17.09.2015 Views

Kort presentation

läs hela - PBS

läs hela - PBS

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Katedralskolans grundskola år 7-9<br />

Uppsala<br />

2005<br />

<strong>Kort</strong> <strong>presentation</strong><br />

Namn, adress, telefon fax:<br />

Katedralskolan<br />

Grundskolan 7-9<br />

postadress telefon fax<br />

Skolgatan 2 018-56 81 00 018-56 81 01<br />

753 12 UPPSALA<br />

e-post<br />

kansli@Katedral.se<br />

Skolledning<br />

Namn befattning telefon e-post<br />

Gunnar Salomonson Rektor 56 81 00 Gunnar.Salomonson@Katedral.se<br />

Ingela Pettersson bitr.rektor 56 81 21 persipn@katedral.se<br />

Bodil Eriksson lagledare A 56 81 57 persben@katedral.se<br />

Annika Ehn-Magnusson lagledare B 56 81 22 persaen@katedral.se<br />

Elever<br />

Katedralskolans grundskola är en integrerad grundskoleenhet på en gymnasieskola med totalt 1200 elever.<br />

Grundskolan har under läsåret 04/05 ca 240 elever. För närvarande utgör de 20% av skolans totala elevunderlag.<br />

Grundskolan har funnits på Katedralskolan sedan 1996. Upptagningsområdet är norra Hagunda med Vänge och<br />

Järlåsa som ”centralorter”. I mån av plats tas även andra elever in. Skolan är populär varför många ställer sina<br />

barn i kö för att få börja hos oss till år 7. Andel elever som kommer från andra upptagningsområden ligger för<br />

närvarande på 17 % . I princip är alla elever resande.<br />

I december 2004 beslutade barn och utbildningsnämnden i Uppsala att ge klartecken för byggnation av en ny F-9<br />

skola i Stenhagen. Tanken är att den skola ska bli anvisningsskola för våra elever från och med lå 08/09.<br />

Personal<br />

De flesta som jobbar på grundskolan har hela sin tjänstgöring där, men det finns också några stycken som även<br />

jobbar deltid på gymnasiet eller har sin tjänstgöring på andra skolor. Under vårterminen 2005 har grundskolan<br />

18,3 årsarbetare fördelat på 24 fysiska personer. Lärartätheten är i nuläget ca 7,5 lärare/100 elever men<br />

förväntas sjunka till hösten.<br />

Personaltätheten ligger i snitt på 11,0 personer/ 100 elever.<br />

Vi har en bra mix av gamla och unga i personalen och andelen behöriga lärare är högt (96%).<br />

Huvuddragen i den pedagogiska organisationen<br />

Grundskolan är indelad i två arbetslag som leds av varsin arbetslagsledare. I varje arbetslag ingår 110-135 elever<br />

och 7-8 huvudlärare fördelade på klasser från alla årskurser (vertikal organisation). Storleken på klasserna<br />

varierar från 21 till 23 och är åldershomogena. Under året har det funnits 11 klasser. Denna gruppstorlek utgör<br />

basorganisationen för arbetet i de flesta ämnena. I ämnena idrott, musik och bild görs ibland större grupper.<br />

Lärare som undervisar i bara ett ämne och således har många klasser har en tillhörighet i ett arbetslag.<br />

Varje elev har en mentor. Mentorskapet fördelas mellan de flesta lärarna .Mentors uppgift är att följa upp<br />

elevens studiesituation genom att ansvara för utvecklingssamtal, åtgärdsprogram och elevens individuella.<br />

studieplan. Mentor utgör kontaktlänk mellan skola och förälder. Mentor ansvarar för att information från skola<br />

till elev/förälder går fram. Mentor träffar sina mentorselever varje vecka under schemalagd tid.<br />

Gemensamt för såväl grundskolan som gymnasieskolan är, bland annat, att arbetsformer och arbetssätt<br />

kännetecknas av elevernas delaktighet och inflytande och av samverkan och samarbete.


