VAPAAVAHTI • FRIVAKT 2/2013 - Mepa
VAPAAVAHTI • FRIVAKT 2/2013 - Mepa
VAPAAVAHTI • FRIVAKT 2/2013 - Mepa
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2 / <strong>2013</strong><br />
MERIMIESPALVELUTOIMISTO SJÖMANSSERVICEBYRÅN<br />
<strong>VAPAAVAHTI</strong> <strong>•</strong> <strong>FRIVAKT</strong> 2/<strong>2013</strong><br />
Helsingörs nya<br />
Sjöfartsmuseum<br />
Jungmannista<br />
uudisrakennusten<br />
valvojaksi<br />
Då maffian<br />
beslagtog<br />
flaskskeppet<br />
M/s Finnsky<br />
Hangosta<br />
Helsinkiin<br />
Frivakt Vapaavahti 1
<strong>VAPAAVAHTI</strong> 2/13<br />
Pääkirjoitus: Työterveyden rooli ………………… 3<br />
Uudenkarhea roro-alus Finnsky ………………… 4<br />
Aura ……………………………………………… 12<br />
Laivan keittiöstä kaksipyöräisen selkään ………… 14<br />
Pitkä tie jungmannista …………………………… 18<br />
Kun mafia pullolaivan kaappasi ………………… 22<br />
Avomeriliikenteen matkustajahöyrylaivoja ……… 24<br />
Aaland Maritime Day keräsi väkeä ……………… 26<br />
Merihenkilöstö tänään …………………………… 28<br />
Merenkulkualan XXVIII teemapäivää vietettiin … 29<br />
Äänimeri.fi goes Turku 18.4.<strong>2013</strong>! ……………… 30<br />
Helsingöriin moderni merenkulkumuseo ………… 34<br />
Kansainvälisiä vieraita Merikotka -seminaarissa … 38<br />
Päivä merellä …………………………………… 40<br />
MEPAn kirjasto suosittelee ……………………… 42<br />
MEPA Hockey 8.4. ……………………………… 44<br />
MEPA Golf 21.5. ……………………………… 46<br />
Ristikko ………………………………………… 50<br />
Merenkulkijoita kevään kursseilla ………………… 54<br />
Laitureilla ja lankongeilla ………………………… 56<br />
Toimintakertomus vuodelta 2012 ………………… 57<br />
Tulevia kursseja ………………………………… 71<br />
Mikko Leino oli iskussa MEPA Hockey –<br />
turnauksessa, s 44<br />
<strong>FRIVAKT</strong> 2/13<br />
Ledare: Arbetshälsans roll i sjösäkerhetsarbetet …… 3<br />
Splitternya rorofartyget Finnsky ………………… 8<br />
Aura ……………………………………………… 13<br />
Från kabyssen och upp på tvåhjulingen ………… 16<br />
Lång väg från jungman …………………………… 20<br />
Då maffian beslagtog flaskskeppet ……………… 23<br />
Sjöfartens Dag samlade branschfolk ……………… 27<br />
Äänimeri.fi goes Åbo den 18 april <strong>2013</strong>! ………… 32<br />
Helsingörs moderna Sjöfartsmuseum …………… 36<br />
Internationella deltagare på Merikotka …………… 39<br />
SSB Hockey 8.4. ………………………………… 45<br />
SSB Golf 21.5. …………………………………… 47<br />
Korsord ………………………………………… 51<br />
Styrelsen för sjömansservicebyråns<br />
verksamhetsberättelse för år 2012 ………………… 64<br />
Kannen kuva – Pärmbild: Pekka Karppanen<br />
Takakansi – Baksida: Sirpa Kittilä<br />
Teemu Jalli m/s Finnskyn komentosillalla, s. 4 Lennart Hagelstam kom med<br />
kören Shanty Singers för att<br />
framträda på Äänimeriträffen,<br />
s 30<br />
2 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
Työterveyden rooli<br />
meriturvallisuustyössä<br />
Eteeni sattui muutama viikko sitten kirjoitus<br />
joka kertoi, että on olemassa tekniikka<br />
joka mahdollistaa miehittämättömiä aluksia.<br />
Voisiko tämä silloin eliminoida inhimillisen<br />
tekijän ja nostaa meriturvallisuuden uudelle<br />
tasolle? En usko, että tämä on mahdollista<br />
vielä pitkään aikaan. Sitä paitsi ihmiset ohjaisivat<br />
laivat ja tekisivät päätökset myös tulevaisuudessa,<br />
vaikka tämä tapahtuisikin maista<br />
käsin. Tämä saa minut kuitenkin miettimään,<br />
miten voidaan vaikuttaa inhimillisen<br />
tekijän käyttäytymiseen eri tilanteissa kun<br />
tiedämme, että tällä on vaikutusta melkein<br />
kaikissa tapahtumissa ja onnettomuuksissa.<br />
Vakavamman onnettomuuden tapahtuessa<br />
ovat haverin kustannukset suuret sekä<br />
varustamolle, lastinomistajalle että yhteiskunnalle.<br />
Miten tässä tilanteessa voidaan<br />
jakaa vastuuta ja eikö ole kaikkien etujen<br />
Arbetshälsans roll i<br />
sjösäkerhetsarbetet<br />
Jag läste, för inte så länge sedan, en artikel<br />
som handlade om att man redan idag<br />
har tillgång till den teknik som skulle göra<br />
det möjligt att trafikera med obemannade<br />
fartyg. Skulle detta då föra med sig att den<br />
mänskliga faktorn skulle elimineras och sjösäkerheten<br />
då höjas? Jag tror inte att detta<br />
är verklighet ännu på länge och människan<br />
skulle ju också i fortsättningen ta beslut<br />
och styra fartyg, trots att detta skulle ske på<br />
land. Detta får mig dock att tänka på vad vi<br />
kan göra för att påverka hur den mänskliga<br />
faktorn beter sig i olika situationer då vi vet<br />
att denna spelar en roll i största delen av de<br />
tillbud och olyckor som sker.<br />
Då en större olycka sker är kostnaderna<br />
för haveriet, skador på miljö och tredje part<br />
stora och drabbar både rederiet, lastägaren,<br />
försäkringsbolagen samt samhället. Hur skall<br />
man här fördela ansvaret och är det inte i<br />
alla parters intresse att minimera risken för<br />
att en skada sker och på så sätt eliminera<br />
kostnaderna så långt som möjligt. Om man<br />
inom rederiet kan minska antalet mindre<br />
händelser och lära sig av både egna och andras<br />
misstag kan man komma långt på denna<br />
väg och sedan gäller det att övertyga övriga<br />
aktörer och samarbetspartners att inse det<br />
samma. Budskapet till slutkunden bör vara<br />
att, kanske den lägsta fraktsatsen inte alltid<br />
är den mest förmånliga i det långa loppet.<br />
Hur kan då vi här på Sjömanservicebyrån<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
<strong>VAPAAVAHTI</strong> <strong>•</strong> <strong>FRIVAKT</strong><br />
mukaista, että riskit minimoidaan ja näin<br />
myös kustannukset, niin pitkälle kuin mahdollista.<br />
Jos varustamossa voidaan vähentää<br />
läheltä-piti tilanteiden määrä ja oppia omien<br />
ja muiden virheistä, voidaan päästä pitkälle<br />
tällä saralla. Tämän jälkeen on vielä varmistava,<br />
että yhteistyökumppanit ja muut toimijat<br />
ovat samoilla linjoilla. Viesti loppuasiakkaalle<br />
pitäisi olla, että pienin rahtihinta ei<br />
välttämättä tarkoita edullisinta vaihtoehtoa<br />
pitkällä tähtäimellä.<br />
Miten me täällä Merimiespalvelutoimistolla<br />
voimme kantaa kortemme kekoon tässä<br />
työssä? Tiedämme, että työympäristöllä ja<br />
työolosuhteilla on suuri merkitys ihmisen<br />
päätöksentekoon ja toimintaan eri tilanteissa<br />
ja tiedämme myös, että väsymys ja huono<br />
motivaatio on huono yhtälö. Eikö meidän<br />
silloin pitäisi hyödyntää kaikkia käytettävissä<br />
dra vårt strå till stacken i detta arbete? Vi vet<br />
att arbetsmiljön och arbetsförhållanden har<br />
en stor inverkan på hur människans förmåga<br />
att ta beslut och handla i olika situationer ser<br />
ut och vi vet också att trötthet och dålig motivation<br />
är en dålig kombination. Borde vi<br />
inte då utnyttja alla de verktyg vi har för att<br />
se till att sjöfararna är alerta och motiverade<br />
i sitt arbete och därmed kunna påverka den<br />
mänskliga faktorn. Jag är övertygad om att<br />
vi kan påverka detta genom det jobb vi utför<br />
på sjömansservicebyrån och låt oss tillsam-<br />
olevia keinoja taataksemme, että merenkulkijat<br />
ovat hereillä ja motivoituneita työssään<br />
ja siten vaikuttaa inhimilliseen tekijään.<br />
Olen varmistunut, että tähän voidaan vaikuttaa<br />
<strong>Mepa</strong>n tekemän työn kautta. Kehittäkäämme<br />
sitä yhdessä oikean suuntaan. Meri-<br />
ja työturvallisuuden parantamisella sekä<br />
tapahtumien ja onnettomuuksien vähentämisellä<br />
voidaan säästää kustannuksia ja näin<br />
myös motivoida loppuasiakasta käyttämään<br />
korkealaatuisia varustamoita ja logistiikka-<br />
ratkaisuja. Näillä lääkkeillä voidaan kenties<br />
turvata kilpailuedellytykset suomalaiselle<br />
tonnistolle.<br />
Toivottaen hyvää kesää<br />
Niklas Rönnberg<br />
mans utveckla det i rätt riktning. Genom att<br />
höja säkerheten och minska på tillbud och<br />
olyckor kan vi spara kostnader för alla parter<br />
och motivera även slutkunden till varför det<br />
lönar sig att anlita kvalitativa rederier och<br />
logistiklösningar och på så sätt skapa konkurrensförutsättningar<br />
för den finskflaggade<br />
flottan.<br />
Med önskan om en trevlig sommar<br />
Niklas Rönnberg<br />
Frivakt Vapaavahti 3
UUDENKARHEA RORO-ALUS<br />
FINNSKY ON EHTINYT JO<br />
LIIKENNÖIDÄ MONELLA LINJALLA<br />
Toukokuun alussa laiva purki autoja Hangon ulkosatamassa ja<br />
”siftasi” Vuosaareen, josta otti lastin Tanskaan.<br />
4 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
2 / <strong>2013</strong><br />
Kemiöstä kotoisin oleva poosu Kimmo<br />
Engblom oli jo Kiinassa hakemassa Finnsky<br />
-alusta. Kuuden suuren roro-aluksen sarja rakennettiin<br />
Nanjing Jinlingin telakalla vuosina<br />
2010-2012.<br />
– Hakutiimeihin kuului päälliköitä, konepäälliköitä<br />
ja -mestareita, yliperämiehiä<br />
pursimiehiä, Kimmo kertoo.<br />
Hän on ennen Finnlinesille tuloaan seilannut<br />
Viking Linella ja Engshipilla. Kimmo<br />
siirtyi tähän laivaan m/s Finnladylta.<br />
Finnsky valmistui telakalta vuoden 2012<br />
ensimmäisellä puoliskolla, tuli Eurooppaan<br />
ja aloitti Finnlinesin liikenteessä.<br />
– Vuoden aikana on ajettu useilla eri reiteillä<br />
ja moniin satamiin. Olemme vierailleet<br />
Wallhamnissa, Zeebruggessa, Århusissa,<br />
Bilbaossa ja monessa muussa kaupungissa,<br />
Engblom muistelee.<br />
Bilbaossa alus viipyi aluksi yön yli, joten<br />
porukka ehti käydä maissakin. Myöhemmin<br />
aikataulu nopeutui ja miehistön aika kului<br />
lastin kiinnitystöissä.<br />
Frivakt Vapaavahti 5
Jifferson Abanggan, Reynaldo DelaCruz ja Tetemu Jalli<br />
Matruusi Reynaldo DelaCruzille tulee työjakso täyteen.<br />
Kotimatka alkaa KLM:n koneella Helsingistä Amsterdamiin,<br />
josta jatkolento Manilaan.<br />
Vapaalla olevat konemiehet Ronelio B. Abedejos ja Elvis<br />
O. Lucilla pitävät klubihuoneen tietokoneilla yhteyttä<br />
koteihinsa<br />
Vuodenvaihteessa Finnlinesin linjoilla tapahtui muutoksia; viimeiset<br />
Kiinan uudisrakennukset Finnwave ja Finntide valmistuivat ja<br />
joidenkin rahdattujen laivojen sopimukset loppuivat. Tämän jälkeen<br />
Finnsky on liikennöinyt pääosin Itämerellä.<br />
Kuudentoista hengen miehistö ja<br />
harjoittelijat<br />
Kaarinasta kotoisin oleva yliperämies Jussi Andersson on käynyt<br />
koulut Raumalla ja seilannut aikaisemmin muun muassa Alfons Håkansilla,<br />
ESL-Shippingillä ja RG-Linella.<br />
– Nyt ollaan jälleen poikettu jonkun kerran Antwerpenissa, ja<br />
Århusissakin ehtii käydä maissa, Andersson huomauttaa.<br />
Hän tuli varustamoon puoli vuotta sitten - aluksi Finnarrowiin,<br />
josta siirtyi Finnsky´lle. Muiden ohella myös Andersson on viihtynyt<br />
aluksella hyvin. Hän lukee vapaa-aikana kirjoja. Laiva ei ole vähään<br />
aikaan kulkenut Kielin kanavassa vaan kiertänyt Tanskan salmien<br />
kautta, mikä tuo merellä oloon enemmän säännöllisyyttä. Porukka<br />
käyttää myös kuntosalia ja katselee filmejä – useimmat omissa hyteissään.<br />
Suomen televisio näkyy satelliitin kautta.<br />
Päivähuoneessa on karaokelaite, jota käytetään silloin tällöin.<br />
– Itse pysyttelen kuuntelupuolella, ei taida ”Aikuista naista” löytyä<br />
valikoimista, Andersson naureskelee.<br />
Konemiehet Ronelio B. Abedejos ja Elvis O. Lucilla eivät myöskään<br />
tunnustaudu karaoke-aktiiveiksi. Miehet ovat aikaisemmin seilanneet<br />
muun muassa Finnmill ja Finnpulp –aluksilla, jotka ovat<br />
vanhempia, mutta lähes samanlaisia, kuin Finnsky.<br />
– Vapaa-aikana tärkeintä on yhteydenpito kotimaahan ja omaisiin,<br />
Abedejos tähdentää.<br />
Nykyajan tekniikalla tämä onnistuu hyvin. Lähes kaikki ovat Facebookissa,<br />
ja puhelut hoidetaan Skypella. Silti MEPA -mieheltä<br />
kysellään puhelinkortteja ja etenkin data pre paid -kortteja.<br />
– Toisin kuin muissa käymissämme satamissa, Suomessa ei löydy<br />
vapaita wlan -verkkoja. Tätä puolta voisi kehittää ainakin Vuosaaressa,<br />
jossa usein käymme, Abedejos tuumii.<br />
Internettiin pääsee toki laivan omalla verkolla päivähuoneen kahdella<br />
tietokoneella, tai omalla kannettavalla ja nettitikulla hytissä.<br />
Bunkkeria Venäjältä<br />
Finnsky vie silloin tällöin lastia Ust-Lugaan tai Pietariin, joista otetaan<br />
polttoainetäydennystä. Hinnat ovat olleet reilusti halvempia<br />
kuin muualla Euroopassa.<br />
– Nyt alkaa risteilykausi olla käsillä, ja bunkkerihinnat varsinkin<br />
Pietarissa näyttäisivät hilautuvan ylöspäin, miettii yliperämies Andersson.<br />
Laivan konepäälliköllä, Jüri Ollolla on monen muun kielen ohella<br />
myös venäjä hallussa, mistä on hyötyä itänaapurin matkoilla.<br />
– Opiskelin Tallinnassa 1977 - 1981, tuolloin koulutus tapahtui<br />
venäjäksi, Jüri muistelee.<br />
Hän seilasi Estonian Shipping Companylla muun muassa 50.000<br />
-tonnisilla irtolastialuksilla. Kun laivat myytiin, siirtyi Ollo työskentelemään<br />
Hansatee- ja Tallink -varustamoihin.<br />
– Muistan vielä elävästi m/s Estonian uppoamisyön. Olin silloin<br />
Balanga Queenissa, olimme liian kaukana, emme ehtineet pelastaa<br />
ketään, miettii Jüri seilausuraansa kerratessa.<br />
Hän ehti ennen suomalaisvarustamoihin tuloa seilata vielä Ånedin<br />
Linen Baltic Starissa, joka sai myöhemmin takaisin alkuperäisen nimensä,<br />
Birger Jarl.<br />
Finnlinesin laivoille<br />
Jüri Ollolla on yli kymmenen vuotta seilausta suomalaisilla aluksilla.<br />
Hän on työskennellyt Birka Cargolla, Viking Linella, PowerLinella<br />
6 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
ja Eckero Linella.<br />
– Vuonna 2011 tuli m/s Finnbreezeen, olen seilannut myös<br />
Finnsea´lla ja Finntide´lla, jota olin hakemassa Kiinasta, Jüri luettelee.<br />
Hän kehuu m/s Finnsky´n koneporukkaa. Konehuoneessa on<br />
kaksi Wärtsilän 8L46F -konetta, jotka tuottavat yhteensä 20.000<br />
kilowatin tehot. Jürin mukaan laivalla ei ole vapaa-ajan vieton kanssa<br />
ongelmia. Töitä on melko paljon, kuntosalilla ja saunassa ehtii<br />
kuitenkin käydä.<br />
Jüri Ollo asuu Tartossa, perheeseen kuuluu kaksi lasta, 8-vuotias<br />
poika ja 6-vuotias tyttö. Viljandista kotoisin olevalla miehellä on<br />
”kortteeri” myös Jyväskylässä. Suomen kielen Jüri on oppinut laivoilla<br />
ja opiskelemalla, Viljandissa ei Suomen televisio näkynyt.<br />
Kuntosalia myös ahkerasti käyttävä päällikkö Jyrki Stenman huutelee<br />
Jüria walkie –talkiella. Uloslähdön aika on selvillä. Vuosaaressa<br />
työt alkavat vasta aamulla, joten merimatka voidaan ajaa yhdellä<br />
koneella.<br />
”Siftaus” kauniissa kevätillassa<br />
Stenmanilla on luotsausoikeudet sekä Hankoon, että Vuosaareen,<br />
mutta ilmoitukset alusliikenteen valvontakeskuksiin on tehtävä.<br />
– Nyt on hyvä keli, joten manööveeraus vain yhdellä koneella ei<br />
tuota ongelmia, Stenman toteaa.<br />
Satamaan tultaessa ja lähdettäessä komentosillalla on myös yliperämies.<br />
Hangon ulkosatamasta lähtö on lähes 190-metriselle laivalle<br />
hieman ahdas, joten Jussi Andersson huutelee etäisyyksiä toiselta<br />
siiveltä. Voi vain kuvitella, kuinka haastavaa suuren laivan käsittely<br />
on, jos keli on huono.<br />
Kiinnitys- ja irrotustöistä huolehtivat ahterissa pursimies ja yksi<br />
kansimies. Keulassa on tavallisesti vahtiperämies ja kansimies. Työmenetelmät<br />
ja tekniikka ovat kehittyneet, joten suuri osa miehistöstä<br />
voi viettää lepovuoroaan keskeytyksettä.<br />
Laiva irtoaa Hangon Ulkosatamasta klo 20.00. Normaalilla parinkymmenen<br />
solmun matkavauhdilla polttoainetta kuluisi 50 - 60<br />
tonnia vuorokaudessa, joten säästöä syntyy, kun ajetaan reilun kahdeksan<br />
solmun nopeudella.<br />
Lomalle lähtö vetää suupielet ylöspäin<br />
Stenman luovuttaa vahdin perämies Jifferson Abangganille, ”uutsiikkiin”<br />
tulee matruusi Reynaldo DelaCruz. Päällikkö vitsailee hyväntuulisen<br />
Reynaldon kanssa, joka on lähdössä lomille Helsingistä.<br />
– Nyt on kymmenen kuukautta täynnä. Tulen takaisin elokuussa,<br />
kenties olen silloin vuoden, pitkiin työvuoroihin tottunut Reynaldo<br />
suunnittelee.<br />
Hän on aikaisemmin seilannut Finnmill´ssa ja sitä ennen työskenteli<br />
kahdeksan vuotta Grimaldi Linesin aluksilla, jotka ajoivat<br />
muun muassa Lagosiin ja Dakariin. Reynaldo pitää omaisiin yhteyttä<br />
Facebookin avulla. Koti on Filippiineillä, Bulacanin provinssin pääkaupungissa<br />
Malolos´ssa.<br />
Vahdinajoon osallistuu myös merenkulkua kaksi vuotta opiskellut<br />
Teemu Jalli Hämeenlinnasta. Raumalla Winnovassa opiskeleva<br />
Teemu on työskennellyt myös Finnkraftilla ja sisävesillä. Välillä on<br />
ollut pieniä vaikeuksia saada harjoittelupaikkaa. Mies on kuitenkin<br />
tyytyväinen uravalintaan.<br />
– Tällaisena tyynenä ja valoisana iltana merenkulkijan ammatti<br />
näyttää parhaat puolensa, Teemu Jalli tuumii.<br />
Kun kolmen viikon harjoittelujakso päättyy, siirtyy mies Suomen<br />
Hopealinjalle kesätöihin ennen opintojen jatkumista.<br />
M/s Finnsky kiinnittyy tasaisen merimatkan jälkeen Vuosaareen<br />
lauantaiaamuna kuuden aikoihin. Seuraava lasti on valmiina rahdattavaksi<br />
Tanskaan.<br />
Teksti ja kuvat: Pekka Karppanen<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
Keittiö on hyvissä käsissä: Kokki Vicente Emen tuli varustamoon<br />
Transatlanticilta, messihuoltaja Melyn T. Cunanan<br />
on aikaisemmin työskennellyt matkustajalaivoilla<br />
Konepäällystöä valvomossa: Ciiffi Jüri Ollo, Romel Cataquis,<br />
Rogelio Fuentes, Rey Vicentillo. Romel on lähdössä<br />
lomalle.<br />
Frivakt Vapaavahti 7
SPLITTERNYA ROROFARTYGET<br />
FINNSKY HAR REDAN HUNNIT<br />
TRAFIKERA FLERA LINJER<br />
I början av maj lossade fartyget bilar i Hangö uthamn<br />
och ”skiftade” till Nordsjö hamn, där det tog på last<br />
till Danmark.<br />
Teemu Jalli övervakar<br />
fartygets gång i<br />
den vackra och ljusa<br />
vårnatten.<br />
8 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
Båtsmannen Kimmo Engblom från Kimito<br />
åkte ända till Kina för att hämta fartyget<br />
Finnsky. Serien med sex stora rorofartyg<br />
byggdes i dockan i Nanjing Jinling under<br />
åren 2010–2012.<br />
– Teamen som hämtade fartygen bestod<br />
av befälhavare, maskinchefer och -mästare,<br />
överstyrmän och båtsmän, berättar Kimmo.<br />
Innan Kimmo kom till Finnlines seglade<br />
han med Viking Line och Engship. Till<br />
Finnsky kom han från m/s Finnlady. Bygget<br />
av Finnsky blev färdigt första halvan av<br />
2012, fartyget kom sedan till Europa och<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
började trafikera för Finnlines.<br />
– Under året som gått har fartyget kört<br />
många olika rutter till flera olika hamnar. Vi<br />
har besökt Wallhamn, Zeebrugge, Århus,<br />
Bilbao och många andra städer, räknar Engblom<br />
upp.<br />
I Bilbao stannade fartyget till en början<br />
över natten, så personalen hann gå iland<br />
också. Senare blev tidtabellen snävare och<br />
besättningens tid gick åt till att stuva last.<br />
Vid årsskiftet infördes det ändringar i<br />
Finnlines linjer; de sista nybyggena i Kina –<br />
Finnwave och Finntide – färdigställdes och<br />
avtalen för vissa av de fraktade fartygen löpte<br />
ut. Sedan dess har Finnsky i huvudsak trafikerat<br />
på Östersjön.<br />
Besättning på 16 man<br />
och praktikanter<br />
Överstyrman Jussi Andersson från S:t Karins<br />
har studerat i Raumo och tidigare seglat<br />
med bland annat Alfons Håkans, ESL-Shipping<br />
och RG-Line.<br />
– Nu har vi ibland gjort avstickare till<br />
Frivakt Vapaavahti 9
Antwerpen och även i Århus hinner man gå<br />
iland, påpekar Andersson.<br />
Han kom till rederiet för ett halvår sedan<br />
– först till Finnarrow och därifrån till Finnsky.<br />
Precis som den övriga besättningen trivs<br />
Andersson bra på fartyget. På fritiden läser<br />
han böcker. Fartyget har inte kört genom<br />
Kielkanalen på ett tag, utan åkt via de danska<br />
sunden, vilket skapar mer rutiner i livet till<br />
havs. Besättningen använder också gymmet<br />
och tittar på film – oftast i sina egna hytter.<br />
Finländska tv-kanaler syns via satellit.<br />
I dagrummet finns en karaokeanläggning<br />
som används ibland.<br />
– Själv sitter jag bland åhörarna, ”Aikuinen<br />
nainen” finns nog inte med bland låtarna,<br />
skrattar Andersson.<br />
Maskinisterna Ronelio B. Abedejos och<br />
Elvis O. Lucilla räknar sig inte heller till de<br />
karaokeaktiva. Männen har tidigare seglat<br />
med bland annat Finnmill och Finnpulp,<br />
som är äldre fartyg men nästan identiska<br />
med Finnsky.<br />
– På fritiden är det viktigaste att hålla<br />
kontakten med hemlandet och familjen och<br />
vännerna, poängterar Abedejos.<br />
Med dagens teknik går det utmärkt. Nästan<br />
alla finns på Facebook och samtalen<br />
sköts via Skype. Trots det är telefonkort och<br />
framför allt pre paid-kort efterfrågade hos<br />
Sjömansservicebyrån.<br />
– I Finland finns inte fria wlan-nät, till<br />
skillnad mot de andra hamnarna vi besöker.<br />
Det här är något som skulle kunna förbättras<br />
åtminstone i Nordsjö hamn, som vi ofta åker<br />
till, anmärker Abedejos.<br />
De kan dock använda internet via fartygets<br />
eget nätverk med de två datorerna i<br />
dagrummet, eller med sin egen laptop och<br />
ett USB-modem.<br />
Bunkring i Ryssland<br />
Befälhavare Jyrki Stenman<br />
och vaktstyrman<br />
Jifferson Abanggan gör<br />
sig redo för avgång.<br />
Överstyrman Jussi Andersson<br />
och båtsman<br />
Kimmo Engblom hinner<br />
sätta sig ner en<br />
stund i klubbrummet<br />
när lasten har lossats.<br />
Då och då åker Finnsky med last till Ust-<br />
Luga eller Sankt Petersburg, där man fyller<br />
på bränsle. Priserna har varit betydligt lägre<br />
än i övriga Europa.<br />
– Nu börjar kryssningssäsongen närma<br />
sig och bunkerpriserna framför allt i Sankt<br />
Petersburg ser ut att trissas upp, konstaterar<br />
överstyrman Andersson.<br />
Fartygets maskinchef, Jüri Ollo, behärskar<br />
förutom många andra språk också ryska, vilket<br />
han har nytta av på resorna till grannen<br />
i öst.<br />
– Jag studerade i Tallinn 1977–1981, och<br />
på den tiden var utbildningen på ryska, drar<br />
Jüri sig till minnes.<br />
Tidigare seglade han med Estonian Shipping<br />
Company, bland annat med bulkfartyg<br />
på 50 000 ton. När fartygen såldes började<br />
Ollo arbeta vid rederierna Hansatee och Tallink.<br />
– Jag minns fortfarande klart och tydligt<br />
natten då m/s Estonia sjönk. Jag befann mig<br />
på Balanga Queen. Vi var för långt borta och<br />
hann inte rädda någon, reflekterar Jüri när<br />
han går igenom sin karriär till sjöss.<br />
Innan Jüri kom till de finländska rederierna<br />
hann han även segla med Ånedin-Linjens<br />
Baltic Star, som senare fick tillbaka sitt<br />
ursprungliga namn Birger Jarl.<br />
Till Finnlines fartyg<br />
Jüri Ollola har seglat med finländska fartyg i<br />
över tio år. Han har arbetat på Birka Cargo,<br />
Viking Line, PowerLine och Eckerölinjen.<br />
– Jag kom till m/s Finnbreeze 2011, och<br />
har också seglat med Finnsea och Finntide,<br />
som jag hämtade i Kina, räknar Jüri upp.<br />
Han talar varmt om m/s Finnskys maskinrumsbesättning.<br />
I maskinrummet finns två<br />
Wärtsilä 8L46F-maskiner, som tillsammans<br />
genererar en effekt på 20 000 kilowatt. Enligt<br />
Jüri är det inga problem att fördriva fritiden<br />
på fartyget. Han jobbar ganska mycket, men<br />
10 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
hinner ändå besöka gymmet och bastun.<br />
Jüri Ollo bor i Tartu där han har två barn,<br />
en 8-årig pojke och en 6-årig flicka. Han är<br />
uppvuxen i Viljandi och har en ”kvart” även i<br />
Jyväskylä. Finska har Jüri lärt sig på fartygen<br />
och genom studier; i Viljandi kunde man<br />
inte se finsk television.<br />
Befälhavare Jyrki Stenman, som också<br />
använder gymmet flitigt, ropar på Jüri på<br />
walkie-talkien. Han informerar om tiden<br />
för avgång. I Nordsjö börjar arbetet först på<br />
morgonen, så turen kan köras med en maskin.<br />
”Skifte” i en<br />
vacker vårkväll<br />
Stenman har lotsningsrättigheter både i<br />
Hangö och i Nordsjö, men måste rapportera<br />
till VTS-centraler.<br />
– Nu är det bra väderförhållanden, så manövrering<br />
med bara en maskin skapar inga<br />
problem, konstaterar Stenman.<br />
När fartyget ankommer till hamnen och<br />
avgår därifrån finns också överstyrmannen<br />
på kommandobryggan. Det är en aning<br />
trångt för det närmare 190 meter långa fartyget<br />
att köra ut ur Hangö uthamn, så Jussi<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
Köket är i goda händer:<br />
Kocken Vicente Emen<br />
kom till rederiet från<br />
Transatlantic, mässarbetaren<br />
Melyn T. Cunanan<br />
har tidigare arbetat<br />
på passagerarfartyg.<br />
Andersson ropar ut avstånd från den andra<br />
bryggvingen. Man kan bara föreställa sig hur<br />
svårt det måste vara att hantera det stora fartyget<br />
vid dåligt väder.<br />
Förtöjnings- och losskastningsarbetena<br />
sköts från aktern av båtsmannen och en<br />
däcksman. I fören finns vanligtvis en vaktstyrman<br />
och en däcksman. Arbetsmetoderna<br />
och tekniken har utvecklats, så en stor del av<br />
besättningen får en oavbruten vilotid.<br />
Fartyget kastar loss från Hangö uthamn<br />
klockan 20.00. Med den normala marschfarten<br />
på runt 20 knop skulle det gå åt<br />
50–60 ton bränsle per dygn, så det sparas<br />
bränsle när man åker med en hastighet på<br />
drygt åtta knop.<br />
Semestertider får<br />
besättningen att dra<br />
på smilbanden<br />
Stenman överlåter vakten till styrman Jifferson<br />
Abanggan, till utkiken kommer matros<br />
Reynaldo DelaCruz. Befälhavaren skämtar<br />
med den gladlynte Reynaldo, som går på semester<br />
i Helsingfors.<br />
– Nu har jag jobbat i tio månader. Jag<br />
Överstyrman Jussi Andersson<br />
och vaktstyrman<br />
Jifferson Abanggan<br />
kommer tillbaka i augusti, kanske stannar<br />
jag i ett år då, planerar Reynaldo, som är van<br />
vid långa arbetsturer.<br />
Tidigare har han seglat med Finnmill och<br />
dessförinnan jobbade han åtta år på Grimaldi<br />
Lines fartyg som bland annat åkte till<br />
Lagos och Dakar. Reynaldo håller kontakten<br />
med sin familj och sina vänner via Facebook.<br />
Han bor i Filippinerna, i Malolos, som är<br />
huvudstad i provinsen Bulcan.<br />
