digitaliseringen med innehåll

rickardvinde

Dags-att-fylla-digitaliseringen-med-innehåll

Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

Dags att fylla

digitaliseringen

med innehåll

En miljardsatsning som

snabbt kan lyfta skolan

1


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

Skolan måste digitaliseras

Ingen har kunnat undgå att skolan har problem. Ingen har kunnat missa

att den svenska skolan halkar efter internationellt. Den senaste PISAmätningen

var en plågsam påminnelse om att vi inte längre har världens

bästa skola. Trots världsledande resurser

ligger vi vad gäller kunskapsresultat i

den undre halvan av OECD-listan och

trenden är fortsatt negativ.

Hur vi ska komma tillrätta med skolans stora problem fortsätter att

vara en central politisk fråga. Vi inom Svenska Läromedel, som står

bakom kampanjen Mer Tid för Lärande, tycker att det inger förhoppningar

att de som har det yttersta ansvaret inser allvaret i utmaningarna.

Till alla som under de närmaste åren kommer att arbeta med att

utveckla och genomföra skolpolitiken vill vi bidra med en insikt: vi

tror att det viktigaste är att ge lärarna tid att vara lärare, att spendera

tid i klassrummen i stället för vid kopieringsmaskinen för att det

saknas bra läromedel.

Vi har i tidigare rapporter lyft fram denna skolans bortglömda

fråga. När kostnaden för skolan ökat med 60 procent de senaste 20

åren har investeringarna i läromedel minskat.

2


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

Vi tror att en satsning på läromedel har potential att ge lärarna mer

tid att vara i klassrummen i stället för vid kopieringsmaskinen eller

vid sin dator för att söka efter gratis material. Vi tror också att det

skulle säkerställa en mer likvärdig skola.

Olika åtgärder behöver vidtas för att förbättra kunskapsresultaten.

Dit hör att digitalisera skolan, en process som pågår för fullt i hela

landet. Men när skolan får ny digital teknik behövs digitala läromedel.

Det har hittills nästan helt försummats, vilket riskerar att leda till att

hela digitaliseringen blir ett tomt slag i luften. Det är det vi vill lyfta

fram i denna rapport.

Det är 30 år sedan Tim Berners Lee kom till forskningsinstitutet

CERN för att arbeta på det som skulle bli World Wide Web. Tio år

senare hade internet redan etablerats som ett viktigt verktyg inom

forskning och universitet och hade precis börjat kommersialiseras

med företag som Netscape och Amazon.com.

Vi lever i dag i ett digitaliserat samhälle. Vi använder datorer,

läsplattor och smarta mobiler så gott som dagligen. Vi shoppar på

nätet, betalar räkningar över mobilen och läser böcker och tidningar

på en läsplatta.

Sverige är ett av världens mest IT-mogna länder. World Economic

Forum raknar Sverige som ett av världens mest uppkopplade länder.

Med företag som Spotify och Klarna och med forskning på våra högskolor

leder vi utvecklingen internationellt.

Men det finns ett område som släpar efter: skolan. Som ni kommer

att kunna se i denna rapport ligger den svenska skolan efter internationellt

när det gäller att använda digitaliseringen i undervisningen.

År 2012 satsade landets kommuner i snitt 1770 kronor på att köpa in

datorer till åttondeklassarna men futtiga 27 kronor på att fylla dem

med läromedel.

Vi inom branschorganisationen Svenska Läromedel har startat

kampanjen Mer Tid för Lärande eftersom vi bekymras över utvecklingen

i skolan och att lärarna har allt för lite tid att ägna åt mötet med

sina elever. Vi tror att digitalisering är en åtgärd som kan ge lärare

mer tid att möta sina elever och därmed bidra till bättre resultat. Men

digitaliseringen måste fyllas med digitala läromedel som öppnar nya

möjligheter för lärare och elever.

Erfarenheterna från Danmark, som investerar upp emot en miljard

danska kronor på att digitalisera skolan, visar att det fungerar i praktiken

(se vidare sidorna 6-7).

