Page 1 FRUIZKO UDALA Bizkaiko Foru Diputación Foral Aldundia ...
Page 1 FRUIZKO UDALA Bizkaiko Foru Diputación Foral Aldundia ...
Page 1 FRUIZKO UDALA Bizkaiko Foru Diputación Foral Aldundia ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>FRUIZKO</strong><br />
<strong>UDALA</strong><br />
■<br />
<strong>Bizkaiko</strong> <strong>Foru</strong><br />
<strong>Aldundia</strong><br />
Kultura Saila<br />
■<br />
Diputación <strong>Foral</strong><br />
de Bizkaia<br />
Departamento de Cultura
Jon Uriarte Garai<br />
FRUIZTARRAK BERBETAN
JON URIARTE GARAI<br />
FRUIZTARRAK BERBETAN<br />
<strong>FRUIZKO</strong><br />
<strong>UDALA</strong><br />
■<br />
<strong>Bizkaiko</strong> <strong>Foru</strong><br />
<strong>Aldundia</strong><br />
Kultura Saila<br />
■<br />
Diputación <strong>Foral</strong><br />
de Bizkaia<br />
Departamento de Cultura<br />
FRUIZEN, 2003KO ZEMENDIAREN 25EAN
© EGILEARENA: Jon Uriarte Garai<br />
© Argitaraldi honena: Fruizko Udala - Eusko Jaurlaritza - <strong>Bizkaiko</strong> <strong>Foru</strong> <strong>Aldundia</strong><br />
Koordinatzailea: EMB<br />
Fotokonposizioa: Flash Composition, S.L.<br />
Errekalde zumarkalea, 6 - 48009 BILBAO<br />
Imprimategia: Flash Impresión, S.L.<br />
Entrecanales kalea, 8 - 1. -48002 BILBAO<br />
ISBN: 84-606-3567-8<br />
Lege Gordailua: BI-548-04<br />
Eskubide guztiak jabedunak dira. Ez da zilegi liburu hau osorik edo zatika kopiatzea, ez sistema<br />
informatikoekin beronen edukina biltzea, ez inongo sistema elektroniko edo mekanikoz,<br />
fotokopiaz, erregistratruz edo beste bitartekoz berau transmititzea, aipamenetarako izan ezik,<br />
argitaratzailearen edo copyrightaren jabearen aldez aurreko eta idatzizko baimen barik.
AURKIBIDEA<br />
Hitzaurrea .......................................................................................... 7<br />
Alkatearen agurra .............................................................................. 9<br />
0. Sarrera ......................................................................................... 11<br />
0.1. Transkripzinoak ................................................................... 12<br />
0.2. Barri-emoleak ...................................................................... 13<br />
1. Bokalak ....................................................................................... 15<br />
2. Fonologia .................................................................................... 19<br />
2.1.Prozesu fonologiko nagusiak .............................................. 19<br />
2.1.1. Bokalenak ................................................................... 19<br />
2.1.2. Kontsonanteenak ........................................................ 20<br />
2.2. Azentua ................................................................................ 23<br />
2.2.1. Azentuaren balioa ...................................................... 23<br />
2.2.2. Azentuaren ezaugarri nagusiak ................................. 24<br />
2.2.3. Deklinabide atzizkiak ................................................. 31<br />
2.2.4. Eratorbiderako atzizkiak ............................................ 32<br />
2.3. Entonazinoa ......................................................................... 34<br />
2.3.1. Galdegaia lehenego sintagma danean ...................... 34<br />
2.3.2. Galdegaia bigarren sintagma danean ........................ 35<br />
2.3.3. Galdegaia hirugarren sintagma danean .................... 35<br />
2.3.4. Aditza bera galdegai danean ..................................... 36<br />
3. Morfologia ................................................................................... 37<br />
3.1. Deklinabidea ........................................................................ 37<br />
3.1.1. Paradigmak ................................................................. 37<br />
3.1.2. Izen-adjetiboak ........................................................... 39<br />
3.1.3. Pertsona izenordain arruntak eta euren forma indartuak . 45<br />
3.1.4. Izenordain zehaztubakoak: galdetzaileak ................. 48<br />
3.1.5. Erakusleak ................................................................... 50<br />
3.1.6. Zenbatzaileak .............................................................. 55<br />
3.1.7. Deklinabide kasuen azterketa ................................... 57<br />
— 5 —
Aurkibidea<br />
3.1.8. Erakusleen azterketa .................................................. 76<br />
3.1.9. Zenbatzaileen azterketa ............................................. 78<br />
3.1.10. Izenordainen azterketa ............................................. 81<br />
3.2. Aditza ................................................................................... 83<br />
3.2.1. Indikatiboa .................................................................. 84<br />
3.2.2. Baldintza eta ondorioa ............................................... 115<br />
3.2.3. Subjuntiboa ................................................................. 129<br />
3.2.4. Ahalera ........................................................................ 131<br />
3.2.5. Aginte era ................................................................... 136<br />
4. Sintaxia ........................................................................................ 140<br />
4.1. Alkarkidetza edo koordinazinoa ........................................ 140<br />
4.1.1. Juxtaposizinoa ............................................................ 140<br />
4.1.2. Juntagailuakaz ............................................................ 140<br />
4.2. Menderakuntza .................................................................... 145<br />
4.2.1. Konpletiboak .............................................................. 145<br />
4.2.2. Erlatibozkoak .............................................................. 150<br />
4.2.3. Baldintzazkoak ........................................................... 154<br />
4.2.4. Kontzesiboak .............................................................. 156<br />
4.2.5. Zergaitizkoak .............................................................. 157<br />
4.2.6. Denporazkoak ............................................................ 158<br />
4.2.7. Moduzkoak ................................................................. 160<br />
4.2.8. Helburuzkoak ............................................................. 163<br />
4.2.9. Konparatiboak ............................................................ 164<br />
5. Lexikoa ........................................................................................ 167<br />
6. Testuak ........................................................................................ 197<br />
— 6 —
HITZAURREA<br />
hore handia dut, Jon Andoni Uriarte Garai hizkuntzalari doktoreak<br />
egindako lan eskerga honi hitzaurrea egiteko, gure herriaren<br />
gomutak bizirik irauteko duen balioagatik, besteak beste.<br />
Jon Andoni Uriarteren lan honen barruan argi ageri dira beraren alderdi<br />
guztiak, bai eta beraietarik bakoitzaren eragina ere: horretara, bada,<br />
beraren hizkuntzalari heziketa gailen ageri zaigu lan honen ikuspegi teknikotik,<br />
batez ere, fonologian egindako lanaren fruitua, bai eta pedagogiaren<br />
ikusmira ere, lana antolatzeko izan duen artagatik. Eta gauza guztien<br />
gainetik, beraren beste lan batzuk gogoan hartuta, hizkuntza gauzak esateko<br />
modua baino gehitxoago dela inoiz baino garbiago azaltzen da.<br />
Izan ere, gaur egun, geroago eta gehiago entzuten da hizkuntzak<br />
komunikatzeko tresnak soil-soilik direla, bada, liburu honetan frogatzen<br />
da hori horrela ez dela. Ez dut jardungo zer dagoen aurretik, mundu-ikuspegia<br />
edo hizkuntza, edo zerk zeri eragiten dion, hizkuntzak mundu-ikuspegiari,<br />
edo mundu-ikuspegiak hizkuntzari. Betiere, garbi ageri da, hizkuntzaren<br />
moldeak eta mundu ikuspegiak elkarrekin zerikusia dutela, eta<br />
hori ikusten dugu kultura eta hizkuntza guztietan.<br />
Horretara, bada, kulturak eta hizkuntzak elkarren lotura estua dute, eta<br />
hizkuntzak kulturari eusten dio, berau belaunez belaun igarotzeko, bai eta<br />
bestela ere. Hori dela eta, geroago eta ardura handiagoarekin hartu beharko<br />
genuke mundu globalizatu honetan gu bezain txikiak diren herriek pairatzen<br />
duten etengabeko eragina, ezik hemen ez dago elkarren eraginik,<br />
hemen leku jakin batetik besterako etengabeko eraginaz dihardugu, hori<br />
gustukoa izan edo ez.<br />
Horregatik, liburu honetan ageri diren ohitura edo ekanduak, tresna<br />
edo lanabesak, esaera edo esakuneak eta abar, zerbait badira, kultura jakin<br />
baten barruan daudelako dira; hortik at ez lirateke ezer izango. Euskaraz,<br />
lehendik dagoen zerizanari izen bat ipintzen badiogu, gogoan izan behar<br />
dugu beti zer dioen euskal atsotitz zaharrak: «Bada izena duen guztia». Eta<br />
izena ez da berez, izena da, beste batzuen ondoan dagoelako, bere heda-<br />
— 7 —
Hitzaurrea<br />
dura mugatuaz eta, aldi berean, eta horregatik, batzuen eta besteen esangurak<br />
zehaztuz.<br />
Hori guztia hizkuntz ikuspegitik harantzago doa, eta herri baten, Fruizen<br />
(eta Euskadiren), eitea doa moldatzen belaunez belaun, andrazkoz<br />
andrazko, eta gizonezkoz gizonezko. Eta gaur egun Fruiz honelakoxea<br />
bada, aurreko guztiei esker da gaur egun dena, eta bihar izango dena<br />
gaur-gaurkoei esker izango da. Horrek etengabeko katea dakar aurrekoengandik<br />
atzekoengana; mundua ulertzeko modu jakin bat dakar horrek, bai<br />
hizkuntzaren eremuan, bai eta ekanduenean ere, eta ohiturak, lanabesak,<br />
jantziak eta enparauko guztiak aldatzen direnean, gogan hartu behar<br />
dugu, hori baino gehitxoago eraldatzen ari dela.<br />
Aldaketak aldaketa, itxuraldaketak itxuraldaketa, guk geuk izan behar<br />
dugu beti geure oraingoaren jabe, eta modu horretara bakarrik izan ahalko<br />
dute gure seme-alabek eta beste atzekoek etorkizunaren jabe, alegia,<br />
euren oraingoaren jabe. Euskaldunok beti hartzen izan dizkiegu alboetako<br />
herriei euren aurreramenduak, euren gauza onak, euren tresna onuragarriak...<br />
aldi berean, ostera, irentsi baino gehiago egin ditugu haiek, eta<br />
geure moldera ekarri ditugu beraiek, hala izenez, nola erabileraz, eta<br />
horrexek eman digu bide euskaldunoi, bizirik irauteko XXI. gizaldiaren<br />
hasieran gaudela. Adituek diotenez, zibilizazioen gaur egungo ezkutoki<br />
nagusia da Euskal Herriak irautea.<br />
Iraganak erakutsi digu zelan jokatu behar dugun, bada, aurrerantzean<br />
ere, guk geuk erakutsi behar diegu geure atzekoei zelan jokatu behar<br />
duten, herri honek iraun dezan bihar-etzi ere bai. Aurreramenduak ondo<br />
daude, albo-herriek erakusten diguten aitzinamendua geure egin behar<br />
dugu, horrela guk herri legez aurrera egiteko balio badigu. Betiere, ahalegina<br />
egin behar dugu, kopiatzaile hutsak ez izateko, etorkizunean Fruiz,<br />
eguneratuta eta betiko izaerarekin, eta Euskadi, azken aurreramenduen<br />
jabe eta betiko izaerari deutsola, izan daitezen mundu zabalean.<br />
Hitzaurre hau erabili nahiko nuke, zorionak eta eskerrak emateko<br />
Fruizko Udalari, ikuspegi zabala izan duelako, lan horri ekiteko, bai eta<br />
Fruizko herriari berari eta beraren herrikide guztiei, eurak barik hau ezinezko<br />
izango baitzen. Izan ere, herri aginteok zaindu behar dugu geure<br />
gomuta, hurrengo belaunek betiko bidetik jarrai dezaten, hori baita geure<br />
ondarearen zatirik garrantzitsuenetakoa.<br />
Lan honek helburu hori jadesten lagunduko ahal du!<br />
Gotzon Lobera Revilla<br />
<strong>Bizkaiko</strong> <strong>Foru</strong> <strong>Aldundia</strong>ren Euskara Sustatzeko zuzendari nagusia<br />
— 8 —
AURKEZPENA<br />
san ohi danez eta, izan be holantxe da, hizkuntza da, eta gure<br />
kasuan euskerea, herri baten arima. Era berean, eta euskereari<br />
jagokonez, zera be badaukogu: Euskal Herriko bazter eta txoko<br />
bakoitzak bere-bereak dauzan berezitasunak eta berba egiteko erak<br />
daukozala. Sasoi batean hori guztiori ahoz aho transmitidu izan da gure<br />
arbasoen artean; gaur egun, ostera, arrazoi bategaitik edo beste bategaitik,<br />
hori galtzen-galtzen joan da. Halanda be, pozgarria da jakitea<br />
«Fruiztarrak berbetan» lanari esker, geure-geureak diran altxor txiki<br />
horreek ondo gordeta eta babestuta daukoguzala. Izan be, «Fruiztarrak<br />
berbetan» liburua gure antxinakoen ohitura, kanta zahar, berbakera,<br />
bizikera eta hamaikatxo esakuneren espilurik argiena da. Eta, teknologiaren<br />
aurrerapenari esker, «Fruiztarrak berbetan» irakurrri ezeze CD-<br />
Romean entzuteko aukerea be badaukogu.<br />
Amaituteko, Fruizko Udalaren eta neure izenean eskerrak emon<br />
gura deutsodaz egileari, Jon Uriarteri, lan eder honengaitik. Baita liburu<br />
honek argia ikusi daian lagundu daben erakundeei be.<br />
Ongi etorria izan daitela, «Fruiztarrak berbetan».<br />
Jose Luis Elgezabal Orbe<br />
Fruizko Udaleko alkatea<br />
— 9 —
Iretargidxek argi eitten deu<br />
Zeru añolan bakarrik<br />
zazpi aingeru altzian dittu<br />
zortzigarrena makalik<br />
Zazpi mediku ekarri deutsez<br />
bakotxa bere herrittik<br />
zazpirak bere ez deutse igerri<br />
zer dauan geixo horreri<br />
Zortzigarrena ekarri deutse<br />
Indidxe-Madrilletatik<br />
zortzigarrenak igerri deutso<br />
atien sartu ein barik<br />
Ni geur arratsean hilgo naz eta<br />
etorri nire gorpura,<br />
nire gorpura zatozenian<br />
igongo dozu korura<br />
Handixik bera bajeko zara<br />
Birjina amaren hortura<br />
han hartuko zuz, han hartuko zuz<br />
zazpi larrosa eskura<br />
Zazpi larrosa eskura eta<br />
zortzigarrena mosura<br />
Zeruko Jaunak pentsau ez daidxen<br />
nire lutua dozula<br />
Katalin Sagastiri jasoa 1982an. Goian bego.
0. SARRERA<br />
arro egoteko motiboa da niretzat esku artean daukazun liburutxu<br />
hau zuri aurkeztu ahal izatea. Beharra be izan da baina aberasgarria<br />
be bai. Betirik gustau izan jat neure herriko berbeta-klasea,<br />
ez gure herrikoa dalako espadaze neurea dalako, eta neurea izan baino<br />
arinago, neure aurretik fruiztar izan diran guztiena be izan dalako. Horregaitik<br />
diñot, hain zuzen be, pozteko arrazoia dala niretzat.<br />
Ez nago seguru egin dodan behar hau barrian egin beharra baneuko<br />
barni-bardin egingo neukean ala ez; beharbada ez. Arlo batzuetan askoz<br />
gehiago sakondu leiteke; beste puntu batzuk, ostera, aitatu bakarrik edo<br />
aitatu barik itxita be ez litzake ezer pasauko. Dana dala, eginikoa eginda<br />
dago eta konformau egin behar.<br />
Honen antzeko ahaleginak asko egin izan dira orain artean. Gure alboherrietan<br />
egin diranak ikustea besterik ez dago: Mungian, Fikan, Meñakan,<br />
Arrietan... Leku askotan. Iñaki Gaminde izan da honeitako gehienak egin<br />
dituana eta Arrietarako egin dauan horretan diñoan moduan, arrietarrek<br />
esaten ei dabe Fruizen eta Arrietan euskera bardina egiten dala. Ez dabiz,<br />
ez, guztiz erratuta. Herri bi honeitako berbetek sano diferentzi gitxi dauke.<br />
Zer dala-eta egin dot, orduan, liburu hau antzerako gaia lantzen daben<br />
beste batzuk badagoz Hauxe izan da nire kezka nagusietariko bat lan hau<br />
hasi aurretik. Eta, ez pentsau burukomin txikia izan danik. Baina, arazoak<br />
ararazo, lanari ekitea erabagi dot, orain arteko lanetan agertuniko arlo<br />
batzuk neure honetan be sartu dodazalarik eta barriak diran beste batzuk<br />
sartzeko ahelegina be eginaz.<br />
Beraz, nire asmoa Fruizen egiten dan euskera eredua ahalik eta zehatzen<br />
eta modurik errezenean agertzea izan da. Honetarako, ondorengo<br />
atalak azaladu dodaz:<br />
Lehenengo eta behin, gure herrian ahoskatzen doguzan bost bokalak<br />
zelangoak diran azaldu dot, bide batez beste herri batzuetakoakaz konparatuz.<br />
Bigarrenik, fonologia ikutzen da, beronen barruan prozesu fonologikoak,<br />
azentua eta entonazioa aztertu dodazalarik. Lehenengoan, gure euskeran<br />
emoten diran prozesu behinenak imini dodaz: umea>umie, ez<br />
— 11 —
0. Sarrera<br />
noa>enoa... Ondoren, azentu ereduaren oinarrizko azalpenak datoz eta,<br />
atal hau amaitzeko, esaldi enuntziatiboen eta itaunezkoen entonazioaren<br />
ganeko ezaugarri nagusiak aurkituko doguz.<br />
Hirugarren atalean morfosintaxia izan dot aztergai. Atal honen barruan<br />
deklinabidea eta aditza landu dodaz. Lehenengoari jagokonez, izen-adjetiboen,<br />
izenordainen, erakusleen eta zenbatzaileen deklinabidea aztertu da,<br />
daukezan berezitasunak eta bitxikeriak be aitatuz. Aditzaren arloan, Fruizen<br />
batu ahal izan dodazan adizki guztien taulak imini dira. Jakitun naz<br />
arlo honetan nik batuniko formak ez dirala Fruizen ezagutzen diran danak,<br />
sano gatxa da-eta barri-emoleek buruan dauken guztia ebokatzea eta<br />
gehiago honino aditz laguntzailea bada ebokatu gura doguna. Dana dala,<br />
uste dot aditz-moltzo zabala eta esanguratsua batu dodala.<br />
Laugarren kapituloan sintaxia landu da. Bertan, esaldien alkarketa ikusiko<br />
da gehien bat, esaldi koordinatu eta menpekoen inbentarioa eta sailkapena<br />
egiten dalarik.<br />
Seigarren kapituloan lexikoa azaltzen da. Bertan, ia 1600 berba edo<br />
berba-talde emoten dira, alboan euren esangura erderaz azalduta daukela.<br />
Lexikoi honetan ez dira berba arruntak agertzen gure inguru guztian erdi<br />
bardinak diralako eta ganera Gamindek bere berbarik berba sailean zabalago<br />
eta sakonago aztertuta daukazalako. Beraz, nonork gai hau sakonago<br />
ikusi gura izango baleu Arrieta berbarik berba liburua aztertzea besterik<br />
ez dauka, bertan agertzen dan lexikoa gurearen antzekoa da-eta.<br />
Liburutxu honen azken atalean herritarren ahorik arako testuak imini<br />
dira. Gai desbardinak agertzen dira euretan: gerratea, sineskerak, langintzak,<br />
gertaera barregarriak... Testu honeitako batzuk ganera, liburu honegaz<br />
batera doan CD baten entzun egin ahal izango dira, hurrengo belaunaldiek<br />
euren aurretik fruiztar izandakoen berbeta-moduaren lekukotasuna<br />
izan dagien.<br />
0.1. TRANSKRIPZINOAK<br />
Liburu honetan herriko berbeta-ereduak dauka protagonismo nagusia<br />
eta, ondorioz, adibide ugari ikusiko dogu berton, komatxo (“) artean adierazirik.<br />
Idazkera literarioa eta ahoskera ez dira gehienetan bat etorten eta, beraz,<br />
herriko berbetaren benetako ahoskera idatzirik emon gura danean, zelango<br />
edo halango transkripzino eredu bat aukeratu behar da. Behar honetarako,<br />
transkripzino ortografikoa deitzen dana aukeratu dot, linguistika<br />
arloan jakituna ez danarentzat ulertzeko errezena dalako, nahiz eta ostantzeko<br />
transkripzino-klase batzuek dauken zehaztasun mailarik ez izan.<br />
— 12 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
Beraz, liburu honetan aurkituko dozuzan Fruizko euskeraren ereduak<br />
transkribitzeko erabili dodazan erizpide nagusiak honeik dira:<br />
• Mendebalde guztian ez dira ahoskeran «ts» eta «tz» bereizten. Guk,<br />
danak ahoskatzen doguz «tz» moduan. Ondorioz, hemengo transkripzinoetan<br />
ez dozu «ts» bat bera be topauko. Adib.: «gorputze» (gorputza), «erakutzi»<br />
(erakutsi), «atza» (hatsa), «baltza» (baltza)...<br />
• «s» eta «z» fonemei jagokenez, beste hainbeste esan behar da. Mendebalde<br />
osoan ez da «z» ahoskatzen eta, beraz, hemengo transkripzinoetan<br />
«s» bakarrik agertuko da. Adib.: «asurre» (hazurra), «astu» (ahaztu), «es» (ez),<br />
«gosie» (gosea)...<br />
• Sabaiko «ll», «ñ» eta «y» euren ohiko balioagaz dagoz hemen. Adib.:<br />
«olloa» (oiloa), «alegiñe» (ahalegina), «arratoye» (arratoia)...<br />
• Sabaikoakaz jarraituz «tt» eta «dd» daukaguz. Aurretik joaken «i» bokal<br />
baten eraginagaitik sortzen dira biak be. Adib.: «politte» (polita), «eiñdde»<br />
(eginda), «itto» (ito), «seiñdde» (zeinda)...<br />
• Sabaiko beste fonema esanguratsu bat be badaukagu Fruizko euskeran,<br />
mendebalderago dagozan herrietako hizkeragaz apur bat bereizten<br />
gaituena eta, artikuloa ezartzerakoan gertatzen dan asimilazioari jagokonez<br />
behintzat, -ez berbaren hasierakoan- Busturialdeko berbeta-ereduagaz<br />
kidetzen gaituena: «dx». Fonema hau honako berbetan aurkitu ahal izango<br />
dogu: «erridxe» (herria), «astidxe» (astia), «balidxo» (balio), «dxoan» (joan),<br />
«dxaidxo» (jaio)...<br />
0.2. BARRI-EMOLEAK<br />
Ez neuke sarrera hau amaitu gura liburu honen benetako protagonistak<br />
aitatu barik: barri-emoleak. Fruiztar danak izan dira nire barri-emole, herri<br />
txikia izanik ia-ia bertako guztiekaz egin dodalako nozonoz berba. Eta nire<br />
belarriak beti egon dira erne bakotxaren berbetaren berezitasunak gogoan<br />
hartzeko orduan. Baina herritar guztiengandik zeozer ikasi badot be, lan<br />
hau egiteko orduan batzuk euren denpora librea eskeini ez eze etxeko<br />
ateak be zabal-zabalik euki dabez nire ikasi-gurea asetzeko orduan.<br />
Batzuk, zoritxarrez, joan ziren mundutik baina ez gure oroitzapenetik.<br />
Balio dagiala lan honek, apurtxu bat baino ez bada be, euren izena eta<br />
izana gogoratu daiguzan. Guzti-guztiei, joan zirenei eta gugaz dagozanei,<br />
eskerrik asko bihotz-bihotzez:<br />
1.– Karmen Sagasti Hormaetxe, 1928. urtean jaioa.<br />
2.– Juan Uriarte Agirre, 1927. urtean jaioa.<br />
3.– Brijida Galdona Bilbao, 1916. urtean jaioa.<br />
4.– Juli Uriarte Otazua, 1916. urtean jaioa.<br />
— 13 —
0. Sarrera<br />
5.– Juan Uriarte Legarretaetxebarria, 1928. urtean jaioa.<br />
6.– Timoteo Larragan Legarretaetxebarria, 1926. urtean jaioa.<br />
7.– Eusebio Larragan Legarretaetxebarria, 1922. urtean jaioa. Goian bego.<br />
8.– Emeteri Garai Lauzirika, 1926. urtean jaioa.<br />
9.– Bartolo Sagasti Hormaetxe, 1914. urtean jaioa.<br />
10.– Juanita Mallona Llona, 1913. urtean jaioa.<br />
11.– Martzelin Lekerika Goirizelaia, 1911. urtean jaioa.<br />
12.– Juli Sagasti Hormaetxe, 1917. urtean jaioa.<br />
13.– Santa Garai Pinuaga, 1911. urtean jaioa.<br />
14.– Braulia Hormaetxe Gerekaetxebarria, 1915. urtean jaioa.<br />
15.– Angel Uriarte Rementeria, 1925. urtean jaioa.<br />
16.– Nikolasa Astorkiza Legarreta-Etxebarria, 1921. urtean jaioa.<br />
17.– Dionisio Gangoiti Llona, 1911. urtean jaioa.<br />
18.– Kandido Lotina Torre, 1911. urtean jaioa. Goian bego.<br />
19.– Alejandro Legarreta Uriarte, 1918. urtean jaioa.<br />
20.– Jesusa Legarreta Batiz, 1916. urtean jaioa.<br />
21.– Patxo Mandaluniz Isasi, 1915. urtean jaioa. Goian bego.<br />
22.– Andres Gangoiti Elorriaga, 1931. urtean jaioa.<br />
23.– Migel Etxebarria Basterretxea, 1920. urtean jaioa.<br />
24.– Mikaela Muruaga Oar, 1906. urtean jaioa. Goian bego.<br />
25.– Maria Andikoetxea Uriarte, 1913. urtean jaioa. Goian bego.<br />
26.– Pili Legarreta Goikoetxea, 1910. urtean jaioa. Goian bego.<br />
27.– Jospin Galdona Bilbao, 1919. urtean jaioa.<br />
28.– Luis Uriarte Legarretaetxebarria, 1927. urtean jaioa. Goian bego.<br />
29.– Juanita Lekerika Goirizelaia, 1914. urtean jaioa. Goian bego.<br />
30.– Julian Hormaetxe Gerekaetxebarria, 1906. urtean jaioa. Goian bego.<br />
31.– Felipe Uriarte Astoreka, 1910. urtean jaioa. Goian bego.<br />
32.– Marta Hormaetxe Gerekaetxebarria, 1904. urtean jaioa. Goian bego.<br />
33.– Emeteri Uriarte Bilbao, 1920. urtean jaioa.<br />
34.– Maria Galdona Bilbao, 1928. urtean jaioa.<br />
35.– Jose Uriarte Bilbao, 1905. Urtean jaioa. Goian bego.<br />
36.– Anastasio Larragan Madariaga, 1911. urtean jaioa. Goian bego.<br />
37.– Kruz Uriarte Isasi, 1922. urtean jaioa.<br />
38.– Julian Uriarte Agirre, 1923. urtean jaioa.<br />
39.– Luzio Mallona, 1929. urtean jaioa.<br />
40.– Anastasio Garai Lauzirika, 1928. urtean jaioa.<br />
41.– Maria Garai Lauzirika, 1930. urtean jaioa.<br />
— 14 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
1. BOKALAK<br />
Fruizen, Euskal Herriko leku gehienetan lez Zuberoa partean kenduta,<br />
bost bokal ahoskatzen doguz. Hau ez da ezelango nobedaderik inorentzat.<br />
Edozelan be, ezin esan lei euskalki guztietako bokalak bardin-bardinak<br />
diranik; hau da, Fruizen ahoskatzen dogun «a» bokala eta, esate baterako,<br />
Gatikan ahoskatzen dana bardinak dirala esan ete lei Itaun honeri behar<br />
dan moduan erantzuteko azterketa asko egin beharko da aurrerantzean<br />
eta, zelan ez, Fruizen egin dogun hau be kontutan hartu beharko da.<br />
Aitatu doguzan bost bokalok erizpide biren arabera sailkatzen dira.<br />
Alde batetik, non artikulatzen diran daukagu eta, bestetik, zelan artikulatzen<br />
diran. Artikulatze-lekuari jagokonez, bokalak aurrekoak, erdikoak<br />
edo atzekoak izan leiz, ahoaren barruko aldea aurrea dalarik eta ezpan<br />
ingurua atzea; artikulatzeko moduari begiratuta altuak, erdikoak eta<br />
baxuak izango dira, bokala ahoskatzerakoan mina baxu, erdi parean ala<br />
goian dagoan aztertzen da-eta. Beraz, erizpide honeik biak kontutan hartuta<br />
urtetan dauan triangulu artikulatorioa azpiko hauxe da:<br />
AURREKOA ERDIKOA ATZEKOA<br />
ALTUA i u<br />
ERDIKOA e o<br />
BAXUA<br />
a<br />
Goian ikusten dan irudian bene-benetako triangulua osotzen dabe<br />
bokalak baina eguneroko berbeta aztertu ostean sotzen diranak ez dira<br />
hain perfektoak izaten, laster ikusiko dogun moduan.<br />
Eta gehiagoko barik Fruizko berbetaren bokalak osotzen daben triangulua<br />
jarriko dogu azpian:<br />
— 15 —
1. Bokalak<br />
Edozein modutan be, Fruizko triangulua hemen iminteak ez dauka<br />
benetako baliorik beste euskalki batzuetako trianguluakaz alderatzen ez<br />
bada eta hauxe da, hain zuzen, egingo doguna: Fruizko triangulu akustikoa<br />
Baztanekoagaz, Zeberiokoagaz, Zaldibiakoagaz, Urdulizekoagaz,<br />
Gatikakoagaz eta Basaurikoagaz konparatuko dogu honeitako bakotxagaz<br />
grafiko berean iminita:<br />
a) Fruizko eta Baztaneko triangulu akustikoak<br />
b) Fruizkoa eta Zeberikoa<br />
— 16 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
c) Fruizkoa eta Zaldibiakoa<br />
d) Fruizkoa eta Urdulizkoa<br />
— 17 —
1. Bokalak<br />
e) Fruizkoa eta Gatikakoa<br />
f) Fruizkoa eta Basaurikoa<br />
— 18 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
2. FONOLOGIA<br />
2.1. PROZESU FONOLOGIKO NAGUSIAK<br />
Atal honetan Fruizko euskeran emoten diran aldaketa edo berezitasun<br />
fonologiko nagusiak agertuko dira, adibide batzukaz lagunduta. Zer dira,<br />
izatez, prozesu fonologikoak Errekako harriak, ibiliaren ibiliaz biribildu<br />
eta antzaldatu egiten diran modu berean, hizkuntza bateko berbak be<br />
aldatu egiten dira urteak joan ahala eta belaunaldi batzuetatik hurrengoetara<br />
igarotzean. Hau hizkuntza danatan gertatzen da baina oraintsu arte<br />
eredu estandarra euki ez dauan hizkuntza baten, oraindino gehiago.<br />
Hauxe da euskeraren kasua, hain zuzen be. Beraz, hurrengo lerrootan<br />
fruiztarren gaur egungo berbetan emoten diran berezitasun fonologiko<br />
nagusiak egertuko dira:<br />
2.1.1. Bokalenak<br />
DIPTONGOEN MONOPTONGAZIOA<br />
/au/ > /u/, /o/<br />
«arrutzie» (arraultza)<br />
«esupidie» (ezagupidea)<br />
«iñtxurre» (intxaurra)<br />
«belune» (belauna)<br />
«arpidxe» (aurpegia)<br />
«esetu» (ezagutu)<br />
«iruli» (irauli)<br />
«garune» (garauna)<br />
«arrosidxe» (aharrausia)<br />
/eu/ > /e/, /o/<br />
«bostun» (bostehun)<br />
«dere» (deude, dute)<br />
«neskidxo» (neuskio)<br />
«dosku» (deusku)<br />
/ai/ > /i/<br />
«gittus»<br />
«sittue»<br />
«usiñe»<br />
/ei/ > /i/<br />
«i»<br />
(gaitu)<br />
(zaitue)<br />
(usaina)<br />
(ei, bide, omen)<br />
— 19 —
2. Fonologia<br />
«berinketu»<br />
«arpi»<br />
(bedeinkatu)<br />
(aurpei < aurpegi)<br />
ASIMILAZIOA<br />
/aa/ > /ie/<br />
«alabie» (alaba)<br />
«gonie» (gona)<br />
«modie» (moda)<br />
/ea/ > /ie/<br />
«semie» (semea)<br />
«umie» (umea)<br />
«urtie» (urtea)<br />
«bietza» (behatza)<br />
/ia/ > /idxe/<br />
«erridxe» (herria)<br />
«ogidxe» (ogia)<br />
«gurdidxe» (gurdia)<br />
/io/ > /idxo/<br />
«balidxo» (balio)<br />
«leidxo» (leio)<br />
«dxaidxo» (jaio)<br />
/ua/ > /ue/<br />
«karue» (karua)<br />
«barrue» (barrua)<br />
«sue» (sua)<br />
2.1.2. Kontsonanteenak<br />
/k + p/ > /p/<br />
«supasesu» (zuk pase dozu)<br />
«nipentzedot» (nik pentse dot)<br />
/k + b/ > /p/<br />
«supes» (zuk bez)<br />
«nipidekotes» (nik bi dekotez)<br />
— 20 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
/k + d/ > /t/<br />
«nitekot» (nik dekot)<br />
«amatiño» (amak diño)<br />
/k + g/ > /k/<br />
«bakarrikaus» (bakarrik gagoz)<br />
«nortzukoas» (nortzuk goaz)<br />
/k + s/ > /s/<br />
«niserdakitt» (nik zer dakit)<br />
«orresuges dxango deu» (horrek zugaz jango dau)<br />
/k + dx/ > /tx/<br />
«neutxosidot» (neuk josi dot)<br />
«astoatxandeu» (astoak jan dau)<br />
/k + l/ > /l/<br />
«orrelardaki» (horrek lar daki)<br />
«sulaprast einsu» (zuk laprast egin dozu)<br />
/k + n/ > /n/<br />
«sunoraño» (zuk noraino)<br />
«bakarrinoa» (bakarrik noa)<br />
/t + p/ > /p/<br />
«estopaseu» (ez dot paseu)<br />
«estekopolitte» (ez dekot polita!)<br />
/t + b/ > /p/<br />
«estekopa» (ez dekot ba!)<br />
«bapes» (bat bez)<br />
/t + d/ > /t/<br />
«badekotirue» (badekot dirua)<br />
«neutiñotana» (neuk diñot dana)<br />
/t + g/ > /k/<br />
«bakara» (bat gara)<br />
«estokure» (ez dot gura)<br />
— 21 —
2. Fonologia<br />
/t + s/ > /s/<br />
«txakur andi basan» (txakur handi bat zan)<br />
«estekosureles» (ez dekot zure lez)<br />
/t + dx/ > /tx/<br />
«batxan» (bat jan)<br />
«estotxosi» (ez dot josi)<br />
/t + l/ > /l/<br />
«balarda» (bat lar da)<br />
«estoligeu» (ez dot ligau)<br />
/t + n/ > /n/<br />
«estekonongorde» (ez dekot non gorde)<br />
«estiñonora» (ez diñot nora)<br />
/tz/ > /s/<br />
«garrasdau» (garratz dago)<br />
«sasbarik» (sats barik)<br />
/l/, /n/, /s/ ><br />
«asaluse» (azal luze)<br />
«astoanator» (astoan nator)<br />
«eskusartu» (eskuz sartu)<br />
/n/ > /ñ/<br />
«alegiñe» (ahalegina)<br />
«oñes» (oinez)<br />
/l/ > /ll/<br />
«olloa» (oiloa)<br />
«biribille» (biribila»<br />
/t/ > /tt/<br />
«politte» (polita)<br />
«aittitte» (aitita)<br />
/d/ > /dd/<br />
«illdde» (hida)<br />
«eiñddosku» (egin deusku)<br />
— 22 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
/s/ > /x/<br />
«gixona» (gizona)<br />
«ixena» (izena)<br />
Aditz partizipioen amaierako –i ><br />
«etorda» (etorri da)<br />
«ikusdeu» (ikusi dau)<br />
«igerkosu» (igarriko dozu)<br />
/es + g/ > /es + k/<br />
«eskoas» (ez goaz)<br />
«eskara» (ez gara)<br />
/es + d/ > /es + t/<br />
«estabill» > (ez dabil)<br />
«estoa» (ez doa)<br />
/es + n/ > /e + n/<br />
«enoa» (ez noa)<br />
«enabill» (ez nabil)<br />
/es + l/ > /e + l/<br />
«eleke engo» (ez leuke egingo)<br />
«elidxo esan» (ez leio esan)<br />
/es + s/ > /es + /<br />
«esan etorri» (ez zan etorri)<br />
«esabix ondo» (ez zabilz ondo)<br />
/g/ ><br />
«dau» (dago)<br />
«lierra» (legarra)<br />
«eiñ» (egin)<br />
2.2. AZENTUA<br />
2.2.1. Azentuaren Balioa<br />
Fruizko azentuak balio funtzionala daukala esan lei, azentuagaitik beragaitik<br />
bakarrik bereizten dira-eta hitz bikote batzuk. Alde batetik, numeroa<br />
— 23 —
2. Fonologia<br />
bereizteko balio deusku azentuak; plurala adiazoteko azentuaren posizinoa<br />
aurreratu egiten da. Hona hemen adibide batzuk:<br />
«ori onék esan deu» (hori honek esan dau)<br />
«ori ónek esan dere» (hori honeik esan dabe)<br />
«barrídxék esteko» (barriak ez dauka)<br />
«barrídxek estekie» (barriek ez dauke)<br />
«sagar ustélák euki deu» (sagar ustelak euki dau)<br />
«sagar ustélak euki dere» (sagar ustelak euki dabe)<br />
Beste alde batetik, azentuagaitik bakarrik bereizten diran berba pareak<br />
daukaguz. Hona hemen batzuen zerrenda:<br />
«sáltzie» (el vender) / «saltzíé» (salsa)<br />
«sutén» (furioso-a) / «súten» (en la cocina)<br />
«arróá» (orgulloso) / «árroa» (arroba)<br />
«txistúé» (saliba) / «txístue» (chistu)<br />
«bisídxoa» (lombríz) / «bísidxoa» (vício)<br />
«kasúé» (caso) / «kásue» (cazo)<br />
«ondóá» (sarmiento) / «óndoa» (lado, costado)<br />
«errémíñttíé» (ermita) / «erremíñttie» (herramienta)<br />
«astíé» (semana) / «ástie» (el empezar)<br />
«onéná» (de éste) / «ónena» (el mejor)<br />
«segúrúé» (seguro) / «segúroa» (seguro de coches, p. ej.)<br />
«kantáríé» (cantera) / «kántarie» (unidad de volumen)<br />
«salá» (correoso, hombre de fibra) / «sála» (sala)<br />
«erríé» (persona escasa) / «érrie» (letra del alfabeto)<br />
2.2.2. Azentuaren Ezaugarri Nagusiak<br />
Izen eta adjetibo gehienak egitura bardina daukie azentuari jagokonez.<br />
Lehenengo silabak tonu bajua dauka eta atzeko guztiak tonu altuan dagoz.<br />
Esate baterako, «sapárrádíé» berbea hartzen badogu, lehenengo silaba tonu<br />
bajuan dago, eta beraz, ez deutsogu ezelango ikurrik imini; beste guztiak,<br />
ostera, tonu altuan dagoz. Horrexegaitik imini jake azentuaren ikurra guztiei.<br />
Dana dala, belarri bidezko pertzepzinoari kasu egin ezkero azentua<br />
atzenengo silaban dagoala be esan lei.<br />
Hemen daukazuez, silaba kantidadearen arabera sailkatuta, eredu hau<br />
jarraitzen daben berba batzuk:<br />
— 24 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
Silaba batekoak:<br />
txarrá<br />
uré<br />
sitzé<br />
fiñé<br />
putzé<br />
bitzé<br />
sarrá<br />
oná<br />
illé<br />
gatzá<br />
miñé<br />
arrá<br />
Silaba bikoak:<br />
basóá arrídxé idídxé<br />
gastíé txorídxé barrídxé<br />
katúé atzóá ogídxé<br />
berdíé begídxé astóá<br />
narrúé larrídxé egúné<br />
asálá sorrótzá txakúrré<br />
illúné mutíllé lebátzá<br />
papárrá ugérrá busténá<br />
edúrré espáná sayétzá<br />
sagárrá sekórrá gogórrá<br />
apátzá labúrré sakóná<br />
odólá amútzé gixéná<br />
lagúné asúrré buskéntzá<br />
saráná magálá akárrá<br />
Hiru silabakoak:<br />
alábíé urrúmíé afárídxé<br />
gixédúé arrábíé ernárídxé<br />
ixérdídxé bellégídxé ganádúé<br />
abádíé armósúé mustrétxíé<br />
guntzúrrúné asátzálá txakólíñé<br />
aldáméná gixéláná ormásíñé<br />
txarámélá txiríntxólá nabárméná<br />
susúbíllé txiríntxíllé egárrídxé<br />
— 25 —
2. Fonologia<br />
Lau silabakoak:<br />
dardákádíé<br />
eskílláríé<br />
abásúsídxé<br />
abídxédíé<br />
egúnséntídxé<br />
sarrástádíé<br />
sapárrádíé<br />
garbíkúsídxé<br />
Edozein modutan be, berba guztiak ez datoz bat hemen goian aitatu<br />
dogun ereduagaz. Berba batzuk azentu markatu bat dauke silaba jakin<br />
baten. Batzuetan, lehenengo silaba da markatzen dana; honeitan, osteko<br />
silaba guztietan tonua bajatu egiten da. Beste batzuetan, bigarren silaba<br />
markatzen da eta ondorioz, hirugarren silabatik aurrera dator tonu bajatzea.<br />
Azkenik, berba batzuk hirugarren silaban daukie azentuaren marka<br />
eta laugarrenetik aurrera tonua bajatu egiten da.<br />
Esan dogun lez, eredu hau dauken berbak gitxienak dira. Salbuespen<br />
dira. Hau dala eta Fruizen esaten diran era honetako berba guztiak batzeko<br />
ahalegina egin dogu hurrengo orrietan. Berbok sailkatu egin doguz<br />
azentu markatua dauken lekuaren arabera. Lehenengo eta behin azentu<br />
markatua lehenengo silaban daukenak iminiko dira; ostean, azentu markatua<br />
bigarren silaban daukenak ... etabar. Azentu marka (´) ikurraren<br />
bidez adiazoten da. Berba bakotxaren ondoan erdarazko bere esangura be<br />
imini da, nahiz eta liburu honen atzeko aldean dagoan hiztegian be esangurok<br />
aurkitzeko era izango dozuen.<br />
Hona hemen beste barik zerrendatxua:<br />
AZENTU MARKATUA 1. SILABAN: A-B-(B...)<br />
ábidxie: Nido.<br />
áittitte: Abuelo.<br />
ákana: Garrapata.<br />
ámama: Abuela.<br />
ápatxa: Pezuña.<br />
árbolie: Arbol.<br />
árkelie: Cerda.<br />
árkoa: Cerda con crías.<br />
ármerie: Cornamenta. Semblante de persona o animal.<br />
árra: Palmo.<br />
árroa: Arroba.<br />
árrutzie: Huevo.<br />
ártxoa: Cordero/a.<br />
— 26 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
áskurie: Rascazón.<br />
átzie: Parte trasera.<br />
bárkue: Barco.<br />
bárrie: Risa.<br />
básue: Baso.<br />
bátzarra: Reunión.<br />
bélarridxe: Oreja.<br />
bérroa: Berro (Bot.)<br />
bértzoa: Verso.<br />
béskaridxe: Comida.<br />
béstie: El otro.<br />
bígie: Ternera.<br />
bíraue: Maldición, blasfemia.<br />
búrkoa: Almohada.<br />
dénporie: Tiempo.<br />
dítxie: Dicha, suerte.<br />
dómiñe: Medallón.<br />
drúngulue: Plato revuelto de bacalao y algunas especias. (Asko mugitzen<br />
diran eta «astokiloak» diran neskei esaten jake)<br />
égidxe: Verdad.<br />
érderie: Castellano.<br />
érie: Modo, momento propicio.<br />
éskoa: Húmedo.<br />
éumie: Cabrito/a.<br />
éurberie: Cuesta abajo.<br />
éurrie: Parte delantera.<br />
éuskerie: Euskara.<br />
gálbaie: Cedazo, criba.<br />
gángalie: Versión femenina de gandul.<br />
gánie: Gana.<br />
gánie: Cima, punta.<br />
gárie: Flor de maíz, nabo...<br />
górtie: Cuadra.<br />
górue: Rueca.<br />
índdabie: Alubia.<br />
íngerue: Alrededores.<br />
íntxurre: Nuez.<br />
káfie: Café.<br />
káltzie: Canal de agua de los molinos.<br />
kámarie: Desván.<br />
— 27 —
2. Fonologia<br />
kánpoa: Exterior.<br />
kántarie: Cántara.<br />
káñikie: Canica.<br />
káskue: Casco.<br />
kásue: Cazo.<br />
kókiñe: Hipo de los niños/as.<br />
kókoloa: Bobalicón.<br />
kópue: Bocado.<br />
láidxie: Laya.<br />
lándarie: Planta.<br />
lástidxe: Granero, pajar.<br />
lékue: Sitio.<br />
léngusue: Primo.<br />
líbrue: Libro.<br />
lúkidxe: Zorro.<br />
lúmeroa: Número.<br />
lúrmena: Espacio de terreno cubierto de agua.<br />
máidxe: Mesa.<br />
mállie: Escalón.<br />
mámalie: Bobalicona.<br />
mártzena: Martes.<br />
médikue: Médico.<br />
méndie: Porción que cobra el molinero por su trabajo.<br />
mérittue: Mérito.<br />
míxtoa: Cerilla.<br />
móldie: Maña, destreza.<br />
móltzoa: Grupo, montón.<br />
móndxorra: Banquete que se da a los obreros después de puesto el<br />
tejado a un edificio.<br />
mórdie: Racimo.<br />
múrkoa: Vasija, jarra, cántaro.<br />
músikie: Música.<br />
múskerra: Lagarto.<br />
nárdidxe: Palo que se aplica a la pértiga de la narria para arrastrar piedras,<br />
maderas...<br />
óllarra: Gallo.<br />
ólloskoa: Pollo.<br />
óperie: Paciencia.<br />
órroie: Bramido, rugido.<br />
órrotza: Aguja.<br />
— 28 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
pálue: Palo.<br />
pátatie: Patata.<br />
pílloa: Montón.<br />
pórtie: Porte.<br />
rádidxoa: Radio.<br />
sáldarra: Divieso. Costra que se forma en la piel a raíz de una enfermedad.<br />
sároa: Gesto, mueca o actitud que llama la atención. Llámase «sárotzue»<br />
a la persona que por su forma de hablar y gesticular llama la atención.<br />
sártzaroa: Vejez.<br />
séstelie: Persona poco decidida, insustancial.<br />
síporra: Terreno pantanoso donde habitualmente crecen los juncos.<br />
sórkidxe: Paño de cocina.<br />
sótiñe: Hipo.<br />
sótoa: Hoyo.<br />
súlderra: Gusanillo que se les cria a algunos animales bajo la piel.<br />
súndie: Hedor, olor.<br />
sústue: Susto.<br />
sútie: Cocina.<br />
tábikie: Tabique.<br />
táloa: Torta de maíz muy delgada y de forma circular.<br />
tálletue: Tejado.<br />
tánkarra: Bote de lata.<br />
tárie: Paliza.<br />
tíñie: Tinaja.<br />
tókidxe: Lugar en el que habitan los cerdos y las gallinas.<br />
tútue: Ano. Culo.<br />
txábolie: Choza.<br />
txíndxorra: Petirrojo.<br />
txírpidxe: Brote del castaño.<br />
txístue: Chistu.<br />
txólie: Fajo de trigo, cebada...etc<br />
úkondoa: Codo.<br />
úpatza: Cierta seta fofa que en su interior contiene polvo de color<br />
marrón.<br />
úrdidxe: Tocino.<br />
úsaba: Amo, jefe.<br />
úsena: Sanguijuela.<br />
úskidxe: Ano.<br />
ústidxe: Cierta hierba perjudicial para la agricultura.<br />
— 29 —
2. Fonologia<br />
AZENTU MARKATUA 2. SILABAN: B-A-B-(B...)<br />
adíkunie: Mirada.<br />
afrúntue: Intemperie.<br />
albáñie: Respiración dificultosa.<br />
améntala: Delantal.<br />
amúkoa: Copo de lino.<br />
anábakie: Forraje que se da al ganado.<br />
anbúloa: Nudo.<br />
arámoa: Araña.<br />
aríttoa: Carnero.<br />
arkóndarie: Camisa.<br />
arrákalie: Grieta.<br />
arrástidxe: Tarde.<br />
askónarra: Tejón.<br />
baríkue: Viernes.<br />
basérridxe: Caserío.<br />
belákidxe: Tableta con mango en el centro que sirve para recoger<br />
escoria, broza...etc.<br />
berákatza: Ajo.<br />
berésidxe: Jaro.<br />
biríkidxe: Pulmón.<br />
burrúntzidxe: Asador, instrumento de hierro.<br />
egúrdatie: Mañana.<br />
egúrdidxe: Mediodía.<br />
egúskidxe: Sol.<br />
egústena: Miércoles.<br />
errékie: Río.<br />
eskólie: Escuela.<br />
goróstidxe: Acebo (Bot.).<br />
illúndidxe: Anochecer.<br />
illúntzidxe: Anochecer.<br />
iñúrridxe: Hormiga.<br />
ipískidxe: Cierto tipo de escobón que se utiliza para limpiar el horno.<br />
ixúrridxe: Arruga, dobladillo, pliegue.<br />
ixérie: Sábana.<br />
kakánarrue: Pequeñajo.<br />
katíllue: Tazón.<br />
kapéridxoa: Una de las vigas de madera que sustenta el tejado.<br />
lapíkoa: Puchero.<br />
— 30 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
mallúkidxe: Fresa.<br />
martítzena: Martes.<br />
masústie: Mora.<br />
miséridxe: Miseria.<br />
napárridxe: Viruela.<br />
okárana: Ciruela.<br />
osálie: Comida de cerdo.<br />
otzárie: Cesta.<br />
pekátue: Pecado.<br />
solúbie: Viga.<br />
sapátue: Sábado.<br />
txamíllotxa: Alionín, pájaro de la especie de los paros.<br />
tribúlidxe: Carro para una o dos personas.<br />
unédie: Zona.<br />
AZENTU MARKATUA 3. SILABAN: B-B-A-B-(B...)<br />
aldestáridxoa: Persona insustancial, inútil, sin remango.<br />
iñetásidxe: Granizo.<br />
iñoséntie: Inocente. Tonto.<br />
abarkétie: Alpargata.<br />
abiséridxe: Huevo de madera u otro material que se utiliza como<br />
reclamo.<br />
erremárie: Paso para el ganado en los terrenos acotados.<br />
enbarásue: Estorbo.<br />
seminttérie: Seminario.<br />
erremíñttie: Herramienta.<br />
estramíñie: Especie de ventana que comunica la cocina o el pasillo<br />
con el pesebre.<br />
tejabánie: Tejabana.<br />
2.2.3. Deklinabide Atzizkiak<br />
Deklinabide atzizkiak aztertzen badoguz hiru eratakoak dagozala ikusi<br />
lei azentuari jagokonez. Alde batetik, berbeari tonu bajua ezartzen deutsenak<br />
daukaguz, hau da, atzizkiaren lehenengo silabaren aurrean dago azentua,<br />
lexemaren azken silaban hain zuzen. Hona hemen adibideak:<br />
NOGAZ, NOGAITIK eta NONDIK atzizki singularrak eta pluralak:<br />
-(G)AS «lagunégas», «alabiégas», «gixonágas»...<br />
-AKAS «gixónakas», «artóakas», «lepóakas»...<br />
— 31 —
2. Fonologia<br />
-AITTIK «basoáaittik», «mutilléaittik», «aberatzáaittik»...<br />
-AKAITTIK «gixónakaittik», «basóakaittik»...<br />
-TIK «basótik», «lepótik», «etzétik»...<br />
-ATATIK «basóatatik», «asálatatik», «begídxetatik»...<br />
NORK, NORI, NOREN, NORENTZAT, NORENGANA, NON, NORA,<br />
NONGO, NORANTZA, NORAINO eta NORAKO atzizki pluralak:<br />
«gixónak», gixónari», gixónan», «gixónantzat», «gixónakañe», «solóatan»,<br />
«solóatara», «solóatako», solóatarantza», «solóataraño», «solóatarako»...<br />
Beste alde batetik, berbaren melodiari ezelango aldaketarik eragiten ez<br />
deutsen atzizkiak daukaguz. Oinaren azken silabaren tonu berbera hartzen<br />
dabe atzizkiok. Hona hemen adibide gitxi batzuk:<br />
NORK, NORI, NOREN, NORENGANA, NORT Z AT, NON, NORA,<br />
NONGO, NORAKO ETA PARTITIBOAREN atzizki singularrak:<br />
«gixonák», «gixonarí», «gixonán», gixonaañé», «gixontzát», «soloán», «solorá»,<br />
«solokó», «solorakó», «solorík»...<br />
Azkenik, hiru atzizki konposatu daukaguz. Honeik, lehenengo silaban<br />
bakarrik eusten deutse berbaren edo oinaren doinuari; bigarren silaban<br />
tonua bajatu egiten da. Hona hemen adibideak:<br />
NORENTZAT, NORANTZA eta NORAÑO atzizki singularrak:<br />
«erridxéntzat», «erriréntza», «erriréño»...<br />
2.2.4. Eratorbiderako Atzizkiak<br />
