Lärarhandledning - Forum för levande historia

Foto: Jens Assur / Pressens Bild

Innehåll
Del 2 Folkmordet i Srebrenica
21
22
23
24
25
Introduktion
Värderingsövningar
2. Hur viktig är ledaren?
Generella övningar
3. Vad är ett folkmord?
4. Kan ett folkmord förhindras?
5. »Svårast att glömma var ögonen på det första offret«
Kriget i forna Jugoslavien
6. Vad var det som hände i Srebrenica?
7. Likheter och skillnader
Del 3 Vägen till försoning
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
Introduktion
Värderingsövningar
2. Hur ska man kunna gå vidare?
Generella övningar
3. Förlåta och försonas
4. När ska man börja försonas?
5. De skyldiga ska straffas
6. De skyldiga ska straffas 2
7. Sanning och försoning i Sydafrika
8. Fiender blir vänner
9. Jag följde bara order
Kriget i forna Jugoslavien
10. Daytonavtalet
11. Min hjälte – din förbrytare
12. Är man vänner nu?

Introduktion
Den livsfarliga historien – om nationalism, historiebruk
och vägen till försoning är ett pedagogiskt material som
fokuserar på begreppen historie medvetande, historiebruk,
nationalism och försoning.
I projektet vill vi belysa, skapa insikt och väcka frågor
kring hur historia kan användas som makt medel och
vapen i en nationalistisk mobilisering. Hur ger det
näring åt stark nationalism och hur kan det stå i vägen
för en försoningsprocess?
Målgrupp och
skolämnen
Det pedagogiska materialet riktar sig framförallt till lärare som undervisar
på gymnasiets teoretiska program. I den nya ämnesplanen för
historia står det att studiet av historia inte bara handlar om kunskaper
om historia utan också om producerandet av denna kunskap. Undervisningen
i historia på gymnasiet ska innehålla:
11
kunskap om historia
11
kunskap om hur historia skapas
11
kunskap om hur historia används
Här kan du läsa mer om hur projektet kan knytas till skolans styrdokument
och ämnesplaner.
Del 1: Historiebruk och
nationalism
Om begreppen historiemedvetande, historiebruk och nationalism.
Del 1 består av:
11
Texter om historiebruk och nationalism. Här ligger också texter berättade
utifrån ett kroatiskt bosniakiskt och serbiskt perspektiv.
11
Spel: En by som alla andra
11
Övningar
Del 2: Folkmordet i
Srebrenica
Del 2 handlar om folkmordet i Srebrenica, vad som hände före, under
och efter folkmordet. Den här delen ligger i en särskild webbsida som
öppnas i ett nytt fönster. Till denna del knyts också övningar.
Sida 4 (36)

Introduktion
Del 3: Vägen till försoning
Vad händer efter ett folkmord? Hur går man vidare och hur ska man
kunna normalisera förhållandena mellan de grupper som bekämpat
varandra? Del 3 består av:
11
Texter om försoning, om identifieringsarbetet av offren i Srebrenica,
om den internationella krigsförbrytardomstolen i Haag, fakta om åtalade
personer, om Sidas arbete etc.
11
Spel: I skuggan av ett krig
11
Övningar
11
Vittnesmål
Del 4: Utställningen
I projektets kärlekstält, som skolorna kan boka, får eleverna möta fyra
autentiska berättelser om kärlek som övervinner allt. Om kärlekens
enorma kraft ställd mot nationalismen. Vad händer när du blir kär i
någon som inte är som du? Kan vi älska vem som helst? Här kan du
också boka utställningen.
Del 5: Mer att läsa Här hittar du kopplingar till styrdokument, film- och litteraturtips.
Texter
Stora delar av materialet utgörs av texter och bilder. De flesta av texterna
är ganska omfattande och vi har därför valt att lägga ut dem som
pdf-dokument. Efter en kort ingresstext finns pdf-filen att ladda ner.
Spel
Spelen syftar till att eleverna aktivt får reflektera kring komplexa
frågeställningar. Genom att använda spel och simuleringar väcks
engagemang, delaktighet och förståelse hos deltagaren. Ofta handlar
det om att byta perspektiv och att känna att det man lär sig är viktigt
och relaterar till en själv.
Spelen ligger i Del 1 och Del 3 och har tillhörande instruktioner.
Spelen är:
11
En by som alla andra
11
I skuggan av ett krig
Sida 5 (36)

Introduktion
Tema: Nationalism
Material:
11
Offer för historien
11
Nationalism
11
Spelet En by som alla andra
Övningar i Del 1:
11
Värderingsövning 1, påstående c, d, e, h, i.
11
Generella övningar 2, 3, 5, 12, 17.
11
Eleverna kan sedan fokusera på nationalismen i samtiden. Till exempel
genom att undersöka nationalistiska partier i Sverige, vilken roll nationalismen
spelar i någon aktuell konflikt och så vidare.
Del 2: Folkmordet
i Srebrenica
Denna problematik är aktuell både i historia och i samhällskunskap.
De mänskliga rättigheterna är ett centralt innehåll i samhällsämnet.
Psykologi har också relevans här då det gäller att förklara olika beteenden
och religionskunskapens etiska fokus är också aktuellt. Här följer
några förslag på innehåll och övningar.
Tema: Folkmord
Material:
11
Forum för levande historias webbplats med definitioner, kommentarer och
ett historiskt perspektiv på folkmord. Här finns också material om folkmord,
Förintelsen, Kambodja, Rwanda med mera.
11
Det digitala materialet Del 2: Folkmordet i Srebrenica
11
Spelet I skuggan av ett krig, i Del 3
Övningar i Del 2:
11
Värderingsövningar, alla påståenden
11
Generella övningar 2 – 7.
Övningar i Del 3:
11
Generella övningar 2, 6, 9.
Tema: Krigen i det
forna Jugoslavien
Att fördjupa vad det var som hände i det forna Jugoslavien kan vara intressant
att göra i någon av historiekurserna två eller tre. Arbetet blir då att
undersöka denna konflikt före, under och efter.
Material:
11
Del 1 text »Vårt folk har alltid...« – Historia som mening och makt
11
Det digitala materialet Del 2: Folkmordet i Srebrenica
11
Skönlitterära texter, förslag finns i Del 4
11
Film, förslag finns i Del 4
Sida 7 (36)

