06.09.2013 Views

VAPAAVAHTI • FRIVAKT 2/2013 - Mepa

VAPAAVAHTI • FRIVAKT 2/2013 - Mepa

VAPAAVAHTI • FRIVAKT 2/2013 - Mepa

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

2 / <strong>2013</strong><br />

MERIMIESPALVELUTOIMISTO SJÖMANSSERVICEBYRÅN<br />

<strong>VAPAAVAHTI</strong> <strong>•</strong> <strong>FRIVAKT</strong> 2/<strong>2013</strong><br />

Helsingörs nya<br />

Sjöfartsmuseum<br />

Jungmannista<br />

uudisrakennusten<br />

valvojaksi<br />

Då maffian<br />

beslagtog<br />

flaskskeppet<br />

M/s Finnsky<br />

Hangosta<br />

Helsinkiin<br />

Frivakt Vapaavahti 1


<strong>VAPAAVAHTI</strong> 2/13<br />

Pääkirjoitus: Työterveyden rooli ………………… 3<br />

Uudenkarhea roro-alus Finnsky ………………… 4<br />

Aura ……………………………………………… 12<br />

Laivan keittiöstä kaksipyöräisen selkään ………… 14<br />

Pitkä tie jungmannista …………………………… 18<br />

Kun mafia pullolaivan kaappasi ………………… 22<br />

Avomeriliikenteen matkustajahöyrylaivoja ……… 24<br />

Aaland Maritime Day keräsi väkeä ……………… 26<br />

Merihenkilöstö tänään …………………………… 28<br />

Merenkulkualan XXVIII teemapäivää vietettiin … 29<br />

Äänimeri.fi goes Turku 18.4.<strong>2013</strong>! ……………… 30<br />

Helsingöriin moderni merenkulkumuseo ………… 34<br />

Kansainvälisiä vieraita Merikotka -seminaarissa … 38<br />

Päivä merellä …………………………………… 40<br />

MEPAn kirjasto suosittelee ……………………… 42<br />

MEPA Hockey 8.4. ……………………………… 44<br />

MEPA Golf 21.5. ……………………………… 46<br />

Ristikko ………………………………………… 50<br />

Merenkulkijoita kevään kursseilla ………………… 54<br />

Laitureilla ja lankongeilla ………………………… 56<br />

Toimintakertomus vuodelta 2012 ………………… 57<br />

Tulevia kursseja ………………………………… 71<br />

Mikko Leino oli iskussa MEPA Hockey –<br />

turnauksessa, s 44<br />

<strong>FRIVAKT</strong> 2/13<br />

Ledare: Arbetshälsans roll i sjösäkerhetsarbetet …… 3<br />

Splitternya rorofartyget Finnsky ………………… 8<br />

Aura ……………………………………………… 13<br />

Från kabyssen och upp på tvåhjulingen ………… 16<br />

Lång väg från jungman …………………………… 20<br />

Då maffian beslagtog flaskskeppet ……………… 23<br />

Sjöfartens Dag samlade branschfolk ……………… 27<br />

Äänimeri.fi goes Åbo den 18 april <strong>2013</strong>! ………… 32<br />

Helsingörs moderna Sjöfartsmuseum …………… 36<br />

Internationella deltagare på Merikotka …………… 39<br />

SSB Hockey 8.4. ………………………………… 45<br />

SSB Golf 21.5. …………………………………… 47<br />

Korsord ………………………………………… 51<br />

Styrelsen för sjömansservicebyråns<br />

verksamhetsberättelse för år 2012 ………………… 64<br />

Kannen kuva – Pärmbild: Pekka Karppanen<br />

Takakansi – Baksida: Sirpa Kittilä<br />

Teemu Jalli m/s Finnskyn komentosillalla, s. 4 Lennart Hagelstam kom med<br />

kören Shanty Singers för att<br />

framträda på Äänimeriträffen,<br />

s 30<br />

2 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


Työterveyden rooli<br />

meriturvallisuustyössä<br />

Eteeni sattui muutama viikko sitten kirjoitus<br />

joka kertoi, että on olemassa tekniikka<br />

joka mahdollistaa miehittämättömiä aluksia.<br />

Voisiko tämä silloin eliminoida inhimillisen<br />

tekijän ja nostaa meriturvallisuuden uudelle<br />

tasolle? En usko, että tämä on mahdollista<br />

vielä pitkään aikaan. Sitä paitsi ihmiset ohjaisivat<br />

laivat ja tekisivät päätökset myös tulevaisuudessa,<br />

vaikka tämä tapahtuisikin maista<br />

käsin. Tämä saa minut kuitenkin miettimään,<br />

miten voidaan vaikuttaa inhimillisen<br />

tekijän käyttäytymiseen eri tilanteissa kun<br />

tiedämme, että tällä on vaikutusta melkein<br />

kaikissa tapahtumissa ja onnettomuuksissa.<br />

Vakavamman onnettomuuden tapahtuessa<br />

ovat haverin kustannukset suuret sekä<br />

varustamolle, lastinomistajalle että yhteiskunnalle.<br />

Miten tässä tilanteessa voidaan<br />

jakaa vastuuta ja eikö ole kaikkien etujen<br />

Arbetshälsans roll i<br />

sjösäkerhetsarbetet<br />

Jag läste, för inte så länge sedan, en artikel<br />

som handlade om att man redan idag<br />

har tillgång till den teknik som skulle göra<br />

det möjligt att trafikera med obemannade<br />

fartyg. Skulle detta då föra med sig att den<br />

mänskliga faktorn skulle elimineras och sjösäkerheten<br />

då höjas? Jag tror inte att detta<br />

är verklighet ännu på länge och människan<br />

skulle ju också i fortsättningen ta beslut<br />

och styra fartyg, trots att detta skulle ske på<br />

land. Detta får mig dock att tänka på vad vi<br />

kan göra för att påverka hur den mänskliga<br />

faktorn beter sig i olika situationer då vi vet<br />

att denna spelar en roll i största delen av de<br />

tillbud och olyckor som sker.<br />

Då en större olycka sker är kostnaderna<br />

för haveriet, skador på miljö och tredje part<br />

stora och drabbar både rederiet, lastägaren,<br />

försäkringsbolagen samt samhället. Hur skall<br />

man här fördela ansvaret och är det inte i<br />

alla parters intresse att minimera risken för<br />

att en skada sker och på så sätt eliminera<br />

kostnaderna så långt som möjligt. Om man<br />

inom rederiet kan minska antalet mindre<br />

händelser och lära sig av både egna och andras<br />

misstag kan man komma långt på denna<br />

väg och sedan gäller det att övertyga övriga<br />

aktörer och samarbetspartners att inse det<br />

samma. Budskapet till slutkunden bör vara<br />

att, kanske den lägsta fraktsatsen inte alltid<br />

är den mest förmånliga i det långa loppet.<br />

Hur kan då vi här på Sjömanservicebyrån<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

<strong>VAPAAVAHTI</strong> <strong>•</strong> <strong>FRIVAKT</strong><br />

mukaista, että riskit minimoidaan ja näin<br />

myös kustannukset, niin pitkälle kuin mahdollista.<br />

Jos varustamossa voidaan vähentää<br />

läheltä-piti tilanteiden määrä ja oppia omien<br />

ja muiden virheistä, voidaan päästä pitkälle<br />

tällä saralla. Tämän jälkeen on vielä varmistava,<br />

että yhteistyökumppanit ja muut toimijat<br />

ovat samoilla linjoilla. Viesti loppuasiakkaalle<br />

pitäisi olla, että pienin rahtihinta ei<br />

välttämättä tarkoita edullisinta vaihtoehtoa<br />

pitkällä tähtäimellä.<br />

Miten me täällä Merimiespalvelutoimistolla<br />

voimme kantaa kortemme kekoon tässä<br />

työssä? Tiedämme, että työympäristöllä ja<br />

työolosuhteilla on suuri merkitys ihmisen<br />

päätöksentekoon ja toimintaan eri tilanteissa<br />

ja tiedämme myös, että väsymys ja huono<br />

motivaatio on huono yhtälö. Eikö meidän<br />

silloin pitäisi hyödyntää kaikkia käytettävissä<br />

dra vårt strå till stacken i detta arbete? Vi vet<br />

att arbetsmiljön och arbetsförhållanden har<br />

en stor inverkan på hur människans förmåga<br />

att ta beslut och handla i olika situationer ser<br />

ut och vi vet också att trötthet och dålig motivation<br />

är en dålig kombination. Borde vi<br />

inte då utnyttja alla de verktyg vi har för att<br />

se till att sjöfararna är alerta och motiverade<br />

i sitt arbete och därmed kunna påverka den<br />

mänskliga faktorn. Jag är övertygad om att<br />

vi kan påverka detta genom det jobb vi utför<br />

på sjömansservicebyrån och låt oss tillsam-<br />

olevia keinoja taataksemme, että merenkulkijat<br />

ovat hereillä ja motivoituneita työssään<br />

ja siten vaikuttaa inhimilliseen tekijään.<br />

Olen varmistunut, että tähän voidaan vaikuttaa<br />

<strong>Mepa</strong>n tekemän työn kautta. Kehittäkäämme<br />

sitä yhdessä oikean suuntaan. Meri-<br />

ja työturvallisuuden parantamisella sekä<br />

tapahtumien ja onnettomuuksien vähentämisellä<br />

voidaan säästää kustannuksia ja näin<br />

myös motivoida loppuasiakasta käyttämään<br />

korkealaatuisia varustamoita ja logistiikka-<br />

ratkaisuja. Näillä lääkkeillä voidaan kenties<br />

turvata kilpailuedellytykset suomalaiselle<br />

tonnistolle.<br />

Toivottaen hyvää kesää<br />

Niklas Rönnberg<br />

mans utveckla det i rätt riktning. Genom att<br />

höja säkerheten och minska på tillbud och<br />

olyckor kan vi spara kostnader för alla parter<br />

och motivera även slutkunden till varför det<br />

lönar sig att anlita kvalitativa rederier och<br />

logistiklösningar och på så sätt skapa konkurrensförutsättningar<br />

för den finskflaggade<br />

flottan.<br />

Med önskan om en trevlig sommar<br />

Niklas Rönnberg<br />

Frivakt Vapaavahti 3


UUDENKARHEA RORO-ALUS<br />

FINNSKY ON EHTINYT JO<br />

LIIKENNÖIDÄ MONELLA LINJALLA<br />

Toukokuun alussa laiva purki autoja Hangon ulkosatamassa ja<br />

”siftasi” Vuosaareen, josta otti lastin Tanskaan.<br />

4 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


2 / <strong>2013</strong><br />

Kemiöstä kotoisin oleva poosu Kimmo<br />

Engblom oli jo Kiinassa hakemassa Finnsky<br />

-alusta. Kuuden suuren roro-aluksen sarja rakennettiin<br />

Nanjing Jinlingin telakalla vuosina<br />

2010-2012.<br />

– Hakutiimeihin kuului päälliköitä, konepäälliköitä<br />

ja -mestareita, yliperämiehiä<br />

pursimiehiä, Kimmo kertoo.<br />

Hän on ennen Finnlinesille tuloaan seilannut<br />

Viking Linella ja Engshipilla. Kimmo<br />

siirtyi tähän laivaan m/s Finnladylta.<br />

Finnsky valmistui telakalta vuoden 2012<br />

ensimmäisellä puoliskolla, tuli Eurooppaan<br />

ja aloitti Finnlinesin liikenteessä.<br />

– Vuoden aikana on ajettu useilla eri reiteillä<br />

ja moniin satamiin. Olemme vierailleet<br />

Wallhamnissa, Zeebruggessa, Århusissa,<br />

Bilbaossa ja monessa muussa kaupungissa,<br />

Engblom muistelee.<br />

Bilbaossa alus viipyi aluksi yön yli, joten<br />

porukka ehti käydä maissakin. Myöhemmin<br />

aikataulu nopeutui ja miehistön aika kului<br />

lastin kiinnitystöissä.<br />

Frivakt Vapaavahti 5


Jifferson Abanggan, Reynaldo DelaCruz ja Tetemu Jalli<br />

Matruusi Reynaldo DelaCruzille tulee työjakso täyteen.<br />

Kotimatka alkaa KLM:n koneella Helsingistä Amsterdamiin,<br />

josta jatkolento Manilaan.<br />

Vapaalla olevat konemiehet Ronelio B. Abedejos ja Elvis<br />

O. Lucilla pitävät klubihuoneen tietokoneilla yhteyttä<br />

koteihinsa<br />

Vuodenvaihteessa Finnlinesin linjoilla tapahtui muutoksia; viimeiset<br />

Kiinan uudisrakennukset Finnwave ja Finntide valmistuivat ja<br />

joidenkin rahdattujen laivojen sopimukset loppuivat. Tämän jälkeen<br />

Finnsky on liikennöinyt pääosin Itämerellä.<br />

Kuudentoista hengen miehistö ja<br />

harjoittelijat<br />

Kaarinasta kotoisin oleva yliperämies Jussi Andersson on käynyt<br />

koulut Raumalla ja seilannut aikaisemmin muun muassa Alfons Håkansilla,<br />

ESL-Shippingillä ja RG-Linella.<br />

– Nyt ollaan jälleen poikettu jonkun kerran Antwerpenissa, ja<br />

Århusissakin ehtii käydä maissa, Andersson huomauttaa.<br />

Hän tuli varustamoon puoli vuotta sitten - aluksi Finnarrowiin,<br />

josta siirtyi Finnsky´lle. Muiden ohella myös Andersson on viihtynyt<br />

aluksella hyvin. Hän lukee vapaa-aikana kirjoja. Laiva ei ole vähään<br />

aikaan kulkenut Kielin kanavassa vaan kiertänyt Tanskan salmien<br />

kautta, mikä tuo merellä oloon enemmän säännöllisyyttä. Porukka<br />

käyttää myös kuntosalia ja katselee filmejä – useimmat omissa hyteissään.<br />

Suomen televisio näkyy satelliitin kautta.<br />

Päivähuoneessa on karaokelaite, jota käytetään silloin tällöin.<br />

– Itse pysyttelen kuuntelupuolella, ei taida ”Aikuista naista” löytyä<br />

valikoimista, Andersson naureskelee.<br />

Konemiehet Ronelio B. Abedejos ja Elvis O. Lucilla eivät myöskään<br />

tunnustaudu karaoke-aktiiveiksi. Miehet ovat aikaisemmin seilanneet<br />

muun muassa Finnmill ja Finnpulp –aluksilla, jotka ovat<br />

vanhempia, mutta lähes samanlaisia, kuin Finnsky.<br />

– Vapaa-aikana tärkeintä on yhteydenpito kotimaahan ja omaisiin,<br />

Abedejos tähdentää.<br />

Nykyajan tekniikalla tämä onnistuu hyvin. Lähes kaikki ovat Facebookissa,<br />

ja puhelut hoidetaan Skypella. Silti MEPA -mieheltä<br />

kysellään puhelinkortteja ja etenkin data pre paid -kortteja.<br />

– Toisin kuin muissa käymissämme satamissa, Suomessa ei löydy<br />

vapaita wlan -verkkoja. Tätä puolta voisi kehittää ainakin Vuosaaressa,<br />

jossa usein käymme, Abedejos tuumii.<br />

Internettiin pääsee toki laivan omalla verkolla päivähuoneen kahdella<br />

tietokoneella, tai omalla kannettavalla ja nettitikulla hytissä.<br />

Bunkkeria Venäjältä<br />

Finnsky vie silloin tällöin lastia Ust-Lugaan tai Pietariin, joista otetaan<br />

polttoainetäydennystä. Hinnat ovat olleet reilusti halvempia<br />

kuin muualla Euroopassa.<br />

– Nyt alkaa risteilykausi olla käsillä, ja bunkkerihinnat varsinkin<br />

Pietarissa näyttäisivät hilautuvan ylöspäin, miettii yliperämies Andersson.<br />

Laivan konepäälliköllä, Jüri Ollolla on monen muun kielen ohella<br />

myös venäjä hallussa, mistä on hyötyä itänaapurin matkoilla.<br />

– Opiskelin Tallinnassa 1977 - 1981, tuolloin koulutus tapahtui<br />

venäjäksi, Jüri muistelee.<br />

Hän seilasi Estonian Shipping Companylla muun muassa 50.000<br />

-tonnisilla irtolastialuksilla. Kun laivat myytiin, siirtyi Ollo työskentelemään<br />

Hansatee- ja Tallink -varustamoihin.<br />

– Muistan vielä elävästi m/s Estonian uppoamisyön. Olin silloin<br />

Balanga Queenissa, olimme liian kaukana, emme ehtineet pelastaa<br />

ketään, miettii Jüri seilausuraansa kerratessa.<br />

Hän ehti ennen suomalaisvarustamoihin tuloa seilata vielä Ånedin<br />

Linen Baltic Starissa, joka sai myöhemmin takaisin alkuperäisen nimensä,<br />

Birger Jarl.<br />

Finnlinesin laivoille<br />

Jüri Ollolla on yli kymmenen vuotta seilausta suomalaisilla aluksilla.<br />

Hän on työskennellyt Birka Cargolla, Viking Linella, PowerLinella<br />

6 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


ja Eckero Linella.<br />

– Vuonna 2011 tuli m/s Finnbreezeen, olen seilannut myös<br />

Finnsea´lla ja Finntide´lla, jota olin hakemassa Kiinasta, Jüri luettelee.<br />

Hän kehuu m/s Finnsky´n koneporukkaa. Konehuoneessa on<br />

kaksi Wärtsilän 8L46F -konetta, jotka tuottavat yhteensä 20.000<br />

kilowatin tehot. Jürin mukaan laivalla ei ole vapaa-ajan vieton kanssa<br />

ongelmia. Töitä on melko paljon, kuntosalilla ja saunassa ehtii<br />

kuitenkin käydä.<br />

Jüri Ollo asuu Tartossa, perheeseen kuuluu kaksi lasta, 8-vuotias<br />

poika ja 6-vuotias tyttö. Viljandista kotoisin olevalla miehellä on<br />

”kortteeri” myös Jyväskylässä. Suomen kielen Jüri on oppinut laivoilla<br />

ja opiskelemalla, Viljandissa ei Suomen televisio näkynyt.<br />

Kuntosalia myös ahkerasti käyttävä päällikkö Jyrki Stenman huutelee<br />

Jüria walkie –talkiella. Uloslähdön aika on selvillä. Vuosaaressa<br />

työt alkavat vasta aamulla, joten merimatka voidaan ajaa yhdellä<br />

koneella.<br />

”Siftaus” kauniissa kevätillassa<br />

Stenmanilla on luotsausoikeudet sekä Hankoon, että Vuosaareen,<br />

mutta ilmoitukset alusliikenteen valvontakeskuksiin on tehtävä.<br />

– Nyt on hyvä keli, joten manööveeraus vain yhdellä koneella ei<br />

tuota ongelmia, Stenman toteaa.<br />

Satamaan tultaessa ja lähdettäessä komentosillalla on myös yliperämies.<br />

Hangon ulkosatamasta lähtö on lähes 190-metriselle laivalle<br />

hieman ahdas, joten Jussi Andersson huutelee etäisyyksiä toiselta<br />

siiveltä. Voi vain kuvitella, kuinka haastavaa suuren laivan käsittely<br />

on, jos keli on huono.<br />

Kiinnitys- ja irrotustöistä huolehtivat ahterissa pursimies ja yksi<br />

kansimies. Keulassa on tavallisesti vahtiperämies ja kansimies. Työmenetelmät<br />

ja tekniikka ovat kehittyneet, joten suuri osa miehistöstä<br />

voi viettää lepovuoroaan keskeytyksettä.<br />

Laiva irtoaa Hangon Ulkosatamasta klo 20.00. Normaalilla parinkymmenen<br />

solmun matkavauhdilla polttoainetta kuluisi 50 - 60<br />

tonnia vuorokaudessa, joten säästöä syntyy, kun ajetaan reilun kahdeksan<br />

solmun nopeudella.<br />

Lomalle lähtö vetää suupielet ylöspäin<br />

Stenman luovuttaa vahdin perämies Jifferson Abangganille, ”uutsiikkiin”<br />

tulee matruusi Reynaldo DelaCruz. Päällikkö vitsailee hyväntuulisen<br />

Reynaldon kanssa, joka on lähdössä lomille Helsingistä.<br />

– Nyt on kymmenen kuukautta täynnä. Tulen takaisin elokuussa,<br />

kenties olen silloin vuoden, pitkiin työvuoroihin tottunut Reynaldo<br />

suunnittelee.<br />

Hän on aikaisemmin seilannut Finnmill´ssa ja sitä ennen työskenteli<br />

kahdeksan vuotta Grimaldi Linesin aluksilla, jotka ajoivat<br />

muun muassa Lagosiin ja Dakariin. Reynaldo pitää omaisiin yhteyttä<br />

Facebookin avulla. Koti on Filippiineillä, Bulacanin provinssin pääkaupungissa<br />

Malolos´ssa.<br />

Vahdinajoon osallistuu myös merenkulkua kaksi vuotta opiskellut<br />

Teemu Jalli Hämeenlinnasta. Raumalla Winnovassa opiskeleva<br />

Teemu on työskennellyt myös Finnkraftilla ja sisävesillä. Välillä on<br />

ollut pieniä vaikeuksia saada harjoittelupaikkaa. Mies on kuitenkin<br />

tyytyväinen uravalintaan.<br />

– Tällaisena tyynenä ja valoisana iltana merenkulkijan ammatti<br />

näyttää parhaat puolensa, Teemu Jalli tuumii.<br />

Kun kolmen viikon harjoittelujakso päättyy, siirtyy mies Suomen<br />

Hopealinjalle kesätöihin ennen opintojen jatkumista.<br />

M/s Finnsky kiinnittyy tasaisen merimatkan jälkeen Vuosaareen<br />

lauantaiaamuna kuuden aikoihin. Seuraava lasti on valmiina rahdattavaksi<br />

Tanskaan.<br />

Teksti ja kuvat: Pekka Karppanen<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

Keittiö on hyvissä käsissä: Kokki Vicente Emen tuli varustamoon<br />

Transatlanticilta, messihuoltaja Melyn T. Cunanan<br />

on aikaisemmin työskennellyt matkustajalaivoilla<br />

Konepäällystöä valvomossa: Ciiffi Jüri Ollo, Romel Cataquis,<br />

Rogelio Fuentes, Rey Vicentillo. Romel on lähdössä<br />

lomalle.<br />

Frivakt Vapaavahti 7


SPLITTERNYA ROROFARTYGET<br />

FINNSKY HAR REDAN HUNNIT<br />

TRAFIKERA FLERA LINJER<br />

I början av maj lossade fartyget bilar i Hangö uthamn<br />

och ”skiftade” till Nordsjö hamn, där det tog på last<br />

till Danmark.<br />

Teemu Jalli övervakar<br />

fartygets gång i<br />

den vackra och ljusa<br />

vårnatten.<br />

8 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


Båtsmannen Kimmo Engblom från Kimito<br />

åkte ända till Kina för att hämta fartyget<br />

Finnsky. Serien med sex stora rorofartyg<br />

byggdes i dockan i Nanjing Jinling under<br />

åren 2010–2012.<br />

– Teamen som hämtade fartygen bestod<br />

av befälhavare, maskinchefer och -mästare,<br />

överstyrmän och båtsmän, berättar Kimmo.<br />

Innan Kimmo kom till Finnlines seglade<br />

han med Viking Line och Engship. Till<br />

Finnsky kom han från m/s Finnlady. Bygget<br />

av Finnsky blev färdigt första halvan av<br />

2012, fartyget kom sedan till Europa och<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

började trafikera för Finnlines.<br />

– Under året som gått har fartyget kört<br />

många olika rutter till flera olika hamnar. Vi<br />

har besökt Wallhamn, Zeebrugge, Århus,<br />

Bilbao och många andra städer, räknar Engblom<br />

upp.<br />

I Bilbao stannade fartyget till en början<br />

över natten, så personalen hann gå iland<br />

också. Senare blev tidtabellen snävare och<br />

besättningens tid gick åt till att stuva last.<br />

Vid årsskiftet infördes det ändringar i<br />

Finnlines linjer; de sista nybyggena i Kina –<br />

Finnwave och Finntide – färdigställdes och<br />

avtalen för vissa av de fraktade fartygen löpte<br />

ut. Sedan dess har Finnsky i huvudsak trafikerat<br />

på Östersjön.<br />

Besättning på 16 man<br />

och praktikanter<br />

Överstyrman Jussi Andersson från S:t Karins<br />

har studerat i Raumo och tidigare seglat<br />

med bland annat Alfons Håkans, ESL-Shipping<br />

och RG-Line.<br />

– Nu har vi ibland gjort avstickare till<br />

Frivakt Vapaavahti 9


Antwerpen och även i Århus hinner man gå<br />

iland, påpekar Andersson.<br />

Han kom till rederiet för ett halvår sedan<br />

– först till Finnarrow och därifrån till Finnsky.<br />

Precis som den övriga besättningen trivs<br />

Andersson bra på fartyget. På fritiden läser<br />

han böcker. Fartyget har inte kört genom<br />

Kielkanalen på ett tag, utan åkt via de danska<br />

sunden, vilket skapar mer rutiner i livet till<br />

havs. Besättningen använder också gymmet<br />

och tittar på film – oftast i sina egna hytter.<br />

Finländska tv-kanaler syns via satellit.<br />

I dagrummet finns en karaokeanläggning<br />

som används ibland.<br />

– Själv sitter jag bland åhörarna, ”Aikuinen<br />

nainen” finns nog inte med bland låtarna,<br />

skrattar Andersson.<br />

Maskinisterna Ronelio B. Abedejos och<br />

Elvis O. Lucilla räknar sig inte heller till de<br />

karaokeaktiva. Männen har tidigare seglat<br />

med bland annat Finnmill och Finnpulp,<br />

som är äldre fartyg men nästan identiska<br />

med Finnsky.<br />

– På fritiden är det viktigaste att hålla<br />

kontakten med hemlandet och familjen och<br />

vännerna, poängterar Abedejos.<br />

Med dagens teknik går det utmärkt. Nästan<br />

alla finns på Facebook och samtalen<br />

sköts via Skype. Trots det är telefonkort och<br />

framför allt pre paid-kort efterfrågade hos<br />

Sjömansservicebyrån.<br />

– I Finland finns inte fria wlan-nät, till<br />

skillnad mot de andra hamnarna vi besöker.<br />

Det här är något som skulle kunna förbättras<br />

åtminstone i Nordsjö hamn, som vi ofta åker<br />

till, anmärker Abedejos.<br />

De kan dock använda internet via fartygets<br />

eget nätverk med de två datorerna i<br />

dagrummet, eller med sin egen laptop och<br />

ett USB-modem.<br />

Bunkring i Ryssland<br />

Befälhavare Jyrki Stenman<br />

och vaktstyrman<br />

Jifferson Abanggan gör<br />

sig redo för avgång.<br />

Överstyrman Jussi Andersson<br />

och båtsman<br />

Kimmo Engblom hinner<br />

sätta sig ner en<br />

stund i klubbrummet<br />

när lasten har lossats.<br />

Då och då åker Finnsky med last till Ust-<br />

Luga eller Sankt Petersburg, där man fyller<br />

på bränsle. Priserna har varit betydligt lägre<br />

än i övriga Europa.<br />

– Nu börjar kryssningssäsongen närma<br />

sig och bunkerpriserna framför allt i Sankt<br />

Petersburg ser ut att trissas upp, konstaterar<br />

överstyrman Andersson.<br />

Fartygets maskinchef, Jüri Ollo, behärskar<br />

förutom många andra språk också ryska, vilket<br />

han har nytta av på resorna till grannen<br />

i öst.<br />

– Jag studerade i Tallinn 1977–1981, och<br />

på den tiden var utbildningen på ryska, drar<br />

Jüri sig till minnes.<br />

Tidigare seglade han med Estonian Shipping<br />

Company, bland annat med bulkfartyg<br />

på 50 000 ton. När fartygen såldes började<br />

Ollo arbeta vid rederierna Hansatee och Tallink.<br />

– Jag minns fortfarande klart och tydligt<br />

natten då m/s Estonia sjönk. Jag befann mig<br />

på Balanga Queen. Vi var för långt borta och<br />

hann inte rädda någon, reflekterar Jüri när<br />

han går igenom sin karriär till sjöss.<br />

Innan Jüri kom till de finländska rederierna<br />

hann han även segla med Ånedin-Linjens<br />

Baltic Star, som senare fick tillbaka sitt<br />

ursprungliga namn Birger Jarl.<br />

Till Finnlines fartyg<br />

Jüri Ollola har seglat med finländska fartyg i<br />

över tio år. Han har arbetat på Birka Cargo,<br />

Viking Line, PowerLine och Eckerölinjen.<br />

– Jag kom till m/s Finnbreeze 2011, och<br />

har också seglat med Finnsea och Finntide,<br />

som jag hämtade i Kina, räknar Jüri upp.<br />

Han talar varmt om m/s Finnskys maskinrumsbesättning.<br />

I maskinrummet finns två<br />

Wärtsilä 8L46F-maskiner, som tillsammans<br />

genererar en effekt på 20 000 kilowatt. Enligt<br />

Jüri är det inga problem att fördriva fritiden<br />

på fartyget. Han jobbar ganska mycket, men<br />

10 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


hinner ändå besöka gymmet och bastun.<br />

Jüri Ollo bor i Tartu där han har två barn,<br />

en 8-årig pojke och en 6-årig flicka. Han är<br />

uppvuxen i Viljandi och har en ”kvart” även i<br />

Jyväskylä. Finska har Jüri lärt sig på fartygen<br />

och genom studier; i Viljandi kunde man<br />

inte se finsk television.<br />

Befälhavare Jyrki Stenman, som också<br />

använder gymmet flitigt, ropar på Jüri på<br />

walkie-talkien. Han informerar om tiden<br />

för avgång. I Nordsjö börjar arbetet först på<br />

morgonen, så turen kan köras med en maskin.<br />

”Skifte” i en<br />

vacker vårkväll<br />

Stenman har lotsningsrättigheter både i<br />

Hangö och i Nordsjö, men måste rapportera<br />

till VTS-centraler.<br />

– Nu är det bra väderförhållanden, så manövrering<br />

med bara en maskin skapar inga<br />

problem, konstaterar Stenman.<br />

När fartyget ankommer till hamnen och<br />

avgår därifrån finns också överstyrmannen<br />

på kommandobryggan. Det är en aning<br />

trångt för det närmare 190 meter långa fartyget<br />

att köra ut ur Hangö uthamn, så Jussi<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

Köket är i goda händer:<br />

Kocken Vicente Emen<br />

kom till rederiet från<br />

Transatlantic, mässarbetaren<br />

Melyn T. Cunanan<br />

har tidigare arbetat<br />

på passagerarfartyg.<br />

Andersson ropar ut avstånd från den andra<br />

bryggvingen. Man kan bara föreställa sig hur<br />

svårt det måste vara att hantera det stora fartyget<br />

vid dåligt väder.<br />

Förtöjnings- och losskastningsarbetena<br />

sköts från aktern av båtsmannen och en<br />

däcksman. I fören finns vanligtvis en vaktstyrman<br />

och en däcksman. Arbetsmetoderna<br />

och tekniken har utvecklats, så en stor del av<br />

besättningen får en oavbruten vilotid.<br />

Fartyget kastar loss från Hangö uthamn<br />

klockan 20.00. Med den normala marschfarten<br />

på runt 20 knop skulle det gå åt<br />

50–60 ton bränsle per dygn, så det sparas<br />

bränsle när man åker med en hastighet på<br />

drygt åtta knop.<br />

Semestertider får<br />

besättningen att dra<br />

på smilbanden<br />

Stenman överlåter vakten till styrman Jifferson<br />

Abanggan, till utkiken kommer matros<br />

Reynaldo DelaCruz. Befälhavaren skämtar<br />

med den gladlynte Reynaldo, som går på semester<br />

i Helsingfors.<br />

– Nu har jag jobbat i tio månader. Jag<br />

Överstyrman Jussi Andersson<br />

och vaktstyrman<br />

Jifferson Abanggan<br />

kommer tillbaka i augusti, kanske stannar<br />

jag i ett år då, planerar Reynaldo, som är van<br />

vid långa arbetsturer.<br />

Tidigare har han seglat med Finnmill och<br />

dessförinnan jobbade han åtta år på Grimaldi<br />

Lines fartyg som bland annat åkte till<br />

Lagos och Dakar. Reynaldo håller kontakten<br />

med sin familj och sina vänner via Facebook.<br />

Han bor i Filippinerna, i Malolos, som är<br />

huvudstad i provinsen Bulcan.<br />

Även Teemu Jalli från Tavastehus anmäler<br />

sig till vaktkörningen. Han har studerat<br />

sjöfart i två år vid WinNova i Raumo och<br />

även arbetat på Finnkraft och de inre vattenvägarna.<br />

Ibland har han haft svårt att<br />

få praktikplats, men är ändå nöjd med sitt<br />

yrkesval.<br />

– En sådan här vindstilla och ljus kväll<br />

visar sig sjöfararyrket sin bästa sida, menar<br />

Teemu Jalli.<br />

När den tre veckor långa praktikperioden<br />

tar slut ska han sommarjobba på Suomen<br />

Hopealinja innan studierna fortsätter.<br />

Efter en lugn resa på havet förtöjs m/s<br />

Finnsky i Nordsjö hamn på lördag morgon<br />

vid sextiden. Nästa last står färdig att fraktas<br />

till Danmark.<br />

Text och bilder: Pekka Karppanen<br />

Frivakt Vapaavahti 11


AURA<br />

Meriaura Groupiin kuuluvan Gaiamaren omistuksessa oleva erikoisalus MV Aura muutettiin<br />

viime vuonna Raumalla STX:n telakalla merituulipuistojen rakentamiseen liittyviin kuljetuksiin<br />

ja asennuksiin sopivaksi. Lähivuodet alus operoi uusissa tehtävissään lähinnä eteläisellä<br />

