arsforcefinalpages

TheForce

årsForce

Fysiksektionens årsbok

2020


The Force

Redaktörens ledande ord

Det är den där tiden på året. När dagarna blir kortare och mörkret allt mer allomfattande. Då söker vi oss till

en mysig plats i Konsulatet för att läsa årsForce. Finns det något mer tydligt tecken på att oktober har blivit

november än att årsForce har kommit ut på marknaden?

Så var det tänkt att inledningen skulle låta innan coronan, i all sin otyglade ondska, återigen fick sitt

grepp om oss. Detta har dock inte stoppat oss på The Force redaktionen att fullgöra vårt uppdrag! Jag

hoppas att denna tidning, i det lite mer än vanligt dystra höstmörkret, om inte annat tack vare sin gula

färg, kan sprida ljus i både studentkorridor och lägenhetshus.

Varmt välkommen till årsForce 2020!

Förra året togs ett initiativ av dåvarande redaktören att skapa en årsbok över det som skett på fysiksektionen

under det året. Det som då beskrevs som ett experiment, ett lyckat sådant i min mening,

återkommer nu i liknande format. Vi må inte ha förverkligat de önskningar som utlades i ledaren i

orceForce 2019 men vi har i årets tidning bifogat några nya inslag som vi hoppas kan falla både gamla

och nya fysiker i smaken.

I detta nummer introducerar vi “nØllans Force” - en hel sektion av tidningen vigd åt nØllans egna alster

skapade under Mottagningen. Denna del av tidningen har två oansvariga utgivare i Felix Eriksson

och Hugo Save, F-Ø.

Ett annat inslag som är nytt för detta nummer är “Grimvalls Gåtor”. Göran Grimvall är något av en

legend på KTH och skrev gåtor för Ny Teknik under många år. I årsForce 2020 har vi fått exklusiv

tillgång till ett antal gåtor signerade Göran Grimvall. Ett tack till

Göran och lycka till med gåtorna till er andra!

Återigen ser vi också inslaget “Profiler på KTH” som gjorde

premiär i vårens nummer Skottdagsforce, då med mekanikprofessorn

Nicholas Apazidis. Denna gång möter vi Mats Boij, fysiker,

professor i matematik och prefekt på matematikinstitutionen på

KTH. Läs om hans mycket händelserika akademiska karriär på sida

32.

Vi har även glädjen att ha en gästskribent i detta nummer, nämligen

Anders Skog, F-75 Finans. På sida 12 kan ni bland annat läsa

om 1976 års Sångartäflan där han deltog med den egenförfattade,

numera välkända sången Système International.

Utöver dessa nya inslag återfinner ni också gamla godingar som Bystander

och mer eller mindre seriösa reportage från våra reportrar.

Tester av handsprit och studentlägenheter, coronans källa mm. mm.

Jag önskar er alla en trevlig läsning av 2020 års nummer av års-

Force!

Jacob Granqvist

Fasett

Redaktör (även känd som Force Majeure)

Information om det här numret

Tryckt november 2020 hos US-AB.

Omslag: Joel Vållberg

Sättning: Evelina Stenseth

Upplaga: 200 exemplar

Ansvarig utgivare: Jacob Granqvist

redaktor@f.kth.se

Foto: De flesta bilderna är tagna av Mottagningens

mediafaddrar, Hanna Lindahl och Sarah Tovatt, alternativt

av oss i tidningen. Resten är snott från internet. “Good

artists borrow, great artists steal”. Kom ihåg det när jag

vinner Nobelpriset.

Eventuella förslag på förändringar eller till och med förbättringar

av detta nummer skickas inte alls, för tidningen är redan tryckt; du

håller den i din hand. Gällande referenser och källor till information

som finns i tidningen så har vi valt att följa Härnösandsystemet. Det

innebär att vi inte skriver ut källorna i texterna utan samlar alla i

en lista här istället:

• bing.com

En gång i tiden var det vanligt att längre tryckta publikationer på

varselsidan lät underrätta läsaren om vilka typsnitt som har använts.

Det här är en bra vana som vi på The Force därför antar. Nästan

helt uteslutande har Gill Sans använts som sans serif-font. I vissa

fall, som här, har en kompakt version använts. När rubrikerna är

i en didone-font så är det Playfair Display och när det är en vanlig

serif-font så är det Spectral. Även i alla andra fall av serif-fontande så

är det Spectral som nyttjas.

The Force skulle ha sponsrats med feta pengar från Ericsson men det uteblev av

okända anledningar (ryktet går att redaktionens uppdaganden om Ericssons olika

mutaffärer fick bägaren att rinna över). Därför har vi år tvingats tigga ännu mer

pengar från styret och KTH för detta tryck och måste då visa att vi kan hushålla

med de pengar vi fått. Det är därför texten till och från är rätt liten och vissa skämt

aldrig kommer fram till någon punch-line. Vi måste helt enkelt spara in på sidorna.

2


The Force

The Force

-redaktionen blottar sig

Vi som ligger bakom detta underverk är en inte så liten och naggande god skara fysiker som spänner

över flertalet olika generationer. Se nedan hur roligt vi har det när vi möts på Zoom.

Organisationsstruktur

På The Force har vi en hierarkisk organisationsstruktur där ingen har samma inflytande och ansvar.

Felix Eriksson

Force Mineur

F-Ø

Hugo Save

Force Mineur

F-Ø

Anton Finnson

Force Mineur

F-16 Fuskbygge

Fredrik Sjöström

Force Mineur

F-14 Folkvett

Jacob Granqvist

Redaktör tillika Force Majeure

F-19 Fasett

Morris Eriksson

Force Mineur

F-18 Flingsalt

Leo Enge

Force Mineur

F-15 Fanclub

Evelina Stenseth

Force Mineur

F-16 Fuskbygge

Martin Andrae

Vice redaktör tillika Force Viceur

F-19 Fasett

Joel Vållberg

Force Mineur

F-19 Fasett

Christoffer Ejemyr

Force Mineur

F-17 Förarlös

3


Innehåll

s. 2

s. 5-9

s. 10-11

s. 12

s. 13

s. 14

s. 15

s. 20-22

s. 23-31

s. 32-35

s. 36

s. 37

s. 38-43

The Force

Innehållsförteckning. Ordförandens kolumn

The Force testar SSSB- “Det stora bostadsgrävet”

Sanningen bakom Sveriges coronapandemi

Sångartäflan 1975 - bidrag från Anders Skog F-75

Grimvalls Gåtor

Tips från studenthälsan i distanstider

nØllans force

The Force stora handspritstest

Bystander

Profiler på KTH - Mats Boij

Sveriges bästa osthyvel

Sida utan ansvarig utgivare

Årskrönika

Ordförandens kolumn

Nu närmar vi oss slutet på ytterligare ett år och att lyckas sammanfatta det i sin helhet är en svår uppgift

som jag med glädje lämnar åt Force-redaktionen.

För oss i styrelsen har året inte riktigt blivit som vi först tänkt. Vi pratade mycket om att inspirera

nämnderna och hjälpa dem att våga satsa stort, både i ambitionsnivå och rent ekonomiskt. Året blev

snarare lite av det omvända. Istället har det till stor del handlat om att stötta, diskutera och spåna

kring de lite mindre projekten. Det har varit en utmaning, framförallt i konsten av god kommunikation,

något som inte kan tas för givet visar det sig.

I styrelsen har vi haft möjligheten och tiden att fokusera lite extra på andra projekt. Under året har

vi under många långa Zoom-möten skrivit nya stadgar och reglementen som nyligen röstats igenom.

Dessutom har vi tagit fram en värdegrund som sektionen enats kring.

Vad väntar då framöver? Närmast förestående är det årliga sektionsvalet. För de valda väntar ett år av

nya erfarenheter och utmaningar. För min egen del väntar ett annorlunda år. Efter tre år av intensivt

sektionsengagemang kommer nästa år kännas väldigt annorlunda. Planerna innefattar mer plugg, hobbyprojekt

och jobb, men att sektionen även kommer ta en del av tiden är nog oundvikligt. Framförallt

ser jag fram emot en del sena kvällar med utveckling av sektionens nya hemsida och en och annan

heldag på campus under mottagningen 2021.

Christoffer Ejemyr

ä.k. Christoffer Columnus

Ordförande 2020

Förarlös

Tack till KTH och

SCI-skolan som

betalat trycket av

tidningen till samtliga

nØllan.

4


The Force

The Force Testar SSSB

“Home is where the heart is” “Home is not a place it’s a feeling” “There’s no place like home”

Hur inspirerande det än må vara att se ett hem som en

symbol för trygghet, gemenskap och kärlek behövs ofta

ett fysiskt tak över huvudet. Hur vi bor ser ofta olika ut

men en sak har vi alla gemensamt. Det är för trångt, för

dyrt och för långt bort från KTH. För oss* som inte köper

en lägenhet är alternativen få. Som student är kampen

mot bostadslöshet lyckligtvis förskjuten tills dess att

studierna är avklarade. För att slippa den något skamliga

swishförfrågan till mamma och pappa på 1.5 miljoner

kommer därför The Force guide genom SSSB:s bostadsdjungel.

Redaktionen har rest land och rike** runt för att ta tempen

på Stockholms studentbostadsområden. Undersökningen

bestod av en kvalitativ fältundersökning följt av

en djupgående intervju med boenden samt en kvantitativ

analys av data tillhandahållen av SSSB***.

Karta över SSSB:s bostadsområden

*den inflyttade arbetarklassen (kreti och pleti)

**kring Stockholms innerstad

***tagen med våld genom sssb.se

5





The Force

Vem bor här?

För att ta reda på hur det egentligen

var att bo i SSSB:s bostäder

behövde vi, likt mullvaden, ta oss

in på insidan. Väl där fann vi ett

godtyckligt antal fysiker till vilka

vi ställde ett antal frågor.

* Hur länge har du bott här?

* Hur många ködagar hade du när

du fick din bostad?

* Vad tycker du om din bostad?

* Om du fick välja helt fritt, vart

skulle du vilja bo?

Johan Larsson - Balder

- Jag flyttade precis in, eller

jag fick tillgång i somras men

flyttade in i Augusti.