Vi vet från andra områden att teknikutveckling tar längre tid än

entusiasterna tror, men när den väl tar fart kan det gå fort. Så var

det med persondatorn. När den kom såg experterna framför sig att

vi skulle använda den för att spela spel och lagra matrecept. Nu finns

den överallt. Vi trodde att internet och bredband till slut skulle finnas

i nästan varje hem. Nu finns internet i en smart mobil i varje ficka.

När nu skolan digitaliseras är det en utveckling som, rätt utnyttjad,

kan ge lärare och elever nya förutsättningar och förbättra skolan. Det

sker redan i andra länder runt om i världen. Om vi vill dra nytta av

fördelarna måste också vi sätta igång.

Mot den bakgrunden lägger vi nu fram ett förslag på en liknande

satsning i Sverige. Vi föreslår att staten och kommunerna tillsammans

satsar 1 000 miljoner kronor de kommande fyra åren för att fylla digitaliseringen

med innehåll.

3


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

En helt ny värld öppnas för eleverna

Elever lever i dag i en digital värld. Nästan alla elever använder på sin

fritid smarta mobiler, plattor och datorer för att kommunicera, kolla

Facebook eller se på film och lyssna till musik. Sannolikheten att deras

favoritmusik finns på ett kassettband i en Sony Walkman eller på en

bunt LP-skivor är inte så stor.

Men det märks ännu inte i skolans undervisning eftersom digitala

läromedel saknas. De tryckta läromedlen är dessutom ofta föråldrade

eller består av stenciler.

År 2012 investerade kommunerna i snitt 1770 kronor per åttondeklassare

på att köpa in datorer, läsplattor och annan hårdvara men

bara 27 kronor på att fylla dem med innehåll. För varje hundralapp

som man köper datorer köper man alltså läromedel för en krona och

femtio öre.

Att Sverige ligger efter internationellt framgår också av Digitaliseringskommissionens

andra delbetänkande En digital agenda i människans

tjänst (SOU 2014:13). Utredningen slår fast att ambitionen för

skolan är att lärare och elever ska ha tillgång till moderna verktyg,

och att en viktig del för att nå den ambitionen är tillgång till IT. ”Sverige

ligger i toppen av de europeiska länderna när det gäller tillgång

till teknik, men hamnar efter i användningen av den inom skola och

4


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

undervisning. Danmark och Norge återfinns också i toppen avseende

tekniktillgång men rankas högre än Sverige avseende användning av

tekniken”, skriver man bland annat i betänkandet.

Med digitala läromedel skapas nya möjligheter för lärare och

elever. Tänk att du alltid kan nå läromedlen från vilken dator eller

surfplatta som helst. Aldrig mera böcker som ligger kvar i skolan

eller hemma. Du kan göra anteckningar när du läser på datorn hemma

och titta på dem när du öppnar boken på en läsplatta i skolan.

Läraren kan enkelt göra anteckningar och kommentarer som delas

med en hel klass. Ibland väljer läraren att ge samma anteckningar till

alla elever. Men tekniken gör det enkelt att individanpassa undervisningen.

Läraren kan skicka med personligt anpassade kommentarer

till varje elev, för att stötta med vad just hon eller han behöver hjälp

med.

Lärare kan också komplettera digitala läromedel med andra lärresurser,

länkar till internet, övningar och lärarens egna stenciler. Det

ger läraren och eleven möjlighet att fördjupa studierna med till exempel

en länk till en aktuell tidningsartikel eller en film på Youtube.

Läromedelsförlagen kan också hålla digtala läromedel löpande aktuella.

En digital samhällskunskapsbok kan med ett klick ge svaret på

vem som vann riksdagsvalet i Sverige eller presidentvalet i USA för

en vecka sedan. När Nobelpriset i fysik delas ut finns informationen

om vinnaren där omedelbart.

Till skillnad från den tryckta boken är det digitala läromedlet inte

bara text och bild, utan också film, animeringar och ljud. Avsnittet i

samhällskunskapsboken om medborgarrättsrörelsen i USA kan illustreras

med ett klipp av Martin Luther Kings berömda tal. Det är inte

längre ett projekt att släpa in en TV till klassrummet för att visa rörlig

bild.