Itämerellä ja Pohjanmerellä.<br />

Vuonna 2008 Remontowan telakalla Gdyniassa<br />

valmistunut Aura kävi läpi telakoinnin<br />

aikana laajamittaisia muutoksia. Yleensä<br />

vastaavantyyppinen konversioprojekti kestää<br />

noin vuoden, mutta Auran kohdalla asiat<br />

tehtiin puolta lyhyemmässä ajassa. Telakassa<br />

aikaa kului alle kolme kuukautta; alus saapui<br />

Raumalle ennen juhannusta ja seilasi ulos jo<br />

syyskuun alkupuolella.<br />

Konvertointiprojektissa alus varusteltiin<br />

vastaamaan DP2-vaatimuksia. Ohjaamoa<br />

laajennettiin DP-ohjaamolla ja DP2-laitteistolla.<br />

Keulaan asennettiin kaksi uutta<br />

700kW keulapotkuria, vanhaan 450 kW<br />

keulapotkuriin vaihdettiin sähkömoottori<br />

ja taajuusmuuttajakäyttö. Aluksen pääpropulsiona<br />

toimivat Rolls Royce ruoripotkurit<br />

huollettiin ja muutettiin soveltuviksi DPkäyttöön.<br />

Lisäksi alukseen rakennettiin uusi apukonehuone,<br />

johon asennettiin kaksi 1050<br />

kW Cumminsin K50-CP apukonetta sekä<br />

päätauluhuone johon sijoitettiin uusi lisäpäätaulu<br />

ja uudet keulapotkurisähkökäytöt.<br />

Laivan leveys kasvoi 19 metristä 25 metriin,<br />

kun siihen asennettiin vakautta sekä kantokykyä<br />

lisäävät sponsoonit noin 70 metrin<br />

matkalle. Kaksi painolastitankkia muutettiin<br />

polttoainetankeiksi minkä seurauksena aluksen<br />

polttoainekapasiteetti kolminkertaistui.<br />

”Torppaan” lisää tilaa<br />

Kannen järjestely muuttui melkoisesti uusissa<br />

tehtävissä tarvittavan runsaan kansivarustuksen<br />

myötä.<br />

Torpan taakse nostettiin Shippaxin<br />

suunnittelema ja rakentama 36 henkilölle<br />

mitoitettu fixcel-materiaalista valmistettu<br />

asuntomoduuli. Kansinostureita asennettiin<br />

kaksi, 20 ton (12m) ja 1 ton (25m) sekä 100<br />

tonnin A-frame ja 100to aaltokompensoituvinssi.<br />

Vinssiä ja A-framea varten asennettiin<br />

1000kW hydrauliyksikkö.<br />

Näiden lisäksi kannelle sijoitettiin autonominen<br />

voimalaitos, joka koostuu kolmesta<br />

tilaustyönä valmistetusta kaapelinlaskulaitteistolle<br />

energiaa tuottavasta dieselgeneraat-<br />

torikontista sekä päätaulukontista ja polttoainekontista.<br />

Laitoksen yhteenlaskettu teho<br />

on 3x1563kW. Voimanlähteinä on kolme<br />

Cummins QSK60 dieselmerimoottoria.<br />

Kaapelikaruselli asennettiin laivan päälle<br />

Englannissa. Kaapelia kelaan mahtuu 2600t.<br />

Projektiryhmä ylsi projektinjohtaja Xavier<br />

De Meulderin johdolla erittäin hyvään suoritukseen<br />

tiukasta aikataulusta huolimatta.<br />

Projektin teknisenä johtajana toimi Pekka<br />

Werdi, joka projektin myötä palasi Meriauralle<br />

pitkän tauon jälkeen.<br />

– Konserninjohtaja Jussi Mälkiä sai houkuteltua<br />

takaisin haasteellisilla tehtävillä ja<br />

yhtiön kestävän kehityksen arvomaailmalla,<br />

Pekka Werdi kertoo paluustaan.<br />

– Telakka ja alihankkijat sekä koko projektiryhmä<br />

yhdessä saavuttivat erittäin haasteellisesta<br />

ennätysaikataulusta huolimatta<br />

hyvän lopputuloksen, Pekka arvioi projektin<br />

onnistumista.<br />

Kirsi Vallenius<br />

12 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


AURA<br />

M/V Aura konverterades förra året på STX-varvet i Raumo till att lämpa sig för arbeten under montering<br />

av vindkraftsparker till havs samt för transporter till dem. Under de närmaste åren kommer<br />

fartyget att verka i sina nya uppdrag, främst i södra Östersjön och Nordsjön. Specialfartyget MV Aura<br />

ägs av rederi Gaiamare som hör till Meriaura koncernen.<br />

Aura, som färdigställdes år 2008 på Remontowa<br />

varvet i Gdynia, genomgick storskaliga<br />

förändringar under dockningen i Raumo. I<br />

allmänhet tar motsvarande konverteringsprojekt<br />

ungefär ett år, men i Auras fall gjordes<br />

arbetet på mindre än halva tiden. Dockningen<br />

varade mindre än tre månader; fartyget<br />

anlände till Raumo före midsommaren<br />

och seglade ut igen i början av september.<br />

I samband med konverteringen utrustades<br />

fartyget för att uppfylla DP2-kraven.<br />

Styrhytten utvidgades för en DP-styrstation<br />

samt övrig DP2-utrustning. I fören installerades<br />

två nya 700 kW bogpropellrar och<br />

i den gamla 450 kW bogpropellern installerades<br />

en elmotor och en frekvensomriktare.<br />

Rolls Royce roderpropellrarna, fartygets<br />

framdrivningsmaskiner, genomgick service<br />

och modifierades för DP-användning.<br />

Fartyget fick ett nytt hjälpmaskinrum som<br />

försågs med två 1050 kW Cummins K50-<br />

CP hjälpmotorer. Vidare byggdes ett utrymme<br />

för den nya extra huvudinstrumenttavlan<br />

och drivsystemet för de nya bogpropellrarna.<br />

Fartygets bredd ökade från 19 meter till 25<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

meter då man installerade s.k. sponsoner.<br />

Sponsonerna, som ökar fartygets stabilitet<br />

och bärkraft, installerades längs 70 meter av<br />

fartygssidan. Två barlasttankar omvandlades<br />

till bränsletankar vilket tredubblade fartygets<br />

bränslekapacitet.<br />

Större överbyggnad<br />

Arrangemangen ovan däck förändrades en<br />

hel del för att rymma den utrustning som<br />

behövs för fartygets nya verksamhet. Bakom<br />

överbyggnaden placerades en boendemodul<br />

för 36 personer. Modulen, i Fixcel-material,<br />

planerades och byggdes av Shippax. Däcket<br />

försågs med två kranar, 20 ton (12m) och 1<br />

ton (25m), en 100 tons ”A-frame” kran samt<br />

en 100 tons rörelsekompenserande vinsch.<br />

För vinschen och ”A-frame” kranen installerades<br />

en 1000 KWs hydraulikenhet.<br />

Utöver dessa placerades ett autonomt<br />

kraftverk på däcket. Kraftverket utgörs av<br />

tre specialplanerade containrar med dieselgeneratorer<br />

för kabelläggningsutrustningen,<br />

en container för en huvudinstrument-tavla<br />

samt en bränslecontainer. Kraftverkets totala<br />

effekt är 3x1563kW. Som kraftkälla fungerar<br />

tre Cummins QSK60 diesel marinmotorer.<br />

På fartyget installerades också en kabelkarusell.<br />

Den installerades i England och dess<br />

kapacitet är 2600T.<br />

Under ledning av projektledare Xavier<br />

De Meulderin uppnådde projektgruppen<br />

ett mycket gott resultat, trots den snäva<br />

tidtabellen. Projektets tekniska direktör var<br />

Pekka Werdi som i och med projektet återvänt<br />

till Meriaura efter en lång paus.<br />

– Koncernens verkställande direktör Jussi<br />

Mälkiä lyckades locka mig tillbaka med utmanande<br />

uppgifter och med bolagets positiva<br />

inställning till hållbar utveckling, säger<br />

Pekka Werdi.<br />

Pekka bedömer att projektet lyckades bra<br />

trots den utmanande och rekordkorta tidtabellen;<br />

varvets och underleverantörernas<br />

samt hela projektteamets samarbete resulterade<br />

i ett gott slutresultat.<br />

Kirsi Vallenius<br />

Frivakt Vapaavahti 13


M/s Finnmaidin keittiömestari Kaisa muistelee<br />

Sompasaaren satamaa, josta oli helppo<br />

lähteä ajelemaan vaikka päivävapaalla.<br />

– Työajatukset jäivät taakse, kun pääsi<br />

pyörällä kurvailemaan ja tuulettumaan,<br />

Kaisa kertoo<br />

Finnmaid ajaa nyt Vuosaareen, jossa liikkuminen<br />

on rajoitetumpaa. Päivävapailla ei<br />

niin vaan lähdetäkään ajelemaan. Vaihtopäiville<br />

toki saa ajoluvan, ja pyörän voi ottaa<br />

mukaan laivalle.<br />

Raumalta kotoisin oleva Kaisa kiinnostui<br />

laivakokin ammatista, vaikka sukulaisista tai<br />

tuttavapiiristä ei merenkulkijoita löytynytkään.<br />

Hän valmistui merikoulusta 1995, ja<br />

LAIVAN KEITTIÖSTÄ<br />

KAKSIPYÖRÄISEN<br />

pääsi alkuun Raumalle maihin töihin. Veri<br />

veti kuitenkin merille.<br />

– Olin päivän työttömänä kesäterassityön<br />

jälkeen, kun sain jobin Viking Linelle, Kaisa<br />

Kekäle muistelee<br />

Amorellan kallasta hän siirtyi Finnlinesille,<br />

aluksi vanhempiin laivoihin.<br />

Jobia riitti,<br />

vaikka laivat vähenivät<br />

Seilattuaan Railshipilla ja vanhalla Finnmaidilla<br />

(ex Hans Gutzeit) Kaisa siirtyi<br />

Hansa-luokan laivoihin, joista pitivät sekä<br />

SELKÄÄN<br />

Kaisa Kekäle rentoutuu ajelemalla oman maun mukaisesti räätälöidyllä Harley Davidsonillaan.<br />

Merenkulkijan pitkät vapaat antavat hyvän mahdollisuuden harrastukseen. Toki<br />

”kruisailla” voi myös laivan ollessa satamassa.<br />

matkustajat että miehistö. Hän työskenteli<br />

talousapulaisena ja kylmäkkönä sekä hoiti<br />

keittiömestareiden tuurauksia Finnpartnerilla,<br />

Finnhansalla ja Finntraderilla. Samaan aikaan<br />

vuosituhannen vaihteessa varustamon<br />

vanhempia laivoja myytiin ja ulosliputettiin<br />

kovalla vauhdilla.<br />

– Pahimmillaan taisivat vain Hansa-laivat<br />

olla Suomen lipun alla. Minuakin liippaisi<br />

irtisanominen läheltä, Kaisa kertaa merenkulun<br />

vaikeaa vaihetta.<br />

Star-luokan laivojen myötä varustamon<br />

alusmäärä kääntyi nousuun, mille antoivat<br />

lisäpotkua vielä merenkulun parantuneet<br />

toimintaedellytykset.<br />

14 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


Vuonna 2006 valmistunut Finnstar oli<br />

ensimmäinen viiden ropax -laivan sarjasta.<br />

Ne ryhtyivät liikennöimään Helsingistä<br />

Saksaan. Kaisa siirtyi keittiömestariksi m/s<br />

Finnmaidille 2006, kun vaihtoi Pekka Lehtolan<br />

kanssa ”päittäin” jobeja. Varustamon<br />

alusmäärä Suomen lipun alla on sen jälkeen<br />

edelleen kasvanut.<br />

Prätkäkuume iski<br />

Syksyllä 1999 Kaisa suoritti moottoripyörän<br />

ajamiseen oikeuttavan A-ajokortin ja lähti<br />

keväällä ”potkimaan renkaita”.<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

– Ensimmäiseksi pyöräkseni hankin<br />

500-kuutioisen Kawasakin, jolla ajelin kolme<br />

kesää, Kaisa kertoo<br />

Kawasaki GPZ oli katupyörä, ja Kaisa alkoi<br />

pikkuhiljaa mieltyä amerikkalaisiin Harley<br />

Davidsoneihin. Hän vaihtoi kulkupelin<br />

aluksi HD Sportster 883:een. Vuosimalli -97<br />

Sportsterin Kaisalle myi kuuluisa HD -liike<br />

Jep Jep, jonka asiakas hän edelleen on.<br />

Nykyinen pyörä on suurempi, 1340 -kuutioinen<br />

HD Softail Fat Boy. Vuosimalli on<br />

1995 – tunnetusti Harley Davidsonit pitävät<br />

arvonsa hyvin. Kuten usein asiaan kuuluu,<br />

on Kaisan Fat Boy melkoisesti ”tuunattu”.<br />

– Mopolla on ihan oma nimikin, Putnikki.<br />

Tulee vähän niin kuin sanasta sputnic,<br />

mutta vääntyi yhdellä Itä – Suomen reissulla<br />

Ilomantsilaismiehen suussa putnikiksi ja sellaiseksi<br />

jäi, Kaisa naureskelee.<br />

Kaisan kypärä on maalattu pyörän kanssa<br />

samalla teemalla.<br />

Merimiesmotoristeja<br />

löytyy seilauskavereista<br />

Kaisa on ollut mukana monissa kokoontumisajoissa.<br />

Tänä keväänä hän osallistui Har-<br />

ley Davidson Euroopan federaation päätapahtumaan,<br />

Super Rallyyn, joka järjestettiin<br />

Puolassa Wroclaw´issa 16.-20. toukokuuta.<br />

– Oli mahtava reissu - Puolan, Itävallan,<br />

Sveitsin ja Saksan kautta koukkien taas Raumalle,<br />

Kaisa hehkuttaa vaikka välillä oli vähän<br />

märkää ja kylmää.<br />

Vuoden 2009 Harley Davidson -tapahtuma<br />

järjestettiin Seinäjoella, mihin kokoontui<br />

yli 10.000 motoristia. Kaisa muistelee<br />

seilauskavereistaan ainakin Jari ”Hämis”<br />

Hämelän, Kari Natusen, Heikki ”Hese”<br />

Suomalaisen ja Janne Määttäsen olleen<br />

mukana Suomen Super Rallyssa.<br />

Kaisa toivoo kesältä hyviä kelejä ja mahdollisuuksia<br />

ajeluihin myös työvuoroilla,<br />

kuten hän teki aikoinaan Hansa-laivoissa<br />

nykyisin konttorissa työskentelevän Steffi<br />

Forsblomin kanssa.<br />

– Ajeltiin Steffin kanssa oikein kapteenin<br />

johdolla, kun Saloniuksen Henry oli päällikkönä,<br />

käytiin kolmen koplana ajelemassa<br />

Saksassa seisontapäivänä, Kaisa muistelee.<br />

teksti ja kuvat: Pekka Karppanen<br />

Frivakt Vapaavahti 15


FRÅN KABYSSEN<br />

OCH UPP PÅ<br />

TVÅHJULINGEN<br />

Kaisa Kekäle slappnar av med en tur på sin Harley Davidson, som<br />

skräddarsytts enligt hennes önskemål. Sjömäns långa perioder av<br />

ledighet lämnar gott om utrymme för denna hobby. Men ”cruisa”<br />

kan man även när fartyget ligger i hamn.<br />

M/s Finnmaids köksmästare Kaisa kommer<br />

ihåg hamnen i Sumparn. Därifrån kunde<br />

hon enkelt åka iväg på en tur när hon hade<br />

en ledig dag.<br />

– Tankarna på arbetet lämnade jag bakom<br />

mig när jag fick cruisa och få lite frisk luft,<br />

berättar Kaisa.<br />

Finnmaid åker nu till Nordsjö hamn, och<br />

där är möjligheterna att komma iväg mera<br />

begränsade. Det är inte så bara att sticka ut<br />

på en tur under en dags ledighet. Bytesdagar<br />

får man dock tillåtelse att köra, och motorcykeln<br />

kan man ta med sig ombord.<br />

Kaisa, som kommer från Raumo, blev<br />

intresserad av att arbeta som skeppskock<br />

fastän det inte fanns några sjöfarare bland<br />

släktingar och bekanta. Hon tog examen<br />

från sjöskolan 1995 och fick snart jobb på<br />

land i Raumo, men det var till sjöss hon ville.<br />

– Jag var arbetslös en dag efter att ha jobbat<br />

på en sommarterrass och sen fick jag jobb<br />

på Viking Line, drar Kaisa sig till minnes.<br />

Från Amorellas kallkök gick hon vidare till<br />

Finnlines, till en början på äldre fartyg.<br />

Jobb trots minskande<br />

antal fartyg<br />

Efter att ha seglat med Railship och det<br />

gamla Finnmaid (f.d. Hans Gutzeit) flyttade<br />

Kaisa över till Hansa-klassens fartyg,<br />

som både passagerarna och besättningen<br />

16 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


gillade. Hon arbetade som ekonomibiträde<br />

och kallskänka samt vikarierade köksmästare<br />

på Finnpartner, Finnhansa och Finntrader.<br />

Samtidigt, vid millennieskiftet, såldes och<br />

utflaggades rederiets äldre fartyg i hög takt.<br />

– När det var som värst seglade väl endast<br />

Hansa-fartygen under finsk flagg. Jag<br />

var också nära att bli uppsagd, berättar Kaisa<br />

om den svåra perioden inom sjöfarten.<br />

Med Star-klassens fartyg började rederiets<br />

fartygsantal stiga och ökningen fick också<br />

fart av de förbättrade verksamhetsförutsättningarna<br />

inom sjöfarten.<br />

Finnstar stod färdigt 2006 och var det första<br />

fartyget i en serie på fem ropax-fartyg.<br />

Fartygen började trafikera sträckan Helsingfors–Tyskland.<br />

Kaisa började jobba som<br />

köksmästare på m/s Finnmaid år 2006, då<br />

hon bytte jobb med Pekka Lehtola. Sedan<br />

dess har antalet fartyg som rederiet har under<br />

finsk flagg ökat ytterligare i antal.<br />

Drabbades av mc-febern<br />

Hösten 1999 tog Kaisa A-körkort för motorcykel<br />

och på våren gav hon sig ut för att<br />

”sparka däck”.<br />

– Min första motorcykel var en 500-kubiks<br />

Kawasaki, som jag körde med i tre somrar,<br />

berättar Kaisa.<br />

Kawasaki GPZ var en gatucykel, och<br />

Kaisa började småningom fatta tycke för<br />

amerikanska Harley–Davidsons. Först bytte<br />

hon till en HD Sportster 883. Det var<br />

den välkända HD-affären Jep Jep som sålde<br />

Sportstern av årsmodell -97 till Kaisa, och<br />

hon är fortfarande kund i affären.<br />

Hennes nuvarande båge är större, en HD<br />

Softail Fat Boy på 1340 kubik. Årsmodellen<br />

är 1995 – som bekant behåller HD-motorcyklarna<br />

värdet länge. Och såsom sig bör, är<br />

Kaisas Fat Boy ganska ”stylad”.<br />

– Den har ett eget namn, Putnikki. Namnet<br />

kommer från ordet sputnik, men på en<br />

resa till Östra Finland uttalade en man från<br />

Ilomantsi ordet putnik och så blev det, skrattar<br />

Kaisa.<br />

Kaisas hjälm är målad i samma tema som<br />

motorcykeln.<br />

Sjöfararmotorister bland<br />

arbetskamraterna<br />

Kaisa har kört i många korteger. I våras deltog<br />

hon i Super Rally, huvudevenemanget<br />

för Harley–Davidson-klubbens europeiska<br />

federation. Evenemanget gick av stapeln i<br />

Wroclaw i Polen 16–20 maj.<br />

– Det var en fin resa genom Polen, Österrike,<br />

Schweiz och Tyskland och tillbaka till<br />

Raumo, trots att det ibland var lite vått och<br />

kallt, berättar Kaisa entusiastiskt.<br />

2009 års Harley Davidson-evenemang<br />

arrangerades i Seinäjoki, och drog över<br />

10 000 motorcyklister. Flera av Kaisas arbetskamrater<br />

deltog i Finlands Super Rally<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

och hon vill minnas att åtminstone Jari<br />

”Hämis” Hämelä, Kari Natunen, Heikki<br />

”Hese” Suomalainen och Janne Määttäsen<br />

var där.<br />

Kaisa hoppas på fint väder under sommaren<br />

och att hon ska kunna åka ut på turer<br />

även under arbetsskiften, såsom hon en gång<br />

i tiden gjorde med Steffi Forsblom som nu-<br />

mera arbetar på Hansa-fartygens kontor.<br />

– Steffi och jag fick till och med köra med<br />

kaptenen som frontman. När Henry Salonius<br />

var befälhavare, körde vi som ett gäng<br />

på tre då vi hade liggedagar i Tyskland, drar<br />

Kaisa sig till minnes.<br />

text och bilder: Pekka Karppanen<br />

Frivakt Vapaavahti 17


PITKÄ TIE JUNGMANNISTA<br />

Tom Hurtta lähti merelle helmikuussa 1961<br />

pieneen rannikkotankkeriin, m/t Marineriin.<br />

Keväällä tie vei jo pitkäaikaisen työnantajan,<br />

Finnlinesin leipiin, mikä kesti 40<br />

vuotta. Hän meni jungmanniksi ensimmäiseen,<br />

1950 rakennettuun Finntraderiin.<br />

– Vanha ”Treideri” oli puomilaiva, jossa<br />

oli lemppuluukut. Opin nopean lemppaustekniikan<br />

Sulo Piensohon johdolla, Hurtta<br />

muistelee.<br />

Työt jatkuivat Pohjois-Amerikan linjalla<br />

Finneaglessa, Finnforestissa ja Finnbostonissa,<br />

joissa Tom seilasi puolikkaana, matruusina<br />

ja poosuna. Tuohon aikaan Hurtta<br />

kuljetti omaa ”poosun pakkiaan” mukana<br />

laivoissa.<br />

Olen vasenkätinen, joten teetin itselleni<br />

joitain työkaluja, kuten seilihanskat ja malspiikit,<br />

Hurtta kertoo.<br />

Pakki on edelleen tallella. Se on ollut esillä<br />

myös MEPAn harrastetyönäyttelyssä.<br />

UUDISRAKENNUSTEN<br />

VALVOJAKSI<br />

Pursimies Tom Hurtta hallitsee merenkulkijan ja rakennusvalvojan<br />

työt. Hänen valvomiaan laivoja seilaa edelleen sekä kotimaisten<br />

että ulkomaisten varustamoiden tonnistoissa. Kokemusta löytyy<br />

monen maan telakoilta.<br />

Tom Hurtta valvoi m/s<br />

Tonsbergin terästöitä 2010<br />

-luvun alussa<br />

18 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


”Ratikkalinjoille”<br />

Vuonna 1969 laskettiin vesille aikakautensa uusinta tekniikkaa ja<br />

logistiikkaa edustava Finncarrier. Tom seilasi siinä, sekä sisaralus<br />

Finnfellowissa. Mies ehti seilata vuoden päivät myös Finnjetissä,<br />

ennen kuin palasi takaisin ”Fellowille”.<br />

– Amerikan linja vaihtui Itämeren linjoihin, elämä muuttui hieman<br />

säännöllisemmäksi, Hurtta tuumii.<br />

Varustamo alkoi rakennuttaa laivoja Puolassa, jonne Tom siirtyi<br />

m/s Finnmerchantista vuonna 1986. Gdanskissa ja Stettinissa rakennettiin<br />

suuria bulk -aluksia Jussi Ketola Co:lle, Palkkiyhtymälle<br />

ja Thomestolle. Finnlinesin maineikas merikapteeni Matti Hakala<br />

oli myös valvomassa. Hurtalla oli uudisrakennuskokemusta muun<br />

muassa Finnjetista ja Finnmerchantista.<br />

– Puolassa aloitin kuitenkin Finnsailorin terästyö- ja maalausvalvonnassa<br />

ja jatkoin Finnforestin ja Finnwoodin kimpussa, Tom<br />

Hurtta kertoo.<br />

Kaikki ovat edelleen liikenteessä, tosin Finnsailoria lukuun ottamatta<br />

nimet ja liput vaihtuneet.<br />

Teräs- ja maalaustöiden valvontaa<br />

Puolan komennus jatkui pitkään, Finnlines ja yhteistyökumppanit<br />

jatkoivat roro -kaluston uudistamista. 1990 -luvun alussa näki päivänvalon<br />

hieno konsepti, Hansa -luokka.<br />

– Lähes kymmenen Puolan vuoden aikana ehdin oppia puhumaan<br />

kieltä sujuvasti, Hurtta kertoo.<br />

Hän oli välillä mukana myös muilla telakoilla laivojen korjaus- ja<br />

modifikaatiotelakoinneissa sekä seilasi pursimiehenä m/s Finntraderissa.<br />

Seuraava komennus oli Cadizissa, Espanjassa, jossa rakennettiin<br />

Stenalle ja Finnlinesille roro –aluksia.<br />

Finnclipperin ja –eaglen valmistuttua oli vuoro siirtyä jälleen<br />

Puolaan. Perinteisten kappaletavara-alusten, Julianojen korvaajiksi<br />

alettiin rakentaa paperilaivoiksi suuria, lähes 19.000 dwt:n roro –<br />

aluksia. Aluksilla oli jo perinteiset nimet, Finnwood, Finnfighter,<br />

Finnbirch ja Finnpine.<br />

– Omistaja vaihtui kesken kaiken. Nordsjöfrakt, sittemmin Transatlantic<br />

otti laivat hoteisiinsa, Tom Hurtta kertoo.<br />

Työnantaja vaihtuu<br />

Finnlines vuokrasi Hurtan Stenalle, joka rakensi Puolassa kemikaalitankkereita.<br />

Kokenut mies hoiti näissäkin teräs-, runko- ja maalaustöiden<br />

valvontaa. Sitten alkoivat uudet tuulet puhaltaa ja piti<br />

etsiä lisää haasteita.<br />

– Eräänä päivänä sitten tuli Wilhelmsenin valvontapäällikkö tarjoamaan<br />

töitä. He tarvitsivat nopeasti kaverin töihin, Hurtta muistelee.<br />

Mies jäi saman tien perinteikkään, taannoin 150 vuotta täyttäneen<br />

norjalaiskonsernin palvelukseen. Puolan jälkeen Tom työskenteli kevään<br />

2005 Istanbulissa, minkä jälkeen oli edessä muutto Kaukoitään.<br />

Wilhelmsen rakensi laivoja Mitsubishi Heavy Industries -telakalla<br />

Nagasakissa, Japanissa.<br />

– Kiinassa tuli myös käytyä säännöllisesti ja joitakin kertoja Koreassa.<br />

Näissä maissa laivojen ramppeja valmistettiin alihankintana,<br />

Tom kertoo.<br />

Japanilaisten kanssa on hyvä tehdä töitä<br />

Maan kieli on kuitenkin sen verran hankala, että Hurtta tyytyi hoitamaan<br />

asioita englanniksi. Lähimmät työkaverit tiimissä olivat sveitsiläinen<br />

merikapteeni, japanilainen sihteeri ja maalari, sekä sähkömies<br />

ja konemestari Norjasta.<br />

Japanin vuosina Hurtta valvoi Wilhelmsenin lukuun 16 laivaa,<br />

muun muassa neljä maailman suurinta roro -alusta. Suomessa mies<br />

kävi vain kesälomilla.<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

M/s Finnsun -aluksen ciiffi Olli Leino on Tomin työkavereita laivoilta<br />

ja rakennustelakoilta<br />

Wilhelmsenin valvontatiimiä Japanissa, Tom Hurtta oikealla.<br />

– Vaikka japanilaiset eivät paljon puhuneet englantia, oli heidän<br />

kanssaan miellyttävä työskennellä, Tom kehuu<br />

Moraali oli korkealla – työ oli japanilaisille kunnia-asia. Tom kehuu<br />

laivojen aina valmistuneen ajallaan. Kerran jopa etuajassa, kun<br />

varustamo oli näin toivonut.<br />

Harrasteina moottoripyöräily ja<br />

satamahinaajan kunnostustalkoot<br />

Tom sai Japanissa useita ystäviä eritoten moottoripyöräharrastuksensa<br />

kautta. Yhteisiä ajomatkoja tehtiin, ja muutama kaveri saattaa<br />

tulla Suomeenkin.<br />

– Hankin ensimmäisen Honda Gold Wingin vuonna 1983 ja olen<br />

siitä lähtien pysynyt ”tallissa”, Tom kertoo.<br />

Uusimman, 1800-kuutioisen GW:n hän hankki Japanista ja toi<br />

muuttopyöränä Suomeen, kun m/s Tosca tammikuussa valmistui.<br />

Tom aikoo osallistua Gold Wing -motoristien kansainväliseen tapaamiseen<br />

kesällä Himoksella.<br />

Keväällä Tom Hurtta totesi Wilhelmsenille, että uudisrakennusprojekteihin<br />

hän ei enää lähde, korkeintaan lyhyempiin korjaustelakointeihin.<br />

Vanhan poosun sormet syyhysivät kuitenkin sen verran,<br />

että mies lähti mukaan hinaaja Merikarhun Perinneyhdistyksen talkooporukkaan.<br />

teksti: Pekka Karppanen<br />

kuvat: Pekka Karppanen, Tom Hurtta<br />

Frivakt Vapaavahti 19


LÅNG VÄG FRÅN JUNGMAN TILL<br />

KONTROLLANT VID NYBYGGEN<br />

Båtsman Tom Hurtta behärskar både sjöfararens och byggnadskontrollantens<br />

arbeten. Fartygen som han kontrollerar seglar vidare i<br />

både inhemska och utländska rederiers tonnage. Han har erfarenhet<br />

från varv i många olika länder.<br />

Tom Hurtta gav sig av till sjöss i februari<br />

1961 med den lilla kusttankern m/t Mariner.<br />

På våren ledde vägen till Finnlines, som blev<br />

hans arbetsgivare i 40 år. Tom blev jungman<br />

på den första Finntradern från 1950.<br />

–Den gamla ”Tradern” var ett bomfartyg<br />

med lämpluckor. Jag lärde mig en snabb<br />

lämpningsteknik under ledning av Sulo Piensoho,<br />

minns Tom.<br />

Sedan gick Tom vidare till Nordamerika<br />

Linjen på Finneagle, Finnforest och Finnboston,<br />

där han seglade som halvmatros, matros<br />

och båtsman. På den tiden bar Tom med<br />

sig en egen ”båtsmansback” till fartygen.<br />

–Jag är vänsterhänt så jag tillverkade mig<br />

några egna redskap, såsom seglarhandskar<br />

och märlspikar, berättar Tom.<br />

Backen har han fortfarande kvar. Den har<br />

även visats upp på Sjömansservicebyråns<br />

hobbyutställning.<br />

Till ”pendlingslinjerna”<br />

År 1969 sjösattes Finncarrier, som representerade<br />

den tidens senaste teknik och logistik.<br />

Tom seglade med Finncarrier och med systerfartyget<br />

Finnfellow. Han hann också segla med<br />

Finnjet ett år innan han återgick till ”Fellow”.<br />

–Amerikalinjen byttes ut mot Östersjölinjerna<br />

och livet blev lite mer regelbundet,<br />

konstaterar Tom.<br />

Rederiet började bygga fartyg i Polen, dit<br />

Tom förflyttades från m/s Finnmerchant<br />

1986. I Gdansk och Szczecin byggde man<br />

stora bulkfartyg åt Jussi Ketola Co, Palkkiyhtymä<br />

och Thomesto. Finnlines namnkunnige<br />

sjökapten Matti Hakala var också där<br />

och kontrollerade arbetet. Tom hade erfarenhet<br />

av nybyggen bland annat från Finnjet<br />

och Finnmerchant.<br />

Wilhelmsens kontrollteam i Japan.<br />

Tom Hurtta på bakre raden till<br />

vänster.<br />

–I Polen började jag dock som kontrollant<br />

av stål- och målningsarbeten på Finnsailor<br />

och fortsatte på Finnforest och Finnwood,<br />

berättar Tom Hurtta.<br />

Alla fartyg är fortfarande i trafik, men<br />

med undantag för Finnsailor har de bytt<br />

namn och flagga.<br />

Kontroll av stål- och<br />

målningsarbeten<br />

Kommenderingen i Polen varade länge;<br />

Finnlines och samarbetspartnerna fortsatte<br />

att förnya roro-materielet. I början av<br />

1990-talet såg ett nytt koncept dagens ljus:<br />

Hansa-klassen.<br />

–Under mina nästan tio år i Polen hann<br />

jag lära mig tala språket flytande, säger Tom.<br />

Då och då deltog han i reparations- och<br />

20 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


modifikationsdockning av fartyg även vid andra varv samt seglade<br />

som båtsman med m/s Finntrader. Nästa kommendering<br />

var till Cadiz i Spanien där man byggde roro-fartyg åt Stena<br />

och Finnlines.<br />

När Finnclipper och Finneagle stod färdiga var det dags att<br />

återvända till Polen. Som ersättare för de traditionella bulkfartygen<br />

Juliano började man bygga stora roro-fartyg på närmare<br />

19 000 dwt som pappersfartyg. Fartygen hade redan klassiska<br />

namn: Finnwood, Finnfighter, Finnbirch och Finnpine.<br />

–Mitt i allt skedde ett ägarbyte. Nordsjöfrakt, senare Transatlantic,<br />

tog över fartygen, berättar Tom Hurtta.<br />

En ny arbetsgivare<br />

Finnlines hyrde ut Tom till Stena, som byggde kemikalietankrar<br />

i Polen. Även här skötte den erfarne Tom kontrollen av stål-,<br />

skrov- och målningsarbetena. Sedan började det blåsa nya vindar<br />

och han började söka flera utmaningar.<br />

–En dag kom Wilhelmsens kontrollchef och erbjöd jobb. De<br />

behövde få tag på någon snabbt, minns Tom.<br />

På den vägen blev Tom anställd hos den traditionsrika norska<br />

koncernen som nyss fyllt 150 år. Efter Polen arbetade Tom i<br />

Istanbul våren 2005, och därefter väntade en flytt till Fjärran<br />

östern.<br />

Wilhelmsen byggde fartyg på Mitsubishi Heavy Industries<br />

varv i Nagasaki i Japan.<br />

–Han åkte även regelbundet till Kina och några gånger till<br />

Korea. I dessa länder tillverkade man fartygsramper på underleverans,<br />

berättar Tom.<br />

Smidigt samarbete med japanerna<br />

Språket i Japan var dock så pass svårt att Tom fick nöja sig med<br />

att sköta allt på engelska. Hans närmaste arbetskamrater i teamet<br />

var en schweizisk sjökapten, en sekreterare och en målare<br />

från Japan samt en elektriker och en maskinmästare från Norge.<br />

Under åren i Japan kontrollerade Tom 16 fartyg åt Wilhelmsen,<br />

däribland fyra av världens största roro-fartyg. Finland besökte<br />

han bara under semestern.<br />

–Även om japanerna inte pratade mycket engelska gick det<br />

bra att arbeta med dem, berömmer Tom.<br />

Moralen var hög – arbetet var en hederssak för japanerna.<br />

Tom stoltserar med att fartygen alltid blev färdiga i tid. En gång<br />

till och med i förtid, enligt rederiets önskemål.<br />

Motorcyklar och hamnbogserarens<br />

renoveringstalko som intressen<br />

I Japan fick Tom flera vänner speciellt genom sitt motorcykelintresse.<br />

De åkte på gemensamma turer och några av vännerna<br />

kanske kommer till Finland.<br />

–Jag köpte min första Hond Gold Wing 1983 och sedan dess<br />

har jag hållit mig till samma stall, berättar Tom.<br />

Sin nya 1800-kubiks GW köpte han i Japan och tog med<br />

den i flytten till Finland när m/s Tosca blev klar i januari. Tom<br />

tänker delta i den internationella Gold Wing-träffen i Himos<br />

i sommar.<br />

I våras förklarade han för Wilhelmsen att han inte tänker åka<br />

på flera nybyggnadsprojekt, på sin höjd kortare reparationsdockningar.<br />

Det kliade ändå så pass mycket i fingrarna på den<br />

gamla båtsmannen att han har gått med i bogserbåtstalkot i<br />

Merikarhun Perinneyhdistys.<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

