Kv Druvan Karlstad

Kv Druvan Karlstad 2003 (Gula och Gröna tomten) 

Kvarteret Druvan i Karlstad 

Kv Druvan 

Karlstad 

Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-21 

RAÄ UV Bergslagen gräver under hösten 

2003 tillsammans med Värmlands Museum 

ut en del av det gamla Karlstad. Skälet till 

utgrävningen är att man ska bebygga den 

gamla Domustomten, närmare bestämt den 

Gula tomten samt en förundersökning av 

den Gröna tomten (se kartan under länken 

Bakgrund). 

Undersökningarna utförs som ett 

samarbetsprojekt med Värmlands museum 

i Karlstad. 

Kontakt 

RAÄ UV Mitt 

tel: 010-480 80 60 

e-post: uvmitt@raa.se 

Grävgänget i Karlstad. 

http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/karlstad2003/index.htm[2013-10-07 15:37:26]


Bakgrund 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

När Domushuset hade brunnit ner för några 

år sedan började man att planera för en 

ombyggnation av kvarteret Druvan i 

centrala Karlstad. 

Ombyggnationen kommer att innebära att 

stora delar av de befintliga byggnaderna 

rivs och att nya uppförs. 

Det har nu lett till att flera arkeologiska 

undersökningar kommer att utföras i 

kvarteret. Fornlämningen utgörs av 

kulturlager och byggnadsrester från gamla 

Karlstad. 

Staden fick sina stadsprivilegier år 1584 av 

hertig Karl, men det kan även finnas spår 

av en äldre handelsplats som omnämns 

som ”Thingwalla” i skriftliga källor från 

1200-talet. 

Här omtalas Tingvalla som centralort och 

gemensam mötesplats för värmlänningarna. 

Ännu har man inte arkeologiskt kunnat 

belägga Tingvalla. 

Här hittade vi lämningar från 1600-, 1700- 

och 1800-talet och redan samma år 

slutundersöktes Riksbankstomten (vilket 

gav spännande resultat och som den 

intresserade kan läsa mera om i ”Blick för 

Bergslagen, 2002” ). 

I år går vi vidare med att slutundersöka 

Gula tomten samt att förundersöka den 

Gröna tomten. 

Redan för två år sedan påbörjades de första 

förundersökningarna på Riksbankstomten 

och Gula tomten i kvarteret. 

http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/karlstad2003/bakgrund.htm[2013-10-07 15:37:30]


Kv Druvan 2003 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

Vecka 34 Undersökningen sparkar igång 

Vecka 46 Gula tomten 

Vecka 46 Gröna tomten 

Vecka 47 I full gång. 

Vecka 49-50 Inför julvilan. 

2004 

Vecka 2-3 Guldring och avslut 

Vecka 27:1 Nu rivs det! 

Vecka 27:2 Brunn 

Vecka 35 Det går mot slutet...1 

Vecka 35 Det går mot slutet...2 

2005 

Mars Gammalt flöte 

http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/karlstad2003/loggbok.htm[2013-10-07 15:37:43]


Vecka 34 Undersökningarna är igång! 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

Förra veckan förundersökte Ebba ( UV 

Bergslagen) och Martin (Värmlands 

museum) den Gröna tomten. Här hittades 

spår av en gårdsplan och murrester från 

1600- och 1700-tals hus. 

Denna veckan har slutundersökning av Gula 

tomten påbörjats. Till arbetsstyrkan har 

Kerstin (UV Bergslagen) anslutit sig. 

Vi har bara precis hunnit påbörja 

avbaningen med maskin men vi har redan 

hittat en fantastiskt fin stenpackning som 

har tolkats som en gårdsplan från tidigt 

1700-tal. Mer kommer… 

Från era rapportörer i Karlstad 

Det var stort mediaintresse då förundersökningen 

påbörjades. Här blir Martin intervjuad av SVT i Värmland. 

