OBS: Dette er en let redigeret version af min præsentation fra ...

ksla.se

OBS: Dette er en let redigeret version af min præsentation fra ...

OBS: Dette er en let redigeret

version af min præsentation fra

konferencen. Nogle fotos er

reducerede, der er mindre

sproglige ændringer, og nogle

artikel-referencer er tilføjet.

Karsten Thomsen


”Rewilding” – Ett nytt redskap

i europeisk naturförvaltning

KONFERENS

FAUNARESTAURERING

Kungl. Skogs! och Lantbruksakademien

Stockholm 27. april 2010

ved Karsten Thomsen


Karsten Thomsen, CV

Föd 1959. PhD i tropisk skogsekologi

Feltstudier i Ecuador, Costa Rica, Malaysia (4 år)

Medlem av naturföreningen Nepenthes i 27 år

Debatbok ”Alle tiders urskov” 1996

Rapport ”Dansk skovnatur” 2000

Underviser i biologi och naturgeografi

Aalborg Universitet & Horsens Statsskole


Nepenthes

Forening stiftad nov. 1983

Ca. 1.600 medlemmer

Yngste danske naturorganisasion

Tema: naturskoger i alla länder,

hållbar produksion,

biodiversität

Symbol: kandebærerplanten

www.nepenthes.dk


Klassisk naturvårdsvision (fransk postkort)


Vildmarksvision

(á la Nepenthes)

!"#$%&'"()')

*+",-",$./#)

01(2"()1+#)

"23.&4


Är detta klimax-skogen?

Foto: Frans Vera.


Stora

växtätara

oviktiga

Stora

växtätara

viktiga

Kilde: K. Thomsen

Fyra olika ekologiteorier

med olik konsekvens för förvaltning

Klimax-vegetation (statisk) Cyklisk succesion (dynamisk)

Guldalderteorien (Clement m.m.fl.)

”Den klassiske botanikerteori”

Vegetasion utvikles till klimax

bestemt av jord och klima (mörk

skog).

Öppen areal kräver intensiv pleje.

Mega-herbivor-teorien (Owen-Smith)

Megaherbivorer (>1.000 kg) kan hålla

skogen lysåben, men mellemstore

herbivorer kan inte.

Mennesket måste övertake

elefanternes rolle och öpne skogen.

Livscyklus-teorien (Hallé m.fl.)

”Forest Mosaic Theory”

Vegetationen växler konstant – inte

någat ändestadium, bara processer.

Konstant forekomst av öppent landskap

kräver pleje.

Uroxe-teorien (Frans Vera)

Herbivorer kan inte hindre skog på

ljusöppne arealer (pga. taggbuske), men

hindrer fornyelsen i gamla bevoksninger,

hvorved disse ender som öppen areal.

Självbärande.


Kilde: K. Thomsen (1996): Alle tiders urskov.

- efter Hallé, F. et al. (1978): Tropical Trees and Forest. – Springer.


Kilde: K. Thomsen (1996): Alle tiders urskov. - efter Mayer et al. (1980).


Lindetidens nordjylland - som hagmarksbotanikere ser det

Kilde: Bruun, H. H. & Ejrnæs, R. (1998): Overdrev, en beskyttet naturtype. - Miljøministeriet.


Hagmark

- inte bara kultur

Artsrigdom

indikerer lang

evolutionshistorie

Exempler på insekter specifikt

knutna till prästkrage

(Leucanthemum vulgare).

Kilde: Appelqvist, T. & Bengtsson, O. (1995).

Brynmiljöer i Bohus Län.

3&0*02+4-'%2

3$5-&(56'*

021#'+-$2("

!"#$%&%'()$'*

'0)"+'+'

!"#$%&%'()$'*

#&+,&%-'+'

.)"&+*

#&+/012+,

71##10'-%"8*

+"9%&#&(200'

:5)$'+1,*

-%",10#'-1,

.)"&+*

,-&0";1(


Beteskog har lang evolutionshistorie –

149 dagfjärilar i NV-Europa

Lågt gräsland

Högt gräsland

Betesskog

Skog

Sammlad

0 20 40 60 80 100 120 140

Kilde: Wallis de Vries, M.F. (1999): The dilemma facing nature conservation and the role of large

herbivores. - Natur- und Kulturlandschaft 3:24-32.


Frans Vera forklarar växtsuccessionen.

Foto: K. Thomsen.


"Theory of cyclical

vegetation turnover"

Frans Vera:

"Grazing ecology

and forest history".

(CABI 2000).

Öppen mark utvikles mot

trädtäcka, gammel trädbestånd

mot ljusöppen vegetasion enligt

Frans Veras teori.

Skog växlar med nedbiten

vegetasion i en luckdynamik

över många hundrede år.

Modificeret efter Bunzel-Drüke, M. (2001).


Sådan så urskogen ut, enligt Vera

Foto: Frans Vera


Efter Löfgren, R., & Andersson, L. (red.) (2000): Sydsvenska lövskogar och andre lövbärande marker.


Nordamerika efter istiden.