Text: Pekka Karppanen<br />

Bilder: Pekka Karppanen, Tom Hurtta<br />

Tom köpte sin senaste motorcykel - en Honda Gold Wing - i<br />

Japan<br />

M/s Tricas styrman Tanel Valtson visar fartyget för Tom, som<br />

följde med SSB på en fartygsvisning.<br />

Tillsammans med seglingskamraten Pekka Lappi deltar Tom i<br />

reparationstalko på bogserbåten Merikarhu<br />

Frivakt Vapaavahti 21


KUN MAFIA PULLOLAIVAN KAAPPASI<br />

Se tapahtui joskus 1970 – 1980 lukujen<br />

vaihteessa. <strong>Mepa</strong>n pöytäkirjoista tarkka<br />

ajankohta kävisi ilmi, mutta enpä lähde<br />

pölyisiä arkistoja tonkimaan. Alkaisi vain<br />

pärskintä ja silmien punotus…<br />

MEPA OLI TOIMINUT puolisenkymmentä<br />

vuotta, ja Kauppalaivaston Huoltoneuvoston<br />

aloittama yhteistyö pohjoismaisten<br />

veljesjärjestöjen kanssa sujui kuin<br />

rasvattu. Etenkin silloin, kun kokous osui<br />

Helsinkiin ja Norjan <strong>Mepa</strong>n toiminnanjohtajalle<br />

ehdittiin hakea pari kiloa sisäfileetä<br />

Hietalahden hallista… Tai kun kokous pidettiin<br />

Tukholmassa, Ruotsin <strong>Mepa</strong>n miehelle<br />

piti olla taxfree-tuliaisena pullo viskiä<br />

vatsalääkkeeksi, kuten hän asian häveliäästi<br />

ilmoitti.<br />

OLI ITSESTÄÄN SELVÄÄ, että toimivat<br />

suhteet piti solmia myös Suomenlahden<br />

etelärannalle. Tallinnassa toimi merimiesklubi,<br />

ja niin päätettiin, että toimistoväki lähtee<br />

joukolla tervehtimään veljeskansan kollegoita.<br />

Viirit ja T-paidat olivat kevyttä kamaa,<br />

mutta jotain arvokkaampaa piti myös saada<br />

matkaan. Ratkaisu löytyi helposti: päätettiin<br />

ostaa merikapteeni Rolf Holmgrenilta<br />

(kunnia hänen muistolleen) pullolaiva. Ja<br />

nimenomaan sellainen, joka seilaa Rolfin<br />

itsensä tekemässä, haapapuiseen muottiin<br />

valetussa pullossa.<br />

PULLOLAIVA HANKITTIIN, ja sen<br />

pakkaaminen ja kuljetus uskottiin kirjastonhoitaja<br />

Onni Jormalaisen (kunnia hänenkin<br />

muistolleen) kontolle. Onni vuorasi aaltopahvilaatikon<br />

sanomalehdillä, ja niin oli laivalla<br />

oiva kontti matkalla meren yli uuteen<br />

kotisatamaan.<br />

SE OLI MS GEORG OTSIN aikakautta.<br />

Ja nimenomaan sitä aikaa, kun Suuren<br />

ja Mahtavan Neuvostoliiton kaikki viralliset<br />

toimijat tekivät kaikkensa, jotta kapitalismin<br />

ikeessä nöyryytetyt matkustavaiset<br />

saisivat sosialistisesta ihanneyhteiskunnasta<br />

mahdollisimman vastenmielisen kuva. Ensimmäiseksi<br />

asiasta pitivät huolen Tallinnan<br />

terminaalissa matkalippujen tarkastajat.<br />

Vaikka kaksi satametristä jonoa mateli kuin<br />

kytkinvikainen Popeda, niin toinen tiskin<br />

takana istuvista tarkastajista nosti läskisen<br />

Tatjana-ahterinsa virkatuolilta, löi lapun<br />

luukulle ja poistui vittumaisesti virnistellen.<br />

MUTTA ENSIMMÄISTÄ nöyryytystä<br />

seurasi toinen: tulli. Paketti Onnin kainalossa<br />

oli niin epäilyttävän näköinen, että se<br />

otettiin erikoissyyniin. Kivikasvoinen Raivo<br />

tai Igor rimpuili ihmeissään länsimaisen, sitkeän<br />

pakettiteipin kanssa. Ei ollut aikaisemmin<br />

moista tavannut. Ja kun Onnin muistaa,<br />

niin teippiä oli vyörytetty ns. varman päälle.<br />

Kun paketti vihdoin suostui avautumaan,<br />

tuli vastaan julmettu määrä kapitalistista<br />

painettua sanaa. Mutta Onni oli fiksusti valinnut<br />

kääreeksi vain Kansan Uutisia ja Demareita,<br />

joten tulli ei pitänyt painotuotteita<br />

länsimaisena propagandana. Kansankiihottamisen<br />

valmistelusta meitä ei voitu syyttää.<br />

MUTTA SITTEN: paketista löytyi pulloon<br />

tungettu purjelaiva! Mitä varten? Tarkoitettu<br />

myyntiin pimeillä markkinoilla? Jos<br />

ei, niin kenelle se viedään? Minne te menette?<br />

Missä te yövytte? Kuulustelun kestäessä<br />

laivaa tuijotti tusinan verran Eestin Sosialistisen<br />

Kansantasavallan loukkaamattomuuden<br />

puolustajia: oli tullimiestä, rajavartijaa,<br />

miliisiä, satamakapteenia ja ties mitä nappikallea<br />

ja E-kuppiliisaa. Joukon keskuudessa<br />

alkoi melkoinen pulina, siinä molotettiin<br />

ja rääkiddiin suloissa sekamelskassa. Kun<br />

pienoisparlamentti oli päässyt jonkinlaiseen<br />

yhteisymmärrykseen (tai salaiseen sopimukseen),<br />

niin ystävyyssiteitä vaalimaan tullut<br />

mepaleiden joukkio sai poistua, ja mikä<br />

tärkeintä, aaltopahvilaatikko aarteineen oli<br />

jälleen Onnin kainalossa.<br />

VIERAILU MERIMIESKLUBILLE<br />

oli buukattu seuraavaksi aamupäiväksi. Yövyimme<br />

Olympia-hotellissa ja nautimme<br />

siellä myös aamiaisen. Sitten jysähti. Kun<br />

Onni palasi huoneeseensa pikaisen aamupalan<br />

jälkeen, ei aaltopahvilaatikkoa ollut enää<br />

missään, pullolaivasta puhumattakaan. En<br />

ollut itse läsnä, mutta kuulemani mukaan<br />

paikalle hälytettiin hotellin henkilökuntaa ja<br />

varkaudesta tehtiin ilmoitus. Lähellä Onnin<br />

huonetta oli istua jököttänyt koko ajan kerrosmummeli,<br />

oikea sosialistisen yhteiskunnan<br />

vahtikoira, mutta hänen kertomansa<br />

mukaan kukaan ei ollut käynyt huoneessa.<br />

Uskokoon ken haluaa. Pullo oli lähtenyt ties<br />

minkä viskaalin olohuonetta koristamaan,<br />

Tallinnan merimiesklubille oli tuliaisena<br />

pelkkiä ”rätei ja lumpui”. Eihän se klubin<br />

vika ollut, mutta ei siitä haikaillusta yhteistyöstä<br />

mitään niin merkittävää kehkeytynyt.<br />

PULLOLAIVA EI OLLUT reissun ainoa<br />

merkintä miinuspuolelle. Yks Suomi-poika<br />

oli päättänyt lujittaa heimoveljien ja -siskojen<br />

ystävyyttä kutsumalla ”serkkutytön”<br />

yövieraakseen. Kun kaveri aamulla heräsi,<br />

oli hän yhtä villapaitaa köyhempi. Aina ei<br />

matkailu avarra. Joskus se kaventaa.<br />

Teksti: Sakari Karttunen<br />

Kirjoittaja toimi Merimiespalvelutoimiston<br />

tiedotussihteerinä vuosina 1973 – 84.<br />

22 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


DÅ MAFFIAN BESLAGTOG FLASKSKEPPET<br />

bild: Rami Wirrankoski<br />

Det hände någon gång i skiftet mellan<br />

1970- och 1980-talen. Ur SSB:s<br />

protokoll skulle en exakt tid nog hittas,<br />

men jag börjar nu inte söka i dammiga<br />

arkiv. Det skulle sluta med nysningar och<br />

rinnande ögon…<br />

SSB HADE VERKAT i dryga fem år,<br />

och samarbetet med de nordiska broderorganisationerna<br />

(som inletts av Handelsflottans<br />

Välfärdstråd) löpte som smort. Särskilt<br />

då mötet hölls i Helsingfors och man hade<br />

hunnit köpa ett par kilo inre filé från Sandvikens<br />

saluhall åt den norska sjömansorganisationens<br />

verkställande direktör… Eller<br />

då mötet hölls i Stockholm, då den svenska<br />

kollegan skulle få en flaska whisky från taxfreebutiken,<br />

”för magen”, som han så blygt<br />

framställde sin önskan.<br />

DET VAR SJÄLVKLART att man skulle<br />

upprätthålla fungerande relationer också till<br />

södra sidan av Finska viken. I Tallinn fanns<br />

det en sjömansklubb, och man beslöt att<br />

ett större gäng från byrån skulle resa för att<br />

hälsa på broderfolkets kolleger. Vimplar och<br />

t-skjortor fanns ju, men man ville också få<br />

med någon mera värdefull gåva. Man hittade<br />

lätt en lösning: man beslöt köpa ett flaskskepp<br />

gjort av sjökapten Rolf Holmgren<br />

(frid över hans minne). Och uttryckligen ett<br />

sådant som Rolf själv hade tillverkat, i en<br />

flaska gjuten i en form av asp.<br />

FLASKSKEPPET ANSKAFFADES<br />

och packande och transport anförtroddes<br />

åt bibliotekarien Onni Jormalainen (frid<br />

över hans minne). Onni fodrade en låda av<br />

wellpapp med tidningar, och så fick skeppet<br />

en fin container för resan över havet till en<br />

ny hamn.<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

DET VAR PÅ GEORG OTS tid. Och<br />

just på den tiden då den Stora och Mäktiga<br />

Sovjetunionens alla officiella aktörer gjorde<br />

allt för att resenärer som förödmjukats under<br />

kapitalismens ok skulle få en så motbjudande<br />

bild som möjligt av det socialistiska idealsamhället.<br />

De första som skötte det uppdraget<br />

var biljettkontrollörerna i terminalen<br />

i Tallinn. Trots att kön på tvåhundra meter<br />

sniglade som en Pobeda med fel i kopplingen,<br />

så lyfte den ena av kontrollörerna som<br />

satt bakom disken sin fläskiga Tatjana-rumpa<br />

från tjänstestolen, slog en lapp på luckan<br />

och avlägsnade sig med ett försmädligt grin.<br />

MEN PÅ DEN första förödmjukelsen<br />

följde en till: tullen. Paketet under Onnis<br />

arm såg så misstänkligt ut, att det togs in<br />

för specialkontroll. Ett stenansikte, en Raivo<br />

eller Igor, kämpade förundrad med den<br />

sega västliga förpackningstejpen. Sådan hade<br />

man inte skådat tidigare. Då paketet äntligen<br />

behagade öppna sig vällde en hiskelig mängd<br />

kapitalistiskt tryckalster ut. Men Onni hade<br />

listigt nog valt nummer av Kansan Uutiset<br />

och Demari, så tullen kunde inte stämpla<br />

tryckalstren som kapitalistisk propaganda.<br />

Man kunde inte anklaga oss för att förbereda<br />

folkuppvigling.<br />

MEN SEDAN: man hittade ett flaskskepp<br />

som stuvats in i paketet! Varför? Tänkt<br />

att säljas på svarta marknaden? Om inte, vem<br />

skulle få den? Vart är ni på väg? Var skall ni<br />

övernatta? Ett dussin försvarare av Estlands<br />

Socialistiska Rådsrepubliks okränkbarhet<br />

stirrade under förhöret på skeppet: där fanns<br />

tullare, gränsbevakare, milis, hamnkapten<br />

och all världens viktiga gubbar i uniform<br />

med blanka knappar och högbarmade matronor.<br />

Ett livligt meningsutbyte uppstod<br />

i sällskapet, man pladdrade och skränade i<br />

mun på varandra. Då miniatyrparlamentet<br />

hade nått någon form av samförstånd (eller<br />

hemligt avtal), fick mepaiterna som kommit<br />

för att befästa vänskapens band avlägsna sig,<br />

och viktigas av allt, lådan av wellpapp var<br />

igen under armen på Onni.<br />

BESÖKET PÅ SJÖMANSKLUBBEN<br />

var inbokat för nästa förmiddag. Vi övernattade<br />

på Hotel Olympia och intog också vår<br />

frukost där. Så kom skrällen. Då Onni kom<br />

tillbaks till rummet efter en snabbt intagen<br />

frukost, fanns lådan av wellpapp ingenstans,<br />

för att inte tala om flaskskeppet. Jag var inte<br />

själv närvarande, men enligt vad som berättats<br />

kallade man på hotellets personal och<br />

anmälde stölden. Nära Onnis rum hade hela<br />

tiden den våningsvaktande gumman, det socialistiska<br />

samhällets verkliga vakthund, suttit<br />

på sin stol hela tiden, och enligt henne<br />

hade ingen varit inne i rummet. Tro det den<br />

som vill. Flaskan hade nog hamnat att pryda<br />

någon högre fiskals vardagsrum. Som gåva<br />

till sjömansklubben i Tallinn hade vi bara<br />

”rätei och lumpui”. Inte var det klubbens fel,<br />

men av det eftersträvade samarbetet blev det<br />

inte mycket värt att nämna.<br />

FLASKSKEPPET BLEV INTE den<br />

enda förlusten under resan. En finsk pojke<br />

hade beslutat befästa vänskapen mellan<br />

stambröder och -systrar genom att bjuda in<br />

en ”flickkusin” som nattgäst. Då han vaknade<br />

på morgonen var han en ylletröja fattigare.<br />

Att resa vidgar inte alltid vyerna. Ibland<br />

begränsar det.<br />

Text: Sakari Karttunen<br />

Skribenten verkade som Sjömansservicebyråns<br />

informationssekreterare åren 1973 – 84.<br />

Frivakt Vapaavahti 23


AVOMERILIIKENTEEN MATKUSTAJA-<br />

HÖYRYLAIVOJA SUOMESSA KRIMIN<br />

SODAN JÄLKEEN<br />

Krimin sodan aikana 1854–55 Suomen satamista<br />

ei voitu ylläpitää säännöllisiä höyrylaivayhteyksiä<br />

ulkomaille, sillä Englannin laivaston sotalaivat olivat<br />

Venäjän lipun alla purjehtineiden kauppalaivojen<br />

uhkana Itämerellä ja Suomenlahdella. Sota päättyi<br />

Pariisissa solmittuun rauhaan 30.maaliskuuta 1856.<br />

Monet Suomesta ulkomaille höyryvoimalla kulkeneista aluksista olivat<br />

sotavuosien aikana pääseet huonoon kuntoon, mm. koska niitä<br />

oli säilytetty ja piiloteltu saariston suojissa. Niinpä rauhanolojen palattua<br />

kunnollisista höyrylaivoista oli Suomen suuriruhtinaskunnan<br />

rannikolla huutava pula. Ennen sotaa ulkomaanliikenteeseen asetetuista<br />

aluksista liikennöintiä jatkoivat Åbo Nya Ångfartygsbolagin<br />

Storfursten (r. 1837) ja Furst Menschikoff (r.1850), Transport Ångfartysbolagetin<br />

Murtaja (r.1838) ja Finsk-Lybecska Ångbåtsbolagetin<br />

Hengist (r.1850), mutta ne kulkivat reiteillään enää vuoden tai pari.<br />

Vuonna 1852 Pietarin ja Helsingin välille asetettu venäläisen Ryska<br />

Segel och Ångfartygsbolaget Delfin -yhtiön Victoria jatkoi liikennöintiä<br />

reitillä aina vuoteen 1871 asti.<br />

Vuoden 1856 purjehduskaudelle toivat nopeaa helpotusta muutamat<br />

uudet yrittäjät hankkimalla vanhempaa tonnistoa eri reiteille<br />

Näitä aluksia olivat ruotsalaisyhtiö Schön & Co.:n Svithiod (r.1838),<br />

venäläisten Herman, Turkuun Ruostsista hankitut Örnsköld (r. 1839)<br />

ja Fulton (r. 1836) sekä Wiborgs Ångfartygs Ab:n englannista ostama<br />

Wiborg (r. 1850). Näistä pisimpään säännöllisessä matkustajaliikenteessä<br />

jatkoi Wiborg, aina vuoteen 1871 saakka, muiden laivojen<br />

kuljettua reiteillään vain muutamia vuosia.<br />

Ulkomaanliikenteen ylläpitoa jatkettiin tutuilla reiteillä Tukholman,<br />

Turun, Helsingin ja Pietarin satamien välillä. Myös Tallinnaan<br />

pääsi säännöllisin laivavuoroin ja Helsingistä Lyypekkiin liikennöintiä<br />

hoiti s/s Hengist, mutta tosin enää vain kesäkauden 1856.<br />

Samoihin aikoihin vuosina 1856–58 kauppalaivastossa oli tapahtumassa<br />

merkittävä kehitysaskel, kun monta uutta ja komeaa höyrylaivaa<br />

tilattiin Suomen ulkomaanreiteille.<br />

Österbottniska Ångfartygs Aktiebolagin perustamisesta vuonna<br />

1856 voidaan katsoa alkaneen upean rannikkoliikenteen ajanjakson,<br />

joka jatkui eri yhtiöiden ylläpitämänä aina seuraavan vuosisadan<br />

24 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


alkuun, aina siihen saakka, kunnes rannikkoreitin merkitys hiipui<br />

rautatieverkoston laajentumisen myötä. Yhtiön siipiratasalus Österbotten<br />

valmistui 1857, ja se aloitti liikenteen Oulun ja Pietarin<br />

välisatamina Raahe, Pietarsaari, Vaasa, Kristinankaupunki, Turku ja<br />

Helsinki. Seuraavana vuonna sen pariksi reitille valmistui s/s Suomi.<br />

Turkulainen Sanomia Turusta kirjoitti 30. maaliskuuta 1858 höyrylaiva<br />

Suomen valmistumisesta seuraavasti:<br />

Rautainen höyrylaiwa ”Suomi,” Pohjamaalaisen höyrylaiwaseuran<br />

kolmas laiwa, 100 hewoisen woimalla, on maaliskuun 6 p. onnellisesti<br />

laskettu wesille teloiltansa Lungleyn warwissa Londoossa ja wiety herra<br />

Dudgeonin konepajaan, masinan saadaksensa. Tämä laiwa on tänne<br />

odotettawana toukokuun alussa, ja tulee wuorotellen ”Österbotten”<br />

kanssa matkustamaan Pietarin ja Oulun wäliä. Seuran neljäs laiwa, joka<br />

tehdään 150 hewoisen woimaiseksi, luullaan tulewan walmiiksi alku-<br />

eli keski-huhtikuuta ja on siis tänne odotettawana kesäkuun alussa.<br />

Samana vuonna liikenteeseen tullut yhtiön Grefve Berg asetettin ensin<br />

reitille Pietari–Tallinna–Riika, ja sitten Tukholman ja Pietarin<br />

väliseen liikenteeseen, välisatamina Turku, Helsinki ja Tallinna. Tälle<br />

reitille oli tullut uutena aluksena myös turkulaisen Ångfartygsbolaget<br />

Aura -yhtiön s/s Aura, joka oli valmistunut Nyköpings Bruk- och<br />

Mekaniska Verkstadilla vuonna 1857. Pituutta aluksella oli n. 67<br />

metriä ja se otti 60 ensimmäisen ja 30 toisen luokan matkustajaa.<br />

150 hevosvoiman koneet antoivat sille parhaimmillaan 13 solmun<br />

nopeuden. jolloin matkaan Turusta Tukholmaan saattoi kulua alle<br />

14 tuntia.<br />

Österbottniska Ångfartygs Aktiebolagin neljäs alus, vuonna 1858<br />

valmistunut Alexander II, jouduttiin lähes välittömästi siirtämään<br />

pois Suomen vesiltä Pietari–Riika -linjalle, ja lopulta yhtiö myi upean<br />

aluksen Riikaan jo vuonna 1860.<br />

Potkurialukset tekivät tuloaan Suomen meriliikenteeseen. Hengist-laivan<br />

jälkeen seuraavat tällä tekniikalla varustetut ulkomaanliikenteen<br />

laivat olivat vuonna 1858 valmistuneet Alexander ja Nicolai.<br />

Ne tilattiin helsinkiläisen Sydfinska Ångbåtsbolagetin käyttöön<br />

Hullista Englannista. Edellinen näistä kulki Helsingistä Tallinnan<br />

kautta Lyypekkiin ja jälkimmäinen Helsingistä Pietariin, mutta<br />

myöhemmin myös sitä käytettiin Lyypekin reitillä. Alexander joka<br />

oli hieman suurempi (n. 55 m) otti 41 hyttimatkustajaa ja Nicolai<br />

(n 49 m) puolestaan 30.<br />

1860-luku toi Suomen suuriruhtinaskunnan ulkomaan reiteille,<br />

siis Tukholman, Tallinan ja Pietarin sekä Lyypekin liikenteeseen,<br />

muutamia uusia varustamoita ja aluksia. Oululainen kauppahuone<br />

G. & C. Bergholm asetti 1861 Oulu–Pietari -reitille s/s Oulu<br />

-nimisen potkurialuksen, joka oli valmistunut Ruotsissa 1856. Turkulainen<br />

Ångfartyget-Porthans Bolag tilasi tukholmalaiselta Bergsunds<br />

Mekaniska Verkstadilta potkurialuksen, joka valmistutttuaan<br />

vuonna 1864 sai nimen Porthan. Alus kulki ensin Turun ja Helsingin<br />

kautta Lyypekkiin, mutta siirtyi myöhemmin Tukholman -reitille.<br />

Vuonna 1865 perustettu Nylädska Ångbåtsbolaget -yhtiö osti<br />

Ruotsista Amiral von Platen -nimisen aluksen (r. 1858) ja asetti sen<br />

Tukholma–Turku–Helsinki -reitille.<br />

Vuosikymmenen komeimmat alukset olivat vuonna 1866 liikennöinnin<br />

aloittaneet kaksipiippuiset siipirataslaivat Constantin ja Dagmar,<br />

jotka molemmat asetettiin Tukholma–Turku–Helsinki–Pietari<br />

-reitille. Sydfinska Ångbåtsbolagetin Newcastlessa rakennettu Constantin<br />

oli n. 63 metriä pitkä ja se otti 110 hyttimatkustajaa. Ångfartygs<br />

Aktiebolag Dagmarin s/s Dagmarilla, joka tehtiin Motala<br />

Mekaniska Verkstadilla Ruotsissa, oli pituutta n. 61 metriä ja sillä<br />

oli matkustajapaikkoja hyteissä yhteensä 50.<br />

Vuosikymmenen lopulla, vuonna 1869, avautui Suomesta säännöllinen<br />

laivayhteys Englantiin, kun Bailey & Leetham -yhtiö aloitti<br />

Leal -laivalla liikenteen Hullista Baltian satamiin ja Helsinkiin. Lähtöjä<br />

reitillä oli noin joka toinen viikko.<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

Teksti: Peter Raudsepp<br />

Kuvat: Raud Publishing<br />

Frivakt Vapaavahti 25


AALAND MARITIME DAY KERÄSI<br />

VÄKEÄ MAARIANHAMINAAN<br />

Milla Soininen (oikealla) Alandia Marinelta<br />

oli palkitsemassa Bore -varustamoa.<br />

Katarina Hilden huomoi puheessaan<br />

myös varustamon yhteistyön MEPA: n<br />

kanssa<br />

Tapahtuman järjestäjiin kuuluvan Eva Mikkola<br />

- Karlströmin mukaan paikalla oli yli<br />

50 näytteilleasettajaa sekä kolmisenkymmentä<br />

luennoitsijaa. Paikalla kävi noin 1500<br />

vierailijaa saarelta, mantereelta ja ulkomailta.<br />

Merkittävä ryhmä ovat Ahvenanmaan koululaiset<br />

vuosikursseilta kuusi ja kahdeksan,<br />

sekä merenkulkualan opiskelijat.<br />

Alandican hienoissa tiloissa tapahtuman<br />

vierailijoilla oli mahdollisuus osallistua<br />

seminaareihin. Käsiteltäviä aiheita olivat<br />

muun muassa roro - ja matkustajaliikenne,<br />

merenkulun energiatehokkuus sekä merenkulkupolitiikka<br />

Itämerellä. Luennoitsijoina<br />

oli johtavia asiantuntijoita eri maista.<br />

Väsyminen laivalla<br />

– aika herätä<br />

Johtava merivakuutusyhtiö Alandia Marine<br />

isännöi ansiokkaasti järjestettyä seminaaria,<br />

jossa käsiteltiin inhimillisiä tekijöitä laivalla.<br />

Väsymyksestä johtuneet virheet aiheuttavat<br />

edelleen merkittävän osan laivoille sattuneista<br />

onnettomuuksista. Flavia Mellilo Skuld<br />

-yhtiöstä tähdensi, että olosuhteita ja menettelytapoja<br />

aluksilla on kehitettävä. Tärkeää<br />

on myös läheltä piti -tilanteista raportointi.<br />

Wessel van Leeuwen Tukholman yliopistolta<br />

esitteli aiheesta tehtyä monikansallista<br />

tutkimusta, johon voi tutustua sjofart.ax<br />

-sivulta löytyvästä linkistä. Merikapteeni<br />

Lars Blomberg kertoi värikkäin esimerkein,<br />

miten hänen laivallaan m/s Obbolalla rakennettiin<br />

yhteishenkeä ja edistettiin meriturvallisuutta.<br />

Toimitusjohtaja Leif Nordlund<br />

avasi Alandia Marine<br />

-seminaarin<br />

Vuodesta 2001 järjestetty tapahtuma on edelleen kasvanut. Kulttuuri-<br />

ja kongressikeskus Alandicassa kuultiin merenkulkualan viimeisiä<br />

uutisia, esiteltiin elinkeinoa, koulutusta ja oheistoimintoja<br />

sekä tietenkin vaihdettiin kuulumisia. MEPA: n osastolla poikkesi<br />

monta tuttua merenkulkijaa.<br />

Varsin tervetullut luennoitsija oli Euroopan<br />

meriturvallisuusviraston EMSA: n pääjohtaja<br />

Markku Mylly. Hän esitteli vuonna<br />

2003 perustetun viraston toimintaa ja kertoi<br />

uusimmista hankkeista. Lissabonissa<br />

toimiva virasto antaa Euroopan komissiolle<br />

teknistä apua merenkulun turvallisuutta<br />

koskevan EU-lainsäädännön kehittämisessä<br />

ja täytäntöönpanossa. EMSA hoitaa myös<br />

operatiivisia tehtäviä, kuten öljyvahinkojen<br />

torjuntaa, satelliittivalvontaa ja alusten seurantaa.<br />

Alandia Marine palkitsi jälleen asiakasvarustamoistaan<br />

valitun turvallisimman<br />

työpaikan. ”The Safest Working Place in<br />

Shipping ” -palkinto meni toisen kerran peräkkäin<br />

Bore –varustamolle.<br />

teksti ja kuvat: Pekka Karppanen<br />

26 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


SJÖFARTENS DAG<br />

SAMLADE IGEN<br />

BRANSCHFOLK TILL<br />

MARIEHAMN<br />

Enligt Eva Mikkola – Karlström, som är<br />

en av de drivande krafterna bakom arrangemanget,<br />

fanns det över 50 utställare på plats<br />

samt ett 30-tal föreläsare. Under dagen besöktes<br />

Alandica av ca 1500 besökare, både<br />

från Åland, fastlandet och från utlandet. En<br />

betydande grupp är åländska skolelever från<br />

årskurs 6 och 8 samt sjöfartsstuderanden.<br />

Deltagarna hade också möjlighet att delta<br />

i olika seminarier i Alandicas fina utrymmen.<br />

Ämnen som var på agendan under<br />

årets Sjöfartens dag var bl.a. roro och passagerartrafik,<br />

sjöfartens energieffektivitet samt<br />

sjöfartspolitiken kring Östersjön. Som föreläsare<br />

fungerade experter på området, både<br />

från hemlandet och utlandet.<br />

Trötthet ombord<br />

– dags att vakna upp<br />

Alandia Marine stod värd för det traditio-<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

nella sjöförsäkringsseminariet, som hade<br />

samlat en stor skara åhörare för att lyssna<br />

till internationella föreläsare som talade om<br />

den mänskliga faktors betydelse. Misstag och<br />

missbedömningar som beror på trötthet orsakar<br />

också fortfarande en betydande del av<br />

de olyckor som sker inom sjöfarten. Flavio<br />

Mellilo från Skuld betonade även att man<br />

bör utveckla arbetsförhållanden samt rutinerna<br />

ombord. Vikten av att rapportera och<br />

analysera mindre tillbud och så kallade nära<br />

ögat situationer betonas också.<br />

Wessel van Leeuwen från Stockholms universitet<br />

presenterade en internationell studie<br />

gällande vakenhet och prestanda. På sjofart.<br />

ax kan man hitta denna, samt alla övriga presentationer<br />

från seminariet. För det praktiska<br />

exemplet stod sjökapten Lars Blomberg som<br />

berättade om sina erfarenheter om hur man<br />

på m/s Obbola förbättrat sjösäkerheten genom<br />

att bygga en vi anda ombord och satsa<br />

på team arbete.<br />

EMSAs generaldirektör,<br />

Markku Mylly<br />

Sjöfartstillställningen som ordnats sedan 2001 var igen större än någonsin. Under dagen hade branschfolk<br />

samlats och studerande bjudits in till Alandica kultur och kongress för att ta del av det senaste<br />

inom sjöfartsnäringen, sjöfartsutbildningens möjligheter samt för att träffa kolleger och utbyta erfarenheter.<br />

