Toimitusjohtajan katsaus Eurooppalaisen, pohjoismaisen ja suomalaisen energian tuotannon alamäki jatkui kuluneena vuonna. Tuontipolttoaineiden ja päästöoikeuksien hinnat jatkoivat laskuaan. Uutena pelaajana maailmanmarkkinoille ilmaantui liuskekaasu, jonka seurauksena maakaasun ja öljyn aikaisempi vahva hintasidonnaisuus on poistumassa. Fossiilisten polttoaineiden euromääräistä hinnanlaskua on rajoittanut vain euron heikkeneminen dollariin verrattuna. Vieraan energian vuosi <strong>2012</strong> Verkställande direktörens översikt Venäjän kiinteä tuonti muuttui markkinaehtoiseksi ja toisaalta Venäjän kapasiteettimaksujen ohjaamaksi, suurimmat tuontimäärät ajoittuivat yö- ja viikonlopputunteihin, jolloin sähköntarve on pienimmillään. Tuonnin määrän heilahtelu vahvisti sähkön hinnan vuorokautista vaihtelua. Sähkön tuonnissa saavutettiin kuitenkin kaikkien aikojen huippu. Suuren tuontimäärän selittää Norjan ja Ruotsin täynnä olevat vesialtaat ja siten heidän ennätyssuuri vesivoiman tuotanto. Lauhdetuotannolle vuosi oli surkea Kulunut vuosi oli lauhdetuotannon kysynnälle yhä huono. Sähkön hinta laski Norjan runsaan vesitilanteen sekä markkinoiden laskevan kysynnän takia, myöskään kivihiilen ja päästöoikeuden hinnan pudotus eivät lisänneet ajomahdollisuuksia. Erillistuotannon osuus maamme sähkönhankinnasta jäikin 6,7 %:iin (vuonna 2011 11,4 %) ja tuotettu määrä vain 5,7 TWh (9,6 TWh). Tämä on vain kolmannes siitä, mitä tuotettiin År <strong>2012</strong>, ett år av främmande energi Under det gångna året fortsatte nedgången för europeisk, nordisk och fi nländsk energiproduktion. Priserna på importbränsle och utsläppsrättigheter fortsatte sjunka. En ny aktör på världsmarknaden är skiffergas. Som följd av detta håller den hittills starka prisbundenheten för naturgas och olja på att ge sig. Prisnedgången i euro för fossila bränslen har begränsats endast av eurons svagare ställning jämfört med dollarn. Den fasta importen från Ryssland 4 – <strong>Kanteleen</strong> <strong>Voima</strong> <strong>2012</strong> ändrades till marknadsbaserad och till att delvis styras av Rysslands kapacitetsavgifter. De största importmängderna koncentrerades till natt- och veckoslutstimmar då behovet av elektricitet är som lägst. Svängningarna i importmängden stärkte dygnsvariationen för elpriset. Med tanke på elimport nåddes dock ett alla tiders rekord. Den stora importmängden förklaras av de fulla vattenbassängerna i Norge och Sverige och ländernas rekordstora produktion av vattenkraft. Ett dåligt år för kondensatproduktion Det gångna året var fortsatt dåligt med tanke på efterfrågan på kondensatproduktion. Elpriset sjönk på grund av det rikliga vattenläget i Norge samt den minskande efterfrågan. Prisnedgången för stenkol och utsläppsrättigheter ökade inte heller driftmöjligheterna. Den separata produktionens andel av elproduktionen i vårt land var 6,7 % (11,4 % år 2011) och den producerade mängden uppgick endast till 5,7 TWh (9,6 TWh). Detta är endast en Antti Vilkuna vuonna 2010. Myös Haapaveden voimalaitoksen käyttö jäi vuonna <strong>2012</strong> erittäin vähäiseksi. Uudet IE-direktiivit, poliittinen ohjaus ja kiristyvät polttoainemarkkinat voivat johtaa siihen, että sähkön erillistuotannon eli lauhdetuotannon laitoksia suljetaan, eikä korvaavaa kapasiteettia synny. Tämä sulkemisuhka yhdistettynä Venäjän tuonnin muutokseen, Pohjoismaiden