FlersprÃ¥kighet i barns vardag Monikielisyys lapsen ...

Flerspråkighet i barns vardag 

Handledning för pedagoger som arbetar med småbarn 

Monikielisyys lapsen arjessa 

Opas pienten lasten parissa työskenteleville

Introduktion ........................................................................... 3 

Avsnitt 1: Den vuxna som språklig förebild ........................................... 9 

Avsnitt 2: Språkligt samarbete med föräldrarna ................................... 15 

Avsnitt 3: Vardagssituationer och den fysiska miljön ................................19 

Avsnitt 4: Observation och dokumentation av barnens språk ......................23 

Avsnitt 5: Ett språkfokuserat temaarbete ........................................... 29 

Avsnitt 6: Samtalstid och sagan ..................................................... 35 

Avsnitt 7: Språkstimulerande lekstunder ............................................ 43 

Avsnitt 8: Reflektion ................................................................... 49 

Avsnitt 9: Lekar och aktiviteter ....................................................... 51 

Referenser .............................................................................89 

Mera litteratur – Suggestions for further reading ...................................90 

Webbsidor – Verkkosivuja ............................................................91 

Språkenkäten ..........................................................................92 

Johdanto ................................................................................3 

Osio 1: Aikuinen kielellisenä esikuvana .............................................. 9 

Osio 2: Kieltä koskeva yhteistyö vanhempien kanssa .............................. 15 

Osio 3: Arkiset tilanteet ja toimintaympäristö ...................................... 19 

Osio 4: Lapsen kielellisen kehityksen seuranta ja dokumentointi ................. 23 

Osio 5: Kielipainotteinen teematyöskentely ........................................ 29 

Osio 6: Keskustelu ja tarinoiden käyttäminen ...................................... 35 

Osio 7: Leikkihetket kielellisen kehityksen tukena .................................. 43 

Osio 8: Pohdinta ...................................................................... 49 

Osio 9: Leikkejä ja tuokioita .......................................................... 51 

Kirjallisuutta ...........................................................................89 

Mera litteratur – Suggestions for further reading ...................................90 

Webbsidor – Verkkosivuja: .......................................................... 91 

Språkenkäten ..........................................................................92 

1

22 

Authors: Johanna Sallinen and Veronica Hertzberg. 

Graphic design: Lena Malm 

Printed at: Unigrafia, Helsinki 2011 

ISBN 978–952–5641–45–5 

The authors wish to express their gratitude to the partners of the MELT project who were very helpful and who came up with excellent ideas and solutions for the guide during the work. 

Special and personal thanks go to Idske Bangma, Catrin Champion, Margaret Francis, Lillemor Gammelgård, Virgine Pronost and Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser, who have contributed to the content, 

and to Heledd Daniel, Jaana Hagelberg, Gari Lewis, Osian Lleywelyn, Gregor Mazo, Luca Maurizi, Alex Riemersma and Jan van der West who have assisted to this guide and to the success of the project. 

This project has been funded with support from the European Commission. This publication reflects the views only of the author, and the Commission cannot be held responsible for any use 

which may be made of the information contained therein. Additional funds and technical assistance have been provided for by the Network to Promote Linguistic Diversity. 

The MELT project is carried out in cooperation with four European regions and five partners.

Introduktion 

Johdanto 

Den här handledningen är avsedd för pedagoger på daghem samt för andra personer 

som vill arbeta språkutvecklande med barn i åldern 0 – 4 år. Handledningen 

ger idéer för att skapa en stödjande och rik språkmiljö. Vi hoppas att du med hjälp 

av handledningen kan få in språket som en integrerad del i daghemsverksamheten 

och att den kommer till nytta i vardagen. 

Tämä opas on suunnattu 0–4-vuotiaiden lasten parissa työskenteleville ammattilaisille. 

Opas sisältää kaksija monikielisyyttä kehittäviä harjoituksia ja ideoita 

monipuolisen kielellisen ympäristön luomiseen päivähoidossa oleville lapsille. 

Toivomme, että opas helpottaa kielityön ottamista kiinteäksi osaksi opetussuunnitelmaa 

ja että siitä on hyötyä päivähoidon arjessa. 

Utgångspunkten för all verksamhet på daghem är att barnen är trygga, känner gemenskap 

och därigenom mår bra. Trygghet och ett tillitsfullt förhållande till de 

vuxna är en förutsättning för att barnen ska kunna ta till sig erfarenheter och utvecklas. 

Det gäller för all utveckling, också då man lär sig språk. Barnet måste 

också känna sig välkommet och ha en självklar plats i gruppen. När man genom 

kroppsspråk och tal förmedlar till barnen att de är bra som de är, när man ger dem 

känslan att de duger och att de uppskattas, kan de utveckla en positiv bild av sig 

själva och de blir lugna och trygga. Utöver detta är ett förtroendefullt och respektfullt 

förhållande mellan barnens föräldrar och personalen på daghemmet 

också viktigt. 

Koko päivähoitotoiminnan perusperiaate on se, että lapsi tuntee olonsa turval - 

liseksi. Osana tuttua ryhmää ja turvallisten aikuisten parissa lapsi voi hyvin ja 

hyötyy hänelle tarjotuista kokemuksista. Tämä koskee kaikkia kehityksen osaalueita, 

myös kielen kehitystä. Lapsen täytyy myös tuntea itsensä tervetulleeksi, ja 

hänellä on oltava oma selkeä paikkansa ryhmässä. Lapselle tulee viestittää sekä 

sanallisesti että kehonkielellä, että hänet hyväksytään yksilönä ja häntä arvostetaan. 

Siten lapselle kehittyy positiivinen minäkuva ja hän tuntee olonsa itse - 

varmaksi ja turvalliseksi. Lisäksi lapsen vanhempien ja päivähoitohenkilökunnan 

välillä on oltava keskinäistä luottamusta ja kunnioitusta. 

3

4 

Flerspråkiga barn 

Två- och flerspråkighet är en rikedom både för individen och för samhället. I dag 

lever många europeiska barn i en omgivning med flera språk. En sådan grupp är 

barn som växer upp tvåspråkigt, där mamman och pappan talar olika språk med 

dem (t.ex. svenska och finska, eller frisiska och holländska). En annan grupp är barn 

vilkas mamma och pappa talar svenska med dem och de lär sig finska utanför 

hemmet. En tredje är barn vilkas mamma och 

pappa talar finska med dem och de lär sig 

svenska utanför hemmet. Det finns också 

barn som talar ett annat språk i hemmet och 

går på daghem antingen på finska eller på 

svenska. 

För att stöda barnens två- och flerspråkighet 

behöver daghemspersonalen kompetens 

och färdighet att skapa en språkligt utvecklande 

miljö och verksamhet för barnen. 

Forskning visar att det är bra att tala och 

konsekvent använda minoritets språket med 

små barn. En rik och stimulerande miljö för 

minoritetsspråket ger även en grund för inlärning 

av majoritetsspråket. Kommunikationen 

är drivkraften i språkutvecklingen och därför är samtal mellan barn och vuxna samt 

barn emellan viktig. När vuxna har en positiv inställning till båda språken främjas 

barnets flerspråkighet. 

Monikieliset lapset 

Kaksi- ja monikielisyys ovat arvokkaita taitoja, jotka rikastuttavat yksilöitä ja yhteisöä 

kokonaisuutena. Monet nykypäivän eurooppalaislapset elävät monikielisessä 

ympäristössä. Eräs monikielisistä ryhmistä muodostuu kaksikieliseksi kasvatetuista 

lapsista, joiden vanhemmat puhuvat heille eri kieliä (esimerkiksi ruotsia ja suomea 

taikka friisiä ja hollantia). Toinen ryhmä ovat lapset, joiden molemmat vanhemmat 

puhuvat heille ruotsia mutta jotka oppivat suomea kodin 

ulkopuolella. Kolmas ryhmä ovat lapset, joiden vanhemmat 

puhuvat heille suomea mutta jotka oppivat ruotsia kodin 

ulkopuolella. Lisäksi on lapsia, jotka puhuvat kotona jotakin 

muuta kieltä ja ovat suomen- tai ruotsinkielisessä päivähoidossa. 

Jotta päivähoidon ammattilaiset voisivat tukea kaksija 

monikielisyyttä ja edistää lapsen kielellistä kehitystä, 

he tarvitsevat erityistä osaamista ja ammattitaitoa. 

Tutkimukset osoittavat, että pienten lasten kanssa on 

hyvä puhua ja käyttää johdonmukaisesti vähemmistökieltä. 

Vähemmistökielen oppiminen monipuolisessa ja virikkeitä 

tarjoavassa ympäristössä helpottaa myös valtakielen oppimista. 

Kielellisen kehityksen perusedellytys lasten ja aikuisten 

välisen vuorovaikutuksen lisäksi on se, että lapset käyttävät 

kieltä aktiivisesti keskenään. Aikuisten myönteinen asennoituminen molempia kieliä 

kohtaan edistää lapsen kehittymistä moni kieliseksi.

Hur du kan arbeta med handledningen på daghemmet 

Handledningen innehåller nio avsnitt. De sju första följer samma struktur d.v.s. en 

teoretisk bakgrund, förslag och tips för verksamheten, ett underlag för diskussion 

och reflektion och förslag på lekar och aktiviteter. I det åttonde avsnittet är det 

dags att sammanfatta era reflektioner kring det språkutvecklande arbetet och fundera 

på hur ni skulle vilja jobba vidare. I avsnitt nio hittar ni språkberikande lekar 

och aktiviteter. Avsnitten kompletterar varandra och utgör en helhetssyn på det 

språkutvecklande tänket. I den här handledningen lyfter vi fram det du dagligen 

kan hålla utkik efter när det gäller ett barns språkutveckling och tips på hur språkberikande 

verksamhet utformas för barnen. 

Avsnitten i den här handledningen ger svar på frågor såsom: Hur kan jag vara 

en språklig förebild för barnen? Hur ska jag samarbeta med föräldrarna när det 

gäller språkutveckling? Hur kan jag observera barnets språk och utveckling? Hur 

kan jag skapa en rik språkmiljö för barnen? Vilka typer av språkaktiviteter finns det 

för barnen och hur strukturerar jag dessa aktiviteter? 

Idén är att ni tillsammans använder handledningen så att språket blir en medveten 

och integrerad del av verksamheten. Vi föreslår att ert daghem arbetar med 

handledningen, ett avsnitt i taget, under t.ex. ett läsår. 

Ni kan inleda varje avsnitt genom att på ett gemensamt möte samtala om innehållet 

och planera hur ni vill förverkliga det. Beakta också följande: 

Oppaan rakenne ja neuvoja sen toteuttamiseen 

Tämä opas koostuu yhdeksästä osiosta. Ensimmäiset seitsemän osiota on rakennettu 

samalla tavalla. Alun teoreettisen osuuden jälkeen annetaan ehdotuksia ja 

vinkkejä päivittäiseen työhön, keskustelunaiheita ja pohdintaa sekä ehdotuksia 

harjoituksiin ja leikkeihin. Osio 8 sisältää ehdotuksia oppaan sisältöjen pohdintaan 

ja edelleen työstämiseen. Osio 9 sisältää kieltä rikastuttavia harjoituksia ja leikkejä. 

Osiot tukevat ja täydentävät toinen toistaan. Yhdessä ne muodostavat kokonaisuuden. 

Oppaassa korostetaan asioita, joihin lapsen kielellisessä 

kehittymisessä on hyvä kiinnittää huomiota päivittäin. Lisäksi annetaan vinkkejä 

kielellisesti kehittävän toiminnan suunnittelemiseen lapsille. 

Osioissa pyritään vastaamaan muun muassa seuraaviin kysymyksiin: Miten 

toimia kielellisenä esikuvana lapsille? Miten tukea lapsen kielellistä kehitystä 

yhdessä vanhempien kanssa? Miten tarkkailla lasten kieltä ja sen kehitystä? 

Miten luoda lapsille monipuolinen kielellinen ympäristö? Millaisia lapsille suunnattuja 

kielellisiä leikkejä on käytettävissä ja miten ne järjestetään? 

Oppaan avulla on tarkoitus edistää ja kehittää kielellistä tietoisuutta. 

Ajatuksena on, että työskentelette oppaan mukaan esimerkiksi lukuvuoden ajan 

etenemällä osio kerrallaan. 

Voitte aloittaa jokaisen osion työstämisen esittelemällä sitä erikseen sitä varten 

järjestetyssä yhteisessä tapaamisessa. Huomioikaa seuraavaa: 

• Det är bra om alla har läst avsnittet före mötet innan det diskuteras 

tillsammans. 

• Samtala om innehållet och vilka tankar det väcker. 

• Välj ett antal ”Förslag och tips” som ni vill prova på på ert daghem. 

• Använd frågorna i ”Diskussion och reflektion” i slutet av varje avsnitt som grund 

när ni utvärderar ert arbete och funderar över vilka punkter som ni vill arbeta 

vidare med. 

• Jokaisella tulisi olla mahdollisuus tutustua osioon ennen kuin sitä käsitellään 

yhdessä. 

• Keskustelkaa osion sisällöstä ja siitä mitä ajatuksia se herättää 

• Valitkaa oppaasta ehdotuksia ja vinkkejä, jotka sopivat päivähoitoyksikköönne. 

• Käyttäkää Keskustelunaiheita ja pohdintaa -osuuden kysymyksiä toimintanne 

arvioimiseen ja keskustelkaa siitä, miten syntyneitä ideoita voitaisiin toteuttaa 

päivähoitoyksikössänne. 

5

Vad är MELT-projektet och vilka organisationer deltar i det? 

Mikä MELT-projekti on ja mitkä organisaatiot siihen osallistuvat? 

MELT-projektet (Multilingual Early Language Transmission) är ett samarbete 

mellan fyra språkgemenskaper – bretonska i Bretagne, frisiska i Friesland, svenska 

i Finland och kymriska (walesiska) i Wales. Projektet finansieras av EU-kommissionen 

och har pågått från november 2009 till oktober 2011. 

Några av målen var att identifiera bästa praxis när det gäller språkinlärning 

och språkbadsmetoder och att öka kompetensen hos dem som arbetar med små 

barn. Resultatet publiceras bl.a. i denna handledning. 

Folkhälsan är en allmännyttig social- och hälsovårdsorganisation grundad 1921. 

Vi jobbar för ett samhälle där hälsa och livskvalitet sätts i centrum. Hos Folkhälsan 

arbetar omkring 1 700 personer. Till vår organisation hör också en stor grupp fri - 

villig medarbetare t.ex. som medfostrare i skolor och som ledare för olika grupper. 

Folkhälsan har sedan 1999 arbetat med att stöda språkinlärning hos barn mellan 

0 och 15 år och främja språkbadsutbildning www.folkhalsan.fi/sprak. 

Fryske Akademy, som företräds av Mercator European Research Centre on 

Multilingualism and Language Learning, det europeiska forskningscentret om 

flerspråkighet och språkinlärning, har en lång erfarenhet inom flerspråkig utbildning 

i Friesland, Nederländerna. Forskningscentret Mercator, som inrättades 1987 

av Europeiska kommissionen, har starka internationella kontakter genom sin verksamhet 

och sina internationella projekt. I MELT-projektet samarbetar forsknings - 

centret Mercator med Sintrum Frysktalige Bern-opfang (SFBO), vilket är 

organisationen för frisiska och tvåspråkiga förskolor i Friesland. www.fryskeakademy.nl 

och www.mercator-research.eu. 

Multilingual Early Language Transmission (MELT) on monikielisyyden omaksumiseen 

varhaisiässä liittyvä projekti, joka toteutetaan neljän kieliyhteisön yhteistyönä. 

Projektiin osallistuvat Bretagnen bretoninkieliset, Friisinmaan friisinkieliset, Suomen 

ruotsinkieliset ja Walesin kymrinkieliset. Marraskuusta 2009 lokakuuhun 2011 kestävän 

projektin rahoittaa Euroopan komissio. 

Projektin tavoitteena on muun muassa tunnistaa kielenomaksumisen ja kieli - 

kylpymenetelmän parhaat toimintatavat sekä lisätä varhaiskasvattajien ammattitaitoa. 

Tämä käytännön opas on syntynyt projektin puitteissa. 

Folkhälsan on vuonna 1921 perustettu yleishyödyllinen sosiaali- ja terveysalan 

järjestö. Se pyrkii työllään edistämään terveyden ja elämänlaadun arvostusta 

yhteis kunnassa. Folkhälsanissa työskentelee noin 1700 henkilöä. Organisaatioon 

kuuluu myös suuri ryhmä vapaaehtoistyöntekijöitä, jotka toimivat esimerkiksi varavaareina 

ja varamummoina kouluissa ja päiväkodeissa sekä ohjaajina erilaisissa 

ryhmissä. Vuodesta 1999 lähtien Folkhälsan on edistänyt ja tukenut 0–15-vuotiaiden 

lasten kielenomaksumista ja kielikylpykoulutusta. www.folkhalsan.fi/sprak 

Fryske Akademy ja siihen kuuluva Mercator European Research Centre on 

Multilingualism and Language Learning -tutkimuskeskus ovat edistäneet jo pitkään 

monikielistä kasvatusta Friisinmaalla Alankomaissa. Mercator on Euroopan 

komission vuonna 1987 perustama kansainvälisesti suuntautunut tutkimuskeskus. 

MELT-projektissa Mercator Research Centre toimii yhteistyössä friisinkieltä ja kaksikielistä 

esiopetusta kehittävän Sintrum Frysktalige Berne-opfang (SFBO) 

-järjestön kanssa. http://www.fryske-akademy.nl ja www.mercator-research.eu. 

Divskouarn främjar dagvård på bretonska. Organisationens arbete startade 2005 i 

fem dagvårdsenheter i västra Bretagne. I dag hjälper Divskouarn även barnskötare 

och familjer med att utveckla projekt kring det bretonska (bl.a. tvåspråkighet, språkbad). 

Divskouarn on bretoninkielistä varhaiskasvatusta edistävä järjestö. Se aloitti toimintansa 

vuonna 2005 tekemällä yhteistyötä muutaman länsi-bretagnelaisen 

päivä hoitoyksikön kanssa. Nykyään Divskouarn työskentelee myös lastenhoitajien 

ja perheiden parissa ja auttaa heitä suunnittelemaan bretonin kieleen (mm. kielen - 

opiskelun aloittamiseen, kaksikielisyyteen, kielikylpyihin) liittyviä projekteja. 

7

8 

Conseil Régional de Bretagne är den offentliga myndigheten som styr regionen 

Bretagne i västra Frankrike. År 2007 tog Conseil Régional de Bretagne beslutet att 

upprätta det första handlingsprogrammet för att stöda det bretonska språket. 

Welsh Language Board är ett lagstadgat organ som finansieras av den walesiska 

regeringen. Organet grundades i december 1993 som en del av den walesiska 

språklagen 1993. Dess huvudsakliga funktion är att främja och underlätta användning 

av det walesiska språket. Syftet är att verka för framgång och framtid för det 

walesiska språket. 

Bretagnen alueneuvosto Conseil Régional de Bretagne on Länsi-Ranskassa sijaitsevan 

Bretagnen alueen julkisesta politiikasta vastaava hallintoelin. Vuonna 2007 

alueneuvosto laati ensimmäisen kielipoliittisen bretonin kielen asemaa tukevan 

toimintaohjelman. 

Welsh Language Board, on Walesin hallituksen rahoittama lakisääteinen elin. 

Se muodostettiin joulukuussa 1993 osana Walesin kielilakia (Welsh Language Act 

1993). Sen päätehtävänä on edistää ja helpottaa kymrin kielen käyttöä ja turvata 

sen hyvinvointi ja tulevaisuus. 

Mudiad Meithrin är en frivillig organisation. Organisationens syfte är att kunna erbjuda 

alla små barn i Wales tjänster och upplevelser på walesiska. Det är den största 

leverantören av walesiskt material för småbarnsvård och -utbildning inom den 

frivilliga sektorn. Syftet med ”Cylch Ti a Fi” (förälder- och barngrupp) är att erbjuda 

föräldrar och vårdnadshavare en möjlighet att ha roligt med sina barn och umgås i 

en informell walesisk atmosfär. Det finns ett nätverk med över 1 000 Meithringrupper 

och cylchoedd Ti a Fi i Wales. 

Mudiad Meithrin on vapaaehtoisjärjestö. Sen tavoitteena on antaa jokaiselle 

Walesin alueen lapselle mahdollisuus saada palvelua ja kokemuksia kymrin kielellä 

ensimmäisinä ikävuosinaan. Se on tärkein kymrinkielistä päivähoitoa ja esi - 

opetusta järjestävä vapaaehtoisjärjestö. Vanhempi-lapsiryhmä Cylch Ti a Fi tarjoaa 

epämuodollisen kymrinkielisen ympäristön, jossa vanhemmat ja ohjaajat voivat 

seurustella ja leikkiä lasten kanssa. Walesissa toimii yli tuhat Meithrin- ja Ti a Fi 

-ryhmää. 

Nätverket för att främja språklig mångfald (NPLD) är ett alleuropeiskt nätverk 

som omfattar de konstitutionella, regionala och mindre officiella språken för att 

främja språklig mångfald inom ramen för ett flerspråkigt Europa. Omkring 50 

miljoner EU-medborgare, 10 procent av EU:s befolkning talar ett minoritetsspråk. 

The Network to Promote Linguistic Diversity (NPLD) on yleiseurooppalainen 

verkosto virallisille, alueellisille ja pienille kielille. Sen tavoitteena on edistää kielellistä 

monimuotoisuutta monikielisessä Euroopassa. Noin 50 miljoonaa EU-kansa - 

laista – 10 % EU:n väkiluvusta – puhuu alueellista tai vähemmistökieltä. 

Texten bygger på material om fostran till två och flerspråkighet som tidigare har 

publicerats i de regioner som deltar i MELT-projektet. Vi har också använt oss av 

publikationen ”Språkstrategi för dagvården” skriven av Lillemor Gammelgård. 

Vi hoppas att du tycker att denna handledning är inspirerande och uppmuntrande. 

Lycka till med ditt arbete. 

Esitteen teksti perustuu kaksija monikielistä kasvatusta ja opetusta koskevaan 

materiaaliin, joka on aiemmin julkaistu MELT-projektiin osallistuvilla alueilla. 

Olemme myös hyödyntäneet Lillemor Gammelgårdin kirjoittamaa julkaisua 

”Språkstrategi för dagvården”. 

Toivomme, että opas on hyödyllinen ja kannustava. Onnea tärkeään työhön.

Avsnitt 1: 

Den vuxna som språklig förebild 

Osio 1: 

Aikuinen kielellisenä esikuvana 

Utgångspunkten för all verksamhet på daghem är att barnen är trygga, känner gemenskap 

och därigenom mår bra. Trygghet är en förutsättning för att barnen ska 

kunna ta till sig erfarenheter och utvecklas. Det gäller för all utveckling, också då 

man lär sig språk. En förutsättning för att verksamheten på daghemmet blir språkligt 

utvecklande för barnen är att du och dina kolleger 

som jobbar med dem är medvetna om de faktorer som 

påverkar språkutvecklingen.Det är ni som i samarbete 

skapar verksamheten och vardagen på daghemmet. 

Koko päivähoitotoiminnan perusperiaate on se, että lapsi voi tuntea olonsa turvalliseksi. 

Osana tuttua ryhmää lapsi on onnellinen ja voi hyvin. Tämä on edellytys myös 

siihen, että lapsi kehittyy ja hyötyy hänelle tarjotuista kokemuksista. Tämä koskee 

myös kielenoppimista. Kielellisen kehityksen tekijöihin perehtynyt kasvatushenkilökunta 

on kielenoppimista edistävän päivähoitopaikan 

edellytys. Kaikkein tärkeimpiä olette siis sinä ja 

työtoverisi. Te yhdessä järjestätte toiminnan ja 

luotte lasten oppimisedellytykset. 

Språket är barnets viktigaste redskap genom livet. Barn 

lär sig de språk de upplever att de behöver, eftersom 

de vill kommunicera med de vuxna och de barn som de 

umgås med varje dag. För att lära sig ett språk måste 

barnet både få höra det och själv använda det. Du som 

jobbar i daghem är en viktig språklig modell för barnen 

och därför har du en betydelsefull uppgift att fylla. 

Upprepning av ord och fraser är en god språklig rutin, 

eftersom de behöver nötas in för att bli en del av bar - 

nens språk. Som vuxen är du den som är ansvarig för 

att uppmuntra barnet att tala. 

Kieli on lapsen tärkein työkalu koko hänen elämänsä 

ajan. Lapset oppivat kieliä, joita tuntevat 

tarvitsevansa, koska heillä on luontainen tarve 

kommunikoida päivittäin kohtaamiensa aikuisten ja 

lasten kanssa. Oppiakseen kieltä lapsen on kuultava 

muiden käyttävän sitä ja tuotettava sitä itse. 

Päivähoidossa kasvattaja on lapsen tärkeä kielellinen 

esikuva. Siksi kasvattajan asema on ensiarvoisen 

tärkeä. Sanojen ja lauseiden toistelu on 

erinomainen tapa, sillä lapsen tulee omaksua uudet 

ilmaukset, jotta ne voisivat siirtyä osaksi hänen 

omaa kielenkäyttöään. Aikuisena sinä olet vastuussa lapsen rohkaisemisesta 

puhumaan. 

9

10 

Det kan hända att du är en av de få vuxna i 

barnens vardag som talar svenska med dem, 

vilket kräver att du är medveten om hur du 

kommunicerar och talar med två- och fler - 

språkiga barn. Vissa barn talar ett annat språk, 

t.ex. finska, hemma och hör svenska bara på 

daghemmet. Barnen lär sig de ord och uttryck du 

använder. Kom ihåg att du är en språklig förebild 

för barnen också när du talar med andra vuxna 

på daghemmet. 

Om det på daghemmet finns vuxna som talar 

olika språk är det bra att alla hålla fast vid principen 

"en vuxen, ett språk". På så sätt stöds barnens språkutveckling och det blir 

lättare för dem att skilja på språken. Barnens motivation att lära sig 

minoritetsspråket på daghemmet ökar också. Om någon vuxen på daghemmet, 

t.ex. kökspersonalen, bara har begränsade kunskaper i svenska kan han/hon ändå 

använda det för att stöda pedagogernas arbete. Barnen måste i så fall få veta att 

dessa vuxna inte talar flytande, men de använder språket för att de gillar det och 

gärna vill använda det språk de kan. 

Voi olla, että olet ainut aikuinen, joka puhuu lapselle vähemmistö - 

kieltä. Jotkut lapset puhuvat kotona jotakin muuta kieltä ja kuulevat 

vähemmistökieltä vain päivähoidossa. Siksi se, miten puhut ja kommunikoit 

lasten kanssa on todella tärkeää. Lapset oppivat käyttämiäsi 

sanoja ja ilmaisuja. Muista, että olet lasten kielellinen 

esikuva silloinkin, kun puhut muiden päivähoitopaikan aikuisten 

kanssa. 

Jokaiselta säännöllisesti kaksija monikielisten lasten kanssa tekemisissä 

olevalta aikuiselta vaaditaan kielellistä tietoisuutta. 

Jos hoitopaikassa on eri kieliä puhuvia aikuisia, on syytä noudattaa 

”yksi aikuinen, yksi kieli” -periaatetta. Periaatteen noudattaminen 

tukee lasten kielellistä kehittymistä ja auttaa heitä erottamaan eri kielet 

toisistaan. Myös lasten motivaatio oppia vähemmistökieltä päivähoidossa kasvaa. 

Jos päivähoidossa on aikuisia, jotka osaavat vähemmistökieltä vain puutteellisesti, 

esim. keittäjät, he voivat käyttää vähemmistökieltä tukeakseen kasvattajien työtä. 

Silloin lasten tulee kuitenkin tietää, etteivät nämä aikuiset puhu kieltä sujuvasti, 

mutta käyttävät sitä, koska pitävät sen puhumisesta ja uskovat, että se on hyväksi 

lapsille. 

Litteraturtips 

Bjar, L. & Liberg, C. (red.). 2003. Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. 

Gammelgård, L. 2006. Språkstrategi för dagvården. Helsingfors: Svenska kulturfonden. 

Svensson, A-K. 2005. Språkglädje. Lund: Studentlitteratur 

Westerlund, M. 2009. Barn i början. Språkutveckling i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur.

Förslag och tips: 

Ehdotuksia ja vinkkejä: 

• Var konsekvent. Använd alltid svenska med alla barn. Benämn föremål i när - 

heten av barnet och upprepa dem. Förklara vad du gör och beskriv de föremål 

du använder. 

• Ole johdonmukainen. Käytä kohdekieltä aina kaikkien lasten kanssa. 

Nimeä lapselle läheisiä kohteita ja toistele nimiä. Selitä tekemistä ja kuvaile 

esineitä. 

