bok om NSHs hundraåriga historia - SKHv

NORDISKT SAMARBETE 

för hushållsvetenskap 

1909 

1959 

1989 

2009 

Historik utgiven av Nordisk Samarbetskommitté för hushållsvetenskap

Karin Hjälmeskog, Jette Benn, Annbjørg Lindbäck, 

Anna-Maria Niskanen och Kaija Rimaila (red) 

Formato Print 2009 

ISBN 978-952-92-5823-9

Innehållsförteckning 

Förord ........................................................................................................................................... 5 

Kapitel 1. Inledning ..................................................................................................................... 6 

En tillbakablick .............................................................................................................................. 6 

Studieresor och utbyte av lärare/studenter..................................................................................... 7 

Från kvinnoutbildning till allmänutbildning ................................................................................. 8 

Högre utbildning ............................................................................................................................ 9 

Förena nytta med nöje ................................................................................................................... 9 

Bokens disposition......................................................................................................................... 9 

Kapitel 2. Ordförande har ordet .............................................................................................. 10 

Min tid som ordförande 1988–1991 ............................................................................................ 10 

Beretning for perioden 1991–1994 .............................................................................................. 11 

Historik Finland 1994–1997 ........................................................................................................ 12 

Norges lederansvar 1997–2000 ................................................................................................... 12 

NSH i Norge 2001–2003 ............................................................................................................. 16 

Ny tid – nytt ordförandeskap, Sverige 2003–2005 ...................................................................... 16 

Finskt ordförandeskap 2005–2009 .............................................................................................. 19 

Kapitel 3. Årsberättelser ........................................................................................................... 20 

Årsberättelse 1989 ....................................................................................................................... 20 

Årsmöte på Färöarna 1991 .......................................................................................................... 22 










Årsberättelse 2001–2002 ............................................................................................................. 42 





Kapitel 4. Studentutbyte ........................................................................................................... 45 

Norge 1999 .................................................................................................................................. 46 

Danmark 2001 ............................................................................................................................. 47 

Island 2002 .................................................................................................................................. 48 

Sverige 2003 ................................................................................................................................ 50 

Finland 2005 ................................................................................................................................ 51 

Kapitel 5. Matkultur i norden – en kokbok ............................................................................ 55 

Kapitel 6. Ämnet i grundskolan och gymnasieskolan ............................................................ 56 

Hjemkundskab i Danmark fra 1989-2009 i grundskolen og som tilbud ..................................... 56 

Förändringarna i läroplanerna i huslig ekonomi för den grundläggande utbildningen i Finland 

1994 och 2004 ............................................................................................................................. 60 

Husstellundervisningen i grunnskolen i Norge 1990-2009. 

Fra Heimkunnskap til Mat og Helse ............................................................................................ 62 

Fra hjemmesfære til yrkesretting - Fra husstell- og husholdningsfag til helseog sosialfag og restaurant- 

og matfag ............................................................................................................................ 65 

Hushållsvetenskap i svensk grundskola och gymnasieskola 1989-2009:.................................... 68

Kapitel 7. Lärarutbildning inom det hushållsvetenskapliga fältet ....................................... 74 

Husholdningsfaglige uddannelser og studier i Danmark 1989-2009 .......................................... 74 

Hushållslärarutbildningen vid Helsingfors Universitet - förändring medför utmaningar ........... 79 

Ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi förflyttas till Åbo Akademi, Vasa............................. 82 

Lærerutdanning i mat og helse i Norge mellom 1990 og 2008 ................................................... 83 

Hushållsvetenskap i högre utbildning i Sverige: Från husliga seminarium till universitetsinstitutioner 

..................................................................................................................................................... 85 

Kapitel 8. Forskning .................................................................................................................. 87 

Forskning i husholdning i Danmark ............................................................................................ 87 

Forskning i Finland...................................................................................................................... 87 

Forskning på fagfeltet heimkunnskap og mat og helse i Norge. ................................................. 88 

Hvor ble det av dagliglivskompetansen? Intendert læreplan kontra praksis ............................... 89 

Et aktuelt doktorandarbeid på terskelen til disputas: Mat i norske skoler ................................... 91 

Etablering av Hushållsvetenskap som forskningsämne i Sverige ............................................... 92 

Hemkunskapsdiskurser – vad ska vi med hemkunskap till? ....................................................... 94 

Mat som meningsskapande fenomen i klassrummet ................................................................... 95 

Att genuszappa på säker eller minerad mark ............................................................................... 97 

Kapitel 9. Perspektiver og udsyn.............................................................................................. 99 

Litteraturlista ............................................................................................................................. 106 

Litteratur Danmark 1989-2009 .................................................................................................. 106 

Litteratur Finland 1989-2009 .................................................................................................... 106 

Litteratur Norge 1989-2009 ....................................................................................................... 106 

Litteratur Sverige 1989-2009..................................................................................................... 107 

Bilaga 1. Stadgar fastsällda 29 juni 1995............................................................................... 108 

Bilaga 2. Stadgar fastställda 30 juni 2001 ............................................................................. 110 

Bilaga 3. Översikt över ämnet i grundskolan i de nordiska länderna 2008 ....................... 112 

Bilaga 4. Översikt över lärarutbildning i hemkunsakp (och motsvarande) i de nordiska 

länderna .................................................................................................................................... 114 

Bilaga 5. Ordlista: dansk – svensk, svensk – dansk .............................................................. 116 

Bilaga 6. Webadresser ............................................................................................................. 117 

Bilaga 7: Författare ................................................................................................................. 119 

4

Förord 

Under ett antal år har formerna för det nordiska samarbetet inom det hushållsvetenskapliga fältet 

diskuterats. Det råder enighet om att samarbetet är viktigt och att frågor som har med hushållsvetenskap 

att göra behöver lyftas fram i många olika sammanhang. Däremot har situationen förändrats 

när det gäller möjligheter att delta i kurser och utbyte av lärare och studerande. 

Vid årsmötet i Skagen, Danmark 2001 beslutades därför att det formella samarbetet inom Nordisk 

samarbetskommitté för hushållsvetenskap, NSH, på sikt ska avslutas och den gemensamma ekonomin 

avskaffas med omedelbar verkan. De resterande medlen skall användas till någon form av 

hundraårsjubileum 2009 och förvaltas fram till dess av Finlands avdelning för NSH. 

Det är viktigt att minnas sin historia, det finns mycket att lära av allt det arbete som utförts inom 

NSH. Allt för lätt glöms kvinnors verksamhet bort och det är huvudsakligen kvinnor som verkat 

inom NSH. Inför hundraårsjubiléet beslutades därför att fullfölja redovisningen av den verksamhet 

som startade 1909 och som redovisades 1959 respektive 1989. En historik över verksamheten under 

perioden 1990 – 2009 redovisas i denna bok. 

Några måste göra arbetet och till redaktionskommittén har inbjudits en representant för varje land, 

följande personer kom slutligen att utgöra redaktionskommitté för boken: 

Jette Benn, Danmark 

Kaija Rimaila, Finland 

Anna-Maria Niskanen, Finland 

Annbjørg Lindbäck, Norge 

Karin Hjälmeskog, Sverige 

Givetvis är det många i varje land som bidragit och vi vill framföra ett varmt tack till alla som 

bidragit med texter (se bilaga 7) eller på annat sätt i arbetet med jubileumsboken. 

En bok kan inte ges ut utan finansiering av tryckning etc. Vi vill därför framföra ett stort tack till 

följande bidragsgivare: 

Letterstedtska föreningen, Stockholm, Sverige 

Danmarks Lærerforening 

Flach Bundegaards Fond, Danmark 

Utdanningsforbundet/TrygVesta, Norge 

Landslaget for mat og helse i skolen, Norge 

Anlaug Jacobsens legat, Norge 

Föreningen för främjande av Huslig Utbildning, Finland 

Att NSH som formell verksamhet avskaffas innebär inte att nordiskt samarbete upphör. Inom ramen 

för den internationella organisationen för hushållsvetenskap: International Federation for Home 

Economics, IFHE, finns utrymme för verksamhet på såväl nordisk, europeisk som global nivå. 

Arbetet med att stärka och utveckla det hushållsvetenskapliga i skola, forskning och i samhället i 

övrigt ska fortgå! 

För redaktionskommittén 

Karin Hjälmeskog 

5

Inledning 

Karin Hjälmeskog och Jette Benn 

Det är 2009 hundra år sedan det första nordiska hushållningsmötet ägde rum i Sorö, Danmark. 

Initiativet togs av Magdalena Lauridsen och den danska föreningen för hushållningslärarinnor och 

skolkökslärarinnor. Beslutet formulerades som följer: 

6 

Foreningen af Husholdningslaererinder og -Laerere i Danmark har vedtaget at afholde et 

Forhandlingsmöde om Husholdningssagen i juli 1909 i Sorö. Foreningen har taenkt sig, at et 

saadant Möde skulde kunne samle Deltagere fra alle de nordiska Lande, da jo alle de forskellige 

Husholdningsspörsmaal er lige braendende i hele Norden. Mödet skulde holdes i 3 Dage. 

1ste Dag: med Forhandlingsemnet: Husholdningsskolens Formaal og Virkemaade. 

2den Dag: Laererindeuddannelsen. 

3die Dag: Ernaeringsspörgsmaalet som Skolefag. 

Som deltagare ventes, foruden Ledere og Laerere ved forskellige Husholdningsskoler, ogsaa flere 

Rigsdagsmaend, Skoleautoriteter, samt en Repraesentant for den danske Regering. 1) 

Detta möte blir upprinnelsen till den hundraåriga historia som denna bok vill påminna om. De 

första femtio åren finns beskrivna i Nordiskt samarbete under 50 år på hushållsundervisningens 

område. Historik utgiven av nordisk samarbetskommitté för Hushållsundervisning (1956). Trettio 

år senare diskuteras åter behovet av att sammanställa NSHs verksamhet. Det resulterar i en bok, 

som dels innehåller boken om de första femtio åren och dels en beskrivning av de efterföljande 

trettio åren. Med andra ord utges 1989 NSHs åttioåriga historia: Nordiskt samarbete för hushållsundervisning, 

1909, 1959, 1989. Föreliggande bok gör några tillbakablickar till denna tidsperiod, 

men handlar huvudsakligen om NSHs verksamhet de senaste tjugo åren. 

Den grupp som under 2002-2009 arbetar med boken är från Danmark Jette Benn, från Finland 

Kaija Rimaila och Anna-Maria Niskanen, från Norge Annbjörg Lindbäck och slutligen från Sverige 

Monica Olsson som 2005 ersätts av Karin Hjälmeskog. Dessvärre har våra kollegor i Island och 

Färöarna ej haft möjlighet att delta i arbetet. Jette Benn och Karin Hjälmeskog har fått i uppdrag att 

skapa en helhet av de texter som samlas in från de olika länderna genom att skriva en inledning och 

ett avslutande kapitel och Karin Hjälmeskog har slutredigerat boken. 

En tillbakablick 

Hela NSHs historia började som nämnts ovan med den första nordiska hushållningskonferensen i 

Sorö 1909. Därefter följde flera konferenser fram till dess att samverkan tog fastare form: 

1913 2:a nordiska skolkökslärarinnemötet i Göteborg 192 deltagare 

1920 3:e Kristiania (Oslo) cirka 200 deltagare 

1925 4:e Helsingfors cirka 150 deltagare 

1931 5:e Köpenhamn (354 deltagare) Island nämns för första gången 

1935 6:e Stockholm (även deltagare från Estland och Lettland) 

Det andra världskriget medför ett uppehåll i samarbetet mellan de nordiska länderna inom 

hushållningsundervisningens område. Så snart kriget är över startar ett intensivt arbete för att möjliggöra 

studiebesök i grannländerna. Inom de nordiska ländernas lärarinneorganisationer anordnas 

insamlingar för att få fram pengar till studieresor. Rektor Folmer Dam, Danmark, driver frågan och 

föreslår bildandet av en ”nordisk hushållningsstudiefond”, i syfte att möjliggöra ett större utbyte 

1) Dam, P. (1910). Beretning om Det förste nordiska forhandlingsmöde om husholdningssagen. 

Afholdt den 9de og 10de juli 1909, paa Sorö skole.

mellan hushållslärarinnor i de nordiska länderna. Representanter för lärarinneorganisationerna i de 

olika länderna möts vid ett flertal tillfällen och vid ett möte i Helsingfors, Finland, 1947, diskuterar 

de 18 deltagarna följande frågor: 

• Olika problem vid skötseln av studiefondens penningfrågor 

• Grupp- och utbytesresor 

• Utbyte av lärarinnor 

• Redigering av broschyr om studievägledning 

I och med detta möte får det nordiska samarbetet inom hushållsundervisnings område en sammanslutning 

med uppgjorda stadgar, om än knapphändiga, och regelbundna sammanträden. 

Sammanslutningens namn var de första åren Nordisk hushållningsstudiefond men ändrades 1951 

till Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning. Ytterligare femtio år senare, vid årsmötet 

i Skagen 2001, ändrades namnet åter, då till Nordisk samarbetskommitté för hushållsvetenskap. 

Organisationen har avdelningar i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Under de första 

årens verksamhet var det huvudsakligen den upprättade fonden som skulle skötas. För det utsåg 

man i vardera land tre representanter från de hushållspedagogiska föreningarna som tillsammans 

utgjorde ett s.k. studieutskott, vars uppgift var att handha nordisk hushållningsstudiefond i det egna 

landet och i samarbete med de andra länderna bland annat ordna studieresor. 

Ändamålet med kommittén kom snart att utvecklas. Vid möten 1950 och 1951 beslutades om ändringar 

i stadgan. I samband med detta avvecklas studiefonderna. Av stadgarna framgår att 

samarbetskommitténs arbete från och men nu syftar till att främja samarbetet mellan de nordiska 

länderna på hushållsundervisningens område. I dess uppgifter ingår att ordna studieresor, utbyte av 

lärarinnor, utbyte av undervisningsmateriel och läroböcker, att anordna instruktionskurser och ordna 

samarbete på den vetenskapliga hushållsundervisningens område. Årsmöte skall hållas varje år i 

augusti-oktober, omväxlande i olika länder. För att förbereda dessa årliga möten tillsattes ett 

expertutskott. Årsavgiften fastställs på det årliga mötet. Nya stadgar slutförhandlades 1957. 

Parallellt med NSHs arbete på ett nordiskt plan pågår ett internationellt arbete inom International 

Federation for Home Economics, IFHE. En ideell organisation som bildades 1908, dvs. ett år före 

det första nordiska mötet i Sorö. IFHE har status som non governmental organisation (NGO) inom 

Förenta Nationerna. Under hela 1900-talet har de två verksamheterna pågått parallellt. I Damark, 

Finland, Norge och Sverige har det funnits nationella avdelningar för både NSH och IFHE. I Finland 

har det varit en språklig uppdelning så att de svensktalande varit engagerade i det nordiska 

arbetet inom NSH och de finsktalande inom IFHE. 

Vartefter tiden har gått och förändringar skett både vad det gäller utbildning, forskning och samhället 

i stort. Ofta sägs att världen har krympt, detta genom snabba kommunikationer, informationsteknik 

etc. Samarbete inom det hushållsvetenskapliga området är lika viktigt som tidigare, men det 

nordiska samarbetet behöver finna nya former. Det finns varken ekonomiska eller personella resurser 

att hålla två föreningar igång. Därför beslutas vid årsmötet i Skagen, Danmark att NSH som 

formell organisation skall successivt avvecklas och helt läggas ner i samband med jubileumsfirandet 

2009. I några av de enskilda länderna har ett samgående skett mellan avdelningarna inom NSH och 

IFHE: I Danmark bildades 1992 DKIN (Den danske komité for internationalt och herunder nordisk 

husholdningsfagligt samarbejde) och i Sverige 2001 SKHv (Svenska kommittén för hushållsvetenskap). 

Studieresor och utbyte av lärare/studenter 

År 1945 startade NSH med studieresor för lärare. Den första resan innebar att 15 finska lärarinnor 

7

genomförde en 9 dagar lång studieresa i Sverige. Senare samma år besökte 15 svenska lärarinnor 

Finland. Samma höst reste 10 lärarinnor från de danska hushållningsskolorna ett antal lanthushållsskolor 

i södra Sverige. Resorna sträckte sig ibland utanför de nordiska gränserna, som när det 1949 

ordnades utbytesresor mellan Sverige och Holland och 1950 mellan Sverige och Tyskland. 

Stipendiefonden gav goda möjligheter genom att resestipendier möjliggjorde studieresor i de nordiska 

grannländerna. 

Från medlemmarna framkom önskemål om utbyte även för studenter. Det sägs i jubileumsskriften 

från 1959 att detta endast kunna ske i ringa omfattning. Språksvårigheter har varit en orsak, en 

annan svårighet att lösa den ekonomiska frågan. Vid årsmötet i Oslo 1969 diskuterades möjligheter 

för dem som går lärarubildning att få inblick i motsvarande utbildning i de andra nordiska länderna. 

Så här står det i protokollet: 

Meningen är att intensifiera det nordiska samarbetet genom att göra det möjligt för seminarieelever 

att redan under sin studietid skapa kontakt mellan de nordiska länderna. 2) 

Vid kontakt med utbildningsinstitutionerna var responsen positiv och verksamheten startade i liten 

skala 1970-71, då Sverige var värdland för två finska studenter som besökte Uppsala och Stockholm. 

Efter det har det s.k. Studerandeutbytet utvecklats och det pågår fortfarande som årliga arrangemang 

(se vidare kapitel 4). 

Från kvinnoutbildning till allmänutbildning 

Under de första femtio åren efter Sorö-mötet 1909 har hushållsutbildningen i huvudsak varit ämnad 

för flickor. Dock kan vi notera att den förste ordföranden i NSH tillika initiativtagare till bildandet 

av nordisk hushållningsstudiefond, var en man, nämligen Folmer Dam från Danmark. 

Ämnet i skolan och hela kunskapsområdet har historiskt handlat om hemmet och det privata livet, 

ett område associerat med kvinnor. Det har varit kvinnor som undervisat och eleverna har varit 

flickor/kvinnor. Successivt har dock även pojkar fått tagit del av undervisningen, först i den danska 

huvudstaden efterföljt av övriga nordiska länder och resten av Danmark. 

I Köpenhamn fick både pojkar och flickor redan på 1940-talet, i övriga Danmark dröjde det fram till 

1971 innan både flickor och pojkar undervisades i ämnet Hjemkundskab. I Norge infördes obligatorisk 

undervisning i Heimkunnskap för alla, flickor och pojkar, i staden och på landsbygden år 

1959. I Sverige blev ämnet Hemkunskap obligatoriskt för pojkar såväl som flickor i grundskolan 

som infördes 1962, även om det redan i den försöksverksamhet som bedrevs på 1950-talet hade 

bedrivits sådan undervisning. I Finland infördes Huslig ekonomi för flickor och pojkar i samband 

med att grundskolan infördes 1972-1976 och i Island infördes 1984 Hjemkundskab för både flickor 

och pojkar i grundskolan. 

Under de första femtio åren av NSHs verksamhet var ämnet i skolan således huvudsakligen inriktat 

på att utbilda flickor. Syftet kan enkelt uttryckas som att förbereda dem för deras liv som maka, mor 

och husmor i det egna hemmet, eller för att utföra motsvarande arbete mot betalning i någon annans 

hem som piga, hushållerska eller hembiträde. När ämnet infördes förekom dock även en rad andra 

argument och det rådde heller inte enighet om att ämnet skulle införas. Röster höjdes för att dess 

införande endast skulle bidra till att binda kvinnorna till hemmen och hindra dem från att välja 

andra yrkesbanor. 

När sedan även pojkarna skulle undervisas kan man uppfatta det som om det sker en förskjutning i 

hur man ser på ämnet, dess roll i utbildningen och syftet med undervisningen. Istället för en god 

husmor ser man den medvetne konsumenten som ett lyckat resultat. Men inte endast det. Ämnet 

8 

2) Citat hämtat från boken Nordiskt samarbete för hushållsundervisning. 1989, 1959, 1989. 

Utgiven 1989 av Nordisk Samarbetskommitté för Hushållsundervisning, s. 136.

idrar till att utbilda för livet som konsument och för livet i hem och familj, samt för livet som 

medborgare i samhället/världen. Sist men inte minst bidrar ämnet till personlighetsutveckling. 

Högre utbildning 

NSH har sedan tidigt 1950-tal på olika sätt drivit frågor om behovet av vidareutbildning på en 

akademisk nivå för lärare i hushållning/hushållslärare. I Finland hade denna möjlighet funnits sedan 

1946-47 och i Danmark hade 1945 en specialkurs i Husholdning införts vid Aarhus universitet. 

Så tidigt som 1883 väckte lärare Birgitte Berg Nielsen förslaget om att etablera en vetenskaplig 

hushållshögskola. Det tog dock femtio års kamp innan Specialkursen vid Århus universitet inrättades. 

Även inrättandet av Nordisk Högskola för Hushållsvetenskap (NHH) föregicks av många års kamp 

och hårda förhandlingar under hela 1950-talet. 3) 1963 tog de nordiska utbildningsministrarna beslutet 

att inrätta NHH. Den första utbildning som startar är den textila linjen med placering vid Chalmers 

tekniska högskola i Göteborg. 

NHH är en s.k. immateriell högskola, vilket innebär att des olika utbildningar förläggs vid olika 

högre läroanstalter i de nordiska länderna. Utbildningen leder till en i de nordiska länderna likvärdig 

examen som hushållskandidat (Candidatus domesticus, Cand. Domest.). I september 1966 invigs 

en ny byggnad vid universitetsområdet Blindern i Oslo där NHHs näringsutbildning förläggs. 

1969 genomförs också en kurs i dietetik placerad i Göteborg. Det fanns planer på ytterligare 

utbildningar exempelvis en arbets- och teknik utbildning också den vid Chalmers i Göteborg, en 

konsumentekonomisk utbildning vid Handelshögskolan i Köpenhamn och familjekunskap och 

konsumtionslära vid Helsingfors universitet. Dessa tre utbildningar inrättades dock aldrig. 

Förena nytta med nöje 

Att delta i NSHs aktiviteter har inte bara varit till nytta, skriver Ebba Virgin och Greta Kastman i 

jubileumsboken från 1989, utan det ger också glädje. Först och främst genom de många vänner man 

får och genom att lära känna de olika nordiska länderna. 

Bokens disposition 

Boken är indelad i nio kapitel, dessutom medföljer ett antal bilagor. I kapitel två berättar de som 

varit ordförande om verksamhet och tankar under sin respektive ordförandetid. Därefter följer i 

kapitel tre åresberätterlserna för perioden 1990 – 2009. En viktig återkommande verksamhet sedan 

1970-talet har studentutbytet varit. Denna del av verksamheten redovisas i kapitel fyra. Ett av de 

projekt som uppskattats både inom och utanför kommittén är den nordiska kokbok som kommittén 

gav ut 1999, ett projekt som redovisas i kapitel fem. Liksom i de tidigare historieskrivningarna 

redovisas hur hushållsvetenskap utvecklats inom skola och högre utbildning. I kapitel sex redovisas 

undervisning i grundskola och vidaregående skola och gymnasium, i kapitel sju lärarutbildning och 

i kapitel åtta forskning inom området. Boken inleds och avslutas med två mer övergripande och 

diskuterande kapitel, dels kapitel ett som är en inledning och tillbakablick över kommitténs historia 

fram till 1989, dels kapitel nio som blickar framåt. 

I bilagorna finns sådant material som kan vara av intresse både med tanke på kommitténs verksamhet 

och hushållsvetenskapens utveckling. Exempelvis finns där kommitténs stadgar, sammanställningar 

över utbildning i skola och lärarutbildning, exempel på relevant litteratur och webbadresser. 

3) Om NHH kan man läsa i Nina Kiesslings rapport från 1996: Nordiska högskolan för hushållsvetenskap. Slutrapport 

om en bedriven verksamhet 1963-1996. Se även Nordiskt samarbete för hushållsundervisning. 1989, 1959, 1989, 

utgiven 1989 av NSH. I den sistnämnda står även en del om Specialkursen vid Århus universitet. Se även Profession i 

förändring. Från ”skolkök” till hemoch konsumentkunskap (2006). 

9

Ordförande har ordet 

Nordiska ordföranden under perioden 1988-2009 

1988-1991 Inger René Sverige 

1991-1994 Ruth Augustinussen Danmark 

1994-1996 Merja Björkman Finland 

1996-1997 Riitta Meriluoto Finland 

1997-2000 Helga Austvoll Norge 

2000-2001 Ann Sofie Christersson Sverige 

2001-2003 Signe Fagerli Rise Norge 

2003-2005 Karin Hjälmeskog Sverige 

2005-2009 Kaija Rimaila Finland 

Min tid som ordförande 1988–1991 

Inger René 

1988 tillträdde Sverige som ordförandeland. Styrelsen bestod av: Inger René ordf, Svea Hagsgård 

vice ordf, Gunnel Bergensjö-Hjelm sekr, Ulla Björkström kassör. Årsmötet 1989 ägde rum på Eckerö, 

Åland med ett trettiotal deltagare. Ett diskussionsämne var Nordiska hushållshögskolan (NHH). 

Farhågor hade väckts om att kvalitén inte var så hög som den borde vara för att ge forskarbehörighet. 

NSH hade på flera sätt sökt kontakt med NHH utan framgång. Årsmötet gav styrelsen i uppdrag att 

fortsätta arbetet men som vi vet lades utbildningen så småningom ner - kanske beroende på att varje 

land i dag kan sägas ha den utbildning som tidigare bara fanns på ett ställe i Norden! Under årsmötet 

överräckte Alice Melvinger, som varit huvudredaktör, den färdiga NSH-historiken 1909-1989. 

Redaktionsgruppen och Alice avtackades för ett gediget arbete! NSH hade av två svenska riksdagsledamöter 

föreslagits som pristagare av Nordiska Hälsohögskolans pris - priset gick tyvärr till annan 

verksamhet! I samband med årsmötet hölls en kurs med mottot Vår miljö – ett livsvillkor för 

framtid och utveckling. Vid en festlig middag firades föreningens 80 år. 

1990 års årsmöte var förlagt till Melsomvik i Vestfold i närheten av Sandefjord, Norge också med 

ett trettiotal deltagare. Norsk Faglaererlag meddelar att föreningen utträder ur NSH 1991.12.31. 

Styrelsen har skriftligen beklagat beslutet och uppmanat Norsk Faglaererlag att ompröva beslutet - 

men förgäves. I övrigt diskuterades lärarkandidatutbytet och NSH:s engagemang i lokala kurser i 

samband med IFHE:s konferens i Hannover sommaren 1992. Norge erbjuder sig att ordna kurs för 

lärarutbildare hösten 1991. Utbildningsdagarna/kursen hade som rubrik Livslångt lärande där den 

marina miljön var mycket och trevligt påtaglig. 

Årsmötet 1991 ägde rum i Torshavn, Färöarna med ett fyrtiotal deltagare däribland två lärarkandidater 

från Sverige. En stor diskussionspunkt under årsmötet var ett eventuellt samarbete/samgående 

med IFHE. Årsmötet beslöt att NSH skulle fortsatt vara en egen organisation men man gav 

styrelsen i uppdrag att undersöka hur IFHE ställer sig till samarbete. Under årsmötet väljs Danmark 

till nytt ordförandeland med Ruth Augustinussen som ordförande. Kursen på Färöarna handlade 

naturligen nog om de speciella förutsättningar klimatet och det geografiska läget ger för överlevnaden. 

Vädret var (vilket inte är vanligt) hela tiden vidunderligt. 

De slutord jag skrev när Sveriges ordförandetid tog slut i Torshavn känns giltiga än i dag eller 

kanske än mer idag när man inte riktigt vet vilka vägar EU-samarbetet går! ”Vi lever i en turbulent 

tid när det gäller utvecklingen av skolan och när det gäller nordens länder i förhållande till övriga 

Europa. Min absoluta övertygelse är att vi alla behöver den styrka och de erfarenheter som samarbete 

och umgänge i allvar och glädje som NSH ger”. Detta får vi försöka hitta på andra arenor i dag 

men det känns son ett stort privilegium att ha fått varit med. 

10

Beretning for perioden 1991–1994 

Ruth Augustinussen 

Danmark overtog formandskabet ved årsmødet i Torshavn i 1991 efter Inger Rene, Sverige. Mette 

Nielsen, Sorø blev sekretær. Dansk afdeling udarbejdede i årets løb et forslag til samarbejde mellem 

IFHE og NSH forslaget blev fremlagt ved årsmødet i Vordingborg, juni 1992. Efter en drøftelse 

blev der nedsat en arbejdsgruppe der skulle fremkomme med et forslag til næste årsmøde. 

Arbejdsgruppen bestod af Bodil Laurell, Sverige, Edith Kjærsgaard, Danmark og Ruth Augustinussen 

Danmark. Arbejdsgruppen afholdt flere møder for at lave en udredning for henholdsvis IFHE 

og NSH, målet var at finde en linie hvor begge organisationer blev tilgodeset. Baggrunden for at 

arbejde for en komite var, at der var vigende medlemstal og interesseområdet var det samme på 

mange punkter. Redegørelsen blev fremsendt så det kunne debateres på årsmødet 1993 i Island. 

Årsmødet i Island 1993 

Ved årsmødet i Island 1993 blev redegørelsen grundigt drøftet. Man måtte dog konstatere, at der 

ikke var basis for at træffe en beslutning om et tættere samarbejde de to komiteer (NSH og IFHE) 

imellem på daværende tidspunkt. 

Nordisk Husholdningshøjskole 

Skolens situation blev drøftet, der var enighed om, at Nordisk Samarbejdskomite skulle støtte, at 

man fastholder en videreuddannelse for fagområdet. Kontingentet til NSH blev drøftet på baggrund 

af vigende medlemstal. 

Årsmødet 1994 blev afholdt i Båstad, Sverige. Samtidig afholdtes kursus med temaet FN‘s Familieår. 

Årsmødet behandlede forhold omkring studenterudveksling, hvor det blev gjort klart, at der i 

planlægningen skulle lægges vægt på forskelligheden i uddannelserne i de enkelte lande. Der forelå 

et nyt optryk af den fællesnordiske brochure og postkort. NSH var repræsenteret ved Nordisk Forum 

i Åbo, Finland stod for arrangementet. Det blev oplyst at Nordisk Husholdningshøjskole nu er 

under afvikling. Det blev besluttet, at der i forbindelse med NSH‘s 90 års jubilæum skulle udgives 

en fælles nordisk kogebog. Bogen skulle indholde ca 20 opskrifter fra hvert land Færøerne, Island, 

Finland, Norge, Sverige og Danmark. Opskrifterne skulle sættes i et kulturhistorisk perspektiv. 

Bogen skulle være klar til udgivelse og præsentation ved mødet i Island 1999. De enkelte lande 

skulle prøve at skaffe økonomiske midler til udgivelsen. Der blev nedsat en arbejdsgruppe med 

Gunnel Bjergensø-Hjelm som kordinator. Redaktionsgruppen bestod af Liv Gregersen Kongsten, 

Norge, Gunnel Bergensjø-Hjelm, Sverige, Steinunn Ingimundardóttir, Island, Sigrid Dalsgaard, 

Færøerne, Anne Svensk-Smouni, Finland , Ruth Augustinussen, Danmark. Kontingentet blev ændret 

til et fast beløb fra hvert land, dog med reduktion for Island og færøerne, på grund af medlemstallet. 

Formandskabet blev her overtaget af Finland ved Merja Bjørkmann 

NSH - dansk afdeling fra 1991 

Dansk afdeling bestod i 1991 af 

• Hjemkundskabslærerforeningen 

• Ernærings-og husholdningslærerforeningen 

• Foreningen af Husholdnings- og Håndårbejdsskoler, foreningen valgte dog at melde sig ud i 1997. 

Det var pålagt dansk afdeling fra de tilsluttede foreninger, at arbejde på en sammenlægning af NSH 

og IFHE på grund af de økonomiske konsekvenser og det vigende medlemstal. Den danske komite 

arbejde på, at ændre strukturen og ensretning af vedtægterne. Efter mange møder nåede man et 

resultat der medførte, at man den 4. juni 1993 kunne holde det første fælles møde i Sorø. Det var 

symbolsk, at man havder valgt det skulle holdes i Sorø, vi fandt det passende, da det hele startede i 

Sorø. Den nye komite blev DKIN. Samarbejdet er gået fint, således at det nu er den samme komite 

11

der varetager såvel det nordiske som det internationale samarbejde. Derved er det lettere at koordinere 

arbejdet. Efter dette arbejde var en realitet, blev den danske gruppe pålagt, at arbejde for, at der på 

nordisk plan også blev en komite, hvorfor vi fra dansk side udarbejdede et forslag, dette blev fremlagt 

ved det nordiske årsmøde, men ting tager tid! Fra dansk side havde man udarbejdet et forslag til en 

fælles nordisk kogebog, forslaget blev fremlagt ved årsmødet i Båstad. Det blev vel modtaget, og 

der blev nedsat en arbejdsgruppe til at arbejde videre med det. I 1994 blev afholdt et seminar i 

Estland om Husholdningsfagets økonomiske konsekvenser. I 1995 arrangerede dansk afdeling en 

Workshop på Lærerhøjskolen med temaet samarbejde med Østeuropa. Seminaret blev ledet af IFHE‘s 

repræsentant Laila Engberg. Der blev ligeledes i september 1995 arrangeret et seminar på 

Lærerhøjskolen i samarbejde med Kræftens bekæmpelse, seminaret blev støttet med EU-midler. 

Historik Finland 1994–1997 

Kaija Rimaila 

Danmark gav över ordförandeposten till Finland för perioden 1994-1997. Merja Björkman (1994- 

1996) och Riitta Meriluoto (1996-1997) delade på uppgiften. 

Kurs och årsmöte 1995 hölls på Högvalla Seminarium i Borgå under rubriken: Undervisning, utveckling 

och ny teknologi. Under dagarna gjordes en resa till Tallinn där man bekantade sig med det 

estniska skolsystemet och gjorde skolbesök. Verksamhetsområden man beslutade satsa på var samarbete 

med Baltikum samt utgivande av en Nordisk kokbok inför NSHs 90-årsjubileum. 

Ordförandena samlades till årsmöte följande år i Köpenhamn men ingen kurs ordnades. 1996 inleddes 

förhandlingar för NSHs samgång med FIN-IFHE. Förslaget var att NSH skall fortsätta som en 

självständig underavdelning med svenska som verksamhetsspråk. Under två påföljande år utgick 

Koti-ja laitostalousalan opettajat ry och Kotitalouden kandidaatit ry ur NSH- verksamheten. Kvar 

blev Kotitalousopettajien liitto ry – Hushållslärarnas förbund rf. Margaretha Illman fortsatte förhandlingarna 

som inte ännu ledde till samgång. 

Barn, unga-livsstil och hälsa var temat 1997 i Trondheim, Norge då ett 50-tal medlemar samlades 

för kurs och årsmöte. I Norge påbörjades under året en omfattande skolreform. Läroplaner, metodik 

och evaluering spelar därför en central roll under föreläsningarna. Vid årsmötet gick ordförandeskapet 

för följande treårsperiod över till Norge, Helga Austvoll utsågs enhälligt för uppgiften. 

Studentutbyten ägde rum i Norge 1994, i Finland 1995, följande år i Danmark och 1997 möttes 

studenterna på Island. 

Norges lederansvar 1997–2000 

Elna Oppedal Olsen 

Innledning 

Sommeren 1997 var årsmøtet i Nordisk samarbeidskomite lagt til Gauldal folkehøgskole, Melhus, 

Norge. Etter gjeldende rullerings plan, overtok norsk avdeling lederansvaret for neste 3 års- periode: 

høst 1997 til årsmøtet sommeren 2000. 

Nordisk samarbeidskomite, avdeling Norge ble drevet av Landslaget for lærere i heimkunnskap 

(LLH) ved sin internasjonale kontakt m/ styre. Årsmøtet i LLH juni 1996 hadde valgt Helga 

Austvoll til internasjonal kontakt og Louise Bergstad som varakontakt. Disse to sammen med leder 

av LLH, Elna Oppedal Olsen , ble dermed styret for norsk avdeling. Dette blir så utgangspunktet for 

valg av styre i Nordisk samarbeidskomite: 

Ordfører. Helga Austvoll, Norge 

Varaordfører: 

12 

Lovise Bergstad, Norge

Sekretær: Elna Oppedal Olsen, Norge 

Kasserer: Lena Andersson, Sverige 

Revisor: Maja Möller, Sverige 

Christina Olsson, Sverige 

Revisorsuppleanter: Margaretha Lönnel-Eriksson, Sverige 

Kerstin Ängberg, Sverige 

I følge vedtektene skal kassereren være svensk. Årsmøtet vedtok også et budsjett på SEK. 15.800,til 

reiseutgifter og porto. Dette stimulerte ikke til stor aktivitet. Det holdt til styrets reiseutgifter til 

neste årsmøte. Likevel vedtok årsmøtet en virksomhetsplan for 1998. Den hadde følgende 

hovedpunkter: 

• Studentutveksling 

• Nordisk kulturkokebok 

• Nordisk kulturkokeboks økonomi 

Disse tre punktene ble hovedarbeidsområdene i den kommende tre års perioden. I tillegg kom et 

fjerde punkt: samarbeid mellom NSH og nordisk avdeling av IFHE. Det ble holdt årsmøter 1998 i 

Uppsala, Sverige, 1999 i Akureyri, Island og 2000 i Sjundeå, Finland. Vertslandene hadde kurs/ 

seminar i tilknytning til årsmøtene. Der ble faglige emner tatt opp. 

Studentutveksling 

Det var satt opp en rulleringsplan for hvilket år hvert medlemsland skulle være vertskap for en uke 

med studentbesøk: 1997 i Island, 1998 i Sverige, 1999 i Norge og 2000 i Finland. To studenter fra 

hvert av medlemslandene skulle inviteres til en ukes opphold. Vertslandet hadde ansvar for program, 

kost og losji. NSH styret i hjemlandet hadde ansvar for studentenes reiseutgifter. Programmet 

for studentuken var stort sett det samme hvert år, men med lokale variasjoner: 

• Orientering om vertslandets fagplaner i grunnskolen/videregående skole og lærerutdanningen 

• Studentene orienterer om sine hjemlands fagplaner 

• Besøk på grunnskoler/videregående skoler 

• Ekskursjoner 

• Deltaking i undervisning på høgskoler 

• Sosiale sammenkomster 

Studentenes utbytte av oppholdet/studentuken kan sammenfattes i et sitat fra svensk avdelings 

åreberetning for 1999: 

Lärerkandidatutbytet ägde rum i Norge vecka 10, 1999. Två studenter från institutionen för hushållsvetenskap 

vid universitetet i Göteborg deltog och har lämnat en utförlig rapport om sina upplevelser. 

Som alltid betonade de vikten av att få träffa samman med nordiska studenter och jämföra sina 

utbildningar samt att kunna knyta kontakter över de nordiska gränserna. 

Nordisk kulturkokebok 

På årsmøtet i 1994 vedtok NSH å utgi en kulturhistorisk kokebok med matretter fra hele Norden. 

Boken skulle være ferdig til 90 års jubileet sommeren 1999. Ideen med kokeboken var å speile og å 

sammenlikne de ulike landenes egenart fra både et geografisk og et historisk perspektiv ved å skrive 

oppskrifter på hvert lands språk. Det var å håpe at boken kunne være med på å ivareta mattradisjoner 

som var i ferd med å forsvinne fra dagliglivet. 

Årsmøtet oppnevnte Gunnel Bergensjö-Hjelm, Sverige til redaktør for bokprosjektet. Hvert enkelt 

13

land skulle innen årsmøtet 1995 utnevne en representant som skulle inngå i en redaksjonskomité. 

Denne redaksjonskomiteen har gjennom årene fram til 1998, vært representert med flere personer 

fra de ulike landene; og det ble lagt ned mye frivillig arbeid med innsamling av oppskrifter til 

kokeboken. 

Det egentlige arbeidet med boken kom i gang våren 1998. Da bestod redaksjonskomiteen av Gunnel 

Bergensjö-Hjelm, Sverige, Ruth Augustinussen, Danmark, Liv Gregersen Kongsten, Norge og 

Anne Svensk-Smouni, Finland. Dessuten var det to kontaktpersoner på Færøyene og Island: Sigrid 

Dalsgaard og Steinunn Ingimundardóttir. Tidsrammen holdt og våren 1999 var Matkultur i Norden 

– en kokbok trykket i 3500 eksemplarer; og boken svarte til årsmøtedeltakernes forventninger ! 

Nordisk kulturkokeboks økonomi 

Etter vedtaket på årsmøtet 1994 om å utgi en kulturhistorisk kokebok, har spørsmålet om penger til 

prosjektet stadig dukket opp. Årsmøtet 26.06.97 bevilget SEK 16.450,- til prosjektet. Av regnskapet 

for 1999 går det fram at bokprosjektet hadde lånt SEK 35.000,- som ble tilbakebetalt dette året. 

Boken ble solgt med fortjeneste. Ellers hadde styrene i de enkelte landene greid å få samlet inn en 

del penger fra følgende fond og styrer: Flack Bundgaards fond, Foreningen Norden, Nordliv, Ingefred 

Juul Andersens fond, Jenny ja Antti Wihurin rahasto, Letterstedtska föreningen, Mentunagrunnur 

Føroya Løgtings, Mills DA, Norge, Nordisk kulturfond, Praktiska Hushållsskolans Donationsfonder, 

Stiftelsen Enfgelbrekts Barnavårds- och husmordersskola, Tine Norske Meierier, Undirvísingar- og 

Mentamálast˝rid. 

Sammarbeid mellom NSH og IFHE 

I 1999 hadde NSH et underskudd på SEK 80811,-. Det sies at det lyser et blått lys for en forening 

når den tærer på kapitalen. Dette var blant annet, noe av grunnen for at forslaget om samarbeid 

mellom NSH og IFHE stod på agendaen også på årsmøtet i 2000. 

Til årsmøtet på Island 1999 finner vi sak 6.1 NSH-IFHE: Ordføreren skisserte på vegne av styret en 

ny organisasjonsmodell der NSH og IFHE kunne slås sammen for å være mer levedyktig. Den 

danske komité hadde bedt om å få emnet behandlet på årsmøtet. 

Island og Færøyene som ikke er medlemmer av IFHE må selv bestemme om de vil søke medlemskap 

eller være medlemmer innen Norden, ved en eventuell endring av organisasjonen. 

Punkt C i forslaget ble enstemmig vedtatt: Nordisk samarbeidskomite for husstellundervisning søker 

forhandling med IFHE om samarbeid. Årsmøtet godkjenner at det opprettes en arbeidsgruppe på 6 

personer, en fra hvert land. Medlemslandene sender navn på sin representant snarest mulig, og senest 1. 

august 1999 til ordfører i NSH, Helga Austvoll. Hvert land har økonomisk ansvar for sin representant. 

Hvert lands representant utreder sammenslutningens positive og negative effekter, og skal ha som mål 

å samles under Nordisk IFHE-møte i København 4. og 5.12.99. 

En slik komité hadde arbeidet og Rikke Carstensen la fram saken på årsmøtet i Finland sommeren 

2000 på vegne av forhandlingsgruppemedlemmene. Deretter gikk man til avstemning om punkt II : 

Forslag til NSH´s årsmøte: Modeller for nordisk samarbejde: II. NHS + IFHE 

Et sæt stadgar, men hver sin økonmi - vi ser på det danske forslaget fra 1992 

Dette forslaget ble enstemmig vedtatt. I tillegg kom ordføreren med følgende forslag til vedtak: 

Hvert land gjennomarbeider Forslag til stadgar/forretningsorden III presentert på årsmøte 28. juni 

2000. Det sendes så respons til gruppeleder Jette Benn innen 31 desember 2000. Forhandlingsgruppen 

har ansvaret for å sammenfatte responsene og legge fram et endelig forslag til årsmøtet 

2001. Dette forslaget ble enstemmig vedtatt. 

14

Så langt kom man med denne saken sommeren 2000. Så var det opp til den svenske avdelingen å føre 

saken videre. 

Årsmøtekurs 

Stadgar för Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning 

§ 2 UPPGIFT: 

Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning har till uppgift att främja samarbetet mellan 

de nordiska länderna på alla områden innom hushållsundervisningen genom kursverksamhet och 

studieresor samt utbyte av studieplaner, läromedel, venskapligt utvecklingsarbete och forskning. 

Av programmet på årsmøtekurset i Uppsala sommeren 1998, kan nevnes: 

• Nytt fra fettfronten. Matlagningsegenskaper hos 

produkter med olika fetthalt 

• Genetiska frågor 

• Kåseri 

• Upplanska mat 

Årsmøtekurset på Island i forbindelse med 

90 års jubileet 1999 hadde valgt temaet 

Havet, fauna och flora, matförråd och undervisning, 

med emnene: 

• Mat, kultur, havets förening 

• Familien och havet; 

kvinnans och barnens roll 

• Havet, undervisning och eleven, året om 

havet i Reykjaviks grundskolor 

• Fiskstammar, matförråd 

• Hvalfangst och havets godor 

• Koseri; Framtiden 

Island 1999 (foto: Jette Benn) 

Finsk avdeling innbød til årsmøtekurs 2000 med temaet Må bra! Noen av emnene var: 

• Funktionella livsmedel 

• Demonstrasjon och provsmakning 

• Utstillingen Gästabordet, om matkultur och formgivning i Sverige och Finland 

• Egen vård – ledd motion 

• Bastukväll 

Programmet på de forskjellige årsmøtekursene avspeiler hvilke emner/tema foreningens medlemmer 

er opptatt av til enhver tid. Sosiale sammenkomster, utflukter og pauser er møteplasser for 

samtaler medlemmene mellom. Arbeidsplassene varierer; noen jobber i grunnskoler, noen i 

videregående skole og andre igjen med lærerutdanning. Da kan de forskjellige tema bli belyst med 

forskjellige utgangspunkt og være til gjensidig berikelse. 

15

NSH i Norge 2001–2003 

Signe Fagerli Rise 

På NSHs årsmøte i Danmark i 2001, ble det vedtatt plan for de kommende år, og Norge fikk lederansvar 

i to år. Som medlem av styret i Landslaget for lærere i heimkunnskap sa jeg meg villig til å 

være kontaktperson. 

Studentutveksling i 2002 var lagt til Island og styremøtet til Helsingfors. På styremøtet ble det 

vedtatt å sende en uttalelse til Nordisk råd om forbrukerundervisning i skolen. Det ble pekt på at 

undervisningen fantes i vår fagkrets, men at den måtte bli obligatorisk fra grunnskolenivå til 

videregående skole. 

I 2003 var studentutvekslingen i Sverige og årsmøtet i Stockholm. Årsmøtet ble avviklet i forbindelse 

med en større konferanse i regi av IFHE. På årsmøtet ble det valgt en kommite som skulle arbeide 

med jubileumsskriftet for NSH til 100-årsjubileet i 2009. Vedtak om jubileumsskriftet var tatt på 

årsmøtet i Danmark i 2001. Lederansvar for NSH ble så overgitt til Sverige. 