Honeik be hiru sailetan banandu leiz. Alde batetik, berbearen azkenengo<br />
silabari tonu bajua ezartzen deutsenak daukaguz:<br />
-ALDI «egotáldidxe», «dxatáldidxe»...<br />
-ARO «sártzaroa», «géuaroa»...<br />
- DI/-TI «piñúdidxe», «sagárdidxe», «aréstidxe»...<br />
-DO «ugérdoa», «bixérdoa»...<br />
-ERA/-KERA «sakónerie», «lodídxerie», «dxókerie», «egókerie»...<br />
-GAI/-GEI «emókei», «sálgai»...<br />
-GARREN «sortzígarren», «saspígarren»...<br />
-GURA «ibílgurie», «ikúsgurie»...<br />
-KA «saratáka», «estúlke», «purrustadáka»...<br />
-KI «txarríkidxe», «barrúkidxe», «andíkidxe»...<br />
-KIN «erdíkiñe», «ondákiñe»...<br />
-KO «satárkoa», «sárkoa», «astókoa»...<br />
-KOR/-OR «lótzorra», «sentíorra»...<br />
— 32 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
-KUNE<br />
-KUNTZA<br />
-MEN<br />
-NGO<br />
-PE<br />
-TAR/-AR<br />
-TE<br />
-TI<br />
-TOKI<br />
-TXU<br />
-TZA<br />
-UNE<br />
-ZALE<br />
-ZTO<br />
«adíkunie», «esákunie», «ibílkunie»...<br />
«istúkuntzie», «larríkuntzie»...<br />
«gosámena», «lúrmena»...<br />
«gorríngoa», «suríngoa», «potxíngoa»...<br />
«atérpie», «besápie», «geríxpie»...<br />
«mórgarra», «gerníkarra», «gamíxtarra»...<br />
«gerrátie», «sikétie»...<br />
«lótidxe», «txixétidxe», «gusúrtidxe»...<br />
«ollótokidxe», «txarrítokidxe»...<br />
«askótxu», «mutílltxue», «gitxítxu»...<br />
«soldadútzie», «abadétzie», «alkatétzie»...<br />
«garótzie», «bedártzie», «basátzie», «laskíntzie»...<br />
«atérrunie», «báltzunie», «útzunie»...<br />
«umésalie», «gosósalie»...<br />
«uléstoa», «sorrístoa», «sapástoa», «koipéstoa»...<br />
Bigarrenik, berbaren melodiari ezelango aldaketarik eragiten ez deutsen<br />
atzizkiak daukaguz:<br />
-ADA «tarratadié», «saparradié», sarrastadié»...<br />
-ARI «pekataridxé», «dxantzaridxé»...<br />
-BERA «minperá», «osperá»...<br />
-BIDE «eskabidié», «aginpidié»...<br />
-DUN «dxakittuné», «dxatuné», «ibillttuné»...<br />
-DURIA «kaskiduridxé», «garbiduridxé»...<br />
-EZIA «tristesidxé», «flakesidxé», «pobresidxé»...<br />
-GA «inddergá»...<br />
-GARRI «aspigarridxé», «penagarridxé»...<br />
-GIN «biargiñé», «argiñé»...<br />
-KARI «barrekaridxé»...<br />
-KERIA «alperkeridxé», «txarrikeridxé», «sorokeridxé»...<br />
-KIZUN «eskakixuné»...<br />
-LE «igerlié», «dxagolié»...<br />
-SKA «gorrixkié», «baltzuskié»...<br />
-SKIN «gorriskiñé», «suriskiñé»...<br />
-TASUN «ixiltasuné», «berotasuné», «garbittasuné»...<br />
-TERIA «andrateridxé», «umeteridxé»...<br />
-TSU «urtzú», «osasuntzú», «uletzú»...<br />
Azkenik, atzizkiaren bigarren silaban tonu bajua daukenak dagoz:<br />
-KADA «platerkádie», «besartekádie»...<br />
-ERO «urtéro», «astéro»...<br />
— 33 —
2. Fonologia<br />
2.3. ENTONAZINOA<br />
Atal honetan, Fruizko berbetaren esaldi enuntziatiboen eta itaunezkoen<br />
entonazinoa aztertuko dogu. Ze eratako doinua dauke Zer pasetan da<br />
atzenengo silabaren tonuagaz Non egoten da esaldiaren tonurik altuena<br />
Holango kezkak izango doguz gogoan hurrego orrialdeotan.<br />
Entonazinoaren ganeko datuak emoteko esaldi bat hartuko dogu adibide<br />
moduan. Esaldi honen sintagma guztiak hiru silabakoak dira eta sintagmok<br />
orden diferenteetan emongo doguz, modu honetara galdegaia be<br />
aldatu egingo dogularik. Hauxe da erabiliko dogun esaldi eredua: «sagarra<br />
saldutzo gixonak amari»<br />
Esaldi hori enuntziatibo moduan eta itaunezko moduan aztertuko dogu,<br />
biei jagokezan irudi melodikoak grafiko bardinean iminiko doguzalarik<br />
euren arteko desbardintasunak hobeto ikusteko. Itaunezkoari jagokon<br />
melodia berdez dago eta enuntziatiboarena urdinez. Galdegaia markatu<br />
egin dogu «fokua» berbeagaz eta bere posizinoa aldatuz joan gara.<br />
2.3.1. Galdegaia lehenego sintagma danean<br />
«sagarra saldutzo gixonak amari»<br />
«sagarra saldutzo gixonak amari»<br />
Ikusten dan moduan, aditzaren aurreko sintagmaren atzenengo silabak<br />
dauka esaldi barruko tonurik altuena, hau da, «sagarrá» sintagmaren atzenengo<br />
silabak. Beste alde batetik, itaunezko esaldiak goranzko amaiera<br />
dauka –azken silaban- eta enuntziatiboak beheranzkoa. Azkenik, itaunezko<br />
esaldiko aditzaren bigarren silaba tonu altuagoan dago: «saldútzo» eta<br />
ez «saldutzó» enuntziatiboan lez.<br />
— 34 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
2.3.2. Galdegaia bigarren sintagma danean<br />
«gixonak sagarra saldutzo amari»<br />
«gixonak sagarra saldutzo amari»<br />
Galdegaia bigarren sintagama danean be goian aitatu doguzan ezaugarri<br />
guztiak beteten dira: tonurik altuena galdegaiaren azken silabak, itaunezko<br />
esaldiaren goranzko amaiera eta itaunezko esaldiaren aditzaren<br />
bigarren silabaren tonu igoera.<br />
2.3.3. Galdegaia hirugarren sintagma danean<br />
«amari sagarra gixonak saldutzo»<br />
«amari sagarra gixonak saldutzo»<br />
Honeitan be ezaugarri antzekoak dagoz, baina aditza bera azkenengo<br />
sintagma danez, itaunezkoetan ezinezkoa egiten da aditzaren bigarren silabaren<br />
tonu igoera, esaldiaren amaiera hurrengo silaban dagoelako eta<br />
goian esan dan moduan itaunezkoen amaierari goranzko tonua jagoke.<br />
— 35 —
2. Fonologia<br />
2.3.4. Aditza bera galdegai danean<br />
«saldutzo sagarra gixonak amari»<br />
«saldutzo sagarra gixonak amari»<br />
Aurrekoetan aipatu doguzanak<br />
aipatu leiz kasu honetan be baina<br />
aditza bera galdegai izakeran,<br />
enuntziatiboetan aditzaren atzenengo<br />
silaba dago tonurik altuenean<br />
eta itaunezkoetan, ostera,<br />
aditz nagusiaren azkenego silaba<br />
–goiko kasu guztietan lez- da tonurik<br />
altuena daukana, hau da, aditz<br />
osoaren bigarren silaba. Enuntziatiboetan<br />
«saldutzó» eta itaunezkoetan<br />
«saldútzo».<br />
— 36 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
3. MORFOLOGIA<br />
3.1. DEKLINABIDEA<br />
Atal honetan deklinabide atzizkiak aztertuko doguz. Lehenego eta<br />
behin deklinabide atzizkien taulak –paradigmak- agertuko dira, adibideak<br />
be iminiko dirala; gero, kasuz kasuko azterketatxo bat egingo da; amaitzeko,<br />
erakusle, zenbatzaile eta izenordainen ganeko ezaugarri edo berezitasun<br />
batzuk emongo dira.<br />
3.1.1. Paradigmak<br />
GRAMATIKAZKO KASUEN MARKAK<br />
1.- Nominatiboa (Absolutiboa).............. ∅<br />
2.- Partitiboa ........................................... -(r)ik<br />
3.- Ergatiboa ........................................... -k<br />
4.- Datiboa.............................................. -(a)ri<br />
GENITIBO NOMINALIZATZAILEENAK<br />
5.- Edutezkoa.......................................... -n / -(r)en / -(r)e<br />
6.- Leku denporazkoa............................ -ko / -tako<br />
OSTANTZEKOENAK<br />
7.- Instrumentala .................................... -s<br />
8.- Soziatiboa.......................................... -(e)gas<br />
9.- Motibatiboa ....................................... -(e)gaittik / -(a)rren<br />
10.- Destinatiboa...................................... -(e)ntzat<br />
11.- Prolatiboa.......................................... -tzat<br />
LEKU DENPORAZKOAK<br />
12.- Inesiboa ............................................ -n / -tan<br />
13.- Ablatiboa........................................... -ti(k) /-tarik /-tati(k) /-(r)ik<br />
14.- Adlatiboa........................................... -ra / -tara<br />
15.- Adlat. bukatuzkoa............................ -ra(i)ño / -tara(i)ño<br />
16.- Adlat. bide zuzenekoa..................... -rantza / -tarantza<br />
— 37 —
3. Morfologia<br />
ARTIKULU GRADU BAKOAREN OSTEAN<br />
Singularra<br />
Plurala<br />
1.- -a-∅ -ak<br />
2.- ... ...<br />
3.- -a-k -ak<br />
4.- -a-ri -ari<br />
5.- -a-n -an<br />
6.- -∅-ko -atako<br />
7.- ... ...<br />
8.- -a-gas -akas<br />
9.- -a-gaittik -akaittik<br />
10.- -a-ntzat -antzat<br />
11.- ... ...<br />
12.- -a-n -a-tan<br />
13.- -∅-tik/rik -atatik<br />
14.- -∅-ra -atara<br />
15.- -∅-ra(i)ño -atara(i)ño<br />
16.- -∅-rantza -atarantza<br />
ARTIKULU GRADU HURREKOAREN OSTEAN<br />
Singularra<br />
Plurala<br />
1.- -au-∅ / -ori-∅ -ok-∅<br />
2.- ... ...<br />
3.- -on-e-k / -orr-e-k -ok<br />
4.- -on-e-ri / -orr-e-ri -ori<br />
5.- -on-en / -orr-en -on<br />
6.- -∅-ko -otako<br />
7.- ... ...<br />
8.- -on-e-gas / -orr-e-gas -okas<br />
9.- -on-e-gaittik/-orr-e-gaittik -okaittik<br />
10.- -on-en-tzat / -orr-en-tzat -ontzat<br />
11.- ... ...<br />
— 38 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
12.- -∅-n -otan<br />
13.- -∅-tik -otatik<br />
14.- -∅ -ra -otara<br />
15.- -∅ -ra(i)ño -otara(i)ño<br />
16.- -∅ -rantza -otarantza<br />
12.- -gan<br />
13.- -gañik<br />
14.- -ga(i)ñe<br />
15.- ...<br />
16.- -ga(i)ñentza<br />
LEKU DENPORAZKO BIZIDUNEN MARKAK<br />
3.1.2. Izen-Adjetiboak<br />
BOKALEZ AMAITURIKO «TXIKI» ADJETIBOA<br />
(MUGAGABEA)<br />
1.– txiki<br />
2.– txikirik<br />
3.– txikik<br />
4.– txikiri<br />
5.– txikiñ<br />
6.– txikiko<br />
7.– ...<br />
8.– txikigas<br />
9.– txikigaittik<br />
10.– txikintzet<br />
11.– txikitzet<br />
— 39 —
3. Morfologia<br />
Bizidunak<br />
12.– txikitten 12’.– txikigan 1<br />
13.– txikittik / txikittetik 13’.– txikigañik<br />
14.– txikire 14’.– txikigañe<br />
15.– txikire(i)ño 15’.– ...<br />
16.– txikirentza 16’.– txikiga(i)ñentza<br />
(ARTIKULU GRADU BAKOAZ MUGATURIKOA)<br />
Singularra<br />
Plurala<br />
1.– txikidxe txikidxek<br />
2.– ... ...<br />
3.– txikidxek txikidxek<br />
4.– txikidxeri txikidxeri<br />
5.– txikidxen txikidxen<br />
6.– txikiko txikidxetako<br />
7.– ... ...<br />
8.– txikidxegas txikidxekas<br />
9.– txikidxegaittik txikidxekaittik<br />
10.– txikidxentzat txikidxentzat<br />
11.– ... ...<br />
12.– txikidxen txikidxetan<br />
13.– txikittik txikidxetatik<br />
14.– txikire txikidxetara<br />
15.– txikireño txikidxetara(i)ño<br />
16.– txikirentza txikidxetarantza<br />
Bizidunak<br />
12’.– txikidxegan txikidxekan<br />
13’.– txikidxegañik txikidxekañik<br />
14’.– txikidxega(i)ñe txikidxeka(i)ñe<br />
15’.– ... ...<br />
16’.– txikidxega(i)ñentza txikidxeka(i)ñentza<br />
1 Bizidunen tratamendurako Inesibo eta Adlatibo marka honeik, hiztun zaharrenak bakarrik<br />
erabiltzen dabez. Geroago jarriko diran adibideentzat be balio dau ohar honek.<br />
— 40 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
(ARTIKULU GRADU HURREKOAZ MUGATURIKOA)<br />
Singularra<br />
Plurala<br />
1.– txikidxok<br />
2.– ...<br />
3.– txikidxok<br />
4.– txikidxori<br />
5.– txikidxon<br />
6.– txikidxotako<br />
7.– ...<br />
8.– txikidxokas<br />
9.– txikidxokaittik<br />
10.– txikidxondxat<br />
11.– ...<br />
12.– txikidxon txikidxotan<br />
13.– txikidxotatik<br />
14.– txikidxotara<br />
15.– txikidxotara(i)ño<br />
16.– txikidxotarantza<br />
Bizidunak<br />
12’.– txikidxokan<br />
13’.– txikidxokañik<br />
14’.– txikidxoka(i)ñe<br />
15’.– ...<br />
16’.– txikidxoka(i)ñentza<br />
— 41 —
3. Morfologia<br />
KONTSONANTEZ AMAITURIKO «EDAR» ADJETIBOA<br />
(MUGAGABEA)<br />
1.– edar<br />
2.– edarrik<br />
3.– edarrek<br />
4.– edarreri<br />
5.– edarren<br />
6.– edarreko<br />
7.– ...<br />
8.– edarregas<br />
9.– edarregaittik<br />
10.– edarrentzat<br />
11.– edartzat<br />
12.– edarretan<br />
13.– edarretik<br />
14.– edarrera<br />
15.– edarrera(i)ño<br />
16.– edarrerantza<br />
Bizidunak<br />
12’.– edarrengan<br />
13’.– edargañik<br />
14’.– edargañe<br />
15’.– ...<br />
16’.– edarga(i)ñentza<br />
(ARTIKULU GRADU BAKOAZ MUGATURIKOA)<br />
Singularra<br />
Plurala<br />
1.– edarra edarrak<br />
2.– ... ...<br />
3.– edarrak edarrak<br />
4.– edarrari edarrari<br />
5.– edarran edarran<br />
6.– edarreko edarretako<br />
— 42 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
Singularra<br />
Plurala<br />
7.– ... ...<br />
8.– edarragas edarrakas<br />
9.– edarragaittik edarrakaittik<br />
10.– edarrantzat edarrantzat<br />
11.– ... ...<br />
12.– edarrien edarratan<br />
13.– edarretik edarratatik<br />
14.– edarrera edarratara<br />
15.– edarrera(i)ño edarratara(i)ño<br />
16.– edarrerantza edarratarantza<br />
Bizidunak<br />
12’.– edarragan edarrakan<br />
13’.– edarragañik edarrakañik<br />
14’.– edarraga(i)ñe edarraka(i)ñe<br />
15’.– ... ...<br />
16’.– edarraga(i)ñentza edarraka(i)ñentza<br />
(ARTIKULU GRADU HURREKOAZ MUGATURIKOA)<br />
Singularra<br />
Plurala<br />
1.– edarrok<br />
2.– ...<br />
3.– edarrok<br />
4.– edarrori<br />
5.– edarron<br />
6.– edarrotako<br />
7.– ...<br />
8.– edarrokas<br />
9.– edarrokaittik<br />
10.– edarrontzat<br />
11.– ...<br />
12.– edarrion edarrotan<br />
13.– edarrotatik<br />
14.– edarrotara<br />
15.– edarrotara(i)ño<br />
16.– edarrotarantza<br />
— 43 —
3. Morfologia<br />
Singularra<br />
Plurala<br />
Bizidunak<br />
12’.– edarrokan<br />
13’.– edarrokañik<br />
14’.– edarroka(i)ñe<br />
15’.– ...<br />
16’.– edarroka(i)ñentza<br />
BOKALEZ AMAITURIKO «ANDEKO» ETA KONTSONANTEZ<br />
AMAITURIKO «BATIX» (BATIZ) LEKU IZENAK<br />
1.– andeko batix / batixe 2<br />
2.– andekorik batixik<br />
3.– andekok batixek<br />
4.– andekori batixeri<br />
5.– andekon batixen<br />
6.– andekoko batixeko<br />
7.– ...<br />
8.– andekogas batixegas<br />
9.– andekogaittik batixegaittik<br />
10.– andekontzat batixentzat<br />
11.– andekotzat batistzet<br />
12.– andekon batixen<br />
13.– andekotik batistik / batixetik<br />
14.– andekora batixera<br />
15.– andekora(i)ño batixera(i)ño<br />
16.– andekorantza batixerantza<br />
2 Azkeneko -e eta guztiko forma be baliokoa da.<br />
— 44 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
BOKALEZ AMAITURIKO «MARI» ETA KONTSONANTEZ AMAITURIKO<br />
«DXON» (JON) LAGUN IZENAK<br />
1.– mari dxon<br />
2.– maririk dxonik<br />
3.– marik dxonek<br />
4.– mariri dxoneri<br />
5.– mariñ dxonen<br />
6.– ... ...<br />
7.– ... ...<br />
8.– mariges dxonegas<br />
9.– marigaittik dxonegaittik<br />
10.– marintzet dxonentzat<br />
11.– maritzet dxontzat<br />
12.– marigan dxonegan<br />
13.– marigañik dxonegañik<br />
14.– mariga(i)ñe dxonega(i)ñe<br />
15.– ... ...<br />
16.– mariga(i)ñentza dxonega(i)ñentza<br />
3.1.3. Pertsona izenordain arruntak eta euren forma indartuak<br />
NI / NEU<br />
1.– ni neu<br />
2.– ... ...<br />
3.– nik neuk<br />
4.– niri neuri<br />
5.– nire neure<br />
6.– ... ...<br />
7.– ... ...<br />
8.– niges neuges<br />
9.– nigaittik neugaittik<br />
10.– ni(re)tzat neu(re)tzat<br />
11.– nitzet neutzet<br />
— 45 —
3. Morfologia<br />
NI / NEU<br />
12.– nigan neugan<br />
13.– nigañik neugañik<br />
14.– niga(i)ñe neuga(i)ñe<br />
15.– ... ...<br />
16.– niga(i)ñentza neuga(i)ñentza<br />
I / EU<br />
1.– i eu<br />
2.– ... ...<br />
3.– ik euk<br />
4.– iri euri<br />
5.– ire eure<br />
6.– ... ...<br />
7.– ... ...<br />
8.– iges euges<br />
9.– igaittik eugaittik<br />
10.– iretzat eu(re)tzat<br />
11.– itzet eutzet<br />
12.– igan eugan<br />
13.– igañik eugañik<br />
14.– iga(i)ñe euga(i)ñe<br />
15.– ... ...<br />
16.– iga(i)ñentza euga(i)ñentza<br />
SU / SEU<br />
1.– su seu<br />
2.– ... ...<br />
3.– suk seuk<br />
4.– suri seuri<br />
5.– sure seure<br />
6.– ... ...<br />
— 46 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
SU / SEU<br />
7.– ... ...<br />
8.– suges seuges<br />
9.– sugaittik seugaittik<br />
10.– su(re)tzat seu(re)tzat<br />
11.– sutzet seutzet<br />
12.– sugan seugan<br />
13.– sugañik seugañik<br />
14.– suga(i)ñe seuga(i)ñe<br />
15.– ... ...<br />
16.– suga(i)ñentza seuga(i)ñentza<br />
GU / GEU<br />
1.– gu geu<br />
2.– ... ...<br />
3.– guk geuk<br />
4.– guri geuri<br />
5.– gure geure<br />
6.– ... ...<br />
7.– ... ...<br />
8.– guges geuges<br />
9.– gugaittik geugaittik<br />
10.– gu(re)tzat geu(re)tzat<br />
11.– gutzet geutzet<br />
12.– gugan geugan<br />
13.– gugañik geugañik<br />
14.– guga(i)ñe geuga(i)ñe<br />
15.– ... ...<br />
16.– guga(i)ñentza geuga(i)ñentza<br />
— 47 —
3. Morfologia<br />
SUEK / SEUEK / SUOK / SEUOK<br />
1.– suek seuek suok seuok<br />
2.– ... ... ... ...<br />
3.– suek seuek suok seuok<br />
4.– sueri seueri suori seuori<br />
5.– suen seuen suon seuon<br />
6.– ... ... ... ...<br />
7.– ... ... ... ...<br />
8.– suekas seuekas suokas seuokas<br />
9.– suekaittik seuekaittik suokaittik seuokaittik<br />
10.– suentzat seuentzat suontzat seuontzat<br />
11.– ... ... ... ...<br />
12.– suekan seuekan suokan seuokan<br />
13.– suekañik seuekañik suokañik seuokañik<br />
14.– sueka(i)ñe seueka(i)ñe suoka(i)ñe seuoka(i)ñe<br />
15.– ... ... ... ...<br />
16.– suekañentza seuekañentza suokañentza seuokañentza<br />
3.1.4. Izenordain zehaztubakoak: galdetzaileak<br />
NOR / NORTZUK<br />
1.– nor nortzuk<br />
2.– ... ...<br />
3.– nok nortzuk<br />
4.– nori nortzuri<br />
5.– no(re)n nortzun<br />
6.– ... ...<br />
7.– ... ...<br />
8.– nogas nortzukes<br />
9.– nogaittik nortzukaittik<br />
10.– nontzat nortzuntzet<br />
11.– nortzat nortzutzet<br />
— 48 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
NOR / NORTZUK<br />
12.– nogan nortzukan<br />
13.– nogañik nortzukañik<br />
14.– noga(i)ñe nortzuka(i)ñe<br />
15.– ... ...<br />
16.– noga(i)ñentza nortzuka(i)ñentza<br />
SER / SERTZUK<br />
1.– ser sertzuk<br />
2.– serik ...<br />
3.– sek sertzuk<br />
4.– seri sertzuri<br />
5.– seen sertzun<br />
6.– se(r)eko ...<br />
7.– ... ...<br />
8.– segas sertzukes<br />
9.– segaittik sertzukaittik<br />
10.– sentzan sertzuntzet<br />
11.– sertzat sertzutzet<br />
12.– setan 3 sertzuten<br />
13.– setatik sertzutetik<br />
14.– setara sertzutera<br />
15.– se(r)era(i)ño sertzutera(i)ño<br />
16.– se(r)erantza sertzuterentza<br />
SEIÑ / SEINTZUK<br />
1.– seiñ seintzuk<br />
2.– ... ...<br />
3.– seiñek seintzuk<br />
4.– seiñeri seintzuri<br />
3 Bizidunei jagoken marka -gan- be hartu lei kasu bereziren baten: «segan dekona iñddabie».<br />
Prezioa jakiteko erabilten da.<br />
— 49 —
3. Morfologia<br />
SEIÑ / SEINTZUK<br />
5.– seiñen seintzun<br />
6.– seiñeko seintzuteko<br />
7.– ... ...<br />
8.– seiñegas seintzukes<br />
9.– seiñegaittik seintzukaittik<br />
10.– seiñentzat seintzuntzet<br />
11.– ... ...<br />
12.– seiñetan seintzuten<br />
13.– seiñetatik seintzutetik<br />
14.– seiñetara seintzutera<br />
15.– seiñera(i)ño seintzutera(i)ño<br />
16.– seiñe(ta)rantza seintzuterantza<br />
3.1.5. Erakusleak<br />
Singularrak<br />
au ori a<br />
onek orrek ak / arek<br />
onen orren aren<br />
oneri orreri areri<br />
onegas orregas aregas<br />
onetan orretan atan / aretan<br />
onetako orretako atako / aretako<br />
onetara orretara atara / aretara<br />
onetatik orretatik atatik / aretatik<br />
onegan orregan aregan<br />
onega(i)ñe orrega(i)ñe arega(i)ñe<br />
onegañik orregañik aregañik<br />
onegaittik orregaittik aregaittik / agaittik<br />
onentzat orrentzat arentzat<br />
— 50 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
Balio erakuslea dauken adberbio kategoriako formak:<br />
amen or an<br />
ameko/amengo orko ango<br />
ametik/amendik ortik andik<br />
ona orra ara<br />
onantz(a) orrantz(a) arantz(a)<br />
ona(i)ño orra(i)ño ara(i)ño<br />
onako orrako arako<br />
aulan olan alan<br />
aulako/aulango olako/olango alako/alango<br />
Pluralak<br />
Plural guztien lehenego silaba tonu altuan dago azentuari jagokonez.<br />
Beraz, ónek, órrek, árek, ónen, órren, áren... eta abar ahoskatu behar dira.<br />
onek orrek arek<br />
onek orrek arek<br />
onen orren aren<br />
oneri orreri areri<br />
onekas orrekas arekas<br />
onetan orretan aretan<br />
onetako orretako aretako<br />
onetara orretara aretara<br />
onetatik orretatik aretatik<br />
onekan orrekan arekan<br />
oneka(i)ñe orreka(i)ñe areka(i)ñe<br />
onekañik orrekañik arekañik<br />
onekaittik orrekaittik arekaittik<br />
onentzat orrentat arentzat<br />
— 51 —
3. Morfologia<br />
ERAKUSLE INDARTUAK (-XE)<br />
auxe orixe a(i)xe<br />
onexek orrexek arexek<br />
onexen orrexen arexen<br />
onexeri orrexeri arexeri<br />
onexegas orrexegas arexegas<br />
onexetan orrexetan arexetan<br />
onexetako orrexetako arexetako<br />
onexetara orrexetara arexetara<br />
onexetatik orrexetatik arexetatik<br />
onexegan orrexegan arexegan<br />
onexega(i)ñe orrexega(i)ñe arexega(i)ñe<br />
onexegañik orrexegañik arexegañik<br />
onexegaittik orrexegaittik a(re)xegaittik<br />
onexentzat orrexentzat a(re)xentzat<br />
Balio erakuslea dauken adberbio kategoriako formak:<br />
amentxe ortxe antxe<br />
amekoxe/amengoxe orkoxe angoxe<br />
ametixik/amendixik ortixik andixik<br />
onaxe orraxe araxe<br />
onaxentza orraxentza araxentza<br />
onaxe(i)ño orraxe(i)ño araxe(i)ño<br />
onaxeko orraxeko araxeko<br />
aulantxe olantxe alantxe<br />
aulakoxie/aulangoxie olakoxie alakoxie/alangoxie<br />
Pluralak<br />
onexek orrexek arexek<br />
onexek orrexek arexek<br />
onexen orrexen arexen<br />
onexeri orrexeri arexeri<br />
onexekas orrexekas arexekas<br />
onexetan orrexetan arexetan<br />
onexetako orrexetako arexetako<br />
onexetara orrexetara arexetara<br />
onexetatik orrexetatik arexetatik<br />
onexekan orrexekan arexekan<br />
onexeka(i)ñe orrexeka(i)ñe arexeka(i)ñe<br />
— 52 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
onexekañik orrexekañik arexekañik<br />
onexekaittik orrexekaittik arexekaittik<br />
onexentzat orrexentzat arexentzat<br />
ERAKUSLE INDARTUAK (AU-) 4<br />
au<br />
auri<br />
aunek<br />
aurrek<br />
aunen<br />
aurren<br />
auneri<br />
aurreri<br />
aunegas<br />
aurregas<br />
aunetan<br />
aurretan<br />
aunetako<br />
aurretako<br />
aunetara<br />
aurretara<br />
aunetatik<br />
aurretatik<br />
aunegan<br />
aurregan<br />
aunega(i)ñe<br />
aurrega(i)ñe<br />
aunegañik<br />
aurregañik<br />
aunegaittik<br />
aurregaittik<br />
aunentzat<br />
aurrentzat<br />
Balio erakuslea dauken adberbio kategoriako formak:<br />
auna<br />
aurra<br />
aunantza aurrantza<br />
auna(i)ño aurra(i)ño<br />
aunako aurrako<br />
4 Lehenengo gradu bietan bakarrik emoten da. Erakusle balioa dauken adberbioetan,<br />
«ona, orra, ara» eta euretatik eratorritakoek bakarrik dauke indartze mota hau.<br />
«aulan, olan, alan» lit. honela, horrela, hala hirukotean, fenomeno bitxia daukagu.<br />
«aulan» bigarren graduko indartuak, lehen graduko jatorrizko «onan» -Fruizen ez da erabiltzen-<br />
ordezkatu dau eta ondorioz, ez dago aldaki indarturik hiru honeintzat, bigarren<br />
graduko indartua lehen graduko arruntarekin nahastauko litzake-eta.<br />
— 53 —
3. Morfologia<br />
Pluralak<br />
aunek<br />
aunek<br />
aunen<br />
auneri<br />
aunekas<br />
aunetan<br />
aunetako<br />
aunetara<br />
aunetatik<br />
aunekan<br />
auneka(i)ñe<br />
aunekañik<br />
aunekaittik<br />
aunentzat<br />
aurrek<br />
aurrek<br />
aurren<br />
aurreri<br />
aurrekas<br />
aurretan<br />
aurretako<br />
aurretara<br />
aurretatik<br />
aurrekan<br />
aurreka(i)ñe<br />
aurrekañik<br />
aurrekaittik<br />
aurrentzat<br />
ERAKUSLE INDARTUAK (AU- + -XE) 5<br />
auxe<br />
aurixe<br />
aunexek aurrexek<br />
aunexen aurrexen<br />
aunexeri aurrexeri<br />
aunexegas aurrexegas<br />
aunexetan aurrexetan<br />
aunexetako aurrexetako<br />
aunexetara aurrexetara<br />
aunexetatik aurrexetatik<br />
aunexegan aurrexegan<br />
aunexega(i)ñe aurrexega(i)ñe<br />
aunexegañik aurrexegañik<br />
aunexegaittik aurrexegaittik<br />
aunexentzat aurrexentzat<br />
5 Forma bereziki indartuak edo, izango litzatekez honeik. Hiru maila desbardin daukaguz:<br />
1.-arrunta 2.-indartua 3.-indartuagoa<br />
onek aunek aunexek<br />
onexek<br />
— 54 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
Balio erakuslea dauken adberbio kategoriako formak:<br />
aunaxe aurraxe<br />
aunaxentza aurraxentza<br />
aunaxeño aurraxeño<br />
aunaxeko aurraxeko<br />
Pluralak<br />
aunexek<br />
aunexek<br />
aunexen<br />
aunexeri<br />
aunexekas<br />
aunexetan<br />
aunexetako<br />
aunexetara<br />
aunexetatik<br />
aunexekan<br />
aunexeka(i)ñe<br />
aunexekañik<br />
aunexekaittik<br />
aunexentzat<br />
aurrexek<br />
aurrexek<br />
aurrexen<br />
aurrexeri<br />
aurrexekas<br />
aurrexetan<br />
aurrexetako<br />
aurrexetara<br />
aurrexetatik<br />
aurrexekan<br />
aurrexeka(i)ñe<br />
aurrexekañik<br />
aurrexekaittik<br />
aurrexentzat<br />
3.1.6. Zenbatzaileak<br />
ZEHAZTUAK: BI eta BOST<br />
mugagabea<br />
plurala<br />
1.– bi bidxek<br />
2.– birik ...<br />
3.– bik bidxek<br />
4.– biri bidxeri<br />
5.– biren bidxen<br />
6.– biko bidxetako<br />
7.– ... ...<br />
8.– bi(g)es bidxekas<br />
9.– bi(g)aittik bidxekaittik<br />
10.– birentzat / bintzet bidxentzat<br />
11.– ... ...<br />
— 55 —
3. Morfologia<br />
12.– bitten bidxetan<br />
13.– bittik/birik/bitterik bidxetatik<br />
14.– bire bidxetara<br />
15.– bire(i)ño bidxetara(i)ño<br />
16.– birentza bidxetarantza<br />
Bizidunak<br />
12’.– bigan bidxekan<br />
13’.– bigañik bidxekañik<br />
14’.– biga(i)ñe bidxeka(i)ñe<br />
15’.– ... ...<br />
16’.– biga(i)ñentza bidxeka(i)ñentza<br />
BOST<br />
mugagabea<br />
plurala<br />
1.– bost bostak<br />
2.– bostik ...<br />
3.– bostek bostak<br />
4.– bosteri bostari<br />
5.– bosten bostan<br />
6.– bosteko bostatako<br />
7.– ... ...<br />
8.– boste(g)as bostakas<br />
9.– boste(g)aittik bostakaittik<br />
10.– bostentzat bostantzat<br />
11.– ... ...<br />
12.– bosten bostan<br />
13.– bostetik / bosterik bostatatik<br />
14.– bostera bostatara<br />
15.– bostera(i)ño bostatara(i)ño<br />
16.– bosterantza bostatarantza<br />
Bizidunak<br />
12’.– bostegan bostakan<br />
13’.– bostegañik bostakañik<br />
14’.– bostega(i)ñe bostaka(i)ñe<br />
15’.– ... ...<br />
16’.– bostega(i)ñentza bostaka(i)ñentza<br />
— 56 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
ZEHAZTUBAKOAK: ASKO<br />
1.– asko<br />
2.– askorik<br />
3.– askok<br />
4.– askori<br />
5.– askon<br />
6.– askoko<br />
7.– ...<br />
8.– asko(g)as<br />
9.– asko(g)aittik<br />
10.– askontzat<br />
11.– askotzat<br />
12.– askotan<br />
13.– askotatik<br />
14.– askotara<br />
15.– askotara(i)ño<br />
16.– askotarantza<br />
Bizidunak<br />
12’.– askogan<br />
13’.– askogañik<br />
14’.– askoga(i)ñe<br />
15’.– ...<br />
16’.– askoga(i)ñentza<br />
3.1.7. Deklinabide kasuen azterketa<br />
Paradigmak jarri ondoren, Fruizko euskeraren deklinabideak euki leikezan<br />
aspektu bereizgarrienak aipatuko dira. Horretarako, kasuz kasuko<br />
azterketa egingo dot lehenengo, bakotxari jagokon forma, erabilera, funtzinoa...<br />
eta abar agertuz. Ostean, izenordain, erakusle eta zenbatzaileen<br />
deklinabideari buruzko zehaztasunak emoten ahaleginduko naz.<br />
3.1.7.1. Nominatiboa (absolutiboa)<br />
Formari jagokonez, ez dauka marka berezirik. Markarik eza izango<br />
litzake, beraz, bere ezaugarria: (∅).<br />
— 57 —
3. Morfologia<br />
Aztertu dagidan oraingoan zelango forma hartzen daben berbak -a<br />
gradu bako artikulua batu ondoren. Emaitzak, berben amaieren araberakoak<br />
izango diranez, sei sailetan agertu geinkez:<br />
1.– A + A<br />
alaba + a = «alabie» neska + a = «neskie»<br />
mamala + a = «mamalie» denpora + a = «denporie»<br />
Familia arteko erlazinoa adiazoten daben berba batzuk, izen bereziak<br />
balitzaz lez hartzen dira:<br />
ama + a = «ama» «aitte» + a = «aitte»<br />
2.– E + A<br />
«seme» + a = «semie»<br />
«gaste» + a = «gastie»<br />
3.– I + A = IDXE<br />
«asti» + a = «astidxe»<br />
«ogi» + a = «ogidxe»<br />
4.– O + A<br />
«asto» + a = «astoa»<br />
«arro» + a = «arroa»<br />
«ume» + a = «umie»<br />
«traste» + a = «trastie»<br />
«erri» + a = «erridxe»<br />
«abi» + a = «abidxe»<br />
«ollo» + a = «olloa»<br />
«mosolo» + a = «mosoloa»<br />
Erdal jatorrizko berba batzuetan, ostera, bestelako joerarik be badago:<br />
-OA amaiera barik, -UE egiten da. Beharbada, hurrengo sailean aipatu<br />
beharreko arazoa litzateke hau, -O amaieradun erdal berba askok, -U egiten<br />
dabelako Fruizko hizkeran, eta ondorioz U+A atalean aztertu beharko<br />
gendukez. Kontutan hartu behar da, edozein modutan be, aspaldiko maileguetan<br />
beti egiten dala UE, -»koñetue», «talletue», «pekatue»...– barriagoetan<br />
alternantzia dagoelarik: batzuetan OA, eta besteetan UE. Noiz bata, eta<br />
noiz bestea Ez dago arau zehatzik. Inguruko herrietan be, emaitza desberdinak<br />
ditugu berba berarentzat. Fruizerako jarri dodazan ondorengo sei<br />
ereduok, Muxikan esate baterako, OA amaiera izango leukie:<br />
vaso ... «basu» + a = «basue» trago .. «tragu» + a = «trague»<br />
puro ... «puru» + a = «purue» fracaso «frakasu»+a=»frakasue»<br />
cazo ... «kasu» + a = «kasue» secreto «sekretu»+a=»sekretue»<br />
5.– U + A<br />
«katu» + a = «katue»<br />
«akulu» + a = «akulue»<br />
«lengusu» + a = «lengusue»<br />
«saldue, galdue»<br />
— 58 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
6.– KONTSONANTEA + A<br />
Azkenaurreko bokala A, E edo O danean, A amaiera dogu beti, baina<br />
kontsonante aurreko bokala I edo U bada, E izango dugu azkenean:<br />
«sospel» + a = «sospela» «estul» + a = «estule»<br />
«makal» + a = «makala» «txistill» + a = «txistille»<br />
«moskor» + a = «moskorra» «fiñ» + a = «fiñe»<br />
Euskal hiztegian -a amaieradun berbak be badaukaguzanez, nahasteak<br />
sortzen dira askotan, jenteak gradu bako artikulua dala pentsetan dau-eta,<br />
berbeari berari jagokon berezko -a dala ahaztuta. Ondorioz, forma mugagabean<br />
erabili gura diranean, ohi dan lez, azkenengo -a bokala kendu egiten<br />
jake berbei. Arazo hau, -IA amaieradun berbetan gertatzen da batez<br />
be. Aztertu daiguzan nahaste-biderako aukera guztiak:<br />
1.– Erdal jatorrizko berbetan (-IA amaieradunak).<br />
Artikulu lez hartzen da azken -a bokala eta ondorioz, kendu egiten da<br />
mugagabeetarako:<br />
«karnaseri bet»<br />
«farmasi politte»<br />
«olako famelirik!» «geur badau feririk»<br />
Halandabe, entzun leiz honino «familidxe edarra» moduko esakunak,<br />
baina gehiengoak -a bakoak erabilten dauz.<br />
2.– IA amaieradun euskal jatorrizko berbetan.<br />
Joera biak dagoz: batzuetan, berezko -a moduan hartzen da eta beste<br />
batzuetan, artikulu lez:<br />
a) «anaidxe bi dekos» / «abidxie tope tzo»<br />
b) «egi bet esteu esan arrasti danien»<br />
«atxaki bakoa dok ori!»<br />
3.– Ostantzeko amaieradun berba batzuetan.<br />
Berba berak tratamendu desberdina euki lei erabileraren arabera:<br />
a) «burdiñie baño gogorraua da»<br />
Adibide honetan, «burdiñe» + a = «burdiñie» fenomenoa daukagu; -a eta<br />
guzti, beraz.<br />
a’) «burdin bet tope dot»<br />
Beste honetan, -a bako forma mugagabea daukagu, artikulutzat hartu<br />
dalako, hain zuzen.<br />
b) «katietu eiñ dxat sasi artien»<br />
— 59 —
3. Morfologia<br />
Hemen daukagun forma «katie» + tu = «katietu» izango litzake. Izen<br />
mugagabeak hartzen dira oinarritzat -TU atzizkidun partizipioak sortzeko:<br />
«umetu», «gastetu», «iñosentetu» Beraz, «katie» forma be mugagabea da.<br />
b’) «kate lodidxe biko da ori txala lotzeko»<br />
«kate» berbeari kendu egin jako -a amaiera. Artikulutzat hartu izan da<br />
nonbait.<br />
4.– Atzizki batzuetan (-keria, -duria).<br />
Artikulu lez hartzeko joera nabarmena dago:<br />
«astokeri edarra eiñ ddok!»<br />
«dxakitturi andidxe deko orrek»<br />
5.– IA edo UA amaieradun leku izenetan.<br />
Azkenengo -a barik egiten dira gehienak:<br />
«Donosti», «Mañari», «Aspeitti», «<strong>Foru</strong>», «Ermu»... eta abar.<br />
Fruizko berbetara moldatu ez diranak, gorde egiten dabe -a hori eta ez<br />
dauke asimilazino bokalikorik: «Bedia», «Sumaia»... eta ez «Bedidxe»,<br />
«Sumaidxe»...<br />
Kontsonante amaieradun leku izen askori -e batzen jake. Edozelan be,<br />
komenigarria deritxot bereizketa bat egiteari:<br />
a) -IZ amaiera dauken euskal leku izenetan, beti emoten da fenomeno<br />
hau:<br />
-Herri batzuen izenetan: «Gorlixe» (Gorliz), «Gamixe» (Gamiz), «Nabarnixe»<br />
(Nabarniz), «Pru(i)xe» (Fruiz)...<br />
-Herri barruko auzoen izenetan: «Mandalu(i)xe» (Mandaluiz), «Batixe»<br />
(Batiz), «Gerekixe» (Gerekiz) -Morgako auzoa-...<br />
b) Ostantzeko amaieradun leku izenetan:<br />
-Herri izenetan, ez da -e gehitzen normalean: «Eibar», «Saraus» (Zarautz),<br />
«Irun»...<br />
d) Atzerriko leku izenetan, bi joerak dagoz:<br />
- «Madrille», «Parixe»...<br />
- «Londres», «Berliñ», «Badajos»...<br />
Absolutibo kasuaren atal honeri amaiera emoteko, berari jagokon funtzinoetariko<br />
bat aipatu gura neuke: bokatiboa. Ezagun da pertsona izen,<br />
izenordain... eta abar erabili leitekezala bokatiborako, baina honeitatik<br />
aparte, izaten dira bokatibo funtzinoa dauken halako berba bereziak. Bermeon,<br />
esaterako, oso ezagunak dira gizonezkoantzako «txo» eta emakumezkoentzako<br />
«alabatxi».<br />
— 60 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
Fruizko berbetan be, badago gizonezkoei jagoken bokatibo funtzinoa<br />
betetan dauan berba berezi bat: «txotxo» 6<br />
«es, txotxo, ori esta egidxe»<br />
«belu etorri as, txotxo!»<br />
Umeentzat, ostera, «poli» daukagu:<br />
«etorri ona, poli»<br />
«miñ engosu poli!»<br />
3.1.7.2. Partitiboa<br />
Bere forma -(r)ik da, deklinatzen dan berbaren bukaeraren arabera:<br />
«estulik» / «astorik»<br />
Kasu honek, nominatiboaren zelango-halango baliokide edo izanda,<br />
ondorengo erabilera guztiak ditu:<br />
1.– Ezezko esaldietan:<br />
«estekosu lotzarik!»<br />
«oneskero estau euririk»<br />
«etxostiek gusurrik esango»<br />
«es i dxok bixerrik kenduko»<br />
2.– Itaunetan:<br />
a) Bai ala ez saileko itaunak:<br />
«ikus dere ollogorrik»<br />
«badakadie bidan beste dxatekorik»<br />
b) Sakoneko ezeztapena proposatzen daben itaunak:<br />
«nos ikus dosu suk busten bako astorik»<br />
(Zuk ez dozu inoz buztan bako astorik ikusi)<br />
«selan berba ei(n) lei dxakin barik»<br />
(Jakin barik, ezin lei berbarik egin)<br />
3.– Baldintzazkoetan:<br />
«laguntasiñorik biar basu, neuri deittu»<br />
«orrenbeste edango es pasenke, esintze lodittuko»<br />
«au dxakiñik, enintzoan etorriko»<br />
4.– Konparaketetan:<br />
«eu (g)as, i, iñosenterik andidxena»<br />
«suen semie da nire lagunik onena»<br />
6 Batzuetan, etxe bateko umerik txiena izendatzeko be eralbilten da: «gure txotxo makali(k)<br />
tau».<br />
— 61 —
3. Morfologia<br />
5.– Zelan galdetzaileagaz erlazionaturiko esaldi batzuetan:<br />
«suririk eskondu de»<br />
«altari(k) tau gure astoa»<br />
Hona hemen modu honetara sorturiko beste adberbio batzuk be: «sutunik»,<br />
«gordiñik», «ortosik», «makalik», «billosik», «aratiñik»...<br />
6.– «Asko» eta «gitxi» adberbioakaz egiten diran esaldietan:<br />
«sarrik, gitxi egon da»<br />
Beste alde batetik, partitibo kasuan deklinatzen diran berba batzuen<br />
esangura aldatu egiten da. Adib: «sarata», gaztelerazko «ruido» da berez,<br />
baina partitibo atzizkia batzen jakonean, «zeozeren barri izan», «zeozeren<br />
entzutea izan» edo antzekoaren adierazle da:<br />
a) Ezezkoetan:<br />
«eurten, basoasie konbidu ala<br />
-esta saratarik.»<br />
(Ez da/dogu horretaz ezer entzun)<br />
b) Itaunetan:<br />
«erregiek seusertxu ekarkoskue guri!<br />
-bada saratarik ala»<br />
(Ezer entzun dozue horretaz»<br />
3.1.7.3. Ergatiboa<br />
Formari jagokonez -k dogu kasu honen marka. Ergatiboaren erabilera<br />
dala eta, ondorengo hiru puntuok aipatuko neukez:<br />
1.– Ergatiboz deklinaturik dagoen izen sintagmak gehienetan absolutibozko<br />
–hau da, objetua- beste bat eskatzen dauan arren, hau ez da beti<br />
holan izaten:<br />
«txarto urten dost biarrak»<br />
«esniek irikiñ en bideu edan orduko»<br />
«nik, ordu lauren ariñau urten dot»<br />
2.– «BARDIÑ IXEN» aditzak ergatiboa eskatzen dau beti:<br />
«bardiñ ddost suk se (e)itte sun»<br />
«sueri bardin tzue edoser eiñdde be»<br />
3.1.7.4. Datiboa<br />
Bere forma -(e)ri da, kontsonantez amaitzen dan berbari ezartzerakoan,<br />
-e- tartekatzen dalarik.<br />
— 62 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
Hiru berezitasun aipatuko neukez:<br />
1.– Nor eta Nork kasuekaz gertatzen dan lez, datiboak be beti zainduko<br />
dau aditzagazko komunztadura:<br />
«aittek ostikadie emon tzo katueri»<br />
«intxurrek emon netziesan Santageda batzien etor sienari»<br />
2.– Posposizino askoren lehenengo atalean agertzen da:<br />
«gordosolari eskerrak eskara busti»<br />
«seri adi saus»<br />
3.– Esakune batzuetan:<br />
«txarrari emonda dau»<br />
«ibilttieri emonda dau»<br />
3.1.7.5. Genitibo Edutezkoa<br />
Atzizki bereizgarria -(e)n da. Pertsona izenordainentzat, ostera, -(r)e.<br />
Kontsonantez amaitzen diran berbetan, mugagabea, singularra eta plurala<br />
forma bardinegaz egiten dira:<br />
«senbat lagunén ardurie dekosu ba» MUGAGABEA<br />
«lagunén ardurie dekot»<br />
SING.<br />
«lagúnen ardurie dekot»<br />
PL.<br />
Berba bokalez amaitu ezkero, sinkretismo desbardinak aurkitu geinkez:<br />
sing. = pl<br />
mugagabea = pl.<br />
«seiñ aston popaskadie»<br />
«seiñ alaban umie»<br />
«astoán popaskadie»<br />
«alabién umie»<br />
«astóan popaskadak»<br />
«alában umiek»<br />
Pertsona izenordainei jagoken -re atzizkian izan ezik, ez dago -r- epentetikorik.<br />
Halandabe, eleizan ikasitako esamolde –berba- batzuetan, -r- eta<br />
guztiko formak be entzuten dira.<br />
«aittieren da semieren eiñ orduko»<br />
Ezagun danez, Fruizko berbetari jagokon esakunea «aitten ixenien» da<br />
eta ez «aittieren ixenien».<br />
Azter daiguzan ondoren edute genitiboaren erabilerak dituen berezitasunak:<br />
1.– Izenlagun funtzinoa beteten dauala, atzetik daukan izena isildu egin<br />
daiteke:<br />
— 63 —
3. Morfologia<br />
«kristonak ein sitxusen»<br />
«dakidxen txue esango tzu orrek»<br />
2.– Nonoren etxea adiazoteko, «etxe» izena isilduz, -(e)n edute genitiboaren<br />
ganean egiten da deklinabide atzizkia:<br />
«Dorotionera dxoan da»<br />
«sueneko txalak gurie paño oba tie»<br />
«Patxoneko mutillek balientie tie»<br />
3.– Ia gehienetan jabego-erlazinoa adierazten badau be, kasu batzuetan<br />
ez:<br />
«bota eidxosu mille pesetan gasoliñie»<br />
«bost ogorlokon karameloak gudotes»<br />
4.– Esakune batzuetan:<br />
«posan posagas berbari pe etzo urtetan»<br />
«surren surregas tontoa da ori»<br />
5.– «Bat edo beste», «bat edo bat», «batzuk»... adiazoteko:<br />
«batan bat etorko soan»<br />
«lukidxen bat ibill ddelakoa dekot»<br />
«umien baten negarra ixengo san»<br />
Atal honen barruan, alkarren ondoko edute genitibo biren ganean egiten<br />
diran erlatibozko esaldi txertatuak be aitatu beharko litzakez:<br />
«dxoan sanan batek esan i tzon»<br />
Kontuan hartu behar da «dxoan san bat» eta «dxoan sanan bat» ez dirala<br />
gauza bardina. Bigarren forma, zehaztubakoagoa da, zalantzazkoagoa.<br />
Hona hemen euren gaztelerazko itzulpenak:<br />
«dxoan san bat» = alguno que fué.<br />
«dxoan sanan bat» = alguno que debió de ir.<br />
6.– Beste kasu batzuen atzizkiak be batu leioz edute genitiboari:<br />
«aittenik es takixue suek»<br />
(aitaren barririk, aitaren konturik...)<br />
«gerrako konturik badakixu<br />
-es<br />
-eta sorgiñenik»<br />
(sorginen konturik)<br />
— 64 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
3.1.7.6. Leku-Denporazko Genitiboa<br />
Bere ezaugarria -ko dogu. Kontsonantez amaituriko berbei batzerakoan,<br />
-e- sartu daiteke bitartean. Mugagabean eta pluralean, -ta- elementua<br />
daukagu.<br />
Kasu honen bidez, «nongo», «nosko», eta «setako» itaunei emoten jake<br />
erantzuna:<br />
1.– NONGO: «askako bedarra egostute dau»<br />
«ankako miñegas nabill aspaldidxon»<br />
Izenak be sortu daitekez kasu honen ganean: «eskekoa», «burkoa», «lekutekoa»,<br />
«gortakoa»...<br />
Gorputz ataletan emondako zartadak adiazoteko: «kokotekoa», «lepokoa»,<br />
«arpikoa», «matraillekoa»...<br />
2.– NOSKO:<br />
a) Izenlaguna: «sasoneko lorie dakastek!»<br />
«atzoko dxatorduek kalte eiñ ddost»<br />
b) Destinatiboa: «bidxerko en biko die buskentzak»<br />
«domekarako gudot erropa barridxe»<br />
3.– SETAKO: «ikusteko geuse tie onek»<br />
«enas esetako geuse»<br />
Aditz nominalizatuetan oinarrituz, izenak sortu daitekez:<br />
«dxatekoa», «olgetakoa», «esatekoa», «emotekoa»...<br />
Azter daiguzan beste berezitasun batzuk:<br />
1.– Adberbio esapide batzuetan be erabilten da :<br />
«politte, esateko, esta ori»<br />
«etor sara daburduko»<br />
2.– Prolatibo kasua batu leio:<br />
«etzekotzat dekie a umie»<br />
«estot atakotzat artu»<br />
3.– Kontsonante amaieradun leku izenetan, K ez da inoiz ozentzen.<br />
Gehienetan, -e- epentetikoaren bidez lotzen da berbea -KO atzizkiagaz:<br />
«Eibar(re)koa», «Leonekoa», «Londresekoa»...<br />
4.– Kasu bakarren baten, -KO atzizkia isildu egin lei aurreko berbaren<br />
amaiera be -KO bada:<br />
«gurien lapikoa dxan bida geur»<br />
Ez dogu inoz «lapikokoa» esaten. Beste eskualde batzuetakoek barre<br />
egiten deuskue sarritan, lapikoa bera -sukalderako tresna- jan behar ete<br />
dogun itaunduz.<br />
— 65 —
3. Morfologia<br />
3.1.7.7. Instrumentala<br />
Kasu honen atzizkia -z («-s») dogu. Bere erabilerari jagokonez, forma<br />
mugagabe klitxetuetan bakarrik agertzen dala esan behar da.<br />
Ondorengo testuinguruetan aurkitu lei instrumentala Fruizko euskeran:<br />
1.– Gorputzeko atalei lotuta, ZEREZ galderari erantzuteko:<br />
«garidxe eskus dxote(n) san»<br />
«burus dakittes bertso danak»<br />
«belarrix ikis deu sonue dxoten»<br />
2.– Posposizio batzuetan:<br />
«dirus dxositte dau ori»<br />
«ankas gora dxeusi dok agurie»<br />
«arreskero estot geidxau ikusi»<br />
3.– Adberbio eta lokuzio adberbialak sortuz:<br />
-SELAN: «oñes», «euskeras», «erderas», «billurres», «dandarres», «ardures»,<br />
«....-n porasus», «....-n les», «euspes», «artes», «trabes»...<br />
-NOS: «geubes», «egunes», «egurdis», «sasoix», «astis»...<br />
-KONPARAKETAN: «askos andidxaua»...<br />
-SENBAT BIDERRES: «saspi biderres ein biarra euki dot»<br />
4.– Aditz izenakaz:<br />
«ixetes, maixue da ori»<br />
«egotes estau txarto baia...»<br />
Goian aipatutakoetatik aparte, ez da erreza instrumentala dauken adibide<br />
askorik aurkitzea, bertakoa ez dan bateri bestelakorik iruditu arren.<br />
Kontutan hartu behar da bizkaieraren soziatibo ezaugarria -gas dala, eta<br />
bokalarteko -g- galdu ostean, instrumentalaren forma bera hartzen dauala.<br />
Hau dala eta, nahaste handiak sortzen dira kasu bi honein artean, baina<br />
goiko adibideok kendu ezkero, ia segurutzat emon geinke beste guztiak<br />
soziatibo kasukoak dirala.<br />
Ikus daigun, bada, zelan ordezkatzen dogun instrumentala:<br />
1.– -N GANIEN<br />
Zerbaitez, zerbaiti buruz berba egitea. Ia beti erakusleakaz egiten<br />
da:<br />
«denporien ganien berbetan ibil gara» (Eguraldiaz)<br />
«orren ganien iñok esteu berbarik ein gure» (Horretaz)<br />
«iñok badaki eser onen ganien» (Honetaz)<br />
— 66 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
2.– -N<br />
Iraupena adierazteko:<br />
«ordu bidxen egon giñen berari begire» (Bi orduz)<br />
«bost urtien falta ixen da ametik» (Bost urtez)<br />
3.– -GAS<br />
Lan edo ekintza baterako erabiltzen dan tresnari ezartzen jakola:<br />
«eskuberiegas batu du bedarra» (Eskuberaz)<br />
«malluegas dxosi dot untzie» (Mailuaz)<br />
«sardiegas kargetan da gurdidxe» (Sardaz)<br />
4.– -N<br />
Erabilitako garraio mota adiazoteko:<br />
«autobusien etor gosak partidutik» (Autobusez)<br />
«trenien ariñau eitten da» (Trenez)<br />
«saldidxen etor da onaño» (Zaldiz)<br />
5.– -N PREGUNTIE<br />
Norbaitez galdetzerakoan:<br />
«sure preguntie eiñ ddeu» (Zutaz galdetu)<br />
«semien preguntie eiñ ddosku ospittelien» (Semeaz)<br />
Instrumentalari, leku-denporazko genitiboa be batu leio, materiala adiazoten<br />
daben izenlagunak sortzen dabezalarik:<br />
«egurresko txabolie»<br />
«arrisko etzie»<br />
«urregorrisko erlojue»<br />
3.1.7.8. Soziatiboa<br />
Kasu honeri jagokon atzizkia -(e)gas dan arren, askotan ez da -g- ahoskatzen,<br />
gorago aipaturiko nahasteak sortzen diralarik.<br />
Pluraleko forma -akas da. Oso bitxia da -ekiñ moduko forma entzutea<br />