• Samtala dagligen med alla barn. En del barn har lättare att göra sig hörda i en 

barngrupp. Då blir det naturligt att samtala mycket med dem. Det finns också 

barn som ännu inte kan målspråket tillräckligt bra för att uttrycka sig på det 

och barn som till sin personlighet är blyga och inte vågar göra sig hörda. De här 

barnen behöver minst lika mycket språkligt stöd som alla andra. 

• Keskustele jokaisen lapsen kanssa joka päivä. Joillekin lapsille itsensä ilmaiseminen 

lapsiryhmässä on helpompaa. Heidän kanssaan keskusteleminen käy 

luontevasti. Jotkut lapset eivät vielä osaa kohdekieltä tarpeeksi voidakseen 

ilmaista itseään. Toiset taas ovat luonnostaan ujoja eivätkä uskalla tehdä itsensä 

kuulluksi. 

• Tala till barnen i hela meningar. Var uppmärksam på ditt ordval när du talar och 

använd ett nyanserat språk. Uppmuntra barnen att använda hela meningar då 

de talar. 

• Puhu lapsille kokonaisilla lauseilla. Kiinnitä puhuessasi huomiota sanavalintoihin. 

Varmista, että käytät vivahderikasta kieltä. Kannusta lapsia vastaamaan 

kokonaisilla lauseilla. 

• Fungera som barnets ”eko”. Slutför och upprepa på målspråket vad barnet 

säger – som han/hon skulle ha sagt om han/hon kunde – men utan att korrigera. 

• Du kan bekräfta barnets känslor genom att ge namnge dem. Exempel: ”Åh, du 

är förvånad”, ”Jag ser att du är besviken”. 

• Ole lapsen ”kaikuna”. Täydennä ja toista kohdekielellä, mitä lapsi sanoo – niin 

kuin lapsi olisi sanonut, jos olisi osannut. Älä kuitenkaan korjaa. 

• Tunnista lapsen tunnetiloja tarpeen mukaan ja nimeä erilaisia tunteita. Esi - 

merkkejä: ”Oletko yllättynyt?” ”Näen, että olet pettynyt.” Näin viestität lapsen 

tunteita. 

11

12 

• Olika tonlägen och tonfall fångar barnens intresse, förmedlar stämningar och 

signalerar förväntningar. 

• Erilaiset äänenkorkeuden ja intonaation vaihtelut kiinnittävät lapsen huomion ja 

kertovat mielialoista ja odotuksista. 

• Var en aktiv lyssnare. Signalera att du har tid och är intresserad med hjälp av 

ditt kroppsspråk, genom att t.ex. stanna upp, se barnet i ögonen, gå till barnet, 

sätta dig på huk bredvid barnet. 

• Ole aktiivinen kuuntelija. Käytä kehonkieltä osoittaaksesi, että sinulla on aikaa 

kuunnella ja että olet kiinnostunut. Voit nousta seisomaan, katsoa lasta silmiin, 

mennä lapsen luo ja kyykistyä lapsen viereen. 

• Om ett barn som börjar på daghemmet ännu inte kan målspråket: försök lyssna 

på barnets behov och önskemål, använd gester och ansiktsuttryck för att öka 

förståelse, visa konkret vad du menar. 

• Jos päivähoitoympäristöösi tulee lapsi, joka ei vielä puhu kohdekieltä, yritä kuunnella 

lapsen tarpeita ja toiveita, helpota ymmärtämistä kädenliikkeillä ja ilmeillä 

ja havainnollista, mitä sanot. 

• För detta avsnitt kan du använda följande lekar och aktiviteter: för barn i åldern 

1-2 år ”Rim, ramsor och sånger” (Språklig medvetenhet) och ”Hemliga påsen” 

(Begrepp och benämning), för barn i åldern 3-4 år ”Rim, ramsor och sånger” 

(Språklig medvetenhet) och ”Piplek” (Begrepp och benämning). 

• Tämän osion harjoituksista 1–2-vuotiaille lapsille sopivat Runot, lorut ja laulut 

(Kielellinen tietoisuus) ja Salainen pussi (Nimeäminen). 3–4-vuotiaille lapsille 

puolestaan sopivat Runot, lorut ja laulut (Kielellinen tietoisuus) ja Piip-peli 

(Nimeäminen).

Tips och idéer för kommunikation med barn under ett år 

Ehdotuksia ja vinkkejä 

kun hoidossa on alle yksivuotiaita vauvoja 

• Förklara och berätta vad du gör medan du sköter om babyn t.ex. vid blöjbyte. 

• Var lyhörd och prata om det som barnet uppmärksammar eller fäster blicken 

vid, d.v.s. dela barnets intresse: t.ex. ”Ja, där hänger lampan.” eller ”Det var ett 

högt ljud!” ”Det var Kalles bok som föll ner på golvet.” 

• Sjung och rimramsa om babyns kroppsdelar och 

annat i babyns närhet. 

• Lek ”tittut” och ”killekill” samt andra lekar med 

hand rörelser. 

• Titta tillsammans i böcker. Benämn föremålen på 

bilderna och prata om dem. Låt även barnet titta i 

böcker på egen hand. Se till att böckerna är tillgängliga 

för barnet, t.ex. bland leksakerna. Det finns tåliga 

böcker med tydliga bilder och klara kontraster att 

titta i och smaka på. 

• Använd konsekvent målspråket när du talar till barnet. 

Var inte orolig för att barnet inte förstår dig ordagrant, 

barnet njuter ändå av kommunikationen och interaktionen. 

Kom ihåg att förståelsen föregår talet. 

• Kun hoidat lasta, esimerkiksi vaihdat vaippaa, selitä ja kerro hänelle, mitä olet 

parhaillaan tekemässä. 

• Tiedosta ja puhu siitä, mitä lapsi huomaa tai mihin hän katsoo – toisin sanoen 

jaa lapsen kiinnostus esimerkiksi sanomalla ”Kyllä, tuolla ylhäällä on lamppu” 

tai ”Olipas se kova ääni! Kallen kirja siellä putosi lattialle”. 

• Keksi pieniä laulun- ja lorunpätkiä lapsen ruumiinosista 

ja muista asioista hänen lähellään. 

• Leiki kurkistus- ja taputusleikkejä ja muita leikkejä, 

joissa käytetään kädenliikkeitä. 

• Katsele kirjoja lapsen kanssa. Nimeä kirjojen kuvissa 

olevia asioita ja puhu niistä. Anna lapsen myös katsella kirjoja 

itsekseen. Jätä kirjoja lapsen ulottuville esimerkiksi 

muiden lelujen joukkoon. Saatavilla on kestäviä kirjoja, 

joissa on selkeitä, kirkassävyisiä kuvia. Ne sopivat katseltaviksi 

ja pureskeltaviksi. 

• Käytä kohdekieltä johdonmukaisesti puhuessasi 

vauvalle. Älä pelkää sitä, ettei vauva ymmärrä sinua. Hän nauttii vuorovaikutuksesta, 

vaikka ei vielä osaa ilmaista itseään sanallisesti. 

13

14 

Diskussion och reflektion: 

Keskustelunaiheita ja pohdintaa: 

• Reflektera över hur viktigt det är att vara medveten om sitt språk och kommunikationssätt. 

• Miettikää, miten tärkeää on olla tietoinen omasta kielestään ja viestintä - 

tavoistaan. 

• Diskutera vikten av att konsekvent använda målspråket med barnen. Fundera 

över vikten av att tala i att hela meningar och att inte blanda in andra språk. 

• Diskutera hur ni kan anpassa språket till varje barn beroende på var barnet 

befinner sig i språkutvecklingen, så att språket varken blir för lätt eller för svårt. 

Fundera också över hur du kan anpassa svaren på målspråket. 

• Diskutera betydelsen av att använda ansiktsuttryck, handrörelser, kroppsspråk 

och annan icke-verbal kommunikation med barn. Om du tycker detta är svårt 

kan det vara en idé att observera andra pedagoger för att få mer självförtroende. 

• Fundera på hur de vuxnas samtal sinsemellan på daghemmet kan inverka på 

barnens språkutveckling. 

• Ifall det på ert daghem finns vuxna som är ovana att tala svenska, kan ni tillsammans 

komma överens om hur de kan engagera sig i att använda språket, 

t.ex. vilka ord de kan ge barnen under en viss tid. På så sätt utvecklas inte bara 

barnens ordförråd utan de vuxna får också förtroende för att själva använda 

språket. 

• Reflektera över daghemmets roll i skolstigen med fokus på skolspråket. 

• Keskustelkaa siitä, miten tärkeää on johdonmukaisesti käyttää kohdekieltä 

lasten kanssa. Miettikää myös miksi kokonaisia lauseita kannattaa käyttää ja 

miksi sekakieltä tulisi välttää. 

• Keskustelkaa siitä, miten mukauttaa kielenkäyttö vastaamaan jokaisen lapsen 

kielellisen kehityksen tasoa. Pohtikaa, miten vastaukset voi mukauttaa kohdekieleen. 

• Keskustelkaa kasvonilmeiden, kädenliikkeiden, kehonkielen ja muun sanattoman 

viestinnän merkityksestä kommunikaatiossa lasten kanssa. Jos nonverbaalinen 

viestintä tuntuu vaikealta, itseluottamusta voi saada tarkkailemalla 

muiden kasvattajien työskentelyä. 

• Miettikää, miten päivähoidon aikuisten välinen sanallinen kanssakäyminen voi 

vaikuttaa lapsen kielenomaksumiseen. 

• Päivähoitopaikoissa, joissa osa työntekijöistä vasta opettelee kieltä, voitte 

yhdessä sopia miten he voisivat käyttää kohdekieltä. He voivat esimerkiksi 

opettaa määrättyjä sanoja lapsille jollakin tietyllä ajanjaksolla. Tällaiset tehtävät 

kehittävät paitsi lasten sanavarastoa myös aikuisten varmuutta käyttää 

kieltä. 

• Pohtikaa mikä rooli päivähoidon kielellä on lapsen koulupolkua ajatellen..

Avsnitt 2: 

Språkligt samarbete med föräldrarna 

Osio 2: 

Kieltä koskeva yhteistyö vanhempien kanssa 

Samverkan med föräldrarna är av stor betydelse med tanke på barnens språk - 

utveckling. Det är föräldrarna som ger barnet språket/språken och ni på dag - 

hemmet som stöder och stimulerar det/dem. 

Yhteistyö vanhempien kanssa on lapsen kielellisen kehityksen kannalta ensiarvoisen 

tärkeää: vanhemmat antavat lapselle kielen tai kielet, lastenhoidon ammattilaiset 

taas tukevat ja stimuloivat tätä kieltä/näitä kieliä. 

Det är viktigt att personalen och föräldrarna samarbetar. Samarbetet ger er mera 

kunskap om barnet och en djupare förståelse för föräldrarnas synsätt. Genom 

samverkan får föräldrarna också insyn i daghemmets verksamhet. Samtala därför 

med föräldrarna om det ni håller på med och hur daghemmet och hemmet kan 

stöda och komplettera varandra. För att stärka kopplingen mellan personal och föräldrar 

kan du be föräldrarna att fylla i Språkenkäten på sidan 92. 

Föräldrar behöver få bekräftelse på det språkval de gjort för sina barn och känna 

delaktighet i sitt barns språkinlärning och -utveckling. Det är värdefullt för föräldrarna 

att känna till hur ni på daghemmet jobbar med att utveckla barnens språk så 

att de kan stöda barnen också hemma. Det är också viktigt att föräldrarna får höra 

att du använder målspråket med barnet. 

Vi har sammanställt en broschyr till föräldrarna vid sidan av den här handledningen. 

Broschyren är inte enbart avsedd för föräldrar utan även för andra som 

möter barn i två- eller flerspråkiga miljöer. I broschyren går vi igenom de olika stadierna 

i barnets språkliga utveckling upp till fyra års ålder. I den finns även förslag, 

tips och bra idéer på hur föräldrar och syskon kan hjälpa barnet under hans/ 

hennes språkliga utveckling. Du kan beställa den från www.folkhalsan.fi/sprak. 

Henkilökunnan ja vanhempien välillä täytyy olla yhteistyötä, jolloin henkilökunta 

saa lisätietoa lapsesta ja ymmärtää paremmin vanhempien näkemyksiä. Jotta 

yhteistyö olisi toimivaa, vanhemmilla tulee olla mahdollisuus seurata päivähoidon 

toimintaa. Kerro lapsen vanhemmille, toiminnastanne ja miten hoitopaikka ja koti 

voivat tukea ja täydentää toisiaan. Henkilökunnan ja vanhempien välistä suhdetta 

voi myös vahvistaa esimerkiksi pyytämällä vanhempia täyttämään tässä oppaassa 

olevan kielikyselyn Språkenkäten (s. 92). 

Osoita arvostavasi vanhempien kielivalintoja ja auta heitä osallistumaan lapsensa 

kielelliseen kehitykseen. Vanhempien tulee tuntea olevansa mukana lapsensa kielen 

omaksumisessa. On myös tärkeää, että vanhemmat ovat tietoisia siitä, miten 

kielen omaksumista päivähoidossa milloinkin edistetään, jotta he voivat tukea lastaan. 

Vanhempien tulee myös nähdä, että käytät kohdekieltä heidän lapsensa 

kanssa. 

Tämän oppaan lisäksi on laadittu vanhempien vihkonen. Se on suunniteltu sekä 

vanhemmille että muille lasten kanssa kaksi- tai monikielisessä ympäristössä toimiville 

henkilöille. Vihkosessa kerrotaan lapsen kielellisen kehityksen eri vaiheista 

odotusajasta nelivuotiaaksi asti ja annetaan ehdotuksia, vinkkejä ja hyviä ideoita, 

joiden avulla vanhemmat ja sisarukset voivat tukea lasta ja hänen kielellistä kehitystään. 

Jos haluat oman kappaleesi, voit tilata sen osoitteesta 

www.folkhalsan.fi/sprak. 

15

16 


Arnberg, L. 2004. Så blir barn tvåspråkiga. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 

Ladberg, G. Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? Liten språklära för föräldrar. Stockholm: Pedagogik och språk. 

Sallinen, J., Paqvalen, M. & Harju-Luukkainen, H. 2008. Språkgroddar. Helsingfors: Folkhälsan.



• För ett språkfokuserat samtal med föräldrarna redan innan barnet börjar på 

daghemmet och fortsätt med det under läsårets gång. Samtala med föräldrarna 

om vikten av att de stöder barnets hemspråk och om hur de hemma kan 

stöda barnet att tillägna sig daghemmets språk. Du kan använda Språkenkäten 

som diskussionsunderlag. 

• Synliggör barnens språk och språkutveckling också i den dagliga kontakten 

med föräldrar, t.ex. genom att berätta vad barnen sagt och vilka samtal ni fört. 

• Det är viktigt att uppmuntra föräldrar som inte talar daghemmets språk att 

ändå stöda barnets utveckling på det språket. För att göra språket synligt, kan 

du skriva ned de ord, sånger och ramsor ni använder och hänga upp. Ge dem 

också till föräldrarna så att de kan använda dem tillsammans med barnet. 

Föräldrarna kan läsa enkla böcker tillsammans med barnen och lyssna på ljudböcker, 

dvd-skivor, musik och titta på tv-program. För fler tips se: ”Webbsidor” 

s. 91. 

• Anlita en reservmormor eller -morfar på dagis. Hon eller han är en extra resurs, 

som har tid att ”bara vara”, lyssna på barnen, läsa och diskutera med dem, 

samtidigt kan hon eller han hjälp till med ord, begrepp och fraser. Mera information 

hittar du på www.folkhalsan.fi/reservmormor. 

• Du kan också uppmuntra barnens mor-/farföräldrar eller andra som talar målspråket 

att regelbundet spela, läsa eller sjunga med barnen. 


1-4 år Bokpåsar och för barn i åldern 3-4 år Nalle som besöker barnens hem 

(aktiviteterna finns i avsnitt 9 under Beskrivande och berättande). 

• Keskustele kieliasioista lapsen vanhempien kanssa ennen päivähoidon aloittamista 

ja jatka sitä kehityskeskusteluissa lukuvuoden aikana. Puhu vanhemmille 

siitä, miten tärkeää on tukea lapsen kotikieltä (mikäli se on eri kuin päivähoidon 

kohdekieli). Keskustele siitä, miten koti voi tukea lapsen kielenoppimista päivähoidossa 

oli kyseessä lapsen ensimmäinen kieli tai ei. Keskustelun pohjana voi 

käyttää tässä oppaassa olevan kielikyselyn Språkenkäten. 

• Huomioi lasten kielenkäyttöä ja kehitystä myös jokapäiväisessä yhteydessä 

vanhempiin, esim. kertomalla lapsen käyttämistä sanoista sekä teidän käymistä 

keskusteluista. 

• Vanhempia, jotka eivät puhu kohdekieltä, on tärkeä kannustaa tukemaan lapsensa 

kielellistä kehitystä myös tällä kielellä. Jotta kielestä tulisi näkyvää, voit 

kirjoittaa hoidossa käytettyjä sanoja, lauluja ja loruja ylös vaikkapa seinälle ripustettavaksi. 

Anna sanat myös vanhemmille, jotta he voivat käyttää niitä lapsen 

kanssa päivähoidon ulkopuolella. Vanhempia voi pyytää lukemaan 

yksinkertaisia kohdekielisiä kirjoja. Lapsi voi olla innokas auttamaan. 

Lapsi voi myös kotona kuunnella ja katsella äänikirjoja, musiikkia, DVD-levyjä ja 

TV-ohjelmia. Lisää vinkkejä ks. Verkkosivulla s.91. 

• Käytä varavaaria tai varamummoa, joka toimii vapaaehtoisena avustajana päiväkodissa. 

Hän toimii ylimääräisenä aikuisena jolla on aikaa olla, kuunnella, 

lukea ja keskustella lasten kanssa. Samalla hän voi auttaa lapsia omaksumaan 

sanoja, käsitteitä sekä fraaseja. Lisätietoja löydät www.folkhalsan.fi/reservmormor. 

• Isovanhempia ja muita kohdekieltä puhuvia voi myös rohkaista leikkimään, lukemaan 

ja laulamaan lasten kanssa säännöllisesti. 

• Tässä osiossa 1–4-vuotiaiden lasten leikiksi sopii Kirjakassi ja 3–4-vuotiaille 

Kyläilevä nalle (leikit esitellään osion 9 kohdassa Kuvailu ja kertominen). 

17

18 



• Reflektera över betydelsen av samarbete och informationsutbyte med föräldrar 

och över att göra dem delaktiga i barnets språkutveckling. 

• Diskutera vilken typ av samarbete ni vill ha med föräldrarna i syfte att förbättra, 

stöda och stimulera barnens språk. Hur kan ni få föräldrarna delaktiga i 

sina barns språkutveckling? Kanske föräldrarna kan delta i någon verksamhet 

på daghemmet, på ett sätt som är uppmuntrande för dem? Vad gör ni redan? 

Vad kan ni ändra så att det blir mer inkluderande? Vilka nya former av sam - 

arbete kan ni införa? 

• Pohtikaa sitä, mitä merkitystä on yhteistyöllä ja tiedon jakamisella vanhempien 

kanssa ja sitä, miten tärkeää vanhempien on olla mukana lapsensa kielitaidon 

kehittämisessä. 

• Keskustelkaa yhdessä, millaista yhteistoimintaa vanhempien kanssa toivotte 

parantaaksenne, tukeaksenne ja stimuloidaksenne lapsen kielenoppimista. 

Voisivatko vanhemmat osallistua päivähoidon askareisiin jollakin kannustavalla 

tavalla? Mitä he tekevät jo? Mitä voisi muuttaa? Mitä uusia vuorovaikutus - 

tapoja päivähoito tarjoaa? 

• Diskutera hur den språkliga kompetensen påverkar barnets hälsa och välbefinnande. 

Ta även upp dessa frågor med föräldrarna och fokusera på de positiva 

aspekterna med två- och flerspråkighet. 

• Miettikää yhdessä miten kielellinen osaaminen vaikuttaa lapsen terveyteen ja 

hyvinvointiin. Keskustelkaa aiheesta myös vanhempien kanssa. Painottakaa 

kaksija monikielisyyden myönteisiä puolia. 

• Diskutera två- och flerspråkiga barns språkutveckling och vikten av att vuxna 

är konsekventa i sin språkanvändning (ett språk – en person). Fundera hur ni 

med föräldrarna tar upp diskussionen om vem som använder vilket språk 

hemma. På vilket språk engageras barnet när det gäller hobbyer, kultur, hög - 

läsning, böcker, tv och internet? 

• Keskustelkaa kaksija monikielisen lapsen kielellisestä kehityksestä ja siitä, 

miten tärkeää johdonmukaisuus on kohdekielen oppimisessa (yksi ihminen, yksi 

kieli). Kuka käyttää kohdekieltä kotona? Millä kielellä lapsi osallistuu harrastuksiin 

ja kulttuuriin, ja millä kielellä hän seuraa TV-ohjelmia tai internetiä? Millä 

kielellä hänelle luetaan kirjoja?

Avsnitt 3: 

Vardagssituationer och den fysiska miljön 

Osio 3: 

Arkiset tilanteet ja toimintaympäristö 

Det här avsnittet fokuserar på språket i vardagen och i miljön både på och utanför 

daghemmet. Ni kan skapa goda förutsättningar för barnens språkutveckling när ni 

är medvetna om hur och när ni använder språket och när ni tar tillvara de möjlig - 

heter miljön på och utanför daghemmet erbjuder. 

Tässä osiossa keskitytään kielen osuuteen arkisissa tilanteissa ja toimintaympäristöissä 

sekä päiväkodissa että sen ulkopuolella. Hyödynnä arjessa syntyviä tilaisuuksia 

keskustella, nimetä ja kuvailla. Päiväkodin tilat voit suunnitella ja sisustaa 

siten, että ne edistävät ja stimuloivat kieltä. 

För att utveckla sina språkkunskaper, behöver barnen få möjlighet att använda 

språket. Forskning har visat att omkring 70 % av den talade tiden upptas av vuxna, 

varvid resterande 30 % blir över för barnen. Vi måste vara medvetna om att varje 

barn måste få en chans att tala och lyssna varje dag. Det kan därför vara viktigt att 

ni reflekterar kring era vardagsrutiner på daghemmet. 

Jotta lapsen kielelliset taidot kehittyisivät, hänellä on oltava tilaisuuksia käyttää 

kieltä. Tutkimukset osoittavat, että aikuiset käyttävät noin 70 prosenttia puhe - 

ajasta. Lapsille ajasta jää siis vain 30 prosenttia. On muistettava, että jokaiselle 

lapselle on annettava joka päivä mahdollisuus sekä puhumiseen että kuunteluun. 

Siksi voi olla tarpeen tarkastaa päivähoidon päivittäisiä rutiineja. 

I vardagen finns många möjligheter till samtal, benämning och beskrivning. Vardagen 

erbjuder rikligt med situationer där du lätt får in pratstunder, t.ex. när barnet 

kommer på morgonen, vid av- och påklädning, när ni tvättar händerna, vid tillfällen 

när ni väntar på något eller vid måltiderna. 

Arkisissa tilanteissa syntyy paljon juttelumahdollisuuksia. Keskustelu käynnistyy 

helposti arkiaskareita hoitaessa, esimerkiksi kun lapset tulevat aamulla hoitoon, 

kun puetaan tai riisutaan takkia, kun pestään käsiä, odotetaan jotakin tai syödään 

ruokaa tai välipalaa. 

Planera och inred daghemslokalerna så att de stimulerar till samtal och breddar 

barnens ordförråd. En omgivning med bilder och texter väcker tankar och synliggör 

orden omkring er. Möblera rummen så att barnen har plats att umgås t.ex. knutar 

som lockar till lek, soffa för läsning och samtal samt hyllor där barnen lätt kan ta 

böcker, material och spel. 

I mån av möjlighet lönar det sig också att utnyttja närmiljön för korta utflykter och 

promenader. En ny omgivning – kanske redan bakom knuten – ger barnen nya er - 

farenheter och upplevelser som berikar språket. Diskutera det ni ser och uppmärksamma 

barnen på detaljer, t.ex. i butiksfönster, på gården, på gatan. 

Päiväkodin tilat voit suunnitella ja sisustaa siten, että ne rohkaisevat keskustelemaan. 

Kuvia ja tekstiä sisältävä ympäristö herättää ajatuksia ja kartuttaa lasten 

sanavarastoa. Myös kalustamisessa voi kiinnittää huomiota lasten mahdollisuuksiin 

leikkiä, pelata, keskustella ja lukea järjestämällä sille tarpeeksi tilaa. 

Myös hoitopaikan lähialueet kannattaa hyödyntää tekemällä mahdollisuuksien 

mukaan lyhyitä retkiä ja kävelyitä. Uusi ympäristö, vaikka se olisi vain nurkan 

takana, tarjoaa lapsille uusia, sanavarastoa laajentavia kokemuksia. Keskustelkaa 

siitä mitä näette, ja osoitelkaa yksityiskohtia myös hoitotilojen ulkopuolella, esi - 

merkiksi näyteikkunassa, pihassa ja kadulla. 

19

20 


Eriksen Hagtvet, B. 2004. Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur. 

Eriksen Hagtvet, B. 2006. Språkstimulering. Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur. 

Svensson, A. 2009. Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.



• Häng upp bilder och texter på barnens ögonhöjd. Då väcker de barnens intresse 

och barnen kan ta till sig det som finns på väggarna. 

• Kiinnitä kuvia ja tekstejä lasten silmien korkeudelle. Näin ne kiinnittävät lapsen 

huomion, ja lapsi voi omaksua seinille kiinnitetyn tiedon. 

• Sitt på golvet tillsammans med barnen då de leker. Då får barnen möjlighet att 

hålla kontakt med dig, fråga dig och visa vad de gör. Du kan också benämna 

saker i leken och samtala om den. Det är också ett bra tillfälle att upprätthålla 

leken på målspråket. 

• Istu lasten kanssa lattialla heidän leikkiessään. Näin lapset säilyttävät kontaktin 

sinuun ja voivat esittää kysymyksiä ja näyttää, mitä tekevät. Sinä voit tunnistaa 

ja nimetä tavaroita, joilla he leikkivät, ja keskustella niistä heidän 

kanssaan. Samalla leikki jatkuu kohdekielellä. 

• Du kan lägga fram föremål som är obekanta för barnen. När barnen funderar 

på vad det är väcks frågor och samtal, som bidrar till att barnen lär sig nya ord. 

Du kan t.ex. ha en speciell låda som uppenbarar sig med jämna mellanrum, där 

det finns något nytt och obekant. 

• Esittele lapsille tuntemattomia esineitä. Kun lapset miettivät, mikä uusi esine 

on, herää keskustelua ja lapset oppivat uusia sanoja. Yksi mahdollisuus on erityinen 

laatikko, joka otetaan esiin tasaisin väliajoin ja josta paljastuu jotain 

uutta ja tuntematonta. 

• Kom sinsemellan överens om de fraser och ord som ni vill använda med barnen 

i vardagen. Det här är användbart speciellt i språkbad och om det på ert daghem 

finns vuxna (t.ex bland kökspersonalen) som är ovana att använda svenska 

• Du kan placera ut böcker som anknyter till verksamheten i rummet - t.ex. faktaböcker 

om vatten på toaletten och om kläder och kroppen i tamburen. 

• Gör både kortare och längre utfärder med barnen och erbjud dem i mån av 

möjlighet barnkultur på svenska. Kom ihåg att också små utflykter och korta 

promenader ger barnen nya erfarenheter, ger ord och väcker samtal. 


1–4 år ”Skapa en prathörna” (Beskrivande och berättande), för barn i åldern 

3–4 år ”Etikettleken” (Begrepp och benämning). 

• Voitte kasvattajien kesken sopia perussanastosta ja -lauserakenteista joita 

käytätte keskustellessanne lasten kanssa. Tämä on hyödyllistä kielikylvyssä tai 

jos päiväkodissa on aikuisia, jotka osaavat vähemmistökieltä vain puutteellisesti 

(esim. keittiöhenkilökunta). 

• Voitte päiväkodin eri huoneisiin laittaa esille kirjoja jotka nivoutuvat toimintaan 

niissä: esim. kirjoja vedestä vessaan tai kirjoja kehonosista ja vaatteista eteiseen. 

• Tee sekä pieniä että suurempia retkiä lasten kanssa ja tarjoa heille mahdollisuuksien 

mukaan lastenkulttuuria ruotsiksi (tai muulla kohdekielellä). Muista, 

että pienetkin retket ja lyhyet kävelyt antavat lapsille uusia kokemuksia ja 

sanoja sekä herättävät keskusteluja. 

• Tästä osiosta 1–4-vuotiaille lapsille sopivat leikit Juttelunurkka (Kuvailu ja 

kertominen, 3–4-vuotiaat lapset) ja Päiväkodin merkitseminen lapuilla (Nimeäminen). 