16 

2001 i Skagen: Jette Benn och 

Ann-Sofie Christersson; 

Ny tid – nytt ordförandeskap, Sverige 2003–2005 


Tjugo års nordisk verksamhet, 1989-2009, sett från en svensk horisont är liksom för de övriga 

länderna en verksamhet bestående av utbildningsdagar/kurser, studentutbyte och kokboksarbete. 

Dessutom har den verksamhet som bedrivits inom den svenska avdelningen för NSH under denna 

tidsperiod samorganiserats med den svenska sektionen av International Federation for Home Economics 

(S-IFHE). Den verksamhet som idag bedrivs för att främja det hushållsvetenskapliga fältet 

sker inom ramen för Svenska kommittén för hushållsvetenskap (SKHv). Samorganisationen har 

varit faktum sedan 2001. 

SKHv har enligt stadgarna följande syfte och mål: 

Kari Sundsbø Møllen och Karin Hjälmeskog 

(Foto: Karin Hjälmeskog, Jette Benn) 

• främja svenskt, nordiskt och övrigt internationellt samarbete inom hushållsvetenskapens område 

genom att stödja och uppmuntra utbyte av kunskaper och erfarenheter t.ex. via konferenser, nätverk, 

studiebesök och studerandeutbyte, 

• öka medvetenheten om hushållets betydelse och om relationerna mellan individ, hushåll, samhälle 

och natur,

• visa på behovet av kunskaper inom hushållsvetenskapens område för individ, samhälle och natur, 

• främja hushållsvetenskapens utveckling såväl inom utbildning som forskning. 

Medlem i kommittén är idag en person genom medlemskap i en medlemsorganisation och genom 

individuellt medlemskap. 

Kontakten med medlemmarna har främst hållits och hålls fortfarande genom den tidning som idag 

heter Hushållsvetaren och som ges ut av Lärarförbundet. SKHv ger två gånger per år ut ett medlemsbrev, 

varav det ena skickas i början av året ut till medlemmarna per post. I övrigt har dock nu en bit 

in på 2000-talet Internet och e-post tagit över en del av kontakterna. SKHv har också en hemsida 

www.skhv.org. 

Svenska avdelningens ordförande från att föreningen antog namnet Nordisk samarbetskommitté 

för hushållsundervisning 1951 fram till samgåendet med S-IFHE har varit följande: 

1951-1967 Ebba Virgin 

1967-1970 Susanne Hallgren 

1970-1978 Alice Melvinger 

1978-1987 Bodil Laurell 

1987-1994 Inger René 

1994-2001 Ann-Sofie Christersson 

I samband med samgåendet och bildandet av Svenska kommittén för hushållsvetenskap utsågs en 

ordförande i den nya föreningen: Karin Hjälmeskog 

Jag tillträder som ordförande för Svenska kommittén för hushållsvetenskap i mars 2001. Då övertar 

jag inte enbart ordförandeskapet för svensk verksamhet utan också för nordiska och internationell 

verksamhet. Jag hade i cirka sju år varit verksam internationellt och hade där knutit många givande 

och roliga kontakter också med nordisk kollegor. Däremot hade jag ingen större kunskap om NSHs 

verksamhet. 

Processen inför samgåendet var inte helt okomplicerad. Det handlade om två organisationer med i 

princip samma målsättning: att främja det hushållsvetenskapliga området. Men de var sprungna ur 

delvis olika traditioner och med en skild historia bakom sig. Organisationerna hade också haft olika 

arbetsfält. När S-IFHE verkat dels på det nationella och dels på det internationella planet, hade 

NSH haft sin verksamhet på ett nordiskt plan. Där fanns en tradition av nordisk samverkan och en 

språkgemenskap, vilken dock ej var allomfattande, med i bagaget. Kanske kan man se samgåendet 

som en tämligen självklar följd av samhällsutvecklingen, av att världen blivit ”mindre” genom 

världsomfattande beroende och samverkan. Att ha samarbete med de närliggande länderna är en del 

av den globala samverkan som idag närmast betraktas som oundgänglig. Processen att gå samman 

fick dock ta sin tid och till slut kunde de två verksamheterna föras samman till en, med syfte att 

samverkan inom och utom landet på olika nivåer. 

Från min horisont, som nyvald ordförande såg jag det som att jag skulle bygga något nytt utifrån två 

traditioner, från NSH respektive S-IFHE. När jag nu tittar bakåt ser jag en kommitté som tack vare 

sammanslagningen blivit en starkare kraft. Den nationella, nordiska och internationella verksamheten 

har nu kommit att vävas samman på ett både praktiskt och fruktbart sätt. Det är också en kommitté 

som samtidigt som den värnar om ämnets och kårens historia blickar framåt och utvecklas 

eftersom samhället förändras. En viktig förändring som skett under den aktuella tjugoårsperioden 

är lärarutbildningens inkorporerande i den akademiska världen. Det har påverkat kraven på kurser 

och fortbildning lika väl som kraven på studentutbytet. 

17

SKHv ordnade 2003 en konferens på temat Lär för livet – konsumenter och samhälle i dialog. I 

samband med denna genomfördes både ett nordiskt möte (NSH årsmöte) och ett europeiskt IFHE 

möte. Den fortbildning som erbjöds under 2003 var deltagande i konferensen, detsamma gällde 

studerandeutbytet. Delegater från Norge, Danmark, Finland och värdlandet Sverige och deltog i 

konferensen och till det nordiska mötet anslöt sig även de isländska kollegorna. Sverige övertog vid 

årsmötet det nordiska ordförandeskapet dvs. mitt ordförandeskap utvidgades för två år framåt till 

att omfatta även det nordiska samarbetet. 

Studerandeutbytet ordnades av Margareta Grönqvist vid Institutionen för hushållsvetenskap vid 

Uppsala universitet. Studenterna erbjöds att delta i konferensen, bo samman på ett vandrarhem i 

Stockholm, den stad i vilken konferensen var förlagd, samt vissa särskilda sammankomster för 

studerandegruppen, bland annat en välkomstmiddag och en särskild session under konferensen. 

Under mitt ordförandeskap i SKHv, dvs. sedan 2001, har studentutbyte arrangerats av alla de nordiska 

länderna och studenter har mötts under olika former. För den enskilde studenten är varje form 

av utbyte givande och spännande, att förlägga utbytet till en internationell konferens som vi gjorde 

2003 kan vara ett viktigt tillskott i den studerandes utbildning och bidra till både nordiska och 

internationella kontakter. 

Den största medlemsorganisationen i SKHv är Lärarförbundet. Och Lärarförbundets ämnesråd för 

hushållsvetenskap är en viktig samarbetspartner. Ämnesrådet arrangerade i mars 2006 en jubileumskonferens 

för att uppmärksamma att det gått hundra år sedan de svenska lärarna inom det husliga 

området bildade den fackliga organisationen Svenska skolkökslärarinnornas förening. I samband 

med detta jubileum gav Ämnesrådet ut en bok med titeln: Lärarprofession i förändring. Från ”skolkök” 

till hemoch konsumentkunskap. I den finns ett kapitel om det gränslösa samarbete som Skolkökslärarinnornas 

förening och dess efterföljare varit aktiva inom. 

Dessutom beskrivs Nordiska hushållshögskolan som bedrevs under perioden 1963-1996. Denna 

imateriella högskola kom till stånd tack vare stark påtryckning från NSH, särskild de svenska representanterna 

skriver Nina Kiessling i en slutrapport om verksamheten. 1996 läggs således, de av de 

nordiska utbildningsministrarna en gång tillskapade, kurserna som bedrivits inom Nordiska hushållshögskolans 

ram i Oslo och Göteborg ner. Nordiska ministerrådets beslut om nedläggning sker på 

politisk grund. Beslutet kan också ses i perspektivet av de förändringar som skett i Europa och 

några av de nordiska ländernas medlemskap i EU. Idag förekommer viss samverkan på 

forskarutbildningsnivå och flera initiativ har tagits för att utveckla sådan verksamhet ytterligare. 

2005 anordnades årsmötet i samband med det årliga IFHE-arbetsmötet. Mötet var förlagt till Bonn 

i Tyskland. Det är ytterligare ett exempel på hur sammanvävningen mellan nationellt, nordiskt och 

internationellt oundvikligt sker. Framöver kommer skapandet av en europeisk samverkansnivå, i 

syfte att påverka exempelvis EU och den europeiska 

samverkan som sker inom utbildningens och 

forskningens område, vilket sträcker sig utöver EUländernas 

gränser, vara ett angeläget arbete. Vid 

NSH-mötet i Bonn övertog Finland ordförandeskapet. 

18 

Karin Hjälmeskog överlämnar NSH-smycket 

till Kaija Rimaila vid årsmötet 2005 (Foto: 

Annbjörg Lindbäck)

Finskt ordförandeskap 2005–2009 

Kaija Rimaila 

År 2009 passerar det nordiska samarbetet en milstolpe, verksamhet har då pågått i aktningsvärda 

100 år! Många är de kvinnor som under de gångna åren givit av sin tid, sitt engagemang och sitt 

kunnande för att bygga upp, utveckla, utvidga och dokumentera verksamheten för eftervärlden. 

På grund av rent praktiska orsaker beslöt årsmötet i Bonn 2005 att Finland handhar ordförandeskapet 

ända fram till 2009. Finland skall stå värd för det kommande 100-årsjubiléet och låta trycka 

upp en festskrift. Initiativet till dokumentionen av de senaste tjugo år av NSH-verksamhet kom från 

Sverige. 

Årsmötet i Skagen 2001 tog i bruk nya stadgar och den samnordiska ekonomin avslutades. Mötet 

beslöt att gemensamma, återstående tillgångar överförs till Finland att förvaltas och senare användas 

i samband med jubileumsfestligheterna. 

Under kombinerade arbets- och årsmöten, med en representant från vart nordiskt land samt en 

sekreterare från ordförandelandet, träffades man 2006 i Nyslott (Savonlinna) i samband med IFHE:s 

Europakongress. Hösten 2007 kom vi samman i Uppsala och 2008 var mötet förlagt till Luzern, 

Schweiz där IFHE:s 100-års jubileumskongress gick av stapeln. 

Våra möten genomsyras av arbetet runt historiken, dess tryckning och finansiering, av konferensprogrammet 

och praktiska arrangemang kring allt detta. Men inte är våra möten enbart hårt arbete, 

som sig bör, blir det också alltid tid över för gemytlig samvaro runt ett läckert middagsbord! 

En annan angelägen fråga att ta ställning till är hur vi framöver skall fortgå med och utveckla det 

nordiska samarbetet. En samgång med FIN-IFHE är förhoppningsvis det första steget för att effektivera 

vår verksamheten. Datum då förhandlingar om gemensamma stadgar påbörjas, är fastslagen. 

Jag hoppas och tror att det här leder till positiv utveckling på många plan. 

Studerandeutbytet i sin nuvarande form behöver ses över, 2007 fick Norge och 2008 Sverige, tyvärr, 

inställa sina utbytesarrangemang pga för få deltagare! Många andra lockande alternativ på 

utbyten för studenter finns idag via universiteten och högskolorna. Kanske det var en delorsak till 

ett dalande intresse. 

Att världen krymper och gränser suddas ut ställer också krav på läromedel och lärarkraften. Undervisningsmaterial 

av idag behöver gärna kunna utnyttjas såväl inom Norden som av kolleger vid 

internationella skolor ute i Europa. Inspiration och energi till att utföra och utveckla sitt arbete får vi 

på många olika sätt: intressant fortbildning, lärarutbyte, projektarbeten osv. Livslångt lärande gäller 

på alla fronter. Men ett är säkert, en oslagbar källa till glädje och inspiration är alla de värdefulla 

personkontakter som under årens lopp knutits! 

Det ställs idag höga krav och förväntningar på verksamhet som tangerar utbildning. I Finland blev 

den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen i Huslig ekonomi akademiserad 1999 och därmed jämnställd 

med den finskspråkiga. En stödgrupp, Kotitalouden tukirengas, bestående av riksdagsledamöter, 

har verkat sedan 1993 och fört vår talan i bla. utbildningsärenden. Just nu arbetar gruppen 

för att en professur i matkultur skall kunna inrättas. 

Efter 100-årsjubileét börjar en ny epok för NSH.Hur den kommer att te sig är ett oskrivet blad men 

med förenade krafter kan vi tillsammans hjälpas åt att värna om och föra vårt gemensama kulturarv 

vidare. I detta arbete hjälper oss kanske följande motto: Lycka är inte alltid att enbart få göra sådant 

man tycker om – Lycka är att tycka om det man gör! 

19

Årsberättelser 

Ett sätt att få en inblick i kommitténs verksamhet de senaste tjugo åren är att läsa årsberättelserna. 

Här finns alla de personer nämnda som deltagit i styrelsen genom åren. Vi ser att vissa frågor följt 

med under perioden och kan läsa om tema för de kurser som hållits i samband med årsmöten. 

ÅRSBERÄTTELSE 1989 

NORDISK SAMARBETSKOMMITTÉ FÖR HUSHÅLLSUNDERVISNING 

Verksamhetsberättelse 1/1 - 31/12 1989. 

1. Styrelsernas sammansättning. 

1.1 Nordiska 

Ordförande: Inger Rene, Sverige 

v Ordförande: Svea Hagsgård, Sverige 

Sekreterare: Gunnel Bergensjö-Hjelm, Sverige 

Kassör: Ulla Björkström, Sverige 

Revisorer: Birgitta Leonhardt, Charlotte Petersson, Sverige 

Revisorssuppleant: Maja Möller, Kristina Olsson, Sverige 

1.2 De nordiska avdelningarnas namnlistor bifogas. 

2. Antal medlemmar i de föreningar, som är anslutna till NSH bifogas 

3. Medlemsavgiften har varit 1.50 SEK. 

4. Årsmötet 1989 avhölls på Österängens turisthotell, Eckerö , Åland. den 15 juni. Deltagare kom 

från 

Danmark 4 + 2 

Sverige 4 + 4 

Finland 4 + 4 

Norge 4 + 3 

Island 2 

I samband med årsmötet anordnades en kurs på Åland med namnet Vår miljö - ett livsvillkor för 

framtid och utveckling. 

Kursen var intressant och rönte stor uppskattning bland deltagarna särskilt morgonstunden med 

gymnastik på Kinavis ledd av Leena Vuorinen. Dagarna var fyllda av spännande utflykter till nära 

nog exotiska resmål. 

NSH firade sitt 8O-års jubileum med ståtlig bankett i Mariehamn. NSH:s historik presenterades och 

överlämnades av Alice Melvinger som utsågs till kommitténs hedersmedlem. Hon förärades dessutom 

ett Kalevalasmycke. 

Ett stort tack till Finland och framförallt till hushållslärarna på Åland för en förtjänstfullt genomförd 

kurs. 

5. Studentutbyte. 1989 var Norge värdland för 9 studenter från Danmark, Finland, Island och Sverige. 

På olika sätt har de studerande rapporterat om sina intryck. Lärarkandidaterna har uttalat sin tacksamhet 

till NSH för värdefull verksamhet. 

20

6. Nordiska högskolan för hushållsvetenskap NHH. Ordförande har haft muntlig kontakt med Nils 

Olof Halling och Roland Rydin angående högre nivå på NHH:s utbildningar. 

7. Lokala aktiviteter har inte inrapporterats för 1989. 

8. Mötesverksamhet. Utöver årsmötet avhöll arbetsutskottet ett sammanträde den 2 september 1989 

i PartilIe, Sverige. Där diskuterades eventuell stadgeändring och namnbyte för NSH. Programmet 

för konferens i anslutning till IFHE:s världskongress i Hannover 1992 diskuterades också. Efter en 

givande dags arbete kunde alla konstatera att Göteborg/Partille var en utmärkt plats som mötespunkt 

ur nordiskt kommunikationsperspektiv. 

9. Från de nordiska avdelningarnas årsberättelser. 

9.1 Danmark. Avdelningen har hållit tre möten på skilda platser i landet. Enligt uppdrag har förslag 

till regler till studenutväxling utarbetats och sänts för synpunkter till avdelningarna. Genom att dela 

ut NSH:s historik har man gjort PR för NSH på olika institutioner. 

9.2 Finland. Avdelningen har sammanträtt 5 gånger och arbetat huvudsakligen med planering, genomförande 

och efterarbete av den Nordiska kursen på Åland. 

9.3 Färöarna har inte haft några möten men styrelsen har utarbetat material till de yngsta klasserna 

i folkskolan. 

9.4 Island. Föreningen har diskuterat hemkunskaps- och hushållsämnet på olika skolnivåer från 

yngsta elever till Lärarhögskolan. Efter beslut har Undervisningsministeriet och skoldirektörer tillskrivits 

om ämnets framtid och påpekat vikten av att få svar. Positiva svar har kommit men det 

saknas pengar. 

9.5 Norge. Norsk avdelning har haft 2 styrelsemöten och två möten i arbetsutskottet. Som värdland 

för studentutbyte har olika utbildningsinstitutioner kontaktats liksom andra kontaktnät skaffats för 

studiebesök i Norge och på Jylland. Förberedelse inför årsmötet 1990 och studietur i Skandinavien 

1992 har varit andra arbetsuppgifter. 

9.6 Sverige har haft tre möten inom avdelningen. Arbete har varit inriktat på för- och efterarbete till 

årsmötet på Äland och arbetsutskottsmötet i PartilIe. Avdelningen har haft samarbete med S-IFHE 

angående vikten av utbildningen inom det hushållsvetenskapliga fältet. 

9.7 Gemensamt för alla de nordiska avdelningarna har varit att delta i arbetet med NSH:s historik 

genom olika medlemmars berättelser samt att skaffa ekonomiska medel så att skriften har kunnat 

tryckas. 

21

ÅRSMÖTE PÅ FÄRÖARNA 1991 

Årsmødet blev holdt på Føroya Fólkaháskúla i Tórshavn, med deltagere fra alle medlemslandene 

Deltagerantallet var ca. 40. Deltagerne boede på folkehøjskolen og lærerseminariets kollegium. 

Nogle få stykker boede på hotel. 

Som tema i forbindelse med mødet havde vi valgt : Rent havmiljø. En eksistensbetingelse. 

Vi var så heldige at få to af vores internationalt anerkendte forskere som foredragsholdere. 

Bogi Hansen Oseanograf og Fiskeribiolog og Dorete Bloch Biolog, som begge arbejder med 

havmiljø. Bogi Hansen talte bl.a. om havstrømmene omkring Færøerne og deres betydning for 

havmiljøet. 

Dorete Bloch talte bl.a. om samarbejdet med biologer fra andre europeiske lande med at opsamle 

informationer om grindehvalens vandring og hvilken betydning forureningen af havene bl.a. med 

tungmetaller som eks. Kviksølv, har for bestanden. 

Vi var på en heldagstur med bus hvor vi bl.a. besøgte en nedlagt hvalfangerstation Vi∂áir, hvor vi 

besøgte et havbrug der man opdrætter fisk og fiske-og lakseyngel. Hvalstationen var oprindelig 

anlagt af nordmænd. Vi varogså på rundtur i den gamle bydel i Tórshavn, med guide. Arrangementet 

blev afsluttet med en kulturaften. Vi var fem personer, som stod for arrangementet og vi var i det 

store og hele godt tilfreds, og vores indtryk var at deltagerne delte vores tilfredshed. 

22


Nordisk Samarbejdskomite 

for Husholdningsundervisning. 10.05.93 

Årsberetning for 1.1. - 31.12.92 

Styrets sammensætning. 

Formand: Ruth Augustinussen, EHF, Danmark 

Naastformand: Edith Kjaarsgaard, EHF,Danmark 

Sekretær: Mette Nielsen, EHF, Danmark 

Kasserer: Svea Hagsgård, Sverige 

Revisorer: Maja Møl1er, Sverige 


Revisorsuppelanter: Margaretha Lønell-Eriksson, Sverige 


Fø1gende sager er der arbejdet med i 1992. 

Udredning for NSH’s fremtid. 

Arbejdsgruppen bestående af: Bodil Laurell, Sverige, Edith Kjaarsgaard, Danmark og Ruth 

Augustinussen, Danmark afsluttede arbejdet i februar, og forslaget blev udsendt til de nordiske 

landes nordiske samarbejdskomiteer, IFHE komiteer samt andre interesserede, således at der var 

god tid til at drøfte udredningen for årsmødet i Vordingborg, Danmark. 

Formålet med udredningen var bl.a. at skitsere en struktur for etablering af et mere aktivt fagligt 

samarbejde fremover, end årsberetningerne tilkendegiver. 

Udredningen blev forelagt på årsmødet og diskuteret. Der var forskellige tilkendegivelser: 

Sverige og Norge havde betænkeligheder og svært ved at se fordelene ved en sammenkædning. 

Danmark, Island og Faarroerne var positive. 

Finland var ikke tilstede og havde på daveerende tidspunkt ikke tilkendegivet noget synspunkt. 

Konklusionen blev, at udredningen skulle genforhandles ved nceste årsmøde, og at der 

skulle udarbejdes en grafisk organisationsplan. 

Organisationplanen er udarbejdet og vedlægges. 

De enkelte lande ville fremsende deres kommentarer inden 1. november efter diskussion i egne 

lande af de 5 punkter rejst fra svensk side. Bilag 1.a. 

Ingen kommentarer er modtaget. 

Sagen skal behandles på årsmødet 1993. 

Husholdningsundervisning i Baltikum. 

NSH har via NHH (Nordisk Højskole for Husholdningsvidenskab) modtaget en henvendelse fra 

Nordisk Ministerråd om støtte til husholdningsundervisning i de baltiske lande. 

NSH har besvaret henvendeisen positivt. Vi har udtrykt, at vi gerne står til rådighed for udvikling af 

folkeoplysning og voksenundervisning, samt undervisning af børn og unge og uddannelse af 

proffesionelle formidlere og konsulenter til varetagelse af alle dele af det husholdningsfaglige område. 

NSH har gennem det nordiske samarbejde gode muligheder for at bidrage med et sådant 

udviklingsarbejde; NSH er også parat til at være med til at arrangere studiebesøg i de nordiske 

lande. 

NSH anbefaler derfor Nordisk Ministerråd i sit Baltikumprogram at medtage folkeoplysning, 

undervisning og uddannelse i husholdning. 

Det videre arbejde er så vidt vides overdraget NHH til gennemførelse. 

23

Nordisk Højskole for Husholdningsvidenskab. 

I marts 1992 deltog formanden på vegne af NSH i et møde i Gøteborg om NHH’s fremtid.Det 

fremgik, at uddannelsesområdet skulle evalueres i 1992. 

I fortsættelse heraf har vi fra Nordisk Ministeråds sekretariat modtaget et brev, hvoraf det fremgår, 

at FIN-FORSK’s anbefaler, at Nordisk Ministerråd går ind for at afvikle Nordisk Højskole for 

Husholdningsvidenskab på længere sigt. 

NSH udtaler i sit svar, at vi anbefaler, at sagen tages op til nyvurdering, bl. a. på baggrund af et 

fælles nordisk samarbejde omkring udvikling af fagområdet i De Baltiske lande, et arbejde NSH 

støtter fuldt ud og imødeser med stor interesse. Ligeledes udtrykker vi, at det ikke er muligt at 

financiere det husholdningsfaglige undervisnings- og forskningsområde med private midler og 

fondsstøtte, det må tilgodeses gennem offentlige midler: 

Vi ser hen til en postiv orientering herom. 

Årsmødet 1992. 

Blev afholdt på Vordingborg Husholdnings- og Håndarbejdsskole den 23. juli 1992. 

I forbindelse hermed var planlagt et internationalt kursus forud for IFHE kongressen i Hannover. 

Kurset blev på grund af for få tilmeldte aflyst, i stedet blev arrangeret et 3 dags møde med faglige og 

kulturelle indslag, hvor de internationie og nordiske gæster var sammen. Arrangementet forløb 

godt, og vi siger tak til Vordingborg Husholdnings- og Håndarbejdsskole for arrangementet. 

Deltagere var: 

Sverige 4, Norge 2, Finland 0, Færøerne 0, Island 1, Danmark 7. 

Sager på årsmødet. 

Fra Norge blev der redegjort for forholdene efter, at Norsk Faglærerlag havde udmeldt sig af NSH. 

Man ville rette henvendelse til Stabbek’s internationale udvalg om et evt. medlemsskab, subsidiært 

samarbejde. 

Fra Danmark blev oplyst, at de tilsluttede foreninger har problemer med økonomien til kontingenter. 

Studenterudveksling. 

Der blev talt varmt for at styrke denne aktivitet. Sverige indbyder i 1993. Tidspunktet for afholdes 

blev diskuteret. 

Husholdningsundervisning i grundskolen/-folkeskolen blev diskuteret, og man konkluderede, at 

det er meget vigtigt at bevare faget hjemkundskab som obligatorisk fag i skolen. 

Spørgsmålet om beskatning af NSH’s midler blev diskuteret. Sagen skal undersøges nøjere. Pressekontakt 

diskuteredes. 

Island indbød til årsmødet i 1993, forud for dette arrangeres et seminar om: ”Hvordan udnytter vi 

naturens ressourcer”. 

Sverige indbød til årsmøde og kursus i 1994. 

Medlemsafgift. 

1,50 Skr 

Som det fremgår af vedlagte medlemsoversigt, er der sket et fald i Danmark, men en stigning i 

medlemstallet i Sverige og Finland. 

På baggrund af vedlagte medlemsliste kan man danne sig et indtryk af vores økonomiske fremtid. 

24

Alt i alt har der i året været en del kontakt såvel korrespandance som pr telefon. Arbejdet i nordisk 

regi kræver ressourcer, hvis det skal få den store gennemslagskraft. Det er vigtigt, at vi viser flaget 

og prøver at få et bredt samarbejde om tingene. 

For at få engagerede kollegaer må der nok nye tiltag til. 

Hvad har interesse? Hvad skal vi satse på? Hvad gør vi for at aktivere vore kollegaer? Det nordiske 

samarbejde må. være et arbejde, der kan føre til en tættere kontakt, ikke mindst nu, hvor det 

fælles Europa kommer nærmere en realitet. Vi i Norden har i fortiden kunne tale et fælles sprog , og 

det skal fortsat være muligt. 

Der må være glæde ved at mødes med andre for udveksling af såvel faglige som kulturelle synspunkter. 

Vor kultur i Norden er ikke så forskellig, at vi ikke kan bruge hinanden til gensidig inspiration. 

Som bilag til beretningen er vedlagt: 

1. Plan over nordiske og internationale møder 

2. Liste over sammensætningen af styret i de enkelte lande 

3. Liste over antal medlemmer i de enkelte lande 

Gammerrød maj 1992 

Ruth Augustinussem 

25


Nordisk Samarbejdskomite for Husholdningsundervisning. 

Årsberetning for 1.1. - 31.12.93 

Styrets sammensætning. 

Formand Ruth Augustinussen, EHF, Danmark 

Næstformand Edith Kjærsgaard, EHF, Danmark 

Sekretær Mette Nielsen, EHF, Danmark 

Kasserer Svea Hagsgård, Sverige 

Revisorer: Maja Mø11er, Sverige 


Revisorsuppleanter: Margaretha Lønell-Eriksson, Sverige 


Følgende sager er der arbejdet med i 1993. 

Udredning til NSH’ s fremtid. 

Den i 1992 forelagte skitse blev kort diskuteret ved årsmødet i 1993. Norge beretter, at man fortsatt 

arbejder med planen af hensyn til de store linier i et tættere samarbejde med det øvrige Europa af 

hensyn til at styrke samarbejdet fra nordisk side. 

I Danmark er den danske afdeling af NSH og IFHE sammensluttet. Sammenslutningen skete i 

juni 1993. I den forbindelse fik vi en del presseomtale, da vi afholdt vort møde i Sorø, hvor netop 

NSH dannedes i 1909. Dette initativ gør, at vi bruger kræfterne mere effektivt, da det er de samme 

foreninger/organsationer, der er tilsluttet. 

Der er lavet en ny brochure, brevpapir og nye fælles vedtægter. 

Husholdningsundervisning i Baltikum. 

NSH har via NHH (Nordisk Højskole for Husholdningsvidenskab) modtaget en henvendelse fra 

Nordisk Ministerråd om støtte/hjælp til at genopbygge husholdningsundervisning i de baltiske lande. 

NSH har støttet projektet, og NHH har modtaget midler til et forprojekt, for at undersøge 

mulighederne for, hvad det er der ønskes hjælp til. Der er udarbejdet en plan og man forventer 

forprojektet gennemført i 1994. 

Årsmødet 1993 

Blev afholdt på Island den 20. juni 1993. I forbindelse hermed var planlagt et kursus/studiebesøg 

som gav et godt indtryk af Island såvel fagligt som kulturelt. For dette storslåede arrangement 

skylder vi vore islandske kollegaer en stor tak. 

Der var ca 40 nordiske deltagere til dette arrangementet. 

I forbindelse med kurset blev der arrangeret faggrupper, således at kollegaer med samme 

arbejdsområde havde mulighed for, at udveksle synspunkter og erfaring. Dette faldt ud til stor 

tilfredshed blandt deltagerne. Dette viI man arbejde videre med, grundet at arbejdsområdene i de 

enkelte lande har endret sig. Husholdningspædagoger i dag arbejder på langt flere områder end da 

NSH blev etableret, da var det hovedsagelig undervisning man beskæftigede sig med. 

Sager på årsmødet. 

Fra Norge kom der forslag om at oprette en idebank, de enkelte lande kunne sende love, cirkulærer 

og regler vedrørende det husholdningsfaglige arbejde i de enkelte land, Ingejerd ville samle dette. 

Med henblik på en mere aktiv og engageret fremtid for NSH, blev det besluttet at udarbejde en 

handlingsplan til næste årsmøde. Forslag er udarbejdet og vedlægges som biIag. Det blev besluttet 

26

at udarbejde forslag til stadgar/vedtægter. Hensigten med dette er blandt andet at gøre komitteen 

mere nutidig, men også for at opfylde vedtægternes revisionsbestemmelse § 12. 

Der er udarbejdet forslag til ny brochure for NSH, forslaget har været til høring i de enkelte lande 

og forventes klar til årsmødet og til brug ved Nordisk Forum i Åbo 1994. 

Finsk afdeling af NSH forventes at være med ved NORDISK FORUM i Åbo i august 1994. 

Udveksling af studerende blev diskuteret. Norge planlrægger for 1994. Der skal udarbejdes 

retningslinier og bevis for udvekslingen. 

I det forløbne år er der arbejdet meget på nye læseplaner til grundskolen, i både Sverige og 

Danmark, i begge lande har man opnået at fastholde faget husholdning i skolen ved de nylige 

gennemførte lovrevisioner. 

Sverige indbød til kursus og årsmøde i 1994. 

Medlemsafgift 

150 Skr 

Alt i alt har der i året 1993 været en del kontakt såvel korrespandance som pr telefon. Arbejdet i 

nordisk regi kræver ressourcer, hvis det skal få den store gennemslagskraft. Det er vigtigt, at vi viser 

flaget og pøver at få et bredt samarbejde om tingene. 

Det nordiske samarbejde må være et arbejde, der kan føre til en tættere kontakt, ikke mindst nu, 

hvor det fælles Europa kommer nærmere en realitet. Vi i Norden har i fortiden kunne tale et fælles 

sprog, og det skal fortsat være muligt. 

Der må være glede ved at mødes med andre for udveksling af såvel faglige som kulturelle synspunkter. 

Vor kultur i Norden er ikke så forskellig, at vi ikke kan bruge hinanden til gensidig inspiration. 

Som biIag til beretningen er vedlagt: 

l. Liste over sammensætningen af styret i de enkelte lande 

3. Liste over antal medlemmer i de enkelte lande 

Gammerrød 17 maj 1994 

Ruth Augustinussen 

27



Årsberättelse för 1.1-31.12 1994 

21.05-94 

Styrelsens sammansättning 

1.1-28.6 1994 

Ordförande 

Ruth Augustinussen, Danmark 

Viceordförande 

Edith Kjaersgaard, Danmark 

Sekreterare 

Mette Nielsen, Danmark 

Kassör 

Svea Hagsgård, Sverige 

Revisorer 

Maja Möller, Sverige, Christina Olsson, Sverige 

Revisorssuppleanter 

Margaretha Lönell-Eriksson, Sverige, Kerstin Ängberg, Sverige 

28.6-31.12 1994 

Ordförande Merja Björkman, Finland 

Viceordförande Riitta Meriluoto, Finland 

Sekreterare Anne Wollsten, Finland 

Kassör Svea Hagsgård, Sverige 

Revisorer Margaretha Lönell-Eriksson, Sverige, Kerstin Ängberg, Sverige 

Revisorssuppleanter Maja Möller, Sverige, Christina Olsson, Sverige 

Verksamhet under år 1994 

Studentutbyte ägde rum i Norge, där 10 nordiska hushållslärarstuderande omhändertogs väl i Stabekk 

Høgskole. 

I samband med Nordisk Forum i Åbo, Finland, i augusti var NSH framme med ett kollage i ett 

skyltfönster. på en av föreläsningarna i samband med Hushållsdagen i Åbo delades NSH:s historik 

och broschyr ut åt deltagarna, som också fick information om NSH:s verksamhet. 

Årsmötet 1994 

Årsmötet hölls i Båstad i Sverige den 28 juni 1994. I samband med årsmötet hölls en vecka lång 

kurs med rikt och givande innehåll bestående av både föreläsningar och studiebesök. 

I kursen deltog ca. 45 nordiska deltagare. 

I samband med kursen arrangerades också grupparbete, där deltagarna var indelade i olika fackliga 

grupper och arbetade kring temat: ”Vision 2020, hur tror vi att hemkunskapen förändras till år 

2020”. 

28

På årsmötet beslöts att NSH skall ge ut en nordisk kokbok i samband med 90års jubileet. Under året 

har man i varje land satt igång förberedelserna med kokboken. Kokboken skall bli en värdefull 

skrift som presenterar de enskilda ländernas matkultur och en del av för varje land typiska maträtter. 

Medlemsavgift 

1,50 Skr/medlem 

För år 1995 beslöts det på årsmöte att varje enskilt land betalar en för landet fastslagen summa, som 

är oberoende av antalet medlemmar. 

NSH som en samnordisk organisation utgör ett värdefullt arbete inom den husliga sektorn. I detta 

arbete kan man inte glömma bort de enskilda ländernas arbetsinsats. 

Tolkis maj 1995 

Merja Björkman 

Bilagor till årsberättelsen: 

- verksamhetsberättelserna från de enskilda nordiska länderna 

- förteckningarna över sammansättningen av styrelserna i de enskilda nordiska länderna 

29



Årsberättelse för 1.1-31.12 1995 

styrelsens sammansättning 

Ordförande 

Merja Björkman, Finland 

Viceordförande 

Riitta Meriluoto, Finland 

Sekreterare 

Anne Wollsten, Finland 

Kassör 


Revisorer 

Margaretha Lönell-Eriksson, Sverige, Kerstin Ängberg, Sverige Revisorssuppleanter 

Maja Möller, Sverige, Christina Olsson, Sverige 

Verksamhet under år 1995 

Studentutbyte 

Studentutbyte ägde rum i Finland, där sammanlagt 9 nordiska hushållslärarstuderande från Danmark, 

Island, Norge och Sverige träffades. Programmet bestod av 2 dagars besök i Helsingfors, där 

de finska hushållslärarstuderanden tog hand om sina nordiska kolleger, visade dem universitetets 

utrymmen och undervisning samt en del sevärdheter i Helsingfors. Två därpå följande dagar bekantade 

studeranden sig med den svenskspråkiga undervisningen i Finland. Studeranden besökte Högvalla 

seminarium, 2 grundskolor och en yrkesskola i Borgå. Den sista dagen gick av stapeln i Järvenpää 

i en finskspråkig hushållslärarutbildningsenhet. 

Årsmötet 

Årsmötet hölls på Högvalla seminarium i Borgå landskommun i Finland den 29 juni 1995. 

På årsmötet fastställdes de reviderade stadgarna. 

NSH har på sitt årsmöte 1994 beslutat att ge ut en kulturhistorisk bok om mattraditioner i de enskilda 

länderna. Boken skall publiceras 1999 i samband med NSH:s 90-års jubileum. För utgivandet 

av den nordiska kokboken bildades en arbetsgrupp bestående av Gunnel Bergensjö-Hjelm från 

Sverige, Inger Johanna Hoftun från Norge och Ruth Augustinussen från Danmark. Dessutom beslöts 

att varje land skall ha en kontaktperson för kokboksarbete. Dessa personer är Domhildur 

Sigfusdottir från Island, Sigrid Dalsgård från Färöarna, Ingjerd Lund Høie från Norge och Anne 

Wollsten (senare utbytt till Riitta Meriluoto) från Finland. 

Kursverksamhet 

I samband med årsmötet hölls en fyra dagar lång kurs med temat: ”Undervisning, utveckling och ny 

teknologi”. Kursens innehåll bestod av både föreläsningar och studiebesök. 

I kursen deltog ca. 35 nordiska deltagare samt två estniska kolleger som finska avdelningen hade 

bjudit. 

30

I samband med kursen arrangerades också en resa till Tallinn, där kursdeltagarna kunde bl.a. bekanta 

sig med en estnisk skola. På båten höll de estniska kursdeltagarna en föreläsning om det 

estniska skolsystemet. 

Medlemsavgift 

Medlemsavgiften för år 1996 är densamma som för år 1995 dvs. att varje enskilt land betalar en för 

landet fastslagen summa, som är oberoende av antalet medlemmar. 

Övrig verksamhet 

NSH är en samnordisk organisation som utgör ett värdefullt arbete inom den husliga sektorn. I detta 


Tolkis maj 1996 

Merja Björkman 


- verksamhetsberättelserna från de enskilda nordiska länderna 

- förteckningarna över sammansättningen av styrelserna i de enskilda nordiska länderna 

31


NORDISK SAMARBETSKOMITTÉ FöR HUSHÅLLSUNDERVISNING 

Årsberättelse för tiden 1.1 -31.12 1996 

Styrelsens sammansättning 

Ordförande 

Merja Björkman, Finland t.o.m. 23.09 1996 Riitta Meriluoto f.o.m. ovannämnda datum 

Sekreterare 

Anne Wollsten, Finland t.o.m. 06.06 1996 

Kaija Rimaila f.o.m. ovannämnda datum 

Kassör 


Revisorer 

Margaretha Lönell-Eriksson, Sverige Kerstin Ängberg, Sverige 

Revisorssuppleanter 

Maja Möller, Sverige Christina Olsson, Sverige 

Verksamhet under är 1996 

Studentutbyte 

Studentutbytet ägde rum i Danmark. Endast 4 nordiska hushållslärarstuderande deltog i programmet. 

Årsmötet 

Årsmötet hölls på Lärarhögskolan i Köpenhamn, Danmark den 15 juni 1996. 

NSH har på årsmötet beslutat att: 

· Studentutbytet skall fortsätta för att alla årsklasser skall ha likadana möjligheter att delta och för 

att verksamheten skall fortlöpa kontinuerligt. 

· Antalet inbjudna studenter skall bibehållas vid 2-3/land. 

· Värdlandet förbehålls rätten att inhibera utbytesprogrammet om antalet deltagare är för litet. 

· Värdlandet skall också från sin medlemsavgift ha rätt att avdra 1000 SEK för att täcka kostnader 

som uppstår för att kunna förverkliga utbytesprogrammet. 

· Ett PM med råd angående uppläggandet av studenternas utbytesprogram,tidpunkter och anvisningar 

om möjligheter att få ekonomiskt stöd skall sändas varje land. 

Kursverksamhet 

I samband med årsmötet hölls ingen egentlig kurs. 

Efter mötesförhandlingarna höll författaren Søren Sørensen ett föredrag under rubriken: 

NORDISKT SAMARBETE – STORT OCH SMÅTT. 

Deltagarna var dessutom inbjudna till Ruth Augustinussen och Edith Kjaersgaard på social samvaro 

med mat. Ett stort tack till Ruth och Edith! 

Medlemsavgifter 

Medlemsavgiften är en för varje enskilt land fastslagen summa, som är oberoende av antalet medlemmar. 

För Danmark, Finland, Norge och Sverige är summan 3000 SKR, för Färöarna 300 och för 

Island 500 SKR. 

32

Övrig verksamhet 

NSH är en samnordisk organisation som utför ett värdefullt arbete inom den husliga sektorn. I detta 


Borgå den 6 maj 1997 

Kaija Rimaila 

nordisk sekreterare/finsk avd. 


verksamhetsberättelserna från de enskilda nordiska länderna förteckningar över sammansättningen 

av styrelserna i de enskilda nordiska länderna 

33


NORDISK SAMARBEIDSKOMITE FOR HUSSTELLUNDERVISNING 

ÅRSMELDING FOR 01.01.97. - 31.12.97. 

Styret sammensetning: 

Fra 01.01.97. - 26.06.97. 

Ordfører: 

Riitta Meriluoto, Finland 

Sekretær: 

Kaija Rimaila, Finland 

Kasserer: 


Revisorer: 

Maragaretha Lönell-Eriksson, Sverige 

Kerstin Ängelberg, Sverige 

Revisorssuppleanter: Maja Möller, Sverige 

Christina Olsson Sverige 

Fra 26.06.97. - 31.12.97. 

Ordfører: Helga Austvoll, Norge 


Lovise Bergstad, Norge 

Sekretær: 

Elna Oppedal Olsen, Norge 

Kasserer: 

Lena Andersson, Sverige 

Revisorer: 

Maja Möller, Sverige 

Christina Olsson Sverige 

Revisorssuppleanter: Maragaretha Lönell-Eriksson, Sverige 

Kerstin Ängelberg, Sverige 

ÅRSMELDING: 

Etter avta1e med styret i Finland har Norge fått fullmakt til å skrive årsmeldingen for 1997. 

Studentutveksling: 

Studentutvekslingen fant sted på Island 02.03.97. - 08.03.97. Studentutvekslingen på Island var 

svært godt gjennomført. 

Årsmøtet: 

Årsmøtet ble holdt på Gauldal Folkehøgskole, Melhus kommune i Norge, 26. juni 1998. 

36 medlemmer møtte fram på årsmøtet. Alle landene var representert. Årsmøtet ble holdt etter 

vedtektene (stadgar). 

•Årsberettelsen fra 1996: “Värdlandet skall ochså från sin medlemsavgift ha rätt att avdraga 1000 

SEK før att däcka kostnader som uppstår før att kunna førverkliga utbytesprogrammet.” NSH 

vedtok at dette punktet skulle utgå. Årsmeldingen 1996 ble godkjent med denne korrigeringen: 

• Til sak 12 ble det delt ut vedlegg (bilag) 9 et PM, 1997 06 26, retningslinjer for studentutbytte, 

som angår det praktiske arrangementet omkring studentutbyttet. 

34

• Medlemskontingenten er som tidligere et fast beløp uavhengig av landenes medlemstall. Danmark, 

Finland, Norge og Sverige betaler SKR 3000, Færøyene SKR 300 og Island SKR 500 

• Styret i NSH ble nytt etter dette årsmøtet. Norge har styreansvaret den neste treårsperioden, fra år 

1997-2000. Kassereren er alltid svensk. Se styrets sammensetning fra 26.06.97-31.12.97 

Kursvirksomhet: 

I forbindelse med årsmøtet ble det holdt et tre dagers langt kurs med forelesninger og utflukter. Det 

var 52 deltakere på kurset. Temaet på kurset var Barn/unge - livsstil og helse. Ellers var kurset 

preget av at Norge hadde fått nye læreplaner. Deler av kurset var et samarbeid med Statens lærerkurs 

i Norge. Dette hadde en økonomisk fordel da kursutgiftene ble delt på to organisasjoner. 

Styret i NSH: 

Styret, uten kassereren, hadde et samarbeidsmøte 07.11.97. Der var Ingjerd Lund Høie innkalt. 5 

saker ble behandlet og referat ble sendt til ordførerne i de andre Nordiske landene. 

Annen virksomhet: 

NSH er en Nordisk samarbeidsorganisasjon som utfører et verdifullt arbeid innen husholdningsfag. 

I dette arbeidet står det stor respekt av den arbeidsinnsatsen som utføres i de enkelte landene. Takk 

til dere alle. 

Sandnes, 18. april 1998 

Helga Austvoll 

Ordfører NSH: 

35


NORDISK SAMARBEIDSKOMITE FOR HUSSTELLUNDERVISNING AVDELING NORGE 

ÅRSMELDING FOR 01.01.98 - 31.12.98. 

Medlemsland: Danmark, Finland, Færøyene, Island, Norge og Sverige. 

Styret sin sammensetning: 

Ordfører: 

Helga Austvoll, Norge 



Sekretrer: 


Kasserer: 


Revisor: 



Revisorsuppleanter: 

Margaretha Lönell-Eriksson, Sverige 


Årsmelding: 

Studentutveksling: 

Dette året var det Sverige som hadde ansvaret for studentutvekslingen. Utvekslingen ble avholdt i 

Umeå, ved institusjonen for kostvetenskap, Umeå universitet, 15. - 22. mars 1998. I alt åtte studenter 

fra Danmark, Finland, Island og Norge deltok. Studentene hadde et innholdsrikt program og 

arrangementet var svært godt gjennomført. 

Årsmøtet: 

Sverige hadde også ansvar for årsmøtet. Dette ble avholdt i Uppsala Universitet, Institusjonen for 

Hushållsvetenskap. Lokalene her var trivelige og godt egnet ti1 formålet. Deltakerantallet var 30 

stykker. Færøyene hadde ingen representanter. Årsmøtet hadde 4 representanter fra Danmark, 4 fra 

Finland, 4 fra Island, 4 fra Norge og 4 fra Sverige, tilsammen 20 representanter. Flere tilhørere var 

møtt fram. Årsmøtet ble avholdt etter vedtektene (stadgar). 

• Sak 7.3 - Nordisk kulturhistorisk kokebok var den saken som det ble mest diskusjon omkring. 

Mye ble avklart under årsmøtet, men det var ingen oppklaring angående finansiering av boken og 

avtalen med forlaget. Årsmøtet gav fullmakt til at arbeidet med Nordisk kulturhistorisk kokebok 

skulle fullføres. 

• Under sak 8 ble ikke medlemskontingenten forandret for 1999. Den er et fast beløp uavhengig av 

landenes medlemstall. Danmark, Finland, Norge og Sverige betaler SEK 3000, Island SEK 500 

og Færøyene SEK 300. 

• Under eventuelt kom Færøyene opp som egen sak. Lena Andersson opplyste under sak 9 - Budsjett 

for 1999 at de nå er hvilende medlemmer (betaler ikke medlemsavgift), dette vil bli tatt opp 

som egen sak på neste årsmøte. Det kom forslag fra Danmark om samordne årsmøtene NSH og 

IFHE. Dette kommer opp som sak på neste årsmøte. 