Även Teemu Jalli från Tavastehus anmäler<br />
sig till vaktkörningen. Han har studerat<br />
sjöfart i två år vid WinNova i Raumo och<br />
även arbetat på Finnkraft och de inre vattenvägarna.<br />
Ibland har han haft svårt att<br />
få praktikplats, men är ändå nöjd med sitt<br />
yrkesval.<br />
– En sådan här vindstilla och ljus kväll<br />
visar sig sjöfararyrket sin bästa sida, menar<br />
Teemu Jalli.<br />
När den tre veckor långa praktikperioden<br />
tar slut ska han sommarjobba på Suomen<br />
Hopealinja innan studierna fortsätter.<br />
Efter en lugn resa på havet förtöjs m/s<br />
Finnsky i Nordsjö hamn på lördag morgon<br />
vid sextiden. Nästa last står färdig att fraktas<br />
till Danmark.<br />
Text och bilder: Pekka Karppanen<br />
Frivakt Vapaavahti 11
AURA<br />
Meriaura Groupiin kuuluvan Gaiamaren omistuksessa oleva erikoisalus MV Aura muutettiin<br />
viime vuonna Raumalla STX:n telakalla merituulipuistojen rakentamiseen liittyviin kuljetuksiin<br />
ja asennuksiin sopivaksi. Lähivuodet alus operoi uusissa tehtävissään lähinnä eteläisellä<br />
Itämerellä ja Pohjanmerellä.<br />
Vuonna 2008 Remontowan telakalla Gdyniassa<br />
valmistunut Aura kävi läpi telakoinnin<br />
aikana laajamittaisia muutoksia. Yleensä<br />
vastaavantyyppinen konversioprojekti kestää<br />
noin vuoden, mutta Auran kohdalla asiat<br />
tehtiin puolta lyhyemmässä ajassa. Telakassa<br />
aikaa kului alle kolme kuukautta; alus saapui<br />
Raumalle ennen juhannusta ja seilasi ulos jo<br />
syyskuun alkupuolella.<br />
Konvertointiprojektissa alus varusteltiin<br />
vastaamaan DP2-vaatimuksia. Ohjaamoa<br />
laajennettiin DP-ohjaamolla ja DP2-laitteistolla.<br />
Keulaan asennettiin kaksi uutta<br />
700kW keulapotkuria, vanhaan 450 kW<br />
keulapotkuriin vaihdettiin sähkömoottori<br />
ja taajuusmuuttajakäyttö. Aluksen pääpropulsiona<br />
toimivat Rolls Royce ruoripotkurit<br />
huollettiin ja muutettiin soveltuviksi DPkäyttöön.<br />
Lisäksi alukseen rakennettiin uusi apukonehuone,<br />
johon asennettiin kaksi 1050<br />
kW Cumminsin K50-CP apukonetta sekä<br />
päätauluhuone johon sijoitettiin uusi lisäpäätaulu<br />
ja uudet keulapotkurisähkökäytöt.<br />
Laivan leveys kasvoi 19 metristä 25 metriin,<br />
kun siihen asennettiin vakautta sekä kantokykyä<br />
lisäävät sponsoonit noin 70 metrin<br />
matkalle. Kaksi painolastitankkia muutettiin<br />
polttoainetankeiksi minkä seurauksena aluksen<br />
polttoainekapasiteetti kolminkertaistui.<br />
”Torppaan” lisää tilaa<br />
Kannen järjestely muuttui melkoisesti uusissa<br />
tehtävissä tarvittavan runsaan kansivarustuksen<br />
myötä.<br />
Torpan taakse nostettiin Shippaxin<br />
suunnittelema ja rakentama 36 henkilölle<br />
mitoitettu fixcel-materiaalista valmistettu<br />
asuntomoduuli. Kansinostureita asennettiin<br />
kaksi, 20 ton (12m) ja 1 ton (25m) sekä 100<br />
tonnin A-frame ja 100to aaltokompensoituvinssi.<br />
Vinssiä ja A-framea varten asennettiin<br />
1000kW hydrauliyksikkö.<br />
Näiden lisäksi kannelle sijoitettiin autonominen<br />
voimalaitos, joka koostuu kolmesta<br />
tilaustyönä valmistetusta kaapelinlaskulaitteistolle<br />
energiaa tuottavasta dieselgeneraat-<br />
torikontista sekä päätaulukontista ja polttoainekontista.<br />
Laitoksen yhteenlaskettu teho<br />
on 3x1563kW. Voimanlähteinä on kolme<br />
Cummins QSK60 dieselmerimoottoria.<br />
Kaapelikaruselli asennettiin laivan päälle<br />
Englannissa. Kaapelia kelaan mahtuu 2600t.<br />
Projektiryhmä ylsi projektinjohtaja Xavier<br />
De Meulderin johdolla erittäin hyvään suoritukseen<br />
tiukasta aikataulusta huolimatta.<br />
Projektin teknisenä johtajana toimi Pekka<br />
Werdi, joka projektin myötä palasi Meriauralle<br />
pitkän tauon jälkeen.<br />
– Konserninjohtaja Jussi Mälkiä sai houkuteltua<br />
takaisin haasteellisilla tehtävillä ja<br />
yhtiön kestävän kehityksen arvomaailmalla,<br />
Pekka Werdi kertoo paluustaan.<br />
– Telakka ja alihankkijat sekä koko projektiryhmä<br />
yhdessä saavuttivat erittäin haasteellisesta<br />
ennätysaikataulusta huolimatta<br />
hyvän lopputuloksen, Pekka arvioi projektin<br />
onnistumista.<br />
Kirsi Vallenius<br />
12 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
AURA<br />
M/V Aura konverterades förra året på STX-varvet i Raumo till att lämpa sig för arbeten under montering<br />
av vindkraftsparker till havs samt för transporter till dem. Under de närmaste åren kommer<br />
fartyget att verka i sina nya uppdrag, främst i södra Östersjön och Nordsjön. Specialfartyget MV Aura<br />
ägs av rederi Gaiamare som hör till Meriaura koncernen.<br />
Aura, som färdigställdes år 2008 på Remontowa<br />
varvet i Gdynia, genomgick storskaliga<br />
förändringar under dockningen i Raumo. I<br />
allmänhet tar motsvarande konverteringsprojekt<br />
ungefär ett år, men i Auras fall gjordes<br />
arbetet på mindre än halva tiden. Dockningen<br />
varade mindre än tre månader; fartyget<br />
anlände till Raumo före midsommaren<br />
och seglade ut igen i början av september.<br />
I samband med konverteringen utrustades<br />
fartyget för att uppfylla DP2-kraven.<br />
Styrhytten utvidgades för en DP-styrstation<br />
samt övrig DP2-utrustning. I fören installerades<br />
två nya 700 kW bogpropellrar och<br />
i den gamla 450 kW bogpropellern installerades<br />
en elmotor och en frekvensomriktare.<br />
Rolls Royce roderpropellrarna, fartygets<br />
framdrivningsmaskiner, genomgick service<br />
och modifierades för DP-användning.<br />
Fartyget fick ett nytt hjälpmaskinrum som<br />
försågs med två 1050 kW Cummins K50-<br />
CP hjälpmotorer. Vidare byggdes ett utrymme<br />
för den nya extra huvudinstrumenttavlan<br />
och drivsystemet för de nya bogpropellrarna.<br />
Fartygets bredd ökade från 19 meter till 25<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
meter då man installerade s.k. sponsoner.<br />
Sponsonerna, som ökar fartygets stabilitet<br />
och bärkraft, installerades längs 70 meter av<br />
fartygssidan. Två barlasttankar omvandlades<br />
till bränsletankar vilket tredubblade fartygets<br />
bränslekapacitet.<br />
Större överbyggnad<br />
Arrangemangen ovan däck förändrades en<br />
hel del för att rymma den utrustning som<br />
behövs för fartygets nya verksamhet. Bakom<br />
överbyggnaden placerades en boendemodul<br />
för 36 personer. Modulen, i Fixcel-material,<br />
planerades och byggdes av Shippax. Däcket<br />
försågs med två kranar, 20 ton (12m) och 1<br />
ton (25m), en 100 tons ”A-frame” kran samt<br />
en 100 tons rörelsekompenserande vinsch.<br />
För vinschen och ”A-frame” kranen installerades<br />
en 1000 KWs hydraulikenhet.<br />
Utöver dessa placerades ett autonomt<br />
kraftverk på däcket. Kraftverket utgörs av<br />
tre specialplanerade containrar med dieselgeneratorer<br />
för kabelläggningsutrustningen,<br />
en container för en huvudinstrument-tavla<br />
samt en bränslecontainer. Kraftverkets totala<br />
effekt är 3x1563kW. Som kraftkälla fungerar<br />
tre Cummins QSK60 diesel marinmotorer.<br />
På fartyget installerades också en kabelkarusell.<br />
Den installerades i England och dess<br />
kapacitet är 2600T.<br />
Under ledning av projektledare Xavier<br />
De Meulderin uppnådde projektgruppen<br />
ett mycket gott resultat, trots den snäva<br />
tidtabellen. Projektets tekniska direktör var<br />
Pekka Werdi som i och med projektet återvänt<br />
till Meriaura efter en lång paus.<br />
– Koncernens verkställande direktör Jussi<br />
Mälkiä lyckades locka mig tillbaka med utmanande<br />
uppgifter och med bolagets positiva<br />
inställning till hållbar utveckling, säger<br />
Pekka Werdi.<br />
Pekka bedömer att projektet lyckades bra<br />
trots den utmanande och rekordkorta tidtabellen;<br />
varvets och underleverantörernas<br />
samt hela projektteamets samarbete resulterade<br />
i ett gott slutresultat.<br />
Kirsi Vallenius<br />
Frivakt Vapaavahti 13
M/s Finnmaidin keittiömestari Kaisa muistelee<br />
Sompasaaren satamaa, josta oli helppo<br />
lähteä ajelemaan vaikka päivävapaalla.<br />
– Työajatukset jäivät taakse, kun pääsi<br />
pyörällä kurvailemaan ja tuulettumaan,<br />
Kaisa kertoo<br />
Finnmaid ajaa nyt Vuosaareen, jossa liikkuminen<br />
on rajoitetumpaa. Päivävapailla ei<br />
niin vaan lähdetäkään ajelemaan. Vaihtopäiville<br />
toki saa ajoluvan, ja pyörän voi ottaa<br />
mukaan laivalle.<br />
Raumalta kotoisin oleva Kaisa kiinnostui<br />
laivakokin ammatista, vaikka sukulaisista tai<br />
tuttavapiiristä ei merenkulkijoita löytynytkään.<br />
Hän valmistui merikoulusta 1995, ja<br />
LAIVAN KEITTIÖSTÄ<br />
KAKSIPYÖRÄISEN<br />
pääsi alkuun Raumalle maihin töihin. Veri<br />
veti kuitenkin merille.<br />
– Olin päivän työttömänä kesäterassityön<br />
jälkeen, kun sain jobin Viking Linelle, Kaisa<br />
Kekäle muistelee<br />
Amorellan kallasta hän siirtyi Finnlinesille,<br />
aluksi vanhempiin laivoihin.<br />
Jobia riitti,<br />
vaikka laivat vähenivät<br />
Seilattuaan Railshipilla ja vanhalla Finnmaidilla<br />
(ex Hans Gutzeit) Kaisa siirtyi<br />
Hansa-luokan laivoihin, joista pitivät sekä<br />
SELKÄÄN<br />
Kaisa Kekäle rentoutuu ajelemalla oman maun mukaisesti räätälöidyllä Harley Davidsonillaan.<br />
Merenkulkijan pitkät vapaat antavat hyvän mahdollisuuden harrastukseen. Toki<br />
”kruisailla” voi myös laivan ollessa satamassa.<br />
matkustajat että miehistö. Hän työskenteli<br />
talousapulaisena ja kylmäkkönä sekä hoiti<br />
keittiömestareiden tuurauksia Finnpartnerilla,<br />
Finnhansalla ja Finntraderilla. Samaan aikaan<br />
vuosituhannen vaihteessa varustamon<br />
vanhempia laivoja myytiin ja ulosliputettiin<br />
kovalla vauhdilla.<br />
– Pahimmillaan taisivat vain Hansa-laivat<br />
olla Suomen lipun alla. Minuakin liippaisi<br />
irtisanominen läheltä, Kaisa kertaa merenkulun<br />
vaikeaa vaihetta.<br />
Star-luokan laivojen myötä varustamon<br />
alusmäärä kääntyi nousuun, mille antoivat<br />
lisäpotkua vielä merenkulun parantuneet<br />
toimintaedellytykset.<br />
14 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
Vuonna 2006 valmistunut Finnstar oli<br />
ensimmäinen viiden ropax -laivan sarjasta.<br />
Ne ryhtyivät liikennöimään Helsingistä<br />
Saksaan. Kaisa siirtyi keittiömestariksi m/s<br />
Finnmaidille 2006, kun vaihtoi Pekka Lehtolan<br />
kanssa ”päittäin” jobeja. Varustamon<br />
alusmäärä Suomen lipun alla on sen jälkeen<br />
edelleen kasvanut.<br />
Prätkäkuume iski<br />
Syksyllä 1999 Kaisa suoritti moottoripyörän<br />
ajamiseen oikeuttavan A-ajokortin ja lähti<br />
keväällä ”potkimaan renkaita”.<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
– Ensimmäiseksi pyöräkseni hankin<br />
500-kuutioisen Kawasakin, jolla ajelin kolme<br />
kesää, Kaisa kertoo<br />
Kawasaki GPZ oli katupyörä, ja Kaisa alkoi<br />
pikkuhiljaa mieltyä amerikkalaisiin Harley<br />
Davidsoneihin. Hän vaihtoi kulkupelin<br />
aluksi HD Sportster 883:een. Vuosimalli -97<br />
Sportsterin Kaisalle myi kuuluisa HD -liike<br />
Jep Jep, jonka asiakas hän edelleen on.<br />
Nykyinen pyörä on suurempi, 1340 -kuutioinen<br />
HD Softail Fat Boy. Vuosimalli on<br />
1995 – tunnetusti Harley Davidsonit pitävät<br />
arvonsa hyvin. Kuten usein asiaan kuuluu,<br />
on Kaisan Fat Boy melkoisesti ”tuunattu”.<br />
– Mopolla on ihan oma nimikin, Putnikki.<br />
Tulee vähän niin kuin sanasta sputnic,<br />
mutta vääntyi yhdellä Itä – Suomen reissulla<br />
Ilomantsilaismiehen suussa putnikiksi ja sellaiseksi<br />
jäi, Kaisa naureskelee.<br />
Kaisan kypärä on maalattu pyörän kanssa<br />
samalla teemalla.<br />
Merimiesmotoristeja<br />
löytyy seilauskavereista<br />
Kaisa on ollut mukana monissa kokoontumisajoissa.<br />
Tänä keväänä hän osallistui Har-<br />
ley Davidson Euroopan federaation päätapahtumaan,<br />
Super Rallyyn, joka järjestettiin<br />
Puolassa Wroclaw´issa 16.-20. toukokuuta.<br />
– Oli mahtava reissu - Puolan, Itävallan,<br />
Sveitsin ja Saksan kautta koukkien taas Raumalle,<br />
Kaisa hehkuttaa vaikka välillä oli vähän<br />
märkää ja kylmää.<br />
Vuoden 2009 Harley Davidson -tapahtuma<br />
järjestettiin Seinäjoella, mihin kokoontui<br />
yli 10.000 motoristia. Kaisa muistelee<br />
seilauskavereistaan ainakin Jari ”Hämis”<br />
Hämelän, Kari Natusen, Heikki ”Hese”<br />
Suomalaisen ja Janne Määttäsen olleen<br />
mukana Suomen Super Rallyssa.<br />
Kaisa toivoo kesältä hyviä kelejä ja mahdollisuuksia<br />
ajeluihin myös työvuoroilla,<br />
kuten hän teki aikoinaan Hansa-laivoissa<br />
nykyisin konttorissa työskentelevän Steffi<br />
Forsblomin kanssa.<br />
– Ajeltiin Steffin kanssa oikein kapteenin<br />
johdolla, kun Saloniuksen Henry oli päällikkönä,<br />
käytiin kolmen koplana ajelemassa<br />
Saksassa seisontapäivänä, Kaisa muistelee.<br />
teksti ja kuvat: Pekka Karppanen<br />
Frivakt Vapaavahti 15
FRÅN KABYSSEN<br />
OCH UPP PÅ<br />
TVÅHJULINGEN<br />
Kaisa Kekäle slappnar av med en tur på sin Harley Davidson, som<br />
skräddarsytts enligt hennes önskemål. Sjömäns långa perioder av<br />
ledighet lämnar gott om utrymme för denna hobby. Men ”cruisa”<br />
kan man även när fartyget ligger i hamn.<br />
M/s Finnmaids köksmästare Kaisa kommer<br />
ihåg hamnen i Sumparn. Därifrån kunde<br />
hon enkelt åka iväg på en tur när hon hade<br />
en ledig dag.<br />
– Tankarna på arbetet lämnade jag bakom<br />
mig när jag fick cruisa och få lite frisk luft,<br />
berättar Kaisa.<br />
Finnmaid åker nu till Nordsjö hamn, och<br />
där är möjligheterna att komma iväg mera<br />
begränsade. Det är inte så bara att sticka ut<br />
på en tur under en dags ledighet. Bytesdagar<br />
får man dock tillåtelse att köra, och motorcykeln<br />
kan man ta med sig ombord.<br />
Kaisa, som kommer från Raumo, blev<br />
intresserad av att arbeta som skeppskock<br />
fastän det inte fanns några sjöfarare bland<br />
släktingar och bekanta. Hon tog examen<br />
från sjöskolan 1995 och fick snart jobb på<br />
land i Raumo, men det var till sjöss hon ville.<br />
– Jag var arbetslös en dag efter att ha jobbat<br />
på en sommarterrass och sen fick jag jobb<br />
på Viking Line, drar Kaisa sig till minnes.<br />
Från Amorellas kallkök gick hon vidare till<br />
Finnlines, till en början på äldre fartyg.<br />
Jobb trots minskande<br />
antal fartyg<br />
Efter att ha seglat med Railship och det<br />
gamla Finnmaid (f.d. Hans Gutzeit) flyttade<br />
Kaisa över till Hansa-klassens fartyg,<br />
som både passagerarna och besättningen<br />
16 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
gillade. Hon arbetade som ekonomibiträde<br />
och kallskänka samt vikarierade köksmästare<br />
på Finnpartner, Finnhansa och Finntrader.<br />
Samtidigt, vid millennieskiftet, såldes och<br />
utflaggades rederiets äldre fartyg i hög takt.<br />
– När det var som värst seglade väl endast<br />
Hansa-fartygen under finsk flagg. Jag<br />
var också nära att bli uppsagd, berättar Kaisa<br />
om den svåra perioden inom sjöfarten.<br />
Med Star-klassens fartyg började rederiets<br />
fartygsantal stiga och ökningen fick också<br />
fart av de förbättrade verksamhetsförutsättningarna<br />
inom sjöfarten.<br />
Finnstar stod färdigt 2006 och var det första<br />
fartyget i en serie på fem ropax-fartyg.<br />
Fartygen började trafikera sträckan Helsingfors–Tyskland.<br />
Kaisa började jobba som<br />
köksmästare på m/s Finnmaid år 2006, då<br />
hon bytte jobb med Pekka Lehtola. Sedan<br />
dess har antalet fartyg som rederiet har under<br />
finsk flagg ökat ytterligare i antal.<br />
Drabbades av mc-febern<br />
Hösten 1999 tog Kaisa A-körkort för motorcykel<br />
och på våren gav hon sig ut för att<br />
”sparka däck”.<br />
– Min första motorcykel var en 500-kubiks<br />
Kawasaki, som jag körde med i tre somrar,<br />
berättar Kaisa.<br />
Kawasaki GPZ var en gatucykel, och<br />
Kaisa började småningom fatta tycke för<br />
amerikanska Harley–Davidsons. Först bytte<br />
hon till en HD Sportster 883. Det var<br />
den välkända HD-affären Jep Jep som sålde<br />
Sportstern av årsmodell -97 till Kaisa, och<br />
hon är fortfarande kund i affären.<br />
Hennes nuvarande båge är större, en HD<br />
Softail Fat Boy på 1340 kubik. Årsmodellen<br />
är 1995 – som bekant behåller HD-motorcyklarna<br />
värdet länge. Och såsom sig bör, är<br />
Kaisas Fat Boy ganska ”stylad”.<br />
– Den har ett eget namn, Putnikki. Namnet<br />
kommer från ordet sputnik, men på en<br />
resa till Östra Finland uttalade en man från<br />
Ilomantsi ordet putnik och så blev det, skrattar<br />
Kaisa.<br />
Kaisas hjälm är målad i samma tema som<br />
motorcykeln.<br />
Sjöfararmotorister bland<br />
arbetskamraterna<br />
Kaisa har kört i många korteger. I våras deltog<br />
hon i Super Rally, huvudevenemanget<br />
för Harley–Davidson-klubbens europeiska<br />
federation. Evenemanget gick av stapeln i<br />
Wroclaw i Polen 16–20 maj.<br />
– Det var en fin resa genom Polen, Österrike,<br />
Schweiz och Tyskland och tillbaka till<br />
Raumo, trots att det ibland var lite vått och<br />
kallt, berättar Kaisa entusiastiskt.<br />
2009 års Harley Davidson-evenemang<br />
arrangerades i Seinäjoki, och drog över<br />
10 000 motorcyklister. Flera av Kaisas arbetskamrater<br />
deltog i Finlands Super Rally<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
och hon vill minnas att åtminstone Jari<br />
”Hämis” Hämelä, Kari Natunen, Heikki<br />
”Hese” Suomalainen och Janne Määttäsen<br />
var där.<br />
Kaisa hoppas på fint väder under sommaren<br />
och att hon ska kunna åka ut på turer<br />
även under arbetsskiften, såsom hon en gång<br />
i tiden gjorde med Steffi Forsblom som nu-<br />
mera arbetar på Hansa-fartygens kontor.<br />
– Steffi och jag fick till och med köra med<br />
kaptenen som frontman. När Henry Salonius<br />
var befälhavare, körde vi som ett gäng<br />
på tre då vi hade liggedagar i Tyskland, drar<br />
Kaisa sig till minnes.<br />
text och bilder: Pekka Karppanen<br />
Frivakt Vapaavahti 17
PITKÄ TIE JUNGMANNISTA<br />
Tom Hurtta lähti merelle helmikuussa 1961<br />
pieneen rannikkotankkeriin, m/t Marineriin.<br />
Keväällä tie vei jo pitkäaikaisen työnantajan,<br />
Finnlinesin leipiin, mikä kesti 40<br />
vuotta. Hän meni jungmanniksi ensimmäiseen,<br />
1950 rakennettuun Finntraderiin.<br />
– Vanha ”Treideri” oli puomilaiva, jossa<br />
oli lemppuluukut. Opin nopean lemppaustekniikan<br />
Sulo Piensohon johdolla, Hurtta<br />
muistelee.<br />
Työt jatkuivat Pohjois-Amerikan linjalla<br />
Finneaglessa, Finnforestissa ja Finnbostonissa,<br />
joissa Tom seilasi puolikkaana, matruusina<br />
ja poosuna. Tuohon aikaan Hurtta<br />
kuljetti omaa ”poosun pakkiaan” mukana<br />
laivoissa.<br />
Olen vasenkätinen, joten teetin itselleni<br />
joitain työkaluja, kuten seilihanskat ja malspiikit,<br />
Hurtta kertoo.<br />
Pakki on edelleen tallella. Se on ollut esillä<br />
myös MEPAn harrastetyönäyttelyssä.<br />
UUDISRAKENNUSTEN<br />
VALVOJAKSI<br />
Pursimies Tom Hurtta hallitsee merenkulkijan ja rakennusvalvojan<br />
työt. Hänen valvomiaan laivoja seilaa edelleen sekä kotimaisten<br />
että ulkomaisten varustamoiden tonnistoissa. Kokemusta löytyy<br />
monen maan telakoilta.<br />
Tom Hurtta valvoi m/s<br />
Tonsbergin terästöitä 2010<br />
-luvun alussa<br />
18 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
”Ratikkalinjoille”<br />
Vuonna 1969 laskettiin vesille aikakautensa uusinta tekniikkaa ja<br />
logistiikkaa edustava Finncarrier. Tom seilasi siinä, sekä sisaralus<br />
Finnfellowissa. Mies ehti seilata vuoden päivät myös Finnjetissä,<br />
ennen kuin palasi takaisin ”Fellowille”.<br />
– Amerikan linja vaihtui Itämeren linjoihin, elämä muuttui hieman<br />
säännöllisemmäksi, Hurtta tuumii.<br />
Varustamo alkoi rakennuttaa laivoja Puolassa, jonne Tom siirtyi<br />
m/s Finnmerchantista vuonna 1986. Gdanskissa ja Stettinissa rakennettiin<br />
suuria bulk -aluksia Jussi Ketola Co:lle, Palkkiyhtymälle<br />
ja Thomestolle. Finnlinesin maineikas merikapteeni Matti Hakala<br />
oli myös valvomassa. Hurtalla oli uudisrakennuskokemusta muun<br />
muassa Finnjetista ja Finnmerchantista.<br />
– Puolassa aloitin kuitenkin Finnsailorin terästyö- ja maalausvalvonnassa<br />
ja jatkoin Finnforestin ja Finnwoodin kimpussa, Tom<br />
Hurtta kertoo.<br />
Kaikki ovat edelleen liikenteessä, tosin Finnsailoria lukuun ottamatta<br />
nimet ja liput vaihtuneet.<br />
Teräs- ja maalaustöiden valvontaa<br />
Puolan komennus jatkui pitkään, Finnlines ja yhteistyökumppanit<br />
jatkoivat roro -kaluston uudistamista. 1990 -luvun alussa näki päivänvalon<br />
hieno konsepti, Hansa -luokka.<br />
– Lähes kymmenen Puolan vuoden aikana ehdin oppia puhumaan<br />
kieltä sujuvasti, Hurtta kertoo.<br />
Hän oli välillä mukana myös muilla telakoilla laivojen korjaus- ja<br />
modifikaatiotelakoinneissa sekä seilasi pursimiehenä m/s Finntraderissa.<br />
Seuraava komennus oli Cadizissa, Espanjassa, jossa rakennettiin<br />
Stenalle ja Finnlinesille roro –aluksia.<br />
Finnclipperin ja –eaglen valmistuttua oli vuoro siirtyä jälleen<br />
Puolaan. Perinteisten kappaletavara-alusten, Julianojen korvaajiksi<br />
alettiin rakentaa paperilaivoiksi suuria, lähes 19.000 dwt:n roro –<br />
aluksia. Aluksilla oli jo perinteiset nimet, Finnwood, Finnfighter,<br />
Finnbirch ja Finnpine.<br />
– Omistaja vaihtui kesken kaiken. Nordsjöfrakt, sittemmin Transatlantic<br />
otti laivat hoteisiinsa, Tom Hurtta kertoo.<br />
Työnantaja vaihtuu<br />
Finnlines vuokrasi Hurtan Stenalle, joka rakensi Puolassa kemikaalitankkereita.<br />
Kokenut mies hoiti näissäkin teräs-, runko- ja maalaustöiden<br />
valvontaa. Sitten alkoivat uudet tuulet puhaltaa ja piti<br />
etsiä lisää haasteita.<br />
– Eräänä päivänä sitten tuli Wilhelmsenin valvontapäällikkö tarjoamaan<br />
töitä. He tarvitsivat nopeasti kaverin töihin, Hurtta muistelee.<br />
Mies jäi saman tien perinteikkään, taannoin 150 vuotta täyttäneen<br />
norjalaiskonsernin palvelukseen. Puolan jälkeen Tom työskenteli kevään<br />
2005 Istanbulissa, minkä jälkeen oli edessä muutto Kaukoitään.<br />
Wilhelmsen rakensi laivoja Mitsubishi Heavy Industries -telakalla<br />
Nagasakissa, Japanissa.<br />
– Kiinassa tuli myös käytyä säännöllisesti ja joitakin kertoja Koreassa.<br />
Näissä maissa laivojen ramppeja valmistettiin alihankintana,<br />
Tom kertoo.<br />
Japanilaisten kanssa on hyvä tehdä töitä<br />
Maan kieli on kuitenkin sen verran hankala, että Hurtta tyytyi hoitamaan<br />
asioita englanniksi. Lähimmät työkaverit tiimissä olivat sveitsiläinen<br />
merikapteeni, japanilainen sihteeri ja maalari, sekä sähkömies<br />
ja konemestari Norjasta.<br />
Japanin vuosina Hurtta valvoi Wilhelmsenin lukuun 16 laivaa,<br />
muun muassa neljä maailman suurinta roro -alusta. Suomessa mies<br />
kävi vain kesälomilla.<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
M/s Finnsun -aluksen ciiffi Olli Leino on Tomin työkavereita laivoilta<br />
ja rakennustelakoilta<br />
Wilhelmsenin valvontatiimiä Japanissa, Tom Hurtta oikealla.<br />
– Vaikka japanilaiset eivät paljon puhuneet englantia, oli heidän<br />
kanssaan miellyttävä työskennellä, Tom kehuu<br />
Moraali oli korkealla – työ oli japanilaisille kunnia-asia. Tom kehuu<br />
laivojen aina valmistuneen ajallaan. Kerran jopa etuajassa, kun<br />
varustamo oli näin toivonut.<br />
Harrasteina moottoripyöräily ja<br />
satamahinaajan kunnostustalkoot<br />
Tom sai Japanissa useita ystäviä eritoten moottoripyöräharrastuksensa<br />
kautta. Yhteisiä ajomatkoja tehtiin, ja muutama kaveri saattaa<br />
tulla Suomeenkin.<br />
– Hankin ensimmäisen Honda Gold Wingin vuonna 1983 ja olen<br />
siitä lähtien pysynyt ”tallissa”, Tom kertoo.<br />
Uusimman, 1800-kuutioisen GW:n hän hankki Japanista ja toi<br />
muuttopyöränä Suomeen, kun m/s Tosca tammikuussa valmistui.<br />
Tom aikoo osallistua Gold Wing -motoristien kansainväliseen tapaamiseen<br />
kesällä Himoksella.<br />
Keväällä Tom Hurtta totesi Wilhelmsenille, että uudisrakennusprojekteihin<br />
hän ei enää lähde, korkeintaan lyhyempiin korjaustelakointeihin.<br />
Vanhan poosun sormet syyhysivät kuitenkin sen verran,<br />
että mies lähti mukaan hinaaja Merikarhun Perinneyhdistyksen talkooporukkaan.<br />
teksti: Pekka Karppanen<br />
kuvat: Pekka Karppanen, Tom Hurtta<br />
Frivakt Vapaavahti 19
LÅNG VÄG FRÅN JUNGMAN TILL<br />
KONTROLLANT VID NYBYGGEN<br />
Båtsman Tom Hurtta behärskar både sjöfararens och byggnadskontrollantens<br />
arbeten. Fartygen som han kontrollerar seglar vidare i<br />
både inhemska och utländska rederiers tonnage. Han har erfarenhet<br />
från varv i många olika länder.<br />
Tom Hurtta gav sig av till sjöss i februari<br />
1961 med den lilla kusttankern m/t Mariner.<br />
På våren ledde vägen till Finnlines, som blev<br />
hans arbetsgivare i 40 år. Tom blev jungman<br />
på den första Finntradern från 1950.<br />
–Den gamla ”Tradern” var ett bomfartyg<br />
med lämpluckor. Jag lärde mig en snabb<br />
lämpningsteknik under ledning av Sulo Piensoho,<br />
minns Tom.<br />
Sedan gick Tom vidare till Nordamerika<br />
Linjen på Finneagle, Finnforest och Finnboston,<br />
där han seglade som halvmatros, matros<br />
och båtsman. På den tiden bar Tom med<br />
sig en egen ”båtsmansback” till fartygen.<br />
–Jag är vänsterhänt så jag tillverkade mig<br />
några egna redskap, såsom seglarhandskar<br />
och märlspikar, berättar Tom.<br />
Backen har han fortfarande kvar. Den har<br />
även visats upp på Sjömansservicebyråns<br />
hobbyutställning.<br />
Till ”pendlingslinjerna”<br />
År 1969 sjösattes Finncarrier, som representerade<br />
den tidens senaste teknik och logistik.<br />
Tom seglade med Finncarrier och med systerfartyget<br />
Finnfellow. Han hann också segla med<br />
Finnjet ett år innan han återgick till ”Fellow”.<br />
–Amerikalinjen byttes ut mot Östersjölinjerna<br />
och livet blev lite mer regelbundet,<br />
konstaterar Tom.<br />
Rederiet började bygga fartyg i Polen, dit<br />
Tom förflyttades från m/s Finnmerchant<br />
1986. I Gdansk och Szczecin byggde man<br />
stora bulkfartyg åt Jussi Ketola Co, Palkkiyhtymä<br />
och Thomesto. Finnlines namnkunnige<br />
sjökapten Matti Hakala var också där<br />
och kontrollerade arbetet. Tom hade erfarenhet<br />
av nybyggen bland annat från Finnjet<br />
och Finnmerchant.<br />
Wilhelmsens kontrollteam i Japan.<br />