Övningsuppgifterna är interaktiva. Eleven ser direkt om han eller

hon gör rätt, och på datorn kan eleven steg för steg få vägledning på

ett pedagogiskt sätt som är helt omöjligt i en statisk bok.

Ibland hör vi argumentet att den svenska skolan inte är redo för en

digitalisering. Det finns en missuppfattning att det ännu inte finns bra

digitala läromedel i alla ämnen och för alla åldrar. Det är fel. Det finns

i dag en omfattande utgivning av digitala läromedel som följer läroplanen.

Det finns också farhågor om att skolorna inte är redo och att lärarna

saknar kompetens att ta steget mot en digitaliserad undervisning.

Men som vi kommer att visa på de följande sidorna kan detta hanteras

med enkla medel.

Vi vet av tidigare studier att investeringar i både tryckta och digitala

läromedel halkat efter i skolan. Det har lett till att lärarna tvingas

ägna mer och mer tid vid kopieringsmaskinerna för att tillverka sina

egna läromedel, i stället för att vara i klassrummen med eleverna. Det

har också hotat likvärdigheten i skolan, eftersom vilket läromedel en

enskild elev får är avhängigt av om han eller hon har turen att ha en

lärare som har kunnandet och inte minst den tid som krävs att kompensera

för bristen på professionellt framtagna läromedel.

På de följande sidorna kommer vi att berätta om några föregångare

när det gäller att digitalisera skolan.

Myter

Myt

Fakta

Myt

De svenska lärarna

har inte den kompetens

som krävs för att

börja använda

digitala läromedel.

Fakta

&

fakta

Det finns inga bra digitala

läromedel.

Det finns i dag en

omfattade utgivning

av digitala läromedel i

alla ämnen och för alla

årskurser från svenska

förlag.

Sanningen är att

kompetensen varierar

stort mellan olika skolor

och mellan enskilda

lärare. Erfarenhet från

Danmark visar att det

kan hanteras med rätt

utbildningsinsatser.

5


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

Danmark visar vägen mot en digital

skola

I Danmarks drivs sedan år 2012 ett ambitiöst projekt för att digitalisera

grundskolan. Sammanlagt satsar kommunerna och staten upp emot

2 miljarder danska kronor på att ge skoleleverna moderna digitala

läromedel och redan nu kan man se att satsningen har gett resultat.

Liksom den svenska, hör den danska skolan till de dyraste i världen.

Den danska skolan ligger emellertid i den senaste PISA-mätningen på

eller över genomsnittet. Men man tycker ändå inte att det är tillräckligt

utan satsar nu på att landet åter ska bli ledande.

”Förhoppningen är att satsningen på digitala läromedel ska hjälpa

vår grundskola att ta tillbaka en position i PISA-toppen”, säger Ebbe

Dam Nielsen, ordförande för den danska förläggarföreningens läromedelssektion.

Satsningen inleddes när den danska staten och motsvarigheten till

SKL, Kommunernas Landsförening, kom överens om att satsa upp

emot en miljard danska kronor (motsvarande ungefär 1,25 miljarder

svenska kronor) på att köpa in digitala läromedel till de danska skolorna.

Upplägget var att staten sköt till en halv miljard mot att kommunerna

satsade lika mycket.

Även om deltagandet var frivilligt så var det aldrig tal om att någon

eller några enskilda kommuner skulle ställa sig utanför.

”I och med att det fanns ett avtal mellan staten och Landsföreningen

blev det som om varje kommun stod bakom det”, berättar Ebbe Dam

Nielsen.

De första undersökningar som gjorts av digitaliseringen visar att

satsningen har gett önskat resultat. Managementkonsultföretagen

BCG och Rambøll fick i uppdrag av det danska utbildningsdepartementet

att utvärdera effekterna av digitaliseringen.

Studien visar att digitala lärarresurser kan hjälpa till att frigöra tid,

särskilt när det kommer till förberedelser, men också i utbildningen

(att man kan åstadkomma mer på samma tid) och utvärderingen

(t.ex. feedback till eleven), skriver man bland annat i rapporten.

