Aktivt skogsbruk nr 3 2024

# 3 / 2024 

SKOGSBRUK 

Smid din egen yxa 

Höstplantering 

– varför inte? 

Jakttid! 

Ett aktivt liv på 

gården i Björstorp

Aktivt Skogsbruk 

4 

Foto Gränsfors bruk Foto iStock 

Foto Tekniska Museet 

Foto Anna Hållams 

14 

27 

38 

Innehåll #3 /24 

4 

14 

20 

22 

27 

30 

32 

34 

38 

40 

Skogsägarna på Björstorp. 

Skogen – utställning på 

Tekniska museet. 

Tema: Forskning för en 

livskraftig skog. 

Skogsskötsel med nya hjälpmedel. 

Boken – ett trädslag för framtiden. 

Forskningen som gör skillnad för skogsskötseln. 

Förnybara produkter från skogen. 

Äntligen jakt! 

Smid din egen yxa. 

Tips för en säkrare höst.

I detta nummer 

Foto Stora Enso 

En magisk årstid 

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig 

fullservice till skogsägare i södra Sverige. 

Företaget har omkring 120 anställda och 

omsätter varje år cirka 3,7 miljarder kronor. 

Den årliga anskaffningen av virke uppgår 

till cirka 5,7 miljoner kubikmeter. Sydved 

ägs av Stora Enso och Ahlstrom. Sydved 

är certifierat enligt FSC ® -CO15573 och 

PEFC/05-22-109. 

Ansvarig utgivare 

Daniel Fellenius, Sydved 

Redaktör 

Annsofie Öhman, Sydved 

Projektledare 

Sanna Casson 

Art director 

Thomas Rissveds 

Produktion 

Confetti 

Tryck 

Ruter 

Omslagsfoto 

Anna Hållams 

Post till redaktionen skickas till 

Aktivt Skogsbruk 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

E-post: aktivtskogsbruk@sydved.se 

Telefon: 01046-38 000 

Följ oss gärna på Instagram 

och Facebook @sydved 

sydved.se 

32 

Så kom den då äntligen, hösten 

med sin höga klara luft, lövträden 

i mäktig färgexplosion, frostnupna 

morgnar och skymningskurande 

kvällar. På det hela taget en magisk 

årstid, för mig den bästa. 

Styr min bil hemåt, på slingriga 

bilvägar i ett kompakt småländskt 

höstmörker. Hemåt från skogskvällens 

härliga sorl och mingel. Från en 

biosalong, välfylld av skogsintresserade, 

i det innersta av Småland. Tillsammans 

har vi reflekterat över det 

möjliga framtida skogsbruket. Vad 

styr utvecklingen utifrån nya trender, 

direktiv, efterfrågan och forskning? 

Filmen Motorsågen 

I skön kontrast till vår gemensamma 

framtidsspaning avslutades kvällen 

med den skogsbruksromantiska 

filmen Motorsågen. Baserad på Nils 

Parlings roman från 1950. Den slungade 

oss alla abrupt tillbaka till 50-talet 

då det praktiska skogsarbetet 

klev över från timmersvans och yxa 

till motorsåg hanterad av en person. 

Nu var det kanske inte själva effekten 

av mekaniseringen som var filmens 

huvudbudskap, utan snarare hur vi 

människor på olika sätt möter och 

hanterar förändring och utveckling. 

I detta nummer har vi extra fokus 

på ett axplock från all den skogliga 

forskning som ständigt pågår. Forskning 

och vetenskap som utgör grund 

för vår kunskap och de beslut vi tar 

för att bedriva ett aktivt och långsiktigt 

hållbart skogsbruk. 

Sköna kontraster 

Och även i tidningen bjuds du som 

läsare på den sköna kontrasten mellan 

spännande ny framtid och traditionellt, 

genuint hantverk i form av 

vår artikel ”Smid din egen yxa”. Det 

äkta och det genuina blir sannolikt 

än mer betydelsefullt för att skapa en 

balans i vår digitala vardag. 

Ett annat faktum som konstaterats 

av de flesta trendspanare och 

framtidsforskare är betydelsen av de 

gröna näringarna. De utgör det absoluta 

hjärtat och motorn i den gröna 

omställning som är nödvändig för 

såväl klimat som en uthållig bioekonomisk 

tillväxt. 

En trygg och fin höst 

I skogsägarporträttet inspireras vi av 

paret Hansson i Björstorp som med 

sin drivkraft och entreprenörsanda 

utvecklar just sina gröna näringar. 

Utifrån parets ibland olika syn på 

”hur-et” så sammanstrålar i slutändan 

deras gemensamma målbild 

i ”vad-et”. 

Tillbaka till min bilresa i det kompakta 

höstmörkret blickar jag någon 

vecka fram till min efterlängtade jaktpremiär. 

Hösten som sköljer in skapar 

det där pirret efter kommande 

jaktdagar. Och just som jag sitter och 

affirmerar kommande möten med 

det vilda glimrar det till i vägkanten 

av rådjursögon på väg att korsa min 

väg. Med liv och rörelse i höstskogen 

följer också ökade risker på mörka 

vägar. Ta gärna en extra koll på vår 

bifogade checklista för att hålla dig 

säker och trygg även på väg. 

Önskar dig en fin höst och trevlig 

läsning. 

Daniel Fellenius 

Marknadschef på Sydved 

aktivt skogsbruk #3/24 3

Skogsägarporträttet 

Malin, Gustav, Malva och Malte trivs med livet på gården. Labradoren Tyra, 

sällan mer än några steg från sin familj, ser definitivt ut att hålla med. 

4 aktivt skogsbruk #3/24

Gustav och Malin Hansson 

Bor: På gården Björstorp, belägen i Perstorp, Skåne. 

Familj: Barnen Malte sju år och Malva fem år. 

Gör: Gustav är lantbrukare och driver en maskinstation. 

Malin jobbar med djurskötsel på en mjölkgård. 

Om skogen: Gustav och Malin äger 19 hektar skog, 

främst gran med inslag av bok. Dessutom äger Gustav 

42 hektar skog med brodern Erik. Den består främst av 

gran, men innehåller också tall och ädellöv. 

Perstorp 

Ett aktivt liv 

på gården i 

Björstorp 

Kor, traktorer, biodling och skog. Hos skogsägarna 

Gustav och Malin Hansson är det fullt upp för det mesta. 

Möt det drivna paret på gården Björstorp i Skåne. 

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams 

D 

et är förmiddag och snart dags för elvakaffe hemma hos 

skogsägarparet Malin och Gustav Hansson på gården Björstorp, 

belägen i ytterkanten av Perstorp. Solen har lyckats bryta 

sig genom de fluffiga molnen och med lite tur kan det bli en fin 

sommardag. 

Familjen bor i en gammal gård som har byggts om och renoverats av 

tidigare ägare. Själva har de byggt om övervåningen där alla sovrum finns. 

I familjen finns nu också barnen Malte sju år och Malva fem år. Senaste projektet 

är ett stort uterum som vetter mot trädgården. Ett bygge som Gustav, 

som varit snickare, själv har gjort. 

Runt den grusade och väl tilltagna gårdsplanen ligger också ladugården, 

maskinhallar och flera andra ekonomibyggnader, ja och så den fina trädgården 

förstås! Malins kära projekt. 

Aktiv familj 

Vi slår oss ner vid det avlånga bordet i uterummet, dörrarna är på glänt och 

släpper in friska sommardofter. Labradoren Tyra har svårt att veta om hon 

ska vara ute eller inne, men lägger sig till sist på golvet bredvid matte. Malte 

och Malva är nyfikna på vad det här kan bli för dag och vill gärna vara med 

och lyssna på vad som sägs kring bordet. Ja, ett tag i alla fall. 



Kaffet är upphällt och bullarna upplagda på fat. På plats 

är också André Gustavsson, virkesköpare på Sydved 

som i flera år har samarbetat med familjen. Han har varit 

med under hela deras tid som skogsägare och är ett 

bollplank både när skogliga åtgärder ska planeras och 

när de har andra funderingar kring skogen. Men nu tar vi 

det från början. 

Malin och Gustav träffades för drygt tolv år sedan och 

lever idag ett aktivt liv på gården med Malte och Malva. 

Gustav är lantbrukare och driver en maskinstation med 

sin bror Erik och Malin jobbar med djurskötsel på sin 

bror Martins mjölkgård. Barnen, ett stort hus och alla 

andra projekt som de gärna engagerar sig i gör att det 

alltid finns något att hugga tag i. 

Skogen på köpet 

Gustav är uppvuxen i Söndraby på gården Bjärhus, inte 

så långt härifrån. Gustavs föräldrar, Elisabeth och Lars, 

har under åren drivit Bjärhus gård med nötkreatur och 

får, tillsammans med Gustav och hans bröder Erik och 

Nils. De har också en gårdsbutik som säljer ekologiskt 

kött och grönsaker från gården. 

Familjen odlar själva djurens foder, som till exempel 

åkervall och majs. Djuren finns både på föräldragården i 

Bjärhus och här i Björstorp. 

Skogen kom in i Gustavs liv 2017 då han tillsammans 

med brodern Erik köpte fastigheten Björstorp, i första 

hand för åkermarken. 

– Fastigheten är på cirka 86 hektar, 44 hektar åkermark 

och 42 hektar skog. Mest gran, men även lite tall 

och ädellöv. Tidigare arrenderade vi mark för betet, men 

kände att vi ville ha egen mark och på så sätt säkra tillgången 

på foder. Jag såg skogen 

mest som en bonus. Till en början 

visste vi inte riktigt vad vi skulle 

göra med skogen, så jag kontaktade 

Sydved och André Gustavsson. 