Tom Hurtta på bakre raden till<br />
vänster.<br />
–I Polen började jag dock som kontrollant<br />
av stål- och målningsarbeten på Finnsailor<br />
och fortsatte på Finnforest och Finnwood,<br />
berättar Tom Hurtta.<br />
Alla fartyg är fortfarande i trafik, men<br />
med undantag för Finnsailor har de bytt<br />
namn och flagga.<br />
Kontroll av stål- och<br />
målningsarbeten<br />
Kommenderingen i Polen varade länge;<br />
Finnlines och samarbetspartnerna fortsatte<br />
att förnya roro-materielet. I början av<br />
1990-talet såg ett nytt koncept dagens ljus:<br />
Hansa-klassen.<br />
–Under mina nästan tio år i Polen hann<br />
jag lära mig tala språket flytande, säger Tom.<br />
Då och då deltog han i reparations- och<br />
20 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
modifikationsdockning av fartyg även vid andra varv samt seglade<br />
som båtsman med m/s Finntrader. Nästa kommendering<br />
var till Cadiz i Spanien där man byggde roro-fartyg åt Stena<br />
och Finnlines.<br />
När Finnclipper och Finneagle stod färdiga var det dags att<br />
återvända till Polen. Som ersättare för de traditionella bulkfartygen<br />
Juliano började man bygga stora roro-fartyg på närmare<br />
19 000 dwt som pappersfartyg. Fartygen hade redan klassiska<br />
namn: Finnwood, Finnfighter, Finnbirch och Finnpine.<br />
–Mitt i allt skedde ett ägarbyte. Nordsjöfrakt, senare Transatlantic,<br />
tog över fartygen, berättar Tom Hurtta.<br />
En ny arbetsgivare<br />
Finnlines hyrde ut Tom till Stena, som byggde kemikalietankrar<br />
i Polen. Även här skötte den erfarne Tom kontrollen av stål-,<br />
skrov- och målningsarbetena. Sedan började det blåsa nya vindar<br />
och han började söka flera utmaningar.<br />
–En dag kom Wilhelmsens kontrollchef och erbjöd jobb. De<br />
behövde få tag på någon snabbt, minns Tom.<br />
På den vägen blev Tom anställd hos den traditionsrika norska<br />
koncernen som nyss fyllt 150 år. Efter Polen arbetade Tom i<br />
Istanbul våren 2005, och därefter väntade en flytt till Fjärran<br />
östern.<br />
Wilhelmsen byggde fartyg på Mitsubishi Heavy Industries<br />
varv i Nagasaki i Japan.<br />
–Han åkte även regelbundet till Kina och några gånger till<br />
Korea. I dessa länder tillverkade man fartygsramper på underleverans,<br />
berättar Tom.<br />
Smidigt samarbete med japanerna<br />
Språket i Japan var dock så pass svårt att Tom fick nöja sig med<br />
att sköta allt på engelska. Hans närmaste arbetskamrater i teamet<br />
var en schweizisk sjökapten, en sekreterare och en målare<br />
från Japan samt en elektriker och en maskinmästare från Norge.<br />
Under åren i Japan kontrollerade Tom 16 fartyg åt Wilhelmsen,<br />
däribland fyra av världens största roro-fartyg. Finland besökte<br />
han bara under semestern.<br />
–Även om japanerna inte pratade mycket engelska gick det<br />
bra att arbeta med dem, berömmer Tom.<br />
Moralen var hög – arbetet var en hederssak för japanerna.<br />
Tom stoltserar med att fartygen alltid blev färdiga i tid. En gång<br />
till och med i förtid, enligt rederiets önskemål.<br />
Motorcyklar och hamnbogserarens<br />
renoveringstalko som intressen<br />
I Japan fick Tom flera vänner speciellt genom sitt motorcykelintresse.<br />
De åkte på gemensamma turer och några av vännerna<br />
kanske kommer till Finland.<br />
–Jag köpte min första Hond Gold Wing 1983 och sedan dess<br />
har jag hållit mig till samma stall, berättar Tom.<br />
Sin nya 1800-kubiks GW köpte han i Japan och tog med<br />
den i flytten till Finland när m/s Tosca blev klar i januari. Tom<br />
tänker delta i den internationella Gold Wing-träffen i Himos<br />
i sommar.<br />
I våras förklarade han för Wilhelmsen att han inte tänker åka<br />
på flera nybyggnadsprojekt, på sin höjd kortare reparationsdockningar.<br />
Det kliade ändå så pass mycket i fingrarna på den<br />
gamla båtsmannen att han har gått med i bogserbåtstalkot i<br />
Merikarhun Perinneyhdistys.<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
Text: Pekka Karppanen<br />
Bilder: Pekka Karppanen, Tom Hurtta<br />
Tom köpte sin senaste motorcykel - en Honda Gold Wing - i<br />
Japan<br />
M/s Tricas styrman Tanel Valtson visar fartyget för Tom, som<br />
följde med SSB på en fartygsvisning.<br />
Tillsammans med seglingskamraten Pekka Lappi deltar Tom i<br />
reparationstalko på bogserbåten Merikarhu<br />
Frivakt Vapaavahti 21
KUN MAFIA PULLOLAIVAN KAAPPASI<br />
Se tapahtui joskus 1970 – 1980 lukujen<br />
vaihteessa. <strong>Mepa</strong>n pöytäkirjoista tarkka<br />
ajankohta kävisi ilmi, mutta enpä lähde<br />
pölyisiä arkistoja tonkimaan. Alkaisi vain<br />
pärskintä ja silmien punotus…<br />
MEPA OLI TOIMINUT puolisenkymmentä<br />
vuotta, ja Kauppalaivaston Huoltoneuvoston<br />
aloittama yhteistyö pohjoismaisten<br />
veljesjärjestöjen kanssa sujui kuin<br />
rasvattu. Etenkin silloin, kun kokous osui<br />
Helsinkiin ja Norjan <strong>Mepa</strong>n toiminnanjohtajalle<br />
ehdittiin hakea pari kiloa sisäfileetä<br />
Hietalahden hallista… Tai kun kokous pidettiin<br />
Tukholmassa, Ruotsin <strong>Mepa</strong>n miehelle<br />
piti olla taxfree-tuliaisena pullo viskiä<br />
vatsalääkkeeksi, kuten hän asian häveliäästi<br />
ilmoitti.<br />
OLI ITSESTÄÄN SELVÄÄ, että toimivat<br />
suhteet piti solmia myös Suomenlahden<br />
etelärannalle. Tallinnassa toimi merimiesklubi,<br />
ja niin päätettiin, että toimistoväki lähtee<br />
joukolla tervehtimään veljeskansan kollegoita.<br />
Viirit ja T-paidat olivat kevyttä kamaa,<br />
mutta jotain arvokkaampaa piti myös saada<br />
matkaan. Ratkaisu löytyi helposti: päätettiin<br />
ostaa merikapteeni Rolf Holmgrenilta<br />
(kunnia hänen muistolleen) pullolaiva. Ja<br />
nimenomaan sellainen, joka seilaa Rolfin<br />
itsensä tekemässä, haapapuiseen muottiin<br />
valetussa pullossa.<br />
PULLOLAIVA HANKITTIIN, ja sen<br />
pakkaaminen ja kuljetus uskottiin kirjastonhoitaja<br />
Onni Jormalaisen (kunnia hänenkin<br />
muistolleen) kontolle. Onni vuorasi aaltopahvilaatikon<br />
sanomalehdillä, ja niin oli laivalla<br />
oiva kontti matkalla meren yli uuteen<br />
kotisatamaan.<br />
SE OLI MS GEORG OTSIN aikakautta.<br />
Ja nimenomaan sitä aikaa, kun Suuren<br />
ja Mahtavan Neuvostoliiton kaikki viralliset<br />
toimijat tekivät kaikkensa, jotta kapitalismin<br />
ikeessä nöyryytetyt matkustavaiset<br />
saisivat sosialistisesta ihanneyhteiskunnasta<br />
mahdollisimman vastenmielisen kuva. Ensimmäiseksi<br />
asiasta pitivät huolen Tallinnan<br />
terminaalissa matkalippujen tarkastajat.<br />
Vaikka kaksi satametristä jonoa mateli kuin<br />
kytkinvikainen Popeda, niin toinen tiskin<br />
takana istuvista tarkastajista nosti läskisen<br />
Tatjana-ahterinsa virkatuolilta, löi lapun<br />
luukulle ja poistui vittumaisesti virnistellen.<br />
MUTTA ENSIMMÄISTÄ nöyryytystä<br />
seurasi toinen: tulli. Paketti Onnin kainalossa<br />
oli niin epäilyttävän näköinen, että se<br />
otettiin erikoissyyniin. Kivikasvoinen Raivo<br />
tai Igor rimpuili ihmeissään länsimaisen, sitkeän<br />
pakettiteipin kanssa. Ei ollut aikaisemmin<br />
moista tavannut. Ja kun Onnin muistaa,<br />
niin teippiä oli vyörytetty ns. varman päälle.<br />
Kun paketti vihdoin suostui avautumaan,<br />
tuli vastaan julmettu määrä kapitalistista<br />
painettua sanaa. Mutta Onni oli fiksusti valinnut<br />
kääreeksi vain Kansan Uutisia ja Demareita,<br />
joten tulli ei pitänyt painotuotteita<br />
länsimaisena propagandana. Kansankiihottamisen<br />
valmistelusta meitä ei voitu syyttää.<br />
MUTTA SITTEN: paketista löytyi pulloon<br />
tungettu purjelaiva! Mitä varten? Tarkoitettu<br />
myyntiin pimeillä markkinoilla? Jos<br />
ei, niin kenelle se viedään? Minne te menette?<br />
Missä te yövytte? Kuulustelun kestäessä<br />
laivaa tuijotti tusinan verran Eestin Sosialistisen<br />
Kansantasavallan loukkaamattomuuden<br />
puolustajia: oli tullimiestä, rajavartijaa,<br />
miliisiä, satamakapteenia ja ties mitä nappikallea<br />
ja E-kuppiliisaa. Joukon keskuudessa<br />
alkoi melkoinen pulina, siinä molotettiin<br />
ja rääkiddiin suloissa sekamelskassa. Kun<br />
pienoisparlamentti oli päässyt jonkinlaiseen<br />
yhteisymmärrykseen (tai salaiseen sopimukseen),<br />
niin ystävyyssiteitä vaalimaan tullut<br />
mepaleiden joukkio sai poistua, ja mikä<br />
tärkeintä, aaltopahvilaatikko aarteineen oli<br />
jälleen Onnin kainalossa.<br />
VIERAILU MERIMIESKLUBILLE<br />
oli buukattu seuraavaksi aamupäiväksi. Yövyimme<br />
Olympia-hotellissa ja nautimme<br />
siellä myös aamiaisen. Sitten jysähti. Kun<br />
Onni palasi huoneeseensa pikaisen aamupalan<br />
jälkeen, ei aaltopahvilaatikkoa ollut enää<br />
missään, pullolaivasta puhumattakaan. En<br />
ollut itse läsnä, mutta kuulemani mukaan<br />
paikalle hälytettiin hotellin henkilökuntaa ja<br />
varkaudesta tehtiin ilmoitus. Lähellä Onnin<br />
huonetta oli istua jököttänyt koko ajan kerrosmummeli,<br />
oikea sosialistisen yhteiskunnan<br />
vahtikoira, mutta hänen kertomansa<br />
mukaan kukaan ei ollut käynyt huoneessa.<br />
Uskokoon ken haluaa. Pullo oli lähtenyt ties<br />
minkä viskaalin olohuonetta koristamaan,<br />
Tallinnan merimiesklubille oli tuliaisena<br />
pelkkiä ”rätei ja lumpui”. Eihän se klubin<br />
vika ollut, mutta ei siitä haikaillusta yhteistyöstä<br />
mitään niin merkittävää kehkeytynyt.<br />
PULLOLAIVA EI OLLUT reissun ainoa<br />
merkintä miinuspuolelle. Yks Suomi-poika<br />
oli päättänyt lujittaa heimoveljien ja -siskojen<br />
ystävyyttä kutsumalla ”serkkutytön”<br />
yövieraakseen. Kun kaveri aamulla heräsi,<br />
oli hän yhtä villapaitaa köyhempi. Aina ei<br />
matkailu avarra. Joskus se kaventaa.<br />
Teksti: Sakari Karttunen<br />
Kirjoittaja toimi Merimiespalvelutoimiston<br />
tiedotussihteerinä vuosina 1973 – 84.<br />
22 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
DÅ MAFFIAN BESLAGTOG FLASKSKEPPET<br />
bild: Rami Wirrankoski<br />
Det hände någon gång i skiftet mellan<br />
1970- och 1980-talen. Ur SSB:s<br />
protokoll skulle en exakt tid nog hittas,<br />
men jag börjar nu inte söka i dammiga<br />
arkiv. Det skulle sluta med nysningar och<br />
rinnande ögon…<br />
SSB HADE VERKAT i dryga fem år,<br />
och samarbetet med de nordiska broderorganisationerna<br />
(som inletts av Handelsflottans<br />
Välfärdstråd) löpte som smort. Särskilt<br />
då mötet hölls i Helsingfors och man hade<br />
hunnit köpa ett par kilo inre filé från Sandvikens<br />
saluhall åt den norska sjömansorganisationens<br />
verkställande direktör… Eller<br />
då mötet hölls i Stockholm, då den svenska<br />
kollegan skulle få en flaska whisky från taxfreebutiken,<br />
”för magen”, som han så blygt<br />
framställde sin önskan.<br />
DET VAR SJÄLVKLART att man skulle<br />
upprätthålla fungerande relationer också till<br />
södra sidan av Finska viken. I Tallinn fanns<br />
det en sjömansklubb, och man beslöt att<br />
ett större gäng från byrån skulle resa för att<br />
hälsa på broderfolkets kolleger. Vimplar och<br />
t-skjortor fanns ju, men man ville också få<br />
med någon mera värdefull gåva. Man hittade<br />
lätt en lösning: man beslöt köpa ett flaskskepp<br />
gjort av sjökapten Rolf Holmgren<br />
(frid över hans minne). Och uttryckligen ett<br />
sådant som Rolf själv hade tillverkat, i en<br />
flaska gjuten i en form av asp.<br />
FLASKSKEPPET ANSKAFFADES<br />
och packande och transport anförtroddes<br />
åt bibliotekarien Onni Jormalainen (frid<br />
över hans minne). Onni fodrade en låda av<br />
wellpapp med tidningar, och så fick skeppet<br />
en fin container för resan över havet till en<br />
ny hamn.<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
DET VAR PÅ GEORG OTS tid. Och<br />
just på den tiden då den Stora och Mäktiga<br />
Sovjetunionens alla officiella aktörer gjorde<br />
allt för att resenärer som förödmjukats under<br />
kapitalismens ok skulle få en så motbjudande<br />
bild som möjligt av det socialistiska idealsamhället.<br />
De första som skötte det uppdraget<br />
var biljettkontrollörerna i terminalen<br />
i Tallinn. Trots att kön på tvåhundra meter<br />
sniglade som en Pobeda med fel i kopplingen,<br />
så lyfte den ena av kontrollörerna som<br />
satt bakom disken sin fläskiga Tatjana-rumpa<br />
från tjänstestolen, slog en lapp på luckan<br />
och avlägsnade sig med ett försmädligt grin.<br />
MEN PÅ DEN första förödmjukelsen<br />
följde en till: tullen. Paketet under Onnis<br />
arm såg så misstänkligt ut, att det togs in<br />
för specialkontroll. Ett stenansikte, en Raivo<br />
eller Igor, kämpade förundrad med den<br />
sega västliga förpackningstejpen. Sådan hade<br />
man inte skådat tidigare. Då paketet äntligen<br />
behagade öppna sig vällde en hiskelig mängd<br />
kapitalistiskt tryckalster ut. Men Onni hade<br />
listigt nog valt nummer av Kansan Uutiset<br />
och Demari, så tullen kunde inte stämpla<br />
tryckalstren som kapitalistisk propaganda.<br />
Man kunde inte anklaga oss för att förbereda<br />
folkuppvigling.<br />
MEN SEDAN: man hittade ett flaskskepp<br />
som stuvats in i paketet! Varför? Tänkt<br />
att säljas på svarta marknaden? Om inte, vem<br />
skulle få den? Vart är ni på väg? Var skall ni<br />
övernatta? Ett dussin försvarare av Estlands<br />
Socialistiska Rådsrepubliks okränkbarhet<br />
stirrade under förhöret på skeppet: där fanns<br />
tullare, gränsbevakare, milis, hamnkapten<br />
och all världens viktiga gubbar i uniform<br />
med blanka knappar och högbarmade matronor.<br />
Ett livligt meningsutbyte uppstod<br />
i sällskapet, man pladdrade och skränade i<br />
mun på varandra. Då miniatyrparlamentet<br />
hade nått någon form av samförstånd (eller<br />
hemligt avtal), fick mepaiterna som kommit<br />
för att befästa vänskapens band avlägsna sig,<br />
och viktigas av allt, lådan av wellpapp var<br />
igen under armen på Onni.<br />
BESÖKET PÅ SJÖMANSKLUBBEN<br />
var inbokat för nästa förmiddag. Vi övernattade<br />
på Hotel Olympia och intog också vår<br />
frukost där. Så kom skrällen. Då Onni kom<br />
tillbaks till rummet efter en snabbt intagen<br />
frukost, fanns lådan av wellpapp ingenstans,<br />
för att inte tala om flaskskeppet. Jag var inte<br />
själv närvarande, men enligt vad som berättats<br />
kallade man på hotellets personal och<br />
anmälde stölden. Nära Onnis rum hade hela<br />
tiden den våningsvaktande gumman, det socialistiska<br />
samhällets verkliga vakthund, suttit<br />
på sin stol hela tiden, och enligt henne<br />
hade ingen varit inne i rummet. Tro det den<br />
som vill. Flaskan hade nog hamnat att pryda<br />
någon högre fiskals vardagsrum. Som gåva<br />
till sjömansklubben i Tallinn hade vi bara<br />
”rätei och lumpui”. Inte var det klubbens fel,<br />
men av det eftersträvade samarbetet blev det<br />
inte mycket värt att nämna.<br />
FLASKSKEPPET BLEV INTE den<br />
enda förlusten under resan. En finsk pojke<br />
hade beslutat befästa vänskapen mellan<br />
stambröder och -systrar genom att bjuda in<br />
en ”flickkusin” som nattgäst. Då han vaknade<br />
på morgonen var han en ylletröja fattigare.<br />
Att resa vidgar inte alltid vyerna. Ibland<br />
begränsar det.<br />
Text: Sakari Karttunen<br />
Skribenten verkade som Sjömansservicebyråns<br />
informationssekreterare åren 1973 – 84.<br />
Frivakt Vapaavahti 23
AVOMERILIIKENTEEN MATKUSTAJA-<br />
HÖYRYLAIVOJA SUOMESSA KRIMIN<br />
SODAN JÄLKEEN<br />
Krimin sodan aikana 1854–55 Suomen satamista<br />
ei voitu ylläpitää säännöllisiä höyrylaivayhteyksiä<br />
ulkomaille, sillä Englannin laivaston sotalaivat olivat<br />
Venäjän lipun alla purjehtineiden kauppalaivojen<br />
uhkana Itämerellä ja Suomenlahdella. Sota päättyi<br />
Pariisissa solmittuun rauhaan 30.maaliskuuta 1856.<br />
Monet Suomesta ulkomaille höyryvoimalla kulkeneista aluksista olivat<br />
sotavuosien aikana pääseet huonoon kuntoon, mm. koska niitä<br />
oli säilytetty ja piiloteltu saariston suojissa. Niinpä rauhanolojen palattua<br />
kunnollisista höyrylaivoista oli Suomen suuriruhtinaskunnan<br />
rannikolla huutava pula. Ennen sotaa ulkomaanliikenteeseen asetetuista<br />
aluksista liikennöintiä jatkoivat Åbo Nya Ångfartygsbolagin<br />
Storfursten (r. 1837) ja Furst Menschikoff (r.1850), Transport Ångfartysbolagetin<br />
Murtaja (r.1838) ja Finsk-Lybecska Ångbåtsbolagetin<br />
Hengist (r.1850), mutta ne kulkivat reiteillään enää vuoden tai pari.<br />
Vuonna 1852 Pietarin ja Helsingin välille asetettu venäläisen Ryska<br />
Segel och Ångfartygsbolaget Delfin -yhtiön Victoria jatkoi liikennöintiä<br />
reitillä aina vuoteen 1871 asti.<br />
Vuoden 1856 purjehduskaudelle toivat nopeaa helpotusta muutamat<br />
uudet yrittäjät hankkimalla vanhempaa tonnistoa eri reiteille<br />
Näitä aluksia olivat ruotsalaisyhtiö Schön & Co.:n Svithiod (r.1838),<br />
venäläisten Herman, Turkuun Ruostsista hankitut Örnsköld (r. 1839)<br />
ja Fulton (r. 1836) sekä Wiborgs Ångfartygs Ab:n englannista ostama<br />
Wiborg (r. 1850). Näistä pisimpään säännöllisessä matkustajaliikenteessä<br />
jatkoi Wiborg, aina vuoteen 1871 saakka, muiden laivojen<br />
kuljettua reiteillään vain muutamia vuosia.<br />
Ulkomaanliikenteen ylläpitoa jatkettiin tutuilla reiteillä Tukholman,<br />
Turun, Helsingin ja Pietarin satamien välillä. Myös Tallinnaan<br />
pääsi säännöllisin laivavuoroin ja Helsingistä Lyypekkiin liikennöintiä<br />
hoiti s/s Hengist, mutta tosin enää vain kesäkauden 1856.<br />
Samoihin aikoihin vuosina 1856–58 kauppalaivastossa oli tapahtumassa<br />
merkittävä kehitysaskel, kun monta uutta ja komeaa höyrylaivaa<br />
tilattiin Suomen ulkomaanreiteille.<br />
Österbottniska Ångfartygs Aktiebolagin perustamisesta vuonna<br />
1856 voidaan katsoa alkaneen upean rannikkoliikenteen ajanjakson,<br />
joka jatkui eri yhtiöiden ylläpitämänä aina seuraavan vuosisadan<br />
24 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
alkuun, aina siihen saakka, kunnes rannikkoreitin merkitys hiipui<br />
rautatieverkoston laajentumisen myötä. Yhtiön siipiratasalus Österbotten<br />
valmistui 1857, ja se aloitti liikenteen Oulun ja Pietarin<br />
välisatamina Raahe, Pietarsaari, Vaasa, Kristinankaupunki, Turku ja<br />
Helsinki. Seuraavana vuonna sen pariksi reitille valmistui s/s Suomi.<br />
Turkulainen Sanomia Turusta kirjoitti 30. maaliskuuta 1858 höyrylaiva<br />
Suomen valmistumisesta seuraavasti:<br />
Rautainen höyrylaiwa ”Suomi,” Pohjamaalaisen höyrylaiwaseuran<br />
kolmas laiwa, 100 hewoisen woimalla, on maaliskuun 6 p. onnellisesti<br />
laskettu wesille teloiltansa Lungleyn warwissa Londoossa ja wiety herra<br />
Dudgeonin konepajaan, masinan saadaksensa. Tämä laiwa on tänne<br />
odotettawana toukokuun alussa, ja tulee wuorotellen ”Österbotten”<br />
kanssa matkustamaan Pietarin ja Oulun wäliä. Seuran neljäs laiwa, joka<br />
tehdään 150 hewoisen woimaiseksi, luullaan tulewan walmiiksi alku-<br />
eli keski-huhtikuuta ja on siis tänne odotettawana kesäkuun alussa.<br />
Samana vuonna liikenteeseen tullut yhtiön Grefve Berg asetettin ensin<br />
reitille Pietari–Tallinna–Riika, ja sitten Tukholman ja Pietarin<br />
väliseen liikenteeseen, välisatamina Turku, Helsinki ja Tallinna. Tälle<br />
reitille oli tullut uutena aluksena myös turkulaisen Ångfartygsbolaget<br />
Aura -yhtiön s/s Aura, joka oli valmistunut Nyköpings Bruk- och<br />
Mekaniska Verkstadilla vuonna 1857. Pituutta aluksella oli n. 67<br />
metriä ja se otti 60 ensimmäisen ja 30 toisen luokan matkustajaa.<br />
150 hevosvoiman koneet antoivat sille parhaimmillaan 13 solmun<br />
nopeuden. jolloin matkaan Turusta Tukholmaan saattoi kulua alle<br />
14 tuntia.<br />
Österbottniska Ångfartygs Aktiebolagin neljäs alus, vuonna 1858<br />
valmistunut Alexander II, jouduttiin lähes välittömästi siirtämään<br />
pois Suomen vesiltä Pietari–Riika -linjalle, ja lopulta yhtiö myi upean<br />
aluksen Riikaan jo vuonna 1860.<br />
Potkurialukset tekivät tuloaan Suomen meriliikenteeseen. Hengist-laivan<br />
jälkeen seuraavat tällä tekniikalla varustetut ulkomaanliikenteen<br />
laivat olivat vuonna 1858 valmistuneet Alexander ja Nicolai.<br />
Ne tilattiin helsinkiläisen Sydfinska Ångbåtsbolagetin käyttöön<br />
Hullista Englannista. Edellinen näistä kulki Helsingistä Tallinnan<br />
kautta Lyypekkiin ja jälkimmäinen Helsingistä Pietariin, mutta<br />
myöhemmin myös sitä käytettiin Lyypekin reitillä. Alexander joka<br />
oli hieman suurempi (n. 55 m) otti 41 hyttimatkustajaa ja Nicolai<br />
(n 49 m) puolestaan 30.<br />
1860-luku toi Suomen suuriruhtinaskunnan ulkomaan reiteille,<br />
siis Tukholman, Tallinan ja Pietarin sekä Lyypekin liikenteeseen,<br />
muutamia uusia varustamoita ja aluksia. Oululainen kauppahuone<br />
G. & C. Bergholm asetti 1861 Oulu–Pietari -reitille s/s Oulu<br />
-nimisen potkurialuksen, joka oli valmistunut Ruotsissa 1856. Turkulainen<br />
Ångfartyget-Porthans Bolag tilasi tukholmalaiselta Bergsunds<br />
Mekaniska Verkstadilta potkurialuksen, joka valmistutttuaan<br />
vuonna 1864 sai nimen Porthan. Alus kulki ensin Turun ja Helsingin<br />
kautta Lyypekkiin, mutta siirtyi myöhemmin Tukholman -reitille.<br />
Vuonna 1865 perustettu Nylädska Ångbåtsbolaget -yhtiö osti<br />
Ruotsista Amiral von Platen -nimisen aluksen (r. 1858) ja asetti sen<br />
Tukholma–Turku–Helsinki -reitille.<br />
Vuosikymmenen komeimmat alukset olivat vuonna 1866 liikennöinnin<br />
aloittaneet kaksipiippuiset siipirataslaivat Constantin ja Dagmar,<br />
jotka molemmat asetettiin Tukholma–Turku–Helsinki–Pietari<br />
-reitille. Sydfinska Ångbåtsbolagetin Newcastlessa rakennettu Constantin<br />
oli n. 63 metriä pitkä ja se otti 110 hyttimatkustajaa. Ångfartygs<br />
Aktiebolag Dagmarin s/s Dagmarilla, joka tehtiin Motala<br />
Mekaniska Verkstadilla Ruotsissa, oli pituutta n. 61 metriä ja sillä<br />
oli matkustajapaikkoja hyteissä yhteensä 50.<br />
Vuosikymmenen lopulla, vuonna 1869, avautui Suomesta säännöllinen<br />
laivayhteys Englantiin, kun Bailey & Leetham -yhtiö aloitti<br />
Leal -laivalla liikenteen Hullista Baltian satamiin ja Helsinkiin. Lähtöjä<br />
reitillä oli noin joka toinen viikko.<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
Teksti: Peter Raudsepp<br />
Kuvat: Raud Publishing<br />
Frivakt Vapaavahti 25
AALAND MARITIME DAY KERÄSI<br />
VÄKEÄ MAARIANHAMINAAN<br />
Milla Soininen (oikealla) Alandia Marinelta<br />
oli palkitsemassa Bore -varustamoa.<br />
Katarina Hilden huomoi puheessaan<br />
myös varustamon yhteistyön MEPA: n<br />
kanssa<br />
Tapahtuman järjestäjiin kuuluvan Eva Mikkola<br />
- Karlströmin mukaan paikalla oli yli<br />
50 näytteilleasettajaa sekä kolmisenkymmentä<br />
luennoitsijaa. Paikalla kävi noin 1500<br />
vierailijaa saarelta, mantereelta ja ulkomailta.<br />
Merkittävä ryhmä ovat Ahvenanmaan koululaiset<br />
vuosikursseilta kuusi ja kahdeksan,<br />
sekä merenkulkualan opiskelijat.<br />
Alandican hienoissa tiloissa tapahtuman<br />
vierailijoilla oli mahdollisuus osallistua<br />
seminaareihin. Käsiteltäviä aiheita olivat<br />
muun muassa roro - ja matkustajaliikenne,<br />
merenkulun energiatehokkuus sekä merenkulkupolitiikka<br />
Itämerellä. Luennoitsijoina<br />
oli johtavia asiantuntijoita eri maista.<br />
Väsyminen laivalla<br />
– aika herätä<br />
Johtava merivakuutusyhtiö Alandia Marine<br />
isännöi ansiokkaasti järjestettyä seminaaria,<br />
jossa käsiteltiin inhimillisiä tekijöitä laivalla.<br />
Väsymyksestä johtuneet virheet aiheuttavat<br />
edelleen merkittävän osan laivoille sattuneista<br />
onnettomuuksista. Flavia Mellilo Skuld<br />
-yhtiöstä tähdensi, että olosuhteita ja menettelytapoja<br />
aluksilla on kehitettävä. Tärkeää<br />
on myös läheltä piti -tilanteista raportointi.<br />
Wessel van Leeuwen Tukholman yliopistolta<br />
esitteli aiheesta tehtyä monikansallista<br />
tutkimusta, johon voi tutustua sjofart.ax<br />
-sivulta löytyvästä linkistä. Merikapteeni<br />
Lars Blomberg kertoi värikkäin esimerkein,<br />
miten hänen laivallaan m/s Obbolalla rakennettiin<br />
yhteishenkeä ja edistettiin meriturvallisuutta.<br />
Toimitusjohtaja Leif Nordlund<br />
avasi Alandia Marine<br />
-seminaarin<br />
Vuodesta 2001 järjestetty tapahtuma on edelleen kasvanut. Kulttuuri-<br />
ja kongressikeskus Alandicassa kuultiin merenkulkualan viimeisiä<br />
uutisia, esiteltiin elinkeinoa, koulutusta ja oheistoimintoja<br />
sekä tietenkin vaihdettiin kuulumisia. MEPA: n osastolla poikkesi<br />
monta tuttua merenkulkijaa.<br />
Varsin tervetullut luennoitsija oli Euroopan<br />
meriturvallisuusviraston EMSA: n pääjohtaja<br />
Markku Mylly. Hän esitteli vuonna<br />
2003 perustetun viraston toimintaa ja kertoi<br />
uusimmista hankkeista. Lissabonissa<br />
toimiva virasto antaa Euroopan komissiolle<br />
teknistä apua merenkulun turvallisuutta<br />
koskevan EU-lainsäädännön kehittämisessä<br />
ja täytäntöönpanossa. EMSA hoitaa myös<br />
operatiivisia tehtäviä, kuten öljyvahinkojen<br />
torjuntaa, satelliittivalvontaa ja alusten seurantaa.<br />
Alandia Marine palkitsi jälleen asiakasvarustamoistaan<br />
valitun turvallisimman<br />
työpaikan. ”The Safest Working Place in<br />
Shipping ” -palkinto meni toisen kerran peräkkäin<br />
Bore –varustamolle.<br />
teksti ja kuvat: Pekka Karppanen<br />
26 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
SJÖFARTENS DAG<br />
SAMLADE IGEN<br />
BRANSCHFOLK TILL<br />
MARIEHAMN<br />
Enligt Eva Mikkola – Karlström, som är<br />
en av de drivande krafterna bakom arrangemanget,<br />
fanns det över 50 utställare på plats<br />
samt ett 30-tal föreläsare. Under dagen besöktes<br />
Alandica av ca 1500 besökare, både<br />
från Åland, fastlandet och från utlandet. En<br />
betydande grupp är åländska skolelever från<br />
årskurs 6 och 8 samt sjöfartsstuderanden.<br />
Deltagarna hade också möjlighet att delta<br />
i olika seminarier i Alandicas fina utrymmen.<br />
Ämnen som var på agendan under<br />
årets Sjöfartens dag var bl.a. roro och passagerartrafik,<br />
sjöfartens energieffektivitet samt<br />
sjöfartspolitiken kring Östersjön. Som föreläsare<br />
fungerade experter på området, både<br />
från hemlandet och utlandet.<br />
Trötthet ombord<br />
– dags att vakna upp<br />
Alandia Marine stod värd för det traditio-<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
nella sjöförsäkringsseminariet, som hade<br />
samlat en stor skara åhörare för att lyssna<br />
