7 - Suomen Merimies-Unioni
7 - Suomen Merimies-Unioni
7 - Suomen Merimies-Unioni
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Nº7/ 2009<br />
M a r r as KU U<br />
merimies<br />
sjömannen<br />
SUOMEN MERIMIES-UNIONI SMU RY // FINLANDS SJÖMANS-UNION FSU RF<br />
Työturvallisuus<br />
ei saa jäädä laman jalkoihin<br />
sivu 4<br />
PALO- JA pelastusveneharjoituksissa<br />
TEHTÄVÄ<br />
Bulgariassa<br />
ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG<br />
pä varje arbetsplats<br />
FINLANDS ENDA<br />
1<br />
cementtransportfartyg
SISÄLTÖ:<br />
4 M/S KCL Ballerina<br />
7 Merenkulun perus- ja<br />
täydennyskoulutusta<br />
8 Luottamusmiesten<br />
täydennyskurssilla<br />
10 Tehtävä Bulgariassa<br />
12 Luottamusmieskoulutus<br />
2010<br />
13 Lomaliitto ry:n<br />
teemalomat 2010<br />
haettavana<br />
Pelastautumistilanteessa<br />
jokaisella miehistön<br />
jäsenellä on oma tehtävä<br />
hoidettavana.<br />
17 NTF:n Baltianryhmä<br />
kokoontui 21.–22.10.2009<br />
Kokkistuju Simo Suominen pelastusveneharjoituksissa.<br />
Konepäällikkö Frank Eriksson ja päällikkö Jens Hongell<br />
suunnittelevat illan työ- ja ajosuunnitelmaa kohti Paraista.<br />
SAK:n tulevaisuushanke<br />
kartoittaa parhaillaan<br />
jäsenten ajatuksia siitä,<br />
mitä ja millaista vaikuttamista<br />
sekä toimintaa<br />
keskusjärjestöltä ja<br />
liitoilta tulevaisuudessa<br />
odotetaan.<br />
> www.sak.fi.
Nº 7/2009<br />
merimies<br />
sjömannen<br />
Pääkirjoitus:<br />
N:o<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong> SMU ry<br />
Finlands Sjöman-Union FSU rf<br />
PÄÄTOIMITTAJA • CHEFREDAKTÖR<br />
Simo Zitting<br />
TOIMITTAJA, TIEDOTTAJA •<br />
REDAKTÖR, INFORMATÖR<br />
Saana Lamminsivu<br />
ULKOASU, TAITTO • LAYOUT<br />
Rohkea Ruusu<br />
TOIMITUS<br />
John Stenbergin ranta 6,<br />
2. kerros, 00530 Helsinki<br />
puh. (09) 615 2020<br />
REDAKTION<br />
John Stenbergs strand 6,<br />
2:a våningen, 00530 Helsingfors<br />
tel. (09) 615 2020<br />
PAINO<br />
Art Print Oy 2009<br />
ISSN 0355-872X<br />
ILMOITUKSET / ANNONSER<br />
puh. / tel. (09) 615 2020<br />
Lehti ilmestyy kahdeksan kertaa vuodessa.<br />
Tidningen utkommer åtta gånger om året.<br />
TILAUSHINNAT VUODELLE 2009<br />
1/1 vuosi 25 e<br />
1/2 vuosi 15 e<br />
ILMOITUSHINNAT / ANNONSPRIS:<br />
www.smu.fi > viestintä > merimies > mediakortti<br />
www.smu.fi> på svenska > kommunikation ><br />
Sjömannen > mediakort<br />
MERIMIES – SJÖMANNEN<br />
ILMESTYMISAIKATAULU/TIDTABELLEN 2009<br />
no aineisto toimituksessa ilmestyminen<br />
material i redaktion utges<br />
8 23.11. 18.12.<br />
POSTI- JA KÄYNTIOSOITE<br />
John Stenbergin ranta 6, 2. kerros, 00530 Helsinki<br />
POST- OCH BESÖKADRESS<br />
John Stenbergs strand 6, 2:a våningen, 00530 Helsingfors<br />
VAIHDE / VÄXEL<br />
+358 (0)9 615 2020<br />
TELEFAX<br />
+358 (0)9 615 20 227<br />
KOTISIVUT / HEMSIDOR<br />
www.smu.fi<br />
SÄHKÖPOSTI / E-ADRESS<br />
etunimi.sukunimi@smu.fi<br />
förnamn.tillnamn@smu.fi<br />
Työsuojeluvaltuutettu<br />
jokaiseen laivaan ja työpaikkaan<br />
SAK:n tavoite on, että<br />
työsuojeluvaltuutettu<br />
valittaisiin kaikille<br />
työpaikoille. Siksi SAK<br />
kannustaa työyhteisöjä<br />
työsuojelvaltuutettujen<br />
valintaan ja korostaa<br />
tämän työn merkitystä.<br />
Työpaikoilla valitaan uudet työsuojeluvaltuutetut<br />
marras–joulukuussa 2009 järjestettävillä<br />
vaaleilla. Vaalit järjestetään varustamokohtaisesti<br />
ja jokaisella työntekijällä on mahdollisuus<br />
osallistua niihin. Työsuojeluvaltuutettu ja<br />
kaksi varavaltuutettua pitää valita työpaikoilla,<br />
joissa työskentelee<br />
säännöllisesti<br />
vähintään<br />
kymmenen henkeä.<br />
Valtuutetut<br />
voidaan valita<br />
myös pienemmille<br />
työpaikoille,<br />
jos työntekijät<br />
niin haluavat.<br />
Merillä työsuojeluvaltuutetut<br />
löytyvät suurimmista varustamoista,<br />
mutta pienimmillä työpaikoilla<br />
heitä ei sen sijaan ole aina valittuina. <strong>Suomen</strong><br />
Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK antoi lokakuussa<br />
esityksen, että jokaiselle työpaikalle<br />
tulisi valita työsuojeluvaltuutettu. Työsuojeluvaltuutetun<br />
perustehtäviin kuuluu muun<br />
muassa hoitaa työsuojelun yhteistoimintaa<br />
työnantajan kanssa, perehtyä työturvallisuutta<br />
ja terveyttä koskeviin olosuhteisiin ja asioihin<br />
sekä osallistua niiden valvontaan. Työsuojeluvaltuutettu<br />
toimii siis ennen kaikkea avainhenkilönä<br />
onnettomuuksia ennaltaehkäisevässä<br />
työssä.<br />
Jatkuvat muutokset, epävarmuus ja kiire<br />
ovat epämiellyttäviä, mutta valitettavan tuttuja<br />
vieraita nykypäivänä työpaikoilla. Työsuojelussa<br />
fyysisen rasitteen rinnalle ovat<br />
nousseet uudet haasteet: ihmisten henkinen<br />
kuormitus ja paineet selvitä työtehtävistään<br />
ovat kasvaneet huomattavasti. Työntekijöiden<br />
odotetaan jaksavan työelämässä entistä<br />
pidempään, vaikka samaan aikaan tutkimustulokset<br />
osoittavat myös nuorten, vast’ikään<br />
työelämään saapuneiden olevan uupuneita<br />
paineiden alla.<br />
Työssä jaksaminen on osa työpaikan<br />
työsuojelua. Väsyneen työntekijän onnettomuusriski<br />
kasvaa, joten asioiden kulkuun<br />
hyvissä ajoin puuttumalla voidaan välttyä<br />
monelta surulta. Tässä merkittävä työ on<br />
työsuojeluvaltuutetulla, sillä tutkimusten<br />
mukaan työpaikoilla joilla työsuojeluvaltuutettu<br />
on olemassa työskentelyolosuhteet ja<br />
-ilmapiiri ovat paremmassa kunnossa kuin<br />
työpaikoilla, joissa työsuojeluvaltuutettua ei<br />
ole valittuna. Työsuojeluvaltuutetun aseman<br />
merkitystä organisaatiossa kuvaa myös se,<br />
että hänen irtisanomissuojansa on luottamusmiestä<br />
vastaava.<br />
Työpaikan työturvallisuudesta ja työntekijöiden<br />
hyvinvoinnista puhuttaessa on kuitenkin<br />
muistettava, että työsuojelua ei voi jättää<br />
yksin työsuojeluvaltuutetun ja -organisaation<br />
niskaan, vaan se on työelämässä jokaisen<br />
asia – niin sinun kuin minun – ja vain yhdessä<br />
epäkohtia parantamalla voimme kulkea<br />
kohti turvallisempaa ja parempaa työpäivää<br />
sekä huomista.<br />
3
M/S KCL<br />
Ballerina<br />
Sähkömies Kyösti Jääskeläinen paloharjoituksissa.<br />
4
ei paini höyhensarjassa<br />
<strong>Suomen</strong> ainut sementinkuljetusalus on ristitty<br />
– miksipä muuksi kuin M/S KCL Ballerinaksi. Alus on<br />
norjalaisen Klaveness Cement Logistics AB:n omistuksessa,<br />
mistä KCL-etuliite juontaa juurensa.<br />
Teksti ja kuvat: Saana Lamminsivu<br />
Ballerina on tanssinut viime<br />
yönä 3500 tonnin sementtilastissa<br />
Viron Kundasta Kirkkonummen<br />
Kantvikiin. Toisin<br />
kuin luulisi, aluksen kannella ei tupruttele<br />
kasvoja vasten pölypilviä. Kalkkilaivan kapteeneitakaan<br />
ei kävele vastaan. Ballerinan<br />
lastiruumaa peittää kiinteä metallikansi ja<br />
alusta voikin pitää rakenteensa puolesta<br />
tankkilaivana.<br />
”Täkin alla on neljä ruumaa, joista sementti<br />
kulkee ensin ketjujen siirtämänä<br />
laivan keskiosaan ja lopulta ulos aluksesta”,<br />
yliperämies Jouni Parkkinen selostaa lastinvalvontahuoneen<br />
hallintapulpetin kaaviota.<br />
Laivan kannelta lähtevä putki sukeltaa<br />
laiturissa maan alle ja nousee sieltä jälleen<br />
ylös kauempana rannalla. Sementti varastoidaan<br />
suuriin, viljasiiloja muistuttaviin<br />
säiliöihin. Yhden laivalla saapuneen lastin<br />
kuljettamiseen tarvitaan jopa noin sata<br />
tankkiautoa. Kuormasta riittää siis ajoa pitkäksi<br />
aikaa.<br />
Ruostuvaa rautaa<br />
Ballerinan täkki kiiltää auringonvalossa<br />
hohtavan harmaana. Pursimies Olof Gratschew<br />
astelee kohti laivan ahteria ja alkaa<br />
viimeistelellä kesällä alkanutta maalausurakkaa.<br />
”Alkaa olla jo loppusuoralla”, hän tarkastelee<br />
tilannetta.<br />
Täkillä on vielä muutamia, kertaalleen<br />
maalausta odottavia kohtia. Laivan kannen<br />
huoltotyöt eivät lopu koskaan. Merivesi<br />
kuluttaa aluksen pintaa, maalit hilseilevät<br />
ja ruoste saa jalansijan teräksessä. Kansiporukan<br />
ja Gratschewin koneet ja työkalut<br />
tekevät vihulaisesta kuitenkin selvää jälkeä.<br />
”Suunnilleen joka toinen vuosi tehdään<br />
laajempi kunnossapito-operaatio.”<br />
Viime kesänä koneet ja maalisudit heiluivat<br />
aluksella tiheään. Kunnostusurakassa<br />
auttamaan palkattiin myös yksi ylimääräinen<br />
puolimatruusi.<br />
”Vanhat maalit ja ruosteet irrotettiin<br />
ensin neulakoneella ja sitten vielä harjakoneella<br />
pois, minkä jälkeen aluksen pintoihin<br />
vedettiin neljä kerrosta maalia”, pursimies<br />
laskee.<br />
Pelastusveneharjoituksissa<br />
turvaköydet mukana<br />
Tupakkihuone toimittaa Ballerinalla olohuoneen<br />
virkaa. Tauko loppuu kuitenkin lyhyeen,<br />
kun hälytyskello pärähtää soimaan.<br />
”Pelastusveneharjoitus alkaa”, yt-matruusi<br />
Henry Österlund huikkaa avonaisen<br />
venttiilin takaa muille tupakkihuoneessa<br />
istuville miehille.<br />
Miehet vetävät ripeästi ylleen pelastusliivit.<br />
Osa heistä pukee päälleen myös vuorikiipeilyvälineitä<br />
muistuttavat vermeet. Jos<br />
pelastautumistilanne olisi tosi, olisi vain<br />
mentävä. Harjoituksissa turvallisuuteen<br />
halutaan kiinnittää kuitenkin erityistä huomiota.<br />
Pelastautumistilanteessa jokaisella miehistön<br />
jäsenellä on oma tehtävä hoidettavana.<br />
Pursimies Gratschewin tehtävä on<br />
laittaa pelastusvene laskukuntoon. Kun<br />
kaikki on valmista, Östergård, Ritvanen ja<br />
moottorimies Roger Östergård kiipeävät<br />
sen kyytiin. Ennen kuin pelastusvenettä<br />
lähdetään laskemaan, miehet kiinnittävät<br />
turvavaljaat vaijeriin ylös kiinni. Järjestelyllä<br />
estetään se, että jos pelastusvene vahingossa<br />
putoaisi, miehet jäisivät roikkumaan<br />
köysien varaan.<br />
Onneksi vesi on tyyni, eikä harjoituksissa<br />
tarvitse hosua. Gratschew laskee pelastusvenettä<br />
hitaasti alaspäin kohti maininkeja.<br />
Moottori ei pistä hanttiin, vaan<br />
starttaa hyvin kun vene on laskettu vesille.<br />
Yliperämies Parkkinen seuraa tilannetta samaan<br />
aikaan Ballerinan kannella.<br />
”Mies yli laidan”, kuuluttaa hän puhelimeen<br />
ja heittää pelastusliivit veteen.<br />
Pelastusvene on ehtinyt tällä välin jo<br />
melko kauas Ballerinan laitamilta. Ruorissa<br />
istuu Ritvanen, joka kääntää kurssin nyt<br />
”autettavaa” kohti. Ihme kyllä, paatti lipuu<br />
vettä pitkin nopeasti humoristisesta ulkonäöstään<br />
huolimatta. Sitten tippunut noukitaan<br />
ripeästi kyytiin. Operaatio päättyy<br />
hyvin onnistuneena ja seuraavaksi onkin<br />
paloharjoituksen aika.<br />
5
Turkki, täkki ja<br />
muut mööpelit<br />
Kaikki KCL Ballerinan miehistön jäsenet tekevät<br />
noin kolmen viikon törnejä, eli työjaksoja.<br />
Kolme viikkoa on miesten mukaan passeli<br />
työaika, eikä laivan työoloissakaan ole kummempaa<br />
valittamista.<br />
”Turkki on täällä hyvässä kunnossa. Eipä<br />
löydy pölyä paljon mistään, vaikka sementtiä<br />
kuljetetaan”, ensimmäinen konemestari<br />
Pekka Ritvanen iskee tarinaa ennen pelastusveneharjoitusta.<br />
Huoneessa on sohva, pieni pöytä ja tuoleja,<br />
mutta missään ei näy turkkia. Ritvasen<br />
puheessa vilahtelee suuri joukko erilaista esineistöä<br />
ja kulkijaa. Maista tuoduilla sanoilla<br />
on väritetty arkista elämää laivoilla kautta<br />
aikain. Turkiksi paljastuu aluksen sisätilan<br />
lattia, eikä ihme: löytyyhän laivoilta myös esimerkiksi<br />
täkkiä ja manttelia. Kotieläimetkin<br />
ovat kuvioissa, sillä merillä voi kuulla puhuttavan<br />
esimerkiksi merisiasta tai koiravahdista<br />
– ja jos oikein huonosti käy, niin aluksesta voi<br />
löytyä vielä jäniskin! Sen verran herrasmiesmäisyyttä<br />
merimiesslangissa on kuitenkin<br />
osoitettu, että kunniamainintaa merisiaksi<br />
nimittämisestä ei saa porsasteleva työtoveri,<br />
vaan tällä nimellä kutsutaan kovassa merenkäynnissä<br />
huonosti käyttäytyvää alusta.<br />
Moottorimies Roger Östergård pelastusveneen<br />
nokassa.<br />
Pursimies Olof Gratschew sementinkuljetusalus<br />
KCL Ballerinan kannella.<br />
Vikaeeraajia tahtoo olla vaikeaa saada<br />
KCL Ballerinan isännöintiä hoitaa ASP Ship<br />
Management Scandinavia Oy. Yritys on osa<br />
kansainvälistä ASP Ship Management Groupia,<br />
jonka Skandinavian konttori sijaitsee<br />
Maarianhaminassa, joka on myös M/s KCL<br />
Ballerinan kotisatama. Sementinkuljetusalus<br />
Ballerinan lisäksi ASP miehittää myös esimerkiksi<br />
Lillbacka Powerco Oy:n M/s Global Carrier<br />
ja M/s Global Freighter -laivoja.<br />
Taloustilanne on heijastunut KCL Ballerinan<br />
kuljetuksiin. Ajoa on toki ollut, mutta ei<br />
yhtä paljon kuin pari vuotta sitten korkeasuhdanteen<br />
aikana. Esimerkiksi viime keväänä<br />
oli joitakin hiljaisempia sesonkeja. Ballerinan<br />
miehistö on kuitenkin optimistinen tulevaisuuden<br />
suhteen: niin kauan kuin rakennetaan,<br />
myös sementille on tilausta.<br />
Miehistön mielestä ajojen riittävyys ei ole<br />
siis KCL Ballerinan akuutein ongelma. Sen<br />
sijaan vikaeeraajia, eli sijaisia on jouduttu etsimään<br />
toisinaan kynsin hampain. Erityisesti<br />
kone- ja kansipuolen osaajista on pulaa, eikä<br />
tilannetta helpota aluksella lähivuosina tapahtuvat<br />
eläköitymiset.<br />
”Nuoret opiskelevat ”pitkälle”, eikä perustehtäviin<br />
tahdo löytyä tarpeeksi työvoimaa.”<br />
6
Merenkulun<br />
perus- ja täydennyskoulutusta<br />
MKK:n kursseilta<br />
<strong>Suomen</strong> meriklusterin lasketaan koostuvan noin 2900 yrityksestä, jotka toimivat<br />
meriteollisuuden, merenkulun ja satamatoimintojen parissa. Yli 43 000 suomalaista saa<br />