baina gitxitan baino ez bada be entzun ahal dira. Gernika inguruko herrietan,<br />
ostera, nahiko arrunta da. Olabarrin -Errigoitiko auzoa, Fruiztik hiru<br />
Km. eskasera dagoana-, esaterako, parra-parra erabiltzen dira -giñ nahiz -<br />
kiñ formak singularrerako eta pluralerako. Guk «suges» esango gendukena,<br />
hareik «sugiñ» esango leukie; guk «suekas» esaten doguna, hareik «suekiñ».<br />
— 67 —
3. Morfologia<br />
Hona hemen soziatiboaren erabilerak eskaintzen dituen aukera guztiak:<br />
1.– Kidetasuna adiazoteko:<br />
«amagas dxoan nas karneta ataten»<br />
«orrekas es kabix ondo»<br />
2.– Denpora adiazoteko:<br />
«egunokas es tot esebe entzuten»<br />
«nora satos orduokas»<br />
3.– Instrumentalaren ordez:<br />
«taloa, arto-urunegas eitten da»<br />
«suekas asko akordetan gara»<br />
Kasu honeri, leku-denporazko genitiboa batu leio:<br />
«aittegaskoak akabe dxakos areri»<br />
«gugeskoa eiñdde dekosue»<br />
3.1.7.9. Motibatiboa<br />
Bere forma -(e)gaittik da. Ez da inoz edute genitiboaren ganean egiten<br />
eta, beraz, beste era batera bereizten dira singularra eta pluala:<br />
«gure astoagaittik libre dau naboa»<br />
«gure astoakaittik libre dau naboa»<br />
sing.: -agaittik pl.: -akaittik<br />
3.1.7.10. Destinatiboa<br />
Atzizki bereizgarria -(e)ntzat da. Ikusten danez, genitiboaren ganean<br />
eginda dagoan kasua dogu. Bere erabilerak arazoak sortu leiz, -(e)ntzako<br />
atzizkidun izenlagunakaz nahastau lei-eta:<br />
a) Izenlaguna jarri beharrekoetan, beti -(e)ntzako erabilten da:<br />
«suentzako erregaluek es tie oniño allegeu»<br />
«non daus aittentzako frakak»<br />
b) Aditzlaguna jarri beharrekoetan sortzen da nahastea. Bata zein bestea<br />
erabilten dira ezelango arau barik. Lagun berberak be, batera nahiz<br />
bestera esango leuke ondorengo esaldia:<br />
«gure txikidxentzat ekar dot»<br />
«gure txikidxentzako ekar dot»<br />
Bizidunak ez diranakaz be erabili lei kasu hau. Halan be, ez da nahastetan<br />
-rako atzizkidun formakaz, bakotxak bere esangura dualarik:<br />
— 68 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
(1)»bekosue ona da etzientzat (etzientzako)»<br />
(Beheko-suak on egiten dio etxeari)<br />
(2)»bekosue ona da etzerako»<br />
(Etxean izateko ona da)<br />
3.1.7.11. Prolatiboa<br />
Mugagabean bakarrik deklinatzen da -tzat atzizkia eta amaiera kontsonantikodun<br />
berbetan be, ez jako -e- epentetikorik ezartzen, beste deklinabide<br />
atzizki gehienetan ez lez:<br />
«surtzet euki dot baia...» (Zuhurtzat)<br />
«beti egon da gixontzat gero!»<br />
Atzizki hau hartzen dauan sintagma, predikatu osagarria izaten da. Bi<br />
esangura desberdin euki leiz:<br />
«kridxedatzat artu dere»<br />
(1) Euren zerbitzari izan daiten hartu dabe.<br />
(2) Zerbitzaria dala -ogibidez- pentsatu dabe.<br />
3.1.7.12. Inesiboa<br />
Kasu honen galdetzaile nagusiak NON eta NOGAN dira. Lehenengoa<br />
bizibakoentzat eta bigarrena, bizidunentzat. Atzizkiak be, -(e)n edo -<br />
(e)tan bizibakoentzat eta -(e)gan bizidunentzat. Halandabe, bereizketa ez<br />
da beti hain zintzo beteten:<br />
«se ikuste su olako neska baten»<br />
(«Neska» biziduna izanik be, -(e)n atzizkia hartu dau.)<br />
Beste galdetzaile bi be euki leikez:<br />
NOS: «goixien»...<br />
SETAN: «biarrien»...<br />
SER galdetzaileak, -gan bizidunentzako atzizkia be hartu lei, goian<br />
aipaturiko fenomenoaren alderantzizkoa osatuz: -gan atzizkia bizi bako<br />
bati ezarri. Prezioa itauntzeko erabilten da:<br />
«segan dekosu iñddabie»<br />
«A» amaieradun berbak, forma berezian deklinatzen dira mugatu singularrean.<br />
Ez da A + A batuketari jagokon emaitzarik gertatzen. Adib.:<br />
(1) «etze» + a + n = «etzien»<br />
(2) «arkondara» + a + n = «arkondaran»<br />
Lehenengo ereduan, itxaron eitekean fenomenoa gertatzen da, baina<br />
bigarrenean, -»a» itsatsidun hitzean- ez. Hona hemen beste adibide batzuk:<br />
«bernan», «saman», «errotan», «askan»...<br />
— 69 —
3. Morfologia<br />
Artikulu bako formak be erabilten dira:<br />
«atxurren dabill ori»<br />
«saillen tope leis olakoak»<br />
Gradu hurreko artikuluagaz mugaturiko forma singularrak asko erabilten<br />
dira:<br />
DENPORA LEKUA<br />
«aspaldidxon» «goidxon»<br />
«goixion» «atzion»<br />
...... ......<br />
Kasu honen erabilerari jagokonez, oso oparoa dala esan behar da.<br />
Seguru asko, guztietan joriena dogu. Hona hemen, laburrean, inesiboak<br />
euki leikezan jokaera eta esangura desbardinak:<br />
1.– Lekua adiazoteko:<br />
1.a. Posposizinoan:<br />
-(-n ... -n): «esanan ganien», «anaidxen artien»...<br />
-(∅ ... -n): «gixon artien», «ume antzien»...<br />
1.b. Adierazkortasunez:<br />
«lekuten dxauk ori mutill!»<br />
1.d. Kasu sistematik urten eta aditzondo moduan:<br />
«alboan dxesarri dxat»<br />
«ser dekona aspidxen gordeta»<br />
2.– Denpora adiazoteko:<br />
Zeozer noz gertatu dan adiazoteko be erabili lei inesiboa. Batzuetan<br />
forma mugatuen bidez: «sartzaroan»... Besteetan, mugagabeak erabiliz:<br />
«gastetan», «nobidxotan»...<br />
Hara, bada, zenbat era desbardinetara adiazo daiteken denpora:<br />
2.a. Noz galdekariari dagokiona:<br />
«egurdidxen dakadie ospitteleti»<br />
«datorren astien il biko da txarridxe»<br />
2.b. Zenbat denporan:<br />
«bost urtien ibilli de tesidxe eitten»<br />
«iru orduen edonok abrosidu lei»<br />
2.d. Zenbatetan, zenbat bider:<br />
«iruten ikus deu pelikulie»<br />
«es tosu birritten esango!»<br />
2.e. Ze ordutan:<br />
«amabi tt’erdidxetan beskalduten da gurien»<br />
«sortzirek eta laurenatan urtetan deu trenak»<br />
— 70 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
2.f. Aditzondo bihurturik:<br />
«geu be dxoaten gara batzuten»<br />
«artien, se eitten egon san ba»<br />
Aditzondo honeik itxura desbardinak daukiezan arren, ez dot hemen<br />
sailkapenik egingo: «bertan», «derrepentien», «askotan», «gitxitten», «txitxienpitxien»,<br />
«lantzimiñien», «nosipeiñien»...<br />
3.– Jarduera adiazoteko:<br />
Zertan galdekariari lotzen jakozanak izango litzatekez honeik:<br />
3.a. Singularrean:<br />
«biarrien», «dxokoan»...<br />
3.b. Mugagabean:<br />
«txori-abitten», «uretan», «bedarretan», «andratan»...<br />
3.d. Aditz nominalizatuakaz:<br />
«neurri barik edaten dabill»<br />
«esta lotzatu ori esaten»<br />
4.– Modua adiazoteko:<br />
Zelan galdekariari erantzuten deutsenak:<br />
4.a. Singularrean:<br />
«eskien ikus neuen lengoan»<br />
«ixertzan etorten da basoti»<br />
«edanalien dabill»<br />
4.b. Mugagabean:<br />
«suten», «ketan», «ixerditten», «amesetan», «baketan», «ernegetan»...<br />
5. Beste erabilera batzuk:<br />
5.a. Zerbaiten balioa -prezioa- adiazoteko. Zenbatean edo zegan galdekariei<br />
jagokezanak:<br />
«iru mille ta bostunien saldu dot sekorra»<br />
«ogorlokoan be, karue da ori!»<br />
5.b. Esamolde bihurturiko esaldi laburretan, askotasuna edo ugaritasuna<br />
adiazo lei:<br />
«andratan egon soan an!»<br />
«eurtengo neguen euritten eiñ ddeu!»<br />
3.1.7.13. Ablatiboa<br />
Kasu honen marka oinarria -ik da: «nosik», «geurrik»... Halan be, oinarri<br />
honen ganean -rik eta -ti(k) be badaukaguz. Mugagaberako eta pluralerako,<br />
ostera, -tarik/-tati(k).<br />
— 71 —
3. Morfologia<br />
Arazoa, ondorengo hau izango litzake: noz erabilten da -rik eta noz -<br />
ti(k) Ez dirudi banaketa konplementario orekaturik dagoanik, sailkatzeko<br />
edozein definiziori akatsak aurkitu leioz-eta.<br />
Azkueren aburuz, nosik galdekariari erantzuten deutsenek -denporazkoak-<br />
dauke -rik: «atxiñerik», «geurrik», «atzorik»... Nondik galdekariari<br />
erantzuten deutsenek -lekuzkoak-, ostera, -tik dauke: «eurretik», «betik»,<br />
«goittik»...<br />
Argi dago honek ezin dauala erizpide bakarra izan, lekuzko askok -rik<br />
daukelako: «aterik ate»...; eta denporazko batzuk, -ti(k): «pasadan illetik»...<br />
Beste alde batetik, izena errepikatzen danean edo destinoa zelanbait<br />
esplizitoki agertzen bada, badirudi -rik imini beharko dogula: «oirik ara»,<br />
«egunerik egunera», «moskorrik moskor», «etzerik etze»... Baina ezelango<br />
izen errepikatzerik edo destino aitatzerik ez dagoanetan be, aurkitu geinke<br />
-rik atzizkia:<br />
«betirik ixen da ori olan»<br />
«lenaurik dabix orrek erdi trabes»<br />
Beraz, oso zaila da esatea noz erabilten dan bata eta noz bestea. Zeozer<br />
aipatzekotan, -rik ablatibo zaharraren erabilera oparoa eta bizia azpimarratuko<br />
neuke.<br />
-Tarik atzizkia ez da pluralerako erabilten. Mugagabeei bakarrik batzen<br />
jake eta oso forma gitxitan ganera:<br />
«gastetarik gabix onetan»<br />
«iruteri(k) p(b)aten utz eitten deu»<br />
Zuek pertsona izenordainagaz be, bizidunei jagoken -ganik atzizkia<br />
egokitu behar dala pentsau leiteken arren, -tarik daukagu:<br />
«suetari(k) p(b)atek»<br />
Goian aipatu dan lez, -ti(k) eta -tati(k) aldakiak be baditugu ablatiborako.<br />
Honeitan bietan, -ik/-rik/-tarik hirukotean ez lez, ez da beti azken<br />
-k ahoskatzen: «emeti», «Bilboti»...<br />
Pluralerako -tati(k) daukagu, eta ez -etati(k): «moltzoatatik», «arroatatik»...<br />
Edozelan be, asimilazino bokalikoaren ondorioz, pluraleko forma<br />
gehienek -etatik daukela dirudi: «etzietatik», «mendidxetatik», «barkuetatik»,<br />
«erridxetatik»... Ikusten danez, -o amaieradun berbek izan ezik, beste guztiek<br />
-etati(k) hartzen dabe.<br />
Mugagaberako, bestalde, oso arraroak dira -tatik atzizkidunak, ia beti<br />
-ta- kendu egiten dalako: «seiñ etzetik», «sein basoti»... Baina badago -tagordetzen<br />
dauan formaren bat:<br />
«soloan erdittetik pase da»<br />
Hitz bakar baten -hirugarren graduko erakusleari lotuta-, bizkaieraren<br />
ablatibo marka zaharra be gorde da gaur eguneraino. Atzizki hau -rean<br />
— 72 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
da, asimilazino bokalikoa dala-eta -rien forma hartu dauala:<br />
«badekosu dirurik -arien be estekot»<br />
«sustririk, arien be esteko!»<br />
Aldaki lez, -txu atzizki diminutiboagaz be agertu lei:<br />
«arientxu ekar doskue»<br />
Hiru balio desbardin hartu leiz ablatiboak:<br />
-NONDIK: «asaurik», «gortatik», «goittik», «ondotik»... Beste batzuetan,<br />
esamolde bihurturik be: «atzerik ara», «alborik ara», «oirik ara»...<br />
-NOS(T)IK: «atzorik», «geurrik», «lenaurik», «goixerik», «pasadan asterik»...<br />
-SETATIK: «onetati(k)», «orretati(k)»...<br />
Ablatibo zaharreko forma (-rik) dauken berba guztiak –tik atzizkiagaz<br />
be hornidu leiz gehienetan. Kasuren baten, -rik fosilizatuta lez geratu jake<br />
berba batzuei eta honekaz guztiz gatxa egiten da –tik erabiltea. Adib:<br />
«lenaurik».<br />
Bizidunei jagokenez, -gañik forma zaharra -Leizarragak eta F. Bartolomek<br />
be holan darabile- jarri dot tauletan. Normalean holan izanik be, badira<br />
salbuespen oso erabiliak: «geurgañik». (Bizidunei jagoken marka denpora<br />
adierazten dauan aditzondo bateri lotuta.)<br />
3.1.7.14. Adlatiboa<br />
Bere forma -(e)ra da, kontsonante amaieradunentzat -e- tartekatzen<br />
dalarik. Mugagaberako, oso arraroak dira -ta- dauken formak -ikusi kasu<br />
honen erabilerari buruzko 4. eta 7. puntuak-. Gehienetan, singularra lez<br />
egiten dira, hau da -(e)ra batuta: «bost errire», «sei(n) mendire», «lau solora»...<br />
Pluralerako, barriz, -atara gradu bako artikuluagaz eta -otara gradu<br />
hurrekoagaz.<br />
Bizidunentzat, -ga(i)ñe marka oinarria daukagu, noga(i)ñe galdekariari<br />
jagokona, hain zuzen. Kontsonantez amaituniko berben mugagabeetan,<br />
-e- tartekatzen da. Singularrerako: -aga(i)ñe. Pluralerako: -aka(i)ñe/-<br />
oka(i)ñe.<br />
Eguneroko erabileran, sarritan ez da -g- ahoskatzen eta ondorioz honako<br />
honein antzekoak entzun leitekez: «amaiñe», «medikueañe», «laguneañe»...<br />
Dana dala, tauletan, atzizki osoa jartzea erabagi dot, hizkera zainduagoetan<br />
holan erabilten dalako.<br />
Bizidunen deklinabidean, hauxe dogu seguru kasurik erabiliena. Beste<br />
guztiak urrituz doazen une honetan, honek bizi-bizirik eta indartsu dirau.<br />
Aztertu dagidan, besterik barik, kasu honeri jagokon erabilera. Hona<br />
hemen puntu batzuk:<br />
— 73 —
3. Morfologia<br />
1.– Izenki adberbializatuak:<br />
«ganera», «gora», «albora»...<br />
2.– Aditz bihurturik:<br />
Kasu bakar bat bilatu dot erabilera honegaz eta ganera, esangurak,<br />
murrizketa semantikoa euki dau:<br />
«oiretu sanien, berrogeiko kalenturie euki uen»<br />
«Oiretu» dinogunean, ez dogu oheratzearen esangura zabala adiazoten,<br />
lagun bat, gaixotasunaren ondorioz ohera sartzeari jagokon ekintza baino.<br />
Bestela, «oire dxoan da» esango genduke eta ez «oiretu eiñ dde».<br />
3.– Denpora adiazoteko:<br />
«ametik aurrera», «oñik geubera»...<br />
4.– Zelan galdekariari jagokozan forma mugagabeak:<br />
«eratara», «okerretara», «iruntzi(r)etara»...<br />
5.– Zertara galdekariari jagokozanak:<br />
Fruizko hizkeran, ez dogu zertara galdekariari jagokon helburuzko<br />
esaldi txertaturik ezagutzen. Beraz, ez genduke esango «su ikustera nator»,<br />
«su ikusteko nator» edo «su ikusten nator» baino.<br />
Beste alde batetik, «biarrera noa» dinogunean, ez dogu adiazoten zertara<br />
noan, nora noan baino: «biarra dauen lekure».<br />
6.– Notara galdekariari jagokozanak:<br />
Bizidunentzat izanik be, -tara atzizkia daukagu honeitan. Lagun batek<br />
noren antza daukan adiazoteko balio dau eta gehienetan, emon ala etorri<br />
aditzakaz lagundurik joaten da:<br />
«orretan aittetara emon deu»<br />
«ume-umetarik amatara dator»<br />
7.– Nora galdekariari jagokozan erabilera mugagabe batzuk:<br />
«surtera», «uretara», «esnetara»...<br />
8.– Inesiboa edo instrumentalaren ordez:<br />
«geubera espabille eitten da ori»<br />
«goixera erresau eingus»<br />
Edozein modutan, «geubes/geubien» edo «goixes/goixien» formadunak,<br />
ez litzatekez goiko esaldi bi honein baliokide osoak. Beraz, adlatiboaren<br />
erabilerak, badauka zelanbaiteko nabarmentze bat inesibogaz eta instrumentalagaz<br />
konparatu ezkero. Lehenengo ereduan adibidez, ez da adiazo<br />
gura, hain justu, gabaz -gauean- biztuten danik, gaua heltzen dan neu -<br />
rrian baino. Bigarren adibideari buruz be, beste hainbeste esan lei.<br />
Beste kasu batzuri lez, leku-denporazko genitiboa gehitu leio adlatiboari<br />
be:<br />
1.– Norako galdekariari jagokona:<br />
«atzo suk eroan sendun etzerako ordie»<br />
— 74 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
«partikeran sagar bat artu (e)ik biderako»<br />
2.– Nosko galdekariari jagokona:<br />
Bitarteko -ra- daukalarik nahiz bape barik agertu lei. Barriagoak dira -<br />
ra- dauken formak eta ondorioz erabilera urria dauke hiztun zaharrenen<br />
artean.<br />
(1) «etziko eiñdde eon bideu»<br />
«etzireko eiñdde eon bideu»<br />
(2) «es itxi geroko»<br />
«es itxi gerorako»<br />
(3) «olako geusek betiko die»<br />
«olako geusek betireko die»<br />
3.– Adberbio esapideetan:<br />
«se (e)sango tzut nik kasu beterako»<br />
«ori, kasu beterako, esta amen esan biarreko geusie»<br />
3.1.7.15. Adlatibo Bukatuzkoa<br />
Kasu honeri jagokon galdekaria nora(i)ño dogu. Nora galdekariaren<br />
konposatuetarikoa, hain zuzen. Bere atzizkia -ra(i)ño da.<br />
Kasu honek euki leiken arazo handienetariko bat, -ra(i)ño eta -rarte<br />
atzizkien arteko bereizkuntza da. Ikusi daigun, bada, noz erabili daiteken<br />
bata, noz bestea eta noz biak:<br />
1. -RA(I)ÑO:<br />
1.a. Lekua adiazoteko bakarrik erabilten da atzizki hau: «errire(i)ño»,<br />
«Bilbora(i)ño», «munera(i)ño»...<br />
1.b. Inoz denpora adiazoteko erabiliko bada, -no eta -iño formak hartzen<br />
ditu:<br />
«eguno esta etorri gurera»<br />
«oniño estaitt etorko bada be»<br />
2. -RARTE:<br />
2.a. Denpora adiazoteko, beti erabiliko dogu -rarte, 1.b. ataleko salbuespenak<br />
aparte: «bidxerrarte», «bostatararte», «belurarte», «goixalderarte»,<br />
«sasoirarte»...<br />
2.b. Erabili lei lekua adiazoteko be, baina ez dauka zeregin honetan<br />
denpora adiazoteko daukan indar bardina. Halan be, gazteen artean zabalduz<br />
doala esan behar da:<br />
«errekararte», «biderarte», «elixararte»...<br />
Leku-denporazko genitiboa gehitu leio kasu honeri be:<br />
«belunetara(i)ñoko basie egoan»<br />
«suterañoko atza dator gortati»<br />
— 75 —
3. Morfologia<br />
3.1.7.16. Adlatibo Bide Zuzenezkoa<br />
Bere atzizkia -rantz(a) da berez, baina ia beti bukaerako -a daroanez,<br />
tauletan forma osoa imintea erabagi dot.<br />
Pluralerako, -atarantza dogu gradu bako artikuluagaz mugaturik dagozan<br />
formetarako eta -otarantza gradu hurrekoagaz lagundurik dagozanantzat.<br />
Hona hemen adibide batzuk:<br />
«arrimeko sara su be askarantza»<br />
«esnie(k) k(g)orantza eiñ ddeu»<br />
«seiretarantza dxoango da, illunduten asitte dau te»<br />
Leku-denporazko genitiboarekin, atzetik doan izena isildu egiten da,<br />
ondorengoak lango adibideak emonez: «beraskoa», «goraskoa»...<br />
3.1.8. Erakusleen Azterketa<br />
Normalean, izenaren aurretik joaten dira erakusleak. Hau holan dalarik,<br />
izenak beste mugatzaile bat be hartzen dau, aurreko erakusleak daukan<br />
kasu marka berberatik aparte:<br />
«au etzie», «oneri txakurreri», «arekas gixonakas»...<br />
Forma pluraletan, lehenengo gradu bietako erakusleekaz hornituriko<br />
izenek, gradu hurreko artikulua hartu leie:<br />
«ónekas gixonokas», «órrekañe beidxoka(i)ñe»...<br />
Beste askotan, erakusle bi izango ditu izen berak: bata aurreko aldean<br />
eta bestea, atzean:.<br />
«au etzi eu», «oneri txakur oneri», «onek bide onek»...<br />
Kasu batzuek ez dauke singularreko erakusle propiorik ezagutzen -erabiltzen-.<br />
Honein lana, adberbio kategoriadun formek betetan dabe. Pluralean,<br />
ostera, ez dago ezelango arazorik:<br />
«an etzien» baina «áretan etzietan»<br />
«andik etzetik» baina «áretatik etzietatik»<br />
«ara etzera» baina «áretara etzietara»<br />
Esapideak osatzeko erreztasun handia dauke erakusleek; batez be hirugarren<br />
gradukoak. Ondoren aztertuko doguzanak, asko erabilten dira eguneroko<br />
hizkera bizian:<br />
1.– ATAKOTZAT («artu»):<br />
a) Nonori merezi dauan garrantzia eta ohorea emon. Aintzat hartu:<br />
«atakotzat artzie gustetan dako»<br />
— 76 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
b) Ezezkoan dagoanean, zeozer edo nonor ikusi, eta nor edo zer izan<br />
dan ez konturatzeari jagoko:<br />
«- fraka gorridune Anton ixen dok.<br />
- etxoat atakotzat artu!»<br />
2.– ATAÑOKOA:<br />
Hainbesterainokoa. Uste edo itxaron daiteken baino neurri handiagokoa.<br />
Ez jagoko neurriari bakarrik. Gehienetan, pertsona edo gauza<br />
baten izaera adiazoteko ahalegina izaten da:<br />
«atañokoa ixen leidxela lagunek!»<br />
«atañoko lagune ekarri eiñ eittie!»<br />
Gaztelerak be badauka honen pareko esapiderik:<br />
«cómo se puede ser tan...», «que traiga un amígo tan...(así)»...<br />
3.– HORRETAN (egon):<br />
Uste bera izan:<br />
«- etxoat pentzetan euridxe (e)in bideuenik.<br />
- neu be orretan nau»<br />
4.– A(G)AITTIK:<br />
Hortaz. Lokailu balioa dauka.<br />
(Berandu da.)<br />
«esatosie aaittik»<br />
(Oporretatik zuri-zuri etorri dira.)<br />
«denpora illunek euki sues aaittik»<br />
5.– BERA(K) BERATARA:<br />
Nonork bere kontura ekin. Bere kabuz:<br />
«bera beratara ibilttie gustetan dxako»<br />
«berak beratara ata(r)ako asmue da gero!»<br />
6.– ATAN:<br />
Karta jokoan, palu jakin bateko karta bat mahai ganean dagonean, palu<br />
bereko batekoagaz edo hirukoagaz jateari, «atan eukittie» deritzo:<br />
«atan deko euki be gero!»<br />
7.– ANDIK ARA:<br />
Gauza bat ahaztu edo gehiago aipatzen ez danean esaten da. Batez be,<br />
zeozer emon eta bueltetan ez danean:<br />
— 77 —
3. Morfologia<br />
(Nonori dirua itxi eta bueltetan ez dauanean)<br />
«nire mille peestak andik ara die»<br />
«kodañie itxi netxen da..., geidxau andik ara!»<br />
8.– Galdetzaile batzuen ostean:<br />
8.a).– NORA EDO ARA: Nonora.<br />
«nora edo ara mogidu en bidu!»<br />
8.b).– NON EDO AN: Nonon.<br />
«topeistesu non edo an, jainkoarren!»<br />
8.c).– NONDIK EDO ANDIK: Nonondik.<br />
«-nondik gusu ekartie ba<br />
-nondik edo andik!»<br />
NORA EDO ARA, NON EDO AN, NONDIK EDO ANDIK esapideak<br />
nonora, nonon eta nonondik formen bidez definitu doguzan arren, honeik<br />
baino askoz be adierazkorragoak dirala esan behar da. Indar berezi bat<br />
edo bilatu gura danean erabilten dira.<br />
8.d).– SETAN EDO ATAN: Zeozertan.<br />
«setan edo atan, beti topetan deu biarra gero!»<br />
Honi jagokon forma ez-adierazkorra «seusetan» da. Aurreragoko atalean<br />
aipaturiko oharrak, balio deusku honako be.<br />
3.1.9. Zenbatzaileen Azterketa<br />
3.1.9.1. Zenbatzaile zehaztuak<br />
Zenbatzaileei jagoken arazo garrantzitsuenetarikoa, «bat» eta «batzuk»-en<br />
deklinabidea dogu. Gehienetan mugagabe lez erabilten badira be, forma<br />
mugatua be onartzen dabe -beste berbaren eraginpean dagozanean-:<br />
(1)»gixon bat etor soan»<br />
(1’)»bata txikidxe soan eta bestie koxoa»<br />
(2)»txakur batzuk ikus nidxuesan»<br />
(2’)»batzuk eusi baiño etxuen eitten, eta bestiek...»<br />
Ikusi daiguzan jarraian «bat» eta «batzuk»-en forma guztiak:<br />
Mugagabea mugatua<br />
«bat» «bata» «batzuk»<br />
«batek» «batak» «batzuk»<br />
«bateri» «batari» «batzuri»<br />
«baten» «batan» «batzun»<br />
«bategas» «batagas» «batzukes»<br />
— 78 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
«batentzat» «batantzat» «batzuntzet»<br />
«baten» «batien» «batzun»<br />
«bateko» «báteko» «batzuteko»<br />
«batera» «bátera» «batzutera»<br />
«batetik» «bátetik» «batzutetik»<br />
Azken hiru formetan, azentuari esker bakarrik bereizten doguz «bat»-en<br />
mugagabea eta mugatua:<br />
«Mendi batetik etor soasen»<br />
«bátetik es takidxela, bestetik esteuela gure»<br />
Esan beharra dago ganera, ez dala «bat» zenbatzailea -tzu(k) atzizkia<br />
hartzen dauan bakarra. «Bi», «iru» eta «lau» zenbatzaileek be hartu leie. Bi<br />
atalez osaturiko eta beraz, zelanbaiteko bikoiztasuna -pluraltasuna- adierazten<br />
daben berbak mugatzen dabezan zenbatzaileek hartzen dabe: «frakak»,<br />
«sapatak», «arrakadak», «artasidxek», «antijuek»...<br />
«Irutzuk» eta «lautzuk» formek, ezin dabe sintagma baten barruan izen<br />
bategaz agertu:<br />
«fraka bitzuk dekotes domekatarako»<br />
«irutzuk sapatak dekotes» (ezin da esan)<br />
Azken adibide hau ez da zuzena Fruizko -ez beste inongo- hizkeran.<br />
Aipagarria da, beste alde batetik, zelan hiru forma honeik -»bitzuk», «irutzuk»<br />
eta «lautzuk»-, «batzuk»-ek ez lez, gradu bako eta gradu hurreko artikuludun<br />
aldakiak daukezan:<br />
«bitzuk» «bitzuek» «bitzuok»<br />
«irutzuk» «irutzuek» «irutzuok»<br />
«lautzuk» «lautzuek» «lautzuok»<br />
Bat zenbatzaileari buruz beste zerbait aipatzekotan, inesibo kasuan<br />
«baten» forma zaharra mantentzen dala esan behar da, nahiz eta «bestien»<br />
formaren eraginpean dagoen perpausetarako, «batien» aldaki mugatua<br />
daukan.<br />
Instrumental kasuari jagokon formarik ez dot jarri «bat» eta «batzuk»-en<br />
deklinabidea deskribatzerakoan, bere funtzioa soziatiboak betetzen daualako.<br />
Halanbe, fosilizaturik agertu daiteke esapideren baten: «bide bates»...<br />
Azter daiguzan, laburrean baino ez bada be, beste zenbatzaile guztiei<br />
jagokezan gorabeherak:<br />
1.– Hiru eta lau zenbakiei bakarrik jagoken «r»-a, beste batzuetara be<br />
igaro da deklinabide atzizki batzuk hartzerakoan. Hona hemen lehen<br />
hamabi zenbakiak, ordua adierazteko eginkizunean inesibo marka hartu<br />
dabelarik: «ordu batatan», «ordu bidxetan», «iruretan», «lauretan», «bostatan»,<br />
« s e iretan», «saspiretan», «sortziretan», «bederatzi(r) e t a n / b e d e r a t z i d x e t a n » ,<br />
«amarratan», «amaiketan», «amabidxetan»...<br />
— 79 —
3. Morfologia<br />
2.– Zenbatzaile batzuek balio enfatikoa dauke:<br />
«kristonak eta bi esan tzesan!»<br />
«amaiketxu olako eiñdde dau ori!»<br />
«mille bider esanda be alperrik!»<br />
3.– Zenbatzaileak esaeratan:<br />
3.1. Talde baten kopurua adierazteko:<br />
«anaidxie ta bidxok dxoango gara»<br />
3.2. Data adiazoteko:<br />
«geur sortzi die Andramaidxek»<br />
3.3. Esaera jator batzuetan:<br />
«mille peestakoa emon tzo»<br />
«(bost) ogorlokoa sartu bidxako» (Makina bati)<br />
4.– Ordinalak:<br />
«lelango», «bigarren», «irugarren», «laugarren», «bosgarren», «seigarren»,<br />
« s a s p i g a r ren», «sortzigarren», «be(d)e(r)atzigarren», «amarg a r re n » . . . . . . .<br />
«akabu(ko)».<br />
5.– Distributiboak:<br />
«bana», «biñe», «irune», «laune», «bosna», «seiñe», «saspiñe», «sortziñe»,<br />
«be(d)e(r)atziñe», «amarna»...<br />
-Ehun zenbakiaren anizkoitzak ez direnetan, sistema berberetsua jarraitzen<br />
da:<br />
«eun de berrogeiñe peesta kenduskues»<br />
«bostun d’ogetamarna ixen da dxoan d’etorri»<br />
-Ehun zenbakiaren anizkoitzetan, aldatu egiten da distributiboen sistema:<br />
«seireun bana peestagas, posik dxoan soasen»<br />
«bostun bana rife deku saltzeko»<br />
«mille bana ogorloko emon tzies»<br />
6.– Adjetibo biderkatzaileak:<br />
Honein erabilera ez da bape zabala. Lagunak eta animaliak jaiotzen<br />
diranean -bat baino gehiago- erabilten dogu batez be:<br />
«irukotxak dekos gure beidxek!»<br />
«Leire ta Iratxe bikotxa tie»<br />
3.1.9.2. Zenbatzaile zehaztugabeak<br />
Honeik ez dabe zenbaki zehatzik adierazten, handia nahiz txikia izan<br />
daiteken moltzoa baino. Bakarrik edo izenaren aurretik nahiz atzetik joan<br />
daitekez. Gehienetan aditza singularrean eroaten dabe, pluraleko formak<br />
onartzen dabezan arren.<br />
— 80 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
Aztertu daiguzan garrantzitsuenak:<br />
AINBET «ainbet lagun ixen dok mesan»<br />
BATZU(K): «esun batzuk egon die, baia geidxenak kanpotarrak»<br />
ASKO: «jente askorik esta ibilli dxaidxetan»<br />
GITXI: «ume gitxi dxabik Pruxko eskolan»<br />
ONENBESTE, ORRENBESTE, AINBESTE:<br />
«setako ete deu orrek ainbeste ganadu!»<br />
FRANKU:Izenaren ondorik doa beti. Izena bera be, mugaturik joaten<br />
da. Aditza, barriz, beti singularrean:<br />
«dirue franku deko orrek»<br />
SEMEKURE/SENBAKURE:<br />
«semekure gaste dau gure ausotidxen»<br />
APUR BET: «euri apur bet elitze txarto etorko»<br />
MAKIÑE BAT/MAKINTXU BET:<br />
«makintxu bet kalamidade pasekoa da ori!»<br />
TXISTIL(L) BET: Likidoekin bakarrik erabilten da:<br />
«bota esne txistil bet kafieri»<br />
NEIKO «neiko ta lar da ori guretzat»<br />
ARIEN: «gurien estau arien»<br />
NEIDXE(K): «dirue, neidxe deko orrek!»<br />
UGERI: «lora ugeri dxaune an, neskato!»<br />
3.1.9.3. Zenbatzaile orokorrak<br />
Sail honetan, «dana/danak», «gustidxe/gustidxek» eta «osoa/osoak» daukaguz:<br />
«baso gustidxe erre daku ariñun»<br />
«aste osoan enok biarrera ixen»<br />
«sapatu-domeka danatan etzien oten da»<br />
«erru gustidxe, seu tekosu!»<br />
3.1.10. Izenordainen Azterketa<br />
3.1.10.1. Pertsona izenordainak<br />
Pertsona izenordainei jagokenez, ez dago zer aitatu handirik. Beharbada,<br />
zeozer aitatzekotan, forma indartuen erabilera zehatza aipatuko neuke:<br />
galdegai diranean bakarrik erabilten dira. Halan be, kasu batzuetan, forma<br />
indartu honeik aditzaren aurreko aldean ez dan beste lekuren baten be<br />
agertu daitekez. Beti be, adierazkortasuna bilatu gurean:<br />
— 81 —
3. Morfologia<br />
«su nondik etor sara»....... OHIZKOA<br />
«(eta seu) seu, nondik etor sara!».... ADIERAZKORRA<br />
Tauletan ikus daitekenez, zuek izenordainak bi sail ditu: «suek» /<br />
«seuek» eta «suok» / «seuok». Gradu bakoa eta hurrekoa, bakotxa bere<br />
forma indartuagaz.<br />
3.1.10.2. Galdetzaileak<br />
«Nor» eta «seiñ» galdetzaileak ez dira inoiz nahastetan. Bakotxak bere<br />
betebeharra dauka:<br />
a) «Nor» galdetzaileak sustantibo izaera dauka:<br />
«nor etor da gurera»<br />
«estakitt nor ibill dden txarri-kortan!»<br />
b) «Seiñ» galdetzaileak adjetibo izaera dauka:<br />
«bakixu seiñ artu»<br />
«seiñ dde polittaua suretzat»<br />
Bigarrena -»seiñ»-, izen bategaz lagundurik joaten da, askotan isildurik<br />
egoten dan arren. Adibideotan, «geuse» izena imini geinkean.<br />
«Seiñ» / «seiñ» bikotea dala eta, kasu batzuetan, lehenengoak bigarrena<br />
desplazatu egiten dauala esan behar da:<br />
«se (e)darto eiñ ddeuen»<br />
«Ser» galdetzailea, «danetarako» erabili lei askotan, ahozko hizkera biziaren<br />
ondorioz, berbaren bat behar dan beste arin burura ez jatorkunean:<br />
«ser bat ikus dot»<br />
«estekosu serik»<br />
«órrek serak or serien dekotes gordeta»<br />
Orain arte aipatuniko galdetzaileek, pluralerako aldaki bana dauke:<br />
«nortzuk», «seintzuk», «sertzuk»:<br />
«nortzuk etor die»<br />
«-taloak erre doas! -sertzuk erre susela»<br />
«no taki ba seintzuk en bidien»<br />
3.1.10.3. Galdetzaileetatik eratorritako izenordain mugagabeak:<br />
Hona hemen gehien erabilten diranen adibideak:<br />
1.– NONOR: «nonor euko su oniño»<br />
Forma honen zentzukidea «batan bat» esapidea da:<br />
«batan bat euko su oniño»<br />
Izenordain izanik be, adjetibo baten laguntzagaz agertu lei:<br />
— 82 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
«nonor politte topetan badot, eskondu engo nas»<br />
-TXU atzizki txikigarria hartu lei:<br />
«nonortxu etorko dxatzu merke emoten basu»<br />
2.– SEUSER:«seuser emongo balekie, dxoango nitte neu be»<br />
Hau be, adjetibo edo -eta- izenlagun bategaz hornidurik agertu daiteke:<br />
«seuser andidxe paseko da oniño!»<br />
«balidxoko seuser emoixtesu»<br />
-TXU atzizki txikigarriagaz:<br />
«seusertxu emongo dxoskuek guri be»<br />
3.– EDONOR: «edono txakik geur egun leiduten»<br />
EDOSER: «edoser eiñdde be bardin ddela!»<br />
EDOSEIÑ: «edoseiñ ekarritte be balidxoko tzo oneri»<br />
Azken hau, «seiñ» galdetzailea ez lez, pertsonei jagokela be erabili daiteke:<br />
«edoseñe taki ori geusie»<br />
4.– ESER: «eser estaki baia berba en biar»<br />
«esetara esiñ ddeu biximodurik atara»<br />
IÑOR:<br />
«iñok estakix orrek (k)ontuek gero!»<br />
«iñor ixetekotan, aixe ixengo soan»<br />
5.– NORBERA: «norberak eiñ esien, elei iñok eiñ»<br />
«norberari iñon erru gustidxek!»<br />
6.– BESTE: «es suk es bestek esteu ori eingo»<br />
Erabilera mugatua dauka. Ergatiboan eta datiboan bakarrik agertuko da,<br />
eta honeitan be, oso gitxi.<br />
3.2. ADITZA<br />
Batzuetan aditzak taulatan emoten dodaz. Honeitan agertzen diran 1s,<br />
2s, 3s, 1p, 2p, 3p eta 4p laburdurak pertsonei egiten deutse erreferentzia:<br />
ni, hi, ha, gu, zu, zuek eta hareik, hain zuzen.<br />
— 83 —
3. Morfologia<br />
3.2.1. Indikatiboa<br />
3.2.1.1. Orainaldia<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR<br />
IZAN, ETORRI, JOAN, IBILI, EGON<br />
IXEN ETORRI DXOAN IBILLI EGON<br />
1. nas nator noa nabill nau<br />
2. (g)as (g)ator (g)oa abill au<br />
3. da dator doa dabill dau<br />
4. gara gatos goas gabix gaus<br />
5. sara satos soas sabix saus<br />
6. di(r)e/s datos doas dabix daus<br />
ALOKUTIBO FORMAK<br />
IXEN ETORRI DXOAN IBILLI EGON<br />
1. nok/-na nadxatok/-na nodxoak/-na nabidxek/-na naudxek/-na<br />
2. (g)as (g)ator (g)oa abill au<br />
3. dok/-na dxatok/-na dxoak/-na dxabik/-ñe dxauk/-ne<br />
4. gosak/-na gatoxak/-na goaxak/-na gabixek/-na gauxek/-na<br />
5.<br />
6.<br />
7. dosak/-na dxatosak/-na dxoasak/-na dxabixek/-na dxausek/-na<br />
— 84 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / IZAN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nako natzu natzue nakie<br />
2s<br />
3s dxat/ dxate/ dxako/ dxaku/ dxatzu/ dxatzue/ dxakie/<br />
dat -na dako daku datzu datzue dakie<br />
1p gaiakos gaiatzus gaiatzues gaiakies<br />
2p saiatas saiakos saiakus saiakies<br />
3p saiakosie saiakies<br />
4p dxates/ dxatesak/-na dxakos/ dxakus/ dxatzus/ dxatzuesdatz dxakies/<br />
dates dakos dakus datzus ues dakies<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / IZAN (ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s<br />
nakok/-na<br />
2s<br />
3s dxatek/ dxate/ dxakok/ dxakuk/ dxakiek/<br />
-na -na -na -ne -na<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p dxatesak dxatesak/-na dxakosak dxakusek/-na dxakie<br />
/-na /-na sak<br />
/-na<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / ETORRI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nato(r)ko natortzu natortzue nato(r)kie<br />
2s<br />
3s dxatost/ dxatorre/-na dxatoko dxatoku dxatotzu dxatotzue dxatokie<br />
dxatort<br />
1p gatokos gatotzus gatotzuez gatokies<br />
2p satokos satokus satokies<br />
3p<br />
4p dxatostas dxatokos dxatokus dxatotzus dxatotzues dxatokies<br />
— 85 —
3. Morfologia<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / ETORRI (ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s<br />
2s<br />
3s dxatostak dxatorre dxatokok dxatokuk dxatokiek<br />
/-na /-na /-na /-na /-na<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p dxatostes dxatokosak dxatokusak dxatokiesak<br />
ak /-na /-na /-na<br />
/-na<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / JOAN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s noako noatzu noatzue noakie<br />
2s<br />
3s dxoat dxoate/ dxoako dxoaku dxoatzu dxoatzue dxoakie<br />
-na<br />
1p goakos goatzus goatzuez goakies<br />
2p soakos soakus soakies<br />
3p soakosie soakies<br />
4p dxoatas/ dxoatesa/-na dxoakos dxoakus dxoatzus dxoatzues dxoakies<br />
dxoates<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / JOAN (ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s noakok noakiek<br />
/-na<br />
/-na<br />
<br />
2s<br />
3s dxoatek dxoate dxoakok dxoakuk dxoakiek<br />
/-na /-na /-na /-ne /-na<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p dxoatesak dxoatesa dxoakosak dxoakusek dxoakiesak<br />
/-na /-na /-na<br />
— 86 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / IBILI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nabik/ nabiko nabitzu nabitzue nabikie<br />
-ñe<br />
2s<br />
3s dxabitt dxabille dxabiko dxabiku dxabitzu dxabitzue dxabikie<br />
/-na<br />
1p gabikos gabi(l)tzus gabi(l)tzues gabikies<br />
2p sabikos sabikus sabikies<br />
3p sabikies sabikies<br />
4p dxabittes dxabikos dxabikus dxabitzus dxabitzues dxabikies<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / IBILI (ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nabik/ nabikok/ nabikiek/-na<br />
-ñe -na<br />
2s<br />
3s dxabille dxabikok dxabikuk dxabikiek<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p dxabittesak dxabikosak dxabikusek dxabikiesak<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
1s<br />
2s<br />
3s<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORI / EGON<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
Ez dot lortu ezaugarri honeitako adizkirik batzerik ikerketa<br />
honetarako. Nire ustez, galdutzat emon leiz forma honeik<br />
Fruizko erabileran. Ezaugarri berbereko alokutiboei beste<br />
horrenbeste (eta lehenago) gertatu jakela ez dago esan<br />
beharrik be.<br />
— 87 —
3. Morfologia<br />
IZAN, ETORRI, JOAN, IBILI, EGON.<br />
Aditz paradigmei buruzko oharrak.<br />
1. ETORRI aditzaren alokutibo erabilerako «nadxatok/-na» ez da beti<br />
holan egiten. Batzuetan «natodxek/-na» izaten da. Baleiteke EGON aditzaren<br />
«naudxek/-na» formaren antzekotasunagaitik izatea aldaketa hau.<br />
Beste alde batetik «dxatoku», «dxatokie»,...lako formak «dxato(r)ku»,<br />
«dxato(r)kie»,... be idatzi eikezan baina «R» hori ez da ia inoz ahoskatzen<br />
eta egiten danetan be, ia entzun ez egiteko bestean suertatzen da.<br />
2. IBILI aditzean bustitze kasu aipagarriak gertatzen dira «i» bokalaren<br />
ondorengo kontsonante batzuetan: «dxabik/-ñe». Batzuetan IBIL aditz<br />
erroaren «L» hori atxekitzen denean (ia inoz bez ) ez dago bustidurarik:<br />
«dxabik/dxabillena».<br />
Sabaitzen dan beste kontsonante bat «T» da: «dxabitt», «dxabittes».<br />
3. ETORRI aditzarentzat aipatu dodan lez, ibili aditzean be beste<br />
horrenbeste gertatzen da. Aditz erroko «L»-a ez da ia inoz egiten eta egiten<br />
danetan be oso gatx egiten jaku igartea. Aditz paradigmak osotzerakoan<br />
kasu bitan bakarrik jarri dot «L»-a eta badaezpada parentesi artean. Baleiteke<br />
beste formaren baten be egitea baina argibide honek balio dagiala<br />
hori zuzentzeko.<br />
4. HI, singularreko bigarren pertsonari jagokozan forma batzuk «(g)as»,<br />
«(g)ator», «(g)oa» transkribitu izan dodaz, ez beti baina batzuetan holan<br />
agertzen diralako. «G» antiyod bat sortzen da ondorengo adibideetan ikusi<br />
leiteken moduan: «Nora goa lagun», «Bagator i be»...<br />
5. IZAN aditzeko «gaiakies», «gaiatzus»... lako formak «gadxakies», «gadxatzus»...<br />
be jarri eikezan nahiz eta gehienetan ez dan sabaikaria tartekatzen.<br />
6. Atal honegaz amaitzeko eta argigarri modura, esan beharra daukat «»<br />
ikurragaz agertzen diran formei buruzko ziurtasunik ez daukadala. Neure<br />
intuizinoak eraginda ausartu naz forma honeik jartzen eta ez inori entzun<br />
deutsodazalako.<br />
— 88 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR (ZER)-NORK<br />
EDUN (LAGUNTZAILEA)<br />
1. dot dotes / doas<br />
2. dok/-na dosak/-na<br />
3. deu deus / ttu / txus<br />
4. du dus<br />
5. (do)su (do)sus<br />
6. (do)sue (do)sues<br />
7. die / due / dure / dere txues / ttue(s)<br />
dede / dee<br />
ALOKUTIBO FORMAK<br />
1. dxoat/-nat dxoasat/-na // dxoatesak/-na<br />
/dxoatena<br />
2. dok/-na dosak/-na<br />
3. dxok/-na dxosak/-na<br />
4. dxuk/-ne dxusek/-na<br />
5.<br />
6.<br />
7. dxiek/-na dxiesak/-na<br />
dxuek/-na<br />
dxuesak/-na<br />
— 89 —
3. Morfologia<br />
INDIKATIBOA / ORAIN ALDIA / NOR(ZER)-NORK<br />
EUKI, JAKIN, EKARRI, ESAN, EROAN, ERABILI<br />
EUKI DXAKIÑ EKARRI<br />
1. dekot/-es dakitt/-es dakat/-es<br />
-as<br />
-as<br />
2. dekok/-sak dakik/sak dakak/dakasak<br />
dekona/dekosana dakiñe/dakixena daka(rre)na/dakasena<br />
3. deko/-s daki/-s dakar/dakas<br />
4. deku/-s dakidu/-s dakadu/-dus<br />
5. dekosu/-s dakixu/-s dakasu/-s<br />
6. dekosue/-s dakixue/-s dakasue/-s<br />
7. dekie/-s dakidxie/-s dakadie/-s<br />
deke/-s<br />
/dakatxues<br />
dekere/-s<br />
ESAN EROAN ERABILLI<br />
1. diñot/-es daroat/-es dabitt/-es<br />
2. diñok/-sak daroak/-sak dabik/-sak<br />
diñona/diñosana daroana/daroasana dabiñe/dabixena<br />
dabillena<br />
3. diño/-s daroa/-s da(ra)bill/da(ra)bix<br />
-txus -txus dabideu /da(ra)bitxus<br />
4. diñu/-s daroadu/-s da(ra)bidu/-s<br />
5. diñosu/-s daroasu/-s dabixu/-s<br />
6. diñosue/-s daroasue/-s dabixue/-s<br />
7. diñue/diñotxues daroadie/-s dabidie/dabidies<br />
diñie /-txues dabidxie/dabitxues<br />
diñede<br />
dabillie<br />
diñere<br />
dabille<br />
— 90 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / ORAIN ALDIA / NOR(ZER)-NORK<br />
EUKI, JAKIN, EKARRI, ESAN, EROAN, ERABILI (ALOKUTIBOAK)<br />
EUKI<br />
1. dxekoat/-nat // dxekoasat<br />
/dxekoatena<br />
dxekoatesak/-na<br />
2. dekok/-na // dekosak/-na<br />
3. dxekok/-na // dxekosak/-na<br />
4. dxekuk/-ne // dxekusek/-na<br />
5.<br />
6.<br />
7. dxekiek/-na // dxekiesak/-na<br />
DXAKIÑ<br />
1. dxakidxet/dxakittena // dxakiset/.....<br />
2. dakik/-ñe // dakisak/-na<br />
3. dxakik/-ñe // dxakisek/-na<br />
4. dxakiduk/-ne // dxakidusek/-na<br />
5.<br />
6.<br />
7. dxakidxiek/-na // dxakidxiesak/-na<br />
dxakidiek<br />
EKARRI<br />
1. dxakat/dxakatena // dxakatesak/-na<br />
2. dakak/daka(rre)na // dakasak/dakasena<br />
3. dxakak/dxaka(rre)na // dxakasak/-na<br />
4. dxakaduk/-ne // dxakadusek/-na<br />
5.<br />
6.<br />
7. dxakadiek/-na // dxakadiesak/-na<br />
— 91 —
3. Morfologia<br />
ESAN<br />
1. dxiñoat/dxiñoatena // dxiñoasat/.....<br />
/dxiñonat<br />
dxiñoatesak/-na<br />
2. diñok/-na // diñosak/-na<br />
3. dxiñok/-na // dxiñosak/-na<br />
4. dxiñuk/-ne // dxiñusek/-na<br />
5.<br />
6.<br />
7. dxiñuek/-na // dxiñuesak/-na<br />
dxiñiek/-na<br />
dxiñiesak/-na<br />
EROAN<br />
1. dxaroat/dxaroatena // dxaroasat/dxaroatesana<br />
2. daroak/-na // daroasak/-na<br />
3. dxaroak/-na // dxaroasak/-na<br />
4. dxaroaduk/-ne // dxaroadusek/-na<br />
5.<br />
6.<br />
7. dxaroadiek/-na // dxarodiesak/-na<br />
dxaroatxuesak<br />
ERABILLI<br />
1. dxabidxet/.... // dxabi(dxe)sat/...<br />
2. dabik/dabillena // dabixek/-na<br />
3. dxabik/-ñe // dxabisak/-na<br />
4. dxabiduk/-ne // dxabidusek/-na<br />
5.<br />
6.<br />
7. dxabidxiek/-na // dxabidxiesak/-na<br />
dxabidiek<br />
— 92 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORK / EDUN<br />
(LAGUNTZAILEA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s aute dot s(e)ittut s(e)ittuet dotes/<br />
doas<br />
2s nok/-na dok/-na gosak/-na dosak/-na<br />
3s neu au deu gittus s(e)ittu s(e)ittue deus/<br />
ttu/<br />
txus<br />
1p du dus<br />
2p nosu (do)su gosus (do)sus<br />
3p nosue (do)sue gosues (do)sues<br />
4p nede/ die/due/ g(e)ittus s(e)ittue s(e)ittues txues/<br />
nere dure/dere/dede ttue(s)<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORK / EDUN (ALOKUTIBOA)<br />
1s<br />
2s<br />
3s<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
Paradigma hau osotzeko OBJETUtzat 3s eta<br />
4p daukezan adizkiak bakarrik batu ahal izan<br />
dodaz eta forma honeik daborduko azalduta<br />
dodazanez EDUN aditzaren azterketagaz hasi<br />
nazenean, ez dot ikusten beharrezkoa hemen<br />
barrian errepikatzea.<br />
— 93 —
3. Morfologia<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORK / EUKI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s dekot sekodas dekotes/<br />
-as<br />
2s nekok dekok/- gekosak dekosak<br />
/-na na /-na /-na<br />
3s neko deko gekos sekos dekos<br />
1p deku dekus<br />
2p nekosu dekosu gekosus dekosus<br />
3p nekosue dekosue gekosues dekosues<br />
4p nekie dekie gekies dekies<br />
/deke<br />
/dekes<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORK / EKARRI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s dakat sakadas dakates<br />
/-as<br />
2s nakak dakak/ gakasak dakasak/<br />
/-na daka(rre)na /-na dakasena<br />
3s nakar akar dakar gakas sakas dakas<br />
/-ena<br />
1p dakadu sakagus dakadus<br />
2p nakasu dakasu gakasus dakasus<br />
3p nakasue dakasue gakasues dakasues<br />
4p nakadie akadie dakadie gakadies dakadies<br />
/-na<br />
/dakatxues<br />
— 94 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORK / EROAN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s daroat daroates<br />
2s naroak daroak garoasak daroasak<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
3s naroa aroa daroa garoas daroas/<br />
/-na<br />
daroatxus<br />
1p daroadu daroadus<br />
2p naroasu daroasu garoasus daroasus<br />
3p naroasue daroasue garoasues daroasues<br />
4p naroadie daroadie garoatxues/ daroadies/<br />
garoadies<br />
daroatxues<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / NOR-NORK / ERABILI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s dabitt sabidas dabittes<br />
2s dabik/ gabisak dadisak<br />
dabiñe/<br />
dabillena<br />
3s narabill arabill dabill ga(ra) bix sa(ra) sa(ra) dabix<br />
/-ena bix bixe /darabitxus<br />
1p da(ra)bidu/ da(ra)bidus/<br />
-gu<br />
-gus<br />
2p nabixu dabixu garabixus dabixus<br />
3p nabixue dabixue garabixues dabixues<br />
4p nabidie/ arabidie dabidie/<br />
dabidies/<br />
nabillie /-na dabidxie dabitxues<br />
() dabillie<br />
— 95 —
3. Morfologia<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / EUTSI<br />
(LAGUNTZAILEA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s (d)uet/ tzet tzut tzuet tziet<br />
-das /-es /-es /-as /-es<br />
/-das /-des /-das /-das<br />
2s (d)ostek tzek (d)oskuk tziek<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
3s dost due tzo dosku tzu tzue tzie<br />
/-es /-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
/-na<br />
1p dxako/ dxatzu dxatzue dxakie/<br />
tzeku/ /-s /-s tzekue/<br />
