Klik her for at se PDF'en - Air Greenland
2012
#04
Tigoriannguaruk!
Tag suluk
med hjem!
Your
personal
copY!
TaX
Free
Kalaallit Nunaat tamakkerlugu
pingaavissunik pilersuineq
Livsvigtige forsyninger til hele Grønland
Pilersuisoq Kalaallit Nunaata annersaani siam-
mar simasunik pisiniarfinnik 65-inik in gerla taqarpoq,
akitsuusigaanngitsunik nioqqu teqar tuulluni
nunalu tamakkerlugu en gros-imiit niuernermik
ingerlatsineq isuma gisaraa nioqqutissanillu ulluinnarsiutinik
siammaasartuulluni.
Pilersuisoq er en detailkæde, som driver 65 butikker
i det meste af Grønland, toldfri handel og
landsdækkende distribution af dagligvarer. Endvidere
udnytter Pilersuisoq sit gode og effektive
logistiksystem og konkurrencedygtige priser til at
tilbyde engroshandel overalt i Grønland.
Check-in
Udgang
Souvenir
Tammajuitsut
nunatsinneersut
Kangerlussuup timmisartoqarfiani
Pilersuisup tammajuitsoorniarfia
alakkaruk.
Souvenirs
fra Grønland
Besøg Pilersuisoq’s Souvenir-butik
i lufthavnen i Kangerlussuaq.
Hotel / Cafeteria
Mikkussi
pisiniarnissat
eqqaamallugu
Aallarnermi tikinnermilu Kangerlussu-
armi akitsuuteqan ngitsunik pisiniarsinnaavutit.
Dutyfree.gl-imi qinigassarpassuit
misissuataakkit, siumullu inniminniiguit
5%-inik sipaaruteqassaatit.
Husk at handle
når du lander
Du kan handle toldfrit i Kangerlussuaq,
både når du rejser, og når du ankommer.
Klik ind på dutyfree.gl og se det
store udvalg, hvor du kan spare 5%,
hvis du bestiller på forhånd.
Eqqaamallugu Kalaallit Nunaannut
tikinnermut atatillugu, akitsuuserinermik
maleruagassat ukioq 2011 januaarip
aallaqqaataanit allanngormata
Husk at toldreglerne vedrørende
indrejse til Grønland er blevet ændret
fra og med den 1. januar 2011
www.dutyfree.gl
nt
Suluk #04 Air Greenland inflight magazine 2012
TIMMISARTUMUT TIKILLUARITSI
Ilaasuvut tamaasa angalalluarnissaannik
kissaappavut!
2
Suluk er grønlandsk og
betyder vinge vinge
Suluk is the Greenlandic
word word for wing
VELKOMMEN OMBORD
Vi ønsker alle vores passagerer en rigtig god rejse!
WELCOME ON BOARD
We wish you a pleasant journey with Air Greenland!
Inussiarnersumik inuulluaritsi
Med venlig hilsen
With kind regards
AIR GREENlAND
2012
#04
Tigoriannguaruk!
Tag suluk
med hjem!
Your
personal
copY!
TaX
Free
18/06/12 13.56
SULUK
Sermitsiaq.AG-miit Air Greenland A/S
sinnerlugu saqqummersinneqarpoq.
SULUK produceres af Sermitsiaq.AG
for Air Greenland A/S.
SULUK is produced for Air Greenland Inc.
by Sermitsiaq.AG, P.O. Box 150, 3900 Nuuk.
AAQQISSUISUT/REDAKTION/EDITING
Poul Krarup (akisuss./red./ed.)
Christian Schultz-Lorentzen
(akisuss./red./ed.)
AAQQISSUISUTUT ATAATSIMIITITAQ/
REDAKTIONSUDVALG/EDITORIAL BOARD
Jesper Kunuk Egede, Poul Krarup &
Christian Schultz-Lorentzen
NUTSERISUT/
OVERSÆTTELSE/TRANSLATION
Maria Holm, Benedikte Thorsteinsson,
Nuka Jørgensen, Gabannguaq Johansen
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012
USSASSAARUTIT/
ANNONCER/ADVERTISING
Salgskonsulent Martin Møller Kristensen
E-mail: annoncer@sermitsiaq.ag
P.O. Box 150, 3900 Nuuk
Tlf. + 299 38 39 71 – telefax +299 32 24 99
ILUSILERSORNEQARFIA/
GRAFISK TILRETTELÆGNING/LAYOUT
Linda Rachlitz
SAQQAA/FORSIDE/COVER PICTURE
Julie Berthelsen, privat
NAQITERNEQARFIA/TRYK/PRINTING
Rounborg Tryk
ISNN 0904-7409
WWW.SERMITSIAQ.AG
Imai
News 4
Meeqqat angerlarsimaffiat filmilioqataavoq 12
Prinsesse sulinngiffeqaraangat 19
Inuit pillugit nutaarsiassat naatsut 24
Sermersuup nalunartuanik paasiniaaneq 28
BACK TO BASICS 35
Erinarsortartoq nuannarineqarluartoq
aamma anaananngorlaaqt 42
News 49
Igasullammaap kalaallit nerisassaatai mamareqai 60
Meeqqat quppernerat 68
Air Greenlandip nammineq silarsuaanut 72
Nipilersuutit 75
Isiginnaagassiat 76
Ingerlaviit nunap assingani 79
Timmisartumut tikilluarit 80
Siunnersuutit pitsaasut ingerlaartilluni atugassat 82
Timmisartuutit 83
Akitsuuteqanngitsumik pisiarisinnaasat 84
Københavnip mittarfia 85
Indhold
News 4
Et børnehjem går til filmen 14
Når prinsessen holder fridag 20
Kort nyt om navne 24
Jagten på isens gåde 30
BACK TO BASICS 36
Diva og nybagt mor 44
News 49
De vil nå toppen af Nepal 54
Guld-kokken elsker grønlandsk mad 62
Børnesiderne 68
Fra Air Greenlands egen verden 73
Musik 75
Film 76
Rutekort 79
Velkommen ombord 80
Gode råd undervejs 82
Flyflåde 83
Toldregler 84
Københavns lufthavn 85
Contents
News 4
A children’s home in the movies 16
The princess takes a holiday 21
Brief news about names 24
Solving the riddle of the ice 32
BACK TO BASICS 39
Diva and new mother 46
News 49
They will reach the top of Nepal 55
The golden chef loves Greenlandic food 64
For Kids 68
From Air Greenland’s World 74
Music 75
Film 76
Route Map 79
Welcome on Board 80
Good Advice When Flying 82
The Fleet 83
Duty regulations 84
Copenhagen Airport 85
3
NEWS
puisit amii
Puisit amii nunatsinneersut ukiorpassuarni
kingullerni tunisaajunnaaraluttuinnarsimapput.
Ukiualunnguit siornatigut
Great Greenland ukiumut 70 million koruunit
missiliorlugit nalilinnik tunisaqartaraluarpoq.
Ullumikkulli 10 millioner koruunit angunerluunniit
ajorpaat.
Silarsuarmi uumasunik illersuiniaqatigiif fiit
canadamiut puisinniariaasiannik tun ngaveqarlutik
annilaarsaaralutik suliniuteqarnerisa
kingunerisaannik tunisaasartut apparaluttuinnarsimapput.
Kalaallit Nunaannili
nungusaataanngitsumik piniartoqartarpoq,
tamannali tusagassiuutitigut oqariartuutigineqarpiartanngilaq.
Puisit amiinik EU-mut eqqussinissaq inerteqqutaalernikuugaluartoq
taamaattoq EU-p
kalaallit puisinniariaasiat paasillugu inuit
pisaat mattussinermut ilaajunnaarsinnikuugaluarpai.
Immikkoortitsinerli tamanna
aamma uumasunik illersuiniaqatigiiffiit
akerlerisorujussuuaat. Taamaattumik kalaallit
aalisartut piniartullu kattuffiat KNAPK
qallunaanik paasisitsiniaalluni Københavnimi
iliuuseqarpoq – qallunaat qangaaniilli puisit
amiinik pisiortorluartarlutillu kalaallit
piniartut atugaannik paasinnilluartarmata.
Ilanngullugulu aamma siunertarineqarpoq
inuit pisaasa killilersugaannginnerat pillugu
paasisitsiniaanissaq taamalu puisit amiisa
Europami nioqqutigineqarnerannik nukittorsaanissaq
EU-p aningaasaliiffigissagaa.
4
sælskinds-demo
Det grønlandske sælskindssalg er
styrtdykket de senere år. For få år
siden omsatte Great Greenland for omkring
70 millioner kroner om året. I dag er omsætningen
på under 10 millioner kroner.
Salgsnedgangen er sket efter, at internationale
dyreværnsorganisationer har iværksat
en forbrugerkampagne mod salg af sælskind
på grund af de canadiske fangstmetoder. I
Grønland foregår jagten imidlertid bæredygtigt,
men det budskab har haft svært ved at
nå frem i medierne.
EU har dog forståelse for den grønlandske
sæljagt og har indført en særlig inuitundtagelse,
der muliggør import af grønlandske
sælskindsprodukter, selv om organisationen
i 2007 ellers indførte et generelt importforbud.
Undtagelsen er imidlertid druknet i dyreværnsorganisationernes
mediestorm. Derfor
arrangerede den grønlandske fanger- og
fiskerorganisation KNAPK en demonstration
i København for at informere danskerne –
der traditionelt har været de største aftagere
af sælskindsprodukter – om virkeligheden
for de grønlandske fangere. Samtidig var
det hensigten at få EU til at bekoste en oplysningskampagne
om inuit-undtagelsen og
dermed styrke salget af sælskind i Europa.
sealskin demo
kAl Kalaallit piniartut 15-it Kongens
Nytorvimi Københavnimiittumi
nittarsaassipput.
Dk 15 grønlandske fangere
demonstrerede på Kongens
Nytorv i København.
GB 15 Greenlandic hunters demonstrated
at Kongens Nytorv
in Copenhagen.
Sales of Greenlandic sealskins have
dropped drastically in recent years.
A few years ago, Great Greenland’s turnover
was around DKK 70 million a year. Today,
turnover is less than DKK 10 million.
The fall in sales occurred after international
animal rights activists instigated a consumer
campaign against sales of seal skins
because of Canadian hunting methods. In
Greenland, however, hunting takes place in a
sustainable manner and it has been hard to
get this message across to the media.
Because the EU has an understanding of
Greenlandic seal hunting, it has introduced
an exception for the Inuit which enables import
of Greenlandic sealskin products, even
though the organisation in 2007 introduced
general import restrictions. The exception
has unfortunately drowned in the animal
activist’s media storm. The Greenlandic
hunting and fishing organisation KNAPK
therefore organised a demonstration in
Copenhagen to inform Danes – traditionally
the biggest buyers of sealskin products –
about the realities for Greenlandic hunters.
The intention was also to get the EU to pay
for an information campaign about the Inuit
exception and thereby strengthen sales of
sealskins in Europe.
internet-oscar
Kalaallit Nunaanni takornariaqarnermi
siunnersuisoqatigiit, Visit Greenland,
nittartagartik http://greenland.com pillugu
Webby Award-imik nersornaaserneqarput.
Taanna internet-ikkut nittartakkat Oscariattut
taaneqarsinnaavoq.
– Nittartakkamik, allaat New Zealandikkut
New Yorkillu nittartagaannik kusanarluinnaqqissaartorsuullutillutorrallatarujussuarnik
ajugaaffiginnissinnaasumik pilersitsisimanerput
tulluusimaarutigingaarparput,
taamaalilluta tamakkulerinermi akissarsiassat
ataqqineqarnerpaartaat uagut pisinnaanngorsimagatsigu,
Visit Greenlandip
pisortaa Anders Stenbakken oqarpoq. Nittartagaq
taanna aqqutigalugu Kalaallit Nunaata
takornariarfissaqqissusia silarsuarmi nittarsaassinnaasimagamikku
tulluusimaarpoq.
– Ullumikkut suli silarsuarmi inuppassuaqarpoq
Kalaallit Nunaat pillugu ilisimasaqanngitsunik.
Nittartagarli tamatuminnga
allanngortitseqataassaaq, aammami Visit
Greenlandip nittartagaa torrallataq takuinnarlugu
tamanna qularineqarsinnaanngilaq,
takornariartitsinermut naalakkersoq Ove
Karl Berthelsen oqarpoq.
internet-oscar
Grønlands nationale turistråd, Visit
Greenland, har vundet en Webby
Award for sin hjemmeside greenland.com.
Prisen er internettets svar på en Oscar-pris
for hjemmesider.
– Vi er ærligt talt utrolig lykkelige og stolte
over at have skabt et website, der ikke bare
undervejs har givet store og bemærkelsesværdige
hjemmesider som New Zealands og
New Yorks tæt konkurrence i den her proces,
men som nu i sidste ende også ender med
at stå med den mest anerkendte pris, man
kan få i den her branche, siger Anders
Stenbakken, direktør i Visit Greenland, som
glæder sig over, at hjemmesiden kan medvirke
til et en øget global opmærksomhed på
Grønland som turistdestination.
Hæderen fik hurtigt et skulderklap med på
vejen af Ove Karl Berthelsen, medlem af
naalakkersuisut for erhverv og råstoffer.
– I dag er der stadig mange ude i verden, der
ikke har en fornemmelse af, hvad Grønland
er for et land. Men hjemmesiden er med til at
ændre dette billede, og det undrer man sig
ikke over, når man ser, hvor flot og gennemarbejdet
Visit Greenlands hjemmeside er,
siger Ove Karl Berthelsen.
internet oscar
Greenland’s national tourist council,
Visit Greenland, has won a Webby
Award for its website greenland.com. The
award is the internet version of an Oscar for
website.
– Frankly, we are extraordinarily pleased and
proud to have created a website that has not
only given great and notable website like
those of New Zealand and New York close
competition, it has now also received the
most prestigious award you can get in this
branch, says Anders Stenbakken, director of
Visit Greenland. He is pleased that the website
can help to increase global awareness of
Greenland as a tourist destination.
The award quickly received a pat on the
back from Ove Karl Berthelsen, Minister for
Industry and Mineral Resources.
– Today, there are still many people in the
world who have no idea what kind of country
Greenland is. But this website helps to
change this picture and it is no wonder,
when you see how beautiful and well worked
out Visit Greenland’s website is, says Ove
Karl Berthelsen.
kAl Visit Greenlandip nittartagaata
nersorsaaserneqarsimasup
saqqaa.
Dk Forsiden af Visit Greenlands
præmierede hjemmeside.
GB The first page of Visit Greenland’s
award-winning website.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 5
NEWS
ilulissat – suli ulorianarput
Aprilip 14-iata 15-iatalu akornanni
unnuami Titanicip New Foundlandimiit
600 kilometeritut kujasinnerusumiilluni
ilaasut 2.224-iusut ilaat 1.514-it nassataralugit
kivineraniit ukiut 100-ngorput. Taamanerniit
pisinnaasaq tamakkerlugu imaani
sikulimmi taamatut ajunaartoqaqqinnissaa
pinaveersaartinniarneqarsimavoq. Ilulissalli
suli navianartorsiortitsiuarput.
– Ilulissat ullumikkuttaaq suli ulorianartorsiortitsiuarput
ingerlaartuartuullutillu mal -
lersorsuutillugu umiarsuit radariinit takuneqarsinnaasannginnamik.
Ilulissat ulorianartuupput
ersinngitsut, mallit itisioruunneri -
niissinnaallutilluunniit Titanicip pisimaneratut
putsumi ersinngissinnaasaramik, Den
Internationale Ispatruljemi, IPP, atorfilik
Michael Hicks nutaarsiassaqartitsivimmut
AFP-mut oqarpoq.
Ilulissat Kalaallit Nunaanni serminit iigartartuniit
imaanut avalattartut ukiumut 15.000-it
40.000-illu akornanniittarput, tamakkulu
Kalaallit Nunaanniit Davisstrædekkoorlutik
kujammut ingerlaqqittarput. Taakkulu ilaat
procentit marluk missaanniittut New Foundland
tikillugu kujammut ingerlasarput.
Ta makku ullumikkut timmisartut, qaammataasat
umiarsuillu tamaanaqquuttut
iluaqutigalugit nakkutigineqartarput.
Kingullermik Hans Hedtoft januar 1959-mi
95-inik issimasoqarluni Kalaallit Nunaata
kujatinnguani kivimmat inuit inuunerinik
akeqartunik iluliarsuarmut aporluni ajunaartoqarpoq.
Ukiumulli agguaqatigiissillugu
umiarsuarnik marlunnik ilulissanut aportoqartarpoq,
Canadami nakkutilliisoqarfik National
Research Council ilisimatitsivoq.
6
isbjerge – stadig en trussel
Natten mellem den 14. og 15. april
var det 100 år siden, at Titanic i 1912
ramte et isbjerg cirka 600 kilometer syd for
New Foundland og tog 1.514 af de 2.224
ombordværende med i dybet. Siden har man
forsøgt næsten alt for at undgå lignende
katastrofer i isfyldt farvand. Men isbjerge
udgør stadig en trussel.
– Isbjerge er stadig ekstremt farlige i dag,
fordi de konstant er i bevægelse, og fordi de
i blæsende vejr med store bølger kan forsvinde
fra skibenes radar. Isbjerge kan være
en usynlig fare, der gemmer sig bag store
bølger, i tåge eller blot i mørket – som det
skete for Titanic, siger Michael Hicks fra Den
Internationale Ispatrulje, IPP, til nyhedsbureauet
AFP.
Antallet af isbjerge, der kælver fra de
grønlandske gletschere, varierer fra år til
år mellem 15.000 og 40.000 isbjerge, som
fra Grønland bevæger sig ned gennem Davisstrædet
og videre mod syd. Et par procent
når helt ned til New Foundland.
I dag foregår overvågningen af isbjerge
med fly, satellitter og via indrapportering
fra skibe i området. Sidst en kollision med
et isbjerg kostede menneskeliv, var da Hans
Hedtoft forliste syd for Grønland i januar
1959 med 95 mennesker ombord. Men hvert
år kolliderer skibe i gennemsnit to gange årligt
med et isbjerg, oplyser Canadas National
Research Counsil.
kAl Ukiut 100-it siornatigut Titanic – umiarsuaq
nutaaliarsuaq kivisinnaanngitsoq
– ilulissamut apornerminiit nalunaaquttat
akunneri marluk qaanngiuttullu
kivivoq.
Dk I år er det 100 år siden at Titanic – det
synkefri luksusskib – ramte et isbjerg
og sank på to timer.
GB It is 100 years ago this year, since the
Titanic – the unsinkable luxury liner –
hit an iceberg and sank in two hours.
icebergs are still a threat
On the night between 14th and 15th
April, it was 100 years ago since
the Titanic struck an iceberg in 1912 about
600 kilometres south of Newfoundland,
taking 1,514 of the 2,224 people on board
with it into the depths. Since then, almost
everything has been done to prevent similar
disasters in ice-filled waters. But icebergs
are still a threat.
– Icebergs are extremely dangerous, even
today, because they are in constant movement
and because in windy weather when
waves are big they can disappear off a ship’s
radar. Icebergs can be an invisible threat,
hidden behind big waves, in fog or just in
the dark, as it happened for Titanic, says
Michael Hicks from the International Ice Patrol,
IPP, to the AFP news agency.
The number of icebergs that calve from
Greenlandic glaciers varies from year-to-year
between 15,000 and 40,000 icebergs, From
Greenland, they move down through the
Davis Strait and southwards. A few per cent
drift all the way to Newfoundland.
Today, there is surveillance of icebergs from
aircraft, satellites and reports from ships
in the area. The last time a collision with an
iceberg cost human lives was when the Hans
Hedtoft sank south of Greenland in January
1959 with 95 people on board. But each
year, an average of two ships collide with
icebergs, says Canada’s National Research
Council.
pissanganartuliaq
qiiaamminartoq
Filmi »Skytten« Jens Okkingip eq qarumatuutut
inuttaaffigisaa eqqaa maviuk?
Massakkut filmi taanna ilaatigut Kim
Bodnia eqqarumatuutut inuttaralugu filmliareqqinneqarpoq
– tamatumuuna Kalaallit Nunaanni
uuliamut tunngasut pissutaatillugit.
Annette K. Olesen ilitsersuisuuvoq, taannalu
isiginnaartitsisartunik pikkorissorsuarnik
inuttassarsisimavoq, Kim Bodniap saniatigut
ilaatigut Nikolaj Lie Kaas, Trine Dyrholm
aamma Bent Mejding. Filmilu sakkortullunilu
pissanganartorujussuuvoq.
Danmarkimi naalakkersuisut ukiumi ataasingajammi
atasimasut, mingutsitsinnginnissamillu
neriorsuinertik tunngavigalugu
qinigaasimasut, Danmarkimi Amerikamilu
uuliamik tunisassiortartut suleqatigalugit
uuliasiorlutik Tunumi qillerinialerput. Pissusiviusunut
naapertuutinngivissumik, tas sami
aatsitassat Kalaallit Nunaata nammineq
aki sussaaffigimmagit. Tassalu: Uuliasiulernissaq
pillugu oqallinneq qaartoorfiuvoq,
tusagassiortuullunilu politikikkut oqaaseqartartup
Mia Moesgaardip (Trine Dyrholm)
nunamut allamut ministeri akisussaasoq
demokratiimik suusupaginninnerarlugu
oqaatigaa. TV-kut oqallinnermi oqarpoq,
ulorianartorsiornartumik qillerinissaq unitsinniarlugu
innuttaasut ataasiakkaat peqqarniisaalissagaluarpata
nammineq tupigissanngikkini.
Isuma taanna Rasmusip (Kim
Bodnia), nunap sananeqaataanik ilisimatuujullunilu
olympiademi eqqartartuusimalluni
Kalaallit Nunaanniit angerlaqqammersup,
malugeqqissaarpaa. Suleqatigiinnissamik
isumassarsivoq: arnaq allaaserinnittassaaq,
angut eqqartassaaq.
Filmi februarimi takuteqqaarneqassaaq.
Suluk #03 Air Greenland Inflight Magazine 2012
Højspændt thriller
Husker du filmen ”Skytten” med Jens
Okking som skydegal? Nu genindspilles
spændingsfilmen med Kim Bodnia,
som manden med geværet – og denne gang
er omdrejningspunktet olien i Grønland.
Instruktionen er lagt i hænderne på Annette
K. Olesen, som har samlet et stærkt hold af
skuespillere, der foruden Kim Bodnia tæller
blandt andre Nikolaj Lie Kaas, Trine Dyrholm
og Bent Mejding. Handlingen er lige på og
hårdt.
Den knapt et år gamle danske regering, som
er valgt ind på løfter om en utvetydig grøn
klimapolitik, annoncerer, at den vil støtte et
samarbejde mellem danske og amerikanske
olieproducenter om at bore efter olie i
Nordøstgrønland. Ikke just i overensstemmelse
med virkeligheden, da Grønland selv
har ansvaret for sine råstoffer. Men nuvel:
debatten om det kommende olie-eventyr
eksploderer, og journalist og politisk kommentator
Mia Moesgaard (Trine Dyrholm)
anklager den ansvarlige udenrigsminister
for at lade hånt om demokratiet. I en tv-diskussion
presses hun til at sige, at det ikke vil
undre hende, hvis enkelte borgere vil bruge
vold for at stoppe de risikofyldte boringer. En
holdning, som Rasmus (Kim Bodnia), som
er geofysiker, gammel olympisk skytte og
netop hjemvendt fra Grønland, noterer sig.
Han beslutter sig for at etablere en alliance:
hun skriver, han skyder.
Filmen får premiere til februar.
tense thriller
Do you remember the film »The
Marksman« with Jens Okking as a
trigger happy character? A re-make of the
thriller is to be made with Kim Bodnia as the
man with the rifle – and this time the focal
point is oil in Greenland.
The task of directing the film is placed in
the hands of Annette K. Olesen, who has
brought together a strong group of actors.
In addition to Kim Bodnia the cast includes
Nikolaj Lie Kaas, Trine Dyrholm and Bent
Mejding. The plot doesn’t pull any punches.
The almost one-year old Danish government,
which was elected on the basis of an explicit
green climate policy, announces that it will
support collaboration between Danish and
American oil producers in their endeavours
to drill for oil in North East Greenland. Not
quite in tune with reality, since Greenland
is responsible for its own resources. Anyway
– the debate concerning the coming
oil-adventure explodes and journalist and
political commentator Mia Moesgaard (Trine
Dyrholm) accuses the responsible foreign
minister of disregarding democracy. In a
TV discussion, she is pressured into saying
that she would not be surprised, if a few
citizens could resort to violence to stop the
risky drilling. An attitude noticed by Rasmus
(Kim Bodnia), who is geophysicist, former
Olympic marksman and just returned home
from Greenland. He decides to establish an
alliance: she writes, he shoots.
The film premieres in February.
Mike Kollöffel
kAl Kim Bodnia »Skytten«imi
inuttaavoq –
matumuuna Kalaallit
Nunaat aallaavigalugu.
Dk Kim Bodnia i en scene
fra ”Skytten” – nu med et
grønlandsk tema.
GB Kim Bodnia in a scene
from ”The Marksman” –
now with a Greenlandic
focus.
7
NEWS
Kangilinnguit
isaterneqassapput
Sakkutooqarfik Kangilinnguit kujataanniittoq,
siorna ukiut 60-ngorlugit
nalliuttorsiortoq, oqaluttuaannanngortussanngorpoq.
Sakkutooqarfik ukiamut
matulluni Nuummut nuuppat illutaasa atortuutaasalu
tamarmik isaterlugit piiarneqarnissaat
Naalakkersuisut kissaatigaat.
Pe riarfissaasinnaasunik allanik arlalinnik
eqqartuisoqartarsimagaluarpoq. Ilaatigut
atuartunik tammaarsimaartitsisarneq, tulluusimaarutissanik
aallaaniartitsisarneq
ujaqqanillu pinnersaasiassanik ujaasiartortitsilluni
takornariartitsisarneq, siunnersuutigineqartulli
arlaannaalluunniit imminut
akilersinnaassanngilaq, tassami illuutit
tamarmik ukioq kaajallallugu isumagineqartariaqassammata.
Taamaattumik sumiiffik
qangatut isikkoqalerseqqinneqassaaq, amerikamiut
umiartortut sakkutooqarfiannik pilersitsinngikkallarmata
isikkorisimasamisut
isikkoqalerseqqinneqassalluni.
Ukiuni tulliuttuni marlunni pingasuni pingaar
tumik aasaanerani isaterisoqartassaaq.
Pingaartumillu amerikamiut sorsunnersuit
aappaata nalaani orsussaasivigisimasaasa
isaternissaat avatangiisit eqqarsaatigalugit
mianersuutassarujussuujumaarput.
Isaterinissap 195 millioner koruunit missiliorlugit
aningaasartuutaanissaa ilimagineqarpoq.
Sakkutooqarfiulli Nuummut nuun -
nissaa ukiumut 49 millioner koruunit missiliorlugit
sipaarutaasartussaavoq.
8
Grønnedal rives ned
Flådestation Grønnedal i Sydgrønland,
der sidste år kunne fejre 60-års
jubilæum, vil snart være et stykke flådehistorie.
Naalakkersuisut ønsker en total rømning
af bygninger og anlæg, når flådestationen til
efteråret lukker og flytter til Nuuk.
Der har undervejs været drøftet forskellige
alternative muligheder. Blandt andet
lejrskole, trofæjagt og smykkestensturisme,
men ingen af ideerne vil bibringe med en
økonomi, som kan holde bygninger og anlæg
i drift året rundt. Derfor skal området nu
retableres og føres tilbage til det udseende,
det havde, inden amerikanerne anlagde
flådebasen.
Nedrivningen vil foregå de næste to-tre år
fortrinsvis om sommeren. Opgaven omfatter
også et større miljøprogram i forbindelse
med de gamle, amerikanske brændstoftanke
fra 2. Verdenskrig.
Udgifterne til nedrivningen forventes at
beløbe sig til omkring 195 millioner kroner.
Til gengæld vil Forsvaret opnå en årlig besparelse
ved en flytning til Nuuk på 49 millioner
kroner om året.
kAl Kangilinnguani sakkutooqarfik
Grønnedal
ungasinngitsukkut oqaluttuaannanngussaaq.
Dk Flådestation Grønnedal
bliver om kort tid historie.
GB The Grønnedal navy base
will soon be history.
Grønnedal to be demolished
The Grønnedal navy base in South
Greenland, which celebrated its 60th
anniversary last year, will soon be a part of
naval history. The government of Greenland
wants the buildings and facilities to be evacuated
completely when the navy base closes
in the autumn and moves to Nuuk.
Various alternatives have been discussed
along the way. Among them, summer camp,
trophy hunting and gemstone tourism, but
none of the ideas would provide an economy
that could maintain the buildings and facilities
all year round. The area is therefore to
be restored and brought back to the same
condition as before the Americans built the
navy base.
Demolition will take place over the next two
to three years, primarily in the summer.
The job includes a extensive environmental
programme regarding the old American fuel
tanks from WWII.
Demolition costs are expected to run to
about DKK 195 million. On the other hand,
moving to Nuuk will save the military DKK 49
million each year.
BUDGET ROOMS · STANDARD ROOMS · POLAR CLASS · JUNIOR SUITES · SUITES
The Sarfalik Restaurant offers an innovative dining experience
including the best of the Greenlandic and the global kitchens.
Hotel Hans Egede | Phone: +299 32 42 22 | booking@HHE.gl | Online booking: www.HHE.gl
Suluk #01 Air Greenland Inflight Magazine 2012 9
A Hereford Beefstouw | Restaurant Sarfalik | Skyline Bar
HOTEL HANS EGEDE IS AN
UP-TO-DATE 4-STAR HOTEL LOCATED
IN THE HEART OF NUUK
• 140 refurbished hotel rooms
• Large flat screens with free access to 14 TV-channels
• High-speed wireless internet
• Large breakfast buffet
• 15 well-equipped hotel apartments
• Modern and flexible conference rooms
The Polar Class and Suites include 3 hours of free
wireless internet per day.
LUXURIOUS HOTEL APARTMENT
180 sq. m. hotel apartment beautifully
located near the old Colonial Harbour
with a panoramic view over
Godthaab Fjord
Ineriartorneq, ilisimasaqarneq, piumassuseqarneq
Qeqqata Kommuniani timmisartumik angalanerit malinnaavigiuk
10
� Hydropower Plant
� UNESCO Project
�
Aluminum Smelter Project
Arctic Circle Trail
Potential Road
Arctic Circle
Heliskiing area
Apussuit Adventure Camp
Fiskeribranding_ann_final_Layout 1 13/04/12 15.20 Side 1
�
�
Kangia Camp
�
Diamonds
� Olivenite
�
Ramsar area
�UNESCO
Project
Rare Earth Elements
Road to the Icecap
International airport
Hydropower Project for Aluminum Smelter
Hydropower Project
for Aluminum Smelter
”Kalaallit Nunaanni nungusaataanngitsumik aalisarnermik pilersitsinissaq
uatsinnut pingaaruteqarpoq” - Tanja Andersen aamma Magnus Petersen
Kalaallit Nunaanni Aalisarnermi Nakkutilliisoqarfimmi sulisuupput.
Knowhow, growth and dynamics
Follow your flight in Qeqqata
Kommunia
Ineriartorneq, ilisimasaqarneq,
piumassuseqarneq
Qeqqata Kommuniani
timmisartumik angalanerit
malinnaavigiuk
www.qeqqata.gl
Namminersorlutik Oqartussani atorfiit pissanganartut assigiinngitsorpassuit pissarsiarisinnaavatit ugguuna www.nanoq.gl/ATORFIIT
INFO DESIGN · 3-2012
Contact www.emj-atcon.gl
South Greenland
Nicolaj Sørensen
CEO
(+299) 53 74 44
nicolaj@atcon.gl
Suluk #03 Air Greenland Inflight Magazine 2011
North Greenland
Bo Eriksen
Branch Manager
(+299) 53 47 37
bo@emj.gl
Your Greenlandic Contractor
www.emj-atcon.gl
We have the
knowhow
We undertake tasks assignments in the
unpredictable Arctic and have been doing so for
more than twenty years. We effectively solve your
projects regardless of size and location.
· Mining Supplies
· Demolition Work
· Port Construction
· Blasting
· Infrastructure
· Landscaping
· Quarry Operations
· Residential Building
· Transport with own Tug and Barge
· Diving Operations
· Surveying
· Heavy Duty Concrete Constructions
11
Meeqqat angerlarsimaffiat
filmilioqataavoq
Filmi aliikkutassiaq Inuk – piffissami matumani
pisimasuutitaq inuit iluisigut aamma Kalaallit Nunaat
aqqusaarlugu ingerlaartutut ittoq – nunat tamalaat
filmfestivalertitsisarneranni nersornaatinik 20’nik
pissarsereerpoq. Maanna Oscarinnanniuttussat
akornannut pisinniarneqalerpoq
Christian Schultz-Lorentzen
Uummannami meeqqat angerlarsimaffianni ukiorpassuarni
qimussernermik kulturi perorsaanermut sakkutut
pitsassuartut atorneqarneranik filmit piviusulersaarutit marluk
naammagineqanngillat. Taama misigisimapput piviusulersaarutinik
marlunnik filmiliortut, amerikamiu filmiliornermi
ilitsersuisoq Mike Magidson aamma franski antropologi Jean-
Michel Huctin. Sakkut allat sunniuteqarluarnerusinnaasullu
atorlugit oqaluttuaq ersersikkumaniarneqarpoq.
Taamaalilluni meeqqat angerlarsimaffiani qimussit atorlugit
perorsaariaatsimik filmiliassamik Inuk-mik isuma pinngorpoq.
Filmi kingorna nunarsuarmi assorsuaq alutorineqartoq.
– Filmini piviusulersaarutini sulinitsinni misigisimanngilagut
anersaaq tamaat ilanngullutigu meeqqat angerlarsimaffianni
perorsaariaat immikkoorluinnaq ittumik eqqartuinitsinni. Amigaateqaratta.