För den digitala undervisningen upplevde lärarna ett frigörande av

cirka sex procent av lärarnas totala arbetstid, exklusive semester och

helgdagar. Detta är en bruttoeffekt av ett användande av digitala

läromedel.

”Det är visserligen ingen komplett vetenskaplig studie av elevernas

resultat, utan bygger på intervjuer med lärare. Men den visar tydligt

på att digitaliseringen har haft positiva effekter”, säger Ebbe Dam

Nielsen.

Vid sidan av den miljard danska kronor som avsatts för inköp av

själva läromedlen har de danska kommunerna förbundit sig att satsa

ytterligare upp till en miljard kronor på en digital infrastruktur, med

bland annat inköp av datorer, surfplattor och trådlösa nätverk. Före

2012 var det en mycket stor skillnad mellan enskilda kommuner, där

6


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

vissa kommit mycket långt i att förse varje skolelev med en egen dator

medan andra inte ens hade tillgång till wifi i klassrummen.

Nu i efterhand menar Ebbe Dam Nielsen att satsningen på infrastruktur

borde ha kommit innan man började köpa in läromedel. Nu sjösattes

de parallellt med resultat att många skolor stod utan datorer att använda

de nya läromedlen med.

Detta är också den kanske viktigaste anledningen till att de avsatta

pengarna inte hade förbrukats inom det ursprungliga projektet på fyra

år. Egentligen skulle satsningen ha avslutats under 2015 men kommer nu

att förlängas till och med år 2017.

En annan utmaning har varit att lärarna kommit väldigt olika långt när

det gäller kunnande kring digitala läromedel. I vissa skolor har lärarna

varit redo att börja arbeta med de nya digitala läromedlen, medan

andra varit mer avvaktande. Ebbe Dam Nielsen understryker vikten av

utbildning och i många fall har förlagen tagit aktiv del i det arbetet.

”Vi har varit runt i landet och visat upp vad digitala läromedel är och

gett lärarna chansen att testa gratis under en period. I de fall där vi sett

att en skola eller en kommun inte använt de läromedel man köpt in har

vi tagit kontakt med dem och frågat varför och även erbjudit utbildning

så att de ska komma igång”, berättar han.

En oväntad komplikation var att inköpsprocessen för digitala läromedel

ibland blev helt annorlunda än den som skolorna var vana vid.

När lärarna haft ansvaret för att köpa in vanliga läromedel var det ofta

kommunernas inköpare som tagit ansvar för att köpa in de digitala,

med effekten att lärarna ibland kände sig vare sig intresserade eller

delaktiga.

”De undrade varför ska jag använda läromedel som jag inte varit med

om att köpa in? Lärdomen är att det är viktigt att hela tiden ha med

lärarna i processen”, säger Ebbe Dam Nielsen.

I dag står tryckta läromedel fortfarande för cirka 75 procent av alla

läromedel som köps in i den danska skolan. Målet är att fördelningen

mellan tryckt och digitalt ska vara 50/50 när satsningen avslutas år

2017. Därefter är förhoppningen att digitala läromedel ska vara en

naturlig del av skolan, att det inte behövs några särskilda stödpengar.

”Jag ser den här satsningen som en kickstart av digitaliseringen, för

att få lärare och elever att börja arbeta med digitala läromedel. Jag tror

att om vi inte gjort detta hade skolan inte börjat digitaliseras”, säger

Ebbe Dam Nielsen och tillägger:

”Tidigare fanns det ingen marknad för digitala läromedel. Det såldes

bara för några få miljoner kronor per år. Därför fanns också en rädsla

från förlagen att ta fram läromedel eftersom man inte visste om de

skulle gå att sälja. Nu är situationen helt annorlunda med en god efterfrågan

och en god tillgång till bra digitala läromedel.”

7


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

Nöjda lärare och mer engagerade

elever

Men det finns skolor runt om i landet som gått före och använder digitala

läromedel. Det visar sig ha goda effekter för både lärare och elever.