36


• I forbindelse med årsmøtet ble det holdt et tre dagers kurs. Temaet for kurset var ”Livsmedel - et 

medel for livet”. Det var 30 deltakere på kurset. 

Styret sitt arbeid: 

• Det er mottatt 59 brev og sendt ut 54 brev (mange av disse har hatt flere mottakere) i 1998. I 

tillegg har det i perioder vært brukt faks. 

• Styret har tatt konsekvensen av årsmøtet sin behandling av sak 9, budsjett for 1999. Dette året har 

det vært et telefonmøte, 13.03.98, hvor 8 saker ble behandlet. Ellers har vi hatt telefonkontakt 

med hverandre. Nordisk kulturhistorisk kokebok har tatt mye av styret sin tid. Styret føler at dette 

i perioder har vært et komplisert prosjekt. Styret har prøvd å arbeide for at det skal bli et 

samarbeidsprosjekt. På tross av alt så har prosjektet ført til aktivitet, engasjement og kontakt 

mellom medlemslandene og det er positivt. Takk til dere alle for medansvar. 

• Avtalen med Skåneforlaget er ved utgangen av dette året ikke underskrevet. Styret beklager dette 

sterkt. En så viktig avgjørelse burde vært behandlet av årsmøtet sommeren 1998. 

• Behandling av innsendt søknad til Nordisk kulturfond er utsatt gang på gang på grunn av datatekniske 

problemer, og blir behandlet i midten av januar. 

• På møtet i Gøteborg 03.12.98 bad Gunnel Bergensjø-Hjelm av økonomiske og tekniske årsaker 

styret om å overta det økonomiske ansvaret for kokeboken. Når avtalen er underskrevet vil styret 

lage et budsjett og en finansieringsplan for kokebok-prosjektet. 

Annen virksomhet: 

• NSH er en Nordisk samarbeidsorganisasjon som utfører et verdifullt arbeid innen husholdningsfag. 

I dette arbeidet står det respekt av den arbeidsinnsatsen som uføres i de enkelte landene. Takk til 

dere alle. 

Sandnes 14. mars 1999 


Ordfører i NSH 

Årsmeldingen er endret av årsmøtet i NSH 26.06.99. 

37


NORDISK SAMARBEIDSKOMITE FOR HUSSTELLUNDERVISNING 

AVDELING NORGE 

ÅRSMELDING FOR 01.01.99 - 31.12.99 

Medlemsland: 

Danmark, Finland, Færøyene, Island, Norge, Sverige 

Styret sin sammensetning: 

Ordfører: 

Helga Austvoll, Norge 



Sekretær: 


Kasserer: 


Revisor: 



Revisorsuppleanter: 

Margaretha Lönnel-Eriksson, Sverige 


SAKER DET ER ARBEIDET MED I 1999: 

Studetutveksling: 

Norge hadde ansvaret for studentutvekslingen. Utvekslingen fant sted på Institutt for helseog 

sosialfag, hotell og næringsmiddelfag og heimkunnskap ved Høgskolen i Akershus den 7.- 13. mars 

1999. Det deltok 13 nordiske studenter, 2 fra Danmark, 2 fra Finland, 3 fra Island, 2 fra Sverige og 

4 fra vertslandet Norge. NSH i Norge samarbeidet med studentstyret ved Høgskolen og IFHE. 

Programmet var delt mellom utdanningen for grunnskolen og videregående opplæring. 

Arrangementet ble svært godt utført, men de islandske og finske studentene forstod dårlig norsk 

slik at det ble snakket mye engelsk. 

Årsmøtet: 

NSH avholdt sitt nittiende årsmøte på Island, Akureyri 26. juni 1999 kl 1300 - 1745. Alle de nordiske 

landene unntatt Færøyene var representert. Det møtte 20 stemmeberettigede, 4 fra Danmark, 4 

fra Finland, 4 fra Island, 4 fra Norge og 4 fra Sverige og 22 tilhørere. 

Årsmøtet ble avholdt etter vedtektene (stadgarne). 

Medlemskontingenten (sak 8) ble ikke forandret for år 2000, det er et fast beløp uavhengig av 

landenes medlemstall. Danmark, Finland, Norge og Sverige betaler SEK 3000, Island SEK 500 og 

Færøyene SEK 300. 

Færøyene (sak 6.2) har heller ikke dette året betalt sin medlemsavgift. I vedtektene (stadgarne) står 

det at NSH ikke kan si opp medlemsland. Det er medlemslandet som må si opp sitt medlemskap. 

38

Av årsmøtesaker var det et forslag til ny organisasjonsmodell (sak 6.1.) for å gjøre NSH mer levedyktig, 

som skapte mest debatt. Det ble vedtatt at hvert lands organisasjoner skulle arbeide for et eventuelt 

samarbeid med IFHEs utvalgte komiteer, og at NSH skulle samordnes med IFHE i Norden ved årsmøtet 

i år 2002, dersom IFHE og NSHs virksomhet kan samordnes på en tilfredsstillende måte. 

En annen stor sak (sak 7.6) var Nordisk kokebok. Boken ble presentert for kurs- og 

årsmøtedeltakerne, og alle mente at det var en innholdsrik og vakker bok. NSH har ansvaret for å 

selge 2500 bøker og de enkelte landene har selv ansvaret for å markedsføre boken. Årsmøtet vedtok 

at medlemslandene skulle forskuddsbetale bøkene, for senere å få tilbakebetalt et eventuelt 

overskudd. Dermed var sluttfinansieringen i orden og NSH slapp å ta opp lån i banken. 

Revidering av vedtekter (sak 7.7) utsettes til år 2002. Denne saken må sees i sammenheng med sak 

6.1. 


I forbindelse med årsmøtet ble det holdt et 5 dagers kurs med temaet havet, fauna og flora, matforråd 

og undervisning. Det var 68 kursdeltakere. Kurset ble godt gjennomfort og kursdeltakeren fikk 

noen flotte dager med et faglig godt program, innsikt i Islands natur og levemåte og ikke minst en 

fin sosial opplevelse blant flotte kollegaer. 

Styret sitt arbeid: 

Styret har hatt et arbeidsomt år. Det er avholdt ett styremøte 12.03.99 i Oslo. NSH i Norge har ikke 

eget budsjett derfor har styret brukt mest telefon, brev og faks i sitt arbeid. Landslaget for Lærere i 

Heimkunnskap har støttet godt opp om styret sitt arbeid dette året. Liv Gregersen Kongsten har og 

vært en god samarbeidspartner for styret i forbindelse med Nordisk kokebok. Det er mottatt 54 brev 

og sendt ut 135 brev. I perioder har telefon og faks vært mye brukt spesielt i forbindelse med 

arbeidet med Nordisk kokebok. 

I januar var det klart at det måtte forhåndsbestilles 2500 kokeboker for å kunne inngå en avtale med 

Skåneforlaget. Danmark bestilte 100 eksemplarer, Finland 500, Island 200, Norge 600, Sverige 

1000, Færøyene 30 og årsmøtet i NSH 70 eksemplarer. Avtale med Skåneforlaget ble underskrevet 

28.01.99. Nordisk kulturfond bevilget 50.000 DKK til kokebokprosjektet. 

I februar ble det opprettet konto for prosjektet Nordisk kokebok i Norge. Det ble utarbeidet budsjett 

og finansieringsplan for kokebokprosjektet. Tidligere innkomne prosjektmidler ble overført fra 

Sverige til Norge. Penger bevilget av årsmøtet i Trondheim ble overført til prosjektkontoen i Norge. 

Det ble tatt opp et lån på 35 000 SEK fra NSH sin kasserer i Sverige. Dette var nødvendig for å 

forskuddsbetale ca 100 000 SEK til Skåneforlaget. Med støtten fra Nordisk kulturfond hadde 

prosjektet nå penger nok fram til årsmøtet på Island sommeren 1999. 

Mars, april og mai - Arbeidsgruppen for Nordisk kokebok arbeidet hardt med bokens navn, layout, 

bilder og tekstplassering. Her la de ned mye arbeid og krefter. Styret ble fortløpende orientert om 

arbeidsgruppen sitt arbeid og forberedte samtidig årsmøtet og distribusjon av boken. 

I juni ble årsmøtet avholdt. Det ble vedtatt at medlemslandene skulle forskuddsbetale bøkene slik at 

styret i Norge ikke måtte ta opp lån. Dette var viktig fordi regningene måtte betales før bøkene ble 

solgt. Dermed var sluttfinansieringen sikret. 

I juli og august ble bøkene distribuert fra forlaget til medlemslandene. Årsmøtereferat ble utarbeidet 

og sendt til godkjenning. 

I september, oktober og november sluttføres og revideres regnskapet for Nordisk kokebok. 

39

Prosjektrapport ble skrevet av redaktør Gunnel Bergensjø-Hjelm. Siste beløp fra Nordisk kulturfond 

(40%) ble utbetalt etter at revidert regnskap for kokeboken var sendt inn. Lånet fra kassereren 

i Sverige ble tilbakebetalt. Styret i Norge avsluttet regnskapet og sendte ut sluttføring av kokebokregnskapet 

etter at prosjektkontoen var avsluttet. Nytt opplag ble vurdert i oktober. Det var ikke 

interesse fra noen av medlemslandene på dette tidspunktet med et nytt opplag. Styret i NSH gav 

ansvaret for videre kontakt med Skåneforlaget om forhandlinger om nytt opplag til Elna Oppedal 

Olsen og Liv Gregersen Kongsten, Medlemslandene mottok invitasjon til Studentutveksling i Vasa 

i Finland. 

I desember mottok styret invitasjon til årsmøte i Helsingfors i Finland. Helga Austvoll deltok på et 

møte i København, “Home Economics for 100 years”. Den danske skolekjøkkenlærerindeuddannelse 

feiret sitt 100 års jubileum. Det var i forlengelsen av dette et Nordisk - baltisk IFHE møte og et NSH 

møte. Helga Austvoll var N-IFHE sin representant slik at NSH ikke hadde noen utgifter til dette 

møtet. På NSH sitt møte i København var arbeidsgruppen for NSH~IFHE etter sak 6c fra 

årsmøteprotokollen 1999 innkalt. Hvert land la fram arbeidet mellom NSH og IFHE på nasjonalt 

plan. Alle land hadde gjort et godt arbeid. Prosessen var kommet så langt at det ble vedtatt å skrive 

et brev til IFHE om et samarbeid med NSH. Dette brevet ble sendt ut i begynnelsen av desember. 

Ingen svarbrev kom i desember. For at den neste forhandlingsfasen skulle bli mest mulig effektiv 

ble arbeidsgruppen oppnevnt av årsmøtet redusert til en forhandlingsgruppe på tre personer, Jette 

Benn fra Damnark, Margaretha Illman fra Finland og Monica Olsson fra Sverige. Denne gruppen 

skal ivareta NSH sine synspunkter ut fra sak 6 i årsmøteprotokollen 1999: Det er ønskelig at forhandlingsgruppen 

klarer å legge fram et forslag til felles vedtekter/stadgar og forretningsorden for 

begge organisasjonene på årsmøtet i Finland år 2000. 

Sandnes, 31. januar 2000. 


Ordfører NSH 

40



Verksamhetsberättelse l juli 2000 - 30 juni 2001 för 

Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning 

Ledamöter i styrelsen är: 

Ordförande: 

Anne-Sofie Christerson 

Vice ordförande: 

Monica Olsson 

Sekreterare: 

Gunnel Bergensjö-Hjelm 

Kassör: 

Lena Andersson 

Suppleanter: 

Margaretha Eklund 

Inger René 

Styrelsen för Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning har under året haft två möten 

där de nya stadgarna för NSH Norden har diskuterats samt uppläggningen av NSH’s årsmöte år 

2001 på Sundhetshøjskolen Diget i Albæk. Styrelsen har dessutom kontinuerligt hållit kontakt med 

varandra och de nordiska länderna genom brev, telefon samt E-post. 

Boken ”Matkultur i Norden - en kokbok” har vid olika tillfällen debatterats Framförallt vad gäller 

dess framtid. Studentutbyte har under våren 2001 hållits på Sorö i Danmark. 

Årsmötet år 2000 ägde rum på Sjundeå rehabcenter väster om Helsingfors i Finland. Årsmötet var 

välbesökt med delegater från samtliga nordiska länder utom Färöarna. 

I samband med årsmötet hölls en konferens med temat Må bra. Konferensens beskyddare var Elisabet 

Rehn, som också invigningstalade. Temat belystes på ett föredömligt sätt genom föreläsningar 

och utflykter. Den finländska matkulturen blev ett delikat inslag under dagarna, speciellt en lunch 

ute i det fria. Dagarna i Finland gav natur- och kulturupplevelser, gemenskap och avkoppling (bastubad) 

sist men inte minst fanns det möjligheter till att knyta kontakter med andra hushållslärare i 

Norden. Det stärker den nordiska identiteten. som är viktig i vårt hörn av Europa. 

Asmundtorp, Sverige 30 juni 2001 

Anne-Sofie Christerson 

41

ÅRSBERÄTTELSE 2001 – 2002 

Årsmøtet i 2001 fant sted 30 juni i Ålbæk, Danmark. Samtidigt arrangerte DKIN et innholdsrikt 

kurs. Det var dessverre få deltagare på kurset. 

På årsmötet i Danmark ble det klart at Norge skulle ha ansvar for ledelse de to neste år. Landslaget 

for lærere i heimkunnskap har en internasjonal kontakt i styret, og denne har tatt ansvar for å sende 

ut sakpapirer til styremøte og årsmøte. 

Styremøtet i 2001 ble holdt i Helsinki, Finland 20 juli. Den saken det ble arbeidet med i ettertid var 

en uttalelse til nordisk råd om forbrukerundervisning i grunnskole og videregående skole. 

Danmark hadde ansvar for studentutveksling i 2001 og Island i 2002. 

Jubileumsbok for perioden 1989-2009 har vært tatt opp som sak på alle møter. Det er kommet inn 

noen bidrag. 

Hareid 20.09.03 

Signe Fagerli Rise 


Årsmötet 2003 hölls i Stockholm, Sverige den 26 oktober i samband med konferensen Lär för livet. 

Konsumenter och samhälle i dialog. Alla de nordiska länderna var flerfaldigt representerade. 

Studerandeutbytet 2003 genomfördes av Sverige genom studeranderepresentanters deltagande i 

den nämnda konferensen m.m. Sverige övertog ordförandeskapet för den kommande perioden. 

Årsmötet 2004 hölls i Kongsberg, Norge den 22 april i samband med utbildningsdagar. 

Norge hade ansvar för studentutbyte 2004. Det var planerat att ske i form av deltagande i utbildningsdagarna, 

men ställdes dessvärre in på grund av ekonomiska hinder. 

Jubileumsboken för perioden 1989-2009 har varit huvudtema vid de båda mötena tillsammans med 

diskussion om formerna för den nordiska samverkan i framtiden. 

Uppsala, Sverige 2005-02-02 



NSH årsmöte hölls den 4 februari 2005 i Bonn, Tyskland i samband med IFHE:s konferens. Danmark 

representerades av en delegat, Norge, Sverige och Finland av två. Island hade anmält förhinder. 

Jubileumsskriften, konferensprogram 2009 och finansiering av dessa var mötets huvudteman och 

detta har också sysselsatt kommitteérna i respektive länder under året. 

Beslöts också att Finland handhar ordförandeskapet fram till och med jubileumskonferensen. 

Studentutbytet 2005 arrangerades av Finland. I oktober hade Helsingfors universitet besök av två 

42

studeranden från Danmark, Norge och Sverige. Studenterna stiftade bekantskap med finsk lärarutbildning, 

besökte avd. för miljö-näring och konsumentkunskap vid universitetet samt finlandssvenska 

grundskolor. Under ett dagslångt besök i Tallinn, Estland hann studenterna uppleva såväl kultur 

som skola, besök vid universitet och grundskola ingick i programmet. 

Inga studeranden från Island hade denna gång möjligheter att delta i utbytet. 

Danmark stod värd för studentutbytet 2006. Under tiden 27-31 mars mötte studenter från Norge, 

Sverige och Finland upp. Som värdinna fungerade lektor Ellen Thisted. 

Köpenhamns Dag- och Aftenseminarium, Suhrs Seminarium och Hushållsskola samt några grundskolor 

och Danmarks Pedagogiska Universitet var mål för besök av studenterna som kunde hitta 

såväl likheter som olikheter i utbildning och undervisning. 

Borgå 05.06.2006 

Kaija Rimaila 


NSH årsmöte hölls i Savonlinna, Finland den 8 juni 2006. Danmark, Norge och Sverige representerades 

av en delegat, Finland av två medan Island anmält förhinder. 

Jubileumsskriften, dess innehåll, tryckning och finansiering samt tidpunkten för själva jubileumsfesten 

var centrala teman på mötet. Dessa ärenden har också kommittéerna arbetat vidare på under 

året. 

Flera försök om medverkan till Island har sänts men tyvärr utan att hörsammas. Jette Benn har 

kontaktat Färöarna och utreder huruvida de kan bidra med material och uppgifter till jubileumsskriften. 

Studentutbyte ordnades i Danmark 27-31 mars 2006 under lektor Ellen Thisteds ledning. Studenter 

från Norge, Sverige och Finland deltog. 

Dessvärre blev studentutbytet i Norge, trots ett intressant och mångsidigt uppgjort program, under 

tiden 23-27 april 2007 inte av pga. för få deltagare. 

Borgå 11.09.2007 

Kaija Rimaila 


Årsmötet för NSH hölls på Institutionen för didaktik i Uppsala, Sverige lördagen den 15.09.2007. I 

mötet deltog en representant från Danmark, Norge och Sverige var. 

Ordförandelandet Finland representerades av två personer medan Island angivit förhinder. 

Verksamheten under perioden har kretsat kring jubileumsskriften, dess tryckning och finansiering. 

Medlemsländerna har under året utrett kostnader för tryckning av skriften i respektive land. Beslöts 

att Formato Print Oy i Borgå, Finland får uppdraget. 

43

Vidare fastslogs kapitel för jubileumsboken. Karin Hjälmeskog kordinerar inkommet material tillsammans 

med Jette Benn. Island har meddelat att de ej kommer att bidra med material till boken. 

Tryckeriet vill ha materialet tillhanda i augusti 2008. 

Studentutbytet i april 2007 i Norge ställdes in pga för få deltagare. Utbytet i Sverige 2008 blev 

också inställt av samma orsak. 

Avformalisering av NSH:s verksamhet i sin nuvarande form, organisation och samverkan i framtiden 

har varit ett annat tema att ta ställning till i medlemsländerna. 

Borgå, Finland 10.06.2008 

Kaija Rimaila 

44

Studentutbyte 

Från första början handlar det nordiska samarbetet inom NSH främst om att möjliggöra studieresor 

i de olika nordiska länderna. Vid ett möte i Oslo 1951 beslutas att NSHs verksamhet ska bedrivas i 

fyra expertutskott som vardera består av en representant från varje nordiskt land. Ett av utskotten får 

till uppgift att hantera studieresor, studiebesök, utbyte av lärarinnor och elever, instruktionskurser, 

alltså de verksamheter som tidigt var organisationens fokus. I de andra utskotten handläggs frågor 

om hushållsundervisningens principiella riktlinjer, undervisningsmaterial och läroböcker respektive 

hushållningsteknik. Ansvaret att arrangera studentutbyte har liksom ordförandeskap m.m. cirkulerat 

mellan de Nordiska länderna. 

1989 Norge 

1990 Danmark 

1991 Færøerne 

1992 - 

1993 Sverige 

1994 Norge 

1995 Finland 

1996 Danmark 

1997 Island 

1998 Sverige 

1999 Norge 

2000 Finland 

2001 Danmark 

2002 Island 

2003 Sverige 

2004 Norge 

2005 Finland 

2006 Danmark 

2007 Norge – inställt pga. för få intresseanmälningar 

2008 Sverige – inställt pga. för få intresseanmälningar 

2009 Finland – möjlighet för studenter att delta i jubileumskonferensen i Åbo 

Frågan om studentutbytets vara eller inte vara har återkommit med jämna mellanrum vid kommitténs 

årsmöten. De senaste åren har det blivit allt svårare att få tag i studenter som har intresse och 

möjlighet att delta i det planerade studentutbytet. Orsaker till detta kan vara dels en ökad press i 

utbildningen, det är helt enkelt svårt att vara borta från studierna under pågående terminer. Dessutom 

finns idag andra sätt för studenter att komma till andra länder, och då för längre perioder så 

man har chans att mer ingående lära känna det land man vistas i. Inom t.ex. EU-programmet Leonardo 

och Nordplus finns sådana möjligheter. 

För att ge en inblick i studentutbytet följer nedan några berättelser där studenter redovisat sina 

vistelser i något av de nordiska grannländerna. Berättelserna är ofta publicerade i respektive lands 

facktidning inom ämnet. 

45

Norge 1999 

Kontakter över landsgränserna 

Johanna Nilsson och Sabina Kuhar, Sverige 

Utdrag ur Hushållsläraren nr 6, 1999 

Värdland för årets studentutbyte mellan de nordiska länderna var Norge. Syftet bakom utbytet är att 

föra samman två eller tre studenter från varje nordiskt land för att under en vecka få inblick i de 

övriga nordiska ländernas skol- och utbildningssystem. Genom detta skapas ett kontaktnät över 

landsgränserna för det framtida arbetet i skolorna. 

Högskolan i Akershus stod som värd och vi blev varmt mottagna av Elna Oppedal Olsen, vår handledare 

under veckan. Tillsammans med de övriga studenterna tillagade vi en brunch och fick ett 

resultat med speglingar från hela nordens matkultur. Efter måltiden fick vi en visning av högskolan, 

som låg inrymd i en gammal herrgård. Kontrasten mellan ny teknologi i biblioteket och gammal 

bevarad miljö i representationsrummet möttes på ett trevligt sätt som gav skolan en härlig stämning. 

Utbildningen vid högskolan är 3-årig och påminner mycket om vår tidigare svenska hushållslärarutbildning. 

Under utbildningen kan studenterna välja att inrikta sig mot Mat & hälsa eller 

Social & hälsa. Beroende på vilket val man gör, kan man arbeta antingen som hemkunskapslärare 

eller kostrådgivare/dietist. 

En eftermiddag ägnade vi åt att berätta om våra länders utbildnngar och skolsystem. Efteråt hade vi 

en diskussion om likheter och olikheter mellan länderna och kom fram till att Sverige och Finland 

var de länder, skillnaderna var minst i lärarutbildning och grundskoleutbildning. Lönesituationen 

diskuterade vi givetvis också och kom fram till att lärarlönerna i Danmark var högst, medan lärarna 

på Island endast tjänade hälften mot danskarna. 

Vårt första studiebesök var till Opplysningskontoret för kjött, där vi fick ta del av projekt som 

innebar att hemkunskapsundervisningen på grundskolan i Norge skulle få ut 20 kr per elev och läsår 

att köpa kött för. Förutom pengar skulle eleverna även få mer information om kött och hur det 

tillagas, detta bl.a. genom en speciell receptbok, en hemkunskapsbok med inriktning endast mot 

mat, som kunde användas i undervisning och för privat bruk. Den här boken är tänkt att lära den 

norska befolkningen hur man på ett korrekt sätt hanterar, förvarar och tillagar mat, kunskap som 

inte alla i Norge antas ha idag. 

Även andra ”upplysningskontor” är med och sponsrar hemkunskapsundervisningen med en tjuga 

(20 kronor) bland annat Opplysningskontoret för fisk. 

Nästa studiebesök bar iväg till en grundskola utanför Oslo. Där fick vi se ndervisningsmaterial och 

lokaler och diksutera undervisningen med en hemkunskapslärare, vilket allt tillsammans gav en bra 

insyn i hur skolsystemet fungerar. Besöket var mycket givande och vi såg många likheter med den 

svenska skolan men även olikheter, till exempel har de norska eleverna ingen skollunch. 

Slutligen besökte vi högskolan i Oslo där den nuvarande lärarutbildningen finns. Den påminner i 

grunden om den gamla svenska lärarutbildningen, men skiljer sig åt så till vida att alla studenter får 

ett år att fördjupa sig i t.ex. hemkunskap. 

Sista dagen deltog vi i en nationell konferens med temat ”Heimkunnskapsfaget - visjon og 

virkelighet”. Konferensens mål och syfte var att få en diskussion om hur man på bästa sätt kan 

tillvarata hemkunskapsämnet. Norges skolminister var på plats för att höra alla synpunkter föras 

46

fram. Ett område som diskuterades var vikten av hemkunskap i hälsofrämjande syfte och hur viktig 

hemkunskapen är för att väcka matglädje hos ungdomar. 

En studieresa som detta utbyte ger väldigt mycket. Vi får lära känna människor från andra länder 

och deras utbildningar som i sin tur gör det lättare att se det positiva och negativa i vår egen utbildning. 

Mycket av informationen vi fick ta del av, speciellt under konferensen, gav många tankeställare. 

Vi tycker att samarbetet över gränserna borde förstärkas, många problem vi möter i de svenska 

skolorna finns även i andra länder. 

Danmark 2001 

Händelserik vecka i Danmark 

Karin Felldin och Rebecca Israelsson 

Utdrag ur Hemkunskap i skolan nr 4, 2001 

Vid besök på yrkesskola, från vänster: Karin 

Felldin, Sverige; Henrik Hougesen, Danmark; 

Rebecka Israelsson, Sverige; Hanne Kjølholm, 

Danmark; Gitte Holst, lärare vid skolan; Sören 

Karstensen, Danmark; Anna-Maija Ahava 

och Tea Lindberg, båda från Finland. 

Efter flygplanssmörgåsar och en tur i en rökig tågkupé klev vi av i tågstationen i Hjörring. Där 

möttes vi av ett gäng glada danskar, som hälsade oss välkomna till årets studentutbyte i värdlandet 

Danmark. 

Årets studentutbyte anordnades av danska representanter från NSH, nordisk samarbetskommitté för 

hushållsvetenskap. Vi, som fick äran att representera Sverige, var Karin Felldin och Rebecca Israelsson 

från Umeå universitet. Vid årets sammankomst deltog även studenter från Finland och värdlandet 

Danmark. 

Under veckan fick vi bland annat besöka Skagen, Biscafabriken (kexfabrik) och Nordsömuseet. Vi 

gjorde även ett besök på yrkesskolan EUC Nord, där man bland annat kan utbilda sig inom livsmedelssektorn. 

Vi fick även lyssna på föreläsare som berättade om miljöarbetet i Danmark och vi fick även 

aktivt delta i matlagning av snabbmat och fisk. 

Eftersom vi fick delta i deras undervisning både teoretiskt och praktiskt, fick vi inblick i hur deras 

undervisningsmoment kan se ut. 

Lärarutbildning 

Hjemkundskab heter Danmarks motsvarighet till hemoch konsumentkunskap. Lärarutbildningen 

är fyra år och skiljer sig från vår utbildning. Studenterna måste välja fyra undervisningsämnen, där 

danska eller matematik måste vara ett av ämnena. Utöver dessa ämnen har de möjlighet att välja 

ämnen med humanistisk, naturvetenskaplig och praktisk inriktning. 

I utbildningen ingår även pedagogik och didaktik. Möjligheterna att studera hjemkundskab är goda 

eftersom utbildningen finns på 13 orter runt om i Danmark. Utbildningen för hjemkundskabslärare 

är mycket populär bland studenterna och även bland manliga studenter. 

47

Hjemkundskab 

I grundskolan är hjemkundskab obligatoriskt i två av årskurserna 4-7. Därefter kan eleverna välja 

hjemkundskab som tillval i årskurserna 8-10. Hjemkundskab är ett praktiskt ämne, där kärnområdena 

är matlagning, måltider, kost, levnadsmiljö (boende), hygien och resurshushållning. Genom det 

praktiska arbetet ska eleverna lära sig att samarbeta och ta ansvar samt att få förståelse för sin egen 

och andras kulturer. 

Under hela veckan blev vi väl omhändertagna och vänligt bemötta. Det var en intensiv och lärorik 

vecka, som gav oss många tankar och trevliga minnen av Danmark. Vi hoppas att fler studenter får 

möjlighet att delta i NSHs studentutbyte som för oss var ettmycket uppskattat inslag i vår utbildning. 

Island 2002 

”At tjatte til farsen!” – en islandsk oplevelse 

Uddrag af Hjemkundskab, signeret Karen, 4.A 

Denne artikel handler om undertegnedes studenterudveksling i hjemkundskab til Reykjavík d. 2.–9. 

marts 2002. Det er et årligt tilbagevendende arrangement, hvor de nordiske lande skiftes til at være 

vært. Arrangøren på Island var NSH (Nordisk Samarbejdskomité for Husholdningsundervisning) i 

samarbejde med bl.a. DKIN i Danmark (Den danske komité for internationalt, herunder nordisk, 

husholdningsfagligt samarbejde). Jeg trak det længste strå på Suhrs Seminarium og drog 

forventningsfuld og jublende over mit pludselige held op til det kolde nord for at mødes med 11 

andre studerende fra Sverige, Norge, Danmark og Finland. 

Et måneagtigt landskab med små sneklædte lavatoppe beskriver det Island, man som flyrejsende 

oplever i lufthavnen. Udsigten ændrede sig til det bedre – hvidt og atter hvidt blandt røde, gule, blå 

og grønne tage. Vores kontaktperson Brynhildur, som underviser i ernæring o.lign. på Iceland University 

of Education, tog imod os og indkvarterede os i hendes hus, som lå ca. en time på gåben fra 

Reykjavík C – sikke’n gæstfrihed! Jeg skulle dele dette lille, charmerende islandske hus med Christine 

(3. sem.) fra Ankerhus Seminarium samt to mandlige lærerstuderende fra Jelling Seminarium. 

De otte andre studerende skulle bo på Reykjavík Husholdningsskole, hvor det mandlige køn var 

forbudt adgang ifølge husreglementet. 

Priviligerede som vi var, havde vi fri i weekenden og vi benyttede selvfølgelig lejligheden til at 

udforske det berygtede natteliv i Reykjavík. Politikens Rejsen til Island beretter om de mange 

barer, caféer og diskoteker i forhold til indbyggertallet 164.500 ud af en totalpopulation på 279.000 

islændinge. Jeg opdagede hurtigt, at de få, medbragte kontanter knap nok rakte til indgangen og en 

fadøl på ”Gaukur à Stöng”- diskoteket med liveband hver dag. To Thuleøl á 1 /2 l. kostede 145 kr. Det 

siger lidt! En lille notits til dem, der påtænker en tur til Island: ”gå aldrig i byen før kl. 2-3 om 

natten, hvis I gerne vil integrere jer blandt islændingene, for der kommer ingen før!”. 

Det mere seriøse program startede mandag morgen på et skolekontor i Hafnarfjordur, en forstad til 

Reykjavík, hvor vi blev inviteret på kæmpe klejner, mens vi hørte om forstadens skolesystem og 

opbygning. En iørefaldende oplysning var, at islandske børn har hjemkundskab 2-4 timer/ugen fra 

1.-10. kl. Derfra besøgte vi en grundskole (red: folkeskole), hvor vi overværede en 

hjemkundskabstime for 3 kl. – de skulle høre om frugter og vitaminer. Bemærkelsesværdigt var 

disse små krudtugler meget stille i forhold til, hvad danske børn kan præstere. En af fiduserne som 

de islandske hjemkundskabslærere benyttede sig af, var at give eleverne lov til at tegne, male eller 

spille kort efter oprydning indtil alle var færdige – en idé man kunne genbruge til de mange 

hyperaktive børn i DK. Men idet folkeskole ikke er vores beskæftigelsesområde, undrede Christine 

og jeg os over, hvorfor netop VI var blevet inviteret til Island? 

48

Svaret fik vi, da vi besøgte Reykjavík Husholdningsskolen den følgende dag, hvor vi også skulle 

spise lunch. Det var jo netop sådan et sted, vi kunne få arbejde i fremtiden som EH’ere – eller rettere 

PB’ere. Vi fik et indblik i, hvordan skolen fungerede, specielt, hvordan de tilberedte maden m/u 

husholdningslærerinden hængende over elevernes skuldre. Dog bemærkede hun ikke som os – der 

har haft tilberedningsmetodik/ hjemkundskab, at de fleste af eleverne ”tjattede til farsen” i stedet 

for at røre den med en fast hånd! Ligeledes bemærkede vi, at islændingene ikke deler vores opfattelse, 

at vand er en begrænset ressource, for Island har jo mere end rigeligt og længere var den diskussion 

ikke. 

Onsdagen bød på et besøg på Iceland University of Education – det mindste af de to eneste islandske 

universiteter. Her eller vha. langdistancestudie, kan studerende bl.a. blive bachelorer som 

socialpædagog, pædagog, folkeskolelærer, idrætslærer osv. Før lunchen – en gæstemenu bestående 

af kanapeer lavet fra bunden, fik vi en introduktion til faget hjemkundskab på Island. Christine og 

jeg bed mærke i, at Island har mangel på hjemkundskabslærere. Så hvis der skulle være nogle 

studerende på Suhrs/Ankerhus, der vil tage ekstra kurser i børnepædagogik og islandsk, er de sikret 

et job. Under maden var det udvekslingsstudenternes tur til at holde et foredrag om deres forskellige 

uddannelser. Christine og jeg valgte at fortælle om den nye uddannelse – lige så spændende som de 

andre studenters uddannelse. Nordmændene studerede på Høgskolen i Akershus, hvor man bl.a. 

kan blive produktdesigner, husøkonom, kostøkonom – alle PB’ere eller erhvervsfaglærere indenfor 

”Hotel- og næringsmiddelfag” eller ”Helse og socialfag” (kræver en faglig og erhvervsteoretisk 

uddannelse eller –erfaringer). Det tager 3 år og fagene kan være human biologi, kost eller ernæring 

osv. Den svenske læreruddannelse tager mellem 3 1 /2-4 1 /2 år alt afhængig af aldersgruppen og foregår 

på Gøteborg Universitet. Man har pædagogik og skal derudover selv vælge to fag, eks. svensk 

og hjemkundskab. I Finland tager man ”The Degree of Master of Education” på The University of 

Joensuu, The Departement of Savonlinna. Det tager mellem 4-5 år alt afhængig af den studerendes 

flid. Fagene spænder fra bl.a. hjemkundskab, pædagogik, psykologi, didaktik, sprog til kommunikation. 

På Suhrs har vi allerede en kontakt til Jyväskulä Polytechnic i Finland, men hvorfor ikke 

have to forskellige tilbud til de studerende, der gerne vil til udlandet og læse? 

Det samme foredrag skulle vi alle gentage torsdag aften for Foreningen for islandske hjemkundskabslærere. 

Men før aftenen gryede, besøgte vi Hotel- og Restaurantskolen i Kopavogur, en anden 

forstad til Reykjavík. Her kan man bl.a. læse diætetik over fire semestre eller tage en master i 

administration af egen forretning i mad- og cateringbranchen. Rundvisningen gik fra det ene flotte 

køkken til det andet, hvor K3 visnede ved synet. Her skal lige tilføjes islændinges kreative tankegang, 

for på hver eneste institution vi besøgte, skulle vi tage vores sko af eller påklæde os et par blå plastik 

hospitalssutter – rengøringspersonalet må have det nemt! Apropos rengøring, bemærkede vi, at 

rengøringsassistenterne på Hotel- og Restaurantskolen gjorde rent om dagen og i hold à tre – hvilken 

forbedring af arbejdsmiljøet. Tilbage til rundvisningen. Den ansvarlige i slagterafdelingen fortalte, 

at mesterlærerfagene ikke tiltrækker nok unge, idet de hellere vil tjene penge i stedet for at studere. 

De får nemlig ingen SU på Island som i DK og Finland, som for øvrigt er på højde med hinanden. 

Manglende indtægt fra staten gør det normalt at have 1-2 jobs udover studiet på Island. 

Vores sidste dag i programmet startede i Selfoss (50 km fra Reykjavík) på en videregående skole 

(red: gymnasium, handelsskole og teknisk skole i én). Den fredag havde alle elever arrangeret en 

åben dag med konkurrencer, udstillinger osv. En oplevelse som jeg sent glemmer, var, da 

gymnastiklærinden stillede sig op på et podium og fik alle eleverne og lærerene til at lave gymnastiske 

øvelser til ”Fly on the wings of love” – alle kunne den! 

Denne tur har rummet oplevelser ud over det sædvanlige, som du gennem artiklen har fået et indblik 

i. Dertil kommer der jo alt det ind imellem, men den historie må du have til gode… 

49

Sverige 2003 

Stockholm – en mötesplats 

Annica Stolpe och Linda Hortans 

Utdrag ur tidskriften Kotitalous, 2004. 

Svenska kommittén för hushållsvetenskap ordnade i oktober en konferens vars mål var att fungera 

som en mötesplats för folk inom branschen, presentera forskning, utbyta åsikter och stärka förståelsen 

för hushållsvetenskap. 

Till konferensen bjöds också studerande från alla nordiska länder. För att vi studerande skulle få 

maximalt utbyte av varandra logerades vi på samma vandrarhem. Detta vandrarhem var mycket 

gemytligt och centralt beläget. Vi bodde fyra studerande i vart rum, en studerande från varje land. 

Det faktum att vi bodde tillsammans avhjälpte även transporter och dylikt. 

Första dagen deltog vi i ett nordiskt möte som NSH/IFHE ordnade. Under mötet diskuterades bl.a. 

förverkligande aven jubileumsskrift och andra aktuella frågor. Parallellt program till detta möte var 

ett informationstillfälle där det gavs information om studier i hemoch konsumentkunskap samt 

hur lärarutbildningen är upplagd i Sverige. Denna dag hölls även det Europeiska IFHE mötet som 

bl.a. behandlade hur man skall stärka nätverket mellan professionella inom vårt område i Europa. 

Direkt efter mötet förflyttade vi oss till Stockholms stadshus. Där blev vi mottagna och välkomnade 

av kommunfullmäktiges ordförande Barry Andersson. Ett fantastiskt smörgåsbord var uppdukat 

med allehanda svenska specialiteter. Vi njöt mycket både av den vackra interiören och av den goda 

maten. Måltiden avslutades med en rundvandring i stadshuset med en mycket kunnig och trevlig 

guide. Dagen var allt igenom lyckad. 

De övriga dagarna befann vi oss på Älvsjö mässcenter där konferensen Learn for Life inleddes av 

IFHE:s president Dr. Gertrud Pichler. Hon förklarade bl.a. att den snabba utvecklingen i samhället 

medför att vi bör få en gemensam förståelse för det paradigmskifte som bör ske inom undervisningen. 

Efter detta fick vi ta del av intressanta föreläsningar med forskare som t.ex. Marianne Pipping- 

Ekström (Sverige), Helene Brembeck (Sverige) och Ardis Storm-Mathisen (Norge). Särskilt intressant 

var det att ta del av föreläsningarna och jämföra sina reflektioner med de övriga medstuderanden. 

Det var en fördel att vi var många studerande som har samma utgångsläge och det ledde till 

många intressanta diskussioner. 

En storslagen konferensmiddag ordnades på måndag kväll i Sånga-Säby Kurs & Konferens center 

vars policy är att arbeta med ekonomi, kvalitet, miljö, sociala och etiska frågor. Genom att värna om 

den lantliga omgivning de har runt kursgården, förmedlar de en lugn och avstressande miljö. Under 

festligheten bjöds vi på underhållning och god ekologisk mat i trevlig samvaro. 

Efter konferensen var alla vi studerande överens om följande punkter: 

• Studeranderepresentanter bör ingå i styrelsen i varje land om styrelsen vill attrahera studenter. 

• Det bör utarbetas broschyrer som riktar sig till studenter. 

• Arbetet inom organisationen bör fokuseras på framtidsmöjligheter mer än svårigheter Makthavare 

är viktiga att bjuda in för hearings. 

• Pedagogisk och didaktisk forskning inom HE från de nordiska länderna som följs av diskussion 

önskades. 

50

Slutligen vill vi framföra vårt tack till dem som gjorde vårt deltagande möjligt. Ett särskilt tack till 

Föreningen för främjandet av huslig utbildning r.f. och Svenska kommittén för hushållsvetenskap. 

Målet med denna konferens uppfylldes i vårt fall eftersom vi upplevde konferensen som en mötesplats 

och vi fick ta del av forskning och utbyta åsikter. 

Finland 2005 

En eventyrlig opplevelse i østerled. Bli med på en liten tur til Finland og Estland og 

hør hva vi opplevde. 

Tekst og bilder: May-Brith Døssland og Vidar Andor Schanche 

Utdrag ur Heimkunnskap våren 2006 

Eventyrlystne og nysgjerrige 

Det var en gang to studenter ved Høgskolen i Oslo som fikk en hyggelig telefon fra sin lærer i faget 

Ernæring og Helse, Unni Baastad, med spørsmål om vi kunne tenke oss å reise på nordisk studentutveksling 

ved Helsingfors Universitet. 

Som de eventyrlystne og nysgjerrige studenter vi er, var vi ikke sene om å takke ja til dette 

enestående tilbudet. 

Vi har tidligere i allmennlærerstudiet vårt hatt et praksisopphold ved en flerkulturell og aldersblandet 

skole i Mölndal, rett syd for Göteborg. Her fattet vi spesielt interesse for det daglige tilbudet om 

varm lunsj i skolens restaurant, Bamba, som elevene fikk. 

”Er dette bare noe som finnes i Sverige, eller har elevene i Finland og Estland det samme tilbudet?” 

var spørsmålet vi stilte oss. Ikke minst fant vi dette spørsmålet interessant med tanke på den hjemlige 

valgkampen som nylig var avsluttet. Her begynte man med å reklamere for varm lunsj i skolen, gikk 

via brødmat og frukt men endte i intet! 

Og svaret på spørsmålet fikk vi raskt. Finland og Estland gjør som Sverige, de gir skolebarna 

varm lunsj hver dag. Et lite tankekors er det at et ”fattig” land som Estland tar seg råd til å investere 

i skolebarnas helse, mens ”verdens 

rikeste land” ikke gjør det. 

Eventyret begynner 

Så med mange tanker og spørsmål i 

hodet satte vi oss mandag den 3. oktober 

på Finnair sitt ettermiddagsfly til 

Helsingfors. Vi stod tidlig opp neste dag 

for å møte ved Helsingfors Universitet, 

Hushåll och Slöjdventenskapliga Institutionen. 

Her ble vi tatt veldig godt i mot av Hille 

Janhonen-Abruquah. Vi fikk samtidig 

møte de andre deltagerne fra Sverige, 

Danmark og Finland. 

Den første dagen stod virkelig til våre forventninger. Først ble vi informert om, og fikk se med egne 

øyne, hvordan studiet i Hushåll er lagt opp ved Helsingfors Universitet. Vi fikk se filmer studentene 

hadde laget om forskjellige tema i undervisningen. Videre fikk vi overvære en studentledet forelesning 

om ”Eksotiske frukter”. Forelesningen foregikk på finsk, men vi forstod allikevel mye av innholdet 

fordi studentene hadde kjøpt inn de forskjellige fruktene og demonstrete hvordan disse skulle 

behandles og brukes. 

51

Vi fikk også være med på kjøkkenet hvor studentene hadde praktisk forelesning om fisk i Østersjøen. 

Her fikk vi demonstrert hvordan man fileterer ”strömming” med bare hendene. 

Senere på dagen ble vi tatt med på en 

omvisning av våre finske verter i sentrum av 

vakre Helsingfors. Vi tittet på vakre kirker, 

Salutorget med alle sine forskjellige 

salgsboder, Presidentpalasset, havnen og de 

flotte forretninger i sentrum av Helsingfors. 

God mat og godt drikke hørte også med, og 

vi fikk tid til å prate sammen og bli bedre 

kjent. 

Finsk skole best? 

Den andre dagen var det lagt opp til besøk 

ved to forskjellige skoler. Vi besøkte en offentlig 

ungdoms- og videregående skole i 

utkanten av Helsingfors og en privat ungdoms- og videregående skole i sentrum. 

Finsk skole ligger som kjent helt på topp resultatmessig i PISA – undersøkelsene. Og med dette i 

tankene så vi derfor med spenning fram til disse besøkene. Vi møtte en skole med disiplin, orden og 

topp teknisk utstyr. Timene vi observerte i heimkunnskap ble innledet med teori og gjennomgang 

av de rettene elevene skulle tilberede før den praktiske gjennomføringen begynte. Lokalene var lyse 

og praktiske, og elevene gikk i gang med stor entusiasme. Spaghettiretter med forskjellige pastasauser 

og bakte epler i form med vaniljesaus stod på menyen. Noe som smakte fortreffelig. 

Svaret på hvorfor finsk skole skårer så høyt i PISA – undersøkelsene tror vi kan ha en sammenheng 

med at de som underviser fra 6. trinn og oppover er faglærere med mastergrad fra Universitetet. 

Vårt inntrykk er at dette dessverre går ut over det tverrfaglige samarbeidet. Ut i fra våre observasjoner 

og samtaler med faglærere fikk vi det inntrykket at den enkelte faglærer er opptatt av sitt fag, og 

dette alene. Det er derfor lite rom for å se den enkelte elev i et helhetsperspektiv. 

Estland – en ”annen” verden 

Et av høydepunktene under studentutvekslingen var studieturen til Tallinn. Bare to timer med hurtigbåt 

fra Helsingfors, men fortsatt i EU, gikk vi i land i en verden fylt med kontraster. Jeg har lurt på 

hvorfor et ungt land, som nettopp har frigjort seg fra en union, har valgt å gå inn i en ny. Og svaret 

fant vi ganske raskt, storkapitalen investerer. Det betydde at bensinstasjonen het Statoil, klesbutikken 

het H & M og hurtigmaten kunne kjøpes på McDonalds. 

Men også tankegangen og Universitetet i Tallinn bar preg av sterke kontraster. Den gamle delen av 

Universitetet bar tydelig preg av manglende vedlikehold og modernisering, mens man samtidig 

hadde under oppføring en helt ny og topp moderne fløy. Kjøkkenet hvor man hadde den praktiske 

undervisningen i Heimkunnskap var gammelt og slitt, mens laboratoriet var moderne og godt teknisk 

utstyrt. 

Noe som allikevel gjorde størst inntrykk var den gamle tanken om kjønnsrollene, ”mor lager mat og 

far leser avisen”. Det var helt utenkelig at en mannlig student kunne velge faget Heimkunnskap. For 

det første var det ikke mannens oppgave å lage mat, men det mest utenkelige var nok at man også 

måtte lære seg søm og design. Mannlige studenter valgte derfor tre - og metallsløyd. Men vi ble 

positivt overrasket da vi fant en kvinnelig student blant alle de mannlige på tresløyden. 