tzagu<br />
tzague<br />
/-s<br />
/-s<br />
2p dostesu tzesu doskusu tzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
3p dostesue tzesue doskusue tzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
4p dostie due tzie doskue tzue tzue tzie<br />
/-s /-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
/-na<br />
— 96 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI -NORK / EUTSI<br />
(ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s (d)uet txet txiet<br />
/-das /-sat /-sat<br />
/-asak<br />
/-esak<br />
2s (d)ostek tzek (d)oskuk tziek<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
3s dxostek due txek dxoskuk txiek<br />
/-sak /-s /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-na /-na /-na<br />
1p dxakok dxakiek<br />
/-sak<br />
/-sak<br />
/-na<br />
/-na<br />
2p<br />
3p<br />
4p dxostiek due txiek dxoskuek txiek<br />
/-sak /-s /-sak /-sak /-sak<br />
/-na /-na /-na /-na /-na<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / EUKI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s dekoat dekotzet dekotzut dekotzuet dekotziet<br />
/-es /-as;-es /-es /-as;-es /-as;-es<br />
/-ena<br />
2s dekostak dekotzek dekoskuk dekotziek<br />
/-sak /-sak /-sek -sak/-na<br />
/-na /-na /-ne<br />
3s dekost dekue dekotzo dekosku dekotzu dekotzue dekotzie<br />
/-es /-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
/-na<br />
1p dekotzegu dekotzugu dekotzuegu dekotziegu<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
2p dekostesu dekotzesu dekoskosu dekotzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
3p dekostesue dekotzesue dekoskosue dekotzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
4p dekostie dekue dekotzie dekoskue dekotzue dekotzue dekotzie<br />
/-s /-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
/-na<br />
— 97 —
3. Morfologia<br />
INDIKATIBOA / ORAIN ALDIA / ZER-NORI-NORK / EUKI<br />
(ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s dekoat dxekotxet dxekotxiet/<br />
/-es /-sat -sat<br />
/-ena /-ena /-ena<br />
2s dekostak dekotzek dekoskuk dekotziek/<br />
/-sak /-sak /-sek -sak<br />
/-ena /-na /-ne /-na<br />
3s dxekostek dekue dxekotxek dxekoskuk/ dxekotxiek<br />
/-sak /-s /-sak -sek /-sak<br />
/-na /-na /-na /-ne /-na<br />
1p dxekotxegu dxekotxiegu<br />
/-sek<br />
/sek<br />
/-ne<br />
/-ne<br />
2p<br />
3p<br />
4pdxekostiek dekue dxekotxiek/ dxekoskuek dxekotxiek/<br />
/-sak /-s -sak /-sak -sak<br />
/-na /-na /-na /-na /-na<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / JAKIN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s dakitzet dakitzut dakitzuet dakitziet<br />
/-as /-es -as/-das -as/-das<br />
/-das<br />
/-des<br />
2s dakistak dakitzek dakiskuk dakitziek/<br />
/-sak /-sak /-sek -sak<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
3s dakist dakitzo dakisku dakitzu dakitzue dakitzie<br />
/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />
1p dakitzegu dakitzugu dakitzuegu dakitziegu<br />
/-s /-s /-s /-s <br />
<br />
2p dakistesu dakitzesu dakiskusu dakitzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
3p dakistesue dakitzesue dakiskusue dakitzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
4p dakistie dakitzie dakiskue dakitzue dakitzue dakitzie<br />
/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
— 98 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / JAKIN<br />
(ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s dxakitxet dxakitxiet<br />
/-sat<br />
/-sat<br />
/-ena<br />
/-ena<br />
2s dakistek dakitzek dakiskuk dakitziek<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
3s dxakistek dxakitxek dxakiskuk dxakitxiek<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p dxakistiek dxakitxiek dxakiskuek dxakitxiek<br />
/-sak /-sak /-sak /-sak<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / EKARRI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s dakatzet dakatzut dakatzuet dakatziet<br />
/-es /-es /-as;das /-as;das<br />
/-das<br />
/-des<br />
2s dakastek dakatzek dakaskuk dakatziek<br />
/-sak /-sak /-sek -sak/-na<br />
/-na /-na /-ne<br />
3s dakast dakatzo dakasku dakatzu dakatzue dakatzie<br />
/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />
1p dakatzegu dakatziegu<br />
/-s<br />
/-s<br />
2p dakastesu dakatzesu dakaskasu dakatzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
3p dakastesue dakatzesue dakaskasue dakatzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
4p dakastie dakatzie dakaskue dakatzue dakatzue dakatzie<br />
/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
— 99 —
3. Morfologia<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / EKARRI<br />
(ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s dxakatxet dxakatxiet<br />
/-sat<br />
/-sat<br />
/-ena<br />
/-ena<br />
2s dakastek dakatzek dakaskuk dakatziek<br />
/-sak /-sak /-sek -sak/-na<br />
/-na /-na /-ne<br />
3s dxakastek dxakatxek dxakaskuk dxakatxiek<br />
-sak/-na /-sak -sek/-ne -sak/-na<br />
/-na<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p dxakastiek dxakatxiek dxakaskuek dxakatxiek<br />
-sak/-na -sak/-na -sak/-na -sak/-na<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / ESAN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s diñuet diñotzet diñotzut diñotzuet diñotziet<br />
/-das -as/-das -es/-des -as/-das -as/-das<br />
/-ena<br />
2s diñostek diñotzek diñoskuk diñotziek<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
3s diñost diñue diñotzo diñosku diñotzu diñotzue diñotzie<br />
/-es /-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
/-na<br />
1p diñotzegu diñotziegu<br />
/-s<br />
/-s<br />
2p diñostesu diñotzesu diñoskusu diñotzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
3p diñostesue diñotzesue diñoskosue diñotzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
4p diñostie diñotzie diñoskue diñotzue diñotzue diñotzie<br />
/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
— 100 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / ESAN (ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s diñuet dxiñotxet dxiñotxiet<br />
/-das /-sat /-sat<br />
/-ena /-ena /-ena<br />
2s diñostek diñotzek diñoskuk diñotziek<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
3s dxiñostek diñue dxiñotxek dxiñoskuk dxiñotxiek<br />
/-sak /-s /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-na /-ne /-na<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4pdxiñostiek dxiñotxiek dxiñoskuek dxiñotxiek<br />
/-sak /-sak /-sak /-sak<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / EROAN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s daroatzet daroatzut daroatzuet daroatziet<br />
/-as;-das /-es;des /-as;da /-as;das<br />
2s daroastek daroatzek daroaskuk daroatziek<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
3s daroast daroatzo daroasku daroatzu daroatzue daroatzie<br />
/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />
1p daroatzegu daroatzugu daroatzuegu daroatziegu<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
2p daroastesu daroatzesu daroaskusu daroatzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
3p daroastesue daroatzesue daroaskusue daroatzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
4p daroastie daroatzie daroaskue daroatzue daroatzue daroatzie<br />
/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
— 101 —
3. Morfologia<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / EROAN<br />
(ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s dxaroatxet dxaroatxiet<br />
/-sat<br />
/-sat<br />
/-ena<br />
/-ena<br />
2s dxaroastek daroatzek dxaroaskuk daroatziek<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
3s dxaroastek dxaroatxek dxaroaskuk dxaroatxiek<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p dxaroastiek dxaroatxiek dxaroaskuek dxaroatxiek<br />
/-sak /-sak /-sak /-sak<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / ERABILI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s dabitzet dabitzut dabitzuet dabitziet<br />
/-es;-das /-es;des /-as;das /-as;das<br />
2s dabistek dabitzek dabiskuk dabitziek<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
3s dabist dabitzo dabisku dabitzu dabitzue dabitzie<br />
/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />
1p dxabiko * dxabikie<br />
/-s /-s *<br />
2p dabistesu dabitzesu dabiskusu dabitzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
3p dabistesue dabitzesue dabiskusue dabitzesue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
4p dabistie dabitzie dabiskue dabitzue dabitzue dabitzie<br />
/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
— 102 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / ORAINALDIA / ZER-NORI-NORK / ERABILI<br />
(ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s dxabitxet dxabitxiet<br />
/-sat<br />
/-sat<br />
/-ena<br />
/-ena<br />
2s dabistek dabitzek dabiskuk dabitziek<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
3s dxabistek dxabitxek dxabiskuk dxabitxiek<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p dxabistiek dxabitxiek dxabiskuek dxabitxiek<br />
/-sak /-sak /-sak /-sak<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
ZER-NORI-NORK tankerako<br />
aditz paradigmei buruzko oharrak<br />
1. Ikusi barri doguzan kuadroetan, ezaugarri desberdinetako aditzak<br />
bardindurik agertzen jakuz eta testuingurutik bakarrik atara geinei euren<br />
benetako esangura. Aztertu diran aditz guztietan gertatu dira ondorengo<br />
hiru bardintze hirukotxok:<br />
Harek-harei (3s/4p) dekotzie / dakitzie / dakatzie...<br />
Hareik-hareri (4p/3s) « / « / «<br />
Hareik-harei (4p/4p) « / « / «<br />
Harek-zueri (3s/3p) dekotzue / dakitzue / dakatzue...<br />
Hareik-zuri (4p/2p) « / « / «<br />
Hareik-zueri (4p/3p) « / « / «<br />
Zuk-harei (2p/4p) dekotzesue /dakitzesue /dakatzesue...<br />
Zuek-hareri (3p/3s) « / « / «<br />
Zuek-harei (3p/4p) « / « / «<br />
— 103 —
3. Morfologia<br />
2. Aipamen berezia behar dabe EUTSI aditz laguntzailearen 1p (GU)<br />
sujetodun formek. «dxako», «dxatzu», «dxatzue», «dxakie» lako adizkiak<br />
NOR-NORI paradigmetan be agertu jakuzan arren, oraingo honetan bestelako<br />
funtzinoa beteten dabe.<br />
3. Alokutibo guztian zehar agertzen dan ezaugarri fonetikoa sabaiketa<br />
dogu eta kasuren baten sabaiketa hau izango da bereizgarri bakarra forma<br />
desberdin biren artean:<br />
«aitteri emontzet dirue»<br />
«aitteri emóntxet dirue» (Alokutiboa)<br />
3.2.1.2. Iraganaldia<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR<br />
IZAN, ETORRI, JOAN, IBILI, EGON<br />
IXEN ETORRI DXOAN<br />
1. nitzen/ ne(n)torren<br />
nitxen/<br />
nitten<br />
2. (g)intzen/-na entorren/-a<br />
3. san etorren dxoian<br />
4. gintzen/-san gentosen<br />
gintten/-san<br />
giñen<br />
5. sintzen/siñen sentosen<br />
6. sintzien/ sentosien<br />
siñien<br />
7. si(r)en etosen dxoiasan<br />
— 104 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
IBILLI<br />
EGON<br />
1. nebillen ne(n)goan<br />
2. (g)enbillen engoan<br />
3. ebillen egoan<br />
4. genbiltzesan/ gengosan<br />
genbixen<br />
5. senbiltzen/ sengosan<br />
senbixen<br />
6. senbiltzien/ sengosien<br />
senbixien<br />
7. ebiltzesan/ egosan<br />
ebixen<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR<br />
IZAN, ETORRI, JOAN, IBILI, EGON (ALOKUTIBOAK)<br />
IXEN<br />
ETORRI<br />
1. nintzoan/-nan<br />
2. (g)intzen/-a entorren/-a<br />
3. soan/-a dxetorren<br />
4. gintzoasen/-a gentoxen/-a<br />
5.<br />
6.<br />
7. soasen/-a dxatosana<br />
IBILLI<br />
EGON<br />
1. nadxagoan/-an<br />
2. (g)enbillen/-a engoan<br />
3. dxebillen dxegoan<br />
4. genbiltzoasen/-a gengoxan/-a<br />
genbixen/-a<br />
5.<br />
6.<br />
7. dxabixen/-a dxegosan<br />
— 105 —
3. Morfologia<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORI / IZAN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nakon/ natzun natzuen nakien<br />
naken<br />
2s<br />
3s dxaten dxaten dxakon/ dxakun dxatzun dxatzuen dxakien<br />
dxaken<br />
1p<br />
2P<br />
3p<br />
4p dxatesan dxatesan dxakosan/ dxakusen dxatzusen dxatzuesan dxakiesan<br />
dxakesan<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORI / IZAN (ALOKUTIBOA)1<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s<br />
2s<br />
3s dxaten dxaten dxakon/ dxakun dxakien<br />
dxaken<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p dxatesan dxatesan dxakosan/ dxakusen<br />
dxakiesan<br />
dxakesan<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORI / ETORRI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s netorkon netortzun netortzuen netorkien<br />
2s<br />
3s etorten etorren etorkon etorkun etortzun etortzuen etorkien<br />
1p<br />
getokosan<br />
2p<br />
sentokosan<br />
3p sentokiesan sentokiesan<br />
4p etortasan eto(r)kosan eto(r)kusen eto(r)tzusen eto(r)tzuesan eto(r)kiesan<br />
1 Era honetako alokutibo formak prosodikoki bakarrik bereizten dira. Tonu<br />
altudun azken silaba aurreratuagoa dago forma alokutiboetan:<br />
ZUKA: «etordxakún» ALOKUTIBOAN: «etórdxakun»<br />
— 106 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORI / ETORRI (ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s<br />
2s<br />
3s dxetortan etorren dxetorko dxetorkun dxetorkien<br />
(a)n<br />
1p<br />
2p<br />
3p dxetortasan dxetorkosan dxetorkusen dxetorkiesan<br />
4p<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORI / IBILI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nebikon nebi(l)tzun nebi(l)tzuen nebikien<br />
2s<br />
3s ebitten ebikon ebikun ebi(l)tzun ebi(l)tzuen ebikien<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p ebikosan ebikusen ebi(l)tzusen ebi(l)tzuesan ebikiesan<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR (ZER)-NORK<br />
1. neuen neusen<br />
neuben nittuen<br />
nuen nittusen<br />
nitxusen<br />
2. endun endusen<br />
uen<br />
3. uen eusen<br />
euen sittusen<br />
suen sitxusen<br />
seuen ttusen<br />
seuben txusen<br />
seben<br />
EDUN (LAGUNTZAILEA)<br />
— 107 —
3. Morfologia<br />
4. gendun gendusen<br />
5. sendun sendusen<br />
siñun<br />
6. senduen senduesan<br />
7. seden sittuesan<br />
seren sitxuesan<br />
ed(i)en ttuesan<br />
eden txuesan<br />
euden<br />
euen<br />
seuben<br />
deren<br />
den<br />
dien<br />
sien<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR (ZER)-NORK<br />
EDUN (ALOKUTIBOA)<br />
1. nodxuen nodxuesan<br />
nidxuen nidxuesan<br />
nedxuen<br />
nadxuen<br />
2. endun endusen<br />
uen<br />
3. dxoan dxoasan<br />
dxuen<br />
4. gindxun gindxusen<br />
5.<br />
6.<br />
— 108 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
7. dxien dxiesan<br />
dxuen dxuesan<br />
dxedien<br />
dxeuden<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR (ZER)-NORK<br />
EUKI, JAKIN, EKARRI, ESAN, EROAN, ERABILI<br />
EUKI DXAKIÑ EKARRI<br />
1. ne(u)ken/-san nekidxen/-xen nekarren/-san<br />
2. eunken/-san enkiñ/-xen enkarren/-san<br />
3. euken/-san ekidxen/-xen ekarren/-san<br />
eken/-san<br />
4. genken/-san genkidxen/-xen genkarren/-san<br />
5. seunken/-san senkidxen/-xen senkarren/-san<br />
6. seunkien/-san senkidxien/-san senkarrien<br />
7. ekien/-san ekidxien/-san ekarrien/-san<br />
ekadien/-san<br />
ESAN EROAN ERABILLI<br />
1.<br />
2.<br />
3. erabillen/-xen<br />
4.<br />
5.<br />
6.<br />
7. erabillien/-san<br />
— 109 —
3. Morfologia<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR (ZER)-NORK<br />
EUKI, JAKIN, EKARRI, ESAN, EROAN, ERABILI (ALOKUTIBOAK)<br />
EUKI DXAKIÑ EKARRI<br />
1. nedxekan/-san;-na nekidxen/-xen;-na<br />
2. eunken/-san;-a enkiñ/-xen;-e enkarren/-san<br />
3. dxekan/-san;-a dxekidxen/-xen;-a dxekarren/-san<br />
dxeuken/-san<br />
4<br />
5.<br />
6.<br />
7. dxekien/-san dxekidxien/-san;-a dxekadien/-san<br />
ESAN EROAN ERABILLI<br />
1.<br />
2.<br />
3. dxerabillen/-san<br />
4.<br />
5.<br />
6.<br />
7. dxerabillien/-sa<br />
— 110 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORK / EDUN (LAGUNTZAILEA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s * 2 *<br />
2s * *<br />
3s nendun endun * gitxusen sitxusen sitxuesan *<br />
1p * *<br />
2p nendusun * *<br />
3p nendusuen * *<br />
4p nenduen * gitxuesan sitxuesan sitxuesan *<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORK / EUKI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s ne(u)ken ne(u)kesan<br />
2s eunken eunkesan<br />
3s neunken euken/ geunkesan seunkesan eukesan/<br />
eken<br />
ekesan<br />
1p genken genkesan<br />
2p neunkesun seunken geunkesusan seunkesan<br />
3p neunkesuen seunkien seunkiesan<br />
4p neunkien ekien geunkiesan seunkiesan ekiesan<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / NOR-NORK / EKARRI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nekarren nekasan<br />
2s enkarren enkasan<br />
3s nekarren ekarren genkasan senkasan senkasien ekasan<br />
1p genkarren genkasan<br />
2p ne(n)kasun senkarren senkasan<br />
3p ne(n)kasuen senkarrien<br />
4p ne(n)kadien ekarrien/ ekadiesan<br />
ekadien<br />
2 Ikur hau (*) jarri dodan lekuetan, ez dot aditzik imini lehenago be azalduta<br />
dagozaako..<br />
— 111 —
3. Morfologia<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / EUTSI<br />
(LAGUNTZAILEA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s neuen/-a netzon/ notzun/ notzuen/ notzien/<br />
san;-a notzen/ netzun/ netzuen/ netzien/<br />
netzen/ nitzun nitzuen nitzien<br />
nitzen/ /-sen /-san /-san<br />
2s osten/-a (o)tzen/a/- oskun/-e otzien/a<br />
/-san;-a san;-a /-sen;-a /-san;-a<br />
3s osten/ euen/-a otzen/ oskun/ otzun/ otzuen/ otzien/<br />
dosten/ /-san;-a tzen/tzon doskun/ tzun/ tzuen/ tzien/<br />
sosten 3 dotzen/ soskun dotzun/ dotzuen dotzien/<br />
/-san sotzon /-sen sotzun sotzuen sotzien<br />
1p dxakon/ dxatzun/ dxatzuen dxakien/<br />
gentzon/ gentzun gentzuen gentzien<br />
gentzen /-sen /-san /-san<br />
2p seusten sentzen/ seuskun sentzien<br />
/-san sentzon /-sen /-san<br />
/-san<br />
3p seustien sentzien seuskuen sentzien<br />
/-san /-san /-san /-san<br />
4p ostien/ euen/-a otzien/ oskuen/ otzuen/ otzuen/ otzien/<br />
dostien/ /-san;-a tzien/ doskuen/ tzuen/ tzuen/ tzien/<br />
sostien/ dotzien/ soskuen dotzuen/ dotzuen/ dotzien/<br />
/-san sotzien /-san sotzuen sotzuen sotzien<br />
3 «Sosten», «sotzon», «soskun», «sotzun», «sotzuen», «sostien»... lako formak, Mandaluiz<br />
auzoan bakarrik batu dodaz.<br />
— 112 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / EUTSI<br />
(ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s neuen/-a netxen/-a netxien/<br />
san/-a nitxen/-a nitxien/<br />
-san/-a<br />
-san/-a<br />
2s osten/-a (o)tzen/a oskun/-e otzien/a<br />
-san/-a -san/-a -sen/-a -san/-a<br />
3s dxosten/ euen/-a txen/-a dxoskun/ txien/-a<br />
dxostan/ -san/-a -san/-a -e -san/-a<br />
-san/-a<br />
-sen/-a<br />
1p gentxen gentxien<br />
/-a<br />
/-a<br />
-san/-a<br />
-san/-a<br />
2p<br />
3p<br />
4p dxostien euen/-a txien/-a dxoskuen txien/-a<br />
/-a -san/-a -san/-a /-a -san/-a<br />
-san/-a<br />
-san/-a<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / EUKI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nekotzen nekotzun nekotzu nekotzien<br />
/-san /-sen en ———<br />
—— /-san neketxien<br />
neketxen 4<br />
/-san<br />
2s<br />
3s<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p<br />
-san/-a<br />
4 «Neketxen» eta «neketxien» alokutibozko formak be kuadro honetan jarri<br />
dodaz bi bakarrik diralako.<br />
— 113 —
3. Morfologia<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / JAKIN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nekitzen 5 nekitzun nekitzu nekitzien<br />
nekitzon /-sen en /-san<br />
/-san<br />
/-san<br />
2s<br />
3s ekixkun ekitzun ekitzuen<br />
/-sen /-sen /-san<br />
1p genkitzon genkitzun genkitzuen genkitzien<br />
/-san /-sen /-san /-san<br />
2p<br />
3p<br />
4p ekixkuen ekitzuen ekitzuen<br />
/-san /-san /-san<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / EKARRI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nekatzen nekatzun nekatzu nekatzi<br />
/-san /-sen en en<br />
/-san /-san<br />
2s<br />
3s ekasten ekatzen ekaskun ekatzien<br />
/-san /-san /-sen /-san<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p ekastien ekatzien ekaskuen ekatzien<br />
/-san /-san /-san /-san<br />
5 «Nekitzen» eta «nekitzien» formen alokutiboak, «nekitxen» eta «nekitxien» izango<br />
litzatekez.<br />
— 114 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
INDIKATIBOA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / EKARRI<br />
(ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nekatxen nekatxien<br />
/-a<br />
/-a<br />
-san/-a<br />
-san/-a<br />
2s<br />
3s dxekast dxekatzen dxekaskun dxekatzien<br />
en /-a /-e /-a<br />
/-a -san/-a -sen/-a -san/-a<br />
-san/-a<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p dxekastien dxekatzien dxekaskuen dxekatzien<br />
/-a /-a /-a /-a<br />
-san/-a -san/-a -san/-a -san/-a<br />
3.2.2. Baldintza eta ondorioa<br />
BALDINTZA / NOR / IZAN<br />
1. banintze / banitte banintzen<br />
2. baintze/-na baintzen<br />
3. balitze / balitte basan<br />
4. bagintze / bagiñe bagintzesan / bagiñen<br />
5. basintze / basiñe basintzen / basiñen<br />
6. basintzie / basiñie basintzien / basiñien<br />
7. balitzes / balittes basiren<br />
— 115 —
3. Morfologia<br />
BALDINTZA / NOR / IZAN (ALOKUTIBOA)<br />
1. banintzok / -na banintzoan / -na<br />
banittoan<br />
2. baintze / -na baintzen / -na<br />
3. balitzok / -na basoan<br />
balittok / -na<br />
4. bagintzosak / -na bagintzoasen / -na<br />
baginttosak / -na baginttoasen / -na<br />
5.<br />
6.<br />
7. balitzosak / -na basoasen<br />
balittosak / -na<br />
BALDINTZA / NOR<br />
ETORRI, JOAN, IBILI, EGON<br />
ETORRI<br />
DXOAN<br />
1. banetor<br />
2. ba(g)entor<br />
3. balator baloa<br />
4. bagentos<br />
5. basentos<br />
6. basentosie<br />
7. balatos baloas<br />
IBILLI<br />
EGON<br />
1. banebill banengo / baneko<br />
2. ba(g)enbill baengo / ba(g)enko<br />
3. balabill balego / baleko<br />
4. bagenbix bagengos / bagenkos<br />
5. basenbix basengos / basenkos<br />
6. basenbixie basengosie / basenkosie<br />
7. balabix balegos / balekos<br />
— 116 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
BALDINTZA / NOR<br />
ETORRI, JOAN, IBILI, EGON (ALOKUTIBOAK)<br />
ETORRI<br />
DXOAN<br />
1.<br />
2. ba(g)entor<br />
3. balatok /-na baloak /-na<br />
4. bagentoxak /-na<br />
5.<br />
6.<br />
7. balatoxak /-na baloaxak /-na<br />
IBILLI<br />
EGON<br />
1. banebidxek /-na banekok /-na<br />
2. ba(g)enbill baengo /-ba(g)enko<br />
3. balabidxek /-na balekok /-na<br />
4. bagenbixek /-na bagenkosak /-na<br />
5.<br />
6.<br />
7. balabixek /-na balekosak /-na<br />
BALDINTZA / NOR-NORI / ETORRI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s banento(r)ko banento(r)tzu banento(r)tzue banento(r)kie<br />
2s ba(g)ento(r)ko baento(r)kie<br />
3s balatort balato(r)ko balato(r)ku balato(r)tzu balato(r)tzue balato(r)kie<br />
balatost<br />
1p bagentokos bagentotzus bagentotzues bagentokies<br />
2p<br />
3p<br />
4p balatortes/ balato(r) kos balato(r)kus balato(r)tzus balato(r)tzues balato(r)kies<br />
balatostes<br />
— 117 —
3. Morfologia<br />
BALDINTZA / NOR-NORI / ETORRI (ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s banetokok banetokiek<br />
/-na<br />
/-na<br />
2s ba(g)ento(r)ko baento(r)kie<br />
3s balatostak balato(r)kok balato(r-s)kuk balato(r)kiek<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
1p<br />
bagentokoxak<br />
/-na<br />
2p<br />
3p<br />
4p balatostasak balato(r)kosak balato(r-s)kusek Balato(r)kiesak<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
BALDINTZA / NOR-NORI / JOAN 6<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s<br />
2s<br />
3s baloast baloako baloaku baloatzu baloatzue baloakie<br />
——— ———- ———- ———-<br />
baloastek baloakok baloakuk baloakiek/-na<br />
/-na /-na /-ne<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p baloates baloakos baloakus baloatzus baloatzues baloakies<br />
———- ———- ———- ———-<br />
baloatesak baloakosak baloakusek baloakiesak<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
6 Gitxi izanik, besteen ondoan jarri dodaz alokutibo formak be.<br />
— 118 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
BALDINTZA / NOR-NORI / IBILI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s banebi(l)ko banebi(l)tzu banebi(l)tzue banebikie<br />
2s<br />
3s balabitt balabi(l)ko balabi(l)ku balabi(l)tzu balabi(l)tzue balabikie<br />
1p bagenbi(l)kos bagenbikies<br />
2p basenbi(l)kos basenbikies<br />
3p basenbikies basenbikies<br />
4p balabittes balabi(l)kos balabi(l)kus balabi(l)tzus balabi(l)tzues balebikies<br />
BALDINTZA / NOR (ZER)-NORK<br />
EDUN (LAGUNTZAILEA)<br />
1 2<br />
1. baneu / -s baneke / -s<br />
/banittu<br />
/banitxus<br />
2. ba(g)endu / -s baenke / -s<br />
3. baleu / -s baleke / -s<br />
/balittu<br />
/balitxus<br />
4. bagendu / -s bagenke / -s<br />
5. basendu / -s basenke / -s<br />
6. basendue / -s basenkie / -s<br />
7. balere balekie / -s<br />
balede<br />
balue / -s<br />
/balittue<br />
/balitxues<br />
— 119 —
3. Morfologia<br />
3<br />
1. baneuen / baneusen<br />
/ banittuen<br />
/ banitxusen<br />
2. baendun / -sen<br />
3. bauen<br />
baseuen / basittusen<br />
/ basitxusen<br />
/ battusen<br />
/ batxusen<br />
4. bagendun / -sen<br />
5. basendun / -sen<br />
6. basenduen / -san<br />
7. baeuden / basittuesan<br />
baeden / basitxuesan<br />
baseren / battuesan<br />
baseden / batxuesan<br />
baderen<br />
basien<br />
BALDINTZA / NOR (ZER)-NORK<br />
EUKI, JAKIN, EKARRI, ERABILI<br />
EUKI<br />
DXAKIÑ<br />
1. baneko / -s baneki / -s(-x) 7<br />
2. ba(g)enko / -s baenki / -s(-x)<br />
3. baleko / -s baleki / -s(-x)<br />
4. bagenko / -s bagenki / -s(-x)<br />
5. basenko / -s basenki / -s(-x)<br />
6. basenkie / -s basenkidxie / -s<br />
basenkidie / -s<br />
7. balekie / -s balekidxie / -s<br />
7 Pluraleko morfema ez da beti palatalizatzen.<br />
— 120 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
EKARRI<br />
ERABILLI<br />
1. banekar / -s<br />
2. ba(g)enkar / -s<br />
3. balakar / -s balabill / -x<br />
4. bagenkar / -s<br />
5. basenkar / -s<br />
6. basenkadie / -s<br />
7. balakadie / -s balabidie / -s<br />
balabillie / -s<br />
balabidxie / -s<br />
BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / EUTSI (LAGUNTZAILEA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s baneutso/ banitzu/ banitzue banitzie<br />
banitzo/ baneskixu baneskixue banetzie<br />
baneskidxo/ -s /-s /-s /-s<br />
2s<br />
3s baleust/ baletzo/ balixku/ balitzu/ balitzue balitzie<br />
balist/ balitzo/ balosku baleskixu baleskixue baletzie<br />
baleskist baleskidxo /-s /-s /-s /-s<br />
/-es /-s<br />
1p bagentzo/ bagentzu bagentzue bagentzie<br />
bagenkidxo /-s /-s /-s<br />
/-s<br />
2p baseuste basentzo/ baseusku basentzie<br />
basenskit basenkidxo /-s /-s<br />
/-es /-s<br />
3p baseustie basentzie baseuskue basentzie<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
4p baleustie/ baletzie/ balixkue balitzue balitzue baletzie<br />
balistie balitzie/ baloskue baleskixue baleskixue balitzie<br />
/-s baleskidxie /-s /-s /-s /-s<br />
— 121 —
3. Morfologia<br />
BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / EUTSI (ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s banetxek banetxiek<br />
/-na<br />
/-na<br />
/-sak<br />
/-sak<br />
2s<br />
3s balistek baletxek balixkuk baletxiek<br />
balostek balitxek baloskuk /-na<br />
/-na /-na /-ne /-sa<br />
/-sak -sak /-sak<br />
1p bagentxek bagentxiek<br />
/-na<br />
/-na<br />
/-sak<br />
/-sak<br />
2p<br />
3p<br />
4p balixtiek baletxiek balixkuek baletxiek<br />
balostiek balitxiek baloskuek balitxiek<br />
/-na<br />
/-sak<br />
BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / EUKI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s banekotzo banekotzu banekotzue banekotzie<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
2s<br />
3s balekost balekotzo balekosku balekotzu balekotzue balekotzie<br />
/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />
1p bagenkotzo bagenkotzie<br />
/-s<br />
/-s<br />
2p basenkost<br />
/-es<br />
3p basenkostie<br />
/-s<br />
4p balekostie balekotzie balekoskue balekotzue balekotzue balekotzie<br />
/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
— 122 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / EUKI (ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s banekotxek banekotxiek<br />
/-na<br />
/-na<br />
/-sak<br />
/-sak<br />
2s<br />
3s balekostek balekotxek balekoskuk balekotxiek<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
1p begenkotxek bagenkotxiek<br />
/-na<br />
/-na<br />
/-sak<br />
/-sak<br />
2p<br />
3p<br />
4p balekostiek balekotxiek balekoskuek balekotxiek<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
/-sak /-sak /-sak /-sak<br />
BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / JAKIN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s banekitzo banekitzu banekitzue banekitzie<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
2s<br />
3s balekist balekitzo balekisku balekitzu balekitzue balekitzie<br />
/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />
1p bagenkitzo bagenkitzu bagenkitzue bagenkitzie<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
2p basenkist<br />
/-es<br />
3p basenkistie<br />
/-s<br />
4p balekistie balekitzie balekiskue balekitzue balekitzue balekitzie<br />
/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
— 123 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / JAKIN (ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s banekitxek banekitxiek<br />
/-na<br />
/-na<br />
/-sak<br />
/-sak<br />
2s<br />
3s balekistek balekitxek balekiskuk balekitxiek<br />
/-na /-na /-ne /-na<br />
/-sak /-sak /-sek /-sak<br />
1p bagenkitxek bagenkitxiek<br />
/-na<br />
/-na<br />
/-sak<br />
/-sak<br />
2p<br />
3p<br />
4p balekistiek balekitxiek balekiskuek balekitxiek<br />
/-na /-na /-na /-na<br />
/-sak /-sak /-sak /-sak<br />
BALDINTZA / ZER-NORI-NORK / EKARRI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s<br />
2s<br />
3s balakast balakatzo balakasku balakatzu balakatzue balakatzie<br />
/-es /-s /-s /-s /-s /-s<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p balakastie balakatzie balakaskue balakatzue balakatzue balakatzie<br />
/-s /-s /-s /-s /-s /-s<br />
— 124 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
ONDORIOA / ORAINA-GEROA / NOR<br />
IZAN / * EDIN<br />
IZAN<br />
1. nintze<br />
2. intze/-na<br />
3. litze<br />
4. gintze(s)<br />
5. sintze(s)<br />
6. sintzie<br />
7. litzes<br />
* EDIN<br />
1. nitteke nitte<br />
2. intteke intte/-na<br />
3. litteke litte<br />
4. ginttekes gintte(s)<br />
5. sinttekes sintte(s)<br />
6. sinttekies sinttie<br />
7. littekes littes<br />
ONDORIOA / ORAINA-GEROA / NOR<br />
IZAN / * EDIN (ALOKUTIBOAK)<br />
IZAN<br />
1. nintzok / -na<br />
2. intze / -na<br />
3. litzok / -na<br />
4. gintzosak / -na<br />
5.<br />
6.<br />
7. litzosak / -na<br />
— 125 —
3. Morfologia<br />
* EDIN<br />
1. nittok / -na<br />
2. intteke // intte/-na<br />
3. littok /-na<br />
4. ginttosak / -na<br />
5.<br />
6.<br />
7. littosak /-na<br />
ONDORIOA / ORAINA-GEROA / NOR-NORI / EUTSI (IZANen ordez)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s<br />
2s<br />
3s list(e) lisku litzu/ litzue/<br />
———- ———— lixu lixue<br />
listek 1<br />
liskuk<br />
/-na<br />
/-ne<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p listes liskus litzus/ litzues/<br />
———— ———— lixus lixues<br />
listesak<br />
liskusek<br />
/-na<br />
/-na<br />
1 Alokutibo formak be kuadro honetan jarri dodaz, oso gitxi dira-eta.<br />
— 126 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
ONDORIOA / ORAINA-GEROA / NOR (ZER)-NORK / EDUN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s neuke/ neukes/<br />
neke<br />
nekes<br />
2s eunkek eunkesak<br />
/-na<br />
/-na<br />
enkek<br />
enkesak<br />
/-na<br />
/-na<br />
3s leuke/ gendukes sendukes leukes/<br />
leke<br />
lekes<br />
1p geunke/ geunkes/<br />
genke<br />
genkes<br />
2p seunke/ seunkes/<br />
senke<br />
senkes<br />
3p seunkie/ seunkies<br />
senkie<br />
senkies<br />
4p leukie/ leukies/<br />
lekie<br />
lekies<br />
ONDORIOA / ORAINA-GEROA / NOR (ZER)-NORK / EDUN<br />
(ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nekek nekesak<br />
/-na<br />
/-na<br />
2s eunke/ eunkesak<br />
enke<br />
enkesak<br />
/-na<br />
/-na<br />
3s lekek lekesak<br />
/-na<br />
/-na<br />
1p genkek genkesak<br />
/-na<br />
/-na<br />
2p<br />
3p<br />
4p lekiek lekiesak<br />
/-na<br />
/-na<br />
— 127 —
3. Morfologia<br />
ONDORIOA / ORAINA-GEROA / ZER-NORI-NORK / EUTSI<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s neskidxo neskixu neskixue neskidxue/<br />
/-s /-s /-s neskidxie<br />
2s<br />
3s leskist Leuskidxo leskigu/ leskixu/ leskixue leski<br />
/-es leskidxo/ lixku/ litzu/ litzue/ dxie/<br />
lixt(e) lidxo/ losku lixu lixue lidxue/<br />
/-s litzo /-s /-s /-s litzie 2<br />
1p geuskidxo geuskixu geuskixue geuskidxue<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
2p se(n)skit senkidxo lixkusu senkidxie/<br />
/-es /-s /-s litzesue<br />
lixtesu<br />
/-s<br />
3p lixtesue senkidxie lixkosue senkidxie/<br />
lostesue /-s /-s litzesue<br />
/-s<br />
/-s<br />
4p leskis leskidxie lixkue/ leskixue leskixue leskidxie/<br />
tie/ lidxie/ loskue litzue/ litzue/ lidxue/<br />
lixtie litzie /-s lixue lixue litzie<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
ONDORIOA / ORAINA-GEROA / ZER-NORI-NORK / EUTSI<br />
(ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s neskidxok neskidxuek<br />
/-sak<br />
/-sak<br />
/-na<br />
/-na<br />
2s<br />
3s leskixtek/ leskidxok/ leskiguk/ leskidxiek/<br />
lixtek lidxok lixkuk/ lidxuek<br />
/-sak /-sak loskuk /-sak<br />
/-na /-sek<br />
1p geuskidxok geuskidxuek<br />
/-sak<br />
/-sak<br />
/-na<br />
/-na<br />
2p<br />
3p<br />
4p leskixtiek/ leskidxiek/ lixkuek/ leskidxiek/<br />
lixtiek lidxuek loskuek lidxuek<br />
/-sak /-sak /-sak /-sak<br />
/-na<br />
2 «Litzie»/»letzie»/»lotzie», «lixkue»/»loskue»... etabar bezalako alternantzia ugari<br />
dago. Seguruenik, ez nituen guztiak jarriko.<br />
— 128 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
3.2.3. Subjuntiboa<br />
SUBJUNTIBOA / ORAIN ALDIA / NOR / * EDIN<br />
* EDIN<br />
1. neitten / nitten<br />
2.<br />
3. deitten / ditten<br />
4. geittesan / gittesan<br />
5. seittesan / sittesan<br />
6. seittesien / sittesien<br />
7. deittesan / dittesan<br />
SUBJUNTIBOA / ORAIN ALDIA / NOR-NORI / *EDIN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nakidxon nakixun/ nakixuen nakidxien/<br />
naitzun naitzuen nakidxuen<br />
2s<br />
3s dakidan/ dakidxon daixkun daitzun daitzuen dakidxien/<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p<br />
daixten<br />
dakidxuen<br />
dakidxosan daixkusen daitzusen daitzuesan dakidxiesan/<br />
dakidxuesan<br />
— 129 —
3. Morfologia<br />
SUBJUNTIBOA / ORAIN ALDIA / NOR (ZER)-NORK / EGIN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s deidan deidasan<br />
2s<br />
3s neidxen deidxen/ giesan siesan siesan deixen/<br />
didxen<br />
dixen<br />
1p deigun/ deigusen<br />
digun<br />
digusen<br />
2p neixun/ deixun/ geixusen deixusen<br />
nixun dixun dixusen<br />
3p neixuen/ deixuen/ deixuesan/<br />
nixuen dixuen dixuesan<br />
4p neidxien deidxien/ deidxiesan/<br />
nidxien didxien didxiesan<br />
SUBJUNTIBOA / ORAIN ALDIA / ZER-NORI-NORK / EGIN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s deitzodan deitzudan deitzuedan deidxuedan<br />
deidxodan /-san /-san /-san<br />
/-san<br />
2s<br />
3s deixten/ deitzon/ deixkun/ deixun/ deixuen/ deitzien<br />
dixten ditzon/ dixkun deitzun/ deitzuen ditzien/<br />
/-san didxon /-sen ditzun ditzuen didxuen<br />
/-san /-sen /-san /-san<br />
1p<br />
deidxogun<br />
/-sen<br />
2p deixtesun/ deitzesun deixkusun/ deitzesuen/<br />
dixtesun ditzesun/ dixkusun deidxosuen<br />
/-sen deidxosun /-sen<br />
/-sen<br />
3p deixtesuen/ deitzesuen/ deixkusuen/ deitzesuen/<br />
dixtesuen deidxosuen dixkusuen<br />
4p deixtien deitzien deixkuen deixuen/ deixuen/ deitzien<br />
dixtien deidxuen dixkuen deitzuen deitzuen ditzien<br />
/-san /-san /-san ditzuen ditzuen didxuen<br />
/-san /-san /-san<br />
— 130 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
SUBJUNTIBOA / IRAGANA / NOR / * EDIN<br />
* EDIN<br />
1. nintten<br />
2.<br />
3. eitten<br />
4. ginttesan / gintxesan<br />
5. sinttesan / sintxesan<br />
6. sinttesien / sintxesien<br />
7. eittesan<br />
3.2.4. Ahalera<br />
* EDIN<br />
1. nitteke nitte<br />
2. intteke intte/-na<br />
3. litteke litte<br />
4. ginttekes gintte(s)<br />
5. sinttekes sintte(s)<br />
6. sinttekies sinttie<br />
7. littekes littes<br />
AHALERA / ORAINA-GEROA / NOR<br />
* EDIN / IZAN<br />
IZAN<br />
1. nintze<br />
2. intze/-na<br />
3. litze<br />
4. gintze(s)<br />
5. sintze(s)<br />
6. sintzie<br />
7. litzes<br />
— 131 —
3. Morfologia<br />
AHALERA / ORAINA-GEROA / NOR<br />
* EDIN (ALOKUTIBOA)<br />
* EDIN<br />
1. nittok / -na<br />
2. intteke // intte/-na<br />
3. littok / -na<br />
4. ginttosak / -na<br />
5.<br />
6.<br />
7. littosak / -na<br />
AHALERA / ORAINA-GEROA / NOR-NORI / EUTSI (*EDINen ordez)<br />
1s<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
2s<br />
3s<br />
Paradigma hau ez dot bete Ondoriozko<br />
NOR-NORI paradigmaren parekoa dalako. EUTSI<br />
aditzak IZAN ordezkatzen eban ondoriozkoetan.<br />
Ahalezkoetan ostera, * EDINen funtzinoa<br />
betetzen dau.<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p<br />
— 132 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
AHALERA / ORAINA-GEROA / NOR (ZER)-NORK / EGIN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s nei/ neix/<br />
neike/<br />
neikes/<br />
nike<br />
nikes<br />
2s einke einkes<br />
/-na<br />
/-na<br />
3s lei/ leix/<br />
leike/<br />
leikes/<br />
like<br />
likes<br />
1p g(e)iñei/ g(e)iñeix/<br />
geinke/<br />
geinkes/<br />
ginke<br />
ginkes<br />
2p s(e)iñei s(e)iñeix/<br />
seinke/<br />
seinkes<br />
sinke<br />
3p seinkie seinkies<br />
4p l(e)idxie l(e)idxies/<br />
leikie<br />
leikies<br />
AHALERA / ORAINA-GEROA / NOR(ZER)-NORK / EGIN<br />
(ALOKUTIBOAK)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s neidxek/ neixek/<br />
neikek<br />
neikesak<br />
/-na<br />
/-na<br />
2s einke einkes<br />
/-na<br />
/-na<br />
3s leidxek/ leixek/<br />
leikek<br />
leikesak<br />
/-na<br />
/-na<br />
1p geinkek geinkesak<br />
/-na<br />
/-na<br />
2p<br />
3p<br />
4p leidxiek/ leidxiesak/<br />
leikiek<br />
leikiesak<br />
/-na<br />
/-na<br />
— 133 —
3. Morfologia<br />
AHALERA / IRAGANA / NOR(ZER)-NORK / EGIN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s neiken neikesan<br />
2s<br />
3s eiken eikesan<br />
1p geinken geinkesan<br />
2p seinken seinkesan<br />
3p seinkien seinkiesan<br />
4p eikien eikiesan<br />
AHALERA / ORAINA-GEROA / ZER-NORI-NORK / EGIN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s neidxo/ neixu/ neixue/ neidxue/<br />
nidxo/ nixu/ nixue/ neidxie<br />
neikidxo/ neitzu/ neitzue/ /-s<br />
n(e)itzo nitzu nitzue<br />
/-s /-s /-s<br />
2s<br />
3s leixt/ leidxo/ leixku/ leixu/ leixue/ leidxue/<br />
lixt lidxo/ lixku lixu/ lixue/ lidxue/<br />
/-es leikidxo/ /-s leitzu/ leitzue/ leidxie/<br />
litzo litzu litzue lidxie<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
1p geiñidxo/ geinketzu geinketzue geinkidxue<br />
geinkidxo geinkixu geinkixue /-s<br />
/-s /-s /-s<br />
2p seinste/ seiñidxo/ seinsku seiñidxue/<br />
seinst/ seinkidxo /-s seintzie<br />
seinkist seintzo /-s<br />
/-s<br />
/-s<br />
3p seinstie seiñidxue seinskue seiñidxue/<br />
seinkistie seintzie /-s seintzie<br />
/-s /-s /-s<br />
4p leixtie/ leidxue/ leixkue/ leixue/ leixue/ leidxue/<br />
lixtie lidxue/ lixkue lixue/ lixue/ lidxue<br />
/-s leidxie/ /-s leitzue/ leitzue/ leidxie/<br />
lidxie litzue litzue lidxie<br />
/-s /-s /-s /-s<br />
— 134 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
AHALERA / ORAINA-GEROA / ZER-NORI-NORK / EGIN<br />
(ALOKUTIBOA)<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s neidxok/ neidxuek<br />
nidxok/<br />
neidxiek<br />
neikidxok<br />
/-sak<br />
/-sak<br />
/-na<br />
/-na<br />
2s<br />
3s leixtek/ leidxok/ leixkuk/ leidxuek<br />
lixtek lidxok/ lixkuk/ lidxuek<br />
/-sak leikidxok /-sek leidxiek<br />
/-na /-sak /-ne lidxiek<br />
/-na<br />
/-sak<br />
1p<br />
2p<br />
3p<br />
4p leixtiek leidxuek/ leixkuek leidxuek<br />
lixtiek lidxuek/[ lixkuek lidxuek<br />
/-sak leidxiek/ /-sak leidxiek<br />
/-na lidxiek /-na lidxiek<br />
/-sak<br />
/-sak<br />
— 135 —
3. Morfologia<br />
AHALERA / IRAGANA / ZER-NORI-NORK / EGIN<br />
1s 2s 3s 1p 2p 3p 4p<br />
1s neidxon/ neixun/ neixuen/ neidxuen<br />
nidxon/ neitzun neitzuen /-san<br />
neikidxon /-sen /-san<br />
/-san<br />
2s<br />
3s eikidxon eikidxuen<br />
/-san<br />
/-san<br />
1p geiñidxon geinketzun geinketzuen geinkidxuen<br />
geinkidxon geinkixun geinkixuen /-san<br />
/-san /-sen /-san<br />
2p seinkisten seiñidxon seinskun seiñidxuen<br />
/-san seinkidxon /-sen /-san<br />
/-san<br />
3p seinkistien seiñidxuen seinskuen seiñidxuen<br />
/-san /-san /-san /-san<br />
4p eikidxuen eikidxuen<br />
/-san<br />
/-san<br />
3.2.5. Aginte Era<br />
* EDIN (NOR)<br />
1. .......... neitten /nitten<br />
2. adi /-ñe<br />
3. .......... deittela / dittela<br />
4. .......... geittesan / gittesan<br />
5. seittes / sittes<br />
6. seittesie / sittesie<br />
7. .......... deittesela / dittesela<br />
* EDIN (NOR-NORI)<br />
NI HA HAREIK<br />
NIRI<br />
dakidala<br />
HIRI<br />
HARERI nakidxola dakidxola dakidxosala<br />
GURI daixkule daixkusela<br />
ZURI nakixule daitzule daitzusela<br />
ZUERI nakixuela daitzuela daitzuesela<br />
HAREI nakidxuela dakidxuela dakidxuesala<br />
— 136 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
EGIN (NOR-NORK)<br />
HA<br />
HAREIK<br />
HIK eik/-ñe eixek/-na<br />
ZUK eixu eixus<br />
ZUEK eixue eixues<br />
HAREK deidxela deixela<br />
HAREIK deidxiela deidxiesala<br />
NI<br />
GU<br />
HIK neik/-ñe geixek/-na<br />
ZUK neixu geixus<br />
ZUEK neixue geixues<br />
HAREK neidxela giesala<br />
HAREIK neidxiela .........<br />
EGIN (ZERsing.-NORI-NORK)<br />
HARERI HAREI ZURI<br />
HIK eidxok/-na eidxuek/-na .........<br />
ZUK eidxosu/ eidxosue/ .........<br />
eitzesu eitzesue<br />
ZUEK eidxosue/ eidxosue/ .........<br />
eitzesue eitzesue<br />
HAREK d(e)idxola/ d(e)idxuela/ d(e)ixule/<br />
d(e)itzola d(e)itziela d(e)itzule<br />
HAREIK d(e)idxuela/ d(e)idxuela/ d(e)ixuela/<br />
d(e)itziela d(e)itziela d(e)itzuela<br />
NIK deidxodala deidxuedala d(e)itzutela<br />
GUK deidxogule ......... .........<br />
NIRI GURI ZUERI<br />
HIK eixtek/-na eixkuk/-ne ........<br />
ZUK eixtesu eixkusu ........<br />
ZUEK eixtesue eixkusue ........<br />
HAREK d(e)ixtela d(e)ixkule d(e)ixuela/<br />
d(e)itzuela<br />
HAREIK d(e)ixtiela d(e)ixkuela d(e)ixuela/<br />
d(e)itzuela<br />
— 137 —
3. Morfologia<br />
EGIN (ZERplur.-NORI-NORK)<br />
HARERI HAREI ZURI<br />
HIK eidxosak/-na eidxuesak/-na ........<br />
ZUK eidxosus 3 / eidxosues/ ........<br />
eitzesus eitzesues<br />
ZUEK eidxosues/ eidxosues/ ........<br />
eitzesues eitzesues<br />
HAREK d(e)idxosela/ d(e)idxuesala/ d(e)ixusela/<br />
d(e)itzosela d(e)eitziesela d(e)itzusela<br />
HAREIK d(e)idxuesela/ d(e)idxuesela/ d(e)ixuesela/<br />
d(e)itziesela d(e)itziesela d(e)itzuesela<br />
NIK deidxodasala deidxuedasala d(e)itzutesela<br />
GUK deidxogusela ........ ........<br />
NIRI GURI ZUERI<br />
