KOMMUNSTYRELSEN

KOMMUNSTYRELSEN 

Kallelse/underrättelse 

Tid Måndag 3 december 2012 kl. 13:00 

Gruppmöten från kl.11 

Plats 

Kommunkontoret 

Val av justerare 

Tid för justering 

2012-12-07 kl.14 

Ärendelista 

Nr 

Offentliga ärenden 

Diarienr 

Föredragande 

Sid 

1 Infornlation från kostchef Ninni Boss 

Ninni Boss 

2 Förtydligande och komplettering av 

kommunens arvodesreglemente 

KST 2012/625 

1 

3 Kopieringstaxa 2013 

KST 2012/648 

6 

4 Fastställande av avgifter för 

brandposter från och med 2013 

KST 2012/623 

8 

5 Fastställelse av timpris för GS-arbete fr 

o m 2013-01-01 

KST 2012/622 

9 

6 Avgifter för avlämning av externslam år 

2013 

KST 2012/621 

10 

7 Fastställelse av vägbidrag för 2013, 

taxor för enskilda vägar 

KST 2012/620 

11 

8 VA-taxa 2013 

KST 2012/613 

13 

9 Ändring i Torsby kommuns ABV A för 

2013 

KST 2012/614 

Mikael Löfvenholm 

27 

10 Ändring i Torsby kommuns 

information till fastighetsägare 2013 

11 Renhållningstaxa för 2013 

12 Fastställande av tomtpriser för 2013 

13 Fjärrvärmetaxa Östmark 2013 

KST 2012/614 

KST 2012/618 

KST 2012/626 

KST 2012/627 

Mikael Löfvenholm 32 

44 

47 

49 

Kommunstyrelsen Torsby kommun sekr ks@torsby.se 

Besöksadress fax www.torsby.se 

68580 Torsby

TORSBY KOMMUN 

Kommunstyrelsen 

sid 2 

Kallelse/underrättelse 

Nr Offentliga ärenden Diarienr 

14 Fjärrvärmetaxa Sysslebäck KST 2012/267 

15 Fordon- och maskinpriser 2013 KST 2012/647 

16 Maxtaxa inom barnomsorgen 2013 KST 2012/556 

Föredragande 

Sid 

50 

51 

53 

17 Finnskogen Natur och Kulturpark KST 2011/14 

18 Fastighetsköp Torsby Oleby 1:142, KST 2012/605 

1:148,1:152 och skifte 4 av Oleby 1:264 

Ingemar Nordström 54 

Jan Esping 75 

19 Detaljbudget 2013, slutlig avstämning KST 2012/235 

Angela Birnstein 

Bilaga 

20 Svar på revisionsrapport avseende KST 2012/585 

upphandlingar 

21 Redovisning av delegeringsbeslut KST 2012/3 

22 Aktuella ärenden i kommunstyrelsen KST 2012/33 

23 Mål och vision 2020 KST 2011/146 

Per Kjellqvist 93 

112 

Håkan Laack 

Anders Björck 

Håkan Laack 

ordförande 

Emelie Ollen 

sekreterare 

Presskonferens 

Tisdag 4 december 2012 kl.9 

Kontaktuppgifter tjänstemän 

Namn Titel E-post 

Thomas Stjerndorff kommunchef thomas.stjerndorff@torsby.se 

Anders Björck bitr.kommunchef anders.bjorck

Torsby kommun \ sid 10 

kommunstyrelsens arbetsutskott 

PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 102 Arvodesreglemente från 2013 

Dnr KST 2012/625 

Sammanfattning av ärendet 

Närvarande, inte tjänstgörande, ersättares rätt till ersättning 

Vi har fått veta att reglerna inte har varit tydliga nog i arvodesreglementet när det 

gäller ersättares rätt till ersättning när de närvarar vid sammanträden. Därför behöver 

det skrivas tydligare. 

l arvodesreglementet som antogs av kommunfullmäktige 2011-02-22 § 5 står det så här: 

§ 3. Ersättningsberättigade sammanträden 

Tjänstgörande ledamöter och närvarande ersättare har rätt till ersättning, då de fullgör 

nedanstående uppdrag, enligt vad som anges under §§ 5-10 och 12-15. Andra frirtroendevalda 

som medgetts närvarorätt har rätt till ersättning, då de fullgör nedanstående uppdrag, enligt 

vad som anges i §§ 5-8 och §§ 12-15. 

Avsikten vid beslutet var att "närvarande ersättare" skulle ha samma rätt till 

ersättning som tjänstgörande ledamöter och ersättare. Ersättarna behöver inte vara 

~änstgörande för att ha rätt till ersätbling. 

Tyvärr verkar skrivningen dock vara oklar för den har tolkats på olika sätt. Därför bör 

den förtydligas, t.ex. genom att skriva"ersättare som inte tjänstgör" 

l paragrafen ovan har en annan missvisning slunkit in. Det finns ingen hänvisning till § 

Il (reseersättningen) vilket det bör göra för att det ska bli lättare att få överblick 

över vad som gäller. (l själva § Il står hänvisning till både § 3 och 4, men det bör 

skrivas om så det blir enklare att förstå.) 

Dessutom saknas "tjänstgörande ersättare" i paragrafen, vilka bör läggas in. 

Om det ska vara tydligt att en närvarande ersättare inte behöver vara tjänstgörande på 

något vis, bör paragrafen även kompletteras så det inte bara står "fullgör", 

eftersom den närvarande ersättaren inte fullgör något, utan bara närvarar. 

Skulle dessutom en situation uppstå med växeltjänstgöring, kan en ledamot vara 

närvarande, utan att tjänstgöra, då hans/hennes ersättare tjänstgör. Därför bör även 

"närvarande ledamot" skrivas in. 

Justerarens signatur 

Utdragsbestyrkande

Torsby kommun sid 11 


PROTOKOLL 

2012-11-21 

forts ksau 2012-11-21 § 102 Arvodesreglemente från 2013 

När det gäller skrivningen om andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt bör 

den också kompletteras med § 11. 

§ 3 bör därför istället ha följande lydelse med anledning av detta ovan: 


Ledamöter och ersättare som tjänstgör samt närvarande ersättare och ledamöter som inte 

tjänstgör, har rätt till ersättning enligt §§ 5-15 , då de fullgör respektive närvarar vid uppdrag 

angivna i § 4. 

Andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt har rätt till ersättning enligt §§ 5-8 och §§ 

11-15, då de fullgör uppdrag angivna i § 4. 

Ersättningsberättigade sammanträden 

I § 4 anges de sammanträden etc. som är ersättningsberättigade. Men där saknas 

tillgänglighetsrådet och pensionärsrådet. De bör finnas med där, för annars skulle inte 

politiker som sitter i dessa råd ha rätt till ersättning. 

Föreslår därför att följande punkt läggs till § 4: 

Av kommunfulhnäktige inrättade råd, såsom t.ex. tillgänglighetsrådet och 

pensionärsrådet. 

Ersättning vid utbildning för förtroendevalda 

I nuvarande arvodesreglemente står följande i § 10: "1 samband med ny mandatperiod 

avgör ordförande i nämnd eller utskott omfattningen av introduktion eller information 

till samtliga ledamöter som då arvoderas." 

Formuleringen bör utvidgas till att gälla utbildning som infaller när som helst under 

mandatperioden. 

Dessutom är det i respektive nämnds delegeringsordning som frågan om vem som 

avgör utbildningsbehov etc. framgår. 

§ 10 bör därför ändras i detta stycke till att istället ha följande lydelse: 


Utdragsbestyrkande


kommunstyrelsens arbetsutskott 3 

PROTOKOLL 

2012-11-21 


"Respektive nämnd beslutar om omfathung av utbildning till ledamot eller ersättare. 

Frågan kan delegeras. Ersättning utbetalas enligt §§ 5-15." 

Tillgänglighetsrådets och pensionärsrådets ersättningar 

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2012-06-19 § 73 att personer som företräder 

olika funktionsnedsättningar ska få rätt till reseersätbling på samma grunder som 

politiker i en nämnd etc. (Däremot beslutades inte om rätt till arvode och förlorad 

arbetsför~änst m.m.) 

Vad gäller pensionärsrådets ledamöter och ersättare (d.v.s. de som företräder olika 

pensionärsorganisationer), finns inget formellt beslut fattat men de har ändå fått 

reseersättning genom åren. 

För att tydliggöra vad dessa personer har rätt till, bör det stå med i 

arvodesreglementet. 

Paragraf 3 bör därför ha följande lydelse: 


Ledamöter och ersättare som tjänstgör samt närvarande ersättare och ledamöter som inte 

tjänstgör, har rätt till ersättning enligt §§ 5-15 , då de jullgör respektive närvarar vid uppdrag 

angivna i § 4. 

Andra fdrtroendevalda som medgetts närvarorätt har rätt till ersättning enligt §§ 5-8 och §§ 

11-15, då de fullgör uppdrag angivna i § 4. 

Tillgänglighetsrådets och pensionärsrådets tjänstgörande ledamöter och ersättare samt 

närvarande ersättare och ledamöter som inte tjänstgör (dvs. de som de S0111 fdreträder olika 

handikappgrupper respektive pensionärsorganisationer) har rätt till ersättning enligt § 11 då de 

fullgör respektive närvarar vid uppdrag angivna i § 4. 

Ordet "utgår" och "ej" bör bytas ut 

Ordet "utgår" används i arvodesreglementet. Det är ett av de orden som finns med på 

statsrådsberedningen "Svarta lista" över ord som kan missförstås och därför inte bör 


Utdragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 13 

PROTOKOLL 

2012-11-21 


användas i b1.a. offentliga dokument. 

Utgår kan betyda två saker. 

T.ex. "Ärendet utgår" betyder att ett ärende på dagordningen ska tas bort och inte vara 

med. 

Ibland används dock ordet "utgår" i betydelsen "utbetalas". 

För att det inte ska vara några tveksamheter i arvodesreglementet, föreslår jag att vi 

byter ut det ordet genomgående i reglementet. 

Personalavdelningen byter namn från 1 januari 2013, till HR-avdelningen. Justering av 

detta bör göras i arvodesreglementet. 

Två rubriker kan tas bort 

Två rubriker i arvodesreglementet fyller ingen funktion och bör tas bort: 

Ersättning utgår för förlorad arbetsinkomst, semester, pension och arvode och 

Ersättning utgår för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade semester- och 

pensionsfönnåner 

Handlingar i ärendet 

Tjänsteskrivelse av informationschef Annette Lauritzen Karlsson, 2012-11-13 

Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 

§ 3. Ersättningsberättigade saImnanträden 

LedaInöter och ersättare som ~änstgör SaInt närvaraI1de ersättare och ledaIuöter 

som inte ~änstgör, har rätt till ersättning enligt §§ 5-15 , då de fullgör respektive 

närvarar vid uppdrag angivna i § 4. 

Andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt har rätt till ersättning enligt §§ 5 

8 och §§ 11-15, då de fullgör uppdrag angivna i § 4. 

Tillgänglighetsrådets och pensionärsrådets ~änstgöraI1de ledaInöter och ersättare 

samt närvarande ersättare och ledaInöter (dvs. de som de som företräder olika 

haI1dikappgrupper respektive pensionärsorganisationer) har rätt till ersättning 

enligt § 11 då de fullgör respektive närvarar vid uppdrag angivna i § 4. 


Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

s 


§ 4 kompletteras med 

x Av kommunfullmäktige inrättade råd, såsom t.ex. tillgänglighetsrådet och 

pensionärsrådet. 

§ 10 bör därför ändras i ett stycke till att istället ha följande lydelse: 

x Respektive nämnd beslutar om omfattning av utbildning till ledamot eller 

ersättare. Frågan kan delegeras. Ersättning utbetalas enligt §§ 5-15. 

Orden "utgår", och"ej" byts ut genomgående i arvodesreglementet mot "utbetalas" 

och "inte". "Personalavdelningen" ersätts med "HR-avdelningen". 

Rubrikerna "Ersättning utgår för förlorad arbetsinkomst, semester, pension och 

arvode" och "Ersättning utgår för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade 

semester- och pensionsförmåner" tas bort ur dokumentet. 

Beslutet skickas till 

KOlmnunfullmäktige 


Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 103 Kopieringstaxa 2013 

Dnr KST 2012/648 


Allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar hos en kommun ellereil myndighet 

utan att betala. Om han eller hon däremot önskar en kopia på allmän handling 

har kommunen/myndigheten rätt att ta ut en avgift. Denna avgift skall vara fastställd 

av kOlmnunfullmäktige i en kopieringstaxa. 

Inga övriga tjänster utförs utöver de som finns angivna i taxan. 

KOlmnunkansliet föreslår oförändrade taxor för 2013. 


Torsby kommun antar kopieringstaxa för 2013. 

Kopiering till allmänhet - svart-vita kopior 

A4 

2kr/kopia 

A3 

3 kr/kopia 

Kopiering till ideella föreningar - svart-vita kopior 

A4 

50 öre/kopia 

A3 

1 kr/kopia 

Kopiering internt - svart-vita kopior 

A4 och A3 25 öre/kopia 

Kopiering internt - färg 

A4 och A3 2.00/kopia 

Kopiering av allmänna handlingar 

Upp till 10 kopior ingen avgift - därutöver 2 kr/kopia. 

Laminering internt 

A4 

S.OO/st 


Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

forts ksau 2012-11-21 § 103, kopieringstaxa 2013 

A3 

10.00/st 

Kommunens förvaltningar tillhandahåller inga ytterligare tjänster utöver de som anges 

i kopieringstaxa 2013. 

KOlmnunens faxar får endast användas av kommunens egna verksamheter. 

Moms tillkommer på samtliga avgifter utom vid interndebitering 


KOlmnunstyrelsen 


Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 104 Fastställande av avgifter för brandposter 

från och med 2013 

Dnr KST 2012/623 


Torsby kommuns VA-kollektiv håller 214 brandposter för i huvudsak 

Räddnings~änstens räkning. För närvarande beräknas genomsnittlig kostnad till 700 

kronor per styck och år, för drift och underhåll. 

Tekniska avdelningen föreslår att avgift tas ut av Räddnings~änsten för brandposter 

enligt uppskattad underhållskostnad 700 kronor/år exklusive mervärdesskatt. 

Eventuell nyanläggning eller borttagning av brandposter inklusive utökad eller 

minskad ledningsdimension, föreslås debiteras enligt självkostnadspris. 


Tjänsteskrivelse av evA-chef Mikael Löfvenholm, 2012-11-05 


Brandpostavgift debiteras från och med 2013 enligt ovan. 


KOJmnunstyrelsen 

Ekonomiavdelningen 

Tekniska avdelningen 


Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 105 Fastställelse av timpris för GS-arbete fr o 

m 2013-01-01 

Dnr KST 2012/622 


Tekniska avdelningen föreslår tiInpris för GS-personal(hantverkare och maskinförare) 

enligt följande: 

Exkl.moms Ink\. moms 

För debitering av externa kunder föreslås 352 kr/tim 440 kr /tim 

För debitering av interna kunder föreslås 

320 kr/tim 


GS-arbete debiteras för 2013 enligt ovanstående. 






Utdragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 19 

PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 106 Avgifter för avlämning av externslam år 

2013 

Dnr KST 2012/621 


Tekniska avdelningen föreslår avgifter för år 2013 för avlämning av externslam enligt 

följande: 

Exkl. moms 

Inkl. moms 

0-3 m 3 190,4kr 238 kr 

Större mängd än 3 m 3 72 kr per m 3 90 kr per m 3 


Avgifter för avlämning av externslam fastställs att gälla fr o m 2013-01-01 enligt 

ovanstående förslag 






Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 107 Fastställelse av vägbidrag för 2013 

Dnr KST 2012/620 


Tekniska avdelningen föreslår att årligt bidrag för enskilda vägar med statbidrag, 

behålles oförändrat, 10% av Trafikverkets medgivet bidrag. Även årligt driftbidrag till 

enskilda vägar utan statsbidrag samt extra bidrag till Klarabro-Tutstaholmens VSF och 

bidrag till iståndsättningsarbeten behålles oförändrade för 2013. 

Taxor (bidragsnivå) för enskilda vägar 

BUDGET FÖR 2013 GÄLLANDE BIDRAG TILL ENSKILDA VÄGAR 

Ärligt driftbidrag: 

Årligt bidrag för enskilda vägar med statsbidrag 

vid 10% i kOllli11unala bidrag. 

Årligt driftbidrag för enskilda vägar utan statsbidrag 

(de s.k. 1:50 vägarna) 

12500000: 

75.000: 

Iståndsättningsarbeten: 

Extra bidrag till Klarabro-Tutstadholmens VSF 5.000: 

Iståndsättningsarbeten enligt 5-årsplan, inneliggande 70.000: 

iståndsätb1ingsarbeten samt nya ansökningar under 

2012 och 2013 som skall utbetalas 2013 vid 10% i 

kommunala bidrag för vägar med statsbidrag samt 40% i bidrag för 

vägar som saknar statsbidrag. 

Summa vägbidrag 2013 : 

Obs! I ovanstående budgetsiffror ingår ej skador i 

samband med översvämningar eller andra natur 

katastrofer. 

1450.000 


Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

forts ksau 2012-11-21 § 107 Fastställelse av vägbidrag för 2013 


Tjänsteskrivelse av GVA-chef Mikael Löfvenholm, 2012-10-31 

Yrkande 

Håkan Laack (S) och Anna-Lena Carlsson (M) föreslår att det årliga bidraget för 

enskilda vägar med statsbidrag inte sänks enligt tekniska avdelningens förslag utan 

bibehålls oförändrat dvs 10% utbetalas i bidrag. 

Beslutsgång 

Ordföranden frågar arbetsutskottet om vägbidrag kan utbetalas med 10% för enskilda 

vägar med statsbidrag och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. 


1. Årliga driftbidrag och bidrag till iståndsättningsarbeten betalas ut med 10% av 

Trafikverkets medgivet bidrag för år 2013. 


KOllliTIUnstyrelsen 




Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

(3 

cAr~® 

§ 108 VA-taxa 2013 ~ b\..h~ f 

Dnr KST 2012/613 


Tekniska avdelningen föreslår höjning av VA-taxan med ca. 3 % (öresavrundning 

förekommer) jämt fördelat över alla ingående poster för 2013. 


Tjänsteskrivelse av GVA-chef Mikael Löfvenholm, 2012-10-30 

Förslag till VA-taxa 2013 

kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 

Avgifter för vatten~änster enligt bifogat förslag till VA-taxa 2013 fastställs. 






Utdragsbestyrkande

VA- AXA 

. 2013 

för användande av 

Torsby kommuns 

allmänna 

vattenoch avloppsanläggning 

Antagen att gälla fr o m 

1 januari 2013 

Antagen av kommunfullmäktige 2012-1?-?? §??? 

1(13)

VA- TAXA 2013 

lS 

för användande av 

Torsby kommuns 

allmänna vattenoch avloppsanläggning 

Definitioner 

I dessa taxeföreskrifter avses med 

Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat 

bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsändamåljämställs fastighet som 

uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för 

vissa andra ändamål där lokal ytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. 

Exempel på sådana byggnader är: 

Kontor Förvaltning Stormarknader 

Butiker Utställningslokaler Sporthallar 

Hotell 

Restauranger Hantverk 

Utbildning Sjukvård 

Annanfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat 

bygglov avses att bebyggas för annat ändamål och som inte enligt ovan jämställs med 

bostadsfastighet. 

Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggelse, men inte ännu 

bebyggts. 

Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. För 

tempererade utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, som används enligt 

definition av bostadsfastighet räknas varje påbörjat 300-tal m 2 brutto area (BTA) enligt svensk 

standard SS 02 10 53 som en lägenhet. 

Information 

Utöver vad som sägs i denna taxa, avseende anläggnings- och brukningsavgifter, 

hänvisas till särskilt antagna 

Allmänna bestämmelser för användande av Torsby kommuns vattenoch avloppsanläggningar 

(ABVA 2008) antagen av kommunfullmäktige 2008-03-27 § 33 samt 

Information till fastighetsägare för användande av Torsby kommuns vattenoch 

avloppsanläggningar antagen av kommunfullmäktige 2012-??-?? § ??? 

2 (13)

Taxa 

för Torsby kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning. 

Antagen av kommunfullmäktige 2012-??-?? § ??? att gälla från och med 2013-01-01. 

Huvudman för den allmänna VA-anläggningen i Torsby kommun är kommunfullmäktige. 

Förvaltningen av VA- anläggningen handhas under kommunstyrelsen av tekniska avdelningen. 

Tekniska avdelningen äger enligt delegation rätt att ingå, teckna och häva avtal. 

Avgifter enligt denna taxa skall betalas till huvudmannen. 

Avgiftsskyldighet 

Engångsavgifter 

Periodiska avgifter 

Fastigheter 

Avgifter 

För vilka ändamål? 

§ 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Torsby kommuns 

allmänna vattenoch avloppsanläggning skall ägare av fastighet 

inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt 

denna taxa. 

Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5§§ lagen om 

allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. 

§ 2 Avgifterna utgörs avanläggningsavgifter 

engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). 

§ Fastigheterna indelas i bostadsfastighet, annan fastighet och 

obebyggd fastighet. 

§ 4 Avgiftsskyldighet föreligger enligt §§ 24-28 i lagen om allmänna 

vattenijänster va-lagen 

4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: 

Ändamål 

V, vattenförsöIjning 

S, spillvattenavlopp 

Df, dag- och dränvattenavlopp 

från fastighet 

Dg, dagvattenavlopp från 

allmän platsmark 

Ja 

Ja 

Nej 

Nej 

Anläggningsavgift 

Brukningsavgift 

Ja 

Ja 

Nej 

Nej 

Avgiftsskyldighet 

inträder 

4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V och S, 

inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt 

för ändamålet och informerat fastighetsägaren om 

förbindelsepunktens läge. 

Härvid förutsätts att samtliga i 24 § första stycket 1 och 2 i lagen om 

allmänna vattenijänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet 

är uppfyllda. 

4.3 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som 

gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 

3 (13)

Anläggningsavgifter (§§ 5 - 11) 

A vgifier for allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 

§ 5 Anläggningsavgifter bostadsfastigheter 

Följande avgifter 

ingår för 

bostadsfastighet 

5.1 För bostadsfastighet och därmedjämställdfastighet 

skall erläggas anläggningsavgift. 