Tina Robbstål är lärare på Fridaskolan i Mölnlycke. På skolan går 500 elever i årskurs

0-9. Tina ingår i ett arbetslag och undervisar 72 elever i årskurs 7 i biologi

och kemi. Alla elever har en egen bärbar dator. Tina använder ett digitalt läromedel

i varje ämne. I flera andra ämnen på skolan används också digitala läromedel.

– Med digitala läromedel kan jag ge flipped classroom-läxor så att eleverna i

förväg får läsa på hemma. De som vill kan få texten uppläst eller läsa den med

större typsnitt. Det fungerar jättebra.

I biologi och kemi använder Tina inget tryckt material. Hon tycker att det är

fantastiskt skönt att slippa alla papper och ha allt samlat. På Fridaskolan finns en

lärplattform och i den kan Tina ta emot inlämningar, ge läxor och lägga länkar till

filmer som kan komplettera läromedlen.

Till de digitala läromedlen finns också digitala lärarhandledningar. För Tina

fungerar de främst som inspiration.

– I lärarhandledningarna finns bedömningsmatriser och det är väldigt viktigt att

det finns.

Majoriteten av eleverna tycker enligt Tina också att det är skönt att ha allt

samlat i datorn och slippa bära på böcker. Några tycker att det är jobbigt att

läsa på skärm och till dem har Tina tryckta läromedel som lånexemplar.

– Undervisningen har blivit mer effektiv för både mig och mina elever. Egentligen

har den inte ändrats i grunden och det är inte konstigt eftersom det är jag som

lärare som är viktigast. Läromedel är verktyg som underlättar och ger struktur.

Tina skulle gärna se att läromedlen utvecklades med färdiga, digitala prov.

Conny Olofsman är lärare på fordons- och transportprogrammet på Kattegattsgymnasiet

i Halmstad. För att ge eleverna helhet i studierna vill skolan att

programämnena ska märkas i alla ämnen, även svenska, historia och matematik.

Men viktigast för eleverna är programämnena. I fordonskurserna, som handlar

bl.a. om motor, växellåda och broms, använder Conny Olofsman ett digitalt

läromedel som består av en kunskapsdel, en frågebank och en lärarhandledning.

Kunskapsdelen utökas med nya delar i årskurs 2 och 3.

– Läromedlet har mycket bilder och illustrationer och man kan få texten

uppläst. Det gör det lättare att få med alla elever i undervisningen.

- Eleverna trivs med det digitala läromedlet. Jag kombinerar det förstås med

muntliga genomgångar och teori.

8


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

– Att läromedlet finns on-line gör att elever kan göra uppgifter även när de är på praktik.

Enligt Conny Olofsman är det en omställningsprocess för lärare att gå över till digitala

läromedel och det är viktigt att få stöd. Allt måste också fungera innan man låter eleverna

börja använda dem.

– Läromedlet spar tid för mig och jag kan också få överblick över alla elevers arbetsgång.

Om jag lagt ut en läxa med uppgifter från frågebanken, kan jag se om en elev haft

svårigheter. Jag gör ofta egna prov och eget material när det behövs.

Annika Styf är gymnasielärare och undervisar i religion och psykologi på Hedbergska

skolan i Sundsvall. Hon vill i sin undervisning utgå från elevernas frågeställningar och

delar ofta upp klasserna i mindre grupper för att det ska bli en bra dialog.

Sundsvalls kommun har länge arbetat medvetet med it i skolan och var den första

kommunen som införde Skolfederation.

– Skolfederation förenklar genom att eleverna med en enda inloggning i skolans system

kan gå direkt in i alla lärresurer.

Annika använder digitala läromedel i båda sina ämnen. De har samma innehåll som motsvarande

tryckta läroböcker men dessutom extra funktioner såsom att kunna göra egna

anteckningar. Annika tycker att är roligt att se när elever återupptäckter det pedagogiska

värdet av att göra anteckningar i den egna boken, någonting elever inte fått göra på

många år.

– Jag kan också från min dator i elevernas böcker lägga

in anteckningar med förklaringar och uppgifter.

Annika ger ibland eleverna prov på vilka de fritt får

använda alla resurser på internet och även skriva

svaren på dokument i datorn.