Annerusumik oqaluttuarerusussimavarput naak
inuuneq aallartinnerlukkaluartoq inuuneq pitsaanerulersinneqarsinnaasoq
pinngortitamut attaveqarneq aamma nammineq
kalaallisut kultureqarnermut attaveqartilluni, Jean-Michel
Huctin oqaluttuarpoq piffissani assigiinngitsuni katillugit ukiut
sisamat Uummannami meeqqat angerlarsimaffianni suleqataasimasoq,
taamalu ajornartorsiutit tunngaviinnut assigiinngitsunut
paasinnilluarsinnaasoq.
– Pitsaanerpaamik ersersitsiumalluta filminit piviusulersaarutinit
misigissutsit saqqummiunneqartut ilaat aliikkutassiaanerusumi
atorsinnaasagut ikkippagut. Filmimi oqaluttuarineqartoq
silaannarmit tigusaanngilaq, oqaluttuanilli ilumoortunit
meeqqat angerlarsimaffianiittunit aamma Uummannap eqqaani
piniartunit tusakkavut ilanngullutigit.
– Ukiuni arlalinni filmiliassap imaanik suliaqareerluni filmiliornermillu
ingerlatsivinnut arlalinnut pilersaarutini pillugu
aningaasanik taperneqarnissamut saaffiginnissuteqartaraluarluni
iluatsitsinngitsoorluinnangajappoq. Naggataatigut iluatsitsipput
franskit filmiliornermik ingerlatsisartut arfineq-marluk
katersorpaat upernaakkut 2008 Uummanniartut immiussassat
12
siulliit isumagiartorlugit. Pilersaarusiap iluatsinnissaa nalunartoq
aallartippoq, naak akissat amigaraluaqisut.
piFFissaQ piKKunartoQ
– Suut tamarmik paatsiveqanngitsutut innerisa nalaanni ukiuunera
naajartortoq isiginnaartitsisartut ilinniarsimanngitsut,
amerlanerit Uummannami meeqqat angerlarsimaffianni najugallit
inuusuttut aamma Qaarsormiut inuusuttaat atorlugit
filmip imassaata ilai immiunneqarput, Ole Jørgen Hammeken,
filmimi pingaarnertut inuttaasoq oqaluttuarpoq nangillunilu:
– Minus 30’nik issittoq sikumi filmiliorneq filmiliortunut
imaannaanngilaq. Atugarliornertik nangillugit qimussini tupertalinni
sinittarput filmiliornermik ingerlatsisartut allat
taamaaliorusussanngikkaluaqisut, Hammeken oqaluttuarpoq
taanna nammineq Uummannami meeqqat angerlarsimaffianni
suliffeqarpoq, ningiuata Ann Andreasenip filmip piviusunngortinneqarnissaanik
ikiuulluarsimaqisoq.
Filmi aningaasat ikittuarannguit atorlugit piviusunngortinneqartoq
inunnit Uummannarmiunit annertuumik suliniaqataaffigineqarsimanngitsuuppatpiviusunngorsinnaasimanavianngikkaluarpoq,
aamma meeqqat taamak ajornanngitsigisumik
assiliiviup saavani suleqataasinnaasimanngitsuuppata. Sapaatit
akunnerni arfineq-pingasut immiussinerit ingerlapput. Tamanna
ingerlanneqarpoq ilaatigut piniartut qimussertartut 16’it
300’nik amerlanernik qimmillit suleqatigalugit minnerunngitsumillu
meeqqat angerlarsimaffiannit sulisunit pitsaanerpaamik
ikiorneqarnikkut. Pingaarnerpaallunili: Kalaallit isiginnaartitseqataasut
nalinginnaasumik pissusilersorsinnaagamik,
pikkunarsaarsinnaagamik aamma piffissaatillugu inuunermik
atuinerminnik takutitsisinnaagamik, Jean-Michel Huctin
oqaluttuarpoq, Inuk immiunneqarnerani filmiliornermi immikkut
ittunik pisoqarnera pillugu ersersitsiniaalluni, tamakkumi
oqaluttuarinissaat arlalitsigut immikkut pingaaruteqarmata.
– Inuk filmit sikumi suliarineqartut siullersaraat. Piffissami ma-
kAl Inuk nunarsuatsinni angallanneqarluareerpoq. Reunion
Islandimi Det Indiske Oceanimi filmifestivaleqarnerani
takutinneqarluni.
tumani pisimasuutitaq inuit iluisigut aamma Kalaallit Nunaat
aqqusaarlugu ingerlaartutut ippoq. Aamma filmiliat siullersaraat
kalaaliinnaavinnik isiginnaartitsisartunik inuttalik namminneq
oqaatsitik atorlugit oqaluttunik.
– Inuk-mi sammineqarpoq inuusuttuaqqap ajornartorsiutiminik
qaangiiartuaarnera pitsaanerusumillu inuuneqalerneranik
nuan nersumik oqaluttuaq. Inuusuttuaqqanut kikkunnulluunniit
neriuutissalimmik oqariartuuteqarpoq. Filmip ersersippaa kalaallit
qamuuna imaannaanngitsumik nukissaqartut namminneq
ajornartorsiutiminnik qaangiinissamut. Nukissaq kulturimi
tupinnaannartumi, pinngortitap inuillu ataatsimooqatigiinnerannit
pissarsiassaq.
– Tamatuma saniatigut kalaallit kulturiat nunarsuarmi sumi tamalaani
filmip takutinneqarfiani takutinniarneqarpoq. Nalunngilara
filmi Alaskami, Tropical Reunion Islandimi, Islandimi,
USAmi aamma Frankrigimi isiginnaartut arlallit qullilisut
oqaluttuamik kikkunnit tamanit ilisarineqarsinnaasumik attortinnertik
pissutigalugu.
– Aamma nunat inoqqaavi nuannaajallaatissaqarnerat ersarippoq
Kalaallit Nunaannit oqaluttuaq neriuutissalik pillugu.
Tamakkumi kalaallit pineqarsimanerinik arlalinnik ilisarinnissinnaagamik
Jean-Michel Huctin oqaluttuarpoq.
– Filmiliorneq aallartereersoq Monacop Fyrstiata Albert,
aningaasanik tapersiivoq taanna nammineq qimussernermik
aallussinissamik nuannarisaqarluarpoq. Taassuma aningaasanik
tapersiineratigut filmip naammassinissaa piviusunngortinneqarsinnaasimavoq.
Filmip qiortarneqarnera siulleq allamik
taarserneqarpoq soorlu nipilersuut atorneqartoq aamma allamik
taarserneqartoq. Taamaaliortoqarpoq Universal Picturesip
siornatigut pisortaanerata Thom Mountip innersuusinerata
kingorna. Maanna Inuk Nuummi upernarnerani takuteqqaarneqareersup
anguniagassatut tullissaa sulissutigineqaleruttorpoq.
Nunarsuarmi filmiliarineqartartunut nersornaasiuttakkap
pingaarnersaannut ilanngunneqarnissaa anguniarneqarpoq:
amerikamiut Oscarimik nersornaasiuttagaat.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012
Dk Inuk er allerede kommet vidt omkring i verden. Den
er blandt andet blevet vist på en kæmpeskærm på en
filmfestival på Reunion Island i Det Indiske Ocean.
GB Inuk has already been around the world. It has been
shown in such places as Reunion Island in the Indian
Ocean, at a film festival on a giant screen.
– Inuk nunat tamalaat akornanni blokbusterisut ingerlalersinnaanersoq
piffissap takutikkumaarpaa. Maannamut filmi takujumaneqaqaaq.
Allannerma nalaani filmi filmeriartarfinni
takuneqarsinnaasunngorlugu tunineqarpoq nunani ukunani
Tyskland, Schweiz, Østrig aamma Korea, taakkua saniatigut
USAmik isumaqatiginninniartoqarpoq. Kalaallit Nunaanni filmeriartartut
uuttuutitut atorneqarsinnaasuuppata filmeriartussat
qilanaarutissaqarput. Femtusindenit amerlanerit filmi takoreerpaat
upernaaq manna filmi Nuummi, Sisimiuni, Ilulissani,
Aasianni aamma Uummannami takutinneqarmat.
– Sivisoorujussuarmi taamaattumik takusimanngilanga. Filmi
inuit nalinginnaasumik Katuamut filmeriarneq ajortut aggersippai.
Nalinginnaasumik aatsaat filmimik perngaamik takutitsisoqartillugu
ersaattaattoqartarpoq. Kisianni Inuk takutinneqareerneri
tamaasa inuit ersaattaattarput. Naatsorsuutigisimanngikkaluarpara
inuit filmimit taamak attortitsiginissaat.
Filmimi pisut
Nuummi oqartussaasut 16-inik ukiulik Inuk (Gaaba
Petersen) biilimi sinittoq takugamikku aalajangerpaat
arnaanit imerajuttumit ataatassiaanillu nakuusertartumit
arsaarinnissutiginiarlugu avannaanilu Uummannami
meeqqat angerlarsimaffianut nasisullugu. Tassani
nannunniaq tunuarsimaartoq Ikuma (Ole Jørgen Hammeken)
naapippaa inuunermi ilaani ajornartorsiuteqarsimasoq.
Meeqqat angerlarsimaffiani arnap forstandiusup inussiarnersup
taakku marluk piniariartippai. Tamanna eqqummiilluinnartunik
pisoqarfiuvoq. Kalaallit filmiliaanni
angalanilersaarutaasumi inuit immikkuullarissut
taakku marluk uummaarissumik ilisaritinneqarput, kigaatsumimmi
imminnut qanilliartorput inuunerlu qanoq
ittuunersoq ilisimanerulerlugu.
13
Et børnehjem går til filmen
Spillefilmen Inuk – et samtidsdrama om en indre og
ydre rejse gennem Grønland – har vundet 20 internationale
filmfestivalpriser. Nu satses der på en Oscar-nominering
Af Christian Schultz-Lorentzen
Det var ikke nok med to dokumentarfilm om Uummannaq
Børnehjems mangeårige erfaringer med at bruge
hundeslædekulturen som et virkningsfuldt og pædagogisk
værktøj. Det følte den amerikanske filminstruktør Mike Magidson
og den franske antropolog Jean-Michel Huctin, som stod
bag tv-dokumentarfilmene. Der skulle andre og stærkere midler
til for at nå den mest fuldkomne fortælling.
Dermed blev idéen om at lave spillefilmen Inuk om børnehjemmets
slædeprojekter født. En film, som siden har taget verden
med storm.
– Vi følte ikke, at vi i dokumentarfilmene havde fået hele sjælen
med, når det gjaldt beretningen om børnehjemmets enestående
pædagogik. Der manglede noget. Vi ville gerne med endnu
større indlevelse fortælle historien om, hvordan man på trods af
en hård start på tilværelsen kan ændre sit liv til det bedre ved
at komme i kontakt med naturen og sin egen grønlandske kultur,
fortæller Jean-Michel Huctin, der i forskellige perioder har
arbejdet sammenlagt fire år på børnehjemmet i Uummannaq,
og dermed havde en særlig forståelse for de mange konflikters
dybere kulturelle rod.
– For at nå det bedste udtryk kombinerede vi det autentiske fra
dokumentarfilmene med de følelser, man kan lægge ind i en
spillefilm. Manuskriptet, som vi skrev sammen, var ikke grebet
ud af luften, men inspireret af de mange sande historier, vi
kendte til fra børnehjemmet og blandt fangerne i Uummannaq,
fortæller Jean-Michel Huctin.
Efter flere års arbejde på manuskriptet og en række forgæves
henvendelser til produktionsselskaber om finansiel støtte var
projektet ved at kuldsejle. Men til sidst lykkedes det filmparret
at samle et hold på syv franske filmfolk, der i foråret 2008 drog
til Uummannaq for at få de første optagelser i hus. Et surrealistisk
forehavende tog sin begyndelse, selv om der dårligt var
penge til salt til ægget.
en Hård tid
– Under kaotiske forhold fik filmholdet i senvinteren skudt
scener med amatørskuespillere, hvor det fleste var helt unge
teenagere fra børnehjemmet i Uummannaq by og bygden Qaarsut,
fortæller Ole Jørgen Hammeken, der spiller den mandlige
hovedrolle i filmen og fortsætter:
– Især filmarbejdet ”on location” på havisen med temperaturer
ned til minus 30 grader var en udfordring for filmholdet. De
måtte udstå strabadser med overnatninger i slædetelte, som ingen
andre filmkolleger formentlig ville have tolereret, fortæller
Hammeken, der selv er medarbejder ved Uummannaq Børnehjem,
hvis forstander, Ann Andreasen, har bistået til realiseringen
af filmen.
– Filmen, der blev til på et ekstremt lille budget, var aldrig
levet til virkelighed, hvis det ikke havde været for den store
velvilje fra folk i Uummannaq, og at børnene så let kunne agere
foran et filmkamera. Det tog otte uger at få optagelserne i hus.
Det skete blandt andet i samarbejde med 16 fangere med hundeslæde
og mere end 300 hunde samt ikke mindst uvurderlig
hjælp fra børnehjemmet og de ansatte her. Men allervigtigst: de
grønlandske skuespillere formåede at være naturlige, dramatiske
og fulde af liv, når det var påkrævet, fortæller Jean-Michel
Huctin, som fremhæver særlige filmiske milepæle ved Inuk,
hvis historie samtidig har betydning på flere planer.
– Inuk er den første ”road movie” på is. Et stærkt samtidsdrama
om en indre og ydre rejse gennem Grønland. Og den første film
udelukkende med grønlandske skuespillere, som taler på sit
eget sprog.
– Inuk fortæller en positiv historie om en teenager, der med succes
overvinder sine problemer og foretager et skift til noget bedre i sit
liv. Det er et fantastisk budskab om håb til alle unge mennesker.
Filmen viser, at grønlændere har en fantastisk indre styrke til
at overkomme sine egne problemer. En styrke, der ligger i den
fantastiske kultur, som bringer natur og mennesker sammen.
– For det andet bliver den grønlandske kultur kendt vidt og
bredt over hele verden, hvor filmen vises. Jeg har ved forevisninger
af filmen set mænd og kvinder græde i blandt andet
Alaska, Tropical Reunion Island, Island, USA og Frankrig, fordi
de blev rørt af historiens simple og universelle autenticitet.
– Endelig har mange oprindelige folk udtrykt glæde over en
positiv historie fra Grønland. De forstår i særlig grad filmens
budskab, da de på mange måder er i den tilsvarende situation
som grønlænderne, siger Jean-Michel Huctin.
store ForVentninGer
Undervejs har filmen modtaget økonomisk støtte fra selveste
Fyrst Albert af Monaco, der selv er en ivrig hundeslædekører.
Donationen gjorde det muligt at redigere filmen færdig. Efter
den første filmversion blev en ny klippet, ligesom Inuk fik tilført
en anden musik. Det skete efter anvisninger fra den tidligere
direktør for Universal Pictures, Thom Mount. Næste mål for den
endelige udgave af Inuk, der havde verdenspremiere i Nuuk i
foråret, arbejdes der lige nu hårdt på. En nominering til verdens
mest prestigefyldte filmhæder: den amerikanske Oscarpris.
Om Inuk vil blive en international blokbuster på sine egne
usædvanlige præmisser kan kun tiden vise. Foreløbig har der
været rift om filmen. Den er i skrivende stund allerede solgt til
biografdistribution i Tyskland, Schweiz, Østrig og Korea, mens
der forhandles med USA. Og hvis biografpublikummet i Grønland
kan bruges som en måler, så har biografgængerne noget
at se frem til. Mere end fem tusinde så filmen, da den i foråret
gik sin sejrsgang med forevisninger i Nuuk, Sisimiut, Ilulissat,
Aasiaat og Uummannaq.
– Jeg har ikke set noget lignende i lang tid. Filmen tiltrak folk,
der normalt ikke kommer til Katuaq for at se film. Som regel er
der kun bifald ved premieren. Men med Inuk var der bifald ved
slutningen af alle filmforevisninger. Jeg havde ikke forventet,
at folk ville blive så berørt af filmen, siger Bill Bering, leder af
biografen i Katuaq i Nuuk.
HandlinG
Da myndighederne i Nuuk finder den 16-årige Inuk
(Gaaba Petersen) sovende i en bil, beslutter de at fjerne
ham fra hans alkoholiserede mor og voldelige stedfar
og sende ham til et børnehjem i Uummannaq i Nordgrønland.
Der møder han den reserverede isbjørnejæger
Ikuma (Ole Jørgen Hammeken), der også har en problematisk
fortid.
Børnehjemmets venlige forstanderinde sender de to på
en fangstrejse. Den udvikler sig til en usædvanlig odyssé.
Som et grønlandsk svar på en road movie giver filmen et
indlevende portræt af de to enere, der gradvis nærmer
sig hinanden og bliver klogere på sig selv og livet.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 15
kAl Filmimi pingaarnertut inuttat marluk Ikuma (Ole Jørgen
Hammeken) aamma Inuk (Gaaba Petersen) Uummannap
eqqaani sikumi.
A children’s home in the movies
The feature film Inuk – a contemporary drama about an inner
and outer journey through Greenland – has won 20 international
film festival awards. Focus is now on an Oscar nomination
By Christian Schultz-Lorentzen
Two documentaries about Uummannaq Children’s
Home’s many years of experience using the dog sledding
culture as an effective, pedagogic tool were not enough. This
was the sentiment of the American film director Mike Magidson
and the French anthropologist Jean-Michel Huctin, who were
behind the TV documentaries. Other, stronger means were required
in order to give the most perfect account.
Thus the idea of making Inuk, a feature film about the sledding
projects at the children’s home, was born. A film that has since
taken the world by storm.
– We did not feel that the documentaries had fully revealed the
whole essence in their account of the children’s home’s unique
pedagogy. Something was missing. We wanted to tell the story
about how you can change your life for the better, despite a difficult
start, by coming into contact with nature and your own
Greenlandic culture, says Jean-Michel Huctin. He has worked
a total of 4 years, split over several periods, at the children’s
home in Uummannaq, so he has a special understanding of the
deep, cultural roots behind the many conflicts.
– To attain the best expression, we combined the authenticity
from the documentaries with the emotions you can put into
a feature film. The script, which we wrote together, was not
pulled out of thin air, but inspired by the many true stories we
knew from the children’s home and from among the hunters of
Uummannaq, tells Jean-Michel Huctin.
After several years of work on the script and a series of fruitless
approaches to production companies for financial support, the
project was floundering. In the end, the film couple succeeded
16
Dk Filmens to hovedpersoner Ikuma (Ole Jørgen
Hammeken, t.h.) og Inuk (Gaaba Petersen) i en scene på
isen ud for Uummannaq.
GB The film’s two main characters, Ikuma (Ole Jørgen
Hammeken, right) and Inuk (Gaaba Petersen) are seen
here in a scene on the ice near Uummannaq.
in bringing together a team of seven film people who, in the
spring of 2008, left for Uummannaq to start filming. A surrealistic
enterprise started, although there were hardly two coins to
rub together.
Hard times
– In late winter, under chaotic conditions the film team shot
scenes with amateur actors, most of them quite young teenagers
from the children’s home in the town of Uummannaq and
the village of Qaarsut, tells Ole Jørgen Hammeken, who plays
the lead male role in the film and continues:
– Particularly the film work on location on the sea ice, with
temperatures of down to minus 30 degrees, was a challenge for
the film team. They spent nights in sled tents, suffering hardships
which none of their colleagues would probably have put
up with, says Hammeken. He works at the Uummannaq Children’s
Home, whose principal, Ann Andreasen, has helped to
make the film happen.
– The film, which was made on an extremely small budget,
would never have become a reality without the great goodwill
of the people of Uummannaq or the ability of the children to
act so easily in front of the cameras. Filming took eight weeks,
during which time we worked together with 16 hunters with
dogsleds and more than 300 dogs. We received invaluable assistance
from the children’s home and the staff there. But most
important of all: the Greenlandic actors managed to be natural,
dramatic and full of life, when it was necessary, tells Jean-
Michel Huctin, who emphasizes special cinematographic mile
stones in Inuk, which tells a story on several levels.
Inuk is the first ”road movie” on ice. It is a strong, contemporary
drama about an internal and an external journey through
Greenland. And it is the first film with exclusively Greenlandic
actors speaking their own language.
– Inuk tells a positive story about a teenager who successfully
solves his problems and makes a positive change in his life.
It is a fantastic message about hope for all young people. The
film shows that Greenlanders have a wonderful inner strength,
enabling them to overcome their own problems. This strength
comes from their fantastic culture, which brings nature and
man together.
– Furthermore, the Greenlandic culture will become known
all around the world, wherever the film is shown. I have seen
showings of the film where men and women cried, for example
in Alaska, Tropical Reunion Island, Iceland, USA and France,
because they were touched by the simple, universal authenticity
of the story.
– Finally, many indigenous people have expressed pleasure in
seeing a positive story from Greenland. They in particular understand
the film’s message, because in many ways they are in
a similar situation as Greenlanders, says Jean-Michel Huctin.
On its way, the film has received financial support from Prince
Albert of Monaco, who is a fervent dog sled driver. This donation
made it possible to complete the editing of the film. After
the first cut of the film, a new version was cut and different
music was added to Inuk. This was done after instructions
from the former president for Universal Pictures, Thom Mount.
At present, a lot of work is going into the next goal for the final
version of Inuk, which had its world premier in Nuuk this
spring: A nomination for the world’s most prestigious film
award, the American Oscar.
kAl Frankrigimi Paris Polar Filmfestivalimit Inuup
peqataaffigisaani. Saamimmiit filmimi ilitsersuisoq Mike
Magidson, festivalimi pisortaq Jean-Luc Albouy, filmimi
pingaarnertut inuttaasut marluk Gaba Petersen aamma
Ole-Jørgen Hammeken kiisalu produceri allaqataasorlu
Jean-Michel Huctin.
Dk Fra den franske Paris Polar Filmfestival, hvor Inuk
deltog. Fra venstre filmens instruktør Mike Magidson,
festivaldirektør Jean-Luc Albouy, filmens to
hovedrolleindehavere Gaba Petersen and Ole-Jørgen
Hammeken samt producer og medforfatter Jean-Michel
Huctin.
Whether Inuk will become an international blockbuster on its
own, unusual terms, only time will tell. So far, the film has
been in great demand. At the moment of writing, it has already
been sold for distribution in cinemas in Germany, Switzerland,
Austria and Korea, while negotiations are ongoing with the
USA. And if audiences in Greenland are anything to judge by,
cinema goers have something to look forward to. More than
five thousand saw the film this spring, as it was shown on its
triumphant tour of screenings in Nuuk, Sisimiut, Ilulissat, Aasiaat
and Uummannaq.
– I have not seen anything like this for a long time. The film
drew in people who would not normally go to the cinema in
Katuaq. Usually, there is only applause at a premier. But with
Inuk, there was applause at the end of every screening. I did
not expect people to be so touched by the film, says Bill Bering,
manager of the cinema in Katuaq, Nuuk.
tHe plot
When the authorities in Nuuk find 16-year old Inuk
(Gaaba Petersen) sleeping in a car, they decide to remove
him from his alcoholic mother and violent stepfather and
send him to a children’s home in Uummannaq in North
Greenland. Here, he meets the reserved polar bear hunter
Ikuma (Ole Jørgen Hammeken), who has also had a
problematic past.
The children’s home’s friendly headmistress sends the
two of them on a hunting trip. It turns into an unusual
odyssey. This Greenlandic equivalent of a road movie
presents a portrait of the two loners, who gradually become
closer and learn more about themselves and about
life.
GB From the French Paris Polar Film Festival, in which
Inuk took part. From the left, the film’s director Mike
Magidson, festival director Jean-Luc Albouy, the film’s
two leading actors Gaba Petersen and Ole-Jørgen
Hammeken with producer and co-writer, Jean-Michel
Huctin.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 17
Greenland Mining Services A/S (GMS) is a Greenlandic Contracting Company with offices in Nuuk,
the capital of Greenland and Qaqortoq in South Greenland.
The Company is specialized in the minerals industry and offers a wide range of professional services
to domestic and foreign companies working in Greenland. The Company provides turn-key solutions
as well as specific services within traditional contracting, construction, diamond drilling, rock
blasting, marine operations, diving, camp solutions, catering, consulting, logistics and various other
tasks. The Company´s staff and workforce count almost 100 people, all with heavy experience in
arctic operations and our specialty is to find solutions to difficult projects at isolated places with
difficult logistics.
Our fleet of major equipment includes a diving / tug boat, 3 landing crafts and 5 barges with up to
800 tons capacity, 50 pcs of contracting equipment including excavators, wheel loaders, drill rigs,
trucks, dumpers etc. and we will always be able to make the right piece of equipment available to
meet our customer’s requirement.
For further information on our services please contact Mr. Arent Heilmann at:
Greenland Mining Services A/S
P.O. Box 821, 3900 Nuuk, Greenland
18 E-mail: info@gms.gl, Telephone: +299 327913, Facsimile: +299 327914, www.gms.gl
Your gateway to exploration-
and mining services in Greenland
Prinsesse
sulinngiffeqaraangat
Allattoq: Niels Ole Qvist
Mary Donaldsonip 2000-imi kunngissaq Frederik naapimmagu
arnamut Australiamiumut tassunga allanngorneq
tupinnartoq aallartippoq. Nalinginnaasumik inuuneqarnermiit
tusagassiortunit sammiuarneqalerneq sungiunniartariaqar
simavaa.
Taamaappoq aamma aasaq manna sinerissap alianaatsuanut
Ilulissanut tikeraarami ”Kammagiitta”-mik suliniutini – Kalaallit
Nunaanni Naalakkersuisut suleqatigalugit Kalaallit Nunaanni
tamarmi atuarfinni ulluuneranilu paaqqinnittarfinni atuutilersinneqartoq
– nittarsaakkiartorlugu.
Kronprinsesseli (pisortatigoortumik pisussat) saniatigut inuttut
eqqissisimaarnissamut aamma periarfissinneqarpoq – assiliisartunit
alapernaatsunit alaatsinaanneqarnani.
Kimmikkaat sikaavimmut toqqorlugit kamippannik pisuutinik
taarserneqarput. Kjolit siilikiusut qarlinnik nungullarsimasunik
natsamillu nuersakkamik taarserneqarput.
– Akunnittarfipput tusaamasanut toqqorfissaqqissuuvoq, Maryllu
akunnittarfimmi najugaqarnermini immikkut pisinnaatitaaffik
tamanna pingaartittorujussuuaa, akunnittersiup pisortaa
Erik Bjerregaard Ilulissani Hotel Arcticimeersoq oqaluttuarpoq.
Kunngikkormiunik tikeraartoqarnermi ulloq siulleq inuttut
nammineerluni suliassanuinnaq immikkoortinneqarsimavoq.
Mary ilaatigut Kangia sinerlugu pisuttuarpoq ualillu ilaani
saqisuni Caroline Heering seqinnarissuup ataani akunnittarfiup
aneerasaartarfianeeqatigalugu. Tamatumani mailisinik allannissaq
iluliarsuarnillu alutornartunik sarsuajuartunik assileeqattaarnissaq
aamma piffissaqarfigineqarput.
Aqaguani pisortatigoortumik pisussat (nunaqarfimmi Saqqami
atuarfimmut meeqqerivimmullu pulaarneq) naammassereermata
– kingumut tusagasiortunit alaatsinaanneqarani – Sermeq
Kujallermut nunarsuup affaani avannarlermi sermit iigartartut
annersaannut timmisartuunneqarpoq.
Air Greenlandip qulimiguulianik Bell 212-imik angalaarnermi
sermersuaq tikinneqarpoq, tassanilu Mary ilaqutariit assiutaannut
ilannguttussanik assiliisaqattaarpoq.
pisiniarFilerisoQ
Maryp Kalaallit Nunaannut tikeraarnerani ullut pingajuanni
Ilulissani arnat qimarnguiannut pulaarnissaq pilersaarutaasoq
taamaatiinnarneqarpoq. Tamatumunnga taarsiullugu piffissaq
pisiniarnermut – The Glacier Shopimi – atorneqarpoq, aalisariarlunilu
angalaarnermut iluatsitsilluni saarullinnik marlunnik
pisaqarfigisaanut.
Ualikkut qiiakujulluni anusinngorsimananili akunnittarfimmut
uterpoq pisanilu iggavimmut tunniullugit. Saarulliit unnuk
taanna pisortatigoortumik nerersuarnermut sassaalliutissanullu
umimmaap neqaanik qalunermut uutamik uillunillu imaqartumut
qilanaartaartutit atorneqarlutik.
Maryp piffissap ilaa tamaginnit malinnaavigineqarsinnaanani
Hotel Arcticip qimuttuutaanut atorpaa.
kAl Mary meeqqanit sunnerneqaatigilluakkaminik nuannarineqartorujussuuvoq.
Dk Mary var populær blandt børnene, som hun gik direkte i hjertet på.
GB Mary was popular with the children and immediately won their hearts.
Qimmiaraq sapaatip-akunnerinik aqqanililik immikkut ittumik
nuannarisorujussuanngorpaa, tamannalu qimmiaqqap akunnittarfiup
pisortaanit Erik Bjerregaardimit tunissutigineqarneranik
kinguneqarpoq.
– Akunnittarfiup kronprinsessemut tunissutissaraa, taannalu
soorunami Marymik ateqassaaq. Uternissaata tungaanut parilluarniarlugu
neriorsuivugut, Erik Bjerregaard oqarpoq.
Akunnittarfimmi malunnaarsaarneq Maryp aamma iluarusuutigaa.
Ullaakkut allat tamaasa assigalugit ataatsimut ullaakkorsiutinik
ullaakkorsioqataasarpoq, nunanillu allanit tikeraat
ilarpassuinit arnamik tusaamasanik tusagassiortartut assiliortorneqarnerpaartaasa
ilaannik akunerminniittoqarnerani paasineqanngisaannarpoq.
meeQQat ilaassapput
Suluup tusagassiortua kronprinsessep ilassilluarneqarneq pillugu
oqaloqatiginissaanut periarfissarsivoq. Pingaartumillu
atuarfinni meeqqerivinnilu meeqqanit ilassiorneqarnini maluginiarsimavaa.
– Meeqqatta soorunami Kalaallit Nunaat erniinnaq takusariaqaraat
Frederik oqarfigaara, tamannalu qilanaarisorujussuuara,
Mary oqarpoq, inuiaallu kalaallit asanninnerat akillugu Frederik
peqatigalugu marluliaatitik, Vincent aamma Josephine,
kalaallisut aamma atsersimallugit Minimmik Ivalomillu.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 19
NIELS OLE QVIST
Når prinsessen
holder fridag
Af Niels Ole Qvist
Da Mary Donaldson i 2000 mødte kronprins Frederik,
begyndte en utrolig forvandling for den australske kvinde.
Fra at leve et almindeligt liv har hun måttet vænne sig til konstant
at være i pressens søgelys.
Det var også tilfældet, da hun denne sommer besøgte kystens
perle, Ilulissat, for at markedsføre sit Fri for Mobberi-projekt
”Kammagiitta”, som – i et samarbejde med naalakkersuisut
(Grønlands regering) – er blevet implementeret i skoler og daginstitutioner
over alt i Grønland.
Men kronprinsessen fik heldigvis også (udenfor det officielle
program) lejlighed til at nyde privatlivets fred – uden at være
fanget ind af nysgerrige kameralinser.
Stiletterne røg ind i skabet og blev udskiftet med vandrestøvler.
De kongelige silkekjoler blev afløst af slidte jeans og en strikket
tophue.
– Vores hotel er lidt af et hide-away-sted for kendte, og det privilegium
satte Mary stor pris på under sit ophold på hotellet,
fortæller direktør Erik Bjerregaard fra Hotel Arctic i Ilulissat.
Den første dag af det royale besøg var afsat udelukkende til
private gøremål. Mary var blandt andet på en gåtur langs Isfjorden,
og en del af eftermiddagen tilbragte hun sammen med hofdamen
Caroline Heering på hotellets terrassse i det strålende
solskin. I liggestolen blev der også tid til at sende mails og tage
fotos af de spektakulære isbjerge, som i en evig strøm flød forbi
på fjorden.
Da det officielle program var overstået næste dag (med besøg
på en skole og en børnehave i bygden Saqqaq), blev hun – igen
uden for pressens søgelys – fløjet hen over Sermeq Kujalleq
(Jakobshavn Isbræ), som er den nordlige halvkugles mest aktive
gletsjer.
Turen i Air Greenlands Bell 212-helikopter fortsatte ind til Indlandsisen,
hvor Mary tog fotos til familiealbummet.
på sHoppinG
På Marys tredje dag i Grønland blev et planlagt besøg i et krise-
20
hjem for kvinder i Ilulissat aflyst. Tiden blev i stedet brugt på at
shoppe – i The Glacier Shop – og på at tage på fisketur på Isfjorden,
hvor hun var så heldig at fange to torsk.
Lettere forfrossen, men ved godt mod, vendte hun ud på eftermiddagen
tilbage til hotellet og afleverede fangsten i køkkenet.
Torskene kom samme aften til at indgå i den officielle festmiddag
som en appetitvækker til menuen, som i øvrigt bestod af
blandt andet friteret moskusfilet og blåmuslinger.
Skjult for offentlighedens øjne tilbragte Mary også en del tid
sammen med Hotel Arctics slædehunde.
Særligt forelsket blev hun i en lille, 11 uger gammel hvalp,
som det endte med, at hoteldirektør Erik Bjerregaard forærede
hende.
– Det er hotellets gave til kronprinsessen, og den skal selvfølgelig
hedde Mary. Vi har lovet at passe godt på den, til hun kommer
tilbage, siger Erik Bjerregaard.
