Pohjanmaan erikoiskuljetukset Specialtransporter i ... - NECL II
Pohjanmaan erikoiskuljetukset Specialtransporter i ... - NECL II
Pohjanmaan erikoiskuljetukset Specialtransporter i ... - NECL II
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Activity 3.5www.midnordictc.net<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten31-08-2012
TiivistelmäTässä työssä on tutkittu erikoiskuljetusalan toimintaa Suomessaja erityisesti Pohjanmaalla. Lupaprosessin toimivuutta ja eritoimijoiden työnjakoa on selvitetty erikoiskuljetusalaan kytkeytyviäelinkeinoelämä- ja viranomaistahoja haastattelemalla.Erikoiskuljetusten kysyntää on analysoitu erikoiskuljetuksillevuosina 2007–2011 kirjoitettujen reittilupien perusteella, jolloinon saatu selville merkittävimmät erikoiskuljetuspaikkakunnatja -yhteysvälit sekä koko Suomen että <strong>Pohjanmaan</strong> osalta jalisäksi <strong>Pohjanmaan</strong> merkittävimmät erikoiskuljetuskohteet.Erikoiskuljetusluvat myöntävän Pirkanmaan ELY-keskuksen lupapalveluavaivaa parhaillaan resurssipula, jonka takia lupiakoskeva palvelulupaus on pidennetty viiteen arkipäivään aiemmankahden päivän sijasta. Tilanne aiheuttaa sekä painettalupa-asiantuntijoille että hankaluuksia elinkeinoelämälle, jollaon usein tarvetta erikoiskuljetusluville nopeallakin aikataululla.Lupatoimiston toimintaa haittaavat lisäksi silta-asiantuntemuksenpuute sekä ongelmat lupakäsittelyssä käytettävissä tietojärjestelmissä.Resurssien vähäisyys on haitannut lupapalvelunja luvanhakijoiden välistä yhteydenpitoa.Suomessa on myönnetty viime vuosina noin 12 000–13 000 erikoiskuljetuslupaavuodessa. Lupamäärä on taantuman aiheuttamanpudotuksen jälkeen uudestaan nousussa, erityisestireitistölupia haetaan aiempaa enemmän. Erikoiskuljetustenkoko on kasvussa sekä valtakunnallisesti että Pohjanmaalla.Eniten erikoiskuljetuslupia Suomessa kirjoitetaan pääkaupunkiseudulle,muihin suuriin kaupunkeihin, satamakaupunkeihin,rajanylityspaikoille ja lisäksi monille suurille yksittäisille tuotantolaitoksille.Suoraan Pohjanmaata koskevia reittilupia myönnetäänvuodessa noin 580 kappaletta, mutta luvanvaraisia kuljetuksialiikkuu <strong>Pohjanmaan</strong> teillä myös reitistölupien turvin,ja lisäksi <strong>Pohjanmaan</strong> läpi kulkee päivittäin erikoiskuljetuksiaetenkin valtatie 8:aa pitkin.<strong>Pohjanmaan</strong> aktiivisin kunta erikoiskuljetusten näkökulmastaon Vaasa. Sen vilkkaimmat erikoiskuljetuskohteet - Vaskiluodonsatama eri toimijoineen, ABB ja Wärtsilä - ovat lähtö- taimääräpaikkana noin 40 reittiluvassa vuosittain, mikä on enemmänkuin useimmilla <strong>Pohjanmaan</strong> kunnilla. Kaikkiaan Vaasaon noin 160 reittiluvan lähtöpaikkana ja noin 110 reittiluvanmääräpaikkana vuodessa. Seuraavaksi vilkkaimpia kuntia tässätilastossa ovat Mustasaari (30+36 lupaa/vuosi), Vöyri (54+8lupaa/vuosi) ja Pietarsaari (27+30 lupaa/vuosi). Toisessa ääripäässäovat Korsnäs ja Vähäkyrö, joiden <strong>erikoiskuljetukset</strong> jäävätreittilupien perusteella muutamaan vuodessa.Merkittävimpiä erikoiskuljetuksia aiheuttavia toimialoja Pohjanmaallaovat koneteollisuus, talo- ja elementtituotanto, veneteollisuussekä rakennusala. Erityisesti tulevaisuuden kannaltamielenkiintoinen ala on energiateollisuus, johon sisältyvät tuulivoimahankkeettulevat varmasti näkymään erikoiskuljetustenmuodossa, mikäli edes osa käynnissä olevista hankkeistatoteutuu. Kokonaisuutena <strong>Pohjanmaan</strong> erikoiskuljetustoimintaon vientivoittoista. Kuljetuksia viedään etenkin pääkaupunkiseudullesekä Varsinais-Suomen ja Satakunnan satamiin.<strong>Pohjanmaan</strong> tärkeimmät erikoiskuljetuskohteet painottuvatsuhteellisen hyvin Suurten erikoiskuljetusten tavoitetieverkon(SEKV) varteen tai läheisyyteen. Merkittävimmät poikkeuksetovat Vöyrillä, Luodossa ja Maalahdessa. Esitettyjen muutostenmyötä uusia SEKV-reittejä syntynee Vaasan, Pietarsaaren jaKristiinankaupungin satamiin. Lisäksi merkittävä muutosehdotuson vt 3:n siirtyminen uuteen kaide-SEKV-reittiluokkaan Laihialtaetelään. <strong>NECL</strong> <strong>II</strong> -hankkeessa kehitettävän Keskipohjolankorridorin näkökulmasta erikoiskuljetuksille ei ole kovin paljonkysyntää, sillä vallitsevat kuljetusvirrat kulkevat länsirannikonsuuntaisesti pitkälti vt 8:aa pitkin.Eri kuljetusmuotojen välillä vallitsee selvä työnjako Suomenerikoiskuljetusalalla. Tiekuljetukset palvelevat maan sisäistälogistiikkaa, kun taas meritse laivataan erityisesti vientituotteita.Rautatiekuljetusten rooli on vähäisempi ja ne keskittyvätlähinnä pitkämatkaisiin vientikuljetuksiin itärajan taakse.Tiekuljetusten etuja ovat joustavuus, alhainen kustannustaso,yksinkertaiset kuljetusketjut sekä <strong>erikoiskuljetukset</strong> mahdollistava,hyväkuntoinen tieverkko. Muiden kuljetusmuotojenon hankala päästä vastaavaan palvelutasoon, vaikka vesikuljetustenselkeänä etuna onkin mahdollisuus kuljettaa selvästisuurempia kuljetuksia. Useampaa kuin yhtä kuljetusmuotoavaativissa kuljetusketjuissa eri kuljetusmuotojen operaattorittoimivat toistensa alihankkijoina, ja tämän yhteistyön nähdääntoimivan kokonaisuudessaan hyvin.
SammanfatningI det här arbetet har utretts verksamheten inom specialtransportbranscheni Finland och särskilt i Österbotten. Tillståndsprocessensfunktionsduglighet och arbetsfördelningenmellan de olika aktörerna har utretts utgående från intervjuersom har gjorts med de myndigheter som arbetar inom specialtransportbranschen.Efterfrågan på specialtransporter haranalyserats utgående från specialtransporttillstånden för enskildarutter som skrevs 2007–2011. Med stöd av dessa var detmöjligt att ta fram de mest betydande orterna och förbindelsesträckornanär det gäller specialtransporter både för helaFinlands och för Österbottens del samt därutöver de mest betydandespecialtransportsobjekten i Österbotten.Tillståndstjänsten vid ELY-centralen i Birkaland, som beviljarspecialtransporttillstånden, lider som bäst av resursbrist ochdärför har leveranstiden för tillstånd förlängts från tidigare tvådagar till fem vardagar. Den rådande situationen medför presspå tillståndsexperterna och svårigheter för näringslivet somofta behöver tillstånd för specialtransporter på mycket kortvarsel. Arbetet vid tillståndsbyrån försvåras dessutom av bristenpå sakkunskap om broar och problem med datasystemensom tillämpas för handläggningen. Resursknappheten har inverkatnegativt på kontakten mellan tillståndstjänsten och demsom ansöker om tillstånd.Under de senaste åren har ca 12 000–13 000 specialtransporttillståndårligen beviljats i Finland. Efter den nedgång somrecessionen förde med sig är antalet tillstånd igen på uppgående,särskilt ansöks det om flera tillstånd för ruttnätverk äntidigare. <strong>Specialtransporter</strong>nas storlek ökar både på riksnivåoch i Österbotten. Flest specialtransporttillstånd utfärdas iFinland för huvudstadsregionen, för övriga stora städer, hamnstäder,gränsövergångsställen och dessutom för många storaenskilda produktionsanläggningar. Årligen beviljas ca 580 tillståndför rutter som direkt gäller Österbotten, men på de österbottniskavägarna utförs även tillståndspliktiga transportermed stöd av tillstånd för ruttnätverk. Dessutom utförs dagligenspecialtransporter genom Österbotten, framför allt längs medriksväg 8.De mest betydande branscherna i Österbotten som ger upphovtill specialtransporter är maskinindustrin, hus- och elementproduktionen,båtindustrin och byggnadsbranschen. En intressantbransch, särskilt med tanke på framtiden, är energiindustrin.Vindkraftprojekten som ingår i den kommer säkert att synasi form av specialtransporter, även om endast en del av de pågåendeprojekten fullföljs. Som helhet är specialtransportverksamheteni Österbotten exportdominerad. Transporterna gårframför allt till huvudstadsregionen och till hamnarna i EgentligaFinland och Satakunta.Österbottens viktigaste specialtransportobjekt är koncentreraderelativt väl längs vägnätet för stora specialtransporter(SEKV) eller i närheten av det. De viktigaste undantagen finns iVörå, Larsmo och Malax. I takt med de föreslagna ändringarnatorde nya SEKV-rutter anläggas i hamnarna i Vasa, Jakobstadoch Kristinestad. Ett annat betydande ändringsförslag går utpå att riksväg 3 överförs till den nya s.k. kaide-SEKV (specialtransportledmed räcke) från Laihela söderut. Med tanke påMittnordiska Transportkorridoren, som utvecklas inom projektet<strong>NECL</strong> <strong>II</strong>, råder inte stor efterfrågan på specialtransporter,eftersom transportströmmarna längs västkusten i huvudsakgår längs riksväg 8.Inom den finländska specialtransportbranschen råder det enklar arbetsfördelning mellan de olika transportsätten. Vägtransporternabetjänar landets interna logistik, medan i synnerhetexportgods skeppas sjövägen. Järnvägstransporternaspelar en mindre roll och koncentrerar sig närmast på långvägaexporttransporter bakom östgränsen. Fördelen medvägtransporterna är att de förlöper smidigt, har en låg kostnadsnivå,enkla transportkedjor och ett vägnät i gott skick somtillåter specialtransporter. Det är svårt att nå upp till sammaservicenivå med andra transportsätt, även om möjligheten atttransportera större godsmängder sjövägen innebär en klar fördel.I transportkedjor som kräver flera än ett transportsätt ärde olika transportsättens operatörer varandras underleverantöreroch det här samarbetet anses i sin helhet fungera bra.Med tanke på specialtransporter är Vasa den aktivaste kommuneni Österbotten. Stadens livligaste specialtransportobjekt- Vasklot hamn jämte olika aktörer, ABB och Wärtsilä - angesårligen som avgångsort och destination i ca 40 tillstånd för enskildarutter, vilket är mer än hos de flesta andra österbottniskakommunerna. Allt som allt är Vasa årligen avgångsort i ca 160tillstånd för enskilda rutter och destination i ca 110 tillståndför enskilda rutter. Följande i ordningen i den här statistikenär Korsholm (30+36 tillstånd/år), Vörå /54+8 tillstånd/år) ochJakobstad (27+30 tillstånd/år). Den andra ytterligheten utgörsav Korsnäs och Lillkyro vars specialtransporter utgående fråntillstånden för rutter omfattar några få per år.
AbstractThis work studies the operation of abnormal transports in Finlandand, in particular, in Ostrobothnia. The functioning of thepermit process and division of work between different actorswas studied by interviewing business and authority representativesconnected to the abnormal transport domain. The demandfor abnormal transports was analysed based on routepermits granted for special transports in the years 2007–2011.This revealed the most significant abnormal transport localitiesand connections for Finland and Ostrobothnia, and alsothe most significant abnormal transport destinations in Ostrobothnia.The Pirkanmaa ELY Centre’s permit service which grants abnormaltransport permits currently suffers from a lack of resources.Therefore, the service guarantee concerning permitshas been extended to five week days instead of the earlier twodays. The situation puts pressure on permit specialists andcauses trouble for businesses, which often have a need for abnormaltransport permits at short notice. The operation of thepermit office also suffers from the lack of bridge expertise andproblems in the information systems used in the permit process.The scarcity of resources has hampered communicationbetween the permit service and permit applicants.In recent years, about 12,000–13,000 abnormal transportpermits have been granted. The permit quantity is on the riseagain after a drop resulting from the recession; in particular,road network permits are being applied for more frequently.The size of abnormal transports is increasing both nationallyand in Ostrobothnia. In Finland, the highest number of abnormaltransport permits is written for the capital region, othermajor cities, cities with ports, frontier transit points and formany major individual production plants, as well. About 580route permits concerning Ostrobothnia directly are grantedannually, but transports subject to permissions also travel theOstrobothnian roads under road network permits. In addition,abnormal transports cross Ostrobothnia on a daily basis, especiallyalong highway 8.Regarding abnormal transports, the most active location in Ostrobothniais Vaasa. Vaasa’s busiest abnormal transport destinations– the Vaskiluoto port with its different actors, ABBand Wärtsilä – are the place of departure or the destinationin about 40 route permits every year. This is more than mostOstrobothnian municipalities. In all, Vaasa is the place of departurein about 160 route permits, and the destination inabout 110 route permits. The next busiest municipalities inthese statistics are Mustasaari (30+36 permits/year), Vöyri(54+8 permits/year) and Pietarsaari (27+30 permits/year). Theother extremes include Korsnäs and Vähäkyrö, where only afew abnormal transports take place a year, based on the routepermits.The most significant lines of business requiring abnormal transportsin Ostrobothnia are the mechanical industry, house andproduction of prefabricated units, boat industry and buildingindustry. An interesting domain for the future in particular isenergy industry, with its wind power projects which will certainlybe visible in the form of abnormal transports, if even partof the ongoing projects are realised. On the whole, the abnormaltransport activity in Ostrobothnia is export predominant.Transports take place particularly to the capital region and theports of Southwest Finland.The most important abnormal transport destinations of Ostrobothniaare fairly well focused by or near the SEKV networkfor large abnormal transports. The most significant exceptionsare in Vöyri, Luoto and Maalahti. Along with the proposedchanges, new SEKV routes will likely be created to the ports ofVaasa, Pietarsaari and Kristiinankaupunki. Another significantchange proposal is changing Highway 3 to the guardrail SEKVroute class south of Laihia. From the viewpoint of the MidnordicGreen Transport Corridor under development in the <strong>NECL</strong><strong>II</strong> project, there is no high demand for abnormal transports,because the current transport flows primarily travel along thewest coast on Highway 8.There is a clear division of work between different forms oftransport in the abnormal transport domain in Finland. Roadtransports serve the internal logistics of the country, whereasexport products in particular are shipped by sea. The role ofrailway transports is less significant, and they are mostly focusedon longhaul export transports across the eastern border.The benefits of road transports include flexibility, low cost level,simple transport chains and a well maintained road networkthat enables abnormal transports. Other forms of transportshave difficulty reaching the same service level, although aclear benefit of water transport is the possibility to carry muchlarger deliveries. In transport chains requiring more than oneform of transport, the operators of different transport formsact as each other’s subcontractors. Such co-operation is foundto work well on the whole.
www.midnordictc.netSisältö1 JOHDANTO...........................................................................81.1 Taustaa.......................................................................81.2 Työn toteuttaminen.................................................102 Erikoiskuljetuslupaprosessinongelmat ja kehittäMinen.......................................122.1 ELY-keskuksen näkökulma........................................142.2 Luvanhakijan näkökulma.........................................162.3 Lupaprosessin kehittämismahdollisuudet...............183 Erikoiskuljetukset valtakunnallisesti................193.1 Erikoiskuljetusten lupamäärät.................................193.2 Kokojakauma............................................................234 <strong>erikoiskuljetukset</strong> pohjanmaalla........................264.1 <strong>Pohjanmaan</strong> lupatilastot.........................................264.2 Kuntakohtaiset tarkastelut......................................354.2.1 Vaasa.........................................................354.2.2 Pietarsaari.................................................394.2.3 Vöyri..........................................................414.2.4 Mustasaari................................................424.2.5 Kaskinen....................................................444.2.6 Kristiinankaupunki....................................454.2.7 Pedersören kunta......................................464.2.8 Uuskaarlepyy............................................464.2.9 Laihia........................................................474.2.10 Maalahti....................................................484.2.11 Närpiö ja Korsnäs......................................494.2.12 Isokyrö ja Vähäkyrö...................................504.2.13 Kruunupyy ja Luoto...................................515 suurten erikoiskuljetustentavoitetieverkko (SEKV) pohjanmaalla...............526 north east cargo link ii:n (necl ii) vaikutukseterikoiskuljetuksiin pohjanmaalla.......................557 eri kuljetusmuotojen hyödyntämismahdollisuudetja operaattorien roolit.........587.1 Tiekuljetukset..........................................................587.2 Vesikuljetukset........................................................597.3 Rautatiekuljetukset.................................................607.4 <strong>Pohjanmaan</strong> mahdollisuudet eri kuljetusmuotojenosalta.......................................................................627.5 Toimijoiden tehtäväjako..........................................648 Kehitysmahdollisuudet............................................659 Lähteet............................................................................66Sisältö1 INLEDNING...........................................................................81.1 Bakgrund....................................................................81.2 Genomförandet av arbetet......................................102 PROBLEM I PROCESSEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖRSPECIALTRANSPORTER OCH UTVECKLIN GEN AV DEN......122.1 ELY-centralens synvinkel..........................................142.2 Sökandens synvinkel................................................162.3 Möjligheterna att utveckla tillståndsprocessen.......183 RIKSOMFATTANDE SPECIALTRANSPORTER........................193.1 Antalet specialtransporttillstånd.............................193.2 Storleksfördelningen................................................234 SPECIALTRANSPORTERNA I ÖSTERBOTTEN.......................264.1 Statistik över tillstånd i Österbotten........................264.2 Granskningar kommunvis........................................354.2.1 Vasa...........................................................354.2.2 Jakobstad...................................................394.2.3 Vörå...........................................................414.2.4 Korsholm....................................................424.2.5 Kaskö.........................................................444.2.6 Kristinestad................................................454.2.7 Pedersöre kommun...................................464.2.8 Nykarleby...................................................464.2.9 Laihela........................................................474.2.10 Malax.........................................................484.2.11 Närpes och Korsnäs...................................494.2.12 Storkyro och Lillkyro..................................504.2.13 Kronoby och Larsmo..................................515 VÄGNÄTET FÖR STORA SPECIALTRANSPORTER (SEKV)I ÖSTERBOTTEN................................................................526 NORTH EAST CARGO LINK <strong>II</strong>:S (<strong>NECL</strong> <strong>II</strong>) EFFEKTER PÅSPECIALTRANSPORTERNA I ÖSTERBOTTEN.......................557 MÖJLIGHETERNA ATT UTNYTTJA OLIKA TRANSPORTSÄTTOCH OPERATÖRERNAS ROLLER..........................................587.1 Vägtransporter.........................................................587.2 Sjötransporter..........................................................597.3 Järnvägstransporter..................................................607.4 Österbottens möjligheter med tankepå andra transportsätt.............................................627.5 Aktörernas uppgiftsfördelning.................................648 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER..............................................659 KÄLLOR...............................................................................66<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten7
8<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten1. Johdanto<strong>Pohjanmaan</strong> alue on erikoiskuljetusten näkökulmasta paitsitärkeä läpikulku – myös tärkeä lähtö- ja määräalue. EtenkinVaasan seudulla on suuri merkitys erikoiskuljetusten kysynnänsynnyttäjänä. Alueella on myös monta satamaa, jotka palvelevaterikoiskuljetuksia. Tämän työn tavoitteena on ollut selvittää<strong>Pohjanmaan</strong> alueen erikoiskuljetusten tyyppejä, määriä jakohteita sekä kehittämismahdollisuuksia.1.1 TaustaaErikoiskuljetuksella tarkoitetaan tiekuljetusta, joka ylittää jollaintavalla normaaliliikenteelle asetetut mitta- tai massarajat.Erikoiskuljetus on siten ylikorkea, -leveä, -pitkä tai -painava kuljetus,joka ylittää normaaliliikenteen rajat:• korkeus 4,20 m tai leveys 2,55–2,60 m ajoneuvotyypistäriippuen (kuva 1)• pituuden ja massan osalta raja riippuu ajoneuvotyypistäsuurimman mahdollisen kokonaismassan ollessa 60tonnia. (LMp 7.12.1992/1715.)Normaaliliikenteen rajojen lisäksi erikoiskuljetuksille on määriteltyns. vapaat mittarajat, joiden ylittymisen jälkeen niidenkuljettamisesta tulee luvanvaraista toimintaa. Nämä rajat ovat• 4,40 m korkeus• 4,00 m leveys ja• 27,00 tai 30,00 m pituus kaluston tyypistä riippuen.(LMp 7.12.1992/1715.)LuvanvarainenerikoiskuljetusTillståndspliktigspecialtransport1. InledningDet österbottniska området är med tanke på specialtransporterinte enbart ett viktigt transitområde utan också ett viktigtavgångs- och destinationsområde. Särskilt Vasaregionen är betydandenär det gäller uppkomsten av efterfrågan på specialtransporter.Området innefattar även ett flertal hamnar sombetjänar specialtransporterna. Syftet med det här arbetet harvarit att reda ut vilka typer av specialtransporter som utförsinom Österbotten, transporternas omfattningar och mål samtutvecklingsmöjligheterna.1.1 BakgrundMed specialtransport avses en vägtransport som på något sättöverskrider de begränsningar för mått och massa som ställs pånormaltrafik. <strong>Specialtransporter</strong> är därmed en överhög, överbred,överlång eller övertung transport som överskrider gränsernaför normaltrafik:• höjd 4,20 m eller bredd 2,55–2,60 m beroende på fordonstypen(bild 1)• när det gäller längd och massa är gränsen beroende avfordonstypen så att den största möjliga totalmassan är60 ton. (Trafikministeriets beslut 7.12.1992/1715.)Förutom begränsningarna för normaltrafik har s.k. fria måttgränserfastställts för specialtransporter. När dessa gränseröverskrids förutsätter transporterna tillstånd. Gränserna är• höjd 4,40 m• bredd 4,00 m och• längd 27,00 eller 30,00 m beroende på fordonstypen.(Trafikministeriets beslut 7.12.1992/1715.)4,00 mErikoiskuljetustenvapaat mittarajatFria måttgränserför specialtransporter2,55-2,60 mNormaaliliikenteenmittarajatMåttgränserför normaltrafik4,20 m4,40 mKuva 1. Erikoiskuljetuksille määritellyt mittarajat korkeuden jaleveyden osalta (ELY-keskus 2010).Bild 1. Måttgränser för höjd och bredd som fastställts för specialtransporter(ELY-centralen 2010).www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten9Erikoiskuljetukset ovat nimensä mukaisesti poikkeuksellistatoimintaa tieverkolla. Koska ne aiheuttavat teillä tavanomaisestapoikkeavia tilanteita, niiden toiminta on luvanvaraistavapaista mittarajoista ylöspäin ja EU- ja ETA-alueen ulkopuolellerekisteröityjen ajoneuvojen osalta jo normaaliliikenteenmittarajojen ylittyessä. Vaaratilanteiden ja onnettomuuksienvälttämiseksi erikoiskuljetuksen mukana tulee lisäksi olla tiettymäärä varoitusautoja ja liikenteenohjaajia kuljetuksen koosta,lähinnä leveydestä ja pituudesta riippuen. Esimerkiksi kesäkuussa2012 ylikorkea kuljetus osui kokoportaaliin ja pudottisen ajoradalle vt 18:lla Alavudella aiheuttaen vakavan vaaratilanteen(kuva 2).<strong>Specialtransporter</strong> innebär, som namnet säger, avvikande verksamheti vägnätet. Eftersom de innebär situationer som avvikerfrån vad som är normalt på vägarna är specialtransporternatillståndspliktiga då måttgränserna överskrids. När det gällerfordon som är registrerade utanför EU/EFTA-området förutsätterspecialtransporter tillstånd redan då måttgränserna förnormaltrafik överskrids. För att farliga situationer och olyckorska kunna undvikas ska specialtransporter dessutom åtföljasav ett visst antal varningsbilar och trafikdirigerare vars antal ärberoende av transportens storlek, närmast i fråga om breddoch längd. I juni 2012 t.ex. träffade en överhög transport envägportal och fällde ner den på körbanan på riksväg 18 i Alavo,vilket gav upphov till en allvarlig olyckfallsrisk (bild 2).Kuva 2. Ylikorkea metsäkonekuljetus osui portaaliin pudottaensen alas kesäkuussa 2012 vt 18:lla Alavudella (Ilkka 2012, kuvaSeppo Heinonen).Tässä työssä tarkastellaan nimenomaan luvanvaraisia erikoiskuljetuksia,koska vapaiden mittarajojen puitteissa kulkevistakuljetuksista ei ole saatavilla tilastotietoa.Bild 2. I juni 2012 träffade en överhög skogsmaskinstransporten portal som till följd av det föll ner på riksväg 18 i Alavo (Ilkka2012, bild Seppo Heinonen).I det här arbetet analyseras uttryckligen tillståndspliktiga specialtransporter,eftersom det inte finns tillgång till statistikuppgifterför transporter som utförs inom ramen för de fria måttgränserna.www.midnordictc.net