– Då får eleverna träna på att använda riktiga

källor och kritiskt tänkande.

Eleverna är positiva till digitala läromedel och

tycker att det är praktiskt att alltid ha böckerna

med sig. Men Annika skulle gärna se att

de innehöll mer bild och film. Tidigare kunde

hon själv hitta bra resurser på nätet. Men nu

har utbudet blivit helt oöverskådligt. Det skulle

ge en enorm tidsvinst om förlagen kunde ha

förslag på länkar till det som är bäst.

9


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

Vad säger forskningen?

Forskningen hittills om digitala läromedel visar att elevernas

motivation ökar och det förbättrar förstås förutsättningarna

att nå högre kunskapsresultat.

Flera studier har gjorts som visar att datorer och läsplattor i undervisningen

ökar elevers motivation och engagemang. De visar emellertid

också att det inte finns något direkt positivt samband mellan ökad användning

av it och högre kunskap i den form som kan mätas med prov.

Det finns ändå studier som pekar på förbättrade resultat i matematik

och språk. Den finns också studier som visar att datorerna i svenska

skolor inte används särskilt mycket integrerat i undervisningen.

I vart fall är det avgörande inte tekniken i sig utan hur den används.

Lärarens roll och ledarskap är central. Dessutom måste användningen

av teknik anpassas till uppgiften och ämnet. Det kan påpekas att

det dröjde många år innan de stora investeringar näringslivet gjorde

i it ledde till ökad produktivitet. Det skedde först när arbetsformerna

ändrats.

Resultatet av en så stor och sammanhållen satsning som man har gjort

i vårt grannland Danmark är förstås särskilt intressant. Den utvärdering

som det danska utbildningsdepartementet har låtit managementkonsultföretagen

BCG och Rambøll göra visar att från juni 2012 till augusti

2014 mer än tredubblades antalet digitala läromedel på marknaden

som uppfyller statens kvalitetskrav.

10


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

Skolfederation förenklar

Staffan Hagnell, ansvarig för Skolfederation på Stiftelsen för internetinfrastruktur

.SE, menar att digitala läromedel bör bli en viktig del i den svenska

skolan.

–Sverige har kommit väldigt långt i internetanvändande och de flesta

unga är vana med datorer och smarta mobiler. Det gör att vi har

mycket goda förutsättningar att digitalisera skolan. Förutom våra

nordiska grannländer är det dessutom få länder som har kommit speciellt

långt när det gäller att digitalisera undervisningen. Men skolan

ligger efter resten av samhället. Det visar också flera undersökningar.

–.SE har i uppdrag är att utveckla internet och vi såg att vi kunde

göra det genom att se till att lärare och elever enkelt kunde använda

digitala on-line-tjänster i undervisningen, d.v.s. digitala läromedel.

Därför startade vi Skolfederation. Med Skolfederation behöver man

bara logga in i sin dator en gång. Sedan kommer man åt alla läromedel

och andra tjänster. Skolfederations knyter samman skolhuvudmän

och tjänsteleverantörer i en gemensam nationell lösning för inloggning.

Användarna förblir anonyma mot tjänsterna, vilket är bra om

exempelvis data sparas till nästa gång en elev ska använda ett läromedel.

Staffan Hagnell

Ansvarig för

Skolfederation på .SE

–Hittills har vi sett att elever känner igen sig i digitala läromedel

eftersom de är vana vid datorer och det skapar motivation. Lärarna

märker också att elevernas kommunikativa förmåga utvecklas. När

digitaliseringen finns överallt annars i samhället ska den förstås också

användas i skolan.

En stor utmaning är att det finns så varierande kunskap om hur

man ska förhålla sig till digitala läromedel. Det varierar stort mellan

olika kommuner och till och med mellan enskilda skolor hur redo man

är för det nya arbetssättet. Så här långt är det bara i några piloter i

enstaka skolor där man använder digitala läromedel i större skala.

Ett problem är att infrastrukturen, även om det finns många datorer,

på många skolor inte fungerar. Det krävs både datorer, nätverk

och ordentlig bredbandsuppkoppling. Dessutom måste blivande

lärare få en god utbildning både om it och digitala läromedel i sin

utbildning.

