13.04.2015 Views

LÄRA_1_2015_iPad

LÄRA_1_2015_iPad

LÄRA_1_2015_iPad

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

#1/<strong>2015</strong><br />

<strong>LÄRA</strong>STOCKHOLM<br />

Titte Kjellberg<br />

Fullt fokus på idrotten<br />

Inkludering av autistiska elever | Lång intervju med nya skolborgarrådet<br />

Skolan med 100 procents behörighet | "Synd och skam att vi inte lärt oss"


Känner du<br />

årets lärare?<br />

I vår delas återigen priser ut till Stockholms skickligaste<br />

lärare. Vi vill belöna den grundskole- respektive<br />

gymnasielärare samt de lärarlag som genom kunskap<br />

och kreativitet gjort mest för att utveckla undervisningen<br />

under året. Det är du som rektor som<br />

nominerar, så börja fundera redan nu.<br />

Läs mer på pedagogstockholm.se


INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD<br />

STOCKHOLM #1/<strong>2015</strong><br />

Vinnare av Svenska Publishingpriset<br />

2009, 2011 och 2013.<br />

FOTO: ULRICA ZWENGER<br />

<strong>LÄRA</strong> Stockholm ges ut av<br />

utbildnings förvaltningen i Stockholms<br />

stad och utkommer med<br />

sex nummer per år.<br />

Adress: <strong>LÄRA</strong> Stockholm, Utbildningsförvaltningen,<br />

Box 22049,<br />

104 22 Stockholm. Besöksadress:<br />

Hantverkargatan 2F.<br />

Chefredaktör: Agnetha<br />

Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826,<br />

agnetha.styrwoldt-alfheim@<br />

stockholm.se.<br />

Redaktör, projektledare:<br />

Tomas Bannerhed, 08-508 33 899,<br />

tomas.bannerhed@stockholm.se.<br />

Medverkande skribenter:<br />

Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen,<br />

Annika Hedås Falk, Timothy Tore<br />

Hebb, Agneta Berghamre Heins,<br />

Helene Lumholdt, Monika Sidén,<br />

Ann Turlock, Annebritt Ullén och<br />

Ingela Ösgård.<br />

Ansvarig utgivare:<br />

Ann Hellenius.<br />

Grafisk form: b-e-r-g.se<br />

Tryck: Östertälje Tryckeri AB,<br />

Stockholm, <strong>2015</strong>.<br />

ISSN 1654-7330.<br />

Upplaga: 15 900 exemplar.<br />

För kostnadsfri prenumeration,<br />

kontakta utbildningsförvaltningen<br />

på info.utbildning@stockholm.se.<br />

13<br />

”Jag vill göra skolan till en allmän angelägenhet. Det är förödande för läraryrkets attraktivitet om skolan uppfattas<br />

som en tjänsteproducent som kunder ska hålla på att klaga på”, säger det nya skolborgarrådet Olle Burell (S) i en<br />

lång intervju.<br />

ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON<br />

FOTO: ULRICA ZWENGER<br />

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK<br />

8 10 19<br />

Det blir fler nyanlända elever i våra<br />

skolor än tidigare – och nya rutiner<br />

när det gäller både mottagande<br />

och undervisning.<br />

Som inkluderingspedagog kan<br />

Frida Paulsson göra det möjligt för<br />

autistiska elever att gå i en vanlig<br />

grundskoleklass.<br />

Stockholms stads kultursatsning<br />

Kul 1415 riktar sig även till skolan.<br />

Klass 9E på Alviksskolan har gjort<br />

en egen bok.<br />

Omslag: Försteläraren Titte Kjellberg,<br />

Rinkebyskolan, fotograferad<br />

av Robert Blombäck.<br />

DESSUTOM ...<br />

Skolan där tekniken genomsyrar allt 4<br />

Nyanlända elever behöver utmaningar 9<br />

Krönika: ”Vad har skett på hundra år?” 12<br />

Adam Seid Tahir, 19, gillar sina lärare 18<br />

Nätverksträffar ger professionellt stöd 21<br />

Dags för programmering i skolan 22<br />

Hon håller jämna steg med eleverna 23<br />

Gymnasiemässa med mersmak 27<br />

Enkät: Vilken utbildning ska du välja? 27<br />

”Nu behövs läraren ännu mer” 28<br />

”Brevet” av Lena Holmdahl 29<br />

Nämnd & Nytt 30


VÄLSKÖTT SKOLA<br />

Högsta<br />

behörighet<br />

Årskursvisa arbetslag, erkänt engagerade lärare och<br />

ett alert elevhälsoteam är några av förklaringarna till<br />

Rålambs hovsskolans framgångar.<br />

Följ med till skolan där tekniken genomsyrar alla<br />

ämnen och 100 procent av eleverna nådde gymnasiebehörighet<br />

under förra läsåret.<br />

”Vi har både studiemotiverade elever och<br />

engagerade föräldrar, så det gäller att leva<br />

upp till de höga förväntningarna”, säger<br />

rektor Gunilla Olsson.<br />

4 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


VÄLSKÖTT SKOLA<br />

TEXT: INGELA ÖSGÅRD<br />

FOTO: BJÖRN TESCH<br />

Ulrik Nuottaniemi — förstelärare<br />

i teknik på Rålambshovsskolan.<br />

Ulrik Nuottaniemi håller tekniklektion<br />

med Rålambshovsskolans<br />

klass 9B.<br />

– Tänk på att det ska vara lätt att<br />

byta batterier och att det bara är<br />

lysdioderna och eventuella touchknappar<br />

som får synas! Och löd först, innan ni<br />

sätter dit pulsgeneratorn, den är värmekänslig.<br />

Två och två jobbar eleverna med att bygga<br />

en digital tärning. Många är redan färdiga<br />

med det som får tärningen att fungera, det<br />

vill säga: du trycker på en knapp och slumpmässigt<br />

visar lysdioderna mellan en och sex<br />

prickar. Nu ska innanmätet med kretskort,<br />

ihoplödda trådar, pulsgenerator, batterikontakt<br />

med mera få ett presentabelt yttre. Eleverna<br />

får välja själva och Ulrik Nuottaniemi går<br />

runt och instruerar och ger goda råd.<br />

Två pojkar mäter noggrant, klipper och<br />

klistrar med hjälp av kartongpapp ihop en<br />

klockstapel med lysdioderna synliga i stället<br />

för själva klockan. Två flickor bygger en<br />

jultomte med säck. I säcken syns lysdioderna,<br />

och så ska det bli en text vid tryckkontakten:<br />

”Så här många julklappar får du!”<br />

En annan pojke lyckas bara få antingen en<br />

eller fem lysdioder att lysa på tärningen. Ulrik<br />

Nuottaniemi vickar på de fastlödda sladdbitarna<br />

och upptäcker att några sitter alldeles<br />

för löst.<br />

– Det blir för dålig kontakt, de måste lödas<br />

om.<br />

Ulrik Nuottaniemi är förstelärare i teknik.<br />

Sedan snart två år är Rålambshovsskolan<br />

en diplomerad teknikskola. Det innebär att<br />

skolan har genomgått Tekniklyftet, ett fortbildningsprojekt<br />

på Vetenskapens hus. Bland<br />

annat har han och några kolleger tagit högskolepoäng<br />

på KTH och flera lärare har deltagit i<br />

olika teknikseminarier.<br />

– Vi har beslutat att tekniken ska genomsyra<br />

alla ämnen, fastslår skolans rektor Gunilla<br />

Olsson, själv språklärare i grunden men med<br />

ett stort teknikintresse.<br />

Teknik gör eleverna mer samhällsmedvetna,<br />

menar hon.<br />

– Överallt i samhället behövs tekniken:<br />

inom medicinen, pedagogiken, inom hemtjänsten<br />

med robotar och så vidare.<br />

Skolans elever deltar också flitigt och håller<br />

sig väl framme i nationella tekniktävlingar<br />

som Future City och Teknikåttan.<br />

Inte minst satsningen på teknik har inne burit<br />

att samtliga elever i årskurs 9 förra läsåret blev<br />

behöriga till gymnasieskolans naturvetenskap­ >><br />

Vi har erkänt<br />

duktiga och<br />

engagerade<br />

lärare som<br />

är intresserade<br />

av att göra<br />

undervisningen<br />

ännu bättre.<br />

5<br />

<strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


VÄLSKÖTT SKOLA<br />

Det här innebär att<br />

eleverna själva blir aktiva<br />

och har en god insikt i sina<br />

studier.<br />

>> liga och tekniska program (genomsnittet för<br />

hela Stockholm var 84 procent).<br />

– Fantastiska lärare! svarar Gunilla Olsson<br />

snabbt på frågan om vilken som är den<br />

främsta förklaringen till att det gått så bra för<br />

skolan.<br />

– Vi har erkänt duktiga och engagerade lärare<br />

som är intresserade av att göra undervisningen<br />

ännu bättre. De fortbildar sig, deltar<br />

i seminarier och åker på konferenser både i<br />

Sverige och utomlands.<br />

”Många elever<br />

behärskar inte Word<br />

eller Powerpoint och<br />

kan inte ens mejla”,<br />

konstaterar Ulrik<br />

Nuottaniemi och Kim<br />

Pettersson som längtar<br />

efter 1:1-satsningen.<br />

Men det finns förstås en rad andra förklaringar<br />

till att skolan lyckats så bra – och det mesta<br />

handlar om hur arbetet kring eleverna är organiserat.<br />

Rektorn nämner först det förebyggande<br />

arbetet.<br />

Skolans elevhälsoteam, som består av<br />

henne själv, biträdande rektor, specialpedagog<br />

eller speciallärare, skolsköterska, kurator<br />

och studie- och yrkesvägledare, träffas varje<br />

vecka.<br />

– Det första tecknet på att något inte står<br />

rätt till är om en elev har hög frånvaro. Eftersom<br />

elevhälsoteamet träffas ofta kan vi reagera<br />

snabbt på en sådan signal och sedan kontinuerligt<br />

följa upp hur det går.<br />

En annan förklaring är de årskursvisa arbetslag<br />

som Gunilla Olsson införde när hon<br />

började som rektor för fem år sedan.<br />

– Också det gör det lättare att ha koll på hur<br />

det går för eleverna. Dessutom blir det enklare<br />

för lärarna att jobba ämnesövergripande<br />

och att ha studiecirklar ihop. Med alla elever<br />

i samma årskurs kan arbetslaget improvisera;<br />

lärarna kan bryta schemat och till exempel<br />

göra ett studiebesök.<br />

På skolan finns fyra arbetslag med vartdera<br />

tio till tolv lärare som i stor utsträckning<br />

rår sig själva. De fyra arbetslagsledarna ingår<br />

tillsammans med rektor och de två biträdande >><br />

6 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


VÄLSKÖTT SKOLA<br />

>> rektorerna i skolans ledningsgrupp som träffas<br />

varje måndag morgon.<br />

Sedan några år har Rålambshovsskolan<br />

också elevledda utvecklingssamtal. Hela arbetslaget<br />

är med när eleverna, inte mer än 15<br />

vid varje tillfälle, hälsar sina föräldrar välkomna<br />

till samtalen och presenterar hur långt<br />

de har kommit i sitt skolarbete. Innan mötet<br />

med föräldrarna har lärarna signerat elevernas<br />

arbete som utgör underlag för samtalet.<br />

– Det här innebär att eleverna själva blir<br />

aktiva och har en god insikt i sina studier. Föräldrarna<br />

brukar också uppskatta att få träffa<br />

alla lärare och inte bara mentorn, summerar<br />

Gunilla Olsson.<br />

Inne i personalrummet berättar Kim Pettersson,<br />

arbetslagsledare i årskurs 6 och lärare i<br />

svenska/SO, att också skolans yngsta elever<br />

har klarat av att tillsammans med lärarna förbereda<br />

och sedan leda utvecklingssamtalen.<br />

Både Kim Pettersson och Ulrik Nuottaniemi,<br />

som sluter upp efter en avslutad lektion,<br />

lovordar arbetet med formativ bedömning.<br />

– Vi lärare är också bra på att dela med oss<br />

till varandra. Tillsammans kan vi hitta metoder<br />

för att exempelvis få eleverna att förstå<br />

kunskapskraven och hur de själva ligger till.<br />

Sådant driver pedagogiken framåt, säger Kim<br />

Pettersson och berättar att han brukar låta<br />

eleverna arbeta i grupp och gemensamt komma<br />

fram till svar.<br />

– Nu håller vi till exempel på med stormaktstiden<br />

och då kan jag ställa frågan till<br />

grupperna varför Gustav II Adolf var så angelägen<br />

om att erövra länderna. En grupp<br />

kommer kanske fram till ett skäl som de kan<br />

förklara, medan en annan grupp lyckas redogöra<br />

för tre olika skäl. På så sätt blir eleverna<br />

medvetna om vilka kunskaper som kan krävas<br />

för olika betygssteg.<br />

Herman Forslund i 9B löder<br />

ihop trådar till lysdioderna på<br />

kretskortet.<br />

Ulrik Nuottaniemi nämner tävlingen Future<br />

City som exempel på hur lärarna arbetar ämnesövergripande.<br />

– Med datorspelet Minecraft får eleverna<br />

planera en stadsdel med hus, gator, energiförsörjning<br />

och så vidare. Sedan ska de bygga en<br />

modell över staden och allt ska presenteras<br />

som en film och muntligt och skriftligt. Här<br />

ingår både teknik, samhällskunskap, bild och<br />

svenska.<br />

Rålambshovsskolan har börjat ta fram en<br />

handlingsplan för ökad digitalisering. Ett hett<br />

önskemål från både rektor och lärare är en<br />

1:1-satsning.<br />

– Men så stort är inte läromedelsanslaget att<br />

varje elev kan få en dator, vi får börja med att<br />

förse en årskurs med egna datorer, säger Gunilla<br />

Olsson och verkar ändå full av tillförsikt<br />

inför framtiden. n<br />

Tilda Adrian (till vänster) och Elvira Svenheim Paldanius hjälps åt att trycka fast en<br />