Nordamerika mistad 80% av alla stora

däggdjurarter, da människet kom till

Af Sergio de la Rosa, The Rewilding Institute, rewilding.org.


”Pleistocene rewilding” – med ekologiska analoger

Af Sergio de la Rosa, The Rewilding Institute, rewilding.org.


Utdöen i Europa

Bearbejdet efter Bunzel-Drüke 2000.

Europa mistad kanske 40% av stora djurarter


Jakt i Danmark

Uroxen från Prejlerup,

NV-Själland

9.500 år f.n.

Efter Aaris-Sørensen & Petersen 1986.


Heldigvis uddöde uroxen inte, här Taurus-boskap

Foto: Matthias Scharf, ABU.


Eleonorenwald, Gemeinde Vrees, Nedersaxen


Eleonorenwald

Nedersaxen, Tyskland

Hjorteskog på 2.000 ha., hegnad.

1975 - 6 styk boskap udsat till fri

reproduksion (Angus-Aberdeen

& Holstener).

2002 - 141 styk boskap

aflivet (BSE).

2006 - Hjorte & bison

i 1.013 ha hegn.


Rådjur

Dovhjort

35 kg

Krondjur

150 kg

Idisla”guild" i Eleonorenwald

4,3

Europeisk bison

HUTCHINSON-indeks, kropsvägt

Med HI > 2 forventes svak föddekonkurens.

Mellem dovhjort och rådjur är der nicheplads

till enen art.

350 kg

2,3

850 kg

2,4


Zaunhöhe: 1,70 m Maschendraht

0,40 m Stacheldraht


Oostvaardersplassen, NL


Foto: Karsten Thomsen.

Oostvaardersplassen, NL


Foto: Ole Knudsen.


Foto: Niels Lisborg.


Foto: Martijn de Jonge / martijndejonge.nl.

Oostvaardersplassen, Nederlandene


animals

2500

2000

1500

1000

500

0

1984

DEVELOPMENT OF LARGE HERBIVORES

IN THE OOSTVAARDERSPLASSEN

1986

cattle

horses

deer

dead cattle

dead horses

dead deer

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

Source: Jan Griekspoor, fauna manager Staatsbosbeheer

2004

2006

2008

2010


Foto: Martijn de Jonge.


Foto: Martijn de Jonge.


Hainich, 7.500 ha skog-NP i Thüringen

Ingen

store

växt-

ätare...


Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU-Soest.


Antal bisoner i Bialowieza-skogen

Samlet bestand 1890-1919

Hviderussisk bestand

Polsk bestand


Bison –

historisk

Kilde: Wanda Olech


!"##

!"#"$%&' ()*%'+,)

!-*.+$(.+"*/*$(.+"*/*

!-*.+$(.+"*/*$0"/0"*-0/*

1212

Kilde: Wanda Olech

1234


!"$%

5+67$0"8%-&)$9)#,*

:;$

Kilde: Wanda Olech


$##%

&'()!$##)*+)&',-*.*-/)

012314)5)!367)'+8)!"##)

9:;;)


Stammträd av 9363 Plemiel;

inodlingskoefficient F = 65,2%

9363

8541 8544

6834 7050

4930 5528

4736 5307

3294 2678

2547 1994 2544

2267

1469 1561

1470 1455 1367 1357

1131

789 792 737

912

575 631 547

220

256

230 268 546

195

158 173 49

45 42

Kilde: Wanda Olech


F

>?;)'.;:'=;)*+@:;;8*+=)&A;99*&*;+-)

9A:)&',-*.;)'+*B'


Foto: Hanne Christensen / Nepenthes.


Marts 2011:

Bison på fri mark i Vesteuropa


Har vi uroxer i dag...?

- Der finns mer enn 1.000.000.000...

- Den vilde uroxe försvann för nylig...

- Visse tamme racer har ennå originale träk...

Bild från inbjudan:


Abri Montastruc à Bruniquel (FR)

La Mairie, Teyjat (FR)

Trou de Chaleux (BE)

Abrigo de los Toros, Teruel (Spanien

Pech Merle grotten (FR)


Uroxe fund

Prejlerup tjuren

Vig tjuren Hammerslöv tjuren


Uroxe fund

i omrids –

rekonstrueret

som bison?

Prejlerup tjuren

Vig tjuren Hammerslöv tjuren


Sträk benene...

Chianina dragoxer

Vig tjuren Hammerslöv tjuren


Min

rekonstruktion

Vig tjuren Uroxetjur

Chianina dragoxer


Sexuell olikhet (dimorfi)…

Uroxe ko Uroxe tjur


Heck ko Heck tjur

Uroxe ko Uroxe tjur


Sayaguesa

Lidia

Chianina

Heck

Oprindelige uroxe


Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU Soest.

Chianina-tjur


Foto: José Manuel Gómez-Gutiérrez.

Zayaguesa-boskap


Foto: Inbjudan.

Foto: Matthias Scharf, ABU.

Heck x Sayaguesa x Chianina


Foto: Hans Kampf / Large Herbivore Foundation.