Diskretion fik Mary også lov til at nyde på hotellet. Om morgenen
valgte hun at indtage sin morgenmad ved samme buffet
som alle andre, og mange af de udenlandske gæster opdagede
aldrig, at der blandt dem befandt sig en af kendis-pressens mest
fotograferede kvinder.
Børnene sKal med
Suluks medarbejder fik lejlighed til at tale med kronprinsessen
på tomands-hånd om den overvældende modtagelse. Især hæftede
hun sig ved den måde, hvorpå hun var blevet modtaget af
børnene på skoler og i børnehaver.
– Jeg har talt med Frederik om, at vores børn selvfølgelig også
snart skal se Grønland, og det glæder jeg mig meget til, lød det
fra Mary, som sammen med Frederik har gengældt det grønlandske
folks kærlighed ved at give deres tvillinger, Vincent og
Josephine, de grønlandske mellemnavne Minik og Ivalo.
The princess takes a holiday
By Niels Ole Qvist
When Mary Donaldson met Crown Prince Frederik in
2000, the Australian woman underwent an incredible
transformation. In order to live a normal life, she has had to get
used to constantly being in the public eye.
This was also the case, when she visited the gem of the coast,
Ilulissat, this summer to promote her No Bullying Project ”Kammagiitta”,
which has been implemented in schools and day care
facilities all over Greenland in cooperation with the Government
of Greenland.
But the Crown Princess fortunately found the time (outside
the official programme) to enjoy some privacy - without being
caught by nosy camera lenses.
Her stiletto heels were put away and she changed into hiking
boots. The royal silk dresses were replaced by worn jeans and a
woolly hat.
– Our hotel is something of a hide-away for celebrities and
Mary appreciated this privilege during her stay at the hotel,
tells director Erik Bjerregaard from Hotel Arctic in Ilulissat.
The first day of the royal visit was dedicated to private activities.
Mary went for a walk along the Ice Fjord and she spent a
part of the afternoon on the hotel’s terrace in bright sunshine
in the company of lady-in-waiting Caroline Heering. From the
lounge chair there was time to send e-mails and take photos of
the spectacular icebergs that constantly drift by on the fjord.
Next day, after the official programme (a visit to a school and a
day care centre in the village of Saqqaq), she was – again out of
the public eye – flown over Sermeq Kujalleq (Jakobshavn Glacier),
which is the northern hemisphere’s most active glacier.
The trip in Air Greenland’s Bell 212 helicopter continued on to
the inland ice, where Mary took photos for the family album.
sHoppinG
On Mary’s third day in Greenland, the scheduled visit to a cri-
kAl Maryp meeqqat ittoortut ilassiorai.
Dk Mary hilser på et par betuttede børn.
GB Mary greets a couple of star struck children.
sis centre for women in Ilulissat was cancelled. The time was
spent shopping instead – in The Glacier Shop – and on a fishing
trip to the Ice Fjord where the Crown Princess was fortunate
enough to catch two cod.
Slightly frozen, but in good spirits, she returned to the hotel in
the afternoon and handed her catch over to the kitchen. The
cod was later part of the official dinner where it was served as
an appetizer to the menu which included deep-fried fillet of
musk ox and common mussels.
Out of the public eye, Mary also spent some time with Hotel
Arctic’s sled dogs. She fell in love with a small, 11 week old
puppy and hotel director Erik Bjerregaard ended up by giving
it to her.
– It is the hotel’s gift to the Crown Princess and of course it will
be named Mary. We have promised to take good care of it, until
she returns, says Erik Bjerregaard.
Mary was also able to enjoy some discretion at the hotel. In the
morning, she chose to take breakfast at the same buffet as all
the others and many of the foreign guests never noticed that
among them was one of the tabloid presses’ most photographed
women.
WitH tHe CHildren
Suluk’s reporter had the opportunity to speak with the Crown
Princess alone about the overwhelming reception. She particularly
noticed the way she was received by the children in
schools and day care centres.
– I have said to Frederik that of course our children should
see Greenland soon and I am really looking forward to it, said
Mary. She and Frederik have reciprocated the love of the Greenlandic
people by giving their twins, Vincent and Josephine, the
Greenlandic names Minik and Ivalo as middle names.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 21
headhouse
22
Hotel Qaqortoq
4-star hotel with authentic Greenlandic flair
and modern conference facilities
in South Greenland’s friendliest and most colorful town
Hotel Qaqortoq
P. O. Box 509 3920 Qaqortoq
Tel. + 299-64 22 82 Fax: + 299-64 12 34
www.hotel-qaqortoq.gl mail@hotel-qaqortoq.gl
All kinds of business
All sorts of people
All types of cases
All areas of work
All aspects of law
One law firm
Nuna Advokater A/S
Qulliler�k 2, 6.
Postboks 59
3900 Nuuk
Tel: (299) 32 13 70
email: email@nuna-law.gl
www.nuna-law.gl
PRIVATHOSPITALET KOLLUND
Højt informationsniveau, omsorg, ro, tryghed
- et personligt tilpasset behandlingsforløb
Højt specialiseret kirurgi og avanceret teknik med fokus
lagt på patientsikkerhed og hurtig restituering.
Specialområder:
Ortopædkirurgi
kunstigt hofte- og knæled
Idrætsskader
Artroskopi - kikkertoperation af led
Rygkirurgi
Neurokirurgi
Organkirurgi
Laparoskopi - kikkertoperation af maven
Endoskopi - kikkertundersøgelse af mave og tarm
Urologi - kikkertundersøgelse af blære og prostata
Plastikkirurgi / kosmetisk kirurgi
Åreknude- og karkirurgi
Øre-næse-Hals
Ultralydsundersøgelser
MR-scanning - inkl. artrografi / ledundersøgelse
Anæstesiologi
Hjertemedicin
Arbejds-EKG
Ekkokardiografi - ultralydsundersøgelse af hjertet
Helbredsundersøgelser
Gynækologi - inkontinens
Telefon: 74 30 11 30
www.privathospitaletkollund.dk
NIELS OLE QVIST
Royal Arctic Logistics provide the following
services in all Greenlandic ports:
· Port agency
· Stevedoring
· Crew change
· Visa applications
· Accommodation
· Provision and Catering
· Service and supplies
· Cargo transport by air and sea
· Customs documentation
– your agent in all of Greenland
Royal Arctic Logistics are
located in the 13 largest
ports in Greenland, and
our main office is in Nuuk
Royal Arctic Suluk Logistics #03 Air Greenland A/S – Inflight P.O. Magazine Box 8100 2012 9220 Aalborg Ø Tel. +45 99 30 32 34 – P.O. Box 1629 3900 Nuuk Tel. +299 34 92 90 – 23 www.ralog.dk
inuit pilluGit nutaarsiassat naatsut | Kort nYt om naVne | BrieF neWs aBout names
Leiff Josefsen
24
René Dif, Aquami erinarsortartoq,
Nuummi nipilersoqatigiit tusaamasat
peqatigalugit tusarnaartitsigami tammajuitsortaarpoq.
Tikeraarnermini assaqqumi
iluatungaatigut nannumik kakiortippoq.
Nipilersoqatigiit nuannarineqaqisut Kalaallit
Nunaat alutoreqaat. Erinarsortuata Lene
Nystrømip pilersaarutigaa uini Søren Rasted
meeqqatillu peqatigalugit nunatsinnut takornariarnissartik.
René Dif, sanger i Aqua, sikrede sig et
varigt minde, da han med det kendte
band gav koncert i Nuuk. Under besøget fik
han tatoveret en isbjørn på sin venstre over-
Aaja Chemnitz allaffissornermik ilinilinniagartooq 34-nik ukiulik nunatsinni
Jørgen Chemnitz
Jørgen Chemnitz tusagassiortoq
assiliisartorlu nunanit allanit alaatsinaanneqarpoq.
Ukioq manna siusinnerusukkut
Ilulissani Knud Rasmussenip illuani
saqqummersitai Budapestimi etnografisk
Museumimi takutinneqarput nunatsinni
silaannaap allanngoriartornera qulequtarineqarluni.
Chemnitzip saqqummersippai inunnit
assilisat arlaqartut kiisalu Ilulissani innuttaasunit
video atorlugu apersuinerit 23-t.
Jørgen Chemnitz, journalist og fotograf,
har udlandets opmærksomhed.
Tidligere på året blev hans faste udstilling
i Knuds Rasmussens Hus i Ilulissat vist på
det etnografiske Museum i Budapest i for-
arm. Succesbandet var vilde med Grønland.
Ifølge forsangeren, Lene Nystrøm, er det
planen – sammen med ægtemanden Søren
Rasted og deres børn – at besøge Grønland
som turister.
René Dif, singer with Aqua, acquired
a lasting memento when he gave a
concert in Nuuk with the famous band. During
the visit he got a polar bear tattoo on his
left upper arm. The successful band adored
Greenland. According to Lene Nystrøm who
is the lead singer, she and her husband
Søren Rasted intend to re-visit Greenland as
tourists together with their children.
aaja Chemnitz
rené dif
siullersaallu meeqqat illersuisuattut ukiuni
pingasuni atorfinitsinneqarpoq. Meeqqat illersuisuata
meeqqat atugarliortut immikkut
pisariaqartitsisut atugaat sammisussaavai.
Taassuma saniatigut meeqqat illersuisuat
nammineerluni meeqqat atugaat pillugit
suliniuteqartassaaq, soorlu aamma nunatsinni
FN-ip meeqqat pillugit isumaqatigiissumik
naammassinninnersugut nakkutigissallugu.
Aaja Chemnitz, 34-årige cand. scient.
adm., er blevet ansat som landets
første børnetalsmand for en tre-årig periode.
Børnetalsmanden skal have fokus på vilkårene
for udsatte børn med særlige behov.
bindelse med et tema om klimaforandringer
i Grønland. Chemnitz´ udstilling består af en
række portrætfotos samt 23 videointerviews
med lokale borgere i Ilulissat.
Jørgen Chemnitz, journalist and photographer,
has attracted interest from
abroad. Earlier this year, his permanent exhibition
in Knud Rasmussen’s House in Ilulissat
was shown at the Ethnographic Museum
in Budapest in connection with a theme concerning
climate changes in Greenland. The
Chemnitz exhibition consists of a series of
portrait photos and 23 video interviews with
locals from Ilulissat.
Leiff Josefsen
Derudover kan børnetalsmanden på eget initiativ
tage sager op om børns vilkår, ligesom
det skal overvåges om Grønland lever op til
FN’s Børnekonvention.
Aaja Chemnitz, 34-year old MSc. in
administration, has been appointed
the country’s first spokesperson for children
for a three year period. The children’s
spokesperson is to focus on conditions for
marginalized children with special needs.
Furthermore, the children’s spokesperson
will ensure that Greenland lives up to UN’s
convention for children and she will also look
into cases concerning children’s conditions
on her own initiative.
inuit pilluGit nutaarsiassat naatsut | Kort nYt om naVne | BrieF neWs aBout names
Christian Schultz-Lorentzen
Inuuteq Holm Olsenip ukiut arfineq
marluk sinnerlugit nunanut allanut
allaffimmi pisortaasimasup atorfini, ukiumut
akissarsiat 700.000 koruuninit sinneqartut
angalasarnerujussuarlu tunuppai. Atorfini
sulisussarsiuunneqarmat qinnuteqaqqinngilaq.
Imaanngilaq suliara nuannarinnginnakku.
Allanik takusaqarusuppunga allanillu
misiliillunga, Inuuteq Holm Olsen oqarpoq.
Inuuteq Holm Olsen, gennem mere
end syv år direktør for Udenrigskontoret,
har sagt farvel til chefkontoret, en
årsløn på over 700.000 kroner og et hektisk
rejseliv. Han genansøgte ikke sin stilling,
da den blev slået op. Jeg er ikke utilfreds
Minik Rosing ujarassiornermi ilisimatooq
ilisimatuussutsikkullu sulinermini
nunani tamalaani ilisimaneqartoq
Anne Sofie Hardenberg nunatta
pissaritaanik immikkut ilisimasalik
iganermullu ilitsersuusianik atuakkiortoq
nunatsinni naasunik akuutissanik katersinermi
ilisimasanik siammarterivoq, ingammik
kuanninik. Hardenbergip igasoq Henri Lee
kulturi pillugu atuagaq iganissamullu ilitsersuusiaq
»Mamaq« nunatsinni naasunik iganissamut
ilitsersuusianik 500-nit sinneqartunik
imaqartoq suliarimmagu ikiorpaa.
Anne Sofie Hardenberg, ekspert i
grønlandske råvarer og kogebogsforfatter,
slår nu et slag for at udbrede kendskabet
til håndplukkede vilde krydderurter
fra Grønland – især kvan. Hardenberg har
med arbejdet. Jeg ønsker blot at skifte udsyn
– prøve kræfter med noget andet, siger
Inuuteq Holm Olsen.
Inuuteq Holm Olsen, director for the
foreign office for seven years, has
said goodbye to the management office, an
annual wage of more than DKK 700,000 and
a busy travel schedule. He did not re-apply
for his position when it was advertised. “I
am not dissatisfied with the work. I just want
to change perspective – to try my hand at
something different,” says Inuuteq Holm
Olsen.
minik rosing
inuuteq Holm olsen
nunarput pillugu suliniuteqartuartarpoq.
Maannakkut nutaamik atuuffeqalerpoq. Ilisimatusarfiup
siulersuisuini nutaani ilaasortanngorpoq.
Rosing nunarsuarmi tamarmi
ilisimatusarfinnit oqalugiaqqutittuartarpoq,
nunatsinnilu ilisimatuussutsikkut suliaqarluarnerpaat
ilagalugu.
Minik Rosing, professor i geologi og
internationalt kendt for sin forskning,
er altid mand for at stille op for Grønland. Nu
har han påtaget sig endnu et hverv. Nemlig
som medlem af den nye bestyrelse for Grønlands
universitet – Ilisimatusarfik. Rosing er
en efterspurgt foredragsholder på alverdens
anne sofie Hardenberg
bistået fusionskokken Henri Lee med kultur-
og kogebogen ”Mamaq” med mere end 50
opskrifter med grønlandske urter.
Anne Sofie Hardenberg, expert in
Greenlandic food and writer of cook
books is now promoting knowledge of
handpicked wild herbs from Greenland – especially
angelica. Hardenberg has assisted
fusion-chef Henri Lee with “Mamaq”, a
culture cook-book with more than 50 recipes
using Greenlandic herbs.
universiteter og en af rigets største forskerkapaciteter.
Minik Rosing, professor of geology
and internationally famous for his
research, is always ready to stand for Greenland.
He has now taken on another task. He
has become a member of the new board
for Greenland’s university – Ilisimatusarfik.
Rosing is a popular speaker at universities
all over the world and one of the greatest
research capacities in the realm.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 25
Leiff Josefsen
26
Tel.: +299 70 1234
www.banken.gl
Dalede
Nyrer
Rest
Kan du gætte hvad vi er ?
Kampplads
Midt i
MARTS
Træværk
3 Unger
1 ✎
Fartøj
Med det
samme
Grine
Til tiden
Forbund Ens
Tyveri
GREENLAND SURVEY
www.asiaq.gl
+
4
2
5
-s
6
Svar:
Vi er
Hele Grønlands
T Æ
1 2 3 3 4 5 7 6
BANK
– og vi glæder os til
at høre fra dig.
Tlf.: +299 70 1234
Mail: banken@banken.gl
WE OFFER SERVICE ON:
· CLIMATE, HYDROLOGY
· MAPPING, GIS
· GEOTECHNIQUE, SURVEY
THULE AIR BASE
– en international arbejdsplads i Grønland
I det nordvestlige hjørne af menneskenes land, Kalaallit Nunaat, etablerede Knud Rasmussen og
Peter Freuchen i 1910 handelsstationen Thule i bygden ved foden af det karakteristiske Dundas
fjeld.
På den modsatte side af bugten North Star Bay ligger i dag den amerikanske luftbase, Thule Air
Base. Etableringen af basen i 1951 var et resultat af den kolde krigs udbrud; i dag er grundlaget for
basens tilstedeværelse og mission væsentligt mere fredelig.
Siden 1971 har Greenland Contractors arbejdet som drifts- og service entreprenør for US Air Force
på basen, og i dag varetager vi alle serviceopgaver, logistik, drift m.v. som sikrer, at det lille samfund
kan eksistere ved egen hjælp.
Greenland Contractors er et interessentskab bestående af det danske entreprenørselskab MT Højgaard
a/s og det selvstyre ejede firma Inuit Service Company A/S.
Virksomhedens mange kompetente medarbejdere står bl.a. for forsyning af vand, kraft og varme,
gør rent og laver mad til basens beboere, reparerer køretøjer, driver skibshavn og lufthavn, vedligeholder
vejnet, bygninger og tekniske installationer, IT og kommunikations systemer, hospital,
brandvæsen, fritidstilbud m.m.m.
Det arbejde, vi udfører for US Air Force, sker efter de kvalitets-, miljø og arbejdsmiljø standarder,
der ligger i ISO 9001, ISO 14001 og OHSAS 18001, som Greenland Contractors er certificeret i.
Dette medfører, at der er konstant fokus på kvalitet i arbejdet, på medarbejdernes sikkerhed, på at
miljøet belastes minimalt af aktiviteterne, og på at der værnes om de historiske og natur værdier
i området.
Greenland Contractors deltager i uddannelsen af unge grønlændere og tilbyder adskillige praktikpladser
på basen inden for et rigt udbud af fagområder.
Læs mere om vores spændende arbejdsplads på www.gc.gl, hvor der er mange flere oplysninger
om Greenland Contractors og livet på Thule Air Base.
Indiavej 1, 2100 København Ø, tlf.: 3634 8000. www.gc.gl
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 27
Sermersuup nalunartuanik
paasiniaaneq
Sermeq qanoq sukkatigisumik aakkiartorpa?
Apeqqut taanna NASAp Kalaallit Nunaanni akissutissarsiorpaa.
Ilisimatuut nunap ilaanut attorneqanngitsumut
ilisimasassarsiorlutik timmisartorneranni Suluk
siullersaalluni peqataavoq
Allattoq: Niels Ole Qvist
Kigaatsumik sukkassuseqarluta nunamut nalunartumut,
allaanngitsumut Tolkienimit pilersinneqartumut,
aarsaarpugut. Ataatsikkut qaqutigoortumut, kusanartumut
annilaajummer nartumullu.
Timmisartumut Lockheed P-3 Orionimut sisamanik motoorilimmut
ilaavugut. Elektronikkimi atortorissaaruterpassuaqarpoq
ilisimatuunillu Amerikamiut avataarsualiarnermik ingerlatsiviannit
NASAmeersunik ilaasoqarluni.
Appasissukkut timmilluta Tunup sineriaa atuarlugu Sermersuaq
qulaallugu akunnerit arlallit avannamut ingerlaarpugut.
Kujataani Tasiilamiit Kalaallit Nunaanni qaqqat portunersaat
Gunnbjørn Fjeld (3693 meterinik portussisilik) qulaallugu Ittoqqortoormiit
tungaanut.
Tamaani inuit atugartuussuseqarnerannut tunngasunik takussaasoqanngilaq.
Naluneqanngitsutut inunnik Qaammammiittoqarsimavoq,
takorlooruminaapporli Tunumi qaqqarsuit sermersuullu
inuilaarsuup akornanni inunnik tutisoqarsimassasoq.
Qaqqarsuit putsumik poorsimasut qilaap nunallu akornanniittut
illernarpasissumik alianaassuseqarput.
nunarsuarmi annerpaaQ
NASAmili ilisimatuut teknikerillu pinnissuseq samminngilaat.
Allannerit paasissutissallu kalluppallattartut skærmikkut takkussortut
alartaaserlugit malinnaaffigaat. Laserinik, radarinik
gps-inillu paasissutissat nunamit, imermit sermersuarujussuarmillu,
3,5 kilometerit angullugit issussuseqarsinnaasumit, pissarsiarisarpaat.
NASAp suliniut taavaa Ice-Bridgemik. Suliniut ukiunik arfinilinnik
sivisussusilik. Nunarsuup issittortaata sermianik
28
silaannakkoorluni misissuisarnerit annersaat, ilisimatuullu
naatsorsuutigaat paasissutissanik katersuineq, silap pissusaata
allanngoriartornerata kingunerisaanik issittumi allannguutinik,
nalissaqanngitsumik tredimensionalimik takussutissiissasoq.
Immikkut soqutiginaateqarput sermit ingerlaarnerat,
sermersuup aakkiartornera sermersuullu naqitsinerata\ annikillinerata
kingunerisaanik Kalaallit Nunaata qaffakkiartornera.
– Atortutsinnik sermeq kilometerinik arlalinnik issussusilik
pitarsinnaavarput immikkuullarissorujussuarnillu paasisaqarfigalugu.
Atortutta ilaat radiop tillerneranik aallakaatitsisarpoq,
silaannakkut sermerlu pitarlugu sermersuup naqqa tikeriarlugu
qinngornernik paasissutissanik timmisartumut utertitsisarluni,
suliniutip pisortaa Michael Studinger nassuiaavoq.
Taanna alutorinnilluni timmisartumi, ilua allaanngitsumi
James Bondimit filmiliameersumi, takornariartitsivoq. Antennenit
15-init, timmisartup suluusaata ataani timmisartullu
naavani inissinneqarsimasunit, paasissutissat takkussortuarput.
– Sorpassuit uuttortartarpavut. Aamma aperlaap annertussusaa.
Pingaaruteqarpoq apisarnerup annertussusaa ilisimassallugu,
aalajangerumallugu sermeq aakkiartornersoq qanorlu
sukkatigisumik tamanna pinersoq, Michael Studinger nassuiaavoq.
paasissutissat aKeQannGitsut
Tusagassiortumulli nutaarsiassanik nalunaarutigisassanik nutaaqarpallaanngilaq.
– Centimeterialunnguanilluunniit allanngornerit soqutiginarsinnaagaluarput.
Paasisalli nassuiarnissaat uagut suliassarinngilarput.
Paasissutissanik katersuivugut isumagisarlugulu
qulakkeernissaat, basemut uteraangatta back-upimut nuuttarlugit.
Tamatuma kingorna qaammatit sisamaniit arfinilinnut
paasissutissaativut misissoqqinneqartarput, Michael Studinger
nassuiaavoq.
kAl Amerikamiu ilisimatooq Michael Studinger Amerikamiut
avataarsualiarnermik ingerlatsiviannit NASAmit ilisimatuut
pisortaraat. Suliniut taaguuteqarpoq Ice-Bridge,
nunarsuarmilu taamatut ingerlatani annersaalluni.
Uuttortaanermi paasisat National Snow and Ice Data Centerip
nittartagaanut ilineqartarput, ingerlatsivik Boulderimi University
of Coloradomiittumi, tassanilu nunarsuarmi sumiluunniit
ilisimatuut paasissutissanik aallersinnaapput.
top Gun
Inuinnarmut timmisartup iluani taaguuterpassuit sammisamut
tunngasut tusaallugit paatsiveerussaataaginnavipput. Timmisartup
aquttarfia kajungernarneruvoq, tassani igalaakkut ammalortukkut
qaqqanut uiguleriiaartorpassuarnut nalissaqanngitsumik
isikkiveqarluni.
Takussaapput qaqqat nuui inngigissut, qaarajuttut, qaqqat uiguleriiaat
qullunneqarsimasutut isikkullit, Egyptenimi pyramidinut
eqqaanartut. Qaqqat qaarajuttut tulleriiaaginnavipput.
Timmisartortartut Amerikamiut aamma alutorsaqaat. Assiliivik
saqqummerneqartarpoq timmisartullu aquttua assileeqattaaleraraaq.
Aqajannguummernartarpoq timmisartoq 35 meterinik takissusilik
qaqqat akornisigooraangat, allaanngilaq qunnikkut timmisartorluni.
Suluup aallartitaanut aalajangeruminaappoq timmisartortartut
timmisartullaqqissusertik takutinniarlugu qooqqukkut itisuukkoortarnersut,
imaluunniit tamanna pisariaqarnersoq nunap
ataanit paasissutissanik pissarsiniarluni. Tom Cruiserpalaarnerannilli
ilimasunneq annertusivoq timmisartortartut ikasarpasillutik
imminnut qungujummata.
apeQQuteruJussuaQ
Katillugit akunnerni arfineq-pingasuni timmisartorpugut. Aallaavitsinnut,
Kangerlussuup mittarfianut, uterluta appasissuk-
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012
Dk Den amerikanske videnskabsmand Michael Studinger
leder et team af forskere fra den amerikanske rumfartsorganisation
NASA. Ice-Bridge kaldes projektet, der er det
største af sin art i verdenshistorien.
GB American scientist, Michael Studinger, leads a team of
scientists from NASA, the American space agency. The
project is called Ice Bridge and it is the biggest of its
kind in world history.
kut sermersuaq, Kalaallit Nunaata 80 procentianik qalliisimasoq,
qulaallugu timmivugut. Katillugu 1,7 millioner kvadratkilometeri
– imaluunniit Europap affaata missaa.
Ilisimatuut naatsorsorsimavaat sermersuaq tamavimmi aattuuppat
nunarsuarmi imavissuit 7,2 meterinik qaffariassasut.
Ullorli taanna issilluni isikkivigissoq timmisartumik 40.000
kiilunik oqimaassusilimmik basemut uternitsinni sermersuaq
allanngujuitsutut isikkoqarpoq.
Ilisimatuut qasoqqaqisut hangarimit Kangerlussuarmi najugaqarfimminnut
Science Support Facilitymut, Kiss-imut ingerlapput.
Ullup sinnera paasissutissiisoqarpoq, paasissutissat qulakkeerlugit,
misigisanik oqaluttuaqatigiilluni nalinginnaasumillu
oqalualulluni.
2012-p ingerlanerani ilisimatuut ullut 75-it atussavaat serminit,
immap sikuanit Sermersuarmillu paasissutissanik katersuillutik.
Kangerlussuup saniatigut aamma Thule Airbase Canadamilu
Fairbanks aallaavigisassavaat. Ingerlatsinerit taamaattut
Sikuiuitsumi Kujallermi ingerlanneqassapput, Chilemi Punta
Arenas aallaavigalugu.
Suliniutip pisortaata Michael Studingerip nassuerutigaa akunnerpassuarni
timmisartumi nipilioqisumi ilaaneq timimut tarnimullu
aserorsaataasoq. Aammattaarli timmisartornissamut
ullut tamaasa suleqatinilu qilanaartarlutik.
– Suliamik soqutiginarnerusumik takorluugaqarsinnaanngilanga.
Apeqquterujussuit aalajangiisuusut
akissutissarsiorpavut, ilisimatuutut piumassuseqarluarpasilluni
oqarpoq.
29
kAl Timmisartortartut Amerikamiut qooqquni itisuuni
qaqqarsuillu portusuut qulaallugit timmisartorneq pisariusoq
malunnavissumik nuannaraat.
Jagten på isens gåde
Hvor hurtigt smelter isen? Det spørgsmål
søger NASA svaret på i Grønland. Suluk fik
det første reporter-team med på overvågningsflyet,
der fløj ind i tidernes morgen
Af Niels Ole Qvist
Det er som at svæve ind i et magisk landskab skabt af Tolkien.
På én gang sælsomt, smukt og skræmmende.
Vi er ombord på et fire-motors Lockheed P-3 Orion-fly. Proppet
med elektronisk udstyr og forskere fra den amerikanske rumfartsorganisation
NASA.
I lav højde flyver vi time efter time ind over Indlandsisen og
nord på langs den østgrønlandske kyst.
Fra Tasiilaq i syd, hen over Grønlands højeste bjerg, Gunnbjørn
Fjeld (3693 meter) og op mod Ittoqqortoormiit (Scorebysund).
På disse kanter er der intet spor af civilisation. Mennesket har
som bekendt vandret rundt på Månen, men mellem Østgrønlands
alpetoppe og blændende hvide intethed er det svært at
forestille sig, at homo sapiens nogensinde har sat sin fod.
En aura af noget helligt strømmer fra de skyomkransede og
urokkelige bjerge, der forbinder himmel og jord.
Verdens største
NASAs videnskabsfolk og teknikere har imidlertid ikke blikket
rettet mod skønheden. De følger med på grønne grafer og de
bippende signaler, der tikker ind på computerskærmene. Via sofistikerede
laser-, radar-, og gps-systemer modtager de data fra
30
Dk De amerikanske piloter nød tydeligvis den udfordrende
flyvetur ned i dybe dale og hen over høje bjerge.
GB The American pilots clearly enjoyed the challenging
flight, down through deep gorges and high above the
mountains.
jorden, vandet og den mægtige indlandsis, der kan være op til
tre en halv kilometer dyb fra top til bund.
NASA kalder deres operation for Ice-Bridge. En seks år lang
mission. Det er den største luftbårne undersøgelse af Moder
Jords polare is-systemer, der nogensinde er gennemført, og
forskerne forventer, at data-indsamlingen vil give et enestående
tre-dimensionelt indblik i de ændringer, der finder sted i de arktiske
egne som følge af klimaforandringer.
Særlig interessant er gletsjernes bevægelser, Indlandsisens
afsmeltning og Grønlands hævning i takt med, at ”presset” fra
ismasserne bliver mindre.
– Med vores instrumenter kan vi penetrere flere kilometer is
med en ekstrem stor detaljeringsgrad. Et af vores systemer udsender
en radiopuls, som rejser gennem luften og isen, trænger
helt ned til bunden og reflekteres tilbage til flyet med de opsamlede
data, forklarer projektets leder, Michael Studinger.
Med begejstring viser han rundt i flyet, der indefra ligner noget
fra en James Bond-film. Fra 15 antenner, placeret på undersiden
af flyets vinger og mave, strømmer oplysningerne hele
tiden ind.
– Vi måler mange ting. Også nysne. Det er essientielt at kende
nedbørsmængden for at kunne afgøre, om der finder en afsmeltning
sted, og hvor hurtigt det går, forklarer Michael Studinger.
Gratis data
For en journalist er der dog ikke meget breaking news at rapportere
hjem om her og nu.
– Ganske vist kan ændringer på selv få centimeter være interessante.
Men det er ikke vores opgave at fortolke resultaterne. Vi
opsamler data og sørger for, at de bliver sikret, når vi kommer
tilbage til basen med back-up-kopier. Herefter går der fire til
seks måneder, hvor vores data yderligere bliver bearbejdet, forklarer
Michael Studinger.
Målingsresultaterne lægges ud på National Snow and Ice Data
Centers website, en institution, der har til huse på University of
Colorado i Boulder, og hvor alverdens forskere gratis kan tappe
data.
top Gun
For en lægmand er det en udvidet form for volapyk med de
mange fagudtryk, der svirrer i luften i kabinen. Mere dragende
er cockpittet, hvor man gennem et koøje med optisk glas kan få
et utilsløret og unikt view ned over bjergkæderne.
Her er spidse tinder, afrundede rygge, foldeagtige fjeld-formationer
og områder, der bringer tankerne ned til Egyptens pyramider.
Det ene kuppelformede bjerg efter det andet toner frem.
De amerikanske piloter fascineres også af synet. Kameraet findes
flere gange frem, og luftkaptajnen knipser løs.
Det giver et sug i maven, når den 35 meter lange maskine
stryger ind mellem fjeldene og nærmest laver en form for slugtflyvning.
For Suluks udsendte er det umuligt at afgøre, om det er piloternes
virile flyve-lyst, der får dem til at snige sig dybt ned i dalene,
eller om det er en nødvendighed for at kunne opsuge data
fra undergrunden. Mistanken om, at der går lidt Tom Cruise i
den, bestyrkes dog af de gavtyveagtige smil, piloterne sender
hinanden.
det store spørGsmål
I alt er vi af sted otte timer. På vej tilbage til udgangspunktet,
lufthavnen i Kangerlussuaq, svæver vi lavt henover Indlandsisens
hvide ørken, der dækker 80 procent af Grønlands areal.
Samlet 1,7 millioner kvadratkilometer – eller cirka halvdelen af
Europas udstrækning.
Eksperter har beregnet, at hvis den store isklump gennemgår en
total nedsmeltning, vil det medføre en stigning af vandstanden
i verdenshavene på 7,2 meter.
Ret uforanderlig ser isen nu ud på denne frostklare dag, mens
motorerne sindigt bringer det 40.000 kilo tunge fly tilbage til
basen.
Godt udmattede slentrer forskerne fra hangaren over til Science
Support Facility, Kiss, indkvarteringsstedet i Kangerlussuaq. Resten
af dagen går med briefing, med sikring af data, udveksling
af oplevelser og almindelig summen.
I løbet af 2012 vil forskerne bruge i alt 75 dage på at indsamle
data fra gletsjerne, havisen og Indlandsisen. Foruden basen i
Kangerlussuaq vil de også slå lejr på Thule Airbase og i Fairbanks
i Canada. Tilsvarende missioner gennemføres over
Antarktis med udgangspunkt i Punta Arenas i Chile.
Projektleder Michael Studinger erkender, at de mange timer i
det larmende fly slider på krop og sjæl. Men at han også glæder
sig til hver dag, hvor mandskabet kan komme på vingerne.
- Jeg har svært ved at forestille mig et mere interessant arbejde.
Det er de store, afgørende spørgsmål, vi leder efter svaret på,
siger han med ægte forsker-entusiasme.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 31
kAl Uuttortaanermi atortorissaarutit nutaaliaasorujussuit
– radari, laseri gps-ilu – atorlugit NASAp timmisartua
nunap ataanit sermit ingerlaarnerannik, sermersuup
naqitsineranik sermersuullu aakkiartorneranik paasissutissanik
katersivoq.
Solving the riddle of the ice
How fast is the ice melting? NASA is seeking the answer to this
question in Greenland. Suluk had the first team of reporters
»embedded« on the surveillance aircraft that flew back to the past
By Niels Ole Qvist
It is like flying into a magical landscape out of Tolkien. At
the same time weird, beautiful and frightening.
We are on board a four-engine Lockheed P-3 Orion aircraft. It
is tightly packed with electronic equipment and scientists from
NASA, the American space agency.