Avgift utgår per fastighet med: 

a) en avgift avseende framdragning 

av varje uppsättning servisledningar 

till iörbindelsepunkter 

iör V, och S. 

Utan moms 

38 376 kr 

Med moms 

47 970 kr 

b) en avgift avseende upprättande 

av varje uppsättning 

förbindelsepunkter 

iör V, och S. 33044 kr 41305 kr 

c) en avgift per m2 tom ty ta 10,72 kr 13,40 kr 

större än 2000 m 2 

d) en avgift per lägenhet 7676 kr 9595 kr 

Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna 

ändamål, se § 8. 

Gemensam 

förbindelsepunkt 

Tomtytan enligt 

nybyggnadskarta 

5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, 

iördelas den del av avgiften enligt 5.1 a) som hänför sig till 

framdragning av servisledningar lika mellan fastigheterna. 

5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, 

nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen 

godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den 

tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till 

byggnadernas bruttoarea (BTA) 

Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar 

summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d) 

Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6 och 5.7 tas ut 

ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsnings 

regel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2. 

Antalet lägenheter 

bestäms efter 

bygglovsritningar 

5.4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt 

vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller 

uppmätning som huvudmannen godkänner. 

4 (13)

Extra FP 

Ökad tomtyta 

5.5 Upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas 

Avgifter enligt 5.1 a) och b). 

5.6 Ökas fastighetens tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) 

iör tillkommande tomtyta som härrör från fastighet i6r vilken 

tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 

Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas 

begränsningsregeln i 5.3. 

Om- eller tillbyggnad 

5.7 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller 

ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 

5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 

§ 6 Anläggningsavgifter annan fastighet 

Följande avgifter 

ingår för 

annan fastighet= 

industrifastighet 

6.1 För annanfastighet skall erläggas anläggningsavgift. 


Utan moms Med moms 

a) en avgift avseende framdragning 

av varje uppsättning servisledningar 

till i6rbindelsepunkter 

i6r V och S, 38376 kr 47970 kr 

b) en avgift avseende upprättande 

av varje uppsättning 

i6rbindelsepunkter 

i6r V och S, 33044kr 41305 kr 

c) en avgift per m2 tomtyta mellan 33 kr 41,25 kr 

2 000m 2 och 10 000m 2 • 

Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna 

ändamål, se § 8. 

Gemensam 

förbindelsepunkt 

Tomtytan enligt 

nybyggnadskarta 

Anstånd 

tomtyteavgift 

6.2 Är iörbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, 

i6rdelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 

6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt 

förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som 

huvudmannen godkänner. 

6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, 

medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av 

fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas 

för verksamheten på fastigheten. 

Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden 

genom fastighetsbildningsåtgärd frångår 

fastigheten upphör anstånds medgivandet att gälla och 

resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. 

Utestående belopp löper med ränta enligt 5 § räntelagen 

(SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills 

5 (13)

17 

anståndet upphör. 

För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen. 

Extra förbindelsepunkt 

6.5 Upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgift 

enligt 6.1 a) och b) 

Ökad tomtyta 6.6 Ökas fastighets tom ty ta skall erläggas avgift enligt 6.1 c) 

för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken 

tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd 

§ 7 Obebyggdfastighet 

Avgifter för 

obebyggd tomt 

7.1 För obebyggdfastighet skall erläggas del av full 

anläggning sav g if t 


Bostadsfastighet Annan fastighet 

Servisavgift 5.1 a) 100 % 6.1 a) 100 % 

Avgift per uppsättning FP, 5.1 b) 100 % 6.1 b) 100 % 

Tomtyteavgift 5.1 c) 100 % 6.1 c) 70 % 

Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% 

Avgifterna är uttryckta i % av full avgift. 

Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar 

avgiften enligt 5.1 a) och b), 

7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter 

enligt följande: 

Bostadsfastighet Annan fastighet 

Tomtyteavgift 5.1 b) *) 6.1 b) 30 % 

Lägenhetsavgift 5.1 c) 100 % 

Avgifterna är uttryckta i % av full avgift. 

*) Bebyggs bostadsfastighet tas ytterligare avgift enligt 5 .1 b) om 

föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. 

Reducerad avgift, 

specialfall 

§ 8 Reducerad avgift 

8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna 

ändamål, skall erläggas reducerad avgifter enligt följande: 

Avgift för upprättande av förbindelsepunkt 

- en ledning 75 % av avgiften enligt 5.1 a) resp. 6.1 a) 

- två ledningar 100 % av avgiften enligt 5.1 a) resp. 6.1 a 

Avgifter i övrigt: 

v S 

Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 45% 55% 

Tomtyteavgift 5.1 c) 45% 55% 

Lägenhetsavgift 5.1 d) 45% 55% 

Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 45% 55% 

Tomtyteavgift 6.1 c) 45% 55% 

Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 

6 (l3)

8.2 Inträder avgiftsskyldighet ror ändamål, för vilket 

avgiftsskyldighet inte tidigare rorelegat, skall erläggas avgifter 

enligt 8.1. 

Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de 

sammanlagda avgifterna för tillkommande förbindelsepunkter inte 

till högre belopp än 50 % av avgiften enligt 5.1 a) respektive 6.1 a), även 

om servisledningarna lagts vid olika tillfållen och avgifterna därmed blivit 

högre. 

Senarelagd 

servisledning 

Särskilt avtal 

8.3 För förbindelsepunkt som på fastighetsägarens begäran upprättas 

senare än övriga förbindelsepunkter skall, utöver avgift enligt 8.1 , 

erläggas en etableringsavgift om 50 % av avgiften enligt 

5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till 

följd av att arbetet ej utförs i samband med framdragning av övriga 

servisledningar. 

§9 

9.1 Om ror viss eller vissa fastigheter kostnaden ror att rorse 

fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning 

avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, 

skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt 

särskilt antagen särtaxa. 

9.2 Är det inte skäligt att ror viss fastighet beräkna avgift enligt 

§§ 5-8 får huvudmannen i stället komma överens med 

fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 

Betalning av avgift 

Dröjsmålsränta 

Betungande avgift 

§ 10 

10.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid 

som anges i räkning. 

10.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i 

räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt § 6 räntelagen 

från den dag betalningen skulle ha skett. 

10.3 Enligt lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift 

fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, 

om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till 

fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om 

fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta 

skall erläggas enligt 5 § räntelagen på varje del av avgiften som 

förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första 

inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas 

eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas 

eller ränta skall erläggas enligt 10.2. 

Förändring skall anmälas 10.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då 

bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat 

förhållande - t ex ökning av tomtyta - inträtt utan att bygglov erfordrats 

eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till 

huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar 

fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 10.2 

ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet 

inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 

7 (13)

Fastighetsägaren 

ersätter extra 

anordningar 

§11 

11.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av 

huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra 

anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren 

som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen 

överenskomna kostnader härför. 

11.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i 

stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan 

om detta, är fastighetsägaren skyldig bekosta dels den nya 

servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med 

hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet 

av den tidigare servisledningens allmänna del. 

11.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i 

stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen 

skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del 

av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som 

befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder 

och skick. 

8 (13)

Brukningsavgifter (§§ 12-18) 

Avgifterfor allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 

Arliga avgifter § 12 

12.1 För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. 


Utan moms 

Med moms 

a) en fast avgift för bostadsfastighet och 

därmed jämställd fastighet 

per mätställe och år 

en fast avgift för annan fastighet 

per mätare och år 

Qn2,5 

Qn6 

Qn10 

Qn15 

Qn25 

Qn 40 eller större 

b) en avgift per m 3 levererat vatten, V 

För mätt mängd mellan O och 9999 m 3 

och mottaget spillavlopp, S 

Tillsammans V+S 

2060 kr 2575 kr 

3 092 kr 3 865 kr 

6 512 kr 8 140 kr 

11 416kr 14270 kr 

16 336 kr 20 420 kr 

21 236 kr 26 545 kr 

26 268 kr 32 835 kr 

11,76 kr 14,70 kr 

11,76 kr 14,70 kr 

23,52 kr 29,40 kr 

För mätt mängd från och med 10000m 3 

levererat vatten, V 

och mottaget spillavlopp, S 

Tillsammans V+S 

8,24 kr 10,30 kr 

8,24 kr 10,30 kr 

16,48 kr 20,60 kr 

c) en avgift per lägenhet och år 

för bostadsfastighet och därmed 

jämställd fastighet för 

vatten, V, 

spillvatten, S, 

- per lägenhet 

1032 kr 1290 kr 

d) en avgift per år och 

varje påbörjat lOO-tal m2 tomtyta max 

10000 m 2 för annan fastighet 

VochS 

10,72 kr 13,40 kr 

9 (13)

12.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet for samtliga i 4.1 angivna 

ändamål reduceras avgifterna. 

Följande skall därvid erläggas for respektive ändamål: 

V S 

Fast avgift 14.1 a 50% 50% 

Avgift per m 3 14.1 b 50% 50% 

Avgift per lägenhet 14.1 c 50% 50% 

Avgift efter tomtyta 14.l d 50% 50% 

Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 

Kostnad för 

abonnemang 

utan mätning 

12.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig lör allt vatten som 

levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för 

bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall 

fastställas genom mätning, tas avgift enligt 12.1 b) ut efter en 

antagen förbrukning om 130 m 3 /lägenhet/år vid lägenhetsyta 

< 100 m 2 och 200 m 3 /lägenhet/år vid lägenhetsyta> 100 m 2 • 

Är fastighet ansluten till kommunalt vatten men med egen 

avloppsrening fastställs forbrukningsavgiften för vatten genom 

mätning av levererad mängd vatten enligt taxa § 12.1.b eller om 

mätning ej kan ske, efter schablonförbrukning antagen av 

huvudmannen. 

Är fastighet anslutet till kommunalt spillvatten men med eget 

vatten fastställs forbrukningsavgiften för avlopp antingen med 

mätning genom vattenmätare på eget vatten enligt taxa 12.1 b) eller 

efter schablonforbrukning antagen av huvudmannen. 

Utesittningstid fOr vattenmätare skall följa de perioder som gäller 

for kommunens övriga vattenmätare. 

Byggvatten 

Extra mätställe 

Särskild test 

av mätare 

12.4 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 12.1 b). 

Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå 

till 30 m 3 per lägenhet. 

12.5 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall 

erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 100 % av avgiften 

enligt 12.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. 

Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe. 

12.6 Antas vattenmätare visa annan forbrukning än den verkliga, låter 

huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det 

nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. 

Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens 

felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs foreskrifter om 

vattenoch värmemätare, STAFS 2007:2. 

Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har 

huvudmannen rätt att uppskatta forbrukningen. 

Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd 

undersökning eller huvudmannens uppskattning av forbrukningen, kan 

begära prövning av frågan hos Statens va- nämnd. 

10 (13)

12.7 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och 

mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen 

för undersökningskostnadema i enlighet med vad som framgår av § 16. 

Vatten till 

dagvattennätet 

Svårbehandlat 

Spillvatten 

12.8 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande 

avleds till dagvattenledning (kylvatten o dyl.), skall erläggas avgift 

med 30 % av avgiften enligt 12.l b) mottaget spillavlopp eller om 

mätning ej sker efter huvudmannens uppskattade mängd. 

§ 13 Särskild avgift för svårbehandlat spillvatten 

Syftet med denna avgift är att ta betalt för den extra kostnad som, särskilt 

förorenat spillvatten förorsakar. Då spillvattnets beskaffenhet avsevärt 

avviker från normalt kommunaltspillvatten gäller följande debiteringsunderlag 

och föreskrifter. 

13.1 För spillvatten med en biokemisk syreförbrukning efter 7 dygn 

(BS7) som i medeltal överstiger 200 mg/l eller för avloppsvatten med en 

halt av suspenderat material som överstiger 260 mg/l erläggs en 

tilläggsavgift enligt följande: 

Halt i avloppsvatten 

mg/I 

800-7 

tillägg kr/kg 

Susp. 


Fosfor 


9-200 0,00 kr 0,00 kr 103,20 kr 

200-260 8 kr 0,00 kr 103,20 kr 

>260 8 kr 2,75 kr 103,20 kr 

Mängden avloppsvatten som tillförs avloppsanläggningen i förbindelsepunkt 

skall mätas kontinuerligt med indikerande, registrerande och 

summerande utrustning. 

I förbindelsepunkten eller på annan av huvudmannen godkänd plats 

skall även finnas utrustning för kontinuerlig mätning och registrering 

av temperatur, pH och anordning för automatisk prov1agning av 

flödesproportionella prover. Uppsamlingskärl för prover skall vara 

placerat i kylskåp. 

Föroreningsmängder och föroreningshalter i avloppsvattnet som tillförs 

avloppsanläggningen i förbindelsepunkten bestäms under 6 driftdygn per 

debiteringsperiod. Prov1agning skall utföras i enlighet med av brukaren 

upprättat och av tillsynsmyndighet godkänt egenkontrollprogram. 

Brukaren installerar och underhåller utrustning enligt ovan. Kontroll av 

mätare skall ske enligt egenkontrollprogram. 

13.2 För avloppsvatten som till beskaffenhet i annat avseende där biokemisk 

syreförbrukning avsevärt avviker från normalt kommunalt 

spillvatten äger kommunen utfärda särskilda föreskrifter och 

debiteringsgrunder. 

Överutsläpp till 

avloppsnätet 

§ 14 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som 

svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den 

levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för 

spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som 

avleds till avloppsnätet. 

Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens 

bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på 

rumat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och 

fastighetsägaren. 

Il (13)

En forutsättning for att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras 

efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden 

mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 

Obebyggd 

fastighet 

Särskild service 

Särskilt avtal 

§ 15 För obebyggd fastighet skall brukningsavgift ej erläggas. 

§ 16 

Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller 

har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillforseln 

avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av 

huvudmannen debiteras foljande avgifter: 

Utan moms Med moms 

Nedtagning eller uppsättning av mätare 

(gäller ej öppnande eller avslutande av 

abonnemang) . 824 kr 1030 kr 

Avstängning eller påsläpp av vattentillf6rsel 516 kr 645 kr 

Montering eller demontering av stryp bricka 

i vattenmätare 824 kr 1030 kr 

Länsning av vattenmätarbrunn 824 kr 1030 kr 

Byte av sönderfrusen eller skadad 

vattenmätare, ink! ny mätare 

Självkostnad 

Provning av vattenmätare vid ackrediterad 

provningsanstalt 

Självkostnad 

Underlåtenhet att lämna tillträde vid besök 

for kontroll, avläsning, byte vattenmätare 412 kr 515 kr 

Byggvatten mätarskåp 

-uppsättning och nedmontering av mätarskåp 1000 kr 1250 kr 

-hyra av mätarskåp per månad 400 kr 500 kr 

§ 17 

17.1 Om for viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna 

med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från 

fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, 

skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt 

antagen särtaxa. 

17.2 Är det inte skäligt att for viss fastighet beräkna avgift enligt 

§ § 12-15 får huvudmannen i stället komma överens med 

fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 

Avfallskvarn 

Betal n i ngsperioder 

17.3 Finns inom fastighet, for vilken den allmänna va- anläggningen 

brukas, avfallskvarn installerad efter medgivande av huvudmannen 

utgår avgift härfor med belopp som beräknas i varje enskilt fall. 

§ 18 Avgift enligt 12.1 a), c) och d) debiteras i efterskott per månad, 

tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 12.1 b) 

debiteras i efterskott på gnmdval av enligt mätning förbrukad 

vattenmängd, uppskattad forbrukning eller annan grund som anges i 

§§ 12-15. 

Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall 

erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 10.2. 

Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje 

debitering får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad 

förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig forbrukning bör 

12 (13)

ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör 

därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av 

fastighetsöverlåtelse. 

Abonnent med 

speciella krav 

Arlig reglering 

av avgifter 

§ 19 

Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa 

åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i 

visst fall eller avseende eller har i övrigt 

särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens 

va- förhållande, får huvudmannen i stället komma överens med 

fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek 

§ 20 Huvudmannen fastställer avgiftsbeloppen, enligt §§ 12-16, 

dock inte oftare än en gång årligen. 

Taxans införande 

Taxan träder i kraft 

§ 21 Denna taxa träder i kraft 2012-01-01. De brukningsavgifter enligt 

§§ 12.1, 12.3 och 12.7 samt § 14, som är baserade på uppmätning hos 

fastighetsägare, skall dock tillämpas, i fråga om den vattenmängd som 

levereras och den spillvattenmängd som släpps ut, från närmast 

föregående avläsning. 

Tvist 

Tvist 

§ 22 Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen 

beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas 

av Statens va- närnndjämlikt 53 § lagen om allmänna vattentjänster. 

13 (13)

Datum 

2012-10-30 

Kssu 

Fastställelse av ändring i Torsby kommuns 

ABVA för 2013 

Tekniska avdelningen föreslår ändring i Torsby kommuns ABV A Allmänna 

bestämmelser för användande av Torsby kommuns allmänna vattenoch 

avloppsanläggning. 

Osäkerhet kan förekomma huruvida det är den gällande ABV A som används. För att 

säkerställa att rätt upplaga av Torsby kommuns ABVA används, förslår tekniska 

avdelningen att ABVA förtydligas med samma årtal som ny V A-taxa, för 2013 skall 

således ABVA kallas ABVA 2013, trots att den antagits av kommunfullmäktige i mars 

2008. 

Tekniska avdelningens förslag till samhällsutskottet och kommunstyrelsen 

1 Ändring av årtal för ABV A, till ABVA 2013, fastställs. 

Beslutet expedieras till 





Mikael Löfvenholm Torsby kommun 0560-160 53 direkt mikael. lofvenholm@torsby.se Sida 

gva-chef 10. Tekniska avdelningen 070-640 76 00 mobil tekniska.avdelningen@torsby.se 1 (1) 

Besöksadress 68580 Torsby 0560-160 00 växel ks@torsby.se 

Nya Torget 8, Torsby 0560-160 55 fax www.torsby.se

ABVA 2013 

Allmänna bestämmelser 

för användande av 


allmänna 


Antagna att gälla fr o m 


Antagen av kommunfullmäktige den 27 mars 2008 § 32

ABVA2013 

Allmänna bestämmelser för användande av 



Inledning 

1. För fastighetsägares användning av den allmänna VA-anläggningen i Torsby kommun 

gäller vad som fåreskrivs i lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) eller annan 

fårfattning samt vad som nedan fåreskrivs. 

Vad som enligt dessa bestämmelser gäller får fastighetsägaren gäller även får den som 

innehar fast egendom med tomträtt, ständig besittningsrätt, fideikommissrätt eller på 

grund av testamentariskt fårordnande. 

Har huvudmannen träffat avtal med annan än fastighetsägare om användning av 

anläggningen, gäller får denne jämlikt 5 § lagen om allmänna vattentjänster vad som i 

lagen och dessa allmänna bestämmelser fåreskrivs om fastighetsägare. 

Med fastighet kan enligt 4 § lagen om allmänna vattentjänster i vissa fall även fårstås 

byggnad eller annan anläggning, som ej tillhör ägaren till marken. 

Fastighetsägare är skyldig att fålja ändring i och tillägg till dessa allmänna 

bestämmelser. 

2. Huvudman får den allmänna VA-anläggningen i Torsby kommun är kommunfullmäktige. 

Förvaltningen av VA- anläggningen handhas under kommunstyrelsen av tekniska 

avdelningen. 

Inkoppling till den allmänna anläggningen 

3. Fastighetsägare som vill ansluta fastigheten till den allmänna anläggningen ska göra 

skriftlig anmälan till huvudmannen som sedan ombesörjer inkoppling. 

Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen 

4. Huvudmannen levererar vatten till fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna 

dricksvattenanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser får användandet. 

Huvudmannens leveransskyldighet avser endast vatten av dricksvattenkvalitet får 

normal hushållsanvändning. Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck eller viss 

vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras. 

Vatten som levereras genom allmän VA-anläggning rar utnyttjas får värmeutvinning 

endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger detta. 

5. Huvudmannen har rätt att begränsa eller avbryta vattenleveransen när denne finner det 

nödvändigt får att fårebygga personeller egendomsskada samt får reparation, ändring, 

kontroll eller annan sådan åtgärd som berör huvudmannens egna eller därmed fårbundna 

anläggningar. 

Vid begränsad vattentillgång är fastighetsägare skyldig att reducera sin 

vattenfårbrukning enligt huvudmannens anvisningar. 

1

Vid planlagt leveransavbrott lämnar huvudmannen på lämpligt sätt meddelande om 

detta. 

6. Ska vattenforbrukning hos fastighetsägare fastställas genom mätning tillhandahålls 

vattenmätare av huvudmannen och forblir huvudmannens egendom. Huvudmannen 

bestämmer antalet mätare och vilket slag av mätare som ska användas. Fastighetsägaren 

ska bekosta erforderliga anordningar for uppsättning av mätare och sammankoppling med 

installationen i övrigt. 

Vattenmätares plats ska vara godkänd av huvudmannen, som har rätt att kostnadsfritt 

disponera platsen och ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, 

underhålla samt tilloch frånkoppla mätaren. 

Användning av den allmänna avloppsanläggningen 

7. Huvudmannen tar emot avloppsvatten från fastighet, vars ägare har rätt att använda den 

allmänna avloppsanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser for användandet, 

om behovet av avledning inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. 

Huvudmannen är inte skyldig att ta emot spillvatten vars beskaffenhet i ej oväsentlig 

mån avviker från hushållsspillvattens. 

8. Vatten som utnyttjats for värmeutvinning får avledas till den allmänna 

avloppsanläggningen endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger det. 

9. Fastighetsägare får inte tillfora avloppet lösningsmedel, avfettningsmedel, färger, olja, 

bensin eller annan petroleumprodukt, fett i större mängd, läkemedel eller sura, frätande 

eller giftiga vätskor och inte heller vätska, ämnen eller foremål som kan orsaka stopp, 

avlagring, vidhäftning, gasbildning eller explosion. 

Ånga eller varmvatten med högre temperatur än 45°C rar inte tillforas i 

forbindelsepunkten. 

Oavsiktligt utsläpp av sådant slag som anges i fOrsta och andra styckena ska 

ofOrdröjligen anmälas till huvudmannen. 

Fastighetsägare rar inte tillfora avloppet spillvatten från köksavfallskvam utan 

huvudmannens skriftliga medgivande. 