Tillsammans har vi resonerat oss 

fram vilka åtgärder som behöver 

göras, berättar Gustav. 

– De är driftiga och har nog varit 

i varenda hörna under den här 

tiden, tillägger André. 

– Man vet hur det ska se ut i 

skogen, när man är uppvuxen på 

en gård som jag. Men det gäller 

att se sina begränsningar för vad 

man faktiskt kan hinna med. Då är 

det viktigt med bra samarbeten, 

konstaterar Gustav. 

Erik och Gustavs företag är 

en maskinstation för lantbrukstjänster, 

Hansson Agromaskin. De 

hyr ut sitt arbete till bönder som 

Malva fem år och Malte sju år tar en 

kort paus vid en av de fina sten broarna 

på fastigheten som köptes 2017. 

har åkermark inom ungefär fem mils radie från gården i 

Bjärhus, som är företagets bas. 

– Det är inte alltid bönderna hinner eller har resurser 

att själva göra allt arbete. Vi har ett tiotal traktorer och 

i första hand är det vallarbete, halmpressning och gödselkörning 

som vi kör. Just nu med fyra anställda. 

– När de startade verksamheten var de i 20-årsåldern 

och hade svårt att få lån från banken. Men nu har de 

byggt ett stort och starkt företag, det är roligt, inflikar 

Malin. 

Olika syn på skog 

I fjol blev grannfastigheten till salu, en gård med skog 

som angränsar fint till den första fastigheten. Då slog 

Gustav och Malin till och köpte den; 48 hektar, varav 19 

hektar är skog. 

– Läget var för bra för att inte köpa fastigheten, hade 

den legat någon annanstans vet jag inte om det hade varit 

aktuellt. Men det var ingen självklarhet att köpa, det är 

ju alltid en risk man tar. Sedan måste man våga investera 

för att gården ska utvecklas och leva vidare, säger Malin 

och tillägger att det är ett certifierat skogsbruk vilket hon 

med sitt intresse för natur och miljö ser som ett plus. 

Malin och Gustav har ibland olika syn på skogen, 

inflikar virkesköparen André. 

– Gustav är väldigt fokuserad på produktion och företagsamhet. 

Malin ser till det estetiska men har även en 

hel del naturvård i fokus. Men de är båda väldigt drivna 

och framåt, konstaterar han. 

– Ja, det är inte ovanligt att jag och Gustav är oense 

om hur skogen ska skötas, skrattar Malin. Jag vill bevara 

så mycket som möjligt, rönn och oxel till exempel, medan 

Gustav är mer för produktion. 

– En mix av det blir bra, man kan inte spara allt, tycker 

Gustav. 

Skogens prinsessa 

Dagtid jobbar Malin hos sin bror Martin som driver en 

mjölkgård i östra Ljungby, Kärröd. Han har ett 70-tal 

mjölkkor. För Malins del handlar det om allt från djurskötsel 

till traktorkörning på gården. 

– Gården har funnits i släkten sedan 1930-talet och 

jag är också uppvuxen där. Egentligen hade jag andra 

idéer om mitt yrkesliv, men pappa blev sjuk när jag var 

liten och dog av cancern när jag var 21 år. Sedan dess 

har jag hjälpt min bror med korna. Det är ett kul och fritt 

jobb, tycker hon. 

För två år sedan byggde Malin och Martin, tillsammans 

med Gustav, ett robotstall och mjölkrobotar. 

I mjölkroboten väljer korna själva när det är dags att 

mjölkas. Moderniseringen blev ett riktigt lyft tycker Malin. 

Kaffet är sedan länge uppdrucket och vi vill hinna 

med en tur runt gården och i skogen, medan solen fortfarande 

tittar fram. En idé som även Malte, Malva och 

hunden Tyra verkar gilla. Och apropå Tyra som hänger 

med oss på hela rundan. 

– Hon är köpt som en jaktlabrador, men det märkte vi 

ganska snart att hon inte var, ler Malin och tittar på den 

kraftiga hunden som nu närmar sig 11 år. 


Honungsskörden är väldigt väderberoende 

som med allt inom lantbruk. Förra året blev 

det rekord, men i år ser det inte lika bra ut. 



Malva och Malte tar sig an skogen på sitt sätt. Nyfikna och med mycket spring i benen, 

men att de gillar att leka i skogen finns det ingen tvekan om! 

Precis innan vi ska gå försvinner Malva in i huset, hon är 

inte riktigt nöjd med sina kläder. 

Men så kommer hon, i rosa prinsessklänning med tyll 

och ett par tunna sandaletter. Alldeles utmärkta kläder 

Ett av de första projekten som gjordes var en gallring i den här 

ekdungen. 

för en skogspromenad tycker hon. Det blåser lite och 

Malin lyckas övertyga henne om att det är klokt att ha 

på sig en jacka också. 

– Det är tredje gången hon byter om i dag, skrattar 

Malin. 

Hönor, vinrankor och kossor 

Ett av Malins stora intressen är biodling och hon visar 

oss sina bisamhällen som ligger lite avsides i ena kanten 

av gården. Stora skyddande lövträd bakom husen och 

högt gräs framför. 

– Jag har alltid varit intresserad av bin – de är fascinerande! 

Min morfar hade bin, men jag hann aldrig lära 

mig något av honom under hans tid. Jag lär mig av andra 

duktiga biodlare plus att jag har gått en kurs i biodling 

arrangerad av den lokala biodlarföreningen. 

Honungsskörden varierar för de elva bisamhällena. 

– Förra året blev det rekord men den här säsongen 

ser ut att bli den sämsta. Det är väldigt väderberoende 

som med allt inom lantbruk, konstaterar hon. 

I en av ekonomibyggnaderna har hon ett rum där 

hon slungar, silar och sedan tappar upp honungen i 

glasburkar, som hon sedan säljer på gården. Burkarna 

är märkta med ”Svensk honung”, ett slags kvitto på att 

honungen är godkänd enligt Biodlarnas riksförbund och 

håller god kvalitet. 

Vi passerar hönshuset och Malin släpper ut hönorna 

och tupparna. Just nu är det 15 hönor och fem tuppar. 

Det tar inte lång tid innan de pickande hittar sin väg till 

Malins odlingar i trädgården, där det garanterat finns 

ätbart för fjäderfän. 


Gustav och Malin har ibland lite 

olika syn på hur skogen ska skötas, 

men de är båda väldigt drivna och 

framåt. 

André Gustavsson 

Virkesköparen André Gustavsson diskuterar 

skogliga åtgärder med Gustav och Malin. I det 

här granbeståndet, som är väldigt eftersatt, 

behöver de jobba i kapp med röjningar och 

gallringar. 



– En natt kom räven in här och tog 15 hönor på en gång, 

det var ingen rolig syn att möta på morgonen. Nu är vi 

noga med att ha dem inlåsta under natten, säger Malin. 

Ett annat intresse är odling. På gården finns både ett 

växthus med vinrankor och tomatplantor, och ett trädgårdsland 

med blommor, flera sorters örter, vinbärsbuskar 

och smultron. 

– Gud vad mycket tid jag hade tidigare, minns Malin. 

Nu är det svårt att hinna med allt i den takt jag skulle 

önska. 

På gården finns också ett stort stall för nötkreatur. 

Här på gården har de ett 50-tal djur, av raserna Simmental 

och Angus. Nu på sommaren är djuren ute. Några 

hundra meter bort ser vi en vacker ekdunge. 

– Det var vårt första projekt med Sydved. Vi gallrade 

ut där och lämnade samtidigt viktig naturvård. Nu har vi 

ett ljust och trevligt bete till korna och vintertid när isen 

bär passar vi på att åka skridskor på dammen som ligger 

i dungen, berättar Malin. 

Mycket att göra i skogen 

Båda skogsfastigheterna ligger 

bara några hundra meter från 

gårdshuset, men en större väg 

utan underfart gör att man får köra 

en omväg för att komma fram. Det 

tar inte mer än fem minuter innan 

vi är på plats i den nya skogen, den 

som Malin och Gustav äger ihop. 

Det växer mest gran här, men det 

finns också lite bok. Totalt är det 

19 hektar skog. 

Hela gänget är med och nu 

verkar det som att det inte är så lätt att vara prinsessa. 

Gustav får efter ett tag bära Malva när vi går på snåriga 

vägar och smala stigar med högt vasst gräs. Framme vid 

dammen, ett ställe som alla i familjen verkar gilla, lämnar 

barnen oss snabbt för egna upptåg i närheten. 

”Här kanske vi kan bygga en liten stuga. Det vore 

fint!” säger Gustav till Malin. Jag hör inte riktigt vad Malin 

svarar, men får en känsla av att hon tycker att det är ett 

projekt som kan få vänta ett tag till. Även om båda två är 

synnerligen fulla av energi så har de mycket att göra nu. 

– Den här skogen är väldigt eftersatt, säger Gustav 

och pekar på de täta bestånden framför oss. 

Han berättar att de förra ägarna avverkade och 

planterade, men sedan hände det inte så mycket på tio, 

femton år. Nu försöker de jobba i kapp med slutavverkningar, 

gallringar och röjningar. 

– Sydved var här i februari och avverkade gran, säger 

André och tillägger att det snart är dags att plantera. 

