31.12.2014 Views

Page 1 FRUIZKO UDALA Bizkaiko Foru Diputación Foral Aldundia ...

Page 1 FRUIZKO UDALA Bizkaiko Foru Diputación Foral Aldundia ...

Page 1 FRUIZKO UDALA Bizkaiko Foru Diputación Foral Aldundia ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>FRUIZKO</strong><br />

<strong>UDALA</strong><br />

■<br />

<strong>Bizkaiko</strong> <strong>Foru</strong><br />

<strong>Aldundia</strong><br />

Kultura Saila<br />

■<br />

Diputación <strong>Foral</strong><br />

de Bizkaia<br />

Departamento de Cultura


Jon Uriarte Garai<br />

FRUIZTARRAK BERBETAN


JON URIARTE GARAI<br />

FRUIZTARRAK BERBETAN<br />

<strong>FRUIZKO</strong><br />

<strong>UDALA</strong><br />

■<br />

<strong>Bizkaiko</strong> <strong>Foru</strong><br />

<strong>Aldundia</strong><br />

Kultura Saila<br />

■<br />

Diputación <strong>Foral</strong><br />

de Bizkaia<br />

Departamento de Cultura<br />

FRUIZEN, 2003KO ZEMENDIAREN 25EAN


© EGILEARENA: Jon Uriarte Garai<br />

© Argitaraldi honena: Fruizko Udala - Eusko Jaurlaritza - <strong>Bizkaiko</strong> <strong>Foru</strong> <strong>Aldundia</strong><br />

Koordinatzailea: EMB<br />

Fotokonposizioa: Flash Composition, S.L.<br />

Errekalde zumarkalea, 6 - 48009 BILBAO<br />

Imprimategia: Flash Impresión, S.L.<br />

Entrecanales kalea, 8 - 1. -48002 BILBAO<br />

ISBN: 84-606-3567-8<br />

Lege Gordailua: BI-548-04<br />

Eskubide guztiak jabedunak dira. Ez da zilegi liburu hau osorik edo zatika kopiatzea, ez sistema<br />

informatikoekin beronen edukina biltzea, ez inongo sistema elektroniko edo mekanikoz,<br />

fotokopiaz, erregistratruz edo beste bitartekoz berau transmititzea, aipamenetarako izan ezik,<br />

argitaratzailearen edo copyrightaren jabearen aldez aurreko eta idatzizko baimen barik.


AURKIBIDEA<br />

Hitzaurrea .......................................................................................... 7<br />

Alkatearen agurra .............................................................................. 9<br />

0. Sarrera ......................................................................................... 11<br />

0.1. Transkripzinoak ................................................................... 12<br />

0.2. Barri-emoleak ...................................................................... 13<br />

1. Bokalak ....................................................................................... 15<br />

2. Fonologia .................................................................................... 19<br />

2.1.Prozesu fonologiko nagusiak .............................................. 19<br />

2.1.1. Bokalenak ................................................................... 19<br />

2.1.2. Kontsonanteenak ........................................................ 20<br />

2.2. Azentua ................................................................................ 23<br />

2.2.1. Azentuaren balioa ...................................................... 23<br />

2.2.2. Azentuaren ezaugarri nagusiak ................................. 24<br />

2.2.3. Deklinabide atzizkiak ................................................. 31<br />

2.2.4. Eratorbiderako atzizkiak ............................................ 32<br />

2.3. Entonazinoa ......................................................................... 34<br />

2.3.1. Galdegaia lehenego sintagma danean ...................... 34<br />

2.3.2. Galdegaia bigarren sintagma danean ........................ 35<br />

2.3.3. Galdegaia hirugarren sintagma danean .................... 35<br />

2.3.4. Aditza bera galdegai danean ..................................... 36<br />

3. Morfologia ................................................................................... 37<br />

3.1. Deklinabidea ........................................................................ 37<br />

3.1.1. Paradigmak ................................................................. 37<br />

3.1.2. Izen-adjetiboak ........................................................... 39<br />

3.1.3. Pertsona izenordain arruntak eta euren forma indartuak . 45<br />

3.1.4. Izenordain zehaztubakoak: galdetzaileak ................. 48<br />

3.1.5. Erakusleak ................................................................... 50<br />

3.1.6. Zenbatzaileak .............................................................. 55<br />

3.1.7. Deklinabide kasuen azterketa ................................... 57<br />

— 5 —


Aurkibidea<br />

3.1.8. Erakusleen azterketa .................................................. 76<br />

3.1.9. Zenbatzaileen azterketa ............................................. 78<br />

3.1.10. Izenordainen azterketa ............................................. 81<br />

3.2. Aditza ................................................................................... 83<br />

3.2.1. Indikatiboa .................................................................. 84<br />

3.2.2. Baldintza eta ondorioa ............................................... 115<br />

3.2.3. Subjuntiboa ................................................................. 129<br />

3.2.4. Ahalera ........................................................................ 131<br />

3.2.5. Aginte era ................................................................... 136<br />

4. Sintaxia ........................................................................................ 140<br />

4.1. Alkarkidetza edo koordinazinoa ........................................ 140<br />

4.1.1. Juxtaposizinoa ............................................................ 140<br />

4.1.2. Juntagailuakaz ............................................................ 140<br />

4.2. Menderakuntza .................................................................... 145<br />

4.2.1. Konpletiboak .............................................................. 145<br />

4.2.2. Erlatibozkoak .............................................................. 150<br />

4.2.3. Baldintzazkoak ........................................................... 154<br />

4.2.4. Kontzesiboak .............................................................. 156<br />

4.2.5. Zergaitizkoak .............................................................. 157<br />

4.2.6. Denporazkoak ............................................................ 158<br />

4.2.7. Moduzkoak ................................................................. 160<br />

4.2.8. Helburuzkoak ............................................................. 163<br />

4.2.9. Konparatiboak ............................................................ 164<br />

5. Lexikoa ........................................................................................ 167<br />

6. Testuak ........................................................................................ 197<br />

— 6 —


HITZAURREA<br />

hore handia dut, Jon Andoni Uriarte Garai hizkuntzalari doktoreak<br />

egindako lan eskerga honi hitzaurrea egiteko, gure herriaren<br />

gomutak bizirik irauteko duen balioagatik, besteak beste.<br />

Jon Andoni Uriarteren lan honen barruan argi ageri dira beraren alderdi<br />

guztiak, bai eta beraietarik bakoitzaren eragina ere: horretara, bada,<br />

beraren hizkuntzalari heziketa gailen ageri zaigu lan honen ikuspegi teknikotik,<br />

batez ere, fonologian egindako lanaren fruitua, bai eta pedagogiaren<br />

ikusmira ere, lana antolatzeko izan duen artagatik. Eta gauza guztien<br />

gainetik, beraren beste lan batzuk gogoan hartuta, hizkuntza gauzak esateko<br />

modua baino gehitxoago dela inoiz baino garbiago azaltzen da.<br />

Izan ere, gaur egun, geroago eta gehiago entzuten da hizkuntzak<br />

komunikatzeko tresnak soil-soilik direla, bada, liburu honetan frogatzen<br />

da hori horrela ez dela. Ez dut jardungo zer dagoen aurretik, mundu-ikuspegia<br />

edo hizkuntza, edo zerk zeri eragiten dion, hizkuntzak mundu-ikuspegiari,<br />

edo mundu-ikuspegiak hizkuntzari. Betiere, garbi ageri da, hizkuntzaren<br />

moldeak eta mundu ikuspegiak elkarrekin zerikusia dutela, eta<br />

hori ikusten dugu kultura eta hizkuntza guztietan.<br />

Horretara, bada, kulturak eta hizkuntzak elkarren lotura estua dute, eta<br />

hizkuntzak kulturari eusten dio, berau belaunez belaun igarotzeko, bai eta<br />

bestela ere. Hori dela eta, geroago eta ardura handiagoarekin hartu beharko<br />

genuke mundu globalizatu honetan gu bezain txikiak diren herriek pairatzen<br />

duten etengabeko eragina, ezik hemen ez dago elkarren eraginik,<br />

hemen leku jakin batetik besterako etengabeko eraginaz dihardugu, hori<br />

gustukoa izan edo ez.<br />

Horregatik, liburu honetan ageri diren ohitura edo ekanduak, tresna<br />

edo lanabesak, esaera edo esakuneak eta abar, zerbait badira, kultura jakin<br />

baten barruan daudelako dira; hortik at ez lirateke ezer izango. Euskaraz,<br />

lehendik dagoen zerizanari izen bat ipintzen badiogu, gogoan izan behar<br />

dugu beti zer dioen euskal atsotitz zaharrak: «Bada izena duen guztia». Eta<br />

izena ez da berez, izena da, beste batzuen ondoan dagoelako, bere heda-<br />

— 7 —


Hitzaurrea<br />

dura mugatuaz eta, aldi berean, eta horregatik, batzuen eta besteen esangurak<br />

zehaztuz.<br />

Hori guztia hizkuntz ikuspegitik harantzago doa, eta herri baten, Fruizen<br />

(eta Euskadiren), eitea doa moldatzen belaunez belaun, andrazkoz<br />

andrazko, eta gizonezkoz gizonezko. Eta gaur egun Fruiz honelakoxea<br />

bada, aurreko guztiei esker da gaur egun dena, eta bihar izango dena<br />

gaur-gaurkoei esker izango da. Horrek etengabeko katea dakar aurrekoengandik<br />

atzekoengana; mundua ulertzeko modu jakin bat dakar horrek, bai<br />

hizkuntzaren eremuan, bai eta ekanduenean ere, eta ohiturak, lanabesak,<br />

jantziak eta enparauko guztiak aldatzen direnean, gogan hartu behar<br />

dugu, hori baino gehitxoago eraldatzen ari dela.<br />

Aldaketak aldaketa, itxuraldaketak itxuraldaketa, guk geuk izan behar<br />

dugu beti geure oraingoaren jabe, eta modu horretara bakarrik izan ahalko<br />

dute gure seme-alabek eta beste atzekoek etorkizunaren jabe, alegia,<br />

euren oraingoaren jabe. Euskaldunok beti hartzen izan dizkiegu alboetako<br />

herriei euren aurreramenduak, euren gauza onak, euren tresna onuragarriak...<br />

aldi berean, ostera, irentsi baino gehiago egin ditugu haiek, eta<br />

geure moldera ekarri ditugu beraiek, hala izenez, nola erabileraz, eta<br />

horrexek eman digu bide euskaldunoi, bizirik irauteko XXI. gizaldiaren<br />

hasieran gaudela. Adituek diotenez, zibilizazioen gaur egungo ezkutoki<br />

nagusia da Euskal Herriak irautea.<br />

Iraganak erakutsi digu zelan jokatu behar dugun, bada, aurrerantzean<br />

ere, guk geuk erakutsi behar diegu geure atzekoei zelan jokatu behar<br />

duten, herri honek iraun dezan bihar-etzi ere bai. Aurreramenduak ondo<br />

daude, albo-herriek erakusten diguten aitzinamendua geure egin behar<br />

dugu, horrela guk herri legez aurrera egiteko balio badigu. Betiere, ahalegina<br />

egin behar dugu, kopiatzaile hutsak ez izateko, etorkizunean Fruiz,<br />

eguneratuta eta betiko izaerarekin, eta Euskadi, azken aurreramenduen<br />

jabe eta betiko izaerari deutsola, izan daitezen mundu zabalean.<br />

Hitzaurre hau erabili nahiko nuke, zorionak eta eskerrak emateko<br />

Fruizko Udalari, ikuspegi zabala izan duelako, lan horri ekiteko, bai eta<br />

Fruizko herriari berari eta beraren herrikide guztiei, eurak barik hau ezinezko<br />

izango baitzen. Izan ere, herri aginteok zaindu behar dugu geure<br />

gomuta, hurrengo belaunek betiko bidetik jarrai dezaten, hori baita geure<br />

ondarearen zatirik garrantzitsuenetakoa.<br />

Lan honek helburu hori jadesten lagunduko ahal du!<br />

Gotzon Lobera Revilla<br />

<strong>Bizkaiko</strong> <strong>Foru</strong> <strong>Aldundia</strong>ren Euskara Sustatzeko zuzendari nagusia<br />

— 8 —


AURKEZPENA<br />

san ohi danez eta, izan be holantxe da, hizkuntza da, eta gure<br />

kasuan euskerea, herri baten arima. Era berean, eta euskereari<br />

jagokonez, zera be badaukogu: Euskal Herriko bazter eta txoko<br />

bakoitzak bere-bereak dauzan berezitasunak eta berba egiteko erak<br />

daukozala. Sasoi batean hori guztiori ahoz aho transmitidu izan da gure<br />

arbasoen artean; gaur egun, ostera, arrazoi bategaitik edo beste bategaitik,<br />

hori galtzen-galtzen joan da. Halanda be, pozgarria da jakitea<br />

«Fruiztarrak berbetan» lanari esker, geure-geureak diran altxor txiki<br />

horreek ondo gordeta eta babestuta daukoguzala. Izan be, «Fruiztarrak<br />

berbetan» liburua gure antxinakoen ohitura, kanta zahar, berbakera,<br />

bizikera eta hamaikatxo esakuneren espilurik argiena da. Eta, teknologiaren<br />

aurrerapenari esker, «Fruiztarrak berbetan» irakurrri ezeze CD-<br />

Romean entzuteko aukerea be badaukogu.<br />

Amaituteko, Fruizko Udalaren eta neure izenean eskerrak emon<br />

gura deutsodaz egileari, Jon Uriarteri, lan eder honengaitik. Baita liburu<br />

honek argia ikusi daian lagundu daben erakundeei be.<br />

Ongi etorria izan daitela, «Fruiztarrak berbetan».<br />

Jose Luis Elgezabal Orbe<br />

Fruizko Udaleko alkatea<br />

— 9 —


Iretargidxek argi eitten deu<br />

Zeru añolan bakarrik<br />

zazpi aingeru altzian dittu<br />

zortzigarrena makalik<br />

Zazpi mediku ekarri deutsez<br />

bakotxa bere herrittik<br />

zazpirak bere ez deutse igerri<br />

zer dauan geixo horreri<br />

Zortzigarrena ekarri deutse<br />

Indidxe-Madrilletatik<br />

zortzigarrenak igerri deutso<br />

atien sartu ein barik<br />

Ni geur arratsean hilgo naz eta<br />

etorri nire gorpura,<br />

nire gorpura zatozenian<br />

igongo dozu korura<br />

Handixik bera bajeko zara<br />

Birjina amaren hortura<br />

han hartuko zuz, han hartuko zuz<br />

zazpi larrosa eskura<br />

Zazpi larrosa eskura eta<br />

zortzigarrena mosura<br />

Zeruko Jaunak pentsau ez daidxen<br />

nire lutua dozula<br />

Katalin Sagastiri jasoa 1982an. Goian bego.


0. SARRERA<br />

arro egoteko motiboa da niretzat esku artean daukazun liburutxu<br />

hau zuri aurkeztu ahal izatea. Beharra be izan da baina aberasgarria<br />

be bai. Betirik gustau izan jat neure herriko berbeta-klasea,<br />

ez gure herrikoa dalako espadaze neurea dalako, eta neurea izan baino<br />

arinago, neure aurretik fruiztar izan diran guztiena be izan dalako. Horregaitik<br />

diñot, hain zuzen be, pozteko arrazoia dala niretzat.<br />

Ez nago seguru egin dodan behar hau barrian egin beharra baneuko<br />

barni-bardin egingo neukean ala ez; beharbada ez. Arlo batzuetan askoz<br />

gehiago sakondu leiteke; beste puntu batzuk, ostera, aitatu bakarrik edo<br />

aitatu barik itxita be ez litzake ezer pasauko. Dana dala, eginikoa eginda<br />

dago eta konformau egin behar.<br />

Honen antzeko ahaleginak asko egin izan dira orain artean. Gure alboherrietan<br />

egin diranak ikustea besterik ez dago: Mungian, Fikan, Meñakan,<br />

Arrietan... Leku askotan. Iñaki Gaminde izan da honeitako gehienak egin<br />

dituana eta Arrietarako egin dauan horretan diñoan moduan, arrietarrek<br />

esaten ei dabe Fruizen eta Arrietan euskera bardina egiten dala. Ez dabiz,<br />

ez, guztiz erratuta. Herri bi honeitako berbetek sano diferentzi gitxi dauke.<br />

Zer dala-eta egin dot, orduan, liburu hau antzerako gaia lantzen daben<br />

beste batzuk badagoz Hauxe izan da nire kezka nagusietariko bat lan hau<br />

hasi aurretik. Eta, ez pentsau burukomin txikia izan danik. Baina, arazoak<br />

ararazo, lanari ekitea erabagi dot, orain arteko lanetan agertuniko arlo<br />

batzuk neure honetan be sartu dodazalarik eta barriak diran beste batzuk<br />

sartzeko ahelegina be eginaz.<br />

Beraz, nire asmoa Fruizen egiten dan euskera eredua ahalik eta zehatzen<br />

eta modurik errezenean agertzea izan da. Honetarako, ondorengo<br />

atalak azaladu dodaz:<br />

Lehenengo eta behin, gure herrian ahoskatzen doguzan bost bokalak<br />

zelangoak diran azaldu dot, bide batez beste herri batzuetakoakaz konparatuz.<br />

Bigarrenik, fonologia ikutzen da, beronen barruan prozesu fonologikoak,<br />

azentua eta entonazioa aztertu dodazalarik. Lehenengoan, gure euskeran<br />

emoten diran prozesu behinenak imini dodaz: umea>umie, ez<br />

— 11 —


0. Sarrera<br />

noa>enoa... Ondoren, azentu ereduaren oinarrizko azalpenak datoz eta,<br />

atal hau amaitzeko, esaldi enuntziatiboen eta itaunezkoen entonazioaren<br />

ganeko ezaugarri nagusiak aurkituko doguz.<br />

Hirugarren atalean morfosintaxia izan dot aztergai. Atal honen barruan<br />

deklinabidea eta aditza landu dodaz. Lehenengoari jagokonez, izen-adjetiboen,<br />

izenordainen, erakusleen eta zenbatzaileen deklinabidea aztertu da,<br />

daukezan berezitasunak eta bitxikeriak be aitatuz. Aditzaren arloan, Fruizen<br />

batu ahal izan dodazan adizki guztien taulak imini dira. Jakitun naz<br />

arlo honetan nik batuniko formak ez dirala Fruizen ezagutzen diran danak,<br />

sano gatxa da-eta barri-emoleek buruan dauken guztia ebokatzea eta<br />

gehiago honino aditz laguntzailea bada ebokatu gura doguna. Dana dala,<br />

uste dot aditz-moltzo zabala eta esanguratsua batu dodala.<br />

Laugarren kapituloan sintaxia landu da. Bertan, esaldien alkarketa ikusiko<br />

da gehien bat, esaldi koordinatu eta menpekoen inbentarioa eta sailkapena<br />

egiten dalarik.<br />

Seigarren kapituloan lexikoa azaltzen da. Bertan, ia 1600 berba edo<br />

berba-talde emoten dira, alboan euren esangura erderaz azalduta daukela.<br />

Lexikoi honetan ez dira berba arruntak agertzen gure inguru guztian erdi<br />

bardinak diralako eta ganera Gamindek bere berbarik berba sailean zabalago<br />

eta sakonago aztertuta daukazalako. Beraz, nonork gai hau sakonago<br />

ikusi gura izango baleu Arrieta berbarik berba liburua aztertzea besterik<br />

ez dauka, bertan agertzen dan lexikoa gurearen antzekoa da-eta.<br />

Liburutxu honen azken atalean herritarren ahorik arako testuak imini<br />

dira. Gai desbardinak agertzen dira euretan: gerratea, sineskerak, langintzak,<br />

gertaera barregarriak... Testu honeitako batzuk ganera, liburu honegaz<br />

batera doan CD baten entzun egin ahal izango dira, hurrengo belaunaldiek<br />

euren aurretik fruiztar izandakoen berbeta-moduaren lekukotasuna<br />

izan dagien.<br />

0.1. TRANSKRIPZINOAK<br />

Liburu honetan herriko berbeta-ereduak dauka protagonismo nagusia<br />

eta, ondorioz, adibide ugari ikusiko dogu berton, komatxo (“) artean adierazirik.<br />

Idazkera literarioa eta ahoskera ez dira gehienetan bat etorten eta, beraz,<br />

herriko berbetaren benetako ahoskera idatzirik emon gura danean, zelango<br />

edo halango transkripzino eredu bat aukeratu behar da. Behar honetarako,<br />

transkripzino ortografikoa deitzen dana aukeratu dot, linguistika<br />

arloan jakituna ez danarentzat ulertzeko errezena dalako, nahiz eta ostantzeko<br />

transkripzino-klase batzuek dauken zehaztasun mailarik ez izan.<br />

— 12 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

Beraz, liburu honetan aurkituko dozuzan Fruizko euskeraren ereduak<br />

transkribitzeko erabili dodazan erizpide nagusiak honeik dira:<br />

• Mendebalde guztian ez dira ahoskeran «ts» eta «tz» bereizten. Guk,<br />

danak ahoskatzen doguz «tz» moduan. Ondorioz, hemengo transkripzinoetan<br />

ez dozu «ts» bat bera be topauko. Adib.: «gorputze» (gorputza), «erakutzi»<br />

(erakutsi), «atza» (hatsa), «baltza» (baltza)...<br />

• «s» eta «z» fonemei jagokenez, beste hainbeste esan behar da. Mendebalde<br />

osoan ez da «z» ahoskatzen eta, beraz, hemengo transkripzinoetan<br />

«s» bakarrik agertuko da. Adib.: «asurre» (hazurra), «astu» (ahaztu), «es» (ez),<br />

«gosie» (gosea)...<br />

• Sabaiko «ll», «ñ» eta «y» euren ohiko balioagaz dagoz hemen. Adib.:<br />

«olloa» (oiloa), «alegiñe» (ahalegina), «arratoye» (arratoia)...<br />

• Sabaikoakaz jarraituz «tt» eta «dd» daukaguz. Aurretik joaken «i» bokal<br />

baten eraginagaitik sortzen dira biak be. Adib.: «politte» (polita), «eiñdde»<br />

(eginda), «itto» (ito), «seiñdde» (zeinda)...<br />

• Sabaiko beste fonema esanguratsu bat be badaukagu Fruizko euskeran,<br />

mendebalderago dagozan herrietako hizkeragaz apur bat bereizten<br />

gaituena eta, artikuloa ezartzerakoan gertatzen dan asimilazioari jagokonez<br />

behintzat, -ez berbaren hasierakoan- Busturialdeko berbeta-ereduagaz<br />

kidetzen gaituena: «dx». Fonema hau honako berbetan aurkitu ahal izango<br />

dogu: «erridxe» (herria), «astidxe» (astia), «balidxo» (balio), «dxoan» (joan),<br />

«dxaidxo» (jaio)...<br />

0.2. BARRI-EMOLEAK<br />

Ez neuke sarrera hau amaitu gura liburu honen benetako protagonistak<br />

aitatu barik: barri-emoleak. Fruiztar danak izan dira nire barri-emole, herri<br />

txikia izanik ia-ia bertako guztiekaz egin dodalako nozonoz berba. Eta nire<br />

belarriak beti egon dira erne bakotxaren berbetaren berezitasunak gogoan<br />

hartzeko orduan. Baina herritar guztiengandik zeozer ikasi badot be, lan<br />

hau egiteko orduan batzuk euren denpora librea eskeini ez eze etxeko<br />

ateak be zabal-zabalik euki dabez nire ikasi-gurea asetzeko orduan.<br />

Batzuk, zoritxarrez, joan ziren mundutik baina ez gure oroitzapenetik.<br />

Balio dagiala lan honek, apurtxu bat baino ez bada be, euren izena eta<br />

izana gogoratu daiguzan. Guzti-guztiei, joan zirenei eta gugaz dagozanei,<br />

eskerrik asko bihotz-bihotzez:<br />

1.– Karmen Sagasti Hormaetxe, 1928. urtean jaioa.<br />

2.– Juan Uriarte Agirre, 1927. urtean jaioa.<br />

3.– Brijida Galdona Bilbao, 1916. urtean jaioa.<br />

4.– Juli Uriarte Otazua, 1916. urtean jaioa.<br />

— 13 —


0. Sarrera<br />

5.– Juan Uriarte Legarretaetxebarria, 1928. urtean jaioa.<br />

6.– Timoteo Larragan Legarretaetxebarria, 1926. urtean jaioa.<br />

7.– Eusebio Larragan Legarretaetxebarria, 1922. urtean jaioa. Goian bego.<br />

8.– Emeteri Garai Lauzirika, 1926. urtean jaioa.<br />

9.– Bartolo Sagasti Hormaetxe, 1914. urtean jaioa.<br />

10.– Juanita Mallona Llona, 1913. urtean jaioa.<br />

11.– Martzelin Lekerika Goirizelaia, 1911. urtean jaioa.<br />

12.– Juli Sagasti Hormaetxe, 1917. urtean jaioa.<br />

13.– Santa Garai Pinuaga, 1911. urtean jaioa.<br />

14.– Braulia Hormaetxe Gerekaetxebarria, 1915. urtean jaioa.<br />

15.– Angel Uriarte Rementeria, 1925. urtean jaioa.<br />

16.– Nikolasa Astorkiza Legarreta-Etxebarria, 1921. urtean jaioa.<br />

17.– Dionisio Gangoiti Llona, 1911. urtean jaioa.<br />

18.– Kandido Lotina Torre, 1911. urtean jaioa. Goian bego.<br />

19.– Alejandro Legarreta Uriarte, 1918. urtean jaioa.<br />

20.– Jesusa Legarreta Batiz, 1916. urtean jaioa.<br />

21.– Patxo Mandaluniz Isasi, 1915. urtean jaioa. Goian bego.<br />

22.– Andres Gangoiti Elorriaga, 1931. urtean jaioa.<br />

23.– Migel Etxebarria Basterretxea, 1920. urtean jaioa.<br />

24.– Mikaela Muruaga Oar, 1906. urtean jaioa. Goian bego.<br />

25.– Maria Andikoetxea Uriarte, 1913. urtean jaioa. Goian bego.<br />

26.– Pili Legarreta Goikoetxea, 1910. urtean jaioa. Goian bego.<br />

27.– Jospin Galdona Bilbao, 1919. urtean jaioa.<br />

28.– Luis Uriarte Legarretaetxebarria, 1927. urtean jaioa. Goian bego.<br />

29.– Juanita Lekerika Goirizelaia, 1914. urtean jaioa. Goian bego.<br />

30.– Julian Hormaetxe Gerekaetxebarria, 1906. urtean jaioa. Goian bego.<br />

31.– Felipe Uriarte Astoreka, 1910. urtean jaioa. Goian bego.<br />

32.– Marta Hormaetxe Gerekaetxebarria, 1904. urtean jaioa. Goian bego.<br />

33.– Emeteri Uriarte Bilbao, 1920. urtean jaioa.<br />

34.– Maria Galdona Bilbao, 1928. urtean jaioa.<br />

35.– Jose Uriarte Bilbao, 1905. Urtean jaioa. Goian bego.<br />

36.– Anastasio Larragan Madariaga, 1911. urtean jaioa. Goian bego.<br />

37.– Kruz Uriarte Isasi, 1922. urtean jaioa.<br />

38.– Julian Uriarte Agirre, 1923. urtean jaioa.<br />

39.– Luzio Mallona, 1929. urtean jaioa.<br />

40.– Anastasio Garai Lauzirika, 1928. urtean jaioa.<br />

41.– Maria Garai Lauzirika, 1930. urtean jaioa.<br />

— 14 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

1. BOKALAK<br />

Fruizen, Euskal Herriko leku gehienetan lez Zuberoa partean kenduta,<br />

bost bokal ahoskatzen doguz. Hau ez da ezelango nobedaderik inorentzat.<br />

Edozelan be, ezin esan lei euskalki guztietako bokalak bardin-bardinak<br />

diranik; hau da, Fruizen ahoskatzen dogun «a» bokala eta, esate baterako,<br />

Gatikan ahoskatzen dana bardinak dirala esan ete lei Itaun honeri behar<br />

dan moduan erantzuteko azterketa asko egin beharko da aurrerantzean<br />

eta, zelan ez, Fruizen egin dogun hau be kontutan hartu beharko da.<br />

Aitatu doguzan bost bokalok erizpide biren arabera sailkatzen dira.<br />

Alde batetik, non artikulatzen diran daukagu eta, bestetik, zelan artikulatzen<br />

diran. Artikulatze-lekuari jagokonez, bokalak aurrekoak, erdikoak<br />

edo atzekoak izan leiz, ahoaren barruko aldea aurrea dalarik eta ezpan<br />

ingurua atzea; artikulatzeko moduari begiratuta altuak, erdikoak eta<br />

baxuak izango dira, bokala ahoskatzerakoan mina baxu, erdi parean ala<br />

goian dagoan aztertzen da-eta. Beraz, erizpide honeik biak kontutan hartuta<br />

urtetan dauan triangulu artikulatorioa azpiko hauxe da:<br />

AURREKOA ERDIKOA ATZEKOA<br />

ALTUA i u<br />

ERDIKOA e o<br />

BAXUA<br />

a<br />

Goian ikusten dan irudian bene-benetako triangulua osotzen dabe<br />

bokalak baina eguneroko berbeta aztertu ostean sotzen diranak ez dira<br />

hain perfektoak izaten, laster ikusiko dogun moduan.<br />

Eta gehiagoko barik Fruizko berbetaren bokalak osotzen daben triangulua<br />

jarriko dogu azpian:<br />

— 15 —


1. Bokalak<br />

Edozein modutan be, Fruizko triangulua hemen iminteak ez dauka<br />

benetako baliorik beste euskalki batzuetako trianguluakaz alderatzen ez<br />

bada eta hauxe da, hain zuzen, egingo doguna: Fruizko triangulu akustikoa<br />

Baztanekoagaz, Zeberiokoagaz, Zaldibiakoagaz, Urdulizekoagaz,<br />

Gatikakoagaz eta Basaurikoagaz konparatuko dogu honeitako bakotxagaz<br />

grafiko berean iminita:<br />

a) Fruizko eta Baztaneko triangulu akustikoak<br />

b) Fruizkoa eta Zeberikoa<br />

— 16 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

c) Fruizkoa eta Zaldibiakoa<br />

d) Fruizkoa eta Urdulizkoa<br />

— 17 —


1. Bokalak<br />

e) Fruizkoa eta Gatikakoa<br />

f) Fruizkoa eta Basaurikoa<br />

— 18 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

2. FONOLOGIA<br />

2.1. PROZESU FONOLOGIKO NAGUSIAK<br />

Atal honetan Fruizko euskeran emoten diran aldaketa edo berezitasun<br />

fonologiko nagusiak agertuko dira, adibide batzukaz lagunduta. Zer dira,<br />

izatez, prozesu fonologikoak Errekako harriak, ibiliaren ibiliaz biribildu<br />

eta antzaldatu egiten diran modu berean, hizkuntza bateko berbak be<br />

aldatu egiten dira urteak joan ahala eta belaunaldi batzuetatik hurrengoetara<br />

igarotzean. Hau hizkuntza danatan gertatzen da baina oraintsu arte<br />

eredu estandarra euki ez dauan hizkuntza baten, oraindino gehiago.<br />

Hauxe da euskeraren kasua, hain zuzen be. Beraz, hurrengo lerrootan<br />

fruiztarren gaur egungo berbetan emoten diran berezitasun fonologiko<br />

nagusiak egertuko dira:<br />

2.1.1. Bokalenak<br />

DIPTONGOEN MONOPTONGAZIOA<br />

/au/ > /u/, /o/<br />

«arrutzie» (arraultza)<br />

«esupidie» (ezagupidea)<br />

«iñtxurre» (intxaurra)<br />

«belune» (belauna)<br />

«arpidxe» (aurpegia)<br />

«esetu» (ezagutu)<br />

«iruli» (irauli)<br />

«garune» (garauna)<br />

«arrosidxe» (aharrausia)<br />

/eu/ > /e/, /o/<br />

«bostun» (bostehun)<br />

«dere» (deude, dute)<br />

«neskidxo» (neuskio)<br />

«dosku» (deusku)<br />

/ai/ > /i/<br />

«gittus»<br />

«sittue»<br />

«usiñe»<br />

/ei/ > /i/<br />

«i»<br />

(gaitu)<br />

(zaitue)<br />

(usaina)<br />

(ei, bide, omen)<br />

— 19 —


2. Fonologia<br />

«berinketu»<br />

«arpi»<br />

(bedeinkatu)<br />

(aurpei < aurpegi)<br />

ASIMILAZIOA<br />

/aa/ > /ie/<br />

«alabie» (alaba)<br />

«gonie» (gona)<br />

«modie» (moda)<br />

/ea/ > /ie/<br />

«semie» (semea)<br />

«umie» (umea)<br />

«urtie» (urtea)<br />

«bietza» (behatza)<br />

/ia/ > /idxe/<br />

«erridxe» (herria)<br />

«ogidxe» (ogia)<br />

«gurdidxe» (gurdia)<br />

/io/ > /idxo/<br />

«balidxo» (balio)<br />

«leidxo» (leio)<br />

«dxaidxo» (jaio)<br />

/ua/ > /ue/<br />

«karue» (karua)<br />

«barrue» (barrua)<br />

«sue» (sua)<br />

2.1.2. Kontsonanteenak<br />

/k + p/ > /p/<br />

«supasesu» (zuk pase dozu)<br />

«nipentzedot» (nik pentse dot)<br />

/k + b/ > /p/<br />

«supes» (zuk bez)<br />

«nipidekotes» (nik bi dekotez)<br />

— 20 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

/k + d/ > /t/<br />

«nitekot» (nik dekot)<br />

«amatiño» (amak diño)<br />

/k + g/ > /k/<br />

«bakarrikaus» (bakarrik gagoz)<br />

«nortzukoas» (nortzuk goaz)<br />

/k + s/ > /s/<br />

«niserdakitt» (nik zer dakit)<br />

«orresuges dxango deu» (horrek zugaz jango dau)<br />

/k + dx/ > /tx/<br />

«neutxosidot» (neuk josi dot)<br />

«astoatxandeu» (astoak jan dau)<br />

/k + l/ > /l/<br />

«orrelardaki» (horrek lar daki)<br />

«sulaprast einsu» (zuk laprast egin dozu)<br />

/k + n/ > /n/<br />

«sunoraño» (zuk noraino)<br />

«bakarrinoa» (bakarrik noa)<br />

/t + p/ > /p/<br />

«estopaseu» (ez dot paseu)<br />

«estekopolitte» (ez dekot polita!)<br />

/t + b/ > /p/<br />

«estekopa» (ez dekot ba!)<br />

«bapes» (bat bez)<br />

/t + d/ > /t/<br />

«badekotirue» (badekot dirua)<br />

«neutiñotana» (neuk diñot dana)<br />

/t + g/ > /k/<br />

«bakara» (bat gara)<br />

«estokure» (ez dot gura)<br />

— 21 —


2. Fonologia<br />

/t + s/ > /s/<br />

«txakur andi basan» (txakur handi bat zan)<br />

«estekosureles» (ez dekot zure lez)<br />

/t + dx/ > /tx/<br />

«batxan» (bat jan)<br />

«estotxosi» (ez dot josi)<br />

/t + l/ > /l/<br />

«balarda» (bat lar da)<br />

«estoligeu» (ez dot ligau)<br />

/t + n/ > /n/<br />

«estekonongorde» (ez dekot non gorde)<br />

«estiñonora» (ez diñot nora)<br />

/tz/ > /s/<br />

«garrasdau» (garratz dago)<br />

«sasbarik» (sats barik)<br />

/l/, /n/, /s/ ><br />

«asaluse» (azal luze)<br />

«astoanator» (astoan nator)<br />

«eskusartu» (eskuz sartu)<br />

/n/ > /ñ/<br />

«alegiñe» (ahalegina)<br />

«oñes» (oinez)<br />

/l/ > /ll/<br />

«olloa» (oiloa)<br />

«biribille» (biribila»<br />

/t/ > /tt/<br />

«politte» (polita)<br />

«aittitte» (aitita)<br />

/d/ > /dd/<br />

«illdde» (hida)<br />

«eiñddosku» (egin deusku)<br />

— 22 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

/s/ > /x/<br />

«gixona» (gizona)<br />

«ixena» (izena)<br />

Aditz partizipioen amaierako –i ><br />

«etorda» (etorri da)<br />

«ikusdeu» (ikusi dau)<br />

«igerkosu» (igarriko dozu)<br />

/es + g/ > /es + k/<br />

«eskoas» (ez goaz)<br />

«eskara» (ez gara)<br />

/es + d/ > /es + t/<br />

«estabill» > (ez dabil)<br />

«estoa» (ez doa)<br />

/es + n/ > /e + n/<br />

«enoa» (ez noa)<br />

«enabill» (ez nabil)<br />

/es + l/ > /e + l/<br />

«eleke engo» (ez leuke egingo)<br />

«elidxo esan» (ez leio esan)<br />

/es + s/ > /es + /<br />

«esan etorri» (ez zan etorri)<br />

«esabix ondo» (ez zabilz ondo)<br />

/g/ ><br />

«dau» (dago)<br />

«lierra» (legarra)<br />

«eiñ» (egin)<br />

2.2. AZENTUA<br />

2.2.1. Azentuaren Balioa<br />

Fruizko azentuak balio funtzionala daukala esan lei, azentuagaitik beragaitik<br />

bakarrik bereizten dira-eta hitz bikote batzuk. Alde batetik, numeroa<br />

— 23 —


2. Fonologia<br />

bereizteko balio deusku azentuak; plurala adiazoteko azentuaren posizinoa<br />

aurreratu egiten da. Hona hemen adibide batzuk:<br />

«ori onék esan deu» (hori honek esan dau)<br />

«ori ónek esan dere» (hori honeik esan dabe)<br />

«barrídxék esteko» (barriak ez dauka)<br />

«barrídxek estekie» (barriek ez dauke)<br />

«sagar ustélák euki deu» (sagar ustelak euki dau)<br />

«sagar ustélak euki dere» (sagar ustelak euki dabe)<br />

Beste alde batetik, azentuagaitik bakarrik bereizten diran berba pareak<br />

daukaguz. Hona hemen batzuen zerrenda:<br />

«sáltzie» (el vender) / «saltzíé» (salsa)<br />

«sutén» (furioso-a) / «súten» (en la cocina)<br />

«arróá» (orgulloso) / «árroa» (arroba)<br />

«txistúé» (saliba) / «txístue» (chistu)<br />

«bisídxoa» (lombríz) / «bísidxoa» (vício)<br />

«kasúé» (caso) / «kásue» (cazo)<br />

«ondóá» (sarmiento) / «óndoa» (lado, costado)<br />

«errémíñttíé» (ermita) / «erremíñttie» (herramienta)<br />

«astíé» (semana) / «ástie» (el empezar)<br />

«onéná» (de éste) / «ónena» (el mejor)<br />

«segúrúé» (seguro) / «segúroa» (seguro de coches, p. ej.)<br />

«kantáríé» (cantera) / «kántarie» (unidad de volumen)<br />

«salá» (correoso, hombre de fibra) / «sála» (sala)<br />

«erríé» (persona escasa) / «érrie» (letra del alfabeto)<br />

2.2.2. Azentuaren Ezaugarri Nagusiak<br />

Izen eta adjetibo gehienak egitura bardina daukie azentuari jagokonez.<br />

Lehenengo silabak tonu bajua dauka eta atzeko guztiak tonu altuan dagoz.<br />

Esate baterako, «sapárrádíé» berbea hartzen badogu, lehenengo silaba tonu<br />

bajuan dago, eta beraz, ez deutsogu ezelango ikurrik imini; beste guztiak,<br />

ostera, tonu altuan dagoz. Horrexegaitik imini jake azentuaren ikurra guztiei.<br />

Dana dala, belarri bidezko pertzepzinoari kasu egin ezkero azentua<br />

atzenengo silaban dagoala be esan lei.<br />

Hemen daukazuez, silaba kantidadearen arabera sailkatuta, eredu hau<br />

jarraitzen daben berba batzuk:<br />

— 24 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

Silaba batekoak:<br />

txarrá<br />

uré<br />

sitzé<br />

fiñé<br />

putzé<br />

bitzé<br />

sarrá<br />

oná<br />

illé<br />

gatzá<br />

miñé<br />

arrá<br />

Silaba bikoak:<br />

basóá arrídxé idídxé<br />

gastíé txorídxé barrídxé<br />

katúé atzóá ogídxé<br />

berdíé begídxé astóá<br />

narrúé larrídxé egúné<br />

asálá sorrótzá txakúrré<br />

illúné mutíllé lebátzá<br />

papárrá ugérrá busténá<br />

edúrré espáná sayétzá<br />

sagárrá sekórrá gogórrá<br />

apátzá labúrré sakóná<br />

odólá amútzé gixéná<br />

lagúné asúrré buskéntzá<br />

saráná magálá akárrá<br />

Hiru silabakoak:<br />

alábíé urrúmíé afárídxé<br />

gixédúé arrábíé ernárídxé<br />

ixérdídxé bellégídxé ganádúé<br />

abádíé armósúé mustrétxíé<br />

guntzúrrúné asátzálá txakólíñé<br />

aldáméná gixéláná ormásíñé<br />

txarámélá txiríntxólá nabárméná<br />

susúbíllé txiríntxíllé egárrídxé<br />

— 25 —


2. Fonologia<br />

Lau silabakoak:<br />

dardákádíé<br />

eskílláríé<br />

abásúsídxé<br />

abídxédíé<br />

egúnséntídxé<br />

sarrástádíé<br />

sapárrádíé<br />

garbíkúsídxé<br />

Edozein modutan be, berba guztiak ez datoz bat hemen goian aitatu<br />

dogun ereduagaz. Berba batzuk azentu markatu bat dauke silaba jakin<br />

baten. Batzuetan, lehenengo silaba da markatzen dana; honeitan, osteko<br />

silaba guztietan tonua bajatu egiten da. Beste batzuetan, bigarren silaba<br />

markatzen da eta ondorioz, hirugarren silabatik aurrera dator tonu bajatzea.<br />

Azkenik, berba batzuk hirugarren silaban daukie azentuaren marka<br />

eta laugarrenetik aurrera tonua bajatu egiten da.<br />

Esan dogun lez, eredu hau dauken berbak gitxienak dira. Salbuespen<br />

dira. Hau dala eta Fruizen esaten diran era honetako berba guztiak batzeko<br />

ahalegina egin dogu hurrengo orrietan. Berbok sailkatu egin doguz<br />

azentu markatua dauken lekuaren arabera. Lehenengo eta behin azentu<br />

markatua lehenengo silaban daukenak iminiko dira; ostean, azentu markatua<br />

bigarren silaban daukenak ... etabar. Azentu marka (´) ikurraren<br />

bidez adiazoten da. Berba bakotxaren ondoan erdarazko bere esangura be<br />

imini da, nahiz eta liburu honen atzeko aldean dagoan hiztegian be esangurok<br />

aurkitzeko era izango dozuen.<br />

Hona hemen beste barik zerrendatxua:<br />

AZENTU MARKATUA 1. SILABAN: A-B-(B...)<br />

ábidxie: Nido.<br />

áittitte: Abuelo.<br />

ákana: Garrapata.<br />

ámama: Abuela.<br />

ápatxa: Pezuña.<br />

árbolie: Arbol.<br />

árkelie: Cerda.<br />

árkoa: Cerda con crías.<br />

ármerie: Cornamenta. Semblante de persona o animal.<br />

árra: Palmo.<br />

árroa: Arroba.<br />

árrutzie: Huevo.<br />

ártxoa: Cordero/a.<br />

— 26 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

áskurie: Rascazón.<br />

átzie: Parte trasera.<br />

bárkue: Barco.<br />

bárrie: Risa.<br />

básue: Baso.<br />

bátzarra: Reunión.<br />

bélarridxe: Oreja.<br />

bérroa: Berro (Bot.)<br />

bértzoa: Verso.<br />

béskaridxe: Comida.<br />

béstie: El otro.<br />

bígie: Ternera.<br />

bíraue: Maldición, blasfemia.<br />

búrkoa: Almohada.<br />

dénporie: Tiempo.<br />

dítxie: Dicha, suerte.<br />

dómiñe: Medallón.<br />

drúngulue: Plato revuelto de bacalao y algunas especias. (Asko mugitzen<br />

diran eta «astokiloak» diran neskei esaten jake)<br />

égidxe: Verdad.<br />

érderie: Castellano.<br />

érie: Modo, momento propicio.<br />

éskoa: Húmedo.<br />

éumie: Cabrito/a.<br />

éurberie: Cuesta abajo.<br />

éurrie: Parte delantera.<br />

éuskerie: Euskara.<br />

gálbaie: Cedazo, criba.<br />

gángalie: Versión femenina de gandul.<br />

gánie: Gana.<br />

gánie: Cima, punta.<br />

gárie: Flor de maíz, nabo...<br />

górtie: Cuadra.<br />

górue: Rueca.<br />

índdabie: Alubia.<br />

íngerue: Alrededores.<br />

íntxurre: Nuez.<br />

káfie: Café.<br />

káltzie: Canal de agua de los molinos.<br />

kámarie: Desván.<br />

— 27 —


2. Fonologia<br />

kánpoa: Exterior.<br />

kántarie: Cántara.<br />

káñikie: Canica.<br />

káskue: Casco.<br />

kásue: Cazo.<br />

kókiñe: Hipo de los niños/as.<br />

kókoloa: Bobalicón.<br />

kópue: Bocado.<br />

láidxie: Laya.<br />

lándarie: Planta.<br />

lástidxe: Granero, pajar.<br />

lékue: Sitio.<br />

léngusue: Primo.<br />

líbrue: Libro.<br />

lúkidxe: Zorro.<br />

lúmeroa: Número.<br />

lúrmena: Espacio de terreno cubierto de agua.<br />

máidxe: Mesa.<br />

mállie: Escalón.<br />

mámalie: Bobalicona.<br />

mártzena: Martes.<br />

médikue: Médico.<br />

méndie: Porción que cobra el molinero por su trabajo.<br />

mérittue: Mérito.<br />

míxtoa: Cerilla.<br />

móldie: Maña, destreza.<br />

móltzoa: Grupo, montón.<br />

móndxorra: Banquete que se da a los obreros después de puesto el<br />

tejado a un edificio.<br />

mórdie: Racimo.<br />

múrkoa: Vasija, jarra, cántaro.<br />

músikie: Música.<br />

múskerra: Lagarto.<br />

nárdidxe: Palo que se aplica a la pértiga de la narria para arrastrar piedras,<br />

maderas...<br />

óllarra: Gallo.<br />

ólloskoa: Pollo.<br />

óperie: Paciencia.<br />

órroie: Bramido, rugido.<br />

órrotza: Aguja.<br />

— 28 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

pálue: Palo.<br />

pátatie: Patata.<br />

pílloa: Montón.<br />

pórtie: Porte.<br />

rádidxoa: Radio.<br />

sáldarra: Divieso. Costra que se forma en la piel a raíz de una enfermedad.<br />

sároa: Gesto, mueca o actitud que llama la atención. Llámase «sárotzue»<br />

a la persona que por su forma de hablar y gesticular llama la atención.<br />

sártzaroa: Vejez.<br />

séstelie: Persona poco decidida, insustancial.<br />

síporra: Terreno pantanoso donde habitualmente crecen los juncos.<br />

sórkidxe: Paño de cocina.<br />

sótiñe: Hipo.<br />

sótoa: Hoyo.<br />

súlderra: Gusanillo que se les cria a algunos animales bajo la piel.<br />

súndie: Hedor, olor.<br />

sústue: Susto.<br />

sútie: Cocina.<br />

tábikie: Tabique.<br />

táloa: Torta de maíz muy delgada y de forma circular.<br />

tálletue: Tejado.<br />

tánkarra: Bote de lata.<br />

tárie: Paliza.<br />

tíñie: Tinaja.<br />

tókidxe: Lugar en el que habitan los cerdos y las gallinas.<br />

tútue: Ano. Culo.<br />

txábolie: Choza.<br />

txíndxorra: Petirrojo.<br />

txírpidxe: Brote del castaño.<br />

txístue: Chistu.<br />

txólie: Fajo de trigo, cebada...etc<br />

úkondoa: Codo.<br />

úpatza: Cierta seta fofa que en su interior contiene polvo de color<br />

marrón.<br />

úrdidxe: Tocino.<br />

úsaba: Amo, jefe.<br />

úsena: Sanguijuela.<br />

úskidxe: Ano.<br />

ústidxe: Cierta hierba perjudicial para la agricultura.<br />

— 29 —


2. Fonologia<br />

AZENTU MARKATUA 2. SILABAN: B-A-B-(B...)<br />

adíkunie: Mirada.<br />

afrúntue: Intemperie.<br />

albáñie: Respiración dificultosa.<br />

améntala: Delantal.<br />

amúkoa: Copo de lino.<br />

anábakie: Forraje que se da al ganado.<br />

anbúloa: Nudo.<br />

arámoa: Araña.<br />

aríttoa: Carnero.<br />

arkóndarie: Camisa.<br />

arrákalie: Grieta.<br />

arrástidxe: Tarde.<br />

askónarra: Tejón.<br />

baríkue: Viernes.<br />

basérridxe: Caserío.<br />

belákidxe: Tableta con mango en el centro que sirve para recoger<br />

escoria, broza...etc.<br />

berákatza: Ajo.<br />

berésidxe: Jaro.<br />

biríkidxe: Pulmón.<br />

burrúntzidxe: Asador, instrumento de hierro.<br />

egúrdatie: Mañana.<br />

egúrdidxe: Mediodía.<br />

egúskidxe: Sol.<br />

egústena: Miércoles.<br />

errékie: Río.<br />

eskólie: Escuela.<br />

goróstidxe: Acebo (Bot.).<br />

illúndidxe: Anochecer.<br />

illúntzidxe: Anochecer.<br />

iñúrridxe: Hormiga.<br />

ipískidxe: Cierto tipo de escobón que se utiliza para limpiar el horno.<br />

ixúrridxe: Arruga, dobladillo, pliegue.<br />

ixérie: Sábana.<br />

kakánarrue: Pequeñajo.<br />

katíllue: Tazón.<br />

kapéridxoa: Una de las vigas de madera que sustenta el tejado.<br />

lapíkoa: Puchero.<br />

— 30 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

mallúkidxe: Fresa.<br />

martítzena: Martes.<br />

masústie: Mora.<br />

miséridxe: Miseria.<br />

napárridxe: Viruela.<br />

okárana: Ciruela.<br />

osálie: Comida de cerdo.<br />

otzárie: Cesta.<br />

pekátue: Pecado.<br />

solúbie: Viga.<br />

sapátue: Sábado.<br />

txamíllotxa: Alionín, pájaro de la especie de los paros.<br />

tribúlidxe: Carro para una o dos personas.<br />

unédie: Zona.<br />

AZENTU MARKATUA 3. SILABAN: B-B-A-B-(B...)<br />

aldestáridxoa: Persona insustancial, inútil, sin remango.<br />

iñetásidxe: Granizo.<br />

iñoséntie: Inocente. Tonto.<br />

abarkétie: Alpargata.<br />

abiséridxe: Huevo de madera u otro material que se utiliza como<br />

reclamo.<br />

erremárie: Paso para el ganado en los terrenos acotados.<br />

enbarásue: Estorbo.<br />

seminttérie: Seminario.<br />

erremíñttie: Herramienta.<br />

estramíñie: Especie de ventana que comunica la cocina o el pasillo<br />

con el pesebre.<br />

tejabánie: Tejabana.<br />

2.2.3. Deklinabide Atzizkiak<br />

Deklinabide atzizkiak aztertzen badoguz hiru eratakoak dagozala ikusi<br />

lei azentuari jagokonez. Alde batetik, berbeari tonu bajua ezartzen deutsenak<br />

daukaguz, hau da, atzizkiaren lehenengo silabaren aurrean dago azentua,<br />

lexemaren azken silaban hain zuzen. Hona hemen adibideak:<br />

NOGAZ, NOGAITIK eta NONDIK atzizki singularrak eta pluralak:<br />

-(G)AS «lagunégas», «alabiégas», «gixonágas»...<br />

-AKAS «gixónakas», «artóakas», «lepóakas»...<br />

— 31 —


2. Fonologia<br />

-AITTIK «basoáaittik», «mutilléaittik», «aberatzáaittik»...<br />

-AKAITTIK «gixónakaittik», «basóakaittik»...<br />

-TIK «basótik», «lepótik», «etzétik»...<br />

-ATATIK «basóatatik», «asálatatik», «begídxetatik»...<br />

NORK, NORI, NOREN, NORENTZAT, NORENGANA, NON, NORA,<br />

NONGO, NORANTZA, NORAINO eta NORAKO atzizki pluralak:<br />

«gixónak», gixónari», gixónan», «gixónantzat», «gixónakañe», «solóatan»,<br />

«solóatara», «solóatako», solóatarantza», «solóataraño», «solóatarako»...<br />

Beste alde batetik, berbaren melodiari ezelango aldaketarik eragiten ez<br />

deutsen atzizkiak daukaguz. Oinaren azken silabaren tonu berbera hartzen<br />

dabe atzizkiok. Hona hemen adibide gitxi batzuk:<br />

NORK, NORI, NOREN, NORENGANA, NORT Z AT, NON, NORA,<br />

NONGO, NORAKO ETA PARTITIBOAREN atzizki singularrak:<br />

«gixonák», «gixonarí», «gixonán», gixonaañé», «gixontzát», «soloán», «solorá»,<br />

