Klik her for at se PDF'en - Air Greenland
Klik her for at se PDF'en - Air Greenland
Klik her for at se PDF'en - Air Greenland
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2012<br />
#04<br />
Tigoriannguaruk!<br />
Tag suluk<br />
med hjem!<br />
Your<br />
personal<br />
copY!<br />
TaX<br />
Free
Kalaallit Nuna<strong>at</strong> tamakkerlugu<br />
pingaavissunik pilersuineq<br />
Livsvigtige <strong>for</strong>syninger til hele Grønland<br />
Pilersuisoq Kalaallit Nuna<strong>at</strong>a annersaani siam-<br />
mar simasunik pisiniarfinnik 65-inik in gerla taqarpoq,<br />
akitsuusigaanngitsunik nioqqu teqar tuulluni<br />
nunalu tamakkerlugu en gros-imiit niuernermik<br />
ingerl<strong>at</strong>sineq isuma gisaraa nioqqutissanillu ulluinnarsiutinik<br />
siammaasartuulluni.<br />
Pilersuisoq er en detailkæde, som driver 65 butikker<br />
i det meste af Grønland, toldfri handel og<br />
landsdækkende distribution af dagligvarer. Endvidere<br />
udnytter Pilersuisoq sit gode og effektive<br />
logistiksystem og konkurrencedygtige pri<strong>se</strong>r til <strong>at</strong><br />
tilbyde engroshandel overalt i Grønland.<br />
Check-in<br />
Udgang<br />
Souvenir<br />
Tammajuitsut<br />
nun<strong>at</strong>sinneersut<br />
Kangerlussuup timmisartoqarfiani<br />
Pilersuisup tammajuitsoorniarfia<br />
alakkaruk.<br />
Souvenirs<br />
fra Grønland<br />
Besøg Pilersuisoq’s Souvenir-butik<br />
i lufthavnen i Kangerlussuaq.<br />
Hotel / Cafeteria
Mikkussi<br />
pisiniarniss<strong>at</strong><br />
eqqaamallugu<br />
Aallarnermi tikinnermilu Kangerlussu-<br />
armi akitsuuteqan ngitsunik pisiniarsinnaavutit.<br />
Dutyfree.gl-imi qinigassarpassuit<br />
misissu<strong>at</strong>aakkit, siumullu inniminniiguit<br />
5%-inik sipaaruteqassa<strong>at</strong>it.<br />
Husk <strong>at</strong> handle<br />
når du lander<br />
Du kan handle toldfrit i Kangerlussuaq,<br />
både når du rej<strong>se</strong>r, og når du ankommer.<br />
<strong>Klik</strong> ind på dutyfree.gl og <strong>se</strong> det<br />
store udvalg, hvor du kan spare 5%,<br />
hvis du bestiller på <strong>for</strong>hånd.<br />
Eqqaamallugu Kalaallit Nunaannut<br />
tikinnermut <strong>at</strong><strong>at</strong>illugu, akitsuu<strong>se</strong>rinermik<br />
maleruagass<strong>at</strong> ukioq 2011 januaarip<br />
aallaqqa<strong>at</strong>aanit allanngorm<strong>at</strong>a<br />
Husk <strong>at</strong> toldreglerne vedrørende<br />
indrej<strong>se</strong> til Grønland er blevet ændret<br />
fra og med den 1. januar 2011<br />
www.dutyfree.gl
nt<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> inflight magazine 2012<br />
TIMMISARTUMUT TIKILLUARITSI<br />
Ilaasuvut tamaasa angalalluarnissaannik<br />
kissaappavut!<br />
2<br />
Suluk er grønlandsk og<br />
betyder vinge vinge<br />
Suluk is the <strong>Greenland</strong>ic<br />
word word <strong>for</strong> wing<br />
VELKOMMEN OMBORD<br />
Vi ønsker alle vores passagerer en rigtig god rej<strong>se</strong>!<br />
WELCOME ON BOARD<br />
We wish you a pleasant journey with <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>!<br />
Inussiarnersumik inuulluaritsi<br />
Med venlig hil<strong>se</strong>n<br />
With kind regards<br />
AIR GREENlAND<br />
2012<br />
#04<br />
Tigoriannguaruk!<br />
Tag suluk<br />
med hjem!<br />
Your<br />
personal<br />
copY!<br />
TaX<br />
Free<br />
18/06/12 13.56
SULUK<br />
Sermitsiaq.AG-miit <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> A/S<br />
sinnerlugu saqqummersinneqarpoq.<br />
SULUK produceres af Sermitsiaq.AG<br />
<strong>for</strong> <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> A/S.<br />
SULUK is produced <strong>for</strong> <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inc.<br />
by Sermitsiaq.AG, P.O. Box 150, 3900 Nuuk.<br />
AAQQISSUISUT/REDAKTION/EDITING<br />
Poul Krarup (akisuss./red./ed.)<br />
Christian Schultz-Lorentzen<br />
(akisuss./red./ed.)<br />
AAQQISSUISUTUT ATAATSIMIITITAQ/<br />
REDAKTIONSUDVALG/EDITORIAL BOARD<br />
Jesper Kunuk Egede, Poul Krarup &<br />
Christian Schultz-Lorentzen<br />
NUTSERISUT/<br />
OVERSÆTTELSE/TRANSLATION<br />
Maria Holm, Benedikte Thorsteinsson,<br />
Nuka Jørgen<strong>se</strong>n, Gabannguaq Johan<strong>se</strong>n<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012<br />
USSASSAARUTIT/<br />
ANNONCER/ADVERTISING<br />
Salgskonsulent Martin Møller Kristen<strong>se</strong>n<br />
E-mail: annoncer@<strong>se</strong>rmitsiaq.ag<br />
P.O. Box 150, 3900 Nuuk<br />
Tlf. + 299 38 39 71 – telefax +299 32 24 99<br />
ILUSILERSORNEQARFIA/<br />
GRAFISK TILRETTELÆGNING/LAYOUT<br />
Linda Rachlitz<br />
SAQQAA/FORSIDE/COVER PICTURE<br />
Julie Berthel<strong>se</strong>n, priv<strong>at</strong><br />
NAQITERNEQARFIA/TRYK/PRINTING<br />
Rounborg Tryk<br />
ISNN 0904-7409<br />
WWW.SERMITSIAQ.AG<br />
Imai<br />
News 4<br />
Meeqq<strong>at</strong> angerlarsimaffi<strong>at</strong> filmilioq<strong>at</strong>aavoq 12<br />
Prin<strong>se</strong>s<strong>se</strong> sulinngiffeqaraang<strong>at</strong> 19<br />
Inuit pillugit nutaarsiass<strong>at</strong> na<strong>at</strong>sut 24<br />
Sermersuup nalunartuanik paasiniaaneq 28<br />
BACK TO BASICS 35<br />
Erinarsortartoq nuannarineqarluartoq<br />
aamma anaananngorlaaqt 42<br />
News 49<br />
Igasullammaap kalaallit nerisassa<strong>at</strong>ai mamareqai 60<br />
Meeqq<strong>at</strong> qupperner<strong>at</strong> 68<br />
<strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>ip nammineq silarsuaanut 72<br />
Nipilersuutit 75<br />
Isiginnaagassi<strong>at</strong> 76<br />
Ingerlaviit nunap assingani 79<br />
Timmisartumut tikilluarit 80<br />
Siunnersuutit pitsaasut ingerlaartilluni <strong>at</strong>ugass<strong>at</strong> 82<br />
Timmisartuutit 83<br />
Akitsuuteqanngitsumik pisiarisinnaas<strong>at</strong> 84<br />
Københavnip mittarfia 85<br />
Indhold<br />
News 4<br />
Et børnehjem går til filmen 14<br />
Når prin<strong>se</strong>s<strong>se</strong>n holder fridag 20<br />
Kort nyt om navne 24<br />
Jagten på i<strong>se</strong>ns gåde 30<br />
BACK TO BASICS 36<br />
Diva og nybagt mor 44<br />
News 49<br />
De vil nå toppen af Nepal 54<br />
Guld-kokken elsker grønlandsk mad 62<br />
Børnesiderne 68<br />
Fra <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>s egen verden 73<br />
Musik 75<br />
Film 76<br />
Rutekort 79<br />
Velkommen ombord 80<br />
Gode råd undervejs 82<br />
Flyflåde 83<br />
Toldregler 84<br />
Københavns lufthavn 85<br />
Contents<br />
News 4<br />
A children’s home in the movies 16<br />
The princess takes a holiday 21<br />
Brief news about names 24<br />
Solving the riddle of the ice 32<br />
BACK TO BASICS 39<br />
Diva and new mot<strong>her</strong> 46<br />
News 49<br />
They will reach the top of Nepal 55<br />
The golden chef loves <strong>Greenland</strong>ic food 64<br />
For Kids 68<br />
From <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>’s World 74<br />
Music 75<br />
Film 76<br />
Route Map 79<br />
Welcome on Board 80<br />
Good Advice When Flying 82<br />
The Fleet 83<br />
Duty regul<strong>at</strong>ions 84<br />
Copenhagen <strong>Air</strong>port 85<br />
3
NEWS<br />
puisit amii<br />
Puisit amii nun<strong>at</strong>sinneersut ukiorpassuarni<br />
kingullerni tunisaajunnaaraluttuinnarsimapput.<br />
Ukiualunnguit siorn<strong>at</strong>igut<br />
Gre<strong>at</strong> <strong>Greenland</strong> ukiumut 70 million koruunit<br />
missiliorlugit nalilinnik tunisaqartaraluarpoq.<br />
Ullumikkulli 10 millioner koruunit angunerluunniit<br />
ajorpa<strong>at</strong>.<br />
Silarsuarmi uumasunik illersuiniaq<strong>at</strong>igiif fiit<br />
canadamiut puisinniariaasiannik tun ngaveqarlutik<br />
annilaarsaaralutik suliniuteqarnerisa<br />
kingunerisaannik tunisaasartut apparaluttuinnarsimapput.<br />
Kalaallit Nunaannili<br />
nungusa<strong>at</strong>aanngitsumik piniartoqartarpoq,<br />
tamannali tusagassiuutitigut oqariartuutigineqarpiartanngilaq.<br />
Puisit amiinik EU-mut eqqussinissaq inerteqqutaalernikuugaluartoq<br />
taama<strong>at</strong>toq EU-p<br />
kalaallit puisinniariaasi<strong>at</strong> paasillugu inuit<br />
pisa<strong>at</strong> m<strong>at</strong>tussinermut ilaajunnaarsinnikuugaluarpai.<br />
Immikkoortitsinerli tamanna<br />
aamma uumasunik illersuiniaq<strong>at</strong>igiiffiit<br />
akerlerisorujussuua<strong>at</strong>. Taama<strong>at</strong>tumik kalaallit<br />
aalisartut piniartullu k<strong>at</strong>tuffi<strong>at</strong> KNAPK<br />
qallunaanik paasisitsiniaalluni Københavnimi<br />
iliuu<strong>se</strong>qarpoq – qalluna<strong>at</strong> qangaaniilli puisit<br />
amiinik pisiortorluartarlutillu kalaallit<br />
piniartut <strong>at</strong>ugaannik paasinnilluartarm<strong>at</strong>a.<br />
Ilanngullugulu aamma siunertarineqarpoq<br />
inuit pisaasa killilersugaannginner<strong>at</strong> pillugu<br />
paasisitsiniaanissaq taamalu puisit amiisa<br />
Europami nioqqutigineqarnerannik nukittorsaanissaq<br />
EU-p aningaasaliiffigissagaa.<br />
4<br />
sælskinds-demo<br />
Det grønlandske sælskindssalg er<br />
styrtdykket de <strong>se</strong>nere år. For få år<br />
siden oms<strong>at</strong>te Gre<strong>at</strong> <strong>Greenland</strong> <strong>for</strong> omkring<br />
70 millioner kroner om året. I dag er omsætningen<br />
på under 10 millioner kroner.<br />
Salgsnedgangen er sket efter, <strong>at</strong> intern<strong>at</strong>ionale<br />
dyreværnsorganis<strong>at</strong>ioner har iværks<strong>at</strong><br />
en <strong>for</strong>brugerkampagne mod salg af sælskind<br />
på grund af de canadiske fangstmetoder. I<br />
Grønland <strong>for</strong>egår jagten imidlertid bæredygtigt,<br />
men det budskab har haft svært ved <strong>at</strong><br />
nå frem i medierne.<br />
EU har dog <strong>for</strong>ståel<strong>se</strong> <strong>for</strong> den grønlandske<br />
sæljagt og har indført en særlig inuitundtagel<strong>se</strong>,<br />
der muliggør import af grønlandske<br />
sælskindsprodukter, <strong>se</strong>lv om organis<strong>at</strong>ionen<br />
i 2007 ellers indførte et generelt import<strong>for</strong>bud.<br />
Undtagel<strong>se</strong>n er imidlertid druknet i dyreværnsorganis<strong>at</strong>ionernes<br />
mediestorm. Der<strong>for</strong><br />
arrangerede den grønlandske fanger- og<br />
fiskerorganis<strong>at</strong>ion KNAPK en demonstr<strong>at</strong>ion<br />
i København <strong>for</strong> <strong>at</strong> in<strong>for</strong>mere danskerne –<br />
der traditionelt har været de største aftagere<br />
af sælskindsprodukter – om virkeligheden<br />
<strong>for</strong> de grønlandske fangere. Samtidig var<br />
det hensigten <strong>at</strong> få EU til <strong>at</strong> bekoste en oplysningskampagne<br />
om inuit-undtagel<strong>se</strong>n og<br />
dermed styrke salget af sælskind i Europa.<br />
<strong>se</strong>alskin demo<br />
kAl Kalaallit piniartut 15-it Kongens<br />
Nytorvimi Københavnimiittumi<br />
nittarsaassipput.<br />
Dk 15 grønlandske fangere<br />
demonstrerede på Kongens<br />
Nytorv i København.<br />
GB 15 <strong>Greenland</strong>ic hunters demonstr<strong>at</strong>ed<br />
<strong>at</strong> Kongens Nytorv<br />
in Copenhagen.<br />
Sales of <strong>Greenland</strong>ic <strong>se</strong>alskins have<br />
dropped drastically in recent years.<br />
A few years ago, Gre<strong>at</strong> <strong>Greenland</strong>’s turnover<br />
was around DKK 70 million a year. Today,<br />
turnover is less than DKK 10 million.<br />
The fall in sales occurred after intern<strong>at</strong>ional<br />
animal rights activists instig<strong>at</strong>ed a consumer<br />
campaign against sales of <strong>se</strong>al skins<br />
becau<strong>se</strong> of Canadian hunting methods. In<br />
<strong>Greenland</strong>, however, hunting takes place in a<br />
sustainable manner and it has been hard to<br />
get this message across to the media.<br />
Becau<strong>se</strong> the EU has an understanding of<br />
<strong>Greenland</strong>ic <strong>se</strong>al hunting, it has introduced<br />
an exception <strong>for</strong> the Inuit which enables import<br />
of <strong>Greenland</strong>ic <strong>se</strong>alskin products, even<br />
though the organis<strong>at</strong>ion in 2007 introduced<br />
general import restrictions. The exception<br />
has un<strong>for</strong>tun<strong>at</strong>ely drowned in the animal<br />
activist’s media storm. The <strong>Greenland</strong>ic<br />
hunting and fishing organis<strong>at</strong>ion KNAPK<br />
t<strong>her</strong>e<strong>for</strong>e organi<strong>se</strong>d a demonstr<strong>at</strong>ion in<br />
Copenhagen to in<strong>for</strong>m Danes – traditionally<br />
the biggest buyers of <strong>se</strong>alskin products –<br />
about the realities <strong>for</strong> <strong>Greenland</strong>ic hunters.<br />
The intention was also to get the EU to pay<br />
<strong>for</strong> an in<strong>for</strong>m<strong>at</strong>ion campaign about the Inuit<br />
exception and t<strong>her</strong>eby strengthen sales of<br />
<strong>se</strong>alskins in Europe.
internet-oscar<br />
Kalaallit Nunaanni takornariaqarnermi<br />
siunnersuisoq<strong>at</strong>igiit, Visit <strong>Greenland</strong>,<br />
nittartagartik http://greenland.com pillugu<br />
Webby Award-imik nersornaa<strong>se</strong>rneqarput.<br />
Taanna internet-ikkut nittartakk<strong>at</strong> Oscari<strong>at</strong>tut<br />
taaneqarsinnaavoq.<br />
– Nittartakkamik, alla<strong>at</strong> New Zealandikkut<br />
New Yorkillu nittartagaannik kusanarluinnaqqissaartorsuullutillutorrall<strong>at</strong>arujussuarnik<br />
ajugaaffiginnissinnaasumik pilersitsisimanerput<br />
tulluusimaarutigingaarparput,<br />
taamaalilluta tamakkulerinermi akissarsiass<strong>at</strong><br />
<strong>at</strong>aqqineqarnerpaarta<strong>at</strong> uagut pisinnaanngorsimag<strong>at</strong>sigu,<br />
Visit <strong>Greenland</strong>ip<br />
pisortaa Anders Stenbakken oqarpoq. Nittartagaq<br />
taanna aqqutigalugu Kalaallit Nuna<strong>at</strong>a<br />
takornariarfissaqqissusia silarsuarmi nittarsaassinnaasimagamikku<br />
tulluusimaarpoq.<br />
– Ullumikkut suli silarsuarmi inuppassuaqarpoq<br />
Kalaallit Nuna<strong>at</strong> pillugu ilisimasaqanngitsunik.<br />
Nittartagarli tam<strong>at</strong>uminnga<br />
allanngortit<strong>se</strong>q<strong>at</strong>aassaaq, aammami Visit<br />
<strong>Greenland</strong>ip nittartagaa torrall<strong>at</strong>aq takuinnarlugu<br />
tamanna qularineqarsinnaanngilaq,<br />
takornariartitsinermut naalakkersoq Ove<br />
Karl Berthel<strong>se</strong>n oqarpoq.<br />
internet-oscar<br />
Grønlands n<strong>at</strong>ionale turistråd, Visit<br />
<strong>Greenland</strong>, har vundet en Webby<br />
Award <strong>for</strong> sin hjemmeside greenland.com.<br />
Pri<strong>se</strong>n er internettets svar på en Oscar-pris<br />
<strong>for</strong> hjemmesider.<br />
– Vi er ærligt talt utrolig lykkelige og stolte<br />
over <strong>at</strong> have skabt et website, der ikke bare<br />
undervejs har givet store og bemærkel<strong>se</strong>sværdige<br />
hjemmesider som New Zealands og<br />
New Yorks tæt konkurrence i den <strong>her</strong> proces,<br />
men som nu i sidste ende også ender med<br />
<strong>at</strong> stå med den mest anerkendte pris, man<br />
kan få i den <strong>her</strong> branche, siger Anders<br />
Stenbakken, direktør i Visit <strong>Greenland</strong>, som<br />
glæder sig over, <strong>at</strong> hjemmesiden kan medvirke<br />
til et en øget global opmærksomhed på<br />
Grønland som turistdestin<strong>at</strong>ion.<br />
Hæderen fik hurtigt et skulderklap med på<br />
vejen af Ove Karl Berthel<strong>se</strong>n, medlem af<br />
naalakkersuisut <strong>for</strong> erhverv og råstoffer.<br />
– I dag er der stadig mange ude i verden, der<br />
ikke har en <strong>for</strong>nemmel<strong>se</strong> af, hvad Grønland<br />
er <strong>for</strong> et land. Men hjemmesiden er med til <strong>at</strong><br />
ændre dette billede, og det undrer man sig<br />
ikke over, når man <strong>se</strong>r, hvor flot og gennemarbejdet<br />
Visit <strong>Greenland</strong>s hjemmeside er,<br />
siger Ove Karl Berthel<strong>se</strong>n.<br />
internet oscar<br />
<strong>Greenland</strong>’s n<strong>at</strong>ional tourist council,<br />
Visit <strong>Greenland</strong>, has won a Webby<br />
Award <strong>for</strong> its website greenland.com. The<br />
award is the internet version of an Oscar <strong>for</strong><br />
website.<br />
– Frankly, we are extraordinarily plea<strong>se</strong>d and<br />
proud to have cre<strong>at</strong>ed a website th<strong>at</strong> has not<br />
only given gre<strong>at</strong> and notable website like<br />
tho<strong>se</strong> of New Zealand and New York clo<strong>se</strong><br />
competition, it has now also received the<br />
most prestigious award you can get in this<br />
branch, says Anders Stenbakken, director of<br />
Visit <strong>Greenland</strong>. He is plea<strong>se</strong>d th<strong>at</strong> the website<br />
can help to increa<strong>se</strong> global awareness of<br />
<strong>Greenland</strong> as a tourist destin<strong>at</strong>ion.<br />
The award quickly received a p<strong>at</strong> on the<br />
back from Ove Karl Berthel<strong>se</strong>n, Minister <strong>for</strong><br />
Industry and Mineral Resources.<br />
– Today, t<strong>her</strong>e are still many people in the<br />
world who have no idea wh<strong>at</strong> kind of country<br />
<strong>Greenland</strong> is. But this website helps to<br />
change this picture and it is no wonder,<br />
when you <strong>se</strong>e how beautiful and well worked<br />
out Visit <strong>Greenland</strong>’s website is, says Ove<br />
Karl Berthel<strong>se</strong>n.<br />
kAl Visit <strong>Greenland</strong>ip nittartaga<strong>at</strong>a<br />
nersorsaa<strong>se</strong>rneqarsimasup<br />
saqqaa.<br />
Dk Forsiden af Visit <strong>Greenland</strong>s<br />
præmierede hjemmeside.<br />
GB The first page of Visit <strong>Greenland</strong>’s<br />
award-winning website.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 5
NEWS<br />
iluliss<strong>at</strong> – suli ulorianarput<br />
Aprilip 14-i<strong>at</strong>a 15-i<strong>at</strong>alu akornanni<br />
unnuami Titanicip New Foundlandimiit<br />
600 kilometeritut kujasinnerusumiilluni<br />
ilaasut 2.224-iusut ila<strong>at</strong> 1.514-it nass<strong>at</strong>aralugit<br />
kivineraniit ukiut 100-ngorput. Taamanerniit<br />
pisinnaasaq tamakkerlugu imaani<br />
sikulimmi taam<strong>at</strong>ut ajunaartoqaqqinnissaa<br />
pinaveersaartinniarneqarsimavoq. Ilulissalli<br />
suli navianartorsiortitsiuarput.<br />
– Iluliss<strong>at</strong> ullumikkuttaaq suli ulorianartorsiortitsiuarput<br />
ingerlaartuartuullutillu mal -<br />
lersorsuutillugu umiarsuit radariinit takuneqarsinnaasannginnamik.<br />
Iluliss<strong>at</strong> ulorianartuupput<br />
ersinngitsut, mallit itisioruunneri -<br />
niissinnaallutilluunniit Titanicip pisimaner<strong>at</strong>ut<br />
putsumi ersinngissinnaasaramik, Den<br />
Intern<strong>at</strong>ionale Isp<strong>at</strong>ruljemi, IPP, <strong>at</strong>orfilik<br />
Michael Hicks nutaarsiassaqartitsivimmut<br />
AFP-mut oqarpoq.<br />
Iluliss<strong>at</strong> Kalaallit Nunaanni <strong>se</strong>rminit iigartartuniit<br />
imaanut aval<strong>at</strong>tartut ukiumut 15.000-it<br />
40.000-illu akornanniittarput, tamakkulu<br />
Kalaallit Nunaanniit Davisstrædekkoorlutik<br />
kujammut ingerlaqqittarput. Taakkulu ila<strong>at</strong><br />
procentit marluk missaanniittut New Foundland<br />
tikillugu kujammut ingerlasarput.<br />
Ta makku ullumikkut timmisartut, qaamm<strong>at</strong>aas<strong>at</strong><br />
umiarsuillu tamaanaqquuttut<br />
iluaqutigalugit nakkutigineqartarput.<br />
Kingullermik Hans Hedtoft januar 1959-mi<br />
95-inik issimasoqarluni Kalaallit Nuna<strong>at</strong>a<br />
kuj<strong>at</strong>innguani kivimm<strong>at</strong> inuit inuunerinik<br />
akeqartunik iluliarsuarmut aporluni ajunaartoqarpoq.<br />
Ukiumulli agguaq<strong>at</strong>igiissillugu<br />
umiarsuarnik marlunnik ilulissanut aportoqartarpoq,<br />
Canadami nakkutilliisoqarfik N<strong>at</strong>ional<br />
Re<strong>se</strong>arch Council ilisim<strong>at</strong>itsivoq.<br />
6<br />
isbjerge – stadig en trus<strong>se</strong>l<br />
N<strong>at</strong>ten mellem den 14. og 15. april<br />
var det 100 år siden, <strong>at</strong> Titanic i 1912<br />
ramte et isbjerg cirka 600 kilometer syd <strong>for</strong><br />
New Foundland og tog 1.514 af de 2.224<br />
ombordværende med i dybet. Siden har man<br />
<strong>for</strong>søgt næsten alt <strong>for</strong> <strong>at</strong> undgå lignende<br />
k<strong>at</strong>astrofer i isfyldt farvand. Men isbjerge<br />
udgør stadig en trus<strong>se</strong>l.<br />
– Isbjerge er stadig ekstremt farlige i dag,<br />
<strong>for</strong>di de konstant er i bevægel<strong>se</strong>, og <strong>for</strong>di de<br />
i blæ<strong>se</strong>nde vejr med store bølger kan <strong>for</strong>svinde<br />
fra skibenes radar. Isbjerge kan være<br />
en usynlig fare, der gemmer sig bag store<br />
bølger, i tåge eller blot i mørket – som det<br />
skete <strong>for</strong> Titanic, siger Michael Hicks fra Den<br />
Intern<strong>at</strong>ionale Isp<strong>at</strong>rulje, IPP, til nyhedsbureauet<br />
AFP.<br />
Antallet af isbjerge, der kælver fra de<br />
grønlandske gletsc<strong>her</strong>e, varierer fra år til<br />
år mellem 15.000 og 40.000 isbjerge, som<br />
fra Grønland bevæger sig ned gennem Davisstrædet<br />
og videre mod syd. Et par procent<br />
når helt ned til New Foundland.<br />
I dag <strong>for</strong>egår overvågningen af isbjerge<br />
med fly, s<strong>at</strong>ellitter og via indrapportering<br />
fra skibe i området. Sidst en kollision med<br />
et isbjerg kostede menneskeliv, var da Hans<br />
Hedtoft <strong>for</strong>liste syd <strong>for</strong> Grønland i januar<br />
1959 med 95 mennesker ombord. Men hvert<br />
år kolliderer skibe i gennemsnit to gange årligt<br />
med et isbjerg, oply<strong>se</strong>r Canadas N<strong>at</strong>ional<br />
Re<strong>se</strong>arch Counsil.<br />
kAl Ukiut 100-it siorn<strong>at</strong>igut Titanic – umiarsuaq<br />
nutaaliarsuaq kivisinnaanngitsoq<br />
– ilulissamut apornerminiit nalunaaqutt<strong>at</strong><br />
akunneri marluk qaanngiuttullu<br />
kivivoq.<br />
Dk I år er det 100 år siden <strong>at</strong> Titanic – det<br />
synkefri luksusskib – ramte et isbjerg<br />
og sank på to timer.<br />
GB It is 100 years ago this year, since the<br />
Titanic – the unsinkable luxury liner –<br />
hit an iceberg and sank in two hours.<br />
icebergs are still a thre<strong>at</strong><br />
On the night between 14th and 15th<br />
April, it was 100 years ago since<br />
the Titanic struck an iceberg in 1912 about<br />
600 kilometres south of Newfoundland,<br />
taking 1,514 of the 2,224 people on board<br />
with it into the depths. Since then, almost<br />
everything has been done to prevent similar<br />
disasters in ice-filled w<strong>at</strong>ers. But icebergs<br />
are still a thre<strong>at</strong>.<br />
– Icebergs are extremely dangerous, even<br />
today, becau<strong>se</strong> they are in constant movement<br />
and becau<strong>se</strong> in windy we<strong>at</strong><strong>her</strong> when<br />
waves are big they can disappear off a ship’s<br />
radar. Icebergs can be an invisible thre<strong>at</strong>,<br />
hidden behind big waves, in fog or just in<br />
the dark, as it happened <strong>for</strong> Titanic, says<br />
Michael Hicks from the Intern<strong>at</strong>ional Ice P<strong>at</strong>rol,<br />
IPP, to the AFP news agency.<br />
The number of icebergs th<strong>at</strong> calve from<br />
<strong>Greenland</strong>ic glaciers varies from year-to-year<br />
between 15,000 and 40,000 icebergs, From<br />
<strong>Greenland</strong>, they move down through the<br />
Davis Strait and southwards. A few per cent<br />
drift all the way to Newfoundland.<br />
Today, t<strong>her</strong>e is surveillance of icebergs from<br />
aircraft, s<strong>at</strong>ellites and reports from ships<br />
in the area. The last time a collision with an<br />
iceberg cost human lives was when the Hans<br />
Hedtoft sank south of <strong>Greenland</strong> in January<br />
1959 with 95 people on board. But each<br />
year, an average of two ships collide with<br />
icebergs, says Canada’s N<strong>at</strong>ional Re<strong>se</strong>arch<br />
Council.
pissanganartuliaq<br />
qiiaamminartoq<br />
Filmi »Skytten« Jens Okkingip eq qarum<strong>at</strong>uutut<br />
inuttaaffigisaa eqqaa maviuk?<br />
Massakkut filmi taanna ila<strong>at</strong>igut Kim<br />
Bodnia eqqarum<strong>at</strong>uutut inuttaralugu filmliareqqinneqarpoq<br />
– tam<strong>at</strong>umuuna Kalaallit Nunaanni<br />
uuliamut tunngasut pissuta<strong>at</strong>illugit.<br />
Annette K. Ole<strong>se</strong>n ilit<strong>se</strong>rsuisuuvoq, taannalu<br />
isiginnaartitsisartunik pikkorissorsuarnik<br />
inuttassarsisimavoq, Kim Bodniap sani<strong>at</strong>igut<br />
ila<strong>at</strong>igut Nikolaj Lie Kaas, Trine Dyrholm<br />
aamma Bent Mejding. Filmilu sakkortullunilu<br />
pissanganartorujussuuvoq.<br />
Danmarkimi naalakkersuisut ukiumi <strong>at</strong>aasingajammi<br />
<strong>at</strong>asimasut, mingutsitsinnginnissamillu<br />
neriorsuinertik tunngavigalugu<br />
qinigaasimasut, Danmarkimi Amerikamilu<br />
uuliamik tunisassiortartut suleq<strong>at</strong>igalugit<br />
uuliasiorlutik Tunumi qillerinialerput. Pissusiviusunut<br />
naapertuutinngivissumik, tas sami<br />
a<strong>at</strong>sitass<strong>at</strong> Kalaallit Nuna<strong>at</strong>a nammineq<br />
aki sussaaffigimmagit. Tassalu: Uuliasiulernissaq<br />
pillugu oqallinneq qaartoorfiuvoq,<br />
tusagassiortuullunilu politikikkut oqaa<strong>se</strong>qartartup<br />
Mia Moesgaardip (Trine Dyrholm)<br />
nunamut allamut ministeri akisussaasoq<br />
demokr<strong>at</strong>iimik suusupaginninnerarlugu<br />
oqa<strong>at</strong>igaa. TV-kut oqallinnermi oqarpoq,<br />
ulorianartorsiornartumik qillerinissaq unitsinniarlugu<br />
innuttaasut <strong>at</strong>aasiakka<strong>at</strong> peqqarniisaalissagaluarp<strong>at</strong>a<br />
nammineq tupigissanngikkini.<br />
Isuma taanna Rasmusip (Kim<br />
Bodnia), nunap sananeqa<strong>at</strong>aanik ilisim<strong>at</strong>uujullunilu<br />
olympiademi eqqartartuusimalluni<br />
Kalaallit Nunaanniit angerlaqqammersup,<br />
malugeqqissaarpaa. Suleq<strong>at</strong>igiinnissamik<br />
isumassarsivoq: arnaq allaa<strong>se</strong>rinnittassaaq,<br />
angut eqqartassaaq.<br />
Filmi februarimi takuteqqaarneqassaaq.<br />
Suluk #03 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012<br />
Højspændt thriller<br />
Husker du filmen ”Skytten” med Jens<br />
Okking som skydegal? Nu genindspilles<br />
spændingsfilmen med Kim Bodnia,<br />
som manden med geværet – og denne gang<br />
er omdrejningspunktet olien i Grønland.<br />
Instruktionen er lagt i hænderne på Annette<br />
K. Ole<strong>se</strong>n, som har samlet et stærkt hold af<br />
skuespillere, der <strong>for</strong>uden Kim Bodnia tæller<br />
blandt andre Nikolaj Lie Kaas, Trine Dyrholm<br />
og Bent Mejding. Handlingen er lige på og<br />
hårdt.<br />
Den knapt et år gamle danske regering, som<br />
er valgt ind på løfter om en utvetydig grøn<br />
klimapolitik, annoncerer, <strong>at</strong> den vil støtte et<br />
samarbejde mellem danske og amerikanske<br />
olieproducenter om <strong>at</strong> bore efter olie i<br />
Nordøstgrønland. Ikke just i overensstemmel<strong>se</strong><br />
med virkeligheden, da Grønland <strong>se</strong>lv<br />
har ansvaret <strong>for</strong> sine råstoffer. Men nuvel:<br />
deb<strong>at</strong>ten om det kommende olie-eventyr<br />
eksploderer, og journalist og politisk komment<strong>at</strong>or<br />
Mia Moesgaard (Trine Dyrholm)<br />
anklager den ansvarlige udenrigsminister<br />
<strong>for</strong> <strong>at</strong> lade hånt om demokr<strong>at</strong>iet. I en tv-diskussion<br />
pres<strong>se</strong>s hun til <strong>at</strong> sige, <strong>at</strong> det ikke vil<br />
undre hende, hvis enkelte borgere vil bruge<br />
vold <strong>for</strong> <strong>at</strong> stoppe de risikofyldte boringer. En<br />
holdning, som Rasmus (Kim Bodnia), som<br />
er geofysiker, gammel olympisk skytte og<br />
netop hjemvendt fra Grønland, noterer sig.<br />
Han beslutter sig <strong>for</strong> <strong>at</strong> etablere en alliance:<br />
hun skriver, han skyder.<br />
Filmen får premiere til februar.<br />
ten<strong>se</strong> thriller<br />
Do you remember the film »The<br />
Marksman« with Jens Okking as a<br />
trigger happy character? A re-make of the<br />
thriller is to be made with Kim Bodnia as the<br />
man with the rifle – and this time the focal<br />
point is oil in <strong>Greenland</strong>.<br />
The task of directing the film is placed in<br />
the hands of Annette K. Ole<strong>se</strong>n, who has<br />
brought toget<strong>her</strong> a strong group of actors.<br />
In addition to Kim Bodnia the cast includes<br />
Nikolaj Lie Kaas, Trine Dyrholm and Bent<br />
Mejding. The plot doesn’t pull any punches.<br />
The almost one-year old Danish government,<br />
which was elected on the basis of an explicit<br />
green clim<strong>at</strong>e policy, announces th<strong>at</strong> it will<br />
support collabor<strong>at</strong>ion between Danish and<br />
American oil producers in their endeavours<br />
to drill <strong>for</strong> oil in North East <strong>Greenland</strong>. Not<br />
quite in tune with reality, since <strong>Greenland</strong><br />
is responsible <strong>for</strong> its own resources. Anyway<br />
– the deb<strong>at</strong>e concerning the coming<br />
oil-adventure explodes and journalist and<br />
political comment<strong>at</strong>or Mia Moesgaard (Trine<br />
Dyrholm) accu<strong>se</strong>s the responsible <strong>for</strong>eign<br />
minister of disregarding democracy. In a<br />
TV discussion, she is pressured into saying<br />
th<strong>at</strong> she would not be surpri<strong>se</strong>d, if a few<br />
citizens could resort to violence to stop the<br />
risky drilling. An <strong>at</strong>titude noticed by Rasmus<br />
(Kim Bodnia), who is geophysicist, <strong>for</strong>mer<br />
Olympic marksman and just returned home<br />
from <strong>Greenland</strong>. He decides to establish an<br />
alliance: she writes, he shoots.<br />
The film premieres in February.<br />
Mike Kollöffel<br />
kAl Kim Bodnia »Skytten«imi<br />
inuttaavoq –<br />
m<strong>at</strong>umuuna Kalaallit<br />
Nuna<strong>at</strong> aallaavigalugu.<br />
Dk Kim Bodnia i en scene<br />
fra ”Skytten” – nu med et<br />
grønlandsk tema.<br />
GB Kim Bodnia in a scene<br />
from ”The Marksman” –<br />
now with a <strong>Greenland</strong>ic<br />
focus.<br />
7
NEWS<br />
Kangilinnguit<br />
is<strong>at</strong>erneqassapput<br />
Sakkutooqarfik Kangilinnguit kuj<strong>at</strong>aanniittoq,<br />
siorna ukiut 60-ngorlugit<br />
nalliuttorsiortoq, oqaluttuaannanngortussanngorpoq.<br />
Sakkutooqarfik ukiamut<br />
m<strong>at</strong>ulluni Nuummut nuupp<strong>at</strong> illutaasa <strong>at</strong>ortuutaasalu<br />
tamarmik is<strong>at</strong>erlugit piiarneqarnissa<strong>at</strong><br />
Naalakkersuisut kissa<strong>at</strong>iga<strong>at</strong>.<br />
Pe riarfissaasinnaasunik allanik arlalinnik<br />
eqqartuisoqartarsimagaluarpoq. Ila<strong>at</strong>igut<br />
<strong>at</strong>uartunik tammaarsimaartitsisarneq, tulluusimaarutissanik<br />
aallaaniartitsisarneq<br />
ujaqqanillu pinnersaasiassanik ujaasiartortitsilluni<br />
takornariartitsisarneq, siunnersuutigineqartulli<br />
arlaannaalluunniit imminut<br />
akilersinnaassanngilaq, tassami illuutit<br />
tamarmik ukioq kaajallallugu isumagineqartariaqassamm<strong>at</strong>a.<br />
Taama<strong>at</strong>tumik sumiiffik<br />
qang<strong>at</strong>ut isikkoqaler<strong>se</strong>qqinneqassaaq, amerikamiut<br />
umiartortut sakkutooqarfiannik pilersitsinngikkallarm<strong>at</strong>a<br />
isikkorisimasamisut<br />
isikkoqaler<strong>se</strong>qqinneqassalluni.<br />
Ukiuni tulliuttuni marlunni pingasuni pingaar<br />
tumik aasaanerani is<strong>at</strong>erisoqartassaaq.<br />
Pingaartumillu amerikamiut sorsunnersuit<br />
aappa<strong>at</strong>a nalaani orsussaasivigisimasaasa<br />
is<strong>at</strong>ernissa<strong>at</strong> av<strong>at</strong>angiisit eqqarsa<strong>at</strong>igalugit<br />
mianersuutassarujussuujumaarput.<br />
Is<strong>at</strong>erinissap 195 millioner koruunit missiliorlugit<br />
aningaasartuutaanissaa ilimagineqarpoq.<br />
Sakkutooqarfiulli Nuummut nuun -<br />
nissaa ukiumut 49 millioner koruunit missiliorlugit<br />
sipaarutaasartussaavoq.<br />
8<br />
Grønnedal rives ned<br />
Flådest<strong>at</strong>ion Grønnedal i Sydgrønland,<br />
der sidste år kunne fejre 60-års<br />
jubilæum, vil snart være et stykke flådehistorie.<br />
Naalakkersuisut ønsker en total rømning<br />
af bygninger og anlæg, når flådest<strong>at</strong>ionen til<br />
efteråret lukker og flytter til Nuuk.<br />
Der har undervejs været drøftet <strong>for</strong>skellige<br />
altern<strong>at</strong>ive muligheder. Blandt andet<br />
lejrskole, trofæjagt og smykkestensturisme,<br />
men ingen af ideerne vil bibringe med en<br />
økonomi, som kan holde bygninger og anlæg<br />
i drift året rundt. Der<strong>for</strong> skal området nu<br />
retableres og føres tilbage til det ud<strong>se</strong>ende,<br />
det havde, inden amerikanerne anlagde<br />
flådeba<strong>se</strong>n.<br />
Nedrivningen vil <strong>for</strong>egå de næste to-tre år<br />
<strong>for</strong>trinsvis om sommeren. Opgaven omf<strong>at</strong>ter<br />
også et større miljøprogram i <strong>for</strong>bindel<strong>se</strong><br />
med de gamle, amerikanske brændstoftanke<br />
fra 2. Verdenskrig.<br />
Udgifterne til nedrivningen <strong>for</strong>ventes <strong>at</strong><br />
beløbe sig til omkring 195 millioner kroner.<br />
Til gengæld vil Forsvaret opnå en årlig besparel<strong>se</strong><br />
ved en flytning til Nuuk på 49 millioner<br />
kroner om året.<br />
kAl Kangilinnguani sakkutooqarfik<br />
Grønnedal<br />
ungasinngitsukkut oqaluttuaannanngussaaq.<br />
Dk Flådest<strong>at</strong>ion Grønnedal<br />
bliver om kort tid historie.<br />
GB The Grønnedal navy ba<strong>se</strong><br />
will soon be history.<br />
Grønnedal to be demolished<br />
The Grønnedal navy ba<strong>se</strong> in South<br />
<strong>Greenland</strong>, which celebr<strong>at</strong>ed its 60th<br />
anniversary last year, will soon be a part of<br />
naval history. The government of <strong>Greenland</strong><br />
wants the buildings and facilities to be evacu<strong>at</strong>ed<br />
completely when the navy ba<strong>se</strong> clo<strong>se</strong>s<br />
in the autumn and moves to Nuuk.<br />
Various altern<strong>at</strong>ives have been discus<strong>se</strong>d<br />
along the way. Among them, summer camp,<br />
trophy hunting and gemstone tourism, but<br />
none of the ideas would provide an economy<br />
th<strong>at</strong> could maintain the buildings and facilities<br />
all year round. The area is t<strong>her</strong>e<strong>for</strong>e to<br />
be restored and brought back to the same<br />
condition as be<strong>for</strong>e the Americans built the<br />
navy ba<strong>se</strong>.<br />
Demolition will take place over the next two<br />
to three years, primarily in the summer.<br />
The job includes a extensive environmental<br />
programme regarding the old American fuel<br />
tanks from WWII.<br />
Demolition costs are expected to run to<br />
about DKK 195 million. On the ot<strong>her</strong> hand,<br />
moving to Nuuk will save the military DKK 49<br />
million each year.