Introduktion
11
Spelen En by som alla andra, se Del 1 och
I skuggan av ett krig, se Del 3
Övningar i Del 1:
11
Värderingsövning 1, a, b, f, g
11
Generella övningar 4 – 7, 11, 13
Övningar i Del 2:
11
Värderingsövning 1, alla påståenden
11
Generella övningar 2, 3, 5
Övningar i Del 3:
11
Värderingsövning 1, c, d
11
Generella övningar 2 – 6, 9
Gå på djupet
Humanistisk och
samhällsvetenskaplig
specialisering
Är en kurs som erbjuder goda möjligheter till fördjupning inom ett
valt område. Där finns till att gå på djupet i den problematik som
behandlas i projektet.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig
speciali sering ska syfta till att eleverna fördjupar sina kunskaper inom
ett valt kunskapsområde. Eleverna ska ges möjlighet att fördjupa ett
vetenskapligt förhållningssätt, till exempel genom att diskutera teorier
och pröva hypoteser.
Centralt innehåll i kursen
Fördjupning inom valt kunskapsområde. Exempel på kunskapsområden
kan vara arkeologi, EU, freds- och konfliktfrågor, globala utvecklings-
och rättvisefrågor, interkulturell kommunikation, kriminologi,
litteratur på olika språk, lokala eller regionala studier, mediekommunikation,
miljöhistoria samt tolkning och översättning. Samband mellan
kunskapsområdet och omvärlden.
Praktiska tillämpningar av kunskaper inom området, till exempel
i samarbete med institutioner och organisationer i det omgivande
samhället eller i form av till exempel fältstudier, rollspel och undersökningar.
Sida 8 (36)

Del 1
Historiebruk
och nationalism
Foto: Jens Assur / Pressens Bild
Sida 9 (36)
Det sönderbombade Mostar i forna Jugoslavien, Bosnien 1994.

Del 1
Historiebruk och
nationalism
Introduktion
Nationalismen växte sig stark i flera av de stater som
tidigare tillhört östblocket. Men ingenstans blev konsekvenserna
så förödande som i det forna Jugoslavien
där de ledde till flera krig som pågick under perioden
1991–1999 och som kostade cirka 150 000 människor
livet.
En av orsakerna till och konsekvenserna av det krig
som utbröt i forna Jugoslavien var nationalismen. Och
då framför allt hur nationalismen brukades för att påvisa
olikheter och fiendskap mellan olika grupper. Ett centralt
inslag i den polemik de olika parterna förde mot
varandra var kopplingar till den egna historien.
Avstampet i denna del tas i upptakten till det som hände
i forna Jugoslavien. Det som i första hand behandlas är
de centrala begreppen:
• Historiemedvetande
• Historiekultur
• Historiebruk
• Nationalism
Sida 10 (36)

Del 1
Historiebruk och
nationalism
Värderingsövningar
1
Här presenteras en rad påståenden som kan ligga till grund för värderingsövningar
av olika slag:
a. Människan är i första hand styrd av känslor
b. Människan är i första hand styrd av förnuftet
c. Jag är stolt över att vara svensk
d. Det borde inte finnas gränser, alla skulle få röra sig fritt som de önskar
e. Alla som bor i Sverige är svenskar
f. Min nationalitet är en av de viktigaste faktorerna när det gäller skapandet
av min egen identitet
g. Mitt lands historia är en av de viktigaste faktorerna när det gäller
skapandet av min egen identitet
h. Det är viktigt att vara patriot
i. Man ska ställa upp för sitt land
j. Den historia som presenteras i skolan är korrekt
k. Den historia som presenteras i min lärobok i historia är korrekt
2
Heja
Sverige!
I idrottssammanhang är det
vanligt att man hejar på sitt
eget land och kanske uttalar sig
negativt om motståndarna och
deras land.
DISKUTERA
11
Är detta en oskyldig form av nationalism?
11
Vilka kan orsakerna vara till att den svenska nationalsången spelas innan
en elitseriematch i ishockey i Sverige?
11
Vilka andra nationella symboler finns det?
11
Har de någon betydelse för er och i så fall på vilket sätt?
3
Vi
är bäst,
fuck the rest!
Många länder och dess invånare
har en viss syn på sig själva och
framför allt på andra länder och
dess innevånare. Detta kanske
i första hand ska ses som stereotyper
och fördomar men det
kan vara intressant att fundera
över hur man själv ser på detta.
DISKUTERA
11
Hur ser Sverige och svenskarna på sig själva, spelar vi i elitserien eller
i korpserien?
11
Om vi är bäst på något, vad är det i så fall?
11
Hur ser förhållandet ut till våra grannländer, Norge, Finland och Danmark?
Är vi storebror eller lillebror?
11
Varifrån kommer föreställningar om olika länder och deras befolkning?
Utgå från diskussionen ovan.
11
Har Sverige någon ärkefiende och i så fall vem och varför?
Sida 11 (36)

Del 1
Historiebruk och
nationalism
Generella övningar
4
Krig
i
klassrummet?
I ett klassrum finns det många
olika uppfattningar och åsikter.
Vissa diskussioner kan därför
bli heta och känsliga, det kan
till och med vara så att någon
har någon form av personlig
koppling till det som behandlas.
DISKUTERA 1
11
Kan man diskutera vad som helst i klassrummet? Om inte, vilka ämnen är
inte acceptabla?
Undersök läroplan och skollag:
11
Hur ser utrymmet ut när det gäller vad som får behandlas i klassrummet?
Är allt tillåtet eller begränsas yttrandefriheten på något sätt?
11
Vad tycker ni om detta?
DISKUTERA 2
11
Det kan finnas elever närvarande i klassrummet som till exempel har
någon direkt koppling till en konflikt? Det kan till exempel handla om att
man tillhör en av parterna i konflikten? Hur ska man tänka och agera då?
Ska man undvika ämnet? Om inte hur ska man hantera faktumet att ämnet
kan röra upp känslor och leda till konflikter?
5
Historie
brukare
Forum för levande historia är en
myndighet som arbetar för att
motverka intolerans genom att
berätta om brott mot mänskligheten
såväl i historien som i
samtiden.
UNDERSÖK
Här kan myndighetens hemsida vara till stor hjälp: www.levandehistoria.se
11
När och varför bildades Forum för levande historia?
11
Brukar Forum för levande historia historien och i så fall hur och med vilka
syften?
11
Finns det olika uppfattningar om myndigheten? Hur ser de som är positiva
respektive negativa på verksamheten?
DISKUTERA
11
Varför bildades Forum för levande historia och varför just då?
11
Hur ser ni på argumenten för/mot?
11
Skulle det behövas fler myndigheter med liknande inriktningoch vad skulle
de då i så fall fokusera på för ett innehåll?
UNDERSÖK VIDARE
Det finns en annan hemsida som har en förvirrande lik webbadress:
www.levandehistoria.com.
11
Varför har man valt en adress som är så lik myndighetens?
11
Vad innehåller den?
11
Vad är syftet med den och vilka står bakom den?
11
Hur brukar de historia?
11
Kan man missbruka historia? Vad är i så fall skillnaden mellan att bruka
och missbruka historia?
Sida 12 (36)