«solokó», «solorakó», «solorík»...<br />

Azkenik, hiru atzizki konposatu daukaguz. Honeik, lehenengo silaban<br />

bakarrik eusten deutse berbaren edo oinaren doinuari; bigarren silaban<br />

tonua bajatu egiten da. Hona hemen adibideak:<br />

NORENTZAT, NORANTZA eta NORAÑO atzizki singularrak:<br />

«erridxéntzat», «erriréntza», «erriréño»...<br />

2.2.4. Eratorbiderako Atzizkiak<br />

Honeik be hiru sailetan banandu leiz. Alde batetik, berbearen azkenengo<br />

silabari tonu bajua ezartzen deutsenak daukaguz:<br />

-ALDI «egotáldidxe», «dxatáldidxe»...<br />

-ARO «sártzaroa», «géuaroa»...<br />

- DI/-TI «piñúdidxe», «sagárdidxe», «aréstidxe»...<br />

-DO «ugérdoa», «bixérdoa»...<br />

-ERA/-KERA «sakónerie», «lodídxerie», «dxókerie», «egókerie»...<br />

-GAI/-GEI «emókei», «sálgai»...<br />

-GARREN «sortzígarren», «saspígarren»...<br />

-GURA «ibílgurie», «ikúsgurie»...<br />

-KA «saratáka», «estúlke», «purrustadáka»...<br />

-KI «txarríkidxe», «barrúkidxe», «andíkidxe»...<br />

-KIN «erdíkiñe», «ondákiñe»...<br />

-KO «satárkoa», «sárkoa», «astókoa»...<br />

-KOR/-OR «lótzorra», «sentíorra»...<br />

— 32 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

-KUNE<br />

-KUNTZA<br />

-MEN<br />

-NGO<br />

-PE<br />

-TAR/-AR<br />

-TE<br />

-TI<br />

-TOKI<br />

-TXU<br />

-TZA<br />

-UNE<br />

-ZALE<br />

-ZTO<br />

«adíkunie», «esákunie», «ibílkunie»...<br />

«istúkuntzie», «larríkuntzie»...<br />

«gosámena», «lúrmena»...<br />

«gorríngoa», «suríngoa», «potxíngoa»...<br />

«atérpie», «besápie», «geríxpie»...<br />

«mórgarra», «gerníkarra», «gamíxtarra»...<br />

«gerrátie», «sikétie»...<br />

«lótidxe», «txixétidxe», «gusúrtidxe»...<br />

«ollótokidxe», «txarrítokidxe»...<br />

«askótxu», «mutílltxue», «gitxítxu»...<br />

«soldadútzie», «abadétzie», «alkatétzie»...<br />

«garótzie», «bedártzie», «basátzie», «laskíntzie»...<br />

«atérrunie», «báltzunie», «útzunie»...<br />

«umésalie», «gosósalie»...<br />

«uléstoa», «sorrístoa», «sapástoa», «koipéstoa»...<br />

Bigarrenik, berbaren melodiari ezelango aldaketarik eragiten ez deutsen<br />

atzizkiak daukaguz:<br />

-ADA «tarratadié», «saparradié», sarrastadié»...<br />

-ARI «pekataridxé», «dxantzaridxé»...<br />

-BERA «minperá», «osperá»...<br />

-BIDE «eskabidié», «aginpidié»...<br />

-DUN «dxakittuné», «dxatuné», «ibillttuné»...<br />

-DURIA «kaskiduridxé», «garbiduridxé»...<br />

-EZIA «tristesidxé», «flakesidxé», «pobresidxé»...<br />

-GA «inddergá»...<br />

-GARRI «aspigarridxé», «penagarridxé»...<br />

-GIN «biargiñé», «argiñé»...<br />

-KARI «barrekaridxé»...<br />

-KERIA «alperkeridxé», «txarrikeridxé», «sorokeridxé»...<br />

-KIZUN «eskakixuné»...<br />

-LE «igerlié», «dxagolié»...<br />

-SKA «gorrixkié», «baltzuskié»...<br />

-SKIN «gorriskiñé», «suriskiñé»...<br />

-TASUN «ixiltasuné», «berotasuné», «garbittasuné»...<br />

-TERIA «andrateridxé», «umeteridxé»...<br />

-TSU «urtzú», «osasuntzú», «uletzú»...<br />

Azkenik, atzizkiaren bigarren silaban tonu bajua daukenak dagoz:<br />

-KADA «platerkádie», «besartekádie»...<br />

-ERO «urtéro», «astéro»...<br />

— 33 —


2. Fonologia<br />

2.3. ENTONAZINOA<br />

Atal honetan, Fruizko berbetaren esaldi enuntziatiboen eta itaunezkoen<br />

entonazinoa aztertuko dogu. Ze eratako doinua dauke Zer pasetan da<br />

atzenengo silabaren tonuagaz Non egoten da esaldiaren tonurik altuena<br />

Holango kezkak izango doguz gogoan hurrego orrialdeotan.<br />

Entonazinoaren ganeko datuak emoteko esaldi bat hartuko dogu adibide<br />

moduan. Esaldi honen sintagma guztiak hiru silabakoak dira eta sintagmok<br />

orden diferenteetan emongo doguz, modu honetara galdegaia be<br />

aldatu egingo dogularik. Hauxe da erabiliko dogun esaldi eredua: «sagarra<br />

saldutzo gixonak amari»<br />

Esaldi hori enuntziatibo moduan eta itaunezko moduan aztertuko dogu,<br />

biei jagokezan irudi melodikoak grafiko bardinean iminiko doguzalarik<br />

euren arteko desbardintasunak hobeto ikusteko. Itaunezkoari jagokon<br />

melodia berdez dago eta enuntziatiboarena urdinez. Galdegaia markatu<br />

egin dogu «fokua» berbeagaz eta bere posizinoa aldatuz joan gara.<br />

2.3.1. Galdegaia lehenego sintagma danean<br />

«sagarra saldutzo gixonak amari»<br />

«sagarra saldutzo gixonak amari»<br />

Ikusten dan moduan, aditzaren aurreko sintagmaren atzenengo silabak<br />

dauka esaldi barruko tonurik altuena, hau da, «sagarrá» sintagmaren atzenengo<br />

silabak. Beste alde batetik, itaunezko esaldiak goranzko amaiera<br />

dauka –azken silaban- eta enuntziatiboak beheranzkoa. Azkenik, itaunezko<br />

esaldiko aditzaren bigarren silaba tonu altuagoan dago: «saldútzo» eta<br />

ez «saldutzó» enuntziatiboan lez.<br />

— 34 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

2.3.2. Galdegaia bigarren sintagma danean<br />

«gixonak sagarra saldutzo amari»<br />

«gixonak sagarra saldutzo amari»<br />

Galdegaia bigarren sintagama danean be goian aitatu doguzan ezaugarri<br />

guztiak beteten dira: tonurik altuena galdegaiaren azken silabak, itaunezko<br />

esaldiaren goranzko amaiera eta itaunezko esaldiaren aditzaren<br />

bigarren silabaren tonu igoera.<br />

2.3.3. Galdegaia hirugarren sintagma danean<br />

«amari sagarra gixonak saldutzo»<br />

«amari sagarra gixonak saldutzo»<br />

Honeitan be ezaugarri antzekoak dagoz, baina aditza bera azkenengo<br />

sintagma danez, itaunezkoetan ezinezkoa egiten da aditzaren bigarren silabaren<br />

tonu igoera, esaldiaren amaiera hurrengo silaban dagoelako eta<br />

goian esan dan moduan itaunezkoen amaierari goranzko tonua jagoke.<br />

— 35 —


2. Fonologia<br />

2.3.4. Aditza bera galdegai danean<br />

«saldutzo sagarra gixonak amari»<br />

«saldutzo sagarra gixonak amari»<br />

Aurrekoetan aipatu doguzanak<br />

aipatu leiz kasu honetan be baina<br />

aditza bera galdegai izakeran,<br />

enuntziatiboetan aditzaren atzenengo<br />

silaba dago tonurik altuenean<br />

eta itaunezkoetan, ostera,<br />

aditz nagusiaren azkenego silaba<br />

–goiko kasu guztietan lez- da tonurik<br />

altuena daukana, hau da, aditz<br />

osoaren bigarren silaba. Enuntziatiboetan<br />

«saldutzó» eta itaunezkoetan<br />

«saldútzo».<br />

— 36 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

3. MORFOLOGIA<br />

3.1. DEKLINABIDEA<br />

Atal honetan deklinabide atzizkiak aztertuko doguz. Lehenego eta<br />

behin deklinabide atzizkien taulak –paradigmak- agertuko dira, adibideak<br />

be iminiko dirala; gero, kasuz kasuko azterketatxo bat egingo da; amaitzeko,<br />

erakusle, zenbatzaile eta izenordainen ganeko ezaugarri edo berezitasun<br />

batzuk emongo dira.<br />

3.1.1. Paradigmak<br />

GRAMATIKAZKO KASUEN MARKAK<br />

1.- Nominatiboa (Absolutiboa).............. ∅<br />

2.- Partitiboa ........................................... -(r)ik<br />

3.- Ergatiboa ........................................... -k<br />

4.- Datiboa.............................................. -(a)ri<br />

GENITIBO NOMINALIZATZAILEENAK<br />

5.- Edutezkoa.......................................... -n / -(r)en / -(r)e<br />

6.- Leku denporazkoa............................ -ko / -tako<br />

OSTANTZEKOENAK<br />

7.- Instrumentala .................................... -s<br />

8.- Soziatiboa.......................................... -(e)gas<br />

9.- Motibatiboa ....................................... -(e)gaittik / -(a)rren<br />

10.- Destinatiboa...................................... -(e)ntzat<br />

11.- Prolatiboa.......................................... -tzat<br />

LEKU DENPORAZKOAK<br />

12.- Inesiboa ............................................ -n / -tan<br />

13.- Ablatiboa........................................... -ti(k) /-tarik /-tati(k) /-(r)ik<br />

14.- Adlatiboa........................................... -ra / -tara<br />

15.- Adlat. bukatuzkoa............................ -ra(i)ño / -tara(i)ño<br />

16.- Adlat. bide zuzenekoa..................... -rantza / -tarantza<br />

— 37 —


3. Morfologia<br />

ARTIKULU GRADU BAKOAREN OSTEAN<br />

Singularra<br />

Plurala<br />

1.- -a-∅ -ak<br />

2.- ... ...<br />

3.- -a-k -ak<br />

4.- -a-ri -ari<br />

5.- -a-n -an<br />

6.- -∅-ko -atako<br />

7.- ... ...<br />

8.- -a-gas -akas<br />

9.- -a-gaittik -akaittik<br />

10.- -a-ntzat -antzat<br />

11.- ... ...<br />

12.- -a-n -a-tan<br />

13.- -∅-tik/rik -atatik<br />

14.- -∅-ra -atara<br />

15.- -∅-ra(i)ño -atara(i)ño<br />

16.- -∅-rantza -atarantza<br />

ARTIKULU GRADU HURREKOAREN OSTEAN<br />

Singularra<br />

Plurala<br />

1.- -au-∅ / -ori-∅ -ok-∅<br />

2.- ... ...<br />

3.- -on-e-k / -orr-e-k -ok<br />

4.- -on-e-ri / -orr-e-ri -ori<br />

5.- -on-en / -orr-en -on<br />

6.- -∅-ko -otako<br />

7.- ... ...<br />

8.- -on-e-gas / -orr-e-gas -okas<br />

9.- -on-e-gaittik/-orr-e-gaittik -okaittik<br />

10.- -on-en-tzat / -orr-en-tzat -ontzat<br />

11.- ... ...<br />

— 38 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

12.- -∅-n -otan<br />

13.- -∅-tik -otatik<br />

14.- -∅ -ra -otara<br />

15.- -∅ -ra(i)ño -otara(i)ño<br />

16.- -∅ -rantza -otarantza<br />

12.- -gan<br />

13.- -gañik<br />

14.- -ga(i)ñe<br />

15.- ...<br />

16.- -ga(i)ñentza<br />

LEKU DENPORAZKO BIZIDUNEN MARKAK<br />

3.1.2. Izen-Adjetiboak<br />

BOKALEZ AMAITURIKO «TXIKI» ADJETIBOA<br />

(MUGAGABEA)<br />

1.– txiki<br />

2.– txikirik<br />

3.– txikik<br />

4.– txikiri<br />

5.– txikiñ<br />

6.– txikiko<br />

7.– ...<br />

8.– txikigas<br />

9.– txikigaittik<br />

10.– txikintzet<br />

11.– txikitzet<br />

— 39 —


3. Morfologia<br />

Bizidunak<br />

12.– txikitten 12’.– txikigan 1<br />

13.– txikittik / txikittetik 13’.– txikigañik<br />

14.– txikire 14’.– txikigañe<br />

15.– txikire(i)ño 15’.– ...<br />

16.– txikirentza 16’.– txikiga(i)ñentza<br />

(ARTIKULU GRADU BAKOAZ MUGATURIKOA)<br />

Singularra<br />

Plurala<br />

1.– txikidxe txikidxek<br />

2.– ... ...<br />

3.– txikidxek txikidxek<br />

4.– txikidxeri txikidxeri<br />

5.– txikidxen txikidxen<br />

6.– txikiko txikidxetako<br />

7.– ... ...<br />

8.– txikidxegas txikidxekas<br />

9.– txikidxegaittik txikidxekaittik<br />

10.– txikidxentzat txikidxentzat<br />

11.– ... ...<br />

12.– txikidxen txikidxetan<br />

13.– txikittik txikidxetatik<br />

14.– txikire txikidxetara<br />

15.– txikireño txikidxetara(i)ño<br />

16.– txikirentza txikidxetarantza<br />

Bizidunak<br />

12’.– txikidxegan txikidxekan<br />

13’.– txikidxegañik txikidxekañik<br />

14’.– txikidxega(i)ñe txikidxeka(i)ñe<br />

15’.– ... ...<br />

16’.– txikidxega(i)ñentza txikidxeka(i)ñentza<br />

1 Bizidunen tratamendurako Inesibo eta Adlatibo marka honeik, hiztun zaharrenak bakarrik<br />

erabiltzen dabez. Geroago jarriko diran adibideentzat be balio dau ohar honek.<br />

— 40 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

(ARTIKULU GRADU HURREKOAZ MUGATURIKOA)<br />

Singularra<br />

Plurala<br />

1.– txikidxok<br />

2.– ...<br />

3.– txikidxok<br />

4.– txikidxori<br />

5.– txikidxon<br />

6.– txikidxotako<br />

7.– ...<br />

8.– txikidxokas<br />

9.– txikidxokaittik<br />

10.– txikidxondxat<br />

11.– ...<br />

12.– txikidxon txikidxotan<br />

13.– txikidxotatik<br />

14.– txikidxotara<br />

15.– txikidxotara(i)ño<br />

16.– txikidxotarantza<br />

Bizidunak<br />

12’.– txikidxokan<br />

13’.– txikidxokañik<br />

14’.– txikidxoka(i)ñe<br />

15’.– ...<br />

16’.– txikidxoka(i)ñentza<br />

— 41 —


3. Morfologia<br />

KONTSONANTEZ AMAITURIKO «EDAR» ADJETIBOA<br />

(MUGAGABEA)<br />

1.– edar<br />

2.– edarrik<br />

3.– edarrek<br />

4.– edarreri<br />

5.– edarren<br />

6.– edarreko<br />

7.– ...<br />

8.– edarregas<br />

9.– edarregaittik<br />

10.– edarrentzat<br />

11.– edartzat<br />

12.– edarretan<br />

13.– edarretik<br />

14.– edarrera<br />

15.– edarrera(i)ño<br />

16.– edarrerantza<br />

Bizidunak<br />

12’.– edarrengan<br />

13’.– edargañik<br />

14’.– edargañe<br />

15’.– ...<br />

16’.– edarga(i)ñentza<br />

(ARTIKULU GRADU BAKOAZ MUGATURIKOA)<br />

Singularra<br />

Plurala<br />

1.– edarra edarrak<br />

2.– ... ...<br />

3.– edarrak edarrak<br />

4.– edarrari edarrari<br />

5.– edarran edarran<br />

6.– edarreko edarretako<br />

— 42 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

Singularra<br />

Plurala<br />

7.– ... ...<br />

8.– edarragas edarrakas<br />

9.– edarragaittik edarrakaittik<br />

10.– edarrantzat edarrantzat<br />

11.– ... ...<br />

12.– edarrien edarratan<br />

13.– edarretik edarratatik<br />

14.– edarrera edarratara<br />

15.– edarrera(i)ño edarratara(i)ño<br />

16.– edarrerantza edarratarantza<br />

Bizidunak<br />

12’.– edarragan edarrakan<br />

13’.– edarragañik edarrakañik<br />

14’.– edarraga(i)ñe edarraka(i)ñe<br />

15’.– ... ...<br />

16’.– edarraga(i)ñentza edarraka(i)ñentza<br />

(ARTIKULU GRADU HURREKOAZ MUGATURIKOA)<br />

Singularra<br />

Plurala<br />

1.– edarrok<br />

2.– ...<br />

3.– edarrok<br />

4.– edarrori<br />

5.– edarron<br />

6.– edarrotako<br />

7.– ...<br />

8.– edarrokas<br />

9.– edarrokaittik<br />

10.– edarrontzat<br />

11.– ...<br />

12.– edarrion edarrotan<br />

13.– edarrotatik<br />

14.– edarrotara<br />

15.– edarrotara(i)ño<br />

16.– edarrotarantza<br />

— 43 —


3. Morfologia<br />

Singularra<br />

Plurala<br />

Bizidunak<br />

12’.– edarrokan<br />

13’.– edarrokañik<br />

14’.– edarroka(i)ñe<br />

15’.– ...<br />

16’.– edarroka(i)ñentza<br />

BOKALEZ AMAITURIKO «ANDEKO» ETA KONTSONANTEZ<br />

AMAITURIKO «BATIX» (BATIZ) LEKU IZENAK<br />

1.– andeko batix / batixe 2<br />

2.– andekorik batixik<br />

3.– andekok batixek<br />

4.– andekori batixeri<br />

5.– andekon batixen<br />

6.– andekoko batixeko<br />

7.– ...<br />

8.– andekogas batixegas<br />

9.– andekogaittik batixegaittik<br />

10.– andekontzat batixentzat<br />

11.– andekotzat batistzet<br />

12.– andekon batixen<br />

13.– andekotik batistik / batixetik<br />

14.– andekora batixera<br />

15.– andekora(i)ño batixera(i)ño<br />

16.– andekorantza batixerantza<br />

2 Azkeneko -e eta guztiko forma be baliokoa da.<br />

— 44 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

BOKALEZ AMAITURIKO «MARI» ETA KONTSONANTEZ AMAITURIKO<br />

«DXON» (JON) LAGUN IZENAK<br />

1.– mari dxon<br />

2.– maririk dxonik<br />

3.– marik dxonek<br />

4.– mariri dxoneri<br />

5.– mariñ dxonen<br />

6.– ... ...<br />

7.– ... ...<br />

8.– mariges dxonegas<br />

9.– marigaittik dxonegaittik<br />

10.– marintzet dxonentzat<br />

11.– maritzet dxontzat<br />

12.– marigan dxonegan<br />

13.– marigañik dxonegañik<br />

14.– mariga(i)ñe dxonega(i)ñe<br />

15.– ... ...<br />

16.– mariga(i)ñentza dxonega(i)ñentza<br />

3.1.3. Pertsona izenordain arruntak eta euren forma indartuak<br />

NI / NEU<br />

1.– ni neu<br />

2.– ... ...<br />

3.– nik neuk<br />

4.– niri neuri<br />

5.– nire neure<br />

6.– ... ...<br />

7.– ... ...<br />

8.– niges neuges<br />

9.– nigaittik neugaittik<br />

10.– ni(re)tzat neu(re)tzat<br />

11.– nitzet neutzet<br />

— 45 —


3. Morfologia<br />

NI / NEU<br />

12.– nigan neugan<br />

13.– nigañik neugañik<br />

14.– niga(i)ñe neuga(i)ñe<br />

15.– ... ...<br />

16.– niga(i)ñentza neuga(i)ñentza<br />

I / EU<br />

1.– i eu<br />

2.– ... ...<br />

3.– ik euk<br />

4.– iri euri<br />

5.– ire eure<br />

6.– ... ...<br />

7.– ... ...<br />

8.– iges euges<br />

9.– igaittik eugaittik<br />

10.– iretzat eu(re)tzat<br />

11.– itzet eutzet<br />

12.– igan eugan<br />

13.– igañik eugañik<br />

14.– iga(i)ñe euga(i)ñe<br />

15.– ... ...<br />

16.– iga(i)ñentza euga(i)ñentza<br />

SU / SEU<br />

1.– su seu<br />

2.– ... ...<br />

3.– suk seuk<br />

4.– suri seuri<br />

5.– sure seure<br />

6.– ... ...<br />

— 46 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

SU / SEU<br />

7.– ... ...<br />

8.– suges seuges<br />

9.– sugaittik seugaittik<br />

10.– su(re)tzat seu(re)tzat<br />

11.– sutzet seutzet<br />

12.– sugan seugan<br />

13.– sugañik seugañik<br />

14.– suga(i)ñe seuga(i)ñe<br />

15.– ... ...<br />

16.– suga(i)ñentza seuga(i)ñentza<br />

GU / GEU<br />

1.– gu geu<br />

2.– ... ...<br />

3.– guk geuk<br />

4.– guri geuri<br />

5.– gure geure<br />

6.– ... ...<br />

7.– ... ...<br />

8.– guges geuges<br />

9.– gugaittik geugaittik<br />

10.– gu(re)tzat geu(re)tzat<br />

11.– gutzet geutzet<br />

12.– gugan geugan<br />

13.– gugañik geugañik<br />

14.– guga(i)ñe geuga(i)ñe<br />

15.– ... ...<br />

16.– guga(i)ñentza geuga(i)ñentza<br />

— 47 —


3. Morfologia<br />

SUEK / SEUEK / SUOK / SEUOK<br />

1.– suek seuek suok seuok<br />

2.– ... ... ... ...<br />

3.– suek seuek suok seuok<br />

4.– sueri seueri suori seuori<br />

5.– suen seuen suon seuon<br />

6.– ... ... ... ...<br />

7.– ... ... ... ...<br />

8.– suekas seuekas suokas seuokas<br />

9.– suekaittik seuekaittik suokaittik seuokaittik<br />

10.– suentzat seuentzat suontzat seuontzat<br />

11.– ... ... ... ...<br />

12.– suekan seuekan suokan seuokan<br />

13.– suekañik seuekañik suokañik seuokañik<br />

14.– sueka(i)ñe seueka(i)ñe suoka(i)ñe seuoka(i)ñe<br />

15.– ... ... ... ...<br />

16.– suekañentza seuekañentza suokañentza seuokañentza<br />

3.1.4. Izenordain zehaztubakoak: galdetzaileak<br />

NOR / NORTZUK<br />

1.– nor nortzuk<br />

2.– ... ...<br />

3.– nok nortzuk<br />

4.– nori nortzuri<br />

5.– no(re)n nortzun<br />

6.– ... ...<br />

7.– ... ...<br />

8.– nogas nortzukes<br />

9.– nogaittik nortzukaittik<br />

10.– nontzat nortzuntzet<br />

11.– nortzat nortzutzet<br />

— 48 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

NOR / NORTZUK<br />

12.– nogan nortzukan<br />

13.– nogañik nortzukañik<br />

14.– noga(i)ñe nortzuka(i)ñe<br />

15.– ... ...<br />

16.– noga(i)ñentza nortzuka(i)ñentza<br />

SER / SERTZUK<br />

1.– ser sertzuk<br />

2.– serik ...<br />

3.– sek sertzuk<br />

4.– seri sertzuri<br />

5.– seen sertzun<br />

6.– se(r)eko ...<br />

7.– ... ...<br />

8.– segas sertzukes<br />

9.– segaittik sertzukaittik<br />

10.– sentzan sertzuntzet<br />

11.– sertzat sertzutzet<br />

12.– setan 3 sertzuten<br />

13.– setatik sertzutetik<br />

14.– setara sertzutera<br />

15.– se(r)era(i)ño sertzutera(i)ño<br />

16.– se(r)erantza sertzuterentza<br />

SEIÑ / SEINTZUK<br />

1.– seiñ seintzuk<br />

2.– ... ...<br />

3.– seiñek seintzuk<br />

4.– seiñeri seintzuri<br />

3 Bizidunei jagoken marka -gan- be hartu lei kasu bereziren baten: «segan dekona iñddabie».<br />

Prezioa jakiteko erabilten da.<br />

— 49 —


3. Morfologia<br />

SEIÑ / SEINTZUK<br />

5.– seiñen seintzun<br />

6.– seiñeko seintzuteko<br />

7.– ... ...<br />

8.– seiñegas seintzukes<br />

9.– seiñegaittik seintzukaittik<br />

10.– seiñentzat seintzuntzet<br />

11.– ... ...<br />

12.– seiñetan seintzuten<br />

13.– seiñetatik seintzutetik<br />

14.– seiñetara seintzutera<br />

15.– seiñera(i)ño seintzutera(i)ño<br />

16.– seiñe(ta)rantza seintzuterantza<br />

3.1.5. Erakusleak<br />

Singularrak<br />

au ori a<br />

onek orrek ak / arek<br />

onen orren aren<br />

oneri orreri areri<br />

onegas orregas aregas<br />

onetan orretan atan / aretan<br />

onetako orretako atako / aretako<br />

onetara orretara atara / aretara<br />

onetatik orretatik atatik / aretatik<br />

onegan orregan aregan<br />

onega(i)ñe orrega(i)ñe arega(i)ñe<br />

onegañik orregañik aregañik<br />

onegaittik orregaittik aregaittik / agaittik<br />

onentzat orrentzat arentzat<br />

— 50 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

Balio erakuslea dauken adberbio kategoriako formak:<br />

amen or an<br />

ameko/amengo orko ango<br />

ametik/amendik ortik andik<br />

ona orra ara<br />

onantz(a) orrantz(a) arantz(a)<br />

ona(i)ño orra(i)ño ara(i)ño<br />

onako orrako arako<br />

aulan olan alan<br />

aulako/aulango olako/olango alako/alango<br />

Pluralak<br />

Plural guztien lehenego silaba tonu altuan dago azentuari jagokonez.<br />

Beraz, ónek, órrek, árek, ónen, órren, áren... eta abar ahoskatu behar dira.<br />

onek orrek arek<br />

onek orrek arek<br />

onen orren aren<br />

oneri orreri areri<br />

onekas orrekas arekas<br />

onetan orretan aretan<br />

onetako orretako aretako<br />

onetara orretara aretara<br />

onetatik orretatik aretatik<br />

onekan orrekan arekan<br />

oneka(i)ñe orreka(i)ñe areka(i)ñe<br />

onekañik orrekañik arekañik<br />

onekaittik orrekaittik arekaittik<br />

onentzat orrentat arentzat<br />

— 51 —


3. Morfologia<br />

ERAKUSLE INDARTUAK (-XE)<br />

auxe orixe a(i)xe<br />

onexek orrexek arexek<br />

onexen orrexen arexen<br />

onexeri orrexeri arexeri<br />

onexegas orrexegas arexegas<br />

onexetan orrexetan arexetan<br />

onexetako orrexetako arexetako<br />

onexetara orrexetara arexetara<br />

onexetatik orrexetatik arexetatik<br />

onexegan orrexegan arexegan<br />

onexega(i)ñe orrexega(i)ñe arexega(i)ñe<br />

onexegañik orrexegañik arexegañik<br />

onexegaittik orrexegaittik a(re)xegaittik<br />

onexentzat orrexentzat a(re)xentzat<br />

Balio erakuslea dauken adberbio kategoriako formak:<br />

amentxe ortxe antxe<br />

amekoxe/amengoxe orkoxe angoxe<br />

ametixik/amendixik ortixik andixik<br />

onaxe orraxe araxe<br />

onaxentza orraxentza araxentza<br />

onaxe(i)ño orraxe(i)ño araxe(i)ño<br />

onaxeko orraxeko araxeko<br />

aulantxe olantxe alantxe<br />

aulakoxie/aulangoxie olakoxie alakoxie/alangoxie<br />

Pluralak<br />

onexek orrexek arexek<br />

onexek orrexek arexek<br />

onexen orrexen arexen<br />

onexeri orrexeri arexeri<br />

onexekas orrexekas arexekas<br />

onexetan orrexetan arexetan<br />

onexetako orrexetako arexetako<br />

onexetara orrexetara arexetara<br />

onexetatik orrexetatik arexetatik<br />

onexekan orrexekan arexekan<br />

onexeka(i)ñe orrexeka(i)ñe arexeka(i)ñe<br />

— 52 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

onexekañik orrexekañik arexekañik<br />

onexekaittik orrexekaittik arexekaittik<br />

onexentzat orrexentzat arexentzat<br />

ERAKUSLE INDARTUAK (AU-) 4<br />

au<br />

auri<br />

aunek<br />

aurrek<br />

aunen<br />

aurren<br />

auneri<br />

aurreri<br />

aunegas<br />

aurregas<br />

aunetan<br />

aurretan<br />

aunetako<br />

aurretako<br />

aunetara<br />

aurretara<br />

aunetatik<br />

aurretatik<br />

aunegan<br />

aurregan<br />

aunega(i)ñe<br />

aurrega(i)ñe<br />

aunegañik<br />

aurregañik<br />

aunegaittik<br />

aurregaittik<br />

aunentzat<br />

aurrentzat<br />

Balio erakuslea dauken adberbio kategoriako formak:<br />

auna<br />

aurra<br />

aunantza aurrantza<br />

auna(i)ño aurra(i)ño<br />

aunako aurrako<br />

4 Lehenengo gradu bietan bakarrik emoten da. Erakusle balioa dauken adberbioetan,<br />

«ona, orra, ara» eta euretatik eratorritakoek bakarrik dauke indartze mota hau.<br />

«aulan, olan, alan» lit. honela, horrela, hala hirukotean, fenomeno bitxia daukagu.<br />

«aulan» bigarren graduko indartuak, lehen graduko jatorrizko «onan» -Fruizen ez da erabiltzen-<br />

ordezkatu dau eta ondorioz, ez dago aldaki indarturik hiru honeintzat, bigarren<br />

graduko indartua lehen graduko arruntarekin nahastauko litzake-eta.<br />

— 53 —


3. Morfologia<br />

Pluralak<br />

aunek<br />

aunek<br />

aunen<br />

auneri<br />

aunekas<br />

aunetan<br />

aunetako<br />

aunetara<br />

aunetatik<br />

aunekan<br />

auneka(i)ñe<br />

aunekañik<br />

aunekaittik<br />

aunentzat<br />

aurrek<br />

aurrek<br />

aurren<br />

aurreri<br />

aurrekas<br />

aurretan<br />

aurretako<br />

aurretara<br />

aurretatik<br />

aurrekan<br />

aurreka(i)ñe<br />

aurrekañik<br />

aurrekaittik<br />

aurrentzat<br />

ERAKUSLE INDARTUAK (AU- + -XE) 5<br />

auxe<br />

aurixe<br />

aunexek aurrexek<br />

aunexen aurrexen<br />

aunexeri aurrexeri<br />

aunexegas aurrexegas<br />

aunexetan aurrexetan<br />

aunexetako aurrexetako<br />

aunexetara aurrexetara<br />

aunexetatik aurrexetatik<br />

aunexegan aurrexegan<br />

aunexega(i)ñe aurrexega(i)ñe<br />

aunexegañik aurrexegañik<br />

aunexegaittik aurrexegaittik<br />

aunexentzat aurrexentzat<br />

5 Forma bereziki indartuak edo, izango litzatekez honeik. Hiru maila desbardin daukaguz:<br />

1.-arrunta 2.-indartua 3.-indartuagoa<br />

onek aunek aunexek<br />

onexek<br />

— 54 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

Balio erakuslea dauken adberbio kategoriako formak:<br />

aunaxe aurraxe<br />

aunaxentza aurraxentza<br />

aunaxeño aurraxeño<br />

aunaxeko aurraxeko<br />

Pluralak<br />

aunexek<br />

aunexek<br />

aunexen<br />

aunexeri<br />

aunexekas<br />

aunexetan<br />

aunexetako<br />

aunexetara<br />

aunexetatik<br />

aunexekan<br />

aunexeka(i)ñe<br />

aunexekañik<br />

aunexekaittik<br />

aunexentzat<br />

aurrexek<br />

aurrexek<br />

aurrexen<br />

aurrexeri<br />

aurrexekas<br />

aurrexetan<br />

aurrexetako<br />

aurrexetara<br />

aurrexetatik<br />

aurrexekan<br />

aurrexeka(i)ñe<br />

aurrexekañik<br />

aurrexekaittik<br />

aurrexentzat<br />

3.1.6. Zenbatzaileak<br />

ZEHAZTUAK: BI eta BOST<br />

mugagabea<br />

plurala<br />

1.– bi bidxek<br />

2.– birik ...<br />

3.– bik bidxek<br />

4.– biri bidxeri<br />

5.– biren bidxen<br />

6.– biko bidxetako<br />

7.– ... ...<br />

8.– bi(g)es bidxekas<br />

9.– bi(g)aittik bidxekaittik<br />

10.– birentzat / bintzet bidxentzat<br />

11.– ... ...<br />

— 55 —


3. Morfologia<br />

12.– bitten bidxetan<br />

13.– bittik/birik/bitterik bidxetatik<br />

14.– bire bidxetara<br />

15.– bire(i)ño bidxetara(i)ño<br />

16.– birentza bidxetarantza<br />

Bizidunak<br />

12’.– bigan bidxekan<br />

13’.– bigañik bidxekañik<br />

14’.– biga(i)ñe bidxeka(i)ñe<br />

15’.– ... ...<br />

16’.– biga(i)ñentza bidxeka(i)ñentza<br />

BOST<br />

mugagabea<br />

plurala<br />

1.– bost bostak<br />

2.– bostik ...<br />

3.– bostek bostak<br />

4.– bosteri bostari<br />

5.– bosten bostan<br />

6.– bosteko bostatako<br />

7.– ... ...<br />

8.– boste(g)as bostakas<br />

9.– boste(g)aittik bostakaittik<br />

10.– bostentzat bostantzat<br />

11.– ... ...<br />

12.– bosten bostan<br />

13.– bostetik / bosterik bostatatik<br />

14.– bostera bostatara<br />

15.– bostera(i)ño bostatara(i)ño<br />

16.– bosterantza bostatarantza<br />

Bizidunak<br />

12’.– bostegan bostakan<br />

13’.– bostegañik bostakañik<br />

14’.– bostega(i)ñe bostaka(i)ñe<br />

15’.– ... ...<br />

16’.– bostega(i)ñentza bostaka(i)ñentza<br />

— 56 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

ZEHAZTUBAKOAK: ASKO<br />

1.– asko<br />

2.– askorik<br />

3.– askok<br />

4.– askori<br />

5.– askon<br />

6.– askoko<br />

7.– ...<br />

8.– asko(g)as<br />

9.– asko(g)aittik<br />

10.– askontzat<br />

11.– askotzat<br />

12.– askotan<br />

13.– askotatik<br />

14.– askotara<br />

15.– askotara(i)ño<br />

16.– askotarantza<br />

Bizidunak<br />

12’.– askogan<br />

13’.– askogañik<br />

14’.– askoga(i)ñe<br />

15’.– ...<br />

16’.– askoga(i)ñentza<br />

3.1.7. Deklinabide kasuen azterketa<br />

Paradigmak jarri ondoren, Fruizko euskeraren deklinabideak euki leikezan<br />

aspektu bereizgarrienak aipatuko dira. Horretarako, kasuz kasuko<br />

azterketa egingo dot lehenengo, bakotxari jagokon forma, erabilera, funtzinoa...<br />

eta abar agertuz. Ostean, izenordain, erakusle eta zenbatzaileen<br />

deklinabideari buruzko zehaztasunak emoten ahaleginduko naz.<br />

3.1.7.1. Nominatiboa (absolutiboa)<br />

Formari jagokonez, ez dauka marka berezirik. Markarik eza izango<br />

litzake, beraz, bere ezaugarria: (∅).<br />

— 57 —


3. Morfologia<br />

Aztertu dagidan oraingoan zelango forma hartzen daben berbak -a<br />

gradu bako artikulua batu ondoren. Emaitzak, berben amaieren araberakoak<br />

izango diranez, sei sailetan agertu geinkez:<br />

1.– A + A<br />

alaba + a = «alabie» neska + a = «neskie»<br />

mamala + a = «mamalie» denpora + a = «denporie»<br />

Familia arteko erlazinoa adiazoten daben berba batzuk, izen bereziak<br />

balitzaz lez hartzen dira:<br />

ama + a = «ama» «aitte» + a = «aitte»<br />

2.– E + A<br />

«seme» + a = «semie»<br />

«gaste» + a = «gastie»<br />

3.– I + A = IDXE<br />

«asti» + a = «astidxe»<br />

«ogi» + a = «ogidxe»<br />

4.– O + A<br />

«asto» + a = «astoa»<br />

«arro» + a = «arroa»<br />

«ume» + a = «umie»<br />

«traste» + a = «trastie»<br />

«erri» + a = «erridxe»<br />

«abi» + a = «abidxe»<br />

«ollo» + a = «olloa»<br />

«mosolo» + a = «mosoloa»<br />

Erdal jatorrizko berba batzuetan, ostera, bestelako joerarik be badago:<br />

-OA amaiera barik, -UE egiten da. Beharbada, hurrengo sailean aipatu<br />

beharreko arazoa litzateke hau, -O amaieradun erdal berba askok, -U egiten<br />

dabelako Fruizko hizkeran, eta ondorioz U+A atalean aztertu beharko<br />

gendukez. Kontutan hartu behar da, edozein modutan be, aspaldiko maileguetan<br />

beti egiten dala UE, -»koñetue», «talletue», «pekatue»...– barriagoetan<br />

alternantzia dagoelarik: batzuetan OA, eta besteetan UE. Noiz bata, eta<br />

noiz bestea Ez dago arau zehatzik. Inguruko herrietan be, emaitza desberdinak<br />

ditugu berba berarentzat. Fruizerako jarri dodazan ondorengo sei<br />

ereduok, Muxikan esate baterako, OA amaiera izango leukie:<br />

vaso ... «basu» + a = «basue» trago .. «tragu» + a = «trague»<br />

puro ... «puru» + a = «purue» fracaso «frakasu»+a=»frakasue»<br />

cazo ... «kasu» + a = «kasue» secreto «sekretu»+a=»sekretue»<br />

5.– U + A<br />

«katu» + a = «katue»<br />

«akulu» + a = «akulue»<br />

«lengusu» + a = «lengusue»<br />

«saldue, galdue»<br />

— 58 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

6.– KONTSONANTEA + A<br />

Azkenaurreko bokala A, E edo O danean, A amaiera dogu beti, baina<br />

kontsonante aurreko bokala I edo U bada, E izango dugu azkenean:<br />

«sospel» + a = «sospela» «estul» + a = «estule»<br />

«makal» + a = «makala» «txistill» + a = «txistille»<br />

«moskor» + a = «moskorra» «fiñ» + a = «fiñe»<br />

Euskal hiztegian -a amaieradun berbak be badaukaguzanez, nahasteak<br />

sortzen dira askotan, jenteak gradu bako artikulua dala pentsetan dau-eta,<br />

berbeari berari jagokon berezko -a dala ahaztuta. Ondorioz, forma mugagabean<br />

erabili gura diranean, ohi dan lez, azkenengo -a bokala kendu egiten<br />

jake berbei. Arazo hau, -IA amaieradun berbetan gertatzen da batez<br />

be. Aztertu daiguzan nahaste-biderako aukera guztiak:<br />

1.– Erdal jatorrizko berbetan (-IA amaieradunak).<br />

Artikulu lez hartzen da azken -a bokala eta ondorioz, kendu egiten da<br />

mugagabeetarako:<br />

«karnaseri bet»<br />

«farmasi politte»<br />

«olako famelirik!» «geur badau feririk»<br />

Halandabe, entzun leiz honino «familidxe edarra» moduko esakunak,<br />

baina gehiengoak -a bakoak erabilten dauz.<br />

2.– IA amaieradun euskal jatorrizko berbetan.<br />

Joera biak dagoz: batzuetan, berezko -a moduan hartzen da eta beste<br />

batzuetan, artikulu lez:<br />

a) «anaidxe bi dekos» / «abidxie tope tzo»<br />

b) «egi bet esteu esan arrasti danien»<br />

«atxaki bakoa dok ori!»<br />

3.– Ostantzeko amaieradun berba batzuetan.<br />

Berba berak tratamendu desberdina euki lei erabileraren arabera:<br />

a) «burdiñie baño gogorraua da»<br />

Adibide honetan, «burdiñe» + a = «burdiñie» fenomenoa daukagu; -a eta<br />

guzti, beraz.<br />

a’) «burdin bet tope dot»<br />

Beste honetan, -a bako forma mugagabea daukagu, artikulutzat hartu<br />

dalako, hain zuzen.<br />

b) «katietu eiñ dxat sasi artien»<br />

— 59 —


3. Morfologia<br />

Hemen daukagun forma «katie» + tu = «katietu» izango litzake. Izen<br />

mugagabeak hartzen dira oinarritzat -TU atzizkidun partizipioak sortzeko:<br />

«umetu», «gastetu», «iñosentetu» Beraz, «katie» forma be mugagabea da.<br />

b’) «kate lodidxe biko da ori txala lotzeko»<br />

«kate» berbeari kendu egin jako -a amaiera. Artikulutzat hartu izan da<br />

nonbait.<br />

4.– Atzizki batzuetan (-keria, -duria).<br />

Artikulu lez hartzeko joera nabarmena dago:<br />

«astokeri edarra eiñ ddok!»<br />

«dxakitturi andidxe deko orrek»<br />

5.– IA edo UA amaieradun leku izenetan.<br />

Azkenengo -a barik egiten dira gehienak:<br />

«Donosti», «Mañari», «Aspeitti», «<strong>Foru</strong>», «Ermu»... eta abar.<br />

Fruizko berbetara moldatu ez diranak, gorde egiten dabe -a hori eta ez<br />

dauke asimilazino bokalikorik: «Bedia», «Sumaia»... eta ez «Bedidxe»,<br />

«Sumaidxe»...<br />

Kontsonante amaieradun leku izen askori -e batzen jake. Edozelan be,<br />

komenigarria deritxot bereizketa bat egiteari:<br />

a) -IZ amaiera dauken euskal leku izenetan, beti emoten da fenomeno<br />

hau:<br />

-Herri batzuen izenetan: «Gorlixe» (Gorliz), «Gamixe» (Gamiz), «Nabarnixe»<br />

(Nabarniz), «Pru(i)xe» (Fruiz)...<br />

-Herri barruko auzoen izenetan: «Mandalu(i)xe» (Mandaluiz), «Batixe»<br />

(Batiz), «Gerekixe» (Gerekiz) -Morgako auzoa-...<br />

b) Ostantzeko amaieradun leku izenetan:<br />

-Herri izenetan, ez da -e gehitzen normalean: «Eibar», «Saraus» (Zarautz),<br />

«Irun»...<br />

d) Atzerriko leku izenetan, bi joerak dagoz:<br />

- «Madrille», «Parixe»...<br />

- «Londres», «Berliñ», «Badajos»...<br />

Absolutibo kasuaren atal honeri amaiera emoteko, berari jagokon funtzinoetariko<br />

bat aipatu gura neuke: bokatiboa. Ezagun da pertsona izen,<br />

izenordain... eta abar erabili leitekezala bokatiborako, baina honeitatik<br />

aparte, izaten dira bokatibo funtzinoa dauken halako berba bereziak. Bermeon,<br />

esaterako, oso ezagunak dira gizonezkoantzako «txo» eta emakumezkoentzako<br />

«alabatxi».<br />

— 60 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

Fruizko berbetan be, badago gizonezkoei jagoken bokatibo funtzinoa<br />

betetan dauan berba berezi bat: «txotxo» 6<br />

«es, txotxo, ori esta egidxe»<br />

«belu etorri as, txotxo!»<br />

Umeentzat, ostera, «poli» daukagu:<br />

«etorri ona, poli»<br />

«miñ engosu poli!»<br />

3.1.7.2. Partitiboa<br />

Bere forma -(r)ik da, deklinatzen dan berbaren bukaeraren arabera:<br />

«estulik» / «astorik»<br />

Kasu honek, nominatiboaren zelango-halango baliokide edo izanda,<br />

ondorengo erabilera guztiak ditu:<br />

1.– Ezezko esaldietan:<br />

«estekosu lotzarik!»<br />

«oneskero estau euririk»<br />

«etxostiek gusurrik esango»<br />

«es i dxok bixerrik kenduko»<br />

2.– Itaunetan:<br />

a) Bai ala ez saileko itaunak:<br />

«ikus dere ollogorrik»<br />

«badakadie bidan beste dxatekorik»<br />

b) Sakoneko ezeztapena proposatzen daben itaunak:<br />

«nos ikus dosu suk busten bako astorik»<br />

(Zuk ez dozu inoz buztan bako astorik ikusi)<br />

«selan berba ei(n) lei dxakin barik»<br />

(Jakin barik, ezin lei berbarik egin)<br />

3.– Baldintzazkoetan:<br />

«laguntasiñorik biar basu, neuri deittu»<br />

«orrenbeste edango es pasenke, esintze lodittuko»<br />

«au dxakiñik, enintzoan etorriko»<br />

4.– Konparaketetan:<br />

«eu (g)as, i, iñosenterik andidxena»<br />

«suen semie da nire lagunik onena»<br />

6 Batzuetan, etxe bateko umerik txiena izendatzeko be eralbilten da: «gure txotxo makali(k)<br />

tau».<br />

— 61 —


3. Morfologia<br />

5.– Zelan galdetzaileagaz erlazionaturiko esaldi batzuetan:<br />

«suririk eskondu de»<br />

«altari(k) tau gure astoa»<br />

Hona hemen modu honetara sorturiko beste adberbio batzuk be: «sutunik»,<br />

«gordiñik», «ortosik», «makalik», «billosik», «aratiñik»...<br />

6.– «Asko» eta «gitxi» adberbioakaz egiten diran esaldietan:<br />

«sarrik, gitxi egon da»<br />

Beste alde batetik, partitibo kasuan deklinatzen diran berba batzuen<br />

esangura aldatu egiten da. Adib: «sarata», gaztelerazko «ruido» da berez,<br />

baina partitibo atzizkia batzen jakonean, «zeozeren barri izan», «zeozeren<br />

entzutea izan» edo antzekoaren adierazle da:<br />

a) Ezezkoetan:<br />

«eurten, basoasie konbidu ala<br />

-esta saratarik.»<br />

(Ez da/dogu horretaz ezer entzun)<br />

b) Itaunetan:<br />

«erregiek seusertxu ekarkoskue guri!<br />

-bada saratarik ala»<br />

(Ezer entzun dozue horretaz»<br />

3.1.7.3. Ergatiboa<br />

Formari jagokonez -k dogu kasu honen marka. Ergatiboaren erabilera<br />

dala eta, ondorengo hiru puntuok aipatuko neukez:<br />

1.– Ergatiboz deklinaturik dagoen izen sintagmak gehienetan absolutibozko<br />

–hau da, objetua- beste bat eskatzen dauan arren, hau ez da beti<br />

holan izaten:<br />

«txarto urten dost biarrak»<br />

«esniek irikiñ en bideu edan orduko»<br />

«nik, ordu lauren ariñau urten dot»<br />

2.– «BARDIÑ IXEN» aditzak ergatiboa eskatzen dau beti:<br />

«bardiñ ddost suk se (e)itte sun»<br />

«sueri bardin tzue edoser eiñdde be»<br />

3.1.7.4. Datiboa<br />

Bere forma -(e)ri da, kontsonantez amaitzen dan berbari ezartzerakoan,<br />

-e- tartekatzen dalarik.<br />

— 62 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

Hiru berezitasun aipatuko neukez:<br />

1.– Nor eta Nork kasuekaz gertatzen dan lez, datiboak be beti zainduko<br />

dau aditzagazko komunztadura:<br />

«aittek ostikadie emon tzo katueri»<br />

«intxurrek emon netziesan Santageda batzien etor sienari»<br />

2.– Posposizino askoren lehenengo atalean agertzen da:<br />

«gordosolari eskerrak eskara busti»<br />

«seri adi saus»<br />

3.– Esakune batzuetan:<br />

«txarrari emonda dau»<br />

«ibilttieri emonda dau»<br />

3.1.7.5. Genitibo Edutezkoa<br />

Atzizki bereizgarria -(e)n da. Pertsona izenordainentzat, ostera, -(r)e.<br />

Kontsonantez amaitzen diran berbetan, mugagabea, singularra eta plurala<br />

forma bardinegaz egiten dira:<br />

«senbat lagunén ardurie dekosu ba» MUGAGABEA<br />

«lagunén ardurie dekot»<br />

SING.<br />

«lagúnen ardurie dekot»<br />

PL.<br />

Berba bokalez amaitu ezkero, sinkretismo desbardinak aurkitu geinkez:<br />

sing. = pl<br />

mugagabea = pl.<br />

«seiñ aston popaskadie»<br />

«seiñ alaban umie»<br />

«astoán popaskadie»<br />

«alabién umie»<br />

«astóan popaskadak»<br />

«alában umiek»<br />

Pertsona izenordainei jagoken -re atzizkian izan ezik, ez dago -r- epentetikorik.<br />

Halandabe, eleizan ikasitako esamolde –berba- batzuetan, -r- eta<br />

guztiko formak be entzuten dira.<br />

«aittieren da semieren eiñ orduko»<br />

Ezagun danez, Fruizko berbetari jagokon esakunea «aitten ixenien» da<br />

eta ez «aittieren ixenien».<br />

Azter daiguzan ondoren edute genitiboaren erabilerak dituen berezitasunak:<br />

1.– Izenlagun funtzinoa beteten dauala, atzetik daukan izena isildu egin<br />

daiteke:<br />

— 63 —


3. Morfologia<br />

«kristonak ein sitxusen»<br />

«dakidxen txue esango tzu orrek»<br />

2.– Nonoren etxea adiazoteko, «etxe» izena isilduz, -(e)n edute genitiboaren<br />

ganean egiten da deklinabide atzizkia:<br />

«Dorotionera dxoan da»<br />

«sueneko txalak gurie paño oba tie»<br />

«Patxoneko mutillek balientie tie»<br />

3.– Ia gehienetan jabego-erlazinoa adierazten badau be, kasu batzuetan<br />

ez:<br />

«bota eidxosu mille pesetan gasoliñie»<br />

«bost ogorlokon karameloak gudotes»<br />

4.– Esakune batzuetan:<br />

«posan posagas berbari pe etzo urtetan»<br />

«surren surregas tontoa da ori»<br />

5.– «Bat edo beste», «bat edo bat», «batzuk»... adiazoteko:<br />

«batan bat etorko soan»<br />

«lukidxen bat ibill ddelakoa dekot»<br />

«umien baten negarra ixengo san»<br />

Atal honen barruan, alkarren ondoko edute genitibo biren ganean egiten<br />

diran erlatibozko esaldi txertatuak be aitatu beharko litzakez:<br />

«dxoan sanan batek esan i tzon»<br />

Kontuan hartu behar da «dxoan san bat» eta «dxoan sanan bat» ez dirala<br />

gauza bardina. Bigarren forma, zehaztubakoagoa da, zalantzazkoagoa.<br />

Hona hemen euren gaztelerazko itzulpenak:<br />

«dxoan san bat» = alguno que fué.<br />

«dxoan sanan bat» = alguno que debió de ir.<br />

6.– Beste kasu batzuen atzizkiak be batu leioz edute genitiboari:<br />

«aittenik es takixue suek»<br />

(aitaren barririk, aitaren konturik...)<br />

«gerrako konturik badakixu<br />

-es<br />

-eta sorgiñenik»<br />

(sorginen konturik)<br />

— 64 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

3.1.7.6. Leku-Denporazko Genitiboa<br />

Bere ezaugarria -ko dogu. Kontsonantez amaituriko berbei batzerakoan,<br />

-e- sartu daiteke bitartean. Mugagabean eta pluralean, -ta- elementua<br />

daukagu.<br />

Kasu honen bidez, «nongo», «nosko», eta «setako» itaunei emoten jake<br />

erantzuna:<br />

1.– NONGO: «askako bedarra egostute dau»<br />

«ankako miñegas nabill aspaldidxon»<br />

Izenak be sortu daitekez kasu honen ganean: «eskekoa», «burkoa», «lekutekoa»,<br />

«gortakoa»...<br />

Gorputz ataletan emondako zartadak adiazoteko: «kokotekoa», «lepokoa»,<br />

«arpikoa», «matraillekoa»...<br />

2.– NOSKO:<br />

a) Izenlaguna: «sasoneko lorie dakastek!»<br />

«atzoko dxatorduek kalte eiñ ddost»<br />

b) Destinatiboa: «bidxerko en biko die buskentzak»<br />

«domekarako gudot erropa barridxe»<br />

3.– SETAKO: «ikusteko geuse tie onek»<br />

«enas esetako geuse»<br />

Aditz nominalizatuetan oinarrituz, izenak sortu daitekez:<br />

«dxatekoa», «olgetakoa», «esatekoa», «emotekoa»...<br />

Azter daiguzan beste berezitasun batzuk:<br />

1.– Adberbio esapide batzuetan be erabilten da :<br />

«politte, esateko, esta ori»<br />

«etor sara daburduko»<br />

2.– Prolatibo kasua batu leio:<br />

«etzekotzat dekie a umie»<br />

«estot atakotzat artu»<br />

3.– Kontsonante amaieradun leku izenetan, K ez da inoiz ozentzen.<br />

Gehienetan, -e- epentetikoaren bidez lotzen da berbea -KO atzizkiagaz:<br />

«Eibar(re)koa», «Leonekoa», «Londresekoa»...<br />

4.– Kasu bakarren baten, -KO atzizkia isildu egin lei aurreko berbaren<br />

amaiera be -KO bada:<br />

«gurien lapikoa dxan bida geur»<br />

Ez dogu inoz «lapikokoa» esaten. Beste eskualde batzuetakoek barre<br />

egiten deuskue sarritan, lapikoa bera -sukalderako tresna- jan behar ete<br />

dogun itaunduz.<br />

— 65 —


3. Morfologia<br />

3.1.7.7. Instrumentala<br />

Kasu honen atzizkia -z («-s») dogu. Bere erabilerari jagokonez, forma<br />

mugagabe klitxetuetan bakarrik agertzen dala esan behar da.<br />

Ondorengo testuinguruetan aurkitu lei instrumentala Fruizko euskeran:<br />

1.– Gorputzeko atalei lotuta, ZEREZ galderari erantzuteko:<br />

«garidxe eskus dxote(n) san»<br />

«burus dakittes bertso danak»<br />

«belarrix ikis deu sonue dxoten»<br />

2.– Posposizio batzuetan:<br />

«dirus dxositte dau ori»<br />

«ankas gora dxeusi dok agurie»<br />

«arreskero estot geidxau ikusi»<br />

3.– Adberbio eta lokuzio adberbialak sortuz:<br />

-SELAN: «oñes», «euskeras», «erderas», «billurres», «dandarres», «ardures»,<br />