leipänsä suoraan merisektoriin liittyvistä toiminnoista. Jos mukaan lasketaan vielä niin<br />
sanotut välilliset vaikutukset, meriklusterin voidaan katsoa työllistävän Suomessa jopa<br />
noin puoli miljoonaa henkeä. Kaikilla heillä ei ole aiempaa merenkulkualan koulutusta.<br />
Mistä sitä voi saada?<br />
Merenkulkualan koulutus- ja tutkimuskeskus (MKK) järjestää vuosittain<br />
merenkulun perusteet -kurssin, johon voivat hakea henkilöt, jotka työskentelevät<br />
merenkulkuun liittyvissä tai sitä sivuavissa tehtävissä. Tällaisia ammattiryhmiä ovat<br />
esimerkiksi huolitsijat, satamatyöntekijät, taloushallinnon ja vakuutusalan asiantuntijat,<br />
myynnin ja logistiikan ammattilaiset, järjestöjä ja valtion virkamiestahoja unohtamatta.<br />
Maasta ja<br />
maanosasta toiseen<br />
Rauman ammattiopiston lehtori Kai Raikunen<br />
piirtää taululle kaaviota.<br />
”Toisen maailmansodan aikaisista noin<br />
25 000 dwt:n öljy- ja malmialuksista on tultu<br />
200 000 – 300 000 dwt:n aluksiin”, Raikunen<br />
selostaa kuulijoille.<br />
Uteliaat silmät seuraavat tarkkaavaisina<br />
lehtorin luentoa. Helsingin Kaisaniemessä<br />
järjestetyllä merenkulun perusteet -kurssilla<br />
on tällä kertaa ammattiryhmittäin edustettuina<br />
esimerkiksi huolitsijat, myyntimiehet,<br />
viestintäihmiset, vakuutusalan asiantuntijat,<br />
ekonomit ja logistiikka- sekä taloushallinnon<br />
ammattilaiset. Kaikkia heitä yhdistää työssään<br />
meri – tavalla tai toisella.<br />
”Tyhjyyden kuljettamista on merillä paljon.<br />
Viedään lasti jonnekin ja laiva ajaa tyhjänä<br />
takaisin”, Raikunen pohtii merenkulun<br />
kiemuroita.<br />
Merenkulun ABC<br />
kahden päivän aikana<br />
Monelle kurssilaiselle merenkulun perusasiat<br />
ovat täysin uusia. Ammatista huolimatta tietoa<br />
ei ehkä ole ollut helposti hankittavissa.<br />
MKK:n järjestämä kurssi preppaa osallistujat<br />
tehokkaasti ”kärryille” merenkulun perusasioista<br />
kahden päivän aikana. Kurssilla<br />
puhutaan esimerkiksi kauppamerenkulun<br />
toimintaympäristöstä ja toimijoista, opiskellaan<br />
laivatyypit ja merenkulun asiakirjoja sekä<br />
kuullaan kattavasti kuljetusketjun toiminnasta<br />
niin maailmalla kuin Suomessa.<br />
Opetuksen edetessä monien osallistujien<br />
silmissä alkaa kipinöidä ja luokassa leijuu<br />
ahaa-elämysten tuntu. Moni osallistuja miettiikin<br />
varmasti omien töidensä suhteen, että<br />
”kunpa olisin tiennyt tämän aiemmin”. Ja mikä<br />
parasta, kurssin myötä syntyy uusia ideoita ja<br />
kontakteja, joista merenkulun parissa työskentelevillä<br />
on aina hyötyä tulevaisuudessa.<br />
Täydennyskoulutusta<br />
merimiehille<br />
Merenkulkualan koulutus- ja tutkimuskeskus<br />
(MKK) on Turun yliopiston<br />
erillislaitos, joka tarjoaa merenkulun ja<br />
siihen läheisesti liittyvien alojen täydennyskoulutusta<br />
sekä tutkimus- ja asiantuntijapalveluja.<br />
Varta vasten merimiehiä varten räätälöityjä<br />
koulutuksia MKK:n vuotuisessa<br />
kurssiohjelmassa on lukuisia, joista vielä<br />
tänä syksynä on tulossa Fartygets underhåll<br />
osana alusten huoltoon liittyvien<br />
ruotsinkielisten kurssien sarjaa. Lisäksi<br />
koulutuksia on järjestetty lastintuennasta,<br />
paloturvallisuudesta sekä ympäristöteemoista.<br />
Pidempi kestoista koulutusta<br />
on shipping-alan CISC-ohjelma sekä<br />
diplomimerikapteenin jatkokoulutusohjelma.<br />
Du kan läsa den här texten på svenska:<br />
www.smu.fi > på svenska > utbildning > kurser<br />
Lisätietoja koulutuksista ja ajankohtaisia<br />
tutkimusuutisia Merenkulkualan<br />
koulutus- ja tutkimuskeskuksen<br />
kotisivuilta:<br />
mkk.utu.fi<br />
7
Luottamusmiesten täydennyskurssilta kotiin viemiseksi<br />
”tuhtia sopimusoppia”<br />
Teksti ja kuvat: Saana Lamminsivu<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n luottamusmiehet<br />
kokoontuivat tällä<br />
kertaa Hämeenlinnaan Aulangolle<br />
6.–7. lokakuuta pidetylle<br />
täydennyskurssille. Ensimmäinen<br />
kurssipäivä pyörähti käyntiin alkusyksystä<br />
uudistettujen työehtosopimusten esittelyllä,<br />
kun <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n puheenjohtaja<br />
Simo Zitting kävi sopimuksia luottamusmiesten<br />
kanssa seikkaperäisesti lävitse.<br />
Syyskuun alussa tehtiin päätös, että<br />
ulkomaanliikenteen työehtosopimuksia<br />
jatketaan<br />
vuoden 2012 helmikuun<br />
loppuun saakka, mutta<br />
palkantarkistuksista<br />
1.3.2010 ja 1.3.2011<br />
sovitaan erikseen,<br />
puheenjohtaja painotti<br />
tilaisuudessa.<br />
Ensimmäisenä<br />
kurssipäivänä<br />
kuultiin myös<br />
<strong>Unioni</strong>n toimitsija/ITF-tarkas-<br />
taja Ilpo Minkkisen selostus Kansainvälisen<br />
työjärjestö ILO:n merityötä koskevasta<br />
yleissopimuksesta, joka tulee voimaan todennäköisesti<br />
vuosien 2011–2012 aikana.<br />
<strong>Unioni</strong>n toimitsija Carita Ojala esitteli<br />
puolestaan ”matti”-luottamusmiessivustoa,<br />
joka on avattu <strong>Unioni</strong>n kotisivuille. Sivustolta<br />
löytyy muun muassa alan lainsäädäntöä,<br />
työehtosopimuksia sekä varustamokohtaista<br />
asiaa. (Luottamusmiehet voivat<br />
tilata Ojalalta tunnukset sivustolle.)<br />
Iltapäivästä kuulijat johdatettiin yhä syvemmälle<br />
ammattiyhdistysviidakkoon, kun<br />
SAK:n järjestöpäällikkö Reijo Paananen<br />
puhui luottamusmiehille keskusjärjestössä<br />
meneillään olevasta organisaatiouudistuksesta<br />
ja ammattiyhdistysliikkeen muutoksesta.<br />
SAK:n tulevaisuushanke kartoittaa<br />
parhaillaan jäsenten ajatuksia siitä, mitä<br />
ja millaista vaikuttamista sekä toimintaa<br />
keskusjärjestöltä ja liitoilta tulevaisuudessa<br />
odotetaan. On tärkeää, että myös <strong>Merimies</strong>-<br />
<strong>Unioni</strong>n jäsenet ovat keskustelussa mukana.<br />
(Keskusteluun voit osallistua osoitteessa:<br />
www.sak.fi.)<br />
Satama-alan komppania luentosalissa.<br />
8<br />
SAK:n järjestöpäällikkö Reijo Paananen sai yleisön mukaansa keskusjärjestön<br />
toiminnasta puhuttaessa. Paananen siirtyy lähiaikoina ”pääkallopaikalle”<br />
Brysseliin ay-väen asioita ajamaan ja toimii erityisesti linkkinä liittojen ja<br />
Brysselin päättäjien välillä, hän kertoi.
Välähdyksiä varustamokohtaisista<br />
”Intensiivinen tunnelma, mutta ei riitaa”<br />
työntekijät ja henkilöstöpäälliköt vaihtoivat ajatuksia varustamokohtaisissa<br />
Tallink Silja Oy:n merihenkilöstöpäällikkö<br />
Ulla Häkkinen ja M/s Silja Europan intendentti<br />
Ari Koivula tapasivat varustamon<br />
luottamusmiehiä Aulangolla. Häkkinen<br />
esitteli tilaisuudessa muun muassa kalvoja<br />
yhtiön rahti- ja matkustajamäärien kehityksestä.<br />
Yrityksen laivat kuljettivat kesäelokuussa<br />
14 prosenttia enemmän matkustajia<br />
edellisvuoteen verrattuna, mutta<br />
rahtimäärissä oli sen sijaan pudotusta.<br />
Elokuussa kuuluikin huonoja uutisia, kun<br />
yhtiö ilmoitti tehostamistoimistaan maapuolella.<br />
Yt-neuvotteluiden päätöksenä 77<br />
työntekijää irtisanotaan myynti- ja asiakaspalvelusta.<br />
Meripuolella henkilöstövähennyksiä ei<br />
ole kuitenkaan suunnitteilla, henkilöstöpäällikkö<br />
Häkkinen kertoi <strong>Unioni</strong>n luottamusmiehille.<br />
Tallink Silja Oy:ssä pidetään<br />
päinvastoin tärkeänä työntekijöiden edustajien<br />
ja henkilöstöjohdon yhteisiä keskusteluja<br />
ja suunnittelutilaisuuksia. Yhtiössä on<br />
perustettu tänä vuonna esimerkiksi työryhmä,<br />
joka etsii pitkän tähtäimen ratkaisuja<br />
haastavasta taloustilanteesta ylipääsemiseksi.<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n luottamusmiehistä<br />
työryhmään kuuluvat Markku Knuutinen,<br />
Kari Nurmirinta ja Juha Salo sekä<br />
pääluottamusmies Leif Drockila.<br />
Finstashipin jäinen tavoite<br />
Positiiviset uutiset jäivät todella vähiin Varustamoliikelaitos<br />
Finstashipin varustamokohtaisessa<br />
tapaamisessa. Henkilöstöjohtaja<br />
Thomas Doepel on kiertänyt aktiivisesti<br />
laivoilla merimiehiä tapaamassa ja saapui<br />
myös Aulangolle luottamusmiesten kanssa<br />
keskustelemaan.<br />
Henkilöstöjohtaja kävi varustamon nykytilanteen<br />
yksityiskohtaisesti ja realisti-<br />
sesti lävitse tapaamisen aikana. Varustamoliikelaitoksen<br />
talous on pahasti pakkasen<br />
puolella, joten säästöjä olisi saatava aikaan,<br />
hänen viestinsä kuului. Doepel ja luottamusmiehet<br />
ruotivat kokouksessa nykyisiä<br />
vaikeuksista avoimesti ja suoraan lähes<br />
kahden tunnin ajan, joten myös Finstashipissä<br />
arvostetaan työntekijöiden ja henkilöstöjohdon<br />
yhteisiä keskusteluita vaikeasta<br />
tilanteesta huolimatta.<br />
Tekniset apuvälineet –<br />
hyöty vai haitta omassa työssä?<br />
Vuosaaren satamavalvojille aikaansaatu<br />
työehtosopimus herätti tyytyväisyyttä luottamusmiesten<br />
keskuudessa. Edunvalvontaasioiden<br />
lisäksi satama-alan luottamusmiehet<br />
keskustelivat omassa kokouksessaan<br />
arjen konkreettisista haasteista, kuten kiinnitysmiesten<br />
määrästä ja teknisten apuvälineiden<br />
hyödyntämisestä omassa työssä.<br />
Uutta tekniikkaa on tarjolla, mutta hyvästä<br />
ajatuksesta huolimatta sen käyttö voi<br />
olla työmaalla kiiretilanteessa hankalaa.<br />
Esimerkiksi kuorma-auton lavalle asennettu<br />
heppoinen vinssi voi pahimmassa<br />
tapauksessa viedä jääkeleillä köysiä kiristettäessä<br />
”auton nahkoineen”, joten tästä<br />
härvelistä ei välttämättä ole työssä paljon<br />
hyötyä. Tekniikan kehitys on fyysisessä<br />
työssä toivottavaa, mutta niin kauan kun<br />
apuvälineet ovat ”lelutasolla”, toimivin<br />
ja nopein ratkaisu työtilanteessa on<br />
edelleen raaka lihasvoima, satamaalan<br />
miehet tuumivat.<br />
Varustamoliikelaitos Finstashipin ja Ahvenanmaan<br />
maakuntalauttojen varustamokohtainen<br />
tapaaminen.<br />
Eija Kiviölle ja Martti Kuuselalle luovutettiin<br />
<strong>Unioni</strong>n kultamerkki yli 25 jäsenyysvuoden<br />
ansiosta luottamusmiesten täydennyskurssin<br />
yhteydessä.<br />
Katso kuvagalleria tilaisuudesta:<br />
www.smu.fi > koulutus > luottamusmiesten<br />
täydennyskurssi syksy 2009<br />
9
Tehtävä Bulgariassa<br />
Teksti: Teuvo Merenlinna Kuvat: Ismo Nokelainen, Shutterstock<br />
Reissuni alkoi kuudes syyskuuta.<br />
Laukku oli pakattu jo edellisenä<br />
iltana ja pyrin ottamaan mukaan<br />
vain välttämättömimmät<br />
rojut. Pummasin kyydin linja-autoasemalle<br />
naiselta, jonka kanssa olin juonut aamukahvini.<br />
Matkalla mietin, tuliko kuitenkin<br />
kaikki tarpeellinen sittenkään mukaan.<br />
Kurssi käännettiin ensin kohti Helsinki-<br />
Vantaan lentokenttää ja siellä kohde oli<br />
Hotelli Hiltonin aula, jonne oli sovittu tapaaminen<br />
muiden iskuryhmään kuuluvien<br />
kanssa. Hotelliin tullessani siellä olikin jo<br />
osa porukasta odottamassa, vain pari kaveria<br />
puuttui. Pidimme matalaa profiilia ja<br />
käytimme vain etunimiä, olihan ryhmä jo<br />
entuudestaan tuttu.<br />
Tätä hommaa oli työstetty yhdessä jo keväällä,<br />
siinä sivussa kun hoidimme edellisen<br />
toimeksiannon. Seurueeseen oli tosin<br />
tullut yksi uusi jäsen, mutta emme pitäneet<br />
sitä riskinä, olihan hän luotettavalta taholta<br />
porukkaan lähetetty. Hän oli nimeltään<br />
Klaus ja statuksena keikalla tarkkailija ja<br />
kouluttaja. Pitikin olla tarkkana, mitä mies<br />
tuli raportoimaan ryhmän toiminnasta.<br />
Muuten joukkoomme kuului lisäkseni viisi<br />
muuta ukkoa ja kaksi naisjäsentä, sekä tuttu<br />
valvoja Ismo, ryhmän koulutusvastaava<br />
jo alkuvuonna aloitetulta alokas- ja jatkojaksoilta.<br />
Vain yksi oli joukosta poissa, Petteri<br />
oli estynyt lähtemään. Harmi, olisi ollut<br />
hyvä lisä tässä jengissä.<br />
Varjoja Varnassa<br />
Tällä kertaa keikka suuntautui maan rajojen<br />
ulkopuolelle Bulgariaan. Lento oli<br />
Varnaan. Siirryimme sateisessa ja viilenevässä<br />
illassa lomaturistien seassa koneeseen,<br />
emme erottuneet juurikaan muusta<br />
joukosta. Aikataulun mukainen lähtö ei<br />
pitänyt paikkaansa ja jäykkäsiipi nousi taivaalle<br />
lähes tunnin myöhässä. Mietin oliko<br />
keikka kusemassa heti alkuunsa. Matkalla<br />
rautaputken kippari löysi ohjaamostaan kuitenkin<br />
turboruuvin ja perille tultiin lopulta<br />
aikataulussa.<br />
Matkatavaroiden viipyminen pisti taas<br />
miettimään, mikä nyt mättää? Ketään ei kuitenkaan<br />
pidätetty ja pääsimme siirtymään<br />
turistien seassa paikalle tilattuihin linjaautoihin.<br />
Siirto kohti majoitustiloja Hotelli<br />
Kristalliin alkoi. Perillä kämpät otettiin haltuun.<br />
Huoneet olivat kahden hengen ja me<br />
oltiin Jussin kanssa samassa, niin oli sovittu.<br />
Myöhään illalla ryhmämme piti vielä peitepalaverin<br />
tulevan viikon siirroista. Kaikilla<br />
oli jo rennompi olo, oltiinhan perillä ilman<br />
suurempia ongelmia.<br />
Pitkää päivää ja tiedonjakoa<br />
Seuraavan aamun sää oli melko tuulinen, viileä<br />
ja sateinen. Hotellijärjestelytkin ontuivat.<br />
10
Kuvassa ylärivillä vasemmalta oikealle: Mikael Ahlfors, Mika Mäkelä, Ismo Nokelainen, Anne Nuutinen, Jussi Vepsäläinen ja Jari Reijonen.<br />
Alarivillä vasemmalta oikealle: Klaus Lust, Pasi Pitkälä, Leena Mäkimanner ja Teuvo Merenlinna.<br />
Tarvitsimme ryhmätyötilaa aikaisempien<br />
toimeksiantojen läpikäyntiin ja tarkempaan<br />
suunnitteluun, tehtävienjakoon ja<br />
niiden suoritukseen. Ahtauduimme ensin<br />
Ismon kämppään, kun emme muutakaan<br />
siihen hätään keksineet.<br />
Peiteoperaatio jatkui seuraavana päivänä,<br />
kun hotelli järjesti meille tilan. Seinällä<br />
luki osuvasti ”Children`s play room”! Lasten<br />
leikkihuone oli siitä eteenpäin tukikohtamme.<br />