52

Skipet på flasken 

Da vi ble tatt i mot av læreren i 

Heimkunnskap ved den private skolen Rocca 

Al Mare Kool, Kaie Mei, følte jeg meg som 

”skipet på flasken”. Hvordan i alle dager 

hadde en mann klart å komme med på dette 

besøket for å se på faget Heimkunnskap ved 

skolen? Men denne følelsen ble fort erstattet 

med alle inntrykkene jeg fikk ved dette 

besøket. 

Dette var en skole som satset på faget 

Heimkunnskap, noe man dessverre ikke 

hadde råd til i den offentlige skolen. Elevene 

begynte allerede i 3. klasse, og kunne 

velge dette faget til og med siste trinn på 

videregående. Elevene ble bevisstgjort riktig 

kosthold, og de måtte også lære seg å 

beregne kostnadene av et måltid. Innkjøp av 

råvarene var det derfor elevene som gjorde 

ut i fra budsjetter. 

Kontrasten til det nedslitte kjøkkenet på Universitetet 

var formidabel. Her var alt nytt og 

topp moderne av beste kvalitet. Noe som 

viste seg å være gjennomgående for hele 

skolen. 

Her var tanken ”en sunn sjel i et sundt 

legeme”. Egen kantine med både varme og 

kalde retter, flott svømmehall og egen fotballbane 

med gress som var omgitt av topp 

utstyrte baner for forskjellige 

friidrettsaktiviteter. Skolens aula hadde et 

stort hvitt flygel, klasserommene var 

trivelige og meget godt utstyrte og skolens 

sløydsal hadde så mye teknisk utstyr at den 

kunne minne om en mellomstor norsk 

snekkerbedrift. Inntrykkene var derfor mange og sterke etter besøket i Tallinn. 

Viikki – fra storgård til Universitet 

Den siste dagen var vi på besøk ved Helsingfors Universitet, Fakultetet for Miljö -, Näring – och 

Konsumentvetenskap i Viikki utenfor Helsingfors. 

Langt tilbake i historien hadde en svensk konge fått etablert en storgård i Viiki for å kunne forsyne 

Helsingfors by med mat. Men gjennom århundrene hadde utviklingen i Viikki gått fra produksjon 

til forskning. Vi fikk en omvisning på deler av det store området som utgjorde campus, noe som ga 

et sterkt inntrykk av at Finland satser stort på forskning. 

Vi fikk også en interessant samtale med forsker Anu Raijas, som kunne fortelle at man forsket mye 

på konsumentmønstrene i samfunnet. Blant annet på hvordan vårt konsum påvirker miljøet og 

53

samfunnet, og hvordan markedsføring påvirker forbrukerne. Grunnen til dette er at man ser på 

hushold og konsum som en del av nasjonaløkonomien. Anu Raijas hadde også forsket på norske og 

finske forbrukeres vaner ved valg og innkjøp av dagligvarer. Denne undersøkelsen ble gjort i 1995, 

og viste at norske forbrukere i større grad planla sine innkjøp av dagligvarer bedre enn finnene. 

Nordmenn handlet sjeldnere, i større kvanta og var mer prisbevisste. 

Vi hadde også fått en invitasjon til å besøke Hushållslärarnas Förbund i Helsingfors. Her ble vi tatt 

godt imot av Anni-Mari Syväniemi som ønsket å høre om våre studier i Norge, Sverige og Danmark. 

Vi fikk også servert nydelige bagetter, te og kaffe. Samtidig fikk vi et flott forkle med forbundets 

logo i gave. 

Snipp, snapp, snute så er… 

For vår del er ikke eventyret ute, vi har derimot så vidt begynt. Verdien av en slik studentutveksling 

kan kort og godt ikke beskrives. Inntrykkene må bearbeides, innsikten man får i andre kulturer og 

måter å tenke på er uerstattelig, bekjentskapene man knytter ville ellers vært umulig og alle de flotte 

opplevelsene ville man vært foruten. 

Så min kjære leser. Skulle anledningen by seg for deg til å delta på en studentutveksling, et seminar 

eller en studietur, ikke la anledningen gå fra deg. Du har alt å vinne og intet å tape. Lenge leve 

eventyrlysten og nysgjerrigheten. 

En stor takk til Annlaug Jacobsens legat ved Kari Sundsbø Møllen og Letterstedske Forening norsk 

avdeling ved professor Kolbjørn Skaare som gjorde dette eventyret mulig. 

Bildet: Deltakerne samlet i Viikki 

Bakerst fra venstre: Marianne Katborg (DK), May-Brith Døssland (N), Laila Riis Flyger (DK), 

Lisa Nordgren (S) og Maarit Pöysti (S) 

Foran: Vidar Andor Schanche (N) 

54

Matkultur i norden – en kokbok 

Vid årsmötet 1994 beslutade NSH att ge ut en nordisk kokbok. I protokollet från det efterföljande 

årsmötet 1995 fastställs den arbetsgrupp som ska arbeta med kokboksprojektet. I en avrapportering 

1999 till en av finansiärerna, Nordisk kulturfond, beskrivs syftet med kokboken: Boken ska innehålla 

recept skrivna på de nordiska ländernas respektive språk, därmed skulle de olika ländernas 

egenart speglas och jämföras både ur geografiskt och historiskt perpektiv. Vidare talas om att övervinna 

språkliga barriärer mellan de nordiska språken. Nedan beskriver Gunnel Bergensjö Hjelm det 

arbete som sedan pågick först lite avvaktande men från 1998 med allt större intensitet. 

Nordisk kulturhistorisk kokbok 

Gunel Bergensjö Hjelm 

Vid Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisnings (NSH) årsmöte 1994 i Båstad i Sverige 

beslöts att föreningen skulle manifestera sitt gedigna kunnade på hushållsområdet genom att ge ut 

en kulturhistorisk kokbok. Vad jag kan minnas var det Edith Kjaersgaard från Danmark som kom 

på idén att den skulle färdigställas till föreningens 90-årsjubileum i juni 1999. 

Vid samma årsmöte utsågs undertecknad till huvudredaktör att tillsammans med en redaktionsgrupp 

genomföra projektet. Redaktionsgruppen skulle bestå av en representant från varje land med 

uppgift att lämna förslag på 15-20 rätter, som skulle skrivas på originalspråket. 

Redaktionsgruppens medlemmar växlade under arbetets gång, Deltagare från början till slut var 

Ruth Augustinussen från Danmark, Sigrid Dalsgaard från Färöarna och Steinunn Ingimundardóttir 

från Island. Senare tillkom Liv Gregersen Kongsten från Norge och Anne Svensk-Smouni från 

Finland. 

Arbetet att samla in och redigera recept tog fart år 1998, då det visade sig att vi fått ekonomiska 

möjligheter att färdigställa boken. Våra ansökningar om bidrag gav ibland positiva resultat. De 

fonder och styrelser som hjälpte till på olika sätt finns angivna med tack i boken. Från Nordisk 

Kulturfond fick vi bland annat 50 000 Dkr. Boken trycktes i 3 500 exemplar för leverans till de 

nordiska länderna och hela projektet kostade nästan 400 000 kr. 

Ordförande för NSH Norden 1998 var Helga Austvoll från Norge. Hon var mycket engagerad i 

kokboksarbetet. Bland annat skötte man från Norge alla in- och utbetalningar av olika praktiska och 

ekonomiska skäl. 

Redaktionsgruppen träffades ett antal gånger för genomgång av insända 

förslag, mestadels i Köpenhamn. Vi hade livliga diskussioner 

och våra åsikter gick ibland i sär. Det nordiska samarbetet är inte 

alltid lätt. På grund av liten ekonomi måste bildmaterialet i synnerhet 

i färg begränsas. Tack vare bildmaterial från alla länder blev det 

en bra bok med en blandning av nya och gamla bilder på både maträtter 

och omgivning. 

På NSH:s årsmöte 1999 som ägde rum på Island och där 90- årsjubileet 

firades kunde de första exemplaren av Matkultur i Nordenen 

kokbok delas ut till de närvarande deltagarna. 

Kokboken är idag 2006 slutsåld, men fortfarande ringer det intresserade 

som sett den framför allt på biblioteken här i Sverige. Som julgåva 

var den populär så länge den fanns att köpa. 

Kokbokens omslag 

(något beskuren) 

55

Ämnet i grundskolan och gymnasieskolan 

Hjemkundskab i Danmark fra 1989-2009 i grundskolen og som tilbud 

Jette Benn 

Hjemkundskab i grundskolen 

Skolefaget hjemkundskab blev et fag (ämne) i grundskolen i Danmark for mere end 100 år siden 

forbeholdt piger, men siden 1971 blev det også obligatorisk for drenge. 4) Det er et skolefag, der som 

genstandsfelt har hverdagslivet og dermed ikke som mange andre skolefag har været forankret i et 

videnskabsfag. Derimod har det været en ’applied science’, hvor fagets teori blev hentet i de dengang 

nye naturvidenskaber, som så blev kædet til den praktiske del. Den praktiske del havde sin rod i 

dagliglivets arbejdsfelter og de (real)kompetencer, der forekom nødvendige i relation til disse i et 

samfund, der også omkring faget indførelse i 1890’erne var i forandring. 

Hjemkundskab eller som det hed før 1975 husgerning, i de første 70 år med ordet kvindelig foran, 

drejede sig først og fremmest om at følge en forskrift eller opskrift med henblik på at løse 

husholdningerrnes opgaver. Indenfor de seneste 20 år har faget fået nyt fagformål samtidig med at 

der sket nogle justeringer, det er også en periode, hvor faget har kunnet fejre 100 året som fag i 

skolen. 

Læseplaner og fagformål 

Med afsæt i fagets indhold, mål, fokus og udvikling de seneste godt 20 år vil der tages fat på 

hjemkundskabsfaget, den dannelse og de kompetencer, faget kan bidrage til. Problematikken belyses 

dels ud fra de officielle dokumenter og beskrivelser og dels ud fra min forskning i og med faget. 

De officielle tekster udgøres af folkeskoleloven og faghæftet fra 1974,1975, den seneste folkeskolelov 

fra 1995 samt fagformål, vejledende læseplan og faghæfte 21 fra henholdsvis 1995 og det reviderede 

faghæfte fra 2004, som rummer udspillet om fælles mål. (Undervisningsministeriet 1994, 

2004). Hvilke kompetencer, der kan være tale om relation til hjemkundskabsfaget, er i fokus i det 

efterfølgende set gennem læseplaner og lærebøger (Benn, 2000). Generelt har faget været obligatorisk 

i hele perioden på mellemtrinnet (4.-7. klasse), og der har også i perioden været et tilbud om 

valgfagsundervisning på 8.-10. klassetrin med mulighed for at gå til eksamen. 

1976 

I 1989 var 1976-vejledningen stadig gældende. I folkeskoleloven blev fagbetegnelsen i 1975 ændret 

fra husgerning til hjemkundskab. Formålet i Undervisningsvejledningen fra 1976 lyder: 

56 

”Formålet med undervisningen, er at eleverne erhverver viden og gør erfaringer inden for områder, 

der kan være af betydning for som forbrugere og ved plan- lægning og varetagelse af arbejdet i 

hjemmet. 

Stk.2. Det skal tilstræbes at eleverne opnår færdigheder i teknikker og arbejdsprocesser, som kan 

rationalisere arbejdet i hjemmet, og at de får færdighed i både enkeltvis og sammen med andre at 

tilrettelægge og udføre dette arbejde. 

Stk. 3. Undervisningen skal medvirke til, at eleverne får forståelse for betydningen af rigtig 

kostsammensætning, og at de udvikler en æstetisk holdning med hensyn til hygiejne og til indretning 

og vedligeholdelse af hjemmet.” 

Formålet efterfulgtes af en model, der viste at eleverne skulle opnå kundskaber, færdigheder og 

holdninger. Læseplanen afspejlede en videnskabscentreret tankegang, men når den blev omsat til 

konkrete undervisningsplaner, drejede faget sig i høj grad om ernæringslære og praktisk madlavning. 

Faget var dog grupperet blandt det ministeriet benævnte praktisk-musiske fag. Efter der i næsten 

4) Den historiske tilgang har jeg belyst i 2.del af min afhandling: Kost i skolen – skolekost II (1996) samt i afsnittet: 

Skolekøkkenet et rum for husgerninger, for udfoldelse og disciplinering i Skolefag i 100 år red. Vagn Oluf Nielsen 

(1995) 91-104.

hele fagets historie har været udsendt centrale undervisningsplaner, blev det nye, at læreren selv 

skulle i gang. En hel del af de lærebøger, der udkom i tiden efter 1976 tog hensyn hertil og var 

skrevet som en lektionsplan, læreren kunne følge fra gang til gang, primært med madlavningen som 

hovedindhold og ernæringslære som teoretisk baggrund. Derfor var undervisningen ofte tilrettelagt 

sådan, at næringsstofferne i en vis rækkefølge blev gennemgået og handlede det fx om C-vitamin, 

kunne den praktiske undervisning dreje sig om citronfromage eller frugtsalat uden at det havde den 

helt store betydning for elevernes ernæringsforståelse (se Benn 1996). Noget af det nye der kom ind 

i 1976 var begrebet forbrug og forbruger. Der kom derfor både i lærebøger og i andre materiealer 

opgaver om varefakta, forbrugerinformation og -lovgivning. 

Der var ikke centralt fastsat et minimumstimetal til faget, og mange steder blev tiden reduceret til 2 

lektioner pr. uge. Det bevirkede at det praktiske kom i højsædet og faget til en vis grad blev et 

rekreativt input i skolen. 

1994/1995. 

Ved læseplansarbejdet op til 1995-loven blev fagformålet gjort bredere og rettet mod varetagelsen 

af omsorgsopgaver som hjemmets og husholdningens hovedopgave. Formålet med hjemkundskabsundervisning 

var i 1995 i uddrag: 

Stk.1… at eleverne tilegner sig kundskaber og færdigheder, så de bliver i stand til at tage medansvar 

og udvise omsorg for den virksomhed, der finder sted i hjemmet, og at de opnår indsigt i de 

vilkår og værdier, dette livsområde har i samspil med natur, kultur og samfund 

Stk. 2.Gennem praktiske, eksperimenterende og skabende opgaver, får eleverne mulighed for 

sansemæssige og æstetiske oplevelser og for at udvikle selvværd og livsglæde, så de i fællesskab 

med andre og hver for sig får lyst til og bliver i stand til at tage kritisk stilling og handle i hjem og 

samfund. 

Stk.3… elevernes forståelse af egen og andres kultur, som den kommer til udtryk i udførelsen af 

hjemmets opgaver, samt for den betydning, anvendelsen af ressourcer har for miljø, sundhed og 

livskvalitet. Undervisningen skal lægge op til, at eleverne oplever værdien af et fællesskab og 

samarbejde, der bygger på ligeværd og tolerance (Undervisningsministeriet, 1995 og 2004). 

Fagformålets stk. 1 indeholder en karakteristik af faget, fagets genstandsfelt. Det, der må være 

undervisningens omdrejningspunkt, nemlig den virksomhed, der finder sted i hjemmet og det samspil 

der i virksomheden sker med det der foregår udenfor hjemmet. En af årsagerne til samspillet er, 

at vi for at udøve virksomhederne og omsorgen henter naturens produkter ind og giver dem et 

kulturelt udtryk eller vælger produkter, der allerede har fået en (kulturel) forarbejdning og anvender 

dem til at tilfredsstile sultbehov eller bruger produkter til videreforarbejdning eller anvendelse i 

husholdningen. Det kræver flere typer af kompetencer, kundskaber om og færdigheder i faglige 

teknikker og metoder samt viden til at vælge, indsigt i andre menneskers behov og forståelse for 

konsekvenser af valg. Formålet har karakter af det, der i svensk skoletradition kaldes ’strävande 

mål’ mens de centrale kundskabs- og færdighedsområder (CKF) defineres som ’opnående mål’. 

CKF’erne var en nyskabelse i dansk skolelovgivning i 1995. Det bliver her tydeligt hvilket fagligt 

indhold, der var lagt i hjemkundskab, virksomheden i hjemmet bliver defineret som noget der drejer 

sig om: Kost, fødevarer, måltider, madlavning, hygiejne og forbrug 

Disse indholdskategorier er meget præget af fagets historiske tradition og tænkning, samt det rum 

(læs skolekøkkenet), faget har udspillet/ og udspiller sig i. Et rum der ikke repræsenterer hele 

hjemmets område. Det nye i læseplanen med disse CKF’er var, at de skulle relateres til de 7 

perspektiver som angivet i tabel 1. Det er her fagets bredde viser sig. Hvilken betydning har fx 

perspektivet sundhed og livskvalitet for valg af fødevarer, madlavning, måltider, kost, hygiejne og 

forbrug. Sundhed og livskvalitet kan såvel dreje sig om naturvidenskabelige forståelser relateret til 

57

kosten, som måltider og sundhed set i en kulturel belysning, eller fødevarer og forbrug i en 

samfundsmæssig belysning. Der blev ikke i 1995 udarbejdet endegyldige slutmål, som krævede 

definerbare faglige kompetencer. På den tid var ønsket, at der blev givet rum for skiftevis at arbejde 

med bredere temaer ud fra perspektiverne og mere kursusprægede forløb ud fra ckf’erne eller fagets 

kerneområder. 

Faghæfte 21 blev i 2004 erstattet af et nyt faghæfte, der stadig relaterer sig til samme fagformål, 

men med nye og færre ckf’er med en tilknyttet beskrivelse af en række slutmål, der skal være 

opnået ved afslutningen af den obligaroriske undervisning i hjemkundskab. Det er indlysende at 

’opnående mål’ eller slutmål må få karakter af mere konkrete og målbare resultater af undervisningen, 

og at de kan (hvis de tages alvorligt) medføre en indsnævring af faget og dermed af de 

kompetencer, der bliver resultatet af undervisningen. Der er dog gennem teksten, der umiddelbart 

følger efter de fire opstillede ckf’er, åbnet for at de elementer, der indgik i perspektiverne i 1995, 

bliver medtænkt. Spørgsmålet er så, om det i praksis sker, eller om det snarere forholder sig som 

den traditionelle tilgang har været rettet mod at kunne ’følge opskriften på det gode liv’, det gode liv 

som det blev formuleret af eksperten eller læreren uafhængigt af den kontekst det indgik i. I en 

sådan tilgang blev målet, at eleverne opnåede kompetencer i at følge forskrifterne, være lydige, 

lydhøre og arbejdsomme. Mens den skitserede ny tilgang rettes mod at kunne beslutte, diskutere og 

kritisk forholde sig til, hvordan man vil handle i den enkelte situation og kontekst. Det kræver et 

andet syn på indhold, undervisning og læring, som jeg i det tidligere nævnte udviklingsarbejde har 

søgt at udvikle og efterfølgende afprøve såvel i skolen som i udarbejdelsen af lærebøger til faget, 

der bygger på disse principper (Benn og Haugbøl 2003, 2004 og 2005). 

Principperne for nogle grundkompetencer, som jeg ser det med udgangspunkt i tidligere nævnte 

udviklingsarbejde i skolen samt teoretiske overvejelser, kan udtrykkes i følgende kompetencer: 

sammenhængsforståelse, hverdaglivskompetence, ansvarlighed og omsorgsfuldhed. Det er 

kompetencer der drejer sig aspekter af at vide, kunne, ville og være. Disse elementer skal ikke 

forstås som stående hver for sig, men snarere flyder de ind over hinanden og er nødvendige i en 

sammenhæng, når skal der ageres. De er analoge med Delores’ 4 søjler learning to know, to be, to 

live together go to do (UNESCO 2005). 

For hjemkundskab er den pragmatiske og praktiske dimension, den faget forbindes med. Det praktiske 

arbejde kan ses som udtryk for læring af kulturteknikker, der ganske vist er under forandring, men har 

en betydning for menneskets omgang med materialer og redskaber. Der kan såvel være tale om reproduktion 

som produktion. Reproduktion er forbundet med at lave nogle retter eller måltider, som der 

findes en bestemt sammensætning af, men produktionen hviler på en egenproduktion eller udvikling 

af en ret eller lignende. Men i selve aktionen ligger muligheden for at få ’kundskab i handling’. 5) En 

del af den viden og erkendelse, der opnås igennem de praktiske handlinger er tavs viden, hvor ikke alt 

kan italesættes, men noget kan begrebslig- og sprogliggøres. I det sidste tilfælde kan der derved opnås 

en kobling mellem det teoretiske og det praktiske, så der kan opnås en sammenhængsforståelse. Denne 

forståelse vil dog for den enkelte elev afhænge af opgavens begribelighed, håndterbarhed og 

meningsfuldhed. Disse elementer indgår i Antonovskys begreb ’sense of coherence’, her er de dog 

anvendt i en lidt anden sammenhæng, men giver mening i forhold til læring. 6) Men uden et minimum 

af forståelse af, hvordan produkter bliver lavet, kan det være svært at foretage et kritisk og kvalificeret 

valg. Det får således betydning for lægmandsperspektivet i demokratiet og for begrebet medborgerskab. 

Hjemkundskabsfaget må ses som et bidrag til elevernes almene hverdagslivsdannelse, og det kan 

ydermere bidrage til at eleven vil deltage i det nære og fjernere fællesskab og dermed være med til at 

tage beslutninger er en nødvendig forudsætning såvel for demokratiet og for hverdagslivet. De 

kompetencer faget hjemkundskab kan bidrage til er ridset op som bredere livskompetencer rummende 

omsorgsfuldhed, sammenhængsforståelse, medborgerskab og hverdagslivskundskab. 

58 

5) Begrebet er taget fra Bengt Molander (1993) og hans afhandling af samme navn. 

6) Begrebet sammenhængsforståelse er ikke direkte det samme som Antonovsky’s ’sense of coherence’, men jeg finder, 

det er den forståelse, der med eller uden dybt teoretisk kendskab til hvert enkelt problem er det mest væsentlige faget 

hjemkundskab kan bidrage til. Klafki bruger begrebet sammenhængstænkning (vernetzendes Denken), der kan supplere 

denne forståelse, som netop i vor tid vil være et væsentligt kompetenceelement i forhold til hverdagslivets problemer.

Hjemkundskab og husholdning på husholdningsskoler og som frivillig undervisning 

Husholdningsskoler 

I Danmark er der 16 husholdnings- og håndarbejdsskoler fordelt ud over landet. Skolerne opstod 

som private skoler omkring århundredskiftet og var forbeholdt kvinder. De blev tidligt statsanerkendte 

og er i dag en del af De frie skoler sammen med Efterskoler og Højskoler. Ifølge Lov om Frie 

Kostskoler (Bek nr. 1149 2006) er det disse skolers hovedsigte at give livsoplysning, folkelig oplysning 

og demokratisk dannelse (§ 1), på husholdnings- og håndarbejdsskolerne skal og husholdningseller 

håndarbejdsfag have en fremtrædende plads i undervisningen (stk. 4). 

I begyndelsen af 70’erne oplevede skolerne en markant nedgang i elevtallet til de almene kurser. 

Skolerne har imødegået denne nedgang ved at udbyde faguddannelser som køkkenassistent og 

køkkenleder, at tilbyde kurser til elever med særlige behov samt at gennemfører 10. klasse i lighed 

med efterskolerne. 

Disse tiltag vendte elevnedgangen og selv om køkkenlederuddannelsen ophørte i 2003, har skolerne 

siden årtusindskiftet opnået en støt fremgang i antal almene elever. I samme periode har de fleste 

skoler, valgt et navneskift, så det i dag kun er Danmarks første Husholdningsskole – Sorø - og Suhrs 

Husholdningsskole, der anvender husholdning i deres navne. 

I skolernes værdigrundlag har begreberne husholdning og håndarbejde også fået en moderne 

fortolkning, hvor sundhed, social ansvarlighed, design, kreativitet og bæredygtighed er gennemgående 

træk. 

De unge på husholdningsskolerne tager ofte opholdet som et tiltrængt brud i deres uddannelsesforløb, 

samtidig med at begge køn ser at husholdnings- og sundheds problematikker er væsentlige at 

beskæftige sig med, også i det 21. århundrede såvel af betydning for den enkelte, som for familien 

og for samfundet. 

Anden frivillig undervisning 

Der tilbydes også børn og unge andre småkurser primært i madlavning som fritidsundervisning, 

det kan både være i sammenhæng med deres fritidsinstitution eller som et særskilt kursus på nogle 

af de ’madskoler’, der er dukket op. De følger i halen på alle de kurser der tidligere har ligget under 

4 H arbejdet, som stadig forefindes i Danmark. 

Litteratur 

Benn, Jette (2001): Fag, faglighed, hjemkundskabsfaglighed. I: Benn, Jette, ed.: Læring i det 21. 

århundrede på det husholdningsfaglige område. Rapport fra NSH’s symposium på 

Sundhedshøjskolen Diget, Ålbæk 28.6.-1,7,200. Copenhagen, The Danish University of Education 

Benn, Jette (1999): Mad fra ord til bord – lærebøger i 100 år. Danmarks Lærerhøjskole 

Benn, Jette, Hjälmeskog, Karin & Turkki, Kaija (1998): Home Economics in Curriculum and 

Research. Report from: Nordic-Baltic Research workshop in Home Economics, June 5-8, 1997. 

The Royal Danish School of Educational Studies, Dep. of Biology, Geography and Home Economics 

Bekendtgørelse af lov om folkeskolen. LBK 730, 21/07/2000 

Bekendtgørelse af lov om folkehøjskoler, efterskoler, husholdningsskoler og håndarbejdsskoler (frie 

kostskoler) jvf lbk nr 822 af 10. juli 2006, ændret v. lov nr. 592 24.6.2005 og nr. 576 9.6.2006 

Undervisningsministeriet (2004): Faghæfte 11. Hjemkundskab.Uddannelsesstyrelsens håndbogsserie 

nr. 10. Grundskolen 

Undervisningsministeriet, Folkeskoleafdelingen (1994): Formål og centrale kundskabs- og 

færdighedsområder. Folkeskolens fag 

Undervisningsministeriet (1995): Læseplaner, Folkeskolens fag. Hjemkundskab:73-77 

Undervisningsministeriet, Folkeskoleafdelingen (1995): Hjemkundskab, Faghæfte 11. 

59

Förändringarna i läroplanerna i huslig ekonomi 

för den grundläggande utbildningen i Finland 

1994 och 2004 

Anna-Maria Niskanen 

Under de senaste 20 åren har vi i Finland genomgått två läroplansreformer 

1994 och 2004. Den obligatoriska undervisningen i 

huslig ekonomi omfattar 3 veckotimmar á 45 minuter. Undervisningen 

kan förläggas till årskurserna 7-9 och i praktiken genomförs 

denna undervisning vanligtvis i åk 7. Förutom obligatorisk 

huslig ekonomi kan elever välja ämnet som valbart i åk 8- 

9. Detta medför att en elev i grundläggande utbildningen kan 

maximalt studera ämnet 269 timmar (45 min) under 3 år. 

Läroplan 1994 

Skolorna fick med denna läroplan större friheter att utforma undervisningen. Man kunde idka 

årkurslös undervisning, kursformad periodläsning och undervisning enligt personliga studieprogram. 

Målen och centrala innehållet kunde ändras lokalt men de följde statsrådets beslut. Den stora förändringen 

i lp 1994 var att ge skolorna möjligheter att lyfta fram lokala särdrag och dessutom 

sinsemellan profilera sig inom olika ämnesområden. 

De centrala ämnesinnehållen var så pass allmänt formulerade att varje lärare kunde med sin 

professionalitet rätt långt själv bestämma tyngdpunktsområdena och metoderna i sin undervisning. 

Kunskapsintressen låg som grund för läroplan 1994 i huslig ekonomi. De tre kunskapsintressena är 

det teknisk-rationella, det kommunikativa/tolkande och det emancipatorisk/kritiska handlandet. Prof. 

Liisa Haverinen tog fasta på dessa intressen då hon utarbetade modellen för ”arjen hallinta” som 

kunde översättas med förmåga att klara av sin vardag, att uppnå en vardagskompetens. Ju bättre vi 

kan behärska och upprätthålla kontrollen över vårt dagliga liv desto större blir vårt välbefinnande 

och målet att uppnå ett gott liv kan förverkligas. Enligt den modellen går eleven från en mekanisk 

upprepande nivå vidare till en tillämpande nivå och endel elever når den högsta kreativa nivån. 

Nivåerna kan grafiskt framställas som tre cirklar som delvis överlappar varandra. 

I modellen bearbetas uppgifter och problemställningar på ett mångsidigt sätt i deras verkliga miljö 

med sikte på att klara sig i hemmets mångsidiga arbeten nu och i framtiden. Huslig ekonomi bygger 

på en ekologisk teorimodell som är både dynamisk och mångsidig. Modellen baserar sig på en 

holisitisk syn på hushållens och familjernas verksamhet. I läroplanen användes begreppet hushållens 

verksamhet som kan sägas utgöra bevis på denns helhetssyn. Med hushållsverksamhet avser 

man mera än enbart hushållsarbete som betonar sysslor av fysiskt och teknisk natur. I begreppet 

verksamhet möts både kunskap, kännedom och vilja. Verksamhet som aktivitet är viljebetingad, 

kunskapsmedbeten och starkt målinriktad. Den ekologiska modellen betonar vikten av samverkan 

mellan individ, familj och samhälle. (Turkki, 1995) Under perioden då lp 1994 var i kraft florerade 

många olika temakurser och eleverna bjöds på ”kursbrickor” bland vilka de kunde välja ämnen 

utifrån individuella intressområden. Systemet blev ekonomiskt och schematekniskt omöjligt och 

svårgenomförbart. 

Läroplan 2004 

Enligt lp 2004 ansvarar skolorna för planering, uppgörande och utveckling av den kommunala 

delen av läroplanen som bygger på en nationell ram. Det nya i denna läroplan är att skolorna skall 

beakta läroplanen för förundervisning, enhetligheten i den grundläggande undervisningen samt övriga 

i kommunen fattade beslut som gäller barn, ungdomar och utbildning. Stadiegränserna är slopade 

60 

Kreativa nivå 

Tillämpande nivå 

Upprepande 

nivå

och vi har en enhetsskola som omfattar årskurseran 

1-9. Detta medför att lärare bör samarbeta 

över ämnes- och klassgränser. Hemmen och 

vårdnadshavarna skall beredas möjligheter att delta 

i läroplansarbetet speciellt gällande målsättningar 

för fostran. Även elever kan tas med i läroplansarbetet. 

Nytt är också temaområdena som på ett naturligt 

sätt skall genomsyra skolvardagen. Temaområdena 

skall uppmuntra integrerad undervisning 

och lära ut förmåga att betrakta företeelser 

som helheter. 

Temaområdena kan sammanfattas enligt nedanstående 

modell för den kommunala läroplanen i 

Borgå årskurserna 7-9. 

Den nya läroplanen 2004 medför en större integrering 

över ämnesgränserna och en större öppenhet 

i skolans verksamhet. Nytt är också kriterierna för vitsordet 8, godkänt vitsord ämnesvis och 

bedömning under studiernas gång. De nationella vitsordskriterierna gör vitsorden nationellt jämförbara. 

Vad gäller huslig ekonomi har kursutbudet med sin mångfald bortfallit och ersatts med 

mera kontinuerlig undervisning i valbara ämnen. 

Gymnasiediplom i huslig ekonomi 

I Finland kan en studerande vid ett gymnasium avlägga ett speciellt diplom i ämnet huslig ekonomi. 

Vårt gymnasium är ett teoretiskt gymnasium och inom gymnasiet kan den studerande avlägga diplom 

i olika ämnen enligt en gemensam betygsmodell. För avlagt diplom ges ett allmänt vitsord på 

skalan 1-5 enligt följande: 

5 = utmärkt 

4 = berömlig 

3 = god 

2 = nöjaktig 

1 = godkänd 

Avläggandet av gymnasiediplomet i huslig ekonomi omfattar en tillämpad gymnasiekurs eller diplomkurs 

som omfattar 38 timmar. Detta förutsätter två tidigare gymnasiekurser i huslig ekonomi á 38 

timmar och i diplomet ingår ett gymnasiearbete, en essä och en portfölj. Den studerande bär själv 

ansvar för hur arbetet framskrider och innehåll och arbetssätt skall leda den studerande till problemlösning 

och självständig kunskapssökning. Mera om denna diplomkurs kan du läsa om på 

Utbildningsstyrelsens sidor under adressen www.oph.fi/svenska 

Litteratur: 

Turkki (1995) 

De teoretiska grunderna för läroämnet huslig ekonomi. 

J. Aho, K (red.) Upplevelser och levnanskonst Huslig ekonomi. 

Utbildningsstyrelsen Helsingfors, Universitetstryckeriet 

Loukola, M-L (2004) 

Temaområderna i läroplanen för den grundläggande utbildningen, Utbildningsstyrelsen. 

Jyväskylä: Gummerus kirjapaino Oy 

61

Husstellundervisningen i grunnskolen i Norge 1990-2009. 

Fra Heimkunnskap til Mat og Helse 

Elna Oppedal Olsen 

Det har vært undervisning i husstell/skolekjøkken i grunnskolen i Norge siden 1890. Men undervisningen 

ble ikke obligatorisk før i 1936, og da bare i byfolkeskolen. Først i 1959 ble undervisningen 

obligatorisk i alle grunnskoler – i både by og land – for gutter og jenter. Det er den fremdeles. 

I begynnelsen av 1990 årene ble det undervist etter Mønsterplan for grunnskolen som gjaldt fra 

1987, også kalt M87. Faget gikk under navnet Heimkunnskap og var tildelt 3 uketimer 4. – 6. kl og 

4 uketimer 7. – 9. kl – til sammen 7 uketimer i grunnskolen. 

Faget dekket følgende hovedemner: 

• Familie og omsorg 

• Helse og hygiene 

• Kost og ernæring 

• Bolig og miljø 

• Familieøkonomi, forbruk og hushold 

Heimkunnskapsfaget var fremdeles grunnskolens ”minste” fag, men M87 hadde gitt faget litt større 

rom enn tidligere og forutsatte at alle grunnskolene hadde et skolekjøkken, også på barnetrinnet. 

Forlagene hadde gitt ut nye lærebøker i faget etter den nye planen. 

M87 bidro til at den enkelte skoleeier, skole og lærer fikk mer frihet enn tidligere. Planen var 

skrevet for bolker på tre år slik at man lokalt kunne sekvensere lærestoff innenfor disse bolkene ut 

fra lokale forutsetninger og ønsker. Det ble lagt opp til temadager på skolene der også 

heimkunnskapstimer var med. Elevene på en skole kunne for eksempel velge mellom 

62 

1. Skogbruk, rydding og planting 

2. Bakedager på kjøkkenet 

3. Formingsaktiviteter 

4. Vi pusser opp skolen 

5. Jobb for eldre 

Det ble også satt fokus på samarbeid hjem/skole. Noen skoler hadde noe de kalte Hjemmedag i 

heimkunnskapsundervisningen. Lærer hadde da i samarbeid med foresatte, blitt enige om en bestemt 

dag da klassens elever var hjemme, ryddet og laget middag. Alt etter en plan som var godkjent av 

foresatte og lærer. 

Siste halvdel av 1990 årene ble preget av at de praktiske fagene led under både tids- og økonomisk 

press. Dette galdt også heimkunnskapsundervisningen. De økonomiske rammene som muliggjør 

innkjøp av råvarer og annet nødvendig utstyr til matlaging og måltider var på mange skoler minimale. 

Mange skoler manglet ressurser både til inspirerende læremidler og råvarer slik at undervisningens 

potensial ikke ble utnyttet. 

Presset på heimkunnskapsfaget fortsatte helt til det nye LÆREPLANVERKET FOR DEN 10-ÅRIGE 

GRUNNSKOLEN (L97) kom i 1997. Da mistet faget en time på ungdomstrinnet, men beholdt de 

eksisterende 3 timene på barnetrinnet. Fag- og timefordelingen i planen brukte begrepet årstimer, 

ikke uketimer som forrige plan. Heimkunnskap fikk 38 årstimer 1.- 4. kl og 114 årstimer på både 5. 

– 7. kl og 8. – 10. kl, (til sammen 6 uketimer).Et eget avsnitt i planen presiserte at Heimkunnskap 

som eige fag er lagt til 6. og 9. klassesteg. På småskulesteget skal elevane møte element frå 

heimkunnskapsfaget i den temaorganiserte opplæringa.

Faget var delt inn i følgende hovedmomenter: 

• Kostvaner og matglede 

• Helse og livsstil 

• Hygiene og renhold 

• Forbruk og ansvar 

• Omsorg og sosial handling 

Som vi ser var fagstoffet delt inn i hovedområder som har en del til felles med M87, det vil si at det 

faglige innholdet ikke har endret seg dramatisk, selv om hovedområder og deres overskrifter har 

andre formuleringer. Ett emne var fjernet fra planen, nemlig bolig og miljø. Friheten på det lokale 

nivået var snevret inn ved at det ble lagt sterkere føringer på progresjon i fagstoffet, organisering og 

metodevalg, blant annet skulle prosjektarbeid og temaarbeid stå sentralt som metode. 

Men nye planer lettet ikke presset på de praktiske fagene i grunnskolen. Heimkunnskapsundervisningen 

hadde mistet 1 time og mange skoler manglet ressurser til læremidler og råvarer til matlagingen. 

Tall fra Statens råd for ernæring og fysisk aktivitet viste at mye av undervisningen foregikk 

i hele klasser og med korte økter (1t teori + 2t praktisk arbeid). Statens ernæringsråd hadde helt 

siden opprettelsen i 1946 arbeidet med mat i skolen. For å understreke hvor viktig det var med 

kunnskap om mat, ernæring og ferdigheter i praktisk matlaging, laget Statens råd for ernæring og 

fysiske aktivitet i samarbeid med matvarebransjen og frivillige organisasjoner en gratis kokebok til 

landets 9.-klassinger – Fra boller til burritos – Den utdeles fremdeles i ny, revidert utgave: Kokebok 

for alle. 

Også Opplysningskontoret for kjøtt ville hjelpe tilde ga i flere år 20 kroner pr elev til innkjøp av 

rent kjøtt til undervisningsbruk. Det samme gjorde Eksportutvalget for fisk med sin kampanje Fisk 

i 100, også her 20 kroner pr elev. 

Våren 1999 samlet Landslaget for lærere i heimkunnskap, Statens råd for ernæring og fysisk aktivitet, 

Landsforeningen for kosthold og helse og Høgskolen i Akershus landets heimkunnskapslærere 

til dagskonferansen Heimkunnskapsfaget – Visjon og virkelighet- 

Ingrid Espelid Hovig, som ambassadør i Statens råd for ernæring og fysisk aktivitet, la fram følgende 

krav på konferansen: 

• At timetalet i heimkunnskap blir utvida med ein time 

• At klassane blir delte. Det er umogeleg å undervisa 24-28 elevar i praktisk arbeid på ein gong 

• At skulekjøkkenet får nok pengar til innkjøp av råvarer, slik at undervisningen kan gje grunnlag 

for matglede, trivsel og dugleik. 

• At alle som underviser i heimkunnskap skal vere utdanna heimkunnskapslærarar. 

• At praktisk matstell blir prioritert sterkare i lærarutdanninga. God mat er lik god ernæring. Kunnskap 

om sunt kosthold er viktig førebyggjande helsearbeid. 

Disse kravene kan stå som en oppsummering av både konferansen og heimkunnskapsundervisningens 

situasjon i grunnskolen i 1990-årene. 

I årene fram til en ny læreplan Kunnskapsløftet (LK06)som kom i 2006, var mattrygghet, sunn mat, 

livsstilsykdommer og bruk av egenprodusert mat sterkt framme i media, både i aviser og tv og i den 

politiske debatten. Det var blant annet debatt om frukt og grønt, melk og et varmt måltid i skoletiden. 

Da planen kom, hadde faget Heimkunnskap blitt til faget Mat og helse med disse hovedområdene: 

• Mat og livsstil 

• Mat og kultur 

• Mat og forbruk 

63

Timetallet i faget ble denne gangen gitt i enheter på 60 minutter: 

1.-7. årssteget: 114 timer 

8.-10. årssteget 85 timer 

Omregnet til ”45 minutts timer” tilsvarer dette de timeplanlagte timene i L97, så man fikk ikke 

tilbake den timen man hadde ”mistet” 10 år tidligere. Men nå har faget bare tre hovedområder og 

det sies i Føremålet med faget at som praktisk fag skal opplæringa i Mat og helse stimulere elevane 

til å lage mat og skape arbeidsglede og gode arbeidsvanar, og til å bli medvitne forbrukarar, slik at 

dei kan ta ansvar for mat og måltid, både i heim og fritid og i arbeidsliv og samfunnsliv. Opplæringa 

i faget skal medverke til ein medviten og helsefremjande livsstil. 

Faget Heimkunnskap har nå blitt til faget Mat og helse. ”Heimen” har falt ut , ikke bare i navnet, 

men også i planen. Dermed har delmålet ”renhold i heimen” falt ut. Et av delmålene i kompetansemålet 

Mat og livsstil i den nye planen sier riktig nok: praktisere reglar for god hygiene og noen av 

de andre målene sier: lage trygg og ernæringsmessig mat og planlegge og lage trygg og 

ernæringsmessig god mat. Det forutsettes i Kunnskapsløftet at den enkelte skole har ansvaret for å 

konkretisere læreplanen ned til undervisningsinnhold og undervisningsmåter. Det er et stort og 

tidkrevende arbeid. Det forutsetter en enorm faglig oversikt i tillegg til en stor faglig innsikt. Videre 

forutsettes et nært samarbeid mellom lærere på samme nivå i skolen og mellom nivåene, slik at 

innholdet, progresjonen i innholdet og valget av arbeidsmåter henger sammen og bidrar til å nå 

målene både for de enkelte fagene og for skolen som helhet. 

Vi har fått en ambisiøs plan som stiller høye faglige krav til lærere i faget Mat og helse. Ingrid 

Espelid Hovigs krav om ”utdanna heimkunnskapslærarar” er fortsatt aktuelt. Hun har blitt hørt av 

myndighetene: hennes krav har blitt nedfelt i et viktig samfunnsfaglig dokument. 12 departementer 

har samarbeidet om en handlingsplan for bedre kosthold i befolkningen, Oppskrift for et sunnere 

kosthold, som ble lagt fram av Regjeringen i januar 2007. Der sies det på side 87: Den faglige 

kompetansen til lærere som underviser i Mat og helse har betydning for elevenes læringsutbytte i 

faget. I 2000 oppga kun rundt 30% av lærerne som underviste i heimkunnskap i grunnskolen å ha 

mer enn 5 vekttall i faget. I det nye Mat og helsefaget er det flere nye elementer i forhold til den 

forrige læreplanen. Dette understreker behovet for å styrke den faglige kompetansen blant lærere 

som underviser i Mat og helse for å sikre at elevene får opplæring i faget i tråd med læreplanen. 

Videre står det på side 90: Opplæring i Mat og helse innebærer praktisk arbeid for å bli gjennomført 

i tråd med læreplanen. Kommunene skal oppfordres til å se på ressursene som settes av til den 

praktiske gjennomføringen av faget i grunnskolen. 

Det er viktig at kommunene bruker ressurser på å få lærere med faglig god kompetanse for å 

opprettholde høy kvalitet på elevprestasjonene. Læreplanen består av kompetansemål etter 4., 7. og 

10. årstrinn. Med utilstrekkelig kompetanse blant lærerne og knappe ressurser på undervisningsmateriell, 

kan innholdet stå i fare for å bli en aktivitet uten retning i stedet for opplæring mot en gitt 

kompetanse for elevene. 

Det finnes ingen nasjonale kriterier for vurdering i Mat og helse. Derfor er det fortsatt viktig at 

lærerne i faget står på barrikadene og er dyktige lobbyister selv om politikerne lover både varme 

måltider, rent vann og frukt og grønt i skolen. Vi må passe på at dette ikke tar bort fokuset på faget 

og dets innhold. Så kan man jo spørre Hva skjer med elever som ikke får undervisning i Mat og 

helse? Svaret er åpent og varierer nok med svareren. Men faget eksisterer i norsk grunnskole som 

det har gjort siden 1890 og vil forhåpentligvis gjøre det i mange år fremover. Faget er en bærebjelke 

for et sunt samfunn. 

64

Fra hjemmesfære til yrkesretting - Fra husstell- og husholdningsfag til helseog 

sosialfag og restaurant- og matfag 

Oddhild Bergsli, Else Marie Johansen, Kari Sundsbø Møllen, Elisabeth Syverstad 

1. Historie 

På 1970 tallet ble faget husstell gitt ved kommunale og statlige husmorskoler, mens opplæring i 

husholdningsfag foregikk ved ulike bedrifter. I løpet av 1970 tallet skjedde det flere endringer i den 

videregående skolen som berørte disse fagene og Lov om videregående opplæering fra 1974 førte 

bl.a. til at Studieretning for husholdningsfag ble egen studieretning i videregående skole. En av 

hensiktene var å bedre kvinners utdanningsmuligheter på yrkesområder som de innehadde, i privathushold 

som husmorvikarer, hjemmehjelp og i storhushold som sykehuskokk, koldjomfru, vaskehjelp 

og lignende (Ulvestad 1999). prinsippet för opplæringen var 2 år i skole og 1 års lære. Detta medførte 

en tydeliggjøring av husstell og husholdning som fag, to ulike områder med to ulike 

utdanningshistorier. 

I løpet av 1970 årene ble det utarbeidet en rekke forsøk i skolen og fagets navn kunne variere; fra 

studieretning husholdningsfag (1974), kokk storhushold (1974), grunnkurs kokk – servitør - husstell 

(1976) og flere. Disse forsøkene strakk seg også inn på 1980 tallet i norsk skole. Husstellfaget ble 

inkorporert i sosialog helsefag og i helse og miljøfag. Det førte til at det pågikk en rekke ulike og 

parallelle kurs, og skolene selv hadde en stor grad av frihet til å sette i gang forskjelliga forsøk. Det 

var vanskelig å orientere seg i de ulike tilbudene og studiene ga ikke en tydelig progresjon for 

elevene, Dette var noe av grunnlaget for igangsetting av en ny, nasjonal Reform i 1994, hvor 

hovedmålet bl.a. var å samordne kurstilbudene for elevene. 

2. Ny utdanning 

Reform 94 hadde som målsetting å gi hele ungdomskullet en lovfestet rett til videregående opplæring. 

Den skulle sørge for bedre grunnlag av allmennkunnskap for alle, lage nye grunnkurs som grunnlag 

for en modernisert yrkesopplæring og lage nye målstyrende læreplaner for alle fag (Kirke-, 

utdannings- og forskningsdepartementet 1998). Reform 94 førte til at flere teoretiske tema ble 

introdusert i skolen også i yrkesfaglige studieretninger. Dette ble gjort for å styrke grunnlaget for 

videre studier. Ved reformen ble flere grunnkurs med felleselementer samordnet og det ble færre og 

bredere grunnkurs. 

De utdanningspolitiske prinsippene for Reform 94 er nedfelt i St.meld nr. 33 (1991-92) s 24. 

