Mendiz mendi (paisaia kulturalak), mendez mende - Gipuzkoa ...
Mendiz mendi (paisaia kulturalak), mendez mende - Gipuzkoa ...
Mendiz mendi (paisaia kulturalak), mendez mende - Gipuzkoa ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>mendi</strong>z-<strong>mendi</strong> <strong><strong>mende</strong>z</strong>-<strong>mende</strong><br />
Paisaia osatu duten<br />
indar biziak<br />
<strong>Gipuzkoa</strong>ko <strong>paisaia</strong> historikoki egituratu duten jarduerak,<br />
hau da, <strong>paisaia</strong> osatzeko eta bilakatzeko oinarri izan diren<br />
“indar biziak” edo bektoreak honako bi hauek izan dira: abeltzaintza<br />
eta basoaren ustiapena.<br />
Abeltzaintza<br />
Ehizaren eta bilketaren antzinako etapa gainditu ondoren,<br />
nekazaritza- eta abeltzaintza-kultura sortu zen Neolitoan.<br />
Gure lurraldean, gure aroaren aurreko hirugarren milurtekoan<br />
gertatu zen aldaketa hori gutxi gorabehera. Abeltzaintza-jarduerak<br />
bere bilakaera izan du, eta etengabea izan da<br />
gaur egun arte. Horrela, beraz, gure artzainak Neolitoko<br />
lehen hezitzaile haien zuzeneko ondorengotzat eta oinordekotzat<br />
har daitezke.<br />
Saroiak, behien larreak, realengoak eta <strong>mendi</strong>ko larreei lotutako<br />
gainerako figurak <strong>Gipuzkoa</strong>ko lurraldeari buruzko<br />
Erdi Aroko lehen dokumentuetan aipatzen dira (1025.,<br />
1141. eta 1178. urteetakoetan adibidez). Datu horiek erakusten<br />
dutenez, <strong>mendi</strong>ko larreen kudeaketa ez da gauza berria,<br />
gure lurraldeko zati handi baten berezko beharra<br />
baizik.<br />
22<br />
Fuerzas vivas que han<br />
conformado el paisaje<br />
Dos son las actividades que históricamente han vertebrado el<br />
paisaje guipuzcoano, las “fuerzas vivas” o vectores fundamentales<br />
que han venido determinando la conformación y evolución<br />
del paisaje: la ganadería y el aprovechamiento del bosque.<br />
La Ganadería<br />
Una vez superada la etapa primigenia de caza y recogida, el<br />
Neolítico marca el inicio de la cultura agro-ganadera. Este<br />
cambio puede datarse entre nosotros, aproximadamente en<br />
torno al tercer milenio antes de nuestra era. No sin evolución,<br />
la actividad ganadera ha llegado hasta nuestros días ininterrumpidamente,<br />
de modo que nuestros pastores pueden ser<br />
considerados como sucesores y herederos directos de aquellos<br />
primeros domesticadores del Neolítico.<br />
Los seles, bustalizas, montes francos, realengos y demás figuras<br />
relacionadas con los pastos de montaña se mencionan ya<br />
en los primeros documentos medievales que aluden al territorio<br />
guipuzcoano (1025, 1141, 1178...), datos que demuestran<br />
que la gestión de los pastos de montaña no es algo nuevo,<br />
sino una necesidad intrínseca de buena parte de nuestro territorio.