We fly for hours at low altitude over the inland ice and northwards
along the coast of East Greenland.
From Tasiilaq in the south over Greenland’s highest mountain,
Mount Gunnbjørn (3693 metres) and up towards Illoqqortoormiut
(Scorebysund).
There is no sign of civilisation in these parts. People can walk
on the moon, but it is hard to believe that homo sapiens have
ever set foot here, between the alpine peaks of East Greenland
and the glaring white nothingness.
An aura of something sacred flows from the cloud-circled, unyielding
mountains that link the earth to the sky.
WOrLD’s BIGGesT
However, NASA’s scientists and technicians have no regard for
32
Dk Med ekstremt avanceret måleudstyr – radar, laser og gps
– opsamler NASA-flyet data fra undergrunden, der kan
fortælle om gletsjernes bevægelser, iskappens sænkning
og Indlandsisens afsmeltning.
GB With extremely sophisticated measuring instruments –
radar, laser and GPS – the NASA aircraft acquires data
from the underground that can tell us about the movements
of the glaciers, the sinking of the icecap and the
melting of the inland ice.
this beauty. They are following the green graphs and the beeping
signals that blink on the computer screens. Using sophisticated
laser, radar and GPS systems, they receive data from the
earth, the water and the mighty inland ice which can be three
and a half kilometres thick, from top to bottom.
NASA calls this Operation Ice-Bridge. It is a six year mission. It
is the biggest airborne study of Mother Earth’s polar ice systems
that has ever been carried out and scientists expect that collection
of this data will provide a unique, three dimensional insight
into the changes that are taking place in the arctic regions
as a consequence of climate change.
Particularly interesting are the movements of the glaciers, the
melting of the inland ice and the post-glacial rebound of Greenland
as the pressure of the ice masses decreases.
– With our instruments we can penetrate several kilometres of
ice with a high degree of detail. One of our systems sends a radio
pulse which travels through air and ice, penetrating all the
way down before being reflected back to the aircraft with data,
explains Michael Studinger, the leader of the project.
He is enthusiastic as he shows us round the aircraft that resembles
something from a James Bond film. Information streams
in to the 15 antenna situated on the underside of the aircraft’s
wings and body.
– We take measurements of many things, including the new
snow. It is essential to know the amount of precipitation so we
can determine whether there is any melting and how quickly it
takes place, explains Michael Studinger.
Free DATA
However, for a journalist, there is not much breaking news to
report home here and now.
– Nevertheless, changes of just a few centimetres can be interesting.
But it is not our job to interpret the results. We acquire
data and make back-up copies when we get back to base. Then
it takes four to six months to process our data, explains Michael
Studinger.
The results of the measurements are put onto the National
Snow and Ice Data Centre website, an institution that is located
at University of Colorado in Boulder and from here scientists
from all over the world can draw data.
TOp GUn
For a layman, the technical terms that fly through the cabin
are an advanced form of gibberish. More enticing is the cockpit,
where it is possible to obtain a unique and clear view of
the mountain chains through a porthole of optical glass. Here,
there are sharp peaks, rounded ridges, formations of folded
rock and areas that bring the pyramids of Egypt to mind. One
dome-shaped mountain after another appears.
The American pilots are also fascinated by the sight. A camera
is taken out and the captain snaps plenty of pictures.
Our stomachs lurch when the 35-metre long aircraft swoops between
the mountains and carries out a form of gorge flying.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012
kAl NASAp timmisartua teknikkikkut
atortunik ulikkaavippoq,
allaanngillallu agent
007-imik filmiliameersut.
Ilisimatuut akunnerpassuarni
qarasaasiatik atiminni
samanngarsuarmit uuttortaanermi
paasissutissanik
pilersuiuartut sammivaat.
Dk NASAs fly er proppet med
teknisk udstyr og ligner indeni
noget fra en agent 007film.
Time efter time sidder
forskerne bøjet over deres
computere, hvor måleresultater
konstant tikker ind fra det
gådefulde dyb under dem.
GB NASA’s aircraft is packed
with technical equipment and
resembles something from a
007 film. Hour after hour, the
scientists sit bent over their
computers where the results
tick in from the mysterious
depths beneath them.
For Suluk’s correspondent, it is impossible to determine whether
it is the pilots’ virile lust for flying that makes them sneak
deep into the gorges or if it is necessary in order to acquire the
data from the underground. The suspicion that there may be a
little too much Tom Cruise in the mix is confirmed by the impish
grins that the pilots send each other..
THe BIG QUesTIOn
In all, we are away for eight hours. On the way back to our
starting point, the airport at Kangerlussuaq, we fly low over the
white wastelands of the inland ice which covers 80 per cent of
Greenland: a total of 1.7 million square kilometres - or about
half the size of Europe.
Experts have calculated that if this huge lump of ice undergoes
a total melt, it will mean an increase in sea levels of 7.1 metres.
On this bright, frosty day the ice seems unchanging as the engines
bring the 40,000 kilo aircraft sedately back to the base.
Worn out, the scientists stroll from the hangar over to the Science
Support Facility, KISS, their quarters in Kangerlussuaq.
The rest of the day is spent on briefing, securing the data, exchanging
experiences and summing up in general.
During 2012, scientists will spend a total of 75 days collecting
data from the glaciers, the sea ice and the inland ice. In addition
to the base in Kangerlussuaq, they will also make camp
at Thule Airbase and in Fairbanks in Canada. Similar missions
will be carried out in the Antarctic, starting out from Punta
Arenas in Chile.
Project leader Michael Studinger admits that the many hours
spent in a noisy aircraft are wearing on body and soul. But also
that he looks forward to each day when the team can take to
the sky.
– I find it difficult to imagine a more interesting job. It is the big
question, we are trying to find an answer to, he says with genuine,
scientist-enthusiasm.
33
Rejs med
Grønlands Rejsebureau
Som den største specialist i rejser til, fra og
i Grønland kan vi tilbyde dig mere end 25 års
erfaring med kvalitetsrejser.
Er du forretningsrejsende med behov for effektiv
og smidig håndtering af din rejse, så står vi til
rådighed døgnet rundt med afdelinger i Grønland
og København.
Skal du holde ferie, så lad os hjælpe dig. Vi har et
varieret udbud af kvalitetsrejser i Grønland. Som
IATA certificeret rejsebureau kan vi også skræddersy
din rejse, så den passer til netop dit behov.
34
www.greenland-travel.dk
Grønlands Rejsebureau atorlugu
angalagit
Kalaallit Nunaannut /-niit aamma -/ta iluani ukiut
25-t sinnerlugit angalanissanik pitsaanerpaanik
aaqqissuisarneq immikkut ilisimasaqarfigaarput,
tulluussimaarutigalugulu.
Niuertutut angalasuuguit angalanissallu eqaatsumik
aaqqissuutissappat ulloq unnuarlu pissarsiarisinnaavatsigut,
Kalaallit Nunaannilu illoqarfinni
annerni Københavnimi allaffeqarpugut.
Feeriassaguit ikiorlatsigit. Angalatitsiviuvugut
IATA-mit akuerisat, angalanissallu illit kissaatigisat
maleqqissaarlugu aaqqissuutissavarput.
Nuuk +299 348585 / Ilulissat +299 947540 / Sisimiut +299 867530 / København +45 33 13 10 11
Rejs med Grønlands Rejsebureau
BACK TO
BASICS
Christian Schultz-Lorentzen
Isaksen Design-ip ukiut qulit
ingerlaneranni qalipaatit
pingasut ilisarnaatitut atorsimavai:
qenertoq, aappalaartoq qaqortorlu.
Qalipaatit pingasut kalaallit anersaalerineranni
atorneqartartut, ilaatigullu
ilusilersuisartut Rita aamma
Nickie Isaksenikkut atisaliaanni
nutaajunerpaani atorneqartut. Allatut
oqaatigalugu: ilisarnaataasoq
tassaavoq back to basics.
Isaksenikkut, marluullutik Kalaallit
Nunaannit kingoqqisut, nunagisamik
pinngortitaa, uumasui atisatoqqallu
oqaluttuassartaat – tamatigut
isumassarsiorfigisarpaat.
Aningaasarsiornikkut ajornartorsiorneqmalugineqanngitsuunngilaq.
Ajornerusumilli ingerlasimassagaluarput
ilisserineq qalipaatillu
nalinginnaanerusimasuuppata.
– Allaanerusunik, alutornartunik,
atisaliortarnerput qularnanngitsumik
uagutsinnut iluaqutaasimavoq.
Atisaatitta meqqia alutornartuuvoq
allaanerullunilu. Naleqassuseq
tamanna namminermini piumaneqartuuvoq,
Nickie aamma Rita
Isaksen oqarput. Nunani tamalaani
atisanik takutitsisarnerni siuariartorput,
ukiarulu Kinami nutaanik
tuniniaanermik siuarsaanissartik
qilanaaraat.
Isaksen Design ullumikkut nunani
arlalinni tuniniarneqarpoq ilaatigut
Kalaallit Nunaanni, Danmarkimi,
Norgemi, Sverigemi, Canadami Islandimilu.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 35
36
BACK TO
BASICS
Christian Schultz-Lorentzen
Isaksen Design har igennem
10 år arbejdet med tre
symbolfarver: sort, rød og hvid.
Tre farver der ofte anvendes i den
grønlandske åndeverden, og som er
blandt de dominerende træk i den
nyeste kollektion fra designerparret
Rita og Nickie Isaksen. Med andre
ord: kodeordet er back to basics.
De to gange Isaksen, begge med
rødder i Grønland, har alle dage
hentet inspiration i hjemlandets
natur, dyreriget og fra den traditionelle
klædedragts historie.
Finanskrisen er ikke gået upåagtet
hen. Men det kunne være gået
værre, hvis der havde været mere
mainstream over snit og farver.
– Der er ingen tvivl om, at det har
været en fordel for os at være et nichebrand,
som skiller sig ud. Vores
tøjmærke er eksotisk og anderledes.
Det er i sig selv en eftertragtet
værdi, siger Nickie og Rita Isaksen,
som oplever fremgang på de internationale
modemesser, og ser frem
til et nyt salgsfremstød i Kina til
efteråret.
Isaksen Design er i dag repræsenteret
i flere lande, blandt andre Grønland,
Danmark, Norge, Sverige,
Canada og Island.
www.royalgreenland.com
Royal Greenland er en virksomhed
med dybe rødder i den grønlandske
kultur og er verdens største
leverandør af koldtvandsrejer. Vi har
2000 ansatte indenfor fiskeri, produktion
og salg af høj-kvalitets seafood
produkter baseret på vores unikke
grønlandske råvarer.
Royal Greenland
- Committed to Seafood...
Royal Greenland is a company with
deep roots in the Greenlandic culture
and is the world’s largest supplier of
cold water prawns. We have 2000
employees within fishing, production
and sales of high quality seafood
products based on our unique Greenlandic
raw materials.
Hurtig, nem og sikker handel i hele Grønland
Vind en iPad2
Scan koden og deltag i konkurrencen,
som løber frem til d. 16. september 2012.
Vinderne får direkte besked.
Din lokale leverandør
Nunaqqaterni pisiniarfi gisartakkat
38
Arctic Import Engros
Ilulissat
Arctic Import Kontorhuset
Sisimiut
Arctic Import Engros
Arctic Import Kontorhuset
Nuuk
Arctic Import Kontorhuset
Qaqortoq
Arctic Import
Industrivej 14
3900 Nuuk
Tlf.36 36 70
Fax 32 23 73
www.arcticimport.gl
info@arcticimport.gl
Arctic Import
Langerak 17
9220 Aalborg Øst
Tlf. 96 32 19 00
Fax 96 32 19 10
www.arcticimport.dk
info@arcticimport.dk
BACK TO
BASICS
Christian Schultz-Lorentzen
For ten years, Isaksen Design
has worked with three symbol
colours: black, red and white.
These three colours are often used
in the Greenlandic spirit world and
they are some of the dominant characteristics
in the most recent collection
from designer pair Rita and
Nickie Isaksen. In other words, the
code phrase is: back to basics.
The two Isaksens, both with roots
in Greenland, have always found
inspiration for their styles and colours
in the nature and wildlife of
their homeland as well as from the
traditional history of the national
costume.
The financial crisis has not passed
by unnoticed. But it could have
been worse, if they had been more
mainstream in their style and colour.
– There is no doubt that being a
niche label that stands out has worked
to our advantage. Our clothing
label is exotic and different. This
is desirable in itself, say Nickie and
Rita Isaksen, who are experiencing
success at the international fashion
fairs and are looking forward to a
sales drive in China this autumn.
Isaksen Design is represented in several
countries today, among them
Greenland, Denmark, Norway, Sweden,
Canada and Iceland.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 39
Silarsuaq
ilisimasassarpassuarnik
En verden af viden... imalik...
40
Ilinniaqqinnerit Aqutsisoq Den Grundlæggende Lederuddannelse
pikkorissarnerillu
Kalaallit Nunaat
tamakkarlugu
Ingerlatsisoq Basislederuddannelse
Projektstyring
neqeroorutigai Kommunikation og konflikthåndtering
Efteruddannelser
og kurser
IT kurser
AU-fag indenfor økonomi, statistik og jura
i hele Grønland Og meget mere!
Suliffeqarfiup pisariaqartitai aallaavi galugit
pik korissarnerit immikkut ittut ineriartor -
tittar pagut – tamanna pillugu attavigitigut.
Nittartagarput alakkaruk,
tassanilu quppersagaq
”Pikkorissarnissat Ukiaq 2012” aallugu.
Hvis din virksomhed ønsker et
skræddersyet kursus, så kontakt
os for et uforpligtende tilbud.
Besøg vores hjemmeside
og download kursuskataloget
for efteråret 2012.
PISORTATUT ILISIMATUSARFIK
LEDELSESAKADEMIET & KURSUSAFDELIngEn
Postboks 1038 • 3900 Nuuk • Tlf.: +299 342582 • kursus@ninuuk.gl • www.kursus.gl
Arctic Base Supply A/S is a joint venture between Danbor Service AS & Royal Arctic Line A/S
Your strongest partner in
support and logistics for
oil and gas exploration
in Greenland
A full-range supply of
support and service for
international companies dealing
with the exploration and
exploitation of oil and gas
in Greenland:
· All types of transport and logistics solutions
· Transport and operation in Arctic conditions
· Special tonnage
· Bulk supplies
· Forwarding
· Ship agency
· Stevedoring
· Camp solutions
· Ice pilots
· Air cargo
· Office facilities
· Supply of CCU’s
· Waste handling
· Consolidation of goods and storage hotel
· Repair and maintenance of equipment
· Housing and accommodation
· Miscellaneous
· All types of supplies and procurement
· Change of personnel and crew
· Administrative tasks and bookkeeping
· Safety and regulation compliance
· Contact with authorities
· Communication
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 41
Arctic Base Supply A/S Aqqusinersuaq 52 P.O. Box 1580 3900 Nuuk Greenland Phone +299 34 92 00 www.arcticbasesupply.com
Erinarsortartoq
nuannarineqarluartoq aamma
anaananngorlaaq
Julie Berthelsenip aliikkusersuinerup silarsuaani ukiunik
qulinngortorsiornini naalungiarsuutitaarnermik nalliussivaa.
Inuunermik allanngortitserujussuarpoq. Kisianni aamma tunissutit
annersaraat, erinarsortartoq tusaamasaq 33-nik ukiulik oqarpoq
Hanne Broberg
– Anaananngorneq tupinnaannartumik eqqarsaatigisartakkamit
pilluarnarneroqaaq. Arlaleriarlunga misigisarpara
issiallunga eqqarsarlunga allamik anginerusoqanngitsoq.
Ikinngutikka arnallu allat anaananngorneq pillugu misigisimasaat
tusartarsimavakka. Taamani suna pineraat naluara
aatsaallu paasiartulerpara. Anaananngorneq allanut aamma
oqaluttuarerusussinnaavara. Kisianni sumut iluaqqutaassava.
Arnat suli anaananngorsimanngitsut paasinavianngilaat, aammami
ajunngilaq uanga nammineq taamaappunga.
Julie Berthelsenip, anaananngorlaap, erinarsortartup, nuannarineqarluartup
fjernsynimi takusartakkatta, Kalaallit Nu naanni
ilaquttani ungaseqalugit anaananngornermini misigisani oqaluttuarai.
– Isumaqarsimanngisaannarpunga asanninneq taama sakkortutigisinnaasoq.
Taama oqariarlunga aamma oqaatigissavara,
taamaammat inuuneq allanngorpoq. Qularutigineqassanngilaq
sakkortummat. Ilumoorpoq, sakkortuvoq. Kisianni aamma
naartulernermiit erninissamut pissutsit arnamiit arnamut assigiinngimmata.
Erneralu aallartinnerlukkaluarluta – erninera
ajunngikkaluarpoq – sapaatit akunneri marluk sioqqutsilluni
inunngorami sungarpallallunilu timaa pissusissamisut aallartikkumajunnaarpoq,
taamaakkaluartoq nukappiaraatitaarpunga
tupinnaanartumik nukittuumik nuannaartumillu.
– Uangaana ”anaanaanissannut” sungiussiinnartariaqartunga
imminut tamakkiisumik kingulliuttussanngorlunga, ullukka
tamarmik naalungiarsummit aqunneqalermata. Qimannissaa
annilaagangilereerpara isumaalunnerit allallu. Qujanartumik
aatsaat ukiup affaa qaangiuppat meeraaqqerivimmiittalissaaq.
Takorloorsinnaanngilara suli allanut paaritinnissaa.
Julie taassumalu peeraa Minik Dahl Høegh, assammik arsartartuusoq
Odensep eqqannguani najugaqarput, Julielu oqaluttuarpoq
Fynimiikkallassallutik.
– Marluulluta eqqissiffeqanngitsumik inooriaaseqarpugut amerlanerit
suliffiinit allaanerusunik suliffeqarluta. Nalunngilarput
42
ukiuni tullerni Fynimi najugaqaannassalluta, Minik assammik
arsartarnissi GOG’lu isumaqatigiissuteqarfigaat, taassuma suliffianut
Odense najugaqarfigissallugu naleqqunneruvoq.
erInArsOrTArTOQ AAMMA AssAMMIK ArsArTArTOQ
Julie tupaallatsitsilluni oqaluttuarpoq assammik arsarneq
soqutigisarerpiarsimanngisaannarlugu assammik arsartartumik
asanninnini aqqutigalugu timersuut taanna pillugu nutaanik
ilikkagaqartuaannalersimalluni.
Soorlu aatsaat arsariaat taanna silassaqartilerlugu – inuuninni
asanniffigisara pissutigalugu. Kiisa illersuillaqqinnerpaat ilagilerpaannga,
arsartoqartillugu isiginnaariat akornanni tapersersorluartarpara.
Immitsinnut tapersersullaqqissorujussuuvugut.
Taassuma aamma uanga tusarnaartitsigaangama tapersersortarpaanga.
Immitsinnut pitsaanerpaamik tapersersoqatigiippugut.
Aappariit nalinginnaanngitsut, ullaakkut arfineq-pingasunit
sisamat tungaannut sulineq ajorput. Kiffaanngissuseqarnaqaaq,
Julie Berthelsenip tamanna iluarisimaartorujussuuaa.
– Atugarissaartorujussuuvunga. Ullut tamaasa tamanna eqqarsaatigisarpara
aamma qujamasuutigisarlugu. Taamaattussaannartut
isigilissanngilara pissutigerpiarlugu uagut inooriaatsitta
allaanerulluinnarnera. Uanga ukiup affaanut tullermut
nalusarpara suliassaqassanerlunga suliassaqassannginnerlungaluunniit.
Aamma timersornerup silarsuaa toqqissisimananngitsorujussuuvoq
timersoqatigiiffiit aningaasarlioramik
– timersoqatigiiffippassuit akiliisinnaajunnaartarput. Uannullu
tunngatillugu – nipilersornerup silarsuaani – siornatigumut
naleqqiullugu suliassakinneruvoq aningaasakinnerulluni, Julie
Berthelsen oqarpoq, tusaamasat allat assigalugit ullui assigiiaamik
ingerlanatik.
– Tusaamaneqarluaraluarlunga suleruluttariaqarpunga. Aningaasat
namminneq takkunneq ajorput. Kisianni suliara nuannarisorujussuuvara.
Erninissara ullunik arfineq-pingasunik
sioqqullugu aatsaat suliunnaarpunga. Sipaarnikuuvunga eqqis-
siivillunga qaammatit arfineq-marluk meerartaareernerma
kingorna sulinngiffeqarsinnaaniassagama. Aningaasat sumit
takkunnissaat sulinngiffeqarnerma nalaani uitsatiginnginniassagakkit.
Taamaattumik ernera ilagalugu sekundit tamaasa
nuannaarutigaakka. Piffissaq manna uteqqinngisaannartussaavoq
aamma pisorpassuaqarami. Neqeroorfigitikkaluarluni
naag gaar sinnaaneq immini nuannersuuvoq. Qaammatit tamaasa
aningaasarsiorniarluni sulisariaqarneq sungiutiinnagaagami.
Septembarip aallaqqaataani Julie Berthelsenip kingumut erinarsortartutut
inuunini nangeqqissavaa. Pisarnertut tamannguat,
nammineq oqarneratut.
UKIUT QULIT ALIIKKUsersUIneQ
Amerlanersatta eqqaamagunarpaat Julie – TV’ikkut erinarsornermik
unammisitsinermi Popstars’imi – tamatta uummataarluta
Every part of me atormagu. Ukiut qulit matuma siorna.
Suli pisinnaarsuuvoq.
2002’mi suna tamarmi aallartippoq. Maannakkut ukiut qulissaat,
Danmarkimilu eqqumiitsuliortut silarsuaanni inuussutigisinnaallugu,
tamanna immikkut pisinnaatitaaffiuvoq quja -
nartorujussuaq. Aap, tusarnaartitsarpunga aamma fjernsynimiittarpunga
oqalugiartarlungalu imalu iluatsitsilluartigaanga
assigiinngitsunik piginnaaneqarlunga. Kisianni nipilersorneq
pingaarnerpaavoq. Tassani ”inuuneq” misigisimanerusarpara.
Juliep suliani nuannarisorujussuuaa. Erinarsortartorli anaananngorlaatut
allanik unammilligassaqalersimavoq – peeraalu
suli assammik arsartartut pimanerit akornanniilluni. Taava
qanoq iliussavisi?
– Uanga maani Danmarkimi ilaqutaqanngilanga ilaanni paarsisinnaasunik.
Danmarkimi kisimiilaartorujussuuvugut. Pikkunarpoq,
ernerami aanaaliaatiinnarsinnaanngilara. Aammami
ulloqartarpunga eqqarsarlunga: Ai, annermik ikiorneqarnissaq
pisariaqartikkaluarparput, ajungitsumik iliornerpugut allarpassuillu.
Kisianni anaananngorlaat naapeqatigiiffianni aallartippunga,
allatullli anaananngorlaasut tikilluaqquneqarneq
misigisimallugu. Nangaagaluarama, sungiusimagakku inuit
kinaanera pillugu marserniartaraannga. Kisianni anaananngorlaat
naapeqatigiittarfianni naapittakkakka allat, qujanartumik
Julie’nera ataqqivaat tamanna nuannaarutigisorujussuuara.
– Nuannaruutigisorujussuuara immisulli anaananngorlaatut isigimmannga.
Pingaarnertummi anaanaavunga, naak inuit allat
erinarsortartutut isigigaluaraannga. Kisianni tusaamasat akornanni
anaanaaneq isiginiarneqarpallaarneq ajorpoq. Tamanna
kikkulluunniit pisuussutiginngilaat. Naammagittaalliutissaqanngilanga
kisianni tassa taamaappoq. Inuuninnut ilaavoq.
– Uanga uangaavunga, inuit ornigullutik autografimik piumagaangata
taava autografimik tunisarpakka. Nammineq inuttut
pisassaqarlunga ingerlagaangama sapinngisara naapertorlugu
malugitinniartarpara ”namminiorusunnera”, kisianni inuit
barnevognertunga takugaangamikku orniguttarput nuunuutiga
takorusullugu, ajorinngilara uannut nuannaartitserusunnertik
takutittarmassuk. Inuit pitsaasorujussuupput pilluaqquserusuttarlutik
allatullu. Allaaqaaq kisiannimi inuuninni aamma allarluinnarmiikkama
ajunngilaq. Aammami ukiuni qulini tusaamasaagama
alapernaanneqarnera sungiusimavara.
Ukiunik qulinngortorsiornera meerartaarnermik nalliuttorsiutigaara
– allamik annerusoqanngilaq.
kAl Ullutsinni nalinginnaasorujussuuvoq meeqqat namminneq kuisissanerlutik
kuisissannginnerlutilluunniit aalajangissagaat. Uagut ernitta kuisinnissaa
aalajangiupparput, Minillu marluulluta upperisarput malillugu peroriartorniassammat,
kingusinnerusukkut nammineq aalajangerumaarpaa ingerlatiinnassanerlugu, Julie
Berthelsen oqarpoq. Ernera atserneqarpoq Casper Nanoq Dahl Høegh.
Dk – I dag er det så almindeligt at lade sine børn selv vælge, om de vil døbes eller ej. Men vi
har valgt at lade vores søn døbe, fordi både Minik og jeg begge er kristne, og vi vil gerne
have at vores søn også vokser op i den kristne tro, siger Julie Berthelsen. Hendes søn har
fået navnet Casper Nanoq Dahl Høegh.
GB – Today, it is common to let the children decide whether they want to be baptised. But we
have chosen to have our son baptized because both Minik and I are both Christians and
we want our son to grow up in the same faith as us, says Julie Berthelsen. Her son has
been baptised Casper Nanoq Dahl Høegh.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 43
Diva og
nybagt mor
Julie Berthelsen fejrede sit
10 års jubilæum i
underholdningsbranchen med
at få en baby. En gevaldig
omvæltning i tilværelsen.
Men også den største gave
man kan få, lyder det fra
den 33-årige sangstjerne
Af Hanne Broberg
–Det er stærkt undervurderet at blive mor, for det er jo
helt fantastisk. Jeg har flere gange haft sådan nogle oplevelser,
hvor jeg sidder og tænker, at der findes ikke noget, der er
større. Man hører jo sine veninder og andre kvinder fortælle om
oplevelsen af at være mor. Jeg anede ikke, hvad det var de talte
om, før nu. Jeg vil også gerne kunne fortælle andre, hvordan
det er. Men egentlig nytter det ikke. For kvinder, der ikke har
prøvet det før, forstår det ikke alligevel, og det er i orden, sådan
var jeg også selv.
Julie Berthelsen, nybagt mor, sangfugl, diva, hende fra tv fortæller,
hvordan det er, at stå i rollen som mor, langt væk fra sin
familie i Grønland.
– Jeg troede virkelig ikke, at der kunne findes så stor form for
kærlighed. Når det er sagt, er det godt nok også en livsomvæltning.
Der er ikke nogen tvivl om, at det er hårdt. Det er det
altså. Og igen, alt lige fra graviditet til fødsel er forskellig fra
kvinde til kvinde. Og på trods af, at vi (sønnike og Julie, red.)
havde en skæv start – altså fødslen gik fint – men han kom to
uger for tidligt til verden og fik gulsot og noget bøvl med at
få alting i gang, så har jeg altså bare fået en vidunderlig lille
dreng, der er stærk og glad.
– Så det er bare mig, der skal ”vænne” til rollen, hvor man skal
tilsidesætte sig selv 100 procent, fordi en lille baby fylder hele
dagen ud. Jeg har allerede separationsangst og alt muligt. Heldigvis
har jeg et halvt år til han skal starte i noget pleje. Men
jeg kan slet ikke forestille mig, at jeg skal give ham fra mig på
noget som helst tidspunkt. Julie og hendes kæreste Minik Dahl
Høegh, der er håndboldspiller, bor lidt uden for Odense og Julie
44
kAl Julie Berthelsenip inuunermini asasani assammik
arsartartoq Minik Dahl Høegh inooqatigaa, taanna
ukiaanerani unammiuaarfik 2012 aallartippat GOG’mi
aallartissaaq.
Dk Julie Berthelsen danner par med ”manden i sit liv”,
håndboldspilleren Minik Dahl Høegh, der fra sæsonen
2012 spiller i GOG.
GB Julie Berthelsen lives with the ”man in her life”,
handball player Minik Dahl Høegh, who has played
for GOG since the 2012 season.
fortæller, at de bliver på Fyn lidt endnu.
– Vi lever begge et lidt flygtigt liv med et anderledes arbejde
end de fleste. Dét, vi ved, er, at vi bliver på Fyn et par år endnu.
Minik har skrevet kontrakt med håndboldklubben GOG, så
Odense er meget centralt i forhold til hans job.
sAnGFUGL OG HånDBOLDsILD
Julie overrasker og fortæller, at håndbold egentlig aldrig rigtig
har sagt hende noget, men qua sin kærlighed til en håndboldboldspiller,
lærer hun hele tiden nyt omkring sporten.
– Det er vel først nu, jeg er ved at få øjnene op for spillet – fordi
han jo er manden i mit liv. Jeg er efterhånden en rigtig supporter,
der er med på tilskuerpladserne, når der spilles. Og jeg er
god til at støtte ham. Vi er faktisk rigtig gode til at støtte hinanden.
Vi er hinandens bedste støtter.
De er et usædvanligt par med jobs, der langt fra ligger inden
for otte til fire. Det giver en masse frihed, som Julie Berthelsen
sætter stor pris på.
– Jeg er hamrende privilegeret. Jeg tænker hver dag på det og
er lidt taknemmelig. Det sidste jeg vil gøre, er at tage noget
som helst for givet, netop fordi vores liv er så anderledes. Jeg
aner ikke, hvad jeg har af jobs fra det ene halve år til det andet,
og sportsverdenen er også hamrende usikker med klubbernes
krisetider – mange klubber går konkurs. Og for mit eget vedkommende
– i musikverdenen – er der også mindre at lave, der
er færre penge i det, siger Julie Berthelsen, der som kendis ikke
kan tillade sig at støtte sig til en automatik.
– På trods af, at jeg har et godt renommé, skal jeg stadig arbejde
hårdt for det. Pengene kommer bare ikke af sig selv. Men
jeg elsker jo mit arbejde. Jeg arbejdede til otte dage før fødslen.
Jeg har sparet op, så jeg i ro og mag kan tage mig syv måneders
barsel. Jeg behøver ikke at få stress over, hvor pengene skal
komme fra, mens jeg er ude af branchen. Og jeg nyder hvert sekund
med min søn. Den tid kommer aldrig igen, og der sker så
mange ting. Men det er et privilegium, at jeg kan sige nej til de
tilbud, der kommer. Man er så vant til, at man skal ud at tjene
penge hver måned.
Først fra 1. september er Julie Berthelsen tilbage i rollen som
sanger. Der kører hun igen for fuld skrue, som hun udtrykker
det.
10 år på scenen
De fleste af os kan vel huske Julie, da hun sang sig ind i alles
hjerter i programmet Popstars, hvor hun slog igennem med sangen
Every Little Part of Me. Det er 10 år siden, og hun er still
going strong.
– Det var i 2002, det hele gik løs. Og på 10. år at kunne leve af
det her er altså i dagens artistiske Danmark et kæmpe privilegium.
Og ja, jeg gør det med koncerter, og ja, jeg gør det på tv
og holder foredrag, og jeg er så heldig, at jeg kan lidt flere ting.
Men nerven i det hele er musikken. Det er der, jeg lever.
Julie elsker sit job. Men sangerinden møder også helt nye udfordringer,
nu hvor hun er mor – og hvor kæresten stadig spiller
håndbold på topplan. Hvordan får man det til at hænge sammen?
– Jeg har ikke noget familie her i Danmark, der ligesom kan
træde til i pasningsrollen. Vi er jo egentlig lidt alene i Danmark.
Det er benhårdt, for vi kan ikke lige tage hen til mormor med
sønnen. Og der er da dage, hvor jeg tænker: Aj, jeg har brug for
mere hjælp, gør jeg det rigtigt og så videre. Men jeg er kommet
i en rigtig god mødre-gruppe, hvor man byder mig velkommen
som ”en af dem”. Jeg var lidt skeptisk, for jeg er vant til, at man
kigger efter mig, fordi folk kender mig. Men de andre i mødregruppen
er søde, og ”lod mig være Julie”. Det er jeg mægtig
glad for.
– Jeg er så glad for, at de giver mig lov til at være på samme niveau
som dem som førstegangsmor. Jeg er jo først og fremmest
mor, selv om folk måske mener, jeg er sanger. Men det er ikke
altid, man får lov til det, som kendt i underholdningsbranchen.
Det er ikke nogens skyld overhovedet. Og jeg skal heller ikke
beklage mig, men sådan er det bare. Det hører med til mit liv.
– Jeg er jo bare mig, men kommer folk og ber’ mig om en autograf,
så får de selvfølgelig en autograf. Jeg prøver, når jeg er af
sted privat, at sende så mange ”private signaler” som muligt,
men kommer folk til mig, når jeg er ude at trille med barnevognen
og vil se den lille, så tager jeg det som et kompliment.
For det er sødt, at folk gerne vil sige tillykke og sådan. Men det
er da specielt, men jeg har også et specielt liv. Men med 10 år i
branchen – så er jeg vant til opmærksomheden.
– Jeg har fejret mit 10 års jubilæum med at få en baby, og det er
bare det største, der kan ske.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 45
Diva and new mother
Julie Berthelsen celebrated her 10th anniversary in the
entertainment business by having a baby. It was an enormous
upheaval in her life. But it is the greatest gift you could have,
says the 33-year old singing star
By Hanne Broberg
– Being a mother is highly underestimated. It is actually
absolutely marvellous. I have often had experiences
where I sit and think, there is nothing greater than this. You
hear your friends and other women talk about being a mother. I
had no idea what they were talking about, before now. I would
like to tell others how it is. But there is really no point. The
women who have not experienced it yet would not understand
anyway and that is OK, I was like this myself.