21

22 



• Diskutera daghemsmiljön tillsammans. Fundera över när och var det sker mest 

språkstimulans på daghemmet och varför det sker just då och där. 

• Keskustelkaa hoitopaikan ympäristöstä. Pohtikaa, koska sekä millaisissa tilanteissa 

parhaat kielelliset virikkeet syntyvät ja miksi. 

• Diskutera dagsschemat ur ett språkligt perspektiv. Hittar ni tid för språk - 

stimulans? Kan den utökas? 

• Tarkastelkaa päivän ohjelmaa kielen näkökulmasta. Onko kielellisille virikkeille 

aikaa? Voisiko aikaa lisätä? 

• Gör tillsammans en runda i daghemmet, ute på gården och i närmiljön och se er 

omkring med tanke på språket. Diskutera och 

planera tillsammans hur ni kan använda platserna och den lokala miljön ur ett 

språkligt perspektiv. 

• Fundera på hur ni kan ta tillvara vardagssituationer för samtal, benämning och 

beskrivning. Sammanställ de faktorer som skapar en miljö som utvecklar barnens 

språk. 

• Fundera hur ni kan stöda barnen att orientera sig mot skriftspråket. 

• Kävelkää yhdessä ympäri hoitotiloja, ulkona pihalla ja lähiympäristössä ja tarkastelkaa 

ympäristöä kieltä silmällä pitäen. Keskustelkaa ja suunnitelkaa 

yhdessä, miten tiloja ja lähiympäristöä voisi hyödyntää kielen näkökulmasta. 

• Pohtikaa, miten arkisia tilanteita voi käyttää keskusteluun, nimeämiseen ja 

kuvailuun. Tehkää yhteenveto tekijöistä, joista kielen omaksumista tehostava 

ympäristö syntyy. 

• Pohtikaa konkreettisia keinoja tukea ja kehittää lasten kiinnostusta kirjoitettua 

kieltä kohtaan. 

• Ta ställning till barnkulturutbudet på er ort. Fundera 

på hur kulturupplevelser bidrar till barnens språkutveckling. 

Hur kan ni ta tillvara utbudet för att stimulera 

barnen språk? 

• Ottakaa kantaa lastenkulttuuritarjontaan paikkakunnallanne. 

Pohtikaa millä tavalla kulttuurikokemukset tukevat 

lasten kielellistä kehitystä. Kuinka voitte hyödyntää tarjontaa 

kieltä rikastuttavalla tavalla?

Avsnitt 4: 

Observation och dokumentation 

av barnens språk 

Osio 4: 

Lapsen kielellisen kehityksen seuranta 

ja dokumentointi 

Det här avsnittet handlar om hur du kan dokumentera barnens språk och språk - 

utveckling. Med observation och dokumentation blir du mer medveten om språk - 

utvecklingen och det hjälper dig att lyssna på barnen och utvärdera deras språk. 

För att dokumentera kan du skapa en språkpärm för varje barn. Den hjälper dig att 

följa upp språkutvecklingen och fungerar som diskussionsunderlag i ert arbetsteam. 

I språkpärmen kan både barnen och föräldrarna följa språkutvecklingen och 

den blir därigenom ett konkret redskap för ert samarbete. 

Språkpärm 

Skapa pärmen genom att samla material där barnens språk och språkutveckling är 

synliga. Om barnen redan har en egen pärm så kan språkpärmen bli en del i den. 

Förslag till material för språkpärmen: 

Lasten kielellisen kehityksen seuranta ja dokumentointi lisäävät tietoisuutta lapsen 

kielellisestä kehittymisestä. Ne auttavat teitä myös kuuntelemaan lapsia ja arvioimaan 

heidän kielenkäyttöään. Tehkää lapsille omat kielikansiot ja seuratkaa niiden 

avulla lapsen kielen kehitystä. Voitte säännöllisin väliajoin tarkastella kansioita ja 

käyttää niitä keskustelujenne pohjana. Kielikansion ansiosta myös lapset itse ja heidän 

vanhempansa voivat seurata taitojen kehittymistä. Kansio on näin ollen hyvä 

yhteistyöväline, sillä sen pohjalta on helppo keskustella kunkin lapsen kielellisestä 

kehityksestä vanhempien kanssa. 

Kielikansio 

Kielikansion voi toteuttaa monella tavalla ja siihen liitettävät materiaalit voivat 

vaihdella. Pääasia on, että kansio kuvaa lapsen kielellistä kehitystä. Mikäli lapsilla 

jo on oma kansio, niin kielikansio voi olla osa sitä. 

• Teckningar och/eller fotografier på t.ex. utfärder, ett tema på daghemmet eller 

barnets egna berättelser 

• Fotografier på det aktuella språkarbetet 

• Bilder på barnets favoritböcker med barnets kommentarer till böckerna 

• Orden till barnets favoritramsor och sånger 

• Barnets meddelanden eller berättelser till dagismaskoten, se avsnitt 6 

• Utdrag ur Berättarhäftet, se Förslag och tips 

• Språkloggen eller De fyra språkuppgifterna 

• Språkenkäten – frågeformuläret till föräldrarna som kartlägger barnets språkliga 

miljö. 

Ehdotuksia kielikansion sisällöksi: 

• lapsen kertomia tarinoita tai piirroksia ja/tai valokuvia esimerkiksi päivä - 

hoidossa tehdyistä retkistä ja käsitellyistä aiheista 

• kielityöstä kertovia valokuvia 

• kuvia lapsen lempikirjoista ja lapsen kommentteja niistä 

• lapsen lempiloruja ja -lauluja 

• viestejä tai tarinoita, joita lapsi on jättänyt päiväkotimaskotille (ks. osio 6) 

• otteita tarinavihkosta (ks. Ehdotuksia ja vinkkejä) 

• vanhempien täyttämä kyselylomake, Språkenkäten, josta käyvät ilmi ne kielet, 

joiden kanssa lapsi on tekemisissä päivittäisessä elämässään 

23

24 

Språkloggen 

Kieliloki 

För de mindre barnen och för dem som endast använder enstaka ord på mål - 

språket fungerar en loggbok för språk bra – Språkloggen. I den antecknar du systematiskt 

barnets kommunikation, som t.ex. korta beskrivningar av språkförståelsen 

och kommunikationen redan innan barnet börjar tala. När barnet börjar uttrycka sig 

kan du anteckna det barnet säger. Skriv ner det ordagrant och så fort som möjligt; 

man glömmer lätt bort barnens formuleringar. Lättast är det att ha loggboken nära 

tillhands att anteckna i allteftersom barnet uttrycker sig. Du kan också använda 

häftlappar (s.k. post it-lappar) och senare i lugn och ro överföra orden och fraserna 

till barnens egna Språkloggar. 

Kieliloki sopii pienille lapsille ja vain vähän kohdekieltä osaaville. Sen avulla voitte 

pitää kirjaa lapsen kommunikoinnista, kuten lyhyitä kuvauksia ymmärtämisestä ja 

viestinnästä jo ennen kuin lapsi alkaa puhua. Kun lapsi alkaa puhua, tee lyhyitä 

merkintöjä siitä, mitä hän sanoo. Kirjoita ilmaukset ylös sanatarkasti ja mahdollisimman 

pian, sillä ne unohtuvat helposti. Koska lapset sanovat asioita pitkin päivää, 

muistiin merkitseminen sujuu helpoiten, kun lokikirja pidetään ulottuvilla koko 

ajan. Toinen mahdollisuus on käyttää muistilappuja. Lapsen sanoja ja ilmauksia voi 

myöhemmin ajan kanssa siirtää lapsen omaan Kielilokiin.

De fyra språkuppgifterna 

Neljä kielitehtävää 

Nedan finns fyra språkuppgifter som kan ge insikt i språkutvecklingen och språkkunskaper 

hos barn över 3 år. Uppgifterna ska inte ses som ett test, utan syftet 

med dem är att mäta olika aspekter av barnets språkfärdigheter: berätta, relatera, 

benämna och beskriva. 

Seuraavassa esitellään neljä kielitehtävää, joiden avulla saadaan kuva yli kolmevuotiaan 

lapsen kielellisestä kehityksestä ja taidoista. Tehtävät eivät ole testejä, 

vaan niiden tarkoitus on arvioida lapsen kielellisten taitojen eri osa-alueita: kertomista, 

yhdistelyä, nimeämistä ja kuvailua. 

Berätta: 

Barnet får rita och berätta om något, t.ex. en saga, ett besök eller något annat 

han/hon upplevt. Skriv ner ordagrant det barnet berättar. 

Relatera: 

Barnet får välja två bilder (ur en tidning, klistermärken) och limma dem på ett papper. 

Sedan får barnet berätta om bilderna och kombinera dem till en berättelse. 

Skriv ner ordagrant det barnet berättar. 

Kertominen: 

Pyydä lasta kuvailemaan ja puhumaan jostakin, esimerkiksi kertomaan tarinan, jonka 

on kuullut, tai kuvailemaan paikkaa, jossa on käynyt, tai muuta kokemusta. Kirjoita 

ylös, mitä lapsi sanoo niin kuin hän asian ilmaisee. 

Yhdistely: 

Pyydä lasta valitsemaan kaksi kuvaa (lehdestä leikattuja kuvia, tarroja tms.) ja 

liimaa maan ne paperille. Pyydä lasta sitten kertomaan kuvista ja yhdistämään ne 

tarinaksi. Kirjoita sanatarkasti ylös, mitä lapsi sanoo. 

25

26 

Benämna: 

Barnet får titta i en ask med olika små föremål i, plocka ut dem 

och benämna dem. Fyll asken med olika saker för varje barn beroende 

på barnets språkliga nivå. Anteckna det som finns i asken 

och skriv ordagrant ner det som barnet säger och berättar om föremålen. 

Beskriva: 

Barnet får beskriva ett föremål eller en leksak, t.ex. en tygkanin 

med kläder på i en kappsäck. Kaninen kan ha en väska med 

några vykort i. Barnet får beskriva kaninen och vad han/hon ser 

på vykorten. Skriv ordagrant ner hur barnet beskriver sakerna. 

Nimeäminen: 

Pyydä lasta katsomaan pikkuesineitä sisältävään laatikkoon, 

ottamaan esineet esille ja nimeämään ne. Valitse esineet jokaiselle 

lapselle hänen kielellisten kykyjensä mukaan. Kirjoita ylös, 

mitä esineitä laatikossa on ja kirjaa sanatarkasti mitä lapsi niistä 

sanoo. 

Kuvailu: 

Pyydä lasta kuvailemaan esinettä tai lelua, esimerkiksi puettua 

leikkijänistä. Jäniksellä voisi olla kassissa postikortteja. Pyydä 

lasta kuvailemaan jänistä ja sitä, mitä postikortit esittävät. 

Kirjoita lapsen kertomat asiat sanatarkasti ylös. 

Du behöver inte göra alla uppgifter med alla barn och uppgifterna 

går att variera. Du kan också lägga till andra uppgifter. Gör uppgifterna till - 

talande för barnet så att han/hon tycker att det är roligt att utföra dem. 

Kaikkia neljää kielitehtävää ei tarvitse tehdä jokaisen lapsen 

kanssa, ja tehtäviä voi muunnella. Voit myös lisätä muita tehtäviä. Tehtävistä kannattaa 

tehdä lapselle houkuttelevia, jotta hän viihtyy ja käyttää kieltä mielellään. 


Pramling, N.& Pramling Samuelsson, I. 2010. Glittrig diamant dansar. Små barn och språkdidaktik. Stockholm: Norstedts. 

Sandvik, M. & Spurkland, M. 2011. Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Lund: Studentlitteratur.



• Om barnen redan har en egen pärm kan språkpärmen vara en del i den. 

• Jos lapsilla on jo omat kansiot, kielikansio voi liittää niihin. 

• Lägg upp en plan över hur ni ska observera och dokumentera språket och hur 

mycket tid ni kan avsätta. Ni kan dela upp arbetsuppgifterna inom gruppen. 

• Starta steg för steg. Ni kan t.ex. börja med att testa några av språkuppgifterna 

med de äldre barnen. 

• Du kan ha en lista med barnens namn, där du dagligen kryssar för med vilka 

barn du samtalat. Då märker du vilka barn som behöver mera samtalstid och 

uppmärksamhet. 

• Skapa ett Berättarhäfte som lockar barnen att berätta. När ni sitter tillsammans 

kan du fråga om någon skulle vilja berätta något för gruppen. Skriv ner det på 

målspråket under tiden barnet talar och läs sedan upp det. Uppmuntra även 

mindre pratsamma barn att tala. Se till att alla som vill berätta något får chansen 

att göra det. Du kan också bara läsa högt ur häftet det som barnen tidigare 

berättat. 

Använd häftet regelbundet – det roar barnen och sporrar till fortsatt berättande. 

• Suunnitelkaa, miten aloitatte kielen seurannan ja dokumentoinnin ja määritelkää 

kuinka paljon sitä varten on käytettävissä aikaa. Tehtävät voi myös jakaa 

työryhmän kesken. 

• Edetkää askel askeleelta. Voitte esimerkiksi aloittaa kokeilemalla kielitehtäviä 

vanhimpien lasten kanssa. 

• Lasten nimistä voi tehdä listan ja merkitä siihen ne lapset, joiden kanssa on 

juteltu minäkin päivänä. Näin on helppo seurata, ketkä lapsista tarvitsevat 

lisää puheaikaa ja huomiota. 

• Ottakaa lasten kanssa käyttöön tarinavihko, joka rohkaisee lapsia puhumaan. 

Kysy yhdessä istuessanne, haluaisiko joku ryhmästä kertoa jotakin. Kirjoita lapsen 

kertomus ylös kohdekielellä ja lue se ääneen. Rohkaise myös vähiten puhuvia 

lapsia kertomaan jotakin. Varmista, että kaikilla on mahdollisuus osallistua 

keskusteluun omalla panoksellaan. Vihkon sisältöä voi myös vain lukea ääneen. 

Käytä vihkoa uudelleen ja uudelleen. Lapsista vihko on hauska, ja se rohkaisee 

heitä puhumaan enemmän. 

• För detta avsnitt kan du använda följande lekar och aktiviteter: för barn i 

åldern 1–2 år ”Fiska” (Begrepp och benämning), för barn i åldern 3-4 år ”Fiska” 

(Beskriva). 

. 

• Tähän osioon soveltuvia harjoituksia ja leikkejä ovat 1–2-vuotiaille Onginta 

(Nimeäminen) ja 3–4-vuotiaille Onginta (Kuvailu). 

27

28 



• Reflektera över betydelsen av att observera och dokumentera barnens språk - 

utveckling. 

• Diskutera hur ni kan observera och dokumentera barnens språkutveckling 

under lek och i vardagen? 

• Reflektera över innehållet i språkpärmen. Vad vill ni själv ha med? Vad dokumenterar 

ni redan? Fundera över hur ni kan använda språkpärmen för att följa 

med barnens språkutveckling samt hur ni utnyttjar den i samarbetet med föräldrarna. 

• Fundera över hur ni bäst kan observera och dokumentera barnets språk med 

hjälp av Språkloggen och De fyra språkuppgifterna. 

• Diskutera hur ni kan samarbeta med varandra för att följa upp och utvärdera 

barnens språkliga kompetens och utveckling. 

• Pohtikaa lasten kielellisen kehittymisen seurannan ja dokumentoinnin tärkeyttä. 

• Miten lapsen kielen kehitystä seurataan ja kirjataan ylös leikin ja päivittäisten 

askareiden aikana? 

• Pohtikaa kielikansion sisältöä. Mitä te haluatte sen sisältävän? Mitä te jo merkitsette 

muistiin? Miettikää miten te voitte hyödyntää kielikansiota seurataksenne 

lapsen kielellistä kehitystä sekä tekemässänne yhteistyössä vanhempien 

kanssa. 

• Miettikää miten te parhaiten voitte Kielilokin tai Neljän kielitehtävän avulla 

seurata ja kirjata ylös lapsen kieltä ja kielen kehitystä? 

• Keskustelkaa yhdessä kuinka keskenänne voitte tehdä yhteistyötä lapsen 

kielellisen kehityksen seurannan, dokumentoinnin ja arvioinnin suhteen.

Avsnitt 5: 

Ett språkfokuserat temaarbete 

Osio 5: 

Kielipainotteinen teematyöskentely 

Temaarbete är utmärkt redan för barn under fyra år och för barn vars språk be - 

höver stödjas. Temaarbete innebär att ni väljer ett innehåll som ni riktar barnens 

intresse mot, genom att jobba med det på många olika sätt. Målet är att barnen 

utvecklar sin förståelse för olika företeelser i sin omvärld. Arbetet blir språkstimulerande 

när ni jobbar med språk och innehåll sida vid sida. 

Teematyöskentely sopii erinomaisesti alle neljävuotiaille lapsille sekä lapsille, joiden 

kielenkehitys tarvitsee tukea. Teematyöskentelyssä valitset sisällön, jota kohti ohjaat 

lasten kiinnostusta työskentelemällä sisällön kanssa monin eri tavoin. Tavoitteena 

on, että lapset kehittävät ymmärrystä eri ilmiöitä kohtaan ympäristössään. Teema - 

työskentely edistää kieltä, kun työskentelette rinnakkain kielen ja sisällön kanssa. 

Med den här metoden sker inlärningen strukturerat, i en 

trygg miljö och enligt barnets förmåga. Med teman kan ni 

på ett mångsidigt sätt arbeta med språket, dels genom 

att ni tillsammans med barnen ofta och regelbundet samtalar 

och reflekterar kring barnens tankar, dels genom att 

ni får in innehåll och ordförråd som saknas i daghems - 

vardagen. 

I det här avsnittet presenterar vi vad du kan beakta under 

planeringen och genomförandet av temat så att det blir 

språkligt utvecklande för barnen. I temaarbete ingår att 

planera vad barnen ska utveckla en förståelse för, att ta 

reda på barns idéer genom t.ex. samtal, lek, teckningar och problemlösning, att 

skapa situationer för barnen att fundera över samt att dokumentera det för ut - 

värdering. En förutsättning för temaarbetet är att samspelet mellan er vuxna och 

barnen, samt barnen sinsemellan, är tillåtande och konstruktiv. 

Teematyöskentelyssä kaikki oppiminen on jäsenneltyä ja lasten taito - 

tasoa vastaava oppiminen tapahtuu turvallisessa ympäristössä. Teematyöskentely 

auttaa työskentelemään kielen parissa monin eri tavoin. 

Kun te säännöllisesti keskustelette yhdessä lasten kanssa, teille tarjoutuu 

tilaisuus tutustua lapsen ajatuksiin ja kiinnittää huomiota sisältöihin 

ja sanastoon, joita ei tavallisesti käytetä päivähoitoympäristössä. 

Tässä osiossa kerrotaan teematyöskentelystä ja siitä, mitä aiheen valinnassa 

ja esittelyssä tulee ottaa huomioon, jotta työskentely kehittäisi 

lasten kielellisiä taitoja. Teematyöskentelyssä tulee suunnitella, mitä 

lasten halutaan oppivan. Siihen liittyy pyrkimys tutustua lasten ajatusmaailmaan, 

ottaa selvää lasten ajatuksista puhumalla, leikkimällä, piirtämällä 

ja ratkaisemalla ongelmia, luoda lapsille ajattelu- ja pohdintatilanteita sekä 

tarkkailla ja tehdä merkintöjä arviointia varten. Lasten ja aikuisten välinen sekä lasten 

keskinäinen suvaitsevainen ja rakentava ilmapiiri on teematyöskentelyn ehdoton 

edellytys. 

29

30 

Planera och presentera tema 

Suunnittelu ja aiheen esittely 

När du planerar ett tema lönar det sig att välja ett som är nära barnet självt, sådant 

som anknyter till vardagen. Några exempel på bra teman är: jag, min familj, 

väder, vatten, transport, kläder, bondgården, i trädgården. 

Pienten lasten teematyöskentelyyn on hyvä valita ajankohtainen ja lasten elämään 

jollain tavalla liittyvä aihe. Esimerkkejä käyttökelpoisista aiheista: minä itse, per - 

heeni, sää, vesi, liikenne, vaatteet, maatila ja puutarha. 

Koppla tydligt innehållet till barnens vardag och föreställningsvärld. När utgångspunkten 

i temat är barnens egna erfarenheter känns det meningsfullt och inspirerande 

för barnen. Relatera temat till läroplanen och ställ klara mål för temat, både 

innehållsmässiga och språkliga. Vilka ord och språkmönster vill du att barnen ska 

lära sig? Hur kan du introducera temat så att det väcker barnens intresse och vilka 

frågor vill du att de ska reflektera över? 

Vid planeringen kan du uppskatta temats längd, men låt det vara endast rikt - 

givande. Olika delar av temaarbetet kan variera i längd beroende på deras karaktär 

och omfattning. Ibland kan temat räcka tre veckor och ibland en halv termin. 

Dela vid behov upp temat i mindre helheter. Låt temat formas och utvecklas ut - 

gående från barnens intressen och behov och lämna rum för barnens tankar och 

idéer. Din uppgift under temats gång är att rikta barnens uppmärksamhet mot det 

innehåll som står som mål för verksamheten. Det innebär alltså att du låter barnens 

erfarenheter komma till uttryck, men att det är du som i praktiken bestämmer 

innehållet. Den information som du vill att barnen ska ta till sig finns i vardagen, 

men din uppgift är att hela tiden vara medveten om vad du ska göra synligt för 

barnen. 

On hyvä selkeästi liittää teeman sisällön lasten elämään. Kun aihe heijastaa suoraan 

lapsen omia kokemuksia, se tuntuu mielekkäältä ja innostavalta. Suhteuta 

aihe opetussuunnitelmaan ja aseta sille tarkat sisällölliset ja kielelliset tavoitteet. 

Mitä sanoja ja rakenteita haluat lasten omaksuvan? Miten esittelet aiheen niin, 

että lapsen kiinnostus herää? Mitä asioita haluat lasten pohtivan? 

Suunnittelussa voit arvioida, kuinka kauan aiheen käsittely kestää, mutta anna sen 

olla vain suuntaa-antava. Teematyöskentelyn eri osioihin voi varata aikaa niiden 

luonteen ja laajuuden mukaan. Jonkin aihealueen käsittely voi viedä kolme viikkoa, 

jonkin toisen puoli vuotta. Aiheen voi jakaa tarpeen mukaan pienempiin osioihin. 

Rakenna aihe lasten kiinnostusten ja tarpeiden mukaan ja jätä tilaa lasten omille 

ajatuksille ja ideoille. Teematyöskentelyn aikana tehtäväsi on kiinnittää lasten huomio 

tavoitteelliseen sisältöön. Tämä tarkoittaa sitä, että lasten omat kokemukset 

saavat nousta esiin, mutta sinä päätät sisällön käytännössä. Tieto, jonka lasten 

halutaan omaksuvan, on ympäristössä, mutta sinun tehtäväsi on pysyä valppaana 

ja tarkkailla, mihin lasten huomio tulee kiinnittää.

Det kan vara lättare att nå de språkliga målen om du på förhand bestämmer vilka 

ord och begrepp och fraser som temat tar upp. Du kan skriva ned dem i tre olika 

ordlistor, men kom ihåg att anpassa orden, begreppen och fraserna till barnen. De 

tre listorna är: 

Kielellisten tavoitteiden saavuttaminen voi olla helpompaa, jos määrittää etu - 

käteen, mitä sanoja ja ilmauksia aiheeseen liitetään. Sanat ja ilmaukset voi kirjata 

ylös kolmessa eri ryhmässä. Muista mukauttaa sanat ja ilmaukset lasten taito - 

tasoon. Nämä kolme ryhmää ovat 

1) temarelaterade ord, som du vill att barnen ska lära sig att använda (det aktiva 

ordförrådet, t.ex. buss under temat trafik) 

2) temarelaterade ord som du vill att barnen ska lära sig att förstå (det passiva 

ordförrådet, t.ex. långtradare) 

3) andra högfrekventa ord under temats gång (t.ex. vänster och höger) 

1) aiheeseen liittyvät sanat, joita lasten halutaan oppivan käyttämään 

(aktiivinen sanavarasto, kuten linja-auto teemassa liikenne) 

2) aiheeseen liittyvät sanat, joita lasten halutaan oppivan ymmärtämään 

(passiivinen sanavarasto, kuten puimuri) 

3) muut aiheen aikana taajaan esiintyvät sanat (kuten vasen ja oikea). 

Du kan både under temats gång och när det avslutats 

återkomma till ordlistorna. De gör dig uppmärksam 

på vilka ord, begrepp och fraser som du 

kan beakta och upprepa i vardagen med barnen. 

Då blir språkarbetet konkret. 

Sanalistoihin voi palata teematyöskentelyn aikana ja 

sen jälkeen. Teemaan liittyvät sanalistat auttavat tiedostamaan, 

mitä sanoja ja ilmauksia kannattaa korostaa 

ja toistella päivittäisissä askareissa lasten 

kanssa. Näin kielityöllä on konkreettinen perusta. 

Under temaarbetet finns många möjligheter till 

samtal med barnen, om deras upplevelser och 

omvärld. Det ger dig också en möjlighet att uppmärksamma 

barnen på sina egna och andras tankar. 

Ställ öppna frågor kring temat under 

vardagens lopp. För att stöda barnens språkutveckling 

borde barnen få höra de temarelaterade 

orden i olika sammanhang och av många olika 

vuxna: i sånger, i böcker och sagor, under lekens 

gång, på promenader, under rörelsestunder, i samtal vid måltiderna, på tumanhand 

med en vuxen etc. 

Teematyöskentelyn aikana tarjoutuu paljon mahdollisuuksia 

keskustella lasten kanssa heidän kokemuksistaan 

ja elinympäristöstään. Se mahdollistaa lasta 

huomaamaan sekä omia että muiden ajatuksia. Esitä 

päivän aikana aiheeseen liittyviä avoimia kysymyksiä. 

Jotta taidot kehittyisivät edelleen, lasten tulisi kuulla 

aiheeseen liittyvää sanastoa erilaisissa yhteyksissä ja 

useilta eri aikuisilta: lauluissa, kirjoissa ja tarinoissa, 

ohjatuissa tai vapaissa leikeissä, kävelyillä, ruokailujen 

ja välipalojen aikana, kahdenkeskisissä keskusteluissa aikuisten kanssa ja niin 

edelleen. 

31

32 

Observera och dokumentera tema 

Tarkkailu ja raportointi 

Under temats gång kan du på många olika sätt observera och dokumentera hur 

barnen utvecklar sina tankar kring temats innehåll och hur de tillägnar sig språket 

som anknyter till temat. 

Du kan: 

– leka och samtala med barnen och samtidigt iaktta språkanvändningen. 

– tillsammans med barnen spela spel som tangerar temat. 

– låta barnen rita och berätta om sina bilder och samtidigt skriva ner det 

barnen säger 

– låta barnen berätta för varandra och för dig vad de skapat i samband 

med temat 

– ni kan leka samma lek i början och i slutet av temat och du kan då iaktta 

skillnader i barnens språkanvändning. 

Fotografera gärna barnen när ni gör något i anknytning till temat (utfärder, när barnen 

leker, målar eller bakar o.s.v.) och skriv ner vad barnen berättar om bilderna. 

Endel av det ett barn har skapat kan du sätta i hans/hennes pärm. 

Markera för barnen att temat tar slut, t.ex. genom att packa ihop materialen med 

barnen, ordna en utställning eller en fest, skicka hem arbeten med barnen och 

samtala om vad ni gjort och lärt er. Låt temat i någon form synas på daghemmet 

hela året. Då har barnen möjlighet att återknyta till det även då temat är avslutat. 

Det är viktigt att barnen har möjlighet att återkomma till temats innehåll och använda 

sig av de ord, fraser och begrepp som de lärt sig. 

Lasten kielenkäyttöä ja saavutuksia voi tarkkailla ja arvioida monella tapaa 

teema työskentelyn aikana. Leiki ja keskustele lasten kanssa ja tarkkaile samalla 

heidän kielenkäyttöään. Kuuntele yksittäisiä lapsia ja kirjoita ylös mitä he kertovat. 

Lapsia voi myös pyytää piirtämään kuvia ja kertomaan piirroksistaan tai kertomaan 

toisilleen ja sinulle, mitä he ovat tehneet. Samaa leikkiä voi myös leikkiä teema - 

työskentelyn alussa ja lopussa ja selvittää sillä tavalla, miten lasten kielenkäyttö 

on muuttunut. Lapsista voi ottaa kuvia teematyöskentelyn aikana (muun muassa 

retkillä, leikkiessä, maalatessa tai leipoessa) ja kirjata ylös, mitä lapset kertovat 

kuvista. Lasten askartelutyöt voi liittää heidän kansioihinsa. 