Ebba och Kerstin 

Kerstin tar fram den fina stenpackningen. 

http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/karlstad2003/v34.htm[2013-10-07 15:37:47]


Gula tomten 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

För tre veckor sedan avslutade vi 

undersökningen av Gula tomten. Här 

grävde vi lämningar av bebyggelse på en 

bakgård. Genom samarbete med en 

kvartärgeolog hoppas vi kunna få 

ytterligare svar på frågor som berör foder, 

bete, köksavfall och framställning av olika 

varor mm. 

Vi har också undersökt rester av det vi tror 

är Skeppargatan som gick genom kvarteret 

från 1600-talets första hälft. Den togs ur 

bruk efter 1865 års stadsbrand, då Karlstad 

eldhärjades svårt och endast ett fåtal hus 

klarade sig. Vi har även hittat 

fragmentariska rester av Kaplanens hus 

som flyttades 1718. 

Som kuriosa kan vi också berätta att 

värdshusflickan Eva Lisa Holtz alias ”Sola i 

Kallsta” bott och verkat på tomten under 

1700-talet. 

Stallbyggnad på bakgården, 1600-talets andra hälft. 

Sektionsritning. Samarbete mellan arkeolog och 

kvartärgeolog. 



Vecka 46 Gröna tomten 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

Efter en kort vila gräver vi i Karlstad igen. 

Utgrävningen kommer att pågå från och 

med 3 november till den 15 januari. Nu 

undersöker vi granntomten, Gröna tomten. 

Här förväntar vi oss att finna 

bostadsbebyggelse. 

Arkivmaterialet berättar för oss att här 

bodde en tysk guldsmed, Mäster Johan 

Freidrich Straub, under slutet av 1600- 

talet. Kanske kommer vi hitta spännande 

importmaterial som han förde med sig från 

sitt hemland. Dessutom borde vi påträffa 

fortsättningen av Kaplanens tomt. 

Den första veckan gick åt till att schakta. Vi 

har fått fram en gårdsplan och flera 

husgrunder. Snart är det dags att börja 

skotta för hand. 

Eftersom det är en vintergrävning byggs ett 

tält över platsen. Vi tittar fascinerat på 

tältbyggarnas akrobatkonster när de sätter 

upp ställningarna och lägger tältduken. 

Under tiden passar vi på att göra 

inomhusarbete. 

Vi återkommer när grävningen har satt 

igång på allvar. 

Ebba Knabe och Kerstin Fogelberg 

Tältet byggs upp. 

Här rensas ytan efter schaktning. 

Kerstin Fogelberg förbereder för digital 

dokumentation. 

http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/karlstad2003/v46_2.htm[2013-10-07 15:38:13]


Vecka 47-48 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

Grävningen är nu i full gång. Vi gräver 

lager efter lager och konstruktion efter 

konstruktion. Det går snabbt nedåt. Vi 

börjar kunna pussla ihop resterna med de 

tidigare arkeologiska undersökningarna i 

kvarteret. 

Utifrån de arkeologiska lämningarna kan vi 

se att Skeppargatans sträckning inte varit 

statisk utan att den faktiskt ändrat sig ett 

flertal meter under en tidsperiod på 250 år. 

Detta innebär också att undersökningen 

täcker en större del av den så kallade 

Kaplanens tomt än vad vi trodde vid 

grävningens inledningsskede. 

På Kaplanens tomt har det under ett skede 

funnits en enklare bodliknande byggnad 

som vi ännu inte vet så mycket om. Dess 

läge ut mot Skeppargatan talar däremot för 

att det är en handelsbod. 

Stenraden längst till vänster är en rest av Skeppargatans 

allra nordligaste del. Den ljusa sanden visar utbredningen 

på boden. 

En stenrad markerar gränsen mot Johan Friedrich 

Straubs tomt. På denna tomt har vi grävt bort tjocka 

raserings- och brandlager och börjar nu kunna se 

murarna efter ett hus. 

