#0:Null - ww.nsuweb.net

#0:Null 

1

Nr 0: Null 


Välkomna till avisen nr 0. NSU:s sommarsession 

närmar sig, och det du hittat här är en samling av 

praktisk, teoretisk och upplysande information. 

Tidningen är till för att skrivas ut, men ställvis 

finns det direkta länkar till Internet i den. 

Inför veckan i Kääriku kanske du vill komma 

med ett inlägg i en av de tidningar som kommer ut 

där, #1-7? Skicka gärna texter och rättelser till 

misstagen i #0 på förhand till yahyrsa@yahoo.se. 

Red. 

Bladets redaktörer är Yrsa Neuman (svenska, 

Finland) och Henrik Serup Christensen (danska, 

Finland). De ønsker Jer alle sammen en indlysende 

oplevelse, en oplysende indlevelse og størst mulig 

språkförvirring. 

2 

Innehåll # 0 

ArrKom – vem är dom?...................................2 

Reseguiden 

Reseinfo: till och från Kääriku…………..…..4 

Buss, färja, flyg…och om hotellet 

Fakta om Estland…………………………….6 

Yta, befolkning, politik… 

Estlands historie for begyndere……………..7 

Programsektionen 

Kvällsprogram……………………………….9 

Utflyktsdagen………………………………..10 

Barnkretsen………………………………….10 

Sterne über Kääriku: horoskopet...…………11 

Keynote speakers……………………………12 

Derian & Cremaschi 

Vem vill du høre i 2008 og 2009?..................14 

Kretsavdelningen 

Föreslå en ny krets! ………………………....15 

Fyra förslag till nya kretsar: 

A: ”Interkulturel idéhistorie, verdensfilosofi og 

interreligiøs dialog”………………………….15 

B. ”Creation, Rationality and Autonomy”….16 

C. ”Social republikanism och välfärdsstaten: 

Nya perspektiv på arbete, fördelning och 

demokrati”……………………………………17 

D. ”Practice as Research in the 

Performing Arts”……………………………..18 

Kretsarnas program under veckan: 

Krets 1: Welfare models in change and 

internationalization………………………….19 

Krets 2: Media Mysteries: Re-visiting the 

Danish Cartoons……………………………..20 

Krets 3: Konkreta samhällsutopier och 

medborgarlön………………………………...21 

Krets 4: Aesthetic machines………………...22 

Krets 5: Filosofisk antropologi………………23 

Krets 6: Sikkerhedspolitik og retspolitik……23 

Krets 7: Kropp og praksis……………………24 

Krets 8: Global ekonomi, global politik och globala 

rörelser……………………………………….25 

(Krets 9 är avlyst) 

Bakpärmen: Veckoprogrammet

Arrkom – vem är dom? 


Arrangörskommitténs uppgift är att stå för de 

praktiska arrangemangen. Arrkom för sommarsessionen 

2006 är baserad i Åbo (på finska Turku) i 

Finland. 

Arrkoms ordförande heter Camilla Kronqvist och 

är till vardags doktorand i filosofi vid Åbo 

Akademi. Redaktionen ställer några frågor: 

Hur ska deltagarna känna igen dig? – Jag skrattar 

och nyser högljutt, påstås det. Men jag gör det inte 

hela tiden. Jag kommer antagligen att springa 

omkring rätt mycket när vi väl är där så det kunde 

vara ett kännetecken. Dessutom finns 

jag på bild här och välkomnar alla på söndag kväll, 

så jag föreslår att folk tar sin utgångspunkt i det. 

Vad är din uppgift under själva sommarsessionen? 

– Se till att det hela löper. Hålla olika trådar i 

huvudet. Sitta på gräsmattan och vila mellan 

varven. 

Har det inneburit några speciella utmaningar att 

sommarsessionen är i Estland? – Visst skulle det ha 

3 

varit enklare om vi befunnit oss på plats och inte 

försökt ordna allt från ett annat land utan att ha 

desto mer kontakter till människor med diverse 

matnyttiga färdigheter. Men än så länge känns det 

som om allt kommer att gå bra! Internet är ett 

fantastiskt verktyg vid sådana här tillfällen. 

Hur många deltagare blir det? – Ungefär 100 

anmälningar plus 17 barn i åldrarna 1 till 16. (Men 

det kan ännu ändras.) 

Kvällsprogrammet – några specialsatsningar i år? 

– Vi har försökt göra ett bra varierat program som 

också aktiverar deltagarna ibland. En betoning på 

det estniska finns. Och så ville vi ha cirkusartister. 

Är det något annat än "välkomna" som du vill 

hälsa till deltagarna? – Hoppas att hela veckan blir 

tillfredställande för alla! 

Arrkom i ett nötskal 

Planering: 

Camilla Kronqvist, ordförande 

Marina Lassenius, ekonomiskt ansvar (fil.stud., 

ÅA) 

Anssi Hynynen, styrelsens representant 

Ylva Gustafsson (doktorand i filosofi, ÅA) 

Birgit Schaffar (doktorand i pedagogik, ÅA) 

Yrsa Neuman, redaktion (doktorand i filosofi, ÅA) 

Henrik Serup Christensen, redaktion (doktorand i 

statskunskap, ÅA) 

Funktionärer: Bosse Hellsten, Salla Peltonen 

Internet/datorer: Set Lonnert 

Barnkretsen: Gunilla Paulsen, Hilde Lofte, Adrien 

Wilkins, Elise Harste, Katinka Richter. 

E-postfrågor? Camilla: ckronqvi@abo.fi och 

Marina, mlasseni@abo.fi. I akuta fall kan man 

även ringa Arrkom: 

På finska: ring Anssi +358-(0)50-147576 

På svenska: ring Camilla: +358-(0)50-5892510 

På norska: ring Marina +358-(0)50-5482496 

På danska: ring Henrik +358-(0)44-3606977 

På engelska: ring Yrsa +358-(0)44-5968967 

På tyska: ring Birgit +358-(0)50-4667733 

Tyvärr är Arrkom inte så bra på isländska.


Information om Kääriku och Estland, om resan dit och resan hem. 

NB!: Kom ihåg pass, också för barnen! 

Kääriku & hotellet 

Kääriku ligger i södra Estland, som är känt för sina 

vackra landskap och fina möjligheter för friluftsliv. 

Speciellt känt är området för vintersport – den 

närabelägna lilla staden Otepää kallas Estlands 

“vinterhuvudstad” (i kontrast till badorten Pärnu, 

som kallas för Estlands “sommarhuvudstad”). På 

sistone har även Käärikuområdet börjat få sin 

del av sommarresenärer. Den i särklass populäraste 

sommarsporten är cykling; de fina cykelvägarna 

mellan Kääriku och Otepää inbjuder till en 

cykeltur på en hyrd cykel. Cykeluthyrning ordnas 

av hotellet, och på utflyktsdagen finns det 

möjlighet att delta i en guidad cykeltur. 

Hotellet ligger bredvid en sjö, där vattnet är varmt 

i slutet av juli. Kom ihåg att ta din baddräkt och 

strandhandduk med! Spelar du tennis? Använd en 

lucka i programmet och utmana någon i en match 

på en av Käärikus tennisbanor! 

Hotellet i Kääriku har flera rumskategorier. De 

flesta deltagare vid årets sommarsession kommer 

att sova i högklassiga dubbelrum på själva 

hotellet. En del kan välja förmånligare rum med 

något lägre standard (med delad WC/dusch), och 

som ekonomialternativ erbjuds sängplatser i 

sovsalar. Den som tycker om att tälta hittar säkert 

ett trevligt ställe att resa sitt tält på. 

Anssi H. 

4 

Estland. 

Till Tallinn 

Steg 1 är att ta sig till Estlands huvudstad Tallinn 

den 23.7.2006. Dit kommer man lätt på flera sätt: 

Flyg 

De flesta nordiska större städer har flygförbindelser 

till Tallinn. Ifall du inte lyckas boka 

dig på ett flyg till Tallinn, är det också ett gångbart 

alternativ att resa på ett eller annat sätt till 

Helsingfors (Helsinki) och ta en färja över till 

Tallinn. 

Färja 

Färjförbindelser till Tallinn finns från Helsingfors 

och Stockholm. 

Färjorna mellan Helsingfors (Helsinki) och 

Tallinn går så tätt som med flera avgångar i


timmen. De snabbaste färjorna tar bara 1,5 timmar 

mellan de två städerna. 

Från Kapellskär går det också färja (Tallink) till 

Paldiski, ca en timme sydväst om Tallinn. 

Några rederier: 

www.tallink.com, www.tallink.se 

www.vikingline.fi, www.vikingline.se 

www.silja.com 

www.lindaliini.ee 

www.eckeroline.fi/sv/ 

Egen bil 

Ifall du tänker komma till Estland med egen bil, 

gäller det för de flesta att ta färjan till Tallinn eller 

Paldiski. På kartan skall du först hitta Tartu. Sydsydväst 

om Tartu hittar man sedan den lilla staden 

Otepää. Kääriku ligger 10 km (en svensk mil) 

sydväst därifrån. Väl framme i Kääriku är det 

omöjligt att missa vårt konferenshotell. 