Marken lämpar sig väl för gran så det blir gran denna 

gång också. 

Värnar om biologiska mångfalden 

– Det är mysigt med skog – att kunna plocka svamp och 

bär, hitta spår efter djur, se fågelbon och djur. Det är väl 

ingen superskog vi har nu, det kommer krävas mycket 

arbete för att få till den men jag hoppas den blir bra till 

slut, önskar Malin. 

Malin värnar verkligen om naturen och den biologiska 

mångfalden. 

– Ofta kan jag stanna till och förundras av humlor, 

trollsländor och blommor i min närhet. I Kärröd, mitt 

föräldrahem, finns tre fridlysta arter; slåttergubbe, granspira 

och klockgentiania. Det är speciellt! 


Familjen trivs här på 

Björstorp, en gammal 

gård som under åren 

har byggts om och 

renoverats. 



”Ofta säger jag till André, detta har jag funderat på, 

vad tycker du?” säger Gustav. I det här beståndet 

behövs det gallras framöver. 

Malin och Gustav träffades för drygt tolv år sedan och lever idag ett 

aktivt liv på gården. Barnen, ett stort hus och alla andra projekt som de 

gärna engagerar sig i gör att det alltid finns något att hugga tag i. 

Och vad gäller skogen tycker hon att det är viktigt att se 

till att det där finns tillräckligt med död ved som ett sätt 

att gynna skogens naturvärden. 

Ser du några utmaningar för skogsbruket generellt? 

– Ja, klimatförändringarna, ett varmare klimat gynnar ju 

ofta skadeinsekterna. Det gör sannolikt också att det 

blir blötare i markerna och då blir det svårare att komma 

ut och bruka skogen. 

– Vi har varg i Skåne, i mina ögon är det inte positivt. 

Här är det ju tätt med djurbesättningar plus att de ger 

sig på viltet. Jag tycker det är skrämmande med vargens 

påverkan, både för tamdjurens lidande och att markerna 

utarmas på vilt, tycker Malin. 

En annan fråga som hon tycker är viktig är att det 

behövs fler kvinnor i skogen. 

– Det behövs i alla led, både skogsägare, virkesköpare 

och på andra håll i branschen. 

Allt bygger på förtroende 

Till båda fastigheterna finns skogsbruksplaner. Ett smart 

sätt att ha koll på vilka åtgärder som bör göras för att få 

bästa utväxling av skogen. Till den nya fastigheten finns 

en ny plan och den gamla har en plan från 2017. 

– En plan gör det också lättare att prioritera i vilken ordning 

åtgärderna bör göras, säger André. 

Han berättar att Sydved har hand om avverkningarna 

på fastigheterna, både slutavverkningar och gallringar. 

Vägunderhåll och rensning av diken brukar bröderna 

själva försöka hinna med. Röjning och plantering lejer de 

ut till en annan samarbetspartner. 

André är ett bollplank både när skogliga åtgärder ska 

planeras och när de har andra funderingar kring skogen. 

– Ofta säger jag till André, detta har jag funderat på, 

vad tycker du? berättar Gustav. 

När de är överens om vad som ska göras lämnar de 

över resten till André, som till exempel att rätt maskin kör 

i rätt bestånd. Det är ju det han är proffs på. Jag vill ha 

folk som jag kan lita på, det måste finnas ett förtroende 

oss emellan. Vi vill ju ha ett bra resultat i vår skog, säger 

Gustav. 

Malin tillägger: 

– Målet med skogen är att förvalta den på bästa sätt 

till våra barn, en hållbar skog som framtida generationer 

kan fortsätta bruka på bästa sätt! 


Målet med skogen är att 

förvalta den på bästa sätt till 

våra barn, en hållbar skog som 

framtida generationer kan 

fortsätta bruka på bästa sätt! 


Hur låter 

ett träd som 

dricker? 

Foto Tekniska Museet 

Hur låter det? 

Hur tar ett träd upp koldioxid? Hur låter ett träd 

som dricker eller hur låter det när marken fryser på 

vintern? På Tekniska museet i Stockholm pågår just nu 

den nya utställningen Skogen som både vill ge kunskap 

och väcka känslor om skogen. Den tar dig med på en 

vandring genom olika teman: livet i skogen och trädens 

nytta, människans välbefinnande i naturen, hur vi 

brukar skogen och produkter som produceras av trä. 

Besökarna får även ta del av nya innovationer av 

trä, träarkitektur och forskning om hur träden kan 

växa snabbare och klara klimatutmaningar bättre. 

Utställningen bjuder både på guidade visningar och 

debatter, där kända röster och experter diskuterar 

skogens roll i klimatkrisen, biologisk mångfald och 

samhällets omställning. Träden i utställningen är 

lånade av Stora Enso. 

Forskning för fler friska almar 

Har du en frisk alm i ditt bestånd? Grattis! Almen är en viktig värd för över 250 olika arter och 

viktig för biodiversiteten, men almsjukan har försvagat almbestånden i Sverige. Sedan några år 

tillbaka bedriver Skogforsk forskning i syfte att öka antalet friska almar. 

Genom att testa om olika träd är känsliga eller motståndskraftiga mot en viss sjukdom kan 

forskarna hitta träd med en genetisk resistens. De träden korsas sedan med varandra och blir 

nya träd som är motståndskraftiga mot den svampsjukdom som orsakar almsjukan. 

Mejla gärna tips om friska almar till forskare på Skogforsk: alm@skogforsk.se 


Nu är trattkantarellernas tid här! Den gulbruna svampen 

förgyller marken i många skogar och trivs allra bäst i mossig 

granskog. Du kan plocka den långt fram på hösten, även när ett 

tunt lager frost täcker dem. Trattkantarellen, som även kallas 

höstkantarell, sätter en härlig, mustig smak på maten. Sväng 

ihop en krämig svamprisotto med parmesan, en mustig soppa 

med trattkantareller och grädde eller varför inte crepes med 

trattkantarellstuvning? Om du hittar mycket svamp: torka eller 

frys in dem så kan du njuta av dem året om! 


Foto David Söderlind 

Så minskar Sydved 

risken för rotröta 

Sedan många år har Sydved jobbat med den viktiga frågan om stubbbehandling 

för att minska angreppen av rotröta på framför allt gran. 

När dygnsmedeltemperaturen överstiger 5 grader och det ska gallras i 

skogen stubbehandlas träden för att motverka röta. Behandlingen görs med ett 

medel som hindrar de skadliga rötsvamparna att angripa stubbarna och sprida 

sig i rotsystemet. 

Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på Sydved, berättar att Sydved 

numera använder Rotstop, ett medel som är biologiskt i form av en pergamentsvamp 

som konkurrerar ut rötsvampen. 

– Vårt krav är att minst 95 procent av stubbytan ska vara täckt på minst 90 

procent av stubbarna. I årets uppföljning har alla besökta maskinlag klarat detta 

krav. Sedan 2022 behandlar vi inte bara granbestånd utan även tallbestånd. 

Idag finns det totalt cirka 

4 miljarder hektar skog i 

världen. En fjärdedel av skogen 

ligger i Europa, 21 procent i 

Sydamerika, 19 procent i Nordoch 

Centralamerika, 16 procent 

i Afrika, 15 procent i Asien och 

4 procent i Oceanien. Fem 

länder har tillsammans mer än 

hälften av världens skogsareal 

– Ryssland, Brasilien, Kanada, 

USA och Kina. 

Skogens skatt 

Källa | Skogsindustrierna 

”Skogen räddade 

mitt liv” 

Hörde du Markus Torgebys sommarprat i P1 i somras? Annars kan du 

lyssna i efterhand på sverigesradio.se. I programmet berättar Markus Torgeby 

om att han flyttade från Öckerö utanför Göteborg till den jämtländska skogen, 

där han bodde själv i fyra år. Ett beslut som förändrade hans liv. 

Foto Sveriges Radio 


Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson 

Just nu i din skog 

Oktober, november och december 

Inför vårens planteringar 

Har du föryngringsavverkat i sommar eller i höst? Då är det hög tid att 

beställa markberedning och plantor till vårens planteringar. Hösten 

är en bra tid för markberedning. Marken hinner lägga sig, men inga 

nya växter hinner etablera sig innan plantorna kommer i jorden. 

Beställ också plantering om du vill ha hjälp med det. 

Beställ direkt på webben 

Du vet väl att du kan beställa flera skogliga tjänster direkt på 

Sydveds webb? I nuläget erbjuder vi röjning, markberedning och 

plantering. Du kan också beställa plantor på webben. 

Våra digitala tjänster gör att du kan sitta var som helst och 

titta i din skogsbruksplan (eller fastighetskarta om du inte har en 

plan genom Sydved) och planera för skogliga åtgärder. 

Ett exempel: Om du vill ha hjälp med röjning och har en skogsbruksplan 

så bockar du enkelt för de avdelningar där du vill ha hjälp eller så utgår du från 

fastighetskartan och ritar själv in området som du vill ha röjt. 

Gör så här: Gå in på sydved.se och logga in på Min skog. Har du inget 

konto så är det snabbt och enkelt att registrera ett nytt konto. 

Skydda nya plantor mot viltet 

Viltbetning av älg och rådjur är vanliga orsaker till skador i plant- och ungskogar. 

Speciellt under vintern är toppar och grenar begärliga. Ett sätt att skydda 

plantor är genom att behandla med viltskyddsmedel, som gör dem mindre 

attraktiva för viltet. Behandlingen ska göras när det är frostfritt och torrt väder. 