SSB ställde upp med egen monter som besöktes av mången bekant sjöfarare samtidigt som man<br />

presenterade Sjömansservicebyråns verksamhet för blivande sjömän.<br />

En rätt välkommen föreläsare var, den<br />

Europeiska sjösäkerhetsmyndigheten EM-<br />

SAs generaldirektör, Markku Mylly. Han<br />

presenterade verksamheten för, den år 2003,<br />

grundade myndigheten samt redogjorde för<br />

kommande projekt. EMSA, som har sitt säte<br />

i Lissabon, förser Europeiska kommissionen<br />

med teknisk expertis i frågor som rör EUlagstiftning<br />

gällande sjösäkerhet. Till EMSAs<br />

operativa verksamhet hör oljebekämpning,<br />

satellitövervakning samt fartygsspårning och<br />

övervakning.<br />

Alandia Marin belönade igen det av sina<br />

kundrederier som valts till den säkraste arbetsplatsen.<br />

”The Safest Working Place in<br />

Shipping ” priset gick för andra året i rad<br />

till Bore.<br />

text och bild: Pekka Karppanen<br />

(översättn. Niklas Rönnberg)<br />

Frivakt Vapaavahti 27


MERIHENKILÖSTÖ TÄNÄÄN<br />

Aleksi Uttula Liikenteen turvallisuusvirastosta<br />

kertoi merityösertifikaatista<br />

ja sen myöntämisestä aluksille<br />

Mkk: n koulutuspäivän yhteydessä käytiin läpi<br />

päivitettyjä lakeja ja määräyksiä<br />

Merenkulkualan koulutus- ja tutkimuskeskus<br />

järjesti huhtikuun alussa Helsingissä<br />

varustamohenkilöstölle suunnatun päivän.<br />

Tärkeä uudistus on merityötä koskevan<br />

yleissopimuksen (MLC 2006) voimaantulo<br />

kansainvälisesti elokuussa. Sopimuksen tarkoituksena<br />

on merenkulkualan tasapuolisten<br />

toimintaehtojen ja kilpailuedellytyksien<br />

varmistaminen ja työvoiman polkumyynnin<br />

estäminen maailmanlaajuisesti. Tätä varten<br />

on luotava tarkastuksiin ja todistuksiin perustuva<br />

valvontajärjestelmä.<br />

Aluksille tulee MLC -sertifikaatti, jonka<br />

myöntää Liikenteen turvallisuusvirasto Trafi.<br />

Trafi tekee myös satamavaltiotarkastukset<br />

(Port State Control) Suomessa, sekä yhdessä<br />

Aluehallintaviraston (AVI) kanssa merityösertifikaattiin<br />

kuuluvat tarkastukset. Sertifikaatteja<br />

alettiin myöntää 1.3.<strong>2013</strong> lähtien.<br />

Yleissopimus käsittää muun muassa merenkulkijoiden<br />

työn ja työehtojen vaatimukset,<br />

määrää asuintilat, virkistysmahdollisuudet,<br />

ja ruoanpidon, sekä terveyden- ja<br />

sairaanhoidon, merimiespalvelut ja sosiaaliturvan.<br />

Ilpo Minkkinen Suomen<br />

Merimies-Unionista selvitti<br />

merenkulkijan näkemyksiä<br />

MLC: n ja STCW: n muutoksista.<br />

Suomen osalta kovin suuria muutoksia<br />

ei tullut. Hallitusneuvos Susanna Siitonen<br />

Työ- ja elinkeinoministeriöstä kävi läpi merityösopimuslain<br />

ja merityöaikalain muutoksia.<br />

Tarkastuksia ja<br />

kokemuksia<br />

Lounais-Suomen aluehallintovirastosta työsuojelutarkastaja<br />

Kaj Hellsberg on jo tehnyt<br />

MLC -sertifikaattiin vaadittavia AVI: lle<br />

kuuluvia käyttöönottotarkastuksia suomalaisille<br />

aluksille. Hellsbergillä on pitkä kokemus<br />

työsuojelutarkastuksista – hän elävöitti<br />

esitystään useilla kuvilla räikeimmistä puutteista<br />

aluksilla.<br />

MLC -yleissopimus saattaa tasoittaa kilpailua<br />

lasteista ja sopimuksista. Ulf Skog<br />

Prima Shippingilta totesi myös, että vaatimukset<br />

täytetään hyvin pienillä panostuksilla.<br />

Kustannuksia toki tulee lisääntyneistä<br />

katsastuksista ja raportoinneista. Hän arveli<br />

STCW: n muutosten hieman vaikeuttavan<br />

pysyvän henkilöstön rekrytoinnissa varsinkin<br />

pienempiin aluksiin. Bore -varustamosta<br />

Mikko Rausti kertoi myös kokemuksia<br />

ensimmäisistä MLC –tarkastuksista.<br />

STCW: n Manilan muutoksia kävi läpi<br />

ITF- tarkastaja Ilpo Minkkinen Suomen<br />

Merimies-Unionista. Hän esitteli myös<br />

MLC- sopimuksen työ- ja työsuhde-ehtojen<br />

standardisointeja. Minkkisen mukaan ITF<br />

näkee merityöyleissopimuksen suurena<br />

mahdollisuutena parantaa maailmanlaajuisesti<br />

merenkulkijoiden asemaa ja oikeuksia.<br />

28 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


2 / <strong>2013</strong><br />

MERENKULKUALAN XXVIII<br />

TEEMAPÄIVÄÄ VIETETTIIN SILJA<br />

Päivän ensimmäisen alustuksen piti Liikenneviraston<br />

pääjohtaja Antti Vehviläinen,<br />

joka käsitteli virastonsa tehtäviä merenkulussa.<br />

Vehviläisen aiheita olivat muun muassa<br />

talvimerenkulku, meriliikenteen ohjaus ja<br />

tankkeriturva -hanke.<br />

Uuden murtajan hankinta herätti keskustelua<br />

runsaslukuisen yleisön joukossa.<br />

Vehviläinen sai kuulla valituksia, kuinka<br />

ruotsalaismurtajat operoivat kun suomalaiskalustoa<br />

makuutetaan vielä laiturissa. Pääjohtaja<br />

totesi johtavansa liikelaitosta, joka<br />

ostaa palvelut sieltä mistä edullisimmin saa.<br />

Uusi murtaja optimoidaan tehokkaaseen<br />

avustamiseen kaikissa Itämeren jääolosuhteissa.<br />

Lisäksi siihen rakennetaan avomeriolosuhteissa<br />

toimiva öljyntorjunta- ja hätähinauskapasiteetti.<br />

Murtajan suunnittelu,<br />

rakentaminen ja operointi kilpailutetaan.<br />

SERENADELLA<br />

Vakuutusneuvos Helena Jaatisen palkintoa olivat luovuttamassa merikapteeni Pekka<br />

Partanen, MKK: n johtaja Eija Velin, sekä Tallink Siljaa edustanut Jan Valtonen<br />

Kevääntulon varmoihin merkkeihin kuuluu MKK:n järjestämä<br />

teemapäivä, jossa tarkastellaan alan ajankohtaisia<br />

asioita. Huhtikuun puolivälissä pidetyn päivän teemana oli<br />

Merenkulun uudet suuntimat. Ala on jälleen kerran suurten<br />

haasteiden edessä; rikkidirektiivi ja muut ympäristötekijät,<br />

alusten energiatehokkuus, meriliikennestrategian valmistelu,<br />

meriteollisuuden tulevaisuus ja väylämaksujen uudistukset.<br />

Meriteollisuuden kilpailukykytyöryhmän<br />

puheenjohtajaksi kutsuttu vuorineuvos Ole<br />

Johansson selvitti telakkateollisuuden kehitystä<br />

oman työuransa aikana. Johansson<br />

harmitteli, että media välillä antaa alasta<br />

huonon kuvan. Monilla meriteollisuusyrityksillä<br />

menee kuitenkin hyvin.<br />

Myös satamat kehittyvät<br />

Suomen Satamaliiton toimitusjohtaja Annaleena<br />

Mäkilä puntaroi satamien osakeyhtiöittämisiä<br />

ja yhdistymisiä. Liiketoiminnallinen<br />

näkökulma muuttuu, mutta satamien<br />

perustehtävät säilyvät. Hän piti satamien<br />

asiakkaiden, teollisuuden ja kaupan kilpailukyvyn<br />

turvaamista hyvin tärkeänä.<br />

Tiukentuvista ympäristönormeista ja nesteytetyn<br />

maakaasun LNG: n mahdollisuuk-<br />

Liikenneneuvos Pia Karjalainen Liikenne-<br />

ja viestintäministeriöstä esitteli<br />

katsauksen meriliikennestrategian valmistelusta.<br />

Tähän kuuluu myös väylämaksulainsäädännön<br />

uudistus, josta kertoi<br />

erikseen liikenneneuvos Tuomo Suvanto<br />

sista kertoi hallitusneuvos Lolan Eriksson<br />

Liikenne- ja viestintäministeriöstä. Hän<br />

muistutti myös mahdollisuuksista kehittää<br />

kotimaista biopolttoainetta laivaliikenteen<br />

käyttöön.<br />

Merenkulkualan koulutus- ja tutkimuskeskuksesta<br />

projektipäällikkö Irina Wahlström<br />

esitteli tulevaisuuden laivaa. Mukana<br />

ovat lisäksi TEKES ja ryhmä yrityksiä. LAI-<br />

VA 2015 -projektissa suunnitellaan monitoimi-<br />

ja kuivabulk –aluskonseptit Suomen<br />

ulkomaan merikuljetuksiin.<br />

Perinteisesti myönnettiin myös vuosittainen<br />

Merenkulkualan teemapalkinto, jonka<br />

sai Merimieseläkekassasta taannoin eläkkeelle<br />

jäänyt toimitusjohtaja, vakuutusneuvos<br />

Helena Jaatinen.<br />

Frivakt Vapaavahti 29


ÄÄNIMERI.FI GOES TURKU<br />

Edellisvuoden tapaan Timo Sylvänne ideoi tapaamisen, jonka yhteydessä<br />

tutustuttiin merimuseoon, vaihdettiin kuulumisia ja nautittiin<br />

maittava illallinen. Järjestelyissä oli mukana merikapteeni<br />

Lennart Hagelstam. Myös hänen kuviaan ja kommentteja löytyy<br />

Äänimerestä. Seilasihan mies muun muassa White Rosessa laivapojasta<br />

kippariksi.<br />

Porukka kokoontui aluksi Forum Marinumin kabinettiin, jossa<br />

esittäydyttiin ja kuultiin toimitusjohtaja Jaakko Tikkaa, joka esitteli<br />

lyhyesti museon toimintaa. Hän kertoi maineikkaan nostalgiasivuston,<br />

Turkusteamers.com:n ylläpitäjän nukkuneen pois. Äänimeri.fi<br />

kehitysideoiden ohella mietittiin myös, miten Turkusteamers -sivuston<br />

jatkuvuuden voisi turvata.<br />

Jaakko Tikka lähti vielä perehdyttämään vieraita Suomen Joutsenen<br />

tiloihin. Laiturilla kun oltiin, tutustuttiin tietenkin Bore -laivaan,<br />

jossa osa vieraista myös yöpyi. Opastusta jatkoivat tutkija Pauli<br />

Kivistö sekä Turun satamakapteeni Kari Riutta.<br />

18.4.<strong>2013</strong>!<br />

Nostalgiasivuston laivakuvaajat tutustuivat Forum Marinumiin ja<br />

nauttivat illallisen Svenska Klubbenilla. Jälkiruuaksi saatiin Shanty<br />

Singersien lauluesitys.<br />

Toimitusjohtaja Jaakko Tikka esitteli Suomen Joutsen<br />

-museolaivaa<br />

30 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


Merikeskuksesta löytyy hienoja<br />

pienoismalleja<br />

Viihtyvyyttä lisäsi komea keväinen keli, aikaa meni museolaivoja<br />

kiertäessä. Kahvipaussin jälkeen oli aika siirtyä sisälle Forum Marinumin<br />

ja tutustua loistavaan perusnäyttelyyn. Kauppamerenkulku,<br />

huviveneily, laivasto, meriteollisuus ja viranomaistoiminta olivat<br />

hienosti esillä.<br />

Monia ilahdutti AL: n (Suomen – Etelä-Amerikan Linja) laivojen<br />

pienoismallikokoelma. Toki malleja löytyi paljon muistakin<br />

varustamoista. Museo kierrättää esineistöä ja järjestää useita erikoisnäyttelyitä<br />

vuosittain, joten Forum Marinumissa kannattaa vierailla<br />

säännöllisesti.<br />

Aikaa on hyvä käyttää myös seinillä olevien taulujen tutkiskeluun.<br />

Eikä pidä unohtaa penkoa museokaupan runsasta tavara- ja matkamuistovalikoimaa.<br />

Illallista ja musisointia<br />

Turun kattojen yllä<br />

Tapahtumaan osallistuneet ulkopaikkakuntalaiset ja osa turkulaisistakin<br />

tuli nauttimaan ravintola Svenska Klubben – 5th Floor:<br />

n laadukkaista antimista. Viihtyisässä kabinetissa oli juuri siirrytty<br />

jälkiruokaan ja kahviin, kun Lennart Hagelstam ja Bengt ”Bebbe”<br />

Engblom johdattivat sisään joukon herrasmiehiä.<br />

Herrat olivat juuri saapuneet Shanty Singersien harjoituksista ja<br />

viihdyttivät ”äänimerimiehiä” muutamalla vaikuttavalla purjelai-<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

valaululla. Hagelstamin organisoima yllätys kuului ehdottomasti<br />

päivän kohokohtiin. Kuorolaiset lähtivät hienon esityksen jälkeen<br />

runsaiden suosionosoitusten saattelemina tahoilleen, mutta Lennart<br />

Hagelstam jäi vielä kertomaan Shanty Singers -laulajista.<br />

Kuoro perustettiin vuonna 1970. Mukana oli aluksi Kap Hornin<br />

purjelaivalla kiertäneitä merikapteeneja. Vuosien saatossa ja<br />

kaphoornareiden harvetessa mukaan on liittynyt muitakin laulajia.<br />

Merkittävä osa kuorolaisista on edelleen toimessa tai eläkkeellä olevia<br />

merikapteeneja.<br />

Kuoron tarkoitus on pitää yllä perinteitä ja säilyttää purjelaivoilla<br />

hoilattujen työlaulujen tunnelmia. Shantyt eli laulut esitetään aina<br />

englanniksi.<br />

– Purjelaivoilla saattoi olla erityinen ”shantymies”, joka piti yllä<br />

tahtia ja henkeä, kun tehtiin yhdessä töitä. Hänelle maksettiin parempaa<br />

palkkaa, Hagelstam kertoo.<br />

Englantilainen purjealuksissakin seilannut merimies Stan Hugill<br />

(1906–1993) alkoi kerätä lauluja. Hän tallensi shantyjen sävelet ja<br />

sanat. Pelkästään Turun kuoron repertuaariin kuuluu 145 laulua,<br />

joista on tehty kaksi CD -levyä.<br />

Kuulijoiden korvaan tarttui ”Donkey riding” -shanty. Lennart<br />

Hagelstam kertoi laulun saaneen alkunsa Etelä-Amerikkaan seilanneilta<br />

merimiehiltä, joita kapakoitsijat kuljettivat aasien selässä iltaa<br />

viettämään.<br />

Forum Marinumissa on myynnissä Shanty Singers i Åbo -kuoron<br />

CD levyt ”Blow ye Winds” ja ”Strike the Bell”. Myös MEPA julkaisi<br />

70-80 –lukujen vaihteessa Turun Shanty Singersien esittämiä lauluja<br />

sisältävän vinyylilevyn ja c –kasetin (”A long time ago” ja ”Many<br />

thousand miles behind us”).<br />

teksti ja kuvat: Pekka Karppanen<br />

Frivakt Vapaavahti 31


ÄÄNIMERI.FI GOES ÅBO DEN<br />

Bardisken på museifartyget Bore testades<br />

Precis som förra året ordnades träffen av Timo<br />

Sylvänne, och i år besökte man sjöhistoriska<br />

museet, umgicks och åt en god middag.<br />

En av deltagarna var Lennart Hagelstam.<br />

Lennart, som bland annat har seglat med<br />

White Rose som allt från skeppspojke till<br />

skeppare, har publicerat både bilder och<br />

kommentarer på Äänimeris webbplats.<br />

Gruppen samlades först i Forum Marinums<br />

kabinett, där man lyssnade på Jaakko<br />

Tikka när han kort presenterade museets<br />

verksamhet. Han berättade att den ansvarige<br />

för den omtalade nostalgiwebbplatsen Turkusteamers.com<br />

hade gått bort. Förutom att<br />

ta upp idéer om utvecklingen av Äänimeri.fi,<br />

18 APRIL <strong>2013</strong>!<br />

Nostalgiwebbplatsens fartygsfotografer besökte Forum Marinum och åt middag<br />

på Svenska Klubben. Till efterrätten bjöd Shanty Singers på ett sångnummer.<br />

diskuterade man därför den fortsatta driften<br />

av Turkusteamers.<br />

Jaakko Tikka visade även runt besökarna<br />

på Suomen Joutsen. Nere vid kajen tog man<br />

givetvis en titt på Bore-fartyget, där några av<br />

besökarna också övernattade. Därefter övertogs<br />

guidningen av forskare Pauli Kivistö<br />

och Åbo hamnkapten Kari Riutta.<br />

Fina miniatyrer på det<br />

maritima centret<br />

Det vackra vårvädret gjorde utflykten än<br />

trevligare och tiden flög fram under rundvandringen<br />

på museifartygen. Efter kaffe-<br />

pausen var det dags att förflytta sig in till<br />

Forum Marinum och titta på de alldeles<br />

utmärkta permanenta utställningarna. Handelssjöfarten,<br />

båtlivet, flottan, marinindustrin<br />

och myndigheternas verksamhet var<br />

väl representerade.<br />

Många gladdes åt samlingen av miniatyrer<br />

från Finland–Sydamerika Linjen. Men det<br />

fanns också modeller från många andra rederier.<br />

Museet byter föremål kontinuerligt<br />

och har flera specialutställningar varje år, så<br />

regelbundna besök vid Forum Marinum rekommenderas.<br />

Besökaren bör också ägna lite tid åt tavlorna<br />

på väggarna. Och man får inte heller<br />

32 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


Shanty Singers kör överraskade med ett besök i Svenska Klubbens kabinett<br />

glömma att gå igenom museets generösa utbud<br />

av föremål och souvenirer.<br />

Middag och musik ovan<br />

Åbos takåsar<br />

De som reste till evenemanget från andra<br />

orter och även en del Åbobor tillbringade<br />

kvällen på restaurang Svenska Klubben –<br />

5th Floor. I det trivsamma kabinettet hade<br />

man precis gått in på efterrätten och kaffet<br />

när Lennart Hagelstam och Bengt ”Bebbe”<br />

Engblom visade in en grupp gentlemän.<br />

Herrarna kom precis från en övning med<br />

Shanty Singers och underhöll Äänimerimännen<br />

med några imponerande seglarsånger.<br />

Hagelstams överraskning var utan<br />

tvivel en av dagens höjdpunkter. Efter det<br />

fina framträdandet lämnade körsångarna<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

sällskapet under rungande applåder, men<br />

Lennart Hagelstam fortsatte att berätta om<br />

Shanty Singers.<br />

Kören grundades 1970 och bestod till en<br />

början av sjökaptener som rundat Kap Horn<br />

med segelfartyg. Med åren och i och med<br />

de allt färre kaphornarna, har andra sångare<br />

anslutit. En stor del av körsångarna är ännu<br />

verksamma eller pensionerade sjökaptener.<br />

Syftet med kören är bevara traditionerna<br />

med de stämningsfulla arbetssånger som<br />

skrålats på segelfartygen. Sångerna kallas<br />

shanties och framförs alltid på engelska.<br />

– På segelfartygen kunde det finnas en särskild<br />

”shantyman” som höll uppe takten och<br />

stämningen när man arbetade tillsammans.<br />

Han fick en högre lön, berättar Hagelstam.<br />

Den engelske sjömannen Stan Hugill<br />

(1906–1993), som själv seglat med segelfar-<br />

tyg, började samla in shanties. Han sparade<br />

melodierna och texterna till sångerna. Bara<br />

på Åbokörens repertoar finns 145 sånger,<br />

som finns utgivna på två cd-skivor.<br />

Åhörarna fastande för shantyn ”Donkey<br />

riding”. Lennart Hagelstam berättade att<br />

sången ursprungligen sjöngs av sjömän som<br />

seglat till Sydamerika och som fick rida på<br />

åsnor för att komma till krogen.<br />

Vid Forum Marinum kan man köpa cdskivorna<br />

”Blow ye Winds” och ”Strike the<br />

Bell” med kören Shanty Singers i Åbo. Även<br />

Sjömansservicebyrån gav i slutet av 70-talet<br />

ut en vinylskiva och en C-kassett (”A long<br />

time ago” och ”Many thousand miles behind<br />

us”) med kören.<br />

Text och bilder: Pekka Karppanen<br />

Frivakt Vapaavahti 33


HELSINGÖRIIN MODERNI MERENKULKUMUSEO ELI<br />

KUIVATELAKKA UUSIOKÄYTTÖÖN<br />

Kuivatelakan pohja on vapaata tilaa, itse museo on seinien takana. Kiinassa<br />

valmistetut teräs-lasisillat ovat tärkeässä roolissa. Kuva: Arkkitehtitoimisto BIG<br />

- Helsingörin uuden merenkulkumuseon avaaminen kesäkuun lopulla merkitsee koko maailmankin<br />

mittapuussa merimuseoajatuksen vallankumousta, lupaa museonjohtaja Jørgen Selmer. - Entinen museomme<br />

oli ”laivanörttien” paikka. Visuaalisesti ainutlaatuiset uudet museotilat on louhittu käytöstä<br />

poistetun kuvatelakan reunoille merenpinnan alapuolelle. Museo houkuttaa niitäkin, joilla ei välttämättä<br />

ole etukäteen tuntumaa mereen ja laivoihin, johtaja Selmer vakuuttaa.<br />

Mutta miksi Tanskan merkittävin merenkulkumuseo<br />

rakennetaan vajaan 50.000 asukkaan<br />

Helsingöriin eikä esimerkiksi pääkaupunkiin<br />

Kööpenhaminaan?<br />

Ennen kuin ehdin edes esittää kysymystä,<br />

Selmer pitää pikaluennon Helsingörin<br />

merkityksestä. Vuoteen 1650 asti Tanska<br />

hallitsi Juutinrauman molempia rantoja,<br />

eli Skånekin kuului juuteille. 1400-luvulla<br />

Tanska aloitti kapeimmillaan vain 4 kilometriä<br />

leveän salmen läpi purjehtivilta laivoilta<br />

tullimaksujen keräämisen. Meriliikenne<br />

oli vilkasta, ja Helsingöristä tuli yksi maan<br />

rikkaimmista kaupungeista. Rakennettiin<br />

komea Kronborgin linna, joka oli maailmankuulu<br />

viimeistään siinä vaiheessa, kun<br />

Shakespearen Hamlet valloitti maailman<br />

näyttämöitä.<br />

Ruotsi kaappasi Skånen, mutta 1800-luvulla<br />

Helsingör koki uuden kukoistuksen.<br />

Kiitos siitä lankesi korkealaatuisia laivoja rakentaneelle<br />

telakalle, joka ajettiin alas vasta<br />

1980-luvulla. Viimeinen alus oli Jordanian<br />

kuningas Husseinille rakennettu loistojahti.<br />

Entä tänään? -Nyt on koittanut turismin<br />

ja kulttuurin kukoistusaika. Kronborgin<br />

Hamlet-linnasta tuli vuonna 2000 UNES-<br />

COn maailmanperintökohde, koko telakka-<br />

alue – mukaan lukien museoksi muuttunut<br />

kuivatokka – muodostaa Culture Harbour<br />

Kronborg -kulttuurikeskuksen, Selmer selittää.<br />

- Aikaisemmin matkailijat piipahtivat<br />

Kööpenhaminasta, katsoivat linnan ja lähtivät.<br />

Nyt tänne jäädään pidemmäksi ajaksi.<br />

Etenkin venäläiset, kiinalaiset ja japanilaiset<br />

matkanjärjestäjät ovat jo käyneet haistelemassa<br />

mahdollisuuksia, ja kiinalaiset ovat<br />

erityisen kiinnostuneita Själlandin saaren<br />

pyöräilyreiteistä.<br />

Tanska, merenkulun<br />

superpower<br />

Tapasin johtaja Selmerin runsas kuukausi<br />

ennen museon vihkiäisiä. Työt olivat vielä<br />

niin kesken, ettei sinne ollut asiaa. Päätös<br />

uuden museon rakentamisesta oli tehty<br />

vuonna 2006. Vanha oli ehtinyt toimia lähes<br />

100 vuotta.<br />

Selmer painottaa, että kysymyksessä on<br />

nimenomaan kauppalaivastomuseo. Tanska<br />

on aina ollut merkittävä merenkulkumaa, ja<br />

sitä se on edelleenkin, varsinainen superpower:<br />

maailman kaikesta meritse kulkevasta<br />

rahdista 10 %, Kiinan ulosviennistä peräti<br />

25 % seilaa tanskalaisella tonnistolla.<br />

Museohanketta varten järjestettiin kansainvälinen<br />

suunnittelukilpailu, jonka voitto<br />

meni Englantiin. Sisustus- ja näytteillepanoratkaisuja<br />

varten kutsuttiin desingnereita<br />

Hollannista.<br />

Vallankumouksellista on jo museon rakentaminen<br />

entisen telakan kuivatokkaan.<br />

Itse allas jätettiin keskelle, museon tilat<br />

kiertävät oleskelu- ja tapahtumatilana palvelevaa<br />

telakan pohjaa, jonka voi nähdä<br />

museon ikkunoista. Yhdistettiin vanhaa ja<br />

ultramodernia. Altaan yli kulkee teräksestä<br />

ja lasista rakennettu silta, jota pitkin kaikki<br />

Kronborgin linnavieraat kulkevat ja näkevät<br />

samalla museon ulkopäin. Silta rakennettiin<br />

Kiinassa, koska se oli halvin ratkaisu. Toista<br />

siltaa pitkin laskeudutaan altaan pohjalle ja<br />

museotiloihin. Rohkeita ideoita, jotka varmasti<br />

lisäävät uuden merenkulkumuseon<br />

mainetta ja tunnettuutta.<br />

Allas on 150 metriä pitkä, leveyttä on 25 ja<br />

syvyyttä 8 metriä. Se on avoin tila, jossa voi<br />

oleskella ilman pääsylippua. Linnansillan alla<br />

on kokoustilat, kahvila on osin ulkoilmassa<br />

sillan alla. Museotilat ovat hieman diagonaalissa<br />

altaaseen nähden ja lattiat viettävät.<br />

Museon läpi kulkiessaan vieras voi nähdä,<br />

miten merenkulku ja maailmankauppa<br />

34 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


toimivat. Naviskana on iso huone, jossa esitellään<br />

navigoinnin koko historia. Vaikka ei<br />

navigoinnista mitään ymmärtäisikään, niin<br />

huone on visuaalisesti elämys. Suurimmassa<br />

huoneessa on nykyajan symboliksi valittu<br />

väline: container. Se on käytännöllisyyden<br />

huippu, koko nykyaikaisen kauppamerenkulun<br />

merkittävin keksintö.<br />

Näyttelytiloissa kuljetaan kaikkien aikakausien<br />

läpi, mutta aina löytyy yhteistä nykypäivän<br />

kanssa. Pitkiä tekstejä on vältetty,<br />

mutta tiedonnälkää voi tyydyttää painamalla<br />

itse valitsemiaan nappuloita ja lukea painavaa<br />

sanaa. Menneen maailman ja nykypäivän<br />

konkreettista eroa kuvataan asettamalla vierekkäin<br />

maailman suurimman 1700-luvun<br />

laivan ja 2000-luvun suurimman konttialuksen<br />

pienoismallit vierekkäin. Pysyvää laivaa<br />

museon ulkopuolelle ei ankkuroida. Kuitenkin<br />

vihkiäispäivänä eli 29. kesäkuuta Helsingörin<br />

satama kuhisee historiallisia aluksia.<br />

Kaikesta päätellen uusi museo tulee olemaan<br />

reissun väärtti. Eiköhän lähdetä joukolla<br />

tsekkaamaan. Halpalento Köpikseen,<br />

lentokentältä suoraan paikallisjunalla Helsingöriin<br />

ja hotelli yhdeksi yöksi: cheap!!!<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

Haastattelu: Sakari Karttunen<br />

Kuva: Pekka Sundberg<br />

Kuva: Pekka Sundberg<br />

Jørgen Selmer on<br />

museonjohtaja<br />

ja herrasmies,<br />

jolta liikeni aikaa<br />

Vapaavahdin haastatteluun<br />

kesken<br />

uuden museon<br />

viimeistelytöiden.<br />

Jørgen Selmer är<br />

museidirektör och<br />

en riktig gentleman,<br />

som tog sig<br />

tid att intervjuas<br />

av Frivakt mitt<br />

under de sista<br />

förberedelserna av<br />

det nya museet.<br />

Turun yliopiston<br />

MERENKULKUALAN<br />

KOULUTUS- JA TUTKIMUSKESKUS<br />

Täydennyskoulutusta merenkulku- ja logistiikka-alan ammattilaisille<br />

Syksyllä <strong>2013</strong> tulossa:<br />

3.9. Cargo Securing to prevent cargo damages, Helsinki<br />

25.–26.9. ISPS – sataman turvapäällikkö, Helsinki<br />

16.–17.10. Maritime Cluster Forum 13, Turku<br />

23.–24.10. Laivan korroosio, pintakäsittely ja materiaalivalinnat, Naantali<br />