Vägarna i Estland är bra. 

Från Tallinn till Kääriku 

Alternativ 1: NSU-bussen 

NSU-bussen avgår sö. 23.7. kl. 16.00 från Reval 

Hotel Olümpia i centrum av Tallinn (lätt att hitta). 

(OBS! Koordinatorer och styrelse anländer en dag 

tidigare (ArrKom två dagar tidigare). Koordinatorbussen 

avgår lördag 22.7.2006 kl 16.00 från 

Reval Hotel Olümpia.) 

Alternativ 2: en annan buss 

Om du inte hinner till NSU-bussen kan du åka 

buss på egen hand. Direktbussar till Kääriku från 

Tallinns busstation avgår två gånger, varje dag: kl. 

9.40 och kl. 18.15. Resan tar 3,5-4 timmar 

beroende på förbindelsen, och kostar ca 100-120 

EEK. 

Ifall dessa tider inte passar, finns det flera bussförbindelser 

till Otepää, som ligger rätt så nära 

Kääriku. Därifrån kan man ta taxi. ArrKom kan 

också hämta deltagare från Otepää vid behov. 

Mera info på följande hemsida (på engelska, det är 

möjligt att söka efter avgångar till Tartu och 

5 

Otepää): 

http://www.bussireisid.ee/index.html?MENU=PLAN&KEEL= 

en 

Hem igen 

NSU-bussen 

NSU-bussarna avgår från Kääriku efter söndagens 

frukost (=morgenmad på danska). Vi är i Tallinn ca 

kl. 12 på söndag 30.7.2006. 

Andra bussar 

Från Kääriku avgår bussarna till Tallinn kl. 6.10 

och kl. 15.00 varje dag. 

Tallinns lufthavn fra Google Earth.

Fakta om Estland 


Indbyggere :1,4 miljoner. 

Befolkningsgrupper: Estiske 67.9%, Russiske 

25.6%, Ukrainske 2.1%, Hviderussiske 1.3%, 

Finske 0.9%, andet 2.2% (år 2000) 

Hovedstad: Tallinn (grundlagt 1219 af Valdemar 

Sejr) 

Møntfod: estisk krone, kroon, EEK. 100 EEK 

svarer til ca. 48 DKK, 6,4 Euro, 610 ISK, 51 NOK 

og 59 SEK. 

De fem største byer i størrelsesorden: 

Tallinn (ca 400 000 indbyggere), Tartu (100 000), 

Narva (70 000), Kohtla-Järve (70 000) og Pärnu (50 

000). 

Geografi 

Totalt: 45227 km2 (Danmark: 43,000 km 2 ) 

Land: 43211 km 2 

Vand: 2015 km 2 

Inkluderer 1520 øer i Østersøen. 

Landgrænser til Letland og Rusland. 

Andel skov: 40% 

Højeste punkt: Suur-Munamägi 317 m.o.h. 

(Baltikums højeste punkt) 

Største sø: Peipus/Peipsi 

Længste floder: Pärnu (144 km), Kasari (112 km) 

og Emajõgi (101 km) 

Politik 

Estland er en parlamentarisk republik. Parlamentet 

(Riigikogu) er et et-kammersystem med 

101 medlemmer, som vælges for en 4-årig periode. 

Statsoverhoved er præsident Arnold Rüütel siden 

2001, næste valg afholdes i efteråret 2006. 

Sidste parlamentsvalg blev afholdt 2. marts 

2003 (næste marts 2007). Valget blev en sejr for 

det nystiftede centrum-højre parti, Res Publica, 

der dannede regering sammen med det liberale 

Reformparti og det agrare parti Folkeunionen. 

Regerings-koalitionen blev imidlertid den 13. april 

2005 afløst af en ny regering bestående af 

Reformpartiet, Folkeunionen og det nærmest 

socialdemokratiske Centerparti med Reformpartiets 

formand Andrus Ansip som 

premierminister. Den sidder på 52 af parlamentets 

101 pladser. 

6 

Charmerende hverdag i Tartu ca. 1990. 

Språket: estniska 

Estniskan är inte ett slaviskt språk, utan hör 

liksom systerspråket finskan till den finsk-ugriska 

språkfamiljen. Lettiska och litauiska tillhör inte 

denna grupp, utan räknas till den baltiska 

språkgruppen (en undergrupp av den baltoslaviska 

språkgruppen). 

Kilder på nettet: 

CIA World factbook: 

www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/en.html 

Danmarks ambassade: 

www.ambtallinn.um.dk/da/menu/OmEstland 

Rejseguiden In Your Pocket 

http://www.inyourpocket.com/estonia/en/category?cid= 

3019 

Bonusviden 

●Tallinns mest almindelige døbenavne år 2004 var 

for drenge Nikita (61 st), for piger Anastasija (79 

st) 

●Universitet i Tartu (den gang Dorpat) blev 

grund-lagt under den svenske tid, år 1632 og er 

dermed Sveriges andenældste universitet.

Estlands historie for begyndere 


Estland har en omvekslende historie, og har i flere 

omgange fungeret som slagmark for andre 

nationers krige. Men på samme gang har dette 

medvirket til at skabe en levedygtig og mangfoldig 

nation, på trods af størrelsen. 

Begyndelsen 

For omkring 11.000 år siden smeltede den sidste is 

fra det område, der i dag er kendt som Estland, og 

de første mennesker slog sig ned ca. 7.500 f. Kr. 

Den romerske historiker Tacitus beskriver i sin 

bog ”Germania” et ”gens aestiorum”, et estisk folk, 

og selvom Tacitus angiveligt sigtede på nutidens 

samer, har navnet siden hængt ved esterne. 

Russerne byggede ca. 1030 fæstningen Tartu 

ovenpå en estisk boplads, og herfra blev esterne 

afkrævet skat indtil Tartu blev tilbageerobret, og i 

dag kan ses som den ældste af de estiske byer. 

Korstog mod ”barbarerne” 

I 1100-tallet begyndte korstogene mod de estiske 

”barbarer”, og området kom under dansk 

besiddelse indtil 1346, hvor det blev solgt til den 

tyske orden. Tyskerne kom til at spille en 

væsentlig rolle som overklasse i Estland til langt 

ind på 1900-tallet. Men området blev igen 

genstand for stormagternes styrkeprøver fra 1558 

og frem til starten af 1600-tallet, hvor især 

Rusland, Polen-Litauen og Sverige kæmpede om 

kontrollen over området. 

I sidste ende blev det Sverige som udgik som 

sejrsherre, og efter krigen mellem Danmark og 

Sverige 1643-45 fik Sverige kontrollen over hele 

det nuværende Estland. 

Opblomstring under Sverige 

Det svenske herredømme blev en relativ fredelig 

periode for esterne, og en kulturel opblomstring 

fandt sted. Således blev det første universitet 

grundlagt 1632 i Tartu (det daværende Dorpat), og 

den første grammatikbog og lærebog for det estiske 

sprog udkom. 

7 

Russisk herredømme og national opblomstring 

Men freden skulle ikke vare længe. Rusland 

grundlagde i 1703 den nye hovedstad St. 

Petersborg, og dermed styrkede Rusland sig 

afgørende i regionen, og fik efterhånden magten i 

hele det nye Estland. I 1721 ved freden i Nystad 

blev Estland en del af det russiske zardømme. 

Den russiske tid indebar en hård tid for 

esterne, som blev underlagt det russiske feudale 

system og dets centraliserede magtudøvelse. Først 

på 1800-tallet skete der så småt igen fremskridt, og 

en gryende nationalromantik fik fodfæste. Dette 

resulterede bl.a. i udgivelsen af det estiske 

national-epos Kalevipoeg mellem 1857 og 1861 

(modelleret med forbillede i det finske epos 

Kalevala), og den første store sangfestival i Tartu 

1869. 

”Kalevipoeg i underverdenen” (Oskar Kallis 1915) 

I begyndelsen af 1900-tallet blev den estiske 

selvbevidsthed yderligere styrket, og tidens 

uroligheder i Rusland bidrog til at styrke denne og 

fremme ønsket om selvstændighed. I 1917 

ændredes de administrative grænser så den estiske 

befolkning blev samlet i en forvaltningsenhed, og i 

maj 1917 valgtes repræsentanter til den første 

estiske landdag. Udviklingen kulminerede den 24. 

februar 1918, hvor Estland erklærede sig 

selvstændig som følge af bolsjevikkernes 

magtovertagelse i Rusland. Den røde hær 

invaderede på nyt Estland, men esterne lykkedes 

gennem et frihedskrig at beholde sin frihed. Den 

2. februar 1920 sluttede Sovjetunionen og Estland 

fred, og anerkendte hinandens grænser. Et frit 

Estland med Tallinn som hovedstad syntes nu 

sikret.