Näin pääsi Luottamusmiesten<br />
jatkokurssi 2/2009 aloittamaan opiskelunsa.<br />
Kun vielä pienen kerjäämisen jälkeen<br />
saimme aikuisten kokoa olevat pöydät ja<br />
tuolit käyttöömme, projekti alkoi olla ihan<br />
mielekästä.<br />
Siinä leikkihuoneessa me sitten vietimme<br />
aikaamme, Anne, Leena, Mikke, Mika,<br />
Pasi, Jari, Jussi ja minä. Ismo ja Klaus pitivät<br />
meille tiedonjakoa, yhdessä ja erikseen.<br />
Aiheina oli kokous- ja neuvottelutoiminta,<br />
työpaikkakiusaaminen ja -häirintä, ne olivat<br />
niitä uudempia asioita. Merityölainsäädäntö<br />
oli päivästä toiseen myös käytössä,<br />
kun ratkoimme ja väänsimme ”keissejä”<br />
läpi yt-lain tiimoilta ja tarvittiin sitä muutenkin<br />
melko tiheään. Alkuviikon päivät<br />
väännettiin vähän pitempään, kun ne ilmatkin<br />
olivat mitä olivat. Loppuviikosta<br />
saatiin siten opiskelun kannalta lopetettua<br />
vastaavasti hiukan aikaisemmin ja kelitkin<br />
siinä myös paranivat. Välillä tehtiin ryhmätöitä<br />
vapaa-aikanakin hotellin aulabaarissa,<br />
kun jengi viihtyi hyvin yhdessä, se ei ollut<br />
mikään ongelma.<br />
Vertailevaa tutkimusta<br />
Tokihan sitä käytiin myös Varnassa markkinoihin<br />
tutustumassa, harrastamassa<br />
vertailevaa tutkimusta, jos saan asian niin<br />
ilmaista. Hotellin ympäristö oli myös pullollaan<br />
erinäköistä ja makuista tarjontaa,<br />
rättikauppaa ja casinoa. Meille järjestyi<br />
myös retkipäivä. Olimme Klasun ansiosta,<br />
niin ymmärsin, reilummankokoisella<br />
purjepaatilla Mustallamerellä maisemia<br />
tiiraamassa. Vietimme muutaman tunnin<br />
”autiolla” rannallakin, jossa oli eväs- ja virvokehuolto<br />
järjestetty sekä muuta aktiviteettiä.<br />
Olikin hieno päivä ja reissu, kiitos<br />
siitä kenelle se kuuluu.<br />
Päätöskeikka – toistaiseksi<br />
Olimme aloittaneet yhdessä ensin peruskurssilla<br />
Kiljavan opistolla, sitten jatkokurssilla<br />
samassa paikassa. Tämä oli tällä<br />
kertaa päätöskeikka, ainakin toistaiseksi.<br />
Se jää nähtäväksi, mitä kenenkin kohdalla<br />
tulee tapahtumaan ja missä ympyröissä<br />
törmätään.<br />
Kiitos hyvälle porukalle, kaikilta kaikille!<br />
Kurssin vetäjille Ismo Nokelaiselle ja Klaus<br />
Lustille, unohtamatta Carita Ojalaa, hän<br />
toimi kanssamme Kiljavalla.<br />
Tämä oli tehtävä Bulgariassa.<br />
Raportin teki Merenlinnan Teusa<br />
”Jack Sparrow”<br />
...yksi iskuryhmän jäsenistä, moi!<br />
Kiinnostuitko luottamusmiestoiminnasta?<br />
Lähetä sähköpostitse tai kortilla <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>in yhteystietosi,<br />
mikäli kiinnostuit luottamusmiestoiminnasta. Otamme sinuun yhteyttä<br />
ja arvomme kymmenen yhteystietonsa lähettäneen kesken vuoden<br />
2009 luottamusmieskurssilaisten laatiman Merivisa-pelin.<br />
Lähetä yhteystietosi 23.11.2009 mennessä<br />
sähköpostitse: anja.uusitalo@smu.fi tai<br />
postitse: ”Luottamusmiesainesta”<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong><br />
John Stenbergin ranta 6<br />
00530 HELSINKI<br />
11
Luottamusmieskoulutus<br />
2010<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong><br />
järjestää luottamusmiehiksi<br />
valituille omaa luottamusmieskoulutusta.<br />
Kurssit<br />
on tarkoitettu kaikille<br />
luottamustehtävissä oleville.<br />
Kursseille hakeminen<br />
Kursseille haetaan ammattiyhdistysliikkeen<br />
kurssihakemuslomakkeella, joita saat luottamusmiehiltä,<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n toimistoista ja<br />
<strong>Unioni</strong>n kotisivuilta:<br />
www.smu.fi > koulutus ><br />
luottamusmieskoulutus<br />
Kurssit<br />
22.–26.2.2010<br />
Grundkurs för förtroendeman (öppen)<br />
15.–19.3.2010<br />
Luottamusmiesten peruskurssi<br />
13.–14.4.2010<br />
Luottamusmiesten täydennyskurssi/<br />
Kompletteringskurs för förtroendemän<br />
17.–21.5.2010<br />
Luottamusmiesten jatkokurssi 1<br />
Perhelomat ry:n lomat 2010<br />
Perhelomat ry ja <strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong> SMU ry<br />
järjestävät yhteistyössä ohjattuja lomaviikkoja RAY:n<br />
tuella. Lomatuet myönnetään terveydellisin ja<br />
taloudellisin perustein. Lomat järjestetään Lomakeskus<br />
Huhmarissa, Polvijärvellä noin 30 kilometriä Joensuusta.<br />
www.lomakeskushuhmari.com<br />
Lomaviikot sisältävät ohjattua liikunnallista ja virkistyspainotteista ohjelmaa<br />
sekä luentoja kuhunkin lomaan liittyvistä aiheista. Loman hintaan sisältyy viikon<br />
ohjelma ja täysihoito, majoitus on viihtyisissä loma-asunnoissa: loma-asunto / perhe<br />
tai pariskunta. Yksin tulevat majoitetaan kahden hengen loma-asuntoihin.<br />
Matkat lomalaiset maksavat itse.<br />
Eläkeläisten erityisviikot (eläkkeelle jääneille liiton jäsenille ja heidän puolisoilleen)<br />
Loman nimi Loma-aika Hinta / henkilö Hakuaika päättyy<br />
HUOM!<br />
Vesiviikko 18.–23.1.2010 110 euroa 30.11.2009<br />
Onni kiertämään 8.–13.11.2010 110 euroa 15.9.2010<br />
Hyvän olon viikko 6.–11.12.2010 90 euroa 15.10.2010<br />
Työttömien erityisviikot (työttömille ja heidän perheenjäsenilleen)<br />
Aikuisten kustannus lomapaketista 62,50 € / alle 16-vuotiaat ilmaiseksi<br />
Loman nimi Loma-aika Hinta / henkilö Hakuaika päättyy<br />
Plussaa elämään 15.–20.2.2010 62,50 euroa 2.1.2010<br />
Plussaa elämään 20.–25.6.2010 62,50 euroa 30.4.2010<br />
Pienten lasten erityisviikot (liiton jäsenille ja heidän puolisoille sekä lapsille)<br />
Aikuisten kustannus lomapaketista 110€ / alle 16-vuotiaat ilmaiseksi<br />
Loman nimi Loma-aika Hinta / henkilö Hakuaika päättyy<br />
Vekaraviikko 14.–19.6.2010 110 euroa 30.4.2010<br />
13.–17.9.2010<br />
Luottamusmiesten jatkokurssi 2<br />
12.–13.10.2010<br />
Luottamusmiesten täydennyskurssi/<br />
Kompletteringskurs för förtroendemän<br />
Lisätietoja kursseista ja muusta koulutuksesta:<br />
Liittosihteeri Kenneth Bondas<br />
puh. (09) 615 20254, 040 456 0245<br />
s-posti: kenneth.bondas@smu.fi<br />
Lisätietoja ja hakemuslomakkeita:<br />
SMU / Arja Merikallio, puh. (09) 6152 0259<br />
arja.merikallio@smu.fi tai www.perhelomat.fi.<br />
Hakemukset osoitteeseen:<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>, Arja Merikallio,<br />
John Stenbergin ranta 6,<br />
00530 HELSINKI<br />
12
maailman<br />
meriltä<br />
Koonnut: juhani Artto<br />
Lomaliitto ry:n Teemalomat 2010 haettavana RAY:n tuella<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n jäsenille. Kaikki lomajaksot<br />
sisältävät puolihoidon sekä lomaohjelman. Tarkempi ohjelma<br />
löytyy <strong>Unioni</strong>n kotisivuilta. Sosiaalisen lomatoiminnan<br />
tavoitteena on antaa voimavaroja arjessa jaksamiseen ja<br />
edistää terveyttä.<br />
Lomatuki<br />
Raha-automaattiyhdistys on myöntänyt Lomaliitto ry:lle avustuksen,<br />
jolla lomatuki rahoitetaan. Lomatuet myönetään<br />
sosiaalisin, taloudellisin ja terveydellisin perustein. Lomatukea<br />
ei myönnetä hakijalle, joka on ollut tuetulla lomalla vuoden<br />
2009 aikana.<br />
IMATRAN KYLPYLÄ<br />
Ikänsä kunnossa 55+ -loma 23.–28.5.2010<br />
Omavastuuhinta 170 €/aikuinen<br />
Hyvän olon ja kunnon osatekijät voivat<br />
löytyä lähempää kuin luuletkaan!<br />
FONTANA SPAHOTEL KEURUSSELKÄ<br />
Senioreiden aktiiviloma 24–29.5.2010<br />
Omavastuuhinta 155 €/aikuinen<br />
Lomalla liikutaan oman kunnon mukaan sisällä, ulkona<br />
ja vedessä. Tanssitaan senioritansseja ja osallistutaan<br />
tuolijumppaan. Tehdään retki Keuruulle Wanhan<br />
Keuruun matkailukohteisiin (lisämaksu).<br />
Voimaa Keurusselän luonnosta työttömille 30.5.–4.6.2010<br />
Omavastuuhinta 50 €/aikuinen<br />
Liikutaan yhdessä sisällä ja ulkona luonnossa.<br />
Ohjelmassa kiinalaista voimistelua, laavuretki,<br />
allasjumppaa ja tietoa kasveista. Työttömien lomalle voivat<br />
hakea työttömät yksin tai puolison kanssa.<br />
FONTANA SPAHOTEL YLLÄS SAAGA, YLLÄSJÄRVI<br />
Virkistävä vaellusloma 14.–19.8.2010<br />
Omavastuuhinta 115 €/aikuinen<br />
Lomalla liikutaan yhdessä päivittäin tunturimaastossa<br />
4–6 km. Lisäksi mm. allasjumppaa ja venyttelyä.<br />
FONTANA HOTEL RANTAKALLA, KALAJOKI<br />
Virkistys- ja hyvinvointiloma kaikenikäisille 30.5.–4.6.2010<br />
Omavastuuhinta 120 €/aikuinen, 20 €/lapsi 6–14 v<br />
Mukavaa yhdessäoloa ja liikuntaa oman kunnon<br />
mukaan sisällä ja ulkona Hiekkasärkillä.<br />
HAKEMUKSET<br />
Tilaa hakulomake SMU:n Arja Merikalliolta<br />
p. (09) 615 20259, s-posti arja.merikallio@smu.fi tai<br />
tulosta lomake suoraan kotisivuilta smu.fi > jäsenyys<br />
> jäsenedut > lomat > lomaliiton lomat 2010<br />
Palauta lomake Lomaliittoon 31.3.2010 mennessä:<br />
LomaLiitto ry, Pasilanraitio 5, 00240 Helsinki,<br />
kuoreen merkintä ”lomatuet”<br />
Mukavuuslippualuksilla palkat jäihin<br />
Mukavuuslippualuksilla työskentelevien työehtoja koskevaa kansainvälistä<br />
sopimusta ei muuteta lähikuukausina. Tähän päätyivät<br />
Kansainvälinen kuljetustyöntekijöiden liitto ITF ja kansainvälisen<br />
merenkulun työnantajien edustajat lokakuun alun neuvotteluissaan<br />
Manilassa.<br />
Asia siirrettiin osapuolten työryhmään, jonka on määrä tehdä<br />
esityksensä vuoden 2010 aikana. Varustamoiden edustajat perustelivat<br />
palkkojen jäädyttämistä alan heikolla suhdanteella, joka johtuu<br />
maailmantalouden taantumasta. ITF:n edustajat vaativat palkkoihin<br />
parannuksia, mutta talouden kylmien tosiasioiden vuoksi heidän oli<br />
tyydyttävä jäädytysehdotukseen.<br />
Myönteisempää kerrottavaa merimiehille tarjosi osapuolten yhteinen<br />
päätös lisätä varoja merenkulun henkilökunnan koulutukseen<br />
ja työllistämiseen. ITF:n ja varustamoiden neuvotteluelin International<br />
Bargaining Forum (IBF) kokoontuu kerran kahdessa vuodessa.<br />
Ruotsin sosialidemokraatit vaativat<br />
tonnistoveroa<br />
Ruotsin parlamentissa sosialidemokraatit ehdottavat budjettialoitteessaan<br />
siirtymistä tonnistoveroon. Se auttaisi työpaikkojen luomisessa<br />
sekä turvaisi uusia voimavaroja hyvinvointipalveluihin, sosialidemokraatit<br />
perustelevat. Merimiehiä organisoiva ammattiliitto<br />
Seko on toistuvasti vaatinut hallitukselta esitystä tonnistoverosta.<br />
Seko muistuttaa, että nykyisen hallituksen neljä porvaripuoluetta<br />
esittivät tonnistoveroon siirtymistä ollessaan oppositiossa. Parlamentin<br />
verovaliokunta puoltaa yksimielisesti tonnistoveron käyttöönottoa.<br />
”Nykyisellä järjestelmällä häviämme sekä työpaikkoja<br />
että verotuloja”, verovaliokunnan varapuheenjohtaja Lars Johansson<br />
(sd) sanoo.<br />
Merirosvot yleensä epäonnistuvat<br />
Tammi-syyskuussa merirosvouksen tiedotuskeskus IMB PRC rekisteröi<br />
enemmän merirosvojen hyökkäyksiä kuin koko vuonna 2008.<br />
Syyskuun 23. päivään mennessä keskus sai tiedot 294 hyökkäyksestä.<br />
Niistä 34 johti aluksen kaappaukseen ja 559 panttivangin ottamiseen.<br />
Rosvojen epäonnistuminen lähes 90 prosentissa hyökkäyksistään<br />
johtuu paljolti somalialaisten rikollisten toiminta-alueelle<br />
lähetettyjen sota-alusten toiminnasta.<br />
Puolet tammi-syyskuun hyökkäyksistä kirjattiin somalialaisten<br />
merirosvojen tekemiksi. Kaappaukseen johtaneista hyökkäyksistä<br />
ainoastaan kaksi tehtiin muualla kuin somalialaisten merirosvojen<br />
toiminta-alueella Adenin lahdella, Intian valtamerellä ja Omanin rannikon<br />
tuntumassa.<br />
Aluksilla, joille somalialaiset hyökkäsivät, sai surmansa 4 merimiestä.<br />
Syyskuun lopulla somalialaisten merirosvojen käsissä oli 4<br />
kaapattua alusta ja 82 niillä työskentelevää merenkulun ammattilaista.<br />
Malesian vesillä rekisteröitiin tammi-syyskuussa 14 hyökkäystä,<br />
Etelä-Kiinan merellä 9. Indonesian rannikolla tehostunut partiointi<br />
rajoitti tapaukset 7:ään, kun niitä oli viime vuonna yhteensä 28.<br />
Merirosvouksen tiedotuskeskuksen ajantasaiset raportit löytyvät<br />
netistä osoitteesta www.icc-ccs.org (klikkaa painiketta IMB Piracy<br />
Reporting Centre ja avautuvalla sivulla painiketta Live Piracy Report).<br />
13
Neste Oilin yt-neuvottelut päätökseen<br />
– ei tiedossa olevia vaikutuksia merimiehiin<br />
Neste Oilin yt-neuvottelut päättyivät lokakuun<br />
puolivälissä. Neuvotteluiden tuloksena<br />
Neste Oilin henkilöstömäärä Suomessa<br />
vähenee 351 henkilöllä. Näistä noin 240<br />
henkilöä on valinnut vapaaehtoisen eläkejärjestelyn.<br />
Yhteensä 111 henkilöä joutuu uudelleensijoittumisen<br />
piiriin, joita yhtiö kertoo<br />
tukevansa. Tämän lisäksi insinööritoimisto<br />
Merenkulun turvallisuuspalkinto<br />
Sea Sunday merikapteeni Juhani Tammistolle<br />
Kymenlaaksolainen merikapteeni ja merenkuluntarkastaja<br />
Juhani Tammisto vastaanotti<br />
tänä vuonna merenkulun turvallisuuspalkinto<br />
Sea Sundayn. Liikenneministeri Anu Vehviläinen<br />
luovutti palkinnon Tammistolle jäänmurtaja<br />
Urhon komentosillalla 13. lokakuuta.<br />
Neste Jacobsissa toteutetaan lomautuksia.<br />
Neste Oil on ilmoittanut toteuttavansa<br />
henkilöstövähennykset välittömästi lokakuusta<br />
2009 alkaen, joista viimeisetkin yt-menettelyyn<br />
liittyvät vähennykset toteutuvat vuoden<br />
2010 aikana. Neste Oilin palveluksessa on yhteensä<br />
noin 5 300 henkilöä, joista Suomessa<br />
noin 4 000.<br />
Lue tarkempi juttu <strong>Unioni</strong>n kotisivuilta:<br />
www.smu.fi > viestintä<br />
> uutiset<br />
Yt-lakien valvonta<br />
uudelle<br />
yhteistoiminta-asiamiehelle<br />
Valtioneuvosto on esittänyt uutta lakia yhteistoiminta-asiamiehestä.<br />
Lailla perustettaisiin työ- ja<br />
elinkeinoministeriön yhteyteen erillinen viranomainen,<br />
yhteistoiminta-asiamies.<br />
Yhteistoiminta-asiamiehen tehtävänä olisi valvoa<br />
yhteistoiminnasta yrityksissä annetun lain ja<br />
muiden henkilöstön osallistumisjärjestelmiä koskevien<br />