till internationella föreläsare som talade om<br />
den mänskliga faktors betydelse. Misstag och<br />
missbedömningar som beror på trötthet orsakar<br />
också fortfarande en betydande del av<br />
de olyckor som sker inom sjöfarten. Flavio<br />
Mellilo från Skuld betonade även att man<br />
bör utveckla arbetsförhållanden samt rutinerna<br />
ombord. Vikten av att rapportera och<br />
analysera mindre tillbud och så kallade nära<br />
ögat situationer betonas också.<br />
Wessel van Leeuwen från Stockholms universitet<br />
presenterade en internationell studie<br />
gällande vakenhet och prestanda. På sjofart.<br />
ax kan man hitta denna, samt alla övriga presentationer<br />
från seminariet. För det praktiska<br />
exemplet stod sjökapten Lars Blomberg som<br />
berättade om sina erfarenheter om hur man<br />
på m/s Obbola förbättrat sjösäkerheten genom<br />
att bygga en vi anda ombord och satsa<br />
på team arbete.<br />
EMSAs generaldirektör,<br />
Markku Mylly<br />
Sjöfartstillställningen som ordnats sedan 2001 var igen större än någonsin. Under dagen hade branschfolk<br />
samlats och studerande bjudits in till Alandica kultur och kongress för att ta del av det senaste<br />
inom sjöfartsnäringen, sjöfartsutbildningens möjligheter samt för att träffa kolleger och utbyta erfarenheter.<br />
SSB ställde upp med egen monter som besöktes av mången bekant sjöfarare samtidigt som man<br />
presenterade Sjömansservicebyråns verksamhet för blivande sjömän.<br />
En rätt välkommen föreläsare var, den<br />
Europeiska sjösäkerhetsmyndigheten EM-<br />
SAs generaldirektör, Markku Mylly. Han<br />
presenterade verksamheten för, den år 2003,<br />
grundade myndigheten samt redogjorde för<br />
kommande projekt. EMSA, som har sitt säte<br />
i Lissabon, förser Europeiska kommissionen<br />
med teknisk expertis i frågor som rör EUlagstiftning<br />
gällande sjösäkerhet. Till EMSAs<br />
operativa verksamhet hör oljebekämpning,<br />
satellitövervakning samt fartygsspårning och<br />
övervakning.<br />
Alandia Marin belönade igen det av sina<br />
kundrederier som valts till den säkraste arbetsplatsen.<br />
”The Safest Working Place in<br />
Shipping ” priset gick för andra året i rad<br />
till Bore.<br />
text och bild: Pekka Karppanen<br />
(översättn. Niklas Rönnberg)<br />
Frivakt Vapaavahti 27
MERIHENKILÖSTÖ TÄNÄÄN<br />
Aleksi Uttula Liikenteen turvallisuusvirastosta<br />
kertoi merityösertifikaatista<br />
ja sen myöntämisestä aluksille<br />
Mkk: n koulutuspäivän yhteydessä käytiin läpi<br />
päivitettyjä lakeja ja määräyksiä<br />
Merenkulkualan koulutus- ja tutkimuskeskus<br />
järjesti huhtikuun alussa Helsingissä<br />
varustamohenkilöstölle suunnatun päivän.<br />
Tärkeä uudistus on merityötä koskevan<br />
yleissopimuksen (MLC 2006) voimaantulo<br />
kansainvälisesti elokuussa. Sopimuksen tarkoituksena<br />
on merenkulkualan tasapuolisten<br />
toimintaehtojen ja kilpailuedellytyksien<br />
varmistaminen ja työvoiman polkumyynnin<br />
estäminen maailmanlaajuisesti. Tätä varten<br />
on luotava tarkastuksiin ja todistuksiin perustuva<br />
valvontajärjestelmä.<br />
Aluksille tulee MLC -sertifikaatti, jonka<br />
myöntää Liikenteen turvallisuusvirasto Trafi.<br />
Trafi tekee myös satamavaltiotarkastukset<br />
(Port State Control) Suomessa, sekä yhdessä<br />
Aluehallintaviraston (AVI) kanssa merityösertifikaattiin<br />
kuuluvat tarkastukset. Sertifikaatteja<br />
alettiin myöntää 1.3.<strong>2013</strong> lähtien.<br />
Yleissopimus käsittää muun muassa merenkulkijoiden<br />
työn ja työehtojen vaatimukset,<br />
määrää asuintilat, virkistysmahdollisuudet,<br />
ja ruoanpidon, sekä terveyden- ja<br />
sairaanhoidon, merimiespalvelut ja sosiaaliturvan.<br />
Ilpo Minkkinen Suomen<br />
Merimies-Unionista selvitti<br />
merenkulkijan näkemyksiä<br />
MLC: n ja STCW: n muutoksista.<br />
Suomen osalta kovin suuria muutoksia<br />
ei tullut. Hallitusneuvos Susanna Siitonen<br />
Työ- ja elinkeinoministeriöstä kävi läpi merityösopimuslain<br />
ja merityöaikalain muutoksia.<br />
Tarkastuksia ja<br />
kokemuksia<br />
Lounais-Suomen aluehallintovirastosta työsuojelutarkastaja<br />
Kaj Hellsberg on jo tehnyt<br />
MLC -sertifikaattiin vaadittavia AVI: lle<br />
kuuluvia käyttöönottotarkastuksia suomalaisille<br />
aluksille. Hellsbergillä on pitkä kokemus<br />
työsuojelutarkastuksista – hän elävöitti<br />
esitystään useilla kuvilla räikeimmistä puutteista<br />
aluksilla.<br />
MLC -yleissopimus saattaa tasoittaa kilpailua<br />
lasteista ja sopimuksista. Ulf Skog<br />
Prima Shippingilta totesi myös, että vaatimukset<br />
täytetään hyvin pienillä panostuksilla.<br />
Kustannuksia toki tulee lisääntyneistä<br />
katsastuksista ja raportoinneista. Hän arveli<br />
STCW: n muutosten hieman vaikeuttavan<br />
pysyvän henkilöstön rekrytoinnissa varsinkin<br />
pienempiin aluksiin. Bore -varustamosta<br />
Mikko Rausti kertoi myös kokemuksia<br />
ensimmäisistä MLC –tarkastuksista.<br />
STCW: n Manilan muutoksia kävi läpi<br />
ITF- tarkastaja Ilpo Minkkinen Suomen<br />
Merimies-Unionista. Hän esitteli myös<br />
MLC- sopimuksen työ- ja työsuhde-ehtojen<br />
standardisointeja. Minkkisen mukaan ITF<br />
näkee merityöyleissopimuksen suurena<br />
mahdollisuutena parantaa maailmanlaajuisesti<br />
merenkulkijoiden asemaa ja oikeuksia.<br />
28 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
2 / <strong>2013</strong><br />
MERENKULKUALAN XXVIII<br />
TEEMAPÄIVÄÄ VIETETTIIN SILJA<br />
Päivän ensimmäisen alustuksen piti Liikenneviraston<br />
pääjohtaja Antti Vehviläinen,<br />
joka käsitteli virastonsa tehtäviä merenkulussa.<br />
Vehviläisen aiheita olivat muun muassa<br />
talvimerenkulku, meriliikenteen ohjaus ja<br />
tankkeriturva -hanke.<br />
Uuden murtajan hankinta herätti keskustelua<br />
runsaslukuisen yleisön joukossa.<br />
Vehviläinen sai kuulla valituksia, kuinka<br />
ruotsalaismurtajat operoivat kun suomalaiskalustoa<br />
makuutetaan vielä laiturissa. Pääjohtaja<br />
totesi johtavansa liikelaitosta, joka<br />
ostaa palvelut sieltä mistä edullisimmin saa.<br />
Uusi murtaja optimoidaan tehokkaaseen<br />
avustamiseen kaikissa Itämeren jääolosuhteissa.<br />
Lisäksi siihen rakennetaan avomeriolosuhteissa<br />
toimiva öljyntorjunta- ja hätähinauskapasiteetti.<br />
Murtajan suunnittelu,<br />
rakentaminen ja operointi kilpailutetaan.<br />
SERENADELLA<br />
Vakuutusneuvos Helena Jaatisen palkintoa olivat luovuttamassa merikapteeni Pekka<br />
Partanen, MKK: n johtaja Eija Velin, sekä Tallink Siljaa edustanut Jan Valtonen<br />
Kevääntulon varmoihin merkkeihin kuuluu MKK:n järjestämä<br />
teemapäivä, jossa tarkastellaan alan ajankohtaisia<br />
asioita. Huhtikuun puolivälissä pidetyn päivän teemana oli<br />
Merenkulun uudet suuntimat. Ala on jälleen kerran suurten<br />
haasteiden edessä; rikkidirektiivi ja muut ympäristötekijät,<br />
alusten energiatehokkuus, meriliikennestrategian valmistelu,<br />
meriteollisuuden tulevaisuus ja väylämaksujen uudistukset.<br />
Meriteollisuuden kilpailukykytyöryhmän<br />
puheenjohtajaksi kutsuttu vuorineuvos Ole<br />
Johansson selvitti telakkateollisuuden kehitystä<br />
oman työuransa aikana. Johansson<br />
harmitteli, että media välillä antaa alasta<br />
huonon kuvan. Monilla meriteollisuusyrityksillä<br />
menee kuitenkin hyvin.<br />
Myös satamat kehittyvät<br />
Suomen Satamaliiton toimitusjohtaja Annaleena<br />
Mäkilä puntaroi satamien osakeyhtiöittämisiä<br />
ja yhdistymisiä. Liiketoiminnallinen<br />
näkökulma muuttuu, mutta satamien<br />
perustehtävät säilyvät. Hän piti satamien<br />
asiakkaiden, teollisuuden ja kaupan kilpailukyvyn<br />
turvaamista hyvin tärkeänä.<br />
Tiukentuvista ympäristönormeista ja nesteytetyn<br />
maakaasun LNG: n mahdollisuuk-<br />
Liikenneneuvos Pia Karjalainen Liikenne-<br />
ja viestintäministeriöstä esitteli<br />
katsauksen meriliikennestrategian valmistelusta.<br />
Tähän kuuluu myös väylämaksulainsäädännön<br />
uudistus, josta kertoi<br />
erikseen liikenneneuvos Tuomo Suvanto<br />
sista kertoi hallitusneuvos Lolan Eriksson<br />
Liikenne- ja viestintäministeriöstä. Hän<br />
muistutti myös mahdollisuuksista kehittää<br />
kotimaista biopolttoainetta laivaliikenteen<br />
käyttöön.<br />
Merenkulkualan koulutus- ja tutkimuskeskuksesta<br />
projektipäällikkö Irina Wahlström<br />
esitteli tulevaisuuden laivaa. Mukana<br />
ovat lisäksi TEKES ja ryhmä yrityksiä. LAI-<br />
VA 2015 -projektissa suunnitellaan monitoimi-<br />
ja kuivabulk –aluskonseptit Suomen<br />
ulkomaan merikuljetuksiin.<br />
Perinteisesti myönnettiin myös vuosittainen<br />
Merenkulkualan teemapalkinto, jonka<br />
sai Merimieseläkekassasta taannoin eläkkeelle<br />
jäänyt toimitusjohtaja, vakuutusneuvos<br />
Helena Jaatinen.<br />
Frivakt Vapaavahti 29
ÄÄNIMERI.FI GOES TURKU<br />
Edellisvuoden tapaan Timo Sylvänne ideoi tapaamisen, jonka yhteydessä<br />
tutustuttiin merimuseoon, vaihdettiin kuulumisia ja nautittiin<br />
maittava illallinen. Järjestelyissä oli mukana merikapteeni<br />
Lennart Hagelstam. Myös hänen kuviaan ja kommentteja löytyy<br />
Äänimerestä. Seilasihan mies muun muassa White Rosessa laivapojasta<br />
kippariksi.<br />
Porukka kokoontui aluksi Forum Marinumin kabinettiin, jossa<br />
esittäydyttiin ja kuultiin toimitusjohtaja Jaakko Tikkaa, joka esitteli<br />
lyhyesti museon toimintaa. Hän kertoi maineikkaan nostalgiasivuston,<br />
Turkusteamers.com:n ylläpitäjän nukkuneen pois. Äänimeri.fi<br />
kehitysideoiden ohella mietittiin myös, miten Turkusteamers -sivuston<br />
jatkuvuuden voisi turvata.<br />
Jaakko Tikka lähti vielä perehdyttämään vieraita Suomen Joutsenen<br />
tiloihin. Laiturilla kun oltiin, tutustuttiin tietenkin Bore -laivaan,<br />
jossa osa vieraista myös yöpyi. Opastusta jatkoivat tutkija Pauli<br />
Kivistö sekä Turun satamakapteeni Kari Riutta.<br />
18.4.<strong>2013</strong>!<br />
Nostalgiasivuston laivakuvaajat tutustuivat Forum Marinumiin ja<br />
nauttivat illallisen Svenska Klubbenilla. Jälkiruuaksi saatiin Shanty<br />
Singersien lauluesitys.<br />
Toimitusjohtaja Jaakko Tikka esitteli Suomen Joutsen<br />
-museolaivaa<br />
30 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
Merikeskuksesta löytyy hienoja<br />
pienoismalleja<br />
Viihtyvyyttä lisäsi komea keväinen keli, aikaa meni museolaivoja<br />
kiertäessä. Kahvipaussin jälkeen oli aika siirtyä sisälle Forum Marinumin<br />
ja tutustua loistavaan perusnäyttelyyn. Kauppamerenkulku,<br />
huviveneily, laivasto, meriteollisuus ja viranomaistoiminta olivat<br />
hienosti esillä.<br />
Monia ilahdutti AL: n (Suomen – Etelä-Amerikan Linja) laivojen<br />
pienoismallikokoelma. Toki malleja löytyi paljon muistakin<br />
varustamoista. Museo kierrättää esineistöä ja järjestää useita erikoisnäyttelyitä<br />
vuosittain, joten Forum Marinumissa kannattaa vierailla<br />
säännöllisesti.<br />
Aikaa on hyvä käyttää myös seinillä olevien taulujen tutkiskeluun.<br />
Eikä pidä unohtaa penkoa museokaupan runsasta tavara- ja matkamuistovalikoimaa.<br />
Illallista ja musisointia<br />
Turun kattojen yllä<br />
Tapahtumaan osallistuneet ulkopaikkakuntalaiset ja osa turkulaisistakin<br />
tuli nauttimaan ravintola Svenska Klubben – 5th Floor:<br />
n laadukkaista antimista. Viihtyisässä kabinetissa oli juuri siirrytty<br />
jälkiruokaan ja kahviin, kun Lennart Hagelstam ja Bengt ”Bebbe”<br />
Engblom johdattivat sisään joukon herrasmiehiä.<br />
Herrat olivat juuri saapuneet Shanty Singersien harjoituksista ja<br />
viihdyttivät ”äänimerimiehiä” muutamalla vaikuttavalla purjelai-<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
valaululla. Hagelstamin organisoima yllätys kuului ehdottomasti<br />
päivän kohokohtiin. Kuorolaiset lähtivät hienon esityksen jälkeen<br />
runsaiden suosionosoitusten saattelemina tahoilleen, mutta Lennart<br />
Hagelstam jäi vielä kertomaan Shanty Singers -laulajista.<br />
Kuoro perustettiin vuonna 1970. Mukana oli aluksi Kap Hornin<br />
purjelaivalla kiertäneitä merikapteeneja. Vuosien saatossa ja<br />
kaphoornareiden harvetessa mukaan on liittynyt muitakin laulajia.<br />
Merkittävä osa kuorolaisista on edelleen toimessa tai eläkkeellä olevia<br />
merikapteeneja.<br />
Kuoron tarkoitus on pitää yllä perinteitä ja säilyttää purjelaivoilla<br />
hoilattujen työlaulujen tunnelmia. Shantyt eli laulut esitetään aina<br />
englanniksi.<br />
– Purjelaivoilla saattoi olla erityinen ”shantymies”, joka piti yllä<br />
tahtia ja henkeä, kun tehtiin yhdessä töitä. Hänelle maksettiin parempaa<br />
palkkaa, Hagelstam kertoo.<br />
Englantilainen purjealuksissakin seilannut merimies Stan Hugill<br />
(1906–1993) alkoi kerätä lauluja. Hän tallensi shantyjen sävelet ja<br />
sanat. Pelkästään Turun kuoron repertuaariin kuuluu 145 laulua,<br />
joista on tehty kaksi CD -levyä.<br />
Kuulijoiden korvaan tarttui ”Donkey riding” -shanty. Lennart<br />
Hagelstam kertoi laulun saaneen alkunsa Etelä-Amerikkaan seilanneilta<br />
merimiehiltä, joita kapakoitsijat kuljettivat aasien selässä iltaa<br />
viettämään.<br />
Forum Marinumissa on myynnissä Shanty Singers i Åbo -kuoron<br />
CD levyt ”Blow ye Winds” ja ”Strike the Bell”. Myös MEPA julkaisi<br />
70-80 –lukujen vaihteessa Turun Shanty Singersien esittämiä lauluja<br />
sisältävän vinyylilevyn ja c –kasetin (”A long time ago” ja ”Many<br />
thousand miles behind us”).<br />
teksti ja kuvat: Pekka Karppanen<br />
Frivakt Vapaavahti 31
ÄÄNIMERI.FI GOES ÅBO DEN<br />
Bardisken på museifartyget Bore testades<br />
Precis som förra året ordnades träffen av Timo<br />
Sylvänne, och i år besökte man sjöhistoriska<br />
museet, umgicks och åt en god middag.<br />
En av deltagarna var Lennart Hagelstam.<br />
Lennart, som bland annat har seglat med<br />
White Rose som allt från skeppspojke till<br />
skeppare, har publicerat både bilder och<br />
kommentarer på Äänimeris webbplats.<br />
Gruppen samlades först i Forum Marinums<br />
kabinett, där man lyssnade på Jaakko<br />
Tikka när han kort presenterade museets<br />
verksamhet. Han berättade att den ansvarige<br />
för den omtalade nostalgiwebbplatsen Turkusteamers.com<br />
hade gått bort. Förutom att<br />
ta upp idéer om utvecklingen av Äänimeri.fi,<br />
18 APRIL <strong>2013</strong>!<br />
Nostalgiwebbplatsens fartygsfotografer besökte Forum Marinum och åt middag<br />
på Svenska Klubben. Till efterrätten bjöd Shanty Singers på ett sångnummer.<br />
diskuterade man därför den fortsatta driften<br />
av Turkusteamers.<br />
Jaakko Tikka visade även runt besökarna<br />
på Suomen Joutsen. Nere vid kajen tog man<br />
givetvis en titt på Bore-fartyget, där några av<br />
besökarna också övernattade. Därefter övertogs<br />
guidningen av forskare Pauli Kivistö<br />
och Åbo hamnkapten Kari Riutta.<br />
Fina miniatyrer på det<br />
maritima centret<br />
Det vackra vårvädret gjorde utflykten än<br />
trevligare och tiden flög fram under rundvandringen<br />
på museifartygen. Efter kaffe-<br />
pausen var det dags att förflytta sig in till<br />
Forum Marinum och titta på de alldeles<br />
utmärkta permanenta utställningarna. Handelssjöfarten,<br />
båtlivet, flottan, marinindustrin<br />
och myndigheternas verksamhet var<br />
väl representerade.<br />
Många gladdes åt samlingen av miniatyrer<br />
från Finland–Sydamerika Linjen. Men det<br />
fanns också modeller från många andra rederier.<br />
Museet byter föremål kontinuerligt<br />
och har flera specialutställningar varje år, så<br />
regelbundna besök vid Forum Marinum rekommenderas.<br />
Besökaren bör också ägna lite tid åt tavlorna<br />
på väggarna. Och man får inte heller<br />
32 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
Shanty Singers kör överraskade med ett besök i Svenska Klubbens kabinett<br />
glömma att gå igenom museets generösa utbud<br />
av föremål och souvenirer.<br />
Middag och musik ovan<br />
Åbos takåsar<br />
De som reste till evenemanget från andra<br />
orter och även en del Åbobor tillbringade<br />
kvällen på restaurang Svenska Klubben –<br />
5th Floor. I det trivsamma kabinettet hade<br />
man precis gått in på efterrätten och kaffet<br />
när Lennart Hagelstam och Bengt ”Bebbe”<br />
Engblom visade in en grupp gentlemän.<br />
Herrarna kom precis från en övning med<br />
Shanty Singers och underhöll Äänimerimännen<br />
med några imponerande seglarsånger.<br />
Hagelstams överraskning var utan<br />
tvivel en av dagens höjdpunkter. Efter det<br />
fina framträdandet lämnade körsångarna<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
sällskapet under rungande applåder, men<br />
Lennart Hagelstam fortsatte att berätta om<br />
Shanty Singers.<br />
Kören grundades 1970 och bestod till en<br />
början av sjökaptener som rundat Kap Horn<br />
med segelfartyg. Med åren och i och med<br />
de allt färre kaphornarna, har andra sångare<br />
anslutit. En stor del av körsångarna är ännu<br />
verksamma eller pensionerade sjökaptener.<br />
Syftet med kören är bevara traditionerna<br />
med de stämningsfulla arbetssånger som<br />
skrålats på segelfartygen. Sångerna kallas<br />
shanties och framförs alltid på engelska.<br />
– På segelfartygen kunde det finnas en särskild<br />
”shantyman” som höll uppe takten och<br />
stämningen när man arbetade tillsammans.<br />
Han fick en högre lön, berättar Hagelstam.<br />
Den engelske sjömannen Stan Hugill<br />
(1906–1993), som själv seglat med segelfar-<br />
tyg, började samla in shanties. Han sparade<br />
melodierna och texterna till sångerna. Bara<br />
på Åbokörens repertoar finns 145 sånger,<br />
som finns utgivna på två cd-skivor.<br />
Åhörarna fastande för shantyn ”Donkey<br />
riding”. Lennart Hagelstam berättade att<br />
sången ursprungligen sjöngs av sjömän som<br />
seglat till Sydamerika och som fick rida på<br />
åsnor för att komma till krogen.<br />
Vid Forum Marinum kan man köpa cdskivorna<br />
”Blow ye Winds” och ”Strike the<br />
Bell” med kören Shanty Singers i Åbo. Även<br />
Sjömansservicebyrån gav i slutet av 70-talet<br />
ut en vinylskiva och en C-kassett (”A long<br />
time ago” och ”Many thousand miles behind<br />
us”) med kören.<br />
Text och bilder: Pekka Karppanen<br />
Frivakt Vapaavahti 33
HELSINGÖRIIN MODERNI MERENKULKUMUSEO ELI<br />
KUIVATELAKKA UUSIOKÄYTTÖÖN<br />
Kuivatelakan pohja on vapaata tilaa, itse museo on seinien takana. Kiinassa<br />
valmistetut teräs-lasisillat ovat tärkeässä roolissa. Kuva: Arkkitehtitoimisto BIG<br />
- Helsingörin uuden merenkulkumuseon avaaminen kesäkuun lopulla merkitsee koko maailmankin<br />
mittapuussa merimuseoajatuksen vallankumousta, lupaa museonjohtaja Jørgen Selmer. - Entinen museomme<br />
oli ”laivanörttien” paikka. Visuaalisesti ainutlaatuiset uudet museotilat on louhittu käytöstä<br />
poistetun kuvatelakan reunoille merenpinnan alapuolelle. Museo houkuttaa niitäkin, joilla ei välttämättä<br />
ole etukäteen tuntumaa mereen ja laivoihin, johtaja Selmer vakuuttaa.<br />
Mutta miksi Tanskan merkittävin merenkulkumuseo<br />
rakennetaan vajaan 50.000 asukkaan<br />
Helsingöriin eikä esimerkiksi pääkaupunkiin<br />
Kööpenhaminaan?<br />
Ennen kuin ehdin edes esittää kysymystä,<br />
Selmer pitää pikaluennon Helsingörin<br />
merkityksestä. Vuoteen 1650 asti Tanska<br />
hallitsi Juutinrauman molempia rantoja,<br />
eli Skånekin kuului juuteille. 1400-luvulla<br />
Tanska aloitti kapeimmillaan vain 4 kilometriä<br />
leveän salmen läpi purjehtivilta laivoilta<br />
tullimaksujen keräämisen. Meriliikenne<br />
oli vilkasta, ja Helsingöristä tuli yksi maan<br />
rikkaimmista kaupungeista. Rakennettiin<br />
komea Kronborgin linna, joka oli maailmankuulu<br />
viimeistään siinä vaiheessa, kun<br />
Shakespearen Hamlet valloitti maailman<br />
näyttämöitä.<br />
Ruotsi kaappasi Skånen, mutta 1800-luvulla<br />
Helsingör koki uuden kukoistuksen.<br />
Kiitos siitä lankesi korkealaatuisia laivoja rakentaneelle<br />
telakalle, joka ajettiin alas vasta<br />
1980-luvulla. Viimeinen alus oli Jordanian<br />
kuningas Husseinille rakennettu loistojahti.<br />
Entä tänään? -Nyt on koittanut turismin<br />
ja kulttuurin kukoistusaika. Kronborgin<br />
Hamlet-linnasta tuli vuonna 2000 UNES-<br />
COn maailmanperintökohde, koko telakka-<br />
alue – mukaan lukien museoksi muuttunut<br />
kuivatokka – muodostaa Culture Harbour<br />
Kronborg -kulttuurikeskuksen, Selmer selittää.<br />
- Aikaisemmin matkailijat piipahtivat<br />
Kööpenhaminasta, katsoivat linnan ja lähtivät.<br />
Nyt tänne jäädään pidemmäksi ajaksi.<br />
Etenkin venäläiset, kiinalaiset ja japanilaiset<br />
matkanjärjestäjät ovat jo käyneet haistelemassa<br />
mahdollisuuksia, ja kiinalaiset ovat<br />
erityisen kiinnostuneita Själlandin saaren<br />
pyöräilyreiteistä.<br />
Tanska, merenkulun<br />
superpower<br />
Tapasin johtaja Selmerin runsas kuukausi<br />
ennen museon vihkiäisiä. Työt olivat vielä<br />
niin kesken, ettei sinne ollut asiaa. Päätös<br />
uuden museon rakentamisesta oli tehty<br />
vuonna 2006. Vanha oli ehtinyt toimia lähes<br />
100 vuotta.<br />
Selmer painottaa, että kysymyksessä on<br />
nimenomaan kauppalaivastomuseo. Tanska<br />
on aina ollut merkittävä merenkulkumaa, ja<br />
sitä se on edelleenkin, varsinainen superpower:<br />
maailman kaikesta meritse kulkevasta<br />
rahdista 10 %, Kiinan ulosviennistä peräti<br />
25 % seilaa tanskalaisella tonnistolla.<br />
Museohanketta varten järjestettiin kansainvälinen<br />
suunnittelukilpailu, jonka voitto<br />
meni Englantiin. Sisustus- ja näytteillepanoratkaisuja<br />
varten kutsuttiin desingnereita<br />
Hollannista.<br />
Vallankumouksellista on jo museon rakentaminen<br />
entisen telakan kuivatokkaan.<br />
Itse allas jätettiin keskelle, museon tilat<br />
kiertävät oleskelu- ja tapahtumatilana palvelevaa<br />
telakan pohjaa, jonka voi nähdä<br />
museon ikkunoista. Yhdistettiin vanhaa ja<br />
ultramodernia. Altaan yli kulkee teräksestä<br />
ja lasista rakennettu silta, jota pitkin kaikki<br />
Kronborgin linnavieraat kulkevat ja näkevät<br />
samalla museon ulkopäin. Silta rakennettiin<br />
Kiinassa, koska se oli halvin ratkaisu. Toista<br />
siltaa pitkin laskeudutaan altaan pohjalle ja<br />
museotiloihin. Rohkeita ideoita, jotka varmasti<br />
lisäävät uuden merenkulkumuseon<br />
mainetta ja tunnettuutta.<br />
Allas on 150 metriä pitkä, leveyttä on 25 ja<br />
syvyyttä 8 metriä. Se on avoin tila, jossa voi<br />
oleskella ilman pääsylippua. Linnansillan alla<br />
on kokoustilat, kahvila on osin ulkoilmassa<br />
sillan alla. Museotilat ovat hieman diagonaalissa<br />
altaaseen nähden ja lattiat viettävät.<br />
Museon läpi kulkiessaan vieras voi nähdä,<br />
miten merenkulku ja maailmankauppa<br />
34 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
toimivat. Naviskana on iso huone, jossa esitellään<br />
navigoinnin koko historia. Vaikka ei<br />
navigoinnista mitään ymmärtäisikään, niin<br />
huone on visuaalisesti elämys. Suurimmassa<br />
huoneessa on nykyajan symboliksi valittu<br />
väline: container. Se on käytännöllisyyden<br />
huippu, koko nykyaikaisen kauppamerenkulun<br />
merkittävin keksintö.<br />
Näyttelytiloissa kuljetaan kaikkien aikakausien<br />
läpi, mutta aina löytyy yhteistä nykypäivän<br />
kanssa. Pitkiä tekstejä on vältetty,<br />
mutta tiedonnälkää voi tyydyttää painamalla<br />
itse valitsemiaan nappuloita ja lukea painavaa<br />
sanaa. Menneen maailman ja nykypäivän<br />
konkreettista eroa kuvataan asettamalla vierekkäin<br />
maailman suurimman 1700-luvun<br />
laivan ja 2000-luvun suurimman konttialuksen<br />
pienoismallit vierekkäin. Pysyvää laivaa<br />
museon ulkopuolelle ei ankkuroida. Kuitenkin<br />
vihkiäispäivänä eli 29. kesäkuuta Helsingörin<br />
satama kuhisee historiallisia aluksia.<br />
Kaikesta päätellen uusi museo tulee olemaan<br />
reissun väärtti. Eiköhän lähdetä joukolla<br />
tsekkaamaan. Halpalento Köpikseen,<br />
lentokentältä suoraan paikallisjunalla Helsingöriin<br />
ja hotelli yhdeksi yöksi: cheap!!!<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
Haastattelu: Sakari Karttunen<br />
Kuva: Pekka Sundberg<br />
Kuva: Pekka Sundberg<br />
Jørgen Selmer on<br />
museonjohtaja<br />
ja herrasmies,<br />
jolta liikeni aikaa<br />
Vapaavahdin haastatteluun<br />
kesken<br />
uuden museon<br />
viimeistelytöiden.<br />
Jørgen Selmer är<br />
museidirektör och<br />
en riktig gentleman,<br />
som tog sig<br />
tid att intervjuas<br />
av Frivakt mitt<br />
under de sista<br />
förberedelserna av<br />
det nya museet.<br />
Turun yliopiston<br />
MERENKULKUALAN<br />
KOULUTUS- JA TUTKIMUSKESKUS<br />
Täydennyskoulutusta merenkulku- ja logistiikka-alan ammattilaisille<br />
Syksyllä <strong>2013</strong> tulossa:<br />
3.9. Cargo Securing to prevent cargo damages, Helsinki<br />
25.–26.9. ISPS – sataman turvapäällikkö, Helsinki<br />
16.–17.10. Maritime Cluster Forum 13, Turku<br />
23.–24.10. Laivan korroosio, pintakäsittely ja materiaalivalinnat, Naantali<br />
31.10. Alusvakuutukset, Helsinki<br />
13.–14.11. Merenkulun ja satamatoiminnan perusteita, Helsinki<br />
21.11. Aktuellt inom sjöfart, Helsingfors<br />
27.–28.11. Meriliikenne ja ympäristö, Helsinki<br />
3.–4.12. Erikoiskuljetukset, Tampere<br />
Katso lisätiedot ja täydellinen tapahtumakalenteri nettisivuiltamme<br />
mkk.utu.fi<br />
Järjestämme koulutuksia myös tilauksesta. Soita ja kysy lisää!<br />
Sari Nyroos, puh. (02) 333 8184<br />
MERENKULKUALAN<br />
KOULUTUS- JA TUTKIMUSKESKUS<br />
ICT-talo, Joukahaisenkatu 3–5 B, Turku<br />
Puh. (02) 333 8184<br />
Frivakt Vapaavahti 35
HELSINGÖRS MODERNA SJÖFARTSMUSEUM:<br />
TORRDOCKAN FÅR NYTT LIV<br />
– När Helsingörs nya sjöfartsmuseum öppnas i slutet av juni omvälvas bilden av vad ett maritimt<br />
museum är, även internationellt sett, lovar museidirektör Jørgen Selmer. – Vårt förra museum var en<br />
plats för ”fartygsnördar”. De visuellt unika museilokalerna har sprängts in under vattenytan längs väggarna<br />
på en torrdocka som tagits ur bruk. Museet lockar även dem som inte nödvändigtvis har några<br />
förhandskunskaper om sjöfart och fartyg, intygar direktör Selmer.<br />
Men varför byggs Danmarks mest anmärkningsvärda<br />
sjöfartsmuseum i Helsingör<br />
med sina knappt 50 000 invånare och inte<br />
till exempel i huvudstaden Köpenhamn?<br />
Innan jag ens hinner ställa frågan håller<br />
Selmer en snabbföreläsning om Helsingörs<br />