BUDGET ROOMS · STANDARD ROOMS · POLAR CLASS · JUNIOR SUITES · SUITES<br />
The Sarfalik Restaurant offers an innov<strong>at</strong>ive dining experience<br />
including the best of the <strong>Greenland</strong>ic and the global kitchens.<br />
Hotel Hans Egede | Phone: +299 32 42 22 | booking@HHE.gl | Online booking: www.HHE.gl<br />
Suluk #01 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 9<br />
A Here<strong>for</strong>d Beefstouw | Restaurant Sarfalik | Skyline Bar<br />
HOTEL HANS EGEDE IS AN<br />
UP-TO-DATE 4-STAR HOTEL LOCATED<br />
IN THE HEART OF NUUK<br />
• 140 refurbished hotel rooms<br />
• Large fl<strong>at</strong> screens with free access to 14 TV-channels<br />
• High-speed wireless internet<br />
• Large breakfast buffet<br />
• 15 well-equipped hotel apartments<br />
• Modern and flexible conference rooms<br />
The Polar Class and Suites include 3 hours of free<br />
wireless internet per day.<br />
LUXURIOUS HOTEL APARTMENT<br />
180 sq. m. hotel apartment beautifully<br />
loc<strong>at</strong>ed near the old Colonial Harbour<br />
with a panoramic view over<br />
Godthaab Fjord
Ineriartorneq, ilisimasaqarneq, piumassu<strong>se</strong>qarneq<br />
Qeqq<strong>at</strong>a Kommuniani timmisartumik angalanerit malinnaavigiuk<br />
10<br />
� Hydropower Plant<br />
� UNESCO Project<br />
�<br />
Aluminum Smelter Project<br />
Arctic Circle Trail<br />
Potential Road<br />
Arctic Circle<br />
Heliskiing area<br />
Apussuit Adventure Camp<br />
Fiskeribranding_ann_final_Layout 1 13/04/12 15.20 Side 1<br />
�<br />
�<br />
Kangia Camp<br />
�<br />
Diamonds<br />
� Olivenite<br />
�<br />
Ramsar area<br />
�UNESCO<br />
Project<br />
Rare Earth Elements<br />
Road to the Icecap<br />
Intern<strong>at</strong>ional airport<br />
Hydropower Project <strong>for</strong> Aluminum Smelter<br />
Hydropower Project<br />
<strong>for</strong> Aluminum Smelter<br />
”Kalaallit Nunaanni nungusa<strong>at</strong>aanngitsumik aalisarnermik pilersitsinissaq<br />
u<strong>at</strong>sinnut pingaaruteqarpoq” - Tanja Ander<strong>se</strong>n aamma Magnus Peter<strong>se</strong>n<br />
Kalaallit Nunaanni Aalisarnermi Nakkutilliisoqarfimmi sulisuupput.<br />
Knowhow, growth and dynamics<br />
Follow your flight in Qeqq<strong>at</strong>a<br />
Kommunia<br />
Ineriartorneq, ilisimasaqarneq,<br />
piumassu<strong>se</strong>qarneq<br />
Qeqq<strong>at</strong>a Kommuniani<br />
timmisartumik angalanerit<br />
malinnaavigiuk<br />
www.qeqq<strong>at</strong>a.gl<br />
Namminersorlutik Oqartussani <strong>at</strong>orfiit pissanganartut assigiinngitsorpassuit pissarsiarisinnaav<strong>at</strong>it ugguuna www.nanoq.gl/ATORFIIT<br />
INFO DESIGN · 3-2012
Contact www.emj-<strong>at</strong>con.gl<br />
South <strong>Greenland</strong><br />
Nicolaj Søren<strong>se</strong>n<br />
CEO<br />
(+299) 53 74 44<br />
nicolaj@<strong>at</strong>con.gl<br />
Suluk #03 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2011<br />
North <strong>Greenland</strong><br />
Bo Erik<strong>se</strong>n<br />
Branch Manager<br />
(+299) 53 47 37<br />
bo@emj.gl<br />
Your <strong>Greenland</strong>ic Contractor<br />
www.emj-<strong>at</strong>con.gl<br />
We have the<br />
knowhow<br />
We undertake tasks assignments in the<br />
unpredictable Arctic and have been doing so <strong>for</strong><br />
more than twenty years. We effectively solve your<br />
projects regardless of size and loc<strong>at</strong>ion.<br />
· Mining Supplies<br />
· Demolition Work<br />
· Port Construction<br />
· Blasting<br />
· Infrastructure<br />
· Landscaping<br />
· Quarry Oper<strong>at</strong>ions<br />
· Residential Building<br />
· Transport with own Tug and Barge<br />
· Diving Oper<strong>at</strong>ions<br />
· Surveying<br />
· Heavy Duty Concrete Constructions<br />
11
Meeqq<strong>at</strong> angerlarsimaffi<strong>at</strong><br />
filmilioq<strong>at</strong>aavoq<br />
Filmi aliikkutassiaq Inuk – piffissami m<strong>at</strong>umani<br />
pisimasuutitaq inuit iluisigut aamma Kalaallit Nuna<strong>at</strong><br />
aqqusaarlugu ingerlaartutut ittoq – nun<strong>at</strong> tamala<strong>at</strong><br />
filmfestivalertitsisarneranni nersorna<strong>at</strong>inik 20’nik<br />
pissar<strong>se</strong>reerpoq. Maanna Oscarinnanniuttuss<strong>at</strong><br />
akornannut pisinniarneqalerpoq<br />
Christian Schultz-Lorentzen<br />
Uummannami meeqq<strong>at</strong> angerlarsimaffianni ukiorpassuarni<br />
qimus<strong>se</strong>rnermik kulturi perorsaanermut sakkutut<br />
pitsassuartut <strong>at</strong>orneqarneranik filmit piviusulersaarutit marluk<br />
naammagineqanngill<strong>at</strong>. Taama misigisimapput piviusulersaarutinik<br />
marlunnik filmiliortut, amerikamiu filmiliornermi<br />
ilit<strong>se</strong>rsuisoq Mike Magidson aamma franski antropologi Jean-<br />
Michel Huctin. Sakkut all<strong>at</strong> sunniuteqarluarnerusinnaasullu<br />
<strong>at</strong>orlugit oqaluttuaq er<strong>se</strong>rsikkumaniarneqarpoq.<br />
Taamaalilluni meeqq<strong>at</strong> angerlarsimaffiani qimussit <strong>at</strong>orlugit<br />
perorsaaria<strong>at</strong>simik filmiliassamik Inuk-mik isuma pinngorpoq.<br />
Filmi kingorna nunarsuarmi assorsuaq alutorineqartoq.<br />
– Filmini piviusulersaarutini sulinitsinni misigisimanngilagut<br />
anersaaq tama<strong>at</strong> ilanngullutigu meeqq<strong>at</strong> angerlarsimaffianni<br />
perorsaaria<strong>at</strong> immikkoorluinnaq ittumik eqqartuinitsinni. Amiga<strong>at</strong>eqar<strong>at</strong>ta.<br />
Annerusumik oqaluttuarerusussimavarput naak<br />
inuuneq aallartinnerlukkaluartoq inuuneq pitsaanerulersinneqarsinnaasoq<br />
pinngortitamut <strong>at</strong>taveqarneq aamma nammineq<br />
kalaallisut kultureqarnermut <strong>at</strong>taveqartilluni, Jean-Michel<br />
Huctin oqaluttuarpoq piffissani assigiinngitsuni k<strong>at</strong>illugit ukiut<br />
sisam<strong>at</strong> Uummannami meeqq<strong>at</strong> angerlarsimaffianni suleq<strong>at</strong>aasimasoq,<br />
taamalu ajornartorsiutit tunngaviinnut assigiinngitsunut<br />
paasinnilluarsinnaasoq.<br />
– Pitsaanerpaamik er<strong>se</strong>rsitsiumalluta filminit piviusulersaarutinit<br />
misigissutsit saqqummiunneqartut ila<strong>at</strong> aliikkutassiaanerusumi<br />
<strong>at</strong>orsinnaasagut ikkippagut. Filmimi oqaluttuarineqartoq<br />
silaannarmit tigusaanngilaq, oqaluttuanilli ilumoortunit<br />
meeqq<strong>at</strong> angerlarsimaffianiittunit aamma Uummannap eqqaani<br />
piniartunit tusakkavut ilanngullutigit.<br />
– Ukiuni arlalinni filmiliassap imaanik suliaqareerluni filmiliornermillu<br />
ingerl<strong>at</strong>sivinnut arlalinnut pilersaarutini pillugu<br />
aningaasanik taperneqarnissamut saaffiginnissuteqartaraluarluni<br />
ilu<strong>at</strong>sitsinngitsoorluinnangajappoq. Nagg<strong>at</strong>a<strong>at</strong>igut ilu<strong>at</strong>sitsipput<br />
franskit filmiliornermik ingerl<strong>at</strong>sisartut arfineq-marluk<br />
k<strong>at</strong>ersorpa<strong>at</strong> upernaakkut 2008 Uummanniartut immiussass<strong>at</strong><br />
12<br />
siulliit isumagiartorlugit. Pilersaarusiap ilu<strong>at</strong>sinnissaa nalunartoq<br />
aallartippoq, naak akiss<strong>at</strong> amigaraluaqisut.<br />
piFFissaQ piKKunartoQ<br />
– Suut tamarmik pa<strong>at</strong>siveqanngitsutut innerisa nalaanni ukiuunera<br />
naajartortoq isiginnaartitsisartut ilinniarsimanngitsut,<br />
amerlanerit Uummannami meeqq<strong>at</strong> angerlarsimaffianni najugallit<br />
inuusuttut aamma Qaarsormiut inuusutta<strong>at</strong> <strong>at</strong>orlugit<br />
filmip imassa<strong>at</strong>a ilai immiunneqarput, Ole Jørgen Hammeken,<br />
filmimi pingaarnertut inuttaasoq oqaluttuarpoq nangillunilu:<br />
– Minus 30’nik issittoq sikumi filmiliorneq filmiliortunut<br />
imaannaanngilaq. Atugarliornertik nangillugit qimussini tupertalinni<br />
sinittarput filmiliornermik ingerl<strong>at</strong>sisartut all<strong>at</strong><br />
taamaaliorusussanngikkaluaqisut, Hammeken oqaluttuarpoq<br />
taanna nammineq Uummannami meeqq<strong>at</strong> angerlarsimaffianni<br />
suliffeqarpoq, ningiu<strong>at</strong>a Ann Andrea<strong>se</strong>nip filmip piviusunngortinneqarnissaanik<br />
ikiuulluarsimaqisoq.<br />
Filmi aningaas<strong>at</strong> ikittuarannguit <strong>at</strong>orlugit piviusunngortinneqartoq<br />
inunnit Uummannarmiunit annertuumik suliniaq<strong>at</strong>aaffigineqarsimanngitsuupp<strong>at</strong>piviusunngorsinnaasimanavianngikkaluarpoq,<br />
aamma meeqq<strong>at</strong> taamak ajornanngitsigisumik<br />
assiliiviup saavani suleq<strong>at</strong>aasinnaasimanngitsuupp<strong>at</strong>a. Sapa<strong>at</strong>it<br />
akunnerni arfineq-pingasut immiussinerit ingerlapput. Tamanna<br />
ingerlanneqarpoq ila<strong>at</strong>igut piniartut qimus<strong>se</strong>rtartut 16’it<br />
300’nik amerlanernik qimmillit suleq<strong>at</strong>igalugit minnerunngitsumillu<br />
meeqq<strong>at</strong> angerlarsimaffiannit sulisunit pitsaanerpaamik<br />
ikiorneqarnikkut. Pingaarnerpaallunili: Kalaallit isiginnaartit<strong>se</strong>q<strong>at</strong>aasut<br />
nalinginnaasumik pissusilersorsinnaagamik,<br />
pikkunarsaarsinnaagamik aamma piffissa<strong>at</strong>illugu inuunermik<br />
<strong>at</strong>uinerminnik takutitsisinnaagamik, Jean-Michel Huctin<br />
oqaluttuarpoq, Inuk immiunneqarnerani filmiliornermi immikkut<br />
ittunik pisoqarnera pillugu er<strong>se</strong>rsitsiniaalluni, tamakkumi<br />
oqaluttuarinissa<strong>at</strong> arlalitsigut immikkut pingaaruteqarm<strong>at</strong>a.<br />
– Inuk filmit sikumi suliarineqartut siullersara<strong>at</strong>. Piffissami ma-
kAl Inuk nunarsu<strong>at</strong>sinni angallanneqarluareerpoq. Reunion<br />
Islandimi Det Indiske Oceanimi filmifestivaleqarnerani<br />
takutinneqarluni.<br />
tumani pisimasuutitaq inuit iluisigut aamma Kalaallit Nuna<strong>at</strong><br />
aqqusaarlugu ingerlaartutut ippoq. Aamma filmili<strong>at</strong> siullersara<strong>at</strong><br />
kalaaliinnaavinnik isiginnaartitsisartunik inuttalik namminneq<br />
oqa<strong>at</strong>sitik <strong>at</strong>orlugit oqaluttunik.<br />
– Inuk-mi sammineqarpoq inuusuttuaqqap ajornartorsiutiminik<br />
qaangiiartuaarnera pitsaanerusumillu inuuneqalerneranik<br />
nuan nersumik oqaluttuaq. Inuusuttuaqqanut kikkunnulluunniit<br />
neriuutissalimmik oqariartuuteqarpoq. Filmip er<strong>se</strong>rsippaa kalaallit<br />
qamuuna imaannaanngitsumik nukissaqartut namminneq<br />
ajornartorsiutiminnik qaangiinissamut. Nukissaq kulturimi<br />
tupinnaannartumi, pinngortitap inuillu <strong>at</strong>a<strong>at</strong>simooq<strong>at</strong>igiinnerannit<br />
pissarsiassaq.<br />
– Tam<strong>at</strong>uma sani<strong>at</strong>igut kalaallit kulturi<strong>at</strong> nunarsuarmi sumi tamalaani<br />
filmip takutinneqarfiani takutinniarneqarpoq. Nalunngilara<br />
filmi Alaskami, Tropical Reunion Islandimi, Islandimi,<br />
USAmi aamma Frankrigimi isiginnaartut arlallit qullilisut<br />
oqaluttuamik kikkunnit tamanit ilisarineqarsinnaasumik <strong>at</strong>tortinnertik<br />
pissutigalugu.<br />
– Aamma nun<strong>at</strong> inoqqaavi nuannaajalla<strong>at</strong>issaqarner<strong>at</strong> ersarippoq<br />
Kalaallit Nunaannit oqaluttuaq neriuutissalik pillugu.<br />
Tamakkumi kalaallit pineqarsimanerinik arlalinnik ilisarinnissinnaagamik<br />
Jean-Michel Huctin oqaluttuarpoq.<br />
– Filmiliorneq aallartereersoq Monacop Fyrsti<strong>at</strong>a Albert,<br />
aningaasanik tapersiivoq taanna nammineq qimus<strong>se</strong>rnermik<br />
aallussinissamik nuannarisaqarluarpoq. Taassuma aningaasanik<br />
tapersiiner<strong>at</strong>igut filmip naammassinissaa piviusunngortinneqarsinnaasimavoq.<br />
Filmip qiortarneqarnera siulleq allamik<br />
taar<strong>se</strong>rneqarpoq soorlu nipilersuut <strong>at</strong>orneqartoq aamma allamik<br />
taar<strong>se</strong>rneqartoq. Taamaaliortoqarpoq Universal Picturesip<br />
siorn<strong>at</strong>igut pisortaaner<strong>at</strong>a Thom Mountip innersuusiner<strong>at</strong>a<br />
kingorna. Maanna Inuk Nuummi upernarnerani takuteqqaarneqareersup<br />
anguniagass<strong>at</strong>ut tullissaa sulissutigineqaleruttorpoq.<br />
Nunarsuarmi filmiliarineqartartunut nersornaasiuttakkap<br />
pingaarnersaannut ilanngunneqarnissaa anguniarneqarpoq:<br />
amerikamiut Oscarimik nersornaasiuttaga<strong>at</strong>.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012<br />
Dk Inuk er allerede kommet vidt omkring i verden. Den<br />
er blandt andet blevet vist på en kæmpeskærm på en<br />
filmfestival på Reunion Island i Det Indiske Ocean.<br />
GB Inuk has already been around the world. It has been<br />
shown in such places as Reunion Island in the Indian<br />
Ocean, <strong>at</strong> a film festival on a giant screen.<br />
– Inuk nun<strong>at</strong> tamala<strong>at</strong> akornanni blokbusterisut ingerlalersinnaanersoq<br />
piffissap takutikkumaarpaa. Maannamut filmi takujumaneqaqaaq.<br />
Allannerma nalaani filmi filmeriartarfinni<br />
takuneqarsinnaasunngorlugu tunineqarpoq nunani ukunani<br />
Tyskland, Schweiz, Østrig aamma Korea, taakkua sani<strong>at</strong>igut<br />
USAmik isumaq<strong>at</strong>iginninniartoqarpoq. Kalaallit Nunaanni filmeriartartut<br />
uuttuutitut <strong>at</strong>orneqarsinnaasuupp<strong>at</strong>a filmeriartuss<strong>at</strong><br />
qilanaarutissaqarput. Femtusindenit amerlanerit filmi takoreerpa<strong>at</strong><br />
upernaaq manna filmi Nuummi, Sisimiuni, Ilulissani,<br />
Aasianni aamma Uummannami takutinneqarm<strong>at</strong>.<br />
– Sivisoorujussuarmi taama<strong>at</strong>tumik takusimanngilanga. Filmi<br />
inuit nalinginnaasumik K<strong>at</strong>uamut filmeriarneq ajortut aggersippai.<br />
Nalinginnaasumik a<strong>at</strong>sa<strong>at</strong> filmimik perngaamik takutitsisoqartillugu<br />
ersa<strong>at</strong>ta<strong>at</strong>toqartarpoq. Kisianni Inuk takutinneqareerneri<br />
tamaasa inuit ersa<strong>at</strong>ta<strong>at</strong>tarput. Na<strong>at</strong>sorsuutigisimanngikkaluarpara<br />
inuit filmimit taamak <strong>at</strong>tortitsiginissa<strong>at</strong>.<br />
Filmimi pisut<br />
Nuummi oqartussaasut 16-inik ukiulik Inuk (Gaaba<br />
Peter<strong>se</strong>n) biilimi sinittoq takugamikku aalajangerpa<strong>at</strong><br />
arnaanit imerajuttumit <strong>at</strong>a<strong>at</strong>assiaanillu nakuu<strong>se</strong>rtartumit<br />
arsaarinnissutiginiarlugu avannaanilu Uummannami<br />
meeqq<strong>at</strong> angerlarsimaffianut nasisullugu. Tassani<br />
nannunniaq tunuarsimaartoq Ikuma (Ole Jørgen Hammeken)<br />
naapippaa inuunermi ilaani ajornartorsiuteqarsimasoq.<br />
Meeqq<strong>at</strong> angerlarsimaffiani arnap <strong>for</strong>standiusup inussiarnersup<br />
taakku marluk piniariartippai. Tamanna eqqummiilluinnartunik<br />
pisoqarfiuvoq. Kalaallit filmiliaanni<br />
angalanilersaarutaasumi inuit immikkuullarissut<br />
taakku marluk uummaarissumik ilisaritinneqarput, kiga<strong>at</strong>sumimmi<br />
imminnut qanilliartorput inuunerlu qanoq<br />
ittuunersoq ilisimanerulerlugu.<br />
13
Et børnehjem går til filmen<br />
Spillefilmen Inuk – et samtidsdrama om en indre og<br />
ydre rej<strong>se</strong> gennem Grønland – har vundet 20 intern<strong>at</strong>ionale<br />
filmfestivalpri<strong>se</strong>r. Nu s<strong>at</strong><strong>se</strong>s der på en Oscar-nominering<br />
Af Christian Schultz-Lorentzen<br />
Det var ikke nok med to dokumentarfilm om Uummannaq<br />
Børnehjems mangeårige erfaringer med <strong>at</strong> bruge<br />
hundeslædekulturen som et virkningsfuldt og pædagogisk<br />
værktøj. Det følte den amerikanske filminstruktør Mike Magidson<br />
og den franske antropolog Jean-Michel Huctin, som stod<br />
bag tv-dokumentarfilmene. Der skulle andre og stærkere midler<br />
til <strong>for</strong> <strong>at</strong> nå den mest fuldkomne <strong>for</strong>tælling.<br />
Dermed blev idéen om <strong>at</strong> lave spillefilmen Inuk om børnehjemmets<br />
slædeprojekter født. En film, som siden har taget verden<br />
med storm.<br />
– Vi følte ikke, <strong>at</strong> vi i dokumentarfilmene havde fået hele sjælen<br />
med, når det gjaldt beretningen om børnehjemmets enestående<br />
pædagogik. Der manglede noget. Vi ville gerne med endnu<br />
større indlevel<strong>se</strong> <strong>for</strong>tælle historien om, hvordan man på trods af<br />
en hård start på tilværel<strong>se</strong>n kan ændre sit liv til det bedre ved<br />
<strong>at</strong> komme i kontakt med n<strong>at</strong>uren og sin egen grønlandske kultur,<br />
<strong>for</strong>tæller Jean-Michel Huctin, der i <strong>for</strong>skellige perioder har<br />
arbejdet sammenlagt fire år på børnehjemmet i Uummannaq,<br />
og dermed havde en særlig <strong>for</strong>ståel<strong>se</strong> <strong>for</strong> de mange konflikters<br />
dybere kulturelle rod.<br />
– For <strong>at</strong> nå det bedste udtryk kombinerede vi det autentiske fra<br />
dokumentarfilmene med de følel<strong>se</strong>r, man kan lægge ind i en<br />
spillefilm. Manuskriptet, som vi skrev sammen, var ikke grebet<br />
ud af luften, men inspireret af de mange sande historier, vi<br />
kendte til fra børnehjemmet og blandt fangerne i Uummannaq,<br />
<strong>for</strong>tæller Jean-Michel Huctin.<br />
Efter flere års arbejde på manuskriptet og en række <strong>for</strong>gæves<br />
henvendel<strong>se</strong>r til produktions<strong>se</strong>lskaber om finansiel støtte var<br />
projektet ved <strong>at</strong> kuld<strong>se</strong>jle. Men til sidst lykkedes det filmparret<br />
<strong>at</strong> samle et hold på syv franske filmfolk, der i <strong>for</strong>året 2008 drog<br />
til Uummannaq <strong>for</strong> <strong>at</strong> få de første optagel<strong>se</strong>r i hus. Et surrealistisk<br />
<strong>for</strong>ehavende tog sin begyndel<strong>se</strong>, <strong>se</strong>lv om der dårligt var<br />
penge til salt til ægget.<br />
en Hård tid<br />
– Under kaotiske <strong>for</strong>hold fik filmholdet i <strong>se</strong>nvinteren skudt<br />
scener med am<strong>at</strong>ørskuespillere, hvor det fleste var helt unge<br />
teenagere fra børnehjemmet i Uummannaq by og bygden Qaarsut,<br />
<strong>for</strong>tæller Ole Jørgen Hammeken, der spiller den mandlige<br />
hovedrolle i filmen og <strong>for</strong>tsætter:<br />
– Især filmarbejdet ”on loc<strong>at</strong>ion” på havi<strong>se</strong>n med temper<strong>at</strong>urer<br />
ned til minus 30 grader var en ud<strong>for</strong>dring <strong>for</strong> filmholdet. De<br />
måtte udstå strabad<strong>se</strong>r med overn<strong>at</strong>ninger i slædetelte, som ingen<br />
andre filmkolleger <strong>for</strong>mentlig ville have tolereret, <strong>for</strong>tæller<br />
Hammeken, der <strong>se</strong>lv er medarbejder ved Uummannaq Børnehjem,<br />
hvis <strong>for</strong>stander, Ann Andrea<strong>se</strong>n, har bistået til reali<strong>se</strong>ringen<br />
af filmen.<br />
– Filmen, der blev til på et ekstremt lille budget, var aldrig
levet til virkelighed, hvis det ikke havde været <strong>for</strong> den store<br />
velvilje fra folk i Uummannaq, og <strong>at</strong> børnene så let kunne agere<br />
<strong>for</strong>an et filmkamera. Det tog otte uger <strong>at</strong> få optagel<strong>se</strong>rne i hus.<br />
Det skete blandt andet i samarbejde med 16 fangere med hundeslæde<br />
og mere end 300 hunde samt ikke mindst uvurderlig<br />
hjælp fra børnehjemmet og de ans<strong>at</strong>te <strong>her</strong>. Men allervigtigst: de<br />
grønlandske skuespillere <strong>for</strong>måede <strong>at</strong> være n<strong>at</strong>urlige, dram<strong>at</strong>iske<br />
og fulde af liv, når det var påkrævet, <strong>for</strong>tæller Jean-Michel<br />
Huctin, som fremhæver særlige filmiske milepæle ved Inuk,<br />
hvis historie samtidig har betydning på flere planer.<br />
– Inuk er den første ”road movie” på is. Et stærkt samtidsdrama<br />
om en indre og ydre rej<strong>se</strong> gennem Grønland. Og den første film<br />
udelukkende med grønlandske skuespillere, som taler på sit<br />
eget sprog.<br />
– Inuk <strong>for</strong>tæller en positiv historie om en teenager, der med succes<br />
overvinder sine problemer og <strong>for</strong>etager et skift til noget bedre i sit<br />
liv. Det er et fantastisk budskab om håb til alle unge mennesker.<br />
Filmen vi<strong>se</strong>r, <strong>at</strong> grønlændere har en fantastisk indre styrke til<br />
<strong>at</strong> overkomme sine egne problemer. En styrke, der ligger i den<br />
fantastiske kultur, som bringer n<strong>at</strong>ur og mennesker sammen.<br />
– For det andet bliver den grønlandske kultur kendt vidt og<br />
bredt over hele verden, hvor filmen vi<strong>se</strong>s. Jeg har ved <strong>for</strong>evisninger<br />
af filmen <strong>se</strong>t mænd og kvinder græde i blandt andet<br />
Alaska, Tropical Reunion Island, Island, USA og Frankrig, <strong>for</strong>di<br />
de blev rørt af historiens simple og univer<strong>se</strong>lle autenticitet.<br />
– Endelig har mange oprindelige folk udtrykt glæde over en<br />
positiv historie fra Grønland. De <strong>for</strong>står i særlig grad filmens<br />
budskab, da de på mange måder er i den tilsvarende situ<strong>at</strong>ion<br />
som grønlænderne, siger Jean-Michel Huctin.<br />
store ForVentninGer<br />
Undervejs har filmen modtaget økonomisk støtte fra <strong>se</strong>lveste<br />
Fyrst Albert af Monaco, der <strong>se</strong>lv er en ivrig hundeslædekører.<br />
Don<strong>at</strong>ionen gjorde det muligt <strong>at</strong> redigere filmen færdig. Efter<br />
den første filmversion blev en ny klippet, ligesom Inuk fik tilført<br />
en anden musik. Det skete efter anvisninger fra den tidligere<br />
direktør <strong>for</strong> Universal Pictures, Thom Mount. Næste mål <strong>for</strong> den<br />
endelige udgave af Inuk, der havde verdenspremiere i Nuuk i<br />
<strong>for</strong>året, arbejdes der lige nu hårdt på. En nominering til verdens<br />
mest prestigefyldte filmhæder: den amerikanske Oscarpris.<br />
Om Inuk vil blive en intern<strong>at</strong>ional blokbuster på sine egne<br />
usædvanlige præmis<strong>se</strong>r kan kun tiden vi<strong>se</strong>. Foreløbig har der<br />
været rift om filmen. Den er i skrivende stund allerede solgt til<br />
biografdistribution i Tyskland, Schweiz, Østrig og Korea, mens<br />
der <strong>for</strong>handles med USA. Og hvis biografpublikummet i Grønland<br />
kan bruges som en måler, så har biografgængerne noget<br />
<strong>at</strong> <strong>se</strong> frem til. Mere end fem tusinde så filmen, da den i <strong>for</strong>året<br />
gik sin <strong>se</strong>jrsgang med <strong>for</strong>evisninger i Nuuk, Sisimiut, Iluliss<strong>at</strong>,<br />
Aasia<strong>at</strong> og Uummannaq.<br />
– Jeg har ikke <strong>se</strong>t noget lignende i lang tid. Filmen tiltrak folk,<br />
der normalt ikke kommer til K<strong>at</strong>uaq <strong>for</strong> <strong>at</strong> <strong>se</strong> film. Som regel er<br />
der kun bifald ved premieren. Men med Inuk var der bifald ved<br />
slutningen af alle film<strong>for</strong>evisninger. Jeg havde ikke <strong>for</strong>ventet,<br />
<strong>at</strong> folk ville blive så berørt af filmen, siger Bill Bering, leder af<br />
biografen i K<strong>at</strong>uaq i Nuuk.<br />
HandlinG<br />
Da myndighederne i Nuuk finder den 16-årige Inuk<br />
(Gaaba Peter<strong>se</strong>n) sovende i en bil, beslutter de <strong>at</strong> fjerne<br />
ham fra hans alkoholi<strong>se</strong>rede mor og voldelige stedfar<br />
og <strong>se</strong>nde ham til et børnehjem i Uummannaq i Nordgrønland.<br />
Der møder han den re<strong>se</strong>rverede isbjørnejæger<br />
Ikuma (Ole Jørgen Hammeken), der også har en problem<strong>at</strong>isk<br />
<strong>for</strong>tid.<br />
Børnehjemmets venlige <strong>for</strong>standerinde <strong>se</strong>nder de to på<br />
en fangstrej<strong>se</strong>. Den udvikler sig til en usædvanlig odyssé.<br />
Som et grønlandsk svar på en road movie giver filmen et<br />
indlevende portræt af de to enere, der gradvis nærmer<br />
sig hinanden og bliver klogere på sig <strong>se</strong>lv og livet.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 15
kAl Filmimi pingaarnertut inutt<strong>at</strong> marluk Ikuma (Ole Jørgen<br />
Hammeken) aamma Inuk (Gaaba Peter<strong>se</strong>n) Uummannap<br />
eqqaani sikumi.<br />
A children’s home in the movies<br />
The fe<strong>at</strong>ure film Inuk – a contemporary drama about an inner<br />
and outer journey through <strong>Greenland</strong> – has won 20 intern<strong>at</strong>ional<br />
film festival awards. Focus is now on an Oscar nomin<strong>at</strong>ion<br />
By Christian Schultz-Lorentzen<br />
Two documentaries about Uummannaq Children’s<br />
Home’s many years of experience using the dog sledding<br />
culture as an effective, pedagogic tool were not enough. This<br />
was the <strong>se</strong>ntiment of the American film director Mike Magidson<br />
and the French anthropologist Jean-Michel Huctin, who were<br />
behind the TV documentaries. Ot<strong>her</strong>, stronger means were required<br />
in order to give the most perfect account.<br />
Thus the idea of making Inuk, a fe<strong>at</strong>ure film about the sledding<br />
projects <strong>at</strong> the children’s home, was born. A film th<strong>at</strong> has since<br />
taken the world by storm.<br />
– We did not feel th<strong>at</strong> the documentaries had fully revealed the<br />
whole es<strong>se</strong>nce in their account of the children’s home’s unique<br />
pedagogy. Something was missing. We wanted to tell the story<br />
about how you can change your life <strong>for</strong> the better, despite a difficult<br />
start, by coming into contact with n<strong>at</strong>ure and your own<br />
<strong>Greenland</strong>ic culture, says Jean-Michel Huctin. He has worked<br />
a total of 4 years, split over <strong>se</strong>veral periods, <strong>at</strong> the children’s<br />
home in Uummannaq, so he has a special understanding of the<br />
deep, cultural roots behind the many conflicts.<br />
– To <strong>at</strong>tain the best expression, we combined the authenticity<br />
from the documentaries with the emotions you can put into<br />
a fe<strong>at</strong>ure film. The script, which we wrote toget<strong>her</strong>, was not<br />
pulled out of thin air, but inspired by the many true stories we<br />
knew from the children’s home and from among the hunters of<br />
Uummannaq, tells Jean-Michel Huctin.<br />
After <strong>se</strong>veral years of work on the script and a <strong>se</strong>ries of fruitless<br />
approaches to production companies <strong>for</strong> financial support, the<br />
project was floundering. In the end, the film couple succeeded<br />
16<br />
Dk Filmens to hovedpersoner Ikuma (Ole Jørgen<br />
Hammeken, t.h.) og Inuk (Gaaba Peter<strong>se</strong>n) i en scene på<br />
i<strong>se</strong>n ud <strong>for</strong> Uummannaq.<br />
GB The film’s two main characters, Ikuma (Ole Jørgen<br />
Hammeken, right) and Inuk (Gaaba Peter<strong>se</strong>n) are <strong>se</strong>en<br />
<strong>her</strong>e in a scene on the ice near Uummannaq.<br />
in bringing toget<strong>her</strong> a team of <strong>se</strong>ven film people who, in the<br />
spring of 2008, left <strong>for</strong> Uummannaq to start filming. A surrealistic<br />
enterpri<strong>se</strong> started, although t<strong>her</strong>e were hardly two coins to<br />
rub toget<strong>her</strong>.<br />
Hard times<br />
– In l<strong>at</strong>e winter, under chaotic conditions the film team shot<br />
scenes with am<strong>at</strong>eur actors, most of them quite young teenagers<br />
from the children’s home in the town of Uummannaq and<br />
the village of Qaarsut, tells Ole Jørgen Hammeken, who plays<br />
the lead male role in the film and continues:<br />
– Particularly the film work on loc<strong>at</strong>ion on the <strong>se</strong>a ice, with<br />
temper<strong>at</strong>ures of down to minus 30 degrees, was a challenge <strong>for</strong><br />
the film team. They spent nights in sled tents, suffering hardships<br />
which none of their colleagues would probably have put<br />
up with, says Hammeken. He works <strong>at</strong> the Uummannaq Children’s<br />
Home, who<strong>se</strong> principal, Ann Andrea<strong>se</strong>n, has helped to<br />
make the film happen.<br />
– The film, which was made on an extremely small budget,<br />
would never have become a reality without the gre<strong>at</strong> goodwill<br />
of the people of Uummannaq or the ability of the children to<br />
act so easily in front of the cameras. Filming took eight weeks,<br />
during which time we worked toget<strong>her</strong> with 16 hunters with<br />
dogsleds and more than 300 dogs. We received invaluable assistance<br />
from the children’s home and the staff t<strong>her</strong>e. But most<br />
important of all: the <strong>Greenland</strong>ic actors managed to be n<strong>at</strong>ural,<br />
dram<strong>at</strong>ic and full of life, when it was necessary, tells Jean-<br />
Michel Huctin, who emphasizes special cinem<strong>at</strong>ographic mile
stones in Inuk, which tells a story on <strong>se</strong>veral levels.<br />
Inuk is the first ”road movie” on ice. It is a strong, contemporary<br />
drama about an internal and an external journey through<br />
<strong>Greenland</strong>. And it is the first film with exclusively <strong>Greenland</strong>ic<br />
actors speaking their own language.<br />
– Inuk tells a positive story about a teenager who successfully<br />
solves his problems and makes a positive change in his life.<br />
It is a fantastic message about hope <strong>for</strong> all young people. The<br />
film shows th<strong>at</strong> <strong>Greenland</strong>ers have a wonderful inner strength,<br />
enabling them to overcome their own problems. This strength<br />
comes from their fantastic culture, which brings n<strong>at</strong>ure and<br />
man toget<strong>her</strong>.<br />
– Furt<strong>her</strong>more, the <strong>Greenland</strong>ic culture will become known<br />
all around the world, w<strong>her</strong>ever the film is shown. I have <strong>se</strong>en<br />
showings of the film w<strong>her</strong>e men and women cried, <strong>for</strong> example<br />
in Alaska, Tropical Reunion Island, Iceland, USA and France,<br />
becau<strong>se</strong> they were touched by the simple, universal authenticity<br />
of the story.<br />
– Finally, many indigenous people have expres<strong>se</strong>d pleasure in<br />
<strong>se</strong>eing a positive story from <strong>Greenland</strong>. They in particular understand<br />
the film’s message, becau<strong>se</strong> in many ways they are in<br />
a similar situ<strong>at</strong>ion as <strong>Greenland</strong>ers, says Jean-Michel Huctin.<br />
On its way, the film has received financial support from Prince<br />
Albert of Monaco, who is a fervent dog sled driver. This don<strong>at</strong>ion<br />
made it possible to complete the editing of the film. After<br />
the first cut of the film, a new version was cut and different<br />
music was added to Inuk. This was done after instructions<br />
from the <strong>for</strong>mer president <strong>for</strong> Universal Pictures, Thom Mount.<br />
At pre<strong>se</strong>nt, a lot of work is going into the next goal <strong>for</strong> the final<br />
version of Inuk, which had its world premier in Nuuk this<br />
spring: A nomin<strong>at</strong>ion <strong>for</strong> the world’s most prestigious film<br />
award, the American Oscar.<br />
kAl Frankrigimi Paris Polar Filmfestivalimit Inuup<br />
peq<strong>at</strong>aaffigisaani. Saamimmiit filmimi ilit<strong>se</strong>rsuisoq Mike<br />
Magidson, festivalimi pisortaq Jean-Luc Albouy, filmimi<br />
pingaarnertut inuttaasut marluk Gaba Peter<strong>se</strong>n aamma<br />
Ole-Jørgen Hammeken kiisalu produceri allaq<strong>at</strong>aasorlu<br />
Jean-Michel Huctin.<br />
Dk Fra den franske Paris Polar Filmfestival, hvor Inuk<br />
deltog. Fra venstre filmens instruktør Mike Magidson,<br />
festivaldirektør Jean-Luc Albouy, filmens to<br />
hovedrolleindehavere Gaba Peter<strong>se</strong>n and Ole-Jørgen<br />
Hammeken samt producer og med<strong>for</strong>f<strong>at</strong>ter Jean-Michel<br />
Huctin.<br />
Whet<strong>her</strong> Inuk will become an intern<strong>at</strong>ional blockbuster on its<br />
own, unusual terms, only time will tell. So far, the film has<br />
been in gre<strong>at</strong> demand. At the moment of writing, it has already<br />
been sold <strong>for</strong> distribution in cinemas in Germany, Switzerland,<br />
Austria and Korea, while negoti<strong>at</strong>ions are ongoing with the<br />
USA. And if audiences in <strong>Greenland</strong> are anything to judge by,<br />
cinema goers have something to look <strong>for</strong>ward to. More than<br />
five thousand saw the film this spring, as it was shown on its<br />
triumphant tour of screenings in Nuuk, Sisimiut, Iluliss<strong>at</strong>, Aasia<strong>at</strong><br />
and Uummannaq.<br />
– I have not <strong>se</strong>en anything like this <strong>for</strong> a long time. The film<br />
drew in people who would not normally go to the cinema in<br />
K<strong>at</strong>uaq. Usually, t<strong>her</strong>e is only applau<strong>se</strong> <strong>at</strong> a premier. But with<br />
Inuk, t<strong>her</strong>e was applau<strong>se</strong> <strong>at</strong> the end of every screening. I did<br />
not expect people to be so touched by the film, says Bill Bering,<br />
manager of the cinema in K<strong>at</strong>uaq, Nuuk.<br />
tHe plot<br />
When the authorities in Nuuk find 16-year old Inuk<br />
(Gaaba Peter<strong>se</strong>n) sleeping in a car, they decide to remove<br />
him from his alcoholic mot<strong>her</strong> and violent stepf<strong>at</strong><strong>her</strong> and<br />
<strong>se</strong>nd him to a children’s home in Uummannaq in North<br />
<strong>Greenland</strong>. Here, he meets the re<strong>se</strong>rved polar bear hunter<br />
Ikuma (Ole Jørgen Hammeken), who has also had a<br />
problem<strong>at</strong>ic past.<br />
The children’s home’s friendly headmistress <strong>se</strong>nds the<br />
two of them on a hunting trip. It turns into an unusual<br />
odys<strong>se</strong>y. This <strong>Greenland</strong>ic equivalent of a road movie<br />
pre<strong>se</strong>nts a portrait of the two loners, who gradually become<br />
clo<strong>se</strong>r and learn more about them<strong>se</strong>lves and about<br />
life.<br />
GB From the French Paris Polar Film Festival, in which<br />
Inuk took part. From the left, the film’s director Mike<br />
Magidson, festival director Jean-Luc Albouy, the film’s<br />
two leading actors Gaba Peter<strong>se</strong>n and Ole-Jørgen<br />
Hammeken with producer and co-writer, Jean-Michel<br />
Huctin.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 17
<strong>Greenland</strong> Mining Services A/S (GMS) is a <strong>Greenland</strong>ic Contracting Company with offices in Nuuk,<br />
the capital of <strong>Greenland</strong> and Qaqortoq in South <strong>Greenland</strong>.<br />
The Company is specialized in the minerals industry and offers a wide range of professional <strong>se</strong>rvices<br />
to domestic and <strong>for</strong>eign companies working in <strong>Greenland</strong>. The Company provides turn-key solutions<br />
as well as specific <strong>se</strong>rvices within traditional contracting, construction, diamond drilling, rock<br />
blasting, marine oper<strong>at</strong>ions, diving, camp solutions, c<strong>at</strong>ering, consulting, logistics and various ot<strong>her</strong><br />
tasks. The Company´s staff and work<strong>for</strong>ce count almost 100 people, all with heavy experience in<br />
arctic oper<strong>at</strong>ions and our specialty is to find solutions to difficult projects <strong>at</strong> isol<strong>at</strong>ed places with<br />
difficult logistics.<br />
Our fleet of major equipment includes a diving / tug bo<strong>at</strong>, 3 landing crafts and 5 barges with up to<br />
800 tons capacity, 50 pcs of contracting equipment including excav<strong>at</strong>ors, wheel loaders, drill rigs,<br />
trucks, dumpers etc. and we will always be able to make the right piece of equipment available to<br />
meet our customer’s requirement.<br />
For furt<strong>her</strong> in<strong>for</strong>m<strong>at</strong>ion on our <strong>se</strong>rvices plea<strong>se</strong> contact Mr. Arent Heilmann <strong>at</strong>:<br />
<strong>Greenland</strong> Mining Services A/S<br />
P.O. Box 821, 3900 Nuuk, <strong>Greenland</strong><br />
18 E-mail: info@gms.gl, Telephone: +299 327913, Facsimile: +299 327914, www.gms.gl<br />
Your g<strong>at</strong>eway to explor<strong>at</strong>ion-<br />
and mining <strong>se</strong>rvices in <strong>Greenland</strong>
Prin<strong>se</strong>s<strong>se</strong><br />
sulinngiffeqaraang<strong>at</strong><br />
All<strong>at</strong>toq: Niels Ole Qvist<br />
Mary Donaldsonip 2000-imi kunngissaq Frederik naapimmagu<br />
arnamut Australiamiumut tassunga allanngorneq<br />
tupinnartoq aallartippoq. Nalinginnaasumik inuuneqarnermiit<br />
tusagassiortunit sammiuarneqalerneq sungiunniartariaqar<br />
simavaa.<br />
Taamaappoq aamma aasaq manna sinerissap aliana<strong>at</strong>suanut<br />
Ilulissanut tikeraarami ”Kammagiitta”-mik suliniutini – Kalaallit<br />
Nunaanni Naalakkersuisut suleq<strong>at</strong>igalugit Kalaallit Nunaanni<br />
tamarmi <strong>at</strong>uarfinni ulluuneranilu paaqqinnittarfinni <strong>at</strong>uutilersinneqartoq<br />
– nittarsaakkiartorlugu.<br />
Kronprin<strong>se</strong>s<strong>se</strong>li (pisort<strong>at</strong>igoortumik pisuss<strong>at</strong>) sani<strong>at</strong>igut inuttut<br />
eqqissisimaarnissamut aamma periarfissinneqarpoq – assiliisartunit<br />
alaperna<strong>at</strong>sunit ala<strong>at</strong>sinaanneqarnani.<br />
Kimmikka<strong>at</strong> sikaavimmut toqqorlugit kamippannik pisuutinik<br />
taar<strong>se</strong>rneqarput. Kjolit siilikiusut qarlinnik nungullarsimasunik<br />
n<strong>at</strong>samillu nuersakkamik taar<strong>se</strong>rneqarput.<br />
– Akunnittarfipput tusaamasanut toqqorfissaqqissuuvoq, Maryllu<br />
akunnittarfimmi najugaqarnermini immikkut pisinna<strong>at</strong>itaaffik<br />
tamanna pingaartittorujussuuaa, akunnittersiup pisortaa<br />
Erik Bjerregaard Ilulissani Hotel Arcticimeersoq oqaluttuarpoq.<br />
Kunngikkormiunik tikeraartoqarnermi ulloq siulleq inuttut<br />
nammineerluni suliassanuinnaq immikkoortinneqarsimavoq.<br />
Mary ila<strong>at</strong>igut Kangia sinerlugu pisuttuarpoq ualillu ilaani<br />
saqisuni Caroline Heering <strong>se</strong>qinnarissuup <strong>at</strong>aani akunnittarfiup<br />
aneerasaartarfianeeq<strong>at</strong>igalugu. Tam<strong>at</strong>umani mailisinik allannissaq<br />
iluliarsuarnillu alutornartunik sarsuajuartunik assileeq<strong>at</strong>taarnissaq<br />
aamma piffissaqarfigineqarput.<br />
Aqaguani pisort<strong>at</strong>igoortumik pisuss<strong>at</strong> (nunaqarfimmi Saqqami<br />
<strong>at</strong>uarfimmut meeqqerivimmullu pulaarneq) naammas<strong>se</strong>reerm<strong>at</strong>a<br />
– kingumut tusagasiortunit ala<strong>at</strong>sinaanneqarani – Sermeq<br />
Kujallermut nunarsuup affaani avannarlermi <strong>se</strong>rmit iigartartut<br />
annersaannut timmisartuunneqarpoq.<br />
<strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>ip qulimiguulianik Bell 212-imik angalaarnermi<br />
<strong>se</strong>rmersuaq tikinneqarpoq, tassanilu Mary ilaqutariit assiutaannut<br />
ilannguttussanik assiliisaq<strong>at</strong>taarpoq.<br />
pisiniarFilerisoQ<br />
Maryp Kalaallit Nunaannut tikeraarnerani ullut pingajuanni<br />
Ilulissani arn<strong>at</strong> qimarnguiannut pulaarnissaq pilersaarutaasoq<br />
taama<strong>at</strong>iinnarneqarpoq. Tam<strong>at</strong>umunnga taarsiullugu piffissaq<br />
pisiniarnermut – The Glacier Shopimi – <strong>at</strong>orneqarpoq, aalisariarlunilu<br />
angalaarnermut ilu<strong>at</strong>sitsilluni saarullinnik marlunnik<br />
pisaqarfigisaanut.<br />
Ualikkut qiiakujulluni anusinngorsimananili akunnittarfimmut<br />
uterpoq pisanilu iggavimmut tunniullugit. Saarulliit unnuk<br />
taanna pisort<strong>at</strong>igoortumik nerersuarnermut sassaalliutissanullu<br />
umimmaap neqaanik qalunermut uutamik uillunillu imaqartumut<br />
qilanaartaartutit <strong>at</strong>orneqarlutik.<br />
Maryp piffissap ilaa tamaginnit malinnaavigineqarsinnaanani<br />
Hotel Arcticip qimuttuutaanut <strong>at</strong>orpaa.<br />
kAl Mary meeqqanit sunnerneqa<strong>at</strong>igilluakkaminik nuannarineqartorujussuuvoq.<br />
Dk Mary var populær blandt børnene, som hun gik direkte i hjertet på.<br />
GB Mary was popular with the children and immedi<strong>at</strong>ely won their hearts.<br />
Qimmiaraq sapa<strong>at</strong>ip-akunnerinik aqqanililik immikkut ittumik<br />
nuannarisorujussuanngorpaa, tamannalu qimmiaqqap akunnittarfiup<br />
pisortaanit Erik Bjerregaardimit tunissutigineqarneranik<br />
kinguneqarpoq.<br />
– Akunnittarfiup kronprin<strong>se</strong>s<strong>se</strong>mut tunissutissaraa, taannalu<br />
soorunami Marymik <strong>at</strong>eqassaaq. Uternissa<strong>at</strong>a tungaanut parilluarniarlugu<br />
neriorsuivugut, Erik Bjerregaard oqarpoq.<br />
Akunnittarfimmi malunnaarsaarneq Maryp aamma iluarusuutigaa.<br />
Ullaakkut all<strong>at</strong> tamaasa assigalugit <strong>at</strong>a<strong>at</strong>simut ullaakkorsiutinik<br />
ullaakkorsioq<strong>at</strong>aasarpoq, nunanillu allanit tikera<strong>at</strong><br />
ilarpassuinit arnamik tusaamasanik tusagassiortartut assiliortorneqarnerpaartaasa<br />
ilaannik akunerminniittoqarnerani paasineqanngisaannarpoq.<br />
meeQQ<strong>at</strong> ilaassapput<br />
Suluup tusagassiortua kronprin<strong>se</strong>s<strong>se</strong>p ilassilluarneqarneq pillugu<br />
oqaloq<strong>at</strong>iginissaanut periarfissarsivoq. Pingaartumillu<br />
<strong>at</strong>uarfinni meeqqerivinnilu meeqqanit ilassiorneqarnini maluginiarsimavaa.<br />
– Meeqq<strong>at</strong>ta soorunami Kalaallit Nuna<strong>at</strong> erniinnaq takusariaqara<strong>at</strong><br />
Frederik oqarfigaara, tamannalu qilanaarisorujussuuara,<br />
Mary oqarpoq, inuiaallu kalaallit asanninner<strong>at</strong> akillugu Frederik<br />
peq<strong>at</strong>igalugu marlulia<strong>at</strong>itik, Vincent aamma Jo<strong>se</strong>phine,<br />
kalaallisut aamma <strong>at</strong><strong>se</strong>rsimallugit Minimmik Ivalomillu.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 19<br />
NIELS OLE QVIST
Når prin<strong>se</strong>s<strong>se</strong>n<br />
holder fridag<br />
Af Niels Ole Qvist<br />
Da Mary Donaldson i 2000 mødte kronprins Frederik,<br />
begyndte en utrolig <strong>for</strong>vandling <strong>for</strong> den australske kvinde.<br />
Fra <strong>at</strong> leve et almindeligt liv har hun måttet vænne sig til konstant<br />
<strong>at</strong> være i pres<strong>se</strong>ns søgelys.<br />
Det var også tilfældet, da hun denne sommer besøgte kystens<br />
perle, Iluliss<strong>at</strong>, <strong>for</strong> <strong>at</strong> markedsføre sit Fri <strong>for</strong> Mobberi-projekt<br />
”Kammagiitta”, som – i et samarbejde med naalakkersuisut<br />
(Grønlands regering) – er blevet implementeret i skoler og daginstitutioner<br />
over alt i Grønland.<br />
Men kronprin<strong>se</strong>s<strong>se</strong>n fik heldigvis også (uden<strong>for</strong> det officielle<br />
program) lejlighed til <strong>at</strong> nyde priv<strong>at</strong>livets fred – uden <strong>at</strong> være<br />
fanget ind af nysgerrige kameralin<strong>se</strong>r.<br />
Stiletterne røg ind i skabet og blev udskiftet med vandrestøvler.<br />
De kongelige silkekjoler blev afløst af slidte jeans og en strikket<br />
tophue.<br />
– Vores hotel er lidt af et hide-away-sted <strong>for</strong> kendte, og det privilegium<br />
s<strong>at</strong>te Mary stor pris på under sit ophold på hotellet,<br />
<strong>for</strong>tæller direktør Erik Bjerregaard fra Hotel Arctic i Iluliss<strong>at</strong>.<br />
Den første dag af det royale besøg var afs<strong>at</strong> udelukkende til<br />
priv<strong>at</strong>e gøremål. Mary var blandt andet på en gåtur langs Isfjorden,<br />
og en del af eftermiddagen tilbragte hun sammen med hofdamen<br />
Caroline Heering på hotellets terrass<strong>se</strong> i det strålende<br />
solskin. I liggestolen blev der også tid til <strong>at</strong> <strong>se</strong>nde mails og tage<br />
fotos af de spektakulære isbjerge, som i en evig strøm flød <strong>for</strong>bi<br />
på fjorden.<br />
Da det officielle program var overstået næste dag (med besøg<br />
på en skole og en børnehave i bygden Saqqaq), blev hun – igen<br />
uden <strong>for</strong> pres<strong>se</strong>ns søgelys – fløjet hen over Sermeq Kujalleq<br />
(Jakobshavn Isbræ), som er den nordlige halvkugles mest aktive<br />
gletsjer.<br />
Turen i <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>s Bell 212-helikopter <strong>for</strong>ts<strong>at</strong>te ind til Indlandsi<strong>se</strong>n,<br />
hvor Mary tog fotos til familiealbummet.<br />
på sHoppinG<br />
På Marys tredje dag i Grønland blev et planlagt besøg i et kri<strong>se</strong>-<br />
20<br />
hjem <strong>for</strong> kvinder i Iluliss<strong>at</strong> aflyst. Tiden blev i stedet brugt på <strong>at</strong><br />
shoppe – i The Glacier Shop – og på <strong>at</strong> tage på fisketur på Isfjorden,<br />
hvor hun var så heldig <strong>at</strong> fange to torsk.<br />
Lettere <strong>for</strong>fros<strong>se</strong>n, men ved godt mod, vendte hun ud på eftermiddagen<br />
tilbage til hotellet og afleverede fangsten i køkkenet.<br />
Torskene kom samme aften til <strong>at</strong> indgå i den officielle festmiddag<br />
som en appetitvækker til menuen, som i øvrigt bestod af<br />
blandt andet friteret moskusfilet og blåmuslinger.<br />
Skjult <strong>for</strong> offentlighedens øjne tilbragte Mary også en del tid<br />
sammen med Hotel Arctics slædehunde.<br />
Særligt <strong>for</strong>elsket blev hun i en lille, 11 uger gammel hvalp,<br />
som det endte med, <strong>at</strong> hoteldirektør Erik Bjerregaard <strong>for</strong>ærede<br />
hende.<br />
– Det er hotellets gave til kronprin<strong>se</strong>s<strong>se</strong>n, og den skal <strong>se</strong>lvfølgelig<br />
hedde Mary. Vi har lovet <strong>at</strong> pas<strong>se</strong> godt på den, til hun kommer<br />
tilbage, siger Erik Bjerregaard.<br />
Diskretion fik Mary også lov til <strong>at</strong> nyde på hotellet. Om morgenen<br />
valgte hun <strong>at</strong> indtage sin morgenmad ved samme buffet<br />
som alle andre, og mange af de udenlandske gæster opdagede<br />
aldrig, <strong>at</strong> der blandt dem befandt sig en af kendis-pres<strong>se</strong>ns mest<br />
fotograferede kvinder.<br />
Børnene sKal med<br />
Suluks medarbejder fik lejlighed til <strong>at</strong> tale med kronprin<strong>se</strong>s<strong>se</strong>n<br />
på tomands-hånd om den overvældende modtagel<strong>se</strong>. Især hæftede<br />
hun sig ved den måde, hvorpå hun var blevet modtaget af<br />
børnene på skoler og i børnehaver.<br />
– Jeg har talt med Frederik om, <strong>at</strong> vores børn <strong>se</strong>lvfølgelig også<br />
snart skal <strong>se</strong> Grønland, og det glæder jeg mig meget til, lød det<br />
fra Mary, som sammen med Frederik har gengældt det grønlandske<br />
folks kærlighed ved <strong>at</strong> give deres tvillinger, Vincent og<br />
Jo<strong>se</strong>phine, de grønlandske mellemnavne Minik og Ivalo.