Del 1
Historiebruk och
nationalism
Generella övningar
6
Källkritik
– Hur ska
man veta vad som är
sant?
Källkritiken är en av historievetenskapens
viktigaste verktyg.
De källor man ska bygga sina
slutsatser på måste hålla måttet.
Att vara kritisk till information
generellt är viktigt i flera
aspekter idag då informationen
idag är oändlig och det samtidigt
kan vara svårt att se var
den kommer ifrån.
Ett sätt att undersöka om en
källa är »vinklad«, det vill säga
innehåller värderingar, är att
alltid använda fler källor som
tar upp ämnet. Genom att
jämföra källorna med varandra
upptäcker man lättare vad som
är åsikter och vad som är fakta
som alla kan hålla med om.
KÄLLKRITISKA FRÅGOR
Här följer några frågor som det kan vara bra att ställa till den information
man har tänkt använda:
11
Vad ska du använda källan till?
11
Vem är ansvarig/står bakom källan?
11
Hur, varför och när har källan tillkommit?
11
Försöker författaren påverka läsaren på något sätt?
11
Vilket budskap framkommer i texten? (Har boken, tidningen, TV-bolaget
eller bokförlaget en viss politisk hållning?
DISKUTERA 1
11
Hur brukar du göra för att försäkra dig om det någon säger är sant?
11
Hur brukar du göra för att försäkra dig om att den information du använder,
tryckt och digital, är korrekt?
UNDERSÖK
11
Analysera en del av din lärobok utifrån frågorna ovan, det kan vara ett
kapitel eller en annan del? Presentera och diskutera vad du kom fram till
i grupp eller helklass.
DISKUTERA 2
11
Om du skulle vara källkritisk mot dina lärare, vad skulle resultatet bli?
11
Vilka krav bör man ställa på sina lärare när det gäller detta och hur skulle
det konkret kunna gå till?
7
Min
historia liknar
inte din.
Alla elever i världen läser inte
om samma händelser, personer
och så vidare när de studerar
historia. Vad som fokuseras
avgörs bland annat av var i
världen man bor. Läs Del 1 text
»Vårt folk har alltid...« – Historia
som mening och makt
UNDERSÖK
11
Jämför innehållsförteckningen i din lärobok i historia med en från något
annat land.
11
Vad fokuseras i de olika böckerna?
11
Vilka är likheterna och skillnaderna?
DISKUTERA
11
Vilka blir konsekvenserna av att vi har olika fokus i olika kulturer,
geografiska områden och så vidare?
11
Skulle vi sträva efter att det var mer lika?
11
Bör medlemsstaterna i EU ha en mer gemensam inriktning på sin
historieundervisning när det gäller innehållet?
Sida 13 (36)

Del 1
Historiebruk och
nationalism
Generella övningar
8
Finn
historien i din
närmiljö?
Undersök vilka kopplingar
till historien det finns i din
närmiljö genom att undersöka
statyer av historiska personer
och situationer eller gatunamn
med samma kopplingar. Försök
att hitta två till tre exempel.
DISKUTERA
11
Varför har dess personer, situationer lyfts fram?
11
Vilka uppfattningar finns kring de, positiva och negativa?
11
Om du skulle få resa en staty av eller namnge en gata utifrån en känd
historisk person, vem skulle det bli och varför?
9
Vilka
är
svenskarna?
Det har i olika tider funnits
olika versioner kring varifrån
svenskarna kommer från början.
Det har också varit mer eller
mindre viktigt vad svaret på den
frågan är.
UNDERSÖK
Undersök din lärobok i historia utifrån följande frågor:
11
Hur förklaras vilka svenskarna är, vilka deras förfäder var och var de
kommer ifrån?
11
Ryms alla som bor i Sverige idag inom den svenskhet som beskrivs?
UNDERSÖK VIDARE
Undersök en gammal lärobok utifrån frågorna nedan.
Läroboken ska vara skriven och använd i skolan någon gång under
perioden 1900 – 1930.
11
Hur förklaras vilka svenskarna är, vilka deras förfäder var och var de
kommer ifrån?
11
Rymdes alla som då bodde i Sverige inom den svenskhet som beskrivs?
11
Skulle de beskrivningar som finns här kunna användas i en nutida lärobok,
varför/varför inte?
DISKUTERA
11
Är det viktigt att ha en nationell historia som förklarar vad
det innebär att vara svensk, etiopier, korean och så vidare?
Sida 14 (36)

Del 1
Historiebruk och
nationalism
Generella övningar
10
Vad är historia och
vad är det bra för?
Historiska händelser är viktiga
för många människor, trots att
de hänt för länge sedan långt
innan personen fötts. Man
brukar säga att historien hjälper
till att skapa vår identitet.
Historia skapar mening och
sammanhang för såväl nationer,
samhällen, grupper som
enskilda individer.
DISKUTERA
Vad är historia?
11
Allt som hänt?
11
Allt som hänt och som vi känner till?
11
Allt som vi känner till som har hänt och
som har bearbetats vetenskapligt?
ARBETA INDIVIDUELLT OCH ANTECKNA DINA SVAR
11
Anser du att hur du identifierar dig som dig själv har någon historisk
koppling. Om så är fallet hur påverkar historien dig och vad i din identitet
har den betydelse för?
11
Upplever du att historien skapar mening och sammanhang för dig och
ditt liv och i så fall hur?
11
Finns det speciella händelser i historien, både stora och små, som du
upplever vara extra viktiga? Hur skulle du reagera om det skulle visa sig
att någon av dessa händelser var fabricerad och därigenom osann?
ARBETA I GRUPP
11
Låt alla i gruppen läsa upp vad de skrev ovan. Diskutera likheter och
skillnader
Sida 15 (36)