31.10. Alusvakuutukset, Helsinki<br />

13.–14.11. Merenkulun ja satamatoiminnan perusteita, Helsinki<br />

21.11. Aktuellt inom sjöfart, Helsingfors<br />

27.–28.11. Meriliikenne ja ympäristö, Helsinki<br />

3.–4.12. Erikoiskuljetukset, Tampere<br />

Katso lisätiedot ja täydellinen tapahtumakalenteri nettisivuiltamme<br />

mkk.utu.fi<br />

Järjestämme koulutuksia myös tilauksesta. Soita ja kysy lisää!<br />

Sari Nyroos, puh. (02) 333 8184<br />

MERENKULKUALAN<br />

KOULUTUS- JA TUTKIMUSKESKUS<br />

ICT-talo, Joukahaisenkatu 3–5 B, Turku<br />

Puh. (02) 333 8184<br />

Frivakt Vapaavahti 35


HELSINGÖRS MODERNA SJÖFARTSMUSEUM:<br />

TORRDOCKAN FÅR NYTT LIV<br />

– När Helsingörs nya sjöfartsmuseum öppnas i slutet av juni omvälvas bilden av vad ett maritimt<br />

museum är, även internationellt sett, lovar museidirektör Jørgen Selmer. – Vårt förra museum var en<br />

plats för ”fartygsnördar”. De visuellt unika museilokalerna har sprängts in under vattenytan längs väggarna<br />

på en torrdocka som tagits ur bruk. Museet lockar även dem som inte nödvändigtvis har några<br />

förhandskunskaper om sjöfart och fartyg, intygar direktör Selmer.<br />

Men varför byggs Danmarks mest anmärkningsvärda<br />

sjöfartsmuseum i Helsingör<br />

med sina knappt 50 000 invånare och inte<br />

till exempel i huvudstaden Köpenhamn?<br />

Innan jag ens hinner ställa frågan håller<br />

Selmer en snabbföreläsning om Helsingörs<br />

betydelse. Fram till 1650 styrde Danmark<br />

över kusterna på båda sidor om Öresund,<br />

Skåne tillhörde alltså jutarna. På 1400-talet<br />

började Danmark ta ut tullavgifter för fartyg<br />

som seglade genom sundet, som endast är 4<br />

kilometer brett på sin smalaste del. Sjöfarten<br />

var livlig och Helsingör blev en av landets<br />

rikaste städer. Man byggde det vackra Kronborgs<br />

slott, som hade nått internationell<br />

berömmelse åtminstone vid tiden då Sha-<br />

Torrdockans botten är ett fritt tillgängligt<br />

utrymme, själva museet ligger på andra<br />

sidan väggarna. De kinatillverkade<br />

broarna av stål och glas har en viktig roll.<br />

Bild: Arkitektbyrå BIG<br />

kespeares Hamlet erövrade teaterscenerna<br />

världen över.<br />

Sedan nappade Sverige åt sig Skåne, men<br />

på 1800-talet blomstrade Helsingör på nytt.<br />

Tack vare detta föll det på skeppsvarvets lott<br />

att bygga högklassiga fartyg. Varvet lades ner<br />

först på 1980-talet. Det sista fartyget som<br />

byggdes var en lyxjakt åt kung Hussein av<br />

Jordanien.<br />

Och idag? – Nu börjar turismens och kulturens<br />

glansdagar. År 2000 kom Kronborgs<br />

Hamlet-slott med på Unescos lista över<br />

världskulturarv, och hela varvsområdet – inklusive<br />

torrdockan som blivit ett museum<br />

– utgör kulturcentrumet Culture Harbour<br />

Kronborg, förklarar Selmer. – Tidigare gjor-<br />

de turisterna en avstickare från Köpenhamn,<br />

tittade på slottet och åkte härifrån. Nu blir<br />

de kvar här längre. Framför allt ryska, kinesiska<br />

och japanska researrangörer har redan<br />

varit här och hört sig för om möjligheterna,<br />

och kineserna är särskilt intresserade av cykellederna<br />

på Själland.<br />

Danmark, sjöfartens<br />

superpower<br />

Jag träffade direktör Selmer under den hektiska<br />

månaden före invigningen av museet.<br />

Då återstod fortfarande mycket arbete. Beslutet<br />

att bygga ett nytt museum fattades<br />

36 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


2006. Det gamla hade redan funnits i närmare<br />

100 år.<br />

Selmer understryker att det är fråga om ett<br />

handelsfartygsmuseum. Danmark har alltid<br />

varit ett viktigt land inom sjöfarten, och är<br />

det fortfarande, en riktig superpower: 10 %<br />

av alla internationella frakttransporter som<br />

går sjövägen, och hela 25 % av Kinas export,<br />

seglar med danskt tonnage.<br />

Inför museiprojektet anordnade man en<br />

internationell arkitekttävling, där vinsten<br />

gick till England. Designers från Holland<br />

fick i uppgift att komma på inrednings- och<br />

utställningslösningar.<br />

Idén att bygga ett museum i det tidigare<br />

varvets torrdocka är revolutionerande. Själva<br />

bassängen är belägen i mitten. Museilokalerna<br />

löper längs botten på dockan, som används<br />

som ett allmänt utrymme och för evenemang<br />

och som man kan se genom fönstren<br />

på museet. Gammalt har kombinerats<br />

med ultramodernt. Över bassängen finns en<br />

bro av stål och glas, som alla besökare till<br />

När sjöfartsmuseet står färdigt utgör hela det nedlagda<br />

varvsområdet i Helsingör en helhet som går under namnet<br />

Kulturhamn Kronborg. Huvudbyggnaden på bilden<br />

är redan klar. Torrdockan som fungerar som museum<br />

finns till höger på bilden - men givetvis utom synhåll,<br />

då museet är beläget cirka 8 meter under havsytan. Vid<br />

kajen ligger den gamla hamnbogserbåten och -isbrytaren<br />

Bjørn.<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

Kronborgs slott går över och samtidigt ser<br />

museet utifrån. Bron byggdes i Kina, eftersom<br />

det var den billigaste lösningen. Ytterligare<br />

en bro leder ner till bassängens botten<br />

och till museilokalerna. Det är djärva idéer<br />

som säkert gör det nya sjöfartsmuseet mera<br />

omtalat och välkänt.<br />

Bassängen är 150 meter lång, 25 meter<br />

bred och 8 meter djup. Det är en fritt tillgänglig<br />

yta där man får vistas utan entrébiljett.<br />

Under slottsbron finns det möteslokaler<br />

och kaféet ligger delvis utomhus under bron.<br />

Museilokalerna ligger en aning diagonalt sett<br />

till bassängen och golven lutar.<br />

När besökarna går genom museet får de<br />

inblick i hur sjöfarten och världshandeln<br />

fungerar. Navigationshytten utgörs av ett<br />

stort rum där navigeringens historia presenteras.<br />

Även om man inte förstår något om<br />

navigering är rummet en visuell upplevelse. I<br />

det största rummet har man valt att symbolisera<br />

samtiden med en container. Containern<br />

är en av de mest praktiska och den moderna<br />

handelssjöfartens mest betydelsefulla uppfinningar.<br />

Utställningen löper genom alla tidsåldrar,<br />

men hela tiden finns kopplingar till nutiden.<br />

Det finns inga långa texter, men besökaren<br />

kan släcka informationstörsten genom att<br />

trycka på knappar med ord och läsa om<br />

dem. Den konkreta skillnaden mellan dåtid<br />

och nutid skildras genom miniatyrer av världens<br />

största 1700-talsskepp och 2000-talets<br />

största containerfartyg, som står sida vid<br />

sida. Det ska inte finnas något permanent<br />

förankrat fartyg utanför museet, men på invigningen<br />

av museet den 29 juni kommer<br />

Helsingörs hamn att vimla av historiska<br />

fartyg.<br />

Av allt att döma är det nya museet värt<br />

ett besök. Varför inte en gruppresa för att<br />

checka in stället? Ett lågprisflyg till Köpenhamn,<br />

från flygplatsen med pendeln direkt<br />

till Helsingör och en hotellnatt: cheap!<br />

Intervju: Sakari Karttunen<br />

Frivakt Vapaavahti 37


KANSAINVÄLISIÄ VIERAITA<br />

MERIKOTKA -KESKUKSEN<br />

SEMINAARISSA<br />

Meriturvallisuuden ja -liikenteen tutkimuskeskuksen Merikotkan<br />

järjestyksessä toinen International Maritime Incident and Near<br />

Miss Reporting -konferenssi pidettiin 11. -12.6. Merikeskus Vellamossa.<br />

Paikalla oli merenkulun osaajia ja huippuammattilaisia eri<br />

puolelta maailmaa.<br />

Konferenssissa käytiin läpi merenkulun<br />

inhimillisistä tekijöistä aiheutuvia riskejä.<br />

Ensimmäisen asiantuntijapuheenvuoron<br />

käyttänyt meriturvallisuusjohtaja Tuomas<br />

Routa totesi turvallisuusajattelun kehittyneen<br />

Suomessa myönteiseen suuntaan. Onnettomuuksista<br />

voidaan ottaa oppia, mutta<br />

yhtä tärkeää on poikkeustilanteista raportointi.<br />

Merikotkan CAFE -hanke (Competitive<br />

Advantage by Safety – Merenkulun ennakoiva<br />

turvallisuus ja kilpailukyky) edistää<br />

meriturvallisuutta, mihin tähtäsi myös nyt<br />

järjestetty seminaari.<br />

Merenkulkijoiden väsyminen tiedostetaan<br />

merkittäväksi riskitekijäksi. Aiheesta on<br />

tehty tutkimus Horizon Project, jota selosti<br />

professori Mike Barnett Warsash Maritime<br />

Academy´sta. Hän esitteli myös Martha<br />

-työkalua, jolla voi ennakoida väsymyksen<br />

merenkululle aiheuttamia riskejä.<br />

Merenkulkualan yritysten<br />

yhteiskuntavastuu<br />

Vastuullinen toiminta vaikuttaa maineenhallintaan<br />

ja asiakkaisiin sekä auttaa pätevän<br />

työvoiman rekrytoinnissa. Yhteiskuntavastuusta<br />

puhuivat professori Michael<br />

Roe Plymouthin yliopistosta sekä erikseen<br />

tutkimusasiantuntija Jouni Lappalainen<br />

keskiviikon työpajatapahtumissa. Lappalainen<br />

kertoi aiheesta Itämeren piirissä tehdystä<br />

tutkimuksesta sekä esitteli Finnpilot Pilotage<br />

Oy:n yritysvastuumalleja.<br />

Olosuhteet laivalla vaikuttavat merenkulkijan<br />

hyvinvointiin ja sitä kautta meriturvallisuuteen.<br />

Neil Ellis Cardiff University’s Seafarers<br />

International Research Centre: sta tähdensi<br />

asian tärkeyttä. Monesti merenkulkijat<br />

on unohdettu vaikka varustamo panostaisi<br />

muuten yritysvastuuseen. Neil Ellis esitteli<br />

tutkimusta, jossa merenkulkijoilta kysyttiin<br />

asuintiloista ja olosuhteista laivoilla.<br />

Tutkimukseen saatiin yli 1500 vastausta<br />

Cecilia Österman (Kalmar Maritime Academy) piti mielenkiintoisen esityksen Wasa<br />

-laivan onnettomuudesta<br />

filippiiniläisiltä, kiinalaisilta, intialaisilta ja<br />

englantilaisilta merenkulkijoilta. Puutteita<br />

oli yhä asuintilojen äänieristyksissä, valaistuksissa,<br />

virkistystiloissa ja viestintämahdollisuuksissa.<br />

Asioilla on vaikutusta merenkulkijoiden<br />

henkisen ja fyysiseen hyvinvointiin.<br />

Monikansalliset miehistöt<br />

Monet huippuasiantuntijat kävivät läpi mielenkiintoisia<br />

aiheita seminaarin työpajoissa.<br />

Ajankohtaisia aiheita olivat muun muassa<br />

merityötä koskevan yleissopimuksen (MLC<br />

2006) voimaantulo kansainvälisesti elokuussa,<br />

satamavaltiotarkastukset (Port State<br />

Control) sekä Olli-Pekka Brunilan esitys<br />

monikansallisista miehistöistä. MKK teki<br />

tutkimuksen miehistöistä Suomeen liikennöivillä<br />

aluksilla syksyllä 2012.<br />

Turun yliopistossa tutkimusasiantuntijana<br />

työskentelevän Brunilan mukaan aiheesta<br />

on jo tehty ulkomailla lukuisia tutkimuksia,<br />

joiden mukaan monikulttuurisuus<br />

voi aiheuttaa kieliongelmia ja turvallisuus-<br />

riskejä. Suomessa tutkittiin Portnet -järjestelmään<br />

kerättyä tietoja alusten miehistöluetteloista.<br />

Tietoa saatiin 453 aluksesta,<br />

joilla 85 prosentilla oli monikulttuurinen<br />

miehistö.<br />

Parhaimmillaan samalla aluksella oli seitsemän<br />

eri kansallisuutta. Eniten merenkulkijoita<br />

oli Suomesta ja Filippiineiltä. Aihetta<br />

olisi vielä selviteltävä lisää – monikansalliset<br />

miehistöt ovat tulleet myös suomalaisiin<br />

aluksiin. MKK:n tutkimuksen johtopäätösten<br />

mukaan varustamoiden sekä alan toimijoiden<br />

tulisi kehittää turvallisuuskulttuuria,<br />

viestintätaitoja ja toimimista eri kulttuurien<br />

sekä kansallisuuksien välillä.<br />

Merikotka –keskus on saanut hankkeisiin<br />

tukea Euroopan Aluekehitysrahastosta.<br />

Mielenkiintoisen ja hyödyllisen seminaarin<br />

englanninkielisen aineiston voi ladata Merikotka<br />

-keskuksen kotisivuilta http://www.<br />

merikotka.fi/cafe/.<br />

teksti ja kuvat: Pekka Karppanen<br />

38 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


INTERNATIONELLA DELTAGARE<br />

PÅ MERIKOTKA –CENTRETS<br />

SEMINARIUM<br />

Forskiningscentret för sjösäkerhet och trafik Merikotka arrangerade<br />

den i ordningen andra, International Maritime Incident and Near<br />

Miss Reporting, konferensen 11. -12.6. på Maritimcentret Vellamo<br />

i Kotka. På plats fanns experter och proffs inom sjöfarten från olika<br />

delar av världen.<br />

Under konferensen behandlades de risker<br />

inom sjösäkerhet som kan hänföras till den<br />

mänskliga faktorn. Sjöfartsdirektör Tuomas<br />

Routa konstaterade i sitt anförande att säkerhetstänkandet<br />

har utvecklats i en positiv<br />

riktning i Finland. Vid sidan om undersökning<br />

av olyckor är det viktigt att även rapportera<br />

händelser och farosituationer. Merikotas<br />

CAFE-projekt (Competitive Advantage by<br />

Safety ) befrämjar sjösäkerheten, vilket även<br />

var målet med detta seminarium.<br />

Trötthet hos sjöfarare har uppmärksammats<br />

som en betydande riskfaktor. Mike<br />

Barnett från Warsash Maritime Academy berättade<br />

om studien Horizon Project, var man<br />

har undersökt detta. Han klargjorde även för<br />

Martha – verktyget, med vilket man kan förebygga<br />

risker som har med trötthet att göra.<br />

Samhällsansvaret<br />

hos företag inom<br />

sjöfartsbranschen<br />

Om samhällsansvar talade professor i Michael<br />

Roe från Plymouths universitet samt även<br />

forskningsexpert Jouni Lappalainen under<br />

Mikael Panelius från Tallink<br />

Silja skötte ordförandeskapet<br />

med rutin<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

onsdagens workshop. Lappalainen berättade<br />

om en undersökning som gjorts inom Östersjön<br />

samt presenterade Finnpilot Pilotage<br />

Ab:s modeller för samhällsansvar.<br />

Förhållandena ombord på fartygen kan<br />

påverka sjösäkerheten och många gånger<br />

har man glömt bort sjöfararens roll, även om<br />

rederiet i övrigt satsar på samhällsansvar. På<br />

seminariet presenterades en studie, i vilken<br />

man frågat sjöfararna om de verkliga arbetsförhållandena<br />

ombord. Brister som fortfarande<br />

rapporterats var dålig ljudisolering i<br />

bostadsutrymmen, brister i ljusförhållanden<br />

och rekreationsutrymmen samt dålig möjlighet<br />

till kommunikation.<br />

Mångkulturella<br />

besättningar<br />

Ett flertal experter presenterade intressanta<br />

ämnen under seminariets work-shop. Aktuella<br />

ämnen var bl. a, ikraftträdande av<br />

den internationella sjöarbets konventionen<br />

(MLC 2006) i augusti, hamnstats kontroller<br />

(Port Stae Control) samt Olli-Pekka<br />

Brunilas föredrag om mångkulturella be-<br />

sättningar. Forskningscentralen MKK vid<br />

Åbo Universitet utförde en undersökning,<br />

gällande besättningen på fartyg som trafiker<br />

till Finland, hösten 2012.<br />

Inom ämnet har man utomlands gjort ett<br />

flertal studier, enligt vilka många kulturer<br />

ombord kan leda till kommunikationsproblem<br />

samt säkerhetsrisker. Också i Finland<br />

har man analyserat besättningslistor som<br />

samlats i Portnet systemet. Ytterligare undersökningar<br />

gällande detta borde göras,<br />

eftersom mångkulturella besättningar även<br />

har kommit till finskflaggade fartyg. Resultaten<br />

från MKKs studie visar att rederierna<br />

och övriga aktörer borde utveckla säkerhetskulturen,<br />

kommunikationskunskaperna<br />

och växelverkan mellan olika kulturer och<br />

nationaliteter.<br />

Merikotka –centret har fått understöd<br />

för sina projekt från Europeiska regionala<br />

utvecklingsfonden. Materialet från det intressanta<br />

och givande seminariet kan laddas<br />

ned på engelska från Merikotkas web plats<br />

http://www.merikotka.fi/cafe/ .<br />

text och bild: Pekka Karppanen<br />

översättning: Niklas Rönnberg<br />

Frivakt Vapaavahti 39


PÄIVÄ MERELLÄ<br />

Upeimpia elämyksiä merellä oli pitkän yötyön<br />

jälkeen valkeneva aamu tropiikin vesillä.<br />

Mustikanmusta pimeys lientyy vaaleammaksi.<br />

Yhtäkkiä aurinko maalaa horisonttia<br />

ja valaisee pian meren ja laivan aloittaessaan<br />

höyryämisensä kohti länttä. Yön hikisen<br />

kuumuuden vuoksi kaikki venttiilit ja ovet<br />

ovat auki.ja pyssästä lehahtava kahvintuoksu<br />

voimistuu.<br />

Kipinällehän yötöitä teettivät suuret porukanvaihdot.<br />

Lähtijöiden ulosmaksujen<br />

laskeminen, vetosetelien kirjoitus ja merimieskirjoihin<br />

seilauspäivien ynnäily. Rullaankin<br />

piti muistaa signeeraukset pyytää ja<br />

kirjoittaa jokaisesta laivapalvelusta longsaali<br />

Merenkulkulaitokselle. Toki oli siinä vaiheessa<br />

myös lisänä normaalien satamadokumenttien<br />

naputtelu. Ja jos kuukausikin<br />

vaihtui, oli laskettava koko muun laivaporukan<br />

palkat.<br />

Yön mittaisiksi saattoivat radiotyötkin<br />

venähtää. Huonon lyhytaaltokelin vesillä<br />

oli yritettävä selata eri taajuuksia, kuuluuko<br />

mihinkään vuorokaudenaikaan. Laiteviat<br />

saattoivat olla työläitä. Villin linjan laivoissa<br />

yhteyksien piti toimia jatkuvasti. Oorderit<br />

oli saatava pikaisesti, jottei ajettu väärään<br />

suuntaan. Joissakin tankkilaivoissa piti aina<br />

satamista lähdettäessä olla ständbai radioasemalla<br />

ja odottaa kipparin tuomia raportteja<br />

rahtaajille lähetettäväksi.<br />

Aina ei öitä valvottu. Useimmiten uffarikalle<br />

tuli purraamaan puoli kahdeksalta<br />

aamupalalle. Messissä kuulumisia maailmamme<br />

menosta vaihdettiin täkki- ja konekolmosen<br />

sekä messilikan kanssa. Yleensä<br />

kippari ja siiffi aterioivat samaan aikaan<br />

salongissa, mutta joissakin säästeliäämmin<br />

rakennetuissa laivoissa heidän oli laskeuduttava<br />

päällystömessiin.<br />

Yleensä aamupalat oli monipuolisia ja<br />

vaihtelevia. Toisaalta oli sellainenkin säästeliäämmin<br />

rakennettu laiva, missä säästeliäästi<br />

lähes joka aamu kattilasta löytyi samanlaista<br />

velliä. Aamuisin siiffi hiipi varovaisin askelin<br />

pöytäänsä, tempaisi kattilankannen ylös ja<br />

pamautti saman tien alas karjaisten terveisiä<br />

byssään:”Taas kauravelliä!” Erityisen kiivaana<br />

aamuna terveiset olivat muotoa ”taas<br />

kuravelliä!”<br />

Merellä vahtia ajettiin seitsemänä päivänä<br />

viikossa. Varsinainen työaika oli kahdeksan<br />

tuntia. Ylityöt pidensivät päiviä. Merivahtiporukkaa<br />

olivat perämiehet, konemestarit ja<br />

näiden vahtimiehet sekä kipinä. Pyssäporukka<br />

oli päivittäin ruuanlaitossa sekä merellä<br />

että satamassa. Päivämiesten nimike kertoi<br />

heidän työaikansa. Viikonloput oli vapaita.<br />

Täkillä tätä porukkaa oli poosu, timppa,<br />

pumppu, matruusit ja usein junkit. Koneessa<br />

sähkö, tunkki, sorvi, osa moottorimiehistä<br />

ja opikset.<br />

Vahdinvaihto oli kello kahdeksan. Täkkikolmonen<br />

loikki leidarit brygälle vapauttamaan<br />

förstin. Konekolmonen laskeutui<br />

konehuoneen kuumuuteen ykkösmestarin<br />

40 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


tilalle. Kipinä kiipesi radioasemalle, mikä<br />

useimmiten oli brygän takana paapuurin<br />

puolella.<br />

Kipinän merkittävin vastuu oli ihmishengen<br />

turvaaminen merellä. Sähkötyksen hätätaajuus<br />

500 kHz oli työaikana jatkuvasti<br />

kuuntelulla. Lisäksi yöt ja päivät autoalarmin<br />

vastaanotin kuunteli samaa taajuutta. Kellot<br />

pärähtivät soimaan radiohytissä, brygällä ja<br />

kipinän asuinhytissä, jos kuuluvuusalueella<br />

oli lähetetty alarmisignaali.<br />

Maanosasta toiseen monen viikon matkoja<br />

ajavissa kuivarahtialuksissa oli matkanteko<br />

rauhallista kuin vanhoina aikoina valtion<br />

hommissa. Kerran pari viikossa sähkötettiin<br />

positsuuni ja ETA sanoma varustamolle ja<br />

rahtaajalle. Laivaväki ei paljoa sähkeitä lähetellyt,<br />

eikä radiopuheluita soitellut kovien<br />

hintojen vuoksi.<br />

Rannikkoradioasemien liikenneluetteloita<br />

kuunneltiin joka vahdissa. Kirjoista löytyvien<br />

aikataulujen mukaan asemat sähköttivät<br />

aakkosjärjestyksessä niiden laivojen kutsumerkit,<br />

joille oli sähkeitä tai puheluita. Työaikana<br />

kuunneltiin jokainen Helsinkiradion<br />

lista. Sen lisäksi rahtaajien käyttämiä radioasemia,<br />

lähtösataman meklarin käyttämää<br />

asemaa ja määränpään radioasemia. Yhdysvaltoihin<br />

matkattaessa piti seurata kaikkia<br />

rannikon lyhytaaltoasemia, kunnes selvisi,<br />

mitä kautta maista viestit kulkivat.<br />

Liikenneluettelot saattoivat tulla samaan<br />

kellonaikaan ja kestivät v ilkkailla asemilla<br />

pitkään. Kahteen vastaanottimeen oli viritetty<br />

kuuntelulle eri asemat. Kun lähetys<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

oli edennyt ohi oman laivan kutsumerkin,<br />

viritettiin pikaisesti vastaanotin seuraavan<br />

rannikkoradioaseman listan kuuntelulle.<br />

Taajuuksien vaihto vanhoilla radioilla oli<br />

verkkaista: Etupaneelin ikkunaan piirrettyjen<br />

merkkitussiviivojen alta kuului kymmenittäin<br />

rantaradioita. Kokemus opetti, mihin<br />

päin säätönuppia piti veivata, kun jokin asema<br />

osui kuuluville.<br />

Tankkilaivoissa oli usein kiire, kuin Korvatunturilla<br />

Jouluna. Ylitöitäkin kertyi ihan<br />

verottajan mieliksi. Satamista lähdettäessä<br />

oli pitkät raportit sähkötettävä varustamoon<br />

ja rahtaajille. Hyvissä ajoin ennen satamiin<br />

tuloa toi siiffi varaosa- ja bunkkeritilauslistansa.<br />

Tuju tilasi provianttia ja ulosvientiä.<br />

Ja kun määränpää muuttui matkalla, samat<br />

pitkät sähkeet uudelleen toisille vastaanottajille.<br />

Rannikkoradioiden listoja oli seurattava<br />

herkeämättä mahdollisten reittimuutosten<br />

pikaiseksi saamiseksi. Eräällä matkalla Karibialta<br />

Kanadaan määränpää vaihtui viisi<br />

kertaa.<br />

Kipinän aamuvahti kesti neljä tuntia. Puoliltapäivin<br />

oli parin tunnin tauko ja sitten<br />

kaksi tuntia radioasemalla, kaksi tuntia vapaata<br />

ja illalla klo 18 – 20 viimeinen työpätkä.<br />

Ennen kuin laivan aikaan perustuva työaika<br />

tuli käyttöön, pidettiin vahtia GMT<br />

aikojen mukaan. Laivan paikasta riippuen<br />

työpäivä alkoi tasatunnilta klo 06 – 10. Kahden<br />

tunnin pätkinä työpäivä päättyi illalla<br />

klo 20 – 24. Parempi oli silloin huolehtia<br />

itse aamuherätyksistä. Kun kallen oli saanut<br />

oppimaan uuden purrausajan, ehti laivan<br />

aika jo vaihtua.<br />

Aamu- ja iltavahtien ohjelmaan kuului<br />

säätiedotukset. Tutuilla vesillä kuljettaessa<br />

oli helppo naputella kirjoituskoneella tuttujen<br />

rantaradioiden lähettämät raportit.<br />

Kovin monta riviä ei sähkötyksestä tarvinnut<br />

poimia, koska oli tiedossa sääalueiden nimet<br />

ja laivan paikka.<br />

Uusilla vesillä kuljettaessa saattoi olla hakusessa<br />

oikeiden säätiedotusten löytäminen.<br />

Kaikilla laivaradioasemilla ei ollut ylläpidetty<br />

dokumentteja ja raporttien lähetystaajuudet<br />

ja aikataulut saatoivat muuttua. Kun ajettiin<br />

Tyyneltämereltä Atlantille etelän kautta, piti<br />

haroa useiden asemien lähetyksiä ja käydä<br />

niitä naviskassa tutkimassa, ennen kuin löytyi<br />

kulkuvesillemme sopivat tiedot.<br />

Päällikkö ja perämiehet seurasivat sääraportteja<br />

kursoorisesti. Joskus vaihtelun<br />

vuoksi kirjoitin tuulen puhaltavan aamulla<br />

perästä ja kääntyvän myöhemmin keulaan<br />

päin nostattaen semmoisia pärskeitä, että<br />

pakka saattaa kastua. Täydestä meni.<br />

Tramppilaivoissa oli tärkeää muistaa juorutunnit.<br />

GMT aikaan 1230 taajuudella<br />

12630 sähkötettiin muille kuulolla olijoille<br />

omia kulkutietoja ja laivaporukoiden nimiä.<br />

Tärkein merkitys oli toimia välitysapuna<br />

niille, jotka olivat jonkin rannikkoradion<br />

kuuluvuuden ulkopuolella. Tämä kipinöiden<br />

vapaaehtoinen talkoo tienasi redareille<br />

merkittävän omaisuuden, kun laivat löysivät<br />

oikeat määränpäät ajoissa.<br />

Hyvissä ajoin ennen satamaan saapumista<br />

kirjoitti kipinä messeihin rahalistat. Laivaväki<br />

merkkasi haluamansa määrän paikallista<br />

valuuttaa. Ennen rahatilauksen toimittamista<br />

päällikölle oli tarkastettava, ettei saldot<br />

menneet miinukselle. Yleensä varsin pian<br />

oppi tuntemaan uusliberaalit, joille ei omat<br />

rahat riittäneet.<br />

Kipinä myös naputteli messeihin tullilistat,<br />

mihin jokainen kirjasi hytissään olevan<br />

alkoholin ja tupakan määrät sekä mahdollisen<br />

arvokkaan omaisuutensa. Paljon kulki<br />

juttuja itäisten maiden tarkoista tullimiehistä.<br />

Jopa vaatteiden napit oli luetteloitava, jos<br />

ei halunnut niitä menettää ja maksaa salakuljetussakkoja.<br />

Monissa satamissa oli koko laivaväelle kirjoitettava<br />

roopuska. Paperinen lappu, mikä<br />

oli pidettävä maissa mukana. Argentiinassa<br />

oli suuri, lähes A4-kokoa oleva roopuska.<br />

Siihen kiinnitettiin valokuva ja otettiin jälki<br />

jokaisesta sormesta. Kaikkia naisia ei välttämättä<br />

naurattanut, kun aprikoin mikä lomakkeen<br />

kohta nenän muodosta ruksataan:<br />

pieni, suuri vai ehkäpä neliskanttinen.<br />

Kun oli laivajobin ottanut, ei kuitenkaan<br />

aina oltu töissä. Oli vapaatakin, joillakin jopa<br />

merimiesvapaata. Se onkin sitten uuden<br />

jutun aihe. Monenkin.<br />

Timo Stlvänne/www.aanimeri.fi<br />

Frivakt Vapaavahti 41


MEPAn<br />

kirjasto<br />

suosittelee:<br />

Milja Nitovuori<br />

Katja Kettu ponnahti romaanilla Kätilö<br />

suomalaisten tietoisuuteen ja lukulistojen<br />

kärkeen.<br />

Kielellisesti rohkea novellikokoelma Piippuhylly<br />

on hänen uusin teoksensa.<br />

Jäämerenrannalta kerrotut tarinat kuvaavat<br />

pohjoisen vahvoja naisia.<br />

Kokoelman pohjana on henkilöitä Kätilöstä,<br />

ikään kuin rönsyjä ja hahmoja, mitkä<br />

jäivät kertomatta edellisestä kirjasta.<br />

Novellit eivät ole lapsille sopivaa luettavaa,<br />

koska Ketun kielellä leikittely on melkoisen<br />

raadollista.<br />

Kettu kertoi, että oli ajatellut pääsevänsä<br />

helpommalla, kun kirjoittaa novelleja. Toisin<br />

kuitenkin kävi, eikä teos syntynyt nopeasti.<br />

Hän kertoi, että oli vaikea kuljettaa tarinaa<br />

monien henkilöiden läpi.<br />

Seuraavaksi voimme kuulemma odottaa<br />

romaania Katja Ketulta.<br />

Katja Kettu Kuva Ofer Amir<br />

Erityisen suosittuja <strong>Mepa</strong>n kirjastossa ovat<br />

Conn Igguldenin historialliset seikkailuromaanit.<br />

Caius Julius Caesarista kertovaan Keisari-<br />

sarjaan kuuluu viisi kirjaa.<br />

Viisi osaa on myös ilmestynyt Valloittaja-<br />

sarjasta, joka kertoo Tsingis-kaanin historiasta.<br />

Igguldenin kiinnostus menneisyyteen<br />

juontaa lapsuuteen. Hänen irlantilainen<br />

äitinsä opetti pojalle historiaa jännittäviä<br />

tarinoita kertoen. Kirjoissa historian opetus<br />

jatkuu taas lukijoille.<br />

Historiallisten teosten lisäksi hän kirjoitti<br />

yhdessä veljensä kanssa teoksen nuorille Vaarallinen<br />

kirja: vain pojille.<br />

Conn Iggulden Kuva Jerry Bauer<br />

Afganistanilaiseen elämään meidät tutustuttaa<br />

Khaled Hosseini.<br />

Hän on syntynyt Kabulissa Afganistanissa,<br />

mutta perhe muutti isän työn takia ensin<br />

Teheraniin ja sitten Pariisiin. Neuvostoliiton<br />

miehitettyä Afganistanin perhe oli Pariisissa<br />

jonka jälkeen he saivat turvapaikan Yhdysvalloista<br />

ja muuttivat Kaliforniaan.<br />

Vaikka elämä oli aluksi köyhää, suoritti<br />

Khaled loppututkinnon pääaineena biologia.<br />

Tämän jälkeen hän valmistui lääkäriksi.<br />

Esikoiskirjasta Leijapoika tuli maailmanmenestys.<br />

Kahden kabulilaispojan ystävyydestä<br />

kertovaa tarinaa on myyty yli 10 miljoonaa<br />

kappaletta ja siitä on tehty elokuva.<br />

Toinen romaani Tuhat loistavaa aurinkoa<br />

kertoo naiskohtaloista talebanin hirmuhallinnon<br />

kurimuksessa.<br />

Toukokuun lopussa ilmestyi Ja vuoret<br />

kaikuivat romaani ja se sai odotetusti hyvän<br />

vastaanoton.<br />

Tarina kertoo äidittömäksi jääneestä<br />

perheestä, jotka matkustavat Kabuliin.<br />

Perillä heitä odottaa kohtalo,<br />

mitä ei olisi voinut edes aavistaa.<br />

Kirjassa esitetään ajatus, että kumpi on tuskallisempaa,<br />

etsiä juurensa tunteakseen itsensä<br />

vai yrittää unohtaa? Sitä voitte miettiä<br />

kirjaa lukiessa.<br />

Khaled Hosseini. Kuva Elena Seibert<br />

<strong>Mepa</strong>n kirjaston<br />

naispuoliset merenkulkijat<br />

ovat nyt joutuneet kolmen<br />

kirjan koukkuun.<br />

Katherine Pancol on kirjoittanut kirjat Kilpikonnien<br />

hidas valssi, Krokotiilin keltaiset silmät<br />

ja Central Parkin oravat ovat surullisia<br />

maantaisin.<br />

Pancol syntyi Marokossa, mutta perhe<br />

42 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


muutti isän työn perässä jatkuvasti. Tyttö<br />

oppi lukemaan viisi vuotiaana ja vietti kaiken<br />

aikansa lukien. Hän oli kertonut kaikille<br />

haluavansa lukea kaikki maailman kirjat.<br />

Ensimmäinen työpaikka Paris Match lehdessä<br />

oli käännekohta hänen uralla kirjailijaksi.<br />

Koulussa opittu tärkeilevä kirjoitustyyli oli<br />

unohdettava ja opittava ilmaisemaan asioita<br />

aidoilla tunteella, niin, että lukija pystyy kokemaan<br />

samat tunteet.<br />

Pancolin tekstit ovat sujuvia, kepeitä ja<br />

kauniita, mutta taustalla on syvällisiä pohdintoja<br />

kaikesta elämän ja kuoleman välillä.<br />

Mielestäni kirjat sisältävät jännitystä ja<br />

ihmissuhdedraamaa, sekä romantiikkaa.<br />

Yhteiskunta-, sekä arvokritiikki yhdistettynä<br />

ranskalaiseen keittiöön ja kulttuuriin tuovat<br />

osansa kerrontaan. Kirjojen alkupuoli saisi<br />

olla hieman tiivistetympi, kun taas puolen<br />

välin jälkeen ei enää haluaisi laskea kirjaa<br />

kädestä.<br />

Katherine Pancol kuva Sylvie Lancrenon<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