- Jag tror jag hade cirka 780

ködagar eller något liknande,

men jag flyttade från en studentbostad

i Strix.

- Jag tycker det är fantastiskt att

bo nära naturen men ändå nära

in till stan för att vara Stockholm.

- Troligen inte i Stockholm utan

lite mer avskilt, gärna nära skog

och berg.

Fex - Nyponet

- Sedan september 2018, så drygt

två år

- Cirka 850 ködagar, men det var

något av ett globalt minimum

- Det är väldigt trevligt med

lägenhet (slippa dela kök) som

dessutom ligger på campus.

- Högre upp i Nyponet!

Adam Skärbo Jonsson - Idun

- 1 år och 1 månad!

- Jag tror jag hade 789 ködagar

när jag fick den.

- Jag tycker väldigt mycket om

min bostad för att den är i stan

och har eget kök, men 18 kvm är

nästan för lite.

- Jag skulle bo kvar i Stockholm,

kanske något trevligt i Vasastan.

Då blir flytten smidig.

Jacob Granqvist - Lappis

- Till och från i fyra månader

- Ca 340 dagar (hyran är orimligt

hög)

- Fantastiskt lugn och skön plats

nära det viktiga i livet.

- I Norra Djurgårdsstan

Evelina - Kungshamra

- 2 år

- Typ 800 kanske?

- Jag tycker att den fungerar bra

för mina ändamål i livet, och

den är mysig enligt mamma.

- Jag skulle nog bo ensam i en

200 kvm stor villa med några

tusen växter. Men ska vi vara lite

realistiska drömmer jag mest

om att flytta till en tvåa utan

laminatgolv innan fyrtio.

Christoffer Ejemyr -

Kungshamra

- 1,75 år

- ~660 (det var billigt)

- Tillräcklig yta med bra läge.

Tyvärr linoleumgolv.

- Villa i Täby med vovve och

Volvo.

Martin Andrae - Pax

- I snart 1.5 år.

- 90 dagar!

- Här kan man bo.

- Toppen av en fyr vore häftigt.

Astrid Schöldström - Forum

- Jag har bott här sedan omkring

ett år och tre månader tillbaka.

- Jag fick bostaden när jag hade

417 dagar.

- Jag tycker att min bostad

överlag är bra, det gemensamma

köket är fräscht, folk är trevliga

och läget är helt toppen, även

om jag på senare dar har börjat

känna mig lite mer bortskämd

vad gäller utrymmet.

- Fan, bävade inför den frågan.

Vill bo på så himla många ställen

så mitt svar blir verkligen

en simplifiering, men just nu

vill jag verkligen bo någonstans

i Italien. Är en sucker för fet

arkitektur så tänker svara i

någon pampig villa i Italien.

Eller typ i nån fjord i Norge.

Men som sagt vill jag bo på hundra

olika ställen

9


The Force

Sanningen om Sveriges

coronapandemi

10

Har du undrat hur corona tog sig

till Sverige egentligen? Varför Sverige

är så mycket mer infekterat än

sina grannländer? Hur det kommer

sig att viruset inte är detsamma

som det i Wuhan? Det har The

Force också. Det här är texten om

vad de kom fram till.

06:38. Tidig februarimorgon.

Det är som att den tjocka

dimman över Stockholm bildat

ett täcke över marken. Ett täcke

som dras hårdare runt om kroppen

medan Stockholm kvider

”jag vill inte vakna än, ge mig

femton minuter till”. Men dess

vädjan tar hon ingen notis om.

Hon går med raska steg över den

dåligt belysta öppna asfalten

vid ingången till AlbaNova universitetscentrum.

Väl framme

vid bron till entrén rynkar hon

på sina ögonbryn när hon får

syn på ett gäng elsparkcyklar

som ligger omkullvälta likt ett

plockepinn på ett dagcenter för

nyexade ingenjörer. De ligger

omkullvälta likt ett plockepinn

på ett dagcenter för nyexade in-

genjörer, tänker hon äcklat, som

om hon hade läst föregående

mening. Det hade hon inte.

Det många studenter varken

KTH eller SU vet är att det finns

ett laboratorium i AlbaNovas

huvudbyggnad. Efter N koppar

kaffe och N + 1 timmar i universitetsbibliotekets

källararkiv

kan jag styrka att den inte finns

med på originalritningarna av

Henning Larsen från slutet av

senaste årtusendet. Bakom en

av godismaskinerna, den som

ständigt verkar ha slut på varor,

gömmer sig en brant trappa.

En trappa som bara ett fåtal

människor på den här planeten

känner till.

För det rör sig om någonting

Större. Det är Större än mig. Det

är Större än dig.

”Astrid, den är färdig”, säger en

röst i rummet hon just klivit in

i. Hon tyckte att hon hade varit

tyst när hon gått ned för de tjugonio

stegen, men tydligen fortplantas

ljuden lättare i lokalen

de befinner sig i än ljuset. Trots

att det säkert bryter mot någon

regel är det dunkelt i salen.

“Efter N koppar kaffe och

N + 1 timmar i universitetsbibliotekets

källararkiv kan

jag styrka att den inte finns

med på originalritningarna

av Henning Larsen från slutet

av senaste årtusendet.”

”Mycket bra. Och ni är redo

att inleda fas 2?”. Forskaren

behövde inte svara på hennes

fråga. Men om hon hade svarat

hade hon svarat Ja. Istället

trycker hon varsamt ut vätskan

i sprutan hon håller i sin högerhand

ned in i ett eppendorfrör

och ger den till kvinnan som

nyss tagit sig in i rummet.

Frågan som dyker upp: varför

gjorde hon det? Hon hade alltid

gjort det hon skulle göra, det


som var bäst. Sedan 1 februari

2013 då hon blev rektor för

Stockholms universitet har det

varit en punkt som ständigt

plågat henne. Det var det om

AlbaNova. KTH hade tagit för

mycket plats. De hade gnällt

på att lokalerna var för dåliga,

det fanns inga mikrovågsugnar

åt studenterna, samtidigt om

ryktet om deras ingenjörsutbildningar

spreds i mycket mer

omfattande utsträckning än

SU:s naturvetenskapliga. KTH,

kackerlackan som överlever hur

många gånger man än stampar

på den. Du kan ju försöka

återhämta dig den här gången

tänker hon, och trots att omständigheterna

hade krävt det

skrattade hon inte. Till skillnad

från i film (ett ämne hon för

övrigt är väl bevandrad i) kommer

man inte högt upp i hierarkin

utan social kompetens. Och

att skratta åt något man tänkt

för att illustrera en antagonists

ondskefullhet kanske funkar på

film, men det passar sig inte i

verkligheten.

Tänk tillbaka på första nyheterna

om coronaviruset. Minns du

då nyheterna rapporterade om

att smittan ändrats när den hade

systematiskt tog sig över Uralbergen

från Asien till Europa

och Sverige? Hur den hade gått

från en form till en annan? Och

är det inte konstigt att Sverige

är så mycket mer drabbat

än resten av Norden? Nu kan

The Force

The Force som första tidning i

världen berätta att det är för att

den genetiskt blivit omprogrammerad.

Dess 30 000-baspar långa

RNA-sträng har systematiskt

undersökts och modifierats

för att helga ändamålet. Att

smitta och spridas bland KTH:s

studenter och lärare, så skolan

skulle tvingas stänga ned. Inte

för evigt såklart, hon är inte helt

ond, utan några månader, ett år.

dess tänkta offer. Självklart blir

man inte rektor på Sveriges

största universitet utan att

skaffa sig några kontakter på

vägen dit.

Efter några löften, som The

Force ännu jobbar på att få

fram, gick Wolodarski med på

att publicera artiklar i DN om

hur Coronaviruset tagit sig

till Sverige genom vårdslösa

[Redaktionens anmärkning: The Force har valt att blurra bilderna av personerna

i artikeln av integritetsskäl.]

Allt för att SU ska få sin rättmätiga

tid i rampljuset för innovation

och forskning inom de

ämnen som KTH vanligtvis snor

åt sig. Och detta, av inga mindre

än Stockholms Universitet.

Naturligtvis, eftersom det rör

sig om forskare vid SU och inte

KTH, blev det inte riktigt som

de tänkt sig. Viruset visade sig

vara för mäktigt, även för universitets

skickligaste virologer.

Vid en testomgång på KTH:s

lokaler i Kista (Högskoleingenjörsutbildningen

inom IT

bedömdes ha lägst säkerhet och

skulle vara minst allvarligt om

någonting gick snett) spred sig

viruset till utomstående, och det

dröjde inte länge innan personer

på Ericsson hade drabbats av

smittan. Det hade visat sig vara

för potent, inte tillräckligt preciserat

för att enbart attackera

Italiensemestrare bland Ericssons

anställda. För att göra en

omelett måste man krossa några

ägg. Även om omeletten visar

sig vara ett dödligt virus som

hotar den samtida globalismen

och världsfred och äggen är de

tusentals döda människorna

över hela Sverige.

Allt detta för lite uppmärksamhet.

Fredrik Stridfeldt

Folkvett

Skjutjärnsjournalist

The Force har varit i kontakt med

Astrid Söderbergh Widding som hävdar

att detta är ”imbecilla dumheter”, hur

hon ”inte har tid med det här fjanteriet

mitt under en pågående pandemi”,

samt undrar ”hur ni fick tag på det här

numret”.

11


Sångartäflan

The Force

Enhetsvisan eller Système International

som den egentligen heter är en mycket

populär och återkommande sång på

Fysiksektionen. Vad de flesta inte vet är

att det är en fysiker som ligger bakom

denna textsättning av Prins Gustafs

“Studentsången” The Force har i årets

nummer av Årsforce den stora äran att

presentera ett inslag från den fysiker,

som skapade detta alster till 1975 års

Sångartäflan, Anders Skog.

Ingenjör Lauritzen i Jan Guillous

bok Brobyggarna bygger Bergensbanen

över Hardangervidda.