Beroende på viltstammar och annan födotillgång så betas trädslag olika 

mycket. Att behandla granplantor för att skydda mot rådjursbetning behövs på 

vissa håll, medan tallplantor nästan alltid är högt upp på matsedeln för både 

rådjur och älg. Det gör att tall mår bäst av att viltskyddsbehandlas ända från 

planta upp till ”älgsäker” höjd. 

Om du inte gör det själv så kan du få hjälp av Sydved med viltskyddsbehandling. 

Ungskogsröjning 

Ungskogen växer snabbare än man tror och i många skogar finns det ett stort 

röjningsbehov. Hösten är en bra tid för röjning. Löven faller av och förenklar 

arbetet samtidigt som det är svalare ute. 

Ett tips till den som själv röjer i skogen, men ligger lite efter med allt arbete 

är att koncentrera sig på ”lättare” områden. Till exempel lite mindre bestånd 

eller områden som man ofta ser, vilket gör en påmind om arbetet som behöver 

göras. Sedan lejer man ut de mer svårbearbetade områden som borde ha 

åtgärdats för flera år sedan. 

Äntligen jakt! 

Hösten är den stora jaktperioden. I norr startade älgjakten i september och 

längre söderöver är det jaktstart en vecka in i oktober. Från 1 oktober får man 

jaga rådjur med hund. Om du inte är jägare men ändå vill vara i skogen så tänk 

på att klä dig så att du syns, färgglatt och gärna i signalfärger. 


Höstplantering? 

Ja, varför inte! 

Hann du inte plantera i våras? Lugn, på många marker går det utmärkt att 

plantera fram tills det blir tjäle i marken. Sydvedaren Anders Ehrenström 

tipsar om vad man kan tänka på vid höstplantering. 

Text Annsofie Öhman 

P 

å de flesta marker kan man plantera både under våren 

och hösten, i princip fram tills det blir tjäle, säger Anders 

Ehrenström, chef för skogliga tjänster på Sydved. 

Ett faktum som kan vara bra att känna till för skogsägare 

som avverkade under sommaren eller kanske inte hade tid att 

plantera hygget under våren. Vid höstplantering finns det väsentliga 

riktlinjer att känna till. 

Invintrade plantor 

Plantor som sätts under hösten ska ha invintrat. Det vill säga, gröndelen 

ska ha slutat växa och årsskotten ha förvedats. Plantan har 

då blivit mer frosttålig. 

– Detta behöver man dock inte tänka på själv som köpare av 

plantor, plantorna som säljs är alla invintrade, förklarar Anders. 

Även fast gröndelen av plantan är förberedd för vintern så kan 

rötterna växa så länge marktemperaturen inte är för låg. Detta ger 

höstplanterade plantor en bra start kommande vår. 

Skillnad mellan barrot och täckrot 

– Barrotsplantor planterar man oftast under senare delen av hösten. 

De kan sättas fram tills tjälen kommer, säger Anders. 

Täckrotsplantor är lämpligare att plantera under tidig höst, så att 

plantorna hinner rota sig. I annat fall finns det risk för uppfrysning. 

Det kan ske när marker som håller mycket vatten fryser och tjälen 

lyfter upp plantor som inte hunnit rota sig. 

– På finjordsrika marker, där uppfrysningsrisken är som störst, 

bör man inte plantera på hösten, säger Anders. 

Vilka fördelar finns det med att höstplantera? 

– Har man föryngringar som misslyckats på grund av att plantor har 

dött efter en allvarlig torka eller omfattande snytbaggeangrepp är så 

kallad hjälpplantering perfekt att göra på hösten. När övrig grönska 

vissnar ner är det lättare att se var man behöver sätta nya plantor. 

När våren kommer så har man redan nya plantor i backen när övrig 

växtlighet drar i gång och gör det svårare att se på hygget. 

Tips vid all plantering 

• Markberedning ger bättre förutsättningar för plantan. 

• Använd större plantor ju kraftigare hyggesvegetationen är. 

• Välj rätt planteringspunkt beroende på markförhållande för att 

öka chansen till tillväxt. Plantan ska sitta rakt och på rätt djup. 

• Kontrollera planteringen regelbundet. Finns det områden där 

många plantor dött kan det vara läge att hjälpplantera. 



Konsumenter och företag 

ställer allt högre krav på 

hållbarhet och kanske kan 

EUDR vara en hjälp på vägen? 


Avskogningsförordningen 

Chans att visa 

vårt hållbara 

skogsbruk 

Avskogningsförordningen kan vid en första bekantskap ses som en 

tung utmaning att hantera. Men för oss i Sverige som har en lång 

tradition av hållbart skogsbruk kan det snarare bli en konkurrensfördel 

på den europeiska marknaden. 

Vid årsskiftet träder EU:s avskogningsförordning, 

EUDR, i kraft. Det primära målet är 

att minska den globala avskogningen och 

skogsförsämringen genom att ställa krav på 

att produkter som säljs inom EU inte bidrar till dessa 

processer. Förordningen kräver att företag rapporterar 

och redovisar sina leveranskedjor för en lång rad produkter, 

däribland träråvara. 

Rejäl administrativ utmaning 

EUDR innebär en rejäl administrativ utmaning där 

skogsbruket på kort tid behöver hitta system och rutiner 

för en så effektiv hantering som möjligt. Vi har sedan 

länge haft krav på spårbarhet genom olika certifieringar, 

så i sak är det inget nytt. Men helt klart är dock att ökade 

krav på dokumentation leder till ökad administration. 

Det finns också en del oklarheter i regelverket som 

behöver redas ut. 

Förordningens syfte är ju att motverka avskogning, 

men hur ska vi exempelvis tolka återställande av en 

gammal betesmark på en fastighet i Smålands inland? 

Men det finns fler frågetecken som behöver rätas ut. 

EUDR – hjälp på vägen? 

Det kan ju låta dystert med ytterligare en tung sak att 

hantera. Men är glaset halvtomt eller halvfullt? Sverige 

har en lång tradition av hållbart skogsbruk och kommer 

inte ha några problem att både uppfylla och överträffa 

kraven i EUDR. Det ger oss en konkurrensfördel och ger 

oss möjlighet att stärka vår position på den europeiska 

marknaden. 

Konsumenter och företag ställer allt högre krav på 

hållbarhet och kanske kan EUDR vara en hjälp på vägen? 

Jag ser också stora fördelar för familjeskogsbruket 

som under lång tid har visat på sin förmåga att jobba 

med både ett aktivt och långsiktigt hållbart skogsbruk. 

För en certifierad skogsägare blir det ganska marginella 

förändringar om man har etablerade samarbeten 

med något skogsbolag. Vilka specifika saker man 

behöver ha i åtanke kommer vi ta upp i nästa nummer av 

Aktivt Skogsbruk. 

Men mitt råd är att inte bli skrämda av nya pålagor, 

se det i stället som en möjlighet att visa upp vårt hållbara 

skogsbruk och en möjlighet att stärka våra marknadspositioner. 

Pär Johansson, 

vd på Sydved 


Forskning 

Tema 

för en livskraftig skog 

Hur ska du sköta skogen för att den både ska 

bli livskraftig och hållbar? I det här numret 

fördjupar vi oss i forskning, föryngring och 

nya digitala hjälpmedel som kan hjälpa dig 

att optimera skogsskötseln. 


Foto Pasi Salminen, Stora Enso 

Det sker många forskningsprojekt inom 

skogsskötsel. Nya arbetsmetoder och insikter 

kan ge praktiskt nytta för skogsägaren. 


TEMA – Forskning för en livskraftig skog 

Optimerad skogsskötsel 

med nya digitala hjälpmedel 

Visste du att man numera kan ta fram smarta ruttförslag för skogsmaskinen 

med hjälp av AI-teknik och upptäcka skadad skog med drönare och satelliter? 

För dig som privat skogsägare kan den nya tekniken både spara tid och vara 

ett stöd för ett hållbart och produktivt skogsbruk. 

Text Sanna Casson 



E 

gentligen är det inte så komplicerat. Redan för 

100 år sedan högg vi ned träd som stod för nära 

varandra och tog stigen genom skogen där marken 

var torr för att slippa bli blöta om fötterna. 

– Men skillnaden i dag är att vi har nya effektiva hjälpmedel 

som förenklar och effektiviserar arbetet, förklarar 

Erik Willén på Stora Enso. 

I projektet Precision Forestry samlar Stora Enso in 

data om skogen med hjälp av laserskanning, fjärranalys, 

drönare, satelliter och skördare. Datan bearbetas med 

Artificiell Intelligens (AI), något som ger förutsättningar 

för ett mer detaljrikt underlag som stämmer bättre överens 

med verkligheten. 

– Vi får detaljerad information om var marken är blöt 

och var skogen växer bra. Vi får exakta beskrivningar 

av trädslag, volym och höjd. Det är viktigt att ha en bra 

bild av sin skog för att kunna fatta rätt beslut, säger Erik 

Willén. 

I Finland är Stora Enso i full färd med att uppdatera 

privata skogsägares skogsbruksplaner med hjälp av AI. 

Bra bild av skogen på distans 

Genom att kartlägga skogsområden med drönare kan 

skogsexperter titta på drönarbilder på en dator i stället 

för att inventera området till fots. Det förbättrar effektiviteten 

avsevärt och det blir enklare att nå områden som 

är svårtillgängliga. 



Med hjälp av en app 

kan maskinföraren 

få ett optimerat 

ruttförslag inför 

avverkningen med 

lämpliga basvägar. 