pulsgenerator.<br />

7 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


NYANLÄNDA ELEVER<br />

”Hela skolans<br />

angelägenhet”<br />

Nyanlända elever stod i fokus för en<br />

heldagskonferens i Stockholm i december.<br />

En av föreläsarna var Jenny<br />

Nilsson Folke, doktorand i barn- och<br />

ungdomsvetenskap vid Stockholms<br />

universitet.<br />

— Övergången till ordinarie klass är<br />

den svaga länken. Här krävs en strategi<br />

för att nyanlända elever ska vara allas<br />

ansvar, sa hon.<br />

Stockholms stads skolor kommer att ta<br />

emot fler nyanlända elever än tidigare<br />

under de närmaste åren. Konferensen<br />

kan ses som ett startskott för nya rutiner<br />

när det gäller både mottagande och undervisning<br />

av nyanlända elever i Stockholms<br />

kommunala grundskolor. Grundskolechefen<br />

Lee Orberson presenterade<br />

rutinerna i korthet. Bland annat ska en<br />

första bedömning av elevens kunskaper<br />

göras inom 15 dagar och tiden i förberedelseklass<br />

bör vara högst ett år.<br />

– Nyanlända elever har samma rätt<br />

till undervisning som andra elever. Varje<br />

avsteg kräver underlag och beslut av rektor,<br />

sa Lee Orberson och berättade att ett<br />

stödmaterial till skolor finns på webbplatsen<br />

Pedagog Stockholm.<br />

Han lämnade sedan ordet till några lärare<br />

som arbetar med nyanlända elever.<br />

En av dem var Sirirat Gustafsson från<br />

Språkcentrum, modersmålslärare och<br />

studiehandledare, som berättade vad<br />

som krävs för att studiehandledning på<br />

modersmålet ska lyckas:<br />

– Tillräckligt med undervisningstimmar,<br />

gott samarbete med lärare och ansvariga<br />

på skolan.<br />

Sirirat Gustafsson förklarade att studiehandledning<br />

är mer än att översätta ord.<br />

Elever från Asien har till exempel läst om<br />

andra världskriget ur ett annat perspektiv<br />

än det som lyfts fram i svensk skola.<br />

– Jag brukar ta fram material och visa<br />

filmer om andra världskriget på thailändska,<br />

sa Sirirat Gustafsson.<br />

Eftermiddagen ägnades åt resultat från<br />

forskningsprojektet ”Nyanlända och<br />

lärande” vid Stockholms universitet. Monica<br />

Axelsson, professor i tvåspråkighet<br />

och svenska som andraspråk, belyste hur<br />

undervisning för nyanlända elever kan<br />

organiseras.<br />

– De nyanlända eleverna är hela<br />

skolans angelägenhet och stöttning i<br />

ordinarie ämnesundervisning bör vara<br />

i centrum, sa hon och uppmanade skolledarna<br />

att skapa tid för samarbete mellan<br />

lärare. Genom att utgå från cirkelmodellen,<br />

som många känner till via<br />

Pauline Gibbons’ böcker, kan lärare<br />

bidra med sina olika kompetenser.<br />

– Ämneslärare är ofta duktiga på att<br />

förklara ämnesord, men de behöver<br />

även arbeta med hur ämnet struktureras<br />

språkligt. Där är lärarna i svenska som<br />

andraspråk experter.<br />

Till sist talade Jenny Nilsson Folke<br />

om sin kommande avhandling där hon<br />

utifrån nyanlända elevers egna röster<br />

beskriver tiden från förberedelseklass<br />

till ordinarie klass. Eleverna i undersökningen<br />

menade att förberedelseklassen<br />

präglades av tillitsfulla kontakter med<br />

lärare och andra elever, vilket gav en<br />

social trygghet och möjlighet att lära sig<br />

svenska.<br />

Däremot saknade de möjlighet att läsa<br />

mot betyg i fler ämnen. När de började<br />

i ordinarie klass blev det inte alltid som<br />

de tänkt sig. De hamnade i en tillvaro<br />

på marginalen – var tysta, vågade inte<br />

ställa frågor och tonade ner allt som var<br />

utmärkande, som det egna modersmålet.<br />

Särskilt otryggt var det i matsalen,<br />

på idrotten och i korridoren.<br />

Jenny Nilsson Folke fann en tydlig gränsdragning<br />

mellan den förberedande och<br />

ordinarie undervisningen, som bland<br />

annat kunde yttra sig i att de nyanlända >><br />

8 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


VI VAR DÄR<br />

>> eleverna inte hade tillgång till datorer i<br />

samma utsträckning som övriga elever.<br />

– Förberedelseklassen förknippades<br />

med en lägre status. I kontakt med den<br />

svenska skolan upplever sig vissa nyanlända<br />

elever tillhöra invandrargruppen<br />

och placeras längst ner i skolans<br />

statushierarki.<br />

De båda biträdande rektorerna Åsa<br />

Bölin och Anna Bergman från Klastorp-Essinge<br />

skolor uppskattade konferensen.<br />

– Jag tar med mig tankar om maktstrukturer<br />

och hur vi jobbar, tänker<br />

och formulerar oss kring det, sa Åsa<br />

Bölin och fick medhåll av Anna Bergman:<br />

– Jag är inkörd på ett normkritiskt<br />

förhållningssätt och ser att det här går<br />

hand i hand med likabehandlingsarbetet<br />

och värdegrunden. Vi måste ha med<br />

elevperspektivet. Det är lätt att tappa<br />

det. n<br />

Läs om de nya rutinerna, ladda ner en<br />

kunskapsöversikt och ta del av stödmaterialet<br />

på www.pedagogstockholm.se/<br />

nyanlanda.<br />

ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON<br />

ANNELIE DREWSEN<br />

Viktigt att nyanlända<br />

får utmaningar<br />

Särskilda undervisningsgrupper, nyanlända<br />

elever och yrkesprogrammen<br />

med flest avhopp. Det var några av de<br />

ämnen som behandlades under Skolinspektionens<br />

dag i Stockholm i november.<br />

Fokus låg på hur huvudmän och<br />

skolor kan utveckla sitt arbete utifrån<br />

aktuella granskningar.<br />

Under 2014 granskade Skolinspektionen<br />

bland annat särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp,<br />

vilket undervisningsråd<br />

Anna Wide berättade om. Elever i<br />

särskild undervisningsgrupp har många<br />

gånger haft en kaotisk skolsituation tidigare<br />

och ofta får föräldrarna driva sina<br />

barns stödbehov.<br />

– Att identifiera och åtgärda elevernas<br />

behov av stöd är rakt igenom skolans ansvar,<br />

betonade Anna Wide.<br />

Under placeringen i särskild grupp<br />

förbättrades såväl betygen som närvaron<br />

och den sociala situationen i skolan.<br />

Skolor behöver dock utveckla återgången<br />

till den ordinarie klassen med fokus<br />

på inkludering.<br />

Specialpedagogiska skolmyndighetens<br />

generaldirektör Greger Bååth berättade<br />

om två nya satsningar. På söktjänsten<br />

www.hittalaromedel.se kan lärare<br />

finna läromedel som passar i specialpedagogiska<br />

sammanhang. Den är under<br />

uppbyggnad men går att använda redan<br />

nu. Myndigheten har även tagit fram ett<br />

webbaserat självvärderingsverktyg för<br />

tillgänglig utbildning där skolor och arbetslag<br />

kan värdera den egna skolan och<br />

få underlag för en handlingsplan.<br />

– Vår erfarenhet är att om man lyckas<br />

bra med eleverna som har störst behov,<br />

då lyckas man bra med hela skolans arbetsuppgift,<br />

sa Greger Bååth.<br />

Förra året granskade Skolinspektionen<br />

även utbildningen av nyanlända<br />

elever.<br />

– En sak som framträder tydligt är att<br />

många nyanlända elever upplever att de<br />

förlorar tid och kunskaper under de första<br />

åren i skolan, sa utredare Andrés Brink.<br />

Det som kännetecknar en god undervisning<br />

av nyanlända elever är att de<br />

får både utmaningar och stöttning i alla<br />

ämnen.<br />

– När lärare förmår anpassa undervisningen,<br />

ge stöd och skapa en stimulerande<br />

och utmanande undervisning, lyckas<br />

de också ta tillvara motivationen som<br />

många nyanlända elever kommer med.<br />

Elever som får möta den typen av undervisning<br />

växer som människor.<br />

En annan viktig faktor för att nyanlända<br />

elever ska utveckla sina kunskaper<br />

är att de får studiehandledning på sitt<br />

modersmål.<br />

– Det är en rättighet eleven har och<br />

det finns ingen tidsgräns. Vi litar på att<br />

lärare och rektorer kan göra en kvalificerad<br />

pedagogisk utredning av elevens behov,<br />

och en resursfördelning efter det.<br />

Tommy Lagergren, avdelningschef på<br />

Skolinspektionen, berättade om en<br />

granskning av de yrkesprogram som har<br />

flest avhopp. Var fjärde elev där slutför<br />

inte sin utbildning inom fem år. Elevernas<br />

uppfattning om utbildningen på<br />

yrkes programmen är tudelad. De har<br />

hög motivation för yrkesämnena men<br />

svårt att förstå varför de ska läsa de<br />

gymnasiegemensamma ämnena.<br />

– På flera av programmen lägger man<br />

undervisningen i de gymnasiegemensamma<br />

ämnena på för låg nivå. Elever<br />

på yrkesprogrammen upplever inte att<br />

de kan få utmaningar.<br />

Samtidigt sätts särskilt stöd ofta in för<br />

sent eller inte alls, vilket delvis kan förklaras<br />

med att information om eleven inte<br />

förs vidare från mentorn till andra lärare<br />

eller elevhälsoteamet. Tommy Lagergren<br />

beskrev vad som behöver göras:<br />

– Organisera utbildningen efter elevernas<br />

behov, gör kopplingen mellan<br />

gymnasiegemensamma ämnen och<br />

yrkes ämnen tydlig, ge särskilt stöd tidigt<br />

och ha höga förväntningar. Förtroendefulla<br />

relationer mellan elever och lärare i<br />

alla ämnen är också viktiga! n<br />

ANNELIE DREWSEN<br />

9 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


INKLUDERANDE SKOLA<br />

FOTO: ULRICA ZWENGER<br />

Inkluderingspedagogen Frida Paulssons relation<br />

till Livia handlar till stor del om att se när hon kan<br />

klara sig själv. Ibland utvecklas Livia bäst på egen<br />

hand med sina kompisar.<br />

Se eleven här och nu!<br />

Kan autistiska elever gå i en vanlig<br />

grund skoleklass? Kungsholmens grundskola<br />

har stor erfarenhet av att inkludera<br />

elever med autismspektrumtillstånd —<br />

och pedagogerna upplever att de har<br />

blivit bättre på att se varje elev i klassen<br />

utifrån vars och ens individuella behov.<br />

Livia, åtta år, går i första klass och håller<br />

sig nära sin inkluderingspedagog Frida<br />

Paulsson. Livia skrattar och skojar med<br />

henne, drar henne i armen och undrar<br />

hur gammal jag är.<br />

– Gissa? säger jag.<br />

– 85, säger hon och ler pillemariskt.<br />

Sedan berättar hon att det bästa hon<br />

vet i skolan är matematik och idrott och<br />

att leka kull med kompisarna Astrid och<br />

Katrin. Och så ger hon fotografen en stor<br />

kram, varpå hon känner efter att håret<br />

ligger som det ska.<br />

Kungsholmens grundskola har stor erfarenhet<br />

av att inkludera elever med<br />

autismspektrumtillstånd (AST) i vanliga<br />

grundskoleklasser, alltså inte i grundsärskoleklasser.<br />

Här har man utvecklat ett<br />

10 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong><br />

sätt att arbeta som andra skolor, som inte<br />

är så vana, kan lära sig mycket av.<br />

– Det handlar i botten om tydliggörande<br />

pedagogik, förklarar Livias lärare<br />

Sofia Malmqvist, som tidigare varit lärare<br />

för elever med särskilda behov.<br />

Hon pekar mot den stora vita skrivtavlan<br />

där hon i hörnet varje morgon<br />

noggrant skriver upp och går igenom<br />

vad eleverna ska göra under dagen.<br />

Livia har sina egna tydliga och konkreta<br />

mål med undervisningen och då<br />

jobbar hon delvis på egen hand och<br />

ibland med stöd från Frida Paulsson.<br />

Hon läser efter grundsärskolans läroplan.<br />

– Men hon är också med de andra i<br />

klassen, utan att undervisningen ändras<br />

för hennes skull. Jag måste hela tiden<br />

tänka på att det varken får bli för lätt<br />

eller för svårt för henne när hon arbetar<br />

utifrån sina tydliga mål. Det är då hon<br />

utvecklas, säger Sofia Malmqvist.<br />

Så ibland delas klassen in i grupper<br />

efter hur motiverade alla elever är och<br />

hur väl de presterar, och då har Livia en<br />

naturlig plats i en av grupperna.<br />

– Även den övriga klassen tycker om<br />

att de ibland får arbeta i grupper på det<br />

här sättet. Då kan de hjälpa och stödja<br />

varandra när de befinner sig ungefär lika<br />

långt fram i lärandet, säger Sofia Malmqvist,<br />

som dessutom upplever att hon<br />

blivit duktigare på att se varje individ i<br />

klassen när det är så viktigt att se Livia<br />

och hennes utveckling.<br />

En förutsättning för att Livia ska utvecklas<br />

på bästa sätt, att hon kan inkluderas<br />

i klassen och lära av sina kompisar, är<br />

att lärarna hela tiden vet var hon befinner<br />

sig i sin utveckling. Därför görs<br />

det större utvärderingar var fjärde till<br />

sjätte vecka som till stor del bygger på<br />

verksamhetsledaren och handledaren<br />

Roxanna Rosius 90 till 120 minuter<br />

långa observationer. Även Sofia Malmqvist<br />

och Frida Paulsson bidrar då, liksom<br />

föräldrarna.<br />

Det kan handla om att göra större och<br />

mindre förändringar, för även ett till synes<br />

litet problem kan få stora konsekvenser<br />

för elever med autism. Den som har<br />

svårt att vänta på sin tur eller lyssna på >>


INKLUDERANDE SKOLA<br />

>> andra kan också få svårt att bli en del av<br />

sociala sammanhang. Och den viktigaste<br />

träningen är just den som sker naturligt<br />

tillsammans med andra barn.<br />

– Jag stöttar henne att inkluderas i<br />

olika, mindre grupper genom att skapa<br />

relationer mellan henne och andra. Vid<br />

lekfulla aktiviteter går det bäst. Jag har<br />

följt Livia i snart ett år och hon har fått<br />

kompisar att leka med både i skolan och<br />

på fritiden, säger Frida Paulsson.<br />

Som pedagog försöker hon hålla sig undan<br />

så ofta hon kan för att låta Livia arbeta<br />

och klara saker själv, på egen hand<br />

hitta nya sätt att utvecklas.<br />

– Så fort jag kan tar jag ett steg bakåt,<br />

men jag ger också individuellt stöd inför<br />

uppgifter där det behövs.<br />

Den psykologiska och beteendeinriktade<br />

arbetsmetod som de använder, tilllämpad<br />

beteendeanalys (TBA), går ut på<br />

att se när en elev med autism behöver<br />

lära sig specifika beteenden för att kunna<br />

utvecklas vidare på andra områden.<br />

Med en gedigen och utprövad struktur<br />

runt elevens lärande blir det betydligt<br />

lättare att lyckas.<br />

Frida Paulsson fick handledning av<br />

psykologer och specialpedagoger, vilka<br />

är tränade i TBA, samt logopeder vid<br />

landstingets Autismcenter för små barn<br />

på sin förra arbetsplats. Nu får hon det<br />

av verksamhetsledaren Roxanna Rosius.<br />

Hon deltog i den nästan två månader<br />

långa kartläggningen innan Livia började<br />

i den vanliga grundskoleklassen,<br />

eftersom det gäller att känna till alla<br />

förmågor och svårigheter i detalj för att<br />

man ska kunna utforma en individuell<br />

utvecklingsplan som sedan blir grunden.<br />

– Det handlar om att pröva sig fram<br />

och vara beredd att misslyckas för att<br />

kunna göra rätt, eftersom varje elev med<br />

autism självklart är unik.<br />

– Livia har till exempel fått börja lära<br />

sig att hitta olika ord som ofta används<br />

i texter. Det gör vi för att hjälpa henne<br />

att läsa bättre. Hon får också skriva på<br />

en Ipad nu i början eftersom hon har lite<br />

svårt för att skriva för hand. Men hon<br />

blir verkligen bättre på det fort, säger<br />

Sofia Malmqvist.<br />

Livia står bredvid och lyssnar noggrant<br />

på vad de båda pedagogerna pra­<br />

INKLUDERING<br />

Forskaren Ulla Alexanderssons<br />

bästa råd för inkludering:<br />

■■Det krävs långsiktig planering för att<br />

göra specialkunskapen till alla lärares<br />

kunskap.<br />

■■Anpassa undervisningen efter den enskilda<br />

elevens behov. Det går att utnyttja<br />

digitala medier på många olika sätt.<br />

■■Lyssna på eleven! Många vill inte<br />

känna sig annorlunda och marginaliserade.<br />

■■Ta hjälp för att hitta de bästa lösningarna<br />

för din elev med autism.<br />

Du kan beställa rapporten ”Stödjande<br />

strukturer — en fallstudie om hur skolor<br />

möter elever inom autism” kostnadsfritt<br />

via www.spsm.se.<br />

tar om; det är tydligt att hon tar in deras<br />

information, gör som de säger när hon<br />

ska, samtidigt som hon känner sig trygg<br />

med dem. Hon tycker om att hålla dem i<br />

handen, medan de ger henne beröm och<br />

andra sorters positiv förstärkning.<br />

– Vi diskuterar hela tiden och stämmer<br />

av varje vecka om mindre anpassningar >><br />

FOTO: ULRICA ZWENGER<br />

Läraren Sofia Malmqvist förklarar för Livia vad hon ska göra på den här lektionen. Det strukturerade lärandet är grunden för att nå framgång.<br />