10. Värmeuttag ur avloppsvatten rar inte ske så att temperaturen i utsläppt avloppsvatten 

underskrider temperaturen i det av huvudmannen levererade dricksvattnet. 

11. Huvudmannen har rätt att tillfälligt begränsa fastighetsägares möjlighet att använda 

avloppsanläggningen när huvudmannen finner det nödvändigt for att forebygga personeller 

egendomsskada samt for reparation, ändring, kontroll eller annan åtgärd som berör 

huvudmannens egna eller därmed förbundna anläggningar. 

12. Spillvatten får inte tillforas allmän ledning som är avsedd att uteslutande avleda dag- och 

dränvatten. (Med spillvatten likställs i denna punkt allt avloppsvatten som huvudmannen 

bedömer ska avledas till spillvattenledning.) 

Dag- och dränvatten får inte tillföras allmän ledning som inte är avsedd för sådant 

ändamål, om inte huvudmannen av särskilda skäl skriftligen medgivit undantag. 

Avleds dag- och dränvatten från fastighet till spillvattenforande ledning rar fortsatt 

tillforsel av sådant vatten inte ske, sedan särskild forbindelsepunkt for ändamålet 

upprättats och fastighetsägaren underrättats därom, eller om huvudmannen vidtagit 

2

31 

åtgärder fdr avledande av dagvatten utan att fdrbindelsepunkt fdr dagvatten upprättats, när 

huvudmannen meddelat fastighetsägaren att sådana åtgärder har vidtagits. Huvudmannen 

bestämmer tidrymd inom vilken tillförseln ska ha upphört. Undantag från förbudet eller 

anstånd med att avbryta tillfdrseln kan medges av huvudmannen om särskilda skäl 

fdreligger. 

Har särskild fdrbindelsepunkt fdr dag- och dränvatten inte upprättats, kan 

huvudmannen ändå förbjuda dittills tillåten tillförsel av sådant vatten till 

spillvattenfdrande ledning. Förutsättningar för detta är dels att avledning kan ske 

ändamålsenligt på annat sätt, dels att huvudmannen i skälig omfattning ersätter 

fastighetsägaren hans kostnader fdr erforderlig omläggning. Dag- och dränvatten från 

fastighet, som nyinkopplas till den allmänna anläggningen, rar inte tillföras annan ledning 

än den huvudmannen bestämmer. 

13 . Huvudmannen kan i enskilda fall medge utsläpp i den allmänna avloppsanläggningen av 

avloppsvatten som i ej oväsentlig mån har annan sammansättning än spillvatten från 

bostäder (hushållsspillvatten) vad gäller arten eller halten av ingående ämnen. 

Huvudmannen bestämmer därvid villkoren för utsläpp av såväl spill- som dagvatten. 

14. Fastighetsägare som helt eller delvis använder eller upplåter fastighet till annat än 

bostadsändamål ska informera huvudmannen om sådan verksamhet som kan påverka 

beskaffenheten hos avloppsvattnet från fastigheten. Fastighetsägaren ska bekosta de 

provtagningar och analyser som huvudmannen finner vara nödvändiga för kontroll av 

av loppsvattnet. 

Huvudmannen har rätt att fordra att fastighetsägaren för journal över verksamhet som 

inverkar på avloppsvattnets beskaffenhet och företar kontroll av vattnet genom 

provtagningar och analyser. Huvudmannen anger hur journalfdring och provtagningar ska 

göras. 

15. Vid anslutning till allmänt tryckavloppssystem tillhandahåller huvudmannen LTApumpenhet 

eller annan aktuell pumpenhet som förblir dennes egendom. Huvudmannen 

bestämmer antalet pumpenheter och vilket slag av pumpenhet som ska användas samt 

svarar för installationen. Fastighetsägaren bekostar erforderliga anordningar för att 

sammankoppla enheten med installationen i övrigt. 

Enhetensplats ska bestämmas av huvudmannen, som äger rätt till kostnadsfri 

upplåtelse av platsen och som ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, 

justera, underhålla samt tilloch frånkoppla enheten. 

3

Datum 

2012-10-30 

Kssu 

Fastställelse av ändring i Torsby kommuns 

information till fastighetsägare för 2013 

Tekniska avdelningen föreslår ändring i Torsby kommuns information till 

fastighetsägare om Torsby kommuns allmänna vattenoch avlopps anläggning för 

2013. 

Texten på sida 8, under rubriken Tryckavloppssystem "Enligt vatten~änstlagen svarar 

huvudmannen för pumpenheten, trots att den oftast placeras inne på fastigheten. 

Enhetens plats bestäms av huvudmannen. Fastighetsägaren bekostar erforderliga 

anordningar för att sammankoppla pumpenheten med drift av pumpenheten och 

uppvärmning av servisledningen fram till förbindelsepunkten" , tas bort. 

Tekniska avdelningens förslag till samhällsutskottet och kommunstyrelsen 

1 Information 2013 till fastighetsägare om Torsby kommuns allmänna vattenoch 

avloppsanläggning, fastställs. 

Beslutet expedieras till 





Mikael Löfvenholm Torsby kommun 0560-160 53 direkt mikael.lofvenholm@torsby.se Sida 

gva-chef 10. Tekniska avdelningen 070-640 76 00 mobil tekniska.avdelningen@torsby.se 1 (1) 

Besöksadress 685 80 Torsby 0560-160 00 växel ks@torsby.se 

Nya Torget 8, Torsby 0560-160 55 fax www.torsby.se

INFORMATION 

2013 

till fastighetsägare om 


allmänna 


Antagen att gälla fr o m 


Antagen av kommunfullmäktige den ?? november 20?? § ???

INFORMATION 2013 

Till fastighetsägare om 



Inledning 

Denna information ger förklaringar och kommentarer till de bestämmelser som finns i lagen om 

allmänna vattentjänster (2006:412), i det följande kallad vattentjänstlagen, och Allmänna 

bestämmelser för användning av Torsby kommuns allmänna avloppsanläggning (ABVA). 

Samtliga fastighetsägare som är anslutna till Torsby kommuns allmänna VA-anläggning är 

skyldiga att följa de bestämmelser som finns i kommunens ABV A. För att kunna tillgodogöra sig 

innehållet i denna information är det nödvändigt att ha tillgång till ABV A. 

Vattentjänstlagen reglerar förhållandet mellan huvudmannen för den allmänna vattenoch 

avloppsanläggningen och ägare av fastighet inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp. 

Huvudman för den allmänna VA-anläggningen 

Huvudman för den allmänna VA-anläggningen i Torsby kommun är kommunfullmäktige. 

Förvaltningen av VA- anläggningen handhas under kommunstyrelsen av tekniska avdelningen. 

Verksamhetsområde 

Kommunens allmänna vattenoch avlopps~änster bedrivs inom ett fastställt geografiskt område, 

verksamhetsområdet. Uppgift om verksamhetsområdet finns hos huvudmannen för den allmänna 

VA-anläggningen. 

Fastighetsägare 

Med fastighetsägare avses i vattentjänstlagen (2006: 412), i ABVA (allmänna bestämmelser) och 

i denna information ägare av fastighet inom VA-anläggningens verksamhetsområde. Enligt 

vattentjänstlagenjämställs med fastighetsägare bland andra arrendator och tomträttshavare. 

Rätten att använda en allmän VA-anläggning är knutet till fastigheten och inte till 

fastighetsägaren och består så länge fastigheten består. Detta innebär att det inte går att säga upp 

ett "VA-abonnemang" och därmed undgå avgiftsskyldighet. 

Huvudman kan träffa avtal med annan än fastighetsägare om rätt att:ra använda VAanläggningen. 

Konsekvensen av detta blir att det som enligt vatten~änstlagen gäller för 

fastighetsägaren istället gäller för användaren. Detta innebär att huvudmannen därefter endast 

kan kräva betalning av den som han har träffat avtal med. 

Vad ingår i den allmänna VA-anläggningen? 

I den allmänna VA-anläggningen ingår vattenverk, avloppsreningsverk, ledningsnät, reservoarer 

och pumpstationer samt andra anordningar, som krävs för att VA-anläggningen ska fungera på 

avsett sätt. I den allmänna VA-anläggningen ingår också servisledningar fram till 

förbindelsepunkter som huvudmannen har bestämt för varje fastighet. 

2

Vad ingår i fastighetsägarens VA-installation? 

35 

Med en fastighets VA-installation menas de ledningar, som för fastigheten dragits från 

förbindelsepunktema. I installationen ingår även anordningar, t.ex. tappventiler och tvättställ, 

som anslutits till en sådan ledning. En VA-installation ingår inte i den allmänna anläggningen, 

om inte annat framgår av vattentjänstlagen, ABV A eller avtal. 

SeIVisIedning 

Med servisledning menas den ledning som förbinder en byggnad eller en fastighet med en 

allmän VA-anläggnings ledningsnät. Den delas av förbindelsepunkten i den allmänna 

anläggningens del och i fastighetens del. 

Juridisk ansvarsfördelning 

Den juridiska ansvarsgränsen mellan huvudmannens allmänna anläggning och fastighetens VAinstallation 

går i förbindelsepunkten. Med förbindelsepunkt menas den punkt där inkoppling av 

fastighetens ledningar till den allmänna anläggningen ska ske eller har skett. 

Kostnadsfördelning 

Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. 

Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. 

Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring 

av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte 

huvudmannen bestämt annat. 

Förbindelsepunkters lägen 

Enligt vattentjänstlagen är det huvudmannen som bestämmer förbindelsepunkter där fastighetens 

ledningar ska kopplas till VA-anläggningen. För varje typ av ledning som skall kopplas till den 

allmänna anläggningen, t.ex. för vatten, spillvatten och dagvatten, upprättas en egen 

förbindelsepunkt. Dessa ligger vanligtvis nära varandra och vanligen i fastighetens omedelbara 

närhet, ca 0,3 m utanför fastighetsgräns. För fastighet vars va-installation är kopplade till 

allmänna ledningar inom fastighet, är förbindelsepunkten 2 meter från allmänna ledningen. 

Huvudmannen kan dock ha meddelat annat läge. 

I normalfallet bestäms läget i samråd mellan huvudmannen och fastighetsägaren. I de fall 

fastighetsägaren inte i tid anmäler sina eventuella önskemål till huvudmannen, rar han acceptera 

det läge som huvudmannen fastställt. 

När uppgift om förbindelsepunkters lägen lämnas för fastighet som ännu inte inkopplats, 

anges normalt för samtliga servisledningar dimension och planläge samt för avloppsserviser även 

höjdläge. 

Ifråga om dagvatten från fastighet kan det ibland förekomma att sådant vatten får avledas till 

den allmänna avloppsanläggningen utan att fastigheten försetts med en särskild servisledning för 

detta ändamål. Förbindelsepunkt kan sålunda inte upprättas i detta fall och meddelas 

fastighetsägaren. Huvudmannen måste emellertid ha vidtagit särskilda åtgärder för sådan 

av ledning och ha underrättat fastighetsägaren om detta. 

3

. 

. \ X 

FörbindelsepLinkt 

~~\=-=:::!:==/:::;=====l 

S ervis ledning, 

allmän del 

Servisledning, 

fastighetens del 

Allmän anläggning 

Installation 

Anslutning till den allmänna VA-anläggningen 

Anmälan om anslutning 

Om en fastighetsägare vill ansluta fastigheten till den allmänna anläggningen ska han göra 

anmälan om detta hos huvudmannen. Anmälan ska göras på blankett, som huvudmannen 

tillhandahåll er. 

Har fastighetsägaren rätt att använda anläggningen, drar huvudmannen fram ledningar till 

förbindelsepunkterna för vatten och avlopp. Huvudmannen bestämmer efter samråd med 

fastighetsägaren ledningarnas antal, dimensioner, lägen och utförande. 

Inkoppling av två eller flera fastigheters VA-installationer till den allmänna anläggningen i 

en gemensam förbindelsepunkt för fastigheterna kan beviljas om huvudmannen bedömer att det 

finns särskilda skäl för en sådan lösning. Avtal om detta träffas i sådana fall med huvudmannen. 

En förutsättning för att en gemensam förbindelsepunkt ska beviljas är ofta att fastigheterna bildat 

en gemensamhetsanläggning. 

Huvudmannen har enligt vattentjänstlagen i vissa fall rätt till anstånd med att utföra arbetet 

för att samordningen med andra arbeten inte ska försvåras och för att denne ska kunna följa sin 

utbyggnadsplan. 

Huvudmannen medger inkoppling av fastighetens VA-installation till den allmänna 

anläggningen när anläggningsavgiften är betald eller om avgiften ska delbetalas, när godtagbar 

säkerhet ställts. Huvudmannen är dock enligt vattentjänstlagen inte skyldig att låta en fastighet 

kopplas till den allmänna anläggningen om fastighetens installation har väsentliga brister. 

Huvudmannen har rätt till det tillträde på en fastighet som behövs för att han skall kunna 

undersöka en VA-installation och dess användning innan VA-installationen kopplas till den 

allmänna anläggningen eller annars när det behövs för att huvudmannen skall kunna fullgöra sina 

skyldigheter. 

Huvudmannen själv behöver nödvändigtvis inte göra inkopplingen, utan detta kan efter 

huvudmannens medgivande överlåtas till fastighetsägarens entreprenör, förutsatt den senare har 

ett system för kvalitetssäkring för denna typ av arbete. 

4

Ny förbindelse punkt 

Om fastighetsägaren vill ha en ny förbindelsepunkt i stället för den befintliga och huvudmannen 

efter ansökan går med på detta, så rar fastighetsägaren bekosta den nya servisledningens 

allmänna del samt bortkopplingen av den tidigare servisledningens allmänna del. 

Vill huvudmannen upprätta en ny förbindelsepunkt i stället för den befintliga, så ska 

huvudmannen ersätta fastighetsägaren för de kostnader som uppstår med den nya 

servisledningen och inkoppling av denna. 

Ett skäligt avdrag med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick bör göras i båda 

fallen. 

Avgiftskyldighet 

Avgiftsskyldighet för fastighetsägaren inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt och 

informerat fastighetsägaren om detta. Därutöver krävs att fastigheten ligger inom 

verksamhetsområdet för VA, att fastigheten har behov aven vattentjänst och att behovet inte kan 

tillgodoses bättre på annat sätt. 

Ibland kan bortledning av dagvatten från en fastighet till den allmänna anläggningen ske utan att 

förbindelsepunkt upprättats. Har förbindelsepunkt för dagvatten från fastighet inte upprättats, 

men fastigheten anses i behov av bortledning av dagvatten, inträder avgiftsskyldighet för detta 

ändamål när huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och 

informerat fastighetsägaren om detta. 

Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen 

Dricksvattnets kvalitet, tryck och mängd 

Huvudmannen har bara skyldighet att leverera vatten för hushållsändamål till anslutna fastigheter 

inom verksamhetsområdet. Vattnet ska vara av dricksvattenkvalitet enligt livsmedelsverkets 

föreskrifter. Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck alltid upprätthålls eller att viss 

vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras. 

Begränsning av vattenleverans 

Huvudmannen har rätt att begränsa eller stänga av vattenleveranserna för att förebygga skada 

samt vid reparationer, tillsyn och liknande omständigheter. Vid planlagt leveransavbrott 

informerar huvudmannen fastighetsägarna om detta på lämpligt sätt, t.ex. genom skriftligt 

meddelande. Vid en mer omfattande akut avstängning kan information ges t.ex. genom 

lokalradion eller via huvudmannens hemsida. 

Vid begränsad vattentillgång är fastighetsägaren skyldig att minska sin vattenförbrukning efter 

de anvisningar som huvudmannen lämnar. 

Andra vatteninstallationer 

Växling från en försörjningsanläggning till en annan t.ex.från den allmänna anläggningen till 

egen brunn, får endast vara möjligt om den allmänna anläggningen är skyddad med ett fritt 

luftgap ("bruten förbindelse"), alternativt efter demontering och förnyad montering av rör och 

rördelar. 

Dricksvatten för andra ändamål 

Vatten används även för andra ändamål än hushåll, t.ex. i industrier och ibland också som 

energikälla. Industrier eller andra verksamheter med stor vattenförbrukning, särskilda 

kvalitetskrav eller som kräver stora flöden kan inte utan vidare påräkna att huvudmannen kan 

klara sådana behov om inte detta särskilt avtalats. 

5

Användning av vatten som energikälla 

Att använda vatten som energikälla innebär att vattenanläggningen utnyttjas för ett helt nytt 

ändamål, som den ursprungligen inte var avsedd eller projekterad för. En användare kan därför 

inte med stöd av vattentjänstlagen kräva att få använda vatten som levereras genom den 

allmänna vattenanläggningen för energiutvinning. Huvudmannen kan dock efter begäran medge 

att till viss fastighet levererat vatten får utnyttjas för energiutvinning. För att säkerställa att den 

allmänna vattenanläggningen inte utnyttjas för energiutvinning i sådan omfattning att 

leveranssäkerheten för vatten för andra ändamål äventyras, förutsätts i sådana fall att avtal träffas 

mellan huvudmannen och fastighetsägaren. 

Anslutning av sprinklerinstallation 

Det förekommer allt oftare att fastighetsägare önskar ansluta en sprinklerinstallation till den 

allmänna vattenförsörjningsanläggningen. Ändamålet med en allmän 

vattenförsörjningsanläggning är i första hand att betjäna bostadsbebyggelse och annan 

bebyggelse med vattentjänster med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Detta 

innebär att en fastighetsägare inte med stöd av vattentjänstlagen kan kräva att få ansluta en 

sprinklerinstallation. Om vattenförsörjningsanläggningen har tillräcklig kapacitet och det i övrigt 

inte bedöms påverka anläggningens funktion och säkerhet har huvudmannen möjlighet att efter 

överenskommelse medge anslutning av sprinkler. Sådan anslutning regleras genom avtal i vilket 

framgår förutsättningar för anslutningen, fastighetsägarens skyldigheter och de avgifter denne 

skall betala. Om en sådan anslutning medför merkostnader för huvudmannen för att anpassa 

anläggningen för denna extra tjänst, till exempel uppdimensionering av ledningar, rar 

fastighetsägaren stå för dessa kostnader. 

Vattenmätare 

Vattenförbrukningen hos fastighetsägare fastställs genom mätning, om inte huvudmannen 

bestämmer annat. Huvudmannen tillhandahåller och installerar vattenmätaren och är dess ägare. 

Fastighetsägaren är enligt vattentjänstlagen skyldig att upplåta plats för mätaren samt lämna 

huvudmannen tillträde till fastigheten när denne vill kontrollera, ta ned eller sätta upp 

vattenmätaren. 

Vattenmätares plats ska vara godkänd av huvudmannen, som har rätt att kostnadsfritt disponera 

platsen och ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt tilloch 

frånkoppla mätaren. För dessa åtgärder liksom för avläsning ska fastighetsägaren lämna 

huvudmannen fritt och obehindrat tillträde till mätaren. Har avsättning för mätare utförts innan 

placeringen godkänts av huvudmannen, är fastighetsägaren, om huvudmannen så kräver, skyldig 

att svara för och bekosta flyttningen av avsättningen så att mätarens plats kan godkännas av 

huvudmannen. 

Om det misstänks att mätaren visar fel, låter huvudmannen undersöka mätaren, om 

huvudmannen tycker det är nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Undersökningen ska 

bekostas av fastighetsägaren, om han begärt undersökningen och mätaren godkänns. I annat fall 

bekostar huvudmannen undersökningen. 

Vid undersökning av mätaren bestäms felvisningen i två kontrollpunkter enligt SWEDACs 

föreskrifter om vattenoch värmemätare. 

Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att 

uppskatta förbrukningen. 

Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller 

huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära rättslig prövning av frågan hos 

Statens va-nämnd. 

Fastighetsägare ska vårda vattenmätaren väl och skydda den mot frost och åverkan samt mot 

återströmning av varmvatten och annan skadlig värmepåverkan. Om så inte sker och mätaren 

skadas, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen kostnaden för att åtgärda eller byta mätaren. 

6

)7 

Fastighetsägare som önskar att vattenmätaren tillfälligt tas ned på grund av frostrisk eller annan 

orsak ska anmäla detta till huvudmannen, som mot ersättning tar ned och åter sätter upp mätaren. 

Användning av den allmänna avloppsanläggningen 

Avloppsvatten 

Huvudmannen är skyldig att ta emot avloppsvatten från anslutna fastigheter inom 

verksamhetsområdet om inte behovet kan tillgodoses bättre på annat sätt. Verksamhetsområdet 

kan avse enbart spillvatten, enbart dagvatten eller såväl spillvatten som dagvatten. 

Med spillvatten menas förorenat vatten från hushåll, industriell tillverkningsprocess, arbetsplats, 

serviceanläggning m.m. 

Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion t.ex. 

regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten. 

Köksavfallskvarn 

Att tillföra avloppet spillvatten från köksavfallskvarn är tillåtet endast efter huvudmannens 

skriftliga medgivande. I ett sådant medgivande föreskrivs villkor för vad som får släppas ut från 

kvarnen samt vilken avgift som ska betalas till huvudmannen. 

Kax från bergvärmeborrning 

Avloppsvatten innehållande kax från bergvärmeborrning får inte tillföras den allmänna 

av loppsanläggningen. 

Avloppsvattnets beskaffenhet 

Huvudmannen är dock inte skyldig att ta emot spillvatten vars innehåll i ej oväsentlig mån 

avviker från hushållsspillvattens. För att få släppa ut sådant spillvatten i det allmänna 

ledningsnätet förutsätts vanligen att avtal upprättas. Huvudmannen är inte heller skyldig att ta 

emot avloppsvatten om behovet av avledning kan tillgodoses bättre på annat sätt. 

Värmeuttag ur avloppsvatten får inte ske så att temperaturen i utsläppt avloppsvatten 

underskrider temperaturen i det av huvudmannen levererade dricksvattnet. 

Fastighetsägare är skyldig att till huvudmannen anmäla verksamhet som kan inverka på 

avloppsvattnets sammansättning. 