Julie Berthelsen, new mother, singer, diva and TV personality
tells what it is like, to have the role of mother, far away from
her family in Greenland.
– I really did not think that such great love existed. But saying
this, it is also completely life-changing. There is no doubt that
it is hard. It is. And again, everything from pregnancy to birth
is different from woman to woman. And despite the fact that
we (son and Julie, ed.) had an awkward start – the actual birth
was fine – but he arrived two weeks early and got jaundice and
it was a bother getting everything to work, I have a wonderful
little boy, who is strong and happy.
46
JULIe – nAATsUMIK OQALUTTUArALUGU
Julie 1979-imi Århusimi inunngorpoq
kinguninngualu Nuummut nuulluni,
tassanilu najugaqarpoq 19-inik ukioqalernissami
tungaanut.
Julie mikisunnguullunili erinarsortarsimavoq.
15-inik ukioqarluni scenemeeqqaarpoq,
angummi nipilersortartuini
SUME-kunni erinarsortutut/
tulleertutut.
2002-mi piginnaanillit tv-kut unammineranni
Popstars-imi peqataavoq normu
2-ngorluni. Tamanna pissutigalugu
nuusiornissamik isumaqatigiissuteqarpoq,
nipilersornerlu tamakkiisumik
aallutarilerpaa, nakorsanngorniarnini
unitsillugu.
Julie maanna isiginnaartitsisartutut tvmilu
aallakaatitsinermi ingerlatsisutut
sulivoq nuutinillu tallimanik saqqummersitsinikuulluni:
2003 Home – 2004 Julie – 2007
Asasara – 2009 Lige Nu – 2010 Closer
JULIe – KOrT FOrTALT
Julie blev født i Århus i 1979 og flyttede
kort tid efter tilbage til Nuuk, hvor
hun har boet frem til hun var 19 år.
Julie har sunget siden hun var helt lille.
Som 15-årig stod hun på scenen første
gang som korsangerinde/backingvokalist
for sin fars band SUME.
I 2002 deltager hun i tv-talentkonkurrencen
Popstars og vinder en andenplads.
Dette giver hende en pladekontrakt
og hun vælger at koncentrere sig
100 procent om musikken, og lader
medicinstudiet ligge.
Julie arbejder nu både som skuespillerinde
og tv-værtinde og har udgivet
fem album:
2003 Home – 2004 Julie – 2007 Asasara
– 2009 Lige Nu – 2010 Closer
– It is just me. I have to get used to the role where I have to set
myself aside 100 per cent because a small baby takes up the
whole day. I already have separation anxiety and everything.
Fortunately I have another six months before he starts in day
care. But I cannot imagine ever giving him up at all.
Julie and her partner Minik Dahl Høegh, who is a handball
player, live just outside Odense and, Julie explains, they will
stay there on Fynen for a while yet.
– We both live an erratic life with work that is not quite like
everybody else’s. What we do know, is that we will stay on
Fynen for a few more years. Minik has just signed a contract
with the GOG handball club, so Odense is central with regard
to his work.
sInGer AnD HAnDBALL pLAYer
It is surprising, when Julie explains that handball has never really
been her thing, but qua her love for a handball player, she
is constantly learning new things about the sport.
JULIe – A FeW FAcTs
Julie was born in Aarhus, Denmark in
1979. Shortly afterwards she moved to
Nuuk, where she lived until she was 19
years old.
Julie started singing when she was very
young. She was only 15 when she stood
on a stage for the first time as backing
singer with her father’s band, SUME.
In 2002 she took part in the TV talent
competition Popstars where she won
second place. This resulted in a recording
contract and she has chosen to
leave her medical studies and concentrate
100 per cent on the music.
Julie now works both as an actress and
TV compere and she has made five
albums:
2003 Home – 2004 Julie – 2007 Asasara
– 2009 Lige Nu – 2010 Closer
– It is only now that I appreciate the game – because he is the
man in my life. I have become a real supporter, I am among the
spectators at games and I am good at supporting him. We are
actually really good at supporting each other. We are each other’s
best supporters. They are an unusual couple, with jobs that
are a long way from being nine to five. This gives them plenty
of freedom which Julie Berthelsen prizes highly.
– I am very privileged. I think about this every day and I am
grateful. The last thing I want to do is take anything for granted,
precisely because our life is so different. I have no idea what
work I will have from one half-year to the next and the sports
world is just as hugely insecure, what with club crises – there
are lots of bankruptcies among the clubs. And with regard to
me – in the music world – there is less work and less money in
it, says Julie Berthelsen. As a celebrity she cannot rely on anything
being automatic.
– In spite of my good name, I still have to work hard. The money
does not come in by itself. But I love my work. I worked until
eight days before the birth. I have saved up, so I can take it easy
and have seven months maternity leave. I don’t have to worry
about where the money is going to come from, while I am away
from the business. And I am enjoying every second with my
son. This time will never come round again and so much is going
on. But it is a privilege, being able to say no to the offers
that come along. You get used to having to earn money every
month.
On September 1st, Julie Berthelsen will be back in the role of
singer. From then on, she will be running once again at full
speed, as she puts it.
10 YeArs On THe scene
Most of us remember Julie when she sang her way into the
hearts of everyone on the TV programme Popstars, where she
had a breakthrough with the song ”Every Little Part of Me”.
That was 10 years ago and she is still going strong.
– It all happened in 2002. And this is the tenth year of making
a living at this, which in present-day Arctic Denmark is an enormous
privilege. And yes, I do concerts and I do TV and I hold
lectures and I am lucky that I can do different things. But the
lifeblood in it all is the music. This is where I live.
Julie loves her work. But the singer is meeting entirely new
challenges, now that she is a mother – and her partner is still
playing handball at high level. How do you make it all function?
– I do not have any family here in Denmark to help me take
care of the baby. We are really a little alone here in Denmark.
It is very hard, because we can’t just pop over to grandma with
the baby. And there are days when I think: Aw, I need more
help, am I doing this right and so on. But I have a really good
mother’s group, where I am welcomed as ”one of them”. I was
a little bit sceptical because I am used to people looking at me,
because they recognise me. But the others in the mother’s group
are nice and ”let me be Julie”. I really like that.
– I am so pleased that they let me be the same as them – a firsttime
mother. I am first and foremost a mother, even if people
may think I am a singer. You don’t always get to be what you
want to be in show business. It is not anyone’s fault. And I
shouldn’t really complain, but that is just how it is. It is a part of
my life.
– I am just myself, but when people come and ask for an autograph,
of course I give them an autograph. I try, when I go out
”privately”, to send as many ”private signals” as possible, but if
people come up to me when I am out with the pram and want
to see the baby, I take it as a compliment. It is sweet that people
want to congratulate me. It is a little unusual, but I live an unusual
life. But after 10 years in the business I have become used
to the attention.
– I have celebrated my tenth anniversary by having a baby and
that was the best thing that could happen.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 47
Doing business
in Greenland?
From our office in Greenland, KPMG offers you locally-based
advisory services and access to our extensive international
network. We can provide you with a broad perspective in a
complex world of changing legislation, and help you identify the
prime challenges and key opportunities for your business.
Our advisory services in Greenland include:
• Auditing, accounting and bookkeeping
• Tax advice with specialist knowledge of the oil, gas and
mining industries
• Advisory services regarding management consulting,
corporate finance, secondment, relocation of
employees, etc.
For more information, please visit us at kpmg.gl
48
11126
Norden NORDEN Rundt RUNDT
NAPA 25 års jubilæum
Containerudstilling:
Norden Rundt - Kunst fra Iskantens Rand
i Katuaq 1. og 2. september 2012:
1. september åbning af Norden Rundt
– Kunst fra Iskantens rand
2. september kreativ workshop
for byens børn og unge i Katuaq
NAPA
NAPA – Nordens Institut i Grønland er en
kulturinstitution under Nordisk Ministerråd.
NAPA er Nordens bro ind i Grønland og landets
rige kulturliv. NAPA er også de grønlandske
kulturaktørers bro ud til Norden og hele det store
netværk, der ligger her.
Vores opgave er at udvikle, støtte og stimulere
det grønlandske kulturliv, med vægt på børneog
unges kultur.
Læs mere på napa.gl
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2011
KOMMUNEQARFIK SERMERSOOQ
NAPA’s 25 th anniversary
Opening of the container exhibition:
Norden Rundt – Kunst fra iskantens rand
in Katuaq 1 st and 2 nd of September 2012:
1st September opening of Norden Rundt
– Kunst fra iskantens rand
2nd September creative workshop
for Nuuk’s kids and youngsters
NAPA
NAPA is a culture institution under the Nordic
Council of Ministers.
NAPA is the Nordic bridge into Greenland and the
country’s affl uent cultural life. Likewise NAPA offers
the Greenlandic artists a bridge to the network and
opportunities in the Nordic countries.
The task for NAPA is to support, develop and
stimulate Greenlandic culture life with focus
on culture for youth and children.
More information napa.gl
49
NEWS
Kuulteeqqat
Foreningen Grønlandske Børn Nunatta
kuul tianik akoqanngilluinnartumik
kuultimik pinnersaateeraliorsimavoq, pigisatsinnut
ajunnginnerpaanut asanninnermik
takutitsisumik: Qitornavut – kuulteeraativut.
Kuulteeqqap tuninerani akiata 50 procenterpiaata
missaaniittoq peqatigiiffiup suliniutaanut
tunniunneqassaaq. Kuulteeraq nannumik,
nunatta kuultianut ilisarnaataatitut
atorneqartartumik, naqissuserneqarsimavoq.
Pinnersaat Air Greenlandip timmisartuani
tuniniarneqassaaq.
»Kuulteeqqamit« kuulti Kujataani kuultisiorfimmit
Nalunameersuuvoq. Pinnersaat
kuultinik saffiortumuyt Nicolai Appeimit
ilusilersorneqasimavoq, ineriartortinneqarsimallunilu
FGB-mi quiasaarinermi ambassadørip
Mette Frobeniusip isumassarsiaa
malillugu. Kingullermik Nicolai Appelip
Kalaallit Nunaata pisortatigoortumik Dronning
Margrethep kunngiunerminik ukiunik
40-unngortorsiorluni nalliuttorsiornerani
tunissutaa ilusilersorlugulu sanasimavaa:
Niaqorutaasaq kusanartoq kuultimik Nalunameersumik
kalaallit naasuinik sanaaq.
Nunatta kuultia immikkut ittuuvoq, tassa
piiaaffimmiit pinnersaatinngorneranut malinnaaffigineqarsinnaammat.
50
Guldklumper
Foreningen Grønlandske Børn har
lanceret et lille guldsmykke af det
pureste grønlandske guld, som repræsenterer
kærligheden til det fineste vi har:
Vores børn – vores guldklumper. Knap 50
procent af udsalgsprisen fra Guldklumpen
går til foreningens arbejde. Guldklumpen er
stemplet med en isbjørn, som anvendes som
symbol for grønlandsk guld. Smykket sælges
om bord på Air Greenlands fly.
Guldet til ”Guldklumpen” kommer fra Nalunaq
guldminen i Sydgrønland. Smykket er
designet af guldsmed Nicolai Appel og udviklet
efter idé af ambassadør i FGB stand-up
komiker Mette Frobenius. Senest har Nicolai
Appel designet og udført Grønlands officielle
gave til Dronning Margrethe i anledning af
hendes 40 års regentjubilæum: Et smukt
designet diadem bestående af grønlandske
blomster af guld fra Nalunaq minen. Grønlandsk
guld er specielt, fordi det kan følges
hele vejen fra mineskakt til smykke.
Gold nuggets
The Association for Greenlandic
Children has launched a small piece
of jewellery made of the purest Greenlandic
gold. It represents the best we have – our
children – our ”Gold Nuggets”. Almost 50
per cent of the sales price of the Gold Nugget
goes to the association’s work. The Gold
Nugget is stamped with a polar bear, which
is the symbol for Greenlandic gold. It is sold
on board Air Greenland’s aircraft.
The gold for the ”Gold Nugget” comes from
the Nalunaq goldmine in South Greenland.
This item of jewellery was designed by
goldsmith Nicolai Appel after an idea from
FGB ambassador, stand-up comedian Mette
Frobenius. Most recently, Nicolai Appel has
designed and produced Greenland’s official
gift to Queen Margrethe on the occasion of
her 40th anniversary on the throne. It was
a beautifully designed diadem consisting of
Greenlandic flowers made of gold from the
Nalunaq Mine. Greenlandic gold is special,
because its origin can be traced all the way
from mine shaft to jewellery.
Massakkorpiaq pisut
tiguartinnassusiat
Ilulissat Kangiata allaffia, Google
aamma Panoramio upernaaq siullermeerlutik
Ilulissat oqaluttuassartaat pillugu
Kangiani assilisanik unammisitsipput. Iluatsitserujussuarlutik.
Iluatsitsisut 30-t, unamminermi peqaa taasussat,
siullermik illoqarfimmi Icy Cafémi
nereqatigiinnertalimmik naapeqatigiipput.
Naja Habermann, Ilulissat Kangiata allaffianeersoq
aamma Jonas Voss, Googlemeersoq
assilisanik unammisitsinerup suuneranik
kingornalu assiliisanik unammisitsinissami
piumasaqaatinik paasissutissiipput.
Peqataasussat nereqatigeereeramik silamut
seqinnarissorsuarmut aniapput Ilulissat
Kangia ualikkut nuannisaarfigisassartik siunnerfigalugu,
tassanilu assiliiseqattaarlutik.
Peqaataasut assilisatik kusanarnerit assinik
saqqummiisarfimmut panoramio.com-imut
http://panoramio.com-imut ikkussorpaat
arfineq pingasunut immikkoortiterlugit: Inuit
Kagnianiittut, Uanga Kangera, Aalasut, Ilulissat
nalinginnaanngitsut, Issi, Qaamaneq,
Aput aamma Qalipaatit.
Johan H. Hansen Aalasuni peqataasut akissarsiassat
pingaarnersaannik 5.000 koruuninnappoq.
kAl David Droobip
torrallatani
una saniatigut
eqqugassamik
pissar sissu tigaa.
Dk David
Droob fik en
bonuspræmie for
”skønmaleriet”
her.
GB David Droob
won a bonus
prize for this
“idealization”.
Magien i øjeblikket
Ilulissat Isfjordskontor, Google og
Panoramio afholdt tidligere på året
for første gang i Ilulissats historie en Isfjords
photowalk/ fotokonkurrence. En succes ud
over de sædvanlige.
De heldige 30 deltagere, der havde fået plads
i konkurrencen, mødtes først til frokost på
den lokale Icy Café. Naja Habermann fra
Ilulissat Isfjordskontor og Jonas Voss fra
Google introducerede deltagerne til photowalken
og betingelserne til den efterfølgende
fotokonkurrence. Efter frokosten gik alle
deltagerne ud i det dejlige solskinsvejr
med kurs mod Ilulissat Isfjord til en skøn
eftermiddag, hvor der blev knipset løs med
kameraerne.
Deltagerne har uploadet deres bedste billeder
på fotositet panoramio.com i otte kategorier:
Mennesker ved Isfjorden, Min Isfjord,
Action/bevægelse, Utraditionelle isbjerge,
Kulde, Lys, Sne og Farver.
Førstepræmien på 5.000 kroner gik til Johan
H. Hansen, som deltog i kategorien Action/
bevægelse.
kAl Johan H. Hansenip
ajugaassutaa –
aqajannguumminartoq.
Dk Johan H. Hansens
vinderfoto – et
mavesugende
actionbillede.
GB Johan H. Hansen’s
winning photo – a breath
taking action shot.
The magic of the moment
Earlier this year, Ilulissat Ice Fjord Office,
Google and Panoramio held, for
the first time in the history of Ilulissat, an Ice
Fjord photo walk/photo competition. It was
an extraordinary success.
The lucky 30 participants who got a place
in the competition met for lunch first in the
local Icy Café. Naja Habermann from Ilulissat
Ice Fjord Office and Jonas Voss from Google
introduced the participants to the photo walk
and to the terms and conditions of the photo
competition that followed. After lunch, all
the competitors went out into the bright sunshine
and headed for Ilulissat Ice Fjord and
a wonderful afternoon, where shutters were
on overtime.
Competitors up-loaded their best photos on
the panoramio.com photo site under eight
categories: People of the Ice Fjord, My Ice
Fjord, Action/Movement, Untraditional Icebergs,
Cold, Light, Snow and Colour.
The first prize of DKK 5,000 went to Johan
H. Hansen, who participated in the category
Action/Movement.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 51
Stay connected
Get easy access to the internet with Mobile Broadband in all major cities.
For all your opportunities visit the local TELE-POST Centre.
52
Mobile
Broadband
Najaaraq Sethsen Amma Knudsenilu soqutigisartik
aqqutigalugu imminnut nassaaripput; qaqqani pisulluni
angalaarneq. Angalanissarsuarminnut aningaasaliisussarsiorlutik
qinnuteqaqattaaleqqammerput. Annapurna IV-ip qaavani
issialluni Nepalimi qaqqarsuit qaavinik aputitalinnik alutorsaatiginninnissaq
takorluugaraat.
Nepal nunaavoq immamit avatangerneqarsimanngitsoq. Nuna
taanna Himalayami qaqqarsuit qeqqaniippoq nunarsuarmi nunat
inuttunerpaartaasa marluusut – Indiap Kinallu – akornanniilluni.
Qaqqanili pisummik angalaneq innarsiorluni qaqqasiornermit
navianannginnerugaluarluni pisariunnginnerunngilaq.
Naamer luinnaq. Qaqqarsuup 7.000 meterinik portussusillip
qaava angusinnaassagaanni qasujaatsuunissaq pisariaqarpoq.
181-erIArLUnI QAQIGAA
Najaaraq Sethsen Nuummi najugaqarpoq Ukkusissamillu amerlanerpaariarlutik
qaqisisimasut ikittuinnaasut akornanniilluni,
tassami 2008-miilli Ukkusissaq 181-eriarluni qaqisimavaa.
– Pisummik angalaneq nuannarisorujussuuara, inuuninnut
ilaalluinnarpoq, Najaaraq Sethsen oqarpoq.
Sungiusarnerminut atatillugu Sisimiuniit Kangerlussuarmut pisummik
angalaqqammerpoq. Pisummik angallavik taanna nalinginnaasumik
ullut 10-15-it missaanni naammassineqartartoq
nuannarineqarluartuuvoq.
– Apuunnissatsinnut ullut tallimat atorpavut. Ullormi siullermi
atasuinnarmik nalunaaquttap akunnerini aqqaneq-marlunni
pisuppugut tamatta immikkut qamutinik kalitalerluta, Najaaraq
Sethsen oqaluttuarpoq.
Qatsissumi silaannakitsumiinneq aatsaat misilissanngilaa.
Siorna Indiami qaqqarsuarni pisummik angalavoq.
– Qaqqarsuaq 6.154 meterinik portussusilik Stok-Kangri nunatsinnit
kisiartaallunga qaqivara. Immaqa aamma aatsaavissuaq
kalaallimit qaqineqarpoq. Maanna nunarsuarmi qaqqat portunersaata
qaqinissaanut taamaallaat 2.694 meterit amigaatigilerpakka,
Najaaraq Sethsen oqarpoq.
Nepalip qaava
qaqerusukkaat
Nepal pisuinnarmik takornariartartut
ornigannaaraat. Tamaani qatsissup
orpippassui, qunnersuit itisoorsuit,
kuussuit ittuttorsuit minnerunngitsumillu
Himalayap qaqqarsui tamaaniipput.
Qaqqarsuit ilaat, Annapurna IV,
7.525 meterinik portussuseqarpoq,
qaavanilu kalaallit erfalasuat
napparneqassaaq
Louise M. Kleemann
MOUnT eVeresTIMIK TAKOrLUUGAQ
Annapurnamimi qaqqasiorneq inuunermi takorluugaanut aalajangiisumik
pingaaruteqassaaq: Mount Everestip qaqinissaanik.
– Mount Everest eqqarsaatigiuaannarpara, inuuninni takorluugaraara.
Pilersaarutit malillugit ingerlagutta Annapurnamilu
qaqqasiornerput iluatsippat taava inuuninni angalanissama
pingaarnersaat pilersaarusiulissavara, Najaaraq Sethsen oqarpoq.
Arfineq-pingasunik qulingilluanilluunniit ukioqarluni naammassisaminik
qaqqasioqqaarpiarsimavoq.
Taamani aanakkui Ilulissat eqqaanni nunaqarfeeqqami najugaqarput.
Iluanniillu qaqqamut isikkiveqarluni.
– Qaqqaq taanna akioruminaatsitannik uannut kajungernassuseqarluartumik
sunniuteqarpoq. Ullut ilaanni aalajangeriasaarpunga
qaqqasiulerlungalu. Pissanganeq qaqigakkulu
nuannaarnerujussuaq nunaqarfiullu qulaaniit isikkivimmik
alutorsaatiginninneq eqqaamalluarpakka, Najaaraq Sethsen
oqarpoq.
TUpInnAAnnArTUnIK AnGUsAQArsIMAsOQ
Angalaqatissaa Amma Knudsen aamma alutornavissunik angusaqarsimavoq,
amerlanerit sapigaannik. Arctic Circle Racemi
aamma Siku Extreme Arctic Challengemi peqataasimavoq, sermersuarmik
itiviisimalluni kiisalu nunatsinni nunanilu allani
marathonimut arlaleriaqaluni arpattarsimalluni. Tamatuma saniatigut
qaqqat Igalikup Qaqortullu eqqaanniittut qaqissallugit
nuannarisarilluinnarpaa.
Aningaasaliisussanik iluatsitsissagunik angalanissaminnut marluullutik
qilanaarput.
– Sooq taamaaliorusuttugut? Allat anguniagaqarnissaannut
isumassarsisikkusuppavut, tassami piumassuseqarlunilu kajumissuseqaraanni
sunaluunniit piviusunngortinneqarsinnaavoq,
Najaaraq Sethsen oqarpoq.
Ulloq aalajangersimasoq, septembarip 20-a, angisuumik nalunaaqutsersimavaat.
Ullormi tassani Annapurna IV-p qaqinissaa
naatsorsuutigaat.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 53
De vil nå toppen af Nepal
Nepal er trekkingturisternes paradis med tætte højlandsskove,
svimlende slugter, brusende floder og ikke mindst Himalayas massive
bjerge. Et af bjergene, Annapurna IV, er 7.525 meter højt, og på
toppen skal der plantes et grønlandsk flag
Louise M. Kleemann
Najaaraq Sethsen og Amma Knudsen fandt hinanden via
én stor fælles passion; bjergvandring. De er netop i fuld
gang med at søge sponsorater til deres store rejse. Drømmen er
at sidde på toppen af Annapurna IV og nyde udsigten over de
sneklædte bjergtinder i Nepal.
Nepal er et land uden adgang til havet. Selve landet ligger midt
i Himalayabjergene mellem verdens to folkerigeste nationer –
Indien og Kina.
Men selv om bjergvandring er mindre farlig end bjergklatring
er den ikke mindre krævende. Tværtimod. Det kræver en god
kondition at nå toppen af det 7.000 meter høje bjerg.
181 GAnGe
Najaaraq Sethsen bor til daglig i Nuuk og er et af de mennesker
i byen, der har besteget Store Malene flest gange, nemlig 181
gange siden 2008.
– Jeg elsker at vandre, det er en del af mit liv, siger Najaaraq
Sethsen.
Hun har netop fuldført en vandretur fra Sisimiut til Kangerlussuaq
som en del af træningen. Det er en populær vandretur,
som normalt tager omkring 10-15 dage at gennemføre.
– Vi var fem dage om at nå frem. Den første dag vandrede vi 12
timer i træk og med en slæde hver på slæb, fortæller Najaaraq
Sethsen.
Det bliver heller ikke første gang, at hun skal prøve at opholde
sig i de tyndere luftlag. Sidste år gennemførte hun en bjergvandring
i Indien.
– Jeg var den eneste fra Grønland, der besteg Stok-Kangri, et
6.154 meter højt bjerg. Og det var nok første gang nogensinde,
at det blev besteget af en grønlænder. Nu mangler jeg blot yderligere
2.694 meter for at nå toppen af verdens højeste bjerg,
siger Najaaraq Sethsen.
54
DrØMMen OM MOUnT eVeresT
Bjergvandringen på Annapurna får nemlig en afgørende betydning
for hendes livsdrøm. At nå toppen af Mount Everest.
– Mine tanker er altid i Mount Everest, det er min livsdrøm.
Hvis alt går efter planen, og vi gennemfører vandringen på
Annapurna, vil jeg begynde at planlægge mit livs rejse, siger
Najaaraq Sethsen.
Hun var omkring otte-ni år, da hun første gang gennemførte en
bjergklatring.
Hendes bedsteforældre boede dengang i en lille bygd ved Ilulissat.
Og fra deres hus var der udsigt til et bjerg.
– Det havde en dragende effekt på mig. En effekt, jeg i den grad
havde svært ved at modstå. En dag tog jeg en hurtig beslutning
og begyndte at klatre. Jeg husker spændingen og den store
glæde ved at nå toppen og nyde den pragtfulde udsigt over bygden.
Det var en uforglemmelig oplevelse. Siden har jeg elsket at
vandre og klatre i bjerge, fortæller Najaaraq Sethsen.
UTrOLIGT cV
Hendes følgesvend, Amma Knudsen, har også et imponerende
cv, der kan tage pusten fra de fleste. Hun har deltaget i Arctic
Circle Race og Siku Extreme Arctic Challenge, hun har krydset
indlandsisen og har gennemført flere maratonløb, både herhjemme
og i udlandet. Derudover elsker hun at bestige fjeldene
i områderne omkring Igaliko og Qaqortoq.
De glæder sig begge til at gennemføre turen, forudsat det lykkes
at finde sponsorer.
– Hvorfor vi vil gøre det? Vi ønsker at inspirere andre til at nå
deres mål, for med vilje og lyst kan man realisere alt, siger Najaaraq
Sethsen.
De har sat et stort kryds ud for en bestemt dato, den 20. september.
Den dag regner de med at have nået toppen af Annapurna
IV.
They will reach
the top of Nepal
Nepal is paradise for trekking
tourists. There are dense highland
forests, dizzying canyons, rushing
rivers and not least, the massive
mountains of the Himalayas.
One of the mountains, Annapurna
IV, is 7,525 metres high. A
Greenlandic flag is to be planted
here, on top of this mountain
Louise M. Kleemann
Najaaraq Sethsen and Amma Knudsen found each other
through a shared passion; mountain hiking. At present
they are busy finding sponsors for their great journey. Their
dream is to sit on top of Annapurna IV and enjoy the view of
the snow-clad mountain peaks of Nepal.
Nepal is a country that has no access to the ocean. The country
itself lies in the middle of the Himalayas between the world’s
two most highly populated nations – India and China.
Although mountain hiking is less dangerous than mountain
climbing, it is no less demanding. Quite the opposite. A high
level of fitness is required to reach the top of the 7,000 metre
high mountain.
181 TIMes
Najaaraq Sethsen usually lives in Nuuk and is one of the few
people in town who has climbed Store Malene the most – 181
times since 2008.
– I love hiking, it is a part of my life, says Najaaraq Sethsen.
She has just finished hiking from Sisimiut to Kangerlussuaq, as
part of the training. It is a popular walk that takes about 10-15
days to complete.
– It took us five days to get there. On the first day, we walked
for 12 hours and we each had a sled to pull, says Najaaraq Sethsen.
It will not be the first time she spends time in thinner air. Last
year she went mountain hiking in India.
– I was the only person from Greenland to climb Stok-Kangri, a
6,154 metre high mountain. And it was probably the first time
ever, that it was climbed by a Greenlander. Now, I only need
another 2,694 metres in order to reach the top of the highest
mountain in the world, says Najaaraq Sethsen.
DreAMInG OF MOUnT eVeresT
Mountain hiking on Annapurna will have great significance for
her greatest dream: to reach the top of Mount Everest.
– I am always thinking of Mount Everest, it is my lifetime
dream. If it all goes according to plan and we complete the hike
on Annapurna, I am going to start planning the tour of my life,
says Najaaraq Sethsen.
She was about eight or nine when she climbed her first mountain.
In those days, her grandparents lived in a small village near
Ilulissat and from their house there was a view of a mountain.
– It had a compelling effect on me. An effect that I found hard
to resist. One day, I made a quick decision and I started to
climb. I remember the excitement and the great joy of reaching
the top and enjoying the view of the village. It was unforgettable.
Since then, I have loved hiking and climbing in the mountains,
tells Najaaraq Sethsen.
IncreDIBLe cV
Her companion, Amma Knudsen, also has an impressive CV,
which would take the breath away from most people. She has
taken part in the Arctic Circle Race and the Siku Extreme Arctic
Challenge, she has crossed the inland ice and she has run
several marathons, both at home and abroad. In addition, she
loves to climb the mountains in the regions around Igaliko and
Qaqortoq.
They are both looking forward to carrying out the trip, provided
they succeed in finding sponsors.
– Why do you want to do it?
– We want to inspire others to achieve their goals, because with
will and with desire, anything is possible, says Najaaraq Sethsen.
They have put a big cross in the calendar on a certain date:
September 20th This is the date when they think they will have
reached the top of Annapurna IV.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 55
Fiskeribranding_ann_final_Layout 1 13/04/12 15.20 Side 2
56
INA:NUNA
Advokat ApS
Advokatit allaanerusut eqaatsumik, toqqaannartumik
inuppalaartumillu suleriaasillit.
Et anderledes advokatfirma med en ligefrem og
personlig kundehåndtering.
Sullitanut paasinartumik, atorluarsinnaasu mik
angusaqarfiusumillu siunnersuisarpugut.
Vi leverer forståelig, brugbar og værdiskabende
rådgivning i øjenhøjde.
Advokat
Anders Meilvang
Advokatsekretær
Tina L. Nielsen
Advokat
Lissi Olsen
Controller
Stig Lage
Advokatfm.
Miki R. Lynge
Advokatsekretær
Ritta S. Lynge
Solbakken 6 · 3900 Nuuk · Tlf. 32 51 50 · advokat.gl
”Det er vigtigt for os, at der bliver skabt et bæredygtigt fiskeri i Grønland”
- Tanja Andersen og Magnus Petersen, ansat i Grønlands Fiskerilicenskontrol.
Sermitsiaq.AG JOB
nassaarisinnaavat aviisini Sermitsiami,
AG – Atuagadliutit-ni aamma
Nuuk Ugeavisimi, aamma onlinemi
nunatsinni internetimi quppernerit
atorneqarnerpaaffigisartagaanni
www.Sermitsiaq.AG- mi.
Du kan finde mange forskellige spændende stillinger i Grønlands Selvstyre på www.nanoq.gl/JOB
Sermitsiaq.AG JOB finder du i
aviserne hos Sermitsiaq,
AG – Atuagagdliutit,
Nuuk Ugeavis og online på
landets mest besøgte
hjemmeside
www.Sermitsiaq.AG
INFO DESIGN · 3-2012
Nerisassat Grøn Balance-meersut tamarmik økologiskiupput qallunaallu
ilisarnaassiuttagaat Ø-meqqimik ilisarnaateqarlutik imaluunniit europamiut
meqqiat qorsuk ilisarnaatigalugu. Ilisarnaatit taakku nerisassap
økologiskiuneranik ilinnut qularnaveeqqutaapput. Grøn Balance-miit
nioqqutissaativut , avatangiisinnut eqqarsaasersortaruit suullu nerisarnerlugit
isumaliutigisarukku, misilikkit.
Errorsinermuttaaq eqqiaanermullu atortorpassuit aamma Grøn Balancemik
nalunaaqutsigaapput. Taakku Danmarkimi Astma – Allergi suleqatigalugu
suliaapput, taamaallaat kingunerut pinnagu, Svanemærke-mik
nalunaaquteqarpoq. Qanittukkut suli allanik qinigassanik peqalissaagut.
DEKLARERET I SAMARBEJDE MED
Astma-Allergi Danmark
Eqqarsaqqaarlutit pisisarit
Køb med omtanke
Grøn Balance
isumaqarpoq:
• Imminut ajunngitsumik
pivutit
• Pingaartitatit
paarilluarpatit
• Avatangiisit
eqqarsaatigivatit
Grøn Balance
betyder:
• Er god ved dig selv
• Passer på dem,
du holder af
• Tænker på miljøet
Alle Grøn Balance fødevareprodukter er økologiske og bærer enten det
danske Ø-mærke eller det grønne europæiske mærke. Begge mærker er
din garanti for økologi. Prøv fødevareprodukterne i Grøn Balance serien,
hvis du har en holdning til miljøet og til det, du putter i munden.
Der findes også en lang række Grøn Balance vaske- og rengøringsprodukter.
De er deklarerede i samarbejde med Astma-Allergi Danmark og
bærer alle, pånær skyllemiddel, Svanemærket. I nær fremtid får du
endnu flere muligheder for at få en grøn dag.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 57
Ilulissat · Aasiaat · Sisimiut · Maniitsoq · Nuuk · Qaqortoq
Lynge Olsen reklame & kommunikation A/S
Umiaq DeLuxe
room
58
★ ★ ★ ★ ★
4-star hotel / 5-star conference
Tel: +299 944153 · E-mail: booking@hotel-arctic.gl
www.hotelarctic.com
Den perfekte
hoteloplevelse
Hotel Arctic, Ilulissats 4-stjernede hotel, byder
foruden et 5-stjernet konferencecenter, på 2 specielle
spisesteder. Både spisesteder og alle værelser har
direkte udsigt til Ilulissat Isfjord... UNESCO verdensarv.
Hotel Arctic er blevet hædret ved diplomet
“Ny Nordisk Mad”.
Café & Bar “Ferdinand” byder på veltillavede
tallerkenretter i en afslappet café-atmosfære.