Osoita lapsille teematyöskentelyn päättyneen esim. pakkaamalla materiaalit 

yhdessä lasten kanssa, järjestämällä näyttely tai juhlat, lähettämällä lasten työt 

kotiin heidän mukanaan ja 

keskustelemalla yhdessä lasten 

kanssa siitä, mitä olette 

tehneet. Pidä teematyöskentelyn 

sisältöja näkyvillä koko 

vuoden. Näin lapset voivat 

palata niihin vielä silloinkin, 

kun aiheen käsittely on jo 

päättynyt. Muistelu ja opitun 

mieleenpalauttaminen teeman 

jälkeen on tärkeää. 


Bogren, S. & Klingen, N. 2010. Prilliga pirater och fem andra roliga teman för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. 

Tidningen Förskolans redaktion. 2008. Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag.



• Skriv ordlistor över de ord, begrepp och fraser som du vill att barnen ska lära 

sig i temat. 

• Tee sanalista erityisistä sanoista ja ilmauksista, jotka haluat lasten oppivan 

aihetta käsitellessä. 

• Under temats gång kan ni ha en eller flera ”tema-stationer”, även utomhus, där 

barnen skapar saker, leker med material och spelar spel som anknyter till 

temat. 

• Teematyöskentelyn aikana hoitopaikkaan ja ulkotiloihin voi järjestää yhden tai 

useamman ”teema-aseman”, joissa lapset askartelevat ja leikkivät aiheeseen 

liittyviä leikkejä tiettyjä materiaaleja käyttäen. 

• Gör ”tema-askar” med föremål, bild- eller textkort, som barnen kan ta fram och 

titta i när de vill. Ni kan ha olika askar med olika innehåll som anknyter till 

temat. Ha dem lättillgängliga för barnen hela läsåret. 

• Tee ”teemalaatikoita”. Niihin voi laittaa esineitä, kuvia tai kortteja, joita lapset 

saavat halutessaan katsella. Erilaisille aiheeseen liittyville asioille voi tehdä 

omat laatikot. Anna laatikoiden olla lasten saatavilla koko vuoden ajan. 

• Skapa temaplanscher, planscher med bilder och ord, och låt dem stå framme 

hela läsåret. På det sättet kan barnen återknyta till temat och samtala kring det 

under läsåret. Det är en återinvestering av vad barnen lärt sig och vad de kan 

nu. 

• Inkludera föräldrarna i temat: delge dem vad temat behandlar och vad ni gör 

på daghemmet kring temat samt visa dokumentationen för föräldrarna. På så 

sätt kan föräldrarna uppmuntra barnen att samtala och berätta om det för 

dem. Gör en ordlista på temarelaterade ord, begrepp och fraser för föräldrarna. 

• Samarbete är viktigt när ni planerar och förverkligar temat. Kom ihåg att varje 

person har olika kompetens. När du tar hänsyn till detta kan alla pedagoger 

bidra med det som tilltalar dem mer. 

• Tee teemajulisteita, joissa on kuvia ja sanoja, ja anna niiden olla esillä koko 

vuoden. Näin lapset voivat palata aiheeseen ja puhua siitä vuoden aikana. 

Kertaus tehostaa oppimista. 

• Ota vanhemmat mukaan teematyöskentelyyn: kerro heille teeman aiheesta ja 

sen käsittelystä ja esittele heille teemaan liittyvä dokumentointi. Näin vanhemmat 

voivat kannustaa lapsiaan keskustelemaan aiheesta kanssaan. Anna vanhemmille 

teemasanasto. 

• Tiimityöskentely on tärkeää suunnitellessa ja toteutettaessa teemaa. Muistakaa, 

että jokaisella on omat vahvuutensa. Kun ryhmän jäsenten erilaiset 

vahvuudet otetaan huomioon, jokainen voi osaltaan tuoda mukanaan itselleen 

sopivaa toimintaa. 


1–2 år ”Kroppsdelar” (Begrepp och benämning) för barn i åldern 3–4 år ”Kimlek 

med kläder” och ”Hänga kläder på tork” (båda är minnes- och koncentrations 

lekar). 

• 1–2-vuotiaille lapsille sopivat tässä osiossa harjoitus Ruumiinosat (Nimeäminen) 

3–4-vuotiaille lapsille sopivat tässä osiossa harjoitukset ja leikit Vaatteiden 

piilotusleikki ja Ripusta pyykki kuivumaan (molemmat aihealueesta Muisti 

ja keskittyminen). 

33

34 


Keskustelunaiheita: 

• Diskutera vad ni tycker att ingår i temaarbete och vilka fördelar temaarbete 

medför. 

• Fundera över vad som brukar vara utgångspunkten för er när ni väljer tema; 

barnens önskemål och intressen, en kalenderhändelse eller ett fenomen i var - 

dagen eller något som behöver extra stöd i ett barns utveckling? 

• Välj ett tema tillsammans: 

– Vilka mål ställer ni för temat? Hur kopplar temat till er läro- /verksamhetsplan? 

Vilken funktion fyller temat? Vad styrde valet av tema? Hur kommer ni att 

observera och dokumentera? 

– Hur kan ni göra temaarbetet språkligt stimulerande? Hur bestämmer ni vilka 

ord, begrepp och fraser som ska ingå i temat? Hur kan ni föra in språket och 

orden i vardagen? Diskutera hur ni kan fokusera på tid för samtal, det enskilda 

barnets aktiva taltid och språkförståelse. 

• Keskustelkaa siitä, mitä teematyöskentely mielestänne on ja mitä etua siitä on. 

• Pohtikaa teematyöskentelyn aiheen lähtökohtia: lasten toiveet ja kiinnostuksenkohteet, 

ajankohtainen juhlapäivä, arkielämän ilmiö tai jokin lapsen kehityksen 

osa-alue, joka tarvitsee tukea? 

• Valitkaa yhdessä teema: 

– Mitkä ovat teemanne tavoitteet? Miten aihe nivoutuu opetussuunnitelmaanne? 

Minkä tehtävän teematyöskentely täyttää? Mikä vaikutti aiheen valintaan? 

Miten te tulette toteuttamaan seurannan ja dokumentoinnin? 

– Miten teematyöskentelystä voi tehdä kielellisesti kehittävää? Miten päätätte, 

mitkä sanat ja ilmaukset tulisi nostaa esille aihetta käsitellessä? Miten kieli ja 

teeman sanasto sisällytetään arkielämään? Miten keskusteluaika, yksittäisten 

lasten aktiivinen puheaika ja kielen ymmärtäminen otetaan huomioon?

Avsnitt 6: 

Samtalstid och sagan 

Osio 6: 

Keskustelu ja tarinoiden käyttäminen 

Barn lär sig språk och utvecklar det när de får många möjligheter att tala och 

formulera sig. Det är viktigt att se till att varje barn ges möjlighet och tid att tala. 

Sagor och böcker är en källa till språkliga förebilder och erbjuder också barnen 

mångsidiga möjligheter att berätta, beskriva och reflektera. Det här avsnittet ger 

verktyg för samtal med barnen och presenterar hur ni kan använda sagan språk - 

stimulerande med barnen. 

Samtal 

Lapsen kielitaito karttuu ja kehittyy, kun hänellä on riittävästi mahdollisuuksia 

puhua ja ilmaista itseään. Siksi on tärkeää varmistaa, että jokaisella lapsella on tilaisuuksia 

ja aikaa puhua. Tarinat ja kirjat ovat kielellisten mallien lähde ja tarjoavat 

lapsille mahdollisuuksia puhumiseen, kuvailuun ja pohdiskeluun. Tässä osiossa 

annetaan työkaluja keskusteluihin lasten kanssa ja kerrotaan, miten tarinoilla voi 

stimuloida lapsen kielitaitoa. 

Keskustelu 

Barn lär sig det språk de själva får använda, det räcker inte med att språket endast 

”surrar kring” dem. Ta tillvara alla tillfällen att tala med barnen. Då barnet får 

uttrycka sina tankar, fantisera, reflektera, berätta och förklara, befästs samtidigt 

språket. Då atmosfären på daghemmet är tillåtande och trygg lockar den barnen 

till samtal. 

Lapset oppivat kieltä, jota he voivat käyttää itse. Ei riitä, että kieli jää vain sorinaksi 

heidän ympärillään. Keskustele lasten kanssa aina, kun siihen tarjoutuu tilaisuus. 

Kun lapset ilmaisevat ajatuksiaan, kuvittelevat, pohdiskelevat, kertovat tarinoita ja 

selittävät, he omaksuvat samalla kieltä. Rohkaiseva ja turvallinen ilmapiiri kannustaa 

lapsia puhumaan. 

Upprätthåll samtalet genom att bekräfta barnet. Det här är speciellt viktigt med 

barn som går på daghem på sitt andra- eller tredjespråk. När du visar att du för - 

står samt uppmuntrar och berömmer barnet då det använder ord och uttryck för - 

stärks motivationen att tala. Barn är väldigt olika i att börja använda språket. 

Anpassa därför ditt språk till det enskilda barnet och locka barnet att använda de 

ord och uttryck barnet redan kan. Du kan faktiskt tala på en högre nivå än vad barnet 

förstår, så att han/hon får lära sig nya ord, fraser och begrepp. 

Pidä keskustelua yllä huomioimalla lasta. Huomioiminen on erityisen tärkeää 

silloin, kun kyseessä on lapsi, jolle päivähoidon kieli on toinen tai kolmas kieli. 

Ymmärtämisen osoittaminen, kannustaminen ja kehuminen sanojen ja ilmausten 

käytöstä lisää lapsen motivaatiota puhua. Eri lapset alkavat käyttää kieltä eri tavoin, 

ja siksi on tärkeää muokata omaa kielenkäyttöään niin, että se sopii kullekin 

lapselle ja rohkaisee heitä käyttämään sanoja ja ilmauksia, jotka he jo tuntevat. 

Voi olla hyväksi käyttää hieman vaikeampaa kieltä kuin mitä lapsi ymmärtää, jotta 

lapsi oppisi uusia sanoja, lauseita ja rakenteita. 

35

36 

Arbeta med sagor 

Tarinoiden käyttäminen 

Till medveten språkstimulans på daghemmet hör förutom samtal med barnen att 

berätta, läsa, sjunga, rimma och läsa ramsor för och med dem. 

Att läsa för ett eller två barn i hemmiljö är en helt annan situation än att läsa för en 

grupp. Också för barnen blir situationen en helt annan. Att lyssna tillsammans med 

andra är betydligt svårare än att lyssna på en godnattsaga hemma. När du konkretiserar 

sagan med hjälp av föremål, dockor och annan rekvisita är det lättare för 

barn att koncentrera sig i gruppen. Då får de lättare att förstå och följa med i 

sagan. 

Keskustelun lisäksi päivähoidossa voidaan antaa kielellisiä virikkeitä kertomalla 

tarinoita, lukemalla, laulamalla ja lausumalla runoja ja loruja lapsille ja yhdessä 

heidän kanssaan. 

Ääneen lukeminen yhdelle tai kahdelle lapselle kotona on erilainen tilanne kuin 

ryhmälle lukeminen. Se on hyvin erilainen tilanne myös lapsille. Yhdessä muiden 

lasten kanssa kuunteleminen on paljon vaikeampaa kuin iltasadun kuuntelu kotona. 

Kun tarinaa elävöitetään esineillä, nukeilla ja muulla rekvisiitalla, lasten on 

helpompi keskittyä ryhmässä sekä ymmärtää ja seurata tarinaa. 

Sagostundens språkliga aspekter: 

• Språkutvecklande: Sagoberättaren är en språklig förebild både vad gäller 

uttal, meningsbyggnad, nya ord och begrepp. 

• Underhållande: Sagostunden ska locka, engagera och roa. Barn lär sig när de 

har roligt. 

• Jagstärkande: Sagostunden uppmuntrar barnen till att ta initiativ och till att 

berätta själva. 

• Koncentrationsstärkande: Sagostunden lockar barnen till att lyssna aktivt till 

berättarens ord och ta till sig ”bildspråket”. 

• Kunskapsförmedlande: Sagostunden kan förmedla information om människor, 

djur, företeelser och sammanhang. 

• Kulturbärande: Sagostunden ger barnen en kulturell upplevelse som förmedlar 

moral och tradition. 

• Intresseväckande: Sagostunden kan hos barnen skapa intresse för litteratur 

och kultur. 

Tarinatuokioiden etuja: 

• Kielellinen kehitys Tarinankertoja on kielellinen esikuva. Häneltä opitaan lausumista, 

lauserakenteita ja uusia sanoja ja ilmaisuja. 

• Viihdyttäminen Tarinatuokion tulee olla houkutteleva, mukaansatempaava ja 

hauska. Lapset oppivat, kun heillä on hauskaa. 

• Kannustaminen Tarinatuokio rohkaisee lapsia olemaan aktiivisia ja kertomaan 

omia tarinoitaan. 

• Parantunut keskittymiskyky Tarinatuokio kannustaa lapsia kuuntelemaan tarinankertojaa 

aktiivisesti ja omaksumaan ”kuvakieltä”. 

• Tiedon välittäminen Tarinatuokio välittää tietoa ihmisistä, eläimistä, käytöstavoista 

ja ihmissuhteista. 

• Kulttuurintuntemus Tarinatuokion avulla lapsi oppii kulttuuria ja siihen liittyviä 

arvoja ja perinteitä. 

• Kiinnostuksen herättäminen Tarinatuokio voi herättää lapsessa kiinnostuksen 

kirjallisuutta ja kulttuuria kohtaan.

Ju yngre barnen är, desto mer bildstöd och visuellt berättande behöver de för att 

själva kunna skapa inre bilder av den berättade sagan. Först när barnen har hört 

sagan så många gånger att de kan den går det att berätta den helt utan bildstöd. 

Då klarar barnen också av att återberätta sagan. 

Mitä pienempiä lapset ovat, sitä enemmän he tarvitsevat kertomuksen tueksi kuvia 

ja visuaalista tarinankerrontaa. Tarinan voi kertoa ilman kuvallista tukea vasta sitten, 

kun lapset ovat kuulleet sen niin monta kertaa, että tuntevat sen hyvin. Silloin 

lapset ovat myös valmiita kertomaan tarinan uudestaan omin sanoin. 

Barnen älskar att höra samma saga många gånger. Repetition innebär erkännande 

och trygghet. De får samtidigt bekanta sig med ordens betydelse och uttal, grammatik, 

meningsbyggnad och kunskap om vad sagan förmedlar. 

Lapset haluavat kuulla saman tarinan yhä uudestaan. Toistossa olennaista on 

tunnistettavuus ja turvallisuus. Samalla kun tarinan sisältö välittyy, lapset tulevat 

tutuiksi sanojen merkitysten, ääntämisen, kieliopin ja lauserakenteen kanssa. 

Det är därför de gillar att arbeta med en enda saga under en längre tid. Välj saga 

utgående från barnens intresse, ålder och språkförmåga. Sagan kan också anknyta 

till det tema ni jobbar med. Ett utmärkt exempel på detta är boken ”Den mycket 

hungriga larven” som ni kan använda som utgågnspunkt i teman, ss. mat, tiden, 

insekter. Sagan presenteras bland handledningens lekar och aktiviteter i avsnitt 9. 

Lapset siis haluavat työstää samaa tarinaa pitemmän aikaa. Valitse tarina lasten 

kiinnostuksenkohteiden, iän ja kielellisten kykyjen mukaan. Tarinat voi myös liittää 

muutenkin käsiteltävinä oleviin teemoihin. Esimerkiksi satu Pikku toukka paksu - 

lainen sopii erinomaisesti lähtökohdaksi teemaan ruoka, aika, tai hyönteiset. 

Satu esitellään tämän oppaan osiossa 9. 

När du väljer saga ska du också tänka på vilka ord och begrepp barnen ska lära 

sig. Gör en lista på orden och begreppen. Fundera på hur sagan kan dramatiseras 

och hur barnen kan vara delaktiga i sagan. En saga för små barn ska ha en klar 

struktur och gärna innehålla upprepningar och rim. 

Tarinaa valitessa on hyvä kiinnittää huomiota myös sanoihin ja ilmauksiin, joita 

lapsi siitä oppii. Tee sanoista ja ilmauksista lista. Mieti, miten tarinan voi näytellä 

ja kuinka lapset voivat osallistua sen kerrontaan. Pienimmille lapsille kerrottavassa 

tarinassa tulee olla selkeä rakenne, toistoa ja riimejä. 

När du har som mål att barnen ska kunna återberätta en saga kan du dela upp 

processen i tre steg: introducera sagan, återkalla sagan tillsammans med barnen, 

låt barnen själva återge sagan: 

Jos haluat, että lapset voivat jälkeenpäin kertoa tarinan aikuisille omin sanoin, 

prosessi jaetaan kolmeen vaiheeseen: tarinan an esittely, tarinan palauttaminen 

muistiin yhdessä lasten kanssa ja lasten tarinan kertominen uudelleen itsenäisesti. 

37

38 

Lär dig sagan så väl att du ledigt kan introducera den. Förmågan att berätta är 

inget man föds med, men vi kan alla lära oss det. Genom att om och om igen berätta 

hittar du så småningom din personliga berättarstil. En god berättare är en 

god iakttagare. Var lyhörd för barnens reaktioner, engagemang och intresse. Det 

gäller att improvisera historien så att den hela tiden lockar 

barnen. Introducera den på ett valfritt sätt, t.ex. med handdockor, 

som bordsteater, med hjälp av en sagolåda eller med 

bildkort. 

Återkalla sagan i dialog med barnen så att den blir bekant för 

alla. Du kan ställa stödfrågor om början av sagan så här: ”Vem 

handlar det om? Var hände det? När hände det?” Om handlingen 

kan du fråga: ”Vad hände ? Hur hände det?” Varför? Hur 

gick det sedan?” Om slutet av sagan kan du fråga: ”Vad hände 

till slut? Varför gick det så?” 

Opettele tarina niin hyvin, että voit esitellä sen lukematta. Kukaan ei ole synnynnäinen 

tarinankertoja, mutta kaikki voivat oppia sellaisiksi. Kertomalla tarinoita uudestaan 

ja uudestaan sinulle kehittyy lopulta oma tarinankerrontatyyli. Hyvä 

tarinankertoja on hyvä tarkkailija. Tarkkaile lasten reaktioita ja sitä, kuinka 

kiinnostuneita ja mukana tarinassa he ovat. Improvisoi tarinaa kertoessasi 

niin, että kuuntelijat jaksavat seurata. Tarinan voi esittää 

käsinukeilla, nukketeatterina, erityisen satulaatikon tai kuvien avulla. 

Palauttakaa tarina mieleen yhdessä lasten kanssa niin, että se 

tulee kaikille tutuksi. Muistamista tukevat kysymykset auttavat. 

Tarinan alussa voi kysyä esimerkiksi kenestä tarina kertoo ja missä 

ja milloin se tapahtuu. Juonesta voi kysyä esimerkiksi mitä tapahtui, 

miten ja miksi niin tapahtui ja mitä tapahtumista seurasi. Tarinan 

loppua voi avata kysymällä, mitä lopussa tapahtui ja miksi niin 

kävi. 

När barnen sedan återger sagan kan de göra det med hjälp av bildstöd eller med 

rekvisita, det underlättar berättandet. Låt barnen vara aktiva och berätta själva. Du 

kan också låta barnen rita och sedan berätta om sin bild. Kanske de minsta barnen 

inte kan återge sagan verbalt, men det hindrar dem inte från att vara med och dramatisera 

eller leka sagan med hjälp av rekvisita. 

Lapset voivat käyttää kuvia tai rekvisiittaa apunaan kertoessaan tarinaa uudelleen. 

Anna lasten olla aktiivisia ja kertoa tarina omalla tavallaan. Lapset voivat 

myös piirtää kuvia ja kertoa sitten piirroksistaan. Pienimmät lapset eivät ehkä pysty 

kertomaan tarinaa sanallisesti, mutta se ei estä heitä osallistumasta ja leikki mästä 

tai havainnollistamasta tarinaa rekvisiitan avulla. 


Ellneby, Y. & Hilgers von, B. 2010. Att samtala med barn – genom att lyssna med fyra öron. Stockholm: Natur & Kultur 

Granberg, A. 2002. Småbarns sagostund. Stockholm: Liber 

Ljungström, V. & Hansson, C.(red.) 2006. Boken om läsning. Stockholm: Barnens bokklubb 

Pramling, I., Asplund Carlsson, M. & Klerfelt, A. 1993. Lära av sagan. Lund: Studentlitteratur 

Widerberg, G. 2008. Inte bara läsvila... Tankar och idéer från samverkanprojekt mellan bibliotek och förskola. Stockholm: En bok för alla.



• Kom ihåg att samtal alltid är växelverkan; frågor och svar – turtagning. Ta som 

vuxen ansvar för samtalet, för det vidare genom att ställa öppna frågor. Fråga 

t.ex.: ”Vad hände sedan? Hur menar du? Vilka var de? Vad sa han då? Berätta!” 

uppmuntra samtalet. 

• Muista, että keskustelu on aina vuorovaikutusta, kysymyksiä ja vastauksia 

ja vuoron ottamista. Ota aikuisena vastuu keskustelusta. Vie sitä eteenpäin 

esittämällä avoimia kysymyksiä. Ruoki keskustelua kysymyksillä: Mitä sitten 

tapahtui? Mitä tarkoitat? Kuka se oli? Mitä hän sitten sanoi? Kerro! 

• Ge barnen tid. Sluta tala när ett barn vill berätta något. Låt barnet formulera 

det han eller hon vill säga. Ta barnens tankar och intressen i beaktande. Ibland 

kan en traktor som kommer körande utanför fönstret väcka mera uppmärksamhet 

än det ni för stunden håller på med. Utnyttja tillfället språkligt genom att 

iaktta och beskriva traktorn samt låta barnen uttrycka vad den väcker hos dem. 

• Använd en ”berättarsten”. Den vars tur det är att tala håller stenen. Det känns 

också tryggt för barnen att pilla på stenen medan de berättar. Med barn som 

är ovana att berätta kan du börja med att hålla stenen och berätta om något. 

Ge därefter stenen till barnet bredvid dig som i sin tur berättar något motsvarande 

och sedan ger stenen vidare. Välj ditt exempel utgående från barnens 

språkliga kompetens. Det här gör det lättare för barnen att hitta på vad de ska 

berätta. 

• Använd en dagismaskot som bara kan tala och förstå daghemsmålspråket 

när du samtalar och tar kontakt med barnen. Presentera maskoten för barnen. 

Du kan också fantisera ihop en historia kring den , t.ex. varifrån den kommer, 

dess förflutna och varför den har hamnat hos er. Låt figuren sedan komma fram 

i olika sammanhang och antingen presentera och förklara svåra ord, berätta en 

berättelse eller fråga vad något betyder. Den kan ha en kappsäck eller väska 

med sig, i vilket ett häfte ligger. I det kan ni skriva in meddelanden till maskoten 

eller berättelser som något barn vill berätta. 

• Anna lapsille aikaa. Pysähdy, kun lapsi haluaa kertoa sinulle jotakin. Anna lapselle 

mahdollisuus muotoilla, mitä hän haluaa sanoa. Ota huomioon lasten ajatukset 

ja kiinnostuksenkohteet. Joskus ulkona ikkunan ohi ajava traktori voi olla 

mielenkiintoisempi kuin se, mitä teette sisällä. Käytä kielenkäyttötilanne hyödyksi 

ja tarkkaile ja kuvaile traktoria. Anna lasten kertoa, mitä he traktorista 

ajattelevat. 

• Käytä ”kertomiskiveä”. Se, jonka vuoro on puhua, pitää kiveä kädessään. 

Lapselle tulee turvallinen tunne, kun hän koskee sileää pyöreää kiveä puhuessaan. 

Jos lapset eivät ole tottuneet käyttämään kohdekieltä voit aloittaa pitämällä 

kiveä kädessäsi ja kertomalla jotakin. Anna kivi sitten vieressäsi olevalle 

lapselle. Hän kertoo jotakin samantyylistä ja antaa kiven eteenpäin. Ota lasten 

kielelliset kyvyt huomioon miettiessäsi mitä kerrot. Silloin lasten on helpompi 

keksiä, mitä sanoa omalla vuorollaan. 

• Käytä puhuessasi ja vuorovaikutuksessa lasten kanssa nukkea, päiväkotimaskottia, 

joka osaa vain hoidossa käytettävää kieltä. Esittele maskotti lapsille. 

Nukelle voi myös kehittää tarinan, ja kertoa esimerkiksi mistä se on kotoisin, 

mitä se on tehnyt aikaisemmin ja miten se on päätynyt hoitopaikkaanne. Ota 

nukke esiin erilaisissa tilanteissa ja anna sen esitellä tai selittää vaikeita sanoja, 

kertoa tarina tai kysyä, mitä jokin tarkoittaa. Maskotilla voi olla reppu tai 

kassi, jossa on vihko. Vihkoon voi kirjoittaa viestejä tai tarinoita, joita lapset 

haluavat tälle kertoa. 

39

40 

• Använd en ritual eller en signal innan du börjar berätta en saga för barnen och 

efter att sagan är slut. Det skapar tydliga ramar och en lite ”magisk” stämning 

som ställer in barnen på att lyssna och att koncentrera sig. Ritualen kan vara en 

ramsa eller en sång, en liten klocka eller en speldosa. 

• Skapa en särskild håla, grotta eller hydda, ett lugnt område där en liten barngrupp 

kan lyssna på en berättelse. Detta kan vara till hjälp för den osäkra berättaren. 

Ni kan också ha en hydda utomhus för detta ändamål. 

• Läs dagligen för barnen, inte enbart under vilan. Avsätt tid för att läsa, berätta 

historier och samtala. 

• Placera böcker lättillgängligt för barnen och planera in tid för barnen att sitta 

och läsa i dem. Ni kan också läsa böcker och berätta historier utomhus. 

• Utnyttja de möjligheter biblioteket erbjuder, våga fråga. 

• För detta avsnitt kan du använda följande lekar och aktiviteter: för barn i ålder 

1 – 2 år ”Sagolåda” och ”Memorera sagan” (Minnes- och koncentrationsverksamhet), 

för barn i åldern 3 – 4 år ”Lek med sagolåda” Den mycket hungriga 

larven, ”Hänga kläder på tork” (Beskrivande och berättande). 

• Kehitä jokin rituaali tai merkki, jota käytät ennen tarinan alkamista ja sen lopussa. 

Rituaali erottaa tarinatuokion selvästi muusta toiminnasta ja luo taian - 

omaista tunnelmaa. Lapset valmistautuvat kuuntelemaan ja keskittymään. 

Rituaali voi olla vaikkapa tietty loru tai laulu, kulkusen kilaus tai soittorasian 

soitto. 

• Rakenna erityinen soppi, luola, maja tai muu rauhaisa paikka, johon pieni 

ryhmä mahtuu kuuntelemaan tarinaa. Tällaisesta tarinanurkkauksesta voi olla 

apua tottumattomalle tarinankertojalle. Ulkona sijaitsevaa majaa voi myös 

käyttää tarinanurkkauksena. 

• Lue lapsille päivittäin ja muulloinkin kuin silloin, kun he rauhoittuvat nukkumaan. 

Varaa aikaa lukemiselle, tarinoiden kertomiselle ja keskustelemiselle. 

• Säilytä kirjoja paikoissa, joihin lapset pääsevät helposti, ja suunnittele hetkiä, 

jolloin lapset voivat istua ja lukea niitä. Kirjoja voi lukea ja tarinoita kertoa 

myös ulkona. 

• Käykää kirjastossa, jos se on mahdollista. Paikallisessa kirjastossa voi olla 

mahdollista järjestää lapsille kohdekielinen satuhetki. 

• Tähän osioon soveltuvia harjoituksia ja leikkejä ovat 1–2-vuotiaille lapsille 

Tarinalaatikko ja Tarinan opetteleminen ulkoa (Muisti ja keskittyminen), 3–4- 

vuotiaille lapsille sopivat Satulaatikkoleikki Pikku toukka paksulainen ja 

Ripusta pyykki kuivumaan (Kuvailu ja kertominen).



• Diskutera varför samtal är en så väsentlig del av språkutvecklingen. 

• Puhukaa siitä, miksi keskustelu on niin tärkeä osa kielellistä kehitystä. 

• Fundera hur ni uppmärksammar barnens rätt och behov att få samtala och 

reflektera över vad och hur de tänker. Hur uppmuntrar ni barnen att använda 

daghemsspråket med er och andra? 

• Pohtikaa sitä, miten hoitopaikassa tuetaan lapsen oikeutta ja tarvetta pohtia ja 

ilmaista omaa ajatteluaan. Kuinka rohkaisette lapsia käyttämään kohdekieltä 

teidän ja muiden kanssa? 

• Planera in verksamhet så att enskilda barn har möjlighet att använda mål - 

språket med andra barn. 

• Reflektera över hur samtalet blir en naturlig del av vardagen. 