HIK eixtesak/-na eixkusek/-na ........<br />
ZUK eixtesus eixkusus ........<br />
ZUEK eixtesues eixkusues ........<br />
HAREK d(e)ixtesela d(e)ixkusela d(e)ixuesela/<br />
d(e)itzuesela<br />
HAreiK d(e)ixtiesela d(e)ixkuesela d(e)ixuesela/<br />
d(e)itzuesela<br />
EGON (NOR) ETORRI (NOR)<br />
1. ......... ...........<br />
2. au etor<br />
3. dauela datorrela<br />
4. ......... ...........<br />
5. saus satos<br />
6. sausie satosie<br />
7. dausela datosela<br />
IBILI (NOR) JOAN (NOR)<br />
1. .......... ...........<br />
2. abill oa<br />
3. dabillela doala<br />
4. .......... .........<br />
5. sabix soas<br />
6. sabixie soasie<br />
7. dabixela doasela<br />
3 «Eidxosus», «eidxosues», «d(e)idxosela»... etabar lako formak, zaharragoen<br />
artean nagusitzen diran bitartean, «eitzesus», «eitzesues», «d(e)itzosela»...eta<br />
antzerakoak, apurka-apurka, gazteen artean zabalduz doaz. ZER singularra<br />
dauken formetan be, beste hainbeste gertatzen da.<br />
— 138 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
ERDU (NOR)<br />
TIRATU (NOR)<br />
1. .......... ..........<br />
2. erdu tirok / -na<br />
3. .......... ..........<br />
4. .......... ..........<br />
5. erdu tirosu<br />
6. erdus(i)e tirosue<br />
7. .......... ..........<br />
EUTSI (ZER-NORK)<br />
HIK eutzok/-na eutzosak/-na<br />
ZUK eutzosu eutzosus<br />
ZUEK eutzosue eutzosues<br />
ADITZ DEFEKTIBOAK<br />
ERITXI<br />
1. de(r)itxet // de(r)itxot // de(r)itxat<br />
2. de(r)itxek/-na // de(r)itxak/-na<br />
3. de(r)itxo<br />
4. de(r)itxegu<br />
5. de(r)itxesu<br />
6. de(r)itxesue<br />
7. de(r)itxie<br />
JARIO<br />
3. da(r)idxo<br />
IRUDI(TU)<br />
1. .........<br />
2. dirudik/-ñe<br />
3. dirudi<br />
4. .........<br />
5. dirudisu<br />
6. dirudisue<br />
7. .........<br />
— 139 —
4. Sintaxia<br />
4. SINTAXIA<br />
Kapitulu honetan, ESALDI alkarketa besterik ez da aztertuko, esaldi<br />
bakunari buruzko hainbat zehaztasun morfosintaxiari eskainiriko kapituluetan<br />
emoten da-eta. Beraz, Fruizko hizkeran erabilten diran esaldi koordinatu<br />
eta menpekoen inbentarioa eta sailkapena egiten ahaleginduko<br />
naz.<br />
4.1. ELKARKIDETZA EDO KOORDINAZIOA<br />
4.1.1. Juxtaposizinoa<br />
Hona hemen adibide batzuk:<br />
«arek asko daki, etxako ba(t) pasetan»<br />
«os dxauk, enodxoak partidure»<br />
«anaidxek (g)osak, ondo konpondu bidxuk»<br />
4.1.2. Juntagailuakaz<br />
4.1.2.1. Kopulatiboak<br />
ETA, TA, DA<br />
«etor sien soldaduek eta andra gustidxek saataka asi sien»<br />
«aitte paroan dekie ta estekie se dxanik»<br />
«suk egidxe esan da etzue (e)ser eingo»<br />
– Elipsia gertatzen danean:<br />
«berakatzak eta kinpulek (k)aru daus»<br />
«osasune ta dirue ona tie»<br />
«geur de bidxer estau biarrik»<br />
– Zergaitizko kutsua hartu lei:<br />
«goasok, belu (d)ok eta!»<br />
«esik gusurrik esan, surre lusetuko dxate ta!»<br />
«esiñ ddot olgeu, estakitt eta»<br />
– Esaldi bakunen atalen ugaritasuna adierazteko:<br />
«Miren-da estatos eurten»<br />
«billosik-eta ibil soasen»<br />
— 140 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
BAITTE...BE<br />
Juntagailu honen erabilera urria dala esan geinke. Adierazkortasuna<br />
bilatu gura danean erabilten da, batez be. Bakarrik be agertu daiteken<br />
arren, gehienetan BE bategaz lagundurik joaten da:<br />
«ondo ibilli. Baitte seue pe»<br />
«gu ikus gosues Bai. Eta Kepa Baitte»<br />
«iru ankako txala dxaidxo dxakuk.-Baitte sera be!»<br />
ESTA...BE<br />
Arteragoko juntagailuari buruz esandakoak honentzat be balio dau.<br />
«estekie borondaterik, esta diruri pe»<br />
«badekosu ollorik Es. Eta konejurik Esta»<br />
Adierazkortasun edo indar berezia eman gura danean birritan errepikatzen<br />
da ESTA juntagailua, bere atzetik etorri beharreko guztia isilduz:<br />
«estere meresidu, esta, esta...!»<br />
BE, BERE<br />
Lehenengoa -BE- dogu Fruizko forma zabala. Halan be, Mandaluiz<br />
auzoan ez da bape arraroa BERE entzutea.<br />
«nik ondo dakitt ori, sue pe ondo dxakin biko senkie»<br />
«dánari emon (n)etzien, seuri be agiñddu nitzun»<br />
BE BAI<br />
Aurreko erreferentzia enuntziatua datorrenetan, BAI-k bete lei predikazinoaren<br />
zeregina:<br />
«artuten baki, emoten be bai»<br />
«os dauenien kikillddute oten da, bero dauenien be bai»<br />
«Kepak ingles dxakik, Igone(k) pe bai»<br />
BES<br />
«aitte esta etorko, ama bes»<br />
«nik estot entzun, sue pe esenduen entzungo»<br />
ES ESE...BE<br />
ES ESE-k, BE -ren bitartez beste topiko bat sortzen dau, topiko hau<br />
lehenengoaren kide izango dalarik. Beraz, topiko-bikote sortzailetzat jo<br />
geinke ES ESE partikula.<br />
«olge esese, biar be eitten deu orrek»<br />
«gaste esese, irebasi be politto eitten deu»<br />
«inglesa esese beste iru berbeta klase be i dakix»<br />
— 141 —
4. Sintaxia<br />
«lo esese, putze pe edarrak eitten txus orrek»<br />
ES...ES...<br />
«estoskue (e)mon es beskaririk, es beridxendarik»<br />
«esteu gure es estudidxorik, es biarrik»<br />
«etzie (e)saten es baietzik, es esetzik»<br />
4.1.2.2. Disjuntiboak<br />
EDO / ALA<br />
Partikula bi honein erabilera nahiko ondo finkaturik dago. Halanda be,<br />
ez neuke esango beti «asmatzen» dogunik. Honen ganean asko idatzi dan<br />
arren, ez dirudi gauzak guztiz argi dagozanik. Noz bata eta noz bestea .<br />
Lehenengo, ALA «termino markatua» dala esan behar da. EDO-k, beraz,<br />
arlo zabalagoa hartzen dau; ia beti erabili lei.<br />
Itaun bat dagoanean ia beti ALA erabilten dan arren, ezin dogu esan<br />
baldintza bakarra hori danik. Badirudi ALA juntagailuak «aukeratu behar<br />
bat» erakusten dauala; alternatiba bat eskatzen dauala.<br />
ALA:<br />
«dxoan soas ala etorri satos»<br />
«gorridxek ala suridxek (g)ustetan dxatzus geidxau»<br />
«asko falta dako, ala»<br />
«ser deko Mirenek, mutille ala neskie»<br />
Itaunezkoak ez diran esaldietan be aurkitu geinke ALA, esapide klitxetuen<br />
osagai moduan:<br />
«ill ala bixiko operasiñoa eiñdde dau ori»<br />
EDO: «biximoduek kanbidxe en bideu edo estau se (e)iñik»<br />
«aixe gogorran bat ixen da edo umiek ibill ddie amen»<br />
«amari kasu eiñ edo etzien lotu»<br />
EDO...EDO<br />
«edo juergie edo lapurretie, besterik estekosu gogoan!»<br />
«edo formal ibilli edo etzien lotu, bidxetati pat!»<br />
«edo estudidxeu edo biarrien asi, mogidu en bida!»<br />
NAI (NEI), SEIÑ<br />
«kanpoan egon seiñ kartzelan egon, bardin-bardin tzie»<br />
«eurrera nai atzera eitten deu orrek»<br />
— 142 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
«bata sein bestie artu esta diferentzi andirik egongo»<br />
«orreri esan nei txakurreri esan, kasu bardiñe»<br />
«ixerak, sobrekamak, mantak nai edoser ekarte seuen»<br />
4.1.2.3. Distributiboak<br />
BATA..., BESTEA...<br />
BATARI..., BESTIERI...<br />
BATEKO..., BESTEKO...<br />
BATAK..., BESTIEK...<br />
BATIEN..., BESTIEN...<br />
...-LA, ...-LA<br />
BAI..., BAI...<br />
«batien euridxe dala, bestien eguskidxe, kamiñerue peti geldi»<br />
«batak estekolako, bestiek emon gure (e)steuelako...»<br />
«batien lar ekarten deu, bestien bapes»<br />
«bai semiekas, bai lobakas, ondo pasetan da danakas»<br />
Orain arte aipaturiko jokoei, beste bi gehitu behar jakez:<br />
NAI..., NAI... (NEI..., NEI...)<br />
SEIÑ..., SEIÑ...<br />
«biar asko eiñ nai bapes eiñ, bardin pagetan doskue»<br />
«seiñ okelasalie ixen seiñ arrainsalie ixen, danantzako elejidxe dau»<br />
«nei olan eiñ nei bestetara eiñ, beti topetan deu atxakidxe»<br />
4.1.2.4. Adbersatiboak<br />
Juntadura adbersatiboaren bidez loturiko esaldiek, alkarren arteko kontrakotasun<br />
bat izaten dabe. Juntagailu asko dogu erlazio mota hau adiazoteko,<br />
eta ondorioz, ez dago esangura aldetiko batasunik: kontraposizinoa,<br />
ñabardura ezbardinakaz egin daiteke eta juntagailu bakotxak bere berezitasunak<br />
daukaz.<br />
BAIA<br />
«aittek ondo esaten tzo, baia ama negar da negar dabill»<br />
«aspaldidxon esteu euririk eiñ, baia estau siketarik»<br />
«belu de, baia eskoas etzera»<br />
«astu eiñ dxako, esta makala baia!»<br />
«dxoan en bikot, esto kure baia»<br />
— 143 —
4. Sintaxia<br />
BA(I)ÑO<br />
«artotzie esteu askonarrak triskeu, basurdie paiño»<br />
«etzut suri esan, umieri ba(i)ño»<br />
«enas etzetik etorri, tabernati paño»<br />
BARIK / BIARRIEN<br />
«olgetan barik, benetan dabix órrek»<br />
«neuk artu biarrien berak (k)oixu deu»<br />
«dánari esan sentzien ixilik egon biarrien»<br />
ESPADA SE<br />
«ori esta makiñieas en biar, espada se eskuekas»<br />
«árek esoasen Ameriketara dxoan, espada se Brasillera»<br />
«aldatzien estau peligrurik, espada se eurberan»<br />
ESPABE / OSTANTZIEN / OSTIEN<br />
«musturre garbittu, espabe esatos guges»<br />
«formal ibilli, ostantzien etxatzue eser ekarko»<br />
«parka eske etor soasen, ostien an lotuko soasen»<br />
Beste juntagailu batzuen arrimuan:<br />
«estul apur bet (d)eko, baia ostantzien ondo dau»<br />
«a tontoa da, edo espabe moskortute egongo da»<br />
OSTERA / BARREIX<br />
Ezin lei esan partikula bi honeik guztiz baliokideak diranik. Lehenengoa<br />
-»ostera»-, askoz be neutroagoa da, erabilera zabalagokoa. Bigarrena -<br />
»barreix»-, ostera, adierazkorragoa da. Termino markatua dala esango genduke;<br />
juntagailu betebeharraz aparte, «beste» era bateko eginkizun bat be<br />
badauka-eta:<br />
«sarragas estekie pos andirik, gastie barreix on utze da»<br />
«ama ondo dekie oniño, aitte ostera erdi makali txabikie»<br />
«beran denpora danien arantz-orrantz ibilli de, andrie ostera, biar da<br />
biar»<br />
ESIK / ESIEN<br />
«beste dana txoan die seuek ixen esik»<br />
«geu etorri esien, amen estau seiñik»<br />
«lengusu-lengusiñek ixen esien, danak eroan txus bodara»<br />
— 144 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
BESTALA -lit. BESTELA-<br />
Ez dogu juntagailu betebeharretan erabilten. Gure hizkeran, adberbioa<br />
-aditzondoa, nahi bada- da. Elkarrizketa baten, aurrerago aipatuniko zeozergaz<br />
konparazinoa egiten dau, beti be, egoera hobeago bat proposatzen<br />
daualarik. Leku-denporazko genitiboa be gehitu leio:<br />
«bestala gaus amen»<br />
(Leku bateri buruz berba egiterakoan, han baino hobeto gagozala adierazteko.)<br />
«Bestalako denporie deku geur»<br />
(Aurreko eguneko -egunetako- eguraldiaren ganean berba egiterakoan,<br />
gaurkoa askoz hobea dala adiazoteko.)<br />
4.2. MENDERAKUNTZA<br />
4.2.1. Konpletiboak<br />
-(E)LA<br />
1.-Indikatiboan:<br />
– Nagusia baiezkoan:<br />
«etor dala esan dosku»<br />
«semieri emon bitzola pentzetan deu»<br />
«aixe en biderela sartu dxakie buruen»<br />
– Nagusia ezezkoan:<br />
«estakidxie amen dauela»<br />
«orrek estaki bidxer txarridxek ilkusela»<br />
«estosue pentzetan asko dakittela»<br />
– Baiezko itaunetan:<br />
«egidxe da aitte ixen sarala»<br />
«baki kalte eiñ ddoskule»<br />
«estatosela esan tzue»<br />
— 145 —
4. Sintaxia<br />
– Ezezko itaunetan:<br />
«enitzun esan neuk ekarkotela»<br />
«es as kontuututen alperri tala»<br />
«estosue pentzetan ogoto ixengo dala olan eittie»<br />
2.– Ondoriozkoan:<br />
«jente asko etorko litzela pentzetan dot»<br />
«bera pe apur bet dxango lekela esan dosku»<br />
«esta gusurre agiñetako bat emongo neskixule»<br />
3.– Ahalezkoan:<br />
«elittela etorri entzun dot»<br />
«esamiñe aprobe neidxela esan dostie»<br />
«esan doskue erretiek umieri kalte ein lidxola»<br />
4.– Subjuntiboan:<br />
«dxoan dittela esan tze(t) k(g)ure badeu»<br />
«formal ibil sittesela diñotzu(t) k(g)ero!»<br />
«arexeri lagundu deidxola bakarrik eskatuten dot»<br />
-(E)NA<br />
Perpaus txertatuko ekintza hiztunarentzat ezaguna danean -egia<br />
danean-, -(E)NA atzizkia behar dau; ostantzean, -(E)LA:<br />
«igerritte nau belu en bidxatzune»<br />
«esun de estakidxena»<br />
«urte asko da ardaurik edan estotena»<br />
«ikusten deu se (e)iñik estekona»<br />
«grasidxek etor sarana»<br />
Badago arazo bat hemen aipatu beharrekoa: -(E)LA zein -(E)NA erabili<br />
daiteken esaldietan, azentu aldaketa be nabaritu daiteke:<br />
«igerritte nau belu en bidxatzúne»<br />
«igerritte nau belu en bidxatzulé»<br />
-(E)NIK<br />
Perpaus bateri ezezko nahiz galderazko transformazioa ezartzen jakonean<br />
eta perpaus horrek bere mendean -(E)LA atzizkiaz osaturiko konpletiboa<br />
daukanean, gehienetan -(E)NIK agertuko jaku:<br />
«entzun dosu eiñ ddeuenik»<br />
— 146 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
«esto txakiñ amen biarrien sabixenik»<br />
«esto(t) pentzetan txarrau ein littenik»<br />
«eneuen dxakiñ ainbeste en bisanik»<br />
«esendun pentzeko euskeras dakidxenik»<br />
Menpeko adizkia subjuntiboan (-N)<br />
«esto kure dxoan sittesan»<br />
«billur nas kalte ein didxon»<br />
«geldi egon sittesien gudot»<br />
SELAN...-N<br />
«akordetan (n)as selan esan seuen»<br />
(«akordetan (n)as esan seuela»)<br />
«ikus (s)enduen selan gusurre esan seuen»<br />
(«ikus (s)enduen gusurre esan seuela»)<br />
«ulertu dot selan bidxer satosen»<br />
(«ulertu dot bidxer satosela»)<br />
Aditz izen deklinatua<br />
–TIE<br />
«txurku-txurku edatie gustetan dxako»<br />
«Euskelerridxe askatutie gure neke»<br />
«errenterue(k) p(b)otatie esta erresa»<br />
–TIEK<br />
«agirika eittiek etzo ardure orreri»<br />
«iñori barre eittiek estekotzu bentajarik»<br />
«asko dxokatutiek esteu eser esan gure»<br />
«grasidxe emoten dost olan ikustiek»<br />
–TERIK<br />
«esto kure eser apurtuterik (g)ero»<br />
«estekosu emen erretarik»<br />
«elixa barruen estau berba eitterik»<br />
— 147 —
4. Sintaxia<br />
–TEKO<br />
«sagarra patzeko esanda nau»<br />
«geidxau es etorteko agiñddu doskue»<br />
«munarridxek imiñtten lagunduteko eskatu tzie»<br />
–TIERI<br />
«garidxe eraittieri itxitte daus»<br />
«Bermiora dxoatieri esteritxo ondo»<br />
«barre eittieri emonda dau»<br />
–TIEN (-TE-A-REN)<br />
«asko dxatien kontue tosak órrèk»<br />
«larrei dxakittien arasue tekosus»<br />
«ori apurtutien errue seue tekosue»<br />
Aditz partizipio deklinatua<br />
«damutu dxat mille bider esana»<br />
«penie dekot es ikusidxe»<br />
Zehar galderak<br />
1.– Zati itaunak (Galdetzaile bidez osatunikoak)<br />
– Esaldi asertiboan:<br />
«nok eiñ ddeuen dxakin gure neke»<br />
«seaittik estosun saludeu pregunte deu»<br />
«seuk esan bikosu se gusun»<br />
«arek estaki nondik ibilli»<br />
– Inaunezko esaldietan:<br />
«estakixu se pase dxakon»<br />
«esan tzesue nondik asi»<br />
«baki nor dan a mustur lusie»<br />
«beittute daus selan en bidan»<br />
– Aginduzkoetan:<br />
«esaistesu se gusun!»<br />
«pentzeixue ondo selan eiñ»<br />
«neuk esango tzut se (e)karri»<br />
— 148 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
Atal honetan sartu beharko gendukez esapide bihurturik dagozan beste<br />
honeik be:<br />
«sagarra nos dxeusiko dau»<br />
«andidxaua nok eingo dabix órrek»<br />
«or dau seuser nok emongo»<br />
Askotan, «ia» partikula agertu lei txertatuaren atarian, itaunezkoetan<br />
izan ezik:<br />
«ia seaittik estosun saludeu pregunte deu»<br />
«pregunte (e)itzesu ia seme(t) p(b)ideuen»<br />
2.– Bai / Ez itaunak<br />
Aditz nagusiak eskatzen dauan erantzuna baietza ala ezetza izaten da.<br />
Honein ezaugarria be -n dogu, «ia» indartzaile eta guzti agertu daitekezalarik:<br />
«ia asiko garan esnie saltzien (esaoskuen)»<br />
«egidxe dan pregunte tzo»<br />
Halan be, era honetako itaunak, -n daukenak, zaharren artean bakarrik<br />
erabilten dira. Gazteen artean BA- aurrizkia nagusitu da:<br />
«estakitt badator»<br />
«estostie esan ein badie»<br />
«ia ikis badere pregunte tzie»<br />
Menpeko esaldiek ETE partikula hartu ahal dabe:<br />
«begire daus as(i)ko ete garan»<br />
«obie es ete dan ixengo pentzetan nau»<br />
-LAKO, -LAKOA, -LAKOAN, -LAKOTAN...<br />
«amengoa estalakoa entzun dot»<br />
«nosonos dxoan dalakoa dekot»<br />
«Españeko banderie gorridxe ta beillegidxe dalakoa dekot»<br />
«etor dalakoan nau»<br />
«surre dalakoan daus beran etzekoak»<br />
«seuser astu dxatelakoa dekot»<br />
— 149 —
4. Sintaxia<br />
-NA + Genitiboa<br />
«esteko kartzelan egon danan antzik»<br />
«satzetan ibill ddanan usiñe dekosu»<br />
«geixorik dauenan tipoa dekosu»<br />
Itxura baten goiko egitura horren oso antzerakoa den -NA+REN<br />
BAT aipatu gura neuke:<br />
«dxoan sanan batek esan tzon»<br />
«dakidxenan bateaiñe eroan seden»<br />
Azken adibide biak erlatibozkoak dira zalantza barik. Perpaus nagusiko<br />
IS eta erlatibaturikoarena erreferentziakide dira. Azaleratu daiguzan<br />
lehenengoaren sakoneko egituran egongo litzatekezan perpaus bakun<br />
biak:<br />
a) «batan bat dxoan san»<br />
b) «batan batek esan tzon»<br />
Argi dakusagu lehenengoaren «batan bat» eta bigarrenaren «batan<br />
batek»-en arteko kidetasuna.<br />
Era honetako egitura, zalantza kutsua erantsi nahi denean erabiltzen da:<br />
«etor san bat» askoz be mugatuagoa da «etor sanan bat» baino.<br />
4.2.2. Erlatibozkoak<br />
4.2.2.1.Aditz jokatudun erlatiboak<br />
-(E)N<br />
NOR<br />
NOK<br />
NORI<br />
«belu etor dan gixona esta emengoa»<br />
«guriekas olgetan dabillen umie trastoa da gero!»<br />
«astoa saldu doskun tratantiek esan deu ori»<br />
«txarren esaten tzon osabiek (g)utzo geidxen»<br />
«olgetie gustetan etxakon umie esta umie»<br />
«biarra eskatu tzeten gixonari es eser esan!»<br />
— 150 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
NOGAS<br />
«neu berbetan egon nasen medikuegas dabill»<br />
«atxiñe ibilltten giñen lagunekas batu gara»<br />
NO(RE)NTZAT<br />
«pastillek ekar tzetesan andrientzako da bajie»<br />
«biar eitteko ganie dekon umientzat dakates artaburuok»<br />
NO(G)A(I)ÑE<br />
«ni dxoaten nasen medikueaiñe dxoan da»<br />
«gu ixen garan astueaiñe dabix áre pe»<br />
NO(G)AITTIK<br />
«seuk eiñ ddosun motiboagaittik eiñ ddot»<br />
«neu(k) pregunte nitzun etzieaittik pregunte dee»<br />
NON<br />
«gu egon gintzen lekuen daus bakasiñoatan»<br />
«berba asko eitten dan etzien, biar gitxi»<br />
«gu egon garan otela ondo dxagonda dau»<br />
NONDI(K)<br />
«gu etor garan lekutik estabill jente askorik»<br />
«sue pase sarien bideti enitte paseko!»<br />
NORA<br />
«gu goasen errire dxoateko kapas estie árèk»<br />
«arrankaritten goasen errekara txarrikeridxe pota txues»<br />
NORA(I)ÑO<br />
«neu egoten nasen lekureiño allege die» (edo «lekurarte»)<br />
«astoa etor dan lantzarraraño etor dosak»<br />
NONGOA<br />
«au dan errikoak gara gu be»<br />
«óne(k) t(d)ien parajekoak etor die atzo»<br />
— 151 —
4. Sintaxia<br />
Erlatibo libreak<br />
«suges etor dana esta lar santue ixen»<br />
«ein gure deuenak bako non eiñ»<br />
«kalte eitten tzonari oba emon es»<br />
«kantetan datorrenagas egon (n)intzen»<br />
«geidxen eitten deuenantzat (d)a txupatxuse»<br />
«gu dxoan garanagañe dxoan die»<br />
«atzo pregunte tzienagaittik pregunte tzie barridxen be»<br />
Aposizioa<br />
«ori Basilin semie da, Galdakon bixi dana»<br />
«bastarreko txala il bidu, larogei erralde ingeru dekosena»<br />
«erriko testularidxe dok ori, beti erdi moskortute dabillena»<br />
«seme neusidxe dere, atzo Ameriketatik etor dxakiena»<br />
«esi bako astoa da, atzes estakidxena»<br />
Joskera berezi bat<br />
Erlatibo libreen «erdi-bideko» joskera litzateke aipatu gura dodana. IS<br />
burua isildu egiten da, baina mugatzailea eta kasu-marka -(E)N erlatibizatzaileari<br />
gehitu beharrean, lexikalizaturik antzera gelditu dan -TXU atzizki<br />
txikitzaileari batzen jakoz:<br />
«dakidxen txue esango tzu orrek»<br />
«estekot nekerik dekoten txue emoteko»<br />
4.2.2.2. Aditz jokatu bakoa dauken erlatiboak<br />
Aditz partizipioa + -KO<br />
«atzo erreko pilloa suten dau oniño»<br />
«amak eiñeko jarsie dekot soñien»<br />
«fraille artien ibilliko gixonari itxi en bidxako»<br />
«baserrittik etorrikoakas berba ei(n) lei»<br />
— 152 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
«a umie, atzo etorrikoa, guges posi tabill»<br />
«iges ekarrikoak usteldute daus»<br />
....<br />
Adibide guztiak baiezkoak dira. Ezezkoa adiazo gura danean,<br />
BAKO partikularen bidez egiten da:<br />
«bixerra kendu bako gixona itxure txarrien oten da»<br />
«esnie edan bako txalak esteu probarik eitten»<br />
«iñok ukutu bakoa gudot»<br />
....<br />
Aditz partizipioa<br />
«neuk ekarridxe da ori»<br />
«sárrak ikusidxe dala diñue»<br />
«iñok emonagas majo bixi de ori»<br />
Aditz izena + -KO<br />
«ikusteko geuse(k) taus an»<br />
«derrigorres eitteko biarrak etxates gustetan»<br />
«asko gastetako juergie esta ona»<br />
Ostekoa isildu lei:<br />
«eskus eittekoa da ori»<br />
«nonori esatekoa dala pentzeta(n) su»<br />
Esaldi erlatiboa azken posizinora pasatzen danean eta aditz nagusia<br />
eta txertatua bardinak diranean, adierazkortasunez beteniko<br />
esamoldeak sortzen dira:<br />
«arek eiñ txusen eittekoak!»<br />
«nik ikus dot ikustekoa!»<br />
«esan tziesan esatekoak!»<br />
Galdetzaileekaz osaturikoak<br />
«badeku oniño se ikisidxe»<br />
«se dxagonik estau amen»<br />
«se astue badeko gixajiek»<br />
— 153 —
4. Sintaxia<br />
«Biar» eta «esiñ»-egaz<br />
«ikus biarreko geuse tie órrek»<br />
«eiñ esiñeko geuserik es niri eskatu»<br />
«esan biarreko kontue da ori be gero!»<br />
4.2.3. Baldintzazkoak<br />
4.2.3.1. Adizki jokatuekaz<br />
a) Alegiazko adizkiak daukezanak:<br />
ORAIN ETA GEROALDIRAKO<br />
* BA- + adizki trinkoa / -KO + -KE<br />
«diru asko baneko, etze barridxe erosko neke»<br />
«bidan moduen balabill, eleskidxos olako geusek paseko»<br />
«nebarreba dana palatos, ama posik ongo litte»<br />
* Partizipioa + -KO, BA- + laguntzailea / -KO + -KE<br />
«txoridxek lumetuko basenkies, neuk imingo nekes»<br />
«eskatuko baleust, posik emongo neskidxo barreix!»<br />
«gurpideti ibilko espasiñe, gitxiau loittuko sintzes»<br />
IRAGANERAKO<br />
* Partizipioa+(ixen)+BA-+laguntzailea / -KO + Indik.(Iragana)<br />
«gure amak ikus baleu, esango tzuen»<br />
«ni olan ibilli (i)xen banitte, gorridxek ikusko gendusen»<br />
«aitte etor balitzok, semie dxongo soan»<br />
Ondorioa ez eze, baldintza be indikatiboan egiteko joera dago gehienetan;<br />
batez be, gazteen artean. Zaharrek hobeto eusten deutse oraindik<br />
baldintzazko adizki jatorrei.<br />
Hona hemen gazteen artean entzun daitekezan eredu batzuk:<br />
«ondo ein baseuen iñok etzon eser esango»<br />
«egidxe (e)san batzen etxaken asarratuko»<br />
— 154 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
b) Alegiazkoak ez diran adizkiak daukezanak<br />
«esaneko moduen eitten basu, euko su saridxe»<br />
«konbiduek sasoix badatos, iruretan dxangu»<br />
«ori egidxe bada, esteko geuse onik»<br />
Batzuetan, baldintza eta zergaitia lotu daitekez IZAN aditzaren<br />
bidez:<br />
«ori ein badeu, biarrixena euki deuelako ixengo san»<br />
«platera goraño bete badie, gose dielako ixengo da»<br />
«gordosola badaroadie, euridxe dalako da»<br />
4.2.3.2. Jokatu bako adizkiekaz<br />
ESKERO / ESKO / ESKIÑO<br />
ESIK / ESIEN<br />
–TEKO(T)AN<br />
«ori pastan da asko dxan eskero»<br />
«belu ibilli esko estau seiñik»<br />
«bastarrak ikusten ibilli eskiño estau esetako astirik»<br />
«ikisi esien estau aprobetarik»<br />
«geidxau dxan esik, esta beingoan lodittuko»<br />
«norberak eroan esik, elitte beran konture dxoan»<br />
«guges etortekotan, esaten yatzune en biko su»<br />
«esatekoan, egidxe esan gero!»<br />
«artutekotan, eskuek (g)arbittu»<br />
-E amaiera dauken partizipioetan, -TAKO(T)AN egiten da disimilazio<br />
bokalikoaren ondorioz:<br />
«eskure pagetakotan, merkiau engo tzut»<br />
«dana guretzat ixetakotan ixtutu lei apur bet»<br />
«olgetakotan, txopinke olgeko neke»<br />
— 155 —
4. Sintaxia<br />
4.2.4. Kontzesiboak<br />
4.2.4.1. Adizki jokatuekaz<br />
BA-...BE<br />
-LA...BE<br />
BAIA<br />
«goixien basatos be estosu ikusko»<br />
«soldatie idxen batzue be etxatxu suri allegeko»<br />
«ondo esango balidxo be eleskidxo kasurik eingo»<br />
Erabilera mugatua dauka egitura honek; «gure», «biar», «esiñ» eta «al»-<br />
egaz bakarrik osatzen da:<br />
«gure (e)steuela be barriek urtetan tzo»<br />
«bera pideuela be iñori emongo leskidxo orrek»<br />
«esiñ ddeuela be alegiñe en barik esteu itxiko»<br />
«berak eroan al deuela be iñontzat itxiko leke»<br />
«aberatzales ibilltten da, diru askorik esteko baia»<br />
«estosku egirik esan, esta gusurtidxe baia»<br />
4.2.4.2. Jokatu bako adizkiakaz<br />
ARREN<br />
«goixeti dxagi arren esiñ ddus biarrak akabe»<br />
«kanpokoa ixen arren euskera ikis deu»<br />
«pentzue dxan arren esta lodittuten»<br />
Esaldi kontzesiboari indar berezia emon gura jakonean, BE partikulagaz<br />
hornidu lei:<br />
«etorri arren be esteu trikutik eitten»<br />
«danak agirika eiñ arren be esta doliduko»<br />
NAI TTE<br />
«nai tte danak (g)aldu dxokatu en bidu»<br />
«nai tte belu ixen eskoas etzera»<br />
«nai tte negar eiñ etxatzu parkatuko»<br />
— 156 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
Partizipioa + -TA + BE<br />
«geuges batera urtenda be estie kapas allegetako»<br />
«esamiñe eurretix dxakiñdde be enei aprobeu»<br />
«emonak emon eiñdde be esta espabilletan»<br />
Partizipioa + ES DA BE / BARI(K) P(B)E<br />
«dxoan es da be bardiñ ddosku guri»<br />
«Bilbo ikusi es da be, estau se galdu andirik»<br />
«angule txan bari pe gebona(k) pase leix»<br />
«munduko surrena ixen bari pe ikis lei»<br />
4.2.5. Zergaitizkoak<br />
–(E)LAKO<br />
«neuk esan tzietelako eiñ ddere»<br />
«astoak arrantza eiñ ddeuelako ixartu nas»<br />
«Bilbora daroadielako asarratute dau»<br />
«oneidxe dalako pastan dxakos olakoak»<br />
«sustri bakoa dalako galdu de»<br />
Aditz izena + -A(G)AITTIK / -ARREN<br />
«egidxe esatie(g)aittik kartzelan sartu nede»<br />
«baragarri dabix geusek bidan moduen eiñ es eittiarren»<br />
«aman esanari kasu eiñ es eittie(g)aitti tau olan»<br />
«umie les ibillttiarren pastan yatzues»<br />
ETA / TA / DA<br />
–(E)LA TA<br />
«sausie ixilik, eser estakixue ta»<br />
«órrek esiñ dxan leix, loi daus de»<br />
«selan erosko dxuek, bape dirurik etxekiek eta!»<br />
«gose diela ta dxaten estosak asi ba!»<br />
«estoskue (e)itten itxi guk estakidule ta»<br />
«gastiena dala ta eurreti imiñi gudere»<br />
— 157 —
4. Sintaxia<br />
–LES (-N LEZ)<br />
SE<br />
«es eitteko esan dosules, estu eiñ»<br />
«kanpokoa dales, estaki euskerarik»<br />
«beti olgetan dabixeles, gero estakidxie se en bidan»<br />
«enoa, se euridxe en bideu»<br />
«eroaixu etzera, se pentze lei moskortute dauela»<br />
«es euki damurik, se esteu meresidu»<br />
4.2.6. Denporazkoak<br />
4.2.6.1. Esaldi nagusiaren prozesua aurretik emoten danean<br />
BA(I)ÑO ARIÑAU / ORDUKO / AURRETIK (AURRIEN)<br />
«nik esetu baiño ariñau emendik dxoanda egon san»<br />
«su ixartu orduko txarridxe ill eingu guk»<br />
«eskondu eurretxutik eiñ txusen órre piarrak»<br />
«total apurtu baño ariñau kargutu gara»<br />
«dana alperrik (g)aldu orduko gorde digun»<br />
«ill eurrien esan tzesan órrèk (k)ontuek»<br />
-NERAKO<br />
«argidxe etor danerako danak oyen eon gara»<br />
«esan tzetenerako akabeta euki deu»<br />
«biarrak eiñ ddusenerako geube ixen da»<br />
«etor dxakusenerako belu ixen da»<br />
4.2.6.2. Prozesua une berean emoten danean<br />
-NIEN<br />
«geixotu danien asi da elixara dxoaten»<br />
«usaba etor dxatzunien larrittu sara su be»<br />
«gedar da gedar ibl gintzesenien estoskuen entzun»<br />
-NATAN<br />
«au etorten danatan galdu eitten deu atletikek»<br />
«gu dxoaten garanatan ondo pastan du»<br />
— 158 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
-N BAKOTXIEN / -N GUSTIDXETAN / -N DANATAN...<br />
«ikusten doten bakotxien dardakadan paretan (n)as»<br />
«su satosen gustidxetan euridxe eitten dosku»<br />
«etor dan danatan diskusiñoa egon da»<br />
-(E)LA<br />
«etzera noala etxatek (g)aldu ba!»<br />
«beskaritten nauela entzun dot ori saratie»<br />
-N ARTIEN / -N BITTARTIEN<br />
«suk bi eitten dosusen artien nik lau eitten doas»<br />
«artaburuek garantan doasen bittartien telebisiñoa ikusten dot»<br />
«dxesarritte dauen bittartien ankieri eraitten tzo»<br />
-KERAN<br />
«arnasie artukeran miñ ddekot bularrien»<br />
«tejabanan sartukeran mailletu dot kotxie»<br />
«sartena artukeran erre nintzen»<br />
4.2.6.3. Prozesua atzetik emoten danean<br />
-NIEN<br />
«gidxau ikisten dosunien erosko dxatzu bixikletie»<br />
«dxan seuenien maittik altzeu ein sen»<br />
«seuek gusuena eitten dosuenien etorten sarie etzera»<br />
-NERAKO<br />
«ikus neuenerako esetu neuen»<br />
«esan netzenerako, negarres asi san»<br />
«deittu dxatzuenerako amen egon sarie»<br />
ETA GERO / (ETA) OSTIEN<br />
«beskari edarra dxan da gero logurie oten da»<br />
«eiñekoak eiñdde ostien parkatuteko esan!»<br />
«siestie (e)iñ dde gero batukus bedarrak»<br />
BARRITTEN<br />
«eskon parritten dana ondo ixetan da»<br />
«dxaidxo barritten astoa pe politte tie»<br />
— 159 —
4. Sintaxia<br />
ETA LASTER / ETA LASTERRERA / ETA ARA / ETA BEINGOAN / -RIK<br />
ARA<br />
«suek esan da laster kontutu nitten»<br />
«asidentie ixen da lasterrera il sen»<br />
«esniek eratzi tte ara dxoan ginttesan»<br />
«ardaba edan da beingoan moskortuten da»<br />
«oirik ara nau»<br />
4.2.6.4. Prozesuaren hasiera edo amaiera markatzen danean<br />
-NETIK<br />
«eskondu saranetik ikusi be (e)sara eitten»<br />
«karneta atara deuenetik lotu esiñi tabill»<br />
«negarres ikus neuenetik etxat astu be eitten»<br />
Atzizki hau, prozesuari amaiera emoten deutson berba bategaz<br />
lagunduta joan daiteke. Orduan, gehienetan -NIK agertuten da:<br />
«karrerie akabe sunik ona urte asko pase die»<br />
«esan tzutenik eta geidxau, enas dxoan»<br />
«osabie etor danik ona biximodue kanbidxe en dxaku»<br />
ARTE / AREK ETA...ARTE / ARTIEN / AREK ETA...ARTIEN<br />
«neuk esan arte amen egon biko su»<br />
«non dxesarri bisuen esan artien, sutunik egon»<br />
«itxaron en biku árèk eta geube eiñ artien»<br />
«árèk eta koputxu bet eiñ arte lotu adi gixona!»<br />
4.2.7. Moduzkoak<br />
-N LES<br />
-N MODUEN / MODURE<br />
-N ANTZIEN / ANTZERA<br />
-N KLASIEN...<br />
«dakixules en bisu euskerie»<br />
«esan tzuten moduen eitten basu neikoa su»<br />
«Pruixen eitten dun antzera eitten dere an be»<br />
«asko dakidxen klasien eitten deu berba orrek»<br />
«geuk eitten dusen antzien gardostuten txues buskentzak»<br />
— 160 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
Batzuetan, aditza ixildu egiten da:<br />
«iñok es les daki berbetan»<br />
«ume txikidxeri les emoten tzo dxaten»<br />
SEIÑDDE -N LES<br />
-N MODUEN<br />
-N KLASIEN<br />
«seiñdde eser estakidxeles eitten deu berba»<br />
«seiñdde sorra tekotzetesan moduen beittuten dost»<br />
«seiñdde soratute dauen klasien paretan da»<br />
SEIÑDDE...Aditz izen mugatua + LES<br />
«seiñdde kontu bet kontetieles ixen da»<br />
«seiñdde umieri berba eittieles eitten tzie»<br />
BA-...LES<br />
«bereskoa balitzeles eitten deu berba»<br />
«seruti balatorles bixi die»<br />
SEIÑDDE...BA-...LES<br />
«seiñdde munduko aberatzena balitzeles bixi de»<br />
«seiñdde geixo txarran bat balekoles dabill»<br />
Partizipioa + -(E)KO LES<br />
MODUEN / MODURE<br />
ANTZIEN<br />
KLASIEN...<br />
«esaneko les eitten txus biarrak»<br />
«geuk itxiko moduen tope gendun etzie»<br />
«bera(k) pentzeko klasien konpondu deu etzie»<br />
«agiñdduko les bete deu berbie»<br />
Aditz izena + KO MODUEN<br />
ANTZIEN<br />
KLASIEN<br />
«ondo ulertuteko moduen ein berba gero!»<br />
«barridxen erabilltteko antzien itxi»<br />
«gustetako klasien imiñdde daus pintxoak»<br />
— 161 —
4. Sintaxia<br />
-TA (-DA, -DE, -DDE, -TTE)<br />
«euspes dxeusitte tope du»<br />
« s i g a r roan sigarroas musturre<br />
erreta dau»<br />
«pilloan imiñdde danak erre<br />
txusen»<br />
«bide erdidxen itxunde ikus<br />
neuen»<br />
-(R)IK<br />
Forma klitxetuetan baino ez da erabiltzen. Ondorengo hirurak dira<br />
erabilienak:<br />
«banoa plagiek arturik»<br />
«or daus gosek illik»<br />
«dardakadan dau otzak illik»<br />
-KA<br />
«alkarrari sakaka dabix beti»<br />
«sarataka etor die goixion»<br />
«gurien, dxatekoari usinke ibilltten die»<br />
BARIK / ESIÑIK<br />
«txapela kendu barik esta dxaten»<br />
«burue ondo goberne esiñi(k) t(d)abill»<br />
ALA / ALIEN<br />
«emonala gasteko leke»<br />
«euridxe etxala (botala) da»<br />
«geuse bardiñe esanalien dabill»<br />
-IDXES<br />
«tirona kontu batzuk esanidxes»<br />
«kafe bat artuku sigarroa erreidxes»<br />
— 162 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
-(E)LA<br />
«purue musturrien deuela eitten deu biar»<br />
«ser eiñ estakidxela ikus dot»<br />
«etzieri deutzola txabolie deko»<br />
4.2.8. Helburuzkoak<br />
4.2.8.1. Aditz jokatuagaz<br />
«ixilik egon sittesan esan tzu gusurre»<br />
«afaridxe page dixkun lagundu tzet»<br />
«galdu estakidxon ein tzet sarata»<br />
4.2.8.2. Jokatu bako aditzagaz<br />
-TEKO<br />
«sueri emoteko ekar dot»<br />
«bakotxari bana partiduteko ekar nitxusen»<br />
«esniek erasteko etor nas goixau»<br />
-TEKO(T)AN<br />
«bidxer dxoatekoan nau»<br />
«aspaldidxon gabix txarridxe illttekotan»<br />
«paraje polittauak ikustekotan dxoan ginttesan»<br />
«suen semiegas olgetakotan etor da gurie»<br />
«danak (g)astetakotan emoten tzutes»<br />
Aditz izena + -ARREN / -E(G)AITTIK<br />
«tabernari(k) taberna ibillttiarren biarrak ein barik»<br />
«erremerire dxoatie(g)aittik goixau afaldu deu»<br />
«agiñddukoa emon es eittearren estie etorri»<br />
-TEN<br />
«bedar ebaten dxoan da»<br />
«geuse barridxek ikusten etor dosak»<br />
«soridxonak emoten arrime dxakos»<br />
«ondo dauena apurtuten etor da»<br />
«olgetan etor die»<br />
«goixetik etor da gastañek erretan»<br />
— 163 —
4. Sintaxia<br />
4.2.9. Konparatiboak<br />
4.2.9.1. Bardintasuna adiazoten dabenak<br />
Izena + -N BESTE / -RE BESTE<br />
«aitten beste daki umiek»<br />
«sure beste politte enas ni antzi pe»<br />
«euki gure neke suen beste diru»<br />
«Josen txalak estie gurien beste onak»<br />
Izena + -N izena + -KO<br />
«sindikatoan plasako merke daus»<br />
«gurien sueneko politte(k) taus»<br />
Izena + -N BESTEKO(A)<br />
BESTIEN<br />
«etzien besteko mutille eiñ dde»<br />
«txalan besteko txakurrek ein tzo ainke»<br />
«aitten bestien bakixus eitten»<br />
-KO<br />
BESTE(KO)<br />
BESTIEN<br />
«pasadan urteko besteko otzak estaus»<br />
«gastetako beste alegrentzirik esteko»<br />
«atzoko besteko barriek eittie kosteko dxatzue»<br />
«goixeko bestien engo sus arrastidxen be»<br />
Aditza + -N BESTIEN<br />
BESTE(KO)A<br />
«abadiek eitten deren bestien geu pe engo genke»<br />
«esiñ ekar nei agiñddu dostien beste»<br />
«sue takixuen beste baiño espaneki»<br />
«suek ikus dosuen bestekoa estot (t)ope»<br />
Aditz izena + -KO BESTIEN<br />
BESTE(KO)(A)<br />
«etze-bete lagun neikotuteko beste arraiñ ekar du»<br />
«bixitteko beste bakie»<br />
«arkondara utzien ibilltteko besteko beroa estau»<br />
«guges olgetako bestekoa bada»<br />
«tratora manajetako bestien baki orrek txofer»<br />
— 164 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
ONEN / ORREN / AIÑ<br />
«onen posik eskara iños bixi (i)xen»<br />
«orren lerdoa ixen leidxenik lagunek!»<br />
«ain lotzatidxek urtetako, estaitt nondik urten deren»<br />
ONENBESTE(KO)(A) / ORRENBESTE(KO)(A) / AINBESTE(KO)(A)<br />
«guri etxaku toketan onenbeste diru»<br />
«elei kalkuleu nondik atara deren orrenbestekoa»<br />
«ainbeste ixerdi botatie alperrik ixen da»<br />
«gripiek elei orrenbesteko kalenturerik emon»<br />
4.2.9.2. Desbardintasuna<br />
BA(I)ÑO...-AU(A)<br />
«guriek suena paiño okerraua(k) t(d)ie»<br />
«urte-txarridxe kanpotik ekarrikoa baiño obie da»<br />
«txakurreri guri baiño geidxau gutzo»<br />
Ordena aldatuta be:<br />
«umetan baño sarridxau dxoaten gara oiñ»<br />
«eskolan baiño geidxau ikis gendun kanpoan»<br />
«alperraua da agiñddute eiñekoa baiño»<br />
Esaldi txertatu osoa emoten dalarik:<br />
«ni pentzetan ixen doten baiño andidxaua da»<br />
«sue kure senkien baño edarraua da ori»<br />
«tratantiek esanekoa baiño esne gitxiaukoa da beidxe»<br />
4.2.9.3. Ostantzekoak<br />
AL DANIK (ETA)...-EN<br />
«al danik andidxena engostesu gero!»<br />
«al danik eta gitxien loittu bastarrak»<br />
ALIK ETA...-EN<br />
«alik eta polittenak erosi umientzat»<br />
«alik eta geidxen eroan bija baten»<br />
— 165 —
4. Sintaxia<br />
SENBAT ETA ...-AU(A), (AINBET ETA)...-AU(A)<br />
(ORDUEN DA)...-AU(A)<br />
«senbat eta suridxau pintteu, argidxau lotuko dxatzu»<br />
«senbat eta geidxau esan, kasu gitxiau eitten dosku»<br />
«senbat eta geidxau prepareu, ainbet gitxiau gustetan dxat»<br />
«senbat eta geidxau esaten dxakoen, orduen da ixillau egoten da»<br />
SELAN...ALAN<br />
«selan bixi, alan ill»<br />
«selan esan, alan ixen»<br />
Partizipioa + -AU(A) TA...-AU(A)<br />
«esanau te txarrau de ori»<br />
«egonau te sarrau eitten da ardaba»<br />
4.2.10. Kontsekutiboak<br />
AIÑ...(-(E)LA)<br />
«ain lotza gitxi deko etxakola arpidxe be kanbidxetan»<br />
«ain dau triste berbari pe esteuela eitten»<br />
«ain deku diru gitxi...urten be estu eitten»<br />
— 166 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
5. LEXIKOA<br />
Behar honen hasikeran esan dodan moduan, albo-herrietan egin diran<br />
lanen desbardina egin gura izan dot Fruizerako, ez besteak txarto edo<br />
zuzen ez dagozalako gauza bardinak ez errepetiduteko baino. Beraz, lexikoari<br />
ez deutsot behar dauan besteko sakontasunik eskeini. Nire ustez<br />
garrantzitsuak izan daitekezan berbak bakarrik batu dodaz hemen. Asko<br />
dira falta diranak baina lehen aitatu dodan moduan, atal honeri behar<br />
dauan besteko sakontasuna emon ezkero, besterik ezin landu ahal izango<br />
litzake. Horregaitik ba, ondoren jartzen dodan berba-sorta Fruizen batua<br />
da oso-osorik eta ez dodaz bertan imini ebidenteak diran berbak, hau da,<br />
etzie, atie, eskue... eta abarren antzekoak, holakoak gure inguruko herrietan<br />
be antzera esaten dira-ta. Sartu dodazanak, arrazoi bategaitik edo besteagaitik<br />
gazteen artean gitxiago edo bape erabilten ez diralako imini<br />
dodaz, modu honetara betirako batuta egongo diralako eta nonok gura<br />
izan ezkero barrian be aireratu leizelako.<br />
Berbaren sarrera Fruizko euskeran esaten dan moduan emoten da eta<br />
esangurea erderaz jarrita dator, batzuetan Azkueren hiztegitik hartuta eta<br />
beste batzuetan, -han agertuten izan ez diran berbatan- nik neuk asmatuta,<br />
gure euskeraren esangurara ahalik eta ondoen ekarriz. Azkenik, berba<br />
batzuk testuinguru baten iminita agertu dodaz erderazko esangurari nahiko<br />
eritxi ez deutsodanean.<br />
Hona hemen, beste barik, berba-zerrenda:<br />
abarketie: alpargata.<br />
abasusidxe: prisa, rapidez.<br />
abemaittekoak: campanadas del<br />
mediodía.<br />
abidxedie: velocidad.<br />
abidxentadie: velocidad.<br />
abidxie: nido.<br />
abiseridxe: huevo de madera u<br />
o t ro material que se utiliza<br />
como reclamo.<br />
abixerittu: pudrirse el huevo.<br />
abronadie: embestida. «esta bape<br />
kuriosoa, abronadie besterik<br />
esteko!»<br />
abrosidu: aburrirse.<br />
abudie: manojo de alubias destinado<br />
a colgarse.<br />
— 167 —<br />
abus (ibilli): tambalearse al andar<br />
(a punto de caerse).<br />
adabarridxe: remiendo.<br />
adikunie: mirada.<br />
adittu: mirar<br />
adurre: baba.<br />
afana: afán.<br />
afaridxe: cena.<br />
a f o a : esponjoso. «ulie afo-afo<br />
deko»<br />
afotu: hacerlo esponjoso:<br />
afruntue: intemperie.<br />
agidxen: a la vista. «tripeko sille<br />
agidxen daroa orrek»<br />
agie: viga.<br />
agirika eiñ: reprimir, reñir.<br />
agurie: anciano
5. Lexikoa<br />
agurmaridxe: ave maria<br />
aidxe: papilla, pasta de harina y<br />
leche.<br />
aidxena: sarmiento, tallo leñoso.<br />
aingerue: angel.<br />
ainkadie: mordisco.<br />
ainke (eiñ): morder.<br />
aiskidetu: reconciliarse.<br />
aisko tostadie: tostadas hechas a<br />
base de papilla.<br />
aitte gurie: padrenuestro<br />
aitte santue: papa, padre santo.<br />
aittebitxi: padrino.<br />
aittegiñarraba: suegro.<br />
aittetu: mencionar.<br />
aittieren (eiñ): santiguarse.<br />
aittitte: abuelo.<br />
aitz: grito que se profiere al ganado.<br />
aixal (egon): aguas poco profundas.<br />
aixie: viento.<br />
aixkor: espabilado. «aixkor ibill<br />
dxatzu a erremeridxen»<br />
aixtie: hermana.<br />
akabue: 1.– último. 2.– persona<br />
desastrosa.<br />
akana: garrapata mayor.<br />
akarra, akerra: 1.– macho cabrío.<br />
2.– palo situado en la parte central<br />
trasera de los carros.<br />
akatza: púa del árbol.<br />
akinke: a la pata coja<br />
akulue: aguijada. «akuluegas kiñe<br />
bidxako orreri»<br />
alagorekoa: jornalero.<br />
alaurue: alarido.<br />
albaitterie: veterinario.<br />
albandorrotza: aguja salmera, o<br />
para hacer colchones.<br />
albañie: dificultad de respiración..<br />
albatie: puerta secundaria a un<br />
lado de la casa.<br />
albo-erridxe: pueblo colindante.<br />
alboskadie: tanbaleo<br />
a l b ro k i e : robla o alboro q u e .<br />
»akabe ostien albrokie ein biku»<br />
aldamena: dos palos laterales verticales<br />
que sostienen la puerta<br />
trasera del carro.<br />
aldatza: cuesta.<br />
alderdidxe: lado.<br />
a l d e s t a ( r ) i d x o a : persona insustancial,<br />
inutil, sin remango.<br />
aldikadie: tenporada. Dícese de la<br />
persona que tiene rare z a s .<br />
«orrek aldikadak eukitten txus»<br />
aldrapie: cuesta empinada en los<br />
montes.<br />
alfalfie: alfalfa.<br />
alixemena: reprimenda dura. «alixemena<br />
atara dost alabiek ori<br />
dala ta estala»<br />
alkar poderoso: situación jurídica<br />
por la que los cónyuges tienen<br />
equivalente potestad sobre<br />
todos sus bienes.<br />
almuedie: almohada.<br />
a l p e r r a r r i d x e : rodillo, piedra<br />
cilíndrica.<br />
alta: período de celo de burros y<br />
caballos.<br />
altarik: ikus alta.<br />
altza: aliso.<br />
altzi bet: una pizca.<br />
altziketu: dar un tajo a las castañas.<br />
altzoa: regazo.<br />
allurbie: alholva.<br />
amabirjiñe: laVirgen.<br />
— 168 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
amabitxi: madrina.<br />
amabosta: quincena.<br />
amagiñerraba: suegra.<br />
amaiketakoa: almuerzo.<br />
amama: abuela.<br />
amentala: delantal.<br />
amukoa: copo de lino.<br />
amustu: desafilarse.<br />
amutze: desafilado.<br />
a n a b a k i e :forraje que se da al ganado.<br />
anaidxie: hermano.<br />
anbuloa: nudo.<br />
andalapunte (eiñ): dícese de<br />
cuando a un carro le vence el<br />
peso de la parte posterior provocando<br />
que la parte anterior<br />
subu hacia arriba.<br />
andaparie: depósito grande de los<br />
molinos desde el cual se produce<br />
el salto del agua.<br />
andaridxe: andero, conductor de<br />
cadáveres.<br />
andikidxe: noble, persona de alto<br />
rango social.<br />
andra aixie: viento sur.<br />
andragixonak: marido y mujer.<br />
andraikustie: visita que se hace a<br />
las mujeres recién paridas por<br />
parte de los familiares.<br />
anegie: fanega, 50 kgrs.<br />
antojue: asco, empalago.<br />
antza emon: hacerlo decentemente.<br />
«dxostieri antza emoten tzo<br />
sure semiek»<br />
antzarra: ganso<br />
antzue: estéril.<br />
antzutu:volverse estéril.<br />
apainddu: adornar, prepararse.<br />
apapa: ir de paseo, dirigiéndose a<br />
los niños.<br />
aparejuek: montura que se pone a<br />
los burros para el transporte.<br />
apatxa: pezuña.<br />
apatxe: sentarse, dirigiéndose a los<br />
niños.<br />
apatza: esponjoso, cómodo.<br />
apoa: verraco, puerco padre.<br />
ara: posposición que significa<br />
«recién...». «garbirik ara satos»,<br />
«oirik ara nau».<br />
aragidxe: carne.<br />
aramoa: araña.<br />
aramu-sarie: telaraña.<br />
arantzie: espina.<br />
arapoa: púa del árbol.<br />
aratiñik, aratiñes: caerse boca<br />
abajo.<br />
aratxurre: azada de dos púas.<br />
arbolie: árbol.<br />
ardaba: vino.<br />