Der det står at: 

Utdanning skal fremme: 

• lik rett til utdanning og opplæring – uavhengig av bosted, kjønn, sosial bakgrunn, 

etnisk tilhørighet, alder eller funksjonsdyktighet 

• innhold som sikrer et felles nasjonalt kunnskaps, verdi- og kulturgrunnlag i befolkningen og 

oppfyller nasjonale kompetansebehov i det norske og internasjonale samfunn 

• formidle kunnskap av høy relevans, bestandighet og kvalitet og gi økt kompetanse for den enkelte 

og samfunnet 

• lokal tilpasning samtidig som det nasjonale felles kunnskaps- og verdigrunnlaget blir ivaretatt 

• større grad av målstyring der lokale og regionale forvaltningsorganer og de enkelte utdanningsinstitusjoner 

der prinsippene i inntektssystemet legges til grunn i størst mulig grad 

• god faglig, pedagogisk og organisasjonsmessig sammenheng mellom de forskjellige utdanningsområdene 

og mellom grunnutdanning og videregående opplæring i et livslangt læringsperspektiv 

Reformen førte til to utdanningsretninger for husstell og husholningsfagene; studieretning for helseog 

sosialfag og studieretning for hotell- og næringsniddelfag. Dette var 2 av 13 studieretningsvalg 

for elever i den videregående skolen. Opplæringen førte fram til yrkeskompetanse 7) eller fagbrev 8) 

7) 3 år i skole 

8) 2 år i skole og 2 år i lærebedrift (2+2 modell) 

65

Hver studieretning besto av felles allmenne fag og studieretningsfag, spesifikke for hver studieretning. 

Reform 94 Helse- og sosialfag 

Studieretningsfagene i helseog sosialfag etter Reform 94 var helsefag som inneholdt kostlære, 

førstehjelp. hygiene og forebyggende helsearbeid, sosialfag, med fagene sosialfag og psykologi og 

det siste og nye faget humanbiologi. Fokus på grunnkursnivå 9) ble flyttet fra familiesfæren til 

individet. Elevene fikk lære om egen kropp, egen helse og eget kosthold. Faget kostlære ble redusert 

fra 12 timer til 4 timer pr uke. Vask og stell av tekstiler og bomiljølære forsvant. Yrkesområdene 

studiet førte fram til var 1) ambulansefag 2) barne- og ungdomsarbeiderfag 3) fortterapeut 4) 

helseservicefag 5) hjelpepleier 6) miljø- og vedlikehold og 7) omsorgsfag. Fire av yrkesområdene 

(1, 2, 6 og 7) fikk krav om fagbrev og de øvrige opplæring i skole. 

Hensikten med felles allmenne fag var å gi elevene mulighet till generell studiekompetanse med et 

påbyggnigsår etter 2 år i skole. 

Reform 94 Hotell og næringsmiddelfag 

Studieretning for husholdningsfag ble med reform 94 til Hotell– og næringsmiddelfag. Studieretningsfagene 

var bransjelære, kosthold og ernæring, hygiene og mikrobiologi, råstofflære og 

produksjons- og konserveringslære. Studieretningen ga yrkesrettet utdanning for 1) baker-, konditorfag, 

2) kjøtt-, slakter- og pølsemakerfag, 3) fiskerindustri-, fiskehandlerfag, 4) meieri-, 

næringsmiddelproduksjon, 5) institusjonskokk og kokkfag i tillegg til 6) servitørfag. Det ville si at 

studieretningen ga 6 videregående kurs for å forberede for 13 fagbrev (Ulvestad 1999) Utfordringen 

var å finne fram til de grunnleggende elementene som var felles for alle fag. Det fordret at lærere og 

elever måtte ut i de ulike bedriftene å bli kjent med fagenes egenart. En videre utfordring var at 

faglæreren ikke bare måtte overføre eget fag til elevene, men gi innsikt i samtlige fag i studieretningen 

slik at elevene senere hadde en reell valgmulighet (Ulvestad 1999). 

Kunnskapsløftet 

Læreplanverket for Kunnskapsløftet (LK06) kom med nye læreplaner for både grunnskolen og 

videregående opplæring samtidig. For fag som er gjennomgående for grunnskole og videregående 

opplæring, som for eksempel norsk og samfunnsfag, er det utviklet en læreplan som gjelder hele 

opplæringsløpet. Dette skal bidra til å sikre sammenheng, helhet og progresjon i opplæringen. Det 

ble utformet kompetansemål, som er mål som beskriver hva eleven/lærlingen skal mestre etter avsluttet 

opplæring på ulike trinn. 

Med Kunnskapsløftet kom ytterligere yrkesretting av opplæringene i fokus (St.meld.nr.30, 2003- 

2004). Det som er fremtredene etter LK06 er mer fokus på å tilrettelegge for elevenes senere yrkesvalg. 

I tillegg kom innføring av et nytt fag – prosjekt til fordyping – som skal kunne bidra til økt 

engasjement og bedre forutsetninger for senere utdannings- og yrkesvalg. Faget skal gi elevene 

erfaring med innhold, oppgaver og arbeidsmåter som karakteriserer de ulike utdanningsprogrammene, 

samt gi elevene bedre tilpasset opplæring og mulighet for mer praktisk aktivitet eller fordyping. 

Med innføring av Kunnskapsløftet ble omsorgsfag og hjelpepleie borte, og er i Kunnskapsløftet 

erstattet med helsearbeiderfag som fører til fagbrev som helsefagarbeider. Nytt i 

utdanningsprogrammet for helseog sosialfag er ortopeditekniker, som tidigere lå til studieretning 

for mekaniske fag. I tillegg er renholdsoperatør (tidligere fagbrev under miljø- og vedlikeholdsfag) 

nå flyttet til utdanningsprogrammet for bygg og anleggsteknikk. 

Tidligere hotell- og næringsmiddelfag ble endret til restaurant og matfag. Fellesfagene ble ytterligere 

styrket i Kunnskapsløftet. 

Grunnlaget for videregående opplæring legges i grunnskolen og den faglige opplæring elevene får 

her. Med Kunnskapsløftet ble tidligere heimkunnskap endret til mat og helse som legger grunnlaget 

66 

9) Grunnkurs er det første året i skole

for både helseog sosialfag og restaurant- og matfag i den videregående skolen (Johannessen 2007). 

Derfor har det også vært viktig å sikre sammenheng mellom grunnskole og videregående opplæring 

slik at progresjon og sammenheng i opplæringen blir tydelige. I Kunnskapsløftet er kompetansemålene 

derfor mer spisset mot målgruppen enn den var i reform 94. I barne- og ungdomsarbeiderfaget 

er kompetansemålet rettet mot mat og helse for barn og unge og i helsearbeiderfaget mot grupper 

som helsefagarbeideren arbeider med (Johannessen 2007). 

3. Utfordringer i lærerutdanningen 

Med Reform 94 ble det lagt opp til en mer målrettet utdanning for lærerne i faget. Den tidligere 

Faglærerutdanningen i ernæring, helseog miljøfag ble endrat til 3-årig yrkesfaglærerutdanning og 

rettet direkte mot studieretningene helseog socialfag og hotell- og næringsmiddelfag (NOU 1996: 

22). Et nytt element ble opptakskravene til utdanningen, med fag- eller svennebrev etter 2+2 modeller 

fra den videregående skolen og 2 års arbeidslivspraksis. Opplæring for lærere til de yrkesfaglige 

studieretningene skjer i dag ved Høgskolen i Akershus med Bachelorutdanning i helseog sosial 

fag og restaurant- og matfag og ved Norges teknisk naturvitenskalpelig universitet (NTNU). 

Sentrale utfordringer i dag er å rekruttere studentene til disse yrkene. En annen side er å tilby 

lærere i grunnopplæringen faglig oppdatering, der utdanningsinstiusjonene har et nært samarbeid 

med grunnskole og videregående skole. Lærerne har idag muligheter til å bygge opp egen kompetanse 

på masternivå, ved masterstudier ved Høgskolen i Akershus. 

Fagfeltene mat og ernæring i ulike husholdninger er i dagens samfunn et sentralt fagfelt med 

betydelige utfordringer. Skolen har en klar rolle i det forebyggende og helsefremmende arbeidet 

både gjennom undervisning og ved det mattilbudet som gis (St.meld.nr.30 (2003-2004)). I Handlingsplanen 

for bedre kosthold i befolkningen (2007) understrekes videre viktigheten av opplæring i 

helseog sosialfag og restaurant og matfag og nødvendigheten av å følge hvordan tema om ernæring 

og kosthold blir ivaretatt i opplæringen. Styrking av kompetansen til lærere som underviser i mat og 

helse, helseog sosialfag og restaurant- og matfag, blir viktig i tiden fremover for å sikre at elevene 

får opplæring i tråd med læreplanene. Utfordringene er videre knyttet til internasjonale føringer fra 

WHO, der skolens rolle understerekes i Global strategi for kosthold, fysisk aktivitet og helse (Sosialog 

helsedirektoratet (2004). Behovet i samfunnet tilsier at utdanningene må være i en konstant 

faglig utvikling og åpen for suppleringer. Ved Høgskolen i Akershus har man derfor i 2005 startet 

Bachelorstudiet i Samfunnsernæring. 

Referanser: 

Bergli, T. & Frøyland, E (1994). Evaluering av Reform 94, Underveis-rapport 1, Bekkestua: 

Høgskolen i Akershus. 

Departementene (2007). Handlingsplan for bedre kosthold i befolkningen (2007–2011) Oppskrift 

for et sunnere kosthold. Oslo. 

Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet (1999). Evaluering av Reform 94, Sammendrag av 

sluttrapportene, Oslo. 

Johannessen, H (2007). Frå mat og helse til Vg2 helseog sosialfag. Mat og helse i skolen nr 1 s16-17. 

Læreplanverket for Kunnskapsløftet (LK06) (2006). Oslo: Kunnskapsdepartementet og Utdanningsdirektoratet. 

NOU 1996:2. Lærerutdanning Mellom krav og ideal Oslo: Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet. 

Sosial- og helsedirektoratet (2004) Rapport 15-1213. Global strategi for kosthold, fysisk aktivitet 

og helse. Oslo. 

St. meld. nr. 33 (1991-92). Kunnskap og kyndighet, om visse sider ved videregående opplæring 

Oslo: Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet. 

St. meld. nr. 30 (2003-2004) Kultur for læring. Oslo: Utdannings- og forskningsdepartementet:. 

Ulvestad IJ (1999). Utvikling i norsk husstell og storhusholdsutdanning I: Jubileumsskrift – 

faglærerutdanningen 90 år 1909 – 1999. Bekkestua: Høgskolen i Akershus. 

67

Hushållsvetenskap i svensk grundskola och gymnasieskola 1989-2009: 


Från hemkunskap till hemoch konsumentkunskap 

Sedan den nationella läroplan som inledde ”en skola för alla”-eran, Lgr 62, har ytterligare tre versioner 

av detta viktiga styrdokument utgivits. Med dessa har följt kursplaner som innehåller anvisningar 

för respektive ämne, således även för hemkunskap. I samband med att den nu gällande 

läroplanen, Lpo 94, trädde i kraft genomfördes en övergång från regelstyrning till mål- och resultatstyrning. 

Vidare skiljs läroplan och kursplaner åt, med en tanke om att läroplanen skall vara ett mer 

stabilt dokument medan kursplanerna kan komma att revideras oftare. År 2000 genomfördes en 

första revision och nya kursplaner gavs ut som ledning för verksamheten i skolan. I samband med 

denna revidering ändrades ämnets namn till hemoch konsumentkunskap för att markera att det 

skett vissa förändringar och för att lyfta fram betydelsen av kunskaper för livet både i hem och 

familj och som konsument. 

Obligatorisk hemkunskap för flickor och pojkar 

Före grundskolans tid var ämnet ett ämne för flickor. I ämnets tidiga historia handlar det inte enbart 

om att lära sig om näringsämnen, matlagningsmetoder etc. utan också om att lära sig en viss förståelse 

av genus. 

68 

Kom ihåg att du är flicka och att du därför en gång som maka och mor skall axla ansvaret för 

familjen. Hemmet och köket är din rätta arbetsplats, och det husliga arbetet din av Gud och 

samhället givna lott (Johansson, 1987, s. 260). 

På 1950-talet infördes hemkunskap och hushållsgöromål i realskolan för både flickor och pojkar. 

Kvar finns dock idealet om kvinnan i hemmet, vilket märks i att pojkarna endast studerar 

den del av ämnet som kallas hemkunskap, som är en teoretisk undervisning för bl.a. ökad kunskap 

om hemmet och förståelse för den insats husmodern gör. Flickorna, å sin sida, har även 

hushållsgöromål, dvs. praktisk skolning i utförandet av hushållsarbetet (Hjälmeskog & Pipping 

Ekström, 2006). 

I försöksverksamheten med en enhetsskola ingick hemkunskap, dock tycks det som om ämnet 

stod utanför de utvärderingar som gjordes av verksamheten. Skolans ansvar för att fostra för ett 

jämställt familjeliv samt konsumentfostran kan förstås som centrala argument för att ämnet blev 

obligatoriskt för alla elever i Lgr 62 (Hjälmeskog, 2000). Den obligatoriska undervisningen, 

som innebär fyra undervisningstimmar per vecka i årskurs 7, ska bidra till att fostra eleverna 

”för livet i hemmet, grundlägga intresse för hemfrågor och stimulera till insatser efter förmåga” 

(Lgr 62, s. 338). Det sker genom undervisning i momenten hemvård, klädvård och tvätt, 

matlagningslära, bostads- och hemvårdslära, tvättlära, familjekunskap, ekonomikunskap och 

hygien. Intressant är också betoningen av att detta handlar om konsumentfostran som när man i 

kursplanen för ämnet säger att ”All undervisning i hemkunskap skall ge konsumentfostran” 

(Lgr 62, s. 340). 

Hemkunskap på 1970-talet 

Den obligatoriska undervisningen i hemkunskap, Hk, flyttades i Lgr 69 till årskurserna 8 (3 

veckotimmar) och 9 (2 veckotimmar varav en halv är barnkunskap, Bk). Undervisningen i hemkunskap 

skall ge eleverna färdigheter i att rationellt planera och utföra de arbetsuppgifter som 

förekommer i ett hem (Lgr 69, s. 161). Undervisningen ge också ge eleverna kunskap om sambandet 

miljö-kost-hälsa, bidra till elevernas estetiska fostran samt ge ekonomisk fostran. Miljö 

ses här från ett lokalt perspektiv och omfattar den inre miljön och närområdet. Att det på 1960talet 

anses riktigt att både kvinnor och män ska förvärvsarbeta utanför hemmet märks i Hk-

kursplanen bland annat genom betoningen på att effektivisera hemarbetet. Rationalisering, tidseffektivisering 

etc. var en trend i arbetslivet som också avspeglas i den privata sfären och i 

skolans undervisning på olika sätt 10) . Om hemkunskapsundervisningen sägs att den bör också 

ge anvisningar om ett rationellt arbetssätt med utnyttjande av det moderna tidsenliga samhällets 

resurser (Lgr 69, s. 161). 

Globalt tänkande i 1980-talets hemkunskap 

Lgr 80 medför att hemkunskapsundervisningen förläggs med 1 stadieveckotimme på mellanstadiet 

och 4 stadieveckotimmar på högstadiet, vilket innebär en halvtimmas ökning i jämförelse med 

föregående läroplan. Vidare ingår hemkunskap i OÄ-undervisningen på lågstadiet. I kursplanen för 

hemkunskap uttrycks målet för ämnet som att eleverna ”ska skaffa sig kunskaper om begränsningar 

och den ojämna fördelningen av jordens resurser. De ska fostras till respekt för att hushålla med 

resurser och bruksföremål och för möjligheterna att återanvända vardagstingen” (Lgr 80, s. 85). 

Ämnets kunskapsområden är: Kost, miljö, konsumentekonomi och samlevnad. 

Det globala tänkandet har tydligt slagit igenom. Detta återkommer sedan i beskrivningar av bland 

annat undervisning i kost och tvätt. Ämnets betydelse för könsrollsfrågor anges tydligt och en 

strävan att hemarbetet ska fördelas jämnare än vad ofta är brukligt kommer till uttryck i att det bör 

bli naturligt för eleverna, att var och en sköter sina personliga tillhörigheter och även i övrigt är 

beredd att utföra sin del av ett väl planerat hushållsarbete (Lgr 69, s. 162). 

Hotat obligatorium på 1990-talet 

Genom att den nytillträdda utbildningsministern, Beatrice Ask, uppdrog åt den redan arbetande 

läroplanskommittén att utreda vad ett slopande av obligatorisk undervisning i barnkunskap, hemkunskap 

och slöjd satte hon igång en het debatt. Dessa ämnens tillskyndare, bland annat hushållslärarnas 

fackliga organisation, presenterade kraftfulla argument för att dessa ämnen även fortsatt 

skulle vara obligatoriska. Riksdagens beslut blev också att så skulle det vara. När den nya läroplanen, 

Lpo 94, och timplanen kom hade ämnet tilldelats 118 klocktimmar under de nio åren i grundskolan. 

Det är fortfarande skolans minsta ämne i timmar räknat, men det förblev obligatoriskt för 

alla. 

Att skolan nu blivit mål- och resultatstyrd medför att staten i kursplanerna formulerar målen för 

undervisningen, men inte säger något om hur undervisningen ska organiseras eller om dess innehåll 

(stoff) och inte heller arbetssätt. I kursplanen anges dels mål att sträva mot, vilka anger riktningen 

för undervisningen i ämnet och som också ska vara det underlag som lärarna utgår ifrån när 

de, tillsammans med eleverna, planerar undervisningen. Vidare anges mål att uppnå i år 5 och år 9, 

vilket anger vad en elev ska kunna för att bli godkänd i ämnet. Dessutom beskriver kursplanen 

ämnets karaktär och uppbyggnad genom att ange ämnets centrala begrepp, perspektiv och kunskapsområden. 

Hemkunskapens kunskapsområden är mat, boende och konsumentekonomi, och de två 

centrala perspektiven hälsa och resurshushållning. 

Hem- och konsumentkunskap – ett steg in i 2000-talet 

Revideringen innebar inte bara ett nytt namn, utan även utökade kunskapsområden och perspektiv. 

Man kan säga att kunskapsområdet samlevnad som fanns med i Lgr 80, men försvann i Lpo 

94, återerövras om än i ny tappning. Det blir i kursplanen social gemenskap. Dessutom markeras 

det skifte som gjordes redan 1992 från kost till mat ytterligare, genom att kunskapsområdet nu 

benämns mat och måltider. De övriga kunskapsområdena är boende och konsumentekonomi. 

Dessutom läggs till de två perspektiven hälsa och resurshushållning även jämställdhet och kultur. 

Varför ämnet ska ingå i skolan uttrycks i kursplanens inledande stycke. Texten förklarar hur hem- 

10) Ett exempel är den s k utbildningsteknologin, se Pedagogisk uppslagsbok (1996). 

69

och konsumentkunskap (HK) bidrar till att uppnå läroplanens mål, vilket sammanfattas i följande 

tre syften: 

70 

Syftet är att ge erfarenheter och förståelse av de dagliga 

handlingarnas och vanornas betydelse för ekonomi, 

miljö, hälsa och välbefinnande. 

Syftet är att utifrån kunskaper om samspelet mellan 

hushåll, samhälle och natur kunna möta förändringar, 

ta ansvar och agera. 

Syftet är att ge beredskap för att leva och agera tillsammans 

i ett samhälle med mångfald (Skolverkets 

hemsida). 

De största förändringarna under de senaste trettio-fyrtio 

årens skola när det gäller hemkunskap/hemoch konsumentkunskap 

är den totala möjligheten att få tillgång till 

kunskaper inom kunskapsområdet. I grundskolan fanns 

tidigare både möjligheten att välja en hushållsteknisk 

inriktning i grundskolans sista årskurs och till att välja 

hemkunskap, senare det närliggande ekonomi, som tillvalsämne. 

I gymnasieskolan fanns under ett tjugotal år Konsumtionslinjen (se nedan), där många 

elever, mest flickor men även ett antal pojkar utbildades inom området. Även de kurser om ett halvt 

eller ett år som gavs vid lanthushållsskolor under en stor del av 1900-talet är numera så gott som 

helt borta. Det betyder att den undervisning eleverna får i grundskolan är den enda tillgängliga, 

vilket gör den än mer betydelsefull. 

En bit in på 2000-talet kan man säga att ämnet har viss medvind i den svenska samhällsdebatten, 

även om det är en ganska tyst vind som drar fram. Framför allt hörs den ljudligare i miljö- och 

hälsodebatten än i utbildningsdebatten, vilket försvårar den positiva utveckling debatten skulle kunna 

ge upphov till. En stark röst i miljösammanhang är regeringens utredning som resulterar i betänkandet 

Bilen, biffen, bostaden. Hållbara laster – smartare konsumtion (SOU 2005:51). I betänkandet 

föreslås att hemoch konsumentkunskap ska vara det ämne som har huvudansvar för undervisning 

för hållbar konsumtion. Det skulle få till följd att ämnet behöver stärkas i grundskolan, både 

timmässigt och resursmässigt, och att det införs som kärnämne i gymnasieskolan, menar regeringens 

utredare Stefan Edman. En annan stark röst är det underlag för handlingsplan för goda matvanor 

och ökad fysisk aktivitet utarbetad av Statens folkhälsoinstitut och Statens livsmedelsverk. Även 

här förespråkas hemoch konsumentkunskapens betydelse, i detta fall som främjare av 

hälsofrämjande mat- och måltidsvanor. 

Hushållsvetenskap i gymnasieskolan 

Den svenska gymnasieskolan har genomgått flera stora förändringar. Den allra största förändringen 

är kanske att den från att ha varit en skolform främst för de elever som tänkt sig studera vidare vid 

högskola eller universitet, till att inkludera även yrkesinriktade utbildningar. Även om skolformen 

är frivillig så är det i realiteten så att man måste ha gått ut gymnasiet för att a någon chans på 

arbetsmarknaden. Det har medfört att cirka 97 procent av grundskoleeleverna fortsätter i gymnasieskolan. 

Möjligheterna att läsa ämnen inom det hushållsvetenskapliga fältet är begränsade. Utbildning för 

livet i hem och familj, syftet med hemoch konsumentkunskapen i grundskolan, finns inte i gymna-

sieskolan. Det är inom yrkesutbildningar inriktade mot hotell, restaurang och storhushåll kunskapsområden 

inom hushållsvetenskap idag finns. 

Nationella utvärderingar 

De två nationella utvärderingar som genomförts i Sverige år 1992 (NU-92) och 2003 (NU-03) utgör 

viktiga tillskott till kunskapen om ämnet i skolan. Sverige gör här något som inte förekommer i 

andra länder när de utvärderar alla skolämnen i relation till läroplan och kursplaner. I de stora 

internationella undersökningarna som PISA och TIMMS fokuseras endast begränsade delar av skolans 

hela verksamhet. Dessutom sker inte utvärderingen i relation till respektive lands nationella 

styrdokument. 

Utvärderingen 1992 bestod både av enkäter till både lärare och elever och av en processtudie. De 

fem huvudmomenten: kost, konsumentekonomi, samlevnad, hygien och boende och det detaljerat 

beskrivna innehållet i kursplan för hemkunskap inom Lgr 80 låg till grund för konstruktion av 

utvärderingsinstrumenten. 

En stor andel av eleverna kände till vilka kriterier som ur miljösynpunkt var viktiga att ha i 

åtanke för att göra vettiga miljöval. Däremot blev resultaten inte lika positiva när eleverna besvarade 

frågor om hur de skulle bete sig i en verklig situation för att värna om resurser. Tolkningen 

var att det fanns ett ”glapp” mellan tanke och handling. Att i handling visa kunskaper om 

näring och hälsa och matvanors betydelse för hälsa visade sig också vara svårt för två tredjedelar 

av eleverna. Endast en tredjedel av eleverna visade insikt om samband mellan matvanor och 

hälsa i de frågor som ställdes och detta betraktades som en förhållandevis låg grad av måluppfyllelse 

med tanke på skrivningen i Lgr 80 för huvudmomentet ”kost”. I slutsatsen uttalades 

ett stort behov av att fokusera ytterligare på samband mat och hälsa. 

Som utgångspunkt för de ämnesspecifika delarna av 2003 års utvärdering användes de syften som 

anges i kursplanen, mål att sträva mot och de övergripande perspektiv som skall genomsyra undervisningen. 

Som utvärderingsinstrument användes liksom i NU-92, enkäter till elever och lärare 

samt en processtudie som genomfördes i ett mindre antal klasser. 

Positivt framstår också att arbetsprocessen i hemoch konsumentkunskap ger eleverna möjlighet 

till samarbete. NU-03 visar att hemoch konsumentkunskap är den arena där eleverna samarbetar 

om olika uppgifter i högre grad än i något annat ämne i skolan. 

I processtudien studerades bland annat elevernas förmåga att ta hänsyn till perspektiven hälsa och 

resurshushållning. Hälften av eleverna visar att de har förståelse och intresse för att de val som 

konsumenter och hushåll gör har betydelse också för samhälle och natur. Fyra av tio elever har ett 

medvetet och reflekterat handlande genom hela processen som innebär hög måluppfyllelse med 

hänsyn till hälsa. Det finns också en grupp elever, 10 - 15 procent, som varken visar förmåga eller 

vilja till reflekterat handlande vad gäller resurshushållning och/eller hälsa. Dessa resultat är inte 

tillfredsställande med tanke på de mål som anges i kursplan (Skolverket, 2005). Hem- och konsumentkunskap 

har en stor potential att vara ett nav i skolans arbete mot en hållbar utveckling. För 

detta krävs dock att ämnet och undervisningen utvecklas t.ex.kan det vara av stor vikt att arbetsformerna 

utvecklas. Lärandet bör mer inriktas på att medvetandegöra och reflektera över de värden 

som eleverna tror sig kunna erhålla genom konsumtion och att synliggöra vanor, val och handlingar 

som styrs av normer, värderingar och attityder. Kronlid och Östman (2008) talar om behovet av 

etisk reflektion. I en lärprocess som inkluderar etisk reflektion har elevernas tillit till egen kompetens 

stor betydelse. NU-03 visar att en majoritet av både pojkar och flickor anser att de i hemoch 

konsumentkunskap lärt sig att tro på sig själva, att ta initiativ, att känna glädje över att skapa och att 

lösa problem. Med dessa tillitskompetenser som grund och arbetsformer där eleverna har infly- 

71

tande, kan konsumtionsvanor, normer och värden utmanas så att eleverna själva ifrågasätter dem. 

Detta ökar i sin tur förutsättningarna att utbilda elever till självständiga, kritiskt tänkande och ansvarskännande 

medborgare som agerar medvetet för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet 

(Cullbrand & Pettersson, 2005). 

Den Nationella Utvärderingen 1992 visade att undervisningen i hemkunskap utgör ett naturligt fält 

att bearbeta jämställdhetsfrågor på ett för eleverna konkret sätt (Skolverket, 1993). I NU-03 har 

man dessutom som utgångspunkt den stärkta ställning jämställdhet har i kursplanen genom att det 

är ett av fyra genomsyrande perspektiv. I processtudien framkommer att både pojkar och flickor får 

erfarenheter av att ta del av och vara ansvariga för aktiviteter som förekommer i hushåll och att 

eleverna, oavsett kön, skaffar sig kunskaper som är brukbara för livet i hem och familj. Samarbete 

och social gemenskap är viktiga inslag i arbetsprocessen och de kompetenser som eleverna anser att 

de skaffar sig går utöver både individ- och könsgränser och alla, oavsett kön bidrar till det gemensamma 

projektet. Hem- och konsumentkunskap har därför potential att bidra till jämställdhetsmål. 

Men, för att detta mål skall nås måste en förståelse utvecklas för varför och hur kön och genus 

reproduceras och skapas i skolstrukturen. Med de instrument som användes i NU-03 konstateras att 

fler flickor än pojkar lägger vikt vid jämställdhet. Det är också en högre andel flickor än pojkar som 

ger förslag på en jämställd arbetsdelning i en ’fiktiv’ uppgift i hemoch konsumentkunskap inom 

NU-03. Detta var fallet också i NU-92. I den specifika processuppgiften ansåg majoriteten av både 

elever och lärare att jämställdhet handlar om att kunna samarbeta och att fördela arbetet rättvist. 

Detta kan ses som en dimension, men ger en relativt snäv bild. Utmaningen är att ständigt lyfta fram 

förgivettaganden och värderingar som framkommer i olika situationer. Lärarens roll är att skapa 

situationer där eleverna förmås att problematisera jämställdhet i handling (Skolverket, 2005; 

Cullbrand & Pettersson, 2005). 

Källor 

Albrektson, Sigbritt och Cullbrand, Ingrid (1994). Den nationella utvärderingen av grundskolan 

våren 1992. Hemkunskap. Kost, arbetsprocessen, konsumentekonomi. Uppföljning. Fördjupad analys. 

Skolverkets rapportserie 59. Styockholm: Liber 

Cullbrand, Ingrid och Petersson, Monica (2005). Hem- och konsumentkunskap som potential i 

morgondagens skola. I Grundskolans ämnen i ljuset av nationella utvärderingen 2001. Nuläge och 

framåtblickar. Stockholm: Fritzes. 

Hjälmeskog, Karin (2000). ”Democracy begins at home”. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. 

Uppsala universitet: Pedagogiska institutionen. 

Hjälmeskog, Karin (red) (2006). Lärarprofession i förändring. Från ”skolkök” till hemoch konsumentkunskap. 

Lärarförbundets ämnesråd för hushållsvetenskap. 

Hjälmeskog, Karin, Cullbrand, Ingrid och Petersson, Monica (2006). Huslig utbildning i Sverige 

under ett halvt sekel. I Karin Hjälmeskog (red). Lärarprofession i förändring. Från ”skolkök” till 

hemoch konsumentkunskap. Lärarförbundets ämnesråd för hushållsvetenskap. 

Hjälmeskog, Karin och Pipping Ekström, Marianne (2006). Används den husliga utbildningens 

potential? I Karin Hjälmeskog (red). Lärarprofession i förändring. Från ”skolkök” till hemoch 

konsumentkunskap. Lärarförbundets ämnesråd för hushållsvetenskap. 

Johansson, Ulla (1987). Att skolas för hemmet. Trädgårdsskötsel, slöjd, huslig ekonomi och nykterhetsundervisning 

i den svenska folkskolan 1982-1919 med exempel från Sköns församling. Umeå universitet: 

Pedagogiska institutionen. 

Kronlid, David och Östman, Leif (2008). Practical Environmental Ethical Reflection in Home and 

Consumer Studies. I IFHE, e-book – Global Sustainable Development: A Challenge for Conumer 

citizens. 

www.educationforsustainabledevelopment.org 

Skolverket (1993). Den nationella utvärderingen av grundskolan. Hemkunskap. Huvudrapport. Skolverkets 

rapport nr 21. Stockholm: Liber. 

72

Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Hem- och konsumentkunskap. 

Ämnesrapport till rapport 253. Skolverket: Fritzes. 

SOU 2005:51 (2005). Bilen, biffen, bostaden. Hållbara laster – smartare konsumtion. Slutbetänkande 

av utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion – för hushållen. 

73

Lärarutbildning inom det hushållsvetenskapliga fältet 

Husholdningsfaglige uddannelser og studier i Danmark 1989-2009 

Jette Benn 

I denne 20 års periode er der sket meget på det husholdningsfaglige felt i Danmark. Der har generelt 

været et ønske fra det offentliges side om at revidere hele uddannelsesområdet såvel de enkelte 

uddannelser som selve den institutionelle struktur. 

De husholdningsfaglige uddannelser, efteruddannelser og studier 

De to husholdningsfaglige uddannelser i Danmark har kunnet fejre 100 års jubilæer i denne periode. 

Det drejer sig om uddannelsen til hjemkundskabslærer i folkeskolen (grundskolen) og til 

husholdningslærer (senere formidler og derefter professionsbachelor i ernæring og sundhed). 

De beskrives indledningsvis, derefter følger en kort beskrivelse af andre efteruddannelsesmuligheder 

samt studier og forskning. 

Hjemkundskab som liniefag i læreruddannelsen – fra folkeskolelærer til professionsbachelor 

som lærer i folkeskolen 

Hjemkundskabslæreruddannelsen kunne i 1999 fejre 100 året for uddannelsen bl.a. ved en nordiskbaltisk 

konference om læreruddannelse og forskning på hjemkundskabsområdet, hvilket gav gode 

muligheder for at diskutere og belyse forskelle og ligheder. Konferencerapporten rummer bidrag 

fra alle landene og viser således uddannelsens status i Norden og Baltikum i 1999(Benn 2000). Det 

blev fejret på Danmarks Lærerhøjskole, hvor uddannelsen startede, som et særligt liniefag i kvindelig 

husgerning. Det var en efteruddannelse ovenpå en færdig lærerindeuddannelse, som kun kunne 

tages på Statens Lærerhøjskole, og det gjaldt helt frem til 1955, hvorefter en række seminarier 

kunne tilbyde uddannelsen. Hele tidsperiodens uddannelser kan ses temanummeret for 90-året i 

Hjemkundskab december 1989. Udviklingen i uddannelsens indhold blev i dette fødselsdags-nummer 

beskrevet under overskriften ’fra renlighed, sparsommelighed og orden til miljø- og 

ressourcebevidsthed og kulturel forståelse,’ (Benn og Haastrup 1989 s. 26), det sidsteflerdimensionale 

fagsyn, som også Annelise Terndrup Pedersen har plæderet for. 11) , 12) 

Hjemkundskab drejer sig iflg. oplægget til revision af læreruddannelsen i 1987 om 

’mennesket og dets hverdagsliv, hvor udganspunktet er menneskets fysiske, psykiske og sociale behov 

og dets samspil med det omgivende miljø såcel det fysiske som familie, kultur og 

samfund’(Pedersen i LU 87). 

Liniefaget hjemkundskab blev i 1989 tilbudt på 11 af landets 36 lærerseminarier med udgangspunkt 

i en bekendtgørelse fra 1986, hvoraf det fremgik, at hjemkundskab kunne være et af de 2 obligate 

liniefag. Indholdet var iflg.denne bek. ikke meget ændret i forhold til hele den tidligere periode, 

faget har været udbudt. De studerende skulle opnå indsigt i fagets teoretiske emneområder, praktiske 

færdigheder og indsigt i fagets pædagogiske muligheder (Bek. af 1986 s. 36). Teori blev forstået 

som naturvidenskabelige discipliner og dertil kom så praktiske discipliner og en mindre del om 

undervisning i hjemkundskab, og endelig så var forbrugerorientering kommet ind i fagrækken (Bek. 

om uddannelse af lærere til folkeskolen 1986). 13) På det tidspunkt kunne færdiguddannede lærere, 

der var uden uddannelse i faget, stadig tage hjemkundskab som en efteruddannelse på Danmarks 

Lærerhøjskole. I 1992 kom den næste og denne gang mere gennemgribende revision (Bek. nr. 261 

af 15 april 1992) med formål og mål som fastslog at de studerende foruden at skulle 

”erhverve indsigt i forhold vedrørende ernæring og kost, sundhed, hygiejne, miljø og ressourcer, 

forbrug, økonomi og husholdningsfaglige områder i øvrigt” skulle ”erhverve teoretiske og praktiske 

forudsætninger for 

74 

11) Pedersen, Annelise Terndrup. (1984). Folkeskolens formål og faget hjemkundskab. Hjemkundskab nr. 8 

12) Pedersen, Annelise Terndrup (1988). Har seminarierne sovet i timen. Hjemkundskab nr. 6 

13) For yderligere diskussion se Benn (1988): Hvilke kvalifikationer skal hjemkundskabslærere have i fremtidens 

skole. I:Hjemkunskab; 2:8-13

• at perspektivere faget historisk, kulturelt, socialt og samfundsmæssigt og for at overveje og inddrage 

værdimæssige spørgsmål af betydning for faget og undervisningen 

• at anskueliggøre handlemuligheder, der er brugbare og præget af ansvarlige valg 

• at udvikle faget i relation til vilkår og forudsætninger i natur, kultur og samfund og til skolens 

almendannende opgave.” 

Loven var igen en rammelov. D.v.s. at seminarierne selv skulle udarbejde studieordninger, herunder 

eksamensform. I 90’erne steg optaget af studerende på landets seminarier, men det var først med 

loven fra 1998, at hjemkundskabs popularitet og ansøgertal slog alle rekorder, hvilket blandt andet 

hang sammen med, at denne lov indførte 4 pligtige liniefag mod tidligere to. Seminarierne måtte 

udvide kapaciteten for hjemkundskab ved at (gen) indføre det på flere seminarier og ved at ansætte 

flere seminarielærere. 

I 1997 kom revisionen af læreruddannelsen med en vis indflydelse fra revisionen af faget i grundskolen 

fra 1995, samtidig med at hjemkundskab nu blev et af fire liniefag (Bek. om uddannelse af 

lærere til folkeskolen 1998). Der blev beskrevet en række centrale kundskabs- og færdighedsområder, 

som bl.a. skulle inddrage synsvinkler som sundhed og livskvalitet, miljø og ressourcer, samt det 

æstetiske skabende. Ændringen blev især beskrivelsen af fagdidaktik, som var noget nyt. Det gjaldt 

indhold som 

• fagets værdigrundlag og bestemmelser om faget i skolen 

• fagets formål, indhold og læringsaktiviteter, historisk og aktuelt og med henblik på 

fremtidsmuligheder 

• fagets rolle og muligheder i forhold til folkeskolens opgave, til udviklingen i samfundet, nationalt 

og inernationalt , alene og sammen med andre fag 

• faget i børnenes hverdagsliv og i forhold til børns forskellige behov, forudsætninger og 

udviklingsmuligheder 

• kriterier for vurderieng, fremstilling og anvendelse af undervisningsmaterialer og andre 

hjælpemidler, herunder informations- og kommunikationsteknologi 

Læseplanerne blev gjort decentrale, ligesom eksamensformen blev et anliggende seminariet 

besluttede. 

I 2000 blev hele uddannelsesområdet for de mellemlange og videregående uddannelser i Danmark 

revideret, og der dannedes større centre for en række af disse uddannelser. Læreruddannelsen blev 

omformuleret til en uddannelse til professionsbachelor som lærer i folkeskolen. Uddannelsen skulle 

være praksisnær, professionsrettet og erhvervsrettet, ...og kendetegnet ved at kombinere teori og 

praktik (Lov om mellemlange og videregående uddannelser 2000) Den store ændring blev, at 

uddannelsen skulle afsluttes med et bachelorprojekt, der kombinerede pædagogik og et fag. Derved 

kunne den studerende både tage liniefagseksamen i hjemkundskab og arbejde videre med det i et 

bachelorprojekt. Efterfølgende var der muligheder for at tage en diplomeksamen i ernæring og 

sundhed eller gå videre på en master eller kandidatuddannelse (se efterfølgende). I 2002 kom rapporten: 

Hjemkundskab i læreruddannelsen. En spørgeskemaundersøgelse foretaget i år 2000 14) , 

som bl.a. konkluderede, at det brede fagsyn kun delvis var slået igennem på landets seminarier 

(Pedersen 2002). 

I årene fra 2000-2008 har der været et stort antal studerende, der har taget liniefaget hjemkundskab, 

der blev tilbudt på 17 af de 18 seminarier, der var tilbage i Danmark i den periode. Allerede i 2006- 

2007 skete den næste store ændring, hvor uddannelsesinstitutionerne skulle sluttes sammen i endnu 

større enheder som University Colleges/ professionshøjskoler. Denne sammensmeltning af institutioner 

er ikke færdig i skrivende stund, men den får konsekvenser for udbudet af liniefaget, idet ikke alle 

18 seminarier i højskolesamarbejderne får muligheder for at tilbyde faget. Der er samtidig lavet ny lov 

om uddannelse til professionsbachelor som lærer (Bek. nr. 219, 2007), der påbegyndes i august 2008. 

14) Pedersen, Annelise Terndrup ( 2002). Hjemkundskab i læreruddannelsen. En spørgeskemaundersøgelse foretaget 

i år 2000. N. Zahles Seminarium 

75

Her er liniefagene skåret ned til 3 eller 2 afhængig af valg, hvilket vil give langt færre liniefagsstuderende 

i hjemkundskab, også forårsaget af et øget krav til forkundskaber for at vælge liniefag. 

Hjemkundskab bliver sammen med andre praktisk- musiske liniefag på kun 0,6 årsværk svarende til 

36 ECTS points, trods det at uddannelsen forlænges til 4 år. Samtidig er indholdet af faget i store træk 

ikke ændret siden uddannelsen fra 1997, hvilket stiller store krav til såvel lærer som den studerende 

(se efterfølgende skema og Retsinformation: www.uvm.ug.dk). Der er krav om, at den studerende 

bl.a. skal opnå kompetence i ’at opstille og analysere professions-faglige problemstillinger og 

handlemuligheder med inddragelse af teori og refleksion over praksis samt at kunne strukturere egen 

læring med henblik på at opnå faglig identitet.’ (liniefaget hjemkundskab 2007) Indholdet angiver, at 

såvel de naturvidenskabelige som samfunds-videnskabelige og human-kulturelle elementer af faget 

inddrages. Det betyder, at en stor del af faget må ske ved selvstudium. Et supplement til faget kan 

være, de muligheder, der er kommet for at tilbyde frivillige suppleringskurser i sundhed og i praktiskmusisk 

arbejde. Ændringen kan have til følge, at der bliver for få, der tager liniefaget i hjemkundskab 

og dermed også få uddannede lærere i hjemkundskab i folkeskolen i fremtiden. Ligesom det kan 

begrænse den faglige udveksling og den overordnede udvikling af fagområdet. 

Fra Husholdningslærer over ernærings- og husholdningsøkonom til professionsbachelor 

ernæring og sundhed 

Husholdningslæreruddannelsen har også i denne periode kunnet fejre 100 året for sin start. Ankerhus 

Seminarium grundlagt af Magdalene Lauridsen fødselsdagen i 2002 (Festskrift) mens det for Suhrs 

Seminarium grundlagt af Ingeborg Suhr skete i 2005 (Skafte Overgaard 2005). Begge institutioner 

kunne fejre uddannelsen med stor tilgang af studerende, til en uddannelse der har ændret perspektiv 

fra undervisning ud fra mor Magdas (Magdalene Lauridsen) tese om ’god husførelse’ og Birgitte 

Berg Nielsens 15) fokus på at opdyrke en egentlig husholdningsvidenskab. Uddannelsen har været 

rettet mod at lærerne efterfølgende arbejdede på husholdningsskoler, i fritidsundervisning, formidling 

og konsulenttjeneste indenfor landbo-, husmands- og husholdningsforeninger. Professionsuddannelsen 

har bl.a. som følge af ændrede arbejdsopgaver de seneste 20 år været igennem store 

ændringer. I 1989 var betegnelsen stadig husholdningslærer og indholdet var koncentreret om 

naturvidenskabelige fag, konsument-og samfundsfag, bolig og materialekundskab og pædagogiske 

og psykologiske fag fordelt på 3 1 /2 år med indlejret praktik 

(Bek nr. 488. 1974). I 1990 blev titlen ændret til ernærings- og husholdningsøkonom, selve 

hovedindholdet var det samme, men de praktiske elementer i uddannelsen blev mindsket. Titlen og 

også målbeskrivelsen indikerer en bevægelse bort fra lærervirke og rettedes mod bredere formidlingsopgaver, 

idet formålet blev at kvalificere de studerende teoretisk og praktisk til at varetage 

formidlingsopgaver inden for human ernæring, forebyggelse, sundhed, miljø, energi, forbrug, 

økonomi og husholdningsfaglige områder i øvrigt med henblik på beskæftigelse i privat og offentlig 

virksomhed (Bek nr. 350 1990). 

I 2002-2004 blev det så til en professionsbachelor i ernæring og sundhed efter den gennemgribende 

revision af uddannelsessystemet generelt. Målet er bl.a. at den studerende kan varetage 

kommunikations, undervisnings, ledelses- og behandlingsopgaver…i privat og offentlig virksomhed 

(Bek nr. 1256 2004). Uddannelsen fører til en række specialiseringer på områder som human ernæring, 

cateringledelse, serviceledelse, klinisk diætetik, sundhedskommunikation, produktudvikling og 

ernæring og sundhed. Uddannelsen er en bachelor uddannelse, der i dag foregår 4 steder i landet på 

Suhr i København, Ankerhus i Sorø, i Århus og Haderslev. De er alle dele af de nye store 

professionshøjskoler, som omfatter en række forskellige mellemlange, videregående uddannelser. 

Uddannelsen er allerede i 2008 under revision, men det er ikke de store ændringer, der vil ske. 

Markant er det at der nu laves en national studieordning mod tidligere lokale ordninger. 

Uddannelsen giver muligheder for at gå videre på et master eller kandidatstudie, hvilket en del af de 

mange studerende vælger. 

76 

15) Birgitte Berg Nielsen var grundlægger af det 3. seminarium i Danmark, som imidlertid lukkedes i 1948 – se mere i: 

Birgitte Berg Nielsen: 25 års skolearbejde og Kvindebiografisk Leksikon.

Efteruddannelser 

Specialkursus i husholdning har for mange nordiske husholdnings- og hjemkundskabslærere været 

en mulighed for en etårig efteruddannelse og målet har været ’at kunne give en ’videnskabelig 

uddannelse’ (LBK 983 2000). Der blev tilbudt kurser på det ernæringsfaglige og konsumentfaglige 

område. 16) 

Kurset blev dog ændret til en efteruddannelse til diætist. Specialkursus overgik i 2002 til at være en 

uddannelsesinstitution som de øvrige uddannelsessteder på Suhrs og Ankerhus, der uddannede 

professionsbachelorer i ernæring og sundhed. Der blev desuden muligheder for at disse institutioner 

kunne tilbyde videreuddannelse i form af diplomuddannelse i kost, ernæring og sundhed. Den 

har haft og har en vis succes som efteruddannelse af bl.a. hjemkundskab og den relaterer sig bredt 

til forskellige filosofiske grundsyn: Det naturvidenskabelige, det humanistiske, det samfundskritiske 

og det eksistentialistiske. 

For hjemkundskabslærere har der været en efteruddannelsesmulighed på Danmarks Lærerhøjskole, 

der tilbød kurser over hele landet til at opdatere lærernes viden og udvikle deres undervisning bl.a. 

i forhold til nye læseplaner og nyt indhold. Disse kurser sluttede i 2000, da DLH overgik til at blive 

Danmarks Pædagogiske Universitet, som udelukkende tilbød studier. 

