Aktivt skogsbruk nr 1 2025

# 1 / 2025

SKOGSBRUK

Ett nytt sätt att leva

– möt familjen som

blev skogsägare

Första virkeslastbilen

på biogas

fiskeplatser

10magiska

i Sverige

Skapa ny

livskraftig

skog

Aktivt Skogsbruk

FOTO Lasse Arvidson

FOTO Adobe Stock FOTO Anna Hållams

17

4

38

Innehåll #1 /25

4

Ett

14

16

17

22

24

nytt sätt att leva.

Just nu i din skog.

Att skapa ny skog.

En säker start för nästa generation skog.

Så lyckas du med din plantering.

Från frö till livskraftig planta.

29

Allt fler vill plantera tall.

Ge plantan extra skjuts i starten.

32

Sveriges första virkeslastbil med biogas.

34

Tid för fiske.

38

I detta nummer

FOTO Lasse Arvidson

FOTO Anna Hållams

Skapa nytt liv

34

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig

fullservice till skogsägare i södra Sverige.

Företaget har omkring 125 anställda och

omsätter varje år cirka 4,3 miljarder kronor.

Den årliga anskaffningen av virke uppgår

till cirka 5,3 miljoner kubikmeter. Sydved ägs

av Stora Enso och Ahlstrom. Sydved är certifierad

mot FSC® (C015573) och PEFC (PEFC/05-22-109).

Ansvarig utgivare

Daniel Fellenius, Sydved

Redaktör

Annsofie Öhman, Sydved

Projektledare

Sanna Casson

Art director

Petra Olsson

Produktion

Confetti

Tryck

Ruter

Omslagsfoto

Lasse Arvidson

Post till redaktionen skickas till

Aktivt Skogsbruk

Sydved

Box 626

551 18 Jönköping

E-post: aktivtskogsbruk@sydved.se

Telefon: 01046-38 000

Följ oss gärna på Instagram och Facebook @sydved

sydved.se

Som en del av våra grundläggande

mänskliga behov (Maslow) finns

viljan att utveckla och förverkliga oss

själva. Ofta genom kreativt skapande

i någon form. För de flesta av

oss finns också drivkrafter, såsom

omvårdnad och ansvar för i första

hand närstående men även för det

vi skapar kring vår egen livssituation.

Drivkraften att tillsammans med

naturen odla och följa växtlighetens

utveckling är för många av oss väldigt

stark. Oavsett om det gäller det

lilla fröet i en kruka, växthuset, gräsmattan,

trädgårdslandet, spannmålsåkern

eller skogen. Fotosyntesen

blir snabbt vår bäste vän.

Din nya skog

I detta nummer kraftsamlar vi kring

vikten av att skapa en livskraftig

skog och bjuder på rejält med kunskap,

tips och inspiration kring de

första stegen i att skapa nytt liv i

skogen. Det finns flera faktorer som

avgör hur väl man lyckas både med

föryngringen och den fortsatta skötseln

av skogen, så att både du och

kommande generationer får en frisk

och vital skog.

Läs mer om de små avgörande

detaljerna – från frö, genetik, jordmån,

syre, gödsling, viltskyddsbehandling,

skötsel och inte minst den

egna målbilden.

Ökad tillväxt

En ökad tillväxt pekas nu också ut

som en avgörande faktor i färskt

redovisade utredningar såsom

miljömålsberedningen och skogsutredningen.

Insatser för att öka tillväxten är

avgörande ur såväl klimatperspektiv

som för en långsiktigt uthållig

bioekonomi. Det finns däremot

tyvärr en del andra förslag i miljömålsberedningen

som skapar oro

kring vår förmåga att leva upp till just

dessa mål. Pär Johansson reflekterar

kring detta i sin ledare.

En ny vår

Vi möter också några skogsägarfamiljer

som på olika sätt har valt att

utveckla och förändra såväl direkt

sin egen livsstil som målbilder för

vad de vill med sin skog.

Avslutningsvis kan vi konstatera

att en ny årstid har gjort sitt intåg

och med den vaknar naturen till liv.

Både i skogen och när isen släpper i

våra sjöar, åar, älvar och hav. Låt dig

inspireras av våra tips för ditt nästa

fiskeäventyr!

Daniel Fellenius

Marknadschef på Sydved

aktivt skogsbruk #1/25 3

Skogsägarporträttet

Östra

Ryd

Elias Furenhed &

Emelina Sandeberger

Bor: I Östra Ryd, Söderköping kommun.

Familj: Dottern Ester, 3,5 år.

Gör: Elias och Emelina arbetar som

systemutvecklare.

Om skogen: 70 hektar, mest tallskog.

En del löv. Några enstaka ställen med

granmark.

Ett nytt

sätt att leva

Från stadsliv i Norrköping till livet på landet i Östra Ryd i Östergötland.

Nu bor Elias och Emelina med lilla Ester i ett nybyggt hus på Elias

föräldragård. Generationsskiftet för drygt två år sedan gjorde att

Elias blev ägare till 70 hektar skog. Idag handlar det mest om att få

familjelivet att gå ihop, men paret har många idéer om hur de kan

utveckla fastigheten för framtiden.

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams

V

ädret visar sig kanske inte från sin bästa

sida denna förmiddag. Det gråa molntäcket

hindrar utlovade solstrålar från

att titta fram. Men trots molnen är det

östgötska landskapet väldigt inbjudande.

Smala vägar slingrar sig fram genom kuperade kulturmarker,

för dagen täckta av gnistrande frost. Dungar

med gamla träd, hagar med hästar och charmiga små

gårdar tävlar om uppmärksamheten.

Mitt på landet, några kilometer från samhället Östra

Ryd, bor Elias Furenhed och Emelina Sandeberger med

sin tre och ett halvt år gamla dotter Ester. Härifrån är

det inte långt vare sig till Norrköping eller Söderköping,

vilket gör att det känns både som ett centralt och avskilt

läge. En perfekt plats för ett par som gillar närheten till

naturen och har en strävan efter att hitta en bra balans

mellan arbete och familjeliv.

Från staden till landet

Elias och Emelina träffades för drygt tio år sedan när de

pluggade spelutveckling på högskolan i Skövde. Nästa

stopp blev en gemensam lägenhet i Norrköping, en stad

som de trivdes i. Men efter några år började de fundera

på om det inte var dags för en förändring.

4 aktivt skogsbruk #1/25



– Vi gillar att odla och det var inte så lätt att få till det i en

lägenhet, säger Emelina med ett leende och tillägger

att det var en av anledningarna till att de började fundera

på hus.

Men det var svårt att hitta ett hus i lämplig prisnivå i

Norrköping, så efter lite överväganden beslutade de sig

för att lämna storstaden och flytta till Elias föräldrahem

utanför Östra Ryd.

– För drygt två år sedan byggde vi det här huset som

ligger på mina föräldrars gård. Det har blivit ett riktigt

generationsboende, vilket kanske inte är så vanligt

numera. Vi är alla väldigt nöjda med det. Ester kan hälsa

på hos sin farmor och farfar när hon vill och mina föräldrar,

Ingemar och Eva, träffar henne ofta, konstaterar Elias.

Emelina är född i Västervik och bodde under uppväxten

i ett villaområde i Ulricehamn. Hon insåg att detta

skulle bli ett nytt sätt att bo och leva på, men tvekade

ändå inte.

– Jag tänkte att jag nog var en person som kan trivas

här – och så är det! Mina föräldrar har flyttat tillbaka till

Västervik, så det är skönt att vi alla är mer samlade nu,

tycker Emelina.

Lyckat generationsskifte

När de började prata om flytten till gården blev det

också naturligt att prata om skogen: 70 hektar skog,

mest tall, men också enstaka områden med granskog

och sedan några dungar med löv. I skogen finns en hel

del berghällar, en del stora som klippor, andra betydligt

mindre.

– Vi kom fram till att det här också var ett bra läge

att göra ett generationsskifte, mina föräldrar börjar ju

bli lite äldre nu. Gården har varit i släkten i många år,

min pappas morfar var den första som ägde gården,

berättar Elias.

Elias pappa tog över gården – med hus, åkermark

och skog – och sedan när han träffade Elias mamma,

köpte de grannfastigheten ihop.

På gården finns många

roliga platser att leka

på, tycker lilla Ester.

För drygt två år sedan

byggde vi det här

huset som ligger på

mina föräldrars gård.

Det har blivit ett riktigt

generationsboende.


– Själva generationsskiftet var inte så komplicerat. Vi

tog hjälp av en jurist så att allt blev rätt formulerat och

det stämde med pappas testamente. Jag har två halvsystrar,

så jag köpte ut dem från deras delar. Det känns

skönt att vi kan driva det vidare, det hade varit svårt att

se någon annan ta över fastigheten. Mina systrar är

också nöjda med hur det blev, säger Elias.

Trähus, hönor och katt

Det första man ser från den allmänna grusvägen är ett

ljusgult lite äldre stenhus med en trädgård i vintervila,

det ursprungliga gårdshuset där Elias föräldrar nu bor.

Tomten där gården ligger är kuperad med mjuka höjder

och några större platåer. Här finns också vatten – en

nyligen renoverad damm som tidigare användes som

branddamm ger extra karaktär åt tomten.

Först när man kommit in på gården ser man Elias

och Emelinas nybyggda hus. Ett klassiskt trähus i två

våningar med en matt ljusgrön färg som smälter in

i omgivningen. Precis bakom huset börjar skogen –

närmast huset en ljus och öppen dunge med lövträd,

stenar och klipphällar.

– Vi ser skogen som en förlängning av trädgården

och är här en hel del med Ester, säger Elias.

På gården finns också en stor ladugård, ett hönshus

och några andra ekonomibyggnader. Under åren har

föräldrarna haft mjölkkor och nu har de ett tiotal nötkreatur,

som under en större del av året rör sig utomhus.

Här bor även höns, för säsongen inne i hönshuset,

och så en katt. Och just katten gillar lilla Ester extra

mycket, och tycker att det både är hennes och farmors

katt. Ett påstående som katten säkerligen inte bryr sig

så mycket om, den är ju alltid sin egen!

Odling och vindsbygge

Känslan när man stiger in i huset är ljus och luftig. Planlösningen

är öppen med en stor gemensam yta för kök

och vardagsrum. Generösa fönster skapar en närhet till

På gården finns också en stor

ladugård, ett hönshus och några

andra ekonomibyggnader.