Det är nu 40 huvudmän, kommuner och friskoleföretag, som är med

i Skolfederation. Om det var fler skulle förstås digitaliseringen ta fart

snabbare. Jag skulle därför gärna se att staten gav kommunerna

en strategi för att komma igång ordentligt. Om alla kommuner och

friskolor hade Skolfederation skulle lärare och elever verkligen kunna

använda digitala lärresurser. Då skulle även den svenska skolan kunna

dra fördel av vi faktiskt ligger långt framme med it.

11


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

Tre steg för att digitalisera skolan

En miljard som kan förändra allt

Fakta/Vårt förslag

1

En satsning på minst 1 000 Mkr

kronor under fyra år på att fylla

digitaliseringen med innehåll.

Staten står för 500 Mkr och

kommunerna för lika mycket.

2

Statligt, digitalt kompetenslyft

för lärare och skolchefer.

3

Digitala läromedel förutsätter

datorer, läsplattor och nätverk.

Det bör vara en central del i den

digitala strategin för skolan hur

man ska säkra att alla elever

går i skolor med en väl utbyggd

infrastruktur.

Vi har i denna rapport visat att digitala läromedel är ett självklart

inslag i den moderna skolan. Men år 2014 ligger Sverige fortfarande

långt efter internationellt. Länder som Danmark och Sydkorea har alla

kommit längre än Sverige när det gäller att ge eleverna moderna digitala

läromedel. Dessa länder har också det gemensamt att de rankas

högre i PISA-mätningen än Sverige.

Vi anser att det är dags att adressera den här frågan nu. Vi tror

inte att situationen kan lösas enbart av kommunerna. I så fall kommer

vi att få se några kommuner med ambitiösa satsningar medan

eleverna i andra delar av landet fortsätter att halka efter. Vi behöver

någon form av samordning.

Därför föreslår vi en flerårig digitalisering av den svenska skolan

enligt dansk modell. Vi vill se ett samarbete mellan kommuner och

staten där man tillsammans ser till att fylla digitaliseringen med innehåll.

Modellen innebär att staten satsar 500 miljoner kronor under fyra

år medan kommunerna går in med lika mycket för att köpa in moderna

digitala läromedel.

Redan genom att satsa lika mycket pengar som Danmark gjort

skulle vi få ett rejält lyft. För landets åttondeklassare skulle det betyda

att skolorna kan öka investeringen från 27 till drygt 300 kronor per

elev och år. Det är en tiodubbling, låt vara från en nästan löjligt låg

nivå.

Vi vet från den svenska skolan att många kommuner kommit mycket

långt i att bygga ut en infrastruktur. I vissa skolor har alla elever

en egen dator eller läsplatta (det som kallas 1:1), medan andra skolor

nästan helt saknar datorer och nätverk.

Därför anser vi att en väl utbyggd digital infrastruktur måste vara

en central del i den digitala strategin för skolan.

Men vi tror inte att enbart pengar kommer att lösa den här frågan.

Digitalisering kräver också kunskap. Här har staten och Skolverket ett

ansvar att se till att alla lärare och skolchefer i landet har de kunskaper

som behövs för att verkligen dra nytta av digitaliseringen.

Därför föreslår vi ett program under tre år med ett digitalt kunskapslyft

för det svenska skolväsendet. Vi vill också se ett ökat fokus på

digital kompetens i lärarutbildningarna.

Vi tror inte på tvång. Det ska vara frivilligt för kommunerna att

delta i programmet. Tvång brukar vara ett effektivt sätt att ta död på

entusiasmen för en satsning. Även för kommunerna rör det sig om en

liten satsning jämfört med den totala kostnaden för skolan. När politiker,

lärare och skolchefer ser resultatet i andra kommuner är vi helt

övertygade om att ingen kommer att vilja stå utanför.

Digitaliseringen är ett viktigt steg mot att ta oss tillbaka mot

världens bästa skola.