Tomtgränsen syns mitt i bilden. 

Vi har inte hittat så mycket fyndmaterial än men däremot 

hittade Martin en tvåtandad gaffel. Dessutom hittade han 

en märklig kula i bly som vi tror kan ha varit en vikt. 



Vecka 49-50 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

Arbetet med utgrävningen löper fint. 

Påförda lager, brandrester, sand, jord och 

sten grävs undan med rasande hastighet. 

Det är inte att undra på att vi börjar bli lite 

vintertrötta. Ute viner snålblåsten och stora 

snöflingor faller på tältduken. Dagar som 

dessa är vi glada över värme och tak. 

Under de gångna veckorna har det hänt 

mycket på ytan. Stenmuren, tolkad som 

markör för en tomtgräns, har vi lyft bort. 

Troligtvis lade man ut den efter en 

omfattande brand, för att markera var 

tomtgränsen gick, inför arbetet att bygga 

upp nya hus igen. 

Efter många diskussioner har vi kommit 

fram till att några av de komplicerade 

lämningarna utgör spillror av en 

visthusbod. Tolkningen grundar sig på 

gropar fyllda med sten som utgjort 

fundament för boden. 

En kraftig stenmur, som framkom redan vid 

schaktningen, har rensats och vi tror att 

det är en grundmur till ett hus som 

uppfördes under 1600-talets andra hälft. 

Vi har också haft besök av vår 

kvartärgeolog, Jens Heimdahl. Hans 

analyser har fått oss att fundera lite extra 

över vissa tolkningar. Handelsboden blev till 

exempel ett dass! Dessutom har vi grävt ut 

några stora, stenskodda avfallsgroppar 

fodrade med trä i botten. Ännu har vi inte 

fått analysresultaten på vad dessa innehöll. 

Vi väntar med spänning… 

Fynden har sprutat fram ur jorden. Framför 

allt har vi hittat skärvor av keramik i olika 

former, men för ovanlighetens skull har vi 

funnit ett helt föremål, en liten liten 

glasflaska. 

Nu tar vi ledigt för jul och nyår, men vi är 

tillbaka efter trettonhelgen för att avsluta 

grävningen. 

God jul och gott nytt år 

önskar 

Kerstin och Ebba 





Vecka 2 och 3 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

Nu har vi packat ihop för denna gången i 

Karlstad. Den sista veckan var varit fyndrik 

då vi bland annat hittade en GULDRING!! Vi 

tycker oss kunna se två pilar och 

bokstäverna C, M och W. Vi spekulerar 

kring att det kan vara en borttappad, eller 

varför inte bortslängd, vigselring. Slät 

guldring som vigselring finns känt från 

1619, men blev vanligt först under 1800- 

talets mitt. 

I det nordvästra hörnet av grävytan fanns 

ena hörnet av en liten bodbyggnad. I 

anslutning till byggnaden hittades ett mynt 

och två skärvor från ett passglas. Denna 

typ av glas började tillverkas i Tyskland 

under slutet på 1500-talet och fanns ända 

in på 1700-talet. Passglas användes som en 

dryckesbägare vilken gick laget runt och för 

att kunna hålla koll på hur mycket var och 

en drack var bägaren försedd med en gles 

spiral av slät eller veckad glastråd som 

löpte längs bägaren. Man kan i många fall 

ifrågasätta rättvisan med passglasen, 

många bittra miner måste förekommit då 

vissa glas haft mycket varierade avstånd 

mellan spiraltråden. Det är kanske så att 

den bara är en dekoration. 

Ulrika har precis hittat guldringen 

Närbild på guldringen. Visst står det väl C M W ? Fotograf 

Lars Thorén, Värmlands Museum. 

I övrigt är vi mycket nöjda med 

utgrävningens resultat. Vi har minst tre 

byggnader som vi kan föra till tiden från 

1600-talets början och sekelskiftet 1700. 