Att få chansen att förvalta skogen och kunna göra ett avtryck,

tycker Elias är det bästa med att vara skogsägare.

Elias och Sydvedaren Hampus diskuterar

möjliga framtida åtgärder i skogen.

trädgården och dammen. Esters lekplats, sandlådan

med den färgglada rutschkanan, har man också koll

på härifrån.

– Vi har precis startat med att fixa till övervåningen.

Det är en kal vind så det tar en hel del tid, konstaterar Elias.

En av anledningarna till att de valde att lämna stadslivet

i Norrköping var odlingsintresset och fastän de inte

har bott här så länge så har de redan gjort i ordning ett

förhållandevis stort område för odling.

– I somras odlade vi potatis, morötter, vitlök, purjolök,

jordgubbar och jordärtskockor, räknar Emelina upp.

– Vi har hägnat in området så att inte viltet ska

komma åt växterna. Det finns en grupp på ett 20-tal

dovhjortar som kommer väldigt nära huset och odlingarna,

berättar Elias som samtidigt som han vill skydda

grönsaker och blommor också är fascinerad av de

ståtliga hjortarna.

Runda i skogen

På plats denna dag är också Hampus Tedefalk Nygren

som är virkesköpare på Sydved. Han har träffat familjen

några gånger under det senaste året och tillsammans

har de gått en runda i skogen för att få en bild av hur

skogsfastigheten ser ut och vilka skogliga åtgärder som

kan behöva göras i framtiden.

– Fastigheten är långsmal, det mesta av skogen ligger

i ena ändan av fastigheten. Vårt hus ligger i mitten,

förklarar Elias.

Nu när rundturen på gården är avklarad är det dags att

titta på hur skogen ser ut. Ester vill hellre leka inne i huset,

men övertalas att hänga med en liten stund. Lite roligare

blir det när hon får hoppa upp på mammas rygg.

Vi går på smala slingriga stigar, över stock och sten, upp

och ner på kullar och över hala klipphällar.

– Här brukar jag cykla mountainbike, det är kul,

berättar Elias och pekar på en brant och stenig passage

som verkligen ser ut att kräva en orädd cyklist.

Elias gillar mountainbike, men tycker det är svårt att

hinna med det så mycket som han egentligen vill.

– Framöver vill jag anlägga några leder i skogen. Nu

kan jag cykla på grannens häststigar och våra egna

grusvägar. Det blir en bra mix!

Ugglor och trivsamt uteliv

Vi fortsätter promenaden men stannar till när Ester glatt

pekar på en hög tall, nästan helt utan grenar. Uggleträdet

säger hon. Djurlivet häromkring verkar vara rikt,

förutom hjortarna som de förvisso önskar på lite större

avstånd så finns ett grävlingsgryt alldeles i närheten.

På vägen mot skogsgläntan som Elias vill visa, passerar

vi en stor åker.

– Där odlade mina föräldrar spannmål tidigare,

säger Elias. Nu blir det mest foder till djuren.

Elias och Emelina har en del funderingar om framtiden,

hur de vill och kan utveckla fastigheten. Viktigt för

dem båda är att skapa ett liv där de har balans mellan

arbete och familjeliv. Att inte behöva jobba heltid till

exempel.

– Kanske skaffar vi höns, som Elias föräldrar, eller får,

men vi tar ett steg i taget, säger Emelina.

Det kan också bli nötkreatur, precis som idag, men

det är ingen självklarhet.

Att vara ute i skog och mark är något som alla i

familjen trivs med. Emelina pekar ut ställen där de under


Skogen är skött enligt

konstens alla regler,

den är en väldigt fin

och välskött.

sensommaren och hösten plockar blåbär och svamp.

På den breda stigen vi följer finns halvdjupa vattenfyllda

gropar, idag delvis täckta med tunn is. Nu hoppar Ester

ner från mammas rygg och klampar där med sina

stövlar.

– I somras ville hon bada här, skrattar Emelina.

Men nu börjar orken tagit slut, och mamma och dotter

vänder tillbaka mot huset. Dags för lunch och vila. Vi

andra fortsätter fram i skogen.

Hyggesfritt med balans

Skogen är skött enligt konstens alla regler, den är en väldigt

fin och välskött, konstaterar Sydvedaren Hampus.

Under Elias pappa Ingemars regi har det under

senaste åren blivit både gallringar och slutavverkningar.

Han har alltid gillat att själv jobba i skogen och

gör fortfarande ett och annat arbetspass. Ett sätt för

honom att hålla sig frisk och kry, enligt Elias som under

åren också varit med och röjt en del i skogen.

Visionen som Elias och Emelina har för fastigheten

är att det ska vara en skog som föryngras kontinuerligt.

De gillar idéen med hyggesfritt, men det måste också

kunna fungera i praktiken.

– Vi tänker även på det ekonomiska så att det blir

en bra balans och vi inte förlorar ekonomiska värden.

Sedan kan det vara riskfyllt att bara satsa på ett trädslag,

med tanke på till exempel skadedjur, så här är vi

öppna för större variation.

Önskningar och tankar som Hampus tar med sig när

han kommer med förslag på hur man kan sköta och

utveckla skogen.

Nu har vi kommit fram till gläntan som Elias vill visa



oss. För drygt sex år sedan avverkades granar som

hade angripits av granbarkborren. På området, som är

ungefär 50 x 50 meter stort, har de inte planterat utan

låtit det självföryngras.

– Nu har det självföryngrats här på ett jättefint sätt –

med tall, gran och björk, visar Elias.

– Den här gläntan är ett exempel på hur det kan se

ut om man satsar på hyggesfritt på ett område, säger

Hampus och tillägger att det på den här marken är rätt

biotop för hyggesfritt.

Planerad gallring i vår

Till våren har de en planerad åtgärd med Sydved. Det är

en gallring på en åkerholme där det idag växer ek, gran

och tall.

– Nu vill vi ta bort barrträden som finns så att ekarna

får ännu mer utrymme att växa till sig, säger Elias.

– Det känns väldigt inspirerande att jag har fått förtroende

av Elias och Emelina att hjälpa dem både med

den här åtgärden och att på andra sätt nå de mål de

har för sin skog, säger Hampus.

När Hampus träffar skogsägare för första gången

försöker han alltid skapa sig en bild av skogsägarens

intressen och målbilder, för att sedan föreslå olika skötselstrategier.

När jag till sist frågar Elias vad han tycker är det bästa

med att vara skogsägare svarar han:

– Att få chansen att förvalta skogen och kunna

göra ett avtryck själva. Sen är det viktigt att skogen ska

bidra till att samla in koldioxid och att det finns en stor

biologisk mångfald. Det kan vi uppnå genom att sköta

skogen på rätt sätt.

Det råder ingen tvekan om att det unga paret trivs

med livet på landet och närheten till naturen. Förvärvsarbete,

husbygge och en liten dotter kräver förvisso en

hel del tid, men här verkar samtidigt finnas en hel del

energi för att börja utveckla egna idéer och skapa ett liv

i lugnare tempo som passar just Elias, Emelina och lilla

Ester.

Elias och Emelina har en del

funderingar om framtiden,

hur de vill och kan utveckla

fastigheten. Viktigt är att

skapa ett liv med balans

mellan arbete och familjeliv.



Webinar om

framtidens

skogsbruk

Vårtecken

Blåsippan är en av vårens första

blommor. Den växer på torr skogsmark

och trivs bäst i lövskogar. Blomman

gynnas av kalkhaltig mark. Den är fridlyst

i hela landet och får inte grävas upp

eller plockas kommersiellt för försäljning.

I vissa län får man inte alls plocka

blåsippor.

FOTO Adobe Stock

I februari hade Sydved och

Stora Enso ett uppskattat och

lärorikt webinar om framtidens

skogsbruk. Hur ska du som

skogsägare anpassa dig till nya

utmaningar och möjligheter?

Missade du

tillfället eller vill

se det i repris?

Scanna koden.

Kulturlämningar i våra skogar

Ny statistik från Skogsstyrelsen visar att skogar nära tätorter innehåller fem

gånger fler kända kulturlämningar än i övriga skogar. Lämningarna sträcker sig från

stenåldern till nutid och ger en inblick i hur människor har brukat landskapet genom

tiderna. Lämningarna består till exempel av gravar, torplämningar och fäbodar.

15 procent av all skogsmark i Sverige (cirka 4,3 miljoner hektar) ligger inom tre kilometer

från en tätort och räknas som tätortsnära.

FOTO Adobe Stock

Innovativ teknik

ger bästa plantorna

SweTree Technologies, som finns i Umeå

och Uppsala, är ett företag som jobbar med

forskning och teknikutveckling inom området

bioteknik i skogen.

Företaget driver sedan några år tillbaka ett

pilotprojekt för att utveckla automati serad

plantproduktion via somatisk embryogenes

(SE) tillsammans med skogsbolagen Stora Enso,

Sveaskog, Södra, Holmen och SCA. Idag har man

en pilotanläggning i Umeå, men siktet är inställt

mot en storskalig anläggning inom några år.

Med somatisk embryogenes kan man snabbt

och effektivt producera flera plantor av det

bästa frömaterialet från skogsförädling. Ett

enskilt frö kan alltså ge upphov till en mängd

embryon, som sedan odlas till nya plantor.

Ett av målen är kommersiella

plantor med högre

tillväxt och resistens mot

sjukdomar och skadegörare,

vilket är positivt för både

skogsekonomin och miljön.

Hittills har utvecklingen

fokuserats på granplantor, men

nu startar utvecklingen av plantor

även för tall.

SweTree Technologies bildades

som ett företag för att kunna fånga upp

forskarnas resultat och driva dem vidare

till kommersiella produkter. Gemensamt för

produkterna är att de står för ”ny biologisk kunskap

som bidrar till förbättrad tillväxt”.

Foto Lasse Arvidson


Save the date!

5–7 juni

ses vi på

Elmia Wood

Det var tre år sedan sist, men nu är det äntligen dags

för en av årets största skogsträffar, Elmia Wood 2025.

Ett unikt tillfälle för dig som vill uppleva ny teknik, titta på

skogsmaskiner, träffa andra skogsägare och prata skog

med oss Sydvedare. Helt enkelt fylla på med kunskap och

må bra i den skogliga gemenskapen.

Nu vill vi önska dig välkommen till en inspirerade stund

i Sydveds monter, som vanligt med sprakande brasor

och glatt sällskap. Vi bjuder på läskande dryck, kaffe med

bulle och många spännande överraskningar. På webben

sydved.se hittar du uppdaterad information.