Selvstændigheden 

Selvstændigheden gav indledningsvis et af de mest 

progressive og liberale systemer i Europa på den 

tid. Politisk var tiden kaotisk, og regeringsmagten 

skiftede hyppigt hænder. Dette medvirkede til at 

fremme ekstremistiske kræfter, og i 1933 blev en 

ny forfatning godkendt ved en folkeafstemning, 

der fratog parlamentet beslutningskompetencer til 

fordel for landets statsoverhoved. Men inden en et 

nyt statsoverhoved kunne blive valgt, kom et 

statskup under ledelse af Konstantin Päts og Johan 

Laidoner i vejen, og gradvist voksede et mere 

autoritært styre frem. 

Anden verdenskrig og Rusland vender tilbage 

Med Molotov-Ribbentrop-pagten blev Estland en 

del af den sovjetiske interessesfære, og Sovjetunionen 

øgede konstant presset, indtil sovjetiske 

tropper besatte landet i 1940. Gennem et 

farceagtigt valg blev Estland officielt en del af 

Sovjetunionen. I 1941 blev Estland ”befriet” af 

Tyskland, før Sovjet-unionen endeligt overtog 

kontrollen igen i 1944, på trods af et forgæves 

forsøg på at genoprette landets selvstændighed, der 

aldrig blev anerkendt af de allierede. I alt mistede 

Estland næsten 300.000 indbyggere, eller en 

fjerdedel af sin befolkning under 2. verdenskrig. 

Disse ester enten døde, flygtede eller blev 

deporteret. 

Molotov underskriver med Ribbentrop og Stalin som tilskuere. 

Tiden som del af Sovjetunionen blev heller ingen 

dans på roser for esterne. Perioden indebar en 

hård undertrykkelse af den estiske befolkning og 

massiv russisk indvandring. Specielt tiden lige 

efter genoprettelsen af sovjetisk herredømme 

betød en brutal bølge af terror som tak for sidst fra 

8 

de sovjetiske magthavere, og en stor del af befolkningen 

blev udsat for tortur, dødsstraf og/eller 

deportation. Ikke før efter Stalins død fandt et lille 

tøbrud i behandlingen sted, men alligevel var 

perioden præget af både økonomisk og kulturel 

stagnation. 

Første tegn på tøbrud 

Efter Gorbatjov kom til magten i 1985 blev det i 

øget grad muligt for minoriteter åbent at kritisere 

systemet, og latente konflikter kom dermed igen 

frem til overfladen. I første omgang betød dette 

ikke store forandringer for Estland, men i 1987 

kom den første massive estiske protest mod 

etableringen af fosforminer i det nordøstlige 

Estland. Flere dissidenter og systemkritikere blev 

efterhånden løsladt, hvilket styrkede 

uafhængighedsbevægelsen i Estland, og flere 

demonstrationer og protester fandt sted i de 

følgende år. Også på det politiske niveau blev 

kravet om øget estisk selvstændighed styrket. I 

starten af 1990 blev der afholdt frie valg og en 

folkeafstemning om uafhængighed fandt sted. 

Selvstændig igen, hvad nu? 

Det var alligevel først i forbindelse med det 

forfejlede statskup i Moskva august 1991, at 

Estlands selvstændighed blev officielt genoprettet. 

Island var det første land som anerkendte Estlands 

selvstændighed den 22. august, hvilket den 

russiske føderation også gjorde den 24. august, 

hvorefter andre fulgte trop (mange lande havde 

aldrig officielt anerkendt Sovjetunionens 

okkupation, hvilket meget bekvemt betød at en 

officiel anerkendelse af selvstændigheden heller 

ikke var nødvendig). Den 17. september 1991 blev 

Estland medlem af FN, hvilket cementerede dens 

selvstændighed, hvis nogen stadig skulle være i 

tvivl. 

HSC 

Mere på Internettet: 

www.estonica.org 

Avisen bringer dagligt historier om forskellige 

aspekter af Estland efter selvstændigheden.


Kvällsprogrammet (uppvärmingsinfo), barnkretsen, utflyktsdag, keynote speakers Der Derian och Cremaschi. 

Kvällsprogrammet 

Musik, poesi, cirkus, film och fest. Förutom allt 

kulturellt program blir det gymnastiska övningar 

och lekar för den som vill. Alternativt lobbybar, 

poolspel eller bastu… Arrkom utlovar spänning 

och avspänning för både kropp och själ. 

Söndag 

Ankomst och välkomst. 

Måndag 

Eftermiddagens föreläsning hålles av den kände 

estniske biosemiotikern och professorn Kalevi 

Kull. Biosemiotik och Estland kommer att 

sammansmälta i Kulls föredrag. 

Folk/etnomusik: Laudaukse Kääksutajad. 

Namnet betyder något i stil med ”ladugårdsdörrsknirkarna”. 

Gamla estniska sånger får kontakt 

med nutiden. Eller en säckpipa. 

Provlyssna på: 

http://www.estmusic.com/index.php?0131141711 

Tisdag 

Total Play – game on! Kubb, Qigong, krocket, 

volley… 

Den som inte fått nog för den dagen kan se den 

rörande svenska TV-filmen Torsk på Tallinn och 

den estniska filmen Namnen på marmortavlan. 

9 

Tartu ca 1900 

Onsdag 

Folkmusik: Indigolapsed 

Efterföljarna till Somnambuul lär spela i vaket 

tillstånd. 

Torsdag 

Tsirkus Fox från Tartu dyker upp. Vad är det? Det 

är unga akrobater, clowner och jonglörer! 

Fredag 

Författarkväll. 

Från Estland (Tartu): Jaan Kaplinski. Kaplinski 

har skrivit ett flertal essä- och poesiböcker, men 

också hunnit med en omgång i Estlands riksdag. 

Hans böcker har översatts till bland annat 

engelska, norska, danska, isländska och svenska. 

Från Finlands Kokkola: Bosse Hellsten. 

Hellsten skriver på svenska och gav ut 

debutsamlingen Tango för babianer år 2005. Han 

har beskyllts för ”för mycket hålligång”, vad det 

nu ska betyda. 

Lördag 

Fotbollsmatch. Den traditionella och ökända 

kampen utkämpas mellan humanister och 

samhällsvetare. Matchen analyseras sedan i bastun. 

Efteråt – fest!

Uflyktsdag 


Torsdagen är utflyktsdag. En guidad tur i Tartu i 

buss och till fots. En cykelutfärd, en båtutfärd? 

Drälla i stan på egen hand? Mer detaljerad 

information om möjligheterna kommer i senare 

aviser. 

Barnkretsen 

Gunilla Stigsdotter Paulsen er ansvarlig for 

børnekredsen. Hun får hjælp af Hilde Lofte, 

Adrien Wilkins, Elise Harste, Katinka Richter. 

Gunilla bor i landsbyen Vegger, Himmerland, 

Jylland, Danmark, Europa, Verden, Universet 

sammen med sin mand Michael, Anna (9), Felix 

(7), Kajsa (5) og Viggo (1) som også kommer til 

med til Kääriku. 

Hun lover sammen med sine medhjælpere at 

sørge for, at børnene heller ikke behøver at kede 

sig i Kääriku. 

10 

Naturen byder på flere muligheder for spændende 

aktiviteter, og som om det ikke var nok i sig, har 

Tsirkus Fox fra Tartu lovet at komme forbi onsdag 

og underholde med leg, spil, konkurrencer og 

balloner! 

Derudover kan der svømmes i den nærliggende 

sø, så husk badetøjet og dykkerbrillerne.

Sterne über Kääriku, 23–30 juli 2006 


Horoskopbyrån erbjuder oss upplysande horoskop 

för varje dag under veckan. Inför veckan som 

helhet har vi fått fram några förutsägelser, som 

kan vara värda att beakta redan i packningsskedet. 

Vattumannen (21 jan-18 feb) 

Något oförväntat händer dig. Ta emot det 

främmande med öppna armar! 

Fiskarna (19 feb-20 mars) 

En promenad väcker minnen. Bestäm själv vart du 

vill gå! 

Väduren (21 mars-20 april) 

Se det stora i det lilla! Tänk på att inte alla myggor 

sticker! 

Oxen (21 april-21 maj) 

Du kommer att uppleva något nytt. Sprid genast 

glädjebudskapet åt alla du träffar! 

Tvillingarna (22 maj-21 juni) 

Som vanligt kan du inte bestämma dig. Det är en 

överraskning både för andra och för dig själv! 

Kräftan (22 juni-22 juli) 

Kom ihåg att det inte är kärleken som kan svika 

dig, utan tvärtom! 

Lejonet (23 juli-23 aug) 

Gå inte för långt! 

11 

Jungfrun (24 aug-22 sept) 

Akta dig för stora utgifter! Tips: Använd andras 

pengar. Du har kvar mera själv, både absolut och 

relativt sett! 

Vågen (23 sept-23 okt) 

Ditt skarpa sätt att resonera är efterfrågat. Akta dig 

för falska vänner! 

Skorpionen (24 okt-22 nov) 

Grubbla inte över allt du inte förstår! Livets lätthet 

lever parallellt med samhällets hyperkomplexitet! 

Skytten (23 nov- 21 dec) 

Du skrämmer en fjäril. Det blåser upp till storm! 