Gourmetrestaurant “Ulo”, udfordrer alle dine sanser
med spændende grønlandske og internationale
specialiteter.
Arctics sommer
Mandage i sæsonen byder Restaurant Ulo på en
speciel gourmetoplevelse, nemlig den store
“alt-godt-fra-Grønland aftenbuffet” med havets
specialiteter og carvery-menu med kokkens
udvalgte delikatesser.
Lørdage i sæsonen, (fra første lørdag i juni)
afholdes den store barbecue på hotellets terrasse ...
hvor kokkene serverer alt hvad hjertet ...
- og maven begærer.
På grund af hotellets fokus
på energibesparelser samt
det sarte miljø, er vi blevet
tildelt Grønlands Miljø-
og Naturpris 2011.
www.jgc-arctic.dk
Supplying remote and harsh areas
Royal Arctic Line Greenland’s national shipping line
From one end of the world to the other – Royal Arctic Line has ships and equipment designed for difficult and ice filled conditions.
We also offer: · Own facilities, locations and personnel in 13 Greenlandic harbours
· Many years of experience with navigating and operating in Arctic waters
· Experience, knowledge and equipment when supplying areas without infrastructure
Thai og grill house
man - fre 10 - 22
lør - søn 10 - 23
tlf. 842222
ANI Butikken
søn - tor 10 - 22
fre - lør 10 - 23
tlf. 842121
Aqisseq Bar
søn - tor 20 - 24
fre - lør 21 - 03
tlf. 842323
Pizzaria
tlf. 842424
man - fre 11 - 20
lør - søn 16 - 20
Kanguld
Salg af moskusgarn
og moskusuld
Kontakt: mica.t@greennet.gl
Tlf: 52 72 02
Kangerlussuaq
Kuponer der bliver ud leveret af
Air Greenland i forbindelse med tvungen
overnatning kan bruges i pizzaria,
Grill house og ANI Butikken.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 59
Igasullammaap kalaallit
nerisassaatai mamareqai
Ukioq manna Daniel Greve Rasmussen igasut
unammersuarneranni ajugaavoq. Aasap naajartornerani
ukialeqqaarneranilu nalliuttorsiornerit ilaanni Sulummik
atuartartunut nerisassanik mamarluinnartunik
suliaqarsimavoq
Niels Ole Qvist
Ukioq manna Kalaallit Nununaanni igasut pissartanngorniunneranni
ajugaasup nerisassiaasa malussaatinit tallimaasunit
sisamat sunnerpai. Sukkaqiasumillu qaratsamut
oqariariartupallapput:
Mamarunaq!
Ajugaasup 27nik ukiullip Daniel Greve Rasmussenip tulluussimaaqaluni
igaani takutippai. Kukkunaveersaaqqissaartuugunarpoq.
Nalunaaqqutaaqqanik iluarsaassisartutut imaluunniit
qaratsanik pilaasartutut peqqissaartigaluni nerisassiani ilusilersoqqissaartarpai.
Qalipaatai ilusaalu imminnut tulluarsaqqissagaapput.
– Taamatut! Kusanarnerulersinnaagunanngillat, qungujoruloorluni
oqarpoq pingaarnertut sassaalliutissat naammassigamigit.
Tassaappullu suluppaagaq siataq amia sikattoq, porrinik taratserlugit
unnuisitanik, naatsiianillu illulerlugu, qunguleq aalamik
qalataq ooqanngitsorlu kiisalu iipilit pærillu silaannaakkat,
avocado sequtsigaq assagiarsulerlugu aalatigaq, hollandaise
kajortitaq.
ajugaaniunneq naligiiffioqisoq
Ukioq manna ukiut aqqaneq aappassaa malittuinnarmik Kalaallit
Nunaanni igasut pissartanngorniupput.
Pisarnertut tamanna Narsami Inuussutissalerinermik Ilinniarfimmi
Inuilimi ingerlanneqarpoq, tassani naliliisartuullutik
ilaa tigut Gl. Skagenimi Ruths Hotelimi igaffimmi pisortaq Michael
Michaud nerisassiornerup silarsuaani nuimanerpaat ilaat.
Ukiuni kingullerni ajugaasumit Jeppe Ejvind Nielsenimit Ilulissani
Hotel Arcticimeersumit siuarsimanerulaarluni Daniel Greve
Rasmussen ajogaaqqarpoq. Taamaallaat pointinik marlunnik
qaffasinnerulluni.
pisoorsuami igasoq
Unamminermiit sapaatit akunneri marlussuit qaangiummata
SULUMMIIT Daniel Greve Rasmussen ulluinnarni avatangiisaanut
pulaarparput, tassalu Nuummi Hotel Hans Egedemi Sarfalimmi,
tassani igasut naalagaata tulliatut sulisuusoq.
60
Kalaallit Nunaalianngikkallarami naalagaaffeqatigiit iluanni
ilaqutariit pisoorsuunerpaat ilaanni Danfossikkunni 15 milliarder
koruunit nalinginik pigisaqarsorineqartuni igasuuvoq.
Danmarkimi illussaarsuarmi akimasuumi 20t missaannik
ineqartuni sulisimanini pillugu oqaaseqartorsuuneq ajorpoq.
Kisianni Kalaallit Nunaanni nerisassiassat anersaanissimaarluni
unnersiutigisarpai.
– Nunarsuup ilaani maani sulineq nuannerluinnarpoq. Silatinnguanni
nerisassiassaqarpoq tupinnaannartumik pitsaassusilinnik.
Nammineq puisi igassallugu nuannareqaara. Kisianni
tikaa gullik nerisinnaanngingajappara, illarluni oqarpoq.
aqissit appaliarsuillu
Inuunermini siusinnerusukkut ataasiaannarluni iganermut
unamminermi peqataasimavoq. Tassani Danmarkimi Aalborg
Tekniske Skolemi igasunngorniat sinnerlugit peqataagami sisamaattut
inissippoq.
– Kalaallit Nunaanni unammineq sioqqullugu igaassama iganissaat
sungiusarsimanngingajappara. Nalunngilara allat su
ngiusarluarsimasut. Unamminermili suut tamarmik iluatsipput.
Isumaqarpunga kaneli sikattoq pærillu qiluakkat immikkuullarissunngortikkaannga,
nerisassiat ajugaassutini pillugit
oqarpoq.
Aqisseq siataq sikattumik qaalik Kalaallit Nunaasunnitsoq igasimavaa.
Aammali igaavisa ilagaat appaliarsuk rødbedit isseranik
sukkulimmik tanitaq, kanelit sikattut, pæri qiluagaq, pupiit shitahke
seernartullit, rødbedit seernartut, qaqqortarissat aserortikkat,
aqissip qajuata issera.
Aappaagu ajugaaniarluni peqataaqqissaaq. Siunissamut neriuutit
pillugit aperineqarani kulluni qummut saatippaa.
– Ajugaasutut soorunami pisussaaffigaara aappaagu peqataaqqinnissara.
Ajugaaneruvoq nersorinnissutaallunilu uannut
pingaarutilik. Ulluinnarni inuuninni ulapaarfioqisumi nukissamik
pissarsiffigisarpara tigummiinnarniarnissaanullu piareersimavunga.
kAl Kukkujumanngitsoq.
Daniel Greve
Rasmussenip
sunnguaq tamaat
tappiffigaa suliani
naammassisutut
nalilersitsinnagit.
Dk Perfektionist. Daniel
Greve Rasmussen,
her optaget af den
mindste, mikroskopiske
detalje, inden
han præsenterer
resultatet for dommerne.
GB Perfectionist. Daniel
Greve Rasmussen is
seen here, attending
to the tiniest,
microscopic details
before he presents
the result to the
judges.
Danielip piukkutaa
Daniel Greve Rasmussen Sulummik atuartartunut iluasaarluni
iganermut ilitsersuusiorpoq aasap naalerneranut ukialeqqaarneranullu
tulluartumik, tuttunniaruttulernerup nalaani.
Neriorsuutigaa allaat iganermik sianigisaqartorsuunngitsut
igasinnaassagaat. Inissaaleqinerput peqqutigalugu igasorsuup
pingaarnertut nerisassiaasa ilitsersuutitai taamaallaat ilanngutissavagut.
Taamaakkaluartoq aamma siuleqqiusiornermi
kinguleqqiusiornermilu isumassarsiorfigineqarsinnaapput.
Mamarsarluarisi.
tuttup neqqarinnera tungusunnitsuummik qalligaq
Tuttup neqqarinnera 720 gram (imal. tuttuusaq)
Tungusunnitsuut alussaatit marluk
Punneq alussaatit marluk
Taratsut
Qasilitsut
Tuttup neqqarinnera sisamanut aggorneqassaaq, akunnattumik
kissassusilimmi punnermut kajortinneqassalluni tungusunnitsuummillu
qillersitillugu.
naatsiiat qajaasanik akuukkat
Naatsiiat mikisut qalipallit 720 gram
Punneq alussaatit marluk
Qalipak/fløde 2,5 dl
Qajaasat aserortikkat 5 gram
Naatsiaat qalalluarneqassapput, aalaarneqarlutik sequtsilaarneqarlutillu
qalipammik, punnermik qajaasanillu akuneqarlutik.
kimmernat ooqanngitsut
Sioraasat kajortut 10 gram
Kimmernat 50 gram
Kimmernat sioraasallu kattunneqassapput, ittujaarneqarlutillu
kuannit seernartulikkat
Kuannit avalequtaat aqitsut marluk
Iipilit seernartua alussaatit marluk
Tungusunnitsuut alussaatit marluk
Kuannit avalequtaat 6 centimeterinut aggorneqassapput kitserummillu
saattuaqqanik kilinneqassallutik, minutsini pingasuni
qalapallanneqassallutik, iipilinik seernartumut tungusunnitsuummik
akusamut akunnerni pingasuni uninngatinneqassallutik.
guleroDinit chipsiliat
Gulerodit marluk (ajornanngippat assigiinngitsunik
qalipaatillit)
1 liter rapsolie
Gulerodit kitserivimmi tukimut saattuaqqanik aggorneqassapput,
uuliami 145 gradenik kissassusilimmi sianneqassallutik
sikattunngortillugit.
Sassaalliineq: Naatsiiat aserortikkat puuguttap qeqqanut ilineqassapput
tuttullu neqqarinnera qaavannut ilineqarluni.
Kuannit seernatulikkat neqip qaanut nakkalaarneqassapput.
Gulerodinit chipsit qalliussapput. Kimmernat sukkullit isserallu
nerisassanut sinaakkusiunneqassapput.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 61
Guldkokken elsker
grønlandsk mad
Daniel Greve Rasmussen vandt årets mesterskab for kokke.
For Suluks læsere har han sammensat en herlig menu til
sensommeren og de tidlige efterårsfester
Af Niels Ole Qvist
Synet af årets vindermenu til grønlandsmesterskaberne i
kokkekunst aktiverer fire ud af fem sanseorganer.
Og de sender det samme galopperende signal til hjernen:
Mums!
Vinderen, 27årige Daniel Greve Rasmussen, viser stolt sit værk
frem. Han er tydeligvis perfektionist. Med en præcision som en
urmager eller en hjernekirurg modellerer han retterne som en
skulptur.
Farver og former er smukt afstemte.
– Sådan! Kan det blive bedre, udbryder han med et bredt smil,
da han er færdig med hovedretten.
Den består af stegt rødfisk med sprød skind og svær, confiteret
porre, en symfoni af kål, vakumeret æble og pære med cremet
avocado og krabbe, indrammet af luftig, brunet hollandaise.
tæt slutspurt
I år blev Grønlandsmesterskaberne for professionelle kokke
gennemført for 12. år i træk.
Vanen tro fandt det sted på levnedsmiddelskolen Inuili i Narsaq,
hvor dommerpanelet blandt andre bestod af køkkenchefen på
Ruths Hotel i Gl. Skagen, Michel Michaud, der tilhører den absolutte
elite indenfor gastronomi.
Med en knivspids salt vandt Daniel Greve Rasmussen foran de
seneste års vinder, Jeppe Ejvind Nielsen, fra Hotel Arctic i Ilulissat.
Kun to point adskilte de to.
kok hos rigmanD
Et par uger efter konkurrencen møder Suluk Daniel Greve Rasmussen
i hans daglige omgivelser, restaurant Sarfalik på Hotel
Hans Egede i Nuuk, hvor han virker som køkkensouschef.
Før han kom til Grønland arbejdede han blandt andet som pri
62
vatkok for en af kongerigets rigeste familier, Danfossklanen,
der menes at være god for op mod 15 milliarder kroner.
Han er diskret omkring opholdet i det prægtige, danske palæ
med de næsten 20 værelser. Til gengæld fortæller han gerne om
sin begejstring for de unikke grønlandske råvarer.
– Det er det fantastiske ved at arbejde på disse kanter. At vi har
alle disse utrolige råvarer lige uden for døren. Personligt er jeg
ret vild med sæl. Til gengæld har jeg svært ved at få sildepisker
ned, siger han med et grin.
rype og søkonge
Han har kun stillet op i en konkurrence én gang tidligere i sit
liv. Her blev han nummer fire ved DM for kokkeelever på Aalborg
Tekniske Skole.
– Jeg havde faktisk ikke øvet mig ret meget på retterne inden
Grønlandskonkurrencen. Det ved jeg til gengæld, at mange
af de andre havde. Men alt gik op i en højere enhed til selve
stævnet. Jeg tror, det især var brugen af sprød kanel og brændt
pære, som fik min ret til at skille sig ud fra de andre, siger han
om vinderforretten.
Den var sammensat af rype i textur, der var knasende sprød og
med smag og duft af Grønland. Desuden bestod den af rødbedeglaseret
søkonge, sprød kanel, brændt pære, marinerede shitake
svampe, syltede rødbeder, cremet hasselnød og egen sky.
Til næste år er han klar til at forsvare titlen. Tommelfingeren
ryger i vejret, når han får et spørgsmål om sine forhåbninger.
– Som forsvarende mester er der selvfølgelig en forpligtelse
til at møde op næste gang. Det er en titel og en anerkendelse,
som betyder rigtigt meget for mig. Det giver ny energi i en travl
hverdag, og jeg går helt klart efter at beholde trofæet, bemærker
han.
kAl Igasullammak Daniel
Greve Rasmussen
ulluinnarni Nuummi
mamarsakkanik neriniartarfimmi
Sarfalimmi
sulisarpoq. Nammineq
isumaqarpoq naliliisartut
ingammik kanelit
sikat tut pærilu qiluagaq
soqutigilluaraat.
Dk Årets kok, Daniel Greve
Rasmussen, arbejder til
dagligt på gourmetrestauranten
Sarfalik i
Nuuk. Han mener selv,
at dommerne især blev
betaget af hans brug af
sprød kanel og brændt
pære i forretten.
GB Cook of the year, Daniel
Greve Rasmussen, works
at Sarfalik, a gourmet
restaurant in Nuuk. He
believes that the judges
were particularly taken
with his use of crispy
cinnamon and burned
pear in the first course.
Daniel anbefaler
Daniel Greve Rasmussen har som en særlig gestus til
Suluks læsere en opskrift, der passer til sensommeren
og det tidlige efterår – her hvor mange hanker
op i riflen og går på rensdyrjagt.
Han forsikrer, at man med selv begrænset kokkekunnen
burde kunne lave den. På grund af pladsen
kan vi kun bringe opskriften på mesterkokkens hovedret.
Men den kan sikkert også inspirere til både
forret og dessert. Bon appetit.
honningglaseret rensDyrfilet
720 g rensdyrfilet (ell. rådyr)
2 spsk. honning
2 spsk. smør
salt
peber
Rensdyrfileten skæres i 4 portioner, steges gylden
i smørret ved middel varme og glaseres med honningen.
grov kartoffel smagt til meD grønlanDsk post
720 g. små kartofler med skræl
2 spsk. smør
2,5 dl. fløde
5 g. hakket grønlandsk post
Kartoflerne koges møre i vand, dampes og moses
til en grov puré med fløden, smørret og grønlandsk
post.
rå tyttebær
10 g. rørsukker
50 g. tyttebær
Tyttebær og rørsukker vendes og stilles hen.
syltet kvan
2 bløde kvangrene
2 dl. æbleeddike
2 spsk. honning
Kvangrenene skæres i stykker på 6 cm og rives på
mandolinjern i tynde skiver på langs, blancheres
kort i 3 min, lægges i æbleeddike og honninglagen.
Trækker i 3 timer.
guleroDschips
2 stk. gulerødder (gerne i forskellige nuancer)
1 l. rapsolie
Gulerødderne rives i tynde skiver på langs på mandolinjernet,
og bages ved 145 grader i olie, til sprød
konsistens.
Anretning: Kartoffelpureen anrettes i midten af tallerknen,
ovenpå ligges rensdyrfileten. De syltede
kvangrene drysses på kødet. Retten toppes med gulerodschipsene.
De marinerede tyttebær, samt lage
anrettes rundt om retten.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 63
The golden chef loves
Greenlandic food
Daniel Greve Rasmussen won this year’s
championship for chefs. He has created a
wonderful late summer/early autumn
party menu for Suluk’s readers
By Niels Ole Qvist
Just the sight of this year’s winning menu in the Greenlandic
cooking championships activates four out of the
five senses.
And they all send the same signal galloping to the brain:
Yummy!
The winner, 27year old Daniel Greve Rasmussen, proudly
shows off his work. He is clearly a perfectionist. With the precision
of a watchmaker or brain surgeon he assembles his courses
like sculptures.
The colours and shapes are beautifully matched.
– There! Can it get any better? He exclaims with a wide smile
as he finishes the main course.
It consists of fried redfish with crispy skin, leek confit, cabbage
symphony, vacuumed apple and pear with creamed avocado
and crab, framed with an airy, browned hollandaise.
close finish
The Greenlandic championships for professional chefs took
place for the 12th time this year.
True to tradition, the venue was the catering school Inuili in
Narsaq, where the judging panel included Michel Michaud, chef
from Ruths Hotel in Skagen, who is among the absolute elite
within gastronomy. With a tiny margin Daniel Greve Rasmussen
won over last year’s winner, Jeppe Ejvind Nielsen, from Hotel
Arctic in Ilulissat. Only two points separated the end results.
chef for a rich man
A few weeks after the competition, Suluk met Daniel Greve Rasmussen
in his usual surroundings at the Sarfalik Restaurant at
Hotel Hans Egede in Nuuk, where he is sous chef.
Before he came to Greenland, one of his jobs was as a private
64
kAl Siuleqqiut ajugaassutaasoq ilaatigut
aqissimik, appaliarsummik
rødbedit isserannik qallikkamik,
kanelimik sikattumik, pæremik
qiluakkamik, pupinnik seernartulikkanik,
rødbedenik seernartunik
qaqqortarissanillu sequtsikkanik
akoqartoq.
Dk Årets vinderforret, som blandt
andet bestod af rype i textur,
rødbedeglaseret søkonge, sprød
kanel og brændt pære, marinerede
shitahke svampe, syltede rødbeder
og cremet hasselnød.
GB This year’s winning first course,
which consisted of ptarmigan
in texture, beetrootglazed little
auk, crispy cinnamon and burned
pear, marinated shiitake, pickled
beetroot and creamed hazelnuts.
chef for one of the richest families in Denmark, the Danfoss
Klan which is thought to be worth more than DKK 15 billion.
He is discrete about the time he spent in the splendid Danish
mansion with almost 20 rooms. On the other hand, he likes to
talk about his enthusiasm for the unique, Greenlandic ingredients.
– That’s the great thing about working here. We have all these
incredible resources just outside. Personally, I love seal. On
the other hand, I find it hard to stomach minke whale, he announces
with a smile.
ptarmigan anD auks
He has only participated in a competition once before in his life.
Here, he was fourth at the Danish Championship for Apprentice
Chefs at Aalborg Technical College.
– I had actually not practiced preparing the dishes much ahead
of the competition in Greenland. I know a lot of the others had.
But it all came together at the competition. I think it was especially
the use of crispy cinnamon and burned pear that made
my dish stand out from the others, he says, about the winning
starter. It was comprised of ptarmigan in texture, crunchy with
a flavour and scent of Greenland. In addition, it consisted of
beetrootglazed auk, crispy cinnamon, burned pear, marinated
shitake, pickled beetroot, creamed hazelnuts and gravy.
He is ready to defend the title next year. He gives a thumbs up,
when asked about his expectations.
– As the defending champion there is an obligation to compete
next time. It is a title and recognition that mean a lot to me. It
gives me new energy in a busy life and I will definitely try to
hold on to the trophy, he states.
Daniel recommenDs
As a special gesture to Suluk’s readers, Daniel Greve Rasmussen
gives us a recipe to suit late summer and early autumn – where
many people take their rifles and go hunting for reindeer.
He promises that preparation requires only limited cooking
skills. Due to space restrictions, we can only bring the master
chef’s main course, but it can probably provide inspiration for
both first course and dessert. Bon appétit.
honey-glaZeD reinDeer fillet
720 g fillet of reindeer (or venison)
2 tbsp. honey
2 tbsp. butter
Salt
Pepper
Cut the reindeer fillet into four portions, fry each portion golden
in butter over moderate heat and glaze with the honey.
rough potatoes flavoureD With labraDor tea
720 g small potatoes with skin
2 tbsp. butter
250 ml cream
5 g chopped Labrador tea
Boil the potatoes in water until tender, drain and mash to a
coarse purée with the butter, cream and Labrador tea.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012
raW lingonberries
10 g cane sugar
50 g lingonberries
Shake the berries and sugar together and set aside.
angelica preserve
2 soft angelica stalks
200 ml apple cider
2 tbsp honey
Cut the angelica stalks into 6 cm pieces and cut lengthwise into
thin slices on a mandolin, blanche for three minutes and steep
in a mixture of apple cider and honey for three hours.
carrot chips
2 carrots (try different colours )
1 litre rape oil
Slice the carrots thinly lengthwise on the mandolin and cook at
145 degrees C in oil until crispy.
Serving: Arrange a portion of potato puree in the middle of
a plate. Place a reindeer fillet on top. Sprinkle the meat with
angelica and top with carrot chips. Arrange the lingonberries
around the plate.
65
ettorvet.gl
ettorvet.gl nettorvet.gl nettorvet.gl
66
nettorvet.gl
eqqaamaguk aamma inniminniisinnaagavit husk nu kan du også bestille et stort
soorlu ukuninngainnaallagiartortut, meeqqat
atisat viinnillu toqqaannartumik uani
nettorvet.gl nettorvet.gl
nettorvet.gl
nettorvet.gl
udvalg af f.eks. elektronik, børnetøj
og vin direkte på nettorvet.gl nettorvet.gl
suluk
– et magasin man glæder sig til
SISIMIUT
nettorv
MANIITSOQ
NUUK
nettorvet.gl
nettorvet.gl
PAAMIUT
Spændende artikler. Fantastiske billeder.
Tusindvis af begejstrede læsere.
Tegn en annonce i Air Greenlands inflight magasin
Suluk og bliv en velkommen del af Grønlands slagkraftige
annoncemedie.
Nok er Suluk flyvende. Men med fem udgivelser om året og
et samlet oplag på 60.000 er Suluk synligt i alle højder.
Kvalitetsmagasinet må nemlig tages med hjem af passagererne.
Suluk er både her og der. Nøjagtig som Air Greenland.
Snyd ikke dig selv for at få dit budskab effektivt igennem.
Flyv til økonomipris på annoncemarkedets business klasse.
Salgskonsulent Martin Møller Kristensen – Email: annoncer@Sermitsiaq.AG
P.O. Box 150, 3900 Nuuk – Tlf. + 299 38 39 71 – telefax 32 24 99
NARSAQ
QAQORTOQ
NANORTALIK
We Create SolutionS
Established in 1988, BluE WAtEr GrEEnlAnd is Greenland’s
largest freight forwarding company.
Own offices are located in Nuuk,
Sisimiut and I lu lissat. In addition,
a network of agents all over
Greenland assist in providing any
transport solution by sea, air or
road as well as a range of value
added services.
We prOvIde special expertise
in oil & energy, project cargo,
cruise logistics, trophy transport,
customs clearance and all types
of port services including vessel
supply and crew change.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 67
Blue Water Greenland A/S is represented by own offices in Nuuk, Sisimiut and Ilulissat.
For further information and details, visit our website www.bws.dk
Timmiaaraq
ASTRID VEBÆK
Sibirisk shaman
Angakkunik upperisaqarneq
Issittup nunatarujussuani inuit oqaluttuarisaanikkutassigiissuterpassuaqarput.
Tuttunniartarnerup saniatigut
inuiaat tamarmik anersaarsiornermik
– angakkuussutsimik – ileqqoqarsimapput.
Tamatumunnga qilaat, tuttup
amianik qallerneqarsimasoq, pingaaruteqarluinnartutut
ilaasimavoq. Tuttup amia
aamma atisanut nassuilu sakkuutinut
assigiinngitsorpassuarnut atorneqartarsimapput.
Tu� u · Rensdyr · Reindeer
Kalaallit Nunaanni ukiuni tuusintilikkuutaani tuttoqarsimavoq. Qangaanerusoq
inuit pisisseq qarsorlu atorlugit piniartarsimapput. Ullumikkut soorunami aallaasit
atorneqarput.
Der har levet rensdyr i Grønland i tusinder af år. Tidligere jagede inuitterne
dyrene med bue og pil. Nu bruges der selvfølgelig rifl er.
There have been reindeer in Greenland for thousands of years. Earlier, the Inuit
hunted the animals with bows and arrows. Nowadays of course they use rifl es.
Samit · Samerne · The Sámi people
Norgemi, Sverigemi Finlandimilu samit tuttunniartanngillat,
nujuitsunilli tuttuuteqartarlutik.
Samerne i Norge, Sverige og Finland jager ikke rensdyr,
men holder dyrene som tamrener i store fl okke.
The Sami in Norway, Sweden and Finland don’t hunt reindeer,
but instead keep large herds of tame reindeer.
Ukiut 15.000-t matuma siorna ujaraannarnik sakkoqarluni piniartuunerup
kinguninngua aamma Danmarkimi tuttoqarsimavoq.
For 15.000 år siden, i jægerstenalderen lige efter istiden,
levede der også rensdyr i Danmark.
About 15,000 years ago, in the stone age just after the end of
the ice age, reindeer also lived in Denmark.
Shamanisme
Inuit i det enorme arktiske område
har mange historiske fællestræk.
Foruden jagt på rener har alle
folkeslag haft tradition for blandt
andet shamanisme – åndemanere.
Her indgår trommen, der er betrukket
med rensdyrskind, som et
vigtigt element. Rensdyrskindet blev
også brugt til beklædning og geviret
til en række redskaber.
Meeqqat quppernerat · Børnesider · Children’s pages
Shamanism
Inuit in the huge Arctic regions
historically have a lot in common. In
addition to reindeer hunting, all the
nationalities have a shamanic tradition
– witchdoctors. This holds the drum,
which is covered with reindeer skin, as
an important element. Reindeer skins
were also used for clothing and the
antlers were used for a series of tools.
Kalaallit Nunaanni 140.000t
missaanni tuttoqarpoq,
tassalu agguaqatigiissillugu
inummut ataatsimmut tuttut
2,5
Kalaallit Nunaata
kangiani Norgep
qeqertaanni Svalbardimiit
tuttut
Der er omkring 140.000
rensdyr i Grønland.
Ca. 2,5 pr. indbygger
Tuttut assigiinngitsut arlallit nassaassaapput.
Tamarmillu assigiissutigisaat tassaavoq
orsuaasanik, naasunik pupinnillu
nerisaqarnertik. Tuttu 170 kiilutangullugit
oqimaassuseqalersinnaavoq ukiullu qulit
angullugit uumasinnaalluni.Piaqqinermi
ataatsimi ataatsimik piarartaartarput.
Rensdyr fra Svalbard,
den norske
øgruppe ud for
Grønlands østkyst
Reindeer from
Svalbard, the
Norwegian islands
off the east coast
of Greenland.
There are about 140,000
reindeer in Greenland,
about 2.5 per inhabitant.
Der fi ndes fl ere forskellige arter
af rensdyr. Fælles for dem er, at
de alle lever af lav, blade, urter og
svampe. Rensdyr kan nå en vægt
på 170 kilo og en levetid på op til
10 år. De får en unge pr. kuld.
Meeqqat quppernerat · Børnesider · Children’s pages
Kalaallit Nunaanni tuttut
Rensdyr fra Grønland,
Reindeer from Greenland
There are several different subspeciesof
reindeer. Common to all
of them is that they live on lichens,
berries, sedges and fungi. Reindeer
can weigh up to 170 kilos and live
for about 10 years.They give birth
to one calf at a time.
Tuttuaraq arnaminukarniartoq ikiorsinnaaviuk? Tuttuaraq suli nassoqalersimanngilaq,
taamaattorli arnani assigisorujussuullugu.
Kan du hjælpe lille Tuttu med at fi nde hans mor? Tuttu har ikke noget
gevir endnu, men ellers ligner han sin mor på en prik.
Can you help little Tuttu to fi nd his mother? Tuttu doesn’t have antlers
yet, but otherwise he looks just like his mother.
© ASTRID VEBÆK
Quiz
1
A Tuttup nassui ukiut tamaasa nutaanik
taarserneqartarput
A
B Tuttup nassui ukioq ataaseq allortarlugu
nutaanik taarserneqartarput
B
C Tuttup nassui tuttup uumanerani marloriarluni
nutaanik taarserneqartarput
C
A
B
C
Geviret udskiftes hvert år
Geviret udskiftes hvert andet år
Geviret udskiftes 2 gange i livet
A The antlers are shed each year
A
B The antlers are shed every other year
B
C The antlers are shed twice during a lifetime
C
Tuttunik
takusaqarsinnaavit?
Kan du se nogen
rensdyr?
Can you see any
reindeer?
Meeqqat quppernerat · Børnesider · Children’s pages
2
Naamik,
ataasinnguamilluunniit
naamik, kisianni ujaqqap
tunuani orpikkap avalequtai
nassuusartallit kusanartut
takukkit!
Nej ikke et eneste, men se
engang de fl otte takkede
grene på den busk bag stenen!
No, I can’t see any at all, but
just look at the beautiful
branches on that bush
behind the stone!
Nalorsitsaarutit akissutaat · Quiz-svar · Quiz answers: 1A, 2A, 3D
A
B
C
Tuttu angutiviaq inersimasoq, panneq, 120 – 200 kg-nik
oqimaassuseqalersarpoq
Tuttu angutiviaq inersimasoq, panneq, 15 – 20 kg 20 kg-nik
oqimaassuseqalersarpoq
Tuttu angutiviaq inersimasoq, panneq, 300 – 350 kg-nik
oqimaassuseqalersarpoq
En voksen rentyr vejer 120 – 200 kg
En voksen rentyr vejer 15 – 20 kg
En voksen rentyr vejer 300 – 350 kg
An adult reindeer bull weighs 120 – 200 kg
An adult reindeer bull weighs 15 – 20 kg
An adult reindeer bull weighs 300 – 350 kg
3
A
B
C
D
Tuttut sunik nerisarpat?
Hvad spiser rensdyr?
What do reindeer eat?
Sullinerit terissallu
Insekter og mus
Insects and mice
Aalisakkat · Fisk · Fish
Timmissat manniillu
Fugle og æg
Birds and eggs
Paarnat, pilutat
orsuaasallu
Bær, blade og lav
Berries, sedges and
lichens
Kukkunerit tallimat nassaarikkit! • Find fem fejl! • Spot the 5 mistakes!
Kalaallit Nunaanni aallaaniarsinnaanermut allagartartaassagaanni
aqqaneqmarlunnik ukioqalereersimasariaqarpoq.
Danmarkimi 16-inik ukioqalereersimasariaqarpoq.
I Grønland skal man være 12 år for at få jagttegn. I Danmark
skal man være 16 år.
In Greenland you must be 12 years of age to get a hunting
licence. In Denmark you must be 16 years of age.
Meeqqat quppernerat · Børnesider · Children’s pages
© ASTRID VEBÆK
ukioq 2011 Air Greenlandimut aningaasatigut naammaginarpoq.
Kaaviiaartitsinerup 1,2 milliard koruunit qaangerpaa,
akileraareernerup kingorna 51,3 million koruuninik
sinneqartoorfiulluni, tassalu ukiup siulianut naleqqiullugu
10,2 million koruuninik qaffariarneq. Aningaasatigut angusat
piginnittunut katillugit 30 million koruuninik iluanaarutinik
agguaassinermik malunnartinneqarpoq. Tassalu ukiorpassuarni
siullermeertumik agguaassineq.
Namminersorlutik oqartussat 37,5 procentimik piginneqataanerminni
11,25 million koruuninik iluanaarutinik pissarsipput,
timmisartuutileqatigiillu piginnittaasa allat marluk sAs-ip
(37,5 procent) Naalagaaffiullu (25 procent) sinneri agguarlugit.
Taamatut aningaasatigut angusaqarneq annermik peqquteqarpoq
suliffeqarfiup attartortitsinermut immikkoortuani suliassaqarluarsimanermik.
siorna aatsaat taama akunnerni amerlatigisuni
DAsH-7 qulimiguullillu mikisut As 350-t timmipput.
suliassat tassaanerusimapput uuliasiornerup aatsitassarsiornerullu
iluani suliassat annertusiartortut, suliassaqarfillu taanna
Air Greenlandip annertuumik isumalluarfigaa, kiisalu sanaartornikkut
suliassat allat.
sinneqartoorneq manna pivoq angalaarfinni ilaasoqarnikkut
ikileriartoqalaarsimagaluartoq, unammilleqatigiinneq annertunerulluni,
ikummatissap akia qaffakkiartupiloorluni akitsuutillu
qaffassimagaluartut. Taamaakkaluartoq Air Greenlandimi
kaaviiaartitsineq annertusineqarsinnaasimavoq ukiup siuliani
sulisut amerlassusiat allanngunngikkaluartoq, tassanilu suliffeqarfimmi
aningaasartuutitigut peqqissaartumik ingerlatsisinnaaneq
takutinneqarluni.
