Videnskabelige meddelelser

booksnow2.scholarsportal.info

Videnskabelige meddelelser

62

tidens forstå del (nedanfor Litorinagrånsen) upptråder på Gottland

en synnerligen rik landmolluskfauna med många arter som ej an-

tråffats i aldre lager. Det ser således ut som om en ny och kraftig

invasion av landdjur agt rum under detta skede, och Munthe

(1910, s. 91—93) anser det på grund hårav troligt att en ny for-

bindelse med fastlandet uppkom mellan ancylustransgressionen och

litorinasankningen ; han betonar dock att skålen for detta antagande

r.ro vida svagare an de som tala for den tidigare forbindelsen.

Wahlgren (1917) har av djurgeografiska skål anslutit sig till

denna hypotes. Han urskiljer, som fi'irut antydts, två grupper av

xerotermer i Olands alvarfauna, sådana som invandrat redan under

"subarktisk" tid och utpråglade vårmearter; de senare ha enligt

hans uppfattning invandrat forst under ancylustidens yngre skede

(Sernander's boreala period), sedan ancylustransgressionen efter-

foljts av en ny regression, under vilken Oland for andra gangen

kom i forbindelse med både det smålåndska fastlandet och Tyskland.

Åven den Bornholm-nordtyska landforbindelsen upphåvdes med

såkerhet under ancylustransgressionen. Ancylussjons yta steg dock

ej hår, som långre åt norr, hogre an den nuvarande havsytan, utan

låg lågre (några ancyluslager åro dårfor ej kånda från dessa trakter);

enligt isocatabaserna å Munthe's karta (1910a, PI. 46 B) låg sjons

yta vid Bornholm 10 m under den nuvarande havsstranden. On

låg alltså endast helt obetydligt nårmare fastlandet an nu, och

landfaunans invandring var lika forsvårad som i våra dagar. Fin-

nas då några fakta som tala for uppkomsten av en ny landforbin-

delse?

Några geologiska skål kunna ej anforas for denna hypotes, och

man maste sårskilt vad Gottland betråffar ovillkorligen fråga sig,

hur en så betydande regression av Ancylussjons yta egentligen

skulle ha kunnat uppkomma. De på Gottland forst i sublitorinala

lager antråffade molluskerna kunna, som Munthe sjålv anmårker,

ha invandrat tidigare, ehuru de forst efter någon tid forefunnos i

så stort individantal att de hade någon utsikt att bevaras i avlag-

ringarna. Undersokningar over faunan i Bornholms torvmossar

skulle kunna giva betydelsefulla resultat.

De djurgeografiska bevisen åro lika litet overtygande. Det år

mojligt och ganska troligt att klimatet var ej blott torrare utan

åven varmare an nu redan innan ancylustransgressionen bragt land-