12


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

“Vi måste ta tillvara digitaliseringens

positiva kraft och ge alla elever

de bästa förutsättningarna för sitt

lärande.”

/Åsa Steholt Vernerson

Åsa Steholt Vernerson

Kampanjen Mer tid för lärande

Två saker har blivit uppenbart för oss när vi arbetat med denna

rapport om digitaliseringen av den svenska skolan. Det första är att

digitaliseringen är en enorm kraft, den andra att det här inte händer

av sig själv.

Vi kan se från goda exempel både i vårt grannland Danmark och i

olika svenska skolor och kommuner som varit föregångare, att digitaliseringen

haft stora positiva effekter. Lärarna får inte bara mer tid

att vara med sina elever tack vare att de har tillgång till bra läromedel,

de kan också på ett helt nytt sätt anpassa undervisningen efter

varje elevs individuella behov.

Vi har också sett att flera saker måste falla på plats innan den

här utvecklingen verkligen tar fart och skolan tar steget in i det 21:a

århundrandet. Lärare måste få tillgång till läroplansanpassade, digitala

läromedel. En undersökning av Lärarnas Riksförbund i höstas

visade att endast 28 procent av lärarna har tillgång till digitala läromedel

med tillräcklig eller mycket hög kvalitet, trots att sådana finns

för alla ämnen och för alla årskurser. Vi måste också överkomma

praktiska hinder, som att långt ifrån alla elever har datorer och/eller

surfplattor och att långt ifrån alla skolor har hunnit bygga ut trådlösa

nätverk och annan infrastruktur. De måste fungera direkt på varje lektion.

Alla skolans huvudmän borde också ansluta sig till Skolfederation.

Det är hög tid att även i Sverige göra en satsning. Det är därför vi

i den här rapporten föreslår en helhetssatsning med digitalt innehåll,

kompetensutveckling och infrastruktur.

Vi är övertygande om att digitaliseringen har förutsättningar att bli

en av de viktigaste komponenterna när den svenska skolan ska återta

en topposition i PISA-mätningarna och som vi visat i denna rapport

kan det göras med förhållandevis begränsade satsningar. Vi har inte

råd att vänta länge – och att slösa bort en stor möjlighet.

13


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

Sagt om digitala läromedel

“Vari ligger vinsten med att skicka trettio

tonåringar ut i cyberrymden för att ta reda

på något som en lärare, med eller utan stöd

av lärobok, under ordnade former kan

redogöra för omedelbart?”

/Lokalpolitiker i kommun i södra Sverige

“Kunskapernas kvalitet och djup kan

försämras vid 1-1 om pedagogiken i

övrigt blir oförändrad.”

/Fil. Dr Håkan Fleischer

Tillgången till teknik i klassrummet

är god men lärarnas kunskaper att

använda den bristfällig. Därför blir

teknik liggande och samlar damm.

Den första frågan måste vara vad

lärarna behöver för att bedriva

utbildningen.

/Elina Helmer på Dell Sverige,

i Computer Sweden 2014

14


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

”Jag skulle önska att fler lärare fick ta

del av digitaliseringen. Många efterfrågar

möjligheten att lära sig det från

grunden. Många klarar det själva men

alltför många har vittnat om att de

inte har den tiden.”

/Läraren Helena Kvarnsell“

”Det digitala kommer att ändra skolan och

utbildningen i grunden.”

/Framtidsforskaren Thomas Fürth i Almedalen 2014

”Kompetensutvecklingen har i för stor utsträckning

varit beroende av eldsjälar. Jag

ser ett behov att ett lärarlyft 3.0 som enbart

inriktar sig på den digitala kompetensen.”

/Camilla Waltersson Grönvall i Almedalen 2014

15


Dags att fylla digitaliseringen med innehåll

Kontakta oss

Rickard Vinde

VD Svenska Läromedel

E-post rickard.vinde@svenskalaromedel.se

Mobil 070 8431211

16

Åsa Steholt Vernerson

Ordförande Svenska Läromedel

och talesperson för Mer tid för lärande

E-post asa.steholt.vernerson@svenskalaromedel.se

Mobil 070 4663730

More magazines by this user
Similar magazines