– Air Greenlandip maannakkut inissisimanera qanoq nalilersinnaaviuk
siunissamilu suut suliassatut takorloorpigit?
– suliffeqarfiup aningaasartuutit isertitallu ajunngitsumik oqimaaqatigiississinnaasimavai,
Air Greenlandimi siulersuisuni
siulittaasoq Jens Wittrup Willumsen oqarpoq nangillunilu:
– Niuerfissanik nutaanik ineriartortitsinissatsinnut aningaasatigut
nukissaqalersimavugut. soorlu avataani uulisiortoqarneratigut.
Aamma takornariaqarneq isiginiarneqarsinnaavoq.
Kigaappallaarporli, pisariaqarsorinarpoq arlaatigut takornariat
tikittarneranni suliaqartut, misigisassat nunarsuullu sinneranut
tuniniaaneq annertusineqarsinnaasut.
– suliffeqarfiup niuernikkut ineriartornissaata qulakkeernissaa
suliassaavoq annertooq, taamaalilluni qulimiguullit taarsernissaannut
aningaasaliinissaq illersorneqarsinnaalluni. Eqaat-
72
air greenl andiP naMMineQ sil arsua anit
Piginnittunut iluanaarutit
Air Greenlandimi ukiumoortumik naatsorsuutit naammaginarmata
piginnittut pingasut aningaasanik iluanaaruteqarput
Christian Schultz-Lorentzen
sumik aaqqiinikkut qulakkeerneqassaaq atortut akisuut Air
Greenlandimi atorneqanngikkaangata allanit aamma atorneqarsinnaanissaat,
Jens Wittrup Willumsen oqarpoq, maluginiarlugulu
Kalaallit Nunaanni aningaasaqarneq eqqarsaatigalugu
ajornarsiartuinnartoq maannakkut nunaqarfippassuarni kiffartuussinerup
qaffassarnissaanut akissaqarnissaq.
– Tamanna Namminersorlutik Oqartussat Air Greenlandillu
iliuuseqarfigisariaqarpaat. ussernartorsiornarsinnaavoq sipaalaarnissaq
siunertaralugu suliffeqarfinnik ataasiakkaanik
kiffartuussinissamut isumaqatigiissuteqarnissaq. Tassanili Air
Greenlandimit angallasseriaaseq imminut atasoq Kalaallit
Nunaannut neqeroorutigineqartoq innarlerneqariaannaavoq,
angallassinerlu nalinginnaasoq ajorseriarfiulluni.
– Takorloorneqarsinnaava Air Greenlandip sAs-ip immaqalu
Naalagaaffiup piginneqataassutai pisiarigai?
– Tamanna piginnittunut apeqqutissaavoq. suliffeqarfimmiilli
isigalugu maannakkut piginnittut katigigaanerat naleqarnerulernermik
pilersitsivoq, taakkuuppummi atugassarititaasunik
aalajangersaasartut pingaarnerit ilaat suliassaminnullu pikkorilluartut,
Jens Wittrup Willumsen oqarpoq.
kAl Air Greenlandip
siulersuisuini
siulittaasoq, Jens
Wittrup Willumsen:
– Niuerfissanik nutaanik
ineriartor titsinissatsin
nut ani ngaasa tigut
nukis saqa lersimavugut.
Dk Bestyrelsesformand
i Air Greenland, Jens
Wittrup Willumsen:
– Vi har nu finansiel
muskel til at investere
i at udvikle nye
forretningsområder.
GB Chairman of the board
of Air Greenland, Jens
Wittrup Willumsen:
– We now have the
financial muscle
to invest in the
development of new
areas of business.
fra air greenl ands egen verden
kAl Aningaasaqarnikkut cand.merc. Jens Wittrup Willumsen
siorna apriilimi Air Greenlandip siulersuisuini
siulittaasunngorpoq. Siusinnerusukkut SAS-imi atorfinni
qaffasissuni arlalinni atorfeqartarsimavoq.
udbytte til ejerne
Et tilfredsstillende årsregnskab i Air Greenland kom i år
selskabets tre ejere til gode i form af et økonomisk udbytte
Af Christian Schultz-Lorentzen
2011 blev et økonomisk tilfredsstillende år for Air Greenland.
Omsætningen rundede de 1,2 milliarder kroner
med et overskud på 51,3 millioner kroner efter skat, en stigning
på 10,2 millioner kroner i forhold til året før. Et økonomisk resultat,
der blev markeret med et udbytte til aktionærerne på i
alt 30 millioner kroner. Det første udbytte i mange år.
selvstyret modtog med sin ejerandel på 37,5 procent 11,25 millioner
kroner i udbytte, mens flyselskabets to øvrige ejere, sAs
(37.5 procent) og staten (25 procent), delte resten.
Det økonomiske resultat er først og fremmest resultatet af et
meget højt aktivitetsniveau i selskabets charterafdeling. Her
blev der sidste år fløjet rekord-mange timer med såvel DAsH-7
som med de små As 350-helikoptere. Det drejede sig primært
om opgaver inden for den voksende olie- og mineralefterforskning
– et vækstområde, Air Greenland har store forventninger
til – samt en række bygge- og anlægsopgaver.
Det seneste overskud skal samtidig ses i lyset af en mindre nedgang
i passagertallet på rutenettet, en skærpet konkurrence,
kraftigt stigende brændstofpriser og øgede afgifter. Alligevel
lykkedes det Air Greenland at øge omsætningen med det samme
antal medarbejdere som året før, hvilket demonstrerer koncernens
evne til at bevare et konstant fokus på omkostningerne.
– Hvordan vil du karakterisere Air Greenlands nuværende situation,
og hvori består fremtidens udfordringer?
– selskabet er begunstiget af at have evnet at balancere omkostninger
og indtægter fornuftigt, siger Jens Wittrup Willumsen,
bestyrelsesformand i Air Greenland og fortsætter:
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012
Dk Cand.merc. i økonomi Jens Wittrup Willumsen tiltrådte
som bestyrelsesformand i Air Greenland i april sidste
år. Tidligere har han blandt andet varetaget en række
ledende stillinger i SAS.
GB MSc(Econ.) Jens Wittrup Willumsen became chairman
of the board at Air Greenland in April last year.
Previously he had a series of leading positions with
SAS.
– Vi har nu finansiel muskel til at investere i at udvikle nye forretningsområder.
i første omgang off-shore sektoren. Derudover
kan det komme på tale at fokusere på turismeindustrien. Det
går for langsomt, og der er måske behov for, at nogle større aktører
løfter niveauet på modtagersystemet, oplevelserne i Grønland
og den internationale markedsføring.
– Det er en udfordring at sikre fleksibilitet i selskabets forretningsmodeller,
så man kan forsvare investeringer i udskiftning
af helikopterflåden. Fleksibilitet vil sikre, at når dyrt materiel
ikke anvendes i Air Greenland, så kan det anvendes andre steder,
siger Jens Wittrup Willumsen, som hæfter sig ved, at den
grønlandske økonomi får sværere og sværere ved at finansiere
det nuværende niveau af service til landets mange bygder.
– Det stiller både krav til selvstyret og til Air Greenland. Det
kan være fristende at indgå servicekontrakter med andre enkeltstående
operatører for at spare en mindre del. Men risikoen
er, at det sammenhængende trafiksystem, som Air Greenland i
dag tilbyder Grønland, falder fra hinanden med øget rejseineffektivitet
til følge.
– Kunne man forestille sig, at Air Greenland købte sAs’ og
eventuelt statens aktier i flyselskabet?
– Det er et spørgsmål til ejerne. Men fra selskabets perspektiv
er det værdiskabende med den nuværende sammensætning af
ejere, som repræsenterer de væsentligste præmisgivere og professionelle
kompetence, siger Jens Wittrup Willumsen.
73
2011 was a financially satisfactory year for Air Greenland.
Turnover rounded DKK 1.2 billion with profits of
DKK 51.3 million after tax, an increase of 10.2 million compared
to the previous year. This financial result was marked by
payment of dividend to the shareholders of a total of DKK 30
million. This is the first dividend payment for many years.
With its shareholding of 37.5 per cent, the Government of
Greenland received a dividend payment of DKK 11.25 million,
while the airline’s other two owners, sAs (37.5 per cent) and
the Danish state (25 per cent), shared the rest.
The financial result is first and foremost the result of a very
high level of activity in the company’s charter department. Last
year, a record number of hours were flown with both the DAsH-
7 and with the small As- 350 helicopters. These consisted
primarily of jobs for the growing oil and mineral exploration
sector – an area of growth that Air Greenland has high expectations
for – as well as a series of building and construction jobs.
The recent profits should be seen in the light of a small fall in
numbers of passengers on scheduled flights, heavier competition,
much higher fuel prices and increased taxes. Nevertheless,
Air Greenland succeeded in increasing turnover with the
same number of employees as the year before, which shows the
group’s ability to maintain a constant focus on costs.
– How would you describe Air Greenland’s present situation
and what challenges is the company facing?
– The company is lucky to have managed to balance costs and
income in a sensible manner, says Jens Wittrup Willumsen,
chairman of the board at Air Greenland and he continues:
74
froM air greenl and’s world
kAl Air Greenlandimi
suliassaasinnaasut
pissanganartut
eqqarsaatigalugit, 52-nik
ukiullip Jens Wittrup
Willumsenip ingammik
avataani uuliasiornermi
attartugassanut ani ngaa -
saliinissaq periarfis saalluartutut
isigaa.
Dk 52-årige Jens Wittrup
Willumsen ser især muligheder
i investeringer i
off-shore sektoren, når det
gælder udfordringerne for
Air Greenland.
GB 52-year old Jens Wittrup
Willumsen sees potential in
especially in the off-shore
sector when it comes to
challenges for
Air Greenland.
Dividend for the shareholders
A satisfactory annual report for Air Greenland gave
financial benefits to the three owners in the form of dividends
By Christian Schultz-Lorentzen
– We now have the financial muscle to invest in development of
new areas of business. We will start with the off-shore sector. in
addition, focus on the tourist industry could also be interesting.
Things are moving too slowly and perhaps it is necessary with
some bigger operators, who can raise the level of the incoming
services, available experiences in Greenland and international
marketing.
– it is a challenge to ensure flexibility in the company’s business
models so we can justify investments in replacing the helicopter
fleet. Flexibility will ensure that when expensive material cannot
be used by Air Greenland, it can be used in other places,
says Jens Wittrup Willumsen. He notes that the Greenlandic
economy is finding it more and more difficult to finance the
present level of service in the country’s many villages.
– This places demands both on the Government of Greenland
and on Air Greenland. it could be tempting to enter into service
contracts with other, isolated operators to achieve small savings.
But the risk is, that the cohesive traffic system that Air
Greenland provides in Greenland today falls apart, resulting in
travel-inefficiency.
– is it possible that Air Greenland buys sAs’s or even the Danish
state’s shares in the airline?
– That is a question for the owners. But from the company’s
perspective, it is productive with the present combinations of
owners, who represent professional competence and the most
significant setters of terms says Jens Wittrup Willumsen.
Music Music
channel 1
eqqissisimaarnartut · roligt · relax
Alex de Grassi Sleeping Lady, John
Barry A Childhood Memory, Enya
Caribbean Blue, Medwyn Goodall Gold
in the Sand, Bernward koch Walk
in a Meadow, Omar Whispers in the
Moonlight, Relaxing Songs Music
Aubrey Was Her Name, Deva Premal
Om Namah Shivaya, 2002 Stella Maris,
Candy Dulfer Ambiente, Yanni The
Rain Must Fall, Deval Premal Shima
Shima.
channel 2
sallaatsut · blød rock · soft
Agnes Obel Riverside, Spandau Ballet
True, Christina Perri A Thousand Years,
Birdy Skinny Love, John legend
Ordinary People, Whitney Houston
Where Do Broken Hearts Go, James
Morrison In My Dreams, Bob Marley
& The Wailers Three Little Birds, Beyoncé
1+1, Elou Elan Summer Leaves,
Ed Sheeran The A Team, lionel Richie
Say You, Say Me, Tim Christensen
Right Next to the Right One,
Norah Jones Those Sweet Words, Will
Young Evergreen.
channel 5
Qangatuut · klassisk · classic
Philharmonia Orchestra, Michael
Tilson Thomas Tchaikovsky - The Nutcracker:
Overture, Chicago Symphony
Orchestra, Daniel Barenboim Johann
Strauss - Annen Polka, Chicago Symphony
Orchestra, Claudio Abbado
Berlioz - Symphonie Fantastique: Un
bal, Takako Nishizaki (violin), Jenö
Jandó (piano) Beethoven - Violin
sonata no.5 in F ’Spring’: 1. Allegro,
Czech Philharmonic Orchestra, Sir
Charles Mackerras Dvorák - Slavonic
Dance op.46: no.2 in E minor Allegro
scherzando, Sabine Meyer (clarinet),
Orchester der Oper Zürich, Franz
Welser-Möst Mozart - Die Zauberflöte:
Dies Bildnis ist bezaubernd
schön, Symphonieorchester des
Beyerischen Rundfunks, Jeffrey
Tate Humperdinck - Hänsel und Gretel:
Overture, Xue-Wei (violin), Philharmonia
Orchestra, Salvatore Accardo
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012
Tchaikovsky - Valse-Scherzo, ursula
Holliger (harp), English Concert, Trevor
Pinnock Handel - Harp Concerto
op.4 no.6: 1. Andante allegro, ursula
Holliger (harp), English Concert, Trevor
Pinnock Handel - Harp Concerto
op.4 no.6: 2. Larghetto, ursula Holliger
(harp), English Concert, Trevor
Pinnock Handel - Harp Concerto op.4
no.6: 3. Allegro moderato, Itzhak Perlman,
André Previn Scott Joplin - The
Easy Winners, Orchestre de l’Opéra
de lyon, kent Nagano Delibes - Coppélia:
Prélude & Mazurka, Orchestre
de l’Opéra de lyon, kent Nagano
Delibes - Coppélia: Valse, Magdalena
kozená (mezzo), Orchestra of the
Age of Enlightenment, Sir Simon
Rattle Mozart - Le nozze di Figaro: Voi
che sapete che cosa e amor, Estonian
National Symphony Orchestra,
Paavo Järvi Grieg - Peer Gynt: Anitra’s
Dance, Boston Symphony Orchestra,
Tanglewood Festival Chorus, Seiji
Ozawa Fauré - Pavane, Earl Wild
(piano) Churchill (trans. Wild) - Reminiscences
of Snow White, Wiener Philharmoniker,
Claudio Abbado Brahms
- Hungarian Dance no.7 in F.
channel 6
Pop-imi nuannarineqarnerpaat
Pop hits
Chris Brown Turn Up the Music, kelly
Clarkson Stronger (What Doesn’t Kill
You), One Direction What Makes You
Beautiful, Christina Perri A Thousand
Years, Gotye ft kimbra Somebody
That I Used to Know, Flo Rida ft Sia
Wild Ones, Cover Drive Twilight,
Beyoncé End of Time, David Guetta
ft Nicki Minaj Turn Me On, Jason
Derulo Breathing, The Wanted Glad
You Came, Madonna ft Nicki Minaj &
M.I.A. Give Me All Your Luvin’, Jason
Mraz I Won’t Give Up, Emeli Sandé
Next to Me, David Guetta ft Sia Titanium,
labrinth Last Time, katy Perry
Part of Me, JlS Proud, Sean Paul She
Doesn’t Mind, Michel Teló Ai se eu
te pego!, Alexandra Burke ft Erick
Morillo Elephant, lloyd ft Andre 3000
& lil Wayne Dedication to My Ex (Miss
That), Rihanna You da One, Olly Murs
on flights between greenland and denMark
Dance with Me Tonight, lana Del Rey
Blue Jeans, Avicii Levels.
channel 7
rock
Red Hot Chili Peppers Look Around,
WhoMadeWho The Sun, Coldplay
Charlie Brown, Florence + The Machine
No Light, No Light, Nickelback
Lullaby, The killers Somebody Told
Me, Choir of Young Belivers Nye
nummer et, Evanescence Bring Me to
Life, The Black keys Gold on the Ceiling,
Noel Gallagher If I Had a Gun...,
Snow Patrol I’ll Never Let Go, Bon
Jovi Livin’ on a Prayer, kelly Clarkson
I Forgive You, lukas Graham Ordinary
Things, Foo Fighters These Days,
Young The Giant Cough Syrup.
channel 8
danmarkimi nuannarineqarnerpaat
danske favoritter
danish favourites
Rasmus Seebach ft Ankerstjerne
Millionær, Clara Sofie Brænd mig
helst, Sanne Salomonsen Emily,
Magtens korridorer Kom og mærk,
Rasmus Nøhr Det glade pizzabud, Nik
& Jay Mit hjerte, Svenstrup & Vendelboe
ft Nadia Malm Dybt vand, ulige
Numre Navn i sne, Niklas Veninder,
Puls Hvis du går, Annette Heick
Ingen grænser, laura Mo Europavej,
Pato Siebenhaar Gå for det, Nikolaj
Nørlund ft Christian Hjelm Man blir
forsinket så let, lise Westzynthius
Tæt på en kold favn, Noah Alt er forbi,
Rum 37 Sabotør, Barbara Moleko Gå
en tur, Dig og Mig Skyggerne.
channel 9
60-70-80
Nena 99 Red Balloons, Chuck Berry
Let It Rock, Michael Jackson Billie
Jean, Boney M. Rivers of Babylon,
TV-2 Jeg vil ha dig, Roy Orbison Only
the Lonely, Cyndi lauper True Colors,
Anita Ward Ring My Bell, Elvis Presley
It’s Now or Never, Cheap Trick
Surrender, kim larsen Dagen før, The
Nolans I’m in the Mood for Dancing,
Eric Clapton Wonderful Tonight, Bee
Gees You Win Again, Tøsedrengene Vi
var engang så tæt, The Drifters Save
the Last Dance for Me, The Shirelles
Dedicated to the One I Love, uB40 Red
Red Wine.
channel 10
Meeqqanut
børnekanalen · children
The Allstars De hotteste kærester,
Medina For altid, Joey Moe Du er en
ener, Astrid Et kvarter, Theis Det slut
nu, Energy Jeg bli’r ved, Burhan G
Tættere på himlen, MGP Allstars Nul
komma snart, MC Vernes Bedre tider
på vej, Wafande ft kaka Gi’ mig et
smil, De To Amigos Mig og min amigo,
Sukkerchok De 1000 drømmes nat,
Nik & Jay Mod solnedgangen, Sofie
En lille del af dig, Jon Nørgaard Dine
øjne, Josephine Kærestebrev, Xander
Det burde ikke være sådan her, Hej
Matematik Kato på maskinerne,
Ankerstjerne & Burhan G Tag hvad
du vil.
channel 11
kanali sallaatsoq
den bløde kanal
the soft channel
Arctic Spirits Takussaasut, Inneruulat
Aasarissumi, Mariina
Taqqamani, Qarsoq Asanningaarputit,
Per & Birthe Asaneqarneq, Nanook
Nuiuarput, Rikka Neriunneqarpoq,
Rasmus lyberth Kuussuup Sinaani,
Qaammataasat Kisivit, Qulleq Qulleq,
uummat Tusaannga.
channel 12
kanali eqeersimaartoq
den friske kanal
the lively channel
kalak Unitsippagut, unnuaq Band
Uumasut Nunaat, Nanook Ingerlaliinnaleqaagut,
Rikka Takkukkuit,
Naneruaq Kalaallip Nunaa, Arctic
Spirits Assilissat, Qaaq Taamalluni
Nuanneqaaq, Sussat! Kunilaatsiannga
Apalaatsianngami, uillut Tunivai Nukinik,
Viila Sandgreen Perulerama, Ole
kristiansen Qasapi, Juaaka Asasannut,
uummat Kalaallit Nunaat.
75
FiLM
august
Mirror Mirror
Mirror Mirror ilaqutariinnut tamanut oqaluttualiaavoq quianartuliaq pisoqalinngisaannartoq,
pissanganartunik, quianartunik, asanninnermik, quiasaarnermik,
sangiannermik inuillu sanngiifferujussuinik ulikkaartoq… Kunngitoqaq paasiuminaatsumik
periarfeerutereersorlu dronningi ajortoq uukapaatitsilluni kunngip erneranik
inuusuttumik pinnersumik kunngeqarfiullu affaanik piginnilerpoq. Tamanna sioqqullugu
prinsessep inuusuttup, Snehvidep, aallarunneqarluni orpippassuarni taartuni qimanneqarnissaa,
tassanilu uumasunit nujuartanit toqutaanissaa, isumagisimavaa. Snehvideli
inuarullikkanit arfineq-marlunnit annaanneqarpoq taakkualu ikiortigalugit alliartorpoq
utersinnaanngornissami dronningillu ajugaaffiginissaata pigisassamilu tigunissaata
tungaanut.
Mirror Mirror er en tidløs eventyrkomedie for hele familien, fyldt med spænding,
sjov, romantik, humor, jalousi og store menneskelige svagheder... Efter den
gamle konge forsvinder på mystisk vis, snyder og svindler den onde dronning sig både
til den smukke unge prins og hele kongeriget. Inden da har hun sørget for, at den unge
prinsesse, Snehvide, bortføres og efterlades ude i den mørke skov, hvor de vilde dyr
formodes at gøre det af med hende. Men Snehvide reddes af en bande bestående af syv
små dværge og med deres hjælp vokser hun op, mens hun venter på den dag, hvor hun
kan vende tilbage, besejre dronningen og tage alt det tilbage, der retmæssigt er hendes.
Mirror Mirror is a timeless adventure comedy for the whole family, filled with
excitement, fun, romance, humour, jealousy and great human weaknesses...
After the old king disappears mysteriously, the evil queen cheats and swindles her way
to both the handsome young prince and the whole kingdom. But first she has ensured
that the young princess, Snow White, is abducted and left outside in the dark forest
where the wildlife is supposed to get rid of her. But Snow White is saved by a gang of seven
dwarfs, and with their help she grows up while she waits for the day when she can
return, defeat the Queen and take everything back what is rightfully hers.
76
a little bit of heaven
Marley Corbett, arnaq aliasuiuitsoq isumalluarnartumik suliffilik, pitsaasunik
ikinngutilik quiasaarumatoorlu kræfteqalersimanerminik paasisaqarpoq. Dr.
Julian Goldsteinimit nakorsamit ingerlalluartumit sakkortuumik pissusilimmit napparsimalersimanini
paasivaa. Marleyip quiasaarpasilluni naleqassuseqarlunilu napparsimalersimanerminik
tusarlerneqarnerminik akuersinera taassuma tupaallaatigisorujussuullugulu
sunnertissutigaa. Marley Julianilu imminnut asannilersoorfigipput, piffissamilu
sinneruttumi sapinngisamik nuannisarnerpaajumallutik aalajangerlutik.
Marley Corbett, en sorgløs kvinde med en lovende karriere, gode venner og vittig
humor, erfarer, at hun har uhelbredelig cancer. Hun får diagnosen af Dr. Julian
Goldstein, en succesfuld læge med et hårdt ydre. Han er dybt imponeret og påvirket
af det faktum, at Marley accepterer nyheden om sin skæbne med humor og værdighed.
Efterfølgende forelsker Marley og Julian sig, og de besluttter sig for at gøre deres bedste
for at få mest muligt ud af den tid, de har tilbage.
Marley Corbett, a carefree woman with a promising career, great friends, and
witty sense of humour, learns that she has terminal cancer. She is told the news
by Dr. Goldstein, a successful doctor with a hardened exterior, who is deeply impressed
and affected by the way Marley accepts the news of her fate with humour and dignity.
From there, Marley and Julian find themselves falling in love, and doing their best to
make the most of the time they have left.
the ides of March
Stephen Meyers tusagassiisartuuvoq inuusuttoq isiginnittaatsiminik pingaartitsisoq
piukkunnartussarsiorlunilu qinersisoqarnerani præsidentinngorniami
Guvernør Mike Morrisimi sulisuusoq. Guvernøri Stephenillu pisortaa, Paul Zara, isumaqarput
Stephen siunissarissaartoq. Qineqqusaarnermili aqutsisoq unammillertaasoq
Tom Duffy, illuatungiliuttunik sullissisoq, peqquserluuteqarnissamut tunuarsimaanngilaq,
politikkikkullu akerleriinnermik pilersitsilluni – killuussineq, sunniiniarneq
anguniakkallu isertortut, taakkulu Meyersip pingaartitsineranik qinigassanngortittumillu
upperinninneranik suujunnaarsitsiartuaalerput.
Stephen Meyers er en ung, idealistisk pressemedarbejder, der arbejder for præsidentkandidaten
Guvernør Mike Morris under primærvalget. Både guvernøren
og Stephens chef, kampagneleder Paul Zara, mener at Stephen har en stor fremtid for
sig.
Den rivaliserende kampagneleder Tom Duffy, der arbejder for oppositionen, er dog ikke
bleg for at bruge beskidte kneb, og han sætter et heftigt politisk spil i gang - et spil med
forræderi, manipulation og skjulte dagsordener, der langsomt knuser Meyers’ idealisme
og tro på sin kandidat.
Stephen Meyers is a young, idealistic press officer working for presidential
candidate Governor Mike Morris during the primary election. Stephen is considered
to be the new hope in campaign politics by both the governor as well as Mike’s
boss, campaign Manager Paul Zara. But the rival campaign manager Tom Duffy, working
for the opponent, is not afraid to use dirty tricks and he starts a hefty political game, a
game of betrayal, manipulation and hidden agendas that slowly crushes Meyers’ idealism
and faith in his candidate.
w.e.
sePteMber
W.E. arnat qajannartut aalajangernikkaajusulli marluk – Wally Winthropip aamma
Wallis Simpsonip – ukiunik qulikkuutaanik arfinilinnik nikingassuteqartut
oqaluttuassartaannik oqaluttuarpoq. 1998-imi New Yorkimi najugalik Winthrop kiserliortoq
asaqatigiinnermik oqaluttuat sakkortunersaannik soqutiginnilluinnalersimavoq:
Kong Edward VIII-ata arnaq asasani, Amerikamiu avinneq Wallis Simpson, pillugu Tuluit
Nunaanni kunngiunerminit tunuarnera. Winthropilli paasiniaanermigut ilaatigut Windsorikkormiut
pigisaannik Sothebymi akitsorterussinernut arlalinnut najuuttarnermigut
aappariit ilimagisimasaraluamisut asaqatigiilluinnarsimannginnerat paasilerpaa. Filmimi
Wallyp New Yorkimi paasisassarsiorluni angalanera Wallisip Edwardillu asaqatigiinnerannik
oqaluttuamik pilimarpasissumik aallartittumik ukiunilu qulikkuutaani tulliuttuni
nakkaakkiartuaartumik akoorneqarpoq.
W.E. fortæller historien om to skrøbelige, men beslutsomme kvinder - Wally
Winthrop og Wallis Simpson – adskilt af mere end seks årtier. I 1998 er den
ensomme New Yorker Winthrop besat af det, hun opfatter som den ultimative kærlighedshistorie:
Kong Edward VIII’s abdikation fra den britiske trone for den kvinde, han
elskede, den amerikanske fraskilte Wallis Simpson. Men Winthrops forskning, herunder
flere besøg på Sotheby-auktionen af Windsor-boet, afslører, at parrets liv ikke var så
perfekt, som hun troede. Filmen sammenfletter Wallys opdagelsesrejse i New York med
historien om Wallis og Edward, der starter med de glamourøse tidlige dage af deres
romance til den langsomme deroute i deres liv i de følgende årtier.
W.E. tells the story of two fragile but determined women – Wally Winthrop and
Wallis Simpson – separated by more than six decades. In 1998, lonely New
Yorker Winthrop is obsessed with what she perceives to be the ultimate love story: King
Edward VIII’s abdication of the British throne for the woman he loved, American divorcée
Wallis Simpson. But Winthrop’s research, including several visits to the Sotheby’s
auction of the Windsor Estate, reveals that the couple’s life together was not as perfect
as she thought. Weaving back and forth in time, the film intertwines Wally’s journey of
discovery in New York with the story of Wallis and Edward, from the glamorous early
days of their romance to the slow unraveling of their lives in the decades that followed.
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 77
FiLM
a taste of greenl and
78
a taste of greenland
Igasoq Chris Coubrough Kalallit Nunaanni sumiif finnut assi giinngitsunut
angalavoq pinngortitaq sammillugu nerisassiassallu tikiffimminiittut.
Qaqqami alutornarluinnartunik nerisassiorpoq
”A Taste of Greenlandimik” taallugu.
Kokken Chris Coubrough rejser rundt til forskellige steder i Grønland og sætter
fokus på naturen og de råvarer, der er til rådighed. Han kreerer fantastiske
måltider ude i fjeldet i ”A Taste of Greenland”.
Chef Chris Coubrough is travelling around to different places in Greenland
and creating fantastic menus of the ingredients available in “A Taste of
Greenland.”
DAVIS STRAIT
Siorapaluk
Kitsissut (Carey Islands)
Moriusaq
Pituf�k
(Thule Air Base)
B AFFIN BAY
Savissivik
Kangaamiut
Itilleq
Napasoq
Atammik
QAANAAQ
UPERNAVIK
Upernavik Kujalleq
Niaqornat
Ukkusissat
Qaarsut
UUMMANNAQ
Saatut
Ikerasak
QEQERTARSUAQ (Disko Island)
Qeqertat
Saqqaq
QEQERTARSUAQ Oqaatsut (Rodebay)
(Godhavn)
ILULISSAT (Jakobshavn)
Kitsissuarsuit Akunnaaq
Ilimanaq
AASIAAT (Egedesminde)
QASIGIANNGUIT (Christianshåb)
KANGAATSIAQ Ikamiut
Niaqornaarsuk
Ikerasaarsuk
Iginniar�k
Attu
Iqaluit (Frobisher Bay)
ingerlaviit rutekort route MaP
Ullersuaq
(Cape Alexander)
Cape York
SISIMIUT
(Holsteinsborg)
MANIITSOQ
(Sukkertoppen)
NUUK
(Godthåb)
Ingle�eld Land
Qimusseriarsuaq
(Melville Bay)
Innarsuit
Sigguup Nunaa
(Svartenhuk)
Nordre Strømfjord
Søndre Strømfjord
Evighedsfjord
Buksefjord
KANGERLUARSORUSEQ
(Færingehavn)
Qeqertarsuatsiaat
(Fiskenæsset)
PAAMIUT
(Frederikshåb)
LAUGE KOCH COAST
Illorsuit
Sarfannguit
Apussuit
Kullorsuaq
Nuussuaq
Tasiusaq
Aappilattoq
Kangersuatsiaq
Nuussuaq
Kapisillit
Godthåbfjord
Frederikshåb
Isblink
Tartupaluk
(Hans Island)
Sermersuaq
(Humbolt Glacier)
Nuugaatsiaq
Narsalik
Kangilinnguit (Grønnedal)
Arsuk Ivittuut
Qassiarsuk
NARSAQ
Qassimiut
QAQORTOQ (Julianehåb)
Kangerlussuaq
(Søndre Strømfjord)
NANORTALIK
Washington Land
Daugaard-Jensen Land
KNUD RASMUSSENS LAND
AVANERSUAQ
Thule
KITAA
West Greenland
AVANNAA
North Greenland
Narsarsuaq
Cape Morris Jesup
Nansen Land
Qaasuitsup Killeqar�a Avannarleq
( Polar Circle )
KUJATAA
South Greenland
Freuchen
Land
Oodaap Qeqertaa
(Oodaaq Island)
Summit
(3.238 m)
Mount Forel
(3.360m)
Igaliku
Eqalugaarsuit
Saarloq
Ammassavik
Alluitsup Paa Tasiusaq
Aappilattoq
Narsarmiit IKERASASSUAQ (Prince Christian Sound)
(Narsaq Kujalleq)
Nunap Isua
(Cape Farewell)
PEARY LAND
Kuummiut
Tiniteqilaaq
Sermiligaaq
Kulusuk
Isortoq TASIILAQ (Ammassalik)
Margrethe II
Land
Stauning
Alps
Gunnbjørn Fjeld
The Prince of (3.693 m)
Wales Mountains
Watkins Mountains
Crown Prince
Frederik Mountains
IRMINGER SEA
Copenhagen
Independence Fiord
Mylius-Erichsen
Land
TUNU
STATION NORD
East Greenland
CROWN PRINCE CHRISTIAN LAND
Nioghalvfjerdsfjorden
QEQERTARSUAQ (Disko Island)
Saqqaq
Frederikshåb Isblink
QEQERTARSUAQ
(Godhavn)
Qeqertarsuup Tunua (Disko Bay)
Kitsissuarsuit
AASIAAT(Egedesminde)
KANGAATSIAQ
PAAMIUT
(Frederikshåb)
Ikerasaarsuk
Attu
ZACKENBERG
Clavering Island
Ymer Island
MESTERSVIG
Kapisillit
Traill Island
Jameson
Land
Nerlerit Inaat
(Constable Point)
Kangertittivaq
Blosseville Coast
DANMARKSHAVN
DENMARK STRAIT
DANEBORG
ITTOQQORTOORMIIT
(Scoresbysund)
Copenhagen
Ke�avik (Reykjavik International Airport)
Ivittuut
Qassiarsuk
NARSAQ
Nuussuaq
Akunnaaq
Ikamiut
Niaqornaarsuk
Iginniar�k
NANORTALIK
Ukioq kaajallallugu / Year-round
Ukiup ilaannaa / Seasonal
Ukioq kaajallallugu / Year-round
Ukiup ilaannaa / Seasonal
Qeqertat
ILULISSAT
Ilimanaq
(Jakobshavn)
Kangia (Ilulissat Ice Fiord)
QASIGIANNGUIT
Narsarsuaq
Qassimiut
Igaliku
QAQORTOQ (Julianehåb) Eqalugaarsuit
Saarloq Ammassavik
Alluitsup Paa
Tasiusaq
Aappilattoq
Narsarmiit
(Narsaq Kujalleq)
(Christianshåb)
Timmisartumut tikilluarit
Velkommen ombord
Welcome on Board
Timmisartup aaqqissuunnerani pingaartilluarsimavarput
ilaasutta ilorrisimaarnissaat,
taamasilluni timmisartorneq sapinngisamik
pitsaasumik qasukkarsimanartumillu misigineqassalluni:
• Ilorrisimaarnissannut timmisartutsinni tippeqarlunilu
akisaasaqarpoq – timmisartumi saqisut
aperikkit.