The princess takes a holiday<br />
By Niels Ole Qvist<br />
When Mary Donaldson met Crown Prince Frederik in<br />
2000, the Australian woman underwent an incredible<br />
trans<strong>for</strong>m<strong>at</strong>ion. In order to live a normal life, she has had to get<br />
u<strong>se</strong>d to constantly being in the public eye.<br />
This was also the ca<strong>se</strong>, when she visited the gem of the coast,<br />
Iluliss<strong>at</strong>, this summer to promote <strong>her</strong> No Bullying Project ”Kammagiitta”,<br />
which has been implemented in schools and day care<br />
facilities all over <strong>Greenland</strong> in cooper<strong>at</strong>ion with the Government<br />
of <strong>Greenland</strong>.<br />
But the Crown Princess <strong>for</strong>tun<strong>at</strong>ely found the time (outside<br />
the official programme) to enjoy some privacy - without being<br />
caught by nosy camera len<strong>se</strong>s.<br />
Her stiletto heels were put away and she changed into hiking<br />
boots. The royal silk dres<strong>se</strong>s were replaced by worn jeans and a<br />
woolly h<strong>at</strong>.<br />
– Our hotel is something of a hide-away <strong>for</strong> celebrities and<br />
Mary appreci<strong>at</strong>ed this privilege during <strong>her</strong> stay <strong>at</strong> the hotel,<br />
tells director Erik Bjerregaard from Hotel Arctic in Iluliss<strong>at</strong>.<br />
The first day of the royal visit was dedic<strong>at</strong>ed to priv<strong>at</strong>e activities.<br />
Mary went <strong>for</strong> a walk along the Ice Fjord and she spent a<br />
part of the afternoon on the hotel’s terrace in bright sunshine<br />
in the company of lady-in-waiting Caroline Heering. From the<br />
lounge chair t<strong>her</strong>e was time to <strong>se</strong>nd e-mails and take photos of<br />
the spectacular icebergs th<strong>at</strong> constantly drift by on the fjord.<br />
Next day, after the official programme (a visit to a school and a<br />
day care centre in the village of Saqqaq), she was – again out of<br />
the public eye – flown over Sermeq Kujalleq (Jakobshavn Glacier),<br />
which is the nort<strong>her</strong>n hemisp<strong>her</strong>e’s most active glacier.<br />
The trip in <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>’s Bell 212 helicopter continued on to<br />
the inland ice, w<strong>her</strong>e Mary took photos <strong>for</strong> the family album.<br />
sHoppinG<br />
On Mary’s third day in <strong>Greenland</strong>, the scheduled visit to a cri-<br />
kAl Maryp meeqq<strong>at</strong> ittoortut ilassiorai.<br />
Dk Mary hil<strong>se</strong>r på et par betuttede børn.<br />
GB Mary greets a couple of star struck children.<br />
sis centre <strong>for</strong> women in Iluliss<strong>at</strong> was cancelled. The time was<br />
spent shopping instead – in The Glacier Shop – and on a fishing<br />
trip to the Ice Fjord w<strong>her</strong>e the Crown Princess was <strong>for</strong>tun<strong>at</strong>e<br />
enough to c<strong>at</strong>ch two cod.<br />
Slightly frozen, but in good spirits, she returned to the hotel in<br />
the afternoon and handed <strong>her</strong> c<strong>at</strong>ch over to the kitchen. The<br />
cod was l<strong>at</strong>er part of the official dinner w<strong>her</strong>e it was <strong>se</strong>rved as<br />
an appetizer to the menu which included deep-fried fillet of<br />
musk ox and common mus<strong>se</strong>ls.<br />
Out of the public eye, Mary also spent some time with Hotel<br />
Arctic’s sled dogs. She fell in love with a small, 11 week old<br />
puppy and hotel director Erik Bjerregaard ended up by giving<br />
it to <strong>her</strong>.<br />
– It is the hotel’s gift to the Crown Princess and of cour<strong>se</strong> it will<br />
be named Mary. We have promi<strong>se</strong>d to take good care of it, until<br />
she returns, says Erik Bjerregaard.<br />
Mary was also able to enjoy some discretion <strong>at</strong> the hotel. In the<br />
morning, she cho<strong>se</strong> to take breakfast <strong>at</strong> the same buffet as all<br />
the ot<strong>her</strong>s and many of the <strong>for</strong>eign guests never noticed th<strong>at</strong><br />
among them was one of the tabloid pres<strong>se</strong>s’ most photographed<br />
women.<br />
WitH tHe CHildren<br />
Suluk’s reporter had the opportunity to speak with the Crown<br />
Princess alone about the overwhelming reception. She particularly<br />
noticed the way she was received by the children in<br />
schools and day care centres.<br />
– I have said to Frederik th<strong>at</strong> of cour<strong>se</strong> our children should<br />
<strong>se</strong>e <strong>Greenland</strong> soon and I am really looking <strong>for</strong>ward to it, said<br />
Mary. She and Frederik have reciproc<strong>at</strong>ed the love of the <strong>Greenland</strong>ic<br />
people by giving their twins, Vincent and Jo<strong>se</strong>phine, the<br />
<strong>Greenland</strong>ic names Minik and Ivalo as middle names.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 21
headhou<strong>se</strong><br />
22<br />
Hotel Qaqortoq<br />
4-star hotel with authentic <strong>Greenland</strong>ic flair<br />
and modern conference facilities<br />
in South <strong>Greenland</strong>’s friendliest and most colorful town<br />
Hotel Qaqortoq<br />
P. O. Box 509 3920 Qaqortoq<br />
Tel. + 299-64 22 82 Fax: + 299-64 12 34<br />
www.hotel-qaqortoq.gl mail@hotel-qaqortoq.gl<br />
All kinds of business<br />
All sorts of people<br />
All types of ca<strong>se</strong>s<br />
All areas of work<br />
All aspects of law<br />
One law firm<br />
Nuna Advok<strong>at</strong>er A/S<br />
Qulliler�k 2, 6.<br />
Postboks 59<br />
3900 Nuuk<br />
Tel: (299) 32 13 70<br />
email: email@nuna-law.gl<br />
www.nuna-law.gl<br />
PRIVATHOSPITALET KOLLUND<br />
Højt in<strong>for</strong>m<strong>at</strong>ionsniveau, omsorg, ro, tryghed<br />
- et personligt tilpas<strong>se</strong>t behandlings<strong>for</strong>løb<br />
Højt speciali<strong>se</strong>ret kirurgi og avanceret teknik med fokus<br />
lagt på p<strong>at</strong>ientsikkerhed og hurtig restituering.<br />
Specialområder:<br />
Ortopædkirurgi<br />
kunstigt hofte- og knæled<br />
Idrætsskader<br />
Artroskopi - kikkertoper<strong>at</strong>ion af led<br />
Rygkirurgi<br />
Neurokirurgi<br />
Organkirurgi<br />
Laparoskopi - kikkertoper<strong>at</strong>ion af maven<br />
Endoskopi - kikkertundersøgel<strong>se</strong> af mave og tarm<br />
Urologi - kikkertundersøgel<strong>se</strong> af blære og prost<strong>at</strong>a<br />
Plastikkirurgi / kosmetisk kirurgi<br />
Åreknude- og karkirurgi<br />
Øre-næ<strong>se</strong>-Hals<br />
Ultralydsundersøgel<strong>se</strong>r<br />
MR-scanning - inkl. artrografi / ledundersøgel<strong>se</strong><br />
Anæstesiologi<br />
Hjertemedicin<br />
Arbejds-EKG<br />
Ekkokardiografi - ultralydsundersøgel<strong>se</strong> af hjertet<br />
Helbredsundersøgel<strong>se</strong>r<br />
Gynækologi - inkontinens<br />
Telefon: 74 30 11 30<br />
www.priv<strong>at</strong>hospitaletkollund.dk<br />
NIELS OLE QVIST
Royal Arctic Logistics provide the following<br />
<strong>se</strong>rvices in all <strong>Greenland</strong>ic ports:<br />
· Port agency<br />
· Stevedoring<br />
· Crew change<br />
· Visa applic<strong>at</strong>ions<br />
· Accommod<strong>at</strong>ion<br />
· Provision and C<strong>at</strong>ering<br />
· Service and supplies<br />
· Cargo transport by air and <strong>se</strong>a<br />
· Customs document<strong>at</strong>ion<br />
– your agent in all of <strong>Greenland</strong><br />
Royal Arctic Logistics are<br />
loc<strong>at</strong>ed in the 13 largest<br />
ports in <strong>Greenland</strong>, and<br />
our main office is in Nuuk<br />
Royal Arctic Suluk Logistics #03 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> A/S – Inflight P.O. Magazine Box 8100 2012 9220 Aalborg Ø Tel. +45 99 30 32 34 – P.O. Box 1629 3900 Nuuk Tel. +299 34 92 90 – 23 www.ralog.dk
inuit pilluGit nutaarsiass<strong>at</strong> na<strong>at</strong>sut | Kort nYt om naVne | BrieF neWs aBout names<br />
Leiff Jo<strong>se</strong>f<strong>se</strong>n<br />
24<br />
René Dif, Aquami erinarsortartoq,<br />
Nuummi nipilersoq<strong>at</strong>igiit tusaamas<strong>at</strong><br />
peq<strong>at</strong>igalugit tusarnaartitsigami tammajuitsortaarpoq.<br />
Tikeraarnermini assaqqumi<br />
ilu<strong>at</strong>unga<strong>at</strong>igut nannumik kakiortippoq.<br />
Nipilersoq<strong>at</strong>igiit nuannarineqaqisut Kalaallit<br />
Nuna<strong>at</strong> alutoreqa<strong>at</strong>. Erinarsortu<strong>at</strong>a Lene<br />
Nystrømip pilersaarutigaa uini Søren Rasted<br />
meeqq<strong>at</strong>illu peq<strong>at</strong>igalugit nun<strong>at</strong>sinnut takornariarnissartik.<br />
René Dif, sanger i Aqua, sikrede sig et<br />
varigt minde, da han med det kendte<br />
band gav koncert i Nuuk. Under besøget fik<br />
han t<strong>at</strong>overet en isbjørn på sin venstre over-<br />
Aaja Chemnitz allaffissornermik ilinilinniagartooq 34-nik ukiulik nun<strong>at</strong>sinni<br />
Jørgen Chemnitz<br />
Jørgen Chemnitz tusagassiortoq<br />
assiliisartorlu nunanit allanit ala<strong>at</strong>sinaanneqarpoq.<br />
Ukioq manna siusinnerusukkut<br />
Ilulissani Knud Rasmus<strong>se</strong>nip illuani<br />
saqqummersitai Budapestimi etnografisk<br />
Mu<strong>se</strong>umimi takutinneqarput nun<strong>at</strong>sinni<br />
silaannaap allanngoriartornera qulequtarineqarluni.<br />
Chemnitzip saqqummersippai inunnit<br />
assilis<strong>at</strong> arlaqartut kiisalu Ilulissani innuttaasunit<br />
video <strong>at</strong>orlugu apersuinerit 23-t.<br />
Jørgen Chemnitz, journalist og fotograf,<br />
har udlandets opmærksomhed.<br />
Tidligere på året blev hans faste udstilling<br />
i Knuds Rasmus<strong>se</strong>ns Hus i Iluliss<strong>at</strong> vist på<br />
det etnografiske Mu<strong>se</strong>um i Budapest i <strong>for</strong>-<br />
arm. Succesbandet var vilde med Grønland.<br />
Ifølge <strong>for</strong>sangeren, Lene Nystrøm, er det<br />
planen – sammen med ægtemanden Søren<br />
Rasted og deres børn – <strong>at</strong> besøge Grønland<br />
som turister.<br />
René Dif, singer with Aqua, acquired<br />
a lasting memento when he gave a<br />
concert in Nuuk with the famous band. During<br />
the visit he got a polar bear t<strong>at</strong>too on his<br />
left upper arm. The successful band adored<br />
<strong>Greenland</strong>. According to Lene Nystrøm who<br />
is the lead singer, she and <strong>her</strong> husband<br />
Søren Rasted intend to re-visit <strong>Greenland</strong> as<br />
tourists toget<strong>her</strong> with their children.<br />
aaja Chemnitz<br />
rené dif<br />
siullersaallu meeqq<strong>at</strong> illersuisu<strong>at</strong>tut ukiuni<br />
pingasuni <strong>at</strong>orfinitsinneqarpoq. Meeqq<strong>at</strong> illersuisu<strong>at</strong>a<br />
meeqq<strong>at</strong> <strong>at</strong>ugarliortut immikkut<br />
pisariaqartitsisut <strong>at</strong>uga<strong>at</strong> sammisussaavai.<br />
Taassuma sani<strong>at</strong>igut meeqq<strong>at</strong> illersuisu<strong>at</strong><br />
nammineerluni meeqq<strong>at</strong> <strong>at</strong>uga<strong>at</strong> pillugit<br />
suliniuteqartassaaq, soorlu aamma nun<strong>at</strong>sinni<br />
FN-ip meeqq<strong>at</strong> pillugit isumaq<strong>at</strong>igiissumik<br />
naammassinninnersugut nakkutigissallugu.<br />
Aaja Chemnitz, 34-årige cand. scient.<br />
adm., er blevet ans<strong>at</strong> som landets<br />
første børnetalsmand <strong>for</strong> en tre-årig periode.<br />
Børnetalsmanden skal have fokus på vilkårene<br />
<strong>for</strong> uds<strong>at</strong>te børn med særlige behov.<br />
bindel<strong>se</strong> med et tema om klima<strong>for</strong>andringer<br />
i Grønland. Chemnitz´ udstilling består af en<br />
række portrætfotos samt 23 videointerviews<br />
med lokale borgere i Iluliss<strong>at</strong>.<br />
Jørgen Chemnitz, journalist and photograp<strong>her</strong>,<br />
has <strong>at</strong>tracted interest from<br />
abroad. Earlier this year, his permanent exhibition<br />
in Knud Rasmus<strong>se</strong>n’s Hou<strong>se</strong> in Iluliss<strong>at</strong><br />
was shown <strong>at</strong> the Ethnographic Mu<strong>se</strong>um<br />
in Budapest in connection with a theme concerning<br />
clim<strong>at</strong>e changes in <strong>Greenland</strong>. The<br />
Chemnitz exhibition consists of a <strong>se</strong>ries of<br />
portrait photos and 23 video interviews with<br />
locals from Iluliss<strong>at</strong>.<br />
Leiff Jo<strong>se</strong>f<strong>se</strong>n<br />
Derudover kan børnetalsmanden på eget initi<strong>at</strong>iv<br />
tage sager op om børns vilkår, ligesom<br />
det skal overvåges om Grønland lever op til<br />
FN’s Børnekonvention.<br />
Aaja Chemnitz, 34-year old MSc. in<br />
administr<strong>at</strong>ion, has been appointed<br />
the country’s first spokesperson <strong>for</strong> children<br />
<strong>for</strong> a three year period. The children’s<br />
spokesperson is to focus on conditions <strong>for</strong><br />
marginalized children with special needs.<br />
Furt<strong>her</strong>more, the children’s spokesperson<br />
will ensure th<strong>at</strong> <strong>Greenland</strong> lives up to UN’s<br />
convention <strong>for</strong> children and she will also look<br />
into ca<strong>se</strong>s concerning children’s conditions<br />
on <strong>her</strong> own initi<strong>at</strong>ive.
inuit pilluGit nutaarsiass<strong>at</strong> na<strong>at</strong>sut | Kort nYt om naVne | BrieF neWs aBout names<br />
Christian Schultz-Lorentzen<br />
Inuuteq Holm Ol<strong>se</strong>nip ukiut arfineq<br />
marluk sinnerlugit nunanut allanut<br />
allaffimmi pisortaasimasup <strong>at</strong>orfini, ukiumut<br />
akissarsi<strong>at</strong> 700.000 koruuninit sinneqartut<br />
angalasarnerujussuarlu tunuppai. Atorfini<br />
sulisussarsiuunneqarm<strong>at</strong> qinnuteqaqqinngilaq.<br />
Imaanngilaq suliara nuannarinnginnakku.<br />
Allanik takusaqarusuppunga allanillu<br />
misiliillunga, Inuuteq Holm Ol<strong>se</strong>n oqarpoq.<br />
Inuuteq Holm Ol<strong>se</strong>n, gennem mere<br />
end syv år direktør <strong>for</strong> Udenrigskontoret,<br />
har sagt farvel til chefkontoret, en<br />
årsløn på over 700.000 kroner og et hektisk<br />
rej<strong>se</strong>liv. Han genansøgte ikke sin stilling,<br />
da den blev slået op. Jeg er ikke utilfreds<br />
Minik Rosing ujarassiornermi ilisim<strong>at</strong>ooq<br />
ilisim<strong>at</strong>uussutsikkullu sulinermini<br />
nunani tamalaani ilisimaneqartoq<br />
Anne Sofie Hardenberg nun<strong>at</strong>ta<br />
pissaritaanik immikkut ilisimasalik<br />
iganermullu ilit<strong>se</strong>rsuusianik <strong>at</strong>uakkiortoq<br />
nun<strong>at</strong>sinni naasunik akuutissanik k<strong>at</strong>ersinermi<br />
ilisimasanik siammarterivoq, ingammik<br />
kuanninik. Hardenbergip igasoq Henri Lee<br />
kulturi pillugu <strong>at</strong>uagaq iganissamullu ilit<strong>se</strong>rsuusiaq<br />
»Mamaq« nun<strong>at</strong>sinni naasunik iganissamut<br />
ilit<strong>se</strong>rsuusianik 500-nit sinneqartunik<br />
imaqartoq suliarimmagu ikiorpaa.<br />
Anne Sofie Hardenberg, ekspert i<br />
grønlandske råvarer og kogebogs<strong>for</strong>f<strong>at</strong>ter,<br />
slår nu et slag <strong>for</strong> <strong>at</strong> udbrede kendskabet<br />
til håndplukkede vilde krydderurter<br />
fra Grønland – især kvan. Hardenberg har<br />
med arbejdet. Jeg ønsker blot <strong>at</strong> skifte udsyn<br />
– prøve kræfter med noget andet, siger<br />
Inuuteq Holm Ol<strong>se</strong>n.<br />
Inuuteq Holm Ol<strong>se</strong>n, director <strong>for</strong> the<br />
<strong>for</strong>eign office <strong>for</strong> <strong>se</strong>ven years, has<br />
said goodbye to the management office, an<br />
annual wage of more than DKK 700,000 and<br />
a busy travel schedule. He did not re-apply<br />
<strong>for</strong> his position when it was adverti<strong>se</strong>d. “I<br />
am not diss<strong>at</strong>isfied with the work. I just want<br />
to change perspective – to try my hand <strong>at</strong><br />
something different,” says Inuuteq Holm<br />
Ol<strong>se</strong>n.<br />
minik rosing<br />
inuuteq Holm ol<strong>se</strong>n<br />
nunarput pillugu suliniuteqartuartarpoq.<br />
Maannakkut nutaamik <strong>at</strong>uuffeqalerpoq. Ilisim<strong>at</strong>usarfiup<br />
siulersuisuini nutaani ilaasortanngorpoq.<br />
Rosing nunarsuarmi tamarmi<br />
ilisim<strong>at</strong>usarfinnit oqalugiaqqutittuartarpoq,<br />
nun<strong>at</strong>sinnilu ilisim<strong>at</strong>uussutsikkut suliaqarluarnerpa<strong>at</strong><br />
ilagalugu.<br />
Minik Rosing, professor i geologi og<br />
intern<strong>at</strong>ionalt kendt <strong>for</strong> sin <strong>for</strong>skning,<br />
er altid mand <strong>for</strong> <strong>at</strong> stille op <strong>for</strong> Grønland. Nu<br />
har han påtaget sig endnu et hverv. Nemlig<br />
som medlem af den nye bestyrel<strong>se</strong> <strong>for</strong> Grønlands<br />
universitet – Ilisim<strong>at</strong>usarfik. Rosing er<br />
en efterspurgt <strong>for</strong>edragsholder på alverdens<br />
anne sofie Hardenberg<br />
bistået fusionskokken Henri Lee med kultur-<br />
og kogebogen ”Mamaq” med mere end 50<br />
opskrifter med grønlandske urter.<br />
Anne Sofie Hardenberg, expert in<br />
<strong>Greenland</strong>ic food and writer of cook<br />
books is now promoting knowledge of<br />
handpicked wild <strong>her</strong>bs from <strong>Greenland</strong> – especially<br />
angelica. Hardenberg has assisted<br />
fusion-chef Henri Lee with “Mamaq”, a<br />
culture cook-book with more than 50 recipes<br />
using <strong>Greenland</strong>ic <strong>her</strong>bs.<br />
universiteter og en af rigets største <strong>for</strong>skerkapaciteter.<br />
Minik Rosing, professor of geology<br />
and intern<strong>at</strong>ionally famous <strong>for</strong> his<br />
re<strong>se</strong>arch, is always ready to stand <strong>for</strong> <strong>Greenland</strong>.<br />
He has now taken on anot<strong>her</strong> task. He<br />
has become a member of the new board<br />
<strong>for</strong> <strong>Greenland</strong>’s university – Ilisim<strong>at</strong>usarfik.<br />
Rosing is a popular speaker <strong>at</strong> universities<br />
all over the world and one of the gre<strong>at</strong>est<br />
re<strong>se</strong>arch capacities in the realm.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 25<br />
Leiff Jo<strong>se</strong>f<strong>se</strong>n
26<br />
Tel.: +299 70 1234<br />
www.banken.gl<br />
Dalede<br />
Nyrer<br />
Rest<br />
Kan du gætte hvad vi er ?<br />
Kampplads<br />
Midt i<br />
MARTS<br />
Træværk<br />
3 Unger<br />
1 ✎<br />
Fartøj<br />
Med det<br />
samme<br />
Grine<br />
Til tiden<br />
Forbund Ens<br />
Tyveri<br />
GREENLAND SURVEY<br />
www.asiaq.gl<br />
+<br />
4<br />
2<br />
5<br />
-s<br />
6<br />
Svar:<br />
Vi er<br />
Hele Grønlands<br />
T Æ<br />
1 2 3 3 4 5 7 6<br />
BANK<br />
– og vi glæder os til<br />
<strong>at</strong> høre fra dig.<br />
Tlf.: +299 70 1234<br />
Mail: banken@banken.gl<br />
WE OFFER SERVICE ON:<br />
· CLIMATE, HYDROLOGY<br />
· MAPPING, GIS<br />
· GEOTECHNIQUE, SURVEY
THULE AIR BASE<br />
– en intern<strong>at</strong>ional arbejdsplads i Grønland<br />
I det nordvestlige hjørne af menneskenes land, Kalaallit Nuna<strong>at</strong>, etablerede Knud Rasmus<strong>se</strong>n og<br />
Peter Freuchen i 1910 handelsst<strong>at</strong>ionen Thule i bygden ved foden af det karakteristiske Dundas<br />
fjeld.<br />
På den mods<strong>at</strong>te side af bugten North Star Bay ligger i dag den amerikanske luftba<strong>se</strong>, Thule <strong>Air</strong><br />
Ba<strong>se</strong>. Etableringen af ba<strong>se</strong>n i 1951 var et result<strong>at</strong> af den kolde krigs udbrud; i dag er grundlaget <strong>for</strong><br />
ba<strong>se</strong>ns tilstedeværel<strong>se</strong> og mission væ<strong>se</strong>ntligt mere fredelig.<br />
Siden 1971 har <strong>Greenland</strong> Contractors arbejdet som drifts- og <strong>se</strong>rvice entreprenør <strong>for</strong> US <strong>Air</strong> Force<br />
på ba<strong>se</strong>n, og i dag varetager vi alle <strong>se</strong>rviceopgaver, logistik, drift m.v. som sikrer, <strong>at</strong> det lille samfund<br />
kan eksistere ved egen hjælp.<br />
<strong>Greenland</strong> Contractors er et interes<strong>se</strong>ntskab bestående af det danske entreprenør<strong>se</strong>lskab MT Højgaard<br />
a/s og det <strong>se</strong>lvstyre ejede firma Inuit Service Company A/S.<br />
Virksomhedens mange kompetente medarbejdere står bl.a. <strong>for</strong> <strong>for</strong>syning af vand, kraft og varme,<br />
gør rent og laver mad til ba<strong>se</strong>ns beboere, reparerer køretøjer, driver skibshavn og lufthavn, vedligeholder<br />
vejnet, bygninger og tekniske install<strong>at</strong>ioner, IT og kommunik<strong>at</strong>ions systemer, hospital,<br />
brandvæ<strong>se</strong>n, fritidstilbud m.m.m.<br />
Det arbejde, vi udfører <strong>for</strong> US <strong>Air</strong> Force, sker efter de kvalitets-, miljø og arbejdsmiljø standarder,<br />
der ligger i ISO 9001, ISO 14001 og OHSAS 18001, som <strong>Greenland</strong> Contractors er certificeret i.<br />
Dette medfører, <strong>at</strong> der er konstant fokus på kvalitet i arbejdet, på medarbejdernes sikkerhed, på <strong>at</strong><br />
miljøet belastes minimalt af aktiviteterne, og på <strong>at</strong> der værnes om de historiske og n<strong>at</strong>ur værdier<br />
i området.<br />
<strong>Greenland</strong> Contractors deltager i uddannel<strong>se</strong>n af unge grønlændere og tilbyder adskillige praktikplad<strong>se</strong>r<br />
på ba<strong>se</strong>n inden <strong>for</strong> et rigt udbud af fagområder.<br />
Læs mere om vores spændende arbejdsplads på www.gc.gl, hvor der er mange flere oplysninger<br />
om <strong>Greenland</strong> Contractors og livet på Thule <strong>Air</strong> Ba<strong>se</strong>.<br />
Indiavej 1, 2100 København Ø, tlf.: 3634 8000. www.gc.gl<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 27
Sermersuup nalunartuanik<br />
paasiniaaneq<br />
Sermeq qanoq sukk<strong>at</strong>igisumik aakkiartorpa?<br />
Apeqqut taanna NASAp Kalaallit Nunaanni akissutissarsiorpaa.<br />
Ilisim<strong>at</strong>uut nunap ilaanut <strong>at</strong>torneqanngitsumut<br />
ilisimasassarsiorlutik timmisartorneranni Suluk<br />
siullersaalluni peq<strong>at</strong>aavoq<br />
All<strong>at</strong>toq: Niels Ole Qvist<br />
Kiga<strong>at</strong>sumik sukkassu<strong>se</strong>qarluta nunamut nalunartumut,<br />
allaanngitsumut Tolkienimit pilersinneqartumut,<br />
aarsaarpugut. Ata<strong>at</strong>sikkut qaqutigoortumut, kusanartumut<br />
annilaajummer nartumullu.<br />
Timmisartumut Lockheed P-3 Orionimut sisamanik motoorilimmut<br />
ilaavugut. Elektronikkimi <strong>at</strong>ortorissaaruterpassuaqarpoq<br />
ilisim<strong>at</strong>uunillu Amerikamiut av<strong>at</strong>aarsualiarnermik ingerl<strong>at</strong>siviannit<br />
NASAmeersunik ilaasoqarluni.<br />
Appasissukkut timmilluta Tunup sineriaa <strong>at</strong>uarlugu Sermersuaq<br />
qulaallugu akunnerit arlallit avannamut ingerlaarpugut.<br />
Kuj<strong>at</strong>aani Tasiilamiit Kalaallit Nunaanni qaqq<strong>at</strong> portunersa<strong>at</strong><br />
Gunnbjørn Fjeld (3693 meterinik portussisilik) qulaallugu Ittoqqortoormiit<br />
tungaanut.<br />
Tamaani inuit <strong>at</strong>ugartuussu<strong>se</strong>qarnerannut tunngasunik takussaasoqanngilaq.<br />
Naluneqanngitsutut inunnik Qaammammiittoqarsimavoq,<br />
takorlooruminaapporli Tunumi qaqqarsuit <strong>se</strong>rmersuullu<br />
inuilaarsuup akornanni inunnik tutisoqarsimassasoq.<br />
Qaqqarsuit putsumik poorsimasut qilaap nunallu akornanniittut<br />
illernarpasissumik alianaassu<strong>se</strong>qarput.<br />
nunarsuarmi annerpaaQ<br />
NASAmili ilisim<strong>at</strong>uut teknikerillu pinnissu<strong>se</strong>q samminngila<strong>at</strong>.<br />
Allannerit paasissutissallu kalluppall<strong>at</strong>tartut skærmikkut takkussortut<br />
alartaa<strong>se</strong>rlugit malinnaaffiga<strong>at</strong>. La<strong>se</strong>rinik, radarinik<br />
gps-inillu paasissutiss<strong>at</strong> nunamit, imermit <strong>se</strong>rmersuarujussuarmillu,<br />
3,5 kilometerit angullugit issussu<strong>se</strong>qarsinnaasumit, pissarsiarisarpa<strong>at</strong>.<br />
NASAp suliniut taavaa Ice-Bridgemik. Suliniut ukiunik arfinilinnik<br />
sivisussusilik. Nunarsuup issittorta<strong>at</strong>a <strong>se</strong>rmianik<br />
28<br />
silaannakkoorluni misissuisarnerit annersa<strong>at</strong>, ilisim<strong>at</strong>uullu<br />
na<strong>at</strong>sorsuutiga<strong>at</strong> paasissutissanik k<strong>at</strong>ersuineq, silap pissusa<strong>at</strong>a<br />
allanngoriartorner<strong>at</strong>a kingunerisaanik issittumi allannguutinik,<br />
nalissaqanngitsumik tredimensionalimik takussutissiissasoq.<br />
Immikkut soqutigina<strong>at</strong>eqarput <strong>se</strong>rmit ingerlaarner<strong>at</strong>,<br />
<strong>se</strong>rmersuup aakkiartornera <strong>se</strong>rmersuullu naqitsiner<strong>at</strong>a\ annikilliner<strong>at</strong>a<br />
kingunerisaanik Kalaallit Nuna<strong>at</strong>a qaffakkiartornera.<br />
– Atortutsinnik <strong>se</strong>rmeq kilometerinik arlalinnik issussusilik<br />
pitarsinnaavarput immikkuullarissorujussuarnillu paasisaqarfigalugu.<br />
Atortutta ila<strong>at</strong> radiop tillerneranik aallaka<strong>at</strong>itsisarpoq,<br />
silaannakkut <strong>se</strong>rmerlu pitarlugu <strong>se</strong>rmersuup naqqa tikeriarlugu<br />
qinngornernik paasissutissanik timmisartumut utertitsisarluni,<br />
suliniutip pisortaa Michael Studinger nassuiaavoq.<br />
Taanna alutorinnilluni timmisartumi, ilua allaanngitsumi<br />
James Bondimit filmiliameersumi, takornariartitsivoq. Antennenit<br />
15-init, timmisartup suluusa<strong>at</strong>a <strong>at</strong>aani timmisartullu<br />
naavani inissinneqarsimasunit, paasissutiss<strong>at</strong> takkussortuarput.<br />
– Sorpassuit uuttortartarpavut. Aamma aperlaap annertussusaa.<br />
Pingaaruteqarpoq apisarnerup annertussusaa ilisimassallugu,<br />
aalajangerumallugu <strong>se</strong>rmeq aakkiartornersoq qanorlu<br />
sukk<strong>at</strong>igisumik tamanna pinersoq, Michael Studinger nassuiaavoq.<br />
paasissutiss<strong>at</strong> aKeQannGitsut<br />
Tusagassiortumulli nutaarsiassanik nalunaarutigisassanik nutaaqarpallaanngilaq.<br />
– Centimeterialunnguanilluunniit allanngornerit soqutiginarsinnaagaluarput.<br />
Paasisalli nassuiarnissa<strong>at</strong> uagut suliassarinngilarput.<br />
Paasissutissanik k<strong>at</strong>ersuivugut isumagisarlugulu<br />
qulakkeernissa<strong>at</strong>, ba<strong>se</strong>mut uteraang<strong>at</strong>ta back-upimut nuuttarlugit.<br />
Tam<strong>at</strong>uma kingorna qaamm<strong>at</strong>it sisamaniit arfinilinnut<br />
paasissutissa<strong>at</strong>ivut misissoqqinneqartarput, Michael Studinger<br />
nassuiaavoq.
kAl Amerikamiu ilisim<strong>at</strong>ooq Michael Studinger Amerikamiut<br />
av<strong>at</strong>aarsualiarnermik ingerl<strong>at</strong>siviannit NASAmit ilisim<strong>at</strong>uut<br />
pisortara<strong>at</strong>. Suliniut taaguuteqarpoq Ice-Bridge,<br />
nunarsuarmilu taam<strong>at</strong>ut ingerl<strong>at</strong>ani annersaalluni.<br />
Uuttortaanermi paasis<strong>at</strong> N<strong>at</strong>ional Snow and Ice D<strong>at</strong>a Centerip<br />
nittartagaanut ilineqartarput, ingerl<strong>at</strong>sivik Boulderimi University<br />
of Coloradomiittumi, tassanilu nunarsuarmi sumiluunniit<br />
ilisim<strong>at</strong>uut paasissutissanik aallersinnaapput.<br />
top Gun<br />
Inuinnarmut timmisartup iluani taaguuterpassuit sammisamut<br />
tunngasut tusaallugit pa<strong>at</strong>siveerussa<strong>at</strong>aaginnavipput. Timmisartup<br />
aquttarfia kajungernarneruvoq, tassani igalaakkut ammalortukkut<br />
qaqqanut uiguleriiaartorpassuarnut nalissaqanngitsumik<br />
isikkiveqarluni.<br />
Takussaapput qaqq<strong>at</strong> nuui inngigissut, qaarajuttut, qaqq<strong>at</strong> uiguleriia<strong>at</strong><br />
qullunneqarsimasutut isikkullit, Egyptenimi pyramidinut<br />
eqqaanartut. Qaqq<strong>at</strong> qaarajuttut tulleriiaaginnavipput.<br />
Timmisartortartut Amerikamiut aamma alutorsaqa<strong>at</strong>. Assiliivik<br />
saqqummerneqartarpoq timmisartullu aquttua assileeq<strong>at</strong>taaleraraaq.<br />
Aqajannguummernartarpoq timmisartoq 35 meterinik takissusilik<br />
qaqq<strong>at</strong> akornisigooraang<strong>at</strong>, allaanngilaq qunnikkut timmisartorluni.<br />
Suluup aallartitaanut aalajangeruminaappoq timmisartortartut<br />
timmisartullaqqissu<strong>se</strong>rtik takutinniarlugu qooqqukkut itisuukkoortarnersut,<br />
imaluunniit tamanna pisariaqarnersoq nunap<br />
<strong>at</strong>aanit paasissutissanik pissarsiniarluni. Tom Crui<strong>se</strong>rpalaarnerannilli<br />
ilimasunneq annertusivoq timmisartortartut ikasarpasillutik<br />
imminnut qungujumm<strong>at</strong>a.<br />
apeQQuteruJussuaQ<br />
K<strong>at</strong>illugit akunnerni arfineq-pingasuni timmisartorpugut. Aallaavitsinnut,<br />
Kangerlussuup mittarfianut, uterluta appasissuk-<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012<br />
Dk Den amerikanske videnskabsmand Michael Studinger<br />
leder et team af <strong>for</strong>skere fra den amerikanske rumfartsorganis<strong>at</strong>ion<br />
NASA. Ice-Bridge kaldes projektet, der er det<br />
største af sin art i verdenshistorien.<br />
GB American scientist, Michael Studinger, leads a team of<br />
scientists from NASA, the American space agency. The<br />
project is called Ice Bridge and it is the biggest of its<br />
kind in world history.<br />
kut <strong>se</strong>rmersuaq, Kalaallit Nuna<strong>at</strong>a 80 procentianik qalliisimasoq,<br />
qulaallugu timmivugut. K<strong>at</strong>illugu 1,7 millioner kvadr<strong>at</strong>kilometeri<br />
– imaluunniit Europap affa<strong>at</strong>a missaa.<br />
Ilisim<strong>at</strong>uut na<strong>at</strong>sorsorsimava<strong>at</strong> <strong>se</strong>rmersuaq tamavimmi a<strong>at</strong>tuupp<strong>at</strong><br />
nunarsuarmi imavissuit 7,2 meterinik qaffariassasut.<br />
Ullorli taanna issilluni isikkivigissoq timmisartumik 40.000<br />
kiilunik oqimaassusilimmik ba<strong>se</strong>mut uternitsinni <strong>se</strong>rmersuaq<br />
allanngujuitsutut isikkoqarpoq.<br />
Ilisim<strong>at</strong>uut qasoqqaqisut hangarimit Kangerlussuarmi najugaqarfimminnut<br />
Science Support Facilitymut, Kiss-imut ingerlapput.<br />
Ullup sinnera paasissutissiisoqarpoq, paasissutiss<strong>at</strong> qulakkeerlugit,<br />
misigisanik oqaluttuaq<strong>at</strong>igiilluni nalinginnaasumillu<br />
oqalualulluni.<br />
2012-p ingerlanerani ilisim<strong>at</strong>uut ullut 75-it <strong>at</strong>ussava<strong>at</strong> <strong>se</strong>rminit,<br />
immap sikuanit Sermersuarmillu paasissutissanik k<strong>at</strong>ersuillutik.<br />
Kangerlussuup sani<strong>at</strong>igut aamma Thule <strong>Air</strong>ba<strong>se</strong> Canadamilu<br />
Fairbanks aallaavigisassava<strong>at</strong>. Ingerl<strong>at</strong>sinerit taama<strong>at</strong>tut<br />
Sikuiuitsumi Kujallermi ingerlanneqassapput, Chilemi Punta<br />
Arenas aallaavigalugu.<br />
Suliniutip pisorta<strong>at</strong>a Michael Studingerip nassuerutigaa akunnerpassuarni<br />
timmisartumi nipilioqisumi ilaaneq timimut tarnimullu<br />
a<strong>se</strong>rorsa<strong>at</strong>aasoq. Aamm<strong>at</strong>taarli timmisartornissamut<br />
ullut tamaasa suleq<strong>at</strong>inilu qilanaartarlutik.<br />
– Suliamik soqutiginarnerusumik takorluugaqarsinnaanngilanga.<br />
Apeqquterujussuit aalajangiisuusut<br />
akissutissarsiorpavut, ilisim<strong>at</strong>uutut piumassu<strong>se</strong>qarluarpasilluni<br />
oqarpoq.<br />
29
kAl Timmisartortartut Amerikamiut qooqquni itisuuni<br />
qaqqarsuillu portusuut qulaallugit timmisartorneq pisariusoq<br />
malunnavissumik nuannara<strong>at</strong>.<br />
Jagten på i<strong>se</strong>ns gåde<br />
Hvor hurtigt smelter i<strong>se</strong>n? Det spørgsmål<br />
søger NASA svaret på i Grønland. Suluk fik<br />
det første reporter-team med på overvågningsflyet,<br />
der fløj ind i tidernes morgen<br />
Af Niels Ole Qvist<br />
Det er som <strong>at</strong> svæve ind i et magisk landskab skabt af Tolkien.<br />
På én gang sælsomt, smukt og skræmmende.<br />
Vi er ombord på et fire-motors Lockheed P-3 Orion-fly. Proppet<br />
med elektronisk udstyr og <strong>for</strong>skere fra den amerikanske rumfartsorganis<strong>at</strong>ion<br />
NASA.<br />
I lav højde flyver vi time efter time ind over Indlandsi<strong>se</strong>n og<br />
nord på langs den østgrønlandske kyst.<br />
Fra Tasiilaq i syd, hen over Grønlands højeste bjerg, Gunnbjørn<br />
Fjeld (3693 meter) og op mod Ittoqqortoormiit (Scorebysund).<br />
På dis<strong>se</strong> kanter er der intet spor af civilis<strong>at</strong>ion. Mennesket har<br />
som bekendt vandret rundt på Månen, men mellem Østgrønlands<br />
alpetoppe og blændende hvide intethed er det svært <strong>at</strong><br />
<strong>for</strong>estille sig, <strong>at</strong> homo sapiens nogensinde har s<strong>at</strong> sin fod.<br />
En aura af noget helligt strømmer fra de skyomkran<strong>se</strong>de og<br />
urokkelige bjerge, der <strong>for</strong>binder himmel og jord.<br />
Verdens største<br />
NASAs videnskabsfolk og teknikere har imidlertid ikke blikket<br />
rettet mod skønheden. De følger med på grønne grafer og de<br />
bippende signaler, der tikker ind på computerskærmene. Via sofistikerede<br />
la<strong>se</strong>r-, radar-, og gps-systemer modtager de d<strong>at</strong>a fra<br />
30<br />
Dk De amerikanske piloter nød tydeligvis den ud<strong>for</strong>drende<br />
flyvetur ned i dybe dale og hen over høje bjerge.<br />
GB The American pilots clearly enjoyed the challenging<br />
flight, down through deep gorges and high above the<br />
mountains.<br />
jorden, vandet og den mægtige indlandsis, der kan være op til<br />
tre en halv kilometer dyb fra top til bund.<br />
NASA kalder deres oper<strong>at</strong>ion <strong>for</strong> Ice-Bridge. En <strong>se</strong>ks år lang<br />
mission. Det er den største luftbårne undersøgel<strong>se</strong> af Moder<br />
Jords polare is-systemer, der nogensinde er gennemført, og<br />
<strong>for</strong>skerne <strong>for</strong>venter, <strong>at</strong> d<strong>at</strong>a-indsamlingen vil give et enestående<br />
tre-dimensionelt indblik i de ændringer, der finder sted i de arktiske<br />
egne som følge af klima<strong>for</strong>andringer.<br />
Særlig interessant er gletsjernes bevægel<strong>se</strong>r, Indlandsi<strong>se</strong>ns<br />
afsmeltning og Grønlands hævning i takt med, <strong>at</strong> ”pres<strong>se</strong>t” fra<br />
ismas<strong>se</strong>rne bliver mindre.<br />
– Med vores instrumenter kan vi penetrere flere kilometer is<br />
med en ekstrem stor detaljeringsgrad. Et af vores systemer ud<strong>se</strong>nder<br />
en radiopuls, som rej<strong>se</strong>r gennem luften og i<strong>se</strong>n, trænger<br />
helt ned til bunden og reflekteres tilbage til flyet med de opsamlede<br />
d<strong>at</strong>a, <strong>for</strong>klarer projektets leder, Michael Studinger.<br />
Med begejstring vi<strong>se</strong>r han rundt i flyet, der indefra ligner noget<br />
fra en James Bond-film. Fra 15 antenner, placeret på undersiden<br />
af flyets vinger og mave, strømmer oplysningerne hele<br />
tiden ind.<br />
– Vi måler mange ting. Også nysne. Det er essientielt <strong>at</strong> kende
nedbørsmængden <strong>for</strong> <strong>at</strong> kunne afgøre, om der finder en afsmeltning<br />
sted, og hvor hurtigt det går, <strong>for</strong>klarer Michael Studinger.<br />
Gr<strong>at</strong>is d<strong>at</strong>a<br />
For en journalist er der dog ikke meget breaking news <strong>at</strong> rapportere<br />
hjem om <strong>her</strong> og nu.<br />
– Ganske vist kan ændringer på <strong>se</strong>lv få centimeter være interessante.<br />
Men det er ikke vores opgave <strong>at</strong> <strong>for</strong>tolke result<strong>at</strong>erne. Vi<br />
opsamler d<strong>at</strong>a og sørger <strong>for</strong>, <strong>at</strong> de bliver sikret, når vi kommer<br />
tilbage til ba<strong>se</strong>n med back-up-kopier. Herefter går der fire til<br />
<strong>se</strong>ks måneder, hvor vores d<strong>at</strong>a yderligere bliver bearbejdet, <strong>for</strong>klarer<br />
Michael Studinger.<br />
Målingsresult<strong>at</strong>erne lægges ud på N<strong>at</strong>ional Snow and Ice D<strong>at</strong>a<br />
Centers website, en institution, der har til hu<strong>se</strong> på University of<br />
Colorado i Boulder, og hvor alverdens <strong>for</strong>skere gr<strong>at</strong>is kan tappe<br />
d<strong>at</strong>a.<br />
top Gun<br />
For en lægmand er det en udvidet <strong>for</strong>m <strong>for</strong> volapyk med de<br />
mange fagudtryk, der svirrer i luften i kabinen. Mere dragende<br />
er cockpittet, hvor man gennem et koøje med optisk glas kan få<br />
et utilsløret og unikt view ned over bjergkæderne.<br />
Her er spid<strong>se</strong> tinder, afrundede rygge, foldeagtige fjeld-<strong>for</strong>m<strong>at</strong>ioner<br />
og områder, der bringer tankerne ned til Egyptens pyramider.<br />
Det ene kuppel<strong>for</strong>mede bjerg efter det andet toner frem.<br />
De amerikanske piloter fascineres også af synet. Kameraet findes<br />
flere gange frem, og luftkaptajnen knip<strong>se</strong>r løs.<br />
Det giver et sug i maven, når den 35 meter lange maskine<br />
stryger ind mellem fjeldene og nærmest laver en <strong>for</strong>m <strong>for</strong> slugtflyvning.<br />
For Suluks ud<strong>se</strong>ndte er det umuligt <strong>at</strong> afgøre, om det er piloternes<br />
virile flyve-lyst, der får dem til <strong>at</strong> snige sig dybt ned i dalene,<br />
eller om det er en nødvendighed <strong>for</strong> <strong>at</strong> kunne opsuge d<strong>at</strong>a<br />
fra undergrunden. Mistanken om, <strong>at</strong> der går lidt Tom Crui<strong>se</strong> i<br />
den, bestyrkes dog af de gavtyveagtige smil, piloterne <strong>se</strong>nder<br />
hinanden.<br />
det store spørGsmål<br />
I alt er vi af sted otte timer. På vej tilbage til udgangspunktet,<br />
lufthavnen i Kangerlussuaq, svæver vi lavt henover Indlandsi<strong>se</strong>ns<br />
hvide ørken, der dækker 80 procent af Grønlands areal.<br />
Samlet 1,7 millioner kvadr<strong>at</strong>kilometer – eller cirka halvdelen af<br />
Europas udstrækning.<br />
Eksperter har beregnet, <strong>at</strong> hvis den store isklump gennemgår en<br />
total nedsmeltning, vil det medføre en stigning af vandstanden<br />
i verdenshavene på 7,2 meter.<br />
Ret u<strong>for</strong>anderlig <strong>se</strong>r i<strong>se</strong>n nu ud på denne frostklare dag, mens<br />
motorerne sindigt bringer det 40.000 kilo tunge fly tilbage til<br />
ba<strong>se</strong>n.<br />
Godt udm<strong>at</strong>tede slentrer <strong>for</strong>skerne fra hangaren over til Science<br />
Support Facility, Kiss, indkvarteringsstedet i Kangerlussuaq. Resten<br />
af dagen går med briefing, med sikring af d<strong>at</strong>a, udveksling<br />
af oplevel<strong>se</strong>r og almindelig summen.<br />
I løbet af 2012 vil <strong>for</strong>skerne bruge i alt 75 dage på <strong>at</strong> indsamle<br />
d<strong>at</strong>a fra gletsjerne, havi<strong>se</strong>n og Indlandsi<strong>se</strong>n. Foruden ba<strong>se</strong>n i<br />
Kangerlussuaq vil de også slå lejr på Thule <strong>Air</strong>ba<strong>se</strong> og i Fairbanks<br />
i Canada. Tilsvarende missioner gennemføres over<br />
Antarktis med udgangspunkt i Punta Arenas i Chile.<br />
Projektleder Michael Studinger erkender, <strong>at</strong> de mange timer i<br />
det larmende fly slider på krop og sjæl. Men <strong>at</strong> han også glæder<br />
sig til hver dag, hvor mandskabet kan komme på vingerne.<br />
- Jeg har svært ved <strong>at</strong> <strong>for</strong>estille mig et mere interessant arbejde.<br />
Det er de store, afgørende spørgsmål, vi leder efter svaret på,<br />
siger han med ægte <strong>for</strong>sker-entusiasme.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 31
kAl Uuttortaanermi <strong>at</strong>ortorissaarutit nutaaliaasorujussuit<br />
– radari, la<strong>se</strong>ri gps-ilu – <strong>at</strong>orlugit NASAp timmisartua<br />
nunap <strong>at</strong>aanit <strong>se</strong>rmit ingerlaarnerannik, <strong>se</strong>rmersuup<br />
naqitsineranik <strong>se</strong>rmersuullu aakkiartorneranik paasissutissanik<br />
k<strong>at</strong>ersivoq.<br />
Solving the riddle of the ice<br />
How fast is the ice melting? NASA is <strong>se</strong>eking the answer to this<br />
question in <strong>Greenland</strong>. Suluk had the first team of reporters<br />
»embedded« on the surveillance aircraft th<strong>at</strong> flew back to the past<br />
By Niels Ole Qvist<br />
It is like flying into a magical landscape out of Tolkien. At<br />
the same time weird, beautiful and frightening.<br />
We are on board a four-engine Lockheed P-3 Orion aircraft. It<br />
is tightly packed with electronic equipment and scientists from<br />
NASA, the American space agency.<br />
We fly <strong>for</strong> hours <strong>at</strong> low altitude over the inland ice and northwards<br />
along the coast of East <strong>Greenland</strong>.<br />
From Tasiilaq in the south over <strong>Greenland</strong>’s highest mountain,<br />
Mount Gunnbjørn (3693 metres) and up towards Illoqqortoormiut<br />
(Scorebysund).<br />
T<strong>her</strong>e is no sign of civilis<strong>at</strong>ion in the<strong>se</strong> parts. People can walk<br />
on the moon, but it is hard to believe th<strong>at</strong> homo sapiens have<br />
ever <strong>se</strong>t foot <strong>her</strong>e, between the alpine peaks of East <strong>Greenland</strong><br />
and the glaring white nothingness.<br />
An aura of something sacred flows from the cloud-circled, unyielding<br />
mountains th<strong>at</strong> link the earth to the sky.<br />
WOrLD’s BIGGesT<br />
However, NASA’s scientists and technicians have no regard <strong>for</strong><br />
32<br />
Dk Med ekstremt avanceret måleudstyr – radar, la<strong>se</strong>r og gps<br />
– opsamler NASA-flyet d<strong>at</strong>a fra undergrunden, der kan<br />
<strong>for</strong>tælle om gletsjernes bevægel<strong>se</strong>r, iskappens sænkning<br />
og Indlandsi<strong>se</strong>ns afsmeltning.<br />
GB With extremely sophistic<strong>at</strong>ed measuring instruments –<br />
radar, la<strong>se</strong>r and GPS – the NASA aircraft acquires d<strong>at</strong>a<br />
from the underground th<strong>at</strong> can tell us about the movements<br />
of the glaciers, the sinking of the icecap and the<br />
melting of the inland ice.<br />
this beauty. They are following the green graphs and the beeping<br />
signals th<strong>at</strong> blink on the computer screens. Using sophistic<strong>at</strong>ed<br />
la<strong>se</strong>r, radar and GPS systems, they receive d<strong>at</strong>a from the<br />
earth, the w<strong>at</strong>er and the mighty inland ice which can be three<br />
and a half kilometres thick, from top to bottom.<br />
NASA calls this Oper<strong>at</strong>ion Ice-Bridge. It is a six year mission. It<br />
is the biggest airborne study of Mot<strong>her</strong> Earth’s polar ice systems<br />
th<strong>at</strong> has ever been carried out and scientists expect th<strong>at</strong> collection<br />
of this d<strong>at</strong>a will provide a unique, three dimensional insight<br />
into the changes th<strong>at</strong> are taking place in the arctic regions<br />
as a con<strong>se</strong>quence of clim<strong>at</strong>e change.<br />
Particularly interesting are the movements of the glaciers, the<br />
melting of the inland ice and the post-glacial rebound of <strong>Greenland</strong><br />
as the pressure of the ice mas<strong>se</strong>s decrea<strong>se</strong>s.<br />
– With our instruments we can penetr<strong>at</strong>e <strong>se</strong>veral kilometres of<br />
ice with a high degree of detail. One of our systems <strong>se</strong>nds a radio<br />
pul<strong>se</strong> which travels through air and ice, penetr<strong>at</strong>ing all the<br />
way down be<strong>for</strong>e being reflected back to the aircraft with d<strong>at</strong>a,<br />
explains Michael Studinger, the leader of the project.