10<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenYksinkertaisimmillaan erikoiskuljetus on esim. tyhjän ylileveänperävaunun siirto. Suurimmat kuljetukset ovat yli 10 m leveitäja/tai korkeita ja painoltaan parhaimmillaan satoja tonneja.Vaativimmat kuljetukset ovat sekä mitoiltaan suuria että painavia.Lain mukaan kuljetuksissa on vältettävä ensisijaisesti leveydenja toissijaisesti korkeuden ylittymistä, mutta tieverkonesteistä ja kuljetuksen painopisteestä johtuen kappaleet onyleensä helpompi kuljettaa leveinä kuin korkeina. Tyypillisiäerikoiskuljetuksena kuljetettavia esineitä ovat mm. elementit,erilaiset metallirakenteet, työkoneet, muuntajat, säiliöt ja veneet.Myös hinattavat laitteet ja ajoneuvonosturit ovat yleensäerikoiskuljetuksia, vaikka niitä ei aina sellaisiksi mielletäkään.Kuljetettavien kappaleiden koko on ollut pitkään kasvussa jatuotantolaitoksilla rakennetaan valmiiksi yhä suurempia kokonaisuuksia.Erikoiskuljetuksia suoritetaan koko Suomessa kuljetusten painopisteenollessa eteläisessä Suomessa. Tavallisimpia kohteitaovat teollisuuden tuotantolaitokset, satamat, rajanylityspaikat,rakennustyömaat sekä murskausalueet. Suuret rakennushankkeet,kuten ydinvoimalat, tuulivoimalat ja kaivokset, toimivatsatojen erikoiskuljetusten kohteina. Suuria kappaleita valmistaviayrityksiä löytyy ympäri maata aivan pohjoisinta osaa lukuunottamatta.On syytä huomata, että erikoiskuljetus-termiä käytetään yleensätiekuljetuksista puhuttaessa, sillä esimerkiksi vesikuljetuksissatällaista käsitettä ei tunneta. Rautatieliikenteen puolellaerikoiskuljetus tarkoittaa normaalisti sallitun kuormaulottumanylittävää kuljetusta.Erikoiskuljetusten tarpeisiin ylläpidetään suurten erikoiskuljetustentavoitetieverkkoa (SEKV). Liikennevirasto vastaa verkonkehittämisestä, mutta sen ylläpito on käytännössä paikallistenELY-keskusten vastuulla. Verkon ylläpidolla pyritään varmistamaan,että suurten kappaleiden kuljetusmahdollisuudet säilyvätentisellään sekä osittain myös paranevat. Verkon tarkoituson mahdollistaa 7 x 7 x 40 m (korkeus, leveys, pituus) kokoisetkuljetukset. SEKV:sta on kerrottu enemmän luvussa 5.1.2 Työn toteuttaminenRaportissa esitettävät erikoiskuljetusten hakemisprosessiinliittyvät ongelmat ja kehitysmahdollisuudet perustuvat PirkanmaanELY-keskuksen sekä viiden suuren erikoiskuljetuslupiahakevan yrityksen näkemyksiin. Luvansaajan näkökulman selvittämiseksityössä on haastateltu puhelimitse viittä erikoiskuljetusalanmerkittävää toimijaa.I sin enklaste form är en specialtransport t.ex. förflyttning aven tom överbred släpvagn. De största transporterna är över 10meter breda och/eller höga och väger som mest flera hundraton. De mest krävande transporterna är med tanke på måttenbåde stora och tunga. Enligt lagen ska man i första hand undvikaöverskridningar av bredden och i andra hand överskridningarav höjden, men på grund av hindren i vägnätet och transportenstyngdpunkt är det vanligen enklare att transportera bredaföremål som breda än som höga. Typiska föremål som transporterassom specialtransporter är bl.a. element, olika metallkonstruktioner,arbetsmaskiner, transformatorer, cisterneroch båtar. Även anordningar som bogseras och fordonskranarär vanligtvis specialtransporter, trots att de inte alltid upplevssom sådana. Storleken på föremål som transporteras har längetilltagit och produktionsanläggningarna producerar allt störrehelheter.<strong>Specialtransporter</strong> utförs i hela Finland men tyngdpunkten avtransporterna är förlagd till södra Finland. Bland de vanligastemålen är industriella produktionsanläggningar, hamnar, gränsövergångsställen,byggarbetsplatser och krossningsområden.Stora byggnadsprojekt som kärnkraftverk, vindkraftverk ochgruvor är destinationer för hundratals specialtransporter. Företagsom tillverkar stora föremål finns runt om i landet medundantag av längst i norr.De lönar sig att beakta att termen specialtransport vanligtvisanvänds i fråga om vägtransporter. Begreppet är t.ex. okänt isamband med sjötransporter. När det gäller järnvägstransporteravser specialtransport en transport som överskrider denlastprofil som vanligtvis är tillåten.Vägnätet för stora specialtransporter (SEKV) upprätthålls föratt specialtransporternas behov ska tillgodoses. Trafikverketansvarar för utvecklandet av nätet, men det är i praktiken delokala ELY-centralerna som ansvarar för att nätet upprätthålls.Genom att upprätthålla nätet vill man säkerställa att möjligheternaatt transportera stora föremål bibehålls samt att de delvisäven förbättras. Avsikten är att nätet ska möjliggöra transporterpå 7 x 7 x 40 m (höjd, bredd, längd). SEKV beskrivs närmarei avsnitt 5.1.2 Genomförandet av arbetetDe problemen och utvecklingsmöjligheter kring ansökningsprocesseni samband med specialtransporter som lyfts fram irapporten baserar sig på ELY-centralens ståndpunkt och uppfattningarnahos fem stora företag som ansöker om tillståndför specialtransporter. För att utreda uppfattningarna hos demsom har beviljats tillstånd har fem betydande aktörer inomspecialtransportbranschen intervjuats per telefon.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten11Erikoiskuljetusten kysyntä on selvitetty ELY-keskuksen lupienkirjoittamisessa käytettävästä Eriku-järjestelmästä vuosien2007–2011 lupia läpikäymällä. Kysyntätarkastelu on toteutettuvaltakunnallisesti karkealla tasolla ja <strong>Pohjanmaan</strong> osaltasyvällisemmin. Kuntakohtaisessa tarkastelussa jaottelu on tehtyvuoden 2012 kuntajaon mukaan, eli <strong>Pohjanmaan</strong> kohdallaVöyrin lupiin sisältyvät myös aiempien Vöyri-Maksamaan jaOravaisten luvat.Lupa-aineistoon liittyy epätarkkuustekijöitä, jotka on syytäottaa huomioon lupa-analyysissa. Lupa-aineistosta voidaanselvittää kuljetusten lähtö- ja määräpaikat, mutta käytettyjenreittien selvittäminen on tehtävä käsityönä. Lähtö- ja määräpaikkatiedoissaesiintyy myös kirjoitus- ja sijoitteluvirheitä sekämonia eri nimiä samalle kohteelle. Myönnettävistä luvista vuosittainmuutama tuhat on ns. reitistölupia, jotka kattavat tieverkostatietyn osan ja joilla saa ajaa vuoden aikana haluamansamäärän erikoiskuljetuksia. Reitistöt on määritelty vakiomitoilleja -massalle, joten reitistöluvista ei juuri ole saatavissa hyödyllistätietoa. Reitti- ja reitistölupia ei ole kaikkien vuosien osaltamahdollista erottaa aukottomasti toisistaan.Lupakäsittelyssä ollaan ottamassa käyttöön uutta Eriku 2-reitinhakujärjestelmää. Järjestelmän käyttöönotto on olluthankalaa ja siksi käynnissä on siirtymävaihe, jossa osa luvistatehdään vanhalla ja osa uudella järjestelmällä. Koska Eriku 2-järjestelmästä puuttuvat toistaiseksi raportointityökalut, eiEriku 2:lla tehtyjä lupia saada mukaan kattavaan tilastolliseentarkasteluun. Pohjanmaalle kirjoitettujen lupien osalta Eriku 2-luvat on kuitenkin käsitelty.Tässä työssä on paikoitellen tarkasteltu erikseen yli 5 metriäkorkeita ja yli 6 metriä leveitä kuljetuksia, joista käytetään nimitystäsuuret <strong>erikoiskuljetukset</strong>. Suuret <strong>erikoiskuljetukset</strong> vaativatusein SEKV:n runkoreittien mukaista mitoitusta ja toimivatnäin mitoitusperusteina käyttämilleen väylille. Perusteluinavalituille mittarajoille ovat reitistöjen ulottumarajat, joissa eiesiinny tätä suurempia arvoja, joten näillä rajoilla tutkimustuloksetovat suurten erikoiskuljetusten osalta mahdollisimmantarkkoja.Eri kuljetusmuotojen työnjakoa ja sen mahdollisia kehittämismahdollisuuksiaon työssä selvitetty haastatteluin. Haastateltavinaon ollut tie- ja merikuljetusoperaattoreita, satamien jateollisuuden edustajia sekä VR:n edustaja.Efterfrågan på specialtransporter har utretts genom att gå igenomtillstånden för 2007–2011 i Eriku-systemet som användsvid utfärdandet av ELY-centralens tillstånd. Analysen av efterfråganhar gjorts riksomfattande på allmän nivå och för Österbottensdel mera ingående. I den kommunspecifika analysenhar indelningen följt kommunindelningen 2012 så att tillståndenför de tidigare Vörå-Maxmo och Oravais för Österbottensdel också ingår i tillstånden som beviljats för Vörå.Tillståndsmaterialet omfattar inexaktheter som bör beaktas isamband med tillståndsanalysen. Av tillståndsmaterialet kanavgångsorterna och destinationerna för transporterna hämtasfram, men vilka rutter som har använts måste tas fram manuellt.Det förekommer även skriv- och placeringsfel i uppgifternaom avgångsorter och destinationer samt många olika namnför ett och samma objekt. Av de tillstånd som årligen beviljasär några tusen s.k. tillstånd för rutter som omfattar en del avvägnätet och som berättigar innehavaren att utföra det önskadeantalet specialtransporter under året. Ruttnätverken harfastställts på basis av standardmått och standardmassa ochger därför inte särskilt användbara uppgifter. Det är inte hellermöjligt att för alla år urskilja tillstånden för en viss rutt ochtillstånden för ruttnätverk fullständigt från varandra.För handläggningen av tillstånd håller man på att ta i bruk ruttsökningsprogrammetEriku 2. Ibruktagningen av programmethar varit besvärlig och därför tillämpas en övergångsfas undervilken en del av tillstånden utfärdas med det gamla och en delmed det nya programmet. Eftersom Eriku 2-programmet tillsvidareinte omfattar rapporteringsverktyg är det inte möjligtatt låta tillstånd som utfärdats med hjälp av Eriku 2 ingå i enheltäckande statistisk analys. När det gäller tillstånden som utfärdatsför Österbotten har Eriku 2-tillstånden emellertid beaktats.Inom ramen för det här arbetet har transporter som är över 5meter höga och över 6 meter breda och som betecknas somstora specialtransporter ställvis analyserats separat. Storaspecialtransporter kräver ofta dimensionering enligt SEKV:sstamrutter och utgör sålunda dimensioneringsgrunder förde trafikleder som de använder. Som motivering för de valdamåttgränserna tillämpas rutternas profilgränser inom vilka detinte förekommer större värden än de angivna. När det gällerstora specialtransporter är undersökningsresultaten vid dessagränser därför så exakta som möjligtArbetsfördelningen mellan olika transportsätt och eventuellautvecklingsmöjligheter har utretts i arbetet med hjälp av intervjuer.Väg- och sjötransportoperatörer, representanter förhamnar och industrin samt företrädare för VR har intervjuats.www.midnordictc.net
12<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten2. Erikoiskuljetuslupaprosessinongelmatja kehittäminenErikoiskuljetuslupaa haetaan kirjallisesti Pirkanmaan ELY-keskukselta,jossa käsitellään keskitetysti kaikki kotimaan sisäiseterikoiskuljetusluvat Ahvenanmaata lukuun ottamatta. ELYkeskuksenpalvelulupaus luvan saamiselle on normaalisti kaksityöpäivää normaalimassaisille kuljetuksille ja viikko yliraskaillekuljetuksille, mutta tätä muutettiin kaikkien lupien osalta viiteenarkipäivään vuoden 2012 helmikuussa, koska luparyhmäei kyennyt enää vastaamaan kahden päivän lupaukseen. Palvelulupauspyritään palauttamaan normaaliin heti kun se onmahdollista. Luvan hakemisprosessia on kuvattu kuvassa 3.2. Problem i proceSsenför ansökan om tillståndför specialtransporteroch utvecklingenan denOm tillstånd för specialtransporter ansöks skriftligt hos ELY-centraleni Birkaland dit handläggningen av alla specialtransporttillståndför Finland med undantag av Åland har centraliserats.Enligt ELY-centralens servicelöfte beviljas tillståndet i regelinom två arbetsdagar för transporter med normalmassa ochinom en vecka för övertunga transporter, men förfarandet ändradesi februari 2012 för alla transporters del till fem arbetsdagar,eftersom tillståndsgruppen inte längre kunde uppfyllaservicelöftet på två dagar. Avsikten är att återgå till det normalaservicelöftet genast då det är möjligt. Ansökningsprocessenbeskrivs på bild 3.Tilaaja /BeställareKuljetustarve /TransportbehovKuljetustilaus /TransportbeställningKuljetusyritys /TransportbolagKuljetus(lupa)tarve /Behov av transport(tillstånd)Lupatilaus /TillståndsbeställningKuljetuslupa /TransporttillståndELY-keskus /ELY-centralenSilta-, maaperäym.tieto /Uppgifter om broar,markbeskaffenhetosv.Liikennevirasto,konsultit ym. /Trafikverket,konsulter osv.Kuva 3. Erikoiskuljetuslupaprosessi.Erikoiskuljetuslupaa tarvitsee yleensä joko tuotteen valmistajatai omistaja (tässä tilaaja) tai suoraan kuljetusyritys. Tyypillisiätilaajan lupatarpeita ovat esimerkiksi elementti- tai murskainkuljetukset.Tilaaja ja kuljetusyritys voivat olla sama taho, jostilaajalla on käytössä oma kuljetuskalusto. Näin on esimerkiksimonella metsäkoneyrittäjällä. ELY-keskus myöntää tarpeestariippuen joko reittikohtaisen luvan tai ns. reitistöluvan, joka onvoimassa vuoden kerrallaan tietyllä alueella ja tietyillä teillä.Lupapäätöksen laatimisen yhteydessä lupa-asiantuntijat ovattarvittaessa yhteydessä erilaisiin asiantuntijatahoihin, kutensilta-asiantuntijoihin.Bild 3. Processen för ansökan om specialtransporttillstånd.Det är vanligtvis antigen den som tillverkar produkten elleräger den (här beställaren) eller direkt transportbolaget sombehöver specialtransporttillståndet. Typiska transporter somförutsätter att beställaren har tillstånd är t.ex. transporter avelement eller krossmaskiner. Beställaren och transportbolagetkan vara identiska om beställaren har tillgång till egen transportutrustning.Det har t.ex. många skogsmaskinsföretagare.ELY-centralen beviljar beroende på behovet antingen tillståndför en viss rutt eller tillstånd för ett s.k. ruttnätverk som är giltigtför ett år i taget inom ett visst område och på vissa vägar.Tillståndsexperterna står vid behov i kontakt med olika sakkunniga,t.ex. broexperter när beslutet om tillstånd är underutarbetning.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten13Kuvassa 4 on kuvattu viimeisen viiden vuoden aikana myönnettyjenerikoiskuljetuslupien määrää. Luvat on jaettu taulukossareittikohtaisiin lupiin sekä reitistölupiin. Näiden lisäksi kuvaajassaovat vuosilla 2010 ja 2011 erikseen Eriku 2 -lupajärjestelmällämyönnetyt luvat, koska järjestelmän puutteellisestaraportoinnista johtuen niistä ei reittikohtaisia ja reitistölupiavoida erotella toisistaan.Bild 4 visar antalet specialtransporttillstånd som har beviljatsunder de senaste fem åren. I tabellen har tillstånden delats in itillstånd för rutter och tillstånd för ruttnätverk. Därutöver visarbilden separat de tillstånd som har beviljats med hjälp av tillståndsprogrammetEriku 2 under 2010 och 2011, eftersom tillståndenför vissa rutter och tillstånden för vissa ruttnätverk pågrund av programmets bristfälliga rapporteringsfunktion intekan avskiljas från varandra.Kuva 4. Erikoiskuljetuksille myönnetyt luvat Suomessa 2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmän lupatilastot).Erikoiskuljetuksille myönnettyjen lupien määrä on jälleen hiemankasvussa taantuman jälkeen. Vuosittain myönnettyjen lupienmäärä on liikkunut 12 000 kappaleen tienoilla. Lupamäärätnousivat pitkän aikaa vuoteen 2008 asti, joka on ollut tähänasti ennätysvuosi lupamäärissä mitattuna yli 14 000 luvalla.Talouden taantuma painoi lupamäärän vuonna 2009 yli kahdellatuhannella ennätysvuotta pienemmäksi. Lupamäärä pienenihieman vielä vuonna 2010, mutta vuosi 2011 oli jo kahtaedellisvuotta vilkkaampi. Vuoden 2012 alku on ollut lupahakemustenosalta erittäin kiireinen, mikä enteilee jälleen pientälisäystä lupamääriin.Bild 4. Tillstånd som beviljats för specialtransporter i Finland 2007–2011 (statistik över tillstånd enligt systemen Eriku och Eriku 2).Antalet beviljade tillstånd för specialtransporter har igen ökaten aning efter recessionen. Antalet tillstånd som har beviljatsper år har rört sig kring 12 000. Antalet tillstånd visade länge enuppgång fram till 2008 som med mer än 14 000 tillstånd hittillshar varit rekordåret för beviljade tillstånd. Den ekonomiska tillbakagångenledde 2009 till att antalet tillstånd sjönk med merän 2000 jämfört med rekordåret. Antalet tillstånd fortsatte attsjunka en aning 2010, men 2011 visade sig redan vara livligareän de två tidigare åren. Början av 2012 har med tanke på ansökningarnaom tillstånd varit ytterst bråd, vilket är ett teckenpå en mindre ökning av antalet tillstånd.www.midnordictc.net
14<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten2.1 ELY-keskuksen näkökulmaELY-keskuksen näkökulman selvittämiseksi on haastateltu erikoiskuljetusryhmänpäällikkö Aleksi Haapavaaraa ja näkemyksiäon täydentänyt lupakäsittelijänä 4 vuotta toiminut PekkaStenman. Erikoiskuljetuslupaprosessissa on ELY-keskuksen kannaltatunnistettu seuraavanlaisia ongelmia:• henkilöstöresurssien riittämättömyys• yhteistyöviranomaisten vähyys• henkilöstövaihdosten aiheuttama osaamisen menetys• luvanmyöntämisjärjestelmien ongelmat• taustatietojärjestelmien puutteet sekä• lupahakemusten heikko laatu.Vaikka erikoiskuljetuslupatoiminta on tehostunut vuosien saatossa(nykyisin n. 1 600 lupaa/käsittelijä vuodessa, aikaisemminn. 1 000), on lupaprosessissa vielä paljon kehittämisen varaa.Tehostamista on saatu aikaan mm. lupatoiminnan keskittämiselläsekä lupajärjestelmän parantamisella. Osa nykyisistäongelmista voitaisiin korjata hyvinkin nopeasti resursseja lisäämällä,osa sen sijaan vaatii pidempää aikajännettä muutoksenaikaansaamiseksi. ELY-keskuksen näkökulmasta kehityskohteetliittyvät lähinnä käytössä oleviin järjestelmiin sekä resurssienmäärään.Lupamäärä per henkilö suhteen kasvaminen ei kerro pelkästäänlupatoiminnan tehostumisesta vaan myös siitä, että lupaasiantuntijoitaon vähemmän kuin aikaisemmin. Työmäärä perasiantuntija on siis kasvanut automaattisesti. Lupayksikkö onjo pitkään viestittänyt, että ryhmän henkilöstöresurssit eivätole riittävällä tasolla. Myös muut tahot, kuten Suomen Kuljetusja Logistiikka SKAL ry, ovat toivoneet luparyhmälle lisäähenkilöresursseja. Vuoden 2012 aikana luparyhmän koko onnousemassa yhdeksään vakituiseen asiantuntijaan, ja tulevaisuusnäyttää, onko tämä määrä riittävä. Tarpeeseen vaikuttaaerityisesti hakemusmäärän kehittyminen, joka riippuu pitkältikotimaan teollisuuden tarpeista.Lupa-asiantuntijoiden vähyyden lisäksi myös lupatoiminnassatarvittavien muiden viranomaisasiantuntijoiden, kuten siltaasiantuntemuksenvähyys on ajoittain aiheuttanut ongelmia.Koska lupa-asiantuntijoilla ei ole riittävää osaamista siltojenkantavuuksien arviointiin, käyttää luparyhmä apunaan Liikennevirastonsilta-asiantuntijaa. Suuren työmäärän takia henkilöei ole aina luparyhmän tavoitettavissa, jolloin lupaa saadavalmiiksi, koska reitillä olevien siltojen ylityksen sallimisesta eiole varmuutta. Pahimmillaan tämä voi aiheuttaa kuljetuksenviivästymisen, mikä taas tilaaja- ja kuljetustaholla aiheuttaakustannuksia. Mm. SKAL on vaatinut siltaosaamisen lisäämistä,mutta toistaiseksi tilanteeseen ei ole tullut muutosta.2.1 ELY-centralens synvinkelI syfte att utreda ELY-centralens synvinkel har Aleksi Haapavaarasom är chef för specialtransportgruppen intervjuats. Uppfattningarnahar kompletterats av Pekka Stenman som i fyra århar haft hand om handläggningen av tillståndsansökningar. FörELY-centralens del har i processen om specialtransporttillståndföljande problem identifierats:• otillräckliga personalresurser• samarbetsmyndigheternas knapphet• förlorad kompetens på grund av personalomsättning• problem i programmen för beviljande av tillstånd• brister i systemen för bakgrundsinformation samt• tillståndsansökningarnas svaga kvalitet.Trots att handläggningen av specialtransporttillstånd har effektiveratsunder årens lopp (numera ca 1 600 tillstånd/handläggareper år, tidigare ca 1 000) kan tillståndsprocessen ännuutvecklas på många sätt. Handläggningen har blivit effektivarebl.a. genom centralisering av tillståndshandläggningen och förbättradetillståndssystem. Det vore möjligt att genast undanröjaen del av de nuvarande problemen genom ökade resurser,när det gäller andra problem krävs mer tid innan de kan lösas.Ur ELY-centralens synvinkel är det främst de nuvarande systemenoch resursmängden som behöver utvecklas.Ökningen av förhållandet mellan antal tillstånd per person visarinte endast på en effektivare tillståndshandläggning utan ocksåpå att tillståndsexperterna är färre än tidigare. Arbetsmängdenper sakkunnig har alltså automatiskt ökat. Tillståndsenhetenhar redan länge signalerat om att personalresurserna inteär på tillräcklig nivå. Även andra instanser som t.ex. FinlandsTransport och Logistik SKAL rf har framfört önskemål om ökadepersonalresurser för tillståndsenheten. Under 2012 kommertillståndsgruppen att utökas så att den består av nio ordinarieexperter och framtiden kommer att visa om det är tillräckligt.Behovet påverkas särskilt av hur antalet ansökningar utvecklasvilket i hög grad beror på den inhemska industrins behov.Förutom den ringa tillgången på tillståndsexperter har ävenbristen på andra myndighetsexperter som behövs för handläggningen,t.ex. broexperter, tidvis medfört problem. Eftersomtillståndsexperterna inte har tillräckliga kunskaper för attkunna bedöma broars bärförmåga, anlitar tillståndsgruppenTrafikverkets broexpert. På grund av den stora arbetsmängdenär broexperten inte alltid tillgänglig för tillståndsgruppen. Dåkan tillståndet inte utfärdas, eftersom man inte kan försäkra sigom att broarna längs rutten får användas. I värsta fall kan dethär leda till att transporten fördröjs vilket igen medför kostnaderför beställaren och transportbolaget. Bl.a. SKAL har krävten ökning av brokompetensen, men tillsvidare har ingen ändringskett.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten15ELY-keskuksen luparyhmän henkilöstö on vaihtunut lähes kokonaanviimeisten 5 vuoden aikana. Muutosten myötä ryhmästäon poistunut paljon osaamista ja kokemusta. Uudet rekrytoinnitkorvaavat hitaasti lähteneen osaamisen, koska oppiminenon melko hidas prosessi, jos sitä ei systemaattisesti ohjata.Erikoiskuljetusluvat kirjoitetaan Eriku-reitinhakujärjestelmällä.Luparyhmällä on käytössä kaksi eri järjestelmää, koska uudempiEriku 2 -järjestelmä ei ole monista puutteista johtuen ollutriittävän hyvä työkalu. Vanhempi järjestelmä sen sijaan on tehokasreitinhakujärjestelmänä mutta kankea esimerkiksi laskutuksessaja raportoinnissa. Vanhan järjestelmän kehitystyöon loppunut jo vuosia sitten ja resurssit on kohdistettu Eriku 2-järjestelmän kehittämiseen. Järjestelmä vaatii edelleen kehitystyötä,ennen kuin se on riittävän hyvä vastaamaan suureenhakemusmäärään.Myös Eriku 2 -järjestelmän taustajärjestelmissä, joita käytetäänlupajärjestelmän aineiston lähteenä, on ollut puutteita koskienesimerkiksi tierekisterin ulottumarajoitusten korkeusmittojasekä siltarekisterin silta-aineiston kantavuustietoja. Näiden ongelmienparantaminen vaatii jatkuvaa työtä aineistojen ylläpitäjiltä.Myös erikoiskuljetusluparyhmä on toiminut aktiivisestitiedon laadun parantamisen eteen, ja tätä työtä tulee tehdäjatkossakin, jotta aineisto saadaan riittävän luotettavalle tasolle.Liikenneviraston ja ELY-keskusten on tehtävä uusintainventointejaja -mittauksia tieverkon kohteista muuttuvien tietojenpäivittämiseksi aineistoon.Myös lupahakemusten laatu vaikuttaa hakemusten käsittelynopeuteen.Huonosti täytettyjen ja epäselvien hakemustenkäsittely venyy helposti, koska lupien valmistelu puutteellistentietojen perusteella on työlästä ja vaatii yleensä yhteydenottoahakijaan. Puutteellisten tietojen hankkiminen vie turhaatyöaikaa. ELY-keskus aikoo käynnistää sähköisen asioinnin kehittämishankkeen,jonka seurauksena erikoiskuljetuslupia voisihakea internetin kautta täytettävällä lomakkeella. Tämä todennäköisestiparantaisi hakemusten laatua ja sitä kautta nopeuttaisilupien käsittelyä. Nykyisessä tilanteessa hakemustenlaatua pitää pyrkiä parantamaan hakijoita opastamalla ja hakemuksenkunnollisen täytön merkitystä korostamalla.Personalen vid ELY-centralens tillståndsgrupp har under de senastefem åren bytts ut nästan fullständigt. I och med förändringarnahar gruppen förlorat en stor del av dess kompetensoch erfarenhet. De nya rekryteringarna ersätter långsamt denförlorade kompetensen, eftersom inlärningen är en tämligenlångsam process om den inte styrs systematiskt.Tillstånden för specialtransporter skrivs ut med hjälp av ruttsökningsprogrammetEriku. Tillståndsgruppen använder tvåolika system, eftersom det nyare systemet Eriku 2 på grund avett flertal brister inte har varit ett tillräckligt bra arbetsredskap.Det äldre systemet är däremot ett effektivt ruttsökningsprogrammen stelt att använda t.ex. för fakturering och rapportering.Arbetet med att utveckla det gamla systemet har avslutatsredan för många år sedan och resurserna har inriktats påutvecklingen av programmet Eriku 2. Systemet måste fortsättningsvisutvecklas innan det är så bra att det klarar av det storaantalet ansökningar.I Eriku 2-programmets bakgrundssystem, som utgör materialkällanför tillståndssystemet, har det också konstaterats bristert.ex. i fråga om vägregistrets uppgifter om höjdmått för räckviddsbegränsningaroch i fråga om uppgifterna i broregistretom broars bärförmåga. De som upprätthåller materialet arbetarkontinuerligt på att rätta till problemen. Även gruppen förspecialtransporttillstånd har arbetat aktivt för att förbättra informationskvaliteten,och det här arbetet kommer att fortsättaäven i framtiden så att materialet blir tillräckligt tillförlitligt.Trafikverket och ELY-centralerna måste förnya inventeringarnaoch mätningarna som gäller vägnätet för att uppdatera de föränderligauppgifterna i materialet.Även tillståndsansökningarnas kvalitet inverkar på hur snabbtansökningarna kan handläggas. Handläggningen av dåligt ifylldaoch oklara ansökningar drar lätt ut på tiden, eftersom beredningenav tillstånden utifrån bristfälliga uppgifter är arbetsdrygoch vanligtvis kräver att sökanden kontaktas. Inhämtningenav de uppgifter som saknas tar onödigt mycket arbetstid. ELYcentralenämnar inleda ett utvecklingsprojekt för elektroniskärendehantering som erbjuder möjlighet att ansöka om specialtransporttillståndpå en blankett som fylls i på internet. Dethär skulle förmodligen förbättra kvaliteten på ansökningarnaoch därigenom påskynda handläggningen av tillstånd. I nulägetska man sträva efter att höja kvaliteten på ansökningarnagenom handledning och genom att framhäva betydelsen av attansökningarna fylls i ordentligt.www.midnordictc.net