Nanoq Classimi ilaasut makkuninnga pisinnaapput:
• Kigutigissaatit & kigutit qaqorsaataat
• Alersit, skuunut qillersaat
• Tarnut, læbepomade
• Aviisit atuagassiallu
ilitsersuutit Makku
airbus 330-200-Mut atuuPPut
Ikitsissut issiaviup ikusiffianiippoq. Ikitsissut nipilersukkanut
kanalinut quliusunut imaluunniit videokanalimut
nuutsissutigisinnaavat, nipittortaatitut
atorlugu, atuarnermi qulleeqqamut ikitsissutigalugu
aammalu saqisunik aggeqqusissutigalugu. Ikitsissut
attataasaq sisamanik teqeqqulik qorsuk ajallugu
peerneqartarpoq, attataasarlu ammalortoq
qorsuk tuujutigalugu inisseqqinneqartarluni.
80
3
5
Ved indretningen af flyet har vi lagt stor
When we outfitted our aircraft, we put a
vægt på komforten for vores passagerer,
great deal of emphasis on the comfort of
så flyvningen bliver så god og afslappende en our passengers so their flight would be as comfor-
oplevelse som muligt:
table and relaxing as possible.
• For din komfort findes tæpper og puder på vore • Dental kit
fly – spørg kabinepersonalet.
• Socks, shoeshine
• Eye shade
Til vore Nanoq Class passagerer er der mulighed • Cream
for at få:
• Newspapers and magazines
• Tandbørste & tandpasta
• Sokker, skopudser
• Sove maske
• Creme
• Aviser og magasiner
følgende vejledninger er
gældende for vor airbus 330-200
Fjernbetjeningen findes på siden af armlænet. Med
fjernbetjeningen kan du: skifte mellem lyd på musik-
og videokanal, vælge mellem 10 musikkanaler,
regulere lydstyrke, tænde for læselys samt tilkalde
betjening. Fjernbetjeningen frigøres ved at trykke
på den firkantede grønne knap. Den sættes tilbage
ved at trykke på den runde og den grønne knap på
samme tid.
tiMMisartuMi inissani nalinginnarni issiaviit
Issiaviup ikusiffiata sinaani attataasat ammalortut marluk atorlugit issiaviup inissisimanera
allanngortissinnaavat.
sæder På økonoMiklasse
Du kan regulere indstillingen på dit sæde ved hjælp af de to runde knapper på siden af dit armlæn.
seating in econoMy class
You can adjust your seat with the two round buttons on the side of your armrest.
1
4
2
the following inforMation
– aPPlies to our airbus 330-200
The remote control is stowed in the side of the armrest.
The remote control is used to select the music
and video channels, to choose between 10 music
channels, to adjust the volume, to turn the reading
light on and to call for service. The remote control
is released by pushing the square, green button and
it is stowed by simultaneously pressing the round,
green button.
1 Mode: video-mut (vid) nipilersukanullu (aud) nuutsissut/Mode: Skift mellem lyd på video
(vid) og musikkanal (aud)/Mode: Select video (vid) or music channels (aud)
2 Atuarnermi qulliup ikittaataa-qamittaataa/Tænd-sluk for læselys/On-off for reading light
3 Nipilersukkanut nuuttaat/Skift mellem musikkanalerne/Selecting audio channels
4 Nipaanut aaqqissuut/Justering af volumen/Adjusting volume
5 Saqisumik aggeqqusissut/Tilkald kabinepersonale/Calling for service
nanoQ classiMi isiginnaarut
Isiginnaarut issiaviup ikusittarfianiippoq: ikusiffiup
qulaatungaa sanimut kiviguk, attataasarlu
aappaluttoq toorlugu isi ginnaarut kivillugu
saq qummersillugu. Isiginnaarut sammivinnut
marlunnut nikisinneqarsin naavoq, tassa siumut
utimullu aammalu sanimut, taamaasilluni qulliit
tarraat ajoqutiginagit isiginnaar to qarsinnaavoq.
Nipaalu isiginnaarum mi attataasat marluk +
-mik aamma – -mik nalunaaqutallit atorlugit
aaq qissorneqassaaq.
skærM På nanoQ class
Videoskærmen findes i armlænet: Løft armlæn
ets overdel til siden og tryk på den røde knap
for at få skærmen frigjort. Derefter kan den
trækkes op. Skærmen kan justeres i to retninger,
frem/tilbage og til siden for at undgå generende
refleksioner. Lyden justeres på skærmen
nanoQ classiMi nerrivik
Nerrivik ikusiffiup iluaniippoq: Iku siffiup qulaa
tungaa kiviguk, nerrivillu qaqillugu. Nerrivik
patitinneqarsin naavoq assigiingitsunik marlunnik
angissuseqalerluni. Issialluarnissat eqqarsaatigalugu
nerrivik siumut tunummulluunniit
nikisinneqarsin naavoq issiavinniillu nikuissaguit
sanimut illuartinneqarsinnaalluni.
nanoQ classiMi issiaviit
Issiaviup ikusiffianiippoq issiaviup
inissisimaneranut aaqqiissut. Tas sa ni nissunut
ikorfap allanngortittarfia, pukusummut tunummullu
iigarfiup aammalu issiaviup iigarfiata
iluarsi saatai aaqqissinnaavatit.
sæder På nanoQ class
På siden af armlænet finder du panel et, hvorfra
du kan ændre dit sædes indstil ling. Du kan her
justere ben støtte, nakkestøtte og rygstøtte samt
ændre ryglænets position.
nanoQ classiMi
tusarnaarutit
Tusarnaarutit nipip pitsaassusaapitsaanerulersinniarlugu
nipiliorpalummut
nipikillisaati taqarput. Tusarnaarutit
minnissaq sioqqullugu
katersorneqartarput.
ved de to knapper angivet med + og – eller fra
fjernbetjeningen.
screen in nanoQ class
The video screen is found in the armrest: Lift
the top of the armrest to the side and press the
red button to release the screen. It may then be
pulled up. The screen can be adjusted in two directions,
back/forward and to the side, to avoid
reflections. The volume can be adjusted on the
screen with the two + and – buttons or from the
remote control.
bord På nanoQ class
Bordet findes i armlænet: Løft armlænets
overdel til siden og træk bord et op. Bordet kan
foldes, så det har to størrelser. Af hensyn til din
komfort kan bordet trækkes frem og tilbage
samt drejes, så du nemt kan forlade dit sæde.
1 2 3 4 5
seating in nanoQ class
The panel where you can adjust your seat is
on the side of the armrest. You can adjust the
leg-rest, headrest and backrest as well as the
inclina tion of the backrest.
hovedtelefoner
På nanoQ class
Hovedtelefonerne er med
indbygget støjdæmpning for at
forbedre lydkvaliteten. Hovedtelefonerne
bliver indsamlet
inden landing.
headset
in nanoQ class
The headsets are with noise
reduction to give better sound
quality. The headsets will be
collected before land ing.
table in nanoQ class
The table is found in the armrest: Lift the top
of the armrest to the side and pull the table up.
The table can be folded, so it has two sizes. For
your comfort, the table can be pulled back and
forward and also turned, so it is easier for you
to leave your seat.
1 Nissunut ikorfap siumut kingumullu nikisittaataa/
Benstøtte frem og tilbage/ Leg-rest back and forward
2 Nissunut ikorfap qummut ammullu nikisittaataa/Benstøtte
op og ned/Leg-rest up and down
3 Pukusummut iigarfiup siumut tunummullu nikisittaataa/
Nakkestøtte frem og tilbage/ Headrest back and forward
4 Tunumut iigarfiup pullattakkap aallartittaataa/Aktivering af
oppustelig rygstøtte/ Activation of inflatable backrest
5 Issiaviup iigarfiata qummut ammullu nikisittaataa/Justering
af rygstøtte op og ned/Adjustment up and down of backrest
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 81
siunnersuutit pitsaasut
ingerlaartilluni atugassat
Gode råd undervejs
Good Advice When Flying
iMerluarnissat eQQaaMajuk
Pisariaqarluinnarpoq ingerlaarnermi sapinngisamik
imerluarnissat. (Uku quinartut pinnagit:
imigassaq aala koornartulik, kaffi tiilu). Ingerlaar
ner mi arlaleriarluta imermik juice-mil luunniit
piumasunut neqeroortarpugut – periarfissarlu
tamanna atorluaq quarput timivit imermik
amigaa te qalinnginnissaa qulakkeerniarlugu.
husk at drikke væske
Det er vigtigt, at du indtager en rigelig mængde
væske undervejs (alkohol, kaffe og te tæller ikke
med, da disse er vanddrivende). Vi tilbyder vand
og juice flere gange undervejs – tag endelig
imod vores tilbud, som vil være med til at holde
din væske balance i orden.
reMeMber to drink
Plenty of fluids
It is important to drink plenty of fluids when
flying (alcohol, coffee and tea don’t count, as
these are diuretic.) Please take advantage of the
repeated offers of water and juice during the
flight, as this will help prevent dehydration.
Isumannaallisaanermik pissuteqar tumik sulisugut
pisinnaatitaapput pisariaqartillugu
imigassallernerminni inummut ataatsimut
marluinnarnik sassaalliisarnissamut. Imigassat
aalakoornartullit nammineq nassatat timmisartuutitsinni
imeq qusaanngillat.
SigaritSit elektroniSkiuSut
Timmisartornerup nalaani Air Greenland sigaritsinik
elektroniskiusunik atueqqusinngilaq.
Sigaritsilli elektroniskiusut peqqissutsimut akornutaanngillat,
piviusorpaluttuuppulli aalarlutik
sigaritsivinnullu paarlaattoorneqarsinnaallutik,
isumaqartoqalerluni timmisartumi pujortartoqarsinnaasoq.
82
aalalaarnissat eQQaaMajuk
Ingerlaarnermi timip nukiisa sukaqattaarnissaat,
nissut taliillu peqeqat taar nissaat tasitsaalaartarnissarlu
pisaria qarpoq – soorlu
akunnermut ataasiar luni minutsini tallimani.
Ajor nan ngip pat nikuilaarlutit issiaviit akor ni sigut
uteqattaalaarsinnaavutit. Ilaa sulli allat sulisullu
ajoqusersor naveer saarlugit.
husk at røre dig
Det er en god idé at lave små spænde-, bøje-
og strækøvelser med arme og ben undervejs –
gerne i 5 minutter hver time. Hvis det er muligt,
så rejs dig og gå evt. lidt frem og tilbage i mellemgangen.
Men vis venligst hensyn til de øvrige
passagerer og personalet.
reMeMber to Move and stretch
It is a good idea to spend five minutes bending
and stretching your arms and legs, and increase
circulation in your feet by moving your toes up
and down. If possible, get up and walk up and
down the aisle. But please show consideration
to your fellow passengers and the cabin
attendants.
Af sikkerhedsmæssige årsager er vort personale
autoriseret til i visse tilfælde at begrænse
servering af alkoholiske drikke til to pr. person.
Det er endvidere ikke tilladt at drikke medbragte
alkoholiske drikke ombord på vores fly.
elektroniSke cigaretter
Air Greenland tillader ikke brug af elektroniske
cigaretter ombord.
Elektroniske cigaretter er ikke sundhedsfarlige,
men ser realistiske ud og afgiver dampe, som
nemt kan forveksles med cigaret røg og derfor
tolkes, som at rygning ombord er tilladt.
iluaalliorPit?
Ingerlaarnermi iluaalliulissagaluaruit ingerlaannaq
timmisartumi sulisut saaffigissavatit,
taakkumi sapinngisartik tamaat atorlugu ilaasutta
qasuer simallutik peqqillutillu ornitaminnut
apuunnissaat isumagisus saavaat.
utilPas?
Hvis du føler dig det mindste utilpas undervejs,
så kontakt venligst vores kabinepersonale med
det samme – de vil gøre alt for, at alle vores
pas sagerer ankommer friske og vel oplagte til
deres bestemmelsessted.
not feeling well?
If you feel unwell in any way, please contact
our cabin personnel at once. Our cabin
attendants will do their best to ensure that
all our passengers arrive at their destination in
good shape.
Please note that crew members are
authorised to limit alcoholic drinks to
two per person due to safety on board. It is
prohibited to consume your own duty free
alcoholic beverages on board our flights.
electronic cigaretteS
Air Greenland does not permit the use of
electronic cigarettes onboard.
Electronic cigarettes are realistic looking
substitute cigarettes that generate vapour, which
looks like smoke. They are not a safety hazard,
but their use on board is not allowed, as they
may give anyone, who is not familiar with them,
the perception that smoking is permitted.
Nammineq timmisartuutit
egen flyflåde fleet
airbus 330-200
Number: 1
Max. no of seats: 245
Average speed km/t: 870
Max. altitude m: 13,666
dhc-7 (dash-7)
Number: 5
Max. no of seats: 50
Average speed km/t: 450
Max. altitude m: 6,200
dash 8-200
Number: 5
Max no. of seats: 37
Avarage speed km/t: 537
Max altitude meter: 7.620
beech suPer king air 200
Number: 1
Max. no of seats: 9
Average speed km/t: 480
Max. altitude m: 10,670
sikorsky s-61n
Number: 2
Max. no of seats: 25
Average speed km/t: 220
Max. altitude m: 3,650
bell 212
Number: 8
Max. no of seats: 13
Average speed km/t: 185
Max. altitude m: 3,000
eurocoPter as-350b2 & b3
Number: 12
Max. no of seats: 5
Average speed km/h: 234
Max. altitude m: 7.000
Max. take-off weight kg: 230,000
Max. range km: 10,500
Length m: 58.37
Wingspan m: 60.3 Engines: 2 pcs. Pratt & Whitney
Max. take-off weight kg: 20,000
Max. range km: 2,300
Length m: 24.58
Wingspan m: 28.35
Max take off weight: 16.470 kg
Max range km: 1.713
Length m: 22.25
Wingspan m: 25.89
Max. take-off weight kg: 5,700
Max. range km: 2,400
Length m: 13.4
Wingspan m: 16.6
Max. take-off weight kg: 9,300
Max. range km: 600
Length m. (excl. rotor): 18.00
Rotor diameter m: 18.9
Max. take-off weight kg: 5,080
Max. range km: 370
Length m. (incl. rotor): 17.42
Rotor diameter m: 14.63
Max. take-off weight kg: 2.250
Max. range km: 670
Lenght m (incl. rotor) m: 12,94
Rotordiameter m: 10,69
Engines: 4 pcs. Pratt & Whitney
PT6A-50, Turbo Props
Total engine power HP: 4,480
Engines: Pratt & Whitney type,
PW123D.
Total engine horse power, 2 x 2150
hp. 4.300 hp.
Engines: 2 pcs. Pratt & Whitney
PT6A-41
Total engine power HP: 1,700
Engines: 2 pcs. General Electric
CT58-140-2
Total engine power HP: 3,000
Engines: 2 pcs. Pratt & Whitney
PT6T-3B
Total engine power HP: 1,800
Engine: 1 pc. Turbomeca Arriel
1D1/2B/2B1
Total engine power HP: 732/847
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 83
akitsuuteQanngitsuMik Pisiarisinnaasat
ISlANDIMuT TIkINNERMI
Sikaritsit 200-t imaluunniit tupat allat 250 gram
Imigassaq kimittooq 1 liiteri aamma viinni 1 liiteri, imaluunniit
Imigassaq kimittooq 1,5 liiteri aamma immiaaqqat 6, imaluunniit
Viinni 1 liiteri immiaaqqat 6 imaluunniit viinni 2,25 liiteri
Nerisassat 3 kg, ISK 18.500-nik sinnernagit nalillit
Inunnut Islandimi najugaqavissuunngitsunut atuuttoq: Atisat
angalanermullu atortut nammineq atugassat piffissamilu Islandimiinnerup
sivisussusaanut nalinginnaasumik atugassatut
tunissutitulluunniit naleqquttut. Tunissut ataaseq ISK 10.000
nalingat sinnerlugu akeqassanngilaq.
Islandimi najugaqavissut: Pisiat nunani allani sanaat imaluunniit
Islandimi akileraaruteqanngitsumik pisiniarfimmi pisiat
ISK 65.000-nik nalillit. Pisiap ataatsip nalingata ISK 32.500
sinnersimassanngilaa.
Pisisussat ima ukioqalersimassapput:
Tupanik 18-inik
Imigassanik viinninillu 20-inik
toldregler
VED INDREJSE TIl ISlAND
200 cigaretter eller 250 gram andre tobaksvarer
1 liter spiritus og 1 liter vin eller
1,5 liter spiritus og 6 liter øl eller
1 liter vin og 6 liter øl eller 2,25 liter vin
3 kg af fødevarer, der ikke overstiger værdien af ISK 18.500
For borgere udenfor Island: Elementer såsom tøj og rejsegear,
der er til personligt brug og fundet egnet og normalt til formålet
med besøget, længden af opholdet og generelle forhold og
gaver. Hver gave må ikke overstige ISK 10.000.
For beboerne i Island: Varer fremstillet i udlandet eller solgt i
den toldfri butik i Island til værdien af ISK 65.000. En enkelt
vares værdi må ikke overstige ISK 32.500.
Alderskrav
Tobak 18 år
Spiritus og vin 20 år
duty regulations
ENTERING ICElAND
200 cigarettes or 250 grams of other tobacco products
1 litre of spirits and 1 litre of wine or
1.5 litres of spirits and 6 litres of beer or
1 litre of wine and 6 litres of beer or 2.25 litres of wine
3 kg of food, not exceeding the value of ISK 18,500
For residents outside Iceland: Items such as clothing and travel
gear that are for personal use and considered suitable and
normal for the purpose of the visit, length of stay and general
circumstances and gifts, however. Each gift may not exceed
ISK 10,000.
For residents of Iceland: Articles obtained abroad or in the duty
free shop in Iceland to the value of ISK 65,000. A single item
may not exceed ISK 32,500.
Age limits:
Tobacco 18 years
Spirits and wine 20 years
84
kAlAAllIT NuNAANNuT TIkINNERMI
Sikaritsit 40-t imaluunniit sikaat 5-t imaluunniit cigarillossit
10-t imaluunniit tupat 50 g
Sikaritsinut imusivissat imaluunniit pappiarartassat immertariaannaat
100-t
Imeruersaatit kulsyretallit 2 literi
Sukkulaatinit mamakujuttunillu nioqqutissiat 4 kg
Kaffit imaluunniit tiit 4 kg
Neqi, neqinit nioqqutissiat imaluunniit timmissat 5 kg.
Tipigissoq 50 g
Tipigissaatit sakkukinnerit 250 ml.
Qulaani pisiat saniatigut akitsuuteqanngitsumik pisisoorqarsinnaavoq
katillugit 1.000 kr-it sinnernagit nalilinnik.
Pisisussat ima ukioqalersimassapput:
Tupanik 18-inik
VED INDREJSE TIl GRØNlAND
40 cigaretter eller 5 cigarer eller 10 cigarillos eller 50 g
røgtobak
100 stk. cigaretpapir eller cigarethylstre
2 liter kulsyreholdige læskedrikke
4 kg i alt af chokolade- og slikvarer
4 kg kaffe eller the
5 kg i alt af kød, kødvarer eller fjerkræ.
Parfume 50 gr.
Eau de toilette 250 ml.
Herudover kosmetik og andre toiletmidler til en samlet maksimal
værdi af kr. 1.000,-
Alderskrav:
Tobak 18 år
ENTERING GREENlAND
40 cigarettes or 5 cigars or 10 cigarillos or 50 g tobacco
100 sheets of cigarette paper or cigarette tubes
2 litres carbonated soft drinks
4 kilos in total of chocolate or confectionary
4 kilos of coffee or tea
5 kilos in total of meat, meat products or poultry
Perfume 50 grams
Eau de toilette 250 ml
In addition, cosmetics and other toiletries up to a maximum
value of DKK 1,000.
Age limits:
Tobacco 18 years
danMarkiMut tikinnerMi
Sikaritsit 200-t Imaluunniit sikaavaqqat (max 3 gr. stk.) 100-t
Imaluunniit sikaat 50-t tupat 250 gr.
Imigassaq kimittooq 22%-init kimittunerusoq 1 literi
Imaluunniit imigassaq 22%-init kimikinnerusoq 2 literi
Viinni 4 literi
Immiaaqqat 16 literi
Tipigissaatit 50 gr.
Tipigissaatit sakkukinnerit 250 ml.
Qulaani pisiat saniatigut akitsuuteqanngitsumik pisisoqarsinnaavoq
katillugit 1.300 kr-it sinnernagit nalilinnik.
Pisisussat ima ukioqalersimassapput:
Tupanik 17-inik
Imigassanik viinninillu 17-inik
ved indrejse til danMark
Cigaretter 200 stk. eller cigarillos (max. 3 gr. stk.) 100 stk.
eller cigarer 50 stk. eller røgtobak 250 gr.
Spiritus over 22% 1 liter eller hedvin under 22% 2 liter
Bordvin 4 liter
Øl 16 liter
Parfume 50 gr.
Eau de toilette 250 ml.
Værdi af toldfri varer udover ovennævnte må ikke overstige
DKK 1.300.
Alderskrav:
Tobak 17 år
Spiritus og vin 17 år
entering denMark
Cigarettes 200 pcs. or cigarillos (max. 3 g. a piece) 100 pcs.
or cigars 50 pcs. rolling tobacco 250 gram
Spirits above 22% 1 litre or dessert wine below 22% 2 litres or
table wine 4 litres beer 16 litres
Perfume 50 grams
Eau de toilette 250 ml.
In addition, other duty-free goods not exceeding DKK 1,300
total value.
Age limits:
Tobacco 17 years
Spirits and wine 17 years
D
T
Gates D101-D103
A
Gates A18-A23
Terminal 3
@
Terminal 2
Gates B2-B19
Gates A2-A17
@
københavniP Mittarfia B københavns lufthavn coPenhagen C airPort
Gates C15-C40
Mittarfimmiittut
1 Ilaqutariinnut naatsorsuussaq (1)
25 Told VAT
26 Noviap tikittunut sullissivia (B)
27 SAS-ip tikittunut sullissivia (B)
28 SAS-ip bilitseerniarfia
29 Naapittarfik
30 Nassatanut angisuunut tunniussivik
T Akunnittut aqqusaartagaat
17 Europcar Pitzner
9 Air Greenland kontor
10 Air Greenland Check-in
18 Hertz
19 Biilinut inissiisarfik
2 Issiaartarfik
11 Issiaartarfik
3 Naapittarfik
20 Avis
21 Nordea
22 Issiaartarfik
12 Atisaasivik
13 Danske Bank
14 Nordea
4 Novia
5 Servisair Billetkontor
6 Meeraaqqanik nangilersuivik
23 Global Refund
24 Servisair Ankomst Service (B)
15 Sixt
16 Budget
7 Qasuersaartarfik (1)
8 Danske Bank
Metrostation
Togstation
(1) = 1. sal (2) = 2. sal
(B) = Bagageområde
30
29
9
5
4
28
Ankomster
25
23 24 26
27
@
@
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 85
Security
13
12
3
2
15 16 17 18 19 20 21
Til bagage
T
14
8
10
Politi
Til bagage
Til bagage
11 22
@
1
D
7
6
Gates D1-D6
Gates C2-C9
Gates C10
T
Gates D101-D103
A
Gates A18-A23
Terminal 3
@
Terminal 2
Gates B2-B19
Gates A2-A17
@
Gates C15-C40
B C
17 Europcar Pitzner
9 Air Greenland kontor
Faciliteter
1 Familieområde (1)
25 Told VAT
26 Novia Ankomst Service (B)
27 SAS Ankomst Service (B)
18 Hertz
19 Lufthavnsparkeringen
10 Air Greenland Check-in
2 Siddeområde
11 Siddeområde
3 Mødested
4
86
Salg og reparation
Snescootere - ATV - Knallerter - Cykler
ARCTIC STAR ApS
Ittukasiup aqq. 7 • P.O. Box 251
DK 3911 Sisimiut • Greenland
Phone: (+299) 865257 • Fax: (+299) 865752
e-mail: arcticcat@greennet.gl
ARCTIC
HOTELLEJLIGHEDER i rolige omgivelser
• egen indgang
• eget toilet / bad
• eget køkken
• møntvaskeri
Priser fra kr. 850,-
STAR aps
• fjernsyn
• 23 tv kanaler
• stereoanlæg
• fuldt møbleret
2 min. gang til nærbutik • Tæt ved centrum
Postboks 1470 • Vandsøvej 13 • 3900 Nuuk
Telefon 32 66 44 • Telefax 32 66 00
E-mail: nordbo@greennet.gl • www.hotelnordbo.gl
AUL_ann_Suluk_Marts2011:Suluk annonce 10/03/11 14:33
Angalanerit akikitsut
- misigisat annertuut
Billige rejser - store oplevelser
Visit our
ARCTIC UMIAQ LINE
www.aul.gl
GREENLAND
website at:
http://sermitsiaq.ag/oil-and-minerals
INFO DESIGN 3/2011
Niels Nygaard ApS | Tuapannguit 40 | Boks 240 | 3900 Nuuk
TANDLÆGE Tlf. 31 30 01 | Fax 31 30 02 | mail@kigutit.gl | www.kigutit.gl
VI KAN TILBYDE:
• Faste regelmæssige undersøgelser
• Fyldninger • Kroner
• Broer
• Implantater: Hurtig erstatning af en eller flere tænder
• Behandling af tandkødsbetændelse og parodontose
• Proteser
• Kirurgi
• Bideskinner
• Blegning
www.sermitsiaq.AG
Greenlandic art,
handicraft and fur
Tupilak
Imaneq 18, P.O. 2291,
3900 Nuuk, Greenland
Tlf.nr. 31 32 18,
tupilaktravel@greennet.gl
Holder åbent alle
Anori Art_2004_suluk 22/04/04 ugens 8:55 7 dage. Side 1
GREENLANDIC ART, HANDICRAFT AND FUR
Indaleeqqap Aqqutaa 14 · P.O.Box 890 · 3900 Nuuk · Greenland
Tlf./Fax: 32 78 74 · anori@greennet.gl
O P E N 7 D AY S A W E E K
Permagreen
www.permagreen.gl
building on experience and for the future
Your greenlandic
Construction
partner
Permagreen Grønland A/S is among the leading
companies in Greenland within the construction
industry with approx. 60 years of experience.
We are firmly anchored with branches in five cities along
the west coast, based in Nuuk and employs
250 well educated and experienced staff.
Our core competencies are major buildings, from
apartment buildings to all types of commercial
buildings and associated works.
We range widely and build anywhere in Greenland!
ID_ann_Suluk_2011:Suluk annonce 07/10/10 11:12 Side 1
Naqitassat suulluunniit
Ilusilersorneri
Tulleriiaarilluarluni
QuietComfort ® 15 Acoustic Noise Cancelling ® hovedtelefoner
Sullissilluarlunilu
www.irt.gl
Alle slags tryksager
Funktionel grafisk design
Rationel produktion
God service
LARS EZEKIASSEN · KNUD RASK · NÛNO BAADH HANSEN
Info Design aps · Boks 889 · Noorlernut 33 · 3900 Nuuk
Tel: +299 32 25 41 · Fax: +299 32 27 41 · Mail: infodesign@greennet.gl
Lokaltelefonbogi imaluunniit Grøn lands Medie Central atassuteqarfigerusukkukku,
saaffigiinnartigut · Vi kan også kontaktes, så fremt De skal have fat i Lokal te le fon -
bogen eller Grønlands Medie Central
www.greenlandice.gl
Sorbet på indlandsis.
Lactosefri is
Lakrids
Pistacé
Jordbær
Ruttebil
Rolige omgivelser
hurtigt internet
international tlf.
tæt på havet.
tæt på byen.
Luksus
hotellejligheder
www.nuuklejlighed.gl
tlf.: +299 48 77 27
Find os på nettet og på
Facebook
Suluk #04 Air Greenland Inflight Magazine 2012 87
kNordik
er dig et
idt fundament
r en solid nordisk bank med filialer
rønland og på Færøerne. Vi har den
yrke til at gøre en forskel.
de privat- og erhvervskunder et
samarbejde baseret på kompetence,
og proaktivitet.
n i BankNordik
nknordik.gl
88
SIPISAQ AVANNARLEQ 2B
POSTBOKS 1000 • 3900 NUUK
www.cafemik.gl
CAFÉ SANDWICH-BAR
Suluk #02 Air Greenland inflight magazine 2012
MANDAG-FREDAG 08.00-17.00
LØRDAG 10.00-18.00
SØNDAG OG HELLIGDAGE LUKKET
LEVERING AF MAD UD AF HUSET
Frokoster, Receptioner, Rejsegilder
Buffet’er m/koldt og lunt
Sejlerpakker og meget andet.
Se vores menuforslag på www.cafemik.gl
BankNordik
giver dig et
solidt fundament
BankNordik er en solid nordisk bank med filialer
i Danmark, Grønland og på Færøerne. Vi har den
finansielle styrke til at gøre en forskel.
Vi tilbyder både privat- og erhvervskunder et
fremadrettet samarbejde baseret på kompetence,
engagement og proaktivitet.
Velkommen i BankNordik
www.banknordik.gl
TLF. 32 15 06
FAX. 32 35 06
cafemik@greennet.gl
2012
#02
Tigoriannguaruk!
Tag suluk
med hjem!
Your
personal
copY!
TaX
Free
In-fl ight magasinet
Suluk #01 Air Greenland inflight magazine 2012
Sipisaq avannerleq 10 · Box 39 · 3900 Nuuk
Tlf. +299 383940 ·
E-mail: annoncer@Sermitsiaq.AG
www.Sermitsiaq.AG
2012
#01
Tigoriannguaruk!
Tag suluk
med hjem!
Your
personal
copY!
TaX
Free
TEL.: 32 45 35 - Iggianut 10 - 3900 Nuuk
E-mail: madsd@mogm.gl - www.mogm.gl
Autoriseret forhandler af:
Vi udfører
også klargøring
& Service af både
Umiatsianik
suliaqarlutalu
piareersaasinnaavugut
Kom sikkert ud og hjem
Annoncepriser inkl. farver
Dobbeltside . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 29.886,-
1/1 side. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 18.523,-
1/2 side højformat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 11.532,-
1/2 side tværformat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 11.532,-
1/4 side højformat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 7.957,-
1/4 side tværformat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 7.957,-
Særplacering, side 2, 3 og indersiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . + 30 %
Særplacering, side 4, 5 og indersiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . + 30 %
Særplacering, bagside. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . + 40 %
Oversættelse / Tolkning (Grønlandsk) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 413,-
Format, bredde x højde
Dobbeltside + skæremærker og 5 mm beskæring . . . . . . . . . . . . 420 mm. x 280 mm.
1/1 side til kant + skæremærker og 5 mm beskæring . . . 210 mm. x 280 mm.
1/2 side tværformat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 mm. x 121 mm.
1/2 side højformat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 mm. x 245 mm.
1/4 side tværformat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 mm. x 59 mm.
1/4 side højformat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 mm. x 121 mm.
Rubrikannoncer
1/4 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 3.936,-
1/8 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 2.184,-
Format, bredde x højde
1/4 side tværformat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 mm. x 59 mm.
1/4 side højformat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 mm. x 121 mm.
1/8 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 mm. x 59 mm.
Grafi sk opsætning af annoncer
Dobbeltside . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 3.142,-
1/1 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 1.571,-
1/2 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 1.050,-
1/4 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 593,-
1/8 side . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kr. 320,-
Sullissivik.gl ukiakkut
eqquiniaaneq
Sullissivik.gl-ip eqquiniaanissannik
kaammattorpaatit. Kinguliini apeqqutit
allassimasut akikkit, angalanerillu
siunissami aggersumi sulerinissannut
piareersarfittut atorlugu.
Tuttunniarniaruit aallaat sorleq sakkukinnerpaaq atorsinnaaviuk?
Alloriarfissat pingasut suut meeqqat atuarfianniippat?
Inaarummik naatsorsuut sunaana aamma piffissap
qanoq ilinerani tigussaviuk?
Nuunnerit qanoq nalunaarutigissaviuk?
Ukiuunerani umiatsiaaqqavit inissiffissaa qanoq qinnuteqaatigissaviuk?
Pisatit piffissap qanoq ilinerani qanorlu nalunaarutigisussaavigit?
Sullissivik.gl-imi akissutit eqqortut nassaarisinnaavatit.
Sullissivik.gl
efterårsquiz
Sullissivik.gl udfordrer dig til quiz.
Svar på nedenstående spørgsmål og
brug rejsetiden på at forberede dig
selv til den kommende tids gøremål.
Hvilken kaliber er den mindste du må jage rensdyr med?
Hvilke 3 trin er der i folkeskolen?
Hvad er en slutopgørelse og hvornår modtager du den?
Hvordan melder du flytning?
Hvordan søger du om en bådplads for vinteren?
Hvornår og hvordan skal du indberette din fangst?
På sullissivik.gl kan du finde de korrekte svar.
BankNordik
giver dig et
solidt fundament
BankNordik er en solid nordisk bank med filialer
i Danmark, Grønland og på Færøerne. Vi har den
finansielle styrke til at gøre en forskel.
Vi tilbyder både privat- og erhvervskunder et
fremadrettet samarbejde baseret på kompetence,
engagement og proaktivitet.
Velkommen i BankNordik
www.banknordik.gl