Välkommen till monter WB567!

(Vi är på samma plats som tidigare år.)

Elmia Wood

Mässan äger rum i skogarna

kring Bratteborg, söder

om Jönköping. Under tre

innehållsrika och fartfyllda

möts skogsägare, entreprenörer

och alla andra som

gillar skog för att inspireras

till ett aktivt skogsbruk.

95 % minskade

angrepp från

granbarkborren

Snart sjösätts Viol3

– nya systemet för

virkesredovisning

Biometria har som uppgift att opartiskt mäta och redovisa skogsprodukter

i affärer mellan skog och industri. Systemet som hittills har använts heter Viol2,

men med start den 2 maj sjösätts ett nytt effektivare och säkrare system, Viol3.

Det är en enormt stor förändring för hela branschen och kommer innebära

några mindre förändringar för dig som skogsägare.

Du kommer till exempel notera att mätbeskeden ser annorlunda ut, både till

utseende och innehåll. Mätbeskeden kommer på samma sätt som idag publiceras

på Min skog, som är skogsägarens privata sidor för affärer med Sydved.

Förändringar kommer också ske på kontrakt och redovisningar från Sydved.

I nästa nummer av Aktivt Skogsbruk berättar vi mer om Viol3.

Det långa utbrottet av granbarkborreangrepp som

startade 2018 i Götaland och Svealand verkar vara över.

En färsk inventering visar att skadorna gått ned med 95

procent jämfört med 2021.

– Att skadorna minskat de senaste åren beror till

stor del på att vädret varit gynnsamt för granarna som

behöver regn för att kunna stå emot skadeinsekterna.

Skogsägarna och skogsbruket har också gjort en imponerande

kraftsamling för att klara av dessa omfattade

angrepp och därigenom räddat stora virkesvärden,

säger Kerstin Ström på Skogsstyrelsen. Men det kan

komma nya angrepp, eftersom torra somrar

blir allt vanligare.

Så här kan du som skogsägare

minska risken för angrepp

Välj trädslag som passar rätt

mark. Granar trivs exempelvis

inte på torr mark.

Satsa på ett varierat skogsbruk

med flera olika trädslag.

Var aktiv i din skogsskötsel

och röj och gallra i tid.

Var noga med att ta hand

om färska vindfällen av gran.

KÄLLA Skogsstyrelsen

Foto Lasse Arvidson


Text Annsofie Öhman Foto Sara Landstedt

Just nu i din skog

April, maj och juni

Koll på skogen efter vintern

Vinterstormar och stora mängder snö kan

orsaka skador i skogen. Tidig vår är därför

en bra tid att ta en runda i sin skog för att få

koll på läget och se om det är något som

behöver åtgärdas.

Finns det många vindfällen och snöbrott,

det vill säga när mycket blötsnö

fastnar på trädet och knäcker det, som

behöver tas om hand? Tänk på att det kan

vara farligt att själv ta hand om skadad

skog! Var även uppmärksam på om du

ser skador av granbarkborren eller andra

skador i skogen.

Kontakta din virkesköpare om du

behöver konsultation eller vill ha hjälp med

någon åtgärd.

Underhåll av

skogsbilvägen

Har du haft en avverkning i vinter? Ta då

en extra koll på skogsbilvägen – en väg

som utsatts för mycket slitage kan behöva

grusas. I annat fall kan det räcka med att

hyvla eller sladda vägen. Kolla också hur

vägtrummorna funkar. Mycket stillastående

vatten vid sidan av vägen eller översvämmade

diken är ett tecken på att

trummorna behöver rensas från grövre

grenar och slam.

Röjning

Ungskogarna växer fort och många

gånger behöver en yngre skog röjas flera

gånger. Normalt röjer man två till tre

gånger under beståndets ungdomsfas. En

av de bästa tiderna för röjning är när snön

är borta och innan lövsprickningen och

grönskan kommer.

En professionell skogsarbetare hinner

normalt röja ca 0,7 hektar om dagen, men

det varierar självklart mycket utifrån skogens

utseende. Det är inte ovanligt att den

självverksamma behöver mer än dubbelt

så lång tid för samma jobb. Ett tips är att

satsa på att röja mindre områden själv

och leja bort större områden. Röjningskostnaden

ökar snabbt när skogen blir

högre och tätare. Det är därför viktigt att

röjningen sätts in i rätt tid!

När du röjer har du chans att välja vilka

trädslag du vill gynna, till exempel träd och

buskar som är viktiga för dig utifrån naturoch

viltvård.

Anmäl leveransvirke

Avverkar du själv i din skog? Kontakta din

virkesköpare för kontrakt och se till att få ut

vinteravverkat virke till bilväg senast den

sista mars så att det klarar färskhetskravet

både för timmer och massaved .

Återväxtkoll i föryngringar

Hur ser det ut i nya föryngringar? Ser plantorna

fina ut eller finns det områden där

flera plantor inte riktigt har tagit sig eller

till och med har dött? Vänta inte med att

åtgärda, utan beställ nya plantor och sätt

dem i marken så snart tjälen är borta. Ju

tidigare en stödplantering sätts in, desto

jämnare bestånd får du i framtiden.


Rensa

gamla

diken

så att de kan göra sitt jobb

Väl fungerande skogsdiken

är ett sätt öka produktionen

på skogsmarken, säger Jakob

Eriksson, virkesköpare på Stora

Enso. De flesta gamla diken

behöver rensas för att fortsätta

fylla sin funktion.

Text Annsofie Öhman Foto Sydved

Dikesrensning är en åtgärd där du rensar gamla

diken. Med tiden växer eller slammar de flesta

skogsdiken igen.

– För att diket ska fortsätta vara avvattnande måste

vegetation och slam i dikesbotten rensas bort. Det förbättrar

balansen mellan syre och vatten i marken – och

ger i många fall en friskare skog som växer bättre, säger

Jakob Eriksson.

Diket får dock inte bli djupare eller bredare än när det

grävdes.

– På våren då det är mer vatten i skog och mark är

det smart att se om skogsdikena fungerar som de ska.

Om du märker att det står vatten på fel ställen kan du

behöva rensa diket från växtlighet och slam. Kom ihåg

att det bara är tillåtet att rensa diket till dess ursprungliga

djup, förtydligar han.

Många gånger mynnar ett dike ut på en angränsande

fastighet. Då bör den fastighetsägaren kontaktas

för eventuell samplanering av rensningen. Det blir en

billigare åtgärd då grannarna delar på kostnaden att få

dit grävaren. Samtidigt undviker man risken att vattnet

svämmar över på grannens mark när man själv har

rensat sina diken.

Andra positiva effekter av dikesrensning är att

bärigheten på vissa marker kan

förbättras, vilket minskar risken för

markskador vid avverkning, och

även att det blir en minskad risk

för stormfällning då trädens rötter

kan växa djupare ner i marken.

Vad skiljer dikesrensning

från skyddsdikning och

nydikning?

Vid dikesrensning tar man

bort vegetation och slam i

dikesbotten så att vattnet kan

rinna fritt. Men man får aldrig

gå djupare än till den gamla

dikesbotten.

Skyddsdikning görs efter

avverkning för att motverka

att grundvattennivån stiger

och dränker nysatta plantor.

Dikena är tillfälliga och ska inte

underhållas. Anmälan till Skogsstyrelsen

måste göras.

Hur gör man en dikesrensning?

Vid nydikning sänker man den

– Handlar det om kortare sträckor

ursprungliga grundvattennivån

kan det räcka att att man rensar

och skapar en helt ny miljö för

träd, växter och djur. Tillstånd

med spade eller en kratta för att

från länsstyrelsen krävs.

plocka bort nedfallna grenar och

löv, som lätt annars kan dämma

upp flödet i dikena. Men för ett

större rensningsprojekt bör man hyra in någon med

grävmaskin som tar bort växtligheten som har bildats.

I normalfallet krävs inte samråd med Skogsstyrelsen,

men det finns undantag.

– Vissa diken mynnar ut i sjöar, vattendrag eller

gränsar till områden med höga naturvärden och en

rensning kan då ha en negativ inverkan på dessa. Om

du är osäker om vad som gäller för dina diken, ta kontakt

med en virkesköpare så kan hen hjälpa till med ansökan

till Skogsstyrelsen.


TEMA – Att skapa ny skog

Att skapa

ny skog

Det finns ett naturligt kretslopp när du brukar

skogen. Allt både slutar och börjar med

föryngringsavverkningen. För redan innan

första trädet fällts bör du ha en målbild för

hur din framtida skog ska se ut. Vilka trädslag

du vill ha och vilken sorts skog du vill ha.

En skog där du främjar naturvård och

biologisk mångfald, en skog för jakt och

annat friluftsliv eller kanske en skog där det

är viktigast med produktion. En mix av flera

mål eller något helt annat – det är ditt val.

Grundläggande är dock att satsa på en

kvalitativ föryngring så att det nya beståndet

får bästa förutsättningar att växa till en frisk

och produktiv skog. En skog som både du och

framtida generationer kan vara stolta över.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson


En säker

start för nästa

generation skog

– Återinvestera en del av intäkten från slutavverkningen i

en kvalitativ föryngring. Att göra rätt från början ger det nya

beståndet bäst förutsättningar och ökar chansen att du får

en frisk och produktiv skog, säger Sydveds Anders Ehrenström.


P

lantering är den vanligaste och mest effektiva

metoden för att få upp ny skog.

– Det ger föryngringen en snabb start på

tillväxten, så att den står sig starkare mot

konkurrerande vegetation, säger Anders

Ehrenström, chef för Skogliga tjänster på Sydved.

Men själva föryngringsprocessen börjar redan när

man planerar slutavverkningen.

– När du går en runda i den gamla skogen kan du

förhållandevis enkelt skaffa dig en bild av hur träden

växer och trivs. Det du då ser kan vägleda dig i valet av

trädslag i den nya skogen och vilken metod som utifrån

det passar bäst för föryngringen, tipsar han.

Förädlade plantor ger bra start

Ledordet är ståndortsanpassning, det vill säga att välja

rätt trädslag till marken. Till exempel så trivs tallen bättre

än andra trädslag på torra och magrare marker – du

känner igen marken genom att det ofta växer lingon

och ljung där. På mer bördig och fuktig mark, ofta med

inslag av gräs, passar gran eller björk bättre. På lerjordar

kan man välja ek.

– Att göra rätt redan från början ger skogen ett försprång.