tuonnin vesivoimasidonnaisuuteen, rakenteilla olevan ydinvoimalan myöhästymiseen ovat rakentamassa maahamme sähkömarkkinalle tilannetta, joka ei kestä minkäänlaista teollisuustuotannon elpymistä. Valitettavasti. tredjedel av vad som producerades år 2010. Även driften av Haapavesi kraftverk blev mycket låg år <strong>2012</strong>. Nya IE-direktiv, politisk styrning och de allt hårdare bränslemarknaderna kan leda till att anläggningar för separat produktion av elektricitet, dvs. kondensatproduktionen stängs och ingen ersättande kapacitet uppstår. Detta nedläggningshot kombinerat med ändringen i den ryska importen, de Nordiska ländernas avhängighet av vattenkraft samt förseningen av kärnkraftsverket som är under uppbyggnad håller på att leda till en situation på elmarknaden i vårt land som inte klarar av någon återhämtning av industriproduktionen. Tyvärr. Työtä polttoaineen hankinnassa Vesivoimaa lukuun ottamatta kaikki kotimaiset energialähteet menettivät osuuttaan. Huonon turvevuoden ja kivihiilen laskeneen hinnan takia nähtiin, vuosikymmenien jälkeen, että Saimaan kanavaa käytettiin kivihiilen tuontiväylänä, kun Sisä-Suomen kaupungit koettivat löytää jostain polttoainetta lämmöntuotantonsa turvaamiseen. Pienenevien tuotantoalojen myötä turpeen kyky huolehtia maamme energiahuollon huoltovarmuudesta on vakavasti heikentynyt. Vuoden 2007 jälkeen maassamme ei ole ollut turvevarastoja, joiden varaan uskottavasti voitaisiin rakentaa sähkön ja lämmön huoltovarmuus. Täs- Arbete med anskaffning av bränsle Förutom vattenkraften förlorade alla inhemska energikällor andelar. Efter ett dåligt torvår och det lägre priset på stenkol fi ck vi efter årtionden av uppehåll se Saima kanal användas som importfarled för stenkol, då städerna i Inre Finland försökte hitta bränsle för att kunna trygga sin värmeproduktion. I takt med minskande produktionsbranscher har torvens roll i att sörja för underhållstryggheten i vårt land avsevärt minskat. Efter år 2007 har vi i vårt land inte haft torvlager på vilka man på ett trovärdigt sätt kunde bygga underhållssäkerheten för el och värme. Trots detta har miljöministeriet kontinuerligt kon- tä huolimatta ympäristöministeriö on rakentamassa jatkuvasti uusia turvetuotannon esteitä. Puupolttoaineiden käyttö väheni aikaisemmasta. Metsäteollisuuden ongelmien lisäksi tähän vaikuttaa turpeen huono saatavuus, jolloin turpeen rinnalla poltettava puukin jää polttamatta. Omaa turvetta <strong>Kanteleen</strong> <strong>Voima</strong> investoi vahvasti omaan turvetuotantoon vuonna <strong>2012</strong>. Valmiiden turvetuotantoalueiden hankinnan myötä oma tuotantopinta-alamme kasvoi huomattavasti. Tämä muutos ei kuitenkaan lisää laitoksen ympäristössä tuotettavan turpeen määrää. struerat nya hinder för torvproduktionen. Användningen av träbränslen minskade från tidigare. Utöver problemen med skogsindustrin påverkar den dåliga tillgången på torv situationen, eftersom trä som förbränns vid sidan av torv inte används. Egen torv <strong>Kanteleen</strong> <strong>Voima</strong> investerade kraftigt i egen torvproduktion under år <strong>2012</strong>. Vid sidan av anskaffningen av färdiga torvproduktionsområden ökade vår egen produktionsyta avsevärt. Denna förändring ändrar dock inte mängden torv som produceras i omgivningen av anläggningen. <strong>Kanteleen</strong> <strong>Voima</strong> <strong>2012</strong> – 5