Stenbocken (22 dec-20 jan) 

Någon försöker fånga din uppmärksamhet. Tänk 

efter! Är personen fri? 

Himmellegemernes gådefulde kræfter hjælper alle at finde 

vej.

Keynote speakers 

James Der Derian 


James Der Derian er professor i internationale 

relationer ved The Watson Institute, Brown 

University i USA. 

Der Derian kan placeres indenfor den postmoderne 

udfordring til de klassiske realistiske og 

liberale skoler i international politik. Han 

undersøger især spørgsmål om krig og diplomati og 

betydningen af symboler, sprog og magt i nutidens 

internationale politik, med speciel henblik på 

hvordan dette kommer til udtryk i de moderne 

medier. Hans poststrukturalistiske indgangsvinkel 

til international politik er inspireret af 

postmoderne tænkere som Paul Virilio og Jean 

Baudrillard. 

I sin seneste bog Virtuos War (2001), 

undersøger Der Derian mediernes fremstilling af 

den moderne krig. Han argumenterer for at 

billedet af krig især efter den første Golf-krig er 

blevet forvrænget, så det i dag fremstår som 

værende uden blod og ofre. Denne udvikling 

understøttes af den teknologiske udvikling, der har 

medført en øget grad af krigssimulationer i 

computerspil, film og tv, så grænsen mellem 

virkelighed og fiktion bliver flydende. 

Eisenhowers militær-industrielle kompleks har 

ifølge Der Derian udviklet sig til et militærtindustrielt-medie-underholdningsnetværk 

(MIME-NET), der lever af underholdning i form af 

videospil og 24-timers nyheder: et komplekst 

magtnetværk mellem militær, virksomheder, 

universiteter og medier. Disney og CNN bliver del 

af krigsmaskineriet på linje med Pentagon og 

Boeing. Resultatet bliver at både offentligheden og 

beslutningstagere vildledes til at bortse fra krigens 

realiteter, fra volden og kaoset, så den i stedet 

bliver til et spørgsmål om at påføre fjenden tab 

med et minimum af egne tab, et spørgsmål om 

simpel effektivitet snarere end moral. 

12 

Disney i samarbejde med Pentagon? 

Der Derian ser verden efter den 9. september 2001 

som en kulmination på denne udvikling. ”The 

virtuos war” er nu i fuld udfoldelse, og det er 

gennem udkæmpelsen af denne som USA vil sikre 

sin position og orden i det internationale samfund. 

Denne krig er ikke bare en højteknologisk krig på 

grund af de avancerede våben der anvendes, men i 

lige så høj grad en daglig kamp om at fastholde 

kontrol over informationsstrømme. Umiddelbart 

efter angrebet på World Trade Center blev 

befolkningen udsat for et overflod af information 

fra nyhedsmedierne, der ikke efterlod tid til 

refleksioner og eftertanke. En informationskrig 

blev igangsat mellem al-Qaeda og USA. Bin Ladin 

og al-Qaeda udnyttede også moderne teknologi og 

de arabiske medier, især på den arabiske 

nyhedskanal al-Jazeera, i forsøget på at opnå støtte 

i den muslimske verden. Men det er i USA, at 

udviklingen er mest tydelig, og mest skræmmende. 

Her blev både medienetværk og Hollywood 

inddraget i bestræbelserne på at fremstille krigen 

mod terror i det rigtige lys og sikre opbakning i 

befolkningen; det militære og industrielle 

kompleks inddrog medier og Hollywood via 

konstitueringen af det nye MIME-NET, og skabte 

hermed en potent blanding, der både kan levere


højteknologiske dræbermaskiner og fremstille 

brugen heraf i det rigtige lys. 

Dette betyder ifølge Der Derian også, at 

akademikere i højere grad bør påtage sig en ny 

rolle som de, der udfordrer de officielle sandheder 

og leverer den kritiske eftertanke, der er blevet en 

mangelvare. 

HSC 

James Der Derian 

James Der Derian på internettet: 

James Der Derians profil hos Brown institute: 

http://research.brown.edu/research/profile.php?id=113622910 

3 

Artikel om 9/11 skrevet umiddelbart efter til 

Social Science Research Council: 

http://www.ssrc.org/sept11/essays/der_derian_text_only.htm 

Artikel i Global Agenda Magazine 2005 om krigen 

mod terror: 

http://www.globalagendamagazine.com/2005/jamesderderian. 

asp 

Video af foredrag om informationsteknologiens 

betydning i terrorens tidsalder: 

http://www.media.mit.edu/events/movies/video.php?id=deria 

n-2003-12-03 

13 

Sergio Cremaschi 

Cremaschi er professor i moralfilosofi ved Amedeo 

Avogadro-Universitetet i Vercelli, Italien. 

Sergio Cremaschi er født 1949 i Bergamo, Italien,og 

er professor ved Facoltà di Lettere e 

Filosofia ved Università degli Studi del Piemonte 

Orientale ”Amedeo Avogadro” i Vercelli. 

Han er en af de mest fremtrædende filosofer i 

nutidens Italien. Han har en klassisk uddannelse 

som filosof, og skrev oprindeligt om blandt andet 

Sartre, Husserl og Spinoza. Tidligere har han også 

arbejdet med metaforens betydning i postempirisk 

videnskabsfilosofi. 

I den senere tid har han hovedsageligt arbejdet 

med skotske oplysningsfilosoffer og klassisk liberal 

filosofi, med sammenhængen mellem politik, 

økonomi og etik. Han har blandt andet skrevet om 

Adam Smith og hans The Wealth of Nations. 

Cremaschis værk The System of Wealth. Political 

Economy and Method in Adam Smith fra 1984 er 

en undersøgelse af Smith’s syn på videnskabelig 

metode, hans forsøg på at anvende ”Newtoniansk 

metode” på moralske subjekter, og hvorledes dette 

førte til en videreudvikling af videnskabelig 

metode i politisk økonomi som en middelvej 

mellem deskriptiv og preskriptiv samfundsvidenskab. 

Malthus, Smith, Ricardo. 

Cremaschi har, i samarbejde med Marcelo Dascal, 

også belyst debatten mellem Malthus og Ricardo 

om betydningen af underkonsumption. Denne 

debat, der ifølge Cremaschi og Dascal var baseret 

på forskellige tolkninger af økonomisk metodik, 

blev af de to klassiske økonomer ført i en årrække i 

en omfattende brevveksling. Ricardo af-viste


muligheden af en omfattende overproduktion af 

alle goder i en økonomi, hvilket medførte en 

kommentar fra Malthus, da dette var grundlæggende 

i hans økonomiske teorier, og førte til en 

omfattende brevveksling og et langt venskab på 

trods af deres uenigheder. Cremaschi og Dascal har 

i flere artikler indgående behandlet årsager til og 

virkninger af denne debat for økonomien som 

samfundsvidenskab. 

Cremaschi udgav sidste år et værk, der i tre 

bind behandler den filosofiske etikkens historie. 

Sergio Cremaschi på internettet: 

Introduktion og litteraturliste: 

http://www.lett.unipmn.it/docenti/cremaschis/personaleing.htm 

Konferenshotellet. (Foto: Anssi Hynynen) 

HSC 

14 

Gæsteforelæsninger 

– det er også dit valg! 

Den akademiske verden uden for Norden vrimler 

med interessante nye og gamle ansigter, og NSU 

har som ambition at kunne præsentere spændende 

tænkere hvert år. Det er derfor vigtigt, at der 

kommer så mange input som muligt til mulige 

talere. 

Organisering af hovedtalere er en langvarig 

proces. Sommersessionen har sin faste plads i 

sidste uge af juli og kan ikke bare flyttes. For at få 

fat i de ønskede talere skal man derfor være tidligt 

ude, dvs. man skal i gang senest 1 ½ år inden selve 

sessionen. 

Det er traditionelt på fællesmødet mellem 

styrelse, koordinatorer og valgberedningskomité i 

november, at beslutningen vedr. hovedtalere tages, 

og dvs. at vi til efterårets møde vil opstille en 

prioriteret liste over, hvem styrelsen skal forsøge 

at få fat i til session i Finland 2008. 

Styrelse og koordinatorer er imidlertid ikke 

alvidende; så hvis du kender til en interessant 

tænker, der er værd at invitere, så tag allerede nu 

kontakt til vedkommende og hør om han eller hun 

kunne være interesseret i 2008 eller evt. i 2009. 

Skriv derefter et lille indlæg til Avisen, der udgives 

hver dag på sessionen, så flere kan få syn på 

sagerne. Hvis du er i tvivl om noget, så kontakt 

evt. en koordinator. 

Og blot for at undgå misforståelser: 

hovedtalere for sessionen i 2007 på Wik Slott i 

Sverige er allerede bestemt, det bliver Alenka 

Zupancic fra Ljubljana, Slovenien og Hartmut 

Rosa fra Jena, Tyskland. 

Asger Sørensen, 

styrelsesansvarlig for keynote speakers


Info om kretsarnas arbete under veckan i Kääriku. Förslag på nya kretsar (”manchetforslag”) efterlyses! Fyra 

nya kretsförslag har redan inkommit, och tre av dem publiceras nedan i kort form. 