16<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten2.2 Luvanhakijan näkökulmaLuvanhakijan näkökulmasta luvanhakuprosessissa esiintyy seuraavanlaisiaongelmia:• luvan saamisen liian pitkä kesto• ei tietoa käsittelyn etenemisestä• laskutukseen liittyvät ongelmat sekä• puutteellinen tiedonvaihto hakijoiden ja asiantuntijoidenvälillä.Vaikka lupaprosessin ongelmien syyt ovat käytännössä samateri osapuolilla, on luvanhakijalla erilainen näkökulma luvanmyöntäjään nähden. Hakija kokee ongelmat eri tavalla ja niidenseuraukset ovat täysin erilaiset kuin lupia myöntävällä ELYkeskuksella.Hakijalle voi esim. aiheutua taloudellisia tappioita,mikäli lupa ei tule ajallaan ja kuljetus joutuu seisomaan lähtöpaikalla.Lopulta kustannukset kohdistuvat usein tilaajalle,jonka tuote lastauspaikalla seisoo. Esim. rakennuskohteidenaikataulu saattaa tämän seurauksena venyä.Luvanhakijan näkökulman selvittämiseksi on haastateltu viittäeri erikoiskuljetusyrityksen edustajaa. Nämä olivat kuljetustyönjohtajaJuha Savolainen Mäntylä E & E Ky:stä, ajojärjestelijäJari Sihvonen Kuljetusliike Ville Silvasti Oy:stä, aluejohtajaKjell Måtts Havator Transport Oy:stä, kuljetuspäällikkö MattiTausa Nostokonepalvelu RN Oy:stä sekä operations managerEsa Liikanen Nurminen Logistics Oyj:stä. Haastatellut yrityksetkuuluvat Suomen johtavien erikoiskuljetusyritysten joukkoon.Osalla yrityksistä on toimintaa myös Suomen ulkopuolella.Haastatelluilta on selvitetty, mitä lupaprosessin tekijöitä hekokevat ongelmallisiksi ja miten heidän mielestään ongelmiavoitaisiin ratkaista. Lisäksi haastatelluilta henkilöiltä on kysytty,miten hakemusprosessi yleisesti ottaen toimii.Tämän hetken suurimpana ongelmana luvanhakijat pitävätselkeästi luvan saamisen kestoa. Yrityksille on aiheutunut hankaluuksia,koska kuljetuslupa ei ole tullut ajoissa. Kuljetuksiaon jouduttu paitsi siirtämään, myös perumaan sekä ajamaanilman lupaa. Vaikka tilaajat ovatkin reagoineet muuttuneeseentilanteeseen tilaamalla kuljetukset entistä aikaisemmin,ei ongelma ole kokonaisuudessaan korjaantunut. Ongelmallisimpiatapauksia ovat esim. konerikot, joissa kone pitäisi saadamahdollisimman nopeasti työmaalta huoltoon ja takaisin töihin,sekä yllättävät lupamuutostarpeet, kuten reittimuutokset.Tällaisiin tapauksiin pitäisi kuljetusyritysten edustajien mukaanpystyä reagoimaan nopeammin kuin viidessä arkipäivässä, silläkoneiden ja kaluston seisottaminen paikoillaan on kallista.2.2 Sökandens synvinkelUr sökandens synvinkel förekommer följande problem i ansökningsprocessen:• beviljandet av tillstånd räcker för länge• ingen information om hur handläggningen framskrider• problem i anslutning till faktureringen samt• bristfälligt informationsutbyte mellan sökanden och desakkunniga.Även om orsakerna till problemen i handläggningsprocessen ipraktiken är desamma för alla parter är perspektivet olika förden som ansöker om tillstånd och den som beviljar tillstånd.Sökanden upplever problemen annorlunda och följderna avdem avviker fullständigt från de följder som ELY-centralen sombeviljar tillstånden upplever. Sökanden kan t.ex. drabbas avekonomiska förluster, om tillståndet inte utfärdas i rätt tid ochtransporten tvingas bli stående på avgångsorten. Slutligen ärdet ofta beställaren vars produkt står på lastningsplatsen somär tvungen att betala kostnaderna. Följden kan vara t.ex. atttidtabellen för ett byggobjekt drar ut på tiden.I syfte att utreda sökandens synvinkel har representanter förfem olika specialtransportföretag intervjuats. Representanternavar transportarbetsledare Juha Savolainen vid Mäntylä E &E Ky, bildisponent Jari Sihvonen vid Kuljetusliike Ville Silvasti Oy,regionchef Kjell Måtts vid Havator Transport Oy, transportchefMatti Tausa vid Nostokonepalvelu RN Oy och operations managerEsa Liikanen vid Nurminen Logistics Oyj. De företag sommedverkade i intervjun hör till de ledande specialtransportföretageni Finland. Vissa av dem bedriver även verksamhetutanför Finland. De intervjuade företagsrepresentanterna uppgavvilka faktorer i tillståndsprocessen de upplever som problematiskaoch hur problemen enligt deras åsikt kunde lösas.Dessutom tillfrågades de intervjuade personerna om hur ansökningsprocessenallmänt sett förlöper.De som ansöker om tillstånd betraktar klart och tydligt de långaleveranstiderna som det största aktuella problemet. Företagenhar råkat i trångmål på grund av att transporttillstånd inte hargetts i tid. Man har blivit tvungen att skjuta på och annulleratransporter och att utföra transporter utan tillstånd. Trots attbeställarna har reagerat på det förändrade läget genom att beställatransporterna tidigare än förr har problemet inte kunnaträttas till helt och hållet. De mest problematiska fallen uppstårt.ex. när en maskin går sönder och så snabbt som möjligt bordetransporteras från byggarbetsplatsen till serviceverkstaden ochtillbaka och vid plötsliga behov av ändringar i tillstånden, t.ex.ruttändringar. I sådana fall borde man enligt transportföretagensrepresentanter kunna reagera snabbare än inom fem vardagar,eftersom det är dyrt att låta maskiner och utrustning stå.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten17Kaikki haastatellut kokivat ongelmaksi myös sen, että tietoahakemuksen käsittelyn etenemisestä ei ole saatavilla. Asiakaspalvelukeskuksenantama informaatio ei ole riittävää, koskahakijat eivät saa varmuutta siihen saavatko he lupansa ajoissa.Haastateltavat toivoivat, että hakemuksen käsittelyyn otostatulisi ilmoitus hakijalle, jotta he tietäisivät asiansa etenevän.Yksi haastateltava esitti, että hakemusjono voisi olla yleisestinähtävillä. Hakijat voisivat siten seurata oman hakemuksensaetenemistä jonossa ja sitä kautta arvioida luvan saapumisajankohtaa.Yksi haastateltavista esitti myös huolensa siitä, etteiannettuja lupauksia luvan käsittelyaikataulusta pidetä. Esille onlisäksi tullut tyytymättömyyttä sen suhteen, että hylätyn lupaanomuksenjälkeen on hankala saada tietoa siitä, millä edellytyksilläanomuksen saisi hyväksytettyä.Yhden haastatellun mielestä laskupohjaa tulisi parantaa, jottalasku olisi helpompaa kohdistaa tietylle kuljetukselle. Nykyiselläänsekä luvanhakijalla että lupa-asiantuntijoilla menee työaikaasiihen, että laskujen sisältöä selvitellään puhelimitse. Yksihaastateltu koki myös ennakkopäätöshakemusten käsittelyajatyleisesti ottaen liian pitkiksi.Haastatellut olivat käytännössä samaa mieltä siitä, että luvanhakeminen on helppo ja toimiva prosessi. Myös osapuoltenvälinen tiedonvaihto koettiin normaalitilanteessa riittäväksi,joskin nykyinen luparuuhka on selkeästi vähentänyt keskustelumahdollisuuksia.Osa haastatelluista totesi, ettei soittopyyntöihinvastata riittävän nopeasti, vaan yhteydenottopyynnötjäävät joskus roikkumaan päiviksi. Yksi haastateltu piti myöshuonona sitä, että lupa-asiantuntijat eivät aina ota yhteyttäesim. reittitoiveista, vaikka tätä on hakemuksessa erikseen toivottu.Kaikki haastatellut olivat sitä mieltä, että normaalitilanteessaluvanhakuprosessi on toimiva ja luvan hakeminen toimii riittävänhyvin. Haastatellut pitivät lupien reittejä yleisesti ottaenkohtuullisen hyvinä, vaikka välillä niitä joudutaankin korjailemaan.Myös tietyötietojen sähköinen jakaminen sai kiitostayhdeltä haastatellulta.Alla intervjuade upplevde det också som problematiskt attman inte har tillgång till information om hur handläggningenav ansökan framskrider. Den information som kundbetjäningscentralenger är inte tillräcklig, eftersom de sökande inte fårvisshet om huruvida de kommer att få tillståndet i tid. De intervjuadelade fram ett önskemål om att sökanden underrättasom när handläggningen av ansökan inleds så att de vet attärendet framskrider. En av de intervjuade föreslog att ansökningskönskulle finnas framlagd för allmänheten. De sökandekunde då följa med hur deras ansökan framskrider i kön ochsålunda bedöma när tillståndet utfärdas. En av de intervjuadeuttryckte även sin oro över att löften som ges om handläggningstidtabelleninte infrias. Man har också varit missnöjd överatt det efter att ansökan har avslagits är svårt att få informationom de förutsättningar under vilka ansökan kan godkännas.En av de personer som intervjuades ansåg att faktureringsmodellenborde förbättras så att det skulle vara enklare att sättarätt faktura på rätt transport. Nu använder både sökande ochtillståndsexperter arbetstid till att reda ut fakturainnehållen pertelefon. En av de intervjuade ansåg även att handläggningstidernaför ansökningar om prejudikat allmänt är för långa.De som intervjuades var i praktiken ense om att ansökan omtillstånd är en lätt process som fungerar bra. Man upplevdeockså att informationsutbytet mellan parterna i normala fallär tillräcklig, även om den aktuella tillståndsrusningen klarthar minskat på samtalsmöjligheterna. En del av de intervjuadekonstaterade att man inte besvarar begäran om uppringningtillräckligt snabbt utan att de ibland blir liggande i många dagar.En av de intervjuade uttryckte missnöje över att tillståndsexperternainte alltid kontaktar sökanden t.ex. om ruttönskemål,trots att det uttryckligen har begärts i ansökan.Alla intervjuade var ense om att ansökningsprocessen i normalafall fungerar väl och att ansökan om tillstånd fungerar tillräckligtbra. De intervjuade ansåg att rutterna i tillstånden allmäntsett är tämligen bra, trots att man i bland blir tvungen att rättatill dem. En av de intervjuade personerna berömde också denelektroniska förmedlingen av information om vägarbete.www.midnordictc.net
18<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten2.3 Lupaprosessin kehittämismahdollisuudetELY-keskuksen erikoiskuljetusryhmän resurssipulaa on kesäkuussa2012 päätetty helpottaa ostamalla lupakäsittelyapuakonsultilta ainakin vuoden 2012 loppuun. Konsulttiapua tarvitaan,koska ELY-keskus ei voi tällä hetkellä tehdä rekrytointeja.Järjestelyn avulla hakemusten käsittelyajat saadaan jälleenpienemmiksi ja elinkeinoelämän haitat pienemmiksi. Jatkossaluparyhmän koko täytyy saada vastaamaan tarvetta.Lupakäsittelyssä tarvittavien muiden viranomaispalveluidenkohdalla tilanne on sama kuin luparyhmän sisällä. Asiantuntijoidenmäärään ei ole näköpiirissä muutoksia. Valtion tiukantaloustilanteen johdosta ulkopuolisten konsultointipyyntöjenmäärä lisääntynee etenkin silta-asiantuntemuksessa.Eriku 2 -lupajärjestelmän kehittäminen on tähän saakka edennytvarsin verkkaisesti. Parannuksia on tapahtunut liian hitaasti,eikä järjestelmätoimittaja ole kyennyt vastaamaan korjaustarpeisiintarpeeksi nopeasti. ELY-keskus ei voi suoraan vaikuttaatähän mitenkään, vaan järjestelmätoimittajan tulisi ottaa vastuuomien resurssiensa riittävyyden varmistamisesta. Myös E-riku 2:n tarvitsemien taustajärjestelmien, kuten tie- ja siltarekisterinkehittäminen etenee hitaasti. Ennen pitkää järjestelmätkuitenkin tulevat parantumaan, mikä nopeuttaa lupakäsittelyäja parantaa reittilupien laatua.Haastatellut erikoiskuljetuslupien hakijat olivat yhtä mieltäsiitä, että paras ratkaisu luparuuhkan aiheuttamiin ongelmiinon luparyhmän henkilöstöresurssien lisääminen. Muina ratkaisuinanähtiin reitistölupien kehittäminen entistä paremmiksisekä pikaluvat, joilla kiireisen luvan saisi hakemusjonon ohi.Osa haastatelluista toivoi myös lupakäsittelyn viikonloppu- jailtapäivystystä.Pikalupien ja viikonloppupäivystyksen käyttöönottoa on pohdittuELY:ssä useaan otteeseen. Toistaiseksi tällaisiin menetelmiinei ole haluttu ryhtyä, koska se lisäisi entisestään lupa-asiantuntijoidentyömäärää. Sen sijaan esim. panostaminen reitistölupiinon koettu paremmaksi tavaksi pienentää luparuuhkaa.Reitistöjä kehitetäänkin ELY-keskuksessa jatkuvasti. Seuraavasuuri askel on 5,0 m korkeille, raskaille ajoneuvoyhdistelmilletarkoitettu koko maan kattava yleislupa. Uuden reitistön avullayhä suurempi osa kuljetuksista voidaan suorittaa vuosiluvilla,mikä tulee varmasti vähentämään lupahakemuksien määrää.Jos lupien hinnoittelua ei muuteta, tulevat ELY-keskuksen saamatlupatulot vääjäämättä putoamaan merkittävästi.2.3 Möjligheterna att utveckla tillståndsprocessenI juni 2012 beslutade man att underlätta resursbristen somspecialtransportgruppen vid ELY-centralen lider av genom attåtminstone till utgången av 2012 köpa handläggningshjälp aven konsult. Konsulthjälpen behövs, eftersom ELY-centralen förtillfället inte kan rekrytera personal. Genom arrangemanget ärdet möjligt att igen förkorta handläggningstiderna och minskaolägenheterna för näringslivet. I fortsättningen måste tillståndsgruppensstorlek motsvara behovet.Situationen är densamma när det gäller de övriga myndighetstjänsternasom behövs i tillståndshandläggningen som inom tillståndsgruppen.Förändringar i fråga om antalet experter är intei sikte. På grund av statens kärva ekonomiska situation tordeantalet begäran om extern konsultering öka, framför allt när detgäller sakkunskapen om broar.Utvecklandet av tillståndsprogrammet Eriku 2 har tillsvidareframskridit rätt långsamt. Förbättringarna har skett för långsamtoch systemleverantören har inte kunnat tillgodose korrigeringsbehoventillräckligt snabbt. ELY-centralen kan inte direkt inverkapå det här, utan systemleverantören borde svara för att man harsäkerställt att de egna resurserna är tillräckliga. Även utvecklingenav de bakgrundsprogram som Eriku 2 behöver, t.ex. vägochbroregistret framskrider långsamt. Småningom kommeremellertid programmen att ha förbättrats, vilket påskyndar tillståndshandläggningenoch förbättrar ruttillståndens kvalitet.De sökanden av specialtransporttillstånd som intervjuades varense om att den bästa lösningen på problemen som tillståndsrusningenleder till är en utökning av personalresurserna. Andralösningar kunde vara att förbättra tillstånden för ruttnätverk såatt de blir ännu bättre än tidigare och införandet av snabbtillståndsom skulle göra det möjligt att få ett brådskande tillståndutan att ställa sig i ansökningskön. En del av de intervjuade önskadesig även veckosluts- och kvällsjour för tillståndshandläggningen.På ELY-centralen har man ofta dryftat frågan om snabbtillståndoch veckoslutsjour. Tillsvidare har man inte velat tillgripa dessaåtgärder, eftersom det skulle öka tillståndsexperternas arbetsbördaännu mera. Däremot upplever man att t.ex. satsningarnapå tillstånd för ruttnätverk är ett bättre sätt att minska anhopningenav ansökningar. ELY-centralen utvecklar fortgående ruttnätverken.Nästa stora steg är ett allmänt tillstånd för hela landetsom är avsett för tunga fordonskombinationer som är högreän 5,0 m. Med hjälp av det nya ruttnätverket kan en allt störredel av transporterna utföras med ett årstillstånd, vilket säkertkommer att minska på antalet tillståndsansökningar. Om prissättningenav tillståndena inte ändras, kommer de intäkter somELY-centralen har av tillstånden oundvikligen att sjunka betydligt.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten193. ErikoiskuljetuksetvaltakunnallisestiSuomen erikoiskuljetuksilla on hyvin pitkälti samanlaisia piirteitäkuin millä tahansa tavarakuljetuksella maanteillämme– kuljetusetäisyydet ovat pitkät, kohteet ovat levittäytyneetympäri maata ja satamilla sekä rajanylityspaikoilla on tärkeäkauttakulkupaikan rooli.Erikoiskuljetus poikkeaakin tavanomaisesta kappaletavarakuljetuksestayleensä vain siinä, että suorin tai lyhin reitti ei ainaole paras tai edes käyttökelpoinen, vaan joskus kuljetuksen onkierrettävä kymmeniä kilometrejä esim. yksittäisen matalansillan takia. Tiekuljetukset ovat käytännössä aina osallisina kuljetusketjussa,vaikka pääosa matkasta kuljetettaisiinkin esim.rautateitse, sillä muilla kuljetusmuodoilla on vain harvoin mahdollistapäästä lähtöpaikasta suoraan määräpaikkaan asti.3.1 Erikoiskuljetusten lupamäärätSuomen erikoiskuljetuksissa korostuu eteläisen Suomen suurtenkaupunkien merkitys. Näille yhteistä on yleisesti ottaen se,että kaikissa on omaa erikoiskuljetuksia tuottavaa teollisuuttasekä tärkeitä rakennuskohteita, joihin erikoiskuljetuksia tuodaan.Esimerkiksi kerrostalorakentaminen lisää merkittävästisuurten kaupunkien erikoiskuljetustarpeita elementtien jatyökoneiden muodossa. Pienet kunnat, joissa rakentaminenon omakotitalopainotteista ja rakennuskohteet yleensä selvästisuurkaupunkeja pienempiä, eivät näin ollen pääse helpostierikoiskuljetusten valtakunnallisesti merkittävien kohteidentilastoihin. Poikkeuksen tähän tekevät kunnat, joissa on rajanylityspaikkatai hyvin merkittävä rakennuskohde, kuten suurivoimalaitos tai kaivos. Suuret rakennushankkeet saattavat nostaapienenkin kunnan vuositasolla tarkastettuna merkittäväksikohteeksi, mutta pidemmällä aikavälillä suuren kaupungit erottuvatjoukosta.Taulukossa 1 on esitetty Suomen 30 tärkeintä erikoiskuljetustenlähtö- ja määräpaikkakuntaa vuosina 2007–2011. Kutentaulukosta käy ilmi, Helsinki on ollut viimeisten viiden vuodenaikana tärkein kunta sekä erikoiskuljetusten lähtöpaikkana ettämääräpaikkana. Helsingin merkittävin erikoiskuljetuskohde onnykyisin Vuosaaren satama, joka on avaamisensa jälkeen noussutyhdeksi tärkeimmistä kohteista koko Suomessa. Myös Länsisatamallaon yhä merkityksensä Helsingin erikoiskuljetuksille.Satamien lisäksi Helsingin lukemaa nostavat lukuisat rakennushankkeetinfrarakentamisesta uusiin asuinalueisiin sekä omateollisuus, kuten Pitäjänmäen alueella toimiva ABB Oy. Muitakaupungin satunnaiskohteita ovat esim. venesatamat, Messukeskussekä voimalaitokset.3. Riksomfattandespecialtransporter<strong>Specialtransporter</strong>na i Finland visar långtgående samma dragsom vilka som helst godstransporter på våra landsvägar - transportavståndenär långa, transportmålen är utspridda runt om ilandet och hamnarna och gränsövergångsställena har en viktigroll som transitställen.<strong>Specialtransporter</strong>na avviker vanligen från sedvanliga styckegodstransporterendast däri att den mest direkta eller kortasterutten inte alltid är den bästa eller ens möjlig, utan att transportenibland måste ta en omväg på flera tiotals kilometer t.ex.på grund av en låg bro. Vägtransporterna utgör i praktiken alltiden del av transportkedjorna, även om transporten huvudsakligenutförs t.ex. längs järnvägen, eftersom det i samband medandra transportsätt endast sällan är möjligt att ta sig direkt frånavgångsorten till destinationen.3.1 Antalet specialtransporttillståndNär det gäller specialtransporterna i Finland betonas de storastäderna i Södra Finland. Gemensamt för dem är allmänt settatt alla har egen industri som producerar specialtransporteroch viktiga byggnadsobjekt dit specialtransporterna går. Dådet t.ex. uppförs våningshus ökar de stora städernas behov avspecialtransporter i form av element och arbetsmaskiner. Försmå kommuner där byggnadsverksamheten domineras av egnahemshusoch byggobjekten vanligtvis är mindre än i storastäder är det sålunda inte lätt att i statistiken nå upp till riksnivåbetydande transportmål för specialtransporter. Ett undantagbildar kommuner med ett gränsövergångsställe eller ett ytterstbetydande byggobjekt, t.ex. ett stort kraftverk eller en storgruva. Stora byggprojekt kan på årsnivå betraktat lyfta fram enliten kommun som ett betydande transportmål, men på längresikt är det de stora städerna som framhävs.I tabell 1 visas Finlands 30 viktigaste avgångsorter och destinationerför specialtransporter under 2007–2011. Som tabellenvisar har Helsingfors under de senaste fem åren varit denviktigaste kommunen både som avgångsort och destinationför specialtransporter. Helsingfors mest betydande specialtransportobjektär numera hamnen i Nordsjö som efter att denöppnats har kommit att bli ett av de viktigaste transportmåleni hela Finland. Även Västra Hamnen är fortfarande av stor betydelseför specialtransporter som utförs i Helsingfors. Förutomhamnarna höjer de många byggprojekten, allt från infrabyggandetill nya bostadsområden, liksom den egna industrin, somt.ex. ABB Oy i Sockenbacka, siffrorna för Helsingfors. Övriga tillfälligaobjekt i staden är t.ex. båthamnarna, Mässcentret ochkraftverken.www.midnordictc.net
20<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenTaulukko 1. Erikoiskuljetusten tärkeimpiä lähtö- ja määräpaikkakuntia2007–2011 reittilupien määrän perusteella listattunavuoden 2012 kuntajaon mukaisesti (Eriku-järjestelmän lupatilastot,Eriku 2 järjestelmällä kirjoitettujen lupien määrä onselvitetty vain <strong>Pohjanmaan</strong> kuntien osalta).Lähtöpaikka / avgångsortKunta / Kommun Eriku Eriku 21. Helsinki / Helsingfors 34212. Kotka 16173. Vantaa / Vanda 13374. Lappeenranta / Villmanstrand 12075. Turku / Åbo 11546. Tampere / Tammerfors 10817. Vaasa / Vasa 811 78. Jyväskylä 7919. Kouvola 78310. Pori / Björneborg 74011. Hamina / Fredrikshamn 69912. Naantali / Nådendal 61713. Salo 61614. Kuopio 61415. Espoo / Esbo 60316. Virolahti / Vederlax 55017. Oulu / Uleåborg 53818. Hanko / Hangö 52719. Rauma / Raumo 50120. Tornio / Torneå 47621. Lahti / Lahtis 42622. Joensuu 38523. Seinäjoki 37324. Hämeenlinna / Tavastehus 36925. Lohja / Lojo 36926. Ii / Ijo 36727. Siilinjärvi 36028. Lempäälä / Lembois 35029. Rovaniemi 34330. Nurmijärvi 314Tabell 1. De viktigaste avgångsorterna och destinationerna förspecialtransporter 2007-2011 på basis av antalet tillstånd fören viss rutt listade i enlighet med kommunindelningen 2012(Eriku-systemets statistik över tillstånd, antalet tillstånd somhar skrivits ut med hjälp av programmet Eriku 2 har utretts endastför kommunerna i Österbotten).Määräpaikka / destinationKunta / Kommun Eriku Eriku 21. Helsinki / Helsingfors 29532. Virolahti / Vederlax 22013. Vantaa / Vanda 20604. Lappeenranta / Villmanstrand 19055. Turku / Åbo 14216. Espoo / Esbo 12027. Kotka 11258. Pori / Björneborg 10929. Tampere / Tammerfors 100210. Jyväskylä 91511. Kouvola 81012. Tornio / Torneå 81013. Hamina / Fredrikshamn 71614. Lahti / Lahtis 59115. Kuopio 57016. Rauma / Raumo 53417. Vaasa / Vasa 516 1318. Salo 49619. Sotkamo 49120. Hanko / Hangö 48721. Naantali / Nådendal 48122. Oulu / Uleåborg 47023. Porvoo / Borgå 46724. Tuusula / Tusby 39425. Seinäjoki 38926. Lohja / Lojo 35527. Hämeenlinna / Tavastehus 35328. Rovaniemi 35329. Joensuu 34930. Kokkola / Karleby 320www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten21Kotkan, Haminan, Naantalin ja Hangon suuret erikoiskuljetusmäärätperustuvat tärkeisiin satamiin. Kotka ja Hamina palvelevatVenäjälle suuntautuvaa liikennettä, kun taas Naantali onhyvin tärkeä satama Keski-Eurooppaan ja Ruotsiin suuntautuvillekuljetuksille. Hangon satamat välittävät niin ikään Keski-Euroopan liikennettä. Kotkan ja Haminan, kuten myös rajanylityspaikkakuntien,lukuja nostaa hyvin merkittävästi se, ettäEU:n ulkopuolisilla ajoneuvoilla tarvitaan erikoiskuljetuslupaheti, kun normaaliliikenteen mitat ylitetään. Esim. tyhjänä yli16,50 m pitkä venäläinen kuljetuskalusto tarvitsee luvan pelkästäänliikkuakseen Suomen teillä, kun suomalainen kalustosaa ajaa ilman lupaa tyhjänä 30,00 m pituuteen asti. Tyhjilleyhdistelmille on myönnetty tarkastelujaksolla yhteensä n.1 450 lupaa, joista suurin osa on myönnetty EU:n ulkopuolisellekalustolle. EU:n ulkopuoliset ajoneuvot tarvitsevat luvanhelpommin myös massojen osalta, mikä nostaa satamien ja rajanylityspaikkojenlukemia entisestään.Turku, Pori, Rauma ja Vaasa ovat niin ikään tärkeitä satamakaupunkeja,mutta niillä on myös merkittävää teollisuutta synnyttämässäerikoiskuljetuksia. Turussa tärkeitä kohteita ovat esim.Wärtsilä Oyj, Sandvik Mining and Construction Oy, STX FinlandOy:n telakka sekä Konepaja Häkkinen Oy. Porissa tärkeitä teollisuuslaitoksiaovat mm. Hollming Works Oy, Sampo-RosenlewOy ja Technip Offshore Finland Oy:n telakka. Raumalla sijaitseemm. Rolls-Royce Oy:n potkuritehdas sekä UPM KymmeneOyj:n paperitehdas. Vaasan erikoiskuljetuskohteita käsitellääntarkemmin luvussa neljä. Myös Oulussa ja Kokkolassa on satamat,joiden vaikutus näkyy kyseisten kaupunkien erikoiskuljetusmäärissä.De stora specialtransportmängderna i Kotka, Fredrikshamn,Nådendal och Hangö baserar sig på de viktiga hamnarna. Kotkaoch Fredrikshamn betjänar trafiken till Ryssland medan Nådendalär en mycket viktig hamn för transporterna till Mellaneuropaoch Sverige. Även hamnarna i Hangö förmedlar trafik tillMellaneuropa. Siffrorna för Kotka och Fredrikshamn, liksomäven för gränsövergångsorterna stiger märkbart till följd av attdet för fordon som är registrerade utanför EU behövs specialtransporttillståndgenast då måtten för den normala trafikenöverskrids. En rysk transportenhet som är längre än 16,50 meterbehöver t.ex. tillstånd för att kunna transporteras på vägarnai Finland, även när den körs tom, medan en finländsk enhetfår köras tom utan tillstånd upp till en längd på 30,00 meter.Under granskningsperioden har det beviljats sammanlagt ca1 450 tillstånd för tomma fordonskombinationer. Av dem harstörsta delen beviljats fordon som är registrerade utanför EU.Fordon registrerade utanför EU behöver även oftare tillståndnär det gäller massan, vilket ytterligare höjer siffrorna för hamnaroch gränsövergångsställen.Åbo, Björneborg, Raumo och Vasa är viktiga hamnstäder, mende har även betydande industri som ger upphov till specialtransporter.Viktiga objekt i Åbo är t.ex. Wärtsilä Oyj, SandvikMining oc Construction Oy, STX Finland Oy: varv samt KonepajaHäkkinen Oy. Viktiga industrianläggningar i Björneborgär bl.a. Hollming Works Oy, Sampo-Rosenlew Oy och TechnipOffshore Finland Oy:s varv. I Raumo finns bl.a. Rolls-Royce Oy:spropellerfabrik och UPM Kymmene Oyj:s pappersfabrik. Specialtransportobjekteni Vasa behandlas närmare i avsnitt fyra.Även i Uleåborg och Karleby finns det hamnar vars verksamhetpåverkar antalet specialtransporter i städerna.www.midnordictc.net