betydelse. Fram till 1650 styrde Danmark<br />
över kusterna på båda sidor om Öresund,<br />
Skåne tillhörde alltså jutarna. På 1400-talet<br />
började Danmark ta ut tullavgifter för fartyg<br />
som seglade genom sundet, som endast är 4<br />
kilometer brett på sin smalaste del. Sjöfarten<br />
var livlig och Helsingör blev en av landets<br />
rikaste städer. Man byggde det vackra Kronborgs<br />
slott, som hade nått internationell<br />
berömmelse åtminstone vid tiden då Sha-<br />
Torrdockans botten är ett fritt tillgängligt<br />
utrymme, själva museet ligger på andra<br />
sidan väggarna. De kinatillverkade<br />
broarna av stål och glas har en viktig roll.<br />
Bild: Arkitektbyrå BIG<br />
kespeares Hamlet erövrade teaterscenerna<br />
världen över.<br />
Sedan nappade Sverige åt sig Skåne, men<br />
på 1800-talet blomstrade Helsingör på nytt.<br />
Tack vare detta föll det på skeppsvarvets lott<br />
att bygga högklassiga fartyg. Varvet lades ner<br />
först på 1980-talet. Det sista fartyget som<br />
byggdes var en lyxjakt åt kung Hussein av<br />
Jordanien.<br />
Och idag? – Nu börjar turismens och kulturens<br />
glansdagar. År 2000 kom Kronborgs<br />
Hamlet-slott med på Unescos lista över<br />
världskulturarv, och hela varvsområdet – inklusive<br />
torrdockan som blivit ett museum<br />
– utgör kulturcentrumet Culture Harbour<br />
Kronborg, förklarar Selmer. – Tidigare gjor-<br />
de turisterna en avstickare från Köpenhamn,<br />
tittade på slottet och åkte härifrån. Nu blir<br />
de kvar här längre. Framför allt ryska, kinesiska<br />
och japanska researrangörer har redan<br />
varit här och hört sig för om möjligheterna,<br />
och kineserna är särskilt intresserade av cykellederna<br />
på Själland.<br />
Danmark, sjöfartens<br />
superpower<br />
Jag träffade direktör Selmer under den hektiska<br />
månaden före invigningen av museet.<br />
Då återstod fortfarande mycket arbete. Beslutet<br />
att bygga ett nytt museum fattades<br />
36 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
2006. Det gamla hade redan funnits i närmare<br />
100 år.<br />
Selmer understryker att det är fråga om ett<br />
handelsfartygsmuseum. Danmark har alltid<br />
varit ett viktigt land inom sjöfarten, och är<br />
det fortfarande, en riktig superpower: 10 %<br />
av alla internationella frakttransporter som<br />
går sjövägen, och hela 25 % av Kinas export,<br />
seglar med danskt tonnage.<br />
Inför museiprojektet anordnade man en<br />
internationell arkitekttävling, där vinsten<br />
gick till England. Designers från Holland<br />
fick i uppgift att komma på inrednings- och<br />
utställningslösningar.<br />
Idén att bygga ett museum i det tidigare<br />
varvets torrdocka är revolutionerande. Själva<br />
bassängen är belägen i mitten. Museilokalerna<br />
löper längs botten på dockan, som används<br />
som ett allmänt utrymme och för evenemang<br />
och som man kan se genom fönstren<br />
på museet. Gammalt har kombinerats<br />
med ultramodernt. Över bassängen finns en<br />
bro av stål och glas, som alla besökare till<br />
När sjöfartsmuseet står färdigt utgör hela det nedlagda<br />
varvsområdet i Helsingör en helhet som går under namnet<br />
Kulturhamn Kronborg. Huvudbyggnaden på bilden<br />
är redan klar. Torrdockan som fungerar som museum<br />
finns till höger på bilden - men givetvis utom synhåll,<br />
då museet är beläget cirka 8 meter under havsytan. Vid<br />
kajen ligger den gamla hamnbogserbåten och -isbrytaren<br />
Bjørn.<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
Kronborgs slott går över och samtidigt ser<br />
museet utifrån. Bron byggdes i Kina, eftersom<br />
det var den billigaste lösningen. Ytterligare<br />
en bro leder ner till bassängens botten<br />
och till museilokalerna. Det är djärva idéer<br />
som säkert gör det nya sjöfartsmuseet mera<br />
omtalat och välkänt.<br />
Bassängen är 150 meter lång, 25 meter<br />
bred och 8 meter djup. Det är en fritt tillgänglig<br />
yta där man får vistas utan entrébiljett.<br />
Under slottsbron finns det möteslokaler<br />
och kaféet ligger delvis utomhus under bron.<br />
Museilokalerna ligger en aning diagonalt sett<br />
till bassängen och golven lutar.<br />
När besökarna går genom museet får de<br />
inblick i hur sjöfarten och världshandeln<br />
fungerar. Navigationshytten utgörs av ett<br />
stort rum där navigeringens historia presenteras.<br />
Även om man inte förstår något om<br />
navigering är rummet en visuell upplevelse. I<br />
det största rummet har man valt att symbolisera<br />
samtiden med en container. Containern<br />
är en av de mest praktiska och den moderna<br />
handelssjöfartens mest betydelsefulla uppfinningar.<br />
Utställningen löper genom alla tidsåldrar,<br />
men hela tiden finns kopplingar till nutiden.<br />
Det finns inga långa texter, men besökaren<br />
kan släcka informationstörsten genom att<br />
trycka på knappar med ord och läsa om<br />
dem. Den konkreta skillnaden mellan dåtid<br />
och nutid skildras genom miniatyrer av världens<br />
största 1700-talsskepp och 2000-talets<br />
största containerfartyg, som står sida vid<br />
sida. Det ska inte finnas något permanent<br />
förankrat fartyg utanför museet, men på invigningen<br />
av museet den 29 juni kommer<br />
Helsingörs hamn att vimla av historiska<br />
fartyg.<br />
Av allt att döma är det nya museet värt<br />
ett besök. Varför inte en gruppresa för att<br />
checka in stället? Ett lågprisflyg till Köpenhamn,<br />
från flygplatsen med pendeln direkt<br />
till Helsingör och en hotellnatt: cheap!<br />
Intervju: Sakari Karttunen<br />
Frivakt Vapaavahti 37
KANSAINVÄLISIÄ VIERAITA<br />
MERIKOTKA -KESKUKSEN<br />
SEMINAARISSA<br />
Meriturvallisuuden ja -liikenteen tutkimuskeskuksen Merikotkan<br />
järjestyksessä toinen International Maritime Incident and Near<br />
Miss Reporting -konferenssi pidettiin 11. -12.6. Merikeskus Vellamossa.<br />
Paikalla oli merenkulun osaajia ja huippuammattilaisia eri<br />
puolelta maailmaa.<br />
Konferenssissa käytiin läpi merenkulun<br />
inhimillisistä tekijöistä aiheutuvia riskejä.<br />
Ensimmäisen asiantuntijapuheenvuoron<br />
käyttänyt meriturvallisuusjohtaja Tuomas<br />
Routa totesi turvallisuusajattelun kehittyneen<br />
Suomessa myönteiseen suuntaan. Onnettomuuksista<br />
voidaan ottaa oppia, mutta<br />
yhtä tärkeää on poikkeustilanteista raportointi.<br />
Merikotkan CAFE -hanke (Competitive<br />
Advantage by Safety – Merenkulun ennakoiva<br />
turvallisuus ja kilpailukyky) edistää<br />
meriturvallisuutta, mihin tähtäsi myös nyt<br />
järjestetty seminaari.<br />
Merenkulkijoiden väsyminen tiedostetaan<br />
merkittäväksi riskitekijäksi. Aiheesta on<br />
tehty tutkimus Horizon Project, jota selosti<br />
professori Mike Barnett Warsash Maritime<br />
Academy´sta. Hän esitteli myös Martha<br />
-työkalua, jolla voi ennakoida väsymyksen<br />
merenkululle aiheuttamia riskejä.<br />
Merenkulkualan yritysten<br />
yhteiskuntavastuu<br />
Vastuullinen toiminta vaikuttaa maineenhallintaan<br />
ja asiakkaisiin sekä auttaa pätevän<br />
työvoiman rekrytoinnissa. Yhteiskuntavastuusta<br />
puhuivat professori Michael<br />
Roe Plymouthin yliopistosta sekä erikseen<br />
tutkimusasiantuntija Jouni Lappalainen<br />
keskiviikon työpajatapahtumissa. Lappalainen<br />
kertoi aiheesta Itämeren piirissä tehdystä<br />
tutkimuksesta sekä esitteli Finnpilot Pilotage<br />
Oy:n yritysvastuumalleja.<br />
Olosuhteet laivalla vaikuttavat merenkulkijan<br />
hyvinvointiin ja sitä kautta meriturvallisuuteen.<br />
Neil Ellis Cardiff University’s Seafarers<br />
International Research Centre: sta tähdensi<br />
asian tärkeyttä. Monesti merenkulkijat<br />
on unohdettu vaikka varustamo panostaisi<br />
muuten yritysvastuuseen. Neil Ellis esitteli<br />
tutkimusta, jossa merenkulkijoilta kysyttiin<br />
asuintiloista ja olosuhteista laivoilla.<br />
Tutkimukseen saatiin yli 1500 vastausta<br />
Cecilia Österman (Kalmar Maritime Academy) piti mielenkiintoisen esityksen Wasa<br />
-laivan onnettomuudesta<br />
filippiiniläisiltä, kiinalaisilta, intialaisilta ja<br />
englantilaisilta merenkulkijoilta. Puutteita<br />
oli yhä asuintilojen äänieristyksissä, valaistuksissa,<br />
virkistystiloissa ja viestintämahdollisuuksissa.<br />
Asioilla on vaikutusta merenkulkijoiden<br />
henkisen ja fyysiseen hyvinvointiin.<br />
Monikansalliset miehistöt<br />
Monet huippuasiantuntijat kävivät läpi mielenkiintoisia<br />
aiheita seminaarin työpajoissa.<br />
Ajankohtaisia aiheita olivat muun muassa<br />
merityötä koskevan yleissopimuksen (MLC<br />
2006) voimaantulo kansainvälisesti elokuussa,<br />
satamavaltiotarkastukset (Port State<br />
Control) sekä Olli-Pekka Brunilan esitys<br />
monikansallisista miehistöistä. MKK teki<br />
tutkimuksen miehistöistä Suomeen liikennöivillä<br />
aluksilla syksyllä 2012.<br />
Turun yliopistossa tutkimusasiantuntijana<br />
työskentelevän Brunilan mukaan aiheesta<br />
on jo tehty ulkomailla lukuisia tutkimuksia,<br />
joiden mukaan monikulttuurisuus<br />
voi aiheuttaa kieliongelmia ja turvallisuus-<br />
riskejä. Suomessa tutkittiin Portnet -järjestelmään<br />
kerättyä tietoja alusten miehistöluetteloista.<br />
Tietoa saatiin 453 aluksesta,<br />
joilla 85 prosentilla oli monikulttuurinen<br />
miehistö.<br />
Parhaimmillaan samalla aluksella oli seitsemän<br />
eri kansallisuutta. Eniten merenkulkijoita<br />
oli Suomesta ja Filippiineiltä. Aihetta<br />
olisi vielä selviteltävä lisää – monikansalliset<br />
miehistöt ovat tulleet myös suomalaisiin<br />
aluksiin. MKK:n tutkimuksen johtopäätösten<br />
mukaan varustamoiden sekä alan toimijoiden<br />
tulisi kehittää turvallisuuskulttuuria,<br />
viestintätaitoja ja toimimista eri kulttuurien<br />
sekä kansallisuuksien välillä.<br />
Merikotka –keskus on saanut hankkeisiin<br />
tukea Euroopan Aluekehitysrahastosta.<br />
Mielenkiintoisen ja hyödyllisen seminaarin<br />
englanninkielisen aineiston voi ladata Merikotka<br />
-keskuksen kotisivuilta http://www.<br />
merikotka.fi/cafe/.<br />
teksti ja kuvat: Pekka Karppanen<br />
38 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
INTERNATIONELLA DELTAGARE<br />
PÅ MERIKOTKA –CENTRETS<br />
SEMINARIUM<br />
Forskiningscentret för sjösäkerhet och trafik Merikotka arrangerade<br />
den i ordningen andra, International Maritime Incident and Near<br />
Miss Reporting, konferensen 11. -12.6. på Maritimcentret Vellamo<br />
i Kotka. På plats fanns experter och proffs inom sjöfarten från olika<br />
delar av världen.<br />
Under konferensen behandlades de risker<br />
inom sjösäkerhet som kan hänföras till den<br />
mänskliga faktorn. Sjöfartsdirektör Tuomas<br />
Routa konstaterade i sitt anförande att säkerhetstänkandet<br />
har utvecklats i en positiv<br />
riktning i Finland. Vid sidan om undersökning<br />
av olyckor är det viktigt att även rapportera<br />
händelser och farosituationer. Merikotas<br />
CAFE-projekt (Competitive Advantage by<br />
Safety ) befrämjar sjösäkerheten, vilket även<br />
var målet med detta seminarium.<br />
Trötthet hos sjöfarare har uppmärksammats<br />
som en betydande riskfaktor. Mike<br />
Barnett från Warsash Maritime Academy berättade<br />
om studien Horizon Project, var man<br />
har undersökt detta. Han klargjorde även för<br />
Martha – verktyget, med vilket man kan förebygga<br />
risker som har med trötthet att göra.<br />
Samhällsansvaret<br />
hos företag inom<br />
sjöfartsbranschen<br />
Om samhällsansvar talade professor i Michael<br />
Roe från Plymouths universitet samt även<br />
forskningsexpert Jouni Lappalainen under<br />
Mikael Panelius från Tallink<br />
Silja skötte ordförandeskapet<br />
med rutin<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
onsdagens workshop. Lappalainen berättade<br />
om en undersökning som gjorts inom Östersjön<br />
samt presenterade Finnpilot Pilotage<br />
Ab:s modeller för samhällsansvar.<br />
Förhållandena ombord på fartygen kan<br />
påverka sjösäkerheten och många gånger<br />
har man glömt bort sjöfararens roll, även om<br />
rederiet i övrigt satsar på samhällsansvar. På<br />
seminariet presenterades en studie, i vilken<br />
man frågat sjöfararna om de verkliga arbetsförhållandena<br />
ombord. Brister som fortfarande<br />
rapporterats var dålig ljudisolering i<br />
bostadsutrymmen, brister i ljusförhållanden<br />
och rekreationsutrymmen samt dålig möjlighet<br />
till kommunikation.<br />
Mångkulturella<br />
besättningar<br />
Ett flertal experter presenterade intressanta<br />
ämnen under seminariets work-shop. Aktuella<br />
ämnen var bl. a, ikraftträdande av<br />
den internationella sjöarbets konventionen<br />
(MLC 2006) i augusti, hamnstats kontroller<br />
(Port Stae Control) samt Olli-Pekka<br />
Brunilas föredrag om mångkulturella be-<br />
sättningar. Forskningscentralen MKK vid<br />
Åbo Universitet utförde en undersökning,<br />
gällande besättningen på fartyg som trafiker<br />
till Finland, hösten 2012.<br />
Inom ämnet har man utomlands gjort ett<br />
flertal studier, enligt vilka många kulturer<br />
ombord kan leda till kommunikationsproblem<br />
samt säkerhetsrisker. Också i Finland<br />
har man analyserat besättningslistor som<br />
samlats i Portnet systemet. Ytterligare undersökningar<br />
gällande detta borde göras,<br />
eftersom mångkulturella besättningar även<br />
har kommit till finskflaggade fartyg. Resultaten<br />
från MKKs studie visar att rederierna<br />
och övriga aktörer borde utveckla säkerhetskulturen,<br />
kommunikationskunskaperna<br />
och växelverkan mellan olika kulturer och<br />
nationaliteter.<br />
Merikotka –centret har fått understöd<br />
för sina projekt från Europeiska regionala<br />
utvecklingsfonden. Materialet från det intressanta<br />
och givande seminariet kan laddas<br />
ned på engelska från Merikotkas web plats<br />
http://www.merikotka.fi/cafe/ .<br />
text och bild: Pekka Karppanen<br />
översättning: Niklas Rönnberg<br />
Frivakt Vapaavahti 39
PÄIVÄ MERELLÄ<br />
Upeimpia elämyksiä merellä oli pitkän yötyön<br />
jälkeen valkeneva aamu tropiikin vesillä.<br />
Mustikanmusta pimeys lientyy vaaleammaksi.<br />
Yhtäkkiä aurinko maalaa horisonttia<br />
ja valaisee pian meren ja laivan aloittaessaan<br />
höyryämisensä kohti länttä. Yön hikisen<br />
kuumuuden vuoksi kaikki venttiilit ja ovet<br />
ovat auki.ja pyssästä lehahtava kahvintuoksu<br />
voimistuu.<br />
Kipinällehän yötöitä teettivät suuret porukanvaihdot.<br />
Lähtijöiden ulosmaksujen<br />
laskeminen, vetosetelien kirjoitus ja merimieskirjoihin<br />
seilauspäivien ynnäily. Rullaankin<br />
piti muistaa signeeraukset pyytää ja<br />
kirjoittaa jokaisesta laivapalvelusta longsaali<br />
Merenkulkulaitokselle. Toki oli siinä vaiheessa<br />
myös lisänä normaalien satamadokumenttien<br />
naputtelu. Ja jos kuukausikin<br />
vaihtui, oli laskettava koko muun laivaporukan<br />
palkat.<br />
Yön mittaisiksi saattoivat radiotyötkin<br />
venähtää. Huonon lyhytaaltokelin vesillä<br />
oli yritettävä selata eri taajuuksia, kuuluuko<br />
mihinkään vuorokaudenaikaan. Laiteviat<br />
saattoivat olla työläitä. Villin linjan laivoissa<br />
yhteyksien piti toimia jatkuvasti. Oorderit<br />
oli saatava pikaisesti, jottei ajettu väärään<br />
suuntaan. Joissakin tankkilaivoissa piti aina<br />
satamista lähdettäessä olla ständbai radioasemalla<br />
ja odottaa kipparin tuomia raportteja<br />
rahtaajille lähetettäväksi.<br />
Aina ei öitä valvottu. Useimmiten uffarikalle<br />
tuli purraamaan puoli kahdeksalta<br />
aamupalalle. Messissä kuulumisia maailmamme<br />
menosta vaihdettiin täkki- ja konekolmosen<br />
sekä messilikan kanssa. Yleensä<br />
kippari ja siiffi aterioivat samaan aikaan<br />
salongissa, mutta joissakin säästeliäämmin<br />
rakennetuissa laivoissa heidän oli laskeuduttava<br />
päällystömessiin.<br />
Yleensä aamupalat oli monipuolisia ja<br />
vaihtelevia. Toisaalta oli sellainenkin säästeliäämmin<br />
rakennettu laiva, missä säästeliäästi<br />
lähes joka aamu kattilasta löytyi samanlaista<br />
velliä. Aamuisin siiffi hiipi varovaisin askelin<br />
pöytäänsä, tempaisi kattilankannen ylös ja<br />
pamautti saman tien alas karjaisten terveisiä<br />
byssään:”Taas kauravelliä!” Erityisen kiivaana<br />
aamuna terveiset olivat muotoa ”taas<br />
kuravelliä!”<br />
Merellä vahtia ajettiin seitsemänä päivänä<br />
viikossa. Varsinainen työaika oli kahdeksan<br />
tuntia. Ylityöt pidensivät päiviä. Merivahtiporukkaa<br />
olivat perämiehet, konemestarit ja<br />
näiden vahtimiehet sekä kipinä. Pyssäporukka<br />
oli päivittäin ruuanlaitossa sekä merellä<br />
että satamassa. Päivämiesten nimike kertoi<br />
heidän työaikansa. Viikonloput oli vapaita.<br />
Täkillä tätä porukkaa oli poosu, timppa,<br />
pumppu, matruusit ja usein junkit. Koneessa<br />
sähkö, tunkki, sorvi, osa moottorimiehistä<br />
ja opikset.<br />
Vahdinvaihto oli kello kahdeksan. Täkkikolmonen<br />
loikki leidarit brygälle vapauttamaan<br />
förstin. Konekolmonen laskeutui<br />
konehuoneen kuumuuteen ykkösmestarin<br />
40 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
tilalle. Kipinä kiipesi radioasemalle, mikä<br />
useimmiten oli brygän takana paapuurin<br />
puolella.<br />
Kipinän merkittävin vastuu oli ihmishengen<br />
turvaaminen merellä. Sähkötyksen hätätaajuus<br />
500 kHz oli työaikana jatkuvasti<br />
kuuntelulla. Lisäksi yöt ja päivät autoalarmin<br />
vastaanotin kuunteli samaa taajuutta. Kellot<br />
pärähtivät soimaan radiohytissä, brygällä ja<br />
kipinän asuinhytissä, jos kuuluvuusalueella<br />
oli lähetetty alarmisignaali.<br />
Maanosasta toiseen monen viikon matkoja<br />
ajavissa kuivarahtialuksissa oli matkanteko<br />
rauhallista kuin vanhoina aikoina valtion<br />
hommissa. Kerran pari viikossa sähkötettiin<br />
positsuuni ja ETA sanoma varustamolle ja<br />
rahtaajalle. Laivaväki ei paljoa sähkeitä lähetellyt,<br />
eikä radiopuheluita soitellut kovien<br />
hintojen vuoksi.<br />
Rannikkoradioasemien liikenneluetteloita<br />
kuunneltiin joka vahdissa. Kirjoista löytyvien<br />
aikataulujen mukaan asemat sähköttivät<br />
aakkosjärjestyksessä niiden laivojen kutsumerkit,<br />
joille oli sähkeitä tai puheluita. Työaikana<br />
kuunneltiin jokainen Helsinkiradion<br />
lista. Sen lisäksi rahtaajien käyttämiä radioasemia,<br />
lähtösataman meklarin käyttämää<br />
asemaa ja määränpään radioasemia. Yhdysvaltoihin<br />
matkattaessa piti seurata kaikkia<br />
rannikon lyhytaaltoasemia, kunnes selvisi,<br />
mitä kautta maista viestit kulkivat.<br />
Liikenneluettelot saattoivat tulla samaan<br />
kellonaikaan ja kestivät v ilkkailla asemilla<br />
pitkään. Kahteen vastaanottimeen oli viritetty<br />
kuuntelulle eri asemat. Kun lähetys<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
oli edennyt ohi oman laivan kutsumerkin,<br />
viritettiin pikaisesti vastaanotin seuraavan<br />
rannikkoradioaseman listan kuuntelulle.<br />
Taajuuksien vaihto vanhoilla radioilla oli<br />
verkkaista: Etupaneelin ikkunaan piirrettyjen<br />
merkkitussiviivojen alta kuului kymmenittäin<br />
rantaradioita. Kokemus opetti, mihin<br />
päin säätönuppia piti veivata, kun jokin asema<br />
osui kuuluville.<br />
Tankkilaivoissa oli usein kiire, kuin Korvatunturilla<br />
Jouluna. Ylitöitäkin kertyi ihan<br />
verottajan mieliksi. Satamista lähdettäessä<br />
oli pitkät raportit sähkötettävä varustamoon<br />
ja rahtaajille. Hyvissä ajoin ennen satamiin<br />
tuloa toi siiffi varaosa- ja bunkkeritilauslistansa.<br />
Tuju tilasi provianttia ja ulosvientiä.<br />
Ja kun määränpää muuttui matkalla, samat<br />
pitkät sähkeet uudelleen toisille vastaanottajille.<br />
Rannikkoradioiden listoja oli seurattava<br />
herkeämättä mahdollisten reittimuutosten<br />
pikaiseksi saamiseksi. Eräällä matkalla Karibialta<br />
Kanadaan määränpää vaihtui viisi<br />
kertaa.<br />
Kipinän aamuvahti kesti neljä tuntia. Puoliltapäivin<br />
oli parin tunnin tauko ja sitten<br />
kaksi tuntia radioasemalla, kaksi tuntia vapaata<br />
ja illalla klo 18 – 20 viimeinen työpätkä.<br />
Ennen kuin laivan aikaan perustuva työaika<br />
tuli käyttöön, pidettiin vahtia GMT<br />
aikojen mukaan. Laivan paikasta riippuen<br />
työpäivä alkoi tasatunnilta klo 06 – 10. Kahden<br />
tunnin pätkinä työpäivä päättyi illalla<br />
klo 20 – 24. Parempi oli silloin huolehtia<br />
itse aamuherätyksistä. Kun kallen oli saanut<br />
oppimaan uuden purrausajan, ehti laivan<br />
aika jo vaihtua.<br />
Aamu- ja iltavahtien ohjelmaan kuului<br />
säätiedotukset. Tutuilla vesillä kuljettaessa<br />
oli helppo naputella kirjoituskoneella tuttujen<br />
rantaradioiden lähettämät raportit.<br />
Kovin monta riviä ei sähkötyksestä tarvinnut<br />
poimia, koska oli tiedossa sääalueiden nimet<br />
ja laivan paikka.<br />
Uusilla vesillä kuljettaessa saattoi olla hakusessa<br />
oikeiden säätiedotusten löytäminen.<br />
Kaikilla laivaradioasemilla ei ollut ylläpidetty<br />
dokumentteja ja raporttien lähetystaajuudet<br />
ja aikataulut saatoivat muuttua. Kun ajettiin<br />
Tyyneltämereltä Atlantille etelän kautta, piti<br />
haroa useiden asemien lähetyksiä ja käydä<br />
niitä naviskassa tutkimassa, ennen kuin löytyi<br />
kulkuvesillemme sopivat tiedot.<br />
Päällikkö ja perämiehet seurasivat sääraportteja<br />
kursoorisesti. Joskus vaihtelun<br />
vuoksi kirjoitin tuulen puhaltavan aamulla<br />
perästä ja kääntyvän myöhemmin keulaan<br />
päin nostattaen semmoisia pärskeitä, että<br />
pakka saattaa kastua. Täydestä meni.<br />
Tramppilaivoissa oli tärkeää muistaa juorutunnit.<br />
GMT aikaan 1230 taajuudella<br />
12630 sähkötettiin muille kuulolla olijoille<br />
omia kulkutietoja ja laivaporukoiden nimiä.<br />
Tärkein merkitys oli toimia välitysapuna<br />
niille, jotka olivat jonkin rannikkoradion<br />
kuuluvuuden ulkopuolella. Tämä kipinöiden<br />
vapaaehtoinen talkoo tienasi redareille<br />
merkittävän omaisuuden, kun laivat löysivät<br />
oikeat määränpäät ajoissa.<br />
Hyvissä ajoin ennen satamaan saapumista<br />
kirjoitti kipinä messeihin rahalistat. Laivaväki<br />
merkkasi haluamansa määrän paikallista<br />
valuuttaa. Ennen rahatilauksen toimittamista<br />
päällikölle oli tarkastettava, ettei saldot<br />
menneet miinukselle. Yleensä varsin pian<br />
oppi tuntemaan uusliberaalit, joille ei omat<br />
rahat riittäneet.<br />
Kipinä myös naputteli messeihin tullilistat,<br />
mihin jokainen kirjasi hytissään olevan<br />
alkoholin ja tupakan määrät sekä mahdollisen<br />
arvokkaan omaisuutensa. Paljon kulki<br />
juttuja itäisten maiden tarkoista tullimiehistä.<br />
Jopa vaatteiden napit oli luetteloitava, jos<br />
ei halunnut niitä menettää ja maksaa salakuljetussakkoja.<br />
Monissa satamissa oli koko laivaväelle kirjoitettava<br />
roopuska. Paperinen lappu, mikä<br />
oli pidettävä maissa mukana. Argentiinassa<br />
oli suuri, lähes A4-kokoa oleva roopuska.<br />
Siihen kiinnitettiin valokuva ja otettiin jälki<br />
jokaisesta sormesta. Kaikkia naisia ei välttämättä<br />
naurattanut, kun aprikoin mikä lomakkeen<br />
kohta nenän muodosta ruksataan:<br />
pieni, suuri vai ehkäpä neliskanttinen.<br />
Kun oli laivajobin ottanut, ei kuitenkaan<br />
aina oltu töissä. Oli vapaatakin, joillakin jopa<br />
merimiesvapaata. Se onkin sitten uuden<br />
jutun aihe. Monenkin.<br />
Timo Stlvänne/www.aanimeri.fi<br />
Frivakt Vapaavahti 41
MEPAn<br />
kirjasto<br />
suosittelee:<br />
Milja Nitovuori<br />
Katja Kettu ponnahti romaanilla Kätilö<br />
suomalaisten tietoisuuteen ja lukulistojen<br />
kärkeen.<br />
Kielellisesti rohkea novellikokoelma Piippuhylly<br />
on hänen uusin teoksensa.<br />
Jäämerenrannalta kerrotut tarinat kuvaavat<br />
pohjoisen vahvoja naisia.<br />
Kokoelman pohjana on henkilöitä Kätilöstä,<br />
ikään kuin rönsyjä ja hahmoja, mitkä<br />
jäivät kertomatta edellisestä kirjasta.<br />
Novellit eivät ole lapsille sopivaa luettavaa,<br />
koska Ketun kielellä leikittely on melkoisen<br />
raadollista.<br />
Kettu kertoi, että oli ajatellut pääsevänsä<br />
helpommalla, kun kirjoittaa novelleja. Toisin<br />
kuitenkin kävi, eikä teos syntynyt nopeasti.<br />
Hän kertoi, että oli vaikea kuljettaa tarinaa<br />
monien henkilöiden läpi.<br />
Seuraavaksi voimme kuulemma odottaa<br />
romaania Katja Ketulta.<br />
Katja Kettu Kuva Ofer Amir<br />
Erityisen suosittuja <strong>Mepa</strong>n kirjastossa ovat<br />
Conn Igguldenin historialliset seikkailuromaanit.<br />
Caius Julius Caesarista kertovaan Keisari-<br />
sarjaan kuuluu viisi kirjaa.<br />
Viisi osaa on myös ilmestynyt Valloittaja-<br />
sarjasta, joka kertoo Tsingis-kaanin historiasta.<br />
Igguldenin kiinnostus menneisyyteen<br />
juontaa lapsuuteen. Hänen irlantilainen<br />
äitinsä opetti pojalle historiaa jännittäviä<br />
tarinoita kertoen. Kirjoissa historian opetus<br />
jatkuu taas lukijoille.<br />
Historiallisten teosten lisäksi hän kirjoitti<br />
yhdessä veljensä kanssa teoksen nuorille Vaarallinen<br />
kirja: vain pojille.<br />
Conn Iggulden Kuva Jerry Bauer<br />
Afganistanilaiseen elämään meidät tutustuttaa<br />
Khaled Hosseini.<br />
Hän on syntynyt Kabulissa Afganistanissa,<br />
mutta perhe muutti isän työn takia ensin<br />
Teheraniin ja sitten Pariisiin. Neuvostoliiton<br />
miehitettyä Afganistanin perhe oli Pariisissa<br />
jonka jälkeen he saivat turvapaikan Yhdysvalloista<br />
ja muuttivat Kaliforniaan.<br />
Vaikka elämä oli aluksi köyhää, suoritti<br />
Khaled loppututkinnon pääaineena biologia.<br />
Tämän jälkeen hän valmistui lääkäriksi.<br />
Esikoiskirjasta Leijapoika tuli maailmanmenestys.<br />
Kahden kabulilaispojan ystävyydestä<br />
kertovaa tarinaa on myyty yli 10 miljoonaa<br />
kappaletta ja siitä on tehty elokuva.<br />
Toinen romaani Tuhat loistavaa aurinkoa<br />
kertoo naiskohtaloista talebanin hirmuhallinnon<br />
kurimuksessa.<br />
Toukokuun lopussa ilmestyi Ja vuoret<br />
kaikuivat romaani ja se sai odotetusti hyvän<br />
vastaanoton.<br />
Tarina kertoo äidittömäksi jääneestä<br />
perheestä, jotka matkustavat Kabuliin.<br />
Perillä heitä odottaa kohtalo,<br />
mitä ei olisi voinut edes aavistaa.<br />
Kirjassa esitetään ajatus, että kumpi on tuskallisempaa,<br />
etsiä juurensa tunteakseen itsensä<br />
vai yrittää unohtaa? Sitä voitte miettiä<br />
kirjaa lukiessa.<br />
Khaled Hosseini. Kuva Elena Seibert<br />