«....-n porasus», «....-n les», «euspes», «artes», «trabes»...<br />

-NOS: «geubes», «egunes», «egurdis», «sasoix», «astis»...<br />

-KONPARAKETAN: «askos andidxaua»...<br />

-SENBAT BIDERRES: «saspi biderres ein biarra euki dot»<br />

4.– Aditz izenakaz:<br />

«ixetes, maixue da ori»<br />

«egotes estau txarto baia...»<br />

Goian aipatutakoetatik aparte, ez da erreza instrumentala dauken adibide<br />

askorik aurkitzea, bertakoa ez dan bateri bestelakorik iruditu arren.<br />

Kontutan hartu behar da bizkaieraren soziatibo ezaugarria -gas dala, eta<br />

bokalarteko -g- galdu ostean, instrumentalaren forma bera hartzen dauala.<br />

Hau dala eta, nahaste handiak sortzen dira kasu bi honein artean, baina<br />

goiko adibideok kendu ezkero, ia segurutzat emon geinke beste guztiak<br />

soziatibo kasukoak dirala.<br />

Ikus daigun, bada, zelan ordezkatzen dogun instrumentala:<br />

1.– -N GANIEN<br />

Zerbaitez, zerbaiti buruz berba egitea. Ia beti erakusleakaz egiten<br />

da:<br />

«denporien ganien berbetan ibil gara» (Eguraldiaz)<br />

«orren ganien iñok esteu berbarik ein gure» (Horretaz)<br />

«iñok badaki eser onen ganien» (Honetaz)<br />

— 66 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

2.– -N<br />

Iraupena adierazteko:<br />

«ordu bidxen egon giñen berari begire» (Bi orduz)<br />

«bost urtien falta ixen da ametik» (Bost urtez)<br />

3.– -GAS<br />

Lan edo ekintza baterako erabiltzen dan tresnari ezartzen jakola:<br />

«eskuberiegas batu du bedarra» (Eskuberaz)<br />

«malluegas dxosi dot untzie» (Mailuaz)<br />

«sardiegas kargetan da gurdidxe» (Sardaz)<br />

4.– -N<br />

Erabilitako garraio mota adiazoteko:<br />

«autobusien etor gosak partidutik» (Autobusez)<br />

«trenien ariñau eitten da» (Trenez)<br />

«saldidxen etor da onaño» (Zaldiz)<br />

5.– -N PREGUNTIE<br />

Norbaitez galdetzerakoan:<br />

«sure preguntie eiñ ddeu» (Zutaz galdetu)<br />

«semien preguntie eiñ ddosku ospittelien» (Semeaz)<br />

Instrumentalari, leku-denporazko genitiboa be batu leio, materiala adiazoten<br />

daben izenlagunak sortzen dabezalarik:<br />

«egurresko txabolie»<br />

«arrisko etzie»<br />

«urregorrisko erlojue»<br />

3.1.7.8. Soziatiboa<br />

Kasu honeri jagokon atzizkia -(e)gas dan arren, askotan ez da -g- ahoskatzen,<br />

gorago aipaturiko nahasteak sortzen diralarik.<br />

Pluraleko forma -akas da. Oso bitxia da -ekiñ moduko forma entzutea<br />

baina gitxitan baino ez bada be entzun ahal dira. Gernika inguruko herrietan,<br />

ostera, nahiko arrunta da. Olabarrin -Errigoitiko auzoa, Fruiztik hiru<br />

Km. eskasera dagoana-, esaterako, parra-parra erabiltzen dira -giñ nahiz -<br />

kiñ formak singularrerako eta pluralerako. Guk «suges» esango gendukena,<br />

hareik «sugiñ» esango leukie; guk «suekas» esaten doguna, hareik «suekiñ».<br />

— 67 —


3. Morfologia<br />

Hona hemen soziatiboaren erabilerak eskaintzen dituen aukera guztiak:<br />

1.– Kidetasuna adiazoteko:<br />

«amagas dxoan nas karneta ataten»<br />

«orrekas es kabix ondo»<br />

2.– Denpora adiazoteko:<br />

«egunokas es tot esebe entzuten»<br />

«nora satos orduokas»<br />

3.– Instrumentalaren ordez:<br />

«taloa, arto-urunegas eitten da»<br />

«suekas asko akordetan gara»<br />

Kasu honeri, leku-denporazko genitiboa batu leio:<br />

«aittegaskoak akabe dxakos areri»<br />

«gugeskoa eiñdde dekosue»<br />

3.1.7.9. Motibatiboa<br />

Bere forma -(e)gaittik da. Ez da inoz edute genitiboaren ganean egiten<br />

eta, beraz, beste era batera bereizten dira singularra eta pluala:<br />

«gure astoagaittik libre dau naboa»<br />

«gure astoakaittik libre dau naboa»<br />

sing.: -agaittik pl.: -akaittik<br />

3.1.7.10. Destinatiboa<br />

Atzizki bereizgarria -(e)ntzat da. Ikusten danez, genitiboaren ganean<br />

eginda dagoan kasua dogu. Bere erabilerak arazoak sortu leiz, -(e)ntzako<br />

atzizkidun izenlagunakaz nahastau lei-eta:<br />

a) Izenlaguna jarri beharrekoetan, beti -(e)ntzako erabilten da:<br />

«suentzako erregaluek es tie oniño allegeu»<br />

«non daus aittentzako frakak»<br />

b) Aditzlaguna jarri beharrekoetan sortzen da nahastea. Bata zein bestea<br />

erabilten dira ezelango arau barik. Lagun berberak be, batera nahiz<br />

bestera esango leuke ondorengo esaldia:<br />

«gure txikidxentzat ekar dot»<br />

«gure txikidxentzako ekar dot»<br />

Bizidunak ez diranakaz be erabili lei kasu hau. Halan be, ez da nahastetan<br />

-rako atzizkidun formakaz, bakotxak bere esangura dualarik:<br />

— 68 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

(1)»bekosue ona da etzientzat (etzientzako)»<br />

(Beheko-suak on egiten dio etxeari)<br />

(2)»bekosue ona da etzerako»<br />

(Etxean izateko ona da)<br />

3.1.7.11. Prolatiboa<br />

Mugagabean bakarrik deklinatzen da -tzat atzizkia eta amaiera kontsonantikodun<br />

berbetan be, ez jako -e- epentetikorik ezartzen, beste deklinabide<br />

atzizki gehienetan ez lez:<br />

«surtzet euki dot baia...» (Zuhurtzat)<br />

«beti egon da gixontzat gero!»<br />

Atzizki hau hartzen dauan sintagma, predikatu osagarria izaten da. Bi<br />

esangura desberdin euki leiz:<br />

«kridxedatzat artu dere»<br />

(1) Euren zerbitzari izan daiten hartu dabe.<br />

(2) Zerbitzaria dala -ogibidez- pentsatu dabe.<br />

3.1.7.12. Inesiboa<br />

Kasu honen galdetzaile nagusiak NON eta NOGAN dira. Lehenengoa<br />

bizibakoentzat eta bigarrena, bizidunentzat. Atzizkiak be, -(e)n edo -<br />

(e)tan bizibakoentzat eta -(e)gan bizidunentzat. Halandabe, bereizketa ez<br />

da beti hain zintzo beteten:<br />

«se ikuste su olako neska baten»<br />

(«Neska» biziduna izanik be, -(e)n atzizkia hartu dau.)<br />

Beste galdetzaile bi be euki leikez:<br />

NOS: «goixien»...<br />

SETAN: «biarrien»...<br />

SER galdetzaileak, -gan bizidunentzako atzizkia be hartu lei, goian<br />

aipaturiko fenomenoaren alderantzizkoa osatuz: -gan atzizkia bizi bako<br />

bati ezarri. Prezioa itauntzeko erabilten da:<br />

«segan dekosu iñddabie»<br />

«A» amaieradun berbak, forma berezian deklinatzen dira mugatu singularrean.<br />

Ez da A + A batuketari jagokon emaitzarik gertatzen. Adib.:<br />

(1) «etze» + a + n = «etzien»<br />

(2) «arkondara» + a + n = «arkondaran»<br />

Lehenengo ereduan, itxaron eitekean fenomenoa gertatzen da, baina<br />

bigarrenean, -»a» itsatsidun hitzean- ez. Hona hemen beste adibide batzuk:<br />

«bernan», «saman», «errotan», «askan»...<br />

— 69 —


3. Morfologia<br />

Artikulu bako formak be erabilten dira:<br />

«atxurren dabill ori»<br />

«saillen tope leis olakoak»<br />

Gradu hurreko artikuluagaz mugaturiko forma singularrak asko erabilten<br />

dira:<br />

DENPORA LEKUA<br />

«aspaldidxon» «goidxon»<br />

«goixion» «atzion»<br />

...... ......<br />

Kasu honen erabilerari jagokonez, oso oparoa dala esan behar da.<br />

Seguru asko, guztietan joriena dogu. Hona hemen, laburrean, inesiboak<br />

euki leikezan jokaera eta esangura desbardinak:<br />

1.– Lekua adiazoteko:<br />

1.a. Posposizinoan:<br />

-(-n ... -n): «esanan ganien», «anaidxen artien»...<br />

-(∅ ... -n): «gixon artien», «ume antzien»...<br />

1.b. Adierazkortasunez:<br />

«lekuten dxauk ori mutill!»<br />

1.d. Kasu sistematik urten eta aditzondo moduan:<br />

«alboan dxesarri dxat»<br />

«ser dekona aspidxen gordeta»<br />

2.– Denpora adiazoteko:<br />

Zeozer noz gertatu dan adiazoteko be erabili lei inesiboa. Batzuetan<br />

forma mugatuen bidez: «sartzaroan»... Besteetan, mugagabeak erabiliz:<br />

«gastetan», «nobidxotan»...<br />

Hara, bada, zenbat era desbardinetara adiazo daiteken denpora:<br />

2.a. Noz galdekariari dagokiona:<br />

«egurdidxen dakadie ospitteleti»<br />

«datorren astien il biko da txarridxe»<br />

2.b. Zenbat denporan:<br />

«bost urtien ibilli de tesidxe eitten»<br />

«iru orduen edonok abrosidu lei»<br />

2.d. Zenbatetan, zenbat bider:<br />

«iruten ikus deu pelikulie»<br />

«es tosu birritten esango!»<br />

2.e. Ze ordutan:<br />

«amabi tt’erdidxetan beskalduten da gurien»<br />

«sortzirek eta laurenatan urtetan deu trenak»<br />

— 70 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

2.f. Aditzondo bihurturik:<br />

«geu be dxoaten gara batzuten»<br />

«artien, se eitten egon san ba»<br />

Aditzondo honeik itxura desbardinak daukiezan arren, ez dot hemen<br />

sailkapenik egingo: «bertan», «derrepentien», «askotan», «gitxitten», «txitxienpitxien»,<br />

«lantzimiñien», «nosipeiñien»...<br />

3.– Jarduera adiazoteko:<br />

Zertan galdekariari lotzen jakozanak izango litzatekez honeik:<br />

3.a. Singularrean:<br />

«biarrien», «dxokoan»...<br />

3.b. Mugagabean:<br />

«txori-abitten», «uretan», «bedarretan», «andratan»...<br />

3.d. Aditz nominalizatuakaz:<br />

«neurri barik edaten dabill»<br />

«esta lotzatu ori esaten»<br />

4.– Modua adiazoteko:<br />

Zelan galdekariari erantzuten deutsenak:<br />

4.a. Singularrean:<br />

«eskien ikus neuen lengoan»<br />

«ixertzan etorten da basoti»<br />

«edanalien dabill»<br />

4.b. Mugagabean:<br />

«suten», «ketan», «ixerditten», «amesetan», «baketan», «ernegetan»...<br />

5. Beste erabilera batzuk:<br />

5.a. Zerbaiten balioa -prezioa- adiazoteko. Zenbatean edo zegan galdekariei<br />

jagokezanak:<br />

«iru mille ta bostunien saldu dot sekorra»<br />

«ogorlokoan be, karue da ori!»<br />

5.b. Esamolde bihurturiko esaldi laburretan, askotasuna edo ugaritasuna<br />

adiazo lei:<br />

«andratan egon soan an!»<br />

«eurtengo neguen euritten eiñ ddeu!»<br />

3.1.7.13. Ablatiboa<br />

Kasu honen marka oinarria -ik da: «nosik», «geurrik»... Halan be, oinarri<br />

honen ganean -rik eta -ti(k) be badaukaguz. Mugagaberako eta pluralerako,<br />

ostera, -tarik/-tati(k).<br />

— 71 —


3. Morfologia<br />

Arazoa, ondorengo hau izango litzake: noz erabilten da -rik eta noz -<br />

ti(k) Ez dirudi banaketa konplementario orekaturik dagoanik, sailkatzeko<br />

edozein definiziori akatsak aurkitu leioz-eta.<br />

Azkueren aburuz, nosik galdekariari erantzuten deutsenek -denporazkoak-<br />

dauke -rik: «atxiñerik», «geurrik», «atzorik»... Nondik galdekariari<br />

erantzuten deutsenek -lekuzkoak-, ostera, -tik dauke: «eurretik», «betik»,<br />

«goittik»...<br />

Argi dago honek ezin dauala erizpide bakarra izan, lekuzko askok -rik<br />

daukelako: «aterik ate»...; eta denporazko batzuk, -ti(k): «pasadan illetik»...<br />

Beste alde batetik, izena errepikatzen danean edo destinoa zelanbait<br />

esplizitoki agertzen bada, badirudi -rik imini beharko dogula: «oirik ara»,<br />

«egunerik egunera», «moskorrik moskor», «etzerik etze»... Baina ezelango<br />

izen errepikatzerik edo destino aitatzerik ez dagoanetan be, aurkitu geinke<br />

-rik atzizkia:<br />

«betirik ixen da ori olan»<br />

«lenaurik dabix orrek erdi trabes»<br />

Beraz, oso zaila da esatea noz erabilten dan bata eta noz bestea. Zeozer<br />

aipatzekotan, -rik ablatibo zaharraren erabilera oparoa eta bizia azpimarratuko<br />

neuke.<br />

-Tarik atzizkia ez da pluralerako erabilten. Mugagabeei bakarrik batzen<br />

jake eta oso forma gitxitan ganera:<br />

«gastetarik gabix onetan»<br />

«iruteri(k) p(b)aten utz eitten deu»<br />

Zuek pertsona izenordainagaz be, bizidunei jagoken -ganik atzizkia<br />

egokitu behar dala pentsau leiteken arren, -tarik daukagu:<br />

«suetari(k) p(b)atek»<br />

Goian aipatu dan lez, -ti(k) eta -tati(k) aldakiak be baditugu ablatiborako.<br />

Honeitan bietan, -ik/-rik/-tarik hirukotean ez lez, ez da beti azken<br />

-k ahoskatzen: «emeti», «Bilboti»...<br />

Pluralerako -tati(k) daukagu, eta ez -etati(k): «moltzoatatik», «arroatatik»...<br />

Edozelan be, asimilazino bokalikoaren ondorioz, pluraleko forma<br />

gehienek -etatik daukela dirudi: «etzietatik», «mendidxetatik», «barkuetatik»,<br />

«erridxetatik»... Ikusten danez, -o amaieradun berbek izan ezik, beste guztiek<br />

-etati(k) hartzen dabe.<br />

Mugagaberako, bestalde, oso arraroak dira -tatik atzizkidunak, ia beti<br />

-ta- kendu egiten dalako: «seiñ etzetik», «sein basoti»... Baina badago -tagordetzen<br />

dauan formaren bat:<br />

«soloan erdittetik pase da»<br />

Hitz bakar baten -hirugarren graduko erakusleari lotuta-, bizkaieraren<br />

ablatibo marka zaharra be gorde da gaur eguneraino. Atzizki hau -rean<br />

— 72 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

da, asimilazino bokalikoa dala-eta -rien forma hartu dauala:<br />

«badekosu dirurik -arien be estekot»<br />

«sustririk, arien be esteko!»<br />

Aldaki lez, -txu atzizki diminutiboagaz be agertu lei:<br />

«arientxu ekar doskue»<br />

Hiru balio desbardin hartu leiz ablatiboak:<br />

-NONDIK: «asaurik», «gortatik», «goittik», «ondotik»... Beste batzuetan,<br />

esamolde bihurturik be: «atzerik ara», «alborik ara», «oirik ara»...<br />

-NOS(T)IK: «atzorik», «geurrik», «lenaurik», «goixerik», «pasadan asterik»...<br />

-SETATIK: «onetati(k)», «orretati(k)»...<br />

Ablatibo zaharreko forma (-rik) dauken berba guztiak –tik atzizkiagaz<br />

be hornidu leiz gehienetan. Kasuren baten, -rik fosilizatuta lez geratu jake<br />

berba batzuei eta honekaz guztiz gatxa egiten da –tik erabiltea. Adib:<br />

«lenaurik».<br />

Bizidunei jagokenez, -gañik forma zaharra -Leizarragak eta F. Bartolomek<br />

be holan darabile- jarri dot tauletan. Normalean holan izanik be, badira<br />

salbuespen oso erabiliak: «geurgañik». (Bizidunei jagoken marka denpora<br />

adierazten dauan aditzondo bateri lotuta.)<br />

3.1.7.14. Adlatiboa<br />

Bere forma -(e)ra da, kontsonante amaieradunentzat -e- tartekatzen<br />

dalarik. Mugagaberako, oso arraroak dira -ta- dauken formak -ikusi kasu<br />

honen erabilerari buruzko 4. eta 7. puntuak-. Gehienetan, singularra lez<br />

egiten dira, hau da -(e)ra batuta: «bost errire», «sei(n) mendire», «lau solora»...<br />

Pluralerako, barriz, -atara gradu bako artikuluagaz eta -otara gradu<br />

hurrekoagaz.<br />

Bizidunentzat, -ga(i)ñe marka oinarria daukagu, noga(i)ñe galdekariari<br />

jagokona, hain zuzen. Kontsonantez amaituniko berben mugagabeetan,<br />

-e- tartekatzen da. Singularrerako: -aga(i)ñe. Pluralerako: -aka(i)ñe/-<br />

oka(i)ñe.<br />

Eguneroko erabileran, sarritan ez da -g- ahoskatzen eta ondorioz honako<br />

honein antzekoak entzun leitekez: «amaiñe», «medikueañe», «laguneañe»...<br />

Dana dala, tauletan, atzizki osoa jartzea erabagi dot, hizkera zainduagoetan<br />

holan erabilten dalako.<br />

Bizidunen deklinabidean, hauxe dogu seguru kasurik erabiliena. Beste<br />

guztiak urrituz doazen une honetan, honek bizi-bizirik eta indartsu dirau.<br />

Aztertu dagidan, besterik barik, kasu honeri jagokon erabilera. Hona<br />

hemen puntu batzuk:<br />

— 73 —


3. Morfologia<br />

1.– Izenki adberbializatuak:<br />

«ganera», «gora», «albora»...<br />

2.– Aditz bihurturik:<br />

Kasu bakar bat bilatu dot erabilera honegaz eta ganera, esangurak,<br />

murrizketa semantikoa euki dau:<br />

«oiretu sanien, berrogeiko kalenturie euki uen»<br />

«Oiretu» dinogunean, ez dogu oheratzearen esangura zabala adiazoten,<br />

lagun bat, gaixotasunaren ondorioz ohera sartzeari jagokon ekintza baino.<br />

Bestela, «oire dxoan da» esango genduke eta ez «oiretu eiñ dde».<br />

3.– Denpora adiazoteko:<br />

«ametik aurrera», «oñik geubera»...<br />

4.– Zelan galdekariari jagokozan forma mugagabeak:<br />

«eratara», «okerretara», «iruntzi(r)etara»...<br />

5.– Zertara galdekariari jagokozanak:<br />

Fruizko hizkeran, ez dogu zertara galdekariari jagokon helburuzko<br />

esaldi txertaturik ezagutzen. Beraz, ez genduke esango «su ikustera nator»,<br />

«su ikusteko nator» edo «su ikusten nator» baino.<br />

Beste alde batetik, «biarrera noa» dinogunean, ez dogu adiazoten zertara<br />

noan, nora noan baino: «biarra dauen lekure».<br />

6.– Notara galdekariari jagokozanak:<br />

Bizidunentzat izanik be, -tara atzizkia daukagu honeitan. Lagun batek<br />

noren antza daukan adiazoteko balio dau eta gehienetan, emon ala etorri<br />

aditzakaz lagundurik joaten da:<br />

«orretan aittetara emon deu»<br />

«ume-umetarik amatara dator»<br />

7.– Nora galdekariari jagokozan erabilera mugagabe batzuk:<br />

«surtera», «uretara», «esnetara»...<br />

8.– Inesiboa edo instrumentalaren ordez:<br />

«geubera espabille eitten da ori»<br />

«goixera erresau eingus»<br />

Edozein modutan, «geubes/geubien» edo «goixes/goixien» formadunak,<br />

ez litzatekez goiko esaldi bi honein baliokide osoak. Beraz, adlatiboaren<br />

erabilerak, badauka zelanbaiteko nabarmentze bat inesibogaz eta instrumentalagaz<br />

konparatu ezkero. Lehenengo ereduan adibidez, ez da adiazo<br />

gura, hain justu, gabaz -gauean- biztuten danik, gaua heltzen dan neu -<br />

rrian baino. Bigarren adibideari buruz be, beste hainbeste esan lei.<br />

Beste kasu batzuri lez, leku-denporazko genitiboa gehitu leio adlatiboari<br />

be:<br />

1.– Norako galdekariari jagokona:<br />

«atzo suk eroan sendun etzerako ordie»<br />

— 74 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

«partikeran sagar bat artu (e)ik biderako»<br />

2.– Nosko galdekariari jagokona:<br />

Bitarteko -ra- daukalarik nahiz bape barik agertu lei. Barriagoak dira -<br />

ra- dauken formak eta ondorioz erabilera urria dauke hiztun zaharrenen<br />

artean.<br />

(1) «etziko eiñdde eon bideu»<br />

«etzireko eiñdde eon bideu»<br />

(2) «es itxi geroko»<br />

«es itxi gerorako»<br />

(3) «olako geusek betiko die»<br />

«olako geusek betireko die»<br />

3.– Adberbio esapideetan:<br />

«se (e)sango tzut nik kasu beterako»<br />

«ori, kasu beterako, esta amen esan biarreko geusie»<br />

3.1.7.15. Adlatibo Bukatuzkoa<br />

Kasu honeri jagokon galdekaria nora(i)ño dogu. Nora galdekariaren<br />

konposatuetarikoa, hain zuzen. Bere atzizkia -ra(i)ño da.<br />

Kasu honek euki leiken arazo handienetariko bat, -ra(i)ño eta -rarte<br />

atzizkien arteko bereizkuntza da. Ikusi daigun, bada, noz erabili daiteken<br />

bata, noz bestea eta noz biak:<br />

1. -RA(I)ÑO:<br />

1.a. Lekua adiazoteko bakarrik erabilten da atzizki hau: «errire(i)ño»,<br />

«Bilbora(i)ño», «munera(i)ño»...<br />

1.b. Inoz denpora adiazoteko erabiliko bada, -no eta -iño formak hartzen<br />

ditu:<br />

«eguno esta etorri gurera»<br />

«oniño estaitt etorko bada be»<br />

2. -RARTE:<br />

2.a. Denpora adiazoteko, beti erabiliko dogu -rarte, 1.b. ataleko salbuespenak<br />

aparte: «bidxerrarte», «bostatararte», «belurarte», «goixalderarte»,<br />

«sasoirarte»...<br />

2.b. Erabili lei lekua adiazoteko be, baina ez dauka zeregin honetan<br />

denpora adiazoteko daukan indar bardina. Halan be, gazteen artean zabalduz<br />

doala esan behar da:<br />

«errekararte», «biderarte», «elixararte»...<br />

Leku-denporazko genitiboa gehitu leio kasu honeri be:<br />

«belunetara(i)ñoko basie egoan»<br />

«suterañoko atza dator gortati»<br />

— 75 —


3. Morfologia<br />

3.1.7.16. Adlatibo Bide Zuzenezkoa<br />

Bere atzizkia -rantz(a) da berez, baina ia beti bukaerako -a daroanez,<br />

tauletan forma osoa imintea erabagi dot.<br />

Pluralerako, -atarantza dogu gradu bako artikuluagaz mugaturik dagozan<br />

formetarako eta -otarantza gradu hurrekoagaz lagundurik dagozanantzat.<br />

Hona hemen adibide batzuk:<br />

«arrimeko sara su be askarantza»<br />

«esnie(k) k(g)orantza eiñ ddeu»<br />

«seiretarantza dxoango da, illunduten asitte dau te»<br />

Leku-denporazko genitiboarekin, atzetik doan izena isildu egiten da,<br />

ondorengoak lango adibideak emonez: «beraskoa», «goraskoa»...<br />

3.1.8. Erakusleen Azterketa<br />

Normalean, izenaren aurretik joaten dira erakusleak. Hau holan dalarik,<br />

izenak beste mugatzaile bat be hartzen dau, aurreko erakusleak daukan<br />

kasu marka berberatik aparte:<br />

«au etzie», «oneri txakurreri», «arekas gixonakas»...<br />

Forma pluraletan, lehenengo gradu bietako erakusleekaz hornituriko<br />

izenek, gradu hurreko artikulua hartu leie:<br />

«ónekas gixonokas», «órrekañe beidxoka(i)ñe»...<br />

Beste askotan, erakusle bi izango ditu izen berak: bata aurreko aldean<br />

eta bestea, atzean:.<br />

«au etzi eu», «oneri txakur oneri», «onek bide onek»...<br />

Kasu batzuek ez dauke singularreko erakusle propiorik ezagutzen -erabiltzen-.<br />

Honein lana, adberbio kategoriadun formek betetan dabe. Pluralean,<br />

ostera, ez dago ezelango arazorik:<br />

«an etzien» baina «áretan etzietan»<br />

«andik etzetik» baina «áretatik etzietatik»<br />

«ara etzera» baina «áretara etzietara»<br />

Esapideak osatzeko erreztasun handia dauke erakusleek; batez be hirugarren<br />

gradukoak. Ondoren aztertuko doguzanak, asko erabilten dira eguneroko<br />

hizkera bizian:<br />

1.– ATAKOTZAT («artu»):<br />

a) Nonori merezi dauan garrantzia eta ohorea emon. Aintzat hartu:<br />

«atakotzat artzie gustetan dako»<br />

— 76 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

b) Ezezkoan dagoanean, zeozer edo nonor ikusi, eta nor edo zer izan<br />

dan ez konturatzeari jagoko:<br />

«- fraka gorridune Anton ixen dok.<br />

- etxoat atakotzat artu!»<br />

2.– ATAÑOKOA:<br />

Hainbesterainokoa. Uste edo itxaron daiteken baino neurri handiagokoa.<br />

Ez jagoko neurriari bakarrik. Gehienetan, pertsona edo gauza<br />

baten izaera adiazoteko ahalegina izaten da:<br />

«atañokoa ixen leidxela lagunek!»<br />

«atañoko lagune ekarri eiñ eittie!»<br />

Gaztelerak be badauka honen pareko esapiderik:<br />

«cómo se puede ser tan...», «que traiga un amígo tan...(así)»...<br />

3.– HORRETAN (egon):<br />

Uste bera izan:<br />

«- etxoat pentzetan euridxe (e)in bideuenik.<br />

- neu be orretan nau»<br />

4.– A(G)AITTIK:<br />

Hortaz. Lokailu balioa dauka.<br />

(Berandu da.)<br />

«esatosie aaittik»<br />

(Oporretatik zuri-zuri etorri dira.)<br />

«denpora illunek euki sues aaittik»<br />

5.– BERA(K) BERATARA:<br />

Nonork bere kontura ekin. Bere kabuz:<br />

«bera beratara ibilttie gustetan dxako»<br />

«berak beratara ata(r)ako asmue da gero!»<br />

6.– ATAN:<br />

Karta jokoan, palu jakin bateko karta bat mahai ganean dagonean, palu<br />

bereko batekoagaz edo hirukoagaz jateari, «atan eukittie» deritzo:<br />

«atan deko euki be gero!»<br />

7.– ANDIK ARA:<br />

Gauza bat ahaztu edo gehiago aipatzen ez danean esaten da. Batez be,<br />

zeozer emon eta bueltetan ez danean:<br />

— 77 —


3. Morfologia<br />

(Nonori dirua itxi eta bueltetan ez dauanean)<br />

«nire mille peestak andik ara die»<br />

«kodañie itxi netxen da..., geidxau andik ara!»<br />

8.– Galdetzaile batzuen ostean:<br />

8.a).– NORA EDO ARA: Nonora.<br />

«nora edo ara mogidu en bidu!»<br />

8.b).– NON EDO AN: Nonon.<br />

«topeistesu non edo an, jainkoarren!»<br />

8.c).– NONDIK EDO ANDIK: Nonondik.<br />

«-nondik gusu ekartie ba<br />

-nondik edo andik!»<br />

NORA EDO ARA, NON EDO AN, NONDIK EDO ANDIK esapideak<br />

nonora, nonon eta nonondik formen bidez definitu doguzan arren, honeik<br />

baino askoz be adierazkorragoak dirala esan behar da. Indar berezi bat<br />

edo bilatu gura danean erabilten dira.<br />

8.d).– SETAN EDO ATAN: Zeozertan.<br />

«setan edo atan, beti topetan deu biarra gero!»<br />

Honi jagokon forma ez-adierazkorra «seusetan» da. Aurreragoko atalean<br />

aipaturiko oharrak, balio deusku honako be.<br />

3.1.9. Zenbatzaileen Azterketa<br />

3.1.9.1. Zenbatzaile zehaztuak<br />

Zenbatzaileei jagoken arazo garrantzitsuenetarikoa, «bat» eta «batzuk»-en<br />

deklinabidea dogu. Gehienetan mugagabe lez erabilten badira be, forma<br />

mugatua be onartzen dabe -beste berbaren eraginpean dagozanean-:<br />

(1)»gixon bat etor soan»<br />

(1’)»bata txikidxe soan eta bestie koxoa»<br />

(2)»txakur batzuk ikus nidxuesan»<br />

(2’)»batzuk eusi baiño etxuen eitten, eta bestiek...»<br />

Ikusi daiguzan jarraian «bat» eta «batzuk»-en forma guztiak:<br />

Mugagabea mugatua<br />

«bat» «bata» «batzuk»<br />

«batek» «batak» «batzuk»<br />

«bateri» «batari» «batzuri»<br />

«baten» «batan» «batzun»<br />

«bategas» «batagas» «batzukes»<br />

— 78 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

«batentzat» «batantzat» «batzuntzet»<br />

«baten» «batien» «batzun»<br />

«bateko» «báteko» «batzuteko»<br />

«batera» «bátera» «batzutera»<br />

«batetik» «bátetik» «batzutetik»<br />

Azken hiru formetan, azentuari esker bakarrik bereizten doguz «bat»-en<br />

mugagabea eta mugatua:<br />

«Mendi batetik etor soasen»<br />

«bátetik es takidxela, bestetik esteuela gure»<br />

Esan beharra dago ganera, ez dala «bat» zenbatzailea -tzu(k) atzizkia<br />

hartzen dauan bakarra. «Bi», «iru» eta «lau» zenbatzaileek be hartu leie. Bi<br />

atalez osaturiko eta beraz, zelanbaiteko bikoiztasuna -pluraltasuna- adierazten<br />

daben berbak mugatzen dabezan zenbatzaileek hartzen dabe: «frakak»,<br />

«sapatak», «arrakadak», «artasidxek», «antijuek»...<br />

«Irutzuk» eta «lautzuk» formek, ezin dabe sintagma baten barruan izen<br />

bategaz agertu:<br />

«fraka bitzuk dekotes domekatarako»<br />

«irutzuk sapatak dekotes» (ezin da esan)<br />

Azken adibide hau ez da zuzena Fruizko -ez beste inongo- hizkeran.<br />

Aipagarria da, beste alde batetik, zelan hiru forma honeik -»bitzuk», «irutzuk»<br />

eta «lautzuk»-, «batzuk»-ek ez lez, gradu bako eta gradu hurreko artikuludun<br />

aldakiak daukezan:<br />

«bitzuk» «bitzuek» «bitzuok»<br />

«irutzuk» «irutzuek» «irutzuok»<br />

«lautzuk» «lautzuek» «lautzuok»<br />

Bat zenbatzaileari buruz beste zerbait aipatzekotan, inesibo kasuan<br />

«baten» forma zaharra mantentzen dala esan behar da, nahiz eta «bestien»<br />

formaren eraginpean dagoen perpausetarako, «batien» aldaki mugatua<br />

daukan.<br />

Instrumental kasuari jagokon formarik ez dot jarri «bat» eta «batzuk»-en<br />

deklinabidea deskribatzerakoan, bere funtzioa soziatiboak betetzen daualako.<br />

Halanbe, fosilizaturik agertu daiteke esapideren baten: «bide bates»...<br />

Azter daiguzan, laburrean baino ez bada be, beste zenbatzaile guztiei<br />

jagokezan gorabeherak:<br />

1.– Hiru eta lau zenbakiei bakarrik jagoken «r»-a, beste batzuetara be<br />

igaro da deklinabide atzizki batzuk hartzerakoan. Hona hemen lehen<br />

hamabi zenbakiak, ordua adierazteko eginkizunean inesibo marka hartu<br />

dabelarik: «ordu batatan», «ordu bidxetan», «iruretan», «lauretan», «bostatan»,<br />

« s e iretan», «saspiretan», «sortziretan», «bederatzi(r) e t a n / b e d e r a t z i d x e t a n » ,<br />

«amarratan», «amaiketan», «amabidxetan»...<br />

— 79 —


3. Morfologia<br />

2.– Zenbatzaile batzuek balio enfatikoa dauke:<br />

«kristonak eta bi esan tzesan!»<br />

«amaiketxu olako eiñdde dau ori!»<br />

«mille bider esanda be alperrik!»<br />

3.– Zenbatzaileak esaeratan:<br />

3.1. Talde baten kopurua adierazteko:<br />

«anaidxie ta bidxok dxoango gara»<br />

3.2. Data adiazoteko:<br />

«geur sortzi die Andramaidxek»<br />

3.3. Esaera jator batzuetan:<br />

«mille peestakoa emon tzo»<br />

«(bost) ogorlokoa sartu bidxako» (Makina bati)<br />

4.– Ordinalak:<br />

«lelango», «bigarren», «irugarren», «laugarren», «bosgarren», «seigarren»,<br />

« s a s p i g a r ren», «sortzigarren», «be(d)e(r)atzigarren», «amarg a r re n » . . . . . . .<br />

«akabu(ko)».<br />

5.– Distributiboak:<br />

«bana», «biñe», «irune», «laune», «bosna», «seiñe», «saspiñe», «sortziñe»,<br />

«be(d)e(r)atziñe», «amarna»...<br />

-Ehun zenbakiaren anizkoitzak ez direnetan, sistema berberetsua jarraitzen<br />

da:<br />

«eun de berrogeiñe peesta kenduskues»<br />

«bostun d’ogetamarna ixen da dxoan d’etorri»<br />

-Ehun zenbakiaren anizkoitzetan, aldatu egiten da distributiboen sistema:<br />

«seireun bana peestagas, posik dxoan soasen»<br />

«bostun bana rife deku saltzeko»<br />

«mille bana ogorloko emon tzies»<br />

6.– Adjetibo biderkatzaileak:<br />

Honein erabilera ez da bape zabala. Lagunak eta animaliak jaiotzen<br />

diranean -bat baino gehiago- erabilten dogu batez be:<br />

«irukotxak dekos gure beidxek!»<br />

«Leire ta Iratxe bikotxa tie»<br />

3.1.9.2. Zenbatzaile zehaztugabeak<br />

Honeik ez dabe zenbaki zehatzik adierazten, handia nahiz txikia izan<br />

daiteken moltzoa baino. Bakarrik edo izenaren aurretik nahiz atzetik joan<br />

daitekez. Gehienetan aditza singularrean eroaten dabe, pluraleko formak<br />

onartzen dabezan arren.<br />

— 80 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

Aztertu daiguzan garrantzitsuenak:<br />

AINBET «ainbet lagun ixen dok mesan»<br />

BATZU(K): «esun batzuk egon die, baia geidxenak kanpotarrak»<br />

ASKO: «jente askorik esta ibilli dxaidxetan»<br />

GITXI: «ume gitxi dxabik Pruxko eskolan»<br />

ONENBESTE, ORRENBESTE, AINBESTE:<br />

«setako ete deu orrek ainbeste ganadu!»<br />

FRANKU:Izenaren ondorik doa beti. Izena bera be, mugaturik joaten<br />

da. Aditza, barriz, beti singularrean:<br />

«dirue franku deko orrek»<br />

SEMEKURE/SENBAKURE:<br />

«semekure gaste dau gure ausotidxen»<br />

APUR BET: «euri apur bet elitze txarto etorko»<br />

MAKIÑE BAT/MAKINTXU BET:<br />

«makintxu bet kalamidade pasekoa da ori!»<br />

TXISTIL(L) BET: Likidoekin bakarrik erabilten da:<br />

«bota esne txistil bet kafieri»<br />

NEIKO «neiko ta lar da ori guretzat»<br />

ARIEN: «gurien estau arien»<br />

NEIDXE(K): «dirue, neidxe deko orrek!»<br />

UGERI: «lora ugeri dxaune an, neskato!»<br />

3.1.9.3. Zenbatzaile orokorrak<br />

Sail honetan, «dana/danak», «gustidxe/gustidxek» eta «osoa/osoak» daukaguz:<br />

«baso gustidxe erre daku ariñun»<br />

«aste osoan enok biarrera ixen»<br />

«sapatu-domeka danatan etzien oten da»<br />

«erru gustidxe, seu tekosu!»<br />

3.1.10. Izenordainen Azterketa<br />

3.1.10.1. Pertsona izenordainak<br />

Pertsona izenordainei jagokenez, ez dago zer aitatu handirik. Beharbada,<br />

zeozer aitatzekotan, forma indartuen erabilera zehatza aipatuko neuke:<br />

galdegai diranean bakarrik erabilten dira. Halan be, kasu batzuetan, forma<br />

indartu honeik aditzaren aurreko aldean ez dan beste lekuren baten be<br />

agertu daitekez. Beti be, adierazkortasuna bilatu gurean:<br />

— 81 —


3. Morfologia<br />

«su nondik etor sara»....... OHIZKOA<br />

«(eta seu) seu, nondik etor sara!».... ADIERAZKORRA<br />

Tauletan ikus daitekenez, zuek izenordainak bi sail ditu: «suek» /<br />

«seuek» eta «suok» / «seuok». Gradu bakoa eta hurrekoa, bakotxa bere<br />

forma indartuagaz.<br />

3.1.10.2. Galdetzaileak<br />

«Nor» eta «seiñ» galdetzaileak ez dira inoiz nahastetan. Bakotxak bere<br />

betebeharra dauka:<br />

a) «Nor» galdetzaileak sustantibo izaera dauka:<br />

«nor etor da gurera»<br />

«estakitt nor ibill dden txarri-kortan!»<br />

b) «Seiñ» galdetzaileak adjetibo izaera dauka:<br />

«bakixu seiñ artu»<br />

«seiñ dde polittaua suretzat»<br />

Bigarrena -»seiñ»-, izen bategaz lagundurik joaten da, askotan isildurik<br />

egoten dan arren. Adibideotan, «geuse» izena imini geinkean.<br />

«Seiñ» / «seiñ» bikotea dala eta, kasu batzuetan, lehenengoak bigarrena<br />

desplazatu egiten dauala esan behar da:<br />

«se (e)darto eiñ ddeuen»<br />

«Ser» galdetzailea, «danetarako» erabili lei askotan, ahozko hizkera biziaren<br />

ondorioz, berbaren bat behar dan beste arin burura ez jatorkunean:<br />

«ser bat ikus dot»<br />

«estekosu serik»<br />

«órrek serak or serien dekotes gordeta»<br />

Orain arte aipatuniko galdetzaileek, pluralerako aldaki bana dauke:<br />

«nortzuk», «seintzuk», «sertzuk»:<br />

«nortzuk etor die»<br />

«-taloak erre doas! -sertzuk erre susela»<br />

«no taki ba seintzuk en bidien»<br />

3.1.10.3. Galdetzaileetatik eratorritako izenordain mugagabeak:<br />

Hona hemen gehien erabilten diranen adibideak:<br />

1.– NONOR: «nonor euko su oniño»<br />

Forma honen zentzukidea «batan bat» esapidea da:<br />

«batan bat euko su oniño»<br />

Izenordain izanik be, adjetibo baten laguntzagaz agertu lei:<br />

— 82 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

«nonor politte topetan badot, eskondu engo nas»<br />

-TXU atzizki txikigarria hartu lei:<br />

«nonortxu etorko dxatzu merke emoten basu»<br />

2.– SEUSER:«seuser emongo balekie, dxoango nitte neu be»<br />

Hau be, adjetibo edo -eta- izenlagun bategaz hornidurik agertu daiteke:<br />

«seuser andidxe paseko da oniño!»<br />

«balidxoko seuser emoixtesu»<br />

-TXU atzizki txikigarriagaz:<br />

«seusertxu emongo dxoskuek guri be»<br />

3.– EDONOR: «edono txakik geur egun leiduten»<br />

EDOSER: «edoser eiñdde be bardin ddela!»<br />

EDOSEIÑ: «edoseiñ ekarritte be balidxoko tzo oneri»<br />

Azken hau, «seiñ» galdetzailea ez lez, pertsonei jagokela be erabili daiteke:<br />

«edoseñe taki ori geusie»<br />

4.– ESER: «eser estaki baia berba en biar»<br />

«esetara esiñ ddeu biximodurik atara»<br />

IÑOR:<br />

«iñok estakix orrek (k)ontuek gero!»<br />

«iñor ixetekotan, aixe ixengo soan»<br />

5.– NORBERA: «norberak eiñ esien, elei iñok eiñ»<br />

«norberari iñon erru gustidxek!»<br />

6.– BESTE: «es suk es bestek esteu ori eingo»<br />

Erabilera mugatua dauka. Ergatiboan eta datiboan bakarrik agertuko da,<br />

eta honeitan be, oso gitxi.<br />

3.2. ADITZA<br />

Batzuetan aditzak taulatan emoten dodaz. Honeitan agertzen diran 1s,<br />

2s, 3s, 1p, 2p, 3p eta 4p laburdurak pertsonei egiten deutse erreferentzia:<br />

ni, hi, ha, gu, zu, zuek eta hareik, hain zuzen.<br />

— 83 —


3. Morfologia<br />

3.2.1. Indikatiboa<br />

3.2.1.1. Orainaldia<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR<br />

IZAN, ETORRI, JOAN, IBILI, EGON<br />

IXEN ETORRI DXOAN IBILLI EGON<br />

1. nas nator noa nabill nau<br />

2. (g)as (g)ator (g)oa abill au<br />

3. da dator doa dabill dau<br />

4. gara gatos goas gabix gaus<br />

5. sara satos soas sabix saus<br />

6. di(r)e/s datos doas dabix daus<br />

ALOKUTIBO FORMAK<br />

IXEN ETORRI DXOAN IBILLI EGON<br />

1. nok/-na nadxatok/-na nodxoak/-na nabidxek/-na naudxek/-na<br />

2. (g)as (g)ator (g)oa abill au<br />

3. dok/-na dxatok/-na dxoak/-na dxabik/-ñe dxauk/-ne<br />

4. gosak/-na gatoxak/-na goaxak/-na gabixek/-na gauxek/-na<br />

5.<br />

6.<br />

7. dosak/-na dxatosak/-na dxoasak/-na dxabixek/-na dxausek/-na<br />

— 84 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / IZAN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nako natzu natzue nakie<br />

2s<br />

3s dxat/ dxate/ dxako/ dxaku/ dxatzu/ dxatzue/ dxakie/<br />

dat -na dako daku datzu datzue dakie<br />

1p gaiakos gaiatzus gaiatzues gaiakies<br />

2p saiatas saiakos saiakus saiakies<br />

3p saiakosie saiakies<br />

4p dxates/ dxatesak/-na dxakos/ dxakus/ dxatzus/ dxatzuesdatz dxakies/<br />

dates dakos dakus datzus ues dakies<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / IZAN (ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s<br />

nakok/-na<br />

2s<br />

3s dxatek/ dxate/ dxakok/ dxakuk/ dxakiek/<br />

-na -na -na -ne -na<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p dxatesak dxatesak/-na dxakosak dxakusek/-na dxakie<br />

/-na /-na sak<br />

/-na<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / ETORRI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nato(r)ko natortzu natortzue nato(r)kie<br />

2s<br />

3s dxatost/ dxatorre/-na dxatoko dxatoku dxatotzu dxatotzue dxatokie<br />

dxatort<br />

1p gatokos gatotzus gatotzuez gatokies<br />

2p satokos satokus satokies<br />

3p<br />

4p dxatostas dxatokos dxatokus dxatotzus dxatotzues dxatokies<br />

— 85 —


3. Morfologia<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / ETORRI (ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s<br />

2s<br />

3s dxatostak dxatorre dxatokok dxatokuk dxatokiek<br />

/-na /-na /-na /-na /-na<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p dxatostes dxatokosak dxatokusak dxatokiesak<br />

ak /-na /-na /-na<br />

/-na<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / JOAN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s noako noatzu noatzue noakie<br />

2s<br />

3s dxoat dxoate/ dxoako dxoaku dxoatzu dxoatzue dxoakie<br />

-na<br />

1p goakos goatzus goatzuez goakies<br />

2p soakos soakus soakies<br />

3p soakosie soakies<br />

4p dxoatas/ dxoatesa/-na dxoakos dxoakus dxoatzus dxoatzues dxoakies<br />

dxoates<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / JOAN (ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s noakok noakiek<br />

/-na<br />

/-na<br />

<br />

2s<br />

3s dxoatek dxoate dxoakok dxoakuk dxoakiek<br />

/-na /-na /-na /-ne /-na<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p dxoatesak dxoatesa dxoakosak dxoakusek dxoakiesak<br />

/-na /-na /-na<br />

— 86 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / IBILI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nabik/ nabiko nabitzu nabitzue nabikie<br />

-ñe<br />

2s<br />

3s dxabitt dxabille dxabiko dxabiku dxabitzu dxabitzue dxabikie<br />

/-na<br />

1p gabikos gabi(l)tzus gabi(l)tzues gabikies<br />

2p sabikos sabikus sabikies<br />

3p sabikies sabikies<br />

4p dxabittes dxabikos dxabikus dxabitzus dxabitzues dxabikies<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / IBILI (ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nabik/ nabikok/ nabikiek/-na<br />

-ñe -na<br />

2s<br />

3s dxabille dxabikok dxabikuk dxabikiek<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p dxabittesak dxabikosak dxabikusek dxabikiesak<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

1s<br />

2s<br />

3s<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / EGON<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

Ez dot lortu ezaugarri honeitako adizkirik batzerik ikerketa<br />

honetarako. Nire ustez, galdutzat emon leiz forma honeik<br />

Fruizko erabileran. Ezaugarri berbereko alokutiboei beste<br />

horrenbeste (eta lehenago) gertatu jakela ez dago esan<br />

beharrik be.<br />

— 87 —


3. Morfologia<br />

IZAN, ETORRI, JOAN, IBILI, EGON.<br />

Aditz paradigmei buruzko oharrak.<br />

1. ETORRI aditzaren alokutibo erabilerako «nadxatok/-na» ez da beti<br />

holan egiten. Batzuetan «natodxek/-na» izaten da. Baleiteke EGON aditzaren<br />

«naudxek/-na» formaren antzekotasunagaitik izatea aldaketa hau.<br />

Beste alde batetik «dxatoku», «dxatokie»,...lako formak «dxato(r)ku»,<br />

«dxato(r)kie»,... be idatzi eikezan baina «R» hori ez da ia inoz ahoskatzen<br />

eta egiten danetan be, ia entzun ez egiteko bestean suertatzen da.<br />

2. IBILI aditzean bustitze kasu aipagarriak gertatzen dira «i» bokalaren<br />

ondorengo kontsonante batzuetan: «dxabik/-ñe». Batzuetan IBIL aditz<br />

erroaren «L» hori atxekitzen denean (ia inoz bez ) ez dago bustidurarik:<br />

«dxabik/dxabillena».<br />

Sabaitzen dan beste kontsonante bat «T» da: «dxabitt», «dxabittes».<br />

3. ETORRI aditzarentzat aipatu dodan lez, ibili aditzean be beste<br />

horrenbeste gertatzen da. Aditz erroko «L»-a ez da ia inoz egiten eta egiten<br />

danetan be oso gatx egiten jaku igartea. Aditz paradigmak osotzerakoan<br />

kasu bitan bakarrik jarri dot «L»-a eta badaezpada parentesi artean. Baleiteke<br />

beste formaren baten be egitea baina argibide honek balio dagiala<br />

hori zuzentzeko.<br />

4. HI, singularreko bigarren pertsonari jagokozan forma batzuk «(g)as»,<br />

«(g)ator», «(g)oa» transkribitu izan dodaz, ez beti baina batzuetan holan<br />

agertzen diralako. «G» antiyod bat sortzen da ondorengo adibideetan ikusi<br />

leiteken moduan: «Nora goa lagun», «Bagator i be»...<br />

5. IZAN aditzeko «gaiakies», «gaiatzus»... lako formak «gadxakies», «gadxatzus»...<br />

be jarri eikezan nahiz eta gehienetan ez dan sabaikaria tartekatzen.<br />

6. Atal honegaz amaitzeko eta argigarri modura, esan beharra daukat «»<br />

ikurragaz agertzen diran formei buruzko ziurtasunik ez daukadala. Neure<br />

intuizinoak eraginda ausartu naz forma honeik jartzen eta ez inori entzun<br />

deutsodazalako.<br />

— 88 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR (ZER)-NORK<br />

EDUN (LAGUNTZAILEA)<br />

1. dot dotes / doas<br />

2. dok/-na dosak/-na<br />

3. deu deus / ttu / txus<br />

4. du dus<br />

5. (do)su (do)sus<br />

6. (do)sue (do)sues<br />

7. die / due / dure / dere txues / ttue(s)<br />

dede / dee<br />

ALOKUTIBO FORMAK<br />

1. dxoat/-nat dxoasat/-na // dxoatesak/-na<br />

/dxoatena<br />

2. dok/-na dosak/-na<br />

3. dxok/-na dxosak/-na<br />

4. dxuk/-ne dxusek/-na<br />

5.<br />

6.<br />

7. dxiek/-na dxiesak/-na<br />

dxuek/-na<br />

dxuesak/-na<br />

— 89 —


3. Morfologia<br />

INDIKATIBOA / ORAIN ALDIA / NOR(ZER)-NORK<br />

EUKI, JAKIN, EKARRI, ESAN, EROAN, ERABILI<br />

EUKI DXAKIÑ EKARRI<br />

1. dekot/-es dakitt/-es dakat/-es<br />

-as<br />

-as<br />

2. dekok/-sak dakik/sak dakak/dakasak<br />

dekona/dekosana dakiñe/dakixena daka(rre)na/dakasena<br />

3. deko/-s daki/-s dakar/dakas<br />

4. deku/-s dakidu/-s dakadu/-dus<br />

5. dekosu/-s dakixu/-s dakasu/-s<br />

6. dekosue/-s dakixue/-s dakasue/-s<br />

7. dekie/-s dakidxie/-s dakadie/-s<br />

deke/-s<br />

/dakatxues<br />

dekere/-s<br />

ESAN EROAN ERABILLI<br />

1. diñot/-es daroat/-es dabitt/-es<br />

2. diñok/-sak daroak/-sak dabik/-sak<br />

diñona/diñosana daroana/daroasana dabiñe/dabixena<br />

dabillena<br />

3. diño/-s daroa/-s da(ra)bill/da(ra)bix<br />

-txus -txus dabideu /da(ra)bitxus<br />

4. diñu/-s daroadu/-s da(ra)bidu/-s<br />

5. diñosu/-s daroasu/-s dabixu/-s<br />

6. diñosue/-s daroasue/-s dabixue/-s<br />

7. diñue/diñotxues daroadie/-s dabidie/dabidies<br />

diñie /-txues dabidxie/dabitxues<br />

diñede<br />

dabillie<br />

diñere<br />

dabille<br />

— 90 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / ORAIN ALDIA / NOR(ZER)-NORK<br />

EUKI, JAKIN, EKARRI, ESAN, EROAN, ERABILI (ALOKUTIBOAK)<br />

EUKI<br />

1. dxekoat/-nat // dxekoasat<br />

/dxekoatena<br />

dxekoatesak/-na<br />

2. dekok/-na // dekosak/-na<br />

3. dxekok/-na // dxekosak/-na<br />

4. dxekuk/-ne // dxekusek/-na<br />

5.<br />

6.<br />

7. dxekiek/-na // dxekiesak/-na<br />

DXAKIÑ<br />

1. dxakidxet/dxakittena // dxakiset/.....<br />

2. dakik/-ñe // dakisak/-na<br />

3. dxakik/-ñe // dxakisek/-na<br />

4. dxakiduk/-ne // dxakidusek/-na<br />

5.<br />

6.<br />

7. dxakidxiek/-na // dxakidxiesak/-na<br />

dxakidiek<br />

EKARRI<br />

1. dxakat/dxakatena // dxakatesak/-na<br />

2. dakak/daka(rre)na // dakasak/dakasena<br />

3. dxakak/dxaka(rre)na // dxakasak/-na<br />

4. dxakaduk/-ne // dxakadusek/-na<br />

5.<br />

6.<br />

7. dxakadiek/-na // dxakadiesak/-na<br />

— 91 —


3. Morfologia<br />

ESAN<br />

1. dxiñoat/dxiñoatena // dxiñoasat/.....<br />

/dxiñonat<br />

dxiñoatesak/-na<br />

2. diñok/-na // diñosak/-na<br />

3. dxiñok/-na // dxiñosak/-na<br />

4. dxiñuk/-ne // dxiñusek/-na<br />

5.<br />

6.<br />

7. dxiñuek/-na // dxiñuesak/-na<br />

dxiñiek/-na<br />

dxiñiesak/-na<br />

EROAN<br />

1. dxaroat/dxaroatena // dxaroasat/dxaroatesana<br />

2. daroak/-na // daroasak/-na<br />

3. dxaroak/-na // dxaroasak/-na<br />

4. dxaroaduk/-ne // dxaroadusek/-na<br />

5.<br />

6.<br />

7. dxaroadiek/-na // dxarodiesak/-na<br />

dxaroatxuesak<br />

ERABILLI<br />

1. dxabidxet/.... // dxabi(dxe)sat/...<br />

2. dabik/dabillena // dabixek/-na<br />

3. dxabik/-ñe // dxabisak/-na<br />

4. dxabiduk/-ne // dxabidusek/-na<br />

5.<br />

6.<br />

7. dxabidxiek/-na // dxabidxiesak/-na<br />

dxabidiek<br />

— 92 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORK / EDUN<br />

(LAGUNTZAILEA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s aute dot s(e)ittut s(e)ittuet dotes/<br />

doas<br />

2s nok/-na dok/-na gosak/-na dosak/-na<br />

3s neu au deu gittus s(e)ittu s(e)ittue deus/<br />

ttu/<br />

txus<br />

1p du dus<br />

2p nosu (do)su gosus (do)sus<br />

3p nosue (do)sue gosues (do)sues<br />

4p nede/ die/due/ g(e)ittus s(e)ittue s(e)ittues txues/<br />

nere dure/dere/dede ttue(s)<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORK / EDUN (ALOKUTIBOA)<br />