ardatza: 1.– eje de carro. 2.– eje de<br />
la rueca.<br />
ardidxe: 1.– piojo. 2.– oveja.<br />
are arridxe: piedra arenisca.<br />
a re-narra: narria, trineo rústico<br />
con púas de hierro<br />
aretxa: roble.<br />
argimallue: mazo de cantero.<br />
argiñe: cantero.<br />
argittu: aparecer. «argittu de atzo<br />
galdu sendun erlojue»<br />
aridxe: hilo.<br />
arie: arena.<br />
arien: nada, ni pizca. «estekot arien<br />
be».<br />
arimie: alma.<br />
ariñegun: anteayer.<br />
ariñik ariñ: rápidamente. «ori esta<br />
etorko ariñik ariñ».<br />
arittoa: carnero.<br />
— 169 —
5. Lexikoa<br />
arkasidxe: acacia.<br />
arkelie: cerda.<br />
arkoa: cerda con crias.<br />
arkondarie: camisa.<br />
arkusabala: de constitución fuerte,<br />
de buen apetito.<br />
arloa: superficie de terreno. «arlo<br />
andidxek erre txus suek».<br />
a rmerie: c o rnamenta. semblante<br />
de persona o animal.<br />
armiñ: apurado, muy enfadado.<br />
armosue: desayuno.<br />
arnasistue: jadeo.<br />
arnasoskie: jadeo.<br />
arotza: carpintero.<br />
arpilerie: arpillera.<br />
arra: palmo.<br />
arrakadie: pendiente.<br />
arrakalie: hendidura, grieta.<br />
arrana: cencerro.<br />
arrankaridxe: trucha.<br />
arrastidxe: tarde.<br />
arrastion: buenas tardes.<br />
arratela: ratonera.<br />
arratoye: ratón.<br />
arratza: tarde noche.<br />
arridxe: 1.– piedra. 2.– fregadero.<br />
arrie: palmo.<br />
arrikoa (eiñ): hacer el fregado.<br />
arroa: arroba. (12,5 k.)<br />
arrosidxe: bostezo.<br />
arrutzie: huevo.<br />
artasidxek: tijeras.<br />
artatxoridxe: gorrión.<br />
artega: nervioso.<br />
arterau: antes, con antelación.<br />
artie: encina.<br />
artien: en el intervalo.<br />
arto-afari: celebración de haber<br />
terminado las siembras.<br />
arto-bixerra: barba de la mazorca.<br />
arto-dxorrie: escardar el maíz.<br />
artolabakoa: torta de harina de<br />
maiz hecha en el horno de piedra.<br />
artosurtekoa: torta de harina de<br />
maíz hecha sobre la piedra del<br />
fuego bajo.<br />
artxoa: cordero.<br />
artzie: 1.– zaranda, herramienta<br />
para limpiar la alubia. 2.– mujer<br />
gruesa en sentido figurado.<br />
asaroa: lluvia benéfica de cualquier<br />
época.<br />
asaskeu: desahogarse.<br />
asatzak: señales, ramitas que se<br />
dejan en los campos para indicar<br />
dónde se ha sembrado y<br />
dónde no.<br />
asau: lejos.<br />
asidxe: semilla.<br />
aska-bentanie: especie de ventana<br />
que comunica el pasillo donde<br />
se encuentra el forraje y el pesebre.<br />
askatu: soltar, librar.<br />
askie: pesebre, artesa, amasadera.<br />
askonarra: tejon.<br />
askordiñe: sabañón.<br />
askurie: rascazón, picor.<br />
asmue: intención.<br />
aspaldidxon: enlos últimos tiempos,<br />
días.<br />
aspidxe: 1.– parte de abajo. 2.–<br />
cama del ganado. «oniño estotes<br />
ganaduen aspidxek atara»<br />
aspigarridxe: hierbas, etc., con<br />
que se hace la cama del ganado.<br />
aspiko gonie: combinación.<br />
aspirie: artesa.<br />
— 170 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
aste akabue: fín de semana.<br />
astegun burusuridxe: día de<br />
labor.<br />
astelena: lunes.<br />
astidxe: tiempo de ocio.<br />
astilletu: partir<br />
astillie: grieta.<br />
astin: fofo.<br />
astinaldidxe: sacudida.<br />
astoa: 1.– burro. 2.– arca con agujeros<br />
en la que se desgrana el<br />
maíz. 3.– sostén para cortar<br />
leña.<br />
astogorridxe: llámase a las personas<br />
que por su actitud se asemejan<br />
a los burros.<br />
asto-otzarak: ikus aparejue.<br />
astrapalie: estruendo, alboroto.<br />
astue: adivino.<br />
astugarridxe: terrible.<br />
asunbre: azumbre.<br />
asune: hortiga.<br />
asurre: hueso.<br />
atala: parte, trozo. «atalkadie<br />
kendu tzo sagarrari».<br />
aterri: tiempo seco.<br />
aterrunie: escampada, clara.<br />
atertu: escampar.<br />
ateute: ataúd.<br />
atoan: al momento, al instante.<br />
atxa: roca, peña.<br />
atxiñe: antiguamente.<br />
atxurre: hazada.<br />
a t x u r ren: 1.– cavando con la<br />
azada. 2.– emplarse en algo con<br />
mucho empeño. «atxurren dabill<br />
kotxie konponduten».<br />
atxurtu: cavar.<br />
atza: hedor.<br />
atzak: ikus atzamarra.<br />
atzaldie: tarde (la).<br />
atzasala, asatzala: uña.<br />
atze biko txala: cierta especie de<br />
ternera.<br />
atze istue: de trasero estre c h o ,<br />
prieto.<br />
atzeko palak: muelas traseras.<br />
atzeskue: postrero en el juego de<br />
las cartas.<br />
atzie: parte trasera.<br />
atzittu: heder.<br />
atzoa: vieja, anciana despectivamente.<br />
atzosarra: vieja, anciana despectivamente.<br />
aupa: 1.– grito de ánimo. 2.–<br />
levantarse dirigiendose a los<br />
niños.<br />
ausittu, eusittu: 1.– templar las<br />
comidas. 2.– añadir aceite de<br />
tocino frito al final de la cocción<br />
en el puchero. «lapikoa<br />
a u s i t t u » .<br />
ausoa, ausondidxe, ausotidxe:<br />
barrio.<br />
ausunie: barriada.<br />
axala: superficie de poco fondo.<br />
«ekarri plater axalak», «estau ittoteko<br />
billurrik, axal dau te».<br />
babie: haba.<br />
baldie: balde, cubo.<br />
balidxokoa: de valor.<br />
baltzingoa: negruzco.<br />
baltzittu: ennegrecer.<br />
baltzunie: moratón, espacio ennegrecido.<br />
baltzuskie: ikus baltzingoa.<br />
ballikoa: cierta especie de hierba<br />
de invierno.<br />
banaka bat: algún que otro.<br />
— 171 —
5. Lexikoa<br />
bandie: una de las vigas principales<br />
del tejado sobre las cual se<br />
sustentan los cabrios.<br />
bañe palue: palo largo sobre el<br />
cual trepa la planta de la vaina.<br />
bara sarie: redaño, prolongación o<br />
repliegue del peritoneo fluctuante.<br />
b a r a g a r r i d x e : e x t re m a d a m e n t e<br />
feo, horrendo.<br />
barandie: cuerda sobre la cual se<br />
cuelga la colada.<br />
b a rdingoa: niño o persona pequeña.<br />
bareue: vigilia.<br />
barie: 1.– bazo. 2.– limaco.<br />
barikue: viernes.<br />
barrabana: palabra soez que se<br />
dice acaso como eufemismo de<br />
«Barrabas».<br />
barrabasa: ikus barrabana.<br />
barre faltzoa: rísa hipócrita.<br />
barre santzoa: carcajada estrepitosa.<br />
barrena: extremo inferior. «frakabarrena<br />
artu bistesu»<br />
barridxen: otra vez, de nuevo.<br />
barrie: risa.<br />
barriñoa: barreño.<br />
barrukidxe: menudillos o tripas<br />
de un animal.<br />
barrunteu: sospechar, adivinar.<br />
barrutidxe: terreno acotado.<br />
bart: ayer noche.<br />
bartzune: instrumento de hierro<br />
en forma de gancho para abrir<br />
la tapa de la chapa. Ikus pikaparrillie.<br />
basakatue: gato montés.<br />
basatoste: carnaval.<br />
basatzie: barrizal.<br />
baserridxe: caserio.<br />
baseuntze: cabra montesa.<br />
basiñoa: barreño.<br />
baspidxe: liendre.<br />
basue: baso.<br />
basurdie: jabalí.<br />
batzarra: reunión.<br />
baye: criba de mallas anchas.<br />
bayerue: vendedor de cribas.<br />
bedarlekue: pradera.<br />
bederatziurrena: novena (en la<br />
iglesia).<br />
beeinkasiñoa: bendición.<br />
begadie: vega.<br />
begixkoana: mal de ojo.<br />
beillegidxe: amarillo.<br />
beindxola: en otro tiempo.<br />
beittu: mira.<br />
belakidxe: tableta con mango en<br />
el centro que sirve para recoger<br />
broza del horno.<br />
belañoa: niebla.<br />
belarridxe: oreja.<br />
belie: cuervo.<br />
belu: tarde.<br />
beluko mesie: misa de domingo al<br />
mediodía.<br />
belune: rodilla.<br />
beluniko: de rodillas.<br />
bendebala: viento del oeste.<br />
bentzidu: desequilibrarse.<br />
berakatza: ajo.<br />
beraskoa: diarrea.<br />
beratu: poner en remojo.<br />
berbaltue: tartamudez.<br />
berbotza: ruido de voces.<br />
berdeskie: verdusco.<br />
b e re k u t e k o a : rápido, fácil de<br />
hacer. «bai, laster eingot, berekutekoa<br />
da-ta»<br />
— 172 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
berenoa: veneno.<br />
beresidxe: jaro.<br />
beridxendie: merienda.<br />
berinketu: bendecir.<br />
bernie: pierna.<br />
berroa: berro (bot.)<br />
bertakotu: aclimatarse, establecerse.<br />
bertan-bera (egon): malestar físico.<br />
bertan-bera (itxi): abandonar<br />
berton illtteko: especie de promesa<br />
o juramento.<br />
bertzoa: verso.<br />
besapie: sobaco.<br />
besartekada: carga sostenida entre<br />
brazos.<br />
besartie: entre brazos.<br />
beseridxe: clientela.<br />
beskaridxe: comida.<br />
besoatakoa: ahijado.<br />
besperie: víspera.<br />
bestaldekoa: vecino de la otra<br />
mitad de la misma casa.<br />
bestaldie: la otra mitad de la<br />
misma casa.<br />
bestie: el otro.<br />
beterrie: de ojos ribeteados.<br />
beti egon nas: expresión que se<br />
esemeja a ya decía yo.<br />
betulie: ceja.<br />
beye: suelo.<br />
beyen ganie: suelo.<br />
biargiñe: trabajador-a.<br />
biarlekue: 1.– lugar de trabajo. 2.–<br />
estropicio, asunto de difícil solución.<br />
bide-sidxorra: sendero.<br />
bidxer: mañana.<br />
bidxorkadie: torcedura.<br />
bidxorra: torcido, doblado.<br />
bidxortu: torcer.<br />
bidxotzekoa: 1.– infarto. 2.– afección<br />
del corazón.<br />
bidxotzerrie: ardor de estómago.<br />
biestune: hiel.<br />
bietza: dedo del pie.<br />
bigie: ternera.<br />
biintxie: ternera.<br />
bikotxak: mellizo-a, gemelo-a.<br />
billigarroa: malvís.<br />
billotza: cordero.<br />
bintegidxe, billegidxe, billeridxe:<br />
sebo que rodea el ombligo<br />
de los cerdos.<br />
biraue: maldicion, blasfemia.<br />
birbikiñe: berbiquí.<br />
biridxe: pulmón.<br />
birikidxe: pulmón.<br />
birikidxetakoa: afección del pulmón.<br />
biroa: buche de aves.<br />
birraittitte: bisabuelo.<br />
birritten: por dos veces.<br />
birsaidxe: remoyuelo, especie de<br />
salvado.<br />
bitxidxe: adorno, juguete.<br />
bitze: espuma., nata.<br />
bixidxena: cáncer.<br />
bixitze biko etzie: casa de dos<br />
viviendas.<br />
bixkerra: 1.– espalda. 2.– loma en<br />
los montes.<br />
bolantie: cierta especie de carro.<br />
bortzilloa: bolsillo.<br />
bost uger (eiñ): zambullirse de<br />
cabeza en el agua.<br />
bostarrike: juego infantil que consiste<br />
en tirar una canica hacia<br />
arriba...<br />
— 173 —
5. Lexikoa<br />
bostortza: ikus porkerie.<br />
botikie: medicina.<br />
brintze: brizna, punta de leña.<br />
brotie: brote.<br />
bruse: blusa que se utilizaba antiguamente.<br />
buldie: bula.<br />
bunburidxe: resonancia de un<br />
sonido.<br />
bur(u)koa: almohada.<br />
burdiñ ure: agua ferruginosa.<br />
burruntzidxe: asador, instrumento<br />
de hierro.<br />
bursotza: clavija que atrabiesa la<br />
lanza del carro en la parte anterior<br />
del yugo.<br />
burtola, gurtola: cama del carro.<br />
burutxie: mazorca desgranada de<br />
maíz.<br />
buskentza: morcilla.<br />
busterridxe: yugo.<br />
bustin lurre: tierra arcillosa.<br />
bustiñe: arcilla.<br />
daburduko: adverbio quivalente a<br />
para ahora. «daburduko dxantzitte<br />
satos!».<br />
damistikune: estornudo.<br />
dandarres: arrastras, arrastrándose.<br />
dardakadie: temblor.<br />
daridxola: manándole. «adurre<br />
daridxola dau alabieri begire»<br />
demandie: demanda judicial.<br />
demoniñoa: demonio.<br />
denporadie: temporada.<br />
denporie: 1.-tiempo. 2.– meteorologia.<br />
d e r rotien: a b u n d a n t e m e n t e ,<br />
muchas veces. «derrotien esaten<br />
txusen alakoak»<br />
desordue: deshora.<br />
diabrue: diablo.<br />
di-da!: onomatopeya que indica al<br />
instante, inmediatamente.<br />
dindirridxe: pingajo, cola de un<br />
vestido.<br />
ditxie: dicha, suerte.<br />
dolledie: lagar.<br />
domekie: domingo<br />
domiñe: medallón.<br />
domusantu: festividad de Todos<br />
los Santos.<br />
dotie: dote.<br />
dotore: guapo, elegante.<br />
dotriñie: doctrina eclesial.<br />
drogie: jaleo.<br />
drungulue: llámase a las chicas<br />
altas y por lo general de movimientos<br />
torpes.<br />
duketa: ducado.<br />
durdurie: 1.– pájaro parecido a la<br />
malvís. 2.– llámase a las personas<br />
nerviosas.<br />
dxagi: levantarse.<br />
dxagon:cuidar.<br />
dxagoneu: enjabonar.<br />
dxaidxe: fiesta.<br />
dxai-txala: ternero que se sacrificaba<br />
en fiestas para repartirlo<br />
entre los vecinos.<br />
dxakena: de poco apetito.<br />
dxakie: chaqueta.<br />
dxakittasun egon: estar a sabiendas.<br />
dxakittune: sabio.<br />
dxalgi: posarse los líquidos. «patatie<br />
ondo dxorratu bida ure ondo<br />
dxalgi deidxen»<br />
dxana: comida, comilona.<br />
dxasa: garbo, habilidad. «orrek bai<br />
dxasa, orrek!».<br />
— 174 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
dxatordue: 1.– hora de comer. 2.–<br />
comida.<br />
dxesarlekue: asiento.<br />
dxesarri: sentarse.<br />
dxeubie: dueño.<br />
dxeungedie: especie de yunque<br />
sobre el que se pica la guadaña.<br />
dxeurti: lanzar<br />
dxibittie: herramienta que se utiliza<br />
para desgranar la alubia, compuesta<br />
por dos palos unidos<br />
entre sí por una correa de cuero.<br />
dxokatu: jugar, apostar.<br />
dxorraidxe: azada pequeña.<br />
dxorratu: cavar.<br />
dxorrie: acción de cavar.<br />
dxostorrotza: aguja para coser.<br />
dxostune: costurera.<br />
dxuntie: articulación.<br />
e b e rdatie, egurdatie: m a ñ a n a<br />
(la).<br />
edie: correa utilizada para sujetar<br />
el yugo.<br />
edonor: cualquiera.<br />
edoseiñ: cualquiera.<br />
edoselakoa: de cualquier clase.<br />
edoselan: de cualquier modo.<br />
edoser: cualquier cosa.<br />
edosetara: de cualquier modo.<br />
edurtzie: nevada.<br />
egaberie: ave fría.<br />
egala: esquina.<br />
egaskadie: vuelo.<br />
egidxe: verdad.<br />
eguena: jueves.<br />
egurdidxe: mediodía.<br />
eguskidxe: sol.<br />
egustena: miércoles.<br />
eidxo: moler.<br />
eixie: arado de una púa.<br />
elaie: golondrina.<br />
eldu: agarrar.<br />
e l i x a s : eclesiásticamente. «orre k<br />
elixas Arreta die»<br />
elixie: iglesia.<br />
elixpie: pórtico de la iglesia.<br />
emoidxe: fuga de algún líquido.<br />
enbarasue: estorbo.<br />
enbata: galerna.<br />
enbrie: mujer.<br />
endekatu: degenerar, volverse inútil,<br />
con poco movimiento.<br />
endisiñoa, indisiñoa: inyección.<br />
enojue: molestia.<br />
enpatxue: empacho.<br />
enplastue: emplasto.<br />
entramie: apetito.<br />
entresakie: entresaca.<br />
epaidxe: decisión. «epai bako<br />
lagune dok ori!»<br />
eperdi biko txala: cierta especie<br />
de ternera.<br />
eperdidxe: culo, trasero.<br />
eperdikoa: azote dado o recibido<br />
en el trasero.<br />
eperra: perdíz.<br />
epertargidxe: luciérnaga.<br />
eralgi: cerner.<br />
erañotza: laurel.<br />
eras: 1.– cómodamente. 2.– poner<br />
al derecho un objeto vuelto.<br />
eraso: obligar.<br />
erasoa: acometida.<br />
eratzi: ordeñar.<br />
erbestie: tierra extraña.<br />
erbidxe: liebre.<br />
erderie: lengua castellana.<br />
erdibittu: partir por la mitad.<br />
erdikiñe: casi la mitad, poco mas<br />
o menos.<br />
— 175 —
5. Lexikoa<br />
erdikiñien: a medias. «erdikiñien<br />
itxi dus geurko biarrak»<br />
erdu: ven.<br />
eride-bedarra: cierta planta utilizada<br />
para curar heridas.<br />
erie: modo, momento propicio.<br />
eritxidxe: 1.– opinión. 2.– persona<br />
arrogante, creída.<br />
erkeroa: dedo gordo (el).<br />
erleutze: colmena.<br />
erluxun: reluciente, limpio.<br />
ermandadie: gremio, cofradía.<br />
ernari: preñada.<br />
erne: brotar.<br />
ernegeu: cabrearse, ponerse nervioso.<br />
erostaka (ibilli): andar quejándose.<br />
erpegorridxe: cierta hierba maligna<br />
de los campos.<br />
erpekadie: arañazo.<br />
erpie: garra.<br />
erraldie: ralde, peso de 5 kilos.<br />
erramue: laurel.<br />
errandonie: agujero en el suelo<br />
de la cocina donde se introducía<br />
una tinaja con agua en el cual se<br />
realizaba la colada.<br />
errapie: ubre<br />
erratu: equivocarse.<br />
errebueltie: curva.<br />
erregaterie: persona que se didicaba<br />
a la compra de productos<br />
de caserío para después revenderlos.<br />
errekartie: zona que rodea a los<br />
ríos.<br />
e r reka-txoridxe: cierto tipo de<br />
pájaro.<br />
errekie: rio.<br />
erremarie: paso para el ganado en<br />
los terrenos acotados.<br />
errementaridxe: herrero.<br />
erremesie: gran cantidad. «bihar<br />
erremesie eiñddere geur».<br />
erremiñttie: herramienta.<br />
e r remuskadie: refunfuño. «erremuskadie<br />
eintzo makala!».<br />
errena: nuera.<br />
errenkidxe: futura nuera.<br />
e r re p a reu: reparar (en algo),<br />
darse cuenta.<br />
erreskadan: en fila, uno detrás de<br />
otro.<br />
errestie: pelea.<br />
erresue: rezo.<br />
erretaillie: retejo.<br />
erretolikie: reprimenda.<br />
e r returie: quemaduras que se<br />
hacen en el campo destinado a<br />
la siembra. Hoy en día cualquier<br />
tipo de fuego hecho al aire<br />
libre.<br />
erretxiñie: resina.<br />
erriko aixie: viento sur.<br />
erriko tabernie: taberna perteneciente<br />
al ayuntamiento.<br />
errix: perteneciente al municipio.<br />
erroa: 1.– raíz. 2.– cada uno de los<br />
pezones de la ubre. 3.– cada<br />
una de las puntas de los antiguos<br />
moños. «moñoa erroak atarata<br />
deko».<br />
errobatibie: rogativa.<br />
erroko txala: ternera recién nacida.<br />
errondie: ronda, juerga.<br />
erronkie: bravuconada.<br />
errosaridxo bedarra: cierta especie<br />
de hierba.<br />
— 176 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
errosaridxoa: rosario.<br />
errotarridxe: muela del molino,<br />
piedra molar.<br />
ertza: esquina, borde.<br />
ertzikiñien: ventanas o puertas a<br />
medio cerrar.<br />
esan txarrekoa: desobediente.<br />
esanekoa: obediente.<br />
esarri: posarse las gallinas sobre<br />
los huevos.<br />
eser da guren: lo más preferido.<br />
«gusu guges etorri Eser da<br />
guren!».<br />
esetara: de ningún modo.<br />
esetarikoa: de ningún modo.<br />
esixena: apodo.<br />
eskapolota, eskopolota: cómoda.<br />
eskekoa: limosnero, mendigo.<br />
esker onekoa: agradecido.<br />
esker txarrekoa: desagradecido.<br />
eskerra: agradecimiento.<br />
eskillara burue: rellano de la<br />
escalera.<br />
eskoa: húmedo<br />
eskolie: escuela.<br />
eskota: escote, derrama.<br />
eskoye: derecha.<br />
eskuberie: rastrillo.<br />
eskudela: pasamano de una escalera.<br />
eskusue: baño.<br />
eskutue: lugar abrigado.<br />
eskuturre: muñeca.<br />
esne beidxe: vaca lechera.<br />
esnetzie: que produce abundante<br />
leche.<br />
espaldie: cuesta empinada en los<br />
campos.<br />
espanak: labios.<br />
espata eulidxe: tábano.<br />
espatie: 1.– espada. 2.– palos que<br />
se colocan verticalmente delante<br />
del carro.<br />
espillue: espejo.<br />
este gorridxe: esófago.<br />
este lodidxe: cólon.<br />
este meie: intestino delgado.<br />
estena: aguijón de abeja, culebra,<br />
etc.<br />
esteridxoa: unidad de volumen<br />
para medir troncos.<br />
estidxe: miel.<br />
estie: intestino.<br />
estramiñie: 1.– rastel, especie de<br />
balaustrada que parece una escala,<br />
colocada horizontalmente para<br />
contener la hierba que come el<br />
ganado. 2.– especie de ventana<br />
que comunica el pasillo donde se<br />
encuentra el forraje y el pesebre.<br />
estretzie: estrada, camino carretil.<br />
esune: conocido.<br />
ete: partícula interrogativa.<br />
etorridxe: inspiración.<br />
etzatzie: parte trasera de la casa.<br />
etze bueltie: parte que rodea a la<br />
casa.<br />
etze-etzeka: juego de niños.<br />
etzekoartekoa: persona a la que<br />
se trata como si fuera de la familia.<br />
etzerako ordie: especie de juego<br />
de niños: toquecillo que se da a<br />
alguien al despedirse y que éste<br />
ha de devolver a algún otro con<br />
el fín de no llevarse él mismo el<br />
«etzerako ordie».<br />
etzigerokoan: en un futuro.<br />
etzurrie: parte delantera de la<br />
casa.<br />
— 177 —
5. Lexikoa<br />
eubegiñerrabak: el suegro y la<br />
suegra.<br />
eukalitoa: eucalipto.<br />
euli mandoa: mosca negra grande,<br />
muy zumbadora.<br />
eumie: cabrito-a.<br />
eurberie: cuesta abajo.<br />
euri lanbroa: llovizna.<br />
euri saparradie: chaparrón.<br />
euri txistille: gota de lluvia.<br />
euri-garoa: llovizna.<br />
euri-lanbarra: llovizna.<br />
euritzie: lluvia torrencial.<br />
eurki: al parecer. «Peulo be etor da<br />
eurki».<br />
eurkidxe: taburete.<br />
eurrerako: para casta, ganado que<br />
no se sacrifica. «au txalau eurrerako<br />
itxi bidot».<br />
eurreskue: aurresku.<br />
eurrie: parte delantera.<br />
euskerie: euskara.<br />
eusnar (eiñ): rumiar.<br />
euspes: caerse boca abajo.<br />
euspoa, espoa: fuelle.<br />
faustela: fofo.<br />
fradue: prado.<br />
frakak: pantalón.<br />
frakatristie: llámase a las personas<br />
cuitadas.<br />
frantzes bedarra: cierta especie<br />
de hierba.<br />
gabilloie: gavilán.<br />
galaso: prohibir.<br />
galbanie: galbana.<br />
galbarra: remolino, centro de<br />
donde parte el pelo.<br />
galbaye: cedazo, criba.<br />
galdarie: caldera.<br />
galgie: freno de los carros.<br />
galipota: galipot.<br />
galtzamarrie: cinta para atarse los<br />
calcetines.<br />
galtzerdidxe: calcetín.<br />
galtzue: paja de hierba.<br />
galuste, galoste: rastrojera, la tierra<br />
misma en que se ha segado<br />
el trigo.<br />
gallurre: caballete de tejado.<br />
gana txarra: malestar corporal.<br />
gana: 1.– punta de la aguijada. 2.–<br />
cumbre.<br />
ganaduek imiñi: realizar los trabajos<br />
del ganado en la cuadra.<br />
ganes (eiñ): desbordar.<br />
gangalie: versión femenina de<br />
gandúl.<br />
gangarra: 1.– cresta de aves. 2.–<br />
llámase así a las personas poco<br />
asentadas.<br />
ganie: cima, punta.<br />
ganorabakoa: persona de poco<br />
fundamento.<br />
gantzagidxe(k): manteca.<br />
garagarra: cebada.<br />
garagarrak irebasi: darse corcorvos<br />
el burro.<br />
garandu: desgranar.<br />
garatu: re n o v a r, echar escapos.<br />
«artoak garatu die daburduko».<br />
garatxie: verruga.<br />
garbi-ikusidxe: limpieza y lavado.<br />
g a rdostu, galdrostu: e s c a l d a r,<br />
pasar las viandas por agua hirviendo.<br />
garidxe: 1.– trigo. 2.– verruga.<br />
garie: flor de maíz, nabo, etc,<br />
garoa: rocío.<br />
garrafoye: garrafón.<br />
garrantziñoa: mal gusto de lo rancio.<br />
— 178 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
garrastu: agriarse.<br />
garratxoie: madera unida a unas<br />
cadenas que se introduce en el<br />
agujero del yugo con el fin de<br />
arrastrar narrias, etc.<br />
garridxe: cintura.<br />
garrikoa: faja<br />
gasa: soso.<br />
gastañe txikolak: erizo huero de<br />
castañas.<br />
gastañie: castaña.<br />
gasteiñ (dau): a p a rentar más<br />
joven de lo que se es.<br />
gastelasosoa: cierto tipo de tordo.<br />
gasunaskie: saladero, depósito de<br />
salmuera.<br />
gatxa: 1.– enfermedad. 2.– difícil.<br />
gatzarridxe: piedra blanquecinay<br />
áspera con que se frota la lengua<br />
del ganado para curársela.<br />
gedxenien: la mayoría de las<br />
veces.<br />
geidxauko barik: sin más.<br />
geittu: llamar.<br />
geixu beten: dentro de un instante,<br />
momento.<br />
geltxoa: mosquito.<br />
gerispie: sombra.<br />
gernue: orina.<br />
geu txoridxe: trasnochador-a.<br />
geubelie: acción de velar un cadáver<br />
por la noche.<br />
gibela: hígado.<br />
gidxerrie: carne viva, lo magro de<br />
la carne.<br />
giñerrie: brezo.<br />
girrintzie: gruñido, relincho.<br />
gixedue: gisado.<br />
gixelana: unidad de medida de<br />
superficie.<br />
gixena: parte grasienta, adiposa de<br />
la carne.<br />
goittiberie: goitibera.<br />
goixeko mesie: misa de los<br />
domingos a primera hora.<br />
goixetidxen: en período tempranero.<br />
goixetikoa: tempranero. «goixetiko<br />
naboa akabe dxaku».<br />
goldie: arado.<br />
gonbitteu: vomitar.<br />
gonbittue: vómito.<br />
gonie: falda.<br />
gorantzidxek: recuerdos.<br />
goraskoa: eructo.<br />
gordosola: paraguas.<br />
gorgolle: nuez de la garganta.<br />
gorostidxe, gorostigidxe: acebo.<br />
gorpue: cuerpo sin vida.<br />
gorpusti: festividad del Corpus.<br />
gorputzaldidxe: estado de cuerpo,<br />
malo o bueno.<br />
gorringoa: yema.<br />
gorriñe: roya, enfermedad de ciertas<br />
plantas.<br />
gorriskie: rojizo.<br />
gorriunie: zona enrojecida.<br />
gorroa: flema.<br />
gorrotoa: 1.– odio. 2.– efecto que<br />
se produce en los pájaros cuando<br />
éstos estan poniendos los<br />
huevos en el nido y una persona<br />
toca dichos huevos; se llama<br />
al hecho de que la madre abandone<br />
el nido.<br />
gortie: cuadra.<br />
gorue: rueca.<br />
gosamena: usufructo.<br />
gosateu: suavizar, calmar el dolor<br />
que producen ciertas heridas.<br />
— 179 —
5. Lexikoa<br />
gosekille: muerto de hambre<br />
gramolie: gramola.<br />
guntzurrune: riñón.<br />
gurasoak: progenitores.<br />
gurdidxe: carro.<br />
gurguxe: madroño.<br />
gurpidie: camino carretil.<br />
gursotza: clavija que atraviesa la<br />
lanza del carro en la parte anterior<br />
del yugo.<br />
gurtada: carro cargado.<br />
gurtedie: agujero central del yugo<br />
hecho con correas.<br />
gurtetza: eje del carro.<br />
i: partícula que se utiliza en las frases<br />
dubitativas.<br />
ideltxoa, idoltxoa: duende.<br />
iderbaltxa: alelí amarillo, cierta<br />
hierba cuyos granos se parecen<br />
a la simiente del nabo; es buena<br />
para el ganado.<br />
iderra: guisante.<br />
idune: collar.<br />
idxe: casi.<br />
idxeltzoa: yeso.<br />
i g a ro: c o n d u c i r, acarre a r. «iru<br />
karrokada igaro doas goixion»<br />
igerra: seco, marchito.<br />
iges: el año pasado.<br />
igetargi barridxe: luna nueva.<br />
igetargi betie: luna llena.<br />
igetargidxe: luna.<br />
igurdi: frotar, restregar, sacudir.<br />
igusi: ikus igurdi.<br />
ikoa: higo.<br />
ikopasie: pasa de higo.<br />
il kanpak: campanadas fúnebres.<br />
ilanderie: 1.– hilandera. 2.– cierto<br />
tipo de bailarina.<br />
ilbana: hilván.<br />
ilbandu: hilvanar.<br />
ilberie: cuarto menguante.<br />
ilgorie: cuarto creciente.<br />
illedan: en fila.<br />
illundidxe: 1.– anochecer. 2.–<br />
tizón.<br />
illuntzidxe: anochecer.<br />
Imiñi: poner, colocar.<br />
inddaba lapikoa: cocido de alubia.<br />
inddabie: alubia.<br />
indderra: fuerza.<br />
ingerue: alrededores.<br />
inpentzadan: sin esperarlo, rápidamente.<br />
intxurre: nuez.<br />
iñerra: brezo.<br />
iñestue: rayo.<br />
iñetasidxe: granizo.<br />
iñosentie: inocente. tonto.<br />
iñotzoa: tiempo oscuro, que anuncia<br />
lluvia. «selango iñotzoa<br />
dator!».<br />
iñurridxe: hormiga.<br />
iñusi: podar.<br />
iñutze: rocío. «geubeko iñutze».<br />
iparra: norte.<br />
ipiskidxe: estropajo para limpiar<br />
el horno, se hace con hierbas<br />
por lo general.<br />
irekurtzi: lavar, enjuagar.<br />
irie: helecho.<br />
iruntzi: tragar.<br />
iru-urreneko mesie: tríduo, cada<br />
una de las tres misas que se<br />
celebran los tres días siguientes<br />
al entierro de una persona.<br />
istutu: 1.– estre c h a r. 2.– apurarse.<br />
ittu(g)iñe: gotera.<br />
itturrien: realizar la labor de guía<br />
— 180 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
de bueyes, yendo por delante<br />
de éstos en la faena.<br />
itxaron: esperar.<br />
itxosoa: mar.<br />
itxundu: acostarse.<br />
itzebaidxe: hendidura en la piel.<br />
itzu-itzuke: a ciegas.<br />
ixartu: despertarse.<br />
ixekoa: tía.<br />
ixentasiñoa: recordar algo, festejarlo<br />
como se merece.<br />
ixenteu: nombrar.<br />
ixerdidxe: sudor.<br />
ixerdittu: sudar.<br />
ixerie:sábana.<br />
ixerra: estrella.<br />
ixerratue: cielo estrellado.<br />
ixi: cerrar.<br />
ixterra: muslo.<br />
ixurridxe: pliegue, arruga.<br />
jainkoa: Dios.<br />
jugoye: camiseta interior.<br />
juisidxoko agiñe: muela del juicio.<br />
kabeliñe: clavel.<br />
kabeserie: cabecera de los animales.<br />
kaderie: pierna.<br />
kafie: cafe.<br />
kaixadie: especie de caja para<br />
medir la harina.<br />
kaixie: arca, cofre, caja.<br />
kakanarrue: pequeñajo, llámase<br />
así a las personas pequeñas.<br />
kaka-pirridxe: diarrea.<br />
kakarraldoa: cierto tipo de<br />
coleóptero volador.<br />
kakoa: horca en forma de gancho.<br />
kalenturie: fiebre.<br />
kaltzie: cauce por donde baja el<br />
agua al saetín del molino.<br />
kamarie: desván.<br />
kamarotie: camarote, desván.<br />
kana betie: unidad de volumen.<br />
kana sagarra: cierto tipo de manzana.<br />
kandela negarra: gota fundida de<br />
la vela.<br />
kandelie: vela<br />
kanpatorrie: campanario.<br />
kanpo sosoa: cierta especie de<br />
tordo.<br />
kanpoa: exterior.<br />
kanposantue: cementerio.<br />
kantarie: 1.-cantera. 2.– unidad de<br />
volumen.<br />
kantiñe: cántaro.<br />
kantzeue: pesado, pelma.<br />
kañikie: canica.<br />
kañuberie: caña.<br />
kapatxie: paja que cubre la mazorca<br />
de maíz.<br />
kaperidxoa: cabrio, cierto madero<br />
en el armazón del tejado.<br />
karabidxe: calero.<br />
karburoa: cierto sistema de iluminación<br />
antiguo.<br />
kardatu: cardar.<br />
kardue: cardo.<br />
kare bixidxe: cal viva.<br />
kargutu: darse cuenta.<br />
karkabie: foso, zanja, cárcava.<br />
karkaxadie, kirkixadie: carcajada.<br />
karrajue: pasillo.<br />
karramarroa: cierta máquina de<br />
hierro en forma de cangrejo que<br />
se utiliza para arar la tierra.<br />
karreterue: carretero, guía de bueyes<br />
kaskaillue: pececito de río.<br />
— 181 —
5. Lexikoa<br />
kaskue: casco, parte posterior de<br />
la cabeza..<br />
kasue: cazo.<br />
katasie: capa de mugre.<br />
katietu: engancharse.<br />
katillue: tazón.<br />
katumixerra: ardilla.<br />
katxiñien: juego de niños que<br />
consiste en introducir una nuez<br />
en un agujero.<br />
kedarrie: hollín.<br />
kerixie: cereza.<br />
ketoa: persona de poco re m a n-<br />
g o .<br />
keye: humo.<br />
kikerie: tacita.<br />
kikilddu: acoquinarse, encogerse<br />
de vergüenza.<br />
kikillik: a horcajadas<br />
killekaroa: gilguero.<br />
killikillik: cosquillas.<br />
kimek: puntas de las ramas.<br />
kimetu: podar las puntas de las<br />
ramas.<br />
kinpulie: cebolla.<br />
kinttela: quintal.<br />
kinttoa: nacido el mismo año.<br />
kiñeu: azuzar, incitar.<br />
kipue: persona enclenque, débil.<br />
kiputze: guipuzcoano.<br />
kirikolatza, kirikolotza: erizo.<br />
kirrue: cerro, estopilla, parte más<br />
fina que la estopa que queda en<br />
el rastrillo al pasar por él el lino<br />
una segunda vez.<br />
kirrusko ixerie: sábana de lino.<br />
kisketa: picaporte.<br />
kittanoa: gitano.<br />
kittu: en paz, completo, perfecto.<br />
kixkeldu: abrasarse.<br />
klaudia okana: cierta especie de<br />
ciruela.<br />
kodañie: guadaña.<br />
koidxu, koixu: coger.<br />
koipie: grasa, aceite.<br />
koittedie: cuitada.<br />
koittedue: cuitado.<br />
kokiñe: especie de hipo de los<br />
bebés.<br />
koko: dulce, en el lenguaje de los<br />
niños.<br />
kokolie: bobalicona.<br />
kokoloa: bobalicon.<br />
kokorrotu: adormecerse, atolondrarse.<br />
kokota: cogote, pescuezo.<br />
koliflora: coliflor.<br />
kollarie: cuchara.<br />
konbidue: huésped, convidado-a.<br />
konbidutzie: acción de tener invitados-as<br />
en casa.<br />
konporta: compurta qque abre y<br />
cierra los canales de molino.<br />
kontrabistie: tuerto.<br />
kontrasola: contrasol, lugar sombrío.<br />
kontuixu: expresión que se utiliza<br />
para dirigirse al interlocutor; es<br />
una contracción de kontu egizu.<br />
«kontuixu, bape dxoan es da be<br />
bardiñ ddost niri!»<br />
koñetie: cuñada.<br />
koñetue: cuñado.<br />
koñetukidxe: futuro cuñado.<br />
kopue: bocado. «kopu bet ein biku<br />
urten baño ariñau, beskaridxe<br />
belu de-ta».<br />
kordan eiñ (kordara): bailar la<br />
biribilketa, unidos por las<br />
manos.<br />
— 182 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
kordatu: enristrar ajos, cebollas,<br />
pimientos, etc.<br />
korotza: fiemo, excremento.<br />
korronta: corriente del río.<br />
korrontako kaskallue: pececillo<br />
pescado en la corriente del río.<br />
korroskadie: eructo.<br />
kortaserue: llamase a un personaje<br />
ficticio el cual cortaba los<br />
dedos a los niños-as que comían<br />
las nueces aún verdes con las<br />
cuales les quedaban las manos<br />
ennegrecidas.<br />
kortatxurre: ikus kakoa. Horca<br />
en forma de gancho.<br />
korue: coro.<br />
kotxoa: gusano.<br />
kotxoarra: gusano.<br />
kuarta denporak: témporas.<br />
kuartillue: unidad de volumen<br />
para medir vino, lech, etc.<br />
kuike: jugar al escondite.<br />
kukubentana: palabra que se les<br />
dice a los niños-as a la vez que<br />
se hacen ademanes de esconderse<br />
a medias.<br />
kukue: cuco.<br />
kukuke: jugar a esconderse.<br />
kukurruku estule: tos ferina.<br />
kuleroak: bragas.<br />
kurra: onomatopeya que se profiere<br />
dirigiéndose a las gallinas a<br />
fín de que se acerquen.<br />
kurtzeperidxoa: recinto pegado<br />
al cementerio donde se realiza<br />
el último velatorio al difunto.<br />
kurtzeroa: cruce de caminos.<br />
kurtzien santiaren: señal de la<br />
Santa Cruz (la).<br />
kurtzulue: candil.<br />
kurubidxoa: avispa.<br />
kuskurre: punta del pan.<br />
kusumun (eiñ): a t r a g a n t a r s e ,<br />
sobre todo los niños-as.<br />
la(ra)koa: clavija.<br />
labañie: cuchilla.<br />
labartoa: borona hecha de grano<br />
que se ha secado junto al horno.<br />
labasue: horno encendido.<br />
labotie: argoma para encender el<br />
horno.<br />
laidxie: laya, instrumento de<br />
labranza.<br />
lamiñe: lamia, sirena, personaje<br />
mítico.<br />
lanbroa: bruma.<br />
landarie: planta.<br />
landie: campa, prado.<br />
lanesie: acción de charlar durante<br />
largo rato. «aspaldidxon alkar<br />
ikus barik egon die ta lanes itzelak<br />
ibltxues».<br />
lantzarra: ikus landie.<br />
lantzimiñien: de vez en cuando.<br />
laño montorra: nubarrón.<br />
lañoa: nube.<br />
lapikoa: olla, puchero.<br />
laratroa, laatroa: taladro, barrena<br />
grande.<br />
laratzue: llar, gancho por el cual<br />
pende el caldero en el fuego<br />
bajo.<br />
larrosie: rosa.<br />
laskidxe: persona desaliñada.<br />
laskintzie: situación de gran<br />
desorden, desaliño, suciedad,<br />
etc.<br />
laskittu: desordenar, ensuciar, etc.<br />
lastamarrie: jergón de paja.<br />
lastana: 1.– beso. 2.– cariño.<br />
— 183 —
5. Lexikoa<br />
lastidxe: pajar, granero.<br />
lastoa: paja de maíz.<br />
latie: tablas del tejado sobre las<br />
que se colocan las tejas.<br />
lau txakur: andar a gatas.<br />
lau urekoa: tejado de cuatro<br />
aguas.<br />
laxatu: aflojar.<br />
lei baltza: helada negra.<br />
lei suridxe: helada blanca.<br />
leidxe: hielo, helada.<br />
leixutu: alisar.<br />
lekue: sitio.<br />
lengusiñe: prima.<br />
lengusue: primo.<br />
lepoa: espalda.<br />
lepoko bixkerra: columna.<br />
lesie: sima, agujero. «lukidxe lesatik<br />
atara!»<br />
letañie, letaiñe: letanía.<br />
lexarra: fresno.<br />
lexibie: colada.<br />
li(g)erra: cuajo<br />
li(g)orra: áspero, seco<br />
librue: libro.<br />
likitx, likiñ: viscoso, pegajoso.<br />
«okelie likitx ongo da oniño»<br />
limonadie: limonada.<br />
liñe: lino.<br />
listerue: el encargado de confeccionar<br />
las listas de las hermandades<br />
ede gremios.<br />
lixue: liso.<br />
lo sakona: sueño profundo.<br />
lo surre: sueño poco profundo.<br />
lobie: 1.-sobrino. 2.– nieto.<br />
loiñie: loina.<br />
loittu: ensuciar, manchar.<br />
loka: que se tambalea. «maidxe<br />
loka dau»<br />
lokie: gallina clueca.<br />
lokukue: cabezadita.<br />
lorrinddu: malograr, echar a perder<br />
alguna cosa, revolver.<br />
lotu: 1.– quedarse, detenerse. 2.–<br />
quedar preñado un animal.<br />
luki bustena: cola de caballo, cierta<br />
planta.<br />
lukidxe: zorro.<br />
lumeroa: numero.<br />
lumetu: desplumar.<br />
lumetxie: pluma muy fina.<br />
lupestu: embarrar, enlodar.<br />
lupetzie: ciénaga, lodazal, barrizal.<br />
lupue: 1.– oruga. 2.– llámase así a<br />
las malas personas.»lupue da ori<br />
gero!»<br />
l u rmena: espacio de terre n o<br />
cubierto de agua.<br />
lurrune: vapor, vaho.<br />
lusengie: alargado.<br />
lustrie: betún.<br />
madaridxe: pera.<br />
magala: f rodosidad de ciertas<br />
plantaciones.»inddabiek magal<br />
andidxe deko».<br />
maidxe: mesa.<br />
mailletu: magullar.<br />
maistrie: maestra.<br />
maixue: maestro.<br />
makatza: cierta especie de pera.<br />
makerie: cerda con crías.<br />
makiñie: ikus goldie.<br />
malletue: magulladura.<br />
mallie: escalón.<br />
mallue: martillo.<br />
mallukidxe: fresa.<br />
mama: agua, en el lenguaje de los<br />
bebés.<br />
mamalie: bobalicona, tonta.<br />
— 184 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
mamarrie: mujer torpe.<br />
mamarro: el coco, el Bú, ser imaginario<br />
que asusta a los niños.<br />
mamiñe: carne, parte blanda y<br />
mollar del pan, frutas, viandas,<br />
peces, etc.<br />
mamukidxoa: 1.– malva. 2.– llámase<br />
así con el fín de insultar a<br />
las personas.<br />
mamurtu: masticar.<br />
manillie: instrumento utilizado<br />
para guiar la argolla en el juego<br />
de los niños-as.<br />
mantar: 1.– trapo, por lo general<br />
viejo. 2.– adjetivo utilizado para<br />
denostar a las mujeres. «ser diño<br />
matar orrek».<br />
mantillie: sebo que rodea el bazo<br />
de los animales.<br />
maordimoa: responsable de las<br />
hermandades gremiales.<br />
mari maistrie: p resumida de<br />
sabia.<br />
mari mutille: hombruna, amiga de<br />
andar entre muchachos.<br />
maridrungulue: mujer de movimientos<br />
torpes.<br />
maritxu talletuko: mariqita, soletaña.<br />
markadora: cierta especie de<br />
arado con el cual se abren surcos<br />
para sembrar.<br />
marro (dxantzi): máscara, persona<br />
disfrazada.<br />
marti sosoa: crías de tordo nacidas<br />
en marzo.<br />
martitzena, martzena: martes.<br />
masala: tranquilo, sosegado.<br />
masoa: mazo utilizado para romper<br />
terrones, desgranar maíz,<br />
etc.<br />
maspasie: pasa de uva.<br />
mastidxe:viñedo.<br />
masustie: mora.<br />
matrallagiñe: muela.<br />
matralle: carrillo, mejilla.<br />
matxorrie: vaca que no queda<br />
preñada. «matxorratute dau».<br />
medeliñe: linea que divide la casa<br />
por la mitad.<br />
medikue: medico.<br />
mele(ta): 1.– adormilado. 2.–<br />
mojado.<br />
mellekota: melocotón.<br />
mendie: p o rción que cobra el<br />
molinero por su trabajo.<br />
mendue: injerto.<br />
merittue: mérito.<br />
mesa barridxe: misa en la que un<br />
diácono es nombrado sacerdote..<br />
metie: montón de hierba almacenada<br />
con vistas al invierno.<br />
mielerue: vendedor ambulante de<br />
miel.<br />
mietz: esparcido, escaso, ralo.<br />
mimena: mimbre.<br />
minberie: doloroso.<br />
mingorra: 1.– becada. 2.– dolorido.<br />
mingotza: amargo.<br />
mintze: dermis, endopleura, película<br />
o membrana que envuelve<br />
el huevo, castañas, etc. «arrutze<br />
hau mintz utze da» (ia azal<br />
bakoa danean).<br />
miru bustena: vertiente pequeña,<br />
trasera de muchos tejados.<br />
mirue: milano.<br />
miseridxe: miseria.<br />
— 185 —
5. Lexikoa<br />
misklie: especie de pasta pegajosa<br />
utilizada para atrapar pájaros.<br />
misto kajie: kaja de cerillas.<br />
mistoa: cerilla.<br />
mixkeridxe: enviciamiento.<br />
mixketue: enviciado, que no se<br />
conforma con nada.<br />
mixkeu: lamer.<br />
mokille: terrón.<br />
mokordoa: excremento duro.<br />
moldie: traza, maña, destreza.<br />
Ikus dxasa.<br />
moltzoa: grupo, montón.<br />
mondxorra: banquete que se da a<br />
los obreros después de puesto<br />
el tejado a una casa nueva.<br />
mordie: racimo.<br />
morokille: gacha, farineta.<br />
morrosie: mugido.<br />
m o r roskanie: mujer corpulenta,<br />
robusta.<br />
morroskoa: mocetón, muchacho<br />
robusto.<br />
morroye: mozo, mozalbete, hombre<br />
en general. «ori morroye<br />
estau burutik sano!».<br />
moskolie: cáscara de nuez, castaña..<br />
«moskolan dakates gastañek».<br />
moskorra: borrachera.<br />
mosoloa: mochuelo.<br />
mosu-gitterrie: t rompa inglesa,<br />
filarmónica.<br />
mudeu: 1.– cambiarse de ropa. 2.–<br />
cambiar el color.<br />
muixe: lloriqueo, murria.<br />
mukurre: base del árbol, parte<br />
inferior del tronco.<br />
munarridxe: piedra divisoria de<br />
límites, mojón.<br />
munarrittu: acción de poner<br />
mojones.<br />
munie: colina, collado, cabezo,<br />
elevación de terreno.<br />
murkoa: vasija, jarra, cantaro.<br />
murrukie: lucha entre vacas, bueyes.<br />
musikie: música.<br />
muskerra: lagarto.<br />
muskille: troncho de una pera,<br />
manzana.<br />
mustretxie, mustrutxie: estropajo.<br />
musturrekoa: bofetada, mojicón.<br />
mutil koskorra: muchacho.<br />
mutil sarra: solterón.<br />
nabolorie: flor de nabo.<br />
naparridxe: viruela.<br />
nardidxe: madera unida a unas<br />
cadenas que se introduce en el<br />
agujero del yugo con el fin de<br />
arrastrar narrias, etc. Ikus garratxoie.<br />
narra: narria.<br />
narres: arrastras.<br />
narrue: cuero, piel.<br />
nasei: 1.– flojo, suelto. 2.– tranquilo,<br />
sosegado.<br />
nebarrebak: hermanos de diferente<br />
sexo.<br />
negue: invierno.<br />
neidxe: mucho. «dirue, neidxe<br />
deko arek!».<br />
nene: leche, en el lenguaje de los<br />
niños.<br />
neska lagune: novia.<br />
neska sarra: solterona.<br />
neskatillie: muchacha.<br />
neskatoa: muchacha.<br />
neurri-kordela: cuerda con ciertas<br />
marcas utilizada para medir el<br />
— 186 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
volumen del ganado y calcular<br />
por conversión su peso.<br />
noisimiñien: de vez en cuando.<br />
non edo an: en alguna parte.<br />
nonon: en alguna parte.<br />
nonor:alguien.<br />
nontzebarridxe: curioso.<br />
nosgure: cuandoquiera.<br />
nosonos: alguna vez.<br />
obreu: defecar.<br />
odei montorra:nubarrón.<br />
odol-batue: roncha, sangre cuagulada.<br />
odoldidxe, oroldidxe: musgo.<br />
ogaserue: pabellón de la cama.<br />
ogigastaie: comadreja.<br />
ogisko tostadie: tostada de pan.<br />
oidalakoa, oidalangoa: decente,<br />
bastante bueno.<br />
oidales: bastante bien.<br />
oidxaleko umie: bebé que aún<br />
utiliza pañales.<br />
ointzu: recientemente.<br />
oiñatzak: huella del pié.<br />
okarana: ciruela.<br />
okelarako: para carne.<br />
okerra: 1.– torcido. 2.– equivocado.<br />
okille: pájaro carpintero, picatroncos.<br />
okotza: barbilla, mentón.<br />
olatako mezie: una de las misas<br />
conmemorativas de difuntos.<br />
olatue: ola.<br />
olge(u): jugar.<br />
oliñe: hollín.<br />
oloa: avena.<br />
ollarra: gallo.<br />
ollendie: polla.<br />
ollo saldie: sopa de ave.<br />
olloa: gallina.<br />
ollogorra: becada, sorda.<br />
olloskoa: pollo.<br />
on eiñ: buen provecho.<br />
ondakiñe: residuo, sobra.<br />
ondoa: 1.– lado. 2.– planta de<br />
árbol.<br />
onesko: para ahora.<br />
oniño: todavía.<br />
oñes: a pié, andando.<br />
operie: paciencia. «estekosu operarik<br />
esetarako!».<br />
opille: torta de maíz.<br />
oratu: agarrar.<br />
orbela: hoja caída.<br />
ordotza: cerdo macho.<br />
orie: masa.<br />
orkatille: tobillo.<br />
ormasiñe: parte del tejado que<br />
sobresale de las paredes.<br />
orpoa: talón.<br />
orraittiño: locución que se asemeja<br />
a por lo tanto.<br />
orrostokidxe: alfiletero.<br />
orrotza: aguja.<br />
orroye: bramido, rugido.<br />
ortu santue: cementerio.<br />
osalie: forraje que se da a los<br />
cerdos; mezcla de harina de<br />
maiz, remolacha cocida, calabaza...<br />
oskillasoa: arrendajo, grajo, cierta<br />
especie de pájaro.<br />
osperie: friolera, propensa a<br />
enfriarse.<br />
ostabe: otra vez, de nuevo.<br />
ostie: mal cuerpo al día siguiente<br />
de una juerga.<br />
ostien: posteriormente, después.<br />
ostikadie: patada.<br />
— 187 —
5. Lexikoa<br />
ostu: 1.– robar. 2.– esconderse.<br />
ostu-ostuke: jugar al escondite.<br />
otabarra: residuos de argoma.<br />