11 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


KRÖNIKA<br />

FOTO: ULRICA ZWENGER<br />

SIGNERAT: ANNIKA HEDÅS FALK<br />

Synd och skam att<br />

vi inte lärt oss mer<br />

”När det är så viktigt att se Livia och hennes<br />

utveckling, blir man också bättre på att se de<br />

andra eleverna”, säger Sofia Malmqvist.<br />

>> som behöver göras. Då kan vi också<br />

förbereda Livia på förändringar, säger<br />

Frida Paulsson.<br />

Nyligen kom en rapport ut från Specialpedagogiska<br />

skolmyndigheten,<br />

”Stödjande strukturer”, där forskaren<br />

Ulla Alexandersson vid Göteborgs universitet<br />

har undersökt hur elever med<br />

autism inkluderas på ett framgångsrikt<br />

sätt i vanliga grundskoleklasser.<br />

– Min forskning visar att alla som<br />

arbetar med elever med autism måste<br />

få den kunskap som krävs för att kunna<br />

lyckas. Även rektorers kompetens är<br />

viktig. Då är det bra att ha en extern<br />

handledare med gedigen kunskap som<br />

kan stödja arbetet.<br />

Ulla Alexandersson rekommenderar<br />

riktad handledning till både klasslärare<br />

och specialpedagoger, vilket är en möjlighet<br />

som många skolor missar.<br />

– En viktig aspekt är att verkligen<br />

lyssna på hur den enskilda eleven vill<br />

ha det. Det är ett villkor för att möta<br />

dess unika behov bättre. Här ingår<br />

också att till exempel erbjuda en lugn<br />

reträttplats eftersom barn och ungdomar<br />

med autism behöver lugn för att<br />

orka med skoldagen.<br />

Vilken utmaning är viktigast?<br />

– Att se eleven här och nu, svarar hon<br />

snabbt. n<br />

TIMOTHY TORE HEBB<br />

Skolans verksamhet ska enligt<br />

lag vila på vetenskaplig<br />

grund och beprövad erfarenhet.<br />

Hur hade skolan sett ut i<br />

dag om vi hade tillämpat det<br />

i större utsträckning de senaste<br />

hundra åren?<br />

Om du tittar in i ett klassrum <strong>2015</strong> och<br />

jämför med ett klassrum 1915 så finns det<br />

några uppenbara skillnader. Rottingen är<br />

borta och datorn är här. Någon liten skillnad<br />

finns det även i pedagogiken, människosynen<br />

och förutsättningarna – men i<br />

stort är allt sig likt.<br />

Man behöver inte ha snöat in på<br />

science fiction för att fundera över hur vi<br />

kunde ha haft framtidens skola redan nu<br />

om vi hade satsat mer på forskning om<br />

lärande, skolmiljö, ledarskap i klassrummet,<br />

IT, specialpedagogiska verktyg och<br />

ämnesdidaktik. Och tänk om vi förmått<br />

omsätta forskningsrönen i skolans vardag.<br />

Hur hade skolan sett ut då?<br />

Utbildningen kanske hade varit designad<br />

för att möta, motivera, inkludera och<br />

stimulera varenda elev oavsett bakgrund,<br />

diagnos, arbetstempo eller hemförhållanden.<br />

Redan i dag ska samtliga elever<br />

enligt skollagen ges ”den ledning och<br />

stimulans som de behöver i sitt lärande<br />

och sin personliga utveckling”, men den<br />

skrivningen är svensk skola så långt ifrån<br />

att uppnå att det faktiskt är synd och<br />

skam.<br />

En jämförelse med läkaryrket ger lite<br />

perspektiv. Vad har skett på hundra år<br />

inom medicinsk forskning och hur har<br />

det påverkat läkarnas yrkespraktik? Är<br />

det samma metoder, samma utrustning<br />

och samma resultat som 1915? Knappast.<br />

Men i skolan plockar vi fortfarande fram<br />

sågen och amputerar benen på eleverna.<br />

Eller okej, inte riktigt. Men nog borde<br />

vi kunna kompensera för elevers svårigheter<br />

i större utsträckning än vad som<br />

sker i dag. Med bättre tillämpning av<br />

forskning, en inkluderande pedagogik,<br />

riktade och välgrundade metoder, adekvata<br />

resurser och moderna verktyg borde<br />

vi faktiskt kunna lyfta varenda elev.<br />

Tiden är ett ständigt dilemma. Hur<br />

ska jag som rektor balansera lärarnas<br />

uppdrag så att det blir rimligt? Jag lyckas<br />

inget vidare med det just nu. Ambitionerna<br />

är alldeles för höga för verkligheten<br />

och många blir stressade. Den situationen<br />

tror jag inte är unik för min skola;<br />

skolpersonalens arbetsmiljö, villkor och<br />

arbetsbelastning är en nationell angelägenhet<br />

som måste lösas. Framför allt om<br />

man på allvar vill höja skolresultaten och<br />

få fler att vilja bli lärare, förskollärare och<br />

fritidspedagoger.<br />

Om forskningsresultat ska få fäste i<br />

skolans vardag måste pedagogerna ha<br />

tid, lust och möjlighet att läsa in sig mer,<br />

ta till sig resultaten och förmå omsätta<br />

dem i praktiken. I dag är kompetensutvecklingstiden<br />

intecknad av många<br />

måsten. Visst har vi peppande föreläsningar<br />

om formativ bedömning, läslyft,<br />

mattelyft och utbildningar om digitala<br />

verktyg. Men räknas verkligen uppackning<br />

av nya läroböcker eller schemaläggning<br />

ihop med fritidshemmet som<br />

kompetensutveckling?<br />

Vi måste komma på bättre sätt att<br />

verkligen få forskningsrönen att landa i<br />

skolans vardag. Annars kommer vi att stå<br />

och amputera benen på några av eleverna<br />

i hundra år till.<br />

ANNIKA HEDÅS FALK ÄR REKTOR PÅ SOFIA SKOLA<br />

12 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


SAMTALET<br />

Arkitekt bygger<br />

framtidens skola<br />

TEXT: KATARINA BJÄRVALL<br />

FOTO: ULRICA ZWENGER<br />

Mindre klasser på<br />

många håll — men<br />

också större flexibla<br />

grupper där lärare<br />

och elever är redo för<br />

det. På så vis hoppas<br />

det nya skolborgarrådet<br />

Olle Burell (S)<br />

att Stockholmsskolornas<br />

resultat ska<br />

stiga, trots akut brist<br />

på både lärare och<br />

lokaler.<br />

— Den kommunala<br />

skolan ska vara bäst,<br />

säger han.<br />

Olle Burell har ett fyra kvadratmeter<br />

stort skrivbord som ser<br />

ut att ha stått på plats sedan<br />

Stadshuset byggdes. Skrivbordsytan<br />

i ek ligger som<br />

blankis, det nya skolborgarrådet<br />

har inte hunnit ta det i besittning än, och<br />

även resten av det stora arbetsrummet med<br />

utsikt över Riddarfjärden återstår att fylla.<br />

Närmast kommer Olle Burell från ett uppdrag<br />

som kommunsekreterare för Socialdemokraterna<br />

i Stockholm och valledare för<br />

partiet i huvudstaden. Han har också varit<br />

verksamhetschef vid Olof Palmes internationella<br />

center och förbundssekreterare för Socialdemokraternas<br />

kristna Broderskapsrörelse<br />

(numera Tro och solidaritet). Till professionen<br />

är han arkitekt, något som tjänsterummets<br />

faktiskt enda bok skvallrar om: ”Stockholm –<br />

ett världsminne. Stadens byggnader i ritningar<br />

1713–1913”. Boken rymmer bland annat<br />

planerna bakom några av de ståtliga skolhus<br />

vars inre verksamhet Olle Burell alltså har blivit<br />

högste ansvarige för.<br />

Hur kom det sig att just du blev skolborgarråd?<br />

Vad har du för meriter på skolans område?<br />

– Precis som alla andra har jag naturligtvis<br />

själv utbildat mig. Och det första politiska<br />

uppdrag jag hade var som ledamot i barn- och<br />

utbildningsnämnden i Hedemora där jag kommer<br />

ifrån, även om det inte går att jämföra<br />

en så liten kommun med Stockholm. Men<br />

det är ett intresse som jag haft hela livet. Och<br />

sedan har jag yrkesmässigt jobbat med saker<br />

och även politiskt haft andra uppdrag som är<br />

gångbara i det här läget.<br />

Vad är mest gångbart av det du gjort hittills?<br />

– På Palmecentret handlade mycket om<br />

mål- och resultatstyrning, och jag fick också<br />

internationella utblickar som jag tror att man<br />

kan ha glädje och behov av i det här jobbet.<br />

Dessutom att jag är arkitekt – många av de utmaningar<br />

som vi står inför har ju att göra med<br />

stadsbyggnad och samhällsplanering.<br />

– Jag tror också att det är en väldig styrka<br />

att jag i tolv år har haft ledande positioner<br />

inom kyrkopolitiken. Det vet jag inte om så<br />

många andra tänkte på när jag utsågs till >><br />

13<br />

<strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


SAMTALET<br />

>> borgarråd, men jag sitter i kyrkostyrelsen, alltså<br />

Svenska kyrkans regering. Det finns vissa<br />

likheter mellan utbildningsväsendet och kyrkan<br />

i den meningen att organisationen består<br />

av en spännvidd av personer med betoning på<br />

högutbildade med stark yrkesidentitet.<br />

Du tänker på präster och lärare?<br />

– Och rektorer och biskopar, förskollärare<br />

och diakoner, vad du vill. Det är tydliga professioner<br />

med stor stolthet.<br />

– Under åren inom kyrkopolitiken har jag<br />

lärt mig att det är viktigt att respektera yrkesrollen<br />

och dem som arbetar i verksamheten<br />

till vardags. Som politiker måste man komma<br />

ihåg att inte lägga sig i detaljer utan skapa<br />

goda förutsättningar för dem som har valt att<br />

satsa sitt engagemang inom de här yrkena.<br />

Man måste lyssna och ta goda råd men också<br />

väga in allmänintresset och våga göra sig till<br />

uttolkare av det befolkningen förväntar sig<br />

av verksamheten. Och eftersom jag inte har<br />

några egna barn så är jag inte färgad av några<br />

aktuella upplevelser av skolan, utan jag ser<br />

min roll som att få ihop människor kring en<br />

gemensam uppgift: att ytterligare förbättra en<br />

bra skola.<br />

Hur vill du göra det?<br />

– Det övergripande målet är naturligtvis att<br />

bidra till höjda skolresultat. Och det kräver att<br />

man orkar se att Stockholm står inför en stor<br />

utmaning i form av segregation och ojämlikhet.<br />

Det har ju inte bara med skolan att göra<br />

naturligtvis, men statistiken visar svart på vitt<br />

hur enorma skillnader det är i skolresultat hos<br />

Skolmarknad och<br />

gymnasiemarknad<br />

är ord som jag<br />

nästan inte vill ta i<br />

min mun. Jag skulle<br />

hellre vilja prata om<br />

skolväsende.<br />

niondeklassare beroende på föräldrarnas utbildningsnivå.<br />

– Förutom klassaspekten så finns det också<br />

en aspekt som handlar om huruvida de här<br />

eleverna har föräldrar med svensk eller utländsk<br />

bakgrund. Akademikerbarn med<br />

svensk bakgrund har högst meritvärden, och<br />

sedan kommer akademikerbarn med utländsk<br />

bakgrund, som har högre meritvärden än<br />

barn som har föräldrar med svensk bakgrund<br />

och bara gymnasieutbildning.<br />

Det finns ju könsaspekter också, eller hur?<br />

– Ja, om du tittar på de här linjerna så kommer<br />

du säkerligen att se att det skiljer sig mellan<br />

tjejer och killar. Som skolborgarråd tänker<br />

jag granska om såväl detaljbeslut som de stora<br />

systemfrågorna främjar jämlikheten ur de<br />

här aspekterna. Det finns säkert vissa åtgärder<br />

som är gynnsamma för att lyfta alla de<br />

här kurvorna, men man måste också sätta in<br />

specifika åtgärder för att tjejer och killar ska<br />

nå liknande resultat, och för att den språkliga<br />

eller kulturella bakgrunden inte ska vara avgörande.<br />

Vilka konkreta åtgärder är det som kommer att<br />

märkas först ute på skolorna?<br />

– Vi gör tre väldigt viktiga satsningar. Vi höjer<br />

det socioekonomiska tillägget för att kunna<br />

göra särskilda insatser för elevgrupper som i<br />

dag halkar efter. Sedan gör vi en satsning på<br />

mindre grupper i årskurs F–3. Och så satsar vi<br />

på fritidshemmen där vi bland annat vill att<br />

hela stan ska kunna erbjuda alla elever läxläsning.<br />

>><br />

14 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


SAMTALET<br />

>> Det där med mindre grupper, hur ska det gå<br />

till? Det kräver fler lärare och Stockholms skolor<br />

har redan i dag stor personalbrist. En beräkning<br />

i våras visade att ni kommer att behöva<br />

anställa 800–900 nya lärare per år framöver<br />

och då ingick inte satsningen på mindre grupper.<br />

– Det finns vissa glastak som man måste<br />

puffa uppåt. Vi måste kämpa för att få skolan<br />

att locka unga så att de vill bli förskollärare<br />

och lärare. Jag har kommit med i styrelsen<br />

för Staf, Stockholms akademiska forum, där<br />

de akademiska institutionerna i Stockholm är<br />

företrädda. Där finns det en suverän möjlighet<br />

att fråga dem vad de tror krävs för att fler<br />

av deras studenter ska välja att utbilda sig till<br />

förskollärare och lärare.<br />

Det är ett långsiktigt perspektiv, att peppa ungdomar<br />

att utbilda sig till lärare?<br />

– Ja, så det handlar också om att locka till<br />

sig förskollärare och lärare från andra delar<br />

av landet. När det nu flyttar in så många människor<br />

till Stockholm så får man ju hoppas att<br />

en hel del av dem är lärare. De ska komma in<br />

i vår verksamhet och få användning för sin<br />

utbildning.<br />

– Det finns också de som har en adekvat utbildning<br />

men som väljer att jobba med andra<br />

yrken. Vad var det som fick dem att tappa sugen<br />

– arbetsvillkoren, lönen, press och stress?<br />

Hur kan vi få dem att komma tillbaka? Det<br />

gäller att få till en uppåtgående spiral så att<br />

fler känner att läraryrket är en inte bara viktig<br />

utan också spännande och utvecklande yrkestillvaro.<br />

– Det är ett faktum att dagens skola, med<br />

sitt fokus på resultat, är rätt administrativt<br />

tung eftersom man ska redovisa de här resultaten.<br />

Som ny i verksamheten så kan jag<br />

inte låta bli att tänka att det måste ta väldigt<br />

mycket tid.<br />

Det tycker lärarna också, som inte är nya i verksamheten.<br />

– Ja, jag vet ju själv hur det är att ha en full<br />

inbox med medborgarkontakter och ärenden<br />

som är viktiga att ta hand om. Jämfört med för<br />

20 år sedan är det säkert väldigt mycket mer<br />

av lärarnas tid som går åt till föräldrakommunikation.<br />

Det finns mer eller mindre effektiva<br />

sätt att kommunicera. Bland alla Stockholms<br />

skolor finns säkert positiva exempel som alla<br />

kan använda sig av.<br />

Och ska ni locka lärare med höjda löner också?<br />

– Absolut, det gör vi. Det är en generell höjning<br />

på två procent för alla lärare.<br />

Skolforskaren Anders Jakobsson på Malmö<br />

högskola, som jag intervjuade nyligen, menar<br />

Det kräver att<br />

man orkar se att<br />

Stockholm står inför<br />

en stor utmaning i<br />

form av segregation<br />

och ojämlikhet.<br />

att lärarlönerna borde höjas mest på skolor<br />

med låga betyg för att styra de mest kvalificerade<br />

lärarna dit. Det är också så man gör i Malmö.<br />

Vad tycker du om det?<br />

– Som lönesättande chef kan man använda<br />

den individuella lönesättningen för att uppmuntra<br />

medarbetare som vidareutbildar sig,<br />

anstränger sig extra, bidrar med mest i verksamheten.<br />

Vi har i dag också många förstelärartjänster<br />

på de här skolorna. Men vi kan<br />

inte kommendera lärare hur som helst.<br />

Men man kanske skulle kunna locka dem?<br />

– Absolut. Det kan man göra också genom<br />

att få de bästa rektorerna och verksamhetsledarna<br />

till de mest utmanande verksamheterna.<br />

Hur får man dem dit?<br />

– Genom att ge dem tillgång till goda lokaler,<br />

till de här löneutrymmena, till den vidareutbildning<br />