Huvudman tar emot spillvatten om följande värden innehålls: 

Fosfor < 9 mg/l 

BOD 7 

< 200 mg/l 

SIarnhalt 

< 260 mg/l 

Fettinnehåll 

< 100 mg/l 

Mineraloljeinnehåll < 100 mg/l för bilvårdsanläggningar 

< 50 mg/l i övriga fall 

pH-värde 6,5-10 

Fastighet som används till annat än bostad 

Med hänsyn till kraven på åtgärder för att hindra vattenförorening är det i många fall nödvändigt 

för huvudmannen att ha en noggrannare kontroll över vad som avleds till den allmänna 

avloppsanläggningen än vad som gäller för bostadsfastigheter. Fastighetsägaren har därför enligt 

ABV A ålagts att lämna uppgift om arten och omfattningen av sådan verksamhet inom 

fastigheten, som kan inverka på avloppsvattnets innehåll. Provtagningar och analyser, som 

huvudmannen finner nödvändiga för kontroll av sådant avloppsvatten, bekostas av 

7

fastighetsägaren eller genom denne av företag, rörelse eller verksamhet som avleder 

avloppsvattnet. Kostnaden för sådan kontroll kan också ingå i särskild industriavloppstaxa. 

För fastigheter med verksamheter som bageri, charkuteri, hamburgerbar, livsmedelsindustri, 

pizzeria, salladsbar, cafe, friteranläggning, konditori, mottagningskök, restaurant, slakteri, 

catering, gatukök, livsmedelsbutik, personalmatsal, rökeri, storkök samt andra verksamheter 

utöver ovan nämnda kan enligt kommunens beslut behöva installera fettavskiljare. För dessa 

verksamheter hänvisas till "Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu" (Sunne, Torsby, Hagfors, 

Munkfors). 

I punkt 14 i ABVA har införts en bestämmelse, som gör det möjligt för huvudmannen att 

föreskriva att fastighetsägaren själv, enligt huvudmannens anvisningar och på det sätt och i den 

omfattning huvudmannen bestämmer, ska föra journal över verksamheten och själv utöva 

kontroll av avloppsvattnets innehåll. 

Huvudmannen är inte skyldig att ta emot vatten som utnyttjats för värmeutvinning, eftersom 

sådant vatten enligt vattentjänstlagen inte är att anse som avloppsvatten. 

Huvudmannen kan avtala med någon annan än fastighetsägaren om att få använda 

anläggningen ("bli abonnent"). I sådant fall svarar denne som part i VA- förhållandet för sina 

skyldigheter gentemot huvudmannen i stället för fastighetsägaren. 

Industrier måste samråda med huvudmannen 

Fastighetsägare som använder eller avser att använda den allmänna avloppsanläggningen och 

som avser att ansöka om prövning av avloppsutsläpp enligt miljö-lagstiftningen ska samråda 

med huvudmannen. 

Tryckavloppssystem 

En allmän avloppsanläggning utförs normalt så att fastigheterna kan ansluta sina servisledningar 

och nyttja anläggningen utan att det krävs särskilda anordningar för fastigheten. Detta är dock 

inte alltid möjligt. Topografiska förhållanden kan exempelvis göra det omöjligt att avleda 

avloppsvatten med självfall till den allmänna anläggningen. Då krävs att pumpar installeras för 

att anläggningen skall kunna nyttjas på avsett vis. Ett LTA- system (Lätt Tryck Avlopp) består 

av små pumpenheter, ofta en per fastighet som i de flesta fall placeras inne på fastigheten i 

anslutning till den bebyggelse som ska betjänas av systemet 

Oag- och dränvatten 

Huvudmannen är inte skyldig att ta emot dag- och dränvatten från fastighet, i de fall avledning 

av sådant vatten kan tillgodoses bättre på annat sätt. I vissa fall kan avledning till LODanläggning 

(LOD = lokalt omhändertagande av dagvatten) på den enskilda fastigheten innebära 

sådan fördel. LOD kan t.ex. innebära att dag- och eller dränvatten avleds till ett s.k. 

perkolationsmagasin (stenkista) på den egna tomten eller att vattnet sugs upp av omgivande 

gräsytor. Med dag- och dränvatten likställs allt avloppsvatten som huvudmannen bedömer inte 

ska avledas till spillvattenförande ledning. Vid behov kan fastighetsägaren rådgöra med 

huvudmannen. 

I ABVA regleras att, om dag- och dränvatten avleds från fastighet till spillvattenförande 

ledning, får avledningen inte fortsätta sedan särskild förbindelsepunkt för dag- och dränvatten 

upprättats och fastighetsägaren underrättats om detta. Huvudmannen kan alternativt ha vidtagit 

åtgärder för avledning utan att förbindelsepunkt har upprättats och meddelat fastighetsägaren 

detta. 

Huvudmannen bestämmer inom vilken tid tillförseln ska ha upphört. Undantag från förbudet 

eller anstånd kan medges av huvudmannen om särskilda skäl föreligger. Ändrar fastighetsägaren 

installationen så att dag- och dränvattnet avleds till den allmänna dagvattenledningen eller till 

8

LOD-anläggning kan huvudmannen i vissa fall bevilja bidrag till kostnaderna får ändringen. En 

fårutsättning får att ett sådant bidrag skall beviljas är att kostnaderna får ändringen avsevärt 

överstiger genomsnittskostnaden inom området. 

Inkoppling av dränvatten till den allmänna avloppsanläggningen 

Vid nybyggnad måste bestämmelserna i Boverkets byggregler fåljas. Innebörden av dessa 

bestämmelser är att dränvatten från byggnad inte får avledas till avloppsledning, i vilken 

uppdämning kan fårekomma. Uppdämning innebär att en ledning går full och att den fria 

vattenytan kan stiga i anslutande ledningar. Ställs från huvudmannen kravet att dränvatten ska 

avledas till dagvattenledning, innebär detta i många fall att dränvatten från byggnader, i fårsta 

hand sådana med källare, inte kan avledas med självfall. Dagvattenledningar är nämligen 

normalt dimensionerade så att uppdämning i ledningarna fårekommer vid häftigare regn. Den 

praktiska konsekvensen blir därfår att vissa byggnader inte kan fårses med källare eller att 

dränvattnet måste pumpas eller avledas till LOD-anläggning. 

Avgifter 

Fastighetsägares avgiftsskyldighet till huvudmannen regleras i taxan får allmänna vattentjänster. 

VA-taxan innehåller uppgifter om anläggningsavgifter, d.v.s. uppgifter om vad nyanslutningar 

kostar, brukningsavgifter samt uppgifter om avgifter får vanligen fårekommande tjänster som 

huvudmannen tillhandahåller på fastighetsägarens begäran, t.ex. servisavstängning. 

Huvudmannen kan träffa avtal med ägare till fastighet och andra avgiftsskyldiga i 

avgiftsfrågor som inte regleras i kommunens taxefåreskrifter. 

Övrigt 

Enligt vattentjänstlagen ska en allmän VA-anläggning användas så att det inte uppkommer 

olägenhet får huvudmannen eller annan. Det får inte uppstå svårigheter får huvudmannen att 

uppfylla kraven från miljö- och hälsoskyddssynpunkt eller att i övrigt uppfylla sina åligganden 

enligt lag eller annan fårfattning eller enligt avtal. Fastighetsägare ansvarar får att VAinstallationen, 

även sådan som inte kräver bygglov, anordnas och utfårs så att den fyller kraven 

enligt Boverkets byggregler. 

Enligt ABV A får spillvatten från köksavfallskvarn tillfåras den allmänna 

avloppsanläggningen endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger det. 

Bensin-, olje- och fettavskiljare samt sand- och slamfång i gårdsbrunnar o.d. ska tillses 

regelbundet och tömmas så ofta, att de alltid fyller avsedd funktion. 

Huvudmannen har enligt vattentjänstlagen rätt att undersöka VA-installationen och dess 

användning. Påträffas allvarliga brister är fastighetsägaren enligt vattentjänstlagen skyldig att 

rätta till dessa så att det inte uppkommer olägenheter får huvudmannen eller någon annan. Om så 

inte sker är huvudmannen inte skyldig att låta fastigheten vara kopplad till den allmänna 

anläggningen. 

Om en fastighets VA-fårhållanden påtagligt avviker från de fårhållanden som i övrigt råder i 

en allmän V A -anläggnings verksamhetsområde, får huvudmannen träffa avtal med 

fastighetsägaren om särskilda villkor får att använda VA-anläggningen. 

Anmäl ändringar 

Fastighetsägare ska på begäran lämna huvudmannen underlag får avgiftsberäkning. Dessutom 

ska fastighetsägare självmant anmäla sådan ändring av VA-installationen eller annat fårhållande, 

som enligt taxan kan ha betydelse får avgiftsberäkningen. 

9

Anmäl ägarbyte 

Fastighetsägare ska utan dröjsmål underrätta huvudmannen när fastigheten övergår till ny ägare 

samt uppge den nye ägarens namn, adress och tillträdesdag. 

Vatfenavstängning 

Har fastighetsägare försummat att betala VA-avgift eller i övrigt försummat sina skyldigheter 

enligt vattentjänstlagen och är försummelsen väsentlig, har huvudmannen rätt att stänga av 

vattentillförseln till fastigheten. Avstängning kan ske om rättelse inte kunnat åstadkommas 

genom skriftlig uppmaning och avstängningen inte medför olägenhet för människors hälsa. 

Fastighetsägaren ska till huvudmannen betala avgift enligt taxa för såväl avstängning som 

återinkoppling. 

Risk för källaröversvämning 

I hus med källare, särskilt där källaren har golvbrunn eller annan avloppsenhet, finns alltid risk 

för källaröversvämning. Vid häftiga regn eller snösmältning kan den allmänna ledningen 

överbelastas och vatten kan baklänges tränga in i avlopps serviser och upp genom golvbrunnar 

och förorsaka skador. Vid sidan av översvämningar förorsakade av häftiga regn är stopp i 

servisledningen den vanligaste skadeorsaken. 

Fastighetsägare bör i eget, och i förekommande fall hyresgästers, intresse i största möjliga 

utsträckning förebygga skador inom fastigheten till följd av uppdämning i ledningsnätet. 

Följande åtgärder kan förslagsvis vidtas: 

• Placera inte föremål i källaren som är värdefulla och känsliga för fukt 

• Kontrollera att avstängbara golvbrunnar är stängda och att automatiska bakvattenventiler 

fungerar 

• De golvbrunnar i källaren som inte är avstängbara förses med tätande anordningar eller 

ersätts med avstängbara brunnar 

• Rörinstallatör kontaktas om misstanke finns att avloppets avstängningsanordningar inte 

fungerar 

• Kontroll av att regn- och smältvatten leds från byggnaden 

• Nedfarter till garage och andra utrymmen invallas 

• Kontroll av att intern avloppspump fungerar 

• Fastigheten ansluts till alarmeringscentral med larmtjänst 

10

Begreppsförkla ringar 

I det följande anges, i de fall ett uttryck kan ha olika betydelser inom olika ämnesområden, uttryckets 

betydelse inom va-tekniken. 

VA-, Va-, va- 

Förkortning av vatten och avlopp 

Allmän va-anläggning 

Avloppsvatten 

Dagvatten 

(Of =Dagvatten fastighet) 

(Og = Dagvatten gata) 

Oränvatten 

Förbindelsepunkt 

Hushållsspillvatten 

Vatten 

Servisledning 

Spillvatten 

Va-installation 

Verksamhetsområde 

Med allmän vattenoch avloppsanläggning (Allmän va 

anläggning) avses anläggning, som har till ändamål att bereda 

bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning och 

avlopp och som drives av kommunen. Den som driver allmän 

va-anläggning är anläggningens huvudman. 

Gemensamt namn för vatten, i regel förorenat, som avleds i 

rörledning, dike eller dylikt. Avloppsvatten kan vara 

spillvatten, dagvatten, drän( erings )vatten eller blandning därav. 

Vatten t ex regnvatten, smältvatten, spolvatten eller 

framträngande grundvatten, som avrinner från yta 

av mark, oftast hårdgjord, eller konstruktion 

Vatten som avleds i dränerande syfte 

Förbindelsepunkt utgör gräns, ocksåjuridiskt, mellan fastighets 

del av servisledning och allmän del av servisledning, dvs. den 

punkt där fastighetens installation kopplas in till allmän vaanläggning. 

Förorenat vatten från bad, disk, tvätt, toalett och liknande. 

rmeddelande M20, okt. 1983, Industriavlopp - gränsvärden, 

Svenskt Vatten, redovisas gränsvärdeslista för 

föroreningshalter som inte får överskridas i förbindelsepunkt 

till kommunalt avloppsnät. 

Dricksvatten tjänligt att brukas i hushåll för matlagning, 

förtäring etc. 

rLivsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SL VFS 

2001:30 redovisas gränsvärden för otjänligt vatten. 

Rörledning som sammanbinder fastighets vainstallation med 

allmän va - anläggning. 

r regel förorenat vatten från hushåll, serviceanläggning, industri 

mm; jämför avloppsvatten. 

Inom fastighet belägna anordningar och ledningsnät för vatten 

och avlopp och som är draget till förbindelsepunkt för allmän 

va- anläggning 

Av huvudman fastställt område inom vilket vattenförsörjning, 

spillavlopp respektive dagvattenavlopp har ordnats eller skall 

ordnas genom allmän va-anläggning. 

11



PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 109 Renhållningstaxa för 2013 

Dnr KST 2012/618 


Tekniska avdelningen föreslår oförändrade avgifter för 2013. 

Renhållningstaxan kompletteras med en viktbaserad taxa för storabonnent. 

Avgift 2013 Avgift 2013 

exkllnoms inklnwms 

14-dagarshämtning, 190-1 kärl 1308 kr 1635 kr 

Månadshämtning, 190-1 kärl 814 kr 1018 kr 

Fritidshus, 190-1 kärl, hämtning 

var 14:e dag, fr o m 15 maj t o m 

15 september 662 kr 828 kr 

Containerområde 662 kr 828 kr 

M inimihämhung, 190-1 kärl, 

hämtning vecka 27/28 och 43/44 396 kr 495 kr 

Gemensam behållare: Ett hushåll debiteras 

abonnemangsavgift. 

Valje ytterligare hushåll betalar varsin avgift om 320 kr. 320 kr 400 kr 

Avgift per extra sopsäck 38 kr 47,50 kr 

Avgift per extra hämtning utanför ordinarie 

hämtningsperiod vid fritidshus 50 kr 62,50 kr 

2 hämtningar/vecka 360 l kärl 10080 kr 12600 kr 

2 hämtningar/vecka 660 l kärl 16384 kr 20480 kr 

Veckohämtning 360 l kärl 5040 kr 6300 kr 

Veckohämhling 660 l kärl 8192 kr 10240 kr 


Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

forts ksau 2012-11-21 § 109 Renhållningstaxa 

14-dagarshämh1ing 360 l kärl 

för 2013 

2520 kr 3150 kr 

14-dagarshämming 660 l kärl 4096 kr 5120 kr 

Sommarhämtning 360 l kärl 1180 kr 1475 kr 

Sommarhämhoog 660 l kärl 1824 kr 2280 kr 

Extrahämtning 360 l kärl 112 kr 140 kr 

ExtrahäInming 660 l kärl 184 kr 230 kr 

Hyra 360 l kärl 60 kr/mån 75 kr/mån 

Hyra 660 l kärl 120 kr/mån 150 kr/mån 

Tömning av container 3 m 3 580 kr 725 kr 

Tömning av container 8 m 3 1172 kr 1465 kr 

Tönming av container 10 m 3 1380 kr 1725 kr 

Härnh1ing av löskubikmeter 184 kr 230 kr 

HäIntning per ton 832 kr 1040 kr 

Transport per tilwne 756 kr 945 kr 

Hämming av sorterat grovavfall vid hushåll exkl 

häIntningsavgift 

2000 kr 2500 kr 

Extra debitering/hä111tning för lång hämtningsväg 

mellan 

Sopbil- Kärl 15 - 30 m 20 kr 25 kr 

Sopbil- Kärl 30 - 50 m 40 kr 50 kr 


Förslag till avgifter för renhållning 2013, 2012-10-24 


Utdragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 25 

PROTOKOLL 

2012-11-21 

forts ksau 2012-11-21 § 109 Renhållningstaxa för 2013 


Föreslagna avgifter för renhållning fastställs att gälla fr o m 2013-01-01 . 




Utdragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 26 

PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 110 Fastställande av tomtpriser tör 2013 

Dnr KST 2012/626 


Kommunfullmäktige har i beslut 2006-12-20, § 152 delegerat beslutanderätten gällande 

fastställande av tomtpriser vid försäljning av tomhnark för bostads-, fritids-, handelsrespektive 

industriändamål inom detaljplanområden till kommunstyrelsen. 


Tjänsteskrivelse av teknisk chef Jan Esping, 2012-10-30 


Nedanstående oförändrade tomtpriser skall gälla fLo.m 2013-01-01: 

1. Försäljning av tomhnark för styckebyggda enfamiljshus inom detaljplanområden 

skall ske till följande priser: 

A. i Torsby (inom fastställd fördjupad översiktsplan) 100 kr/m 2 

B. i kommunen i övrigt 25 kr/ m 2 

Dessa priser inkluderar avstyckningskostnader 

2. Försäljning av tomhnark för styckebyggda enfamiljshus 

utanför detaljplanområden i hela kommunen skall ske 

till ett pris av 5 kr/m 2 

Detta pris gäller exklusive avstyckningskostnad, som betalas av köparen direkt till 

lanhnäteriet. 

3. Priser vid försäljning av tomhnark för Herbostadsbebyggelse, fritids-, handels och 

industriändamål fastställs i respektive ärende. 

4. Innan försäljning sker ska sökanden ha beviljat bygglov. Vidare skall 

ansluh1ingsavgiften för vatten och avlopp betalas i samband med köpet. 


Utdragsbestyrkande

Torsby kommun 


sid 27 

PROTOKOLL 

2012-11-21 

forts ksau 2012-11-21 § 110 Fastställande av tomtpriser för 2013 






Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 111 Fjärrvärmetaxa Östmark 2013 

Dnr KST 2012/627 


Fjärrvärmeanläggningen i Öshnark har 27 abonnenter, 5 kommunala och 22 privata 

där kommunens andel ligger på ca 53% av förbrukningen. Fjärrvärmetaxan i Öshnark 

är uppdelad i en fast avgift och en rörlig avgift enl nedanstående tabell: 

Kostnad 

Kostnad 

exkl. moms inkl. moms 

Rörlig kostnad 0,71 0,89 

kr/kWh 

Fast kosh1ad 2470 3087 

kr/år 


Tjänsteskrivelse av fastighetschef Mats Ågren, 2012-10-24 


Priset för den rörliga kosh1aden höjs enl. ovanstående förslag. 




Utdragsbestyrkande

Torsby kommun ~ sid 29 

kommunstyrelsens arbetsutskott J(~k ~ 

PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 112 Fjärrvärmetaxa Sysslebäck 2013 

Dnr KST 2012/627 


Fjärrvärmeanläggningen i Sysslebäck omfattar dels kommunala byggnader, dels 

industribyggnader samt hyresfastigheter ägda av Torsby kommun och Torsby 

Bostäder. Den första etappen av fjärrvärmeutbyggnaden omfattar ca 80 

privatlägenheter med Torsby bostäder och Torsby kommun som hyresvärd. 

Fjärrvärmetaxan i Sysslebäck är uppdelad i en fast avgift och en rörlig avgift enl. 

nedanstående tabell: 

Typ av bostad Fast kostnad/år Fast kostnad/år Rörlig kostnad Rörlig kostnad 

exkl. moms inkl. moms kr/ kWh exkl. kWhinkl. 

n10lns 

mOlns 

Småhus 2080 2600 0,77 0,96 

Lägenhet 1200 1500 0,77 0,96 


Tjänsteskrivelse av fastighetschef Mats Ågren, 2012-10-24 


Priset på den rörliga kosh1aden höjs enligt ovanstående förslag. 


KOITIlTIunstyrelsen 


Utd ragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 113 Fordons- och maskinpriser 2013 

Dnr KST 2012/647 


Debiteril1gsul1derlag 2013 (Höjning 3%) 

Internt 

Externt 

Personal 

Ordinarie tid 320 kr/tim 352 kr/tim 

50% övertidsersättning tillägg 160 kr/tim 175 kr/tim 

100% övertidsersäth'ling tillägg 268 kr/tim 252 kr/tim 

Maskiner och redskap 

Lastbil 170 kr/tim 742 kr/tim 

Lastmaskin 170 kr/tim 731 kr/tim 

Jordbrukstraktor 170 kr/tim 618 kr/tim 

Sopmaskin bogserad O kr/tim 824 kr/tim 

Sopvals fronhnonterad /Snöslunga O kr/tim 906 kr/tim 

Slaghack bakmonterad O kr/tim 77 kr/tim 

Ledningskamera O kr/tim 294 kr/tim 

Elverk 80 kva O kr/dag 1009 kr/dag 

Elverk 56 kva O kr/dag 721 kr/dag 

Elverk 6,5 kva O kr/dag 288 kr/dag 

Ångpanna O kr/tim 180 kr/tim 

Lagstadgad mervärdesskatt tillkommer 25 % 


Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

forts ksau 2012-11-21 § 113 Fordons- och maskinpriser 2013 


Förslag till fordons- och maskinpriser 2013 


Fordons- och maskinpriser 2013 fastställs enligt ovanstående förslag. 




Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 114 Maxtaxa inom barnomsorgen 2013 

Dnr KST 2012/556 


Barn- och utbildningsnämnden föreslår oförändrade avgifter för maxtaxa inom 

barnomsorgen 2013. 


Barn- och utbildningsnämnden 2012- 10-18 § 57 


1. Maxavgift för barn i förskoleverksarnhet enligt följande: 

Barn 1: 3 % av inkomsten, dock högst 1 260 kronor/månad 

Barn 2: 2 % av inkomsten, dock högst 840 kronor/månad 


Barn 4: Ingen avgift 

2. Maxavgift för barn i skolbarnomsorg enligt följande: 




Barn 4: Ingen avgift 




Utdragsbestyrkande



PROTOKOLL 

2012-11-21 

§ 115 Finnskogen naturoch kulturpark 

Dnr KST 2011/14 


Konununchef Thomas Stjerndorff informerar arbetsutskottet om Finnskogen naturoch 

kulturpark och tankarna kring att flytta Finnkulturcentrum till Lekvattnet. 