<strong>Mepa</strong>n kirjaston<br />
naispuoliset merenkulkijat<br />
ovat nyt joutuneet kolmen<br />
kirjan koukkuun.<br />
Katherine Pancol on kirjoittanut kirjat Kilpikonnien<br />
hidas valssi, Krokotiilin keltaiset silmät<br />
ja Central Parkin oravat ovat surullisia<br />
maantaisin.<br />
Pancol syntyi Marokossa, mutta perhe<br />
42 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
muutti isän työn perässä jatkuvasti. Tyttö<br />
oppi lukemaan viisi vuotiaana ja vietti kaiken<br />
aikansa lukien. Hän oli kertonut kaikille<br />
haluavansa lukea kaikki maailman kirjat.<br />
Ensimmäinen työpaikka Paris Match lehdessä<br />
oli käännekohta hänen uralla kirjailijaksi.<br />
Koulussa opittu tärkeilevä kirjoitustyyli oli<br />
unohdettava ja opittava ilmaisemaan asioita<br />
aidoilla tunteella, niin, että lukija pystyy kokemaan<br />
samat tunteet.<br />
Pancolin tekstit ovat sujuvia, kepeitä ja<br />
kauniita, mutta taustalla on syvällisiä pohdintoja<br />
kaikesta elämän ja kuoleman välillä.<br />
Mielestäni kirjat sisältävät jännitystä ja<br />
ihmissuhdedraamaa, sekä romantiikkaa.<br />
Yhteiskunta-, sekä arvokritiikki yhdistettynä<br />
ranskalaiseen keittiöön ja kulttuuriin tuovat<br />
osansa kerrontaan. Kirjojen alkupuoli saisi<br />
olla hieman tiivistetympi, kun taas puolen<br />
välin jälkeen ei enää haluaisi laskea kirjaa<br />
kädestä.<br />
Katherine Pancol kuva Sylvie Lancrenon<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
TUTKIMUS<br />
TAVALLISISTA<br />
IHMISISTÄ MERELLÄ<br />
Lybeck, Jari. Rauman merimiesväestö purjehduksen kasvun<br />
vuosina 1840-luvulta 1870-luvulle<br />
Merenkulun historiaa kirjoitettaessa on<br />
valokeila usein osunut niin sanottuihin<br />
suurmiehiin, kuten laivanvarustajiin ja<br />
pitkän uran tehneisiin kapteeneihin.<br />
Tässä ei ole mitään kummallista, onhan<br />
myös kenraaleista kirjoitettu enemmän<br />
kuin rivimiehistä ja kuninkaista enemmän<br />
kuin talonpojista. Rikkaasta varustajasta<br />
on tutkijan helpompi kirjoittaa kuin<br />
puolimatruusista, sillä varustajalta jää<br />
yleensä jälkeen paljon enemmän paperia,<br />
kuten kirjeitä, tilikirjoja ja rahtausasiakirjoja.<br />
Tavallisen merimiehen jälkikuva<br />
on rakennettava paljon vähäisemmästä<br />
ja vaikeammin käsiteltävästä lähdemateriaalista.<br />
Jari Lybeck on kuitenkin väitöskirjatutkimuksessaan<br />
kääntänyt katseensa aivan<br />
tavallisiin merimiehiin. Heidän jälkiään<br />
on Lybeck etsinyt tutkimalla hyllymetrikaupalla<br />
Rauman merimieshuoneen ja<br />
Rauman kaupungin maistraatin arkistoissa<br />
säilytettäviä asiakirjoja. Työ on ollut valtava.<br />
Lähdepohjaa Lybeck on myös täydentänyt<br />
etsimällä käsiinsä muun muassa merimiesten<br />
kirjeitä ja muistelmia eri puolilta<br />
Suomea arkistoista, museoista ja kirjastoista.<br />
Osansa tutkimuksessa saavat myös merimiesten<br />
puolisot ja jälkeläiset – sanalla<br />
”merimiesväestö” Lybeck viittaa kaikkiin,<br />
jotka saivat elantonsa merenkulusta.<br />
Tutkimus käsittelee aikaa, jolloin merenkulusta<br />
tuli Raumalla todella merkittävä<br />
elinkeino. Vielä 1840-luvulla<br />
raumalaiset laivat purjehtivat pääasiassa<br />
Itämerellä viemässä suomalaista puuta<br />
ulkomaille ja tuomassa paluulastina<br />
muun muassa suolaa. Laivat olivat enimmäkseen<br />
pieniä ja toiminta suhteellisen<br />
pienimuotoista. Sen sijaan 1870-luvulla<br />
oli kyseessä jo globaali suurliiketoiminta,<br />
joka vei Rauman laivat ja merimiehet<br />
kaikkialle minne meriteitse pääsee. Merimiesten<br />
määrä kaupungissa kaksinkertaistui<br />
30 vuodessa. Lybeck nimittääkin<br />
1870-luvun Raumaa ”merenkulun kyllästämäksi<br />
kaupungiksi”.<br />
Lybeck ei hukuta lukijaansa tylsiin ti-<br />
lastoihin ja paperinmakuisiin asiakirjoihin,<br />
vaan käyttää niitä kankaana, jolle<br />
maalaa elävän kuvan merimiesten elämästä<br />
ja kokemuksista – heidän vaimojaan<br />
ja lapsiaan unohtamatta. Lybeck on<br />
selvittänyt, keitä merimiehet olivat, mistä<br />
he tulivat ja minne menivät, ja myös selittää<br />
miksi asiat olivat niin kuin ne olivat.<br />
Ammattitaitoisen tutkijan ottein hän<br />
myös löytää lähteistään paljon sellaisiakin<br />
asioita, joita ei laivapäiväkirjoihin ja meripasseihin<br />
suoraan kirjoitettu. Lybeck<br />
vie lukijansa niin raumalaisten ensimmäisille<br />
valtamerimatkoille Kaukoitään,<br />
puolimatruusin eteläranskalaiseen vankilaselliin<br />
päättyneelle karkumatkalle kuin<br />
merimiehen usein pieneen ja köyhään kotiinkin.<br />
Kaunis ja havainnollinen kuvitus<br />
tehostaa hienosti tekstin elävyyttä.<br />
Lybeckin tutkimus on vaatinut poikkeuksellisen<br />
kovan työn, mutta se myös<br />
antaa lukijalleen poikkeuksellisen paljon.<br />
Kirja on Rauman merimuseon julkaisema<br />
nelivärikuvitettu arvopainos FT<br />
Jari Lybeckin väitöskirjatutkimuksesta.<br />
Saatavana Rauman merimuseosta (myös<br />
verkkokauppa www.rmm.fi).<br />
Frivakt Vapaavahti 43
AMORELLA JA NESTE PELASIVAT MEPA HOCKEYN<br />
FINAALISSA - PUNAPAIDAT VEIVÄT MESTARUUDEN,<br />
NESTE ANTOI TIUKAN VASTUKSEN<br />
Turun Kupittaalla oli loistavat olosuhteet – kaikki toimi hienosti.<br />
Ruokailut, jäänhuolto ja muu oheistoiminta toimi niin kuin<br />
jääkiekkokaupungissa pitääkin. MEPAn salibandyturnauksista<br />
tuttu Janne Kytölä TuTo Hockey:sta katsoi, että hommat hoituivat.<br />
Perinteiseen tapaan Matti Pirnes ja Reijo ”Reka” Hyökki<br />
hoitivat huoltopuolen. Toimitsijatehtävissä olivat suurena apuna<br />
Marko ja Jere Linden sekä Tomi Kivekäs, joka myös vihelsi<br />
matseja. Muut tuomaritehtävät hoiti Turun Jääkiekkoerotuomarit<br />
ry.<br />
Joukkueet jaettiin kahteen alkulohkoon. Ottelut pelattiin<br />
lyhyinä, jotta panoksia riittäisi vielä iltapäivän ratkaisuihin.<br />
Turnauksen mitalipeleihin etenivät Ahtela, Gabriella, Neste ja<br />
Amorella.<br />
Ahtela ja Gabriella pelasivat himmeämmästä mitalista. Päivän<br />
mittaan peliään parantanut Ahtela oli lopulta parempi<br />
maalein 4-2. Finaaliin lähti viime vuodesta sisuuntunut Amorella<br />
vakuuttavan vahvasti. Neste pelasi myös hyvin – finaali oli<br />
ehdottomasti päivän parasta antia pelillisesti. Lopulta Amorella<br />
voitti varsin selkein 6-1 numeroin.<br />
Turnauksen arvokkaimmaksi pelaajaksi valittiin Amorellalta<br />
Oscar Essen. Paras maalivahti oli Nesteen joukkueessa pelannut<br />
Kristina Katarinalta tullut vahvistus Iiro Gustafsson.<br />
Kiitoksia kaikille!<br />
MEPA HOCKEY <strong>2013</strong>-04-08<br />
GROUP A<br />
Silja Princess - Amorella 1-6<br />
Ahtela - Birka Stockholm 2-4<br />
Birka Stockholm - Silja Princess 3-2<br />
Amorella – Ahtela 2-0<br />
Ahtela - Silja Princess 4-2<br />
Amorella - Birka Stockholm 4-0<br />
GROUP B<br />
Neste - Silja Serenade 3-0<br />
Gabriella – Enå 3-0<br />
Silja Serenade - Gabriella 0-3<br />
Enå – Neste 1-0<br />
Gabriella – Neste 4-2<br />
Silja Serenade - Enå 0 – 3<br />
QTR - FINALS<br />
Amorella - SIlja Serenade 3-0<br />
Enå - Ahtela 0-1<br />
Gabriella - SIlja Princess 2-1<br />
Birka Sthlm - Neste 0-3<br />
SEMI FINALS<br />
Amorella - Ahtela 7-0<br />
Gabriella - Neste 1 – 2<br />
BRONZE<br />
Gabriella - Ahtela 4- 2<br />
FINALS<br />
Amorella - Neste 6- 1<br />
Amorella<br />
Neste<br />
Ahtela<br />
44 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
AMORELLA OCH NESTE SPELADE I MEPA HOCKEY<br />
FINALEN – RÖDTRÖJORNA BLEV MÄSTARE, NESTE<br />
KÄMPADE TAPPERT.<br />
Förhållandena i Kuppishallen i Åbo var fina – allting fungerade<br />
optimalt. I turneringens medaljmatcher spelade, Ahtela, Gabriella,<br />
Neste och Amorella. Ahtela och Gabriella spelade om<br />
brons, medan Neste och Amorella kämpade om guld.<br />
Ahtela, som förbättrade sitt spel under dagens lopp, var starkare<br />
i den sista matchen och tog bronsmedaljerna med en seger<br />
på 4-2. Amorellas lag var revanschsuget från förra året då det<br />
lämnades på fjärde plats, och dominerade varje match under<br />
turneringen.<br />
I finalen bjöds åskådarna på den klart bästa matchen för<br />
dagen, Neste kämpade tappert, men måste ge sig framför ett<br />
otroligt starkt lag från Amorella. Slutresultatet på skärmen visade<br />
till slut klara siffror 6-1 åt Amorella.<br />
Till turneringens bästa spelare valdes Amorellas Oscar Essen.<br />
Turneringens bästa målvakt blev Iiro Gustafsson från Nestes<br />
lag. Han var utlånad från Kristina Katarina.<br />
Enligt tradition skötte Matti Pirnes och Reijo ”Reka”<br />
Hyökki materialförvaltningssidan. Marko och Jere Linden<br />
samt Tomi Kivekäs bidrog med stor hjälp till protokollarbetet<br />
och Kivekäs dömde även matcher. Övriga domaruppgifter<br />
sköttes av Åbos ishockeydomare rf.<br />
Ett stort tack till alla.<br />
Amorella vs Silja Princess<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
Seppo ”Pappa”<br />
Lindström och<br />
Niklas Rönnberg<br />
delade ut<br />
prisen till Oscar<br />
Essen och Iiro<br />
Gustafsson<br />
Frivakt Vapaavahti 45
MEPA GOLF 21.5. PELATTIIN RUUKKIGOLFIN<br />
VEHREISSÄ MAISEMISSA<br />
Matti, Pekka & Amorella Angels<br />
Ville, Jari sekä 2xEsa kahvitauolla<br />
Kenttä oli hyvässä kunnossa, niin olivat<br />
pelaajatkin<br />
Nelisenkymmentä merimiesgolffaria<br />
kokoontui Raaseporissa sijaitsevalle<br />
hienolle kentälle, jolta löytyy<br />
korkeuseroja sekä loistavia metsä- ja<br />
järvimaisemia. Ajankohtaan nähden<br />
kenttä oli hyvässä kunnossa, ja porukka<br />
kehui paikan kodikasta tunnelmaa.<br />
Myös keli oli hyvä.<br />
Monilla pelaajilla swingi oli vielä<br />
Seppo H avaamassa kolmosella<br />
E.T. ja E.P. viimeisellä lipulla<br />
hieman talviterässä, ja kenttä oli sopivan<br />
haastava. Kilpailussa laskettiin<br />
kolmet tulokset; lyöntipeli tasoituksin,<br />
scratch, sekä pistebogey, joten<br />
tulosluettelot tuulettuivat mukavasti.<br />
Scratchin voitti Olavi Pohjola,<br />
lähimmäs lippua osui Timo Nakari.<br />
Edellisen kilpailun tapaan pisimmän<br />
driven löi toisen polven merimiesgolffari<br />
Santtu Tuhkanen.<br />
Kiitokset kaikille!<br />
46 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
SSB GOLF 21.5. SPELADES I BRUKSGOLFS<br />
GRÖNSKANDE LANDSKAP<br />
Planen var i utmärkt skick, likaså<br />
spelarna<br />
Ett fyrtiotal sjömansgolfare<br />
samlades vid planen i Raseborg,<br />
vars höjdskillnader och fantastiska<br />
skogs- och sjölandskap var<br />
en fröjd för ögat. Med tanke på<br />
tidpunkten var banan i ypperligt<br />
skick, och deltagarna berömde<br />
platsens hemtrevliga stämning.<br />
För flera spelare var swingen en<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
aning rostig och ännu i vinterskick,<br />
och banan var lagom utmanande.<br />
Den friska vårvinden förlät inga<br />
“slices” eller “hooks”.<br />
Man tävlade i 3 serier, slagspel<br />
med handicap, poängbogey och<br />
scratch, vilket gav omväxling i resultatstatistiken.<br />
Ett varmt tack till alla!<br />
Johan Treuthardt överräckte priset till Esa Leppänen<br />
Timo R.<br />
MEPA GOLF 21.5.<strong>2013</strong> RUUKKI<br />
Tulokset – Resultat<br />
Scratch<br />
1. Olavi Pohjola, 85<br />
2. Jari Mäkineste, 87<br />
3. Risto Rousku, 87<br />
4. Jussi Vahtera 92<br />
5. Timo Nakari 93<br />
6. Nina Okko 93<br />
7. Esa Leppänen 95<br />
8. Anitta Järvinen 96<br />
9. Sari Tanskanen 97<br />
10. Lauri Kangasmäki 98<br />
11. Aapo Hytti 99<br />
12. Timo Rantanen 101<br />
Tasoituksellinen lyöntipeli -<br />
Slagspel med handicap<br />
1. Pekka Saarela, 69<br />
2. Esa Leppänen, 70<br />
3. Sari Tanskanen, 71<br />
4. Ilpo Nurminen 72<br />
5. Nina Okko 72<br />
6. Risto Rousku 74<br />
7. Timo Nakari 74<br />
8. Olavi Pohjola 75<br />
9. Anitta Järvinen 75<br />
10. Päivi Pohjola 77<br />
11. Tytti Saarela 77<br />
12. Pekka Lehtinen 78<br />
Pistebogey -<br />
Poängbogey<br />
1. Pekka Saarela, 39<br />
2. Esa Leppänen, 38<br />
3. Ilpo Nurminen, 37<br />
4. Sari Tanskanen, 37<br />
5. Nina Okko, 36<br />
6. Risto Rousku, 34<br />
7. Timo Nakari, 34<br />
8. Tytti Saarela, 34<br />
9. Olavi Pohjola, 33<br />
10. Anitta Järvinen, 32<br />
11. Pekka Lehtinen, 32<br />
12. Päivi Pohjola, 31<br />
Pisin Drive - Längsta Drive<br />
Santtu Tuhkanen 245m<br />
Lähimmäs lippua - Närmast flaggan<br />
Timo Nakari 3,85m<br />
Frivakt Vapaavahti 47
työturvallisuusmääräystEn<br />
mukaan tähän<br />
tulEE laittaa putoamisEstE.<br />
laitEtaan sE työn päättEEksi.<br />
Suuronnettomuus<br />
Vakavat<br />
onnettomuudet<br />
Onnettomuudet, joiden<br />
seurauksena vähäisiä<br />
henkilöympäristö-<br />
ja<br />
omaisuusvahinkoja<br />
Vaaratilanteet<br />
Vaaralliset olosuhteet ja<br />
toimintatavat<br />
ho<br />
Et olE tosissasi!<br />
Ei tännE olE EnnEnkään<br />
kukaan pudonnut.<br />
NN is leNkillä joka<br />
muuttui ilmaleNNoksi.<br />
omasta kuNNosta<br />
tulee pitää huolta.<br />
5 viikkoa törNiä<br />
jäljellä..<br />
ds<br />
like<br />
post<br />
Eivät turvallisuus- ja<br />
ympäristöasiat mitään poliittista<br />
liturgiaa olE. niidEn pohjhalta<br />
tEhdään niitä piEniä käytännön<br />
tEkoja!<br />
nyt<br />
olisi aika ruvEta<br />
kuntoilEmaan ja lähtEä<br />
ulos kannEllE lEnkillE. niin mä<br />
tEEnkin. lEnkkarit jalkaan ja<br />
laivaa ympäri.<br />
to<br />
be<br />
continued...<br />
48 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
2 / <strong>2013</strong><br />
MEPA FUTIS 14.8.<br />
MEPA GOLF 19.8. TUUSULA<br />
Scratch & Pistebogey<br />
info: www.mepa.fi Johan Treuthardt,<br />
urheilu@mepa.fi, 0400 709 491<br />
MERI, LAIVAT JA<br />
KOTKA 25. -31.7.<strong>2013</strong><br />
Sonera Stadium<br />
(Urheilukatu 5,<br />
00250 HELSINKI)<br />
info: www.mepa.fi<br />
Johan Treuthardt,<br />
urheilu@mepa.fi,<br />
0400 709 491<br />
MEPA järjestää näyttelyn Meripäivien aikaan Kotkan Merimieskeskuksessa<br />
Kirkkokadulla. Esillä on pienoismalleja, köysitöitä,<br />
merimiesnukkeja, kuvataidetta sekä merenkulkijoiden Pohjoismaisen<br />
valokuvauskilpailun parhaat kuvat.<br />
Aukioloajat:<br />
to - pe klo 12:00 - 18:00,<br />
lauantaina klo 14:00 - 17:00,<br />
su klo 11:00 - 14:00,<br />
sekä ma - ke klo 12:00 - 18:00<br />
Osoite: MEPA, Kirkkokatu 18 A, 48100 Kotka<br />
HUOM! Lauantaina 27.7. MEPA järjestää edullisen bussikuljetuksen<br />
Kotkaan ja illalla takaisin<br />
Lähtö 10:30 Kiasman edestä, Mannerheiminaukio 2, Helsinki<br />
19:00 Näytelmä Merikeskus Vellamossa, Sonaatti satamakaupungille<br />
(loppuu n. 20:30)<br />
Paluu: 21:30 Kairon edestä<br />
VARAA PAIKKA BUSSIIN www.mepa.fi samalla voit myös<br />
varata lipun näytökseen 27.7. klo 19:00<br />
Frivakt Vapaavahti 49
Ristikon oikein ratkaisseiden kesken arvotaan kirjapalkinto.<br />
Lähetä ratkaisusi osoitteella: MEPA, PL 170, 00161 Helsinki<br />
Nimi:<br />
Osoite:<br />
50 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
Ett bokpris utlottas mellan dem som löst korsordet rätt.<br />
Skicka in din lösning till SSB, PB 170, 00161 Helsingfors<br />
Namn:<br />
Adress:<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
Frivakt Vapaavahti 51
RISTIKON RATKAISIJA<br />
Vapaavahdin 1/<strong>2013</strong> ristikon oikein laatineiden arvonnassa sai kirjapalkinnon Johanna Ait El Kabous<br />
Helsingistä<br />
MINUUTTIKISA ON<br />
KÄYNNISSÄ<br />
Kannattaa edelleen rekisteröityä ja<br />
alkaa kirjata tuloksia sähköiseen<br />
järjestelmään www.mepa.fi sivulla.<br />
Mukana on jo nelisensataa merenkulkijaa<br />
ja viitisenkymmentä laivaa.<br />
Muistakaa, että arvomme palkintoja<br />
kaikkien osallistujien kesken – tulkaa<br />
mukaan!<br />
MINUTTÄVLINGEN ÄR<br />
I FULL FART<br />
Det lönar sig ännu att registrera<br />
sig och samla resultat till din profil<br />
via www.mepa.fi sidorna. Redan<br />
cirka fyrahundra sjöfarare samt femtio<br />
fartyg är med. Kom ihåg att vi lottar<br />
ut priser medan alla deltagare – alla<br />
med!<br />
52 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
2 / <strong>2013</strong><br />
Projekti kehittää keinoja<br />
merenkulkijoiden hyvinvoinnin<br />
lisäämiseksi.<br />
Vielä on aikaa vastata<br />
kyselyyn, kieleksi voi valita<br />
suomen tai ruotsin.<br />
Linkki löytyy MEPAn sivuilta.<br />
MEPAsta on myös<br />
saatavilla suomen- ja<br />
ruotsinkielisiä lomakkeita<br />
palautuskuorineen.<br />
Frivakt Vapaavahti 53
MERENKULKIJOITA<br />
KEVÄÄN KURSSEILLA<br />
Mia Harju ja Laila Immonen<br />
vesivärikursseilla<br />
Kasvikurssilla Lystilän<br />
puutarhalla<br />
Golfin alkeita<br />
54 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
Latinotansseja Katajanokalla<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
Kuivaharjoittelua<br />
melontakursseilla<br />
Risto Honkaharju ja<br />
vesivärikurssin oppilaita<br />
Frivakt Vapaavahti 55
LAITUREILLA JA LANKONGEILLA<br />
Sjösten<br />
Monille merenkulkijoille Koverharista tuttu meklari Timo<br />
Sjösten on siirtynyt uusiin tehtäviin. Hän toimii nyt Hangon<br />
satamassa satamamestarina.<br />
Kr Katarina<br />
M/s Kristina Katarina oli telakalla Naantalissa. PPorukka ehti<br />
käydä Ruissalon <strong>Mepa</strong>lassa saunomassa, uimassa ja grillaamassa.<br />
Jori Mikkola<br />
Finnlinesilla seilaava Jori Mikkola poikkesi Tammisaaren Nesteellä<br />
ennen lähtöä Ruukin kierrokselle<br />
<strong>Mepa</strong>lan talkoot<br />
Ruissalon <strong>Mepa</strong>lassa pidettiin toukokuussa kevättalkoot. Vasemmalta<br />
”pehtoori” Rauli Salmi, M/t Palvan kokki, Jari Heinonen,<br />
Ismo Degerholm ja Antti Rintala.<br />
Mistral<br />
M/s Mistralin kippari Risto Lintunen poseerai Vapaavahdissa<br />
viimeksi vuonna 1989 m/s Hallstavikin kannella<br />
SMU ES osasto<br />
Suomen Merimies-Unionin Etelä-Suomen osaston porukka kävi<br />
Remu&Hurriganes –musikaalissa toukokuussa<br />
56 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
MERIMIESPALVELUTOIMISTON<br />
HALLITUKSEN TOIMINTAKERTOMUS<br />
VUODELTA 2012<br />
Ulkomaan meriliikenteessä<br />
kuljetettu tonnimäärä vuonna<br />
2012 väheni 5,4 %, vuodesta<br />
2011 ja oli 93 227 889 tonnia,<br />
josta suomalaisten alusten<br />
osuus oli tuonnin osalta 41 %<br />
ja viennin osalta 19 %. Matkustajamäärät<br />
pysyivät jotenkin<br />
samoissa lukemissa kun vuonna<br />
2011, eli vajaa 18 miljoona<br />
matkustajaa. Tonnisto kasvoi<br />
279 410 bruttotonnia.<br />
Suomen lipun alle tuli 17 uutta alusta,<br />
joista 12 oli uudisrakennuksia. Myönteinen<br />
kehitys oli seurausta keväällä<br />
eduskunnassa hyväksytystä uudesta tonnistoverosta,<br />
sekä merenkulun työmarkkinaosapuolten<br />
sopimuksesta, joka mahdollistaa<br />
EU:n ulkopuolelta tulevien merenkulkijoiden<br />
käytön suomalaisaluksilla.<br />
Merimiespalvelutoimiston tulot eivät<br />
toteutuneet aivan suunnitellusti. <strong>Mepa</strong>maksua<br />
saatiin hieman arvioitua vähemmän<br />
vaikka suomalaisten alusten määrä lisääntyi<br />
ilahduttavasti. Siihen vaikutti osaltaan<br />
lisääntynyt ulkomaisten merenkulkijoiden<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
osuus suomalaisissa laivoissa. Lästimaksua<br />
saatiin huomattavasti arvioitua vähemmän.<br />
Tämä johtui siitä, että <strong>Mepa</strong> ei saanut syksyn<br />
lisäjaosta mitään.<br />
Tulojen vähenemisestä huolimatta palvelut<br />
hoidettiin hyvin. Useat palvelut jopa<br />
lisääntyivät edellisestä vuodesta.<br />
Urheilussa salibandy-, jääkiekko- ja jalkapalloturnauksiin<br />
osallistui 700 merenkulkijaa<br />
ja ennätysmäärä joukkueita. Ilahduttavaa<br />
oli, että matkustaja-alusten lisäksi rahtilaivajoukkueiden<br />
määrä lisääntyi ja ne myös menestyivät<br />
hyvin.<br />
Merenkulkijoiden kuntoliikuntakilpailu,<br />
minuuttikisa, sai hyvän vastaanoton. Merenkulkijoille<br />
tarjottiin myös personal trainerpalveluita.<br />
Keväällä vakinaistettiin määräaikaisella sopimuksella<br />
merenkulkijoiden työhyvinvointia,<br />
ja liikuntatoimintaa hoitanut henkilö.<br />
Kirjastonvaihdot vähentyivät hieman,<br />
mutta toivomuskirjojen välitystä lisättiin.<br />
Ulkomaisten merenkulkijoiden määrä lisääntyi<br />
suomalaisilla aluksilla. Tämän vuoksi<br />
hankittiin enemmän Viron, englannin- ja<br />
venäjänkielistä kirjoja. Sähkökirjan lainaustoiminnan<br />
aloittamisen esteenä olivat edelleen<br />
tarjonnan vähyys ja tekijänoikeusasiat.<br />
Elokuvia vaihdettiin edellisvuotta enemmän.<br />
Tämä johtui siitä, että palvelun piiriin<br />
tuli lisää laivoja. Filmejä vaihdettiin keskimäärin<br />
kerran kuukaudessa laivoihin. Teknisen<br />
kehityksen ja Yleisradion parantuneen<br />
tallennepalvelun vuoksi vuoden lopulla lo-<br />
petettiin TV:stä nauhoitettujen ohjelmien<br />
välitys.<br />
Vapaavahdissa esiteltiin aikaisempaa laajemmin<br />
eri varustamoita ja niillä työskenteleviä<br />
merenkulkijoita. Taittoa ja luettavuutta<br />
parannettiin lyhentämällä artikkeleita ja kehittämällä<br />
kuvakerrontaa.<br />
Sähköpostiuutisia toimitettiin lähes kaikkiin<br />
suomalaisiin aluksiin säännöllisesti. Sisältöä<br />
laajennettiin tekemällä linkkejä <strong>Mepa</strong>n<br />
kotisivuilla julkaistuihin artikkeleihin.<br />
Laivakäynnit vähenivät Turun ja Helsingin<br />
palvelualuilla. Sitä vastoin Kotkan alueella<br />
laivaliikenne vilkastui ja laivakäyntien<br />
lukumäärä lisääntyi huomattavasti.<br />
Perinteinen merenkulkijoiden harrastenäyttely<br />
pidettiin keväällä merimiesklubilla.<br />
Ilahduttavaa oli, että siihen osallistui paljon<br />
harrastajia. Merenkulkijoiden pohjoismainen<br />
valokuvauskilpailu oli jälleen korkeatasoinen<br />
ja siihen lähettiin runsaasti valokuvia.<br />
Parhaimmat niistä olivat Helsingin lisäksi<br />
esillä Maarianhaminassa ja Kotkan Meripäivillä.<br />
Merimiespalvelutoimistolle myönnettiin<br />
vuoden 2012 merenkulun teemapalkinto<br />
tunnustuksena lähes neljänkymmenen vuoden<br />
työstä merenkulkijoiden hyvinvoinnin<br />
edistämisessä. Lisäksi valitsijat totesivat <strong>Mepa</strong>n<br />
edistäneen merenkulun eri osapuolten<br />
välistä yhteistyötä.<br />
Osallistuttiin ensimmäistä kertaa Maarianhaminassa<br />
järjestettyyn Merenkulun<br />
päivään. Siellä esiteltiin <strong>Mepa</strong>n toimintaa ja<br />
Frivakt Vapaavahti 57
pohjoismaisten merenkulkijoiden valokuvakilpailun<br />
parhaita kuvia. Lisäksi järjestettiin<br />
Lundqvist-varustamon vaiheita käsittelevä<br />
seminaari.<br />
Opintotoiminnassa järjestettiin edellisvuotta<br />
enemmän kursseja, mutta kurssilaisia<br />
oli hieman vähemmän. ATK-kurssien<br />
suosio väheni edelleen. Ilahduttavaa oli, että<br />
harrastekurssien osallistujamäärät kasvoivat.<br />
Liikunta- ja työhyvinvointikurssit sekä päiväretkiä<br />
Ylläksellä olivat suosittuja. Myös<br />
Ahvenanmaalla pidetyille kursseille osallistuttiin<br />
kiitettävästi.<br />
Kiinteistöä koskeva kaavamuutos hyväksyttiin<br />
Helsingin kaupungin valtuuston<br />
kokouksessa 28.3 ja se tuli lainvoimaiseksi<br />
1.6. Hallituksen kokouksessa 3.5 päätettiin<br />
hakea rakennuslupa ja perustaa kiinteistöä<br />
hallinnoimaan asunto-osakeyhtiö Helsingin<br />
Sailors Home.<br />
Rakennuslupaan tarvittavat asiakirjat jätettiin<br />
26.10 Helsingin kaupungin rakennusviranomaisille.<br />
Rakennusluvan saaminen<br />
siirtyi seuraavalle vuodelle.<br />
Kiinteistö Linnankatu 3:ssa tehtiin vain<br />
välttämättömimmät korjaukset. Korjauskulumomentti<br />
kuitenkin ylittyi huomattavasti,<br />
koska siihen laitettiin kaikki uuden rakennuksen<br />
suunnittelukulut.<br />
<strong>Mepa</strong>n Ylläsjärvellä olevien huoneistojen<br />
käyttöaste pysyi edellisvuoden tasolla markkinointiponnisteluista<br />
huolimatta. Erityisesti<br />
kesällä ja syksyllä kysyntä oli vähäistä.<br />
KURSSIT<br />
Lisäksi koko kevätsesongin ajan yksi maja oli<br />
poissa käytöstä vesivahingon vuoksi.<br />
Ruissalon kesäpaikan kävijämäärä väheni<br />
huomattavasti johtuen osittain viileästä ja<br />
sateisesta kesästä. Talkoilla pystytettiin uusi<br />
varastorakennus pihaan ja viimeisteltiin päärakennuksen<br />
veranta.<br />
TIEDOTUS<br />
<strong>VAPAAVAHTI</strong><br />
Vapaavahti-lehti ilmestyi neljä kertaa kaksikielisenä<br />
ja nelivärisenä. Lehdissä tiedotettiin<br />
MEPAn järjestämistä palveluista, tapahtumista<br />
ja kursseista sekä merenkulkijoiden<br />
vapaa-ajan toiminnasta.<br />
Vuoden 2012 lehdissä kirjoitettiin ME-<br />
PAn omasta toiminnasta, merimieskulttuurista<br />
sekä merenkulkijoiden terveydestä ja<br />
hyvinvoinnista. Merenkulkijoista ja alalla<br />
työskentelevistä henkilöistä tehtiin haastatteluja.<br />
Merenkulkijoiden omia kirjoituksia<br />
julkaistiin säännöllisesti.<br />
Vuoden <strong>2013</strong> kursseja ja MEPAn palveluita<br />
esiteltiin Vapaavahdin liitteessä. Laivojen<br />
ja merenkulun sidosryhmien lisäksi lehteä<br />
lähetettiin merenkulusta kirjoittaville tiedotusvälineille<br />
sekä tilaajille. Vapaavahdin<br />
kokonaissivumäärä oli 280 (280) ja vaihteli<br />
60:sta 76:een. Lehden kokonaispainosmäärä<br />
oli 2500 kpl, josta noin 60 lähetettiin ulkomaille.<br />
(suluissa vuoden 2011 luvut)<br />
Kursseja yhteensä Osallistuneet<br />
Vuosi 2012 2011 2012 2011<br />
ATK-kurssit 13 14 87 99<br />
Harrastekurssit 25 19 239 193<br />
Kielikurssit 3 4 22 36<br />
Liikunta ja hyvinvointi 56 40 664 895<br />
Yhteensä 97 77 1012 1223<br />
MUU TIEDOTUS<br />
Sähköinen uutiskirje toimitettiin viikoittain<br />
noin sadallekolmellekymmenelle laivalle.<br />
Sisältö koostui tärkeimmistä merenkulun,<br />
kotimaan, ulkomaiden ja urheilun uutisista<br />
sekä MEPAn omista tiedotteista.<br />
MEPAn kulttuuri- ja urheilutapahtumista<br />
sekä muista palveluista tiedotettiin merenkulun<br />
lehdissä, kotisivuilla ja sosiaalisessa<br />
mediassa. MEPAn toiminnasta tiedotettiin<br />
omilla kursseilla ja alan järjestöjen tapahtumissa.<br />
LEHTIPALVELU<br />
MEPAlla oli vuoden 2012 lopussa 4 (5) lehtipistettä<br />
ulkomaiden satamissa, joihin tilattiin<br />
suomen- ja ruotsinkielisiä päivälehtiä.<br />
Sanoma ja aikakauslehtiä tilattiin merenkulkijoille<br />
Helsinkiin, Turkuun, Kotkaan, Hankoon,<br />
Raumalle, Mäntyluotoon, Kaskisiin,<br />
Raaheen, Ouluun ja Kemiin. Aluksille välitettiin<br />
lehtipakettia postin, meklareiden ja<br />
lentoaseman palvelupisteen kautta.<br />
Suomen satamissa vieraileville ulkomaalaisille<br />
merenkulkijoille tilattiin lehtiä Saksasta,<br />