He is enthusiastic as he shows us round the aircraft th<strong>at</strong> re<strong>se</strong>mbles<br />
something from a James Bond film. In<strong>for</strong>m<strong>at</strong>ion streams<br />
in to the 15 antenna situ<strong>at</strong>ed on the underside of the aircraft’s<br />
wings and body.<br />
– We take measurements of many things, including the new<br />
snow. It is es<strong>se</strong>ntial to know the amount of precipit<strong>at</strong>ion so we<br />
can determine whet<strong>her</strong> t<strong>her</strong>e is any melting and how quickly it<br />
takes place, explains Michael Studinger.<br />
Free DATA<br />
However, <strong>for</strong> a journalist, t<strong>her</strong>e is not much breaking news to<br />
report home <strong>her</strong>e and now.<br />
– Nevertheless, changes of just a few centimetres can be interesting.<br />
But it is not our job to interpret the results. We acquire<br />
d<strong>at</strong>a and make back-up copies when we get back to ba<strong>se</strong>. Then<br />
it takes four to six months to process our d<strong>at</strong>a, explains Michael<br />
Studinger.<br />
The results of the measurements are put onto the N<strong>at</strong>ional<br />
Snow and Ice D<strong>at</strong>a Centre website, an institution th<strong>at</strong> is loc<strong>at</strong>ed<br />
<strong>at</strong> University of Colorado in Boulder and from <strong>her</strong>e scientists<br />
from all over the world can draw d<strong>at</strong>a.<br />
TOp GUn<br />
For a layman, the technical terms th<strong>at</strong> fly through the cabin<br />
are an advanced <strong>for</strong>m of gibberish. More enticing is the cockpit,<br />
w<strong>her</strong>e it is possible to obtain a unique and clear view of<br />
the mountain chains through a porthole of optical glass. Here,<br />
t<strong>her</strong>e are sharp peaks, rounded ridges, <strong>for</strong>m<strong>at</strong>ions of folded<br />
rock and areas th<strong>at</strong> bring the pyramids of Egypt to mind. One<br />
dome-shaped mountain after anot<strong>her</strong> appears.<br />
The American pilots are also fascin<strong>at</strong>ed by the sight. A camera<br />
is taken out and the captain snaps plenty of pictures.<br />
Our stomachs lurch when the 35-metre long aircraft swoops between<br />
the mountains and carries out a <strong>for</strong>m of gorge flying.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012<br />
kAl NASAp timmisartua teknikkikkut<br />
<strong>at</strong>ortunik ulikkaavippoq,<br />
allaanngillallu agent<br />
007-imik filmiliameersut.<br />
Ilisim<strong>at</strong>uut akunnerpassuarni<br />
qarasaasi<strong>at</strong>ik <strong>at</strong>iminni<br />
samanngarsuarmit uuttortaanermi<br />
paasissutissanik<br />
pilersuiuartut sammiva<strong>at</strong>.<br />
Dk NASAs fly er proppet med<br />
teknisk udstyr og ligner indeni<br />
noget fra en agent 007film.<br />
Time efter time sidder<br />
<strong>for</strong>skerne bøjet over deres<br />
computere, hvor måleresult<strong>at</strong>er<br />
konstant tikker ind fra det<br />
gådefulde dyb under dem.<br />
GB NASA’s aircraft is packed<br />
with technical equipment and<br />
re<strong>se</strong>mbles something from a<br />
007 film. Hour after hour, the<br />
scientists sit bent over their<br />
computers w<strong>her</strong>e the results<br />
tick in from the mysterious<br />
depths bene<strong>at</strong>h them.<br />
For Suluk’s correspondent, it is impossible to determine whet<strong>her</strong><br />
it is the pilots’ virile lust <strong>for</strong> flying th<strong>at</strong> makes them sneak<br />
deep into the gorges or if it is necessary in order to acquire the<br />
d<strong>at</strong>a from the underground. The suspicion th<strong>at</strong> t<strong>her</strong>e may be a<br />
little too much Tom Crui<strong>se</strong> in the mix is confirmed by the impish<br />
grins th<strong>at</strong> the pilots <strong>se</strong>nd each ot<strong>her</strong>..<br />
THe BIG QUesTIOn<br />
In all, we are away <strong>for</strong> eight hours. On the way back to our<br />
starting point, the airport <strong>at</strong> Kangerlussuaq, we fly low over the<br />
white wastelands of the inland ice which covers 80 per cent of<br />
<strong>Greenland</strong>: a total of 1.7 million square kilometres - or about<br />
half the size of Europe.<br />
Experts have calcul<strong>at</strong>ed th<strong>at</strong> if this huge lump of ice undergoes<br />
a total melt, it will mean an increa<strong>se</strong> in <strong>se</strong>a levels of 7.1 metres.<br />
On this bright, frosty day the ice <strong>se</strong>ems unchanging as the engines<br />
bring the 40,000 kilo aircraft <strong>se</strong>d<strong>at</strong>ely back to the ba<strong>se</strong>.<br />
Worn out, the scientists stroll from the hangar over to the Science<br />
Support Facility, KISS, their quarters in Kangerlussuaq.<br />
The rest of the day is spent on briefing, <strong>se</strong>curing the d<strong>at</strong>a, exchanging<br />
experiences and summing up in general.<br />
During 2012, scientists will spend a total of 75 days collecting<br />
d<strong>at</strong>a from the glaciers, the <strong>se</strong>a ice and the inland ice. In addition<br />
to the ba<strong>se</strong> in Kangerlussuaq, they will also make camp<br />
<strong>at</strong> Thule <strong>Air</strong>ba<strong>se</strong> and in Fairbanks in Canada. Similar missions<br />
will be carried out in the Antarctic, starting out from Punta<br />
Arenas in Chile.<br />
Project leader Michael Studinger admits th<strong>at</strong> the many hours<br />
spent in a noisy aircraft are wearing on body and soul. But also<br />
th<strong>at</strong> he looks <strong>for</strong>ward to each day when the team can take to<br />
the sky.<br />
– I find it difficult to imagine a more interesting job. It is the big<br />
question, we are trying to find an answer to, he says with genuine,<br />
scientist-enthusiasm.<br />
33
Rejs med<br />
Grønlands Rej<strong>se</strong>bureau<br />
Som den største specialist i rej<strong>se</strong>r til, fra og<br />
i Grønland kan vi tilbyde dig mere end 25 års<br />
erfaring med kvalitetsrej<strong>se</strong>r.<br />
Er du <strong>for</strong>retningsrej<strong>se</strong>nde med behov <strong>for</strong> effektiv<br />
og smidig håndtering af din rej<strong>se</strong>, så står vi til<br />
rådighed døgnet rundt med afdelinger i Grønland<br />
og København.<br />
Skal du holde ferie, så lad os hjælpe dig. Vi har et<br />
varieret udbud af kvalitetsrej<strong>se</strong>r i Grønland. Som<br />
IATA certificeret rej<strong>se</strong>bureau kan vi også skræddersy<br />
din rej<strong>se</strong>, så den pas<strong>se</strong>r til netop dit behov.<br />
34<br />
www.greenland-travel.dk<br />
Grønlands Rej<strong>se</strong>bureau <strong>at</strong>orlugu<br />
angalagit<br />
Kalaallit Nunaannut /-niit aamma -/ta iluani ukiut<br />
25-t sinnerlugit angalanissanik pitsaanerpaanik<br />
aaqqissuisarneq immikkut ilisimasaqarfigaarput,<br />
tulluussimaarutigalugulu.<br />
Niuertutut angalasuuguit angalanissallu eqa<strong>at</strong>sumik<br />
aaqqissuutissapp<strong>at</strong> ulloq unnuarlu pissarsiarisinnaav<strong>at</strong>sigut,<br />
Kalaallit Nunaannilu illoqarfinni<br />
annerni Københavnimi allaffeqarpugut.<br />
Feeriassaguit ikiorl<strong>at</strong>sigit. Angal<strong>at</strong>itsiviuvugut<br />
IATA-mit akueris<strong>at</strong>, angalanissallu illit kissa<strong>at</strong>igis<strong>at</strong><br />
maleqqissaarlugu aaqqissuutissavarput.<br />
Nuuk +299 348585 / Iluliss<strong>at</strong> +299 947540 / Sisimiut +299 867530 / København +45 33 13 10 11<br />
Rejs med Grønlands Rej<strong>se</strong>bureau
BACK TO<br />
BASICS<br />
Christian Schultz-Lorentzen<br />
Isak<strong>se</strong>n Design-ip ukiut qulit<br />
ingerlaneranni qalipa<strong>at</strong>it<br />
pingasut ilisarna<strong>at</strong>itut <strong>at</strong>orsimavai:<br />
qenertoq, aappalaartoq qaqortorlu.<br />
Qalipa<strong>at</strong>it pingasut kalaallit anersaalerineranni<br />
<strong>at</strong>orneqartartut, ila<strong>at</strong>igullu<br />
ilusilersuisartut Rita aamma<br />
Nickie Isak<strong>se</strong>nikkut <strong>at</strong>isaliaanni<br />
nutaajunerpaani <strong>at</strong>orneqartut. All<strong>at</strong>ut<br />
oqa<strong>at</strong>igalugu: ilisarna<strong>at</strong>aasoq<br />
tassaavoq back to basics.<br />
Isak<strong>se</strong>nikkut, marluullutik Kalaallit<br />
Nunaannit kingoqqisut, nunagisamik<br />
pinngortitaa, uumasui <strong>at</strong>is<strong>at</strong>oqqallu<br />
oqaluttuassarta<strong>at</strong> – tam<strong>at</strong>igut<br />
isumassarsiorfigisarpa<strong>at</strong>.<br />
Aningaasarsiornikkut ajornartorsiorneqmalugineqanngitsuunngilaq.<br />
Ajornerusumilli ingerlasimassagaluarput<br />
ilis<strong>se</strong>rineq qalipa<strong>at</strong>illu<br />
nalinginnaanerusimasuupp<strong>at</strong>a.<br />
– Allaanerusunik, alutornartunik,<br />
<strong>at</strong>isaliortarnerput qularnanngitsumik<br />
uagutsinnut iluaqutaasimavoq.<br />
Atisa<strong>at</strong>itta meqqia alutornartuuvoq<br />
allaanerullunilu. Naleqassu<strong>se</strong>q<br />
tamanna namminermini piumaneqartuuvoq,<br />
Nickie aamma Rita<br />
Isak<strong>se</strong>n oqarput. Nunani tamalaani<br />
<strong>at</strong>isanik takutitsisarnerni siuariartorput,<br />
ukiarulu Kinami nutaanik<br />
tuniniaanermik siuarsaanissartik<br />
qilanaara<strong>at</strong>.<br />
Isak<strong>se</strong>n Design ullumikkut nunani<br />
arlalinni tuniniarneqarpoq ila<strong>at</strong>igut<br />
Kalaallit Nunaanni, Danmarkimi,<br />
Norgemi, Sverigemi, Canadami Islandimilu.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 35
36<br />
BACK TO<br />
BASICS<br />
Christian Schultz-Lorentzen<br />
Isak<strong>se</strong>n Design har igennem<br />
10 år arbejdet med tre<br />
symbolfarver: sort, rød og hvid.<br />
Tre farver der ofte anvendes i den<br />
grønlandske åndeverden, og som er<br />
blandt de dominerende træk i den<br />
nyeste kollektion fra designerparret<br />
Rita og Nickie Isak<strong>se</strong>n. Med andre<br />
ord: kodeordet er back to basics.<br />
De to gange Isak<strong>se</strong>n, begge med<br />
rødder i Grønland, har alle dage<br />
hentet inspir<strong>at</strong>ion i hjemlandets<br />
n<strong>at</strong>ur, dyreriget og fra den traditionelle<br />
klædedragts historie.<br />
Finanskri<strong>se</strong>n er ikke gået upåagtet<br />
hen. Men det kunne være gået<br />
værre, hvis der havde været mere<br />
mainstream over snit og farver.<br />
– Der er ingen tvivl om, <strong>at</strong> det har<br />
været en <strong>for</strong>del <strong>for</strong> os <strong>at</strong> være et nichebrand,<br />
som skiller sig ud. Vores<br />
tøjmærke er eksotisk og anderledes.<br />
Det er i sig <strong>se</strong>lv en eftertragtet<br />
værdi, siger Nickie og Rita Isak<strong>se</strong>n,<br />
som oplever fremgang på de intern<strong>at</strong>ionale<br />
modemes<strong>se</strong>r, og <strong>se</strong>r frem<br />
til et nyt salgsfremstød i Kina til<br />
efteråret.<br />
Isak<strong>se</strong>n Design er i dag repræ<strong>se</strong>nteret<br />
i flere lande, blandt andre Grønland,<br />
Danmark, Norge, Sverige,<br />
Canada og Island.
www.royalgreenland.com<br />
Royal <strong>Greenland</strong> er en virksomhed<br />
med dybe rødder i den grønlandske<br />
kultur og er verdens største<br />
leverandør af koldtvandsrejer. Vi har<br />
2000 ans<strong>at</strong>te inden<strong>for</strong> fiskeri, produktion<br />
og salg af høj-kvalitets <strong>se</strong>afood<br />
produkter ba<strong>se</strong>ret på vores unikke<br />
grønlandske råvarer.<br />
Royal <strong>Greenland</strong><br />
- Committed to Seafood...<br />
Royal <strong>Greenland</strong> is a company with<br />
deep roots in the <strong>Greenland</strong>ic culture<br />
and is the world’s largest supplier of<br />
cold w<strong>at</strong>er prawns. We have 2000<br />
employees within fishing, production<br />
and sales of high quality <strong>se</strong>afood<br />
products ba<strong>se</strong>d on our unique <strong>Greenland</strong>ic<br />
raw m<strong>at</strong>erials.
Hurtig, nem og sikker handel i hele Grønland<br />
Vind en iPad2<br />
Scan koden og deltag i konkurrencen,<br />
som løber frem til d. 16. <strong>se</strong>ptember 2012.<br />
Vinderne får direkte besked.<br />
Din lokale leverandør<br />
Nunaqq<strong>at</strong>erni pisiniarfi gisartakk<strong>at</strong><br />
38<br />
Arctic Import Engros<br />
Iluliss<strong>at</strong><br />
Arctic Import Kontorhu<strong>se</strong>t<br />
Sisimiut<br />
Arctic Import Engros<br />
Arctic Import Kontorhu<strong>se</strong>t<br />
Nuuk<br />
Arctic Import Kontorhu<strong>se</strong>t<br />
Qaqortoq<br />
Arctic Import<br />
Industrivej 14<br />
3900 Nuuk<br />
Tlf.36 36 70<br />
Fax 32 23 73<br />
www.arcticimport.gl<br />
info@arcticimport.gl<br />
Arctic Import<br />
Langerak 17<br />
9220 Aalborg Øst<br />
Tlf. 96 32 19 00<br />
Fax 96 32 19 10<br />
www.arcticimport.dk<br />
info@arcticimport.dk
BACK TO<br />
BASICS<br />
Christian Schultz-Lorentzen<br />
For ten years, Isak<strong>se</strong>n Design<br />
has worked with three symbol<br />
colours: black, red and white.<br />
The<strong>se</strong> three colours are often u<strong>se</strong>d<br />
in the <strong>Greenland</strong>ic spirit world and<br />
they are some of the dominant characteristics<br />
in the most recent collection<br />
from designer pair Rita and<br />
Nickie Isak<strong>se</strong>n. In ot<strong>her</strong> words, the<br />
code phra<strong>se</strong> is: back to basics.<br />
The two Isak<strong>se</strong>ns, both with roots<br />
in <strong>Greenland</strong>, have always found<br />
inspir<strong>at</strong>ion <strong>for</strong> their styles and colours<br />
in the n<strong>at</strong>ure and wildlife of<br />
their homeland as well as from the<br />
traditional history of the n<strong>at</strong>ional<br />
costume.<br />
The financial crisis has not pas<strong>se</strong>d<br />
by unnoticed. But it could have<br />
been wor<strong>se</strong>, if they had been more<br />
mainstream in their style and colour.<br />
– T<strong>her</strong>e is no doubt th<strong>at</strong> being a<br />
niche label th<strong>at</strong> stands out has worked<br />
to our advantage. Our clothing<br />
label is exotic and different. This<br />
is desirable in it<strong>se</strong>lf, say Nickie and<br />
Rita Isak<strong>se</strong>n, who are experiencing<br />
success <strong>at</strong> the intern<strong>at</strong>ional fashion<br />
fairs and are looking <strong>for</strong>ward to a<br />
sales drive in China this autumn.<br />
Isak<strong>se</strong>n Design is repre<strong>se</strong>nted in <strong>se</strong>veral<br />
countries today, among them<br />
<strong>Greenland</strong>, Denmark, Norway, Sweden,<br />
Canada and Iceland.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 39
Silarsuaq<br />
ilisimasassarpassuarnik<br />
En verden af viden... imalik...<br />
40<br />
Ilinniaqqinnerit Aqutsisoq Den Grundlæggende Lederuddannel<strong>se</strong><br />
pikkorissarnerillu<br />
Kalaallit Nuna<strong>at</strong><br />
tamakkarlugu<br />
Ingerl<strong>at</strong>sisoq Basislederuddannel<strong>se</strong><br />
Projektstyring<br />
neqeroorutigai Kommunik<strong>at</strong>ion og konflikthåndtering<br />
Efteruddannel<strong>se</strong>r<br />
og kur<strong>se</strong>r<br />
IT kur<strong>se</strong>r<br />
AU-fag inden<strong>for</strong> økonomi, st<strong>at</strong>istik og jura<br />
i hele Grønland Og meget mere!<br />
Suliffeqarfiup pisariaqartitai aallaavi galugit<br />
pik korissarnerit immikkut ittut ineriartor -<br />
tittar pagut – tamanna pillugu <strong>at</strong>tavigitigut.<br />
Nittartagarput alakkaruk,<br />
tassanilu quppersagaq<br />
”Pikkorissarniss<strong>at</strong> Ukiaq 2012” aallugu.<br />
Hvis din virksomhed ønsker et<br />
skræddersyet kursus, så kontakt<br />
os <strong>for</strong> et u<strong>for</strong>pligtende tilbud.<br />
Besøg vores hjemmeside<br />
og download kursusk<strong>at</strong>aloget<br />
<strong>for</strong> efteråret 2012.<br />
PISORTATUT ILISIMATUSARFIK<br />
LEDELSESAKADEMIET & KURSUSAFDELIngEn<br />
Postboks 1038 • 3900 Nuuk • Tlf.: +299 342582 • kursus@ninuuk.gl • www.kursus.gl
Arctic Ba<strong>se</strong> Supply A/S is a joint venture between Danbor Service AS & Royal Arctic Line A/S<br />
Your strongest partner in<br />
support and logistics <strong>for</strong><br />
oil and gas explor<strong>at</strong>ion<br />
in <strong>Greenland</strong><br />
A full-range supply of<br />
support and <strong>se</strong>rvice <strong>for</strong><br />
intern<strong>at</strong>ional companies dealing<br />
with the explor<strong>at</strong>ion and<br />
exploit<strong>at</strong>ion of oil and gas<br />
in <strong>Greenland</strong>:<br />
· All types of transport and logistics solutions<br />
· Transport and oper<strong>at</strong>ion in Arctic conditions<br />
· Special tonnage<br />
· Bulk supplies<br />
· Forwarding<br />
· Ship agency<br />
· Stevedoring<br />
· Camp solutions<br />
· Ice pilots<br />
· <strong>Air</strong> cargo<br />
· Office facilities<br />
· Supply of CCU’s<br />
· Waste handling<br />
· Consolid<strong>at</strong>ion of goods and storage hotel<br />
· Repair and maintenance of equipment<br />
· Housing and accommod<strong>at</strong>ion<br />
· Miscellaneous<br />
· All types of supplies and procurement<br />
· Change of personnel and crew<br />
· Administr<strong>at</strong>ive tasks and bookkeeping<br />
· Safety and regul<strong>at</strong>ion compliance<br />
· Contact with authorities<br />
· Communic<strong>at</strong>ion<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 41<br />
Arctic Ba<strong>se</strong> Supply A/S Aqqusinersuaq 52 P.O. Box 1580 3900 Nuuk <strong>Greenland</strong> Phone +299 34 92 00 www.arcticba<strong>se</strong>supply.com
Erinarsortartoq<br />
nuannarineqarluartoq aamma<br />
anaananngorlaaq<br />
Julie Berthel<strong>se</strong>nip aliikku<strong>se</strong>rsuinerup silarsuaani ukiunik<br />
qulinngortorsiornini naalungiarsuutitaarnermik nalliussivaa.<br />
Inuunermik allanngortit<strong>se</strong>rujussuarpoq. Kisianni aamma tunissutit<br />
annersara<strong>at</strong>, erinarsortartoq tusaamasaq 33-nik ukiulik oqarpoq<br />
Hanne Broberg<br />
– Anaananngorneq tupinnaannartumik eqqarsa<strong>at</strong>igisartakkamit<br />
pilluarnarneroqaaq. Arlaleriarlunga misigisarpara<br />
issiallunga eqqarsarlunga allamik anginerusoqanngitsoq.<br />
Ikinngutikka arnallu all<strong>at</strong> anaananngorneq pillugu misigisimasa<strong>at</strong><br />
tusartarsimavakka. Taamani suna pinera<strong>at</strong> naluara<br />
a<strong>at</strong>saallu paasiartulerpara. Anaananngorneq allanut aamma<br />
oqaluttuarerusussinnaavara. Kisianni sumut iluaqqutaassava.<br />
Arn<strong>at</strong> suli anaananngorsimanngitsut paasinavianngila<strong>at</strong>, aammami<br />
ajunngilaq uanga nammineq taamaappunga.<br />
Julie Berthel<strong>se</strong>nip, anaananngorlaap, erinarsortartup, nuannarineqarluartup<br />
fjernsynimi takusartakk<strong>at</strong>ta, Kalaallit Nu naanni<br />
ilaquttani unga<strong>se</strong>qalugit anaananngornermini misigisani oqaluttuarai.<br />
– Isumaqarsimanngisaannarpunga asanninneq taama sakkortutigisinnaasoq.<br />
Taama oqariarlunga aamma oqa<strong>at</strong>igissavara,<br />
taamaamm<strong>at</strong> inuuneq allanngorpoq. Qularutigineqassanngilaq<br />
sakkortumm<strong>at</strong>. Ilumoorpoq, sakkortuvoq. Kisianni aamma<br />
naartulernermiit erninissamut pissutsit arnamiit arnamut assigiinngimm<strong>at</strong>a.<br />
Erneralu aallartinnerlukkaluarluta – erninera<br />
ajunngikkaluarpoq – sapa<strong>at</strong>it akunneri marluk sioqqutsilluni<br />
inunngorami sungarpallallunilu timaa pissusissamisut aallartikkumajunnaarpoq,<br />
taamaakkaluartoq nukappiara<strong>at</strong>itaarpunga<br />
tupinnaanartumik nukittuumik nuannaartumillu.<br />
– Uangaana ”anaanaanissannut” sungiussiinnartariaqartunga<br />
imminut tamakkiisumik kingulliuttussanngorlunga, ullukka<br />
tamarmik naalungiarsummit aqunneqalerm<strong>at</strong>a. Qimannissaa<br />
annilaagangilereerpara isumaalunnerit allallu. Qujanartumik<br />
a<strong>at</strong>sa<strong>at</strong> ukiup affaa qaangiupp<strong>at</strong> meeraaqqerivimmiittalissaaq.<br />
Takorloorsinnaanngilara suli allanut paaritinnissaa.<br />
Julie taassumalu peeraa Minik Dahl Høegh, assammik arsartartuusoq<br />
Oden<strong>se</strong>p eqqannguani najugaqarput, Julielu oqaluttuarpoq<br />
Fynimiikkallassallutik.<br />
– Marluulluta eqqissiffeqanngitsumik inooriaa<strong>se</strong>qarpugut amerlanerit<br />
suliffiinit allaanerusunik suliffeqarluta. Nalunngilarput<br />
42<br />
ukiuni tullerni Fynimi najugaqaannassalluta, Minik assammik<br />
arsartarnissi GOG’lu isumaq<strong>at</strong>igiissuteqarfiga<strong>at</strong>, taassuma suliffianut<br />
Oden<strong>se</strong> najugaqarfigissallugu naleqqunneruvoq.<br />
erInArsOrTArTOQ AAMMA AssAMMIK ArsArTArTOQ<br />
Julie tupaall<strong>at</strong>sitsilluni oqaluttuarpoq assammik arsarneq<br />
soqutigisarerpiarsimanngisaannarlugu assammik arsartartumik<br />
asanninnini aqqutigalugu timersuut taanna pillugu nutaanik<br />
ilikkagaqartuaannalersimalluni.<br />
Soorlu a<strong>at</strong>sa<strong>at</strong> arsaria<strong>at</strong> taanna silassaqartilerlugu – inuuninni<br />
asanniffigisara pissutigalugu. Kiisa illersuillaqqinnerpa<strong>at</strong> ilagilerpaannga,<br />
arsartoqartillugu isiginnaari<strong>at</strong> akornanni taper<strong>se</strong>rsorluartarpara.<br />
Immitsinnut taper<strong>se</strong>rsullaqqissorujussuuvugut.<br />
Taassuma aamma uanga tusarnaartitsigaangama taper<strong>se</strong>rsortarpaanga.<br />
Immitsinnut pitsaanerpaamik taper<strong>se</strong>rsoq<strong>at</strong>igiippugut.<br />
Aappariit nalinginnaanngitsut, ullaakkut arfineq-pingasunit<br />
sisam<strong>at</strong> tungaannut sulineq ajorput. Kiffaanngissu<strong>se</strong>qarnaqaaq,<br />
Julie Berthel<strong>se</strong>nip tamanna iluarisimaartorujussuuaa.<br />
– Atugarissaartorujussuuvunga. Ullut tamaasa tamanna eqqarsa<strong>at</strong>igisarpara<br />
aamma qujamasuutigisarlugu. Taama<strong>at</strong>tussaannartut<br />
isigilissanngilara pissutigerpiarlugu uagut inooria<strong>at</strong>sitta<br />
allaanerulluinnarnera. Uanga ukiup affaanut tullermut<br />
nalusarpara suliassaqassanerlunga suliassaqassannginnerlungaluunniit.<br />
Aamma timersornerup silarsuaa toqqissisimananngitsorujussuuvoq<br />
timersoq<strong>at</strong>igiiffiit aningaasarlioramik<br />
– timersoq<strong>at</strong>igiiffippassuit akiliisinnaajunnaartarput. Uannullu<br />
tunng<strong>at</strong>illugu – nipilersornerup silarsuaani – siorn<strong>at</strong>igumut<br />
naleqqiullugu suliassakinneruvoq aningaasakinnerulluni, Julie<br />
Berthel<strong>se</strong>n oqarpoq, tusaamas<strong>at</strong> all<strong>at</strong> assigalugit ullui assigiiaamik<br />
ingerlan<strong>at</strong>ik.<br />
– Tusaamaneqarluaraluarlunga suleruluttariaqarpunga. Aningaas<strong>at</strong><br />
namminneq takkunneq ajorput. Kisianni suliara nuannarisorujussuuvara.<br />
Erninissara ullunik arfineq-pingasunik<br />
sioqqullugu a<strong>at</strong>sa<strong>at</strong> suliunnaarpunga. Sipaarnikuuvunga eqqis-
siivillunga qaamm<strong>at</strong>it arfineq-marluk meerartaareernerma<br />
kingorna sulinngiffeqarsinnaaniassagama. Aningaas<strong>at</strong> sumit<br />
takkunnissa<strong>at</strong> sulinngiffeqarnerma nalaani uits<strong>at</strong>iginnginniassagakkit.<br />
Taama<strong>at</strong>tumik ernera ilagalugu <strong>se</strong>kundit tamaasa<br />
nuannaarutigaakka. Piffissaq manna uteqqinngisaannartussaavoq<br />
aamma pisorpassuaqarami. Neqeroorfigitikkaluarluni<br />
naag gaar sinnaaneq immini nuannersuuvoq. Qaamm<strong>at</strong>it tamaasa<br />
aningaasarsiorniarluni sulisariaqarneq sungiutiinnagaagami.<br />
Septembarip aallaqqa<strong>at</strong>aani Julie Berthel<strong>se</strong>nip kingumut erinarsortartutut<br />
inuunini nangeqqissavaa. Pisarnertut tamanngu<strong>at</strong>,<br />
nammineq oqarner<strong>at</strong>ut.<br />
UKIUT QULIT ALIIKKU<strong>se</strong>rsUIneQ<br />
Amerlaners<strong>at</strong>ta eqqaamagunarpa<strong>at</strong> Julie – TV’ikkut erinarsornermik<br />
unammisitsinermi Popstars’imi – tam<strong>at</strong>ta uumm<strong>at</strong>aarluta<br />
Every part of me <strong>at</strong>ormagu. Ukiut qulit m<strong>at</strong>uma siorna.<br />
Suli pisinnaarsuuvoq.<br />
2002’mi suna tamarmi aallartippoq. Maannakkut ukiut qulissa<strong>at</strong>,<br />
Danmarkimilu eqqumiitsuliortut silarsuaanni inuussutigisinnaallugu,<br />
tamanna immikkut pisinna<strong>at</strong>itaaffiuvoq quja -<br />
nartorujussuaq. Aap, tusarnaartitsarpunga aamma fjernsynimiittarpunga<br />
oqalugiartarlungalu imalu ilu<strong>at</strong>sitsilluartigaanga<br />
assigiinngitsunik piginnaaneqarlunga. Kisianni nipilersorneq<br />
pingaarnerpaavoq. Tassani ”inuuneq” misigisimanerusarpara.<br />
Juliep suliani nuannarisorujussuuaa. Erinarsortartorli anaananngorla<strong>at</strong>ut<br />
allanik unammilligassaqalersimavoq – peeraalu<br />
suli assammik arsartartut pimanerit akornanniilluni. Taava<br />
qanoq iliussavisi?<br />
– Uanga maani Danmarkimi ilaqutaqanngilanga ilaanni paarsisinnaasunik.<br />
Danmarkimi kisimiilaartorujussuuvugut. Pikkunarpoq,<br />
ernerami aanaalia<strong>at</strong>iinnarsinnaanngilara. Aammami<br />
ulloqartarpunga eqqarsarlunga: Ai, annermik ikiorneqarnissaq<br />
pisariaqartikkaluarparput, ajungitsumik iliornerpugut allarpassuillu.<br />
Kisianni anaananngorla<strong>at</strong> naapeq<strong>at</strong>igiiffianni aallartippunga,<br />
all<strong>at</strong>ullli anaananngorlaasut tikilluaqquneqarneq<br />
misigisimallugu. Nangaagaluarama, sungiusimagakku inuit<br />
kinaanera pillugu mar<strong>se</strong>rniartaraannga. Kisianni anaananngorla<strong>at</strong><br />
naapeq<strong>at</strong>igiittarfianni naapittakkakka all<strong>at</strong>, qujanartumik<br />
Julie’nera <strong>at</strong>aqqiva<strong>at</strong> tamanna nuannaarutigisorujussuuara.<br />
– Nuannaruutigisorujussuuara immisulli anaananngorla<strong>at</strong>ut isigimmannga.<br />
Pingaarnertummi anaanaavunga, naak inuit all<strong>at</strong><br />
erinarsortartutut isigigaluaraannga. Kisianni tusaamas<strong>at</strong> akornanni<br />
anaanaaneq isiginiarneqarpallaarneq ajorpoq. Tamanna<br />
kikkulluunniit pisuussutiginngila<strong>at</strong>. Naammagittaalliutissaqanngilanga<br />
kisianni tassa taamaappoq. Inuuninnut ilaavoq.<br />
– Uanga uangaavunga, inuit ornigullutik autografimik piumagaang<strong>at</strong>a<br />
taava autografimik tunisarpakka. Nammineq inuttut<br />
pisassaqarlunga ingerlagaangama sapinngisara naapertorlugu<br />
malugitinniartarpara ”namminiorusunnera”, kisianni inuit<br />
barnevognertunga takugaangamikku orniguttarput nuunuutiga<br />
takorusullugu, ajorinngilara uannut nuannaartit<strong>se</strong>rusunnertik<br />
takutittarmassuk. Inuit pitsaasorujussuupput pilluaqqu<strong>se</strong>rusuttarlutik<br />
all<strong>at</strong>ullu. Allaaqaaq kisiannimi inuuninni aamma allarluinnarmiikkama<br />
ajunngilaq. Aammami ukiuni qulini tusaamasaagama<br />
alapernaanneqarnera sungiusimavara.<br />
Ukiunik qulinngortorsiornera meerartaarnermik nalliuttorsiutigaara<br />
– allamik annerusoqanngilaq.<br />
kAl Ullutsinni nalinginnaasorujussuuvoq meeqq<strong>at</strong> namminneq kuisissanerlutik<br />
kuisissannginnerlutilluunniit aalajangissaga<strong>at</strong>. Uagut ernitta kuisinnissaa<br />
aalajangiupparput, Minillu marluulluta upperisarput malillugu peroriartorniassamm<strong>at</strong>,<br />
kingusinnerusukkut nammineq aalajangerumaarpaa ingerl<strong>at</strong>iinnassanerlugu, Julie<br />
Berthel<strong>se</strong>n oqarpoq. Ernera <strong>at</strong><strong>se</strong>rneqarpoq Casper Nanoq Dahl Høegh.<br />
Dk – I dag er det så almindeligt <strong>at</strong> lade sine børn <strong>se</strong>lv vælge, om de vil døbes eller ej. Men vi<br />
har valgt <strong>at</strong> lade vores søn døbe, <strong>for</strong>di både Minik og jeg begge er kristne, og vi vil gerne<br />
have <strong>at</strong> vores søn også vok<strong>se</strong>r op i den kristne tro, siger Julie Berthel<strong>se</strong>n. Hendes søn har<br />
fået navnet Casper Nanoq Dahl Høegh.<br />
GB – Today, it is common to let the children decide whet<strong>her</strong> they want to be bapti<strong>se</strong>d. But we<br />
have cho<strong>se</strong>n to have our son baptized becau<strong>se</strong> both Minik and I are both Christians and<br />
we want our son to grow up in the same faith as us, says Julie Berthel<strong>se</strong>n. Her son has<br />
been bapti<strong>se</strong>d Casper Nanoq Dahl Høegh.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 43
Diva og<br />
nybagt mor<br />
Julie Berthel<strong>se</strong>n fejrede sit<br />
10 års jubilæum i<br />
underholdningsbranchen med<br />
<strong>at</strong> få en baby. En gevaldig<br />
omvæltning i tilværel<strong>se</strong>n.<br />
Men også den største gave<br />
man kan få, lyder det fra<br />
den 33-årige sangstjerne<br />
Af Hanne Broberg<br />
–Det er stærkt undervurderet <strong>at</strong> blive mor, <strong>for</strong> det er jo<br />
helt fantastisk. Jeg har flere gange haft sådan nogle oplevel<strong>se</strong>r,<br />
hvor jeg sidder og tænker, <strong>at</strong> der findes ikke noget, der er<br />
større. Man hører jo sine veninder og andre kvinder <strong>for</strong>tælle om<br />
oplevel<strong>se</strong>n af <strong>at</strong> være mor. Jeg anede ikke, hvad det var de talte<br />
om, før nu. Jeg vil også gerne kunne <strong>for</strong>tælle andre, hvordan<br />
det er. Men egentlig nytter det ikke. For kvinder, der ikke har<br />
prøvet det før, <strong>for</strong>står det ikke alligevel, og det er i orden, sådan<br />
var jeg også <strong>se</strong>lv.<br />
Julie Berthel<strong>se</strong>n, nybagt mor, sangfugl, diva, hende fra tv <strong>for</strong>tæller,<br />
hvordan det er, <strong>at</strong> stå i rollen som mor, langt væk fra sin<br />
familie i Grønland.<br />
– Jeg troede virkelig ikke, <strong>at</strong> der kunne findes så stor <strong>for</strong>m <strong>for</strong><br />
kærlighed. Når det er sagt, er det godt nok også en livsomvæltning.<br />
Der er ikke nogen tvivl om, <strong>at</strong> det er hårdt. Det er det<br />
altså. Og igen, alt lige fra graviditet til fød<strong>se</strong>l er <strong>for</strong>skellig fra<br />
kvinde til kvinde. Og på trods af, <strong>at</strong> vi (sønnike og Julie, red.)<br />
havde en skæv start – altså fødslen gik fint – men han kom to<br />
uger <strong>for</strong> tidligt til verden og fik gulsot og noget bøvl med <strong>at</strong><br />
få alting i gang, så har jeg altså bare fået en vidunderlig lille<br />
dreng, der er stærk og glad.<br />
– Så det er bare mig, der skal ”vænne” til rollen, hvor man skal<br />
tilsidesætte sig <strong>se</strong>lv 100 procent, <strong>for</strong>di en lille baby fylder hele<br />
dagen ud. Jeg har allerede <strong>se</strong>par<strong>at</strong>ionsangst og alt muligt. Heldigvis<br />
har jeg et halvt år til han skal starte i noget pleje. Men<br />
jeg kan slet ikke <strong>for</strong>estille mig, <strong>at</strong> jeg skal give ham fra mig på<br />
noget som helst tidspunkt. Julie og hendes kæreste Minik Dahl<br />
Høegh, der er håndboldspiller, bor lidt uden <strong>for</strong> Oden<strong>se</strong> og Julie<br />
44<br />
kAl Julie Berthel<strong>se</strong>nip inuunermini asasani assammik<br />
arsartartoq Minik Dahl Høegh inooq<strong>at</strong>igaa, taanna<br />
ukiaanerani unammiuaarfik 2012 aallartipp<strong>at</strong> GOG’mi<br />
aallartissaaq.<br />
Dk Julie Berthel<strong>se</strong>n danner par med ”manden i sit liv”,<br />
håndboldspilleren Minik Dahl Høegh, der fra sæsonen<br />
2012 spiller i GOG.<br />
GB Julie Berthel<strong>se</strong>n lives with the ”man in <strong>her</strong> life”,<br />
handball player Minik Dahl Høegh, who has played<br />
<strong>for</strong> GOG since the 2012 <strong>se</strong>ason.<br />
<strong>for</strong>tæller, <strong>at</strong> de bliver på Fyn lidt endnu.<br />
– Vi lever begge et lidt flygtigt liv med et anderledes arbejde<br />
end de fleste. Dét, vi ved, er, <strong>at</strong> vi bliver på Fyn et par år endnu.<br />
Minik har skrevet kontrakt med håndboldklubben GOG, så<br />
Oden<strong>se</strong> er meget centralt i <strong>for</strong>hold til hans job.<br />
sAnGFUGL OG HånDBOLDsILD<br />
Julie overrasker og <strong>for</strong>tæller, <strong>at</strong> håndbold egentlig aldrig rigtig<br />
har sagt hende noget, men qua sin kærlighed til en håndboldboldspiller,<br />
lærer hun hele tiden nyt omkring sporten.<br />
– Det er vel først nu, jeg er ved <strong>at</strong> få øjnene op <strong>for</strong> spillet – <strong>for</strong>di<br />
han jo er manden i mit liv. Jeg er efterhånden en rigtig supporter,<br />
der er med på tilskuerplad<strong>se</strong>rne, når der spilles. Og jeg er<br />
god til <strong>at</strong> støtte ham. Vi er faktisk rigtig gode til <strong>at</strong> støtte hinanden.<br />
Vi er hinandens bedste støtter.<br />
De er et usædvanligt par med jobs, der langt fra ligger inden<br />
<strong>for</strong> otte til fire. Det giver en mas<strong>se</strong> frihed, som Julie Berthel<strong>se</strong>n<br />
sætter stor pris på.<br />
– Jeg er hamrende privilegeret. Jeg tænker hver dag på det og<br />
er lidt taknemmelig. Det sidste jeg vil gøre, er <strong>at</strong> tage noget<br />
som helst <strong>for</strong> givet, netop <strong>for</strong>di vores liv er så anderledes. Jeg<br />
aner ikke, hvad jeg har af jobs fra det ene halve år til det andet,<br />
og sportsverdenen er også hamrende usikker med klubbernes<br />
kri<strong>se</strong>tider – mange klubber går konkurs. Og <strong>for</strong> mit eget vedkommende<br />
– i musikverdenen – er der også mindre <strong>at</strong> lave, der<br />
er færre penge i det, siger Julie Berthel<strong>se</strong>n, der som kendis ikke<br />
kan tillade sig <strong>at</strong> støtte sig til en autom<strong>at</strong>ik.