Grundskolan gemensamma värdegrund baseras på att ge varje elev verktyg att…..<br />

Kunna,vilja och våga påverka samhällsutvecklingen, där kunna står för gedigna kunskaper, vilja står för<br />

entusiasm och glädje och våga står för ett gott självförtroende<br />

Den kunskapssyn som vi tillämpar vid Katedralskolan bygger på att de kunskaper som inhämtas i skolan,<br />

tillkommer i ett socialt sammanhang som utgörs av den totala skolmiljö som omger eleverna, såsom byggnader<br />

och inredning, alla vuxna i skolan - lärarna intar emellertid en särställning - skolkamrater, läromedel i vidaste<br />

mening, arbetsformer i och utanför klassrummen m.m. Det sätt på vilket den totala verksamheten i skolan<br />

organiseras och bedrivs skall fungera som ett stöd för eleverna i deras lärande.<br />

Fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhetskunskap är som kunskapsformer nära knutna till varandra och<br />

samverkar i elevernas lärande, vilket vi ser som en i stor utsträckning kreativ process. Vi ser det som viktigt att<br />

undervisningen sker på ett sådant sätt att eleverna ges möjlighet att utveckla mönster och teorier som sätter in<br />

faktakunskaperna i ett sammanhang.<br />

Utvecklingsarbete<br />

På skolan finns flera olika utvecklingsprojekt som pågått kortare eller längre tid.<br />

Slopad timplan<br />

Katedralskolans grundskola ingår i projektet med slopad timplan. Under verksamhetsåret har möjligheten till<br />

förändringar i undervisningsorganisationen främst använts för att främja ämnesövergripande arbete. Varje klass<br />

har en halv dags tematiska studier i veckan. I varje årskurs bryts också undervisningen helt eller delvis under 1-2<br />

veckor för tematiska projektarbeten minst en gång per år.<br />

Alla elever i år 7 har 40 minuter extra läsning på schemat varje vecka.<br />

Mentorskapet<br />

MEA-tid (Mentorsträff/Eget Arbete)<br />

På Katedralskolan vill vi att eleverna ska vara delaktiga i sina lärprocesser. De behöver få inflytande över och<br />

bör utveckla en kunskap om sitt eget lärande. Detta sker inte automatiskt, utan kräver att eleverna under<br />

handledning av sina mentorer får tid att arbeta med att utveckla denna förmåga. Vi har omprioriterat<br />

klassföreståndartiden som var klassens tid, till tid att träna eleverna i självvärdering och reflektion. Denna tid<br />

kallar vi Mea-tid på schemat.<br />

Målet med Mea-tiden är att varje elev ska utveckla eget ansvar för sina studier. De tränas i förmågan att själva<br />

bedöma sina resultat, och att ställa egna och andras bedömning i relation till egna arbetsprestationer och<br />

förutsättningar. Eleverna får på så vis tid att träna både reflektion och respons under mentorns handledning. På så<br />

sätt utvecklar de bilden av sig själva som lärande individer. Detta arbetssätt gör att eleverna kan delta i samtal<br />

om den egna studieutvecklingen t ex vid utvecklingssamtalen.<br />

Till sin hjälp har varje elev fått en egen loggbok. I den reflekterar han/hon över sig själv och vad han/hon har lärt<br />

sig i förhållande till mål och egen utveckling. I loggboken finns dels en veckoplanering med veckoreflektion och<br />

dels en målbeskrivning med utvärdering av de olika ämneskurserna. När eleven själv har förklarat hur han/hon<br />

gått tillväga för att lösa en uppgift lär han/hon sig om det egna sättet att arbeta. Mea-tid ger även tid för mentorn<br />

att ge varje elev enskild feedback på den aktivitet eller prestation som återkopplingen gäller. Mentorns uppgift är<br />

att handleda eleverna till en realistisk utmaning i sitt lärande.<br />

Genom utvecklande frågor får eleven hjälp att reflektera på ett lärorikt sätt. Eleven kan sedan använda denna<br />

respons att tänka på vad han/hon kan förändra i sitt kommande arbete.<br />

Teknikprojekt<br />

Samtliga lärare i SO och NO har under 2004 deltagit i ett teknikprojekt som har till syfte att tydliggöra<br />

teknikämnets roll som ett självständigt ämne med egen kursplan. Teknikämnet ska belysas både från en<br />

naturvetenskaplig sida och från ett samhällsperspektiv. Eleverna ska arbeta kreativt och praktiskt i<br />

teknikundervisningen.<br />

Ett samarbete med institutioner och lokalt näringsliv ska utvecklas. Handledare för projektet har varit Birgitta<br />