TUTKIMUS<br />

TAVALLISISTA<br />

IHMISISTÄ MERELLÄ<br />

Lybeck, Jari. Rauman merimiesväestö purjehduksen kasvun<br />

vuosina 1840-luvulta 1870-luvulle<br />

Merenkulun historiaa kirjoitettaessa on<br />

valokeila usein osunut niin sanottuihin<br />

suurmiehiin, kuten laivanvarustajiin ja<br />

pitkän uran tehneisiin kapteeneihin.<br />

Tässä ei ole mitään kummallista, onhan<br />

myös kenraaleista kirjoitettu enemmän<br />

kuin rivimiehistä ja kuninkaista enemmän<br />

kuin talonpojista. Rikkaasta varustajasta<br />

on tutkijan helpompi kirjoittaa kuin<br />

puolimatruusista, sillä varustajalta jää<br />

yleensä jälkeen paljon enemmän paperia,<br />

kuten kirjeitä, tilikirjoja ja rahtausasiakirjoja.<br />

Tavallisen merimiehen jälkikuva<br />

on rakennettava paljon vähäisemmästä<br />

ja vaikeammin käsiteltävästä lähdemateriaalista.<br />

Jari Lybeck on kuitenkin väitöskirjatutkimuksessaan<br />

kääntänyt katseensa aivan<br />

tavallisiin merimiehiin. Heidän jälkiään<br />

on Lybeck etsinyt tutkimalla hyllymetrikaupalla<br />

Rauman merimieshuoneen ja<br />

Rauman kaupungin maistraatin arkistoissa<br />

säilytettäviä asiakirjoja. Työ on ollut valtava.<br />

Lähdepohjaa Lybeck on myös täydentänyt<br />

etsimällä käsiinsä muun muassa merimiesten<br />

kirjeitä ja muistelmia eri puolilta<br />

Suomea arkistoista, museoista ja kirjastoista.<br />

Osansa tutkimuksessa saavat myös merimiesten<br />

puolisot ja jälkeläiset – sanalla<br />

”merimiesväestö” Lybeck viittaa kaikkiin,<br />

jotka saivat elantonsa merenkulusta.<br />

Tutkimus käsittelee aikaa, jolloin merenkulusta<br />

tuli Raumalla todella merkittävä<br />

elinkeino. Vielä 1840-luvulla<br />

raumalaiset laivat purjehtivat pääasiassa<br />

Itämerellä viemässä suomalaista puuta<br />

ulkomaille ja tuomassa paluulastina<br />

muun muassa suolaa. Laivat olivat enimmäkseen<br />

pieniä ja toiminta suhteellisen<br />

pienimuotoista. Sen sijaan 1870-luvulla<br />

oli kyseessä jo globaali suurliiketoiminta,<br />

joka vei Rauman laivat ja merimiehet<br />

kaikkialle minne meriteitse pääsee. Merimiesten<br />

määrä kaupungissa kaksinkertaistui<br />

30 vuodessa. Lybeck nimittääkin<br />

1870-luvun Raumaa ”merenkulun kyllästämäksi<br />

kaupungiksi”.<br />

Lybeck ei hukuta lukijaansa tylsiin ti-<br />

lastoihin ja paperinmakuisiin asiakirjoihin,<br />

vaan käyttää niitä kankaana, jolle<br />

maalaa elävän kuvan merimiesten elämästä<br />

ja kokemuksista – heidän vaimojaan<br />

ja lapsiaan unohtamatta. Lybeck on<br />

selvittänyt, keitä merimiehet olivat, mistä<br />

he tulivat ja minne menivät, ja myös selittää<br />

miksi asiat olivat niin kuin ne olivat.<br />

Ammattitaitoisen tutkijan ottein hän<br />

myös löytää lähteistään paljon sellaisiakin<br />

asioita, joita ei laivapäiväkirjoihin ja meripasseihin<br />

suoraan kirjoitettu. Lybeck<br />

vie lukijansa niin raumalaisten ensimmäisille<br />

valtamerimatkoille Kaukoitään,<br />

puolimatruusin eteläranskalaiseen vankilaselliin<br />

päättyneelle karkumatkalle kuin<br />

merimiehen usein pieneen ja köyhään kotiinkin.<br />

Kaunis ja havainnollinen kuvitus<br />

tehostaa hienosti tekstin elävyyttä.<br />

Lybeckin tutkimus on vaatinut poikkeuksellisen<br />

kovan työn, mutta se myös<br />

antaa lukijalleen poikkeuksellisen paljon.<br />

Kirja on Rauman merimuseon julkaisema<br />

nelivärikuvitettu arvopainos FT<br />

Jari Lybeckin väitöskirjatutkimuksesta.<br />

Saatavana Rauman merimuseosta (myös<br />

verkkokauppa www.rmm.fi).<br />

Frivakt Vapaavahti 43


AMORELLA JA NESTE PELASIVAT MEPA HOCKEYN<br />

FINAALISSA - PUNAPAIDAT VEIVÄT MESTARUUDEN,<br />

NESTE ANTOI TIUKAN VASTUKSEN<br />

Turun Kupittaalla oli loistavat olosuhteet – kaikki toimi hienosti.<br />

Ruokailut, jäänhuolto ja muu oheistoiminta toimi niin kuin<br />

jääkiekkokaupungissa pitääkin. MEPAn salibandyturnauksista<br />

tuttu Janne Kytölä TuTo Hockey:sta katsoi, että hommat hoituivat.<br />

Perinteiseen tapaan Matti Pirnes ja Reijo ”Reka” Hyökki<br />

hoitivat huoltopuolen. Toimitsijatehtävissä olivat suurena apuna<br />

Marko ja Jere Linden sekä Tomi Kivekäs, joka myös vihelsi<br />

matseja. Muut tuomaritehtävät hoiti Turun Jääkiekkoerotuomarit<br />

ry.<br />

Joukkueet jaettiin kahteen alkulohkoon. Ottelut pelattiin<br />

lyhyinä, jotta panoksia riittäisi vielä iltapäivän ratkaisuihin.<br />

Turnauksen mitalipeleihin etenivät Ahtela, Gabriella, Neste ja<br />

Amorella.<br />

Ahtela ja Gabriella pelasivat himmeämmästä mitalista. Päivän<br />

mittaan peliään parantanut Ahtela oli lopulta parempi<br />

maalein 4-2. Finaaliin lähti viime vuodesta sisuuntunut Amorella<br />

vakuuttavan vahvasti. Neste pelasi myös hyvin – finaali oli<br />

ehdottomasti päivän parasta antia pelillisesti. Lopulta Amorella<br />

voitti varsin selkein 6-1 numeroin.<br />

Turnauksen arvokkaimmaksi pelaajaksi valittiin Amorellalta<br />

Oscar Essen. Paras maalivahti oli Nesteen joukkueessa pelannut<br />

Kristina Katarinalta tullut vahvistus Iiro Gustafsson.<br />

Kiitoksia kaikille!<br />

MEPA HOCKEY <strong>2013</strong>-04-08<br />

GROUP A<br />

Silja Princess - Amorella 1-6<br />

Ahtela - Birka Stockholm 2-4<br />

Birka Stockholm - Silja Princess 3-2<br />

Amorella – Ahtela 2-0<br />

Ahtela - Silja Princess 4-2<br />

Amorella - Birka Stockholm 4-0<br />

GROUP B<br />

Neste - Silja Serenade 3-0<br />

Gabriella – Enå 3-0<br />

Silja Serenade - Gabriella 0-3<br />

Enå – Neste 1-0<br />

Gabriella – Neste 4-2<br />

Silja Serenade - Enå 0 – 3<br />

QTR - FINALS<br />

Amorella - SIlja Serenade 3-0<br />

Enå - Ahtela 0-1<br />

Gabriella - SIlja Princess 2-1<br />

Birka Sthlm - Neste 0-3<br />

SEMI FINALS<br />

Amorella - Ahtela 7-0<br />

Gabriella - Neste 1 – 2<br />

BRONZE<br />

Gabriella - Ahtela 4- 2<br />

FINALS<br />

Amorella - Neste 6- 1<br />

Amorella<br />

Neste<br />

Ahtela<br />

44 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


AMORELLA OCH NESTE SPELADE I MEPA HOCKEY<br />

FINALEN – RÖDTRÖJORNA BLEV MÄSTARE, NESTE<br />

KÄMPADE TAPPERT.<br />

Förhållandena i Kuppishallen i Åbo var fina – allting fungerade<br />

optimalt. I turneringens medaljmatcher spelade, Ahtela, Gabriella,<br />

Neste och Amorella. Ahtela och Gabriella spelade om<br />

brons, medan Neste och Amorella kämpade om guld.<br />

Ahtela, som förbättrade sitt spel under dagens lopp, var starkare<br />

i den sista matchen och tog bronsmedaljerna med en seger<br />

på 4-2. Amorellas lag var revanschsuget från förra året då det<br />

lämnades på fjärde plats, och dominerade varje match under<br />

turneringen.<br />

I finalen bjöds åskådarna på den klart bästa matchen för<br />

dagen, Neste kämpade tappert, men måste ge sig framför ett<br />

otroligt starkt lag från Amorella. Slutresultatet på skärmen visade<br />

till slut klara siffror 6-1 åt Amorella.<br />

Till turneringens bästa spelare valdes Amorellas Oscar Essen.<br />

Turneringens bästa målvakt blev Iiro Gustafsson från Nestes<br />

lag. Han var utlånad från Kristina Katarina.<br />

Enligt tradition skötte Matti Pirnes och Reijo ”Reka”<br />

Hyökki materialförvaltningssidan. Marko och Jere Linden<br />

samt Tomi Kivekäs bidrog med stor hjälp till protokollarbetet<br />

och Kivekäs dömde även matcher. Övriga domaruppgifter<br />

sköttes av Åbos ishockeydomare rf.<br />

Ett stort tack till alla.<br />

Amorella vs Silja Princess<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

Seppo ”Pappa”<br />

Lindström och<br />

Niklas Rönnberg<br />

delade ut<br />

prisen till Oscar<br />

Essen och Iiro<br />

Gustafsson<br />

Frivakt Vapaavahti 45


MEPA GOLF 21.5. PELATTIIN RUUKKIGOLFIN<br />

VEHREISSÄ MAISEMISSA<br />

Matti, Pekka & Amorella Angels<br />

Ville, Jari sekä 2xEsa kahvitauolla<br />

Kenttä oli hyvässä kunnossa, niin olivat<br />

pelaajatkin<br />

Nelisenkymmentä merimiesgolffaria<br />

kokoontui Raaseporissa sijaitsevalle<br />

hienolle kentälle, jolta löytyy<br />

korkeuseroja sekä loistavia metsä- ja<br />

järvimaisemia. Ajankohtaan nähden<br />

kenttä oli hyvässä kunnossa, ja porukka<br />

kehui paikan kodikasta tunnelmaa.<br />

Myös keli oli hyvä.<br />

Monilla pelaajilla swingi oli vielä<br />

Seppo H avaamassa kolmosella<br />

E.T. ja E.P. viimeisellä lipulla<br />

hieman talviterässä, ja kenttä oli sopivan<br />

haastava. Kilpailussa laskettiin<br />

kolmet tulokset; lyöntipeli tasoituksin,<br />

scratch, sekä pistebogey, joten<br />

tulosluettelot tuulettuivat mukavasti.<br />

Scratchin voitti Olavi Pohjola,<br />

lähimmäs lippua osui Timo Nakari.<br />

Edellisen kilpailun tapaan pisimmän<br />

driven löi toisen polven merimiesgolffari<br />

Santtu Tuhkanen.<br />

Kiitokset kaikille!<br />

46 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


SSB GOLF 21.5. SPELADES I BRUKSGOLFS<br />

GRÖNSKANDE LANDSKAP<br />

Planen var i utmärkt skick, likaså<br />

spelarna<br />

Ett fyrtiotal sjömansgolfare<br />

samlades vid planen i Raseborg,<br />

vars höjdskillnader och fantastiska<br />

skogs- och sjölandskap var<br />

en fröjd för ögat. Med tanke på<br />

tidpunkten var banan i ypperligt<br />

skick, och deltagarna berömde<br />

platsens hemtrevliga stämning.<br />

För flera spelare var swingen en<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

aning rostig och ännu i vinterskick,<br />

och banan var lagom utmanande.<br />

Den friska vårvinden förlät inga<br />

“slices” eller “hooks”.<br />

Man tävlade i 3 serier, slagspel<br />

med handicap, poängbogey och<br />

scratch, vilket gav omväxling i resultatstatistiken.<br />

Ett varmt tack till alla!<br />

Johan Treuthardt överräckte priset till Esa Leppänen<br />

Timo R.<br />

MEPA GOLF 21.5.<strong>2013</strong> RUUKKI<br />

Tulokset – Resultat<br />

Scratch<br />

1. Olavi Pohjola, 85<br />

2. Jari Mäkineste, 87<br />

3. Risto Rousku, 87<br />

4. Jussi Vahtera 92<br />

5. Timo Nakari 93<br />

6. Nina Okko 93<br />

7. Esa Leppänen 95<br />

8. Anitta Järvinen 96<br />

9. Sari Tanskanen 97<br />

10. Lauri Kangasmäki 98<br />

11. Aapo Hytti 99<br />

12. Timo Rantanen 101<br />

Tasoituksellinen lyöntipeli -<br />

Slagspel med handicap<br />

1. Pekka Saarela, 69<br />

2. Esa Leppänen, 70<br />

3. Sari Tanskanen, 71<br />

4. Ilpo Nurminen 72<br />

5. Nina Okko 72<br />

6. Risto Rousku 74<br />

7. Timo Nakari 74<br />

8. Olavi Pohjola 75<br />

9. Anitta Järvinen 75<br />

10. Päivi Pohjola 77<br />

11. Tytti Saarela 77<br />

12. Pekka Lehtinen 78<br />

Pistebogey -<br />

Poängbogey<br />

1. Pekka Saarela, 39<br />

2. Esa Leppänen, 38<br />

3. Ilpo Nurminen, 37<br />

4. Sari Tanskanen, 37<br />

5. Nina Okko, 36<br />

6. Risto Rousku, 34<br />

7. Timo Nakari, 34<br />

8. Tytti Saarela, 34<br />

9. Olavi Pohjola, 33<br />

10. Anitta Järvinen, 32<br />

11. Pekka Lehtinen, 32<br />

12. Päivi Pohjola, 31<br />

Pisin Drive - Längsta Drive<br />

Santtu Tuhkanen 245m<br />

Lähimmäs lippua - Närmast flaggan<br />

Timo Nakari 3,85m<br />

Frivakt Vapaavahti 47


työturvallisuusmääräystEn<br />

mukaan tähän<br />

tulEE laittaa putoamisEstE.<br />

laitEtaan sE työn päättEEksi.<br />

Suuronnettomuus<br />

Vakavat<br />

onnettomuudet<br />

Onnettomuudet, joiden<br />

seurauksena vähäisiä<br />

henkilöympäristö-<br />

ja<br />

omaisuusvahinkoja<br />

Vaaratilanteet<br />

Vaaralliset olosuhteet ja<br />

toimintatavat<br />

ho<br />

Et olE tosissasi!<br />

Ei tännE olE EnnEnkään<br />

kukaan pudonnut.<br />

NN is leNkillä joka<br />

muuttui ilmaleNNoksi.<br />

omasta kuNNosta<br />

tulee pitää huolta.<br />

5 viikkoa törNiä<br />

jäljellä..<br />

ds<br />

like<br />

post<br />

Eivät turvallisuus- ja<br />

ympäristöasiat mitään poliittista<br />

liturgiaa olE. niidEn pohjhalta<br />

tEhdään niitä piEniä käytännön<br />

tEkoja!<br />

nyt<br />

olisi aika ruvEta<br />

kuntoilEmaan ja lähtEä<br />

ulos kannEllE lEnkillE. niin mä<br />

tEEnkin. lEnkkarit jalkaan ja<br />

laivaa ympäri.<br />

to<br />

be<br />

continued...<br />

48 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


2 / <strong>2013</strong><br />

MEPA FUTIS 14.8.<br />

MEPA GOLF 19.8. TUUSULA<br />

Scratch & Pistebogey<br />

info: www.mepa.fi Johan Treuthardt,<br />

urheilu@mepa.fi, 0400 709 491<br />

MERI, LAIVAT JA<br />

KOTKA 25. -31.7.<strong>2013</strong><br />

Sonera Stadium<br />

(Urheilukatu 5,<br />

00250 HELSINKI)<br />

info: www.mepa.fi<br />

Johan Treuthardt,<br />

urheilu@mepa.fi,<br />

0400 709 491<br />

MEPA järjestää näyttelyn Meripäivien aikaan Kotkan Merimieskeskuksessa<br />

Kirkkokadulla. Esillä on pienoismalleja, köysitöitä,<br />

merimiesnukkeja, kuvataidetta sekä merenkulkijoiden Pohjoismaisen<br />

valokuvauskilpailun parhaat kuvat.<br />

Aukioloajat:<br />

to - pe klo 12:00 - 18:00,<br />

lauantaina klo 14:00 - 17:00,<br />

su klo 11:00 - 14:00,<br />

sekä ma - ke klo 12:00 - 18:00<br />

Osoite: MEPA, Kirkkokatu 18 A, 48100 Kotka<br />

HUOM! Lauantaina 27.7. MEPA järjestää edullisen bussikuljetuksen<br />

Kotkaan ja illalla takaisin<br />

Lähtö 10:30 Kiasman edestä, Mannerheiminaukio 2, Helsinki<br />

19:00 Näytelmä Merikeskus Vellamossa, Sonaatti satamakaupungille<br />

(loppuu n. 20:30)<br />

Paluu: 21:30 Kairon edestä<br />

VARAA PAIKKA BUSSIIN www.mepa.fi samalla voit myös<br />

varata lipun näytökseen 27.7. klo 19:00<br />

Frivakt Vapaavahti 49


Ristikon oikein ratkaisseiden kesken arvotaan kirjapalkinto.<br />

Lähetä ratkaisusi osoitteella: MEPA, PL 170, 00161 Helsinki<br />

Nimi:<br />

Osoite:<br />

50 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


Ett bokpris utlottas mellan dem som löst korsordet rätt.<br />

Skicka in din lösning till SSB, PB 170, 00161 Helsingfors<br />

Namn:<br />

Adress:<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

Frivakt Vapaavahti 51


RISTIKON RATKAISIJA<br />

Vapaavahdin 1/<strong>2013</strong> ristikon oikein laatineiden arvonnassa sai kirjapalkinnon Johanna Ait El Kabous<br />

Helsingistä<br />

MINUUTTIKISA ON<br />

KÄYNNISSÄ<br />

Kannattaa edelleen rekisteröityä ja<br />

alkaa kirjata tuloksia sähköiseen<br />

järjestelmään www.mepa.fi sivulla.<br />

Mukana on jo nelisensataa merenkulkijaa<br />

ja viitisenkymmentä laivaa.<br />

Muistakaa, että arvomme palkintoja<br />

kaikkien osallistujien kesken – tulkaa<br />

mukaan!<br />

MINUTTÄVLINGEN ÄR<br />

I FULL FART<br />

Det lönar sig ännu att registrera<br />

sig och samla resultat till din profil<br />

via www.mepa.fi sidorna. Redan<br />

cirka fyrahundra sjöfarare samt femtio<br />

fartyg är med. Kom ihåg att vi lottar<br />

ut priser medan alla deltagare – alla<br />

med!<br />

52 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


2 / <strong>2013</strong><br />

Projekti kehittää keinoja<br />

merenkulkijoiden hyvinvoinnin<br />

lisäämiseksi.<br />

Vielä on aikaa vastata<br />

kyselyyn, kieleksi voi valita<br />

suomen tai ruotsin.<br />

Linkki löytyy MEPAn sivuilta.<br />

MEPAsta on myös<br />

saatavilla suomen- ja<br />

ruotsinkielisiä lomakkeita<br />

palautuskuorineen.<br />

Frivakt Vapaavahti 53


MERENKULKIJOITA<br />

KEVÄÄN KURSSEILLA<br />

Mia Harju ja Laila Immonen<br />

vesivärikursseilla<br />

Kasvikurssilla Lystilän<br />

puutarhalla<br />

Golfin alkeita<br />

54 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


Latinotansseja Katajanokalla<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

Kuivaharjoittelua<br />

melontakursseilla<br />

Risto Honkaharju ja<br />

vesivärikurssin oppilaita<br />

Frivakt Vapaavahti 55


LAITUREILLA JA LANKONGEILLA<br />

Sjösten<br />

Monille merenkulkijoille Koverharista tuttu meklari Timo<br />

Sjösten on siirtynyt uusiin tehtäviin. Hän toimii nyt Hangon<br />

satamassa satamamestarina.<br />

Kr Katarina<br />

M/s Kristina Katarina oli telakalla Naantalissa. PPorukka ehti<br />

käydä Ruissalon <strong>Mepa</strong>lassa saunomassa, uimassa ja grillaamassa.<br />

Jori Mikkola<br />

Finnlinesilla seilaava Jori Mikkola poikkesi Tammisaaren Nesteellä<br />

ennen lähtöä Ruukin kierrokselle<br />

<strong>Mepa</strong>lan talkoot<br />

Ruissalon <strong>Mepa</strong>lassa pidettiin toukokuussa kevättalkoot. Vasemmalta<br />

”pehtoori” Rauli Salmi, M/t Palvan kokki, Jari Heinonen,<br />

Ismo Degerholm ja Antti Rintala.<br />

Mistral<br />

M/s Mistralin kippari Risto Lintunen poseerai Vapaavahdissa<br />

viimeksi vuonna 1989 m/s Hallstavikin kannella<br />

SMU ES osasto<br />

Suomen Merimies-Unionin Etelä-Suomen osaston porukka kävi<br />

Remu&Hurriganes –musikaalissa toukokuussa<br />

56 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


MERIMIESPALVELUTOIMISTON<br />

HALLITUKSEN TOIMINTAKERTOMUS<br />

VUODELTA 2012<br />

Ulkomaan meriliikenteessä<br />

kuljetettu tonnimäärä vuonna<br />

2012 väheni 5,4 %, vuodesta<br />

2011 ja oli 93 227 889 tonnia,<br />

josta suomalaisten alusten<br />

osuus oli tuonnin osalta 41 %<br />

ja viennin osalta 19 %. Matkustajamäärät<br />

pysyivät jotenkin<br />

samoissa lukemissa kun vuonna<br />

2011, eli vajaa 18 miljoona<br />

matkustajaa. Tonnisto kasvoi<br />

279 410 bruttotonnia.<br />

Suomen lipun alle tuli 17 uutta alusta,<br />

joista 12 oli uudisrakennuksia. Myönteinen<br />

kehitys oli seurausta keväällä<br />

eduskunnassa hyväksytystä uudesta tonnistoverosta,<br />

sekä merenkulun työmarkkinaosapuolten<br />

sopimuksesta, joka mahdollistaa<br />

EU:n ulkopuolelta tulevien merenkulkijoiden<br />

käytön suomalaisaluksilla.<br />

Merimiespalvelutoimiston tulot eivät<br />

toteutuneet aivan suunnitellusti. <strong>Mepa</strong>maksua<br />

saatiin hieman arvioitua vähemmän<br />

vaikka suomalaisten alusten määrä lisääntyi<br />

ilahduttavasti. Siihen vaikutti osaltaan<br />

lisääntynyt ulkomaisten merenkulkijoiden<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

osuus suomalaisissa laivoissa. Lästimaksua<br />

saatiin huomattavasti arvioitua vähemmän.<br />

Tämä johtui siitä, että <strong>Mepa</strong> ei saanut syksyn<br />

lisäjaosta mitään.<br />

Tulojen vähenemisestä huolimatta palvelut<br />

hoidettiin hyvin. Useat palvelut jopa<br />

lisääntyivät edellisestä vuodesta.<br />

Urheilussa salibandy-, jääkiekko- ja jalkapalloturnauksiin<br />

osallistui 700 merenkulkijaa<br />

ja ennätysmäärä joukkueita. Ilahduttavaa<br />

oli, että matkustaja-alusten lisäksi rahtilaivajoukkueiden<br />

määrä lisääntyi ja ne myös menestyivät<br />

hyvin.<br />

Merenkulkijoiden kuntoliikuntakilpailu,<br />

minuuttikisa, sai hyvän vastaanoton. Merenkulkijoille<br />

tarjottiin myös personal trainerpalveluita.<br />

Keväällä vakinaistettiin määräaikaisella sopimuksella<br />

merenkulkijoiden työhyvinvointia,<br />

ja liikuntatoimintaa hoitanut henkilö.<br />

Kirjastonvaihdot vähentyivät hieman,<br />

mutta toivomuskirjojen välitystä lisättiin.<br />

Ulkomaisten merenkulkijoiden määrä lisääntyi<br />

suomalaisilla aluksilla. Tämän vuoksi<br />

hankittiin enemmän Viron, englannin- ja<br />

venäjänkielistä kirjoja. Sähkökirjan lainaustoiminnan<br />

aloittamisen esteenä olivat edelleen<br />

tarjonnan vähyys ja tekijänoikeusasiat.<br />

Elokuvia vaihdettiin edellisvuotta enemmän.<br />

Tämä johtui siitä, että palvelun piiriin<br />

tuli lisää laivoja. Filmejä vaihdettiin keskimäärin<br />

kerran kuukaudessa laivoihin. Teknisen<br />

kehityksen ja Yleisradion parantuneen<br />

tallennepalvelun vuoksi vuoden lopulla lo-<br />

petettiin TV:stä nauhoitettujen ohjelmien<br />

välitys.<br />

Vapaavahdissa esiteltiin aikaisempaa laajemmin<br />

eri varustamoita ja niillä työskenteleviä<br />

merenkulkijoita. Taittoa ja luettavuutta<br />

parannettiin lyhentämällä artikkeleita ja kehittämällä<br />

kuvakerrontaa.<br />

Sähköpostiuutisia toimitettiin lähes kaikkiin<br />

suomalaisiin aluksiin säännöllisesti. Sisältöä<br />

laajennettiin tekemällä linkkejä <strong>Mepa</strong>n<br />

kotisivuilla julkaistuihin artikkeleihin.<br />

Laivakäynnit vähenivät Turun ja Helsingin<br />

palvelualuilla. Sitä vastoin Kotkan alueella<br />

laivaliikenne vilkastui ja laivakäyntien<br />

lukumäärä lisääntyi huomattavasti.<br />

Perinteinen merenkulkijoiden harrastenäyttely<br />

pidettiin keväällä merimiesklubilla.<br />

Ilahduttavaa oli, että siihen osallistui paljon<br />

harrastajia. Merenkulkijoiden pohjoismainen<br />

valokuvauskilpailu oli jälleen korkeatasoinen<br />

ja siihen lähettiin runsaasti valokuvia.<br />

Parhaimmat niistä olivat Helsingin lisäksi<br />

esillä Maarianhaminassa ja Kotkan Meripäivillä.<br />

Merimiespalvelutoimistolle myönnettiin<br />

vuoden 2012 merenkulun teemapalkinto<br />

tunnustuksena lähes neljänkymmenen vuoden<br />

työstä merenkulkijoiden hyvinvoinnin<br />

edistämisessä. Lisäksi valitsijat totesivat <strong>Mepa</strong>n<br />

edistäneen merenkulun eri osapuolten<br />

välistä yhteistyötä.<br />

Osallistuttiin ensimmäistä kertaa Maarianhaminassa<br />

järjestettyyn Merenkulun<br />

päivään. Siellä esiteltiin <strong>Mepa</strong>n toimintaa ja<br />

Frivakt Vapaavahti 57


pohjoismaisten merenkulkijoiden valokuvakilpailun<br />

parhaita kuvia. Lisäksi järjestettiin<br />

Lundqvist-varustamon vaiheita käsittelevä<br />

seminaari.<br />

Opintotoiminnassa järjestettiin edellisvuotta<br />

enemmän kursseja, mutta kurssilaisia<br />

oli hieman vähemmän. ATK-kurssien<br />

suosio väheni edelleen. Ilahduttavaa oli, että<br />

harrastekurssien osallistujamäärät kasvoivat.<br />

Liikunta- ja työhyvinvointikurssit sekä päiväretkiä<br />

Ylläksellä olivat suosittuja. Myös<br />

Ahvenanmaalla pidetyille kursseille osallistuttiin<br />

kiitettävästi.<br />

Kiinteistöä koskeva kaavamuutos hyväksyttiin<br />

Helsingin kaupungin valtuuston<br />

kokouksessa 28.3 ja se tuli lainvoimaiseksi<br />

1.6. Hallituksen kokouksessa 3.5 päätettiin<br />

hakea rakennuslupa ja perustaa kiinteistöä<br />

hallinnoimaan asunto-osakeyhtiö Helsingin<br />

Sailors Home.<br />

Rakennuslupaan tarvittavat asiakirjat jätettiin<br />

26.10 Helsingin kaupungin rakennusviranomaisille.<br />

Rakennusluvan saaminen<br />

siirtyi seuraavalle vuodelle.<br />

Kiinteistö Linnankatu 3:ssa tehtiin vain<br />

välttämättömimmät korjaukset. Korjauskulumomentti<br />

kuitenkin ylittyi huomattavasti,<br />

koska siihen laitettiin kaikki uuden rakennuksen<br />

suunnittelukulut.<br />

<strong>Mepa</strong>n Ylläsjärvellä olevien huoneistojen<br />

käyttöaste pysyi edellisvuoden tasolla markkinointiponnisteluista<br />

huolimatta. Erityisesti<br />

kesällä ja syksyllä kysyntä oli vähäistä.<br />

KURSSIT<br />

Lisäksi koko kevätsesongin ajan yksi maja oli<br />

poissa käytöstä vesivahingon vuoksi.<br />

Ruissalon kesäpaikan kävijämäärä väheni<br />

huomattavasti johtuen osittain viileästä ja<br />

sateisesta kesästä. Talkoilla pystytettiin uusi<br />

varastorakennus pihaan ja viimeisteltiin päärakennuksen<br />

veranta.<br />

TIEDOTUS<br />

<strong>VAPAAVAHTI</strong><br />

Vapaavahti-lehti ilmestyi neljä kertaa kaksikielisenä<br />

ja nelivärisenä. Lehdissä tiedotettiin<br />

MEPAn järjestämistä palveluista, tapahtumista<br />

ja kursseista sekä merenkulkijoiden<br />

vapaa-ajan toiminnasta.<br />

Vuoden 2012 lehdissä kirjoitettiin ME-<br />

PAn omasta toiminnasta, merimieskulttuurista<br />

sekä merenkulkijoiden terveydestä ja<br />

hyvinvoinnista. Merenkulkijoista ja alalla<br />

työskentelevistä henkilöistä tehtiin haastatteluja.<br />

Merenkulkijoiden omia kirjoituksia<br />

julkaistiin säännöllisesti.<br />

Vuoden <strong>2013</strong> kursseja ja MEPAn palveluita<br />

esiteltiin Vapaavahdin liitteessä. Laivojen<br />

ja merenkulun sidosryhmien lisäksi lehteä<br />

lähetettiin merenkulusta kirjoittaville tiedotusvälineille<br />

sekä tilaajille. Vapaavahdin<br />

kokonaissivumäärä oli 280 (280) ja vaihteli<br />

60:sta 76:een. Lehden kokonaispainosmäärä<br />

oli 2500 kpl, josta noin 60 lähetettiin ulkomaille.<br />

(suluissa vuoden 2011 luvut)<br />

Kursseja yhteensä Osallistuneet<br />

Vuosi 2012 2011 2012 2011<br />

ATK-kurssit 13 14 87 99<br />

Harrastekurssit 25 19 239 193<br />

Kielikurssit 3 4 22 36<br />

Liikunta ja hyvinvointi 56 40 664 895<br />

Yhteensä 97 77 1012 1223<br />

MUU TIEDOTUS<br />

Sähköinen uutiskirje toimitettiin viikoittain<br />

noin sadallekolmellekymmenelle laivalle.<br />

Sisältö koostui tärkeimmistä merenkulun,<br />

kotimaan, ulkomaiden ja urheilun uutisista<br />

sekä MEPAn omista tiedotteista.<br />

MEPAn kulttuuri- ja urheilutapahtumista<br />

sekä muista palveluista tiedotettiin merenkulun<br />

lehdissä, kotisivuilla ja sosiaalisessa<br />

mediassa. MEPAn toiminnasta tiedotettiin<br />

omilla kursseilla ja alan järjestöjen tapahtumissa.<br />

LEHTIPALVELU<br />

MEPAlla oli vuoden 2012 lopussa 4 (5) lehtipistettä<br />

ulkomaiden satamissa, joihin tilattiin<br />

suomen- ja ruotsinkielisiä päivälehtiä.<br />

Sanoma ja aikakauslehtiä tilattiin merenkulkijoille<br />

Helsinkiin, Turkuun, Kotkaan, Hankoon,<br />

Raumalle, Mäntyluotoon, Kaskisiin,<br />

Raaheen, Ouluun ja Kemiin. Aluksille välitettiin<br />

lehtipakettia postin, meklareiden ja<br />

lentoaseman palvelupisteen kautta.<br />

Suomen satamissa vieraileville ulkomaalaisille<br />

merenkulkijoille tilattiin lehtiä Saksasta,<br />

Ruotsista, Puolasta, Englannista, Hollannista,<br />

Venäjältä, Eestistä ja Filippiineiltä. Lehtivalikoimaa<br />

täydennettiin irtonumeroita<br />

hankkimalla. Ulkomaalaisille merenkulkijoille<br />

toimitettiin myös sähköpostiuutisia<br />

yhteistyössä muiden merimiespalveluorganisaatioiden<br />

kanssa.<br />

ELOKUVAPALVELU<br />

Laivoille toimitettiin elokuvia DVD- ja Bluray<br />

–tallenteina, sekä Playstation 3 -pelejä.<br />

Televisiosta nauhoitettiin kotimaisia sarjoja,<br />

viihde- ja merenkulkuaiheisia ohjelmia.<br />

Toivomuksesta toimitettiin erilaisia harrasteohjelmia.<br />

Elokuvia vaihdettiin yhteensä 23 818<br />

(23 157) kpl. Vaihtokertoja oli 1 322 (1 306),<br />

joista pääosa 883 (867) tapahtui Helsingin<br />

toimistosta. Elokuvat toimitettiin laivoille<br />

asiamiesten, yhdyshenkilöiden, vaihtomiesten,<br />

merimieskirkkojen ja postin välityksellä.<br />

Elokuvapalvelussa oli kertomusvuonna<br />

mukana 141 (133) laivaa.<br />

OPINTOTOIMINTA<br />

<strong>Mepa</strong> järjesti 97 (77) kurssia, joille osallistui<br />

1012 (1223) merenkulkijaa. Suosituimpia<br />

olivat kädentaito-, golfkurssit ja perhekurssi<br />

sekä ruskaretki Ylläkselle. Liikuntakurssien<br />

lisäksi järjestettiin hyvinvointikursseja, joilla<br />

keskityttiin fyysisen ja henkisen hyvinvoinnin<br />

lisäämiseen. Ahvenanmaalla kurssit järjesti<br />

Medborgarinstitutet i Mariehamn (Medis).<br />

Merenkulkijoille lainattiin kielikursseja,<br />

ATK-kirjallisuutta ja muuta itseopiskelumateriaalia.<br />

58 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


KIRJASTOPALVELU<br />

Kirjastopalveluja sai vuoden 2012 aikana 141 (134) laivaa.<br />

Kirjastoja vaihdettiin 345 (391) kertaa vuoden aikana.<br />

<strong>Mepa</strong> sopimuksen piiriin kuuluvissa laivoissa oli 35- 250 kirjaa käsittävät<br />