lakien noudattamista. Hänen ensisijainen<br />
tehtävänä on antaa ohjeita lakien soveltamiseksi.<br />
Asiamiehellä olisi myös valtuudet antaa työnantajalle<br />
kehotus lainvastaisen menettelyn korjaamiseksi,<br />
saattaa asia esitutkintaan ja vaatia<br />
eräissä tapauksissa tuomioistuimelta uhkasakon<br />
asettamista.<br />
Yhteistoimintalain piirissä arvioidaan olevan<br />
noin 8 000 yritystä ja runsaat 800 000 työntekijää.<br />
Lain on tarkoitus tulla voimaan 1.7.2010.<br />
Vuoden 2010 lehtietu palkansaajalehdistä<br />
<strong>Unioni</strong>n jäsenet saavat työväenlehtien tilauksista lehtiedun,<br />
jonka arvo määräytyy lehden ilmestymiskertojen mukaan.<br />
SAK:n kulttuurirahasto julistaa<br />
vuoden 2010 apurahat haettaviksi<br />
Apurahoja voivat hakea kaikki SAK:laisen<br />
ammattiyhdistysliikkeen yksityiset jäsenet tai<br />
harrastajaryhmät. Myös <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n<br />
jäsenet voivat hakea apurahaa.<br />
Hakulomake ja tarkat ohjeet löytyvät<br />
24.11.2009 alkaen Kansan Sivistysrahaston<br />
osoitteesta www.sivistysrahasto.com. Internetissä<br />
täytetty, tulostettu ja allekirjoitettu hakemus<br />
liitteineen toimitetaan 11.1.2010 mennessä<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>in osoitteella:<br />
Lehtietu vuodelle 2010 on SAK:n suosituksen<br />
mukainen, eli 24 euroa vähintään 5 kertaa<br />
viikossa paperi- tai nettiversiona ilmestyville<br />
palkansaajalehdille, 18 euroa 2 kertaa viikossa<br />
paperi- tai nettiversiona ilmestyville<br />
palkansaajalehdille sekä 12 euron lehtietu<br />
vähintään kerran viikossa paperi- tai nettiversiona<br />
ilmestyville palkansaajalehdille.<br />
Kulttuuriapuraha<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong><br />
John Stenbergin ranta 6<br />
00530 HELSINKI<br />
Apurahojen saajien nimet julkaistaan SAK:n<br />
kotisivuilla viimeistään 17.2.2010 sekä<br />
3.3.2010 ilmestyvässä Palkkatyöläisessä ja<br />
25.2.2010 ilmestyvässä Löntagarenissa. Päätös<br />
apurahasta ilmoitetaan saajalle myös<br />
henkilökohtaisesti.<br />
Selvitys:<br />
Nuoret uhkaavat<br />
syrjäytyä<br />
työelämästä<br />
Noin kahdeksan prosenttia työssä käyvistä<br />
18–29-vuotiaista nuorista ei usko olevansa työkykyisiä<br />
enää kahden vuoden kuluttua. Yli viidennes<br />
työkyvystään epävarmoista nuorista tunsi, että<br />
työyhteisö lisää heidän poissaolojensa määrää.<br />
Tiedot käyvät ilmi työhyvinvoinnin asiantuntijayritys<br />
Odumin ja työeläkeyhtiö Varman tekemästä<br />
laajasta Suomalaisen työntekijän hyvinvoinnin<br />
selvityksestä.<br />
”Vaikka enemmistö nuorista työntekijöistä<br />
näyttää tuoreen selvityksen mukaan päässeen<br />
hyvään alkuun työurallaan, liian moni kokee työn<br />
muodostuvan ylivoimaiseksi jo muutamassa<br />
vuodessa”, sanoo Odumin asiantuntijalääkäri<br />
Riikka Mattila.<br />
Selvityksen mukaan nuoret tunsivat, että heidän<br />
työkykyään uhkaavat henkiset paineet. Vanhemmat<br />
ikäryhmät puolestaan kokivat työn ruumiillisten<br />
vaatimusten uhkaavan työkykyä.<br />
Suomalaisen työntekijän hyvinvointi -selvitys<br />
perustuu lähes 40 000 työntekijän vastauksiin eri<br />
toimialoilta viiden vuoden ajalta.<br />
14
Perinteiset<br />
jouluglögit<br />
Helsingin ja Turun<br />
toimistoilla<br />
Helsinki<br />
Perinteiseen tapaan tarjoamme jäsenillemme jouluglögit<br />
<strong>Unioni</strong>n Helsingin toimistolla (John Stenbergin<br />
ranta 6, 00530 Helsinki). Pannu on kuumana keskiviikkona<br />
9.12.2009 klo 13.00–15.00. Tervetuloa!<br />
Turku<br />
Tervetuloa jouluglögille maanantaina 7.12.2009 klo 11–14<br />
Turun toimistolle, Maariankatu 6 b 5. krs.<br />
Tervetuloa!<br />
Jouluterveiset<br />
sähköpostilla lehteen<br />
Seaventures.fi<br />
uusi merenkulkusivusto on avattu!<br />
Merityö tutuksi nuorille<br />
www.seaventures.fi on uusi nettisivusto, joka viestii nuorisolle<br />
merenkulkuammatin hyvistä ja nopeista urakehitysmahdollisuuksista.<br />
Sivustolta löytyy muun muassa tietoa merenkulkuammateista,<br />
alan koulutuksesta ja työpaikoista.<br />
Upea sivusto kannattaa siis ilman muuta käydä tutkimassa –<br />
ja laitathan siitä myös vinkkiä edelleen kavereille sekä kaikille merenkuluista<br />
kiinnostuneille.<br />
Seaventures-sivustosta on myös ruotsin- ja englanninkieliset<br />
versiot, joilla voit vierailla!<br />
Merenkulkurekrytointiportaali -hankkeen<br />
alulle panijat ja ylläpitäjät ovat seuraavat toimijat:<br />
<strong>Suomen</strong> Varustamot ry // <strong>Suomen</strong> Laivanpäällystöliitto ry //<br />
<strong>Suomen</strong> Konepäällystöliitto ry // <strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong> ry<br />
// Aboa Mare (Turku) // Högskolan på Åland – Ålands sjömansskola<br />
(Maarianhamina) // Kymenlaakson ammattikorkekoulu<br />
– Eteläkymenlaakson ammattiopisto (Kotka) // Satakunnan<br />
ammattikorkekoulu – Rauman Ammattiopisto (Rauma)<br />
<strong>Merimies</strong>-lehden joulukuun numerossa julkaistaan joulutervehdyksiä,<br />
jotka ovat <strong>Unioni</strong>n jäsenille ja eläkeläisille maksuttomia.<br />
Myös päällystöliittojen merenkulkijat voivat maksutta tervehtiä<br />
seilauskavereitaan.<br />
Ammattiosaston tai työpaikan luottamusmies tai yhdyshenkilö<br />
kerää listoille työpaikoittain niiden henkilöiden nimet, jotka haluavat<br />
tervehtiä tuttaviaan. Työttömät jäsenet voivat lähettää tervehdyksensä<br />
suoraan <strong>Merimies</strong>-lehteen: Toimita nimet 16.11.<br />
mennessä mieluiten sähköpostitse katja.grasbeck@smu.fi tai<br />
osoitteella <strong>Merimies</strong>-lehti, <strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>, John Stenbergin<br />
ranta 6, 00530 Helsinki.<br />
(Lähetä Word- tai Excel-tiedostona siten, että sukunimi on ensimmäisessä<br />
sarakkeessa ja etunimi toisessa.)<br />
Destian lautat ja lossit<br />
pysyvät valtiolla<br />
Valtioneuvosto teki yleisistunnossaan 15.10.2009 päätöksen, että<br />
Destia Oy:n lauttaliiketoiminta eriytyy erilliseksi valtion suoraan ja<br />
kokonaan omistamaksi valtionyhtiöksi.<br />
Lauttaliikenteen henkilöstö siirtyy sen palvelukseen niin sanottuina<br />
vanhoina työntekijöinä. Uuden yhtiön on tarkoitus aloittaa<br />
toimintansa vuoden 2010 alkupuoliskolla.<br />
Seaventures-sivuston avasi liikenneministeri Anu Vehviläinen meriturvallisuuspalkinto<br />
Sea Sunday luovutustilaisuuden yhteydessä<br />
13.10.2009 jäänmurtaja Urholla.<br />
15
Tutkimus:<br />
Tuki- ja liikuntaelinten sairaudet<br />
vaanivat edelleen raskaan työn tekijöitä<br />
Keskinäisen työeläkevakuutusyhtiö Eteran tekemässä Työkyky, terveys ja<br />
työolot (3T) tutkimuksessa seurattiin 10 vuoden ajan entisten LEL-alojen eli<br />
rakennus-, metsä-, maatalous- ja satama-alan työntekijöiden työterveyttä.<br />
Vastaajien keski-ikä oli noin 40–45 vuotta.<br />
Harva jaksaa eläkeikään asti<br />
Tutkimus paljasti, että fyysisesti raskailla aloilla<br />
työskentelevien terveydentila oli heikentynyt<br />
seurannan aikana. Tuki- ja liikuntaelinoireilu<br />
(tule), stressioireet ja sairauspoissaolot<br />
olivat lisääntyneet 10 vuodessa. Tule-oireista<br />
rasittavimpina koettiin koko seuranta-ajan<br />
niska- ja hartianseudun vaivat. Niistä kärsi<br />
noin 40 prosenttia tutkimuksiin osallistuneista.<br />
Stressioireista yleisimpiä olivat taas unihäiriöt<br />
ja ylirasittuneisuus.<br />
Vastaajat kuvasivat työtään ruumiillisesti,<br />
mutta myös henkisesti vaativaksi. Monen tutkitun<br />
mukaan vain harva jaksaa työskennellä<br />
näillä aloilla eläkeikään asti. Tutkimuksen mukaan<br />
myös mielenterveydenongelmat ovat<br />
lisääntyneet. Huolestuttavaa etenkin on, että<br />
myös nuoret kokevat työnsä kuormittavana ja<br />
heillä esiintyy paljon terveysoireilua.<br />
Kiire suurin syy tapaturmiin<br />
Vastaajat kokivat työtapaturmariskin kasvaneen<br />
seuranta-aikana. Kiire arvioitiin suurimmaksi<br />
syyksi tapaturmiin. Muita syitä olivat<br />
väärät työtavat, piittaamattomuus ohjeista<br />
ja työpaikan epäjärjestys. Yleisimmin tapaturma<br />
oli sattunut putoamisen, kaatumisen,<br />
äkillisen fyysisen kuormituksen tai työkalun<br />
hallinnan menettämisen yhteydessä.<br />
Mikäli sairauden ennaltaehkäisyyn ei panosteta<br />
voimakkaasti, kehitys jatkunee entisellään.<br />
”Työhyvinvointitoimet tulisi aloittaa varhaisessa<br />
vaiheessa, heti nuorten aloittaessa<br />
työnteon. Johto vastaa työn turvallisuudesta<br />
ja terveellisyydestä, mutta jokainen voi itsekin<br />
vaikuttaa. Työ pitää tehdä viisaasti: oikealla<br />
työtavalla ja itseään säästäen. Työpaikalla olevat<br />
apuvälineet ja henkilönsuojaimet eivät ole<br />
siellä näön vuoksi, vaan käyttöä varten”, Eteran<br />
tutkija Helena Rytkönen painottaa.<br />
Pitkä työura on vuosien tulosta. Se saavutetaan<br />
ajoissa työhyvinvointiin panostamalla<br />
niin työssä kuin sen ulkopuolellakin. Myös<br />
työterveyshuollon kanssa tehtävään yhteistyöhön<br />
tulee panostaa.<br />
Valtuusto 29.10.2009<br />
Henkilöstön työsuhteet turvattava<br />
merenkulun uusissa valtionyhtiöissä<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n valtuusto<br />
vaatii, että neuvottelut henkilöstön<br />
työsuhteiden ehdoista<br />
ja heitä koskevasta muutosturvasta<br />
on käytävä ennen kuin uudet merenkulun<br />
valtionyhtiöt aloittavat toimintansa<br />
ensi vuoden vaihteessa. Uusien yhtiöiden,<br />
jotka tulevat hoitamaan jäänmurron, vesiväylien<br />
kunnossapidon sekä yhteysalusliikenteen,<br />
toimintojen aloittaminen ei ole mahdollista<br />
ennen kuin yhtiöiden työntekijöiden<br />
työsuhteiden ehtoja koskevat työehtosopimukset<br />
on solmittu.<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n valtuusto edellyttää<br />
lisäksi, että uusille yhtiöille on taattava riittävät<br />
toimintaresurssit ja -edellytykset, jotta<br />
talvimerenkulun sujuva hoitaminen voidaan<br />
varmistaa ja jotta väyläverkostomme turvallisuus<br />
ei pääse kärsimään. Kauppa- ja talvimerenkulustaan<br />
riippuvaisella Suomella ei ole<br />
varaa riskeerata kauppalaivastonsa turvallista<br />
liikennöintiä.<br />
Jäänmurto, yhteysalusliikenne, väylänhoito<br />
ja lossi- sekä lauttaliikenne ovat yhteiskunnan<br />
perustoimintoja, joita ei voi kilpailuttaa.<br />
Kilpailuttaminen tulee olemaan selkeä uhka<br />
näissä töissä nyt työskentelevien ammattitaitoisten<br />
työntekijöiden tulevaisuudelle ja<br />
työsuhdeturvalle. Lisäksi kilpailuttaminen tulee<br />
myös mitä ilmeisimmin huonontamaan<br />
kansalaisille tarjottavia yhteysaluspalveluja ja<br />
vaarantamaan väylien kunnossapidon sekä<br />
jäänmurron.<br />
16
NTF:n Baltian ryhmä kokoontui<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>ssa 21.–22. lokakuuta<br />
”Ajan henki Itämerenalueella huokuu maastamuuttoa ja yksityistämismaniaa”<br />
Pohjoismaiden ja Baltian kuljetusalan<br />
ammattiliitot ovat keskenään<br />
tiiviisti ja säännöllisesti yhteydessä.<br />
Pohjoismaiden kuljetustyöntekijöiden<br />
liiton (NTF) Baltian työryhmä kokoontui<br />
tällä kertaa Helsingissä <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n<br />
tiloissa 21.–22. lokakuuta. Ryhmään kuuluu<br />
kuljetusalan ammattiliittojen edustajia<br />
Pohjoismaista ja Baltiasta.<br />
Korkea työttömyys ja<br />
maastamuuttoa Baltiassa<br />
Baltian alueen maat rämpivät tällä hetkellä<br />
syvimmällä Euroopan työttömyyslukuja<br />
tarkasteltaessa. Liettuasta tuleva NTF:n<br />
Baltian ryhmän koordinaattori Janina Malinovskaja<br />
kertoi Helsingin kokoukseen<br />
osallistuneille, että Liettuassa ja Latviassa<br />
työttömyysaste on jo 20 prosentin luokkaa,<br />
mikä tekee maista tällä hetkellä Euroopan<br />
johtajia tällä surullisella mittarilla. Ei olekaan<br />
ihme, että työttömyys on ajanut ihmisiä<br />
jälleen kerran kotimaastaan ainakin<br />
Liettuassa.<br />
”Ennen työn perässä lähdettiin esimerkiksi<br />
Englantiin, nyt kutsuu puolestaan<br />
Norja”, Malinovskaja kertoi.<br />
Liettualainen talousjärjestelmä on ollut<br />
melko liberaali ja sosiaaliturva Pohjoismaiden<br />
tasoa huomattavasti huonompi.<br />
Maassa järjestettiin tämän vuoden alussa<br />
mielenosoituksia olojen parantamiseksi<br />
– ja uusia mielenilmauksia on suunnitteilla<br />
loppuvuodesta. Jäljet sylttytehtaalle vievät<br />
maksettavien verojen suuruuteen, joihin<br />
haetaan nyt painostuskeinojen avulla selkeämpiä<br />
säveliä.<br />
Virossa huolta<br />
eläkkeiden maksusta<br />
Tunnelmia ei voi kuvailla valoisiksi <strong>Suomen</strong>lahden<br />
rajanaapurissammekaan. Virossa<br />
huolta aiheuttaa eläkejärjestelmän kestävyys<br />
talousnotkahduksen seurauksena.<br />
”Eläkkeitä on pystytty toistaiseksi maksamaan,<br />
mutta niiden suuruuteen ei ole<br />
tiedossa korotuksia”, Viron merimiesten sitoutumattoman<br />
ammattiyhdistys EMSA:n<br />
puheenjohtaja Kaia Vask kertoi Baltian ryhmäläisille.<br />
Kuljetusalaa tarkasteltaessa Virossa on<br />
esiintynyt erityisen paljon ongelmia samoilla<br />
sektoreilla kuin Suomessa.<br />
”Satamista ja rautateiltä yritetään vähentää<br />
jatkuvasti väkeä”, Vask selosti.<br />
Työttömyyskassoista<br />
suurkato Ruotsissa<br />
Vuonna 2007 valtaan tullut porvarihallitus<br />
kävi Ruotsissa ensi töikseen työttömyyskassojen<br />
kimppuun kassamaksun suuruutta<br />
nostamalla. Suurimmiksi maksajiksi<br />
tästä joutuivat työuransa alussa olevat<br />
pätkä- ja määräaikaisissa työsuhteissa työskentelevät<br />
nuoret.<br />
Ruotsin työttömyyskassajärjestelmään<br />
kohdistuneiden muutosten seurauksena<br />
kassoista on eronnut tuhansia ihmistä,<br />
ammattiliitto SEKO:n varapuheenjohtaja<br />