otie: 1.– argoma. 2.– percha en que<br />
se posan las gallinas.<br />
otzarie: cesta.<br />
otzikerie: escalofrío.<br />
otzittu: enfriarse.<br />
otzoa: oso.<br />
pa: beso en el lenguaje de los<br />
niños.<br />
pagoa: haya.<br />
pala: cierto mecanismo del molino.<br />
palankie: palanca.<br />
palatue: cerco de tierra apisonada<br />
que sirve de delimitación en los<br />
montes.<br />
palue: palo.<br />
papa: pan, en el lenguaje de los<br />
niños.<br />
paparra: pecho.<br />
paparreko orrotza: libélula.<br />
papaue: fatuo, bobo.<br />
paradako sekorra: semental.<br />
pareu: ponerse.<br />
parra-parra!: en abundancia.<br />
parratilke: juego que consiste en<br />
conducir una piedra plana dándole<br />
pequeños toques con un<br />
pié mientras se camina a la pata<br />
coja, intentando no tocar las<br />
líneas que se han dibujado previamente.<br />
partidu: repartir.<br />
partikerie: bolsillo.<br />
patatalekue: lugar donde se siembra<br />
la patata.<br />
patatie: patata.<br />
patena: menta.<br />
patiñe: aljibe, cisterna.<br />
pekatue: pecado.<br />
pekorotza: boñiga, escremento de<br />
vaca.<br />
penie: 1.– pena. 2.– dolor.<br />
pernille: jamón.<br />
perretxikoa: seta.<br />
pertikie: lanza del carro.<br />
petrala: 1.– ventrera, cincha,<br />
correa que ciñe la barriga de<br />
algunos animales. 2.– persona<br />
mal, despreciable.<br />
pikaparrillie: ikus bartzune.<br />
pikeka: a picotazos.<br />
piku mallue: martillo especial utilizado<br />
para picar la guadaña.<br />
pilletu: amontonar, apilar la hierba,<br />
etec.<br />
pilloa: montón.<br />
piñue: pino.<br />
piper txorixedue: pimiento choricero.<br />
piperra: pimiento.<br />
pistie: 1.– camino sin asfaltar. 2.–<br />
lágrima endurecida que aparece<br />
s o b re todo por las mañanas<br />
pegada alos ojos.<br />
pitxerra: jarra.<br />
pitxidxe: objeto de adorno, perla.<br />
plagiek arturik: irse, alejarse<br />
deprisa. «plagiek arturik dxoan<br />
da!».<br />
plastasoa: bofetada.<br />
platera: plato.<br />
plegasiñoa: refriega o masaje<br />
dado con alcohol, hortigas, etc<br />
con el fín de aliviar ciertas<br />
dolencias.<br />
poli: lindo; utilizado sobre todo<br />
como vocativo. «nora soas,<br />
poli».<br />
— 188 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
popaska: acción realizada principalmente<br />
por burros y caballos<br />
al intentar levantar las patas traseras.<br />
porasus: a fuerza de.<br />
porkerie, arado de cinco púas.<br />
porrie: porra.<br />
porrusaldie: porrusalda.<br />
portale-mune: desnivel que se<br />
produce cuando termina el portal<br />
de una casa.<br />
portalie: portal.<br />
portie: porte.<br />
posoa: pozo.<br />
pospoliñe: codorníz.<br />
posturie: apuesta.<br />
potixe: botijo.<br />
potxingoa: charco.<br />
prakadune: hombre.<br />
prentzeu: prensar.<br />
prentzie: prensa.<br />
primie: subenciones concedidas<br />
por la posesión de cierto tipo de<br />
ganado o por la plantación de<br />
plantas objeto de subención.<br />
p roba arridxe: piedra que se<br />
arrastra en las pruebas.<br />
probalekue: lugar donde se realizan<br />
las pruebas de arrastre de<br />
piedra.<br />
pudxela: base de piedra de las<br />
columnas de madera.<br />
pulpie: pulpa.<br />
punbala: acto de caerse en el lenguaje<br />
de los niños.<br />
puntuen: hace un instante. «puntuen<br />
etor de alkatie»<br />
pupu: dolor, en el lenguaje de los<br />
niños.<br />
pustillie: 1.– burbuja. 2.– grano.<br />
putu-putu: onomatopeya que significa<br />
comer con ganas. «putuputu<br />
dxaten deu orrek!».<br />
putze: 1.– aire, tanto de las ruedas<br />
como gases que se forman en el<br />
estómago. 2.– soplido.<br />
putzittu: inflar.<br />
puxikie: vegiga.<br />
radidxoa: radio.<br />
rapa-rapa, ripi-rapa: onomatopeya<br />
que indica rapidez. Ikus<br />
sapa-sapa eta taka-taka. «goazen<br />
rapa-rapa».<br />
ritxie: pan pequeño.<br />
sabaletara eraiñ: modo de<br />
siembra que se realiza sin<br />
c a v a r, esparciendo la semilla<br />
al aire .<br />
saborra: desperdicio.<br />
sagatza: sauce.<br />
sagidxe: pelleja de vino.<br />
sague: ratón.<br />
sagusarra: murciélago.<br />
saidxe: salvado.<br />
saietza: costilla.<br />
saillie: tabla o cuadro de un huerto<br />
o prado; muy semejante a<br />
arlo.<br />
sakadix: en chancletas. «nora soas<br />
sapatillek sakadis sartute»<br />
sakie: buen apetito.<br />
sakostie: hondonada.<br />
sakristidxe: sacristía.<br />
sala: 1.– persona de fibra, tiesa,<br />
correosa. 2.– carne tiesa, dura<br />
para comer.<br />
saldarra: divieso. costra que se<br />
forma en la piel a raiz de una<br />
enfermedad.<br />
salie: sala.<br />
— 189 —
5. Lexikoa<br />
salmoatan: salmuera, poner las<br />
viandas en agua con sal.<br />
saltamatxinoa: saltamontes.<br />
saltzabotikie: llámase así a los<br />
potingues que realizan los niños<br />
al jugar.<br />
samarrak: briznas, trozos pequeños<br />
de leña.<br />
samie: cuello.<br />
samurre: tierno.<br />
san juan sagarra: cierta especie<br />
de manzana.<br />
san pedro sagarra: cierta especie<br />
de manzana.<br />
sana: vena.<br />
santietue (eiñ): especie de rito<br />
utilizado para aliviar los esguinces,<br />
torceduras o distensiones<br />
violentas tanto de los tendones<br />
como de los músculos.<br />
sapaburue: renacuajo.<br />
sapak: 1.– cabellos largos. 2.–<br />
melena, frontal de los bueyes<br />
uncidos.<br />
sapa-sapa, sipi-sapa: onomatopeya<br />
que indica caminar rápidamente.<br />
Ikus rapa-rapa eta takataka.<br />
sapaterue: insecto que anda sobre<br />
la corriente de los ríos.<br />
sapatue: sábado.<br />
sapuskadie: sacudida.<br />
sarana: cesto grande, utilizado<br />
sobre todo para acarrear hierba.<br />
sardatxurre: ikus kakoa.<br />
sargori: bochorno.<br />
sarkoa: joven que tiene maneras<br />
de persona de edad.<br />
sarkotxie: ikus sarkoa.<br />
sarnie: sarna.<br />
saroa: gesto, mueca o actitud que<br />
llama la atención. llamase «sarotzue»<br />
a la persona que por su<br />
forma de hablar y gesticular<br />
llama la atención.<br />
s a r r a - s a r r a : onomatopeya que<br />
indica el ruido de la lluvia.<br />
«sarra-sarra da euridxe».<br />
sarrasoye: cerrazón, niebla.<br />
sarrastadie: chorro de algún líquido.<br />
«txix sarrastadie bota dxoat!».<br />
sarri: frecuentemente, a menudo.<br />
sartenekoa: fritura a base de chorizo,<br />
lomo, costilla, tocino, etc.<br />
sartzaroa: vejez.<br />
sasidxe: zarza.<br />
sasieskolie: pira, faltar sin motivo<br />
a clase.<br />
sasoneko lorie: expresión que se<br />
le dice a alguien cuando viene<br />
con un asunto que no está de<br />
actualidad.<br />
saspikidxe: sietemesino.<br />
sast(e)idxe: e s t e rc o l e ro, lugar<br />
donde hechan los despojos.<br />
sastarra: basura.<br />
sastrakie: maleza, matorral.<br />
satarra: persona indeseable.<br />
sator suloa: galería de topo.<br />
satorra: topo.<br />
satzetie: acción de acarrear el<br />
estiércol a los campos.<br />
satzittu: estercolar.<br />
saukue: sauko.<br />
sauridxe: herida, llaga.<br />
sayetza: costilla.<br />
sebadie: cebada.<br />
seiñe: niño pequeño, infante.<br />
sekorra: semental<br />
sekule bedarra: trébol.<br />
— 190 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
sekule: nunca, jamás.<br />
selan edo alan: sea como fuere,<br />
de algún modo.»au eiñ ein biko<br />
da selan edo alan».<br />
selebradue: persona graciosa.<br />
selebrie: ikus selebradue.<br />
seleidxe: plaza, llano que realiza<br />
la función de plaza en los<br />
barrios que carecen de ella.<br />
selemiñe: cofre donde se guarda<br />
el trigo.<br />
semealabak: hijos de ambos<br />
sexos.<br />
semintterie: semillero.<br />
senaoridxe: zanahoria.<br />
senbekure: tantos como se quiera.<br />
sentallie: interjección que denota<br />
estupefacción.<br />
sentzune: sentido.<br />
serrie: hoz.<br />
sertu: e f e c t u a r, llevar a cabo;<br />
comodín formado de zer+tu.<br />
serue: cielo.<br />
serukie: vaina, envoltorio de la<br />
alubia.<br />
sesiñe: 1.– cecina, carne salada.<br />
2.– llamábase así al novillo que<br />
se sacrificaba para repartir entre<br />
todos los del barrio.<br />
sestelie: persona poco decidida,<br />
insustancial.<br />
setan atan emon: vender algo al<br />
mejor postor, a cualquier precio.<br />
«emoixu ori setan atan».<br />
seuek seuetara: entre vosotros,<br />
vosotros solos. «seuek seuetara<br />
ikis bisue».<br />
seuselako: de alguna forma.<br />
seuser: algo.<br />
seusetara: de alguna manera.<br />
sidxe: 1.– junco. 2.– cuña.<br />
sietza: persona limpia, cuidadosa.<br />
siketie: sequía.<br />
siloa: lugar herméticamente cerrado<br />
donde se almacena trigo u<br />
otros granos, semillas o forrajes.<br />
sille: ombligo.<br />
siporra: terreno pantanoso donde<br />
habitualmente crecen los juncos.<br />
sirune: ciega, especie de culebra<br />
delgada e inofensiva.<br />
sisillue: escaño de cocina con respaldo.<br />
sisiñie: rastro o noticias de algo o<br />
de alguien. «danak dabix beran<br />
bille baia aren sisiñerik be esta».<br />
sisipasie: ceceo, acto de pronunciar<br />
con imperfección.<br />
sisko: hecho polvo, vulgarmente<br />
hablando.<br />
sittela: persona que siempre esta<br />
azuzando, chinche.<br />
sitteu: chinchar.<br />
sitz es bitz: terminar con algo en<br />
un santiamén. «arrutzie sitz es<br />
bitz akabe deu».<br />
sitze: polilla.<br />
soidxe: pedazo de tierra que se<br />
saca con la laya o con la azad<br />
a .<br />
soka saltoa: juego de la comba.<br />
sokorruke: 1.– persona pidiendo<br />
auxilio. 2.– persona sollozando.<br />
soldadutzie: servicio militar.<br />
solidxe: sonoro.<br />
solubie: viga.<br />
sonbridxe: lugar sombrío.<br />
sonue: acordeón.<br />
sopotza, sapotza: tapón de las<br />
— 191 —
5. Lexikoa<br />
barricas.<br />
sorgimitxidxe: 1.– cierta mariposa<br />
nocturna. 2.– llámase también a<br />
los niños o niñas pequeñas que<br />
actúan prematuramente para su<br />
edad.<br />
sorkidxe: trapo, paño de cocina..<br />
sorridxe: piojo.<br />
sorrostu: afilar.<br />
sosoa: tordo.<br />
sospela: astilla, brizna.<br />
sotiñe: hipo.<br />
sotoa: hoyo.<br />
sotza: palillo, madera afilada.<br />
sotzik albora (eiñ): no dar ni<br />
golpe, vulgarmente hablando.<br />
«suen lengusuek esteu sotzik<br />
albora eitten fabriken»<br />
sugarridxe: leña.<br />
sugidxe: puente.<br />
sugurdidxe: trena.<br />
suguye, sugoye: serpiente.<br />
suinkidxe: futuro yerno.<br />
suiñe: yerno.<br />
sulderra: gusanillo que se les cria<br />
a algunos animales bajo la piel.<br />
sumintzek, simintzek: flejes, tiras<br />
de madera con las cuales se<br />
fabrican cestos.<br />
sundie: hedor, olor.<br />
suringoa: yema del huevo.<br />
suriskie: blanquecino.<br />
surittu: 1.– pelar. 2.– blanquear.<br />
surrune: garrote, vigueta movible<br />
sobre la carga del carro.<br />
surrut: trago, sorbido.<br />
surteko eutze: cenizas del fuego<br />
bajo.<br />
surtu: espabilarse.<br />
surtz eiñ: extrañarse mucho, atolondrarse».<br />
«surtz eiñdde lotu de<br />
egidxe esantzonien».<br />
susera: vaca en período de celo.<br />
susidxe atara: reñir fuertemente.<br />
«susidxe atara tzo atzokoagaittik!».<br />
sustreidxe: 1.– raíz. 2.– fundamento<br />
de una persona. «sustrei<br />
bako lagunekas esiñ dxoan lei<br />
asau».<br />
sustue: susto.<br />
susubille: 1.– pellejo del vientre<br />
del cerdo con que algunos carpinteros<br />
untan la sierra. 2.– cierta<br />
expresión que se utiliza cuando<br />
alguien no sabe lo que ha de<br />
coger o pedir o simplemente<br />
pide aquello que no se le puede<br />
c o n s e g u i r. «(...) bai, susubille<br />
ekarko tzut!»<br />
sutie: cocina.<br />
sutondoa: zona contigua al fuego<br />
bajo.<br />
sutundu: levantarse.<br />
tabakorridxe: tabaco.<br />
tabikie: tabique.<br />
taidxue: ikus moldie eta dxasa.<br />
tajadie: filete.<br />
taka-taka: ikus r a p a - r a p a e t a<br />
sapa sapa.<br />
taketa: estaca.<br />
talaburdiñe: pala para talos.<br />
talentoa: idea fija. «araxe dxoateko<br />
talentoa deko orrek».<br />
talo dxana: comida a base de talo.<br />
taloa: torta de maiz muy delgada y<br />
de forma circular.<br />
taluse: inclinación de terreno.<br />
talusien: en inclinación.<br />
talletue: tejado.<br />
— 192 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
tallie: teja.<br />
tamañuko lagune: persona insustancial.<br />
tanboliñe: 1.– tamboril. 2.– tambor.<br />
tankarra: bote de lata.<br />
tankarrera jolastu: juego semjante<br />
al escondite pero al cual se<br />
juega con un bote lleno de piedras<br />
pequeñas, el cual se agita<br />
cuando se encuentra a alguien o<br />
cuando alguno se salva de ser<br />
encontrado.<br />
tapotza: corcho, tapón.<br />
tardantzie eskatu/emon: enviar<br />
al alguno a freír espárragos.<br />
«dxoan aregañe ta esan tardantzie<br />
emoteko»:<br />
tarie: paliza.<br />
tarriñe: envase de metal o plástico<br />
que sirve para guardar leche,<br />
agua, etc.<br />
tarterie: tartera.<br />
tas-tas: onomatopeya que imita el<br />
sonido que se produce al pegar<br />
a alguien; se utiliza en el lenguaje<br />
de los niños.<br />
tejabanie: tejabana.<br />
tekie: vaina, emboltorio de legumbres.<br />
Ikus serukie.<br />
tenasak:tenazas.<br />
tengie: taza utilizada sobre todo<br />
para beber agua.<br />
tenple txarra: malagana.<br />
tentriñe, trentiñe: c a c h a z a ,<br />
pachorra.<br />
tentziñoa: tensión arterial.<br />
teukidxe: picador, utilizado tanto<br />
en la cocina como para picar<br />
leña.<br />
tiñekue: tinaja.<br />
tiñie: tinaja.<br />
tira: grito que se profiere a los<br />
bueyes para que inicien la marcha.<br />
tiragomie: tiragomas.<br />
tirrin-tarran: onomatopeya que<br />
indica que se anda medio arrastras,<br />
justamente. «tirrin-tarran<br />
ibilltten da ori biarrien».<br />
titerie: dedal.<br />
tokadak: campanadas que indican<br />
la muerte de algún vecino del<br />
pueblo; son diferentes dependiendo<br />
de que el fallecido sea<br />
hombre o mujer.<br />
tokidxe: chabola en la que habitan<br />
los cerdos y las gallinas.<br />
toll: compacto; dícese de cuando<br />
el pan, los bizcochos, etc. nose<br />
levantan adecuadamente.<br />
toska-lurre: tierra arcillosa.<br />
toskie: arcilla blanca.<br />
trankie: tranca de puertas.<br />
tranpie: 1.– orificio que comunica<br />
el pajar con el establo y por el<br />
cual se echa la hierba. 2.– tranpa.<br />
trauskille: tosco, no pulido, desgarbado.<br />
treberie: instrumento de tres pies<br />
que se pone al fuego para sostener<br />
una cazuela.<br />
tremesa: galbana. «guk deku eukitteko<br />
tremesa!»<br />
tretie: treta de niños.<br />
tribulidxe: carro para una o dos<br />
personas.<br />
trikutik, trukutik: se utiliza para<br />
expresar la nada, la ausencia.<br />
— 193 —
5. Lexikoa<br />
«trukutik esteu ikusten antiju<br />
barik».<br />
trilladorie: trilladora.<br />
tripekidxe: tripacallos, callos<br />
comestibles.<br />
tripeko sille: ombligo.<br />
triskentza:destrozo, exterminio.<br />
trixkeu: destrozar.<br />
trokie: barranco, encañada.<br />
trokotza: llámase a las personas<br />
gruesas.<br />
tronpoye: trompa, juego de niños.<br />
trontzie: sierra grande.<br />
tropie: grande, pesado.<br />
trugoie, truguie: trueno.<br />
truketu: dislocarse un miembro.<br />
trumille: nudo.<br />
trungue: tronco de las plantas.<br />
tunturre: cima.<br />
turrankoa: cierta especie de buey.<br />
tutue: ano, culo.<br />
tutulumerdi: caerse de culo.<br />
txabolie: choza.<br />
txaka-txaka: ikus ripi-rapa, etc.<br />
txakur amurrutue: p e r ro rabios<br />
o .<br />
txakurrestule: tos perruna.<br />
txalmie: enjalma, arbalda ligera.<br />
txaloa: 1.– bofetada. 2.– aplauso.<br />
txamillotxa: alionín, pájaro de la<br />
especie de los paros.<br />
txandarra: chandal.<br />
txangotadie: bochorno más caluroso<br />
que sargori..<br />
txankapistolie: persona de piernas<br />
delgadas.<br />
txankie: 1.– pierna. 2.– sota en el<br />
naipe.<br />
txaramela: tarabilla, zoquetillo<br />
que cierra puertas y ventanas.<br />
txarrantxie: especie de cepillo de<br />
metal que se utiliza para arrascar<br />
el polvo del ganado antes de<br />
pasarles el cepillo común.<br />
txarri bodie: banquete que se<br />
celebra el día de la matanza del<br />
cerdo.<br />
txarrioka(ra)nak: endrina.<br />
txarriskiñe: porquero, vendedor<br />
ambulante de cerdos.<br />
txatala: parcela pequeña de terreno.<br />
txatxa: manzana, en el lenguaje de<br />
los niños.<br />
txatxalie: llámase así a las chicas o<br />
mujeres casquivanas. «se gudeu<br />
neska txatxala orrek».<br />
txatxamurkadie: pellizco.<br />
txepetxa: reyezuelo, pajarillo.<br />
txi(r)intxille, subintxille: lagartija.<br />
txi(r)intxola: argolla, aro.<br />
txikerra: pequeño.<br />
txikertu: partir la leña.<br />
txikittu: 1.– partir la leña. 2.–<br />
empequeñecer.<br />
txiliñe: campanilla.<br />
txillidxoa: chillido, grito.<br />
tximiñidxe: chimenea.<br />
tximiñoa: mono, chinpancé.<br />
tximurre: 1.– arruga. 2.– dobladillo<br />
de la ropa.<br />
txinboa: 1.– columpio. 2.– cierta<br />
especie de pájaro.<br />
txindxorra: petirrojo.<br />
txingerra: brasa.<br />
txin-txin: dinero, moneda.<br />
txintxortak: chicharrón, especie<br />
de durezas que se forman una<br />
vez derretido el sebo.<br />
— 194 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
txipli-txapla: andar descalzo en el<br />
agua.<br />
txiploie: caño por donde va el<br />
agua a la turbina.<br />
txiri-txiri: despacito, poco a poco.<br />
txirlorie: viruta.<br />
txirpidxe: brote del castaño.<br />
txirtie: pájaro algo mayor que el<br />
gorrión.<br />
txispie: 1.– borrachera. 2.– chispa.<br />
txistadie: llamamiento con un sonido<br />
inarticulado. «txistada andirik<br />
esteu bihar afaritten etorteko!»<br />
txistille: gota.<br />
txistue: 1.– saliva. 2.– chistu, instrumento<br />
musical.<br />
txitxi: carne, en el lenguaje de los<br />
niños.<br />
txitxiburruntzi: 1.-comida que se<br />
p repara y despacha en el<br />
campo. 2.– acción de asar chorizo,<br />
tocino, etc incrustándolo en<br />
un tizón y acercándolo al fuego.<br />
txitxie: pollito.<br />
txixe: orina.<br />
txixeposoa: pozo de orina.<br />
txixillue: ikus sisillue.<br />
txolie: fajo de trigo, cebada, etc.<br />
txoliñddu: acción de alegrarse por<br />
efecto del alcohol, estadio anterior<br />
a emborracharse.<br />
txomin-bedarra: cierta hierba<br />
maligna parecida al trébol.<br />
txontie: pinzón, cierto pájaro.<br />
txopinke: juego de niños en que<br />
uno corre en persecución de los<br />
demás.<br />
txopiñ: golpecito dado con la<br />
mano en el juego denominado<br />
txopinke.<br />
txopoa: chopo.<br />
txori abidxie: nido de pájaro.<br />
txoridxabolie: espantapájaros.<br />
txoridxe: 1.– pájaro. 2.– moño<br />
pequeño de las niñas. 3.– espigón<br />
o gozne que entra en el<br />
quicio en puertas, etc.<br />
txorroa: fuente.<br />
txortie: trenza.<br />
txotoa: sombrero, capucha.<br />
txotorra: orzuelo.<br />
txurku-txurku: beber abundante<br />
y rápidamente.<br />
txut: interjección de dolor al tocar<br />
algo incandescente.<br />
udebarridxe: primavera.<br />
udegoidxena: otoño.<br />
udie: verano.<br />
ugela: correa.<br />
uger eiñ: nadar.<br />
ugerra: 1.-roña de metales y plantas<br />
como la vid. 2.– suciedad.<br />
uidxe: encía.<br />
ukondoa: codo.<br />
ukubilkadie: puñetazo.<br />
ukubille: puño.<br />
ume gorridxe: niñato.<br />
umesurtze: huérfano.<br />
umetokidxe: matriz.<br />
une: tuétano, médula.<br />
unedie: zona.<br />
unekadie: período.<br />
untzarridxe, untzarriñe: e n f e r-<br />
medad por la que se endurece<br />
la ubre de la vaca.<br />
untzie: clavo.<br />
untzorridxe: hiedra.<br />
upatza: cierta seta fofa que en su<br />
interior contiene polvo de color<br />
marrón.<br />
— 195 —
5. Lexikoa<br />
ur arrabidxedue: agua conteniendo<br />
ciertas sustancias que es utilizada<br />
para ciertos ritos como la<br />
curación de la rabia etc.<br />
ur-batue: ampolla que se forma en<br />
la piel.<br />
urdidxe: tocino.<br />
urdinddu: enmohecerse.<br />
urdiñe: fina, tersa, blanca; se dice<br />
de la tez.<br />
uregarri: sed de agua.<br />
urgesaidxoa: rana.<br />
uridxe: ciudad.<br />
uridxolie: riada.<br />
uri-eusoa: barrio enclavado geográficamente<br />
en un municipio<br />
p e ro que administrativamente<br />
pertenece a otro distinto.<br />
urikoa: dícese de los niños tomados<br />
en adopción.<br />
urketu: ahorcarse.<br />
urkulue: horquilla.<br />
urregorridxe: oro.<br />
urrukadie: rasguño.<br />
urrumie: quejido o bramido del<br />
ganado vacuno.<br />
urrutu: rasgar.<br />
urrutxie: avellana.<br />
urtegarreneko mesie: función de<br />
aniversario, misa de cabo de<br />
año.<br />
urteurrena: cabo de año, aniversario.<br />
urugoye: cierto insecto.<br />
urun eskoa: harina de maiz no<br />
tostado en el horno.<br />
urune: harina.<br />
usaba: amo, dueño, jefe.<br />
usabandrie: esposa del dueño.<br />
usena: sanguijuela.<br />
usinddu: oler.<br />
uskerra: pedo.<br />
uskidxe: ano.<br />
ustidxe: cierta hierba perjudicial<br />
para el campo.<br />
utzittu: vaciar.<br />
xapi: interjección que se dirige al<br />
gato para alejarle.<br />
xuxue: intención, ganas de algo.<br />
«seusen xuxue dabill orrek baia<br />
estakitt seena».<br />
— 196 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
6. TESTUAK<br />
1 BARRI-EMOLEA: Carmen Sagasti Hormaetxe<br />
JAIOTURTEA: 1928<br />
LANBIDEA: Nekazaria/Etxeko-andrea<br />
AUZOA: Andeko (Bizitza osoan)<br />
GORUETAN<br />
Lelengo gure amamak eitteuen,<br />
bakixu arek mantoien kurtzien eukitten<br />
sitxusen, da gorue sartu an,<br />
imiñi... sera, lanie an sartute amarreta<br />
da gorue da gero ardatza eskoiko<br />
eskuen da eskerragas goitti(k) koixteuen<br />
da eskoiegas a... begittik bueltak<br />
emon aridxe eitteko. Gero galtzardidxek<br />
eitten txusen aregas.<br />
A R D ATZA: Ardatza da aulako...<br />
se(e)sangotzut... destornilladora bes,<br />
burdiñie da, aulako (botilei kortxoak<br />
atarateko tresna bat erakusten deust)<br />
burdiñie, aulakoak dekos, onepaño<br />
se(e)txuau e! D’olan lusie ta gero<br />
emen punten deko alan bolie lusenkatara<br />
da emen eperdidxen deko ba...<br />
beste satitxu bet alan biribiltara imiñdde urten esteidxen aridxek eta gero<br />
onegas bueltak emoten txusen, goikoagas eskerragas goidxen da beien<br />
onegas.<br />
TXARRI-BIARRAK<br />
BUSKENTZAK: Porrue(k) txikittu, kinpulek txikittu, gero arek tosteu,<br />
danak tostetan sien. Da gero, urrengo goixien ba.. otzitan dienien, nasteu<br />
da prepareu. Arrosa egosi, besperan eindde imiñi eta gero arek nasteu,<br />
arek nasteu ta gero odola, paseu pasadoretik da odola gero nasteu. Gero<br />
gasi-gasan imiñi ondo eta koipiepe naste, danak ondo naste eta gero ba<br />
— 197 —
6. Testuak<br />
buskentzak eiñ. Buskentzak eitteko... estietan sartu enbudoagas eta gero<br />
arek uretan galdostu da gero garbittu, beste baldatxu baten imiñi ur otza<br />
da an garbittu te gero eskei. Estiek erkeroagaz betetan gendusen.<br />
TXORIXOAK: Gidxerrak aparteu, txikittu. Gero gatza emon, salmoatan<br />
imiñi, berakatzagas da imiñi eta salmoa orixe da, berakatzagas a, guk nastie<br />
eitten du txikitu errotatxu baten da, da suen amak eta eitten dure...<br />
imiñi alan berakatza dxo dxo eindde imiñi eta atxiñekoa, boltzatan imiñi<br />
da gero areri eraiñ, gatza emon da eraiñ. Da gero nosonosera ba eraiñ<br />
enbitzasu areri eta gero ikusi gasi-gasan eta han euki iru egunetan edo da<br />
gero txoixoak eiñ. Gero eskei, lelengo amarreu trosoak, trosoak eta imiñi<br />
paluek eta eskei airoso dauen lekuen, sutie handidxe bada, sutien, sue eitten<br />
basu. Nik aur eitten doas, karrajuen. Gero siketan dienien, oridxotan<br />
imiñi da koipetan be bai batzuk, lurresko lapikoatan.<br />
GASUNASKAKOAK: Gatza emon eta bakotxa bere seratan, urdidxe ta<br />
pernillek eta asurrek d’orrepa gero gasunaskan imin bitxus, emon gatza ta.<br />
Arek imintten dire gatzagas; tapeu, tapeu eiñdde. Asurreri es, asurreri<br />
gitxiau emoten dxakie. Asurrek estie biar da. Da ostantzien bestiek gatzagas<br />
tapeu, tapeu eindde eta gero arridxek ganien imiñi gogortu daittesan.<br />
Eta solomoak eta orrepa gatz gitxitxuau (oiñ uretan imitten txues, lenau<br />
gatza da gatz apurtxu bategas. Alan baldan aparte imiñitten sien da gatz<br />
apurtxu bategas). Solomoari tte areri be, saiskidxeri tte areri be ba... berakatza,<br />
salmoa. Egun bigarrenien edo ataten sien. (Eta pernillek -itauntzen<br />
deutsot). Pernillek e..., bai illebete t’erdi bai edoseimodutenbe, edo ille bi,<br />
segun. Gero arek, lenau eitten sien uretan apur bet garbittu eta gero eskei.<br />
Apur bet siketan dienien, piper gorritxue emonda alantxe...<br />
— 198 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
2 BARRI-EMOLEA: Juan Uriarte Agirre<br />
JAIOTURTEA: 1927<br />
LANBIDEA: Nekazaria<br />
AUZOA: Andeko (Bizitza osoan)<br />
GARI ERAITTIEK<br />
Lelango makiñetu da lurre garan<br />
badau, e... ganera eraiñ, asatzak eiñ, da<br />
ganera baldieas eraiñ batek. Da gero<br />
ididxekas edo beidxekas atzetik e...<br />
nasteu ariekas. Da lurre badau tonto,<br />
ba lelango pasada bat emon are betien,<br />
are betien da gero eraiñ atzetik da<br />
barridxen gero nasteu. Gero etxakon<br />
eitten areri kasurik arek eta eraitteko<br />
sasoirartien.<br />
Eldute(n) sienien e... serrakas ebei,<br />
illedie pareute; atzeti amarretan enbrak,<br />
ejeneralien amarretan enbrak. Bakotxien<br />
koixu iru lau gari eta beragas<br />
Juan Uriarte gaztetan.<br />
garidxegas amarreu («txolak» dirala esa -<br />
ten deust). Da gero pilleu, arek garidxek<br />
pilleu; pilloatan, pilloatan imiñi<br />
siketu dittesan. Gero, andik illebete<br />
edo, denpora onak datosenien, dxoteko moduen pa(r)etan dienien, ekarri<br />
etzera ta sabaldu seleidxetan. Gero dxo. Arridxek imiñi, arri sabalak, are<br />
arridxek, are arridxek, kuadruko sabalak. Bakotxak gordeta eukitten gendusen<br />
da ekarri portalera, imiñi age bat batetik bestera da bakotxien bi<br />
edo bat. Jentie eskas antzien badau, aldarri bakotxien bat (bi) pareu, bata<br />
aldarri batien da bestie... eskerra ta eskoie dxoten (eskus). Umiek ekarten<br />
txolak aitteri tte amari...kuadrillie eoten sien portalien bate(r)ik bestera. Gu<br />
ekarten da bestiek dxoten plisti-plasta, plisti-plasta. Pañelue samati amarreu<br />
da sakue emen garridxen eurreti, apurtu estidxen serak... Garidxek<br />
olan eikeran, arek eperdidxek dxo eitten tzuen bargetan, emen serien da.<br />
Amarreu saman pañueluek eta santzoka! (Se edate san -itauntzen deutsot)<br />
Edan e... au sera sangridxe, ardaba(g)as da uregas eiñdde...ardaba(g)as da<br />
— 199 —
6. Testuak<br />
ure ta asukerie ganera, asuke(r)illoak, asuke(r)illo andidxek egote sien<br />
lenau, asuke(r)illoak bota ta... sentallien txispek. Da santzoa!<br />
ARTO ERAITTIEK<br />
Lelango satzak ataten sien e... Febrero edo Marti asikeratan, goixeti asitte.<br />
Ganaduekas satzittu soloak. Gero makiñetu goixeti(k) se ganaduekas<br />
eitten biar ixetan san biar da, goixetik eta. Lelangoan igual ixten sien e...<br />
eusi barik; makiñetute itxi. Gero belurantza selan lurre datorren, igual eusi<br />
eitten sien baespadan, euridxe ein barik siketu estittesan. Pasada bat emon<br />
ariekas da gero, eraiñ eurrien lantzien euri saparrada bat eitten suen da,<br />
arek asaroak aprobetxeu ein biar ixeten sien. Masoakas lelango mokille<br />
dxo; asaroa eitten badeu, mokill dxoten lelango andi-andidxe eurretik.<br />
Latigo otzien soloa paseu guk gastiek eitten gendun, kuadrillie! Soloa<br />
paseu lelango andi-andidxe, gero atzeti narretu, orduen igual es derrepentien<br />
baia lelango igual eukitten sien dxota, olan e... mokille dxota, paseute.<br />
Gero euri saparrada bat eitten badeu, gero narretan sentalle otza, goixien<br />
arik eta...latigotzien, siketu barik, paseu. Gero an ixte sien alan narratute<br />
urrungo denpora onien gero... barridxen asteko ariekas preparetan.<br />
Hasi ariekas preparetan, aro ona badau ba... emon are bidxen edo segun<br />
selan datorren lurre, narragas da ariegas. Emon arekadie ta gero narretu<br />
da aretu te gero sotora eraitten sien... edo eixara, nik neuk sotora einddot<br />
geidxau. Gure aitte difuntuek e... ni akordetan nas, ni ibiltten nintzenien<br />
aitte difuntuegas, arek eixara eitte seuen. («Eixara» selan eraitte san<br />
–itauntzen deutsot). Prepareu soloa, aretu da eixiegas, eixa-sarrature.<br />
Lelango markeu da atzetik ama difuntiek eraiñ. Ni eurretik itturrien; aren<br />
atzeti eraiñ artoa da bueltan, eurreti gero etorten san iñddabie eraitteko.<br />
Beragas tapeu, beragas tapeu eitte san. Eixa-sarrature esaten dxakon.<br />
Gero dxorratu; erneta amabostara edo... iru aste barru edo. Mokille dxo<br />
lelango orduen be, mokille igual egote san da, eurreti mokille dxo, dxorratu<br />
orduko. Akabuko dxorran gero miestu artoa. (semet dxorraldi emo -<br />
ten dxakiesan -itauntzen deutsot). Enjeneral bi... porkeratu be bai e!, dxorratu<br />
baiño ariñau.<br />
Gero, or agostu ingeruen edo eusi, gabillek eusi. Garak ein be bai; igual<br />
dxateko gitxi e(g)ote san da... txalantzat. Da gero, eldute sienien artoak e...<br />
ba..., batu artoak. Lelango ganaduentzat ekarte sien igual elduenak, elduenak.<br />
Ganaduek lastoa dxanidxes, a artaburue ba dxateko ixte san.<br />
Artaburue, ekarri etzera ta portalien surittu. Gero labasuek. (Labasuek<br />
se sasoitten eitte sien -itauntzen deutsot). Labasuek ba..., asikerakoak<br />
— 200 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
goixtik eitte sien, asikerakoak e... igual esan egoten dxateko be ta..., taloak<br />
eitteko goixeti artoa eroan da... asikerako labasue, gosoau eittearren a berdie<br />
ekarritte. Estaitt ba, se sasoi ixengo san ba Setienbre ingeruen edo.<br />
Gero Urridxen, ejeneralien Otubren, gero pilloa Otubren. (Selan eitten san<br />
labasue -itauntzen deutsot). Setienbrien labaotak ebaten ekarteko; gero<br />
labasue eitteko etzera ekarte sien da. Gero labasuek eitte sien. Bakotxien<br />
sei saspi sarankada ingeru sartzen dxakosan labasueri asikeran, berde<br />
e(g)ote sien da. Goixien goixeti bixtu labie, egune eikerara; ordu bi ingeruen<br />
edo, ordu bitterdi edo, iru ordu. Labie suten! Gero a surittute sanien,<br />
lelango baltzittu da gero suri suri. A surittu ein bideu labie ondo berotuteko.<br />
Surittute sanien ondo, gero orduen garbittu labie ta sartu. Bota sarankadak<br />
ara da gero eraiñ. Garbittu ipiskidxegas sies-sietz da lelango artolabakoak<br />
eiñ. Sagarrape erreta sien.<br />
Gero errotara eroate sien; enjenealien kaixadie eroate san orduen,<br />
bueno... arin gure basu igual e..., dxateko arin gure basu, lelango sakutxu<br />
bet edo. Baia jeneralmente kaixadie, sei anega. A dxotie mendie kobreta<br />
eden..., mendie ba... anegako lau killo edo. Gero ekarri etze(r)a ta, kaixan<br />
sakatu, sakatedu eiñ urune da antxe ixte san.<br />
— 201 —
6. Testuak<br />
3 BARRI-EMOLEA: Brijida Galdona Bilbao<br />
JAIOTURTEA: 1916<br />
LANBIDEA: Etxeko andrea<br />
AUZOA: Andeko. (Ezkondu arte Batiz auzotiaren ondoan)<br />
SESIÑE<br />
Sesiñe Andekon, amentxe ill dde,<br />
Sallebantietan eta ixengo sien emen<br />
eusotidxen e..., ba bota dusen sortzi<br />
lagun errepartoa eitteko gero. Da dxoaten<br />
san gixon bat, orren sortzidxen<br />
artien, gixon bat dxoaten san bille; txalan<br />
bille da arek ekarteuen elejidute;<br />
arek eitten seuen tratue da arek ekarte<br />
seuen elejidute ta eusabak ekarte seuen, bespera geubien txala amarran<br />
artute portalera illtteko. Da karnaserue ixengo san seuen aittitte igual; bota<br />
dun aittitte. Eta gero seuen amama eta etorte sien ba goixien amaikek edo<br />
amabidxek ingeruen odolan bille danak, andrak errepartoa eitteko... odola<br />
da estiek...eta seboa. Eta gero eitte san txala eskei da freskure baten imiñi,<br />
ixera andi bategas tapeute euli nabarrak sartu barik barrure se arek espabe,<br />
eitten batzie kaka an kotxoak eitten dies. Eta gero illundidxen, bai<br />
illundidxe ixeta san, etorte sien a..., gixonak baldatxuegas edo sestotxuegas<br />
edo ... okelien bille. Da karnaseruek eitte suen..., sortzi bagara, sortzi<br />
pillo. Da apur (b)et gora bera eitte seuben berak errepartoa, pixurik es<br />
eser barik... begire, begire. Eta gero (e)oten san ume bat, emen umiek<br />
asko egon die. Bat ekarte san da gero esateko:<br />
- Au nontzako da -esate seuen batek. Da au ixengo da ba... Kaliñentzako<br />
edo Juanentzako edo bestaldeko Luixentzako edo olan. Umiek eitte<br />
seuen ori se igual sarrak tranpie euki leidxelata. Estapa ori pentzetan baseden,<br />
estaipa eurek pentzetan baseden ori. Nik estaipa orixe. Da gero ba...<br />
bakotxak, berana esate seuenien taka, altzeta seuen sestotxure edo baldara<br />
edo ekarte san geusera. Da gero pague ixete san orrena... San Andres<br />
besperan, orren txalan pague. Lenau eitte sien paguek San Tomasetan eta<br />
San Andresetan. Eitten sien... egurrek eroste sienak, orduntxe pageta sien;<br />
aspigarridxe eroste seuenak, orduntxe pageta seuen; txala iltte seuenak,<br />
San Mielatan ill seiñ e... agostuen ill, seiñ beste egun baten ill, orduntxe<br />
ixete sien paguek. Errentape bai.<br />
— 202 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
LAMIÑEGANE ITTURRIKO KONTUEK<br />
Ortik itturri albotik pas(e)ta sienien, albotik lagunek pas(e)ta sienien,<br />
ara es beittuteko esate tzienela lamiñek, ostantzien estaitt nik, etzeko<br />
estaitt ser kenduko tziela beitte(r)idxe edo dekiena, etzien dekiena kenduko<br />
tziela ostantzien esaten itzien. Nik gitxi dakitt ori geusie eta Mari Jesus<br />
Eurrekotzekori entzun tzet e... arek nipaño grasiosoau esaten deu, nik<br />
estaitt esebe baia... Estapa amamak edo aittek edo nok esanda gurdidxen<br />
arantza ondo pas(e)ta sienari ba... onantza etorten ixten tzienela, baia<br />
arantza ara adi pasta sienari onantza etorten es itziela ixten. Nik gitxi dakitt<br />
ori geusie, da danak baia ser ixengo sien orrek, ser ixengo sien orrek...<br />
Nire pentzamentue ixetan da, esan esilei eiñ e! Esan be esilei eiñ. Se onek<br />
geusek, geuse serak dies. Oiñ be estosu ikusten suk, kasureko emetik<br />
eskonduten da serera Lesamara lagun bet, kasu bet gaus esaten, da ixengo<br />
da... aldestaidxo bat igual emen, emen artien ixen dana da ara eskonduten<br />
da. Ta gero, orrek lagunek, orrek lagune peti eukitten txues, orrek<br />
aldestaidxoak eta... suk ikusko su moskortidxe, moskortidxekañe batzie<br />
beti lagun eitteko ee... eta onek aberatzape beti alkarreñe da onek beste<br />
serape alkarreñe. Da eskonduten da ara ta... emengo aldestaidxoak beti<br />
lagunek eukitten txus, aldestaidxoak danak, da ara eitten da eskondu da<br />
gero arek eitten deu... andik...han be batzen txusen lagunek beran antzekoak<br />
da emengo beran antzekoakas eitten deu ara Lamiñera sera... ba<br />
erreuniñoa. Nik orreri geusieri topetan tzet orrexen antza.<br />
DIETXETAKO SORGIÑEK<br />
Geubien etorri igual, se lenau geubien errotara andik asko etorte san,<br />
egunes igual bierra ta prisa ta igual egon, da geubien be sorrotxue artu<br />
lepoan da errotara ba... atzera ordie eroateko. Etorte sien igual da, igual<br />
e... bidien urten tziela batabatek, an Dietxeta ta famosoa ixen da sorgiñena<br />
e! Dietxeta esate tziena, an Gomoko goidxen daus an kurtziek da lenau<br />
an eitte san... Gamixko banderie ekarte san... elixakoa, seiñ dde emen prosesiñoa<br />
eitte sales Sellebantera ta orra ta bestera. Andi txoate san Iberreko<br />
San Mielera da arek montañekoak imintten seden maidxe da altarie eta<br />
banderiegas etorte san abadie ta gixonak. Da an imiñtten seden ba maidxe<br />
ta... orrek sorgiñek kentzeko imiñidxek ixen siela orrek esaten dede.<br />
Baia ori esdakidu bada ela espada egidxe ...eta etorte sien Gomara sorroagas<br />
da igual e... arantza dxoan dienien, antxe Dietxetan urtetan tzo batabatek<br />
eta ibiltten deu geu gustidxen dale ta dale ta ibilli tte ibilli tte ibilli<br />
eta egune eitten deuenien bertan ixten die, geu gustidxen ibillitte. Ibilli tte<br />
ibilli abarketape apurtu, oñetakoape apurtu, da egune eitten deuenien, ba<br />
beran burue han bakarrik ikusten deuela. Da ori ser ixen leidxe Batzuk<br />
diñe se gixonan debillidedie, dxan barik egonda, gosiena ixen dala.<br />
— 203 —
6. Testuak<br />
4 BARRI-EMOLEA: Julia Uriarte Otazua<br />
JAIOTURTEA: 1916<br />
LANBIDEA: Nekazaria/Etxeko-andrea<br />
AUZOA: Andeko (Bizitza osoan)<br />
GERRATEKOAK<br />
(Non siñen su gerriek urte euenien -itaun -<br />
tzen deutsot). Berton etzien da... amen eoten<br />
gintzesan e... ametik Lamiñanera dxoan da<br />
beidxek euki gendusen da... beidxek gobernetako<br />
be, urten e(i)n biar etzeti kanpora da bestaldeko<br />
Frutu te bidxok baten e... auna gure<br />
(e)tzondora dxoan gintzesan bedar ebaten. Da<br />
andik Elorretatik geuri tiroka ona. Guk es gendun<br />
dxakin da, soloan eitteuskuen e...balak<br />
aulan, lantzien leku batera dxeuste sien. Soldaduek<br />
etorri sien esaten:<br />
- Kendu sittesie ortik seueri tiroka dabixde.<br />
- Ba... beidxek dekus de bedar ebaten gabixde -esan gentzien da...<br />
- Beidxe pakosues, seuenak dosues danak -esaoskun- baia ortik eusondittik,<br />
ortik, ortik ebai bedarrak. Benga, benga kanpora ortik! Da urten<br />
gendun. Gero ortik eitten gendusen bedarrak ebaitte orre(k) piarrak.<br />
Gero kañonasoak asi sien, kañonasoak asi sienien e..., gu or kuartuen<br />
egon gintzesan, bestaldeko tia ta geu danok. Aitte difuntue eon san atien<br />
kontran, an. Da bestaldien Diego difuntue, bakarrik lotu sen etzien. Da<br />
batek dxo seuen bestaldeko etzien, beste batek dxo seuen or...Agirreneko<br />
kantoien. Gu bidxen bittartien lotu gintzesan. Da aittek esauen:<br />
- Enei... Diego illdde! Or daroadie soldaduek artute -esaoskunde...,<br />
tia be ge(r)o an e(g)on san da, tiari be esan ein biar ba. Enei a<br />
tristie da! Are(k) tie tristiek!<br />
Gero ostabe, ametik urten ein biar ixen gendun. Beidxek bustertu da<br />
beidxepe kendu eitteutxuesan da matrimoniñoari bat ixte tzien da gu(k)<br />
pi euki gendusen da... Bat aittentzakota ta bestie neutzako, matrimoniño<br />
bi ixen giñeles. Lotiñeko Estebanen etzera dxoan gintzesan. Antxe eon<br />
gintzesan gu. Esteban Lotiñekon etzetik... (An estaipa... egun bi, iru edo<br />
ein gendusen) Soldaduek bestaldien, da kuadrille itzela. Andekokoak<br />
gu...kuadrille itzela, Andekoko danak dxoan gintzesan gu ara idxe. Da<br />
— 204 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
gero, soldaduek an kamarie be libre. Da Kandiñ aldarridxen eon sien soldaduek<br />
eta Sebastianan aldarridxen gu. Da, se eiskuen Beidxepe eratzi<br />
goixien oittik altzeute, gu altzeu orduko. Da... gurien umiek eta kuadrille<br />
itzela, Andeko gustikoak danak eon gintzesan bertan da. Esan neuen e...:<br />
-Gure beidxe estere eratziko. Toskana bat euki gendunde ............ ..........<br />
erasten. Da aixe euku armusetako esnie -esan neuen ba. Da alantxe Dxon.<br />
A ese(r)en eratzi! Da Anastasio Eurkutzeko difuntue(k) pe, bei bet euki<br />
seuen. Gero andik e... Peulo Lotiñeko etor dxakun ona aldarrire<br />
pas(e)tako. Da estaitt ser esan bidala ta Solaburun euki txusen e... A emeti<br />
aldarrittik egon san baia gu an egon giñena dxakiñ euen da gu pasetan<br />
ona beste partera... ona etor sen. Da aregas pase gintzesan. Gero Fruixen<br />
be estainik... Emen Etzebarrin eon sien e... kapitanak eta andidxek. Da<br />
(a)ra dxoan biar burue presentetan, urdidxek eta Fruixko plasan itxitte.<br />
Lapur asko be esan e(g)on e... Atze(r)a dxoan giñenien be an eon sien.<br />
Gero emeti Menditxara dxoan nitze(n) ni da bestiek... umiek eta aitte<br />
ta, Eskidxara dxoan sien. (Eta su bakarrik egon siñen Menditxan -itaun -<br />
tzen deutsot) Menditxan eote(n) nintze(n) ni. Maria Espe(r)antzako eon<br />
san eskondute an. Da Noberto difuntue ta andriegas. Menditxan eon nintze(n)<br />
ni. Beidxepe euki genduseles, beidxepe bertan euki gendusen da.<br />
Arek gobernetan ba... bakarripe esiñ itxi ba. Da tia be bai, tia be neuges<br />
eon san. (Eta Luis sure gixona, frentien egon san -itauntzen deutsot)<br />
Klaro! Urkidxolan dausela koixu eden da, Urkidxolan edo Otxandianon<br />
edo or dauela, da andik eroan txuesan da...urte bete paseuen edo, notisiripes.<br />
Ill ela bixiri(k) tauen bes. Eskendun dxakin guk. Da gero onek, au<br />
fraillie, Ixixiko fraillie, emen selan eoten dan, ori eskolapio edo ori. Orrek<br />
ikus de(r)ela serien...Bitturidxen, da bixiri(k) tauela... da orixe. Arek eta<br />
berak nosonos kartie bota arte.<br />
(Semet (d)enporan egon siñen Menditxan -itauntzen deutsot) Or iru<br />
aste ingeru. Ameko ori... Sinturon de Yierro esate tzien ori apurtu artien.<br />
Apurtu... ensegida ein seuen baia.<br />
Artien be tiagas eitte neuen nik lantzien bija bat ona etzera. Ostantzien<br />
e... es, ......-rik eta lagun barik e..., bai nora etorri! Antoni Eurkotzekori be,<br />
moroak agarre eitzien, frente eitzien. Da emen eon sien Eurkutzeko Moesto<br />
defuntue ta. Da lantzien berba bat arexekas eitten gendun, suen aittitte<br />
ta. (Orrek emen lotu sien -itauntzen deutsot) Es orrek e..., guk ara ein gendun<br />
moduen, (geubien edo..., geubien es, gu egunes dxoan giñen) ba eon<br />
sien e... Eurkutzen eon sien soldaduek eta urten en biule esaoskuen, derrigor.<br />
Da nora urtengun ba! Nora edo ara, baia urten en biule emetik. Da suen<br />
aitte ta errefujidxora orra, Puntzebarrin eon san errefujidxoa, ara paseu da<br />
gero andik Erreuttire edo orrantza pase sien suen aitte ta aittitte ta orrek.<br />
— 205 —
6. Testuak<br />
5 BARRI-EMOLEA: Juan Uriarte Legarretaetxebarria<br />
JAIOTURTEA: 1928<br />
LANBIDEA: Nekazaria<br />
AUZOA: Andeko (Bizitza osoan)<br />
GERRATEKOAK<br />
Peulo Lotiñekoas, Peulo Lotiñekok<br />
lagundu eskun emetik au pas(e)tan, frentie<br />
pas(e)tan. Gero gu dxoan gintzen Etzebarrire.<br />
Etzebarrin be estaipa...egun asko eskendun<br />
eiñ an be. An be orixe imieden da, trintxerak<br />
ims(i)txuesan da. Frentie ba ...........<br />
kañoiek eta imis(i)txuesan da. Andik dxoan<br />
gintzesan e... Bekotzera da Bekotzen egon<br />
gintzesan, orrexek geu kuadrilletxue, beste<br />
egun batzuten da andik gero etzera etor<br />
gintzesan. (semat (d)enporan ixen san ori<br />
dana -itauntzen deutsot) Askorik es, guk<br />
ein be, senbat denpora eingo gendun ba!<br />
Millagrosko andirik es. Se an be ensegida imis(i)txuesan kañoiek eta. Andi<br />
ata(r)a eiñ gitxuesan. Emetipe peligrue dauela ta emetik e... ....... pase<br />
(e)skuen, andik Etzebarrire, Etzebarrittik Bekokoetzera dxoan gintzesan.<br />
Da Bekoetzeti gero etzera etor gintzesan. Etzebarrittik ikusten gendusen<br />
barres e... ona dxoan sien kañonasoak, kañonasotan bota dxien orra Kirkiñiture!<br />
Or soldaduten imi dxien! Deskalabrue txo, asko gero!<br />
Da suen aittitte aur, ementxe soldaduek dausela, da olloan batek eskape<br />
seuen emetik. Da suen aittitte olloa koisten dxoan soan da soldadu<br />
batek esan tzen se:<br />
- Itxi or olloari, espabe seuri emon bitzut tiro bat! Da olloori itxitte etzea<br />
etor biar. Ori be baok gero! Olloari isteko esan tzen espabe berari tiro bat<br />
emongo tzola. (Negarrez hasteko zorian ikusten dot) Soldaduen sera gero<br />
e! Ori erain txen ba... ortxe, ortxe, ortxe aur etzien atzien dauela. Olloa<br />
koisten dxoan san or da: -Itxi ori or, espabe seuri emon bitzut tiroa! (Nega -<br />
rrez amaituten dau kontakizuna).<br />