Ett interregprojekt har beviljats för etablering av parken under 2013. Diskussioner har 

kring en flytt av Finnkulturcentrum har tagit ny fart efter att konsulten Rebecka 

Sedermera presenterat sin rapport om en eventuell flytt till Lekvattnet. 

En utförlig projektbeskrivning med tidplan och finansiering kOlmner att presenteras 

vid kommunstyrelsen sammanträde 2012-12-03. 


Ärendet tas upp igen vid kommunstyrelsens sammanträde 2012-12-03. 


Utd ragsbestyrkande

Datum 

2012-11-27 

Finnskogen natur och kulturpark. 

Kst dm 2011/14.10 

Sammanfattning 

Regionalparksbegreppet bygger på den europeiska landskapskonventionen. I 

Frankrike finns det 45 st. parker, i Tyskland finns det 90. Sverige har skrivit under 

landskapskonventionen men vi har ingen tillämpning av den i Sverige. Men i Norge 

finns det med flera etablerade parker. 

En regional kulturpark är "en dynamisk, långsiktig och förpliktande 

samarbetsplattform för lokalsamhällen, myndigheter och näringsliv med inh"esse av att 

ta tillvara och vidareutveckla naturoch kulturvärden i ett definierat landskaps- och 

identitetsområde"(översatt från norska). 

Parkprojektet Finnskogen naturoch kulturpark består idag 6 norska kommuner samt 

Torsby kOlmnun. På norska sidan är samtliga kommuner med finnskog anslutna utom 

Våler. Där har man ännu inte tagit beslut om att delta. 

Arbetet kämls positivt och det finns fler kommuner som kan tänkas ansluta sig om/när 

det blir mer konkret. 

Finansiering 

Vi har under den senaste tiden fått ett antal goda besked om möjlig finansiering. Dels 

finansiering under vägen l1len även mer långsiktiga bidrag. 

Ett interregprojekt på 250 000 kronor har beviljats för etablering av parken under 2013. 

På norska sidan har man gott hopp om att få 1 miljon ifrån Krd (kOlmnunal- och 

regionaldepartementet) ur anslaget för norska parker. Anslaget är 10 miljoner norska 

kronor/år fördelat på 6 parker. 

Signaler från Landsbygdsdepartementet tyder på att Torsby kan få pengar till ett 

pilotprojekt för att implementera parkbegreppet. Vi har sökt 1 miljon. RAÄ 

(Riksantikvarieämbetet) har statens uppdrag att arbeta med lanskapskonventionen. Vi 

kan i så fall skapa den första regionalparken av europeiskt snitt i Sverige och den 

första som går över en nationsgräns. 

Tidsplan 

Tidpunkten för ett avtal om en park är under första halvåret 2013 preliminärt. 

Avsikten är att då skriva en avtalstext och under tiden arbeta fram en 

varumärkesstrategi och ett upplägg för parkens organisation. 

Thomas Stjerndorff Torsby kommun 0560-160 01 direkt torsby.kommun@torsby.se Sida 

kommunchef 1. Kommunkansliet 073-344 45 67 mobil ks@torsby.se 1 (4) 

Besöksadress 685 80 Torsby 0560-160 00 växel www.torsby.se 

Nya Torget 8, Torsby 

0560-160 25 fax

Flytta Finnkulturcentrum till Lekvattnet 

Tanken att flytta Tfc till Lekvattnet har varit ett spår som varit uppe några gånger med 

lite olika utgångspunkter. 

Senaste diskussionen uppstod som ett förslag kring diskussionerna om TFCs framtid. 

Ett enigt möte med företrädare för intressenter för finnkulturen föreslog att förslaget 

skulle utredas. Sedermera gjordes en utredning aven eventuell flytt till Lekvattnet av 

konsulten Rebecka Nohnark. Hon visar klart att man inte konuner att tappa besökare 

genom en flytt. Andra vinster en bättre integrering mellan besöksrnålen. Bildandet av 

en nahu- och kulturpark stärker argumentationen för en flytt. 

Vi hänvisar i övrigt till R. Nohnarks utredning som bifogas. 

Ny utställning 

En ny utställning behöver utformas med ny kunskap och ny teknik. För att väcka 

intresse och ge bilder av livet på skogen kan vi kanske även berätta om andra historier 

och tidsepoker i Finnbygden. 

En ny utställning kostar ca 15 000 kr/m2. En utställning på 100 m 2 kostar således 1,5 

miljoner. Vi efterlyser för närvarande möjligheter till bidrag för utformning av ny 

permanent utställning. 

Möjlig näringsverksamhet i nya TFC, Lekvattnet 

Att etablera näringsverksamhet i anslutning till Torsby FiruLkulturcentrum i Lekvattnet 

är både en uhnaning och en möjlighet ur ett besöks- och näringslivsperspektiv. 

Det är frärnst under sonunarsäsongen som majoriteten av besökare/kunder till 

verksamheterna konuner att finnas i området. Högsäsongen för områdets 

turismföretag är begränsad till tiden från midsommar till mitten av augusti, med en 

försäsong från maj månad och en eftersäsong augusti månad ut. Utställning/övrig 

verksamhet vid Finnkulturcentrum har, under övriga delen av året, en mycket 

begränsad publik bestående av olika intressegruppen inom den skogsfinska 

kulturforskningen och "spontanbesök" frän allmänhet och turister konuner, med 

största sannolikhet, att minska kraftigt vid en flytt från den centrala belägenheten i 

Torsby. 

Den stora utmaningen ligger därför i att hitta affärsnyttan för näringsverksamheter på 

helårsbasis. Här nedan är en förteckning av några möjliga etableringar och 

verksamheter i anknytning till Finnkulturcentrum i Lekvath1ets skola. 

Följande verksamheter kan vara möjliga att finnas i och i anslutning till Lekvattnets 

skola: 

• Restaurang/cafe med tillhörande butik som bedrivs av lämplig entreprenör. 

Försäljning av mat, smörgåsar, fika etc. till museibesökare samt övriga kunder. 

Catering som komplement är en potentiell verksarnhet, med tanke på att köket 

idag är fullt utrustat. Butiksverksamheten kan erbjuda souvenirer, lokal mat av 

enklare karaktär (t ex praliner) och hantverk mm. Ett exempel är produkter 

med finnskogsprägel från Finnskogarna.com. 

2

• Byggnaden kan fungera som nod för turistföretag och aktiviteter i området, t 

ex uppsamlingsområde för kanotturer, fiske, guidning mm i området. 

Försäljning av vandringskartor och enklare turistinformation är också tänkbar 

verksamhet. 

• Byggnaden kan även fungera som nod för det lokala föreningslivet 

(skoterklubb, fiskeförening, hembygdsförening mm). Försäljning av skoterkort 

fiskekort saInt samlingspunkt för lokala gruppaktiviteter för besökare mm. 

• Momsåterbetalning - taxfreeförsäljning -- valutaväxling. 

Återbetalning av norsk/svensk moms kan erbjudas till kunder från länder 

utanför Norden/utanför EU, denna ~änst är provisionsbaserad + ersättning per 

transaktion. 

Taxfreeförsäljning av varor i butiken 

kan erbjudas till kunder från länder utanför Norden/EU 

• Byggnaden kan vara center för den framtida Natur och Kulturparken i 

Finnskogen. Om parken kommer tilt bör centret ligga i Lekvattnet då det är en 

viktig faktor för centrets framgång långsiktigt. 

• Plats för lämpliga gränsöverskridande projekt (t ex inom Interregprogrammet) 

samt andra lämpade offentliga verksamheter. 

• Plats för forskning och utbildning om området via Karlstads universitet. Aven 

föreläsningar och seminarier på plats med tema gränsverksamhet och 

finnskogen kan vara tänkbart vid olika tillfällen. 

• Grense~änsten (nu i Morokulien) bör tillfrågas om att finnas på plats 1-2 dagar 

per vecka i Lekvattnet. Ca 500 personer arbetspendlar till Norge från Torsby 

kommun. Grense~änsten kan vara behjälpliga med gränsregler kring A-kassa, 

sjukpenning, föräldrapenning samt företagsfrågor mm. 

• Outlet i del av lokalen där Torsbys handlare säljer ut ett anpassat sortiment 

riktat till den norska marknaden, t ex sportkläder, skor och godis. Öppet under 

vissa tillfällen/perioder. 

• Det är viktigt att ha med barnperspektivet vid byggandet av ny utställning, t ex 

"prova på"-aktiviteter. En mindre äventyrsbana med balansgång och lite enkel 

klättring utomhus är ett exempel på barnaktiviteter som är relativt enkla och 

mindre kostsmmna att anordna på plats för lämplig entreprenör/verksmnhet i 

byggnaden. 

• Karlstad Universitet med forskning i smnarbete med Finnkulturcentrum med 

kulturingången, företag och intresseföreningar med fokus på Finnskogen smnt 

också Torsby kommun med huist och rådgivningsverksamhet 

• Träutveckling, tillsammans med Trätorget upparbeta en nod på tvärs över 

gränsen i frågor gällande trämekanisk bearbetning. Tretorget är idag 9 

personer på Norska sidan som arbetar med utvecklingsfrågor inom träsektorn. 

Torsby kOlmnun har många verksmnheter inom Moelven koncernen och även 

många andra intressanta företag inom denna sektor, ex, Rim1 såg, 

Åstrandsshlgan. 

3

Förutsättningar 

att ett långsiktigt parkkoncept med de norska kommunerna upprättas 

att det films ett långsiktigt hållbart avtal med Värmlands museum om verksamhet 

i Lekvattnet 

Förslag till beslut 

KOlmnunstyrelsen beslutar att för Torsby kommuns del investera 4 miljoner kronor i 

ombyggnation och restaurering av Lekvattnets skola till för ändamålet lämpliga 

lokaJer och med adekvat utrustning. 

Thomas S~erndorff 

kommunchef 

4

In nehå IIsförteckn ing 

1. Uppdraget 2 

2. Förutsättningar och avgränsningar 2 

3. Uppläggning och genomförande 2 

4. Nulägesbeskrivning 4 

S. Analys 7 

6. Slutsatser 11 

7. Referenser 12

1. Uppdraget 

Torsby Finnkulturcentrum (TFC) ligger idag i Torsby tätort, men diskussion förs 

om att flytta verksamheten till kommundelen Lekvattnet. Torsby kommun har 

gett Nolmark Development (Node) i uppdrag att utreda konsekvenserna aven 

eventuell omlokalisering. Ansvarig för uppdraget har varit Rebecka Nolmark. 

Utredningen ska särskilt belysa följande frågeställningar: 

• Vilka bli konsekvenserna för verksamheten? 

• Vilka blir effekterna i Lekvattnet? 

• Skulle TFC kunna ha en roll i en framtida regionalpark? 

2. Förutsättningar och avgränsningar 

Utredningen görs på uppdrag av Torsby kommun, som är en av TFC:s två 

huvudfinansiärer. Kontaktpersoner för uppdraget har varit kommunchef Tomas 

Stjerndorff och kulturchef Ingemar Nordström. Uppdraget har genomförts i nära 

samverkan med uppdragsgivaren och kontaktpersonerna har fortlöpande 

informerats om resultaten. 

Den andra finansiären Värmlands Museum, som ansvarar för den dagliga driften, 

har bidragit med värdefull kunskap om området, kontakter, underlag samt ideer 

kring hur verksamheten skulle kunna utvecklas och förändras. 

Denna utredning kommer inte ge generella förslag till förändringar eller 

förbättringar utan endast att diskutera centrets verksamhet i relation till en 

eventuellomlokalisering till Lekvattnet. Det ingår inte heller i uppdraget att 

diskutera eller föreslå andra alternativa lokaliseringar av verksamheten. 

3. Uppläggning och genomförande 

Nodes förhållningssätt utgår ifrån att vi ser platsen, med sin mångfald av 

kulturella, historiska och miljömässiga värden, som en viktig resurs inte bara för 

besöksnäringen utan också för lokal och regional utveckling i vidare bemärkelse. 

Vi ser det som viktigt att besöka den berörda verksamheten och/eller miljönhelst 

vid flera tillfällen. Både TFC och miljöerna i Lekvattnet besöktes vid två 

tillfällen, varav ett under högsäsongen i juli. 

2

Sammanlagt har 16 intervjuer gjortspå plats. En intervju gjordes per telefon och 

3 kontakter togs via mail. Därutöver har informella samtal förts med personer 

både i Torsby och på nationell nivå. 

Intervjuerna och samtalen bildar tillsammans med tillgängligt skriftlig material 

underlag för analys, slutsatser och rekommendationer. Resultatet presenteras i 

föreliggande rapport, samt föredras muntligt för uppdragsgivaren. Som ett led i 

förankringsprocessen föreslås att resultatet av utredningen presenteras vid ett 

dialogmöte, gärna på plats i Lekvattnet. Uppdraget har genomförts under 

perioden april tillaugusti 2012. 

Uppdraget har innehållit följande arbetsmoment: 

Genomgång av skriftligt material och bilder 

Intervjuer och samtal med aktörer och intressenter, samt besök vid TFC 

och finngårdarna i Lekvattnet 

Analys och utformning av förslag 

Avstämningsmöten med uppdragsgivaren 

Rapportskrivning 

Slutrapportering av resultatet 

Momenten har delvis genomförts parallellt. 

Kontakterna (se bilaga 1) har i huvudsak skett i form av intervjuer och 

informella samtal på plats i Torsby, Karlstad och Forshaga samt via telefon och 

mail under perioden april-augusti 2012. Syftet med kontakterna har varit 

dubbelt. Dels att jag som utredare ska få en klarare bild av historik och nuläge 

samt höra hur olika aktörer och intressenter ser på verksamheten vid TFC. Dels 

att informera om uppdraget så att flera aktörer och intressenter ges tillgång till 

likartad information. Intervjulistan utgår från en bruttolista framtagen avTorsby 

kommun vilkenkompletterats av Värmlands Museum och utredaren. Det har inte 

varit möjligt att intervjua alla de föreslagna personerna inom ramen för 

uppdraget. Flertalet av intervjuerna följde en given frågemall som bifogas 

utredningen (bilaga 2). 

3

(;3 

4. Nulägesbeskrivning 

Sverige och Finland var ett och samma rike under mer än 600 år, fram till 1809. 

Från slutet av 1500-talet och under 1600-talet flyttade många människor från 

den östra rikshaivan, främst Savolaxområdet, till mellansveriges 

barrskogsområden. Dessa så kallade skogsfinnar förde med sig en speciell 

odlingsteknik; svedjebruket. Även deras byggnadsskick, hantverk, traditioner 

och i viss mån folktro skiljde sig från den omgivande bygden. Den skogsfinska 

kulturen levde kvar i Värmland ända in på 1900-talet och idag finns ett rikhaltigt 

arkivmaterial och ett stort antal unika byggnader bevarade, flera på ursprunglig 

plats. 

Torsby kommun köpte 1987 in finnkulturforskaren Richard Brobergs bok- och 

arkivsamling. Ett par år senare inrättades ett Finnkulturcentrum i Torsby 

Herrgård. Ett avtal skrevs mellan Värmlands Museum och Torsby kommun som 

innebär att parterna bidrar med 50% var av kostnaderna. Värmlands Museum 

ansvarar för den operativa driften av verksamheten. Verksamheten bedrivs i 

form av ett samarbetsavtal och omsluter ca 2 miljoner kronor/år. 

TFCär både ett museum om det skogsfinska kulturarvet och ett forsknings- och 

informationscentrum. TFC har en mindre basutställning och ett särskilt 

pedagogiskt material som riktar sig till skolbarn. Varje år genomförs två s.k. 

intensivdagar i Torsby för elever i mellanstadiet. I genomsnitt besöks TFC av 15 

20 skolklasser per år. TFC har idag helårsöppet och besöktes 2011 av ca 5000 

personer, sedan starten har besöksantalet legat mellan ca 5000-7000 

personer/år. Ungefär 80% av besöken sker under perioden maj till september 

(60% under juni, juli och augusti). 

En av TFC:s primära uppgifter är att kanalisera besökare till finnbygden och 

finngårdarna. I norra Värmland finns ett stort antal välbevarade gårdsmiljöer, 

flera av dem med den karaktäristiska rökstugan, rökbastun och rian. Några av 

finngårdarna ägs eller förvaltas av hembygdsföreningar som håller öppet för 

besökare. Flera av dessa har servering under sommarmånaderna och ett 

förhållandevis stort antal besökare. Karmenkynna, Kvarntorp och Ritamäki, de 

gårdar som förvaltas av Lekvattnets hembygdsförening, besöks årligen av 

ca 15 000 personer. Flera av dessa är norrmän som vandrar 7-torpsleden och 

som passar på att stanna och fika, eller äta motti och fläsk vid någon av gårdarna 

på den svenska sidan. 

4

I området finns också flera företag som har finnskogen som en del av sitt 

varumärke. Några av dem har utvecklat produkter som direkt bygger på de 

skogsfinska naturoch kulturvärdenasåsom exempelvis Mattila, Vildmark i 

Värmland, Camping 45 och Skogs-Ola Natur- och kulturguide, andra som 

exempelvis Finnskogens ostaffär använder det kulturella mervärdet för att sälja 

sin produkt 1 . 

En annan viktig uppgift för TFC är att utgöra ett forsknings- och 

informationscentrum för den skogsfinska kulturen och att samverka med 

Karlstad Universitet och andra universitet och högskolor. Det har gjorts en del 

insatser, både utifrån ett rent kulturhistoriskt perspektiv och utifrån en 

kulturturistisk utgångspunkt, exempelvis Gabriel Bladhs avhandling från 1995 2 

och studentuppgiften "Torsby adventure" från 2003. Förra året, 2011, 

genomförde TFC ett seminarium tillsammans med Riksantikvarieämbetet. 

Vidare samarbetar TFC med Nordvärmlands släktforskarförening som idag 

också har lokaler i Torsby Herrgård. 

Mellan åren 2008-2011 var Värmlands museum tillsammans med Hedmark 

fylkekommun projektägare för ett större Interreg-projekt kring det skogs finska 

kulturarvet. Inom ramen för projektet gjordes ett grundligt arbete med 

byggnadsinventeringar, materialinsamling och kartläggningar. Projektet 

resulterade också i ett antal rapporter, skrifter och marknadsföringsmaterial. 

Viktigaste är kanske den mobilisering som gjordes för att samla ett stort antal 

personer med kunskap och intresse för området, vilket har lagt en mycket god 

grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. 

direkt anslutning till projektet gjordes också en förstudie kring 

förutsättningarna för bildandet av Finnskogen Natur- och kulturpark 3 . Natur- och 

kulturparken, såsom den presenteras i förstudien, utgår från den norska 

definitionen av "regionalpark" som skiljer sig från en mer traditionell 

nationalpark genom att parken inte är förankrad i skyddslagstiftningen. 

Föreningen Norske Parker har själv definierat att en regionalpark är: 

"En dynamisk, långsiktig och förpliktande samarbetsplatt[orm för lokalsamhällen, 

myndigheter och näringsliv med intresse av att ta tillvara och vidareutveckla 

naturoch kulturvärden i ett definierat landskaps- och identitetsområde"(översatt 

från norska). 

l www.mattila.sewww.vildmark.sehttp:www.skogsola.comwww.camping45.com, 

www.resetjanstvarmland.sewww.forlag.boviggen.sewww.ostaffar.se 

2 Bladh Gabriel, Finnskogens landskap och människor under fyra sekler - en studie av natur och 

samhälle i förändring. (1995). 

3Björnstad Kristian, Samarbete om särart-Förprojektrapport och möjlighetsstudie för Finnskogen Natur 

- och kulturpark (2011) 

5

Den norska regional parken utgår idemässigt till stor del från den "Den 

europeiska landskapskonventionen" (ELC) som antogs av Europarådet 2000.1 

detta sammanhang definieras landskapet som: 

"ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är 

resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga 

faktorer." 

Utvecklingen av regionalparker i Norge sammanföll också med 

implementeringen av ELC, som trädde i kraft i Norge 2004. Sverige ratificerade 

konventionen 2011. Regeringen har gett Riksantikvarieämbetet (RAÄ) i uppdrag 

att tillsammans med berörda myndigheter påbörja arbetet med att genomföra 

konventionen i Sverige 4 . Detta innebär bland annat att Sverige ska: 

• erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen 

• öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det 

civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga 

myndigheter 

• främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt 

och regionalt 

• utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar 

förvaltning av dessa 

• utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som 

rör landskapet 

Enligt landskapskonventionen tillmäts såväl den regionala som den lokala nivån 

en viktig roll för dess tillämpning, framförallt för att det är på dessa nivåer som 

medborgarperspektivet och den lokala förankringen kan utvecklas enligt 

konventionens intentioner. 

4www.raa.se 

6

5. Analys 

Det övergripande syftet med denna rapport är att utreda vilka konsekvenser det 

skulle få om verksamheten vid TFC flyttas från Torsby Herrgård till den nerlagda 

skolan i Lekvattnet. Vidare skall rapporten belysa vilken roll TFC skulle kunna 

spela i en framtida Natur- och kulturpark kring finnskogen. 

Konsekvenser för verksamheten vid TFC 

TFC är sedan starten lokaliserat till Torsby herrgård. Herrgården ligger centralt i 

Torsby nära turistbyrå, affärer och järnvägsstation. Den vackra herrgårdsmiljön 

utgör ett trevligt och lättillgängligt besöksmål för boende och turister. I flera 

intervjuer framhålls vikten av att det finns en attraktion med generösa 

öppettider i centralorten. Att TFC ligger i herrgården har dock varit 

omdiskuterat sedan starten. 

TFC berättar om den skogsfinska kulturen, om familjer som koloniserade de 

orörda värmländska skogarna genom att svedja barrskogen för att utvinna 

odlingsbar mark. Svedjebruket krävde stora arealer, gårdarna låg glest och 

närheten och beroendet av naturen var stort. En särpräglad kultur kom att 

utvecklades, vilket avspeglas såväl i det byggda som det immateriella arvet. 

Rökstuga, rökbastu och ria, sagor, skrönor och rykten om trolldom ... 

Torsby herrgårdsmiljö illustrerar en helt annan historia och som besökare kan 

det vara svårt att få ihop dessa vitt skilda intryck och bilder. Flera av 

intervjupersonerna återkommer också till detta-"att svedjefinnarna inte passar 

på herrgården". Generellt kan man säga att dagens diskussion kring metoder för 

levandegörande av kulturarv och historia lägger stor vikt vid autenticitet. Att låta 

föremålen eller miljön understödja berättelsen och vice versa. 