kirjastot, joita vaihdettiin tarpeen mukaan. Henkilökunnan<br />

kansainvälistymisen vuoksi kirjastoon hankittiin kotimaisten kielten<br />

lisäksi eestin-, venäjän- ja englanninkielisiä kirjoja.<br />

Suomen satamissa vierailevilla ulkomaisilla aluksilla kierrätettiin<br />

kirjoja.<br />

Helsingin laivakirjastossa merenkulkijat valitsivat kirjoja itselleen<br />

tai omaan laivaan vietäviksi.<br />

Vapaavahdissa jatkettiin kirja- ja kirjailijaesittelyjä.<br />

Kirjakustantamot ja kirjastot eivät ole saaneet neuvoteltua sähköistä<br />

E- kirjaa toteutusasteelle. Kirjastot saavat välittää ainoastaan<br />

tekijäoikeusvapaata aineistoa.<br />

LIIKUNTA JA TYÖHYVINVOINTI<br />

Sektorin tiedotusta kehitettiin. Matkustaja- ja rahtialusten mukana<br />

tehtiin 20 matkaa, joilla tiedotettiin MEPAn palveluista sekä tehtiin<br />

hyvinvointia edistäviä harjoituksia.<br />

Jääkiekossa oli mukana 9 joukkuetta ja 130 pelaajaa (120), jalkapallossa<br />

11 joukkuetta ja 160 pelaajaa (120). Salibandyssä järjestettiin<br />

ensimmäisen kerran pohjoismaiden turnaus. Salibandyn<br />

SM-kisoihin ja Nordic Openiin osallistui yhteensä 240 pelaajaa.<br />

Golfin suosio jatkui. Yhteensä 74 pelaajaa otti osaa kahteen kilpailuun.<br />

Haulikkokisaan osallistui 18 merenkulkijaa.<br />

Noin 240 ulkomaisten risteilylaivojen merenkulkijaa käytti ME-<br />

PAn tarjoamia koripallo- ja jalkapallovuoroja.<br />

Helsingissä, Turussa ja Maarianhaminassa kuntosalipalveluja käytti<br />

7453 (10410) merenkulkijaa. Liikuntasaleilla oli 1088 (1640) ja<br />

jäähalleilla 1540 (1945) kävijää. Personal trainer palvelua sai noin<br />

200 merenkulkijaa.<br />

Vuoden merimiesurheilijaksi valittiin Silja Serenadella kokkina<br />

työskentelevä Kai Korhonen.<br />

The Grand Sportsman of the Seven Seas -palkinto pitkästä työstä<br />

merimiesurheilun hyväksi myönnettiin m/s Klenodenin päällikölle<br />

Eero Matikaiselle.<br />

Kekkosen Kannun sai Neste Shippingin merimiesurheilujoukkue.<br />

Vuoden yleisurheilulaivaksi valittiin m/s Klenoden.<br />

Merenkulkijoiden kuntoliikuntakilpailuun, Minuuttikisaan osallistui<br />

noin 140 merenkulkijaa. Yksilösarjan voitti Arja Ahonen ja<br />

laivasarjan paras oli m/s Ahti.<br />

HARRASTUS- JA<br />

VIRKISTYSTOIMINTA<br />

Merenkulkijoiden harrastekatselmus järjestettiin 39:nen kerran. Siihen<br />

osallistui 58 (51) harrastajaa. Parhaista töistä koottu näyttely oli<br />

esillä Helsingin merimiesklubilla 12.3.–5.4.2012. Edellisen vuoden<br />

pohjoismaisen valokuvauskilpailun parhaat kuvat olivat Helsingin<br />

lisäksi esillä Vuosaaren Merimieskeskuksessa, Maarianhaminassa ja<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

PALVELUTILASTO<br />

Kotkassa. Vuoden 2012 merenkulkijoiden pohjoismaiseen valokuvauskilpailuun<br />

lähetettiin yhteensä 1172 kpl (1268) valokuvaa. Kilpailun<br />

voitti Gudmundur St. Valdimarsson.<br />

Helsingin satamassa vierailleiden alusten henkilökunnalle järjestettiin<br />

taide- ja tutustumisretkiä.<br />

KANSAINVÄLINEN YHTEISTYÖ<br />

Kansainvälisen Merimiespalvelukomitean (ICSW) vuosikokous<br />

pidettiin 27.-28.11. Lontoossa. Kokouksen keskeinen asia oli komitean<br />

yhdistyminen International Seafarers´ Assistance Network<br />

(ISAN) kanssa. Samalla päätettiin, että uuden organisaation nimeksi<br />

tulee International Seafarers’ Welfare and Assistance Network (IS-<br />

WAN). Uuden järjestön aloitus siirtyi seuraavalle vuodelle.<br />

Laivakäynnit Kirjastotoim. Elokuvapalv. Liikunta Kuljetuspalv.<br />

Vuosi 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011<br />

Helsinki 2200 2445 174 175 883 867 1252 1673 792 1015<br />

Kotka 1433 1107 46 52 194 133 9 75 15 52<br />

Turku 984 1143 60 79 177 260 1566 1688 137 183<br />

Yhdyshenk. 2857 2774 65 85 68 46 735 1005 63 60<br />

Yhteensä 7474 7469 345 391 1322 1306 3562 4441 1007 1310<br />

Frivakt Vapaavahti 59


Pohjoismainen päällikkökokous pidettiin<br />

8-9.5 Kööpenhaminassa. Kokouksen asioina<br />

olivat kansalliset raportit, yhteistyö Rotterdamissa,<br />

ICSW:n kehittäminen, sähköinen<br />

tiedonvälitys sekä panostaminen merenkulkijoiden<br />

työhyvinvointiin.<br />

Pohjoismainen urheilukokous pidettiin<br />

1.11. Kööpenhaminassa. Kokouksessa vahvistettiin<br />

pohjoismaitten urheilusarjojen tulokset<br />

sekä säännöt ja päätettiin seuraavan<br />

vuoden urheilutapahtumista.<br />

KOTIMAINEN YHTEISTYÖ<br />

Osallistuttiin merenkulun rekrytointisuunnitteluun<br />

ja Kotkan Meripäivien yhteydessä<br />

pidettyyn rekrytointitapahtumaan.<br />

Merimiespalvelutoimiston ja Suomen<br />

Merimieskirkon yhteistyöryhmässä keskusteltiin<br />

Helsingissä vierailevien risteilyalusten<br />

henkilökunnan palvelupisteestä Hernesaareen<br />

sekä Vuosaaren Merimieskeskuksen<br />

toiminnan kehittämisestä.<br />

Yhteistyössä Merimieseläkekassan järjestettiin<br />

eduskunnan liikenne- ja viestintä- ja<br />

valtionvarainvaliokunnille Merenkulun seminaari<br />

8.2 Finlandia talolla.<br />

Merimieseläkekassan kanssa osallistuttiin<br />

merenkulkijoiden työhyvinvointia edistäviin<br />

Seafit- ja Stay On board-hankkeisiin.<br />

Merimiespalvelutoimistoa tukivat taloudellisesti<br />

seuraavat satamakaupungit:<br />

Helsinki, Kemi, Kotka ja Turku.<br />

TULOSLASKELMA<br />

MERIMIESPALVELUTOIMISTO TULOSLASKELMA<br />

VARSINAINEN TOIMINTA<br />

Tuotot<br />

1.1. - 31.12.2012<br />

<strong>Mepa</strong>-maksut/merenkulkijat ja varustamot 572 229,29<br />

<strong>Mepa</strong>-maksut/valtion osuus 572 229,29<br />

Lästimaksut 505 520,00<br />

Tuotot klubitoiminnasta 1 300,70<br />

Satamakaupunkien avustukset 15 950,00<br />

Tuotot yhteensä 1 667 229,28<br />

Kulut<br />

Klubit ja toimipaikat -80 970,95<br />

Urheilutoiminta -63 723,55<br />

Elokuvapalvelu -124 391,38<br />

Tiedotus- ja julk.toiminta -194 514,35<br />

Ulkomaantoiminta -23 741,72<br />

Harrastustoiminta -15 939,66<br />

Opintotoiminta -108 028,64<br />

Kirjastopalvelu -69 560,82<br />

Kansainvälinen yhteistyö -5 571,27<br />

Kotimainen yhteistyö -14 046,26<br />

Henkilöstökulut -681 459,02<br />

Hallinnolliset kulut -117 238,62<br />

Poistot -31 030,68<br />

Kulut yhteensä -1 530 216,92<br />

Varsinaisen toiminnan tuotto/kulujäämä 137 012,36<br />

SIJOITUS-/RAHOITUSTOIMINTA<br />

Tuotot<br />

Ylläs vuokrat 30 906,52<br />

Linnank.3 vuokrat 106 850,00<br />

Korkotuotot 17 600,89<br />

Muut tuotot 7 600,00<br />

Tuotot yhteensä 162 957,41<br />

Kulut<br />

Ylläs kulut -48 534,93<br />

Linnank. 3 kulut -433 614,94<br />

Kulut yhteensä -482 149,87<br />

Sijoitus- ja rahoitustoim. tuotto/kulujäämä -319 192,46<br />

Ylijäämä ennen veroja -182 180,10<br />

Linnankatu 3 ennakkoverot 0<br />

Veronpalautukset 6 542,95<br />

Tilikauden yli-/alijäämä -175 637,15<br />

60 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


ASIAMIES- JA<br />

KLUBITOIMINTA<br />

HELSINKI<br />

Helsingin asiamiehet tekivät Porvoosta<br />

Hankoon käsittävällä toimialueellaan 2200<br />

(2445) laivakäyntiä. Kirjastoja vaihdettiin<br />

174 (175) kertaa, ja elokuvia 512 (511) kertaa.<br />

Merenkulkijoille järjestettiin kuljetuspalveluita<br />

sekä kiertoajeluita. Laivakäyntien<br />

yhteydessä toimitettiin ulkomaisia lehtiä,<br />

sekä kierrätettiin elokuvia ja kirjoja laivojen<br />

välillä. Merenkulkijoiden yhteydenpitoa<br />

kotimaihinsa edistettiin välittämällä puhelukortteja,<br />

sekä lainaamalla matkapuhelimia.<br />

Helsingin Merimiesklubilla oli internetyhteydellä<br />

varustettuja tietokoneita merenkulkijoiden<br />

vapaassa käytössä. Niitä käytti<br />

1300 (1900) merenkulkijaa. Hangon internet-pistettä<br />

käytti 600 (700) merenkulkijaa.<br />

KOTKA<br />

Kotkan asiamies teki kertomusvuonna toimialueellaan<br />

Kotkan, Haminan, Loviisan<br />

ja Lappeenrannan satamissa 1433 (1107)<br />

laivakäyntiä.<br />

Kirjastoyksikköjä vaihdettiin 46 (52)) kertaa.<br />

DVD-elokuvapaketteja vaihdettiin 194<br />

(133) kertaa.<br />

Kuljetuspalveluja MEPAn autolla tarjottiin<br />

15 (52) merenkulkijalle.<br />

Spot-paketteja ulkomaille lähetettiin 51<br />

(52) kertaa.<br />

MEPA-infotilaisuuksia pidettiin 1 (1) merenkulkualan<br />

opiskelijoille.<br />

Äänimeri-nettiyhteisölle järjestettiin tutustuminen<br />

Merikeskus Vellamoon<br />

Kaksipäiväiselle golf-kurssille osallistui 9<br />

merenkulkijaa.<br />

Kevään viidelle ATK-kurssille osallistui 35<br />

henkilöä.<br />

Kotkan Meripäivät täyttivät 50 vuotta.<br />

Meripäivien aikana osallistuttiin Suomen<br />

varustamot, merenkulun ammattiliittojen<br />

ja Kymenlaakson ammattikorkeakoulun<br />

merenkulunosaston kanssa Rekry-messuille<br />

kl Katariinalla ja jm Tarmolla, esillä oli myös<br />

Pohjoismaiden 2011 valokuvauskilpailun<br />

parhaat kuvat.<br />

TURKU<br />

Turun asiamies teki 984 (1143) laivakäyntiä.<br />

Kirjastoja vaihdettiin 60 (79) kertaa ja elokuvia<br />

177 (260). Kuljetuspalveluja sai 137<br />

(183) merenkulkijaa.<br />

Turussa järjestettiin 21 (16) MEPAn kurssia,<br />

joille osallistui 185 (128) merenkulkijaa.<br />

Kuntosalikävijöitä oli 1566 (1278). Liikuntatoimintaan<br />

osallistui 1897 (1688)<br />

merenkulkijaa. <strong>Mepa</strong>lassa kävi 2308 (3028)<br />

vierailijaa.<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

YHDYSHENKILÖT<br />

Yhdyshenkilöt tekivät 2857 (2774) laivakäyntiä.<br />

Kirjastoja vaihdettiin 65 (85) ja<br />

elokuvia 68 (46) kertaa. Kuljetuspalveluja<br />

annettiin 63 (60) merenkulkijalle. Kaskisen<br />

nettipistettä käytettiin 605 (818) kertaa.<br />

TOIMIHENKILÖT<br />

HELSINKI<br />

toimitusjohtaja Martti Karlsson, AV-sihteeri<br />

Heli Myllykangas, toimitussihteeri Pekka<br />

Karppanen, taloussihteeri Gerd Grabber,<br />

yleissihteeri Sirpa Kittilä, kirjastosihteeri<br />

Milja Nitovuori, asiamies Jaakko Aarninsalo,<br />

asiamies Niklas Peltola, toimistosihtee-<br />

ri Paula Suhonen, työhyvinvointivastaava<br />

Johan Treuthardt, siivooja Auli Liukkonen<br />

23.10 saakka.<br />

KOTKA<br />

asiamies Risto Nikula<br />

TURKU<br />

asiamies Juha Toivanen<br />

YHDYSHENKILÖT<br />

Hanko: Jani Hedback, Inkoo: Tom Björklöf,<br />

Kaskinen: Jarmo Nordback, Kemi:<br />

Tommi Lehtola, Maarianhamina: Inga-<br />

Britt Wirta, Raahe: Petri Leskelä, Rauma:<br />

Sanna Siivonen, Oulu: Antti Härö<br />

Frivakt Vapaavahti 61


HALLINTO<br />

EDUSTAJISTO<br />

Merimiespalvelutoimiston edustajistoon kuuluivat kertomusvuonna<br />

seuraavat henkilöt (edustajien varajäsenet suluissa):<br />

TYÖ- JA ELINKEINOMINISTERIÖN EDUSTAJA<br />

Puheenjohtaja<br />

hallitusneuvos Tarja Kröger (ylitarkastaja Sari Alho)<br />

LIIKENNE JA VIESTINTÄ-<br />

MINISTERIÖN EDUSTAJA<br />

Varapuheenjohtaja<br />

erityisasiantuntija Tero Jokilehto (hallitusneuvos Pekka Kouhia)<br />

VALTIOVARAINMINISTERIÖN EDUSTAJA<br />

neuvotteleva virkamies Riitta Bäck (neuvotteleva virkamies<br />

Joanna Autiovuori)<br />

LAIVANVARUSTAJIEN EDUSTAJAT<br />

merihenkilöstöpäällikkö Mikaela Björkholm (merihenkilöstöpäällikkö<br />

Ulla Häkkinen)<br />

merihenkilöstöpäällikkö Outi Byckling (toimitusjohtaja Olof<br />

Widén)<br />

merihenkilöstöpäällikkö Hanne Hinders (varatoimitusjohtaja<br />

Hans Ahlström)<br />

henkilöstöjohtaja Erkki Kotiranta (miehityspäällikkö Heikki<br />

Leikkonen)<br />

MERENKULKIJOIDEN EDUSTAJAT<br />

Miehistö<br />

kokkistuertti Mikko Ervast (keittiömestari Tarja Rännäli)<br />

tarjoilija Arja Ahonen (kokki Mika Ojala)<br />

TASE<br />

MERIMIESPALVELUTOIMISTO TASE<br />

VASTAAVAA<br />

PYSYVÄT VASTAAVAT<br />

Aineelliset hyödykkeet<br />

31.12.2012<br />

Maa-alueet 35 937,49<br />

Rakennukset ja rakennelmat 29 553,15<br />

Koneet ja kalusto 87 512,22<br />

Osakkeet ja osuudet 1 693 893,97<br />

PYSYVÄT VASTAAVAT YHTEENSÄ 1 846 896,83<br />

VAIHTUVAT VASTAAVAT<br />

Saamiset<br />

Tilisaamiset 201 911,39<br />

Siirtosaamiset 13 555,06<br />

YHTEENSÄ 215 466,45<br />

Rahoitusomaisuus<br />

Rahat ja pankkisaamiset 47 588,11<br />

Määrä-aikaistalletukset 168 377,11<br />

YHTEENSÄ 215 965,22<br />

VAIHTUVAT VASTAAVAT YHTEENSÄ 431 431,67<br />

VASTAAVAA YHTEENSÄ 2 278 328,50<br />

VASTATTAVAA<br />

Oma pääoma<br />

Muut rahastot<br />

Vararahasto 252 665,78<br />

Kiinteistökorjausrahasto 246 516,10<br />

Ed. tilikausien ylijäämä 1 732 837,79<br />

Tilikauden ylijäämä -175 637,15<br />

YHTEENSÄ 2 056 382,52<br />

Vieras pääoma<br />

Saadut ennakot 790,00<br />

Tilivelat 69 728,69<br />

Siirtovelat 151 427,29<br />

YHTEENSÄ 221 945,98<br />

VASTATTAVAA YHTEENSÄ 2 278 328,50<br />

Kansipäällystö<br />

merikapteeni Aino-Maija Alstela (merikapteeni Dan Stenbäck)<br />

Konepäällystö<br />

konepäällikkö Jari Simpura (asiamies Sami Uolamo)<br />

Edustajiston varsinainen kokous pidettiin 2.4. Siinä käsiteltiin Merimiespalvelulain<br />

(447/2007) 15. §:n mukaan edustajistolle kuuluvat asiat sekä<br />

tulo- ja menoarvioluonnos.<br />

62 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


HALLITUS<br />

Merimiespalvelutoimiston hallitukseen kuuluivat kertomusvuonna<br />

seuraavat henkilöt (varajäsenet suluissa):<br />

TYÖ- JA ELINKENOMINISTERIÖN EDUSTAJA<br />

valtakunnansovittelija Esa Lonka (hallitusneuvos Susanna Siitonen)<br />

LAIVANVARUSTAJIEN EDUSTAJAT<br />

asiantuntija Kimo Kostiainen (asiantuntija Jessica Troberg)<br />

asiantuntija Niklas Rönnberg 28.11.2012 saakka, asiantuntija Riku<br />

Anttila alkaen 29.11.2012 (asiantuntija Eija Kanto)<br />

MERENKULKIJOIDEN EDUSTAJAT<br />

Miehistön edustajat<br />

liittosihteeri Kenneth Bondas, Suomen Merimies-Unioni (toimitsija<br />

Satu Silta)<br />

Päällystön edustajat<br />

merikapteeni Kai Terimaa, Suomen Laivanpäällystöliitto (merikapteeni<br />

Teemu Alstela 3.10.2012 saakka, merikapteeni Petri Suominen<br />

alkaen 4.10.2012)<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

TILINTARKASTUSKERTOMUS<br />

Merimiespalvelutoimiston edustajiston varsinaiselle kokoukselle<br />

Olemme tilintarkastaneet Merimiespalvelutoimiston kirjanpidon, tilinpäätöksen, toimintakertomuksen ja hallinnontilikaudelta<br />

1.1.–31.12.2012. Tilinpäätös sisältää taseen, tuloslaskelman ja liitetiedot.<br />

HalIituksen ja toiminnanjohtajan vastuu<br />

Hallitus ja toiminnanjohtaja vastaavat tilinpäätöksen ja toimintakertomuksen laatimisesta ja siitä, että ne antavat oikeat<br />

ja riittävät tiedot Suomessa voimassa olevien tilinpäätöksen ja toimintakertomuksen laatimista koskevien säännösten mukaisesti.<br />

Hallitus vastaa kirjanpidon ja varainhoidon valvonnan asianmukaisesta järjestämisestä sekä siitä, että kirjanpito<br />

on lainmukainen ja varainhoito luotettavalla tavalla järjestetty.<br />

Tilintarkastajan velvollisuudet<br />

Velvollisuutenamme on antaa suorittamamme tilintarkastuksen perusteella lausunto tilinpäätöksestä ja toimintakertomuksesta.<br />

Tilintarkastuslaki edellyttää, että noudatamme ammattieettisiä periaatteita. Olemme suorittaneet tilintarkastuksen<br />

Suomessa noudatettavan hyvän tilintarkastustavan mukaisesti. Hyvä tilintarkastustapa edellyttiiä, että suunnittelemme<br />

ja suoritamme tilintarkastuksen hankkiaksemme kohtuullisen varmuuden siitä, onko tilinpäätöksessä tai toimintakertomuksessa<br />

olennaista virheellisyyttä, ja siitä, ovatko hallituksen jäsenet syyllistyneet tekoon tai laiminlyöntiin, josta saattaa<br />

seurata vahingonkorvausvelvollisuus Merimiespalvelutoimistoa kohtaan, taikka rikkoneet lakia tai sääntöjä.<br />

Tilintarkastukseen kuuluu toimenpiteitä tilintarkastusevidenssin hankkimiseksi tilinpätökseen ja toimintakertomukseen<br />

sisältyvistä luvuista ja niissä esitettävistä muista tiedoista. Toimenpiteiden valinta perustuu tilintarkastajan harkintaan,<br />

johon kuuluu väärinkäytöksestä tai virheestä johtuvan olennaisen virheellisyyden riskien arvioiminen. Näitä riskejä arvioidessaan<br />

tilintarkastaja ottaa huomioon sisäisen valvonnan, joka on Merimiespalvelutoimistossa merkityksellistä oikeat ja<br />

riittavät tiedot antavan tilinpäätöksen ja toimintakertomuksen laatimisen kannalta. Tilintarkastaja arvioi sisäistä valvontaa<br />

pystyäkseen suunnittelemaan olosuhteisiin nähden asianmukaiset tilintarkastustoimenpiteet mutta ei siinä tarkoituksessa,<br />

että hän antaisi lausunnon Merimiespalvelutoimiston sisäisen valvonnan tehokkuudesta. Tilintarkastukseen kuuluu myös<br />

sovellettujen tilinpäätöksen laatimisperiaatteiden asianmukaisuuden, toimivan johdon tekemien kirjanpidollisten arvioiden<br />

kohtuullisuuden sekä tilinpäätöksen ja toimintakertomuksen yleisen esittämistavan arvioiminen.<br />

Käsityksemme mukaan olemme hankkineet lausuntomme perustaksi tarpeellisen määriin tarkoitukseen soveltuvaa tilintarkastusevidenssiä.<br />

Lausunto<br />

Lausuntonamme esitämme, että tilinpäätös ja toimintakertomus antavat Suomessa voimassa olevien tilinpäätöksen ja<br />

toimintakertomuksen laatimista koskevien säännösten mukaisesti oikeat ja riittävät tiedot Merimiespalvelutoimiston<br />

toiminnan tuloksesta ja taloudellisesta asemasta. Toimintakertomuksen ja tilinpäätöksen tiedot ovat ristiriidattomia.<br />

Helsingissä 25. helmikuuta <strong>2013</strong><br />

KPMG OY AB<br />

Heidi Vierros<br />

KHT<br />

konemestari Harri Piispanen, Suomen Konepäällystöliitto (järjestösihteeri<br />

Reima Angerman)<br />

Suomen Merimieskirkko ry:n edustaja<br />

pääsihteeri Sakari Lehmuskallio<br />

Hallituksen puheenjohtajana toimi valtakunnansovittelija Esa Lonka<br />

ja varapuheenjohtajana hallitusneuvos Susanna Siitonen. Hallitus<br />

kokoontui neljä kertaa toimintavuoden aikana.<br />

Merimiespalvelutoimiston nimen ovat olleet oikeutettuja kirjoittamaan<br />

Esa Lonka ja Martti Karlsson yhdessä tai kumpikin heistä<br />

erikseen hallituksen jäsenen Kimo Kostiaisen tai Kenneth Bondaksen<br />

tai toimiston av-sihteeri Heli Myllykankaan kanssa.<br />

Vuoden 2012 tilintarkastaja oli KHT-yhteisö KPMG Oy Ab, jonka<br />

nimeämänä päävastuullisena tilintarkastajana toimi KHT Heidi<br />

Vierros.<br />

Merimiespalvelutoimiston taloudellinen asema ilmenee oheisesta<br />

taseesta ja tuloslaskelmasta.<br />

Helsingissä 13. helmikuuta <strong>2013</strong><br />

Frivakt Vapaavahti 63


STYRELSEN FÖR<br />

SJÖMANSSERVICEBYRÅNS<br />

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR<br />

ÅR 2012<br />

Utrikeshandelns sjötransporter minskade år 2012 med 5,4 % från år 2011 och var<br />

93 227 889 ton, av vilka de finska fartygens andel för importens del var 41 % och för<br />

exporten 19 %. Antalet passagerare hölls på ungefär samma nivå som år 2011, eller<br />

knappt 18 miljoner passagerare. Tonnaget ökade med 279 410 bruttoton.<br />

Handelsflottan ökade med 17 nya fartyg,<br />

av vilka 12 var nybyggen. Den<br />

gynnsamma utvecklingen var en följd<br />

av den lag om tonnageskatt som riksdagen<br />

godkände under våren, samt av sjöfartens<br />

arbetsmarknadsorganisationers avtal, som<br />

möjliggör anställningen av sjöfarare från<br />

länder utom EU på finländska fartyg.<br />

Sjömansservicebyråns intäkter förverkligades<br />

inte helt enligt planerna. Sjömansserviceavgifter<br />

inflöt något mindre än budgeterat,<br />

trots att antalet finska fartyg ökade i glädjande<br />

grad. Därtill bidrog delvis en ökad andel<br />

utländska sjöfarare på finska fartyg. Lästavgift<br />

inflöt betydligt mindre än budgeterat.<br />

Detta var en följd av att SSB inte fick någon<br />

andel av den tilläggssumma som delades ut<br />

på hösten.<br />

Trots minskade intäkter sköttes servicen<br />

väl. Flera serviceformer ökade rentav jämfört<br />

med föregående år.<br />

Inom idrottssektorn deltog 700 sjöfarare<br />

i innebandy-, ishockey- och fotbollsturneringar<br />

i ett rekordantal lag. Glädjande var<br />

att utöver passagerarfartygen också antalet<br />

lag från lastfartygen ökade och hade god<br />

framgång.<br />

Minuttävlingen, motionstävlingen för sjöfarare,<br />

fick ett gott mottagande. Sjöfararna<br />

erbjöds också personal training.<br />

På våren fastanställdes personen som enligt<br />

ett arbetsavtal för viss tid ansvarat för sjöfararnas<br />

arbetshälso- och motionsverksamhet.<br />

Byten av bibliotek minskade något, men<br />

förmedlingen av böcker enligt önskemål<br />

ökade. Antalet utländska sjöfarare på finska<br />

fartyg ökade. Därför skaffades mera böcker<br />

på estniska, engelska och ryska. Utbudets<br />

knapphet och upphovsmannarättsliga frågor<br />

var ännu hinder för att börja utlåning<br />

av e-böcker.<br />

Flera filmer utbyttes än föregående år.<br />

Detta var en följd av att antalet fartyg berättigade<br />

till filmtjänst ökade. I genomsnitt<br />

byttes filmerna på fartygen en gång i månaden.<br />

I slutet av året slutade förmedlingen<br />

av program inspelade från TV, på grund av<br />

den tekniska utvecklingen och Rundradions<br />

förbättrade service.<br />

Frivakt presenterade mera utförligt än tidigare<br />

olika rederier och sjöfarare som arbetar<br />

hos dem. Ombrytning och läsarvänlighet utvecklades<br />

i form av förkortade artiklar och<br />

utökat bildmaterial.<br />

64 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


E-postnyheterna levererades regelbundet<br />

till så gott som alla finska fartyg. Innehållet<br />

utvecklades med länkar som kopplades till<br />

artiklar publicerade på SSB:s hemsidor.<br />

Fartygsbesöken minskade på Åbos och<br />

Helsingfors serviceområden. Däremot ökade<br />

trafiken inom Kotkas område och antalet<br />

fartygsbesök ökade betydligt.<br />

Sjöfararnas traditionella hobbyutställning<br />

hölls på sjömansklubben på våren. Glädjande<br />

många deltagare kunde noteras. Sjöfararnas<br />

nordiska fototävling var igen högklassig och<br />

en riklig mängd foton hade skickats in. De<br />

bästa av dem var utställda i Helsingfors och<br />

därtill i Mariehamn och på Kotka havsdagar.<br />

Sjömansservicebyrån fick motta Sjöfartens<br />

Temapris 2012, som ett erkännande för<br />

närmare fyrtio år arbete för att främja sjöfararnas<br />

välfärd. Därtill konstaterade juryn att<br />

SSB främjat samarbetet mellan olika parter<br />

inom sjöfarten.<br />

Sjömansservicebyrån deltog första gången<br />

i Sjöfartens Dag i Mariehamn. Där presenterades<br />

SSB:s verksamhet och de bästa bilderna<br />

från sjöfararnas nordiska fototävling. Därtill<br />

arrangerades ett seminarium om skeden i<br />

Rederiet Lundqvists historia.<br />

Inom studieverksamheten arrangerades<br />

flera kurser än föregående år, men antalet<br />

kursdeltagare var något mindre. Datakursernas<br />

popularitet fortsatte att sjunka. Glädjande<br />

var att antalet deltagare i hobbykurserna<br />

ökade. Motions- och arbetshälsokurserna<br />

samt fotvandringen i Ylläs var populära.<br />

Kurserna som arrangerades på Åland lockade<br />

också många deltagare.<br />

Planändringen för fastigheten godkändes<br />

vid Helsingfors stadsfullmäktiges möte den<br />

28.3 och det fick laga kraft den 1.6. Styrelsen<br />

beslöt vid sitt möte den 3.5 att ansöka om<br />

byggnadslov och grunda ett bostadsaktiebolag,<br />

helsingin Sailors Home, för att sköta<br />

fastighetens förvaltning.<br />

Handlingarna som krävs för byggnadslov<br />

lämnades den 26.10 in hos Helsingfors<br />

stads byggnadsmyndigheter. Byggnadslovets<br />

behandlig sköts upp till nästa år.<br />

I fastigheten på Slottsgatan 3 gjordes endast<br />

de mest akuta reparationerna. Momentet<br />

i budgeten överskreds dock betydligt, då<br />

den nya byggnadens planeringskostnader<br />

bokfördes.<br />

Utnyttjandet av fritidslägenheterna i Ylläs<br />

låg på samma nivå som föregående år trots<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