Genom att plantera de rätta träden för marken

och ta hand om dem på ett ansvarsfullt sätt skapar du

en frisk och produktiv skog.

De flesta skogsägare väljer att föryngra genom plantering,

men man kan också föryngra genom frösådd

och naturlig föryngring.

– Tack vare att det finns förädlade plantor av hög

kvalitet är plantering den metod som ger bäst start i

tillväxten på den nya skogen. Förädlade plantor växer

bättre än plantor som kommer från naturlig fröspridning

i skogen, berättar Anders Ehrenström.

Markberedning ger gynnsamt växtklimat

Men innan plantorna ska i marken bör du markbereda

hygget. Det innebär att man maskinellt vänder jorden

så att mineraljorden blottläggs.

– När du markbereder skapar man ett gynnsammare

växtklimat. Temperaturen i marken höjs och

plantan får bättre vatten- och syrebalans.

Ett annat stort plus är att de nya plantorna får ett bra

skydd mot snytbaggen, eftersom mineraljorden ligger

blottad och snytbaggen inte tycker om att vara på

öppna ytor.

– Om hygget inte är för stenigt, brant eller blött är det

alltid bäst att markbereda. Särskilt gäller det på bördiga

Anders

Ehrenström



marker, där plantorna behöver ett försprång så att de

klarar konkurrensen från gräs och annan vegetation.

Det går att få upp skog utan att markbereda, men risken

är högre att man inte får upp den skog man vill ha, betonar

Anders Ehrenström.

Val av planttyp

När du vet vilka trädslag du vill satsa på så är nästa steg

att välja rätt typ av planta. Huvudtyperna är täckrot,

barrot eller en kombination av de båda, pluggplantan.

Täckroten odlas i en kruka och har en jordklump med

sig. Den är något spädare än andra planttyper, men

har i jordklumpen många finrötter som ger den en bra

tillväxtstart. Barroten har fria rötter och är ofta grövre

än täckroten, vilket gör att den tål snytbaggegnag och

konkurrens från annan växtlighet bättre än täckroten.

Pluggplantan, eller TePlus som den också kallas, har

först odlats i en kruka och sedan planterats om på friland.

Den är stor och grov som en barrot, men har med

sig en torvklump i mitten av rotsystemet som gör att

den har mer intakta finrötter. Det gör att den har bättre

förutsättningar för en god start.

– Täckrotsplantan är vanligast, då den är enklast och

snabbast att plantera, säger Anders Ehrenström.

Hur många plantor som behövs på ett hygge

regleras i grunden av skogsvårdslagen. Det måste

finnas minst 1 500 plantor per hektar tre år efter avverkningsåret.

– Men du måste ha lite marginal då det tyvärr alltid

finns en viss avgång. Traditionellt sett har plantantalet

ofta styrts av hur bördig eller mager marken är.

På bördigare marker har man satt tätare mellan

plantorna och på magrare marker något glesare. Ett bra

riktvärde är att sätta plantorna med ungefär två meters

lucka, vilket resulterar i cirka 2 500 plantor per hektar.

Plantorna som sätts ska ha så bra förutsättningar

som möjligt. Tänk på att det är viktigare att välja rätt

planteringspunkt än att strikt hålla på avståndet mellan

plantorna.

– I de flesta fall bör planteringspunkten vara högt

belägen, så att plantan får god syretillgång och värme.

Är marken torr så är det bra att placera plantan lägre

i fåran och är det blöt mark så ska du sätta plantan

högre, det minskar risken för drunkning.

Hantera den känsliga plantan rätt

A och O är alltså att ge plantan den start den behöver.

Att markbereda, satsa på rätt plantor och välja en planteringspunkt.

Att hantera den känsliga plantan rätt vid planteringen

är också viktigt, rötterna är känsliga för uttorkning.

När man har fått plantorna och de har tinats upp

bör de planteras snarast. Under tiden

bör de förvaras svalt eller i skugga.

– En del skogsägare lejer ut hela

planteringen, andra väljer att plantera

en del eller hela hygget själva. Oavsett

vilket man gör så tycker jag att man

inte ska chansa med föryngringen

utan ge den nya skogen den bästa

starten. Använd alltid en del av inkomsten

från slutavverkningen till en

kvalitativ föryngring, det är en smart

återinvestering som kommer öka

värdet på din skogsfastighet.

Tips!

Ett skogligt bollplank

Kontakta gärna din virkesköpare

om du vill ha rådgivning

eller hjälp med din föryngring.

Han eller hon kan hjälpa dig

med allt från val av trädslag,

markberedningsmetod, planttyper,

plantering med mera.

Beställ skogsvård

På vår webb sydved.se kan

du själv också köpa plantor,

beställa markberedning,

planering och röjning. Logga

in på dina personliga sidor

på Min skog.


Föryngring steg för steg

1 Välj trädslag

Låt den gamla skogen och marken ge dig vägledning. På

torra marker växer ofta lingon och ljung – där trivs tallen

bäst. På friskare marker där det växer blåbär passar

granen bra och på fuktigare mark med gräs passar björk

bättre.

2 Beställ plantor

Gör det i god tid, gärna hösten innan. Då är chansen störst

att få de plantor som passar bäst för din skog. Plantorna

bör vara behandlade mot snytbaggeangrepp.

3 Markbered

Markbered innan plantering. Markbereder du på hösten

innan plantering så hinner jorden sätta sig. Ökar chansen

till ett bättre resultat.

4 Plantera

Av tradition planterar många skogsägare på våren,

med start från när tjälen har släppt och fram till runt

midsommartid. På de flesta marker kan man plantera

också under hösten, fram tills det blir tjäle.

5 Kontrollera

De första åren är tuffast för plantorna. Hur har de stått

emot betesskador, kalla vintrar och konkurrerande

vegetation? Gör en första återväxtkontroll en växtsäsong

efter plantering och sedan en gång till efter tre år. Tidig vår

eller sen höst är en bra tid att gå ut och titta, för då syns de

gröna plantorna tydligt mot den bruna växtligheten.

Kort om

föryngringsmetoderna

Plantering

Du kan plantera på nästan alla marktyper. Det är

vanligast att markbereda innan plantering av hygget.

Naturlig självföryngring

Kräver alltid någon form av markberedning. Fungerar på

rätt mark och under rätt förutsättningar. Lyckade självföryngringar

av tall får man ofta på magrare marker där

gräsväxten inte blir för stor och hämmar tallplantorna.

Sådd

Kräver alltid någon form av markberedning. Jämfört med

plantering några år längre föryngringstid. Lägre föryngringskostnad.

Rekommenderas inte på bördiga eller blöta

marker.



Hur markberedning

och överlevnad

hänger ihop

Innan du sätter nya plantor är det smart – och ja, nästan

nödvändigt – att markbereda hygget. Du ger då den nysatta,

späda plantan bättre chans att överleva och växa.

Text Annsofie Öhman Foto Håkan Svensson

M

arkberedning innebär att jorden vänds så att

konkurrerande vegetation tas bort och mineraljorden

kommer fram. Nya bra växtpunkter

skapas så att förhållan dena för plantorna ska bli så bra

som möjligt.

Minskad risk för snytbaggegnag

Ett annat plus är att risken för snytbaggeangrepp minskas,

eftersom mineraljorden ligger blottad och snytbaggen

inte tycker om att vara på öppna ytor.

Särskilt viktigt är markberedning på bördiga marker,

där plantorna annars kan ha svårt att klara konkurrensen

från gräs och annan vegetation.

Markberedning ökar alltså chansen till en lyckad

föryngring.

Planera för naturoch kulturhänsynen

Som vid alla åtgärder i skogen är det viktigt att planera

för naturhänsynen. När man markbereder ska man till

exempel undvika att köra i fuktiga svackor, nära skyddsoch

kantzoner kring vattendrag och andra känsliga

områden. En annan sak som man måste vara väldigt

vaksam på är kulturmiljön, så att till exempel odlingsrösen,

stenmurar och torplämningar inte kommer till

skada.

Förutsatt att rätt hänsyn tas kan man markbereda

på de flesta marker, men om det är väldigt stening, blött

eller brant bör man fundera på alternativen.

FOTO iStock


3vanliga

metoder

Harvning

En av de vanligaste metoderna där fåror tas

upp med roterande tandförsedda tallrikar

som ställs i vinkel mot körriktningen. Harven tar

fram mineraljorden och skapar en sträng av

omvänd mossa och vegetation (tilta).

Högläggning

Maskinföraren vänder på jorden och skapar

högar av växtmaterial med jord ovanpå, så att

man får upphöjda planteringspunkter. Utförs

med speciellt anpassade högläggare eller

med en vanlig grävmaskin. På marker som är

steniga eller har mycket grova stubbar är harvning

en bättre metod.

Grävmaskin

På väldigt fuktiga marker ger en grävmaskin

bästa resultatet. Med grävmaskinen kan man

skapa jordhögar som ger plantorna en högre

växtplats med riktigt bra växtförutsättningar.

Markberedning med grävmaskin är lite mer

kostsamt, men plantorna får riktigt bra förutsättningar,

så man får se det som en investering

som återbetalar sig i hög plantöverlevnad.

Effekter av markberedning

Temperaturen i marken höjs – gynnar

plantans rottillväxt.

Plantan får bättre vatten- och syrebalans,

genom att jorden luckras upp.

Näringstillgången för plantorna ökar.

En högt placerad planta minskar risken att

plantan ”drunknar”. Ger också skydd mot frost.

Plantorna får bättre skydd mot konkurrerande

vegetation.

Mindre risk för snytbaggegnag.

Planteringsarbetet blir enklare när man har

markberett hygget.



Så lyckas

du med din

plantering

Sydvedaren Karina Gustavsson ger

konkreta tips om hur du lyckas med

planteringen så att din nya skog får

en riktigt snabb och bra start.

Text Annsofie Öhman Foto Mikko Nikkinen


M

ed en kvalitativ föryngring lägger du grunden

till den framtida skogen. En av de viktigaste

faktorerna för att lyckas är att välja rätt trädslag

för marken, säger Karina Gustavsson, skogsbruksansvarig

på Skogliga tjänster, Sydved.

En annan viktig del är den förberedande markberedningen,

som gör det lättare att plantera, skapar en

mer gynnsam miljö för plantorna och minskar risken för

snytbaggeskador.

– Fundera också över hur mycket

eller lite av planteringsjobbet som

du vill göra själv eller med hjälp av

släkt och vänner. Sydved hjälper

gärna till med resten, tipsar Karina.