Evebjörk (NOT).<br />

Fortbildningsdagar har använts för bearbetning av kursplaner och arbetssätt. Målbeskrivningar har utarbetats för<br />

de teknikteman som hittills planerats för de olika årskurserna. Eleverna arbetar med ett teknikprojekt under<br />

tematid varje termin i samtliga årskurser.


PBS<br />

Under 2004 har Katedralskolans grundskola gått med i ett 5 årigt projekt kring problembaserad skolutveckling<br />

som Karlstad universitet initierat. Visionen är att höja kvalitéen på elevers lärande genom att utveckla skolan till<br />

en lärande, reflekterande organisation.<br />

Skolledare och lagledare har under vår och höst deltagit i föreläsningar/seminarier i ämnet. Under en av<br />

studiedagarna i november introducerades lärarna i tankegångarna av Hans-Åke Scherp.<br />

Målsättningen för 2005 är att pröva på några av de metoder som vi fått ökad kunskap i.<br />

Internationella kontakter<br />

Vi fortsätter vårt arbete med att ge eleverna olika kontakter världen över för att utveckla deras öppenhet för<br />

andra kulturer och i det arbetet få dem att reflektera över vad som utmärker deras egen kultur. De får träffa på<br />

människoöden från U-land, I-land och däremellan.<br />

Vi strävar efter att kontakten med människor i andra länder i första hand ska vara med ungdomar i deras egen<br />

ålder.<br />

Detta tar sig i uttryck bland annat som att…<br />

Katedralskolans grundskola deltar tillsammans med 7 andra länder kring Östersjön i ett internationellt projekt<br />

med huvudrubriken ” A Baltic Agenda 21 in the view of young people”. Projektet som till stor del finansieras av<br />

EU genom Comenius har till syfte att undersöka ekologiska, politiska, ekonomiska och sociala frågor utifrån ett<br />

ungdomsperspektiv. Dessutom diskuteras kulturella och demokratiska skillnader och likheter.Varje år skickas en<br />

delegation på åtta elever och två lärare till det land som för året står som värd för en konferens under en vecka.<br />

Under 2004 var det M´stow i Polen som höll i konferensen.<br />

Vi årligen har en insamling av pengar till Bolivia, Eleverna får dessutom under en temadag arbeta med Bolivia<br />

Deltar i Childrens World prize.<br />

Miljöskola<br />

Katedralskolan har under ett antal år arbetat fram en handlingsplan som syftar till att bli certifierad som<br />

miljöskola.<br />

Målet under året var att få klart alla delar så att en ansökan kunde lämnas in innan årsskiftet.<br />

Fortfarande kvarstår några delar.<br />

Kreativ Kommunikation<br />

Under läsåret 2003/2004 genomförde en grupp elever i årskurs 7 ett projekt mot talängslan. Syftet med projektet<br />

är att få talängsliga elever att våga prata inför andra människor. Detta projekt har nu fortsatt under läsåret<br />

2004/2005<br />

Eleverna jobbar inledningsvis i mindre grupper. De läser egna berättelser för varandra och håller även föredrag.<br />

Föredragen är styrda av läraren. Eleverna får beskriva saker, personer och händelser på olika sätt (neutralt,<br />

positivt, negativt). Gruppstorleken ökar gradvis i takt med att eleverna får en ökad säkerhet. Hela gruppen är<br />

ansvarig för att föredragen ska bli lyckade genom att eleverna ställer frågor. Både gruppen och föredragshållaren<br />

får sedan återkoppling av läraren.<br />

Denna metod har prövats under längre tid och resultatet har varit positivt. De flesta lyckas riktigt bra och blir<br />

med tiden duktiga föredragshållare.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!