och coachning som de behöver. De<br />

skolledare som jag har träffat pratar om behovet<br />

av planeringsförutsättningar och samordning<br />

och att man som rektor eller förskolechef<br />

ska få vara pedagogisk ledare. Där verkar det<br />

som om vårt system utsätter dem för mycket<br />

administration, som upphandlingar av städning<br />

och skolmat.<br />

– Det är ju ett grundråd till alla som jobbar:<br />

sök dig till bra chefer. Så att satsa på rektorerna<br />

är en god investering för att göra skolan<br />

till en attraktiv arbetsmiljö. Att läraren vet att<br />

rektorn har tid med en och att man får den<br />

feedback och den utveckling som en bra chef<br />

kan bidra till. >><br />

15 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


SAMTALET<br />

>> När det gäller er plan på mindre grupper så<br />

finns det de som menar att de utbildade lärarna<br />

inte räcker till. Hur tänker du där?<br />

– Under valrörelsen i höstas var vi tydliga<br />

med att det måste finnas fler vuxna i skolan<br />

och det sades enklast genom att tala om mindre<br />

klasser. När jag sitter här nu och har fått<br />

det här uppdraget som skolborgarråd så skulle<br />

jag hellre vilja prata om optimerade gruppstorlekar.<br />

Vad betyder det?<br />

– Beroende på situation så kan ibland en<br />

större grupp fungera bäst. Någon annanstans<br />

måste man ha en mindre grupp. Det skiljer sig<br />

mellan skolor i olika stadsdelar, och det kan<br />

även inom en och samma skola finnas klasser<br />

som klarar av att vara lite större. De pedagogerna<br />

kanske har en pedagogik som bygger<br />

på det.<br />

– Man kan också jobba med nya former av<br />

gruppindelning. Jag ska besöka Smedshagsskolan<br />

i Hässelby där man har ett tvålärarsystem.<br />

Det kostar lite mer, men jag skulle vilja<br />

undersöka om det inte sammantaget kan vara<br />

kostnadseffektivt. Man har en grupp på 40<br />

elever som man kan dela i två på mellan 15<br />

och 25, beroende på vilken undervisningssituation<br />

det är. Och det gör att man, enligt vad<br />

jag förstår, på ett bättre sätt kan stödja elever<br />

med särskilda behov.<br />

Mina barn har gått i sådana klasser och det var<br />

bra. Lärarna var samspelta och avlastade varandra.<br />

– Ja, apropå att göra läraryrket attraktivt!<br />

Jag vet ju själv hur det är att jobba ensam som<br />

man ibland gör som arkitekt. Projekt som var<br />

lite större, så att man fick en partner att bolla<br />

med, var mycket roligare. Det skapar också<br />

ett lugn – om jag skulle vara sjuk en dag så<br />

kan någon rycka in. Så jag tror mycket på pararbete<br />

eller teamarbete.<br />

– Men vi måste tänka på att vi behöver lokaler<br />

som funkar för det. Det är en begränsning<br />

i sammanhanget att väldigt många lokaler är<br />

anpassade för en traditionell klass på högst 30<br />

elever.<br />

Det där med lokaler är en knäckfråga. I budgeten<br />

står det att ni ska bygga ut skolorna men<br />

samtidigt hålla nere lokalkostnaderna. Rent<br />

konkret, vad är det som ska göras?<br />

– Det ska verkligen inte jag bestämma. Det<br />

är fastighetsbolaget Sisab som sitter på kunskapen<br />

om lokalplaneringen. Men det finns<br />

till exempel skolor som kan byggas ut på<br />

mark intill, det måste bara göras på ett kostnadseffektivt<br />

men ändå hållbart och högkvalitativt<br />

sätt. >><br />

16 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


SAMTALET<br />

>> Och gärna snabbt?<br />

– Man kan inte få det både snabbt, bra och<br />

billigt. Det är här som samhälls- och stadsplaneringen<br />

måste skapa förutsättningar.<br />

Att Stockholm är en attraktiv stad där allt<br />

fler människor vill bo är en tillgång, men det<br />

skapar också utmaningar och målkonflikter.<br />

Bostäder och skolor måste byggas, men också<br />

andra allmännyttiga verksamheter som sjukhus<br />

och äldreboenden och även kommersiella<br />

lokaler. Alla sektorer måste hjälpas åt för att få<br />

staden att hänga ihop och alla att få plats. En<br />

sak som kan fördröja skolbyggnationen är ju<br />

överklaganden från närboende. Barn måste få<br />

synas och höras.<br />

Hur ser du på den kommunala skolans relation<br />

till de fristående skolorna? Det står i er budget<br />

att utbildningsnämnden ska undersöka möjligheten<br />

att kräva ökad insyn och meddelarfrihet i<br />

fristående skolor. Varför?<br />

– Det handlar om behovet av bättre planeringsförutsättningar.<br />

Om man både har ett<br />

system med friskolor och fritt skolval och en<br />

icke-fungerande samhällsplanering, och en<br />

stark inflyttning, så skapar det inte stabila planeringsförutsättningar.<br />

En annan iakttagelse<br />

är ju att det är ett väldigt stort konkurrenstänkande<br />

som delvis hänger ihop med det här<br />

systemet. Skolmarknad och gymnasiemarknad<br />

är ord som jag nästan inte vill ta i min<br />

mun. Jag skulle hellre vilja prata om skolväsende<br />

och utbildningsväsende.<br />

I den konkurrensen har ju Stockholms stads<br />

skolor ett övertag, eftersom lärartätheten är<br />

högre än på fristående skolor. Detsamma gäller<br />

utbildningsnivån bland lärare.<br />

– Tacka för det! Det är den kommunalt<br />

drivna skolan som ska vara bäst. Sedan tror<br />

jag också att det är bra med alternativ, att olika<br />

pedagogiska inriktningar får utvecklas. Det<br />

är sådan non profit-verksamhet som jag kan<br />

uppskatta. Men det finns stora problem med att<br />

man har ett incitament som heter vinst inom en<br />

verksamhet som faktiskt inte är en marknad, i<br />

egentlig mening, utan en lagreglerad obligatorisk<br />

verksamhet för barn i en viss ålder.<br />

– Jag vill göra skolan till en allmän angelägenhet.<br />

Det är förödande för läraryrkets attraktivitet<br />

om skolan uppfattas som en tjänsteproducent<br />

som kunder ska hålla på att klaga på. Det systemet<br />

uppmuntrar till att rösta med fötterna. Föräldrar<br />

blir otåliga om det är någonting som inte<br />

är bra och då kanske de tar till den där möjligheten<br />

att flytta barnet till en annan skola. Barn<br />

åker ju väldigt mycket över stan.<br />

Jag tänker på alla elever som hör till skolorna<br />

i till exempel Rinkeby och Tensta och som har<br />

föräldrar som vill att barnen ska få ett bättre liv<br />

i Sverige än vad de själv har — och så skickar de<br />

dem till skolor på Kungsholmen. Vad tycker du<br />

om det?<br />

– Jag skulle aldrig klandra dem. Men på<br />

en övergripande nivå så är ju idealet att alla<br />

skolor i Stockholm ska erbjuda en attraktiv<br />

miljö, så att man inte känner att man behöver<br />

åka långt. Och då är det ju ett helt paket med<br />

insatser som behövs. Skolan mäktar inte med<br />

att själv råda bot på segregationen. Att utrusta<br />

alla stockholmare, både unga och vuxna, med<br />

växande socialt och kulturellt kapital och<br />

självförtroende. Det är inte bara upp till 18 år<br />

som man har chansen att lyfta sig.<br />

Skolverket får just nu många frågor från kommuner<br />

som undrar om hemlösa EU-migranters<br />

barn inte ska gå i skolan. Tydligen är detta inte<br />

klart reglerat i lag. Hur ser du på det?<br />

– Det är ju så oerhört tragiska situationer så<br />

det är svårt att prata om det på ett vettigt sätt.<br />

Vi i den politiska majoriteten i Stockholm är<br />

överens om att hitta en praxis, att alla barn<br />

ska ha tillgång till skola. Sedan vet vi att det<br />

i dag inte finns så många barn till hemlösa<br />

EU-migranter i Stockholm. Men det här är en<br />

större fråga, den berör inte bara Stockholm.<br />

Det kommer att behövas en nationell strategi.<br />

Hur påverkas er skolpolitik i Stockholm av<br />

regeringskrisen och att det är Alliansens<br />

statsbudget som gäller?<br />

– Att de fyra Allianspartierna och Sverigedemokraterna<br />

röstade på samma budgetförslag<br />

innebar att Stockholms skolor gick miste<br />

om cirka 300 miljoner kronor. Inga av dessa<br />

pengar hade vi lagt in i den kommunala budgeten,<br />

men vi hade sannerligen hoppats få<br />

chans att göra ytterligare satsningar på att<br />

anställa fler lärare – inte minst speciallärare i<br />

de lägre årskurserna – och skapa en mer jämlik<br />

skola.<br />

Lärarna i Stockholm har höga förväntningar på<br />

er politiker. Så en sista fråga: om du fick önska<br />

något av dina lärare, vad skulle det vara?<br />

– Att de fortsätter att bidra med sina kunskapar<br />

och sitt engagemang utifrån en positiv<br />

förväntan på oss ansvariga politiker. En<br />

gemensam vision tror jag är att Sverige ska<br />

fortsätta vara ett land som sticker ut i världen,<br />

genom att vi har en befolkning som är högt utbildad<br />

men också har höga demokratiska ideal<br />

och är humanister. Det vill jag att Stockholms<br />

skolor ska medverka till. n<br />

Jag ser min roll<br />

som att få ihop<br />

människor kring en<br />

gemensam uppgift:<br />

att ytterligare<br />

förbättra en bra<br />

skola.<br />

17<br />

<strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


MIN SKOLA<br />

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK<br />

ADAM SEID TAHIR, 19<br />

KUNGLIGA SVENSKA<br />

BALETTSKOLAN<br />

”Jag går tredje året här på Kungliga<br />

svenska balettskolan. Jag har alltid<br />

älskat dans, så därför var det enkelt att<br />

välja skola. Här får jag verkligen satsa på<br />

dansen.<br />

Jag började dansa hiphop och jazz,<br />

modernt finns inte riktigt på hobbyskolorna,<br />

inte i Uppsala där jag kommer<br />

ifrån i alla fall. Sedan började jag utforska<br />

modern dans, det var jättekul, jag<br />

kände att det låg mig nära.<br />

Skolan är jättebra, jag får verkligen<br />

satsa på det jag älskar. Jag dansar 4–5<br />

timmar om dagen, det är helt underbart.<br />

Jag har fantastiska lärare, får gå på<br />

workshoppar och föreställningar. Som<br />

roligast är det när vi repar inför en föreställning.<br />

Lärarna vet att vi har föreställningar,<br />

mycket dans, och anpassar ofta teorin<br />

efter dansen. Jag har lite mindre teori eftersom<br />

jag gick ett år på vanligt gymnasium<br />

och läste in det mesta där.<br />

Det är svårt att komma in på skolan<br />

och jag kom inte in första gången jag<br />

sökte. Då gick jag ett år på vanligt gymnasium,<br />

sökte igen och kom in. Av runt<br />

100 sökande tar de in cirka 15. De vill se<br />

att du har en tillräckligt bra teknik och<br />

en förståelse. Men det viktigaste är att<br />

du verkligen brinner för dansen och vill<br />

utvecklas. Då finns det en bra chans.<br />

Jag har valt att läsa högskoleförberedande<br />

kurser. De har de flesta här. Allt<br />

kan hända, inom dansen är det lätt att<br />

skada sig, det är osäkert. Det är också<br />

bra att ha högskolebehörighet för att<br />

kunna söka till Danshögskolan eller andra<br />

skolor utomlands.<br />

I framtiden vill jag jobba som dansare,<br />

gärna i ett kompani men även som frilansare.”<br />

n<br />

BERÄTTAT FÖR ANN TURLOCK<br />

”Jag har<br />

fantastiska<br />

lärare!”<br />

18<br />

<strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


KUL 1415<br />

Mäktigt med<br />

egen bok<br />

Stockholms stad satsar extra på att<br />

synliggöra all den kultur som finns för<br />

barn och unga i vår stad. Satsningen går<br />

under namnet Kul 1415 och i den ingår<br />

också en rad aktiviteter särskilt riktade<br />

till skolan. Som den att ge alla skolklasser<br />

chansen att göra en egen bok.<br />

Mika Marton och de andra eleverna i<br />

Alviksskolans klass 9E har just packat<br />

upp en kartong med böcker. ”9E ringer<br />

till Stockholm och säger …” står det på<br />

förpackningen och det är också titeln<br />

på den bok som eleverna har producerat<br />

och som nu kommit från tryckeriet.<br />

Boken består av 21 kortnoveller och<br />

nästan lika många Twitterinlägg och<br />

fotografier – allt skapat med inspiration<br />

från Jonas Hassen Khemiris ”Jag ringer<br />

mina bröder”, läraren Malin Larsson och<br />

Stockholms stads satsning Kul 1415.<br />

– Vi brukar alltid jobba så här med<br />

Malin, skriva ner våra tankar och egna<br />

åsikter och dela det med de andra i klassen.<br />

Men att få läsa det i en bok – det är<br />

klart att det kul, säger Mika Marton.<br />

Det är just som inspiration bokprojektet<br />

är tänkt, ett sätt för kulturen och de estetiska<br />

processerna att stärka lärandet.<br />

– Att skapa en bok förhöjer lusten att<br />

skriva de noveller som man ändå skriver i<br />

skolan, säger Lotta Gusterman som är projektledare<br />

för Kul 1415, stadens satsning<br />

på ett särskilt kulturår för barn och unga.<br />

Syftet med kulturåret är att lyfta fram<br />

och synliggöra all den kultur i staden<br />

som vänder sig till barn och unga.<br />

– Många barn och unga tar del av det<br />

brusande utbudet, men samtidigt finns<br />

det också många som inte känner till<br />

vad som finns. Vi vill att storstadens alla<br />

möjligheter ska vara för alla, säger Lotta<br />

Gusterman.<br />

Framför allt ingår i kulturåret att samordna<br />

och informera om de aktiviteter<br />

som redan finns, men staden har också<br />

genomfört en del projekt som till exempel<br />

We are Sthlm on tour med dj-skola<br />

på flera platser i staden och Halloweenverkstaden<br />

på Kulturhuset som räknade<br />

in 7 000 besök.<br />

Många aktiviteter hör till fritiden,<br />

men en rad möjligheter erbjuds också<br />

Stockholms skolor.<br />

– Rågsveds grundskola fick besök av<br />

Clowner utan gränser när de firade sitt<br />

namnbyte, och på Akalla grundskola<br />

uppmärksammades FN:s barnkonventions<br />

25-årsdag med spektakel och<br />

musik, berättar Lotta Gusterman.<br />

Satsningen på bokproduktion varar över<br />

längre tid. Den drivs i nära samarbete<br />

med utbildningsförvaltningens ”Kulan”<br />

som organiserar såväl workshoppar som<br />

seminarier om möjligheten för alla Stockholms<br />

skolklasser att göra en egen bok.<br />

Temat för boken är bestämt (Stockholm),<br />

liksom sidantalet, men innanför<br />

dessa ramar är det fritt för skolorna att<br />

röra sig.<br />

– De kan skriva om människor i Stockholm,<br />

om stadens historia, om gränser<br />

och brobyggen eller om de känslor<br />

staden väcker. De kan också länka det<br />

de skriver till en egen webbplats, säger<br />

Lotta Gusterman.<br />

Bara fantasin sätter gränserna, som<br />

det brukar heta, och boken kan produceras<br />

i vilket ämne som helst, hemkunskap,<br />

historia eller geografi. Det gäller<br />

bara att läraren har lusten och kraften<br />

att driva arbetet.<br />

För svenskläraren Malin Larsson är<br />

detta inga som helst problem.<br />

– I min undervisning vill jag alltid att<br />

det mina elever gör ska leda till något mer<br />

än att de lämnar in det de skrivit till mig.<br />

Hon ser alltid till att eleverna får ta del<br />

av varandras alster. Att det de gör får en<br />

riktig mottagare är viktigt. Hon ser hur<br />

det ökar deras motivation.<br />

– Mina elever är väldigt noggranna<br />

med det de gör. I det här projektet ser jag<br />

hur de har inspirerats av Jonas Hassen<br />

Khemiri, hur de snappat upp tanken i stil<br />

