ja, om du tittar på de här linjerna så kommer<br />
du säkerligen att se att det skiljer sig mellan<br />
tjejer och killar. Som skolborgarråd tänker<br />
jag granska om såväl detaljbeslut som de stora<br />
systemfrågorna främjar jämlikheten ur de<br />
här aspekterna. Det finns säkert vissa åtgärder<br />
som är gynnsamma för att lyfta alla de<br />
här kurvorna, men man måste också sätta in<br />
specifika åtgärder för att tjejer och killar ska<br />
nå liknande resultat, och för att den språkliga<br />
eller kulturella bakgrunden inte ska vara avgörande.<br />
Vilka konkreta åtgärder är det som kommer att<br />
märkas först ute på skolorna?<br />
– Vi gör tre väldigt viktiga satsningar. Vi höjer<br />
det socioekonomiska tillägget för att kunna<br />
göra särskilda insatser för elevgrupper som i<br />
dag halkar efter. Sedan gör vi en satsning på<br />
mindre grupper i årskurs F–3. Och så satsar vi<br />
på fritidshemmen där vi bland annat vill att<br />
hela stan ska kunna erbjuda alla elever läxläsning.<br />
>><br />
14 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
SAMTALET<br />
>> Det där med mindre grupper, hur ska det gå<br />
till? Det kräver fler lärare och Stockholms skolor<br />
har redan i dag stor personalbrist. En beräkning<br />
i våras visade att ni kommer att behöva<br />
anställa 800–900 nya lärare per år framöver<br />
och då ingick inte satsningen på mindre grupper.<br />
– Det finns vissa glastak som man måste<br />
puffa uppåt. Vi måste kämpa för att få skolan<br />
att locka unga så att de vill bli förskollärare<br />
och lärare. Jag har kommit med i styrelsen<br />
för Staf, Stockholms akademiska forum, där<br />
de akademiska institutionerna i Stockholm är<br />
företrädda. Där finns det en suverän möjlighet<br />
att fråga dem vad de tror krävs för att fler<br />
av deras studenter ska välja att utbilda sig till<br />
förskollärare och lärare.<br />
Det är ett långsiktigt perspektiv, att peppa ungdomar<br />
att utbilda sig till lärare?<br />
– Ja, så det handlar också om att locka till<br />
sig förskollärare och lärare från andra delar<br />
av landet. När det nu flyttar in så många människor<br />
till Stockholm så får man ju hoppas att<br />
en hel del av dem är lärare. De ska komma in<br />
i vår verksamhet och få användning för sin<br />
utbildning.<br />
– Det finns också de som har en adekvat utbildning<br />
men som väljer att jobba med andra<br />
yrken. Vad var det som fick dem att tappa sugen<br />
– arbetsvillkoren, lönen, press och stress?<br />
Hur kan vi få dem att komma tillbaka? Det<br />
gäller att få till en uppåtgående spiral så att<br />
fler känner att läraryrket är en inte bara viktig<br />
utan också spännande och utvecklande yrkestillvaro.<br />
– Det är ett faktum att dagens skola, med<br />
sitt fokus på resultat, är rätt administrativt<br />
tung eftersom man ska redovisa de här resultaten.<br />
Som ny i verksamheten så kan jag<br />
inte låta bli att tänka att det måste ta väldigt<br />
mycket tid.<br />
Det tycker lärarna också, som inte är nya i verksamheten.<br />
– Ja, jag vet ju själv hur det är att ha en full<br />
inbox med medborgarkontakter och ärenden<br />
som är viktiga att ta hand om. Jämfört med för<br />
20 år sedan är det säkert väldigt mycket mer<br />
av lärarnas tid som går åt till föräldrakommunikation.<br />
Det finns mer eller mindre effektiva<br />
sätt att kommunicera. Bland alla Stockholms<br />
skolor finns säkert positiva exempel som alla<br />
kan använda sig av.<br />
Och ska ni locka lärare med höjda löner också?<br />
– Absolut, det gör vi. Det är en generell höjning<br />
på två procent för alla lärare.<br />
Skolforskaren Anders Jakobsson på Malmö<br />
högskola, som jag intervjuade nyligen, menar<br />
Det kräver att<br />
man orkar se att<br />
Stockholm står inför<br />
en stor utmaning i<br />
form av segregation<br />
och ojämlikhet.<br />
att lärarlönerna borde höjas mest på skolor<br />
med låga betyg för att styra de mest kvalificerade<br />
lärarna dit. Det är också så man gör i Malmö.<br />
Vad tycker du om det?<br />
– Som lönesättande chef kan man använda<br />
den individuella lönesättningen för att uppmuntra<br />
medarbetare som vidareutbildar sig,<br />
anstränger sig extra, bidrar med mest i verksamheten.<br />
Vi har i dag också många förstelärartjänster<br />
på de här skolorna. Men vi kan<br />
inte kommendera lärare hur som helst.<br />
Men man kanske skulle kunna locka dem?<br />
– Absolut. Det kan man göra också genom<br />
att få de bästa rektorerna och verksamhetsledarna<br />
till de mest utmanande verksamheterna.<br />
Hur får man dem dit?<br />
– Genom att ge dem tillgång till goda lokaler,<br />
till de här löneutrymmena, till den vidareutbildning<br />
och coachning som de behöver. De<br />
skolledare som jag har träffat pratar om behovet<br />
av planeringsförutsättningar och samordning<br />
och att man som rektor eller förskolechef<br />
ska få vara pedagogisk ledare. Där verkar det<br />
som om vårt system utsätter dem för mycket<br />
administration, som upphandlingar av städning<br />
och skolmat.<br />
– Det är ju ett grundråd till alla som jobbar:<br />
sök dig till bra chefer. Så att satsa på rektorerna<br />
är en god investering för att göra skolan<br />
till en attraktiv arbetsmiljö. Att läraren vet att<br />
rektorn har tid med en och att man får den<br />
feedback och den utveckling som en bra chef<br />
kan bidra till. >><br />
15 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
SAMTALET<br />
>> När det gäller er plan på mindre grupper så<br />
finns det de som menar att de utbildade lärarna<br />
inte räcker till. Hur tänker du där?<br />
– Under valrörelsen i höstas var vi tydliga<br />
med att det måste finnas fler vuxna i skolan<br />
och det sades enklast genom att tala om mindre<br />
klasser. När jag sitter här nu och har fått<br />
det här uppdraget som skolborgarråd så skulle<br />
jag hellre vilja prata om optimerade gruppstorlekar.<br />
Vad betyder det?<br />
– Beroende på situation så kan ibland en<br />
större grupp fungera bäst. Någon annanstans<br />
måste man ha en mindre grupp. Det skiljer sig<br />
mellan skolor i olika stadsdelar, och det kan<br />
även inom en och samma skola finnas klasser<br />
som klarar av att vara lite större. De pedagogerna<br />
kanske har en pedagogik som bygger<br />
på det.<br />
– Man kan också jobba med nya former av<br />
gruppindelning. Jag ska besöka Smedshagsskolan<br />
i Hässelby där man har ett tvålärarsystem.<br />
Det kostar lite mer, men jag skulle vilja<br />
undersöka om det inte sammantaget kan vara<br />
kostnadseffektivt. Man har en grupp på 40<br />
elever som man kan dela i två på mellan 15<br />
och 25, beroende på vilken undervisningssituation<br />
det är. Och det gör att man, enligt vad<br />
jag förstår, på ett bättre sätt kan stödja elever<br />
med särskilda behov.<br />
Mina barn har gått i sådana klasser och det var<br />
bra. Lärarna var samspelta och avlastade varandra.<br />
– Ja, apropå att göra läraryrket attraktivt!<br />
Jag vet ju själv hur det är att jobba ensam som<br />
man ibland gör som arkitekt. Projekt som var<br />
lite större, så att man fick en partner att bolla<br />
med, var mycket roligare. Det skapar också<br />
ett lugn – om jag skulle vara sjuk en dag så<br />
kan någon rycka in. Så jag tror mycket på pararbete<br />
eller teamarbete.<br />
– Men vi måste tänka på att vi behöver lokaler<br />
som funkar för det. Det är en begränsning<br />
i sammanhanget att väldigt många lokaler är<br />
anpassade för en traditionell klass på högst 30<br />
elever.<br />
Det där med lokaler är en knäckfråga. I budgeten<br />
står det att ni ska bygga ut skolorna men<br />
samtidigt hålla nere lokalkostnaderna. Rent<br />
konkret, vad är det som ska göras?<br />
– Det ska verkligen inte jag bestämma. Det<br />
är fastighetsbolaget Sisab som sitter på kunskapen<br />
om lokalplaneringen. Men det finns<br />
till exempel skolor som kan byggas ut på<br />
mark intill, det måste bara göras på ett kostnadseffektivt<br />
men ändå hållbart och högkvalitativt<br />
sätt. >><br />
16 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
SAMTALET<br />
>> Och gärna snabbt?<br />
– Man kan inte få det både snabbt, bra och<br />
billigt. Det är här som samhälls- och stadsplaneringen<br />
måste skapa förutsättningar.<br />
Att Stockholm är en attraktiv stad där allt<br />
fler människor vill bo är en tillgång, men det<br />
skapar också utmaningar och målkonflikter.<br />
Bostäder och skolor måste byggas, men också<br />
andra allmännyttiga verksamheter som sjukhus<br />
och äldreboenden och även kommersiella<br />
lokaler. Alla sektorer måste hjälpas åt för att få<br />
staden att hänga ihop och alla att få plats. En<br />
sak som kan fördröja skolbyggnationen är ju<br />
överklaganden från närboende. Barn måste få<br />
synas och höras.<br />
Hur ser du på den kommunala skolans relation<br />
till de fristående skolorna? Det står i er budget<br />
att utbildningsnämnden ska undersöka möjligheten<br />
att kräva ökad insyn och meddelarfrihet i<br />
fristående skolor. Varför?<br />
– Det handlar om behovet av bättre planeringsförutsättningar.<br />
Om man både har ett<br />
system med friskolor och fritt skolval och en<br />
icke-fungerande samhällsplanering, och en<br />
stark inflyttning, så skapar det inte stabila planeringsförutsättningar.<br />
En annan iakttagelse<br />
är ju att det är ett väldigt stort konkurrenstänkande<br />
som delvis hänger ihop med det här<br />
systemet. Skolmarknad och gymnasiemarknad<br />
är ord som jag nästan inte vill ta i min<br />
mun. Jag skulle hellre vilja prata om skolväsende<br />
och utbildningsväsende.<br />
I den konkurrensen har ju Stockholms stads<br />