– På trods af, <strong>at</strong> jeg har et godt renommé, skal jeg stadig arbejde<br />
hårdt <strong>for</strong> det. Pengene kommer bare ikke af sig <strong>se</strong>lv. Men<br />
jeg elsker jo mit arbejde. Jeg arbejdede til otte dage før fødslen.<br />
Jeg har sparet op, så jeg i ro og mag kan tage mig syv måneders<br />
bar<strong>se</strong>l. Jeg behøver ikke <strong>at</strong> få stress over, hvor pengene skal<br />
komme fra, mens jeg er ude af branchen. Og jeg nyder hvert <strong>se</strong>kund<br />
med min søn. Den tid kommer aldrig igen, og der sker så<br />
mange ting. Men det er et privilegium, <strong>at</strong> jeg kan sige nej til de<br />
tilbud, der kommer. Man er så vant til, <strong>at</strong> man skal ud <strong>at</strong> tjene<br />
penge hver måned.<br />
Først fra 1. <strong>se</strong>ptember er Julie Berthel<strong>se</strong>n tilbage i rollen som<br />
sanger. Der kører hun igen <strong>for</strong> fuld skrue, som hun udtrykker<br />
det.<br />
10 år på scenen<br />
De fleste af os kan vel huske Julie, da hun sang sig ind i alles<br />
hjerter i programmet Popstars, hvor hun slog igennem med sangen<br />
Every Little Part of Me. Det er 10 år siden, og hun er still<br />
going strong.<br />
– Det var i 2002, det hele gik løs. Og på 10. år <strong>at</strong> kunne leve af<br />
det <strong>her</strong> er altså i dagens artistiske Danmark et kæmpe privilegium.<br />
Og ja, jeg gør det med koncerter, og ja, jeg gør det på tv<br />
og holder <strong>for</strong>edrag, og jeg er så heldig, <strong>at</strong> jeg kan lidt flere ting.<br />
Men nerven i det hele er musikken. Det er der, jeg lever.<br />
Julie elsker sit job. Men sangerinden møder også helt nye ud<strong>for</strong>dringer,<br />
nu hvor hun er mor – og hvor kæresten stadig spiller<br />
håndbold på topplan. Hvordan får man det til <strong>at</strong> hænge sammen?<br />
– Jeg har ikke noget familie <strong>her</strong> i Danmark, der ligesom kan<br />
træde til i pasningsrollen. Vi er jo egentlig lidt alene i Danmark.<br />
Det er benhårdt, <strong>for</strong> vi kan ikke lige tage hen til mormor med<br />
sønnen. Og der er da dage, hvor jeg tænker: Aj, jeg har brug <strong>for</strong><br />
mere hjælp, gør jeg det rigtigt og så videre. Men jeg er kommet<br />
i en rigtig god mødre-gruppe, hvor man byder mig velkommen<br />
som ”en af dem”. Jeg var lidt skeptisk, <strong>for</strong> jeg er vant til, <strong>at</strong> man<br />
kigger efter mig, <strong>for</strong>di folk kender mig. Men de andre i mødregruppen<br />
er søde, og ”lod mig være Julie”. Det er jeg mægtig<br />
glad <strong>for</strong>.<br />
– Jeg er så glad <strong>for</strong>, <strong>at</strong> de giver mig lov til <strong>at</strong> være på samme niveau<br />
som dem som førstegangsmor. Jeg er jo først og fremmest<br />
mor, <strong>se</strong>lv om folk måske mener, jeg er sanger. Men det er ikke<br />
altid, man får lov til det, som kendt i underholdningsbranchen.<br />
Det er ikke nogens skyld overhovedet. Og jeg skal heller ikke<br />
beklage mig, men sådan er det bare. Det hører med til mit liv.<br />
– Jeg er jo bare mig, men kommer folk og ber’ mig om en autograf,<br />
så får de <strong>se</strong>lvfølgelig en autograf. Jeg prøver, når jeg er af<br />
sted priv<strong>at</strong>, <strong>at</strong> <strong>se</strong>nde så mange ”priv<strong>at</strong>e signaler” som muligt,<br />
men kommer folk til mig, når jeg er ude <strong>at</strong> trille med barnevognen<br />
og vil <strong>se</strong> den lille, så tager jeg det som et kompliment.<br />
For det er sødt, <strong>at</strong> folk gerne vil sige tillykke og sådan. Men det<br />
er da specielt, men jeg har også et specielt liv. Men med 10 år i<br />
branchen – så er jeg vant til opmærksomheden.<br />
– Jeg har fejret mit 10 års jubilæum med <strong>at</strong> få en baby, og det er<br />
bare det største, der kan ske.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 45
Diva and new mot<strong>her</strong><br />
Julie Berthel<strong>se</strong>n celebr<strong>at</strong>ed <strong>her</strong> 10th anniversary in the<br />
entertainment business by having a baby. It was an enormous<br />
upheaval in <strong>her</strong> life. But it is the gre<strong>at</strong>est gift you could have,<br />
says the 33-year old singing star<br />
By Hanne Broberg<br />
– Being a mot<strong>her</strong> is highly underestim<strong>at</strong>ed. It is actually<br />
absolutely marvellous. I have often had experiences<br />
w<strong>her</strong>e I sit and think, t<strong>her</strong>e is nothing gre<strong>at</strong>er than this. You<br />
hear your friends and ot<strong>her</strong> women talk about being a mot<strong>her</strong>. I<br />
had no idea wh<strong>at</strong> they were talking about, be<strong>for</strong>e now. I would<br />
like to tell ot<strong>her</strong>s how it is. But t<strong>her</strong>e is really no point. The<br />
women who have not experienced it yet would not understand<br />
anyway and th<strong>at</strong> is OK, I was like this my<strong>se</strong>lf.<br />
Julie Berthel<strong>se</strong>n, new mot<strong>her</strong>, singer, diva and TV personality<br />
tells wh<strong>at</strong> it is like, to have the role of mot<strong>her</strong>, far away from<br />
<strong>her</strong> family in <strong>Greenland</strong>.<br />
– I really did not think th<strong>at</strong> such gre<strong>at</strong> love existed. But saying<br />
this, it is also completely life-changing. T<strong>her</strong>e is no doubt th<strong>at</strong><br />
it is hard. It is. And again, everything from pregnancy to birth<br />
is different from woman to woman. And despite the fact th<strong>at</strong><br />
we (son and Julie, ed.) had an awkward start – the actual birth<br />
was fine – but he arrived two weeks early and got jaundice and<br />
it was a bot<strong>her</strong> getting everything to work, I have a wonderful<br />
little boy, who is strong and happy.<br />
46<br />
JULIe – nAATsUMIK OQALUTTUArALUGU<br />
Julie 1979-imi Århusimi inunngorpoq<br />
kinguninngualu Nuummut nuulluni,<br />
tassanilu najugaqarpoq 19-inik ukioqalernissami<br />
tungaanut.<br />
Julie mikisunnguullunili erinarsortarsimavoq.<br />
15-inik ukioqarluni scenemeeqqaarpoq,<br />
angummi nipilersortartuini<br />
SUME-kunni erinarsortutut/<br />
tulleertutut.<br />
2002-mi piginnaanillit tv-kut unammineranni<br />
Popstars-imi peq<strong>at</strong>aavoq normu<br />
2-ngorluni. Tamanna pissutigalugu<br />
nuusiornissamik isumaq<strong>at</strong>igiissuteqarpoq,<br />
nipilersornerlu tamakkiisumik<br />
aallutarilerpaa, nakorsanngorniarnini<br />
unitsillugu.<br />
Julie maanna isiginnaartitsisartutut tvmilu<br />
aallaka<strong>at</strong>itsinermi ingerl<strong>at</strong>sisutut<br />
sulivoq nuutinillu tallimanik saqqummersitsinikuulluni:<br />
2003 Home – 2004 Julie – 2007<br />
Asasara – 2009 Lige Nu – 2010 Clo<strong>se</strong>r<br />
JULIe – KOrT FOrTALT<br />
Julie blev født i Århus i 1979 og flyttede<br />
kort tid efter tilbage til Nuuk, hvor<br />
hun har boet frem til hun var 19 år.<br />
Julie har sunget siden hun var helt lille.<br />
Som 15-årig stod hun på scenen første<br />
gang som korsangerinde/backingvokalist<br />
<strong>for</strong> sin fars band SUME.<br />
I 2002 deltager hun i tv-talentkonkurrencen<br />
Popstars og vinder en andenplads.<br />
Dette giver hende en pladekontrakt<br />
og hun vælger <strong>at</strong> koncentrere sig<br />
100 procent om musikken, og lader<br />
medicinstudiet ligge.<br />
Julie arbejder nu både som skuespillerinde<br />
og tv-værtinde og har udgivet<br />
fem album:<br />
2003 Home – 2004 Julie – 2007 Asasara<br />
– 2009 Lige Nu – 2010 Clo<strong>se</strong>r<br />
– It is just me. I have to get u<strong>se</strong>d to the role w<strong>her</strong>e I have to <strong>se</strong>t<br />
my<strong>se</strong>lf aside 100 per cent becau<strong>se</strong> a small baby takes up the<br />
whole day. I already have <strong>se</strong>par<strong>at</strong>ion anxiety and everything.<br />
Fortun<strong>at</strong>ely I have anot<strong>her</strong> six months be<strong>for</strong>e he starts in day<br />
care. But I cannot imagine ever giving him up <strong>at</strong> all.<br />
Julie and <strong>her</strong> partner Minik Dahl Høegh, who is a handball<br />
player, live just outside Oden<strong>se</strong> and, Julie explains, they will<br />
stay t<strong>her</strong>e on Fynen <strong>for</strong> a while yet.<br />
– We both live an err<strong>at</strong>ic life with work th<strong>at</strong> is not quite like<br />
everybody el<strong>se</strong>’s. Wh<strong>at</strong> we do know, is th<strong>at</strong> we will stay on<br />
Fynen <strong>for</strong> a few more years. Minik has just signed a contract<br />
with the GOG handball club, so Oden<strong>se</strong> is central with regard<br />
to his work.<br />
sInGer AnD HAnDBALL pLAYer<br />
It is surprising, when Julie explains th<strong>at</strong> handball has never really<br />
been <strong>her</strong> thing, but qua <strong>her</strong> love <strong>for</strong> a handball player, she<br />
is constantly learning new things about the sport.<br />
JULIe – A FeW FAcTs<br />
Julie was born in Aarhus, Denmark in<br />
1979. Shortly afterwards she moved to<br />
Nuuk, w<strong>her</strong>e she lived until she was 19<br />
years old.<br />
Julie started singing when she was very<br />
young. She was only 15 when she stood<br />
on a stage <strong>for</strong> the first time as backing<br />
singer with <strong>her</strong> f<strong>at</strong><strong>her</strong>’s band, SUME.<br />
In 2002 she took part in the TV talent<br />
competition Popstars w<strong>her</strong>e she won<br />
<strong>se</strong>cond place. This resulted in a recording<br />
contract and she has cho<strong>se</strong>n to<br />
leave <strong>her</strong> medical studies and concentr<strong>at</strong>e<br />
100 per cent on the music.<br />
Julie now works both as an actress and<br />
TV compere and she has made five<br />
albums:<br />
2003 Home – 2004 Julie – 2007 Asasara<br />
– 2009 Lige Nu – 2010 Clo<strong>se</strong>r
– It is only now th<strong>at</strong> I appreci<strong>at</strong>e the game – becau<strong>se</strong> he is the<br />
man in my life. I have become a real supporter, I am among the<br />
spect<strong>at</strong>ors <strong>at</strong> games and I am good <strong>at</strong> supporting him. We are<br />
actually really good <strong>at</strong> supporting each ot<strong>her</strong>. We are each ot<strong>her</strong>’s<br />
best supporters. They are an unusual couple, with jobs th<strong>at</strong><br />
are a long way from being nine to five. This gives them plenty<br />
of freedom which Julie Berthel<strong>se</strong>n prizes highly.<br />
– I am very privileged. I think about this every day and I am<br />
gr<strong>at</strong>eful. The last thing I want to do is take anything <strong>for</strong> granted,<br />
preci<strong>se</strong>ly becau<strong>se</strong> our life is so different. I have no idea wh<strong>at</strong><br />
work I will have from one half-year to the next and the sports<br />
world is just as hugely in<strong>se</strong>cure, wh<strong>at</strong> with club cri<strong>se</strong>s – t<strong>her</strong>e<br />
are lots of bankruptcies among the clubs. And with regard to<br />
me – in the music world – t<strong>her</strong>e is less work and less money in<br />
it, says Julie Berthel<strong>se</strong>n. As a celebrity she cannot rely on anything<br />
being autom<strong>at</strong>ic.<br />
– In spite of my good name, I still have to work hard. The money<br />
does not come in by it<strong>se</strong>lf. But I love my work. I worked until<br />
eight days be<strong>for</strong>e the birth. I have saved up, so I can take it easy<br />
and have <strong>se</strong>ven months m<strong>at</strong>ernity leave. I don’t have to worry<br />
about w<strong>her</strong>e the money is going to come from, while I am away<br />
from the business. And I am enjoying every <strong>se</strong>cond with my<br />
son. This time will never come round again and so much is going<br />
on. But it is a privilege, being able to say no to the offers<br />
th<strong>at</strong> come along. You get u<strong>se</strong>d to having to earn money every<br />
month.<br />
On September 1st, Julie Berthel<strong>se</strong>n will be back in the role of<br />
singer. From then on, she will be running once again <strong>at</strong> full<br />
speed, as she puts it.<br />
10 YeArs On THe scene<br />
Most of us remember Julie when she sang <strong>her</strong> way into the<br />
hearts of everyone on the TV programme Popstars, w<strong>her</strong>e she<br />
had a breakthrough with the song ”Every Little Part of Me”.<br />
Th<strong>at</strong> was 10 years ago and she is still going strong.<br />
– It all happened in 2002. And this is the tenth year of making<br />
a living <strong>at</strong> this, which in pre<strong>se</strong>nt-day Arctic Denmark is an enormous<br />
privilege. And yes, I do concerts and I do TV and I hold<br />
lectures and I am lucky th<strong>at</strong> I can do different things. But the<br />
lifeblood in it all is the music. This is w<strong>her</strong>e I live.<br />
Julie loves <strong>her</strong> work. But the singer is meeting entirely new<br />
challenges, now th<strong>at</strong> she is a mot<strong>her</strong> – and <strong>her</strong> partner is still<br />
playing handball <strong>at</strong> high level. How do you make it all function?<br />
– I do not have any family <strong>her</strong>e in Denmark to help me take<br />
care of the baby. We are really a little alone <strong>her</strong>e in Denmark.<br />
It is very hard, becau<strong>se</strong> we can’t just pop over to grandma with<br />
the baby. And t<strong>her</strong>e are days when I think: Aw, I need more<br />
help, am I doing this right and so on. But I have a really good<br />
mot<strong>her</strong>’s group, w<strong>her</strong>e I am welcomed as ”one of them”. I was<br />
a little bit sceptical becau<strong>se</strong> I am u<strong>se</strong>d to people looking <strong>at</strong> me,<br />
becau<strong>se</strong> they recogni<strong>se</strong> me. But the ot<strong>her</strong>s in the mot<strong>her</strong>’s group<br />
are nice and ”let me be Julie”. I really like th<strong>at</strong>.<br />
– I am so plea<strong>se</strong>d th<strong>at</strong> they let me be the same as them – a firsttime<br />
mot<strong>her</strong>. I am first and <strong>for</strong>emost a mot<strong>her</strong>, even if people<br />
may think I am a singer. You don’t always get to be wh<strong>at</strong> you<br />
want to be in show business. It is not anyone’s fault. And I<br />
shouldn’t really complain, but th<strong>at</strong> is just how it is. It is a part of<br />
my life.<br />
– I am just my<strong>se</strong>lf, but when people come and ask <strong>for</strong> an autograph,<br />
of cour<strong>se</strong> I give them an autograph. I try, when I go out<br />
”priv<strong>at</strong>ely”, to <strong>se</strong>nd as many ”priv<strong>at</strong>e signals” as possible, but if<br />
people come up to me when I am out with the pram and want<br />
to <strong>se</strong>e the baby, I take it as a compliment. It is sweet th<strong>at</strong> people<br />
want to congr<strong>at</strong>ul<strong>at</strong>e me. It is a little unusual, but I live an unusual<br />
life. But after 10 years in the business I have become u<strong>se</strong>d<br />
to the <strong>at</strong>tention.<br />
– I have celebr<strong>at</strong>ed my tenth anniversary by having a baby and<br />
th<strong>at</strong> was the best thing th<strong>at</strong> could happen.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 47
Doing business<br />
in <strong>Greenland</strong>?<br />
From our office in <strong>Greenland</strong>, KPMG offers you locally-ba<strong>se</strong>d<br />
advisory <strong>se</strong>rvices and access to our extensive intern<strong>at</strong>ional<br />
network. We can provide you with a broad perspective in a<br />
complex world of changing legisl<strong>at</strong>ion, and help you identify the<br />
prime challenges and key opportunities <strong>for</strong> your business.<br />
Our advisory <strong>se</strong>rvices in <strong>Greenland</strong> include:<br />
• Auditing, accounting and bookkeeping<br />
• Tax advice with specialist knowledge of the oil, gas and<br />
mining industries<br />
• Advisory <strong>se</strong>rvices regarding management consulting,<br />
corpor<strong>at</strong>e finance, <strong>se</strong>condment, reloc<strong>at</strong>ion of<br />
employees, etc.<br />
For more in<strong>for</strong>m<strong>at</strong>ion, plea<strong>se</strong> visit us <strong>at</strong> kpmg.gl<br />
48<br />
11126
Norden NORDEN Rundt RUNDT<br />
NAPA 25 års jubilæum<br />
Containerudstilling:<br />
Norden Rundt - Kunst fra Iskantens Rand<br />
i K<strong>at</strong>uaq 1. og 2. <strong>se</strong>ptember 2012:<br />
1. <strong>se</strong>ptember åbning af Norden Rundt<br />
– Kunst fra Iskantens rand<br />
2. <strong>se</strong>ptember kre<strong>at</strong>iv workshop<br />
<strong>for</strong> byens børn og unge i K<strong>at</strong>uaq<br />
NAPA<br />
NAPA – Nordens Institut i Grønland er en<br />
kulturinstitution under Nordisk Ministerråd.<br />
NAPA er Nordens bro ind i Grønland og landets<br />
rige kulturliv. NAPA er også de grønlandske<br />
kulturaktørers bro ud til Norden og hele det store<br />
netværk, der ligger <strong>her</strong>.<br />
Vores opgave er <strong>at</strong> udvikle, støtte og stimulere<br />
det grønlandske kulturliv, med vægt på børneog<br />
unges kultur.<br />
Læs mere på napa.gl<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2011<br />
KOMMUNEQARFIK SERMERSOOQ<br />
NAPA’s 25 th anniversary<br />
Opening of the container exhibition:<br />
Norden Rundt – Kunst fra iskantens rand<br />
in K<strong>at</strong>uaq 1 st and 2 nd of September 2012:<br />
1st September opening of Norden Rundt<br />
– Kunst fra iskantens rand<br />
2nd September cre<strong>at</strong>ive workshop<br />
<strong>for</strong> Nuuk’s kids and youngsters<br />
NAPA<br />
NAPA is a culture institution under the Nordic<br />
Council of Ministers.<br />
NAPA is the Nordic bridge into <strong>Greenland</strong> and the<br />
country’s affl uent cultural life. Likewi<strong>se</strong> NAPA offers<br />
the <strong>Greenland</strong>ic artists a bridge to the network and<br />
opportunities in the Nordic countries.<br />
The task <strong>for</strong> NAPA is to support, develop and<br />
stimul<strong>at</strong>e <strong>Greenland</strong>ic culture life with focus<br />
on culture <strong>for</strong> youth and children.<br />
More in<strong>for</strong>m<strong>at</strong>ion napa.gl<br />
49
NEWS<br />
Kuulteeqq<strong>at</strong><br />
Foreningen Grønlandske Børn Nun<strong>at</strong>ta<br />
kuul tianik akoqanngilluinnartumik<br />
kuultimik pinnersa<strong>at</strong>eeraliorsimavoq, pigis<strong>at</strong>sinnut<br />
ajunnginnerpaanut asanninnermik<br />
takutitsisumik: Qitornavut – kuulteera<strong>at</strong>ivut.<br />
Kuulteeqqap tuninerani aki<strong>at</strong>a 50 procenterpia<strong>at</strong>a<br />
missaaniittoq peq<strong>at</strong>igiiffiup suliniutaanut<br />
tunniunneqassaaq. Kuulteeraq nannumik,<br />
nun<strong>at</strong>ta kuultianut ilisarna<strong>at</strong>a<strong>at</strong>itut<br />
<strong>at</strong>orneqartartumik, naqissu<strong>se</strong>rneqarsimavoq.<br />
Pinnersa<strong>at</strong> <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>ip timmisartuani<br />
tuniniarneqassaaq.<br />
»Kuulteeqqamit« kuulti Kuj<strong>at</strong>aani kuultisiorfimmit<br />
Nalunameersuuvoq. Pinnersa<strong>at</strong><br />
kuultinik saffiortumuyt Nicolai Appeimit<br />
ilusilersorneqasimavoq, ineriartortinneqarsimallunilu<br />
FGB-mi quiasaarinermi ambassadørip<br />
Mette Frobeniusip isumassarsiaa<br />
malillugu. Kingullermik Nicolai Appelip<br />
Kalaallit Nuna<strong>at</strong>a pisort<strong>at</strong>igoortumik Dronning<br />
Margrethep kunngiunerminik ukiunik<br />
40-unngortorsiorluni nalliuttorsiornerani<br />
tunissutaa ilusilersorlugulu sanasimavaa:<br />
Niaqorutaasaq kusanartoq kuultimik Nalunameersumik<br />
kalaallit naasuinik sanaaq.<br />
Nun<strong>at</strong>ta kuultia immikkut ittuuvoq, tassa<br />
piiaaffimmiit pinnersa<strong>at</strong>inngorneranut malinnaaffigineqarsinnaamm<strong>at</strong>.<br />
50<br />
Guldklumper<br />
Foreningen Grønlandske Børn har<br />
lanceret et lille guldsmykke af det<br />
pureste grønlandske guld, som repræ<strong>se</strong>nterer<br />
kærligheden til det fineste vi har:<br />
Vores børn – vores guldklumper. Knap 50<br />
procent af udsalgspri<strong>se</strong>n fra Guldklumpen<br />
går til <strong>for</strong>eningens arbejde. Guldklumpen er<br />
stemplet med en isbjørn, som anvendes som<br />
symbol <strong>for</strong> grønlandsk guld. Smykket sælges<br />
om bord på <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>s fly.<br />
Guldet til ”Guldklumpen” kommer fra Nalunaq<br />
guldminen i Sydgrønland. Smykket er<br />
designet af guldsmed Nicolai Appel og udviklet<br />
efter idé af ambassadør i FGB stand-up<br />
komiker Mette Frobenius. Senest har Nicolai<br />
Appel designet og udført Grønlands officielle<br />
gave til Dronning Margrethe i anledning af<br />
hendes 40 års regentjubilæum: Et smukt<br />
designet diadem bestående af grønlandske<br />
blomster af guld fra Nalunaq minen. Grønlandsk<br />
guld er specielt, <strong>for</strong>di det kan følges<br />
hele vejen fra mineskakt til smykke.<br />
Gold nuggets<br />
The Associ<strong>at</strong>ion <strong>for</strong> <strong>Greenland</strong>ic<br />
Children has launched a small piece<br />
of jewellery made of the purest <strong>Greenland</strong>ic<br />
gold. It repre<strong>se</strong>nts the best we have – our<br />
children – our ”Gold Nuggets”. Almost 50<br />
per cent of the sales price of the Gold Nugget<br />
goes to the associ<strong>at</strong>ion’s work. The Gold<br />
Nugget is stamped with a polar bear, which<br />
is the symbol <strong>for</strong> <strong>Greenland</strong>ic gold. It is sold<br />
on board <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>’s aircraft.<br />
The gold <strong>for</strong> the ”Gold Nugget” comes from<br />
the Nalunaq goldmine in South <strong>Greenland</strong>.<br />
This item of jewellery was designed by<br />
goldsmith Nicolai Appel after an idea from<br />
FGB ambassador, stand-up comedian Mette<br />
Frobenius. Most recently, Nicolai Appel has<br />
designed and produced <strong>Greenland</strong>’s official<br />
gift to Queen Margrethe on the occasion of<br />
<strong>her</strong> 40th anniversary on the throne. It was<br />
a beautifully designed diadem consisting of<br />
<strong>Greenland</strong>ic flowers made of gold from the<br />
Nalunaq Mine. <strong>Greenland</strong>ic gold is special,<br />
becau<strong>se</strong> its origin can be traced all the way<br />
from mine shaft to jewellery.
Massakkorpiaq pisut<br />
tiguartinnassusi<strong>at</strong><br />
Iluliss<strong>at</strong> Kangi<strong>at</strong>a allaffia, Google<br />
aamma Panoramio upernaaq siullermeerlutik<br />
Iluliss<strong>at</strong> oqaluttuassarta<strong>at</strong> pillugu<br />
Kangiani assilisanik unammisitsipput. Ilu<strong>at</strong>sit<strong>se</strong>rujussuarlutik.<br />
Ilu<strong>at</strong>sitsisut 30-t, unamminermi peqaa taasuss<strong>at</strong>,<br />
siullermik illoqarfimmi Icy Cafémi<br />
nereq<strong>at</strong>igiinnertalimmik naapeq<strong>at</strong>igiipput.<br />
Naja Habermann, Iluliss<strong>at</strong> Kangi<strong>at</strong>a allaffianeersoq<br />
aamma Jonas Voss, Googlemeersoq<br />
assilisanik unammisitsinerup suuneranik<br />
kingornalu assiliisanik unammisitsinissami<br />
piumasaqa<strong>at</strong>inik paasissutissiipput.<br />
Peq<strong>at</strong>aasuss<strong>at</strong> nereq<strong>at</strong>igeereeramik silamut<br />
<strong>se</strong>qinnarissorsuarmut aniapput Iluliss<strong>at</strong><br />
Kangia ualikkut nuannisaarfigisassartik siunnerfigalugu,<br />
tassanilu assilii<strong>se</strong>q<strong>at</strong>taarlutik.<br />
Peqa<strong>at</strong>aasut assilis<strong>at</strong>ik kusanarnerit assinik<br />
saqqummiisarfimmut panoramio.com-imut<br />
http://panoramio.com-imut ikkussorpa<strong>at</strong><br />
arfineq pingasunut immikkoortiterlugit: Inuit<br />
Kagnianiittut, Uanga Kangera, Aalasut, Iluliss<strong>at</strong><br />
nalinginnaanngitsut, Issi, Qaamaneq,<br />
Aput aamma Qalipa<strong>at</strong>it.<br />
Johan H. Han<strong>se</strong>n Aalasuni peq<strong>at</strong>aasut akissarsiass<strong>at</strong><br />
pingaarnersaannik 5.000 koruuninnappoq.<br />
kAl David Droobip<br />
torrall<strong>at</strong>ani<br />
una sani<strong>at</strong>igut<br />
eqqugassamik<br />
pissar sissu tigaa.<br />
Dk David<br />
Droob fik en<br />
bonuspræmie <strong>for</strong><br />
”skønmaleriet”<br />
<strong>her</strong>.<br />
GB David Droob<br />
won a bonus<br />
prize <strong>for</strong> this<br />
“idealiz<strong>at</strong>ion”.<br />
Magien i øjeblikket<br />
Iluliss<strong>at</strong> Isfjordskontor, Google og<br />
Panoramio afholdt tidligere på året<br />
<strong>for</strong> første gang i Iluliss<strong>at</strong>s historie en Isfjords<br />
photowalk/ fotokonkurrence. En succes ud<br />
over de sædvanlige.<br />
De heldige 30 deltagere, der havde fået plads<br />
i konkurrencen, mødtes først til frokost på<br />
den lokale Icy Café. Naja Habermann fra<br />
Iluliss<strong>at</strong> Isfjordskontor og Jonas Voss fra<br />
Google introducerede deltagerne til photowalken<br />
og betingel<strong>se</strong>rne til den efterfølgende<br />
fotokonkurrence. Efter frokosten gik alle<br />
deltagerne ud i det dejlige solskinsvejr<br />
med kurs mod Iluliss<strong>at</strong> Isfjord til en skøn<br />
eftermiddag, hvor der blev knip<strong>se</strong>t løs med<br />
kameraerne.<br />
Deltagerne har uploadet deres bedste billeder<br />
på fotositet panoramio.com i otte k<strong>at</strong>egorier:<br />
Mennesker ved Isfjorden, Min Isfjord,<br />
Action/bevægel<strong>se</strong>, Utraditionelle isbjerge,<br />
Kulde, Lys, Sne og Farver.<br />
Førstepræmien på 5.000 kroner gik til Johan<br />
H. Han<strong>se</strong>n, som deltog i k<strong>at</strong>egorien Action/<br />
bevægel<strong>se</strong>.<br />
kAl Johan H. Han<strong>se</strong>nip<br />
ajugaassutaa –<br />
aqajannguumminartoq.<br />
Dk Johan H. Han<strong>se</strong>ns<br />
vinderfoto – et<br />
mavesugende<br />
actionbillede.<br />
GB Johan H. Han<strong>se</strong>n’s<br />
winning photo – a bre<strong>at</strong>h<br />
taking action shot.<br />
The magic of the moment<br />
Earlier this year, Iluliss<strong>at</strong> Ice Fjord Office,<br />
Google and Panoramio held, <strong>for</strong><br />
the first time in the history of Iluliss<strong>at</strong>, an Ice<br />
Fjord photo walk/photo competition. It was<br />
an extraordinary success.<br />
The lucky 30 participants who got a place<br />
in the competition met <strong>for</strong> lunch first in the<br />
local Icy Café. Naja Habermann from Iluliss<strong>at</strong><br />
Ice Fjord Office and Jonas Voss from Google<br />
introduced the participants to the photo walk<br />
and to the terms and conditions of the photo<br />
competition th<strong>at</strong> followed. After lunch, all<br />
the competitors went out into the bright sunshine<br />
and headed <strong>for</strong> Iluliss<strong>at</strong> Ice Fjord and<br />
a wonderful afternoon, w<strong>her</strong>e shutters were<br />
on overtime.<br />
Competitors up-loaded their best photos on<br />
the panoramio.com photo site under eight<br />
c<strong>at</strong>egories: People of the Ice Fjord, My Ice<br />
Fjord, Action/Movement, Untraditional Icebergs,<br />
Cold, Light, Snow and Colour.<br />
The first prize of DKK 5,000 went to Johan<br />
H. Han<strong>se</strong>n, who particip<strong>at</strong>ed in the c<strong>at</strong>egory<br />
Action/Movement.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 51
Stay connected<br />
Get easy access to the internet with Mobile Broadband in all major cities.<br />
For all your opportunities visit the local TELE-POST Centre.<br />
52<br />
Mobile<br />
Broadband
Najaaraq Seth<strong>se</strong>n Amma Knud<strong>se</strong>nilu soqutigisartik<br />
aqqutigalugu imminnut nassaaripput; qaqqani pisulluni<br />
angalaarneq. Angalanissarsuarminnut aningaasaliisussarsiorlutik<br />
qinnuteqaq<strong>at</strong>taaleqqammerput. Annapurna IV-ip qaavani<br />
issialluni Nepalimi qaqqarsuit qaavinik aputitalinnik alutorsa<strong>at</strong>iginninnissaq<br />
takorluugara<strong>at</strong>.<br />
Nepal nunaavoq immamit av<strong>at</strong>angerneqarsimanngitsoq. Nuna<br />
taanna Himalayami qaqqarsuit qeqqaniippoq nunarsuarmi nun<strong>at</strong><br />
inuttunerpaartaasa marluusut – Indiap Kinallu – akornanniilluni.<br />
Qaqqanili pisummik angalaneq innarsiorluni qaqqasiornermit<br />
navianannginnerugaluarluni pisariunnginnerunngilaq.<br />
Naamer luinnaq. Qaqqarsuup 7.000 meterinik portussusillip<br />
qaava angusinnaassagaanni qasuja<strong>at</strong>suunissaq pisariaqarpoq.<br />
181-erIArLUnI QAQIGAA<br />
Najaaraq Seth<strong>se</strong>n Nuummi najugaqarpoq Ukkusissamillu amerlanerpaariarlutik<br />
qaqisisimasut ikittuinnaasut akornanniilluni,<br />
tassami 2008-miilli Ukkusissaq 181-eriarluni qaqisimavaa.<br />
– Pisummik angalaneq nuannarisorujussuuara, inuuninnut<br />
ilaalluinnarpoq, Najaaraq Seth<strong>se</strong>n oqarpoq.<br />
Sungiusarnerminut <strong>at</strong><strong>at</strong>illugu Sisimiuniit Kangerlussuarmut pisummik<br />
angalaqqammerpoq. Pisummik angallavik taanna nalinginnaasumik<br />
ullut 10-15-it missaanni naammassineqartartoq<br />
nuannarineqarluartuuvoq.<br />
– Apuunniss<strong>at</strong>sinnut ullut tallim<strong>at</strong> <strong>at</strong>orpavut. Ullormi siullermi<br />
<strong>at</strong>asuinnarmik nalunaaquttap akunnerini aqqaneq-marlunni<br />
pisuppugut tam<strong>at</strong>ta immikkut qamutinik kalitalerluta, Najaaraq<br />
Seth<strong>se</strong>n oqaluttuarpoq.<br />
Q<strong>at</strong>sissumi silaannakitsumiinneq a<strong>at</strong>sa<strong>at</strong> misilissanngilaa.<br />
Siorna Indiami qaqqarsuarni pisummik angalavoq.<br />
– Qaqqarsuaq 6.154 meterinik portussusilik Stok-Kangri nun<strong>at</strong>sinnit<br />
kisiartaallunga qaqivara. Immaqa aamma a<strong>at</strong>saavissuaq<br />
kalaallimit qaqineqarpoq. Maanna nunarsuarmi qaqq<strong>at</strong> portunersa<strong>at</strong>a<br />
qaqinissaanut taamaalla<strong>at</strong> 2.694 meterit amiga<strong>at</strong>igilerpakka,<br />
Najaaraq Seth<strong>se</strong>n oqarpoq.<br />
Nepalip qaava<br />
qaqerusukka<strong>at</strong><br />
Nepal pisuinnarmik takornariartartut<br />
ornigannaara<strong>at</strong>. Tamaani q<strong>at</strong>sissup<br />
orpippassui, qunnersuit itisoorsuit,<br />
kuussuit ittuttorsuit minnerunngitsumillu<br />
Himalayap qaqqarsui tamaaniipput.<br />
Qaqqarsuit ila<strong>at</strong>, Annapurna IV,<br />
7.525 meterinik portussu<strong>se</strong>qarpoq,<br />
qaavanilu kalaallit erfalasu<strong>at</strong><br />
napparneqassaaq<br />
Loui<strong>se</strong> M. Kleemann<br />
MOUnT eVeresTIMIK TAKOrLUUGAQ<br />
Annapurnamimi qaqqasiorneq inuunermi takorluugaanut aalajangiisumik<br />
pingaaruteqassaaq: Mount Everestip qaqinissaanik.<br />
– Mount Everest eqqarsa<strong>at</strong>igiuaannarpara, inuuninni takorluugaraara.<br />
Pilersaarutit malillugit ingerlagutta Annapurnamilu<br />
qaqqasiornerput ilu<strong>at</strong>sipp<strong>at</strong> taava inuuninni angalanissama<br />
pingaarnersa<strong>at</strong> pilersaarusiulissavara, Najaaraq Seth<strong>se</strong>n oqarpoq.<br />
Arfineq-pingasunik qulingilluanilluunniit ukioqarluni naammassisaminik<br />
qaqqasioqqaarpiarsimavoq.<br />
Taamani aanakkui Iluliss<strong>at</strong> eqqaanni nunaqarfeeqqami najugaqarput.<br />
Iluanniillu qaqqamut isikkiveqarluni.<br />
– Qaqqaq taanna akiorumina<strong>at</strong>sitannik uannut kajungernassu<strong>se</strong>qarluartumik<br />
sunniuteqarpoq. Ullut ilaanni aalajangeriasaarpunga<br />
qaqqasiulerlungalu. Pissanganeq qaqigakkulu<br />
nuannaarnerujussuaq nunaqarfiullu qulaaniit isikkivimmik<br />
alutorsa<strong>at</strong>iginninneq eqqaamalluarpakka, Najaaraq Seth<strong>se</strong>n<br />
oqarpoq.<br />
TUpInnAAnnArTUnIK AnGUsAQArsIMAsOQ<br />
Angalaq<strong>at</strong>issaa Amma Knud<strong>se</strong>n aamma alutornavissunik angusaqarsimavoq,<br />
amerlanerit sapigaannik. Arctic Circle Racemi<br />
aamma Siku Extreme Arctic Challengemi peq<strong>at</strong>aasimavoq, <strong>se</strong>rmersuarmik<br />
itiviisimalluni kiisalu nun<strong>at</strong>sinni nunanilu allani<br />
mar<strong>at</strong>honimut arlaleriaqaluni arp<strong>at</strong>tarsimalluni. Tam<strong>at</strong>uma sani<strong>at</strong>igut<br />
qaqq<strong>at</strong> Igalikup Qaqortullu eqqaanniittut qaqissallugit<br />
nuannarisarilluinnarpaa.<br />
Aningaasaliisussanik ilu<strong>at</strong>sitsissagunik angalanissaminnut marluullutik<br />
qilanaarput.<br />
– Sooq taamaaliorusuttugut? All<strong>at</strong> anguniagaqarnissaannut<br />
isumassarsisikkusuppavut, tassami piumassu<strong>se</strong>qarlunilu kajumissu<strong>se</strong>qaraanni<br />
sunaluunniit piviusunngortinneqarsinnaavoq,<br />
Najaaraq Seth<strong>se</strong>n oqarpoq.<br />
Ulloq aalajangersimasoq, <strong>se</strong>ptembarip 20-a, angisuumik nalunaaqut<strong>se</strong>rsimava<strong>at</strong>.<br />
Ullormi tassani Annapurna IV-p qaqinissaa<br />
na<strong>at</strong>sorsuutiga<strong>at</strong>.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 53
De vil nå toppen af Nepal<br />
Nepal er trekkingturisternes paradis med tætte højlandsskove,<br />
svimlende slugter, bru<strong>se</strong>nde floder og ikke mindst Himalayas massive<br />
bjerge. Et af bjergene, Annapurna IV, er 7.525 meter højt, og på<br />
toppen skal der plantes et grønlandsk flag<br />
Loui<strong>se</strong> M. Kleemann<br />
Najaaraq Seth<strong>se</strong>n og Amma Knud<strong>se</strong>n fandt hinanden via<br />
én stor fælles passion; bjergvandring. De er netop i fuld<br />
gang med <strong>at</strong> søge sponsor<strong>at</strong>er til deres store rej<strong>se</strong>. Drømmen er<br />
<strong>at</strong> sidde på toppen af Annapurna IV og nyde udsigten over de<br />
sneklædte bjergtinder i Nepal.<br />
Nepal er et land uden adgang til havet. Selve landet ligger midt<br />
i Himalayabjergene mellem verdens to folkerigeste n<strong>at</strong>ioner –<br />
Indien og Kina.<br />
Men <strong>se</strong>lv om bjergvandring er mindre farlig end bjergkl<strong>at</strong>ring<br />
er den ikke mindre krævende. Tværtimod. Det kræver en god<br />
kondition <strong>at</strong> nå toppen af det 7.000 meter høje bjerg.<br />
181 GAnGe<br />
Najaaraq Seth<strong>se</strong>n bor til daglig i Nuuk og er et af de mennesker<br />
i byen, der har besteget Store Malene flest gange, nemlig 181<br />
gange siden 2008.<br />
– Jeg elsker <strong>at</strong> vandre, det er en del af mit liv, siger Najaaraq<br />
Seth<strong>se</strong>n.<br />
Hun har netop fuldført en vandretur fra Sisimiut til Kangerlussuaq<br />
som en del af træningen. Det er en populær vandretur,<br />
som normalt tager omkring 10-15 dage <strong>at</strong> gennemføre.<br />
– Vi var fem dage om <strong>at</strong> nå frem. Den første dag vandrede vi 12<br />
timer i træk og med en slæde hver på slæb, <strong>for</strong>tæller Najaaraq<br />
Seth<strong>se</strong>n.<br />
Det bliver heller ikke første gang, <strong>at</strong> hun skal prøve <strong>at</strong> opholde<br />
sig i de tyndere luftlag. Sidste år gennemførte hun en bjergvandring<br />
i Indien.<br />
– Jeg var den eneste fra Grønland, der besteg Stok-Kangri, et<br />
6.154 meter højt bjerg. Og det var nok første gang nogensinde,<br />
<strong>at</strong> det blev besteget af en grønlænder. Nu mangler jeg blot yderligere<br />
2.694 meter <strong>for</strong> <strong>at</strong> nå toppen af verdens højeste bjerg,<br />
siger Najaaraq Seth<strong>se</strong>n.<br />
54<br />
DrØMMen OM MOUnT eVeresT<br />
Bjergvandringen på Annapurna får nemlig en afgørende betydning<br />
<strong>for</strong> hendes livsdrøm. At nå toppen af Mount Everest.<br />
– Mine tanker er altid i Mount Everest, det er min livsdrøm.<br />
Hvis alt går efter planen, og vi gennemfører vandringen på<br />
Annapurna, vil jeg begynde <strong>at</strong> planlægge mit livs rej<strong>se</strong>, siger<br />
Najaaraq Seth<strong>se</strong>n.<br />
Hun var omkring otte-ni år, da hun første gang gennemførte en<br />
bjergkl<strong>at</strong>ring.<br />
Hendes bedste<strong>for</strong>ældre boede dengang i en lille bygd ved Iluliss<strong>at</strong>.<br />
Og fra deres hus var der udsigt til et bjerg.<br />
– Det havde en dragende effekt på mig. En effekt, jeg i den grad<br />
havde svært ved <strong>at</strong> modstå. En dag tog jeg en hurtig beslutning<br />
og begyndte <strong>at</strong> kl<strong>at</strong>re. Jeg husker spændingen og den store<br />
glæde ved <strong>at</strong> nå toppen og nyde den pragtfulde udsigt over bygden.<br />
Det var en u<strong>for</strong>glemmelig oplevel<strong>se</strong>. Siden har jeg elsket <strong>at</strong><br />
vandre og kl<strong>at</strong>re i bjerge, <strong>for</strong>tæller Najaaraq Seth<strong>se</strong>n.<br />
UTrOLIGT cV<br />
Hendes følgesvend, Amma Knud<strong>se</strong>n, har også et imponerende<br />
cv, der kan tage pusten fra de fleste. Hun har deltaget i Arctic<br />
Circle Race og Siku Extreme Arctic Challenge, hun har kryd<strong>se</strong>t<br />
indlandsi<strong>se</strong>n og har gennemført flere mar<strong>at</strong>onløb, både <strong>her</strong>hjemme<br />
og i udlandet. Derudover elsker hun <strong>at</strong> bestige fjeldene<br />
i områderne omkring Igaliko og Qaqortoq.<br />
De glæder sig begge til <strong>at</strong> gennemføre turen, <strong>for</strong>uds<strong>at</strong> det lykkes<br />
<strong>at</strong> finde sponsorer.<br />
– Hvor<strong>for</strong> vi vil gøre det? Vi ønsker <strong>at</strong> inspirere andre til <strong>at</strong> nå<br />
deres mål, <strong>for</strong> med vilje og lyst kan man reali<strong>se</strong>re alt, siger Najaaraq<br />
Seth<strong>se</strong>n.<br />
De har s<strong>at</strong> et stort kryds ud <strong>for</strong> en bestemt d<strong>at</strong>o, den 20. <strong>se</strong>ptember.<br />
Den dag regner de med <strong>at</strong> have nået toppen af Annapurna<br />
IV.