• Diskutera hur ni kunde använda sagor så att de blir 

språkutvecklande för 

barnen. 

• Kom överens om hur ni kan betona olika språkaspekter 

i berättelser. 

• Ta tillsammans ställning till hur era läsvanor med barnen 

ser ut. Bekanta er också med barnböckerna på ert 

daghem. Diskutera vad vill ni ändra, och hur 

ni gör det. 

• Pohtikaa sitä, miten keskustelusta voidaan tehdä luonnollinen osa arkielämää. 

• Keskustelkaa tarinoista lasten kielen virikkeinä. 

• Etsikää keinoja painottaa kielellistä ulottuvuutta tarinankerronnassa. 

• Suunnitelkaa ja toteuttakaa leikkejä, joissa lapsilla on 

mahdollisuus käyttää kohdekieltä muiden lasten kanssa. 

• Ottakaa yhdessä kantaa lukutottumuksiinne lasten 

kanssa. Tutustukaa myös päiväkodin lastenkirjoihin. Keskustelkaa 

siitä mitä haluatte muuttaa, ja miten. 

41

Avsnitt 7: 

Språkstimulerande lekstunder 

Osio 7: 

Leikkihetket kielellisen kehityksen tukena 

Regelbundna stunder med språkstimulerande lekar kompletterar den språkutvecklande 

vardagen på daghemmet. Med hjälp av planerade stunder, där språkets 

olika delområden beaktas, kan ni successivt stöda språkutvecklingen hos barnen. 

De språkliga delområden som ni kan jobba med är begrepp och benämning, sortering, 

minne och koncentration, beskrivande och berättande, språklig medvetenhet 

samt munmotorik och ljudande. Med de minsta barnen betonas ordförrådsutvecklingen 

och benämningsfärdigheten. 

Säännölliset ja kielellisesti monipuoliset leikit täydentävät kieltä kehittävää arkea 

päivähoidossa. Ohjatut leikit, jotka vaativat lapsilta erilaisten kielellisten taitojen 

käyttöä, auttavat tukemaan kielellistä kehitystä. Ne kielelliset osa-alueet joita 

voitte työstää lasten kanssa ovat; kielellinen tietoisuus, nimeäminen, ryhmittely, 

muisti ja keskittyminen sekä kuvailu ja kertominen. Pienimmillä lapsilla kieleen 

liittyvissä leikeissä painottuu sanavaraston laajentaminen ja nimeämistaito. 

43

44 

I avsnitt 9 finns exempel på övningar och aktiviteter för 

• språklig medvetenhet 

• begrepp och benämning 

• sortering 

• minne och koncentration 

• beskrivande och berättande 

Lekarna är riktade till barn i åldern 1–4 år. I många av lekarna används bildkort 

som stöd. Lekarna är riktgivande uppdelade enligt ålder, men beakta också barnens 

språkliga nivå då ni planerar. Variera och ändra lekarna så att de känns meningsfulla 

och roliga för barnen. 

Det lönar sig att hålla lekstunderna i så små grupper som möjligt. Då har alla barn 

möjlighet att yttra sig och delta aktivt. I en liten barngrupp kan du också lätt anpassa 

ditt språk till de enskilda barnen och du kan hjälpa barnet att lära sig nya 

ord och begrepp. 

Väv in stunderna i de dagliga rutinerna och gör dem tilltalande med hjälp av lek, 

sång, rörelse, rim och ramsor. På det sättet fungerar de som ett komplement i den 

språkstimulerande vardagen. Det är viktigt att stunden känns som rolig lek för barnen. 

Du kan improvisera och anpassa stundens innehåll till barnen så att intresset 

upprätthålls. Vid behov kan du också förkorta stunden. Huvudsaken är att barnen 

efteråt känner att de lekt något lustfyllt som de vill uppleva igen. 

Osiossa 9 on esimerkkejä harjoituksista ja leikeistä 

seuraavissa osa-alueissa: 

• kielellinen tietoisuus 

• nimeäminen 

• ryhmittely 

• muisti ja keskittyminen 

• kuvailu ja kertominen 

Leikit on suunnattu 1–4-vuotiaille lapsille, ja suuressa osassa käytetään apuna 

kuva kortteja. Ne on luokiteltu suuntaa-antavasti ikäryhmittäin, mutta niiden suunnittelussa 

on aina syytä ottaa huomioon lasten kielitaidon taso. Leikkejä kannattaa 

toteuttaa ja muokata niin, että lapset pitävät niitä mielekkäinä ja hauskoina. 

Mitä pienempi leikkiryhmä on, sitä parempi. Pienessä ryhmässä jokaisella lapsella 

on mahdollisuus puhua ja osallistua aktiivisesti. Kun lapsia on vähän, sinun on 

myös helppo mukauttaa kielesi jokaiselle lapselle sopivaksi ja auttaa lasta oppimaan 

uusia sanoja ja rakenteita. 

Kielelliset leikkituokiot on hyvä sisällyttää päivittäisiin rutiineihin, ja niistä tulee 

tehdä hauskoja laulujen, liikkeen, runojen ja lorujen avulla. Näin tuokioista muodostuu 

luonnollinen osa kielellisiä virikkeitä tarjoavaa ympäristöä. On tärkeää, että 

lapset pitävät tuokioita hauskoina. Voit improvisoida ja muokata tuokioiden sisältöä 

niin, että lasten kiinnostus säilyy. Tuokioita voi myös lyhentää, jos se tuntuu tarpeelliselta. 

Tärkeintä on, että harjoitustuokion jälkeen lapsista tuntuu, että he ovat 

tehneet jotain hauskaa ja että he haluavat kokea saman uudestaan.

Bilder 

Kuvakortit 

Bilder är mycket användbara för barnen både under olika lekar och i vardagen. 

Häng bilderna på barnens ögonhöjd så att de lättare kan se dem. För barn som lär 

sig daghemsspråket underlättar bilder kommunikationen. Bilderna presenterar och 

tydliggör ord och begrepp som barnet ännu inte själv använder eller förstår. I synnerhet 

när du pratar med de minsta barnen löper samtalet lättare då du använder 

tydliga bilder på föremål som inte finns på daghemmet, t.ex. djur och fordon. 

Att hänga upp bilder som tangerar och beskriver vardagen lockar också till samtal. 

På toaletten kan det finnas bilder på att tvätta händerna, på en handduk, på en 

potta o.s.v. I tamburen kan du hänga upp bilder på klädesplagg, på olika väder 

eller på barnens föräldrar. Där ni äter kan bilderna föreställa olika matvaror, kärl 

och bestick. 

Skriv gärna ut vad bilderna föreställer. Skriv också ut ”en” eller ”ett” före ett substantiv 

så att barnen vänjer sig vid att det i svenskan finns olika artiklar för olika ord. 

Fastän barnen ännu inte kan läsa texten lockar den dem att fråga vad det står och 

vad det betyder. Texten väcker också deras intresse för bokstäver och läsning. 

De barn som redan kan målspråket väl kan du med hjälp av bilder uppmärksamma 

på föremålens exakta begrepp; att det är skillnad på t.ex. glas, mugg och kopp. 

Du kan också samtala om mer allmänna begrepp och kategorier. 

För små barn lönar det sig både under lek och i vardagen att kombinera bildkort 

med motsvarande föremål. Då blir bilden ofta intressantare – den får en bredare 

betydelse och barnen förstår sambandet mellan bild och verklighet. Att titta på 

bilder och jämföra dem med föremål lockar också till samtal och beskrivning. 

Kuvakortteja voi käyttää lasten kanssa monin eri tavoin sekä päivittäisissä puuhissa 

että kielellisissä harjoituksissa. Laita kuvat esille lasten silmien korkeudelle. 

Silloin lasten on helpompi katsella niitä. Kuvat helpottavat niiden lasten kommunikointia, 

jotka vasta oppivat kieltä päivähoidossa. Kuvat esittävät ja selventävät 

sanoja ja ilmauksia, joita lapset eivät vielä käytä tai ymmärrä. Erityisesti pienimpien 

lasten kanssa keskustelu on helpompaa, kun käyttää selkeitä kuvia asioista, 

joita lapset eivät päivähoidossa näe. Tällaisia ovat esimerkiksi eläimet ja kulkuneuvot. 

Myös arkiaskareisiin liittyvät kuvat herättävät keskustelua. Esimerkiksi wctiloissa 

voi käyttää kuvia käsien pesusta, pyyhkeestä, potasta ja niin edelleen. 

Eteiseen puolestaan sopivat kuvat eri vaatekappaleista ja sääoloista tai lasten 

vanhemmista. Ruokailutiloissa kuvat voivat esittää erilaisia ruoka-aineita, astioita 

ja keittiövälineitä. 

Kuviin kannattaa kirjoittaa niiden esittämien asioiden nimitykset. Jos kohde - 

kielessä, kuten ruotsissa, käytetään artikkeleja, kirjoita nimitykset artikkeleineen, 

jotta lapset tottuisivat niiden käyttöön. Vaikka lapset eivät vielä osaa lukea, kirjoituksen 

näkeminen saa heidät kysymään, mitä kuvassa sanotaan ja mitä se tarkoittaa. 

Kirjoitusten näkeminen lisää myös lasten kiinnostusta kirjaimiin ja lukemiseen. 

Kuvat saavat kohdekieltä jo osaavat lapset kiinnittämään huomionsa esineiden 

oikeisiin nimityksiin, esimerkiksi siihen, että lasilla, kupilla ja mukilla on eroa. 

Kannattaa myös keskustella yleisemmistä käsitteistä ja luokista. 

Pienten lasten kanssa kuvia on hyvä käyttää yhdessä niiden esittämien asioiden 

kanssa sekä leikkeissä että arjessa yleensä. Näin kuvista tulee mielenkiintoisempia, 

kun niiden merkitys laajenee ja lapsi ymmärtää kuvan ja todellisuuden välisen 

yhteyden. Kuvien katselu ja niiden vertailu konkreettisten asioiden kanssa kannustaa 

lapsia keskustelemaan ja kuvailemaan asioita. 

45

46 



• För att låta barnen ”smaka” på ett ord och först försöka 

förstå det kan du innan du visar bilden först säga ordet – 

dröja ett ögonblick – och sedan visa den. För att barnen 

ska få höra ord så många gånger som möjligt kan du 

upprepa ordet som bilden representerar medan du visar 

den för barnen. 

• För att tydliggöra ordets artikel kan du göra ett kort 

uppe håll mellan artikeln och ordet när du benämner en 

bild. Då uppfattar barnen att orden har en artikel och att den är olika för olika 

ord. ”Ett … äpple” ”En … groda”. 

• Anna lapsille aikaa ”maistella” sanaa ja yrittää ymmärtää 

se. Sano siis sana, odota hetki ja paljasta kuva vasta 

sitten. Näytä kuva jokaiselle lapselle erikseen ja toista sen 

esittämää sanaa. Näin lapset kuulevat sanan mahdollisimman 

monta kertaa. 

• Jos kielessä käytetään artikkeleja, tee niiden asema 

selväksi pitämällä pieni tauko artikkelin ja sanan välillä, kun 

nimeät kuvia. Näin lapset oppivat ymmärtämään, että sanoilla 

on artikkeli ja että se voi myös olla erilainen eri sanoilla. Esimerkiksi ” ett … 

äpple” ja ”en … groda”. 

• Bildkort kan användas som stöd till sånger, rim och ramsor. Skapa bildkort som 

beskriver sånger och ramsor och stoppa dem i påsar. På baksidan av korten 

kan du skriva ner ramsorna och orden till sångerna. Hänga upp påsarna på 

daghemmet så att barnen kan använda dem under dagen. Låt barnen dra kort 

ur påsen och sjung och läs ramsorna tillsammans med dem. 

• Kuvakortteja voi käyttää myös laulujen, runojen ja lorujen aineistona. Tee 

muutamia laulun tai lorun aiheeseen liittyviä kuvakortteja ja laita ne pusseihin. 

Lorun tai laulun sanat voi kirjoittaa kortin kääntöpuolelle. Ripusta pussit päivähoitotiloihin 

lasten käytettäväksi. Pyydä lapsia ottamaan kortti pussista. 

Laulakaa tai lausukaa lorut yhdessä lasten kanssa. 

• Bildkort är användbara när barnen ska återge sagor. Ni kan också hitta på en 

egen saga t.ex. så att du delar ut bildkort till barnen och låter dem berätta med 

hjälp av bilderna. 

• Kuvakortit auttavat lapsia kertomaan tuttuja satuja omin sanoin. Voitte myös 

keksiä omia satuja. Jaa lapsille kuvakortteja ja pyydä heitä kertomaan niistä 

tarina. 


Frylmark, A.2009. Lyssna och berätta – 100 språklekar för små barn. Härnösand: OrdAF. 

Iben Bylander, H & Benn Thomsen, I. 2009. Språka och lek. SPF-utbildning 

Juhlin, L. 2009. Tala ut och prata på. Lund: Studentlitteratur 

Lundberg I. & Sterner, G. 2003. Före Bornholmsmodellen: språklekar i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur 

Mickos, A. & Metsämäki, J. 2005 Språkfrön. Helsingfors: Folkhälsan 

Rydja, C. 2006. Språklust i förskola och förskoleklass. Stockholm: Bonniers

• Fäst alla bildkort med veckans (eller månadens) ord på ett speciellt ställe på 

daghemmet. Då kan barnen enkelt reflektera över och samtala om bilderna. 

• Laittakaa kaikki viikon (tai kuukauden) sanat esittävät kuvakortit erikoispaikalle. 

Näin lasten on helppo keskustella kuvista. 

• Anteckna i ett häfte de lekar ni lekt, ord ni använt, samtal ni haft under era 

språkstimulerande lekstunder. Detta är ett sätt att bygga upp samarbetet och 

dela information sinsemellan. 

• Pitäkää yhdessä työtoverien kanssa kirjaa leikkimistänne leikeistä, käyttämistänne 

sanoista ja käymistänne keskusteluista. Yhteinen muistikirja on hyvä tapa 

jakaa tietoa ja vahvistaa aikuisten välistä yhteistyötä. 

• Skapa en gemensam bildbank med bilder och bildkort som alla pedagoger får 

tillgång till. 

• Tehkää koko hoitopaikalle yhteinen kuvakorttipankki. Kaikki ohjaajat voivat käyttää 

kuvakortteja silloin, kun tarvitsevat. 

• För detta avsnitt kan du 

använda följande lekar och 

aktiviteter: för barn i åldern 1–2 

år ”Stor och liten” (Sortering) och 

”Tärningen är kastad” (Språkmedvetenhet), 

för barn i åldern 

3–4 år ”Tre kategorier” 

(Sortering) och Ramsor 

(Språklig medvetenhet). 

• Tässä osiossa 1–2-vuotiaille lapsille sopivat harjoitukset Iso ja pieni 

(Ryhmittely) ja Nopanheitto (Kielellinen tietoisuus). 3–4-vuotiaille sopivat 

Kolme ryhmää (Ryhmittely) ja Riimittelyleikki (Kielellinen tietoisuus). 

47

48 



• Diskutera vad de olika delområdena betyder: språklig medvetenhet, begrepp 

och benämning, sortering, minne och koncentration, beskrivande och berättande. 

• Keskustelkaa kielellisten taitojen eri osa-alueista (kielellinen tietoisuus, nimeäminen, 

ryhmittely, muisti ja keskittyminen sekä kuvailu ja kertominen) ja miettikää 

yhdessä, mitä ne pitävät sisällään. 

• Fundera över hur ni kan dra nytta av barnens iver 

att leka med språket. 

• Pohtikaa, miten voitte hyödyntää lasten innokkuuden 

leikitellä kielellä. 

• Reflektera över hur ni ska välja lekar: Hurdana lekar 

intresserar och roar barnen? Hurdana olika lekar 

behöver olika barn för att få stöd i sin språkutveckling? 

• Fundera på vad ni ska beakta vid planeringen av 

stunderna, bl.a. hur ofta, gruppstorlek och grupp - 

sammansättning, tidpunkt och plats. 

• Diskutera varför det är viktigt att bilderna på väggen ska vara på barnens 

ögonhöjd. Hur går det att förverkliga? 

• Vilken typ av bilder har ni på daghemmet, hur kan ni använda dem, kan ni ha 

en gemensam plats för dem? Var får ni tag på fler bilder? 

• Keskustelkaa leikkien valinnasta: Millaisista leikeistä 

lapset pitävät? Miten erilaiset leikit tukevat yksittäisten lasten 

kielellistä kehitystä? 

• Pohtikaa tekijöitä, jotka leikkituokioiden suunnittelussa 

tulee ottaa huomioon: kuinka usein leikitään, ryhmän koko ja 

kokoonpano, aika, paikka. 

• Keskustelkaa siitä, miksi kuvien pitää olla lasten silmien 

korkeudella. Miten se onnistuu? 

• Millaisia kuvakortteja hoitopaikassanne on käytettävissä? Miten niitä voi hyödyntää? 

Onko niillä yhteinen säilytyspaikka? Tiedättekö, mistä kuvakortteja voi 

saada lisää? 

• Reflektera över texten på bilderna: Varför behöver vi text på korten? 

• Pohtikaa kuvien tekstiä: Miksi kuvissa tarvitaan tekstiä? Vai tarvitaanko sitä?

Avsnitt 8: 

Reflektion 

Osio 8: 

Pohdinta 

Vi hoppas att denna handledning har gett dig och dina kollegor inspiration och nya 

idéer för ert arbete. Vi hoppas också att den har gett er en möjlighet att reflektera 

över ert synsätt på språkutveckling och vilka resurser ni har för att stimulera barnens 

språkutveckling. Vi önskar att ni med hjälp av handledningen har märkt att ni 

kan ge barnen målspråket på ett lekfullt och naturligt, men ändå medvetet sätt. 

Nu är det dags att sammanfatta era reflektioner kring det språkutvecklande 

arbete ni har gjort i de olika avsnitten och fundera på hur ni skulle vilja jobba 

vidare. Det är ni som har kunskapen om vad ni vill förändra. För att nå de mål ni 

ställer är det viktigt att ni medvetet och återkommande observerar, analyserar och 

förändrar verksamheten. Tänk på att det är viktigt att alla barn känner gemenskap. 

Det inger trygghet vilket är en förutsättning för det språkutvecklande arbetet på 

daghemmet. 

Toivottavasti olet saanut tästä oppaasta virikkeitä ja uusia ideoita työhösi. Lisäksi 

toivomme, että opas on tarjonnut sinulle ja työtovereillesi mahdollisuuden pohtia 

käytettävissä olevia keinoja tukea lasten kielellistä kehitystä ja tehdä kielitaidon 

kehittämisestä osa päivittäistä toimintaa. Toivomme myös että te oppaan avulla 

olette huomanneet, miten kohdekielen voi tuoda päivähoidossa esille leikinomaisesti 

ja luonnollisesti, mutta samalla tarkoituksenmukaisesti. 

Nyt on aika tehdä yhteenveto kieltä kehittävästä työstänne ja miettiä jatkoa. Te 

tunnette työympäristönne ja tiedätte, mitä kielityössänne voi muuttaa. Jotta saavuttaisitte 

asetetut tavoitteet, kannattaa jatkaa pohtimista, analysointia ja toiminnan 

soveltamista. Muistakaa, että jokainen lapsi on huomioitava. Huomion 

saaminen antaa lapselle turvallisuuden tunteen, mikä on olennaisen tärkeää kielitaidon 

kehittymiselle päivähoidossa. 

Diskutera tillsammans hur denhär handledningen har förändrat er helhetsssyn på 

språutvecklande verksamhet. Fundera på vilka innehåll ni speciellt vill ta fasta på 

och arbeta vidare med då ni skapar förutsättningar för barnens lärande. Hur kan ni 

använda de olika avsnitten för att skapa ett språkligt medvetet och språkfrämjande 

daghem? Kanske ni kan skriva en handlingsplan som passar ert daghem och 

era arbetsomständigheter? 

Keskustelkaa yhdessä siitä, kuinka opas on muuttanut teidän näkemystä koko - 

naisvaltaista kielen kehityksen tukemisesta. Miettikää, mihin haluatte erityisesti 

keskittyä luodessanne lapsille oppimisedellytyksiä. Miten eri osioiden avulla voitte 

hoitopaikasta tehdä kielellisesti tietoinen ja kielellistä kehitystä edistävä? Voitte 

laatia työsuunnitelman, joka sopii teidän olosuhteisiinne. 

49

50 



Fundera över innehållet i de tidigare avsnitten: gå gärna igenom avsnitten ett och 

ett. 

• Vad var sådant som ni tidigare inte tänkt på men som nu känns viktigt och relevant 

att beakta? Plocka fram några exempel. Hur kommer dessa faktorer att 

ändra er planering? 

• Vad gör ni redan? Hur kan ni vidareutveckla det? 

• Märker ni en skillnad i barnens språkanvändning? Vilken typ av skillnad har det 

varit? 

Pohtikaa edellisten osioiden sisältöä. Osiot voi käydä läpi myös erikseen. 

• Onko esiin tullut asioita, joita ette aiemmin ole pohtineet, mutta jotka nyt tuntuvat 

tärkeiltä? Miettikää esimerkkejä. Miten nämä tekijät muuttavat toimintanne 

suunnittelua? 

• Mitä te toteutatte jo? Miten sitä voisi laajentaa toiminnassanne? 

• Oletteko huomanneet muutoksia lasten kielenkäytössä? Millaisia? 

• Onko joitakin asioita vaikeaa sisällyttää toimintaan? Jos on, mitä? 

• Fanns det något som var svårt att genomföra eller att anpassa till er verksamhet? 

Vad i så fall? 

• Miten voitte muuttaa omaa toimintaanne niin, että se vastaa yksittäisten lasten 

tarpeita? 

• Hade du möjlighet att uppmärksamma det enskilda barnets behov och i praktiken 

handla därefter? 

Arbeta tillsammans fram en vision och en handlingsplan för det språkutvecklande 

arbetet på daghemmet. Hur vill ni arbeta de följande 6–12 månaderna? Beakta 

gärna följande innehåll då ni bygger upp er vision och er plan: 

• Den vuxna som språklig förebild 

• Språkligt samarbete med föräldrarna 

• Vardagssituationer och den fysiska miljön 

• Observation och dokumentation av barnens språk 

• Ett språkfokuserat temaarbete 

• Samtalstid och sagan 

• Språkstimulerande lekstunder 

Käyttäkää aikaa hoitopaikkanne oman vision ja kielen kehittämisen toimintasuunnitelman 

laatimiseen. Mitä toimintaan on tarkoitus lisätä seuraavan puolen vuoden 

ja vuoden aikana? Ottakaa vision ja toimintasuunnitelman laatimisessa huomioon 

seuraavat osa-alueet: 

• Aikuinen kielellisenä esikuvana 

• Kieltä koskeva yhteistyö vanhempien kanssa 

• Arkiset tilanteet ja toimintaympäristö 

• Lapsen kielellisen kehityksen seuranta ja dokumentointi 

• Kielipainotteinen teematyöskentely 

• Keskustelu ja tarinoiden käyttäminen 

• Leikkihetket kielellisen kehityksen tukena 

-

Avsnitt 9: 

Lekar och aktiviteter 

Osio 9: 

Leikkejä ja tuokioita 

Här hittar du exempel på lekar och aktiviteter. 

De är uppdelade i fem olika del områden: 

Tässä osiossa annetaan esimerkkejä tuokioista ja leikeistä viidellä kielellisen 

kehityksen eri osa-alueella: 

• Språklig medvetenhet 

• Begrepp och benämning 

• Sortering 

• Minne och koncentration 

• Beskrivande och berättande 

• Kielellinen tietoisuus 

• Nimeäminen 

• Ryhmittely 

• Muisti ja keskittyminen 

• Kuvailu ja kertominen 

Aktiviteterna kan ni använda i samband med 

tidigare avsnitt. Under Förslag och tips hittar 

du förslag på de lekar som passar respektive 

avsnitt. Lekarna är riktade till barn i åldern 

1–4 år. I många av lekarna används bildkort som stöd. Lekarna är uppdelade enligt 

ålder, men det är också viktigt att ni beaktar barnens språknivå när ni planerar 

verksamheten. 

Variera och ändra lekarna så att de känns meningsfulla och roliga för barnen. 

Harjoitukset voi kytkeä edellä esiteltyihin osioihin. Osioissa 1–7 on 

ehdotuksia niihin sopivista harjoituksista. Niitä voi kuitenkin tehdä 

myös irrallaan osioista. Leikit on suunnattu 1–4-vuotiaille lapsille, ja 

suuressa osassa käytetään apuna kuvakortteja. Ne on luokiteltu suuntaa-antavasti 

ikäryhmittäin, mutta niiden suunnittelussa on aina syytä ottaa huomioon 

lasten kielitaidon taso. Leikkejä kannattaa toteuttaa ja muokata niin, että 

lapset pitävät niitä mielekkäinä ja hauskoina. 

51

52 

Språklig medvetenhet 

Kielellinen tietoisuus 

Att vara språkligt medveten betyder att man kan skilja på språkets form och på 

språkets innehåll. Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas hos barn i tre- till 

fyraårsåldern, men man kan redan före det leka med språkets form på olika sätt. 

Det handlar om att barnen blir uppmärksamma på att orden förutom att de betyder 

något också låter på ett visst sätt. En förutsättning för att barn ska lära sig läsa och 

skriva är att de är språkligt medvetna. 

Kielellisellä tietoisuudella tarkoitetaan kykyä erottaa toisistaan kielen muoto ja 

sisältö. Kielellinen tietoisuus alkaa kehittyä noin neljän vuoden iässä, mutta lapsi 

voi leikitellä kielen muodolla eri tavoin jo ennen sitä. Tähän liittyy se, että lapsi 

tulee tietoiseksi siitä, että sanoilla toisaalta on merkityksiä ja että ne toisaalta 

kuulostavat tietynlaiselta. Lapsen täytyy olla kielellisesti tietoinen, ennen kuin hän 

voi oppia lukemaan ja kirjoittamaan. 

Små barn bekantar sig med språkets form genom att leka 

med rim och rytm. Att sjunga, rimma och ramsa är ett naturligt 

sätt att umgås med barn. Barnen roas av sånger och ramsor 

och lockas lätt med i dem. Redan spädbarn njuter av att 

lyssna på ramsor och roas av att ramsan också visas med 

händerna eller leks på kroppen. Att så ofta som möjligt få 

höra den vuxnas prat, sånger och ramsor påskyndar och utvecklar 

språket hos barnet. 

För att utveckla språklig medvetenhet måste barnen kunna 

stanna upp och lyssna koncentrerat. Därför kan du redan med 

barn under fyra år leka lekar som vänjer dem vid att lyssna 

på olika ljud i omgivningen eller göra dessa ljud själva. Att klappa, stampa eller 

nicka stavelser i barnens namn är också roligt och ger barnen möjlighet att uppleva 

rytmen i språket med hela kroppen. Lekar där ni skapar sammansatta ord genom 

att kombinera två ord till ett (t.ex. bok + hylla = bokhylla) gör barnen uppmärksamma 

förutom på ordens betydelse också på deras innebörd. 

Pienet lapset tutustuvat kielen muotoon leikkimällä riimien 

ja rytmien kanssa. Laulaminen ja runojen ja lorujen kertominen 

ovat luonnollisia tapoja olla vuorovaikutuksessa lasten 

kanssa. Lapset nauttivat lauluista ja loruista ja kiinnostuvat 

niistä helposti. Jopa sylivauvat pitävät lorujen kuuntelemisesta 

ja siitä, kun loruihin liittyy käsien ja vartalon liikkeitä. 

Aikuisen puheen sekä laulujen ja lorujen kuuleminen niin 

usein kuin mahdollista auttaa kehittämään lapsen kieli - 

taitoa. 

Jotta kielellinen tietoisuus kehittyisi, lapsen on osattava 

pysähtyä ja kuunnella keskittyneesti. Jo alle nelivuotiaiden 

lasten kanssa voi leikkiä leikkejä, joiden avulla lapset oppivat kuuntelemaan 

ympäristönsä erilaisia ääniä ja muodostamaan niitä itse. Lasten nimien tavujen 

taputtaminen, tömistely ja nyökkäily on myös hauskaa ja auttaa lapsia tuntemaan 

kielen rytmin koko vartalollaan. Leikit, joissa muodostetaan yhdyssanoja yhdistämällä 

kaksi sanaa (esimerkiksi kirja+hylly=kirjahylly), kiinnittävät lapsen huomion 

sekä sanojen muotoon että merkitykseen.

Rim, ramsor och sånger 

Runot, lorut ja laulut 

Syftet med den här leken är att bekanta barnen med språkets form genom lek med 

rim och ramsor. 

Leikin tarkoitus on tutustuttaa pienet lapset kielen muotoon leikittelemällä riimeillä 

ja rytmeillä. 