skolor ett övertag, eftersom lärartätheten är<br />
högre än på fristående skolor. Detsamma gäller<br />
utbildningsnivån bland lärare.<br />
– Tacka för det! Det är den kommunalt<br />
drivna skolan som ska vara bäst. Sedan tror<br />
jag också att det är bra med alternativ, att olika<br />
pedagogiska inriktningar får utvecklas. Det<br />
är sådan non profit-verksamhet som jag kan<br />
uppskatta. Men det finns stora problem med att<br />
man har ett incitament som heter vinst inom en<br />
verksamhet som faktiskt inte är en marknad, i<br />
egentlig mening, utan en lagreglerad obligatorisk<br />
verksamhet för barn i en viss ålder.<br />
– Jag vill göra skolan till en allmän angelägenhet.<br />
Det är förödande för läraryrkets attraktivitet<br />
om skolan uppfattas som en tjänsteproducent<br />
som kunder ska hålla på att klaga på. Det systemet<br />
uppmuntrar till att rösta med fötterna. Föräldrar<br />
blir otåliga om det är någonting som inte<br />
är bra och då kanske de tar till den där möjligheten<br />
att flytta barnet till en annan skola. Barn<br />
åker ju väldigt mycket över stan.<br />
Jag tänker på alla elever som hör till skolorna<br />
i till exempel Rinkeby och Tensta och som har<br />
föräldrar som vill att barnen ska få ett bättre liv<br />
i Sverige än vad de själv har — och så skickar de<br />
dem till skolor på Kungsholmen. Vad tycker du<br />
om det?<br />
– Jag skulle aldrig klandra dem. Men på<br />
en övergripande nivå så är ju idealet att alla<br />
skolor i Stockholm ska erbjuda en attraktiv<br />
miljö, så att man inte känner att man behöver<br />
åka långt. Och då är det ju ett helt paket med<br />
insatser som behövs. Skolan mäktar inte med<br />
att själv råda bot på segregationen. Att utrusta<br />
alla stockholmare, både unga och vuxna, med<br />
växande socialt och kulturellt kapital och<br />
självförtroende. Det är inte bara upp till 18 år<br />
som man har chansen att lyfta sig.<br />
Skolverket får just nu många frågor från kommuner<br />
som undrar om hemlösa EU-migranters<br />
barn inte ska gå i skolan. Tydligen är detta inte<br />
klart reglerat i lag. Hur ser du på det?<br />
– Det är ju så oerhört tragiska situationer så<br />
det är svårt att prata om det på ett vettigt sätt.<br />
Vi i den politiska majoriteten i Stockholm är<br />
överens om att hitta en praxis, att alla barn<br />
ska ha tillgång till skola. Sedan vet vi att det<br />
i dag inte finns så många barn till hemlösa<br />
EU-migranter i Stockholm. Men det här är en<br />
större fråga, den berör inte bara Stockholm.<br />
Det kommer att behövas en nationell strategi.<br />
Hur påverkas er skolpolitik i Stockholm av<br />
regeringskrisen och att det är Alliansens<br />
statsbudget som gäller?<br />
– Att de fyra Allianspartierna och Sverigedemokraterna<br />
röstade på samma budgetförslag<br />
innebar att Stockholms skolor gick miste<br />
om cirka 300 miljoner kronor. Inga av dessa<br />
pengar hade vi lagt in i den kommunala budgeten,<br />
men vi hade sannerligen hoppats få<br />
chans att göra ytterligare satsningar på att<br />
anställa fler lärare – inte minst speciallärare i<br />
de lägre årskurserna – och skapa en mer jämlik<br />
skola.<br />
Lärarna i Stockholm har höga förväntningar på<br />
er politiker. Så en sista fråga: om du fick önska<br />
något av dina lärare, vad skulle det vara?<br />
– Att de fortsätter att bidra med sina kunskapar<br />
och sitt engagemang utifrån en positiv<br />
förväntan på oss ansvariga politiker. En<br />
gemensam vision tror jag är att Sverige ska<br />
fortsätta vara ett land som sticker ut i världen,<br />
genom att vi har en befolkning som är högt utbildad<br />
men också har höga demokratiska ideal<br />
och är humanister. Det vill jag att Stockholms<br />
skolor ska medverka till. n<br />
Jag ser min roll<br />
som att få ihop<br />
människor kring en<br />
gemensam uppgift:<br />
att ytterligare<br />
förbättra en bra<br />
skola.<br />
17<br />
<strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
MIN SKOLA<br />
FOTO: ROBERT BLOMBÄCK<br />
ADAM SEID TAHIR, 19<br />
KUNGLIGA SVENSKA<br />
BALETTSKOLAN<br />
”Jag går tredje året här på Kungliga<br />
svenska balettskolan. Jag har alltid<br />
älskat dans, så därför var det enkelt att<br />
välja skola. Här får jag verkligen satsa på<br />
dansen.<br />
Jag började dansa hiphop och jazz,<br />
modernt finns inte riktigt på hobbyskolorna,<br />
inte i Uppsala där jag kommer<br />
ifrån i alla fall. Sedan började jag utforska<br />
modern dans, det var jättekul, jag<br />
kände att det låg mig nära.<br />
Skolan är jättebra, jag får verkligen<br />
satsa på det jag älskar. Jag dansar 4–5<br />
timmar om dagen, det är helt underbart.<br />
Jag har fantastiska lärare, får gå på<br />
workshoppar och föreställningar. Som<br />
roligast är det när vi repar inför en föreställning.<br />
Lärarna vet att vi har föreställningar,<br />
mycket dans, och anpassar ofta teorin<br />
efter dansen. Jag har lite mindre teori eftersom<br />
jag gick ett år på vanligt gymnasium<br />
och läste in det mesta där.<br />
Det är svårt att komma in på skolan<br />
och jag kom inte in första gången jag<br />
sökte. Då gick jag ett år på vanligt gymnasium,<br />
sökte igen och kom in. Av runt<br />
100 sökande tar de in cirka 15. De vill se<br />
att du har en tillräckligt bra teknik och<br />
en förståelse. Men det viktigaste är att<br />
du verkligen brinner för dansen och vill<br />
utvecklas. Då finns det en bra chans.<br />
Jag har valt att läsa högskoleförberedande<br />
kurser. De har de flesta här. Allt<br />
kan hända, inom dansen är det lätt att<br />
skada sig, det är osäkert. Det är också<br />
bra att ha högskolebehörighet för att<br />
kunna söka till Danshögskolan eller andra<br />
skolor utomlands.<br />
I framtiden vill jag jobba som dansare,<br />
gärna i ett kompani men även som frilansare.”<br />
n<br />
BERÄTTAT FÖR ANN TURLOCK<br />
”Jag har<br />
fantastiska<br />
lärare!”<br />
18<br />
<strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
KUL 1415<br />
Mäktigt med<br />
egen bok<br />
Stockholms stad satsar extra på att<br />
synliggöra all den kultur som finns för<br />
barn och unga i vår stad. Satsningen går<br />
under namnet Kul 1415 och i den ingår<br />
också en rad aktiviteter särskilt riktade<br />
till skolan. Som den att ge alla skolklasser<br />
chansen att göra en egen bok.<br />
Mika Marton och de andra eleverna i<br />
Alviksskolans klass 9E har just packat<br />
upp en kartong med böcker. ”9E ringer<br />
till Stockholm och säger …” står det på<br />
förpackningen och det är också titeln<br />
på den bok som eleverna har producerat<br />
och som nu kommit från tryckeriet.<br />
Boken består av 21 kortnoveller och<br />
nästan lika många Twitterinlägg och<br />
fotografier – allt skapat med inspiration<br />
från Jonas Hassen Khemiris ”Jag ringer<br />
mina bröder”, läraren Malin Larsson och<br />
Stockholms stads satsning Kul 1415.<br />
– Vi brukar alltid jobba så här med<br />
Malin, skriva ner våra tankar och egna<br />
åsikter och dela det med de andra i klassen.<br />
Men att få läsa det i en bok – det är<br />
klart att det kul, säger Mika Marton.<br />
Det är just som inspiration bokprojektet<br />
är tänkt, ett sätt för kulturen och de estetiska<br />
processerna att stärka lärandet.<br />
– Att skapa en bok förhöjer lusten att<br />
skriva de noveller som man ändå skriver i<br />
skolan, säger Lotta Gusterman som är projektledare<br />
för Kul 1415, stadens satsning<br />
på ett särskilt kulturår för barn och unga.<br />
Syftet med kulturåret är att lyfta fram<br />
och synliggöra all den kultur i staden<br />
som vänder sig till barn och unga.<br />
– Många barn och unga tar del av det<br />
brusande utbudet, men samtidigt finns<br />
det också många som inte känner till<br />
vad som finns. Vi vill att storstadens alla<br />
möjligheter ska vara för alla, säger Lotta<br />
Gusterman.<br />
Framför allt ingår i kulturåret att samordna<br />
och informera om de aktiviteter<br />
som redan finns, men staden har också<br />
genomfört en del projekt som till exempel<br />
We are Sthlm on tour med dj-skola<br />
på flera platser i staden och Halloweenverkstaden<br />
på Kulturhuset som räknade<br />
in 7 000 besök.<br />
Många aktiviteter hör till fritiden,<br />
men en rad möjligheter erbjuds också<br />
Stockholms skolor.<br />
– Rågsveds grundskola fick besök av<br />
Clowner utan gränser när de firade sitt<br />
namnbyte, och på Akalla grundskola<br />
uppmärksammades FN:s barnkonventions<br />
25-årsdag med spektakel och<br />
musik, berättar Lotta Gusterman.<br />
Satsningen på bokproduktion varar över<br />
längre tid. Den drivs i nära samarbete<br />
med utbildningsförvaltningens ”Kulan”<br />
som organiserar såväl workshoppar som<br />
seminarier om möjligheten för alla Stockholms<br />
skolklasser att göra en egen bok.<br />
Temat för boken är bestämt (Stockholm),<br />
liksom sidantalet, men innanför<br />
dessa ramar är det fritt för skolorna att<br />
röra sig.<br />
– De kan skriva om människor i Stockholm,<br />
om stadens historia, om gränser<br />
och brobyggen eller om de känslor<br />
staden väcker. De kan också länka det<br />
de skriver till en egen webbplats, säger<br />
Lotta Gusterman.<br />
Bara fantasin sätter gränserna, som<br />
det brukar heta, och boken kan produceras<br />
i vilket ämne som helst, hemkunskap,<br />
historia eller geografi. Det gäller<br />
bara att läraren har lusten och kraften<br />
att driva arbetet.<br />
För svenskläraren Malin Larsson är<br />
detta inga som helst problem.<br />
– I min undervisning vill jag alltid att<br />
det mina elever gör ska leda till något mer<br />
än att de lämnar in det de skrivit till mig.<br />