They will reach<br />
the top of Nepal<br />
Nepal is paradi<strong>se</strong> <strong>for</strong> trekking<br />
tourists. T<strong>her</strong>e are den<strong>se</strong> highland<br />
<strong>for</strong>ests, dizzying canyons, rushing<br />
rivers and not least, the massive<br />
mountains of the Himalayas.<br />
One of the mountains, Annapurna<br />
IV, is 7,525 metres high. A<br />
<strong>Greenland</strong>ic flag is to be planted<br />
<strong>her</strong>e, on top of this mountain<br />
Loui<strong>se</strong> M. Kleemann<br />
Najaaraq Seth<strong>se</strong>n and Amma Knud<strong>se</strong>n found each ot<strong>her</strong><br />
through a shared passion; mountain hiking. At pre<strong>se</strong>nt<br />
they are busy finding sponsors <strong>for</strong> their gre<strong>at</strong> journey. Their<br />
dream is to sit on top of Annapurna IV and enjoy the view of<br />
the snow-clad mountain peaks of Nepal.<br />
Nepal is a country th<strong>at</strong> has no access to the ocean. The country<br />
it<strong>se</strong>lf lies in the middle of the Himalayas between the world’s<br />
two most highly popul<strong>at</strong>ed n<strong>at</strong>ions – India and China.<br />
Although mountain hiking is less dangerous than mountain<br />
climbing, it is no less demanding. Quite the opposite. A high<br />
level of fitness is required to reach the top of the 7,000 metre<br />
high mountain.<br />
181 TIMes<br />
Najaaraq Seth<strong>se</strong>n usually lives in Nuuk and is one of the few<br />
people in town who has climbed Store Malene the most – 181<br />
times since 2008.<br />
– I love hiking, it is a part of my life, says Najaaraq Seth<strong>se</strong>n.<br />
She has just finished hiking from Sisimiut to Kangerlussuaq, as<br />
part of the training. It is a popular walk th<strong>at</strong> takes about 10-15<br />
days to complete.<br />
– It took us five days to get t<strong>her</strong>e. On the first day, we walked<br />
<strong>for</strong> 12 hours and we each had a sled to pull, says Najaaraq Seth<strong>se</strong>n.<br />
It will not be the first time she spends time in thinner air. Last<br />
year she went mountain hiking in India.<br />
– I was the only person from <strong>Greenland</strong> to climb Stok-Kangri, a<br />
6,154 metre high mountain. And it was probably the first time<br />
ever, th<strong>at</strong> it was climbed by a <strong>Greenland</strong>er. Now, I only need<br />
anot<strong>her</strong> 2,694 metres in order to reach the top of the highest<br />
mountain in the world, says Najaaraq Seth<strong>se</strong>n.<br />
DreAMInG OF MOUnT eVeresT<br />
Mountain hiking on Annapurna will have gre<strong>at</strong> significance <strong>for</strong><br />
<strong>her</strong> gre<strong>at</strong>est dream: to reach the top of Mount Everest.<br />
– I am always thinking of Mount Everest, it is my lifetime<br />
dream. If it all goes according to plan and we complete the hike<br />
on Annapurna, I am going to start planning the tour of my life,<br />
says Najaaraq Seth<strong>se</strong>n.<br />
She was about eight or nine when she climbed <strong>her</strong> first mountain.<br />
In tho<strong>se</strong> days, <strong>her</strong> grandparents lived in a small village near<br />
Iluliss<strong>at</strong> and from their hou<strong>se</strong> t<strong>her</strong>e was a view of a mountain.<br />
– It had a compelling effect on me. An effect th<strong>at</strong> I found hard<br />
to resist. One day, I made a quick decision and I started to<br />
climb. I remember the excitement and the gre<strong>at</strong> joy of reaching<br />
the top and enjoying the view of the village. It was un<strong>for</strong>gettable.<br />
Since then, I have loved hiking and climbing in the mountains,<br />
tells Najaaraq Seth<strong>se</strong>n.<br />
IncreDIBLe cV<br />
Her companion, Amma Knud<strong>se</strong>n, also has an impressive CV,<br />
which would take the bre<strong>at</strong>h away from most people. She has<br />
taken part in the Arctic Circle Race and the Siku Extreme Arctic<br />
Challenge, she has cros<strong>se</strong>d the inland ice and she has run<br />
<strong>se</strong>veral mar<strong>at</strong>hons, both <strong>at</strong> home and abroad. In addition, she<br />
loves to climb the mountains in the regions around Igaliko and<br />
Qaqortoq.<br />
They are both looking <strong>for</strong>ward to carrying out the trip, provided<br />
they succeed in finding sponsors.<br />
– Why do you want to do it?<br />
– We want to inspire ot<strong>her</strong>s to achieve their goals, becau<strong>se</strong> with<br />
will and with desire, anything is possible, says Najaaraq Seth<strong>se</strong>n.<br />
They have put a big cross in the calendar on a certain d<strong>at</strong>e:<br />
September 20th This is the d<strong>at</strong>e when they think they will have<br />
reached the top of Annapurna IV.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 55
Fiskeribranding_ann_final_Layout 1 13/04/12 15.20 Side 2<br />
56<br />
INA:NUNA<br />
Advok<strong>at</strong> ApS<br />
Advok<strong>at</strong>it allaanerusut eqa<strong>at</strong>sumik, toqqaannartumik<br />
inuppalaartumillu suleriaasillit.<br />
Et anderledes advok<strong>at</strong>firma med en ligefrem og<br />
personlig kundehåndtering.<br />
Sullitanut paasinartumik, <strong>at</strong>orluarsinnaasu mik<br />
angusaqarfiusumillu siunnersuisarpugut.<br />
Vi leverer <strong>for</strong>ståelig, brugbar og værdiskabende<br />
rådgivning i øjenhøjde.<br />
Advok<strong>at</strong><br />
Anders Meilvang<br />
Advok<strong>at</strong><strong>se</strong>kretær<br />
Tina L. Niel<strong>se</strong>n<br />
Advok<strong>at</strong><br />
Lissi Ol<strong>se</strong>n<br />
Controller<br />
Stig Lage<br />
Advok<strong>at</strong>fm.<br />
Miki R. Lynge<br />
Advok<strong>at</strong><strong>se</strong>kretær<br />
Ritta S. Lynge<br />
Solbakken 6 · 3900 Nuuk · Tlf. 32 51 50 · advok<strong>at</strong>.gl<br />
”Det er vigtigt <strong>for</strong> os, <strong>at</strong> der bliver skabt et bæredygtigt fiskeri i Grønland”<br />
- Tanja Ander<strong>se</strong>n og Magnus Peter<strong>se</strong>n, ans<strong>at</strong> i Grønlands Fiskerilicenskontrol.<br />
Sermitsiaq.AG JOB<br />
nassaarisinnaav<strong>at</strong> aviisini Sermitsiami,<br />
AG – Atuagadliutit-ni aamma<br />
Nuuk Ugeavisimi, aamma onlinemi<br />
nun<strong>at</strong>sinni internetimi quppernerit<br />
<strong>at</strong>orneqarnerpaaffigisartagaanni<br />
www.Sermitsiaq.AG- mi.<br />
Du kan finde mange <strong>for</strong>skellige spændende stillinger i Grønlands Selvstyre på www.nanoq.gl/JOB<br />
Sermitsiaq.AG JOB finder du i<br />
avi<strong>se</strong>rne hos Sermitsiaq,<br />
AG – Atuagagdliutit,<br />
Nuuk Ugeavis og online på<br />
landets mest besøgte<br />
hjemmeside<br />
www.Sermitsiaq.AG<br />
INFO DESIGN · 3-2012
Nerisass<strong>at</strong> Grøn Balance-meersut tamarmik økologiskiupput qallunaallu<br />
ilisarnaassiuttaga<strong>at</strong> Ø-meqqimik ilisarna<strong>at</strong>eqarlutik imaluunniit europamiut<br />
meqqi<strong>at</strong> qorsuk ilisarna<strong>at</strong>igalugu. Ilisarna<strong>at</strong>it taakku nerisassap<br />
økologiskiuneranik ilinnut qularnaveeqqutaapput. Grøn Balance-miit<br />
nioqqutissa<strong>at</strong>ivut , av<strong>at</strong>angiisinnut eqqarsaa<strong>se</strong>rsortaruit suullu nerisarnerlugit<br />
isumaliutigisarukku, misilikkit.<br />
Errorsinermuttaaq eqqiaanermullu <strong>at</strong>ortorpassuit aamma Grøn Balancemik<br />
nalunaaqutsigaapput. Taakku Danmarkimi Astma – Allergi suleq<strong>at</strong>igalugu<br />
suliaapput, taamaalla<strong>at</strong> kingunerut pinnagu, Svanemærke-mik<br />
nalunaaquteqarpoq. Qanittukkut suli allanik qinigassanik peqalissaagut.<br />
DEKLARERET I SAMARBEJDE MED<br />
Astma-Allergi Danmark<br />
Eqqarsaqqaarlutit pisisarit<br />
Køb med omtanke<br />
Grøn Balance<br />
isumaqarpoq:<br />
• Imminut ajunngitsumik<br />
pivutit<br />
• Pingaartit<strong>at</strong>it<br />
paarilluarp<strong>at</strong>it<br />
• Av<strong>at</strong>angiisit<br />
eqqarsa<strong>at</strong>igiv<strong>at</strong>it<br />
Grøn Balance<br />
betyder:<br />
• Er god ved dig <strong>se</strong>lv<br />
• Pas<strong>se</strong>r på dem,<br />
du holder af<br />
• Tænker på miljøet<br />
Alle Grøn Balance fødevareprodukter er økologiske og bærer enten det<br />
danske Ø-mærke eller det grønne europæiske mærke. Begge mærker er<br />
din garanti <strong>for</strong> økologi. Prøv fødevareprodukterne i Grøn Balance <strong>se</strong>rien,<br />
hvis du har en holdning til miljøet og til det, du putter i munden.<br />
Der findes også en lang række Grøn Balance vaske- og rengøringsprodukter.<br />
De er deklarerede i samarbejde med Astma-Allergi Danmark og<br />
bærer alle, pånær skyllemiddel, Svanemærket. I nær fremtid får du<br />
endnu flere muligheder <strong>for</strong> <strong>at</strong> få en grøn dag.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 57<br />
Iluliss<strong>at</strong> · Aasia<strong>at</strong> · Sisimiut · Maniitsoq · Nuuk · Qaqortoq<br />
Lynge Ol<strong>se</strong>n reklame & kommunik<strong>at</strong>ion A/S
Umiaq DeLuxe<br />
room<br />
58<br />
★ ★ ★ ★ ★<br />
4-star hotel / 5-star conference<br />
Tel: +299 944153 · E-mail: booking@hotel-arctic.gl<br />
www.hotelarctic.com<br />
Den perfekte<br />
hoteloplevel<strong>se</strong><br />
Hotel Arctic, Iluliss<strong>at</strong>s 4-stjernede hotel, byder<br />
<strong>for</strong>uden et 5-stjernet konferencecenter, på 2 specielle<br />
spi<strong>se</strong>steder. Både spi<strong>se</strong>steder og alle værel<strong>se</strong>r har<br />
direkte udsigt til Iluliss<strong>at</strong> Isfjord... UNESCO verdensarv.<br />
Hotel Arctic er blevet hædret ved diplomet<br />
“Ny Nordisk Mad”.<br />
Café & Bar “Ferdinand” byder på veltillavede<br />
tallerkenretter i en afslappet café-<strong>at</strong>mosfære.<br />
Gourmetrestaurant “Ulo”, ud<strong>for</strong>drer alle dine san<strong>se</strong>r<br />
med spændende grønlandske og intern<strong>at</strong>ionale<br />
specialiteter.<br />
Arctics sommer<br />
Mandage i sæsonen byder Restaurant Ulo på en<br />
speciel gourmetoplevel<strong>se</strong>, nemlig den store<br />
“alt-godt-fra-Grønland aftenbuffet” med havets<br />
specialiteter og carvery-menu med kokkens<br />
udvalgte delik<strong>at</strong>es<strong>se</strong>r.<br />
Lørdage i sæsonen, (fra første lørdag i juni)<br />
afholdes den store barbecue på hotellets terras<strong>se</strong> ...<br />
hvor kokkene <strong>se</strong>rverer alt hvad hjertet ...<br />
- og maven begærer.<br />
På grund af hotellets fokus<br />
på energibesparel<strong>se</strong>r samt<br />
det sarte miljø, er vi blevet<br />
tildelt Grønlands Miljø-<br />
og N<strong>at</strong>urpris 2011.<br />
www.jgc-arctic.dk
Supplying remote and harsh areas<br />
Royal Arctic Line <strong>Greenland</strong>’s n<strong>at</strong>ional shipping line<br />
From one end of the world to the ot<strong>her</strong> – Royal Arctic Line has ships and equipment designed <strong>for</strong> difficult and ice filled conditions.<br />
We also offer: · Own facilities, loc<strong>at</strong>ions and personnel in 13 <strong>Greenland</strong>ic harbours<br />
· Many years of experience with navig<strong>at</strong>ing and oper<strong>at</strong>ing in Arctic w<strong>at</strong>ers<br />
· Experience, knowledge and equipment when supplying areas without infrastructure<br />
Thai og grill hou<strong>se</strong><br />
man - fre 10 - 22<br />
lør - søn 10 - 23<br />
tlf. 842222<br />
ANI Butikken<br />
søn - tor 10 - 22<br />
fre - lør 10 - 23<br />
tlf. 842121<br />
Aqis<strong>se</strong>q Bar<br />
søn - tor 20 - 24<br />
fre - lør 21 - 03<br />
tlf. 842323<br />
Pizzaria<br />
tlf. 842424<br />
man - fre 11 - 20<br />
lør - søn 16 - 20<br />
Kanguld<br />
Salg af moskusgarn<br />
og moskusuld<br />
Kontakt: mica.t@greennet.gl<br />
Tlf: 52 72 02<br />
Kangerlussuaq<br />
Kuponer der bliver ud leveret af<br />
<strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> i <strong>for</strong>bindel<strong>se</strong> med tvungen<br />
overn<strong>at</strong>ning kan bruges i pizzaria,<br />
Grill hou<strong>se</strong> og ANI Butikken.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 59
Igasullammaap kalaallit<br />
nerisassa<strong>at</strong>ai mamareqai<br />
Ukioq manna Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n igasut<br />
unammersuarneranni ajugaavoq. Aasap naajartornerani<br />
ukialeqqaarneranilu nalliuttorsiornerit ilaanni Sulummik<br />
<strong>at</strong>uartartunut nerisassanik mamarluinnartunik<br />
suliaqarsimavoq<br />
Niels Ole Qvist<br />
Ukioq manna Kalaallit Nununaanni igasut pissartanngorniunneranni<br />
ajugaasup nerisassiaasa malussa<strong>at</strong>init tallimaasunit<br />
sisam<strong>at</strong> sunnerpai. Sukkaqiasumillu qar<strong>at</strong>samut<br />
oqariariartupallapput:<br />
Mamarunaq!<br />
Ajugaasup 27nik ukiullip Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>nip tulluussimaaqaluni<br />
igaani takutippai. Kukkunaveersaaqqissaartuugunarpoq.<br />
Nalunaaqqutaaqqanik iluarsaassisartutut imaluunniit<br />
qar<strong>at</strong>sanik pilaasartutut peqqissaartigaluni nerisassiani ilusilersoqqissaartarpai.<br />
Qalipa<strong>at</strong>ai ilusaalu imminnut tulluarsaqqissagaapput.<br />
– Taam<strong>at</strong>ut! Kusanarnerulersinnaagunanngill<strong>at</strong>, qungujoruloorluni<br />
oqarpoq pingaarnertut sassaalliutiss<strong>at</strong> naammassigamigit.<br />
Tassaappullu suluppaagaq si<strong>at</strong>aq amia sik<strong>at</strong>toq, porrinik tar<strong>at</strong><strong>se</strong>rlugit<br />
unnuisitanik, na<strong>at</strong>siianillu illulerlugu, qunguleq aalamik<br />
qal<strong>at</strong>aq ooqanngitsorlu kiisalu iipilit pærillu silaannaakk<strong>at</strong>,<br />
avocado <strong>se</strong>qutsigaq assagiarsulerlugu aal<strong>at</strong>igaq, hollandai<strong>se</strong><br />
kajortitaq.<br />
ajugaaniunneq naligiiffioqisoq<br />
Ukioq manna ukiut aqqaneq aappassaa malittuinnarmik Kalaallit<br />
Nunaanni igasut pissartanngorniupput.<br />
Pisarnertut tamanna Narsami Inuussutissalerinermik Ilinniarfimmi<br />
Inuilimi ingerlanneqarpoq, tassani naliliisartuullutik<br />
ilaa tigut Gl. Skagenimi Ruths Hotelimi igaffimmi pisortaq Michael<br />
Michaud nerisassiornerup silarsuaani nuimanerpa<strong>at</strong> ila<strong>at</strong>.<br />
Ukiuni kingullerni ajugaasumit Jeppe Ejvind Niel<strong>se</strong>nimit Ilulissani<br />
Hotel Arcticimeersumit siuarsimanerulaarluni Daniel Greve<br />
Rasmus<strong>se</strong>n ajogaaqqarpoq. Taamaalla<strong>at</strong> pointinik marlunnik<br />
qaffasinnerulluni.<br />
pisoorsuami igasoq<br />
Unamminermiit sapa<strong>at</strong>it akunneri marlussuit qaangiumm<strong>at</strong>a<br />
SULUMMIIT Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n ulluinnarni av<strong>at</strong>angiisaanut<br />
pulaarparput, tassalu Nuummi Hotel Hans Egedemi Sarfalimmi,<br />
tassani igasut naalaga<strong>at</strong>a tulli<strong>at</strong>ut sulisuusoq.<br />
60<br />
Kalaallit Nunaalianngikkallarami naalagaaffeq<strong>at</strong>igiit iluanni<br />
ilaqutariit pisoorsuunerpa<strong>at</strong> ilaanni Danfossikkunni 15 milliarder<br />
koruunit nalinginik pigisaqarsorineqartuni igasuuvoq.<br />
Danmarkimi illussaarsuarmi akimasuumi 20t missaannik<br />
ineqartuni sulisimanini pillugu oqaa<strong>se</strong>qartorsuuneq ajorpoq.<br />
Kisianni Kalaallit Nunaanni nerisassiass<strong>at</strong> anersaanissimaarluni<br />
unnersiutigisarpai.<br />
– Nunarsuup ilaani maani sulineq nuannerluinnarpoq. Sil<strong>at</strong>innguanni<br />
nerisassiassaqarpoq tupinnaannartumik pitsaassusilinnik.<br />
Nammineq puisi igassallugu nuannareqaara. Kisianni<br />
tikaa gullik nerisinnaanngingajappara, illarluni oqarpoq.<br />
aqissit appaliarsuillu<br />
Inuunermini siusinnerusukkut <strong>at</strong>aasiaannarluni iganermut<br />
unamminermi peq<strong>at</strong>aasimavoq. Tassani Danmarkimi Aalborg<br />
Tekniske Skolemi igasunngorni<strong>at</strong> sinnerlugit peq<strong>at</strong>aagami sisama<strong>at</strong>tut<br />
inissippoq.<br />
– Kalaallit Nunaanni unammineq sioqqullugu igaassama iganissa<strong>at</strong><br />
sungiusarsimanngingajappara. Nalunngilara all<strong>at</strong> su <br />
ngiusarluarsimasut. Unamminermili suut tamarmik ilu<strong>at</strong>sipput.<br />
Isumaqarpunga kaneli sik<strong>at</strong>toq pærillu qiluakk<strong>at</strong> immikkuullarissunngortikkaannga,<br />
nerisassi<strong>at</strong> ajugaassutini pillugit<br />
oqarpoq.<br />
Aqis<strong>se</strong>q si<strong>at</strong>aq sik<strong>at</strong>tumik qaalik Kalaallit Nunaasunnitsoq igasimavaa.<br />
Aammali igaavisa ilaga<strong>at</strong> appaliarsuk rødbedit is<strong>se</strong>ranik<br />
sukkulimmik tanitaq, kanelit sik<strong>at</strong>tut, pæri qiluagaq, pupiit shitahke<br />
<strong>se</strong>ernartullit, rødbedit <strong>se</strong>ernartut, qaqqortariss<strong>at</strong> a<strong>se</strong>rortikk<strong>at</strong>,<br />
aqissip qaju<strong>at</strong>a is<strong>se</strong>ra.<br />
Aappaagu ajugaaniarluni peq<strong>at</strong>aaqqissaaq. Siunissamut neriuutit<br />
pillugit aperineqarani kulluni qummut sa<strong>at</strong>ippaa.<br />
– Ajugaasutut soorunami pisussaaffigaara aappaagu peq<strong>at</strong>aaqqinnissara.<br />
Ajugaaneruvoq nersorinnissutaallunilu uannut<br />
pingaarutilik. Ulluinnarni inuuninni ulapaarfioqisumi nukissamik<br />
pissarsiffigisarpara tigummiinnarniarnissaanullu piareersimavunga.
kAl Kukkujumanngitsoq.<br />
Daniel Greve<br />
Rasmus<strong>se</strong>nip<br />
sunnguaq tama<strong>at</strong><br />
tappiffigaa suliani<br />
naammassisutut<br />
nalilersitsinnagit.<br />
Dk Perfektionist. Daniel<br />
Greve Rasmus<strong>se</strong>n,<br />
<strong>her</strong> optaget af den<br />
mindste, mikroskopiske<br />
detalje, inden<br />
han præ<strong>se</strong>nterer<br />
result<strong>at</strong>et <strong>for</strong> dommerne.<br />
GB Perfectionist. Daniel<br />
Greve Rasmus<strong>se</strong>n is<br />
<strong>se</strong>en <strong>her</strong>e, <strong>at</strong>tending<br />
to the tiniest,<br />
microscopic details<br />
be<strong>for</strong>e he pre<strong>se</strong>nts<br />
the result to the<br />
judges.<br />
Danielip piukkutaa<br />
Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n Sulummik <strong>at</strong>uartartunut iluasaarluni<br />
iganermut ilit<strong>se</strong>rsuusiorpoq aasap naalerneranut ukialeqqaarneranullu<br />
tulluartumik, tuttunniaruttulernerup nalaani.<br />
Neriorsuutigaa alla<strong>at</strong> iganermik sianigisaqartorsuunngitsut<br />
igasinnaassaga<strong>at</strong>. Inissaaleqinerput peqqutigalugu igasorsuup<br />
pingaarnertut nerisassiaasa ilit<strong>se</strong>rsuutitai taamaalla<strong>at</strong> ilanngutissavagut.<br />
Taamaakkaluartoq aamma siuleqqiusiornermi<br />
kinguleqqiusiornermilu isumassarsiorfigineqarsinnaapput.<br />
Mamarsarluarisi.<br />
tuttup neqqarinnera tungusunnitsuummik qalligaq<br />
Tuttup neqqarinnera 720 gram (imal. tuttuusaq)<br />
Tungusunnitsuut alussa<strong>at</strong>it marluk<br />
Punneq alussa<strong>at</strong>it marluk<br />
Tar<strong>at</strong>sut<br />
Qasilitsut<br />
Tuttup neqqarinnera sisamanut aggorneqassaaq, akunn<strong>at</strong>tumik<br />
kissassusilimmi punnermut kajortinneqassalluni tungusunnitsuummillu<br />
qillersitillugu.<br />
na<strong>at</strong>sii<strong>at</strong> qajaasanik akuukk<strong>at</strong><br />
Na<strong>at</strong>sii<strong>at</strong> mikisut qalipallit 720 gram<br />
Punneq alussa<strong>at</strong>it marluk<br />
Qalipak/fløde 2,5 dl<br />
Qajaas<strong>at</strong> a<strong>se</strong>rortikk<strong>at</strong> 5 gram<br />
Na<strong>at</strong>sia<strong>at</strong> qalalluarneqassapput, aalaarneqarlutik <strong>se</strong>qutsilaarneqarlutillu<br />
qalipammik, punnermik qajaasanillu akuneqarlutik.<br />
kimmern<strong>at</strong> ooqanngitsut<br />
Sioraas<strong>at</strong> kajortut 10 gram<br />
Kimmern<strong>at</strong> 50 gram<br />
Kimmern<strong>at</strong> sioraasallu k<strong>at</strong>tunneqassapput, ittujaarneqarlutillu<br />
kuannit <strong>se</strong>ernartulikk<strong>at</strong><br />
Kuannit avalequta<strong>at</strong> aqitsut marluk<br />
Iipilit <strong>se</strong>ernartua alussa<strong>at</strong>it marluk<br />
Tungusunnitsuut alussa<strong>at</strong>it marluk<br />
Kuannit avalequta<strong>at</strong> 6 centimeterinut aggorneqassapput kit<strong>se</strong>rummillu<br />
sa<strong>at</strong>tuaqqanik kilinneqassallutik, minutsini pingasuni<br />
qalapallanneqassallutik, iipilinik <strong>se</strong>ernartumut tungusunnitsuummik<br />
akusamut akunnerni pingasuni uninng<strong>at</strong>inneqassallutik.<br />
guleroDinit chipsili<strong>at</strong><br />
Gulerodit marluk (ajornanngipp<strong>at</strong> assigiinngitsunik<br />
qalipa<strong>at</strong>illit)<br />
1 liter rapsolie<br />
Gulerodit kit<strong>se</strong>rivimmi tukimut sa<strong>at</strong>tuaqqanik aggorneqassapput,<br />
uuliami 145 gradenik kissassusilimmi sianneqassallutik<br />
sik<strong>at</strong>tunngortillugit.<br />
Sassaalliineq: Na<strong>at</strong>sii<strong>at</strong> a<strong>se</strong>rortikk<strong>at</strong> puuguttap qeqqanut ilineqassapput<br />
tuttullu neqqarinnera qaavannut ilineqarluni.<br />
Kuannit <strong>se</strong>ern<strong>at</strong>ulikk<strong>at</strong> neqip qaanut nakkalaarneqassapput.<br />
Gulerodinit chipsit qalliussapput. Kimmern<strong>at</strong> sukkullit is<strong>se</strong>rallu<br />
nerisassanut sinaakkusiunneqassapput.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 61
Guldkokken elsker<br />
grønlandsk mad<br />
Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n vandt årets mesterskab <strong>for</strong> kokke.<br />
For Suluks læ<strong>se</strong>re har han sammens<strong>at</strong> en <strong>her</strong>lig menu til<br />
<strong>se</strong>nsommeren og de tidlige efterårsfester<br />
Af Niels Ole Qvist<br />
Synet af årets vindermenu til grønlandsmesterskaberne i<br />
kokkekunst aktiverer fire ud af fem san<strong>se</strong>organer.<br />
Og de <strong>se</strong>nder det samme galopperende signal til hjernen:<br />
Mums!<br />
Vinderen, 27årige Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n, vi<strong>se</strong>r stolt sit værk<br />
frem. Han er tydeligvis perfektionist. Med en præcision som en<br />
urmager eller en hjernekirurg modellerer han retterne som en<br />
skulptur.<br />
Farver og <strong>for</strong>mer er smukt afstemte.<br />
– Sådan! Kan det blive bedre, udbryder han med et bredt smil,<br />
da han er færdig med hovedretten.<br />
Den består af stegt rødfisk med sprød skind og svær, confiteret<br />
porre, en symfoni af kål, vakumeret æble og pære med cremet<br />
avocado og krabbe, indrammet af luftig, brunet hollandai<strong>se</strong>.<br />
tæt slutspurt<br />
I år blev Grønlandsmesterskaberne <strong>for</strong> professionelle kokke<br />
gennemført <strong>for</strong> 12. år i træk.<br />
Vanen tro fandt det sted på levnedsmiddelskolen Inuili i Narsaq,<br />
hvor dommerpanelet blandt andre bestod af køkkenchefen på<br />
Ruths Hotel i Gl. Skagen, Michel Michaud, der tilhører den absolutte<br />
elite inden<strong>for</strong> gastronomi.<br />
Med en knivspids salt vandt Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n <strong>for</strong>an de<br />
<strong>se</strong>neste års vinder, Jeppe Ejvind Niel<strong>se</strong>n, fra Hotel Arctic i Iluliss<strong>at</strong>.<br />
Kun to point adskilte de to.<br />
kok hos rigmanD<br />
Et par uger efter konkurrencen møder Suluk Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n<br />
i hans daglige omgivel<strong>se</strong>r, restaurant Sarfalik på Hotel<br />
Hans Egede i Nuuk, hvor han virker som køkkensouschef.<br />
Før han kom til Grønland arbejdede han blandt andet som pri<br />
62<br />
v<strong>at</strong>kok <strong>for</strong> en af kongerigets rigeste familier, Danfossklanen,<br />
der menes <strong>at</strong> være god <strong>for</strong> op mod 15 milliarder kroner.<br />
Han er diskret omkring opholdet i det prægtige, danske palæ<br />
med de næsten 20 værel<strong>se</strong>r. Til gengæld <strong>for</strong>tæller han gerne om<br />
sin begejstring <strong>for</strong> de unikke grønlandske råvarer.<br />
– Det er det fantastiske ved <strong>at</strong> arbejde på dis<strong>se</strong> kanter. At vi har<br />
alle dis<strong>se</strong> utrolige råvarer lige uden <strong>for</strong> døren. Personligt er jeg<br />
ret vild med sæl. Til gengæld har jeg svært ved <strong>at</strong> få sildepisker<br />
ned, siger han med et grin.<br />
rype og søkonge<br />
Han har kun stillet op i en konkurrence én gang tidligere i sit<br />
liv. Her blev han nummer fire ved DM <strong>for</strong> kokkeelever på Aalborg<br />
Tekniske Skole.<br />
– Jeg havde faktisk ikke øvet mig ret meget på retterne inden<br />
Grønlandskonkurrencen. Det ved jeg til gengæld, <strong>at</strong> mange<br />
af de andre havde. Men alt gik op i en højere enhed til <strong>se</strong>lve<br />
stævnet. Jeg tror, det især var brugen af sprød kanel og brændt<br />
pære, som fik min ret til <strong>at</strong> skille sig ud fra de andre, siger han<br />
om vinder<strong>for</strong>retten.<br />
Den var sammens<strong>at</strong> af rype i textur, der var kna<strong>se</strong>nde sprød og<br />
med smag og duft af Grønland. Desuden bestod den af rødbedegla<strong>se</strong>ret<br />
søkonge, sprød kanel, brændt pære, marinerede shitake<br />
svampe, syltede rødbeder, cremet has<strong>se</strong>lnød og egen sky.<br />
Til næste år er han klar til <strong>at</strong> <strong>for</strong>svare titlen. Tommelfingeren<br />
ryger i vejret, når han får et spørgsmål om sine <strong>for</strong>håbninger.<br />
– Som <strong>for</strong>svarende mester er der <strong>se</strong>lvfølgelig en <strong>for</strong>pligtel<strong>se</strong><br />
til <strong>at</strong> møde op næste gang. Det er en titel og en anerkendel<strong>se</strong>,<br />
som betyder rigtigt meget <strong>for</strong> mig. Det giver ny energi i en travl<br />
hverdag, og jeg går helt klart efter <strong>at</strong> beholde trofæet, bemærker<br />
han.
kAl Igasullammak Daniel<br />
Greve Rasmus<strong>se</strong>n<br />
ulluinnarni Nuummi<br />
mamarsakkanik neriniartarfimmi<br />
Sarfalimmi<br />
sulisarpoq. Nammineq<br />
isumaqarpoq naliliisartut<br />
ingammik kanelit<br />
sik<strong>at</strong> tut pærilu qiluagaq<br />
soqutigilluara<strong>at</strong>.<br />
Dk Årets kok, Daniel Greve<br />
Rasmus<strong>se</strong>n, arbejder til<br />
dagligt på gourmetrestauranten<br />
Sarfalik i<br />
Nuuk. Han mener <strong>se</strong>lv,<br />
<strong>at</strong> dommerne især blev<br />
betaget af hans brug af<br />
sprød kanel og brændt<br />
pære i <strong>for</strong>retten.<br />
GB Cook of the year, Daniel<br />
Greve Rasmus<strong>se</strong>n, works<br />
<strong>at</strong> Sarfalik, a gourmet<br />
restaurant in Nuuk. He<br />
believes th<strong>at</strong> the judges<br />
were particularly taken<br />
with his u<strong>se</strong> of crispy<br />
cinnamon and burned<br />
pear in the first cour<strong>se</strong>.<br />
Daniel anbefaler<br />
Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n har som en særlig gestus til<br />
Suluks læ<strong>se</strong>re en opskrift, der pas<strong>se</strong>r til <strong>se</strong>nsommeren<br />
og det tidlige efterår – <strong>her</strong> hvor mange hanker<br />
op i riflen og går på rensdyrjagt.<br />
Han <strong>for</strong>sikrer, <strong>at</strong> man med <strong>se</strong>lv begræn<strong>se</strong>t kokkekunnen<br />
burde kunne lave den. På grund af plad<strong>se</strong>n<br />
kan vi kun bringe opskriften på mesterkokkens hovedret.<br />
Men den kan sikkert også inspirere til både<br />
<strong>for</strong>ret og des<strong>se</strong>rt. Bon appetit.<br />
honninggla<strong>se</strong>ret rensDyrfilet<br />
720 g rensdyrfilet (ell. rådyr)<br />
2 spsk. honning<br />
2 spsk. smør<br />
salt<br />
peber<br />
Rensdyrfileten skæres i 4 portioner, steges gylden<br />
i smørret ved middel varme og gla<strong>se</strong>res med honningen.<br />
grov kartoffel smagt til meD grønlanDsk post<br />
720 g. små kartofler med skræl<br />
2 spsk. smør<br />
2,5 dl. fløde<br />
5 g. hakket grønlandsk post<br />
Kartoflerne koges møre i vand, dampes og mo<strong>se</strong>s<br />
til en grov puré med fløden, smørret og grønlandsk<br />
post.<br />
rå tyttebær<br />
10 g. rørsukker<br />
50 g. tyttebær<br />
Tyttebær og rørsukker vendes og stilles hen.<br />
syltet kvan<br />
2 bløde kvangrene<br />
2 dl. æbleeddike<br />
2 spsk. honning<br />
Kvangrenene skæres i stykker på 6 cm og rives på<br />
mandolinjern i tynde skiver på langs, blanc<strong>her</strong>es<br />
kort i 3 min, lægges i æbleeddike og honninglagen.<br />
Trækker i 3 timer.<br />
guleroDschips<br />
2 stk. gulerødder (gerne i <strong>for</strong>skellige nuancer)<br />
1 l. rapsolie<br />
Gulerødderne rives i tynde skiver på langs på mandolinjernet,<br />
og bages ved 145 grader i olie, til sprød<br />
konsistens.<br />
Anretning: Kartoffelpureen anrettes i midten af tallerknen,<br />
ovenpå ligges rensdyrfileten. De syltede<br />
kvangrene drys<strong>se</strong>s på kødet. Retten toppes med gulerodschip<strong>se</strong>ne.<br />
De marinerede tyttebær, samt lage<br />
anrettes rundt om retten.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 63
The golden chef loves<br />
<strong>Greenland</strong>ic food<br />
Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n won this year’s<br />
championship <strong>for</strong> chefs. He has cre<strong>at</strong>ed a<br />
wonderful l<strong>at</strong>e summer/early autumn<br />
party menu <strong>for</strong> Suluk’s readers<br />
By Niels Ole Qvist<br />
Just the sight of this year’s winning menu in the <strong>Greenland</strong>ic<br />
cooking championships activ<strong>at</strong>es four out of the<br />
five <strong>se</strong>n<strong>se</strong>s.<br />
And they all <strong>se</strong>nd the same signal galloping to the brain:<br />
Yummy!<br />
The winner, 27year old Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n, proudly<br />
shows off his work. He is clearly a perfectionist. With the precision<br />
of a w<strong>at</strong>chmaker or brain surgeon he as<strong>se</strong>mbles his cour<strong>se</strong>s<br />
like sculptures.<br />
The colours and shapes are beautifully m<strong>at</strong>ched.<br />
– T<strong>her</strong>e! Can it get any better? He exclaims with a wide smile<br />
as he finishes the main cour<strong>se</strong>.<br />
It consists of fried redfish with crispy skin, leek confit, cabbage<br />
symphony, vacuumed apple and pear with creamed avocado<br />
and crab, framed with an airy, browned hollandai<strong>se</strong>.<br />
clo<strong>se</strong> finish<br />
The <strong>Greenland</strong>ic championships <strong>for</strong> professional chefs took<br />
place <strong>for</strong> the 12th time this year.<br />
True to tradition, the venue was the c<strong>at</strong>ering school Inuili in<br />
Narsaq, w<strong>her</strong>e the judging panel included Michel Michaud, chef<br />
from Ruths Hotel in Skagen, who is among the absolute elite<br />
within gastronomy. With a tiny margin Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n<br />
won over last year’s winner, Jeppe Ejvind Niel<strong>se</strong>n, from Hotel<br />
Arctic in Iluliss<strong>at</strong>. Only two points <strong>se</strong>par<strong>at</strong>ed the end results.<br />
chef <strong>for</strong> a rich man<br />
A few weeks after the competition, Suluk met Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n<br />
in his usual surroundings <strong>at</strong> the Sarfalik Restaurant <strong>at</strong><br />
Hotel Hans Egede in Nuuk, w<strong>her</strong>e he is sous chef.<br />
Be<strong>for</strong>e he came to <strong>Greenland</strong>, one of his jobs was as a priv<strong>at</strong>e<br />
64<br />
kAl Siuleqqiut ajugaassutaasoq ila<strong>at</strong>igut<br />
aqissimik, appaliarsummik<br />
rødbedit is<strong>se</strong>rannik qallikkamik,<br />
kanelimik sik<strong>at</strong>tumik, pæremik<br />
qiluakkamik, pupinnik <strong>se</strong>ernartulikkanik,<br />
rødbedenik <strong>se</strong>ernartunik<br />
qaqqortarissanillu <strong>se</strong>qutsikkanik<br />
akoqartoq.<br />
Dk Årets vinder<strong>for</strong>ret, som blandt<br />
andet bestod af rype i textur,<br />
rødbedegla<strong>se</strong>ret søkonge, sprød<br />
kanel og brændt pære, marinerede<br />
shitahke svampe, syltede rødbeder<br />
og cremet has<strong>se</strong>lnød.<br />
GB This year’s winning first cour<strong>se</strong>,<br />
which consisted of ptarmigan<br />
in texture, beetrootglazed little<br />
auk, crispy cinnamon and burned<br />
pear, marin<strong>at</strong>ed shiitake, pickled<br />
beetroot and creamed hazelnuts.<br />
chef <strong>for</strong> one of the richest families in Denmark, the Danfoss<br />
Klan which is thought to be worth more than DKK 15 billion.<br />
He is discrete about the time he spent in the splendid Danish<br />
mansion with almost 20 rooms. On the ot<strong>her</strong> hand, he likes to<br />
talk about his enthusiasm <strong>for</strong> the unique, <strong>Greenland</strong>ic ingredients.<br />
– Th<strong>at</strong>’s the gre<strong>at</strong> thing about working <strong>her</strong>e. We have all the<strong>se</strong><br />
incredible resources just outside. Personally, I love <strong>se</strong>al. On<br />
the ot<strong>her</strong> hand, I find it hard to stomach minke whale, he announces<br />
with a smile.<br />
ptarmigan anD auks<br />
He has only particip<strong>at</strong>ed in a competition once be<strong>for</strong>e in his life.<br />
Here, he was fourth <strong>at</strong> the Danish Championship <strong>for</strong> Apprentice<br />
Chefs <strong>at</strong> Aalborg Technical College.<br />
– I had actually not practiced preparing the dishes much ahead<br />
of the competition in <strong>Greenland</strong>. I know a lot of the ot<strong>her</strong>s had.<br />
But it all came toget<strong>her</strong> <strong>at</strong> the competition. I think it was especially<br />
the u<strong>se</strong> of crispy cinnamon and burned pear th<strong>at</strong> made<br />
my dish stand out from the ot<strong>her</strong>s, he says, about the winning<br />
starter. It was compri<strong>se</strong>d of ptarmigan in texture, crunchy with<br />
a flavour and scent of <strong>Greenland</strong>. In addition, it consisted of<br />
beetrootglazed auk, crispy cinnamon, burned pear, marin<strong>at</strong>ed<br />
shitake, pickled beetroot, creamed hazelnuts and gravy.<br />
He is ready to defend the title next year. He gives a thumbs up,<br />
when asked about his expect<strong>at</strong>ions.<br />
– As the defending champion t<strong>her</strong>e is an oblig<strong>at</strong>ion to compete<br />
next time. It is a title and recognition th<strong>at</strong> mean a lot to me. It<br />
gives me new energy in a busy life and I will definitely try to<br />
hold on to the trophy, he st<strong>at</strong>es.
Daniel recommenDs<br />
As a special gesture to Suluk’s readers, Daniel Greve Rasmus<strong>se</strong>n<br />
gives us a recipe to suit l<strong>at</strong>e summer and early autumn – w<strong>her</strong>e<br />
many people take their rifles and go hunting <strong>for</strong> reindeer.<br />
He promi<strong>se</strong>s th<strong>at</strong> prepar<strong>at</strong>ion requires only limited cooking<br />
skills. Due to space restrictions, we can only bring the master<br />
chef’s main cour<strong>se</strong>, but it can probably provide inspir<strong>at</strong>ion <strong>for</strong><br />
both first cour<strong>se</strong> and des<strong>se</strong>rt. Bon appétit.<br />
honey-glaZeD reinDeer fillet<br />
720 g fillet of reindeer (or venison)<br />
2 tbsp. honey<br />
2 tbsp. butter<br />
Salt<br />
Pepper<br />
Cut the reindeer fillet into four portions, fry each portion golden<br />
in butter over moder<strong>at</strong>e he<strong>at</strong> and glaze with the honey.<br />
rough pot<strong>at</strong>oes flavoureD With labraDor tea<br />
720 g small pot<strong>at</strong>oes with skin<br />
2 tbsp. butter<br />
250 ml cream<br />
5 g chopped Labrador tea<br />
Boil the pot<strong>at</strong>oes in w<strong>at</strong>er until tender, drain and mash to a<br />
coar<strong>se</strong> purée with the butter, cream and Labrador tea.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012<br />
raW lingonberries<br />
10 g cane sugar<br />
50 g lingonberries<br />
Shake the berries and sugar toget<strong>her</strong> and <strong>se</strong>t aside.<br />
angelica pre<strong>se</strong>rve<br />
2 soft angelica stalks<br />
200 ml apple cider<br />
2 tbsp honey<br />
Cut the angelica stalks into 6 cm pieces and cut lengthwi<strong>se</strong> into<br />
thin slices on a mandolin, blanche <strong>for</strong> three minutes and steep<br />
in a mixture of apple cider and honey <strong>for</strong> three hours.<br />
carrot chips<br />
2 carrots (try different colours )<br />
1 litre rape oil<br />
Slice the carrots thinly lengthwi<strong>se</strong> on the mandolin and cook <strong>at</strong><br />
145 degrees C in oil until crispy.<br />
Serving: Arrange a portion of pot<strong>at</strong>o puree in the middle of<br />
a pl<strong>at</strong>e. Place a reindeer fillet on top. Sprinkle the me<strong>at</strong> with<br />
angelica and top with carrot chips. Arrange the lingonberries<br />
around the pl<strong>at</strong>e.<br />
65
ettorvet.gl<br />
ettorvet.gl nettorvet.gl nettorvet.gl<br />
66<br />
nettorvet.gl<br />
eqqaamaguk aamma inniminniisinnaagavit husk nu kan du også bestille et stort<br />
soorlu ukuninngainnaallagiartortut, meeqq<strong>at</strong><br />
<strong>at</strong>is<strong>at</strong> viinnillu toqqaannartumik uani<br />
nettorvet.gl nettorvet.gl<br />
nettorvet.gl<br />
nettorvet.gl<br />
udvalg af f.eks. elektronik, børnetøj<br />
og vin direkte på nettorvet.gl nettorvet.gl<br />
suluk<br />
– et magasin man glæder sig til<br />
SISIMIUT<br />
nettorv<br />
MANIITSOQ<br />
NUUK<br />
nettorvet.gl<br />
nettorvet.gl<br />
PAAMIUT<br />
Spændende artikler. Fantastiske billeder.<br />
Tusindvis af begejstrede læ<strong>se</strong>re.<br />
Tegn en annonce i <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>s inflight magasin<br />
Suluk og bliv en velkommen del af Grønlands slagkraftige<br />
annoncemedie.<br />
Nok er Suluk flyvende. Men med fem udgivel<strong>se</strong>r om året og<br />
et samlet oplag på 60.000 er Suluk synligt i alle højder.<br />
Kvalitetsmagasinet må nemlig tages med hjem af passagererne.<br />
Suluk er både <strong>her</strong> og der. Nøjagtig som <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>.<br />
Snyd ikke dig <strong>se</strong>lv <strong>for</strong> <strong>at</strong> få dit budskab effektivt igennem.<br />
Flyv til økonomipris på annoncemarkedets business klas<strong>se</strong>.<br />
Salgskonsulent Martin Møller Kristen<strong>se</strong>n – Email: annoncer@Sermitsiaq.AG<br />
P.O. Box 150, 3900 Nuuk – Tlf. + 299 38 39 71 – telefax 32 24 99<br />
NARSAQ<br />
QAQORTOQ<br />
NANORTALIK
We Cre<strong>at</strong>e SolutionS<br />
Established in 1988, BluE WAtEr GrEEnlAnd is <strong>Greenland</strong>’s<br />
largest freight <strong>for</strong>warding company.<br />
Own offices are loc<strong>at</strong>ed in Nuuk,<br />
Sisimiut and I lu liss<strong>at</strong>. In addition,<br />
a network of agents all over<br />
<strong>Greenland</strong> assist in providing any<br />
transport solution by <strong>se</strong>a, air or<br />
road as well as a range of value<br />
added <strong>se</strong>rvices.<br />
We prOvIde special experti<strong>se</strong><br />
in oil & energy, project cargo,<br />
crui<strong>se</strong> logistics, trophy transport,<br />
customs clearance and all types<br />
of port <strong>se</strong>rvices including ves<strong>se</strong>l<br />
supply and crew change.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 67<br />
Blue W<strong>at</strong>er <strong>Greenland</strong> A/S is repre<strong>se</strong>nted by own offices in Nuuk, Sisimiut and Iluliss<strong>at</strong>.<br />
For furt<strong>her</strong> in<strong>for</strong>m<strong>at</strong>ion and details, visit our website www.bws.dk
Timmiaaraq<br />
ASTRID VEBÆK<br />
Sibirisk shaman<br />
Angakkunik upperisaqarneq<br />
Issittup nun<strong>at</strong>arujussuani inuit oqaluttuarisaanikkutassigiissuterpassuaqarput.<br />
Tuttunniartarnerup sani<strong>at</strong>igut<br />
inuia<strong>at</strong> tamarmik anersaarsiornermik<br />
– angakkuussutsimik – ileqqoqarsimapput.<br />
Tam<strong>at</strong>umunnga qila<strong>at</strong>, tuttup<br />
amianik qallerneqarsimasoq, pingaaruteqarluinnartutut<br />
ilaasimavoq. Tuttup amia<br />
aamma <strong>at</strong>isanut nassuilu sakkuutinut<br />
assigiinngitsorpassuarnut <strong>at</strong>orneqartarsimapput.<br />
Tu� u · Rensdyr · Reindeer<br />
Kalaallit Nunaanni ukiuni tuusintilikkuutaani tuttoqarsimavoq. Qangaanerusoq<br />
inuit pisis<strong>se</strong>q qarsorlu <strong>at</strong>orlugit piniartarsimapput. Ullumikkut soorunami aallaasit<br />
<strong>at</strong>orneqarput.<br />
Der har levet rensdyr i Grønland i tusinder af år. Tidligere jagede inuitterne<br />
dyrene med bue og pil. Nu bruges der <strong>se</strong>lvfølgelig rifl er.<br />
T<strong>her</strong>e have been reindeer in <strong>Greenland</strong> <strong>for</strong> thousands of years. Earlier, the Inuit<br />
hunted the animals with bows and arrows. Nowadays of cour<strong>se</strong> they u<strong>se</strong> rifl es.<br />
Samit · Samerne · The Sámi people<br />
Norgemi, Sverigemi Finlandimilu samit tuttunniartanngill<strong>at</strong>,<br />
nujuitsunilli tuttuuteqartarlutik.<br />
Samerne i Norge, Sverige og Finland jager ikke rensdyr,<br />
men holder dyrene som tamrener i store fl okke.<br />
The Sami in Norway, Sweden and Finland don’t hunt reindeer,<br />
but instead keep large <strong>her</strong>ds of tame reindeer.<br />
Ukiut 15.000-t m<strong>at</strong>uma siorna ujaraannarnik sakkoqarluni piniartuunerup<br />
kinguninngua aamma Danmarkimi tuttoqarsimavoq.<br />
For 15.000 år siden, i jægerstenalderen lige efter istiden,<br />
levede der også rensdyr i Danmark.<br />
About 15,000 years ago, in the stone age just after the end of<br />
the ice age, reindeer also lived in Denmark.<br />
Shamanisme<br />
Inuit i det enorme arktiske område<br />
har mange historiske fællestræk.<br />
Foruden jagt på rener har alle<br />
folkeslag haft tradition <strong>for</strong> blandt<br />
andet shamanisme – åndemanere.<br />
Her indgår trommen, der er betrukket<br />
med rensdyrskind, som et<br />
vigtigt element. Rensdyrskindet blev<br />
også brugt til beklædning og geviret<br />
til en række redskaber.<br />
Meeqq<strong>at</strong> qupperner<strong>at</strong> · Børnesider · Children’s pages<br />
Shamanism<br />
Inuit in the huge Arctic regions<br />
historically have a lot in common. In<br />
addition to reindeer hunting, all the<br />
n<strong>at</strong>ionalities have a shamanic tradition<br />
– witchdoctors. This holds the drum,<br />
which is covered with reindeer skin, as<br />
an important element. Reindeer skins<br />
were also u<strong>se</strong>d <strong>for</strong> clothing and the<br />
antlers were u<strong>se</strong>d <strong>for</strong> a <strong>se</strong>ries of tools.
Kalaallit Nunaanni 140.000t<br />
missaanni tuttoqarpoq,<br />
tassalu agguaq<strong>at</strong>igiissillugu<br />
inummut <strong>at</strong>a<strong>at</strong>simmut tuttut<br />
2,5<br />
Kalaallit Nuna<strong>at</strong>a<br />
kangiani Norgep<br />
qeqertaanni Svalbardimiit<br />
tuttut<br />
Der er omkring 140.000<br />
rensdyr i Grønland.<br />
Ca. 2,5 pr. indbygger<br />
Tuttut assigiinngitsut arlallit nassaassaapput.<br />
Tamarmillu assigiissutigisa<strong>at</strong> tassaavoq<br />
orsuaasanik, naasunik pupinnillu<br />
nerisaqarnertik. Tuttu 170 kiilutangullugit<br />
oqimaassu<strong>se</strong>qalersinnaavoq ukiullu qulit<br />
angullugit uumasinnaalluni.Piaqqinermi<br />
<strong>at</strong>a<strong>at</strong>simi <strong>at</strong>a<strong>at</strong>simik piarartaartarput.<br />
Rensdyr fra Svalbard,<br />
den norske<br />
øgruppe ud <strong>for</strong><br />
Grønlands østkyst<br />
Reindeer from<br />
Svalbard, the<br />
Norwegian islands<br />
off the east coast<br />
of <strong>Greenland</strong>.<br />
T<strong>her</strong>e are about 140,000<br />
reindeer in <strong>Greenland</strong>,<br />
about 2.5 per inhabitant.<br />
Der fi ndes fl ere <strong>for</strong>skellige arter<br />
af rensdyr. Fælles <strong>for</strong> dem er, <strong>at</strong><br />
de alle lever af lav, blade, urter og<br />
svampe. Rensdyr kan nå en vægt<br />
på 170 kilo og en levetid på op til<br />
10 år. De får en unge pr. kuld.<br />
Meeqq<strong>at</strong> qupperner<strong>at</strong> · Børnesider · Children’s pages<br />
Kalaallit Nunaanni tuttut<br />
Rensdyr fra Grønland,<br />
Reindeer from <strong>Greenland</strong><br />
T<strong>her</strong>e are <strong>se</strong>veral different subspeciesof<br />
reindeer. Common to all<br />
of them is th<strong>at</strong> they live on lichens,<br />
berries, <strong>se</strong>dges and fungi. Reindeer<br />
can weigh up to 170 kilos and live<br />
<strong>for</strong> about 10 years.They give birth<br />
to one calf <strong>at</strong> a time.<br />
Tuttuaraq arnaminukarniartoq ikiorsinnaaviuk? Tuttuaraq suli nassoqalersimanngilaq,<br />
taama<strong>at</strong>torli arnani assigisorujussuullugu.<br />
Kan du hjælpe lille Tuttu med <strong>at</strong> fi nde hans mor? Tuttu har ikke noget<br />
gevir endnu, men ellers ligner han sin mor på en prik.<br />
Can you help little Tuttu to fi nd his mot<strong>her</strong>? Tuttu doesn’t have antlers<br />
yet, but ot<strong>her</strong>wi<strong>se</strong> he looks just like his mot<strong>her</strong>.<br />
© ASTRID VEBÆK
Quiz<br />
1<br />
A Tuttup nassui ukiut tamaasa nutaanik<br />
taar<strong>se</strong>rneqartarput<br />
A<br />
B Tuttup nassui ukioq <strong>at</strong>aa<strong>se</strong>q allortarlugu<br />
nutaanik taar<strong>se</strong>rneqartarput<br />
B<br />
C Tuttup nassui tuttup uumanerani marloriarluni<br />
nutaanik taar<strong>se</strong>rneqartarput<br />
C<br />
A<br />
B<br />
C<br />
Geviret udskiftes hvert år<br />
Geviret udskiftes hvert andet år<br />
Geviret udskiftes 2 gange i livet<br />
A The antlers are shed each year<br />
A<br />
B The antlers are shed every ot<strong>her</strong> year<br />
B<br />
C The antlers are shed twice during a lifetime<br />
C<br />
Tuttunik<br />
takusaqarsinnaavit?<br />
Kan du <strong>se</strong> nogen<br />
rensdyr?<br />
Can you <strong>se</strong>e any<br />
reindeer?<br />
Meeqq<strong>at</strong> qupperner<strong>at</strong> · Børnesider · Children’s pages<br />
2<br />
Naamik,<br />
<strong>at</strong>aasinnguamilluunniit<br />
naamik, kisianni ujaqqap<br />
tunuani orpikkap avalequtai<br />
nassuusartallit kusanartut<br />
takukkit!<br />
Nej ikke et eneste, men <strong>se</strong><br />
engang de fl otte takkede<br />
grene på den busk bag stenen!<br />
No, I can’t <strong>se</strong>e any <strong>at</strong> all, but<br />
just look <strong>at</strong> the beautiful<br />
branches on th<strong>at</strong> bush<br />
behind the stone!<br />
Nalorsitsaarutit akissuta<strong>at</strong> · Quiz-svar · Quiz answers: 1A, 2A, 3D<br />
A<br />
B<br />
C<br />
Tuttu angutiviaq inersimasoq, panneq, 120 – 200 kg-nik<br />
oqimaassu<strong>se</strong>qalersarpoq<br />
Tuttu angutiviaq inersimasoq, panneq, 15 – 20 kg 20 kg-nik<br />
oqimaassu<strong>se</strong>qalersarpoq<br />
Tuttu angutiviaq inersimasoq, panneq, 300 – 350 kg-nik<br />
oqimaassu<strong>se</strong>qalersarpoq<br />
En vok<strong>se</strong>n rentyr vejer 120 – 200 kg<br />
En vok<strong>se</strong>n rentyr vejer 15 – 20 kg<br />
En vok<strong>se</strong>n rentyr vejer 300 – 350 kg<br />
An adult reindeer bull weighs 120 – 200 kg<br />
An adult reindeer bull weighs 15 – 20 kg<br />
An adult reindeer bull weighs 300 – 350 kg<br />
3<br />
A<br />
B<br />
C<br />
D<br />
Tuttut sunik nerisarp<strong>at</strong>?<br />
Hvad spi<strong>se</strong>r rensdyr?<br />
Wh<strong>at</strong> do reindeer e<strong>at</strong>?<br />
Sullinerit terissallu<br />
In<strong>se</strong>kter og mus<br />
In<strong>se</strong>cts and mice<br />
Aalisakk<strong>at</strong> · Fisk · Fish<br />
Timmiss<strong>at</strong> manniillu<br />
Fugle og æg<br />
Birds and eggs<br />
Paarn<strong>at</strong>, pilut<strong>at</strong><br />
orsuaasallu<br />
Bær, blade og lav<br />
Berries, <strong>se</strong>dges and<br />
lichens
Kukkunerit tallim<strong>at</strong> nassaarikkit! • Find fem fejl! • Spot the 5 mistakes!<br />
Kalaallit Nunaanni aallaaniarsinnaanermut allagartartaassagaanni<br />
aqqaneqmarlunnik ukioqalereersimasariaqarpoq.<br />
Danmarkimi 16-inik ukioqalereersimasariaqarpoq.<br />
I Grønland skal man være 12 år <strong>for</strong> <strong>at</strong> få jagttegn. I Danmark<br />
skal man være 16 år.<br />
In <strong>Greenland</strong> you must be 12 years of age to get a hunting<br />
licence. In Denmark you must be 16 years of age.<br />
Meeqq<strong>at</strong> qupperner<strong>at</strong> · Børnesider · Children’s pages<br />
© ASTRID VEBÆK
ukioq 2011 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>imut aningaas<strong>at</strong>igut naammaginarpoq.<br />
Kaaviiaartitsinerup 1,2 milliard koruunit qaangerpaa,<br />
akileraareernerup kingorna 51,3 million koruuninik<br />
sinneqartoorfiulluni, tassalu ukiup siulianut naleqqiullugu<br />
10,2 million koruuninik qaffariarneq. Aningaas<strong>at</strong>igut angus<strong>at</strong><br />
piginnittunut k<strong>at</strong>illugit 30 million koruuninik iluanaarutinik<br />
agguaassinermik malunnartinneqarpoq. Tassalu ukiorpassuarni<br />
siullermeertumik agguaassineq.<br />
Namminersorlutik oqartuss<strong>at</strong> 37,5 procentimik piginneq<strong>at</strong>aanerminni<br />
11,25 million koruuninik iluanaarutinik pissarsipput,<br />
timmisartuutileq<strong>at</strong>igiillu piginnittaasa all<strong>at</strong> marluk sAs-ip<br />
(37,5 procent) Naalagaaffiullu (25 procent) sinneri agguarlugit.<br />
Taam<strong>at</strong>ut aningaas<strong>at</strong>igut angusaqarneq annermik peqquteqarpoq<br />
suliffeqarfiup <strong>at</strong>tartortitsinermut immikkoortuani suliassaqarluarsimanermik.<br />
siorna a<strong>at</strong>sa<strong>at</strong> taama akunnerni amerl<strong>at</strong>igisuni<br />
DAsH-7 qulimiguullillu mikisut As 350-t timmipput.<br />
suliass<strong>at</strong> tassaanerusimapput uuliasiornerup a<strong>at</strong>sitassarsiornerullu<br />
iluani suliass<strong>at</strong> annertusiartortut, suliassaqarfillu taanna<br />
<strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>ip annertuumik isumalluarfigaa, kiisalu sanaartornikkut<br />
suliass<strong>at</strong> all<strong>at</strong>.<br />
sinneqartoorneq manna pivoq angalaarfinni ilaasoqarnikkut<br />
ikileriartoqalaarsimagaluartoq, unammilleq<strong>at</strong>igiinneq annertunerulluni,<br />
ikumm<strong>at</strong>issap akia qaffakkiartupiloorluni akitsuutillu<br />
qaffassimagaluartut. Taamaakkaluartoq <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>imi<br />
kaaviiaartitsineq annertusineqarsinnaasimavoq ukiup siuliani<br />
sulisut amerlassusi<strong>at</strong> allanngunngikkaluartoq, tassanilu suliffeqarfimmi<br />
aningaasartuutitigut peqqissaartumik ingerl<strong>at</strong>sisinnaaneq<br />
takutinneqarluni.<br />
– <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>ip maannakkut inissisimanera qanoq nalilersinnaaviuk<br />
siunissamilu suut suliass<strong>at</strong>ut takorloorpigit?<br />
– suliffeqarfiup aningaasartuutit i<strong>se</strong>rtitallu ajunngitsumik oqimaaq<strong>at</strong>igiississinnaasimavai,<br />
<strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>imi siulersuisuni<br />
siulittaasoq Jens Wittrup Willum<strong>se</strong>n oqarpoq nangillunilu:<br />
– Niuerfissanik nutaanik ineriartortitsiniss<strong>at</strong>sinnut aningaas<strong>at</strong>igut<br />
nukissaqalersimavugut. soorlu av<strong>at</strong>aani uulisiortoqarner<strong>at</strong>igut.<br />
Aamma takornariaqarneq isiginiarneqarsinnaavoq.<br />
Kigaappallaarporli, pisariaqarsorinarpoq arla<strong>at</strong>igut takornari<strong>at</strong><br />
tikittarneranni suliaqartut, misigisass<strong>at</strong> nunarsuullu sinneranut<br />
tuniniaaneq annertusineqarsinnaasut.<br />
– suliffeqarfiup niuernikkut ineriartornissa<strong>at</strong>a qulakkeernissaa<br />
suliassaavoq annertooq, taamaalilluni qulimiguullit taar<strong>se</strong>rnissaannut<br />
aningaasaliinissaq illersorneqarsinnaalluni. Eqa<strong>at</strong>-<br />
72<br />
air greenl andiP naMMineQ sil arsua anit<br />
Piginnittunut iluanaarutit<br />
<strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>imi ukiumoortumik na<strong>at</strong>sorsuutit naammaginarm<strong>at</strong>a<br />
piginnittut pingasut aningaasanik iluanaaruteqarput<br />
Christian Schultz-Lorentzen<br />
sumik aaqqiinikkut qulakkeerneqassaaq <strong>at</strong>ortut akisuut <strong>Air</strong><br />
<strong>Greenland</strong>imi <strong>at</strong>orneqanngikkaang<strong>at</strong>a allanit aamma <strong>at</strong>orneqarsinnaanissa<strong>at</strong>,<br />
Jens Wittrup Willum<strong>se</strong>n oqarpoq, maluginiarlugulu<br />
Kalaallit Nunaanni aningaasaqarneq eqqarsa<strong>at</strong>igalugu<br />
ajornarsiartuinnartoq maannakkut nunaqarfippassuarni kiffartuussinerup<br />
qaffassarnissaanut akissaqarnissaq.<br />
– Tamanna Namminersorlutik Oqartuss<strong>at</strong> <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>illu<br />
iliuu<strong>se</strong>qarfigisariaqarpa<strong>at</strong>. us<strong>se</strong>rnartorsiornarsinnaavoq sipaalaarnissaq<br />
siunertaralugu suliffeqarfinnik <strong>at</strong>aasiakkaanik<br />
kiffartuussinissamut isumaq<strong>at</strong>igiissuteqarnissaq. Tassanili <strong>Air</strong><br />
<strong>Greenland</strong>imit angallas<strong>se</strong>riaa<strong>se</strong>q imminut <strong>at</strong>asoq Kalaallit<br />
Nunaannut neqeroorutigineqartoq innarlerneqariaannaavoq,<br />
angallassinerlu nalinginnaasoq ajor<strong>se</strong>riarfiulluni.<br />
– Takorloorneqarsinnaava <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>ip sAs-ip immaqalu<br />
Naalagaaffiup piginneq<strong>at</strong>aassutai pisiarigai?<br />
– Tamanna piginnittunut apeqqutissaavoq. suliffeqarfimmiilli<br />
isigalugu maannakkut piginnittut k<strong>at</strong>igigaaner<strong>at</strong> naleqarnerulernermik<br />
pilersitsivoq, taakkuuppummi <strong>at</strong>ugassarititaasunik<br />
aalajangersaasartut pingaarnerit ila<strong>at</strong> suliassaminnullu pikkorilluartut,<br />
Jens Wittrup Willum<strong>se</strong>n oqarpoq.<br />
kAl <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>ip<br />
siulersuisuini<br />
siulittaasoq, Jens<br />
Wittrup Willum<strong>se</strong>n:<br />
– Niuerfissanik nutaanik<br />
ineriartor titsiniss<strong>at</strong>sin<br />
nut ani ngaasa tigut<br />
nukis saqa lersimavugut.<br />
Dk Bestyrel<strong>se</strong>s<strong>for</strong>mand<br />
i <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>, Jens<br />
Wittrup Willum<strong>se</strong>n:<br />
– Vi har nu finansiel<br />
muskel til <strong>at</strong> investere<br />
i <strong>at</strong> udvikle nye<br />
<strong>for</strong>retningsområder.<br />
GB Chairman of the board<br />
of <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>, Jens<br />
Wittrup Willum<strong>se</strong>n:<br />
– We now have the<br />
financial muscle<br />
to invest in the<br />
development of new<br />
areas of business.