Få ingenjörer får nog chansen att

lämna sådana avtryck efter sig. Mer

typiskt torde vara att det ingenjören

åstadkommer snart är överspelat

eller utbytt. Så blev det för mig

kan jag konstatera som nybliven

pensionär. Desto roligare då att det

visar sig att man kanske ändå har

gjort något som givit ett bestående

avtryck.

När min son på våren 2002 gick ut

nian hölls en examensfest. Döm om

min förvåning när det i sånghäftet

då dök upp en text som jag kände

igen. Det var en text jag hade

skrivit till KTH:s Sångartäflan 1975.

Texten byggde på beteckningar

för enheter ur det internationella

enhetssystemet. Det blev en mycket

kompakt text som krävde lite

bildning att framföra. I det aktuella

sånghäftet hade man i stället skrivit

ut uttalet av enheterna, en åtgärd

som ju kan motiveras om sången

ska framföras av högstadieelever

eller humanister.

veta att sången faktiskt

förekom i viss undervisning

och att den bland

annat hade sjungits när

F-sektionen på Chalmers

nyligen firade 50 år.

Den har senare även fått

vara med i professorns

läroböcker.

Under åren har sångens

innehåll förändrats

något genom att enheten

watt kilogram meter weber sekund

ohmmeter tesla ampere radian

candela sievert newtonsekund

ohm amperemeter lux decibel

grader Celsius watt per kvadratmeter

joule per kilogram henry volt coulomb

kilogram per kubikmeter mol

meter per sekundkvadrat

meter per sekundkvadrat

farad!!

siemens bytts mot den svenskare

enheten sievert. För ökad

tillgänglighet anges ofta inte bara

beteckningarna utan även enheternas

namn. Detta tycker jag kan motiveras

framför allt av uttydningen

av enheten för acceleration. Den är

formellt meter per sekundtvå men

benämns oftast meter per sekundkvadrat

men ibland även meter

per kvadratsekund. Och i visor är

det ju bra om texten stämmer med

rytmen.

Anders Skog vid F-75:s 40 års-jubileum.

varken succé eller avtryck. Men det

blev heller ingen skandal.

Skandal blev det i stället på Sångartäflan

1976. Detta var i punkens

tid. 1975 hade Sex Pistols slagit igenom

och det fanns ett par F-76:or

som spelade i punkband. Skräniga

gitarrer och stora högtalare på

scenen kunde ha räckt för skandal.

Den som märktes mest var dock en

F-75:a. Han vandrade omkring på

scenen iklädd en mycket lång ”sex

pistol” som han sprutade filmjölk

med. Jag minns inget av låten, eller

om det ens förekom sång. Men jag

minns att de specialinbjudna professorerna

på första raden reste sig

och gick hem. Denna skandal borde

ha gjort ett stort avtryck men jag

kan inte minnas att den gjorde det.

Ett mer bestående avtryck gjorde

killen på scenen senare med sina

rymdpromenader. Och jag alltså

med en sångtext.

12

Ett par år senare, 2006, blev jag

ånyo påmind om mitt verk. Redaktören

för Ny Tekniks Miniproblemet,

professor Göran Grimvall,

hade formulerat ett problem med

utgångspunkt i texten. I samband

med detta efterlyste han upphovsmannen.

Jag hörde av mig och fick

På Sångartäflan 1975 deltog några

F-75:or under ledning av den något

mer erfarne och gitarrkompande

Göran Edin (troligen F-74). Vi

framförde den omtalade visan, då

med titeln Système international,

och ett par andra låtar, av vilka

jag skrivit texten till två. Vi gjorde

Anders Skog

Finans, F-75

[Redaktionens anmärkning: Från och

med nästa års sångbok kommer

Anders Skog finnas ackrediterad som

textförfattare till denna sång.]


Grimvalls Gåtor

The Force

Göran Grimvall, professor i teoretisk fysik på KTH och något av en legend bland både äldre och yngre

fysiker har i över 40 år i olika sammanhang publicerat problem med teknikanknytning. The Force

sände honom en förfrågan om han kunde tänka sig att bidra med några gåtor till ett nytt inslag till

tidningen under namnet “Grimvalls Gåtor”. Nedan får ni gnugga geniknölarna och ta del av resultatet.

Mitt bästa problem

En äkta kaffekask skall enligt traditionen tillredas så här:

Lägg ett silvermynt i botten av en kaffekopp. Häll på kaffe

tills myntet inte längre syns. Häll därefter i renat (akvavit)

tills myntet åter syns. Är det nu mer kaffe än renat, eller

mer renat än kaffe, i koppen?

Mitt största misstag

Här är ett så kallat miniproblem från 1990-talet i tidningen

Ny teknik.

Ett avsnitt i Kurt Vonneguts fantasibetonade bok Slapstick

handlar om plötsliga utbrott av stor tyngdkraft. Enligt boken

går hjulaxlar sönder, hisslinor brister och fartyg sjunker. Är

det något fysikaliskt tvivelaktigt i påståendet om fartygen?

Problem för lärarstudenter

I en kurs för civilingenjör-lärarprogrammet ger jag följande

problem.

En kastrull, som är 16 cm hög, rymmer 8 l och har massan 0,5

kg. Den flyter i ett badkar med vatten. Man lägger en kulstötningskula

med massan 4 kg (damkula) mitt i kastrullen. Hur

högt över vattenytan ligger kastrullens övre kant när jämvikt

inträtt?

Välj mellan alternativen

a. Kastrullen sjunker till bottnen

b. Ca 4,5 cm

c. Ca 9 cm.

Facit och förklaringar till gåtorna finner ni på nästa sida.

13


The Force

Distansstudiers påverkan på studenters psykiska hälsa

Detta är ett inlägg från Studenthälsan i Stockholm

Coronapandemin har inneburit

en stor omställning för

alla, inte minst för studenter.

Oro för familjemedlemmar,

ekonomi, studier och framtida

arbete i kombination med

social distansering riskerar att

påverka den psykiska hälsan

negativt. Det är dessutom troligt

att de som redan innan led av

nedstämdhet, stress och oro nu

tenderar att må ännu sämre. Vi

får dock inte glömma att en del

studenter uppger att de trivs

med distansundervisningen. Det

kan ge ökad flexibilitet i vardagen,

minskad stress och mer tid

för privatliv.

Av Studenthälsans kontakt med

studenter som uppger problem

med distansundervisningen, så

framgår det att ensamhet och

svårigheter med att studera

hemma är problem som

förekommer ofta. Få, eller inga,

sociala relationer/kontakter

leder till ensamhet och tristess,

och många upplever avsaknad av

tillhörighet eller saknar någon

att prata med om studierelaterade

frågor. Som nyinflyttad

till Stockholm, framförallt som

internationell student, kan det

Facit till Grimvalls gåtor

vara svårt att lära känna andra

studenter.

Studiemässigt uppger många

svårigheter med att skapa rutiner

och studiestruktur. Saker som

distraherar i hemmet, trångboddhet

och brist på studiero

är faktorer som stör koncentrationen.

De som blir motiverade

av att ingå i ett sammanhang, att

studera tillsammans med andra

och hjälps av att ha föreläsningar

att närvara vid och förbereda

sig inför, kan få mycket svårare

att göra saker i tid när den

strukturen saknas.

Sammantaget leder faktorer som

dessa till att studenter vänder

sig till Studenthälsan med problem

som uppskjutande, prestationsångest,

stress, nedstämdhet,

oro och sömnsvårigheter.

Det finns dock en hel del saker

en kan göra som underlättar

distansstudier och som främjar

god fysisk och psykisk hälsa.

Här kommer några tips:

• Skapa en studierutin som erbjuder variationer (för att undvika monotoni).

• Starta dagen som att du skulle gå iväg till lärosätet (morgonrutin).

• Tänk på vardagsergonomin – rör på dig och byt arbetsposition ofta.

• Kom ihåg pauser och ät regelbundet - bidrar till en jämn blodsockernivå

och bättre koncentration.

• Regelbundna sömntider och att vistas i dagsljus främjar sömnen.

• Utnyttja bibliotek/Studentpalatset för studier.

• Fråga en studiekamrat om ni kan plugga tillsammans.

• Ta hand om dig och gör saker du tycker om. Pröva något nytt!

• Engagera dig i studentkåren.

• Håll kontakt med nära och kära.

• Ta hjälp av det studiestöd som erbjuds på lärosätet.

• Delta i Studenthälsans gruppaktiviteter och workshops, eller boka tid för

enskilt samtal (su.se/studenthalsan).

14

Mitt bästa problem

Man ser aldrig myntet innan det rinner över. Tänk dig

ett vertikalt rör ställt över myntet. Ljuset dämpas av

”kaffepartiklar”. När man späder kaffet minskar koncentrationen

av ”partiklar” men i omvänd proportion

ökar siktsträckan, så effekterna tar ut varandra. Det är

ett exempel på Lambert-Beers lag om ljusdämpning.

Idealt kräver resonemanget en mugg och inte en kopp

med sneda väggar. Det kompenseras dock av det är

lättare att följa hur myntet försvinner än att avgöra

när det dyker upp igen. Pröva själv med kaffe och

rent vatten. Det är ett mycket gammalt problem. Jag

har kunnat spåra det till radioprogrammet ”Knepiga

klubben” under 1940-talet.

Mitt största misstag

När jag gav problemet publicerades lösningen veckan

efter i Ny teknik. Där skrev jag att tyngden av den

undanträngda vätskan ökar i samma mån som tyngden

av fartyget och enligt Arkimedes princip skulle fartyget

flyta. Den dåvarande KTH-professorn i skeppsbyggnad

ringde mig och sa: ”Den där lösningen du just gav

…”. Jag förstod att jag tänkt fel. Lyftkraften är jämnt

fördelad över skrovet, men eftersom hisslinor har en

säkerhetsfaktor på minst 10 och ändå brister kommer

punktlasterna från maskineri etc. att vara så stora att

fartyget deformeras och sannolikt sjunker. En leksaksbåt

skulle dock förbli flytande.

Problem för lärarstudenter

Kastrullen sjunker. Kulan rullar till kanten av

kastrullen, som tippar. Det är ett instabilt system.