och språk och fångat dubbelheten i kärleken<br />

och hatet. Deras texter går rakt in i<br />

hjärtat. Det är mäktigt, säger hon.<br />

Malin Larsson vill att hennes elever ska<br />

känna sig stolta över sitt arbete.<br />

– Att då få trycka en bok där alla<br />

elevers berättelser är samlade och<br />

snyggt paketerade, det ger förstås arbetet<br />

ytterligare en dimension, säger hon.<br />

Och arbetet med elevernas noveller är<br />

inte slut bara för att boken är tryckt och<br />

klar. Nu väntar boksamtal på Medioteket<br />

med författaren och inspiratören Jonas<br />

Hassen Khemiri själv.<br />

– Att få träffa Jonas och att han ska<br />

läsa upp våra texter, det ska bli väldigt >><br />

19 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


KUL 1415<br />

Malin Larsson, Alviksskolan, fick Svenska Akademiens<br />

Svensklärarpris i våras. Nu har hennes elever i 9E gjort<br />

en bok ihop, inspirerade av författaren Jonas Hassen<br />

Khemiri. ”Jättekul!” tyckte både Malin Larsson och<br />

eleven Mika Marton.<br />

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK<br />

>> intressant, en cool upplevelse, säger<br />

Mika Marton.<br />

Boken ”9E ringer till Stockholm och<br />

säger …” var den första att komma ur<br />

tryckpressarna, men fler är på gång.<br />

– Hur många det blir totalt vet vi inte<br />

än. Alla har möjlighet men det handlar<br />

förstås till stor del om enskilda lärares<br />

drivkraft, säger Lotta Gusterman.<br />

Alla böcker kommer hur som helst<br />

att kunna läsas och beskådas under det<br />

stora evenemang som Kul 1415 planerar<br />

i Kungsträdgården den 21–22 maj.<br />

Då kommer alla böcker att ställas ut och<br />

alla Stockholms skolor, från förskoleklasser<br />

till gymnasier, är inbjudna att ta<br />

del av dem liksom av olika workshoppar,<br />

dans, poesi, debatter och mycket annat.<br />

Den som inte kan eller vill vänta till<br />

dess, har ett utmärkt tillfälle att vältra sig<br />

i den brusande kulturflod som Kul 1415<br />

erbjuder redan under sportlovsveckan.<br />

– Då ockuperar Kul 1415 Stads museet<br />

som egentligen stänger för renovering<br />

redan i januari. Under en hel vecka kommer<br />

hela museet att sjuda av liv när ett<br />

50-tal aktörer av olika slag erbjuder aktiviteter<br />

för barn och unga i alla åldrar<br />

under devisen ”För barn, med barn och<br />

av barn”. Då ska det märkas att det finns<br />

många fantastiska barn och unga i vår<br />

stad, säger Lotta Gusterman. n<br />

HELENE LUMHOLDT<br />

Läs mer om kultursatsningen på<br />

www.kul1415.se. Malin Larsson bloggar på<br />

www.flippatklassrum.blogspot.com.<br />

20 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


NYEXAMINERADE <strong>LÄRA</strong>RE<br />

Konsten att samtala<br />

I snart tre år har de funnits, nätverksträffarna<br />

som stöd och forum för nyexaminerade<br />

lärare och deras mentorer.<br />

Här får båda grupperna stöd i<br />

sin profession och möjlighet att dela<br />

erfarenheter.<br />

– Många hoppar av läraryrket under de<br />

första åren. Som nyexaminerad lärare<br />

kommer man in i ett sammanhang som<br />

är gigantiskt mycket större än vad man<br />

är förberedd på. Då behöver man bli<br />

trygg i sin roll, säger Suzanne Albrecht,<br />

förstelärare på Bromma gymnasium och<br />

en av fem ledare i utbildningsförvaltningens<br />

nätverk.<br />

Att ha mentor är ett sätt att bli trygg i<br />

sin nya roll. Enligt skollagen har lärare<br />

rätt till en introduktionsperiod med<br />

mentor under minst ett läsår.<br />

– Både mentorer och nyexaminerade<br />

behöver ha någon att diskutera med<br />

och få reflektera över mentorsuppdrag<br />

och introduktionsår, säger Suzanne Albrecht.<br />

Karin Johansson är VFU-samordnare<br />

på forsknings- och utvecklingsenheten.<br />

Hon poängterar att introduktionsperiodens<br />

mentorsroll är annorlunda jämfört<br />

med handledarrollen under den verksamhetsförlagda<br />

utbildningen, VFU.<br />

– Som mentor till en nyexaminerad,<br />

som ju kommer till skolan färdigutbildad<br />

och legitimerad, samtalar man om professionen<br />

på jämlika villkor. Samtalen<br />

med mentorn är coachande utifrån vad<br />

den nyexaminerade valt att mentorn ska<br />

titta på och innehåller inget element av<br />

bedömning. VFU-handledningen däremot<br />

har mer inslag av undervisningsteori<br />

och samtal om utbildningens innehåll,<br />

säger Karin Johansson.<br />

Till träffen i mitten av november har ett<br />

tiotal mentorer och nyexaminerade<br />

slutit upp, några med sin ”egen” mentor<br />

respektive nyexaminerade lärare. En av<br />

dem som kommit är nyexaminerad men<br />

saknar mentor. Hon får stöd av nätverksledarna<br />

i hur hon ska gå tillväga för att<br />

få en.<br />

Träffen startar med en ”museum<br />

walk” där mentorer och nyexaminerade<br />

jämför hur de ställer sig till ett antal<br />

påståenden om mentorsrelationen. Stor<br />

enighet råder om att en mentor ska hjäl­<br />

pa den nye läraren att utvecklas och att<br />

samtalen mellan mentor och nyexaminerad<br />

har stor betydelse.<br />

Konsten att samtala är också vad mentorerna<br />

sedan ägnar sig åt under en timmes<br />

utbildning i samtals- och observationsteknik<br />

i ett rum intill. Det handlar<br />

om att kunna uttrycka sig specifikt men<br />

inte värderande, baserat enbart på vad<br />

man sett och hört under lektionen för att<br />

återkoppla till den nyexaminerade.<br />

– Vi vill att mentorerna ska få något<br />

”matnyttigt” med sig som gör det värt att<br />

komma på träffarna, berättar nätverksledaren<br />

Inger Forsmark, biträdande rektor<br />

på Skarpatorpsskolan, som håller i<br />

utbildningen.<br />

På de nyexaminerades önskelista över<br />

vad nätverksträffarna ska ta upp finns >><br />

Välkommen att ansluta dig till nätverket!<br />

De närmaste träffarna äger rum den 19<br />

februari och 1 april, båda gångerna klockan<br />

15.00—16.30 på Hantverkargatan 3A, lokal<br />

Orten.<br />

Läs mer om introduktionsperiod med<br />

mentor på www.pedagogstockholm.se/<br />

introduktionsperiod.<br />

21 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


VI VAR DÄR<br />

>><br />

konflikthantering, föräldrakontakter, ledarskap<br />

och prioriteringsförmåga, men<br />

också hur man stödjer elever i behov av<br />

särskilt stöd och elever i framkant.<br />

– Vi försöker hjälpa de nyexaminerade<br />

med att sortera vad som hör hit till träffarna<br />

och vad som hör till arbetslagets<br />

uppgifter, säger Suzanne Albrecht.<br />

– Jag tycker att träffarna har varit<br />

oerhört givande, men jag önskar lite mer<br />

tid tillsammans med mentorerna. Ibland<br />

behöver de få veta vad deras adepter anser<br />

och vice versa, säger Cecilia Jonsson<br />

från Smedshagsskolan, som är en av de<br />

nyexaminerade lärarna.<br />

Hur rollen som mentor organiseras vad<br />

gäller tid ser olika ut från en skola till en<br />

annan. Men, som någon uttryckte det<br />

vid träffen, de nyexaminerade bidrar<br />

med mycket ”frisk luft”.<br />

– Vi välkomnar många fler att utnyttja<br />

möjligheten med nätverket. Räknat på<br />

antalet nyanställda nyexaminerade<br />

lärare så borde deltagarna kunna vara<br />

många fler, säger Suzanne Albrecht. n<br />

ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON<br />

ANNEBRITT ULLÉN<br />

Programmering<br />

viktigt i skolan<br />

Barns och ungas digitala kompetens —<br />

så var namnet på ett av spåren under<br />

Internetdagarna som arrangerades av<br />

Stiftelsen för Internetinfrastruktur i november.<br />

Mycket handlade om skolans<br />

digitala miljö och flera av föreläsarna<br />

lyfte fram programmering som en viktig<br />

kunskap för unga.<br />

På Södertörns friskola finns en datorklubb<br />

dit elever kan komma en dag<br />

i veckan. Klubben drivs av Mikael<br />

Tylmad, IT-ansvarig på skolan, som<br />

berättade att många väljer att<br />

programmera.<br />

– Man ska tänka på webben som en<br />

plats för skapande. Många elever tror<br />

nog att det är en samling data. Det är<br />

viktigt att de känner till att det är människor<br />

som bygger webben och att de<br />

kan vara en del av den.<br />

Flera elever från Södertörns friskola<br />

har fått fina placeringar i skoltävlingen<br />

Webbstjärnan och två av dem berättade<br />

om sina tävlingsbidrag. Gustav Ekner i<br />

årskurs 9 kom trea förra året med<br />

www.skoljakt.se. Med öppna data från<br />

Skolverket byggde han en webbplats<br />

som på ett enkelt och överskådligt sätt<br />

låter besökare jämföra skolor. Gustav<br />

Ekner undrade varför programmering<br />

inte finns med i läroplanen.<br />

– Väldigt mycket i samhället är programmerat,<br />

men bara en liten grupp<br />

människor kan programmering. Skolan<br />

ska hänga med och lära ut det som man<br />

kan ha nytta av – och programmering<br />

kan verkligen alla ha nytta av!<br />

Alicia Palmér tog hem första pris i Webbstjärnan<br />

med sin blogg www.webbenföralla.se.<br />

I text och bild dokumenterade<br />

hon arbetsgången med att ta fram en<br />

datormus som kan styras med fötterna<br />

– från ritning via prototyp till slutgiltig<br />

produkt.<br />

– Att designa ett verktyg för funktionshindrade<br />

kräver att man tänker ur<br />

ett annat perspektiv. Hur skulle andra<br />

tänka om detta? Jag tog kontakt med en<br />

sjukgymnast som fick testa om man kan<br />

få tennisfot av den.<br />

Under dagen presenterades olika<br />

perspektiv på digital kompetens. Karin<br />

Nygårds, lärare på Sjöstadsskolan och<br />

vinnare av Guldäpplet 2014, varnade<br />

för att se eleverna som digitalt kompetenta<br />

bara för att de rör sig vant i digitala<br />

miljöer.<br />

– Jag brukar tala om digitalt ytflyt,<br />

där det ser bra ut på ytan men förståelsen<br />

inte är så djup.<br />

Karin Nygårds beskrev tre delar av<br />

digital kompetens: att förstå systemen<br />

och hur Internet är uppbyggt, att se sammanhanget<br />

där både teknik och människor<br />

ingår och att förstå sin egen roll.<br />

– Vi har alla ett ansvar att påverka Internet.<br />

Vilket slags Internet vill vi ha? Vi<br />

kan säga ifrån när det behövs, dela med<br />

oss och ge nätkärlek, sa Karin Nygårds.<br />

Katarina Lycken Rüter från Skolverket<br />

talade om digital kompetens utifrån<br />

styrdokumenten. I många ämnen står<br />

uttryckligen att eleverna ska arbeta med<br />

källkritik eller digitala verktyg, men<br />

även i andra ämnen kan digitala inslag<br />

ingå, till exempel i idrott och hälsa.<br />

– En stor grej just nu är hälsoappar,<br />

särskilt bland kvinnor. Som idrottslärare<br />

kan man fundera på vad det är för appar,<br />

varför det är mest tjejer som använder<br />

dem och koppla till ideal i samhället.<br />

Katarina Lycken Rüter betonade även<br />

likvärdigheten i fråga om digitala verktyg.<br />

– Likvärdighet har vi när alla elever<br />

har tillgång till relevanta digitala verktyg<br />

för att utveckla de förmågor och<br />

kunskaper som styrdokumenten beskriver,<br />

och när lärarnas kompetens är tillräcklig<br />

för att bedriva undervisningen.<br />

Ingen av oss får ge sig förrän vi är där! n<br />

ANNELIE DREWSEN<br />

Mikael Tylmad har spelat in tio instruktionsfilmer<br />

i programmeringsspråket<br />

Javascript. Serien heter Spelprogrammering<br />

och finns på Youtube.<br />

22 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


PROFILEN<br />

Allt sitter<br />

i kroppen<br />

TEXT: ANNELIE DREWSEN<br />

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK<br />

Efter 43 år i yrket<br />

håller Titte Kjellberg<br />

fortfarande jämna<br />

steg med eleverna.<br />

Med rörelseglädje<br />

visar hon vägen till en<br />

hälsosam livsstil och<br />

framgång i skolan.<br />

— Det finns ett<br />

tydligt samband mellan<br />

betyg och fysisk<br />

aktivitet, säger hon.<br />

Det sitter i kroppen. När Titte Kjellberg<br />

undervisar är det tydligt att<br />

allt sitter i kroppen. Ämneskunskaperna.<br />

Erfarenheten. Didaktiken.<br />

Relationerna. Ledarskapet. Helt<br />

enkelt det som brukar ingå i definitionen<br />

av en professionell lärare. Med sin röst,<br />

sitt språk och sina rörelser leder Titte Kjellberg<br />

klass 7B på Rinkebyskolan framåt i sitt idrottsliga<br />

lärande, ger dem återkoppling och får dem<br />

att tänja sina egna gränser. Hela tiden präglas<br />

hennes undervisning av tillit och glädje.<br />

Dagens lektion på 60 minuter om grundläggande<br />

motorik innehåller en variation av<br />

undervisningsformer. Titte Kjellberg varvar<br />

teoretiska inslag med praktiska. Ena stunden<br />

står hon vid skrivtavlan och förklarar, skriver<br />

och ritar för att eleverna ska förstå ord som<br />

motorik och stödja och termer som bomstolpe,<br />

pallplint och voltkudde. En stund senare<br />

dansar hon loss till en funkig låt som fungerar<br />

som uppvärmning.<br />

När hon samlar klassen för att säga något sätter<br />

hon händerna mot varandra framför kroppen<br />

och står helt stilla. Tystnaden sprider sig<br />

bland eleverna. De hinner inte tappa fokus<br />

mer än en kort stund innan hon fångar upp<br />

dem igen. Samspelet är det som driver lektionen<br />

framåt – målmedvetet och metodiskt.<br />

Ofta räcker det med en klapp på armen eller<br />

några ord.<br />

– In med huvudet, ta stöd av armen där.<br />

Och så lyckas någon lite bättre än förra<br />

gången. Någon vågar prova. Två glimrande<br />

blickar möts: elevens och lärarens. De sträcker<br />

upp händerna till en spontan high five.<br />

– Såg du, Titte? Kolla igen!<br />

Titte Kjellberg är lärare i idrott och hälsa<br />

och förstelärare på Rinkebyskolan. Hennes<br />

uppdrag som förstelärare är att arbeta med<br />

mentorskap och ledarskap. I den egna klassen<br />

kan hon och hennes medmentor redan se<br />

resultat.<br />

– Man ska komma ihåg att alla har olika<br />

förutsättningar när man börjar. Men förra<br />

veckan kunde vi sitta längst bak medan klassen<br />

höll klassråd. Wow, tänkte jag då!<br />

Varje gång Titte Kjellberg berättar om elevers<br />

framsteg tänds hennes blick. Samma sak är<br />

det när hon talar om Bredbyskolan, där hon<br />

arbetade tidigare. Åren där präglades av ett<br />

tydligt pedagogiskt ledarskap och en gemensam<br />

syn på undervisning. När elevunderlaget<br />

minskade fick skolan stängas. Titte Kjellberg<br />

hade redan det sista året på Bredbyskolan börjat<br />

undervisa några timmar på Rinkebyskolan<br />

och blev erbjuden en tjänst av rektorn.<br />

Hon beskriver den första tiden som tuff och<br />

menar att gruppdynamiken bland eleverna<br />

var den svåraste hon sett. Det som sker på<br />

dagens lektion är resultatet av ett läsårs målmedvetet<br />

arbete med att vända negativa attityder<br />

och få eleverna att förstå att idrott är ett<br />

ämne som alla andra.<br />

– Det här är mitt andra år här. När jag började<br />

var eleverna vana vid att spela fotboll eller<br />

sitta på läktaren. Men jag gillar utmaningar<br />

och har relativt gott tålamod. >><br />

23<br />

<strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


PROFILEN<br />