Del 1
Historiebruk och
nationalism
Generella övningar
11 Historiebruk
i vetenskap och
media
Trots att inga krig i historien
någonsin har varit så välbevakade
som krigen i modern tid
med möjlighet till direktsända
filmer och snabba rapporter
står omvärlden ofta lika fullt
frågande inför vad som händer
och har hänt. Detta lämnar
öppet för olika aktörer inom
media och vetenskap att tolka
skeenden. Diane Johnstone
är en amerikansk forskare
och journalist som kan sägas
representera ett vänsterteoretiskt
perspektiv och som analy
serat krigen i Jugoslavien med
en sådan infallsvinkel. Hennes
antiimperialistiska tolkning av
skeendena i Jugoslavien liknar
i hög grad den serbiska bilden
av Jugoslaviens sönderfall
under 1990-talet. Hon har inte
fått stå oemotsagd i media. En
intervju med henne i Ordfront,
som publicerades under »Resa
i Jugoslavien«, satte igång en
lavin av upprörda debattinlägg
i dagspressen.
FÖRSLAG PÅ DEBATTEXTER
11
Björn Eklund m.fl., Ordfront magasin 7 – 8/2003, 10/2003
11
Maciej Zaremba, DN 2003-11-03, DN 2003-11-14
11
Gellert Tamas, Expressen 2003-11-13
11
Steve Sem-Sandberg, SvD 2003-11-17
11
Kjell Magnusson, SvD 2003-11-19
11
Gertrud Åström, Ordfront magasin 12/2003
11
Ulf B Andersson, Arbetaren 2003-11-28
11
Erik Wijk, SvD 2003-12-08
UNDERSÖK
11
Vad innebär det att ha ett vänsterteoretiskt perspektiv?
11
Vad är en antiimperielistisk tolkning?
11
Kan man argumentera som Johnstone gör och vad har hon för grunder
för det hon säger?
11
Samma frågor kan ställas om den författare som uttalat sig mot
Johnstones hypoteser.
11
Vilken roll spelar egentligen den tidigare historien i denna diskussion
som handlar om något som hänt ganska nyligen?
12 Historiekultur
Historia finns överallt.
Historie kultur är summan av
den historia och de historiska
myter som uppträder i ett särskilt
sammanhang, som t ex
i ett land, samhälle, politiskt
parti eller i en religiös grupp.
FUNDERA SJÄLV
11
Läs Del 1 text »Vårt folk har alltid...« – Historia som mening och makt
11
Vilken historiekultur anser du att du tillhör? Är det en eller flera?
11
Vilka faktorer lyfter du fram om du skull förklara »din historiekultur«
för någon?
11
Upplever du att din historiekultur är positiv eller negativ för din egen del?
PRESENTERA OCH DISKUTERA
11
Arbeta i grupp och presentera resultaten från det egna arbetet ovan
11
Diskutera likheter och skillnader
Sida 16 (36)

Del 1
Historiebruk och
nationalism
Generella övningar
13
Hur används
historia idag?
Undersök hur historia brukas
i din närmiljö. Det kan handla
om reklam, produktnamn, och
inom populärkulturen. Försök
att hitta två till tre exempel.
14
Vad säger politikerna
egentligen?
I politiska sammanhang är det
mycket vanligt att historien
brukas på olika sätt. Leta fram
en artikel, ett tal eller liknande
som någon politiker hållit och
som innehåller referenser till
historien.
DISKUTERA
11
Varför används den historiska referensen? Vad är det man vill förstärka?
Hur lyckas man?
11
Hur påverkas du av kopplingen?
11
Vilken betydelse har det hur mycket kunskap man har kring den historiska
kopplingen?
UNDERSÖK
11
Vilka tolkningar görs av historiska händelser, beslut, förlopp och så vidare?
11
Vilken poäng vill politikern göra med dessa referenser och med tolkningarna
av dem?
11
Uppfattar du resonemangen, slutsatserna som trovärdiga och i så fall
varför eller varför inte?
11
Undersök andra tolkningar av samma historiska referenser. De kan vara
gjorda av politiker från andra läger, historiker eller journalister. Hur trovärdiga
framstår politikerns tolkning utifrån detta?
11
Vad hände egentligen? Gör en egen värdering av vad som är den enligt dig
mest sannolika tolkningen.
15
Nationalism, en
i grunden negativ
företeelse?
UNDERSÖK & ANALYSERA
Undersök och analysera begreppet nationalism utifrån:
11
Historiskt ursprung
11
Historiska konsekvenser
11
Olika typer av nationalism
11
Dess roll idag
11
Dra dina egna slutsatser och presentera din syn på nationalismens roll och
konsekvenser igår och idag.
Sida 17 (36)

Del 1
Historiebruk och
Nationalism
Kriget i forna Jugoslavien
16
Det andra
världskriget
Under det andra världskriget
fanns det en serbisk gruppering
Chetniks och en kroatisk
Utasja. Händelserna omkring
detta är än idag aktuellt för
serber och kroater.
UNDERSÖK
11
Vad hände i Jugoslavien under det andra världskriget? Gör en kronologisk
översikt.
11
Vilka var Chetniks och vad stod de för?
11
Vilka var Ustasja och vad stod de för?
11
Vilka är de viktigaste händelserna kopplat till dessa två gruppers aktiviteter
under det andra världskriget?
11
Hur ser serberna på Ustasja?
11
Hur ser kroaterna på Chetniks?
11
På vilket sätt är detta viktigt för grupperna än idag?
11
Hur värderas dessa händelser i ett mer »objektivt« perspektiv, till exempel
inom historievetenskapen?
17
Politiskt historiebruk
i forna
Jugoslavien
De politiska utspelen innan
krigen hade ofta kopplingar till
historien. Frågan blir då hur
politikerna använde historien
med ett politiskt syfte.
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
I materialet i Del 2: Folkmordet i Srebrenica finns ett antal politiska tal från
perioden. Tänk på att detta är utdrag ur politikers tal och ett annat utdrag
hade kunnat ge ett delvis annat resultat. Reflektera och diskutera dessa
utifrån frågorna nedan:
11
Vad sa politikerna?
11
Vilka händelser tog de upp?
11
Vilka känslor spelade på?
11
Vilka händelser i samtiden lyfte de fram?
UNDERSÖK
11
Leta fram något tal som någon politiker höll innan eller i inledningen av
något annat krig. Bearbeta det på samma sätt och med samma frågor
som ovan.
Sida 18 (36)