Sjung och läs ramsor tillsammans med barnen. Lämpliga ramsor och sånger är sådana 

där du kan ”baka in” barnens namn och som behandlar det som finns här och 

nu, t.ex. kroppsdelar, kläder, färger, leksaker. Ramsorna och sångerna ska också 

vara rytmiska och får gärna innehålla tydliga rim. 

Laula ja lue loruja yhdessä lasten kanssa. Sopivia loruja ja lauluja ovat sellaiset, 

joihin voi lisätä lasten nimen tai jotka kertovat jokapäiväisistä asioista tässä hetkessä, 

esimerkiksi ruumiinosista, vaatteista, väreistä ja leluista. Lauluissa ja loruissa 

tulisi olla vahva rytmi ja mahdollisuuksien mukaan selkeät riimit. 

Några exempel på ramsor: 

Esimerkkejä ruotsinkielisistä loruista: 

Icken Picken häl och tå 

Tåtisse 

Bom, bom 


(”gå” med fingrarna på golvet mot ett barn) 

vem är det jag pekar på? 

(peka på barnet och vänta på svar) 

Ni kan en annan gång variera leken och fråga ”vad” 

i stället för ”vem”. Då pekar du eller ett barn i taget 

på något som ni tillsammans eller turvis benämner. 

Tåtisse, fotbisse, benborre, knäkorre, 

lårvecken, vällingsäcken! 

Kläm lätt på barnets kroppsdelar medan ni läser 

ramsan; tårna. foten, vaden, knäet, låret. På ”vällingsäcken” 

sticker du försiktigt ditt finger i barnets 

mage. 

Lilla fina handen 

Bom, bom säger stora trumman, 

(slå taktfast med handflatorna mot knäet) 

Tick tack tick tack klockan går. 

(stick upp pekfingret och vicka fram och tillbaka) 

Dripp dropp dripp dropp regnet faller sakta. 

(rafsa lätt med naglarna mot golvet) 

Dunk, dunk, dunk, dunk hjärtat slår. 

(slå lätt med knuten näve mot bröstet) 

Lilla fina handen 

(stryk lätt barnets hand) 

Hur många fingrar har den 

Vänta ska jag räkna dem 

Ett, två, tre, fyra fem 

(peka på fingrarna medan du räknar) 

53 Språklig medvetenhet med barn i åldern 1–2 år / Kielellinen tietoisuus, 1–2-vuotiaat lapset

54 Språklig medvetenhet med barn i åldern 1–2 år / Kielellinen tietoisuus, 1–2-vuotiaat lapset 

”Tärningen är kastad” 

Nopanheitto 

Syftet med den här leken är att göra små barn bekanta med språkets form genom 

lek med rim och ramsor. 

Tavoitteena on tutustuttaa pienet lapset kielen muotoon leikittelemällä riimeillä ja 

rytmeillä. 

Du behöver: 

- bilder till ramsor och sånger 

- kardborrband som sätts på baksidan av varje bild 

- stor plasttärning 

Tarvikkeet: 

- loruihin ja lauluihin liittyviä kuvia 

- tarranauha jokaisen kuvan kääntöpuolelle 

- iso muovikuutio 

Sätt fast sex bilder på tärningen med kardborrband. Ett barn kastar tärningen på 

golvet. Barnet får koppla ihop bilden på tärningen med en ramsa eller sång. 

Barnen kastar turvis tärningen och sjunger sedan tillsammans. Pedagogen kan 

anefter byta bild på tärningen. 

Valitse kuusi kuvaa ja kiinnitä ne tarranauhalla kuution sivulle. Lapsi heittää 

kuution lattialle kuten nopan. Lapsen tehtävänä on yhdistää päällimmäiseksi jäänyt 

kuva loruun tai lauluun. Vuorossa oleva lapsi heittää noppaa ja laulaa kuvaan liittyvän 

laulun. Ohjaajat voivat vaihtaa kuvan, jos lapsi valitsee toisen laulun.

Rim, ramsor och sånger 

Runot, lorut ja laulut 

Syftet med den här leken är att göra barn bekanta med språkets form genom lek 

med rim och ramsor. 

Tavoitteena on tutustuttaa lapset kielen muotoon leikittelemällä riimeillä ja 

rytmeillä. 

Sjung och läs ramsor tillsammans med barnen. Lämpliga ramsor och sånger för 

stunden är sådana där du kan ”baka in” barnens namn. Ramsorna får gärna bjuda 

på glada överraskningar som väcker intresse och inspiration. Ramsorna och sångerna 

ska dessutom vara rytmiska och får gärna innehålla tydliga rim. 

Laula ja lue loruja yhdessä lasten kanssa. Hyviä loruja ja lauluja ovat sellaiset, joihin 

voi lisätä lapsen nimen. Loruissa voi myös olla iloisia yllätyksiä. Ne innostavat 

lapsia ja lisäävät heidän kiinnostustaan. Lauluissa ja loruissa tulisi myös olla vahva 

rytmi ja mahdollisuuksien mukaan selkeät riimit. 

Några exempel på svenska rim, ramsor och sånger: 

Esimerkkejä ruotsinkielisistä runoista, loruista ja lauluista: 



(”gå” med fingrarna på golvet mot ett barn) 

vem är det jag pekar på? 

(peka på barnet och vänta på svar) 

Ni kan en annan gång variera leken och fråga 

”vad” i stället för ”vem”. Då pekar du eller ett 

barn i taget på något som ni tillsammans eller 

turvis benämner. 

Två små fåglar 

Det här är en liten trolleriramsa där två fåglar 

flyger bort och sedan återvänder genom att du 

växlar fingrar bakom dina axlar under ramsans 

gång, utan att barnen märker det! 

Innan du läser ramsan fäster du en liten bit 

häftmassa eller papperstejp på vartdera pekfingret. 

De föreställer två fåglar. Du måste hålla 

nävarna knutna hela tiden så att barnen inte 

kan se fingertopparna. Knyt nävarna, men håll 

ut pekfingrarna med ”fåglarna” på, och ramsan 

kan börja: 

Två små fåglar satt på en gren, 

(”hoppa” med båda pekfingrarna på knäet) 

den ena hette Chick, 

(”hoppa” med det ena pekfingret) 

den andra hette Schack. 

(”hoppa” med det andra pekfingret) 

Flyg bort Chick, 

(för den ena handen över axeln och byt till 

långfingret och lägg sedan ner det på knäet) 

flyg bort Schack. 

(gör lika med den andra handen) 

Kom tillbaka Chick 

(för ena handen över axeln och byt tillbaka) 

kom tillbaka Schack. 

(gör lika med den andra handen) 



24 skräddare 

Upprepningslek med ord 

24 skräddare gick ut på snigeljakt, 

(slå taktfast med händerna mot knäna) 

de darrade i knäna 

när de gick i snigeltakt. 

(ta tag om knäna och skaka dem) 

Men snigeln stack ut hornen 

(knyt nävarna vid bägge sidor om huvudet) 

som en ko och sade ”mu”. 

(stick ut pekfingrarna och betona MUU) 

Spring fort nu snälla jägare 

(slå i rask takt med händerna på knäna) 

den snigeln stångas ju! 

Ögon och näsa och ögon och näsa och ögon och 

näsa och klapp, klapp, klapp 

Leken går ut på att tillsammans med barnen 

välja två kroppsdelar, t.ex. ögon och näsa. Sedan 

sjunger ni om dem, t.ex. i ters eller kvint, medan 

ni pekar på dem. Klappa sedan tre gånger 

medan ni sjunger klapp, klapp, klapp. Så väljer ni 

två andra kroppsdelar och sjunger om dem. 

Fortsätt så länge barnen 

tycker att det är roligt. 

Ni kan förstås också 

rabbla i stället för att 

sjunga. Och det går för - 

stås bra att i andra sammanhang 

välja andra ord 

än kroppsdelar!

Rimlek 

Riimittelyleikki 

I den här leken uppmärksammas barnen på hur orden låter. 

Tässä leikissä lasten huomio kiinnittyy siihen, miltä sanat kuulostavat. 

Den här leken passar bäst för barn som närmar sig fyra år. Yngre barn har kanske 

inte ännu utvecklat en tillräcklig språklig medvetenhet för att märka vilka ord som 

rimmar. Du kan ändå väcka barnens nyfikenhet genom att leka med rim då och då. 

Prova dig fram och låt barnen upptäcka rimmandet i lugn och ro, utan att pressa 

på. 

Leikki sopii parhaiten noin nelivuotiaille lapsille. Tätä pienempien lasten kielellinen 

tietoisuus ei välttämättä vielä riitä riimien havaitsemiseen. Leikittelemällä riimeillä 

silloin tällöin voi myös herättää lapsen uteliaisuuden. Kokeile ja anna lasten löytää 

riimit itsekseen, painostamatta. 

Du behöver: 

- en uppsättning med bildpar som rimmar 

- en påse 

- klossar i olika färger 

Tarvikkeet: 

- erilaisia kuvakorttipareja, joiden kuvien sanat muodostavat riimin 

- pussukka 

- erivärisiä puupalikoita 

Samtala med barnen om vad ett rim är. Nämn några exempel och lyssna tillsammans 

med barnen. Du kan också läsa upp två korta fraser med två meningar där 

de sista orden i varje fras rimmar. Betona dem och läs rytmiskt så hjälper det barnen 

att höra rimmen. (T.ex. I ett HUS bor en MUS, i min SOPPA simmar en LOPPA, 

klockan SEX fick jag KEX.) Låt barnen prova på att rimma, både med verkliga ord 

och med nonsensord eller nonsensrimma på sina namn. 

Puhu lasten kanssa siitä, mitä tarkoittaa, kun sanat muodostavat riimin. Anna esimerkkejä 

ja kuulostele niitä lasten kanssa. Voit myös lukea ääneen kaksi pientä 

säettä, joiden viimeiset sanat muodostavat riimin. Painota riimin muodostavia 

sanoja ja lausu ne rytmikkäästi, jotta lasten olisi helpompi kuulla riimi. (Esimerkiksi 

Pään päällä on KATTO, jalkojen alla on MATTO, Korissa nukkuu KATTI, metsässä 

kasvaa TATTI ja Tuolla seisoo TALO, jonka ikkunassa on VALO.) Lasten voi antaa 

kokeilla muodostaa omia riimejään vaikka keksityillä sanoilla. Myös heidän 

nimiään voi käyttää riimittelyyn. 



Lägg halva uppsättningen bildkort (det ena av varje par) i påsen och resten av bilderna 

på golvet. Benämn bilderna på golvet tillsammans med barnen. Be barnen 

turvis ta ett bildkort ur påsen, och sedan på golvet leta efter en bild som rimmar. 

Benämn föremålen och lyssna tillsammans på vilka ord som rimmar. Det blir tydligt 

för barnen när du systematiskt går igenom en bild i taget och de får lyssna så här: 

”hus-loppa … nej, hus-kex… nej, hus-mus … JA!” Hjälp barnen och beröm dem när 

de hittar rätt. Ge barnen en känsla av att de är duktiga. 

Levitä pussukkaan laitettujen kuvakorttien parit lattialle ja nimeä kuvassa olevat 

asiat lasten kanssa. Pyydä lapsia ottamaan kortti pussukasta ja etsimään lattialta 

kortti, jonka kanssa se muodostaa riimin. Nimetkää kuvassa olevat asiat ja kuulostelkaa 

yhdessä sanoja, jotka sopivat yhteen. Lasten on helpompi seurata, jos 

kuvat nimetään yksi kerrallaan: ”Katto ja tatti, ei … katto ja valo, ei … katto ja 

matto, joo!” Auta lapsia ja kehu heitä, kun he löytävät oikean sanaparin. Lapset tarvitsevat 

onnistumisen tunteita. 

Du kan variera leken genom att först breda ut den ena hälften av bilderna på golvet. 

Täck sedan in bilderna en och en med klossar i olika färger, medan ni benämner 

dem. Du kan uppmärksamma barnen på klossarnas färger, så 

här: ”jag sätter en röd kloss på huset, en blå kloss på katten …” 

eller ”var ska jag lägga den blåa klossen?” eller ”vilken färgs 

kloss ska jag lägga på råttan?” Bred därefter ut också den 

andra hälften av bilderna på golvet och benämn dem tillsammans 

med barnen. Låt ett barn i taget lyfta på en kloss, sedan 

benämna bilden som finns under klossen och försöka hitta rimparet 

bland de andra bilderna. Hjälp varje barn på samma sätt 

som i beskrivningen ovan. 

Leikkiä voi muunnella levittämällä ensin puolet korteista lattialle. Nimeä ne yksi 

kerrallaan ja laita niiden päälle samalla eriväriset palikat. Kiinnitä lasten huomio 

väreihin: ”Laitan punaisen palikan katon päälle ja sinisen 

palikan talon päälle …”, ”Minkä kortin päälle laitetaan 

sininen palikka?” tai ”Minkävärinen palikka laitetaan 

maton päälle?” Levitä sitten kuvien parit lattialle ja 

nimeä ne lasten kanssa. Lapset valitsevat vuorotellen 

palikan, nimeävät sen alla olevan kuvan ja yrittävät 

etsiä sille sanaparin muista kuvista. Auta jokaista lasta 

edellä kuvatulla tavalla.

Begrepp och benämning 

Nimeäminen 

När du leker med begrepp och benämning stöder du barnen genom att först känna 

igen och identifiera nya ord och begrepp. Därefter lägger barnen de korrekta benämningarna 

på minnet och integrerar dem i sitt ordförråd. Slutligen kan barnen 

själva spontant och ledigt använda sig av orden. Barn som andraspråksanvändare 

behöver höra nya begrepp upp till 60 gånger innan de inkluderar dem i sitt aktiva 

ordförråd. 

Barn har lättare att lära sig ord om de själva får vara aktiva. 

De kan t.ex. leka med ett föremål eller utföra en aktivitet 

som benämns. Det är viktigt att barn får lära sig ord på ett 

mångsidigt sätt med olika sinnen inblandade. Högläsning 

har också en positiv effekt på barnens ordförråd, eftersom 

barnen hör sådana ord de annars inte skulle komma i kontakt 

med. 

Med hjälp av sånger och ramsor tillägnar sig barnen också 

många nya ord. Många sånger och ramsor introducerar och 

leker med ord och uttryck som barnen kanske ännu inte förstår. 

Via sångerna och ramsorna vänjer sig barnen att använda 

dem och när barnen i andra sammanhang stöter på dem lär de sig så 

småningom också betydelsen. I språkbad kan det löna sig att i början också välja 

för barnet på modersmålet redan bekanta sånger och ramsor 

Termeillä ja nimityksillä leikkiminen pienten lasten kanssa auttaa lapsia tunnistamaan 

ja nimeämään uusia sanoja ja termejä. Lapset oppivat muistamaan oikeat 

sanat, ja niistä tulee osa sanavarastoa. Myöhemmin lapset osaavat käyttää näitä 

sanoja vapaasti ja spontaanisti. Toista kieltä käyttävien lasten täytyy kuulla uusi 

sana jopa 60 kertaa, ennen kuin se siirtyy aktiiviseen sanavarastoon. 

Aktiivisina toimijoina lasten on helpompi oppia uusia 

sanoja. Aikuinen voi esimerkiksi nimetä esineen, jolla 

lapsi leikkii tai kertoa, mitä lapsi on tekemässä. Lasten 

on tärkeä oppia sanoja erilaisin tavoin ja eri aisteja 

käyttäen. Ääneen lukeminen edistää 

sanavaraston kehittymistä, sillä lapsi kuulee sanoja, 

joihin hän ei muuten törmäisi. 

Uusia sanoja oppii usein myös lauluista ja loruista. 

Laulut ja lorut sisältävät lapsille ennestään tuntemattomia 

sanoja ja ilmauksia ja leikittelevät niillä. Lapset 

oppivat käyttämään näitä sanoja ja ilmauksia laulujen 

ja lorujen avulla. Kun he sitten kuulevat samat 

sanat ja ilmaukset toisessa yhteydessä, he oppivat pikkuhiljaa myös niiden merkityksen. 

Kielikylvyssä kannattta alussa myös valita lapsille äidinkielellä jo tuttuja 

lauluja ja loruja. 

59

”Hemlig påse” 

Salainen pussi 

Syftet med den här leken är att stöda barnen att känna igen och identifiera nya 

ord och begrepp. Därefter lägger barnen de korrekta benämningarna på minnet och 

integrerar dem i sitt ordförråd. 

Du behöver: 

- en uppsättning bilder 

- en uppsättning motsvarande föremål 

Bilderna och föremålen får gärna vara bekanta från de ramsor och sånger ni använder 

i lekarna som övar Språklig medvetenhet. 

Lägg bilderna i en påse. Dela ut föremålen till barnen. Dra en bild ur påsen och 

benämn den: ”Jag har en häst”. ”Vem har en häst?” 

Det barn som har ett likadant föremål visar upp det och upprepar tillsammans med 

dig: ”Jag har en häst”. Lägg sedan bilden och föremålet på golvet, synligt för alla. 

När ni tittat på alla bilder och föremål samt sjungit tillhörande sång kan ni hjälpas 

åt att stoppa tillbaka bilderna i påsen och benämna dem medan ni håller på. 

Om barnen redan kan målorden kan ni plocka ihop genom att du säger: Anna får ta 

bollen, Olle kan ta hästen ... Under lekens gång; kan du samtala om föremålen, 

uppmärksamma barnens intressen, fylla ut barnens meningar, upprepa orden ofta 

och baka in dem i samtalet. 

Tämän leikin tarkoitus on auttaa lapsia tunnistamaan uusia sanoja ja termejä. 

Lapset oppivat muistamaan oikeat nimitykset, ja niistä tulee osa sanavarastoa. 

Tarvikkeet: 

- kuvakortteja 

- kuvia vastaavat esineet 

Leikissä käytettyjen kuvien olisi hyvä olla tuttuja Kielellinen tietoisuus -osion 

loruista ja lauluista. 

Laita kuvat pussiin. Jaa jokaiselle lapselle yksi esine. Ota yksi kuva pussista ja 

sano sen nimitys kohdekielellä: ”Minulla on hevonen. Kenellä on hevonen?” 

Lapsi, jolla on kuvan esine, nostaa sen esiin ja toistaa kanssasi ”Minulla on hevonen”. 

Laita kuva ja esine lattialle kaikkien nähtäville. Lapset laulavat hevosesta 

kertovan laulun. Kun jokainen kuva ja esine on käyty läpi ja niihin liittyvät laulut on 

laulettu, lapset laittavat ne takaisin pussiin ja nimeävät ne samalla. 

Jos sanat ovat lapsille tuttuja, pyydä lapsia laittamaan esineet pussiin näin: Anna 

ottaa pallon, Jussi ottaa hevosen ja niin edelleen. Puhu esineistä leikin aikana, 

huomioi lasten kiinnostuksenkohteet, täydennä lasten lauseita, toista sanoja ja 

käytä niitä keskustelussanne. 

61 Begrepp och benämning med barn i åldern 1–2 år / Nimeäminen, 1–2-vuotiaat lapset

62 Begrepp och benämning med barn i åldern 1–2 år / Nimeäminen, 1–2-vuotiaat lapset 

Fiske 

Onginta 

Syftet med den här leken är att stöda barnen att benämna bekanta ord och uttryck. 

När ni tittar på bilderna och talar om dem får barnen en möjlighet att iaktta detaljer 

och beskriva bilderna. 

Leikin idea on, että lapset nimeävät tuttuja sanoja ja ilmauksia. Kuvien katselu ja 

niistä juttelu antaa lapsille mahdollisuuden tunnistaa yksityiskohtia ja kertoa kuvista. 

Du behöver: 

- ett metspö (träpinne, snöre, magnet) 

- bildkort med djur, mat och/eller vardagsföremål samt motsvarande föremål 

- pappersfiskar i olika färger 

- gem 

Tarvikkeet: 

- onkivapa (keppi, narua ja magneetti) 

- kuvia eläimistä, ruoista ja/tai arkisista esineistä ja kuvia vastaavat esineet 

- erivärisiä pahvikaloja 

- klemmareita 

Tillverka ett metspö av en träpinne: Limma en liten magnet i ändan av ett snöre och 

knyt fast snöret i ändan av pinnen. Rita bilder eller använd färdiga bildkort som 

finns på internet. Klipp ut fiskarna, limma fast dem på bildkorten och fäst ett gem 

på varje fisk. 

Lägg bildkorten med bildsidan neråt på golvet. Ett barn i taget får med din hjälp 

”fiska” ett kort och säga vad bilden föreställer. Titta sedan tillsammans med barnen 

på bilderna, beskriv dem och samtala kring dem. Du kan också benämna färgerna. 

När du har avslutat leken kan du sjunga sånger eller läsa ramsor som förknippas 

med bilderna. Du kan också använda sånger och ramsor från tidigare stunder. 

Du kan variera leken genom att gömma föremålen i rummet och låta barnen leta 

upp dem med hjälp av din ledtrådar. 

Askartele onkivapa kepistä: liimaa pieni magneetti narun toiseen päähän ja kiinnitä 

toinen pää kepin nokkaan. Piirrä kuvia tai etsi valmiita internetistä. Leikkaa 

pahvista kaloja, liimaa kaloihin kuvakortti ja kiinnitä jokaiseen kaloista klemmari. 

Levitä kalat lattialle kuvapuoli alaspäin. Anna lasten vuorotellen ”onkia” kala ja nimetä 

siinä oleva kuva. Auta tarvittaessa. Katselkaa sitten yhdessä kuvia, kuvailkaa 

niitä ja keskustelkaa niistä. Myös värit voi nimetä. 

Leikin lopuksi voi laulaa kuviin liittyviä lauluja tai lausua loruja. Myös edellisten 

leikkien lauluja ja loruja voi käyttää. 

Leikkiä voi muunnella piilottamalla esineet ympäri huonetta. Anna lapsille vinkkejä, 

joiden avulla he löytävät esineet.

Kroppsdelar 

Ruumiinosat 

Syftet med den här leken är att ord memoreras och integreras i barnens ordförråd. 

Barnen lär sig nya ord och börjar använda bekanta ord. 

Tässä leikissä tavoitteena, että lapset oppivat uusia sanoja ja alkavat käyttää 

heille jo tuttuja sanoja. 

Börja med att sjunga sånger och läsa ramsor som handlar om kroppen. Du kan 

gärna använda samma sånger och ramsor som finns i lek med språklig medvetenhet, 

om de passar in. 

Du behöver: 

- en mellanstor docka eller teddybjörn 

- en kappsäck eller låda samt ett docktäcke och en kudde 

- plåster, lika många som det finns barn i gruppen 

Aloita leikki ruumiinosista kertovilla loruilla ja lauluilla. Käytä samoja lauluja ja 

loruja kuin kielellisen tietoisuuden osiossa, jos ne sopivat. 

Tarvikkeet: 

- keskikokoinen nukke tai nalle 

- matkalaukku tai laatikko ja nuken peitto tai tyyny 

- laastareita (yksi kutakin lasta kohden) 

Ta fram dockan ur kappsäcken eller lådan och berätta för barnen lite om den: vad 

den heter, vad den tycker om, var den bor, o.s.v. Sedan berättar du att den behöver 

lite hjälp av barnen, för den har slagit sig lite grann Dockan säger ”aj, aj” och viskar 

till dig ”var det gör ont”. Du berättar för barnen på vilken kroppsdel dockan säger 

att den har ont och så får ett barn i taget tillsammans med dig plåstra om dockan. 

Så kan ni blåsa lite på det onda och benämna kroppsdelen en gång till. Upprepa 

det med alla barn. När alla barnen har bidragit till att sätta ett plåster på dockan, 

är hon glad och säger att hon inte har ont längre. Och så kan ni bädda ner dockan i 

kappsäcken. 

Ota nukke matkalaukusta tai laatikosta ja kuvaile sitä lapsille: mikä sen nimi on, 

mistä se pitää, missä se asuu jne. Kerro lapsille sitten, että nukke tarvitsee heidän 

apuaan, koska se on satuttanut itsensä. Nukke sanoo ”Au, au” ja kuiskaa sinulle, 

mihin sitä koskee. Kerro lapsille, mihin ruumiinosaan nukke sanoi, että sitä koskee. 

Lapset tulevat yksi kerrallaan laittamaan nukelle laastarin. Sen jälkeen voit puhaltaa 

kipeää kohtaa, ettei siihen sattuisi enää, ja nimetä sen uudestaan. Toista sama 

kaikkien lasten kanssa. Kun kaikki lapset ovat saaneet laittaa nukelle laastarin, se 

on tyytyväinen ja sanoo, ettei siihen koske enää. Sitten nukke laitetaan takaisin 

nukkumaan matkalaukkuun. 

När ni lekt färdigt kan du ställa frågor till barnen om deras kroppsdelar. Fråga dem 

om samma kroppsdelar ni satte plåster på (t.ex.: ”Var är din näsa/mage/hand?”) 

Leikin jälkeen lasten kanssa voi keskustella ruumiinosista. Esitä kysymyksiä niistä 

kohdista, joihin laitoitte laastareita (esimerkiksi ”Missä on nenä/maha/käsi?”). 

Om ni inte vill eller får använda plåster kan ni leka leken genom att bara fråga 

dockan var hon har ont och blåsa på det onda. En annan möjlighet är att klippa 

remsor av gasbinda och knyta fast dem på de ställen på kroppen där dockan 

har ont. 

Leikkiä voi leikkiä myös ilman laastareita. Silloin nukelta kysytään, mihin koskee ja 

lapset puhaltavat kipeää kohtaa. Laastarit voi korvata myös sideharsonpätkillä, ja 

sitoa ne kipeisiin kohtiin. 


64 Begrepp och benämning med barn i åldern 3–4 år / Nimeäminen, 3–4-vuotiaat lapset 

”Pipleken” med bilder 

Piip-leikki kuvakorteilla 

Syftet med den här leken är att ord memoreras och integreras i barnens ordförråd. 

Barnen lär sig nya ord och börjar använda bekanta ord. 

Tässä leikissä tavoitteena, että lapset oppivat uusia sanoja ja alkavat käyttää 

heille jo tuttuja sanoja. 

Du behöver: 

- 10 bildkort som gärna får föreställa ord ur bekanta ramsor och sånger 

- 10 knappar 

Lägg ut bildkorten på golvet med bildsidan uppåt. Lägg en knapp på varje bild och 

benämn bilderna tillsammans med barnen. Sedan får barnen turvis gå ut ur rummet 

medan ni andra kommer överens om vilken bild ni ”tänker på”. När ni är överens får 

det barn som gick ut komma in och börja plocka knappar. Alla benämner unisont 

de bilder barnet väljer. När barnet rör vid den 

överenskomna bildens knapp säger alla ”pip” och 

turen går till följande barn. Placera på nytt ut knapparna, 

så att det på alla bilder finns en knapp när följande 

barn ska plocka. 

Tarvikkeet: 

- 10 kuvakorttia, mieluiten sellaisia, jotka esittävät tutuissa loruissa tai 

lauluissa olevia sanoja 

- 10 nappia 

Levitä kortit maahan kuvapuoli ylöspäin. Laita jokaisen kuvan päälle nappi. Nimetkää 

jokainen kuva yhdessä lasten kanssa. Lapset lähtevät vuorotellen ulos huo - 

neesta. Sillä aikaa muu ryhmä valitsee yhden kuvista ja pitää 

sen mielessään. Kun kuva on valittu, huoneesta poistunut 

lapsi tulee takaisin ja alkaa kerätä nappeja yksi kerrallaan. 

Kaikki nimeävät yhdessä kuvan, jonka päältä nappi otetaan. 

Kun lapsi ottaa napin sen kuvan päältä, jonka muu ryhmä 

valitsi, kaikki sanovat ”piip” ja vuoro siirtyy seuraavalle lapselle. 

Napit laitetaan takaisin kuvien päälle ja seuraava 

lapsi poistuu huoneesta.

Etikettleken 

Päiväkodin merkitseminen lapuilla 

Syftet med den här leken är att göra barnen medvetna om orden kring dem och att 

utöka deras ordförråd. 

Leikin tavoitteena on opettaa lapsia tiedostamaan sanoja ympärillään ja laajentaa 

heidän sanavarastoaan. 

Du behöver: 

- papperslappar 

- pennor 

- häftmassa eller tejp 

Tarvikkeet: 

- paperilappuja 

- kyniä 

- sinitarraa tai teippiä 

Skriv tillsammans med barnen på lappar benämningar på möbler, vägg, golv, tak 

och olika föremål på daghemmet. Fäst lapparna på rätt ställe och låt lapparna 

vara kvar hela läsåret. Även om barnen inte ännu kan läsa, stimulerar lapparna till 

frågor och ökar barnens förståelse för sambandet mellan tal och skrift. 