Jag tar detta som exempel på hur lätt det är som

lärare att konstruera ett problem där man är helt

säker på lösningen, men där verkligheten ger ett

annat svar. Samma kommentar gäller problemet om

tyngdkraftsutbrottet.



06:38. Tidig februarimorgon.

Det är som att den tjocka

dimman över Stockholm bildat

som ett täcke över marken. Ett

täcke som dras hårdare runt

om kroppen medan Stockholm

kvider ”jag vill inte vakna än,

ge mig femton minuter till”.

Men dess vädjan tar hon ingen

notis om. Hon går med raska

steg över den dåligt belysta

God öppna fortsatt asfalten vid ingången läsning till

AlbaNova universitetscentrum.

Väl framme vid bron till entrén

önskar rynkar hon på sina ögonbryn när

hon får syn på ett gäng elsparkcyklar

som ligger omkullvälta

likt ett plockepinn på ett dagcenter

för nyexade ingenjörer.

De ligger omkullvälta likt ett

F-Ø

plockepinn på ett dagcenter för

nyexade ingenjörer, tänker hon

äcklat, som om hon hade läst

föregående mening. Det hade

hon inte.

Det många studenter varken

16 16

The Force

nØllan tar ledningen

Välkomna till den första utgåvan av nØllans Force någonsin!

Under mottagningen visade redaktionen på The Force sin generositet

och framsynthet när de bland annat lät nØllan testa hundmat,

Har du göra undrat hur isländska corona tog sig glosövningar KTH eller SU vet och är att såklart, det finns skriva limerickar.

till Sverige egentligen? Varför Sverige

är så mycket av dessa mer infekterat verk än har sedan sammanställts och bildar, efter

ett laboratorium i AlbaNovas

Några

huvudbyggnad. Efter N koppar

mer sina grannländer? eller mindre Hur det kommer grov modifikation, kaffe och N + 1 timmar tillsammans i universitetsbibliotekets

källararkiv

årets nØllans

sig att viruset inte är detsamma

Force! som det i Wuhan? Det har The kan jag styrka att den inte finns

Force också. På Det grund här är texten av tids- om med och på originalritningarna platsbrist är av tyvärr endast ett litet

vad de kom fram till.

Henning Larsen från slutet av

axplock av nØllans alster med i dagens tidning. Vi på nØllans

senaste årtusendet. Bakom en

Force redaktionen vill däremot av godismaskinerna, tacka den alla som nØllan som skickade

ständigt verkar ha slut på varor,

in sina verk och såklart vi vill tacka redaktionen på The Force

gömmer sig en brant trappa.

för att vi fick vara en del En trappa av tidningen. som bara ett fåtal Slutligen vill vi, på hela

människor på den här planeten

nØllans vägnar, tacka alla faddrar, och andra engagerade under

känner till.

mottagningen, som gjorde sitt bästa för att vi skulle få en bra

start här på KTH trots de mindre ideala förutsättningarna!

Oansvariga utgivare

Hugo Save

För det rör sig om någonting

Större. Det är Större än mig. Det

är Större än dig.

”Astrid, den är färdig”, säger en

röst i rummet hon just klivit in

i. Hon tyckte att hon hade varit

tyst när hon gått ned för de

tjugonio stegen, men tydligen

fortplantas ljuden lättare

i lokalen de befinner sig i än

ljuset. Trots att det säkert

bryter mot någon regel är det

dunkelt i salen.

”Mycket bra. Och ni är redo

att inleda fas 2?”. Forskaren

behövde inte svara på hennes

fråga. Men om hon hade

svarat hade hon svarat Ja.

Istället trycker hon varsamt ut

vätskan i sprutan hon håller

i sin högerhand ned in i ett

eppendorfrör och ger den till

kvinnan som nyss tagit sig in i

rummet.

Felix Eriksson

F-Ø

Frågan som dyker upp: varför

gjorde hon det? Hon hade alltid

gjort det hon skulle göra, det

som var bäst. Sedan 1 februari

2013 då hon blev rektor för

Stockholms universitet har det

varit en punkt som ständigt

plågat henne. Det var det om

AlbaNova. KTH hade tagit för

mycket plats. De hade gnällt

på att lokalerna var för dåliga,

det fanns inga mikrovågsugnar

åt studenterna, samtidigt om

ryktet om deras ingenjörsutbildningar

spreds i mycket mer

omfattande utsträckning än

SU:s naturvetenskapliga. KTH,

kackerlackan som överlever hur

många gånger man än stampar

på den. Du kan ju försöka

återhämta dig den här gången

tänker hon, och trots att omständigheterna

hade krävt det

skrattade hon inte. Till skillnad

från i film (ett ämne hon för

övrigt är väl bevandrad i) kommer

man inte högt upp i hierarkin

utan social kompetens. Och

att skratta åt något man tänkt

för att illustrera en antagonists

ondskefullhet kanske funkar på

film, men det passar sig inte i

verkligheten.

Tänk tillbaka på första nyheterna

om coronaviruset. Minns du

nyheterna rapporterade om att

smittan ändrats när den hade

systematiskt tog sig över Uralbergen

från Asien till Europa

och Sverige? Hur den hade gått

från en form till en annan? Och

är det inte konstigt att Sverige

är så mycket mer drabbat

än resten av norden? Nu kan

The Force som första tidning i

världen berätta att det är för att

den genetiskt blivit omprogrammerad.

Dess 30 000-baspar långa

RNA-sträng har systematiskt

undersökts och modifierats

för att helga ändamålet. Att

smitta och spridas bland KTH:s


The Force

studenter och lärare, så skolan

skulle tvingas stänga ned. Inte

för evigt såklart, hon är inte helt Folkvett

ond, Fil är utan bra några för månader, magen, ett bra år. att lagra information på

Allt och för är att en SU intellektuell ska få sin rättmätiga

tid i rampljuset för in-

disciplin. Isländska å andra

sidan är ett vackert språk som främst används

novation och forskning inom de The Force har varit i kontakt med

ämnen för att som göra KTH kvissfrågor, vanligtvis snor men Astrid talas Söderbergh även Widding som som

åt modersmål sig. Och detta, på av vissa inga mindre håll. Så hävdar nu är att detta upp är ”imbecilla till bevis, dumheter”,

hur hon ”inte har tid med

än Stockholms Universitet.

hur djup är din isländska filförståelse?

det här fjanteriet mitt under en

Naturligtvis, eftersom det rör pågående pandemi”, samt undrar

sig

Fråga

om forskare

1

vid SU och inte ”hur ni fick tag på det Fråga här numret”. 2

KTH,

Vilket

blev

av följande

det inte riktigt

är inte

som

namnet på ett av Vad betyder hrjóta på isländska?

de

de

tänkt

bakteriesläkten

sig. Viruset visade

som används [Redaktionens för att syra anmärkning: a. gröt The

sig

filmjölk?

vara för mäktigt, även Force har valt att blurra b. bilderna hojtaav

för

a.

universitets

Campylobacter

skickligaste personerna i artikeln c. av integritetsskäl.]

d. fiskolja

snarka

virologer.

b. Streptococcus

Vid en testomgång på

KTH:s

c. Lactococcus

lokaler i Kista (Högskoleingenjörsutbildningen

d. Leuconostoc

inom

IT bedömdes ha lägst säkerhet

och skulle vara minst

allvarligt

Fråga

om

3

någonting

gick

Hur

snett)

många

spred

kilobyte

sig

är

viruset

en terabyte?

till utomstående,

och

a.

det

12

dröjde inte länge

innan

b. 1042

personer på Ericsson

c. 1047238

hade drabbats av

smittan.

d. 1073741824

Det hade visat

sig vara för potent, inte

tillräckligt preciserat för

att enbart attackera dess tänkta

offer.

Hur många

Självklart

filer

blir

har

man

världens

inte

bredaste motorväg?

rektor på Sveriges största universitet

a. 14

utan att skaffa sig några

kontakter

b. 26

på vägen dit.

c. 50

Efter d. 149 några löften, som The

Force ännu jobbar på att få

fram, gick Wolodarski med på

att publicera artiklar i DN om

hur När Coronaviruset kan ordet “nagelfil” tagit sig enligt SAOB för

till första Sverige gången genom beläggas vårdslösa i det svenska

Italiensemestrare språket? bland Ericssons

a. anställda. 793 För att göra en

omelett b. 1560 måste man krossa några

ägg. c. Även 1883om omeletten visar

sig d. vara 1971 ett dödligt virus som

hotar den samtida globalismen

och världsfred och äggen är de

tusentals döda människorna

över hela Sverige.

Fredrik Sjöström

Isländskt filkviss

Fråga 5

Fråga 7

Fråga 4

Vad betyder renghlíf på isländska?

a. regnjacka

b. paraply

c. regnhatt

d. stupränna

Fråga 6

Vad betyder hringtorg på isländska?

a. Rondell

b. Marknad

c. Vigselring

d. Rockring

Fråga 8

Numrets FILosofifråga: Vem påstod att “Det

enda som jag vet är att jag ingenting vet”?

a. Sokrates

b. Farbor Joakim von Anka

c. Descartes

d. Donald Trump

Allt detta för lite uppmärksamhet.

Svar: 1: a), 2: c), 3: d), 4: b), 5: b), 6: a), 7: c), 8: a)

17


The Force

nØllans försök till limerickar

Vårdagskvällar

Trivialt

En sen februarikväll i januari,

ej en limerick ur huvu’t fick jag tag i.

Jag drog mitt hår,

och extraherade mina tår

och dränkte min sorg i Campari.

Hicka, hack, huckit

Klockan 7 vid AlbaNova”:

Att dyka upp i tid kan NØllan inte

lova.

Det är jobbigt att festa,

och det inses lätt (för det mesta)

att nØllan inte får mycket sova.

nØllan satt på en gasque.

Dryckestakten var rask.

NØllan försökte häva -

började sväva -

vaknade dagen efter i en vask.

Det stora styrkeprovet eller Hur pressad är du?

eller nØllans presskviss

Nu när vi nØllan har klarat av vår första tenta-p så har vi även fått uppleva stress på en helt ny

nivå. För att göra bot på detta har nØllan läst på om kognitiv beteendeteori och erbjuder här

ett kviss för att berika din förståelse av stress och därigenom möta nästa tenta-p minst lika

oförberedd. Så vad kan ni egentligen om press?