Hon ser alltid till att eleverna får ta del<br />
av varandras alster. Att det de gör får en<br />
riktig mottagare är viktigt. Hon ser hur<br />
det ökar deras motivation.<br />
– Mina elever är väldigt noggranna<br />
med det de gör. I det här projektet ser jag<br />
hur de har inspirerats av Jonas Hassen<br />
Khemiri, hur de snappat upp tanken i stil<br />
och språk och fångat dubbelheten i kärleken<br />
och hatet. Deras texter går rakt in i<br />
hjärtat. Det är mäktigt, säger hon.<br />
Malin Larsson vill att hennes elever ska<br />
känna sig stolta över sitt arbete.<br />
– Att då få trycka en bok där alla<br />
elevers berättelser är samlade och<br />
snyggt paketerade, det ger förstås arbetet<br />
ytterligare en dimension, säger hon.<br />
Och arbetet med elevernas noveller är<br />
inte slut bara för att boken är tryckt och<br />
klar. Nu väntar boksamtal på Medioteket<br />
med författaren och inspiratören Jonas<br />
Hassen Khemiri själv.<br />
– Att få träffa Jonas och att han ska<br />
läsa upp våra texter, det ska bli väldigt >><br />
19 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
KUL 1415<br />
Malin Larsson, Alviksskolan, fick Svenska Akademiens<br />
Svensklärarpris i våras. Nu har hennes elever i 9E gjort<br />
en bok ihop, inspirerade av författaren Jonas Hassen<br />
Khemiri. ”Jättekul!” tyckte både Malin Larsson och<br />
eleven Mika Marton.<br />
FOTO: ROBERT BLOMBÄCK<br />
>> intressant, en cool upplevelse, säger<br />
Mika Marton.<br />
Boken ”9E ringer till Stockholm och<br />
säger …” var den första att komma ur<br />
tryckpressarna, men fler är på gång.<br />
– Hur många det blir totalt vet vi inte<br />
än. Alla har möjlighet men det handlar<br />
förstås till stor del om enskilda lärares<br />
drivkraft, säger Lotta Gusterman.<br />
Alla böcker kommer hur som helst<br />
att kunna läsas och beskådas under det<br />
stora evenemang som Kul 1415 planerar<br />
i Kungsträdgården den 21–22 maj.<br />
Då kommer alla böcker att ställas ut och<br />
alla Stockholms skolor, från förskoleklasser<br />
till gymnasier, är inbjudna att ta<br />
del av dem liksom av olika workshoppar,<br />
dans, poesi, debatter och mycket annat.<br />
Den som inte kan eller vill vänta till<br />
dess, har ett utmärkt tillfälle att vältra sig<br />
i den brusande kulturflod som Kul 1415<br />
erbjuder redan under sportlovsveckan.<br />
– Då ockuperar Kul 1415 Stads museet<br />
som egentligen stänger för renovering<br />
redan i januari. Under en hel vecka kommer<br />
hela museet att sjuda av liv när ett<br />
50-tal aktörer av olika slag erbjuder aktiviteter<br />
för barn och unga i alla åldrar<br />
under devisen ”För barn, med barn och<br />
av barn”. Då ska det märkas att det finns<br />
många fantastiska barn och unga i vår<br />
stad, säger Lotta Gusterman. n<br />
HELENE LUMHOLDT<br />
Läs mer om kultursatsningen på<br />
www.kul1415.se. Malin Larsson bloggar på<br />
www.flippatklassrum.blogspot.com.<br />
20 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
NYEXAMINERADE <strong>LÄRA</strong>RE<br />
Konsten att samtala<br />
I snart tre år har de funnits, nätverksträffarna<br />
som stöd och forum för nyexaminerade<br />
lärare och deras mentorer.<br />
Här får båda grupperna stöd i<br />
sin profession och möjlighet att dela<br />
erfarenheter.<br />
– Många hoppar av läraryrket under de<br />
första åren. Som nyexaminerad lärare<br />
kommer man in i ett sammanhang som<br />
är gigantiskt mycket större än vad man<br />
är förberedd på. Då behöver man bli<br />
trygg i sin roll, säger Suzanne Albrecht,<br />
förstelärare på Bromma gymnasium och<br />
en av fem ledare i utbildningsförvaltningens<br />
nätverk.<br />
Att ha mentor är ett sätt att bli trygg i<br />
sin nya roll. Enligt skollagen har lärare<br />
rätt till en introduktionsperiod med<br />
mentor under minst ett läsår.<br />
– Både mentorer och nyexaminerade<br />
behöver ha någon att diskutera med<br />
och få reflektera över mentorsuppdrag<br />
och introduktionsår, säger Suzanne Albrecht.<br />
Karin Johansson är VFU-samordnare<br />
på forsknings- och utvecklingsenheten.<br />
Hon poängterar att introduktionsperiodens<br />
mentorsroll är annorlunda jämfört<br />
med handledarrollen under den verksamhetsförlagda<br />
utbildningen, VFU.<br />
– Som mentor till en nyexaminerad,<br />
som ju kommer till skolan färdigutbildad<br />
och legitimerad, samtalar man om professionen<br />
på jämlika villkor. Samtalen<br />
med mentorn är coachande utifrån vad<br />
den nyexaminerade valt att mentorn ska<br />
titta på och innehåller inget element av<br />
bedömning. VFU-handledningen däremot<br />
har mer inslag av undervisningsteori<br />
och samtal om utbildningens innehåll,<br />
säger Karin Johansson.<br />
Till träffen i mitten av november har ett<br />
tiotal mentorer och nyexaminerade<br />
slutit upp, några med sin ”egen” mentor<br />
respektive nyexaminerade lärare. En av<br />
dem som kommit är nyexaminerad men<br />
saknar mentor. Hon får stöd av nätverksledarna<br />
i hur hon ska gå tillväga för att<br />
få en.<br />
Träffen startar med en ”museum<br />
walk” där mentorer och nyexaminerade<br />
jämför hur de ställer sig till ett antal<br />
påståenden om mentorsrelationen. Stor<br />
enighet råder om att en mentor ska hjäl<br />
pa den nye läraren att utvecklas och att<br />
samtalen mellan mentor och nyexaminerad<br />
har stor betydelse.<br />
Konsten att samtala är också vad mentorerna<br />
sedan ägnar sig åt under en timmes<br />
utbildning i samtals- och observationsteknik<br />
i ett rum intill. Det handlar<br />
om att kunna uttrycka sig specifikt men<br />
inte värderande, baserat enbart på vad<br />
man sett och hört under lektionen för att<br />
återkoppla till den nyexaminerade.<br />
– Vi vill att mentorerna ska få något<br />
”matnyttigt” med sig som gör det värt att<br />
komma på träffarna, berättar nätverksledaren<br />
Inger Forsmark, biträdande rektor<br />
på Skarpatorpsskolan, som håller i<br />
utbildningen.<br />
På de nyexaminerades önskelista över<br />
vad nätverksträffarna ska ta upp finns >><br />
Välkommen att ansluta dig till nätverket!<br />
De närmaste träffarna äger rum den 19<br />
februari och 1 april, båda gångerna klockan<br />
15.00—16.30 på Hantverkargatan 3A, lokal<br />
Orten.<br />
Läs mer om introduktionsperiod med<br />
mentor på www.pedagogstockholm.se/<br />
introduktionsperiod.<br />
21 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
VI VAR DÄR<br />
>><br />
konflikthantering, föräldrakontakter, ledarskap<br />
och prioriteringsförmåga, men<br />
också hur man stödjer elever i behov av<br />
särskilt stöd och elever i framkant.<br />
– Vi försöker hjälpa de nyexaminerade<br />
med att sortera vad som hör hit till träffarna<br />
och vad som hör till arbetslagets<br />
uppgifter, säger Suzanne Albrecht.<br />
– Jag tycker att träffarna har varit<br />
oerhört givande, men jag önskar lite mer<br />
tid tillsammans med mentorerna. Ibland<br />
behöver de få veta vad deras adepter anser<br />
och vice versa, säger Cecilia Jonsson<br />
från Smedshagsskolan, som är en av de<br />
nyexaminerade lärarna.<br />
Hur rollen som mentor organiseras vad<br />
gäller tid ser olika ut från en skola till en<br />
annan. Men, som någon uttryckte det<br />
vid träffen, de nyexaminerade bidrar<br />
med mycket ”frisk luft”.<br />
– Vi välkomnar många fler att utnyttja<br />
möjligheten med nätverket. Räknat på<br />
antalet nyanställda nyexaminerade<br />
lärare så borde deltagarna kunna vara<br />
många fler, säger Suzanne Albrecht. n<br />
ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON<br />
ANNEBRITT ULLÉN<br />
Programmering<br />
viktigt i skolan<br />
Barns och ungas digitala kompetens —<br />
så var namnet på ett av spåren under<br />
Internetdagarna som arrangerades av<br />
Stiftelsen för Internetinfrastruktur i november.<br />
Mycket handlade om skolans<br />
digitala miljö och flera av föreläsarna<br />
lyfte fram programmering som en viktig<br />
kunskap för unga.<br />
På Södertörns friskola finns en datorklubb<br />
dit elever kan komma en dag<br />
i veckan. Klubben drivs av Mikael<br />
Tylmad, IT-ansvarig på skolan, som<br />
berättade att många väljer att<br />
programmera.<br />
– Man ska tänka på webben som en<br />
plats för skapande. Många elever tror<br />
nog att det är en samling data. Det är<br />
viktigt att de känner till att det är människor<br />
som bygger webben och att de<br />
kan vara en del av den.<br />
Flera elever från Södertörns friskola<br />
har fått fina placeringar i skoltävlingen<br />
Webbstjärnan och två av dem berättade<br />
om sina tävlingsbidrag. Gustav Ekner i<br />
årskurs 9 kom trea förra året med<br />
www.skoljakt.se. Med öppna data från<br />
Skolverket byggde han en webbplats<br />
som på ett enkelt och överskådligt sätt<br />
låter besökare jämföra skolor. Gustav<br />
Ekner undrade varför programmering<br />
inte finns med i läroplanen.<br />
– Väldigt mycket i samhället är programmerat,<br />
men bara en liten grupp<br />
människor kan programmering. Skolan<br />
ska hänga med och lära ut det som man<br />
kan ha nytta av – och programmering<br />
kan verkligen alla ha nytta av!<br />
Alicia Palmér tog hem första pris i Webbstjärnan<br />
med sin blogg www.webbenföralla.se.<br />
I text och bild dokumenterade<br />
hon arbetsgången med att ta fram en<br />
datormus som kan styras med fötterna<br />
– från ritning via prototyp till slutgiltig<br />
produkt.<br />
– Att designa ett verktyg för funktionshindrade<br />
kräver att man tänker ur<br />
ett annat perspektiv. Hur skulle andra<br />
tänka om detta? Jag tog kontakt med en<br />
sjukgymnast som fick testa om man kan<br />