Det äldsta är boden, som vi i dagsläget 

daterat till tiden kring första hälften av 

1600-talet. I bodens golvlager hittade vi ett 

mynt. Det var i så dåligt skick att vi inte 

kunde se någon prägling och vi får därför 

vänta på myntexperternas svar. 

Under 1600-talet härjade två kända 

bränder i Karlstad en 1616 och en 1656. 

Boden har brunnit och det är möjligt att det 

var i samband med den brand som härjade 

i Karlstad år 1656. På den äldsta kända 

stadskartan över Karlstad som är från år 

1646 finns det en liten rektangel utsatt vid 

Västra Torggatan. Kan det vara så att den 

markerar bodbebyggelse? Det är mycket 

som talar för att boden representerar en 

Kopia på ett passglas hittat på skeppet Vasa. 

http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/karlstad2003/2004_v2_3.htm[2013-10-07 15:38:47]


rest av en bebyggelse med handelsbodar 

som legat längs gatan. 

Hus 1 kan vara samtida med boden. Denna 

har också eldhärjats men frågan är om det 

verkligen är samma brand. Tyvärr är 

området stört av senare tids nedgrävningar 

och det är därför svårt att se relationerna 

mellan byggnaderna. Hus 1 har vi tolkat 

som ett bostadshus som legat längs med 

Skepparegatan. Efter att huset eldhärjats 

har ytan varit obebyggd en tid då den bland 

annat har använts som toalett. 

Skärvorna av ett passglas som hittades i kvarteret 

Druvan 

Det enda vi har kvar av hus 2 är stora 

stenfyllda gropar som vi tror har använts 

som fundament till byggnaden. Dessa har 

grävts igenom ovan nämnda brandlager. 

Liknande byggnadsstruktur med 

fundamentsgropar har använts på 

landsbygden. 

Under alla konstruktioner fanns ett ganska 

tjockt lager som enligt vår kvartärgeolog 

innehåller spår av växtlighet som indikerar 

att man hållit landskapet öppet med slåtter 

och bete. I detta lager fanns ett flertal 

käpphål som i är rester från inhägnader, 

men de kan också indikera en första 

utstakning av tomter. 

Vi återkommer under rapportarbetets gång. 

Översiktsbild över ytan. Klicka på bilden för att se 

en större variant. 

Tack och hej! 

Ebba och Kerstin. 

Den äldsta bevarade stadsplanen över Karlstad från 1646. 

Den röda cirkeln markerar undersökningsområdet. 

Observera att kartan är ”upp och ner”. Klicka på bilden 

för en större variant. 



Vecka 27:1 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

Nu rivs delar kvarteret Druvan i Karlstad! 

Sida vid sida med det stora rivningsarbetet 

pågår fortsättningen av de arkeologiska 

undersökningarna av Raä 30, 

fornlämningen för det gamla Karlstad. 

Kartan markerar de ytor vi inte kommit åt 

tidigare på grund av att det stått byggnader 

på platsen, dessutom har yta 8 tillkommit 

sedan exploateringsområdet utökats. Yta 5 

markerar den sista biten som kommer bli 

föremål för arkeologisk undersökning. 

Vi har hitintills bara berört de mindre 

ytorna, men de har gett enastående 

resultat. Detta trots att vi i skrivande stund 

bara är färdiga med yta 4 och 8. 

Yta fyra gav oss många ledtrådar till frågor 

som kom upp då vi grävde ”Gula tomten”. 

Ett hus som fortsatte in i schaktväggen har 

nu kunnat ge svar på vilken byggnadsteknik 

det var uppfört i. 

Nu rivs delar av kvarteret Druvan i Karlstad. 

Bland annat var det byggt av två uppställda 

tjocka brädor där hålrummet var fyllt med 

sand och på det har man byggt en 

kallmurad mur. Rakt genom huset golv var 

en stor avfallsbinge fylld med slaktavfall 

nedgrävd. 

Karta med berörda ytor markerade. Klicka på bilden för 

att se större variant. 