— 206 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
6 BARRI-EMOLEA: Eusebio Larragan Legarreta<br />
JAIOTURTEA: 1922<br />
LANBIDEA: Nekazaria/Sukaldaria<br />
AUZOA: Fruizko kaskukoa / Hainbat urte Mungian egin ebazan,<br />
jatetxe baten jabe zala / Barriro Fruizen.<br />
ADIBIÑADORIENAK<br />
Adibiñadore batzuk dxoan sien etze<br />
batera, da esan tzien ba... se suerte<br />
dekon adibiñeko tziela eta ba... onenbeste<br />
diru emon bideuela. -Es, nik estekot<br />
(d)irurik! -Bai, su pakosu. -Es nik! -Bai!<br />
Aunen lekuten gordeta dekosu dirue. Ba<br />
gero esautzela...: -Bueno adibiñeko tzut.<br />
Da olan... ba illundidxe, erreko illundittik<br />
kedarra, illune eskatutze. Da emotzien<br />
da eskuen olan, eskuen igusi tzen<br />
da... bueno: -Ein putz oneri. Eiotzen putz<br />
da...: -Aunek andrak ortusantuen eitten<br />
due biar; one tire suri txarto gutzuenak, txarto gutzuenak.<br />
Putz eiñ dde esato, eurek! Kedarrien eurek. -Ba... onek ikusi gurusus<br />
bierrien, bariku, geubeko amabidxetan soas ortusanture da antxe ikusko<br />
sus euren biarrak eitten, euren biarrak eitten. Da... -Koño, ser dok -esatzen<br />
eusoko gixonari- Baakik aulan da alan eiñ dxostek... ta neure ama ta eusoko<br />
andrie. Ama illdde ta eusoko andrie. -Larrittu nok! Eta esatzen: -Bueno<br />
........, onekas enaudxek seguru eta Mugidxen Inkomedesenien dekotes<br />
pentzu batzuk pagetako da etzok dirue; dxoadi, ostantzien e... bape barik<br />
ixko naudxuek onek! (Barre artean amaituten da kontakizuna).<br />
EMILIÑEN KONTUETARIKO BAT<br />
(Emilio (Emiliñ) herriko lagun barregarri bat zan eta gaixotasun larri<br />
bategaz egoan. Orduan, abadea eroan eutsen) Abadie eroan tzien,<br />
DoMartin, da an, DoMartiñ dxoan da an ba... erresetako:<br />
-Emilio, errese en bisu.<br />
-E Erreseu ala arnasie artu, seiñ ixengo da biarrau<br />
— 207 —
6. Testuak<br />
IÑASIO TA EMILIO<br />
Iñasio ta Emilio ba... barberuek eta sapateruek da astelenak eitte sitxuesan<br />
dxai. Da dxoaten sien Bilbora ba... erreminttek sorrostu, edo narrue<br />
erosi edo orrek eitten da...altogusien. Etor sen abadie, Don Isidoro da an<br />
sartu sen altobusera ta pregunte tzien e... ia nora doasen, da Emiliok esatzen<br />
e...: -Nora Narruten!<br />
- Ori de errespetoa -Esatzen abadiek- Ori de errespetoa, lotzatu esara<br />
eitten ori esaten<br />
- Baa! Guk narrue bidute, narruten goas gu!<br />
LABASUE<br />
Labasue eitte san ba... egurre, otie edo sasidxe edo... olakoa erreta.<br />
Labie, suek lelengo baltzittu eitteuen; labien barrue. Gero labasue eiñdde<br />
eoteko, ba... atzera berotasunek surittu eitteuen. Orduen eote san labasue<br />
eitteko. Labasue eitteko e... palie da orrekas, ba... ipiskidxegas da egurre<br />
edo otie, erregarridxe ba... mobidu eitte san, mobidu. Brasie eurrerantza<br />
ataraten san, berotuten dxoateko. An erreta sien piper lodidxek, piper<br />
lodidxek. Gero, eiñdde dauela ipiskidxegas garbittu labie apur bet da an<br />
erretan siren artolabakoak. Arek erre. Gero sartze san... artaburuek. Ogetalau<br />
orduen an eukitte sien, tapeute. Mobidu erre esteidxen alderdi bet.<br />
Lelengo, bero dauela sarri mobidute sien, gero semet eta labie otzau eiñau,<br />
gitxiau. Akabuen, goixien eitte san labasue ta illundidxe eskero ya mobidu<br />
barik iste san. Urrungo egunien atara da barridxen eitte san labasu<br />
barridxe. Arek artaburuek dxo eitte sien masoagas eta eitte sien garandu.<br />
Masoagas dxo ta... astoan. Da garandu ta gero kaixara sartzen sien gudan<br />
beste denporan.<br />
Errotara eroan da eidxoten sien. Etzera ekarri da barridxen kaxan sakatu,<br />
sakatu eiñdde imitte sien. Andi gero ba... taloak edo artolabakoak edo<br />
artosurtekoa edo, da... da orrek eitteko. (Ser da artosurtekoa -itauntzen<br />
deutsot. Erantzuna, gugaz dagoan beste emakume batek emango dau.<br />
Emeteria Garai Lauzirikak, hain zuzen be). Artosurtekoa da, ba... urune<br />
eitten da orie. Da orie eiñdde gero eitten da olan bola andi bet da a bolie<br />
dxo, dxo eiñ. Da ixeten da ba... artolabakoan estilo antzekoa. Iru sentimetro<br />
ingurukoa edo. Da eitte san ori brasie, brasa garbi garbitxue olan apurtxu<br />
bet kendu albora da gero tapeu aregas su bero-berotan...Da antxe<br />
eukitte seden tapeta. Da bertan eitte san ba... artolabakoan estilo antzien.<br />
Da tonto antzien egoten san baia dxan eitte san.<br />
— 208 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
7 BARRI-EMOLEA: Emeteria Garai Lauzirika<br />
JAIOTURTEA: 1926<br />
LANBIDEA: Sukaldaria/Etxeko lanak<br />
AUZOA: Fruizko kaskukoa/Bermion jatetxe batean.<br />
PASIO TRATANTIE<br />
Pasio difuntue sea ixen san, tratantie.<br />
Ak ekarte seuen beti enjeneral e...<br />
naparridxe ta...Geixoak gustidxek ekarte<br />
txusen e... bestaldekoari. Bestaldien<br />
ba... nire ama eta Joseto. Eta ser da ta...<br />
naparridxe beti tte, beti asarres Joseto<br />
Pasiori: -Or dekosus suk txarrikeri gustidxek,<br />
su sarala ta estala gu tekusen<br />
kaltiek amen! Da beti olan. Gero, klaro,<br />
Pasio gixajoa il san, da tratante kontue akabeu ein sen. Eta ser da ta... Josetori<br />
ba beidxen bat geixotu dxakon da ekartzien sera... betrenaidxoa. Eta<br />
ser da ta... asi gintzen Joseto ta ser da ......... naparridxe.<br />
Bestaldeko Te(r)esa entzuten e... betrenaidxoa etor danien se (e)saten<br />
tzon, ser dan estan. Esan tzonien naparridxe dekola, dxoan san betrenaidxoa,<br />
Tesa bestaldekok artu txusen tapa bi, tapa pakixu tartera sabalana(k)<br />
ta... da beko kantoire dxoanda, tanborra dxo olan, arkalagas dxota:<br />
«Fandango, fandango Jose da lelango<br />
Teresa bigarren, Petra irugarren»<br />
(Musikagaz abestuten dau)<br />
Da dxantza itzelak eiñdde. Joseto tripetako miñekas an!<br />
EMILIO, AMA ETA TRUGUIEK<br />
Bueno denpora txarra eon san, total txarra; truguiek eta iñestuek eta<br />
ba... ama koittedie ba... ikeatu eitte san ba. Da semie berandu etorritte<br />
oyan. Beranduetararte ortik urtenda... Eta ama ba... artu ............ inkeu<br />
kandelatxue ta, atxiñe olan ixetan san da, Kandelak bixtute olan imiñi. Ur<br />
bedeinketue artute olan e... etze gustidxen beittuten urten deidxien parte<br />
txar gustidxek eta. Etzie bedeiketute, Santa Barbarari sera emoten... Da<br />
bera esaten: -Bai ama, danak atako sus baia au amen dauenak etzu urtengo<br />
ariñik arin ba!<br />
— 209 —
6. Testuak<br />
8 BARRI-EMOLEA: Timoteo Larragan Legarretaetxebarria<br />
JAIOTURTEA: 1926<br />
LANBIDEA: Nekazaria<br />
AUZOA: Fruizko kaskukoa (Bizitza osoan)<br />
EMILIÑ ETA LEGOA<br />
Emilin ba..., Emiliñek sapateru eitteuen Olabarrin bier ba, seranien Luis<br />
taberneruenien. Eta... bueno, an biarrien dabillela, egun beten fraille bat<br />
a..., lenau fralliek ibiltte sien batzien ba ta..., bertakoak solotik i... bierrien<br />
ba. Da Emiliñek urte tzen, da oño! Emiliñeri esautzen ba frailliek ba...<br />
limosnie batzien dabillelata...: -Ba bai, ensegida. Estaus u... emen baia<br />
soloan daus de. Untxe ensegida ba esango tziet eta etorko dxatzus. Ni<br />
emen e... biargiñe nas. Ni enas bertokoa ta biargiñe nas da ba... eutzi au<br />
umie. Umie negarres an da, umie eutzitte:<br />
-Eukixu au umie apurreten -esan tzen fraillieri- errekadue eitten (n)oa<br />
ba... areri solora ta. Ta fraillie umie euki esiñik aulan. Emiliñek a emotzenien...<br />
kittu! Fraillie umie euki esiñik. Da Emiliñek eskape tzen da kittu!<br />
Gero, negarretik eta, umien negarretik eta etzekoak entereute saratatik<br />
etorri artien, fraillie an.<br />
— 210 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
9 BARRI-EMOLEA: Bartolo Sagasti Hormaetxe<br />
JAIOTURTEA: 1914<br />
LANBIDEA: Nekazaria/Suhiltzailea..<br />
AUZOA: Fruizko kaskua/Bilbo (24 urte)/Fruizko kaskua<br />
IKESGIÑEK<br />
Imiñi olan egurrek da<br />
gero soidxekas ein tailletue<br />
busti esteidxen saparrada<br />
bateattik. Da irek barruen<br />
imiñi tte irekas lo. Da gu ara<br />
dxoaten gintten arek seuser...<br />
ondakiñe edo emoten<br />
badere. Kollarak eta orrek<br />
e... olan astieri tte buelta bat<br />
edo bi emonda ta, kollarak<br />
emote (e)uskuesan. Gero dxoan sien. Bai, orrek or... plantak eon sien.<br />
Olako plantak eta eurek txabolak eiñeko lekuek.<br />
(Baia selan eitte eden -itauntzen deutsot). Iketza, lelengo karien<br />
modu antzien eitten da iketza be. Lelengo kargie bota, gero egurre da gero<br />
tapeu. Ondo tapetan da. Ori tapetan da, bai. Da gero suloak eitte tzies e...,<br />
lantzien sulo bat tiroa euki didxen, sue eiñddidxen; ostantzien itto.<br />
SOLDADUSKIE ETA GERRIE<br />
Soldaduskera dxoan (n)itzen ni amasortzi urteas, da amasortzi urteas<br />
soldadu dxoan da gero, Ferrolen eon gintzesan bost illebetien edo. Enbarkeu<br />
en gu(re)xen gendun. Da emen Mundakan e... kapitanan bat erretirekoa<br />
eon san da arek seuse eingoskule ta. Baia keba. Da Ferrolen e... asko<br />
eon gintzesan da soldadu asko dauen lekuen e... dxateko gitxi eoten da<br />
enjenealien. Da gero etor sen «Kuartel de San Fernando»... ara dxoateko.<br />
Sei illebetetik kendukoskuesela, ara dxoan eskiño boluntaridxo. Da ara<br />
dxoan gintzesan. Da an estaitt senbat denporan eon gintzesan. Gero<br />
dxoan gintzesan «Karrakas», Barselonan. Ara presoak dxagoten. Presoak<br />
— 211 —
6. Testuak<br />
ibilltte sien e... mariñelko presoak or «Kuatrotorres» kartzelie. Da presoak<br />
ibilltte sien kaliek garbittuten da arek e... Eskolta eitten gu ibilltten gintzesan.<br />
Da gero itxosoan ba... uger edo. Uger eiñdde an gero, ure... gatza eitten<br />
dales, an kresala deko itzela. Da etze(r)a etorritte gero, kuartelera etorritte,<br />
dutxeu. Da antxe, an ein gendusen e... amairu illebete edo etzea etor<br />
barik. Amairugarren illebetien etzea etorri, permixoas, da atzera dxoan da<br />
gero Julioan amaseidxen, gerriek urte (e)uen. Da guk u..., Julioan asikeran<br />
lisensidxe artu. Andik etzera, posik! Da gero, allegeu ona. Iru egun edo<br />
eon gintzesan Madrillen, orko Amorebi(e)tako lagun betegas da... dirutxuek<br />
akabe gendusenien, etzera. San Kristobal ingeru edo olan ixe san<br />
etzera etor gintzenien. Da gero, ba... olan ibil gintzesan ba. Bedarsikuek<br />
ebaitte, bestie eiñdde. Da gero, or Galdakoko pariente batzukes amistade<br />
apur bet euki nuen nik. Da Txomin difuntue ibil sen e... orregas biarrien.<br />
Diego «Ponpos». Oniño bixi de; Gamixen. Da gabonillen edo ikisteko,<br />
seuse ikisteko; ofisiotxue ba. Biar ixen gendun de! Da an asi gintzen gero<br />
peoitzen Bilbon; asi nintzen. Da... bixi(k)letan dxoan da bixi(k)letan etorri...<br />
eitten gendusen. Da gero, bonbardeoa lelengokoa Bilbon artu gendun.<br />
Da gero ba... ixeko difuntie Destun euki gendun u..., ama difuntien<br />
aixte bat, da ara dxoaten ba... eon gintzesan egun batzuten. Egunien, egunien<br />
etorri esiñ etzera ta. Da gero emen Mugidxen forme san a..., onek<br />
Antonio Arroako difuntue, Sotero -oniño Sotero bixi da-, Batxi tte Simon,<br />
Alejandro, Andres Ganboa da au... Ixena selan euki euen... arena Turko<br />
edo deittute tzien areri... Txatoa, Txatoa. Da orrekas. Orrek... amar<br />
pes(e)ta edo. Da an sortzi pesta te iru erriel bakarrik. Eta or amar pes(e)ta<br />
biarrik ein barik! Orra gero be dxoan enbiixen gendun soldadu guk, lelengo<br />
kinttoak gintzesan da. Da orra gero ta, or gero istrusiño apur bet,<br />
.......... bakarrik! Or ...... edarto!<br />
Da gero dxoan gintzesan, San Andres egun beten, Otxandidxora...<br />
autobuse ta sonue dxoten. Gerrara sonue dxoten! Da gero an, istrusiño<br />
apur bet, bakixu suk soldausken selan esaten dien: -Kuerpo a tierra!-ta. Da<br />
Otxandiora allegeta, Otxandiotik Billarrealea, sei kilometro ingeru edo.<br />
Olangoan bat egongo dire. Oiñes. Geroau te tristiau, geroau te tristiau,<br />
geroau te tristiau. Da alango baten olako bala bat: ..........(Balek egiten<br />
daben zarataren antzekoa egiten ahaleginduten da bera be). Danak lurrera!<br />
Allege gintzen ara da lelengo, nik estaipa se ordu ixengo san, da frentien<br />
edarto! Lelengo asikeran. Da geubien e..., eurreratu sienien gure eskerreko<br />
alderrittik i... batalloi batzuk da geubien gero moimentue itzela<br />
argidxekas da serakas a... Billerrelen andiko alderrittik. Gu eon gintzesan<br />
emetiko alderrittik. Da asten dire urrungo goixien e... tiro t e o a n .<br />
Mekauen..., astillotza an. Da ein gendusen aldan moduen, pagoak eon<br />
— 212 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
sien da, pagoan atzien da pareute, ostute. Da gero, olango trintxera antzeko<br />
batzuk, olan a... mantzo unedatan. Gerriek beti esteu eukitten sera, atakie.<br />
Lantzien mantzo uneda batetan ein gendusen ........ antzeko batzuk<br />
eta antxe. Da tabakoa, kanario sigarroak eta txokolatie ta... montoiak eon<br />
sien orduen. Da oniño bixi de Juan «burrerue», bai Mugidxeko Kosmen da<br />
anaidxie, panaderue. Oniño be lengoan ikus neuen karnaseridxen da:<br />
-Selan gabix ba Da: -Ondo, ondo -esan eusten da. Sarri ikusten dot ori<br />
Mugidxen. Da gero Billarrelien e..., urrungo egunien e..., asi sien e... orrek<br />
ainbeste tiro. Abioiape iru edo bai. Da baju-bajutik. Klaro eseen euki nok<br />
serik eiñ. Abuelo ukitten gendun guk ba... abioi sar bat. Estekosu entzuterik<br />
Entzutie okosu. Abuelo. Axek lantzien bonba bat... nosonos; baia<br />
keba, eurek an eon sien e... Billerreleko torre baten da andik edarto koixte<br />
(e)uskuen. Tarra, tarra. San Andres egune san.<br />
Gero, urrungo geubien, trintxerak eitten; leña! Ein gendusen trintxera<br />
batzuk an. Da antxe arik eta relebeu artien. Ixen gintzesales gu «batallón<br />
Ibaisabal», txoke moduko batalloie san gurie. Da gero ekarri eskuen<br />
atzera barridxen Otxandianora. Da Otxandianotik eroaskuen «Ollerias»,<br />
Barasarreti dxoan eurrera ta Bitturidxera sartu baiño lenau, barrio bat,<br />
«Ollerias». Da antxe eon gintzesan aldie-(e)tze baten, ainbet (d)enporan<br />
eon gintzesan an. Da an ya kalmadutxuau eon sien ordureko frentiek. Da<br />
an au... rantxeru Sotero. Soterok eitteoskun... sentallien rantxoak. Da<br />
orduen dirue non gasteurik es da..., e(g)unien amar pes(e)ta, joder diru<br />
itzela soan! Da serbesape akabeu. Batxi, Batxi Seberidxotik eta ara eroaten<br />
da, mulo bategas. Serbesie t’olangoa eroaten. Joolin! Olantxe. Da gero,<br />
ortik eroaskuen Lemonarako mendire dxoateko .........., da eroaskuen.<br />
Eubara eroaskuen. Euban eon gintzesan beste denporaldi beten da gero<br />
Eubatipe ataraoskuen. Arek e..., iru bider edo ataraoskuen an. Geubetan<br />
guk artu da egunes eurek atzera barridxen kendu. Da gero, or emontzienien<br />
ofensibie, arek eta Bilborarte etor gintzesan. Bilbon euki gendun guk<br />
u... sera... kuartela edo, arkalagas batzeko lekue. Ba... a kalien ixena<br />
esta(k)itt, elixie antxe serien dau, Matiko baiño berau dau ori elixiori. Or<br />
oki gendun sea..., atzera barridxen batzeko sera... Frenteti eskapadie eitte<br />
sanien, etzeaiño etorten gintzesan. Bata batetik eta bestie bestetik... etzera<br />
danak. Da gero etzien e... garbittu edo sera apur(b)et eiñdde, ostabe<br />
barridxen ara. An errepartoa, ostabe destinetako. Da gero Eubatik nora<br />
dxoan gintzesan Eubatik i... Artxandara ekarteko idea..., es Artxandara<br />
orduko serien eon gintzesan..., ba... Arratidxera. Arratidxera eroaskuen:<br />
Lamindano. Lamindanora eroaskuen. An a..., beste ser bat, safarrantxo bat<br />
ein gendun. Da gero andik eroaskuen..., gu konpañie..., batalloien eon<br />
sien arratidxarrak konpañi osoa. Da emekotarrok beste konpañi osoa. Da<br />
— 213 —
6. Testuak<br />
olan. Da ........... Gorbean on san lutxie. Orrek Gorbea esetute (e)deles<br />
guk au Fruxe eseuten dun moduen, gu eon gintzesan a..., an a... Kastillo<br />
de Elejabeitian eskoako aldarrittik; aldie-(e)tze baten, mendi altu beten.<br />
Orren konpañie eoten sien e... Gorbean lutxen. Reketiekas edo trastiokas.<br />
Orduen e..., gerrillek moduen, parapetoak ein barik antzien da. Elgetan<br />
ein gendusen parepetorik onenak. Elgetan eon gintzesan..., bastante denporan<br />
eon gintzesan. Elgetan e..., zazpi illebete eon gintzesan Ermuan, da<br />
ara dxoan egunes, da geubes ona. .......... emen eoten gintzesan. Txintxortatik<br />
eta serera bittartien..., Eibarrera bittartien. Da gero, ofensibie emouenien<br />
an, ba... Martiartu koixu eden e..., atzeti sartu sien Udalatik. Frentiek<br />
euki gendusen..., an parapetoak, parapetoan atzeik atzera, atzeik atzera,<br />
atzeik atzera... Atzeti sartu dxakusen. Da Martiartu koixuskuen an presioneru.<br />
Da gero, gu eon gintzesan...: Txintxorta or, Kirkiñitun (e)otieles, da...<br />
Irimietan otieles gu. Da orti(k) bittartetik eieden orrek. Da gero, urrungo...,<br />
Artxandarako sera, Artxandara gu... eskintzesan dxoan. Artxandara barik,<br />
ona serera etor gintzesan...; or Loiuko mendi bet e... Gastañaga! Aiartzan<br />
estasiño bat (d)au, da Aiarsan ganeko mendire. Da an frentie..., eseuen<br />
euki patxadarik an, da se andi etorrintzesan da. Andik i... etorrintzesan. Da<br />
eroaskuen Euskaldunara. Euskaldunan eon gintzesan gu; ametralladoitan.<br />
Da Euskaldunan gu gausela, tiroka seetik Jose Antoniotik, andik seetik<br />
ba..., Santamaiñetik i..., es, Santamaiñetik es. Beste..., selan deko ixena<br />
Pagasarri! Pagasarritti bajatu sien. Euskaldunati urten gendun... andik serera:<br />
Euskaldunako sera... arkupe betetik, errekaondorik, errekaondorik,<br />
errekaondorik errekaondo. Dxoan gintzesan gero Barakaldora. Barakaldon<br />
guk u..., aitte ta osabie ta orrek eon sieles, an lotu. Da batalloie andik<br />
eurrera gero... ya etziek galdute. Da ya Bilbo galdu gendunien e... ya esan<br />
eon esetako modurik. Da gu lotu (g)intzesan, Segundo ta ni, difuntue ta<br />
ni, serien Barakaldon lo eitten. Da lo ein gendunien, urrungo egunien,<br />
bajatu sien erreketiek bertara. Da gu ba..., berbetan eurekas ia non ibil<br />
garan da. Olan berbetan. Papela imieden, papel bat imieden gero amentxe...,<br />
armarik edo olan iñok dekonik, entrege deidxela. Da arek entregetan<br />
a..., pistolie nik euki nuen: «nuebe largo». Da arek entregetan dxoan<br />
gintxesan Barakalkora. Da Barakaldon... asko! An geusek sertzien. Da an<br />
berbetan: Non ibil garan da bestien ibil garan da..., olan da..., Segundori<br />
olan señe bat ei(n) nitze(n) nik da. ...... Estoskuen artu ixenik es eser da.<br />
Seiñe bat olan eiñdde, kanpora!. Da kanpora urtenda, atzera etzea. Etzien<br />
seuser dxan da oiñes andik gero ona Fruxera. Frentiek emen eon sien da<br />
pentzeteot o..., Berrenkon da Lekeriken da... sera il sen orduen... Mola!<br />
Mola il sanien. Se ni dxoan nitzen e..., Larrekora dxoa(n) nitzen ni emendik.<br />
Frentie etor sen Larrekoti. Da Larrekon seuse artute, Murtzebarrire<br />
— 214 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
gero. Murtzebarrin be seuse artute ....... seuse eroaten. Ementxe eon sien<br />
e..., ainbe(t) denporan eon sien e... emen frentiek.<br />
(Olan akabe san dana -itauntzen deutsot) Emeko... olan akabeu...,<br />
oniño gero emen e..., sera... andik etorri etzea ta, emen ibilli tte gero, deidxe<br />
euki gendun ostabe komandantzire, Bilbora. Da mariñetik serbiute<br />
eon nintzeles ni, barkurik es, eta gu mariñeruek atzera etzera. Bost illebete<br />
ei(n) nitxusen olan. Da gero, Teruel eon san ixtu. Gorridxek koixuko<br />
deela, esteela; esteela, badeela... Da orduen eroaskuen mille lagun ingeru<br />
edo. Panplonara. Panplonan ostabe barridxen istrusiño apur bet eiñ, da<br />
Teruelera. Da Teruelen e... gose bat! Kristolakoa! Ese esin topeu dxateko!<br />
Prisione(r)u moduen dxoan gintzesan da. Da solo baten imioskuen formeta<br />
da... kapitana karabiñeruetako bat. Etor sen. Da ak esaskun: -Aber,<br />
badau gorridxen alderritti eon estanik Emon ixena, peusu bet eurrera. Da<br />
lau bakarrik! Beste danak a..., gorridxetan ibillikoak. Da gero, nik estaitt<br />
nondik, oniño orregas enteretako nau ondo, batabatek berba euskeras eiñ.<br />
Euskeldunek enjeneal e... kuadrilletxu antzien. Da batabatek euskera be<br />
eiñ da nor ixen dan kapitanak entzun. A berbie. Da etor sen da:<br />
-Nor ixen da ori berba eiñddeuena euskera emen Da danak ixilik! Da<br />
gero, ostabe barridxen fuertiau! Da esteuela kastigurik oko, ta esan deidxela.<br />
Da ixilik. Bueno ba, orduen emendik asi da ona, batalloi bet ingeru,<br />
«batallon de disiplinarios». Monreal de Kanpos. Benga istrusiñoa ta benga<br />
istrusiñoa! Da joolin! Gixona be marieute dxeusi, edurtzen istrusiñoa eitten.<br />
Sarjento bat! Erregularretako a txikerra; okerra! Jooder! Da an en gendusen<br />
gero, orduen san emen sabaldu sana selan kotoien barruenda nauela<br />
ni. Otzagas an gose; gosie itzela! Da gero en gendun abansada bat a...<br />
gorridxen aldarritti ................ Da gaubetan ixilik, gosie dekonak tranpie<br />
asko dekota, eskapadak eitte gendusen ara da areri kontuek konteta, a be<br />
posik eta gu be posik! Ardaba sikeran be edaten gendun de. Da antxe ein<br />
gendusen e..., trintxerak eitten da, istrusiñoak eitten. An ein gendusen...,<br />
semet denpora Saspi illebete edo sortzi. Da gero eroaskuen..., Kaminreal!<br />
Eskolta ta gusti. Batallon de ..., italianuen .......... Baia italianuen batalloi<br />
orrek, gu allege gintzen orduko beste leku batera eskapeuen. Atzea barridxen<br />
Monreal de Kanposera! Da antxe eioskuen gero, artu danok eta ostabe<br />
Darokara ekarri. Da Darokan ein gendusen e..., siñe baten eon gintzesan<br />
gu beste...; ainbeste gu. Gero, istrutore! Gu istrusiñoan e..., buruko<br />
ulien e... dekun beste istrusiño ein gendun guk. Darokan gero, «la kinta<br />
kuarentai...uno» istrusiñoak eitten. Da gero, Binaros ...........-nien, ori dana<br />
on san oniño gorridxen aldarritti. Ara eroaoskuen, Binarosera.. Da Binarosen,<br />
se eioskuen Ni..., tertzio bat gerrara, gure kuadrille bat; beste kuadrille<br />
bat..., beste..., soldaduekañe da beste batzuk abanzetara: Danak erre-<br />
— 215 —
6. Testuak<br />
partidu! Se..., gudaris esateoskuen guri. Artxandan..., bixi bada Jose Luix,<br />
motoriste serien ibilli sana... Da an, da gero Terueleko frentera eroaskuen<br />
guri... Dxoan gintzesan gu. Sera..., Baliño jeneala, gogorra san ori! Batallon<br />
de txoke antzien. Teruelen ein gendusen tiro antzeko batzuk. Da enjenealien<br />
e..., ori tte ni atzenengo beti, geldiro. Beiñ i..., deskubertatan pare<br />
esko, estau mandorik. Bein tiroteoan asi esko, estau mandorik. An ..., edoseiñek<br />
mandoa an. Da atzetik beti, atzetik beti! Nosonos o..., bisten badaus<br />
eurek edo, ariñ arinke bat edo eitteko ba...; ariñ arinke eiñ ordusko ia non<br />
ete dauen lekue! Aratxan bat edo..., arrien bat edo..., olan a..., dxanba! Ara<br />
eitteko.<br />
Gero, Sierraspadan. Balentziatik edo dxoan gintzesan orra. Andik<br />
Teruel kruseu, ortik..., Kastellon, Onda da Sierraespadan a..., Sierraspadan<br />
eon sien mendi bi olan. Da bat erdidxen Kirkiñitu modukoa. Da a koixu<br />
guixetan gendun. Lelengo reketiek. Eiden atakie ta esebes. Gero, soldaduek.<br />
Arepe (e)sebes. Gero, lejionaridxoak da arepe (e)sebes! Da orduen<br />
ori olan dauela, one(k) nabarroak a..., etzera sarri dxoate sien se orreri<br />
libertadie..., guk u... gorridxen aldarritti euki gendun moduen. Mekauen la<br />
mar! Orre padoas da guk emen selan eon bidu ba Da Patxo Olagortako<br />
andik urrien, San Marsialen. Da Patxori esan e...: -Patxo, emoidxok seillu<br />
bet oneri sobrieri emen ganien. Ofisiñen. (Ofisiñen egon san -itauntzen<br />
deutsot). Ofisiñen edo..., an fasilltxuau reketiekas baiño. Tapetan be<br />
gatxau neu gero!<br />
Sei illebete eiñdde, gero... egalak ebai da amen letra batzuk eiñ: «Fulano<br />
de tal se traslada a Bilbau con permiso de quince dias.» Olan. Artu ori<br />
papelori boltzan da oñes andik eta..., arik eta kamiñoa koixu artien. Da<br />
kamiñoa koixu, da gero Alkañiserartien eon san ferrokarrille. Da Alkañistik<br />
etzera gero. Da rebisadorie sartze sanien ortiko aldarritti, beste alde<br />
batetik urten, da beste bagoi betera. Da gero estasiñoan lotzen sanien, an<br />
bajetute a pase dan lekure atzera! Arik eta Orduñerartien olan. Da gero,<br />
Orduñen ......... eskiñon ya..., kasuipes Orduñea eskiñon. Etzera etorri da<br />
illebete justu justuen etzien eiñ. Da karneta atara. Frente ingerue txarra<br />
dauela ta. Ia seuse eitten badu ikusteko. Karneta atara da dxoan gintzesan,<br />
ori Artxandakoa ta bidxok... da diru apurtxu bet eroan gendun, San Sebastianera.<br />
San Sebastianen iru egun edo ein gendusen. Ikusten a be. An guri<br />
etxoskun ardure ixen koixu arren, se frentien baiño oboto eon san kartzelan.<br />
Jooder! Frentie..., orduen ademas, Ebro. Ebro koixu eden e..., errekie<br />
pase eden Ebrokoa gorridxek ostabe barridxen da Sierraespadan eon san<br />
dibisiño dana, orra pase eden. Da orra dxoan biixen gendun gupe. Da<br />
dxoan gintzesan, da or iru egun eiñ da gero serera, ona... Saragosara. Saragosan<br />
a..., orrek lagunek esunen bat kamioyakas, serien ...: automobilis-<br />
— 216 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
mon. Da aregas, kamioye artute, pratike antzeko batzuk eitten an da...<br />
Gero deittu deixkuen txofer eitteko. Da allege gintzesan ona Saragosara<br />
ta...saata txarra: Or baja asko dauela ta... Baia an be diruek akabe sienien<br />
e...<br />
Gero dxoan gintzesan frentera. Frentera dxoan gintzesan gero. Frentien<br />
gero, eon soan a..., oniño matza ainbet, sea Ireille san da. Da matza dxan<br />
da an ostabe billurregas eurrera dxoateko. Baia berdure utz utzegas be<br />
triste da..., derrigor dxan biarra deku! Allegeu gintzesan ara ta... «mekauen<br />
la mar»! «Aqui bienen los gudarix» -esaoskuen. Da ori konpañi batera da<br />
nik, bestera! Antxe gero asi gintzesan rantxoa dxan da ostabe barridxen<br />
e... gerrara.<br />
Da gero an egun batzuk eiñdde, prakape apuurte (e)perdidxen. Eperdidxe<br />
agiidxen da an a..., lelengo atakiek emote sienien e..., atze antzien<br />
ibilltte gintzesan gu. Da are(k) prakak ba..., batzuk ia prisioneruen bateri<br />
edo kentzien batzedas... Eurretik orduen egunien suerteu. Da nik estaitt<br />
nondik barrabas a..., ara etor sanien e..., bonba bat da... areas eridu. Da<br />
eridu nintzenien gero ba..., onantza. Prakarik es esebe barik. Lelengo Saragosara.<br />
Saragosatik gero ba... Bilbora da Bilbotik Galisidxera eroateko<br />
baia..., emen ni euskaldune nasela ta, emekoa nasela ta, emen Pedernalesen<br />
edo badauela seuser da... Bai. Nora Orra dxoan gusula Ta, bai. Da<br />
or gero. Or Koloniasen eon san ospittela. Au musloa destroseu en bidala<br />
ta..., atara barik itxi! Nik i..., au enuen atara atzea barridxen frentera dxoateko<br />
(e)on banas, an erreklametako atzea barridxen ostabe miñ eitten dostela.<br />
Ba estosteles molestetan oiñartien iños o..., kasuripes. Gero akabe<br />
sien orrek (k)ontuek.<br />
Gero ba..., tersidxoa..., dxoan san a..., serera..., ni ospittelien oniño<br />
kure bari nauela..., Siuda Realera. Da an estasiñoan, naranjak asko eoten<br />
sien edoselan be. Naranjari..., paluen puntien imiñi gantxoa da andik bentanatik<br />
sartu isiñ i... seataus de, burriñe taus de. Da paluen imiñi kutxilloa<br />
da arekas a..., suloa eiñdde, kanpo(r)a ekarri tte dxan. Da ardaba..., oniño<br />
gu..., .......... eon sien. Da ni arantza dxoan atzera barridxen da tersidxoa<br />
ona, Bilbora destineta. Da gero, an apurtxu bet ei nue da andik ekarri<br />
eskuen..., Tudela! Tudelan lisentzidxe gintzesan gero.<br />
ERMANDADIEK<br />
Botelen eoten san, Askarren eoten sa a..., sera... batzarra eitteko lekue.<br />
Da ara eroate sien ba... beidxek eta... ganadue. Estaitt urtien iru bider edo<br />
birritten san ori. Da gero, an imitte sitxuesan ba... maordimoak, maordi-<br />
— 217 —
6. Testuak<br />
moak deitzen dxakien orreri, da... listeruegas; Diego listerue. An balorak<br />
imiñi, iñosko denporan beidxen bat deskalabreu edo, adarra bota edo,<br />
txala galdu edo... orrek despajoak. Da gero danan kantiedetik, or Diegok<br />
eitte sitxusen likidasiñoak. Eskota onen beste batzen san. Da gero ori<br />
pagetan. Ara dxoaten san gero ori, da ara danok ostabe ori..., eskota<br />
emon.<br />
Gero errebistie pas(e)tan be etorte sien orrek maordimoak, etzerik etze,<br />
ia badaus e..., olango tranposoak eoten sien orduen be: ganadue apur bet<br />
txatxarra ekarri, balore asko geidxau emonda. Erre eiñ dxakola edo esan<br />
gero! Olakorik eiñ esteidxien edo, arek... espidxe moduen dxoate sien<br />
orrek serak. Orrek eote sien illebetien ala orixe estaitt fijoa; illebete ala iru<br />
illebete sien. Gero beste batzuk. Danak pase bixeta eden.<br />
Batzarrak, eser dauenien, abixuek! Da onen ordureko. Maordimuek<br />
eukieuen ordenie abixetako ermandada dana. Orduen ara dxoate sien da<br />
gero an a..., parte mayorrak esaten deuena edo... An gero se balor euki<br />
deuen tasasiñoak. Tasasiñoak eiñ. Da tasasiñoatan gero erremata. Orduen<br />
olako geixorik..., karnaseruepe igual a... menespresidxoan edo olan. Da<br />
sarritten e..., betrenaidxoa abixeu te betrenaidxoak a..., analixeu edo serak<br />
eiñ eta dxan leidxela esan eskiñoan, bertan errematan bota. Baia erremata<br />
botateko..., ardaba, kantara bat ardau edo olan edo. Ardaba edan lelengo<br />
dana eiñdde, da gero subastie.<br />
— 218 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
10 BARRI-EMOLEA: Juanita Mallona Llona<br />
JAIOTURTEA: 1913<br />
LANBIDEA: Etxeko lanak<br />
AUZOA: Botiola (Bizitza osoan)<br />
BIDE-KURTZIETAKO ORIDXO<br />
USIÑE<br />
Gu emeti dxoaten giñen Fruxera,<br />
egunero mesara. Gasteri dana oniño<br />
eta eskola ondoan kurtzie dau ba...<br />
danatara. Eta goxien, olan bakarrik<br />
dxoanda, oridxo usiñe. Itzela! Erreseu<br />
purgetoridxoko arimeri aitte-gure bat<br />
eta kendu. (Eta bide-kurtze orretan<br />
bakarrik ixeta san -itauntzen deu -<br />
tsot). Eta goiko kurtzien be bai.<br />
LETANIDXEK<br />
Juanita gaztetan.<br />
Gure aitte difuntuek esateuen, bera gastie sanien, ona San Migelera etorten<br />
i sen geubetan letanidxe. Eta iñok es i sitxusen ikusten. Da geu gusti<br />
gustidxetan. Lenau letanidxepa..., bakixu, suk estosu esetu. Baia errogatibe<br />
egunetan San Mielera ta, Sallebantera ta olan eitte sien baia ona geubes etorten<br />
i sen. Baia abade barik e.. ein bako serak... Eta gero, bateri akordeu i<br />
dxakon o..., Boteleko seleidxen an a... erdidxen, intxur ganera idxen da<br />
ikustie. Eta intxur ganien pareu i sen. Eta akaburengo etorri i sen koxoa.<br />
Lelangokoak es itzien e..., ikusi badie bes! Esebes! Da akaburengo etor san<br />
koxoak esan itzen: -Gerkoagaittik parkatuten datzu, baia oin diñotzut: gidxau<br />
paretan basara, kontuek atara! Eta gidxau ape eseuenela iñor ikusi,<br />
esala bistera etorri. Iñope etzie(n)la urtetan. Billur ixeta sien.<br />
IDE(L)TXOAK (IRATXOAK)<br />
Dxeuriko alabie geure ama be ixen san ba. Da geubien urtenda emetik.<br />
Eta estakipa, berton nonon ala gero presente dxakon ba. Orixe estaitt,<br />
amak esateuen baia astute nau. Kontxille gorri bet burutik. Igual euridxe<br />
— 219 —
6. Testuak<br />
ixenda emon engotzien alangoen bat Se lenau esan oten gordosolik. Eta<br />
Dietxetan or o..., orrek eukiuen famie itzela seguru! Ori Goma baiño arau<br />
dau, Jose Mielen e..., a..., lantzarra paseta. Eta an sertu sen antza; da olango<br />
seran batzuk urtetan ideren. Nik estaitt selango ixena be esateuen. Bai!<br />
Idetxoak! Eta buelta ta buelta ta buelta geu gustidxen. Da akabuen San<br />
Juanen urrungo egunien edo, beran burue esetu. Da artien antza..., estaki<br />
nondi dabillen.<br />
SAN JUANEKOAK<br />
Dxakingo su lenau ona San Juanea etorten..., baia su umie ixen sa(r)a<br />
orduko denporan. Ona beluko mesara, San Juan egunien e... etorte siena.<br />
Jentie Arretatik eta Meñekatik eta Larrorittik eta... Ollo geixoakatti be bai,<br />
domekatan da etorten san jentie. Olloan saindari moduen euki dien ollogeixoakatti<br />
San Juan andrak. Da etorten sien kandelak edo oridxoa... Se or<br />
oridxoa imitte san serien ba..., argidxe eitteko. Da botillekada oridxoakas<br />
da etorte sien. Eta gero, suk esendun ama esetuko txitxek ataten etzien<br />
iños (Baietz erantzuten deutsot) Da selan imitte sitxusen (Ez dakidala<br />
erantzuten deutsot) Eukouen sekretotxue ba! Gure amak beti lelango, da<br />
niri be sarri imiñi eraiñ, artu arrutze bat. A! Lelango abidxe imitte sanien,<br />
aspittik burdiñe sati bet. Seraaittik..., trugoiak sertu estidxen, abixeittu estixen<br />
arrutzek. Eta gero, imiñi abidxe prest da artu arrutze bat eta: Dxandonixen<br />
ixenien, San Juan esta esaten e! Dxandonixen ixenien olloskotxu<br />
(b)et, Dxandonixen ixenien ollendatxu (b)et. Da alantxe. Amabost edo<br />
amasaspi arrutze ejenealien.<br />
Eta gero, esan dotena, geixoak olloa pakies... da domeka atzaldietan<br />
ara, errosaidxoa erresetan. Andra kuadrillie dxoate sien! Eta kandelak edo<br />
oridxo botillek eroate txusen. Da an bistute itxi.<br />
SALUTADORIEK<br />
Gure aitte difuntuek esateuen Batiz-barrenengon ba..., egon sala lenau<br />
sera, salutadorie. Salutadorie ser dan bakixu (Ezetz erantzuten diot).<br />
Lelango dxaidxo bier sien saspi anaidxek. Segidukoak. Bittartien estidxela<br />
neskarik ixen. Da saspigarrena dxaidxotan i de..., miñen kurtze bat da<br />
eskuetan kurtziek. Eta gero, arek eukitten i deu, beres, doya... Ona Riojatik<br />
eta asauetatik... txakur amurrutuen e... Amurrutute etorri, de artes osatuten<br />
i sitxuesan. Labasue eitten eon esta Su andidxegas. Ein putz eta<br />
amateu! Eta Batixera jentetan asko etorten i sen.<br />
— 220 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
11 BARRI-EMOLEA: Martzeliñ Lekerika Goirizelaia<br />
JAIOTURTEA: 1911<br />
LANBIDEA: Nekazaria/Etxeko lanak<br />
AUZOA: Botiola (Ezkondu arte) / Eleizaldea<br />
GORUTEN<br />
Arek (bere amak) eitten<br />
seben, soloan koisten<br />
seben bedarra: liñe edo.<br />
Da a eitten seben e...,<br />
siketu de dxo. Eta gero eitten<br />
seben... a sertu. Dxo<br />
da galtzue. A(r)en galtzue<br />
bigun, bigun, bigun eitten<br />
san. Da a eitten sanien,<br />
gero eitten seben dxo, dxo<br />
eiñ eta sertu..., kardatu.<br />
Kardieas kardatu. Da eitten<br />
san fin, fin, fin, fin. Da arek kardatuko areas seraas aridxe eitten seben.<br />
Goruegas. Emetik imitte seben e..., sera amarreute eta olan..., selan euki<br />
seben ixena apa Gure gixonak saldu be entzesan Ibergunekoari edo...<br />
arek aparatoak. (Ardatza edo -itauntzen deutsot) Ardatza! Da an batuten<br />
seben, eitten seben aridxe. Da andik gero beste bola bat eitten seben.<br />
Da a bolie, eseueles fiñ urtetan, barridxen beste bola bat eitten seben,<br />
fiñaua. Da aregas gero eitten seben ba... telie. Ge(r)o ba Katike(r)a edo;<br />
nonora orra eroaten seben. Sakukeda bolie. Da an eitten tziesan, kirrue<br />
esaten tzien, aridxe eta an eitten tziesan telak. Gero arekas eitten seben<br />
dxosi, dde ba... ixera osoa. Iru sati igual eitten tzen ixerieri. Da ixerak...,<br />
miesaskoak. Da auñ ontzurarte be ixerak ........... erakusteko moduen be.<br />
ERROPAK SELAN GARBITTU<br />
Lelengo dxagoneu, gero tiñe baten imiñi. Tiñe ganien imiñi saku bet ta<br />
surteko eutze bota ara da ure. Bai, ure. Da arek eutzek botaten deuen<br />
labanagas, erropak urrengo egunien suri, suri, suri. Da laban, laban.<br />
— 221 —
6. Testuak<br />
A esetu dot nik e..., eskondu ordusko Askarren krixeda nauela be. Da<br />
Anastasiok, urte bidxen eon nintzen, esateuen e... a balda bete surten<br />
e(g)osteko, eraiñotza pota, da surteko eutze aratxana edo: garbidxe. Eta<br />
bota a. Sakue be suri. Artillerie esatetzien. A sakue gero be errekan erropakas<br />
batera garbittute suri, suri eitten san.<br />
FRUIXKO ERROMERIDXEK<br />
Aste san atzalde erdi ingeruen eta Gamix aldie..., gustidxe be ona etorte<br />
san, Fruixera. Da gero erromeridxe eitte sanien, illundidxen e...<br />
............... A eitten sanien, bakotxa etzera. Da erromeridxe akabe eitten san<br />
se belurartien eoterik esan eoten antza edo. Aemaittekoata eskero, etzera<br />
etorte san. (Nok eskatzen seuen dxantza eitteko -itauntzen deutsot) Gixonak.<br />
Da neskatoak alkarreas be bardiñ. Da neskatoagañe etorri tte sera<br />
esan: -Mesedes erdu. Da neskatoak dxantzan posik! Emetik Sebastianen<br />
seretik..., Sebastianena artute ara jardiñetik, da ara Palasidxoko ormara<br />
oten san erromeridxe. Da Urte-barri egune ta, Sallebantetxu egune ta...<br />
Josuuus! (Abadiek eseuen eser esaten -itauntzen deutsot) Arek etorte<br />
sien..., emetik bajeta sien. Errosaidxoa erresetan; beti, beti pasetan sien.<br />
Librue leiduten da erremerittik paseu eseittiarren, ortik Palasidxoko, len<br />
esan tzuten bidetik..., emetik atajutik paseu. Jente artetik pas(e)tan eurek<br />
lotza. Errespetoa e..., jentie paiño andidxaua. Jentie(r)i artu.<br />
Da illundirartien josuus, dibertziño itzela!<br />
— 222 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
12 BARRI-EMOLEA: Julia Sagasti Hormaetxe<br />
JAIOTURTEA: 1917<br />
LANBIDEA: Nekazaria/Etxeko lanak<br />
AUZOA: Batiz<br />
UMETAKOAK...<br />
Ume-umetan krixeda<br />
dxoanda nau ni Astortzara.<br />
Andik etzera biderik enekidxen<br />
(Bere jaiotetxetik hiru<br />
km. eskasera dago!) eta an<br />
ein (n)uen, edosei(n) moduten<br />
be, urte bete baiño geidxau...,<br />
ein (n)uen an. Eta<br />
andik Anastasik, Anastasi<br />
eukiuen ixena beurrek, da<br />
Anastasiñ ama Uruenen bixi<br />
ixen san. Eta arek ero a t e<br />
osten, bakitt, elixara domeka arrastidxetan. Da posik dxoaten (n)itzen!<br />
Abarketatxue txantzitte ta..., aulan dxantzi sertxu betegas. Sebe dxagoten<br />
dxoan (n)itzen ni ara. Eta an nauela dxaidxo san Patxo be. Eta gero andik<br />
etorri eta ba... etzien apurret aitte difuntuek e... «sumar» da «restar» da... asi<br />
dxatesan irekasten. Arek ikisi, da..., baia beti kanpotik, beti ibil nas ni kanpotik.<br />
Neure denpora gustidxe kanpotik ixen da. Edo non edo an edo...,<br />
serien beti kridxeda. Diego Etxikerreko defuntue..., eskolara gero. Ara<br />
dxoaten gintzesan ba..., amabost urte oniño enitxusen euko. Amalau (u)rte<br />
ingeru... euko nitxusen Ba sure tio ixengo da... sera..., esangot! Karmelo!<br />
Ba..., Juanek eta Teresak a dxagoten eroaostien. Andi dxoaten (n)itzen<br />
Diego difuntueañe. Geubetan, eskola apur bet...; ordu bete eitte nuen.<br />
Eitte gendun guk. Kuadrillie! Es ni bakarrik e! Maidxe imiñi, an etze sartxuen,<br />
Jeniman etzie olan, da an euren etze sartxuen..., antxe. Ba ordubete<br />
ingeru eitten gendun. Da arek irekatzi oskun restarrerañoko edo...,<br />
mutiplikarreraiñoko. Tablie be bai.<br />
Eta gero andi be osta(be) ba... Ba Etzebarrin Karmelo dxagoten ein<br />
(n)uen e..., ba..., semet denpora eingo nuen ba Esiñ esan nixu semet denpora<br />
eiñddoten. Oidalakotxue eiñ artien egon (n)itzen.<br />
— 223 —
6. Testuak<br />
Da andik gero, Lesamara eroaostien ostabe. Kridxeda ara be. Dxoan<br />
(n)intzen da..., gixona Bruno eta Estefana andrie. Eta seme bat euki deren<br />
lelengo dxaidxoa ta Silban euki uen arek semiek ixena. Sesterue san bera<br />
da Estefana san dxostune. Da arek dxosten eitte uen aprendixekas da...,<br />
da ni ume dxagoten! Da an in nitxusen e... Iru urte edo lau in nitxusen an.<br />
Da an dxaidxo sien gero ba... beste umetxu bi. Ni an nauela dxaidxo sien.<br />
Dxasone ixena euki euelakoa deko patek eta Aintzane bestie. Gastienak.<br />
Andik etorritte..., aur! Gero gerriek urteuen ensegida. Da andik serien,<br />
osaba Tomasek eroaosten Gamixera ba..., kridxeda. Ta andik, au dana<br />
sertu sen gero. Au dana betetu sen. Da emetik alde ein bigendun. Da Erandidxora,<br />
ara goiko Goierri esaten dxakon Erandidxora dxoan gintzesan, da<br />
aitte defuntue da Larreokoak eta orrek dxoan sien ba... Retuertora pentzetan<br />
dot. Da aitte defuntue etor dxaten ara bille, ba dano patera leku beten<br />
ongo (g)arala... Da Deustuko ixekoa ........... eoten gintzesan gu. Deustuko<br />
ixekoaas eoten gintzesan gu. Da aitte defuntue eoten san Retuerton, da<br />
Larreokoa pe bai. Eta gero, ba... andik esnie ta ekarten gendusen da total<br />
ba..., ya dxeusi senien sera..., kontue ataixu obus betepe tapeosten niri<br />
esnieas natorrela. Ba... erdi tapeu. Errementeu eseuen eiñ arek. Eta albora<br />
etor sien lagunek e..., ni non ete nauen edo se... Kantiñe ela esnie ela,<br />
dxeusi sen an. Da ikeatute etzera etor nintzen da. Ser paestan dxaten<br />
ixeko Erremaldak esate osten:<br />
-Ser paestan dxatzu ba<br />
-Ene! Au te au pase dxat. Au te au pase dxat.<br />
Gero, ainbet denpora ein gendun an be.<br />
Da gero ba..., an a... ospittelan atzien dau errefujidxotxu (b)et. Oidalako<br />
errefujidxoa. Da andik alan erreka txikitxu (b)et dator. Eta geubetan<br />
ba..., egunes ara errimetan gintzesan danok. Kataliñepe memoridxen<br />
eukottu orrek!. Mari da gu, iru aistok an. Gero ori be pase san. Gerrie pase<br />
san ara. Eta an galletak (k)oixten gendusen errekien beste aldardittik.<br />
Galletak. Abandoneta lotu sen dana ta! Ure edan da galleta txan. Sortzi<br />
egun ein gendusen an. An errefujidxoan. Sortzi egun! Lo be bertan. Txixe<br />
ta kaka eitten an, al dun lekure dxoaten gintzesan! Ori setan esan esta. Al<br />
dun lekure dxoaten gintzesan. Gu, geuriek paesta gaus. Geuriek paesta<br />
gaus gu!<br />
Gero, pase sien. Es sugiripes e..., errekan andiko aldarrittik egon gintzesan<br />
da. Emetiko aldarrire paestako sugiripes. Imiitxuesan a..., gabarra<br />
batzuk imitxuesan. Pase gintzesan andik eta gero... etzera. Mari tte bidxok<br />
etor gintzesan oñes. Bilbotik etzera oñes ona. Emen iñor bes! Iñor bes<br />
emen! Dana asto ille bidien! Goixien urten Bilbon da arrastiko irurek edo<br />
geidxau eiñ dxakun ona etorteko. Da or saludo itzela eioskuen, or etor<br />
— 224 —
Fruiztarrak Berbetan<br />
gintzenien or. Saludo itzela egon sienak. Ateripes etzietan, dana(k) kendute!<br />
Or Soloburutik eta igaroten da..., koitteduek ibil sien. Da gero, gu atzera<br />
barridxen dxoan gintzesan lengo lekure. Mari tte bidxok dxoan gintzesan.<br />
Eta gero, ni andi kridxeda dxoan (n)itzen. Da au Bonifasi, Juan Mugerran<br />
ba... andrie Bilbon, esniekas ibilltte san ori tte..., suerteu an ba... sertzie<br />
ta:<br />
-Ene, kridxeda saus<br />
-Bai.<br />
Atzotxu beteas eon nitzen da atzotxu orrek desespere eraitteosten,<br />
bakarrik bixi ixen san da. Da:<br />
-Ba, neupiot kridxedie!<br />
-Ba..., etzekoari esan barik ixin dxoan neitte -esan (n)itzen olantxe. Da<br />
aitte defuntueri esan (n)itzen.<br />
-Seuk (g)usuna eixu -esausten aitte defuntuek. Da ara dxoan (n)itzen<br />
da gero egunaro, egunaro andik esniekas ibilltten (n)itzen Bilbora. Eta<br />
antxe ikis nuen apur bet. Librue emousten berak serak eta. Librutik antxe,<br />
ba artute eukitte nitxusen nik neure serak, eta antxe apur bet ikis nuen e...<br />
neure eskola altzitxu ori. Andixik, andixik. Ba..., bost urtien egunaro dxoaten<br />
(n)itzen Bilbora esniekas, egunaro. Da bendejie..., etzietara baiño<br />
eskendusen eroaten. Plasara gitxitten dxoaten gintzesan! Dxoate sanien,<br />
bera Bonifasi dxoate san.<br />
Bost urte paseu an eiñ eta etor nitzen etzera da Larrekora eroaostien.<br />
Da gero, Larrekon ixen san a... nire dxoan etorridxe. Seme tenpora eingo<br />
nuen Larrekon be ba Estapa sortzien bat illebete edo en banitxusen Larrekon<br />
be!<br />
Da andixik eskondu Dxon! Ona. Esetu be en barik! (Sembat urteas -<br />
itauntzen deutsot) Ni eskonduko nitzen... ogeta iru urtegas. Onaxe eskondu<br />
nitzen. Da amentxe gidxau!<br />