Wulfener Bruch, Elben.

Heck-Rind und Przewalski-Pferd

Przewalski-Pferde

64


Gestreifte Beine, Mehlmaul, Stehmähne


Store växtätare - olik födeekologi

- ni ökologiske nökkelarter, der kunne forekomme i Danmark

Kilde: Thomsen, K. (2004): Urokse-projektet. - Folder, Nordjyllands Amt.


Möjliga årsdjur i Lille Vildmose

(beräknat på tillgänglig växtföda på gott 6.000 ha)

Art Ialt

Vildsvin 300

Rådjur 180

Elg 55

Krondjur 300

Bison 125

Vildoxe 250

Vildhäst 275

Bäver 70

Olesen, C. R. (2005): Analyse af nuv. og potentielle store planteædere i Lille Vildmose. DMU.


Foto: NJA

Tofte Mose, Lille Vildmose


Foto: Erik Buckwald, juni 2006.

Tofte Skov, Lille Vildmose


Lille Vildmose, december 2003

Otte styk Taurus boskap, odling


Lille Vildmose, april 2010

61 styk Taurus boskap


Lille Vildmose, april 2010

61 styk Taurus boskap

3 styk Zayaguesa tjure


Experimentel bete, Vestsjälland 2009

Foto: Jan Kunstmann / Nepenthes.


Foto: Kajetan Perzanowski.


Gräsningsprojekt Lippe, Soest, Nordrhein-Westfalen

Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU Soest.


Betesprojekt Agrar GmbH Crawinkel, Thüringen

Foto: Edgar Reisinger.


Foto: Jacob Sterling / Nepenthes.


Fremtidens vildmarker?


Poänger om vildmarkens stora växtätare:

– hver art har olik effekt på vegetation,

– flere arter giver mere varieret vegetation end én,

– älg, bison, vildhäst, vildoxe och vildsvin är

hjemmehörende och önskelige arter,

– krondjur, dådjur, rådjur och bävere är ochså viktige,

– store växtätare skaber forudsätninger för en del ekstra

arter i naturen, herunder eg,

– vilde växtätare är billigere i drift end husdjur, giver

vintereffekt och är mere spännende.


WWW - stora väkstätara

LHF - Large Herbivore Foundation (Eurasien/NL)

largeherbivore.org

ABU - Arbeitsgemeinschaft Biologischer Umweltschutz (D)

abu-naturschutz.de

Woodland Trust (UK)

woodlandtrust.org.uk

Pro Natura (S) pro-natura.net

Nepenthes (D) nepenthes.dk


Urokseavel:

Bunzel-Drüke & Thomsen 2006: Projekt Taurus – En økologisk erstatning for uroksen.

http://www.nepenthes.dk/files/Taurus_ebook.pdf.

Om skovnatur og store dyr:

Thomsen, K. 2006: Selvplejende skovnatur - om naturrig skovforvaltning med gnav og uden sav. - Flora og

Fauna, bind 112, side 51-60 - temanummer om skove i nationalparker.

http://www.nepenthes.dk/files/florogfauna08112006.pdf.

Thomsen, K. 2001: Den biologiske mangfoldighed i skovene. - s. 48-61 i: T. N. Skafte: Danmarks Natur -

udvikling, status og sektorernes rolle for den biologiske mangfoldighed. Wilhjelmudvalget, Miljøministeriet.

http://www.sns.dk/wilhjelm/endelig/pdffiler/christiansborg061200.pdf.

Thomsen, K. 2000: Dansk skovnatur. Vildsomme skovlandskaber i fremtidens Danmark - perspektiver og

muligheder. Udarbejdet for WWF Verdensnaturfonden. - Nepenthes Forlag, Århus. 100 s. Download her

(bemærk, to filer): http://webshop.nepenthes.dk/index.php?id=1524&mid=23&cid=16.

Thomsen, K .1996: Alle tiders urskov. Danmarks vilde skove i fortid og fremtid. - Nepenthes Forlag. 160 s.

(Omtale: http://webshop.nepenthes.dk/index.php?id=1524&mid=9&cid=16 - kan lånes på biblioteket).

Om de danske "nationalparker":

Thomsen, K. 2007: Skal Thy have en rigtig nationalpark? – Hjejlen 3/2007 - temanummer om

nationalparker

http://www.dof-nordvestjylland.dk/pdf/HJEJLEN_2007_3.pdf.

Thomsen, K. 2006: Morgendagens vildmarker. - Praktisk Økologi 1/2006.

http://www.nepenthes.dk/index.php?id=1175.

Buk, K. G. & Thomsen, K. 2005: Kald ikke en tam kat en tiger. - Berlingske Tidende 13. oktober.

http://www.nepenthes.dk/index.php?id=1173.

Debat med miljøministeren om danske nationalparker:

Buk, K 2008: Det er ikke nationalparker men fredede landskaber. - Berlingske Tidende, s. 8

http://www.nepenthes.dk/index.php?id=1598. (se ministerens svar samme sted)

More magazines by this user
Similar magazines