Idrottsläraren Titte Kjellberg har<br />

själv provat på en rad sporter,<br />

från truppgymnastik och simhopp<br />

till boxercise och goshindo<br />

(en sorts självförsvar).<br />

24<br />

<strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


PROFILEN<br />

Att visa själv<br />

är också ett<br />

centralt inslag i<br />

undervisningen.<br />

TITTE KJELLBERG<br />

Aktuell: Förstelärare med<br />

fokus på mentorskap och<br />

ledarskap.<br />

Gör: Undervisar i idrott<br />

och hälsa på Rinkebyskolan.<br />

Bor: Odenplan och<br />

Gräddö.<br />

Gillar: Mitt jobb.<br />

Ogillar: Falskhet.<br />

På lediga stunder: God<br />

mat, långa promenader<br />

i skog och mark med<br />

hunden Elvis. Umgås med<br />

vänner och bekanta.<br />

Läser: Just nu ”Twist”<br />

av Klas Östergren och<br />

”Coachning — ett verktyg<br />

för skolan” av Anna-Karin<br />

Arenius.<br />

Lyssnar på: Allt från klassisk<br />

musik till rap beroende<br />

på tillfälle och humör.<br />

Bästa lärarminne: ”När<br />

Naimo hade lärt sig simma.<br />

Vi var på läger och var ute<br />

och paddlade. Kanoten<br />

välte och Naimo ropade<br />

glatt: ’Titta, Titte, jag kan!’.<br />

Att se elever lyckas i både<br />

stort och smått.”<br />

>> Med 43 års erfarenhet av att undervisa och<br />

driva skolutveckling står Titte Kjellberg stadigt<br />

i sina gympaskor.<br />

– Jag är trygg i det jag gör. Eleverna kan inte<br />

styra mig med det negativa. Jag vet att bara<br />

de får prova kommer de över det. Jag har erfarenhet<br />

och vet att det tar en tid, men de kommer<br />

över det negativa om de vågar prova.<br />

Redan som sjuåring visste hon att det var<br />

idrottslärare hon skulle bli.<br />

– Jag var vild och kunde inte sitta stilla.<br />

Hade jag gått i skolan i dag hade jag säkert<br />

haft någon diagnos.<br />

När Titte Kjellberg var elva år började hon<br />

med truppgymnastik i Sofiaflickorna och åren<br />

som följde innebar resor världen över. Ganska<br />

snart började hon även som ledare.<br />

– Jag var annars väldigt blyg, men duktig med<br />

kroppen. När jag fick prata om det släppte det.<br />

Utöver gymnastiken tävlade Titte Kjellberg<br />

i simning och hann även prova på simhopp,<br />

basket, fotboll, volleyboll och att vara scout.<br />

År 1973 tog hon examen från Gymnastik- och<br />

idrottshögskolan som gymnastikdirektör.<br />

– I början var jag väldigt obekväm bland<br />

mina kolleger. Då handlade idrott mycket om<br />

att mäta och tävla. Men hur ska jag få med<br />

unga om jag ska mäta allt? Då ger du upp<br />

innan de har börjat.<br />

För Titte Kjellberg är det viktigt att eleverna<br />

ska våga prova. Allt behöver inte vara rätt från<br />

början.<br />

– Många har tekniken i kroppen. Jag upptäckte<br />

tidigt att i en gren som höjdhopp kan<br />

man plocka fram en massa mattor och hoppställningar<br />

och säga: ta er över med ett ben.<br />

Jag hjälper dem som inte vågar och peppar<br />

dem som är på rätt väg. Eleverna kan leka<br />

fram rörelserna. Skolan ska inte fostra elitidrottare.<br />

Att visa själv är också ett centralt inslag i<br />

undervisningen. Titte Kjellberg är glad att hon<br />

fortfarande klarar av att göra de flesta rörelser<br />

som krävs. För klass 7B demonstrerar hon ett<br />

plankhopp över två bommar och landar elegant<br />

på mattan.<br />

Det finns en tydlig progression i hennes<br />

upplägg. Genom att låta eleverna pröva<br />

grundläggande motoriska rörelser i dag bygger<br />

hon grunden för att låta dem testa en riktig<br />

så kallad parkourbana framåt våren.<br />

– Det är jättehärligt när man kan plankhopp<br />

och kan hoppa över en mur.<br />

Men motoriken är inte bara ett sätt att ta sig<br />

över murar. En god motorik kan även bidra till<br />

andra framsteg i livet. Titte Kjellberg betonar<br />

kopplingen mellan fysisk aktivitet och studieresultat.<br />

– I dag är det evidensbaserat. Man kan klart<br />

och tydligt se sambandet mellan betyg och<br />

fysisk aktivitet.<br />

Hon berättar om Bunkefloprojektet. Daglig<br />

idrott i skolan med anpassad motorikträning<br />

för vissa elever ledde till att både motoriken<br />

och betygen i ämnena svenska, matematik,<br />

engelska och idrott och hälsa förbättrades.<br />

Även andelen elever som nådde behörighet till<br />

gymnasiestudier ökade.<br />

– Eleverna behöver rörelse varje dag. Man<br />

behöver inte kalla det idrott men medveten<br />

motorikträning, kondition och kroppsliga<br />

förmågor. De här eleverna skulle verkligen<br />

vara betjänta av det, säger Titte Kjellberg och<br />

>><br />

25 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


PROFILEN<br />

>> konstaterar att två lektioner i veckan inte<br />

räcker.<br />

Få av eleverna är aktiva i idrottsföreningar<br />

på fritiden och Rinkeby är den stadsdel i<br />

Stockholm med störst ohälsa, särskilt bland<br />

kvinnor. Själv försöker Titte Kjellberg vara en<br />

förebild även utanför lektionerna i idrott, till<br />

exempel genom att tala om vikten av att äta<br />

frukost eller sova ordentligt.<br />

– Eleverna undrar ibland om jag verkligen är<br />

så gammal. Jag försöker visa att det går. Många<br />

kvinnor här blir väldigt trötta i kroppen tidigt.<br />

När arbetsdagen är slut tar Titte Kjellberg<br />

bilen hem till Odenplan. Helgerna tillbringar<br />

hon på lantstället på Gräddö.<br />

– Det är en styrka att ha olika punkter i livet<br />

och jag är tacksam att känna så många olika<br />

världar. Det berikar mig.<br />

Vissa arbetsdagar är tunga och uppgivenheten<br />

kan smyga sig på. Men någonstans hittar<br />

Titte Kjellberg alltid kraften igen, ofta på<br />

lantstället.<br />

– Där läser jag, äter god mat och är ute i skogen.<br />

Jag älskar det småskaliga och följer det<br />

kulturella livet där med körsång och teatrar.<br />

Även dagarna i stan ger tid för eftertanke,<br />

inte minst när hunden Elvis ska ut på sina promenader.<br />

– Jag går i Vasaparken varje kväll och får<br />

mycket inspiration till jobbet. De har fantastiska<br />

träningsgrupper där. Jag stannar och<br />

memorerar rörelserna och tar med det in i undervisningen.<br />

Det gäller att vara vaken och se<br />

vad som är inne. n<br />

Parkour är en träningsmetod<br />

som går ut på att forcera<br />

olika hinder med bara kroppen<br />

som hjälpmedel.<br />

Rörelseglädjen står i<br />

centrum på Titte Kjellbergs<br />

lektioner. Här<br />

leder hon uppvärmning<br />

i form av dans, omgiven<br />

av eleverna Kayse Abdule<br />

(till vänster) och<br />

Hasan Abo Shanab.<br />

26 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


VI VAR DÄR<br />

Mässa med mersmak<br />

På årets Gymnasiemässa i Älvsjö fanns<br />

många studie- och yrkesvägledare<br />

från stadens olika skolor på plats för<br />

att besvara frågor i utbildningsförvaltningens<br />

monter med namnet Vilsen.<br />

Nytt för i år var även en egen monter<br />

om introduktionsprogrammen.<br />

– Många elever är riktigt vilsna när det<br />

gäller sitt gymnasieval, men vi försöker<br />

fånga in dem och berätta så mycket vi<br />

kan. De vanligaste frågorna handlar om<br />

vilka skolor som är bra att söka om man<br />

gillar vissa ämnen, och om en viss skola<br />

har det och det programmet. Men det är<br />

också många frågor om ifall en skola har<br />

bra mat, om det är bra stämning eller om<br />

det är högt tempo.<br />

Det berättade Dinah Gordon-Sehlin från<br />

Johan Skytteskolan som var en av de<br />

studie- och yrkesvägledare som fanns<br />

på plats.<br />

Även Lotta Rosén, studie- och yrkesvägledare<br />

på utbildningsförvaltningens<br />

grundskoleavdelning, hade fullt<br />

upp med att ge svar på elevernas<br />

frågor.<br />

– Vi vill förmedla att det verkligen<br />

finns något för alla; att det viktigaste är<br />

att de ska känna efter vad just de tycker<br />

är spännande och roligt. Vi har ju fördelen<br />

att kunna erbjuda eleverna verkligt<br />

breda val. Inom Stockholms stad finns i<br />

stort sett alla program att tillgå.<br />

Även gymnasiesärskolorna hade en egen<br />

monter, vilket Catharina Sackemark<br />

Larsson, projektledare vid utbildningsförvaltningen,<br />

ser som en stor fördel.<br />

– Det är oerhört uppskattat att vi finns<br />

här. Till vår monter kommer många<br />

elever, tillsammans med föräldrarna, för<br />

att få svar på sina frågor. Alla skolformer<br />

har numera samma chans att visa upp<br />

sig, säger hon.<br />

Anders Müller från gymnasiestaben<br />

vid utbildningsförvaltningen konstaterade<br />

att årets mässa var uppskattad av<br />

både elever och anhöriga.<br />

– Det var lyckat att satsa på montern<br />

Vilsen och ha bra bemanning med våra<br />

duktiga studie- och yrkesvägledare runt<br />

om i staden, men även vår nya satsning<br />

på en egen monter för introduktionsprogrammen<br />

föll väl ut.<br />

– Även om alla elever hoppas på att bli<br />

behöriga att söka ett nationellt program,<br />

är det många som inte når dit. Även för<br />

dem måste det finnas bra information<br />

om vad de kan välja. Därför har utbildningsförvaltningen<br />

tagit fram en folder<br />

om introduktionsprogrammen som finns<br />

på Stockholms stads skolor, säger Anders<br />

Müller. n<br />

AGNETA BERGHAMRE HEINS<br />

ENKÄT<br />

Vilken gymnasieutbildning<br />

ska<br />

du välja?<br />

TEXT OCH FOTO:<br />

AGNETA BERGHAMRE HEINS<br />

Anders Castelius,<br />

årskurs 9, Åsö grundskola<br />

— Jag tänker söka<br />

något samhällsvetenskapligt<br />

program. Det<br />

kanske blir Värmdö<br />

gymnasium. Min syster<br />

går där och tycker<br />

att det är bra, så jag<br />

vet redan en del om skolan. Men här på mässan<br />

får jag lite mer information om olika skolor.<br />

Albin Sälde Edholm,<br />

årskurs 9, Abrahamsbergsskolan<br />

— Jag är väldigt teknikintresserad,<br />

speciellt<br />

av fysik. Eftersom jag<br />

är helt såld på allt som<br />

har med flyg att göra,<br />

särskilt modellflyg, så<br />

blir det ett gymnasium<br />

med flyginriktning. Jag kommer nog att söka<br />

teknikprogrammet på Thorildsplans gymnasium.<br />

Hanna Lillthors,<br />

årskurs 9, Matteusskolan<br />

— Det är jättebra att<br />

kunna kolla upp lite<br />

olika skolor här på<br />

mässan. Jag vill lära<br />

mig mer om marknadsföring,<br />

eftersom<br />

mitt mål är att bli<br />

manager inom musikbranschen. Det lutar åt att<br />

jag väljer Fredrikshovs gymnasium eller Östra<br />

Real, men jag har inte riktigt bestämt mig än.<br />

Jesper Sjölund, årskurs<br />

9, Mälarhöjdens<br />

skola<br />

— Jag vill gå sam-sam<br />

eller sam-beteende.<br />

Natur är också kul<br />

men svårare. Jag har<br />

funderat på Grillska<br />

gymnasiet eller<br />

Sjölins gymnasium på<br />

Södermalm som arbetar med casemetodik. Det<br />

viktigaste är att det är en trevlig skola där man<br />

kan få bra hjälp och stöd.<br />

Moa Viberg, årskurs<br />

9, Åsö grundskola<br />

— För mig blir det<br />

Norra Real eller<br />

Viktor Rydberg. Jag<br />

är väldigt intresserad<br />

av naturvetenskapliga<br />

ämnen, speciellt fysik.<br />

Här på mässan har<br />

jag fått mycket bra<br />

information. Det är bra att det finns så många<br />

kunniga studievägledare här. Hela mässan är<br />

bra, lätt att hitta och bra utställningar.<br />

27 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


DIGITALT <strong>LÄRA</strong>NDE<br />

”Nu behövs<br />

läraren ännu mer”<br />

Digitaliseringen av skolan är en omvälvande<br />

process där lärandet är under<br />

förändring. Forskaren Susanne Kjällander<br />

vid Stockholms universitet menar<br />

att behovet av nya bedömningsmetoder<br />

och närvarande lärare är stort.<br />

På ett välbesökt seminarium anordnat<br />

av forsknings- och utvecklingsenheten<br />

i december berättade hon om vad forskningen<br />

ser för möjligheter och utmaningar<br />

inom området. Hon fokuserade<br />

på vad som händer med lärandet och<br />

lärarrollen när eleverna får tillgång till<br />

dator i klassrummet och gav exempel<br />

från undervisningen.<br />

Åhörarna fick reda på att de tillhör<br />

gruppen digitala immigranter, i motsats<br />

till de digitalt infödda (barn och elever)<br />

som Susanne Kjällander forskar om. De<br />

”infödda” är väldigt kompetenta och vana<br />

vid att kommunicera via digitala resurser,<br />

men fortfarande finns det tillfällen då det<br />

är penna och papper som gäller, som när<br />

de har prov. Då kan det uppstå en krock<br />

mellan det analoga och det digitala. Detta<br />

illustrerades med en bild där en elev markerat<br />

ett stycke och gjort en pil med pennan<br />

så att läraren skulle förstå att stycket<br />

skulle flyttas upp.<br />

Osynligt och parallellt, okänt och<br />

identitetsskapande, designande och<br />

gränsöverskridande – och svårbedömt.<br />

Så beskriver hon lärandet i den digitala<br />

miljön.<br />

– Det finns de som säger att det enda<br />

elever gör i dag är att googla, klippa och<br />

klistra och det ligger något i det. Samtidigt<br />

finns det mycket lärande i detta.<br />

Eleverna avgränsar, sätter texten i<br />

nytt sammanhang, rubriksätter och<br />

illustrerar. Ett exempel visade att eleverna<br />

lägger ner mycket mer tid på form<br />

och musik än på texten.<br />

– Det gäller att ha is i magen, det tar<br />

tid att hitta nya bedömningsmetoder för<br />

ett lärande där bild, färg, layout, ljus,<br />

FOTO: ULRICA ZWENGER<br />

musik och tecken tar allt större utrymme<br />

från text och ord. I dag bedöms ofta ett<br />

nytt lärande med gamla metoder.<br />

Ett annat exempel från en fjärdeklass<br />

handlade om att visa myter om Sverige.<br />

Eleverna utgick från begreppet trygghet<br />

och Googlesökningarna genererade flera<br />

bilder på bilar från Volvo (som beskrevs<br />

som trygga) i elevernas presentation.<br />

– Här kan man tydligt se att det finns<br />

behov av att lära ut källkritik, menade<br />

Susanne Kjällander.<br />

Ytterligare ett exempel visade att<br />

eleverna skrev om fackföreningsledaren<br />

Lech Walesa i stället för om någon vetenskapsman<br />

från Polen, eftersom de hade<br />

fängslats av Walesas öde när de sökte på<br />

nätet.<br />

– Målet omförhandlades, sa Susanne<br />

Kjällander och påpekade att skolan i dag<br />

har förlorat sitt kunskapsmonopol.<br />

Hennes egen och andras forskning visar<br />

att läraren behövs ännu mer när datorn<br />

används i undervisningen. Läraren är<br />

ofta väldigt aktiv i början av en uppgift,<br />

sedan får eleverna arbeta självständigt<br />

alternativt blir övergivna. En annan slutsats<br />

är att mycket av undervisningstiden<br />

går åt till att lösa tekniska problem som<br />

andra än lärarna borde kunna åtgärda.<br />

Susanne Kjällanders föreläsning visade<br />

att digitaliseringen ger oändliga möjligheter<br />

för lärandet och det gäller för<br />

skolan att hänga med. Samtidigt finns<br />

det anledning att ta faktorer som strålning,<br />

stillasittande, stress och nätmobbning<br />

på allvar. n<br />

MONIKA SIDÉN<br />

”Många elever googlar, klipper och klistrar i dag, men det finns också mycket lärande i det”, säger<br />