Tehkää yhdessä lasten kanssa lappuja, joihin kirjoitetaan huonekalujen, seinien, 

lattian ja katon sekä muiden huoneessa olevien esineiden nimet, ja kiinnittäkää ne 

yhdessä paikalleen. Antakaa lappujen olla paikoillaan koko vuoden. Vaikka lapset 

eivät vielä osaa lukea, nimilaput herättävät kysymyksiä ja osoittavat lapsille puhutun 

ja kirjoitetun kielen yhteyden. 


Sortering 

Ryhmittely 

När barnen sorterar ord i kategorier kan de enklare utvidga och organisera sitt ordförråd. 

Med hjälp av sorteringslekar lär sig barn att uppfatta och förstå innebörden 

i ord. Barn lär sig också att ord kan sorteras i över- och underordnade klasser. Det 

betyder att de t.ex. lär sig att stol och bord är möbler. Sortering stöder och utökar 

också minnesförmågan. 

Sanojen ryhmittely auttaa lapsia laajentamaan ja jäsentämään sanavarastoaan. 

Ryhmittelyleikkien avulla lapset oppivat ymmärtämään sanojen merkityksiä. Samalla 

he oppivat, että on olemassa ylä- ja alakäsitteitä, joiden mukaan sanat voi 

ryhmitellä. Lapset oppivat esimerkiksi, että tuoli ja pöytä ovat huonekaluja. Ryhmittely 

myös tukee ja kehittää muistia. 

Forskning har kommit fram till att det finns ett samband mellan ordförrådsexplosionen 

och barns kategoriseringsförmåga. Ordförrådsexplosionen, då barnet lär sig 

väldigt mycket nya ord, sker vid två års ålder. 

Tutkimukset osoittavat, että sanavaraston nopean laajenemisen ja lapsen 

ryhmittely kyvyn välillä on yhteys. Sanavarasto karttuu nopeimmin noin kahden 

vuoden iässä, jolloin lapsi oppii suuria määriä uusia sanoja. 

I lekarna för barn i åldern 1–2 år jobbar du med begreppen stor och liten, för att 

de är åskådliga och tydliga begrepp. Du kan först sjunga sånger eller läsa ramsor 

som tydliggör begreppen. Efter det benämner och sorterar 

du föremål med hjälp av bilder. Det är bra att använda 

både bilder och föremål för då blir det tydligare 

för barnen. I lekar med barn i åldern 3–4 år kan du 

sortera bilder på föremål i tre olika kategorier. Sedan 

leker ni leken ”Vad hör inte hit?” med föremålen. 

1–2-vuotiaille lapsille suunnatuissa ryhmittelyleikeissä käytetään selkeitä ja pienille 

lapsille ymmärrettäviä adjektiiveja iso ja pieni. Ryhmittelyleikin 

voi aloittaa laulamalla lauluja ja lausumalla loruja, joissa 

adjektiivit esiintyvät. Sen jälkeen esineet nimetään ja ryhmitellään 

kuvien avulla. Ryhmittelyleikeissä on hyvä käyttää sekä 

kuvia että esineitä. Se helpottaa oppimista. 3–4-vuotiaille 

suunnatuissa leikeissä jaetaan kuvat kolmeen erilliseen 

kategoriaan ja etsitään niitä vastaavista esineistä se, joka ei 

kuulu joukkoon. 

67

Stor och liten 

Iso ja pieni 

Syftet med den här leken är att introducera begreppet sortering, och hur man 

sorterar ord i olika kategorier tillsammans med barnen. I den här leken leker ni 

med begreppen ”stor” och ”liten” eftersom de är tydliga och begripliga för ett litet 

barn. 

Du kan först sjunga sånger eller läsa ramsor som tydliggör begreppen. Efter det 

benämner och sorterar ni föremål med hjälp av bilder. Välj några sånger som beskriver 

eller berättar om något stort och litet. 

Leikin tarkoituksena on opettaa lapselle, mitä ryhmittely on ja miten sanat voi 

jaotella eri ryhmiin. Leikissä käytetään selkeitä ja pienille lapsille ymmärrettäviä 

adjektiiveja iso ja pieni. 

Ryhmittelyleikin voi aloittaa laulamalla lauluja tai lausumalla loruja, joissa adjek - 

tiivit esiintyvät. Sen jälkeen esineet nimetään ja ryhmitellään kuvien avulla. Valitse 

lauluja, joissa kuvataan tai puhutaan jostakin isosta ja jostakin pienestä. 

Några exempel på sånger: 

Esimerkkejä ruotsinkielisistä lauluista: 

Imse Vimse spindel – Stora spindel – 

Lilla spindel 

Sjung först sången med de vanliga rörelserna 

till. Sjung den sedan genom att byta ut ”Imse 

Vimse” mot ”Stora stora” eller ”Jätte stora”. Gör 

till sången stora rörelser med hela kroppen. Till 

slut sjunger ni ”Lilla lilla” eller ”Pytte lilla” spindeln 

och gör helt små rörelser med bara fingrarna. 

Hej tummen upp 

Hej, tummen upp, ända upp i taket! 

(sträck upp den ena tummen upp mot taket, 

sträck er ända upp på tå) 

Hej, tummen ner, ända ner i golvet. 

(för ner tummen i golvet och kura ihop 

er på huk) 

Tralle ralla, tralle ralla, 

(klappa i händerna under trallen) 

tralle ralle ralle, ralla! 

69 Sortering med barn i åldern 1–2 år / Ryhmittely, 1–2-vuotiaat lapset

70 Sortering med barn i åldern 1–2 år / Ryhmittely, 1–2-vuotiaat lapset 

Du behöver: 

- bilder av stora och små föremål som är bekanta för barnen 

- en uppsättning av liknande föremål 

- en påse 

- en liten låda 

- en stor låda 

Tarvikkeet: 

- kuvia lapsille tutuista isoista ja pienistä esineistä 

- kuvia vastaavat esineet 

- pussi 

- pieni laatikko 

- iso laatikko 

Visa bilderna, en och en, och benämn dem tillsammans med barnen. Varje gång ni 

har benämnt en bild tar du eller något av barnen fram det föremål som motsvarar 

bilden ur påsen och lägger det på golvet synligt för alla. När alla föremål är framlagda 

lägger du den lilla lådan och den stora lådan på golvet. Barnen får sedan 

turvis dra en bild ur din hand, benämna den och söka motsvarande föremål på golvet. 

Därefter funderar ni tillsammans om föremålet är stort 

eller litet. De små föremålen lägger barnen i den lilla lådan 

och de stora föremålen i den stora lådan. Med barn i åldern 

2–3 år kan du även leka leken med färger samt små 

och stora föremål t.ex. en stor röd boll och en liten gul boll. 

En kortare version av leken: Titta på en bild i taget och ta 

an efter upp motsvarande föremål ur påsen och lägg det 

sedan i någondera lådan. För en del barn blir det då lättare 

att fokusera på det aktuella föremålet. 

Näytä kuvat lapsille yksi kerrallaan. Nimetkää ne yhdessä. Ota (tai pyydä jotakuta 

lapsista ottamaan) nimetty esine pussista ja aseta se lattialle kaikkien nähtäville. 

Kun kaikki esineet ovat esillä, laita lattialle pieni ja iso laatikko. Sen jälkeen lapset 

ottavat vuorotellen kuvan, nimeävät sen ja etsivät lattialta vastaavan esineen. 

Päättäkää yhdessä, onko esine iso vai pieni. Lapset laittavat pienet esineet pieneen 

laatikkoon ja isot esineet isoon laatikkoon. 2–3-vuotiaat voivat leikkiä samaa 

leikkiä käyttämällä lisäksi värejä, esimerkiksi iso 

punainen pallo ja pieni keltainen pallo. 

Lyhyempi versio leikistä: Katsokaa kuva kerrallaan 

ja nostakaa sitä mukaa esine pussista. Laittakaa 

sitten esine joko pieneen tai isoon 

laatikkoon. Joillekin lapsille on tällä tavoin helpompaa 

keskittyä ajankohtaiseen esineeseen.

Tre kategorier 

Kolme ryhmää 

Syftet med den här leken är att introducera begreppet sortering, och hur man 

sorterar ord i olika kategorier. I den här leken sorterar ni bilder på föremål i tre 

olika kategorier. 

Du behöver: 

- bilder till tre olika kategorier, t.ex. djur, klädesplagg och frukter. 

- tre lådor med lock 

Leikin tarkoituksena on opettaa, mitä ryhmittely on ja miten sanat voi jaotella eri 

ryhmiin. Tässä leikissä jaetaan kuvia kolmeen ryhmään. 

Tarvikkeet: 

- kuvia kolmea eri ryhmää edustavista asioista, esimerkiksi eläimet, 

vaatteet ja hedelmät 

- kolme kannellista laatikkoa 

Bilderna i den här leken ska föreställa föremål som är bekanta för barnen. Du behöver 

minst så många bilder som det finns barn i gruppen samt ytterligare en bild till 

varje låda. Lägg de tre lådorna på golvet framför barnen. I varje låda har du på förhand 

lagt en bild ur varje kategori. Tillsammans med barnen öppnar du och tittar in 

i en låda i taget. Ni benämner bilden och lägger den framför lådan så att alla barn 

kan se den. Ta sedan upp packen med bilderna på föremålen som hör till respektive 

kategori. Barnen får nu turvis dra ett kort, benämna det och sätta det i ”rätt 

låda”. Här finns mycket plats för diskussion. När alla bilder är lagda i lådorna tar 

du upp bilderna ur en låda i taget, diskuterar kategorin med barnen och benämner 

bilderna tillsammans med dem. 

Leikissä käytettävissä kuvissa tulee olla lapsille tuttuja asioita. Kuvia tarvitaan 

ainakin yhtä monta kuin ryhmässä on lapsia sekä yksi ylimääräinen kutakin laatikkoa 

kohti. Laita laatikot lattialle lasten eteen. Jokaiseen laatikkoon on etukäteen 

laitettu yksi kyseistä ryhmää edustava kuva. Avatkaa laatikot yhdessä lasten 

kanssa ja kurkistakaa sisälle. Nimeä kuvan esittämä asia ja aseta kuva laatikon 

eteen niin, että lapset näkevät sen. Ota sitten loput kuvat esille. Lapset valitsevat 

vuorotellen kuvan, nimeävät sen esittämän asian ja laittavat sen oikeaan laatikkoon. 

Leikki tarjoaa paljon keskustelumahdollisuuksia. Kun kaikki kuvat on laitettu 

laatikoihin, ota ne vuorotellen laatikoista ja keskustele ryhmistä lasten kanssa. 

Nimetkää vielä yhdessä kuvien asiat. 

Det här spelet kan också kopplas till tre bilder av olika affärer: en djuraffär, en 

klädbutik och ett fruktstånd. Barnen sorterar då bilderna utgående från var de 

köper produkten. Istället för lådor kan du använda korgar. 

Leikissä voi käyttää myös kolmen eri kaupan kuvia – eläinkauppa, vaatekauppa ja 

ruokakauppa. Lapset ryhmittelevät kuvat sen mukaan, mistä mikin asia ostetaan. 

Laatikoiden sijasta voi käyttää myös koreja. 

71 Sortering med barn i åldern 3–4 år / Ryhmittely, 3–4-vuotiaat lapset

72 Sortering med barn i åldern 3–4 år / Ryhmittely, 3–4-vuotiaat lapset 

Vad hör inte hit? 

Mikä ei kuulu joukkoon? 

Syftet med den här leken är att introducera begreppet sortering och hur man sorterar 

ord i olika kategorier samt förstå vilket föremål som inte passar i kategorin. 

Leikin tavoitteena on, että lapsi oppii, mitä ryhmittely on ja miten sanat voi jakaa 

eri luokkiin. Lisäksi tarkoituksena on oppia erottamaan, mikä ei kuulu joukkoon. 

Du behöver: 

- föremål som motsvarar bilderna i föregående lek 

- tre påsar 

Tarvikkeet: 

- edellisen leikin kuvia vastaavat esineet 

- kolme pussia 

Innan ni börjar leka lägger du föremålen i påsarna. I varje påse lägger du föremål 

som alla utom ett tillhör samma kategori. När ni börjar leka delar du ut påsarna till 

barnen, som parvis eller i liten grupp får ta upp föremålen ur påsarna och tillsammans 

fundera på vilket föremål som inte passar in. Sedan får barnen parvis eller 

gruppvis tillsammans med dig benämna föremålen och berätta för de andra barnen 

vilket föremål som inte hör till kategorin och varför. 

Laita esineet pusseihin ennen leikin aloittamista. Yhteen pussiin laitetaan yhtä lukuun 

ottamatta kaikki samaan ryhmään kuuluvat esineet sekä yksi ylimääräinen, 

joukkoon kuulumaton esine. Jaa pussit leikin alussa lapsille pareittain tai ryhmissä. 

Pyydä lapsia ottamaan esineet pussista ja miettimään, mikä esine ei kuulu joukkoon. 

Nimetkää sitten esineet yhdessä ja kertokaa pareittain tai ryhmittäin muille 

lapsille, mikä esine ei kuulu joukkoon ja miksi.

Minne- och koncentration 

Muisti ja keskittyminen 

Minnet och koncentrationsförmågan är av avgörande betydelse för barnets språkutveckling. 

Arbetsminnets uppgift är att bearbeta och lagra information. Det är arbetsminnet 

som inverkar på hur barn lär sig språk. 

Arbetsminnet lagrar ändå information endast tillfälligt, 

medan långtidsminnet står för en längre lagring. I långtidsminnet 

finns grammatikaliska regler, ordförråd och 

annan kunskap lagrad. Långtidsminnet kan vara till 

hjälp exempelvis för ett barn som lyssnar på en berättelse. 

För att förstå drar barnet nytta av tidigare erfarenheter 

och kunskaper samt av bekanta begrepp eller 

grammatikaliska regler. 

Muisti- ja keskittymistaidot ovat tärkeitä lapsen kielellisen kehityksen kannalta. 

Lyhytkestoisen muistin tehtävänä on käsitellä ja varastoida tietoa. Juuri lyhytkestoinen 

muisti vaikuttaa lapsen kielen oppimiseen. Tieto tallentuu 

lyhytkestoiseen muistiin vain väliaikaisesti. 

Pitkäkestoinen muisti sen sijaan säilöö tiedon pysyvämmin. 

Kielioppisäännöt, sanavarasto ja muu tieto varastoituvat 

pitkäkestoiseen muistiin. Pitkäkestoisesta muistista 

on lapselle apua esimerkiksi silloin, kun hän kuuntelee 

tarinaa. Ymmärtääkseen tarinan lapsi tukeutuu aikaisempiin 

kokemuksiin ja kertyneisiin tietoihin sekä tuttuihin 

sanoihin ja kielioppisääntöihin. 

Koncentrationsförmågan påverkar arbetsminnet och 

där igenom språkutvecklingen. För att utveckla språket 

måste barnet få koncentrera sig på att lyssna aktivt och 

därigenom ta del av samtal, uppfatta och förstå instruktioner, höra på sagor och 

berättelser o.s.v. Koncentration är av betydelse även i andra avseenden när det 

gäller språkinlärning: Barnet behöver kunna skilja mellan långa och korta ljud samt 

utesluta oviktiga ljud. 

Keskittymiskyky vaikuttaa lyhytkestoiseen muistiin ja sitä 

kautta kielelliseen kehitykseen. Jotta kielitaito voisi kehittyä, 

lapsen täytyy osata keskittyä kuuntelemaan aktiivisesti. 

Lapsen tulee osata muun muassa osallistua keskusteluun, kuunnella ja 

ymmärtää ohjeita sekä kuunnella tarinoita ja satuja. Keskittymiskyky on tärkeä 

myös muissa kielenoppimisyhteyksissä: lapsen täytyy esimerkiksi pystyä erottamaan 

toisistaan pitkät ja lyhyet äänteet ja sulkemaan korvansa ylimääräisiltä 

ääniltä. 

73

Sagolåda 

Tarinalaatikko 

Syftet med den här leken är att introducera en saga som barnen kan memorera 

med hjälp av rekvisita för sagan. 

Leikin tavoitteena on opettaa lapsille tarina, jonka he opettelevat ulkoa rekvisiittaa 

käyttämällä. 

Välj en saga som har upprepningar i handlingen och där begrepp eller fraser också 

upprepas. Små barn tycker om sagor som handlar om för dem bekanta vardagliga 

saker. Sagan kan också innehålla t.ex. djur som du under sagans lopp kan härma. 

Exempel på en saga: Elsa Beskow: Sagan om den lilla, lilla gumman 

Du behöver: 

- rekvisita till sagan 

- en låda med lock där all rekvisita får plats 

- (en ringklocka eller liknande) 

Samla ihop rekvisita som representerar nyckelbegrepp i sagan och som för handlingen 

vidare. Lägg allt i en låda med lock. Barnen tycker att det är spännande att 

du öppnar locket då sagan börjar. Innan sagan börjar läser du en ramsa, ringer i en 

liten klocka eller använder någon annan signal som anger att sagan ska börja. 

Berätta sedan sagan genom att ur lådan efter hand plockar upp den rekvisita du 

valt. Till sist kan du igen läsa en ramsa eller använda något annat som markerar 

att sagan är slut. 

Valitse tarina, jossa juonenkäänteet, sanat ja ilmaukset toistuvat yhä uudelleen. 

Pienet lapset pitävät tarinoista, jotka kertovat arkisista, tutuista ja tunnistettavista 

asioista. Myös sellaisista eläimistä kertovat tarinat ovat mukavia, joiden ääntä voi 

matkia. 

Ehdotus sopivasta tarinasta: Elsa Beskowin satu Sagan om den lilla, lilla gumman 

(Satu pikku pikku eukosta) 

Tarvikkeet: 

- rekvisiittaa tarinaa varten 

- kannellinen laatikko, johon kaikki rekvisiitta mahtuu 

- (kulkunen tai vastaava) 

Varaa leikkiin rekvisiittaa, joka kertoo tarinan avainasioista ja kuljettaa juonta 

eteenpäin. Laita rekvisiitta kannelliseen laatikkoon. Lapsista on kiehtovaa, kun laatikon 

kansi avataan tarinatuokion alkaessa. Ennen kuin alat kertoa tarinaa, lausu 

loru, kilistä kulkusta tai osoita jollain muulla tavalla, että tarina alkaa. Kerro sitten 

tarina ja käytä laatikon rekvisiittaa sopivissa kohdissa. Tarinan loputtua lausu 

sama loru kuin alussa tai osoita muuten, että tarina päättyi. 

75 Minne- och koncentration med barn i åldern 1–2 år / Muisti ja keskittyminen, 1–2-vuotiaat lapset

76 Minne- och koncentration med barn i åldern 1–2 år / Muisti ja keskittyminen, 1–2-vuotiaat lapset 

Memorera sagan 

Du behöver: 

- rekvisitan till sagan ovan 

- lådan för rekvisitan 

Tarinan opetteleminen ulkoa 

Tarvikkeet: 

- edellisen tarinan rekvisiitta 

- laatikko rekvisiitalle 

Dela ut de föremål du använde i sagan. Ställ sedan frågor om sagan enligt mönstret: 

”Vem har katten som sa mjau? Vem har den lilla, lilla stolen som katten hoppade 

upp på? Vem har gumman som bodde i det lilla, lilla huset?” Barnen behöver 

med andra ord inte i det här skedet själva kunna berätta något ur sagan utan de 

får tillsammans med dig minnas vad som hände. De barn som redan vill och kan 

berätta något kan förstås göra det ändå. Det barn som har föremålet i fråga kan 

komma fram och lägga tillbaka det i lådan. Till sist lägger du locket på lådan. 

Jaa lapsille tarinan kertomiseen käyttämäsi rekvisiitta. Esitä sitten kysymyksiä tarinasta: 

Kenellä on kissa, joka sanoi ”miau”? Kenellä on pikku pikku tuoli, jolle kissa 

hyppäsi? Kenellä on eukko, joka asui pikku pikku talossa? Lasten ei siis tarvitse itse 

osata kertoa tarinasta. Sen sijaan he vain muistelevat avullasi, mitä tarinassa tapahtui. 

Halukkaat saavat toki kertoa ajatuksiaan. Lapsi, jolla on kysytty esine, tulee 

laittamaan sen takaisin laatikkoon. Laita lopuksi kansi laatikon päälle.

Kimlek med kläder 

Vaatteiden piilotusleikki 

Syftet med de här lekarna är att integrera begrepp med hjälp av minnes- och koncentrationslekar. 

Muisti- ja keskittymisleikkien tavoitteena on opettaa lapsia muistamaan sanoja leikin 

keinoin. 

Inled med en frågelek där du presenterar klädesplagg som du använder i de följande 

lekarna: Sitt tillsammans med barnen i en ring på golvet. Du ställer beskrivande 

frågor om de klädesplagg som barnen har på sig, t.ex.: ”Vem har strumpor 

med en bil på?” ”Vem har blå byxor?” ”Vem har knappar i skjortan?” ”Vem har en 

randig tröja?” Om de här frågorna känns för svåra kan du också peka på barnens 

olika klädesplagg och fråga: ”Vad är det här?” 

Aloita kysymys-vastaus-leikillä, jossa esittelet leikkiin käytettävät vaatekappaleet. 

Istu lasten kanssa lattialle rinkiin. Esitä kuvailevia kysymyksiä vaatteista, joita 

lapsilla on päällään. Esimerkiksi: Kenellä on jalassa autosukat? Kenellä on siniset 

housut? Kenellä on nappeja paidassa? Kenellä on raidallinen paita? Jos kysymykset 

ovat liian vaikeita, voit myös osoittaa lapsella päällä olevaa vaatekappaletta ja 

kysyä, mikä se on. 

Du behöver: 

- minst fem klädesplagg, gärna i barnstorlek 

- en duk 

Tarvikkeet: 

- vähintään viisi vaatekappaletta, mieluiten lastenvaatteita 

- pöytäliina 

Placera klädesplaggen ett i taget på golvet och benämn dem tillsammans med 

barnen. Lägg en duk på kläderna och ta bort ett av klädesplaggen så att barnen 

inte ser vilket. Låt sedan barnen försöka minnas vilket klädesplagg som saknas. Du 

kan variera leken genom att lägga tre till fyra klädesplagg i rad och sedan utan att 

barnen ser byta plats på två av plaggen. Låt barnen gissa vilka plagg som bytte 

plats. Ni kan också täcka in alla klädesplagg och tillsammans försöka minnas vad 

som finns under duken. 

Aseta vaatekappaleet lattialle yksi kerrallaan ja nimeä ne yhdessä lasten kanssa. 

Peitä vaatteet pöytäliinalla ja poista yksi vaatteista niin, etteivät lapset näe, minkä 

vaatteen otat pois. Paljasta kuvat ja pyydä lapsia muistelemaan, mikä vaatekappaleista 

puuttuu. Leikkiä voi muunnella laittamalla kolme tai neljä vaatekappaletta 

riviin ja vaihtamalla kahden niistä paikkoja niin, etteivät lapset näe. Lapset saavat 

arvuutella, mitkä vaatteet vaihtoivat paikkaa. Toinen mahdollisuus on peittää vaatteet 

ja yrittää sitten muistella, mitä vaatteita liinan alla on. 

Ni kan i stället använda bilder på djur, livsmedel, former, fordon o.s.v. med samma 

idé. 

Samaa leikkiä voi leikkiä myös eläimiä, ruokia, muotoja, kulkuneuvoja tai jonkin 

muun aihealueen asioita esittävillä kuvakorteilla. 

77 Minne- och koncentration med barn i åldern 3–4 år / Muisti ja keskittyminen, 3–4-vuotiaat lapset

78 Minne- och koncentration med barn i åldern 3–4 år / Muisti ja keskittyminen, 3–4-vuotiaat lapset 

Hänga kläder på tork 

Ripusta pyykki kuivumaan 

Syftet med den här leken är att integrera begrepp med hjälp av minnes- och koncentrationslekar. 

Du behöver: 

- klädesplagg och motsvarande bildkort, så många som det finns barn i gruppen 

- en korg 

- en lina 

- (klädnypor) 

Leikin tavoitteena on opettaa lapsia muistamaan sanoja leikin keinoin. 

Tarvikkeet: 

- yhtä monta vaatekappaletta kuin ryhmässä on lapsia ja vaatteita 

vastaavat kuvat 

- kori 

- pyykkinaru 

- pyykkipoikia 

Innan ni börjar leka knyter du upp linan i rummet så att barnen når upp till den. 

Visa korten ett i sänder till barnen, benämn dem tillsammans och lägg dem med 

bildsidan neråt. Ta sedan upp ett klädesplagg i taget ur korgen och låt barnen försöka 

minnas var bildkortet med motsvarande bild ligger. När barnet hittat paret 

benämner ni plagget och så hjälps ni åt att hänga upp plagget ”på tork”. 

Viritä ennen leikin aloittamista pyykkinaru lasten ulottuville. Näytä lapsille kuvat 

yksi kerrallaan. Nimetkää yhdessä niiden esittämät vaatteet. Laita kuvat maahan 

kuvapuoli alaspäin. Ota vaatekappale korista ja pyydä lapsia muistelemaan, missä 

sitä esittävä kuva on. Kun lapsi löytää oikean kuvan, sano vaatekappaleen nimi ja 

auta lasta ripustamaan vaate ”kuivumaan”. 

Leken går bra att variera och utveckla enligt barnens språkliga kompetens: Låt 

också barnen plocka ner plaggen och benämna dem. Ni kan före det titta på plaggen 

tillsammans, medan du frågar vilket plagg som finns t.ex. mellan, bredvid, till 

höger om något av de andra plaggen. Det finns vanligare och ovanligare klädesplagg, 

välj plaggen till leken utgående från de barn som deltar. 

Leikkiä on helppo muunnella ja muokata lasten kielitaidon mukaan: Anna lasten 

ottaa vaatteet pois narulta ja halutessaan nimetä ne. Sitä ennen voitte katsella 

vaatteita yhdessä. Voit kysellä lapsilta esimerkiksi mikä vaate on toisten välissä tai 

toisen vaatteen oikealla tai vasemmalla puolella ja niin edelleen. Jotkut vaate - 

kappaleet ovat tutumpia kuin toiset. Siksi vaatteet kannattaa valita osallistuvien 

lasten taitojen mukaan.

Beskrivande och berättande 

Kuvailu ja kertominen 

Barn lär sig det språk de själva använder. Därför måste vi ge redan små barn möjlighet 

att uttrycka sig mångsidigt och skapa berättelser. För att kunna beskriva och 

berätta behöver barnen ett aktivt ordförråd. Ordförrådsutvecklingen har alltså ett 

nära samband med förmågan att beskriva och berätta. Ett meningsfullt sätt att inspirera 

små barn till berättande är att använda sagolådor. 

Lapset oppivat kieltä, jota käyttävät itse. Siksi kaikkein pienimmillekin lapsille on 

annettava mahdollisuus keksiä tarinoita ja ilmaista itseään eri tavoin. Kuvailuun ja 

tarinoiden kertomiseen lapsi tarvitsee aktiivisen sanavaraston. Niinpä sanavaraston 

kehittyminen on tiiviissä yhteydessä kykyyn kuvailla ja kertoa tarinoita. Satu - 

laatikon avulla pienet lapset saa helposti kertomaan tarinoita. 

Sagolådor, det vill säga en sagostund med visuellt berättande, blir en sorts mikroteaterföreställning 

med hjälp av figurer. När sagan framställs tredimensionellt som 

en mindre teaterföreställning spelas händelserna upp med hjälp av figurer som berättaren 

flyttar på samtidigt som sagan berättas. På det sättet blir sagan påtaglig 

för små barn. För barnen visas konkreta figurer som fångar deras intresse. Lådan 

skapar spänning och tanken att sagan bor i lådan är fascinerande. 

Satulaatikko on ikään kuin pieni nukketeatteri. Tarina kerrotaan visuaalisten apu - 

välineiden avulla ja esitetään kolmiulotteisesti teatteriesityksen tapaan. Näyttelijöitä 

ovat pienet hahmot, joita kertoja liikuttelee tarinaa kertoessaan. Pienten 

lasten on helppo sisäistää tarina, kun sitä havainnollistetaan rekvisiitalla. Konkreettiset 

hahmot kiinnittävät lasten huomion. Lisäksi satulaatikko ja ajatus siitä, että 

tarina elää laatikon sisällä, on lapselle jännittävä. 

För små barn innebär upprepning igenkännande och trygghet. Små barn älskar att 

höra samma saga om och om igen. Under tiden tar de till sig ord, uttal och grammatik, 

meningsbyggnad och de kunskaper sagan förmedlar. En saga som har en 

tydlig dramatisk struktur och som innehåller upprepningar underlättar för barnen 

att komma ihåg och följa med handlingen. 

Toisto merkitsee pienille lapsille tuttuutta ja turvallisuutta, ja he kuuntelevat 

saman tarinan mielellään yhä uudestaan ja uudestaan. Pikkuhiljaa he oppivat sanojen 

merkityksiä, ääntämistä, kielioppisääntöjä ja lauserakenteita sekä omaksuvat 

tarinan välittämän tiedon. Lasten on helppo muistaa ja seurata tarinaa, jossa 

on selkeä draaman kaari ja paljon toistoa. 