1s<br />

2s<br />

3s<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

Paradigma hau osotzeko OBJETUtzat 3s eta<br />

4p daukezan adizkiak bakarrik batu ahal izan<br />

dodaz eta forma honeik daborduko azalduta<br />

dodazanez EDUN aditzaren azterketagaz hasi<br />

nazenean, ez dot ikusten beharrezkoa hemen<br />

barrian errepikatzea.<br />

— 93 —


3. Morfologia<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORK / EUKI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s dekot sekodas dekotes/<br />

-as<br />

2s nekok dekok/- gekosak dekosak<br />

/-na na /-na /-na<br />

3s neko deko gekos sekos dekos<br />

1p deku dekus<br />

2p nekosu dekosu gekosus dekosus<br />

3p nekosue dekosue gekosues dekosues<br />

4p nekie dekie gekies dekies<br />

/deke<br />

/dekes<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORK / EKARRI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s dakat sakadas dakates<br />

/-as<br />

2s nakak dakak/ gakasak dakasak/<br />

/-na daka(rre)na /-na dakasena<br />

3s nakar akar dakar gakas sakas dakas<br />

/-ena<br />

1p dakadu sakagus dakadus<br />

2p nakasu dakasu gakasus dakasus<br />

3p nakasue dakasue gakasues dakasues<br />

4p nakadie akadie dakadie gakadies dakadies<br />

/-na<br />

/dakatxues<br />

— 94 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORK / EROAN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s daroat daroates<br />

2s naroak daroak garoasak daroasak<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

3s naroa aroa daroa garoas daroas/<br />

/-na<br />

daroatxus<br />

1p daroadu daroadus<br />

2p naroasu daroasu garoasus daroasus<br />

3p naroasue daroasue garoasues daroasues<br />

4p naroadie daroadie garoatxues/ daroadies/<br />

garoadies<br />

daroatxues<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORK / ERABILI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s dabitt sabidas dabittes<br />

2s dabik/ gabisak dadisak<br />

dabiñe/<br />

dabillena<br />

3s narabill arabill dabill ga(ra) bix sa(ra) sa(ra) dabix<br />

/-ena bix bixe /darabitxus<br />

1p da(ra)bidu/ da(ra)bidus/<br />

-gu<br />

-gus<br />

2p nabixu dabixu garabixus dabixus<br />

3p nabixue dabixue garabixues dabixues<br />

4p nabidie/ arabidie dabidie/<br />

dabidies/<br />

nabillie /-na dabidxie dabitxues<br />

() dabillie<br />

— 95 —


3. Morfologia<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / EUTSI<br />

(LAGUNTZAILEA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s (d)uet/ tzet tzut tzuet tziet<br />

-das /-es /-es /-as /-es<br />

/-das /-des /-das /-das<br />

2s (d)ostek tzek (d)oskuk tziek<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

3s dost due tzo dosku tzu tzue tzie<br />

/-es /-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

/-na<br />

1p dxako/ dxatzu dxatzue dxakie/<br />

tzeku/ /-s /-s tzekue/<br />

tzagu<br />

tzague<br />

/-s<br />

/-s<br />

2p dostesu tzesu doskusu tzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

3p dostesue tzesue doskusue tzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

4p dostie due tzie doskue tzue tzue tzie<br />

/-s /-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

/-na<br />

— 96 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI -NORK / EUTSI<br />

(ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s (d)uet txet txiet<br />

/-das /-sat /-sat<br />

/-asak<br />

/-esak<br />

2s (d)ostek tzek (d)oskuk tziek<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

3s dxostek due txek dxoskuk txiek<br />

/-sak /-s /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-na /-na /-na<br />

1p dxakok dxakiek<br />

/-sak<br />

/-sak<br />

/-na<br />

/-na<br />

2p<br />

3p<br />

4p dxostiek due txiek dxoskuek txiek<br />

/-sak /-s /-sak /-sak /-sak<br />

/-na /-na /-na /-na /-na<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / EUKI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s dekoat dekotzet dekotzut dekotzuet dekotziet<br />

/-es /-as;-es /-es /-as;-es /-as;-es<br />

/-ena<br />

2s dekostak dekotzek dekoskuk dekotziek<br />

/-sak /-sak /-sek -sak/-na<br />

/-na /-na /-ne<br />

3s dekost dekue dekotzo dekosku dekotzu dekotzue dekotzie<br />

/-es /-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

/-na<br />

1p dekotzegu dekotzugu dekotzuegu dekotziegu<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

2p dekostesu dekotzesu dekoskosu dekotzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

3p dekostesue dekotzesue dekoskosue dekotzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

4p dekostie dekue dekotzie dekoskue dekotzue dekotzue dekotzie<br />

/-s /-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

/-na<br />

— 97 —


3. Morfologia<br />

INDIKATIBOA / ORAIN ALDIA / ZER-NORI-NORK / EUKI<br />

(ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s dekoat dxekotxet dxekotxiet/<br />

/-es /-sat -sat<br />

/-ena /-ena /-ena<br />

2s dekostak dekotzek dekoskuk dekotziek/<br />

/-sak /-sak /-sek -sak<br />

/-ena /-na /-ne /-na<br />

3s dxekostek dekue dxekotxek dxekoskuk/ dxekotxiek<br />

/-sak /-s /-sak -sek /-sak<br />

/-na /-na /-na /-ne /-na<br />

1p dxekotxegu dxekotxiegu<br />

/-sek<br />

/sek<br />

/-ne<br />

/-ne<br />

2p<br />

3p<br />

4pdxekostiek dekue dxekotxiek/ dxekoskuek dxekotxiek/<br />

/-sak /-s -sak /-sak -sak<br />

/-na /-na /-na /-na /-na<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / JAKIN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s dakitzet dakitzut dakitzuet dakitziet<br />

/-as /-es -as/-das -as/-das<br />

/-das<br />

/-des<br />

2s dakistak dakitzek dakiskuk dakitziek/<br />

/-sak /-sak /-sek -sak<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

3s dakist dakitzo dakisku dakitzu dakitzue dakitzie<br />

/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />

1p dakitzegu dakitzugu dakitzuegu dakitziegu<br />

/-s /-s /-s /-s <br />

<br />

2p dakistesu dakitzesu dakiskusu dakitzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

3p dakistesue dakitzesue dakiskusue dakitzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

4p dakistie dakitzie dakiskue dakitzue dakitzue dakitzie<br />

/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

— 98 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / JAKIN<br />

(ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s dxakitxet dxakitxiet<br />

/-sat<br />

/-sat<br />

/-ena<br />

/-ena<br />

2s dakistek dakitzek dakiskuk dakitziek<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

3s dxakistek dxakitxek dxakiskuk dxakitxiek<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p dxakistiek dxakitxiek dxakiskuek dxakitxiek<br />

/-sak /-sak /-sak /-sak<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / EKARRI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s dakatzet dakatzut dakatzuet dakatziet<br />

/-es /-es /-as;das /-as;das<br />

/-das<br />

/-des<br />

2s dakastek dakatzek dakaskuk dakatziek<br />

/-sak /-sak /-sek -sak/-na<br />

/-na /-na /-ne<br />

3s dakast dakatzo dakasku dakatzu dakatzue dakatzie<br />

/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />

1p dakatzegu dakatziegu<br />

/-s<br />

/-s<br />

2p dakastesu dakatzesu dakaskasu dakatzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

3p dakastesue dakatzesue dakaskasue dakatzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

4p dakastie dakatzie dakaskue dakatzue dakatzue dakatzie<br />

/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

— 99 —


3. Morfologia<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / EKARRI<br />

(ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s dxakatxet dxakatxiet<br />

/-sat<br />

/-sat<br />

/-ena<br />

/-ena<br />

2s dakastek dakatzek dakaskuk dakatziek<br />

/-sak /-sak /-sek -sak/-na<br />

/-na /-na /-ne<br />

3s dxakastek dxakatxek dxakaskuk dxakatxiek<br />

-sak/-na /-sak -sek/-ne -sak/-na<br />

/-na<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p dxakastiek dxakatxiek dxakaskuek dxakatxiek<br />

-sak/-na -sak/-na -sak/-na -sak/-na<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / ESAN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s diñuet diñotzet diñotzut diñotzuet diñotziet<br />

/-das -as/-das -es/-des -as/-das -as/-das<br />

/-ena<br />

2s diñostek diñotzek diñoskuk diñotziek<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

3s diñost diñue diñotzo diñosku diñotzu diñotzue diñotzie<br />

/-es /-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

/-na<br />

1p diñotzegu diñotziegu<br />

/-s<br />

/-s<br />

2p diñostesu diñotzesu diñoskusu diñotzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

3p diñostesue diñotzesue diñoskosue diñotzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

4p diñostie diñotzie diñoskue diñotzue diñotzue diñotzie<br />

/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

— 100 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / ESAN (ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s diñuet dxiñotxet dxiñotxiet<br />

/-das /-sat /-sat<br />

/-ena /-ena /-ena<br />

2s diñostek diñotzek diñoskuk diñotziek<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

3s dxiñostek diñue dxiñotxek dxiñoskuk dxiñotxiek<br />

/-sak /-s /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-na /-ne /-na<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4pdxiñostiek dxiñotxiek dxiñoskuek dxiñotxiek<br />

/-sak /-sak /-sak /-sak<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / EROAN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s daroatzet daroatzut daroatzuet daroatziet<br />

/-as;-das /-es;des /-as;da /-as;das<br />

2s daroastek daroatzek daroaskuk daroatziek<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

3s daroast daroatzo daroasku daroatzu daroatzue daroatzie<br />

/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />

1p daroatzegu daroatzugu daroatzuegu daroatziegu<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

2p daroastesu daroatzesu daroaskusu daroatzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

3p daroastesue daroatzesue daroaskusue daroatzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

4p daroastie daroatzie daroaskue daroatzue daroatzue daroatzie<br />

/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

— 101 —


3. Morfologia<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / EROAN<br />

(ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s dxaroatxet dxaroatxiet<br />

/-sat<br />

/-sat<br />

/-ena<br />

/-ena<br />

2s dxaroastek daroatzek dxaroaskuk daroatziek<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

3s dxaroastek dxaroatxek dxaroaskuk dxaroatxiek<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p dxaroastiek dxaroatxiek dxaroaskuek dxaroatxiek<br />

/-sak /-sak /-sak /-sak<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / ERABILI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s dabitzet dabitzut dabitzuet dabitziet<br />

/-es;-das /-es;des /-as;das /-as;das<br />

2s dabistek dabitzek dabiskuk dabitziek<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

3s dabist dabitzo dabisku dabitzu dabitzue dabitzie<br />

/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />

1p dxabiko * dxabikie<br />

/-s /-s *<br />

2p dabistesu dabitzesu dabiskusu dabitzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

3p dabistesue dabitzesue dabiskusue dabitzesue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

4p dabistie dabitzie dabiskue dabitzue dabitzue dabitzie<br />

/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

— 102 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / ERABILI<br />

(ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s dxabitxet dxabitxiet<br />

/-sat<br />

/-sat<br />

/-ena<br />

/-ena<br />

2s dabistek dabitzek dabiskuk dabitziek<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

3s dxabistek dxabitxek dxabiskuk dxabitxiek<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p dxabistiek dxabitxiek dxabiskuek dxabitxiek<br />

/-sak /-sak /-sak /-sak<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

ZER-NORI-NORK tankerako<br />

aditz paradigmei buruzko oharrak<br />

1. Ikusi barri doguzan kuadroetan, ezaugarri desberdinetako aditzak<br />

bardindurik agertzen jakuz eta testuingurutik bakarrik atara geinei euren<br />

benetako esangura. Aztertu diran aditz guztietan gertatu dira ondorengo<br />

hiru bardintze hirukotxok:<br />

Harek-harei (3s/4p) dekotzie / dakitzie / dakatzie...<br />

Hareik-hareri (4p/3s) « / « / «<br />

Hareik-harei (4p/4p) « / « / «<br />

Harek-zueri (3s/3p) dekotzue / dakitzue / dakatzue...<br />

Hareik-zuri (4p/2p) « / « / «<br />

Hareik-zueri (4p/3p) « / « / «<br />

Zuk-harei (2p/4p) dekotzesue /dakitzesue /dakatzesue...<br />

Zuek-hareri (3p/3s) « / « / «<br />

Zuek-harei (3p/4p) « / « / «<br />

— 103 —


3. Morfologia<br />

2. Aipamen berezia behar dabe EUTSI aditz laguntzailearen 1p (GU)<br />

sujetodun formek. «dxako», «dxatzu», «dxatzue», «dxakie» lako adizkiak<br />

NOR-NORI paradigmetan be agertu jakuzan arren, oraingo honetan bestelako<br />

funtzinoa beteten dabe.<br />

3. Alokutibo guztian zehar agertzen dan ezaugarri fonetikoa sabaiketa<br />

dogu eta kasuren baten sabaiketa hau izango da bereizgarri bakarra forma<br />

desberdin biren artean:<br />

«aitteri emontzet dirue»<br />

«aitteri emóntxet dirue» (Alokutiboa)<br />

3.2.1.2. Iraganaldia<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR<br />

IZAN, ETORRI, JOAN, IBILI, EGON<br />

IXEN ETORRI DXOAN<br />

1. nitzen/ ne(n)torren<br />

nitxen/<br />

nitten<br />

2. (g)intzen/-na entorren/-a<br />

3. san etorren dxoian<br />

4. gintzen/-san gentosen<br />

gintten/-san<br />

giñen<br />

5. sintzen/siñen sentosen<br />

6. sintzien/ sentosien<br />

siñien<br />

7. si(r)en etosen dxoiasan<br />

— 104 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

IBILLI<br />

EGON<br />

1. nebillen ne(n)goan<br />

2. (g)enbillen engoan<br />

3. ebillen egoan<br />

4. genbiltzesan/ gengosan<br />

genbixen<br />

5. senbiltzen/ sengosan<br />

senbixen<br />

6. senbiltzien/ sengosien<br />

senbixien<br />

7. ebiltzesan/ egosan<br />

ebixen<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR<br />

IZAN, ETORRI, JOAN, IBILI, EGON (ALOKUTIBOAK)<br />

IXEN<br />

ETORRI<br />

1. nintzoan/-nan<br />

2. (g)intzen/-a entorren/-a<br />

3. soan/-a dxetorren<br />

4. gintzoasen/-a gentoxen/-a<br />

5.<br />

6.<br />

7. soasen/-a dxatosana<br />

IBILLI<br />

EGON<br />

1. nadxagoan/-an<br />

2. (g)enbillen/-a engoan<br />

3. dxebillen dxegoan<br />

4. genbiltzoasen/-a gengoxan/-a<br />

genbixen/-a<br />

5.<br />

6.<br />

7. dxabixen/-a dxegosan<br />

— 105 —


3. Morfologia<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORI / IZAN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nakon/ natzun natzuen nakien<br />

naken<br />

2s<br />

3s dxaten dxaten dxakon/ dxakun dxatzun dxatzuen dxakien<br />

dxaken<br />

1p<br />

2P<br />

3p<br />

4p dxatesan dxatesan dxakosan/ dxakusen dxatzusen dxatzuesan dxakiesan<br />

dxakesan<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORI / IZAN (ALOKUTIBOA)1<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s<br />

2s<br />

3s dxaten dxaten dxakon/ dxakun dxakien<br />

dxaken<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p dxatesan dxatesan dxakosan/ dxakusen<br />

dxakiesan<br />

dxakesan<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORI / ETORRI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s netorkon netortzun netortzuen netorkien<br />

2s<br />

3s etorten etorren etorkon etorkun etortzun etortzuen etorkien<br />

1p<br />

getokosan<br />

2p<br />

sentokosan<br />

3p sentokiesan sentokiesan<br />

4p etortasan eto(r)kosan eto(r)kusen eto(r)tzusen eto(r)tzuesan eto(r)kiesan<br />

1 Era honetako alokutibo formak prosodikoki bakarrik bereizten dira. Tonu<br />

altudun azken silaba aurreratuagoa dago forma alokutiboetan:<br />

ZUKA: «etordxakún» ALOKUTIBOAN: «etórdxakun»<br />

— 106 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORI / ETORRI (ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s<br />

2s<br />

3s dxetortan etorren dxetorko dxetorkun dxetorkien<br />

(a)n<br />

1p<br />

2p<br />

3p dxetortasan dxetorkosan dxetorkusen dxetorkiesan<br />

4p<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORI / IBILI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nebikon nebi(l)tzun nebi(l)tzuen nebikien<br />

2s<br />

3s ebitten ebikon ebikun ebi(l)tzun ebi(l)tzuen ebikien<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p ebikosan ebikusen ebi(l)tzusen ebi(l)tzuesan ebikiesan<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR (ZER)-NORK<br />

1. neuen neusen<br />

neuben nittuen<br />

nuen nittusen<br />

nitxusen<br />

2. endun endusen<br />

uen<br />

3. uen eusen<br />

euen sittusen<br />

suen sitxusen<br />

seuen ttusen<br />

seuben txusen<br />

seben<br />

EDUN (LAGUNTZAILEA)<br />

— 107 —


3. Morfologia<br />

4. gendun gendusen<br />

5. sendun sendusen<br />

siñun<br />

6. senduen senduesan<br />

7. seden sittuesan<br />

seren sitxuesan<br />

ed(i)en ttuesan<br />

eden txuesan<br />

euden<br />

euen<br />

seuben<br />

deren<br />

den<br />

dien<br />

sien<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR (ZER)-NORK<br />

EDUN (ALOKUTIBOA)<br />

1. nodxuen nodxuesan<br />

nidxuen nidxuesan<br />

nedxuen<br />

nadxuen<br />

2. endun endusen<br />

uen<br />

3. dxoan dxoasan<br />

dxuen<br />

4. gindxun gindxusen<br />

5.<br />

6.<br />

— 108 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

7. dxien dxiesan<br />

dxuen dxuesan<br />

dxedien<br />

dxeuden<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR (ZER)-NORK<br />

EUKI, JAKIN, EKARRI, ESAN, EROAN, ERABILI<br />

EUKI DXAKIÑ EKARRI<br />

1. ne(u)ken/-san nekidxen/-xen nekarren/-san<br />

2. eunken/-san enkiñ/-xen enkarren/-san<br />

3. euken/-san ekidxen/-xen ekarren/-san<br />

eken/-san<br />

4. genken/-san genkidxen/-xen genkarren/-san<br />

5. seunken/-san senkidxen/-xen senkarren/-san<br />

6. seunkien/-san senkidxien/-san senkarrien<br />

7. ekien/-san ekidxien/-san ekarrien/-san<br />

ekadien/-san<br />

ESAN EROAN ERABILLI<br />

1.<br />

2.<br />

3. erabillen/-xen<br />

4.<br />

5.<br />

6.<br />

7. erabillien/-san<br />

— 109 —


3. Morfologia<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR (ZER)-NORK<br />

EUKI, JAKIN, EKARRI, ESAN, EROAN, ERABILI (ALOKUTIBOAK)<br />

EUKI DXAKIÑ EKARRI<br />

1. nedxekan/-san;-na nekidxen/-xen;-na<br />

2. eunken/-san;-a enkiñ/-xen;-e enkarren/-san<br />

3. dxekan/-san;-a dxekidxen/-xen;-a dxekarren/-san<br />

dxeuken/-san<br />

4<br />

5.<br />

6.<br />

7. dxekien/-san dxekidxien/-san;-a dxekadien/-san<br />

ESAN EROAN ERABILLI<br />

1.<br />

2.<br />

3. dxerabillen/-san<br />

4.<br />

5.<br />

6.<br />

7. dxerabillien/-sa<br />

— 110 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORK / EDUN (LAGUNTZAILEA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s * 2 *<br />

2s * *<br />

3s nendun endun * gitxusen sitxusen sitxuesan *<br />

1p * *<br />

2p nendusun * *<br />

3p nendusuen * *<br />

4p nenduen * gitxuesan sitxuesan sitxuesan *<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORK / EUKI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s ne(u)ken ne(u)kesan<br />

2s eunken eunkesan<br />

3s neunken euken/ geunkesan seunkesan eukesan/<br />

eken<br />

ekesan<br />

1p genken genkesan<br />

2p neunkesun seunken geunkesusan seunkesan<br />

3p neunkesuen seunkien seunkiesan<br />

4p neunkien ekien geunkiesan seunkiesan ekiesan<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORK / EKARRI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nekarren nekasan<br />

2s enkarren enkasan<br />

3s nekarren ekarren genkasan senkasan senkasien ekasan<br />

1p genkarren genkasan<br />

2p ne(n)kasun senkarren senkasan<br />

3p ne(n)kasuen senkarrien<br />

4p ne(n)kadien ekarrien/ ekadiesan<br />

ekadien<br />

2 Ikur hau (*) jarri dodan lekuetan, ez dot aditzik imini lehenago be azalduta<br />

dagozaako..<br />

— 111 —


3. Morfologia<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / EUTSI<br />

(LAGUNTZAILEA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s neuen/-a netzon/ notzun/ notzuen/ notzien/<br />

san;-a notzen/ netzun/ netzuen/ netzien/<br />

netzen/ nitzun nitzuen nitzien<br />

nitzen/ /-sen /-san /-san<br />

2s osten/-a (o)tzen/a/- oskun/-e otzien/a<br />

/-san;-a san;-a /-sen;-a /-san;-a<br />

3s osten/ euen/-a otzen/ oskun/ otzun/ otzuen/ otzien/<br />

dosten/ /-san;-a tzen/tzon doskun/ tzun/ tzuen/ tzien/<br />

sosten 3 dotzen/ soskun dotzun/ dotzuen dotzien/<br />

/-san sotzon /-sen sotzun sotzuen sotzien<br />

1p dxakon/ dxatzun/ dxatzuen dxakien/<br />

gentzon/ gentzun gentzuen gentzien<br />

gentzen /-sen /-san /-san<br />

2p seusten sentzen/ seuskun sentzien<br />

/-san sentzon /-sen /-san<br />

/-san<br />

3p seustien sentzien seuskuen sentzien<br />

/-san /-san /-san /-san<br />

4p ostien/ euen/-a otzien/ oskuen/ otzuen/ otzuen/ otzien/<br />

dostien/ /-san;-a tzien/ doskuen/ tzuen/ tzuen/ tzien/<br />

sostien/ dotzien/ soskuen dotzuen/ dotzuen/ dotzien/<br />

/-san sotzien /-san sotzuen sotzuen sotzien<br />

3 «Sosten», «sotzon», «soskun», «sotzun», «sotzuen», «sostien»... lako formak, Mandaluiz<br />

auzoan bakarrik batu dodaz.<br />

— 112 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / EUTSI<br />

(ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s neuen/-a netxen/-a netxien/<br />

san/-a nitxen/-a nitxien/<br />

-san/-a<br />

-san/-a<br />

2s osten/-a (o)tzen/a oskun/-e otzien/a<br />

-san/-a -san/-a -sen/-a -san/-a<br />

3s dxosten/ euen/-a txen/-a dxoskun/ txien/-a<br />

dxostan/ -san/-a -san/-a -e -san/-a<br />

-san/-a<br />

-sen/-a<br />

1p gentxen gentxien<br />

/-a<br />

/-a<br />

-san/-a<br />

-san/-a<br />

2p<br />

3p<br />

4p dxostien euen/-a txien/-a dxoskuen txien/-a<br />

/-a -san/-a -san/-a /-a -san/-a<br />

-san/-a<br />

-san/-a<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / EUKI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nekotzen nekotzun nekotzu nekotzien<br />

/-san /-sen en ———<br />

—— /-san neketxien<br />

neketxen 4<br />

/-san<br />

2s<br />

3s<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p<br />

-san/-a<br />

4 «Neketxen» eta «neketxien» alokutibozko formak be kuadro honetan jarri<br />

dodaz bi bakarrik diralako.<br />

— 113 —


3. Morfologia<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / JAKIN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nekitzen 5 nekitzun nekitzu nekitzien<br />

nekitzon /-sen en /-san<br />

/-san<br />

/-san<br />

2s<br />

3s ekixkun ekitzun ekitzuen<br />

/-sen /-sen /-san<br />

1p genkitzon genkitzun genkitzuen genkitzien<br />

/-san /-sen /-san /-san<br />

2p<br />

3p<br />

4p ekixkuen ekitzuen ekitzuen<br />

/-san /-san /-san<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / EKARRI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nekatzen nekatzun nekatzu nekatzi<br />

/-san /-sen en en<br />

/-san /-san<br />

2s<br />

3s ekasten ekatzen ekaskun ekatzien<br />

/-san /-san /-sen /-san<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p ekastien ekatzien ekaskuen ekatzien<br />

/-san /-san /-san /-san<br />

5 «Nekitzen» eta «nekitzien» formen alokutiboak, «nekitxen» eta «nekitxien» izango<br />

litzatekez.<br />

— 114 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

INDIKATIBOA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / EKARRI<br />

(ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nekatxen nekatxien<br />

/-a<br />

/-a<br />

-san/-a<br />

-san/-a<br />

2s<br />

3s dxekast dxekatzen dxekaskun dxekatzien<br />

en /-a /-e /-a<br />

/-a -san/-a -sen/-a -san/-a<br />

-san/-a<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p dxekastien dxekatzien dxekaskuen dxekatzien<br />

/-a /-a /-a /-a<br />

-san/-a -san/-a -san/-a -san/-a<br />

3.2.2. Baldintza eta ondorioa<br />

BALDINTZA / NOR / IZAN<br />

1. banintze / banitte banintzen<br />

2. baintze/-na baintzen<br />

3. balitze / balitte basan<br />

4. bagintze / bagiñe bagintzesan / bagiñen<br />

5. basintze / basiñe basintzen / basiñen<br />

6. basintzie / basiñie basintzien / basiñien<br />

7. balitzes / balittes basiren<br />

— 115 —


3. Morfologia<br />

BALDINTZA / NOR / IZAN (ALOKUTIBOA)<br />

1. banintzok / -na banintzoan / -na<br />

banittoan<br />

2. baintze / -na baintzen / -na<br />

3. balitzok / -na basoan<br />

balittok / -na<br />

4. bagintzosak / -na bagintzoasen / -na<br />

baginttosak / -na baginttoasen / -na<br />

5.<br />

6.<br />

7. balitzosak / -na basoasen<br />

balittosak / -na<br />

BALDINTZA / NOR<br />

ETORRI, JOAN, IBILI, EGON<br />

ETORRI<br />

DXOAN<br />

1. banetor<br />

2. ba(g)entor<br />

3. balator baloa<br />

4. bagentos<br />

5. basentos<br />

6. basentosie<br />

7. balatos baloas<br />

IBILLI<br />

EGON<br />

1. banebill banengo / baneko<br />

2. ba(g)enbill baengo / ba(g)enko<br />

3. balabill balego / baleko<br />

4. bagenbix bagengos / bagenkos<br />

5. basenbix basengos / basenkos<br />

6. basenbixie basengosie / basenkosie<br />

7. balabix balegos / balekos<br />

— 116 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

BALDINTZA / NOR<br />

ETORRI, JOAN, IBILI, EGON (ALOKUTIBOAK)<br />

ETORRI<br />

DXOAN<br />

1.<br />

2. ba(g)entor<br />

3. balatok /-na baloak /-na<br />

4. bagentoxak /-na<br />

5.<br />

6.<br />

7. balatoxak /-na baloaxak /-na<br />

IBILLI<br />

EGON<br />

1. banebidxek /-na banekok /-na<br />

2. ba(g)enbill baengo /-ba(g)enko<br />

3. balabidxek /-na balekok /-na<br />

4. bagenbixek /-na bagenkosak /-na<br />

5.<br />

6.<br />

7. balabixek /-na balekosak /-na<br />

BALDINTZA / NOR-NORI / ETORRI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s banento(r)ko banento(r)tzu banento(r)tzue banento(r)kie<br />

2s ba(g)ento(r)ko baento(r)kie<br />

3s balatort balato(r)ko balato(r)ku balato(r)tzu balato(r)tzue balato(r)kie<br />

balatost<br />

1p bagentokos bagentotzus bagentotzues bagentokies<br />

2p<br />

3p<br />

4p balatortes/ balato(r) kos balato(r)kus balato(r)tzus balato(r)tzues balato(r)kies<br />

balatostes<br />

— 117 —


3. Morfologia<br />

BALDINTZA / NOR-NORI / ETORRI (ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s banetokok banetokiek<br />

/-na<br />

/-na<br />

2s ba(g)ento(r)ko baento(r)kie<br />

3s balatostak balato(r)kok balato(r-s)kuk balato(r)kiek<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

1p<br />

bagentokoxak<br />

/-na<br />

2p<br />

3p<br />

4p balatostasak balato(r)kosak balato(r-s)kusek Balato(r)kiesak<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

BALDINTZA / NOR-NORI / JOAN 6<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s<br />

2s<br />

3s baloast baloako baloaku baloatzu baloatzue baloakie<br />

——— ———- ———- ———-<br />

baloastek baloakok baloakuk baloakiek/-na<br />

/-na /-na /-ne<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p baloates baloakos baloakus baloatzus baloatzues baloakies<br />

———- ———- ———- ———-<br />

baloatesak baloakosak baloakusek baloakiesak<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

6 Gitxi izanik, besteen ondoan jarri dodaz alokutibo formak be.<br />

— 118 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

BALDINTZA / NOR-NORI / IBILI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s banebi(l)ko banebi(l)tzu banebi(l)tzue banebikie<br />

2s<br />

3s balabitt balabi(l)ko balabi(l)ku balabi(l)tzu balabi(l)tzue balabikie<br />

1p bagenbi(l)kos bagenbikies<br />

2p basenbi(l)kos basenbikies<br />

3p basenbikies basenbikies<br />

4p balabittes balabi(l)kos balabi(l)kus balabi(l)tzus balabi(l)tzues balebikies<br />

BALDINTZA / NOR (ZER)-NORK<br />

EDUN (LAGUNTZAILEA)<br />

1 2<br />

1. baneu / -s baneke / -s<br />

/banittu<br />

/banitxus<br />

2. ba(g)endu / -s baenke / -s<br />

3. baleu / -s baleke / -s<br />

/balittu<br />

/balitxus<br />

4. bagendu / -s bagenke / -s<br />

5. basendu / -s basenke / -s<br />

6. basendue / -s basenkie / -s<br />

7. balere balekie / -s<br />

balede<br />

balue / -s<br />

/balittue<br />

/balitxues<br />

— 119 —


3. Morfologia<br />

3<br />

1. baneuen / baneusen<br />

/ banittuen<br />

/ banitxusen<br />

2. baendun / -sen<br />

3. bauen<br />

baseuen / basittusen<br />

/ basitxusen<br />

/ battusen<br />

/ batxusen<br />

4. bagendun / -sen<br />

5. basendun / -sen<br />

6. basenduen / -san<br />

7. baeuden / basittuesan<br />

baeden / basitxuesan<br />

baseren / battuesan<br />

baseden / batxuesan<br />

baderen<br />

basien<br />

BALDINTZA / NOR (ZER)-NORK<br />

EUKI, JAKIN, EKARRI, ERABILI<br />

EUKI<br />

DXAKIÑ<br />

1. baneko / -s baneki / -s(-x) 7<br />

2. ba(g)enko / -s baenki / -s(-x)<br />

3. baleko / -s baleki / -s(-x)<br />

4. bagenko / -s bagenki / -s(-x)<br />

5. basenko / -s basenki / -s(-x)<br />

6. basenkie / -s basenkidxie / -s<br />

basenkidie / -s<br />

7. balekie / -s balekidxie / -s<br />

7 Pluraleko morfema ez da beti palatalizatzen.<br />

— 120 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

EKARRI<br />

ERABILLI<br />

1. banekar / -s<br />

2. ba(g)enkar / -s<br />

3. balakar / -s balabill / -x<br />

4. bagenkar / -s<br />

5. basenkar / -s<br />

6. basenkadie / -s<br />

7. balakadie / -s balabidie / -s<br />

balabillie / -s<br />

balabidxie / -s<br />

BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / EUTSI (LAGUNTZAILEA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s baneutso/ banitzu/ banitzue banitzie<br />

banitzo/ baneskixu baneskixue banetzie<br />

baneskidxo/ -s /-s /-s /-s<br />

2s<br />

3s baleust/ baletzo/ balixku/ balitzu/ balitzue balitzie<br />

balist/ balitzo/ balosku baleskixu baleskixue baletzie<br />

baleskist baleskidxo /-s /-s /-s /-s<br />

/-es /-s<br />

1p bagentzo/ bagentzu bagentzue bagentzie<br />

bagenkidxo /-s /-s /-s<br />

/-s<br />

2p baseuste basentzo/ baseusku basentzie<br />

basenskit basenkidxo /-s /-s<br />

/-es /-s<br />

3p baseustie basentzie baseuskue basentzie<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

4p baleustie/ baletzie/ balixkue balitzue balitzue baletzie<br />

balistie balitzie/ baloskue baleskixue baleskixue balitzie<br />

/-s baleskidxie /-s /-s /-s /-s<br />

— 121 —


3. Morfologia<br />

BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / EUTSI (ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s banetxek banetxiek<br />

/-na<br />

/-na<br />

/-sak<br />

/-sak<br />

2s<br />

3s balistek baletxek balixkuk baletxiek<br />

balostek balitxek baloskuk /-na<br />

/-na /-na /-ne /-sa<br />

/-sak -sak /-sak<br />

1p bagentxek bagentxiek<br />

/-na<br />

/-na<br />

/-sak<br />

/-sak<br />

2p<br />

3p<br />

4p balixtiek baletxiek balixkuek baletxiek<br />

balostiek balitxiek baloskuek balitxiek<br />

/-na<br />

/-sak<br />

BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / EUKI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s banekotzo banekotzu banekotzue banekotzie<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

2s<br />

3s balekost balekotzo balekosku balekotzu balekotzue balekotzie<br />

/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />

1p bagenkotzo bagenkotzie<br />

/-s<br />

/-s<br />

2p basenkost<br />

/-es<br />

3p basenkostie<br />

/-s<br />

4p balekostie balekotzie balekoskue balekotzue balekotzue balekotzie<br />

/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

— 122 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / EUKI (ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s banekotxek banekotxiek<br />

/-na<br />

/-na<br />

/-sak<br />

/-sak<br />

2s<br />

3s balekostek balekotxek balekoskuk balekotxiek<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

1p begenkotxek bagenkotxiek<br />

/-na<br />

/-na<br />

/-sak<br />

/-sak<br />

2p<br />

3p<br />

4p balekostiek balekotxiek balekoskuek balekotxiek<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

/-sak /-sak /-sak /-sak<br />

BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / JAKIN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s banekitzo banekitzu banekitzue banekitzie<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

2s<br />

3s balekist balekitzo balekisku balekitzu balekitzue balekitzie<br />

/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />

1p bagenkitzo bagenkitzu bagenkitzue bagenkitzie<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

2p basenkist<br />

/-es<br />

3p basenkistie<br />

/-s<br />

4p balekistie balekitzie balekiskue balekitzue balekitzue balekitzie<br />

/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

— 123 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / JAKIN (ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s banekitxek banekitxiek<br />

/-na<br />

/-na<br />

/-sak<br />

/-sak<br />

2s<br />

3s balekistek balekitxek balekiskuk balekitxiek<br />

/-na /-na /-ne /-na<br />

/-sak /-sak /-sek /-sak<br />

1p bagenkitxek bagenkitxiek<br />

/-na<br />

/-na<br />

/-sak<br />

/-sak<br />

2p<br />

3p<br />

4p balekistiek balekitxiek balekiskuek balekitxiek<br />

/-na /-na /-na /-na<br />

/-sak /-sak /-sak /-sak<br />

BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / EKARRI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s<br />

2s<br />

3s balakast balakatzo balakasku balakatzu balakatzue balakatzie<br />

/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p balakastie balakatzie balakaskue balakatzue balakatzue balakatzie<br />

/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />

— 124 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

ONDORIOA / ORAINA-GEROA / NOR<br />

IZAN / * EDIN<br />

IZAN<br />

1. nintze<br />

2. intze/-na<br />

3. litze<br />

4. gintze(s)<br />

5. sintze(s)<br />

6. sintzie<br />

7. litzes<br />

* EDIN<br />

1. nitteke nitte<br />

2. intteke intte/-na<br />

3. litteke litte<br />

4. ginttekes gintte(s)<br />

5. sinttekes sintte(s)<br />

6. sinttekies sinttie<br />

7. littekes littes<br />

ONDORIOA / ORAINA-GEROA / NOR<br />

IZAN / * EDIN (ALOKUTIBOAK)<br />

IZAN<br />

1. nintzok / -na<br />

2. intze / -na<br />

3. litzok / -na<br />

4. gintzosak / -na<br />

5.<br />

6.<br />

7. litzosak / -na<br />

— 125 —


3. Morfologia<br />

* EDIN<br />

1. nittok / -na<br />

2. intteke // intte/-na<br />

3. littok /-na<br />

4. ginttosak / -na<br />

5.<br />

6.<br />

7. littosak /-na<br />

ONDORIOA / ORAINA-GEROA / NOR-NORI / EUTSI (IZANen ordez)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s<br />

2s<br />

3s list(e) lisku litzu/ litzue/<br />

———- ———— lixu lixue<br />

listek 1<br />

liskuk<br />

/-na<br />

/-ne<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p listes liskus litzus/ litzues/<br />

———— ———— lixus lixues<br />

listesak<br />

liskusek<br />

/-na<br />

/-na<br />

1 Alokutibo formak be kuadro honetan jarri dodaz, oso gitxi dira-eta.<br />

— 126 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

ONDORIOA / ORAINA-GEROA / NOR (ZER)-NORK / EDUN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s neuke/ neukes/<br />

neke<br />

nekes<br />

2s eunkek eunkesak<br />

/-na<br />

/-na<br />

enkek<br />

enkesak<br />

/-na<br />

/-na<br />

3s leuke/ gendukes sendukes leukes/<br />

leke<br />

lekes<br />

1p geunke/ geunkes/<br />

genke<br />

genkes<br />

2p seunke/ seunkes/<br />

senke<br />

senkes<br />

3p seunkie/ seunkies<br />

senkie<br />

senkies<br />

4p leukie/ leukies/<br />

lekie<br />

lekies<br />

ONDORIOA / ORAINA-GEROA / NOR (ZER)-NORK / EDUN<br />

(ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nekek nekesak<br />

/-na<br />

/-na<br />

2s eunke/ eunkesak<br />

enke<br />

enkesak<br />

/-na<br />

/-na<br />

3s lekek lekesak<br />

/-na<br />

/-na<br />

1p genkek genkesak<br />

/-na<br />

/-na<br />

2p<br />

3p<br />

4p lekiek lekiesak<br />

/-na<br />

/-na<br />

— 127 —


3. Morfologia<br />

ONDORIOA / ORAINA-GEROA / ZER-NORI-NORK / EUTSI<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s neskidxo neskixu neskixue neskidxue/<br />

/-s /-s /-s neskidxie<br />

2s<br />

3s leskist Leuskidxo leskigu/ leskixu/ leskixue leski<br />

/-es leskidxo/ lixku/ litzu/ litzue/ dxie/<br />

lixt(e) lidxo/ losku lixu lixue lidxue/<br />

/-s litzo /-s /-s /-s litzie 2<br />

1p geuskidxo geuskixu geuskixue geuskidxue<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

2p se(n)skit senkidxo lixkusu senkidxie/<br />

/-es /-s /-s litzesue<br />

lixtesu<br />

/-s<br />

3p lixtesue senkidxie lixkosue senkidxie/<br />

lostesue /-s /-s litzesue<br />

/-s<br />

/-s<br />

4p leskis leskidxie lixkue/ leskixue leskixue leskidxie/<br />

tie/ lidxie/ loskue litzue/ litzue/ lidxue/<br />

lixtie litzie /-s lixue lixue litzie<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

ONDORIOA / ORAINA-GEROA / ZER-NORI-NORK / EUTSI<br />

(ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s neskidxok neskidxuek<br />

/-sak<br />

/-sak<br />

/-na<br />

/-na<br />

2s<br />

3s leskixtek/ leskidxok/ leskiguk/ leskidxiek/<br />

lixtek lidxok lixkuk/ lidxuek<br />

/-sak /-sak loskuk /-sak<br />

/-na /-sek<br />

1p geuskidxok geuskidxuek<br />

/-sak<br />

/-sak<br />

/-na<br />

/-na<br />

2p<br />

3p<br />

4p leskixtiek/ leskidxiek/ lixkuek/ leskidxiek/<br />

lixtiek lidxuek loskuek lidxuek<br />

/-sak /-sak /-sak /-sak<br />

/-na<br />

2 «Litzie»/»letzie»/»lotzie», «lixkue»/»loskue»... etabar bezalako alternantzia ugari<br />

dago. Seguruenik, ez nituen guztiak jarriko.<br />

— 128 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

3.2.3. Subjuntiboa<br />

SUBJUNTIBOA / ORAIN ALDIA / NOR / * EDIN<br />

* EDIN<br />

1. neitten / nitten<br />

2.<br />

3. deitten / ditten<br />

4. geittesan / gittesan<br />

5. seittesan / sittesan<br />

6. seittesien / sittesien<br />

7. deittesan / dittesan<br />

SUBJUNTIBOA / ORAIN ALDIA / NOR-NORI / *EDIN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nakidxon nakixun/ nakixuen nakidxien/<br />

naitzun naitzuen nakidxuen<br />

2s<br />

3s dakidan/ dakidxon daixkun daitzun daitzuen dakidxien/<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p<br />

daixten<br />

dakidxuen<br />

dakidxosan daixkusen daitzusen daitzuesan dakidxiesan/<br />

dakidxuesan<br />

— 129 —


3. Morfologia<br />

SUBJUNTIBOA / ORAIN ALDIA / NOR (ZER)-NORK / EGIN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s deidan deidasan<br />

2s<br />

3s neidxen deidxen/ giesan siesan siesan deixen/<br />

didxen<br />

dixen<br />

1p deigun/ deigusen<br />

digun<br />

digusen<br />

2p neixun/ deixun/ geixusen deixusen<br />

nixun dixun dixusen<br />

3p neixuen/ deixuen/ deixuesan/<br />

nixuen dixuen dixuesan<br />

4p neidxien deidxien/ deidxiesan/<br />

nidxien didxien didxiesan<br />

SUBJUNTIBOA / ORAIN ALDIA / ZER-NORI-NORK / EGIN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s deitzodan deitzudan deitzuedan deidxuedan<br />

deidxodan /-san /-san /-san<br />

/-san<br />

2s<br />

3s deixten/ deitzon/ deixkun/ deixun/ deixuen/ deitzien<br />

dixten ditzon/ dixkun deitzun/ deitzuen ditzien/<br />

/-san didxon /-sen ditzun ditzuen didxuen<br />

/-san /-sen /-san /-san<br />

1p<br />

deidxogun<br />

/-sen<br />

2p deixtesun/ deitzesun deixkusun/ deitzesuen/<br />

dixtesun ditzesun/ dixkusun deidxosuen<br />

/-sen deidxosun /-sen<br />

/-sen<br />

3p deixtesuen/ deitzesuen/ deixkusuen/ deitzesuen/<br />

dixtesuen deidxosuen dixkusuen<br />

4p deixtien deitzien deixkuen deixuen/ deixuen/ deitzien<br />

dixtien deidxuen dixkuen deitzuen deitzuen ditzien<br />

/-san /-san /-san ditzuen ditzuen didxuen<br />

/-san /-san /-san<br />

— 130 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

SUBJUNTIBOA / IRAGANA / NOR / * EDIN<br />

* EDIN<br />

1. nintten<br />

2.<br />

3. eitten<br />

4. ginttesan / gintxesan<br />

5. sinttesan / sintxesan<br />

6. sinttesien / sintxesien<br />

7. eittesan<br />

3.2.4. Ahalera<br />

* EDIN<br />

1. nitteke nitte<br />

2. intteke intte/-na<br />

3. litteke litte<br />

4. ginttekes gintte(s)<br />

5. sinttekes sintte(s)<br />

6. sinttekies sinttie<br />

7. littekes littes<br />

AHALERA / ORAINA-GEROA / NOR<br />

* EDIN / IZAN<br />

IZAN<br />

1. nintze<br />

2. intze/-na<br />

3. litze<br />

4. gintze(s)<br />

5. sintze(s)<br />

6. sintzie<br />

7. litzes<br />

— 131 —


3. Morfologia<br />

AHALERA / ORAINA-GEROA / NOR<br />

* EDIN (ALOKUTIBOA)<br />

* EDIN<br />

1. nittok / -na<br />

2. intteke // intte/-na<br />

3. littok / -na<br />

4. ginttosak / -na<br />

5.<br />

6.<br />

7. littosak / -na<br />

AHALERA / ORAINA-GEROA / NOR-NORI / EUTSI (*EDINen ordez)<br />

1s<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

2s<br />

3s<br />

Paradigma hau ez dot bete Ondoriozko<br />

NOR-NORI paradigmaren parekoa dalako. EUTSI<br />

aditzak IZAN ordezkatzen eban ondoriozkoetan.<br />

Ahalezkoetan ostera, * EDINen funtzinoa<br />

betetzen dau.<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p<br />

— 132 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

AHALERA / ORAINA-GEROA / NOR (ZER)-NORK / EGIN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s nei/ neix/<br />

neike/<br />

neikes/<br />

nike<br />

nikes<br />

2s einke einkes<br />

/-na<br />

/-na<br />

3s lei/ leix/<br />

leike/<br />

leikes/<br />

like<br />

likes<br />

1p g(e)iñei/ g(e)iñeix/<br />

geinke/<br />

geinkes/<br />

ginke<br />

ginkes<br />

2p s(e)iñei s(e)iñeix/<br />

seinke/<br />

seinkes<br />

sinke<br />

3p seinkie seinkies<br />

4p l(e)idxie l(e)idxies/<br />

leikie<br />

leikies<br />

AHALERA / ORAINA-GEROA / NOR(ZER)-NORK / EGIN<br />

(ALOKUTIBOAK)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s neidxek/ neixek/<br />

neikek<br />

neikesak<br />

/-na<br />

/-na<br />

2s einke einkes<br />

/-na<br />

/-na<br />

3s leidxek/ leixek/<br />

leikek<br />

leikesak<br />

/-na<br />

/-na<br />

1p geinkek geinkesak<br />

/-na<br />

/-na<br />

2p<br />

3p<br />

4p leidxiek/ leidxiesak/<br />

leikiek<br />

leikiesak<br />

/-na<br />

/-na<br />

— 133 —


3. Morfologia<br />

AHALERA / IRAGANA / NOR(ZER)-NORK / EGIN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s neiken neikesan<br />