Katherine från Värmlands museum rensar fram huset. I 

förgrunden syns delar av slakteriavfallet. 

http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/karlstad2003/2004_v27.htm[2013-10-07 15:38:59]


Martin Karlsson från Värmlands museum schaktar 

Här lyfter jag en av de stora bottenbrädorna i brunnen. 



Vecka 27:2 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

Äntligen har vi också hittat en brunn. I 

brunnens övre fyllning fanns en 

keramikskärva med årtalet 1672 så en 

igenläggning under slutet av 1600-talet 

eller början av 1700-talet är rimlig. 

Dessutom hittade vi ett mynt under en av 

de stora bottenbrädorna. Tyvärr var myntet 

i dåligt skick och vi får vänta och se om 

konservatorn kan göra något åt det så vi 

kan få reda mer kring dess historia. 

Yta 6 var dessvärre ganska störd av det hus 

som har legat på platsen. Trots detta har vi 

i alla fall lyckats få begränsning av det hus 

som vi grävde ut på ”Gröna tomten. Huset 

var uppbyggt på stenfyllda 

fundamentsgropar. 

På yta 7 har vi hitintills endast med maskin 

grävt ner till anläggningsnivå. Här har vi 

fortsättningen på det hus vi hade ena 

hörnan av då vi grävde ”Gröna tomten”. 

Huset har daterats till 1600-talets förra 

hälft och vi väntar med spänning på att få 

gräva ut resterande delar. 

Yta 8 har tillkommit under arbetets gång då 

exploateringsområdet har utökats. Ytan 

ligger i direkt anslutning till 

”Riksbankstomten” som slutundersöktes år 

2001. Inom ytan har vi stött på 

fortsättningen av Skepparegatan men även 

en korsande gata. Denna motsvaras troligen 

av dagens Järnvägsgata och har varit 

belagd med sten i tre skikt. Någon gång 

under skiftet 1600-1700 breddas hela 

kvartersblocket och gatan flyttas således 

västerut. Längs med gatan fanns en rad 

med stolphål. Möjligen hör de till gatan, 

men de kan också utgöra rester av en 

hägnad längs med gatusträckningen. 

Dessutom kan vi påvisa att det har legat en 

bodliknande byggnad längs med 

Järnvägsgatan, möjligen en handelsbod. 

Från ytan har vi mycket fina fynd såsom 

passglas, noppglas, keramik, kritpipor och 

mynt. 

Hälsningar Ebba Knabe 

Keramik från brunnens fyllning. 

Katherine rensar fram de stenfyllda groparna på yta 7. 

Bit av gatan på yta 8. 

Glasskärvor och pipor från yta 8. 



Vår grävmaskinist Rolf håller upp ett av mynten vi hittade 

i en av byggnaderna. Myntet är präglat under Karl XI 

regentsperiod. 



Det går mot sitt slut….1 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

Nu är det sista veckan vi gräver i kvarteret 

Druvan i Karlstad. I år har vi grävt 

sammanlagt fem ytor, en total yta om 675 

m2 (totalt alla ytor ca 1400 m2) och hittat 

mycket roliga och intressanta lämningar 

och fynd. Vi har en hel gårdsmiljö som vi 

har kunnat följa från ”Sola i Karlstas” tid 

ner till början av 1600-talet. 

Det vackert målade fönsterglaset. 

Gula huset innan det revs. 

På den sista ytan, yta 5 under ”Gula huset”, 

har vi flera huslämningar och Skeppargatan 

i flera olika skikt. Tyvärr var det inte 

mycket kvar av den äldsta bebyggelsen, 

den är helt enkelt borttagen för att röja 

plats för den yngre men vi har hittat 

mycket fyndmaterial och med hjälp av de 

otaliga svämlagren har vi kunnat skönja var 

husen har stått. 

Översiktsbild efter framschaktning. Längst bort ses 

husgrunden till ”Solas” hus. 