Studier 

Kandidatstudie dvs. et studie byggende ovenpå en husholdnings- og hjemkundskabs-læreruddannelse 

har siden 1970 været en mulighed som et cand.pæd. studium på Danmarks Lærerhøjskole. Det var 

et studie der dels fokuserede på ernæring og dels på pædagogiske og psykologiske områder og 

senest blev benævnt cand.pæd.studium i ernæring og hjemkundskab. Der er i perioden fra 1989 

færdiggjort 16 kandidater (uddannelsesniveau over master) til studiet sluttede i 2002, specialerne 

kan ses på Danmarks Pædagogiske Bibliotek (www.dpu.dpb.dk). De fleste af disse kandidater 

praktiserer som seminarielærere. Et nyt kandidatstudium for bachelorer, dvs. 3 års studier ovenpå 

en bacheloruddannelse på 3-3 1 /2 år, blev i 2005 sat i gang som et didaktikstudie med henblik på 

materiel kultur, udviklet af forskere fra sløjd, håndarbejde og hjemkundskab og rettet mod lærere 

indenfor disse felter samt bachelorer i design, arkitektur m.m. 

(se: http://www.dpu.dk/site.aspx?p=7331). En anden videreuddannelsesmulighed er masterstudier 

på 2 år ovenpå en professionsuddannelse. Der er en del hjemkundskabs- og professionsbachelorer i 

ernæring og sundhed der således tager masterstudiet i sundhedspædægogik 

(se: http://www.dpu.dk/site.aspx?p=219) 

Referencer 

Bekendtgørelse af uddannelse til ernærings- og husholdningsøkonom nr. 350 af 23. maj 1990 

Bekendtgørelse af lov om uddannelse til ernærings- og husholdningsøkonom nr. 983 af 012/11/ 

2000 

Bekendtgørelse om uddannelsen til professionsbachelor i ernæring og sundhed nr. 221 af 20/03/ 

2006 

Bekendtgørelse om uddannelsen til professionsbachelor i ernæring og sundhed 

Bekendtgørelse om uddannelse af lærere til folkeskolen af 11.6.1985 

Bekendtgørelse om uddannelse af lærere til folkeskolen nr. 261 af 15 april 1992 

Bekendtgørelse om uddannelse af lærere til folkeskolen nr. 382 af 19/06/1998 

Bekendtgørelse om uddannelse til professionsbachelor som lærer i folkeskolen nr.369 af 06/06/ 

2006 

Benn, Jette, red (2000). Home Economics 100 Years, History, Perspectives & Challenges. Danmarks 

Lærerhøjskole 

Benn, Jette & Haastrup, Lisbeth (1989). Fra renlighed og sparsommelighed til Festskrift. 

Ankerhus Seminarium 100 år. 2002 

Hjemkundskab 

16) For videre studie se Ninna Kiesling (1996) 

77

(1989). Skolekøkkenlærerindeuddannelsens 90 års førdselsdag.No 6 

Kiessling, Ninna (1996). Nordiska Högskolan för hushållsvetenskap. Slutrapport om bedriven 

verksamhet 1963-1996. Göteborg 

LBK nr. 983 af 01/11/2000: Statutter for Specialkursus i Husholdning ved Aarhus Universitet 

LBK nr 983 af 01/11/2004: Bekendtgørelse om uddannelsen til professionsbachelor i eernæring 

og sundhed 

LBK nr 1256 af 02/12/2004: Bekendtgørelse om uddannelsen til professionsbachelor i eernæring 

og sundhed 

Lov nr 481 af 31/05/2000: Lov om mellemlange videregående uddannelser 

Lov om professionbachelor uddannelsen som lærer i folkeskolen nr. 579 af 09/06/2006 og senere 

ændring lov nr 562 af 06/06/2007 (se: https://www.retsinformation.dk/Forms/ 

R0710.aspx?id=25113) 

Nedergaard, Gustav (1997). Magdalene fra Ankerhus. København, Gads Forlag 

Pedersen, Annelise Terdrup (1987). Læreruddannelsen 1987. 

Pedersen, Annelise Terndrup (1984). Folkeskolens formål og faget hjemkundskab. I: 

Hjemkundskab:8 

Pedersen, Annelise Terdrup (1988). Har seminarierne sovet i timen: Hjemkundskab nr. 6: 3-7 

Pedersen, Annelise Terndrup ( 2002). Hjemkundskab i læreruddannelsen. En spørgeskemaundersøgelse 

foretaget i år 2000. N. Zahles Seminarium 

Skafte Overgaard, Svend (2005). Fra mangel til overflod. Ernæring og sundhed 1905-2005. 

Suhr’s 100, Udgivet i forbindelse med Suhr’s Seminariums 100 års jubilæum 2005 

Uddannelsesguiden.dk: http://www.ug.dk (her kan såvel uddannelsen til lærer i folkeskolen som 

professionsbachelor i ernæring og sundhed findes) 

78

Hushållslärarutbildningen vid Helsingfors Universitet - 

förändring medför utmaningar 

Päivi Palojoki 

Jag fick inbjudan att skriva några rader om hushållslärarutbildningen vid Helsingfors Universitet 

under de senaste 20 åren. Inbjudan var både utmanande och mycket trevlig, man kan med tillstånd 

gräva i sina gamla minnen. Med kalender i handen började jag räkna, visst det är ett tidsperiod på 

tjugo år från 1986 till 2006. Då, 1986 var jag en ung hushållslärarstuderande som just hade börjat 

fundera på mitt pro gradu arbete. Nu är jag inte längre så ung men anställd vid samma institution 

med ansvar att utveckla utbildningen. Vad har hänt under de här åren? Vilka utmaningar har de 

samhälleliga och akademiska förändringarna medfört? 

Det är relativt svårt att nämna vissa höjdpunkter eller särskilda speciella minnen under de gångna 

åren men jag skulle gärna lyfta fram tre olika aspekter som har varit viktiga och vilkas betydelse 

kommer att förbli viktiga även i framtiden. För det första, hurudan är utbildningens position i den 

akademiska världen? För det andra, sättet på vilket forskningen har synliggjorts och genomsyrar 

idag hela utbildningen och till sist, vilka innehållsmässiga förändringar vi varit tvungna att göra i 

magisterprogrammet. 

Jag är glad att kunna hävda att hushållsvetenskap nu har blivit ett vetenskapligt område som har 

kunnat bevisa sin särart. Vid forskningen skall man sträva till att se hushållets handlingar och delområden 

som en helhet och med hjälp av olika forskningsprojekt försöka förstå och kontextualisera 

de dagliga handlingarna i olika hem och familjer. Med kännedom om detta kan vi kontinuerligt 

utveckla och uppdatera undervisningen i huslig ekonomi. Men vet vi ändå tillräckligt väl vad som 

händer ”därute?” Vad gör människorna med råvarorna de köper? Hur och vem tillagar maten? Vad 

tänker de på? Är hemlagat bättre än färdigköpt eller halvfabrikat? Hur inverkar den lätta tillgången 

till färdiglagad mat våra matvanor på arbetsplatsen och vår hälsa? Näringsforskning fokuserar på 

vilka näringsämnen man får från maten men vi känner inte så bra till varför vi väljer att äta vissa 

maträtter, det känner vi ganska dåligt till. Därför är det av yttersta vikt att hushållsvetare ställer just 

dessa ovannämnda frågor och försöker fokusera på de kontextuella och subjektiva argumentationsmönstren 

bakom de dagliga handlingarna. En familj är inte den andra lik. Det är utmanande att 

synliggöra variationer. 

Forskningsaktiviteter vid Institutionen för hushållsvetenskap och slöjd har expanderat under de 

senaste åren och vi har fått in många nya doktorander som ska fokusera antingen på undervisning i 

huslig ekonomi eller på andra hushållsvetenskapliga aspekter. Vägen till fortsatta studier har varit 

lång för många och vi måste bara vara tåliga, det tar sin tid att mogna vid sidan om sin forskningsprocess. 

Vi kommer säkert att få flera egna doktorer som kan ställa intressanta forskningsfrågor. 

Nuförtiden blir de unga studenterna mycket bättre förberedda för forskarstudier och forskning än 

jag och mina kolleger blev under vår studietid. De lär sig tidigt hur man använder olika 

forskningsmetoder och hur man effektivt använder modern teknik för datainsamling. Deras utgångsläge 

är alltså mycket bättre än vi ens kunde ana för 20 år sedan. 

Den så kallade Bologna-processen har nuförtiden förändrat både strukturen och innehållet av hela 

utbildningen. Varje student måste först ta ut en kandidatexamen och sen fortsätta med magisterstudier. 

Den här utvecklingen är å ena sidan mycket positiv, de blivande lärarna kan välja från flera 

möjliga biämnen och utveckla sin expertis. Å andra sidan finns risken att det minskade utrymmet 

för ämnesstudier medför att några delområden som tidigare har stått i fokus nuförtiden studeras 

enbart utgående från studenternas eget intresse. Samtidigt måste man reflektera över dessa förändringar 

mot de samhälleliga förändringarna. Livslångt lärande, kunskapssamhället och risksamhället 

79

är inte bara några termer med vilka man försöker beskriva att det har hänt mycket inom skolsystemet 

och i hemmen. De här termerna utmanar oss att göra förändringar både i innehåll och i 

metoder i undervisningen i huslig ekonomi. Det är ju så att i stället för att samla in faktakunskap 

måste man kunna ställa relevanta frågor och vara kritisk. Allt som skrivs och sägs är inte nödvändigtvis 

sant. 

Avslutningsvis vill jag hävda att framtiden ter sig mycket positiv. Alla människor behöver också i 

framtiden kunskaper att utföra olika uppgifter i ett hem. De behöver också stöd att göra val; skall 

man köpa varor och tjänster eller göra själv? Valmöjligheterna har ökats men samtidigt blivit mer 

komplexa. Som exempel kan nämnas mat och matkultur, det är inte bara näring och hälsa som står 

i fokus. Dagens elever — som är de kommande föräldrarna i samhället, måste börja resonera kring 

matens betydelse för vår identitet och livsstil. Hur påverkar ökad matkonsumtion och riskscenarierna 

(t.ex. BSE, fågelinfluensa) våra matvanor? Hur påverkar vår förändrade livsmedelskonsumtion 

miljön? Vilken roll spelar producenterns sociala ansvarstagande på konsumentens val av livsmedel? 

Det finns mycket att göra i framtiden och som jag nämnt i arbetets titel medför förändringar 

utmaningar. Att bemöta alla dessa utmaningar är inte lätt. Vi måste lita på att samarbete med de 

kunniga hushållslärarna på fältet, hushållsvetare och hushållslärarutbildare i den akademiska världen 

bidrar till att vi tillsammans kommer att ha en lysande framtid. Tillsammans är vi starka, både 

i Norden och i Finland. 

80 

Ämnesstudier 

Didaktik och 

lärarpraktiken 

Ämnesstudier 

Didaktik och 


Forskning 

Allmänna studier

Didaktik och 


(18%) 

Didaktik och 


(20%) 

Forskning 

(24%) 

Ämnesstudier (30%) 

Forskning 

(23%) 

Ämnesstudier (28%) 

Allmänna studier (6%) 

Biämnen (22%) 

Allmänna studier (7%) 

Biämnen (21%) 

81

Ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi förflyttas till Åbo Akademi, Vasa 

Gun Åbacka 

Sedan 1999 är ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi i sin helhet förlagd till Pedagogiska fakulteten 

vid Åbo Akademi i Vasa. Detta innebär att utbildningen i sin helhet akademiserats. Alla som 

utbildar sig till lärare för den grundläggande utbildningen i Svenskfinland har därmed en akademisk 

examen. 

Från höstterminen 2006 studerar alla nya universitets- och högskolestuderande enligt den s.k. 

Bolognaprocessen. Så gör även ämneslärarstuderande i huslig ekonomi. Målen för Bolognaprocessen 

är bl.a. att utveckla en tydlig och enhetlig examensstruktur för universitet och högskolor i Europa. 

En tydligare examensstruktur innebär en överföring och dimensionering av studieprestationer i 

ECTS (European Credit Transfer System). Genom en överenskommelse motsvarar 60 studiepoäng 

eller ECTS-Credits den studieinsats en studerande beräknas fullgöra under ett år. En enhetlig examensstruktur 

innebär att alla examensstrukturer utvecklas från en s.k. tvåstegsmodell där den första nivån 

omfattar en examen på bachelornivå eller det som i Finland benämns kandidatexamen. Dessa 

studier omfattar ca tre års studier. Följande nivå omfattande ca två års studier leder till en masterexamen 

eller en finländsk magisterexamen. För att bli behörig lärare för den grundläggande utbildningen 

I Finland krävs en magisterexamen. Ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi är således en 

5 årig utbildning som omfattar 300 studiepoäng eller ECTS. Genom att universitet och högskolor i 

Europa inför en enhetlig examensstruktur blir rörlighet för såväl studerande som lärare och personal 

vid dessa lärosäten större. I och med införande av ECTS-systemet är det således lättare för alla 

studerande, både inom landet och utomlands, att förstå och jämföra studieprogram. 

Slutexamen för ämneslärarstuderande i huslig ekonomi är pedagogie magister examen (PeM). I 

denna examen ingår studier i 

• pedagogik (120 sp), 

• huslig ekonomi (95 sp), 

• biämne(n) (60 sp) och 

• språk och kommunikation (25 sp). 

I pedagogik som är huvudämne i studierna, ingår grund-, ämnes- och fördjupade studier. Praktikperioder, 

dvs. övningsundervisning ingår i dessa studier och är förlagd till såväl Vasa Övningsskola 

(statlig övningsskola) som fältskolor runt om i Svenskfinland. I de fördjupade studierna ingår slutarbetet 

pro gradu, omfattande 35- 40 studiepoäng. I detta slutarbete ges studerande möjlighet att 

utföra pedagogisk/didaktisk forskning. 

Studierna i huslig ekonomi är precis som i pedagogik indelade i grund-, ämnes- och fördjupade 

studier. På grundstudienivån är tyngdpunkten lagd på mitt eget hushåll. I dessa studier uppmärksammas 

grundkunskaper och färdigheter som behövs för att sköta det egna hushållet men studerande 

ska även samtidigt få en inblick i hushållsvetenskap dvs. vad huslig ekonomi som vetenskapsområde 

omfattar och innebär. Under ämnesstudierna, hushållets omvärld, vidgas den studerandes 

perspektiv på ämnet genom att bl.a. relationer och institutioner som hushållet är beroende av 

uppmärksammas. Inom de fördjupade studierna fokuseras hushållet i en global värld, dvs. hur 

hushållet betraktas ur ett globalt perspektiv. 

I biämnesstudierna ges studerande möjlighet att utgående från eget intresse antingen studera två 

valfria biämnen (2 x 30 sp) eller ett biämne med en omfattning på 60 sp. Är biämnet ett läroämne i 

den grundläggande utbildningen som studeras med en omfattning på 60 sp ger dessa studier även 

undervisningsbehörighet. 

82

Syftet med undervisningen är utgående från Grunderna för läroplanen för den Grundläggande utbildningen 

2004 att eleven ska lära sig ta ansvar för sin hälsa, sina människorelationer och sin 

ekonomi samt för trivseln och tryggheten i närmiljön. Ämneslärarutbildningen förväntas således 

utbilda lärare som utgående från sina ämneskunskaper i både pedagogik och huslig ekonomi reflekterar 

kring hur undervisningen kan tillrättaläggas på bästa möjliga sätt för att eleverna ska ges 

möjlighet att lära sig samhällsrelevanta kunskaper. I utbildningen förenas därför praktiska färdigheter 

med vetenskapligt didaktiskt och pedagogiskt tänkande i relation till huslig ekonomi för att 

uppnå en helhetsuppfattning av ämnet. 

I och med Svenskfinlands litenhet (ca 5,5 % av befolkningen) är behovet av finlandssvenska ämneslärare 

i huslig ekonomi inte stort. Därför antas 8-10 studerande vartannat år till denna utbildning. 

Det viktigaste antagningskriteriet till utbildningen är avlagd studentexamen eller motsvarande studier. 

Lærerutdanning i mat og helse i Norge mellom 1990 og 2008 

Inger Lise Fevang Jensen 

Det har vært to typer lærerutdanning som kvalifiserer for å undervise i faget som nå heter mat og 

helse (tidligere heimkunnskap): allmennlærerutdanning og faglærerutdanning. Den førstnevnte 

blir tilbudt på lærerhøgskoler og den sistnevnte på Høgskolen i Akershus. Mat og helse ble det nye 

navnet på faget med Kunnskapsløftet, som er det nye planverket for grunnskolen i Norge. I denne 

artikkelen bruker jeg konsekvent det nye fagnavnet mat og helse, i stedet for heimkunnskap. 

Lærerutdanning på 1990-tallet 

1990-tallet er betegnet som det store tiåret for utdanningsreformer i Norge. I 1992 fikk 

lærerutdanningen nye styringsdokumenter: ”Rammeplan for 4-årig allmennlærerutdanning”. Den 

innebar at utdanningen ble utvidet fra to til fire år. Det var et kjempeløft for utdanningen av lærere. 

I kapittel 2 i denne rammeplanen beskrives oppgaver, verdier og kunnskapsinnhold, vurdering, 

forsknings- og utviklingsarbeid, planarbeid, oppbygging og organisering i allmennlærerutdanningen. 

Den planen skulle ruste studentene for å undervise etter Mønsterplanen for grunnskolen, M87. 

Høgskolene ble pålagt å opprette studietilbud i grunnskolenes fag. Dermed ble det opprettet studietilbud 

i mat og helse på alle høgskoler med allmennlærerutdanning. Mat og helse var et av de fire 

obligatoriske valgfagene, under betegnelsen praktisk, estetiske fag. Studentene kunne velge enten 

5-vekttallsstudier i to praktisk, estetiske fag eller 10 vekttall i ett av fagene. Det faglige innholdet 

var i samsvar med lærestoff og arbeidsmåter i mat og helse i M87 og fulgte i hovedsak fagets 

opplæringskanon. Det innebar at opplæringen i faget skulle preges av J. H. Pestalozzis berømte 

formel: ”danne hode, hjerte og hånd”. 

Statsråd Gudmund Hernes (AP) nedsatte utvalget som la fram NOU’en ”Mellom krav og ideal” 

som forelå i 1996. Den omhandlet alle typer lærerutdanning. Utvalget anbefalte at allmennlærerutdanningen 

skulle organiseres etter én felles studiemodell for alle utdanningsinstitusjoner i 

hele landet. En av tilrådingene i NOU’en var at faglærerutdanningen i ernæring, helseog miljøfag 

ble omorganisert etter en modell for yrkesfaglærerutdanning som kvalifiserte for å undervise i 

videregående opplæring. Dermed opphørte den ene av de to mulighetene for å kvalifisere seg til 

lærer i mat og helse i grunnskolen. Faget mat og helse ble fra da av forankret i profesjonsstudiet i 

allmennlærerutdanningen. 

I 1999 fikk lærerutdanningen en ny plan igjen: ”Rammeplanen for 4-årig allmennlærerutdanning, 

1999”. Den bygde på ”Mellom krav og ideal”. Den obligatoriske delen ble i rammeplanen utvidet 

83

til et fast løp for de tre første årene. I det fjerde året kunne studentene velge fag selv. Rammeplanen 

har en beskrivelse av sentrale faktorer for det som skal til for at studentene utvikler en helhetlig 

kompetanse, basert på faglig, didaktisk, sosial, yrkesetisk, endrings- og utviklingskompetanse. 

Mat og helse ble karakterisert som et praktisk fag, sammen med kroppsøving. Alle studenter måtte 

i 3. studieår velge et 5-vekttalls praktisk fag, enten kroppsøving eller mat og helse. Rammeplanen 

inneholdt beskrivelser for studietilbud i mat og helse 1, 2 og 3. Denne planen rustet studentene for 

å undervise etter Læreplanverket for den 10-årige grunnskolen, L97. 

Rammeplanen i mat og helse har en innledende beskrivelse av faget, plasserer mat og helse i 

opplæringssystemet og beskriver faget i lærerutdanningen. Målområdene i mat og helse var 

fagdidaktikk, mat og kultur, livsstil og helse, forbruk og økonomi og barne- og familiekunnskap. 

Både miljøperspektivet og det kulturelle perspektivet ble tydeligere formulert i denne rammeplanen. 

Den estetiske dimensjonen knyttet til smak og - begreper for å uttrykke smak – ble tillagt 

større vekt. De faglige kravene var formulert som mål. 

. 

Lærerutdanning etter 2000 

Det viste seg at studentene ville ha større grad av frihet til å velge fag selv. Stortingsmeldingen, ”St. 

meld. Nr. 16 (2001-2002) Kvalitetsreformen Om ny lærerutdanning”, la føringer for den rammeplanen 

for lærerutdanning som ble iverksatt fra høsten 2003: ”Rammeplan for allmennlærerutdanning, 

2003”. Her følger studentene et obligatorisk løp i 1. og 2. studieår. Der inngår fagene pedagogikk, 

kristendoms-, religions- og livssynskunnskap (KRL). I 3. og 4. studieår kan studentene velge blant 

grunnskolens fag og skolerelaterte fag. Hvert av studiefagene er på minimum 30 studiepoeng, 

tilsvarende 1 /2 år. Den enkelte lærerhøgskole utformer selv studieplaner for fagenhetene ut over de 

grunnleggende studieenhetene. 

Denne rammeplanen er inndelt i formål, hovedområder og kompetansemål. I formålet fokuseres det 

på mat og helse som helsefremmende fag. Målområdene har overskriftene faglig og fagdidaktisk 

kunnskap, å være lærer i mat og helse og samhandling og refleksjon. Kompetansemålene følger 

fagets opplæringskanon. I opplæringen skal det fortsatt legges vekt på ferdighetstrening, være et 

fag der teori og praksis er vevet sammen. Det faglige innholdet dreier seg om helsefremmende 

arbeid, ernæringskunnskap, praktisk matlaging, forbrukerkunnskap og barns oppvekstsvilkår. 

Denne rammeplanen for allmennlærerutdanningen ble innført i forkant av det nye læreplanverket 

for grunnskolen, Kunnskapsløftet, LK06. Intensjonene var å kvalifisere lærerne slik at de hadde en 

kompetanse som var i tråd med det planverket for grunnskolen som skulle komme. For mat og helse 

er det vanskelig å se at det er blitt slik. Det er ikke samsvar mellom faglig innhold i rammeplanen 

for lærerutdanning og det nye planverket i mat og helse for grunnskolen. I planverket for grunnskolen, 

Kunnskapsløftet, er det matfaglige fokuset langt sterkere: Det har et faglig innhold bygget på mat i 

et livsstilspersktiv, et forbrukerperspektiv og et kulturelt perspektiv. Det innebærer at høgskolene 

selv må tilpasse fagplanene sine til de kravene læreplanen i mat og helse stiller. 

Veien videre 

Det foregår en løpende skoledebatt i Norge, både om lærerutdanning og om resultatene norske 

elever oppnår på internasjonale tester. Våren 2008 skrives det igjen en ny stortingsmelding om 

lærerutdanningen. Diskusjonen nå dreier seg om hvordan lærerutdanningen skal rekruttere bedre 

og hva som skal til for å kvalifisere studentene til dette krevende yrket. Det blir spennende å se 

hvilke grep myndighetene kommer til å gjøre. Det er meget bekymringsfullt at det kun er 30 % av 

dem som underviser i mat og helse som har faglig kompetanse. Hvilke grep vil myndighetene gjøre 

for å sikre en bedre lærerdekning i faget? 

84

Litteraturliste 

Det kongelige kirke- utdannings- og forskningsdepartementet 1996: Læreplanverket for den 10årige 

grunnskolen. Oslo 

Kirke- utdannings- og forskningsdepartementet: 1994: Rammeplan for 4-årig allmennlærerutdanning. 

Justert utgave, juli 1994. Oslo 

Kirke- utdannings- og forskningsdepartementet 1987: Mønsterplan for grunnskolen 1987. 

Kirke- utdannings- og forskningsdepartementet 1999: Rammeplan og forskrift for 

allmennlærerutdanning. Oslo 

NOU 1996: 22 ”Lærerutdanning Mellom krav og ideal”. Oslo 

Utdannings- og forskningsdepartementet 2002: St. meld. Nr. 16 (2001-2002) Kvalitetsreformen Om 

ny lærerutdanning, mangfold – krevende – relevant. Oslo 

Utdannings- og forskningsdepartementet 2003: Rammeplan for allmennlærerutdanning 2003. Oslo 

Hushållsvetenskap i högre utbildning i Sverige: 

Från husliga seminarium till universitetsinstitutioner 


En viktig milstolpe för den högre husliga utbildningen var när högskolereformen genomfördes i 

Sverige 1977. Alla lärarseminarierna inlemmades då i universiteten. Seminarierna för huslig utbildning 

i Göteborg, Uppsala och Umeå erhöll därmed institutionsstatus och egna styrelser. Seminariet 

i Stockholm lades ner enligt tidigare förslag. De husliga institutionerna fick en ny huvudman, 

Universitets- och Högskoleämbetet, UHÄ Huvudmannen utformade övergripande mål för 

utbildningen, men varje lärosäte kunde, beroende på sina förutsättningar, avgöra hur innehållet 

skulle utformas. För att säkra att utbildningen var forskningsanknuten föreslog högskoleutredningen 

också en särskild resurs för forskning, men den kakan fick inte de husliga institutionerna ta del av. 

Akademiseringsfrågan tog ändå fart och återigen diskuterades balansen mellan manuellt praktiska 

färdigheter och en vetenskapligt kritisk, analyserande hållning. Att all utbildning inom universitet 

och högskolor ska vila på vetenskaplig grund har senare tydliggjorts genom ändringar i lagar och 

förordningar. 

Hushållslärarutbildningen var från början av 1960-talet och fram till dess avveckling en treårig 

utbildning. Utbildningen var en yrkesutbildning som gav en bred kompetens. De allra flesta hushållslärare 

som utbildats genom åren har undervisat i grundskolan som lärare i hemkunskap (från 

år 2000 i hemoch konsumentkunskap). Ett stort antal har tjänstgjort på lanthushållsskola och 

husmodersskola, inom gymnasieskolans konsumtionslinje och inom särskola. SIDA sökte hushållslärare 

för tjänstgöring i bistånds- och utvecklingsprojekt särskilt på 1970-talet. Många hushållslärare 

har också arbetat eller arbetar fortfarande som hemoch kostkonsulenter, konsumentrådgivare, 

provkökschefer och matskribenter. 

Beslutet om införande av den nya grundskollärarutbildningen och nedläggning av hushållslärarutbildningen 

påverkade naturligtvis de institutioner som ansvarade för respektive utbildning. 

Avvecklingen av hushållslärarutbildningen skedde mellan 1987 – 1997, först i Umeå och sist i 

Göteborg. De institutioner som tidigare ansvarat för 3 års studier med relativt många studenter 

inom hushållslärarutbildningen, fick nu starta om på nytt, med nya kursplaner och under de första 

åren med några få studenter. I den nya grundskollärarutbildningen ansvarade institutionerna för 

hälften så många poäng som tidigare. Detta hanterades på olika sätt. I Uppsala och Umeå fick t ex 

grundskollärarutbildningens studenter under viss del av sin utbildning, fortsätta med samma typ 

av samläsning som hushållslärarstudenterna tidigare haft tillsammans med dietister och kostekonomer. 

I Göteborg ingick grundskollärarstudenterna i en särskild liten grupp ända från starten, 

85

men man fick i Göteborg, liksom i Umeå både personella och ekonomiska bekymmer eftersom 

intaget av studenter minskade så kraftigt de första åren. 

Efter ytterligare en utredning och hur lärarutbildningen kan bli bättre beslutade riksdagen om den 

förnyade utbildningen år 2000. Den som startade redan året därpå, 2001. Den struktur som skapas 

för den nya lärarutbildningen innebär tre utbildningsområden. Det ingår ett allmänt utbildningsområde 

om minst 60 poäng som behandlar centrala kunskapsområden och tvärvetenskapliga ämnesstudier. 

Det andra området är inriktningen, det ämnesområde eller kompetensområde som läraren 

väljer att arbeta i skolan med. Inriktningen omfattar 40 poäng. Ett tredje område innebär en specialisering 

om 20 poäng med fördjupning av tidigare kurser, breddning av området eller perspektiv på 

inhämtade kunskaper. För att ge ett exempel på hur utbildningen för studenter som läser inriktning 

hemoch konsumentkunskap kan se ut kan vi ta exemplet institutionen för hushållsvetenskap i 

Uppsala. Där läser studenten sin inriktning om 40 poäng och kan även välja att läsa en specialisering 

i ämnet om 20 poäng. Det innebär att de kan läsa Hem- och konsumentkunskap A, B och Cnivå 

under tre terminer. Kurserna under de två första terminerna (HK a och HK B) betecknas med 

namn som speglar kursplan för grundskolan, t ex ’Livet i hem och familj’ och ’Måltidsprocessen’, 

där flera kunskapsområden integreras. Verksamhetsförlagd utbildning ingår med tio poäng inom 

inriktningen. Inom specialisering finns möjlighet att läsa kostsociologisk och metodinriktad kurs 

och att skriva ett examensarbete om 10 poäng. 

Förutom de utbildningsorter som tidigare nämnts, Umeå, Uppsala och Göteborg, finns sedan 2005 

inriktning hemoch konsumentkunskap vid Högskolan i Kristianstad där utbildningen beskrivs ha 

en tydlig inriktning mot mat och måltider och bedrivs till en viss del tillsammans med gastronomutbildningen. 

Hushållsvetenskap som begrepp finns i svenskt sammanhang kvar enbart vid Göteborgs 

universitet. Där heter den tidigare hushållsvetenskapliga institutionen idag Institutionen för 

mat, hälsa miljö, MHM, men det vetenskapliga ämnet har kvar benämningen hushållsvetenskap. 

Vid Uppsala universitet heter den tidigare hushållsvetenskapliga institutionen sedan 2008 Institutionen 

för kostvetenskap och även forskningen sker inom ämnet kostvetenskap, samma benämningar 

som man använder vid Umeå universitet. 

86

Forskning 

Forskning i husholdning i Danmark 

Jette Benn 

Egentlig forskning i hjemkundskab og husholdning har udelukkende foregået på Danmarks 

Lærerhøjskole, senere Danmarks Pædagogiske Universitet og nu DPU ved Aarhus Universitet 

(se: http://www.dpu.dk/site.aspx?p=6333) 

Forskningen er i perioden gået fra primært at ligge indenfor områderne ernæring, levnedmiddellære 

og mikrobiologi med udvikling af lærebogsmateriale til læreruddannelsen, til at overgå til mere 

pædagogisk og fagdidaktisk forskning indenfor hjemkundskabsfagets felt. Der har været projekter 

indenfor sundhedspædagogik, konsumentundervisning samt det madkulturelle og æstetiske 

læringsfelt relateret til hjemkundskabsfaget bl.a. har et aktionsforskningsprojekt i 2 

hjemkundskabsklasser i folkeskolen ført til udvikling af et lærebogsmateriale (Benn & Haugbøl, 

2002, 2003). 

I perioden fra 1989 til 2008 er der publiceret følgende ph.d. afhandlinger 

Haastrup, Lisbeth (1990). Maden på bordet. Danmarks Lærerhøjskole 

Benn, Jette (1996). Kost i skolen – skolekost I og II. Danmarks Lærerhøjskole 

Brønnum Carlsen, Helle (2004). Æstetiske læreprocesser med hensyn til mad og måltider : 

Madens muligheder inden for et æstetisk teorifelt og konsekvenserne heraf for en æstetisk 

baseret didaktik i arbejdet med mad, levnedsmidler og måltider. Danmarks Pædagogiske 

Universitet. 

Forskning i Finland 

Gun Åbacka 

Följande personer inom huslig ekonomi i Finland har disputerat under perioden 1989-2008 

Liisa Haverinen (1996). Mastery of everyday life as a vision of the activities in households. 

Philosophical and Theoretical Inquiries of Household Activities. 

Päivi Palojoki (1997). The complexity of food-related activities in a household context. A study of 

Finnish homemakers’ food choices and nutrition knowledge. 

Pirjo Korvela (2003). Together and individually— the dynamics of family members’ gatherings at 

home. 

Pirjo Äänismaa (2002). Developing environmental education in the curriculum of home economics. 

Towards a model of housing in line with sustainable development through action research in 1995- 

1998. 

Marja Myllykangas (2002). Toward evaluating thinking in education. 

Katriina Sulonen (2004). Curriculum preparation as a tool för the teachers’s professional growth. 

Henna Heinilä (2007). Kotitaloustaidon ulottuvuuksia: Analyysi kotitaloustaidosta eksistentialistishermeneuttisen 

fenomenologian valossa. Domestic skills as the art of everyday life. An inguiry 

about domestic skills as a way of beeing-in-the-world in the light of existentialist-hermeneutics 

phenomenology. Helsingfors Universitet. 

Gun Åbacka (2008). Att lära för livet hemma och i skolan: elevers uppfattningar av kost och hälsa, 

konsumtion och privatekonomi samt hushåll och miljö. Åbo: Åbo Akademis förlag 

87

Forskning på fagfeltet heimkunnskap og mat og helse i Norge. 

Britt Unni Wilhelmsen 

Et blikk på 20-årsperioden 1988-2008 viser heimkunnskap som grunnskolens minste fag og faget 

med dårligst utdanningskompetanse. Et flertall av de som underviser i det nye faget Mat og helse 

(nytt fra høsten 2006) har ingen formell kompetanse og mange med formell kompetanse har bare 15 

studiepoengs fordypning i faget. I samme periode har lærere med ansvar for utdanning i faget manglet 

kompetanse på høyere nivå. Dette er bakgrunnen for lite forskning i fagfeltet i Norge. 

Utdanning på hovedfags- og masternivå startet opp for ca.20 år siden. Jeg tilhørte det første kullet 

som ble tatt opp ved Høgskolen i Akershus høsten 1986 og uteksaminert som hovedfagskandidat i 

ernæring, helseog miljøfag våren 1988. Hovedfagsutdanningen i Akershus ble det første grunnlaget 

for å drive forskning og FoU-arbeid for de som arbeider med utdanning i heimkunnskap og Mat og 

helse. I den sammenheng er det på sin plass å takke pionerene som kjempet frem og nådde målet om 

å gi faget et viktig kompetanseløft. En spesiell takk går til Inger Johanne Nossum som første leder 

av hovedfagsutdanningen. 

Perioden 1988-2008 har vist en faglig utvikling. Et utdanningsfags utvikling gjennom forskning, 

krever kompetanse på toppnivå gjennom doktorgradsstudier eller tilsvarende. Svært få i faggruppen 

har utdanningskompetanse på doktorgradsnivå, men to av kandidatene i det første hovedfagskullet 

gikk videre med forskning rett etter hovedfag og fullførte sine doktorgradsarbeider våren 1997. 

Hanna Kristiansen var den ene og jeg den andre. Etter hvert ser vi at kompetanse på dette nivået 

øker i faggruppen, og i et nytt 20-årsperspektiv vil bildet ha endret seg positivt. 

Min første deltakelse i forskning etter fullført hovedfag var forskning i fagfeltet heimkunnskap ved 

fire ungdomsskoler i Bergen. Forskningsprosjektet ble ledet av Knut-Inge Klepp, økonomisk støttet 

av NORAS og gjennomført i perioden 1988-1991. En problemstilling vi arbeidet med var følgende: 

How effective is a school-based nutrition curriculum in helping to create healthier eating patterns 

among the junior high school students? (Klepp, Wilhelmsen, Andrews 1991) Elevenes spisevaner 

ble kartlagt før, kort tid etter og lang tid etter et nyutviklet opplegg for undervisning i heimkunnskap. 

Lærerne ved intervensjonsskolene deltok sammen med forskerne i utviklingen av en mer elevaktiv 

tilnærming til faget i tråd med signaler i det nye læreplanverket M 87. Dataprogrammet Mat på data 

ble en del av opplegget: elevene fikk analysere egen kartlegging av spisevaner og foreslå og analysere 

menyer til bruk i undervisningen. Kontrollskolene gjennomførte tradisjonell undervisning. Lærerne 

som deltok ga uttrykk for å ha høstet en god erfaring med mer elevaktiv tilnærming til faglig læring 

og sa de ønsket å trekke dette inn i videre planarbeid (Klepp & Wilhelmsen 1993). 

I 1990 søkte jeg stipendiatmidler fra Norges Forskningsråd, Medisin og helse, Forebyggende program. 

Jeg ble innvilget midler fra 1991, og mitt doktorgradsarbeid ble gjennomført ved Universitetet 

i Bergen, Research Centre for Health Promotion (HEMIL-senteret) ved Det psykologiske fakultet. 

Fokus var på helsefremmende læring og tema var rusforebyggende opplæring. Dette temaet har 

vært en del av faget heimkunnskap, men er ikke tema i det nye faget Mat og helse. Rusatferd hos 

unge ble analysert i et sosial-kognitivt perspektiv og dette perspektivet ble lagt til grunn for utvikling 

av et undervisningsopplegg for 13-14-åringer. Målet med opplegget var å påvirke årsaksfaktorer til 

tidlig alkoholdebut og undersøke om oppfatninger om alkohol og alkoholatferd endret seg. I alt 12 

store ungdomskoler i Bergen med ca.1000 elever deltok. Skolene ble delt inn i to intervensjonsgrupper 

og en kontrollgruppe. Intervensjonsgruppene hadde ulik didaktisk tilnærming, den ene med sterkere 

struktur enn den andre, men begge med fokus på sterk autonomistøtte til elevene. Evalueringen 

viste en signifikant høyere grad av elevengasjement i det sterkt strukturerte opplegget der vi fant 

sterkere normer for å la være å drikke og en signifikant reduksjon i alkoholbruk. Avhandlingen er 

skrevet på engelsk og bygget opp med fire internasjonale publikasjoner i anerkjente tidsskrift med 

88

en kappe som viser teoretisk, metodisk og empirisk sammenheng mellom artiklene (Wilhelmsen 

1997). Teorigrunnlaget og den didaktiske tilnærmingen er overførbart til mange tema i faget Mat og 

helse. Opplegget jeg utviklet i doktorgradsarbeidet er elektronisk tilgjengelig på www.ungeogrus.no. 

For tiden er det i bruk ved alle ungdomsskoler i Oslo og flere andre steder i Norge. 

Ved egen institusjon har jeg forsket på studenters selvvirksomme læring gjennom utdanning. 

Studentprosjektet ble utviklet i fagstudiet Mat og helse og gjennomført i barnehager studieåret 

2005/06. Læreprosessene studentene deltok i var knyttet til temaet mat i barnehagen. Praktiske 

aktiviteter ble planlagt og gjennomført av studentene i samarbeid med tilsatte i barnehager og ved 

Høgskolen i Bergen. Studentenes selvopplevde og dokumenterte kompetanseutvikling ble hentet 

inn gjennom data fra gruppeintervju og prosjektoppgaver. Studentene oppfattet at deres deltakelse i 

utviklingsarbeidet hadde gitt kompetanse som er relevant og stimulerende for pedagogisk arbeid 

med både barn og voksne. Muntlig og skriftlig dokumenterte studentene bruk av metakognitive 

strategier i læreprosessene de deltok i. De dokumenterte tilstrekkelig faglig kunnskap som forutsetning 

for sin selvvirksomme læring (Wilhelmsen 2007). 

Referanser 

Klepp, K.I., Wilhelmsen, B.U. Andrews, T. (1991) Promoting Healthy Eating Patterns among 

Norwegian School children, in Nutbeam, D. Haglund, B, Farley, P. Tillgren, P. (eds.) Youth Health 

Promotion. From Theory to Practice in School & Community. London: Forbes Publications. 

Klepp, K.I, Wilhelmsen, B.U. (1993) Nutrition education in junior high schools: incorporating 

behavior change strategies in home economics courses. Health Education Research, (8): 547-554. 

Wilhelmsen, B.U. (2007) Praksisrettet, studentvirksom læring med temaet mat I barnehagen. I 

Wilhelmsen, B.U. (red.) Mat i barnehagen. Barnehagen som arena for folkehelsearbeid. Nr.2, 2007. 

Bergen: Høgskolen I Bergen. 

Wilhelmsen, B.U. (1997) Development and evaluation of two educational programmes designed to 

prevent alcohol use among adolescents. Dissertation. Bergen: University of Bergen. 

www.ungeogrus.no 

Hvor ble det av dagliglivskompetansen? Intendert læreplan kontra praksis 

Hanna Kristiansen 

Menneskets dagliglivsaktiviteter spenner over et vidt område. Nødvendige kunnskaper og ferdigheter 

som trengs for å beherske disse, finnes i de fleste fag og fagområder som har sin plass i grunnskolen 

i dag – i større og mindre grad. I heimkunnskapsfaget slik det er beskrevet i de formelle læreplanene 

fra 1960 og frem til og med Læreplanen fra 1997 (L97) ser vi et fag hvor utviklingen har gått i 

retning av å anlegge et helhetsperspektiv på individets og familiens dagligliv. Som en følge av dette 

ville det være naturlig at også undervisningen i heimkunnskap skulle bære preg av dette. 

I L97s høringsutkast til fagplan for heimkunnskap finner vi denne formuleringen: ”Gjennom M74 

og M87 framstår faget som et livsforberedende fag i forhold til dagliglivets gjøremål og oppgaver. 

Gjennom hundreårsperioden har faget utviklet seg til et fagområde som skal gi barn og unge 

kunnskaper, ferdigheter og holdninger for et dagligliv i endring (1995, s.1). 

I L97 er dette ytterligere forsterket. Her formuleres det slik:” Barn og unge har behov for å tilegne 

seg kunnskaper og praktiske ferdigheter for å mestre dagliglivets gjøremål og ta hånd om sitt eget 

liv. Kunnskap om dagliglivet handler også om å utvikle holdninger for å kunne ta ansvar og vise 

omsorg i mellommenneskelige forhold. I samvær med andre er det viktig å kunne påta seg forpliktelser 

for fellesskapet. Alle trenger allsidig forberedelse som grunnlag for familieliv og samliv. Opplæringen 

må være fleksibel, praktisk anvendbar og framtidsrettet” ( 1996, s. 252). 

89

En kartleggingsstudie fra 90- tallet (Kristiansen & Kristiansen 1997), viser at nye læreplaner ikke 

behøver være ensbetydende med endring av praksis i undervisningen. Ut fra de fem obligatoriske 

hovedemnene i M87 var det forventet å finne en noenlunde lik fordeling av tid avsatt til de ulike 

emnene. I den refererte studien ble det blant annet forsøkt å finne ut hva elevene selv mente de 

arbeidet med i heimkunnskapstimene på skolen (elevenes erfarte læreplan). 

Gjennom spørreskjemaer som ble besvart av elever (6., 7.og 9. trinn), gikk det tydelig frem at det 

var hovedemnet kost og ernæring, herunder praktisk matlaging, som ble vektlagt i undervisningen, 

og fikk hoveddelen av tiden. Også heimkunnskapslærere på de samme skolene som elevene kom 

fra, besvarte et spørreskjema om undervisningen i heimkunnskap. Tilleggsinformasjonen som lærerne 

ga var at det innenfor dette hovedområdet selvsagt tas inn ulike andre delemner som kan relateres til 

området. Resultatene sett under ett viste imidlertid at det stort sett ikke var en”helhetlig 

dagliglivskompetanse”som var fokus i undervisningen. 

L97s hovedmomenter skiller seg ikke vesentlig ut fra hovedemnene i M87, rent innholdsmessig. 

Det er imidlertid ett unntak. Bolig og miljø ble tatt ut av planen. Så vidt vites er det ikke gjort noen 

tilsvarende undersøkelse når det gjelder L97. Men det er antakelig ikke grunn til å tro at bildet som 

vi har av den praktiske heimkunnskapsundervisningen er vesentlig endret fra M87 til L97. Spesielt 

ikke når en ser hva som har skjedd med timetallet som har blitt denne undervisningen til del utover 

på 90-tallet. Kompetanseområdet ble utvidet, men timetallet ble beskåret. 

Grunnskolen har igjen fått nye planer. I Læreplanverket for Kunnskapsløftet (2006) forsvant faget 

heimkunnskap. Det ble erstattet av faget Mat og helse. Hovedområdene i dette faget er alle sentrert 

om mat. 

• Mat og livsstil 

• Mat og kultur 

• Mat og forbruk 

Det kan her se ut som man faktisk har tatt konsekvensene av at heimkunnskapsfaget slik det fremsto 

i M87 og L97 faktisk var for ambisiøst - timetallet tatt i betraktning. Lærerne hadde problemer med 

å oppfylle fagplanens intensjoner. Når en så i tillegg vet at svært mange underviste i heimkunnskap 

uten å ha utdanning i faget, ble ikke den praktiske undervisningssituasjonen enklere å håndtere. 

Det gjenstår nå at skolemyndighetene (stat, kommuner og skoleledere) ser sitt ansvar og sørger for 

gode ressurser til det nye faget (utdannede lærere, penger til utstyr og nødvendige råvarer). Da kan 

det være håp om at en eventuell ny forskningsstudie som tar for seg faget Mat og helse, og som 

konsentreres om elevenes erfarte læreplan, faktisk kan komme til å konkludere med at det er samsvar 

mellom den intenderte læreplan og det elevene faktisk erfarer gjennom undervisningen. 

Kjernen i faget har alltid dreid seg om kost og ernæring (mat), herunder praktisk matlaging. Lærerne 

har vært opptatt av å formidle kunnskaper, ferdigheter og holdninger i tilknytning til dette temaet. 

Elevene selv har forventninger om at de skal få lage mat. Kosthold og livsstil er sterkt fokusert i 

dagens samfunn. Hvis alle gode krefter jobber på lag, kan faget nå være et viktig bidrag til et bedre 

kosthold i befolkningen – både på kort og lang sikt. 

Referanser 

Kirke- og undervisningsdepartementet (1987): Mønsterplan for grunnskolen (M87). Oslo: 

Aschehoug. 

Kirke- ,utdannings- og forskningsdepartementet (1995): Læreplan for fag i 10-årig grunnskole: 

L97. Høringsutkast. Oslo: KUF. 

90

Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet (1996): Læreplanverket for den 10-årige 

grunnskolen. Oslo: KUF. 

Kristiansen, Hanna: Kristiansen Rolf (1997): Dagliglivskompetanse i et fremtidsperspektiv. 

Heimkunnskap og informasjonsteknologi i plan og praksis. Det utdanningsvitenskapelige fakultet, 

Institutt for spesialpedagogikk: Universitet i Oslo. 