få tennisfot av den.<br />
Under dagen presenterades olika<br />
perspektiv på digital kompetens. Karin<br />
Nygårds, lärare på Sjöstadsskolan och<br />
vinnare av Guldäpplet 2014, varnade<br />
för att se eleverna som digitalt kompetenta<br />
bara för att de rör sig vant i digitala<br />
miljöer.<br />
– Jag brukar tala om digitalt ytflyt,<br />
där det ser bra ut på ytan men förståelsen<br />
inte är så djup.<br />
Karin Nygårds beskrev tre delar av<br />
digital kompetens: att förstå systemen<br />
och hur Internet är uppbyggt, att se sammanhanget<br />
där både teknik och människor<br />
ingår och att förstå sin egen roll.<br />
– Vi har alla ett ansvar att påverka Internet.<br />
Vilket slags Internet vill vi ha? Vi<br />
kan säga ifrån när det behövs, dela med<br />
oss och ge nätkärlek, sa Karin Nygårds.<br />
Katarina Lycken Rüter från Skolverket<br />
talade om digital kompetens utifrån<br />
styrdokumenten. I många ämnen står<br />
uttryckligen att eleverna ska arbeta med<br />
källkritik eller digitala verktyg, men<br />
även i andra ämnen kan digitala inslag<br />
ingå, till exempel i idrott och hälsa.<br />
– En stor grej just nu är hälsoappar,<br />
särskilt bland kvinnor. Som idrottslärare<br />
kan man fundera på vad det är för appar,<br />
varför det är mest tjejer som använder<br />
dem och koppla till ideal i samhället.<br />
Katarina Lycken Rüter betonade även<br />
likvärdigheten i fråga om digitala verktyg.<br />
– Likvärdighet har vi när alla elever<br />
har tillgång till relevanta digitala verktyg<br />
för att utveckla de förmågor och<br />
kunskaper som styrdokumenten beskriver,<br />
och när lärarnas kompetens är tillräcklig<br />
för att bedriva undervisningen.<br />
Ingen av oss får ge sig förrän vi är där! n<br />
ANNELIE DREWSEN<br />
Mikael Tylmad har spelat in tio instruktionsfilmer<br />
i programmeringsspråket<br />
Javascript. Serien heter Spelprogrammering<br />
och finns på Youtube.<br />
22 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
PROFILEN<br />
Allt sitter<br />
i kroppen<br />
TEXT: ANNELIE DREWSEN<br />
FOTO: ROBERT BLOMBÄCK<br />
Efter 43 år i yrket<br />
håller Titte Kjellberg<br />
fortfarande jämna<br />
steg med eleverna.<br />
Med rörelseglädje<br />
visar hon vägen till en<br />
hälsosam livsstil och<br />
framgång i skolan.<br />
— Det finns ett<br />
tydligt samband mellan<br />
betyg och fysisk<br />
aktivitet, säger hon.<br />
Det sitter i kroppen. När Titte Kjellberg<br />
undervisar är det tydligt att<br />
allt sitter i kroppen. Ämneskunskaperna.<br />
Erfarenheten. Didaktiken.<br />
Relationerna. Ledarskapet. Helt<br />
enkelt det som brukar ingå i definitionen<br />
av en professionell lärare. Med sin röst,<br />
sitt språk och sina rörelser leder Titte Kjellberg<br />
klass 7B på Rinkebyskolan framåt i sitt idrottsliga<br />
lärande, ger dem återkoppling och får dem<br />
att tänja sina egna gränser. Hela tiden präglas<br />
hennes undervisning av tillit och glädje.<br />
Dagens lektion på 60 minuter om grundläggande<br />
motorik innehåller en variation av<br />
undervisningsformer. Titte Kjellberg varvar<br />
teoretiska inslag med praktiska. Ena stunden<br />
står hon vid skrivtavlan och förklarar, skriver<br />
och ritar för att eleverna ska förstå ord som<br />
motorik och stödja och termer som bomstolpe,<br />
pallplint och voltkudde. En stund senare<br />
dansar hon loss till en funkig låt som fungerar<br />
som uppvärmning.<br />
När hon samlar klassen för att säga något sätter<br />
hon händerna mot varandra framför kroppen<br />
och står helt stilla. Tystnaden sprider sig<br />
bland eleverna. De hinner inte tappa fokus<br />
mer än en kort stund innan hon fångar upp<br />
dem igen. Samspelet är det som driver lektionen<br />
framåt – målmedvetet och metodiskt.<br />
Ofta räcker det med en klapp på armen eller<br />
några ord.<br />
– In med huvudet, ta stöd av armen där.<br />
Och så lyckas någon lite bättre än förra<br />
gången. Någon vågar prova. Två glimrande<br />
blickar möts: elevens och lärarens. De sträcker<br />
upp händerna till en spontan high five.<br />
– Såg du, Titte? Kolla igen!<br />
Titte Kjellberg är lärare i idrott och hälsa<br />
och förstelärare på Rinkebyskolan. Hennes<br />
uppdrag som förstelärare är att arbeta med<br />
mentorskap och ledarskap. I den egna klassen<br />
kan hon och hennes medmentor redan se<br />
resultat.<br />
– Man ska komma ihåg att alla har olika<br />
förutsättningar när man börjar. Men förra<br />
veckan kunde vi sitta längst bak medan klassen<br />
höll klassråd. Wow, tänkte jag då!<br />
Varje gång Titte Kjellberg berättar om elevers<br />
framsteg tänds hennes blick. Samma sak är<br />
det när hon talar om Bredbyskolan, där hon<br />
arbetade tidigare. Åren där präglades av ett<br />
tydligt pedagogiskt ledarskap och en gemensam<br />
syn på undervisning. När elevunderlaget<br />
minskade fick skolan stängas. Titte Kjellberg<br />
hade redan det sista året på Bredbyskolan börjat<br />
undervisa några timmar på Rinkebyskolan<br />
och blev erbjuden en tjänst av rektorn.<br />
Hon beskriver den första tiden som tuff och<br />
menar att gruppdynamiken bland eleverna<br />
var den svåraste hon sett. Det som sker på<br />
dagens lektion är resultatet av ett läsårs målmedvetet<br />
arbete med att vända negativa attityder<br />
och få eleverna att förstå att idrott är ett<br />
ämne som alla andra.<br />
– Det här är mitt andra år här. När jag började<br />
var eleverna vana vid att spela fotboll eller<br />
sitta på läktaren. Men jag gillar utmaningar<br />
och har relativt gott tålamod. >><br />
23<br />
<strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
PROFILEN<br />
Idrottsläraren Titte Kjellberg har<br />
själv provat på en rad sporter,<br />
från truppgymnastik och simhopp<br />
till boxercise och goshindo<br />
(en sorts självförsvar).<br />
24<br />
<strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
PROFILEN<br />
Att visa själv<br />
är också ett<br />
centralt inslag i<br />
undervisningen.<br />
TITTE KJELLBERG<br />
Aktuell: Förstelärare med<br />
fokus på mentorskap och<br />
ledarskap.<br />
Gör: Undervisar i idrott<br />
och hälsa på Rinkebyskolan.<br />
Bor: Odenplan och<br />
Gräddö.<br />
Gillar: Mitt jobb.<br />
Ogillar: Falskhet.<br />
På lediga stunder: God<br />
mat, långa promenader<br />
i skog och mark med<br />
hunden Elvis. Umgås med<br />
vänner och bekanta.<br />
Läser: Just nu ”Twist”<br />
av Klas Östergren och<br />
”Coachning — ett verktyg<br />
för skolan” av Anna-Karin<br />
Arenius.<br />
Lyssnar på: Allt från klassisk<br />
musik till rap beroende<br />
på tillfälle och humör.<br />
Bästa lärarminne: ”När<br />
Naimo hade lärt sig simma.<br />
Vi var på läger och var ute<br />
och paddlade. Kanoten<br />
välte och Naimo ropade<br />
glatt: ’Titta, Titte, jag kan!’.<br />
Att se elever lyckas i både<br />
stort och smått.”<br />
>> Med 43 års erfarenhet av att undervisa och<br />
driva skolutveckling står Titte Kjellberg stadigt<br />
i sina gympaskor.<br />
– Jag är trygg i det jag gör. Eleverna kan inte<br />
styra mig med det negativa. Jag vet att bara<br />
de får prova kommer de över det. Jag har erfarenhet<br />
och vet att det tar en tid, men de kommer<br />
över det negativa om de vågar prova.<br />
Redan som sjuåring visste hon att det var<br />
idrottslärare hon skulle bli.<br />
– Jag var vild och kunde inte sitta stilla.<br />
Hade jag gått i skolan i dag hade jag säkert<br />
haft någon diagnos.<br />
När Titte Kjellberg var elva år började hon<br />
med truppgymnastik i Sofiaflickorna och åren<br />
som följde innebar resor världen över. Ganska<br />
snart började hon även som ledare.<br />
– Jag var annars väldigt blyg, men duktig med<br />
kroppen. När jag fick prata om det släppte det.<br />
Utöver gymnastiken tävlade Titte Kjellberg<br />
i simning och hann även prova på simhopp,<br />
basket, fotboll, volleyboll och att vara scout.<br />
År 1973 tog hon examen från Gymnastik- och<br />
idrottshögskolan som gymnastikdirektör.<br />
– I början var jag väldigt obekväm bland<br />
mina kolleger. Då handlade idrott mycket om<br />
att mäta och tävla. Men hur ska jag få med<br />
unga om jag ska mäta allt? Då ger du upp<br />
innan de har börjat.<br />
För Titte Kjellberg är det viktigt att eleverna<br />
ska våga prova. Allt behöver inte vara rätt från<br />
början.<br />
– Många har tekniken i kroppen. Jag upptäckte<br />
tidigt att i en gren som höjdhopp kan<br />
man plocka fram en massa mattor och hoppställningar<br />
och säga: ta er över med ett ben.<br />
Jag hjälper dem som inte vågar och peppar<br />
dem som är på rätt väg. Eleverna kan leka<br />
fram rörelserna. Skolan ska inte fostra elitidrottare.<br />
Att visa själv är också ett centralt inslag i<br />
undervisningen. Titte Kjellberg är glad att hon<br />
fortfarande klarar av att göra de flesta rörelser<br />
som krävs. För klass 7B demonstrerar hon ett<br />
plankhopp över två bommar och landar elegant<br />
på mattan.<br />
Det finns en tydlig progression i hennes<br />
upplägg. Genom att låta eleverna pröva<br />
grundläggande motoriska rörelser i dag bygger<br />
hon grunden för att låta dem testa en riktig<br />
så kallad parkourbana framåt våren.<br />
– Det är jättehärligt när man kan plankhopp<br />
och kan hoppa över en mur.<br />
Men motoriken är inte bara ett sätt att ta sig<br />
över murar. En god motorik kan även bidra till<br />
andra framsteg i livet. Titte Kjellberg betonar<br />
kopplingen mellan fysisk aktivitet och studieresultat.<br />
– I dag är det evidensbaserat. Man kan klart<br />
och tydligt se sambandet mellan betyg och<br />
fysisk aktivitet.<br />
Hon berättar om Bunkefloprojektet. Daglig<br />
idrott i skolan med anpassad motorikträning<br />