Av det äldsta huset har vi endast resterna 

av ett spisfundament och kanske ett par 

syllstenar. Vi har dock kunnat se på 

svämsandens spridning var huskroppen har 

stått. I lager som troligen ingått i huset har 

vi bland annat hittat rödgods, stengods och 

importerad fajans. 

Av allt sot att döma brinner huset någon 

gång under början av 1600-talet och man 

bygger ett nytt hus på platsen. Nu har man 

dock valt att strukturera platsen lite 

annorlunda. Där spisfundamentet stått har 

man nu ett portlider. Huset har sannolikt 

bestått av två huskroppar varav den norra 

delen har varit ett verkstadshus. 

Någon gång under mitten av 1600-talet 

använts huset till en smedja. Här hittades 

Agneta Olsson och Martin Edlund gräver i smedjan. I 

förgrunden syns stenavtryck efter Skepparegatans 

stenbeläggning. 



bland annat två kanonkulor. Kanske var de 

inlämnade för omgjutning? Tillhörande 

huset hittade vi också en skärva av målat 

fönsterglas så kallat kabinettglas. Det är 

runda målade fönster som är insatta 

centralt i blyspröjsade fönster. De 

förekommer i både profana och sakrala 

miljöer från och med 1500-talets slut. 

Detta hus verkar inte vara utsatt för någon 

av de stora bränderna som härjade i 

Karlstad men tas ur bruk någon gång under 

slutet av 1600-talet eller början på 1700- 

talet. Att det inte var i bästa skick har vi 

kunnat se på smedjans sydöstra hörn som 

varit utsatt för svåra sättningar. 

Huset som sedan byggs på platsen uppförs i 

en helt annan byggnadsteknik. Nu har man 

lärt sig vad de återkommande 

översvämningarna har för inverkan på 

huskropparna och väljer att gräva ner 

stockar som man sedan lägger 

grundstenarna på. Dessutom är det 

förstärkt i varje hörn och sida med det som 

vi har kommit att kalla för 

stenfundamentsgropar. Det är stora 

kvadratiska gropar som man klätt med trä 

och fyllt med stora stenar. Huset har också 

varit försett med en källare som under 

något skede byggts ut och blivit större. 

Kanske var det här Eva Lisa Holtz, alias 

Sola i Karlstad förvarade mat och dryck. 

Tömning av ”Solas” källare. 

Keramik, kanonkulor, islägg och passare – ett urval av 

fynden i Karlstad 



Det går mot sitt slut….2 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

Ytterligare en brunn har hittats precis i 

närheten av den som fanns på yta 4. Vi har 

dock inte hittat några daterande fynd i 

denna men av läget att döma bör den i alla 

fall vara äldre än den förra. Myntet som vi 

hittade i brunnen på yta 4 har konserverats 

och det visade sig vara ett Kristinamynt 

präglat år 1635! 

Kanske har vi också hittat lite förhistoria!! 

När vi djupschaktade för att titta närmare 

på svämlagren hittade vi något som ser ut 

som ett flöte två meter under ”Solas” 

källare. 

Martin Karlsson gräver i svämlagren. 

Är det ett flöte? 

Grävgänget i Karlstad tackar för sig. 



Gammalt flöte 



Startsida 

Bakgrund 

Loggbok 

2010-01-18 

Flötet som vi hittade är nu 14C-daterat. 

Det visade sig vara ungefär 7500 år 

gammalt! Under den här tiden låg 

fyndplatsen fortfarande under vatten. Flötet 

som är av trä har troligen suttit på ett nät. 

Hur flötet har hamnat där är okänt, men 

kanske har det flutit in från en plats där det 

nappat särskilt bra, eller kastats av någon 

som gett upp eftersom det inte nappade. 

Foto: Lars Thorén, Värmlands museum 

http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/bergslagen/karlstad2003/2005_mars.htm[2013-10-07 15:39:59]

Kv Druvan Karlstad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?