Tomas Abbrahamsson kertoi Baltian työryhmän<br />
tapaamisessa. Liittoon kuuluvien<br />
määrä ei ole laskenut yhtä dramaattisesti.<br />
Silti Ruotsissa, niin kuin muissakin maissa,<br />
järjestäytymisen eteen on tehtävä yhä<br />
enemmän töitä. Etenkään nuorille liittoon<br />
kuulumisen merkitys ei ole yhtä itsestään<br />
selvä kuin vanhemmille sukupolville.<br />
edunvalvontaa<br />
yli valtiorajojen?<br />
Kansainvälisten yritysten toiminta pakottaa<br />
myös ammattiyhdistysliikkeen kehittämään<br />
uusia toimintamuotoja.<br />
”Mihin maahan ja liittoon pitäisi kuulua<br />
esimerkiksi Liettuassa kotiansa pitävän rekkamiehen,<br />
joka ajaa pari – kolme kuukautta<br />
ulkomailla esimerkiksi Ruotsista Eurooppaan”,<br />
Baltian koordinaattori Malinovskaja<br />
esitti Helsingin kokouksessa.<br />
Erityisesti kuljetussektorilla valtioiden<br />
rajat voivat vaihtua tiuhaan ja työkeikat<br />
voivat olla jopa kuukausien pituisia. Mikäli<br />
rekkamies kokee töissään ongelmia, hänen<br />
tulisi saada työhönsä liittyvää edunvalvontapalvelua<br />
myös ulkomailla olinpaikastaan<br />
riippumatta. Malinovskaja miettikin,<br />
pitäisikö ammattiyhdistysliikkeen pyrkiä<br />
kehittämään edunvalvontaansa edelleen,<br />
joka palvelisi entistä paremmin työntekijöitä,<br />
jotka työskentelevät oman kotimaansa<br />
rajojen ulkopuolella. Samoja kysymyksiä<br />
käsitellään myös Suomessa esimerkiksi<br />
SAK:ssa parhaillaan meneillään olevassa<br />
tulevaisuushankkeessa (www.sak.fi).<br />
NTF:n Baltian työryhmä:<br />
Latvia:<br />
Igors Pavlovs, Latvian merimiesliiton<br />
(kauppalaivasto) puheenjohtaja<br />
Liettua:<br />
Janina Malinovskaja,<br />
Baltian alueen koordinaattori<br />
Ruotsi:<br />
Tomas Abbrahamsson,<br />
ammattiliitto SEKO:n varapuheenjohtaja<br />
Peter Lökvist, ammattiliitto Transportin<br />
kansainvälisten asioiden sihteeri<br />
Astrid König, kunta-alan ammattiliitto<br />
(Kommunal) kansainväliset asiat<br />
Anja Lampinen, Pohjoismaiden<br />
kuljetustyöntekijöiden liiton (NTF):n sihteeri<br />
Suomi:<br />
Simo Zitting, <strong>Suomen</strong><br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n puheenjohtaja<br />
Viro:<br />
Kaia Vask, Viron merimiesten sitoutumaton<br />
ammattiyhdistys EMSA:n puheenjohtaja<br />
Peep Peterson, Viron Auto- ja kuljetusalan<br />
työntekijärjestön ETTA:n puheenjohtaja<br />
17
Nordea Pankki Suomi Oyj<br />
Keskitä asiointisi Nordeaan jo tänään.<br />
Avainasiakkaanamme saat henkilökohtaisen<br />
pankkineuvojan.<br />
Keskittäessäsi asiointisi meille henkilökohtaisen pankkineuvojan ammattitaito on<br />
käytössäsi. Hän tuntee sinut ja on perillä tavoitteistasi. Avainasiakkaana nautit myös<br />
Etuohjelman parhaista eduista.<br />
Olet lämpimästi tervetullut asiakkaaksemme.<br />
Soita 0200 3000 (pvm/mpm) ma–pe 8–20 tai<br />
käy osoitteessa nordea.fi /tervetuloa.<br />
18
N:o<br />
Ledare:<br />
Arbetarskyddsfullmäktig<br />
på varje fartyg och arbetsplats<br />
Nya arbetarskyddsfullmäktige kommer att<br />
utses på arbetsplatserna genom ett val som<br />
anordnas i november–december 2009. Valet<br />
anordnas separat på varje rederi och alla<br />
anställda har möjlighet att delta. En arbetarskyddsfullmäktig<br />
och två vicefullmäktige ska<br />
utses på arbetsplatser med minst tio regelbundet<br />
arbetande anställda. Fullmäktige kan<br />
också utses på mindre arbetsplatser, om personalen<br />
så önskar.<br />
Till havs finns det arbetarskyddsfullmäktige<br />
i de största rederierna, men på mindre<br />
arbetsplatser har det inte alltid utsetts några.<br />
Finlands Fackförbunds Centralorganisation<br />
FFC lämnade i oktober ett förslag om<br />
att en arbetarskyddsfullmäktig ska utses på<br />
samtliga arbetsplatser. En av arbetarskyddsfullmäktiges<br />
grundläggande uppgifter är att<br />
upprätthålla arbetarskyddet i samarbete med<br />
arbetsgivaren,<br />
Personalen på<br />
arbetsplatserna utser<br />
nya fullmäktigen i<br />
november-december<br />
2009. FFC:s mål är att<br />
alla arbetsplatser ska<br />
utse en arbetarskyddsfullmäktig.<br />
Därför<br />
uppmuntrar FFC<br />
arbetsplatserna att utse<br />
en arbetarskyddsfullmäktig<br />
och betonar<br />
hur viktigt det är.<br />
undersöka arbetssäkerhetsoch<br />
hälsoförhållanden<br />
samt<br />
bidra till att<br />
övervaka dem.<br />
Arbetarskyddsf<br />
u l l m ä k t i g e n<br />
fungerar därmed<br />
framför allt<br />
som nyckelperson<br />
i det olycksförebyggande<br />
arbetet.<br />
Ständiga förändringar, osäkerhet och<br />
stress är obehagliga, men tyvärr alltför bekanta<br />
gäster på dagens arbetsplatser. Nya utmaningar<br />
har dykt upp inom arbetarskyddet<br />
vid sidan av fysisk belastning: den psykiska<br />
belastningen och trycket på att klara sina arbetsuppgifter<br />
har ökat kraftigt.<br />
Personalen förväntas orka arbeta ännu<br />
längre, trots att resultat från studier samtidigt<br />
visar att unga personer som nyss kommit in i<br />
arbetslivet kroknar under trycket.<br />
Att se till att personalen orkar på arbetet<br />
är en del av arbetarskyddet på arbetsplatsen.<br />
Olycksrisken ökar när man är trött, så det gäller<br />
att ingripa i sakernas gång i god tid för<br />
att förhindra att det händer något olyckligt.<br />
Här har arbetarskyddsfullmäktigen en viktig<br />
uppgift. Studier visar att arbetsplatser som<br />
har en arbetarskyddsfullmäktig har bättre arbetsförhållanden<br />
och -miljö än de som inte<br />
har utsett någon arbetarskyddsfullmäktig. Arbetarskyddsfullmäktigen<br />
har samma uppsägningsskydd<br />
som förtroendemannen, vilket<br />
visar hur viktig han är i organisationen.<br />
När man talar om arbetssäkerhet och personalens<br />
hälsa är det emellertid viktigt att<br />
komma ihåg att man inte kan överlåta hela<br />
arbetarskyddsarbetet åt arbetarskyddsfullmäktigen<br />
och -organisationen, utan det är<br />
allas ansvar i arbetslivet – både ditt och mitt.<br />
Bara genom att tillsammans förbättra missförhållanden<br />
kan vi gå mot en säkrare och<br />
bättre arbetsdag och morgondag.<br />
INNEHÅLL:<br />
20 M/S KCL Ballerina<br />
23 Förtroendemännens<br />
kompletteringskurs<br />
24 På uppdrag<br />
i Bulgarien<br />
27 Unga riskerar att bli<br />
utslagna ur arbetslivet<br />
32 Ny tävling!<br />
19
M/S KCL Ballerina<br />
brottas inte i fjäderviktsklass<br />
Motorman Roger Östergård och<br />
at-matros Henry Österlund redo för action vid brandövningen.<br />
20
Text och bilder: Saana Lamminsivu<br />
Pekka Ritvanen och Henry Österlund.<br />
Förstestyrman Jouni Parkkinen<br />
Finlands enda cementtransportfartyg har döpts – och till inget annat än M/S KCL Ballerina.<br />
Fartyget ägs av norska Klaveness Cement Logistics AB, vilket prefixet KCL står för.<br />
I<br />
natt har Ballerina dansat från Kunda<br />
i Estland till Kantvik i Kyrkslätt med<br />
en 3 500 tons cementlast. I motsats<br />
till vad man skulle kunna tro får man<br />
inga dammoln i ansiktet på däck. Kalkfartygets<br />
kaptener kommer inte heller mot en.<br />
Ballerinas lastrum täcks av ett fast metallock<br />
och fartyget kan till konstruktionen ses<br />
som ett tankfartyg.<br />
”Under däck har vi fyra lastrum, där<br />
cementen först flyttas med kedjor till fartygets<br />
mittdel och sedan ut ifrån fartyget”,<br />
förklarar förstestyrman Jouni Parkkinen<br />
ritningen på lastkontrollrummets kontrollpulpet.<br />
Ett rör från fartygets däck dyker ner under<br />
marken vid bryggan och kommer sedan<br />
upp längre bort på stranden. Cementen förvaras<br />
i stora behållare som påminner om<br />
spannmålssilon. För att transportera en fartygslast<br />
krävs det uppemot etthundra tankbilar.<br />
Last att transportera finns det alltså<br />
gott om.<br />
Rostande järn<br />
Ballerinas däck glänser skimrande grått i<br />
solskenet. Purser Olof Gratschew går mot<br />
fartygets akter för att avsluta målningsarbetet<br />
som inleddes på sommaren.<br />
”Vi är inne på slutrakan”, han säger.<br />
På däck finns fortfarande några ställen<br />
som väntar på att målas. Underhållsarbetet<br />
på fartygets däck tar aldrig slut. Havsvattnet<br />
sliter på fartygets yta, färgen flagnar och<br />
rosten lämnar sina spår i stålet. Däcksbesättningen<br />
och Gratschews maskiner och<br />
verktyg gör processen kort med fienden.<br />
”Ungefär vartannat år gör vi en mer omfattande<br />
underhållsoperation.”<br />
I somras gick maskinerna och målarpenslarna<br />
för fullt på fartyget. För att hjälpa<br />
till med renoveringen anställde man också<br />
en extra halvmatros.<br />
”Gammal färg och rost lossades först<br />
med en nålmaskin och togs därefter bort<br />
med en borstmaskin, varefter vi drog på<br />
fyra lager färg på fartygets ytor”, räknar<br />
pursern.<br />
Säkerhetsrepen är med under<br />
räddningsbåtsövningen<br />
Rökrummet tjänar som vardagsrum på Ballerina.<br />
Rasten blir emellertid kort när larmklockan<br />
börjar ringa.<br />
”Räddningsbåtsövningen börjar”, ropar<br />
at-matros Henry Österlund till de andra<br />
männen i rökrummet genom den öppna<br />
ventilen.<br />
De drar snabbt på sig flytvästarna. En<br />
del av dem tar också på sig utrustning som<br />
påminner om bergsbestigningsutrustning.<br />
Om det vore skarpt läge skulle det bara vara<br />
att ge sig av. Vid övningarna vill man däremot<br />
fästa extra mycket uppmärksamhet på<br />
säkerheten.<br />
Vid en räddningssituation har varje<br />
medlem i besättningen en uppgift att sköta.<br />
Purser Gratschews uppgift är att förbereda<br />
räddningsbåten för sjösättning. När allt är<br />
klart kliver Östergård, Ritvanen och motorman<br />
Roger Östergård ombord. Innan räddningsbåten<br />
sjösätts fäster de säkerhetsselarna<br />
i vajern ovanför. På så sätt förhindrar<br />
man att de blir hängande i repen om räddningsbåten<br />
skulle falla av misstag.<br />
Som tur är så är det lugnt vatten och<br />
man behöver inte stressa vid övningen.<br />
Gratschew sänker långsamt ner räddningsbåten<br />
mot dyningen. Motorn bråkar inte,<br />
utan startar som den ska när båten är i vattnet.<br />
Förstestyrman Parkkinen följer samtidigt<br />
situationen från Ballerinas däck.<br />
”Man överbord”, ropar han i telefonen<br />
och kastar ut flytvästar i vattnet.<br />
Räddningsbåten har under tiden hunnit<br />
ganska långt från Ballerina. Vid rodret<br />
sitter Ritvanen, som nu vänder kursen mot<br />
den ”behövande”. Konstigt nog färdas båten<br />
snabbt över vattnet trots sitt humoristiska<br />
utseende. Sedan plockas den nödställda<br />
snabbt upp i båten. Övningen med räddningsbåten<br />
får ett lyckat slut och därefter är<br />
det dags för brandövning.<br />
21
Turkki, täkki<br />
och andra<br />
möbler<br />
Alla i besättningen på KCL Ballerina arbetar<br />
cirka tre veckor långa skift. De tycker att tre<br />
veckor är lagom mycket och har inte mycket<br />
att klaga på vad gäller arbetsvillkoren på fartyget.<br />
”Turkki (”pälsen”) är i gott skick här. Det<br />
syns knappt något damm någonstans, trots<br />
att vi transporterar cement”, berättar förste<br />
maskinmästare Pekka Ritvanen före räddningsbåtsövningen.<br />
I rummet finns det en soffa, ett litet bord<br />
och stolar, men någon päls syns inte till.<br />
Ritvanens prat innehåller en rad olika föremål<br />
och varelser. Ord från land har genom<br />
tiderna använts för att sätta färg på det vardagliga<br />
livet på fartyget. Pälsen visar sig vara<br />
golvet inne i fartyget – turkki kommer från det<br />
svenska ordet durk. Dessutom används det<br />
andra slangord ombord: täkki kommer från<br />
svenskans däck och mantteli är lyftstroppen<br />
på en vinsch eller kran. Husdjur finns också<br />
med i bilden – till havs kan man till exempel<br />
höra talas om merisika, som betyder sjösvin,<br />
och hundvakt. Om det vill sig riktigt illa kan<br />
man också stöta på en kanin på fartyget! Så<br />
pass hövlig är emellertid sjömansslangen att<br />
hedersomnämnandet sjösvin inte rör en arbetskamrat<br />
som beter sig som ett svin, utan<br />
avser ett fartyg som beter sig dåligt i hård sjö.<br />
Svårt att få tag på vikarier<br />
KCL Ballerina disponeras av ASP Ship Management<br />
Scandinavia Oy. Företaget ingår<br />
i den internationella koncernen ASP Ship<br />
Management Group, som har sitt skandinaviska<br />
kontor i Mariehamn, som också är<br />
hemmahamn åt M/s KCL Ballerina. Förutom<br />
cementtransportfartyget Ballerina besätter<br />
ASP också till exempel Lillbacka Powerco Oy:s<br />
fartyg M/s Global Carrier och M/s Global<br />
Freighter.<br />
Den ekonomiska situationen har också<br />
påverkat KCL Ballerinas transporter. Visst har<br />
man haft uppdrag, men inte lika många som<br />
för ett år sedan under högkonjunkturen. I våras<br />
hade man till exempel en av sina lugnaste<br />
säsonger. Besättningen på Ballerina är emellertid<br />
optimistiska inför framtiden: så länge<br />
det byggs finns det också behov av cement.<br />
Besättningen tycker alltså inte att antalet<br />
uppdrag är det mest akuta problemet på KCL<br />
Ballerina. Det är istället att man ibland får<br />
kämpa med näbb och klor för att hitta vikarier.<br />
Det råder framför allt brist på personal<br />
på maskin- och däcksidan och det blir knappast<br />
lättare när en del av personalen på fartyget<br />
går i pension de närmaste åren.<br />
”Ungdomarna utbildar sig till ”högre<br />
tjänster”, det går inte att hitta tillräckligt med<br />
arbetskraft till grunduppgifterna.”<br />
22
Text och bilder: Saana Lamminsivu<br />
Förtroendemännens kompletteringskurs erbjuder<br />
”massor med avtalskunskaper”<br />
Sjömans-Unionens förtroendemän<br />