1. Vilket år var juicepressen – (råsaftscentrifugen)

– årets julklapp?

a. 2011

b. 2013

c. 2015

d. 2017

3. Cardi B har en låt som

heter ”Press”. Fortsätt

textraden. ”This go bang

bang like…”

a. … ”I’m in a hurry”

b. … ”Imma kill that man”

c. … ”I’m chopping them chops”

d. … ”They throwin’ shade”

2. I vilket kapitel i Brottsbalken är utpressning

ett brott?

a. 9 kap 4 §

b. 12 kap 2 §

c. 2 kap 3 §

d. 10 kap 1 §

4. När man konserverar blommor så är det en

vanlig teknik att torka och pressa dem. Vad

kallas en samling konserverade växter som

används för vetenskapliga studier?

a. Herba stadium

b. Herbacollectio

c. Herba folium

d. Herbarium

5. En av Sveriges största kvällstidningar är Expressen.

När grundades Expressen?

a. 1944

b. 1964

c. 1984

d. 1994

18 18

6. Vad är världsrekordet

i bänkpress utan utrustning?

a. 256 kg

b. 522 kg

c. 361 kg

d. 402 kg

Facit: 1. b) 2. a) 3. c) 4. d) 5. a) 6. c)


The Force

Nollan testar Hundmat

Oxe & Pasta

Oxe & Lever

Kyckling

Al dente pasta. Trevligt.

Mjukt kött

Låg

Annorlunda men ser

aptitligt ut

Luktar som människomat

Saknar kryddor, smakar

lite gift

Chihuahua

Textur/konsistens

Kornigt

Hundkänsla

Lite mer. Bra form

Utseende

Skapar sug efter leverpastej

Lukt

Leverpastej - gott på

mackan

Smak

Inte undra på att hunden

vill ha mer mat!

Betyg

Tax

Något schlemig, passar

nØllan

Stabil hundkänsla

Saftigt!

Testkommitén börjar

ångra sig

Jag hade gillat det om

jag varit en hund.

Rottweiler

NØllans

bystander

1919


20


21


22


The

B

Force

y s t a n d e r

Sammansatt av

Morris Eriksson

Flingsalt


-Bystander-

2020 har varit ett turbulent

år och allt har inte

skett som planerat. Då

är det extra viktigt att

minnas de roliga stunder

som faktiskt blev av. Här

följer ett axplock av vad

Fysiksektionen har haft

för sig. På denna sida visas

bilder från Fysikalen.


Sektionens arbetsmarknadsdag

FUSION gick av stapeln

den 23:e januari

i Nymble. Det blev

en fullspäckad dag

av interaktion mellan

Fysiker och deras

framtid.

Projektgruppen 2021


Det blev en mottagning

i år också! Den

10:e augusti anlände

nØllan och i år fick

Fysiksektionen

välkomna inte bara

studenter på Teknisk

fysik utan även

Teknisk matematik.

Två fjädrande veckor

följde!




Många var involverade

för att göra

mottagningen det till

en rolig tid. Långa

timmar av arbete,

men det var verkligen

mödan värt. Ty

se, även självaste

Överföhs drog på

smilgroparna när

han trodde att ingen

såg! (Skandal?)

Projektgruppen 2021


Fest? I tider som

dessa? Onekligen ja.

Sektionen har hunnit

med många olika

uppsättningar av

sittningar och pubar

i år. Pandemi? Då

blev tentagasquen på

Zoom. Det är ju ändå

sällskapet som gör

festen. Gutår!



The Force

Mannen, myten, legenden -

Mats Boij

Mats Boij vid sitt skrivbord i sitt arbetsrum på matematikinstitutionen

32

Professor i matematik, specialiserad

inom kommutativ algebra

och algebraisk geometri. Teknisk

fysiker som klarade av utbildningen

på rekordtid. För många

nutida fysiker är han något av en

levande legend. The Force stämde

träff med Mats Boij för att måla

nästa porträtt i vår serie “Profiler

på KTH”.

Vi mötte Mats Boij utanför

matematikinstitutionen en regnig

oktoberdag. Det var en pigg

matematikprofessor som mötte

oss och som med friska kliv

tog med oss uppför trapporna

till sitt kontor. Sedan 2020 års

början är han prefekt för den

matematiska institutionen, men

har inte bytt arbetsrum för det.

Förståeligt med tanke på den

vackra vyn över Borggården från

kontorsfönstret.

Mats Boij är uppvuxen i

Stockholmsförorten Tyresö.

Släktnamnet Boij här en lång

historia och kan dateras tillbaka

till 1600-talet, med ett 200-tal

“Boijar” i Sverige idag. Faktum

är att Mats Boij inte alltid har

haft efternamnet Boij, utan

detta var ett namn han tog när

han gifte sig. “När jag började

på KTH fanns där 10 st personer

med namnet Mats Persson”,

säger Boij och skrattar. Att ta

sin mors familjenamn tedde sig

därför naturligt.

Grundskoletiden tillbringades

ute i Tyresö medan gymnasiestudierna

fördes inne på Söder.

Efter tekniska studier med

inriktning el och tele på Åsö

gymnasium (en skola som idag

är vuxengymnasium) sökte sig

Mats Boij vidare till KTH. Matte

har, vilket vi återkommer till,

alltid varit Boijs stora intresse.

På gymnasiet väcktes det verkligt

stora intresset till liv genom

skolornas matematiktävling,

då kallad Svenska Dagbladets

matematiktävling. Redan under

gymnasiets första år tenterade

han av gymnasiets matematik

för att sedan under gymnasiet

läsa universitetsmatte, mot SU.

Att tävlingarna hade en stor

betydelse för honom är ingen

överdrift. De drev på honom

själv i studierna och därför

är han också själv med och

arbetar för dem idag. Det bör

i sammanhanget nämnas, även

om det inte var något Boij själv

framförde, att 1987 års matem-


The Force

Griffeltavlan i bakgrunden tillhörde Mats Boijs sedan 2013 framlidne handledare Dan Laksov och hittades vid en gallring

på institutionen. Nu hänger den på arbetsrummet delvis som ett konstverk och delvis som en symbol för Laksovs

såväl som Boijs stora passion - algebraisk geometri.

Faktum är att inte mindre än sju

tekniska fysiker, fyra från KTH,

gjorde honom sällskap. Bland

dessa fanns Andreas Zetterberg,

Överföhs från Boijs första år

på fysik, Gustav Ryd, flerfaldig

vinnare i matematiktävlingen

och Max Tegmark (då Shapiro),

numera framstående MIT-proatiktävling

vanns av dåvarande

Mats Persson själv.

Var det en självklarhet att

studera vidare eller fanns det

någon tvekan om vad du vill

göra? Svaret blir tydligt: “Jag

ville gå på KTH, jag ville gå på

teknisk fysik, jag ville doktorera

i matematik” fastslår han i

snabb följd. 1987 sagt och gjort,

börjar Mats Boij på teknisk

fysik på KTH. Hans första år på

teknisk fysik ägnades i princip

uteslutande åt att skriva tentamina.

På den tiden var året uppdelat

i 8 perioder med tentor var

fjärde vecka. Under detta Boijs

första år tenterade han av idag

motsvarande 210 hp. Efter detta

år så blev det dags för honom att

göra lumpen.

Vistelsen föll honom dock inte

särdeles gott i smaken. Befälen

och de som styrde och ställde

hade Boij inte mycket till övers

för. Främst fanns problemet i

“att bli utsatt för att ha en chef

som bestämde över en som man

inte hade något förtroende för,

som han uttrycker det. Annat

gällde dock det sällskap han

hade när han gjorde lumpen.

“Jag ville gå på

KTH, jag ville

gå på teknisk

fysik, jag ville

doktorera i

matematik.”

fessor och en nära vän till Boij.

Han berättar att Max Tegmark

bland annat var “den som visade

mig hur man kunde utnyttja det

här tentasystemet”, talandes om

det faktum att han tenterade

210 hp på ett år. På den tiden

krävdes inga registreringar utan

det var bara fritt fram att gå och

skriva de tentor man vill skriva.

Boij berättar vidare att de två,

Mats och Max, fortsatt är goda

vänner och att han brukar hälsa

på Max Tegmark när han besöker

Boston, senast gången i fjol.

Myten om de 1,5 åren är helt enkelt

sann. Under året i lumpen

färdigställde han programmets

sista kurser under permissioner

och efter lumpen återkom till

KTH för att genomföra den

praktik som då var obligatorisk

på civilingenjörsprogrammet i

teknisk fysik. Faktum är att utan

lumpen hade det kanske gått

ännu snabbare.

33


34

När han sedan var klar med

lumpen och hade tagit sin

examen erhöll han en så kallad

excellenstjänst och började som

doktorand hos matematikprofessorn

Dan Laksov. Även här

gick det undan och Laksov ville

att Boij skulle färdigställa sin

doktorering i förtid. Delvis för

att Laksov skulle till MIT på

sabbatical*. Därför förordade

också Laksov, som tidigare hade

verkat vid MIT att även Boij

borde åka dit på sin post-doc.

Det var så det blev och 1994 åkte

Mats Boij till MIT efter att ha

doktorerat vid 25 års ålder.

Kan du beskriva skillnaderna

mellan den svenska och den

amerikanska universitetsmiljön?

“Det är en sån enorm miljö

där i Boston och Cambridge”,

poängterar Boij. Det var vid

tidpunkten en miljö väsensskild

från vad KTH var dåförtiden.

Han framför att MIT var en

internationell miljö med genier

Tidslinje från

gymnasiet till MIT

• Gick ut gymnasiet och

började på KTH 1988

• Gjorde lumpen från

juni 1989 till och med

augusti 1990.

• Började som doktorand

i september 1990

och var då klar med

allt utom praktiken

godkändes i maj 1991

då examen erhölls.

• Disputerade i september

1994 och åkte då

som postdoc till MIT

under hösten.

The Force

från hela världen medan det på

KTH i princip uteslutande fanns

folk med svensk bakgrund.