– På det här sättet kan markägare som bor 

långt borta från sin skog få en bra bild av 

skogen på distans. Många skogsägare 

lägger dessutom ut skogsskötseln på entreprenörer, 

som kan göra ett bättre arbete 

genom att få tydlig och korrekt information 

om skogen. Det blir också enklare för dig 

som privat skogsägare att få en överblick 

över din skog, säger Erik Willén. 

Med hjälp av satelliter och drönare 

kan du lättare upptäcka skog som blivit 

skadad av granbarkborrar eller andra 

skadedjur. Stora Enso använder den 

metoden just nu på sin egen skog i Sverige och i Finland 

testas tjänsten för privata skogsägare. 

Optimerade ruttförslag 

Tekniken kan också optimera hur man ska köra i terräng 

för att undvika markskador. Med hjälp av en app kan 

föraren få ett optimerat ruttförslag inför avverkningen 

för var skogsmaskinerna ska köra och var den bästa 

platsen för avlägget finns. På så vis kan man undvika att 

köra på blöta marker, se till att skogsmaskinerna får ut 

så mycket volym som möjligt och dessutom ta hänsyn 

till exempelvis kulturlämningar och områden med höga 

naturvärden. 

– Att få förslag på en optimerad rutt vid en avverkning 

kan man spara mycket på, både i tid och koldioxidutsläpp. 

Låt oss säga att du gör en avverkning på tre hektar 

och får ut 1 000 kubikmeter. Det blir mycket körande 

för att få fram virket. Men kan du minska sträckan du 

Precision Forestry 

Precision Forestry är ett projekt som Stora Enso driver. Det handlar om 

att utnyttja avancerad teknologi för att samla in och analysera data om 

skogen. Informationen kan sedan användas för att optimera skogsskötseln 

för hållbarhet, effektivitet och produktivitet. 

kör med 30 meter per lass blir det tre kilometer kortare 

transport i terrängen. Har du dessutom en god relation 

med din granne kanske du kan köra en bit på den marken 

och spara ytterligare tid, säger Erik Willén. 

Stöd för certifiering och biologisk mångfald 

En annan konkret användning av tekniken är att den kan 

vara ett stöd när det gäller att skydda biologisk mångfald 

i skogen och skapa biodiversitet. Stora Enso kartlägger 

just nu stående död ved och lövträd på den egna 

marken. Med satellitdata får man mer exakt information 

om var lövträd finns inom ett skogsområde, vilket leder 

till bättre planering av skyddszoner. Man kan även få 

information om hur man kan lämna hänsyn vid avverkning. 

Kulturstubbar och naturvärdesträd registreras och 

upptäcks enkelt via koordinater. 

– På det här sättet kan markägare också enkelt redovisa 

att de uppfyller olika krav för certifiering, säger Erik 

Willén. 

Även kolinlagring, det vill säga hur mycket kol dina 

träd lagrar ska också kunna mätas och följas upp med 

hjälp av digital teknik. 

– Man kommer kunna ha fler målsättningar i sin 

skogsbruksplan i framtiden, något som möjliggörs av 

den här breda datainsamlingen som vi numera kan göra, 

säger Erik Willén. 

Det låter som att det finns mycket att tjäna på att 

använda den nya tekniken, men finns det inga 

utmaningar? 

– Absolut! Det här är ett område där det händer mycket 

saker hela tiden. Det gäller att hänga med när tekniken 

utvecklas och att inte bara svepas med utan att ta hjälp 

av de verktyg som verkligen ger nytta för skogsbruket. 

Sedan måste man vara lite kritisk också. 

Fjärranalys kan användas till mycket, men vi ska inte 

underskatta det vi ser av träden när vi rör oss i skogen. 

Skördarförare ser ofta detaljer om träden som inte syns 

från ovan. 

Det gäller att tänka in flera perspektiv när man 

analyserar datan från skogen, men i stort ger den nya 

tekniken oss stora möjligheter för att skapa hållbara, 

produktiva skogar. 


Så får du 

motståndskraftiga träd 

Nyckeln till en vital skog är en lyckad föryngring. Förädlade, 

friska plantor som är anpassade för att klara klimatet där skogen 

växer ökar chansen för att få en hållbar och produktiv skog. 


V 

ilket är ditt mål med skogen? Vill du få ut en 

viss volym virke? Vill du få fler arter att trivas i din 

skog? Kanske är det en kombination av flera mål. 

En kombination som kan kännas svår, men den är inte 

omöjlig. 

Att anpassa trädslag efter marken är viktigt både för 

att få livskraftiga träd och för att skapa goda förutsättningar 

för olika arter. Det gäller att skapa en bra grund 

för den nya skogen. 




Så får du 

en vital skog 

• Välj rätt plantor. Förädlade plantor växer bättre. 

Ta hjälp av Skogforsks verktyg Plantval. 

• Var aktiv i skogsskötseln! Rätt åtgärder i rätt tid. 

• Välj trädslag efter marken de ska stå på. 

• Variera skogen, allt från trädslag till skötsel och 

omloppstider. 

– En bra markberedning med mineraljord som ger rätt 

förutsättningar och rätt val av plantor som är anpassade 

efter klimatet är en bra utgångspunkt för en god 

föryngring. Ställ krav när du beställer plantor. Det finns 

möjlighet att välja frömaterial, säger Helena Gålnander, 

skötselspecialist på Stora Enso Skog. 

Förädlade plantor har fördelen att de har en bättre 

överlevnad och växer bättre. Idag har förädlade plantor 

runt 10–15 procent i ökad tillväxt, jämfört med de som 

föryngras naturligt. I andra och tredje generationens 

fröodlingar ökar tillväxten ytterligare. 

Anpassade plantor 

Plantorna bör anpassas efter klimatet där skogen ligger. 

Det är viktigt att de skjuter skott i rätt tidpunkt och inte 

skadas av höst eller vårfrost. 

– Ett tips är att använda Skogforsk digitala verktyg 

Plantval, där du fyller i var dina föryngringar ligger, vilket 

trädslag det är och så vidare. Sedan får du förslag på 

lämpliga fröodlingar just för din mark, säger Helena 

Gålnander. 

Klimatförändringarna innebär att skogarna kommer 

utsättas för mer påfrestningar. I framtiden är det troligt 

att skogarna kommer att växa bättre på grund av ökade 

temperaturer, men ett varmare klimat innebär också 

ökad risk för torka, stormskador, skogsbränder och 

angrepp av skadeinsekter. 

– Ju friskare skogarna är desto mer motståndskraftiga 

blir de. Därför är god skogsskötsel där rätt åtgärder 

görs vid rätt tidpunkt allt viktigare. Sedan är ståndortsanpassningen 

en annan viktig del. I Sverige är det till 

exempel inte ovanligt att granskog står på en mark där 

granar inte trivs. Då ökar risken för att skogen stryker 

med vid en storm till exempel, säger Helena Gålnander. 

– Vi har tagit fram en mängd åtgärder för att nå målen. 

Rent konkret handlar det om allt från att odla mer björk i 

bestånden till att restaurera vattenlandskap för att 

gynna arter som finns i vatten och testa alternativa 

metoder för avverkning, som hyggesfritt skogsbruk 

till exempel. 

I framtiden kommer vi se ett mer varierat skogsbruk, 

säger Helena Gålnander. 

Helena Gålnander, 

skötselspecialist 

på Stora Enso 

Skog. 


”Bok är ett trädslag 

för framtiden!” 

Boken är ett trädslag för framtiden. Det menar Emma 

Holmström som forskar i hur boken kan bli ett värdefullt 

alternativ för fler skogsägare i Sverige. 

Text Annsofie Öhman 

Foto iStock 



Emma Holmström 

på SLU. 

E 

mma Holmström är forskare och universitetslektor 

vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap 

på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, 

i Alnarp. 

– I mitt uppdrag ingår att forska och undervisa om 

föryngring och skötsel för alla trädslag i Sverige, berättar 

hon. 

SLU har tidigare år forskat om just bok och bokföryngring. 

Men med tanke både på det allt varmare 

klimatet och ökad efterfrågan på bokmassaved och 

boktimmer, så tyckte Emma och hennes kollegor att det 

var dags att åter belysa ämnet. 

Nu leder hon ett nystartat forskningsprojekt där ett av 

målen är att ta reda på hur man föryngrar och sköter en 

bokskog på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. 

I Emmas team finns också postdoktoranderna Nikolaj 

Lula och Axelina Johnsson. 

Tidigare forskning 

Forskningsprojektet består av två äldre studier och 

Emmas egna försök. 

– Med tanke på den långa omloppstiden för bok, 

ungefär 100 år, så var det naturligt att se på tidigare 

generationers forskning. 

Hon har besökt bokbestånd som kollegor på SLU har 

lagt ut runtom i Skåne, Blekinge och Halland för att göra 

mätningar på bestånd som nu är 10–20 år gamla. Här vill 

hon bland annat ta reda på skillnaden mellan lågintensiv 

och högintensiv föryngring, det vill säga mer eller mindre 

markberedning. Hon tar också reda på hur olika röjningsmetoder, 

exempelvis friställning och luckhuggning, 

har påverkat tillväxten. 

Boken lite mer norrut 

I de försök Emma och hennes team gör är ett av fokusområdena 

plantering av bok i nordliga lägen. De hoppas 

kunna påvisa effekter på tillväxt, kvalitet och ekonomi med 

olika röjningsmetoder och se om det lönar sig att samplantera 

bok med andra, mer snabbväxande trädslag. 

