14.04.2013 Views

Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio

Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio

Diccionariu toponímicu del conceyu de Xixón _bicolor_ - El Comercio

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Diccionariu</strong> <strong>toponímicu</strong> <strong><strong>de</strong>l</strong> Conceyu <strong>de</strong> <strong>Xixón</strong><br />

Les Ramoniegues<br />

Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> L’Abadía Cenero,<br />

barriu <strong>de</strong> Picún.<br />

●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: atopamos equí<br />

l’asturianu ramoniegues, plural <strong>de</strong><br />

ramoniega, femenín d’un axetivu<br />

κ ramoniegu -a -o, un <strong>de</strong>riváu <strong><strong>de</strong>l</strong> sustantivu<br />

ramón o <strong><strong>de</strong>l</strong> axetivu femenín ramona, al<br />

que se-y amiesta’l sufixu -iegu -a -o. <strong>El</strong><br />

sustantivu ramón pue enten<strong>de</strong>se como<br />

‘aumentativu <strong>de</strong> ramu’, o bien como ‘zarru<br />

que se pon nel bocarón <strong>de</strong> les tenaes fechu<br />

con dos varales cruzaos y piedres’, pero<br />

tamién como κ ‘caña gruesa d’un árbol que<br />

se <strong>de</strong>stina a plantar’. L’axetivu femenín<br />

ramona quier dicir ‘pequeña y <strong>de</strong> mala<br />

calidá (una mena <strong>de</strong> mazana, una mena <strong>de</strong><br />

castaña)’, porque nacen <strong>de</strong> dalgún ramón.<br />

En resultes, Les Ramoniegues pue referise<br />

a castañes κ ramoniegues o a mazanes<br />

κ ramoniegues, ye dicir, ‘<strong>de</strong> mala calidá’,<br />

quiciabes n’alusión a un castañéu; o bien a<br />

tierres κ ramoniegues, que podría enten<strong>de</strong>se<br />

como ‘tierres zarraes con ramones’, o bien<br />

como ‘tierres <strong>de</strong> mala calidá’.<br />

●Etimoloxía: ramu provién <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín RAMUM<br />

‘caña d’un árbol’. <strong>El</strong> sufixu -ón orixínase nel<br />

llatín -ŌNEM [-ónem]. <strong>El</strong> sufixu -iegues vien<br />

<strong><strong>de</strong>l</strong> llatín vulgar -AECAS [-áekas], acusativu<br />

femenín plural <strong>de</strong> -AECUS -A -UM, d’orixe<br />

prerromanu, quiciabes célticu.<br />

●Referencia al llugar: cachu <strong>de</strong> monte a<br />

mediu camín ente <strong>El</strong> Felguerón y <strong>El</strong> Pingón.<br />

La Raposiega<br />

Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> San Andrés <strong>de</strong> los<br />

Tacones, barriu <strong>de</strong> Villar.<br />

●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: trátase <strong><strong>de</strong>l</strong><br />

asturianu raposiega, femenín <strong><strong>de</strong>l</strong> axetivu<br />

raposiegu -a -o, <strong>de</strong>riváu <strong>de</strong> raposu o raposa<br />

‘Vulpes vulpes, mamíferu carniegu <strong>de</strong> color<br />

roxo, focicu puntiáu y rabu llargu’ (en<br />

castellanu «zorro»), al que se-y amiesta’l<br />

sufixu -iegu -a -o. En resultes, La<br />

Raposiega paez proce<strong>de</strong>r d’una espresión<br />

<strong><strong>de</strong>l</strong> tipu tierra raposiega, ye dicir, ‘tierra <strong>de</strong><br />

raposos o raposes’, por abondar esti<br />

animal.<br />

●Etimoloxía: raposu y raposa yeren<br />

primeramente rabosu y rabosa, <strong>de</strong>riváu <strong>de</strong><br />

rabu, por ser trazu característicu d’esti<br />

animal, col sufixu -osu o -osa. Pela so<br />

parte, rabu provién <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín RAPUM ‘nabu’,<br />