22<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenVirolahden Vaalimaa toimii Suomen tärkeimpänä rajanylityspaikkanaVenäjälle ja on siitä syystä myös toiseksi yleisin erikoiskuljetustenmääräpaikka Suomen sisällä. Myös LappeenrannanNuijamaan vaikutus näkyy selvästi erikoiskuljetustilastoissa.Tornio sen sijaan nousee tärkeimpien kuntien listoille, koska setoimii välityspaikkana Ruotsin ja Norjan liikenteelle. Sekä Lappeenrannassaettä Torniossa on myös omaa teollisuutta, jokasynnyttää erikoiskuljetuksia. Näitä ovat esim. Viafin TerästorniOy, Outotec (Filters) Oy ja UPM Kymmene Oyj:n Kaukaan tehtaatLappeenrannassa ja Outokumpu Stainless Oy Torniossa.Torniossa on myös oma satama, joka palvelee pohjoisen Suomentarpeita.Sisämaan kuntien esiintyminen tärkeimpien kohteiden listallaperustuu ennen kaikkea niiden omaan teollisuuden valmistukseensekä kaupunkien rakentamiseen. Poikkeuksen tähäntekee Sotkamo, joka on noussut yhdeksi Suomen tärkeimmistäerikoiskuljetuskohteista lähestulkoon pelkästään Talvivaarankaivoksen ansiosta.Vaalimaa i Vederlax är Finlands viktigaste gränsövergång tillRyssland och därför även andra i ordningen bland de vanligastebestämmelseorterna för specialtransporter inom Finland.Även Nuijamaa i Villmanstrand inverkar tydligt på statistikenöver specialtransporter. Torneå däremot syns på listorna överde viktigaste kommunerna eftersom staden är växlingsplats förtrafiken till Sverige och Norge. Både Villmanstrand och Torneåhar egen industri som ger upphov till specialtransporter. Hithör t.ex. Viafin Terästorni Oy, Outotec (Filters) Oy och UPMKymmene Oyj:s fabriker i Kaukaa, Villmanstrand och OutokumpuStainless Oy i Torneå. Torneå har även en egen hamn somtillgodoser behoven i norra Finland.Förekomsten av inlandskommuner på listan över de viktigasteobjekten baserar sig framför allt på tillverkningen inom denegna industrin och på byggandet av städer. Ett undantag utgörSotkamo som har blivit en av Finlands viktigaste specialtransportobjektnästan uteslutande på grund av gruvan i Talvivaara.Lupia yhteensä / Sammanlagda tillstånd 2007 - 20110 200 400 600 800 1000Kotka - Virolahti/VederlaxHelsinki/Helsingfors - Lappeenranta/VillmanstrandHelsinki/Helsingfors - Helsinki - HelsingforsHamina/Fredrikshamn - Virolahti/VederlaxHelsinki/Helsingfors - Vantaa/VandaNaantali/Nådendal - Virolahti/VederlaxKotka - Lappeenranta/VillmanstrandHelsinki/Helsingfors - Turku/ÅboTurku/Åbo - Turku/ÅboHelsinki/Helsingfors - Virolahti/VederlaxVantaa/Vanda - Vantaa/VandaHelsinki/Helsingfors - Espoo/EsboTohmajärvi - Tornio/TorneåTampere/Tammerfors - Helsinki/HelsingforsLappeenranta/Villmanstrand - Hamina/FredrikshamnLappeenranta/Villmanstrand - Lappeenranta/VillmanstrandPori/Björneborg - Pori/BjörneborgHelsinki/Helsingfors - JyväskyläEspoo/Esbo - Vantaa/VandaHelsinki/Helsingfors - Pori/BjörneborgVaasa/Vasa - Helsinki/HelsingforsKotka - KotkaKirkkonummi/Kyrkslätt - Vantaa/VandaHamina/Fredrikshamn - KotkaLappeenranta/Villmanstrand - Vantaa/VandaHelsinki/Helsingfors - KotkaKouvola - Lappeenranta/VillmanstrandVaasa/Vasa - Pori/BjörneborgKouvola - Helsinki/HelsingforsKouvola - KouvolaKuva 5. Suomen vilkkaimmat kuntien väliset yhteysvälit erikoiskuljetustenreittilupien määrän perusteella vuosina 2007–2011.Tummennetut palkit kuvaavat Pohjanmaata koskevia yhteysvälejä.(Eriku järjestelmän lupatilastot.)Suunta 1 /Riktning 1 Suunta 2 /Riktning 2 Bild 5. Finlands livligaste förbindelsesträckor mellan kommunerpå basis av antalet specialtransporttillstånd för vissa rutter underåren 2007–2011. De mörkare balkarna anger förbindelsesträckorsom berör Österbotten. (Eriku-systemets statistik över tillstånd.)www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten23Kuvassa 5 on esitetty reittilupien määrän perusteella vilkkaimmaterikoiskuljetusten yhteysvälit, kun tarkastelutarkkuutenaon kunta. Kärkipään yhteysvälit painottuvat silmiinpistävästipääkaupunkiseudun kuntiin sekä eteläisen Suomen satama- jaraja-asemakuntiin. Listan kärjessä on yhteysväli Kotka–Virolahti,jolle on myönnetty jompaankumpaan suuntaan viiden vuodenaikana kaikkiaan 940 lupaa eli keskimäärin noin 190 lupaavuodessa. Vilkkaimmat Pohjanmaata koskettavat yhteysvälitovat Vaasa–Helsinki sijalla 21 ja Vaasa–Pori sijalla 28. Merkillepantavaaon myös se, että näiden lisäksi pitkämatkaisia, vt 8:aahyödyntäviä yhteysvälejä ei listalle nouse, vaikka kyseessä onSuomen eniten käytetty erikoiskuljetusväylä.Erilaisten työkoneiden kuljettamisella on hyvin merkittävärooli kotimaan erikoiskuljetuksissa. Lähes jokaisesta kunnastalöytyy hiekan-, soran- ja maanottoalueita, joiden välillä kuljetetaanerilaisia koneita, kuten kaivinkoneita, pyöräkuormaajiaja murskaimia. Näiden kuljetusten erikoispiirteenä on se, ettäkoneita siirrellään työmaalta toiselle joskus jopa kymmeniäkertoja vuodessa. Samoja koneita tarvitaan usein myös esim.tierakentamisen yhteydessä. Koneiden siirrot ovat yleisesti ottaenylimassaisia, mutta pienehköjä mitoiltaan. Esim. hinattavanlaitteen siirto on vain harvoin yli 5,0 m korkea tai yli 4,0 mleveä. Ääriesimerkki koneen kuljetuksesta on Talvivaaran suurinpyöräkuormaaja, jonka pelkkien renkaiden kuljetus vaatikokonsa vuoksi erikoiskuljetuksen.3.2 KokojakaumaKuvassa 6 on esitetty matriisimuodossa reittilupien korkeus- jaleveysjakauma viiden vuoden ajalta. Siitä nähdään, että esimerkiksikorkeintaan 5 metriä korkeita ja 6 metriä leveitä (elisuurimpien reitistömittojen mukaisia) kuljetuksia on reittilupienperusteella 84 % kuljetuksista. Suurten erikoiskuljetustenmukaista 7 x 7 metrin mitoitusta tarvitsee siis vain pieni osaerikoiskuljetuksista. On kuitenkin syytä muistaa, että suuriinerikoiskuljetuksiin sisältyy paljon arvokkaita tuotteita kutenesimerkiksi suurmuuntajat, veneet jne., joiden työllistävä vaikutuson usein huomattava ja taloudellinen merkitys voi ollaselvästi suurempi kuin kuljetusten osuus erikoiskuljetuksista.Bild 5 visar de livligaste förbindelsesträckorna utgående frånantalet tillstånd för en viss rutt med komnivå som analysnoggrannhet.Förbindelsesträckorna som står i täten är uppenbartkoncentrerade till kommunerna i huvudstadsregionen och tillhamn- och gränsstationskommunerna i södra Finland. Överstpå listan står förbindelsesträckan Kotka–Vederlax som har beviljatssammanlagt 940 tillstånd i någondera riktning underen period på fem år, dvs. i genomsnitt ca 190 tillstånd per år.De livligaste förbindelsesträckorna som berör Österbotten ärVasa–Helsingfors på plats 21 och Vasa–Björneborg på plats 28.Beaktansvärt är att andra långa förbindelsesträckor som använderriksväg 8 inte tas upp på listan vid sidan om de här, trots attdet är fråga om Finlands mest anlitade specialtransportsled.Transporterna av olika arbetsmaskiner spelar en mycket betydanderoll i samband med specialtransporterna. I nästan varjekommun finns sand-, grus- och marktäktsområden mellanvilka olika slag av maskiner, t.ex. grävmaskiner, hjullastare ochkrossmaskiner transporteras. Utmärkande för de här transporternaär att maskiner förflyttas från en arbetsplats till en annanibland rentav tiotals gånger per år. Samma maskiner behövst.ex. i samband med vägbyggen. Maskinförflyttningar innebär iallmänhet överhöga massavärden, trots att de med hänsyn tillmåtten inte är stora. Förflyttningen av t.ex. en anordning somska bogseras är endast sällan över 5,0 m hög eller över 4,0 mbred. Ett extremt exempel på maskintransporter är Talvivaarasstörsta hjullastare. Transporten av enbart däcken kräver tillföljd av storleken en specialtransport.3.2 StorleksfördelningenBild 6 visar i matrisform höjd- och breddfördelningen i tillståndför enskilda rutter under de senaste fem åren. Av bildenframgår att t.ex. transporter som är högst 5 meter höga och6 meter breda (dvs. överensstämmande med de största ruttnätverksmåtten)utgående från tillstånden för enskilda rutteromfattar 84 % av alla transporter. Det är alltså endast en litendel av specialtransporterna som kräver en dimensionering på7 x 7 meter för stora transporter. Det är emellertid viktigt attkomma i håg att stora specialtransporter omfattar många värdefullaprodukter som t.ex. stortransformatorer, båtar osv. varssysselsättande effekt ofta är betydande och den ekonomiskaförlusten kan vara klart större än transporternas andel av specialtransporterna.www.midnordictc.net
24<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten7 m6 m5 m4 m0 % (76 %)0,2 % (76 %)5,1 % (75,7 %)62,1 % (70,6 %)0,1 %(91,6 %)0,6 %(91,5 %)4,3 %(90,6 %)10,1 %(81,2 %)0,1 %(96,2 %)0,8 %(96,1 %)1,4 %(94,4 %)2,3 %(83,6 %)0,3 %(99,1 %)0,8 %(98,7 %)0,7 %(96,1 %)0,9 %(84,7 %)0,1 %(100 %)0,1 %(99,4 %)0,1 %(96,7 %)0,4 %(85,2 %)Korkeus / Höjd8,5 % (8,5 %)0,5 %(9,1 %)0,1 %(9,2 %)0,1 %(9,3 %)0 %(9,4 %)Leveys / BreddKuva 6. Luvanvaraisten erikoiskuljetusten korkeus- ja leveysjakaumareittilupien määrän mukaan 2007–2011. Ylempi lukuon solun oma osuus jakaumasta, kun taas alempi suluissa olevaluku kertoo kumulatiivisen kertymän. Näin esimerkiksi 5,01–6,00 metriä korkeita ja 4,01–5,00 metriä leveitä kuljetuksia onkaikista kuljetuksista 4,3 %, ja kaikkiaan korkeintaan 6 metriäkorkeita ja 5 metriä leveitä on kuljetuksista yhteensä 90,6 %.Kuva ei kuitenkaan ota huomioon sitä, että etenkin suurtentuotteiden taloudellinen merkitys voi olla huomattavasti korkeampikuin niiden osuus kuljetuksista. (Eriku-järjestelmän lupatilastot.)Kuvissa 7 ja 8 on puolestaan esitetty reittilupien korkeus- jaleveysjakauma eri vuosina. Kuvista nähdään, että reittilupienperusteella suurten erikoiskuljetusten osuus erikoiskuljetuksistanäyttäisi olevan kasvussa etenkin leveyden osalta. Toisaaltatämä kehitys voi olla myös näennäistä ja aiheutua siitä, ettäpienempiä erikoiskuljetuksia kuljetetaan aiempaa enemmänreitistöluvilla, Viimeksimainitut on jätetty kuvista pois, koskaniissä mitat ovat reitistötyyppiin perustuvia vakioita eivätkä nenäin ollen kerro kuljetusten todellisesta koosta. Reitistöjen mitoituksiaon myös muutettu tarkasteluajanjaksolla.4 m 5 m 6 m 7 mBild 6. De tillståndspliktiga specialtransporternas höjd- ochbreddfördelning utgående från antalet tillstånd för enskildarutter 2007–2011. Den övre siffran är cellens egen del av fördelningen,medan den undre siffran inom parentes anger denkumulativa ansamlingen. Sålunda utgör t.ex. 5,01–6,00 meterhöga och 4,01–5,00 meter breda transporter 4,3 % av allatransporter medan transporter med en höjd på högst 6 meteroch en bredd på högst 5 meter utgör sammanlagt 90,6 % avtransporterna. Bilden beaktar emellertid inte att framför alltstora produkters ekonomiska betydelse kan vara märkbartstörre än deras andel av transporterna. (Eriku-systemets statistiköver tillstånd.)Bilderna 7 och 8 visar däremot höjd- och breddfördelningen itillstånd för enskilda rutter under olika år. Av bilderna framgåratt de stora specialtransporternas andel av specialtransporternautgående från tillstånden för enskilda rutter verkar varapå uppgång särskilt när det gäller bredden på transporterna.Å andra sidan kan det handla om en skenbar utveckling somberor på att mindre specialtransporter mera än tidigare utförsmed tillstånd för ruttnätverk, de sistnämnda ingår inte i schemat,eftersom måtten är konstanta värden som baserar sig påruttnätverkstypen och sålunda inte avslöjar transporternasfaktiska omfattning. Dimensioneringarna av ruttnätverken haräven ändrats under granskningsperioden.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten25Kuva 7. Luvanvaraisten erikoiskuljetusten korkeusjakauma(metriä) reittilupien määrän mukaan 2007–2011 (Eriku-järjestelmänlupatilastot).Bild 7. Höjdfördelningen bland tillståndspliktiga specialtransporter(meter) utgående från tillstånden för enskilda rutter2007–2011 (Eriku-systemets statistik över tillstånd).Kuva 8. Luvanvaraisten erikoiskuljetusten leveysjakauma (metriä)reittilupien määrän mukaan 2007–2011 (Eriku-järjestelmänlupatilastot).Bild 8. Tillståndspliktiga specialtransporters breddfördelning(meter) utgående från tillstånden för enskilda rutter 2007–2011 (Eriku-systemets statistik över tillstånd).www.midnordictc.net
26<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten4. ErikoiskuljetuksetPohjanmaalla<strong>Pohjanmaan</strong> maakunnan erikoiskuljetuksiin vaikuttaa merkittävästialueen maantieteellinen sijainti lähestulkoon kokonaanmeren rannalla. Alueen 16 kunnassa sijaitsee yhteensä neljärahtiliikennettä palvelevaa satamaa: Vaasa, Pietarsaari, Kaskinenja Kristiinankaupunki. Näiden lisäksi maakunnassa on lukuisiavene- ja kalasatamia, joiden merkitys erikoiskuljetustenkannalta on ainakin toistaiseksi ollut pieni. Rannikkoseudulleon kuitenkin suunniteltu useita tuulivoimapuistoja, joiden rakentamisessatarvittavissa erikoiskuljetuksissa saatetaan joutuahyödyntämään myös pienempiä laitureita, kuten kävi vuonnatammikuussa 2012 Vaasan Sundomiin nousseen tuulivoimalantapauksessa. Tuolloin tuulivoimalan naselli tuotiin proomullaVaasan Kronvikiin, jossa jouduttiin tekemään erityisjärjestelyitäkuljetuksen saamiseksi maihin.4.1 <strong>Pohjanmaan</strong> lupatilastotPohjanmaalta lähtevien, sinne saapuvien ja maakunnan sisäistenerikoiskuljetusten määrä reagoi vuonna 2008 alkaneeseentaantumaan. Lupien määrä oli vuonna 2009 jopa 21 % alhaisempikuin vuonna 2007. Kuvasta 9 nähdään, että vielä vuonna2010 lupien kokonaismäärä pysytteli edellisen vuoden tasolla,mutta vuonna 2011 tapahtui jo selvää nousua. Kaikkiaan vuonna2011 myönnettiin lupatilastojen mukaan noin 580 sellaistareittilupaa, joiden lähtö- tai määräpaikka sijoittui Pohjanmaallasijaitsevaan kuntaan.Reittilupien perusteella noin 15 % Pohjanmaalle myönnetyistäluvista on alueen sisäisiä eli sellaisia, joissa myös kuljetuksentoinen pää on ollut Pohjanmaalla. On kuitenkin huomioitava,että em. lupien lisäksi alueen läpi kulkee etenkin vt 8:aa pitkinpaljon kuljetuksia, joiden lähtö- ja määräpaikka eivät ole Pohjanmaalla,ja toisaalta varsinkin kuntien sisällä viedään paljonlyhytmatkaisia erikoiskuljetuksia reitistöluvilla, joiden analysointiei ole mahdollista.4. <strong>Specialtransporter</strong>i Österbotten<strong>Specialtransporter</strong>na i lanskapet Österbotten påverkas i höggrad av områdets geografiska läge på kusten. I områdets 16kommuner ligger sammanlagt fyra hamnar som betjänargodstrafiken: Vasa, Jakobstad, Kaskö och Kristinestad. Förutomdem finns det ett flertal båt- och fiskehamnar i landskapet.Deras betydelse för specialtransporterna har åtminstone tillsvidarevarit liten. Man har emellertid planerat att bygga fleravindkraftverksparker i kustregionen. Det är möjligt att man förspecialtransporterna i anslutning till anläggningen av dessa blirtvungen att utnyttja även mindre kajer, så som i januari 2012när vindkraftverket i Sundom i Vasa byggdes. Då transporteradesvindkraftverkets nasell med pråm till Kronvik i Vasa därman var tvungen att vidta specialarrangemang för att få transporteni land.4.1 Statistik över tillstånd i ÖsterbottenAntalet specialtransporter från, till eller inom landskapet Österbottenpåverkades av recessionen som började 2008. Antalettillstånd 2009 var rentav 21 % lägre än år 2007. Bild 9 visaratt det sammanlagda antalet tillstånd 2010 fortfarande låg påsamma nivå som året innan, men att en klar uppgång kundeskönjas 2011. Enligt tillståndsstatistiken beviljades 2011 alltsom allt ca 580 sådana tillstånd för enskilda rutter vars avgångsorteller destination ligger i en kommun som är belägeni Österbotten.På basis av tillstånden för enskilda rutter är ca 15 % av alla tillståndsom har beviljats för Österbotten interna, dvs. sådanadär transporten inleds och avslutas i Österbotten. Det är emellertidviktigt att beakta att det vid sidan om ovan nämndatransporter utförs ett stort antal transporter framförallt längsriksväg 8 vars avgångsort och destination inte ligger i Österbottenoch att det å andra sidan speciellt inom kommunerna,utförs ett flertal kortväga specialtransporter med tillstånd förrutnätverk, som det inte är möjligt att analysera.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten27400350341Lupia yhteensä / Sammanlagda tillstånd30025020015010023791305220792811816925215910325923489Lähtevät /AvgåendeSaapuvat /AnkommandeSisäiset /Interna5002007 2008 2009 2010 2011Yht. 669 604 531 514 582Kuva 9. <strong>Pohjanmaan</strong> erikoiskuljetusten kysyntä reittilupienmäärän mukaan vuosina 2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmienlupatilastot).<strong>Pohjanmaan</strong> maakunnan erikoiskuljetuksissa nousee selkeästiesiin alueen suurin kaupunki Vaasa, joka on tärkeä erikoiskuljetuskohdevaltakunnallisellakin tasolla mitattuna.Kaupungin tärkeys johtuu sen merkittävästä erikoiskuljetuksiasynnyttävästä teollisuudesta sekä omasta satamasta. Myös<strong>Pohjanmaan</strong> toiseksi suurin kunta Pietarsaari erottuu merkittävänäerikoiskuljetusten kohteena, ja Vöyri ja Mustasaari ovatolleet viimeisen viiden vuoden aikana tärkeitä erikoiskuljetuskuntia.Mustasaaren kuljetukset ovat jakautuneet melko tasanlähteneisiin ja saapuneisiin kuljetuksiin, kun taas Vöyrin kuljetuksistan. 90 % on lähteneitä kuljetuksia. <strong>Pohjanmaan</strong> erikoiskuljetustenjakautumista kunnittain on havainnollistettu taulukossa2 ja kuvassa 10.Bild 9. Efterfrågan på specialtransporter i Österbotten på basisav tillstånden för enskilda rutter 2007–2011 (Eriku- och Eriku2-systemens statistik över tillstånd).Gällande specialtransporterna i landskapet Österbotten framträderområdets största stad Vasa, som är ett viktigt specialtransportobjektäven på riksomfattande nivå. Stadensbetydelse beror på dess betydande industri som förorsakarspecialtransporter samt den egna hamnen. Även Österbottensnäst största stad Jakobstad framstår som ett betydande specialtransporterobjektmen även Vörå och Korsholm har underde senaste fem åren varit viktiga specialtransportkommuner.Korsholms transporter har fördelats tämligen jämt på avgåendeoch ankommande transporter, medan ca 90 % av Vöråstransporter har varit avgående. Fördelningen av Österbottensspecialtransporter enligt kommun har åskådliggjorts i tabell 2och på bild 10.www.midnordictc.net
28<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenTaulukko 2. Pohjanmaalta lähteville tai sinne saapuville kuljetuksillemyönnetyt reittiluvat kunnittain vuosina 2007–2011.Jälkimmäiset, suurille erikoiskuljetuksille myönnetyt lupamäärät(vihreät sarakkeet) sisältyvät kokonaislukuihin (turkoositsarakkeet). (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmän lupatilastot.)Tabell 2. Tillstånd för enskilda rutter som har beviljats förtransporter som avgår från eller anländer till Österbotten kommunvis2007–2011. De senare siffrorna anger antalet tillståndsom har beviljats för stora specialtransporter (de gröna kolumnerna)och ingår i det totala antalet (de turkosa kolumnerna).(Eriku- och Eriku 2 -systemets statistik över tillstånd.)Lähtö /AvgångKaikki luvat pl. reitistöt /Alla tillstånd exkl. ruttnätverkenTulo /AnkomstSisäinen /InterntYht. /Tot.Yht./v /Tot./årLähtö /AvgångLeveys > 6 m tai korkeus > 5 m /Bredd > 6 m eller höjd > 5 mTulo /AnkomstSisäinen /InterntIsokyrö / Storkyro 26 18 2 46 9 4 5 2 11 2Kaskinen / Kaskö 41 65 0 106 21 9 19 0 28 6Korsnäs 4 8 0 12 2 1 2 0 3 1Kristiinankaupunki / Kristinestad 31 45 5 81 16 4 11 0 15 3Kruunupyy / Kronoby 40 57 4 101 20 6 11 0 17 3Laihia / Laihela 41 36 0 77 15 3 8 0 11 2Luoto / Larsmo 27 27 1 55 11 14 9 0 23 5Maalahti / Malax 66 45 1 112 22 20 8 0 28 6Mustasaari / Korsholm 134 161 18 313 63 25 30 2 57 11Närpiö / Närpes 62 83 11 156 31 3 31 4 38 8Pedersören kunta / Pedersöre 39 33 1 73 15 15 6 0 21 4Pietarsaari / Jakobstad 132 147 5 284 57 60 54 2 116 23Uusikaarlepyy / Nykarleby 34 62 1 97 19 1 10 0 11 2Vaasa / Vasa 735 452 76 1263 253 193 94 23 310 62Vähäkyrö / Lillkyro 17 10 2 29 6 2 4 1 7 1Vöyri / Vörå 258 31 10 299 60 44 8 4 56 11Yht. /Tot.Yht./v /Tot./år<strong>Pohjanmaan</strong> kuntien lupamäärät (taulukko 1) ja valtakunnallisenlupatilaston määrät (taulukko 2) eroavat hieman toisistaansiitä syystä, että tilastot on muodostettu eri lähtöaineistoista.<strong>Pohjanmaan</strong> tilasto on tarkempi, sillä se on tehty lupakohtaisenatarkasteluna, kun taas valtakunnallinen tilasto on muodostettusuoraan Eriku-lupajärjestelmien raporteista, jossaesiintyy jonkin verran virheitä ja puutteita. Valtakunnallinentilasto ei myöskään erottele kuntien sisäisiä kuljetuksia, jotkapuolestaan on eroteltu <strong>Pohjanmaan</strong> maakunnan tilastossaomaksi luokakseen.Muiden kuntien merkitys erikoiskuljetuksille ei ole valtakunnallisellatasolla kovin suuri. Kristiinankaupungin ja Kaskistenerikoiskuljetuslukemat jäävät yllättävän pieniksi satamistahuolimatta. Toisaalta huomionarvoista on se, että maakunnanjokaisen kunnan alueella suoritetaan vuosittain erikoiskuljetuksia.Kuntien sisäisten kuljetusten (lähtö- ja määräpaikkasamassa kunnassa) osuus kaikista kuljetuksista on varsin pieniVaasaa lukuun ottamatta, jonne on myönnetty yhteensä 75kaupungin sisäistä erikoiskuljetuslupaa.Antalet tillstånd för kommuner i Österbotten (tabell 1) och denlandsomfattande statistiken över tillstånd (tabell 2) skiljer sigen aning från varandra på grund av att olika källmaterial hartillämpats i statistiken. Statistiken för Österbotten är exaktare,eftersom den är sammanställd på basis av en granskning avtillstånd, medan den landsomfattande statistiken har sammanställtsdirekt ur Eriku-tillståndsprogrammets rapporter sominnehåller vissa fel och brister. Den landsomfattande statistikenavskiljer inte heller kommunernas interna transporter somi statistiken för landskapet Österbotten har avskiljts till en egenkategori.De övriga kommunernas betydelse för specialtransporterna ärinte särskilt omfattande på riksnivå. Kristinestads och Kaskössiffror för specialtransporter är trots hamnarna överraskandelåga. Å andra sidan är det värt att uppmärksamma att det årligenutförs specialtransporter inom varje kommun i landskapet.Andelen interna transporter i kommunerna (avgångsort ochdestination i samma kommun) av alla transporter är tämligenlåg med undantag av Vasa som det sammanlagt hade beviljats75 stadsinterna specialtransporttillstånd för.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten29Kuva 10. Erikoiskuljetusreittilupien kokonaismäärät Pohjanmaallakunnittain 2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmänlupatilastot).Vaasan merkitys näkyy selvästi maakuntaa koskevien lupienyhteysvälitarkastelussa. Kuvan 11 mukaisesti sellaisissa luvissa,joiden lähtö- tai määräpaikka on Pohjanmaalla, kuljetuksentoinen päätepiste on Suomen kunnista useimmin Vaasassa.Toiseksi merkittävin kunta tässä tilastossa on Helsinki. Tilastossakorostuvat lisäksi <strong>Pohjanmaan</strong> kunnista Mustasaari, Vöyri,Pietarsaari ja Närpiö. Moniin länsi- ja etelärannikon satamakaupunkeihin,kuten Poriin, Turkuun, Raumalle, Naantaliin jaHankoon, on viety Pohjanmaalta runsaasti erikoiskuljetuksia,mutta toiseen suuntaan liikenne on vähäisempää. Maakuntaaympäröivistä lähikunnista tilastossa nousevat esiin Kokkola,Seinäjoki ja Teuva. Rajanylityspaikoista tilastossa ovat parhaitenedustettuina Lappeenranta ja Virolahti.Bild 10. Det totala antalet specialtransporttillstånd för enskildarutter i Österbotten kommunvis 2007–2011 (Eriku- och Eriku2-systemets statistik över tillstånd).Vasas betydelse framgår tydligt i granskningen av förbindelsesträckornai tillstånden som berör landskapet. När det gällertillstånd vars avgångsort eller destination ligger i Österbottenanges oftast Vasa som transportens andra ändpunkt (bild 11).Helsingfors är följande kommun i ordning i den här statistiken.Av kommunerna i Österbotten framträder i statistiken dessutomKorsholm, Vörå, Jakobstad och Närpes. Ett stort antal specialtransporterhar utförts från Österbotten till många hamnstäderlängs den västra och södra kusten, t.ex. Björneborg, Åbo,Raumo, Nådendal och HangöDäremot är trafiken i motsatt riktningmindre omfattande. Av de närliggande kommunerna somomger landskapet framträder Karleby, Seinäjoki och Östermarki statistiken. Av gränsövergångsställena är Villmanstrand ochVaalimaa bäst presenterade i statistiken.www.midnordictc.net
30<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenVaasa / VasaHelsinki / HelsingforsPori / BjörneborgMustasaari / KorsholmTurku / ÅboVöyri / VöråKokkola / KarlebyRauma / RaumoSeinäjokiPietarsaari / JakobstadNaantali / NådendalTampere / TammerforsHanko / HangöLappeenranta / VillmanstrandNärpiö / NärpesEspoo / EsboTeuva / ÖstermarkVirolahti / Virolahti VederlaxPedersören kunta / PedersöreJyväskyläUusikaarlepyy / NykarlebyTornio / TorneåKauhavaLuoto / LarsmoVantaa / VandaLupia yhteensä 2007 ‐- 20110 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300Kunta lähtöpaikkana Pohjanmaallesuuntautuneelle kuljetukselle /Kommun som avgångsort förtransporter till ÖsterbottenKunta määräpaikkana Pohjanmaaltalähteneelle kuljetukselle /Kommun som bestämmelseort förtransporter från ÖsterbottenKuva 11. Pohjanmaalle myönnettyjen erikoiskuljetuslupien tärkeimmätlähtö- ja määräpaikat reittilupien määrän mukaan2007–2011. Tummennetut palkit kuvaavat <strong>Pohjanmaan</strong> sisäisiäkuljetuksia. (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmän lupatilastot.)Länsirannikon satamakaupunkien ja toisaalta <strong>Pohjanmaan</strong> sisäistenkuljetusten vahva edustus tilastossa kertovat siitä, ettävaltatien 8 rooli on merkittävä paitsi valtakunnallisella ta-solla,myös <strong>Pohjanmaan</strong> omille erikoiskuljetuksille. Erikoiskuljetustenkäyttämiä todellisia reittejä on kuitenkin lupatilastonperusteella lähes mahdotonta arvioida.Bild 11. De viktigaste avgångsorterna och destinationerna enligtantalet tillstånd för enskilda rutter för specialtransporttillståndsom har beviljats för Österbotten 2007–2011. De mörkarebalkarna återger interna transporter i Österbotten. (Eriku- ochEriku 2 -systemets statistik över tillstånd.)Att hamnstäderna på västkusten och å andra sidan Österbottensinterna transporter är så väl representerade vittnar om attriksväg 8 spelar en betydande roll inte bara på riksnivå utanäven för Österbottens egna specialtransporter. Vilka ruttersom egentligen används för specialtransporterna är emellertidpå basis av statistiken över tillstånd så gott som omöjligt attavgöra.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten31Lupia yhteensä 2007 - 20110 10 20 30 40 50 60 70 80 90Vaasa / VasaPori / BjörneborgRauma / RaumoPietarsaari / JakobstadTurku / ÅboTeuva / ÖstermarkVöyri / VöråKokkola / KarlebyHelsinki / HelsingforsNakkilaMustasaari / KorsholmLuoto / LarsmoEspoo / EsboHanko / HangöPedersören kunta / PedersöreNärpiö / NärpesHamina / FredrikshamnTornio / TorneåKurikkaLiperi / LibelitsSeinäjokiVarkausJyväskyläMaalahti / MalaxHalsua / HalsoSotkamoLappeenranta / VillmanstrandLoviisa / LovisaKuva 12. Pohjanmaalle myönnettyjen suurten erikoiskuljetusten(korkeus väh. 5 m tai leveys väh. 6 m) yhteysvälit reittilupienmäärän mukaan 2007–2011. Tummennetut palkit kuvaavat<strong>Pohjanmaan</strong> sisäisiä kuljetuksia. (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmänlupatilastot.)Tarkasteltaessa suuria erikoiskuljetuksia (korkeus yli 5 m tai leveysyli 6 m) korostuvat maakunnan sisäiset kuljetukset (kuva12). Muodostettaessa vastaava tilasto kuin edellä havaitaan,että 16 ensimmäisestä kunnasta seitsemän sijaitsee PohjanmaallaVaasan ollessa edelleen koko tilaston kärjessä. Kärjessäon lisäksi naapurimaakuntien satamia: Pori, Rauma, Turku jaKokkola. Teuvan ja Nakkilan nostavat tilastossa korkealle yksittäisettuotantolaitokset: Teuvalla Viafin West Welding Oy jaBetoniluoma Oy, Nakkilassa Nakkila Works Oy.Kunta lähtöpaikkana Pohjanmaallesuuntautuneelle kuljetukselle /Kommun som avgångsort förtransporter till ÖsterbottenKunta määräpaikkana Pohjanmaaltalähteneelle kuljetukselle /Kommun som bestämmelseort förtransporter från ÖsterbottenBild 12. Förbindelsesträckorna för stora specialtransporter(höjd minst 5 m eller bredd minst 6 m) som har beviljats förÖsterbotten utgående från antalet tillstånd för enskilda rutter2007–2011. De mörkare balkarna anger Österbottens internatransporter. (Eriku- och Eriku 2 -systemets statistik över tillstånd.)I granskningen av stora specialtransporter (höjd över 5 m ellerbredd över 6 m) betonas landskapets interna transporter(bild 12). En på motsvarande sätt framtagen statistik som ovanvisar att sju av de första 16 kommunerna är belägna i Österbottenoch att Vasa fortfarande leder hela statistiken. I tätenfinns också grannlandskapens hamnar: Björneborg, Raumo,Åbo och Karleby. Enskilda produktionsanläggningar lyfter Östermarkoch Nakkila högt upp i statistiken: I Östermark är detViafin West Welding Oy och Betoniluoma Oy, i Nakkila NakkilaWorks Oy.www.midnordictc.net
