Videnskabelige meddelelser

booksnow2.scholarsportal.info

Videnskabelige meddelelser

51

Geologiska fakta och teorier.

Att Bornholm efter istiden legat hogre an nu, år såkert bevisat,

men de danska geologerna (Ussing, Milthers, se ovan) anse det

tvivelaktigt om 6n stått i forbindelse med fastlandet. Denna tvekan

ir dock som jag forut framhållit (s. 44) knappast befogad. Det be-

hoves blott en landhojning av något mer an 20 m for att åstad-

komma en direkt forbindelse mellan Bornholm och Pommerns kust,

och man har, som redan De Geer (1896) och senare sarskilt

Munthe (1910, 1910a) framhålla, flerstådes vid Tysklands kust

funnit sotvattenslager på storre djup (20—30 m). Åven de på flera

stållen iakttagna submarina erosionsrånnorna visa att det sydbaltiska

området legat betydligt hogre an nu, och man kan alideles bortsett

från frågan om djurvårldens invandring utgå från att Bornholm

efter istiden stått i forbindelse med Nordtyskland.

Då ligger det ju nåra till hånds att anta att alla djur, som endast

genom mer eller mindre sållsynta tillfålligheter kunna spridas over

havet, invandrat over denna landforbindelse. Innan en sådan slut-

sats drages, maste dock frågan om en eventuell forbindelse mellan

Gottland och kontinenten diskuteras. Om det nåmligen kan visas

att denna o ej efter istiden stått i nåra samband med fastlandet,

så maste den ju trots allt ha fått hela sin fauna genom spridning

Jver havet, och då kunna ju många djur med samm.a spridnings-

mojligheter ha kommit till Bornholm lika val efter som under land-

forbindelsens bestand ; man skulle då ej ur faunan kunna draga

några slutsatser om forbindelsens varaktighet.

Munthe (1910, 1910a) anser det av geologiska grunder mycket

sannolikt att den landhojning, som ovedersågligt intråffat under den

senkvartåra tidens forstå del, var så stark att en landforbindelse

kom till stand mellan Gottland och sydbaltiska omraden. Som om-

stående kartskiss visar, erfordras hårfor en hojning av omkring 60

m oster om Bornholm. ^) For en så kraftig eller ånnu kraftigare

andhojning talar, som Munthe framhåller, forekomsten av flod-

fåreartade rånnor i Oresund till omkring 50 m, i Stora Belt till

') Mjoberg (1912) har offentliggjort en karta over "sodra Ostersjons po-

nerade utseende under Ancylussjons forstå skede'', på vilken kustlinjen

sammanfaller med 60 m-kurvan. Denna karta ar under alla omstandig-

heter felaktig; vare sig landhojningen varit mindre eller storre, så kan

den ej ha varit likformig.

4*

More magazines by this user
Similar magazines