173<br />

por comparanza <strong><strong>de</strong>l</strong> rabu <strong><strong>de</strong>l</strong> animal con esi<br />

tubérculu; y los sufixos -osu y -osa vienen<br />

<strong><strong>de</strong>l</strong> llatín -ŌSUM y -ŌSAM. <strong>El</strong> cambiu <strong>de</strong> -b- a -<br />

p- que ta presente en raposu y raposa pudo<br />

producise por influxu <strong>de</strong> rapiegu y rapiega,<br />

otru nome <strong><strong>de</strong>l</strong> animal, <strong>de</strong>riváu <strong><strong>de</strong>l</strong> verbu<br />

asturianu rapar ‘arrampuñar, facese con<br />

daqué pola fuercia’, pol vezu conocíu d’esta<br />

alimaña. <strong>El</strong> sufixu -iega vien <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín vulgar<br />

-AECAM [-áekam], acusativu femenín <strong>de</strong> -<br />

AECUS -A -UM, d’orixe prerromanu, quiciabes<br />

célticu.<br />

●Documentación histórica <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: ye<br />

posible que’l Raposso çimero qu’apaez nun<br />

documentu <strong><strong>de</strong>l</strong> Monesteriu <strong>de</strong> San Pelayo<br />

d’Uviéu, <strong><strong>de</strong>l</strong> añu 1399, tenga relación col<br />

actual topónimu La Raposiega: «et el<br />

quadro <strong>de</strong> Cueto et la metad <strong><strong>de</strong>l</strong> heru <strong><strong>de</strong>l</strong><br />

Raposso çimero».<br />

La Rasa<br />

Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Cabueñes, barriu<br />

<strong>de</strong> Cimavilla.<br />

●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: trátase <strong><strong>de</strong>l</strong><br />

sustantivu asturianu rasa ‘terrenu llano y<br />

ensin arbolíu’, ‘faza <strong>de</strong> terrenu costero llano<br />

y elevao penriba <strong>de</strong> la mar por cantiles’,<br />

que proce<strong>de</strong> <strong><strong>de</strong>l</strong> axetivu rasu -a -o ‘llanu,<br />

ensin bultos nin <strong>de</strong>sniveles’.<br />

●Etimoloxía: rasa vien <strong><strong>de</strong>l</strong> llatín RASAM<br />

[rásam], acusativu femenín <strong><strong>de</strong>l</strong> axetivu<br />

RASUS -A -UM, que ye participiu <strong><strong>de</strong>l</strong> verbu<br />

RADĔRE [rá<strong>de</strong>re] ‘raspiar, arrañar, forgar,<br />

rayer’.<br />

La Rebollada<br />

Llugar <strong>de</strong> la parroquia <strong>de</strong> Caldones, barriu<br />

<strong>de</strong> Llinares.<br />

●Formación <strong><strong>de</strong>l</strong> topónimu: topónimu<br />

formáu col sustantivu asturianu rebollada<br />

‘sitiu pobláu <strong>de</strong> rebollos o <strong>de</strong> rebolles’. Un<br />

rebollu ye, según los casos, un ‘Quercus<br />

robur, carbayu, árbol caducifoliu <strong>de</strong> ma<strong>de</strong>ra<br />

duro y bono, que tien les fueyes col bor<strong>de</strong><br />

lobuláu’ (en castellanu «roble»), un<br />

‘Quercus pyrenaica, árbol caducifoliu<br />

xeneralmente más ruin que’l Quercus robur<br />

y el Quercus petraea’ (en castellanu<br />

«rebollo»), o un ‘Quercus suber, árbol que<br />

da una corteya <strong>de</strong> lo que se saca’l corchu’<br />

(en castellanu «alcornoque»). Pela so<br />

parte, una rebolla ye un ‘rebollu nuevu, <strong>de</strong><br />

tueru <strong><strong>de</strong>l</strong>gáu’, o tamién una ‘cotolla, planta

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!