Att stanna i USA fanns dock

inte på kartan. Den kulturella

diskrepansen var för stor. Vad

var den stora grejen som fick

dig att känna, “Nej det här går

inte”? “Tanken på vapen och

att man ska kunna försvara sig

själv. För oss är det så absurt att

det ska vara en del av vardagen”,

svarar Boij. Även bland de

mer liberalt sinnade omkring

honom, vilka de flesta var, fanns

en förståelse för viljan att bära

vapen, vilket enligt Boij kändes

så främmande.

Väl medveten om komplexiteten

i Boijs forskningsområden

frågar jag försiktigt om han för

en novis som jag kan introducera

områdena kommutativ

algebra och algebraisk geometri.

Förhoppningsvis finns det en

mängd fysiker som har koll på

dessa områden då Boij undervisar

fysiker i ämnena, men av

respekt till våra yngre läsare

(och mig själv) bad jag om en

kortare redogörelse.

Algebraisk geometri handlar essentiellt

om polynomekvationer

i flera variabler. Man studerar

geometriska objekt genom att

undersöka de ekvationer som

beskriver dem. Kommutativ

algebra är mer den verktygslåda

som man använder inom den

algebraiska geometrin men som

utvecklats till ett fristående

forskningsområde frikopplat

från de geometriska objekten.

Det Mats Boij bland annat har

gjort är att studera familjer av

geometriska objekt och studera

variationer av dessa “klasser”.

Är du intresserad, eller förstår

du ingenting och vill veta mer

Mats Boij

Född: 26/3-1969

Bor: Sollentuna

Yrke: Prefekt matematikinstitutionen,

professor i

matematik

Favoriträtt: Gnocchi

med pesto

Favoritmatematiker:

Carl Friedrich Gauss,

Terence Tao

Favoritkraft: Gravitationen

- “den håller oss på

marken”

rekommenderar jag dig att söka

till kursen i kommutativ algebra

och algebraisk geometri SF2737.

Vid årsskiftet intog Mats Boij

rollen som prefekt för institutionen

för matematik på KTH.

“Det kanske var den sämsta

tidpunkten att ta på sig en sån

roll”, säger han skämtsamt efter

att ha berättat om sin nya post.

Han beskriver coronavirusets

påverkan som starkt negativ.

En frustration har funnits över

olika budskap från FHM och

KTH:s ledning.

Boijs egen uppfattning är att

många kan jobba hemifrån

100% medan KTH vill att man

ska vara inne minst två dar i

veckan. Dock är han ändå nöjd

att nu inneha prefektskapet.

Han beskriver det lite som en

* En sabbatstermin som är vanligt inom universitetsvärlden och betyder att man

får möjlighet att vara ledig från övriga uppdrag och bara forska under en termin.

Det är då vanligt att man åker iväg till något annat universitet eller institut.


The Force

Intervjuobjektet tog villigt på sig en av våra nyinförskaffade kepsar.

plikt att ta jobbet och på så sätt

göra det bästa för institutionen.

Med mångårig erfarenhet som

studierektor tidigt, grundutbildningsansvarig

kursansvarig

etc. samt även god vetskap om

forskningsdelen av en universitetsanställds

arbete ansåg

ledningen honom väl lämpad för

uppdraget.

Om jag säger KTH, vad säger

du då? Mats Boij svarar, “Jag

är väldigt stolt att få jobba här.

Jag tycker ju väldigt mycket om

KTH.” Han menar att det var en

miljö som gav så mycket frihet

att göra vad man verkligen

ville. Idag känner han en stor

tacksamhet inför detta vilket

också tar uttryck i hans egen

vilja att göra det bästa för nutida

KTH-studenter.

Utöver det djupa intresset

för matematik finns också en

musikalisk sida hos Mats Boij.

Sedan barnsben har han spelat

cello i olika konstellationer. Som

på ett bananskal halkade han

in i Spexets orkester där han

sedan medverkade ett flertal

gånger, både innan och efter det

att han hade börjat doktorera.

Han var även med och startade

en kammarmusikförening vid

namn Wolfgang under sin tid på

KTH. Idag är han på jakt efter

en ny ensemble efter att den han

spelat i tidigare lade ner verksamheten

i våras. Har Fysikalen

behov av en cellist?

Det märks att Mats Boij har ett

brinnande intresse för KTH:s

studenter i allmänhet och fysiker

i synnerhet. När vi kontaktar

honom för intervju ställer

han mer än gärna upp och är

intresserad av att höra hur vi

upplever utbildningen. En av

de tillfällena under intervjun då

han lever upp som allra mest är

när han talar om det extraarbete

han gjorde under tentaperioden

i att assistera med att svara på

frågor under tentorna. “Jag blev

helt uppåt av att bara se studenterna

igen!” säger han.

Mats Boij är en man som älskar

matematik och som har vigt sitt

liv för att verka för att andra ska

få förståelsen för det fantastiska

som är matematiken. Om det

så är att hjälpa gymnasieelever

i mattetävlingar, arbeta för att

förbättra matteundervisningen

på KTH eller föra ut matematiken

till barn och ungdomar på en

bredare front. Det är verkligen

ett ädelt kall som denne man har

hängivit sig åt och något han

lever för varje dag.

Text:

Jacob Granqvist

Fasett

Bild:

Martin Andrae

Fasett

Vem vill du veta mer om på KTH? Maila

redaktionen på redaktor@f.kth.se

med dina förslag till framtida intervjuer

till “Profiler på KTH”!

35


The Force

Sveriges bästa osthyvel

Det här är berättelsen om Sveriges bästa osthyvel och

familjen som ägde den. Äldst i familjen var mor och

störst var far. Barnen hette Johanna och Jick. Ingen

vet vad som hände när sonen föddes. Tanken var att

han skulle heta Oscar, men när mor och far kom hem

från förlossningsavdelningen hade de bestämt sig för

att han skulle heta Jick. Det ledde till en kamp mot

myndigheterna. Ingen har tidigare döpts till Jick och

det är inte ett bra namn. Far vek sig ganska fort, ”kan

han inte bara heta Oscar då?”, men mor hade bestämt

sig. ”Om vi vill att han ska heta Jick, varför ska staten

lägga sig i?” Så kom det sig att Jick föddes som, och

sedan förblev, en symbol för sin mors kamp.

gjorde, vilket hon försökte framföra. ”Alla andra vi

känner…” började hon ofta och då slutade far lyssna.

Jick var den som skulle lösa saker åt mor och ordna

upp det hela. Vad det var Jick skulle ordna visste hon

inte riktigt, utan det var mer en känsla hon hade.

”Om jag bara investerar i honom, så kommer allting

bli bra”, tänkte hon. Johanna kände ofta att hon inte

riktigt passade in i den här konstruktionen och hon

ville till och från visa sitt missnöje och på något sätt

revoltera. Det kändes emellertid pinsamt att erkänna

sig själv som revoltör. ”Det är litet töntigt att vara

missnöjd, åtminstone synligt.”, tänkte hon.

36

Far hade ett hörn i huset där han ofta satt och läste

tidningsmagasin. Han hade en olat att prenumerera

på fler tidningar än vad han egentligen borde. Han

hörde någon prata om en tidning på jobbet och lät

sig övertygas att börja prenumerera eller så plockade

han på sig något från tidningshyllan medan resten av

familjen skulle välja vilken glass de skulle köpa och

fick sedan ett tryckande behov att också prenumerera.

Ofta beställde han en helårsprenumeration och

hade på det här sättet samlat på sig så många tidningar

att han la större delen av sin fritid på att läsa

ikapp för på något undertrycka stressen som växte

med tidningshögen på hans kaffebord. I bakgrunden

hade han ofta på Matteuspassionen av Bach. Ibland

la han till och med ned tidningen, lutade sig tillbaka

och bara lyssnade. De flesta brukade undra om far

lyssnade på Matteuspassionen för att han verkligen

tyckte om den, eller om det var för att han så gärna

ville tycka om den. Far kände sig själv osäker ibland.

Både mor och far läste böcker. Mor läste böcker fyllda

av intressanta karaktärer som hade långa dialoger

och komplicerade förhållanden, medan far läste

böcker som inte handlade om någonting alls. ”Det är

på sätt och vis det som är poängen, en anti-historia

är också en historia. Det är kanske den enda verkliga

historien.” förklarade han ofta för folk som inte själva

hade valt att lyssna. Mor och far brukade argumentera

om konst utan att prata med varandra, det fanns

inget att säga. Mor hade i bakhuvudet en plan om

att under pseudonym skriva manus till en deckarserie

som aldrig hade några läskiga och framförallt

inga äckliga scener under de första tio minuterna

av avsnitten för att alla som sitter framför TV:n ska

hinna äta upp sin efterrätt utan störning. Det här var

förvisso inte konst, men det var en bra idé tyckte mor.

Det var mor som bestämde i familjen och hon

bestämde alltid att allt handlade om far och Jick.

Hon älskade nog far, men kände mer och mer att hon

inte kunde förstå sig på varför han gjorde de val han

Johanna fann dock några små sätt att sätta sig på

tvären på. Under sommarhalvåret tog till exempel

Johanna ofta tåget in till stan och ställde sig omkring

centralstationen. Där väntade hon tills det kom

turister som frågade henne om vägen till olika platser

runt om. Hon tänkte noga efter var platsen i fråga

låg och pekade sedan iväg dem åt precis motsatt håll.

Sedan smög hon försiktigt efter och tittade på när

stackarna vred och vände på sina kartor för att få den

att hänga ihop med gatorna de helt plötsligt befann

sig på. Johanna älskade detta. Det var en gigantisk

känsla som fyllde henne när hon såg deras frågande

blick, det gick inte att förklara på något annat sätt.

Samtliga i familjen kände alltid att de utgjorde en

brokig skara som, precis som de flesta andra familjer,

inte hängde ihop på det sätt som en familj ska göra.