32<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenLupia yhteensä / Sammanlagda tillstånd 2007 - 20110 20 40 60 80 100 120 140 160Vaasa/Vasa - Helsinki/HelsingforsVaasa/Vasa - Pori/BjörneborgVaasa/Vasa - Vaasa/VasaVaasa/Vasa - Turku/ÅboVaasa/Vasa - Rauma/RaumoVaasa/Vasa - Naantali/NådendalVaasa/Vasa - Hanko/HangöMustasaari/Korsholm - Vaasa/VasaVaasa/Vasa - Tampere/TammerforsVöyri/Vörå - Espoo/EsboVaasa/Vasa - Lappeenranta/VillmanstrandVaasa/Vasa - SeinäjokiNärpiö/Närpes - SeinäjokiMustasaari/Korsholm - Vöyri/VöråVaasa/Vasa - JyväskyläLuoto/Larsmo - Pietarsaari/JakobstadVaasa/Vasa - Kokkola/KarlebyPietarsaari/Jakobstad - Kokkola/KarlebyMustasaari/Korsholm - Mustasaari/KorsholmVaasa/Vasa - Vöyri/VöråVaasa/Vasa - Virolahti/VederlaxVaasa/Vasa - Tornio/TorneåPietarsaari/Jakobstad - Pori/BjörneborgNärpiö/Närpes - NakkilaVaasa/Vasa - Hamina/FredrikshamnVaasa/Vasa - YlivieskaVöyri/Vörå - Raasepori/RaseborgMaalahti/Malax - Helsinki/HelsingforsVaasa/Vasa - KotkaPietarsaari/Jakobstad - Helsinki/HelsingforsVaasa/Vasa - KouvolaKuva 13. <strong>Pohjanmaan</strong> vilkkaimmat yhteysvälit erikoiskuljetustenreittilupien määrän perusteella vuosina 2007–2011. Tummennetutpalkit kuvaavat <strong>Pohjanmaan</strong> sisäisiä yhteysvälejä.(Eriku-järjestelmän lupatilastot.)Myös kuntakohtaisesta yhteysvälitarkastelusta (kuva 13) käyilmi Vaasan merkittävä asema. Se on mukana 12 vilkkaimmassayhteysvälissä ja kaikkiaan osallisena 20:ssa 31:stä vilkkaimmastayhteysvälistä. Kärkipään yhteysvälien takana ovat selvästiVaasan teollisuuden kuljetukset vientisatamiin ja niissäkuljetusvirran pääsuunta on Vaasasta poispäin. Eniten lupia onmyönnetty yhteysvälille Vaasa–Helsinki: 5 vuodessa yhteensä141 lupaa eli keskimäärin 28 kappaletta vuodessa.Suunta 1 /Riktning 1 Suunta 2 /Riktning 2 Bild 13. Österbottens livligaste förbindelsesträckor för specialtransporterpå basis av antalet specialtransporttillstånd för enskildarutter 2007–2011. De mörkare balkarna anger de internaförbindelsesträckorna i Österbotten. (Eriku-systemets statistiköver tillstånd.)Vasas betydande ställning framgår också av granskningen avförbindelsesträckorna (bild 13) per kommun. Vasa ingår i de 12livligaste förbindelsesträckorna och sammanlagt i 20 av de 31livligaste förbindelsesträckorna. Bakom förbindelsesträckornahögst uppe på listan står tydligt Vasaindustrins transporter tillexporthamnarna och i dem leder transportströmmen i huvudsaki riktning från Vasa. Flest tillstånd har beviljats för förbindelsesträckanVasa–Helsingfors: Sammanlagt 141 tillstånd påfem år, dvs. i genomsnitt 28 st per år.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten33207 m6 m5 m4 m0 % (65,2 %)0,4 % (65,2 %)9,5 % (64,9 %)50,5 % (55,3 %)0,2 %(89,5 %)1,4 %(89,4 %)5,4 %(87,6 %)16,5 %(72,6 %)0,2 %(95,6 %)1 %(95,2 %)1,9 %(92,4 %)2,7 %(75,5 %)0,9 %(99 %)1 %(97,6 %)0,6 %(93,9 %)0,7 %(76,4 %)0,4 %(100 %)0,4 %(98,2 %)0,1 %(94,1 %)0,2 %(76,6 %)Korkeus / Höjd4,8 % (4,8 %)0,8 %(5,6 %)0,2 %(5,8 %)0,2 %(6 %)0 %(6 %)Leveys / Bredd4 m 5 m 6 m 7 mKuva 14. <strong>Pohjanmaan</strong> luvanvaraisten erikoiskuljetusten korkeus- ja leveysjakauma reittilupien määränKuva 14. <strong>Pohjanmaan</strong> mukaan 2007–2011. luvanvaraisten Ylempi erikoiskuljetusten luku on solun oma korkeus-ja leveysjakauma kuljetuksia reittilupien on kaikista määrän kuljetuksista mukaan 5,42007–2011.%, ja kaikkiaan korkeintaan breddfördelning 6 metriä utgående korkeita från ja 5 metriä antalet levei-tillstånd för enskildaosuus jakaumasta, Bild 14. De kun tillståndspliktiga taas alempi suluissa specialtransporternas oleva luku höjd- ochkertoo kumulatiivisen kertymän. Näin esimerkiksi 5,01–6,00 metriä korkeita ja 4,01–5,00 metriä leveitäYlempi luku tä on on solun kuljetuksista oma osuus yhteensä jakaumasta, 87,6 %. kun Kuva taas ei alempi kuitenkaan rutter ota huomioon 2007–2011. sitä, Den että etenkin övre siffran suurten är cellens tuotteidentaloudellinen merkitys voi olla huomattavasti korkeampi kuin niiden osuus kuljetuksista. (Eriku-egen del av fördelningen,medan den undre siffran inom parentes anger densuluissa oleva luku kertoo kumulatiivisen kertymän. Näin esimerkiksi5,01–6,00 metriä korkeita ja 4,01–5,00 metriä levei-kumulativa ansamlingen. Sålunda utgör t.ex. 5,01–6,00 mejärjestelmänlupatilastot.)tä kuljetuksia on kaikista kuljetuksista 5,4 %, ja kaikkiaan korkeintaan6 metriä korkeita ja 5 metriä leveitä on kuljetuksista transporter medan transporter med en höjd på högst 6 meterter höga och 4,01–5,00 meter breda transporter 5,4 % av allaKuvista 15 ja 16 nähdään, että erikoiskuljetusten koko Pohjanmaalla on reittilupien perusteellavähitellen kasvussa. Trendi on havaittavissa selvemmin kuin valtakunnallisessa tilastossa. Myösyhteensä 87,6 näiden %. Kuva tilastojen ei kuitenkaan kohdalla ota reitistölupien huomioon sitä, määrän että lisääntyminen och en bredd saattaa på högst aiheuttaa 5 meter harhaa, utgör mutta sammanlagt 87,6 % avetenkin suurten etenkin tuotteiden yli 5 metriä taloudellinen korkeiden merkitys ja yli voi 6 metriä olla huomattavastikorkeampi merkki siitä, kuin että niiden suuria osuus kuljetuksia kuljetuksista. on aiempaa (Eriku-enemmän. stora produkters ekonomiska betydelse kan vara märkbartleveiden transporterna. kuljetusten osuuden Bilden beaktar selvä kasvu emellertid on selvä inte att framför alltjärjestelmän lupatilastot.)större än deras andel av transporterna. (Eriku-systemets statistiköver tillstånd.)Kuvassa 14 on esitetty <strong>Pohjanmaan</strong> reittilupien korkeus- ja leveysjakaumakoko viiden vuoden tarkasteluajanjaksolla. Verrattaessatätä kuvassa 6 esitettyyn valtakunnalliseen jakaumaanhavaitaan, että Pohjanmaalle myönnetyissä luvissa kuljetustenkoot ovat keskimäärin hiukan suurempia kuin koko maassa.Bild 14 visar höjd- och breddfördelningen i tillstånden för enskildarutter i Österbotten under hela granskningsperioden påfem år. En jämförelse av den här bilden med den riksomfattandefördelningen på bild 6 visar att transportstorlekarna i detillstånd som har beviljats för Österbotten i genomsnitt är litestörre än i hela landet.www.midnordictc.net
34Kuvista 15 ja 16 nähdään, että erikoiskuljetusten30 %koko Pohjanmaallaon reittilupien perusteella vähitellen kasvussa. Trendi20 %on havaittavissa selvemmin kuin valtakunnallisessa tilastossa.Myös näiden tilastojen kohdalla reitistölupien 10 % määrän lisääntyminensaattaa aiheuttaa harhaa, mutta etenkin yli 5 metriä0 %korkeiden ja yli 6 metriä leveiden kuljetusten osuuden selväkasvu on selvä merkki siitä, että suuria kuljetuksia on aiempaaenemmän.70 %60 %48,6 % 46,2 % 48,6 %50 %53,5 %51,5 %40 %Kuva 15. <strong>Pohjanmaan</strong> luvanvaraisten erikoiskuljetusten korkeusjakauma (metriä) reittilupien määränmukaan 2007–2011 (Eriku-järjestelmän lupatilastot).<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong>5,01 ‐ 6,00i Österbotten22,0 % 25,8 % 23,7småningom%17,0växer.%Trenden framträder tydligare än i den landsomfattandestatistiken. 15,8 Även % i den här statistiken kan ökningen7,5 % 6,1 % 6,2 % 6,3 % 3,5 %2007 2008 2009 2010 20116,01 ‐4,41 ‐ 5,004,01 ‐ 4,40‐ 4,00Bilderna 15 och 16 visar att specialtransporternas storlek ihela Österbotten utgående från tillstånden för enskilda rutterav antalet tillstånd för ruttnätverk innehålla fel, men den klaraökningen främst av transporter som är högre än 5 meter ochbredare än 6 meter är ett tydligt tecken på att det utförs flerastora transporter än tidigare.100 %90 %80 %70 %3,3 % 3,5 % 3,0 % 4,0 %4,5 % 4,8 % 5,5 %6,7 %25,6 % 26,2 %22,8 %23,8 %8,8 %9,4 %22,7 %60 %6,01 ‐50 %40 %30 %49,0 % 47,2 %49,9 % 46,3 %46,7 %5,01 ‐ 6,004,01 ‐ 5,003,01 ‐ 4,00‐ 3,0020 %10 %0 %17,6 % 18,4 % 18,8 % 19,2 %12,3 %2007 2008 2009 2010 2011Kuva 15. <strong>Pohjanmaan</strong> luvanvaraisten erikoiskuljetusten korkeusjakauma(metriä) reittilupien määrän mukaan 2007–2011(Eriku-järjestelmän lupatilastot).Kuva 16. <strong>Pohjanmaan</strong> luvanvaraisten erikoiskuljetusten leveysjakauma (metriä) reittilupien määrän mukaan2007–2011 (Eriku-järjestelmän lupatilastot). Bild 15. Tillståndspliktiga specialtransporters höjdfördelning(meter) i Österbotten utgående från tillstånden 21 för enskildarutter 2007–2011 (Eriku-systemets statistik över tillstånd).100 %90 %80 %4,3 % 4,8 % 5,1 % 5,9 %17,6 % 17,1 % 16,4 % 17,2 %9,8 %19,4 %70 %60 %6,01 ‐50 %40 %30 %48,6 % 46,2 % 48,6 %53,5 %51,5 %5,01 ‐ 6,004,41 ‐ 5,004,01 ‐ 4,40‐ 4,0020 %10 %22,0 % 25,8 % 23,7 %17,0 %15,8 %0 %7,5 % 6,1 % 6,2 % 6,3 % 3,5 %2007 2008 2009 2010 2011Kuva 16. <strong>Pohjanmaan</strong> luvanvaraisten erikoiskuljetusten leveysjakauma(metriä) reittilupien määrän mukaan 2007–2011 (Eriku-järjestelmän100 %lupatilastot).Kuva 15. <strong>Pohjanmaan</strong> luvanvaraisten erikoiskuljetusten korkeusjakauma (metriä) reittilupien määränmukaan 2007–2011 (Eriku-järjestelmän lupatilastot).90 %80 %70 %3,3 % 3,5 % 3,0 % 4,0 %4,5 % 4,8 % 5,5 %6,7 %25,6 % 26,2 %22,8 %www.midnordictc.netBild 16. Tillståndspliktiga specialtransporters breddfördelning(meter) i Österbotten utgående från tillstånden för enskildarutter 2007–2011 (Eriku-systemets statistik över tillstånd).8,8 %9,4 %23,8 %22,7 %60 %6,01 ‐50 %40 %49,0 % 47,2 %49,9 % 46,3 %5,01 ‐ 6,004,01 ‐ 5,003,01 ‐ 4,00
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten354.2 Kuntakohtaiset tarkastelutSeuraavissa alaluvuissa on esitelty <strong>Pohjanmaan</strong> tärkeimpiä erikoiskuljetuskohteitakunnittain. Lupamäärät ovat suuntaa-antavia,sillä reitistölupien osalta lähtö- ja määräpaikat eivät oletiedossa, ja myös reittiluvissa tiedot ovat usein niin puutteellisia,ettei kuljetuksen yhteysväliä ole mahdollista määrittää.Elinkeinoelämän aloista erikoiskuljetuksissa korostuu raskaskoneteollisuus, jota edustavat etenkin Vaasan hyvin merkittävättoimijat ABB ja Wärtsilä. Myös veneteollisuus tuottaarunsaasti kuljetuksia varsinkin Pietarsaaren seudulla. Vöyrintalo- ja elementtituotanto nostaa kunnan yksinään maakunnantärkeimpien erikoiskuljetuskuntien joukkoon. Rakennusala aiheuttaapaljon kuljetuksia soranottoalueelta toiselle kiertävienmurskaimien ja muiden työkoneiden muodossa. Myös esim.metallirakenteita ja säiliöitä kuljetetaan merkittäviä määriä.Erikoiskuljetuskohteista korostuvat tuotantolaitosten lisäksirahtisatamat Vaasan Vaskiluodossa, Pietarsaaressa, Kaskisissaja Kristiinankaupungissa, mutta niiden kautta kulkeva tavara onhuomattavasti yksittäisiä tehtaita vaihtelevampaa.Valtakunnallista merkitystä <strong>Pohjanmaan</strong> erikoiskuljetuksiatuottavista teollisuudenaloista on erityisesti energiateollisuudella,jota edustavat muuntajia valmistavat Wärtsilä ja ABB,sekä talo- ja veneteollisuus. Energia-alalla voi tapahtua mielenkiintoisiamuutoksia tulevaisuudessa tuulivoimahankkeidenmyötä. <strong>Pohjanmaan</strong> alueen tuulivoimapuistosuunnitelmatmuodostavat hyvin suuren osan koko Suomeen kaavailluistatuulivoimalahankkeista, ja mikäli hankkeista edes osa lähteetoteutumaan, ne näkyvät varmasti myös erikoiskuljetustenmuodossa.4.2.1 VaasaVaasan tärkeimpiä erikoiskuljetuskohteita ovat lupatilastojenperusteella Vaskiluodon satama, Strömberg Park ja WärtsiläOyj Abp. Sataman alueella on satamatoimintojen lisäksi teollisuutta,mikä nostaa sataman lupamäärää. Strömberg Parkinsuurin yksittäinen toimija on ABB Oy, mutta alueen muu teollisuussaattaa niin ikään vaikuttaa tilastoihin. Muuta teollisuuttaei ole kuitenkaan ollut mahdollista erottaa sataman ja ABB:ntilastoista, joten ne on tässä työssä yhdistetty. Vaskiluodon satamanalue on ollut tärkeä erikoiskuljetusten lähtö- että tulopaikkana,kun taas Strömbergin alue ja Wärtsilä ovat selkeästimerkittävämpiä erikoiskuljetusten lähtö- kuin määräpaikkoina.Vaasan kaupungin erikoiskuljetuskohteita on esitetty taulukossa3.4.2 Granskningar kommunvisI de följande underkapitlen beskrivs de viktigaste specialtransportobjekteni Österbotten kommunvis. Antalet tillståndär riktgivande, eftersom avgångsorterna och destinationen itillstånd för ruttnätverk inte är bekanta och även i tillståndenför enskilda rutter ofta så bristfälliga att det inte är möjligt attfastställa transporternas förbindelsesträckor.Bland näringslivets branscher är det den tunga maskinindustrinsom särskilt utmärker sig när det gäller specialtransporter.Branschen representeras framför allt av de betydande aktörernaABB och Wärtsilä i Vasa. Även båtindustrin producerar rikligtmed transporter särskilt inom Jakobstadsregionen. Enbarthus- och elementproduktionen i Vörå lyfter upp kommunenbland de viktigaste specialtransportkommunerna i landskapet.Byggnadsbranschen ger upphov till ett stort antal transportertack vare transporterna av krossmaskiner och andra arbetsmaskinersom roterar från ett grustäktområde till ett annat.Det transporteras även betydande mängder av t.ex. metallkonstruktioneroch cisterner. Bland specialtransportobjektenframhävs vid sidan om produktionsanläggningarna även godshamnarnai Vasklot i Vasa, i Jakobstad, Kaskö och Kristinestad,men varorna som transporteras via dem varierar betydligt merän enskilda fabrikers.Av riksomfattande betydelse bland de industrigrenar som producerarspecialtransporter i Österbotten är särskilt energiindustrin,representerad av Wärtsilä och ABB som tillverkar transformatorersamt hus- och båtindustrin. Inom energibranschenkan intressanta förändringar bli aktuella i framtiden i och medvindkraftverksprojekten som drar igång. Planerna kring vindkraftverksparkeri Österbotten utgör en avsevärd del av vindkraftsverksprojektensom planeras för hela Finland. Även ombara en liten del av projekten fullföljs kommer de med säkerhetatt märkas också bland specialtransporterna.4.2.1 VasaDe viktigaste specialtransportobjekten i Vasa är på basis avstatistiken över tillstånd hamnen på Vasklot, Strömberg Parkoch Wärtsilä Oyj Abp. I hamnen finns förutom hamnfunktionernaäven industri som medför ett ökat antal tillstånd förhamnen. Strömberg Parks största enskilda aktör är ABB Oy, menden övriga industrin på området kan också påverka statistiken.Det var emellertid inte möjligt att avskilja den övriga industrinfrån statistiken över hamnen och ABB och därför har de i dethär arbetet sammanförts. Hamnområdet på Vasklot har varit enviktig avgångsort och destination för specialtransporter, medanStrömbergs och Wärtsiläs områden tydligt spelar en viktigareroll som avgångsort för specialtransporter än som destinationför dem. Specialtransportobjekten i Vasa stad framgår av tabell3.www.midnordictc.net
36<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenTaulukko 3. Vaasan tärkeimmät erikoiskuljetuskohteet 2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmän lupatilastot).Tabell 3. Vasas viktigaste specialtransportmål 2007–2011 (Eriku-och Eriku 2-systemets statistik över tillstånd).Kohde / Objekt Lähtö Tulo Yhteensä/ Avgång / Ankomst / SammanlagtVaskiluodon satama / Hamnen på VasklotStrömberg Park (ABB Oy)Wärtsilä Oyj AbpYrjö Halmesmäki Oy, Kiitokaari 4-6 / Expresskurvan 4-6Höstvesi, Talonpojantie / Höstves, Bondevägen (Lemminkäinen Oyj + Rudus)Oy KWH Pipe AbHavator OyOy Laine-Tuotanto AbVaasa EngineeringVaasan Pelti ja Automaalaamo OyThe Switch Engineering OyVaskiluodon voimalaitos / Kraftverket på Vasklot87160191821519141760301355818517450051322221820987322319176543Vaskiluodon satama on ollut erikoiskuljetusten kohteena yhteensä222 luvassa. Näistä 56 eli 25 % on ollut Vaasan kaupunginsisäisiä siirtoja. Satamalle tyypillisesti sen läpi kulkee erittäinsekalaista tavaraa. Eniten Vaasan sataman kautta on kuljetettuerilaisia koneita. Vientituotteista suuren osan muodostavatABB:n muuntajat ja Wärtsilän moottorit. Satamaan tuoduistakuljetuksista suurin osa on tullut Etelä- ja Itä-Suomen alueelta.Strömberg Parkin alue ja erityisesti ABB Oy on ollut erikoiskuljetustenlähtöpaikka 160 kertaa. Kuljetuksista suurin osaon ollut muuntajien vientejä, mutta joukossa on myös paljonerilaisten työkoneiden siirtoja. Muuntajakuljetusten kohteenaon yleisesti ottaen joko satama, muuntoasema, voimalaitostai teollisuuden tuotantolaitos missä päin Suomea tahansa.Muuntajien kohteina ovat olleet esim. Tornion OutokumpuStainless Oy, Helsingin Salmisaaren voimalaitos sekä Stormosseninalue Mustasaaressa. Suurimmilla muuntajakuljetuksillaon ollut painoa jopa yli 300 tonnia. Muuntajakuljetusten leveyson useimmiten alle 4,5 metriä. Korkeutta näillä kuljetuksilla onollut enimmillään yli 6,5 m, mutta suurin osa on ollut alle 5,0m korkeita. Strömbergin alueelle suuntautuneista kuljetuksistasuurin osa on ollut rikkoontuneiden muuntajien palautuksia taikorjaukseen tuonteja. Koneita Strömbergin alueelta on kuljetettusatunnaisiin kohteisiin ympäri Suomen ja päinvastoin.Hamnen på Vasklot var målet för specialtransporter i sammanlagt222 tillstånd. Av dessa var 56, dvs. 25 %, interna förflyttningarinom Vasa stad. Genom hamnen transporteras synnerligenvarierande godsarter vilket är typiskt för hamnar. Mest hardet transporterats olika slag av maskiner via hamnen i Vasa.Största delen av exportvarorna utgörs av ABB:s transformatoreroch Wärtsiläs motorer. Största delen av de transporter somhar körts till hamnen kommer från södra och östra Finland.Strömberg Parks område och särskilt ABB Oy har varit avgångsplatsför specialtransporter 160 gånger. Största delen avtransporterna har utförts i samband med exporten av transformatorer,men bland transporterna finns också ett stort antalförflyttningar av olika arbetsmaskiner. Målet för transformatortransporternaär vanligtvis antingen en hamn, en transformatorstation,ett kraftverk eller en industriproduktionsanläggningnågonstans i Finland. Transformatorerna har t.ex. transporteratstill Outokumpu Stainless Oy i Torneå, Sundholmens kraftverki Helsingfors och Stormossen i Korsholm. De största transformatortransporternahar haft en vikt på rentav mer än 300ton. Transporterna av transformatorer har vanligtvis en breddpå under 4,5 meter. De här transporternas maximala höjd haröverskridit 6,5 m, men största delen av dem har haft en höjd påmindre än 5,0 m. Största delen av transporterna till Strömbergsområde har bestått av återlämning av defekta transformatorereller varor som importeras för att repareras. Maskiner hartransporterats från Strömbergs område till och från sporadiskamål runt om i Finland.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten37ABB:n pienempiä muuntajia varastoidaan ilmeisesti Yrjö HalmesmäkiOy:n varikolla Kiitokaarella. Kyseisestä sijainnista onlähtenyt lukuisia muuntajakuljetuksia pääasiassa Vuosaaren,Turun, Rauman ja Hangon satamien kautta ulkomaille. Yksittäisiämuuntajia on viety myös kotimaan muuntoasemille sekäteollisuuslaitoksille. Kiitokaarelta lähtevien kuljetusten joukossaon myös joitain koneiden, niiden osien sekä metallirakenteidenkuljetuksia. Tuotteiden joukossa on myös Wärtsilän kappaleita.Raskain Kiitokaarelta lähtenyt kuljetus on painanut n.125 t ja suurin on ollut mitoiltaan 5,4 m korkea ja 6,0 m leveä.Wärtsilä Oyj:n erikoiskuljetuksista 91 % on suuntautunut tuotantolaitokseltapoispäin. Yrityksen tuotantolaitokselta on lähtenytpääasiassa moottoreita, mutta myös muita koneiden osia,metallirakenteita ja muuntajia. Wärtsilältä lähtevät kuljetuksetovat kaikki olleet yliraskaita ja raskaimmat ovat painaneet n.200 tonnia. Mitoiltaan Wärtsilän kuljetukset ovat tyypillisestiolleet ABB:n tapaan korkeita mutta eivät erityisen leveitä. Suurinkorkeus on ollut 6,5 m ja leveyttä kuljetuksilla on yleisimminollut n. 4,0 m. Wärtsilän kuljetuksista suurin osa on mennyt ulkomaanvientiin kotimaan satamien kautta. Yksittäisiä tuotteitaon kuljetettu myös esim. Turun ja Helsingin telakoille sekä Olkiluodonja Loviisan ydinvoimaloille sekä Neste Oil Oy:n Naantalinjalostamolle.Kappelinmäentiellä sijaitseva KWH Pipe Oy on ollut lähtöpaikkana19 erikoiskuljetusluvassa. Yritys valmistaa muoviputkia,kaapelikeloja sekä kaivoja, joita on kuljetettu ympäri Suomea.Tärkeimmät kohteet ovat olleet Talvivaaran kaivos sekä Turunsatama. Suurin kuljetus on ollut mitoiltaan 5,4 m korkea ja6,0 m leveä. Yritykseen suuntautuneissa kuljetuksissa 3 kuormaaon ollut paluukuljetuksia, mahdollisesti reklamaatioitaTalvivaarasta.Tapionkadulla toimiva Laine-Tuotanto Oy on valmistanut viimeistenviiden vuoden aikana 17 metallirakennetta, jotka ovatvaatineet erikoiskuljetuksen. Yrityksen tuotteita on viety eripuolille Suomea, kuten Kittilän kaivokselle sekä Naistenlahdenvoimalaitokselle Tampereelle. Kuljetuksista korkein on ollut5,25 m korkea ja levein 5,0 m leveä.Runsorin alueella toimiva Vaasa Engineering valmistaa sähkökeskuksia,joille on myönnetty 6 erikoiskuljetuslupaa vuosien2007–2011 aikana. Kuljetusten suurin korkeus on ollut 5,0 mja leveys 4,6 m. Sähkökeskuskuljetusten kohdekuntina ovat olleetJyväskylä, Siuntio, Ii, Lempäälä, Kajaani, ja Lappeenranta(Joutseno).ABB:s mindre transformatorer lagras på Yrjö Halmesmäki Oy:sdepå på Expresskurvan. Härifrån har många transporter avtransformatorer förts utomlands i huvudsak via hamnarna iÅbo, Raumo och Hangö. Enskilda transformatorer har ocksåförts till nätstationer och industrianläggningar i Finland. Blandtransporterna som lämnar Expresskurvan ingår också ett antaltransporter av maskiner, maskindelar och metallkonstruktioner.Bland produkterna finns också varor från Wärtsilä. Den tyngstatransporten som har lämnat Expresskurvan vägde ca 125 ton,den största transporten var 5,4 m hög och 6,0 m bred.Av Wärtsilä Oy:s specialtransporter har 91 % gått i riktningfrån produktionsanläggningen. Det är i huvudsak motorer somtransporteras från företagets produktionsanläggning, menockså andra maskindelar, metallkonstruktioner och transformatorer.Transporterna från Wärtsilä har alla varit övertungaoch de tyngsta har vägt ca 200 ton. Utmärkande för Wärtsilästransporter är att de liksom ABB:s transporter har varit högamen inte särskilt breda. Den största höjden har varit 6,5 moch vanligtvis har transporterna haft en bredd på ca 4,0 m. AvWärtsiläs transporter har de största exporterats utomlands viahamnar i Finland. Enskilda produkter har också transporteratst.ex. till varven i Åbo och Helsingfors och till kärnkraftverkeni Olkiluoto och Lovisa samt till Neste Oil Oy:s raffinaderi i Nådendal.KWH Pipe Oy på Kapellbacksvägen har angetts som avgångsställei 19 specialtransporttillstånd. Företaget tillverkar plaströr,kabelvindor och brunnar som har transporterats till olikaorter runt om i landet. De viktigaste målen har varit gruvan iTalvivaara och Åbo hamn. Den största transporten har varit5,4 m hög och 6,0 m bred. Av transporterna till företaget hartre laster varit återlämningar, eventuellt reklamationer frånTalvivaara.Laine-Tuotanto Oy på Tapiogatan har under de senaste femåren tillverkat 17 metallkonstruktioner som har krävt specialtransport.Företagets produkter har transporterats till olikaorter i Finland, t.ex. till gruvan i Kittilä och kraftverket i Naistenlahtii Tammerfors. Den högsta transporten har mätt 5,25 moch den bredaste 5,0 m.Vaasa Engineering i Runsor tillverkar elcentraler som det harbeviljats sex specialtransporttillstånd för under 2007–2011.Transporternas maximala höjd har varit 5,0 m och den maximalabredden 4,6 m. Bestämmelseort för transporterna av elcentralerhar varit Jyväskylä, Sjundeå, Ijo, Lembois, Kajana ochVillmanstrand (Joutseno).www.midnordictc.net
