14.04.2013 Views

Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio

Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio

Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Diccionariu</strong> <strong>toponímicu</strong> <strong><strong>de</strong>l</strong> Conceyu <strong>de</strong> <strong>Xixón</strong><br />

1562); «Joan Moran <strong>de</strong> Lavan<strong>de</strong>ra» (añu<br />

1567); «Joan Fueo <strong>de</strong> Laban<strong>de</strong>ra»,<br />

«Fernando <strong>de</strong> la Cuesta, vezino <strong>de</strong><br />

Laban<strong>de</strong>ra, y Alonso Menen<strong>de</strong>z <strong>de</strong><br />

Laban<strong>de</strong>ra, vezino <strong>de</strong> la al<strong>de</strong>a <strong>de</strong> Rozes,<br />

<strong>de</strong>ste dicho conzejo» (añu 1576).<br />

Lo mesmo que nel Llibru <strong><strong>de</strong>l</strong> Cai, nel Llibru<br />

Ordinariu apaez davezu con l- inicial y -b-,<br />

como nestos exemplos: «Juan <strong>de</strong> Fueo <strong>de</strong><br />

Lavan<strong>de</strong>ra», «En Laban<strong>de</strong>ra a Juan <strong>de</strong> la<br />

Billa», «Lorenzo Menen<strong>de</strong>z <strong>de</strong> Laban<strong>de</strong>ra»,<br />

«En Laban<strong>de</strong>ra a Fernando <strong>de</strong> la Cuesta»<br />

(añu 1576); «San Julian <strong>de</strong> Laban<strong>de</strong>ra»<br />

(añu 1577); «E luego nonbraron en<br />

Laban<strong>de</strong>ra a Fernando <strong>de</strong> la Villa e a Miguel<br />

<strong>de</strong> Cortina, fijosdalgo», «y en Laban<strong>de</strong>ra a<br />

Alonso <strong>de</strong> Mori, carpintero» (añu 1578).<br />

Nos Protocolos Notariales <strong><strong>de</strong>l</strong> Conceyu <strong>de</strong><br />

<strong>Xixón</strong> lléese: «Pedro Menen<strong>de</strong>z <strong>de</strong><br />

Laban<strong>de</strong>ra, Juan Duerna y Juan <strong>de</strong> Llanos<br />

Çifuentes, beçinos <strong>de</strong>sta billa» (añu 1650);<br />

«Domingo Menen<strong>de</strong>z Laban<strong>de</strong>ra, vezino<br />

<strong>de</strong>sta dicha villa» (añu 1706). <strong>El</strong> Catastro<br />

<strong><strong>de</strong>l</strong> Marqués <strong>de</strong> la Ensenada (1752) refierse<br />

a esti topónimu como «san Julian <strong>de</strong><br />

Laban<strong>de</strong>ra» y «Laban<strong>de</strong>ra». Pela so parte,<br />

el diccionariu xeográficu <strong>de</strong> Madoz (1845-<br />

50) cítalu como «Laban<strong>de</strong>ra».<br />

●Otres observaciones sobre’l nome: la<br />

forma «Lavan<strong>de</strong>ra», con «l-» inicial, nun ye<br />

más qu’una castellanización <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu<br />

históricamente real Llavan<strong>de</strong>ra con «ll-».<br />

LLAVANDERA<br />

Barriu <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Llavan<strong>de</strong>ra.<br />

Códigu alministrativu: 24.13.02. Nome<br />

oficial anterior: «Lavan<strong>de</strong>ra».<br />

●Ver l’anterior.<br />

<strong>El</strong> Llaviáu<br />

Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Valdornón, barriu<br />

<strong>de</strong> Tarna.<br />

●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: palabra non<br />

reconocible nel asturianu actual fuera <strong><strong>de</strong>l</strong><br />

usu como topónimu. Ye bastante<br />

improbable que teamos ante un participiu<br />

<strong>de</strong> llaviar ‘asegurar, suxetar con una llavía’,<br />

<strong>de</strong>riváu <strong>de</strong> llavía ‘calaviya qu’encaxa nun<br />

furacu d’otra peiza, d’otru oxetu pa<br />

suxetalu o p’aseguralu’ (en castellanu<br />

«clavija»), proce<strong>de</strong>nte <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín CLAVĪCŬLAM<br />