samlades den här gången<br />
i Karlberg i Tavastehus den 6–7<br />
oktober för en kompletteringskurs.<br />
Första kursdagen började med en presentation<br />
av kollektivavtalet som förnyades<br />
på hösten. Sjömans-Unionens ordförande<br />
Simo Zitting gick ingående igenom avtalet<br />
med förtroendemännen. I början av september<br />
fattades beslutet att kollektivavtalet<br />
för fartyg i utrikesfart förlängs till slutet av<br />
februari 2012, men lönejusteringarna den<br />
1.3.2010 och 1.3.2011 avtalas separat, betonade<br />
ordföranden.<br />
Den första kursdagen fick man också<br />
höra Unionens funktionär/ITF-Inspektör<br />
Ilpo Minkkinens förklaring på Internationella<br />
arbetsorganisationen ILO:s allmänna<br />
avtal om arbete till havs, som troligen träder<br />
i kraft under 2011–2012.<br />
Unionens funktionär Carita Ojala presenterade<br />
i sin tur förtroendemannahemsidan<br />
”matti”, som har öppnats på Unionens<br />
hemsida. På hemsidan hittar man bland<br />
annat branschens lagstiftning, kollektivavtal<br />
och rederispecifika saker. (Förtroendemän<br />
kan beställa inloggningsuppgifter till<br />
hemsidan från Ojala.)<br />
På eftermiddagens fördes åhörarna<br />
ännu längre in i fackföreningsdjungeln, då<br />
organisationschef Reijo Paananen från FFC<br />
talade till förtroendemännen om centralorganisationens<br />
pågående omorganisering<br />
och förändringen av fackföreningsrörelsen.<br />
FFC:s framtidsprojekt kartlägger för närvarande<br />
medlemmarnas åsikter om vilket<br />
slags inflytande och arbete man förväntar sig<br />
av centralförbundet och förbunden i framtiden.<br />
Det är viktigt att Sjömans-Unionens<br />
medlemmar också deltar i diskussionen.<br />
Förtroendeman Anne Nuutinen och huvudförtroendeman<br />
Tarja Rännäli från Finnlines.<br />
Snuttar från rederidiskussionerna<br />
”Intensiva känslor, men inga konflikter”<br />
Tallink Silja Oy:s sjöpersonalchef Ulla Häkkinen<br />
och M/s Silja Europas intendent Ari<br />
Koivula träffade rederiets förtroendemän i<br />
Karlberg. Häkkinen visade bland annat diabilder<br />
över utvecklingen av bolagets fraktoch<br />
passagerarmängder. I juni-augusti<br />
transporterade företagets fartyg 14 procent<br />
fler passagerare än året innan. På fraktsidan<br />
uppvisade man däremot en nedgång.<br />
I augusti kom det dåliga nyheter då bolaget<br />
informerade om effektiveringsåtgärder på<br />
land. Efter samarbetsförhandlingarna sades<br />
77 anställda upp inom försäljning och<br />
kundservice.<br />
På havssidan har man inte planerat<br />
några personalneddragningar, berättade<br />
personalchef Häkkinen för Unionens förtroendemän.<br />
På Tallink Silja Oy ser man<br />
däremot gemensamma diskussioner och<br />
planeringar mellan personalrepresentanter<br />
och personalledningen som viktiga.<br />
Bolaget har i år t.ex. bildat en arbetsgrupp<br />
som söker efter långsiktiga lösningar för<br />
att klara den tuffa ekonomiska situationen.<br />
Sjömans-Unionen representeras<br />
i arbetsgruppen av Markku<br />
Knuutinen, Kari Nurmirinta och<br />
Juha Salo samt huvudförtroendeman Leif<br />
Drockila.<br />
Finstaships iskalla målsättning<br />
Det var inte många goda nyheter på Rederiverket<br />
Finstaships rederimöte.<br />
Personalchef Thomas Doepel har aktivt<br />
besökt fartygen för att träffa sjömännen<br />
och kom också till Karlberg för att samtala<br />
med förtroendemännen.<br />
Personalchefen gick detaljerat och realistiskt<br />
igenom rederiets nuvarande situation.<br />
Rederiverkets ekonomi ligger rejält<br />
på minussidan, vilket innebär att man<br />
måste söka besparingar, var hans budskap.<br />
Doepel och förtroendemännen gick öppet<br />
och rakt igenom dagens svårigheter under<br />
nästan två timmar, vilket visar att även Finstaship<br />
värdesätter gemensamma diskussioner<br />
mellan personalen och personalledningen,<br />
trots den svåra situationen.<br />
Delta i diskussionen på www.sak.fi.<br />
Personal och personalchefer<br />
utbytte tankar om rederierna<br />
Tekniska hjälpmedel – fördel<br />
eller nackdel i det egna arbetet?<br />
Kollektivavtalet för hamnövervakarna i Nordsjö<br />
väckte stor belåtenhet bland förtroendemännen.<br />
Förutom intressebevakningsfrågor<br />
diskuterade hamnbranschens förtroendemän<br />
konkreta utmaningar i vardagen, som<br />
antalet förtöjningsmän och användandet av<br />
tekniska hjälpmedel i det egna arbetet.<br />
Ny teknik finns att tillgå, men trots att tanken<br />
är bra kan tekniken vara svår att använda<br />
när det är bråttom på arbetsplatsen. En otillräcklig<br />
vinsch som monterats på ett lastbilsflak<br />
kan vid halt väglag i värsta fall ta med<br />
sig hela bilen när den ska dra åt repen, så en<br />
sådan har man inte direkt någon nytta av i<br />
arbetet. Att tekniken utvecklas är önskvärt i<br />
ett fysiskt arbete, men så länge hjälpmedlen<br />
är på ”leksaksnivå” är rå muskelkraft alltjämt<br />
den bästa och snabbaste lösningen i en arbetssituation,<br />
tyckte hamnövervakarna.<br />
23
sivu 4<br />
Min resa började den sjätte<br />
september. Väskan hade jag<br />
packat kvällen före och jag<br />
försökte bara ta med mig det<br />
allra nödvändigaste. Jag fick skjuts till bussstationen<br />
av kvinnan som jag druckit mitt<br />
morgonkaffe med. På vägen dit funderade<br />
jag om jag verkligen fått med mig allt nödvändigt.<br />
Bussen tog kurs mot Helsingfors-Vanda<br />
flygplats och Hotell Hiltons aula, där jag<br />
hade bestämt träff med resten av medlemmarna<br />
i insatsgruppen. En del av gruppen<br />
stod redan och väntade när jag anlände till<br />
hotellet och bara några typer saknades. Vi<br />
höll låg profil och använde oss bara av förnamn,<br />
eftersom gruppen ju var bekant sedan<br />
tidigare.<br />
24
På uppdrag<br />
i Bulgarien<br />
Text Teuvo Merenlinna, bilder: Ismo Nokelainen, Shutterstock<br />
Vi hade ju redan stiftat bekantskap på våren,<br />
vid sidan om när vi utförde vårt föregående<br />
uppdrag. En ny medlem, Klaus, hade<br />
visserligen anslutit sig till gruppen, men vi<br />
såg inte honom som något hot då han blivit<br />
värvad till gruppen från pålitligt håll. Klaus<br />
hade fått som uppgift att fungera som observatör<br />
och utbildare under vårt uppdrag.<br />
Vi fick därför vara uppmärksamma på hans<br />
rapporter om verksamheten inom gruppen.<br />
För övrigt bestod vår grupp av fem andra<br />
gubbar och två kvinnliga medlemmar. Vi<br />
hade dessutom med oss en gammal bekant,<br />
Ismo, som ansvarade för vår skolning tidigare<br />
i år under vår rekrytperiod och under<br />
fortsättningsskedet. Bara en tidigare gruppmedlem,<br />
Petteri, var förhindrad att delta i<br />
uppdraget och saknades därför. Synd, eftersom<br />
han skulle ha varit ett bra tillägg till vårt<br />
gäng.<br />
Skuggor i Varna<br />
Denna gång förde vårt uppdrag oss utomlands,<br />
till Varna i Bulgarien. Vi gick ombord<br />
på planet bland turister i den regniga och<br />
kylslagna kvällen och smälte bra in i bilden.<br />
Tidtabellen höll inte och vårt plan lyfte nästan<br />
en timme försenat. Jag funderade om<br />
uppdraget höll på att gå åt skogen redan från<br />
start. Men kaptenen hittade dock en turboknapp<br />
i cockpiten under flygturen och vi<br />
anlände till vår slutdestination enligt tidtabellen.<br />
Oron kom tillbaka när vi fick vänta på vårt<br />
bagage. Ingen arresterades dock och vi kunde<br />
bege oss till beställda bussar tillsammans<br />
med turisterna. Förflyttningen till Hotell<br />
Kristall var igång. Väl framme vid hotellet tog<br />
vi utrymmena i besittning. Dubbelrum hade<br />
bokats för oss och jag och Jussi delade rum,<br />
det hade vi kommit överens om. Senare på<br />
kvällen höll vår grupp ett hemligt möte för att<br />
planera våra drag den inkommande veckan.<br />
Nu var vi alla redan mer avslappnade, vi hade<br />
ju kommit fram utan större problem.<br />
Lång dag och<br />
informationsutbyte<br />
Följande morgon var ganska blåsig, kylig<br />
och regnig. Vi hade även problem med arrangemanget<br />
på hotellet. Vi behövde ett<br />
grupputrymme för genomgång av tidigare<br />
uppdrag och för mera noggrann planering,<br />
fördelning och utförande av uppgifterna. Vi<br />
trängde oss först in i Ismo rum i brist på andra<br />
lösningar.<br />
Täckoperationen fortsatte dagen därpå<br />
när hotellet fixat fram ett mötesrum med<br />
den träffande texten ”Children`s play room”<br />
på väggen! Framöver var lekrummet vår bas<br />
och Fortsättningskursen för förtroendemän<br />
2/2009 kunde börja. När vi sedan efter lite<br />
tiggande fick bord och stolar i vuxenstorlek<br />
började projektet kännas riktigt vettigt.<br />
Det var alltså där i lekrummet som vi<br />
vistades, Anne, Leena, Mikke, Mika, Pasi,<br />
Jari, Jussi och jag. Ismo och Klaus försåg oss<br />
med information, tillsammans och var och<br />
en för sig. Vi tog upp mötes- och förhandlingspraxis<br />
och mobbning och trakasserier<br />
på jobbet, det var nyare ämnen. Sjöarbetslagstiftningen<br />
kom upp varje dag när vi tog upp<br />
och löste fall som berörde samarbetslagen<br />
och lagstiftningen kom väl till hands även i<br />
andra sammanhang. I början av veckan hade<br />
vi längre dagar på grund av det dåliga vädret.<br />
Mot slutet av veckan blev vädret dock bättre<br />
och vi fick därför lämna skolbänken lite tidigare.<br />
Ibland gjorde vi grupparbeten i hotellets<br />
lobbybar även på vår fritid. Det var ingen<br />
problem, eftersom vi trivdes så bra tillsammans.<br />
Jämförande studier<br />
Vi bekantade oss förstås även med marknaden<br />
i Varna och bedrev jämförande studier,<br />
om jag får utryckta mig så. I närheten av<br />
hotellet fanns ett stort utbud av olika prylar<br />
och smaker, en klädbutik och ett casino. En<br />
utflyktsdag ordnades även åt oss. Enligt vad<br />
jag förstod fick vi tack vare Klasu bege oss ut<br />
på Svarta havet med en större segelbåt och<br />
beundra utsikten. Vi tillbringade även några<br />
timmar på en ”öde” strand, där uppfriskningar<br />
och övriga aktiviteter väntade på oss.<br />
Det var en härlig dag och resa. Ett tack till<br />
den som har gjort sig förtjänt av tacket.<br />
Vårt sista uppdrag – tillsvidare<br />
Vår gemenskap fick sin början under grundkursen<br />
vid Kiljava institutet och fortsatte under<br />
fortsättningskursen på samma plats. Det<br />
här var vårt sista uppdrag, åtminstone tillsvidare.<br />
Vi får se vart livet för var och en av oss<br />
och var vi träffar på varandra härnäst.<br />
Ett tack till en härlig grupp, från alla till<br />
alla! Ett tack till våra kursledare Ismo Nokelainen<br />
och Klaus Lust och till Carita Ojala,<br />
som ledde kurserna vid Kiljava.<br />
Detta var vårt uppdrag i Bulgarien.<br />
Denna rapport har sammanställts av Teusa<br />
Merenlinna ”Jack Sparrow”………. en av medlemmarna<br />
i insatsgruppen. Hej!<br />
25
Förtroendemannautbildning 2010<br />
Finlands Sjömans-Union FSU ordnar särskild<br />
förtroendemannautbildning åt de som valts<br />
till förtroendemän. Kurserna är till för alla som<br />
sysslar med förtroendemannauppgifter.<br />
Kursansökningen<br />
Kursansökningen görs på fackföreningsrörelsens kursansökningsblankett.<br />
Ansökningsblanketter får du från förtroendemän, från Sjömans-<br />
Unionens kontorer eller på unionens hemsidor:<br />
www.smu.fi > på svenska > utbildning<br />
> förtroendemannautbildning<br />
Neste Oil har slutfört<br />
samarbetsförhandlingarna<br />
– inga konsekvenser för sjömännen<br />
Neste Oil slutförde sina samarbetsförhandlingar i mitten av oktober.<br />
Som ett resultat av förhandlingarna minskar Neste Oil sin<br />
personal i Finland med 351 anställda. Av dessa har omkring 240<br />
anställda valt ett frivilligt pensionsarrangemang. Bolaget uppger<br />
att det stöder omplaceringen av sammanlagt 111 anställda, som<br />
sägs upp. Dessutom sker permitteringar vid ingenjörsbyrån Neste<br />
Jacobs.<br />
Neste Oil har meddelat att personalnedskärningarna påbörjas<br />
redan i oktober 2009 och att de sista nedskärningarna genomförs<br />
under 2010. Neste Oil har sammanlagt cirka 5300 anställda, varav<br />
4000 i Finland.<br />
Vidare uppgifter om förbundets utbildningsverksamhet ges av<br />
Kenneth Bondas, tel. 040 456 0245, e-post: kenneth.bondas@smu.fi<br />
eller<br />
Henrik Lagerberg, som ansvarar för den svenskspråkiga utbildningen,<br />
tel. 0400 478 884, e-post: henrik.lagerberg@smu.fi.<br />
Kurser<br />
22.–26.2.2010 Grundkurs för förtroendeman (öppen)<br />
15.–19.3.2010 Luottamusmiesten peruskurssi<br />
13.–14.4.2010 Luottamusmiesten täydennyskurssi/<br />
Kompletteringskurs för förtroendemän<br />
17.–21.5.2010 Luottamusmiesten jatkokurssi 1<br />
13.–17.9.2010 Luottamusmiesten jatkokurssi 2<br />
12.–13.10.2010 Luottamusmiesten täydennyskurssi/<br />
Kompletteringskurs för förtroendemän<br />
www.smu.fi<br />
Exporten ned 38 procent jämfört<br />
med föregående år<br />
Enligt förhandsuppgifter från Tullstyrelsen uppgick värdet på Finlands<br />
export till knappa 3,2 miljarder euro i augusti, dvs. 38 procent<br />
mindre än föregående år. Värdet på importen, drygt 3,2 miljarder<br />
euro, var 35 procent mindre än i augusti förra året.<br />
Handelsbalansen för augusti uppvisade ett underskott på 75<br />
milj. euro. Förra gången ett underskott uppvisades var i mars i år.<br />
I januari–februari har dock handelsutbytet gett ett klart överskott:<br />
fram till slutet av augusti har ett överskott på en miljard euro inbringats.<br />
Handeln med nästan alla viktiga handelspartners har minskat.<br />