38<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenNiin ikään Runsorin alueella toimiva The Switch EngineeringOy on valmistanut 3 suurta generaattoria tai muuntajaa, jotkakaikki on viety Porin Mäntyluodon satamaan. Kappaleiden painoon ollut n. 165 t, korkeutta niillä on ollut 4,7–5,7 m ja leveyttä6,5–6,7 m. Yrityksen toimipisteelle on tuotu Loviisasta yksi159 t painava, 4,7 m korkea ja 6,5 m leveä moottorikuljetus,joka on saattanut jatkaa matkaansa myöhemmin Poriin.Havator Oy:llä on varikko Vaskiluodossa sataman lähettyvillä.Tästä syystä on mahdollista, että osa oikeasti Havatorille suuntautuneistakuljetuksista on mukana sataman tilastoissa. Havatorinvarikolta lähtee ajoneuvonostureita työmaille ympäriSuomea. Suurin osa Havatorin siirroista ajetaan reitistöluvilla.Höstveden Talonpojantiellä sijaitsee sekä Lemminkäisen asfalttiasemaettä Ruduksen soranottoalue. Näihin kohteisiin onkuljetettu hinattavia murskaimia yhteensä 17 kertaa tarkastelujaksonaikana ja niistä on lähtenyt 15 siirtoa. Kyseessä on siistavanomaista murskaimien käyttöä kohteessa ja siirtoa seuraavaanpaikkaan.Vaasan Pelti ja Automaalaamo Oy:n toimipisteeseen Liisanlehdontielleon tuotu 5 erikoiskuljetusta, joista suurin on ollut122 t painava, 6,35 m korkea ja 6,1 m leveä kattilan osa. Kyseessäon ollut mahdollisesti yrityksen omiin tarpeisiin tuotujakappaleita. Yksi luvista on ollut ajoneuvonosturille, joka on todennäköisestiollut nostamassa kattilan osia paikoilleen.Vaskiluodon voimalaitokselle on tuotu 2 säiliötä, toinen SaarijärvenSäiliövalmiste Oy:ltä ja toinen Nakkila Works Oy:ltä. Saarijärvensäiliökuljetus on ollut mitoiltaan 6,2 x 5,5 m ja Nakkilan6,8 x 6,8 m. Kuljetukset ovat selkeästi liittyneet voimalaitoksenrakentamiseen. Kolmas voimalaitoksen alueelle suuntautunutkuljetus on ollut murskaimen siirto.Kokonaisuutena vilkkain yhteysväli on ollut Vaasa–Helsinki,jolle on jompaankumpaan suuntaan myönnetty tarkasteluajanjaksollayhteensä 141 lupaa. Varsinais-Suomen satamakaupungitkorostuvat tässä tilastossa silmiinpistävästi, silläseuraavina tulevat Pori (109 lupaa), Turku (73), Rauma (66) jaNaantali (44). Tämän jälkeen tulevat etelärannikon satamakaupunkiHanko (38 lupaa), Vaasan naapuri Mustasaari (38) sekäsuurista kaupungeista Tampere (36). Vaasan sisäisiä reittilupiaon myönnetty 75 kappaletta.The Switch Engineering Oy, som också är beläget i Runsor,har tillverkat tre stora generatorer eller transformatorer somalla har transporterats till hamnen i Mäntyluoto i Björneborg.Styckena har vägt ca 165 t och haft en höjd på 4,7–5,7 m ochen bredd på 6,5–6,7 m. En motor har transporterats till företagetfrån Lovisa. Transporten vägde 159 t, var 4,7 m hög och6,5 m bred. Det är möjligt att transporten senare fortsatte tillBjörneborg.Havator Oy har en depå i närheten av hamnen på Vasklot. Avden här anledningen är det möjligt att en del av transporternasom egentligen har haft Havator som slutstation ingår i statistikenför hamnen. Från Havators depå transporteras fordonskranartill byggarbetsplatser runt om i landet. Största delen av Havatorstransporter utförs med tillstånd för ruttnätverk.På Bondevägen i Höstves ligger både Lemminkäinens asfaltstationoch Rudus grustäktsområde. Under granskningsperiodenhar det 17 gånger transporterats bogserbara krossmaskiner tillde här destinationerna och 15 transporter har avgått härifrån.Det är alltså fråga om sedvanlig användning av krossmaskinerpå destinationen och förflyttning till följande plats.Till Vaasan Pelti ja Automaalaamo Oy:s anläggning på Liselundsvägenhar körts fem specialtransporter. Den största transportenhar gällt en del till en panna, den har haft en vikt på 122 toch varit 6,35 m hög och 6,1 m bred. Det är möjligen fråga omprodukter som transporteras till företaget för eget bruk. Ett avtillstånden har beviljats för en fordonslyftkran som förmodligenhar lyft pannans delar på plats.Två cisterner har transporterats till kraftverket på Vasklot, denena kom från Saarijärven säiliövalmiste Oy och den andra frånNakkila Works Oy. Transporten av cisternen från Saarijärvihade måtten 6,2 x 5,5 m och transporten från Nakkila 6,8 x6,8 m. Transporterna utfördes i samband med att kraftverketbyggdes. Den tredje transporten till kraftverksområdet var enförflyttning av en krossmaskin.I sin helhet har den livligaste förbindelsesträckan varit Vasa–Helsingfors. Det har beviljats sammanlagt 141 tillstånd förnågondera riktningen under granskningsperioden. Hamnstädernai Egentliga Finland är påfallande framträdande i den härstatistiken. De följande är nämligen Björneborg (109 tillstånd),Åbo (73), Raumo (66) och Nådendal (44). Därefter följer hamnstadenHangö på sydkusten (38 tillstånd), Vasas granne Korsholm(38) och bland de stora städerna Tammerfors (36). Dethar beviljats 75 interna tillstånd för enskilda rutter i Vasa.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten394.2.2. PietarsaariPietarsaaren osalta erikoiskuljetuslupatilastossa on paljonpuutteita, sillä kaupunkia koskevista 274 luvasta jopa 81 lupaaeli lähes 30 % luvista on sellaisia, jossa ei ole kerrottu kohdettariittävällä tarkkuudella tai ollenkaan. Lisäksi lupien joukossa onjonkin verran sellaisia, joissa kohteena on ollut teollisuusalue,mutta tarkempaa tietoa kohteesta ei ole annettu. Lupatilastonmäärät ovatkin Pietarsaaren kohdalla ainoastaan suuntaa antavia.Tärkeimmät kohteet ovat kuitenkin tunnistettavissa. Näistämerkittävimmät on esitetty taulukossa 4.Taulukko 4. Pietarsaaren tärkeimmät erikoiskuljetuskohteet2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmän lupatilastot).4.2.2 JakobstadFör Jakobstads del är statistiken över specialtransporttillståndytterst bristfällig, eftersom bestämmelseorten i rentav 81 tillståndav de 274 tillstånd som gäller staden, dvs. i nästan 30 %av tillstånden, inte anges tillräckligt exakt eller överhuvudtaget.Bland tillstånden finns dessutom ett antal sådana där bestämmelseortenär ett industriområde, men det ges inga närmareuppgifter om slutstationen. För Jakobstads del är mängdernai tillståndsstatistiken därför endast riktgivande. De viktigastebestämmelseorterna kan emellertid identifieras. De mest betydandevisas i tabell 4.Tabell 4. Jakobstads viktigaste specialtransportobjekt 2007–2011 (Eriku- och Eriku 2-systemets statistik över tillstånd).Kohde / Objekt Lähtö Tulo Yhteensä/ Avgång / Ankomst / SammanlagtUPM Kymmene Oyj (sellutehdas + saha / cellulosafabrik + såg)Satama / HamnenNordpipe Composite Engineering OyJaprotek Oy AbBaltic Yachts Oy Ab LtdOy Nautor AbAb FinnYachts Jakobstad Oy141315155142721106924134161511106Todettavissa olevien tilastojen perusteella UPM KymmeneOyj:n kuljetukset ovat olleet viimeisten viiden vuoden aikanatärkeimmässä roolissa Pietarsaaressa. Sellutehtaalle ja Alholmansahalle on tuotu yhteensä 27 erikoiskuljetusta. Kuljetettavatesineet ovat olleet pääsääntöisesti koneiden osia ja metallirakenteita.Näistä suurimmat ovat olleet varsin kookkaita:227–260 t painavia, 7,7 m korkeita ja 6,5 m leveitä kuorimarumpujatuotiin Varkaudesta vuosina 2009 ja 2010 yhteensä 4kappaletta. Suurin UPM:n alueelta lähteneistä kuljetuksista onollut korkeudeltaan 6,9 m ja leveydeltään 5,0 m. UPM:n välittömässäläheisyydessä on myös Oy Alholmens Kraft Ab:n voimalaitos,jonka <strong>erikoiskuljetukset</strong> saattavat olla osana UPM:nlukuja.Pietarsaaren sataman <strong>erikoiskuljetukset</strong> koostuvat pääasiassaveneiden, koneiden ja metallirakenteiden siirroista. Kuljetuksentoinen pää on ollut yleensä joko jokin toinen satama taikotimaan teollisuuslaitos, kuten Raahen Rautaruukki Oyj tai LiperinMantsinen Oy. Satamasta lähteneistä kuljetuksista suurinon ollut korkeudeltaan 6,8-metrinen ja leveydeltään 6,5-metrinenkoneen siirto Oulun satamaan. Satamaan tuoduista 21erikoiskuljetuksesta suurin on sen sijaan ollut Luodon BalticYachts Oy:n valmistaman laivan kuljetus, joka oli peräti 8,0 mkorkea, 7,0 m leveä ja 232 t painava. Suurin osa sataman erikoiskuljetuksistaon kuitenkin ollut tavanomaisempia, alle 5 x5 m kokoisia.Utgående från den statistik som kan fastställas är det UPMKymmene Oyj:s transporter som under de senaste fem årenhar varit mest betydande i Jakobstad. Sammanlagt 27 specialtransporterhar gått till cellulosafabriken och Alholma såg. Dethar i huvudsak transporterats maskindelar och metallkonstruktioner.De största av dem har varit tämligen omfattande: Dettransporterades sammanlagt fyra avbarkningstrummor frånVarkaus 2009 och 2010 och de här transporterna hade en viktpå 227–260 ton och mätte en höjd på 7,7 m och en bredd på6,5 m. Den största transport som gått från UPM har haft enhöjd på 6,9 m och en bredd på 5,0 m. I UPM:s omedelbaranärhet ligger även Oy Alholmens Kraft Ab:s kraftverk vars specialtransportermöjligen ingår i siffrorna för UPM.Jakobstad hamns specialtransporter består i huvudsak av förflyttningarav båtar, maskiner och metallkonstruktioner. Transporternasandra ändpunkt har vanligtvis varit antingen en annanhamn eller en inhemsk industrianläggning, t.ex. RautaruukkiOyj i Brahestad eller Mantsinen Oy i Libelits. Den största transportensom avgått från hamnen gällde en förflyttning av enmaskin. Den mätte en höjd på 6,8 meter och en bredd på 6,5meter och bestämmelseorten var hamnen i Uleåborg. Av de 21specialtransporter med hamnen som ändstation har den störstavarit en transport av ett fartyg som Baltic Yachts Oy i Larsmohade byggt. Transporten var 8,0 meter hög, 7,0 meter bred ochvägde 232 ton. Största delen av hamnens specialtransporterhar emellertid varit konventionellare, under 5 x 5 m.www.midnordictc.net
40<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenNordpipe Composite Oy (NCE) ja Japrotek Oy Ab valmistavatmolemmat säiliöitä ja siiloja sekä muita metallirakenteita.NCE:n tuotteet ovat mitoiltaan suurempia, mutta vastapainoksine ovat Japrotekin tuotteita kevyempiä. NCE:n kuljetusten suurinkorkeus on ollut 7,9 m ja leveys 8,5 m, kun taas Japrotekinsuurin yksittäinen kappale on ollut 6,5 m korkea, 5,0 m leveäsekä lähes 25 t painava. Molempien yritysten tuotteita on vietykotimaan suuriin ja tunnettuihin kohteisiin. NCE:n tuotteitaon päätynyt mm. Talvivaaraan ja Siilinjärven Yara Suomi Oy:nkaivokselle. Japrotekin tuotteita on viety puolestaan Olkiluodonydinvoimalalle sekä Porvoon Kilpilahteen Neste Oil Oyj:njalostamolle. Japrotekin osalta on huomattava, että yritys eivalmistanut yhtään erikoiskuljetusta vaativaa tuotetta vuoden2011 aikana.Pietarsaaressa toimii myös kolme purjeveneiden valmistajaa.Veneiden tuotantomäärät eivät ole suuria, mutta niillä on maakunnallisessamittakaavassa merkittävä rooli erikoiskuljetustennäkökulmasta. Baltic Yachts Ltd:n veneiden ja niiden osienkuljetukset ovat suuntautuneet useimmiten yrityksen Luodontehtaalle ja päinvastoin. Yrityksen suurin kuljetus on ollut 7,0 mkorkea ja 8,0 m leveä. Nautor Oy on ollut kohteena pääasiassayrityksen Pedersören toimipisteestä tulleille kuljetuksille. Mitoiltaansuurin Nautorille kohdistunut kuljetus on ollut 6 x 6 m.Nautorin kuljetuksista huomionarvoisia ovat myös mastojensiirrot, joilla on ollut pituutta suurimmillaan 37 m. FinnYachtsJakobstad Oy:n kuljetukset ovat olleet pienempiä, sillä kaikkikuljetukset ovat olleet alle 4,95 m korkeita ja 4,0 m leveitä.Näistä kuljetuksista yksi on suuntautunut Helsingin Messukeskukseenja loput yksittäisiin satamiin.Pietarsaaren Alholman satama- ja teollisuusalueella toimivistayrityksistä on varmuudella kohdistunut erikoiskuljetuksia lisäksimyös Havator Oy:n varikolle. Havator Oy:n kuljetukset ovatolleet yrityksen omien ajoneuvonostureiden siirtoja. Suurinosa Havatorin kuljetuksista suoritetaan reitistöluvilla.Yhteysvälitarkastelussa merkittävin kunta Pietarsaaren kannaltaon lähialueen kunta Kokkola: Pietarsaari–Kokkola-välilleon myönnetty jompaankumpaan suuntaan viiden vuoden aikana23 lupaa. Heti seuraavana on venekuljetusten ansiostatoinen lähiseudun kunta Luoto (22 lupaa). Seuraavat kunnatovat maantieteellisesti kauempana: Pietarsaari–Pori välilleon myönnetty 17 lupaa, Pietarsaari–Helsinki-välille 14 lupaaja Pietarsaari–Vaasa välille 12 lupaa. Tasalukemissa 11 luvallaovat naapurikunta Pedersöre sekä Varsinais-Suomen satamatRauma ja Turku. Kunnan sisäisiä kuljetuslupia on ollut vain 5kappaletta.Nordpipe Composite Oy (NCE) och Japrotek Oy Ab tillverkarbåda cisterner och silor samt andra metallkonstruktioner.NCE:s produkter är större till måtten, däremot är de lättare änJaproteks produkter. NCE:s största transport har varit 7,9 mhög och 8,5 m bred, medan Japroteks största enskilda föremålvar 6,5 m högt, 5,0 m brett och vägde nästan 25 t. Båda företagensprodukter har transporterats till stora och kända destinationeri Finland. NCE:s produkter har förts bl.a. till gruvan iTalvivaara och till Yara Suomi Oy:s gruva i Siilinjärvi. Japroteksprodukter igen har förts till kärnkraftverket i Olkiluoto och tillNeste Oil Oyj:s raffinaderi i Sköldvik i Borgå. Märkbart är attJaprotek under 2011 inte har tillverkat ett enda föremål somskulle ha krävt specialtransport.I Jakobstad verkar också tre företag som tillverkar segelbåtar.Produktionsmängderna är inte stora, men med tanke på specialtransporternaspelar de en betydande roll på landskapsnivå.Transporterna av Baltic Yachts Oy:s båtar och båtdelarhar oftast haft företagets fabrik i Larsmo som slutstation ellertvärtom. Företagets största transport har varit 7,0 m hög och8,0 m bred. Nautor Oy har i huvudsak varit destinationen förtransporterna från företagets verksamhetsställe i Pedersöre.Transporten med de största måtten till Nautor har varit 6 x 6 m.Bland Nautors transporter är också förflyttningarna av masterbeaktansvärda, den längsta transporten har uppgått till 37 m.FinnYachts Jakobstad Oy:s transporter har varit mindre, allatransporter har varit under 4,95 m höga och 4,0 m breda. Avdessa transporter har en haft Mässcentret i Helsingfors somändstation medan de övriga har gått till enskilda hamnar.Företagen på Alholmas hamn- och industriområde i Jakobstadhar med säkerhet också haft specialtransporter även till HavatorOy:s depå. Havator Oy:s transporter har utgjorts av företagetsegna förflyttningar av fordonslyftkranar. Största delen avHavators transporter utförs med tillstånd för ruttnätverk.Karleby i närområdet är utgående från granskningen av förbindelsesträckornaden viktigast kommunen för Jakobstad.För sträckan Jakobstad-Karleby har beviljats 23 tillstånd i någonderariktningen under fem år. Följande i ordningen är tackvare båttransporterna en annan kommun i närheten, nämligenLarsmo (22 tillstånd). Följande kommuner ligger geografisktsett längre bort: För Jakobstad–Björneborg har beviljats 17tillstånd, för Jakobstad–Helsingfors 14 tillstånd och för Jakobstad–Vasa12 tillstånd. Grannkommunen Pedersöre och hamnarnaRaumo och Åbo i Egentliga Finland ligger jämt med 11tillstånd var. Endast fem interna transporttillstånd har beviljatsför kommunen.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten414.2.3 VöyriVöyri poikkeaa suuresti muista <strong>Pohjanmaan</strong> kunnista siinä,että lähes kaikki sen erikoiskuljetuksista ovat kunnasta poislähteviä. Kuntaan saapuneiden erikoiskuljetusten osuus kaikistakuljetuksista on vain n. 10 %. Suuri ero perustuu siihen, ettäVöyrillä toimii kolme eri valmistalopakettien ja talorakentamiseenliittyvien elementtien valmistajaa: Oy Simons ElementAb, Kannustalo Oy ja Heikius Hus-Talo Ab. Kunnan tärkeimmäterikoiskuljetuskohteet on listattu taulukossa 5.4.2.3 VöråVörå avviker märkbart från de andra kommunerna i Österbottengenom att nästan alla specialtransporter går i riktning bortfrån kommunen. Av alla transporter utgör specialtransporternatill kommunen endast ca 10 %. Den stora skillnaden berorpå att det i Vörå finns tre olika tillverkare av monteringsfärdigahuspaket och element i anslutning till husbyggnad: OySimons Element Ab, Kannustalo Oy och Heikius Hus-Talo Ab.Kommunens viktigaste destinationer för specialtransporterframgår av tabell 5.Taulukko 5. Vöyrin tärkeimmät erikoiskuljetuskohteet 2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmän lupatilastot).Tabell 5. De viktigaste specialtransportsobjekten i Vörå 2007-2011 (Eriku- och Eriku 2-systemets statistik över tillstånd).Kohde / Objekt Lähtö Tulo Yhteensä/ Avgång / Ankomst / SammanlagtOy Simons Element AbKannustalo Oy (ent. / tidigare Oravais Talo-Hus Oy Ab)Heikius Hus-Talo AbJTK Power Oy13672363000013672363Simons Element Oy on ollut lupamäärällisesti mitattuna Vöyrinmerkittävin erikoiskuljetuskohde 136 kuljetusluvalla viiden vuodenaikana. Kaikkia kolmea taloelementtivalmistajaa yhdistääse, että niiden kohdemarkkinat ovat selvästi eteläisessä Suomessa,etenkin pääkaupunkiseudulla, sekä <strong>Pohjanmaan</strong> maakunnanalueella. Yksittäisiä kuljetuksia on kuitenkin kuljetettuympäri Suomen. Esim. Heikius Hus on kuljettanut yhden talonUtsjoelle asti. Yhteistä yritysten kuljetuksille on myös se, ettäkuljetukset ovat pääsääntöisesti alle 5 m korkeita ja 5 m leveitäHeikius Hus:n kuljetusten ollessa yleensä hieman kahta muutavalmistajaa leveämpiä. Simons Elementin suurin kuljetuskorkeuson ollut 6,1 m ja suurin leveys 5,7 m, Heikius Hus:n suurinkorkeus on ollut 6,5 m ja leveys 7,0 m. Kannustalon kaikki kuljetuksetovat olleet alle 4,9 m x 5,0 m (korkeus x leveys) kokoisia.Talovalmistajien lisäksi Vöyrillä toimii myös JTK Power Oy, jokavalmistaa teräsrakenteita, erityisesti äänenvaimentimia, teollisuudentarpeisiin. Yrityksen kaikki kolme kuljetusta on viety erisatamiin: Poriin, Vaasaan ja Raumalle.Vöyriin suuntautuneet kuljetukset ovat käytännössä kaikkisuuntautuneet eri kohteisiin. Suurin osa kuljetuksista on ollutelementtien tai rakennusten ja mökkien kuljetuksia yksityisillehenkilöille. Osa kuljetuksista on ollut edellä mainittujen Vöyrillätoimivien talovalmistajien toteuttamia.Kokonaisuutena Vöyrin kuljetukset ovat suuntautuneet etupäässälähikuntiin tai Uudellemaalle. Tilaston kärjessä on yhteysväliVöyri–Espoo 27 kuljetusluvalla. Seuraavina tulevat lähikunnatMustasaari (23 lupaa) ja Vaasa (19) sekä Uudenmaan kaupungeistaRaasepori (13). Vöyrin sisäisiin kuljetuksiin vuoden 2012kuntajaon mukaan on haettu lupia 10 kappaletta.Simons Element Oy har med beaktande av antalet tillstånd(136) varit det mest betydande specialtransportobjektet i Vöråunder de senaste fem åren. Gemensamt för alla tre huselementtillverkareär att deras målmarknader tydligt utgörs avsödra Finland, framför allt huvudstadsregionen och landskapetÖsterbotten. Enskilda transporter har emellertid utförts runtom i landet. T.ex. Heikius Hus har transporterat ett hus ändatill Utsjoki. Gemensamt för företagens transporter är också attde i regel är under 5 m höga och under 5 m breda. Heikius Hustransporter är i allmänhet lite bredare än de andra två tillverkarnas.Simons Elements högsta transport mätte 6,1 m och denbredaste 5,7 m, medan Heikius Hus högsta transport var 6,5 moch den bredaste 7,0 m. Alla Kannustalos transporter har mättunder 4,9 m x 5,0 m (höjd x bredd).Förutom hustillverkarna finns också JTK Power Oy i Vörå. Företagetframställer stålkonstruktioner, särskilt ljuddämpare,för industrins behov. Företagets alla tre transporter har gått tillolika hamnar: till Björneborg, Vasa och Raumo.Transporterna till Vörå har i praktiken alla haft olika mål. Transporterav element eller byggnader och stugor till privata personerhar utgjort största delen av transporterna. En del av transporternahar utförts av de tidigare nämnda hustillverkarna iVörå.Som helhet har Vörås transporter främst gått till närkommunernaeller till Nyland. Statistiken toppas av förbindelsesträckanVörå–Esbo med 27 transporttillstånd. Därefter följer närkommunernaKorsholm (23 tillstånd) och Vasa (19) och av städernai Nyland Raseborg (13). För interna transporter i enlighet medkommunindelningen 2012 har det ansökts om 10 tillstånd.www.midnordictc.net
42<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten4.2.4 MustasaariMustasaaren kunnan alueella on viimeisten vuosien aikanakäynnistynyt kaksi suurta rakennushanketta, joiden vaikutuserikoiskuljetuksille on ollut huomattava. Näistä toinen, WestenergyOy:n jätevoimalaitos on edelleen rakennusvaiheessa.Toinen, samalla Stormossenin alueella sijaitseva jätteenkäsittelylaitos,on ollut laajennus- ja uusimistöiden kohteena. Nämäkaksi kohdetta käsittävät yhdessä lähes puolet Mustasaarenkunnan erikoiskuljetuksista. Mustasaaren kunnan tärkeimmäterikoiskuljetuskohteet on esitetty taulukossa 6.Taulukko 6. Mustasaaren tärkeimmät erikoiskuljetuskohteet2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmän lupatilastot).4.2.4 KorsholmI Korsholm kommun har under de senaste åren påbörjatstvå stora byggprojekt med omfattande inverkan på specialtransporterna.Det ena av dem, Westenergy Oy:s avfallskraftverkär ännu i byggskedet. Det andra, en avfallshanteringsanläggningsom också är belägen på Stormossen, har utvidgatsoch sanerats. Dessa två objekt står för tillsammans nästan hälftenav specialtransporterna i Korsholms kommun. De viktigastedestinationerna för specialtransporter i Korsholms kommunframgår av tabell 6.Tabell 6. De viktigaste specialtransportobjekten i Korsholm 2007-2011 (Eriku- och Eriku 2-systemets statistik över tillstånd).Kohde / Objekt Lähtö Tulo Yhteensä/ Avgång / Ankomst / SammanlagtStormossenin jätteenkäsittelylaitos / Stormossens avfallshanteringsanläggningLintuvuoren teollisuusalue / Fågelbergets industriområdeAlskatin Murska Oy / Ab Alskats KrossOy Logset AbWestenergy Oy Ab, jätevoimalaitos / avfallskraftverkRuukki Engineering Oy382712261636618320074333029216Stormossenin alueen kuljetuksista suurin osa on ollut erilaistentyökoneiden, erityisesti murskaimien kuljetuksia. Painavintyökoneen kuljetus on ollut kokonaismassaltaan 137 tonnia.Kaikista kuljetuksista painavin on kuitenkin ollut 174,5 t painanutVaasan ABB Oy:ltä tuodun muuntajan siirto. Westenergynjätevoimalaitoksen kuljetuksista suurin on ollut 6,5 x 6,5 mkokoinen säiliökuljetus ja pisin on ollut 40 m pitkä metallirakenteentuonti.Mustasaaren oma teollisuus on tuottanut yhteensä 59 erikoiskuljetustaviimeisen viiden vuoden aikana. Näistä lupamääräisestimerkittävin yksittäinen erikoiskuljetusten synnyttäjäon ollut Oy Logset Ab, joka valmistaa metsäkoneita. Logsetinluvanvaraisista erikoiskuljetuksista suurin osa on suuntautunutulkomaille joko eri satamien kautta tai rajanylityspaikkojenkautta Venäjälle. Kotimaan sisälle on jäänyt yksittäisiä koneita.Tilastoa saattaa vääristää se, että kotimaan kuljetukset voidaanhoitaa reitistöluvilla. Tyypillinen Logsetilta lähtenyt kuljetus onn. 4,6 m korkea ja 3,5 m leveä.Av Stormossens transporter har de flesta gällt olika slag av arbetsmaskiner,särskilt krossmaskiner. Den tyngsta transportenutgjordes av en arbetsmaskin och hade en helhetsmassa på137 ton. Den tyngsta transporten av alla var emellertid en förflyttningav en transformator från ABB Oy i Vasa. Transportenvägde 174,5 ton. Westenergy avfallskraftverks största transportgällde en cistern. Transporten mätte 6,5 x 6,5 m. Den längstatransporten var importen av en metallkonstruktion på 40 m.Korsholms egen industri har producerat sammanlagt 59 specialtransporterunder de senaste fem åren. Av dessa har OyLogset Ab, som tillverkar skogsmaskiner, varit den mest betydandeenskilda aktören som producerar specialtransporter. AvLogsets tillståndspliktiga specialtransporter har största delengått utomlands antingen via olika hamnar eller via gränsövergångsställenatill Ryssland. Enskilda maskiner har stannat kvari Finland. Statistiken kan förvrängas av att de inhemska transporternakan utföras med tillstånd för ruttnätverk. Typiskt fören transport från Logset är en höjd på ca 4,6 m och en breddpå 3,5 m.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten43Mustasaaresta lähtee erikoiskuljetuksia myös Lintuvuorenteollisuusalueelta. Lupatilaston puutteellisuuden vuoksi tarkkojakohteita teollisuusalueen sisällä on erittäin vaikea määritellä.Alueella toimivista yrityksistä varmuudella erikoiskuljetuksiasynnyttävät Vaasan Kuljetuskanavat Oy sekä Havator TransportOy. Myös Onkilahden Metalli Oy saattaa tuottaa suuria kappaleita,mutta tästä ei ole varmaa tietoa. Vaasan KuljetuskanavatOy on valmistanut tarkastelujakson aikana muutamia melkosuuriakin kappaleita kotimaan teollisuuden kohteisiin sekämyös Venäjälle. Yritys valmistaa lämpölaitoksia, suodattimia,kuljettimia ja siiloja, joiden kuljetustenaikaisista mitoista suurinkorkeus on toistaiseksi ollut 6,0 m ja leveys 6,5 m. HavatorTransport Oy:n luvissa on tyhjän ylimassaisen kaluston siirtoasekä yksittäisiä koneiden siirtoja, joissa Havatorin varikko ontodennäköisesti toiminut välivarastona.Määrällisesti tärkeä erikoiskuljetuskohde on ollut myös Alskatintielläsijaitseva Alskatin Murska Oy:n soranottopaikka. Kohteeseenon viety hinattavia murskaimia sekä muita työkoneitapuoliperävaunulla 18 kertaa tarkastelujakson aikana. Näistäpainavin kuljetus on ollut n. 95 tonnia. Sorakuopalle tuoduistakuljetuksista puolet on tuotu Stormossenista.Muita Mustasaaren kunnassa sijaitsevia erikoiskuljetuskohteitaovat Ruukki Engineering Oy:n tuotantolaitos Karperöntielläsekä Vikbyn teollisuusalueella sijaitseva Wihuri Oy Witraktor.Ruukin tehtaalta on tarkastelujakson aikana lähtenyt yhteensä6 kuljetusta mm. Järvenpään Metso Paper Oy:n tuotantolaitokselle.Näistä korkein on ollut 5,5 m ja levein 4,7 m. Witraktorintoimipisteeseen on tuotu 2 ja sieltä on lähtenyt 3 työkonekuljetusta,joista painavin on ollut massaltaan n. 100 t.Kokonaisuutena merkittävä osa Mustasaaren kuljetuksista tapahtuulähikuntien välillä. Mustasaari–Vaasa-yhteysvälillä onollut reittilupia jompaankumpaan suuntaan 38 kappaletta jaMustasaari–Vöyri-välillä 23. Seuraavina tulevat etelärannikonkaupungit Hamina (13 lupaa) ja Helsinki (12) sekä länsirannikollasijaitsevat Kokkola ja Närpiö (11). Kunnan sisäisiä kuljetuslupiaon myönnetty 18 kappaletta.I Korsholm startar specialtransporter också från Fågelbergetsindustriområde. På grund av bristerna i statistiken över tillståndenär det synnerligen svårt att fastställa de exakta objekteninom industriområdet. Av de företag som verkar inom områdetstår Vaasan Kuljetuskanavat Oy och Havator Transport Oymed säkerhet för specialtransporter. Möjligen producerar ävenOnkilahden Metalli Oy stora föremål, men uppgifterna kan intebekräftas. Vaasan Kuljetuskanavat Oy har under granskningsperiodentillverkat några tämligen stora föremål för objekt inomden inhemska industrin och även för Ryssland. Företaget tillverkarvärmeanläggningar, filter, transportband och silon meden tillsvidare maximal höjd på 6,0 m och en maximal bredd på6,5 m. Havator Transport Oy:s tillstånd har omfattat förflyttningarav tom utrustning med övermassa och förflyttningar avenskilda maskiner som sannolikt har mellanlagrats i HavatorTransport Oy:s depå.Ett kvantitativt sett viktigt specialtransportobjekt har varit ocksåAb Alskats Kross grustäkt som ligger på Alskatvägen. Undergranskningsperioden har bogserbara krossmaskiner och andraarbetsmaskiner transporterats 18 gånger till platsen med påhängsvagn.Av dessa har den tyngsta transporten vägt ca 95ton. Av transporterna till grustaget kommer hälften från Stormossen.Andra specialtransportobjekt i Korsholm är Ruukki EngineeringOy:s produktionsanläggning på Karperövägen och Wihuri OyWitraktor som ligger på industriområdet i Vikby. Under granskningsperiodengjordes sammanlagt sex transporter från Ruukkisfabrik bl.a. till Metso Paper Oy:s produktionsanläggning iTräskända. Av dessa har den högsta mätt 5,5 m och den bredaste4,7 m. Till Witraktors verksamhetsställe har två transportermed arbetsmaskiner kommit och tre avgått, den tyngsta avdem har haft en massa på ca 100 ton.I sin helhet utförs en betydande del av Korsholms transportermellan närkommunerna. Förbindelsesträckan Korsholm-Vasahar beviljats 38 tillstånd för enskilda rutter i någondera riktningen,sträckan Korsholm–Vörå 23 tillstånd. Därefter följerstäderna Fredrikshamn (13 tillstånd) och Helsingfors (12) påsydkusten och Karleby och Närpes (11) på västkusten. Det harbeviljats 18 tillstånd för interna transporter i kommunen.www.midnordictc.net