2s<br />

3s eiken eikesan<br />

1p geinken geinkesan<br />

2p seinken seinkesan<br />

3p seinkien seinkiesan<br />

4p eikien eikiesan<br />

AHALERA / ORAINA-GEROA / ZER-NORI-NORK / EGIN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s neidxo/ neixu/ neixue/ neidxue/<br />

nidxo/ nixu/ nixue/ neidxie<br />

neikidxo/ neitzu/ neitzue/ /-s<br />

n(e)itzo nitzu nitzue<br />

/-s /-s /-s<br />

2s<br />

3s leixt/ leidxo/ leixku/ leixu/ leixue/ leidxue/<br />

lixt lidxo/ lixku lixu/ lixue/ lidxue/<br />

/-es leikidxo/ /-s leitzu/ leitzue/ leidxie/<br />

litzo litzu litzue lidxie<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

1p geiñidxo/ geinketzu geinketzue geinkidxue<br />

geinkidxo geinkixu geinkixue /-s<br />

/-s /-s /-s<br />

2p seinste/ seiñidxo/ seinsku seiñidxue/<br />

seinst/ seinkidxo /-s seintzie<br />

seinkist seintzo /-s<br />

/-s<br />

/-s<br />

3p seinstie seiñidxue seinskue seiñidxue/<br />

seinkistie seintzie /-s seintzie<br />

/-s /-s /-s<br />

4p leixtie/ leidxue/ leixkue/ leixue/ leixue/ leidxue/<br />

lixtie lidxue/ lixkue lixue/ lixue/ lidxue<br />

/-s leidxie/ /-s leitzue/ leitzue/ leidxie/<br />

lidxie litzue litzue lidxie<br />

/-s /-s /-s /-s<br />

— 134 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

AHALERA / ORAINA-GEROA / ZER-NORI-NORK / EGIN<br />

(ALOKUTIBOA)<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s neidxok/ neidxuek<br />

nidxok/<br />

neidxiek<br />

neikidxok<br />

/-sak<br />

/-sak<br />

/-na<br />

/-na<br />

2s<br />

3s leixtek/ leidxok/ leixkuk/ leidxuek<br />

lixtek lidxok/ lixkuk/ lidxuek<br />

/-sak leikidxok /-sek leidxiek<br />

/-na /-sak /-ne lidxiek<br />

/-na<br />

/-sak<br />

1p<br />

2p<br />

3p<br />

4p leixtiek leidxuek/ leixkuek leidxuek<br />

lixtiek lidxuek/[ lixkuek lidxuek<br />

/-sak leidxiek/ /-sak leidxiek<br />

/-na lidxiek /-na lidxiek<br />

/-sak<br />

/-sak<br />

— 135 —


3. Morfologia<br />

AHALERA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / EGIN<br />

1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />

1s neidxon/ neixun/ neixuen/ neidxuen<br />

nidxon/ neitzun neitzuen /-san<br />

neikidxon /-sen /-san<br />

/-san<br />

2s<br />

3s eikidxon eikidxuen<br />

/-san<br />

/-san<br />

1p geiñidxon geinketzun geinketzuen geinkidxuen<br />

geinkidxon geinkixun geinkixuen /-san<br />

/-san /-sen /-san<br />

2p seinkisten seiñidxon seinskun seiñidxuen<br />

/-san seinkidxon /-sen /-san<br />

/-san<br />

3p seinkistien seiñidxuen seinskuen seiñidxuen<br />

/-san /-san /-san /-san<br />

4p eikidxuen eikidxuen<br />

/-san<br />

/-san<br />

3.2.5. Aginte Era<br />

* EDIN (NOR)<br />

1. .......... neitten /nitten<br />

2. adi /-ñe<br />

3. .......... deittela / dittela<br />

4. .......... geittesan / gittesan<br />

5. seittes / sittes<br />

6. seittesie / sittesie<br />

7. .......... deittesela / dittesela<br />

* EDIN (NOR-NORI)<br />

NI HA HAREIK<br />

NIRI<br />

dakidala<br />

HIRI<br />

HARERI nakidxola dakidxola dakidxosala<br />

GURI daixkule daixkusela<br />

ZURI nakixule daitzule daitzusela<br />

ZUERI nakixuela daitzuela daitzuesela<br />

HAREI nakidxuela dakidxuela dakidxuesala<br />

— 136 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

EGIN (NOR-NORK)<br />

HA<br />

HAREIK<br />

HIK eik/-ñe eixek/-na<br />

ZUK eixu eixus<br />

ZUEK eixue eixues<br />

HAREK deidxela deixela<br />

HAREIK deidxiela deidxiesala<br />

NI<br />

GU<br />

HIK neik/-ñe geixek/-na<br />

ZUK neixu geixus<br />

ZUEK neixue geixues<br />

HAREK neidxela giesala<br />

HAREIK neidxiela .........<br />

EGIN (ZERsing.-NORI-NORK)<br />

HARERI HAREI ZURI<br />

HIK eidxok/-na eidxuek/-na .........<br />

ZUK eidxosu/ eidxosue/ .........<br />

eitzesu eitzesue<br />

ZUEK eidxosue/ eidxosue/ .........<br />

eitzesue eitzesue<br />

HAREK d(e)idxola/ d(e)idxuela/ d(e)ixule/<br />

d(e)itzola d(e)itziela d(e)itzule<br />

HAREIK d(e)idxuela/ d(e)idxuela/ d(e)ixuela/<br />

d(e)itziela d(e)itziela d(e)itzuela<br />

NIK deidxodala deidxuedala d(e)itzutela<br />

GUK deidxogule ......... .........<br />

NIRI GURI ZUERI<br />

HIK eixtek/-na eixkuk/-ne ........<br />

ZUK eixtesu eixkusu ........<br />

ZUEK eixtesue eixkusue ........<br />

HAREK d(e)ixtela d(e)ixkule d(e)ixuela/<br />

d(e)itzuela<br />

HAREIK d(e)ixtiela d(e)ixkuela d(e)ixuela/<br />

d(e)itzuela<br />

— 137 —


3. Morfologia<br />

EGIN (ZERplur.-NORI-NORK)<br />

HARERI HAREI ZURI<br />

HIK eidxosak/-na eidxuesak/-na ........<br />

ZUK eidxosus 3 / eidxosues/ ........<br />

eitzesus eitzesues<br />

ZUEK eidxosues/ eidxosues/ ........<br />

eitzesues eitzesues<br />

HAREK d(e)idxosela/ d(e)idxuesala/ d(e)ixusela/<br />

d(e)itzosela d(e)eitziesela d(e)itzusela<br />

HAREIK d(e)idxuesela/ d(e)idxuesela/ d(e)ixuesela/<br />

d(e)itziesela d(e)itziesela d(e)itzuesela<br />

NIK deidxodasala deidxuedasala d(e)itzutesela<br />

GUK deidxogusela ........ ........<br />

NIRI GURI ZUERI<br />

HIK eixtesak/-na eixkusek/-na ........<br />

ZUK eixtesus eixkusus ........<br />

ZUEK eixtesues eixkusues ........<br />

HAREK d(e)ixtesela d(e)ixkusela d(e)ixuesela/<br />

d(e)itzuesela<br />

HAreiK d(e)ixtiesela d(e)ixkuesela d(e)ixuesela/<br />

d(e)itzuesela<br />

EGON (NOR) ETORRI (NOR)<br />

1. ......... ...........<br />

2. au etor<br />

3. dauela datorrela<br />

4. ......... ...........<br />

5. saus satos<br />

6. sausie satosie<br />

7. dausela datosela<br />

IBILI (NOR) JOAN (NOR)<br />

1. .......... ...........<br />

2. abill oa<br />

3. dabillela doala<br />

4. .......... .........<br />

5. sabix soas<br />

6. sabixie soasie<br />

7. dabixela doasela<br />

3 «Eidxosus», «eidxosues», «d(e)idxosela»... etabar lako formak, zaharragoen<br />

artean nagusitzen diran bitartean, «eitzesus», «eitzesues», «d(e)itzosela»...eta<br />

antzerakoak, apurka-apurka, gazteen artean zabalduz doaz. ZER singularra<br />

dauken formetan be, beste hainbeste gertatzen da.<br />

— 138 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

ERDU (NOR)<br />

TIRATU (NOR)<br />

1. .......... ..........<br />

2. erdu tirok / -na<br />

3. .......... ..........<br />

4. .......... ..........<br />

5. erdu tirosu<br />

6. erdus(i)e tirosue<br />

7. .......... ..........<br />

EUTSI (ZER-NORK)<br />

HIK eutzok/-na eutzosak/-na<br />

ZUK eutzosu eutzosus<br />

ZUEK eutzosue eutzosues<br />

ADITZ DEFEKTIBOAK<br />

ERITXI<br />

1. de(r)itxet // de(r)itxot // de(r)itxat<br />

2. de(r)itxek/-na // de(r)itxak/-na<br />

3. de(r)itxo<br />

4. de(r)itxegu<br />

5. de(r)itxesu<br />

6. de(r)itxesue<br />

7. de(r)itxie<br />

JARIO<br />

3. da(r)idxo<br />

IRUDI(TU)<br />

1. .........<br />

2. dirudik/-ñe<br />

3. dirudi<br />

4. .........<br />

5. dirudisu<br />

6. dirudisue<br />

7. .........<br />

— 139 —


4. Sintaxia<br />

4. SINTAXIA<br />

Kapitulu honetan, ESALDI alkarketa besterik ez da aztertuko, esaldi<br />

bakunari buruzko hainbat zehaztasun morfosintaxiari eskainiriko kapituluetan<br />

emoten da-eta. Beraz, Fruizko hizkeran erabilten diran esaldi koordinatu<br />

eta menpekoen inbentarioa eta sailkapena egiten ahaleginduko<br />

naz.<br />

4.1. ELKARKIDETZA EDO KOORDINAZIOA<br />

4.1.1. Juxtaposizinoa<br />

Hona hemen adibide batzuk:<br />

«arek asko daki, etxako ba(t) pasetan»<br />

«os dxauk, enodxoak partidure»<br />

«anaidxek (g)osak, ondo konpondu bidxuk»<br />

4.1.2. Juntagailuakaz<br />

4.1.2.1. Kopulatiboak<br />

ETA, TA, DA<br />

«etor sien soldaduek eta andra gustidxek saataka asi sien»<br />

«aitte paroan dekie ta estekie se dxanik»<br />

«suk egidxe esan da etzue (e)ser eingo»<br />

– Elipsia gertatzen danean:<br />

«berakatzak eta kinpulek (k)aru daus»<br />

«osasune ta dirue ona tie»<br />

«geur de bidxer estau biarrik»<br />

– Zergaitizko kutsua hartu lei:<br />

«goasok, belu (d)ok eta!»<br />

«esik gusurrik esan, surre lusetuko dxate ta!»<br />

«esiñ ddot olgeu, estakitt eta»<br />

– Esaldi bakunen atalen ugaritasuna adierazteko:<br />

«Miren-da estatos eurten»<br />

«billosik-eta ibil soasen»<br />

— 140 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

BAITTE...BE<br />

Juntagailu honen erabilera urria dala esan geinke. Adierazkortasuna<br />

bilatu gura danean erabilten da, batez be. Bakarrik be agertu daiteken<br />

arren, gehienetan BE bategaz lagundurik joaten da:<br />

«ondo ibilli. Baitte seue pe»<br />

«gu ikus gosues Bai. Eta Kepa Baitte»<br />

«iru ankako txala dxaidxo dxakuk.-Baitte sera be!»<br />

ESTA...BE<br />

Arteragoko juntagailuari buruz esandakoak honentzat be balio dau.<br />

«estekie borondaterik, esta diruri pe»<br />

«badekosu ollorik Es. Eta konejurik Esta»<br />

Adierazkortasun edo indar berezia eman gura danean birritan errepikatzen<br />

da ESTA juntagailua, bere atzetik etorri beharreko guztia isilduz:<br />

«estere meresidu, esta, esta...!»<br />

BE, BERE<br />

Lehenengoa -BE- dogu Fruizko forma zabala. Halan be, Mandaluiz<br />

auzoan ez da bape arraroa BERE entzutea.<br />

«nik ondo dakitt ori, sue pe ondo dxakin biko senkie»<br />

«dánari emon (n)etzien, seuri be agiñddu nitzun»<br />

BE BAI<br />

Aurreko erreferentzia enuntziatua datorrenetan, BAI-k bete lei predikazinoaren<br />

zeregina:<br />

«artuten baki, emoten be bai»<br />

«os dauenien kikillddute oten da, bero dauenien be bai»<br />

«Kepak ingles dxakik, Igone(k) pe bai»<br />

BES<br />

«aitte esta etorko, ama bes»<br />

«nik estot entzun, sue pe esenduen entzungo»<br />

ES ESE...BE<br />

ES ESE-k, BE -ren bitartez beste topiko bat sortzen dau, topiko hau<br />

lehenengoaren kide izango dalarik. Beraz, topiko-bikote sortzailetzat jo<br />

geinke ES ESE partikula.<br />

«olge esese, biar be eitten deu orrek»<br />

«gaste esese, irebasi be politto eitten deu»<br />

«inglesa esese beste iru berbeta klase be i dakix»<br />

— 141 —


4. Sintaxia<br />

«lo esese, putze pe edarrak eitten txus orrek»<br />

ES...ES...<br />

«estoskue (e)mon es beskaririk, es beridxendarik»<br />

«esteu gure es estudidxorik, es biarrik»<br />

«etzie (e)saten es baietzik, es esetzik»<br />

4.1.2.2. Disjuntiboak<br />

EDO / ALA<br />

Partikula bi honein erabilera nahiko ondo finkaturik dago. Halanda be,<br />

ez neuke esango beti «asmatzen» dogunik. Honen ganean asko idatzi dan<br />

arren, ez dirudi gauzak guztiz argi dagozanik. Noz bata eta noz bestea .<br />

Lehenengo, ALA «termino markatua» dala esan behar da. EDO-k, beraz,<br />

arlo zabalagoa hartzen dau; ia beti erabili lei.<br />

Itaun bat dagoanean ia beti ALA erabilten dan arren, ezin dogu esan<br />

baldintza bakarra hori danik. Badirudi ALA juntagailuak «aukeratu behar<br />

bat» erakusten dauala; alternatiba bat eskatzen dauala.<br />

ALA:<br />

«dxoan soas ala etorri satos»<br />

«gorridxek ala suridxek (g)ustetan dxatzus geidxau»<br />

«asko falta dako, ala»<br />

«ser deko Mirenek, mutille ala neskie»<br />

Itaunezkoak ez diran esaldietan be aurkitu geinke ALA, esapide klitxetuen<br />

osagai moduan:<br />

«ill ala bixiko operasiñoa eiñdde dau ori»<br />

EDO: «biximoduek kanbidxe en bideu edo estau se (e)iñik»<br />

«aixe gogorran bat ixen da edo umiek ibill ddie amen»<br />

«amari kasu eiñ edo etzien lotu»<br />

EDO...EDO<br />

«edo juergie edo lapurretie, besterik estekosu gogoan!»<br />

«edo formal ibilli edo etzien lotu, bidxetati pat!»<br />

«edo estudidxeu edo biarrien asi, mogidu en bida!»<br />

NAI (NEI), SEIÑ<br />

«kanpoan egon seiñ kartzelan egon, bardin-bardin tzie»<br />

«eurrera nai atzera eitten deu orrek»<br />

— 142 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

«bata sein bestie artu esta diferentzi andirik egongo»<br />

«orreri esan nei txakurreri esan, kasu bardiñe»<br />

«ixerak, sobrekamak, mantak nai edoser ekarte seuen»<br />

4.1.2.3. Distributiboak<br />

BATA..., BESTEA...<br />

BATARI..., BESTIERI...<br />

BATEKO..., BESTEKO...<br />

BATAK..., BESTIEK...<br />

BATIEN..., BESTIEN...<br />

...-LA, ...-LA<br />

BAI..., BAI...<br />

«batien euridxe dala, bestien eguskidxe, kamiñerue peti geldi»<br />

«batak estekolako, bestiek emon gure (e)steuelako...»<br />

«batien lar ekarten deu, bestien bapes»<br />

«bai semiekas, bai lobakas, ondo pasetan da danakas»<br />

Orain arte aipaturiko jokoei, beste bi gehitu behar jakez:<br />

NAI..., NAI... (NEI..., NEI...)<br />

SEIÑ..., SEIÑ...<br />

«biar asko eiñ nai bapes eiñ, bardin pagetan doskue»<br />

«seiñ okelasalie ixen seiñ arrainsalie ixen, danantzako elejidxe dau»<br />

«nei olan eiñ nei bestetara eiñ, beti topetan deu atxakidxe»<br />

4.1.2.4. Adbersatiboak<br />

Juntadura adbersatiboaren bidez loturiko esaldiek, alkarren arteko kontrakotasun<br />

bat izaten dabe. Juntagailu asko dogu erlazio mota hau adiazoteko,<br />

eta ondorioz, ez dago esangura aldetiko batasunik: kontraposizinoa,<br />

ñabardura ezbardinakaz egin daiteke eta juntagailu bakotxak bere berezitasunak<br />

daukaz.<br />

BAIA<br />

«aittek ondo esaten tzo, baia ama negar da negar dabill»<br />

«aspaldidxon esteu euririk eiñ, baia estau siketarik»<br />

«belu de, baia eskoas etzera»<br />

«astu eiñ dxako, esta makala baia!»<br />

«dxoan en bikot, esto kure baia»<br />

— 143 —


4. Sintaxia<br />

BA(I)ÑO<br />

«artotzie esteu askonarrak triskeu, basurdie paiño»<br />

«etzut suri esan, umieri ba(i)ño»<br />

«enas etzetik etorri, tabernati paño»<br />

BARIK / BIARRIEN<br />

«olgetan barik, benetan dabix órrek»<br />

«neuk artu biarrien berak (k)oixu deu»<br />

«dánari esan sentzien ixilik egon biarrien»<br />

ESPADA SE<br />

«ori esta makiñieas en biar, espada se eskuekas»<br />

«árek esoasen Ameriketara dxoan, espada se Brasillera»<br />

«aldatzien estau peligrurik, espada se eurberan»<br />

ESPABE / OSTANTZIEN / OSTIEN<br />

«musturre garbittu, espabe esatos guges»<br />

«formal ibilli, ostantzien etxatzue eser ekarko»<br />

«parka eske etor soasen, ostien an lotuko soasen»<br />

Beste juntagailu batzuen arrimuan:<br />

«estul apur bet (d)eko, baia ostantzien ondo dau»<br />

«a tontoa da, edo espabe moskortute egongo da»<br />

OSTERA / BARREIX<br />

Ezin lei esan partikula bi honeik guztiz baliokideak diranik. Lehenengoa<br />

-»ostera»-, askoz be neutroagoa da, erabilera zabalagokoa. Bigarrena -<br />

»barreix»-, ostera, adierazkorragoa da. Termino markatua dala esango genduke;<br />

juntagailu betebeharraz aparte, «beste» era bateko eginkizun bat be<br />

badauka-eta:<br />

«sarragas estekie pos andirik, gastie barreix on utze da»<br />

«ama ondo dekie oniño, aitte ostera erdi makali txabikie»<br />

«beran denpora danien arantz-orrantz ibilli de, andrie ostera, biar da<br />

biar»<br />

ESIK / ESIEN<br />

«beste dana txoan die seuek ixen esik»<br />

«geu etorri esien, amen estau seiñik»<br />

«lengusu-lengusiñek ixen esien, danak eroan txus bodara»<br />

— 144 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

BESTALA -lit. BESTELA-<br />

Ez dogu juntagailu betebeharretan erabilten. Gure hizkeran, adberbioa<br />

-aditzondoa, nahi bada- da. Elkarrizketa baten, aurrerago aipatuniko zeozergaz<br />

konparazinoa egiten dau, beti be, egoera hobeago bat proposatzen<br />

daualarik. Leku-denporazko genitiboa be gehitu leio:<br />

«bestala gaus amen»<br />

(Leku bateri buruz berba egiterakoan, han baino hobeto gagozala adierazteko.)<br />

«Bestalako denporie deku geur»<br />

(Aurreko eguneko -egunetako- eguraldiaren ganean berba egiterakoan,<br />

gaurkoa askoz hobea dala adiazoteko.)<br />

4.2. MENDERAKUNTZA<br />

4.2.1. Konpletiboak<br />

-(E)LA<br />

1.-Indikatiboan:<br />

– Nagusia baiezkoan:<br />

«etor dala esan dosku»<br />

«semieri emon bitzola pentzetan deu»<br />

«aixe en biderela sartu dxakie buruen»<br />

– Nagusia ezezkoan:<br />

«estakidxie amen dauela»<br />

«orrek estaki bidxer txarridxek ilkusela»<br />

«estosue pentzetan asko dakittela»<br />

– Baiezko itaunetan:<br />

«egidxe da aitte ixen sarala»<br />

«baki kalte eiñ ddoskule»<br />

«estatosela esan tzue»<br />

— 145 —


4. Sintaxia<br />

– Ezezko itaunetan:<br />

«enitzun esan neuk ekarkotela»<br />

«es as kontuututen alperri tala»<br />

«estosue pentzetan ogoto ixengo dala olan eittie»<br />

2.– Ondoriozkoan:<br />

«jente asko etorko litzela pentzetan dot»<br />

«bera pe apur bet dxango lekela esan dosku»<br />

«esta gusurre agiñetako bat emongo neskixule»<br />

3.– Ahalezkoan:<br />

«elittela etorri entzun dot»<br />

«esamiñe aprobe neidxela esan dostie»<br />

«esan doskue erretiek umieri kalte ein lidxola»<br />

4.– Subjuntiboan:<br />

«dxoan dittela esan tze(t) k(g)ure badeu»<br />

«formal ibil sittesela diñotzu(t) k(g)ero!»<br />

«arexeri lagundu deidxola bakarrik eskatuten dot»<br />

-(E)NA<br />

Perpaus txertatuko ekintza hiztunarentzat ezaguna danean -egia<br />

danean-, -(E)NA atzizkia behar dau; ostantzean, -(E)LA:<br />

«igerritte nau belu en bidxatzune»<br />

«esun de estakidxena»<br />

«urte asko da ardaurik edan estotena»<br />

«ikusten deu se (e)iñik estekona»<br />

«grasidxek etor sarana»<br />

Badago arazo bat hemen aipatu beharrekoa: -(E)LA zein -(E)NA erabili<br />

daiteken esaldietan, azentu aldaketa be nabaritu daiteke:<br />

«igerritte nau belu en bidxatzúne»<br />

«igerritte nau belu en bidxatzulé»<br />

-(E)NIK<br />

Perpaus bateri ezezko nahiz galderazko transformazioa ezartzen jakonean<br />

eta perpaus horrek bere mendean -(E)LA atzizkiaz osaturiko konpletiboa<br />

daukanean, gehienetan -(E)NIK agertuko jaku:<br />

«entzun dosu eiñ ddeuenik»<br />

— 146 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

«esto txakiñ amen biarrien sabixenik»<br />

«esto(t) pentzetan txarrau ein littenik»<br />

«eneuen dxakiñ ainbeste en bisanik»<br />

«esendun pentzeko euskeras dakidxenik»<br />

Menpeko adizkia subjuntiboan (-N)<br />

«esto kure dxoan sittesan»<br />

«billur nas kalte ein didxon»<br />

«geldi egon sittesien gudot»<br />

SELAN...-N<br />

«akordetan (n)as selan esan seuen»<br />

(«akordetan (n)as esan seuela»)<br />

«ikus (s)enduen selan gusurre esan seuen»<br />

(«ikus (s)enduen gusurre esan seuela»)<br />

«ulertu dot selan bidxer satosen»<br />

(«ulertu dot bidxer satosela»)<br />

Aditz izen deklinatua<br />

–TIE<br />

«txurku-txurku edatie gustetan dxako»<br />

«Euskelerridxe askatutie gure neke»<br />

«errenterue(k) p(b)otatie esta erresa»<br />

–TIEK<br />

«agirika eittiek etzo ardure orreri»<br />

«iñori barre eittiek estekotzu bentajarik»<br />

«asko dxokatutiek esteu eser esan gure»<br />

«grasidxe emoten dost olan ikustiek»<br />

–TERIK<br />

«esto kure eser apurtuterik (g)ero»<br />

«estekosu emen erretarik»<br />

«elixa barruen estau berba eitterik»<br />

— 147 —


4. Sintaxia<br />

–TEKO<br />

«sagarra patzeko esanda nau»<br />

«geidxau es etorteko agiñddu doskue»<br />

«munarridxek imiñtten lagunduteko eskatu tzie»<br />

–TIERI<br />

«garidxe eraittieri itxitte daus»<br />

«Bermiora dxoatieri esteritxo ondo»<br />

«barre eittieri emonda dau»<br />

–TIEN (-TE-A-REN)<br />

«asko dxatien kontue tosak órrèk»<br />

«larrei dxakittien arasue tekosus»<br />

«ori apurtutien errue seue tekosue»<br />

Aditz partizipio deklinatua<br />

«damutu dxat mille bider esana»<br />

«penie dekot es ikusidxe»<br />

Zehar galderak<br />

1.– Zati itaunak (Galdetzaile bidez osatunikoak)<br />

– Esaldi asertiboan:<br />

«nok eiñ ddeuen dxakin gure neke»<br />

«seaittik estosun saludeu pregunte deu»<br />

«seuk esan bikosu se gusun»<br />

«arek estaki nondik ibilli»<br />

– Inaunezko esaldietan:<br />

«estakixu se pase dxakon»<br />

«esan tzesue nondik asi»<br />

«baki nor dan a mustur lusie»<br />

«beittute daus selan en bidan»<br />

– Aginduzkoetan:<br />

«esaistesu se gusun!»<br />

«pentzeixue ondo selan eiñ»<br />

«neuk esango tzut se (e)karri»<br />

— 148 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

Atal honetan sartu beharko gendukez esapide bihurturik dagozan beste<br />

honeik be:<br />

«sagarra nos dxeusiko dau»<br />

«andidxaua nok eingo dabix órrek»<br />

«or dau seuser nok emongo»<br />

Askotan, «ia» partikula agertu lei txertatuaren atarian, itaunezkoetan<br />

izan ezik:<br />

«ia seaittik estosun saludeu pregunte deu»<br />

«pregunte (e)itzesu ia seme(t) p(b)ideuen»<br />

2.– Bai / Ez itaunak<br />

Aditz nagusiak eskatzen dauan erantzuna baietza ala ezetza izaten da.<br />

Honein ezaugarria be -n dogu, «ia» indartzaile eta guzti agertu daitekezalarik:<br />

«ia asiko garan esnie saltzien (esaoskuen)»<br />

«egidxe dan pregunte tzo»<br />

Halan be, era honetako itaunak, -n daukenak, zaharren artean bakarrik<br />

erabilten dira. Gazteen artean BA- aurrizkia nagusitu da:<br />

«estakitt badator»<br />

«estostie esan ein badie»<br />

«ia ikis badere pregunte tzie»<br />

Menpeko esaldiek ETE partikula hartu ahal dabe:<br />

«begire daus as(i)ko ete garan»<br />

«obie es ete dan ixengo pentzetan nau»<br />

-LAKO, -LAKOA, -LAKOAN, -LAKOTAN...<br />

«amengoa estalakoa entzun dot»<br />

«nosonos dxoan dalakoa dekot»<br />

«Españeko banderie gorridxe ta beillegidxe dalakoa dekot»<br />

«etor dalakoan nau»<br />

«surre dalakoan daus beran etzekoak»<br />

«seuser astu dxatelakoa dekot»<br />

— 149 —


4. Sintaxia<br />

-NA + Genitiboa<br />

«esteko kartzelan egon danan antzik»<br />

«satzetan ibill ddanan usiñe dekosu»<br />

«geixorik dauenan tipoa dekosu»<br />

Itxura baten goiko egitura horren oso antzerakoa den -NA+REN<br />

BAT aipatu gura neuke:<br />

«dxoan sanan batek esan tzon»<br />

«dakidxenan bateaiñe eroan seden»<br />

Azken adibide biak erlatibozkoak dira zalantza barik. Perpaus nagusiko<br />

IS eta erlatibaturikoarena erreferentziakide dira. Azaleratu daiguzan<br />

lehenengoaren sakoneko egituran egongo litzatekezan perpaus bakun<br />

biak:<br />

a) «batan bat dxoan san»<br />

b) «batan batek esan tzon»<br />

Argi dakusagu lehenengoaren «batan bat» eta bigarrenaren «batan<br />

batek»-en arteko kidetasuna.<br />

Era honetako egitura, zalantza kutsua erantsi nahi denean erabiltzen da:<br />

«etor san bat» askoz be mugatuagoa da «etor sanan bat» baino.<br />

4.2.2. Erlatibozkoak<br />

4.2.2.1.Aditz jokatudun erlatiboak<br />

-(E)N<br />

NOR<br />

NOK<br />

NORI<br />

«belu etor dan gixona esta emengoa»<br />

«guriekas olgetan dabillen umie trastoa da gero!»<br />

«astoa saldu doskun tratantiek esan deu ori»<br />

«txarren esaten tzon osabiek (g)utzo geidxen»<br />

«olgetie gustetan etxakon umie esta umie»<br />

«biarra eskatu tzeten gixonari es eser esan!»<br />

— 150 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

NOGAS<br />

«neu berbetan egon nasen medikuegas dabill»<br />

«atxiñe ibilltten giñen lagunekas batu gara»<br />

NO(RE)NTZAT<br />

«pastillek ekar tzetesan andrientzako da bajie»<br />

«biar eitteko ganie dekon umientzat dakates artaburuok»<br />

NO(G)A(I)ÑE<br />

«ni dxoaten nasen medikueaiñe dxoan da»<br />

«gu ixen garan astueaiñe dabix áre pe»<br />

NO(G)AITTIK<br />

«seuk eiñ ddosun motiboagaittik eiñ ddot»<br />

«neu(k) pregunte nitzun etzieaittik pregunte dee»<br />

NON<br />

«gu egon gintzen lekuen daus bakasiñoatan»<br />

«berba asko eitten dan etzien, biar gitxi»<br />

«gu egon garan otela ondo dxagonda dau»<br />

NONDI(K)<br />

«gu etor garan lekutik estabill jente askorik»<br />

«sue pase sarien bideti enitte paseko!»<br />

NORA<br />

«gu goasen errire dxoateko kapas estie árèk»<br />

«arrankaritten goasen errekara txarrikeridxe pota txues»<br />

NORA(I)ÑO<br />

«neu egoten nasen lekureiño allege die» (edo «lekurarte»)<br />

«astoa etor dan lantzarraraño etor dosak»<br />

NONGOA<br />

«au dan errikoak gara gu be»<br />

«óne(k) t(d)ien parajekoak etor die atzo»<br />

— 151 —


4. Sintaxia<br />

Erlatibo libreak<br />

«suges etor dana esta lar santue ixen»<br />

«ein gure deuenak bako non eiñ»<br />

«kalte eitten tzonari oba emon es»<br />

«kantetan datorrenagas egon (n)intzen»<br />

«geidxen eitten deuenantzat (d)a txupatxuse»<br />

«gu dxoan garanagañe dxoan die»<br />

«atzo pregunte tzienagaittik pregunte tzie barridxen be»<br />

Aposizioa<br />

«ori Basilin semie da, Galdakon bixi dana»<br />

«bastarreko txala il bidu, larogei erralde ingeru dekosena»<br />

«erriko testularidxe dok ori, beti erdi moskortute dabillena»<br />

«seme neusidxe dere, atzo Ameriketatik etor dxakiena»<br />

«esi bako astoa da, atzes estakidxena»<br />

Joskera berezi bat<br />

Erlatibo libreen «erdi-bideko» joskera litzateke aipatu gura dodana. IS<br />

burua isildu egiten da, baina mugatzailea eta kasu-marka -(E)N erlatibizatzaileari<br />

gehitu beharrean, lexikalizaturik antzera gelditu dan -TXU atzizki<br />

txikitzaileari batzen jakoz:<br />

«dakidxen txue esango tzu orrek»<br />

«estekot nekerik dekoten txue emoteko»<br />

4.2.2.2. Aditz jokatu bakoa dauken erlatiboak<br />

Aditz partizipioa + -KO<br />

«atzo erreko pilloa suten dau oniño»<br />

«amak eiñeko jarsie dekot soñien»<br />

«fraille artien ibilliko gixonari itxi en bidxako»<br />

«baserrittik etorrikoakas berba ei(n) lei»<br />

— 152 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

«a umie, atzo etorrikoa, guges posi tabill»<br />

«iges ekarrikoak usteldute daus»<br />

....<br />

Adibide guztiak baiezkoak dira. Ezezkoa adiazo gura danean,<br />

BAKO partikularen bidez egiten da:<br />

«bixerra kendu bako gixona itxure txarrien oten da»<br />

«esnie edan bako txalak esteu probarik eitten»<br />

«iñok ukutu bakoa gudot»<br />

....<br />

Aditz partizipioa<br />

«neuk ekarridxe da ori»<br />

«sárrak ikusidxe dala diñue»<br />

«iñok emonagas majo bixi de ori»<br />

Aditz izena + -KO<br />

«ikusteko geuse(k) taus an»<br />

«derrigorres eitteko biarrak etxates gustetan»<br />

«asko gastetako juergie esta ona»<br />

Ostekoa isildu lei:<br />

«eskus eittekoa da ori»<br />

«nonori esatekoa dala pentzeta(n) su»<br />

Esaldi erlatiboa azken posizinora pasatzen danean eta aditz nagusia<br />

eta txertatua bardinak diranean, adierazkortasunez beteniko<br />

esamoldeak sortzen dira:<br />

«arek eiñ txusen eittekoak!»<br />

«nik ikus dot ikustekoa!»<br />

«esan tziesan esatekoak!»<br />

Galdetzaileekaz osaturikoak<br />

«badeku oniño se ikisidxe»<br />

«se dxagonik estau amen»<br />

«se astue badeko gixajiek»<br />

— 153 —


4. Sintaxia<br />

«Biar» eta «esiñ»-egaz<br />

«ikus biarreko geuse tie órrek»<br />

«eiñ esiñeko geuserik es niri eskatu»<br />

«esan biarreko kontue da ori be gero!»<br />

4.2.3. Baldintzazkoak<br />

4.2.3.1. Adizki jokatuekaz<br />

a) Alegiazko adizkiak daukezanak:<br />

ORAIN ETA GEROALDIRAKO<br />

* BA- + adizki trinkoa / -KO + -KE<br />

«diru asko baneko, etze barridxe erosko neke»<br />

«bidan moduen balabill, eleskidxos olako geusek paseko»<br />

«nebarreba dana palatos, ama posik ongo litte»<br />

* Partizipioa + -KO, BA- + laguntzailea / -KO + -KE<br />

«txoridxek lumetuko basenkies, neuk imingo nekes»<br />

«eskatuko baleust, posik emongo neskidxo barreix!»<br />

«gurpideti ibilko espasiñe, gitxiau loittuko sintzes»<br />

IRAGANERAKO<br />

* Partizipioa+(ixen)+BA-+laguntzailea / -KO + Indik.(Iragana)<br />

«gure amak ikus baleu, esango tzuen»<br />

«ni olan ibilli (i)xen banitte, gorridxek ikusko gendusen»<br />

«aitte etor balitzok, semie dxongo soan»<br />

Ondorioa ez eze, baldintza be indikatiboan egiteko joera dago gehienetan;<br />

batez be, gazteen artean. Zaharrek hobeto eusten deutse oraindik<br />

baldintzazko adizki jatorrei.<br />

Hona hemen gazteen artean entzun daitekezan eredu batzuk:<br />

«ondo ein baseuen iñok etzon eser esango»<br />

«egidxe (e)san batzen etxaken asarratuko»<br />

— 154 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

b) Alegiazkoak ez diran adizkiak daukezanak<br />

«esaneko moduen eitten basu, euko su saridxe»<br />

«konbiduek sasoix badatos, iruretan dxangu»<br />

«ori egidxe bada, esteko geuse onik»<br />

Batzuetan, baldintza eta zergaitia lotu daitekez IZAN aditzaren<br />

bidez:<br />

«ori ein badeu, biarrixena euki deuelako ixengo san»<br />

«platera goraño bete badie, gose dielako ixengo da»<br />

«gordosola badaroadie, euridxe dalako da»<br />

4.2.3.2. Jokatu bako adizkiekaz<br />

ESKERO / ESKO / ESKIÑO<br />

ESIK / ESIEN<br />

–TEKO(T)AN<br />

«ori pastan da asko dxan eskero»<br />

«belu ibilli esko estau seiñik»<br />

«bastarrak ikusten ibilli eskiño estau esetako astirik»<br />

«ikisi esien estau aprobetarik»<br />

«geidxau dxan esik, esta beingoan lodittuko»<br />

«norberak eroan esik, elitte beran konture dxoan»<br />

«guges etortekotan, esaten yatzune en biko su»<br />

«esatekoan, egidxe esan gero!»<br />

«artutekotan, eskuek (g)arbittu»<br />

-E amaiera dauken partizipioetan, -TAKO(T)AN egiten da disimilazio<br />

bokalikoaren ondorioz:<br />

«eskure pagetakotan, merkiau engo tzut»<br />

«dana guretzat ixetakotan ixtutu lei apur bet»<br />

«olgetakotan, txopinke olgeko neke»<br />

— 155 —


4. Sintaxia<br />

4.2.4. Kontzesiboak<br />

4.2.4.1. Adizki jokatuekaz<br />

BA-...BE<br />

-LA...BE<br />

BAIA<br />

«goixien basatos be estosu ikusko»<br />

«soldatie idxen batzue be etxatxu suri allegeko»<br />

«ondo esango balidxo be eleskidxo kasurik eingo»<br />

Erabilera mugatua dauka egitura honek; «gure», «biar», «esiñ» eta «al»-<br />

egaz bakarrik osatzen da:<br />

«gure (e)steuela be barriek urtetan tzo»<br />

«bera pideuela be iñori emongo leskidxo orrek»<br />

«esiñ ddeuela be alegiñe en barik esteu itxiko»<br />

«berak eroan al deuela be iñontzat itxiko leke»<br />

«aberatzales ibilltten da, diru askorik esteko baia»<br />

«estosku egirik esan, esta gusurtidxe baia»<br />

4.2.4.2. Jokatu bako adizkiakaz<br />

ARREN<br />

«goixeti dxagi arren esiñ ddus biarrak akabe»<br />

«kanpokoa ixen arren euskera ikis deu»<br />

«pentzue dxan arren esta lodittuten»<br />

Esaldi kontzesiboari indar berezia emon gura jakonean, BE partikulagaz<br />

hornidu lei:<br />

«etorri arren be esteu trikutik eitten»<br />

«danak agirika eiñ arren be esta doliduko»<br />

NAI TTE<br />

«nai tte danak (g)aldu dxokatu en bidu»<br />

«nai tte belu ixen eskoas etzera»<br />

«nai tte negar eiñ etxatzu parkatuko»<br />

— 156 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

Partizipioa + -TA + BE<br />

«geuges batera urtenda be estie kapas allegetako»<br />

«esamiñe eurretix dxakiñdde be enei aprobeu»<br />

«emonak emon eiñdde be esta espabilletan»<br />

Partizipioa + ES DA BE / BARI(K) P(B)E<br />

«dxoan es da be bardiñ ddosku guri»<br />

«Bilbo ikusi es da be, estau se galdu andirik»<br />

«angule txan bari pe gebona(k) pase leix»<br />

«munduko surrena ixen bari pe ikis lei»<br />

4.2.5. Zergaitizkoak<br />

–(E)LAKO<br />

«neuk esan tzietelako eiñ ddere»<br />

«astoak arrantza eiñ ddeuelako ixartu nas»<br />

«Bilbora daroadielako asarratute dau»<br />

«oneidxe dalako pastan dxakos olakoak»<br />

«sustri bakoa dalako galdu de»<br />

Aditz izena + -A(G)AITTIK / -ARREN<br />

«egidxe esatie(g)aittik kartzelan sartu nede»<br />

«baragarri dabix geusek bidan moduen eiñ es eittiarren»<br />

«aman esanari kasu eiñ es eittie(g)aitti tau olan»<br />

«umie les ibillttiarren pastan yatzues»<br />

ETA / TA / DA<br />

–(E)LA TA<br />

«sausie ixilik, eser estakixue ta»<br />

«órrek esiñ dxan leix, loi daus de»<br />

«selan erosko dxuek, bape dirurik etxekiek eta!»<br />

«gose diela ta dxaten estosak asi ba!»<br />

«estoskue (e)itten itxi guk estakidule ta»<br />

«gastiena dala ta eurreti imiñi gudere»<br />

— 157 —


4. Sintaxia<br />

–LES (-N LEZ)<br />

SE<br />

«es eitteko esan dosules, estu eiñ»<br />

«kanpokoa dales, estaki euskerarik»<br />

«beti olgetan dabixeles, gero estakidxie se en bidan»<br />

«enoa, se euridxe en bideu»<br />

«eroaixu etzera, se pentze lei moskortute dauela»<br />

«es euki damurik, se esteu meresidu»<br />

4.2.6. Denporazkoak<br />

4.2.6.1. Esaldi nagusiaren prozesua aurretik emoten danean<br />

BA(I)ÑO ARIÑAU / ORDUKO / AURRETIK (AURRIEN)<br />

«nik esetu baiño ariñau emendik dxoanda egon san»<br />

«su ixartu orduko txarridxe ill eingu guk»<br />

«eskondu eurretxutik eiñ txusen órre piarrak»<br />

«total apurtu baño ariñau kargutu gara»<br />

«dana alperrik (g)aldu orduko gorde digun»<br />

«ill eurrien esan tzesan órrèk (k)ontuek»<br />

-NERAKO<br />

«argidxe etor danerako danak oyen eon gara»<br />

«esan tzetenerako akabeta euki deu»<br />

«biarrak eiñ ddusenerako geube ixen da»<br />

«etor dxakusenerako belu ixen da»<br />

4.2.6.2. Prozesua une berean emoten danean<br />

-NIEN<br />

«geixotu danien asi da elixara dxoaten»<br />

«usaba etor dxatzunien larrittu sara su be»<br />

«gedar da gedar ibl gintzesenien estoskuen entzun»<br />

-NATAN<br />

«au etorten danatan galdu eitten deu atletikek»<br />

«gu dxoaten garanatan ondo pastan du»<br />

— 158 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

-N BAKOTXIEN / -N GUSTIDXETAN / -N DANATAN...<br />

«ikusten doten bakotxien dardakadan paretan (n)as»<br />

«su satosen gustidxetan euridxe eitten dosku»<br />

«etor dan danatan diskusiñoa egon da»<br />

-(E)LA<br />

«etzera noala etxatek (g)aldu ba!»<br />

«beskaritten nauela entzun dot ori saratie»<br />

-N ARTIEN / -N BITTARTIEN<br />

«suk bi eitten dosusen artien nik lau eitten doas»<br />

«artaburuek garantan doasen bittartien telebisiñoa ikusten dot»<br />

«dxesarritte dauen bittartien ankieri eraitten tzo»<br />

-KERAN<br />

«arnasie artukeran miñ ddekot bularrien»<br />

«tejabanan sartukeran mailletu dot kotxie»<br />

«sartena artukeran erre nintzen»<br />

4.2.6.3. Prozesua atzetik emoten danean<br />

-NIEN<br />

«gidxau ikisten dosunien erosko dxatzu bixikletie»<br />

«dxan seuenien maittik altzeu ein sen»<br />

«seuek gusuena eitten dosuenien etorten sarie etzera»<br />

-NERAKO<br />

«ikus neuenerako esetu neuen»<br />

«esan netzenerako, negarres asi san»<br />

«deittu dxatzuenerako amen egon sarie»<br />

ETA GERO / (ETA) OSTIEN<br />

«beskari edarra dxan da gero logurie oten da»<br />

«eiñekoak eiñdde ostien parkatuteko esan!»<br />

«siestie (e)iñ dde gero batukus bedarrak»<br />

BARRITTEN<br />

«eskon parritten dana ondo ixetan da»<br />

«dxaidxo barritten astoa pe politte tie»<br />

— 159 —


4. Sintaxia<br />

ETA LASTER / ETA LASTERRERA / ETA ARA / ETA BEINGOAN / -RIK<br />

ARA<br />

«suek esan da laster kontutu nitten»<br />

«asidentie ixen da lasterrera il sen»<br />

«esniek eratzi tte ara dxoan ginttesan»<br />

«ardaba edan da beingoan moskortuten da»<br />

«oirik ara nau»<br />

4.2.6.4. Prozesuaren hasiera edo amaiera markatzen danean<br />

-NETIK<br />

«eskondu saranetik ikusi be (e)sara eitten»<br />

«karneta atara deuenetik lotu esiñi tabill»<br />

«negarres ikus neuenetik etxat astu be eitten»<br />

Atzizki hau, prozesuari amaiera emoten deutson berba bategaz<br />

lagunduta joan daiteke. Orduan, gehienetan -NIK agertuten da:<br />

«karrerie akabe sunik ona urte asko pase die»<br />

«esan tzutenik eta geidxau, enas dxoan»<br />

«osabie etor danik ona biximodue kanbidxe en dxaku»<br />

ARTE / AREK ETA...ARTE / ARTIEN / AREK ETA...ARTIEN<br />

«neuk esan arte amen egon biko su»<br />

«non dxesarri bisuen esan artien, sutunik egon»<br />

«itxaron en biku árèk eta geube eiñ artien»<br />

«árèk eta koputxu bet eiñ arte lotu adi gixona!»<br />

4.2.7. Moduzkoak<br />

-N LES<br />

-N MODUEN / MODURE<br />

-N ANTZIEN / ANTZERA<br />

-N KLASIEN...<br />

«dakixules en bisu euskerie»<br />

«esan tzuten moduen eitten basu neikoa su»<br />

«Pruixen eitten dun antzera eitten dere an be»<br />

«asko dakidxen klasien eitten deu berba orrek»<br />

«geuk eitten dusen antzien gardostuten txues buskentzak»<br />

— 160 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

Batzuetan, aditza ixildu egiten da:<br />

«iñok es les daki berbetan»<br />

«ume txikidxeri les emoten tzo dxaten»<br />

SEIÑDDE -N LES<br />

-N MODUEN<br />

-N KLASIEN<br />

«seiñdde eser estakidxeles eitten deu berba»<br />

«seiñdde sorra tekotzetesan moduen beittuten dost»<br />

«seiñdde soratute dauen klasien paretan da»<br />

SEIÑDDE...Aditz izen mugatua + LES<br />

«seiñdde kontu bet kontetieles ixen da»<br />

«seiñdde umieri berba eittieles eitten tzie»<br />

BA-...LES<br />

«bereskoa balitzeles eitten deu berba»<br />

«seruti balatorles bixi die»<br />

SEIÑDDE...BA-...LES<br />

«seiñdde munduko aberatzena balitzeles bixi de»<br />

«seiñdde geixo txarran bat balekoles dabill»<br />

Partizipioa + -(E)KO LES<br />

MODUEN / MODURE<br />

ANTZIEN<br />

KLASIEN...<br />

«esaneko les eitten txus biarrak»<br />

«geuk itxiko moduen tope gendun etzie»<br />

«bera(k) pentzeko klasien konpondu deu etzie»<br />

«agiñdduko les bete deu berbie»<br />

Aditz izena + KO MODUEN<br />

ANTZIEN<br />

KLASIEN<br />

«ondo ulertuteko moduen ein berba gero!»<br />

«barridxen erabilltteko antzien itxi»<br />

«gustetako klasien imiñdde daus pintxoak»<br />

— 161 —


4. Sintaxia<br />

-TA (-DA, -DE, -DDE, -TTE)<br />

«euspes dxeusitte tope du»<br />

« s i g a r roan sigarroas musturre<br />

erreta dau»<br />

«pilloan imiñdde danak erre<br />

txusen»<br />

«bide erdidxen itxunde ikus<br />

neuen»<br />

-(R)IK<br />

Forma klitxetuetan baino ez da erabiltzen. Ondorengo hirurak dira<br />

erabilienak:<br />

«banoa plagiek arturik»<br />

«or daus gosek illik»<br />

«dardakadan dau otzak illik»<br />

-KA<br />

«alkarrari sakaka dabix beti»<br />

«sarataka etor die goixion»<br />

«gurien, dxatekoari usinke ibilltten die»<br />

BARIK / ESIÑIK<br />

«txapela kendu barik esta dxaten»<br />

«burue ondo goberne esiñi(k) t(d)abill»<br />

ALA / ALIEN<br />

«emonala gasteko leke»<br />

«euridxe etxala (botala) da»<br />

«geuse bardiñe esanalien dabill»<br />

-IDXES<br />

«tirona kontu batzuk esanidxes»<br />

«kafe bat artuku sigarroa erreidxes»<br />

— 162 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

-(E)LA<br />

«purue musturrien deuela eitten deu biar»<br />

«ser eiñ estakidxela ikus dot»<br />

«etzieri deutzola txabolie deko»<br />

4.2.8. Helburuzkoak<br />

4.2.8.1. Aditz jokatuagaz<br />

«ixilik egon sittesan esan tzu gusurre»<br />

«afaridxe page dixkun lagundu tzet»<br />

«galdu estakidxon ein tzet sarata»<br />

4.2.8.2. Jokatu bako aditzagaz<br />

-TEKO<br />

«sueri emoteko ekar dot»<br />

«bakotxari bana partiduteko ekar nitxusen»<br />

«esniek erasteko etor nas goixau»<br />

-TEKO(T)AN<br />

«bidxer dxoatekoan nau»<br />

«aspaldidxon gabix txarridxe illttekotan»<br />

«paraje polittauak ikustekotan dxoan ginttesan»<br />

«suen semiegas olgetakotan etor da gurie»<br />

«danak (g)astetakotan emoten tzutes»<br />

Aditz izena + -ARREN / -E(G)AITTIK<br />

«tabernari(k) taberna ibillttiarren biarrak ein barik»<br />

«erremerire dxoatie(g)aittik goixau afaldu deu»<br />

«agiñddukoa emon es eittearren estie etorri»<br />

-TEN<br />

«bedar ebaten dxoan da»<br />

«geuse barridxek ikusten etor dosak»<br />

«soridxonak emoten arrime dxakos»<br />

«ondo dauena apurtuten etor da»<br />

«olgetan etor die»<br />

«goixetik etor da gastañek erretan»<br />

— 163 —


4. Sintaxia<br />

4.2.9. Konparatiboak<br />

4.2.9.1. Bardintasuna adiazoten dabenak<br />

Izena + -N BESTE / -RE BESTE<br />

«aitten beste daki umiek»<br />

«sure beste politte enas ni antzi pe»<br />

«euki gure neke suen beste diru»<br />

«Josen txalak estie gurien beste onak»<br />

Izena + -N izena + -KO<br />

«sindikatoan plasako merke daus»<br />

«gurien sueneko politte(k) taus»<br />

Izena + -N BESTEKO(A)<br />

BESTIEN<br />

«etzien besteko mutille eiñ dde»<br />

«txalan besteko txakurrek ein tzo ainke»<br />

«aitten bestien bakixus eitten»<br />

-KO<br />

BESTE(KO)<br />

BESTIEN<br />

«pasadan urteko besteko otzak estaus»<br />

«gastetako beste alegrentzirik esteko»<br />

«atzoko besteko barriek eittie kosteko dxatzue»<br />

«goixeko bestien engo sus arrastidxen be»<br />

Aditza + -N BESTIEN<br />

BESTE(KO)A<br />

«abadiek eitten deren bestien geu pe engo genke»<br />

«esiñ ekar nei agiñddu dostien beste»<br />

«sue takixuen beste baiño espaneki»<br />

«suek ikus dosuen bestekoa estot (t)ope»<br />

Aditz izena + -KO BESTIEN<br />

BESTE(KO)(A)<br />

«etze-bete lagun neikotuteko beste arraiñ ekar du»<br />

«bixitteko beste bakie»<br />

«arkondara utzien ibilltteko besteko beroa estau»<br />

«guges olgetako bestekoa bada»<br />

«tratora manajetako bestien baki orrek txofer»<br />

— 164 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

ONEN / ORREN / AIÑ<br />

«onen posik eskara iños bixi (i)xen»<br />

«orren lerdoa ixen leidxenik lagunek!»<br />

«ain lotzatidxek urtetako, estaitt nondik urten deren»<br />

ONENBESTE(KO)(A) / ORRENBESTE(KO)(A) / AINBESTE(KO)(A)<br />

«guri etxaku toketan onenbeste diru»<br />

«elei kalkuleu nondik atara deren orrenbestekoa»<br />

«ainbeste ixerdi botatie alperrik ixen da»<br />

«gripiek elei orrenbesteko kalenturerik emon»<br />

4.2.9.2. Desbardintasuna<br />

BA(I)ÑO...-AU(A)<br />

«guriek suena paiño okerraua(k) t(d)ie»<br />

«urte-txarridxe kanpotik ekarrikoa baiño obie da»<br />

«txakurreri guri baiño geidxau gutzo»<br />

Ordena aldatuta be:<br />

«umetan baño sarridxau dxoaten gara oiñ»<br />

«eskolan baiño geidxau ikis gendun kanpoan»<br />

«alperraua da agiñddute eiñekoa baiño»<br />

Esaldi txertatu osoa emoten dalarik:<br />

«ni pentzetan ixen doten baiño andidxaua da»<br />

«sue kure senkien baño edarraua da ori»<br />

«tratantiek esanekoa baiño esne gitxiaukoa da beidxe»<br />

4.2.9.3. Ostantzekoak<br />

AL DANIK (ETA)...-EN<br />

«al danik andidxena engostesu gero!»<br />

«al danik eta gitxien loittu bastarrak»<br />

ALIK ETA...-EN<br />

«alik eta polittenak erosi umientzat»<br />

«alik eta geidxen eroan bija baten»<br />

— 165 —


4. Sintaxia<br />

SENBAT ETA ...-AU(A), (AINBET ETA)...-AU(A)<br />

(ORDUEN DA)...-AU(A)<br />

«senbat eta suridxau pintteu, argidxau lotuko dxatzu»<br />

«senbat eta geidxau esan, kasu gitxiau eitten dosku»<br />

«senbat eta geidxau prepareu, ainbet gitxiau gustetan dxat»<br />

«senbat eta geidxau esaten dxakoen, orduen da ixillau egoten da»<br />

SELAN...ALAN<br />

«selan bixi, alan ill»<br />

«selan esan, alan ixen»<br />

Partizipioa + -AU(A) TA...-AU(A)<br />

«esanau te txarrau de ori»<br />

«egonau te sarrau eitten da ardaba»<br />

4.2.10. Kontsekutiboak<br />

AIÑ...(-(E)LA)<br />

«ain lotza gitxi deko etxakola arpidxe be kanbidxetan»<br />

«ain dau triste berbari pe esteuela eitten»<br />

«ain deku diru gitxi...urten be estu eitten»<br />

— 166 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

5. LEXIKOA<br />

Behar honen hasikeran esan dodan moduan, albo-herrietan egin diran<br />

lanen desbardina egin gura izan dot Fruizerako, ez besteak txarto edo<br />

zuzen ez dagozalako gauza bardinak ez errepetiduteko baino. Beraz, lexikoari<br />

ez deutsot behar dauan besteko sakontasunik eskeini. Nire ustez<br />

garrantzitsuak izan daitekezan berbak bakarrik batu dodaz hemen. Asko<br />

dira falta diranak baina lehen aitatu dodan moduan, atal honeri behar<br />

dauan besteko sakontasuna emon ezkero, besterik ezin landu ahal izango<br />

litzake. Horregaitik ba, ondoren jartzen dodan berba-sorta Fruizen batua<br />

da oso-osorik eta ez dodaz bertan imini ebidenteak diran berbak, hau da,<br />

etzie, atie, eskue... eta abarren antzekoak, holakoak gure inguruko herrietan<br />

be antzera esaten dira-ta. Sartu dodazanak, arrazoi bategaitik edo besteagaitik<br />