Att flytta TFC till den miljö som man berättar om skulle tillföra ett stor mervärde 

för besökaren, särskilt för dem som inte sedan tidigare är bekanta med den 

skogsfinska historien. Det är lättare att förstå berättelserna om naturväsenden 

och trolldom när du har skogen, sjöarna och myrarna omkring dig. Om TFC 

lokaliseras till finnskogen, och verksamheten bedrivs i direkt närhet till 

finngårdarna, skulle dessutom besökaren få en fördjupad kunskap redan på 

plats. 

Det finns hos några av de personer jag pratat med en stor oro för att 

besöksantalet skulle sjunka drastiskt om verksamheten flyttar från centrala 

Torsby. Idag har hembygdsgårdarna i Lekvattnet tre gånger så många besökare 

som TFC och med en utvecklad, utökad och integrerad verksamhet talar mycket 

för att antalet besökare skulle kunna öka ytterligare. 

7

Vid en eventuell omlokalisering till Lekvattnet bör man överväga att ta fram en 

ny verksamhetsplan för TFC. Planen bör hantera frågor som "varför" behövs en 

särskild satsning på det skogsfinska kulturarvet, "vad" ska man i så fall göra, 

"hur" ska det genomföras och "med vem" ska man samarbeta. Det finns idag 

många spännande utvecklingsideer hos personalen. 

Genom att samlokalisera verksamheten med exempelvis turistinformation, 

lanthandel, kafe, B&B, öppen förskola eller kanotuthyrning kan 

personalresurserna utnyttjas mer effektivt och det blir mer motiverat att hålla 

helårsöppet. Ett intressant exempel på ett museum som är en aktiv part i 

lokalsamhället är silvermuseet i Arjeplog.5 

Tillsammans med dessa kringaktiviteter blir det motiverat för TFC att hålla 

öppet året runt. Annars vore det mer rimligt att hålla den publika verksamheten 

stängd under vinterhalvåret. De flesta liknande besöksmål i Sverige tar bara 

emot bokade grupper under denna period. 

Att addera verksamheter utanför den traditionella kultursektorn till den museala 

ska dock inte tolkas som att den kulturella kvaliten får urholkas. En av 

framgångsfaktorerna vid utveckling av kulturarvsplatser eller museer är att den 

kulturella produkten/verksamheten håller hög kvalitet. 

Lokala effekter för Lekvattnet 

Synen på kulturarvet som samhällsresurs har förändrats över de senaste 30 

åren, från att i första hand ha förknippats med kostnader och restriktioner till att 

lyftas fram som en betydelsefull tillgång för lokal och regional utveckling, inte 

minst för besöksnäringen. I Sverige, såväl som inom övriga ED-länder, står det 

kulturrelaterade näringslivet för en allt större del av den ekonomiska tillväxten. 

Samhället är inne i en transformationsprocess som bl.a. inneburit en 

"kulturalisering" av ekonomin. Varor och tjänster säljs med hjälp av kulturella 

mervärden och de kulturella och sociala dimensionerna har blivit allt viktigare i 

arbetet med att utveckla platser och miljöer. Särskilt tydligt kanske denna trend 

märks inom besöksnäringen. 

Finnskogen och de välbevarade finngårdarna i Lekvattnet är redan idag ett 

etablerat besöksmål. Genom TFC skulle platsen få ett "visitors center" som skulle 

kunna fungera både som utgångspunkt för besöket och som nav i ett 

profilerings- och varumärkes byggande. Flera av intervjupersonerna ser det som 

troligt att befintliga företag som verkar på platsen skulle välja att förlägga hela, 

eller delar av sin verksamhet i direkt anslutning till TFC. Det finns också flera 

företagsideer som skulle kunna realiseras med hjälp aven understödjande 

infrastruktur. 

Swww.silvermuseet.se 

8

Det har under de senaste åren diskuterats olika modeller och metoder kring 

samhällsutveckling i glesbygd. Flera av dessabygger på att man ser olika aktörer 

och verksamheter (företag, ideella föreningar etc.) som ömsesidigt stödjande 

resurser i ett småskaligt lokalt utvecklingssystem. Dessa ömsesidigt stödjande 

resurser bidrar gemensamt till att uppnå kritisk massa för ortens möjlighet till 

ekonomisk bärkraft. 6 Europeisk forskning visar att nyckelfaktorerna för att 

lyckas är att det finns ett lokalt engagemang och ansvarstagande, samverkan, 

erfarenhetsutbyte och ett understödjande ramverk. 71 Lekvattnet finns idag flera 

företag och verksamhetersom är viktiga komponenter ett lokalt 

utvecklingssystem, men det saknas en sammanhållande kraft och ett 

understödjande ramverk. TFC, med en delvis utvecklad och förändrad 

verksamhet, skulle kunna bli denna utvecklingsmotor och en satsning på en 

Natur- kulturpark det stödjande ramverket. 

Finnskogen Natur- och kulturpark 

Diskussion förs kring möjligheten att skapa en gränsöverskridande regionalpark 

som utgår från Finnskogen. Förslaget har konkretiserats genom en förstudie 

"Samarbete om särart- Förstudierapport och möjlighetsstudie för Finnskogen 

Natur- och kulturpark"8. 

Det finns idag inga regional parker i Sverige. Finnskogen Natur- och kulturpark 

skulle kunna bli ett nationellt pilotprojekt för att testa och anpassa konceptet för 

svenska förhållanden och behov, samtidigt som det ingår i ett europeiskt 

sammanhang. Något som inte framgår så tydligt av möjlighetsstudien, men som 

Kristian Björnstad nämner vid vår mailväxlingen, är möjligheten att knyta 

forskning till konceptet. Eftersom TFC redan har till uppgift att samverka med 

universitet och högskolor vore det naturligt att dessa finns med i ett eventuellt 

pilotprojekt. 

Just nu pågår ett intensivt arbete med att konkretisera prioriteringarna i Europe 

2020, EU:s strategi för nästa budgetperiod. Det har förts fram från flera håll att 

det finns behov att utveckla nya modeller, vid sidan av Leader, för att stödja 

lokalt utvecklingsarbete 9. Regionalparkerna skulle kunna vara ett sådant 

exempel. 

6COST C27, Sustainable Development Policies for Minor Deprived Urban Communities 

7 COST C 27, WG 3, Bottom up perspective and Community involvement 

8 BjömstadKristian, Samarbete om särart. Förprojektrapport och möjlighetsstudie för Finnskogen 

Natur- och kulturpark (2011) 

9Communities in rural environments. How to get them invilved? COST Action C27, Sustainable 

Development Policies for Minor Deprived Urban Communities (2011) 

9

Även om flertalet av de europeiska parkerna snarare är vad vi skulle kalla 

nationalparker, med starkt fokus på bevarande och restriktioner, finns det en 

trend som går mot ett mer utvecklings inriktat förhållningsätt. I både Norge och 

Schweiz, som står utanför EU, finns det direkta kopplingar mellan parkerna och 

de nationella satsningarna på lokal-eller landsbygdsutveckling. Liknande 

tendenser finns i bl.a.Tyskland och Österrike. Ett nationellt pilotprojekt skulle 

vara ett som ett sätt att testa en innovativ modell för lokal utvecklingsplanering 

och ge viktiga erfarenheter och kunskaper inför konkretiseringarna i ett nytt 

landsbygdsprogram. 

I RAÄ:s Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska 

landskapskonventionens tillämpning i Sverige framhålls kommunerna som en 

viktig målgrupp. RAÄ ser ett behov av metodutveckling kring hur samspelet 

mellan regioner och länsstyrelser samt mellan regionala och kommunala nivån 

kan utvecklas i frågor som rör konventionens tillämpning, och föreslår att det 

startas pilotprojekt som särskilt syftar till att stärka medborgarperspektivet och 

den lokala förankringen 10. En satsning på ett nationellt pilotprojekt på 

Finnskogen Natur- och kulturpark skulle kunna bidra till ökad kunskap inom 

detta område. 

Alla jag har pratat medtycker att tankarna kring en naturoch kulturpark verkar 

intressanta och spännande. Parkkonceptet samlar alla inblandade parter; 

tjänstemän, politiker, företagare och föreningsliv och jag bedömer att en satsning 

på en regionalpark även skulle ge ny energi till frågan om det skogsfinska 

kulturområdets betydelse. 

Mycket talar också för att bildandet aven park skulle öka intresset och besöken 

från norska besökare. Samordningen aven sådan satsning anser många med 

fördel skulle kunna knytas till TFC och lokaliseras till Lekvattnet. 

Samordningsansvaret skulle dessutom bidra till att skapa den kritiska massa 

som jag tror att en lokalisering till Lekvattnet skulle behöva för att lyckas fullt ut. 

Dels skulle det tillföra extra resurser, dels skulle TFC få en konkret uppgift att 

verka som utvecklingsmotor. 

JOÄterrapportering av regeringsuppdraget angående europeiska landskapskonventionens tillämpning i 

Sverige (RAÄ Dm301-3954-201O) 

10

6. Slutsatser 

Jag bedömer att en omlokalisering av TFC till Lekvattnet skulle: 

ge ett stort mervärde för besökaren, och därmed också bidra till att stärka 

TFCs attraktivitet som besöksmål, 

kunna ge TFC en utökad roll som sammanhållande kraft i ett lokalt 

utvecklingssystem i Lekvattnet, 

ha större potential att attrahera besökare från Norge. Risken för att 

besöksantalet skulle minska bedömer jag som liten. 

bidra till att vidareutveckla Lekvattnet som besöksmål. 

bidra till kritisk massa och dynamik i det lokala utvecklingssystemet i 

Lekvattnet. 

En förutsättning för positiva effekter är att verksamheten vid TFC utvecklas och 

integreras med andra satsningar. 

Jag ser att en satsning på Finnskogen Natur- och kulturpark som nationellt 

pilotprojekt skulle kunna vara ett sätt att samla alla kring en nysatsning på TFC. 

Och att noden i en gemensamt norsk-svensk satsning på en regionalpark kring 

finnkulturen och finnmarken med fördel skullekunna lokaliseras till Lekvattnet. 

11

7. Referenser 

Björnstad Kristian, Samarbete om särart. Förprojektrapport och 

möjlighetsstudie för Finnskogen Natur- och kulturpark (2011) 

Bladh Gabriel, Finnskogens landskap och människor under fyra sekler - en studie 

av natur och samhälle i förändring (199S) 

En levande Finnskog-vårt felles ansvar, slutrapport (2011) 

Kotilainen, Lourenco, Nolmark, Sahlen, Nilsson (Editors) Communities in rural 

environments. Howto getthem involved? (2011) 

Oppenheim Florence, Svensson Daniel, Möte med Finnskogar- Skogsfinska 

besöksmål i mellersta Skandinavien (2011) 

Ventura, Calderon, Tiboni, Sustainable Development Policies for Minor Deprived 

Urban Communities (2011) 

Återrapportering av regeringsuppdraget angående europeiska 

landskapskonventionens tillämpning i Sverige (RAÄ Dnr301-39S4-2010) 

Information om Landskapkonventionen från Europarådets hemsida: 

http://www.coe.int/t/dg4/cultureheritage/heritage /Landscape /default en.asp 

Företag: 

www.mattila.se 

www.vildmark.se 

www.skogsola.com 

www.camping4S.com 

www.resetjanstvarmland.se 

www.forlag.boviggen.se 

www.ostaffar.se 

Information om europeiska parker: 

http://www.paerke.ch/en /index.php 

http://www.naturparke.de/ 

http://www.naturparke.at/de 

www.silvermuseet.se 

www.raa.se 

12

Bilaga 1 

Intervjuer, samtal och mailkontakt 

Lars Amreus, Riksantikvarieämbetet 

Berit Andersson, TFC 

Kersti Berggren, Värmlands Museum ITFC 

Lena Bergkvist, TFC 

Monica Björklund, Värmlands Museum/TFC 

Kristian Björnstad, Aurland naturverkstad 

y olanda Bleunink, Finnskogens Ostaffär 

Leif Grundberg, Kulturdepartementet 

Åsa Hallen, Värmlands Museum 

Lena Henriksson, Torsby kommun 

Philip Johnsson, Värmlands Museum 

Ingmarie JunIer, Vildmark i Värmland 

Håkan Laack, Torsby kommun 

Sune Lekemark, Lekvattnets hembygdsförening 

Hans Nilsson, Torsby kommun 

Ingemar Nordström, Torsby kommun 

Ulf Nordström, Region Värmland 

Mats Olsson, Torsby kommun 

Susanne Olsson, Värmlands Museum 

Johan Seger, Länsstyrelsen 

Thomas Stjerndorff, Torsby kommun 

Göran Wettergren, Länsstyrelsen 

13

Bilaga 2 

Intervjuguidejstöd för samtal 

1. Vilken relation har du till TFC? 

2. Beskriv verksamheten så som du uppfattar den idag. 

3. Vad tror du att en omlokalisering från Torsby herrgård till Lekvattnet 

skulle innebära? Positivt och negativt. 

4. Hur ser du på TFC:s utvecklingsmöjligheter? I relation till besöksnäring 

och lokal utveckling 

5. Känner du till tankarna på en Natur- och kulturpark kring Finnskogen? 

Vilken roll tror du att TFC skull kunna ha i en ev satsning? 

Finns det något jag glömt att beröra som du anser är viktigt att ta med 

utredningen? 

14


Kommunstyrelsens samhällsutskott 

PROTOKOLL 

2012-11-12 

§ 148 Fastighetsköp Torsby Oleby 1 :142, 1 :148, 

1: 152 och skifte 4 av Oleby 1 :264 

Dnr KST 2012/605 


Fryksdalens Flottningsförening 874000-0164 har erbjudit kommunen att få köpa 

föreningens fastigheter i Oleby tätort. 

Fastigheterna har marknadsvärderats av Landeum KB. 

Fastigheten Oleby 1:142 är belägen längs östra delen av sjön Fryken och är taxerad som 

lantbruksenhet. Fastigheten omfattar 30132 kvm och värderas till 300 000 kronor. 

Fastigheten Oleby 1:148 är belägen mellan järnvägen och sjön Fryken med Oleby 1:142 

däremellan. Fastigheten är taxerad som småhusenhet, dock belägen inom 

strandskyddsområde varvid bebyggelse ej är möjlig. Fastigheten omfattar 1 390 kvm 

och värderas till 21 000 kronor. 

Fastigheten Oleby 1:152 är belägen mellan järnvägen och sjön F'ryken med Oleby 1:142 

och Oleby 1:148 däremellan. Fastigheten är taxerad som småhusenhet, dock belägen 

inom strandskyddsområde varvid bebyggelse ej är möjlig. Fastigheten omfattar 1 750 

kvm och värderas till 26 000 kronor. 

Fastigheten Oleby 1:264 skifte 4 är belägen öster om järnvägen och på båda sidor om 

Stationsvägens norra början och är taxerad som lantbruksenhet. Fastigheten omfattar 

9500 kvm varav ca hälften utgörs av ledningsrätt och väg. Fastigheten värderas till 

25 000 kronor. 

Fastigheterna ligger inom detaljplanelagt område. 

Oleby 1:142 och 1:152 berörs av det pågående anläggandet aven ny ersättningsväg på 

östra sidan av järnvägen. Mark inom fastigheterna behöver tas i anspråk för 

vägbygget. 

Justerarens signatur- 

Utdragsbestyrkande


Kommunstyrelsens samhällsutskott 

PROTOKOLL 

2012-11-12 

forts kssu 2012-11-05 § 148 Fastighetsköp Torsby Oleby 1 :142, 1 :148, 

1 :152 och skifte 4 av Oleby 1 :264 

Oleby 1:148 kan behöva användas som ersättningsmark till berörda privata 

fastighetsägare vars fastigheter berörs på samma sätt som Oleby 1:142 och 1:152. 

Oleby 1:264 skifte 4 har ett strategiskt värde för kOlmnunen då kommunala ledningar 

är belägna längs fastigheten. 

Sammanträde har hållits med Fryksdalens Flottningsförening där redovisade priser 

godkänts samt överenskOlmnits om att fastighetsaffären omfattar 4 separata köp, 

kommunen upprättar köpehandlingar, kOlmnunen betalar lantmäterikostnader och 

tillträdesdatum är 2013-01-01. 


Tjänsteskrivelse av teknisk chef Jan Esping, 2012-11-06 

Kommunstyrelsens samhällsutskotts förslag till kommunstyrelsen 

1. Samhällsutskottet föreslår att kommunen köper fastigheterna: 

Torsby Oleby 1:142 för 300000 kr samt 

Torsby Oleby 1:148 för 21 000 kr samt 

Torsby Oleby 1:152 för 26 000 kr samt 

Torsby Oleby 1:264 skifte 4 för 25 000 kr 

2. Separata köpeavtal upprättas av kOlmnunen och lantmäterikostnader betalas av 

kOlmnunen. 

3. Tillh·ädesdatum är 2012-12-31. Finansiering via eget kapital. 





Utdragsbestyrkande

7+ 

Köpekontrakt 

Bakgrund 

För att möjliggöra byggandet av den nya gång- och cykelvägen mellan järnvägsviadukten 

och Oleby södra behöver ett antal fastigheter inköpas. Fastigheterna behövs 

även för att användas som bytesmark till enskilda markägare som måste avstå mark. 

Fastighet 

Torsby Oleby 1:142 

Fastigheten är belägen längs sjön Fryken med en strandlinje på ca 700 m innefattande 

en badplats och har ett värde som rekreationsområde för allmänheten. 

Fastigheten är taxerad som lantbruksenhet och är obebyggd. 

Fastigheten omfattar 30 132m 2 • 

Fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område, dock helt inom strandskyddsområde. 

Värdeutlåtande för fastigheten har lämnats av Landeum KB 

Säljare 

Fryksdalens Flottningsförening. Org.nr 874000-0164 

Att: Ragnar Axelsson 

Hole Byggninga 

680 50 Ekshärad 

Köpare 

Torsby kommun. Org nr: 212000-1700 

68580 Torsby 

Överenskommelse 

§ 1 Försäljning av markområde 

Fryksdalens Flottningsförening säljer till Torsby kommun fastigheten Torsby Oleby 

1:142, se bifogad karta. 

Tekniska avdelningen Torsby kommun 0560 - 160 00 växel tekniska .avdelningen@torsby.se Sida 

Besöksadress 10. Tekniska avdelningen 0560 - 160 55 fax ks@torsby.se 1 (3) 

Nya Torget 8, Torsby 685 80 Torsby www.torsby.se

2 

§ 2 Markområdets skick 

Markområdet som överlåts genom detta kontrakt överlåts i befintligt skick. 

§ 3 Köpeskilling 

Köpeskillingen för fastigheten uppgår till 300 000 (trehundratusen) kronor. 

Äganderätten till fastigheten ska övergå till köparen på tillträdesdagen när köpeskil 

lingen har erlagts till säljaren. 

§ 4 Tillträde 

Tillträdesdatum 2012-12-31. 

§ 5 Inteckningar etc 

Säljaren garanterar gentemot köparen att fastigheten inte besväras av några penningin 

teckningar. 

§ 6 Servitut, arrende, nyttjanderättsavtal etc 

Ett befintligt arrendeavtal mellan Säljaren och Bengt Gillstedt avseende fastigheten 

övertas till fullo av köparen. 

Säljaren garanterar gentemot köparen att fastigheten inte besväras av några andra be 

lastningar än de som framgår av fastighetsregistret, förutom ovan nämnda arrendeav 

tal. 

§ 7 Ansökan om lagfart m.m 

Ansökan om lagfart för att genomföra detta köpekontrakt skall inlämnas av köparen 

till Lantrnäterimyndigheten snarast efter tillträdesdagen och säljaren biträder ansökan 

genom underskrift av detta köpekontrakt. 

Kostnaden för lagfart betalas av köparen. 

§ 8 Köpebrev 

Köpebrev mellan säljare och köpare tecknas och utväxlas efter att § 3 uppfyllts.

3 

§ 9 Giltighet 

Detta köpekontrakt skall för sin giltighet godkännas av kommunfullmäktige genom 

beslut, som vinner laga kraft. 

Kontraktet är upprättat i två exemplar, varav parterna tagit var sitt. 

Torsby den................................ . Torsby den.......................... ... .. . 

För Fryksdalens Flottningsförening 

För Torsby kommun 

Ragnar Axelsson 

Håkan Laack 

Thomas S*rndorff 

Ovanstående säljares egenhändiga namnteckningar bevittnas:

~ 

+ 

+ 

+ + 

+ 

2 

< 

+ 

+ 

N 

50 O 50 

sweref 99 1330 Aktualitet: 2012-10-25 1~ 'I~ I 10LI0____~1ry0~__~2j~~0____ 22tyOm 

1~11~1~ I~"ll____~______ 

N=6669103 

E = 123367 Skala 1 :3000

Köpekontrakt 

Bakgrund 




Fastighet 

Torsby Oleby 1:148 

Fastigheten är belägen mellan järnvägen och sjön Fryken med Torsby Oleby 1:142 där 

emellan och omfattar 1 390m 2 • 

Fastigheten är taxerad som småhusenhet och är obebyggd. 

Fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område, dock helt inom strandskyddsområ 

de. Värdeutlåtande för fastigheten har lämnats av Landeurn KB 

Säljare 





Köpare 


68580 Torsby 





Tekniska avdelningen Torsby kommun 0560 - 160 00 växel tekniska.avdelningen@torsby.se Sida 


Nya Torget 8. Torsby 68580 Torsby www.torsby.se

I 

2 




Köpeskillingen för fastigheten uppgår till 21 000 (tjugoett-tusen) kronor. 







teckningar. 



lastningar än de som framgår av fastighetsregistret. 







Köpebrev mellan säljare och köpare tecknas och utväxlas efter att § 3 uppfyllts. 

§ 9 Giltighet 

Detta köpekontrakt skall för sin giltighet godkännas av kommunfullmäktige genom 

beslut, som vinner laga kraft. 

Kontraktet är upprättat i två exemplar, varav parterna tagit var sitt.

3 

Torsby den.. ..... .. .. .. .. .......... ..... .. . Torsby den................ .. .... ....... .. . 