Kunnskapsdepartementet (2006): Læreplanverket for Kunnskapsløftet. Oslo Utdanningsdirektoratet 

Et aktuelt doktorandarbeid på terskelen til disputas: Mat i norske skoler 

Asle Holthe 

Bakgrunn 

Det er overbevisende dokumentasjon for at et sunt kosthold og daglig fysisk aktivitet fra barneår er 

nødvendig for å oppnå god helse og forebygge en rekke av de mest utbredte livsstilssykdommene i 

dagens samfunn. Samtidig observeres en trend der energiinntaket i befolkningen er for høyt i forhold 

til det stadig synkende fysisk aktivitetsnivået, noe som har resultert i en økende andel overvektige 

både nasjonalt og internasjonalt. Blant helsemyndighetene er det en stor bekymring for at vi skal få 

en overvektsepidemi med de konsekvenser dette påfører enkeltindividet i form av redusert helse og 

levealder, og samfunnet med ukjente kostnader knyttet til helsesektoren, samt redusert 

arbeidskapasitet. WHO utviklet 2004 en global strategi for ernæring og fysisk aktivitet og i 2006 

fulgte Nordisk Ministerråd opp med et spesifikt fokus på implementering av strategien i de Nordiske 

landene. I Norge er satsingen fulgt opp med en nasjonal handlingsplan for fysisk aktivitet og 

en nasjonal handlingsplan for bedre kosthold. Fra et læringsperspektiv vurderes både fysisk aktivitet 

og måltider som viktige rammefaktorer for å fremme konsentrasjon og læring. Det er vanskelig 

å finne vitenskapelig dokumentasjon for denne sammenhengen, men praksisbasert kunnskap, tilsier 

at det kan finnes en slik sammenheng. 

Prosjektet Fysisk aktivitet og måltider i skolen 

På denne bakgrunn opprettet det norske Sosial- og helsedirektoratet og det norske 

Utdanningsdirektoratet prosjektet ”Fysisk aktivitet og måltider i skolen”. Målet er å få deltakerskolene 

til å utvikle egnede modeller for tilrettelegging for 60 minutter daglig fysisk aktivitet i løpet 

av skoledagen og gode rammer for skolemåltidet. Både i et nasjonalt og internasjonalt perspektiv 

representerer prosjektet et viktig utviklingsarbeid. Det finnes ingen tilsvarende prosjekt der en 

systematisk satsing på daglig fysisk aktivitet og gode rammer for skolemåltidet implementeres som 

nasjonal satsing. Videre er det svært få studier som har dokumentert effekt av program og tiltak for 

å fremme både fysisk aktivitet og skolemåltid. 

Våren 2004 ble alle norske grunnskoler invitert til å delta i prosjektet. Alle prosjektskoler måtte 

forplikte seg til å fokusere både på tilrettelegging for fysisk aktivitet og gode rammer for skolemåltidet. 

Når det gjelder skolemåltidet skulle Sosial- og helsedirektoratets retningslinjer legges til grunn. Av 

de 300 som søkte ble 208 invitert til å delta. 183 av disse skolene deltok i en baseline undersøkelse. 

I tillegg ble det sendt ut et kort spørreskjema til samtlige elever fra 4.-10. klassetrinn på 

prosjektskolene. I 2005 ble nye skoler inkludert i prosjektet, mens noen av prosjektskolene fra 2004 

ikke ble videreført. Høsten 2005 var det i alt 350 prosjektskoler. Våren 2006 ble det sendt ut en 

oppfølgingsundersøkelse til ledelsen ved prosjektskolene. 85 av skolene som deltok på 

oppfølgingsundersøkelsen i 2006 deltok også på baselineundersøkelsen i 2004. Dataene fra disse 

to undersøkelsene er presentert i en egen evalueringsrapport: Samdal, 0., Haug, E., Hansen, F. Larsen, 

T.M.B., Holthe, A. Manger, M. og Fismen, A-S. (2006). Evalueringsrapport fysisk aktivitet og 

måltider. UiB, HEMIL-senteret. Tilgjengelig på https://bora.hib.no/ 

Implementering av nasjonale retningslinjer for mat i skolen 

I mitt doktorgradsarbeid ser jeg på implementering av Sosial- og helsedirektoratets retningslinjer 

91

for mat i skolen ved tre case-skoler. Case-skolene er valgt blant prosjektskolene som deltok i prosjektet 

fra 2004 og som fortsatte som prosjektskoler i 2005. Ved utvelgelsen av skoler ble følgende kriterier 

satt: 

• rene ungdomsskoler 

• store skoler, minst 250 elever 

• skulle gjennom baselineskjemaet ha svart at de hadde prosjektplan, at det var prosjektgruppe på 

skolen og rapport barrierer i forbindelse med prosjektet 

Det var tre skoler som fylte kriteriene og disse skolene deltok i studien. 

Datakildene var dokumenter, intervjuer og observasjon. På den enkelte skole ble det gjennomført 

individuelt intervju med rektor og prosjektleder, samt et fokusgruppeintervju med lærere og et fokusgruppe 

intervju med elever i 10. klasse. Observasjonene ble gjennomført på bakgrunn av utviklet 

observasjonsskjema. Datainnsamlingen ble foretatt 18 måneder etter prosjektstart. 

Resultatene fra studien blir presentert gjennom tre vitenskapelige artikler. I første artikkel analyseres 

dataene på skolenivå. Det sentrale er endring (implementeringsresultat) og hvordan organisatorisk 

kapasitet på skolenivå virker inn på implementeringsresultatet. Endring måles i: tilfredsstillelse 

av krav fastsatt i retningslinjene, hyppighet av tiltak, matkvalitet og brukertilpasning (målt i 

omsetning). I organisatorisk kapasitet inngår deltakelse, tilslutning, støtte og allokering av ressurser. 

Resultatene viser at implementeringsresultatet varierte mellom skolene. For å få et godt 

implementeringsresultat synes det å være viktig å bygge organisatorisk kapasitet gjennom 

lærertilslutning, allokering av ressurser og felles verdier i skolemiljøet. Tvetydigheten i de nasjonale 

retningslinjene gjenspeiler seg på skolenivå. Når det er en tvetydelighet i retningslinjene kan det 

forklares med at mat i skolen er viktig partipolitisk; skal mat i skolen være en del av det offentlige 

(skolen) sin oppgave eller en del av familiepolitikken. 

I andre artikkel analyseres dataene på gruppenivå. Målet er å få kartlagt hvilke barrierer de ulike 

gruppene av deltakere (rektorer, prosjektledere, lærere og elever) har opplevd i forbindelse med 

implementeringen av retningslinjene for mat i skolen. Barrierene drøftes i forhold til personlige, 

miljømessige og strukturelle faktorer. Resultatet viser at det er betydelige barrierer og disse knytter 

seg i hovedsak til: matproduksjon og salg, ressurser og finansiering, verdier og målkonflikter, samt 

konkurranse med mattilbydere utenfor skoleområdet. Barrierene er relevante for personlige, 

miljømessige og strukturelle faktorer. Lærerne er den gruppen som opplever flest barrierer, elevene 

færrest. 

I den tredje artikkelen analyseres dataene på skolenivå. Målet er å få kartlagt fysiske rammer på 

skolene og hvordan skolene i prosjektperioden har endret de fysiske rammene. 

Etablering av Hushållsvetenskap som forskningsämne i Sverige 


Ämnet hushållsvetenskap har funnits vid Institutionen för kostvetenskap, IKV, vid Uppsala universitet 

sedan mitten på 1980-talet och vid Institutionen för mat, hälsa, miljö, MHM, vid Göteborgs 

universitet sedan 1988. Forskarutbildning i ämnet infördes vid Uppsala universitet 1991 och i Göteborg 

1992. 

Hur beskrivs då hushållsvetenskap som forskningsämne? I Högskoleverkets rapport från den utvärdering 

som gjordes år 2004, står att man vid IHu säger att ämnet och forskningen befinner sig i 

skärningspunkten mellan många etablerade ämnen som ekonomi, etnologi, livsmedelsvetenskap, 

medicin, näringslära, pedagogik, psykologi och sociologi. ”Den lokala profileringen beskrivs som 

92

ett helhetsperspektiv på ämnesområdet och resurshushållningsfrågor relaterade till hållbar utveckling 

betonas. Beslutsfattande och val av vanor som gäller hantering av resurser uppmärksammas 

särskilt” (HSV 2005). Vid IHV talar man om hushållsvetenskap som ett tvärvetenskapligt ämne 

som även omfattar färdighetsträning i hantverk. Den lokala profileringen i Uppsala såväl inom 

grund- som forskarutbildning sätter hushållens och konsumenternas villkor, attityder, beteenden 

samt produktegenskaper, konsumtion och dess konsekvenser i fokus (ibid). 

I en rapport Kartläggning av den vetenskapliga kompetensen inom hushållsvetenskap (Shanahan 

2003) identifieras fyra forskningsmiljöer vid Institutionen för hushållsvetenskap vid Göteborgs 

universitet: hemoch konsumentkunskap, mat och måltider, resurshushållning i vardagslivet och 

slöjd. Samma år utkommer en karläggning av måltidsforskning Näring för magen eller själen?, 

skriven vid Institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala universitet (Fjellström 2003). Dessa 

rapporter ger en bild av en del av den forskning som hittills bedrivits vid dessa institutioner. Idag 

bedrivs kostvetenskap forskarutbildning vid IKV i Uppsala, medan MHM har bibehållit hushållsvetenskap 

som forsningsämne. 

Forskning om skolämnet 

Forskning om skolämnet hemkunskap/hemoch konsumentkunskap har inte förekommit i någon 

större omfattning. Ulla Johansson, pedagog vid Umeå universitet lade 1987 fram en avhandling om 

ämnets införande, dvs. om tiden kring förra sekelskiftet. Avhandlingen har titeln Att skolas för 

hemmet. Trädgårdsskötsel, slöjd, huslig ekonomi och nykterhetsundervisning i den svenska folkskolan 

1842-1919 med exempel från Sköns församlig. Nära tjugofem år senare, år 2000, läggs nästa 

avhandling som har fokus på skolämnet fram. Också denna gång på en pedagogisk institution, men 

vid Uppsala universitet. Denna gång har dock pedagogen en hushållslärarutbildning som bas. Avhandlingen 

heter ”Democracy begins at home”. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran, 

och har skrivits av Karin Hjälmeskog. 2003 lade Ingrid Cullbrand, Institutionen för hushållsvetenskap 

fram sin licentiatavhandling med titeln: På väg mot empowement. Reflektioner över tre 

studier som behandlar undervisning i hemkunskap. Vid samma institution, fast nu under namnet 

Institutionen för mat, miljö, hälsa lade 2007 Monica Petersson fram sin doktorsavhandling, Att 

genuszappa på säker eller minerad mark. Hem- och konsumentkunskap ur ett genusperspektiv. 

Ämnet omnämns och behandlas i andra avhandlingar och forskningsrapporter, t.ex. i avhandlingen 

Att stå vid spisen och föda barn av Margareta Gisselberg (1985) och Hemarbete som politik av 

Britta Lövgren (1993). Intressanta vinklingar om ämnets samhälleliga roll beskrivs t.ex. i Kropp 

och politik. Hälsoupplysning som samhällsspegel av Eva Palmblad och Bengt Erik Eriksson (1995) 

och i Konsumera rätt – ett svenskt ideal. Behov, hushållning, konsumtion av Peder Aléx (2003). 

Under perioden 1989-2008 har följande hushållslärare/lärare i hemoch konsumentkunskap disputerat 

i Sverige: 

Marianne Ekström (1990), filosofie doktorsexamen inom sociologi vid Umeå universitet, Kost, 

klass, kön. 

Elsa Nordin (1992). filosofie doktorsexamen inom pedagogik vid Göteborgs universitet. 

Kunskaper och uppfattningar om maten och dess fuktion i kroppen. 

Lisbeth Johansson (1992). filosofie doktorsexamen inom hushållsvetenskap vid Uppsala universitet. 

Eating Quality of Rainbow throut. 

Maria Lennernäs (1993). doktorsexamen i medicinsk vetenskap inom näringslära vid Uppsala universitet 

i samarbete med Karolinska institutet. Shift work and Nutrition. The Effects of Work hours 

on Dietary intake, Meal patterns and Nutritional status parameters. 

Eva Svederberg (1997). filosofie doktorsexamen inom pedagogik vid Lunds universitet. Tänkande 

bakom val och användning av livsmedel. Faktorer som medverkar till eller utgör hinder för förändringar 

av matvanor i hälsofrämjande riktning. 

Karin Hjälmeskog (2000). filosofie doktorsexamen inom pedagogik vid Uppsala universitet, 2000. 

93

”Democracy begins at home”. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. 

Helena Åberg (2000). filosofie doktorsexamen inom hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet. 

Sustainable Waste management in Households – from International policy to Everyday practice. 

Experiences from two Swedish Field studies. 

Monica Petersson (2007) filosofie doktorsexamen inom hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet. 

Att genuszappa på säker eller minerad mark. Hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv. 

Hemkunskapsdiskurser – vad ska vi med hemkunskap till? 


Genom att undersöka hur man i olika offentliga dokument, exempelvis statliga utredningar, riksdagsprotokoll, 

propositioner, motioner och läroplaner, har talat om tre teoretiskt urskiljbara relationer 

kvinnligt/manligt, hem/samhälle och hem/skola har jag i min avhandling kunnat urskilja olika 

sätt att förstå syftet med att utbilda kvinnor inom det husliga området. Jag skriver kvinnor, eftersom 

undersökningsperioden gäller från ämnets införande i slutet av 1800-talet fram till grundskolans 

införande 1962 och det var först då som pojkarna fick möjlighet att ta del av hela hemkunskapsämnet. 

Jag menar att det går att utkristallisera tre sätt att förstå ämnet. För det första kan ämnet uppfattas 

som en utbildning där kvinnorna ska få en yrkesutbildning inom det husliga området, för det andra 

att kvinnorna utbildas för sitt kall som mor och husmor och för det tredje som utbildning för rationalisering. 

I det tredje fallet gäller det att lära kvinnor att rationalisera hemarbetet antingen så att 

hon frigör tid och därmed kan yrkesarbeta, husmodern behöver då inte välja mellan hemarbete och 

yrkesarbete utan kan hinna med båda (den yrkesarbetande husmodern). Eller så ska hemarbetet 

rationaliseras för att bli effektiv på samma sätt som en arbetare i fabriken ska vara effektiv. Hemarbetet 

ses då som jämställt med yrkesarbete (den moderna husmodern). 17) 

Eftersom jag är intresserad av att studera hur skolan bidrar till att utbilda medborgare, så lyfter jag 

fram hur man inom de olika diskurserna, synsätten, talar om kvinnors och mäns sociala positioner 

i relation till just medborgarskapet. I den första diskursen där kvinnan ska utbildas för yrkesarbete 

kan man säga att hon, liksom mannen, ska utbildas till att vara yrkesarbetande och medborgare. I 

den andra diskursen däremot, skiljer sig kvinnors och mäns livsuppgifter åt, mannen är medborgare 

och yrkesarbetande och kvinnan hustru, maka och mor. Även i den tredje diskursen har kvinnor och 

män olika uppgifter, mannen är yrkesarbetande och medborgare, medan kvinnans uppgift är att 

vara medborgare, maka, mor och husmor och yrkesarbetande. Inte i någon av dessa sätt att uppfatta 

ämnet finns en strävan att bryta den traditionella genusrelaterade arbetsfördelningen vad gäller att 

ansvara för hem och barn. 

Arendt (1961) har inspirerat mig med sitt sätt att att se på historia. Hon menar att historia ska 

användas för att förstå samtiden och för att ge förslag på alternativ för framtiden. Genom att ha 

kunskap om den husliga utbildningens historia kan vi alltså bättre förstå ämnet så som situationen 

ser ut idag. Kan vi inte vår historia finns risk, menar Arendt, att vi gör om samma misstag igen. Vi 

kan också i historien se till sådant som var bra och därmed också hämta inspiration för framtiden. 

Jag har sökt efter ”pärlor” i historien som kan inspirera mig att föreslå en alternativ diskurs till de 

jag utkristalliserat i min analys. Alva Myrdal, som bidrog aktivt till den svenska välfärdsmodellen, 

är en av dem som inspirerat mig (se även Hjälmeskog, 2002), andra inspirationskällor är diskussionen 

om skolan och ämnet på 1960-talet och även i viss mån diskussionen i tidigt 1990-tal. Det jag 

har funnit här är talet om hemkunskap som ett medborgarämne och därmed lika viktigt för pojkar 

som för flickor. Myrdal (1937a) uttrycker sig drastiskt: ”Familjen går under i sin kris, om det manliga 

könet skall fortsätta att hållas utanför hemmets alla intressen”. Vidare säger hon att ”våra dagars 

samhälle saknar kvinnornas insatser och våra dagars familj saknar männens gemenskap” (Myr- 

94 

17) Begreppen den yrkesarbetande husmodern och den moderna husmodern är hämtade från Berner (1996).

dal, 1937b). Med inspiration av dylika uttalanden skapar jag ett alternativ till tidigare sätt att förstå 

hemkunskap, en alternativ diskurs, som innebär att hemkunskap är ett ämne för alla medborgare, 

eftersom alla ska bidra till skapandet och vårdandet av hemmet. 

Utifrån dagens jämställdhetsdiskussion och statistik om fördelning av hemarbete, uttag av föräldraförsäkring 

etc. ser vi att kvinnor och män inte tar samma ansvar och lägger inte lika mycket tid på 

hem och barn. Vi en bra bit kvar i jämställdhetsarbetet, i varje fall när det gäller regeringens delmål 

om ”Jämn fördelning av det obetalda hemoch omsorgsarbetet” som innebär att ”Kvinnor och män 

ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor” 

(www.regeingen.se). Med det alternativa synsättet som jag presenterar i min avhandling ges Hemoch 

konsumentkunskap, som ämnet heter sedan 2000, en viktig roll. Ska alla kvinnor och män i 

skolan utbildas för att vara medborgare och yrkesarbetande men också för att dela det obetalda 

hemoch omsorgsarbetet, som det uttrycks i regeringens jämställdhetsstrategier, behöver de kunskap 

också för livet i hem och familj. 

Källor 

Arendt, Hannah (1961). Between past and future. New York och London: Penguin Books. 

Berner, Boel (1996). Sakernas tillstånd. Kön, klass, teknisk expertis. Stockholm: Carlssons. 

Hjälmeskog, Karin (2000). ”Democracy begins at home”. Utbildning om och för hemmet som 

medborgarfostran. Uppsala universitet: Pedagogiska institutionen. 

Hjälmeskog, Karin (2002). Education about and for family life. What can we learn from Alva Myrdal 

and her contributions to the debate on citizenship education? Paper presented at the conference 

Alva Myrdal’s questions to our time. An international conference in Uppsala, Sweden, March 6-8, 

2002. 

Myrdal, Alva (1937a). Medborgarkunskap efter kön. Morgonbris nr 6 s. 5f. 

Myrdal, Alva (1937b). Kvinnlig värnplikt. Morgonbris nr 7 s.4f. 

Mat som meningsskapande fenomen i klassrummet 

Karin Höijer 

Jag står i köket och skär grönsaker till soppa och lyssnar med ett halvt öra /…/ Hemligheten med 

mammas sagolika soppa var en massa salt (de led båda av högt blodtryck), en stor klick smör (de 

var inte oroliga för kolesterolet) och grönsaker, vitlök och kryddor, allt nyskördat från trädgården. 

Jag kan inte göra sådan soppa /…/ När soppan småkokade klickade hon i teskedsvis med halusjki – 

en röra med ägg och mannagryn, hopvispad med salt och kryddor – som fluffade upp sig till klimpar 

som smälte på tungan. (Lewycka 2005, s. 61). 

När Nadezdja kärleksfullt berättar om moderns matlagning förstår vi att hennes mor var en väldigt 

begåvad kock med egen odling av grönsaker i trädgården och att dottern inte kan återskapa vare sig 

soppan eller upplevelsen av den. Vi förstår att salt och smör inte är så bra för kroppen, med hänsyn till 

blodtryck och kolesterol och att det kan finnas ett värde med nyskördade grönsaker som inte återfinns 

i livsmedelsbutikens grönsaksavdelning. Vi lär oss också om en särskild röra, halusjki, som för tankarna 

till mat specifik för en viss tradition eller en viss region i världen och kan föreställa oss hur 

denna röra upplöses i munnen. Nadezdja berättar om minnen av sin mor som förknippas med mat, 

samtidigt som hon själv står i begrepp att tillaga och servera en grönsakssoppa som hon inte kan 

jämföra med moderns sagolika variant. I boken står Nadezdja i köket hemma hos sin åldrige fader och 

lagar mat åt sig själv, fadern och maken, men hon hade lika gärna kunnat vara en elev som hade 

undervisning i hemoch konsumentkunskap. När vi lagar mat och äter väcks ofta minnen av andra 

gånger vi lagat eller ätit något liknande, vi kan ha hört om det på TV eller läst om det i en bok, någon 

kan ha berättat ett matminne eller bjudit på något annorlunda. Minnen väcker associationer och liksom 

Nadezdja väger vi in vad vi har lärt oss om t.ex. salt och smör eller speciella röror. 

95

Alla äter vi flera gånger om dagen, oftast utan att reflektera över att det är mer än bara näring vi får 

i oss, men med maten kommer mening och symboler och själva handlingen att äta tillsammans är i 

sig en meningsfull del av att leva (Beardsworth & Keil 1997, Warde 1997). Tittar vi tillbaka på 

maten ur ett historiskt perspektiv kan vi se att just den näringsmässiga delen har hamnat i skymundan 

till förmån för de möjligheter som finns att använda mat och måltider till att knyta sociala band. 

Maten har kommit att anta en symbolisk funktion, t.ex. vid födelsedagskalas, julfirande och andra 

högtider och har också fått moraliska betydelser exempelvis genom att hemlagad mat uppfattas som 

”bättre” än hel- och halvfabrikat (Rozin 2005). Hamburgare och pizza som man köper med sig hem 

betraktas ofta som tomma på näring och avfärdas som ohälsosamt medan hemlagad mat förmedlar 

känslan av att den som har lagat maten bryr sig om de som ska äta, bland annat genom att tillaga 

näringsriktig mat. Möjligheter till att träna barn i att göra val och uppföra sig ges när de är en del av 

matlagningen (Coveney 2006). 

Min avhandling handlar om elever och mat i hemoch konsumentkunskap, om den mening som 

elever skapar när de får laga mat och äta tillsammans, om de symboler som maten i klassrummet 

omges utav och fylls med. Med exempel från två skolor i Mellansverige ska jag illustrera hur matens 

innebörd förmedlas av lärare och elever och hur eleverna resonerar kring mat, matlagning och 

måltider. 

Mitt arbete har tre utgångspunkter. Den första är samhällsvetenskapliga teorier om barn och barndom 

som bland annat försöker förklara hur vuxna och samhället runt omkring definierar barn, i 

familjen, i skolan och i samhället i stort. Synen på barn och forskningen om barndom har förändrats 

över tid och idag verkar distinktionen mellan barn och vuxen vara på väg att suddas ut. Idag beskrivs 

barn som aktiva, kunniga och socialt delaktiga samtidigt som de är svåra att hantera, mindre 

fogliga och således en stor källa till oro (Prout 2005). En av samhällets starkaste pelare är utbildningssystemet 

och frågor om vad som bör ingå i läro- och kursplaner kan förstås som ett uttryck i att 

hävda sin egen nationalidentitet i förhållande till andra. Skolan blir då en plats där samhällets normer 

formuleras som förväntningar på vad eleven bör lära sig och kunna (Drotner 2005). Skolan är 

också en plats där relationer med vuxna är central och där den formande processen av barn och 

barndom är mycket tydlig (Qvortrup 2008). 

En andra utgångspunkt är att mat är en central del av konsumtion och att barn redan från födseln 

påbörjar sin bana som konsumenter. Media framställer val och variation som värdefullt och det som 

var exotiskt och annorlunda har idag blivit vanligt och rutin, förändringen ligger i vilka livsmedel vi 

köper och vilka maträtter vi föredrar, betydelsen av att äta tillsammans, måltidens struktur, matbordets 

ritualer och vikten av att lära sig vad som är lämpligt att äta består (Warde 1997). Det finns 

många aktörer i barnens liv, t.ex. föräldrar, lärare, vänner och media. Ju fler inblandade desto mindre 

inverkan har var och en av dem, det blir då viktigt att förstå världen som barn lever i som en 

komplex helhet (Prout 2005). 

En sista utgångspunkt är att meningsskapande är en kulturell process och att mening skapas i sociala 

sammanhang. Genom att studera hur elever och lärare pratar och agerar omkring mat i klassrummet 

kan det kulturella ses som en dimension av socialt liv. Kultur blir då en del av vardagens 

tankar, känslor och handlingar och utvecklas genom interaktion och konfrontation med produkter, 

platser och uppgifter (Hengst 2005, Neumann 2007). I citatet ovan skapar Nadezdja mening med 

sin soppa genom att minnas sin mor, och väver in aspekter om vad som är bra och dåligt med 

värderingar om lokalodlat och hemgjord klimp. 

Maten i klassrummet och eleverna som lagar och äter den kan alltså betraktas ur många olika perspektiv 

som ändå hänger ihop med varandra. Frågor om barndom, samhälle och konsumtion överlappar 

varandra och kan alla bidra till förståelse av det kulturella skapandet av mening i en skol- 

96

kontext. Klassrumsundervisningen bildar en helhet tillsammans med vanor hemifrån, intryck från 

media och vänner och riktlinjer i olika styrdokument, tolkade av läraren. 

Mitt syfte är att studera elevernas meningsskapande kring mat i hemoch konsumentkunskapsundervisningen. 

Genom att förstå eleverna som delar av en socialt konstruerad barndom där de 

förväntningar som finns bl.a. uttrycks i styrdokument och undervisning vill jag se vilka förutsättningar 

som skapas för tankar och erfarenheter av mat. Med hjälp av teorier om konsumtion och 

barns roll som konsumenter vill jag betrakta matlagandet i klassrummet som ett uttryck för den 

kultur vi lever i och eleverna som medskapare av sin egen konsumtionskultur. I min avhandling ska 

jag beröra frågor om matens potential och betydelse ur ett symboliskt perspektiv, som en del av det 

som ger livet mening. 

Litteratur 

Beardsworth, Alan & Keil, Teresa (1997). Sociology on the menu: an invitation to the study of food 

and society. London : Routledge. 

Coveney, John (2006). Food, Morals and Meaning. The pleasure and anxiety of eating. London: 

Routledge. 

Drotner, Kirsten (2005). Mediatized Childhoods: Discourses, Dilemmas and Directions. I Qvortrup, 

Jens (red.) (2005). Studies in Modern Childhood. Society, Agency, Culture. Basingstoke: Palgrave 

Macmillan. 

Hengst, Heinz (2005). Complex Interconnections: the Global and the Local in Children´s Minds 

and Everyday Worlds. I Qvortrup, Jens (red.) (2005). Studies in Modern Childhood. Society, Agency, 

Culture. Basingstoke: Palgrave Macmillan. 

Lewycka, Marina (2005). En kort berättelse om traktorer på ukrainska. Stockholm: Prisma. 

Neumann, Iver B. (2007). Mening, materialitet, makt. En introduktion till diskursanalys. Lund: 

Studentlitteratur. 

Prout, Alan (2005). The future of childhood. Towards the interdisciplinary study of children. London: 

RoutledgeFalmer. 

Qvortrup, Jens (2008). Macroanalysis of Childhood. I Christensen, Pia & James, Allison (2008). 

Research with children: perspectives and practices. London: Routledge. 

Rozin, Paul (2005). The meaning of food in our lives: a cross- cultural perspective on eating 

and well-being. Journal of Nutrition Education and Behavior 2005 Nov-Dec;37 Suppl 2:S107-12. 

Warde, Alan (1997) Consumption, food, and taste : culinary antinomies and commodity culture. 

London : Sage. 

Att genuszappa på säker eller minerad mark 

Monica Petersson 

Varför får inte pojkar ”dukta” sig i hemoch konsumentkunskap, när det är fullt tillåtet för flickor 

att agera ”duktiga” och ordningsamma i samma kontext? Hur kommer det sig att ett tävlingsmoment 

gör att rådande normer blir ogiltiga och att nya regler börjar gälla? Detta är några av frågorna 

som besvaras i Monica Peterssons doktorsavhandling ”Att genuszappa på säker eller minerad mark. 

Hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv”. 

Studien fokuserar på samspel mellan flickor och pojkar i skolämnet hemoch konsumentkunskap. 

Undersökningen är genomförd i början av 2000-talet och observationer har utförts på ett antal skolor 

av elever i årskurs åtta respektive nio. Syftet var att identifiera könsmönster i hemoch konsumentkunskap, 

ett ämne som har en traditionell stark kvinnlig genuskodning och där det samtidigt 

finns en uttalad strävan mot jämställdhet. 

Resultaten i avhandlingen visar att könsmönster i skolämnet hemoch konsumentkunskap är dyna- 

97

miska och komplexa. Både flickor och pojkar agerar enligt ett spektrum av handlingsmönster och 

variationer finns på individnivå. Detta betyder att det är relativt jämställt i klassrummet, men det 

finns också subtila genusordningar under ytan som kan visa sig vid särskilda tillfällen då en närmare 

granskning görs. Att den traditionella undervisningsmiljön i hemoch konsumentkunskap är 

”kvinnligt” kodad har t.ex. olika mening för flickor och pojkar. Dessa lektioner präglas av normer 

som till stor del följer stereotypa könsmönster och medför att eleverna har olika handlingsutrymme. 

För flickor innebär det bland annat att de i högre grad tar ansvar och är ordningsamma, medan 

pojkar agerar på ett mer lekfullt sätt. Pojkar får dessutom inte ”dukta sig” dvs. vara duktiga eller 

agera på ett sätt som kan uppfattas som ”omanligt”. Då finns risk för kränkande kommentarer av 

andra pojkar. Slutsatsen av detta är att kontexten i hemoch konsumentkunskap ”säker mark” för 

flickor, men ”minerad” för pojkar. 

Undantag finns dock och det är när pojkar besitter en särskild kunskap, t.ex. att vara ”expert” på att 

mangla eller att tydligt uttrycka att de i sin framtida yrkesroll kommer att arbeta som kock. Ett annat 

exempel är då lektionskontexten omvandlas till manligt kodad. Detta skedde vid ett tillfälle när det 

genomfördes en ”Kockduell” som pedagogisk metod. Eleverna skulle lagvis tävla mot varandra och 

skapa kreativa maträtter som bedömdes och det fanns en förstavinst för de som lyckades samla ihop 

mest poäng. Det som hände vid ”Kockduellen” var att ordinarie normer och regler i det rum där 

hemoch konsumentkunskap utspelade sig i förändrades vilket även innefattade elevernas agerande. 

För pojkarnas del innebar det att lektionskontexten blev ”säker” och de tilläts att vara duktiga 

och utföra det som i den ordinarie kontexten ansågs vara ”omanligt”. Även flickornas agerande vid 

detta tillfälle skiftades och ett exempel är att flickor klev fram och intog en mer ledande position än 

vid ordinarie lektioner. 

Sammanfattningsvis framkommer i undersökningen att det är utförandeformen för handlingar som 

skiljer sig, t.ex. genom att flickor bryter servetter och pojkar flyttar bord och här är kontextens 

”könskodning” avgörande. Detta visar att en problematisering av jämställdhet är mycket viktig i 

skolämnet hemoch konsumentkunskap och att lärarens genusmedvetenhet har stor betydelse. 

98

Perspektiver og udsyn 

Jette Benn och Karin Hjälmeskog 

Der er gået 100 år med nordisk samarbejde i mere eller mindre formaliseret form. Den formelle del 

af samarbejdet i NSH ophører som vedtaget i 2001 ved 100 års jubilæet i Åbo, Finland. 2009. Det 

betyder ikke, at der ikke fremover skal foregå et nordisk samarbejde, men vi har måttet erkende, at 

ressourcerne til at drive to parallelle husholdningsfaglige samarbejder, det ene i NSH og det andet i 

den internationale føderation, IFHE ikke er tilstrækkelige. Derfor skal vi i fremtiden arbejde nordisk 

i forbindelse med det internationale arbejde og her diskutere og supplere de internationale forbindelser 

med de nordiske ideer og visioner og vice versa. På det nordiske plan har vi tætte kulturelle 

forbindelser og skole- og uddannelsestraditioner, der er funderet på nogle centrale demokratiske og 

pædagogiske principper, der er fælles. På de husholdningsfaglige områder har vi derfor i udpræget 

grad kunnet udveksle og inspirere hinanden i Norden. 

Nordisk samarbejde på feltet sker allerede udenom NSH fx har en gruppe nordiske lærere på 

læreruddannelsen haft en samarbejde finansieret af Nordisk kulturfond. Der er lavet flere nordiske 

samarbejdsprojekter finansieret såvel via Nordisk Ministerråd som nordiske fonde, som fx Den 

Letterstedtska föreningen. Ligesom der de seneste år gennem Nordplus har været kurser, hvor nordiske 

forskere og lærere sammen med studerende har udfoldet fælles projekter og diskuteret bachelorog 

masterprojekter. Det er væsentlige samarbejder for fagområdets udvikling, da miljøerne i de 

enkelte lande ofte er relativ små og derfor har brug for den bredere og dybere diskussion et nordisk 

samarbejde kan bidrage til. Der er derudover grundskolelærere, der via Foreningen Norden har 

etableret bilaterale samarbejder i andre emner end hjemkundskab. Men hjemkundskabslærere kunne 

med fordel gå ind i sådanne samarbejder for at udvikle faget i grundskolen. Samlet kan det ses som, 

at NSH fra de tidlige år har initieret dette arbejde, som siden er overtaget af de enkelte faglige 

miljøer først og fremmest indenfor uddannelserne og forskningen. 

Går vi tilbage til beskrivelserne fra såvel den første periode 1909 - 1959 og den næste fra 1959 – 

1989 18) ses der forskelle og ligheder mellem de nordiske landes husholdningsfaglige tilgange i 

grundskolelæreruddannelsen, i husholdningslæreruddannelsen og i undervisningen i grundskolen, 

på efterskoler og husholdningsskoler. Beskrivelserne indikerer også, hvad der indholds- og 

metodemæssigt er lagt vægt på. Det var køkkenet med de handlinger, der udspillede sig der, der 

blev udgangspunktet. Faget havde ikke som mange andre fag et egentligt videnskabsfag som 

udgangspunkt, det betjente sig af andre videnskaber primært de nyere naturvidenskaber fx mikrobiologi 

og ernæringslære. Det har haft stor betydning for det husholdningsfaglige område, at det 

blev det naturvidenskabelige felt, der skulle teoretisere husholdningsvidenskaben, det gjaldt ikke 

de andre praktiske fag hverken i læreruddannelsen eller i grundskolen. 19) Denne videnskabstilknytning 

har holdt sig i fagets 100-årige historie. Det blev beskrevet som en anvendt videnskab. 

Men det er snarere den særlige husholdningsvidenskab, vi skal søge at udvikle med udgangspunkt 

i det, der har været. Et forsøg var Nordisk Højskole for Husholdningsvidenskab, der startede i 1946 

og fortsatte til det blev nedlagt i1996 (Kiesling, 1996; Hjälmeskog och Grönqvist, 2006). En fortsat 

udvikling kræver forskning, forskningssamarbejde og udvikling af tankesæt og handlinger i 

forbindelse med vort genstandsfelt. Ligesom udviklingsarbejder i grundskolen kunne bidrage til 

udvikling af faget og elevernes udbytte af undervisningen. 

Amerikaneren Patricia Thompson skriver i sit forord til bogen: Bringing Feminism home. Home 

Economics and the Hestian Connection: 

18) Se nordiskt samarbete under 50 år på hushållsundervisningens område (1959) och Nordiskt samarbete för hushållsundervisning 

(1989). Den förstnämnda skriften är onkluderad i den sistnämnda. 

19) Det er uddybet af Benn i 1988 i artiklen: Hvilke kvalifikationer skal hjemkundskabslæreren have i fremtidens 

skole? (Hjemkundskab; 2:8-13). 

99

En større forhindring i at forstå hjemkundskab ligger i den gennemtrængende devaluering af alle 

fænomener og aktiviteter forbundet med kvinders liv og arbejde i det private domæne, 

husholdningen, familien og hjemmet. Hvis hjemkundskabslærere tager et langt nok kig på deres 

fortid, vil de få ny indsigt hvad angår deres historiske berettigelse og de filosofiske rødder for 

deres disciplin. Dette perspektiv kan skabe og lede den fremtidige retning af området (Thompson, 

1992 p. 4, oversættelse Benn). 

Men hvad er det for diskussioner og forhold fra fortiden, vi stadig kan drage nytte af? Hvilke skal vi 

smide ud, og hvor ønsker vi fagområdetet skal bevæge sig hen? Vi vil bruge nogle citater fra fagområdets 

pionerer til at perspektivere fremtiden ud fra fortiden idet vi peger på 5 væsentlige forhold 

hjemkundskabsfaget kan bidrage til. 

100 

Køn, gender, ligestilling 

Hon ska hämta vatten från källan. 

Hon ska sköta om lagårn. 

Hon ska mjölka och kärna smör. 

Hon ska laga mat och baka bröd. 

Hon ska sköta om barnen. 

Hon ska sköta om huset. 

Hon ska skura golv, diska och tvätta. 

Hon ska sticka strumpor och tröjor. 

Hon ska väva mattor och sy kläder. 

Hon ska stoppa madrasser, sy täcken. 

Hon ska lappa och laga. 

Hon ska hålla efter lössen... 

Så här går dagarna. Fulla av arbete. 

Ändå märks inte det hon gör. 

Hon gör bara det hon ska göra. 

Det ska bara vara så. 20) 

Et af de elementer historien kan pege på, er husholdningen som kønnet, hermed menes at hus og 

hjem og de aktiviteter, der foregik, primært var et kvindearbejdsområde. Husholdningsområdet 

blev også som undervisningsfelt indført for at uddanne og danne kvinder og højne synet på 

husarbejdet, samtidig med at man ønskede at anvende de nye videnskaber til gavn for hjemmene. 

De første mange år af fagets historie var faget derfor forbeholdt piger og kvinder i grunduddannelse, 

efteruddannelse og læreruddannelse, som det ses af de indledende afsnit. 

Vid ett nordiskt möte för lärarinnor inom husholdningsområdet 1920 i Oslo väcktes frågan om inte 

också pojkar skulle erhålla skolköksundervisning. När konferensen refererades i Tidens Tegn redovisades 

hur kraftigt förslaget blev bemött och artikeln avslutades med att man ”maa da ikke gøre 

kjerringer av mennene...” (Skolkökslärarinnornas tidning 6/1947; Hjälmeskog 2000, s. 111). 

Men i dag er denne kønsdeling i forbindelse med såvel profession som i hjemmene ikke helt så markant. 

I nogle familier er der stadig skarp arbejdsdeling, mens andre deler ligeligt eller laver det, de 

bedst kan. Kønstilhørsforholdet for faget og professionen er dog stadig til stede og må være del af den 

diskussion, der præger fagets indhold og undervisning. Grundskolen bidrager i dag til, at køn og 

arbejdsdeling er sat til debat. 

Et væsentligt aspekt er også, at nogle af arbejdsopgaverne har ændret karakter, nogle opgaver er 

20) Boken Den okända vardagen (Åkerman m.fl. 1983) inleds med ett historiskt kapitel om kvinnans uppgifter. 

Detta kapitel inleds med denna beskrivning av Matilda Maria Andersson, född 1872, skildrad i Mormorsboken.

’outsourced’ og nye er kommer til (Pipping Ekström och Hjälmeskog, 2006). Det er derfor væsentligt 

for fagets udøvere at forholde sig kritisk til indhold og metoder og sammenholde disse med 

pædagogiske overvejelser over læring, kompetence og dannelse både hvad angår køn og kultur. 

Med hensyn til kultur er det ikke finkulturen, der skal på dagsordenen (som også fagets pionerer 

betonede), men snarere de kulturelle forskelle der findes i familier og hushold i form af forskellige 

livsformer. Familierne prioriterer forskelligt med hensyn til arbejdsdeling mellem mand, kvinde og 

børn, og i forhold til, hvad der stadig skal produceres af varer og tjenester i hjemmet, og hvad man 

snarere vil gå ud og vælge som konsument. 

Endvidere er det væsentligt at forholde sig kritisk til selve begrebet familie. Det var måske ved 

fagets indførelse for over hundrede år siden mindre problematisk at tale om familie som noget 

entydigt. I dagens samfund ser vi mange forskellige samlivsformer, og de elever som undervises i 

skolen kan have helt forskellige erfaringer med familieliv, og disse forskellige erfaringer må der 

tages hensyn til i undervisningen. 

Da Pipping Ekström og Wåhlander (1998) lavede en undersøgelse ved ’Institutionen för hushållsvetenskap’ 

om Hushållsvetenskap och genus blev resultatet en ønskeliste for fremtiden når det gælde 

at styrke og udvikle temaet. Det er et stykke tid siden, men vi tror at de ønsker som lærerne ved 

institutionen dengang formulerede stadig kan bidrage til kreative tanker i forhold til at styrke 

husholdningsvidenskab og køn/genus: 

• Lära känna vår tids historia 

• Lära känna vårt ämnes historia 

• Utveckla strategier för förändring 

• Utveckla redskap för att möta nya utbildningar 

• Anordna seminarier och informella träffar 

• Ta fram lämplig litteratur för kurser och för egen förkovran 

• Utveckla kurser i genusperspektiv 

• Bilda nätverk (Pipping Ekström och Wåhlander, 1998, s. 45). 

Ressourcehusholdning 

Husførelse er at bruge, hvad du har, for at få hvad du ønsker. 

Citatet stammer fra vor formoder og initiativtager til NSH Magdalene Lauridsen, forstander først 

for Sorø Husholdningsskole, siden for Ankerhus Husholdningsskole og Seminarium. 

Citatet indikerede et synspunkt der havde betydning for, hvad såvel lærerinderne skulle lære som de 

kvindelig elever. De skulle lære, hvad god husførelse indebar ud fra de til rådighed værende ressourcer. 

Det ville med andre ord sige at anvende, vedligeholde og bortskaffe de materielle fornødenheder på 

mest hensigtsmæssige vis for den enkelte og for familien. Samfundsplanet var ikke her i spil. I dag 

og med henblik på fremtiden vil citatet kunne drejes i en mere miljø- og ressourcemæssig belysning. 

For det er på sæt og vis det hjemkundskab drejer sig om, at lære god husførelse, at husholde 

med det formål, at få hvad man ønsker. Blot må det jo i undervisningen diskuteres, om alle ønsker 

kan og skal opfyldes og hvem der skal bestemme hvilke ønsker, der kan tilgodeses. I 

forbrugersamfundet er der lagt op til, at alle skal kunne få hvad de ønsker, hvor som helst og når 

som helst. Der er dog en social og global ulighed i forhold til behovsopfyldelse, det er et dilemma 

og et andet er, at al vor forbrug har en konsekvens på den ene eller anden måde. 

I Sverige har man senest som det fremgår ændret titlen på ämnet til hemoch konsumentkunskap, 

der er således særlig vægtlægning på denne kobling mellem ressourceforbrug og målopfyldelse for 

den enkelte, familien og samfundet. Det ligger dog også i de andre landes indholdsbeskrivelser, og 

som det fremstår af citatet, har det altid været del i fagområdet, bare mere ud fra en ressource- 

101

økonomisk betragtning. Men det kan og må udvikles, hvordan vi gennem undervisning og uddannelse 

kan bidrage til at studerende og elever opnår en egentlig ’sammenhængsforståelse’, d.v.s. en forståelse 

af at der er sammenhæng mellem hvad vi gør og hvad der sker efterfølgende (Benn, 2006). Karin 

Hjälmeskog siger det på følgende vis: 

Jag menar att en annan, kanske oväntad, utgångspunkt för samtal om skolan kan klargöra dolda 

föreställningar och förgivettaganden och därmed hjälpå oss att tänka hur det skulle kunna vara om 

det varit annorlunda. Därmed är det ocksa lättare att se möjliga alternativ för framtidens utbildning 

för hållbar utveckling (Hjälmeskog, 2006 s. 74). 

Det er derfor, vi mener, at hjemkundskab og husholdning også bør indgå i fremtidens undervisning, 

dannelse og uddannelse. 

Kultur, symbol og materiale 

102 

Hvad gør vi ved tingene og hvad gør tingene ved os. 21) 

Kulturen er en side af udviklingen og identiteten, også den professionelle identitet. Husholdningen og 

de virksomheder, der sker i husholdningen, er et udtryk for kulturelle prioriteringer eller for livsform. 

Udførelsen af opgaver, tilvirkning af mad og måltider er kulturelle udtryk, der har været del af faget, i 

høj grad afbildet i fagets lærebøger, faglokalets indretning, redskaber, materialer og levnedsmidler. 

Derfor valgtes den nordiske kogebog som udtryk for et fælles projekt i 1999. Opskrifterne har været 

del af husholdningsfagets lærebøger, som også blev udarbejdet af fagets lærere. Maden og det husarbejde, 

madlavning giver, har været et eksemplarisk element især i grundskolen. Retterne har samtidig været 

udtryk for den madkultur, der var herskende igennem de 100 år, og de udvalgte retter har også skullet 

lære eleverne de kulturteknikker, der var nødvendige for en husholder. 

I Danmark har den seneste udvikling af kandidatstudier på fagområdet knyttet an til det kulturelle 

perspektiv, idet der er startet et studie i materiel kultur. Her er fokus lagt på at studere, hvad vi som 

mennesker gør ved materialer og hvad materialerne gør ved os. Hvilken betydning har denne del af 

kulturen for den enkeltes identitet og forståelse af sig selv og omgivelserne? Hvilken læring sker 

der, og hvor skal vi i en formel uddannelses og dannelsestradition sætte ind? Materialiteten er 

indlejret i kulturen og bidrager til den dannelse, der sker af det enkelte menneske. I hjemkundskab 

arbejder man med dette dannelsesindhold og har muligheder for at vise elever og studerende hvilken 

betydning materialiteten har i hverdagsliv også set i lyset af tid, sted og miljø. Det kan bidrage til 

den interkulturelle forståelse. I NSH har netop dette været i fokus. Den oplevelse af både forskelle 

og ligheder i de nordiske kulturer blev bl.a. lagt frem i Den nordiske kokbog 1999. Det nordiske og 

de nordiske kulturer og livsformer skal også fremover dyrkes men i samklang med den internationale 

interkulturelle forståelse. 

Sundhed, helse og livskvalitet 

Sundhed er at få sig nogle proteiner i sit liv og mælk med vitaminer (dreng 6. Klasse; Benn, 

1996). 

Sundhedsdimensionen har været med igennem hele faghistorien og ses i dag som en væsentlig 

begrundelse for området. Samfundet er dog i den 100 årige periode gået fra mangel til overflod. 

Sundhedsundervisningen har i en stor del af perioden været snævert opfattet som at læreren skulle 

give ’opskriften på det gode liv’, der anskuedes som lig med det sunde liv dvs. indtagelse af de rette 

mængder næringsstoffer og en tilpas energifordeling. I mange af NSH-kurserne har næringsemnerne 

været i fokus koblet sammen med levnedmiddellære. 