gazteen artean gitxiago edo bape erabilten ez diralako imini<br />

dodaz, modu honetara betirako batuta egongo diralako eta nonok gura<br />

izan ezkero barrian be aireratu leizelako.<br />

Berbaren sarrera Fruizko euskeran esaten dan moduan emoten da eta<br />

esangurea erderaz jarrita dator, batzuetan Azkueren hiztegitik hartuta eta<br />

beste batzuetan, -han agertuten izan ez diran berbatan- nik neuk asmatuta,<br />

gure euskeraren esangurara ahalik eta ondoen ekarriz. Azkenik, berba<br />

batzuk testuinguru baten iminita agertu dodaz erderazko esangurari nahiko<br />

eritxi ez deutsodanean.<br />

Hona hemen, beste barik, berba-zerrenda:<br />

abarketie: alpargata.<br />

abasusidxe: prisa, rapidez.<br />

abemaittekoak: campanadas del<br />

mediodía.<br />

abidxedie: velocidad.<br />

abidxentadie: velocidad.<br />

abidxie: nido.<br />

abiseridxe: huevo de madera u<br />

o t ro material que se utiliza<br />

como reclamo.<br />

abixerittu: pudrirse el huevo.<br />

abronadie: embestida. «esta bape<br />

kuriosoa, abronadie besterik<br />

esteko!»<br />

abrosidu: aburrirse.<br />

abudie: manojo de alubias destinado<br />

a colgarse.<br />

— 167 —<br />

abus (ibilli): tambalearse al andar<br />

(a punto de caerse).<br />

adabarridxe: remiendo.<br />

adikunie: mirada.<br />

adittu: mirar<br />

adurre: baba.<br />

afana: afán.<br />

afaridxe: cena.<br />

a f o a : esponjoso. «ulie afo-afo<br />

deko»<br />

afotu: hacerlo esponjoso:<br />

afruntue: intemperie.<br />

agidxen: a la vista. «tripeko sille<br />

agidxen daroa orrek»<br />

agie: viga.<br />

agirika eiñ: reprimir, reñir.<br />

agurie: anciano


5. Lexikoa<br />

agurmaridxe: ave maria<br />

aidxe: papilla, pasta de harina y<br />

leche.<br />

aidxena: sarmiento, tallo leñoso.<br />

aingerue: angel.<br />

ainkadie: mordisco.<br />

ainke (eiñ): morder.<br />

aiskidetu: reconciliarse.<br />

aisko tostadie: tostadas hechas a<br />

base de papilla.<br />

aitte gurie: padrenuestro<br />

aitte santue: papa, padre santo.<br />

aittebitxi: padrino.<br />

aittegiñarraba: suegro.<br />

aittetu: mencionar.<br />

aittieren (eiñ): santiguarse.<br />

aittitte: abuelo.<br />

aitz: grito que se profiere al ganado.<br />

aixal (egon): aguas poco profundas.<br />

aixie: viento.<br />

aixkor: espabilado. «aixkor ibill<br />

dxatzu a erremeridxen»<br />

aixtie: hermana.<br />

akabue: 1.– último. 2.– persona<br />

desastrosa.<br />

akana: garrapata mayor.<br />

akarra, akerra: 1.– macho cabrío.<br />

2.– palo situado en la parte central<br />

trasera de los carros.<br />

akatza: púa del árbol.<br />

akinke: a la pata coja<br />

akulue: aguijada. «akuluegas kiñe<br />

bidxako orreri»<br />

alagorekoa: jornalero.<br />

alaurue: alarido.<br />

albaitterie: veterinario.<br />

albandorrotza: aguja salmera, o<br />

para hacer colchones.<br />

albañie: dificultad de respiración..<br />

albatie: puerta secundaria a un<br />

lado de la casa.<br />

albo-erridxe: pueblo colindante.<br />

alboskadie: tanbaleo<br />

a l b ro k i e : robla o alboro q u e .<br />

»akabe ostien albrokie ein biku»<br />

aldamena: dos palos laterales verticales<br />

que sostienen la puerta<br />

trasera del carro.<br />

aldatza: cuesta.<br />

alderdidxe: lado.<br />

a l d e s t a ( r ) i d x o a : persona insustancial,<br />

inutil, sin remango.<br />

aldikadie: tenporada. Dícese de la<br />

persona que tiene rare z a s .<br />

«orrek aldikadak eukitten txus»<br />

aldrapie: cuesta empinada en los<br />

montes.<br />

alfalfie: alfalfa.<br />

alixemena: reprimenda dura. «alixemena<br />

atara dost alabiek ori<br />

dala ta estala»<br />

alkar poderoso: situación jurídica<br />

por la que los cónyuges tienen<br />

equivalente potestad sobre<br />

todos sus bienes.<br />

almuedie: almohada.<br />

a l p e r r a r r i d x e : rodillo, piedra<br />

cilíndrica.<br />

alta: período de celo de burros y<br />

caballos.<br />

altarik: ikus alta.<br />

altza: aliso.<br />

altzi bet: una pizca.<br />

altziketu: dar un tajo a las castañas.<br />

altzoa: regazo.<br />

allurbie: alholva.<br />

amabirjiñe: laVirgen.<br />

— 168 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

amabitxi: madrina.<br />

amabosta: quincena.<br />

amagiñerraba: suegra.<br />

amaiketakoa: almuerzo.<br />

amama: abuela.<br />

amentala: delantal.<br />

amukoa: copo de lino.<br />

amustu: desafilarse.<br />

amutze: desafilado.<br />

a n a b a k i e :forraje que se da al ganado.<br />

anaidxie: hermano.<br />

anbuloa: nudo.<br />

andalapunte (eiñ): dícese de<br />

cuando a un carro le vence el<br />

peso de la parte posterior provocando<br />

que la parte anterior<br />

subu hacia arriba.<br />

andaparie: depósito grande de los<br />

molinos desde el cual se produce<br />

el salto del agua.<br />

andaridxe: andero, conductor de<br />

cadáveres.<br />

andikidxe: noble, persona de alto<br />

rango social.<br />

andra aixie: viento sur.<br />

andragixonak: marido y mujer.<br />

andraikustie: visita que se hace a<br />

las mujeres recién paridas por<br />

parte de los familiares.<br />

anegie: fanega, 50 kgrs.<br />

antojue: asco, empalago.<br />

antza emon: hacerlo decentemente.<br />

«dxostieri antza emoten tzo<br />

sure semiek»<br />

antzarra: ganso<br />

antzue: estéril.<br />

antzutu:volverse estéril.<br />

apainddu: adornar, prepararse.<br />

apapa: ir de paseo, dirigiéndose a<br />

los niños.<br />

aparejuek: montura que se pone a<br />

los burros para el transporte.<br />

apatxa: pezuña.<br />

apatxe: sentarse, dirigiéndose a los<br />

niños.<br />

apatza: esponjoso, cómodo.<br />

apoa: verraco, puerco padre.<br />

ara: posposición que significa<br />

«recién...». «garbirik ara satos»,<br />

«oirik ara nau».<br />

aragidxe: carne.<br />

aramoa: araña.<br />

aramu-sarie: telaraña.<br />

arantzie: espina.<br />

arapoa: púa del árbol.<br />

aratiñik, aratiñes: caerse boca<br />

abajo.<br />

aratxurre: azada de dos púas.<br />

arbolie: árbol.<br />

ardaba: vino.<br />

ardatza: 1.– eje de carro. 2.– eje de<br />

la rueca.<br />

ardidxe: 1.– piojo. 2.– oveja.<br />

are arridxe: piedra arenisca.<br />

a re-narra: narria, trineo rústico<br />

con púas de hierro<br />

aretxa: roble.<br />

argimallue: mazo de cantero.<br />

argiñe: cantero.<br />

argittu: aparecer. «argittu de atzo<br />

galdu sendun erlojue»<br />

aridxe: hilo.<br />

arie: arena.<br />

arien: nada, ni pizca. «estekot arien<br />

be».<br />

arimie: alma.<br />

ariñegun: anteayer.<br />

ariñik ariñ: rápidamente. «ori esta<br />

etorko ariñik ariñ».<br />

arittoa: carnero.<br />

— 169 —


5. Lexikoa<br />

arkasidxe: acacia.<br />

arkelie: cerda.<br />

arkoa: cerda con crias.<br />

arkondarie: camisa.<br />

arkusabala: de constitución fuerte,<br />

de buen apetito.<br />

arloa: superficie de terreno. «arlo<br />

andidxek erre txus suek».<br />

a rmerie: c o rnamenta. semblante<br />

de persona o animal.<br />

armiñ: apurado, muy enfadado.<br />

armosue: desayuno.<br />

arnasistue: jadeo.<br />

arnasoskie: jadeo.<br />

arotza: carpintero.<br />

arpilerie: arpillera.<br />

arra: palmo.<br />

arrakadie: pendiente.<br />

arrakalie: hendidura, grieta.<br />

arrana: cencerro.<br />

arrankaridxe: trucha.<br />

arrastidxe: tarde.<br />

arrastion: buenas tardes.<br />

arratela: ratonera.<br />

arratoye: ratón.<br />

arratza: tarde noche.<br />

arridxe: 1.– piedra. 2.– fregadero.<br />

arrie: palmo.<br />

arrikoa (eiñ): hacer el fregado.<br />

arroa: arroba. (12,5 k.)<br />

arrosidxe: bostezo.<br />

arrutzie: huevo.<br />

artasidxek: tijeras.<br />

artatxoridxe: gorrión.<br />

artega: nervioso.<br />

arterau: antes, con antelación.<br />

artie: encina.<br />

artien: en el intervalo.<br />

arto-afari: celebración de haber<br />

terminado las siembras.<br />

arto-bixerra: barba de la mazorca.<br />

arto-dxorrie: escardar el maíz.<br />

artolabakoa: torta de harina de<br />

maiz hecha en el horno de piedra.<br />

artosurtekoa: torta de harina de<br />

maíz hecha sobre la piedra del<br />

fuego bajo.<br />

artxoa: cordero.<br />

artzie: 1.– zaranda, herramienta<br />

para limpiar la alubia. 2.– mujer<br />

gruesa en sentido figurado.<br />

asaroa: lluvia benéfica de cualquier<br />

época.<br />

asaskeu: desahogarse.<br />

asatzak: señales, ramitas que se<br />

dejan en los campos para indicar<br />

dónde se ha sembrado y<br />

dónde no.<br />

asau: lejos.<br />

asidxe: semilla.<br />

aska-bentanie: especie de ventana<br />

que comunica el pasillo donde<br />

se encuentra el forraje y el pesebre.<br />

askatu: soltar, librar.<br />

askie: pesebre, artesa, amasadera.<br />

askonarra: tejon.<br />

askordiñe: sabañón.<br />

askurie: rascazón, picor.<br />

asmue: intención.<br />

aspaldidxon: enlos últimos tiempos,<br />

días.<br />

aspidxe: 1.– parte de abajo. 2.–<br />

cama del ganado. «oniño estotes<br />

ganaduen aspidxek atara»<br />

aspigarridxe: hierbas, etc., con<br />

que se hace la cama del ganado.<br />

aspiko gonie: combinación.<br />

aspirie: artesa.<br />

— 170 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

aste akabue: fín de semana.<br />

astegun burusuridxe: día de<br />

labor.<br />

astelena: lunes.<br />

astidxe: tiempo de ocio.<br />

astilletu: partir<br />

astillie: grieta.<br />

astin: fofo.<br />

astinaldidxe: sacudida.<br />

astoa: 1.– burro. 2.– arca con agujeros<br />

en la que se desgrana el<br />

maíz. 3.– sostén para cortar<br />

leña.<br />

astogorridxe: llámase a las personas<br />

que por su actitud se asemejan<br />

a los burros.<br />

asto-otzarak: ikus aparejue.<br />

astrapalie: estruendo, alboroto.<br />

astue: adivino.<br />

astugarridxe: terrible.<br />

asunbre: azumbre.<br />

asune: hortiga.<br />

asurre: hueso.<br />

atala: parte, trozo. «atalkadie<br />

kendu tzo sagarrari».<br />

aterri: tiempo seco.<br />

aterrunie: escampada, clara.<br />

atertu: escampar.<br />

ateute: ataúd.<br />

atoan: al momento, al instante.<br />

atxa: roca, peña.<br />

atxiñe: antiguamente.<br />

atxurre: hazada.<br />

a t x u r ren: 1.– cavando con la<br />

azada. 2.– emplarse en algo con<br />

mucho empeño. «atxurren dabill<br />

kotxie konponduten».<br />

atxurtu: cavar.<br />

atza: hedor.<br />

atzak: ikus atzamarra.<br />

atzaldie: tarde (la).<br />

atzasala, asatzala: uña.<br />

atze biko txala: cierta especie de<br />

ternera.<br />

atze istue: de trasero estre c h o ,<br />

prieto.<br />

atzeko palak: muelas traseras.<br />

atzeskue: postrero en el juego de<br />

las cartas.<br />

atzie: parte trasera.<br />

atzittu: heder.<br />

atzoa: vieja, anciana despectivamente.<br />

atzosarra: vieja, anciana despectivamente.<br />

aupa: 1.– grito de ánimo. 2.–<br />

levantarse dirigiendose a los<br />

niños.<br />

ausittu, eusittu: 1.– templar las<br />

comidas. 2.– añadir aceite de<br />

tocino frito al final de la cocción<br />

en el puchero. «lapikoa<br />

a u s i t t u » .<br />

ausoa, ausondidxe, ausotidxe:<br />

barrio.<br />

ausunie: barriada.<br />

axala: superficie de poco fondo.<br />

«ekarri plater axalak», «estau ittoteko<br />

billurrik, axal dau te».<br />

babie: haba.<br />

baldie: balde, cubo.<br />

balidxokoa: de valor.<br />

baltzingoa: negruzco.<br />

baltzittu: ennegrecer.<br />

baltzunie: moratón, espacio ennegrecido.<br />

baltzuskie: ikus baltzingoa.<br />

ballikoa: cierta especie de hierba<br />

de invierno.<br />

banaka bat: algún que otro.<br />

— 171 —


5. Lexikoa<br />

bandie: una de las vigas principales<br />

del tejado sobre las cual se<br />

sustentan los cabrios.<br />

bañe palue: palo largo sobre el<br />

cual trepa la planta de la vaina.<br />

bara sarie: redaño, prolongación o<br />

repliegue del peritoneo fluctuante.<br />

b a r a g a r r i d x e : e x t re m a d a m e n t e<br />

feo, horrendo.<br />

barandie: cuerda sobre la cual se<br />

cuelga la colada.<br />

b a rdingoa: niño o persona pequeña.<br />

bareue: vigilia.<br />

barie: 1.– bazo. 2.– limaco.<br />

barikue: viernes.<br />

barrabana: palabra soez que se<br />

dice acaso como eufemismo de<br />

«Barrabas».<br />

barrabasa: ikus barrabana.<br />

barre faltzoa: rísa hipócrita.<br />

barre santzoa: carcajada estrepitosa.<br />

barrena: extremo inferior. «frakabarrena<br />

artu bistesu»<br />

barridxen: otra vez, de nuevo.<br />

barrie: risa.<br />

barriñoa: barreño.<br />

barrukidxe: menudillos o tripas<br />

de un animal.<br />

barrunteu: sospechar, adivinar.<br />

barrutidxe: terreno acotado.<br />

bart: ayer noche.<br />

bartzune: instrumento de hierro<br />

en forma de gancho para abrir<br />

la tapa de la chapa. Ikus pikaparrillie.<br />

basakatue: gato montés.<br />

basatoste: carnaval.<br />

basatzie: barrizal.<br />

baserridxe: caserio.<br />

baseuntze: cabra montesa.<br />

basiñoa: barreño.<br />

baspidxe: liendre.<br />

basue: baso.<br />

basurdie: jabalí.<br />

batzarra: reunión.<br />

baye: criba de mallas anchas.<br />

bayerue: vendedor de cribas.<br />

bedarlekue: pradera.<br />

bederatziurrena: novena (en la<br />

iglesia).<br />

beeinkasiñoa: bendición.<br />

begadie: vega.<br />

begixkoana: mal de ojo.<br />

beillegidxe: amarillo.<br />

beindxola: en otro tiempo.<br />

beittu: mira.<br />

belakidxe: tableta con mango en<br />

el centro que sirve para recoger<br />

broza del horno.<br />

belañoa: niebla.<br />

belarridxe: oreja.<br />

belie: cuervo.<br />

belu: tarde.<br />

beluko mesie: misa de domingo al<br />

mediodía.<br />

belune: rodilla.<br />

beluniko: de rodillas.<br />

bendebala: viento del oeste.<br />

bentzidu: desequilibrarse.<br />

berakatza: ajo.<br />

beraskoa: diarrea.<br />

beratu: poner en remojo.<br />

berbaltue: tartamudez.<br />

berbotza: ruido de voces.<br />

berdeskie: verdusco.<br />

b e re k u t e k o a : rápido, fácil de<br />

hacer. «bai, laster eingot, berekutekoa<br />

da-ta»<br />

— 172 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

berenoa: veneno.<br />

beresidxe: jaro.<br />

beridxendie: merienda.<br />

berinketu: bendecir.<br />

bernie: pierna.<br />

berroa: berro (bot.)<br />

bertakotu: aclimatarse, establecerse.<br />

bertan-bera (egon): malestar físico.<br />

bertan-bera (itxi): abandonar<br />

berton illtteko: especie de promesa<br />

o juramento.<br />

bertzoa: verso.<br />

besapie: sobaco.<br />

besartekada: carga sostenida entre<br />

brazos.<br />

besartie: entre brazos.<br />

beseridxe: clientela.<br />

beskaridxe: comida.<br />

besoatakoa: ahijado.<br />

besperie: víspera.<br />

bestaldekoa: vecino de la otra<br />

mitad de la misma casa.<br />

bestaldie: la otra mitad de la<br />

misma casa.<br />

bestie: el otro.<br />

beterrie: de ojos ribeteados.<br />

beti egon nas: expresión que se<br />

esemeja a ya decía yo.<br />

betulie: ceja.<br />

beye: suelo.<br />

beyen ganie: suelo.<br />

biargiñe: trabajador-a.<br />

biarlekue: 1.– lugar de trabajo. 2.–<br />

estropicio, asunto de difícil solución.<br />

bide-sidxorra: sendero.<br />

bidxer: mañana.<br />

bidxorkadie: torcedura.<br />

bidxorra: torcido, doblado.<br />

bidxortu: torcer.<br />

bidxotzekoa: 1.– infarto. 2.– afección<br />

del corazón.<br />

bidxotzerrie: ardor de estómago.<br />

biestune: hiel.<br />

bietza: dedo del pie.<br />

bigie: ternera.<br />

biintxie: ternera.<br />

bikotxak: mellizo-a, gemelo-a.<br />

billigarroa: malvís.<br />

billotza: cordero.<br />

bintegidxe, billegidxe, billeridxe:<br />

sebo que rodea el ombligo<br />

de los cerdos.<br />

biraue: maldicion, blasfemia.<br />

birbikiñe: berbiquí.<br />

biridxe: pulmón.<br />

birikidxe: pulmón.<br />

birikidxetakoa: afección del pulmón.<br />

biroa: buche de aves.<br />

birraittitte: bisabuelo.<br />

birritten: por dos veces.<br />

birsaidxe: remoyuelo, especie de<br />

salvado.<br />

bitxidxe: adorno, juguete.<br />

bitze: espuma., nata.<br />

bixidxena: cáncer.<br />

bixitze biko etzie: casa de dos<br />

viviendas.<br />

bixkerra: 1.– espalda. 2.– loma en<br />

los montes.<br />

bolantie: cierta especie de carro.<br />

bortzilloa: bolsillo.<br />

bost uger (eiñ): zambullirse de<br />

cabeza en el agua.<br />

bostarrike: juego infantil que consiste<br />

en tirar una canica hacia<br />

arriba...<br />

— 173 —


5. Lexikoa<br />

bostortza: ikus porkerie.<br />

botikie: medicina.<br />

brintze: brizna, punta de leña.<br />

brotie: brote.<br />

bruse: blusa que se utilizaba antiguamente.<br />

buldie: bula.<br />

bunburidxe: resonancia de un<br />

sonido.<br />

bur(u)koa: almohada.<br />

burdiñ ure: agua ferruginosa.<br />

burruntzidxe: asador, instrumento<br />

de hierro.<br />

bursotza: clavija que atrabiesa la<br />

lanza del carro en la parte anterior<br />

del yugo.<br />

burtola, gurtola: cama del carro.<br />

burutxie: mazorca desgranada de<br />

maíz.<br />

buskentza: morcilla.<br />

busterridxe: yugo.<br />

bustin lurre: tierra arcillosa.<br />

bustiñe: arcilla.<br />

daburduko: adverbio quivalente a<br />

para ahora. «daburduko dxantzitte<br />

satos!».<br />

damistikune: estornudo.<br />

dandarres: arrastras, arrastrándose.<br />

dardakadie: temblor.<br />

daridxola: manándole. «adurre<br />

daridxola dau alabieri begire»<br />

demandie: demanda judicial.<br />

demoniñoa: demonio.<br />

denporadie: temporada.<br />

denporie: 1.-tiempo. 2.– meteorologia.<br />

d e r rotien: a b u n d a n t e m e n t e ,<br />

muchas veces. «derrotien esaten<br />

txusen alakoak»<br />

desordue: deshora.<br />

diabrue: diablo.<br />

di-da!: onomatopeya que indica al<br />

instante, inmediatamente.<br />

dindirridxe: pingajo, cola de un<br />

vestido.<br />

ditxie: dicha, suerte.<br />

dolledie: lagar.<br />

domekie: domingo<br />

domiñe: medallón.<br />

domusantu: festividad de Todos<br />

los Santos.<br />

dotie: dote.<br />

dotore: guapo, elegante.<br />

dotriñie: doctrina eclesial.<br />

drogie: jaleo.<br />

drungulue: llámase a las chicas<br />

altas y por lo general de movimientos<br />

torpes.<br />

duketa: ducado.<br />

durdurie: 1.– pájaro parecido a la<br />

malvís. 2.– llámase a las personas<br />

nerviosas.<br />

dxagi: levantarse.<br />

dxagon:cuidar.<br />

dxagoneu: enjabonar.<br />

dxaidxe: fiesta.<br />

dxai-txala: ternero que se sacrificaba<br />

en fiestas para repartirlo<br />

entre los vecinos.<br />

dxakena: de poco apetito.<br />

dxakie: chaqueta.<br />

dxakittasun egon: estar a sabiendas.<br />

dxakittune: sabio.<br />

dxalgi: posarse los líquidos. «patatie<br />

ondo dxorratu bida ure ondo<br />

dxalgi deidxen»<br />

dxana: comida, comilona.<br />

dxasa: garbo, habilidad. «orrek bai<br />

dxasa, orrek!».<br />

— 174 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

dxatordue: 1.– hora de comer. 2.–<br />

comida.<br />

dxesarlekue: asiento.<br />

dxesarri: sentarse.<br />

dxeubie: dueño.<br />

dxeungedie: especie de yunque<br />

sobre el que se pica la guadaña.<br />

dxeurti: lanzar<br />

dxibittie: herramienta que se utiliza<br />

para desgranar la alubia, compuesta<br />

por dos palos unidos<br />

entre sí por una correa de cuero.<br />

dxokatu: jugar, apostar.<br />

dxorraidxe: azada pequeña.<br />

dxorratu: cavar.<br />

dxorrie: acción de cavar.<br />

dxostorrotza: aguja para coser.<br />

dxostune: costurera.<br />

dxuntie: articulación.<br />

e b e rdatie, egurdatie: m a ñ a n a<br />

(la).<br />

edie: correa utilizada para sujetar<br />

el yugo.<br />

edonor: cualquiera.<br />

edoseiñ: cualquiera.<br />

edoselakoa: de cualquier clase.<br />

edoselan: de cualquier modo.<br />

edoser: cualquier cosa.<br />

edosetara: de cualquier modo.<br />

edurtzie: nevada.<br />

egaberie: ave fría.<br />

egala: esquina.<br />

egaskadie: vuelo.<br />

egidxe: verdad.<br />

eguena: jueves.<br />

egurdidxe: mediodía.<br />

eguskidxe: sol.<br />

egustena: miércoles.<br />

eidxo: moler.<br />

eixie: arado de una púa.<br />

elaie: golondrina.<br />

eldu: agarrar.<br />

e l i x a s : eclesiásticamente. «orre k<br />

elixas Arreta die»<br />

elixie: iglesia.<br />

elixpie: pórtico de la iglesia.<br />

emoidxe: fuga de algún líquido.<br />

enbarasue: estorbo.<br />

enbata: galerna.<br />

enbrie: mujer.<br />

endekatu: degenerar, volverse inútil,<br />

con poco movimiento.<br />

endisiñoa, indisiñoa: inyección.<br />

enojue: molestia.<br />

enpatxue: empacho.<br />

enplastue: emplasto.<br />

entramie: apetito.<br />

entresakie: entresaca.<br />

epaidxe: decisión. «epai bako<br />

lagune dok ori!»<br />

eperdi biko txala: cierta especie<br />

de ternera.<br />

eperdidxe: culo, trasero.<br />

eperdikoa: azote dado o recibido<br />

en el trasero.<br />

eperra: perdíz.<br />

epertargidxe: luciérnaga.<br />

eralgi: cerner.<br />

erañotza: laurel.<br />

eras: 1.– cómodamente. 2.– poner<br />

al derecho un objeto vuelto.<br />

eraso: obligar.<br />

erasoa: acometida.<br />

eratzi: ordeñar.<br />

erbestie: tierra extraña.<br />

erbidxe: liebre.<br />

erderie: lengua castellana.<br />

erdibittu: partir por la mitad.<br />

erdikiñe: casi la mitad, poco mas<br />

o menos.<br />

— 175 —


5. Lexikoa<br />

erdikiñien: a medias. «erdikiñien<br />

itxi dus geurko biarrak»<br />

erdu: ven.<br />

eride-bedarra: cierta planta utilizada<br />

para curar heridas.<br />

erie: modo, momento propicio.<br />

eritxidxe: 1.– opinión. 2.– persona<br />

arrogante, creída.<br />

erkeroa: dedo gordo (el).<br />

erleutze: colmena.<br />

erluxun: reluciente, limpio.<br />

ermandadie: gremio, cofradía.<br />

ernari: preñada.<br />

erne: brotar.<br />

ernegeu: cabrearse, ponerse nervioso.<br />

erostaka (ibilli): andar quejándose.<br />

erpegorridxe: cierta hierba maligna<br />

de los campos.<br />

erpekadie: arañazo.<br />

erpie: garra.<br />

erraldie: ralde, peso de 5 kilos.<br />

erramue: laurel.<br />

errandonie: agujero en el suelo<br />

de la cocina donde se introducía<br />

una tinaja con agua en el cual se<br />

realizaba la colada.<br />

errapie: ubre<br />

erratu: equivocarse.<br />

errebueltie: curva.<br />

erregaterie: persona que se didicaba<br />

a la compra de productos<br />

de caserío para después revenderlos.<br />

errekartie: zona que rodea a los<br />

ríos.<br />

e r reka-txoridxe: cierto tipo de<br />

pájaro.<br />

errekie: rio.<br />

erremarie: paso para el ganado en<br />

los terrenos acotados.<br />

errementaridxe: herrero.<br />

erremesie: gran cantidad. «bihar<br />

erremesie eiñddere geur».<br />

erremiñttie: herramienta.<br />

e r remuskadie: refunfuño. «erremuskadie<br />

eintzo makala!».<br />

errena: nuera.<br />

errenkidxe: futura nuera.<br />

e r re p a reu: reparar (en algo),<br />

darse cuenta.<br />

erreskadan: en fila, uno detrás de<br />

otro.<br />

errestie: pelea.<br />

erresue: rezo.<br />

erretaillie: retejo.<br />

erretolikie: reprimenda.<br />

e r returie: quemaduras que se<br />

hacen en el campo destinado a<br />

la siembra. Hoy en día cualquier<br />

tipo de fuego hecho al aire<br />

libre.<br />

erretxiñie: resina.<br />

erriko aixie: viento sur.<br />

erriko tabernie: taberna perteneciente<br />

al ayuntamiento.<br />

errix: perteneciente al municipio.<br />

erroa: 1.– raíz. 2.– cada uno de los<br />

pezones de la ubre. 3.– cada<br />

una de las puntas de los antiguos<br />

moños. «moñoa erroak atarata<br />

deko».<br />

errobatibie: rogativa.<br />

erroko txala: ternera recién nacida.<br />

errondie: ronda, juerga.<br />

erronkie: bravuconada.<br />

errosaridxo bedarra: cierta especie<br />

de hierba.<br />

— 176 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

errosaridxoa: rosario.<br />

errotarridxe: muela del molino,<br />

piedra molar.<br />

ertza: esquina, borde.<br />

ertzikiñien: ventanas o puertas a<br />

medio cerrar.<br />

esan txarrekoa: desobediente.<br />

esanekoa: obediente.<br />

esarri: posarse las gallinas sobre<br />

los huevos.<br />

eser da guren: lo más preferido.<br />

«gusu guges etorri Eser da<br />

guren!».<br />

esetara: de ningún modo.<br />

esetarikoa: de ningún modo.<br />

esixena: apodo.<br />

eskapolota, eskopolota: cómoda.<br />

eskekoa: limosnero, mendigo.<br />

esker onekoa: agradecido.<br />

esker txarrekoa: desagradecido.<br />

eskerra: agradecimiento.<br />

eskillara burue: rellano de la<br />

escalera.<br />

eskoa: húmedo<br />

eskolie: escuela.<br />

eskota: escote, derrama.<br />

eskoye: derecha.<br />

eskuberie: rastrillo.<br />

eskudela: pasamano de una escalera.<br />

eskusue: baño.<br />

eskutue: lugar abrigado.<br />

eskuturre: muñeca.<br />

esne beidxe: vaca lechera.<br />

esnetzie: que produce abundante<br />

leche.<br />

espaldie: cuesta empinada en los<br />

campos.<br />

espanak: labios.<br />

espata eulidxe: tábano.<br />

espatie: 1.– espada. 2.– palos que<br />

se colocan verticalmente delante<br />

del carro.<br />

espillue: espejo.<br />

este gorridxe: esófago.<br />

este lodidxe: cólon.<br />

este meie: intestino delgado.<br />

estena: aguijón de abeja, culebra,<br />

etc.<br />

esteridxoa: unidad de volumen<br />

para medir troncos.<br />

estidxe: miel.<br />

estie: intestino.<br />

estramiñie: 1.– rastel, especie de<br />

balaustrada que parece una escala,<br />

colocada horizontalmente para<br />

contener la hierba que come el<br />

ganado. 2.– especie de ventana<br />

que comunica el pasillo donde se<br />

encuentra el forraje y el pesebre.<br />

estretzie: estrada, camino carretil.<br />

esune: conocido.<br />

ete: partícula interrogativa.<br />

etorridxe: inspiración.<br />

etzatzie: parte trasera de la casa.<br />

etze bueltie: parte que rodea a la<br />

casa.<br />

etze-etzeka: juego de niños.<br />

etzekoartekoa: persona a la que<br />

se trata como si fuera de la familia.<br />

etzerako ordie: especie de juego<br />

de niños: toquecillo que se da a<br />

alguien al despedirse y que éste<br />

ha de devolver a algún otro con<br />

el fín de no llevarse él mismo el<br />

«etzerako ordie».<br />

etzigerokoan: en un futuro.<br />

etzurrie: parte delantera de la<br />

casa.<br />

— 177 —


5. Lexikoa<br />

eubegiñerrabak: el suegro y la<br />

suegra.<br />

eukalitoa: eucalipto.<br />

euli mandoa: mosca negra grande,<br />

muy zumbadora.<br />

eumie: cabrito-a.<br />

eurberie: cuesta abajo.<br />

euri lanbroa: llovizna.<br />

euri saparradie: chaparrón.<br />

euri txistille: gota de lluvia.<br />

euri-garoa: llovizna.<br />

euri-lanbarra: llovizna.<br />

euritzie: lluvia torrencial.<br />

eurki: al parecer. «Peulo be etor da<br />

eurki».<br />

eurkidxe: taburete.<br />

eurrerako: para casta, ganado que<br />

no se sacrifica. «au txalau eurrerako<br />

itxi bidot».<br />

eurreskue: aurresku.<br />

eurrie: parte delantera.<br />

euskerie: euskara.<br />

eusnar (eiñ): rumiar.<br />

euspes: caerse boca abajo.<br />

euspoa, espoa: fuelle.<br />

faustela: fofo.<br />

fradue: prado.<br />

frakak: pantalón.<br />

frakatristie: llámase a las personas<br />

cuitadas.<br />

frantzes bedarra: cierta especie<br />

de hierba.<br />

gabilloie: gavilán.<br />

galaso: prohibir.<br />

galbanie: galbana.<br />

galbarra: remolino, centro de<br />

donde parte el pelo.<br />

galbaye: cedazo, criba.<br />

galdarie: caldera.<br />

galgie: freno de los carros.<br />

galipota: galipot.<br />

galtzamarrie: cinta para atarse los<br />

calcetines.<br />

galtzerdidxe: calcetín.<br />

galtzue: paja de hierba.<br />

galuste, galoste: rastrojera, la tierra<br />

misma en que se ha segado<br />

el trigo.<br />

gallurre: caballete de tejado.<br />

gana txarra: malestar corporal.<br />

gana: 1.– punta de la aguijada. 2.–<br />

cumbre.<br />

ganaduek imiñi: realizar los trabajos<br />

del ganado en la cuadra.<br />

ganes (eiñ): desbordar.<br />

gangalie: versión femenina de<br />

gandúl.<br />

gangarra: 1.– cresta de aves. 2.–<br />

llámase así a las personas poco<br />

asentadas.<br />

ganie: cima, punta.<br />

ganorabakoa: persona de poco<br />

fundamento.<br />

gantzagidxe(k): manteca.<br />

garagarra: cebada.<br />

garagarrak irebasi: darse corcorvos<br />

el burro.<br />

garandu: desgranar.<br />

garatu: re n o v a r, echar escapos.<br />

«artoak garatu die daburduko».<br />

garatxie: verruga.<br />

garbi-ikusidxe: limpieza y lavado.<br />

g a rdostu, galdrostu: e s c a l d a r,<br />

pasar las viandas por agua hirviendo.<br />

garidxe: 1.– trigo. 2.– verruga.<br />

garie: flor de maíz, nabo, etc,<br />

garoa: rocío.<br />

garrafoye: garrafón.<br />

garrantziñoa: mal gusto de lo rancio.<br />

— 178 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

garrastu: agriarse.<br />

garratxoie: madera unida a unas<br />

cadenas que se introduce en el<br />

agujero del yugo con el fin de<br />

arrastrar narrias, etc.<br />

garridxe: cintura.<br />

garrikoa: faja<br />

gasa: soso.<br />

gastañe txikolak: erizo huero de<br />

castañas.<br />

gastañie: castaña.<br />

gasteiñ (dau): a p a rentar más<br />

joven de lo que se es.<br />

gastelasosoa: cierto tipo de tordo.<br />

gasunaskie: saladero, depósito de<br />

salmuera.<br />

gatxa: 1.– enfermedad. 2.– difícil.<br />

gatzarridxe: piedra blanquecinay<br />

áspera con que se frota la lengua<br />

del ganado para curársela.<br />

gedxenien: la mayoría de las<br />

veces.<br />

geidxauko barik: sin más.<br />

geittu: llamar.<br />

geixu beten: dentro de un instante,<br />

momento.<br />

geltxoa: mosquito.<br />

gerispie: sombra.<br />

gernue: orina.<br />

geu txoridxe: trasnochador-a.<br />

geubelie: acción de velar un cadáver<br />

por la noche.<br />

gibela: hígado.<br />

gidxerrie: carne viva, lo magro de<br />

la carne.<br />

giñerrie: brezo.<br />

girrintzie: gruñido, relincho.<br />

gixedue: gisado.<br />

gixelana: unidad de medida de<br />

superficie.<br />

gixena: parte grasienta, adiposa de<br />

la carne.<br />

goittiberie: goitibera.<br />

goixeko mesie: misa de los<br />

domingos a primera hora.<br />

goixetidxen: en período tempranero.<br />

goixetikoa: tempranero. «goixetiko<br />

naboa akabe dxaku».<br />

goldie: arado.<br />

gonbitteu: vomitar.<br />

gonbittue: vómito.<br />

gonie: falda.<br />

gorantzidxek: recuerdos.<br />

goraskoa: eructo.<br />

gordosola: paraguas.<br />

gorgolle: nuez de la garganta.<br />

gorostidxe, gorostigidxe: acebo.<br />

gorpue: cuerpo sin vida.<br />

gorpusti: festividad del Corpus.<br />

gorputzaldidxe: estado de cuerpo,<br />

malo o bueno.<br />

gorringoa: yema.<br />

gorriñe: roya, enfermedad de ciertas<br />

plantas.<br />

gorriskie: rojizo.<br />

gorriunie: zona enrojecida.<br />

gorroa: flema.<br />

gorrotoa: 1.– odio. 2.– efecto que<br />

se produce en los pájaros cuando<br />

éstos estan poniendos los<br />

huevos en el nido y una persona<br />

toca dichos huevos; se llama<br />

al hecho de que la madre abandone<br />

el nido.<br />

gortie: cuadra.<br />

gorue: rueca.<br />

gosamena: usufructo.<br />

gosateu: suavizar, calmar el dolor<br />

que producen ciertas heridas.<br />

— 179 —


5. Lexikoa<br />

gosekille: muerto de hambre<br />

gramolie: gramola.<br />

guntzurrune: riñón.<br />

gurasoak: progenitores.<br />

gurdidxe: carro.<br />

gurguxe: madroño.<br />

gurpidie: camino carretil.<br />

gursotza: clavija que atraviesa la<br />

lanza del carro en la parte anterior<br />

del yugo.<br />

gurtada: carro cargado.<br />

gurtedie: agujero central del yugo<br />

hecho con correas.<br />

gurtetza: eje del carro.<br />

i: partícula que se utiliza en las frases<br />

dubitativas.<br />

ideltxoa, idoltxoa: duende.<br />

iderbaltxa: alelí amarillo, cierta<br />

hierba cuyos granos se parecen<br />

a la simiente del nabo; es buena<br />

para el ganado.<br />

iderra: guisante.<br />

idune: collar.<br />

idxe: casi.<br />

idxeltzoa: yeso.<br />

i g a ro: c o n d u c i r, acarre a r. «iru<br />

karrokada igaro doas goixion»<br />

igerra: seco, marchito.<br />

iges: el año pasado.<br />

igetargi barridxe: luna nueva.<br />

igetargi betie: luna llena.<br />

igetargidxe: luna.<br />

igurdi: frotar, restregar, sacudir.<br />

igusi: ikus igurdi.<br />

ikoa: higo.<br />

ikopasie: pasa de higo.<br />

il kanpak: campanadas fúnebres.<br />

ilanderie: 1.– hilandera. 2.– cierto<br />

tipo de bailarina.<br />

ilbana: hilván.<br />

ilbandu: hilvanar.<br />

ilberie: cuarto menguante.<br />

ilgorie: cuarto creciente.<br />

illedan: en fila.<br />

illundidxe: 1.– anochecer. 2.–<br />

tizón.<br />

illuntzidxe: anochecer.<br />

Imiñi: poner, colocar.<br />

inddaba lapikoa: cocido de alubia.<br />

inddabie: alubia.<br />

indderra: fuerza.<br />

ingerue: alrededores.<br />

inpentzadan: sin esperarlo, rápidamente.<br />

intxurre: nuez.<br />

iñerra: brezo.<br />

iñestue: rayo.<br />

iñetasidxe: granizo.<br />

iñosentie: inocente. tonto.<br />

iñotzoa: tiempo oscuro, que anuncia<br />

lluvia. «selango iñotzoa<br />

dator!».<br />

iñurridxe: hormiga.<br />

iñusi: podar.<br />

iñutze: rocío. «geubeko iñutze».<br />

iparra: norte.<br />

ipiskidxe: estropajo para limpiar<br />

el horno, se hace con hierbas<br />

por lo general.<br />

irekurtzi: lavar, enjuagar.<br />

irie: helecho.<br />

iruntzi: tragar.<br />

iru-urreneko mesie: tríduo, cada<br />

una de las tres misas que se<br />

celebran los tres días siguientes<br />

al entierro de una persona.<br />

istutu: 1.– estre c h a r. 2.– apurarse.<br />

ittu(g)iñe: gotera.<br />

itturrien: realizar la labor de guía<br />

— 180 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

de bueyes, yendo por delante<br />

de éstos en la faena.<br />

itxaron: esperar.<br />

itxosoa: mar.<br />

itxundu: acostarse.<br />

itzebaidxe: hendidura en la piel.<br />

itzu-itzuke: a ciegas.<br />

ixartu: despertarse.<br />

ixekoa: tía.<br />

ixentasiñoa: recordar algo, festejarlo<br />

como se merece.<br />

ixenteu: nombrar.<br />

ixerdidxe: sudor.<br />

ixerdittu: sudar.<br />

ixerie:sábana.<br />

ixerra: estrella.<br />

ixerratue: cielo estrellado.<br />

ixi: cerrar.<br />

ixterra: muslo.<br />

ixurridxe: pliegue, arruga.<br />

jainkoa: Dios.<br />

jugoye: camiseta interior.<br />

juisidxoko agiñe: muela del juicio.<br />

kabeliñe: clavel.<br />

kabeserie: cabecera de los animales.<br />

kaderie: pierna.<br />

kafie: cafe.<br />

kaixadie: especie de caja para<br />

medir la harina.<br />

kaixie: arca, cofre, caja.<br />

kakanarrue: pequeñajo, llámase<br />

así a las personas pequeñas.<br />

kaka-pirridxe: diarrea.<br />

kakarraldoa: cierto tipo de<br />

coleóptero volador.<br />

kakoa: horca en forma de gancho.<br />

kalenturie: fiebre.<br />

kaltzie: cauce por donde baja el<br />

agua al saetín del molino.<br />

kamarie: desván.<br />

kamarotie: camarote, desván.<br />

kana betie: unidad de volumen.<br />

kana sagarra: cierto tipo de manzana.<br />

kandela negarra: gota fundida de<br />

la vela.<br />

kandelie: vela<br />

kanpatorrie: campanario.<br />

kanpo sosoa: cierta especie de<br />

tordo.<br />

kanpoa: exterior.<br />

kanposantue: cementerio.<br />

kantarie: 1.-cantera. 2.– unidad de<br />

volumen.<br />

kantiñe: cántaro.<br />

kantzeue: pesado, pelma.<br />

kañikie: canica.<br />

kañuberie: caña.<br />

kapatxie: paja que cubre la mazorca<br />

de maíz.<br />

kaperidxoa: cabrio, cierto madero<br />

en el armazón del tejado.<br />

karabidxe: calero.<br />

karburoa: cierto sistema de iluminación<br />

antiguo.<br />

kardatu: cardar.<br />

kardue: cardo.<br />

kare bixidxe: cal viva.<br />

kargutu: darse cuenta.<br />

karkabie: foso, zanja, cárcava.<br />

karkaxadie, kirkixadie: carcajada.<br />

karrajue: pasillo.<br />

karramarroa: cierta máquina de<br />

hierro en forma de cangrejo que<br />

se utiliza para arar la tierra.<br />

karreterue: carretero, guía de bueyes<br />

kaskaillue: pececito de río.<br />

— 181 —


5. Lexikoa<br />

kaskue: casco, parte posterior de<br />

la cabeza..<br />

kasue: cazo.<br />

katasie: capa de mugre.<br />

katietu: engancharse.<br />

katillue: tazón.<br />

katumixerra: ardilla.<br />

katxiñien: juego de niños que<br />

consiste en introducir una nuez<br />

en un agujero.<br />

kedarrie: hollín.<br />

kerixie: cereza.<br />

ketoa: persona de poco re m a n-<br />

g o .<br />

keye: humo.<br />

kikerie: tacita.<br />

kikilddu: acoquinarse, encogerse<br />

de vergüenza.<br />

kikillik: a horcajadas<br />

killekaroa: gilguero.<br />

killikillik: cosquillas.<br />

kimek: puntas de las ramas.<br />

kimetu: podar las puntas de las<br />

ramas.<br />

kinpulie: cebolla.<br />

kinttela: quintal.<br />

kinttoa: nacido el mismo año.<br />

kiñeu: azuzar, incitar.<br />

kipue: persona enclenque, débil.<br />

kiputze: guipuzcoano.<br />

kirikolatza, kirikolotza: erizo.<br />

kirrue: cerro, estopilla, parte más<br />

fina que la estopa que queda en<br />

el rastrillo al pasar por él el lino<br />

una segunda vez.<br />

kirrusko ixerie: sábana de lino.<br />

kisketa: picaporte.<br />

kittanoa: gitano.<br />

kittu: en paz, completo, perfecto.<br />

kixkeldu: abrasarse.<br />

klaudia okana: cierta especie de<br />

ciruela.<br />

kodañie: guadaña.<br />

koidxu, koixu: coger.<br />

koipie: grasa, aceite.<br />

koittedie: cuitada.<br />

koittedue: cuitado.<br />

kokiñe: especie de hipo de los<br />

bebés.<br />

koko: dulce, en el lenguaje de los<br />

niños.<br />

kokolie: bobalicona.<br />

kokoloa: bobalicon.<br />

kokorrotu: adormecerse, atolondrarse.<br />

kokota: cogote, pescuezo.<br />

koliflora: coliflor.<br />

kollarie: cuchara.<br />

konbidue: huésped, convidado-a.<br />

konbidutzie: acción de tener invitados-as<br />

en casa.<br />

konporta: compurta qque abre y<br />

cierra los canales de molino.<br />

kontrabistie: tuerto.<br />

kontrasola: contrasol, lugar sombrío.<br />

kontuixu: expresión que se utiliza<br />

para dirigirse al interlocutor; es<br />

una contracción de kontu egizu.<br />

«kontuixu, bape dxoan es da be<br />

bardiñ ddost niri!»<br />

koñetie: cuñada.<br />

koñetue: cuñado.<br />

koñetukidxe: futuro cuñado.<br />

kopue: bocado. «kopu bet ein biku<br />

urten baño ariñau, beskaridxe<br />

belu de-ta».<br />

kordan eiñ (kordara): bailar la<br />

biribilketa, unidos por las<br />

manos.<br />

— 182 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

kordatu: enristrar ajos, cebollas,<br />

pimientos, etc.<br />

korotza: fiemo, excremento.<br />

korronta: corriente del río.<br />

korrontako kaskallue: pececillo<br />

pescado en la corriente del río.<br />

korroskadie: eructo.<br />

kortaserue: llamase a un personaje<br />

ficticio el cual cortaba los<br />

dedos a los niños-as que comían<br />

las nueces aún verdes con las<br />

cuales les quedaban las manos<br />

ennegrecidas.<br />

kortatxurre: ikus kakoa. Horca<br />

en forma de gancho.<br />

korue: coro.<br />

kotxoa: gusano.<br />

kotxoarra: gusano.<br />

kuarta denporak: témporas.<br />

kuartillue: unidad de volumen<br />

para medir vino, lech, etc.<br />

kuike: jugar al escondite.<br />

kukubentana: palabra que se les<br />

dice a los niños-as a la vez que<br />

se hacen ademanes de esconderse<br />

a medias.<br />

kukue: cuco.<br />

kukuke: jugar a esconderse.<br />

kukurruku estule: tos ferina.<br />

kuleroak: bragas.<br />

kurra: onomatopeya que se profiere<br />

dirigiéndose a las gallinas a<br />

fín de que se acerquen.<br />

kurtzeperidxoa: recinto pegado<br />

al cementerio donde se realiza<br />

el último velatorio al difunto.<br />

kurtzeroa: cruce de caminos.<br />

kurtzien santiaren: señal de la<br />

Santa Cruz (la).<br />

kurtzulue: candil.<br />

kurubidxoa: avispa.<br />

kuskurre: punta del pan.<br />

kusumun (eiñ): a t r a g a n t a r s e ,<br />

sobre todo los niños-as.<br />

la(ra)koa: clavija.<br />

labañie: cuchilla.<br />

labartoa: borona hecha de grano<br />

que se ha secado junto al horno.<br />

labasue: horno encendido.<br />

labotie: argoma para encender el<br />

horno.<br />

laidxie: laya, instrumento de<br />

labranza.<br />

lamiñe: lamia, sirena, personaje<br />

mítico.<br />

lanbroa: bruma.<br />

landarie: planta.<br />

landie: campa, prado.<br />

lanesie: acción de charlar durante<br />

largo rato. «aspaldidxon alkar<br />

ikus barik egon die ta lanes itzelak<br />

ibltxues».<br />

lantzarra: ikus landie.<br />

lantzimiñien: de vez en cuando.<br />

laño montorra: nubarrón.<br />

lañoa: nube.<br />

lapikoa: olla, puchero.<br />

laratroa, laatroa: taladro, barrena<br />

grande.<br />

laratzue: llar, gancho por el cual<br />

pende el caldero en el fuego<br />

bajo.<br />

larrosie: rosa.<br />

laskidxe: persona desaliñada.<br />

laskintzie: situación de gran<br />

desorden, desaliño, suciedad,<br />

etc.<br />

laskittu: desordenar, ensuciar, etc.<br />

lastamarrie: jergón de paja.<br />

lastana: 1.– beso. 2.– cariño.<br />

— 183 —


5. Lexikoa<br />

lastidxe: pajar, granero.<br />

lastoa: paja de maíz.<br />

latie: tablas del tejado sobre las<br />

que se colocan las tejas.<br />

lau txakur: andar a gatas.<br />

lau urekoa: tejado de cuatro<br />

aguas.<br />

laxatu: aflojar.<br />

lei baltza: helada negra.<br />

lei suridxe: helada blanca.<br />

leidxe: hielo, helada.<br />

leixutu: alisar.<br />

lekue: sitio.<br />

lengusiñe: prima.<br />

lengusue: primo.<br />

lepoa: espalda.<br />

lepoko bixkerra: columna.<br />

lesie: sima, agujero. «lukidxe lesatik<br />

atara!»<br />

letañie, letaiñe: letanía.<br />

lexarra: fresno.<br />

lexibie: colada.<br />

li(g)erra: cuajo<br />

li(g)orra: áspero, seco<br />

librue: libro.<br />

likitx, likiñ: viscoso, pegajoso.<br />

«okelie likitx ongo da oniño»<br />

limonadie: limonada.<br />

liñe: lino.<br />

listerue: el encargado de confeccionar<br />

las listas de las hermandades<br />

ede gremios.<br />

lixue: liso.<br />

lo sakona: sueño profundo.<br />

lo surre: sueño poco profundo.<br />

lobie: 1.-sobrino. 2.– nieto.<br />

loiñie: loina.<br />

loittu: ensuciar, manchar.<br />

loka: que se tambalea. «maidxe<br />

loka dau»<br />

lokie: gallina clueca.<br />

lokukue: cabezadita.<br />

lorrinddu: malograr, echar a perder<br />

alguna cosa, revolver.<br />

lotu: 1.– quedarse, detenerse. 2.–<br />

quedar preñado un animal.<br />

luki bustena: cola de caballo, cierta<br />

planta.<br />

lukidxe: zorro.<br />

lumeroa: numero.<br />

lumetu: desplumar.<br />

lumetxie: pluma muy fina.<br />

lupestu: embarrar, enlodar.<br />

lupetzie: ciénaga, lodazal, barrizal.<br />

lupue: 1.– oruga. 2.– llámase así a<br />

las malas personas.»lupue da ori<br />

gero!»<br />

l u rmena: espacio de terre n o<br />

cubierto de agua.<br />

lurrune: vapor, vaho.<br />

lusengie: alargado.<br />

lustrie: betún.<br />

madaridxe: pera.<br />

magala: f rodosidad de ciertas<br />

plantaciones.»inddabiek magal<br />

andidxe deko».<br />

maidxe: mesa.<br />

mailletu: magullar.<br />

maistrie: maestra.<br />

maixue: maestro.<br />

makatza: cierta especie de pera.<br />

makerie: cerda con crías.<br />

makiñie: ikus goldie.<br />

malletue: magulladura.<br />

mallie: escalón.<br />

mallue: martillo.<br />

mallukidxe: fresa.<br />

mama: agua, en el lenguaje de los<br />

bebés.<br />

mamalie: bobalicona, tonta.<br />

— 184 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

mamarrie: mujer torpe.<br />

mamarro: el coco, el Bú, ser imaginario<br />

que asusta a los niños.<br />

mamiñe: carne, parte blanda y<br />

mollar del pan, frutas, viandas,<br />

peces, etc.<br />

mamukidxoa: 1.– malva. 2.– llámase<br />

así con el fín de insultar a<br />

las personas.<br />

mamurtu: masticar.<br />

manillie: instrumento utilizado<br />

para guiar la argolla en el juego<br />

de los niños-as.<br />

mantar: 1.– trapo, por lo general<br />

viejo. 2.– adjetivo utilizado para<br />

denostar a las mujeres. «ser diño<br />

matar orrek».<br />

mantillie: sebo que rodea el bazo<br />

de los animales.<br />

maordimoa: responsable de las<br />

hermandades gremiales.<br />

mari maistrie: p resumida de<br />

sabia.<br />

mari mutille: hombruna, amiga de<br />

andar entre muchachos.<br />

maridrungulue: mujer de movimientos<br />

torpes.<br />

maritxu talletuko: mariqita, soletaña.<br />

markadora: cierta especie de<br />

arado con el cual se abren surcos<br />

para sembrar.<br />

marro (dxantzi): máscara, persona<br />

disfrazada.<br />

marti sosoa: crías de tordo nacidas<br />

en marzo.<br />

martitzena, martzena: martes.<br />

masala: tranquilo, sosegado.<br />

masoa: mazo utilizado para romper<br />

terrones, desgranar maíz,<br />

etc.<br />

maspasie: pasa de uva.<br />

mastidxe:viñedo.<br />

masustie: mora.<br />

matrallagiñe: muela.<br />

matralle: carrillo, mejilla.<br />

matxorrie: vaca que no queda<br />

preñada. «matxorratute dau».<br />

medeliñe: linea que divide la casa<br />

por la mitad.<br />

medikue: medico.<br />

mele(ta): 1.– adormilado. 2.–<br />

mojado.<br />

mellekota: melocotón.<br />

mendie: p o rción que cobra el<br />

molinero por su trabajo.<br />

mendue: injerto.<br />

merittue: mérito.<br />

mesa barridxe: misa en la que un<br />

diácono es nombrado sacerdote..<br />

metie: montón de hierba almacenada<br />

con vistas al invierno.<br />

mielerue: vendedor ambulante de<br />

miel.<br />

mietz: esparcido, escaso, ralo.<br />

mimena: mimbre.<br />

minberie: doloroso.<br />

mingorra: 1.– becada. 2.– dolorido.<br />

mingotza: amargo.<br />

mintze: dermis, endopleura, película<br />

o membrana que envuelve<br />

el huevo, castañas, etc. «arrutze<br />

hau mintz utze da» (ia azal<br />

bakoa danean).<br />

miru bustena: vertiente pequeña,<br />

trasera de muchos tejados.<br />

mirue: milano.<br />

miseridxe: miseria.<br />

— 185 —


5. Lexikoa<br />

misklie: especie de pasta pegajosa<br />

utilizada para atrapar pájaros.<br />

misto kajie: kaja de cerillas.<br />

mistoa: cerilla.<br />

mixkeridxe: enviciamiento.<br />

mixketue: enviciado, que no se<br />

conforma con nada.<br />

mixkeu: lamer.<br />

mokille: terrón.<br />

mokordoa: excremento duro.<br />

moldie: traza, maña, destreza.<br />

Ikus dxasa.<br />

moltzoa: grupo, montón.<br />

mondxorra: banquete que se da a<br />

los obreros después de puesto<br />

el tejado a una casa nueva.<br />

mordie: racimo.<br />

morokille: gacha, farineta.<br />

morrosie: mugido.<br />

m o r roskanie: mujer corpulenta,<br />

robusta.<br />

morroskoa: mocetón, muchacho<br />

robusto.<br />

morroye: mozo, mozalbete, hombre<br />

en general. «ori morroye<br />

estau burutik sano!».<br />

moskolie: cáscara de nuez, castaña..<br />

«moskolan dakates gastañek».<br />

moskorra: borrachera.<br />

mosoloa: mochuelo.<br />

mosu-gitterrie: t rompa inglesa,<br />

filarmónica.<br />

mudeu: 1.– cambiarse de ropa. 2.–<br />

cambiar el color.<br />

muixe: lloriqueo, murria.<br />

mukurre: base del árbol, parte<br />

inferior del tronco.<br />

munarridxe: piedra divisoria de<br />

límites, mojón.<br />

munarrittu: acción de poner<br />

mojones.<br />

munie: colina, collado, cabezo,<br />