fra air greenl ands egen verden<br />
kAl Aningaasaqarnikkut cand.merc. Jens Wittrup Willum<strong>se</strong>n<br />
siorna apriilimi <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>ip siulersuisuini<br />
siulittaasunngorpoq. Siusinnerusukkut SAS-imi <strong>at</strong>orfinni<br />
qaffasissuni arlalinni <strong>at</strong>orfeqartarsimavoq.<br />
udbytte til ejerne<br />
Et tilfredsstillende årsregnskab i <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> kom i år<br />
<strong>se</strong>lskabets tre ejere til gode i <strong>for</strong>m af et økonomisk udbytte<br />
Af Christian Schultz-Lorentzen<br />
2011 blev et økonomisk tilfredsstillende år <strong>for</strong> <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>.<br />
Omsætningen rundede de 1,2 milliarder kroner<br />
med et overskud på 51,3 millioner kroner efter sk<strong>at</strong>, en stigning<br />
på 10,2 millioner kroner i <strong>for</strong>hold til året før. Et økonomisk result<strong>at</strong>,<br />
der blev markeret med et udbytte til aktionærerne på i<br />
alt 30 millioner kroner. Det første udbytte i mange år.<br />
<strong>se</strong>lvstyret modtog med sin ejerandel på 37,5 procent 11,25 millioner<br />
kroner i udbytte, mens fly<strong>se</strong>lskabets to øvrige ejere, sAs<br />
(37.5 procent) og st<strong>at</strong>en (25 procent), delte resten.<br />
Det økonomiske result<strong>at</strong> er først og fremmest result<strong>at</strong>et af et<br />
meget højt aktivitetsniveau i <strong>se</strong>lskabets charterafdeling. Her<br />
blev der sidste år fløjet rekord-mange timer med såvel DAsH-7<br />
som med de små As 350-helikoptere. Det drejede sig primært<br />
om opgaver inden <strong>for</strong> den vok<strong>se</strong>nde olie- og mineralefter<strong>for</strong>skning<br />
– et vækstområde, <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> har store <strong>for</strong>ventninger<br />
til – samt en række bygge- og anlægsopgaver.<br />
Det <strong>se</strong>neste overskud skal samtidig <strong>se</strong>s i ly<strong>se</strong>t af en mindre nedgang<br />
i passagertallet på rutenettet, en skærpet konkurrence,<br />
kraftigt stigende brændstofpri<strong>se</strong>r og øgede afgifter. Alligevel<br />
lykkedes det <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> <strong>at</strong> øge omsætningen med det samme<br />
antal medarbejdere som året før, hvilket demonstrerer koncernens<br />
evne til <strong>at</strong> bevare et konstant fokus på omkostningerne.<br />
– Hvordan vil du karakteri<strong>se</strong>re <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>s nuværende situ<strong>at</strong>ion,<br />
og hvori består fremtidens ud<strong>for</strong>dringer?<br />
– <strong>se</strong>lskabet er begunstiget af <strong>at</strong> have evnet <strong>at</strong> balancere omkostninger<br />
og indtægter <strong>for</strong>nuftigt, siger Jens Wittrup Willum<strong>se</strong>n,<br />
bestyrel<strong>se</strong>s<strong>for</strong>mand i <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> og <strong>for</strong>tsætter:<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012<br />
Dk Cand.merc. i økonomi Jens Wittrup Willum<strong>se</strong>n tiltrådte<br />
som bestyrel<strong>se</strong>s<strong>for</strong>mand i <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> i april sidste<br />
år. Tidligere har han blandt andet varetaget en række<br />
ledende stillinger i SAS.<br />
GB MSc(Econ.) Jens Wittrup Willum<strong>se</strong>n became chairman<br />
of the board <strong>at</strong> <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> in April last year.<br />
Previously he had a <strong>se</strong>ries of leading positions with<br />
SAS.<br />
– Vi har nu finansiel muskel til <strong>at</strong> investere i <strong>at</strong> udvikle nye <strong>for</strong>retningsområder.<br />
i første omgang off-shore <strong>se</strong>ktoren. Derudover<br />
kan det komme på tale <strong>at</strong> foku<strong>se</strong>re på turismeindustrien. Det<br />
går <strong>for</strong> langsomt, og der er måske behov <strong>for</strong>, <strong>at</strong> nogle større aktører<br />
løfter niveauet på modtagersystemet, oplevel<strong>se</strong>rne i Grønland<br />
og den intern<strong>at</strong>ionale markedsføring.<br />
– Det er en ud<strong>for</strong>dring <strong>at</strong> sikre fleksibilitet i <strong>se</strong>lskabets <strong>for</strong>retningsmodeller,<br />
så man kan <strong>for</strong>svare investeringer i udskiftning<br />
af helikopterflåden. Fleksibilitet vil sikre, <strong>at</strong> når dyrt m<strong>at</strong>eriel<br />
ikke anvendes i <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>, så kan det anvendes andre steder,<br />
siger Jens Wittrup Willum<strong>se</strong>n, som hæfter sig ved, <strong>at</strong> den<br />
grønlandske økonomi får sværere og sværere ved <strong>at</strong> finansiere<br />
det nuværende niveau af <strong>se</strong>rvice til landets mange bygder.<br />
– Det stiller både krav til <strong>se</strong>lvstyret og til <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>. Det<br />
kan være fristende <strong>at</strong> indgå <strong>se</strong>rvicekontrakter med andre enkeltstående<br />
oper<strong>at</strong>ører <strong>for</strong> <strong>at</strong> spare en mindre del. Men risikoen<br />
er, <strong>at</strong> det sammenhængende trafiksystem, som <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> i<br />
dag tilbyder Grønland, falder fra hinanden med øget rej<strong>se</strong>ineffektivitet<br />
til følge.<br />
– Kunne man <strong>for</strong>estille sig, <strong>at</strong> <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> købte sAs’ og<br />
eventuelt st<strong>at</strong>ens aktier i fly<strong>se</strong>lskabet?<br />
– Det er et spørgsmål til ejerne. Men fra <strong>se</strong>lskabets perspektiv<br />
er det værdiskabende med den nuværende sammensætning af<br />
ejere, som repræ<strong>se</strong>nterer de væ<strong>se</strong>ntligste præmisgivere og professionelle<br />
kompetence, siger Jens Wittrup Willum<strong>se</strong>n.<br />
73
2011 was a financially s<strong>at</strong>isfactory year <strong>for</strong> <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>.<br />
Turnover rounded DKK 1.2 billion with profits of<br />
DKK 51.3 million after tax, an increa<strong>se</strong> of 10.2 million compared<br />
to the previous year. This financial result was marked by<br />
payment of dividend to the shareholders of a total of DKK 30<br />
million. This is the first dividend payment <strong>for</strong> many years.<br />
With its shareholding of 37.5 per cent, the Government of<br />
<strong>Greenland</strong> received a dividend payment of DKK 11.25 million,<br />
while the airline’s ot<strong>her</strong> two owners, sAs (37.5 per cent) and<br />
the Danish st<strong>at</strong>e (25 per cent), shared the rest.<br />
The financial result is first and <strong>for</strong>emost the result of a very<br />
high level of activity in the company’s charter department. Last<br />
year, a record number of hours were flown with both the DAsH-<br />
7 and with the small As- 350 helicopters. The<strong>se</strong> consisted<br />
primarily of jobs <strong>for</strong> the growing oil and mineral explor<strong>at</strong>ion<br />
<strong>se</strong>ctor – an area of growth th<strong>at</strong> <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> has high expect<strong>at</strong>ions<br />
<strong>for</strong> – as well as a <strong>se</strong>ries of building and construction jobs.<br />
The recent profits should be <strong>se</strong>en in the light of a small fall in<br />
numbers of pas<strong>se</strong>ngers on scheduled flights, heavier competition,<br />
much hig<strong>her</strong> fuel prices and increa<strong>se</strong>d taxes. Nevertheless,<br />
<strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> succeeded in increasing turnover with the<br />
same number of employees as the year be<strong>for</strong>e, which shows the<br />
group’s ability to maintain a constant focus on costs.<br />
– How would you describe <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>’s pre<strong>se</strong>nt situ<strong>at</strong>ion<br />
and wh<strong>at</strong> challenges is the company facing?<br />
– The company is lucky to have managed to balance costs and<br />
income in a <strong>se</strong>nsible manner, says Jens Wittrup Willum<strong>se</strong>n,<br />
chairman of the board <strong>at</strong> <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> and he continues:<br />
74<br />
froM air greenl and’s world<br />
kAl <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>imi<br />
suliassaasinnaasut<br />
pissanganartut<br />
eqqarsa<strong>at</strong>igalugit, 52-nik<br />
ukiullip Jens Wittrup<br />
Willum<strong>se</strong>nip ingammik<br />
av<strong>at</strong>aani uuliasiornermi<br />
<strong>at</strong>tartugassanut ani ngaa -<br />
saliinissaq periarfis saalluartutut<br />
isigaa.<br />
Dk 52-årige Jens Wittrup<br />
Willum<strong>se</strong>n <strong>se</strong>r især muligheder<br />
i investeringer i<br />
off-shore <strong>se</strong>ktoren, når det<br />
gælder ud<strong>for</strong>dringerne <strong>for</strong><br />
<strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>.<br />
GB 52-year old Jens Wittrup<br />
Willum<strong>se</strong>n <strong>se</strong>es potential in<br />
especially in the off-shore<br />
<strong>se</strong>ctor when it comes to<br />
challenges <strong>for</strong><br />
<strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>.<br />
Dividend <strong>for</strong> the shareholders<br />
A s<strong>at</strong>isfactory annual report <strong>for</strong> <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> gave<br />
financial benefits to the three owners in the <strong>for</strong>m of dividends<br />
By Christian Schultz-Lorentzen<br />
– We now have the financial muscle to invest in development of<br />
new areas of business. We will start with the off-shore <strong>se</strong>ctor. in<br />
addition, focus on the tourist industry could also be interesting.<br />
Things are moving too slowly and perhaps it is necessary with<br />
some bigger oper<strong>at</strong>ors, who can rai<strong>se</strong> the level of the incoming<br />
<strong>se</strong>rvices, available experiences in <strong>Greenland</strong> and intern<strong>at</strong>ional<br />
marketing.<br />
– it is a challenge to ensure flexibility in the company’s business<br />
models so we can justify investments in replacing the helicopter<br />
fleet. Flexibility will ensure th<strong>at</strong> when expensive m<strong>at</strong>erial cannot<br />
be u<strong>se</strong>d by <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>, it can be u<strong>se</strong>d in ot<strong>her</strong> places,<br />
says Jens Wittrup Willum<strong>se</strong>n. He notes th<strong>at</strong> the <strong>Greenland</strong>ic<br />
economy is finding it more and more difficult to finance the<br />
pre<strong>se</strong>nt level of <strong>se</strong>rvice in the country’s many villages.<br />
– This places demands both on the Government of <strong>Greenland</strong><br />
and on <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong>. it could be tempting to enter into <strong>se</strong>rvice<br />
contracts with ot<strong>her</strong>, isol<strong>at</strong>ed oper<strong>at</strong>ors to achieve small savings.<br />
But the risk is, th<strong>at</strong> the cohesive traffic system th<strong>at</strong> <strong>Air</strong><br />
<strong>Greenland</strong> provides in <strong>Greenland</strong> today falls apart, resulting in<br />
travel-inefficiency.<br />
– is it possible th<strong>at</strong> <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> buys sAs’s or even the Danish<br />
st<strong>at</strong>e’s shares in the airline?<br />
– Th<strong>at</strong> is a question <strong>for</strong> the owners. But from the company’s<br />
perspective, it is productive with the pre<strong>se</strong>nt combin<strong>at</strong>ions of<br />
owners, who repre<strong>se</strong>nt professional competence and the most<br />
significant <strong>se</strong>tters of terms says Jens Wittrup Willum<strong>se</strong>n.
Music Music<br />
channel 1<br />
eqqissisimaarnartut · roligt · relax<br />
Alex de Grassi Sleeping Lady, John<br />
Barry A Childhood Memory, Enya<br />
Caribbean Blue, Medwyn Goodall Gold<br />
in the Sand, Bernward koch Walk<br />
in a Meadow, Omar Whispers in the<br />
Moonlight, Relaxing Songs Music<br />
Aubrey Was Her Name, Deva Premal<br />
Om Namah Shivaya, 2002 Stella Maris,<br />
Candy Dulfer Ambiente, Yanni The<br />
Rain Must Fall, Deval Premal Shima<br />
Shima.<br />
channel 2<br />
salla<strong>at</strong>sut · blød rock · soft<br />
Agnes Obel Riverside, Spandau Ballet<br />
True, Christina Perri A Thousand Years,<br />
Birdy Skinny Love, John legend<br />
Ordinary People, Whitney Houston<br />
W<strong>her</strong>e Do Broken Hearts Go, James<br />
Morrison In My Dreams, Bob Marley<br />
& The Wailers Three Little Birds, Beyoncé<br />
1+1, Elou Elan Summer Leaves,<br />
Ed Sheeran The A Team, lionel Richie<br />
Say You, Say Me, Tim Christen<strong>se</strong>n<br />
Right Next to the Right One,<br />
Norah Jones Tho<strong>se</strong> Sweet Words, Will<br />
Young Evergreen.<br />
channel 5<br />
Qang<strong>at</strong>uut · klassisk · classic<br />
Philharmonia Orchestra, Michael<br />
Tilson Thomas Tchaikovsky - The Nutcracker:<br />
Overture, Chicago Symphony<br />
Orchestra, Daniel Barenboim Johann<br />
Strauss - Annen Polka, Chicago Symphony<br />
Orchestra, Claudio Abbado<br />
Berlioz - Symphonie Fantastique: Un<br />
bal, Takako Nishizaki (violin), Jenö<br />
Jandó (piano) Beethoven - Violin<br />
son<strong>at</strong>a no.5 in F ’Spring’: 1. Allegro,<br />
Czech Philharmonic Orchestra, Sir<br />
Charles Mackerras Dvorák - Slavonic<br />
Dance op.46: no.2 in E minor Allegro<br />
sc<strong>her</strong>zando, Sabine Meyer (clarinet),<br />
Orchester der Oper Zürich, Franz<br />
Wel<strong>se</strong>r-Möst Mozart - Die Zauberflöte:<br />
Dies Bildnis ist bezaubernd<br />
schön, Symphonieorchester des<br />
Beyerischen Rundfunks, Jeffrey<br />
T<strong>at</strong>e Humperdinck - Hän<strong>se</strong>l und Gretel:<br />
Overture, Xue-Wei (violin), Philharmonia<br />
Orchestra, Salv<strong>at</strong>ore Accardo<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012<br />
Tchaikovsky - Val<strong>se</strong>-Sc<strong>her</strong>zo, ursula<br />
Holliger (harp), English Concert, Trevor<br />
Pinnock Handel - Harp Concerto<br />
op.4 no.6: 1. Andante allegro, ursula<br />
Holliger (harp), English Concert, Trevor<br />
Pinnock Handel - Harp Concerto<br />
op.4 no.6: 2. Larghetto, ursula Holliger<br />
(harp), English Concert, Trevor<br />
Pinnock Handel - Harp Concerto op.4<br />
no.6: 3. Allegro moder<strong>at</strong>o, Itzhak Perlman,<br />
André Previn Scott Joplin - The<br />
Easy Winners, Orchestre de l’Opéra<br />
de lyon, kent Nagano Delibes - Coppélia:<br />
Prélude & Mazurka, Orchestre<br />
de l’Opéra de lyon, kent Nagano<br />
Delibes - Coppélia: Val<strong>se</strong>, Magdalena<br />
kozená (mezzo), Orchestra of the<br />
Age of Enlightenment, Sir Simon<br />
R<strong>at</strong>tle Mozart - Le nozze di Figaro: Voi<br />
che sapete che cosa e amor, Estonian<br />
N<strong>at</strong>ional Symphony Orchestra,<br />
Paavo Järvi Grieg - Peer Gynt: Anitra’s<br />
Dance, Boston Symphony Orchestra,<br />
Tanglewood Festival Chorus, Seiji<br />
Ozawa Fauré - Pavane, Earl Wild<br />
(piano) Churchill (trans. Wild) - Reminiscences<br />
of Snow White, Wiener Philharmoniker,<br />
Claudio Abbado Brahms<br />
- Hungarian Dance no.7 in F.<br />
channel 6<br />
Pop-imi nuannarineqarnerpa<strong>at</strong><br />
Pop hits<br />
Chris Brown Turn Up the Music, kelly<br />
Clarkson Stronger (Wh<strong>at</strong> Doesn’t Kill<br />
You), One Direction Wh<strong>at</strong> Makes You<br />
Beautiful, Christina Perri A Thousand<br />
Years, Gotye ft kimbra Somebody<br />
Th<strong>at</strong> I U<strong>se</strong>d to Know, Flo Rida ft Sia<br />
Wild Ones, Cover Drive Twilight,<br />
Beyoncé End of Time, David Guetta<br />
ft Nicki Minaj Turn Me On, Jason<br />
Derulo Bre<strong>at</strong>hing, The Wanted Glad<br />
You Came, Madonna ft Nicki Minaj &<br />
M.I.A. Give Me All Your Luvin’, Jason<br />
Mraz I Won’t Give Up, Emeli Sandé<br />
Next to Me, David Guetta ft Sia Titanium,<br />
labrinth Last Time, k<strong>at</strong>y Perry<br />
Part of Me, JlS Proud, Sean Paul She<br />
Doesn’t Mind, Michel Teló Ai <strong>se</strong> eu<br />
te pego!, Alexandra Burke ft Erick<br />
Morillo Elephant, lloyd ft Andre 3000<br />
& lil Wayne Dedic<strong>at</strong>ion to My Ex (Miss<br />
Th<strong>at</strong>), Rihanna You da One, Olly Murs<br />
on flights between greenland and denMark<br />
Dance with Me Tonight, lana Del Rey<br />
Blue Jeans, Avicii Levels.<br />
channel 7<br />
rock<br />
Red Hot Chili Peppers Look Around,<br />
WhoMadeWho The Sun, Coldplay<br />
Charlie Brown, Florence + The Machine<br />
No Light, No Light, Nickelback<br />
Lullaby, The killers Somebody Told<br />
Me, Choir of Young Belivers Nye<br />
nummer et, Evanescence Bring Me to<br />
Life, The Black keys Gold on the Ceiling,<br />
Noel Gallag<strong>her</strong> If I Had a Gun...,<br />
Snow P<strong>at</strong>rol I’ll Never Let Go, Bon<br />
Jovi Livin’ on a Prayer, kelly Clarkson<br />
I Forgive You, lukas Graham Ordinary<br />
Things, Foo Fighters The<strong>se</strong> Days,<br />
Young The Giant Cough Syrup.<br />
channel 8<br />
danmarkimi nuannarineqarnerpa<strong>at</strong><br />
danske favoritter<br />
danish favourites<br />
Rasmus Seebach ft Ankerstjerne<br />
Millionær, Clara Sofie Brænd mig<br />
helst, Sanne Salomon<strong>se</strong>n Emily,<br />
Magtens korridorer Kom og mærk,<br />
Rasmus Nøhr Det glade pizzabud, Nik<br />
& Jay Mit hjerte, Svenstrup & Vendelboe<br />
ft Nadia Malm Dybt vand, ulige<br />
Numre Navn i sne, Niklas Veninder,<br />
Puls Hvis du går, Annette Heick<br />
Ingen græn<strong>se</strong>r, laura Mo Europavej,<br />
P<strong>at</strong>o Siebenhaar Gå <strong>for</strong> det, Nikolaj<br />
Nørlund ft Christian Hjelm Man blir<br />
<strong>for</strong>sinket så let, li<strong>se</strong> Westzynthius<br />
Tæt på en kold favn, Noah Alt er <strong>for</strong>bi,<br />
Rum 37 Sabotør, Barbara Moleko Gå<br />
en tur, Dig og Mig Skyggerne.<br />
channel 9<br />
60-70-80<br />
Nena 99 Red Balloons, Chuck Berry<br />
Let It Rock, Michael Jackson Billie<br />
Jean, Boney M. Rivers of Babylon,<br />
TV-2 Jeg vil ha dig, Roy Orbison Only<br />
the Lonely, Cyndi lauper True Colors,<br />
Anita Ward Ring My Bell, Elvis Presley<br />
It’s Now or Never, Cheap Trick<br />
Surrender, kim lar<strong>se</strong>n Dagen før, The<br />
Nolans I’m in the Mood <strong>for</strong> Dancing,<br />
Eric Clapton Wonderful Tonight, Bee<br />
Gees You Win Again, Tø<strong>se</strong>drengene Vi<br />
var engang så tæt, The Drifters Save<br />
the Last Dance <strong>for</strong> Me, The Shirelles<br />
Dedic<strong>at</strong>ed to the One I Love, uB40 Red<br />
Red Wine.<br />
channel 10<br />
Meeqqanut<br />
børnekanalen · children<br />
The Allstars De hotteste kærester,<br />
Medina For altid, Joey Moe Du er en<br />
ener, Astrid Et kvarter, Theis Det slut<br />
nu, Energy Jeg bli’r ved, Burhan G<br />
Tættere på himlen, MGP Allstars Nul<br />
komma snart, MC Vernes Bedre tider<br />
på vej, Wafande ft kaka Gi’ mig et<br />
smil, De To Amigos Mig og min amigo,<br />
Sukkerchok De 1000 drømmes n<strong>at</strong>,<br />
Nik & Jay Mod solnedgangen, Sofie<br />
En lille del af dig, Jon Nørgaard Dine<br />
øjne, Jo<strong>se</strong>phine Kærestebrev, Xander<br />
Det burde ikke være sådan <strong>her</strong>, Hej<br />
M<strong>at</strong>em<strong>at</strong>ik K<strong>at</strong>o på maskinerne,<br />
Ankerstjerne & Burhan G Tag hvad<br />
du vil.<br />
channel 11<br />
kanali salla<strong>at</strong>soq<br />
den bløde kanal<br />
the soft channel<br />
Arctic Spirits Takussaasut, Inneruul<strong>at</strong><br />
Aasarissumi, Mariina<br />
Taqqamani, Qarsoq Asanningaarputit,<br />
Per & Birthe Asaneqarneq, Nanook<br />
Nuiuarput, Rikka Neriunneqarpoq,<br />
Rasmus lyberth Kuussuup Sinaani,<br />
Qaamm<strong>at</strong>aas<strong>at</strong> Kisivit, Qulleq Qulleq,<br />
uumm<strong>at</strong> Tusaannga.<br />
channel 12<br />
kanali eqeersimaartoq<br />
den friske kanal<br />
the lively channel<br />
kalak Unitsippagut, unnuaq Band<br />
Uumasut Nuna<strong>at</strong>, Nanook Ingerlaliinnaleqaagut,<br />
Rikka Takkukkuit,<br />
Naneruaq Kalaallip Nunaa, Arctic<br />
Spirits Assiliss<strong>at</strong>, Qaaq Taamalluni<br />
Nuanneqaaq, Suss<strong>at</strong>! Kunila<strong>at</strong>siannga<br />
Apala<strong>at</strong>sianngami, uillut Tunivai Nukinik,<br />
Viila Sandgreen Perulerama, Ole<br />
kristian<strong>se</strong>n Qasapi, Juaaka Asasannut,<br />
uumm<strong>at</strong> Kalaallit Nuna<strong>at</strong>.<br />
75
FiLM<br />
august<br />
Mirror Mirror<br />
Mirror Mirror ilaqutariinnut tamanut oqaluttualiaavoq quianartuliaq pisoqalinngisaannartoq,<br />
pissanganartunik, quianartunik, asanninnermik, quiasaarnermik,<br />
sangiannermik inuillu sanngiifferujussuinik ulikkaartoq… Kunngitoqaq paasiumina<strong>at</strong>sumik<br />
periarfeerutereersorlu dronningi ajortoq uukapa<strong>at</strong>itsilluni kunngip erneranik<br />
inuusuttumik pinnersumik kunngeqarfiullu affaanik piginnilerpoq. Tamanna sioqqullugu<br />
prin<strong>se</strong>s<strong>se</strong>p inuusuttup, Snehvidep, aallarunneqarluni orpippassuarni taartuni qimanneqarnissaa,<br />
tassanilu uumasunit nujuartanit toqutaanissaa, isumagisimavaa. Snehvideli<br />
inuarullikkanit arfineq-marlunnit annaanneqarpoq taakkualu ikiortigalugit alliartorpoq<br />
utersinnaanngornissami dronningillu ajugaaffiginissa<strong>at</strong>a pigisassamilu tigunissa<strong>at</strong>a<br />
tungaanut.<br />
Mirror Mirror er en tidløs eventyrkomedie <strong>for</strong> hele familien, fyldt med spænding,<br />
sjov, romantik, humor, jalousi og store menneskelige svagheder... Efter den<br />
gamle konge <strong>for</strong>svinder på mystisk vis, snyder og svindler den onde dronning sig både<br />
til den smukke unge prins og hele kongeriget. Inden da har hun sørget <strong>for</strong>, <strong>at</strong> den unge<br />
prin<strong>se</strong>s<strong>se</strong>, Snehvide, bortføres og efterlades ude i den mørke skov, hvor de vilde dyr<br />
<strong>for</strong>modes <strong>at</strong> gøre det af med hende. Men Snehvide reddes af en bande bestående af syv<br />
små dværge og med deres hjælp vok<strong>se</strong>r hun op, mens hun venter på den dag, hvor hun<br />
kan vende tilbage, be<strong>se</strong>jre dronningen og tage alt det tilbage, der retmæssigt er hendes.<br />
Mirror Mirror is a timeless adventure comedy <strong>for</strong> the whole family, filled with<br />
excitement, fun, romance, humour, jealousy and gre<strong>at</strong> human weaknes<strong>se</strong>s...<br />
After the old king disappears mysteriously, the evil queen che<strong>at</strong>s and swindles <strong>her</strong> way<br />
to both the handsome young prince and the whole kingdom. But first she has ensured<br />
th<strong>at</strong> the young princess, Snow White, is abducted and left outside in the dark <strong>for</strong>est<br />
w<strong>her</strong>e the wildlife is suppo<strong>se</strong>d to get rid of <strong>her</strong>. But Snow White is saved by a gang of <strong>se</strong>ven<br />
dwarfs, and with their help she grows up while she waits <strong>for</strong> the day when she can<br />
return, defe<strong>at</strong> the Queen and take everything back wh<strong>at</strong> is rightfully <strong>her</strong>s.<br />
76<br />
a little bit of heaven<br />
Marley Corbett, arnaq aliasuiuitsoq isumalluarnartumik suliffilik, pitsaasunik<br />
ikinngutilik quiasaarum<strong>at</strong>oorlu kræfteqalersimanerminik paasisaqarpoq. Dr.<br />
Julian Goldsteinimit nakorsamit ingerlalluartumit sakkortuumik pissusilimmit napparsimalersimanini<br />
paasivaa. Marleyip quiasaarpasilluni naleqassu<strong>se</strong>qarlunilu napparsimalersimanerminik<br />
tusarlerneqarnerminik akuersinera taassuma tupaalla<strong>at</strong>igisorujussuullugulu<br />
sunnertissutigaa. Marley Julianilu imminnut asannilersoorfigipput, piffissamilu<br />
sinneruttumi sapinngisamik nuannisarnerpaajumallutik aalajangerlutik.<br />
Marley Corbett, en sorgløs kvinde med en lovende karriere, gode venner og vittig<br />
humor, erfarer, <strong>at</strong> hun har uhelbredelig cancer. Hun får diagno<strong>se</strong>n af Dr. Julian<br />
Goldstein, en succesfuld læge med et hårdt ydre. Han er dybt imponeret og påvirket<br />
af det faktum, <strong>at</strong> Marley accepterer nyheden om sin skæbne med humor og værdighed.<br />
Efterfølgende <strong>for</strong>elsker Marley og Julian sig, og de besluttter sig <strong>for</strong> <strong>at</strong> gøre deres bedste<br />
<strong>for</strong> <strong>at</strong> få mest muligt ud af den tid, de har tilbage.<br />
Marley Corbett, a carefree woman with a promising career, gre<strong>at</strong> friends, and<br />
witty <strong>se</strong>n<strong>se</strong> of humour, learns th<strong>at</strong> she has terminal cancer. She is told the news<br />
by Dr. Goldstein, a successful doctor with a hardened exterior, who is deeply impres<strong>se</strong>d<br />
and affected by the way Marley accepts the news of <strong>her</strong> f<strong>at</strong>e with humour and dignity.<br />
From t<strong>her</strong>e, Marley and Julian find them<strong>se</strong>lves falling in love, and doing their best to<br />
make the most of the time they have left.
the ides of March<br />
Stephen Meyers tusagassiisartuuvoq inuusuttoq isiginnitta<strong>at</strong>siminik pingaartitsisoq<br />
piukkunnartussarsiorlunilu qinersisoqarnerani præsidentinngorniami<br />
Guvernør Mike Morrisimi sulisuusoq. Guvernøri Stephenillu pisortaa, Paul Zara, isumaqarput<br />
Stephen siunissarissaartoq. Qineqqusaarnermili aqutsisoq unammillertaasoq<br />
Tom Duffy, illu<strong>at</strong>ungiliuttunik sullissisoq, peqqu<strong>se</strong>rluuteqarnissamut tunuarsimaanngilaq,<br />
politikkikkullu akerleriinnermik pilersitsilluni – killuussineq, sunniiniarneq<br />
anguniakkallu i<strong>se</strong>rtortut, taakkulu Meyersip pingaartitsineranik qinigassanngortittumillu<br />
upperinninneranik suujunnaarsitsiartuaalerput.<br />
Stephen Meyers er en ung, idealistisk pres<strong>se</strong>medarbejder, der arbejder <strong>for</strong> præsidentkandid<strong>at</strong>en<br />
Guvernør Mike Morris under primærvalget. Både guvernøren<br />
og Stephens chef, kampagneleder Paul Zara, mener <strong>at</strong> Stephen har en stor fremtid <strong>for</strong><br />
sig.<br />
Den rivali<strong>se</strong>rende kampagneleder Tom Duffy, der arbejder <strong>for</strong> oppositionen, er dog ikke<br />
bleg <strong>for</strong> <strong>at</strong> bruge beskidte kneb, og han sætter et heftigt politisk spil i gang - et spil med<br />
<strong>for</strong>ræderi, manipul<strong>at</strong>ion og skjulte dagsordener, der langsomt knu<strong>se</strong>r Meyers’ idealisme<br />
og tro på sin kandid<strong>at</strong>.<br />
Stephen Meyers is a young, idealistic press officer working <strong>for</strong> presidential<br />
candid<strong>at</strong>e Governor Mike Morris during the primary election. Stephen is considered<br />
to be the new hope in campaign politics by both the governor as well as Mike’s<br />
boss, campaign Manager Paul Zara. But the rival campaign manager Tom Duffy, working<br />
<strong>for</strong> the opponent, is not afraid to u<strong>se</strong> dirty tricks and he starts a hefty political game, a<br />
game of betrayal, manipul<strong>at</strong>ion and hidden agendas th<strong>at</strong> slowly crushes Meyers’ idealism<br />
and faith in his candid<strong>at</strong>e.<br />
w.e.<br />
<strong>se</strong>PteMber<br />
W.E. arn<strong>at</strong> qajannartut aalajangernikkaajusulli marluk – Wally Winthropip aamma<br />
Wallis Simpsonip – ukiunik qulikkuutaanik arfinilinnik nikingassuteqartut<br />
oqaluttuassartaannik oqaluttuarpoq. 1998-imi New Yorkimi najugalik Winthrop ki<strong>se</strong>rliortoq<br />
asaq<strong>at</strong>igiinnermik oqaluttu<strong>at</strong> sakkortunersaannik soqutiginnilluinnalersimavoq:<br />
Kong Edward VIII-<strong>at</strong>a arnaq asasani, Amerikamiu avinneq Wallis Simpson, pillugu Tuluit<br />
Nunaanni kunngiunerminit tunuarnera. Winthropilli paasiniaanermigut ila<strong>at</strong>igut Windsorikkormiut<br />
pigisaannik Sothebymi akitsorterussinernut arlalinnut najuuttarnermigut<br />
aappariit ilimagisimasaraluamisut asaq<strong>at</strong>igiilluinnarsimannginner<strong>at</strong> paasilerpaa. Filmimi<br />
Wallyp New Yorkimi paasisassarsiorluni angalanera Wallisip Edwardillu asaq<strong>at</strong>igiinnerannik<br />
oqaluttuamik pilimarpasissumik aallartittumik ukiunilu qulikkuutaani tulliuttuni<br />
nakkaakkiartuaartumik akoorneqarpoq.<br />
W.E. <strong>for</strong>tæller historien om to skrøbelige, men beslutsomme kvinder - Wally<br />
Winthrop og Wallis Simpson – adskilt af mere end <strong>se</strong>ks årtier. I 1998 er den<br />
ensomme New Yorker Winthrop bes<strong>at</strong> af det, hun opf<strong>at</strong>ter som den ultim<strong>at</strong>ive kærlighedshistorie:<br />
Kong Edward VIII’s abdik<strong>at</strong>ion fra den britiske trone <strong>for</strong> den kvinde, han<br />
elskede, den amerikanske fraskilte Wallis Simpson. Men Winthrops <strong>for</strong>skning, <strong>her</strong>under<br />
flere besøg på Sotheby-auktionen af Windsor-boet, afslører, <strong>at</strong> parrets liv ikke var så<br />
perfekt, som hun troede. Filmen sammenfletter Wallys opdagel<strong>se</strong>srej<strong>se</strong> i New York med<br />
historien om Wallis og Edward, der starter med de glamourø<strong>se</strong> tidlige dage af deres<br />
romance til den langsomme deroute i deres liv i de følgende årtier.<br />
W.E. tells the story of two fragile but determined women – Wally Winthrop and<br />
Wallis Simpson – <strong>se</strong>par<strong>at</strong>ed by more than six decades. In 1998, lonely New<br />
Yorker Winthrop is ob<strong>se</strong>s<strong>se</strong>d with wh<strong>at</strong> she perceives to be the ultim<strong>at</strong>e love story: King<br />
Edward VIII’s abdic<strong>at</strong>ion of the British throne <strong>for</strong> the woman he loved, American divorcée<br />
Wallis Simpson. But Winthrop’s re<strong>se</strong>arch, including <strong>se</strong>veral visits to the Sotheby’s<br />
auction of the Windsor Est<strong>at</strong>e, reveals th<strong>at</strong> the couple’s life toget<strong>her</strong> was not as perfect<br />
as she thought. Weaving back and <strong>for</strong>th in time, the film intertwines Wally’s journey of<br />
discovery in New York with the story of Wallis and Edward, from the glamorous early<br />
days of their romance to the slow unraveling of their lives in the decades th<strong>at</strong> followed.<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 77
FiLM<br />
a taste of greenl and<br />
78<br />
a taste of greenland<br />
Igasoq Chris Coubrough Kalallit Nunaanni sumiif finnut assi giinngitsunut<br />
angalavoq pinngortitaq sammillugu nerisassiassallu tikiffimminiittut.<br />
Qaqqami alutornarluinnartunik nerisassiorpoq<br />
”A Taste of <strong>Greenland</strong>imik” taallugu.<br />
Kokken Chris Coubrough rej<strong>se</strong>r rundt til <strong>for</strong>skellige steder i Grønland og sætter<br />
fokus på n<strong>at</strong>uren og de råvarer, der er til rådighed. Han kreerer fantastiske<br />
måltider ude i fjeldet i ”A Taste of <strong>Greenland</strong>”.<br />
Chef Chris Coubrough is travelling around to different places in <strong>Greenland</strong><br />
and cre<strong>at</strong>ing fantastic menus of the ingredients available in “A Taste of<br />
<strong>Greenland</strong>.”