Ruotsista, Puolasta, Englannista, Hollannista,<br />
Venäjältä, Eestistä ja Filippiineiltä. Lehtivalikoimaa<br />
täydennettiin irtonumeroita<br />
hankkimalla. Ulkomaalaisille merenkulkijoille<br />
toimitettiin myös sähköpostiuutisia<br />
yhteistyössä muiden merimiespalveluorganisaatioiden<br />
kanssa.<br />
ELOKUVAPALVELU<br />
Laivoille toimitettiin elokuvia DVD- ja Bluray<br />
–tallenteina, sekä Playstation 3 -pelejä.<br />
Televisiosta nauhoitettiin kotimaisia sarjoja,<br />
viihde- ja merenkulkuaiheisia ohjelmia.<br />
Toivomuksesta toimitettiin erilaisia harrasteohjelmia.<br />
Elokuvia vaihdettiin yhteensä 23 818<br />
(23 157) kpl. Vaihtokertoja oli 1 322 (1 306),<br />
joista pääosa 883 (867) tapahtui Helsingin<br />
toimistosta. Elokuvat toimitettiin laivoille<br />
asiamiesten, yhdyshenkilöiden, vaihtomiesten,<br />
merimieskirkkojen ja postin välityksellä.<br />
Elokuvapalvelussa oli kertomusvuonna<br />
mukana 141 (133) laivaa.<br />
OPINTOTOIMINTA<br />
<strong>Mepa</strong> järjesti 97 (77) kurssia, joille osallistui<br />
1012 (1223) merenkulkijaa. Suosituimpia<br />
olivat kädentaito-, golfkurssit ja perhekurssi<br />
sekä ruskaretki Ylläkselle. Liikuntakurssien<br />
lisäksi järjestettiin hyvinvointikursseja, joilla<br />
keskityttiin fyysisen ja henkisen hyvinvoinnin<br />
lisäämiseen. Ahvenanmaalla kurssit järjesti<br />
Medborgarinstitutet i Mariehamn (Medis).<br />
Merenkulkijoille lainattiin kielikursseja,<br />
ATK-kirjallisuutta ja muuta itseopiskelumateriaalia.<br />
58 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
KIRJASTOPALVELU<br />
Kirjastopalveluja sai vuoden 2012 aikana 141 (134) laivaa.<br />
Kirjastoja vaihdettiin 345 (391) kertaa vuoden aikana.<br />
<strong>Mepa</strong> sopimuksen piiriin kuuluvissa laivoissa oli 35- 250 kirjaa käsittävät<br />
kirjastot, joita vaihdettiin tarpeen mukaan. Henkilökunnan<br />
kansainvälistymisen vuoksi kirjastoon hankittiin kotimaisten kielten<br />
lisäksi eestin-, venäjän- ja englanninkielisiä kirjoja.<br />
Suomen satamissa vierailevilla ulkomaisilla aluksilla kierrätettiin<br />
kirjoja.<br />
Helsingin laivakirjastossa merenkulkijat valitsivat kirjoja itselleen<br />
tai omaan laivaan vietäviksi.<br />
Vapaavahdissa jatkettiin kirja- ja kirjailijaesittelyjä.<br />
Kirjakustantamot ja kirjastot eivät ole saaneet neuvoteltua sähköistä<br />
E- kirjaa toteutusasteelle. Kirjastot saavat välittää ainoastaan<br />
tekijäoikeusvapaata aineistoa.<br />
LIIKUNTA JA TYÖHYVINVOINTI<br />
Sektorin tiedotusta kehitettiin. Matkustaja- ja rahtialusten mukana<br />
tehtiin 20 matkaa, joilla tiedotettiin MEPAn palveluista sekä tehtiin<br />
hyvinvointia edistäviä harjoituksia.<br />
Jääkiekossa oli mukana 9 joukkuetta ja 130 pelaajaa (120), jalkapallossa<br />
11 joukkuetta ja 160 pelaajaa (120). Salibandyssä järjestettiin<br />
ensimmäisen kerran pohjoismaiden turnaus. Salibandyn<br />
SM-kisoihin ja Nordic Openiin osallistui yhteensä 240 pelaajaa.<br />
Golfin suosio jatkui. Yhteensä 74 pelaajaa otti osaa kahteen kilpailuun.<br />
Haulikkokisaan osallistui 18 merenkulkijaa.<br />
Noin 240 ulkomaisten risteilylaivojen merenkulkijaa käytti ME-<br />
PAn tarjoamia koripallo- ja jalkapallovuoroja.<br />
Helsingissä, Turussa ja Maarianhaminassa kuntosalipalveluja käytti<br />
7453 (10410) merenkulkijaa. Liikuntasaleilla oli 1088 (1640) ja<br />
jäähalleilla 1540 (1945) kävijää. Personal trainer palvelua sai noin<br />
200 merenkulkijaa.<br />
Vuoden merimiesurheilijaksi valittiin Silja Serenadella kokkina<br />
työskentelevä Kai Korhonen.<br />
The Grand Sportsman of the Seven Seas -palkinto pitkästä työstä<br />
merimiesurheilun hyväksi myönnettiin m/s Klenodenin päällikölle<br />
Eero Matikaiselle.<br />
Kekkosen Kannun sai Neste Shippingin merimiesurheilujoukkue.<br />
Vuoden yleisurheilulaivaksi valittiin m/s Klenoden.<br />
Merenkulkijoiden kuntoliikuntakilpailuun, Minuuttikisaan osallistui<br />
noin 140 merenkulkijaa. Yksilösarjan voitti Arja Ahonen ja<br />
laivasarjan paras oli m/s Ahti.<br />
HARRASTUS- JA<br />
VIRKISTYSTOIMINTA<br />
Merenkulkijoiden harrastekatselmus järjestettiin 39:nen kerran. Siihen<br />
osallistui 58 (51) harrastajaa. Parhaista töistä koottu näyttely oli<br />
esillä Helsingin merimiesklubilla 12.3.–5.4.2012. Edellisen vuoden<br />
pohjoismaisen valokuvauskilpailun parhaat kuvat olivat Helsingin<br />
lisäksi esillä Vuosaaren Merimieskeskuksessa, Maarianhaminassa ja<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
PALVELUTILASTO<br />
Kotkassa. Vuoden 2012 merenkulkijoiden pohjoismaiseen valokuvauskilpailuun<br />
lähetettiin yhteensä 1172 kpl (1268) valokuvaa. Kilpailun<br />
voitti Gudmundur St. Valdimarsson.<br />
Helsingin satamassa vierailleiden alusten henkilökunnalle järjestettiin<br />
taide- ja tutustumisretkiä.<br />
KANSAINVÄLINEN YHTEISTYÖ<br />
Kansainvälisen Merimiespalvelukomitean (ICSW) vuosikokous<br />
pidettiin 27.-28.11. Lontoossa. Kokouksen keskeinen asia oli komitean<br />
yhdistyminen International Seafarers´ Assistance Network<br />
(ISAN) kanssa. Samalla päätettiin, että uuden organisaation nimeksi<br />
tulee International Seafarers’ Welfare and Assistance Network (IS-<br />
WAN). Uuden järjestön aloitus siirtyi seuraavalle vuodelle.<br />
Laivakäynnit Kirjastotoim. Elokuvapalv. Liikunta Kuljetuspalv.<br />
Vuosi 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011<br />
Helsinki 2200 2445 174 175 883 867 1252 1673 792 1015<br />
Kotka 1433 1107 46 52 194 133 9 75 15 52<br />
Turku 984 1143 60 79 177 260 1566 1688 137 183<br />
Yhdyshenk. 2857 2774 65 85 68 46 735 1005 63 60<br />
Yhteensä 7474 7469 345 391 1322 1306 3562 4441 1007 1310<br />
Frivakt Vapaavahti 59
Pohjoismainen päällikkökokous pidettiin<br />
8-9.5 Kööpenhaminassa. Kokouksen asioina<br />
olivat kansalliset raportit, yhteistyö Rotterdamissa,<br />
ICSW:n kehittäminen, sähköinen<br />
tiedonvälitys sekä panostaminen merenkulkijoiden<br />
työhyvinvointiin.<br />
Pohjoismainen urheilukokous pidettiin<br />
1.11. Kööpenhaminassa. Kokouksessa vahvistettiin<br />
pohjoismaitten urheilusarjojen tulokset<br />
sekä säännöt ja päätettiin seuraavan<br />
vuoden urheilutapahtumista.<br />
KOTIMAINEN YHTEISTYÖ<br />
Osallistuttiin merenkulun rekrytointisuunnitteluun<br />
ja Kotkan Meripäivien yhteydessä<br />
pidettyyn rekrytointitapahtumaan.<br />
Merimiespalvelutoimiston ja Suomen<br />
Merimieskirkon yhteistyöryhmässä keskusteltiin<br />
Helsingissä vierailevien risteilyalusten<br />
henkilökunnan palvelupisteestä Hernesaareen<br />
sekä Vuosaaren Merimieskeskuksen<br />
toiminnan kehittämisestä.<br />
Yhteistyössä Merimieseläkekassan järjestettiin<br />
eduskunnan liikenne- ja viestintä- ja<br />
valtionvarainvaliokunnille Merenkulun seminaari<br />
8.2 Finlandia talolla.<br />
Merimieseläkekassan kanssa osallistuttiin<br />
merenkulkijoiden työhyvinvointia edistäviin<br />
Seafit- ja Stay On board-hankkeisiin.<br />
Merimiespalvelutoimistoa tukivat taloudellisesti<br />
seuraavat satamakaupungit:<br />
Helsinki, Kemi, Kotka ja Turku.<br />
TULOSLASKELMA<br />
MERIMIESPALVELUTOIMISTO TULOSLASKELMA<br />
VARSINAINEN TOIMINTA<br />
Tuotot<br />
1.1. - 31.12.2012<br />
<strong>Mepa</strong>-maksut/merenkulkijat ja varustamot 572 229,29<br />
<strong>Mepa</strong>-maksut/valtion osuus 572 229,29<br />
Lästimaksut 505 520,00<br />
Tuotot klubitoiminnasta 1 300,70<br />
Satamakaupunkien avustukset 15 950,00<br />
Tuotot yhteensä 1 667 229,28<br />
Kulut<br />
Klubit ja toimipaikat -80 970,95<br />
Urheilutoiminta -63 723,55<br />
Elokuvapalvelu -124 391,38<br />
Tiedotus- ja julk.toiminta -194 514,35<br />
Ulkomaantoiminta -23 741,72<br />
Harrastustoiminta -15 939,66<br />
Opintotoiminta -108 028,64<br />
Kirjastopalvelu -69 560,82<br />
Kansainvälinen yhteistyö -5 571,27<br />
Kotimainen yhteistyö -14 046,26<br />
Henkilöstökulut -681 459,02<br />
Hallinnolliset kulut -117 238,62<br />
Poistot -31 030,68<br />
Kulut yhteensä -1 530 216,92<br />
Varsinaisen toiminnan tuotto/kulujäämä 137 012,36<br />
SIJOITUS-/RAHOITUSTOIMINTA<br />
Tuotot<br />
Ylläs vuokrat 30 906,52<br />
Linnank.3 vuokrat 106 850,00<br />
Korkotuotot 17 600,89<br />
Muut tuotot 7 600,00<br />
Tuotot yhteensä 162 957,41<br />
Kulut<br />
Ylläs kulut -48 534,93<br />
Linnank. 3 kulut -433 614,94<br />
Kulut yhteensä -482 149,87<br />
Sijoitus- ja rahoitustoim. tuotto/kulujäämä -319 192,46<br />
Ylijäämä ennen veroja -182 180,10<br />
Linnankatu 3 ennakkoverot 0<br />
Veronpalautukset 6 542,95<br />
Tilikauden yli-/alijäämä -175 637,15<br />
60 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
ASIAMIES- JA<br />
KLUBITOIMINTA<br />
HELSINKI<br />
Helsingin asiamiehet tekivät Porvoosta<br />
Hankoon käsittävällä toimialueellaan 2200<br />
(2445) laivakäyntiä. Kirjastoja vaihdettiin<br />
174 (175) kertaa, ja elokuvia 512 (511) kertaa.<br />
Merenkulkijoille järjestettiin kuljetuspalveluita<br />
sekä kiertoajeluita. Laivakäyntien<br />
yhteydessä toimitettiin ulkomaisia lehtiä,<br />
sekä kierrätettiin elokuvia ja kirjoja laivojen<br />
välillä. Merenkulkijoiden yhteydenpitoa<br />
kotimaihinsa edistettiin välittämällä puhelukortteja,<br />
sekä lainaamalla matkapuhelimia.<br />
Helsingin Merimiesklubilla oli internetyhteydellä<br />
varustettuja tietokoneita merenkulkijoiden<br />
vapaassa käytössä. Niitä käytti<br />
1300 (1900) merenkulkijaa. Hangon internet-pistettä<br />
käytti 600 (700) merenkulkijaa.<br />
KOTKA<br />
Kotkan asiamies teki kertomusvuonna toimialueellaan<br />
Kotkan, Haminan, Loviisan<br />
ja Lappeenrannan satamissa 1433 (1107)<br />
laivakäyntiä.<br />
Kirjastoyksikköjä vaihdettiin 46 (52)) kertaa.<br />
DVD-elokuvapaketteja vaihdettiin 194<br />
(133) kertaa.<br />
Kuljetuspalveluja MEPAn autolla tarjottiin<br />
15 (52) merenkulkijalle.<br />
Spot-paketteja ulkomaille lähetettiin 51<br />
(52) kertaa.<br />
MEPA-infotilaisuuksia pidettiin 1 (1) merenkulkualan<br />
opiskelijoille.<br />
Äänimeri-nettiyhteisölle järjestettiin tutustuminen<br />
Merikeskus Vellamoon<br />
Kaksipäiväiselle golf-kurssille osallistui 9<br />
merenkulkijaa.<br />
Kevään viidelle ATK-kurssille osallistui 35<br />
henkilöä.<br />
Kotkan Meripäivät täyttivät 50 vuotta.<br />
Meripäivien aikana osallistuttiin Suomen<br />
varustamot, merenkulun ammattiliittojen<br />
ja Kymenlaakson ammattikorkeakoulun<br />
merenkulunosaston kanssa Rekry-messuille<br />
kl Katariinalla ja jm Tarmolla, esillä oli myös<br />
Pohjoismaiden 2011 valokuvauskilpailun<br />
parhaat kuvat.<br />
TURKU<br />
Turun asiamies teki 984 (1143) laivakäyntiä.<br />
Kirjastoja vaihdettiin 60 (79) kertaa ja elokuvia<br />
177 (260). Kuljetuspalveluja sai 137<br />
(183) merenkulkijaa.<br />
Turussa järjestettiin 21 (16) MEPAn kurssia,<br />
joille osallistui 185 (128) merenkulkijaa.<br />
Kuntosalikävijöitä oli 1566 (1278). Liikuntatoimintaan<br />
osallistui 1897 (1688)<br />
merenkulkijaa. <strong>Mepa</strong>lassa kävi 2308 (3028)<br />
vierailijaa.<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
YHDYSHENKILÖT<br />
Yhdyshenkilöt tekivät 2857 (2774) laivakäyntiä.<br />
Kirjastoja vaihdettiin 65 (85) ja<br />
elokuvia 68 (46) kertaa. Kuljetuspalveluja<br />
annettiin 63 (60) merenkulkijalle. Kaskisen<br />
nettipistettä käytettiin 605 (818) kertaa.<br />
TOIMIHENKILÖT<br />
HELSINKI<br />
toimitusjohtaja Martti Karlsson, AV-sihteeri<br />
Heli Myllykangas, toimitussihteeri Pekka<br />
Karppanen, taloussihteeri Gerd Grabber,<br />
yleissihteeri Sirpa Kittilä, kirjastosihteeri<br />
Milja Nitovuori, asiamies Jaakko Aarninsalo,<br />
asiamies Niklas Peltola, toimistosihtee-<br />
ri Paula Suhonen, työhyvinvointivastaava<br />
Johan Treuthardt, siivooja Auli Liukkonen<br />
23.10 saakka.<br />
KOTKA<br />
asiamies Risto Nikula<br />
TURKU<br />
asiamies Juha Toivanen<br />
YHDYSHENKILÖT<br />
Hanko: Jani Hedback, Inkoo: Tom Björklöf,<br />
Kaskinen: Jarmo Nordback, Kemi:<br />
Tommi Lehtola, Maarianhamina: Inga-<br />
Britt Wirta, Raahe: Petri Leskelä, Rauma:<br />
Sanna Siivonen, Oulu: Antti Härö<br />
Frivakt Vapaavahti 61
HALLINTO<br />
EDUSTAJISTO<br />
Merimiespalvelutoimiston edustajistoon kuuluivat kertomusvuonna<br />
seuraavat henkilöt (edustajien varajäsenet suluissa):<br />
TYÖ- JA ELINKEINOMINISTERIÖN EDUSTAJA<br />
Puheenjohtaja<br />
hallitusneuvos Tarja Kröger (ylitarkastaja Sari Alho)<br />
LIIKENNE JA VIESTINTÄ-<br />
MINISTERIÖN EDUSTAJA<br />
Varapuheenjohtaja<br />
erityisasiantuntija Tero Jokilehto (hallitusneuvos Pekka Kouhia)<br />
VALTIOVARAINMINISTERIÖN EDUSTAJA<br />
neuvotteleva virkamies Riitta Bäck (neuvotteleva virkamies<br />
Joanna Autiovuori)<br />
LAIVANVARUSTAJIEN EDUSTAJAT<br />
merihenkilöstöpäällikkö Mikaela Björkholm (merihenkilöstöpäällikkö<br />
Ulla Häkkinen)<br />
merihenkilöstöpäällikkö Outi Byckling (toimitusjohtaja Olof<br />
Widén)<br />
merihenkilöstöpäällikkö Hanne Hinders (varatoimitusjohtaja<br />
Hans Ahlström)<br />
henkilöstöjohtaja Erkki Kotiranta (miehityspäällikkö Heikki<br />
Leikkonen)<br />
MERENKULKIJOIDEN EDUSTAJAT<br />
Miehistö<br />
kokkistuertti Mikko Ervast (keittiömestari Tarja Rännäli)<br />
tarjoilija Arja Ahonen (kokki Mika Ojala)<br />
TASE<br />
MERIMIESPALVELUTOIMISTO TASE<br />
VASTAAVAA<br />
PYSYVÄT VASTAAVAT<br />
Aineelliset hyödykkeet<br />
31.12.2012<br />
Maa-alueet 35 937,49<br />
Rakennukset ja rakennelmat 29 553,15<br />
Koneet ja kalusto 87 512,22<br />
Osakkeet ja osuudet 1 693 893,97<br />
PYSYVÄT VASTAAVAT YHTEENSÄ 1 846 896,83<br />
VAIHTUVAT VASTAAVAT<br />
Saamiset<br />
Tilisaamiset 201 911,39<br />
Siirtosaamiset 13 555,06<br />
YHTEENSÄ 215 466,45<br />
Rahoitusomaisuus<br />
Rahat ja pankkisaamiset 47 588,11<br />
Määrä-aikaistalletukset 168 377,11<br />
YHTEENSÄ 215 965,22<br />
VAIHTUVAT VASTAAVAT YHTEENSÄ 431 431,67<br />
VASTAAVAA YHTEENSÄ 2 278 328,50<br />
VASTATTAVAA<br />
Oma pääoma<br />
Muut rahastot<br />
Vararahasto 252 665,78<br />
Kiinteistökorjausrahasto 246 516,10<br />
Ed. tilikausien ylijäämä 1 732 837,79<br />
Tilikauden ylijäämä -175 637,15<br />
YHTEENSÄ 2 056 382,52<br />
Vieras pääoma<br />
Saadut ennakot 790,00<br />
Tilivelat 69 728,69<br />
Siirtovelat 151 427,29<br />
YHTEENSÄ 221 945,98<br />
VASTATTAVAA YHTEENSÄ 2 278 328,50<br />
Kansipäällystö<br />
merikapteeni Aino-Maija Alstela (merikapteeni Dan Stenbäck)<br />
Konepäällystö<br />
konepäällikkö Jari Simpura (asiamies Sami Uolamo)<br />
Edustajiston varsinainen kokous pidettiin 2.4. Siinä käsiteltiin Merimiespalvelulain<br />
(447/2007) 15. §:n mukaan edustajistolle kuuluvat asiat sekä<br />
tulo- ja menoarvioluonnos.<br />
62 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
HALLITUS<br />
Merimiespalvelutoimiston hallitukseen kuuluivat kertomusvuonna<br />
seuraavat henkilöt (varajäsenet suluissa):<br />
TYÖ- JA ELINKENOMINISTERIÖN EDUSTAJA<br />
valtakunnansovittelija Esa Lonka (hallitusneuvos Susanna Siitonen)<br />
LAIVANVARUSTAJIEN EDUSTAJAT<br />
asiantuntija Kimo Kostiainen (asiantuntija Jessica Troberg)<br />
asiantuntija Niklas Rönnberg 28.11.2012 saakka, asiantuntija Riku<br />
Anttila alkaen 29.11.2012 (asiantuntija Eija Kanto)<br />
MERENKULKIJOIDEN EDUSTAJAT<br />
Miehistön edustajat<br />
liittosihteeri Kenneth Bondas, Suomen Merimies-Unioni (toimitsija<br />
Satu Silta)<br />
Päällystön edustajat<br />
merikapteeni Kai Terimaa, Suomen Laivanpäällystöliitto (merikapteeni<br />
Teemu Alstela 3.10.2012 saakka, merikapteeni Petri Suominen<br />
alkaen 4.10.2012)<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
TILINTARKASTUSKERTOMUS<br />
Merimiespalvelutoimiston edustajiston varsinaiselle kokoukselle<br />
Olemme tilintarkastaneet Merimiespalvelutoimiston kirjanpidon, tilinpäätöksen, toimintakertomuksen ja hallinnontilikaudelta<br />
1.1.–31.12.2012. Tilinpäätös sisältää taseen, tuloslaskelman ja liitetiedot.<br />
HalIituksen ja toiminnanjohtajan vastuu<br />
Hallitus ja toiminnanjohtaja vastaavat tilinpäätöksen ja toimintakertomuksen laatimisesta ja siitä, että ne antavat oikeat<br />
ja riittävät tiedot Suomessa voimassa olevien tilinpäätöksen ja toimintakertomuksen laatimista koskevien säännösten mukaisesti.<br />
Hallitus vastaa kirjanpidon ja varainhoidon valvonnan asianmukaisesta järjestämisestä sekä siitä, että kirjanpito<br />
on lainmukainen ja varainhoito luotettavalla tavalla järjestetty.<br />
Tilintarkastajan velvollisuudet<br />
Velvollisuutenamme on antaa suorittamamme tilintarkastuksen perusteella lausunto tilinpäätöksestä ja toimintakertomuksesta.<br />
Tilintarkastuslaki edellyttää, että noudatamme ammattieettisiä periaatteita. Olemme suorittaneet tilintarkastuksen<br />
Suomessa noudatettavan hyvän tilintarkastustavan mukaisesti. Hyvä tilintarkastustapa edellyttiiä, että suunnittelemme<br />
ja suoritamme tilintarkastuksen hankkiaksemme kohtuullisen varmuuden siitä, onko tilinpäätöksessä tai toimintakertomuksessa<br />
olennaista virheellisyyttä, ja siitä, ovatko hallituksen jäsenet syyllistyneet tekoon tai laiminlyöntiin, josta saattaa<br />
seurata vahingonkorvausvelvollisuus Merimiespalvelutoimistoa kohtaan, taikka rikkoneet lakia tai sääntöjä.<br />
Tilintarkastukseen kuuluu toimenpiteitä tilintarkastusevidenssin hankkimiseksi tilinpätökseen ja toimintakertomukseen<br />
sisältyvistä luvuista ja niissä esitettävistä muista tiedoista. Toimenpiteiden valinta perustuu tilintarkastajan harkintaan,<br />
johon kuuluu väärinkäytöksestä tai virheestä johtuvan olennaisen virheellisyyden riskien arvioiminen. Näitä riskejä arvioidessaan<br />
tilintarkastaja ottaa huomioon sisäisen valvonnan, joka on Merimiespalvelutoimistossa merkityksellistä oikeat ja<br />
riittavät tiedot antavan tilinpäätöksen ja toimintakertomuksen laatimisen kannalta. Tilintarkastaja arvioi sisäistä valvontaa<br />
pystyäkseen suunnittelemaan olosuhteisiin nähden asianmukaiset tilintarkastustoimenpiteet mutta ei siinä tarkoituksessa,<br />
että hän antaisi lausunnon Merimiespalvelutoimiston sisäisen valvonnan tehokkuudesta. Tilintarkastukseen kuuluu myös<br />
sovellettujen tilinpäätöksen laatimisperiaatteiden asianmukaisuuden, toimivan johdon tekemien kirjanpidollisten arvioiden<br />
kohtuullisuuden sekä tilinpäätöksen ja toimintakertomuksen yleisen esittämistavan arvioiminen.<br />
Käsityksemme mukaan olemme hankkineet lausuntomme perustaksi tarpeellisen määriin tarkoitukseen soveltuvaa tilintarkastusevidenssiä.<br />
Lausunto<br />
Lausuntonamme esitämme, että tilinpäätös ja toimintakertomus antavat Suomessa voimassa olevien tilinpäätöksen ja<br />
toimintakertomuksen laatimista koskevien säännösten mukaisesti oikeat ja riittävät tiedot Merimiespalvelutoimiston<br />
toiminnan tuloksesta ja taloudellisesta asemasta. Toimintakertomuksen ja tilinpäätöksen tiedot ovat ristiriidattomia.<br />
Helsingissä 25. helmikuuta <strong>2013</strong><br />
KPMG OY AB<br />
Heidi Vierros<br />
KHT<br />
konemestari Harri Piispanen, Suomen Konepäällystöliitto (järjestösihteeri<br />
Reima Angerman)<br />
Suomen Merimieskirkko ry:n edustaja<br />
pääsihteeri Sakari Lehmuskallio<br />
Hallituksen puheenjohtajana toimi valtakunnansovittelija Esa Lonka<br />
ja varapuheenjohtajana hallitusneuvos Susanna Siitonen. Hallitus<br />
kokoontui neljä kertaa toimintavuoden aikana.<br />
Merimiespalvelutoimiston nimen ovat olleet oikeutettuja kirjoittamaan<br />
Esa Lonka ja Martti Karlsson yhdessä tai kumpikin heistä<br />
erikseen hallituksen jäsenen Kimo Kostiaisen tai Kenneth Bondaksen<br />
tai toimiston av-sihteeri Heli Myllykankaan kanssa.<br />
Vuoden 2012 tilintarkastaja oli KHT-yhteisö KPMG Oy Ab, jonka<br />
nimeämänä päävastuullisena tilintarkastajana toimi KHT Heidi<br />
Vierros.<br />
Merimiespalvelutoimiston taloudellinen asema ilmenee oheisesta<br />
taseesta ja tuloslaskelmasta.<br />
Helsingissä 13. helmikuuta <strong>2013</strong><br />
Frivakt Vapaavahti 63
STYRELSEN FÖR<br />
SJÖMANSSERVICEBYRÅNS<br />
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR<br />
ÅR 2012<br />
Utrikeshandelns sjötransporter minskade år 2012 med 5,4 % från år 2011 och var<br />
93 227 889 ton, av vilka de finska fartygens andel för importens del var 41 % och för<br />
exporten 19 %. Antalet passagerare hölls på ungefär samma nivå som år 2011, eller<br />
knappt 18 miljoner passagerare. Tonnaget ökade med 279 410 bruttoton.<br />
Handelsflottan ökade med 17 nya fartyg,<br />
av vilka 12 var nybyggen. Den<br />
gynnsamma utvecklingen var en följd<br />
av den lag om tonnageskatt som riksdagen<br />
godkände under våren, samt av sjöfartens<br />
arbetsmarknadsorganisationers avtal, som<br />
möjliggör anställningen av sjöfarare från<br />
länder utom EU på finländska fartyg.<br />
Sjömansservicebyråns intäkter förverkligades<br />
inte helt enligt planerna. Sjömansserviceavgifter<br />
inflöt något mindre än budgeterat,<br />
trots att antalet finska fartyg ökade i glädjande<br />
grad. Därtill bidrog delvis en ökad andel<br />
utländska sjöfarare på finska fartyg. Lästavgift<br />
inflöt betydligt mindre än budgeterat.<br />
Detta var en följd av att SSB inte fick någon<br />
andel av den tilläggssumma som delades ut<br />
på hösten.<br />
Trots minskade intäkter sköttes servicen<br />
väl. Flera serviceformer ökade rentav jämfört<br />
med föregående år.<br />
Inom idrottssektorn deltog 700 sjöfarare<br />
i innebandy-, ishockey- och fotbollsturneringar<br />
i ett rekordantal lag. Glädjande var<br />
att utöver passagerarfartygen också antalet<br />
lag från lastfartygen ökade och hade god<br />
framgång.<br />
Minuttävlingen, motionstävlingen för sjöfarare,<br />
fick ett gott mottagande. Sjöfararna<br />
erbjöds också personal training.<br />
På våren fastanställdes personen som enligt<br />
ett arbetsavtal för viss tid ansvarat för sjöfararnas<br />
arbetshälso- och motionsverksamhet.<br />
Byten av bibliotek minskade något, men<br />
förmedlingen av böcker enligt önskemål<br />
ökade. Antalet utländska sjöfarare på finska<br />
fartyg ökade. Därför skaffades mera böcker<br />
på estniska, engelska och ryska. Utbudets<br />
knapphet och upphovsmannarättsliga frågor<br />
var ännu hinder för att börja utlåning<br />
av e-böcker.<br />
Flera filmer utbyttes än föregående år.<br />
Detta var en följd av att antalet fartyg berättigade<br />
till filmtjänst ökade. I genomsnitt<br />
byttes filmerna på fartygen en gång i månaden.<br />
I slutet av året slutade förmedlingen<br />
av program inspelade från TV, på grund av<br />
den tekniska utvecklingen och Rundradions<br />
förbättrade service.<br />
Frivakt presenterade mera utförligt än tidigare<br />
olika rederier och sjöfarare som arbetar<br />
hos dem. Ombrytning och läsarvänlighet utvecklades<br />
i form av förkortade artiklar och<br />
utökat bildmaterial.<br />
64 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
E-postnyheterna levererades regelbundet<br />
till så gott som alla finska fartyg. Innehållet<br />
utvecklades med länkar som kopplades till<br />
artiklar publicerade på SSB:s hemsidor.<br />
Fartygsbesöken minskade på Åbos och<br />
Helsingfors serviceområden. Däremot ökade<br />
trafiken inom Kotkas område och antalet<br />
fartygsbesök ökade betydligt.<br />
Sjöfararnas traditionella hobbyutställning<br />
hölls på sjömansklubben på våren. Glädjande<br />
många deltagare kunde noteras. Sjöfararnas<br />
nordiska fototävling var igen högklassig och<br />
en riklig mängd foton hade skickats in. De<br />
bästa av dem var utställda i Helsingfors och<br />
därtill i Mariehamn och på Kotka havsdagar.<br />
Sjömansservicebyrån fick motta Sjöfartens<br />
Temapris 2012, som ett erkännande för<br />
närmare fyrtio år arbete för att främja sjöfararnas<br />
välfärd. Därtill konstaterade juryn att<br />
SSB främjat samarbetet mellan olika parter<br />
inom sjöfarten.<br />
Sjömansservicebyrån deltog första gången<br />
i Sjöfartens Dag i Mariehamn. Där presenterades<br />
SSB:s verksamhet och de bästa bilderna<br />
från sjöfararnas nordiska fototävling. Därtill<br />
arrangerades ett seminarium om skeden i<br />
Rederiet Lundqvists historia.<br />
Inom studieverksamheten arrangerades<br />
flera kurser än föregående år, men antalet<br />
kursdeltagare var något mindre. Datakursernas<br />
popularitet fortsatte att sjunka. Glädjande<br />
var att antalet deltagare i hobbykurserna<br />
ökade. Motions- och arbetshälsokurserna<br />
samt fotvandringen i Ylläs var populära.<br />
Kurserna som arrangerades på Åland lockade<br />
också många deltagare.<br />
Planändringen för fastigheten godkändes<br />
vid Helsingfors stadsfullmäktiges möte den<br />
28.3 och det fick laga kraft den 1.6. Styrelsen<br />
beslöt vid sitt möte den 3.5 att ansöka om<br />
byggnadslov och grunda ett bostadsaktiebolag,<br />
helsingin Sailors Home, för att sköta<br />
fastighetens förvaltning.<br />
Handlingarna som krävs för byggnadslov<br />
lämnades den 26.10 in hos Helsingfors<br />
stads byggnadsmyndigheter. Byggnadslovets<br />
behandlig sköts upp till nästa år.<br />
I fastigheten på Slottsgatan 3 gjordes endast<br />
de mest akuta reparationerna. Momentet<br />
i budgeten överskreds dock betydligt, då<br />
den nya byggnadens planeringskostnader<br />
bokfördes.<br />
Utnyttjandet av fritidslägenheterna i Ylläs<br />
låg på samma nivå som föregående år trots<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
SERVICESTATISTIK<br />
KURSER<br />
År 2012 2011 2012 2011<br />
ADB-kurser 13 14 87 99<br />
Hobbykurser 25 19 239 193<br />
Språkkurser 3 4 22 36<br />
Motion och hälsa 56 40 664 895<br />
Summa 97 77 1012 1223<br />
att man satsat på marknadsföring. Särskilt<br />
under sommar och höst har efterfrågan varit<br />
obetydlig. Under nästan hela vårsäsongen<br />
var dessutom en lägenhet ur bruk på grund<br />
av en vattenskada.<br />
På grund av den tidvis svala och regniga<br />
sommaren minskade antalet besökare på<br />
sommarvillan på Runsala betydligt. Med<br />
hjälp av talkoarbete fick man en ny lagerbyggnad<br />
uppförd på gården, och huvudbyggnadens<br />
veranda renoverades.<br />
INFORMATIONS-<br />
VERKSAMHET<br />
<strong>FRIVAKT</strong><br />
Tidningen Frivakt utkom fyra gånger på två<br />
språk och i fyrfärg. I tidningen informerades<br />
om SSB:s tjänster, evenemang och kurser<br />
och om fritidsverksamhet för sjöfolk.<br />
Under är 2012 fokuserade man på SSB:s<br />
egen verksamhet, sjömanskultur och sjöfa-<br />
Kurser sammanlagt Deltagare<br />