Foreslå en ny kreds! 

Netop i år skal der etableres mindst fire nye 

kredse, så mulighederne er bedre end normalt. 

Man kan principielt blot præsentere sit manchetforslag 

på sommersessionen til repræsentantskabsmødet, 

men styrelsen opfordrer til, at man 

offentliggør manchetforslag på hjemmesiden (’Att 

delta i NSU’, ’Förslag til nya studiekretsar’) og/eller 

en af de første aviser på sommersessionen. Vedr. 

offentliggørelse på hjemmesiden, skriv til Dag 

Petersson , vedr. avisen skriv en kort 

version (maks. 3850 tegn inkl. mellemslag) til Yrsa 

Neuman . 

Skriv 1-2 sider om projektet, planlæg det som 

et tre års forløb med tre vintersymposier og tre 

sommersessioner (se hjemmesiden) – og forsøg 

allerede nu at finde miljøer i Norden, hvor 

forslaget kunne være interessant. 

Følgende kriterier spiller traditionelt stor rolle, 

når styrelsen skal indstille og repræsentantskabsmødet 

skal træffe afgørelse: 

● forventet deltagerantal i kredsen og viden om 

15 

personer/miljøer, der allerede nu er interesserede 

● nordisk deltagelse, dvs. sandsynlighed for at 

kredsen tiltrækker deltagere fra flere nordiske 

lande 

● tværfaglighed/tværvidenskabelighed, dvs. at 

emnet kan være tiltrækkende for deltagere fra 

flere discipline 

Manchetforslag præsenteres på repræsentantskabsmødet 

i Kääriku onsdag den 26/7, og det samlede 

studieprogram vedtages fredag den 28/7. Det er 

derfor vigtigt at være til stede ved disse møder. For 

at skaffe opbakning til et forslag må man dog regne 

med at deltage fra begyndelsen af sessionen, da 

repræsentanter vælges ved landsafdelingsmøde 

tirsdag den 25. og i kredsene. 

Der er stadig enkelte ledige pladser på 

sommersessionen, hvis der fx er forslagsstillere, 

der ikke har tilmeldt sig, eller yderligere 

medforslagsstillere ønsker at deltage allerede i år, 

kontakt Arrkom ved Anssi Hynynen 

. 

På styrelsens vegne, Asger 

Kredsforslag A: Interkulturel idéhistorie, verdensfilosofi og interreligiøs 

dialog 

Læs kredsforslaget på www.nsuweb.net! 

Forslagsstillere og koordinatorer: 

Jesper Garsdal, DK, idejg@hum.au.dk, Ph.d. i 

filosofi, Forskningsadjunkt på Idehistorie, Århus 

Universitet 

Christian Ydesen, DK, christianydesen@mail.dk, 

stud.mag. i historie og filosofi 

Gitte Petersen, DK, gittep@parknet.dk, Cand.mag. 

i filosofi og spansk 

Torben Albertsen, DK, 

torbenalbertsen@hotmail.com, stud.mag. i 

idehistorie


Kredsforslag B: Creation, Rationality and Autonomy 

Proposition for study circle 2007-2010 – see full 

text at www.nsuweb.net 

After a very productive period in the 1980’s and 

90’s, poststructuralist and postmodernist thought 

now seem to be generating less controversy as well 

as original insights. The idea of socially 

constructed knowledge no longer automatically 

evokes ”the table argument” (”You see this table? 

BANG! How socially constructed is that!?”). In the 

humanities and social studies, ”truth” is hardly 

ever conceived as independent of human 

meaning-making; ”politics” is no longer posited as 

progressing rationality etc.; ”power” is convincingly 

tied to knowledge practices, and no 

serious study of social matters – or so it may seem 

– would fail to point out any hidden notions of ”us 

and them” in its object of study. In short, it may 

seem that postmodernism and -structuralism have 

achieved their goals in the theory of science: to 

discredit the Grand Narratives of scientific 

impartiality qua detached objectivism. 

The question now is whether we should be 

theoretically content at this point? Or are there 

yet uncharted theoretical landscapes to be 

explored; beyond postmodernism and poststructuralism, 

or perhaps in a parallel theoretical 

universe? This study circle contends that there is 

indeed such a terrain, springing from the 

philosophical, political and psychoanalytical 

thought of Cornelius Castoriadis (1922-1997), and 

the theoretical disputes and issues he shared with 

his contemporaries; many of which are still 

pressing. The study circle will be discussing 

themes from Castoriadis’s own rich oeuvre – e.g. 

political philosophy, ontology/epistemology, 

psychoanalysis, phenomenology, Greek antiquity, 

linguistics, social critique and history – as well as 

other thinkers in the wake of Marx, Freud and 

Husserl. 

On the philosophical level, Castoriadis 

developed a non-reductive logic-ontology, where 

creation of new forms is a central dimension of 

being. On the political level, his thought redefines 

the Western project of freedom as an irreducible 

and therefore unique social-historical creation: 

The project of individual and collective autonomy. 

16 

In Cold War France, Castoriadis and Claude 

Lefort founded the group Socialisme ou Barbarie, 

writing on autogovernance and workers’ selfmanagement, 

against Western and Eastern 

“bureaucratic capitalism”. Their work inspired the 

student revolts of May 1968, autonomous Marxism 

in Italy, and radical subgroups in many countries. 

In his later years, Castoriadis returned to studies of 

classical Greek philosophy. Castoriadis was 

involved in critical discussions with a range of 

contemporary thinkers, such as Merleau-Ponty, 

Edgar Morin, P. Vidal-Naquet and Alain Touraine. 

Despite his marginal position in what academia 

knows as “French theory”, Castoriadis is a central 

thinker, in France and internationally – subject to 

a widening interest. In addition to the already 

existing Castoriadis research networks, the interest 

of the circle therefore extends to other thinkers 

that may contribute to the understanding and 

critical development of the central themes of 

Castoriadis’s thought. 

Proponents: 

Ingerid S. Straume, philosophy of education, 

University of Oslo (coordinator) 

Anders Ramsay, sociology, Malmö University 

College, Kalmar University College (coordinator) 

Mona Ringvej, history, University of Oslo 

Mats Rosengren, philosophy, Södertörn University 

College 

Fotis Theodoridis, management studies, Södertörn 

University College 

Forslaget springer ut av krets 8's vintersymposium 

i Paris, og et tverrfaglig, nordisk forskningsmiljø 

omkring Castoriadis som vi ønsker å formalisere i 

en krets. Vi håper også å tiltrekke studenter 

gjennom vår undervisning. Det finnes kontakt til 

Island, Frankrike, Belgia, Italia, Australia, Hellas, 

USA m.m. 

References, see: 

www.castoriadis.org 

www.agorainternational.org


Kretsförslag C: Social republikanism och välfärdsstaten: 

Nya perspektiv på arbete, fördelning och demokrati 

Social republikanism: ett nytt paradigm inom 

välfärdspolitiken? 

I denna ansats kan urskiljas konturerna till ett nytt 

välfärdspolitiskt paradigm som denna krets önskar 

bidra till att utforska, precisera och tillämpa. 

Kretsen har för ambition att i dialog med 

internationell litteratur och samtida 

välfärdsforskning introducera, tolka och 

vidareutveckla socialrepublikanska – och 

närliggande - perspektiv på arbete, fördelning och 

demokrati i en nordisk kontext. På många sätt har 

skandinaviska välfärdsstater i internationell 

jämförelse genom sin tyngdpunkt på generell 

välfärd och medborgarskap som grund för sociala 

rättigheter varit sällsynt lyckosamma när det gäller 

att uppnå en jämn fördelning av livschanser och 

välfärd (Korpi & Palme, 1998). En utgångspunkt 

för denna krets är emellertid observationen att 

många ofriheter kvarstår inom ramen för sådana 

arrangemang. Trots sociala och ekonomiska 

framsteg lever många människor stora delar av 

sina liv i reaktiva system som genom 

behovsprövning och villkor placerar individer i 

sårbarhet för makthavares och handläggares 

oförutsägbara beslut (ex. genom ofrivilligt 

deltagande i arbetsmarknadspolitiska program). 

Andra människor lever, på grund av sina inkomst- 

och arbetsvillkor under stor sårbarhet för en 

arbetsgivares, livspartners eller släktings 

ekonomiska makt. Utifrån det republikanska 

perspektivet är inte poängen huruvida aktörer 

eller institutioner faktiskt använder sin makt över 

sårbara personer som är beroende av deras beslut 

på ett begränsande sätt, utan den ofrihet för den 

enskilde som är förknippad med att de kan göra 

det. 

Eksempler på social republikanistiske fokusområder 

i de skandinaviske velfærdssamfund 

I de skandinaviske velfærdsstater kan man se 

forskellige former for træk af social 

republikanisme i den politiske tradition og kultur. 