Håkan Laack 

Thomas S*rndorff 


5 O 5 10 15 20 25 m 

sweref 99 13 30 Aktualitet: 2012-10-25 

~I'~!I~,~I,~,,~,IL-__~I____~I ____~I____~I ____~I 

N=6669535 

E=123624 Skala 1:300 

"

Köpekontrakt 

Bakgrund 




Fastighet 

Torsby Oleby 1:152 

Fastigheten är belägen mellan järnvägen och sjön Fryken med Torsby Oleby 1:142 och 

Torsby Oleby 1:148 däremellan och omfattar 1 750m 2 • 

Fastigheten är taxerad som småhusenhet och är obebyggd. 

Fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område, dock helt inom strandskyddsområde. 

Värdeutlåtande för fastigheten har lämnats av Landeum KB 

Säljare 





Köpare 


68580 Torsby 







Nya Torget 8, Torsby 68580 Torsby www.torsby.se

2 




Köpeskillingen för fastigheten uppgår till 26 000 (tjugosextusen) kronor. 







teckningar. 















3 

Torsby den... .. .. ....... ... ...... ......... . Torsby den...... .......... ... .... .... ..... 




Håkan Laack 

Thomas Stjerndorff 


1:151 

1:152 

, 

1:152 

• 13 30 Aktualitet: 2012-10-25 

sweref99 

N=6669538 

E=123663 Skala 1:400 

5 10 15 20 25m 

I I I I I

Köpekontrakt 

Fastighet 

Torsby Oleby 1:264 skifte 4 

Fastigheten är belägen öster om järnvägen och på båda sidor om Stationsvägens norra 

början och omfattar 9 500m 2 varav ca hälften utgörs av ledningsrätt och väg. 

Fastigheten är taxerad som lantbruksenhet och är obebyggd. 

Fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område. Värdeutlåtande för fastigheten har 

lämnats av Landeum KB. 

Säljare 





Köpare 


68580 Torsby 




1 :264 skifte 4, se bifogad karta. 





Nya Torget 8, Torsby 68580 Torsby www.torsby.se

2 

70 


Köpeskillingen för fastigheten uppgår till 25 000 (tjugofemtusen) kronor. 







teckningar. 

§ 6 Servitut, arrende, nytljanderättsavtal etc 





till Lantrnäterirnyndigheten snarast efter tillträdesdagen och säljaren biträder ansökan 









3 

Cf( 

Torsby den................ .. .............. . Torsby den.... .. ....... .... ..... ... ...... . 




Håkan Laack 

Thomas Stjerndorff 


© 

© 

88,6 

86,5 1:~3P2 

10 O 

sweref 99 13 30 Aktualitet: 2012-10-25 

10 20 30 40 50m 

L"dll !!1 I I I I I 

N=6669289 

E=123854 Skala 1:1000

Torsby l

i itt 

Rapport avseende 

granskning av 

upphandlingar 

'Iorshy Kommun 

Oktober 2012 

A.udiL .li,x. Consulring •Financial Advisory.

Il1nel1åll 

9s 

Sammanfattning ......................................................... ......... ......................... .. ... .......................... .. ........... l 

l. Inledning.......................... .. ..... .. ................. .. ........ .. .. ............................................................................ 2 

1.1 Bakgrund ........... .. ................... .......................... .................................... .. ..... .. .. ..... .... ..................... 2 

1.2 Syfte, revisionsfråga ...... ... .......... ................................................................................................. .. 2 

1.3 Revisionskriterier och metod .. ......................... .. ....... ..................................................................... 2 

1.4 Avgränsning .................................................. ................................................................................ 2 

2. Rutinbeskrivning ............................. ................... ............. .. ..... ............ .. ... .. ... ....... ....... ...... .. ................. 3 

2.1 Lagen om offentlig upphandling .................. .... ...... ........................ ......... .. ....................... ............. 3 

2.2 Organisation, samarbete, rutiner ........ .. ...................... .. ............................ ........................ .... .... ...... 6 

2.2.1 Övrigt. .. .... ................... .... .............. ........... .............. ................ .......... ......................... .. ... .. ....... 7 

3. Granskningsresultat ........................ .... .... ....................... ... .. ......... ..... ............. .............. ................. ....... 9 

3.1 Granskning av upphandlingar ................ ...... ................................. .. ........................................... .. .. 9 

3.1.1 Upphandling av Snöröjning .. .. ... ........................... ......... .. ... .................................................... 9 

3.1.2 Upphandling av Grävmaskinarbetell ........... ....................... ..... .... ............ ....... .. .. .................. .. 9 

3. 1.3 Upphandling av cOlltainertransporter ............................. .............. ............... .......................... 10 

3.1.4 Upphandling av eleencrgi ........... ... .. .. ................................................. .................................. Il 

3.2 Komm.entarer..... ..................................... .. ......... ............ .. ....... ..... ... .......... .. .. ............................... 12

Salllll1allfattl1iIIg 

KOlmnunen utför ett stort antal upphandlingar över ett år. Det är viktigt att varje enskild 

upphandling hanteras på ett riktigt sätt. utifrån Lagen om offentlig upphandling och 

kommunens eget rege1verk. Det övergripande ansvaret för kommunens 

upphandlings verksamhet vilar på kommunstyrelsen. Detta ansvar ilmefattar bland annat 

att fortlöpande följa efterlevnaden av t ex kommunens policy för upphandling. 

Tillämpningen av LOU och det egna regelverket har granskats 

med inriktning mot hur inköpsverksamheten är organiserad i konm1unen mellan central 

inköpsfunktion och inköpare/beställare ute i verksamhetema. 

Mot bakb'Tund av vår granskning rekommenderar vi kOlmnunen att: 

,/ Kartlägga utbildningsbehovet i de verksamheter som genomför egna upphandlingar 

och utefter delma kartläggning genomföra utbildningsinsatser vid behov. 

,/ Säkerställa att granskning av avtalstrohet och kontroll av att dokumentationen i 

handlingarna är komplett blir en del av den interna kontrollen 

,/ Säkerställa att granskning av att leverantörerna följer de krav som ställs på dem i 

avtalen blir en del av upphandlingsriktlinjerna eller allnat styrdokument. 

,/ Tillse att policy och riktlinjer som anpassats till nu gällande lagstiftning och som är 

under framtagar1de sedemera antas 

,/ Inkludera regler kring anlitande av underentreprenör och miljökrav i dc 

policydokument som är under fiamtagande 

,/ Överväga att följa SKLs nya råd avseende gallring av ej antagna anbud. 

Karlstad den 8 oktober 2012 

/, 

t ) \ ;J/"'j ;f 

,/ J' j/ ~!// J /" 

// / ,·1.,,. 1""')>;-(// ' 

")V'I //(! /f" I;;fil.~' 

! '1',,,,/, 

I 

1/ < 

.1 (;. "lyr \i 

v' DaVId Backer 

Hans Wennerholm 

Certifierad kommunal revisor Certifierad kommunal revisor

1. Inledning 

1.1 Bakgrund 

Komrmmen utför ett stort antal upphandlingar över ett år. Det är viktigt att vmje enskild 

upphandling hanteras på ett riktigt sätt utifrån lagen om offentlig upphandling (i 

fortsättningen benämnt LOD) och konununens eget regelverk. 

't 

.. fO 

12S,·Y·f.·C, . reVISlOl1S raga 

Tillämpningen av LOU och det egna regelverket har granskats med inrik.1ning mot hur 

inköps verksamheten är organiserad i kommunen mellan central inköpsfunktion och 

inköpare/beställare ute i verksamheterna. 

Granskningen ska besvara följande kontrollfrågor: 

c Hur är verksamheten organiserad? 

e Vilka regelverkfinlls? 

., Har kommunen en egen uppfiJUning sO/n anger i hur hög grad den centrala 

inköps funktionell utnyttjas? 

Granskningen har genomförts genom att vi tagit del av dokumentationen från 

upphandlingarna, faktainsamling via redovisning samt att vi tagit del av regelverk och 

övrig dokumentation inom kommunen. Vi har också genomfört intervjuer med berörda 

tjänstemän inom Torsby kommun. 

1.3 Revjsionskriterier och metod 

De bedömningsgrunder som bildat underlag för vara analyser, slutsatser och bedömningar 

har i första hand varit det material som vi erhållit fran kommunen samt de svar vi erhållet 

från våra intef\juer. 

Ett urval av upphandlingar, följsamheten till LOU och kommunens eget regclverk har 

granskats. Intervjuer har skett med upphmldlingsansvarig. Rapporten är fak1.akontrollerad 

av de inom kommunen som lämnat uppgifter till rapporten. 

1.4 .Avgränsning 

Granskningen har avgränsats till fYra olika upphandlingar som är genomförda dc senaste 

två åren. 

II Grävmaskinsarbeten 

.. Snöröjning 

.. Containertransporter 

• Elenergi

2. Rutinbeskrivning 

2.1 Lagen om offentlig upphandling 

Lagen om Offentlig Upphandling reglerar all otTentlig upphandling, vilket innebär att 

kommuner, landsting, statliga myndigheter och vissa av deras bolag skall följa lagen vid i 

stort sett all anskaffning, köp, hYTa, leasing etc. av varor och tjänster inklusive 

driftentreprenad samt byggentreprenad. 

De grundläggande principerna för offentlig upphandling gäller för all upphandling av 

varor, tjänster och byggentreprenader. Dessa är krav på icke-diskriminering, 

likabehandling, transparens (öppenhet och f ölUtsebarhet) , proportionalitet och ömsesidigt 

erkännande och de anges i (1 kap. 9 § LOU) 

Jcke-diskJ"iminering, en upphandlande enhet får till exempel inte ge ett lokalt företag 

företräde med anledning av dess geografiska läge. Likabehandlillg, alla leverantörer 

måste få sanUlla infolmation, vid samma tillfålle. Transparens (öppenheT och 

jörutsebarhet), handlar om att förfrågningsunderlaget ska vara klart och tydligt och 

innehålla samtliga krav på det som skall upphandlas. Proportionalitet, vilket innebär att 

kvalifikationskraven och kraven i kvalifikationen måste ha ett naturligt samband med och 

stå i rimlig propOltion till det som ska upphandlas. Ömsesidigt erkännande skall tillämpas 

till exempel att intyg och certifikat som utfårdats av myndigheter i något medlemsland 

måste godtas i de övriga medlemsländerna. 

Lagen om offentlig upphandling uppdaterades tmder 2010, då kompletterades lagen, 

bland annat, med paragraf: 1 kap. 9a § LOD. DClma paragraf säger att upphandlande 

myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om 

upphandlingens art motiverar detta. Denna lagtext ger utrymme för tolkningar vilket även 

gäller andra paragrafer i LOD som hal' anknytning till miljöfrågor. Reglerna kring 

miljökrav i upphandlingar är alltså komplexa och kan kopplas till flera paragrafer i LOD 

och i olika EG-direktiv rörande offentlig upphandling. Kortfattat kan man säga att en 

upphandlande myndighet har stor fTihet att bestämma vilka krav som ska ställas vid en 

upphandling. Kraven ska dock vara relevanta med den aktuella upphandlingen och ha ett 

naturligt samband och stå i propoltion med det som skall upphandlas. Eventuella 

miljökrav får heller inte diskriminera eller utestänga, orsaka orimligt höga 

övervakningskostnader. Dessutom skall kraven vara baserade på en vetenskaplig grund. 

Lagen om offentlig upphandling gäller i sin helhet för inköp vars värde överstiger vissa så 

kallade tröskelvärden. Tröskelvärdena varierar beroende på vad som upphandlas 

exempelvis är tröskelvärdet avseende varuupphandling ca 1,9 Mkr. Vid inköp under dessa 

tröskelvärden gäller något enklare bestämmelser.

77 

I princip ska all offentlig upphandling annonseras, dock behövs inte detta ske vid så 

kallad dircktupphandlillg (se nedan). En upphandlande enhet skall dokumentera skälen 

för sina. beslut och vad som i övrib,rt förekonmut av betydelse vid 

upphandlingsf"cirfarandet. Dokument som bör bevaras är Lex. annons, 

f"cirfrågningsunderlag, sändlista, öppningsprotokoll, anbudsansökningar, anbud, 

tjänsteanteclmingar och utvärderingsprotokoll. Den upphandlande enhcten far inte anta ett 

anbud som inte uppfyller kraven enligt förfrågningsundcrlaget och inte heller göra 

prövningen mot andra kritericr än dem som funnits med i förfrågningsunderlaget. 

Olika typer av upphandlingsförfaranden; 

Förenklat jörjarwJ(le. Anbud skall infordras genom en annons i en allmänt tillgänglig 

databas eller genom annonsering som på mmat sätt leder till effektiv konkurrens 

(exempelvis rikstäckande dagstidningar och branschtidningar). Alla leverantörer har rätt 

att lämna ett anbud och ges skälig tid att lämna sina anbud. Anbuden skall vara skriftliga. 

Vid förenklad upphandling får den upphandlande myndigheten förhandla med en eller 

flera av anbudsgivarna. 

Urvalsjölfarande. Upphandling där aUa leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna 

anbud och att den upphandlade enheten sedan bjuder in vissa av de sökande till 

anbudsgivning. Den upphm1dlande myndigheten begär i regel in anbud via annons i en 

allmänt tillgänglig elektronisk databas. Den upphandlande myndigheten får i annonsen 

ange hur många leverantörer den avser att bjuda in att lämna anbud. 

Upphandlingsförfaranden 

Kronor 

öppet, selektivt eller

Direktupphandling. När upphandlingens värde är lågt eller om det finns syrmerliga skäl 

kan upphandling ske utan krav på formaliserat anbudsförfarande. Den upphandlande 

myndigheten ska vid behov besluta om riktlinjer för användning av sådant förfarande. 

Riktlinjerna kan t.ex. innehålla vald gräns för lågt värde. Även vid direktupphandling bör 

prisjämförelser göras mellan olika leverantörer där detta är möjligt. Sker upprepade 

direktupphandlingar av samma typ av vara eller tjänst bör ett ramavtal tecknas efter en 

upphandling i konkurrens. Vad som avses med "lågt värde" har tidigare inte definierats i 

lagen utan har varit upp till respektive upphandlande enhet att besluta. Nu gällande gräns 

för direktupphandling uppgår till 285 tkr. 

Öppetförfarande är ett av huvudalternativen vid upphandlingar över tröskelvärdet, 

selektivt förfarande är det andra. Avseende dessa upphandlingar finns det speciella regler 

fcir förfrågningsunderlag, utvärdering, annonsering med mera. Öppet förfarande innebär 

ett förfarande där alla leverantörer får lämna anbud. Den upphandlande myndigheten 

annonserar upphandlingen och intresserade leverantörer begär ut fcirfrågningsunderlaget. 

Förhandlingar med tänkbara leverantörer får inte ske. 

Selektivt förfarande är det andra huvudalternativet vid upphandling över tröskelvärdet (se 

ovan) och innebär att alla leverantörer kan ansöka om att få delta men endast 

anbudssökande som inbjuds av den upphandlande myndigheten att delta får lämna anbud. 

Den upphandlande myndigheten bjuder genom annons in tänkbara leverantörer att ansöka 

om att få lämna anbud. 

Efter annonseringen, i vilken kraven på leverantören ska finnas, styrker leverantören sin 

förmåga i olika avseenden genom intyg samt begär att få delta ianbudstävlingen 

(anbudsansökan). Eilligt de kriterier och regler som angivits i annOnsen väljer den 

upphandlande myndigheten ut så många anbudssökande som angetts i annonsen bland 

dem som uppfyllt de ställda kraven (minst fem). 

Till dessa ska förfrågningsunderlaget skickas ut samtidigt. Inga andra anbud än de från 

leverantörer som inbjudits får prövas av den upphandlande myndigheten. Förhandlingar 

med tänkbara leverantörer får inte ske. 

Förhandlatförfarande får endast användas vid särskilt angivna fall, huvudalternativen för 

upphandling över tröskelvärdena är öppet och selektivt fcirfarande. Vid förhandlat 

fcirfarande inbjuder upphandlande myndigheten utvalda leverantörer såsom vid selektivt 

förfarande och får förhandla om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem. 

Liksom vid selektivt förfarande sker först en kvalificering och eventuellt en begränsning 

av antalet anbudssökande. Därefter bjuder myndigheten in de kvalificerade och utvalda 

anbudssökande att lämna anbud (minst tre) eller till förhandling. 

I några begränsade fall får fcirhandlat fcirfarande ske utan fciregående annonsering. 

Deloitt e IGranskning av kommunens upphandlingar i5

2.2 Organisation, samarbete, rutiner 

Varj e nänmd och konmlUnstyrelsen har egna verksamhets anpassade delegationsordningar 

och attestinstruktioner. Den budgetansvarige är oftast budgetattestant med rätt att göra 

löpande inköp inom sin ekonomiska ram. 

I kommunen finns en inköpsstrateg (! ,O tjänst) som lyder under kommunstyrelsen. 

Inköpsstrategen ansvarar för kommunens ramavtal och är internkonsult i 

upphandlingsfrågor gällande kommunens upphandlingar. Kormmmen har 

en decentraliserad inköpsorganisation där många upphandlingar och inköp sker ute vid 

förvaltningarna. Varje nämnd svarar för sina specifika inköp och investeringar. Någon 

uppföljning av hur stor del av i hur hög grad den centrala inköpsfunktionen utnyttjas finns 

inte. 

lliköpsstrategen har till sin hjälp upphandlingsstödet e-avrop som även innefattar cn 

ramavtalsdatabas som för dagen innehåller 150-200 ramavtal. Upphandling av 

kommuncns ramavtal sker alltifrån egna upphandlingar tin gemensamma upphandlingar 

av två till samtliga Värnllands kommuncr ibland även tillsammans med Landstinget i 

Värnlland. Även~Sveriges Kommuner och Landstings inköpscentral Kommentus -;nlitas 

för vissa upphandlingar. 

VännlandkOlmuunerna har ett intimt ganska unikt samarbete både vad gäller 

gemensamma upphandlingar men även samarbete avseende utbildningsprogram och 

framtagning av gcmensannna mallar till förfrågningsunderlag 111.111. 

För intern infOlmation används k0111munens intranät och fOr extern infonuation 

kommwlens hemsida. 

Torsby kommuns upphandlingspolicy är fastställd av konmlUl1fullmäktige 2004 (2004 

05-03). Av denna framgår strategi och mål avseende upphandlingar inom kommunen, 

vilka lagar som gäller, ansvar och organisation med mera. A v policyn framgår även att 

kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret fOr upphancllillgsverksamheten. 

Kommunstyrelsen tecknar samtliga ramavtal medan respektive nänmd ansvarar för sina 

specifika inköp. Beslutsfattandet vad gäller specifika köp skall ligga så långt ut i 

organisationen som möjligt. Av upphandlingspolicyn framgår att företrädare för Torsby 

kommun skall agera på ett etiskt och affårsmässigt korrekt sätt. Kommwlen skall av 

anbudsgivare uppfattas som en skicklig, ärlig och rättvis upphandlare. Upphandlingar 

skall om möjligt ske på ett sådant sätt att även små och medelstora företag kal1länma 

anbud. 

De lagar och förordningar som Torsby kommun har att följa är bl. a: 

.. Lag 0 111 offentlig upphandling, LOU 

.. KonkUlTcnslag 

.. Sekretesslag 

., Lag 0111 ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling 

., Tillämpliga EU direktiv inom upphandlingsområdet 

e 

Övrig lagstiftning som reglerar kommunens verksamhet och som påverkar 

upphandlingSOlmådet 

(;

Ansvar och befogenheter skall regleras i kommunstyrelsens riktlinjer för upphandling. 

Upphandlingsriktlinjerna antogs av kommunfullmäktige 2004 (2004-04-06) och 

kompletterar och fOliydligar upphandlingspolicyn, den omfattar all upphandling inom 

kommunen. I upphandlingsrik'1linjerna bryts ansvar för upphandlingsverksamheten ned 

och förklaras på ett tydligt sätt. Riktlinjerna täcker in de flesta områden och 

frågeställningar som kan tänkas uppstå inom området. Genom leverantörssäkring skall 

säkerställas att leverantörer till Torsby kommun skall vara seriösa och kunna garantera 

säkerhet i sina åtaganden. Kraven på leverantörssäkring skall anpassas till uppdragets 

omfattning och karaktär. Likaså regleras vad som gäller när miljökrav ska ställas i 

upphandlingen. Dessa ska vara mätbara och vägas in och hanteras som ett krav bland 

flera andra vid den affärsmässiga bedömningen av vad som är totalekonomiskt mest 

fordeJak'1igt. Vidare framgår av riktlinjerna att all personal som involveras i kommunens 

upphandlingsprocess ska ha tillräckligt goda kunskaper för aLL kunna fullgöra sina 

uppgifter på bästa sätt. Den professionella kompetensen hos dessa befattningshavare ska 

utvecklas genom kontinuerlig utbildning/fortbildning. Ibland konsulteras inköpsstrategen 

i samband med att ett förfrågningsunderlag ska skickas ut. Inköpsstrategen har identifierat 

ett visst utbildningsbehov bland personalen ute i verksamheterna. Respektive nämnd har 

ansvaret for den interna kontrollen av upphandlingsverksamheten och 

upphandlingspolicyn efterlevs. Ramavtalen skall efterlevas om det inte fnms särskilda 

skäl som godkälms av kommunchefen i samråd med upphandlingschefen. 

Många upphandlingar för Torsby konunun genomförs i samarbete med andra kommuner 

inom Värnllands län. Kommunen agerar lite olika beroende på vilken upphandling det rör 

sig om, ibland gör man egna upphandlingar, ibland samarbetar malll11ed en eller ett par 

konununer och ibland genomförs länsövergripande upphandlingar. Kommunen ansluter 

sig också till nationella upphandlingar, till exempel upphandlingar genomförda av 

Konunentus. 

2.2.1 Övrigt 

När det gäller direktupphandlingar så får de genomföras när upphandlingen omfattar ett 

låf,rt värde, ett "lågt belopp" som det talas om i LOU. Varje upphandlande enhet har 

tidigare själv fått bedöma vad som är en lämplig nivå . Torsby kommun har i likhet med 

många andra kommuner valt att lägga sig på ett belopp om fem prisbasbelopp. Under 

2010 uppdaterades LOU och i samband med detta fastställdes vad ett lågt belopp är, 

nämligen 287 tkr. 2012 är detta beloppet 285 tkr. Konununen bör justera sina 

styrdok-ument även efter delma lagjustering. Detta arbete är redan startat och utkast till 

nya handlingar har tagits fram. 