Den externa handeln minskade betydligt mer än EU-handeln. Exporten<br />
inom EU minskade med en tredjedel och importen från<br />
EU-länder med 31 procent, medan exporten till länder utanför EU<br />
minskade med 42 procent och importen från dessa länder med 38<br />
procent. I fråga om de viktiga handelspartnerna minskade exporten<br />
till Ryssland mest: exporten minskade med över hälften jämfört<br />
med augusti förra året.<br />
Destias flottar och färjor<br />
blir kvar hos staten<br />
Statsrådet beslöt på mötet den 15 oktober 2009 att Destias färjeverksamhet<br />
blir helt och hållet ett statsägt bolag. Personalen går över till<br />
den nya arbetsgivaren som s.k. ”gamla anställda”. Det nya bolaget<br />
skall börja sin verksamhet i början på år 2010.<br />
26
Undersökning:<br />
Unga riskerar<br />
att bli utslagna<br />
ur arbetslivet<br />
Ungefär åtta procent av de 18–29-åringar<br />
som arbetar tror inte att de är arbetsföra om<br />
två år. Över en femtedel av de som är bekymrade<br />
över sin arbetsförmåga upplevde att deras<br />
frånvaro ökar på grund av dålig stämning<br />
på arbetsplatsen. Dessa uppgifter framgår i<br />
en stor undersökning om den finländska arbetstagarens<br />
arbetshälsa (Suomalaisen työntekijän<br />
hyvinvointi) som har utförts av Odum,<br />
ett företag som har specialiserat sig på utveckling<br />
och auditering av arbetshälsa, och<br />
av arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma.<br />
”Trots att majoriteten av alla unga arbetstagare<br />
verkar få en bra start på karriären en-<br />
ligt den färska undersökningen upplever för<br />
många att arbetet blir övermäktigt redan efter<br />
några år”, säger Riikka Mattila, sakkunnigläkare<br />
vid Odum.<br />
Enligt undersökningen anser unga att psykisk<br />
belastning är ett hot mot deras arbetsförmåga.<br />
Äldre generationer upplever att det<br />
främst är kroppsarbete som hotar deras arbetsförmåga.<br />
Undersökningen Suomalaisen työntekijän<br />
hyvinvointi baseras på svar från nästan<br />
40 000 arbetstagare inom olika branscher<br />
under en femårsperiod.<br />
2010 års<br />
tidningsförmån<br />
på löntagartidningar<br />
Unionens medlemmar beviljas tidningsförmån<br />
för prenumerationer på löntagartidningar.<br />
Storleken på förmånen beror på hur<br />
ofta tidningen utkommer.<br />
Tidningsförmånen för år 2010 följer FFC:s<br />
rekommendationer och är 24 euro för löntagartidningar<br />
som utkommer minst fem<br />
gånger i veckan i pappersformat eller digitalversion,<br />
18 euro för löntagartidningar som<br />
utkommer minst två gånger i veckan i pappersformat<br />
eller digitalversion samt 12 euro<br />
för löntagartidningar som utkommer minst<br />
en gång i veckan i pappersformat eller digitalversion.<br />
Traditionell<br />
julglögg<br />
på Unionens kontor i Helsingfors och Åbo<br />
Helsingfors<br />
Såsom under tidigare år bjuder vi våra medlemmar på julglögg på Unionens<br />
kontor i Helsingfors (John Stenbergs strand 6, 00530 Helsingfors).<br />
Pannan är varm onsdagen den 9.12.2009 kl. 13.00–15.00. Välkommen!<br />
Åbo<br />
Välkommen på julglögg måndagen den 7.12.2009 kl. 11.00–14.00<br />
på Unionens kontor, Mariegatan 6b, 5 vån.<br />
Sjöfartens<br />
säkerhetspris<br />
Sea Sunday<br />
till sjökapten<br />
Juhani Tammisto<br />
Juhani Tammisto, sjökapten och sjöfartsinspektör<br />
från Kymmenedalen, fick i år sjöfartens<br />
säkerhetspris Sea Sunday. Trafikminister<br />
Anu Vehviläinen överlämnade priset till<br />
Tammisto på en vacker plats: kommandobryggan<br />
på isbrytaren Urho den 13 oktober.<br />
Läs mera:<br />
www.smu.fi > på svenska<br />
> kommunikation > nyheter<br />
27
Ny samarbetsombudsman<br />
för tillsyn av samarbetslagarna<br />
Statsrådet föreslår att en ny lag om en samarbetsombudsman stiftas. Genom lagen skulle<br />
en separat enhet grundas i anknytning till arbets- och näringsministeriet, en samarbetsombudsman.<br />
Samarbetsombudsmannen skulle ha i uppgift att övervaka att lagen om samarbete inom<br />
företag och övriga lagar som berör personalens system för deltagande efterföljs. Ombudsmannens<br />
primära uppgift skulle vara att ge råd vid tillämpningen av lagarna.<br />
Ombudsmannen föreslås också få befogenhet att uppmana arbetsgivaren att rätta till<br />
lagstridigt förfarande, att föra ärendet till förundersökning och att i vissa fall kräva domstolen<br />
att ålägga vite.<br />
Samarbetslagen omfattar uppskattningsvis omkring 8000 företag och drygt 800 000 anställda.<br />
Lagen förväntas träda i kraft den 1 juli 2010.<br />
Fullmäktige 29.10.2009<br />
Personalens<br />
anställningsförhållanden<br />
måste tryggas i sjöfartens nya statliga bolag<br />
Sjömans-Unionens fullmäktige kräver att förhandlingar om personalens anställningsvillkor<br />
och omställningsskydd ska föras innan de nya statliga bolagen inom sjöfarten inleder sin<br />
verksamhet vid årsskiftet De nya bolagen, som kommer att ansvara för isbrytningen, underhållet<br />
av farleder och trafiken med förbindelsefartyg, kan inte påbörja sin verksamhet innan<br />
kollektivavtal rörande personalens anställningsvillkor har tecknats.<br />
Sjömans-Unionens fullmäktige kräver dessutom att de nya bolagen ska garanteras tillräckliga<br />
verksamhetsresurser och -förutsättningar så att man kan trygga en välfungerande vintersjöfart<br />
och så att vårt farledsnätverks säkerhet inte blir lidande. Finland är beroende av sin<br />
handels- och vintersjöfart och har inte råd att riskera en säker trafikering för handelsflottan.<br />
Isbrytning, trafik med förbindelsefartyg, farledsskötsel och färjtrafik är grundfunktioner<br />
i samhället som inte kan konkurrensutsättas. Konkurrensutsättning kommer att utgöra ett<br />
tydligt hot mot den kunniga personalens framtid och anställningstrygghet. Det kommer av<br />
allt att döma dessutom att försämra förbindelsefartygstjänsterna för finländare och riskera<br />
farledsunderhållet och isbrytningen.<br />
Skicka din<br />
julhälsning till<br />
tidningen per e-post<br />
I decembernumret av Sjömannen publiceras<br />
julhälsningar, som är gratis för Unionens<br />
medlemmar och pensionärer. Även de sjöfarare<br />
som hör till befälsförbunden och som vill<br />
skicka hälsningar till sina kollegor kan göra<br />
detta utan kostnad.<br />
Fackavdelningens eller arbetsplatsens förtroendeman<br />
eller kontaktperson samlar för<br />
varje arbetsplats ihop namnet på dem som<br />
vill skicka hälsningar till sina bekanta. Arbetslösa<br />
medlemmar kan skicka sina hälsningar<br />
direkt till Sjömannens redaktion på<br />
adressen:<br />
Sjömannen<br />
Finlands Sjömans-Union<br />
John Stenbergs strand 6<br />
00530 Helsingfors<br />
eller per e-post till adressen:<br />
katja.grasbeck@smu.fi.<br />
Med hänsyn till tidningens tidtabell rekommenderar<br />
vi att hälsningarna skickas så fort<br />
som möjligt, senast den 16 november.<br />
Skicka helst namnen per e-post till<br />
katja.grasbeck@smu.fi.<br />
(Skicka hälsningarna som bilaga i Wordformat<br />
eller som Excel-tabell där efternamnet<br />
står i den första kolumnen och förnamnet<br />
i den andra.)<br />
NTF:s Baltikum-grupp träffades hos Sjömans-Unionen den 21–22 oktober<br />
"Tidsandan på Östersjöområdet präglas av utvandring och privatiseringsmani"<br />
Fackförbunden inom den nordiska och baltiska transportbranschen<br />
har nära och regelbunden kontakt med varandra. Nordiska Transportarbetarefederationens<br />
(NTF) Baltikum-grupp träffades den här<br />
gången i Helsingfors på Sjömans-Unionens kontor den 21–22 oktober.<br />
Gruppen består av nordiska och baltiska representanter från transportbranschens<br />
fackförbund.<br />
Läs mera www.smu.fi > på svenska > kommunikation > nyheter<br />
28
Seaventures.fi<br />
– en ny sjöfartswebbplats<br />
har öppnats!<br />
ungdomar får<br />
bekanta sig med<br />
arbetet till sjöss<br />
www.seaventures.fi är en ny webbplats, som informerar<br />
ungdomar om de goda och snabba utvecklingsmöjligheterna<br />
inom sjöfartsbranschen.<br />
På webbplatsen finns bl.a. information om sjöfartsyrken,<br />
branschutbildning och arbetsplatser.<br />
Det lönar sig absolut att gå in på vår imponerade<br />
webbplats – tipsa även dina kompisar och<br />
andra intresserande om webbplatsen.<br />
Webbplatsen Seaventures finns<br />
även i svensk och engelsk version!<br />
Följande aktörer har tagit initiativ till och upprätthåller<br />
sjöfartsbranschens rekryteringsportal:<br />
Rederierna i Finland rf // Finlands Skeppsbefälsförbund<br />
ry // Finlands Maskinbefälsförbund ry<br />
// Finlands Sjömans-Union FSU rf // Aboa Mare<br />
(Åbo) // Högskolan på Åland – Ålands sjömansskola<br />
(Mariehamn) // Kymenlaakson ammattikorkeakoulu<br />
- Eteläkymenlaakson ammattiopisto<br />
(Kotka) // Satakunnan ammattikorkeakoulu<br />
- Rauman Ammattiopisto (Raumo)<br />
från världens<br />
hav<br />
sammanstält av: juhani Artto<br />
Lönerna har frysts på fartyg under<br />
bekvämlighetsflagg<br />
Det internationella arbetsvillkorsavtalet för personal på fartyg under bekvämlighetsflagg<br />
kommer inte att ändras de närmsta månaderna. Det fastslog Internationella<br />
Transportarbetarefederationen ITF och representanter för arbetsgivare inom den<br />
internationella sjöfarten vid förhandlingarna i Manila i början av oktober.<br />
Ärendet överfördes till parternas arbetsgrupp, som ska framlägga sitt förslag<br />
under 2010. Rederiernas representanter motiverade frysningen av lönerna med den<br />
svaga konjunkturen i branschen, som beror på tillbakagången i den globala ekonomin.<br />
ITF:s representanter krävde en förbättring av lönerna, men på grund av kalla<br />
ekonomiska fakta var de tvungna att nöja sig med förslaget om frysning.<br />
Positivare för sjömännen var parternas gemensamma beslut att öka medlen för<br />
utbildning och anställning av sjöfartspersonal. ITF:s och rederiernas förhandlingsorgan<br />
International Bargaining Forum (IBF) samlas en gång vartannat år.<br />
De svenska socialdemokraterna kräver tonnageskatt<br />
Socialdemokraterna i det svenska parlamentet föreslår i sitt budgetförslag en övergång<br />
till tonnageskatt. Det skulle bidra till att skapa fler arbetstillfällen och trygga<br />
nya resurser för välfärdstjänster, motiverade socialdemokraterna. Sjömännens<br />
fackförbund Seko har upprepade gånger krävt ett förslag från regeringen om tonnageskatt.<br />
Seko påminner att de fyra borgerliga partierna i den nuvarande regeringen föreslog<br />
en övergång till tonnageskatt när de var i opposition. Parlamentets skatteutskott<br />
förordar enhälligt införandet av tonnageskatt. ”Med det nuvarande systemet<br />
förlorar vi både arbetstillfällen och skatteintäkter”, säger skatteutskottets vice ordförande<br />
Lars Johansson (sd).<br />
Hjälp till övergivna i Istanbul<br />
Internationella Transportarbetarefederationen ITF har beviljat finansiell hjälp åt sjömän<br />
som lämnats i sticket i Istanbul. Pengarna är avsedda för personal på övergivna<br />
fartyg eller fartyg som på avbrutit sin verksamhet grund av recessionen. Enligt<br />
ITF finns det för närvarande 400-500 sådana fartyg i Istanbuls hamn.<br />
www.seaventures.fi<br />
Webbplatsen Seaventures öppnades av trafikminister<br />
Anu Vehviläinen den 13 oktober 2009 i<br />
samband med överlämnandet av sjöfartens säkerhetspris<br />
Sea Sunday ombord på isbrytaren Urho.<br />
Piraterna misslyckas oftast<br />
I januari-september registrerade piratrapporteringscentret IMB PRC fler piratattacker<br />
än under hela 2008. Fram till den 23 september rapporterades 294 attacker<br />
till centret.<br />
Av dem ledde 34 till att fartyget kapades och 559 till att gisslan togs. Att piraterna<br />
misslyckades i uppemot 90 procent av attackerna beror till stor del på krigsfartygen<br />
som skickats till områdena där de kriminella somalierna verkar.<br />
Hälften av attackerna under januari-september tillskrevs somaliska pirater. Av attackerna<br />
som ledde till kapning skedde endast två utanför de somaliska piraternas<br />
verksamhetsområde i Adenbukten, Indiska oceanen och i närheten av Omankusten.<br />
Fyra sjömän fick sätta livet till på de fartyg som somalierna attackerade. I slutet<br />
av september kontrollerade de somaliska piraterna fyra kapade fartyg och 82 sjömän<br />
som arbetar på dem.<br />
I Malaysias vatten registrerades i januari-september 14 attacker och i Kinesiska<br />
havet nio. Vid den indonesiska kusten begränsade den förstärkta bevakningen händelserna<br />
till sju, medan de förra året var sammanlagt 28.<br />
Aktuella rapporter från piratrapporteringscentret finns på nätet på www.icc-ccs.<br />
org (klicka på IMB Piracy Reporting Centre och på Live Piracy Report på sidan som<br />
öppnas).<br />
29
In Memoriam<br />
OSASTOT TIEDOTTAVAT / AVDELNINGARNA INFORMERAR<br />
Virpi Laitinen<br />
Syntyi 1948<br />
Kuoli 2009<br />
Poistui kevään vihertyessä luotamme.<br />
Muistoa kunnioittaen<br />
Ystävä<br />
Eläkkeelle/<br />
Pensionering<br />
Kiitokset M/s Klenodenin henkilökunnalle<br />
hienosta lahjasta jäädessäni<br />
oloneuvokseksi.<br />
Raine<br />
Lämpimät kiitokset M/s Steelin väelle<br />
muistamisesta täyttäessäni 60 vuotta<br />
ja jäädessäni ”oloneuvokseksi”.<br />
Jouni Kuusinen<br />
Kiitos kaikille entisille seilauskavereilleni<br />
vuosien varrelta. Luottamuksenne<br />
ja kannustuksenne antoivat<br />
minulle rikkaan työelämän. Erityiskiitos<br />
Sarille antoisista pelihetkistä sekä<br />
baariporukalle hyödyllisistä lahjoista.<br />
Kiitos myös Tallink Siljalle huomion<br />
osoituksesta. Toivotan kaikille jaksamista<br />
työelämässä!<br />