För den som planterar själv är det

Karina

Gustavsson

bra att känna till att löv- och lärkplantor

bör planteras tidigt på våren,

medan täckrotsgranen kan planteras

ända fram till månadsskiftet juni/juli. Men även höstplantering

fungerar bra på många marker.

– Tänk också på att göra din beställning så tidigt som

möjligt, gärna i samband med slutavverkningen om du

redan då vet hur du vill ha det. Då har du större chanser

att få den typ av plantor du önskar plus att det underlättar

planeringen för alla inblandade, säger Karina.

Lär dig mer om

markberedning

och plantering!

Se Stora Ensos

webinar här:

Karinas

bästa tips

När du fått plantorna

Plantor som levereras på våren har under vintern

förvarats nedkylda för att vara så färska som möjligt

när de levereras för plantering. Täckrotsplantor

kan därför vid leverans fortfarande vara frusna,

men måste vara helt upptinade innan de planteras.

Genom att ställa isär kartongerna så tinar plantorna

snabbare och jämnare. Men förvara alltid

plantorna svalt i skugga och vattna vid behov.

När du planterar

Se till att plantorna är fuktiga när du planterar.

Pressar man en täckrotsplantas torvklump i

handen ska alltid vatten rinna ut.

Att välja en bra planteringspunkt är viktigare

än att hålla ett strikt avstånd mellan plantorna.

Plantan ska sitta på rätt djup. Vad gäller täckrotsplantor

ska torvklumpen inte synas ovan jord.

Snytbaggeskyddet ska gå en bit under jord och

även minst cirka 5 cm ovan jord.

Planteringspunkten anpassas efter aktuella

markförhållanden. Sätts plantan i en grop

finns risk att vatten ansamlas och plantan dör

av syrebrist. Sätts plantan för högt utan bra

jordkontakt finns stor risk att plantan dör av torka.

För att minska risken för snytbaggeangrepp bör

det vara minst 10 cm till humuskanten.

Barrotsplantor med långa rötter kan behöva

rotbeskäras för att rötterna ska hamna i rätt läge.

Var mycket försiktig så att du inte beskär dem för

hårt! En stor planta behöver ha kvar längre rötter

än en liten planta.

Täckrotsplantor går snabbast att plantera. Du

använder ett planteringsrör. Vid plantering av

barrot eller pluggplantor (även kallade hybridplantor,

TePlus eller Plugg plus ett) används

planteringsborr eller hacka.

Trampa till lite lagom runt plantan. Du ska kunna

dra lätt i plantan utan att den följer med upp.

Till sist

Många plantor ska ner i marken under kort tid.

Känns det övermäktigt så se till att beställa hjälp i

tid. Bra planteringsutrustning inklusive en bekväm

bärsele gör jobbet mer behagligt. Tänk på att det

kan bli ganska varmt på hygget – kom ihåg att fylla

på med mycket vatten!



60 miljoner plantor per år

Från frö till

livskraftig

planta

Tredje generationens grankottar.

Hur blir ett frö en livskraftig

planta? Ett besök på Stora Ensos

plantskola i Sör Amsberg ger

oss svaret på frågan.

Text Sanna Casson Foto Emma Spåls och Ulf Palm

D

et är en kylig, klar morgon i Sör Amsberg

utanför Borlänge. En snirklig väg leder oss

förbi Faluröda hus vid Dalälvens kant. Här,

i utkanten av den lilla byn i Dalarna, ligger

Stora Ensos plantskola. Utanför ett av växthusen

skymtar tallplantor under ett tunt lager av snö.

– Snön fungerar som ett skydd för plantorna och när

det blir lite kallare använder vi konstsnö för att skydda

dem mot kyla, berättar Elisabet Dolff, plantskolechef i

Sör Amsberg.

60 miljoner plantor produceras varje år på Stora

Ensos plantskolor i Värmland, Dalarna och Gästrikland.

Majoriteten av plantorna blir granar och tallar, men allt

börjar med ett litet frö.

– Så här ser det ut, säger Emma Spåls, fröodlingschef

på Stora Enso Plantor, och visar ett litet mandelformat

korn i handen.

Kottar värms upp

Stora Enso är delägare i totalt 250 hektar fröodling,

spridda i olika delar av landet. Många fröodlingar ägs

av flera skogsbolag, det finns en trygghet i att sprida

riskerna tillsammans.


Stora Ensos

plantskolor

Elisabet Dolff,

plantskolechef

i Sör Amsberg.

Konstsnö skyddar plantorna mot kyla.

Här i Sör Amsberg finns en 20 hektar

tallodling samt en 25 hektar

granodling. Träden planteras i rader

på åkermark. Personalen gödslar,

klipper och tar hand om träden i

fröodlingen för att de ska producera

kottar med goda egenskaper. Det tar

i regel 15 år innan de första kottarna

kan skördas. Sedan plockas de av

för hand.

– Det brukar ske på hösten. Vi står i

en skylift och har med oss hinkar som vi fyller med granoch

tallkottar. Sedan tar vi in kottarna i våra växthus, där

de eftermognar och lagras, berättar Emma Spåls.

När kottarna är mogna värms de upp i ugnar (klängning),

som sedan körs i en roterande trumma så att

kottarna släpper frön. Därefter skickas fröna vidare till

Skogforsks fröstation i Sävar utanför Umeå, där de rengörs

och rensas. Både tall- och granfrön har små vingar

för att de ska kunna spridas med vinden. Men det är ett

problem vid maskinell sådd och tas därför bort innan

fröna skickas tillbaka till plantskolorna.

Förädlade plantor växer snabbare

Genom att korsa de bästa träden i flera generationer

får man plantor med högre tillväxt och kvalitet. Förädlade

plantor växer snabbare än självföryngrade. Plantering

av förädlade plantor är ett sätt att öka skogens

produktion. Träd med högre tillväxt binder dessutom

mer koldioxid.

– Vi har fröodlingar från första generationen till den

fjärde generationen. Den nyaste fröodlingen

som vi har planterat är en tallodling

i Askerud, som är fjärde generationens

fröodling, berättar Emma Spåls.

Tre såddperioder

Sådden är indelad i tre perioder. Det innebär

att alla växthus i Sör Amsberg fylls tre

gånger med nysådd under en odlingssäsong.

Torv fylls i odlingskassetter och en

såddmaskin placerar ett frö i varje kruka.

Proceduren sker automatiserat på ett

band, likt tomtarnas julverkstad. I växthusen

gror fröna och blir till små plantor.

De får vatten och näring genom en

bevattningsramp. Efter ett antal veckor i

växthusen flyttas plantorna ut på friland

för att växa färdigt.

De två första såddomgångarna växer

klart under första odlingssäsongen och

levereras till hösten eller blir infrysta för

leverans nästkommande vår. Den tredje

såddomgången övervintrar utomhus –

plantorna täcks med konstsnö som skyddar

dem från kylan och vårsolen.

Ogräs rensas för hand

När vi kommer på besök står personal i växthuset och

rensar ogräs från plantorna. Runt 15 personer jobbar

här året runt, men när det är som mest att göra, med

start under maj kommer många skolungdomar och

Stora Enso har plantskolor

i Värmland,

Dalarna och Gästrikland.

Plantskolorna odlar

täckrotsplantor av

främst tall och gran i tre

olika krukstorlekar.

Plantorna odlas i krukset

av hårdplast som är

fyllda med torv.

Växthusen på plantskolorna

värms upp med

pellets, som är tillverkad

av bioprodukter och

rester från Stora Ensos

sågverk.

De färdiga plantorna

packas i kartonger och

levereras med roten i

den torv som den vuxit

upp i.

Tack vare ett bra rotsystem

och en balanserad

storlek på plantan har

varje planta goda förutsättningar

för snabb

etablering.

Hälften av plantorna

sätts ut på Stora Ensos

marker, hälften säljs till

privata skogsägare.



Vi har fröodlingar från

första generationen till

den fjärde generationen.

Emma Spåls,

fröodlingschef,

Stora Enso

Plantor.

Så här ser det ut när personalen plockar

tallkottar för hand.

säsongsarbetare. Allt ogräs rensas för hand, så det finns

en del att göra.

Ungefär en femtedel av alla plantor som planteras ut

i skogsbruket dör under de tre första åren. Det kan finnas

olika orsaker till detta. En är snytbaggen som orsakar

skador för hundratals miljoner kronor i svenska planteringar

varje år.

– Därför säljer vi plantor som är behandlade med ett

snytbaggeskydd, vi använder ett beläggningsskydd

utan insekticider (insektsdödande kemiska ämnen),

något som är bättre för miljön. Skyddet håller i ungefär

två år, berättar Elisabet Dolff.

Plantornas stam får ett skydd som består av fina

sandkorn som fästs med ett vattenbaserat lim. Snytbaggen

orkar inte bita loss sandkornen i beläggningen.

Andra orsaker till plantdöd kan vara att man planterat

ett visst trädslag på en mark där trädet inte trivs, att

man inte planterat plantan tillräckligt djupt eller att man

inte markberett ordentligt.

– Förarbetet är oerhört viktigt för att plantan ska

trivas, säger Elisabet.

Mätresultaten används

sedan för att

beräkna ett avelsvärde,

ett mått på

hur bra föräldrarna är

som avelsträd. Träd

Större blandning i framtiden

med höga avelsvärden

används i den

På plantskolan i Sör Amsberg har beställningarna

av granplantor minskat lite sedan

fortsatta förädlingen

granbarkborrens framfart i de svenska skog-

eller för att anlägga

fröodlingar.

arna. I stället har intresset ökat för tallplantor.

– Det kan vara bra, eftersom gran ibland

planterats på mark där tall trivs bättre,

säger Emma Spåls.

Både Emma och Elisabet tror att vi kommer se en

större blandning av trädslag i skogarna i framtiden.

– Det gynnar den biologiska mångfalden och det kan

vara bra att sprida riskerna. Vi hoppas på att starta en

lärkodling under kommande år. Stora Enso är dessutom

delägare i en björkfröodling i Umeå. Det är spännande

med olika trädslag, säger Emma.

Kottarna eftermognar i växthus.

Så väljs de bästa

träden ut för

förädling

I Sverige utförs ett

tusental fältförsök

med över en miljon

plantor. I fältförsöken

får träden visa hur de

står emot sjukdomar

och klimat, hur bra

de växer och vilken

kvalitet de får.

Förädlarna följer

försöken löpande för

att få en tidig bild av

överlevnad, kvalitet,

tillväxt och skador.