Del 1
Historiebruk och
nationalism
Kriget i forna Jugoslavien
18
Varför blev det krig
i Jugoslavien?
UNDERSÖK OCH ANALYSERA
För att underlätta och systematisera analysen av en konflikt kan en modell
för konfliktanalys användas. Sådana finns i de flesta läroböcker i samhällskunskap.
Analysen ska fokusera kriget i det forna Jugoslavien och
huvudfrågan blir:
11
Varför blev det krig i forna Jugoslavien?
UNDERSÖK VIDARE
Foto: Jens Assur / Pressens Bild
11
Hur ser de olika parterna, serber, kroater och bosniaker på orsakerna till
kriget? Vilka är skillnaderna och vad beror de på? Här kan texten från Del 1
Offer för historien vara till hjälp.
11
Under kriget bedrevs det så kallad etnisk rensnig. Vad är det, vem utförde
det och vilka blev konsekvenserna? Finns det konsekvenser av detta kvar
i området idag?
SLUTSATS
Sammanfatta dina kunskaper och argumentera utifrån detta för vad du
anser vara de viktigaste orsakerna till kriget.
Många är de som förlorat släkt och
vänner i kriget i det forna Jugo slavien,
Sarajevo, Bosnien, 1994.
19
Forna Jugoslaviens
historia i tre
versioner.
De olika parterna i konflikten
i det forna Jugoslavien hade och
har olika bilder av den gemensamma
historien. Läs texten
från Del 1 Offer för historien.
UNDERSÖK
Hur ser serberna, kroaterna och bosniakerna på sin historia?
Fokusera jämförelsen på följande punkter:
11
Vad visar på den egna gruppens storhet?
11
Vilka är de stora oförrätterna?
11
Vilken roll spelar religionen?
11
Hur ser omvärlden på de olika parternas skuld och ansvar och hur
stämmer detta med parternas egen bild? Vilken betydelse kan det
ha om dessa bilder skiljer sig åt?
DISKUTERA
11
Vilken betydelse kan det ha om ett land och dess innevånare ser sig som
offer eller förövare?
Sida 19 (36)

Del 2
Folkmordet i
Srebrenica
Foto: Nikola Solic / Reuters
Sida 20 (36)
Skuggor faller på ett monument vid Potorcari minnesgravplats innan en
begravningsceremoni hålls till minnet av folkmordet i Srebrenica 1995 (11 juli 2008).

Del 2
Folkmordet i
Srebrenica
Introduktion
I juli 1995 genomfördes det största folkmordet i Europa
sedan det andra världskriget. Under loppet av en
dryg vecka mördades mellan 7 000 och 8 000 bosnienmuslimska
män. 2004 dömdes generalmajor Radislav
Krstic’ vid krigsförbrytartribunalen (ICTY) i Haag bland
annat för delaktighet i folkmordet i Srebrenica. I och
med åtalet mot honom fastställde domstolen med enhällighet
att massakern i Srebrenica är ett folkmord utifrån
FN:s definition.
Det kan vara så att det skett folkmord efter Srebrenica
men att världen inte kunnat omfamna den vetskapen
ännu. Det råder dock inga tvivel om att det skett och
fortsätter att ske brott mot mänskligheten och krigsbrott.
Centrala begrepp
Det centrala begreppet i Del 2 är i första hand folkmord. Även historiebruk
och nationalism (Del 1) är användbara.
Begreppet folkmord är inte ett entydigt begrepp utan det definieras
delvis olika på olika håll. Folkrättsligt definierades folkmord och fick
sin juridiska definition genom ett beslut av FN:s generalförsamling
1948; Folkmord definieras enligt folkmordskonventionen som handlingar
begångna i avsikt att utplåna, helt eller delvis, en grupp på nationella,
etniska, rasmässiga eller religiösa grunder.
För ytterligare resonemang kring begreppets historia se Forum för
levande historias webbplats.
Sida 21 (36)

Del 2
Folkmordet i
Srebrenica
Värderingsövningar
1
Här presenteras en rad påståenden som kan ligga till grund för värderingsövningar
av olika slag:
a. Folkmördare är något man är, alla kan inte bli det
b. Folkmördare är något man lär sig bli, alla kan bli det
c. Det är viktigt att lyda order
d. Lyder man order har man inget eget ansvar
e. Man ska vara lojal mot sina överordnade
f. Ekonomiska intressen är det som i första hand styr om världssamfundet
agerar mot brott mot mänskliga rättigheterna
g. FN borde ha mer makt att agera på egen hand
2
Hur
viktig är
ledaren?
De som leder ett land har ofta
en viktig funktion när det gäller
de skapandet av de normer som
är centrala i samhället.
UNDERSÖK
11
Vad är en norm?
11
Hur skapas normer?
DISKUTERA
Mao Tse Tung sa en gång: Barmhärtighet mot fienden är grymhet mot
folket!
11
Vad menar han?
11
Vilka konsekvenser kan det få om statsmakten i ett land öppet har denna
hållning?
11
På vilket sätt påverkar våra politiska ledare i Sverige idag våra normer?
11
Vilken är den viktigaste källan när det gäller påverkan av normer i vårt
samhälle idag?
Sida 22 (36)

Del 2
Folkmordet i
Srebrenica
Generella övningar
3
Vad
är ett
folkmord?
Begreppet folkmord etablerades
av FN och var en konsekvens
av nazisternas brott under det
andra världskriget. Det hade
dock skett folkmord innan
detta.
UNDERSÖK
11
Hur lyder FN:s definition av folkmord?
11
Finns det andra definitioner och hur lyder de?
11
Vad måste FN göra om ett pågående folkmord uppdagas?
11
Vilken kritik har FN fått genom åren när det gäller deras handlande vid
folkmord eller folkmordsliknande situationer?
UNDERSÖK VIDARE
Här följer en uppräkning av de största folkmorden under 1900-talet. Undersök
dessa utifrån FN:s definition? Några av dem sågs inte som folkmord
när de skedde utan har definierats som detta i efterhand. Vad kan det bero
på och vilka konsekvenser kan det ha fått?
11
Folkmordet på Armenier 1915
11
Förintelsen
11
Det sovjetiska folkmordet
11
Det kinesiska folkmordet
11
Kampuchea
11
Srebrenica
11
Rwanda
DISKUTERA
11
Varför har världssamfundet med FN i spetsen svårt att agera snabbt och
förhindra brott mot mänskligheten?
11
Vad skulle kunna göras för att förändra och förbättra detta?
Sida 23 (36)