Torsby kommun har ett register över samtliga gällande ramavial hos "E-aITop" som är en 

internetbaserad avtalsdatabas. Länk till denna databas finns både från kommunens 

intranät och kommunens hems ida, materialet finns således tillgängligt för både anställda 

och övriga intressenter. Att kOllununen handhar ett aktuellt register över gällande avtal 

underlättar för kommunens förvaltningar när det konul1er till avtalstrohet. 

Förvaltningama har alJtid möjlighet att kontrollera vilka leverantörer som kommunen har 

avtal med och kan därmed göra korrekta avTOp.

0") 

Avtal i original arkiveras i gängse ordning tillsammans med antaget anbud och annan 

dokumentation från upphandlingen i kommunarkivet. I samband med vår granskning har 

vi noterat att kommunen gallrar bort ej antagna anbud efter två år, detta i enlighet med 

kommunens dokumenthanteringsplan. Kommunen lyder under arkiviagen och 

rekommendationer om hur man skall tolka denna lag ges ut av Sveriges kommuner och 

Landsting (SKL). Tidigare har SKL angett som rekommendation att ej antagna anbud kan 

gallras efter 2 år. Under 2010 har kom det dock nya råd från SKL där det rekommenderas 

att även ej antagna anbud sparas för all framtid precis som det antagna anbudet. Det pågår 

diskussioner bland sakkunniga inom arkiverings frågor om det är nödvändigt att även 

arkivera ej antagna anbuden för all framtid. Vissa sakkunniga menar att så inte är fallet. 

Torsby kommun har gjort en bedömning av denna situation och valt att följa den tidigare 

rekommendationen att gallra efter två år. Således följer inte kommunen SKLs gällande 

rekommendation om arkivering av ej antagna anbud. En ny dokumenthanteringsplan är 

under framtagande. 

Ddoille IGI ~I I1 S Kl1i l1g av Kommunens upphandlingar 18

3. Gral1sk11ingsresultat 

3.1 Granskning av upphandlingar 

I granskningen har vi valt ut fyra upphandlingar för nälmare undersökning avseende om 

de utvalda var0111a och tjänstema upphandlats i enlighet med LOD. Vi har mer ingåcndc 

granskat hur kommunen har hanterat miljökrav och om del säkerställs att levcrantörerna 

är seriösa. 

3.1.1 Cfljlhal1dling av snöröjning 

Den l O:e november 20 l O gick Torsby kommull ut med en anbudsförfrågan på snöröjning 

för åren 2011-01-01-2012-1 0-31 med möjlighet till förlängning 1+1 år. Anbudsforrnen 

var S.k. förenklat förfarande enligt LOU. 

Anbudets omfattning spccificerades genom en kravspecifikation samt genom bilagor. 

Utifrån denna förteckning skulle anbudsgivaJ11a länma ett anbud motsvarande samtliga 

specificerade åtaganden i bilagorna. Första steget i anbudsutvärdclingen avsåg att 

uteslutning och kvalificering provas, d v s, att alla obligatoriska uppgifter films med 

cnligt de "skall" -krav samt att begärda handlingar bifogats anbudet. 

Utvärderingsktiteriema som låg till grund för bedömning vid val av leverantör var lägsta 

pris. Beräkning gjordes efter en särskild modell. 

Skriftligt svar önskades scnast till den 5:e oktober 2010 och den 7:e samma månad var 

anbudsöppning. 16 anbud hade inkommit och avla l tecknades efter genorn.rord 

utvärdering den 4 november. 2010. Samtliga anbud ansågs uppfylla "skall"-kraven. Valet 

av leverantör föll på den anbudsgivare som offererat lägst pris. Beslut och avtal tecktlades 

av upphandlings strateg i enlighet med gällande delegation. 

Några särskilda miljölaav fimls inte i demla upphandling. 

När det gällcr säkcrställandet av att leverantörema är seriösa kan vi inte se att någon 

dokwnenteracJ leverantörssäkring finns bifogad dokumentationen till det vinnande 

anbudet såsom stipuleras i riktJinjema. 

3.1.2 Upphandling

löS 

Anbudets omfattning specificerades genom en beskrivning av den uppskattade volym 

som uppdl"aget omfattade. Utifrån denna f6rteckning skulle anbudsgivarna lämna ett 

anbud motsvarande dessa nivåer. Enlibrt kravspecifikationen anges även det beräknade 

behovet av kapacitet for grävmaskinerna som efterfrågades. 

Skriftligt svar önskades senast till den 21 april 201 Ooch den 22:e samma månad hölls 

anbudsöppning. Alla krav i upphandlingen var kvalificerande, det vill säga uppfyllde 

anbudsgivarna inte kraven så blir den utesluten. Utvärderingsfasen bestod endast i att 

avgöra vem som levererade lägst pris, övrig utrusning och service samt 

erfarenhet/referenser. Utifrån dessa kriterier poängbedömdes de olika anbuden. Avtal 

tecknades av upphandlingsstrateg i enlighet med gällande delegation den 20 maj 2010. 

Upphandlingen innehöll miljökrav vilka består i att leverantören skulle ha maskiner med 

intyg om miljöklassad motor. Kraven på kvalitetssäkring och miljöledning har 

fonnulerats 80111 att leverantören bör ha dokumenterade kvalitetssäkrings och 

miljöledningssystem d v s inget "skall"-krav. Utvärdelingskriterierna är uppdelade på pris 

(50 %), erfarenhet och kompetens (40 %) och utrustning och service (lO %). 

När det gäller säkerställarldet av att leverantörerna är seriösa ställer konununen följande 

krav på anbudsgivaren. Leverantören skall uppfylla en viss kreditvärdighet och skall 

också fylla i en entreprenadf6rsäkran där det intygas att leverantören är en seriös aktör. I 

entreprenacJförsäkran skall anhudsgivaren också intyga att; leverantören innehar F-skatt, 

inte är i likvidation eller är föremål för ansökan om konkurs, inte är dömd för brott 

avseende yrkesutövlling eller gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen. 

Granskning om entreprenadsförsäkran är korrekt ifylld genomförs av kommunen endast 

avseende leverantören bakom det vitmande anbudet och endast avseende frågor rörande 

Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Kreditprövningen genomförs också avseende 

vilmande anbud. Leverantören har själv fyllt i leverantörsf6rsäkran, men någon 

dokumentation, utöver vissa hifogade externa dokument, att kontroll gjord av konununen 

av att samtliga krav verkligen är uppfyllda har vi inte identifierat i de handlingar som 

arkiverats avseende anbudet. 

3.1.3 LJpphandling av containertrallsporter 

Den 26:e maj 2011 gick Torshy kommun ut med en anbudsförfrågan om 

containertransporter. Anbudsfonnen var s.k. öppet förfarande enligt LOU. 

Anbudets omfattning specificerades genom en beskrivning av vilka avfall som skulle 

komma att transporteras och i vilka mängder. Utifrån delma förteckning skulle 

anbudsgivarna lämna ett anbud motsvarande dessa nivåer. 

Skriftligt svar önskades senast till elen 23 augusti 2011 . Alla krav i upphandlingen var' 

kvalificerande, det vill säga uppfyller man inte kraven så blir anbudsgivaren utesluten. 

Utvärderingsfasen bestod i att avgöra vem som hade lägst pris (70 %), kompetens och 

erfarenhet inom området (10 %), genomförande samt kvalitetsrutiner (lO %), organisation 

(10 %). 

Anbudsöppning skedde 25 augusti 2011 . Två anbudsgivare hade inkommit meel anbud. 

Båda anbudsgivarna bedömdes kvalificerade och någon grund för uteslutning fanns inte. 

Efter anbudsutvärdering meddelades tilldelnillgsbeslut den 15 september 2011 . 

Avtal tecknades av upphandlingsstrateg i enlighet med gällande delegation den 28 

oktober 2011.

{d; 

Några särskilda miljökrav filUlS inte i denna upphandling. 

När det gäller säkerställandet av att leverantörerna är seriösa ställer kommunen följande 


också fylla i en entreprenadförsäkran där det intygas att leverantören är en seriös aktör. I 

entreprenadförsäkran skall anbudsgivaren också intyga att; leverantören innehar F-skatt, 

inte är i likvidation eller är föremål för ansökan om konkllrs, inte är dömd for brott 

avseende yrkesutövning eller gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen. 

Granskning om entreprenaclsförsäkran är kOlTekt i fylld genomförs av kommunen endast 

avseende leverantören bakom det vinnande anbudet och endast avseende frågor rörande 


vinnande anbud. Leverantören har själv fyllt i leverantörsfårsäkran, men någon 

dokumentation, utöver vissa bifogade externa dokument, att kontroll gjord av kommunen 



3.1.4 Upphandling av elccl1crgi 

Den 23:e novemher 2009 gick Torshy kommun och dess bolag ut med en 

anbudsförfrågan avseende all förbrukning av el energi får perioden 2010-04-01-2013 

03-31 med möjlighet till förlängning om maximalt 12 månader. Anbudsfo1111en var s.k. 

öppet förfarande enligt LOV. 

Anhudets omfattning specificerades genom en beskrivning den uppskattade volym som 

uppdraget omfattade. Utifrån delUla förteckning skulle anbudsgivarna länma ett anbud 

motsvarande dessa nivåer. Enligt kravspecifikationen anges även det beräknade behovet 

av kapacitet för som efterfrågades. 

Skriftligt svar önskades senast till den 26 januari 20 l O och den l februari 2010 hölls 

anbudsöppning. Alla krav i upphandlingen var kvalificerande, det vill säga uppfyllde 

anbudsgivarna inte kraven så blir den utesluten. UtvärderingsDlsen bestod i att avgöra 

vem som levererade lägst pris, övrig utrusning och service samt erfarenllCtlrefercnser. 

Utifrån dessa kriterier poängbedömdes de olika anhuden. Avtal tecknades av 

upphandlings strateg i enlighet med gällande delegation den 4 april 2010. 

Kraven på kvalitetssäkring och miljöledning har formulerats som att leverantören bör ha 

dokumenterade kvalitetssäkril1gs- och miljöledl1ingssystem eller genom policy kunna v.isa 

att man arbetar alctivt med kvalitets- och miljöti"ågor. 

Efter steg l - kvalificering kom kvarvarande anbud att utvärderas. Det anbud som 

innehöll lägst pris skulle komma att antas.

När det gäller säkerställandet av att leverantörerna är seriösa ställer kommunen följande 


också fylla i en entreprenadförsäkran där det intygas att leverantören är en seriös aktör. I 

entreprenadförsäkran skall anbudsgivaren också intyga att; leverantören innehar F-skatt, 

inte är i likvidation eller är föremltl för ansökan om konkurs, inte är dömd fOr brott 

avseende yrkesutövning eller gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen. 

Granslming om entreprenadsförsäkran är kon'ekt i fylld genomförs av kommunen endast 

avseende leverantören bakom det vilmande anbudet och endast avseende frågor rörande 


vilmande anbud. Leverantören har själv fyllt i leverantörsfOrsäkran, men någon 

dokumentation, utöver vissa bifogade extema dokument, att kontroll gjord av kommunen 



3.2 Kommentarer 

Efter genomförd granskning av ovanstående upphandlingar samt en genomgång av 

kommunens organisation och styrdokument avseende upphandling vill vi lyfta fram 

följande synpunkter. 

I stortsett anser vi att kommunens organisation rörande upphandlingar fungerar väl. 

Kommunen har en organisation med tydligt fördelat ansvar. Det fimls policy och riktlinjer 

som stöd för arbetet och kommunen har också bra ordning på sina avtal. Via "E-avrop" 

som är en internetbaserad avtalsdatabas. Länk till delma databas fimls både från 

kommunens intTanät och kommunens hemsida, materialet films således tillgängligt för 

både anställda och övriga intressenter. Konm1Unen har också nätverk i Värmland och 

nationellt där man kan ta stöd i olika situationer som kan uppstå. Någon uppfciljning av 

hur stor del av i hur hög grad den centrala inköpsfunk-tionen utn)1tjas finns inte. 

Kommunens inköpsstrateg har identifierat ett visst utbildningsbehov bland personalen ut.e 

i verksamhetema. 

Upphandlingspolicyn eller upphandlingsriktlinjerna innehåller inga regler avseende 

kontroll av köptrohet eller efterkontroller av leverantörema. Detta gäller också 

förtydligande av vem som ansvarar för genomförandet av leverantörssäkringen vid själva 

upphandlingstillfället och under kontraktstiden. Det framgår att intem kontro1l åvilar 

respeh.1:ive nämnd. Vi anser att de rih.1:linjer som är under framtagande bör reglera vad som 

gäller då anlitad entreprenör i sin tur anlitar underentreprenörer för att utfOra dc 

upphandlade tjänstema. Likaså bör ett förtydligande göras avseende när miljökrav ska 

ställas. Ett förslag kan vara att göra detta till en obligatorisk del i förfrågningsunderlaget. 

Nu gällande policyclokument är antagna under 2004 och nya dokument anpassade till 

gällande lagstiftning är under framtagande. Vi välkolllil[{f dock ett framtida reglemente 

som säkerställer en strukturerad uppföljning och tydliggör vem som ansvarar rör 

uppföljningen samt förtydligar kraven på dokumentation. 

Kommunen bör genomfara kontroll av exempelvis avtalstrohet och kontroll av att 

dokumentationen i balldlingama är komplett. Detta som en del i arbetet med intern 

kontroll.

Vi har granskat arkiveringen av upphandlingsdokumenten och noterat att kommunen 

gallrar ej antagna anbud två år efter tecknat avtal. Kommunen lyder avseende denna fråga 

under Arkiviagen som, kortfattat och forenklat, säger att dokument som kan vara till hjälp 

vid framtida rättsskipning eller forskning eller som tillgodoser rätten att ta del av 

allmänna handlingar skall bevaras. Eftersom det är svårt att i varje enskilt fall avgöra 

detta så ger Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut gallringsråd om när man kan 

gallra olika typer av dokument. Under 2010 ändrade SKL sina råd avseende gallring av ej 

antagna anbud från två år till att dessa ej antagna anbud inte får gallras utan skall 

arkiveras for all framtid. Det råder dock diskussioner om rimligheten i detta råd och 

Torsby kommun har valt att inte justera sin dokumenthanteringsplan och fortsätter att 

gallra efter två år i enlighet med tidigare beslut. 

Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunen att: 

v' Kartlägga utbildningsbehovet i de verksamheter som genomför egna upphandlingar 

och utefter denna kartläggning genomfora utbildningsinsatser vid behov. 

v' Säkerställa att granskning av avtals trohet och kontroll av att dokumentationen i 

handlingarna är komplett blir en del av den interna kontrollen 

v' 

Säkerställa att granskning av att leverantörerna följ er de krav som ställs på dem i 

avtalen blir en del av upphandlingsriktlinjerna eller annat styrdokument. 

v' Tillse att policy och riktlinjer som anpassats till nu gällande lagstiftning och som är 

under framtagande sedemera antas 

v' Inkludera regler kring anlitande av underentreprenör och miljökrav i de 

policydokument som är under framtagande 

v' Överväga att folja SKLs nya råd avseende gallring av ej antagna anbud. 

Oc!oitte 1Granskning av kommunens upphandlingar 113

Datum 

2012-11-16 

Deloitte 

David Bäcker 

Box 488 

651 11 Karlstad 

Rapport oktober2012 avseende granskning av 

upphandlingar, Torsby kommun 

Med anledning av rekommendationerna som lämnas i rubricerad rapport med 

anledning av iakttagelser vid genomförd granskning av upphandlingar i Torsby 

kommun har kommunen följande synpunkter: 

Deloitte rekommenderar kommunen att kartlägga utbildningsbehovet i de 

verksamheter som genomför egna upphandlingar och utefter denna 

kartläggning genomföra utbildningsinsatser vid behov. 

Kommunens upphandlingsstrateg Per Kjellqvist har fått i uppdrag att tillsammans 

med Sunne kommun ta fram ett utbildningspaket i projektet Creare Vivere som 

pågår i båda kommunerna. En kartläggning av respektive kommuns 

utbildningsbehov kommer då att utföras allt ifrån utbildning av politiker till 

avropare av ramavtal i förvaltningarna. Inventering och utbildning planeras till 

våren alternativ hösten 2013. Efter projektet kommer utbildningsinsatser att ske 

efter behov. 

Deloitte rekommenderar att kommunen skall säkerställa att granskning av 

avtalstrohet och kontroll av att dokumentation i handlingarna är komplett blir 

en del av den interna kontrollen. 

I den interna kontrollplanen skall kontroll ske av att gällande ramavtal används vid 

inköp samt att dokumentationen i handlingarna är komplett. Detta skall utföras av 

kommunens upphandlingsstrateg en gång per år genom stickprov och rapporteras 

till kommunchefen. 

Per Kjellqvist Torsby kommun 0560-16068 direkt per.kjellqvist@torsby.se Sida 

upphandlingsstrateg 1. Strategi- och näringslivsavd. 070-5606068 mobil ks@torsby.se 1 (3) 

Besöksadress 68580 Torsby 0560-16000 växel www.torsby.se 


0560-160 25 fax

Deloitte rekommenderar att kommunen skall säkerställa att granskning av att 

leverantörerna följer de krav som ställs på dem i avtalet blir en del av 

upphandlingsriktlinjerna eller annat styrdokument. 

Enligt kommunens upphandlingsriktlinjer som antogs av kommunstyrelsen 2004 är 

upphandlings strateg ansvarig för ramavtalens tillkomst, uppföljning och avslutning 

och skall tillsammans med branschansvarig handlägga dessa. 

Enligt den interna kontrollplanen skall kontroll ske att leverantören uppfyller avtal. 

Detta skall utföras av kommunens upphandlingsstrateg l ,gång per år enligt 

checklista för avtalsuppföljning. Rapportering skall ske till kommunchef. 

Deloitte rekommenderar att tillse att policy och riktlinjer som anpassats till nll 

gällande lagstiftning och som är under framtagande sedemera antas. ' 

Reviderad policy har tagits fram under hösten 2012 men i avvaktan på revisionen så 

kommer nya förslaget att gås igenom med beaktande om vad som framkommit i 

revisionen. Förslag på reviderad policy kommer att läggas fram för 

kommunstyrelsen efter årsskiftet. 

Deloitte rekommenderar att inkludera regler kring anlitande av 

underentreprenör och miljökrav i de policydokument som är under 

framtagande. 

I kommunens framtagna upphandlingsmallar som används finns det en paragraf 

gällande underleverantör med texten "underleverantör får inte anlitas utan 

kommunens skriftliga godkännande. F ör underleverantör svarar leverantören såsom 

för sig själv." Förtydligande gällande detta kommer att införas i 

upphandlingsriktlinj erna. 

I avvaktan på reviderad miljöpolicy så får de rekommendationer som står i 

riktlinjerna om att när det är möjligt så skall miljökrav ställas. Tillsvidare så får det 

som står i upphandlingspolicyn samt upphandlingsriktlinjerna anses vara 

tillräckligt. 

Deloitte rekommenderar kommunen att överväga att följa SKLs nya råd 

avseende gallring av ej antagna anbud 

Gallringsråden "Bevara eller gallra" är avsedda att vara en hjälp när en myndighet 

beslutar om vilka handlingar som ska gallras dvs. förstöras. 

Råden som ges ut av SKL och Riksarkivet är rekommendationer då en myndighet 

ska upprätta t.ex. dokumenthanteringsplaner. 

Torsby kommun har en dokumenthanteringsplan för upphandlingar som är antagen 

2002 enligt då gällande råd. Enligt den gallras ej antagna anbud efter 

2 år. I de senaste gallringsråden som är från 20 l O finns en rekommendation om ett 

utökat bevarande beträffande anbud där man säger att både antagna och ej antagna 

anbud bör bevaras. I Torsby kommun bevaras all upphandlingsdokumentation i 

2

Ul 

pappersformat då frågan om digitalt långtidsbevarande inte är löst. Det innebär stora 

mängder papper. 

I samband med en kurs 2010-09-14 "Rätt ordning och reda - bland 

upphandlingsdokumentation" som hölls av Mariebergs arkivbyrå, togs frågan om de 

nya råden från 2010 upp. Kommunen fick beskedet att de kunde fortsätta att gallra 

ej antagna anbud efter 2 år då råden just är råd och inte lagstadgade krav. Samma 

information har kommunen fått från SKL som framhöll att så länge det finns beslut 

på vad som ska bevaras respektive gallras så uppfyller kommunen de lagkrav som 

ställs beträffande upphandlingsdokumentation. 

Kommunen ser regelbundet över befintliga dokumenthanteringsplaner för att se om 

de är i behov av ändringar och det gäller även planen för upphandlingar. Om 

kommunen bedömer att det finns anledning eller behov av att ändra nuvarande plan 

PP till beslut i kommunstyrelsen. 

Säl;?U. 

(/ 

'!CC ~160f 

Per KjellqVi~r~ 

Upphandlingsstrateg 

3

Datum 

Diarienummer 

2012-11-28 KST 2012/3 

Redovisning av delegeringsbeslut 

Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och ~änstemän enligt 

en av kommunstyrelsen antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till 

kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen får ompröva eller 

fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det kommunstyrelsen fritt att återkalla 

lämnad delegering. 

Datum Delegat Ärende 

2012-10-22 Komlnunstyrelsens Protokoll 

samhällsutskott 

2012-10-23 KOlmnunstyrelsens Protokoll 

arbetsutskott 

2012-10-24 Håkan Laack Beslut i lönebidragsärende 

2012-10-25 Kicki Velander Anställningar 

Lönebidrag 

2012-11-06 Margot Enkvist Personalbefrämjande åtgärder 

2012-11-08 Kicki Velander Anställningar 

2012-11-09 Lennart Pewe Enskilda vägar 

2012-11-20 Ingemar Nordström Bidrag 

Kommunkansliet Torsby kommun 0560 - 160 00 växel ks@torsby.se Sida 

Besöksadress 1. Kommunkansliet 0560 - 160 25 fax www.torsby.se 1 (1) 


68580 Torsby

KOMMUNSTYRELSEN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?