När barnen blivit vana att leka med bekanta sagor blir de ofta inspirerade att 

själva skapa egna berättelser. Då finns det många möjligheter att jobba vidare. 

T.ex. kan ni uppmuntra barnen att själva hitta på egna berättelser som de får berätta 

på olika sätt; som bordsteater, handdockor, pinnteater, med bilder, genom teaterlek 

där barnen själva klär ut sig o.s.v. Låt barnen rita egna sagor och utveckla 

dem med dig i ett ”sagotält”. När det är klart berättar barnet sin saga för de andra 

barnen. Ni kan också filma in föreställningar där barnen berättar sina sagor och 

sedan visa dem åt föräldrarna. 

Kun lapset ovat tottuneet leikkimään heille kerrottuja satuja, he innostuvat usein 

myös itse keksimään tarinoita. Tarinatuokiota on helppo kehittää edelleen. Lapsia 

voi esimerkiksi rohkaista keksimään omia tarinoitaan ja kertomaan niitä eri muodoissa, 

esimerkiksi pöytäteatterina, käsinukeilla, tikku-ukoilla, kuvien avulla tai 

pieninä näytelminä, joita varten lapset saavat pukeutua roolivaatteisiin. Anna lapsen 

piirtää oma tarinansa ja kehitelkää sitä yhdessä ”tarinateltassa”. Myöhemmin 

lapset voivat esittää tarinansa muille. Lasten esittämät tarinat voi myös videoida ja 

näyttää sitten vanhemmille. 

79

Skapa en prathörna 

Juttunurkkaus 

Idén med en prathörna är att ha ett hörn där barnen kan rollspela och småprata 

med sina vänner. 

Juttunurkkauksen ajatuksena on tarjota lapsille paikka, jossa he voivat leikkiä roolileikkejä 

ja jutella tovereidensa kanssa. 

Du behöver: 

- ett bord och stolar 

- några anteckningsblock, pennor och telefoner så att barnen kan ha 

konversationer med varandra (gamla obrukbara telefoner som gjorts säkra 

är idealiska) 

- kartonger för pratbubblor 

Tarvikkeet: 

- pöytä ja tuoleja 

- vihkoja, kyniä ja leikkipuhelimia, joiden avulla lapset voivat jutella toistensa 

kanssa (vanhat, käytöstä poistetut ja turvalliseksi todetut puhelimet sopivat 

mainiosti) 

- pahvia puhekuplia varten 

De vuxna kan dokumentera barnens samtal genom att skriva ned diskussionerna i 

stora pratbubblor och hänga upp dem på väggen så att alla kan se dem. Detta 

motiverar och uppmuntrar barnen att konversera. Det ger också bevis på barnens 

framsteg och visar konkret hur tal och skrift hänger ihop. 

Tässä leikissä aikuisen tehtävä on kirjata lasten keskustelut ylös ja kirjoittaa lasten 

repliikit isoihin puhekupliin. Puhekuplat ripustetaan seinälle kaikkien nähtäville. 

Leikki motivoi ja kannustaa lapsia käyttämään kieltä. Se myös antaa tietoa lasten 

edistymisestä ja osoittaa puhutun ja kirjoitetun kielen yhteyden. 

Du kan leka med barnen i prathörnan, visa dem hur situationer kan utvecklas med 

hjälp av meningsmönster och ordförådd t.ex. - någon har skadat sig och ni måste 

ringa doktorn. Vilka mönster använder de? Vilka ord behöver de? Lär dem en ramsa 

om att ringa till doktorn t.ex. Fem små apor. Efter ett tag leker barnen leken själva, 

men det är viktigt att de får vägledning och språkkunskaper av en pedagog. 

Leiki lasten kanssa juttunurkkauksessa. Voit osoittaa heille, miten eri tilanteissa 

käytetään tiettyjä lauserakenteita ja sanastoa. Joku on esimerkiksi satuttanut 

itsensä ja täytyy soittaa lääkärille. Mitä fraaseja käytetään? Millaista sanastoa tarvitaan? 

Voit opettaa lapsille aiheeseen liittyvän lorun tai laulun. Myöhemmin lapset 

alkavat näytellä tilanteita itsekseen. On kuitenkin tärkeää, että he saavat ohjaajilta 

neuvoja ja tukea. 

81 Beskrivande och berättande med barn i åldern 1–4 år / Kuvailu ja kertominen, 1–4-vuotiaat lapset

82 

Fem små apor hoppade i sängen 

Fem små apor hoppade i sängen. 

En ramla ner och slog sitt lilla huvud. 

Mamma ringde doktorn och doktorn svara: 

Inga små apor i sängen får vara! 

Fyra små apor… 

Tre små apor… 

Två små apor… 

En liten apa… 

Inga små apor hoppade i sängen. 

Sängen fick va´ stilla. Inga apor trilla´. 

Ingen ringde doktorn. Doktorn slapp svara. 

Mamma hon kramade fem apor rara.

Lek med sagolåda 

Satulaatikkoleikki 

Syftet med den här leken är att introducera en saga som barnen kan minnas. Använd 

en sagolåda när du berättar den här sagan. Barnen kan efteråt leka olika 

lekar eller fortsätta utveckla sagan med hjälp av rekvisitan. 

Tarinatuokion tarkoituksena on esitellä lapsille tarina, jonka he voivat opetella 

ulkoa. Tarina kerrotaan satulaatikon avulla ja sen jälkeen lapset saavat leikkiä erilaisia 

leikkejä ja jatkaa tarinaa rekvisiitan avulla. 

Sagan har upprepningar i handlingen, begrepp 

och fraser upprepas också. 

Pikku toukka paksulainen on hyvä valinta, koska siinä samat juonenkäänteet 

ja sanat ja ilmaukset toistuvat useita kertoja. 

Du behöver: 

- rekvisita till sagan 

- en låda med lock där all rekvisita får plats 

- (en ringklocka eller liknande) 

Tarvikkeet: 

- rekvisiittaa tarinaa varten 

- kannellinen laatikko, johon kaikki rekvisiitta mahtuu 

- (kulkunen tai vastaava) 

Samla ihop rekvisita som representerar nyckelbegrepp 

i sagan och som för handlingen vidare. Du 

behöver en liten och en stor larv, ett ägg, en fjäril, 

ett band, de olika frukterna och maten från sagan. 

Lägg allt i en låda med lock. Barnen tycker att det 

är spännande att du öppnar locket då sagan börjar. Innan sagan börjar läser du en 

ramsa, ringer i en liten klocka eller använder någon annan signal som anger att 

sagan ska börja. Berätta sedan sagan genom att ur lådan efter hand plockar upp 

den rekvisita du valt. Till sist kan du igen läsa en ramsa eller använda något annat 

som markerar att sagan är slut. 

Använd gärna en saga som har upprepningar i handlingen och där också begrepp 

och fraser upprepas. Det underlättar barnens berättande. Ett exempel på en användbar 

saga med dessa egenskaper är Sagan om den mycket hungriga larven av 

Eric Carle. 

Varaa leikkiin rekvisiittaa, joka kertoo tarinan avainasioista ja kuljettaa 

juonta eteenpäin. Tämän tarinan rekvisiitaksi tarvitaan pieni ja 

iso toukka, muna, perhonen, nauha sekä tarinassa esiintyvät hedelmät 

ja muut ruoat. Laita rekvisiitta kannelliseen laatikkoon. Lapsista 

on kiehtovaa, kun laatikon kansi avataan tarinatuokion alkaessa. 

Ennen kuin alat kertoa tarinaa, lausu loru, kilistä kulkusta tai osoita jollain muulla 

tavalla, että tarina alkaa. Kerro tarina havainnollistaen sitä rekvisiitalla. Tarinan loputtua 

lausu sama loru kuin alussa tai osoita muuten, että tarina päättyi. 

Käytä mielellään satua jossa samat juonenkäänteet ja sanat ja ilmaukset toistuvat 

useita kertoja. Esimerkki tällaisesta sadusta on Eric Carlen satu Pikku toukka paksulainen 

. 


84 Beskrivande och berättande med barn i åldern 3–4 år / Kuvailu ja kertominen, 3–4-vuotiaat lapset 

Berätta och beskriva sagan Den mycket hungriga larven 

Du behöver: 

- rekvisitan till sagan ovan 

- lådan för rekvisitan 

Kerro ja kuvaile tarinaa Pikku toukka paksulainen 

Tarvikkeet: 

- edellisen tarinan rekvisiitta 

- laatikko rekvisiitalle 

Dela ut de föremål som du använde i sagan till barnen eller låt barnen turvis välja 

ett och benämna det. Ställ frågor om sagan och föremålen enligt mönstret: Var låg 

det lilla ägget? Vilken dag åt larven tre plommon? Hur mådde larven när den åt 

upp all mat på lördagen? Vad hette huset som larven 

byggde omkring sig själv? När barnet svarar kan du bekräfta 

barnets svar och minnas tillsammans med barnet. 

Du kan sedan kort upprepa den sekvens ur sagan där 

barnets figur var med. Ställ också frågor där barnen kan 

beskriva rekvisitan. Hur stor … ? Vilken färg … ? Vilken 

skillnad är det på den lilla och den stora larven? Vilka färger 

har fjärilens vingar? Hur ser det stora bladet ut när 

larven ätit på det? Barnen får efter hand de svarat lägga 

sina föremål i lådan. Till sist lägger du locket på lådan. 

Jaa lapsille rekvisiitta, jota käytit tarinan kertomiseen, tai anna lasten valita vuorotellen 

esine ja nimetä se. Esitä kysymyksiä tarinasta ja rekvisiitasta: Missä pieni 

muna oli? Minä päivänä toukka söi kolme luumua? 

Miltä toukasta tuntui, kun se oli syönyt kaiken ruoan 

lauantaina? Mitä toukka rakensi ympärilleen? Vahvista 

lasten vastaukset ja muistele kysyttyjä asioita yhdessä 

lasten kanssa. Sitten voitte kerrata lyhyesti ne kohdat 

tarinasta, joihin lasten rekvisiitta liittyy. Lapsia voi myös 

pyytää kuvailemaan rekvisiittaa esittämällä lisää kysymyksiä 

esimerkiksi koosta ja väreistä (Kuinka iso … ? 

Minkävärinen … ? Mitä eroa on isolla ja pienellä toukalla? 

Mitä värejä perhosen siivissä on? Miltä iso lehti 

näyttää, kun toukka on syönyt sitä? jne.). Vastattuaan 

kysymyksiin lapset laittavat rekvisiitan takaisin laatikkoon. 

Sulje lopuksi laatikko.

Beskrivningslek – fiske 

Kuvailuleikki – onginta 

Syftet med den här leken är att få barnen att beskriva likheter mellan olika bilder 

och att benämna detaljer. 

Leikin tavoitteena on, että lapset oppivat kuvailemaan eri kuvien yhtäläisyyksiä ja 

tunnistamaan yksityiskohtia. 

Du behöver: 

- ett metspö (träpinne, snöre och magnet) 

- bildkort med djur, mat och/eller vardagsföremål samt motsvarande föremål 

- pappersfiskar i olika färger 

- gem 

Tarvikkeet: 

- onkivapa (keppi, narua ja magneetti) 

- kuvia eläimistä, ruoista ja/tai arkisista esineistä ja kuvia vastaavat esineet 

- erivärisiä pahvikaloja 

- klemmareita 

Tillverka ett metspö av en träpinne: Limma en liten 

magnet i ändan av ett snöre och knyt fast snöret i 

ändan av pinnen. Rita bilder eller använd färdiga bildkort 

som finns på internet. Klipp ut fiskarna, limma fast 

dem på bildkorten och fäst ett gem på varje fisk. 

Lägg bildkorten med bildsidan neråt på golvet. Ett 

barn i taget får med din hjälp ”fiska” två kort och säga 

vad bilderna föreställer. Titta sedan tillsammans med 

barnen på bilderna, beskriv dem och samtala kring 

dem. Fråga sedan vilka likheter bilderna har. Låt det 

barn som lyfte korten svara först. Sedan får också de 

andra barnen beskriva likheter på bilderna. 

Askartele onkivapa kepistä: liimaa pieni magneetti narun 

toiseen päähän ja kiinnitä toinen pää kepin nokkaan. Piirrä 

kuvia tai etsi valmiita. Leikkaa pahvista kaloja, liimaa kaloihin 

kuvakortti ja kiinnitä jokaiseen kaloista klemmari. 

Levitä kalat lattialle kuvapuoli alaspäin. Anna lasten vuorotellen 

”onkia” kala ja nimetä siinä oleva kuva. Auta tarvittaessa. 

Katselkaa kuvia sitten yhdessä, kuvailkaa niitä ja 

keskustelkaa niistä. Kysele lapsilta, mitä yhtäläisyyksiä 

kuvissa on. Anna kalan onkineen lapsen vastata ensin. Sen 

jälkeen myös muut lapset voivat kuvailla kuvien yhtäläisyyksiä. 


86 Beskrivande och berättande med barn i åldern 3–4 år / Kuvailu ja kertominen, 3–4-vuotiaat lapset 

Nalle som besöker barnens hem 

Kyläilevä nalle 

Syftet med den här aktiviteten är att samarbeta med föräldrarna och få barnen att 

använda målspråket även utanför daghemmet. 

Leikki on tarkoitettu toteutettavaksi yhteistyössä vanhempien kanssa ja sen tavoitteena 

on saada lapset käyttämään kohdekieltä myös päivähoidon ulkopuolella. 

Du behöver: 

- en nallebjörn 

- en kamera 

- en väska eller koffert 

- ett anteckningsblock 

Tarvikkeet: 

- nalle 

- kamera 

- kassi tai matkalaukku 

- vihko 

Välj en nallebjörn som gillar att samla på bilder, fotografier och ramsor på målspråket. 

Låt björnen och kameran åka hem till barnen turvis, t.ex. i en väska eller 

koffert. Limma fotografierna i anteckningsblocket och skriv in barnens namn. 

Låt barnen berätta om fotografierna för varandra. Ställ frågor och uppmuntra till 

samtal. Barn tycker om att prata kring bilder på sig själva. 

Valitse nalle joka pitää kuvien, valokuvien ja kohdekielisten lorujen keräilemisestä. 

Jokainen lapsi vie vuorollaan nallen ja kameran kotiinsa kassissa tai matka - 

laukussa. Valokuvat voi liimata vihkoon ja lapsen nimi voi kirjoittaa niiden viereen. 

Anna lasten kertoa omista kuvistaan toisilleen. Kysele ja kannusta keskusteluun. 

Lapset kertovat mielellään omista kuvistaan.

Bokpåsar 

Kirjakassit 

Syftet är att samarbeta med föräldrarna, hjälpa dem att få tag i böcker och uppmuntra 

dem att läsa med sina barn på målspråket. Bokpåsarna gör det enklare för 

föräldrarna att få tag på lämpliga böcker. 

Ajatuksena on tehdä yhteistyötä vanhempien kanssa ja rohkaista heitä lukemaan 

kohdekielisiä kirjoja kotona. Kirjakassit auttavat perheitä löytämään sopivia 

kirjoja. 

Du behöver: 

- böcker 

- några påsar 

- ett häfte per påse 

Tarvikkeet: 

- kirjoja 

- kasseja 

- yksi vihko kassia kohden 

Ni kan skapa bokpåsar som föräldrarna får låna hem under viss tid. I varje bokpåse 

lägger du några böcker tillsammans med ett häfte. I häftet får barnen rita och 

berätta om det de läst och föräldrarna kan kommentera böckerna och lässtunderna. 

När du uppmuntrar föräldrarna att låna hem en påse med böcker blir det 

samtidigt möjligt för dig att på ett naturligt sätt få en pratstund med föräldrarna 

om högläsning, böcker, läsvanor i hemmet och annat om språk och språkstimulering. 

Kokoakaa lasten vanhemmille 

kirjakasseja lainattavaksi. 

Jokaiseen kassiin 

laitetaan muutama kirja ja 

yksi vihko. Lapset voivat piirtää 

vihkoihin ja kertoa, mitä 

he ovat lukeneet. Vanhemmat 

voivat lisätä omia kommenttejaan 

kirjoista ja 

lukuhetkistä. Kirjakassi on hyvä tapa auttaa vanhempia löytämään sopivia kirjoja 

luettavaksi yhdessä lasten kanssa. Kun vanhempia kannustetaan lainaamaan kirjakassi, 

syntyy hyvä tilaisuus keskustella heidän kanssaan ääneenlukemisesta, 

kirjoista, kodin lukutottumuksista ja muista kieleen ja kielen stimuloimiseen liittyvistä 

asioista. 


Referenser 

Kirjallisuutta 

Baker, C. 2000. A Parents’ and Teachers’ Guide to Bilingualism. 

2nd Edition Multilingual Matters: Clevedon 

Baker, C. 2007. Foundations of Bilingual Education and Bilingualism. 

Clevedon: Multilingual Matters 

Ekström, S. 2004. Läs och berätta. Stockholm: En bok för alla 

Doverborg, E & Samuelsson. I. (1995). Mångfaldens pedagogiska möjligheter. 

Ett sätt att utveckla barns förmåga att förstå sin omvärld. Stockholm: Liber. 

Gammelgård, L. 2006. Språkstrategi för dagvården. Helsingfors: 

Svenska kulturfonden 


Hagtvet, B. E. 2004. Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. 

Stockholm: Natur och kultur. 


Nettelbladt, U. Lexikala problem hos barn med språkstörning. I: Nettelbladt, 

U.& Salameh, E. (red.) 2007. Språkutveckling och språkstörning hos barn: 

231–253. Lund: Studentlitteratur. 

Melin, L. 2004. Språkpsykologi: Hur vi talar, lyssnar, läser, skriver och minns. 

Stockholm: Liber. 

Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. 2003. Det lekande lärande barnet 

i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber 

Pramling Samuelsson, I. & Mårdsjö, A.-C. 2007. Grundläggande färdigheter – 

och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur. 

Rydja, C. 2006. Språklust i förskola och förskoleklass. Stockholm: Bonniers 

Svensson, A-K. 1998. Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. 

Taube, K. 2007. Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. 



Baker, C. 2007. Foundations of Bilingual Education and Bilingualism. 

Clevedon: Multilingual Matters 

Ekström, S. 2004. Läs och berätta. Stockholm: En bok för alla 

Doverborg, E & Samuelsson. I. (1995). Mångfaldens pedagogiska möjligheter. 

Ett sätt att utveckla barns förmåga att förstå sin omvärld. Stockholm: Liber. 

Gammelgård, L. 2006. Språkstrategi för dagvården. Helsingfors: 

Svenska kulturfonden 


Hagtvet, B. E. 2004. Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. 

Stockholm: Natur och kultur. 


Nettelbladt, U. Lexikala problem hos barn med språkstörning. I: Nettelbladt, 

U.& Salameh, E. (red.) 2007. Språkutveckling och språkstörning hos barn: 

231–253. Lund: Studentlitteratur. 

Melin, L. 2004. Språkpsykologi: Hur vi talar, lyssnar, läser, skriver och minns. 

Stockholm: Liber. 

Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. 2003. Det lekande lärande barnet 

i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber 

Pramling Samuelsson, I. & Mårdsjö, A.-C. 2007. Grundläggande färdigheter – 

och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur. 

Rydja, C. 2006. Språklust i förskola och förskoleklass. Stockholm: Bonniers 

Svensson, A-K. 1998. Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. 

Taube, K. 2007. Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. 

89

90 

Mera litteratur – Suggestions for further reading 

Andersson, S., Cunningham-Andersson, U. 2004. Growing Up with Two Languages: 

A Practical Guide, Routledge, New York 

Ar Bihan, H. 2005. Yezh ar vugale, le Breton des enfants et des tout-petits, 

Editions An Alarc’h, 



Baker, C. 2007. Foundations of Bilingual Education and Bilingualism. Clevedon: 

Multilingual Matters 

Baker, C. 2010. Increasing Bilingualism in Bilingual Education. In D. Morris (Ed.), 

Welsh in the 21st Century. Cardiff: University of Wales Press (61-79). 

Bjar, L. & Liberg, C. (red.). 2003. Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. 

de Boysson-Bardies, B. 2010. Comment la parole vient aux enfants, 

Editions Odile Jacob 

de Boysson-Bardies, B. 2001. How Language Comes to Children: 

From Birth to Two Years 

Caldas, S. 2006, Raising Bilingual-Biliterate Children in Monolingual Cultures, 

Multilingual Matters 

Coll, T. 2009. The death of language? 

http://news.bbc.co.uk/today/hi/today/newsid_8311000/8311069.stm 

Cummins, J. 2001. La langue maternelle de enfants bilingues, 

Qu'est-ce qui est important dans leurs études?, Sprogforum n°19 

Dalgalian, G. 2000. Enfances plurilingues, Témoignage pour une éducation bilingue 

et plurilingue, Editions l’Harmattan 

David, M., et al. 2009. Accueillir, Editions Erès 

Denis, P. 2007. Jeux de bébés, Collection Erès 

Deunk, M. 2009 Discourse practices in preschool : young children's participation in 

everyday classroom activities, University of Groningen 

Ellis, R. 1994. The Study of Second Language Acquisition”, Oxford University Press 

Ellneby, Y. & Hilgers von, B. 2010. Att samtala med barn – genom att lyssna med 

fyra öron. Stockholm: Natur & Kultur 

Eriksen Hagtvet, B. 2004. Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. 

Stockholm: Natur & Kultur. 

Eriksen Hagtvet, B. 2006. Språkstimulering. Del 2: Aktiviteter och åtgärder i 

förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur. 

Fontaine, A-M. 2008. Observer en équipe dans les lieux d’accueil de la petite 

enfance, Développer l’observation-projet’ 

Gammelgård L., 2006. Språkstrategier i dagvården also available in English 

Language strategy for day care centre, Helsingfors: Svenska kulturfonden. 

Hagège, C. 1996. L’enfant aux deux langues” Editions Odile Jacob 

Kail, M., Fayol, M. 2000 L’acquisition du langage : le langage en émergence De la 

naissance à trois ans, Editions Puf 

Kerrain, M. 2010. Je parle breton à mon enfant, Komz Brezhoneg a ran ouzh ma 

bugel, Editions Sav Heol 

de Ofelia, G. 2008. Bilingual Education in the 21st Century: A Global Perspective 

Petit, J., Dolto, C. 2011. "La sécurité affective acquise avant la naissance est un 

bagage précieux pour toute la vie": http://www.lemonde.fr/week-end/article/2011/03/11/la-securite-affective-acquise-avant-la-naissance-est-un-bagage-precieux-pour-toute-la-vie_1491932_1477893.html 

Pinelli, A. 2008. Porter le bébé vers son autonomie, Editions Erès, 2008 

Poulain-Dubois. D., Blaye, A., Coutya J., Bialystok, E. 2010. The effects of biligualism 

on toddlers' executive functioning, Journal of Experimental Child Psychology 

van Thiesen, K & Baggio R. (eds.) 2009. Hola! Une approche holistique de 

l’apprentissage des langues 

Pramling Samuelsson, I. 2010. Play and Learning in Early Childhood Settings. 

Springer. 

Sandvik, M. & Spurkland, M. 2011. Språkstimulera och dokumentera i den 

flerspråkiga förskolan. Lund: Studentlitteratur. 

Sommer, D.,Pramling Samuelsson, I., Hundeide, K. 2010.Child Perspectives and 

Children S Perspectives in Theory and Practice. Springer.

Webbsidor – Verkkosivuja 

www.meltproject.eu 

Projektet MELT (Multilingual Early Language Transmission) arbetar för att utveckla den 

språkliga kompetensen hos barn under 4 år. Projektet är ett samarbete mellan fyra språkgemenskaper: 

walesiskan i Wales, bretonskan i Bretagne, frisiskan i Friesland och svenskan 

i Finland. The pages are in English. 

www.npld.eu 

Projektet MELT är ett resultat av det arbete som gjorts inom det europeiska nätverket 

NPLD (Network to Promote Linguistic Diversity). NPLD:s uppgift är att främja språklig 

mångfald, informera och presentera den bästa praxisen inom språkplanering och språkutveckling 

i hela Europa. The pages are in English. 

www.folkhalsan.fi/sprak 

På webbplatsen hittar du information om Folkhälsan språkstimulerande verksamhet. 

www.folkhalsan.fi/spraklekar 

På webbplatsen finns en lekdatabas med språkstimulerande lekar. Sidorna innehåller 

också information om barns språkutveckling samt språkverktyg i form av spel, text- och 

bildkort. Här hittar du också länkar till andra språkrelaterade webbplatser. 

www.svenskskola.fi 

På webbplatsen hittar du en förteckning över svenska daghem och språkbadsdaghem 

och skolor i Finland. 

www.ungafakta.se 

En webbplats som är baserad på lekfullt lärande. Unga fakta består av ca 3 000 rikligt illustrerade 

och sidor. På sidorna finns bl.a. sagor och ramsor, lättläst, unga berättare, spel 

och pyssel. 

www.burkar.nu 

Detta är en länksamling främst för elever och lärare i grundskolan, men där finns även för 

kunskapstörstande i allmänhet. I varje ”burk” finns länkar till lämpliga sidor att arbeta 

med i skolan eller på fritiden. 

www.sagorochramsor.se 

Webbplatsen innehåller verser och ramsor – både kända verser, populära sånglekar, traditionella 

ramsor och nyskrivet material – indelade i kategorier. Här finns också länkar till 

sidor med sagor och andra sagoberättare. 

www.barnensskattkista.wordpress.com 

Webbplatsen vill vara en inspirationskälla för föräldrar och pedagoger. Här hittar du lekar, 

pyssel, sånger och fakta om traditioner. Allting är uppdelat i kategorier och i några av lekarna 

står det också vad barnen tränar i leken. 

www.forskollarare.blogspot.com 

Sidan upprätthålls av en förskollärare och småbarnsförälder som delar med sig av tips 

och idéer till andra föräldrar och pedagoger. 

www.growingpeople.se 

Webbplatsen innehåller information om växande barn. På platsen finns också artiklar 

skrivna av läkare, barnsjuksköterskor, barnmorskor, psykologer, pedagoger och kulturpersonligheter. 

http://modersmal.skolverket.se/ 

Webbplatsen upprätthålls av Sveriges motsvarighet till utbildningsstyrelsen och erbjuder 

information och möjlighet till diskussion om modersmålsundervisningen i Sverige. 

Webbplatsen innehåller information och verktyg för kommunikation fokuserat på språk, 

kultur och utbildning och omfattar 45 språk. 

www.barnvisor.nu 

På sidan hittar du barnvisor och barnsånger du kan också skriva ut texter för visor och 

ramsor. 

www.laramera.se 

Webbplatsen LäraMera har ett varierat utbud av pedagogiska datorprogram. 

www.dockmormor.se 

På den här sidan finns tips och idéer kring språk: sånger, ramsor, sagor och spel. På sidan 

finns också länkar till andra sidor med sagor, sånger och ramsor. 

www.papunet.net 

Sivusto kommunikoinnista ja selkokielestä. Sidorna finns också på svenska. 

www.ekapeli.fi 

Ekapeli on tietokoneella pelattava oppimispeli, joka harjoittaa lukutaidon perusteita. Spel- 

Ett är en finlandssvensk version av det finska dataspelet Ekapeli. 

91

92 

Språkenkäten 

Kryssa i det alternativ som bäst motsvarar ditt barns språkliga verklighet. 

Valitse sopivin vaihtoehto lapsesi arkea ajatellen. 

Vad talar / svenska / mera svenska / mera finska / finska / Annat språk / Mitä kieltä / 

på vilket språk ruotsi enemmän ruotsia enemmän suomea suomea muu kieli millä kielellä 

mamma 

pappa 

syskonen 

mammas partner 

pappas partner 

mormor 

morfar 

farmor 

farfar 

barnets nära 

släktingar 

och bekanta 

kamraterna 

högläsning 

tv, radio och dator 

hobbyer 

dagvård 

Vilket språk 

talar barnet mest? 

äiti puhuu 

isä puhuu 

sisarukset puhuvat 

äidin puoliso puhuu 

isän puoliso puhuu 

äidin äiti puhuu 

äidin isä puhuu 

isän äiti puhuu 

isän isä puhuu 

läheiset 

sukulaiset ja tutut 

puhuvat 

lapsen ystävät puhuvat 

ääneen lukeminen 

tv, radio ja IT 

harrastukset 

päivähoito 

Lapsi käyttää 

eniten?

FlersprÃ¥kighet i barns vardag Monikielisyys lapsen ... - FolkhÃ¤lsan

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

FlersprÃ¥kighet i barns vardag Monikielisyys lapsen ... - FolkhÃ¤lsan

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?