De bygger alle på opfattelser af forholdet mellem 

det økonomiske og politiske liv, som bryder og har 

brudt med de traditionelle liberale og marxistiske 

17 

opfattelser. Man kunne tænke sig, at kredsarbejdet 

kunne tage udgangspunkt i en nærmere 

undersøgelse af disse traditioners idemæssige 

normative forankring og samfundsmæssige 

udvikling i de skandinaviske lande. Det gælder 

f.eks. følgende traditioner: Andelsbevægelsen, 

Økonomisk demokrati, Sociale penge o.lign. 

Kretsens målsättning och målgrupp 

Målsättningen för krets 3 är att bidra till en 

vitalisering av den ideologiska debatten kring de 

europeiska välfärdsstaternas och de sociala 

rättigheternas framtid med utgångspunkt i 

socialrepublikanska idéer om politiskt 

medborgarskap, socio-ekonomisk oberoende och 

demokratiska deltagarmöjligheter. Genom att 

utforska socialrepublikanska och angränsande 

normativa perspektiv samt ställa värden om frihet, 

likställdhet och demokrati i relation till empirisk 

välfärdsforskning och befintliga välfärdsdiskurser 

syftar den till att möjliggöra en korsbefruktning 

mellan: 1) Normativ politisk filosofi och empirisk 

forskning om politiska institutioner och 

välfärdsregimer, og 2) Akademisk forskning och 

sociala rörelser. 

En helt central målgrupp är personer som är 

engagerade i sociala rörelser av olika slag. 

Vardaglig erfarenhet av ofrihet och engagemang 

för att göra någonting åt den är en grundläggande 

drivkraft och resurs för att förstå och motverka de 

sociala problem och relationer som kretsen 

uppmärksammar. Kretsen vänder sig till både 

empiriker som är intresserade av att diskutera 

ideal och medel för att länka faktiska förlopp i en 

önskvärd riktning och till filosofer, samhällsvetare 

och andra som är intresserade av att precisera och 

knyta filosofiskt grundade ideal till rådande 

institutioner. I forlængelse heraf arbetar kretsen 

videre med tanken om alternativa mötesformer for 

at bygge bro mellem forskellige verdener og 

synsvinkler, samt for at få debatten og ideerne til 

at udvikle sig på nye måder under sessionerne. 

Kretsens förväntade deltagarantal per session är 

mellan 15-25 personer. (for nærmere, inkl. 

Litteraturliste, se www.nsuweb.net)


Kredsforslag D: Practice-Based Research in the Performing Arts 

Practice-Based Research (PBR) is an academic 

discipline that is fairly new in a Nordic context. Of 

the Scandinavian countries Finland is clearly 

ahead, as PBR was established there in the 80s and 

90s. Sweden is currently most active in 

implementing PBR within its institutions of 

higher education. Norway and Denmark, where 

PBR was introduced in 2000 and 2002, are 

following hesitantly. 

The discipline is characterized by a 

continuous search for a current and convincing 

definition and investigation into feasible working 

methodologies. PBR is alternately also called 

Practise as Research, Practise-Led Research, 

Artistic Research or Art-Based Research. One 

interpretation of these terms is that artistic 

practice, as it is traditionally understood, is a 

legitimate form of research. Another idea is that 

that the artist produces an artwork and researches 

the creative process, thus adding to the 

accumulation of knowledge. This activity denotes 

a broadening of working practices for the artist, 

where the creative process can be implemented 

within an academic framework thus adding 

further elements and layers of production of 

knowledge. 

We advocate that PBR can be understood 

as a thoroughly integrated approach and set of 

strategies. This implies a constant, mutual, and 

reciprocal influence between the artistic practise 

and the research activities involved. It requires a 

different point of departure in terms of attitude 

and motivation for all involved – whether 

primarily as artists, researchers or as reflectivepractitioners. 

In this context, both artistic practice 

and research are re-imagined – from the outset – 

within a collaboratively determined set of 

objectives and processes. This inevitably alters our 

often binary understanding of artistic practice and 

research, the constituent components of PBR. Just 

as neither is restricted to a single methodology, we 

believe we need not impose such limitations upon 

PBR. Rather, the field can be defined by the 

specifically integrated, collaborative, and 

reciprocally influential relationship between 

artistic practice and research. This to us represents 

18 

the soundest starting point from which PBR can 

proceed. 

After a Nordic conference this year, we 

found that the need and interest to develop an 

interdisciplinary discourse on Practice as Research 

in the Performing Arts was overwhelming. The 

conference attracted performing artists, 

researchers and reflective-practitioners across 

disciplines, from all Nordic countries, Canada and 

the USA. In addition the establishing of a Nordic 

discussion was found to be essential so that there 

can be a development and growth in the field of 

PBR as well. 

At this point there are 30 people on our 

mailing list from different academic and artistic 

fields, who might be able to accumulate another 

30. We are also discussing collaborative 

possibilities with British academics, Dr Carol 

Brown and Dr Anna Pakes, who are actively 

involved in Practise-Based Research, and have 

shown an interested in supporting and working 

with us, enabling an exchange of views and ideas. 

Furthermore due to the fact that Finland has 

developed the discipline of Practice-Based 

Research over some time, there are several Finnish 

artists/academics interested in joining our study 

circle. The above explains our choice of common 

language as English. 

Annika M. Sillander, FI, dancer and 

choreographer. MA-student in Dance 

Anthropology at Roehampton University in 

London, England. 

Sidsel Pape, NO, MA-student at No-Ma-ds, Nordic 

Master in dance science 

Dr. Kai Lehikoinen, FI,Head of Performing Arts, 

IADE – Institute for Arts Development and 

Education, Helsinki, Finland. 

Dr. Bruce Barton, CA, dramaturge and playmaker, 

Graduate Centre for Study of Drama / University 

of Toronto, Canada 

Henrik Vestergaard Pedersen, DK, Cand. Mag. 

Leader of the company Zarathustras Onkel 

Please see complete proposition at 

www.nsuweb.net!


Kretsarnas program i Kääriku 

Några av programmen nedan är preliminära. Kolla kretsens egen hemsida på www.nsuweb.net, om där finns 

nyare och mera ingående information! 

The welfare systems change and influence 

organisations and citizens 

(Välfärdssystemen förändras och påverkar 

organisationer och medborgare) 

Preliminärt program 

Krets 1 - Unmasking the systems of the welfare state 

Jenny Andersson: Litteraturstudie om 

hörselskadade svenska barns psykiska hälsa; 

Sussanne Severinsson: Datasession om intervjuer 

av svenska barn med särskilda behov 

Rasmus Ahrenkilde: Välfärdsstaten – ur ett danskt 

perspektiv 

Gunnel Östlund: Social service som erbjuden tjänst 

– en svensk kommun 

Ellinor Brunnberg: En jämförelse mellan svenskt 

och kroatiskt socialt arbete med utsatta 

barn 

19 

Koordinatorer 

Gunnel Östlund 

Socionomprogrammet, ISV 

Campus Norrköping, Hälsouniversitetet 

S-601 74 Norrköping 

gunos@isv.liu.se 

Tel +46 11 36 35 24 

Mobil + 46 703 89900 

Elinor Brunnberg 

Institutionen för beteende-, social- och 

rättsvetenskap 

Örebro universitet 

SE-701 82 Örebro 

elinor.brunnberg@bsr.oru.se 

Tel +46 (0)19 30 34 26 

Mobil +46 (0)70 605 74 48


Krets 2 - International Relations and Middle Eastern Studies 

Media mysteries: Re-visiting the Danish Cartoons 

Till sommarsessionen 2006 kommer vi att fokusera 

på en klassisk problemställning inom modern 

journalistik och nyhetsförmedling, nämligen 

presentationens djup och bredd. Många reportrars 

uttalade ambitioner att kritiskt granska en 

händelse utifrån flera perspektiv innebär i 

praktiken ett val bland många andra. Didaktiska 

orsaker blandas inte sällan med ekonomiska 

hänsyn och redaktionella överväganden vilket 

direkt eller indirekt påverkar trovärdigheten i 

själva presentationen. För att illustrera gapet 

mellan journalistikens självuppfattning och dess 

sociala praxis har vi valt att se tillbaka på 

mediernas hantering av vad danskarna kallade 

”Muhammedsagen”. 

Upprinnelsen till karikatyrerna går tillbaka till 

30 september 2005, då den danska dagstidningen 

Jyllands-Posten publicerade tolv teckningar av 

islams profet Muhammed. Till saken hör att 

publiceringen av teckningarna sattes i samband 

med ett uttalande av Kåre Bluitgen, en känd och 

kontroversiell dansk författare som uppgav till 

tidningen att det var svårt att hitta tecknare som 

ville porträttera profeten i samband med en 

barnbok om islam som han var i färd med att utge. 

Bluitgen sade vidare att efter mordet på Theodor 

van Gogh var många tecknare rädda för 

repressalier eller våldshandlingar från militanta 

muslimer och avstod därför från uppdraget. 

Jyllands-Posten kände sig dock manad att föra 

saken vidare. De bad därför ett antal tecknare att 

ge sina versioner av profeten och resultatet blev de 

tolv teckningarna. 