Efter 10–15 år är träden

tillräckligt stora för att

det ska gå att utvärdera

hur bra de växer.


Nya plantor lever farligt

Missa inte koll

av återväxten

De späda nysatta plantorna lever farligt de första åren.

Inte minst med tanke på konkurrerande växtlighet

och hungriga snytbaggar. Regelbundna kontroller av

återväxten är ett klokt sätt att ha koll på läget.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson & Sydved

N

ya späda plantor har en del att kämpa mot

de första åren – konkurrerande växtlighet,

torka och snytbaggar är några exempel.

Markberedning och att välja bra plantor som

är behandlade mot snytbaggen rekommenderas därför

starkt.

Nya planteringar bör kontrolleras regelbundet. Den

första återväxtkollen kan du göra redan efter första

växtsäsongen. Och märker du att många plantor har

dött kan du behöva hjälpplantera.

Gör en återväxtkontroll

Gå över hygget och skapa dig en bild av föryngringen.

Plantorna brukar sitta med cirka två meters luckor, men

det kan variera. Det viktigaste är inte exakta avstånd

mellan plantorna utan att hitta eventuella områden

där flera plantor har dött.

En tidig återväxtkoll gör också att du får koll på vad

som har skadat eller dödat plantorna, om det till exempel

är konkurrerande vegetation, snytbaggar eller bete

av älg eller rådjur.

Ser du att många plantor har dött kan det vara bra

att ta en kontakt med ditt försäkringsbolag. Har du rätt

försäkring för din skog så täcker den för ersättning av

plantor som dött på grund av till exempel torka, frost

och insektsangrepp.

Hjälpplantera i tid

Ju tidigare en hjälpplantering sätts in, desto större

chans är det att lyckas och få ett jämnt framtida

bestånd. Om det är markberett och inväxningen av

annan vegetation inte har blivit för stor kan man hjälpplantera

med täckrotsplantor, men annars bör man

välja lite större och grövre plantor som klarar konkurrensen

bättre.



FOTO Adobe Stock

Så skyddar

du din skog

från viltskador

Viltbetning av älg och rådjur är vanliga orsaker

till skador i plant- och ungskogar. Här tipsar vi

om åtgärder som kan vara till hjälp.

Viltskyddsmedel kan

sprutas på toppskotten

under hösten.

Text Annsofie Öhman

Stora viltstammar och för lite föda är en av

orsakerna till att klövviltet ger sig på plantor

och ungskog. När viltet äter toppskott, bryter

stammar, repar löv eller gnager bark uppstår

skador på träden. Det leder till minskad tillväxt

och försämrad virkeskvalitet, men träden kan också dö

vid kraftigt bete, speciellt i plantstadiet.

För att minska risken för betesskador på de ekonomiskt

mest värdefulla träden kan du till exempel:

• Skapa ett större utbud av alternativt foder. Spara

trädslag som rönn, asp, sälg och ek när du röjer, så

finns det kvar godare alternativ mat för viltet. Spara

även tidigare betade tallar som älgarna gärna fortsätter

att beta på. Du kan också plantera sälg och

andra buskar vid bestånds- och kantzoner samt längs

skogsvägar där viltet gärna rör sig vintertid.

• Hägna in områden där du planterar ädellöv och

löv, speciellt viktigt om det är stort betestryck i

omgivningarna.

• I områden med högt betestryck kan man behandla

plantorna med viltskyddsmedel. Detta sprutas på

plantornas toppskott under hösten när plantorna har

invintrat. Det ska göras vid torrt väder och medlet bör

hinna torka några timmar innan det blir regn eller

frost. Täckrots plantor brukar vara mer attrak tiva för

viltet att beta. För gran räcker det för det mesta att

behandla de första åren, men för tall kan man behöva

hålla på lite längre.

• Anpassa jakten så att det är balans mellan viltpopulationen

och födotillgången i området.


Allt fler vill

plantera tall

Mängden levererade tallplantor ökar

konstant i Sverige och tallen har gått

om granen i popularitet. Det blir också

vanligare att beställa plantor med

snytbaggeskydd.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

V

i beställer en hel del skogsplantor i Sverige.

2023 levererades 431 miljoner skogsplantor

totalt, en ökning med 9 miljoner

från året innan. Mängden tallplantor uppgick till

236 miljoner 2023, vilket var en ökning med drygt

7 miljoner.

Gran- och tallplantor har fortfarande en stark

dominans och utgör tillsammans 96 procent av

alla levererade skogsplantor i Sverige. Mängden

granplantor uppgick till 176 miljoner. Historiskt sett

är det gran som varit populärast, men 2020 gick

tallen om granen i antal levererade skogsplantor

och tallen fortsätter att öka för varje år.

Contortatallen står för 1,9 procent och lärk

1,1 procent av plantorna. Mängden levererade

skogsplantor av björk ökade till 3,2 miljoner

2023. Men det betyder inte att vi har lite björk i de

svenska skogarna, merparten av björk och övriga

lövträd föryngras nämligen naturligt.

Skydd mot snytbagge ökar

Täckrot är det helt dominerande produktionssättet

för skogsplantor. Andelen barrträdsplantor

som levereras med någon form av plantskydd

mot snytbagge har ökat sedan 2016 och mekaniska

skydd, som är bättre för miljön än insekticider,

ökar.

Majoriteten (88 procent) av de levererade

skogsplantorna 2023 kom från plantagefrö från

svenska fröplantager.

KÄLLA Skogsstyrelsen

176 miljoner

granplantor

236 miljoner

tallplantor

2023

levererades

431

miljoner

skogsplantor

i Sverige



På den här marken låg tidigare

mörk granskog. Nu ska det bli en

lövskog här i stället.

Föryngra skog

”Våga testa

olika trädslag”

När Ninni Lind skulle föryngra efter en avverkning

satsade hon på löv. Nu har hon en lövpark fylld med

bok, ek, fågelbär och lind.

– Plantorna har tagit sig fint. Jag kan verkligen

rekommendera andra skogsägare att våga

experimentera lite, säger hon.

Text Sanna Casson Foto Privata

Ninni Lind satsar på att få in mer löv

i beståndet. Här syns hon i skogen

med barnbarnen.

Ninni äger flera bestånd på sammanlagt

runt 50 hektar i Leksand, Dalarna. Skogen

ärvde hon av sina föräldrar för mer än 30 år

sedan. Därefter har hon även köpt till skog.

Skogen består av ungefär en tredjedel tall,

en tredjedel gran och en tredjedel lövskog.

– Men jag satsar på att få in ännu mer löv. Vi har äldre

ädellövträd på hemgården och det vill jag se mer av i

skogen också. Det är underbart med lövskogar! Sedan

blir skogen mer motståndskraftig med blandade trädslag,

säger Ninni.

Utmanande avverkning

För två år sedan avverkade hon ett skifte på 2,5 hektar

granskog.

– Granarna var torra och gamla och utgjorde lite av

en brandfara, särskilt eftersom skiftet ligger så nära byn.

Det var skönt att bli av med dem. Dessutom skuggades

några gårdar av träden.

När hon skulle föryngra ville hon satsa på ett blandat

lövbestånd.

– Jag ville ha en park som är ljus och öppen och

som byborna kan njuta av. Sedan ville jag testa lite olika

trädslag på den marken.

Att avverka i området blev lite av en utmaning,

eftersom maskinförarna behövde ta hänsyn till rösen,

en handgrävd bäck, källor, en gammal husgrund, stigar

och mycket mer.

– Men det gick bra tack vare samarbetet med Stora

Enso. De gjorde ett varsamt arbete och så byggde vi en

skogsbilväg som gjorde att det blev enklare att ta sig

fram till området.

Tåliga och vackra lövträd

I maj 2024 planterade Ninni 1 000 plantor lind, 500 bok,

500 fågelbär och 750 ekplantor med hjälp av mannen

Börje och hjälpsamma släktingar. De byggde också

ett stängsel för att undvika rådjur och älgar som gärna

hade ätit upp plantorna.

– Plantorna har klarat sig bra vad vi kunnat se. De står

i ett aspuppslag som fungerar som ett amträd, ett skydd

för träden som ska bli huvud stammar i beståndet.

Planen är att Ninni ska satsa ännu mer på löv och hon

har beställt fler plantor till våren.

– Många lövträd är tåliga och de är vackra att se på.

Sedan kan löv också ge fin produktionsskog med höga,

raka stammar. Bra skog ska löna sig. Jag kan verkligen

rekommendera andra skogsägare att testa olika

trädslag på lite mindre ytor för att se vad som passar

på deras mark. Kanske barnbarnen får fint möbelvirke i

framtiden!

Fågelbär

Ek

Bok

Lind

FOTO Adobe Stock


FOTO Bosse Lindqwist

En aktivt brukad

skog gynnar

framtiden

Är miljömålsberedningens nya förslag verkligen

den rätta lösningen? Pär Johansson anser att

en aktivt brukad skog ger ökad tillväxt och är

det bästa för Sverige, klimatet och kommande

generationer.

I februari presenterade miljömålsberedningen

sitt betänkande med

förslag på hur Sverige ska uppfylla

EU:s åtaganden inom biologisk mångfald

och nettoupptag av växthusgaser

från markanvändningssektorn

(LULUCF) till 2030. Mycket återstår

innan det slutliga beslutet fattas i

riksdagen, så debatten kommer att

pågå ett tag.

En del förslag syftar till att skapa

ekonomiska incitament för markägare

att aktivt bidra till ökad kolinlagring

och därigenom stödja

Sveriges klimatmål.

Senarelägga slutavverkningen

Det som kanske mest får en att höja

på ögonbrynen är förslaget att

markägare ska få ersättning för att

senarelägga tidpunkten för slutavverkningen,

mätt från lägsta slutavverkningsålder.

Som skogsägare kan det naturligtvis

vara en extra inkomst och ett

tillskott till kassan, oftast utan att man

ens behöva ändra sin långsiktiga

avverkningsplanering.

För AB Sverige kan man dock fundera

på om man har tänkt överhuvudtaget

eller om man bara tänkt fel?

Hos privata markägare sker denna

överhållning redan idag. Lägsta slutavverkningsålder

enligt skogsvårdslagen

varierar mellan 45–60 år på

granmark i södra Sverige och de flesta

slutavverkningar sker i betydligt äldre

skog. Staten kommer alltså till stor del

få betala för det som redan sker idag

utan någon tillförd nytta.