44<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten4.2.5 KaskinenKaskisissa on selkeästi kaksi erikoiskuljetuskohdetta: satamaja sellutehdas.Taulukko 7. Kaskisten tärkeimmät erikoiskuljetuskohteet 2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmän lupatilastot).4.2.5 KasköKaskö har klart och tydligt två specialtransportobjekt: hamnenoch cellulosafabriken.Tabell 7. Kaskös viktigaste specialtransportobjekt 2007-2011(Eriku- och Eriku 2-systemets statistik över tillstånd).Kohde / Objekt Lähtö Tulo Yhteensä/ Avgång / Ankomst / SammanlagtSatama / HamnenSellutehdas / CellulosafabrikenTähkä Oy152033417049373Sellutehtaan osuus kaupungin erikoiskuljetuksista on kuitenkinpienentynyt Metsä Fibre Oy:n (entinen Metsä-Botnia) suljettuaoman tehtaansa vuonna 2009. Tämän seurauksena tehtaaltaon kuljetettu tuotantolaitoksen osia poispäin, esim. PietarsaarenUPM Kymmene Oyj:n tehtaalle. Paikalle jäi vielä Metsä Boardvarit Oyj:n (ent. M-real) tuotantolaitos. Näistä kohteista onlähtenyt yhteensä 20 kuljetusta ja niihin on tuotu 17 kuljetustavuosien 2007–2011 aikana. Lähteneistä kuljetuksista korkeinon ollut 7,6 m ja levein 6,0 m. Tehdasalueelle tuoduista kuljetuksistasuurin on ollut 6,8 m korkea ja 6,5 m leveä. Viimeisenkahden vuoden aikana tehtaille on tuotu ainoastaan 5 kuljetustaja näistä 3 on ollut työkoneen tai nosturin siirtoja.Kaskisten satamaa on koskenut kaiken kaikkiaan 49 kuljetuslupaa.Näistä 15 on ollut satamasta lähteviä ja 34 satamaan tulleitakuljetuksia. Kuljetusten toinen pää on vaihdellut laajasti.Satamaan on tuotu 5 kuljetusta Teuvan Viafin West WeldingOy:ltä sekä 8 kuljetusta Kauhajoelta osoitteesta Keskustie 23(mahdollisesti Kometos Oy). Muita lähtöpaikkoja ovat olleetmm. Liperin Mantsinen Oy, Lempäälän Wihuri Oy sekä VaasanABB Oy. Sataman kuljetuksiin on sisältynyt hyvin erikokoisiakuljetuksia pienistä sallittujen mittojen ylityksistä aina 8,1 m:nkorkeuteen ja 7,0 m leveyteen saakka. Satamaan pääsyä ontutkittu myös yli 340 t painavan kuorimarumpukuljetuksenosalta.Kaskisissa toimivan Tähkä Oy:n tuotantolaitokselta on lähtenyt3 kuljetusta Naantalin satamaan. Kaikissa kuljetuksissa onsiirretty sahan kuljetin. Kaikkien kuljetusten korkeus on ollut4,5 m. Kuljetusten leveys on vaihdellut 4,5 ja 4,95 m välillä.Cellulosafabrikens andel av stadens specialtransporter haremellertid avtagit efter att Metsä Fibre Oy (tidigare Metsä-Botnia) stängde sin fabrik 2009. Till följd av det här har delarav produktionsanläggningen transporterats bort t.ex. till UPMKymmene Oyj:s fabrik i Jakobstad. Metsä Board Oyj:s produktionsanläggning(tidigare M-Real) är ännu kvar. Under 2007-2011 har sammanlagt 20 transporter gått från de här objektenmedan 17 transporter har haft sin ändstation här. Av detransporter som har avgått härifrån har den högsta varit 7,6 moch den bredaste 6,0 m. Den största transport som har anlänttill fabriksområdet har haft en höjd på 6,8 m och en bredd på6,5 m. Under de senaste två åren har endast fem transporterkommit till fabrikerna, och av dem har tre varit förflyttningar avarbetsmaskiner eller lyftkranar.Allt som allt har 49 transporttillstånd utfärdats för hamnen iKaskö. Av dessa har 15 varit transporter som avgår från hamnenoch 34 transporter som kommer till hamnen. Transporternasandra ändpunkt har varierat stort. Till hamnen har kommitfem transporter från Viafin West Welding Oy i Östermarkoch åtta transporter från adressen Keskustie 23 i Kauhajoki(eventuellt Kometos Oy). Andra avgångsadresser har varit bl.a.Mantsinen Oy i Libelits, Wihuri Oy i Lempäälä och ABB Oy iVasa. Transporterna till hamnen har varit av mycket varierandestorlek, allt från små överskridningar av de tillåtna måtten tillen höjd på 8,1 m och en bredd på 7,0 m. Det har också undersöktsom en transport av avbarkningstrumma på mer än 340ton kan beträda hamnen.Från Tähkä Oy:s produktionsanläggning i Kaskö har tre transportergått till hamnen i Nådendal. Alla transporter har gälltförflyttningar av transportanordningen till en såg. Alla transporterhar haft en höjd på 4,5 m. Transporternas bredd har varieratmellan 4,5 och 4,95.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten454.2.6 KristiinankaupunkiKristiinankaupungin merkittävin erikoiskuljetuskohde viimeistenviiden vuoden aikana on ollut Karhusaaren alue, jollaon sekä voimalaitos että satama. Yhteensä näihin kohteisiinon tuotu 11 kuljetusta ja niistä on lähtenyt 5 kuljetusta. Alueelletulleissa kuljetuksissa on voimalaitos ollut varmuudellakohteena 3 kertaa, joista suurin on ollut 7,0 m korkea, 6,5 mleveä ja 40,0 m pitkä Pälkäneeltä tullut metallirakenteen kuljetus.Sataman kautta on kuljetettu pelkästään koneita, joistasuurimmat ovat olleet 5,5 m korkeita ja 4,0 m leveitä. PainavinKarhusaaren alueelle tuotu kuljetus on ollut massaltaan 124 t.Taulukko 8. Kristiinankaupungin tärkeimmät erikoiskuljetuskohteet2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 järjestelmän lupatilastot).4.2.6 KristinestadDet viktigaste specialtransportobjektet i Kristinestad har underde senaste fem åren varit Björnö med både ett kraftverkoch en hamn. Sammanlagt har 11 transporter utförts till de härobjekten och fem transporter har avgått från dem. Kraftverkethar med säkerhet varit destination för tre av de fem transporternatill området. Den största transporten var 7,0 m hög, 6,5m bred och 40,0 m lång och bestod av en metallkonstruktionlastad i Pälkäne. Via hamnen har endast transporterats maskiner,av dem har de största varit 5,5 m höga och 4,0 m breda.Den tyngsta transporten till Björnö har haft en massa på 124ton.Tabell 8. De viktigaste specialtransportobjekten i Kristinestad2007-2011 (Eriku- och Eriku 2-systemets statistik över tillstånd).Kohde / Objekt Lähtö Tulo Yhteensä/ Avgång / Ankomst / SammanlagtKarhusaaren satama ja voimalaitos / Hamnen och kraftverket på BjörnöRautiaGR Service Oy AbTervahovintien satama / Tjärhovsvägens hamnÖströmin Perunatuote Oy Ab53300110033163333Lapväärtin Hallitiellä toimivalta Rautian toimipisteeltä on lähtenytvuosina 2007 ja 2008 yhteensä 3 maatalouskoneen kuljetusta.Näistä 2 on viety Vaalimaan raja-aseman kautta Venäjälleja yksi Poriin. Kyseiset siirrot on tehty venäläisellä kalustolla jane ovat siksi tarvinneet erikoiskuljetusluvan. Kotimaisella kalustollatoteutettuna lupaa ei olisi tarvittu. Myös Skaftungintie187:ssä toimivan GR Service Oy Ab:n toimipisteeltä on lähtenyt3 maatalouskoneen kuljetusta eri puolille Suomea. Näistä yksion kuljetettu venäläisellä kalustolla ja ollut mitoiltaan pieni.Kahdella muulla on ollut korkeutta 4,6 ja 4,75 m sekä leveyttä2,6 ja 4,0 m.Kristiinankaupunkiin on suuntautunut lisäksi 3 kuljetusta Tervahovintiensatamaan sekä 3 kuljetusta Öströmin PerunatuoteOy Ab:lle. Satamaan on viety 2 venettä sekä ponttoni. Näistäsuurimmalla kuljetuksella on ollut korkeutta 5,5 m ja leveyttä4,8 m. Öströmin Perunatuotteelle on tuotu 2 jätevesiallastasekä yksi säiliö. Näiden kuljetusten suurin korkeus on ollut5,6 m ja leveys 4,4 m.Från Rautias verksamhetsställe på Hallvägen i Lappfjärd har2007 och 2008 sammanlagt 3 transporter av lantbruksmaskineravgått. Två av dessa har förts via gränsövergångsstället i Vaalimaatill Ryssland och en till Björneborg. Transporterna har utförtsmed ryska fordon och har därför behövt specialtransporttillstånd.Om godset hade transporterats med inhemska bilarhade tillstånd inte behövts. Även från GR Service Oy Ab:s verksamhetsställepå Skaftungavägen 187 har tre transporter medlantbruksmaskiner gått till olika destinationer i Finland. En avtransporterna har genomförts med ryska fordon och varit litenmed tanke på måtten. De två andra har mätt en höjd på 4,6 moch 4,75 m och en bredd på 2,6 och 4,0 m.Dessutom har tre transporter kommit till Tjärhovsvägens hamnoch tre till Öströms Perunatuote Oy Ab i Kristinestad. Två båtaroch en ponton har transporterats till hamnen. Av de här harden största transporten haft en höjd på 5,5 m och en bredd på4,8 m. Två avfallsvattenbassänger och en cistern har transporteratstill Öströms Perunatuote. De här transporterna har haften maximal höjd på 5,6 m och en maximal bredd på 4,4 m.www.midnordictc.net
46<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten4.2.7 Pedersören kuntaPedersören kunnassa on ollut vuosien 2007–2011 aikana kaksiselkeää erikoiskuljetuskohdetta, Nautor Ab sekä SundströmAb Oy.4.2.7 PedersöreI Pedersöre kommun har det under 2007–2011 funnits tvåframträdande specialtransportobjekt, Nautor Ab och SundströmAb Oy.Taulukko 9. Pedersören tärkeimmät erikoiskuljetuskohteet2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmän lupatilastot).Tabell 9. De viktigaste specialtransporterobjekten i Pedersöre2007-2011 (Eriku- och Eriku 2-systemets statistik över tillstånd).Kohde / Objekt Lähtö Tulo Yhteensä/ Avgång / Ankomst / SammanlagtOy Nautor AbSundström Ab Oy168121710Kolpin Teollisuuskadulla olevalta Oy Nautor Ab:n tuotantolaitokseltaon kuljetettu yhteensä 16 veneiden, niiden osien javenemuottien erikoiskuljetusta. Näistä 7 on kohdistunut yrityksenPietarsaaren tehtaalle ja loput esim. satamiin sekä joitainmyös muihin kotimaan kohteisiin. Suurin kuljetuksista on ollut6,25 m korkea ja 6,5 m leveä.Pedersören kunnan toinen erikoiskuljetuskohde on LepplaxinLångmossantiellä oleva Sundström Ab Oy. Yritykseltä on lähtenyt8 konekuljetusta ja sinne on tuotu 2 kuljetusta. Yritys käyttäämyös reitistölupia koneidensa kuljettamiseen. Sundströminkuljetuksista korkein on ollut 5,2 m, levein 6,0 m ja painavin94,0 t.4.2.8 UusikaarlepyyUudenkaarlepyyn merkittävimmät erikoiskuljetuskohteet liittyvätkiviainesten ottoon ja murskaukseen. Näistä tuorein onPietarsaarentie 350:n kohdalta lähtevällä yksityistiellä. Kyseiseenkohteeseen liittyen on kirjoitettu yhteensä 8 erikoiskuljetuslupaa.Toinen murskauspaikka sijaitsee Pensalantie 980:ssä.Tähän kohteeseen on kirjoitettu yhteensä 6 lupaa, viimeisinvuonna 2010. Lisäksi osoitteeseen Hirvlaxintie 400 on myönnettyyhteensä 5 lupaa.Taulukko 10. Uudenkaarlepyyn tärkeimmät erikoiskuljetuskohteet2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 järjestelmän lupatilastot).Från Oy Nautor Ab:s produktionsanläggning på Industrigatan iKållby har sammanlagt 16 specialtransporter med båtar, båtdelaroch båtmotorer utförts. Av dessa har sju gått till företagetsfabrik i Jakobstad och de övriga t.ex. till hamnar. Några transporterhar gått till andra destinationer i Finland. Den störstatransporten har varit 6,25 m hög och 6,5 m bred.Det andra specialtransportobjektet i Pedersöre kommun ärSundström Ab Oy som ligger på Långmossvägen i Lepplax. Tvåmaskintransporter har avgått från företagets verksamhetsställeoch två har anlänt dit. Företaget använder även tillståndför ruttnätverk för att transportera sina maskiner. Sundströmshögsta transport har mätt 5,2 m, den bredaste 6,0 m och dentyngsta 94,0 ton.4.2.8 NykarlebyNykarlebys viktigaste specialtransportobjekt anknyter tillupptagning av stenmaterial och krossning. Det nyaste av demligger längs privatvägen som börjar vid Jakobstadsvägen 350.Det har sammanlagt utfärdats åtta specialtransporttillstånd fördet här objektet. Ett annat krossningsställe ligger vid Pensalavägen980. För det här objektet har det utfärdats sammanlagtsex tillstånd, det senaste 2010. Dessutom har det beviljatssammanlagt fem tillstånd för adressen Hirvlaxvägen 400.Tabell 10. De viktigaste specialtransportobjekten i Nykarleby2007-2011 (Eriku- och Eriku 2-systemets statistik över tillstånd).Kohde / Objekt Lähtö Tulo Yhteensä/ Avgång / Ankomst / SammanlagtPietarsaarentie 350, soranottoalue / Jakobstadsvägen 350, grustäktområdePensalantie 980, soranottoalue / Pensalavägen 980, grustäktområdeHirvlaxintie 400, soranottoalue / Hirvlaxvägen 400, grustäktområdeOy Botnia Marin AbJepuan Peruna Oy / Jeppo Potatis Ab422204432386543www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten47Muita erikoiskuljetuskohteita Uudenkaarlepyyn alueella ovatolleet Jepuan Peruna Oy sekä Oy Botnia Marin Ab. Jepuan Perunalleon tuotu 3 erikoiskuljetusta, joista kaksi on ollut metallirakenteidenkuljetuksia ja yksi trukin siirto. Metallirakennekuljetuksistatoinen on ollut 38 m pitkä, ilmeisesti piipun kuljetus jatoinen 6,3 m korkea ja 5,8 m leveä. Botnia Marinin kuljetuksetovat olleet veneiden valmistukseen liittyvien tuotteiden siirtoayhteensä 4 kertaa. Näistä suurin, 5,8 m korkea ja 5,0 m leveäkuljetus tuotiin Uuteenkaarlepyyhyn Tampereelta.4.2.8 LaihiaLaihialainen Jukajan Ristikko Oy on toimittanut vuosien 2007–2011 aikana 11 alle 5 m korkeaa kattoristikkokuljetusta. Näistä9 on suuntautunut <strong>Pohjanmaan</strong> tai Etelä-<strong>Pohjanmaan</strong> alueelle,yksi Virroille ja yksi Kankaanpäähän. Yritys on siis myynyt tuotteitaanvarsin lyhyiden matkojen päähän toimipisteestään.Jukajan Ristikon lisäksi Laihialla ei ole muita erikoiskuljetuksiavaativia kappaleita säännöllisesti valmistavia yrityksiä. Kunnanmuut lupamäärällisesti oleelliset erikoiskuljetuskohteet ovatsoranotto- ja murskausalueita. Näistä tärkein on ollut Sutikantielläoleva Sutikankankaan alue, jonne on suuntautunut yhteensä7 työkoneen tai hinattavan murskaimen siirtoa ja jostaon lähtenyt yhteensä 8 kuljetusta. Kylänpään alueella sijaitsevaltaKankaan Sora ja Murskaus Oy:n toimipisteeltä on kuljetettuyrityksen omaa murskauskalustoa yhteensä 7 erikoiskuljetusluvallalähinnä Etelä-<strong>Pohjanmaan</strong> alueelle.Taulukko 11. Laihian tärkeimmät erikoiskuljetuskohteet 2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmän lupatilastot).Andra specialtransportsobjekt i regionen kring Nykarleby harvarit Jeppo Potatis Ab och Oy Botnia Marin Ab. Jeppo Potatishar varit ändstation för tre specialtransporter av vilka två harvarit transporter av metallkonstruktioner och en har varit enförflyttning av en truck. En av transporterna av metallkonstruktionerhar varit 38 m lång, förmodligen handlar det om transportenav en skorsten, medan den andra transporten mätte enhöjd på 6,3 m och en bredd på 5,8 m. Botnia Marins transporterhar utgjorts av fyra förflyttningar av produkter i anknytningtill båttillverkningen. Den största med en höjd på 5,8 m och enbredd på 5,0 kom till Nykarleby från Tammerfors.4.2.9 LaihelaFöretaget Jukajan Ristikko Oy i Laihela har under åren 2007–2011 utfört elva transporter av takkors som här mätt under 5 mi höjd. Av dessa har nio haft orter i Österbotten eller Sydösterbottensom destination, en har gått till Virdois och en till Kankaanpää.Företaget har alltså sålt sina produkter till tämligennärbelägna kunder.Det finns inte andra företag i Laihela än Jukajan Ristikko Oy somregelbundet tillverkar föremål som kräver specialtransporter.Kommunens övriga specialtransportobjekt som är intressantamed tanke på antalet tillstånd är grustäkts- och krossningsområden.Det viktigaste av dem är området Sutikankangas på Sutikantiesom har varit destinationen för sammanlagt sju förflyttningarav arbetsmaskiner eller bogserbara krossmaskiner ochfrån vilket sammanlagt åtta transporter har avgått. Från KankaanSora ja Murskaus Oy:s verksamhetsställe i Kylänpää harföretagets egen krossutrustning transporterats sammanlagt 7gånger främst till destinationer i Sydösterbotten.Tabell 11. De viktigaste specialtransportobjekten i Laihela 2007-2011 (Eriku- och Eriku 2-systemets statistik över tillstånd).Kohde / Objekt Lähtö Tulo Yhteensä/ Avgång / Ankomst / SammanlagtSutikankankaan soranottoalue / Grustäktområdet i SutikankangasJukajan Ristikko OyKankaan Sora ja Murskaus811770115118www.midnordictc.net
48<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten4.2.10 MaalahtiMaalahden erikoiskuljetuskohteista suurin on Oy Botnia MarinAb, jonka Brinkenin teollisuusalueella sijaitsevalta toimipisteeltäon lähtenyt yhteensä 40 venekuljetusta tarkastelujaksonaikana. Kuljetukset ovat kohdistuneet kotimaan satamiin sekäVaalimaan ja Nuijamaan rajanylityspaikkoihin. Näiden kuljetustensuurin korkeus on ollut 5,5 m ja leveys 4,0 m.Taulukko 12. Maalahden tärkeimmät erikoiskuljetuskohteet2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmän lupatilastot).4.2.10 MalaxDet största specialtransportobjektet i Malax är Oy Botnia MarinAb. Från företagets verksamhetsställe på industriområdetBrinken har under granskningsperioden sammanlagt 40 båttransporteravgått. Transporterna har gått till hamnar i Finlandoch till gränsövergångsställena i Vaalimaa och Nuijamaa. Dehär transporterna har haft en maximal höjd på 5,5 m och enmaximal bredd på 4,0 m.Tabell 12. De viktigaste specialtransportobjekten i Malax 2007-2011 (Eriku- och Eriku 2-systemets statistik över tillstånd).Kohde / Objekt Lähtö Tulo Yhteensä/ Avgång / Ankomst / SammanlagtOy Botnia Marin AbStorbergetin soranottoalue / Storbergets grustäktområdeJarla-Plast Ay / Jarla-Plast Öppet bolagIn West Oy408433910431753Pieniä määriä erikoiskuljetuksia on lähtenyt myös Jarla-PlastAy:n sekä In West Oy:n tuotantolaitoksilta. Mattlarsintiellä toimivaJarla-Plast on valmistanut 2 tuulivoimalan osaa sekä yhdensiilon, jotka on kuljetettu kohteisiinsa erikoiskuljetuksina.Siilo, jonka korkeus on ollut 5,0 m ja leveys 4,8 m, on viety Pietarsaarensatamaan, kun taas tuulivoimalan osat on viety LoviisanHollming Works Oy:lle sekä Vaasan Hietasaarenkadulle.Loviisaan viety osa on ollut kuljetusmitoiltaan 4,5 m korkea ja6,0 m leveä. In West Oy, aputoiminimeltään Weekend House,on puolestaan kuljettanut 3 pientä rakennusta Poriin, Vaasaanja Turkuun vuonna 2008. Näiden kuljetukset ovat olleet alle4,8 m korkeita ja alle 4,4 m leveitä.Edellä mainittujen teollisuuskohteiden lisäksi Maalahden erikoiskuljetuskohteistaon syytä mainita Majorsissa osoitteessaRantatie 1933 (Storberget) oleva kiviainesalue, jonne on vietyyhteensä 9 kone- ja murskainkuljetusta. Kohteesta on myöslähtenyt kuljetus toiseen kohteeseen 8 kertaa.Ett antal specialtransporter har också avgått från Jarla-PlastÖppet bolags och In West Oy:s produktionsanläggningar. Jarla-Plast på Mattlarsvägen har tillverkat delar till två vindkraftverkoch en silo som har transporterats som specialtransporter tillsina destinationer. Silon, vars höjd har varit 5,0 m och bredd 4,8m, har transporterats till hamnen i Jakobstad, medan delarnaför vindkraftsverket har transporterats till Hollming Works Oyi Lovisa och Sandögatan i Vasa. Delen som transporterades tillLovisa mätte en höjd på 4,5 m och en bredd på 6,0 m. In WestOy, med bifirmanamnet Weekend House, har 2008 transporterat3 små byggnader till Björneborg, Vasa och Åbo. De härtransporterna har varit 4,8 m höga och under 4,4 m breda.Det finns anledning att vid sidan om de ovan nämnda industriobjektensom specialtransportobjekt i Malax även nämnastenmaterialområdet i Majors på adressen Strandvägen 1933(Storberget) dit sammanlagt nio transporter av maskiner ochkrossmaskiner har förts. Det har avgått transporter från objektettill ett annat objekt åtta gånger.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten494.2.11 Närpiö ja Korsnäs 4.2.11 Närpes och KorsnäsNärpiön lupamäärällisesti merkittävin erikoiskuljetuskohdeon ollut Karilassa oleva Lillmossbergetin soranottoalue. Kyseinenpaikka esiintyy luvissa yhteensä peräti 35 kertaa, joista 22on lähtenyt alueelta pois ja 13 on tuotu alueelle. Kyseessä onollut murskaimen tai muun työkoneen kuljetuksia. Myös Teuvavägen120 kantatie 67:n varressa on ollut murskauskalustoakoskevan kuljetuksen lähtö- tai määräpaikkana yhteensä 13kertaa.Taulukko 13. Närpiön tärkeimmät erikoiskuljetuskohteet 2007–2011 (Eriku- ja Eriku 2 -järjestelmän lupatilastot).Närpes mest betydande specialtransportobjekt med tanke påantalet tillstånd har varit grustäktsområdet Lillmossberget iKarlå. Objektet förekommer sammanlagt 35 gånger i tillstånd,därav gäller 22 transporter från området och 13 till området.Det handlar om transporter av krossmaskiner eller andra arbetsmaskiner.Även Teuvavägen 120 längs stamväg 67 har angettssom avgångs- eller bestämmelseort sammanlagt 13 gångeri samband med transporter av krossningsutrustning.Tabell 13. De viktigaste specialtransportobjekten i Närpes 2007-2011 (Eriku- och Eriku 2-systemets statistik över tillstånd).Kohde / Objekt Lähtö Tulo Yhteensä/ Avgång / Ankomst / SammanlagtLillmossbergetin soranottoalue / Lillmossbergets grustäktområdeTeuvavägen 120, soranottoalue / grustäktområdeOy Närko AbNärpiön Erikoisvaunut NEK Oy2266413710351374Närpiössä toimiva Oy Närko Ab valmistaa Suomen teillä ylikorkeiksiluokiteltavia perävaunuja ulkomaan vientiin. Kuljetettaessanäitä perävaunuja Suomessa tarvitaan niille erikoiskuljetuslupa.Tällainen on myönnetty viimeisen viiden vuoden aikanayhteensä 7 kertaa, joista 6 on lähtenyt Närpiöstä poispäin.Luvilla on todennäköisesti kuljetettu kymmeniä perävaunuja.Korkeimmat yhdistelmät ovat olleet tyhjänä 4,85 m. Luvat ovatsuuntautuneet Turun Pansion tai Oulun Oritkarin satamaan.Närpiön Erikoisvaunut NEK Oy valmistaa kuorma-autoja sekäkuljetuskontteja, joita on siirretty 5,0 m korkeana erikoiskuljetuksinayhteensä 4 kertaa. Näistä 3 on viety samaan osoitteeseenEspooseen ja yksi Jyväskylään. Yrityksen osoitteeseen eiole tuotu yhtään kuljetusta.Muut Närpiön kohteet ovat olleet enemmän tai vähemmänsatunnaisia. Toistuvia kohteita on ollut mm. Nixbackin teollisuusalueella,Pirttikylässä sekä Yttermarkissa. Yksittäiset vihanneksiakasvattavat yritykset ovat tehneet investointeja ja näihinkohteisiin on kuljetettu yli 7,0 m korkeita ja 7,0 m leveitäsäiliöitä sekä niiden pystyttämiseen tarvittavia työkoneita. OyPjelax Energi Ab rakennutti voimalaitoksen Pjelaxiin, minkä yhteydessäkohteeseen tuotiin yhteensä 6 kuljetusta. Näistä suurinoli mitoiltaan 7,2 m korkea ja 5,0 m leveä.Korsnäsin erikoiskuljetuslupamäärät ovat erittäin pieniä. Kuntaanmyönnetyissä luvissa ei ole ollut yhtään erikoiskuljetuskohdetta,johon olisi kohdistunut toistuvasti kuljetuksia. Kunnanluvissa esiintyy yksittäisiä rakennuskohteita. Nähtäväksijää, aikooko esim. Korsnäs Frys tehdä sellaisia investointejatuotantolaitokseensa, että sinne kuljetettaisiin erikoiskuljetuksia.Oy Närko Ab, som verkar i Närpes, tillverkar släpvagnar påexport som klassificeras som överhöga på vägarna i Finland.När dessa släpvagnar transporteras i Finland behöver de specialtransporttillstånd.Tillstånd har beviljats sammanlagt sjugånger under de senaste fem åren. Sex av transporterna haravgått från Närpes. Sannolikt är att tiotals släpvagnar har transporteratsmed stöd av tillstånden. De högsta fordonskombinationernahar som tomma varit 4,85 m. Tillstånden har utfärdatsför Pansio i Åbo eller för Oritkari hamn i Uleåborg.Närpiön Erikoisvaunut NEK Oy tillverkar lastbilar och transportcontainersom har förflyttats som överhöga specialtransporterpå 5,0 m sammanlagt fyra gånger. Av dem har tre transporteratstill samma adress i Esbo och en till Jyväskylä. Inga transporterhar haft företagets adress som bestämmelseort.De övriga objekten i Närpes har mer eller mindre varit sporadiska.Återkommande objekt har funnits bl.a. på Nixbacks industriområde,i Pörtom och i Yttermark. Enstaka företag somodlar grönsaker har investerat och till dessa objekt har transporteratsöver 7,0 m höga och 7,0 m breda cisterner samt arbetsmaskinersom behövs för att uppföra dem. Oy Pjelax EnergiAb lät bygga ett kraftverk i Pjelax och i det sammanhangetutfördes sammanlagt 6 transporter till objektet. Den störstamätte en höjd på 7,2 m och en bredd på 5,0 m.Ytterst få specialtransporttillstånd har utfärdats för Korsnäs.Bland de tillstånd som har utfärdats för kommunen finns inteett enda specialtransportobjekt som återkommande skulleha utfört specialtransporter. I tillstånden för kommunen förekommerenskilda byggnadsobjekt. Det återstår att se om t.ex.Korsnäs Frys kommer att genomföra sådana investeringar i sinproduktionsanläggning att specialtransporter behövs.www.midnordictc.net