för vissa elever ledde till att både motoriken<br />
och betygen i ämnena svenska, matematik,<br />
engelska och idrott och hälsa förbättrades.<br />
Även andelen elever som nådde behörighet till<br />
gymnasiestudier ökade.<br />
– Eleverna behöver rörelse varje dag. Man<br />
behöver inte kalla det idrott men medveten<br />
motorikträning, kondition och kroppsliga<br />
förmågor. De här eleverna skulle verkligen<br />
vara betjänta av det, säger Titte Kjellberg och<br />
>><br />
25 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
PROFILEN<br />
>> konstaterar att två lektioner i veckan inte<br />
räcker.<br />
Få av eleverna är aktiva i idrottsföreningar<br />
på fritiden och Rinkeby är den stadsdel i<br />
Stockholm med störst ohälsa, särskilt bland<br />
kvinnor. Själv försöker Titte Kjellberg vara en<br />
förebild även utanför lektionerna i idrott, till<br />
exempel genom att tala om vikten av att äta<br />
frukost eller sova ordentligt.<br />
– Eleverna undrar ibland om jag verkligen är<br />
så gammal. Jag försöker visa att det går. Många<br />
kvinnor här blir väldigt trötta i kroppen tidigt.<br />
När arbetsdagen är slut tar Titte Kjellberg<br />
bilen hem till Odenplan. Helgerna tillbringar<br />
hon på lantstället på Gräddö.<br />
– Det är en styrka att ha olika punkter i livet<br />
och jag är tacksam att känna så många olika<br />
världar. Det berikar mig.<br />
Vissa arbetsdagar är tunga och uppgivenheten<br />
kan smyga sig på. Men någonstans hittar<br />
Titte Kjellberg alltid kraften igen, ofta på<br />
lantstället.<br />
– Där läser jag, äter god mat och är ute i skogen.<br />
Jag älskar det småskaliga och följer det<br />
kulturella livet där med körsång och teatrar.<br />
Även dagarna i stan ger tid för eftertanke,<br />
inte minst när hunden Elvis ska ut på sina promenader.<br />
– Jag går i Vasaparken varje kväll och får<br />
mycket inspiration till jobbet. De har fantastiska<br />
träningsgrupper där. Jag stannar och<br />
memorerar rörelserna och tar med det in i undervisningen.<br />
Det gäller att vara vaken och se<br />
vad som är inne. n<br />
Parkour är en träningsmetod<br />
som går ut på att forcera<br />
olika hinder med bara kroppen<br />
som hjälpmedel.<br />
Rörelseglädjen står i<br />
centrum på Titte Kjellbergs<br />
lektioner. Här<br />
leder hon uppvärmning<br />
i form av dans, omgiven<br />
av eleverna Kayse Abdule<br />
(till vänster) och<br />
Hasan Abo Shanab.<br />
26 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
VI VAR DÄR<br />
Mässa med mersmak<br />
På årets Gymnasiemässa i Älvsjö fanns<br />
många studie- och yrkesvägledare<br />
från stadens olika skolor på plats för<br />
att besvara frågor i utbildningsförvaltningens<br />
monter med namnet Vilsen.<br />
Nytt för i år var även en egen monter<br />
om introduktionsprogrammen.<br />
– Många elever är riktigt vilsna när det<br />
gäller sitt gymnasieval, men vi försöker<br />
fånga in dem och berätta så mycket vi<br />
kan. De vanligaste frågorna handlar om<br />
vilka skolor som är bra att söka om man<br />
gillar vissa ämnen, och om en viss skola<br />
har det och det programmet. Men det är<br />
också många frågor om ifall en skola har<br />
bra mat, om det är bra stämning eller om<br />
det är högt tempo.<br />
Det berättade Dinah Gordon-Sehlin från<br />
Johan Skytteskolan som var en av de<br />
studie- och yrkesvägledare som fanns<br />
på plats.<br />
Även Lotta Rosén, studie- och yrkesvägledare<br />
på utbildningsförvaltningens<br />
grundskoleavdelning, hade fullt<br />
upp med att ge svar på elevernas<br />
frågor.<br />
– Vi vill förmedla att det verkligen<br />
finns något för alla; att det viktigaste är<br />
att de ska känna efter vad just de tycker<br />
är spännande och roligt. Vi har ju fördelen<br />
att kunna erbjuda eleverna verkligt<br />
breda val. Inom Stockholms stad finns i<br />
stort sett alla program att tillgå.<br />
Även gymnasiesärskolorna hade en egen<br />
monter, vilket Catharina Sackemark<br />
Larsson, projektledare vid utbildningsförvaltningen,<br />
ser som en stor fördel.<br />
– Det är oerhört uppskattat att vi finns<br />
här. Till vår monter kommer många<br />
elever, tillsammans med föräldrarna, för<br />
att få svar på sina frågor. Alla skolformer<br />
har numera samma chans att visa upp<br />
sig, säger hon.<br />
Anders Müller från gymnasiestaben<br />
vid utbildningsförvaltningen konstaterade<br />
att årets mässa var uppskattad av<br />
både elever och anhöriga.<br />
– Det var lyckat att satsa på montern<br />
Vilsen och ha bra bemanning med våra<br />
duktiga studie- och yrkesvägledare runt<br />
om i staden, men även vår nya satsning<br />
på en egen monter för introduktionsprogrammen<br />
föll väl ut.<br />
– Även om alla elever hoppas på att bli<br />
behöriga att söka ett nationellt program,<br />
är det många som inte når dit. Även för<br />
dem måste det finnas bra information<br />
om vad de kan välja. Därför har utbildningsförvaltningen<br />
tagit fram en folder<br />
om introduktionsprogrammen som finns<br />
på Stockholms stads skolor, säger Anders<br />
Müller. n<br />
AGNETA BERGHAMRE HEINS<br />
ENKÄT<br />
Vilken gymnasieutbildning<br />
ska<br />
du välja?<br />
TEXT OCH FOTO:<br />
AGNETA BERGHAMRE HEINS<br />
Anders Castelius,<br />
årskurs 9, Åsö grundskola<br />
— Jag tänker söka<br />
något samhällsvetenskapligt<br />
program. Det<br />
kanske blir Värmdö<br />
gymnasium. Min syster<br />
går där och tycker<br />
att det är bra, så jag<br />
vet redan en del om skolan. Men här på mässan<br />
får jag lite mer information om olika skolor.<br />
Albin Sälde Edholm,<br />
årskurs 9, Abrahamsbergsskolan<br />
— Jag är väldigt teknikintresserad,<br />
speciellt<br />
av fysik. Eftersom jag<br />
är helt såld på allt som<br />
har med flyg att göra,<br />
särskilt modellflyg, så<br />
blir det ett gymnasium<br />
med flyginriktning. Jag kommer nog att söka<br />
teknikprogrammet på Thorildsplans gymnasium.<br />
Hanna Lillthors,<br />
årskurs 9, Matteusskolan<br />
— Det är jättebra att<br />
kunna kolla upp lite<br />
olika skolor här på<br />
mässan. Jag vill lära<br />
mig mer om marknadsföring,<br />
eftersom<br />
mitt mål är att bli<br />
manager inom musikbranschen. Det lutar åt att<br />
jag väljer Fredrikshovs gymnasium eller Östra<br />
Real, men jag har inte riktigt bestämt mig än.<br />
Jesper Sjölund, årskurs<br />
9, Mälarhöjdens<br />
skola<br />
— Jag vill gå sam-sam<br />
eller sam-beteende.<br />
Natur är också kul<br />
men svårare. Jag har<br />
funderat på Grillska<br />
gymnasiet eller<br />
Sjölins gymnasium på<br />
Södermalm som arbetar med casemetodik. Det<br />
viktigaste är att det är en trevlig skola där man<br />
kan få bra hjälp och stöd.<br />
Moa Viberg, årskurs<br />
9, Åsö grundskola<br />
— För mig blir det<br />
Norra Real eller<br />
Viktor Rydberg. Jag<br />
är väldigt intresserad<br />
av naturvetenskapliga<br />
ämnen, speciellt fysik.<br />
Här på mässan har<br />
jag fått mycket bra<br />
information. Det är bra att det finns så många<br />
kunniga studievägledare här. Hela mässan är<br />
bra, lätt att hitta och bra utställningar.<br />
27 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
DIGITALT <strong>LÄRA</strong>NDE<br />
”Nu behövs<br />
läraren ännu mer”<br />
Digitaliseringen av skolan är en omvälvande<br />
process där lärandet är under<br />
förändring. Forskaren Susanne Kjällander<br />
vid Stockholms universitet menar<br />
att behovet av nya bedömningsmetoder<br />
och närvarande lärare är stort.<br />
På ett välbesökt seminarium anordnat<br />
av forsknings- och utvecklingsenheten<br />
i december berättade hon om vad forskningen<br />
ser för möjligheter och utmaningar<br />
inom området. Hon fokuserade<br />
på vad som händer med lärandet och<br />
lärarrollen när eleverna får tillgång till<br />
dator i klassrummet och gav exempel<br />
från undervisningen.<br />
Åhörarna fick reda på att de tillhör<br />
gruppen digitala immigranter, i motsats<br />
till de digitalt infödda (barn och elever)<br />
som Susanne Kjällander forskar om. De<br />
”infödda” är väldigt kompetenta och vana<br />
vid att kommunicera via digitala resurser,<br />
men fortfarande finns det tillfällen då det<br />
är penna och papper som gäller, som när<br />
de har prov. Då kan det uppstå en krock<br />
mellan det analoga och det digitala. Detta<br />
illustrerades med en bild där en elev markerat<br />
ett stycke och gjort en pil med pennan<br />
så att läraren skulle förstå att stycket<br />
skulle flyttas upp.<br />
Osynligt och parallellt, okänt och<br />
identitetsskapande, designande och<br />
gränsöverskridande – och svårbedömt.<br />
Så beskriver hon lärandet i den digitala<br />
miljön.<br />
– Det finns de som säger att det enda<br />
elever gör i dag är att googla, klippa och<br />
klistra och det ligger något i det. Samtidigt<br />
finns det mycket lärande i detta.<br />
Eleverna avgränsar, sätter texten i<br />
nytt sammanhang, rubriksätter och<br />
illustrerar. Ett exempel visade att eleverna<br />
lägger ner mycket mer tid på form<br />
och musik än på texten.<br />
– Det gäller att ha is i magen, det tar<br />
tid att hitta nya bedömningsmetoder för<br />
ett lärande där bild, färg, layout, ljus,<br />
FOTO: ULRICA ZWENGER<br />
musik och tecken tar allt större utrymme<br />
från text och ord. I dag bedöms ofta ett<br />
nytt lärande med gamla metoder.<br />
Ett annat exempel från en fjärdeklass<br />
handlade om att visa myter om Sverige.<br />
Eleverna utgick från begreppet trygghet<br />
och Googlesökningarna genererade flera<br />
bilder på bilar från Volvo (som beskrevs<br />
som trygga) i elevernas presentation.<br />
– Här kan man tydligt se att det finns<br />