rarnas hälsa och välbefinnande. Man intervjuade<br />
sjöfarare och andra personer verksamma<br />
inom branschen. Sjöfararnas egna bidrag<br />
publicerades regelbundet.<br />
SSB:s service och kurserna år <strong>2013</strong> presenterades<br />
i en bilaga till Frivakt. Förutom till<br />
fartygen och sjöfartsorganisationerna skickades<br />
tidningen till medier som uppmärksammat<br />
sjöfarten samt ett antal prenumeranter.<br />
Det totala antalet sidor var 280 (280) och<br />
varierade mellan 60 och 76 per nummer.<br />
Upplagan omfattade 2500 exemplar, av vilka<br />
ca 60 skickades utomlands.<br />
ÖVRIG INFORMATION<br />
Det elektroniska nyhetsbrevet skickades<br />
varje vecka till ca etthundratrettio fartyg.<br />
Innehållet var sammanställt av de viktigaste<br />
sjöfartsnyheterna ur inhemska och utländska<br />
källor, nyheter om idrott och SSB:s egna<br />
meddelanden<br />
(siffrorna för år 2011 inom parentes)<br />
Fartygsbesök Bibliotekstjänst Filmtjänst Motion Transporttjänst<br />
År 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011<br />
Helsingfors 2200 2445 174 175 883 867 1252 1673 792 1015<br />
Kotka 1433 1107 46 52 194 133 9 75 15 52<br />
Åbo 984 1143 60 79 177 260 1566 1688 137 183<br />
Kontaktpersoner 2857 2774 65 85 68 46 735 1005 63 60<br />
Summa 7474 7469 345 391 1322 1306 3562 4441 1007 1310<br />
Frivakt Vapaavahti 65
Via sjöfartsorganisationernas tidningar, hemsidor och<br />
sociala medier informerades om SSB:s kultur- och<br />
idrottsevenemang och övrig service. Man informerade<br />
om SSB:s verksamhet på egna kurser och vid evenemang<br />
arrangerade av branschens organisationer.<br />
TIDNINGSTJÄNST<br />
SSB hade vid utgången av år 2012 4 (5) tidningsstationer,<br />
till vilka man prenumererade på finsk- och<br />
svenskspråkiga dagstidningar. För sjöfararnas bruk<br />
prenumererade SSB på tidningar och tidskrifter till<br />
Helsingfors, Åbo, Kotka, Hangö, Raumo, Mäntyluoto,<br />
Kaskö, Brahestad, Uleåborg och Kemi. Till fartygen<br />
förmedlade tidningspaket per post, via mäklare<br />
eller servicepunkten på flygstationen.<br />
För utländska sjöfarare som besökte finska hamnar<br />
prenumererade man på tidningar från Tyskland, Sverige,<br />
Polen, England, Holland, Ryssland, Estland och<br />
Filippinerna. Urvalet kompletterades med inköp av<br />
lösnummer. Nyheter per e-post distribuerades också<br />
till utländska sjöfarare i samarbete med andra sjömansserviceorganisationer.<br />
FILMTJÄNST<br />
Till fartygen levererades filmer som DVD- och Bluray-skivor,<br />
samt Playstation 3-spel. Inhemska serier,<br />
underhållningsprogram och faktaprogram om sjöfart<br />
spelades in från TV. Olika hobbyprogram enligt önskemål<br />
levererades också.<br />
Sammanlagt 23 818 (23 157) filmer utbyttes. Antalet<br />
utbyten var 1 322 (1 306), av vilka de flesta 883<br />
(867) skedde i Helsingfors. Filmerna levererades till<br />
RESULTATRÄKNING<br />
SJÖMANSSERVICEBYRÅN RESULTATRÄKNING<br />
ORDINARIE VERKSAMHET<br />
Intäkter<br />
1.1. - 31.12.2012<br />
SSB-avg./sjöfarare och rederier 572 229,29<br />
SSB-avg./statens andel 572 229,29<br />
Lästavgifter 505 520,00<br />
Intäkter från klubbverksamhet 1 300,70<br />
Hamnstädernas bidrag 15 950,00<br />
Intäkter sammanlagt 1 667 229,28<br />
Kostnader<br />
Klubbar o. verksamhetsställen -80 970,95<br />
Idrott och motion -63 723,55<br />
Filmtjänst -124 391,38<br />
Information och publikationer -194 514,35<br />
Utlandsverksamhet -23 741,72<br />
Hobbyverksamhet -15 939,66<br />
Studieverksamhet -108 028,64<br />
Bibliotekstjänst -69 560,82<br />
Internationellt samarbete -5 571,27<br />
Samarbete i hemlandet -14 046,26<br />
Personalkostnader -681 459,02<br />
Administration -117 238,62<br />
Avskrivningar -31 030,68<br />
Kostnader sammanlagt -1 530 216,92<br />
Överskott av ordinarie verksamhet 137 012,36<br />
PLACERINGS- O.<br />
FINANSIERINGSVERKSAMHET<br />
Intäkter<br />
Hyror Ylläs 30 906,52<br />
Hyror Slottsgatan 3 106 850,00<br />
Ränteintäkter 17 600,89<br />
Övriga intäkter 7 600,00<br />
Intäkter sammanlagt 162 957,41<br />
Kostnader<br />
Kostnader Ylläs -48 534,93<br />
Kostnader Slottsgatan 3 -433 614,94<br />
Kostnader sammanlagt -482 149,87<br />
Överskott av placerings- o.<br />
finansieringsverksamhet<br />
-319 192,46<br />
Överskott före skatt -182 180,10<br />
Slottsgatan 3 förskottsskatt 0<br />
Skatteåterbäring 6 542,95<br />
Räkenskapsperiodens överskott -175 637,15<br />
66 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
fartygen av ombud, kontaktpersoner, utbytesmanskap, via sjömanskyrkor<br />
eller per post.<br />
Under verksamhetsåret var 141 (133) fartyg inskrivna i filmtjänsten.<br />
STUDIEVERKSAMHET<br />
SSB ordnade 97 (77) kurser, i vilka sammanlagt 1012 (1223) sjöfarare<br />
deltog. Mest populära var kurserna i hantverk, golfkurserna<br />
och familjekursen samt fotvandringskursen i Ylläs. Utöver motionskurserna<br />
arrangerades arbetshälsokurser, där man fokuserade på att<br />
förbättra det fysiska och psykiska välbefinnandet i arbetet. På Åland<br />
arrangerades kurserna av Medborgarinstitutet i Mariehamn (Medis).<br />
Sjöfararna kunde låna språkkurser, litteratur om datoranvändning<br />
och annat material för självstudier.<br />
BIBLIOTEKSTJÄNST<br />
Under år 2012 fick sammanlagt 141 (134) fartyg bibliotekstjänst.<br />
Biblioteksbyten skedde 345 (391) under året. På fartyg med bibliotekstjänst<br />
hade man bibliotek omfattande 35 – 250 böcker, som byttes<br />
vid behov. Då personalen blivit allt mera mångnationell skaffades<br />
utöver böcker på de inhemska språken också böcker på estniska,<br />
ryska och engelska.<br />
Böcker cirkulerades också på utländska fartyg som besökte finska<br />
hamnar.<br />
På skeppsbiblioteket i Helsingfors lånade sjöfararna böcker för eget<br />
bruk eller för fartygens besättning<br />
I Frivakt presenterades fortsättningsvis böcker och författare.<br />
Bokförlagen och biblioteken har inte gjort framsteg i förhandlingarna<br />
om e-boken. Biblioteken får liksom hittills förmedla material<br />
som inte berörs av lagen om upphovsrätt.<br />
MOTION OCH ARBETSHÄLSA<br />
Informationen om sektorn utvecklades. Sammanlagt genomfördes<br />
20 resor med passagerar- och lastfartyg för att informera om SSB:s<br />
tjänster och utföra övningar som främjar arbetshälsan.<br />
I ishockeyturneringen deltog 9 fartygslag och 130 spelare (120), i<br />
fotbollen 11 fartygslag och 160 spelare (120). En nordisk turnering<br />
i innebandy arrangerades för första gången. Sammanlagt deltog 240<br />
spelare i FM-tävlingen och Nordic Open.<br />
Golfspelets popularitet höll i sig. Sammanlagt deltog 74 spelare<br />
i två tävlingar. I tävlingen i hagelgevärsskytte deltog 18 sjöfarare.<br />
Ungefär 240 utländska sjöfarare från kryssningsfartyg utnyttjade<br />
spelplaner som SSB reserverat för basket och fotboll.<br />
I Helsingfors, Åbo och Mariehamn utnyttjade 7453 (10410) sjöfarare<br />
konditionssalar. Motionssalar besöktes av 1088 (1640) och<br />
ishallar av 1540 (1945) sjöfarare. Ungefär 200 sjöfarare utnyttjade<br />
servicen personal training.<br />
Kai Korhonen, som arbetar som kock på Silja Serenade, valdes till<br />
Årets sjömansidrottare.<br />
M/S Klenodens befälhavare Eero Matikainen utsågs till The Grand<br />
Sportsman of the Seven Seas för sin mångåriga insats för främjandet<br />
av sjömansidrotten.<br />
Neste Shippings fartygslag tilldelades Kekkonens Kanna.<br />
M/S Klenoden valdes till Årets friidrottsfartyg.<br />
I Minuttävlingen, sjöfararnas motionstävling, deltog ca 140 sjöfarare.<br />
Arja Ahonen segrade i den individuella serien och i fartygsserien<br />
var M/S Ahti bäst.<br />
HOBBY OCH REKREATION<br />
Sjöfararnas hobbyutställning ordnades för trettionionde gången.<br />
Deltagarna var sammanlagt 58 (51). Av de bästa arbetena sammanställdes<br />
en utställning som var öppen 13.3 – 5.4.2012 på sjömans-<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
klubben i Helsingfors. De bästa bilderna från den nordiska fototävlingen<br />
föregående år var utöver i Helsingfors också utställda på<br />
Nordsjö Sjömanscentrum, i Mariehamn och Kotka<br />
Till sjöfararnas nordiska fototävling 2012 skickades sammanlagt<br />
1172 (1268) foton in. Gudmundur St. Valdimarsson från Island<br />
vann tävlingen.<br />
För personalen på fartyg som besökte Helsingfors arrangerades<br />
besök på utställningar och exkursioner.<br />
INTERNATIONELLT SAMARBETE<br />
Internationella Sjömansvälfärdskommitténs (ICSW) årsmöte hölls<br />
i London 27. – 28.11. Mötets viktigaste fråga gällde samgången<br />
med International Seafarers Assistance Network (ISAN). Samtidigt<br />
beslöts att den nya organisationens namn blir International Seafarers<br />
Welfare and Assistance Network (ISWAN). Den nya organisationens<br />
verksamhet inleds följande år.<br />
Det nordiska chefsmötet hölls 8 – 9.5 i Köpenhamn. På mötets<br />
agenda stod nationella rapporter, samarbetet i Rotterdam, utvecklandet<br />
av ICSW, den elektroniska nyhetsförmedlingen och satsningen<br />
på sjöfararnas arbetshälsa.<br />
Den nordiska idrottskommitténs möte hölls i Köpenhamn 1.11.<br />
Vid mötet fastställdes de nordiska idrottsseriernas resultat och regler<br />
och man fattade beslut om idrottsevenemang under det kommande<br />
året.<br />
SAMARBETE I HEMLANDET<br />
Man deltog i planeringen av sjöfartens rekrytering och i rekryteringsevenemanget<br />
som hölls i samband med Kotka Havsdagar.<br />
I arbetsgruppen för samarbete mellan Sjömansservicebyrån och<br />
Finlands Sjömanskyrka diskuterade man en sjömansservicepunkt på<br />
Ärtholmen för personalen på kryssningsfartyg samt utvecklandet av<br />
Frivakt Vapaavahti 67
Sjömanscentret i Nordsjö.<br />
I samarbete med Sjömanspensionskassan<br />
arrangerades 8.2 på Finlandiahuset Sjöfartsseminariet<br />
för riksdagens kommunikations-<br />
och finansutskott.<br />
Tillsammans med Sjömanspensionskassan<br />
deltog man också i sjöfararnas arbetshälsoprojekt<br />
Seafit och Stay Onboard.<br />
Sjömansservicebyrån stöddes ekonomiskt<br />
av hamnstäderna Helsingfors, Kemi, Kotka<br />
och Åbo.<br />
OMBUDS- OCH<br />
KLUBBVERKSAMHET<br />
HELSINGFORS<br />
Ombuden i Helsingfors gjorde 2200 (2445)<br />
fartygsbesök inom sitt serviceområde från<br />
Borgå till Hangö. Bibliotek byttes 174<br />
(175) gånger och filmer 512 (511). För sjöfarare<br />
ordnades transporter och rundturer.<br />
I samband med fartygsbesöken levererades<br />
utländska tidningar och filmer och böcker<br />
byttes ut mellan fartygen. För att underlätta<br />
sjöfararnas möjligheter att hålla kontakt med<br />
hemlandet förmedlade man telefonkort och<br />
lånade ut mobiltelefoner.<br />
På Helsingfors Sjömansklubb stod datorer<br />
med internetförbindelse avgiftsfritt till sjöfararnas<br />
förfogande. De utnyttjades av 1300<br />
(1900) sjöfarare. Internetpunkten i Hangö<br />
utnyttjades av 600(700) sjöfarare.<br />
KOTKA<br />
Ombudet i Kotka gjorde under året 1433<br />
(1107) fartygsbesök inom sitt verksamhetsområde<br />
i Kotka, Fredrikshamn, Lovisa och<br />
Villmanstrand hamnar. Bibliotek byttes 46<br />
(52) gånger. DVD-filmpaket byttes 194<br />
(133) gånger.<br />
Transport med SSB:s bil ordnades för 15<br />
(52) sjöfarare.<br />
Paket med tidningar skickades till utlandet<br />
51 (52) gånger.<br />
Informationsmöten om SSB:s verksamhet<br />
ordnades 1 (1) gång för sjöfartsstuderande.<br />
För nätverket Äänimeri ordnades ett besök<br />
på Sjöfartscentret Vellamo.<br />
I en tvådagars golfkurs deltog 9 sjöfarare.<br />
I vårens fem ADB-kurser deltog 35 personer.<br />
Kotka Havsdagar fyllde 50 år. Under<br />
havsdagarna deltog SSB i Rekry-mässan<br />
som arrangerades på skolningsfartyget Katariina<br />
och isbrytaren Tarmo av Rederierna i<br />
Finland, sjöfartens fackförbund och sjöfartsenheten<br />
på Kymmenedalens yrkeshögskola.<br />
Man kunde också bekanta sig med de bästa<br />
bilderna från den nordiska fototävlingen<br />
2011.<br />
ÅBO<br />
Ombudet i Åbo gjorde 984 (1143) fartygsbesök.<br />
Bibliotek byttes 60 (79) gånger och<br />
filmer 177 (260).<br />
Transporttjänst fick 137 (183) sjöfarare.<br />
I Åbo arrangerade SSB 21 (16) kurser, i<br />
dem deltog 185 (128) sjöfarare.<br />
Konditionssalarna besöktes av 1566<br />
(1278) sjöfarare. I motions- och idrottsverksamheten<br />
deltog 1897 (1688) sjöfarare.<br />
På <strong>Mepa</strong>la noterades 2308 (3028) besök.<br />
KONTAKTPERSONER<br />
Kontaktpersonerna gjorde 2857 (2774)<br />
fartygsbesök. Bibliotek byttes 65 (85) och<br />
filmer 68 (46) gånger. Sammanlagt 63 (60)<br />
sjöfarare fick transporttjänst. Internetpunkten<br />
i Kaskö utnyttjades 605 (818) gånger.<br />
FUNKTIONÄRER<br />
HELSINGFORS<br />
verkställande direktör Martti Karlsson, AVsekreterare<br />
Heli Myllykangas, redaktionssekreterare<br />
Pekka Karppanen, ekonomisekreterare<br />
Gerd Grabber, allmänsekreterare<br />
Sirpa Kittilä, bibliotekssekreterare Milja Nitovuori,<br />
ombud Jaakko Aarninsalo, ombud<br />
Niklas Peltola, byråsekreterare Paula Suhonen,<br />
arbetshälsoansvarig Johan Treuthardt,<br />
städerska Auli Liukkonen till den 23.10 .<br />
KOTKA<br />
ombud Risto Nikula<br />
ÅBO<br />
ombud Juha Toivanen<br />
KONTAKTPERSONER<br />
Hangö: Jani Hedback, Ingå: Tom Björklöf,<br />
Kaskö: Jarmo Nordback, Kemi: Tommi<br />
Lehtola, Mariehamn: Inga-Britt Wirta,<br />
Brahestad: Petri Leskelä, Raumo: Sanna<br />
Siivonen, Uleåborg: Antti Härö<br />
FÖRVALTNINGEN<br />
REPRESENTANTSKAPET<br />
Sjömansservicebyråns representantskap hade<br />
under verksamhetsåret följande medlemmar<br />
(suppleanterna inom parentes)<br />
ARBETS- OCH NÄRINGSMINIS-<br />
TERIETS REPRESENTANT<br />
Ordförande<br />
regeringsråd Tarja Kröger (överinspektör<br />
Sari Alho)<br />
68 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
BALANSRÄKNING<br />
SJÖMANSSERVICEBYRÅN BALANSRÄKNING<br />
AKTIVA<br />
FASTA TILLGÅNGAR<br />
Materiella tillgångar<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
31.12.2011<br />
Tomter 35 937,49<br />
Byggnader och konstruktioner 29 553,15<br />
Maskiner och inventarier 87 512,22<br />
Aktier och andelar 1 693 893,97<br />
FASTA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 1 846 896,83<br />
RÖRLIGA TILLGÅNGAR<br />
Fordringar<br />
Kontofordringar 201 911,39<br />
Resultatregleringar 13 555,06<br />
SAMMANLAGT 215 466,45<br />
Finansieringstillgångar<br />
Kassa och banktillgodohavanden 47 588,11<br />
Depositioner 168 377,11<br />
SAMMANLAGT 215 965,22<br />
RÖRLIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 431 431,67<br />
AKTIVA SAMMANLAGT 2 278 328,50<br />
PASSIVA<br />
Eget kapital<br />
Övriga fonder<br />
Reservfond 252 665,78<br />
Fastighetsreparationsfond 246 516,10<br />
Överskott från tidigare år 1 732 837,79<br />
Räkenskapsperiodens överskott -175 637,15<br />
SAMMANLAGT 2 056 382,52<br />
Främmande kapital<br />
Erhållna förskott 790,00<br />
Kontoskulder 69 728,69<br />
Resultatregleringar 151 427,29<br />
SAMMANLAGT 221 945,98<br />
PASSIVA SAMMANLAGT 2 278 328,50<br />
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS REPRE-<br />
SENTANT<br />
Viceordförande<br />
enhetschef Tero Jokilehto (regeringsråd Pekka Kouhia)<br />
FINANSMINISTERIETS<br />
REPRESENTANT<br />
konsultativa tjänstemannen Riitta Bäck (konsultativa<br />
tjänstemannen Joanna Autiovuori)<br />
REPRESENTANTER<br />
FÖR SKEPPSREDARNA<br />
sjöpersonalchef Mikaela Björkholm (sjöpersonalchef<br />
Ulla Häkkinen)<br />
sjöpersonalchef Outi Byckling (verkställandedirektör<br />
Olof Widén)<br />
sjöpersonalchef Hanne Hinders (viceverkställande<br />
direktör Hans Ahlström)<br />
personalchef Erkki Kotiranta (bemanningschef Heikki<br />
Leikkonen)<br />
REPRESENTANTER<br />
FÖR SJÖFARARNA<br />
Manskapet<br />
kockstuert Mikko Ervast (köksmästare Tarja Rännäli)<br />
servitris Arja Ahonen (kock Mika Ojala)<br />
Däcksbefälet<br />
sjökapten Aino-Maija Alstela (sjökapten Dan Stenbäck)<br />
Maskinbefälet<br />
maskinchef Jari Simpura (ombudsman Sami Uolamo)<br />
Representantskapets ordinarie sammanträde hölls den<br />
2.4. Vid sammanträdet behandlades de i § 15 i Sjömansservicelagen<br />
(447/2007) nämnda ärendena och<br />
utkastet till budget.<br />
Frivakt Vapaavahti 69
Styrelsen<br />
Sjömansservicebyråns styrelse hade under verksamhetsåret följande<br />
medlemmar (suppleanterna inom parentes)<br />
ARBETS- OCH NÄRINGSMINIS-<br />
TERIETS REPRESENTANT<br />
riksförlikningsman Esa Lonka (regeringsråd Susanna Siitonen)<br />
REPRESENTANTER<br />
FÖR SKEPPSREDARNA<br />
ombudsman Kimo Kostiainen (ombudsman Jessica Troberg)<br />
ombudsman Niklas Rönnberg till den 28.11.2012, ombudsman<br />
Riku Anttila från den 29.11.2012 (ombudsman Eija Kanto)<br />
REPRESENTANTER<br />
FÖR SJÖFARARNA<br />
Manskapet<br />
förbundssekreterare Kenneth Bondas, Finlands Sjömans-Union<br />
(funktionär Satu Silta)<br />
Befälet<br />
sjökapten Kai Terimaa, Finlands Skeppsbefälsförbund (sjökapten<br />
REVISIONSBERÄTTELSE<br />
Till Sjömansservicebyråns representantskaps ordinarie möte<br />
Teemu Alstela till den 3.10.2012 viceverksamhetsledare Petri Suominen<br />
från den 4.10.2012)<br />
maskinmästare Harri Piispanen, Finlands Maskinbefälsförbund (förbundssekreterare<br />
Reima Angerman)<br />
Representant för Finlands Sjömanskyrka<br />
generalsekreterare Sakari Lehmuskallio<br />
Som ordförande för styrelsen fungerade riksförlikningsman Esa<br />
Lonka och som viceordförande regeringsrådet Susanna Siitonen.<br />
Styrelsen sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret.<br />
Sjömansservicebyråns namn tecknades av Esa Lonka och Martti<br />
Karlsson tillsammans eller av någondera av dem tillsammans med<br />
styrelsemedlemmen Kimo Kostiainen eller Kenneth Bondas eller<br />
byråns AV-sekreterare Heli Myllykangas.<br />
Revisor för år 2012 var CGR-samfundet KPMG Oy Ab, som utnämnt<br />
CGR Heidi Vierros som huvudansvarig revisor.<br />
Sjömansservicebyråns ekonomiska ställning framgår av närslutna<br />
balans- och resultaträkning.<br />
Helsingfors den 13 februari <strong>2013</strong><br />
Vi har granskat Sjömansservicebyråns bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och administration för räkenskapsperioden<br />
1.1 – 31.12.2012. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet.<br />
Styrelsens och verksamhetsledarens ansvar<br />
Styrelsen och verksamhetsledaren ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och<br />
tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse.<br />
Styrelsen skall se till att Sjömansservicebyråns bokföring är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.<br />
Revisorns skyldigheter<br />
Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter<br />
att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed<br />
förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen<br />
innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida styrelsens medlemmar har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse<br />
som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot Sjömansservicebyrån, eller brutit mot lag eller förordningar.<br />
En revision innefattar ett genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet<br />
och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av<br />
risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna<br />
kontrollen som i Sjömansservicebyrån kan ha en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse<br />
som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder,<br />
men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i Sjömansservicebyråns interna kontroll. En revision<br />
innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i den<br />
operativa ledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet<br />
och verksamhetsberättelsen.<br />
Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande.<br />
Utlåtande<br />
Som vårt utlåtande framför vi att bokslutet och verksamhetsberättelsen, i enlighet med de stadganden och bestämmelser som<br />
gäller i Finland gällande uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse, ger riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av<br />
Sjömansservicebyråns verksamhet och dess ekonomiska ställning. Uppgifterna i verksamhetsberättelse och bokslut är konfliktfria.<br />
Helsingfors den 25 februari 2012<br />
KPMG OY AB<br />
Heidi Vierros<br />
CGR<br />
70 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong>
Elokuu<br />
Ratsastuskurssi, Valkeakoski 22.08. – 24.08.<br />
Tutustu purjehdukseen, Naantali 24.08.<br />
Tutustu melontaan, Turku 26.08.<br />
Tutustu melontaan, Helsinki 27.08.<br />
Syyskuu<br />
Ylläs vaellus, Ylläsjärvi (100 €) 05.09. – 12.09.<br />
Atk-perusteet, Helsinki 09.09. – 10.09.<br />
Tutustu purjehdukseen, Naantali 09.09.<br />
Tutustu sieniin, Pääkaupunkiseutu 10.09.<br />
Digikuvaus ja kuvankäsittely, Helsinki 11.09. – 13.09.<br />
Tablet -tietokoneen perusteet, Helsinki 16.09. – 17.09.<br />
Polkupyörä ergometritesti, Helsinki 17.09.<br />
Atk-kotisivut ja blogit, Helsinki 18.09. – 20.09.<br />
Tutustu sieniin, Pääkaupunkiseutu 19.09.<br />
Tutustu jousiammuntaan, Helsinki 20.09.<br />
Atk-sosiaalinen media, Helsinki 23.09. – 24.09.<br />
Atk-excel, Helsinki 25.09. – 27.09.<br />
Atk-kuvankäsittely, Helsinki 30.09. – 02.10.<br />
Köysityökurssi, Turku 30.09. – 02.10.<br />
Lokakuu<br />
Rentoutuminen voimavarana, Helsinki 04.10.<br />
Sykettä syksyyn, Pajulahti 07.10. – 09.10.<br />
Tutustu piloxingiin, Helsinki 11.10.<br />
2 / <strong>2013</strong><br />
TULEVIA KURSSEJA<br />
Atk-perusteet, Turku 14.10. – 15.10.<br />
Venäjän alkeet, Helsinki 14.10. – 16.10.<br />
Tablet -tietokoneen perusteet, Turku 16.10. – 17.10.<br />
Hopeaketjukurssin jatko, Helsinki 17.10. – 18.10.<br />
Tutustu kuntonyrkkeilyyn, Helsinki 18.10.<br />
Atk-internetin tehokäyttö, Turku 21.10. – 22.10.<br />
Atk-kuvankäsittely, Turku 23.10. – 25.10.<br />
Huovutuskurssi, Helsinki 24.10. – 25.10.<br />
Puikot heilumaan, Helsinki 28.10. – 30.10.<br />
Marraskuu<br />
Rentoutuminen voimavarana, Helsinki 01.11.<br />
Atk-sosiaalinen media, Kotka 04.11. – 05.11.<br />
Tablet -tietokoneen perusteet, Kotka 06.11. – 07.11.<br />
Keramiikkakurssi, Vantaa 06.11. – 08.11.<br />
Atk-kuvankäsittely, Kotka 11.11. – 13.11.<br />
Atk-perusteet, Kotka 14.11. – 15.11.<br />
Tyylikurssi, Helsinki 14.11. – 15.11.<br />
Liikuntakurssi, Pajulahti 18.11. – 20.11.<br />
Atk-excel, Kotka 18.11. – 20.11.<br />
Tutustu syvävenyttelyyn, Helsinki 22.11.<br />
Köysityökurssi, Kotka 25.11. – 27.11.<br />
Jouluaskartelu, Helsinki 28.11. – 29.11.<br />
Tutustu syvävenyttelyyn, Helsinki 29.11.<br />
Joulukuu<br />
Jouluaskartelu, Turku 09.12. – 10.12.<br />
Jouluaskartelu, Turku 12.12. – 13.12.<br />
HYVÄÄ KESÄÄ!<br />
TREVLIG SOMMAR!<br />
MERIMIESPALVELUTOIMISTO<br />
SJÖMANSSERVICEBYRÅN<br />
M/s Amorellan juhannuskoivut kuvasi Elisa Pihkala<br />
Frivakt Vapaavahti 71
Toimitusjohtaja<br />
Verkställande direktör<br />
Niklas Rönnberg<br />
p/tel 09 668 90015<br />
niklas.ronnberg@mepa.fi<br />
Yleissihteeri/opintoasiat<br />
Allmänsekreterare<br />
/studieärenden<br />
Sirpa Kittilä<br />
p./tel. 6689 0016<br />
GSM 040 521 2055<br />
kulttuuri@mepa.fi<br />
opinto@mepa.fi<br />
AV-sihteeri<br />
AV-sekreterare<br />
Heli Myllykangas<br />
p./tel. 6689 0012<br />
video@mepa.fi<br />
Tiedotus/Information<br />
Pekka Karppanen<br />
p/tel 0400 879 733<br />
vapaavahti@mepa.fi<br />
Liikunta-asiat/<br />
Idrottsärenden<br />
Johan Treuthardt<br />
p/tel 0400 709 491<br />
urheilu@mepa.fi<br />
MERIMIESPALVELUTOIMISTO<br />
SJÖMANSSERVICEBYRÅN<br />
Linnankatu 3 (PL 170, 00161 HKI)<br />
Slottsgatan 3 (PB 170, 00161 H:fors)<br />
00160 HELSINKI/HELSINGFORS<br />
P./Tel (09) 668 9000,<br />
E-mail: mepa@mepa.fi<br />
www.mepa.fi<br />
Kirjastosihteeri<br />
Bibliotekssekreterare<br />
Milja Nitovuori<br />
p./tel. 6689 0023<br />
kirjasto@mepa.fi<br />
Asiamiehet/Ombud<br />
Jaakko Aarninsalo<br />
p./tel. 040 504 3761<br />
asiamies.helsinki@mepa.fi<br />
Niklas Peltola<br />
p./tel. 0400 419 687<br />
asiamies.helsinki@mepa.fi<br />
Talous ja toimisto<br />
Ekonomi och kontor<br />
Gerd Grabber<br />
talous@mepa.fi<br />
Paula Suhonen<br />
Toimisto ja Ylläsmajat<br />
Kontor och Ylläs-stugor<br />
p./tel. (09) 6689 0011<br />
toimisto@mepa.fi<br />
MERIMIESKLUBI/<br />
SJÖMANSKLUBBEN<br />
Linnank. 3 Helsinki<br />
Slottsg. 3 Helsingfors<br />
p./tel. (09) 659 233<br />
VUOSAAREN<br />
MERIMIESKESKUS/<br />
NORDSJÖ<br />
SJÖMANSCENTRUM<br />
Provianttik. 4, Helsinki<br />
Proviantg. 4, Helsingfors<br />
p/tel (09) 5844 8200<br />
SIVUTOIMISTOT-FILIALER<br />
KOTKA<br />
Kirkkokatu 18 A<br />
48100 Kotka<br />
Asiamies/Ombud<br />
Risto Nikula<br />
p/tel 0400 605 187<br />
fax (05) 218 2860<br />
asiamies.kotka@mepa.fi<br />
TURKU/ÅBO<br />
Linnankatu 93<br />
Slottsgatan 93<br />
20100 Turku/Åbo<br />
p./tel. (02) 230 4995<br />
fax (02) 234 3597<br />
MEPALA Ruissalo/Runsala<br />
p./tel. (02) 258 9150<br />
Asiamies-Ombud<br />
Juha Toivanen<br />
p./tel. 040 507 1140<br />
asiamies.turku@mepa.fi<br />
YHTEYSHENKILÖT/<br />
KONTAKTPERSONER<br />
RAUMA/RAUMO<br />
Yhdysmies/kontaktperson<br />
Sirpa Tolppanen<br />
p/tel 040-5476936<br />
OULU/ULEÅBORG<br />
Antti Härö<br />
p./tel. 0400 371 574<br />
Markku Lauriala<br />
p./tel. 0400 875 633<br />
KEMI<br />
Yhdysmies/kontaktperson<br />
Tommi Lehtola<br />
p/tel 040 567 0938<br />
RAAHE/BRAHESTAD<br />
Yhdysmies/kontaktperson<br />
Petri Leskelä<br />
p./tel. 040 546 8516<br />
KASKINEN/KASKÖ<br />
Yhdysmies/kontaktperson<br />
Jarmo Nordback<br />
p./tel. 040 848 8855<br />
JULKAISIJA:<br />
Merimiespalvelutoimisto<br />
UTGIVARE:<br />
Sjömansservicebyrån<br />
PÄÄTOIMITTAJA/<br />
CHEFREDAKTÖR<br />
Niklas Rönnberg<br />
Toimitussihteeri/<br />
Redaktionssekreterare<br />
Pekka Karppanen<br />
p./tel. 6689 0020<br />
vapaavahti@mepa.fi<br />
Översättningar till svenska<br />
av B2B Tranlations<br />
Kirjapaino/Tryckeri<br />
MIKTOR<br />
Taitto/Layout<br />
MarkoVuorio<br />
VUOSIKERTA/ÅRGGÅNG 11 e<br />
ISSN 0789-8231 (Painettu)<br />
ISSN 2341-5681 (Verkkojulkaisu)<br />
M - Itella Oyj<br />
72 Vapaavahti Frivakt 2 / <strong>2013</strong><br />
Aikakauslehtien Liiton Jäsen