SERVICESTATISTIK<br />

KURSER<br />

År 2012 2011 2012 2011<br />

ADB-kurser 13 14 87 99<br />

Hobbykurser 25 19 239 193<br />

Språkkurser 3 4 22 36<br />

Motion och hälsa 56 40 664 895<br />

Summa 97 77 1012 1223<br />

att man satsat på marknadsföring. Särskilt<br />

under sommar och höst har efterfrågan varit<br />

obetydlig. Under nästan hela vårsäsongen<br />

var dessutom en lägenhet ur bruk på grund<br />

av en vattenskada.<br />

På grund av den tidvis svala och regniga<br />

sommaren minskade antalet besökare på<br />

sommarvillan på Runsala betydligt. Med<br />

hjälp av talkoarbete fick man en ny lagerbyggnad<br />

uppförd på gården, och huvudbyggnadens<br />

veranda renoverades.<br />

INFORMATIONS-<br />

VERKSAMHET<br />

<strong>FRIVAKT</strong><br />

Tidningen Frivakt utkom fyra gånger på två<br />

språk och i fyrfärg. I tidningen informerades<br />

om SSB:s tjänster, evenemang och kurser<br />

och om fritidsverksamhet för sjöfolk.<br />

Under är 2012 fokuserade man på SSB:s<br />

egen verksamhet, sjömanskultur och sjöfa-<br />

Kurser sammanlagt Deltagare<br />

rarnas hälsa och välbefinnande. Man intervjuade<br />

sjöfarare och andra personer verksamma<br />

inom branschen. Sjöfararnas egna bidrag<br />

publicerades regelbundet.<br />

SSB:s service och kurserna år <strong>2013</strong> presenterades<br />

i en bilaga till Frivakt. Förutom till<br />

fartygen och sjöfartsorganisationerna skickades<br />

tidningen till medier som uppmärksammat<br />

sjöfarten samt ett antal prenumeranter.<br />

Det totala antalet sidor var 280 (280) och<br />

varierade mellan 60 och 76 per nummer.<br />

Upplagan omfattade 2500 exemplar, av vilka<br />

ca 60 skickades utomlands.<br />

ÖVRIG INFORMATION<br />

Det elektroniska nyhetsbrevet skickades<br />

varje vecka till ca etthundratrettio fartyg.<br />

Innehållet var sammanställt av de viktigaste<br />

sjöfartsnyheterna ur inhemska och utländska<br />

källor, nyheter om idrott och SSB:s egna<br />

meddelanden<br />

(siffrorna för år 2011 inom parentes)<br />

Fartygsbesök Bibliotekstjänst Filmtjänst Motion Transporttjänst<br />

År 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011<br />

Helsingfors 2200 2445 174 175 883 867 1252 1673 792 1015<br />

Kotka 1433 1107 46 52 194 133 9 75 15 52<br />

Åbo 984 1143 60 79 177 260 1566 1688 137 183<br />

Kontaktpersoner 2857 2774 65 85 68 46 735 1005 63 60<br />

Summa 7474 7469 345 391 1322 1306 3562 4441 1007 1310<br />

Frivakt Vapaavahti 65


Via sjöfartsorganisationernas tidningar, hemsidor och<br />

sociala medier informerades om SSB:s kultur- och<br />

idrottsevenemang och övrig service. Man informerade<br />

om SSB:s verksamhet på egna kurser och vid evenemang<br />

arrangerade av branschens organisationer.<br />

TIDNINGSTJÄNST<br />

SSB hade vid utgången av år 2012 4 (5) tidningsstationer,<br />

till vilka man prenumererade på finsk- och<br />

svenskspråkiga dagstidningar. För sjöfararnas bruk<br />

prenumererade SSB på tidningar och tidskrifter till<br />

Helsingfors, Åbo, Kotka, Hangö, Raumo, Mäntyluoto,<br />

Kaskö, Brahestad, Uleåborg och Kemi. Till fartygen<br />

förmedlade tidningspaket per post, via mäklare<br />

eller servicepunkten på flygstationen.<br />

För utländska sjöfarare som besökte finska hamnar<br />

prenumererade man på tidningar från Tyskland, Sverige,<br />

Polen, England, Holland, Ryssland, Estland och<br />

Filippinerna. Urvalet kompletterades med inköp av<br />

lösnummer. Nyheter per e-post distribuerades också<br />

till utländska sjöfarare i samarbete med andra sjömansserviceorganisationer.<br />

FILMTJÄNST<br />

Till fartygen levererades filmer som DVD- och Bluray-skivor,<br />

samt Playstation 3-spel. Inhemska serier,<br />

underhållningsprogram och faktaprogram om sjöfart<br />

spelades in från TV. Olika hobbyprogram enligt önskemål<br />

levererades också.<br />

Sammanlagt 23 818 (23 157) filmer utbyttes. Antalet<br />

utbyten var 1 322 (1 306), av vilka de flesta 883<br />

(867) skedde i Helsingfors. Filmerna levererades till<br />

RESULTATRÄKNING<br />

SJÖMANSSERVICEBYRÅN RESULTATRÄKNING<br />

ORDINARIE VERKSAMHET<br />

Intäkter<br />

1.1. - 31.12.2012<br />

SSB-avg./sjöfarare och rederier 572 229,29<br />

SSB-avg./statens andel 572 229,29<br />

Lästavgifter 505 520,00<br />

Intäkter från klubbverksamhet 1 300,70<br />

Hamnstädernas bidrag 15 950,00<br />

Intäkter sammanlagt 1 667 229,28<br />

Kostnader<br />

Klubbar o. verksamhetsställen -80 970,95<br />

Idrott och motion -63 723,55<br />

Filmtjänst -124 391,38<br />

Information och publikationer -194 514,35<br />

Utlandsverksamhet -23 741,72<br />

Hobbyverksamhet -15 939,66<br />

Studieverksamhet -108 028,64<br />

Bibliotekstjänst -69 560,82<br />

Internationellt samarbete -5 571,27<br />

Samarbete i hemlandet -14 046,26<br />

Personalkostnader -681 459,02<br />

Administration -117 238,62<br />

Avskrivningar -31 030,68<br />

Kostnader sammanlagt -1 530 216,92<br />

Överskott av ordinarie verksamhet 137 012,36<br />

PLACERINGS- O.<br />

FINANSIERINGSVERKSAMHET<br />

Intäkter<br />

Hyror Ylläs 30 906,52<br />

Hyror Slottsgatan 3 106 850,00<br />

Ränteintäkter 17 600,89<br />

Övriga intäkter 7 600,00<br />

Intäkter sammanlagt 162 957,41<br />

Kostnader<br />

Kostnader Ylläs -48 534,93<br />

Kostnader Slottsgatan 3 -433 614,94<br />

Kostnader sammanlagt -482 149,87<br />

Överskott av placerings- o.<br />

finansieringsverksamhet<br />

-319 192,46<br />

Överskott före skatt -182 180,10<br />

Slottsgatan 3 förskottsskatt 0<br />

Skatteåterbäring 6 542,95<br />

Räkenskapsperiodens överskott -175 637,15<br />

66 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


fartygen av ombud, kontaktpersoner, utbytesmanskap, via sjömanskyrkor<br />

eller per post.<br />

Under verksamhetsåret var 141 (133) fartyg inskrivna i filmtjänsten.<br />

STUDIEVERKSAMHET<br />

SSB ordnade 97 (77) kurser, i vilka sammanlagt 1012 (1223) sjöfarare<br />

deltog. Mest populära var kurserna i hantverk, golfkurserna<br />

och familjekursen samt fotvandringskursen i Ylläs. Utöver motionskurserna<br />

arrangerades arbetshälsokurser, där man fokuserade på att<br />

förbättra det fysiska och psykiska välbefinnandet i arbetet. På Åland<br />

arrangerades kurserna av Medborgarinstitutet i Mariehamn (Medis).<br />

Sjöfararna kunde låna språkkurser, litteratur om datoranvändning<br />

och annat material för självstudier.<br />

BIBLIOTEKSTJÄNST<br />

Under år 2012 fick sammanlagt 141 (134) fartyg bibliotekstjänst.<br />

Biblioteksbyten skedde 345 (391) under året. På fartyg med bibliotekstjänst<br />

hade man bibliotek omfattande 35 – 250 böcker, som byttes<br />

vid behov. Då personalen blivit allt mera mångnationell skaffades<br />

utöver böcker på de inhemska språken också böcker på estniska,<br />

ryska och engelska.<br />

Böcker cirkulerades också på utländska fartyg som besökte finska<br />

hamnar.<br />

På skeppsbiblioteket i Helsingfors lånade sjöfararna böcker för eget<br />

bruk eller för fartygens besättning<br />

I Frivakt presenterades fortsättningsvis böcker och författare.<br />

Bokförlagen och biblioteken har inte gjort framsteg i förhandlingarna<br />

om e-boken. Biblioteken får liksom hittills förmedla material<br />

som inte berörs av lagen om upphovsrätt.<br />

MOTION OCH ARBETSHÄLSA<br />

Informationen om sektorn utvecklades. Sammanlagt genomfördes<br />

20 resor med passagerar- och lastfartyg för att informera om SSB:s<br />

tjänster och utföra övningar som främjar arbetshälsan.<br />

I ishockeyturneringen deltog 9 fartygslag och 130 spelare (120), i<br />

fotbollen 11 fartygslag och 160 spelare (120). En nordisk turnering<br />

i innebandy arrangerades för första gången. Sammanlagt deltog 240<br />

spelare i FM-tävlingen och Nordic Open.<br />

Golfspelets popularitet höll i sig. Sammanlagt deltog 74 spelare<br />

i två tävlingar. I tävlingen i hagelgevärsskytte deltog 18 sjöfarare.<br />

Ungefär 240 utländska sjöfarare från kryssningsfartyg utnyttjade<br />

spelplaner som SSB reserverat för basket och fotboll.<br />

I Helsingfors, Åbo och Mariehamn utnyttjade 7453 (10410) sjöfarare<br />

konditionssalar. Motionssalar besöktes av 1088 (1640) och<br />

ishallar av 1540 (1945) sjöfarare. Ungefär 200 sjöfarare utnyttjade<br />

servicen personal training.<br />

Kai Korhonen, som arbetar som kock på Silja Serenade, valdes till<br />

Årets sjömansidrottare.<br />

M/S Klenodens befälhavare Eero Matikainen utsågs till The Grand<br />

Sportsman of the Seven Seas för sin mångåriga insats för främjandet<br />

av sjömansidrotten.<br />

Neste Shippings fartygslag tilldelades Kekkonens Kanna.<br />

M/S Klenoden valdes till Årets friidrottsfartyg.<br />

I Minuttävlingen, sjöfararnas motionstävling, deltog ca 140 sjöfarare.<br />

Arja Ahonen segrade i den individuella serien och i fartygsserien<br />

var M/S Ahti bäst.<br />

HOBBY OCH REKREATION<br />

Sjöfararnas hobbyutställning ordnades för trettionionde gången.<br />

Deltagarna var sammanlagt 58 (51). Av de bästa arbetena sammanställdes<br />

en utställning som var öppen 13.3 – 5.4.2012 på sjömans-<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

klubben i Helsingfors. De bästa bilderna från den nordiska fototävlingen<br />

föregående år var utöver i Helsingfors också utställda på<br />

Nordsjö Sjömanscentrum, i Mariehamn och Kotka<br />

Till sjöfararnas nordiska fototävling 2012 skickades sammanlagt<br />

1172 (1268) foton in. Gudmundur St. Valdimarsson från Island<br />

vann tävlingen.<br />

För personalen på fartyg som besökte Helsingfors arrangerades<br />

besök på utställningar och exkursioner.<br />

INTERNATIONELLT SAMARBETE<br />

Internationella Sjömansvälfärdskommitténs (ICSW) årsmöte hölls<br />

i London 27. – 28.11. Mötets viktigaste fråga gällde samgången<br />

med International Seafarers Assistance Network (ISAN). Samtidigt<br />

beslöts att den nya organisationens namn blir International Seafarers<br />

Welfare and Assistance Network (ISWAN). Den nya organisationens<br />

verksamhet inleds följande år.<br />

Det nordiska chefsmötet hölls 8 – 9.5 i Köpenhamn. På mötets<br />

agenda stod nationella rapporter, samarbetet i Rotterdam, utvecklandet<br />

av ICSW, den elektroniska nyhetsförmedlingen och satsningen<br />

på sjöfararnas arbetshälsa.<br />

Den nordiska idrottskommitténs möte hölls i Köpenhamn 1.11.<br />

Vid mötet fastställdes de nordiska idrottsseriernas resultat och regler<br />

och man fattade beslut om idrottsevenemang under det kommande<br />

året.<br />

SAMARBETE I HEMLANDET<br />

Man deltog i planeringen av sjöfartens rekrytering och i rekryteringsevenemanget<br />

som hölls i samband med Kotka Havsdagar.<br />

I arbetsgruppen för samarbete mellan Sjömansservicebyrån och<br />

Finlands Sjömanskyrka diskuterade man en sjömansservicepunkt på<br />

Ärtholmen för personalen på kryssningsfartyg samt utvecklandet av<br />

Frivakt Vapaavahti 67


Sjömanscentret i Nordsjö.<br />

I samarbete med Sjömanspensionskassan<br />

arrangerades 8.2 på Finlandiahuset Sjöfartsseminariet<br />

för riksdagens kommunikations-<br />

och finansutskott.<br />

Tillsammans med Sjömanspensionskassan<br />

deltog man också i sjöfararnas arbetshälsoprojekt<br />

Seafit och Stay Onboard.<br />

Sjömansservicebyrån stöddes ekonomiskt<br />

av hamnstäderna Helsingfors, Kemi, Kotka<br />

och Åbo.<br />

OMBUDS- OCH<br />

KLUBBVERKSAMHET<br />

HELSINGFORS<br />

Ombuden i Helsingfors gjorde 2200 (2445)<br />

fartygsbesök inom sitt serviceområde från<br />

Borgå till Hangö. Bibliotek byttes 174<br />

(175) gånger och filmer 512 (511). För sjöfarare<br />

ordnades transporter och rundturer.<br />

I samband med fartygsbesöken levererades<br />

utländska tidningar och filmer och böcker<br />

byttes ut mellan fartygen. För att underlätta<br />

sjöfararnas möjligheter att hålla kontakt med<br />

hemlandet förmedlade man telefonkort och<br />

lånade ut mobiltelefoner.<br />

På Helsingfors Sjömansklubb stod datorer<br />

med internetförbindelse avgiftsfritt till sjöfararnas<br />

förfogande. De utnyttjades av 1300<br />

(1900) sjöfarare. Internetpunkten i Hangö<br />

utnyttjades av 600(700) sjöfarare.<br />

KOTKA<br />

Ombudet i Kotka gjorde under året 1433<br />

(1107) fartygsbesök inom sitt verksamhetsområde<br />

i Kotka, Fredrikshamn, Lovisa och<br />

Villmanstrand hamnar. Bibliotek byttes 46<br />

(52) gånger. DVD-filmpaket byttes 194<br />

(133) gånger.<br />

Transport med SSB:s bil ordnades för 15<br />

(52) sjöfarare.<br />

Paket med tidningar skickades till utlandet<br />

51 (52) gånger.<br />

Informationsmöten om SSB:s verksamhet<br />

ordnades 1 (1) gång för sjöfartsstuderande.<br />

För nätverket Äänimeri ordnades ett besök<br />

på Sjöfartscentret Vellamo.<br />

I en tvådagars golfkurs deltog 9 sjöfarare.<br />

I vårens fem ADB-kurser deltog 35 personer.<br />

Kotka Havsdagar fyllde 50 år. Under<br />

havsdagarna deltog SSB i Rekry-mässan<br />

som arrangerades på skolningsfartyget Katariina<br />

och isbrytaren Tarmo av Rederierna i<br />

Finland, sjöfartens fackförbund och sjöfartsenheten<br />

på Kymmenedalens yrkeshögskola.<br />

Man kunde också bekanta sig med de bästa<br />

bilderna från den nordiska fototävlingen<br />

2011.<br />

ÅBO<br />

Ombudet i Åbo gjorde 984 (1143) fartygsbesök.<br />

Bibliotek byttes 60 (79) gånger och<br />

filmer 177 (260).<br />

Transporttjänst fick 137 (183) sjöfarare.<br />

I Åbo arrangerade SSB 21 (16) kurser, i<br />

dem deltog 185 (128) sjöfarare.<br />

Konditionssalarna besöktes av 1566<br />

(1278) sjöfarare. I motions- och idrottsverksamheten<br />

deltog 1897 (1688) sjöfarare.<br />

På <strong>Mepa</strong>la noterades 2308 (3028) besök.<br />

KONTAKTPERSONER<br />

Kontaktpersonerna gjorde 2857 (2774)<br />

fartygsbesök. Bibliotek byttes 65 (85) och<br />

filmer 68 (46) gånger. Sammanlagt 63 (60)<br />

sjöfarare fick transporttjänst. Internetpunkten<br />

i Kaskö utnyttjades 605 (818) gånger.<br />

FUNKTIONÄRER<br />

HELSINGFORS<br />

verkställande direktör Martti Karlsson, AVsekreterare<br />

Heli Myllykangas, redaktionssekreterare<br />

Pekka Karppanen, ekonomisekreterare<br />

Gerd Grabber, allmänsekreterare<br />

Sirpa Kittilä, bibliotekssekreterare Milja Nitovuori,<br />

ombud Jaakko Aarninsalo, ombud<br />

Niklas Peltola, byråsekreterare Paula Suhonen,<br />

arbetshälsoansvarig Johan Treuthardt,<br />

städerska Auli Liukkonen till den 23.10 .<br />

KOTKA<br />

ombud Risto Nikula<br />

ÅBO<br />

ombud Juha Toivanen<br />

KONTAKTPERSONER<br />

Hangö: Jani Hedback, Ingå: Tom Björklöf,<br />

Kaskö: Jarmo Nordback, Kemi: Tommi<br />

Lehtola, Mariehamn: Inga-Britt Wirta,<br />

Brahestad: Petri Leskelä, Raumo: Sanna<br />

Siivonen, Uleåborg: Antti Härö<br />

FÖRVALTNINGEN<br />

REPRESENTANTSKAPET<br />

Sjömansservicebyråns representantskap hade<br />

under verksamhetsåret följande medlemmar<br />

(suppleanterna inom parentes)<br />

ARBETS- OCH NÄRINGSMINIS-<br />

TERIETS REPRESENTANT<br />

Ordförande<br />

regeringsråd Tarja Kröger (överinspektör<br />

Sari Alho)<br />

68 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


BALANSRÄKNING<br />

SJÖMANSSERVICEBYRÅN BALANSRÄKNING<br />

AKTIVA<br />

FASTA TILLGÅNGAR<br />

Materiella tillgångar<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

31.12.2011<br />

Tomter 35 937,49<br />

Byggnader och konstruktioner 29 553,15<br />

Maskiner och inventarier 87 512,22<br />

Aktier och andelar 1 693 893,97<br />

FASTA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 1 846 896,83<br />

RÖRLIGA TILLGÅNGAR<br />

Fordringar<br />

Kontofordringar 201 911,39<br />

Resultatregleringar 13 555,06<br />

SAMMANLAGT 215 466,45<br />

Finansieringstillgångar<br />

Kassa och banktillgodohavanden 47 588,11<br />

Depositioner 168 377,11<br />

SAMMANLAGT 215 965,22<br />

RÖRLIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 431 431,67<br />

AKTIVA SAMMANLAGT 2 278 328,50<br />

PASSIVA<br />

Eget kapital<br />

Övriga fonder<br />

Reservfond 252 665,78<br />

Fastighetsreparationsfond 246 516,10<br />

Överskott från tidigare år 1 732 837,79<br />

Räkenskapsperiodens överskott -175 637,15<br />

SAMMANLAGT 2 056 382,52<br />

Främmande kapital<br />

Erhållna förskott 790,00<br />

Kontoskulder 69 728,69<br />

Resultatregleringar 151 427,29<br />

SAMMANLAGT 221 945,98<br />

PASSIVA SAMMANLAGT 2 278 328,50<br />

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS REPRE-<br />

SENTANT<br />

Viceordförande<br />

enhetschef Tero Jokilehto (regeringsråd Pekka Kouhia)<br />

FINANSMINISTERIETS<br />

REPRESENTANT<br />

konsultativa tjänstemannen Riitta Bäck (konsultativa<br />

tjänstemannen Joanna Autiovuori)<br />

REPRESENTANTER<br />

FÖR SKEPPSREDARNA<br />

sjöpersonalchef Mikaela Björkholm (sjöpersonalchef<br />

Ulla Häkkinen)<br />

sjöpersonalchef Outi Byckling (verkställandedirektör<br />

Olof Widén)<br />

sjöpersonalchef Hanne Hinders (viceverkställande<br />

direktör Hans Ahlström)<br />

personalchef Erkki Kotiranta (bemanningschef Heikki<br />

Leikkonen)<br />

REPRESENTANTER<br />

FÖR SJÖFARARNA<br />

Manskapet<br />

kockstuert Mikko Ervast (köksmästare Tarja Rännäli)<br />

servitris Arja Ahonen (kock Mika Ojala)<br />

Däcksbefälet<br />

sjökapten Aino-Maija Alstela (sjökapten Dan Stenbäck)<br />

Maskinbefälet<br />

maskinchef Jari Simpura (ombudsman Sami Uolamo)<br />

Representantskapets ordinarie sammanträde hölls den<br />

2.4. Vid sammanträdet behandlades de i § 15 i Sjömansservicelagen<br />

(447/2007) nämnda ärendena och<br />

utkastet till budget.<br />

Frivakt Vapaavahti 69


Styrelsen<br />

Sjömansservicebyråns styrelse hade under verksamhetsåret följande<br />

medlemmar (suppleanterna inom parentes)<br />

ARBETS- OCH NÄRINGSMINIS-<br />

TERIETS REPRESENTANT<br />

riksförlikningsman Esa Lonka (regeringsråd Susanna Siitonen)<br />

REPRESENTANTER<br />

FÖR SKEPPSREDARNA<br />

ombudsman Kimo Kostiainen (ombudsman Jessica Troberg)<br />

ombudsman Niklas Rönnberg till den 28.11.2012, ombudsman<br />

Riku Anttila från den 29.11.2012 (ombudsman Eija Kanto)<br />

REPRESENTANTER<br />

FÖR SJÖFARARNA<br />

Manskapet<br />

förbundssekreterare Kenneth Bondas, Finlands Sjömans-Union<br />

(funktionär Satu Silta)<br />

Befälet<br />

sjökapten Kai Terimaa, Finlands Skeppsbefälsförbund (sjökapten<br />

REVISIONSBERÄTTELSE<br />

Till Sjömansservicebyråns representantskaps ordinarie möte<br />

Teemu Alstela till den 3.10.2012 viceverksamhetsledare Petri Suominen<br />

från den 4.10.2012)<br />

maskinmästare Harri Piispanen, Finlands Maskinbefälsförbund (förbundssekreterare<br />

Reima Angerman)<br />

Representant för Finlands Sjömanskyrka<br />

generalsekreterare Sakari Lehmuskallio<br />

Som ordförande för styrelsen fungerade riksförlikningsman Esa<br />

Lonka och som viceordförande regeringsrådet Susanna Siitonen.<br />

Styrelsen sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret.<br />

Sjömansservicebyråns namn tecknades av Esa Lonka och Martti<br />

Karlsson tillsammans eller av någondera av dem tillsammans med<br />

styrelsemedlemmen Kimo Kostiainen eller Kenneth Bondas eller<br />

byråns AV-sekreterare Heli Myllykangas.<br />

Revisor för år 2012 var CGR-samfundet KPMG Oy Ab, som utnämnt<br />

CGR Heidi Vierros som huvudansvarig revisor.<br />

Sjömansservicebyråns ekonomiska ställning framgår av närslutna<br />

balans- och resultaträkning.<br />

Helsingfors den 13 februari <strong>2013</strong><br />

Vi har granskat Sjömansservicebyråns bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och administration för räkenskapsperioden<br />

1.1 – 31.12.2012. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet.<br />

Styrelsens och verksamhetsledarens ansvar<br />

Styrelsen och verksamhetsledaren ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och<br />

tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse.<br />

Styrelsen skall se till att Sjömansservicebyråns bokföring är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.<br />

Revisorns skyldigheter<br />

Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter<br />

att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed<br />

förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen<br />

innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida styrelsens medlemmar har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse<br />

som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot Sjömansservicebyrån, eller brutit mot lag eller förordningar.<br />

En revision innefattar ett genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet<br />

och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av<br />

risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna<br />

kontrollen som i Sjömansservicebyrån kan ha en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse<br />

som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder,<br />

men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i Sjömansservicebyråns interna kontroll. En revision<br />

innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i den<br />

operativa ledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet<br />

och verksamhetsberättelsen.<br />

Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande.<br />

Utlåtande<br />

Som vårt utlåtande framför vi att bokslutet och verksamhetsberättelsen, i enlighet med de stadganden och bestämmelser som<br />

gäller i Finland gällande uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse, ger riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av<br />

Sjömansservicebyråns verksamhet och dess ekonomiska ställning. Uppgifterna i verksamhetsberättelse och bokslut är konfliktfria.<br />

Helsingfors den 25 februari 2012<br />

KPMG OY AB<br />

Heidi Vierros<br />

CGR<br />

70 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>


Elokuu<br />

Ratsastuskurssi, Valkeakoski 22.08. – 24.08.<br />

Tutustu purjehdukseen, Naantali 24.08.<br />

Tutustu melontaan, Turku 26.08.<br />

Tutustu melontaan, Helsinki 27.08.<br />

Syyskuu<br />

Ylläs vaellus, Ylläsjärvi (100 €) 05.09. – 12.09.<br />

Atk-perusteet, Helsinki 09.09. – 10.09.<br />

Tutustu purjehdukseen, Naantali 09.09.<br />

Tutustu sieniin, Pääkaupunkiseutu 10.09.<br />

Digikuvaus ja kuvankäsittely, Helsinki 11.09. – 13.09.<br />

Tablet -tietokoneen perusteet, Helsinki 16.09. – 17.09.<br />

Polkupyörä ergometritesti, Helsinki 17.09.<br />

Atk-kotisivut ja blogit, Helsinki 18.09. – 20.09.<br />

Tutustu sieniin, Pääkaupunkiseutu 19.09.<br />

Tutustu jousiammuntaan, Helsinki 20.09.<br />

Atk-sosiaalinen media, Helsinki 23.09. – 24.09.<br />

Atk-excel, Helsinki 25.09. – 27.09.<br />

Atk-kuvankäsittely, Helsinki 30.09. – 02.10.<br />

Köysityökurssi, Turku 30.09. – 02.10.<br />

Lokakuu<br />

Rentoutuminen voimavarana, Helsinki 04.10.<br />

Sykettä syksyyn, Pajulahti 07.10. – 09.10.<br />

Tutustu piloxingiin, Helsinki 11.10.<br />

2 / <strong>2013</strong><br />

TULEVIA KURSSEJA<br />

Atk-perusteet, Turku 14.10. – 15.10.<br />

Venäjän alkeet, Helsinki 14.10. – 16.10.<br />

Tablet -tietokoneen perusteet, Turku 16.10. – 17.10.<br />

Hopeaketjukurssin jatko, Helsinki 17.10. – 18.10.<br />

Tutustu kuntonyrkkeilyyn, Helsinki 18.10.<br />

Atk-internetin tehokäyttö, Turku 21.10. – 22.10.<br />

Atk-kuvankäsittely, Turku 23.10. – 25.10.<br />

Huovutuskurssi, Helsinki 24.10. – 25.10.<br />

Puikot heilumaan, Helsinki 28.10. – 30.10.<br />

Marraskuu<br />

Rentoutuminen voimavarana, Helsinki 01.11.<br />

Atk-sosiaalinen media, Kotka 04.11. – 05.11.<br />

Tablet -tietokoneen perusteet, Kotka 06.11. – 07.11.<br />

Keramiikkakurssi, Vantaa 06.11. – 08.11.<br />

Atk-kuvankäsittely, Kotka 11.11. – 13.11.<br />

Atk-perusteet, Kotka 14.11. – 15.11.<br />

Tyylikurssi, Helsinki 14.11. – 15.11.<br />

Liikuntakurssi, Pajulahti 18.11. – 20.11.<br />

Atk-excel, Kotka 18.11. – 20.11.<br />

Tutustu syvävenyttelyyn, Helsinki 22.11.<br />

Köysityökurssi, Kotka 25.11. – 27.11.<br />

Jouluaskartelu, Helsinki 28.11. – 29.11.<br />

Tutustu syvävenyttelyyn, Helsinki 29.11.<br />

Joulukuu<br />

Jouluaskartelu, Turku 09.12. – 10.12.<br />

Jouluaskartelu, Turku 12.12. – 13.12.<br />

HYVÄÄ KESÄÄ!<br />

TREVLIG SOMMAR!<br />

MERIMIESPALVELUTOIMISTO<br />

SJÖMANSSERVICEBYRÅN<br />

M/s Amorellan juhannuskoivut kuvasi Elisa Pihkala<br />

Frivakt Vapaavahti 71


Toimitusjohtaja<br />

Verkställande direktör<br />

Niklas Rönnberg<br />

p/tel 09 668 90015<br />

niklas.ronnberg@mepa.fi<br />

Yleissihteeri/opintoasiat<br />

Allmänsekreterare<br />

/studieärenden<br />

Sirpa Kittilä<br />

p./tel. 6689 0016<br />

GSM 040 521 2055<br />

kulttuuri@mepa.fi<br />

opinto@mepa.fi<br />

AV-sihteeri<br />

AV-sekreterare<br />

Heli Myllykangas<br />

p./tel. 6689 0012<br />

video@mepa.fi<br />

Tiedotus/Information<br />

Pekka Karppanen<br />

p/tel 0400 879 733<br />

vapaavahti@mepa.fi<br />

Liikunta-asiat/<br />

Idrottsärenden<br />

Johan Treuthardt<br />

p/tel 0400 709 491<br />

urheilu@mepa.fi<br />

MERIMIESPALVELUTOIMISTO<br />

SJÖMANSSERVICEBYRÅN<br />

Linnankatu 3 (PL 170, 00161 HKI)<br />

Slottsgatan 3 (PB 170, 00161 H:fors)<br />

00160 HELSINKI/HELSINGFORS<br />

P./Tel (09) 668 9000,<br />

E-mail: mepa@mepa.fi<br />

www.mepa.fi<br />

Kirjastosihteeri<br />

Bibliotekssekreterare<br />

Milja Nitovuori<br />

p./tel. 6689 0023<br />

kirjasto@mepa.fi<br />

Asiamiehet/Ombud<br />

Jaakko Aarninsalo<br />

p./tel. 040 504 3761<br />

asiamies.helsinki@mepa.fi<br />

Niklas Peltola<br />

p./tel. 0400 419 687<br />

asiamies.helsinki@mepa.fi<br />

Talous ja toimisto<br />

Ekonomi och kontor<br />

Gerd Grabber<br />

talous@mepa.fi<br />

Paula Suhonen<br />

Toimisto ja Ylläsmajat<br />

Kontor och Ylläs-stugor<br />

p./tel. (09) 6689 0011<br />

toimisto@mepa.fi<br />

MERIMIESKLUBI/<br />

SJÖMANSKLUBBEN<br />

Linnank. 3 Helsinki<br />

Slottsg. 3 Helsingfors<br />

p./tel. (09) 659 233<br />

VUOSAAREN<br />

MERIMIESKESKUS/<br />

NORDSJÖ<br />

SJÖMANSCENTRUM<br />

Provianttik. 4, Helsinki<br />

Proviantg. 4, Helsingfors<br />

p/tel (09) 5844 8200<br />

SIVUTOIMISTOT-FILIALER<br />

KOTKA<br />

Kirkkokatu 18 A<br />

48100 Kotka<br />

Asiamies/Ombud<br />

Risto Nikula<br />

p/tel 0400 605 187<br />

fax (05) 218 2860<br />

asiamies.kotka@mepa.fi<br />

TURKU/ÅBO<br />

Linnankatu 93<br />

Slottsgatan 93<br />

20100 Turku/Åbo<br />

p./tel. (02) 230 4995<br />

fax (02) 234 3597<br />

MEPALA Ruissalo/Runsala<br />

p./tel. (02) 258 9150<br />

Asiamies-Ombud<br />

Juha Toivanen<br />

p./tel. 040 507 1140<br />

asiamies.turku@mepa.fi<br />

YHTEYSHENKILÖT/<br />

KONTAKTPERSONER<br />

RAUMA/RAUMO<br />

Yhdysmies/kontaktperson<br />

Sirpa Tolppanen<br />

p/tel 040-5476936<br />

OULU/ULEÅBORG<br />

Antti Härö<br />

p./tel. 0400 371 574<br />

Markku Lauriala<br />

p./tel. 0400 875 633<br />

KEMI<br />

Yhdysmies/kontaktperson<br />

Tommi Lehtola<br />

p/tel 040 567 0938<br />

RAAHE/BRAHESTAD<br />

Yhdysmies/kontaktperson<br />

Petri Leskelä<br />

p./tel. 040 546 8516<br />

KASKINEN/KASKÖ<br />

Yhdysmies/kontaktperson<br />

Jarmo Nordback<br />

p./tel. 040 848 8855<br />

JULKAISIJA:<br />

Merimiespalvelutoimisto<br />

UTGIVARE:<br />

Sjömansservicebyrån<br />

PÄÄTOIMITTAJA/<br />

CHEFREDAKTÖR<br />

Niklas Rönnberg<br />

Toimitussihteeri/<br />

Redaktionssekreterare<br />

Pekka Karppanen<br />

p./tel. 6689 0020<br />

vapaavahti@mepa.fi<br />

Översättningar till svenska<br />

av B2B Tranlations<br />

Kirjapaino/Tryckeri<br />

MIKTOR<br />

Taitto/Layout<br />

MarkoVuorio<br />

VUOSIKERTA/ÅRGGÅNG 11 e<br />

ISSN 0789-8231 (Painettu)<br />

ISSN 2341-5681 (Verkkojulkaisu)<br />

M - Itella Oyj<br />

72 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong><br />

Aikakauslehtien Liiton Jäsen

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!