21) Citat fra beskrivelsen af sudiet i materiel kultur. Se www.dpu.dk/site.aspx?p=7331

Den snævre opfattelse af mad som næring, og af at læring foregår som det at fylde næring på et tomt 

kar, hvorfor undervisningen udgår fra teoretisk gen-nemgang af næringsstoffer og efterfølges af 

praktiske madlavningsøvelser ud fra lærerens egenhændige valg, har vi indset må forlades. I stedet 

er en projekt-problemoriteret tilgang taget i brug. Eleverne skal opnå handlekompetence også i en 

sundhedshenseende. Det betyder, at undervisningen skal lægge op til egne valg og refleksioner og 

diskussioner over disse valg. 

Fokus i dag er stillet skarpt på sundheden aktualiseret af problemer som fedme. I Norge har man 

således forladt betegnelsen familie og heimkunskap til mat og helse. Ligeledes er man i Danmark 

gået fra en uddannelse til husholdningslærer til en professionsbachelor i ernæring og sundhed. 

Kost, mad, ernæring, helse, livskvalitet er sat på menuen. For at få den til at være spiselig og 

relateret til kontekst er hjemkundskabs- og husholdningsprofessionen vigtig og væsentlig også i 

fremtiden. 

Medborgerskab, demokratisk forståelse 

Faget kan vel neppe miste sin almendannende evne derved, at eleverne lærer at anvende det lærte 

på fornuftig vis? 

Sådan argumenterede nordmanden Helga Helgesen i år 1900. Den almene dannelse er det faget 

bidrog til påstod Helgesen, det indebærer at kunne forholde sig til. Den forholden sig er bl.a. at 

kunne forstå, hvordan der er sammenhæng mellem valg og hverdagsliv såvel på det individuelle 

som det mere kollektive plan. En mere nutidig pædagogisk tænker nordmanden Erling Lars Dale 

skriver: 

Skolefaget hjemkundskab er for eksempel vigtigt til etablering af holdninger omkring det at udføre 

opgaver og varetage forpligtigelser i dagliglivet. Undervisningen i faget har som mål, at eleverne 

skal lære at udvise omsorg for fællesskabet og kunne tage ansvar specielt for hjem og familie. 

(min fremhavning) Hjemkundskab kan betragtes som et grundelement i elevernes etiske modersmål, 

som omfatter omsorg, ansvar og ligeværd i mellemmenneskelige forhold. Beherskelse af 

dagliglivets gøremål og opgaver og håndtering af ens eget liv indgår som kategorier i fagets plads 

inden for almendannelsen (Dale 2000:34). 

Almendannelsen må som Dale skriver både handle om omsorg og ansvar, der både gælder en selv 

men også forholdet mellem mennesker i et samfund. Medborgerskab eller citizenship er tæt knyttet 

til demokratitænkning, som titlen på Karin Hjälmeskogs afhandling indikerer, ”Democracy begins 

at home”. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran, og når hjem bliver del af faget 

hjemkundskab, er det også et væsentligt omdrejningspunkt for faget, at medborgerskab bliver et 

tydeligt perspektiv. 

Udviklings- og fremtidsperspektiver 

Vi ser generelt hjemkundskab som et emne i skolen, i læreruddannelsen, i forskningen, der bidrager 

til 

• kultur, tradition 

• overlevelse, samliv og omsorg 

• oplevelse, udfoldelse, udvikling og udfordring 

Det er koblingen mellem menneske og materialitet og omgivelser, der er nødvendig at beskæftige 

sig med ud fra forskellige perspektiver og videnskabssyn, det kulturelle, det naturvidenskabelige og 

det samfundsvidenskabelige. Men udgangspunktet er mennesket og husholdningen. Samtidig kan 

det at beskæftige sig med emnet praktisk og teoretisk i handling bidrage til en dannelse, der på 

103

nuanceret vis giver børn og unge muligheder for at udvikle sig gennem æstetiske, praktiske, analytiske 

og kommunikative virksomheder og forholde sig etisk til husholdningsfaglige problemstillinger , 

eller som der stod i den første læseplan til hjemkundskab (kvindelig husgerning) fra 1911, undervisningen 

skulle ”give lyst til og respekt for husarbejdet” og samtidig skulle det bidrage til en 

sammenhæng mellem teori og praksis. 

Alle de nævnte aspekter er væsentlige i det levede hverdagsliv. Det er også argumenter for at 

hjemkundskab og husholdningsfag stadig skal have en plads i uddannelse og dannelse, som et 

samlet bidrag til hverdagslivskundskab og sammenhængsforståelse eller udtrykt med ordene fra 

Gøteborgs kursplan: ”Hushållsvetenskap beskriver, förklarer och tolker vardaglivet med udgåndpunkt 

från människorna själva” (LHK100, kursplan 2002). Inte minst aktuell är frågor om hushållning 

och det hushållsvetenskapliga perspektivet i relation till hållbar utveckling. Här kommer de kunskaper 

som beslyses i detta kapitels inledande citat till pass. Hur vi lever våra dagliga liv hemma är 

av stor betydelse för hur hållbar utvecklingen blir. Det handlar om, omsorg om de nära och de långt 

borta (jfr Hjälmeskog, 2006). 

I en svensk betænkning som blev skrevet som underlag for en handlingsplan om holdbar konsumption, 

Bilen, biffen, bostaden (SOU 2005:51) taler utrederen om hjem- og konsumentkundskab, og om aat 

det kombinerer det bedste fra to verdener. En udtalelse som kan problematiseres, men det forfatteren 

synes at løfte frem er det positive om, at der indenfor dette skolefag findes plads for både 

teknisk begrænset rationalitet og omsorgsrationalitet. Omsorgsrationaliteten, med sin fokus på relationer, 

bevirker også at det ikke går at deltage i (ud)dannelse i hjem- og konsumentkundskab uden 

at man berører det at: 

”ta-hånd-om eller bry-sig-om er ikke et ytre forhold, det berörer ikke bare objektet, men også det 

handlende subjektet. Vi kan ikke forholde oss omsorgsrasjonelt uten selv å bli påvirket av forholdet, 

og denne gjensidigheten konstituerer vår verden gjennom den betydning, det får for våre erfaringer 

og verdier. Omsorgsrasjonaliteten er ikke noe man tager frem ved gitte anledninger og ellers setter 

i parentes, det er en måte å väre i verden på. Handling er ikke en kjede av ubrukte hendelseforlöp, 

men den prosessen som gir fortid og fremtid indhold (Skjönsberg 1995, s. 68 i Benn, 2005 s. 98). 

Et ønske for fremtiden er netop at kunne udvikle hushållsvetenskapen og ämnet i skolen. Det håber 

vi, at vi i Norden kan bidrage til. 

Litteratur: 

Benn, Jette (2005). Praktisk klogskab – hverdagslivsområdet som dannelsefelt. I Minna Kragelund 

och Lene Otto (Red.), Materialitet og Dannelse. En studiebog. Köpenhamn: Danmarks Pedagogiske 

Universitets forlag: 91-112 

Benn, Jette (2006). Hjemkundskab, didaktik og dennelse, i: Kompetence og curriculum cursiv I: 

99-118 

Dale, Erling Lars (2000). Etik og moral i uddannelsessystemet. Århus, Klim 

Hjälmeskog, Karin (2000). ”Democracy begins at home”. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. 

AUU. Uppsala Studies in Education 94. Uppsala universitet: Pedagogiska institutionen. 

Hjälmeskog, Karin (2006). Att lära sig bry sig om de nära – och de långt borta. Utbildning och 

Demokrati, nr 1, s. 61-76. 

Hjälmeskog, Karin och Grönqvist, Margareta (2006). Gränslöst samarbete. I Karin Hjälmeskog 

(red) Lärarprofession i förändring. Från ”skolkök” till hemoch konsumentkunskap. Lärarförbundets 

Ämnesråd för hushållsvetenskap/Föreningen svensk undervisningshistoria. 

Kiessling, Ninna (1996). Nordiska högskolan för hushållsvetenskap. Slutrapport om bedriven verksamhet 

1963-1996. Göteborg: Nordiska högskolan för hushållsvetenskap. 

104

Pipping Ekström, Marianne och Wåhlander, Helene (1998). Hushållsvetenskap och genus. Göteborgs 

universitet: Institutionen för hushållsvetenskap. 

Pipping Ekström, Marianne och Hjälmeskog, Karin (2006). 150 år av ”outsoursing” av hemarbete. 

I Karin Hjälmeskog (red) Lärarprofession i förändring. Från ”skolkök” till hemoch konsumentkunskap. 

Lärarförbundets Ämnesråd för hushållsvetenskap/Föreningen svensk undervisningshistoria. 

SOU 2005:51. Bilen, biffen, bostaden. Hållbara laster – smartare konsumtion. Slutbetänkande av 

utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion – för hushållen. 

Åkerman, Brita m.fl. (1983). Den okända vardagen. Om arbetet i hemmen. Stockholm: Förlaget 

Akademilitteratur AB. 

105

Litteraturlista 

I detta avsnitt redovisas exempel på relevant litteratur utgiven under den aktuella tidsperioden. 

Litteratur Danmark 1989-2009 

Se også referencer i de danske beskrivelser 

Ankerhus Seminarium (2002): Ankerhus Seminarium 100 år, festskrift 

Benn, Jette (2005): Hverdagslivskundskab og sammenhængsforståelse. Evaluering af 

læreruddannelsen i hjem og konsumentkundskab. UFL-rapport 2005:02, Göteborgs universitet, Utbildnings- 

och forskningsnämden för lärarutbildning 

Benn, Jette, red (2001): Læring i det 21. århundrede på det husholdningsfaglige område. Rapport 

fra NSH’s syymposium på Sundhedshøjskolen Diget, Ålbæk 28.6. – 1.7.2001. DKIN, NSH, IFHE 

og Danmarks Pædagogiske Universitet 

Benn, Jette, ed (2000): Home Economics in 100 years, Home Economics in the 21st Century, 

History, Perspectives & Challenges 

Benn, Jette (1999): Mad fra ord til ord – Lærebøger i 100 år. Danmarks Lærerhøjskole, København 

Benn, Jette, ed (1996): The Role and Tasks of the Home Economics Teacher in Eastern Europe. 

Workshop held at The Royal Danish School of Educational Studies. DLH, Copenhagen 

Benn, Jette (1996): Kost i skolen – skolekost I og II. Danmarks Lærerhøjskole 

Benn, Jette, Hjälmeskog, Karin, Turkki, Kaija, eds (1998): Home Economics in Curriculum and 

Research, Report from the Norfa-funded Nordic-Baltic Research Workshop in Home Economics, 

June 5-8 1997 

Brønnum Carlsen, Helle (2004): Æstetiske læreprocesser med hensyn til mad og måltider: Madens 

muligheder inden for et æstetisk teorifelt og konsekvenserne heraf for en æstetisk baseret didaktik i 

arbejdet med mad, levnedsmidler og måltider. Danmarks Pædagogiske Universitet 

Hjemkundskab (1992): Hjemkundskab 1942-92. Temanummer, oktober 

Hjemkundskab (1989): Hjemkundskab, Skolekøkkenlærerindeuddannelsens 90 års fødselsdag. Temanummer, 

december nr. 6 

Haastrup, Lisbeth (1990): Maden på bordet. Danmarks Lærerhøjskole 

Nedergaard, Gustav (1997): Magdalene fra Anerkerhus. Gad, København 

Overgaard, Svend Skafte (2005): Fra mangel til overflod. Ernæring og sundhed 1905-2005. Udgivet 

i forbindelse med Suhr’s Seminariums 100 års jubilæum 2005 

Undervisningsministeriet: læseplaner, bekendtgørelser, faghæfter m.m se: www.uvm.dk 

Litteratur Finland 1989-2009 

Lönnqvist, B. (2001). Kvinnoborgen Högvalla — en civilisationsprocess. Raumo: West Point 

Litteratur Norge 1989-2009 

Se også referanser i de norske avsnitt i denne boken 

Amland AG, Kongsten LG, Osa H, Aarum AO (2007): Kokebok for alle, Fra boller til burritos. 

Sosial- og helsedirektoratet 

Amland AG, Blaker B, Hushovd RU, Hårstad I, Kongsten LG, Kåsin B, Aarum AO (1998), Fra 

boller til burritos, kokebok, Sosial- og helsedirektoratet 

Annfelt T (1989): Utdanning, normer og verdier: en analyse av verdiformidling i husstellfaglig 

lærerutdanning. Serien Rapport 4/1989, Universitetet i Oslo 

Ask AMS, Bjerketvedt NM, Jensen ILF (2006): Matlyst, Det Norske Samlaget 

Bugge LS (1997): Heimkunnskap – mer enn boller og bolig: en samfunnsvitenskapelig tilnærming 

til feltene familie, omsorg og helse. Tano Aschoug, Oslo 

Baastad U (2005): Kostholdsutfordringer og heimkunnskapsundervisning i grunnskolen. Fra serien 

HiO-rapport 19/2005 

Edvardssen K (2002): IKT i heimkunnskapsfaget: en vurdering av det elektroniske 

106

undervisningsprogrammet ”Kostuniverset med mat på data 4.0” Hovedfagsoppgave EHM, 

Høgskolen i Akershus 

Graff B (1998): Heimkunnskapsfagets utvikling i etterkrigstiden. Hovedfagsoppgave EHM, 


Hauge HA, (2003): Helsefremmende arbeid i en brytningstid: fra monolog til dialog? 

Fagbokforlaget, Bergen 

Hernes S (2005): Hvordan kan HiA tilby kompetanseutvikling i heimkunnskap for lærere i 

grunnskolen? Artikkel/bok-kapittel, Artikler om høgskolepedagogikk 

Krabseth, LM (2003): Dagliglivskompetanse og pakistanske innvandrere i Norge. 

Hovedfagsoppgave EHM, Høgskolen i Akershus 

Lassen K (1999): Mattradisjoner, en utfordring for heimkunnskapsfaget? Hovedfagsoppgave EHM, 


Lund-Iversen K (2002): Bruk av informasjons- og kommunikasjonsteknologi i heimkunnskap som 

en strategi i det helsefremmende ernæringsarbeidet for barn og unge: muligheter og begrensninger. 

Cand scient oppgave i klinisk ernæring, Universitetet i Oslo 

Løkås R (2000): Hva kjennetegner 16-årige hybelboeres kosthold i forhold til jevngamle 

ungdommers kosthold som bor hjemme hos sine foresatte) Hovedfagsoppgqave EHM, Høgskolen i 

Akershus 

Nossum IJ (1999): Stabekk i våre hjerter. En 90-års kavalkade. Yrkeslitteratur as, Oslo 

Paalovaara LK (1998):Hverdagsmestring og faget heimkunnskap. Referat av doktoravhandlingen 

”Mastery of everyday life as a vision of the activities in households, philosophical and theoretical 

inquiries and household activities” Fra serien Notat 10/1998. Høgskolen i Hedmark, Elverum 

Veka I (2006): Hvordan blir ”SPIS MER”- prosjektet gjennomført og vurdert av lærerne i 

grunnskolen?, Master EHM, Høgskolen i Akershus, Lillestrøm 

Wåsås M (1998): Miljøbevissthet som overordnet mål: hva kan en slik visjon bety for egen 

formidling i ernæring, helseog miljøfag i lærerutdanningen. Hovedfagsoppgave EHM, Høgskolen 

i Akershus 

Øvrebø EM (2008): Fagdidaktikk i mat og helse. Høyskoleforlaget, Kristiansand 

Litteratur Sverige 1989-2009 

Se även litteratur i de svenska avsnitten i denna bok. 

Cullbrand, Ingrid (2003). På väg mot empowerment. Reflektioner över tre studier som behandlar 

undervisning i hemkunskap. Göteborgs universitet: Institutionen för hushållsvetenskap. 

Grönqvist, Margareta och Hjälmeskog, Karin (1998). Hemkunskap i ett didaktiskt perspektiv. Uppsala. 

Se www.did.uu.se/hkrummet 

Hjälmeskog, Karin och Åberg, Helena (red) (2004). Learn for life. Consumers and society in dialogue. 

Svenska kommittén för hushållsvetenskap. 

Hjälmeskog, Karin (red) (2006). Lärarprofession i förändring. Från ”skolkök” till hemoch konsumentkunskap. 

Stockholm: Lärarförbundets ämnesråd för hushållsvetenskap/Föreningen för svensk 

undervisningshistoria. 

Hjälmeskog, Karin (2006). Att lära sig bry sig om de nära – och de långt borta. I Utbildning och 

demokrati, nr 1, 2006. 

Hjälmeskog, Karin (2008). Hem- och konsumentkunskap – förändring med förhinder. I Vägval nr 1. 

KRUT (2006) temanummer: Hem- och konsumentkunskap, inte bara en krydda. Nr 121. 

Pipping Ekström, Marianne och Wåhlander, Helene (1998). Hushållsvetenskap och genus. Göteborg: 

Institutionen för hushållsvetenskap 

Skolverket (2007). Hem- och konsumentkunskap - En samtalsguide för diskussion och utveckling av 

undervisningen i grundskolan. Stockholm: Fritzes. Nedladdningsbar som pdf-fil på www.skolverket.se 

Skolverket: läroplaner, kursplaner m.m.: www.skolverket.se 

Åberg, Helena (2008). Tvätten - ett rumsrent kunskapfält? I Hans Rystedt & Roger Säljö (Red.), 

Kunskap och människans redskap: teknik och lärande. Lund: Studentlitteratur. 

107

Bilaga 1. Stadgar fastställda 29 juni 1995 

STADGAR för 


§ 1 NAMN 

Föreningens namn är Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning (NSH) och dess hemort 

är Norden. 

Namnet är på 

danska: Nordisk Samarbejdskomté for Husholdningsundervisning 

finska: Kotitalouden pohjoismainen yhteistyötoimikunta 

färöiska: Norron samstarvsnevnd fyri Húsarhaldsundirvísning 

isländska: Norraen Samstarfsnefnd um Hússtjórnarkennslu 

norska: Nordisk samarbeidskomite for husstellundervisning 

svenska: Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning 

§2 UPPGIFT 

Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning har till uppgift att främja samarbetet mellan 

de nordiska länderna på alla områden inom hushållsundervisningen genom kursverksamhet och 

studieresor samt utbyte av studieplaner, läromedel, vetenskapligt utvecklingsarbete och forskning. 

§3 MEDLEMMAR 

1 mom. Medlemmar i NSH är föreningar inom hushållsundervisningen i Danmark, Finland, Färöarna, 

Island, Norge och Sverige. 

2 mom. Föreningarna enl. 1 mom. Väljer i varje land en styrelse för den nationella avdelningen. 

Avdelningen handhar den Nordiska samarbetskommitténs angelägenheter i respektive land. 

§ 4 UTTRÄDE 

Avdelning som önskar avgå från medlemskapet i NSH bör anhålla om detta skriftligt tre månader 

före årsmötet. Avgångsansökan adresseras till NSH:s ordförande. Medlemsavgift skall erläggas 

även för avgångsåret. 

§ 5 FUNKTIONÄRER 

1 mom. Funktionärer i nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning väljs för en period om 

tre år. 

2 mom. Ordförande väljs av årsmötet. Ordförandeskapet alternerar efter varje treårsperiod mellan 

de nordiska länderna. Styrelsen i det land som är i tur att handha ordförandeskapet föreslår ordförande. 

Ett lands styrelse har rätt att avstå från ordförandeskapet. 

3 mom. Vice ordförande väljs från samma land som ordföranden av årsmötet och på samma sätt 

som ordföranden. 

4 mom. Sekreteraren väljs från samma land som ordföranden och utses av styrelsen i detta land. 

5 mom. Kassaförvaltaren väljs av årsmötet på förslag från den svenska styrelsen och är alltid från 

Sverige. 

108

6 mom. Revisorer och revisorssuppleanter väljs på samma sätt som kassaförvaltaren. 

§ 6 ARBETSUTSKOTTET 

1 mom. NSH:s angelägenheter mellan årsmötena handhas av ett arbetsutskott. 

2 mom. Arbetsutskottet består av det nordiska ordförandeskapet (ordförande, v. ordförande och 

sekreterare) sam t ordförandena i de övriga nordiska länderna. Den nordiska sekreteraren deltar 

utan rösträtt. Som ordförande i arbetsutskottet fungerar ordföranden för Nordisk samarbetskommitté 

för hushållsundervisning. 

3 mom. Arbetsutskottet kan adjungera experter i speciella frågor. 

§ 7 EKONOMI OCH RÄKENSKAPER 

1 mom. Medlemsavgifter och andra inkomster till kommittén erläggs i svensk valuta. Föreningar 

som är medlemmar i kommittén erlägger årsavgift. Medlemsavgiftens storlek bestäms på föregående 

årsmöte och bör inbetalas före den 1:a mars efterföljande år. 

2 mom. Rese- och traktamentskostnader för ordförande, sekreterare och kassaförvaltare bestrids av 

NSH vid deltagande i årsmöte. 

3 mom. Kommitténs räkenskaper avslutas per kalenderår den 31 december och ska lämnas till 

revisorerna senast den 1 mars. Revisorerna ska lämna sitt utlåtande över räkenskaperna till ordföranden 

före den 1 april. Räkenskaperna utsänds tillsammans med övriga årsmöteshandlingar. 

4 mom. Förslag till budget utsänds tillsammans med övriga årsmöteshandlngar. 

§ 8 DOKUMENTATION 

Kassaförvaltaren ansvarar för arkivet. NSH:s ordförande svarar för att ett exemplar av alla handlingar 

sänds till kassaförvaltaren. 

§ 9 ÅRSMÖTE 

1 mom. Årsmötet är NSH:s högsta beslutande organ. 

2 mom. Årsmötet anordnas på tid och ort som föregående årsmöte bestämmer. 

3 mom. Skriftlig kallelse till årsmötet sänds till styrelserna i respektive lands senast 12 veckor före 

mötesdagen. 

4 mom. Avdelningen i respektive land ska tillställa ordföranden för NSH sin årsberättelse senast 8 

veckor före årsmötet. NSH:s årsberättelse för tiden 1 januari – 31 december, revisionsberättelse per 

kalenderår samt föredragningslista sänds till respektive lands styrelse senast 4 veckor före årsmötet. 

5 mom. Frågor som avdelningen i respektive land önskar få behandlade av årsmötet ska anmälas 

skriftligen till NSH:s ordförande senast 8 veckor före årsmötet. 

6 mom. Vid årsmötet ska följande frågor behandlas: 

1 Stadgeenlig kallelse 

2 Godkännande av föredragningslista 

3 Val av två protokolljusterare 

4 Årsberättelse 

5 Revisionsberättelse 

109

6 Beviljande av ansvarsfrihet 

7 Inkomna frågor 

8 Verksamhetsplan – handlingsplan 

9 Budget 

10 Fastställande av medlemsavgift 

11 Val av ordförande, vice ordförande samt kassaförvaltare vart tredje år 

12 Val av två revisorer och två revisorssupleanter vart tredje år 

7 mom. Varje land har fyra röster vid årsmötet. Vid lika röstetal bordläggs ärendet. En delegat kan 

rösta med fullmakt för de övriga från samma land. 

8 mom. Föreningens medlemmar kan delta i årsmötet och har då yttranderätt men ej rösträtt. 

§ 10 STADGEÄNDRING 

Förslag till ändring av dessa stadgar ska föreläggas årsmötet. Ändringsförslaget ska tillställas 

årsmötesdeltagarna senast 4 veckor före mötet. Förslaget ska för att träda i kraft erhålla minst 2/3 

röstmajoritet. 

§ 11 UPPLÖSNING 

1 mom. Förslag om NSH:s upplösning kan framställas endast i samband med årsmötet. Beslut om 

upplösning ska på årsmötet och ett tidigast 3 månader senare sammankallat möte erhålla minst 3 /4 

röstmajoritet. 

2 mom. Om kommittén upplöses går dess tillgångar till respektive land i förhållande till medlemsantalet 

vid sista inbetalningen av medlemsavgiften. 

§ 12 REVIDERING AV STADGARNA 

Föreningens stadgar ska revideras senast 5 år efter det datum då dessa stadgar fastställts. Dessa 

stadgar är fastställda av årsmötet 29 juni 1995 med förändringar enligt beslut av årsmötet. 

Bilaga 2. Stadgar fastställda 30 juni 2001 

STADGAR för NORDISK SAMARBETSKOMMITTÉ FÖR HUSHÅLLSVETENSKAP 

§ l Namnet är NSH, Nordisk samarbetskommitt för hushållsvetenskap Mötesspråket är de skandinaviska 

språken eller engelska. 

§ 2 Ändamål 

• Att ge medlemmarna möjlighet att delta i nordiskt och internationellt samarbete inom hushållsundervisning- 

och vetenskap. 

• Att främja samarbetet nordiskt och internationellt bland annat genom kursverksamhet, studieresor, 

studentutbyte, utbyte av studieplaner, läromedel, vetenskapligt utvecklingsarbete och forskning. 

• Att öka medvetenheten om hushållsvetenskapens betydelse. 

§ 3 Medlemmar 

Medlemmar är hushållsvetenskapliga kommittéer/organisationer i de nordiska länderna. 

110

§ 4 Ekonomi 

Varje land ansvarar för sin egen ekonomi. 

§5 Styrelse 

Styrelsen består av en ledamot/person vald av respektive land samt en sekreterare från ordförandelandet. 

Ordförandeskapet för en tvåårsperiod ligger hos det land som ska ordna det kommande årsmötet 

udda år, med konferens om det är möjligt. 

Styrelsemöte hålls varje år. Jämna år hålls mötet i förbindelse med IFHE-councilmöte eller på annat 

lämpligt sätt och udda är i samband med årsmötet och eventuell konferens. 

§ 6 Årsmöte 

Årsmötet anordnas udda år på tid och ort som förgående årsmöte bestämmer. 

Skriftlig kallelse till årsmöte utsänds till styrelserna i respektive land senast 12 veckor före mötesdagen. 

Årsberättelsen och frågor som önskas behandlade av årsmötet ska anmälas skriftligen till 

NSH:s ordförande senast 8 veckor före årsmötet. 

NSH:s verksamhetsberättelse för tvåårs-perioden och föredragningslista sänds till respektive lands 

representant senast 4 veckor före årsmötet 

Vid årsmötet ska följande ärenden behandlas: 

• Stadgeenlig kallelse. 

• Godkännande av föredragningslista 

• Val av två protokolljusterare 

• Verksamhetsberättelse 

• Inkomna förslag 

• Verksamhetsplan/handlingsplan 

• Val av ordförande 

• Fastställande av tid och plats för (års)möten och studentutbyte under de kommande två åren. 

På årsmötet har varje land fyra röster. 

Medlemsländerna får översätta stadgarna tilI sitt eget språk. 

§ 8 Stadgeändringar 

Förslag till ändring av dessa stadgar ska föreläggas årsmötet. 

Ändringsförslaget ska tillställas årsmötesdeltagama senast 4 veckor före mötet. Förslaget ska för att 

träda i kraft erhålla minst två tredjedels röstmajoritet. Föreningens stadgar revideras vid årsmötet 

senast 4 år efter det datum då dessa stadgar fastställts. 

Förslag om NSH:s upplösning kan framställas endast i förbindelse med årsmötet. Beslut om upplösning 

ska på årsmötet och på ett tidigast 3 månader senare sammankallat möte erhålla minst tre 

fjärdedels röstmajoritet. 

Dessa stadgar är fastställda av NSH:s årsmöte den 30 juni 2001. 

111

Bilaga 3. 

Sverige 

Norge 

Finland 

Danmark 

Land 

112 

Hem- och konsumentkunskap 

Mat og helse 

Huslig ekonomi 

Hjemkundskab 

Betegnelse 

Läroplan 1994 (senaste revidering 

2006) Kursplanen reviderades 

2000. 

Læreplanverket for 

Kunnskapsløftet 2006 

(Lov om grunnskolen 1998) 

Grunderna för läroplanen för den 

grundläggande utbildningen 2004 

Alla skolor har dessutom egna 

skolvisa läroplaner 

1995/2004 

Lovgrundlag – 

årstal 

118 klocktimmar garanterade 

under 9 år i grundskolan 

Barnetrinn: 

1.-7. årstrinn:114 klokketimer 

8.-10. årstrinn: 85 klokketimer 

3 veckotimmar i årskurs 7 (114 

lektionstimmar à 45 min) 

2 veckotimmar valfritt i åk 8–9 

Obligatorisk 

Obligatorisk undervisning på et eller 

flere klassetrin mellem 4. og 7. 

klasse, ofte 6.kl. og evt. 7. 

2-3 lektioner i alt 80-120timer ved 1 

års uv og 160-320 v. 2 år 

Valghold 8.-9. klasse med eksamensmulighed 

Klassetrin og 

timetal for 

undervisning 

obligatorisk/ 

valgfri 

Utbildningen i hemoch 

konsumentkunskap ger kunskaper 

för livet i hem och familj ... . 

Syftet är att 

• ge erfarenheter och förståelse 

av de dagliga handlingarnas 

och vanornas betydelse 

för ekonomi, miljö, 

hälsa och välbefinnande. 

• utifrån kunskaper om 

samspelet mellan hushåll, 

samhälle och natur kunna 

möta förändringar, ta ansvar 

och agera. 

• ge beredskap för att leva och 

agera tillsammans i ett 

samhälle med mångfald. 

Elevernas hantverkskunnande 

utvecklas tillsammans med 

förmågan att kommunicera och 

agera, självständigt och 

tillsammans med andra. 

Mat og måltid er viktig for den 

fysiske og psykiske helsen til 

mennesket og for det sosiale 

velværet. Kunnskap om mat og 

måltid som fremmer gode 

matvaner, kan gjøre sitt til å 

redusere helseskiller i befolkningen 

Faget mat og helse skal som 

allmenndannende fag medvirke 

til at elevene får innsikt i og 

evne til å velge og reflektere 

kritisk rundt mat og måltid,. 

Som skapende fag skal mat og 

helse gi rom for eksperimentering 

og utvikling av kritisk 

skjønn knyttet til mat og 

måltid. 

Som praktisk fag skal opplæringa 

i mat og helse stimulere 

elevene til å lage mat og skape 

arbeidsglede og gode arbeids 

Syftet med undervisningen är att 

-utveckla praktiska 

arbetsfärdigheter, samarbetsförmåga 

och kunskap som behövs i 

det dagliga livet och att tillämpa 

färdigheterna i vardagen 

- eleverna ska lära sig ta ansvar 

för sin hälsa, sina människorelationer 

och sin ekonomi samt för 

trivsel och trygghet i närmiljön 

Gällande övergripande mål, se 

http://www.oph.fi/svenska/ops/ 

grundskola/LPgrundl.pdf 

s. 250-251 

Stk..1..at eleverne tilegner sig 

kundskaber og færdigheder 

så de bliver i stand til at tage 

medansvar og udvise omsorg for den 

virksomhed, der finder sted i 

hjemmet, og at de opnår indsigt i de 

vilkår og værdier, dette livsområde 

har i samspil med natur, kultur og 

samfund 

Stk2. .Gennem praktiske, 

,eksperimenterendeog skabende 

opgaver, får eleverne mulighed for 

sansemæssige og æstetiske 

oplevelser og for at udvikle selvværd 

og livsglæde, så de i fællesskab med 

andre og hver for sig får lyst til og 

bliver i stand til at tage kritisk 

stilling og handle i hjem og samfund. 

Formål/syfte i 

stikord

Översikt över ämnet i grundskolan i de nordiska länderna 2008 

Genom att utföra skilda 

hushållsverksamheter får eleven 

upplevelser genom olika sinnen 

– syn, känsel, smak och lukt. I 

arbetsprocessen utvecklas såväl 

etiska, estetiska som skapande 

värden. Språkliga och matematiska 

färdigheter används i 

konkreta och meningsfulla 

sammanhang där återkopplingen 

är förankrad i elevens egna 

handlingar och sinnesupplevelser. 

I ämnet hemoch 

konsumentkunskap diskuteras 

behovet av vanor och rutiner och 

skapas möjligheter att uppleva 

glädje, gemenskap och mening i 

det dagliga arbetet. 

vaner og til å bli bevisste 

forbrukere. 

Opplæringa i faget skal 

medvirke til en bevisst og 

helsefremmende livsstil. 

Faget mat og helse er en viktig 

arena for samarbeid og 

utvikling av sosial kompetanse 

hos elevene. 

Praktisk skapende arbeid hvor 

en legger vekt på ferdigheter, 

utprøving og kreativitet er 

sentralt. 

Grunnleggende ferdigheter 

som: å kunne uttrykke seg 

muntlig og skriftlig, å kunne 

lese, å kunne regne og å kunne 

bruke digitale verktøy – er 

integrert i kompetansemålene. 

St Stk.3 Gennem undervisningen 

fremmes elevernes forståelse af egen 

og andres kultur, som den kommer 

til udtryk i udførelsen af hjemmets 

opgaver, samt for den betydning, 

anvendelsen af ressourcer har for 

miljø, sundhed og livskvalitet. 

Undervisningen skal lægge op til, at 

eleverne oplever værdien af et 

fællesskab og samarbejde, der 

bygger på ligeværd og tolerance. 

Boende, mat och måltider, 

konsumentekonomi och social 

gemenskap som ska genomsyras 

av fyra perspektiv: hälsa, 

jämställdhet, kultur och 

resurshushållning 

Mat og livsstil 

Mat og forbruk 

Mat og kultur 

Familjen och livet tillsammans 

med andra 

Näring och matkultur 

Konsumenten och det föränderliga 

samhället 

Hem och miljö 

Mad, måltider og livskvalitet 

Fødevarer og håndværk 

Forbrug, miljø og ressourcer 

Hygiejne og sundhed* 

* slutmål findes for alle kerneområder 

Se: Faghæfte 11 Hjemkundskab, 2004 

(under revision) 

Indhold i 

hovedtræk/ 

Kerneområder 

Uppnåendemål finns för år 5 

och år 9. Se kursplanen för hemoch 

konsumentkunskap på 

Skolverkets hemsida. 

Kompetansemålene finnes i 

hvert hovedområde etter 4., 7. 

og 10. årstrinn 

Kriterier för vitsordet 8 vid 

slutbedömningen (se läroplanen 

för huslig ekonomi 

http://www.oph.fi/svenska/ops/ 

grundskola/LPgrundl.pdf 

s. 250-251 

Felles mål 2009 Hjemkundskab* 

Fellesmål 2009 Hjemkundskab som 

valgfag 

Mål – opnående 

http://www.skolverket.se 

www.udir.no/grep 

velg: mat og helse 

http://www.oph.fi/svenska 

www.uvm.dk 

Links til 

bestemmelser 

http://www.minedu.fi/OPM/ 

?lang=sv 

www.uvm.dk/~/media/files/udd/ 

folke/PDF09/90401_nye_faelles_ 

maal_hjemkundskab_ 

obligatorisk.ashx 

113

Bilaga 4. 

Sverige 

Norge 

Finland 

Danmark 

Land 

114 

Hem- och konsumentkunskap 

Mat og helse 

Huslig ekonomi / Home 

economics science 

Hjemkundskab 

Betegnelse 

5 

14 i studieåret 2008/09 

3 (Helsingfors, Nyslott: 

finskspråkiga och Vasa: 

svenskspråkig) 

7 (2009) 

Antal uddannelsessteder 

2001 

”Rammeplan og forskrift for 

allmennlærutdanning, 2003” 

Denne rammeplanen styrer de 

første 30 stp (1/2 år). Den 

enkelte 

lærerutdannigsinstitusjon lager 

en fagplan som bygger på 

denne rammeplanen. 

De neste 30 stp lager den 

enkelte høgskole studieplan 

for. Derfor vil faget variere fra 

høgskole til høgskole 

2007 (start 2009) 

Lovgrundlag – 

årstal 

1 

2-4, avhengig om studenter 

velger 30 eller 60 studiepoeng 

i fagene sine 

1 

3 ved valg af hjemkundskab, 2 

ved valg af dansk og matematik 

Antal liniefag i 

uddannelsen 

Lärarprogrammet är 210-330 

ECTS, dvs. 3,5-5,5 år beroende 

på för vilken del i 

skolsystemet man utbildar sig. 

4 år = 240 stp 

5 år 

4 år 

Længde af uddannelse 

60 ECTS, ytterligare 30 ESTS 

påbyggnad i hemoch 

konsumentkunskap kan väljas 

på några av utbildningsorterna 

30 – 60 studiepoeng 

95 ECTS (Vasa) 

155 ECTS (Helsingfors) 

36 ECTS 

Længde af liniefaget 

hjemkundskab 

Inga nationella kursplaner eller 

mål – se respektive 

utbildningsorts hemsida 

Den nasjonale rammeplanens 

formål: 

*Innsikt i kosthold, ernæring, 

forbruk og matkultur 

*Forståelse for fagets helse 

fremmende dimensjon 

Inga nationella kursplaner eller 

mål. 

Se respektive utbildningsorts 

hemsida 

Kompetencer i hjk’s falighed, 

fagdidaktik og –metodik, at 

varetage og medvirke til 

udvikling og evaluering af 

undervisning i faget i folkskolen 

Formål/syfte i stikord

Översikt över lärarutbildning i hemkunskap (och motsvarande) 

i de nordiska länderna 

*Kyndighet i å fremme elevers 

dagliglivskompetanse 

*Undervise i tråd med 

gjeldende læreplanverk for 

grunnskolen 

Indhold i hovedtræk 

Faglig innhold: 

Mat i et helseperspektiv er 

overordnet. Det innebærer å 

arbeide med mat i tre perspektiver: 

livsstil, forbruk og kultur 

Praktisk matlaging Produktutvikling 

Fagdidaktikk 

Fagdidaktik 

Fagområder: 

a)praktisk, håndværk - 

madlavning 

b)kost, ernæring, fødevarer, 

hygiejne forbrug 

c)forskellige sundhedsbegreber 

d)historiske, globale og 

kulturelle forhold knyttet 

e)samfundsmæssige, sociologiske 

aspekter, ressourcer, miljø 

f) æstetiske teorier og 

læreprocesser 

g) handlemuligheder i forh. til 

faglige problemstillinger i 

hjem, natur, kultur og samfund 

h) fagets metoder og 

virksomhedsformer 

i)fagets teoretiske og praktiske 

grundlag og etiske basis. 

Praktisk, skriftlig, muntlig 

Praktisk, skriftlig, muntlig 

Praktisk, skriftlig, mundtlig 

Eksamen 

http://www.ikv.uu.se 

www.vasa.abo.fi/pf/li/esph/ 

www.uvm.dk 

https:// 

www.retsinformation.dk/ 

Forms/ 

R0710.aspx?id=25302 

Links til bestemmelser 

http://www.mhm.gu.se 

http://www.umu.se/kost 

http://www.hkr.se 

Praktisk, skriftlig, muntlig og 

fagdidaktisk 

Rammeplan for almennlærerutdanning:http://wwwlu.hive.no/studietilbud/ 

allmenn/praksis/ 

pdf_dokumenter/ 

rammeplan2003.pdf 

http://www.helsinki.fi/kktl/ 

english/home_economics.htm 

Lärarutbildningen är under 

utredning 2008, beslut om 

ändringar troligtvis senast 

2010. 

I Norge kommer en stortingsmelding 

om lærerutdanning 

vinteren 2009. Kunnskapsdepartementet 

har allerede gitt 

klare signaler om at vi får en 

lærerutdanning for barntrinnet 

og en for ungdomstrinnet 

Övergång till Bolognasystemet 

2005 

Store ændringer i 2008 på hele 

uddannelsesområdet 

Bemærkninger 

115

Bilaga 5. Ordlista: dansk – svensk, svensk – dansk 

ofte anvendte fagtermer i alfabetisk rækkefølge 

Dansk Svensk 

Almendannelse Allmänbildning 

Dannelse Bildning 

Evaluering Utvärdering 

Fag Ämne 

Fagdidaktik Ämnesdidaktik 

Faglighed Ämneskunnighet 

Folkeskolen Grundskolan 

Formål Föremål /syfte/strävande mål 

Hjemkundskab(hedder kun sådan i DK)Hjem- og konsumentkundskab 

HemkunskapHem- och konsumentkunskap 

Liniefag Inriktning 

Lov/-bekendtgørelse Styrdokument 

Læreruddannelse Lärareutbildning 

Læseplan Läroplan 

Mål Syfte/opnåenda mål 

Opgave Uppgift 

Praktik Verksamhets förlagd utbildning (VFU) 

Spørgeskemaundersøgelse Enkäte 

Spørgsmål Frågor 

Uddannelse Utbildning 

VejledningSpørgeskema HandledningEnkäte 

Svensk Dansk 

Enkäte Spørgeskemaundersøgelse 

Frågor Spørgsmål 

Handledning Vejledning 

Hemkunskap Hem- och konsumentkunskap Hjemkundskab (hedder kun sådan i 

DK)Hjem- og konsumentkunskab 

Inriktning Liniefag 

Lärareutbildning Læreruddannelse 

Läroplan læseplan 

Styrdokument Lov, bekendtgørelse 

Syfte (föremål) Formål 

Utbildning Uddannelse 

Uppgift Opgave 

Utvärdering Evaluering 

Verksamhets förlagd utbildning (VFU) Praktik 

Ämne Fag 

Ämnesdidaktik Fagdidaktik 

116

Bilaga 6. Webadresser 

Sverige 

Hushållsvetaren: http://www.hushallsvetaren.net/ 

Hemsidor för utbildning till lärare i hemoch konsumentkunskap: 

Uppsala universitet: http://www.ihv.uu.se/ihv/program.htm 

Göteborgs universitet: 

http://www.mhm.gu.se/utbildning/lararutbildning/Hem-_och_konsumentkunskap/ 

Umeå universitet: http://www3.umu.se/kost/utbildning/grundskollararindex.shtml 

Högskolan i Kristianstad: http://www.hkr.se/templates/ 

ProgrammePage.aspx?id=3153&programkod=LLUSY&inr=HEKO 

Örebro universitet: http://www.oru.se/html/program/arar.html#konsument 

Norge 

www.ODIN.no - med linker til regjeringen og departementene 

Aktuelle departement: 

- Barne- og likestillingsdepartementet: forbrukernes rettigheter, likestilling, familier, barn og 

unges levekår 

- Helse- og omsorgsdepartementet. Direkte link til sosialog helsedirektoratet: www.shdir.no 

- Kunnskapsdepartementet: skole og utdanning. Direkte link til utdanningsdirektoratet: 

www.Udir.no 

- Landbruks- og matdepartementet: mat og landbrukspolitikk 

- Miljøverndepartementet 

Aktuelle utdanningsinstitusjoner: 

Høgskolen i Akershus: (Lillestrøm) www.hiak.no 

Høgskolen i Vestfold: (Tønsberg) www.hive.no 

Høgskolen i Agder (Kristiansand) www.hia.no 

Høgskolen i Bergen www.hib.no 

Høgskolen i Hedemark (Hamar) www.hihe.no 

Norsk læremiddelsenter: www.nls.no 

Nyttig undervisningsmateriell: www.matportalen.no 

Fagorganisasjon: Utdanningsforbundet: www.utdannningsforbundet.no 

Landslaget for mat og helse i skolen: www.matoghelse.no 

Noen interesseorganisasjoner for ulike matgrupper: 

- Opplysningskontoret for egg og hvitt kjøtt: www.egg.no 

- Opplysningskontoret for frukt og grønt: www.frukt.no 

- Opplysningskontoret for meieriprodukter: www.melk.no 

- Opplysningskontoret for brød og korn: www.brød.no 

- Eksportutvalget for fisk: www.godfisk.no 

- Opplysningskontoret for kjøtt: www.matprat.no 

117

Danmark 

DPU, studier på master (sundhedspædagogik) og kandidatniveau i materiel kultur: www.dpu.dk 

Ernæring og sundhed (professionsbachelor i ernæring og sundhed): www.ernaeringogsundhed.dk 

Hjemkundskap i grundskolen: www.emu.dk/gsk/fag/hje/index.html 

Hjemkundskapslærerforeningen: www.hejmkundskab.nu 

Undervisningsministeriet: www.uvm.dk ( find uddannelsessteder, University Colleges for 

læreruddannelse og professionsbachelor i ernæring og sundhed og alt om grundskole her) 

118

Bilaga 7. Författare 

Ruth Augustinussen, ordförande NSH 1991-1994, Danmark. 

Jette Benn, PhD, lektor vid Institut for didaktik, Danmarks Padagogiske universitetsskole, Aarhus 

Universitet, Danmark. 

Oddhild Bergsli, högskolelektor ved avdeling for yrkesfaglärerutdanning, Högskolen i Akershus, 

Norge. 

Gunnel Bergensjö Hjelm, hushållslärare och tidigare lärarutbildare vid Institututionen för BEHT 

(nuvarande Institutionen för Kostvetenskap), Uppsala universitet, Sverige. 

Signe Fagerli Rise, Heimkunnskapslärer ved Hareid Ungdomsskole, Norge, ordförande i NSH 

2001-2003. 

Inger Lise Fevang Jensen, högskolelektor ved avdeling for allmennlärerutdanning, Högskolen i 

Vestfold, Norge. 

Else Marie Johansen, högskolelektor ved avdeling for yrkesfaglärerutdanning, Högskolen i Akershus, 

Norge. 

Asle Holthe, högskolelektor ved avdeling for allmennlärerutdanning, Högskolen i Bergen, Norge 

Karin Hjälmeskog, PhD, lektor vid Institutionen för didaktik, Uppsala universitet, Sverige, ordförande 

i NSH 2003-2005 

Karin Höijer, doktorand vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet, Sverige. 

Hanna Kristiansen, PhD, försteamanuensis ved avdeling for yrkesfaglärerutdanning, Høgskolen i 

Akershus, Norge 

Anna-Maria Niskanen, PeM, lektor i huslig ekonomi vid Strömborgska skolan i Borgå. Doktorand 

vid Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten i Vasa, Finland. 

Elna Oppedal Olsen, högskolelektor ved avdeling for yrkesfaglärerutdanning, Högskolen i Akershus, 

Norge, sekretärare i NSH 1997-2000. 

Päivi Palojoki, PhD, professor vid Institutionen för hushållsvetenskap och slöjd, Helsingfors universitet, 

Finland. 

Monica Petersson, PhD, lektor vid Institutionen för Mat, Hälsa, Miljö, Göteborgs universitet, Sverige. 

Inger René, Högskoleadjunkt och riksdagsledamot, ordförande i NSH 1988-1991. 

Kaija Rimaila, lektor i huslig ekonomi vid Lyceiparkens skola i Borgå, Finland, ordförande NSH 

2005-2009. 

Kari Sundsbø Møllen, høgskolelektor och studieleder ved masterstudiet ernäring, helse og miljö, 

Högskolen i Akershus, Norge. 

Elisabeth Syverstad, högskolelektor ved avdeling for yrkesfaglärerutdanning, Högskolen i Akershus, 

Norge. 

Britt Unni Wilhelmsen, PhD, professor ved Högskolen i Bergen, Norge. 

Gun Åbacka, PeD, akademilektor i husliga ekonomins didaktik, Åbo Akademi, Vasa, Finland. 

119

120

bok om NSHs hundraåriga historia - SKHv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?