behov av att lära ut källkritik, menade<br />
Susanne Kjällander.<br />
Ytterligare ett exempel visade att<br />
eleverna skrev om fackföreningsledaren<br />
Lech Walesa i stället för om någon vetenskapsman<br />
från Polen, eftersom de hade<br />
fängslats av Walesas öde när de sökte på<br />
nätet.<br />
– Målet omförhandlades, sa Susanne<br />
Kjällander och påpekade att skolan i dag<br />
har förlorat sitt kunskapsmonopol.<br />
Hennes egen och andras forskning visar<br />
att läraren behövs ännu mer när datorn<br />
används i undervisningen. Läraren är<br />
ofta väldigt aktiv i början av en uppgift,<br />
sedan får eleverna arbeta självständigt<br />
alternativt blir övergivna. En annan slutsats<br />
är att mycket av undervisningstiden<br />
går åt till att lösa tekniska problem som<br />
andra än lärarna borde kunna åtgärda.<br />
Susanne Kjällanders föreläsning visade<br />
att digitaliseringen ger oändliga möjligheter<br />
för lärandet och det gäller för<br />
skolan att hänga med. Samtidigt finns<br />
det anledning att ta faktorer som strålning,<br />
stillasittande, stress och nätmobbning<br />
på allvar. n<br />
MONIKA SIDÉN<br />
”Många elever googlar, klipper och klistrar i dag, men det finns också mycket lärande i det”, säger<br />
Susanne Kjällander, universitetslektor vid Stockholms universitet.<br />
Susanne Kjällander har skrivit en doktorsavhandling<br />
om design för lärande i digitala<br />
miljöer och boken ”En dator per elev”.<br />
Du kan se hela föreläsningen på<br />
www.pedagogstockholm.se/skolforskning.<br />
28 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
EKONOMI OCH STYRNING<br />
BREVET: LENA HOLMDAHL<br />
VINN BIOBILJETTER<br />
Mer tid till pedagogik<br />
med smidig administration<br />
FOTO: BJÖRN TESCH<br />
Varje elev ska få möjlighet<br />
att nå toppen av sin<br />
potential och våra lärare<br />
ska ges förutsättningar<br />
att ständigt utvecklas<br />
för att bli ännu bättre.<br />
Vare sig vi arbetar på en skola eller i central<br />
förvaltning har vi inom utbildningsförvaltningen<br />
samma mål. Med ordning<br />
och reda och genom att det är lätt att<br />
göra rätt i våra administrativa stödprocesser<br />
frigör vi både tid och pengar till<br />
elevernas lärande och måluppfyllelse.<br />
Det är en del i allt det vi gör för att få<br />
organisationen att fungera så effektivt<br />
som möjligt.<br />
Det är därför samtliga våra skolor,<br />
precis som andra verksamheter i staden,<br />
finns i ILS (det integrerade ledningssystemet).<br />
Från och med <strong>2015</strong> utgår alla<br />
skolors verksamhetsplan och budget<br />
från kommunfullmäktiges mål och indikatorer<br />
samt från skollagen. Detta gör<br />
att vi kan arbeta mer effektivt samtidigt<br />
som vi säkrar och följer upp det som<br />
våra politiker beslutat.<br />
Från maj <strong>2015</strong> kommer alla skolor att<br />
arbeta i en ny version av ekonomisystemet<br />
Agresso. Det ger oss goda förutsättningar<br />
att ännu bättre följa upp och ha<br />
koll på ekonomin samtidigt som vi får<br />
ett system som är än mer användarvänligt.<br />
Genom verktyget blir det också lättare<br />
framöver att göra inköp av främst<br />
varor och att se vilka avtal vi har. Något<br />
som i sin tur gör att vi kan säkerställa att<br />
vi följer avtalen och kan följa upp det vi<br />
beställer.<br />
I dag ser processerna olika ut på våra<br />
skolor när det gäller ekonomi och inköp<br />
och många blir berörda när systemet<br />
införs. Ekonomisystemet har närmare<br />
1 000 användare och modulen för effektiva<br />
inköp kan komma att ha ännu<br />
fler. Utbildningarna i ekonomisystemet<br />
genomförs under våren och modulen för<br />
effektivare inköp kommer att rullas ut<br />
under några år.<br />
Vi är på väg mot en gemensam och<br />
sammanhållande planeringsprocess.<br />
Genom effektiva rutiner och användarvänliga<br />
system säkrar vi kvalitet. Ett<br />
exempel är inköpen av kost där skolorna<br />
nu lättare kan följa livsmedelsavtalet<br />
och säkra att det köps in en större andel<br />
ekologiska livsmedel i enlighet med<br />
kommunfullmäktiges beslut. Genom att<br />
systemen underlättar uppföljning kan vi<br />
dessutom skriva bättre förfrågningsunderlag<br />
och på så sätt få bättre avtal.<br />
I förlängningen ger allt detta mer resurser<br />
till skolornas pedagogiska arbete<br />
– mer resurser så att varje elev får möjlighet<br />
att nå toppen av sin potential.<br />
Lena Holmdahl är<br />
chef för avdelningen<br />
Ekonomi och<br />
styrning<br />
Läs tidningen och var med och<br />
tävla. Bland alla som svarar rätt<br />
drar vi tre vinnare som får ett<br />
presentkort på två biobiljetter<br />
vardera.<br />
Lycka till!<br />
1. Hur stor andel av Rålambshovsskolans<br />
niondeklassare blev<br />
behöriga till gymnasiet i fjol?<br />
1. 84 procent.<br />
X. 91 procent.<br />
2. 100 procent.<br />
2. Vad hette utbildningsförvaltningens<br />
monter på Gymnasiemässan<br />
i november?<br />
1. Världsklass.<br />
X. Mersmak.<br />
2. Vilsen.<br />
3. När började försteläraren Titte<br />
Kjellberg med truppgymnastik?<br />
1. När hon var sju år.<br />
X. När hon var nio år.<br />
2. När hon var elva år.<br />
4. Vilken författare har inspirerat<br />
Alviksskolans klass 9E i arbetet<br />
med sin bok?<br />
1. Johannes Anyuru.<br />
X. Sara Stridsberg.<br />
2. Jonas Hassen Khemiri.<br />
5. Vad heter Stockholms nya<br />
skolborgarråd?<br />
1. Lotta Edholm.<br />
X. Anders Carstorp.<br />
2. Olle Burell.<br />
Skicka din tipsrad senast den 20 februari<br />
till tomas.bannerhed@stockholm.se<br />
eller till <strong>LÄRA</strong> Stockholm, Utbildningsförvaltningen,<br />
Box 22049, 104 22 Stockholm.<br />
Glöm inte att ange din postadress så att vi<br />
kan skicka bio biljetterna om du vinner.<br />
Vinnare i förra numret blev Eva Eriksson,<br />
Kämpetorpsskolan, Lena Moser,<br />
Gärdesskolorna, och Szilvia Teszarik, Lindeparkens<br />
gymnasiesärskola. Rätt tipsrad var<br />
1, 1, 1, X, X.<br />
29 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
Nämnd & Nytt<br />
<br />
Nämnd & Nytt<br />
Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se<br />
<br />
FOTO: CALLE HEDRÉN<br />
Flippat klassrum,<br />
språk utveckling<br />
eller inkludering?<br />
Arbetar du med något<br />
pedagogiskt projekt<br />
som du tycker förtjänar<br />
att uppmärksammas,<br />
som dina kolleger<br />
runtom i stadens skolor<br />
borde få läsa om och<br />
inspireras av?<br />
Kanske kan det bli<br />
ett reportage i något<br />
kommande nummer av<br />
<strong>LÄRA</strong> Stockholm.<br />
Barbro Järse förklarar för eleverna medan Hiroshi Amano lyssnar.<br />
Nobelpristagare på besök<br />
Årets Nobelpristagare<br />
i fysik Isamu Akasaki,<br />
Hiroshi Amano och Shuji<br />
Nakamura besökte SSIS<br />
i Kista och Norra Real.<br />
Eleverna på Kungsholmens gymnasium<br />
fick träffa Nobelpristagarna i<br />
kemi: Eric Betzig, Stefan W. Hell<br />
och William E. Moerner.<br />
Och Nobelpristagaren i litteratur<br />
kom traditionsenligt till Rinkeby.<br />
Litteraturpristagaren Patrick<br />
Modiano mottogs i Rinkeby bibliotek<br />
där elever från Askebyskolan<br />
bjöd på ett stämningsfullt luciatåg.<br />
Rinkebyskolans klass 8 välkomnade<br />
pristagaren på klassens olika<br />
språk. De framträdde med en presentation<br />
av författaren och hans<br />
verk och överlämnade ett Nobelhäfte<br />
med egna texter och teckningar.<br />
Sedan tillkännagivandet av<br />
litteraturpristagaren i oktober har<br />
eleverna arbetat med presentationen,<br />
en utställning med ett tittskåp<br />
och Nobelhäftet.<br />
Det var en rörd Patrick Modiano<br />
som sedan drack te och åt kakor<br />
med eleverna. Han berättade att<br />
han var jättelycklig över att ta del<br />
av elevernas arbete och att han ville<br />
lära känna varenda en av dem och<br />
brevväxla med dem.<br />
– Jag är så rörd för vad ni har<br />
gjort. Och jag känner mig omtumlad<br />
av att välkomnas med alla era<br />
språk. Det är som en dröm, jag har<br />
inte varit med om något liknande i<br />
mitt liv, sa Patrick Modiano.<br />
Kontakta redaktionen<br />
och berätta kortfattat<br />
vad ni har gjort och<br />
hur det påverkade<br />
elevernas lärande —<br />
enklast via mejl till<br />
tomas.bannerhed@<br />
stockholm.se.<br />
Välkommen<br />
att höra av dig!<br />
<strong>LÄRA</strong><br />
STOCKHOLM<br />
Se filmade FoU-seminarier<br />
www.pedagogstockholm.se/<br />
skolforskning<br />
Alla hushåll i staden har fått<br />
budgettidningen Ditt Stockholm<br />
<strong>2015</strong>. Fler ex kan beställas i<br />
trycksaksportalen.<br />
30 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
Nämnd & Nytt<br />
<br />
Flickor bäst på<br />
nationella prov<br />
I samtliga ämnen där man har<br />
nationella prov fick flickor högre<br />
provbetyg och en större andel än<br />
pojkarna blev godkända. Det visar<br />
resultaten från de nationella<br />
prov som landets niondeklassare<br />
genomförde i våras.<br />
Både pojkar och flickor lyckades<br />
bäst i engelska där 18 procent av<br />
eleverna fick provbetyget A och<br />
nästan 97 procent klarade gränsen<br />
för godkänt. I engelska, liksom<br />
i geografi var skillnaden mellan<br />
pojkars och flickors resultat minst.<br />
Bland de naturorienterande<br />
ämnena fick flest godkänt i biologi,<br />
medan kemi var det ämne där<br />
minst andel elever nådde ett godkänt<br />
provbetyg. Närmare 17 procent<br />
av pojkarna och 10 procent<br />
av flickorna klarade inte godkänt<br />
i kemi.<br />
Flickorna fick lite högre provbetyg<br />
i matematik, men något fler<br />
pojkar klarade nivån för godkänt.<br />