[clawíkulam] ‘llavina’, diminutivu <strong>de</strong> CLAVEM<br />

[kláwem] ‘llave’. Más bien tamos ante’l<br />

115<br />

correlau masculín d’un topónimu Llaviada,<br />

presente en Colunga, Bual o Uviéu, que<br />

tiene también un plural Llaviaes y Les<br />

Llaviaes en Mieres. Ver tamién Laviada.<br />

●Etimoloxía: d’acuerdu cola hipótesis que<br />

relaciona <strong>El</strong> Llaviáu con Llaviada, proce<strong>de</strong>ría<br />

<strong><strong>de</strong>l</strong> llatín LAPĬDĀTUM [lapidátum] ‘<strong>de</strong> piedra,<br />

que tien piedres’, en masculín por referise<br />

primitivamente a un FUNDUM ‘terrenu o<br />

finca’, a un monte o a un prau.<br />

●Referencia al llugar: pumarada en terrenu<br />

cuesto y con un llanín no cimero.<br />

Lleme<br />

Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> L’Abadía Cenero,<br />

barriu <strong>de</strong> Beloño.<br />

●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: trátase d’una<br />

palabra non reconocible nel asturianu<br />

actual fuera <strong><strong>de</strong>l</strong> usu como topónimu.<br />

●Etimoloxía: <strong>de</strong>sconozse. Ye probable que<br />

teamos ante una evolución <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín LĪMĬNEM<br />

[líminem] ‘umbral, entrada, llen<strong>de</strong>’.<br />

●Documentación histórica <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: ye<br />

posible que seya el Leine qu’apaez nun<br />

documentu <strong><strong>de</strong>l</strong> Monesteriu <strong>de</strong> Santa María<br />

<strong>de</strong> la Vega, añu 1453: «Item mas otro hero<br />

que iaz en camino que van para Leine, que<br />

atiesta en el hero <strong>de</strong> Pedro Gonzalez <strong>de</strong><br />

Santo Andres, ha la aba<strong>de</strong>sa el quarto».<br />

Apaez claramente citáu nel Llibru Ordinariu,<br />

añu 1577: «Vernabe <strong>de</strong> Leme». Hai que<br />

tener en cuenta que n’asturianu antiguu la<br />

«ll» podía escribise como «l» simple, ensin<br />

variar la pronunciación. Lo mesmo nun<br />

documentu <strong>de</strong> los Protocolos Notariales <strong><strong>de</strong>l</strong><br />

Conceyu <strong>de</strong> <strong>Xixón</strong>, sieglu XVI: «Juan Suarez<br />

<strong>de</strong> Lleme».<br />

La Llera<br />

Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Leorio / Llorio,<br />

barriu <strong>de</strong> Llantones.<br />

●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: tamos ante’l<br />

sustantivu asturianu llera ‘sitiu o terrenu<br />

on<strong>de</strong> hai muncha piedra suelto’, ‘tierra <strong>de</strong><br />

les que formen un cortinal’.<br />

●Etimoloxía: <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín GLARĔAM [gláream],<br />

col mesmu significáu <strong>de</strong> ‘llera’.<br />

●Referencia al llugar: castañéu asitiáu ente<br />

los llugares d’<strong>El</strong> Peñón y Les Capellanes.<br />

●Documentación histórica <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: ye<br />

perposible qu’estes menciones nel Llibru<br />

Ordinariu faigan referencia a esti topónimu:<br />

«E luego nonbraron en Porzello a Gonçalo

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!