Del 2
Folkmordet i
Srebrenica
Generella övningar
4
Kan
ett folkmord
förhindras?
Om man kan identifiera tecknen
på en annalkande katastrof
så kan man också agera i ett
tidigare skede. Barbara Harff är
professor i statskunskap. Hon
har tagit fram en riskmodell
som ska kunna vara till hjälp för
att analysera en kritisk situation
och se om det finns risk för att
ett folkmord kan ske. Modellen
består av sex riskfaktorer:
UNDERSÖK
11
Välj någon av folkmorden ovan och analysera upptakten till folkmordet
med hjälp av Harffs modell? Hur många faktorer var uppfyllda? Vad hade
krävts för att stoppa utvecklingen? Tänk på att FN inte fanns vid flera av
dessa händelser.
UNDERSÖK VIDARE
Vid en konferens i Stockholm 2004 listades fem länder som då uppfyllde
fem av de sex riskfaktorerna. Länderna var Sudan, Burma, Burundi,
Rwanda och Kongo-Kinshasa.
11
Vad har hänt i dessa länder sedan dess?
11
Finns det andra länder idag där risken för folkmord är stor?
1. Tidigare erfarenhet av folkmord
eller massmord
2. Social oro i samhället
3. Etniska minoriteter som utgör
en elit i samhället
4. Ideologier som utesluter
folk grupper
5. Typ av regim, till exempel diktatur
6. Handelsförbindelser med andra
stater
UPPDRAG
11
Er uppgift är att förebygga och därigenom förhindra folkmord. Ni ska
skapa regler, organisation med mera för detta. Ert förslag ska vara mer
handlingskraftigt än dagens, men kom ihåg att ni måste utgå från verkligheten!
Redovisningen ska påbörjas på följande sätt: Om detta förslag
skulle genomföras skulle folkmord kunna förhindras därför att…
5
»Svårast
att glömma
var ögonen på det
första offret«
Detta citat kommer från en
understreckare i Svenska
dagbladet den 27/1 2004. Det
är en av hutuerna som deltog i
folkmordet i Rwanda som säger
detta. Frågan man ofta ställer
sig när man studerar händelser
av detta slag är: Hur och varför
blir man folkmördare? Kan vem
som helst utföra denna typ av
handlingar?
UNDERSÖK
11
Hur och varför blir man folkmördare? Kan vem som helst utföra denna typ
av handlingar?
11
Det finns mycket dokumentation kring nazistiska folkmördare. Till exempel
kan du titta på vad Gitta Sereny och Hannah Arendt kommit fram till.
Christoper R Brownings slutsatser i boken Helt vanliga män kan också
vara till hjälp liksom Harald Welzers Gärningsmän.
11
Inom socialpsykologin har man forskat inom detta fält sedan 60-talet. Här
kan framför allt Stanley Milgrams och Phillip Zimbardos forskning vara
aktuell.
DISKUTERA
11
Hur tror ni att ni själva hade handlat om ni hamnat i situationer liknande de
ni undersökt ovan?
Sida 24 (36)

Del 2
Folkmordet i
Srebrenica
Kriget i forna Jugoslavien
6
Vad
var det som
hände i Srebrenica?
Utgå från materialet i Del 2:
Folkmordet i Srebrenica.
UNDERSÖK
11
Vilka var orsakerna till massmordet i Srebrenica?
11
Hur ser de olika grupperna, serber, kroater och bosniaker på vad som
hände och orsakerna till detta?
11
Alla anser inte att det var ett folkmord, hur ser argumenten ut för detta?
7
Likheter
och
skillnader
Under 1990-talet skedde två
folkmord, ett i forna Jugoslavien
och ett i Rwanda. Vilka likheter
och skillnader finns det mellan
dessa två händelser?
ANALYSERA
Gör en jämförande analys av de två folkmorden utifrån följande frågor:
11
Hur brukades historiska motsättningar i upptakten till folkmorden?
11
Hur brukades nationalism i upptakten till folkmorden?
11
Hur mobiliserades förövargruppen?
11
Hur reagerade FN?
11
Hur reagerade det internationella samfundet?
11
Hur tydliga var signalerna på att något var på gång?
11
En intressant men svår fråga är om det hade gått att förhindra något av
detta. Reflektera kring vad som hade krävts för att förhindra folkmorden
och om något av dem hade varit lättare att förhindra. Utgå ifrån det du lärt
dig i den jämförande analysen.
DISKUTERA
Foto: Vadim Ghirda / AP
Roméo Dallaire var befälhavare för FN:s fredsbevarande operation
i Rwanda vid tiden för folkmordet. Följande citat kommer från honom:
»If we believe that all humans are human, then how are we going to prove
it? It can only be proven by our actions.«
11
Vad tror ni att han menar?
11
Ta reda på lite mer om honom och resonera om citatet igen utifrån era nya
kunskaper. Håller ni med honom?
Seada Omerovic, 30, går på
ett järnvägsspår med sin son
Amel, 5, i närheten av staden Visca,
30 kilometer söder om Tuzla på väg
mot ett flyktingläger. Båda är
muslimska flyktingar från Srebrenica
(3 mars 1996).
Sida 25 (36)

Del 3
Vägen till
försoning
Foto: Fehim Demir / EPA
Sida 26 (36)
En bosnisk rättsmedicinsk expert vid »Missing People Institute« i Tuzla inspekterar
liksäckar, troligtvis ifrån folkmordet massakern i Srebrenica 1995 (10 juli 2001).