– Vi tänker oss att boken i framtiden med ett varmare 

klimat borde kunna trivas bra lite längre norrut. Vi gör 

försök bland annat i Småland och Halland. Kanske 

kan skogsägare längre norrut ha boken som ett inslag 

i skogen, och låta den bli ett värdefullt komplement till 

gran och tall. 

Forskarna gör försök med att plantera bok både på 

tidigare granmark och plantera bok tillsammans med 

andra trädslag, och ser vilket utfallet blir. En frågeställning 

som de jobbar med är hur man kan göra föryngringar 

snabbare och få ner omloppstiden. 

– Hur blir det med björk och bok samt bok och gran, 

och så vidare, förklarar Emma. Funkar det bra är det ett 

bra sätt att få ner kostnaderna vid föryngringen. 

Vilken typ av mark kan lämpa sig för bokskog? 

– I våra försök gör vi tester, men på granmarker passar 

det sannolikt bra med marker där det är svag sluttning. 

Inte i dalsänkan och inte för högt upp. Det ska finnas bra 

med vatten och det får inte vara för mörka marker. 

Har du något tips till skogsägaren som är 

nyfiken på bok? 

– För skogsägare som vill etablera bok på nya marker 

så är ett tips att läsa in sig ordentligt. Ett bra tips är att 

titta på Skogsstyrelsens rekommendationer. Fundera 


också på vad du själv vill ha för ekonomi i detta, det 

beror bland annat på vilket mål du tycker är viktigast. 

Rek reation, biodiversitet eller god ekonomi? Boken kan 

vara ett fint produktionsträdslag. Då gäller det att sikta 

på en tät föryngring och få upp en skog relativt snabbt. 

Till skillnad från gran och tall, så betalar det sig mer om 

man har fin kvalitet, det kan vara värt att bestämma sig 

för det tidigt. 

Behöver vi ett skogsbruk med fler trädslag? 

– Det är strategiskt att ha ett skogsbruk som fördelar sig 

på fler trädslag. Det handlar inte bara om att ersätta gran 

eller tall utan om att säkra upp inför klimatanpassningen 

genom att ha en trädslagsportfölj med fem till sex trädslag. 

Då är boken ett bra beståndsalternativ på många 

marker i södra Sverige. 

Bok är ett strategiskt viktigt trädslag för Sydved. 

Inom Sydveds satsning Gallringsakademin finns en 

delkurs i bokskogsskötsel som berörda virkesköpare, 

motormanuella och maskinförare ska gå. Den genomförs 

i samarbete med Trolle-Ljungby. 

Just nu är det också stor efterfrågan på bok. 

– Vi försörjer bruket i Nymölla med bokmassaved. 

Även efterfrågan på boktimmer är stor. Det är alltså ett 

bra läge att göra affär nu, kommenterar Sydveds virkeschef 

Daniel Stridsman. 

Vi tänker oss att boken i 

framtiden med ett varmare 

klimat borde kunna trivas bra 

lite längre norrut. 

Foto iStock 

Kort om föryngring 

och skötsel av bokskog 

• Vid plantering av bok kan man få hjälp av en skärm 

av bok eller om det inte finns, planterar man en amkultur 

av något mer snabbväxande trädslag, exempelvis 

björk. Skärmen ska skydda mot frost och uttorkning, 

men den hjälper också till att forma bokens kvalitet. 

• Vid naturlig föryngring använder man gamla träd 

som frökällor. Bokarna friställs, det vill säga att man 

gör en gallring som gynnar de träd som man vill ska 

vara kvar som fröträd men utan att öppna upp för 

mycket ljus på backen.Det gör att träden man lämnar 

kvar producerar mer bokollon. Sedan kan man göra 

en lätt markberedning så att mineraljorden kommer 

fram. Ollonen gror, blir plantor och växer till en tät 

föryngring som man sedan röjer i och glesar ut så att 

träden får tillräckligt med ljus, vatten och näring. 

• En bokskog kräver intensiv skötsel för att utvecklas 

på bästa sätt och ge träd med bra kvalitet. 

• Bokskogskavverkning med ljushuggning och naturlig 

föryngring kan uppfylla kraven på hyggesfritt enligt 

Skogsstyrelsens definition om det nya beståndet får 

bli minst 2,5 meter högt innan de sista skärmträden 

avvecklas. 

Om projektet 

• Syftet med projektet är att se 

hur man på ett ekologiskt och 

hållbart sätt kan föryngra och 

sköta en bokskog. 

• Forskningen baseras på tidigare 

försök och nya försök. 

• Forskningsprojektet pågår 

mellan 2024–2027. 

Boken gillar milda vintrar 

• Boken förekommer över hela Europa. 

• Den växer bäst på väldränerade, näringsrika och kalkrika marker och 

trivs bäst i klimat med hög luftfuktighet och mycket nederbörd, där 

vintrarna inte är för kalla. 

• I Sverige växer bok naturligt upp till Västergötland och Småland men 

odlas även längre upp i landet. Forskarna tror även att det kommer 

finnas bok längre upp i landet i takt med att klimatet blir mildrare. 



”Viktigt att forskningen ger 

praktisk nytta för skogen” 

Det sker många forskningsprojekt just nu inom skogsskötsel. 

– Det är mycket som händer inom skogen just nu, allt från klimatförändringar till 

nya EU-direktiv som gör att vi behöver få fram ny kunskap för att kunna navigera 

rätt, säger Anna Karlberg, ansvarig för Forest R & D på Stora Enso. 


Anna Karlberg, 

Stora Enso. 

S 

edan 2020 har Stora Enso ett strategiskt 

samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet 

(SLU). Forskningen fokuserar på förnybarhet och 

hållbarhet inom skogsbruket och biobaserade material 

inom fyra huvudområden: biologisk mångfald, anpassad 

skogsförvaltning, fjärranalysteknik och livscykelanalys. 

– Det är fokusområden som vi har ett gemensamt 

intresse i, som alla har en koppling till skogsskötsel. För 

oss är det viktigt att forskningen ger praktisk nytta för 

skogen. Genom olika samarbeten kan vi förbättra våra 

processer och arbetsmetoder baserat på nya insikter, 

säger Anna Karlberg. 

Fem doktorander och fem forskare jobbar just nu 

med olika forskningsprojekt inom fokusområdena. Ett 

exempel är en doktorand som tittar på hur man kan få 

ökad produktion genom gallring av tall. I projektet görs 

avancerade försök för att se hur mycket stammarna 

växer till följd av olika gallringsmetoder. 

Forskning om hållbara skogsbruksmetoder 

Flera projekt fokuserar på hur det moderna skogsbruket 

påverkar skogen och hur man kan förbättra förutsättningarna 

för olika arter. Ett projekt som nu är avslutat 

har handlat om hur strukturen i skogen förändrats sedan 

90-talet och det är tydligt att viktiga förändringar skett. 

Nu finns det fler äldre träd, mer lövinblandning och mer 

död ved i skogen till exempel. 

Projekten ska också ge svar på frågor som: Var är det 

lämpligast att lägga hänsynsytor när vi avverkar? Hur 

ska vi tänka när vi planerar för avverkning och vill spara 

naturvärdesträd? Vilka faktorer är viktigast för att öka 

den biologiska mångfalden? 

Ökad kunskap om kantzoner 

Ytterligare ett forskningsprojekt som bedrivs just nu 

är att ta reda på hur kantzoner kring vattendrag kan 

ge bäst effekt. 

– Hur man ska planera kantzonerna skiljer sig beroende 

på hur skogen ser ut, något man behöver ta hänsyn till. 

Med hjälp av forskningen kan vi ta fram ett underlag som 

gör att vi kan förbättra de här riktlinjerna, så att kantzonerna 

verkligen ger den effekt vi vill ha, säger Anna 

Karlberg. 

Kan du se några trender när det gäller forskning 

om skogsskötsel? 

– Det finns ett ökat intresse för alternativa skogsbruksmetoder 

och en större variation i trädslag på grund 

av klimatförändringarna. Det påverkar forskningen, 

eftersom vi vill få svar på hur de olika metoderna och 

trädslagen påverkar allt från produktion till biodiversitet. 

Just nu forskar vi till exempel om snabbväxande lövträd 

med fokus på björk. Tätortsnära skogsplanering och 

rekreationsvärden får också allt större betydelse, något 

som behöver vägas in i forskningen. 

Vad finns det för utmaningar med forskningen? 

– Att det tar så lång tid att få svar på vissa frågor. Vi har 

turen i Sverige att ha ett nätverk av fältstationer, där 

vissa försök är 100 år. Där kan man verkligen se utvecklingen. 

Men det är inte säkert att de frågor som vi tittar 

på nu är intressanta om 60 år, då kanske det är något 

annat som står högst upp på agendan. Sedan ser vissa 

forskning som något konstigt och abstrakt, men när 

man sätter sig ned och pratar inser man att gapet inte 

är så stort mellan forskning och praktisk verksamhet. 

Tillsammans kan vi få svar på frågor som gör skillnad 

för skogsbruket. 


Det finns ett ökat intresse för 

alternativa skogsbruks metoder 

och en större variation i trädslag. 

Foto Fabian Wiktor, Unsplash 


Foto Albrecht Imanuel Schnabel 

Hållbara stommar i trä är efterfrågade på marknaden. 

Förnybara produkter från din skog 

I förädlad form kan trä bli starkt som stål, flexibelt som plast och mjukt som tyg. 