Arvi ”Ana” Vänskä<br />
Kiitos kaikille minua muistaneille<br />
jäätyäni eläkkeelle.<br />
Seppo Salo<br />
Kiitokset M/s Auto Bankin työkavereille<br />
muistamisestani jäädessäni<br />
satunaiseksi matkailijaksi.<br />
Tuulikki Lindholm<br />
Kultamerkit/<br />
Guldsmärken<br />
Eija Kiviö<br />
Martti Kuusela<br />
ilmoituksia<br />
annonser<br />
Sisä-<strong>Suomen</strong> osasto (001)<br />
PIKKUJOULUT – VIRKISTYSILTA<br />
Aika: lauantai 28.11.2009 klo 18.30<br />
Paikka: Hotelli Pajarinhovi, Kitee<br />
Osasto järjestää jäsenille perheineen sekä eläkeläisille<br />
pikkujoulut. Sitovat ilmoittautumiset<br />
14.11.09 mennessä:<br />
Tarja Rännäli puh. 050 565 4303 /<br />
s-posti tarja.rannali@luukku.com tai<br />
Matti Jalkanen puh. 0500 705 357 /<br />
s-posti matti.jalkanen@gmail.com.<br />
Hinta jäsenille 10 € ja avec 20 €, yöpyminen<br />
maksetaan itse. Hinta sisältää aterian pikkujoulupöydästä<br />
ja tanssilipun. Ulkopaikkakuntalaisille<br />
on järjestetty yöpymismahdollisuus.<br />
Tervetuloa!<br />
VIRKISTYSVIIKONLOPPU<br />
Aika: 5.–7.2.2010,<br />
Paikka: Holiday Club Hotel Katinkulta<br />
Osasto järjestää jäsenille perheineen sekä eläkeläisille<br />
virkistysviikonlopun Vuokatin Hotelli<br />
Katinkultaan.<br />
Matkan hinta jäsenille ja eläkeläisille 30 € ja<br />
aveceille 150 €. Hintaan sisältyy bussikuljetus.<br />
Lisätiedot ja sitovat ilmoittautumiset 6.1.2010<br />
mennessä: Paavo Auvinen puh. 040 506 9468<br />
tai Matti Jalkanen puh. 0500 705 357,<br />
s-posti matti.jalkanen@gmail.com.<br />
Pohjoisen osasto (002)<br />
SÄÄNTÖMÄÄRÄINEN SYYSKOKOUS<br />
Aika: lauantai 21.11 2009, kello 16.00<br />
Paikka: Oulun Eden, Holstinsalmentie 29<br />
Kokouksessa käsitellään sääntömääräiset<br />
asiat. Paikalla on toimitsijavieras liitosta.<br />
Osaston jäsenet ovat tervetulleita!<br />
Toimikunta<br />
Toimikunta kokoontuu samassa paikassa<br />
klo 15.00.<br />
Ålandsavdelningen (005)<br />
Höstmöte<br />
Tid: torsdag 26.11.2009 kl. 14.00<br />
Plats: Unionens kontor, Ålandsvägen 55,<br />
Mariehamn<br />
(OBS: Styrelsemöte kl. 13.00.)<br />
Välkommen!<br />
Lounais-<strong>Suomen</strong> osasto (006)<br />
PIKKUJOULUT<br />
1. aika: lauantai 21.11.2009 klo 19.00 ja<br />
2. aika: perjantai 27.11.2009 klo 19:00<br />
Paikka: Tanssiravintola Galax, Turku<br />
Hinta 40 €/jäsen ja 55 €/avec sisältää joulupöydän,<br />
sisäänpääsymaksun ja vaatesäilytyksen.<br />
Lippujen lunastus viimeistään viikkoa ennen<br />
tapahtumaa Turun toimistolta Maariankatu<br />
6 b, 5. kerros puh. (02) 233 7416.<br />
Itäkustin osasto (007)<br />
PIKKUJOULUT<br />
Aika: torstai 17.12.2009 klo 18.00<br />
Paikka: Ravintola Wanha Fiskari,<br />
Ruotsinsalmenkatu 1, 48100 Kotka<br />
Osallistumismaksu, 10 € / jäsen ja 15 € / avec,<br />
suoritetaan ennen tilaisuutta osaston Nordean<br />
tilille: 106930-7103575.<br />
Sitovat ilmoittautumiset 3.12.2009 mennessä:<br />
anu.ryokkynen@gmail.com tai<br />
Kari Tossavainen 0400 557 959.<br />
Länsi-<strong>Suomen</strong> osasto (008)<br />
PIKKUJOULUT<br />
Aika: lauantai 21.11.2009 klo 19.00<br />
(sitovat ilm. viim. 13.11.09 klo 17.00)<br />
Paikka: Ravintola Strampen, Rantakatu 6<br />
Huom! Paikkoja on rajoitetusti, ei jälkiilmoittautumisia.<br />
Hinta on 30 euroa/jäsen ja 45 €/avec, maksu<br />
suoritetaan ennen tilaisuutta osaston tilille:<br />
NORDEA 152830–123690 viite: pikkujoulu.<br />
Ilmoittautumiset Karille puh. 0400 418 511<br />
s-posti kari.nurmirinta@smu.fi.<br />
Tervetuloa!<br />
ELÄKE TULEE EHDITKÖ MUKAAN?<br />
Aika: tiistai 9.2.2010 klo 11.00–13.15<br />
Paikka: Liiton toimisto, Pitkäkatu 43,<br />
65100 Vaasa<br />
Osasto järjestää tiedotustilaisuuden eläkeasioista<br />
kiinnostuneille. Kouluttaja on <strong>Merimies</strong>eläkekassan<br />
asiantuntija Mikaela Björklund. Tilaisuus<br />
järjestetään, jos osallistujia tulee vähintään<br />
kymmenen.<br />
Ilmoittautumiset Karille viimeistään<br />
29.1.2010, klo 16 mennessä:<br />
puh. 0400 418 511 tai kari.nurmirinta@smu.fi.<br />
Tervetuloa – tarjolla on kahvia!<br />
30
Pekan<br />
pähkinät<br />
Koonnut: Pekka Mantere<br />
1. Kuka on <strong>Suomen</strong> Konepäällystöliiton toiminnanjohtaja?<br />
a) Reima Angerman<br />
b) Ritva Lähdesmäki<br />
c) Leif Wikström<br />
Lisää tarjouksia - Mera erbjudanden<br />
www.smu.fi > jäsenyys > jäsenedut<br />
Hyvät Vaasan Merieläkeläiset,<br />
LÄNSI-SUOMEN OSASTO<br />
TARJOAA TEILLE KAHVIT!<br />
Aika: 30.12.2009 klo 13.00<br />
Paikka: <strong>Unioni</strong>n toimisto, Pitkäkatu 43,<br />
65100 Vaasa<br />
Olethan ystävällinen ja ilmoitat osallistumisestasi<br />
28.12. mennessä, jotta tiedämme varata riittävästi<br />
tarjottavaa. Soita Karille puh. 0400 418 511 tai<br />
lähetä sähköpostia kari.nurmirinta@smu.fi.<br />
Tervetuloa!<br />
Etelä-<strong>Suomen</strong> osasto (009)<br />
SÄÄNTÖMÄÄRÄINEN SYYsKOKOUS<br />
Aika: maanantai 30.11.2009 klo 12.00 alkaen<br />
Paikka: osaston toimisto, Linnankatu 13, Helsinki<br />
Kokouksessa käsitellään sääntömääräiset asiat.<br />
Kaikki jäsenet –Tervetuloa!<br />
Matkailu- ja Huolinta-ala (010)<br />
SÄÄNTÖMÄÄRÄINEN SYYSKOKOUS<br />
Aika: lauantai 21.11.2009 klo 15.00<br />
Paikka: Turun Kellariravintola: Tupakabinetti,<br />
Linnankatu 16<br />
Kokouksen jälkeen on ruokailu klo 16.00.<br />
Ilmoittautumiset 13.11.2009 mennessä<br />
Päivi Salmelalle puh. 050 530 3081,<br />
s-posti paivi_s@suomi24.fi.<br />
Kaikki osaston jäsenet ovat tervetulleita!<br />
Väylänhoitoammattiosasto (012)<br />
SÄÄNTÖMÄÄRÄINEN SYYSKOKOUS<br />
Aika: lauantai 28.11.2009 klo 15.00<br />
Paikka: Naantalin kylpylä, Matkailijantie 2,<br />
21100 Naantali<br />
Kokouksessa käsitellään osaston sääntöjen<br />
määräämät asiat.<br />
Lisätietoja: Kalle Rantala puh. 040 570 5245,<br />
s-posti kalle.rantala@fma.fi.<br />
Kaikki osaston jäsenet ovat tervetulleita!<br />
2. Varustamoliikelaitos Finstashipin monitoimimurtajat ovat saaneet töitä<br />
maailmalla. Missä mahtoi MSV Nordica olla syyskuussa 2009?<br />
a) Pohjanmerellä<br />
b) Angolassa<br />
c) Alaskassa<br />
3. Missä Kaarlo Nikkola ja Veljekset Nikkola omistivat aikoinaan<br />
Ajo-nimisiä hinaajia?<br />
a. Kotkassa<br />
b. Hangossa<br />
c. Porissa<br />
4. Haminalaisen Jorma ”Patu” Patasen museolaiva s/s Hyöky (alkuperäinen<br />
nimi Libauskij) valmistui vuonna 1912. Missä alus valmistettiin?<br />
a) Tallinnassa<br />
b) Pietarissa<br />
c) Liepajassa<br />
5. Al Mansur ja Ocean Breeze olivat aikoinaan erään valtionpäämiehen<br />
huvijahteja. Kenen omistamia alukset olivat?<br />
a) Idi Aminin<br />
b) Saddam Husseinin<br />
c) Persian shaahin (Mohammad Reza Pahlavi)<br />
6. Mikä laiva ajoi Savinin matalikolle Porkkalan edustalla 5.3.1994?<br />
a) Viking Saga<br />
b) Sally Albatross<br />
c) Silja Opera<br />
7. Kristiina Cruises Oy:n M/s Kristina Regina, rakennettiin alun perin<br />
höyrylaivaksi, Ruotsin Oskarshamnissa. Minä vuonna?<br />
a) 1956<br />
b) 1960<br />
c) 1964<br />
8) Almirante Irízar -niminen jäänmurtaja / matkustajalaiva luovutettiin<br />
tilaajalleen 15.12.1978 Wärtsilän Hietalahden telakalta Helsingissä.<br />
Mihin maahan alus luovutettiin?<br />
a) Neuvostoliittoon<br />
b) Chileen<br />
c) Argentiinaan<br />
9. Mikä on Linda Linen uusin laiva nimeltään?<br />
a) Karolin<br />
b) Merilin<br />
c) Jaanika<br />
oikeat vastaukset: 1c, 2b, 3a, 4b, 5b, 6b, 7b, 8c, 9a<br />
31
<strong>Merimies</strong>lehden<br />
kilpailuun tuli<br />
ennätykselliset 73<br />
vastausta. Lähes kaikki vastaajat tiesivät,<br />
että merimies saa Neptunuksen kasteen<br />
ylittäessään laivalla ensimmäistä kertaa<br />
päiväntasaajan. <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n jäsenrekisterinhoitaja<br />
Tiina Kytölä arpoi nimilappujen<br />
joukosta voittajaksi Vaasalaisen<br />
Bernt Westströmin.<br />
Tidningen Sjömannens tävling fick den<br />
här gången in rekordmånga svar, 73<br />
stycken. Nästan alla visste att en sjöman<br />
döps av Neptunus när han för första<br />
gången passerar ekvatorn sjövägen.<br />
Sjömans-Unionen medlemsregisterhållare<br />
Tiina Kytölä drog en vinnare, som den här<br />
gången blev Bernt Westström från Vasa.<br />
KILPAILU<br />
Mikä palkinto Sea Sunday on?<br />
Valitse yksi vaihtoehto:<br />
1. Merenkulun turvallisuuspalkinto.<br />
2. Aurinkoinen merimies -palkinto.<br />
3. Vuoden merimiesurheilija.<br />
Kaikkien oikein vastanneiden kesken arvomme<br />
jälleen Iittalan Taika-mukin. Voittajan nimi julkaistaan<br />
<strong>Merimies</strong>lehdessä nro 8/2009.<br />
Voit osallistua kilpailuun:<br />
1. <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n kotisivuilla:<br />
www.smu.fi > viestintä > Merimiehen<br />
kilpailu<br />
2. Tai lähetä vastaus postitse.<br />
Liitä mukaan vastaus ja omat yhteystietosi<br />
(nimi, osoite, puhelinnumero).<br />
Vastauksen voit lähettää osoitteella:<br />
<strong>Merimies</strong>-lehti<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong><br />
John Stenbergin ranta 6<br />
00530 Helsinki<br />
TÄVLING<br />
Vad för slags pris är Sea Sunday?<br />
Välj ett av följande alternativ:<br />
1. Sjöfartens säkerhetspris.<br />
2. Priset för solig sjöman.<br />
3. Priset för årets sjömansidrottare.<br />
Bland alla som svarar rätt på frågan lottar vi ut<br />
en Taika-mugg från Iittala. Namnet på vinnaren<br />
publiceras i numret 8/2009 av tidningen Sjömannen.<br />
Du kan delta i tävlingen på följande sätt:<br />
1. Via Sjömans-Unionens webbplats:<br />
www.smu.fi > på svenska > kommunikation<br />
> Tävlingen för Sjömannen<br />
2. Eller per post: Skicka svar och dina kontakt<br />
uppgifter (namn, adress, telefonnummer).<br />
Skicka svaret till adressen:<br />
Sjömannen<br />
Finlands Sjömans-Union<br />
John Stenbergs strand 6<br />
00530 Helsingfors<br />
SUOMEN MERIMIES-UNIONI SMU RY //<br />
FINLANDS SJÖMANS-UNION FSU RF<br />
POSTI- JA KÄYNTIOSOITE<br />
John Stenbergin ranta 6, 2. kerros,<br />
00530 Helsinki<br />
POST- OCH BESÖKADRESS<br />
John Stenbergs strand 6,<br />
2:a våningen, 00530 Helsingfors<br />
VAIHDE / VÄXEL<br />
+358 (0) 9 615 2020<br />
TELEFAX<br />
+358 (0) 9 615 20 227<br />
KOTISIVUT / HEMSIDOR:<br />
www.smu.fi<br />
SÄHKÖPOSTI / E-ADRESS<br />
etunimi.sukunimi@smu.fi<br />
förnamn.efternamn@smu.fi<br />
AUKIOLOAJAT / ÖPPETTIDER<br />
Arkisin klo 8.30–16.00<br />
Kanslitid kl. 8.30–16.00<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n työttömyyskassa /<br />
Finlands Sjömans-Unionens arbetslöshetskassa<br />
POSTI- JA KÄYNTIOSOITE<br />
Siltasaarenkatu 3–5<br />
00530 Helsinki<br />
POST- OCH BESÖKADRESS<br />
Broholmsgatan 3–5<br />
00530 Helsingfors 32<br />
MÖKKIVARAUKSET / BOKNINGSNUMMER<br />
FÖR STUGOR<br />
puh. / tel. (09) 615 20 260<br />
Lounais-<strong>Suomen</strong> osaston mökin varaukset<br />
Turun toimistolta /<br />
Sydvästra Finlands avdelnings stugans<br />
bokningar från kontoret i Åbo<br />
puh. / tel. (09) 615 20 230<br />
Puhelinpäivystysaika / Telefonjourtid:<br />
9.00 –11.00<br />
SÄHKÖPOSTI / E-ADRESS:<br />
tkassa@smu.fi<br />
HENKILÖKUNTA / PERSONAL<br />
Puheenjohtaja / Ordförande<br />
Simo Zitting<br />
(09) 615 20 250 / 0400 813 079<br />
Tekninen sihteeri / Teknisk sekreterare<br />
Sari Helenius<br />
(09) 615 20 252 / 045 7731 2440<br />
Liittosihteeri / Förbundssekreterare<br />
Kenneth Bondas<br />
(09) 615 20 254 / 040 456 0245<br />
Tekninen sihteeri / Teknisk sekreterare<br />
Tetta Härkönen<br />
(09) 615 20 210<br />
(hoitovapaalla / vårledig)<br />
Sopimussihteeri / Avtalssekreterare<br />
Klaus Lust<br />
(09) 615 20 211 / 040 505 1957<br />
Toimitsija/Ombudsman<br />
Carita Ojala<br />
(09) 615 20 231 / 0400 829 039<br />
Toimitsija / Ombudsman<br />
Satu Silta<br />
(09) 615 20 213 / 040 526 3435<br />
Toimitsija/Ombudsman<br />
ITF-tarkastaja/ITF-Inspektör<br />
Ilpo Minkkinen<br />
(09) 615 20 253 / 040 728 6932<br />
ITF-koordinaattori / ITF-Koordinator<br />
Simo Nurmi<br />
(09) 615 20 255 / 040 580 3246<br />
ITF-tarkastaja / ITF-inspektör<br />
Kenneth Bengts<br />
(09) 615 20 258 / 040 455 1229<br />
Tekninen sihteeri / Teknisk sekreterare<br />
Anja Uusitalo<br />
(09) 615 20 251 / 040 519 0351<br />
Toimitsija, Ahvenanmaa<br />
Ombudsman, Åland<br />
Henrik Lagerberg<br />
(018) 199 20 /0400 478 884<br />
Ålandsvägen 55, 22100 Mariehamn<br />
Taloudenhoitaja / Ekonom<br />
Mikko Tuominen<br />
(09) 615 20 218 / 0400 422 379<br />
Kassanhoitaja / Kassaföreståndare<br />
Stiina Raitio<br />
(09) 615 20 219<br />
Kirjanpitäjä / Bokförare<br />
Tuula Ylhävuori<br />
(09) 615 20 220<br />
Toimittaja, tiedottaja / Journalist,<br />
informatör<br />
Saana Lamminsivu<br />
(09) 615 20 221 / 045 7730 1020<br />
Jäsenrekisterin hoitaja / Medlemsregister<br />
Tiina Kytölä<br />
(09) 615 20 257<br />
Toimistotyöntekijä / Kontorsbiträde<br />
Arja Merikallio<br />
(09) 615 20 259<br />
Toimistotyöntekijä / Kontorsbiträde<br />
Katja Gräsbeck<br />
(09) 615 20210 / 045 7730 1021<br />
Toimistotyöntekijä / Kontorsbiträde<br />
Essi Voutilainen<br />
(09) 615 20 210 / 045 7731 0076<br />
(äitiyslomalla / modersledig)<br />
Toimistotyöntekijä, Turku<br />
Kontorsbiträde, Åbo<br />
Salme Kumpula<br />
(02) 233 7416<br />
Maariankatu 6 B, 5. krs.<br />
20100 Turku<br />
Mariegatan 6 b, 5:e våningen, Åbo<br />
Vaasa / Vasa<br />
Pitkäkatu 43, 65100 Vaasa<br />
Storalånggatan 43, 65100 Vasa<br />
Työttömyyskassanhoitaja /<br />
Arbetslöshetskassans föreståndare<br />
Niclas Nyberg<br />
(09) 615 20 230<br />
Työttömyyskassavirkailijat /<br />
Arbetslöshetskassafunktionärer<br />
(09) 615 2 0 230<br />
Pirjo Aro-Nenonen<br />
Varpu Klemola<br />
Minna Rahtu<br />
Tuulianna Raimoranta<br />
(äitiyslomalla/modersledig)