I delprovet i svenska som prövar<br />
elevernas skriftliga förmåga blev<br />
mer än dubbelt så många pojkar<br />
som flickor underkända: 13 procent<br />
av pojkarna och 6 procent av<br />
flickorna. Skillnaderna bland dem<br />
som fick det högsta provbetyget<br />
A är också stora. Över 11 procent<br />
av flickorna fick betyget A jämfört<br />
med drygt 4 procent för pojkarna.<br />
Rutiner om<br />
nyanländas<br />
utbildning<br />
Nu finns ”Stockholms stads rutiner<br />
för mottagande och utbildning<br />
av nyanlända elever i kommunala<br />
grundskolor” för att<br />
säkerställa att alla nyanlända<br />
elever erbjuds samma utbildning<br />
som andra elever. Alla skolor ska<br />
ha en tydlig och väl känd processbeskrivning<br />
för mottagande<br />
och undervisning av nyanlända<br />
elever. Där ska ansvarsfördelning<br />
inom skolan framgå. På<br />
Pedagog Stockholm finns filmer<br />
och dokumentet som inspiration<br />
och stöd för lärare och skolledare<br />
som arbetar med att införa rutinerna.<br />
Se www.pedagogstockholm.se/nyanlanda.<br />
OECD kritiserar<br />
svenska skolan<br />
Sverige måste göra stora satsningar<br />
för att vända de sjunkande skolresultaten<br />
anser OECD:s skolexperter.<br />
De har analyserat Sveriges<br />
skolsystem och bland annat träffat<br />
elever, lärare och skolchefer över<br />
hela landet. OECD-experterna anser<br />
att likvärdigheten måste bli<br />
bättre, ett fritt skolval förbättrar<br />
inte resultaten. Sverige måste få<br />
lärare att känna sig mer uppskattade<br />
och minska deras pappersarbete.<br />
Dessutom måste Sverige<br />
komma till rätta med disciplinproblemen<br />
i skolorna.<br />
OECD:s experter efterlyser<br />
också större samförstånd om hur<br />
skolan ska skötas och vem som<br />
ansvarar för resultaten. De kritiserar<br />
hur vi genomförde kommunaliseringen<br />
av skolan och menar att<br />
Sverige inte fördelar resurserna till<br />
skolorna jämlikt.<br />
87,4 %<br />
av eleverna i årskurs<br />
9 är behöriga till yrkesförberedande<br />
program<br />
Statistik för<br />
skolornas<br />
webbplatser<br />
Jämförelser mellan första<br />
veckan i december 2014<br />
och samma vecka 2013<br />
visar att skolornas webbplatser<br />
nu har 78 000<br />
besökare under ett dygn —<br />
en ökning med 8 procent.<br />
Dessa besökte webbplatserna<br />
132 000 gånger — en<br />
ökning med 18 procent.<br />
Det mest typiska besöket<br />
görs på en måndag<br />
mellan klockan 10 och 11.<br />
De fem mest besökta<br />
sidtyperna är:<br />
1. Startsidan — 132 000<br />
2. Kontakt — 16 500<br />
3. Kalendern — 9 400<br />
4. Om skolan — 8 500<br />
5. Personal — 6 000<br />
”Våra fokusområden är systematiskt kvalitetsarbete,<br />
utveckling av undervisningen med learning<br />
study och digital kunskap. Det är tre väldigt viktiga<br />
områden som framtidens skola måste ha.”<br />
Rektor Lena Lindblad Petersen om arbetet bakom Sjöstads skolan<br />
hedersomnämnande i 2014 års Kvalitetsutmärkelse, med motiveringen:<br />
”Denna skola har lyckats skapa en lärande organisation, som främjar<br />
lärares lärande på ett sätt som omedelbart gynnar skolans elever.”<br />
I skollagen betonas respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska<br />
värderingar som det svenska samhället vilar på. Efter händelserna<br />
i Paris i början av året är det viktigt att skolan värnar om vår grundlagsfästa<br />
yttrandefrihet — oavsett religiös och kulturell bakgrund, kön och etnicitet.<br />
9 av 10<br />
gymnasieelever har behörighet<br />
till universitet och högskolor<br />
7 av 10<br />
elever i årskurs 8 är nöjda med<br />
sin skola<br />
Fler dokumenterat yrkesskickliga<br />
Ytterligare 15 särskilt yrkesskickliga lärare från Stockholms stad har tagit<br />
emot sina meriteringsbevis. Detta efter att ha uppfyllt meriteringsprogrammet<br />
Aretes sju huvudaspekter, som med stöd av forskning definierar vad<br />
som kännetecknar en yrkesskicklig lärare.<br />
De lärare som meriterades i den här omgången var Margareta Almqvist<br />
Hynge, Karin Gustavsson, Fredrik Karlsson och Helena Wallinder, Adolf Fredriks<br />
musikklasser; Tobias Gidlund och Katarina Rundström, Engelbrektsskolan;<br />
Sara Hesslid och Antonio Serra, Thorildsplans gymnasium; Eva<br />
Karlberg och Gunilla Lindhagen, Aspuddens skola; Nelly Bonner, Katarina<br />
Södra skola, Tor Forsse, Kungsholmens gymnasium, Helena Johansson, Åsö<br />
vuxengymnasium, Ewa Ljungblom, Sköndals skolor, och Anna Pettersson,<br />
Globala gymnasiet.<br />
ILLUSTRATION: ANNEBRITT ULLÉN<br />
31 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
Nämnd & Nytt<br />
<br />
FOTO: LENNART JOHANSSON<br />
IB-programmet<br />
flyttar till ISSR<br />
IB-programmet (International<br />
baccalaureate) på Kungsholmens<br />
gymnasium flyttar till<br />
ISSR (International School of<br />
the Stockholm Region) på Södermalm.<br />
Avvecklingen sker<br />
successivt från och med hösten<br />
<strong>2015</strong>. Huvudskälet är att det på<br />
Kungsholmens gymnasium finns<br />
alltför få platser i förhållande till<br />
antalet förstahandssökande. Det<br />
gör att hundratals elever med<br />
mycket höga betyg inte kommer<br />
in på skolan. En analys av lokalerna<br />
visar att tre IB-klasser kan<br />
ersättas med fem NA-klasser vilket<br />
skulle sänka lokalkostnaden<br />
per elev och frigöra resurser till<br />
undervisning.<br />
Välmeriterade kockar stod för tillagningen Akalla grundskolas årliga Nobelmiddag. Ett inspirerande gästspel, enligt<br />
kökschef Tobias Häggstrand.<br />
Kockeliten lagade<br />
festmiddag i Akalla<br />
Skolrestaurangen i Akalla<br />
grundskola fick i december<br />
fin hjälp med tillagningen<br />
av skolans årliga<br />
Nobelmiddag.<br />
Fredrik Larsson, tidigare lagkapten<br />
i det svenska kocklandslaget,<br />
och Robert Sigmund, flerfaldigt<br />
belönad bagarmästare, samt<br />
några av deras kolleger serverade<br />
en trerättersmeny som inleddes<br />
med en liten laxhamburgare,<br />
följdes av gårdskyckling med<br />
rostad potatis och blomkålspuré,<br />
och avslutades med en ”Nobelöverraskning”.<br />
Akalla grundskolas kökschef<br />
Tobias Häggstrand tycker det är<br />
viktigt att utveckla mathållningen<br />
i skolan.<br />
– Bra och god mat är en bas för<br />
allt skolarbete. Min förhoppning<br />
är att dessa kockars bidrag kan<br />
inspirera andra skolor och andra<br />
i restaurangbranschen till samarbete<br />
och erfarenhetsutbyte.<br />
Akalla grundskolas restaurang<br />
är Kravcertifierad och har även<br />
varit framgångsrik i arbetet med<br />
att minska matsvinnet.<br />
– Att det här förnämliga kocklaget<br />
vill komma till oss är en stor<br />
sak. Vi här i köket blir inspirerade<br />
till fortsatta krafttag. På sätt och<br />
vis är det kanske också ett kvitto<br />
på att vi själva är på rätt väg, säger<br />
Tobias Häggstrand.<br />
”Thanks for an excellent event this morning!<br />
@kistascience @NobelPrize”<br />
Olle Burell, @olleburell<br />
I samband med Nobelpristagarnas besök på SSIS i Kista den 9 december.<br />
Ny utställning<br />
om vatten<br />
Stockholm Vattens populära utställning<br />
om vatten och miljö på<br />
GlashusEtt i Hammarby Sjöstad<br />
fortsätter i förnyad form. Den<br />
nya utställningen, för elever i<br />
årskurs 3–5, går under namnet<br />
”Lätt att göra rätt – bli miljövän”.<br />
Besökarna får följa vattnets och<br />
matens väg genom staden. Här<br />
ges också svar på frågor om varifrån<br />
kranvattnet kommer, varför<br />
man inte ska spola ner skräp<br />
i toan och hur man gör man när<br />
man sorterar sopor. Eleverna<br />
får också spela ”bajsbasket”, en<br />
uppskattad baskettävling med<br />
lite annorlunda basketbollar och<br />
basketkorg. Besöket tar cirka en<br />
timme och är gratis. Läs mer om<br />
utställningen på www.stockholmvatten.se/skolan.<br />
Boka ett<br />
besök på telefon 08-522 137 00<br />
eller mejla glashusett@stockholmvatten.se.<br />
Barn vill<br />
helst klättra<br />
Karlstads kommun lät ett 40-tal<br />
barn i åldrarna 1—13 år testa lekplatser<br />
i kommunen och poängsätta<br />
olika lekredskap. Överlägsen<br />
segrare blev klätterställningen. Ett<br />
resultat som kommunens parksamordnare<br />
kommer att ha i åtanke<br />
inför utformningen av framtida<br />
lekplatser.<br />
32 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
Nämnd & Nytt<br />
<br />
Sett <strong>2015</strong><br />
närmar sig<br />
Den 14–16 april är det dags för<br />
Sett (Scandinavian Educational<br />
Technology Transformation),<br />
Skandinaviens största mässa<br />
och konferens inom det moderna<br />
och innovativa lärandet. Här<br />
får lärare, skolledare, förskollärare<br />
och pedagoger mötas och<br />
inspireras av en uppsjö seminarier<br />
och workshoppar. I utställningen<br />
visar leverantörer digitala<br />
verktyg och moderna fysiska<br />
lärmiljöer. Sett <strong>2015</strong> äger rum<br />
på Kistamässan.<br />
Kulturpremie<br />
endast via Kulan<br />
För att kunna få Kulanpremien på<br />
50 kronor per elev måste skolan<br />
boka sina kulturevenemang via<br />
webbingången Kulan. Gå till www.<br />
pedagogstockholm.se/kulan och<br />
klicka på ”Sök och boka kultur”.<br />
Aktiviteterna med Kulanpremie<br />
finns under rubriken ”Boka med<br />
Kulanpremien”. Välj bland aktiviteter<br />
och evenemang inom till exempel<br />
dans, berättande, teater, musik<br />
och cirkus.<br />
Fem procent<br />
kan inte simma<br />
Enligt en ny undersökning från<br />
Skolverket når inte fem procent av<br />
eleverna i årskurs 6 upp till kravet<br />
på att kunna simma 200 meter,<br />
varav 50 meter på rygg. Orsakerna<br />
är enligt lärarna främst brist<br />