Råvaran från din skog kan ersätta en mängd fossila produkter. Här är några exempel. 


Smarta träkomponenter för hållbart byggande 

Visste du att byggnadssektorn står för nästan 40 procent 

av världens koldioxidutsläpp när det gäller material 

och energiförbrukning? Att bygga i trä minskar däremot 

klimatpåverkan radikalt och efterfrågan på trä som 

byggmaterial växer sig allt större. Stora Ensos produktserie 

Sylva består av prefabricerade träbaserade 

produkter för koldioxidsnålt byggande. Väggar, bjälklag 

och tak, trappor, balkar och pelare tillverkas i trä 

och skapar hållbara stommar för byggnader. 

Förpackningen gör skillnad 

Papper och kartong är det mest återvunna materialet 

i Europa, med en återvinningsgrad på 85 pro cent. Allt 

fler företag och konsumenter vill använda förnybara och 

återvinningsbara förpackningar från hållbart brukade 

skogar. Det mesta vi köper idag är förpackat på något 

sätt och Stora Enso har tagit fram en mängd olika alternativ 

för olika behov. 

Det handlar om allt från smarta vätskekartonger för 

mejeriprodukter (Natura ) till miljövänliga muggar och 


Efterfrågan är stor på förpackningar för olika behov, som att exempelvis 

erbjuda en lämplig behållare för en värmande soppa.

kartonger för kaffe, glass och snabbmat (Foodbox , 

Cupforma ), som hindrar fett att läcka igenom, till 

snygga lyxförpackningar för exempelvis kosmetika 

(Ensocoat ). 

Ett batteri från ett träd 

Lignin är skogens naturliga klister som används för att 

skapa Lignode ® by Stora Enso. 

Produkten kan ersätta dagens fossila litiumbatterier, 

vilket gör det möjligt för den snabbt växande batteriindustrin 

att bli mer hållbar. 

Hett mode från skogen 

Visste du att det krävs nästan 2 700 liter vatten för att 

tillverka en enda t-shirt? 

Men genom en ny cellulosabaserad fiber från skogen 

kan både vatten- och kemikalieförbrukning vid textilproduktion 

minskas drastiskt. Fibern är ett mellanting 

mellan viskos och bomull och har utvecklats av företaget 


Cellulosabaserad fiber från skogen: ett klimatsmart plagg! 

TreeToTextile, ett samarbete mellan H&M Group, Inter 

IKEA Group, Stora Enso och LSCS Invest. 

Vindens kraft fångas upp av trä från skogen 

Stora Enso samarbetar med flera olika företag för att 

morgondagens vindkraftverk ska byggas helt i trä. Allt 

från stålkonstruktionen i tornen till turbinbladen kommer 

snart tillverkas i trä. En av utmaningarna med dagens 

byggmaterial som används i vindkraftverk är att de väger 

mycket, men genom att bygga i trä blir det enklare att 

bygga både lättare och högre vindkraftverk som också är 

miljömässigt hållbara. 


iStock Foto TreeToTextile AB 


Om jakt i Sverige 

Varje år skjuts cirka 80 000 älgar, 100 000 

vildsvin och 200 000 rådjur i Sverige. 

Småviltjakten är också omfattande. Främst 

jagas hare, ripor och änder. Totalt får ett 

60-tal viltarter jagas. Det är regeringen 

som beslutar om vilka arter som får jagas 

och när. Jakttiderna hittar du på Svenska 

Jägareförbundets webbplats. 

Hur många jagar då i Sverige? För att 

få jaga krävs ett jaktkort och de senaste 

fyra åren har mellan 267 000 och 286 000 

statliga jaktkort betalats per jaktår. 

Källa | Naturvårdsverket 

Dags för jakt! 

Ny som jägare eller nyfiken på att börja jaga? 

Möt Linnea Nykvist, 21 år, som är inne på 

sitt andra år som jägare. 

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson 

S 

kogen är en bekant arena för Linnea 

Nykvist, 21 år och boende i Bjursås utanför 

Falun. Sedan två år kör hon skogsmaskin, 

både skördare och skotare, åt 

Bolens Skogsentreprenad som jobbar 

för Stora Enso. 

– Det är ett roligt och lärorikt jobb, med nya utmaningar 

varje dag, tycker Linnea. 

Hennes pappa är sedan många år tillbaka skogsägare 

och äger en skogsfastighet utanför Falun. Både 

han, Linneas morfar och flera andra i släkten är jägare. 

Kanske var det då inte så konstigt att Linnea också blev 

nyfiken på det här med jakt. 

– Pappa föreslog att jag och min bror skulle ta jägarexamen, 

det har nog alltid varit lite underförstått och vi 

har tidigare båda två följt med på flera jakter. Så för drygt 

två år sedan så gjorde jag det. 

Var det svårt att klara jägarexamen? 

– Jo, det var mycket lära sig, så jag fick ligga i för att 

klara teorin. Skjutningen gick bättre, där handlade det 

mest om att nöta på. Målet med skytte är ju att det bara 

ska flyta på, så att man slipper tänka när det väl är dags 

för skottet. 

Linnea berättar att hon gick en kurs via Studieförbundet 

tillsammans med 15–20 andra personer, både män 

och kvinnor. 

– Några var 50–60 år, några i min ålder och så några 


Vi bor alldeles bredvid 

jaktmarken, så jag har 

möjlighet att gå ut med 

bössan en eftermiddag 

eller morgon. 

Jägarexamen 

Linnea Nykvist är inne på sitt 

andra år som jägare. Hon gillar 

spänningen, att smyga efter viltet. 

Men också det sociala. I Linneas 

jaktlag är de runt 40 personer. 

För att jaga måste du ha en godkänd 

jägar examen. Den består av 

ett teoretiskt prov och tre praktiska 

prov; hagelgevärsprov, grundprov 

kulgevär och högviltsprov för 

kulgevär. 

När du klarat examen har du 

rätt att ansöka om vapenlicens för 

jaktvapen hos polisen. 

Du måste också betala en statlig 

viltvårdsavgift för att få jaga, du 

får då ett jaktkort från Naturvårdsverket. 

Du måste ha fyllt 18 år för att 

få vapen licens. Det finns ingen 

åldersgräns för att ta jägarexamen. 

Källa | Svenska Jägareförbundet 


däremellan. Vi träffades varannan vecka för teorin i nio, 

tio månader och avslutade med ett teoretiskt prov. Nästa 

steg var skjutningen, det var tre, fyra dagar på raken, 

och sen var det dags för skytteprov. 

Vad var det som lockade med jakt? 

– Det är kul att vara ute i skogen. Sedan lär man sig 

mycket när man tar jägarexamen, det är intressant! Ett 

annat plus är att man får närproducerat kött. 

Man kan börja med 

teorin i jägarexamen. 

Vill man inte fortsätta 

har man fått bra kunskap 

om djur och natur. 

På vilka marker jagar du? 

– På pappas mark, det fanns två jakträtter över i jakt laget 

så dem kunde jag och min bror ta över. På markerna 

jagar vi älg och rådjur, men några i laget jagar också 

hare, räv, grävling och toppfågel som orre och tjäder. 

I jaktlaget finns det flera älghundar, men själv har jag 

ingen jakthund. 

Hur ofta jagar du? 

– Det brukar bli en vecka i starten av älgjakten och 

sedan någon helg under hösten, vi bor alldeles bredvid 

marken. Jag har möjlighet att gå ut med bössan en eftermiddag 

eller morgon. 

Vad har du för vapen? 

– En älgstudsare klass 1 (6,5 x 55), en 222 studsare och 

en hagelbössa kaliber 12. Alla bössor har jag fått av 

äldre släktingar som inte använder dem mer. 

Vad är roligast med jakt? 

– Jag har inte fällt något vilt än, men jag gillar spänningen, 

att man smyger efter viltet. Och vetskapen om att det 

kan komma något . Sedan är det möjligheten att vara ute 

och att bara koppla av. 

Vid just älgjakten gillar jag det sociala, när man efter 

jakten står och småpratar. I vårt lag är vi runt 40 personer, 

de flesta är mellan 40 och 60 år. 

Har du något tips till den som funderar på att 

börja jaga? 

– Häng med någon på jakt! Ställ frågor och fundera på 

om det kan vara något för dig. Följ med till skjutbanan 

och testa skytte. Man kan börja med teorin i jägarexamen. 

Vill man inte fortsätta så har man fått bra kunskap 

om djur och natur. Mamma gjorde teorin men kom aldrig 

till skjutningen, men hon gillar att sitta med på pass 

under den typiska älgjakts veckan i oktober. 

Linneas tips till framför allt den som är nybliven jägare 

är att aldrig ångra ett icke avlossat skott, och till den 

som funderar på det här med att bli jägare: Chansa och 

kör! 


Hur hittar du 

jaktmark? 

Som ny jägare är det inte alltid 

så enkelt att få tag på jaktmark. 

Här är några vägar att gå: 

• Är du med i Svenska Jägare förbundet 

finns jaktmöjligheter på de flesta håll i 

landet. På jagareforbundet.se hittar du 

en lista över jaktmarker som förbundet 

förfogar över. 

• Gå med i en Facebookgrupp inriktad på 

jakt för att se om det finns erbjudanden 

om jakt eller chans att vara med i ett 

jaktlag. Eller följ erfarna jägares konton 

på Instagram och se om det dyker upp 

några möjligheter. 