Del 3
Vägen till
försoning
Introduktion
När det andra världskriget var över blev det med tiden
allt klarare vilka brott den nazistiska regimen begått.
Nürnbergrättegångarna var det första försöket att döma
de ansvariga för brott mot mänskligheten. Många av
de åtalade hävdade att de var oskyldiga och hänvisade
till att de bara följt order. Dessa motiv underkändes av
rätten, något som sedan blivit vägledande vid andra
rättegångar kring brott mot mänskligheten och folkmord.
Idag finns det flera mer eller mindre permanenta domstolar
som arbetar med att ställa skyldiga för brott mot
mänskligheten, folkmord med mera inför rätta. En av
dem är Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna
Jugoslavien (ICTY) i Haag.
Att döma de skyldiga och skipa rättvisa efter ett folkmord
kan vara nog så svårt. Något som är ännu svårare
är att fortsätta med ett vanligt liv, att gå vidare sida vid
sida, offer och förövare. En första del i detta handlar om
att få klarhet i vad som hänt och kanske framför allt vad
som hänt ens nära och kära. Sedan ska rättvisa skipas
och med tiden normaliseras livet allt mer. Kan man
någonsin förlåta och försonas med dem som man anser
är de skyldiga?
Centrala begrepp
Sida 27 (36)
Del 3 fokuserar på hur man ska kunna gå vidare efter en traumatisk
händelse likt den i Srebrenica. Kan de olika grupperna leva sida vid
sida igen, kan de förlåta och så småningom försonas?
Här finns inga generaliserbara centrala begrepp av den typ som
finns i Del 1. Förlåtelse och försoning är begrepp som inte så lätt fångas
och vars betydelse i stor utsträckning beror på ens egen personliga övertygelse.
Vilken betydelse har rättvisa i dessa sammanhang? Kan det vara
så att om rättvisa skipas på ett sätt som alla parter accepterar så kan det
vara en väg till att neutralisera relationerna mellan olika grupper. Om
inte alla inblandade uppfattar rättvisan som rättvis så kanske denna
process istället kan cementera de dåliga relationerna.
Begreppen diskuteras och konkretiseras i texterna i Del 3.

Del 3
Vägen till
försoning
Värderingsövningar
1
Här presenteras en rad påståenden som kan ligga till grund för värderingsövningar
av olika slag:
a. Människan är i första hand styrd av känslor
b. Människan är i första hand styrd av förnuftet
c. Förövaren tjänar mer på förlåtelse än offret
d. Jag skulle aldrig kunna förlåta någon som allvarligt skadar någon
i min familj
2
Hur
ska man kunna
gå vidare?
Att få ett avslut är för de flesta
mycket viktigt. Därför kan
identifikationsarbete och följande
begravning vara ett första
led i en försoningsprocess.
DISKUTERA
11
Är det viktigt att få begrava sina döda trots att man vet att de är döda och
i så fall varför?
11
Skulle man ha tagit upp alla omkomna ombord på Estonia för de anhörigas
skull?
Sida 28 (36)

Del 3
Vägen till
försoning
Generella övningar
3 Förlåta och försonas ARBETE ENSKILT
11
Reflektera kring begreppen och skriv ned vad du anser att de betyder och
vad skillnaden är mellan dem.
ARBETA I GRUPP
11
Läs upp vad ni skrev ovan och reflektera kring likheter och skillnader
UNDERSÖK
11
Varifrån kommer begreppen?
11
Är de generella eller är de viktigare i vissa kulturer?
11
Hur definieras begreppen?
11
Sanning och rättvisa är två begrepp som ofta lyfts fram när man talar om
försoning. Måste båda dessa finnas med för att en försoningsprocess ska
ha ägt rum? Hur kan dessa begrepp försvåra en försoningsprocess?
11
I vårt samhälle finns det många som menar att förlåtelse och försoning är
en viktig del i bearbetandet av en traumatisk händelse, till exempel som
brottsoffer? Varför är detta viktigt enligt dem? Vad anser du?
DISKUTERA
11
Måste försoning innehålla förlåtelse?
11
Måste någon part anses som och acceptera sig som skyldig för att försoning
ska kunna ske?
ARBETE ENSKILT
11
Skriv en kort argumenterande text i form av en insändare på temat:
Jag tycker att det är viktigt att förlåta för att!
Sida 29 (36)

Del 3
Vägen till
försoning
Generella övningar
4
När
kan man börja
försonas?
Många menar att följande
faktorer är viktiga för att ett
försoningsarbeta ska kunna
påbörjas:
Tid – en viss tid måste förflyta från
händelserna till att ett försoningsarbete
ska kunna påbörjas.
Vilja – folket, ledarna med flera
måste vilja att försoning ska ske
Inifrån – det måste vara ett initiativ
de parter som varit delaktiga. Arbetet
med försoning kan inte tvingas på
utifrån.
Samförstånd – de olika parterna
måste nå någon form av samförstånd
till att detta arbete är eftersträvansvärt.
DISKUTERA 1
11
Är dessa faktorer relevanta även när två privatpersoner ska försonas?
Försök att lyfta konkreta exempel utifrån hur ni ser på detta.
UNDERSÖK
11
Under 1960-talet började tyskarna på allvar sitt försoningsarbete
vad gäller det som skett under nazisttiden. Varför skedde detta just då?
Var de fyra faktorerna ovan uppfyllda då?
11
Vilka av faktorerna har uppfyllts i försoningsarbetet i Bosnien
Hercegovina?
DISKUTERA 2
Läs texten i Del 3 – Röster från Srebrenica och Haag.
11
Hur ser de på försoning?
11
Vilka likheter och skillnader finns i deras berättelser? Vad kan de bero på?
Sida 30 (36)

Del 3
Vägen till
försoning
Generella övningar
5
De
skyldiga ska
straffas
DISKUTERA
11
Är det viktigt att de ytterst ansvariga, de politiska och militära
ledarna, för krigsförbrytelser straffas och i så fall varför?
11
Är det viktigt att de som utför krigsförbrytelserna, soldater, poliser privatpersoner
med flera, straffas och i så fall varför?
11
Finns det skillnader mellan de här två gruppernas ansvar? I så fall hur ser
skillnaderna ut?
11
Om du skulle vara tvungen att benåda en av grupperna, vilken skulle det bli
och varför?
11
Idag riskerar politiska och militära ledare att ställas inför en internationell
domstol. Vilka effekter kan det ha, avskräckande eller?
UNDERSÖK
11
Folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser är tre olika
typer av brott. Vilka är skillnaderna när det gäller brottsrubricering och
straffsatser?
UNDERSÖK VIDARE
Hur fungerar domstolen i Haag?
11
Sammansättning
11
Straffsatser
11
Befogenheter
11
Råder det konsensus om domstolens arbete eller finns det olika
uppfattningar?
11
Vilka har deras »viktigaste« åtal varit? Hur har dessa ställt sig till åtalet?
Hur har de försvarat sig? Vilka blev domarna?
6
De skyldiga ska
straffas 2
Tribunalen i Haag är inte den
enda domstol som haft brott
mot mänskligheten på sitt bord.
Den första var Nürnbergrättegången
och liknande processer
sker och har skett i Kambodja
och Rwanda.
UNDERSÖK
Hur fungerade/fungerar dessa domstolar?
11
Sammansättning
11
Straffsatser
11
Befogenheter
11
Råder det konsensus om domstolens arbete eller finns det olika
uppfattningar?
11
Vilka har deras »viktigaste« åtal varit? Hur har dessa ställt sig till
åtalet? Hur har de försvarat sig? Vilka blev domarna?
Sida 31 (36)