Vad som hände därnäst beror på vilken 

historia man är intresserad i att berätta. Ett 

genomgående fenomen är att historien om 

teckningarna har stigmatiserat olika mediers 

politiska och ideologiska profil. Till exempel 

20 

fokuserade de arabiska mediernas granskning av 

teckningarna på den danska regeringens 

(representerad av premiärministern Anders Fogh 

Rasmussen) vägran att be om ursäkt för 

teckningarna. Härmed fick man intrycket att det 

är hela det danska samhället som står bakom det 

inträffade. Dito för det omvända förhållandet. 

Skandinaviska mediers fokusering på de 

våldsamma kravaller som ägde rum i Beirut, 

Damaskus, Palestina, osv. förstärkte bilden av 

muslimer som våldsbenägna, irrationella 

människor och trängde därmed undan bilden av 

den gemene medborgare som tar avstånd från allt 

våld. Väldigt lite – om ens något – rapporterades 

från de livliga – och fredliga - debatter och 

diskussioner som har förts vid lärosäten i Egypten, 

Libanon, Jordanien, etc. 

Man ser vad man gärna vill se, sägs det ibland. 

”Muhammedsagen” har mer än något annat skärpt 

denna förväntan. Hur kan vi bäst beskriva denna 

tendens och vilka konsekvenser har 

representationens bredd och djup för demokratin, 

mångfald och solidaritet? 

Koordinatorer 

Paul Katsivelis 

Doctoral candidate 

University of Stockholm 

Department of Oriental Languages 

Middle Eastern Studies 

Phone: + 46 816 19 94 

Fax: + 46 816 15 89 

Visiting address 

Roslagsvägen 101, hus 1, Kräftriket 

paul.katsivelis@orient.su.se 

paul.katsivelis@lingfil.uu.se


Krets 3 - Konkreta samhällsutopier och medborgarlön 

Præliminær programskitse 

Kredsen om Konkreta samhällsutopier och medborgarlön 

skal nu til at samle op, da kredsen efter 

3 års virke, har sin sidste session her til sommer i 

Estland. I den anledning planlægger vi at samle op 

på og præsentere de forskellige sub-temaer som 

kredsen har diskuteret og behandlet i løbet af sin 

levetid. Herunder en præsentation af kredsens 

antologi om: "Filosofiske og normative 

argumentationer for en garanteret borgerløn/basisindkomst". 

I forbindelse hermed vil de 

sidste antologibidrag blive præsenteret. 

For nye deltagere bliver dette således på mange 

måder en særdeles god lejlighed til at få en samlet 

introduktion til hele kredsens felt. Med dette som 

basis for sommerens program er det samtidig 

meningen at især sessionens sidste diskussioner og 

arbejde skal fungere som springbræt for en ny 

kreds idet hovedparten af kredsens deltagere 

ønsker at fortsætte i et nyt 3 årligt kredsforløb. 

Kredsen har fremsat et nyt forslag om ”Social 

republikanism og velfærdsstaten – Arbejde, demokrati 

og fordeling”. Vi forestiller os, at om den nye 

kreds bliver oprettet, så vil den delvis overlappe 

dele af den hidtidige kreds deltema omkring 

arbejdet, men samtidig introducere en betydelig 

drejning i perspektiv. 

Således regner vi bl.a. med at tage en ny vinkel 

op, der centrererer sig bl.a. om en diskussion af 

den tradition av "social republikanism" som man 

nu håller på att återupptäcka/återuppfinna inom 

politisk och ekonomisk teori. 

Sommersessionen i Estland fungerer som 

afrunding af kredsens 3 årrige virke og påtænkes at 

indeholde i hvert fald følgende punkter: 

En vifte af konkrete utopier 

- Et ”Open Forum” over kredsens 3 årrige virke 

En opsamling af normative og filosofiske 

begrundelser for en borgerløn, præliminært: 

- Økonomisk demokrati og borgerløn, Karolin 

21 

Lundström 

- Philippe van Parijs filosofiske grundlag for en 

borgerløn, Karsten Liberkind 

- Køn og borgerløn, Gunna Starck, 

- Et liv med borgerløn, Sven Sjöbjerg 

- Workshop med finpudsning af de øvrige antologi 

bidrag. 

Deltagernes historie 

- Præsentation og diskussion af deltagernes 

historie. 

- Arbejde i workshop med at formidle historierne, 

evt. til et særligt antologi appendiks 

Papers fra deltagerne 

- "Arbejde og fritid – nogle historiske nedslagspunkter”, 

Christian Ydesen 

Besøg i kreds 8 

”Global økonomi og utopisme”, Kåre Blinkenberg 

Deltagernes historie 

Kredsen har været båret af, at mange af deltagerne 

har haft en mere eller mindre klar konkret utopi 

for, hvordan samfundet kan se ud i fremtiden, hvis 

der blev indført fx en universel borgerløn i løbet af 

10 til 20 år, fra oven. 

Samtidig med, at der arbejdes med disse mere 

generelle forestillinger om en konkret samfunds 

utopi, har kredsdeltagerne delvist realiseret denne 

utopi for dem selv, på forskellig vis. Denne 

erfaring, fra neden, kunne vi fx kalde deltagernes 

historie. 

Tanken er at deltagerne således også forberede 

kredsens afsluttende session ved at bidrage med 10 

linier eller mere om det der er deltagernes egne 

erfaring(er) med at realisere den personlige utopi. 

Altså at fortælle denne del af ens historie, så den 

sammen med kredsens andre personlige historier 

kan blive en offentlig erfaring andre kan trække 

på. Hvorved den konkrete samfundsutopi også kan 

inspireres af ”det gode eksempel”.


Aesthetic Machines 

Måndag 24. juli 

09.00-09.30: Introduktion 

09.30-10.30: Troels Degn Johansson, "The 

Aesthetics of Emergence in Generative Art: 

Between the Machine and the Environment" 

10.45-12.15: Keynote Speaker 

12.15-13.45: Lunch 

13.45-14.45: Ditte Vilstrup Holm, "History 

Painting as Aesthetic Machine" 

14.45-15.45: Antony Fredriksson, "Vision Beyond 

Cultural Artefact" 

15.45-16.00: Paus 

16.00-17.00: Richard Widerberg & Zeenath Hasan, 

"IMPROVe: The Mobile Phone as a Medium for 

Heightened Awareness" 

Tisdag 25. juli 

09.00-10.00: Christian Abrahamsson & Sebastian 

Abrahamsson, "What a Body Can Do – Stelarc and 

the Body's Potentiality" 

10.00-10.30: Uppsamlande diskussion 


12.15-13.45: Lunch 

13.45-14.45: Claus Krogholm, "The Mechanical 

Bride vs. Mechanical Animal: Re-reading Marilyn 

Mason" 

14.45-15.45: Erik Steinskog, "Of Gramophonology" 

15.45-16.00: Paus 

16.00-17.00: Eva Kingsepp, "Secret Nazi Weapons 

of WWII: The Zombie Challenge" 

Onsdag 26. juli 

09.00-10.00: Thure Munkholm, "Mechanical 

Fascination from Dziga Vertov to Peter 

Tcherkassky" 



12.15-13.45: Lunch 

13.45-14.45: Peter Borum, "Text-machines" 

14.45-15.45: Dag Petersson, "The Aesthetic 

Machinery of Jacob Riis: The Making of the Other 

Krets 4 - Teknologi, Information, Æstetik 

22 

Half" 

15.45-16.00: Paus 

16.00-17.00: Elisabeth Friis, "Mechane: The Greek 

Machine" 

Torsdag 27. juli 

Fridag med utflykt 

Fredag 28. juli 

09.00-10.00: Henrik Oxvig, 

"Transformer/Performer" 



12.15-13.45: Lunch 

13.45-14.45: Kristine Samson, "Thinking 

Machines, or Do Artists Dream of Electric Sheep?" 

14.45-15.45: Torben Sangild, "Absurd Machines – 

from Duchamp to Digestion" 

15.45-16.00: Paus 

16.00-17.00: Åke Törnkvist, "Strange Crossing: 

The Case of XML" 

Lördag 29. juli 

09.00-10.30: Möte om den nya hemsidan 

10.45-11.45: Rune Søchting, "Digital Processing" 

12.15-13.45: Lunch 

13.45-15.15: Kretsmöte: evaluering och planering 

inför 2007 

15.15-16.00: Fællesmøde 

16.00-17.00: Fotboll 

Koordinatorer 

Erik Steinskog 

Førsteamanuensis 

Griegakademiet, Insitutt for musikk 

Universitetet i Bergen, Norge 

Erik.Steinskog@grieg.uib.no 

Dag Petersson 

Seniorforsker 

Det Kongelige Bibliotek, København 

dpe@kb.dk

Foreløbigt program for kreds 5 

Adam Diderichsen: Locke og naturtilstanden. 

Tom Kettunen: Antropomorfismens skuggsidor. 


Michael Paulsen: Leibniz. Barok. Deleuze. Folder. 

Olli Lagerspetz: The Myth of Civilization. 