Men tillgängliga volymer kommer

naturligtvis ändå att minska på marknaden,

då många kommer nappa på

förslaget att få betalt för att inte bruka

skogen. Det är ju enklare att ligga på

soffan.

Hela denna felräkning beror på

att man på EU-nivå inte tar hänsyn

till substitutionseffekten, det vill säga

den positiva klimatnytta vi har av att

byta ut fossilbaserade produkter mot

förnyelsebara.

Fokusera på tillväxtökning

Konsekvensen kommer kortsiktigt

bli positiv för skogsägarna med

möjlighet till extra inkomst och ökad

konkurrens om råvaran med högre

priser som följd. På lite längre sikt är

läget mer dystert då många industrier

kommer slås ut som följd av minskad

tillgång på råvara. Sannolikt har då

den politiska trenden svängt och man

får kanske inte längre ersättning för

att inte bruka skogen?

Då är det bättre att fokusera på

det som verkligen höjer tillväxten och

som ökar möjligheterna att nyttja vår

fina råvara. Det finns en del förslag på

detta i miljömålsberedningen, men

det finns också väldigt mycket du

som enskild skogsägare kan påverka

redan idag.

Investera i bra skogsvård

En aktiv skogsskötsel börjar med en

bra föryngring och röjningar utförda i

rätt tid. De insatser ni gör i skogsvård

kommer tillföra nytta i 60–70 år och

ränta på räntaeffekten i ökad tillväxt

är enorm.

Så det bästa du kan göra för dig

och dina arvingars framtid är att

bruka skogen aktivt och investera i

riktigt bra skogsvård. Det är också det

bästa för skogsindustrin, för Sverige

och för klimatet.

Pär Johansson

vd på Sydved



Vi ser också en ökad

effekt på bördigare

marker, vilket är positivt.


Anders Ehrenström visar skillnaden mellan

ogödslade och gödslade plantor. De

kraftigare plantorna till höger i bild har

gödslats med Agroblen.

Ge plantan extra

skjuts i starten

Försök med gödningsmedlet Agroblen visar redan efter första året

på mycket goda resultat. Gödslade täckrotsplantor av gran hade

betydligt grövre diameter och större grönmassa än ogödslade,

konstaterar Anders Ehrenström på Sydveds skogliga tjänster.

Text Annsofie Öhman Foto Pontus Svinhufvud

Den nysatta plantan lever ett utsatt liv de

första åren, med konkurrerande vegetation,

torka och risk för gnag från snytbaggar. I ett

tvåårigt försök testar man nu hur gödningsmedlet

Agrobel kan påverka plantan

så att den får extra skjuts i starten.

– Våren 2024 startades gödslingsförsöket på initiativ

av Interagro Skog. I försöket medverkar flera av Sydveds

skogsägare. Sammanlagt är det ett 60-tal skogsägare

och andra intressenter som är involverade, säger

Anders Ehrenström.

Långtidsverkande gödsel

Agroblen är ett fullgödselmedel – anpassat för skogsplantor

– och innehåller kväve, fosfor, kalium, bor, magnesium

plus några andra mikronäringsämnen som gör

gott för plantan. Näringen är inkapslad i harts som gör

att ämnena frigörs långsamt och bara när det är varmt

i marken.

– Det gör att gödningen kan verka i cirka 1,5 år, vilket

ger plantorna extra bra näringstillgång de två första

viktiga växtsäsongerna.

För att få veta i vilken grad Agroblen har effekt har

man både planterat ytor med gödning och referensytor

helt utan gödning på varje fastighet. Resultatet efter det

första året visar på ett väldigt bra resultat av gödningen,

i synnerhet för täckrot av gran.

– Gissningsvis beror det på att täckrotsplantor

har mycket finrötter som kommer i nära kontakt med

näringen och därmed snabbt kan börja nyttja näringsämnena,

säger Anders Ehrenström.

Några plantor grävdes också upp för att se hur rotsystemen

har utvecklats.

Efter första året hade gödslade täckrotsplantor av

gran 31 procent grövre diameter än ogödslade (7,5 mm

jämfört med 5,7 mm). Utgår man från att startdiametern

var omkring 3,5 mm, hade de gödslade plantorna växt

82 procent mer än de ogödslade.

Höjden på de gödslade plantorna var i snitt 47,4 cm

jämfört med 39,3 cm för de ogödslade. Utgår man från

starthöjden 30 cm betyder det en tillväxtökning på 87

procent jämfört med de ogödslade.

– Vi ser också en ökad effekt på bördigare marker,

vilket är positivt då det även ger en stärkt konkurrenskraft

mot övrigt vegetation.

Utmaningar för stordrift

Även om man kan konstatera väldigt bra resultat av

gödningen så finns det utmaningar med att få till en

smidig och effektiv hantering vid själva planteringen.

Det blir ju ett extra moment att släppa ner gödslet innan

man släpper ner plantan i hålet.

Dessutom behöver man ha med sig gödslet, vilket tar

ett utrymme som annars fler plantor kunde ha fått.

– I dagsläget är det inte helt självklart hur man får till

detta i stordrift. Men att göra det själv ser ut att vara en

god investering, då plantorna ser ut att få en betydligt

bättre start, summerar Anders Ehrenström.

Gödslad planta växte 82 procent mer

Vid inventeringen mättes höjd och stamdiameter på

både gödslade och ogödslade plantor. Det gjordes

också en bedömning av grönmassa och färg på barren.


Hestra åkeri kör

Sveriges första

virkeslastbil

med biogas


Nu körs den allra första virkeslastbilen som drivs med biogas

på vägarna i Götaland. Ett stort kliv för fossilfria och mer

hållbara transporter, säger Patrik Lindgren på Hestra åkeri.

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams

P

atrik Lindgren, ägare av Hestra åkeri i Småland,

har under två års tid drivit projektet

med att utveckla en virkeslastbil med kran

som drivs med biogas. Det har han gjort i ett

nära samarbete med Volvo. Även Sydved och

Sveaskog är med i framtidssatsningen.

– Jag tycker att det är viktigt med miljö och hållbarhet

och kände att det borde vara möjligt att få fram en

virkeslastbil som kan köra timmer i skogen och drivs

med biogas, säger Patrik Lindgren.

Och det var det. Virkeslastbilen har noll utsläpp, den

startas med HVO – som är en typ av diesel som produceras

från vegetabiliska oljor – och drivs sedan med

biogas till hundra procent.

Fossilfria transporter

För skogsbranschen är hållbarhet och en omställning

mot fossilfria transporter högt prioriterat. Och för Sydved

var det ett naturligt steg att vara med i projektet.

– Samarbetet över företagsgränser har gjort att vi

har blivit starkare och utvecklingen skett snabbare.

Biogas kommer vara ett av flera alternativ till fossila

Biogas

Biogas har potential att bli

en av flera energikällor i det

globala omställningsarbetet.

Transporter står för en mycket

stor del av skogsbranschens

totala koldioxidutsläpp. För att

lyckas med omställningen till

ett hållbart skogsbruk är det

av stor vikt att hitta lösningar

för att minska det fossila

avtrycket.


Hestra åkeri

Efter många års anställning hos

Bengt Gunnarsson på Gunnar

Johanssons Åkeri startade Patrik

Lindgren Hestra Åkeri med hjälp av

Bengt. Bengt var med i företaget till

2012 då Patrik blev ensam ägare.

Idag har företaget åtta timmerbilar,

sex Volvo och två Scania. De är tolv

anställda och Patrik är också en av

förarna.

Det bästa med mitt jobb är att

köra virkeslastbilen i skogen.

drivmedel och med ett bra nät av tankstationer blir det

ett konkurrensmässigt alternativ, säger virkesköparen

Anders Westström som arbetar med transportfrågor på

Sydved.

Patrik

Lindgren

Utmaning med krypväxeln

Virkeslastbilen gjorde sitt första jobb i november 2024

och kör nu rutter i norra Småland och södra delen av

västra Götaland. Den körs i tvåskift och transporterar

virke från skogen till industrierna åt framför allt Sydved

och Sveaskog.

– Utmaningen i projektet låg framför allt i att få plats

med krypväxel tillsammans med biogastankar. Krypväxeln

krävs ju för att kunna starta ett tungt ekipage

på skogsvägar. Men genom att göra en ombyggnation

så att krypväxeln fick plats på ena sidan och biogastankarna

på andra sidan, så lyckades vi lösa det,

förklarar Patrik.

Test i verkligheten

Chaufförerna som kör fordonet har fått utbildning i

tankning av bilen. I området finns flera tankstationer och

fler håller på att byggas så att det blir naturligt att tanka

utan omvägar. I tanken ryms 220 liter biogas och på det

kör man 50–60 mil, vilket är ungefär detsamma som en

i en vanlig virkeslastbil. Dessutom finns en 100-literstank

för HVO.

– Nu testar vi hur det funkar med att köra den i drift,

under den första tiden kommer vi utvärdera både

funktionaliteten och hur stor miljönyttan blir. Och om

det går så bra som jag hoppas, så kommer jag satsa

på fler virkeslastbilar som drivs med biogas. Det blir ett

bra komplement till mina andra virkesbilar, säger Patrik

Lindgren.


I STORMENS SPÅR

Så minns

vi Gudrun

I januari var det 20 år sedan stormen Gudrun slog

till med förödande kraft och fällde 200 miljoner

träd i Götaland. Så här minns Sydvedaren Krister

Olofsson stormnatten och tiden som följde.


Krister Olofsson var hemma på

gården i Kalvshult, någon mil

söder om Älmhult, tillsammans

med sin fru och ettåriga dottern när

stormen Gudrun drog in. Under kvällen

och natten ökade stormen i kraft mer

och mer.

– Det var dån och larm och man

hörde träd som föll. Det var nära oss,

berättar Krister.

På morgonen när de gick ut var det

nästan ljudlöst, en magisk tystnad. På

gården låg träd som hade blåst omkull,

en del av dem bara några meter från

familjens hus.

– Vi kunde inte komma ut på byvägen.

Till en början kunde vi inte ens se

den. Det låg träd överallt och såg ut

som ett slagfält. Då insåg jag hur illa det

var. Jag har ju skog själv, och hade ett

bestånd som jag hade skött själv och

gallrat manuellt. Men allt var jämnat

med marken. Det hjälpte inte hur du

hade jobbat med skogen, allt föll, berättar

Krister.

Många ledsna skogsägare

Det första han gjorde var att ta fram

motorsågen och såga sig fram på

vägen från gårdshuset.