DAVIS STRAIT<br />
Siorapaluk<br />
Kitsissut (Carey Islands)<br />
Moriusaq<br />
Pituf�k<br />
(Thule <strong>Air</strong> Ba<strong>se</strong>)<br />
B AFFIN BAY<br />
Savissivik<br />
Kangaamiut<br />
Itilleq<br />
Napasoq<br />
Atammik<br />
QAANAAQ<br />
UPERNAVIK<br />
Upernavik Kujalleq<br />
Niaqorn<strong>at</strong><br />
Ukkusiss<strong>at</strong><br />
Qaarsut<br />
UUMMANNAQ<br />
Sa<strong>at</strong>ut<br />
Ikerasak<br />
QEQERTARSUAQ (Disko Island)<br />
Qeqert<strong>at</strong><br />
Saqqaq<br />
QEQERTARSUAQ Oqa<strong>at</strong>sut (Rodebay)<br />
(Godhavn)<br />
ILULISSAT (Jakobshavn)<br />
Kitsissuarsuit Akunnaaq<br />
Ilimanaq<br />
AASIAAT (Egedesminde)<br />
QASIGIANNGUIT (Christianshåb)<br />
KANGAATSIAQ Ikamiut<br />
Niaqornaarsuk<br />
Ikerasaarsuk<br />
Iginniar�k<br />
Attu<br />
Iqaluit (Frobis<strong>her</strong> Bay)<br />
ingerlaviit rutekort route MaP<br />
Ullersuaq<br />
(Cape Alexander)<br />
Cape York<br />
SISIMIUT<br />
(Holsteinsborg)<br />
MANIITSOQ<br />
(Sukkertoppen)<br />
NUUK<br />
(Godthåb)<br />
Ingle�eld Land<br />
Qimus<strong>se</strong>riarsuaq<br />
(Melville Bay)<br />
Innarsuit<br />
Sigguup Nunaa<br />
(Svartenhuk)<br />
Nordre Strømfjord<br />
Søndre Strømfjord<br />
Evighedsfjord<br />
Buk<strong>se</strong>fjord<br />
KANGERLUARSORUSEQ<br />
(Færingehavn)<br />
Qeqertarsu<strong>at</strong>sia<strong>at</strong><br />
(Fiskenæs<strong>se</strong>t)<br />
PAAMIUT<br />
(Frederikshåb)<br />
LAUGE KOCH COAST<br />
Illorsuit<br />
Sarfannguit<br />
Apussuit<br />
Kullorsuaq<br />
Nuussuaq<br />
Tasiusaq<br />
Aappil<strong>at</strong>toq<br />
Kangersu<strong>at</strong>siaq<br />
Nuussuaq<br />
Kapisillit<br />
Godthåbfjord<br />
Frederikshåb<br />
Isblink<br />
Tartupaluk<br />
(Hans Island)<br />
Sermersuaq<br />
(Humbolt Glacier)<br />
Nuuga<strong>at</strong>siaq<br />
Narsalik<br />
Kangilinnguit (Grønnedal)<br />
Arsuk Ivittuut<br />
Qassiarsuk<br />
NARSAQ<br />
Qassimiut<br />
QAQORTOQ (Julianehåb)<br />
Kangerlussuaq<br />
(Søndre Strømfjord)<br />
NANORTALIK<br />
Washington Land<br />
Daugaard-Jen<strong>se</strong>n Land<br />
KNUD RASMUSSENS LAND<br />
AVANERSUAQ<br />
Thule<br />
KITAA<br />
West <strong>Greenland</strong><br />
AVANNAA<br />
North <strong>Greenland</strong><br />
Narsarsuaq<br />
Cape Morris Jesup<br />
Nan<strong>se</strong>n Land<br />
Qaasuitsup Killeqar�a Avannarleq<br />
( Polar Circle )<br />
KUJATAA<br />
South <strong>Greenland</strong><br />
Freuchen<br />
Land<br />
Oodaap Qeqertaa<br />
(Oodaaq Island)<br />
Summit<br />
(3.238 m)<br />
Mount Forel<br />
(3.360m)<br />
Igaliku<br />
Eqalugaarsuit<br />
Saarloq<br />
Ammassavik<br />
Alluitsup Paa Tasiusaq<br />
Aappil<strong>at</strong>toq<br />
Narsarmiit IKERASASSUAQ (Prince Christian Sound)<br />
(Narsaq Kujalleq)<br />
Nunap Isua<br />
(Cape Farewell)<br />
PEARY LAND<br />
Kuummiut<br />
Tiniteqilaaq<br />
Sermiligaaq<br />
Kulusuk<br />
Isortoq TASIILAQ (Ammassalik)<br />
Margrethe II<br />
Land<br />
Stauning<br />
Alps<br />
Gunnbjørn Fjeld<br />
The Prince of (3.693 m)<br />
Wales Mountains<br />
W<strong>at</strong>kins Mountains<br />
Crown Prince<br />
Frederik Mountains<br />
IRMINGER SEA<br />
Copenhagen<br />
Independence Fiord<br />
Mylius-Erich<strong>se</strong>n<br />
Land<br />
TUNU<br />
STATION NORD<br />
East <strong>Greenland</strong><br />
CROWN PRINCE CHRISTIAN LAND<br />
Nioghalvfjerdsfjorden<br />
QEQERTARSUAQ (Disko Island)<br />
Saqqaq<br />
Frederikshåb Isblink<br />
QEQERTARSUAQ<br />
(Godhavn)<br />
Qeqertarsuup Tunua (Disko Bay)<br />
Kitsissuarsuit<br />
AASIAAT(Egedesminde)<br />
KANGAATSIAQ<br />
PAAMIUT<br />
(Frederikshåb)<br />
Ikerasaarsuk<br />
Attu<br />
ZACKENBERG<br />
Clavering Island<br />
Ymer Island<br />
MESTERSVIG<br />
Kapisillit<br />
Traill Island<br />
Jameson<br />
Land<br />
Nerlerit Ina<strong>at</strong><br />
(Constable Point)<br />
Kangertittivaq<br />
Blos<strong>se</strong>ville Coast<br />
DANMARKSHAVN<br />
DENMARK STRAIT<br />
DANEBORG<br />
ITTOQQORTOORMIIT<br />
(Scoresbysund)<br />
Copenhagen<br />
Ke�avik (Reykjavik Intern<strong>at</strong>ional <strong>Air</strong>port)<br />
Ivittuut<br />
Qassiarsuk<br />
NARSAQ<br />
Nuussuaq<br />
Akunnaaq<br />
Ikamiut<br />
Niaqornaarsuk<br />
Iginniar�k<br />
NANORTALIK<br />
Ukioq kaajallallugu / Year-round<br />
Ukiup ilaannaa / Seasonal<br />
Ukioq kaajallallugu / Year-round<br />
Ukiup ilaannaa / Seasonal<br />
Qeqert<strong>at</strong><br />
ILULISSAT<br />
Ilimanaq<br />
(Jakobshavn)<br />
Kangia (Iluliss<strong>at</strong> Ice Fiord)<br />
QASIGIANNGUIT<br />
Narsarsuaq<br />
Qassimiut<br />
Igaliku<br />
QAQORTOQ (Julianehåb) Eqalugaarsuit<br />
Saarloq Ammassavik<br />
Alluitsup Paa<br />
Tasiusaq<br />
Aappil<strong>at</strong>toq<br />
Narsarmiit<br />
(Narsaq Kujalleq)<br />
(Christianshåb)
Timmisartumut tikilluarit<br />
Velkommen ombord<br />
Welcome on Board<br />
Timmisartup aaqqissuunnerani pingaartilluarsimavarput<br />
ilaasutta ilorrisimaarnissa<strong>at</strong>,<br />
taamasilluni timmisartorneq sapinngisamik<br />
pitsaasumik qasukkarsimanartumillu misigineqassalluni:<br />
• Ilorrisimaarnissannut timmisartutsinni tippeqarlunilu<br />
akisaasaqarpoq – timmisartumi saqisut<br />
aperikkit.<br />
Nanoq Classimi ilaasut makkuninnga pisinnaapput:<br />
• Kigutigissa<strong>at</strong>it & kigutit qaqorsa<strong>at</strong>a<strong>at</strong><br />
• Alersit, skuunut qillersa<strong>at</strong><br />
• Tarnut, læbepomade<br />
• Aviisit <strong>at</strong>uagassiallu<br />
ilit<strong>se</strong>rsuutit Makku<br />
airbus 330-200-Mut <strong>at</strong>uuPPut<br />
Ikitsissut issiaviup ikusiffianiippoq. Ikitsissut nipilersukkanut<br />
kanalinut quliusunut imaluunniit videokanalimut<br />
nuutsissutigisinnaav<strong>at</strong>, nipittorta<strong>at</strong>itut<br />
<strong>at</strong>orlugu, <strong>at</strong>uarnermi qulleeqqamut ikitsissutigalugu<br />
aammalu saqisunik aggeqqusissutigalugu. Ikitsissut<br />
<strong>at</strong>t<strong>at</strong>aasaq sisamanik teqeqqulik qorsuk ajallugu<br />
peerneqartarpoq, <strong>at</strong>t<strong>at</strong>aasarlu ammalortoq<br />
qorsuk tuujutigalugu inis<strong>se</strong>qqinneqartarluni.<br />
80<br />
3<br />
5<br />
Ved indretningen af flyet har vi lagt stor<br />
When we outfitted our aircraft, we put a<br />
vægt på kom<strong>for</strong>ten <strong>for</strong> vores passagerer,<br />
gre<strong>at</strong> deal of emphasis on the com<strong>for</strong>t of<br />
så flyvningen bliver så god og afslappende en our pas<strong>se</strong>ngers so their flight would be as com<strong>for</strong>-<br />
oplevel<strong>se</strong> som muligt:<br />
table and relaxing as possible.<br />
• For din kom<strong>for</strong>t findes tæpper og puder på vore • Dental kit<br />
fly – spørg kabinepersonalet.<br />
• Socks, shoeshine<br />
• Eye shade<br />
Til vore Nanoq Class passagerer er der mulighed • Cream<br />
<strong>for</strong> <strong>at</strong> få:<br />
• Newspapers and magazines<br />
• Tandbørste & tandpasta<br />
• Sokker, skopud<strong>se</strong>r<br />
• Sove maske<br />
• Creme<br />
• Avi<strong>se</strong>r og magasiner<br />
følgende vejledninger er<br />
gældende <strong>for</strong> vor airbus 330-200<br />
Fjernbetjeningen findes på siden af armlænet. Med<br />
fjernbetjeningen kan du: skifte mellem lyd på musik-<br />
og videokanal, vælge mellem 10 musikkanaler,<br />
regulere lydstyrke, tænde <strong>for</strong> læ<strong>se</strong>lys samt tilkalde<br />
betjening. Fjernbetjeningen frigøres ved <strong>at</strong> trykke<br />
på den firkantede grønne knap. Den sættes tilbage<br />
ved <strong>at</strong> trykke på den runde og den grønne knap på<br />
samme tid.<br />
tiMMisartuMi inissani nalinginnarni issiaviit<br />
Issiaviup ikusiffi<strong>at</strong>a sinaani <strong>at</strong>t<strong>at</strong>aas<strong>at</strong> ammalortut marluk <strong>at</strong>orlugit issiaviup inissisimanera<br />
allanngortissinnaav<strong>at</strong>.<br />
sæder På økonoMiklas<strong>se</strong><br />
Du kan regulere indstillingen på dit sæde ved hjælp af de to runde knapper på siden af dit armlæn.<br />
<strong>se</strong><strong>at</strong>ing in econoMy class<br />
You can adjust your <strong>se</strong><strong>at</strong> with the two round buttons on the side of your armrest.<br />
1<br />
4<br />
2<br />
the following in<strong>for</strong>M<strong>at</strong>ion<br />
– aPPlies to our airbus 330-200<br />
The remote control is stowed in the side of the armrest.<br />
The remote control is u<strong>se</strong>d to <strong>se</strong>lect the music<br />
and video channels, to choo<strong>se</strong> between 10 music<br />
channels, to adjust the volume, to turn the reading<br />
light on and to call <strong>for</strong> <strong>se</strong>rvice. The remote control<br />
is relea<strong>se</strong>d by pushing the square, green button and<br />
it is stowed by simultaneously pressing the round,<br />
green button.<br />
1 Mode: video-mut (vid) nipilersukanullu (aud) nuutsissut/Mode: Skift mellem lyd på video<br />
(vid) og musikkanal (aud)/Mode: Select video (vid) or music channels (aud)<br />
2 Atuarnermi qulliup ikitta<strong>at</strong>aa-qamitta<strong>at</strong>aa/Tænd-sluk <strong>for</strong> læ<strong>se</strong>lys/On-off <strong>for</strong> reading light<br />
3 Nipilersukkanut nuutta<strong>at</strong>/Skift mellem musikkanalerne/Selecting audio channels<br />
4 Nipaanut aaqqissuut/Justering af volumen/Adjusting volume<br />
5 Saqisumik aggeqqusissut/Tilkald kabinepersonale/Calling <strong>for</strong> <strong>se</strong>rvice
nanoQ classiMi isiginnaarut<br />
Isiginnaarut issiaviup ikusittarfianiippoq: ikusiffiup<br />
qula<strong>at</strong>ungaa sanimut kiviguk, <strong>at</strong>t<strong>at</strong>aasarlu<br />
aappaluttoq toorlugu isi ginnaarut kivillugu<br />
saq qummersillugu. Isiginnaarut sammivinnut<br />
marlunnut nikisinneqarsin naavoq, tassa siumut<br />
utimullu aammalu sanimut, taamaasilluni qulliit<br />
tarra<strong>at</strong> ajoqutiginagit isiginnaar to qarsinnaavoq.<br />
Nipaalu isiginnaarum mi <strong>at</strong>t<strong>at</strong>aas<strong>at</strong> marluk +<br />
-mik aamma – -mik nalunaaqutallit <strong>at</strong>orlugit<br />
aaq qissorneqassaaq.<br />
skærM På nanoQ class<br />
Videoskærmen findes i armlænet: Løft armlæn<br />
ets overdel til siden og tryk på den røde knap<br />
<strong>for</strong> <strong>at</strong> få skærmen frigjort. Derefter kan den<br />
trækkes op. Skærmen kan justeres i to retninger,<br />
frem/tilbage og til siden <strong>for</strong> <strong>at</strong> undgå generende<br />
refleksioner. Lyden justeres på skærmen<br />
nanoQ classiMi nerrivik<br />
Nerrivik ikusiffiup iluaniippoq: Iku siffiup qulaa<br />
tungaa kiviguk, nerrivillu qaqillugu. Nerrivik<br />
p<strong>at</strong>itinneqarsin naavoq assigiingitsunik marlunnik<br />
angissu<strong>se</strong>qalerluni. Issialluarniss<strong>at</strong> eqqarsa<strong>at</strong>igalugu<br />
nerrivik siumut tunummulluunniit<br />
nikisinneqarsin naavoq issiavinniillu nikuissaguit<br />
sanimut illuartinneqarsinnaalluni.<br />
nanoQ classiMi issiaviit<br />
Issiaviup ikusiffianiippoq issiaviup<br />
inissisimaneranut aaqqiissut. Tas sa ni nissunut<br />
ikorfap allanngortittarfia, pukusummut tunummullu<br />
iigarfiup aammalu issiaviup iigarfi<strong>at</strong>a<br />
iluarsi sa<strong>at</strong>ai aaqqissinnaav<strong>at</strong>it.<br />
sæder På nanoQ class<br />
På siden af armlænet finder du panel et, hvorfra<br />
du kan ændre dit sædes indstil ling. Du kan <strong>her</strong><br />
justere ben støtte, nakkestøtte og rygstøtte samt<br />
ændre ryglænets position.<br />
nanoQ classiMi<br />
tusarnaarutit<br />
Tusarnaarutit nipip pitsaassusaapitsaanerulersinniarlugu<br />
nipiliorpalummut<br />
nipikillisa<strong>at</strong>i taqarput. Tusarnaarutit<br />
minnissaq sioqqullugu<br />
k<strong>at</strong>ersorneqartarput.<br />
ved de to knapper angivet med + og – eller fra<br />
fjernbetjeningen.<br />
screen in nanoQ class<br />
The video screen is found in the armrest: Lift<br />
the top of the armrest to the side and press the<br />
red button to relea<strong>se</strong> the screen. It may then be<br />
pulled up. The screen can be adjusted in two directions,<br />
back/<strong>for</strong>ward and to the side, to avoid<br />
reflections. The volume can be adjusted on the<br />
screen with the two + and – buttons or from the<br />
remote control.<br />
bord På nanoQ class<br />
Bordet findes i armlænet: Løft armlænets<br />
overdel til siden og træk bord et op. Bordet kan<br />
foldes, så det har to størrel<strong>se</strong>r. Af hensyn til din<br />
kom<strong>for</strong>t kan bordet trækkes frem og tilbage<br />
samt drejes, så du nemt kan <strong>for</strong>lade dit sæde.<br />
1 2 3 4 5<br />
<strong>se</strong><strong>at</strong>ing in nanoQ class<br />
The panel w<strong>her</strong>e you can adjust your <strong>se</strong><strong>at</strong> is<br />
on the side of the armrest. You can adjust the<br />
leg-rest, headrest and backrest as well as the<br />
inclina tion of the backrest.<br />
hovedtelefoner<br />
På nanoQ class<br />
Hovedtelefonerne er med<br />
indbygget støjdæmpning <strong>for</strong> <strong>at</strong><br />
<strong>for</strong>bedre lydkvaliteten. Hovedtelefonerne<br />
bliver indsamlet<br />
inden landing.<br />
head<strong>se</strong>t<br />
in nanoQ class<br />
The head<strong>se</strong>ts are with noi<strong>se</strong><br />
reduction to give better sound<br />
quality. The head<strong>se</strong>ts will be<br />
collected be<strong>for</strong>e land ing.<br />
table in nanoQ class<br />
The table is found in the armrest: Lift the top<br />
of the armrest to the side and pull the table up.<br />
The table can be folded, so it has two sizes. For<br />
your com<strong>for</strong>t, the table can be pulled back and<br />
<strong>for</strong>ward and also turned, so it is easier <strong>for</strong> you<br />
to leave your <strong>se</strong><strong>at</strong>.<br />
1 Nissunut ikorfap siumut kingumullu nikisitta<strong>at</strong>aa/<br />
Benstøtte frem og tilbage/ Leg-rest back and <strong>for</strong>ward<br />
2 Nissunut ikorfap qummut ammullu nikisitta<strong>at</strong>aa/Benstøtte<br />
op og ned/Leg-rest up and down<br />
3 Pukusummut iigarfiup siumut tunummullu nikisitta<strong>at</strong>aa/<br />
Nakkestøtte frem og tilbage/ Headrest back and <strong>for</strong>ward<br />
4 Tunumut iigarfiup pull<strong>at</strong>takkap aallartitta<strong>at</strong>aa/Aktivering af<br />
oppustelig rygstøtte/ Activ<strong>at</strong>ion of infl<strong>at</strong>able backrest<br />
5 Issiaviup iigarfi<strong>at</strong>a qummut ammullu nikisitta<strong>at</strong>aa/Justering<br />
af rygstøtte op og ned/Adjustment up and down of backrest<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 81
siunnersuutit pitsaasut<br />
ingerlaartilluni <strong>at</strong>ugass<strong>at</strong><br />
Gode råd undervejs<br />
Good Advice When Flying<br />
iMerluarniss<strong>at</strong> eQQaaMajuk<br />
Pisariaqarluinnarpoq ingerlaarnermi sapinngisamik<br />
imerluarniss<strong>at</strong>. (Uku quinartut pinnagit:<br />
imigassaq aala koornartulik, kaffi tiilu). Ingerlaar<br />
ner mi arlaleriarluta imermik juice-mil luunniit<br />
piumasunut neqeroortarpugut – periarfissarlu<br />
tamanna <strong>at</strong>orluaq quarput timivit imermik<br />
amigaa te qalinnginnissaa qulakkeerniarlugu.<br />
husk <strong>at</strong> drikke væske<br />
Det er vigtigt, <strong>at</strong> du indtager en rigelig mængde<br />
væske undervejs (alkohol, kaffe og te tæller ikke<br />
med, da dis<strong>se</strong> er vanddrivende). Vi tilbyder vand<br />
og juice flere gange undervejs – tag endelig<br />
imod vores tilbud, som vil være med til <strong>at</strong> holde<br />
din væske balance i orden.<br />
reMeMber to drink<br />
Plenty of fluids<br />
It is important to drink plenty of fluids when<br />
flying (alcohol, coffee and tea don’t count, as<br />
the<strong>se</strong> are diuretic.) Plea<strong>se</strong> take advantage of the<br />
repe<strong>at</strong>ed offers of w<strong>at</strong>er and juice during the<br />
flight, as this will help prevent dehydr<strong>at</strong>ion.<br />
Isumannaallisaanermik pissuteqar tumik sulisugut<br />
pisinna<strong>at</strong>itaapput pisariaqartillugu<br />
imigassallernerminni inummut <strong>at</strong>a<strong>at</strong>simut<br />
marluinnarnik sassaalliisarnissamut. Imigass<strong>at</strong><br />
aalakoornartullit nammineq nass<strong>at</strong><strong>at</strong> timmisartuutitsinni<br />
imeq qusaanngill<strong>at</strong>.<br />
SigaritSit elektroniSkiuSut<br />
Timmisartornerup nalaani <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> sigaritsinik<br />
elektroniskiusunik <strong>at</strong>ueqqusinngilaq.<br />
Sigaritsilli elektroniskiusut peqqissutsimut akornutaanngill<strong>at</strong>,<br />
piviusorpaluttuuppulli aalarlutik<br />
sigaritsivinnullu paarla<strong>at</strong>toorneqarsinnaallutik,<br />
isumaqartoqalerluni timmisartumi pujortartoqarsinnaasoq.<br />
82<br />
aalalaarniss<strong>at</strong> eQQaaMajuk<br />
Ingerlaarnermi timip nukiisa sukaq<strong>at</strong>taarnissa<strong>at</strong>,<br />
nissut taliillu peqeq<strong>at</strong> taar nissa<strong>at</strong> tasitsaalaartarnissarlu<br />
pisaria qarpoq – soorlu<br />
akunnermut <strong>at</strong>aasiar luni minutsini tallimani.<br />
Ajor nan ngip p<strong>at</strong> nikuilaarlutit issiaviit akor ni sigut<br />
uteq<strong>at</strong>taalaarsinnaavutit. Ilaa sulli all<strong>at</strong> sulisullu<br />
ajoqu<strong>se</strong>rsor naveer saarlugit.<br />
husk <strong>at</strong> røre dig<br />
Det er en god idé <strong>at</strong> lave små spænde-, bøje-<br />
og strækøvel<strong>se</strong>r med arme og ben undervejs –<br />
gerne i 5 minutter hver time. Hvis det er muligt,<br />
så rejs dig og gå evt. lidt frem og tilbage i mellemgangen.<br />
Men vis venligst hensyn til de øvrige<br />
passagerer og personalet.<br />
reMeMber to Move and stretch<br />
It is a good idea to spend five minutes bending<br />
and stretching your arms and legs, and increa<strong>se</strong><br />
circul<strong>at</strong>ion in your feet by moving your toes up<br />
and down. If possible, get up and walk up and<br />
down the aisle. But plea<strong>se</strong> show consider<strong>at</strong>ion<br />
to your fellow pas<strong>se</strong>ngers and the cabin<br />
<strong>at</strong>tendants.<br />
Af sikkerhedsmæssige årsager er vort personale<br />
autori<strong>se</strong>ret til i vis<strong>se</strong> tilfælde <strong>at</strong> begræn<strong>se</strong><br />
<strong>se</strong>rvering af alkoholiske drikke til to pr. person.<br />
Det er endvidere ikke tilladt <strong>at</strong> drikke medbragte<br />
alkoholiske drikke ombord på vores fly.<br />
elektroniSke cigaretter<br />
<strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> tillader ikke brug af elektroniske<br />
cigaretter ombord.<br />
Elektroniske cigaretter er ikke sundhedsfarlige,<br />
men <strong>se</strong>r realistiske ud og afgiver dampe, som<br />
nemt kan <strong>for</strong>veksles med cigaret røg og der<strong>for</strong><br />
tolkes, som <strong>at</strong> rygning ombord er tilladt.<br />
iluaalliorPit?<br />
Ingerlaarnermi iluaalliulissagaluaruit ingerlaannaq<br />
timmisartumi sulisut saaffigissav<strong>at</strong>it,<br />
taakkumi sapinngisartik tama<strong>at</strong> <strong>at</strong>orlugu ilaasutta<br />
qasuer simallutik peqqillutillu ornitaminnut<br />
apuunnissa<strong>at</strong> isumagisus saava<strong>at</strong>.<br />
utilPas?<br />
Hvis du føler dig det mindste utilpas undervejs,<br />
så kontakt venligst vores kabinepersonale med<br />
det samme – de vil gøre alt <strong>for</strong>, <strong>at</strong> alle vores<br />
pas sagerer ankommer friske og vel oplagte til<br />
deres bestemmel<strong>se</strong>ssted.<br />
not feeling well?<br />
If you feel unwell in any way, plea<strong>se</strong> contact<br />
our cabin personnel <strong>at</strong> once. Our cabin<br />
<strong>at</strong>tendants will do their best to ensure th<strong>at</strong><br />
all our pas<strong>se</strong>ngers arrive <strong>at</strong> their destin<strong>at</strong>ion in<br />
good shape.<br />
Plea<strong>se</strong> note th<strong>at</strong> crew members are<br />
authori<strong>se</strong>d to limit alcoholic drinks to<br />
two per person due to safety on board. It is<br />
prohibited to consume your own duty free<br />
alcoholic beverages on board our flights.<br />
electronic cigaretteS<br />
<strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> does not permit the u<strong>se</strong> of<br />
electronic cigarettes onboard.<br />
Electronic cigarettes are realistic looking<br />
substitute cigarettes th<strong>at</strong> gener<strong>at</strong>e vapour, which<br />
looks like smoke. They are not a safety hazard,<br />
but their u<strong>se</strong> on board is not allowed, as they<br />
may give anyone, who is not familiar with them,<br />
the perception th<strong>at</strong> smoking is permitted.
Nammineq timmisartuutit<br />
egen flyflåde fleet<br />
airbus 330-200<br />
Number: 1<br />
Max. no of <strong>se</strong><strong>at</strong>s: 245<br />
Average speed km/t: 870<br />
Max. altitude m: 13,666<br />
dhc-7 (dash-7)<br />
Number: 5<br />
Max. no of <strong>se</strong><strong>at</strong>s: 50<br />
Average speed km/t: 450<br />
Max. altitude m: 6,200<br />
dash 8-200<br />
Number: 5<br />
Max no. of <strong>se</strong><strong>at</strong>s: 37<br />
Avarage speed km/t: 537<br />
Max altitude meter: 7.620<br />
beech suPer king air 200<br />
Number: 1<br />
Max. no of <strong>se</strong><strong>at</strong>s: 9<br />
Average speed km/t: 480<br />
Max. altitude m: 10,670<br />
sikorsky s-61n<br />
Number: 2<br />
Max. no of <strong>se</strong><strong>at</strong>s: 25<br />
Average speed km/t: 220<br />
Max. altitude m: 3,650<br />
bell 212<br />
Number: 8<br />
Max. no of <strong>se</strong><strong>at</strong>s: 13<br />
Average speed km/t: 185<br />
Max. altitude m: 3,000<br />
eurocoPter as-350b2 & b3<br />
Number: 12<br />
Max. no of <strong>se</strong><strong>at</strong>s: 5<br />
Average speed km/h: 234<br />
Max. altitude m: 7.000<br />
Max. take-off weight kg: 230,000<br />
Max. range km: 10,500<br />
Length m: 58.37<br />
Wingspan m: 60.3 Engines: 2 pcs. Pr<strong>at</strong>t & Whitney<br />
Max. take-off weight kg: 20,000<br />
Max. range km: 2,300<br />
Length m: 24.58<br />
Wingspan m: 28.35<br />
Max take off weight: 16.470 kg<br />
Max range km: 1.713<br />
Length m: 22.25<br />
Wingspan m: 25.89<br />
Max. take-off weight kg: 5,700<br />
Max. range km: 2,400<br />
Length m: 13.4<br />
Wingspan m: 16.6<br />
Max. take-off weight kg: 9,300<br />
Max. range km: 600<br />
Length m. (excl. rotor): 18.00<br />
Rotor diameter m: 18.9<br />
Max. take-off weight kg: 5,080<br />
Max. range km: 370<br />
Length m. (incl. rotor): 17.42<br />
Rotor diameter m: 14.63<br />
Max. take-off weight kg: 2.250<br />
Max. range km: 670<br />
Lenght m (incl. rotor) m: 12,94<br />
Rotordiameter m: 10,69<br />
Engines: 4 pcs. Pr<strong>at</strong>t & Whitney<br />
PT6A-50, Turbo Props<br />
Total engine power HP: 4,480<br />
Engines: Pr<strong>at</strong>t & Whitney type,<br />
PW123D.<br />
Total engine hor<strong>se</strong> power, 2 x 2150<br />
hp. 4.300 hp.<br />
Engines: 2 pcs. Pr<strong>at</strong>t & Whitney<br />
PT6A-41<br />
Total engine power HP: 1,700<br />
Engines: 2 pcs. General Electric<br />
CT58-140-2<br />
Total engine power HP: 3,000<br />
Engines: 2 pcs. Pr<strong>at</strong>t & Whitney<br />
PT6T-3B<br />
Total engine power HP: 1,800<br />
Engine: 1 pc. Turbomeca Arriel<br />
1D1/2B/2B1<br />
Total engine power HP: 732/847<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 83
akitsuuteQanngitsuMik Pisiarisinnaas<strong>at</strong><br />
ISlANDIMuT TIkINNERMI<br />
Sikaritsit 200-t imaluunniit tup<strong>at</strong> all<strong>at</strong> 250 gram<br />
Imigassaq kimittooq 1 liiteri aamma viinni 1 liiteri, imaluunniit<br />
Imigassaq kimittooq 1,5 liiteri aamma immiaaqq<strong>at</strong> 6, imaluunniit<br />
Viinni 1 liiteri immiaaqq<strong>at</strong> 6 imaluunniit viinni 2,25 liiteri<br />
Nerisass<strong>at</strong> 3 kg, ISK 18.500-nik sinnernagit nalillit<br />
Inunnut Islandimi najugaqavissuunngitsunut <strong>at</strong>uuttoq: Atis<strong>at</strong><br />
angalanermullu <strong>at</strong>ortut nammineq <strong>at</strong>ugass<strong>at</strong> piffissamilu Islandimiinnerup<br />
sivisussusaanut nalinginnaasumik <strong>at</strong>ugass<strong>at</strong>ut<br />
tunissutitulluunniit naleqquttut. Tunissut <strong>at</strong>aa<strong>se</strong>q ISK 10.000<br />
naling<strong>at</strong> sinnerlugu akeqassanngilaq.<br />
Islandimi najugaqavissut: Pisi<strong>at</strong> nunani allani sana<strong>at</strong> imaluunniit<br />
Islandimi akileraaruteqanngitsumik pisiniarfimmi pisi<strong>at</strong><br />
ISK 65.000-nik nalillit. Pisiap <strong>at</strong>a<strong>at</strong>sip naling<strong>at</strong>a ISK 32.500<br />
sinnersimassanngilaa.<br />
Pisisuss<strong>at</strong> ima ukioqalersimassapput:<br />
Tupanik 18-inik<br />
Imigassanik viinninillu 20-inik<br />
toldregler<br />
VED INDREJSE TIl ISlAND<br />
200 cigaretter eller 250 gram andre tobaksvarer<br />
1 liter spiritus og 1 liter vin eller<br />
1,5 liter spiritus og 6 liter øl eller<br />
1 liter vin og 6 liter øl eller 2,25 liter vin<br />
3 kg af fødevarer, der ikke overstiger værdien af ISK 18.500<br />
For borgere uden<strong>for</strong> Island: Elementer såsom tøj og rej<strong>se</strong>gear,<br />
der er til personligt brug og fundet egnet og normalt til <strong>for</strong>målet<br />
med besøget, længden af opholdet og generelle <strong>for</strong>hold og<br />
gaver. Hver gave må ikke overstige ISK 10.000.<br />
For beboerne i Island: Varer fremstillet i udlandet eller solgt i<br />
den toldfri butik i Island til værdien af ISK 65.000. En enkelt<br />
vares værdi må ikke overstige ISK 32.500.<br />
Alderskrav<br />
Tobak 18 år<br />
Spiritus og vin 20 år<br />
duty regul<strong>at</strong>ions<br />
ENTERING ICElAND<br />
200 cigarettes or 250 grams of ot<strong>her</strong> tobacco products<br />
1 litre of spirits and 1 litre of wine or<br />
1.5 litres of spirits and 6 litres of beer or<br />
1 litre of wine and 6 litres of beer or 2.25 litres of wine<br />
3 kg of food, not exceeding the value of ISK 18,500<br />
For residents outside Iceland: Items such as clothing and travel<br />
gear th<strong>at</strong> are <strong>for</strong> personal u<strong>se</strong> and considered suitable and<br />
normal <strong>for</strong> the purpo<strong>se</strong> of the visit, length of stay and general<br />
circumstances and gifts, however. Each gift may not exceed<br />
ISK 10,000.<br />
For residents of Iceland: Articles obtained abroad or in the duty<br />
free shop in Iceland to the value of ISK 65,000. A single item<br />
may not exceed ISK 32,500.<br />
Age limits:<br />
Tobacco 18 years<br />
Spirits and wine 20 years<br />
84<br />
kAlAAllIT NuNAANNuT TIkINNERMI<br />
Sikaritsit 40-t imaluunniit sika<strong>at</strong> 5-t imaluunniit cigarillossit<br />
10-t imaluunniit tup<strong>at</strong> 50 g<br />
Sikaritsinut imusiviss<strong>at</strong> imaluunniit pappiarartass<strong>at</strong> immertariaanna<strong>at</strong><br />
100-t<br />
Imeruersa<strong>at</strong>it kulsyretallit 2 literi<br />
Sukkula<strong>at</strong>init mamakujuttunillu nioqqutissi<strong>at</strong> 4 kg<br />
Kaffit imaluunniit tiit 4 kg<br />
Neqi, neqinit nioqqutissi<strong>at</strong> imaluunniit timmiss<strong>at</strong> 5 kg.<br />
Tipigissoq 50 g<br />
Tipigissa<strong>at</strong>it sakkukinnerit 250 ml.<br />
Qulaani pisi<strong>at</strong> sani<strong>at</strong>igut akitsuuteqanngitsumik pisisoorqarsinnaavoq<br />
k<strong>at</strong>illugit 1.000 kr-it sinnernagit nalilinnik.<br />
Pisisuss<strong>at</strong> ima ukioqalersimassapput:<br />
Tupanik 18-inik<br />
VED INDREJSE TIl GRØNlAND<br />
40 cigaretter eller 5 cigarer eller 10 cigarillos eller 50 g<br />
røgtobak<br />
100 stk. cigaretpapir eller cigarethylstre<br />
2 liter kulsyreholdige læskedrikke<br />
4 kg i alt af chokolade- og slikvarer<br />
4 kg kaffe eller the<br />
5 kg i alt af kød, kødvarer eller fjerkræ.<br />
Parfume 50 gr.<br />
Eau de toilette 250 ml.<br />
Herudover kosmetik og andre toiletmidler til en samlet maksimal<br />
værdi af kr. 1.000,-<br />
Alderskrav:<br />
Tobak 18 år<br />
ENTERING GREENlAND<br />
40 cigarettes or 5 cigars or 10 cigarillos or 50 g tobacco<br />
100 sheets of cigarette paper or cigarette tubes<br />
2 litres carbon<strong>at</strong>ed soft drinks<br />
4 kilos in total of chocol<strong>at</strong>e or confectionary<br />
4 kilos of coffee or tea<br />
5 kilos in total of me<strong>at</strong>, me<strong>at</strong> products or poultry<br />
Perfume 50 grams<br />
Eau de toilette 250 ml<br />
In addition, cosmetics and ot<strong>her</strong> toiletries up to a maximum<br />
value of DKK 1,000.<br />
Age limits:<br />
Tobacco 18 years<br />
danMarkiMut tikinnerMi<br />
Sikaritsit 200-t Imaluunniit sikaavaqq<strong>at</strong> (max 3 gr. stk.) 100-t<br />
Imaluunniit sika<strong>at</strong> 50-t tup<strong>at</strong> 250 gr.<br />
Imigassaq kimittooq 22%-init kimittunerusoq 1 literi<br />
Imaluunniit imigassaq 22%-init kimikinnerusoq 2 literi<br />
Viinni 4 literi<br />
Immiaaqq<strong>at</strong> 16 literi<br />
Tipigissa<strong>at</strong>it 50 gr.<br />
Tipigissa<strong>at</strong>it sakkukinnerit 250 ml.<br />
Qulaani pisi<strong>at</strong> sani<strong>at</strong>igut akitsuuteqanngitsumik pisisoqarsinnaavoq<br />
k<strong>at</strong>illugit 1.300 kr-it sinnernagit nalilinnik.<br />
Pisisuss<strong>at</strong> ima ukioqalersimassapput:<br />
Tupanik 17-inik<br />
Imigassanik viinninillu 17-inik<br />
ved indrej<strong>se</strong> til danMark<br />
Cigaretter 200 stk. eller cigarillos (max. 3 gr. stk.) 100 stk.<br />
eller cigarer 50 stk. eller røgtobak 250 gr.<br />
Spiritus over 22% 1 liter eller hedvin under 22% 2 liter<br />
Bordvin 4 liter<br />
Øl 16 liter<br />
Parfume 50 gr.<br />
Eau de toilette 250 ml.<br />
Værdi af toldfri varer udover ovennævnte må ikke overstige<br />
DKK 1.300.<br />
Alderskrav:<br />
Tobak 17 år<br />
Spiritus og vin 17 år<br />
entering denMark<br />
Cigarettes 200 pcs. or cigarillos (max. 3 g. a piece) 100 pcs.<br />
or cigars 50 pcs. rolling tobacco 250 gram<br />
Spirits above 22% 1 litre or des<strong>se</strong>rt wine below 22% 2 litres or<br />
table wine 4 litres beer 16 litres<br />
Perfume 50 grams<br />
Eau de toilette 250 ml.<br />
In addition, ot<strong>her</strong> duty-free goods not exceeding DKK 1,300<br />
total value.<br />
Age limits:<br />
Tobacco 17 years<br />
Spirits and wine 17 years
D<br />
T<br />
G<strong>at</strong>es D101-D103<br />
A<br />
G<strong>at</strong>es A18-A23<br />
Terminal 3<br />
@<br />
Terminal 2<br />
G<strong>at</strong>es B2-B19<br />
G<strong>at</strong>es A2-A17<br />
@<br />
københavniP Mittarfia B københavns lufthavn coPenhagen C airPort<br />
G<strong>at</strong>es C15-C40<br />
Mittarfimmiittut<br />
1 Ilaqutariinnut na<strong>at</strong>sorsuussaq (1)<br />
25 Told VAT<br />
26 Noviap tikittunut sullissivia (B)<br />
27 SAS-ip tikittunut sullissivia (B)<br />
28 SAS-ip bilit<strong>se</strong>erniarfia<br />
29 Naapittarfik<br />
30 Nass<strong>at</strong>anut angisuunut tunniussivik<br />
T Akunnittut aqqusaartaga<strong>at</strong><br />
17 Europcar Pitzner<br />
9 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> kontor<br />
10 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Check-in<br />
18 Hertz<br />
19 Biilinut inissiisarfik<br />
2 Issiaartarfik<br />
11 Issiaartarfik<br />
3 Naapittarfik<br />
20 Avis<br />
21 Nordea<br />
22 Issiaartarfik<br />
12 Atisaasivik<br />
13 Danske Bank<br />
14 Nordea<br />
4 Novia<br />
5 Servisair Billetkontor<br />
6 Meeraaqqanik nangilersuivik<br />
23 Global Refund<br />
24 Servisair Ankomst Service (B)<br />
15 Sixt<br />
16 Budget<br />
7 Qasuersaartarfik (1)<br />
8 Danske Bank<br />
Metrost<strong>at</strong>ion<br />
Togst<strong>at</strong>ion<br />
(1) = 1. sal (2) = 2. sal<br />
(B) = Bagageområde<br />
30<br />
29<br />
9<br />
5<br />
4<br />
28<br />
Ankomster<br />
25<br />
23 24 26<br />
27<br />
@<br />
@<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 85<br />
Security<br />
13<br />
12<br />
3<br />
2<br />
15 16 17 18 19 20 21<br />
Til bagage<br />
T<br />
14<br />
8<br />
10<br />
Politi<br />
Til bagage<br />
Til bagage<br />
11 22<br />
@<br />
1<br />
D<br />
7<br />
6<br />
G<strong>at</strong>es D1-D6<br />
G<strong>at</strong>es C2-C9<br />
G<strong>at</strong>es C10<br />
T<br />
G<strong>at</strong>es D101-D103<br />
A<br />
G<strong>at</strong>es A18-A23<br />
Terminal 3<br />
@<br />
Terminal 2<br />
G<strong>at</strong>es B2-B19<br />
G<strong>at</strong>es A2-A17<br />
@<br />
G<strong>at</strong>es C15-C40<br />
B C<br />
17 Europcar Pitzner<br />
9 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> kontor<br />
Faciliteter<br />
1 Familieområde (1)<br />
25 Told VAT<br />
26 Novia Ankomst Service (B)<br />
27 SAS Ankomst Service (B)<br />
18 Hertz<br />
19 Lufthavnsparkeringen<br />
10 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Check-in<br />
2 Siddeområde<br />
11 Siddeområde<br />
3 Mødested<br />
4
86<br />
Salg og repar<strong>at</strong>ion<br />
Snescootere - ATV - Knallerter - Cykler<br />
ARCTIC STAR ApS<br />
Ittukasiup aqq. 7 • P.O. Box 251<br />
DK 3911 Sisimiut • <strong>Greenland</strong><br />
Phone: (+299) 865257 • Fax: (+299) 865752<br />
e-mail: arcticc<strong>at</strong>@greennet.gl<br />
ARCTIC<br />
HOTELLEJLIGHEDER i rolige omgivel<strong>se</strong>r<br />
• egen indgang<br />
• eget toilet / bad<br />
• eget køkken<br />
• møntvaskeri<br />
Pri<strong>se</strong>r fra kr. 850,-<br />
STAR aps<br />
• fjernsyn<br />
• 23 tv kanaler<br />
• stereoanlæg<br />
• fuldt møbleret<br />
2 min. gang til nærbutik • Tæt ved centrum<br />
Postboks 1470 • Vandsøvej 13 • 3900 Nuuk<br />
Telefon 32 66 44 • Telefax 32 66 00<br />
E-mail: nordbo@greennet.gl • www.hotelnordbo.gl<br />
AUL_ann_Suluk_Marts2011:Suluk annonce 10/03/11 14:33<br />
Angalanerit akikitsut<br />
- misigis<strong>at</strong> annertuut<br />
Billige rej<strong>se</strong>r - store oplevel<strong>se</strong>r<br />
Visit our<br />
ARCTIC UMIAQ LINE<br />
www.aul.gl<br />
GREENLAND<br />
website <strong>at</strong>:<br />
http://<strong>se</strong>rmitsiaq.ag/oil-and-minerals<br />
INFO DESIGN 3/2011<br />
Niels Nygaard ApS | Tuapannguit 40 | Boks 240 | 3900 Nuuk<br />
TANDLÆGE Tlf. 31 30 01 | Fax 31 30 02 | mail@kigutit.gl | www.kigutit.gl<br />
VI KAN TILBYDE:<br />
• Faste regelmæssige undersøgel<strong>se</strong>r<br />
• Fyldninger • Kroner<br />
• Broer<br />
• Implant<strong>at</strong>er: Hurtig erst<strong>at</strong>ning af en eller flere tænder<br />
• Behandling af tandkødsbetændel<strong>se</strong> og parodonto<strong>se</strong><br />
• Prote<strong>se</strong>r<br />
• Kirurgi<br />
• Bideskinner<br />
• Blegning<br />
www.<strong>se</strong>rmitsiaq.AG
<strong>Greenland</strong>ic art,<br />
handicraft and fur<br />
Tupilak<br />
Imaneq 18, P.O. 2291,<br />
3900 Nuuk, <strong>Greenland</strong><br />
Tlf.nr. 31 32 18,<br />
tupilaktravel@greennet.gl<br />
Holder åbent alle<br />
Anori Art_2004_suluk 22/04/04 ugens 8:55 7 dage. Side 1<br />
GREENLANDIC ART, HANDICRAFT AND FUR<br />
Indaleeqqap Aqqutaa 14 · P.O.Box 890 · 3900 Nuuk · <strong>Greenland</strong><br />
Tlf./Fax: 32 78 74 · anori@greennet.gl<br />
O P E N 7 D AY S A W E E K<br />
Permagreen<br />
www.permagreen.gl<br />
building on experience and <strong>for</strong> the future<br />
Your greenlandic<br />
Construction<br />
partner<br />
Permagreen Grønland A/S is among the leading<br />
companies in <strong>Greenland</strong> within the construction<br />
industry with approx. 60 years of experience.<br />
We are firmly anchored with branches in five cities along<br />
the west coast, ba<strong>se</strong>d in Nuuk and employs<br />
250 well educ<strong>at</strong>ed and experienced staff.<br />
Our core competencies are major buildings, from<br />
apartment buildings to all types of commercial<br />
buildings and associ<strong>at</strong>ed works.<br />
We range widely and build anyw<strong>her</strong>e in <strong>Greenland</strong>!<br />
ID_ann_Suluk_2011:Suluk annonce 07/10/10 11:12 Side 1<br />
Naqitass<strong>at</strong> suulluunniit<br />
Ilusilersorneri<br />
Tulleriiaarilluarluni<br />
QuietCom<strong>for</strong>t ® 15 Acoustic Noi<strong>se</strong> Cancelling ® hovedtelefoner<br />
Sullissilluarlunilu<br />
www.irt.gl<br />
Alle slags tryksager<br />
Funktionel grafisk design<br />
R<strong>at</strong>ionel produktion<br />
God <strong>se</strong>rvice<br />
LARS EZEKIASSEN · KNUD RASK · NÛNO BAADH HANSEN<br />
Info Design aps · Boks 889 · Noorlernut 33 · 3900 Nuuk<br />
Tel: +299 32 25 41 · Fax: +299 32 27 41 · Mail: infodesign@greennet.gl<br />
Lokaltelefonbogi imaluunniit Grøn lands Medie Central <strong>at</strong>assuteqarfigerusukkukku,<br />
saaffigiinnartigut · Vi kan også kontaktes, så fremt De skal have f<strong>at</strong> i Lokal te le fon -<br />
bogen eller Grønlands Medie Central<br />
www.greenlandice.gl<br />
Sorbet på indlandsis.<br />
Lacto<strong>se</strong>fri is<br />
Lakrids<br />
Pistacé<br />
Jordbær<br />
Ruttebil<br />
Rolige omgivel<strong>se</strong>r<br />
hurtigt internet<br />
intern<strong>at</strong>ional tlf.<br />
tæt på havet.<br />
tæt på byen.<br />
Luksus<br />
hotellejligheder<br />
www.nuuklejlighed.gl<br />
tlf.: +299 48 77 27<br />
Find os på nettet og på<br />
Facebook<br />
Suluk #04 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> Inflight Magazine 2012 87
kNordik<br />
er dig et<br />
idt fundament<br />
r en solid nordisk bank med filialer<br />
rønland og på Færøerne. Vi har den<br />
yrke til <strong>at</strong> gøre en <strong>for</strong>skel.<br />
de priv<strong>at</strong>- og erhvervskunder et<br />
samarbejde ba<strong>se</strong>ret på kompetence,<br />
og proaktivitet.<br />
n i BankNordik<br />
nknordik.gl<br />
88<br />
SIPISAQ AVANNARLEQ 2B<br />
POSTBOKS 1000 • 3900 NUUK<br />
www.cafemik.gl<br />
CAFÉ SANDWICH-BAR<br />
Suluk #02 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> inflight magazine 2012<br />
MANDAG-FREDAG 08.00-17.00<br />
LØRDAG 10.00-18.00<br />
SØNDAG OG HELLIGDAGE LUKKET<br />
LEVERING AF MAD UD AF HUSET<br />
Frokoster, Receptioner, Rej<strong>se</strong>gilder<br />
Buffet’er m/koldt og lunt<br />
Sejlerpakker og meget andet.<br />
Se vores menu<strong>for</strong>slag på www.cafemik.gl<br />
BankNordik<br />
giver dig et<br />
solidt fundament<br />
BankNordik er en solid nordisk bank med filialer<br />
i Danmark, Grønland og på Færøerne. Vi har den<br />
finansielle styrke til <strong>at</strong> gøre en <strong>for</strong>skel.<br />
Vi tilbyder både priv<strong>at</strong>- og erhvervskunder et<br />
fremadrettet samarbejde ba<strong>se</strong>ret på kompetence,<br />
engagement og proaktivitet.<br />
Velkommen i BankNordik<br />
www.banknordik.gl<br />
TLF. 32 15 06<br />
FAX. 32 35 06<br />
cafemik@greennet.gl<br />
2012<br />
#02<br />
Tigoriannguaruk!<br />
Tag suluk<br />
med hjem!<br />
Your<br />
personal<br />
copY!<br />
TaX<br />
Free<br />
In-fl ight magasinet<br />
Suluk #01 <strong>Air</strong> <strong>Greenland</strong> inflight magazine 2012<br />
Sipisaq avannerleq 10 · Box 39 · 3900 Nuuk<br />
Tlf. +299 383940 ·<br />
E-mail: annoncer@Sermitsiaq.AG<br />
www.Sermitsiaq.AG<br />
2012<br />
#01<br />
Tigoriannguaruk!<br />
Tag suluk<br />
med hjem!<br />
Your<br />
personal<br />
copY!<br />
TaX<br />
Free<br />
TEL.: 32 45 35 - Iggianut 10 - 3900 Nuuk<br />
E-mail: madsd@mogm.gl - www.mogm.gl<br />
Autori<strong>se</strong>ret <strong>for</strong>handler af:<br />
Vi udfører<br />
også klargøring<br />
& Service af både<br />
Umi<strong>at</strong>sianik<br />
suliaqarlutalu<br />
piareersaasinnaavugut<br />
Kom sikkert ud og hjem<br />
Annoncepri<strong>se</strong>r inkl. farver<br />
Dobbeltside . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 29.886,-<br />
1/1 side. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 18.523,-<br />
1/2 side høj<strong>for</strong>m<strong>at</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 11.532,-<br />
1/2 side tvær<strong>for</strong>m<strong>at</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 11.532,-<br />
1/4 side høj<strong>for</strong>m<strong>at</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 7.957,-<br />
1/4 side tvær<strong>for</strong>m<strong>at</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 7.957,-<br />
Særplacering, side 2, 3 og indersiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . + 30 %<br />
Særplacering, side 4, 5 og indersiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . + 30 %<br />
Særplacering, bagside. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . + 40 %<br />
Oversættel<strong>se</strong> / Tolkning (Grønlandsk) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 413,-<br />
Form<strong>at</strong>, bredde x højde<br />
Dobbeltside + skæremærker og 5 mm beskæring . . . . . . . . . . . . 420 mm. x 280 mm.<br />
1/1 side til kant + skæremærker og 5 mm beskæring . . . 210 mm. x 280 mm.<br />
1/2 side tvær<strong>for</strong>m<strong>at</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 mm. x 121 mm.<br />
1/2 side høj<strong>for</strong>m<strong>at</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 mm. x 245 mm.<br />
1/4 side tvær<strong>for</strong>m<strong>at</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 mm. x 59 mm.<br />
1/4 side høj<strong>for</strong>m<strong>at</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 mm. x 121 mm.<br />
Rubrikannoncer<br />
1/4 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 3.936,-<br />
1/8 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 2.184,-<br />
Form<strong>at</strong>, bredde x højde<br />
1/4 side tvær<strong>for</strong>m<strong>at</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 mm. x 59 mm.<br />
1/4 side høj<strong>for</strong>m<strong>at</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 mm. x 121 mm.<br />
1/8 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 mm. x 59 mm.<br />
Grafi sk opsætning af annoncer<br />
Dobbeltside . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 3.142,-<br />
1/1 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 1.571,-<br />
1/2 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 1.050,-<br />
1/4 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 593,-<br />
1/8 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 320,-
Sullissivik.gl ukiakkut<br />
eqquiniaaneq<br />
Sullissivik.gl-ip eqquiniaanissannik<br />
kaamm<strong>at</strong>torpa<strong>at</strong>it. Kinguliini apeqqutit<br />
allassimasut akikkit, angalanerillu<br />
siunissami aggersumi sulerinissannut<br />
piareersarfittut <strong>at</strong>orlugu.<br />
Tuttunniarniaruit aalla<strong>at</strong> sorleq sakkukinnerpaaq <strong>at</strong>orsinnaaviuk?<br />
Alloriarfiss<strong>at</strong> pingasut suut meeqq<strong>at</strong> <strong>at</strong>uarfianniipp<strong>at</strong>?<br />
Inaarummik na<strong>at</strong>sorsuut sunaana aamma piffissap<br />
qanoq ilinerani tigussaviuk?<br />
Nuunnerit qanoq nalunaarutigissaviuk?<br />
Ukiuunerani umi<strong>at</strong>siaaqqavit inissiffissaa qanoq qinnuteqa<strong>at</strong>igissaviuk?<br />
Pis<strong>at</strong>it piffissap qanoq ilinerani qanorlu nalunaarutigisussaavigit?<br />
Sullissivik.gl-imi akissutit eqqortut nassaarisinnaav<strong>at</strong>it.<br />
Sullissivik.gl<br />
efterårsquiz<br />
Sullissivik.gl ud<strong>for</strong>drer dig til quiz.<br />
Svar på nedenstående spørgsmål og<br />
brug rej<strong>se</strong>tiden på <strong>at</strong> <strong>for</strong>berede dig<br />
<strong>se</strong>lv til den kommende tids gøremål.<br />
Hvilken kaliber er den mindste du må jage rensdyr med?<br />
Hvilke 3 trin er der i folkeskolen?<br />
Hvad er en slutopgørel<strong>se</strong> og hvornår modtager du den?<br />
Hvordan melder du flytning?<br />
Hvordan søger du om en bådplads <strong>for</strong> vinteren?<br />
Hvornår og hvordan skal du indberette din fangst?<br />
På sullissivik.gl kan du finde de korrekte svar.
BankNordik<br />
giver dig et<br />
solidt fundament<br />
BankNordik er en solid nordisk bank med filialer<br />
i Danmark, Grønland og på Færøerne. Vi har den<br />
finansielle styrke til <strong>at</strong> gøre en <strong>for</strong>skel.<br />
Vi tilbyder både priv<strong>at</strong>- og erhvervskunder et<br />
fremadrettet samarbejde ba<strong>se</strong>ret på kompetence,<br />
engagement og proaktivitet.<br />
Velkommen i BankNordik<br />
www.banknordik.gl