Anne Helness: Kultur og Natur hos Alexander von 

Humbolt. 

Line Felding: Heinrich von Kleist og "Über das 

Marionettentheater". 

Adam Diderichsen: Naturens børn. 

Michael Paulsen: Cassirer: Stat, magt og myter. 

Anne Helness: Jonathan Swift eller William 

Wordsworth 

Forløbigt program 

Gry Ardal Christensen: Gyges as the premise of 

freedom – The necessity of the unsolved crime and 

the argument of the lesser evil 

Lars Erslev Andersen: Fences, walls, and borders 

in the global battle of values: on the constitution 

of order in international societies 

Emily Hartz: To legislate or not to legislate: A 

presentation of five different approaches to 

emergency governance 

Søren Hove: The Saudi Arabian exile opposition: 

The global terrorist or the national Islamist? 

Krets 5 - Filosofisk antropologi 

23 

Torstein Nilsen: ”Mennesket mellom kultur og 

natur” sett med kunsthistoriske fortegn. 

Else Marie Lingaas: Drømmen om naturen. 

Forestillingen om det opprinnelige i C. W. Glucks 

opera "Orfeo ed Euridice" 

Anssi Hynynen: Om renässansens estetik 

Koordinatorer 

Adam Diderichsen 

Afdeling for filosofi og videnskabsteori, Roskilde 

Universitetscenter 

adamdid@ruc.dk 

Anne Helness 

IFIKK 

Universitetet i Oslo 

anne.helness@ifikk.uio.no 

Krets 6 - Sikkerhedspolitik og retspolitik 

Kristian Foged & Thor Hvidbak: The Double 

Parasite of War & Hunger; A systems-theoretical 

outline 

Rein Tamsaar: Puzzle of multiculturalism in 

contemporary Europe 

Mikkel Thorup: War, terror and enmity – the 

politics of Osama bin Laden 

Rasmus Ugilt: Schelling and Agamben on 

Potentiality 

Frederik Rosén: On Order

Paul Goble: How the issue of terrorism plays into 

the process of developing democracy and legal 

protection in the former Soviet republics? 


Sean O´Reagan: How the terrorism conflict affects 

the relationship between EU and the US 

Om kommande antologi 

Vintersessionen avslutades med att beakta ett antal 

punkter inför arbetet med en antologi. De punkter 

som diskuterades framgår av det som står under 

koordinatortext nedan. 

Efter vintersessionen i Köpenhamn 27-30/4 

beslutades följande om antologin av kretsens 

deltagare: 

• Det är viktigt att få syn på vilket 

tidsperspektiv är för framställandet av en 

antologi. Med anledning av det har en del 

frågor ställts till NSU:s ledning. 

• Det är viktigt att alla de som vill bidra till 

antologin, inledningsvis i sina respektive 

artiklar skriver om hur den egna artikeln 

förhåller sig till kretsens Tema ”Kropp och 

parxis”. 

• Alla författarna skriver på sitt eget språk. 

• Sidantalet för samtliga artiklar kommer att 

begränsas. Det nuvarande förslaget är max 

15 sidor. 

• Alla bidrag till antologin skall vara 

koordinatorer tillhanda SENAST måndag 

17 juli. 

• Var och en bestämmer själv huruvida man 

vill ha sitt bidrag refereegranskat. För att 

vara med i antologin är refereegranskning 

inget krav, även om det är meriterande. 

24 

Koordinatorer 

Frederik Rosén 

Heinesgade 8, 2th 

2200 København N 

Danmark 

Tlf. +45 41543503 

frederik@svanenet.dk 

Emily Hartz 

Center for Etik og Ret 

Valkendorfsgade 30, III 

1151 København K 

Danmark 

Tlf. +45 3369 1616 

Krets 7 - Kropp og praksis 

• Vid val av referee är det viktigt att beakta 

att personerna som tillfrågas känner fältet. 

• Introduktion av antologin diskuterades i 

termer av att antingen har man ett 

introduktionskapitel eller en text som 

löper genom hela antologin, dvs även 

mellan olika inslag. 

• Som författare till introduktion/kappa har 

en av kretsens deltagare utsetts. Till henne 

skall resp. författare skicka en kort 

sammanfattning av sitt bidrag. 

• Vem/vilka som skall vara redaktör/er för 

antologin diskuterades utan att ett beslut 

vid detta tillfälle fattades. Ett förslag är att 

det blir en redaktör från varje deltagande 

land. 

• Bland redaktörernas uppgift ingår att 

kvalitetssäkra manuset. 

• Tidpunkten för när antologin skall ges ut 

och i vilken regi diskuterades. Beslut fattas 

troligen under sommarsessionen. 

• Inför arbetet med de olika alstren på 

sommarsessionen i Estland skall var och en 

ha skrivit ned de kommentarer de har på 

den/de artiklar man har granskat, för att 

under sommarsessionen lämna dessa till 

resp. författare. 

Katarina SW

Program sommersession 2006 


Krets 8 - Samfunnskritikk og analyse under globalkapitalismen 

Teppo Eskelinen: New forms of prodution – A 

global context 

Mogens Chrom Jacobsen: Fattigdom og 

ejendomsret i middelalderen 

Kåre Blinkenberg: Global økonomi og utopisme 

Anders Ramsay: Imperium, imperialism eller 

världsmarknad? 

Asger Sørensen: Integreret integritet – idealet for 

integration 

Noomi Rachel Sundstedt: Antiteserne – en retorisk 

exces; Matt.5,21-48: eksegese, virkningshistorie og 

perspektivering ud fra Georges Batailles teori om 

forbud og overskridelse 

Arne Overrein: Folkeretten – rettsorden eller 

fiksjon? 

Jon Boiesen: Terrorism and Modernity 

(tillsammans med krets 6) 

Ingerid Straume: Demokratiets ethos, det politiske 

demos 

Gry Tinde: Globalization's effect on women 

25 

Koordinatorer 

Anders Ramsay 

Hyllegränd 7 

223 59 Lund 

Sverige 

Tel +46 0730 66 35 33 (mobil) 

+46 46 15 09 59 (hem) 

anders.ramsay@comhem.se 

Ingerid Straume 

Universitetet i Oslo 

Pedagogisk forskningsinstitutt 

PO Box 1092 Blindern, 0317 Oslo 

Norge 

telefon: +47 22 85 62 85 

tel. privat: +47 66 91 50 54 

ingerids2@yahoo.no


Veckoprogram för NSU Sommarsession i Kääriku, Estland 22-30 juli 2006 

lördag 22 söndag 23 måndag 24 tisdag 25 onsdag 26 torsdag 27 fredag 28 lördag 29 söndag 30 

8-9.00 

9.00-10.30 

Morgonmål Morgonmål Morgonmål Morgonmål Morgonmål Morgonmål Morgonmål Morgonmål 

(1.t.30 min.) 

Fællesmøde Kretsarbete Kretsarbete 

Kretsarbete Utflyktsdag Kretsarbete Den ny 

9.30 

hjemmeside Avresa 

10.30-10.45 Kaffepaus Kaffepaus Kaffepaus Kaffepaus Kaffepaus 

10.45-12.15 

(1.t.30 min.) 

12.15-13.45 

13.45-15.15 

(1.t.30 min.) 

Keynote speaker 


26 


/barnkrets 

cirkus 

Keynote 

speaker 

Lunch Lunch Lunch Lunch Lunch Lunch 

Kretsarbete 

Kretsarbete 

Krets 6 

/barnkrets: 

cirkus! 

Kretsarbete 

Kretsarbete 

Kretsarbete 

(plan for vinter 

og næste år) 

15.15-15.30 Kaffepaus Kaffepaus Kaffepaus Kaffepaus Fællesmøde 

15.30-17.00 

(1 t. 30 min.) 

17.00-19.00 

Arrkom, 

styrelse och 

koordinatorer 

ankommer 

(avresa från 

Tallinn på 

eftermiddagen 

med NSUbussar) 

16.00 

NSU- bussar 

avgår från 

Tallinn med 

sessionens 

deltagare. 

Ankomst till 

Kääriku. 

Kretsarbete 

Föredrag om 

Estland av 

biosemiotiker Kalevi 

Kull 

19.00-21.00 Middag Middag Festmiddag 

Infoafton: 

- För nya 

NSU’are 

- För barn 

och deras 

föräldrar 

Band: 

LaudaukseKääksutajad 

Kretsarbete 

Landsafdelings-møder 

Krets 6 

Repræsentantskabsmøde 

I 

Middag Middag 

Band: 

Kretsmiddag 

Picknick 

Total Play – 

Game on! 

Film: Torsk på 

Tallinn & 

Namnen på 

marmortavlan 

Indigo- 

lapsed 

Tsirkus Fox 

Kretsarbete 

Repræsentant- 

Skabsmøde II 

(ny & gl. 

styrelse, nye 

koordinatorer) 

Kl. 16 

Fotbollsmatch 

Bastu 

Middag Festmiddag 

Författarkväll 

Jaan 

Kaplinski 

Bosse 

Hellsten 

Fest

#0:Null - ww.nsuweb.net

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?