– De två första dagarna gick det inte

att komma fram till någon större väg.

Och mobilerna funkade inte heller. Sen

när jag väl fick i gång mobilen var det så

mycket meddelanden från skogsägare

att den nästan kraschade.

På tisdagen när han kom till Sydveds

lokala kontor var där redan en lång, lång

kö med skogsägare.

– Det var många som var väldigt

ledsna och en del nästan i panik. Jag

tog emot dem i tur och ordning, satt där

med penna och papper och började

göra en lista.

Stora Enso bidrog med maskiner

I ett första skede handlade upparbetningen

om att se till att vägarna var

öppna, så att sjukvård, hemsjukvård

och så vidare kunde komma fram. Men

sen var det inte lätt att prioritera.

– Många skogsägare var förtvivlade,

några få nästan hotfulla när de inte fick

hjälp på en gång. Vi hade stor nytta av

vår ägare Stora Enso, som hade muskler

och kunde bidra med maskiner och

arbetsledare. De bidrog bland annat

med egenägda maskiner från Mellansverige

och finska entreprenörer som

hade bra maskiner och var duktiga.

– Det blev mer än ett halvår med tufft

arbete – det var galet. I princip jobbade

jag dygnet runt, både för Sydved och

så huggning av vindfällor i min egen

skog om helgerna. Som tur var hade jag

löpningen, som blev min medicin och

ett sätt att slappna av.

Under den här perioden hade distriktet

omkring 40 maskingrupper igång,

mot i vanliga fall tio maskin grupper.

– Sedan var det många lyckosökare

som hörde av sig och ville ha jobb.

En viktig erfarenhet

är att använda sig

av kvalitetsfolk, och

kolla upp dem innan

man sa ja.

Nu när han rör sig

i trakterna så tänker

han inte längre att

Krister Olofsson

det har varit stormområden,

utan mer att det är ungskogar

som ser bra ut och där det redan har

börjat gallrats, avslutar Krister Olofsson.

Logistik och säkra virkesvärdet

Daniel Fellenius, som är marknadschef

på Sydved, berättar att det efter stormen

inleddes en gigantisk insats för att

ta hand om det stormfällda virket.

– Vår strategi var att försöka hitta

avsättning för leverantörernas stormfällda

virke och att säkra virkesvärdet

för träden. Det var bråttom att få ut

virket ur skogen, med tanke på risken för

insektsskador.

Logistiken var nyckeln för att lyckas

och Sydved öppnade upp hamnar och

järnvägsterminaler för transporter både

till Mellansverige och en del utomlands.

Maskinlag från Stora Enso, både i Sverige

och Finland, flyttades till Götaland.

– Vi upprättade också nya virkesterminaler

för lagring av stormvirket.

Sedan hade vi tätt samarbete med

elbolagen, räddningstjänsten och MSB,

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap, säger Daniel Fellenius.


10 magiska

fiskeplatser

i Sverige

Sverige är en av världens sjötätaste

länder, med fina fiskevatten från norr

till söder. Här är tio pärlor att upptäcka.

Våren närmar sig, en perfekt tid att ge sig ut till

svenska vattendrag och se vad du kan få på kroken.

Här kommer tips på allt från bra utrustning till fina

platser att fiska på. För dig som äger skog finns

det också några saker du kan tänka på för att

gynna fisken i vattnet på din mark.

Text Sanna Casson

Torneälven, Lappland

En av Sveriges nordligaste

älvar. I den här vackra

miljön kan du fiska allt från

abborre till id och lax.

Torne älv

Vindelälven, Västerbotten

En av Sveriges nationalälvar.

Här trivs öring, harr och lax i

ett vackert fjällandskap.

Tid för

fiske

Var får du fiska?

I de fem stora sjöarna –

Vänern, Vättern, Mälaren,

Hjälmaren och Storsjön

samt längs kusten är det

i princip fritt att fiska med

spö. I övriga vatten behövs

ett fiskekort som du köper

via nätet eller turistbyrån.

Glöm inte att kolla om det

finns några specifika regler

i det område du ska fiska.

Under vissa perioder är det

till exempel inte tillåtet att

fiska vissa arter. Obs! En del

fiskar är fridlysta och ska

kastas tillbaka i vattnet om

du får dem på kroken.

Göta älv, Bohuslän/

Västergötland

Här trivs många olika fiskearter.

Du kan du dra upp gädda, gös

och i vissa fall lax direkt från

älvens strömmar.

Ätran, Halland

Känd för sina lax- och

havsöringsbestånd.

Perfekt för flugfiske.

Helge å, Skåne

En lugn å med varierande

fiske. Här kan du fånga

gädda och abborre.

Göta älv

Ätran

Helge å

Vindelälven

Jämtlandssjöarna

Klarälven

Vänern

Emån

Mörrumsån

Jämtlandssjöarna,

Jämtland

Jämtlands klara vatten är

kända för röding och öring.

En fröjd för flugfiskaren.

Klarälven, Värmland

Klarälven är en av Sveriges

längsta älvar som erbjuder ett

varierat fiske. I vattnet trivs harr,

öring, abborre och gädda.

Vänern, Värmland/Västergötland

Sveriges största sjö bjuder på fiske

i världsklass. Lax, gös och gädda är

några av de populära arterna.

Emån, Småland

Ett av Sveriges artrikaste fiskevatten.

Här kan du bland annat fiska lax, öring,

gädda, mört och abborre. Men får du

en mal på kroken, kasta tillbaka den

eftersom den är fridlyst!

Morrumsån, Blekinge

Hit kommer både nybörjare och

proffs för öring-och laxfiske.


Så kan du som

skogsägare

gynna fisken

på din mark

Som skogsägare kan du bidra till

att skapa bättre livsmiljöer för

fiskarna. Här är några tips:

Skapa fria vandringsvägar

Ta bort gamla dammar och

andra hinder i åar så att fiskar

och andra smådjur kan ta sig

fram. Vägtrummor kan bytas

ut till broar eller valvbågar.

Det skapar också bättre

lekområden för fiskarna.

Skydda strandzonen

En skyddszon med träd och

buskar ger skydd åt de vattenlevande

organismerna och

minskar risken för erosion.

Här ska du undvika att köra

skogsmaskin och markbereda.

Gynna lövet

Låt lövträd växa nära vattendraget.

De släpper in ljus och

ger näring till livet i vattnet.

Lägg ut sten och grus

Stenblock och grusbäddar

skapar lekplatser för arter

som öring och harr.

Undvik gödsling nära vattnet

Det minskar risken för övergödning

i vattnet.

Tillför död ved

Genom att spara död ved

vid avverkning och lägga vid

vattendraget gynnas fisk och

insekter.

FOTO Adobe Stock


Fiskelycka!

Dags att ge dig ut med ett

spö och testa fiskelyckan?

Här är tips på några prylar

som kan förgylla utflykten.

Fiskehatt

Fjällräven Hatfield Hat

799 kr på naturkompaniet.se

Bredbrättad solhatt i snabbtorkande,

sval G-1000®-väv. Snörjusteringen

under hakan håller

hatten på plats när vinden friskar.

Finns både grön och mörkt blå.

Outdoor Anorak

Revolution Race

1 299 kr på revolutionrace.se

Slitstark!

Outdoor Anorak är en slitstark, andningsbar

hybridjacka som är designad för tuffa miljöer

och oförutsägbara väderförhållanden. Perfekt

för fisketuren. Finns för både dam och herr och

i flera färger.


Kylväskor

Urberg

229 kr på outnorth.com

Cooler Bag G4 16 L från

Urberg är en mjuk men

ändå stadig kylväska

som rymmer 16 liter.

Yeti

3 395 kr på outnorth.com

Hopper M15 Soft Cooler är

en mjuk kylväska som är

lätt att bära med sig.

Abborrwobbler

Berkley Dex Stunna 11 cm - Baitfish

199 kr på sporting.se

Fantastiska färger som kan locka

abborren att hugga!

Fiskehåv

139 kr på Biltema

Lätt håv med aluminiumram.

Svart,

knutlöst nät som är

skonsamt för fisken.

Håvöppningen är

35 x 25 cm och den

är 35 cm djup.

Vattentätt

mobilfodral

89 kr på elgiganten.se

Smart fodral som skyddar

telefonen från vattenstänk.

Helt fri från gifter.

Termos

King Vacuum Flask

470 Ml Dark Blue

249 kr på xxl.se

Robust termos med

klassisk design. Tillverkad

av rostfritt stål och utrustad

med läckagesäker kork.

Ekolod

Garmin STRIKER

4 099 kr på kayakstore.se

Med det här ekolodet kan du se fisk och

strukturer i maximal detaljrikedom när

du väljer skärmfärg, din plats och ditt

ekolod för dagen.

Använd waypointmarkering för

fiskeställen så hittar du enkelt tillbaka.

Planera och skapa rutter och se båtens

hastighet på din fishfinder med hjälp

av högkänslig GPS.

Vadarbyxa

Kayoba Vadarbyxa 41 med rejäla stövlar.

399 kr på Jula.se

Vattentäta vadarbyxor som håller dig

torr på fiskeutflykten. Gummistövlarna

sitter fast i vadarbyxan för att inte något

vatten ska kunna leta sig in.

FOTO Adobe Stock


Lös

krysset

och vinn en termosmugg!

Vi lottar ut två termosmuggar bland dem som skickar in den

rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 23 april

till: Sydved, Aktivt Skogsbruk, Box 626, 55118 Jönköping eller

via mejl: aktivtskogsbruk@sydved.se

Vinnarna omnämns med namn och ort i nästa nummer.

I nummer 4, 2024, vann Elin Johansson i Gullspång och Per

Nilsson i Knäred.

FOTO Lasse Arvidson


Beställ skogsvård

på webben!

Köp plantor, beställ röjning, markberedning

eller plantering på webben.

Logga in på dina personliga sidor,

Min Skog, på sydved.se

Röja sly

vid hagen.

”Resten låter jag Sydved göra.”

Livet med skog är härligt, aktivt och fritt. Men också fullt av måsten och borden.

En skog sköter inte sig själv och löpande skogsvård är en nödvändighet för att få

maximal utdelning av din skog. Därför vill vi påminna om våra skogliga tjänster.

Så att du kan få ut det bästa av din skog, och tid över att göra det som passar för dig.

Returadress

Sydved

Box 626

551 18 Jönköping

FOTO Lasse Arvidson

Aktivt skogsbruk nr 1 2025

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?