på undervisningstid och dålig tillgång<br />
till simhallar. Fem procent<br />
motsvarar 4 500 elever. Allvarligt,<br />
anser man från Skolverkets sida,<br />
eftersom simkunnighet kan vara<br />
en fråga om liv eller död.<br />
Endast två lärare på de drygt<br />
400 skolor som svarat i enkätundersökningen<br />
uppgav att det<br />
är elevernas föräldrar som hindrar<br />
eleverna från att delta i simundervisningen.<br />
Sambandet mellan att börja<br />
sim undervisningen tidigt och att<br />
kunna simma i årskurs 6 var tydligt.<br />
I fler än hälften av de skolor<br />
där alla elever nådde kunskapskraven<br />
i årskurs 6 hade man<br />
börjat med simundervisning i<br />
förskoleklassen eller i årskurs 1.<br />
Cirka 40 procent av<br />
besökarna på Stockholms<br />
stads skolors<br />
webbplatser surfar<br />
via sina mobiltelefoner.<br />
Därför har webbplatserna<br />
nu anpassats<br />
för att de ska bli<br />
enklare att besöka.<br />
Testa själv genom att<br />
surfa in på din skolas<br />
webbplats med mobilen.<br />
83,8 %<br />
av eleverna i årskurs 9 var<br />
behöriga till naturvetenskapsoch<br />
teknikprogram.<br />
Akalla<br />
grundskola<br />
fick Pingvinpriset<br />
Akalla grundskolas<br />
kökschef Tobias Häggstrand<br />
tilldelas januari månads<br />
Pingvinpris. Priset delas ut av<br />
Stockholms stad till klimatsmarta<br />
exempel. Tobias Häggstrand belönas<br />
bland annat för att ha minskat<br />
andelen mat som slängs i samband<br />
med skolmåltiderna. Skolan<br />
var en av åtta pilotskolor i utbildningsförvaltningens<br />
svinnprojekt.<br />
Digitalt lyft<br />
väcker intresse<br />
Ett frukostmöte hos<br />
kommunikationsbyrån<br />
Gullers grupp i november<br />
behandlade det digitala<br />
lyft som stadens skolor<br />
genomgår.<br />
84 %<br />
av eleverna i årskurs 9 var behöriga<br />
till ekonomi-, humanistiska- och<br />
samhällsvetenskapliga program<br />
12 000<br />
förstelärare<br />
Hösten 2014 fanns nästan<br />
12 000 förstelärare och 130<br />
lektorer i landet. Av dessa<br />
var 762 förstelärare och 21<br />
lektorer anställda av Stockholms<br />
stad.<br />
11—12 juni<br />
arrangerar staden tillsammans<br />
med Stockholms universitet<br />
en förskolesummit<br />
där förskolornas medarbetare<br />
får möta aktuell forskning.<br />
Syftet är att utveckla<br />
förskolan och nå en hög<br />
och likvärdig kvalitet inom<br />
kommunala och fristående<br />
förskolor.<br />
Utbildningsförvaltningens arbete<br />
med att digitalisera skolan genom<br />
en rad satsningar, väcker intresse<br />
även utanför staden. Utmaningarna<br />
ligger bland annat i omfattningen<br />
med 14 000 medarbetare,<br />
1 400 förskolor och skolor och<br />
cirka 300 000 barn, elever och<br />
vårdnadshavare med ofta sedan<br />
länge inarbetade arbetsprocesser<br />
och kommunikationskanaler.<br />
Hur man går till väga beskrev<br />
bland andra Ann Hellenius, chef<br />
på avdelningen för utveckling<br />
och samordning och ansvarig för<br />
Stockholms stads digitala lyft av<br />
förskolor och skolor på ett frukostmöte<br />
hos kommunikationsbyrån<br />
Gullers grupp i november.<br />
Närmare 50 personer kom till frukostmötet.<br />
Stockholms stad överklagar vite<br />
Utbildningsnämnden beslutade i november att överklaga förvaltningsrättens<br />
dom som fastställde att staden enligt Arbetsmiljöverkets föreläggande<br />
ska betala 700 000 kronor i vite för uteblivna förbättringar av lärarnas<br />
arbetsmiljö. Staden anser att Arbetsmiljöverkets krav på åtgärder är svåra<br />
att genomföra och att de kan strida mot skollagstiftning och kollektivavtal.<br />
— Vårt arbete med att förbättra lärarnas arbetsmiljö fortsätter och påverkas<br />
inte av överklagandet, säger utbildningsförvaltningens personalchef<br />
Astrid Norderfeldt.<br />
33 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
Nämnd & Nytt<br />
■<br />
Vad jobbar ni med?<br />
Roger Adolfsson och Alberto<br />
Cortes på avdelningen för<br />
ekonomi och styrning arbetar<br />
med säkerhet.<br />
Vad gör ni på jobbet?<br />
Alberto:<br />
— Vi ger hjälp och stöd till stadens<br />
rektorer med att förebygga<br />
bränder, hot och våld och hantera<br />
andra säkerhetsrisker. Sedan<br />
följer vi upp vad stadens ledning<br />
och utbildningsnämnden vill<br />
göra på vårt arbetsområde. Nu<br />
arbetar vi också med att anordna<br />
utbildningar inom brandskydd.<br />
Roger:<br />
— Vi analyserar det som anmäls<br />
i vårt incidentrapporteringssystem<br />
Risk och undersöker<br />
till exempel om någon viss<br />
incident ökar. Vi tar fram statistik<br />
som beslutsunderlag. Vid<br />
terminsstart, terminsavslutning<br />
och inför andra längre ledigheter<br />
inträffar fler incidenter och<br />
det händer mer på våren än på<br />
vintern. Alla incidenter kan inte<br />
förebyggas, men vi kan minimera<br />
riskerna.<br />
Hur ser en typisk arbetsdag<br />
ut?<br />
Alberto:<br />
— Det kan variera mycket beroende<br />
på vad som hänt. Men vi<br />
börjar alltid dagen med att kolla<br />
i Risk. Kanske leder det till att vi<br />
åker ut till en skola och träffar<br />
rektorn. Vi är ute på skolor 3—4<br />
gånger i veckan.<br />
FOTO: ANNEBRITT ULLÉN<br />
Vad är roligt och utmanande<br />
i ert jobb?<br />
Alberto:<br />
— Det känns meningsfullt att<br />
kunna hjälpa till med att öka studieron<br />
och trivseln på skolorna.<br />
Roger:<br />
— Det är ett varierande och<br />
lite udda jobb inom förvaltningen.<br />
Och det är roligt att bygga<br />
upp en verksamhet som stödjer<br />
eleverna.<br />
Alberto:<br />
— Utmaningen ligger i att få<br />
skolorna att anmäla alla incidenter,<br />
så att det inte ska finnas<br />
något mörkertal, det vill säga<br />
incidenter utöver dem som anmäls<br />
i Risk. Det är förståeligt att<br />
skolorna inte vill flagga för den<br />
här typen av händelser, men vi<br />
använder inte informationen<br />
på något sätt som är till men för<br />
våra skolor.<br />
Vad gör ni på fritiden?<br />
Alberto:<br />
— Jag tycker om att ha gäster,<br />
lagar mat och bjuder på chilenskt<br />
vin. Och så går jag ut med<br />
hunden, en engelsk springer<br />
spaniel.<br />
Roger:<br />
— Jag spelar innebandy och<br />
var i december en av arrangörerna<br />
bakom Skansens julmarknad.<br />
Digitala resurser omformar lärandet<br />
Filmtips på<br />
Pedagog<br />
Stockholm:<br />
”Så flippar jag”<br />
<br />
Fem lärare, från lågstadiet<br />
till gymnasiet, berättar<br />
om hur de arbetar med<br />
metoden flippat klassrum i sin<br />
undervisning. De delar med sig<br />
av praktiska råd och tips på hur<br />
man kan flippa sin egen undervisning<br />
med hjälp av lärarna i<br />
skolforskningsprojektet Jippi på<br />
Norra Real som berättar om flippad<br />
matematikundervisning på<br />
gymnasiet.<br />
”Övergången mellan<br />
förberedelseklass och<br />
ordinarie klass”<br />
<br />
Monica Axelsson, professor<br />
i tvåspråkighet med<br />
inriktning på svenska som andraspråk<br />
vid Stockholms universitet,<br />
intervjuas om sin forskning<br />
kring nyanlända och lärande.<br />
Hon förtydligar vad som kännetecknar<br />
god undervisning av<br />
nyanlända elever och ger råd<br />
till skolledare och rektorer som<br />
möter nyanlända elever i vardagen.<br />
Dessutom berättar två elever<br />
från Ross Tensta gymnasium<br />
om sina upplevelser av att komma<br />
från ett annat land och börja<br />
i svensk grundskola.<br />
Anna Åkerfeldt lade i höstas fram<br />
avhandlingen ”Didaktisk design<br />
med digitala resurser: en studie<br />
av kunskapsrepresentationer i<br />
en digitaliserad skola” vid Stockholms<br />
universitet. I en delstudie<br />
i avhandlingen undersöker hon<br />
hur användningen av olika resurser<br />
formar elevernas skrivande i<br />
en provsituation. Studien visar<br />
att elever som använde ordbehandlare<br />
laborerade med sin text<br />
i större utsträckning än vad papper<br />
och penna-eleverna gjorde.<br />
Eleverna med ordbehandlare redigerade<br />
sin text lika mycket som<br />
de skrev ny text.<br />
– De som använder ordbehandlare<br />
har större möjlighet att få syn<br />
på sina tankar, menar Anna Åkerfeldt.<br />
En annan delstudie visar att<br />
gymnasieelever under färdigställandet<br />
av sitt projektarbete använde<br />
ett flertal uttrycksformer, som<br />
intervjuer och rörlig bild. Men när<br />
arbetena lämnades in för formell<br />
bedömning var det framför allt<br />
de skriftliga inslagen som eleverna<br />
visade fram. Anna Åkerfeldts<br />
tolkning är att eleverna vet att<br />
andra uttrycksformer än skriven<br />
text ofta bedöms som sekundära<br />
av lärarna och därför inte ser någon<br />
poäng med att integrera detta<br />
material i sina texter. Lärarna i sin<br />
tur saknade ofta verktyg för att<br />
bedöma andra uttrycksformer än<br />
skriven text.<br />
– Det visar på vikten av att utveckla<br />
bedömningsverktyg även<br />
för visuella uttrycksformer, menar<br />
Anna Åkerfeldt.<br />
I nästa nummer<br />
av <strong>LÄRA</strong><br />
• Vi besöker skolan som satsar<br />
på föräldrasamverkan.<br />
• Fyllig rapport från nationell<br />
skolforskningskonferens.<br />
• Lyckat pedagogiskt samarbete<br />
med Lill-Skansen.<br />
• Stadsarkivet — rena guldgruvan<br />
för skolan.<br />
… och naturligtvis mycket<br />
mer. Ute hos dig 27 mars.<br />
34 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>
Gymnasievalet blev<br />
plötsligt lättare.<br />
Även för dig som lärare.<br />
Tipsa dina elever om valetärditt.se där de får en överblick<br />
över Stockholms stads 26 gymnasie skolor och en känsla för<br />
hur det är att plugga på olika program.<br />
valetärditt.se