Denna känsla kunde de enas kring. Utöver det fanns

det ytterligare en sak som de kunde enas kring. Det

var en stark övertygelse om att de som familj ägde

Sveriges bästa osthyvel. Ingen mindes hur de förvärvade

den, bara att varje annan osthyvel de köpte var

värdelös i jämförelse och att det kunde vara fysiskt

utmanande att försöka få sig en skiva ost när man var

på besök hemma hos andra familjer. Alla i familjen

tyckte inte om ost, men de kunde ändå flera gånger

i månaden prata om hur bra deras osthyvel var, hur

svårt det var att hitta en lika bra och hur lustigt

det var att andra inte förstod hur unik deras hyvel

faktiskt var. Mor, far, Johanna och Jick tyckte alla

om känslan när de i kör förklarade för varandra vad

de redan visste och även om de kanske en dag skulle

tröttna på det så fortsatte de att med jämna mellan

börja prata om osthyveln kring middagsbordet, i

bilen och på semestern.

Leo Enge

Fanclub


The Force

37


The Force

Årskrönika 2020

38

Inledande ord

På spaning efter det år som flytt eller reflektioner

om året på KTH. The Force redaktionen har tillsammans

med sektionens nämnder blickat tillbaka över

det gångna året.

2020. Året som inte blev. Eller rättare sagt inte

blev som vi hade tänkt oss. 20-talet inleddes inte

med hyperinflation och krig som det förra tjugotalet,

utan med förhoppningar om sommar-OS

och Beethoven-jubileum. Vi skulle fira en guldbro

från Kina som skulle pryda Slussen. 75 års jubileet

för de allierades slutgiltiga seger över Nazityskland

och det Japanska Imperiet skulle högtidlighållas.

Ett presidentval skulle få en upptakt

med intensivt kampanjande. Tji fick vi i dessa

förhoppningar.

Det började som en skakning på nedre däck,

närmare bestämt i Wuhan, för att sedan försätta

världen i en kollektiv trans. COVID-19, corona,

SARS-COV-2 är ord som vare sig vi vill eller ej

tillfogas årets nyordslista. Detta virus har skakat

om vårt samhälle på ett sätt vi knappast trodde

var möjligt. När jag skriver vårt samhälle menar

jag ju såklart alla samhällen förutom Sverige, även

om också vi tvingats till inskränkningar på vårt

sätt att leva under de senaste 7 månaderna.

Även om tidningarna har varit sprängfyllda med

nyheter om alla de konsekvenser viruset har fått

för samhället i stort, så finns det vissa saker som

har påverkat just oss fysikare som inte har rapporterats

om i main-stream media. Vem har skrivit

om det faktum att fysiksektionen har tvingats

ställa in sitt första Nubbedrag sedan 1653? Vem

har rapporterat om plötsligt inställda pubar till

följd av kaos i förhållningsregler hos KTH? Ingen,

fram tills nu! Alla dessa saker som har hamnat i

skymundan skall nu ut i höstsolens avtagande ljus

för att ni ska kunna ta del av det som har hänt och

det som uteblivit under hittillsvarande verksamhetsår.

Vi har fått in några brev från de olika

nämnderna i sektionen där de berättar om hur det

senaste året har varit för just dem.


Brev från FSN

Hej där fysiker!

The Force

Brev från FN

Pengar rullar in det går bra nu!

Året började starkt för oss på FSN. Vi anordnade

bokköparevent och tillsatte den nya posten

kommunikatör. Februari månads höjdpunkt

var en lunchföreläsning som vi anordnade med

Janne Wallenius där det serverades sushi :). Mars

månad rörde vi oss in i mörkret. KTH stängde

ner lokalerna, och helt plötsligt fick vi en digital

omvälvning på halsen. Inte nog med att vi

hittade sätt att tillsätta kursnämnder även utan

föreläsningar, vi lyckades även anordna en digital

bokköparpub.

Här kommer en kort hälsning från oss i näringslivsnämnden.

I år har Ericsson blivit Fysiksektionens

“huvudsponsor”. Detta var ganska

självklart med tanke på att Ericsson är det företag

vi samarbetar mest med. Nämnden har fått en

sektionsvald post i år, projektledare för Fusion, en

uppgift som förut sköttes av nämndordföranden.

Nästan alla andra sektioner på KTH har denna

struktur. Under mottagningen hade vi en aktivitet

med nollan. Tanken var att vi skulle vara i Kista

i samband med företagsbesöket hos Ericsson

men så blev det inte. Istället hade vi ett finskt

musikquiz och en frågesport.

Studienämndens nya märken.

En hel sommar, möten via Zoom, en ny kanal med

styret och Frum och en 145 meddelanden lång

tråd i Slack senare… Den 24 september lades en

beställning på *hemligt antal* märken som från

och med nu och för all framtid kommer delas ut

till kursnämnder och övriga engagerade i studienämnden!

Hela fem olika versioner av märket

finns, så det är bara att börja samla. Det finns

en version för kursnämnder i kurser som slutar i

period 1, en för period 2 osv. och det femte märket

gäller för övriga funktionärer i nämnden, såsom

SNO, PAS, bibliotekarie, lunchföreläsningsanordnare

med flera.

Plugga lugnt!

Hälsar,

FSN

Projektgruppen för Fusion 2021.

Mycket har hänt med Fusion - arbetsmarknadsmässan.

På grund av pandemin har vi bestämt

att mässan ska vara digital. Fusion kommer vara

på plattformen Graduateland, en plattform som

också D-Dagen, Armada och Potential kommer

att använda. På plattformen kan studenterna ha

kontaktsamtal med företagsrepresentanter via

Zoom, chatta med företagsrepresentanterna och

söka jobb direkt på plattformen med den profil

de har skapat för att gå på mässan. Vi kommer

fortfarande att ge profilvaror till våra studenter i

samband med mässan som kommer äga rum 27

januari.

Vi ses där!

FN

39


Brev från Fcom

Fcom till The Force kom!

Året vi alla kommer att minnas. Året då världen

stannade till, politiker införde dramatiska lockdowns

och Trump presidentkampanjade för andra

gången. Vi alla kommer minnas det – på ett eller

annat sätt.

Fcom, Fysiksektionens kommunikationsnämnd,

har under detta år arbetat med en hel del olika

projekt. Vi började tidigt i våras att spåna på hur

hemsidan skulle kunna göras bättre. Diskussionerna

var långa och arbetet fick en naturlig paus

när sommaren tågade in. Framåt augusti återupptogs

arbetet som är tänkt att börja utvecklas

under hösten och vintern.

The Force

Vidare under Mottagningen sålde vi sångböcker

och lite senare även ovvar.

Ettan bjöds på hundmat, barnmat och kakor –

ett idogt försök till att få dem att skriva en rolig

recension, liknande de som ibland publiceras i

denna tidning. Vår förhoppning var att åtminstone

locka några nya till vår nämnd vilket vi

också gjorde.

Våra undergrupper F.dev och The Force har varit

på hugget. Programmeringsgruppen har under

året bland annat utvecklat administrationssystemet

FAS, skapat Campus Defence och i spåren

av Corona – programmerat Konsulatorn! The

Force å andra sidan släppte ett uppskattat Skottdagsnummer

(bara några få dagar innan Campus

stängde). Numret publicerades på hemsidan och

blev redaktionens första online-publicerade tidning.

Tillsammans med Mottagningen lanserades

även ett nytt koncept av The Force – nämligen

Mottagningsnytt. Ett nyhetsprogram med senaste

nytt från mottagningens aktiviteter, förgyllt av

digitala inspring av fadderiet och föhseriet.

Framåt i tiden fanns planer på bland annat en

På Spåret-pub med The Force, vilken tyvärr har

tvingats att skjutas upp på obestämd tid. När den

blir av är svårt att säga. Förmodligen inte under

detta verksamhetsår. Däremot hoppas vi att så

fort det är möjligt åter samlas i Kons för att åka

på nästa resa.

Allt gott,

Fcom

40

Brev från Fysikalen

Hello music lovers!

Fysikalen 2020 2021 såg 2020 framför sig som ett

riktigt toppenår. Vi hade en massa coola sponsorer

och vi hade kunnat boka ett satsigt genomdrag

på en riktig teater. Planer fanns på att införskaffa

ett sprillans nytt ljudsystem och digitalt trumset,

och ambitionen var att slå nya publikrekord. I

mars kom dock det tråkiga beskedet på ett extrainkallat

stabsmöte: Coronapandemin tvingade

oss att ställa in vårföreställningarna, vilket också

gjorde att vi inte längre kunde räkna med högar

av sponsorpengar. Till saken hör att den ena

regissören kopplade upp till mötet från sin bil,

som just då var på väg från Jönköping med ett

nyinköpt ljudsystem för 40 000 kr. Nu i september

har vi tvingats ställa in även höstföreställningarna,

men planen är att köra i mars 2021 istället.

Stabsledningen har hört att det kommer bli ett

ovanligt bra spex, det ryktas om att det handlar

om pirater.

Vi hade ett genomdrag av akt 1 i februari och

fick lite bilder därifrån, så vill man ha försmak på

spexet så kan man kika på dem.

Spexiga hälsningar,

Fysikalen

[redaktionens anmärkning - bilderna finns att beskåda

i Bystander]!


The Force

Brev från Mottagningen

Året har för många av oss präglats av en pandemi.

Mottagningen var inget undantag. Mycket fick

planeras om, en del fick strykas och en handfull

tilltänkta nyheter till årets mottagningen hanns

aldrig med. Ibland kändes det rätt surt och

skräpigt. På det stora hela innebar det dock inte

så stora förändringar av mottagningen. nØllan

var som vanligt indelad i separata grupper, med

skillnaden att allting skedde inom grupperna.

Lite synd att inte ha någon Välkomstgasque eller

Stuggasque, men i övrigt gjorde det oftast inte så

mycket.

En skillnad mot tidigare år var att istället för att

ha stora föreläsningar för alla nØllan samtidigt,

så satt nØllan utspridda i olika övningssalar till

vilka föreläsningarna live-sändes. Det innebar en

del teknikstrul till en början, men efter ett tag tog

det sig ganska bra. Till dessa föreläsningar hörde

även en nyhet för årets mottagning: Mottagningsnytt.