• Många viltvårdsområden har låga kostnader 

för att lösa jaktkort, särskilt för 

småvilts- och fågeljakt. 


Att smida 

sin egen yxa 

"Din första yxa kanske inte blir den finaste yxan 

någonsin. Men kom in med en nybörjares sinne 

och våga testa", säger smeden Sam Ritter som 

leder kurser i yxsmide. 

Text Annsofie Öhman Foto Gränsfors Bruk 

Att använda en yxa 

handlar mycket om 

teknik, inte styrka. 


D 

et är något speciellt med yxan, ett av människans 

äldsta redskap som genom tiderna 

använts som verktyg inte minst i skogen och 

inom jordbruket, men också som fruktat vapen i strider. 

På Gränsfors Bruk, i norra Hälsingland, anordnar man 

sedan 30 år tillbaka smideskurser. Det gör man idag i 

samarbete med familjeföretaget Sagaliden. En av de 

mest populära kurserna är den då man steg för steg 

lär sig smida sin egen yxa. 

– Intresset är stort, vilket är väldigt roligt, tycker 

Lovisa Brånby på Sagaliden. 

Egen ässja 

Bland deltagarna finns både inbitna yxentusiaster som 

vill lära sig mer om hantverket och nybörjare som aldrig 

har ägt en yxa. Lovisa ser ett ökat intresse för att komma 

ut i skog och mark och kunna hantera en yxa. 

– Förutom från Sverige så har vi deltagare från till 

exempel USA, Kanada och Tyskland. Bruket är väl känt 

utomlands så för många är det ”Once in a lifetime” att få 

komma till byn Gränsfors, se bruket och produktionen 

och att få smida sin egen yxa att ta med sig hem. 

Kursen sträcker sig över två dagar. 

– Steg för steg lär man sig smida en yxa. Alla deltagare 

arbetar vid en egen ässja, arbetsplats, i kurssmedjan. 

Arbetet leds av en erfaren smed som jobbar vid bruket. 

Under de här dagarna får man också med sig lite yxkunskap. 

Att använda en yxa handlar mycket om teknik, inte 

styrka, understryker Lovisa. 

En nybörjares sinne 

Sam Ritter, smed på bruket och huvudlärare, berättar att 

yxsmide egentligen är ett avancerat hantverk. 

– Men jobbar man steg för steg under ledning av 

någon som är erfaren så funkar det bra. Det blir nog inte 

den finaste yxan någonsin, men det är häftigt att man 

ändå kan få till något! tycker Sam. 

Behöver man förkunskaper? 

– Nej, att komma in med en nybörjares sinne är nog det 

bästa man kan göra. Att vara nyfiken, lyssna på instruktioner 

och vågar testa – och göra misstag, säger han. 

Hur gör man en yxa? 

– Kortfattat så kan man säga att man först smider formen 

på yxhuvudet. I nästa steg grovslipar, härdar och 

anlöper* man eggen. Sen finslipar man yxan för att få 

den vass. Sista steget är att skafta den. 

Vad är svårast? 

– De olika momenten har olika svårigheter. Det är till 

exempel ganska jobbig att smida ut bladet och kräver en 

del tålamod och uthållighet. Sedan är finslipning ganska 

svårt, då det handlar om en hög nivå av precision för att 

få fram skärpan. 

Hur tar man hand om sin yxa? 

– Man ska alltid ha en vass yxa, så att slipa den är väldigt 

viktigt. Här finns lite olika metoder. Det är också viktigt 

är att olja in yxhuvudet och skaftet regelbundet. När 

skaftet blir för slitet eller löst är det dags att skafta om, 

berättar Sam. 

Om man ska köpa bara en allround-yxa, 

vilken typ är bäst? 

– En mellanstor variant brukar vara bra som går att 

använda med en hand eller två. Du kan fälla mindre träd, 

tälja och till och med klyva lite. 

* Se förklaring i faktaruta. 

Så här tillverkas yxor 

på Gränsfors Bruk 

Smide 

Yxorna tillverkas av återvunnet stål med hög kolhalt. Stålet värms till 

ungefär 1 200° C innan smeden tar det från värmen och bearbetar det i 

en stor press. Smeden hanterar snabbt och skickligt det varma stålet 

som sakta förvandlas från ett fyrkantigt råämne till ett färdigt yxhuvud. 

Grovslipning, härdning 

och anlöpning 

Yxans egg grovslipas, resten av yxhuvudet lämnas som det är. Eggen 

härdas genom uppvärmning till 820° C för att sen snabbkylas i vatten. 

Nu är materialet mycket hårdare men också något sprödare. Därför 

måste stålet anlöpas. Det betyder att stålet hettas upp ännu en gång 

till cirka 200° C för att få bort spänningar som uppkommit i materialet 

vid smidet och härdningen. Hårdheten i stålet beror först och främst på 

dess kolhalt men även på temperaturen vid anlöpningen. 

Trumbling och finslipning 

För att ta bort smidesslagg trumlas yxhuvudet tillsammans med små 

keramikkulor. Det gör också att ytan står emot rost bättre. Sedan 

kontrolleras stålets hårdhet så att det varken är för hårt eller för mjukt. 

Eggen finslipas och poleras så att den blir riktigt vass. 

På gransforsbruk.com kan du läsa mer om smideskurserna 

och bruket. 

Skaftning 

Efter finslipningen doppas yxhuvudet i en vattenavvisande och rostskyddande 

olja. Oljan får torka något och sen är det dags att fästa skaftet. 

Med hjälp av en press trycks skaftet in i yxhuvudet och säkras med 

en träkil. Skaftet består av träslaget hickory, ett bra träslag för skaft då 

det är både starkt och flexibelt med långa fibrer. 


Tips 

för en 

säkrare 

höst 

Den som arbetar i skogen eller är på väg till 

skogen är ofta ute ensam, vilket kan vara 

riskabelt om olyckan är framme. Men det finns 

knep att ta till för att öka säkerheten. 

Tänk på detta 

när du åker 

ut i skogen 

• Ladda ned 112-appen. Om du 

ringer från den vid ett nödläge 

skickas din position automatiskt 

till SOS Alarm. 

• Berätta för någon i din närhet 

var du ska. 

• Undvik att stressa och ta det 

lugnt i trafiken. 

• Ha ordentligt med kläder på dig 

och ha en uppsättning varma 

kläder i bilen. 

• Använd varselkläder så att du 

syns ordentligt. 

• Parkera så att du står i rätt riktning 

för att kunna köra ut på ett 

smidigt sätt. 

• Bär alltid med dig en laddad 

mobiltelefon. 

• Se till att du har en hitta-funktion 

installerad på din mobiltelefon. 

• Använd alltid komplett skyddsutrustning 

om du ska använda 

en motorsåg. 


Tips! 

Kolla så att alla prylar 

och tillbehör du har för 

bilen fungerar. Lägg 

dem i en förvaringslåda 

eller ett stängt utrymme 

i bakluckan. 

Smarta prylar 

att ha i bilen 

• Såg 

• Färdigblandad spolarväska 

• Energitillskott, till exempel nötpåse 

• Vatten 

• Telefonladdare och powerbank 

• Startkablar 

• Pannlampa och reservbatterier 

• Tändstickor och värmeljus 

• Varma kläder och sovsäck 

• Bältesskärare 

• Bogserlina 

• Spade 

• Varselväst 

• Skyddsglasögon 

• Första hjälpen-kit 

• Varningsljus LED med magnetfäste 

• Räddningsfilt 

• Varningstriangel 

• Reservdäck 

• Hjälm 

Checklista 

om du är först 

vid en olycka 

• Se till så att du själv är i säkerhet 

och inte utsätts för några risker. 

• Skaffa dig överblick. Vad har 

hänt? Hur många är skadade? 

• Ring 112! Var beredd på att 

kunna ange var du är, så exakt 

som möjligt. 

• Skydda olycksplatsen. Ställ 

ut varnings trianglar, sätt på 

varningsljus etc. 

• Om någon befinner sig i ett livsfarligt 

läge, flytta personen till 

en säker plats. 

• Chockade människor kan irra 

iväg, för dem i säkerhet. 

• När räddningspersonal kommit 

till platsen är de ansvariga, gör 

som du blir tillsagd eller lämna 

området. 

Källa | dinsakerhet.se 

Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap 


Lös höstkrysset 

och vinn en termosmugg! 

Vi lottar ut två termosmuggar bland dem som skickar in den rätta lösningen 

från de färgade rutorna senast den 16 oktober till: Sydved, Aktivt Skogsbruk, 

Box 626, 55118 Jönköping eller via mejl: aktivtskogsbruk@sydved.se 

Vinnarna omnämns med namn och ort i nästa nummer. I nummer 2 vann 

Eva Johansson i Grimsås och Magnus Paulsson i Malmö. 

Foto Lasse Arvidson 


Fixa 

veden. 

”Resten låter jag Sydved göra.” 

Livet med skog är härligt, lustfyllt, aktivt och fritt. Men också fullt av 

måsten och borden. En skog sköter sig inte själv och löpande skogsvård 

är en nödvändighet för att få maximal utdelning av din skog. 

Därför vill vi påminna om våra skogliga tjänster. Så att du kan få ut det 

bästa av din skog, och tid över att göra det som passar för dig. 

Den fantastiska känslan av en prydlig, välmående 

och välskött skog får du på köpet. 

Läs mer om våra skogliga tjänster på sydved.se

Returadress 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

Foto Lasse Arvidson

Aktivt skogsbruk nr 3 2024

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?