elevación de terreno.<br />

murkoa: vasija, jarra, cantaro.<br />

murrukie: lucha entre vacas, bueyes.<br />

musikie: música.<br />

muskerra: lagarto.<br />

muskille: troncho de una pera,<br />

manzana.<br />

mustretxie, mustrutxie: estropajo.<br />

musturrekoa: bofetada, mojicón.<br />

mutil koskorra: muchacho.<br />

mutil sarra: solterón.<br />

nabolorie: flor de nabo.<br />

naparridxe: viruela.<br />

nardidxe: madera unida a unas<br />

cadenas que se introduce en el<br />

agujero del yugo con el fin de<br />

arrastrar narrias, etc. Ikus garratxoie.<br />

narra: narria.<br />

narres: arrastras.<br />

narrue: cuero, piel.<br />

nasei: 1.– flojo, suelto. 2.– tranquilo,<br />

sosegado.<br />

nebarrebak: hermanos de diferente<br />

sexo.<br />

negue: invierno.<br />

neidxe: mucho. «dirue, neidxe<br />

deko arek!».<br />

nene: leche, en el lenguaje de los<br />

niños.<br />

neska lagune: novia.<br />

neska sarra: solterona.<br />

neskatillie: muchacha.<br />

neskatoa: muchacha.<br />

neurri-kordela: cuerda con ciertas<br />

marcas utilizada para medir el<br />

— 186 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

volumen del ganado y calcular<br />

por conversión su peso.<br />

noisimiñien: de vez en cuando.<br />

non edo an: en alguna parte.<br />

nonon: en alguna parte.<br />

nonor:alguien.<br />

nontzebarridxe: curioso.<br />

nosgure: cuandoquiera.<br />

nosonos: alguna vez.<br />

obreu: defecar.<br />

odei montorra:nubarrón.<br />

odol-batue: roncha, sangre cuagulada.<br />

odoldidxe, oroldidxe: musgo.<br />

ogaserue: pabellón de la cama.<br />

ogigastaie: comadreja.<br />

ogisko tostadie: tostada de pan.<br />

oidalakoa, oidalangoa: decente,<br />

bastante bueno.<br />

oidales: bastante bien.<br />

oidxaleko umie: bebé que aún<br />

utiliza pañales.<br />

ointzu: recientemente.<br />

oiñatzak: huella del pié.<br />

okarana: ciruela.<br />

okelarako: para carne.<br />

okerra: 1.– torcido. 2.– equivocado.<br />

okille: pájaro carpintero, picatroncos.<br />

okotza: barbilla, mentón.<br />

olatako mezie: una de las misas<br />

conmemorativas de difuntos.<br />

olatue: ola.<br />

olge(u): jugar.<br />

oliñe: hollín.<br />

oloa: avena.<br />

ollarra: gallo.<br />

ollendie: polla.<br />

ollo saldie: sopa de ave.<br />

olloa: gallina.<br />

ollogorra: becada, sorda.<br />

olloskoa: pollo.<br />

on eiñ: buen provecho.<br />

ondakiñe: residuo, sobra.<br />

ondoa: 1.– lado. 2.– planta de<br />

árbol.<br />

onesko: para ahora.<br />

oniño: todavía.<br />

oñes: a pié, andando.<br />

operie: paciencia. «estekosu operarik<br />

esetarako!».<br />

opille: torta de maíz.<br />

oratu: agarrar.<br />

orbela: hoja caída.<br />

ordotza: cerdo macho.<br />

orie: masa.<br />

orkatille: tobillo.<br />

ormasiñe: parte del tejado que<br />

sobresale de las paredes.<br />

orpoa: talón.<br />

orraittiño: locución que se asemeja<br />

a por lo tanto.<br />

orrostokidxe: alfiletero.<br />

orrotza: aguja.<br />

orroye: bramido, rugido.<br />

ortu santue: cementerio.<br />

osalie: forraje que se da a los<br />

cerdos; mezcla de harina de<br />

maiz, remolacha cocida, calabaza...<br />

oskillasoa: arrendajo, grajo, cierta<br />

especie de pájaro.<br />

osperie: friolera, propensa a<br />

enfriarse.<br />

ostabe: otra vez, de nuevo.<br />

ostie: mal cuerpo al día siguiente<br />

de una juerga.<br />

ostien: posteriormente, después.<br />

ostikadie: patada.<br />

— 187 —


5. Lexikoa<br />

ostu: 1.– robar. 2.– esconderse.<br />

ostu-ostuke: jugar al escondite.<br />

otabarra: residuos de argoma.<br />

otie: 1.– argoma. 2.– percha en que<br />

se posan las gallinas.<br />

otzarie: cesta.<br />

otzikerie: escalofrío.<br />

otzittu: enfriarse.<br />

otzoa: oso.<br />

pa: beso en el lenguaje de los<br />

niños.<br />

pagoa: haya.<br />

pala: cierto mecanismo del molino.<br />

palankie: palanca.<br />

palatue: cerco de tierra apisonada<br />

que sirve de delimitación en los<br />

montes.<br />

palue: palo.<br />

papa: pan, en el lenguaje de los<br />

niños.<br />

paparra: pecho.<br />

paparreko orrotza: libélula.<br />

papaue: fatuo, bobo.<br />

paradako sekorra: semental.<br />

pareu: ponerse.<br />

parra-parra!: en abundancia.<br />

parratilke: juego que consiste en<br />

conducir una piedra plana dándole<br />

pequeños toques con un<br />

pié mientras se camina a la pata<br />

coja, intentando no tocar las<br />

líneas que se han dibujado previamente.<br />

partidu: repartir.<br />

partikerie: bolsillo.<br />

patatalekue: lugar donde se siembra<br />

la patata.<br />

patatie: patata.<br />

patena: menta.<br />

patiñe: aljibe, cisterna.<br />

pekatue: pecado.<br />

pekorotza: boñiga, escremento de<br />

vaca.<br />

penie: 1.– pena. 2.– dolor.<br />

pernille: jamón.<br />

perretxikoa: seta.<br />

pertikie: lanza del carro.<br />

petrala: 1.– ventrera, cincha,<br />

correa que ciñe la barriga de<br />

algunos animales. 2.– persona<br />

mal, despreciable.<br />

pikaparrillie: ikus bartzune.<br />

pikeka: a picotazos.<br />

piku mallue: martillo especial utilizado<br />

para picar la guadaña.<br />

pilletu: amontonar, apilar la hierba,<br />

etec.<br />

pilloa: montón.<br />

piñue: pino.<br />

piper txorixedue: pimiento choricero.<br />

piperra: pimiento.<br />

pistie: 1.– camino sin asfaltar. 2.–<br />

lágrima endurecida que aparece<br />

s o b re todo por las mañanas<br />

pegada alos ojos.<br />

pitxerra: jarra.<br />

pitxidxe: objeto de adorno, perla.<br />

plagiek arturik: irse, alejarse<br />

deprisa. «plagiek arturik dxoan<br />

da!».<br />

plastasoa: bofetada.<br />

platera: plato.<br />

plegasiñoa: refriega o masaje<br />

dado con alcohol, hortigas, etc<br />

con el fín de aliviar ciertas<br />

dolencias.<br />

poli: lindo; utilizado sobre todo<br />

como vocativo. «nora soas,<br />

poli».<br />

— 188 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

popaska: acción realizada principalmente<br />

por burros y caballos<br />

al intentar levantar las patas traseras.<br />

porasus: a fuerza de.<br />

porkerie, arado de cinco púas.<br />

porrie: porra.<br />

porrusaldie: porrusalda.<br />

portale-mune: desnivel que se<br />

produce cuando termina el portal<br />

de una casa.<br />

portalie: portal.<br />

portie: porte.<br />

posoa: pozo.<br />

pospoliñe: codorníz.<br />

posturie: apuesta.<br />

potixe: botijo.<br />

potxingoa: charco.<br />

prakadune: hombre.<br />

prentzeu: prensar.<br />

prentzie: prensa.<br />

primie: subenciones concedidas<br />

por la posesión de cierto tipo de<br />

ganado o por la plantación de<br />

plantas objeto de subención.<br />

p roba arridxe: piedra que se<br />

arrastra en las pruebas.<br />

probalekue: lugar donde se realizan<br />

las pruebas de arrastre de<br />

piedra.<br />

pudxela: base de piedra de las<br />

columnas de madera.<br />

pulpie: pulpa.<br />

punbala: acto de caerse en el lenguaje<br />

de los niños.<br />

puntuen: hace un instante. «puntuen<br />

etor de alkatie»<br />

pupu: dolor, en el lenguaje de los<br />

niños.<br />

pustillie: 1.– burbuja. 2.– grano.<br />

putu-putu: onomatopeya que significa<br />

comer con ganas. «putuputu<br />

dxaten deu orrek!».<br />

putze: 1.– aire, tanto de las ruedas<br />

como gases que se forman en el<br />

estómago. 2.– soplido.<br />

putzittu: inflar.<br />

puxikie: vegiga.<br />

radidxoa: radio.<br />

rapa-rapa, ripi-rapa: onomatopeya<br />

que indica rapidez. Ikus<br />

sapa-sapa eta taka-taka. «goazen<br />

rapa-rapa».<br />

ritxie: pan pequeño.<br />

sabaletara eraiñ: modo de<br />

siembra que se realiza sin<br />

c a v a r, esparciendo la semilla<br />

al aire .<br />

saborra: desperdicio.<br />

sagatza: sauce.<br />

sagidxe: pelleja de vino.<br />

sague: ratón.<br />

sagusarra: murciélago.<br />

saidxe: salvado.<br />

saietza: costilla.<br />

saillie: tabla o cuadro de un huerto<br />

o prado; muy semejante a<br />

arlo.<br />

sakadix: en chancletas. «nora soas<br />

sapatillek sakadis sartute»<br />

sakie: buen apetito.<br />

sakostie: hondonada.<br />

sakristidxe: sacristía.<br />

sala: 1.– persona de fibra, tiesa,<br />

correosa. 2.– carne tiesa, dura<br />

para comer.<br />

saldarra: divieso. costra que se<br />

forma en la piel a raiz de una<br />

enfermedad.<br />

salie: sala.<br />

— 189 —


5. Lexikoa<br />

salmoatan: salmuera, poner las<br />

viandas en agua con sal.<br />

saltamatxinoa: saltamontes.<br />

saltzabotikie: llámase así a los<br />

potingues que realizan los niños<br />

al jugar.<br />

samarrak: briznas, trozos pequeños<br />

de leña.<br />

samie: cuello.<br />

samurre: tierno.<br />

san juan sagarra: cierta especie<br />

de manzana.<br />

san pedro sagarra: cierta especie<br />

de manzana.<br />

sana: vena.<br />

santietue (eiñ): especie de rito<br />

utilizado para aliviar los esguinces,<br />

torceduras o distensiones<br />

violentas tanto de los tendones<br />

como de los músculos.<br />

sapaburue: renacuajo.<br />

sapak: 1.– cabellos largos. 2.–<br />

melena, frontal de los bueyes<br />

uncidos.<br />

sapa-sapa, sipi-sapa: onomatopeya<br />

que indica caminar rápidamente.<br />

Ikus rapa-rapa eta takataka.<br />

sapaterue: insecto que anda sobre<br />

la corriente de los ríos.<br />

sapatue: sábado.<br />

sapuskadie: sacudida.<br />

sarana: cesto grande, utilizado<br />

sobre todo para acarrear hierba.<br />

sardatxurre: ikus kakoa.<br />

sargori: bochorno.<br />

sarkoa: joven que tiene maneras<br />

de persona de edad.<br />

sarkotxie: ikus sarkoa.<br />

sarnie: sarna.<br />

saroa: gesto, mueca o actitud que<br />

llama la atención. llamase «sarotzue»<br />

a la persona que por su<br />

forma de hablar y gesticular<br />

llama la atención.<br />

s a r r a - s a r r a : onomatopeya que<br />

indica el ruido de la lluvia.<br />

«sarra-sarra da euridxe».<br />

sarrasoye: cerrazón, niebla.<br />

sarrastadie: chorro de algún líquido.<br />

«txix sarrastadie bota dxoat!».<br />

sarri: frecuentemente, a menudo.<br />

sartenekoa: fritura a base de chorizo,<br />

lomo, costilla, tocino, etc.<br />

sartzaroa: vejez.<br />

sasidxe: zarza.<br />

sasieskolie: pira, faltar sin motivo<br />

a clase.<br />

sasoneko lorie: expresión que se<br />

le dice a alguien cuando viene<br />

con un asunto que no está de<br />

actualidad.<br />

saspikidxe: sietemesino.<br />

sast(e)idxe: e s t e rc o l e ro, lugar<br />

donde hechan los despojos.<br />

sastarra: basura.<br />

sastrakie: maleza, matorral.<br />

satarra: persona indeseable.<br />

sator suloa: galería de topo.<br />

satorra: topo.<br />

satzetie: acción de acarrear el<br />

estiércol a los campos.<br />

satzittu: estercolar.<br />

saukue: sauko.<br />

sauridxe: herida, llaga.<br />

sayetza: costilla.<br />

sebadie: cebada.<br />

seiñe: niño pequeño, infante.<br />

sekorra: semental<br />

sekule bedarra: trébol.<br />

— 190 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

sekule: nunca, jamás.<br />

selan edo alan: sea como fuere,<br />

de algún modo.»au eiñ ein biko<br />

da selan edo alan».<br />

selebradue: persona graciosa.<br />

selebrie: ikus selebradue.<br />

seleidxe: plaza, llano que realiza<br />

la función de plaza en los<br />

barrios que carecen de ella.<br />

selemiñe: cofre donde se guarda<br />

el trigo.<br />

semealabak: hijos de ambos<br />

sexos.<br />

semintterie: semillero.<br />

senaoridxe: zanahoria.<br />

senbekure: tantos como se quiera.<br />

sentallie: interjección que denota<br />

estupefacción.<br />

sentzune: sentido.<br />

serrie: hoz.<br />

sertu: e f e c t u a r, llevar a cabo;<br />

comodín formado de zer+tu.<br />

serue: cielo.<br />

serukie: vaina, envoltorio de la<br />

alubia.<br />

sesiñe: 1.– cecina, carne salada.<br />

2.– llamábase así al novillo que<br />

se sacrificaba para repartir entre<br />

todos los del barrio.<br />

sestelie: persona poco decidida,<br />

insustancial.<br />

setan atan emon: vender algo al<br />

mejor postor, a cualquier precio.<br />

«emoixu ori setan atan».<br />

seuek seuetara: entre vosotros,<br />

vosotros solos. «seuek seuetara<br />

ikis bisue».<br />

seuselako: de alguna forma.<br />

seuser: algo.<br />

seusetara: de alguna manera.<br />

sidxe: 1.– junco. 2.– cuña.<br />

sietza: persona limpia, cuidadosa.<br />

siketie: sequía.<br />

siloa: lugar herméticamente cerrado<br />

donde se almacena trigo u<br />

otros granos, semillas o forrajes.<br />

sille: ombligo.<br />

siporra: terreno pantanoso donde<br />

habitualmente crecen los juncos.<br />

sirune: ciega, especie de culebra<br />

delgada e inofensiva.<br />

sisillue: escaño de cocina con respaldo.<br />

sisiñie: rastro o noticias de algo o<br />

de alguien. «danak dabix beran<br />

bille baia aren sisiñerik be esta».<br />

sisipasie: ceceo, acto de pronunciar<br />

con imperfección.<br />

sisko: hecho polvo, vulgarmente<br />

hablando.<br />

sittela: persona que siempre esta<br />

azuzando, chinche.<br />

sitteu: chinchar.<br />

sitz es bitz: terminar con algo en<br />

un santiamén. «arrutzie sitz es<br />

bitz akabe deu».<br />

sitze: polilla.<br />

soidxe: pedazo de tierra que se<br />

saca con la laya o con la azad<br />

a .<br />

soka saltoa: juego de la comba.<br />

sokorruke: 1.– persona pidiendo<br />

auxilio. 2.– persona sollozando.<br />

soldadutzie: servicio militar.<br />

solidxe: sonoro.<br />

solubie: viga.<br />

sonbridxe: lugar sombrío.<br />

sonue: acordeón.<br />

sopotza, sapotza: tapón de las<br />

— 191 —


5. Lexikoa<br />

barricas.<br />

sorgimitxidxe: 1.– cierta mariposa<br />

nocturna. 2.– llámase también a<br />

los niños o niñas pequeñas que<br />

actúan prematuramente para su<br />

edad.<br />

sorkidxe: trapo, paño de cocina..<br />

sorridxe: piojo.<br />

sorrostu: afilar.<br />

sosoa: tordo.<br />

sospela: astilla, brizna.<br />

sotiñe: hipo.<br />

sotoa: hoyo.<br />

sotza: palillo, madera afilada.<br />

sotzik albora (eiñ): no dar ni<br />

golpe, vulgarmente hablando.<br />

«suen lengusuek esteu sotzik<br />

albora eitten fabriken»<br />

sugarridxe: leña.<br />

sugidxe: puente.<br />

sugurdidxe: trena.<br />

suguye, sugoye: serpiente.<br />

suinkidxe: futuro yerno.<br />

suiñe: yerno.<br />

sulderra: gusanillo que se les cria<br />

a algunos animales bajo la piel.<br />

sumintzek, simintzek: flejes, tiras<br />

de madera con las cuales se<br />

fabrican cestos.<br />

sundie: hedor, olor.<br />

suringoa: yema del huevo.<br />

suriskie: blanquecino.<br />

surittu: 1.– pelar. 2.– blanquear.<br />

surrune: garrote, vigueta movible<br />

sobre la carga del carro.<br />

surrut: trago, sorbido.<br />

surteko eutze: cenizas del fuego<br />

bajo.<br />

surtu: espabilarse.<br />

surtz eiñ: extrañarse mucho, atolondrarse».<br />

«surtz eiñdde lotu de<br />

egidxe esantzonien».<br />

susera: vaca en período de celo.<br />

susidxe atara: reñir fuertemente.<br />

«susidxe atara tzo atzokoagaittik!».<br />

sustreidxe: 1.– raíz. 2.– fundamento<br />

de una persona. «sustrei<br />

bako lagunekas esiñ dxoan lei<br />

asau».<br />

sustue: susto.<br />

susubille: 1.– pellejo del vientre<br />

del cerdo con que algunos carpinteros<br />

untan la sierra. 2.– cierta<br />

expresión que se utiliza cuando<br />

alguien no sabe lo que ha de<br />

coger o pedir o simplemente<br />

pide aquello que no se le puede<br />

c o n s e g u i r. «(...) bai, susubille<br />

ekarko tzut!»<br />

sutie: cocina.<br />

sutondoa: zona contigua al fuego<br />

bajo.<br />

sutundu: levantarse.<br />

tabakorridxe: tabaco.<br />

tabikie: tabique.<br />

taidxue: ikus moldie eta dxasa.<br />

tajadie: filete.<br />

taka-taka: ikus r a p a - r a p a e t a<br />

sapa sapa.<br />

taketa: estaca.<br />

talaburdiñe: pala para talos.<br />

talentoa: idea fija. «araxe dxoateko<br />

talentoa deko orrek».<br />

talo dxana: comida a base de talo.<br />

taloa: torta de maiz muy delgada y<br />

de forma circular.<br />

taluse: inclinación de terreno.<br />

talusien: en inclinación.<br />

talletue: tejado.<br />

— 192 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

tallie: teja.<br />

tamañuko lagune: persona insustancial.<br />

tanboliñe: 1.– tamboril. 2.– tambor.<br />

tankarra: bote de lata.<br />

tankarrera jolastu: juego semjante<br />

al escondite pero al cual se<br />

juega con un bote lleno de piedras<br />

pequeñas, el cual se agita<br />

cuando se encuentra a alguien o<br />

cuando alguno se salva de ser<br />

encontrado.<br />

tapotza: corcho, tapón.<br />

tardantzie eskatu/emon: enviar<br />

al alguno a freír espárragos.<br />

«dxoan aregañe ta esan tardantzie<br />

emoteko»:<br />

tarie: paliza.<br />

tarriñe: envase de metal o plástico<br />

que sirve para guardar leche,<br />

agua, etc.<br />

tarterie: tartera.<br />

tas-tas: onomatopeya que imita el<br />

sonido que se produce al pegar<br />

a alguien; se utiliza en el lenguaje<br />

de los niños.<br />

tejabanie: tejabana.<br />

tekie: vaina, emboltorio de legumbres.<br />

Ikus serukie.<br />

tenasak:tenazas.<br />

tengie: taza utilizada sobre todo<br />

para beber agua.<br />

tenple txarra: malagana.<br />

tentriñe, trentiñe: c a c h a z a ,<br />

pachorra.<br />

tentziñoa: tensión arterial.<br />

teukidxe: picador, utilizado tanto<br />

en la cocina como para picar<br />

leña.<br />

tiñekue: tinaja.<br />

tiñie: tinaja.<br />

tira: grito que se profiere a los<br />

bueyes para que inicien la marcha.<br />

tiragomie: tiragomas.<br />

tirrin-tarran: onomatopeya que<br />

indica que se anda medio arrastras,<br />

justamente. «tirrin-tarran<br />

ibilltten da ori biarrien».<br />

titerie: dedal.<br />

tokadak: campanadas que indican<br />

la muerte de algún vecino del<br />

pueblo; son diferentes dependiendo<br />

de que el fallecido sea<br />

hombre o mujer.<br />

tokidxe: chabola en la que habitan<br />

los cerdos y las gallinas.<br />

toll: compacto; dícese de cuando<br />

el pan, los bizcochos, etc. nose<br />

levantan adecuadamente.<br />

toska-lurre: tierra arcillosa.<br />

toskie: arcilla blanca.<br />

trankie: tranca de puertas.<br />

tranpie: 1.– orificio que comunica<br />

el pajar con el establo y por el<br />

cual se echa la hierba. 2.– tranpa.<br />

trauskille: tosco, no pulido, desgarbado.<br />

treberie: instrumento de tres pies<br />

que se pone al fuego para sostener<br />

una cazuela.<br />

tremesa: galbana. «guk deku eukitteko<br />

tremesa!»<br />

tretie: treta de niños.<br />

tribulidxe: carro para una o dos<br />

personas.<br />

trikutik, trukutik: se utiliza para<br />

expresar la nada, la ausencia.<br />

— 193 —


5. Lexikoa<br />

«trukutik esteu ikusten antiju<br />

barik».<br />

trilladorie: trilladora.<br />

tripekidxe: tripacallos, callos<br />

comestibles.<br />

tripeko sille: ombligo.<br />

triskentza:destrozo, exterminio.<br />

trixkeu: destrozar.<br />

trokie: barranco, encañada.<br />

trokotza: llámase a las personas<br />

gruesas.<br />

tronpoye: trompa, juego de niños.<br />

trontzie: sierra grande.<br />

tropie: grande, pesado.<br />

trugoie, truguie: trueno.<br />

truketu: dislocarse un miembro.<br />

trumille: nudo.<br />

trungue: tronco de las plantas.<br />

tunturre: cima.<br />

turrankoa: cierta especie de buey.<br />

tutue: ano, culo.<br />

tutulumerdi: caerse de culo.<br />

txabolie: choza.<br />

txaka-txaka: ikus ripi-rapa, etc.<br />

txakur amurrutue: p e r ro rabios<br />

o .<br />

txakurrestule: tos perruna.<br />

txalmie: enjalma, arbalda ligera.<br />

txaloa: 1.– bofetada. 2.– aplauso.<br />

txamillotxa: alionín, pájaro de la<br />

especie de los paros.<br />

txandarra: chandal.<br />

txangotadie: bochorno más caluroso<br />

que sargori..<br />

txankapistolie: persona de piernas<br />

delgadas.<br />

txankie: 1.– pierna. 2.– sota en el<br />

naipe.<br />

txaramela: tarabilla, zoquetillo<br />

que cierra puertas y ventanas.<br />

txarrantxie: especie de cepillo de<br />

metal que se utiliza para arrascar<br />

el polvo del ganado antes de<br />

pasarles el cepillo común.<br />

txarri bodie: banquete que se<br />

celebra el día de la matanza del<br />

cerdo.<br />

txarrioka(ra)nak: endrina.<br />

txarriskiñe: porquero, vendedor<br />

ambulante de cerdos.<br />

txatala: parcela pequeña de terreno.<br />

txatxa: manzana, en el lenguaje de<br />

los niños.<br />

txatxalie: llámase así a las chicas o<br />

mujeres casquivanas. «se gudeu<br />

neska txatxala orrek».<br />

txatxamurkadie: pellizco.<br />

txepetxa: reyezuelo, pajarillo.<br />

txi(r)intxille, subintxille: lagartija.<br />

txi(r)intxola: argolla, aro.<br />

txikerra: pequeño.<br />

txikertu: partir la leña.<br />

txikittu: 1.– partir la leña. 2.–<br />

empequeñecer.<br />

txiliñe: campanilla.<br />

txillidxoa: chillido, grito.<br />

tximiñidxe: chimenea.<br />

tximiñoa: mono, chinpancé.<br />

tximurre: 1.– arruga. 2.– dobladillo<br />

de la ropa.<br />

txinboa: 1.– columpio. 2.– cierta<br />

especie de pájaro.<br />

txindxorra: petirrojo.<br />

txingerra: brasa.<br />

txin-txin: dinero, moneda.<br />

txintxortak: chicharrón, especie<br />

de durezas que se forman una<br />

vez derretido el sebo.<br />

— 194 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

txipli-txapla: andar descalzo en el<br />

agua.<br />

txiploie: caño por donde va el<br />

agua a la turbina.<br />

txiri-txiri: despacito, poco a poco.<br />

txirlorie: viruta.<br />

txirpidxe: brote del castaño.<br />

txirtie: pájaro algo mayor que el<br />

gorrión.<br />

txispie: 1.– borrachera. 2.– chispa.<br />

txistadie: llamamiento con un sonido<br />

inarticulado. «txistada andirik<br />

esteu bihar afaritten etorteko!»<br />

txistille: gota.<br />

txistue: 1.– saliva. 2.– chistu, instrumento<br />

musical.<br />

txitxi: carne, en el lenguaje de los<br />

niños.<br />

txitxiburruntzi: 1.-comida que se<br />

p repara y despacha en el<br />

campo. 2.– acción de asar chorizo,<br />

tocino, etc incrustándolo en<br />

un tizón y acercándolo al fuego.<br />

txitxie: pollito.<br />

txixe: orina.<br />

txixeposoa: pozo de orina.<br />

txixillue: ikus sisillue.<br />

txolie: fajo de trigo, cebada, etc.<br />

txoliñddu: acción de alegrarse por<br />

efecto del alcohol, estadio anterior<br />

a emborracharse.<br />

txomin-bedarra: cierta hierba<br />

maligna parecida al trébol.<br />

txontie: pinzón, cierto pájaro.<br />

txopinke: juego de niños en que<br />

uno corre en persecución de los<br />

demás.<br />

txopiñ: golpecito dado con la<br />

mano en el juego denominado<br />

txopinke.<br />

txopoa: chopo.<br />

txori abidxie: nido de pájaro.<br />

txoridxabolie: espantapájaros.<br />

txoridxe: 1.– pájaro. 2.– moño<br />

pequeño de las niñas. 3.– espigón<br />

o gozne que entra en el<br />

quicio en puertas, etc.<br />

txorroa: fuente.<br />

txortie: trenza.<br />

txotoa: sombrero, capucha.<br />

txotorra: orzuelo.<br />

txurku-txurku: beber abundante<br />

y rápidamente.<br />

txut: interjección de dolor al tocar<br />

algo incandescente.<br />

udebarridxe: primavera.<br />

udegoidxena: otoño.<br />

udie: verano.<br />

ugela: correa.<br />

uger eiñ: nadar.<br />

ugerra: 1.-roña de metales y plantas<br />

como la vid. 2.– suciedad.<br />

uidxe: encía.<br />

ukondoa: codo.<br />

ukubilkadie: puñetazo.<br />

ukubille: puño.<br />

ume gorridxe: niñato.<br />

umesurtze: huérfano.<br />

umetokidxe: matriz.<br />

une: tuétano, médula.<br />

unedie: zona.<br />

unekadie: período.<br />

untzarridxe, untzarriñe: e n f e r-<br />

medad por la que se endurece<br />

la ubre de la vaca.<br />

untzie: clavo.<br />

untzorridxe: hiedra.<br />

upatza: cierta seta fofa que en su<br />

interior contiene polvo de color<br />

marrón.<br />

— 195 —


5. Lexikoa<br />

ur arrabidxedue: agua conteniendo<br />

ciertas sustancias que es utilizada<br />

para ciertos ritos como la<br />

curación de la rabia etc.<br />

ur-batue: ampolla que se forma en<br />

la piel.<br />

urdidxe: tocino.<br />

urdinddu: enmohecerse.<br />

urdiñe: fina, tersa, blanca; se dice<br />

de la tez.<br />

uregarri: sed de agua.<br />

urgesaidxoa: rana.<br />

uridxe: ciudad.<br />

uridxolie: riada.<br />

uri-eusoa: barrio enclavado geográficamente<br />

en un municipio<br />

p e ro que administrativamente<br />

pertenece a otro distinto.<br />

urikoa: dícese de los niños tomados<br />

en adopción.<br />

urketu: ahorcarse.<br />

urkulue: horquilla.<br />

urregorridxe: oro.<br />

urrukadie: rasguño.<br />

urrumie: quejido o bramido del<br />

ganado vacuno.<br />

urrutu: rasgar.<br />

urrutxie: avellana.<br />

urtegarreneko mesie: función de<br />

aniversario, misa de cabo de<br />

año.<br />

urteurrena: cabo de año, aniversario.<br />

urugoye: cierto insecto.<br />

urun eskoa: harina de maiz no<br />

tostado en el horno.<br />

urune: harina.<br />

usaba: amo, dueño, jefe.<br />

usabandrie: esposa del dueño.<br />

usena: sanguijuela.<br />

usinddu: oler.<br />

uskerra: pedo.<br />

uskidxe: ano.<br />

ustidxe: cierta hierba perjudicial<br />

para el campo.<br />

utzittu: vaciar.<br />

xapi: interjección que se dirige al<br />

gato para alejarle.<br />

xuxue: intención, ganas de algo.<br />

«seusen xuxue dabill orrek baia<br />

estakitt seena».<br />

— 196 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

6. TESTUAK<br />

1 BARRI-EMOLEA: Carmen Sagasti Hormaetxe<br />

JAIOTURTEA: 1928<br />

LANBIDEA: Nekazaria/Etxeko-andrea<br />

AUZOA: Andeko (Bizitza osoan)<br />

GORUETAN<br />

Lelengo gure amamak eitteuen,<br />

bakixu arek mantoien kurtzien eukitten<br />

sitxusen, da gorue sartu an,<br />

imiñi... sera, lanie an sartute amarreta<br />

da gorue da gero ardatza eskoiko<br />

eskuen da eskerragas goitti(k) koixteuen<br />

da eskoiegas a... begittik bueltak<br />

emon aridxe eitteko. Gero galtzardidxek<br />

eitten txusen aregas.<br />

A R D ATZA: Ardatza da aulako...<br />

se(e)sangotzut... destornilladora bes,<br />

burdiñie da, aulako (botilei kortxoak<br />

atarateko tresna bat erakusten deust)<br />

burdiñie, aulakoak dekos, onepaño<br />

se(e)txuau e! D’olan lusie ta gero<br />

emen punten deko alan bolie lusenkatara<br />

da emen eperdidxen deko ba...<br />

beste satitxu bet alan biribiltara imiñdde urten esteidxen aridxek eta gero<br />

onegas bueltak emoten txusen, goikoagas eskerragas goidxen da beien<br />

onegas.<br />

TXARRI-BIARRAK<br />

BUSKENTZAK: Porrue(k) txikittu, kinpulek txikittu, gero arek tosteu,<br />

danak tostetan sien. Da gero, urrengo goixien ba.. otzitan dienien, nasteu<br />

da prepareu. Arrosa egosi, besperan eindde imiñi eta gero arek nasteu,<br />

arek nasteu ta gero odola, paseu pasadoretik da odola gero nasteu. Gero<br />

gasi-gasan imiñi ondo eta koipiepe naste, danak ondo naste eta gero ba<br />

— 197 —


6. Testuak<br />

buskentzak eiñ. Buskentzak eitteko... estietan sartu enbudoagas eta gero<br />

arek uretan galdostu da gero garbittu, beste baldatxu baten imiñi ur otza<br />

da an garbittu te gero eskei. Estiek erkeroagaz betetan gendusen.<br />

TXORIXOAK: Gidxerrak aparteu, txikittu. Gero gatza emon, salmoatan<br />

imiñi, berakatzagas da imiñi eta salmoa orixe da, berakatzagas a, guk nastie<br />

eitten du txikitu errotatxu baten da, da suen amak eta eitten dure...<br />

imiñi alan berakatza dxo dxo eindde imiñi eta atxiñekoa, boltzatan imiñi<br />

da gero areri eraiñ, gatza emon da eraiñ. Da gero nosonosera ba eraiñ<br />

enbitzasu areri eta gero ikusi gasi-gasan eta han euki iru egunetan edo da<br />

gero txoixoak eiñ. Gero eskei, lelengo amarreu trosoak, trosoak eta imiñi<br />

paluek eta eskei airoso dauen lekuen, sutie handidxe bada, sutien, sue eitten<br />

basu. Nik aur eitten doas, karrajuen. Gero siketan dienien, oridxotan<br />

imiñi da koipetan be bai batzuk, lurresko lapikoatan.<br />

GASUNASKAKOAK: Gatza emon eta bakotxa bere seratan, urdidxe ta<br />

pernillek eta asurrek d’orrepa gero gasunaskan imin bitxus, emon gatza ta.<br />

Arek imintten dire gatzagas; tapeu, tapeu eiñdde. Asurreri es, asurreri<br />

gitxiau emoten dxakie. Asurrek estie biar da. Da ostantzien bestiek gatzagas<br />

tapeu, tapeu eindde eta gero arridxek ganien imiñi gogortu daittesan.<br />

Eta solomoak eta orrepa gatz gitxitxuau (oiñ uretan imitten txues, lenau<br />

gatza da gatz apurtxu bategas. Alan baldan aparte imiñitten sien da gatz<br />

apurtxu bategas). Solomoari tte areri be, saiskidxeri tte areri be ba... berakatza,<br />

salmoa. Egun bigarrenien edo ataten sien. (Eta pernillek -itauntzen<br />

deutsot). Pernillek e..., bai illebete t’erdi bai edoseimodutenbe, edo ille bi,<br />

segun. Gero arek, lenau eitten sien uretan apur bet garbittu eta gero eskei.<br />

Apur bet siketan dienien, piper gorritxue emonda alantxe...<br />

— 198 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

2 BARRI-EMOLEA: Juan Uriarte Agirre<br />

JAIOTURTEA: 1927<br />

LANBIDEA: Nekazaria<br />

AUZOA: Andeko (Bizitza osoan)<br />

GARI ERAITTIEK<br />

Lelango makiñetu da lurre garan<br />

badau, e... ganera eraiñ, asatzak eiñ, da<br />

ganera baldieas eraiñ batek. Da gero<br />

ididxekas edo beidxekas atzetik e...<br />

nasteu ariekas. Da lurre badau tonto,<br />

ba lelango pasada bat emon are betien,<br />

are betien da gero eraiñ atzetik da<br />

barridxen gero nasteu. Gero etxakon<br />

eitten areri kasurik arek eta eraitteko<br />

sasoirartien.<br />

Eldute(n) sienien e... serrakas ebei,<br />

illedie pareute; atzeti amarretan enbrak,<br />

ejeneralien amarretan enbrak. Bakotxien<br />

koixu iru lau gari eta beragas<br />

Juan Uriarte gaztetan.<br />

garidxegas amarreu («txolak» dirala esa -<br />

ten deust). Da gero pilleu, arek garidxek<br />

pilleu; pilloatan, pilloatan imiñi<br />

siketu dittesan. Gero, andik illebete<br />

edo, denpora onak datosenien, dxoteko moduen pa(r)etan dienien, ekarri<br />

etzera ta sabaldu seleidxetan. Gero dxo. Arridxek imiñi, arri sabalak, are<br />

arridxek, are arridxek, kuadruko sabalak. Bakotxak gordeta eukitten gendusen<br />

da ekarri portalera, imiñi age bat batetik bestera da bakotxien bi<br />

edo bat. Jentie eskas antzien badau, aldarri bakotxien bat (bi) pareu, bata<br />

aldarri batien da bestie... eskerra ta eskoie dxoten (eskus). Umiek ekarten<br />

txolak aitteri tte amari...kuadrillie eoten sien portalien bate(r)ik bestera. Gu<br />

ekarten da bestiek dxoten plisti-plasta, plisti-plasta. Pañelue samati amarreu<br />

da sakue emen garridxen eurreti, apurtu estidxen serak... Garidxek<br />

olan eikeran, arek eperdidxek dxo eitten tzuen bargetan, emen serien da.<br />

Amarreu saman pañueluek eta santzoka! (Se edate san -itauntzen deutsot)<br />

Edan e... au sera sangridxe, ardaba(g)as da uregas eiñdde...ardaba(g)as da<br />

— 199 —


6. Testuak<br />

ure ta asukerie ganera, asuke(r)illoak, asuke(r)illo andidxek egote sien<br />

lenau, asuke(r)illoak bota ta... sentallien txispek. Da santzoa!<br />

ARTO ERAITTIEK<br />

Lelango satzak ataten sien e... Febrero edo Marti asikeratan, goixeti asitte.<br />

Ganaduekas satzittu soloak. Gero makiñetu goixeti(k) se ganaduekas<br />

eitten biar ixetan san biar da, goixetik eta. Lelangoan igual ixten sien e...<br />

eusi barik; makiñetute itxi. Gero belurantza selan lurre datorren, igual eusi<br />

eitten sien baespadan, euridxe ein barik siketu estittesan. Pasada bat emon<br />

ariekas da gero, eraiñ eurrien lantzien euri saparrada bat eitten suen da,<br />

arek asaroak aprobetxeu ein biar ixeten sien. Masoakas lelango mokille<br />

dxo; asaroa eitten badeu, mokill dxoten lelango andi-andidxe eurretik.<br />

Latigo otzien soloa paseu guk gastiek eitten gendun, kuadrillie! Soloa<br />

paseu lelango andi-andidxe, gero atzeti narretu, orduen igual es derrepentien<br />

baia lelango igual eukitten sien dxota, olan e... mokille dxota, paseute.<br />

Gero euri saparrada bat eitten badeu, gero narretan sentalle otza, goixien<br />

arik eta...latigotzien, siketu barik, paseu. Gero an ixte sien alan narratute<br />

urrungo denpora onien gero... barridxen asteko ariekas preparetan.<br />

Hasi ariekas preparetan, aro ona badau ba... emon are bidxen edo segun<br />

selan datorren lurre, narragas da ariegas. Emon arekadie ta gero narretu<br />

da aretu te gero sotora eraitten sien... edo eixara, nik neuk sotora einddot<br />

geidxau. Gure aitte difuntuek e... ni akordetan nas, ni ibiltten nintzenien<br />

aitte difuntuegas, arek eixara eitte seuen. («Eixara» selan eraitte san<br />

–itauntzen deutsot). Prepareu soloa, aretu da eixiegas, eixa-sarrature.<br />

Lelango markeu da atzetik ama difuntiek eraiñ. Ni eurretik itturrien; aren<br />

atzeti eraiñ artoa da bueltan, eurreti gero etorten san iñddabie eraitteko.<br />

Beragas tapeu, beragas tapeu eitte san. Eixa-sarrature esaten dxakon.<br />

Gero dxorratu; erneta amabostara edo... iru aste barru edo. Mokille dxo<br />

lelango orduen be, mokille igual egote san da, eurreti mokille dxo, dxorratu<br />

orduko. Akabuko dxorran gero miestu artoa. (semet dxorraldi emo -<br />

ten dxakiesan -itauntzen deutsot). Enjeneral bi... porkeratu be bai e!, dxorratu<br />

baiño ariñau.<br />

Gero, or agostu ingeruen edo eusi, gabillek eusi. Garak ein be bai; igual<br />

dxateko gitxi e(g)ote san da... txalantzat. Da gero, eldute sienien artoak e...<br />

ba..., batu artoak. Lelango ganaduentzat ekarte sien igual elduenak, elduenak.<br />

Ganaduek lastoa dxanidxes, a artaburue ba dxateko ixte san.<br />

Artaburue, ekarri etzera ta portalien surittu. Gero labasuek. (Labasuek<br />

se sasoitten eitte sien -itauntzen deutsot). Labasuek ba..., asikerakoak<br />

— 200 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

goixtik eitte sien, asikerakoak e... igual esan egoten dxateko be ta..., taloak<br />

eitteko goixeti artoa eroan da... asikerako labasue, gosoau eittearren a berdie<br />

ekarritte. Estaitt ba, se sasoi ixengo san ba Setienbre ingeruen edo.<br />

Gero Urridxen, ejeneralien Otubren, gero pilloa Otubren. (Selan eitten san<br />

labasue -itauntzen deutsot). Setienbrien labaotak ebaten ekarteko; gero<br />

labasue eitteko etzera ekarte sien da. Gero labasuek eitte sien. Bakotxien<br />

sei saspi sarankada ingeru sartzen dxakosan labasueri asikeran, berde<br />

e(g)ote sien da. Goixien goixeti bixtu labie, egune eikerara; ordu bi ingeruen<br />

edo, ordu bitterdi edo, iru ordu. Labie suten! Gero a surittute sanien,<br />

lelango baltzittu da gero suri suri. A surittu ein bideu labie ondo berotuteko.<br />

Surittute sanien ondo, gero orduen garbittu labie ta sartu. Bota sarankadak<br />

ara da gero eraiñ. Garbittu ipiskidxegas sies-sietz da lelango artolabakoak<br />

eiñ. Sagarrape erreta sien.<br />

Gero errotara eroate sien; enjenealien kaixadie eroate san orduen,<br />

bueno... arin gure basu igual e..., dxateko arin gure basu, lelango sakutxu<br />

bet edo. Baia jeneralmente kaixadie, sei anega. A dxotie mendie kobreta<br />

eden..., mendie ba... anegako lau killo edo. Gero ekarri etze(r)a ta, kaixan<br />

sakatu, sakatedu eiñ urune da antxe ixte san.<br />

— 201 —


6. Testuak<br />

3 BARRI-EMOLEA: Brijida Galdona Bilbao<br />

JAIOTURTEA: 1916<br />

LANBIDEA: Etxeko andrea<br />

AUZOA: Andeko. (Ezkondu arte Batiz auzotiaren ondoan)<br />

SESIÑE<br />

Sesiñe Andekon, amentxe ill dde,<br />

Sallebantietan eta ixengo sien emen<br />

eusotidxen e..., ba bota dusen sortzi<br />

lagun errepartoa eitteko gero. Da dxoaten<br />

san gixon bat, orren sortzidxen<br />

artien, gixon bat dxoaten san bille; txalan<br />

bille da arek ekarteuen elejidute;<br />

arek eitten seuen tratue da arek ekarte<br />

seuen elejidute ta eusabak ekarte seuen, bespera geubien txala amarran<br />

artute portalera illtteko. Da karnaserue ixengo san seuen aittitte igual; bota<br />

dun aittitte. Eta gero seuen amama eta etorte sien ba goixien amaikek edo<br />

amabidxek ingeruen odolan bille danak, andrak errepartoa eitteko... odola<br />

da estiek...eta seboa. Eta gero eitte san txala eskei da freskure baten imiñi,<br />

ixera andi bategas tapeute euli nabarrak sartu barik barrure se arek espabe,<br />

eitten batzie kaka an kotxoak eitten dies. Eta gero illundidxen, bai<br />

illundidxe ixeta san, etorte sien a..., gixonak baldatxuegas edo sestotxuegas<br />

edo ... okelien bille. Da karnaseruek eitte suen..., sortzi bagara, sortzi<br />

pillo. Da apur (b)et gora bera eitte seuben berak errepartoa, pixurik es<br />

eser barik... begire, begire. Eta gero (e)oten san ume bat, emen umiek<br />

asko egon die. Bat ekarte san da gero esateko:<br />

- Au nontzako da -esate seuen batek. Da au ixengo da ba... Kaliñentzako<br />

edo Juanentzako edo bestaldeko Luixentzako edo olan. Umiek eitte<br />

seuen ori se igual sarrak tranpie euki leidxelata. Estapa ori pentzetan baseden,<br />

estaipa eurek pentzetan baseden ori. Nik estaipa orixe. Da gero ba...<br />

bakotxak, berana esate seuenien taka, altzeta seuen sestotxure edo baldara<br />

edo ekarte san geusera. Da gero pague ixete san orrena... San Andres<br />

besperan, orren txalan pague. Lenau eitte sien paguek San Tomasetan eta<br />

San Andresetan. Eitten sien... egurrek eroste sienak, orduntxe pageta sien;<br />

aspigarridxe eroste seuenak, orduntxe pageta seuen; txala iltte seuenak,<br />

San Mielatan ill seiñ e... agostuen ill, seiñ beste egun baten ill, orduntxe<br />

ixete sien paguek. Errentape bai.<br />

— 202 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

LAMIÑEGANE ITTURRIKO KONTUEK<br />

Ortik itturri albotik pas(e)ta sienien, albotik lagunek pas(e)ta sienien,<br />

ara es beittuteko esate tzienela lamiñek, ostantzien estaitt nik, etzeko<br />

estaitt ser kenduko tziela beitte(r)idxe edo dekiena, etzien dekiena kenduko<br />

tziela ostantzien esaten itzien. Nik gitxi dakitt ori geusie eta Mari Jesus<br />

Eurrekotzekori entzun tzet e... arek nipaño grasiosoau esaten deu, nik<br />

estaitt esebe baia... Estapa amamak edo aittek edo nok esanda gurdidxen<br />

arantza ondo pas(e)ta sienari ba... onantza etorten ixten tzienela, baia<br />

arantza ara adi pasta sienari onantza etorten es itziela ixten. Nik gitxi dakitt<br />

ori geusie, da danak baia ser ixengo sien orrek, ser ixengo sien orrek...<br />

Nire pentzamentue ixetan da, esan esilei eiñ e! Esan be esilei eiñ. Se onek<br />

geusek, geuse serak dies. Oiñ be estosu ikusten suk, kasureko emetik<br />

eskonduten da serera Lesamara lagun bet, kasu bet gaus esaten, da ixengo<br />

da... aldestaidxo bat igual emen, emen artien ixen dana da ara eskonduten<br />

da. Ta gero, orrek lagunek, orrek lagune peti eukitten txues, orrek<br />

aldestaidxoak eta... suk ikusko su moskortidxe, moskortidxekañe batzie<br />

beti lagun eitteko ee... eta onek aberatzape beti alkarreñe da onek beste<br />

serape alkarreñe. Da eskonduten da ara ta... emengo aldestaidxoak beti<br />

lagunek eukitten txus, aldestaidxoak danak, da ara eitten da eskondu da<br />

gero arek eitten deu... andik...han be batzen txusen lagunek beran antzekoak<br />

da emengo beran antzekoakas eitten deu ara Lamiñera sera... ba<br />

erreuniñoa. Nik orreri geusieri topetan tzet orrexen antza.<br />

DIETXETAKO SORGIÑEK<br />

Geubien etorri igual, se lenau geubien errotara andik asko etorte san,<br />

egunes igual bierra ta prisa ta igual egon, da geubien be sorrotxue artu<br />

lepoan da errotara ba... atzera ordie eroateko. Etorte sien igual da, igual<br />

e... bidien urten tziela batabatek, an Dietxeta ta famosoa ixen da sorgiñena<br />

e! Dietxeta esate tziena, an Gomoko goidxen daus an kurtziek da lenau<br />

an eitte san... Gamixko banderie ekarte san... elixakoa, seiñ dde emen prosesiñoa<br />

eitte sales Sellebantera ta orra ta bestera. Andi txoate san Iberreko<br />

San Mielera da arek montañekoak imintten seden maidxe da altarie eta<br />

banderiegas etorte san abadie ta gixonak. Da an imiñtten seden ba maidxe<br />

ta... orrek sorgiñek kentzeko imiñidxek ixen siela orrek esaten dede.<br />

Baia ori esdakidu bada ela espada egidxe ...eta etorte sien Gomara sorroagas<br />

da igual e... arantza dxoan dienien, antxe Dietxetan urtetan tzo batabatek<br />

eta ibiltten deu geu gustidxen dale ta dale ta ibilli tte ibilli tte ibilli<br />

eta egune eitten deuenien bertan ixten die, geu gustidxen ibillitte. Ibilli tte<br />

ibilli abarketape apurtu, oñetakoape apurtu, da egune eitten deuenien, ba<br />

beran burue han bakarrik ikusten deuela. Da ori ser ixen leidxe Batzuk<br />

diñe se gixonan debillidedie, dxan barik egonda, gosiena ixen dala.<br />

— 203 —


6. Testuak<br />

4 BARRI-EMOLEA: Julia Uriarte Otazua<br />

JAIOTURTEA: 1916<br />

LANBIDEA: Nekazaria/Etxeko-andrea<br />

AUZOA: Andeko (Bizitza osoan)<br />

GERRATEKOAK<br />

(Non siñen su gerriek urte euenien -itaun -<br />

tzen deutsot). Berton etzien da... amen eoten<br />

gintzesan e... ametik Lamiñanera dxoan da<br />

beidxek euki gendusen da... beidxek gobernetako<br />

be, urten e(i)n biar etzeti kanpora da bestaldeko<br />

Frutu te bidxok baten e... auna gure<br />

(e)tzondora dxoan gintzesan bedar ebaten. Da<br />

andik Elorretatik geuri tiroka ona. Guk es gendun<br />

dxakin da, soloan eitteuskuen e...balak<br />

aulan, lantzien leku batera dxeuste sien. Soldaduek<br />

etorri sien esaten:<br />

- Kendu sittesie ortik seueri tiroka dabixde.<br />

- Ba... beidxek dekus de bedar ebaten gabixde -esan gentzien da...<br />

- Beidxe pakosues, seuenak dosues danak -esaoskun- baia ortik eusondittik,<br />

ortik, ortik ebai bedarrak. Benga, benga kanpora ortik! Da urten<br />

gendun. Gero ortik eitten gendusen bedarrak ebaitte orre(k) piarrak.<br />

Gero kañonasoak asi sien, kañonasoak asi sienien e..., gu or kuartuen<br />

egon gintzesan, bestaldeko tia ta geu danok. Aitte difuntue eon san atien<br />

kontran, an. Da bestaldien Diego difuntue, bakarrik lotu sen etzien. Da<br />

batek dxo seuen bestaldeko etzien, beste batek dxo seuen or...Agirreneko<br />

kantoien. Gu bidxen bittartien lotu gintzesan. Da aittek esauen:<br />

- Enei... Diego illdde! Or daroadie soldaduek artute -esaoskunde...,<br />

tia be ge(r)o an e(g)on san da, tiari be esan ein biar ba. Enei a<br />

tristie da! Are(k) tie tristiek!<br />

Gero ostabe, ametik urten ein biar ixen gendun. Beidxek bustertu da<br />

beidxepe kendu eitteutxuesan da matrimoniñoari bat ixte tzien da gu(k)<br />

pi euki gendusen da... Bat aittentzakota ta bestie neutzako, matrimoniño<br />

bi ixen giñeles. Lotiñeko Estebanen etzera dxoan gintzesan. Antxe eon<br />

gintzesan gu. Esteban Lotiñekon etzetik... (An estaipa... egun bi, iru edo<br />

ein gendusen) Soldaduek bestaldien, da kuadrille itzela. Andekokoak<br />

gu...kuadrille itzela, Andekoko danak dxoan gintzesan gu ara idxe. Da<br />

— 204 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

gero, soldaduek an kamarie be libre. Da Kandiñ aldarridxen eon sien soldaduek<br />

eta Sebastianan aldarridxen gu. Da, se eiskuen Beidxepe eratzi<br />

goixien oittik altzeute, gu altzeu orduko. Da... gurien umiek eta kuadrille<br />

itzela, Andeko gustikoak danak eon gintzesan bertan da. Esan neuen e...:<br />

-Gure beidxe estere eratziko. Toskana bat euki gendunde ............ ..........<br />

erasten. Da aixe euku armusetako esnie -esan neuen ba. Da alantxe Dxon.<br />

A ese(r)en eratzi! Da Anastasio Eurkutzeko difuntue(k) pe, bei bet euki<br />

seuen. Gero andik e... Peulo Lotiñeko etor dxakun ona aldarrire<br />

pas(e)tako. Da estaitt ser esan bidala ta Solaburun euki txusen e... A emeti<br />

aldarrittik egon san baia gu an egon giñena dxakiñ euen da gu pasetan<br />

ona beste partera... ona etor sen. Da aregas pase gintzesan. Gero Fruixen<br />

be estainik... Emen Etzebarrin eon sien e... kapitanak eta andidxek. Da<br />

(a)ra dxoan biar burue presentetan, urdidxek eta Fruixko plasan itxitte.<br />

Lapur asko be esan e(g)on e... Atze(r)a dxoan giñenien be an eon sien.<br />

Gero emeti Menditxara dxoan nitze(n) ni da bestiek... umiek eta aitte<br />

ta, Eskidxara dxoan sien. (Eta su bakarrik egon siñen Menditxan -itaun -<br />

tzen deutsot) Menditxan eote(n) nintze(n) ni. Maria Espe(r)antzako eon<br />

san eskondute an. Da Noberto difuntue ta andriegas. Menditxan eon nintze(n)<br />

ni. Beidxepe euki genduseles, beidxepe bertan euki gendusen da.<br />

Arek gobernetan ba... bakarripe esiñ itxi ba. Da tia be bai, tia be neuges<br />

eon san. (Eta Luis sure gixona, frentien egon san -itauntzen deutsot)<br />

Klaro! Urkidxolan dausela koixu eden da, Urkidxolan edo Otxandianon<br />

edo or dauela, da andik eroan txuesan da...urte bete paseuen edo, notisiripes.<br />

Ill ela bixiri(k) tauen bes. Eskendun dxakin guk. Da gero onek, au<br />

fraillie, Ixixiko fraillie, emen selan eoten dan, ori eskolapio edo ori. Orrek<br />

ikus de(r)ela serien...Bitturidxen, da bixiri(k) tauela... da orixe. Arek eta<br />

berak nosonos kartie bota arte.<br />

(Semet (d)enporan egon siñen Menditxan -itauntzen deutsot) Or iru<br />

aste ingeru. Ameko ori... Sinturon de Yierro esate tzien ori apurtu artien.<br />

Apurtu... ensegida ein seuen baia.<br />

Artien be tiagas eitte neuen nik lantzien bija bat ona etzera. Ostantzien<br />

e... es, ......-rik eta lagun barik e..., bai nora etorri! Antoni Eurkotzekori be,<br />

moroak agarre eitzien, frente eitzien. Da emen eon sien Eurkutzeko Moesto<br />

defuntue ta. Da lantzien berba bat arexekas eitten gendun, suen aittitte<br />

ta. (Orrek emen lotu sien -itauntzen deutsot) Es orrek e..., guk ara ein gendun<br />

moduen, (geubien edo..., geubien es, gu egunes dxoan giñen) ba eon<br />

sien e... Eurkutzen eon sien soldaduek eta urten en biule esaoskuen, derrigor.<br />

Da nora urtengun ba! Nora edo ara, baia urten en biule emetik. Da suen<br />

aitte ta errefujidxora orra, Puntzebarrin eon san errefujidxoa, ara paseu da<br />

gero andik Erreuttire edo orrantza pase sien suen aitte ta aittitte ta orrek.<br />

— 205 —


6. Testuak<br />

5 BARRI-EMOLEA: Juan Uriarte Legarretaetxebarria<br />

JAIOTURTEA: 1928<br />

LANBIDEA: Nekazaria<br />

AUZOA: Andeko (Bizitza osoan)<br />

GERRATEKOAK<br />

Peulo Lotiñekoas, Peulo Lotiñekok<br />

lagundu eskun emetik au pas(e)tan, frentie<br />

pas(e)tan. Gero gu dxoan gintzen Etzebarrire.<br />

Etzebarrin be estaipa...egun asko eskendun<br />

eiñ an be. An be orixe imieden da, trintxerak<br />

ims(i)txuesan da. Frentie ba ...........<br />

kañoiek eta imis(i)txuesan da. Andik dxoan<br />

gintzesan e... Bekotzera da Bekotzen egon<br />

gintzesan, orrexek geu kuadrilletxue, beste<br />

egun batzuten da andik gero etzera etor<br />

gintzesan. (semat (d)enporan ixen san ori<br />

dana -itauntzen deutsot) Askorik es, guk<br />

ein be, senbat denpora eingo gendun ba!<br />

Millagrosko andirik es. Se an be ensegida imis(i)txuesan kañoiek eta. Andi<br />

ata(r)a eiñ gitxuesan. Emetipe peligrue dauela ta emetik e... ....... pase<br />

(e)skuen, andik Etzebarrire, Etzebarrittik Bekokoetzera dxoan gintzesan.<br />

Da Bekoetzeti gero etzera etor gintzesan. Etzebarrittik ikusten gendusen<br />

barres e... ona dxoan sien kañonasoak, kañonasotan bota dxien orra Kirkiñiture!<br />