Del 3
Vägen till
försoning
Generella övningar
7
Sanning
och för soning
i Sydafrika!
Sannings- och försoningskommissionen
i Sydafrika är en
internationell förebild när det
gäller försoningsarbete.
UNDERSÖK
11
Hur har deras arbete sett ut till innehåll och form?
11
Vilka har resultaten varit?
11
Vilka har de största svårigheterna varit?
11
Hur långt har man nått? Hur ser det ut idag?
11
Varför ses detta arbete som en förebild?
8
Fiender
blir
vänner
Tyskland och Frankrike var
under en period, ca 1870 – 1945,
bittra fiender. Ett av syftena
med det europeiska samarbetet
efter andra världskriget var att
få ett slut på denna fiendskap.
UNDERSÖK
11
Vad var orsakerna till att Tyskland och Frankrike var fiender?
11
Vilka blev konsekvenserna av denna fiendskap?
11
På vilket sätt har det europeiska samarbetet, idag EU, bidragit till
en försoning mellan länderna?
11
Vilka är de viktigaste försoningsgesterna som länderna gjort?
DISKUTERA
11
Är ett ekonomiskt samarbete det bästa sättet att få stater som tidigare
varit fiender att bli vänner? Finns det andra exempel på detta?
11
Vilken roll spelar en gest där ledarna för två tidigare fiendestater
omfamnar varandra för att visa att nu är det nya tider?
11
Är det svårare att försonas inom en stat än mellan två stater?
I så fall varför?
Sida 32 (36)

Del 1
Historiebruk och
Nationalism
Generella övningar
9
Jag
följde bara
order
Många krigsförbrytare försvarar
sig med att de bara lydde
order och därför inte har något
ansvar.
UNDERSÖK OCH JÄMFÖR
11
Undersök hur några krigsförbrytare försvarat sig i någon av de
rättegångar som hållits i samband med Förintelsen, Kambodja,
Rwanda och Jugoslavien?
11
Vilka likheter respektive skillnader finns i försvaren?
11
Fick de något gehör för sin hållning?
11
Vilket straff fick de?
DISKUTERA
11
Vilka straff ska de ha som deltagit i ett folkmord?
UNDERSÖK VIDARE
Albert Speer försvarade sig på ett annat sätt än de andra nazisterna
vid Nürnbergrättegångarna.
11
Hur såg han på sin skuld?
11
Vilket straff fick han? Berodde det på hans inställning? Tycker du att det
straff han fick var rimligt?
Sida 33 (36)

Del 3
Vägen till
försoning
Kriget i forna Jugoslavien
10 Daytonavtalet
Den 21 september 1995 slöts
ett fredsavtal som avslutade
kriget i Bosnien Hercegovina,
Daytonavtalet.
UNDERSÖK
11
Hur kom avtalet till? Vem tog fram det och så vidare?
11
Vem skrev under?
11
Vilka var de största meningsskiljaktigheterna när det gäller parterna
och avtalet?
11
Hur har det fungerat? Titta på kommentarer kring avtalet.
2005, tio år efter avtalet, skrevs det en hel del om detta.
Foto: Paolo Cocco / Reuters
Bosnien-Hercegovinas president Alija
Izetbegovic, Kroatiens president
Franjo Tudjman och Serbiens
president Slobodan Milosevic
i arbetet med Dayton avtalet i Rom
(17 februari 1996).
Sida 34 (36)

Del 3
Vägen till
försoning
Kriget i forna Jugoslavien
11
Min hjälte –
din förbrytare
Under våren 2011 greps den länge
eftersökte Ratko Mladic. Han var
överbefälhavare för den Bosnienserbiska
armén och anses vara
den som är ytterst ansvarig för
folkmordet i Srebrenica.
DISKUTERA 1
11
Är det extra viktigt att gripa just honom i aspekten att göra det möjligt att
kunna försonas mellan grupperna?
11
Kan det skapa mer problem än lösningar?
UNDERSÖK
11
Hur har rektionerna på gripandet av Mladic sett ut? Vilka har varit positiva
och vilka har varit negativa? Hur har de motiverat sitt ställningstagande?
Finns det kopplingar till de serbernas, kroaternas och bosniakernas historia
som den beskrivs i berättelserna i Del 1?
11
En del menar att gripandet har med Serbiens vilja att gå med i EU att göra.
Hur resonerar de?
UNDERSÖK VIDARE
11
Vilka är åtalspunkterna mot Mladic?
11
Hur ställer han sig till detta? Hur försvarar han sig?
DISKUTERA 2
Arthur Travers Harris även kallad Bomber Harris ansvarade för de allierades
bombningar av Tyskland under det andra världskriget. Bombningarna
ledde till flera hundra tusen människors död. Många anser att dessa
bombningar strider mot folkrätten men ingen ställdes till svars för detta
efter kriget.
11
Borde Bomber Harris ha fått stå till svars för detta efter kriget? Man brukar
säga att segrarna skriver historien. Vad betyder det? Håller ni med och är i
så fall detta ett exempel på detta?
UNDERSÖK VIDARE
11
Vad hände med Bomber Harris efter kriget? Hur såg de allierade själva på
honom och hans gärningar?
Sida 35 (36)

Del 3
Vägen till
försoning
Kriget i forna Jugoslavien
12
Är man vänner
nu?
Det har nu gått drygt femton
år sedan kriget i Bosnien
Hercegovina var slut och frågan
är hur långt försoningen nått
i de tidigare krigsdrabbade
områdena.
UNDERSÖK
11
Hur är Bosnien Hercegovina organiserat?
11
Har de som blivit av med egendom ersatts?
11
Har återflyttning skett till områden där det skedde etnisk rensning?
11
Arbetar och bor man integrerat?
11
Går barnen från de olika grupperna tillsammans i skola?
11
Finns det olika inställning till försoning bland serber, kroater och bosniaker
i Bosnien Hercegovina?
SLUTSATS
11
Hur har försoningsarbetet gått?
11
Utgå från det du tagit reda på i din undersökning.
Sida 36 (36)