Susanne Kjällander, universitetslektor vid Stockholms universitet.<br />

Susanne Kjällander har skrivit en doktorsavhandling<br />

om design för lärande i digitala<br />

miljöer och boken ”En dator per elev”.<br />

Du kan se hela föreläsningen på<br />

www.pedagogstockholm.se/skolforskning.<br />

28 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


EKONOMI OCH STYRNING<br />

BREVET: LENA HOLMDAHL<br />

VINN BIOBILJETTER<br />

Mer tid till pedagogik<br />

med smidig administration<br />

FOTO: BJÖRN TESCH<br />

Varje elev ska få möjlighet<br />

att nå toppen av sin<br />

potential och våra lärare<br />

ska ges förutsättningar<br />

att ständigt utvecklas<br />

för att bli ännu bättre.<br />

Vare sig vi arbetar på en skola eller i central<br />

förvaltning har vi inom utbildningsförvaltningen<br />

samma mål. Med ordning<br />

och reda och genom att det är lätt att<br />

göra rätt i våra administrativa stödprocesser<br />

frigör vi både tid och pengar till<br />

elevernas lärande och måluppfyllelse.<br />

Det är en del i allt det vi gör för att få<br />

organisationen att fungera så effektivt<br />

som möjligt.<br />

Det är därför samtliga våra skolor,<br />

precis som andra verksamheter i staden,<br />

finns i ILS (det integrerade ledningssystemet).<br />

Från och med <strong>2015</strong> utgår alla<br />

skolors verksamhetsplan och budget<br />

från kommunfullmäktiges mål och indikatorer<br />

samt från skollagen. Detta gör<br />

att vi kan arbeta mer effektivt samtidigt<br />

som vi säkrar och följer upp det som<br />

våra politiker beslutat.<br />

Från maj <strong>2015</strong> kommer alla skolor att<br />

arbeta i en ny version av ekonomisystemet<br />

Agresso. Det ger oss goda förutsättningar<br />

att ännu bättre följa upp och ha<br />

koll på ekonomin samtidigt som vi får<br />

ett system som är än mer användarvänligt.<br />

Genom verktyget blir det också lättare<br />

framöver att göra inköp av främst<br />

varor och att se vilka avtal vi har. Något<br />

som i sin tur gör att vi kan säkerställa att<br />

vi följer avtalen och kan följa upp det vi<br />

beställer.<br />

I dag ser processerna olika ut på våra<br />

skolor när det gäller ekonomi och inköp<br />

och många blir berörda när systemet<br />

införs. Ekonomisystemet har närmare<br />

1 000 användare och modulen för effektiva<br />

inköp kan komma att ha ännu<br />

fler. Utbildningarna i ekonomisystemet<br />

genomförs under våren och modulen för<br />

effektivare inköp kommer att rullas ut<br />

under några år.<br />

Vi är på väg mot en gemensam och<br />

sammanhållande planeringsprocess.<br />

Genom effektiva rutiner och användarvänliga<br />

system säkrar vi kvalitet. Ett<br />

exempel är inköpen av kost där skolorna<br />

nu lättare kan följa livsmedelsavtalet<br />

och säkra att det köps in en större andel<br />

ekologiska livsmedel i enlighet med<br />

kommunfullmäktiges beslut. Genom att<br />

systemen underlättar uppföljning kan vi<br />

dessutom skriva bättre förfrågningsunderlag<br />

och på så sätt få bättre avtal.<br />

I förlängningen ger allt detta mer resurser<br />

till skolornas pedagogiska arbete<br />

– mer resurser så att varje elev får möjlighet<br />

att nå toppen av sin potential.<br />

Lena Holmdahl är<br />

chef för avdelningen<br />

Ekonomi och<br />

styrning<br />

Läs tidningen och var med och<br />

tävla. Bland alla som svarar rätt<br />

drar vi tre vinnare som får ett<br />

presentkort på två biobiljetter<br />

vardera.<br />

Lycka till!<br />

1. Hur stor andel av Rålambshovsskolans<br />

niondeklassare blev<br />

behöriga till gymnasiet i fjol?<br />

1. 84 procent.<br />

X. 91 procent.<br />

2. 100 procent.<br />

2. Vad hette utbildningsförvaltningens<br />

monter på Gymnasiemässan<br />

i november?<br />

1. Världsklass.<br />

X. Mersmak.<br />

2. Vilsen.<br />

3. När började försteläraren Titte<br />

Kjellberg med truppgymnastik?<br />

1. När hon var sju år.<br />

X. När hon var nio år.<br />

2. När hon var elva år.<br />

4. Vilken författare har inspirerat<br />

Alviksskolans klass 9E i arbetet<br />

med sin bok?<br />

1. Johannes Anyuru.<br />

X. Sara Stridsberg.<br />

2. Jonas Hassen Khemiri.<br />

5. Vad heter Stockholms nya<br />

skolborgarråd?<br />

1. Lotta Edholm.<br />

X. Anders Carstorp.<br />

2. Olle Burell.<br />

Skicka din tipsrad senast den 20 februari<br />

till tomas.bannerhed@stockholm.se<br />

eller till <strong>LÄRA</strong> Stockholm, Utbildningsförvaltningen,<br />

Box 22049, 104 22 Stockholm.<br />

Glöm inte att ange din postadress så att vi<br />

kan skicka bio biljetterna om du vinner.<br />

Vinnare i förra numret blev Eva Eriksson,<br />

Kämpetorpsskolan, Lena Moser,<br />

Gärdesskolorna, och Szilvia Teszarik, Lindeparkens<br />

gymnasiesärskola. Rätt tipsrad var<br />

1, 1, 1, X, X.<br />

29 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


Nämnd & Nytt<br />

<br />

Nämnd & Nytt<br />

Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se<br />

<br />

FOTO: CALLE HEDRÉN<br />

Flippat klassrum,<br />

språk utveckling<br />

eller inkludering?<br />

Arbetar du med något<br />

pedagogiskt projekt<br />

som du tycker förtjänar<br />

att uppmärksammas,<br />

som dina kolleger<br />

runtom i stadens skolor<br />

borde få läsa om och<br />

inspireras av?<br />

Kanske kan det bli<br />

ett reportage i något<br />

kommande nummer av<br />

<strong>LÄRA</strong> Stockholm.<br />

Barbro Järse förklarar för eleverna medan Hiroshi Amano lyssnar.<br />

Nobelpristagare på besök<br />

Årets Nobelpristagare<br />

i fysik Isamu Akasaki,<br />

Hiroshi Amano och Shuji<br />

Nakamura besökte SSIS<br />

i Kista och Norra Real.<br />

Eleverna på Kungsholmens gymnasium<br />

fick träffa Nobelpristagarna i<br />

kemi: Eric Betzig, Stefan W. Hell<br />

och William E. Moerner.<br />

Och Nobelpristagaren i litteratur<br />

kom traditionsenligt till Rinkeby.<br />

Litteraturpristagaren Patrick<br />

Modiano mottogs i Rinkeby bibliotek<br />

där elever från Askebyskolan<br />

bjöd på ett stämningsfullt luciatåg.<br />

Rinkebyskolans klass 8 välkomnade<br />

pristagaren på klassens olika<br />

språk. De framträdde med en presentation<br />

av författaren och hans<br />

verk och överlämnade ett Nobelhäfte<br />

med egna texter och teckningar.<br />

Sedan tillkännagivandet av<br />

litteraturpristagaren i oktober har<br />

eleverna arbetat med presentationen,<br />

en utställning med ett tittskåp<br />

och Nobelhäftet.<br />

Det var en rörd Patrick Modiano<br />

som sedan drack te och åt kakor<br />

med eleverna. Han berättade att<br />

han var jättelycklig över att ta del<br />

av elevernas arbete och att han ville<br />

lära känna varenda en av dem och<br />

brevväxla med dem.<br />

– Jag är så rörd för vad ni har<br />

gjort. Och jag känner mig omtumlad<br />

av att välkomnas med alla era<br />

språk. Det är som en dröm, jag har<br />

inte varit med om något liknande i<br />

mitt liv, sa Patrick Modiano.<br />

Kontakta redaktionen<br />

och berätta kortfattat<br />

vad ni har gjort och<br />

hur det påverkade<br />

elevernas lärande —<br />

enklast via mejl till<br />

tomas.bannerhed@<br />

stockholm.se.<br />

Välkommen<br />

att höra av dig!<br />

<strong>LÄRA</strong><br />

STOCKHOLM<br />

Se filmade FoU-seminarier<br />

www.pedagogstockholm.se/<br />

skolforskning<br />

Alla hushåll i staden har fått<br />

budgettidningen Ditt Stockholm<br />

<strong>2015</strong>. Fler ex kan beställas i<br />

trycksaksportalen.<br />

30 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


Nämnd & Nytt<br />

<br />

Flickor bäst på<br />

nationella prov<br />

I samtliga ämnen där man har<br />

nationella prov fick flickor högre<br />

provbetyg och en större andel än<br />

pojkarna blev godkända. Det visar<br />

resultaten från de nationella<br />

prov som landets niondeklassare<br />

genomförde i våras.<br />

Både pojkar och flickor lyckades<br />

bäst i engelska där 18 procent av<br />

eleverna fick provbetyget A och<br />

nästan 97 procent klarade gränsen<br />

för godkänt. I engelska, liksom<br />

i geografi var skillnaden mellan<br />

pojkars och flickors resultat minst.<br />

Bland de naturorienterande<br />

ämnena fick flest godkänt i biologi,<br />

medan kemi var det ämne där<br />

minst andel elever nådde ett godkänt<br />

provbetyg. Närmare 17 procent<br />

av pojkarna och 10 procent<br />

av flickorna klarade inte godkänt<br />

i kemi.<br />

Flickorna fick lite högre provbetyg<br />

i matematik, men något fler<br />

pojkar klarade nivån för godkänt.<br />

I delprovet i svenska som prövar<br />

elevernas skriftliga förmåga blev<br />

mer än dubbelt så många pojkar<br />

som flickor underkända: 13 procent<br />

av pojkarna och 6 procent av<br />

flickorna. Skillnaderna bland dem<br />

som fick det högsta provbetyget<br />

A är också stora. Över 11 procent<br />

av flickorna fick betyget A jämfört<br />

med drygt 4 procent för pojkarna.<br />

Rutiner om<br />

nyanländas<br />

utbildning<br />

Nu finns ”Stockholms stads rutiner<br />

för mottagande och utbildning<br />

av nyanlända elever i kommunala<br />

grundskolor” för att<br />

säkerställa att alla nyanlända<br />

elever erbjuds samma utbildning<br />

som andra elever. Alla skolor ska<br />

ha en tydlig och väl känd processbeskrivning<br />

för mottagande<br />

och undervisning av nyanlända<br />

elever. Där ska ansvarsfördelning<br />

inom skolan framgå. På<br />

Pedagog Stockholm finns filmer<br />

och dokumentet som inspiration<br />

och stöd för lärare och skolledare<br />

som arbetar med att införa rutinerna.<br />

Se www.pedagogstockholm.se/nyanlanda.<br />

OECD kritiserar<br />

svenska skolan<br />

Sverige måste göra stora satsningar<br />

för att vända de sjunkande skolresultaten<br />

anser OECD:s skolexperter.<br />

De har analyserat Sveriges<br />

skolsystem och bland annat träffat<br />

elever, lärare och skolchefer över<br />

hela landet. OECD-experterna anser<br />

att likvärdigheten måste bli<br />

bättre, ett fritt skolval förbättrar<br />

inte resultaten. Sverige måste få<br />

lärare att känna sig mer uppskattade<br />

och minska deras pappersarbete.<br />

Dessutom måste Sverige<br />

komma till rätta med disciplinproblemen<br />

i skolorna.<br />

OECD:s experter efterlyser<br />

också större samförstånd om hur<br />

skolan ska skötas och vem som<br />

ansvarar för resultaten. De kritiserar<br />

hur vi genomförde kommunaliseringen<br />

av skolan och menar att<br />

Sverige inte fördelar resurserna till<br />

skolorna jämlikt.<br />

87,4 %<br />

av eleverna i årskurs<br />

9 är behöriga till yrkesförberedande<br />

program<br />

Statistik för<br />

skolornas<br />

webbplatser<br />

Jämförelser mellan första<br />

veckan i december 2014<br />

och samma vecka 2013<br />

visar att skolornas webbplatser<br />

nu har 78 000<br />

besökare under ett dygn —<br />

en ökning med 8 procent.<br />

Dessa besökte webbplatserna<br />

132 000 gånger — en<br />

ökning med 18 procent.<br />

Det mest typiska besöket<br />

görs på en måndag<br />

mellan klockan 10 och 11.<br />

De fem mest besökta<br />

sidtyperna är:<br />

1. Startsidan — 132 000<br />

2. Kontakt — 16 500<br />

3. Kalendern — 9 400<br />

4. Om skolan — 8 500<br />

5. Personal — 6 000<br />

”Våra fokusområden är systematiskt kvalitetsarbete,<br />

utveckling av undervisningen med learning<br />

study och digital kunskap. Det är tre väldigt viktiga<br />

områden som framtidens skola måste ha.”<br />

Rektor Lena Lindblad Petersen om arbetet bakom Sjöstads skolan<br />

hedersomnämnande i 2014 års Kvalitetsutmärkelse, med motiveringen:<br />

”Denna skola har lyckats skapa en lärande organisation, som främjar<br />

lärares lärande på ett sätt som omedelbart gynnar skolans elever.”<br />

I skollagen betonas respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska<br />

värderingar som det svenska samhället vilar på. Efter händelserna<br />

i Paris i början av året är det viktigt att skolan värnar om vår grundlagsfästa<br />

yttrandefrihet — oavsett religiös och kulturell bakgrund, kön och etnicitet.<br />

9 av 10<br />

gymnasieelever har behörighet<br />

till universitet och högskolor<br />

7 av 10<br />

elever i årskurs 8 är nöjda med<br />

sin skola<br />

Fler dokumenterat yrkesskickliga<br />

Ytterligare 15 särskilt yrkesskickliga lärare från Stockholms stad har tagit<br />

emot sina meriteringsbevis. Detta efter att ha uppfyllt meriteringsprogrammet<br />