Or soldaduten imi dxien! Deskalabrue txo, asko gero!<br />

Da suen aittitte aur, ementxe soldaduek dausela, da olloan batek eskape<br />

seuen emetik. Da suen aittitte olloa koisten dxoan soan da soldadu<br />

batek esan tzen se:<br />

- Itxi or olloari, espabe seuri emon bitzut tiro bat! Da olloori itxitte etzea<br />

etor biar. Ori be baok gero! Olloari isteko esan tzen espabe berari tiro bat<br />

emongo tzola. (Negarrez hasteko zorian ikusten dot) Soldaduen sera gero<br />

e! Ori erain txen ba... ortxe, ortxe, ortxe aur etzien atzien dauela. Olloa<br />

koisten dxoan san or da: -Itxi ori or, espabe seuri emon bitzut tiroa! (Nega -<br />

rrez amaituten dau kontakizuna).<br />

— 206 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

6 BARRI-EMOLEA: Eusebio Larragan Legarreta<br />

JAIOTURTEA: 1922<br />

LANBIDEA: Nekazaria/Sukaldaria<br />

AUZOA: Fruizko kaskukoa / Hainbat urte Mungian egin ebazan,<br />

jatetxe baten jabe zala / Barriro Fruizen.<br />

ADIBIÑADORIENAK<br />

Adibiñadore batzuk dxoan sien etze<br />

batera, da esan tzien ba... se suerte<br />

dekon adibiñeko tziela eta ba... onenbeste<br />

diru emon bideuela. -Es, nik estekot<br />

(d)irurik! -Bai, su pakosu. -Es nik! -Bai!<br />

Aunen lekuten gordeta dekosu dirue. Ba<br />

gero esautzela...: -Bueno adibiñeko tzut.<br />

Da olan... ba illundidxe, erreko illundittik<br />

kedarra, illune eskatutze. Da emotzien<br />

da eskuen olan, eskuen igusi tzen<br />

da... bueno: -Ein putz oneri. Eiotzen putz<br />

da...: -Aunek andrak ortusantuen eitten<br />

due biar; one tire suri txarto gutzuenak, txarto gutzuenak.<br />

Putz eiñ dde esato, eurek! Kedarrien eurek. -Ba... onek ikusi gurusus<br />

bierrien, bariku, geubeko amabidxetan soas ortusanture da antxe ikusko<br />

sus euren biarrak eitten, euren biarrak eitten. Da... -Koño, ser dok -esatzen<br />

eusoko gixonari- Baakik aulan da alan eiñ dxostek... ta neure ama ta eusoko<br />

andrie. Ama illdde ta eusoko andrie. -Larrittu nok! Eta esatzen: -Bueno<br />

........, onekas enaudxek seguru eta Mugidxen Inkomedesenien dekotes<br />

pentzu batzuk pagetako da etzok dirue; dxoadi, ostantzien e... bape barik<br />

ixko naudxuek onek! (Barre artean amaituten da kontakizuna).<br />

EMILIÑEN KONTUETARIKO BAT<br />

(Emilio (Emiliñ) herriko lagun barregarri bat zan eta gaixotasun larri<br />

bategaz egoan. Orduan, abadea eroan eutsen) Abadie eroan tzien,<br />

DoMartin, da an, DoMartiñ dxoan da an ba... erresetako:<br />

-Emilio, errese en bisu.<br />

-E Erreseu ala arnasie artu, seiñ ixengo da biarrau<br />

— 207 —


6. Testuak<br />

IÑASIO TA EMILIO<br />

Iñasio ta Emilio ba... barberuek eta sapateruek da astelenak eitte sitxuesan<br />

dxai. Da dxoaten sien Bilbora ba... erreminttek sorrostu, edo narrue<br />

erosi edo orrek eitten da...altogusien. Etor sen abadie, Don Isidoro da an<br />

sartu sen altobusera ta pregunte tzien e... ia nora doasen, da Emiliok esatzen<br />

e...: -Nora Narruten!<br />

- Ori de errespetoa -Esatzen abadiek- Ori de errespetoa, lotzatu esara<br />

eitten ori esaten<br />

- Baa! Guk narrue bidute, narruten goas gu!<br />

LABASUE<br />

Labasue eitte san ba... egurre, otie edo sasidxe edo... olakoa erreta.<br />

Labie, suek lelengo baltzittu eitteuen; labien barrue. Gero labasue eiñdde<br />

eoteko, ba... atzera berotasunek surittu eitteuen. Orduen eote san labasue<br />

eitteko. Labasue eitteko e... palie da orrekas, ba... ipiskidxegas da egurre<br />

edo otie, erregarridxe ba... mobidu eitte san, mobidu. Brasie eurrerantza<br />

ataraten san, berotuten dxoateko. An erreta sien piper lodidxek, piper<br />

lodidxek. Gero, eiñdde dauela ipiskidxegas garbittu labie apur bet da an<br />

erretan siren artolabakoak. Arek erre. Gero sartze san... artaburuek. Ogetalau<br />

orduen an eukitte sien, tapeute. Mobidu erre esteidxen alderdi bet.<br />

Lelengo, bero dauela sarri mobidute sien, gero semet eta labie otzau eiñau,<br />

gitxiau. Akabuen, goixien eitte san labasue ta illundidxe eskero ya mobidu<br />

barik iste san. Urrungo egunien atara da barridxen eitte san labasu<br />

barridxe. Arek artaburuek dxo eitte sien masoagas eta eitte sien garandu.<br />

Masoagas dxo ta... astoan. Da garandu ta gero kaixara sartzen sien gudan<br />

beste denporan.<br />

Errotara eroan da eidxoten sien. Etzera ekarri da barridxen kaxan sakatu,<br />

sakatu eiñdde imitte sien. Andi gero ba... taloak edo artolabakoak edo<br />

artosurtekoa edo, da... da orrek eitteko. (Ser da artosurtekoa -itauntzen<br />

deutsot. Erantzuna, gugaz dagoan beste emakume batek emango dau.<br />

Emeteria Garai Lauzirikak, hain zuzen be). Artosurtekoa da, ba... urune<br />

eitten da orie. Da orie eiñdde gero eitten da olan bola andi bet da a bolie<br />

dxo, dxo eiñ. Da ixeten da ba... artolabakoan estilo antzekoa. Iru sentimetro<br />

ingurukoa edo. Da eitte san ori brasie, brasa garbi garbitxue olan apurtxu<br />

bet kendu albora da gero tapeu aregas su bero-berotan...Da antxe<br />

eukitte seden tapeta. Da bertan eitte san ba... artolabakoan estilo antzien.<br />

Da tonto antzien egoten san baia dxan eitte san.<br />

— 208 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

7 BARRI-EMOLEA: Emeteria Garai Lauzirika<br />

JAIOTURTEA: 1926<br />

LANBIDEA: Sukaldaria/Etxeko lanak<br />

AUZOA: Fruizko kaskukoa/Bermion jatetxe batean.<br />

PASIO TRATANTIE<br />

Pasio difuntue sea ixen san, tratantie.<br />

Ak ekarte seuen beti enjeneral e...<br />

naparridxe ta...Geixoak gustidxek ekarte<br />

txusen e... bestaldekoari. Bestaldien<br />

ba... nire ama eta Joseto. Eta ser da ta...<br />

naparridxe beti tte, beti asarres Joseto<br />

Pasiori: -Or dekosus suk txarrikeri gustidxek,<br />

su sarala ta estala gu tekusen<br />

kaltiek amen! Da beti olan. Gero, klaro,<br />

Pasio gixajoa il san, da tratante kontue akabeu ein sen. Eta ser da ta... Josetori<br />

ba beidxen bat geixotu dxakon da ekartzien sera... betrenaidxoa. Eta<br />

ser da ta... asi gintzen Joseto ta ser da ......... naparridxe.<br />

Bestaldeko Te(r)esa entzuten e... betrenaidxoa etor danien se (e)saten<br />

tzon, ser dan estan. Esan tzonien naparridxe dekola, dxoan san betrenaidxoa,<br />

Tesa bestaldekok artu txusen tapa bi, tapa pakixu tartera sabalana(k)<br />

ta... da beko kantoire dxoanda, tanborra dxo olan, arkalagas dxota:<br />

«Fandango, fandango Jose da lelango<br />

Teresa bigarren, Petra irugarren»<br />

(Musikagaz abestuten dau)<br />

Da dxantza itzelak eiñdde. Joseto tripetako miñekas an!<br />

EMILIO, AMA ETA TRUGUIEK<br />

Bueno denpora txarra eon san, total txarra; truguiek eta iñestuek eta<br />

ba... ama koittedie ba... ikeatu eitte san ba. Da semie berandu etorritte<br />

oyan. Beranduetararte ortik urtenda... Eta ama ba... artu ............ inkeu<br />

kandelatxue ta, atxiñe olan ixetan san da, Kandelak bixtute olan imiñi. Ur<br />

bedeinketue artute olan e... etze gustidxen beittuten urten deidxien parte<br />

txar gustidxek eta. Etzie bedeiketute, Santa Barbarari sera emoten... Da<br />

bera esaten: -Bai ama, danak atako sus baia au amen dauenak etzu urtengo<br />

ariñik arin ba!<br />

— 209 —


6. Testuak<br />

8 BARRI-EMOLEA: Timoteo Larragan Legarretaetxebarria<br />

JAIOTURTEA: 1926<br />

LANBIDEA: Nekazaria<br />

AUZOA: Fruizko kaskukoa (Bizitza osoan)<br />

EMILIÑ ETA LEGOA<br />

Emilin ba..., Emiliñek sapateru eitteuen Olabarrin bier ba, seranien Luis<br />

taberneruenien. Eta... bueno, an biarrien dabillela, egun beten fraille bat<br />

a..., lenau fralliek ibiltte sien batzien ba ta..., bertakoak solotik i... bierrien<br />

ba. Da Emiliñek urte tzen, da oño! Emiliñeri esautzen ba frailliek ba...<br />

limosnie batzien dabillelata...: -Ba bai, ensegida. Estaus u... emen baia<br />

soloan daus de. Untxe ensegida ba esango tziet eta etorko dxatzus. Ni<br />

emen e... biargiñe nas. Ni enas bertokoa ta biargiñe nas da ba... eutzi au<br />

umie. Umie negarres an da, umie eutzitte:<br />

-Eukixu au umie apurreten -esan tzen fraillieri- errekadue eitten (n)oa<br />

ba... areri solora ta. Ta fraillie umie euki esiñik aulan. Emiliñek a emotzenien...<br />

kittu! Fraillie umie euki esiñik. Da Emiliñek eskape tzen da kittu!<br />

Gero, negarretik eta, umien negarretik eta etzekoak entereute saratatik<br />

etorri artien, fraillie an.<br />

— 210 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

9 BARRI-EMOLEA: Bartolo Sagasti Hormaetxe<br />

JAIOTURTEA: 1914<br />

LANBIDEA: Nekazaria/Suhiltzailea..<br />

AUZOA: Fruizko kaskua/Bilbo (24 urte)/Fruizko kaskua<br />

IKESGIÑEK<br />

Imiñi olan egurrek da<br />

gero soidxekas ein tailletue<br />

busti esteidxen saparrada<br />

bateattik. Da irek barruen<br />

imiñi tte irekas lo. Da gu ara<br />

dxoaten gintten arek seuser...<br />

ondakiñe edo emoten<br />

badere. Kollarak eta orrek<br />

e... olan astieri tte buelta bat<br />

edo bi emonda ta, kollarak<br />

emote (e)uskuesan. Gero dxoan sien. Bai, orrek or... plantak eon sien.<br />

Olako plantak eta eurek txabolak eiñeko lekuek.<br />

(Baia selan eitte eden -itauntzen deutsot). Iketza, lelengo karien<br />

modu antzien eitten da iketza be. Lelengo kargie bota, gero egurre da gero<br />

tapeu. Ondo tapetan da. Ori tapetan da, bai. Da gero suloak eitte tzies e...,<br />

lantzien sulo bat tiroa euki didxen, sue eiñddidxen; ostantzien itto.<br />

SOLDADUSKIE ETA GERRIE<br />

Soldaduskera dxoan (n)itzen ni amasortzi urteas, da amasortzi urteas<br />

soldadu dxoan da gero, Ferrolen eon gintzesan bost illebetien edo. Enbarkeu<br />

en gu(re)xen gendun. Da emen Mundakan e... kapitanan bat erretirekoa<br />

eon san da arek seuse eingoskule ta. Baia keba. Da Ferrolen e... asko<br />

eon gintzesan da soldadu asko dauen lekuen e... dxateko gitxi eoten da<br />

enjenealien. Da gero etor sen «Kuartel de San Fernando»... ara dxoateko.<br />

Sei illebetetik kendukoskuesela, ara dxoan eskiño boluntaridxo. Da ara<br />

dxoan gintzesan. Da an estaitt senbat denporan eon gintzesan. Gero<br />

dxoan gintzesan «Karrakas», Barselonan. Ara presoak dxagoten. Presoak<br />

— 211 —


6. Testuak<br />

ibilltte sien e... mariñelko presoak or «Kuatrotorres» kartzelie. Da presoak<br />

ibilltte sien kaliek garbittuten da arek e... Eskolta eitten gu ibilltten gintzesan.<br />

Da gero itxosoan ba... uger edo. Uger eiñdde an gero, ure... gatza eitten<br />

dales, an kresala deko itzela. Da etze(r)a etorritte gero, kuartelera etorritte,<br />

dutxeu. Da antxe, an ein gendusen e... amairu illebete edo etzea etor<br />

barik. Amairugarren illebetien etzea etorri, permixoas, da atzera dxoan da<br />

gero Julioan amaseidxen, gerriek urte (e)uen. Da guk u..., Julioan asikeran<br />

lisensidxe artu. Andik etzera, posik! Da gero, allegeu ona. Iru egun edo<br />

eon gintzesan Madrillen, orko Amorebi(e)tako lagun betegas da... dirutxuek<br />

akabe gendusenien, etzera. San Kristobal ingeru edo olan ixe san<br />

etzera etor gintzenien. Da gero, ba... olan ibil gintzesan ba. Bedarsikuek<br />

ebaitte, bestie eiñdde. Da gero, or Galdakoko pariente batzukes amistade<br />

apur bet euki nuen nik. Da Txomin difuntue ibil sen e... orregas biarrien.<br />

Diego «Ponpos». Oniño bixi de; Gamixen. Da gabonillen edo ikisteko,<br />

seuse ikisteko; ofisiotxue ba. Biar ixen gendun de! Da an asi gintzen gero<br />

peoitzen Bilbon; asi nintzen. Da... bixi(k)letan dxoan da bixi(k)letan etorri...<br />

eitten gendusen. Da gero, bonbardeoa lelengokoa Bilbon artu gendun.<br />

Da gero ba... ixeko difuntie Destun euki gendun u..., ama difuntien<br />

aixte bat, da ara dxoaten ba... eon gintzesan egun batzuten. Egunien, egunien<br />

etorri esiñ etzera ta. Da gero emen Mugidxen forme san a..., onek<br />

Antonio Arroako difuntue, Sotero -oniño Sotero bixi da-, Batxi tte Simon,<br />

Alejandro, Andres Ganboa da au... Ixena selan euki euen... arena Turko<br />

edo deittute tzien areri... Txatoa, Txatoa. Da orrekas. Orrek... amar<br />

pes(e)ta edo. Da an sortzi pesta te iru erriel bakarrik. Eta or amar pes(e)ta<br />

biarrik ein barik! Orra gero be dxoan enbiixen gendun soldadu guk, lelengo<br />

kinttoak gintzesan da. Da orra gero ta, or gero istrusiño apur bet,<br />

.......... bakarrik! Or ...... edarto!<br />

Da gero dxoan gintzesan, San Andres egun beten, Otxandidxora...<br />

autobuse ta sonue dxoten. Gerrara sonue dxoten! Da gero an, istrusiño<br />

apur bet, bakixu suk soldausken selan esaten dien: -Kuerpo a tierra!-ta. Da<br />

Otxandiora allegeta, Otxandiotik Billarrealea, sei kilometro ingeru edo.<br />

Olangoan bat egongo dire. Oiñes. Geroau te tristiau, geroau te tristiau,<br />

geroau te tristiau. Da alango baten olako bala bat: ..........(Balek egiten<br />

daben zarataren antzekoa egiten ahaleginduten da bera be). Danak lurrera!<br />

Allege gintzen ara da lelengo, nik estaipa se ordu ixengo san, da frentien<br />

edarto! Lelengo asikeran. Da geubien e..., eurreratu sienien gure eskerreko<br />

alderrittik i... batalloi batzuk da geubien gero moimentue itzela<br />

argidxekas da serakas a... Billerrelen andiko alderrittik. Gu eon gintzesan<br />

emetiko alderrittik. Da asten dire urrungo goixien e... tiro t e o a n .<br />

Mekauen..., astillotza an. Da ein gendusen aldan moduen, pagoak eon<br />

— 212 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

sien da, pagoan atzien da pareute, ostute. Da gero, olango trintxera antzeko<br />

batzuk, olan a... mantzo unedatan. Gerriek beti esteu eukitten sera, atakie.<br />

Lantzien mantzo uneda batetan ein gendusen ........ antzeko batzuk<br />

eta antxe. Da tabakoa, kanario sigarroak eta txokolatie ta... montoiak eon<br />

sien orduen. Da oniño bixi de Juan «burrerue», bai Mugidxeko Kosmen da<br />

anaidxie, panaderue. Oniño be lengoan ikus neuen karnaseridxen da:<br />

-Selan gabix ba Da: -Ondo, ondo -esan eusten da. Sarri ikusten dot ori<br />

Mugidxen. Da gero Billarrelien e..., urrungo egunien e..., asi sien e... orrek<br />

ainbeste tiro. Abioiape iru edo bai. Da baju-bajutik. Klaro eseen euki nok<br />

serik eiñ. Abuelo ukitten gendun guk ba... abioi sar bat. Estekosu entzuterik<br />

Entzutie okosu. Abuelo. Axek lantzien bonba bat... nosonos; baia<br />

keba, eurek an eon sien e... Billerreleko torre baten da andik edarto koixte<br />

(e)uskuen. Tarra, tarra. San Andres egune san.<br />

Gero, urrungo geubien, trintxerak eitten; leña! Ein gendusen trintxera<br />

batzuk an. Da antxe arik eta relebeu artien. Ixen gintzesales gu «batallón<br />

Ibaisabal», txoke moduko batalloie san gurie. Da gero ekarri eskuen<br />

atzera barridxen Otxandianora. Da Otxandianotik eroaskuen «Ollerias»,<br />

Barasarreti dxoan eurrera ta Bitturidxera sartu baiño lenau, barrio bat,<br />

«Ollerias». Da antxe eon gintzesan aldie-(e)tze baten, ainbet (d)enporan<br />

eon gintzesan an. Da an ya kalmadutxuau eon sien ordureko frentiek. Da<br />

an au... rantxeru Sotero. Soterok eitteoskun... sentallien rantxoak. Da<br />

orduen dirue non gasteurik es da..., e(g)unien amar pes(e)ta, joder diru<br />

itzela soan! Da serbesape akabeu. Batxi, Batxi Seberidxotik eta ara eroaten<br />

da, mulo bategas. Serbesie t’olangoa eroaten. Joolin! Olantxe. Da gero,<br />

ortik eroaskuen Lemonarako mendire dxoateko .........., da eroaskuen.<br />

Eubara eroaskuen. Euban eon gintzesan beste denporaldi beten da gero<br />

Eubatipe ataraoskuen. Arek e..., iru bider edo ataraoskuen an. Geubetan<br />

guk artu da egunes eurek atzera barridxen kendu. Da gero, or emontzienien<br />

ofensibie, arek eta Bilborarte etor gintzesan. Bilbon euki gendun guk<br />

u... sera... kuartela edo, arkalagas batzeko lekue. Ba... a kalien ixena<br />

esta(k)itt, elixie antxe serien dau, Matiko baiño berau dau ori elixiori. Or<br />

oki gendun sea..., atzera barridxen batzeko sera... Frenteti eskapadie eitte<br />

sanien, etzeaiño etorten gintzesan. Bata batetik eta bestie bestetik... etzera<br />

danak. Da gero etzien e... garbittu edo sera apur(b)et eiñdde, ostabe<br />

barridxen ara. An errepartoa, ostabe destinetako. Da gero Eubatik nora<br />

dxoan gintzesan Eubatik i... Artxandara ekarteko idea..., es Artxandara<br />

orduko serien eon gintzesan..., ba... Arratidxera. Arratidxera eroaskuen:<br />

Lamindano. Lamindanora eroaskuen. An a..., beste ser bat, safarrantxo bat<br />

ein gendun. Da gero andik eroaskuen..., gu konpañie..., batalloien eon<br />

sien arratidxarrak konpañi osoa. Da emekotarrok beste konpañi osoa. Da<br />

— 213 —


6. Testuak<br />

olan. Da ........... Gorbean on san lutxie. Orrek Gorbea esetute (e)deles<br />

guk au Fruxe eseuten dun moduen, gu eon gintzesan a..., an a... Kastillo<br />

de Elejabeitian eskoako aldarrittik; aldie-(e)tze baten, mendi altu beten.<br />

Orren konpañie eoten sien e... Gorbean lutxen. Reketiekas edo trastiokas.<br />

Orduen e..., gerrillek moduen, parapetoak ein barik antzien da. Elgetan<br />

ein gendusen parepetorik onenak. Elgetan eon gintzesan..., bastante denporan<br />

eon gintzesan. Elgetan e..., zazpi illebete eon gintzesan Ermuan, da<br />

ara dxoan egunes, da geubes ona. .......... emen eoten gintzesan. Txintxortatik<br />

eta serera bittartien..., Eibarrera bittartien. Da gero, ofensibie emouenien<br />

an, ba... Martiartu koixu eden e..., atzeti sartu sien Udalatik. Frentiek<br />

euki gendusen..., an parapetoak, parapetoan atzeik atzera, atzeik atzera,<br />

atzeik atzera... Atzeti sartu dxakusen. Da Martiartu koixuskuen an presioneru.<br />

Da gero, gu eon gintzesan...: Txintxorta or, Kirkiñitun (e)otieles, da...<br />

Irimietan otieles gu. Da orti(k) bittartetik eieden orrek. Da gero, urrungo...,<br />

Artxandarako sera, Artxandara gu... eskintzesan dxoan. Artxandara barik,<br />

ona serera etor gintzesan...; or Loiuko mendi bet e... Gastañaga! Aiartzan<br />

estasiño bat (d)au, da Aiarsan ganeko mendire. Da an frentie..., eseuen<br />

euki patxadarik an, da se andi etorrintzesan da. Andik i... etorrintzesan. Da<br />

eroaskuen Euskaldunara. Euskaldunan eon gintzesan gu; ametralladoitan.<br />

Da Euskaldunan gu gausela, tiroka seetik Jose Antoniotik, andik seetik<br />

ba..., Santamaiñetik i..., es, Santamaiñetik es. Beste..., selan deko ixena<br />

Pagasarri! Pagasarritti bajatu sien. Euskaldunati urten gendun... andik serera:<br />

Euskaldunako sera... arkupe betetik, errekaondorik, errekaondorik,<br />

errekaondorik errekaondo. Dxoan gintzesan gero Barakaldora. Barakaldon<br />

guk u..., aitte ta osabie ta orrek eon sieles, an lotu. Da batalloie andik<br />

eurrera gero... ya etziek galdute. Da ya Bilbo galdu gendunien e... ya esan<br />

eon esetako modurik. Da gu lotu (g)intzesan, Segundo ta ni, difuntue ta<br />

ni, serien Barakaldon lo eitten. Da lo ein gendunien, urrungo egunien,<br />

bajatu sien erreketiek bertara. Da gu ba..., berbetan eurekas ia non ibil<br />

garan da. Olan berbetan. Papela imieden, papel bat imieden gero amentxe...,<br />

armarik edo olan iñok dekonik, entrege deidxela. Da arek entregetan<br />

a..., pistolie nik euki nuen: «nuebe largo». Da arek entregetan dxoan<br />

gintxesan Barakalkora. Da Barakaldon... asko! An geusek sertzien. Da an<br />

berbetan: Non ibil garan da bestien ibil garan da..., olan da..., Segundori<br />

olan señe bat ei(n) nitze(n) nik da. ...... Estoskuen artu ixenik es eser da.<br />

Seiñe bat olan eiñdde, kanpora!. Da kanpora urtenda, atzera etzea. Etzien<br />

seuser dxan da oiñes andik gero ona Fruxera. Frentiek emen eon sien da<br />

pentzeteot o..., Berrenkon da Lekeriken da... sera il sen orduen... Mola!<br />

Mola il sanien. Se ni dxoan nitzen e..., Larrekora dxoa(n) nitzen ni emendik.<br />

Frentie etor sen Larrekoti. Da Larrekon seuse artute, Murtzebarrire<br />

— 214 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

gero. Murtzebarrin be seuse artute ....... seuse eroaten. Ementxe eon sien<br />

e..., ainbe(t) denporan eon sien e... emen frentiek.<br />

(Olan akabe san dana -itauntzen deutsot) Emeko... olan akabeu...,<br />

oniño gero emen e..., sera... andik etorri etzea ta, emen ibilli tte gero, deidxe<br />

euki gendun ostabe komandantzire, Bilbora. Da mariñetik serbiute<br />

eon nintzeles ni, barkurik es, eta gu mariñeruek atzera etzera. Bost illebete<br />

ei(n) nitxusen olan. Da gero, Teruel eon san ixtu. Gorridxek koixuko<br />

deela, esteela; esteela, badeela... Da orduen eroaskuen mille lagun ingeru<br />

edo. Panplonara. Panplonan ostabe barridxen istrusiño apur bet eiñ, da<br />

Teruelera. Da Teruelen e... gose bat! Kristolakoa! Ese esin topeu dxateko!<br />

Prisione(r)u moduen dxoan gintzesan da. Da solo baten imioskuen formeta<br />

da... kapitana karabiñeruetako bat. Etor sen. Da ak esaskun: -Aber,<br />

badau gorridxen alderritti eon estanik Emon ixena, peusu bet eurrera. Da<br />

lau bakarrik! Beste danak a..., gorridxetan ibillikoak. Da gero, nik estaitt<br />

nondik, oniño orregas enteretako nau ondo, batabatek berba euskeras eiñ.<br />

Euskeldunek enjeneal e... kuadrilletxu antzien. Da batabatek euskera be<br />

eiñ da nor ixen dan kapitanak entzun. A berbie. Da etor sen da:<br />

-Nor ixen da ori berba eiñddeuena euskera emen Da danak ixilik! Da<br />

gero, ostabe barridxen fuertiau! Da esteuela kastigurik oko, ta esan deidxela.<br />

Da ixilik. Bueno ba, orduen emendik asi da ona, batalloi bet ingeru,<br />

«batallon de disiplinarios». Monreal de Kanpos. Benga istrusiñoa ta benga<br />

istrusiñoa! Da joolin! Gixona be marieute dxeusi, edurtzen istrusiñoa eitten.<br />

Sarjento bat! Erregularretako a txikerra; okerra! Jooder! Da an en gendusen<br />

gero, orduen san emen sabaldu sana selan kotoien barruenda nauela<br />

ni. Otzagas an gose; gosie itzela! Da gero en gendun abansada bat a...<br />

gorridxen aldarritti ................ Da gaubetan ixilik, gosie dekonak tranpie<br />

asko dekota, eskapadak eitte gendusen ara da areri kontuek konteta, a be<br />

posik eta gu be posik! Ardaba sikeran be edaten gendun de. Da antxe ein<br />

gendusen e..., trintxerak eitten da, istrusiñoak eitten. An ein gendusen...,<br />

semet denpora Saspi illebete edo sortzi. Da gero eroaskuen..., Kaminreal!<br />

Eskolta ta gusti. Batallon de ..., italianuen .......... Baia italianuen batalloi<br />

orrek, gu allege gintzen orduko beste leku batera eskapeuen. Atzea barridxen<br />

Monreal de Kanposera! Da antxe eioskuen gero, artu danok eta ostabe<br />

Darokara ekarri. Da Darokan ein gendusen e..., siñe baten eon gintzesan<br />

gu beste...; ainbeste gu. Gero, istrutore! Gu istrusiñoan e..., buruko<br />

ulien e... dekun beste istrusiño ein gendun guk. Darokan gero, «la kinta<br />

kuarentai...uno» istrusiñoak eitten. Da gero, Binaros ...........-nien, ori dana<br />

on san oniño gorridxen aldarritti. Ara eroaoskuen, Binarosera.. Da Binarosen,<br />

se eioskuen Ni..., tertzio bat gerrara, gure kuadrille bat; beste kuadrille<br />

bat..., beste..., soldaduekañe da beste batzuk abanzetara: Danak erre-<br />

— 215 —


6. Testuak<br />

partidu! Se..., gudaris esateoskuen guri. Artxandan..., bixi bada Jose Luix,<br />

motoriste serien ibilli sana... Da an, da gero Terueleko frentera eroaskuen<br />

guri... Dxoan gintzesan gu. Sera..., Baliño jeneala, gogorra san ori! Batallon<br />

de txoke antzien. Teruelen ein gendusen tiro antzeko batzuk. Da enjenealien<br />

e..., ori tte ni atzenengo beti, geldiro. Beiñ i..., deskubertatan pare<br />

esko, estau mandorik. Bein tiroteoan asi esko, estau mandorik. An ..., edoseiñek<br />

mandoa an. Da atzetik beti, atzetik beti! Nosonos o..., bisten badaus<br />

eurek edo, ariñ arinke bat edo eitteko ba...; ariñ arinke eiñ ordusko ia non<br />

ete dauen lekue! Aratxan bat edo..., arrien bat edo..., olan a..., dxanba! Ara<br />

eitteko.<br />

Gero, Sierraspadan. Balentziatik edo dxoan gintzesan orra. Andik<br />

Teruel kruseu, ortik..., Kastellon, Onda da Sierraespadan a..., Sierraspadan<br />

eon sien mendi bi olan. Da bat erdidxen Kirkiñitu modukoa. Da a koixu<br />

guixetan gendun. Lelengo reketiek. Eiden atakie ta esebes. Gero, soldaduek.<br />

Arepe (e)sebes. Gero, lejionaridxoak da arepe (e)sebes! Da orduen<br />

ori olan dauela, one(k) nabarroak a..., etzera sarri dxoate sien se orreri<br />

libertadie..., guk u... gorridxen aldarritti euki gendun moduen. Mekauen la<br />

mar! Orre padoas da guk emen selan eon bidu ba Da Patxo Olagortako<br />

andik urrien, San Marsialen. Da Patxori esan e...: -Patxo, emoidxok seillu<br />

bet oneri sobrieri emen ganien. Ofisiñen. (Ofisiñen egon san -itauntzen<br />

deutsot). Ofisiñen edo..., an fasilltxuau reketiekas baiño. Tapetan be<br />

gatxau neu gero!<br />

Sei illebete eiñdde, gero... egalak ebai da amen letra batzuk eiñ: «Fulano<br />

de tal se traslada a Bilbau con permiso de quince dias.» Olan. Artu ori<br />

papelori boltzan da oñes andik eta..., arik eta kamiñoa koixu artien. Da<br />

kamiñoa koixu, da gero Alkañiserartien eon san ferrokarrille. Da Alkañistik<br />

etzera gero. Da rebisadorie sartze sanien ortiko aldarritti, beste alde<br />

batetik urten, da beste bagoi betera. Da gero estasiñoan lotzen sanien, an<br />

bajetute a pase dan lekure atzera! Arik eta Orduñerartien olan. Da gero,<br />

Orduñen ......... eskiñon ya..., kasuipes Orduñea eskiñon. Etzera etorri da<br />

illebete justu justuen etzien eiñ. Da karneta atara. Frente ingerue txarra<br />

dauela ta. Ia seuse eitten badu ikusteko. Karneta atara da dxoan gintzesan,<br />

ori Artxandakoa ta bidxok... da diru apurtxu bet eroan gendun, San Sebastianera.<br />

San Sebastianen iru egun edo ein gendusen. Ikusten a be. An guri<br />

etxoskun ardure ixen koixu arren, se frentien baiño oboto eon san kartzelan.<br />

Jooder! Frentie..., orduen ademas, Ebro. Ebro koixu eden e..., errekie<br />

pase eden Ebrokoa gorridxek ostabe barridxen da Sierraespadan eon san<br />

dibisiño dana, orra pase eden. Da orra dxoan biixen gendun gupe. Da<br />

dxoan gintzesan, da or iru egun eiñ da gero serera, ona... Saragosara. Saragosan<br />

a..., orrek lagunek esunen bat kamioyakas, serien ...: automobilis-<br />

— 216 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

mon. Da aregas, kamioye artute, pratike antzeko batzuk eitten an da...<br />

Gero deittu deixkuen txofer eitteko. Da allege gintzesan ona Saragosara<br />

ta...saata txarra: Or baja asko dauela ta... Baia an be diruek akabe sienien<br />

e...<br />

Gero dxoan gintzesan frentera. Frentera dxoan gintzesan gero. Frentien<br />

gero, eon soan a..., oniño matza ainbet, sea Ireille san da. Da matza dxan<br />

da an ostabe billurregas eurrera dxoateko. Baia berdure utz utzegas be<br />

triste da..., derrigor dxan biarra deku! Allegeu gintzesan ara ta... «mekauen<br />

la mar»! «Aqui bienen los gudarix» -esaoskuen. Da ori konpañi batera da<br />

nik, bestera! Antxe gero asi gintzesan rantxoa dxan da ostabe barridxen<br />

e... gerrara.<br />

Da gero an egun batzuk eiñdde, prakape apuurte (e)perdidxen. Eperdidxe<br />

agiidxen da an a..., lelengo atakiek emote sienien e..., atze antzien<br />

ibilltte gintzesan gu. Da are(k) prakak ba..., batzuk ia prisioneruen bateri<br />

edo kentzien batzedas... Eurretik orduen egunien suerteu. Da nik estaitt<br />

nondik barrabas a..., ara etor sanien e..., bonba bat da... areas eridu. Da<br />

eridu nintzenien gero ba..., onantza. Prakarik es esebe barik. Lelengo Saragosara.<br />

Saragosatik gero ba... Bilbora da Bilbotik Galisidxera eroateko<br />

baia..., emen ni euskaldune nasela ta, emekoa nasela ta, emen Pedernalesen<br />

edo badauela seuser da... Bai. Nora Orra dxoan gusula Ta, bai. Da<br />

or gero. Or Koloniasen eon san ospittela. Au musloa destroseu en bidala<br />

ta..., atara barik itxi! Nik i..., au enuen atara atzea barridxen frentera dxoateko<br />

(e)on banas, an erreklametako atzea barridxen ostabe miñ eitten dostela.<br />

Ba estosteles molestetan oiñartien iños o..., kasuripes. Gero akabe<br />

sien orrek (k)ontuek.<br />

Gero ba..., tersidxoa..., dxoan san a..., serera..., ni ospittelien oniño<br />

kure bari nauela..., Siuda Realera. Da an estasiñoan, naranjak asko eoten<br />

sien edoselan be. Naranjari..., paluen puntien imiñi gantxoa da andik bentanatik<br />

sartu isiñ i... seataus de, burriñe taus de. Da paluen imiñi kutxilloa<br />

da arekas a..., suloa eiñdde, kanpo(r)a ekarri tte dxan. Da ardaba..., oniño<br />

gu..., .......... eon sien. Da ni arantza dxoan atzera barridxen da tersidxoa<br />

ona, Bilbora destineta. Da gero, an apurtxu bet ei nue da andik ekarri<br />

eskuen..., Tudela! Tudelan lisentzidxe gintzesan gero.<br />

ERMANDADIEK<br />

Botelen eoten san, Askarren eoten sa a..., sera... batzarra eitteko lekue.<br />

Da ara eroate sien ba... beidxek eta... ganadue. Estaitt urtien iru bider edo<br />

birritten san ori. Da gero, an imitte sitxuesan ba... maordimoak, maordi-<br />

— 217 —


6. Testuak<br />

moak deitzen dxakien orreri, da... listeruegas; Diego listerue. An balorak<br />

imiñi, iñosko denporan beidxen bat deskalabreu edo, adarra bota edo,<br />

txala galdu edo... orrek despajoak. Da gero danan kantiedetik, or Diegok<br />

eitte sitxusen likidasiñoak. Eskota onen beste batzen san. Da gero ori<br />

pagetan. Ara dxoaten san gero ori, da ara danok ostabe ori..., eskota<br />

emon.<br />

Gero errebistie pas(e)tan be etorte sien orrek maordimoak, etzerik etze,<br />

ia badaus e..., olango tranposoak eoten sien orduen be: ganadue apur bet<br />

txatxarra ekarri, balore asko geidxau emonda. Erre eiñ dxakola edo esan<br />

gero! Olakorik eiñ esteidxien edo, arek... espidxe moduen dxoate sien<br />

orrek serak. Orrek eote sien illebetien ala orixe estaitt fijoa; illebete ala iru<br />

illebete sien. Gero beste batzuk. Danak pase bixeta eden.<br />

Batzarrak, eser dauenien, abixuek! Da onen ordureko. Maordimuek<br />

eukieuen ordenie abixetako ermandada dana. Orduen ara dxoate sien da<br />

gero an a..., parte mayorrak esaten deuena edo... An gero se balor euki<br />

deuen tasasiñoak. Tasasiñoak eiñ. Da tasasiñoatan gero erremata. Orduen<br />

olako geixorik..., karnaseruepe igual a... menespresidxoan edo olan. Da<br />

sarritten e..., betrenaidxoa abixeu te betrenaidxoak a..., analixeu edo serak<br />

eiñ eta dxan leidxela esan eskiñoan, bertan errematan bota. Baia erremata<br />

botateko..., ardaba, kantara bat ardau edo olan edo. Ardaba edan lelengo<br />

dana eiñdde, da gero subastie.<br />

— 218 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

10 BARRI-EMOLEA: Juanita Mallona Llona<br />

JAIOTURTEA: 1913<br />

LANBIDEA: Etxeko lanak<br />

AUZOA: Botiola (Bizitza osoan)<br />

BIDE-KURTZIETAKO ORIDXO<br />

USIÑE<br />

Gu emeti dxoaten giñen Fruxera,<br />

egunero mesara. Gasteri dana oniño<br />

eta eskola ondoan kurtzie dau ba...<br />

danatara. Eta goxien, olan bakarrik<br />

dxoanda, oridxo usiñe. Itzela! Erreseu<br />

purgetoridxoko arimeri aitte-gure bat<br />

eta kendu. (Eta bide-kurtze orretan<br />

bakarrik ixeta san -itauntzen deu -<br />

tsot). Eta goiko kurtzien be bai.<br />

LETANIDXEK<br />

Juanita gaztetan.<br />

Gure aitte difuntuek esateuen, bera gastie sanien, ona San Migelera etorten<br />

i sen geubetan letanidxe. Eta iñok es i sitxusen ikusten. Da geu gusti<br />

gustidxetan. Lenau letanidxepa..., bakixu, suk estosu esetu. Baia errogatibe<br />

egunetan San Mielera ta, Sallebantera ta olan eitte sien baia ona geubes etorten<br />

i sen. Baia abade barik e.. ein bako serak... Eta gero, bateri akordeu i<br />

dxakon o..., Boteleko seleidxen an a... erdidxen, intxur ganera idxen da<br />

ikustie. Eta intxur ganien pareu i sen. Eta akaburengo etorri i sen koxoa.<br />

Lelangokoak es itzien e..., ikusi badie bes! Esebes! Da akaburengo etor san<br />

koxoak esan itzen: -Gerkoagaittik parkatuten datzu, baia oin diñotzut: gidxau<br />

paretan basara, kontuek atara! Eta gidxau ape eseuenela iñor ikusi,<br />

esala bistera etorri. Iñope etzie(n)la urtetan. Billur ixeta sien.<br />

IDE(L)TXOAK (IRATXOAK)<br />

Dxeuriko alabie geure ama be ixen san ba. Da geubien urtenda emetik.<br />

Eta estakipa, berton nonon ala gero presente dxakon ba. Orixe estaitt,<br />

amak esateuen baia astute nau. Kontxille gorri bet burutik. Igual euridxe<br />

— 219 —


6. Testuak<br />

ixenda emon engotzien alangoen bat Se lenau esan oten gordosolik. Eta<br />

Dietxetan or o..., orrek eukiuen famie itzela seguru! Ori Goma baiño arau<br />

dau, Jose Mielen e..., a..., lantzarra paseta. Eta an sertu sen antza; da olango<br />

seran batzuk urtetan ideren. Nik estaitt selango ixena be esateuen. Bai!<br />

Idetxoak! Eta buelta ta buelta ta buelta geu gustidxen. Da akabuen San<br />

Juanen urrungo egunien edo, beran burue esetu. Da artien antza..., estaki<br />

nondi dabillen.<br />

SAN JUANEKOAK<br />

Dxakingo su lenau ona San Juanea etorten..., baia su umie ixen sa(r)a<br />

orduko denporan. Ona beluko mesara, San Juan egunien e... etorte siena.<br />

Jentie Arretatik eta Meñekatik eta Larrorittik eta... Ollo geixoakatti be bai,<br />

domekatan da etorten san jentie. Olloan saindari moduen euki dien ollogeixoakatti<br />

San Juan andrak. Da etorten sien kandelak edo oridxoa... Se or<br />

oridxoa imitte san serien ba..., argidxe eitteko. Da botillekada oridxoakas<br />

da etorte sien. Eta gero, suk esendun ama esetuko txitxek ataten etzien<br />

iños (Baietz erantzuten deutsot) Da selan imitte sitxusen (Ez dakidala<br />

erantzuten deutsot) Eukouen sekretotxue ba! Gure amak beti lelango, da<br />

niri be sarri imiñi eraiñ, artu arrutze bat. A! Lelango abidxe imitte sanien,<br />

aspittik burdiñe sati bet. Seraaittik..., trugoiak sertu estidxen, abixeittu estixen<br />

arrutzek. Eta gero, imiñi abidxe prest da artu arrutze bat eta: Dxandonixen<br />

ixenien, San Juan esta esaten e! Dxandonixen ixenien olloskotxu<br />

(b)et, Dxandonixen ixenien ollendatxu (b)et. Da alantxe. Amabost edo<br />

amasaspi arrutze ejenealien.<br />

Eta gero, esan dotena, geixoak olloa pakies... da domeka atzaldietan<br />

ara, errosaidxoa erresetan. Andra kuadrillie dxoate sien! Eta kandelak edo<br />

oridxo botillek eroate txusen. Da an bistute itxi.<br />

SALUTADORIEK<br />

Gure aitte difuntuek esateuen Batiz-barrenengon ba..., egon sala lenau<br />

sera, salutadorie. Salutadorie ser dan bakixu (Ezetz erantzuten diot).<br />

Lelango dxaidxo bier sien saspi anaidxek. Segidukoak. Bittartien estidxela<br />

neskarik ixen. Da saspigarrena dxaidxotan i de..., miñen kurtze bat da<br />

eskuetan kurtziek. Eta gero, arek eukitten i deu, beres, doya... Ona Riojatik<br />

eta asauetatik... txakur amurrutuen e... Amurrutute etorri, de artes osatuten<br />

i sitxuesan. Labasue eitten eon esta Su andidxegas. Ein putz eta<br />

amateu! Eta Batixera jentetan asko etorten i sen.<br />

— 220 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

11 BARRI-EMOLEA: Martzeliñ Lekerika Goirizelaia<br />

JAIOTURTEA: 1911<br />

LANBIDEA: Nekazaria/Etxeko lanak<br />

AUZOA: Botiola (Ezkondu arte) / Eleizaldea<br />

GORUTEN<br />

Arek (bere amak) eitten<br />

seben, soloan koisten<br />

seben bedarra: liñe edo.<br />

Da a eitten seben e...,<br />

siketu de dxo. Eta gero eitten<br />

seben... a sertu. Dxo<br />

da galtzue. A(r)en galtzue<br />

bigun, bigun, bigun eitten<br />

san. Da a eitten sanien,<br />

gero eitten seben dxo, dxo<br />

eiñ eta sertu..., kardatu.<br />

Kardieas kardatu. Da eitten<br />

san fin, fin, fin, fin. Da arek kardatuko areas seraas aridxe eitten seben.<br />

Goruegas. Emetik imitte seben e..., sera amarreute eta olan..., selan euki<br />

seben ixena apa Gure gixonak saldu be entzesan Ibergunekoari edo...<br />

arek aparatoak. (Ardatza edo -itauntzen deutsot) Ardatza! Da an batuten<br />

seben, eitten seben aridxe. Da andik gero beste bola bat eitten seben.<br />

Da a bolie, eseueles fiñ urtetan, barridxen beste bola bat eitten seben,<br />

fiñaua. Da aregas gero eitten seben ba... telie. Ge(r)o ba Katike(r)a edo;<br />

nonora orra eroaten seben. Sakukeda bolie. Da an eitten tziesan, kirrue<br />

esaten tzien, aridxe eta an eitten tziesan telak. Gero arekas eitten seben<br />

dxosi, dde ba... ixera osoa. Iru sati igual eitten tzen ixerieri. Da ixerak...,<br />

miesaskoak. Da auñ ontzurarte be ixerak ........... erakusteko moduen be.<br />

ERROPAK SELAN GARBITTU<br />

Lelengo dxagoneu, gero tiñe baten imiñi. Tiñe ganien imiñi saku bet ta<br />

surteko eutze bota ara da ure. Bai, ure. Da arek eutzek botaten deuen<br />

labanagas, erropak urrengo egunien suri, suri, suri. Da laban, laban.<br />

— 221 —


6. Testuak<br />

A esetu dot nik e..., eskondu ordusko Askarren krixeda nauela be. Da<br />

Anastasiok, urte bidxen eon nintzen, esateuen e... a balda bete surten<br />

e(g)osteko, eraiñotza pota, da surteko eutze aratxana edo: garbidxe. Eta<br />

bota a. Sakue be suri. Artillerie esatetzien. A sakue gero be errekan erropakas<br />

batera garbittute suri, suri eitten san.<br />

FRUIXKO ERROMERIDXEK<br />

Aste san atzalde erdi ingeruen eta Gamix aldie..., gustidxe be ona etorte<br />

san, Fruixera. Da gero erromeridxe eitte sanien, illundidxen e...<br />

............... A eitten sanien, bakotxa etzera. Da erromeridxe akabe eitten san<br />

se belurartien eoterik esan eoten antza edo. Aemaittekoata eskero, etzera<br />

etorte san. (Nok eskatzen seuen dxantza eitteko -itauntzen deutsot) Gixonak.<br />

Da neskatoak alkarreas be bardiñ. Da neskatoagañe etorri tte sera<br />

esan: -Mesedes erdu. Da neskatoak dxantzan posik! Emetik Sebastianen<br />

seretik..., Sebastianena artute ara jardiñetik, da ara Palasidxoko ormara<br />

oten san erromeridxe. Da Urte-barri egune ta, Sallebantetxu egune ta...<br />

Josuuus! (Abadiek eseuen eser esaten -itauntzen deutsot) Arek etorte<br />

sien..., emetik bajeta sien. Errosaidxoa erresetan; beti, beti pasetan sien.<br />

Librue leiduten da erremerittik paseu eseittiarren, ortik Palasidxoko, len<br />

esan tzuten bidetik..., emetik atajutik paseu. Jente artetik pas(e)tan eurek<br />

lotza. Errespetoa e..., jentie paiño andidxaua. Jentie(r)i artu.<br />

Da illundirartien josuus, dibertziño itzela!<br />

— 222 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

12 BARRI-EMOLEA: Julia Sagasti Hormaetxe<br />

JAIOTURTEA: 1917<br />

LANBIDEA: Nekazaria/Etxeko lanak<br />

AUZOA: Batiz<br />

UMETAKOAK...<br />

Ume-umetan krixeda<br />

dxoanda nau ni Astortzara.<br />

Andik etzera biderik enekidxen<br />

(Bere jaiotetxetik hiru<br />

km. eskasera dago!) eta an<br />

ein (n)uen, edosei(n) moduten<br />

be, urte bete baiño geidxau...,<br />

ein (n)uen an. Eta<br />

andik Anastasik, Anastasi<br />

eukiuen ixena beurrek, da<br />

Anastasiñ ama Uruenen bixi<br />

ixen san. Eta arek ero a t e<br />

osten, bakitt, elixara domeka arrastidxetan. Da posik dxoaten (n)itzen!<br />

Abarketatxue txantzitte ta..., aulan dxantzi sertxu betegas. Sebe dxagoten<br />

dxoan (n)itzen ni ara. Eta an nauela dxaidxo san Patxo be. Eta gero andik<br />

etorri eta ba... etzien apurret aitte difuntuek e... «sumar» da «restar» da... asi<br />

dxatesan irekasten. Arek ikisi, da..., baia beti kanpotik, beti ibil nas ni kanpotik.<br />

Neure denpora gustidxe kanpotik ixen da. Edo non edo an edo...,<br />

serien beti kridxeda. Diego Etxikerreko defuntue..., eskolara gero. Ara<br />

dxoaten gintzesan ba..., amabost urte oniño enitxusen euko. Amalau (u)rte<br />

ingeru... euko nitxusen Ba sure tio ixengo da... sera..., esangot! Karmelo!<br />

Ba..., Juanek eta Teresak a dxagoten eroaostien. Andi dxoaten (n)itzen<br />

Diego difuntueañe. Geubetan, eskola apur bet...; ordu bete eitte nuen.<br />

Eitte gendun guk. Kuadrillie! Es ni bakarrik e! Maidxe imiñi, an etze sartxuen,<br />

Jeniman etzie olan, da an euren etze sartxuen..., antxe. Ba ordubete<br />

ingeru eitten gendun. Da arek irekatzi oskun restarrerañoko edo...,<br />

mutiplikarreraiñoko. Tablie be bai.<br />

Eta gero andi be osta(be) ba... Ba Etzebarrin Karmelo dxagoten ein<br />

(n)uen e..., ba..., semet denpora eingo nuen ba Esiñ esan nixu semet denpora<br />

eiñddoten. Oidalakotxue eiñ artien egon (n)itzen.<br />

— 223 —


6. Testuak<br />

Da andik gero, Lesamara eroaostien ostabe. Kridxeda ara be. Dxoan<br />

(n)intzen da..., gixona Bruno eta Estefana andrie. Eta seme bat euki deren<br />

lelengo dxaidxoa ta Silban euki uen arek semiek ixena. Sesterue san bera<br />

da Estefana san dxostune. Da arek dxosten eitte uen aprendixekas da...,<br />

da ni ume dxagoten! Da an in nitxusen e... Iru urte edo lau in nitxusen an.<br />

Da an dxaidxo sien gero ba... beste umetxu bi. Ni an nauela dxaidxo sien.<br />

Dxasone ixena euki euelakoa deko patek eta Aintzane bestie. Gastienak.<br />

Andik etorritte..., aur! Gero gerriek urteuen ensegida. Da andik serien,<br />

osaba Tomasek eroaosten Gamixera ba..., kridxeda. Ta andik, au dana<br />

sertu sen gero. Au dana betetu sen. Da emetik alde ein bigendun. Da Erandidxora,<br />

ara goiko Goierri esaten dxakon Erandidxora dxoan gintzesan, da<br />

aitte defuntue da Larreokoak eta orrek dxoan sien ba... Retuertora pentzetan<br />

dot. Da aitte defuntue etor dxaten ara bille, ba dano patera leku beten<br />

ongo (g)arala... Da Deustuko ixekoa ........... eoten gintzesan gu. Deustuko<br />

ixekoaas eoten gintzesan gu. Da aitte defuntue eoten san Retuerton, da<br />

Larreokoa pe bai. Eta gero, ba... andik esnie ta ekarten gendusen da total<br />

ba..., ya dxeusi senien sera..., kontue ataixu obus betepe tapeosten niri<br />

esnieas natorrela. Ba... erdi tapeu. Errementeu eseuen eiñ arek. Eta albora<br />

etor sien lagunek e..., ni non ete nauen edo se... Kantiñe ela esnie ela,<br />

dxeusi sen an. Da ikeatute etzera etor nintzen da. Ser paestan dxaten<br />

ixeko Erremaldak esate osten:<br />

-Ser paestan dxatzu ba<br />

-Ene! Au te au pase dxat. Au te au pase dxat.<br />

Gero, ainbet denpora ein gendun an be.<br />

Da gero ba..., an a... ospittelan atzien dau errefujidxotxu (b)et. Oidalako<br />

errefujidxoa. Da andik alan erreka txikitxu (b)et dator. Eta geubetan<br />

ba..., egunes ara errimetan gintzesan danok. Kataliñepe memoridxen<br />

eukottu orrek!. Mari da gu, iru aistok an. Gero ori be pase san. Gerrie pase<br />

san ara. Eta an galletak (k)oixten gendusen errekien beste aldardittik.<br />

Galletak. Abandoneta lotu sen dana ta! Ure edan da galleta txan. Sortzi<br />

egun ein gendusen an. An errefujidxoan. Sortzi egun! Lo be bertan. Txixe<br />

ta kaka eitten an, al dun lekure dxoaten gintzesan! Ori setan esan esta. Al<br />

dun lekure dxoaten gintzesan. Gu, geuriek paesta gaus. Geuriek paesta<br />

gaus gu!<br />

Gero, pase sien. Es sugiripes e..., errekan andiko aldarrittik egon gintzesan<br />

da. Emetiko aldarrire paestako sugiripes. Imiitxuesan a..., gabarra<br />

batzuk imitxuesan. Pase gintzesan andik eta gero... etzera. Mari tte bidxok<br />

etor gintzesan oñes. Bilbotik etzera oñes ona. Emen iñor bes! Iñor bes<br />

emen! Dana asto ille bidien! Goixien urten Bilbon da arrastiko irurek edo<br />

geidxau eiñ dxakun ona etorteko. Da or saludo itzela eioskuen, or etor<br />

— 224 —


Fruiztarrak Berbetan<br />

gintzenien or. Saludo itzela egon sienak. Ateripes etzietan, dana(k) kendute!<br />

Or Soloburutik eta igaroten da..., koitteduek ibil sien. Da gero, gu atzera<br />

barridxen dxoan gintzesan lengo lekure. Mari tte bidxok dxoan gintzesan.<br />

Eta gero, ni andi kridxeda dxoan (n)itzen. Da au Bonifasi, Juan Mugerran<br />

ba... andrie Bilbon, esniekas ibilltte san ori tte..., suerteu an ba... sertzie<br />

ta:<br />

-Ene, kridxeda saus<br />

-Bai.<br />

Atzotxu beteas eon nitzen da atzotxu orrek desespere eraitteosten,<br />

bakarrik bixi ixen san da. Da:<br />

-Ba, neupiot kridxedie!<br />

-Ba..., etzekoari esan barik ixin dxoan neitte -esan (n)itzen olantxe. Da<br />

aitte defuntueri esan (n)itzen.<br />

-Seuk (g)usuna eixu -esausten aitte defuntuek. Da ara dxoan (n)itzen<br />

da gero egunaro, egunaro andik esniekas ibilltten (n)itzen Bilbora. Eta<br />

antxe ikis nuen apur bet. Librue emousten berak serak eta. Librutik antxe,<br />

ba artute eukitte nitxusen nik neure serak, eta antxe apur bet ikis nuen e...<br />

neure eskola altzitxu ori. Andixik, andixik. Ba..., bost urtien egunaro dxoaten<br />

(n)itzen Bilbora esniekas, egunaro. Da bendejie..., etzietara baiño<br />

eskendusen eroaten. Plasara gitxitten dxoaten gintzesan! Dxoate sanien,<br />

bera Bonifasi dxoate san.<br />

Bost urte paseu an eiñ eta etor nitzen etzera da Larrekora eroaostien.<br />

Da gero, Larrekon ixen san a... nire dxoan etorridxe. Seme tenpora eingo<br />

nuen Larrekon be ba Estapa sortzien bat illebete edo en banitxusen Larrekon<br />

be!<br />

Da andixik eskondu Dxon! Ona. Esetu be en barik! (Sembat urteas -<br />

itauntzen deutsot) Ni eskonduko nitzen... ogeta iru urtegas. Onaxe eskondu<br />

nitzen. Da amentxe gidxau!<br />