Det var ett litet nyhetsprogram med

The Force som gick varje dag, med lite rapporter

om vad som har hänt under de senaste dagarna av

mottagningen samt några roliga inslag. Generellt

sett var detta populärt och publikfavoriten var

nog Uppdrag granskning-avsnittet om Föhseriets

bortförande av fadderiet.

Båda dessa val visade sig dugliga. Såklart gick det

inte lika bra som för Föhseriet, men det var ändå

möjligt att spela.

Mot slutet kommer dock en grupp som inte tycktes

alltför lättroade. De såg ut att vara fokuserade

på att klara av denna krocketmatch på effektivaste

sätt möjligt och sedan gå vidare. Av någon

anledning fick denna grupp för sig att de skulle

spela krocket med fotbollspumpen och kikärtan.

Ett dåligt val kanske man tänker sig, men den här

gruppen såg ut att vara fast beslutna om att få det

att fungera. En person ställde sig på första utslagsplatsen,

medan resten ställde sig omkring första

porten för att hålla koll på vart kikärtan tar vägen.

Föga hjälpte dock detta. Kikärtan svingades iväg

med fotbollspumpen och en av personerna på

utkiksposterna utropade “Där är den! Nej… fan, var

tog den vägen..?” Under de följande fem minuterna

låg sedan hela det laget på gräset och letade efter

den försvunna kikärtan.

På sidan om planen satt Föhseriet och såg på

medan de väntade på sin tur. Även om delar av

Föhsarkrocketen var komisk till och från så lät

sig Föhseriet såklart inte roas av så gemena lekar.

Synen av fem trötta nØllan som låg på alla fyra

och drog fingrarna genom den ruffiga gräsmattan

för att hitta en kikärta som inte var större än det

grus som var utspritt över spelplanen var dock för

mycket även för Föhseriet. De började med lite

småfnitter, men ganska snabbt skrattade de så

mycket att de hade svårt att andas, än mindre att

behålla någon form av värdighet.

Tidigare år har nØllan spelat en omgång brännboll

mot föhseriet. I år var det tvunget att hitta

en aktivitet som passade bra att göra i lite mindre

grupper, så nØllan fick den stora äran att möta

Föhseriet i det farligaste spelet som människan

uppfunnit: krocket. nØllan fick välja en kombination

av klubba och klot. Det kunde till exempel

vara trafikskylt och rubikskub, krocketklubba

och ett kokt ägg eller fotbollspump och kikärta

och sedan ta sig runt en vanlig krocketbana. De

flesta grupperna tittade på de olika uppsättningarna,

tänkte efter och valde sedan vad de skulle

spela med. De vanligaste valen var trafikskylt och

rubikskub, alternativt ätpinne och krocketklot.

Efter några minuter lyckades till slut Föhseriet

samla sig. Precis då beslutade sig nØllan för att

ge upp på kikärtan. Det gick istället och hämtade

krocketklubban och det kokta äggen och

ställde upp sig för att börja om. Kanske var det av

uppdämd frustration, kanske var det var det bara

en rädsla för att förlora, men när utslaget gjordes

så blev det alldeles för hårt och ägget splittrades

i ett tjugotal bitar som flög all världens väg. För

Föhseriet blev det ännu en gång för mycket och

de satt snart vikta över sina knän för att försöka

återfå fattningen. Som tur var tycktes nØllan vara

så fokuserade på sin krocketmatch att de aldrig

vände sig om för att se hur Föhseriets dignitet och

stolthet sakta men säkert blev ändlig.

Fjädrande hälsningar,

Mottagningen

41


Brev från fkm*

Hej hej, fkm* här!

Året började med en tentagasque, Sagan om kons,

som överträffade mycket och lite till. Hundratals

sittandes, en lång reservlista, och en ny minimästarroll,

Pynth och synthmästare, gjorde

Konsulatet förbannat häftigt. Pubar tog vid med

Beerpong-turnering och hyllningar till svenska

möbler. Euforin varade dock inte länge… I mars,

så sent som dagen innan tentagasque π, fick fkm*

ta det tunga beslutet att ställa in en tentagasque

just när den behövdes som mest!

The Force

Det skulle krävas breakout-rooms och “Mute

all”-knappar, men efter en del planerande hade

fkm* hittat ett vinnande koncept. Den 29 Maj

2020 höll fkm* i VÄRLDENS första zoom-sittning,

TGZOOM. Man kunde inte längre bli barstoppad

och gasquematen räckte helt plötsligt mer än

tillräckligt till att bli mätt.

Under höstterminen har fkm* sakta men säkert

börjat komma på fötterna igen med pubar och

sittningar. Trots att bakslag fortsätter att trilla

in med icke godkända festanmälningar och alkoholfria

pubar som stoppas, så fortsätter fkm* att

Bild från årets första tentagasque, en tid då vi kunde sitta

intill varandra.

Det slutade inte där med missöden för fkm* 2020.

I slutet av mars hade fkm* nämligen planerat att

hålla den sittning vi är mest kända för: Nubbedraget.

För de som inte vet, så är Nubbedraget en sittning

som vanligtvis hålls någon gång i mars, där

det serveras 17 nubbar under en timme. I och med

att KTH stängde campus kunde fkm* inte längre

hålla några pubar och sittningar, så Nubbedraget

flyttades fram till december. Kommer vi framöver

sjunga “Nån gång i december” istället för “Nån

gång i mars”? Än så länge är framtiden oviss!

Våren såg mycket mörk ut för fkm*, de behövde

ge sig ut i outforskade marker för att hitta nya

medium för sammankomster. Habbo Hotel, Club

Penguin, Minecraft... det grävdes djupt ner i

avgrunden, för djupt… Men i mörkret fanns ett

ljus, en ensam lykta med ett bländande ljuvt

sken... ZOOM, den plågsamma distansundervisningen

hade trots allt bidragit med något. Efter

nederlaget med TGπ och Nubbedraget hade fkm*

filat på konceptet att hålla en digital sittning.

fkm*s nya logga som framarbetats under året.

vada genom träsket, kämpa genom snöstormen,

och krypa svältandes genom öknen allt medan vi

håller fanan högt. fkm*. 2020 har must kvar och

är inte klara på långa vägar, ett Nubbedrag ska

hållas och tackfesten ska festas! Och ni, ni hänger

med!

Skål, gutår, hej!

Hälsningar,

Vi på fkm*

42


The Force

Avslutande ord från The Force

Och vad har hänt hos oss på redaktionen undrar

ni säkert? Ja ni, aktiviteten har varit likt EKG:t

hos en hjärtsjuk person. Stundom har aktiviteten

varit hög. I våras gav vi i The Force ut Skottdagsforce

bara dagar innan suset från coronans vindar

växte till ett outhärdligt vrål. Heta diskussionsämnen

på redaktionen var då - vad kan man skriva

om utan att riskera att dra skämt som kan åldras

illa? Vi valde att vara försiktiga med den skriftliga

coronan och introducerade det nya inslaget

“Profiler på KTH” där vi intervjuade den mycket

omtyckta mekanikprofessorn Nicholas Apazidis.

En serie som glädjande nog har fått sin fortsättning

i detta nummer i och med intervjun med

matematikprofessorn, och fysikern Mats Boij.

Vi lanserade även The Force på Facebook, med

några artiklar ur arkivet samt ett antal kvissar på

olika ämnen. Om du inte har gjort det redan - gå

då in och gilla The Force på Facebook för att få ta

del av vad vi gör.

Efter coronans utbrott mot slutet av mars var

redaktionen minst sagt i dvala (utöver ovanstående

nämnda webblansering) även om tankar

kring höstens återuppvaknande slipades på.

Under sommaren köptes filmutrustning för att

realisera en tanke som hade funnits på redaktionen

sedan en tid - att lansera The Force på

en ny medieplattform - på levande bild - video. I

och med mottagningsnytt rörde vi oss för första

gången från text till ljud och bild. Upptakten till

mottagningen blev intensiv och mycket arbete

utfördes på olika håll. I trånga studentlägenheter

med mycket iste, på bullriga tåg och utmed motorvägar

i Nacka. Resultatet blev sedan en serie

av sju avsnitt med allt mellan mottagning och

jord som följde nollan och de fysiker som hjälpte

till under två veckor vare sig de ville eller inte. Vi

som jobbade med mottagningsnytt hade väldigt

roligt och hoppas att detta kan bli ett återkommande

inslag i liknande form under framtida

mottagningar.

fantastiska gula skapelser som för all framtid blir

redaktionens nya signum och som finns med här

och var i tidningen.

Efter veckorna med mottagningsnytt rullade

maskineriet igång och vi på redaktionen behövde

lite paus. Planerandet upphörde dock inte för det.

En På Spåret-pub bokades in och avbokades igen

till följd av “den rådande situationen”. Ett arbete

som dock präglat den senaste månadens kvällar

och helger (särskilt föregående vecka just efter

tentaperioden måste erkännas) är den tidning

som blir årets kronjuvel. Och nu sitter ni här med

resultatet - årsForce 2020.

Coronaviruset är som den elaka styvmodern som

hindrar en från att göra allt det där roliga i livet.

Men vad är väl en... Om gud är god så anordnar vi

Inför mottagningen, faktiskt långt, långt innan

mottagningen fanns tankar på att införskaffa

särskilda The-Force kepsar. En order på dessa

lades i mitten av juli vilket sedan visade sig skulle

bli början på en lång historia. Efter återupprepade

försök i ungefär en månads tid att nå försäljaren

nåddes leverantören via telefon under mottagningen.

Då erhölls information om att den tidigare

kontaktpersonen hade gått på barnledighet.

Efter ytterligare en månads tid, alltså en bra bit

in i september leverades tillslut kepsarna, dessa

Vårt mest gillade inlägg på Facebook med något modesta

19 reaktioner.

en På Spåret-pub innan jul. Förhoppningsvis kan

vi också ge ut vårt traditionsenliga julnummer,

för andra året i rad, innan det att jag lämnar över

facklan till nästa redaktör.

Jacob Granqvist

Fasett

43


The Force

Fysiksektionens dagblad. Beroende sedan 1932.

Tryckkostnad: 20 kr

More magazines by this user
Similar magazines