Aretes sju huvudaspekter, som med stöd av forskning definierar vad<br />

som kännetecknar en yrkesskicklig lärare.<br />

De lärare som meriterades i den här omgången var Margareta Almqvist<br />

Hynge, Karin Gustavsson, Fredrik Karlsson och Helena Wallinder, Adolf Fredriks<br />

musikklasser; Tobias Gidlund och Katarina Rundström, Engelbrektsskolan;<br />

Sara Hesslid och Antonio Serra, Thorildsplans gymnasium; Eva<br />

Karlberg och Gunilla Lindhagen, Aspuddens skola; Nelly Bonner, Katarina<br />

Södra skola, Tor Forsse, Kungsholmens gymnasium, Helena Johansson, Åsö<br />

vuxengymnasium, Ewa Ljungblom, Sköndals skolor, och Anna Pettersson,<br />

Globala gymnasiet.<br />

ILLUSTRATION: ANNEBRITT ULLÉN<br />

31 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


Nämnd & Nytt<br />

<br />

FOTO: LENNART JOHANSSON<br />

IB-programmet<br />

flyttar till ISSR<br />

IB-programmet (International<br />

baccalaureate) på Kungsholmens<br />

gymnasium flyttar till<br />

ISSR (International School of<br />

the Stockholm Region) på Södermalm.<br />

Avvecklingen sker<br />

successivt från och med hösten<br />

<strong>2015</strong>. Huvudskälet är att det på<br />

Kungsholmens gymnasium finns<br />

alltför få platser i förhållande till<br />

antalet förstahandssökande. Det<br />

gör att hundratals elever med<br />

mycket höga betyg inte kommer<br />

in på skolan. En analys av lokalerna<br />

visar att tre IB-klasser kan<br />

ersättas med fem NA-klasser vilket<br />

skulle sänka lokalkostnaden<br />

per elev och frigöra resurser till<br />

undervisning.<br />

Välmeriterade kockar stod för tillagningen Akalla grundskolas årliga Nobelmiddag. Ett inspirerande gästspel, enligt<br />

kökschef Tobias Häggstrand.<br />

Kockeliten lagade<br />

festmiddag i Akalla<br />

Skolrestaurangen i Akalla<br />

grundskola fick i december<br />

fin hjälp med tillagningen<br />

av skolans årliga<br />

Nobelmiddag.<br />

Fredrik Larsson, tidigare lagkapten<br />

i det svenska kocklandslaget,<br />

och Robert Sigmund, flerfaldigt<br />

belönad bagarmästare, samt<br />

några av deras kolleger serverade<br />

en trerättersmeny som inleddes<br />

med en liten laxhamburgare,<br />

följdes av gårdskyckling med<br />

rostad potatis och blomkålspuré,<br />

och avslutades med en ”Nobelöverraskning”.<br />

Akalla grundskolas kökschef<br />

Tobias Häggstrand tycker det är<br />

viktigt att utveckla mathållningen<br />

i skolan.<br />

– Bra och god mat är en bas för<br />

allt skolarbete. Min förhoppning<br />

är att dessa kockars bidrag kan<br />

inspirera andra skolor och andra<br />

i restaurangbranschen till samarbete<br />

och erfarenhetsutbyte.<br />

Akalla grundskolas restaurang<br />

är Kravcertifierad och har även<br />

varit framgångsrik i arbetet med<br />

att minska matsvinnet.<br />

– Att det här förnämliga kocklaget<br />

vill komma till oss är en stor<br />

sak. Vi här i köket blir inspirerade<br />

till fortsatta krafttag. På sätt och<br />

vis är det kanske också ett kvitto<br />

på att vi själva är på rätt väg, säger<br />

Tobias Häggstrand.<br />

”Thanks for an excellent event this morning!<br />

@kistascience @NobelPrize”<br />

Olle Burell, @olleburell<br />

I samband med Nobelpristagarnas besök på SSIS i Kista den 9 december.<br />

Ny utställning<br />

om vatten<br />

Stockholm Vattens populära utställning<br />

om vatten och miljö på<br />

GlashusEtt i Hammarby Sjöstad<br />

fortsätter i förnyad form. Den<br />

nya utställningen, för elever i<br />

årskurs 3–5, går under namnet<br />

”Lätt att göra rätt – bli miljövän”.<br />

Besökarna får följa vattnets och<br />

matens väg genom staden. Här<br />

ges också svar på frågor om varifrån<br />

kranvattnet kommer, varför<br />

man inte ska spola ner skräp<br />

i toan och hur man gör man när<br />

man sorterar sopor. Eleverna<br />

får också spela ”bajsbasket”, en<br />

uppskattad baskettävling med<br />

lite annorlunda basketbollar och<br />

basketkorg. Besöket tar cirka en<br />

timme och är gratis. Läs mer om<br />

utställningen på www.stockholmvatten.se/skolan.<br />

Boka ett<br />

besök på telefon 08-522 137 00<br />

eller mejla glashusett@stockholmvatten.se.<br />

Barn vill<br />

helst klättra<br />

Karlstads kommun lät ett 40-tal<br />

barn i åldrarna 1—13 år testa lekplatser<br />

i kommunen och poängsätta<br />

olika lekredskap. Överlägsen<br />

segrare blev klätterställningen. Ett<br />

resultat som kommunens parksamordnare<br />

kommer att ha i åtanke<br />

inför utformningen av framtida<br />

lekplatser.<br />

32 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


Nämnd & Nytt<br />

<br />

Sett <strong>2015</strong><br />

närmar sig<br />

Den 14–16 april är det dags för<br />

Sett (Scandinavian Educational<br />

Technology Transformation),<br />

Skandinaviens största mässa<br />

och konferens inom det moderna<br />

och innovativa lärandet. Här<br />

får lärare, skolledare, förskollärare<br />

och pedagoger mötas och<br />

inspireras av en uppsjö seminarier<br />

och workshoppar. I utställningen<br />

visar leverantörer digitala<br />

verktyg och moderna fysiska<br />

lärmiljöer. Sett <strong>2015</strong> äger rum<br />

på Kistamässan.<br />

Kulturpremie<br />

endast via Kulan<br />

För att kunna få Kulanpremien på<br />

50 kronor per elev måste skolan<br />

boka sina kulturevenemang via<br />

webbingången Kulan. Gå till www.<br />

pedagogstockholm.se/kulan och<br />

klicka på ”Sök och boka kultur”.<br />

Aktiviteterna med Kulanpremie<br />

finns under rubriken ”Boka med<br />

Kulanpremien”. Välj bland aktiviteter<br />

och evenemang inom till exempel<br />

dans, berättande, teater, musik<br />

och cirkus.<br />

Fem procent<br />

kan inte simma<br />

Enligt en ny undersökning från<br />

Skolverket når inte fem procent av<br />

eleverna i årskurs 6 upp till kravet<br />

på att kunna simma 200 meter,<br />

varav 50 meter på rygg. Orsakerna<br />

är enligt lärarna främst brist<br />

på undervisningstid och dålig tillgång<br />

till simhallar. Fem procent<br />

motsvarar 4 500 elever. Allvarligt,<br />

anser man från Skolverkets sida,<br />

eftersom simkunnighet kan vara<br />

en fråga om liv eller död.<br />

Endast två lärare på de drygt<br />

400 skolor som svarat i enkätundersökningen<br />

uppgav att det<br />

är elevernas föräldrar som hindrar<br />

eleverna från att delta i simundervisningen.<br />

Sambandet mellan att börja<br />

sim undervisningen tidigt och att<br />

kunna simma i årskurs 6 var tydligt.<br />

I fler än hälften av de skolor<br />

där alla elever nådde kunskapskraven<br />

i årskurs 6 hade man<br />

börjat med simundervisning i<br />

förskoleklassen eller i årskurs 1.<br />

Cirka 40 procent av<br />

besökarna på Stockholms<br />

stads skolors<br />

webbplatser surfar<br />

via sina mobiltelefoner.<br />

Därför har webbplatserna<br />

nu anpassats<br />

för att de ska bli<br />

enklare att besöka.<br />

Testa själv genom att<br />

surfa in på din skolas<br />

webbplats med mobilen.<br />

83,8 %<br />

av eleverna i årskurs 9 var<br />

behöriga till naturvetenskapsoch<br />

teknikprogram.<br />

Akalla<br />

grundskola<br />

fick Pingvinpriset<br />

Akalla grundskolas<br />

kökschef Tobias Häggstrand<br />

tilldelas januari månads<br />

Pingvinpris. Priset delas ut av<br />

Stockholms stad till klimatsmarta<br />

exempel. Tobias Häggstrand belönas<br />

bland annat för att ha minskat<br />

andelen mat som slängs i samband<br />

med skolmåltiderna. Skolan<br />

var en av åtta pilotskolor i utbildningsförvaltningens<br />

svinnprojekt.<br />

Digitalt lyft<br />

väcker intresse<br />

Ett frukostmöte hos<br />

kommunikationsbyrån<br />

Gullers grupp i november<br />

behandlade det digitala<br />

lyft som stadens skolor<br />

genomgår.<br />

84 %<br />

av eleverna i årskurs 9 var behöriga<br />

till ekonomi-, humanistiska- och<br />

samhällsvetenskapliga program<br />

12 000<br />

förstelärare<br />

Hösten 2014 fanns nästan<br />

12 000 förstelärare och 130<br />

lektorer i landet. Av dessa<br />

var 762 förstelärare och 21<br />

lektorer anställda av Stockholms<br />

stad.<br />

11—12 juni<br />

arrangerar staden tillsammans<br />

med Stockholms universitet<br />

en förskolesummit<br />

där förskolornas medarbetare<br />

får möta aktuell forskning.<br />

Syftet är att utveckla<br />

förskolan och nå en hög<br />

och likvärdig kvalitet inom<br />

kommunala och fristående<br />

förskolor.<br />

Utbildningsförvaltningens arbete<br />

med att digitalisera skolan genom<br />

en rad satsningar, väcker intresse<br />

även utanför staden. Utmaningarna<br />

ligger bland annat i omfattningen<br />

med 14 000 medarbetare,<br />

1 400 förskolor och skolor och<br />

cirka 300 000 barn, elever och<br />

vårdnadshavare med ofta sedan<br />

länge inarbetade arbetsprocesser<br />

och kommunikationskanaler.<br />

Hur man går till väga beskrev<br />

bland andra Ann Hellenius, chef<br />

på avdelningen för utveckling<br />

och samordning och ansvarig för<br />

Stockholms stads digitala lyft av<br />

förskolor och skolor på ett frukostmöte<br />

hos kommunikationsbyrån<br />

Gullers grupp i november.<br />

Närmare 50 personer kom till frukostmötet.<br />

Stockholms stad överklagar vite<br />

Utbildningsnämnden beslutade i november att överklaga förvaltningsrättens<br />

dom som fastställde att staden enligt Arbetsmiljöverkets föreläggande<br />

ska betala 700 000 kronor i vite för uteblivna förbättringar av lärarnas<br />

arbetsmiljö. Staden anser att Arbetsmiljöverkets krav på åtgärder är svåra<br />

att genomföra och att de kan strida mot skollagstiftning och kollektivavtal.<br />

— Vårt arbete med att förbättra lärarnas arbetsmiljö fortsätter och påverkas<br />

inte av överklagandet, säger utbildningsförvaltningens personalchef<br />

Astrid Norderfeldt.<br />

33 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


Nämnd & Nytt<br />

■<br />

Vad jobbar ni med?<br />

Roger Adolfsson och Alberto<br />

Cortes på avdelningen för<br />

ekonomi och styrning arbetar<br />

med säkerhet.<br />

Vad gör ni på jobbet?<br />

Alberto:<br />

— Vi ger hjälp och stöd till stadens<br />

rektorer med att förebygga<br />

bränder, hot och våld och hantera<br />

andra säkerhetsrisker. Sedan<br />

följer vi upp vad stadens ledning<br />

och utbildningsnämnden vill<br />

göra på vårt arbetsområde. Nu<br />

arbetar vi också med att anordna<br />

utbildningar inom brandskydd.<br />

Roger:<br />

— Vi analyserar det som anmäls<br />

i vårt incidentrapporteringssystem<br />

Risk och undersöker<br />

till exempel om någon viss<br />

incident ökar. Vi tar fram statistik<br />

som beslutsunderlag. Vid<br />

terminsstart, terminsavslutning<br />

och inför andra längre ledigheter<br />

inträffar fler incidenter och<br />

det händer mer på våren än på<br />

vintern. Alla incidenter kan inte<br />

förebyggas, men vi kan minimera<br />

riskerna.<br />

Hur ser en typisk arbetsdag<br />

ut?<br />

Alberto:<br />

— Det kan variera mycket beroende<br />

på vad som hänt. Men vi<br />

börjar alltid dagen med att kolla<br />

i Risk. Kanske leder det till att vi<br />

åker ut till en skola och träffar<br />

rektorn. Vi är ute på skolor 3—4<br />

gånger i veckan.<br />

FOTO: ANNEBRITT ULLÉN<br />

Vad är roligt och utmanande<br />

i ert jobb?<br />

Alberto:<br />

— Det känns meningsfullt att<br />

kunna hjälpa till med att öka studieron<br />

och trivseln på skolorna.<br />

Roger:<br />

— Det är ett varierande och<br />

lite udda jobb inom förvaltningen.<br />

Och det är roligt att bygga<br />

upp en verksamhet som stödjer<br />

eleverna.<br />

Alberto:<br />

— Utmaningen ligger i att få<br />

skolorna att anmäla alla incidenter,<br />

så att det inte ska finnas<br />

något mörkertal, det vill säga<br />

incidenter utöver dem som anmäls<br />

i Risk. Det är förståeligt att<br />

skolorna inte vill flagga för den<br />

här typen av händelser, men vi<br />

använder inte informationen<br />

på något sätt som är till men för<br />

våra skolor.<br />

Vad gör ni på fritiden?<br />

Alberto:<br />

— Jag tycker om att ha gäster,<br />

lagar mat och bjuder på chilenskt<br />

vin. Och så går jag ut med<br />

hunden, en engelsk springer<br />

spaniel.<br />

Roger:<br />

— Jag spelar innebandy och<br />

var i december en av arrangörerna<br />

bakom Skansens julmarknad.<br />

Digitala resurser omformar lärandet<br />

Filmtips på<br />

Pedagog<br />

Stockholm:<br />

”Så flippar jag”<br />

<br />

Fem lärare, från lågstadiet<br />

till gymnasiet, berättar<br />

om hur de arbetar med<br />

metoden flippat klassrum i sin<br />

undervisning. De delar med sig<br />

av praktiska råd och tips på hur<br />

man kan flippa sin egen undervisning<br />

med hjälp av lärarna i<br />

skolforskningsprojektet Jippi på<br />

Norra Real som berättar om flippad<br />

matematikundervisning på<br />

gymnasiet.<br />

”Övergången mellan<br />

förberedelseklass och<br />

ordinarie klass”<br />

<br />

Monica Axelsson, professor<br />

i tvåspråkighet med<br />

inriktning på svenska som andraspråk<br />

vid Stockholms universitet,<br />

intervjuas om sin forskning<br />

kring nyanlända och lärande.<br />

Hon förtydligar vad som kännetecknar<br />

god undervisning av<br />

nyanlända elever och ger råd<br />

till skolledare och rektorer som<br />

möter nyanlända elever i vardagen.<br />

Dessutom berättar två elever<br />

från Ross Tensta gymnasium<br />

om sina upplevelser av att komma<br />

från ett annat land och börja<br />

i svensk grundskola.<br />

Anna Åkerfeldt lade i höstas fram<br />

avhandlingen ”Didaktisk design<br />

med digitala resurser: en studie<br />

av kunskapsrepresentationer i<br />

en digitaliserad skola” vid Stockholms<br />

universitet. I en delstudie<br />

i avhandlingen undersöker hon<br />

hur användningen av olika resurser<br />

formar elevernas skrivande i<br />

en provsituation. Studien visar<br />

att elever som använde ordbehandlare<br />

laborerade med sin text<br />

i större utsträckning än vad papper<br />

och penna-eleverna gjorde.<br />

Eleverna med ordbehandlare redigerade<br />

sin text lika mycket som<br />

de skrev ny text.<br />

– De som använder ordbehandlare<br />

har större möjlighet att få syn<br />

på sina tankar, menar Anna Åkerfeldt.<br />

En annan delstudie visar att<br />

gymnasieelever under färdigställandet<br />

av sitt projektarbete använde<br />

ett flertal uttrycksformer, som<br />

intervjuer och rörlig bild. Men när<br />

arbetena lämnades in för formell<br />

bedömning var det framför allt<br />

de skriftliga inslagen som eleverna<br />

visade fram. Anna Åkerfeldts<br />

tolkning är att eleverna vet att<br />

andra uttrycksformer än skriven<br />

text ofta bedöms som sekundära<br />

av lärarna och därför inte ser någon<br />

poäng med att integrera detta<br />

material i sina texter. Lärarna i sin<br />

tur saknade ofta verktyg för att<br />

bedöma andra uttrycksformer än<br />

skriven text.<br />

– Det visar på vikten av att utveckla<br />

bedömningsverktyg även<br />

för visuella uttrycksformer, menar<br />

Anna Åkerfeldt.<br />

I nästa nummer<br />

av <strong>LÄRA</strong><br />

• Vi besöker skolan som satsar<br />

på föräldrasamverkan.<br />

• Fyllig rapport från nationell<br />

skolforskningskonferens.<br />

• Lyckat pedagogiskt samarbete<br />

med Lill-Skansen.<br />

• Stadsarkivet — rena guldgruvan<br />

för skolan.<br />

… och naturligtvis mycket<br />

mer. Ute hos dig 27 mars.<br />

34 <strong>LÄRA</strong> #1/<strong>2015</strong>


Gymnasievalet blev<br />

plötsligt lättare.<br />

Även för dig som lärare.<br />

Tipsa dina elever om valetärditt.se där de får en överblick<br />

över Stockholms stads 26 gymnasie skolor och en känsla för<br />

hur det är att plugga på olika program.<br />

valetärditt.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!