50<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten4.2.12 Isokyrö ja VähäkyröIsonkyrön alueella ei ole yhtään kohdetta, josta lähtisi tai jonnesuuntautuisi erikoiskuljetuksia vuosittain. Marttilantie 18:ssatoiminut Oy Finnlook Ab on lopettanut toimintansa. Yrityksentuotantolaitokselta on lähtenyt tuota ennen 4 ikkunaelementtikuljetusta,joista 3 on viety pääkaupunkiseudulle. Kuljetustensuurin korkeus oli 4,75 m ja suurin leveys 4,8 m. Yrityksen viimeisetelementtisiirrot on ajettu vuonna 2009. Osoitteesta Napuenkylätie 23 on puolestaan siirretty 5 paperinkeräyskonttia uusiinkohteisiin vuonna 2008. Kuljetuksilla oli ylikorkeutta n. 20 cm.Oltermannintiellä sijaitsevalta Juustoportti ILO Oy:n nykyisinomistamalta tuotantolaitokselta on kuljetettu 3 kpl säiliöitä, joidenkuljetuskorkeudet olivat 5,1–5,5 metrin välillä ja leveydetalle 3,85 m. Säiliöt vietiin Jalasjärvelle, Kiuruvedelle ja Kiikoisiin.Isonkyrön säännöllisin erikoiskuljetuskohde on ollut Paanatielläoleva Laurinkallion kiviainesalue, jonne on suuntautunutyhteensä 7 erikoiskuljetusta suuntaan tai toiseen. Kyseessä onollut kiviaineksen murskaukseen liittyvien koneiden siirtoja.Alueelle ei kuitenkaan suuntautunut yhtään kuljetusta vuoden2011 aikana.Vähänkyrön alueella sijaitsee yksi toimija, joka valmistaa erikoiskuljetuksiatarvitsevia kappaleita. Kyseessä on Vedenhaarontiellätoimiva Alumecon Oy, joka valmistaa ikkunaelementtejä.Yrityksen tuotteita on kuljetettu erikoiskuljetuksenayhteensä 10 kertaa. Kuljetusten kohteet ovat olleet Etelä-Suomenkaupungeissa Kauhavaa ja Muuramea lukuun ottamatta.Alumeconilta lähteneiden kuljetusten suurin korkeus on ollut5,65 m ja suurin leveys 4,8 m.Alumecon Oy:n lisäksi Vähässäkyrössä ei ole muita merkittäviäerikoiskuljetuskohteita. Kotasen Puutyö Oy:n hallilta Tyttytieltäon lähtenyt 1 tai 2 kattoristikkokuljetusta vuonna 2008, muttamuina vuosina yrityksen tuotteet eivät ole vaatineet erikoiskuljetuksia.4.2.12 Storkyro och LillkyroDet finns inga objekt i Storkyro till vilka specialtransporterårligen kommer eller avgår från. Oy Finnlook Ab på adressenMarttilantie 18 har upphört med sin verksamhet. Före detavgick fyra transporter med fönsterelement från företagetsproduktionsanläggning, av dem transporterades tre till huvudstadsregionen.Transporterna mätte en maximal höjd på4,75 m och en maximal bredd på 4,8 m. Företagets sista förflyttningarav element ägde rum 2009. Från adressen Napuenkylätie 23 har däremot förflyttats fem container för pappersinsamlingtill nya adresser 2008. Transporterna hade en överhöjdpå ca 20 cm. Från produktionsanläggningen som JuustoporttiILO Oy på Oltermannintie numera äger har transporterats 3cisterner vars transporthöjder låg mellan 5,1 och 5,5 m medanbredderna låg under 3,85 m. Cisternerna transporterades tillJalasjärvi, Kiuruvesi och Kiikoinen.Det mest återkommande specialtransportobjektet i Storkyrohar varit Laurinkallios stenmaterialområde på Paanatie. Hit ellerhärifrån har sammanlagt 7 transporter gått. Det har varitfråga om förflyttningar av maskiner i anslutning till krossningav stenmaterial. Det har emellertid inte gått en enda transporttill området 2011.I Lillkyro finns det en aktör som tillverkar föremål som behöverspecialtransport. Det är Alumecon Oy på Vedenhaarontiesom tillverkar fönsterelement. Företagets produkter har transporteratssom specialtransporter sammanlagt 10 gånger. FörutomKauhava och Muurame har bestämmelseorterna legat isödra Finland. Den högsta transporten från Alumecon har mätt5,65 m och den bredaste 4,8 m.Förutom Alumecon Oy finns det i Lillkyro inga betydande specialtransportobjekt.Från Kotasen Puutyö Oy:s hall på Tyttytieavgick 1 eller 2 takkorstransporter 2008, men företagets produkterhar inte krävt specialtransport under de andra åren.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten514.2.13 Kruunupyy ja LuotoKruunupyyn tärkein erikoiskuljetuskohde vuosien 2007–2011aikana on ollut Oy Tara-Element Ab:n tuotantolaitos Murikantiellä.Yrityksen tuotantolaitokselta on kuljetettu 8 kpl 5,0 mkorkeita betonielementtejä ympäri maata oleviin rakennuskohteisiin.Taloelementtejä valmistavalta Teri-Talot Oy:ltä onpuolestaan kuljetettu ylimittaiset talopaketit Porvooseen jaVantaalle. Näiden kuljetusten korkeus on ollut 5,0 m ja leveys4,0 m.Koska Kruunupyyssä ei ole muita teollisuuteen liittyviä vakituisiaerikoiskuljetuskohteita, ovat kunnan alueella Emetissä sekäHonkobackantiellä olevat soranottoalueet erikoiskuljetustenkannalta kunnan tärkeimpiä kohteita. Näistä on lähtenyt hinattavanmurskaimen kuljetus yhteensä 14 kertaa ja niihin ontullut siirto 13 kertaa. Murskaimia on tuotu myös Tössbackantielle,Murikkaan sekä Byskatanin alueelle.Luodon kuljetukset koostuvat kokonaan veneiden ja niidenosien kuljetuksista. Valtaosa kuljetuksista on Baltic Yachts OyAb Ltd:n kuljetuksia. Yrityksen Balticvägenillä olevalta tuotantolaitokseltaon lähtenyt yhteensä 19 erikoiskuljetusta ja sinneon tullut 11 kuljetusta. Kuljetukset ovat olleet varsin kookkaita,sillä leveys on ollut pienimmillään 4,5 m ja suurimmillaan jopa10,5 m korkeuden vaihdellessa 4,4 metrin ja 8,5 metrin välillä.Raskain vene on painanut kuljetuskaluston kanssa yhteensä lähes155 tonnia. Baltic Yachtsin kuljetusten lisäksi Bella-VeneetOy ja Ab Korsö-Marin Oy ovat siirtäneet muutamia veneitä erikoiskuljetuksinatarkastelujakson aikana. Näistä Korsö-Marinon nykyisin lopettanut toimintansa ja Bella-Veneet siirtää veneitäänuseimmiten reitistöluvilla.4.2.13 Kronoby och LarsmoKronobys vikigaste specialtransportobjekt 2007-2011 har varitOy Tara-Element Ab:s produktionsanläggning på Murickvägen.Det har transporterats 8 st betongelement på 5,0 m frånföretagets produktionsanläggning till byggobjekt på olika håll ilandet. Från Teri-Talot Oy, som tillverkar huselement, har dettransporterats överlånga huspaket till Borgå och Vanda. Transporthöjdenhar varit 5,0 m och bredden 4,0 m.Eftersom det i Kronoby inte finns andra specialtransportobjekti anknytning till industrin är grustäktområdena på kommunensområde i Emet och på Honkobackavägen de för kommunenviktigaste objekten med tanke på specialtransporter. Bogserbarakrossmaskiner har transporterats härifrån sammanlagt14 gånger medan det har utförts 13 förflyttningar till objekten.Krossmaskiner har också transporterats till Tössbackavägen,Murik och Byskatan.Larsmos transporter består i sin helhet av transporter av båtaroch båtdelar. Huvuddelen av transporterna är Baltic Yachts OyAb Ltd:s transporter. Från företagets produktionsanläggningpå Balticvägen har sammanlagt 19 specialtransporter avgåttoch 11 transporter har anlänt hit. Transporterna har varit tämligenomfattande, eftersom den smalaste har varit 4,5 m ochden bredaste rentav 10,5 m medan höjden har varierat mellan4,4 m och 8,5 m. Den tyngsta båten har tillsammans med transportutrustningenvägt nästan 155 ton. Förutom Baltic Yachtshar Bella-Veneet Oy och Ab Korsö-Marin Oy under granskningsperiodenförflyttat några båtar som specialtransporter.Av dessa har Korsö-Marin numera avslutat sin verksamhet ochBella-Veneet transporterar oftast sina båtar med tillstånd förruttnätverk.www.midnordictc.net
52<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten5. Suurten erikoiskuljetustentavoitetieverkko(SEKV) PohjanmaallaSuomen tieverkolle on määritelty Suurten erikoiskuljetustentavoitetieverkko (SEKV), jota pyritään ylläpitämään ja käyttämäänerikoiskuljetusten ensisijaisena reitistönä. Verkon perustanmuodostavat runkoreitit, joiden tavoitteena on 7 metriäkorkeiden, 7 metriä leveiden ja 40 metriä pitkien kuljetustenmahdollistaminen. SEKV:oon kuuluu myös muita, täydentäviä,paikallisia ja suurmuuntajareittejä, joilla on erilaisia mitoitustavoitteita.Valtion teiden lisäksi verkkoon on lisätty katuja,joiden mitoitusperiaatteet poikkeavat osittain maanteitä koskevistatavoitteista. Myös yksityisteitä kuuluu SEKV:oon.<strong>Pohjanmaan</strong> maakunnan omien erikoiskuljetuskohteiden lisäksisen läpi kulkee erikoiskuljetusten kannalta erittäin tärkeä valtatie8, joka on osa valtakunnallista suurten erikoiskuljetustentavoitetieverkkoa eli SEKV:a. Valtatie 8 on erikoiskuljetustentärkein väylä pohjois-eteläsuunnassa siirrettäville erikoiskuljetuksille.Lisäksi valtatie 3 sekä valtatie 18 palvelevat VaasastaItä- ja Kaakkois-Suomeen suuntautuvia erikoiskuljetuksia.SEKV on parhaillaan uudistettavana koko Suomen kattavallayhteysvälitasolla tätä raporttia kirjoitettaessa. Muutoksetkoskevat sekä reittien sijoittumista että reittiluokkia. Merkittävimmätmuutokset ovat reittiluokkien yhtenäistäminen, jolloinvarsinaisen SEKV:n mitoitustavoite perustuisi jatkossa yksiselitteisesti7 x 7 x 40 metrin kuljetuksiin, sekä yksi kokonaan uusireittiluokka. Työnimenä uudelle luokalle on kaide-SEKV, ja senpääasiallinen tarkoitus on mahdollistaa kevyiden keskikaidehankkeidentoteuttaminen ensimmäisen vaiheen ratkaisuna jaliikenneturvallisuustoimenpiteenä. Tällöin keskikaide rakennetaankaksikaistaiselle tietä nykyistä tietä leventämättä. Kaide-SEKV ei kuitenkaan automaattisesti tarkoita, että siihen kuuluvilleteille rakennettaisiin välttämättä millään aikajänteelläkapeita keskikaideteitä.5. Vägnätet för stoRAspecial transporTER(SEKV) i ÖsterbottenFör Finlands vägnät har ett målnätverk för stora specialtransporter(SEKV) definierats. Strävan är att vägnätet ska upprätthållasoch utnyttjas som primärt ruttnätverk för specialtransporter.Basen för vägnätet bildar stamrutterna som har som mål attmöjliggöra transporter som är 7 meter höga, 7 meter bredaoch 40 meter långa. I SEKV-vägnätet ingår även andra rutter,kompletterande, lokala och stortransformatorrutter med olikaslag av dimensioneringsmål. Förutom de statliga vägarna haräven gator vars dimensioneringsprinciper delvis avviker från demål som gäller landsvägarna lagts till i vägnätet. Det ingår ävenprivata vägar i SEKV.Förutom landskapet Österbottens egna specialtransportobjektlöper genom landskapet den med tanke på specialtransportersynnerligen viktiga riksväg 8 som ingår i det landsomfattandemålvägnätet för stora specialtransporter SEKV. Riksväg 8 är denviktigaste leden för specialtransporter i nord-sydlig riktning.Dessutom betjänar riksväg 3 och riksväg 18 specialtransportersom går från Vasa mot östra och sydöstra Finland.SEKV-vägnätet håller som bäst, när den här rapporten utarbetas,på att förnyas i fråga om förbindelsesträckorna i hela landet.Ändringarna gäller både placeringen och klassificeringenav rutterna. En av de mest viktigaste förändringarna är förenhetligandetav ruttklassificeringen, varvid dimensioneringsmåletför det egentliga SEKV-vägnätet i fortsättningen entydigtbaserar sig på transporter med måtten 7 x 7 x 40 meter ochen helt ny ruttklass. Den nya klassens arbetsnamn är kaide-SEKV (räck-SEKV) och dess huvudsakliga syfte är att möjliggöraförverkligandet av lätta mitträcken som en första lösning ochsom en trafiksäkerhetsåtgärd. Då byggs ett mitträcke på vägarmed två körfält utan att den nuvarande vägen breddas. Kaide-SEKV medför emellertid inte automatiskt att det på de vägarsom omfattas av vägnätet nödvändigtvis med särskild tidspannskulle anläggas smala mitträckesvägar.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten3353Kuva 17. <strong>Pohjanmaan</strong> Kuva17. tärkeimpiä <strong>Pohjanmaan</strong> erikoiskuljetuskohteita tärkeimpiä kuljetuskohtereittilupienmääränBild eita 17. reittilupi De viktigaste en määrän specialtransportobjekten mukaan 2007–2011 i sekä Österbottensuurmukaanrten erikoisku2007–2011uljetustensekätavsuurtenvoitetieverkkerikoiskulje-tierekisterin mukaan (Liikennevirasto 2012).på basis av antalet tillstånden för enskilda rutter 2007–2011tusten tavoitetieverkko tierekisterin mukaan (Liikennevirasto och enligt vägregistret för vägnätet för specialtransporter (Trafikverketkittävät 2012). erikoiskuljetuskohteetsijoittuvat2012). Kuvasta 17 nähdään, että<strong>Pohjanmaan</strong> merkpääosin SEKV:n varteen tai hyvin lähelle sitä. Huomattavin poikkeus on Simons Element,joltaon etäisyyttä SEKV:llevt 8:lle noin 13 kilometriä st 725:tä pitkin. Myös Balticc Yachtsilta,Botnia Mariniltaa ja eräiltä soranottoalueswww.midnordictc.neteilta on jonkin verran matkaa m SEKV:lle. Näistä toimijoistaetenkin Baltic Yachts tuottaa hyvin suuria kuljetuksia ja sen tarve SEKV:lle on tässä mielessä
54<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenSEKV:n uudistamisen yhteydessä muutoksia on kaavailtuverkkoon myös <strong>Pohjanmaan</strong> alueella. Pietarsaaren kohdallareittinä satamaan on käytetty aiemmin kt 68:aa. Kuljetuksiaon kuitenkin siirtynyt reitille st 741 - st 749, joten jälkimmäistäollaan lisäämässä osaksi verkkoa. Vaasan kohdalla verkko täydentyyjo aktiivisessa käytössä olevalla Sundomin reitillä, jokayhdistää vt 8 Vaskiluodon satamaan Vaasan keskustan ohittaenreittiä st 679 - st 673 - yt 17663 - yt 6741. Kristiinankaupungissamerkittävimmät erikoiskuljetustarpeet ovat siirtyneet tietoisenkeskittämisen myötä sisäsatamasta Karhusaaren satamaan javoimalaitokselle, joten SEKV-reittiä ollaan siirtämässä st 663:ltareitille st 662 - yt 6620. Erityisesti pitkämatkaista liikennettäkoskeva muutos on valtatie 3:n osoittaminen kaide-SEKV:ksiLaihialta Ylöjärvelle asti Parkanon kohta poislukien.<strong>Pohjanmaan</strong> tärkeimpiä erikoiskuljetuskohteita luvussa 4 kuvatunlupa-analyysin perusteella on esitetty kartalla kuvassa 17yhdessä SEKV:n kanssa.Kuvasta 17 nähdään, että <strong>Pohjanmaan</strong> merkittävät erikoiskuljetuskohteetsijoittuvat pääosin SEKV:n varteen tai hyvin lähellesitä. Huomattavin poikkeus on Simons Element, jolta on etäisyyttäSEKV:lle vt 8:lle noin 13 kilometriä st 725:tä pitkin. MyösBaltic Yachtsilta, Botnia Marinilta ja eräiltä soranottoalueilta onjonkin verran matkaa SEKV:lle. Näistä toimijoista etenkin BalticYachts tuottaa hyvin suuria kuljetuksia ja sen tarve SEKV:lle ontässä mielessä suurin, mutta toisaalta kuljetukset ovat useinhyvin lyhytmatkaisia ja kuljetuksen toinen pää on useimmitenollut lähellä Pietarsaaressa.SEKV:oon kaavaillut muutokset vaikuttaisivat joihinkin erikoiskuljetuskohteisiin.Botnia Marinille on muodostumassa SEKVreittikäytännössä portille asti, mikäli jo paljon käytetty Vaskiluodonja vt 8 yhdistävä Sundomin reitti (yt 6741 - yt 17663 - st673 - st 679) saa SEKV-statuksen. Tämä vaikuttaa myös Storbergetinsoranottoalueen saavutettavuuteen, tosin Storån silta onrajoitteena yliraskaille kuljetuksille Maalahden kohdalla. KristiinankaupunginKarhusaareen on syntymässä yhteys reittiä st662 - yt 6620, jolloin yhteys sisäsatamaan samalla poistunee.Vt 3 on muuttumassa SEKV-tasoisesta reitistä kaide-SEKV:ksiLaihialta etelään, mikä voi vaikuttaa Jukajan Ristikon ja Sutikankankaansoranottoalueen kulkuyhteyksiin kapeiden keskikaideosuuksientoteutuessa. Nämä muutokset ovat toistaiseksiehdotuksia ja vaativat vielä Liikenneviraston hyväksynnän, jokaon näillä näkymin odotettavissa loppuvuodesta 2012.I samband med förnyelsen av SEKV-vägnätet har även ändringarplanerats för vägnätet i Österbotten. Vid Jakobstad harstamväg 68 tidigare använts som rutt till hamnen. Transporternahar emellertid förflyttats till rutten regionalväg 741 - regionalväg749, vilket har lett till att den senare kommer att läggastill i vägnätet. Vid Vasa kompletteras vägnätet av ”Sundomrutten”som redan används aktivt och som förbinder riksväg 8med Vasklot hamn och passerar rutten via Vasa centrum längsregionalväg 679 - regionalväg 673 - förbindelseväg 17663 - förbindelseväg6741. I Kristinestad har de mest betydande behovenav specialtransporter i och med den målinriktade centraliseringenöverförts från inre hamnen till Björnö hamn ochkraftverket så att SEKV-rutten håller på att flyttas från regionalväg663 till regionalväg 662 – förbindelseväg 6620. Särskilt denlångväga trafiken berörs av ändringen av riksväg 3 till en s.k.kaide-SEKV, dvs. en väg med mitträcke från Laihela ända framtill Ylöjärvi med området kring Parkano som undantag.På bild 17 visas de viktigaste specialtransportobjekten i Österbottenutgående från den i avsnitt 4 beskrivna analysen av tillståndenvisas på kartan tillsammans med vägnätet.Bild 17 visar att Österbottens viktigaste specialtransportobjekti huvudsak är belägna längs SEKV eller i omedelbar närhet avdet. Det mest framträdande undantaget är Simons Elementsom ligger på ett avstånd på ca 13 kilometer längs regionalväg725 från riksväg 8 i SEKV-vägnätet. Men även Baltic Yachts, BotniaMarin och vissa grustäktsområden ligger på längre avståndfrån SEKV-vägnätet. Av dessa aktörer producerar särskilt BalticYachts mycket stora transporter och företagets behov av SEKVär i det här hänseendet störst, men å andra sidan är transporternaofta korta och slutstationerna har vanligtvis varit belägnai närheten av Jakobstad.Ändringarna som planeras i SEKV-vägnätet skulle påverkavissa specialtransportobjekt. Botnia Marin håller på att få enSEKV-rutt praktiskt sett ända fram till sin dörr, ifall den redanmycket använda Sundom-rutten som förenar Vasklot och riksväg8 (förbindelseväg 6741 - förbindelseväg 17663 - regionalväg673 - regionalväg 679) får SEKV-status. Det här inverkarockså på tillgängligheten till Storbergets grustäktsområde, visserligenutgör Storå bron vid Malax ett hinder för övertungatransporter. En förbindelse med Björnö i Kristinestad håller påatt uppstå längs rutten regionalväg 662 - förbindelseväg 6620,vilket samtidigt torde innebära att förbindelsen med den inrehamnen försvinner. Riksväg 3 håller på att ändras från SEKVledtill en s.k. kaide-SEKV (specialtransportled med räcke), vilketkan påverka transportförbindelserna till Jukajan Ristikkooch grustäktområdet vid Sutikankangas om smala avsnitt medmitträcken anläggs. Dessa förändringar är tillsvidare förslagoch förutsätter godkännande av Trafikverket som är att vänta islutet av 2012 så som läget nu ser ut.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten556. North East CargoLink <strong>II</strong>:n (<strong>NECL</strong> <strong>II</strong>) vaikutukseterikoiskuljetuksiinPohjanmaallaNorth East Cargo Link <strong>II</strong> (<strong>NECL</strong> <strong>II</strong>) on EU-rahoitteinen projekti,jonka tavoitteena on nostaa Pohjoismaiden läpi itä-länsisuunnassakulkevan ns. Keskipohjolan kuljetuskäytävän profiilia.Kehitettävänä oleva käytävä kulkee kuvan 18 mukaisesti Suomenosalta Kaakkois-Suomesta Keski-Suomen kautta Pohjanmaalleja jatkaa edelleen Ruotsin puolella Länsi-Norlannin jaJämtlannin läänien kautta kohti Norjan rannikkoa, erityisestiTrondheimia. Hankkeessa on osallisina 22 yhteistyökumppanianäistä kolmesta maasta. Strategia ja siihen liittyvät kehittämistoimenpiteetliittyvät monipuolisesti logistiikkaa koskeviin osaalueisiinja liikennejärjestelmän eri kulkumuotoihin.6. North East CargoLink:s (<strong>NECL</strong> <strong>II</strong>) effekterpå specialtransporternai ÖsterbottenNorth East Cargo Link <strong>II</strong> (<strong>NECL</strong> <strong>II</strong>) är ett EU-finansierat projektvars syfte är att höja profilen för den s.k. mittnordiska transportkorridorensom går i östvästlig riktning genom Österbotten.Transportkorridoren som håller på att utvecklas löper såsom visas på bild 18 för Finlands del från sydöstliga Finland viaMellersta Finland till Österbotten och fortsätter på den svenskasidan via Västernorrlands och Jämtlands län mot den norskakusten, särskilt Trondheim. I projektet deltar 22 samarbetspartnerfrån dessa tre länder. Strategin och utvecklingsåtgärderkring den anknyter mångsidigt till delområden som berörlogistiken och trafiksystemets olika transportsätt.Kuva 18. <strong>NECL</strong> <strong>II</strong> -hankkeen kattama alue (Midnordic GreenTransport Corridor 2012).Bild 18. Området som omfattas av <strong>NECL</strong> <strong>II</strong> -projektet (MidnordicGreen Transport Corridor 2012).www.midnordictc.net
56<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenKiinnostusta Keskipohjolan käytävään on lisännyt huomattavastikansainvälisen merenkulkujärjestö IMO:n rikkipäästöasetus.Raskaan polttoöljyn rikkipitoisuus on perinteisesti voinut ollajopa yli 4 %, mutta 1.1.2012 alkaen sallittu korkein pitoisuus on3,5 % ja vuodesta 2020 alkaen enää 0,5 %. Itämeri, Pohjanmerija Englannin kanaali on kuitenkin määritelty ns. SECA-alueiksi,joilla rikkipäästöjä hallitaan poikkeuksellisen tiukoin rajoituksinja joilla polttoaineen rikkipitoisuus on rajoitettu 1.7.2010alkaen 1,0 % prosenttiin ja vuoden 2015 alusta alkaen vain0,1 % prosenttiin. IMO:n asiantuntijoiden mukaan viimeistäänem. alempi raja johtaa siihen, että rikkipesureista ei ole enääapua vaan laivayhtiöt joutuvat valitsemaan polttoainelaadun,jonka hinta on selvästi nykyistä korkeampi. LVM:n tekemästäselvityksestä käy ilmi, että tämä tekee merenkulusta Itämerellähuomattavasti nykyistä kalliimpaa ja pakottaa varustamot siirtämäänkohonneet kustannukset merirahtien hintoihin. (Kalliym. 2009.)Osittain em. rikkiasetuksesta johtuen on kaavailtu säännöllistäKeskipohjolan laivayhteyttä Suomen ja Ruotsin välille osana<strong>NECL</strong> <strong>II</strong> -hanketta. Suomen puolella satamaksi on valittu Kaskistensatama, Ruotsin puolella mahdollisina satamina ovatnousseet esille Gävle, Norrsundet, Sundsvall ja Härnosand (ks.Suominen 2012). Näistä Sundsvalliin on kohdistunut enitenmielenkiintoa ja välin Kaskinen–Sundsvall laivayhteydelle onollut laadittavana liiketoimintasuunnitelmia. Käytävä on kuitenkinkokonaisuudessaan herättänyt Ruotsissa enemmän mielenkiintoakuin Suomessa, koska reitin käyttö aiheuttaa Suomenkuljetuksille ylimääräisiä lastaustoimenpiteitä ja kasvattaa näinsekä kuljetuksiin kuluvia kustannuksia että aikaa.LogiWinin osana <strong>NECL</strong> <strong>II</strong> -hanketta tekemän selvityksen mukaanSuomen ja Ruotsin/Norjan välisestä rahtiliikenteestä yli 70 %on metalliteollisuuden kuljetuksia ja näistä 23 prosenttiyksikköämetalliteollisuuden projektikuljetuksia, jotka muodostavatmerkittävän osan myös <strong>Pohjanmaan</strong> ja etenkin Vaasan seudunerikoiskuljetuksista. Kaikkiaan Ruotsin ja Suomen välillä kuljetettiinmeritse vuonna 2010 noin 4,0 miljoonaa tonnia rahtia,josta yli puolet välillä Naantali–Kapellskär. Vaasa–Uumaja-yhteydenosuus tästä oli 6 % eli noin 240 000 tonnia. LogiWinintekemän ennusteen mukaan kaavaillulle Kaskisten lauttayhteydellevoisi siirtyä vuositasolla 70 000 - 450 000 tonnia rahtiavalittavasta liiketoimintamallista riippuen. (LogiWin 2011.)Erikoiskuljetusten kannalta kysyntää Pohjanlahden ylittävällelaivayhteydelle voidaan arvioida nykyisin liikennöidyn Vaasa–Uumaja-välin pohjalta. Yhteysvälillä operoi nykyisin RG Line,jolla on 7 vuoroa viikossa molempiin suuntiin. RG Linen aluksenominaisuudet rajoittavat erikoiskuljetuksia eniten korkeudenpuolesta suurimman mahdollisen korkeuden ollessa 5,8 m.Suurin mahdollinen leveys on 8 m ja suurin massa 150 t.Internationella sjöfartsorganisationens IMO:s regler för svavelutsläpphar avsevärt ökat intresset för den mittnordiska transportkorridoren.Svavelhalten i tung bränsleolja har traditionelltkunnat uppgå till över 4 %, men fr.o.m. 1.1.2012 är den högstatillåtna halten 3,5 % och från och med år 2020 endast 0,5 %.Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen har emellertid definieratssom s.k. SECA-områden som innebär särskilt strikta begränsningarav svavelutsläppen och där svavelhalten i bränslefr.o.m. 1.7.2010 är begränsad till 1,0 % och från början av år2015 till endast 0,1 %. Enligt IMO:s experter kommer åtminstoneden ovan nämnda lägre gränsen att leda till att scrubberanläggningarinte längre räcker till utan att rederierna blirtvungna att välja en bränslekvalitet till ett avsevärt högre prisän det bränsle som används nu. Av utredning som kommunikationsministerietgenomförde framgår att det här leder tillatt sjöfarten på Östersjön blir betydligt dyrare än hittills ochtvingar rederierna att överföra de förhöjda kostnaderna på sjöfraktspriserna.(Kalli m.fl. 2009.)Delvis på grund av den här svavelförordningen och som en delav <strong>NECL</strong> <strong>II</strong>-projektet planeras en regelbunden fartygsförbindelsei Mittnorden mellan Finland och Sverige. På den finskasidan har Kaskö hamn utsetts till hamn, på den svenska sidanhar Gävle, Norrsundet, Sundsvall och Härnosand (se Suominen2012) lyfts fram som möjliga hamnar. Av dessa har Sundsvallröjt det största intresset och det har utformats planer på affärsverksamhetför en fartygsförbindelse mellan Kaskö ochSundsvall. Transportkorridoren har emellertid i sin helhet väcktstörre intresse i Sverige än i Finland, eftersom användningenav rutten för Finlands del medför extra lastningsåtgärder ochsålunda både ökade kostnaderna och mer tider i anslutning tilltransporterna.Enligt LogiWins utredning, som ingår i <strong>NECL</strong> <strong>II</strong> -projektet, bestårmer än 70 % av godstrafiken mellan Finland och Sverige/Norgeav metallindustrins transporter och av dem utgörs 23 procentenheterav metallindustrins projekttransporter som ocksåbildar en betydande del av specialtransporterna i Österbottenoch särskilt av specialtransporterna i regionen kring Vasa. Alltsom allt fraktades 2010 ca 4,0 miljoner ton gods mellan Finlandoch Sverige, mer än hälften transporterades mellan Nådendaloch Kapellskär. Förbindelsen Vasa-Umeå stod för 6 %, dvs. förca 240 000 ton. Enligt LogiWins prognos kan den planerade färjeförbindelseni Kaskö på årsnivå överta 70 000 - 450 000 tongods beroende på vilken affärsverksamhetsmodell som väljs.(LogiWin 2011.)För specialtransporternas del kan efterfrågan på en fartygsförbindelseöver Bottenviken bedömas utgående från rutten Vasa-Umeå som trafikeras nu. Förbindelsen sköts nu av RG Line somhar 7 turer per vecka i bägge riktningar. Egenskaperna hos RG:sfartyg begränsar specialtransporter mest i fråga om höjden, eftersomden högsta möjliga höjden är 5,8 m. Den största möjligabredden är 8 m och den största massan 150 ton.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten57RG Linen edustajan mukaan erikoiskuljetuksia viedään Vaasa–Uumaja-välillä noin 1–2 kertaa viikossa, tosin kysyntä vaihteleejonkin verran vuodenajan mukaan. Merkittävimmät virrat ovatUumajan suuntaan ja kohteina ovat erityisesti Uumajan rakennustyömaatja Norjan tietyömaat, minkä lisäksi Norjan puolellemenee vientituotteina runsaasti suurikokoisia moottoreita.RG Linen mukaan selvin muutos kysynnässä on tapahtunutNorjaan menevien kuljetusten osalta, jonne viedään tällä hetkelläaiempaa enemmän ylileveitä kuljetuksia. Suomen puolellaja Vaasan satamassa operoivan Beweship Oy:n edustajan mukaansuuriin projektikuljetuksiin käytetään kuitenkin yleensämieluummin erikseen tilattavia aluskuljetuksia kuin RG Linenkaltaista autolauttaa, jolla kulkee myös paljon matkustajia jajonka aikataulut eivät jousta kuljetuksen tarpeiden mukaan.Vaasan kautta kulkevalla korridorilla on käynnissä merkittäviälogistiikkahankkeita. Vaasassa on työn alla Vaasan seudun logistiikka-alue,ja vastaava hanke on käynnissä Ruotsin puolellaUumajassa nimellä Nordic Logistic Center i Umeå (NLC). Nämäsaattavat lisätä myös erikoiskuljetustoimijoiden mielenkiintoayhteysväliin, etenkin kun vahvistettu Vaskiluodon silta valmistuukesäkuussa 2012.Kaskisten kautta kulkevan laivayhteyden etuna olisi, että Ruotsinpuolella satama olisi etelämpänä kuin Uumajassa. EsimerkiksiSundsvallista päästäisiin näin lyhyemmällä tiekuljetuksellasekä Trondheimiin että Tukholman suuntaan ja siitä eteenpäin.Suomen puolella Kaskinen on hyvin saavutettavissa, sillä valtatie8:aa on kehitetty erityisesti erikoiskuljetuksia silmälläpitäen. Myös tulevat parannushankkeet on suunniteltu siten,ettei useimmille erikoiskuljetuksille aiheudu merkittävää haittaa.Esimerkiksi keskikaiteiden väliin jätetään sellainen tila, ettäSEKV:n mitoitustavoitteiden mukainen ajoneuvo mahtuu sielläedelleen kulkemaan.Kokonaisuutena Keskipohjolan käytävän merkitys erikoiskuljetuksilleei ole nykyisellään kovin suuri. Kuvista 11–13 nähdään, ettämerkittävimmät Pohjanmaata koskevat kuljetusvirrat sijoittuvatSuomen länsirannikolle sekä <strong>Pohjanmaan</strong> ja suurimpien kaupunkienvälille. Myös Kaakkois-Suomen satamiin ja raja-asemilleviedään kuljetuksia, mutta esimerkiksi Pohjanmaa–Pori-välinreittilupien kysyntä (keskimäärin 29 lupaa vuodessa) on analyysinperusteella lähes yhtä suuri kuin lupien määrä PohjanmaaltaLappeenrantaan (Nuijamaa), Virolahdelle (Vaalimaa), Haminaanja Kotkaan tai takaisin yhteensä (31 lupaa vuodessa). Käytävälläon kuitenkin oma roolinsa juuri Suomen läpi Kaakkois-Suomeensuuntautuvissa vientikuljetuksissa sekä esimerkiksi Jyväskylänseudulta tulevissa kuljetuksissa. Lisäksi on syytä huomioida, ettäkysyntä on selvitetty menneiden viiden vuoden lupien perusteella,jona aikana taloudessa on tapahtunut hyvinkin merkittäviämullistuksia. Näkymät voivat muuttua tulevaisuudessa hyvinkinäkkiä ja ne ovat vaikeasti ennakoitavissa, minkä lisäksi kysyntäänvoidaan vaikuttaa ratkaisevasti esimerkiksi erilaisilla yhteysvälihankkeillaja uudenlaisia palvelukonsepteja kehittämällä.Enligt en representant för RG fraktas specialtransporter mellanVasa och Umeå ungefär 1–2 gånger per vecka, efterfrågan varieraremellertid lite beroende på årstiden. De mest betydandetransportströmmarna går mot Umeå och objekten utgörs särskiltav byggarbetsplatser i Umeå och vägbyggen i Norge, därutövergår rikligt med stora motorer på export till den norskasidan. Enligt RG Line har den tydligaste förändringen i efterfråganskett bland transporterna till Norge dit flera överbredatransporter för tillfället går än tidigare. Enligt en representantför Oy Beweship Ab, som opererar på finska sidan och i hamneni Vasa, använder man emellertid hellre särskilt beställdafartygstransporter för stora projekttransporter än bilfärjor somRG Line som också transporterar mycket passagerare och varstidtabeller inte kan anpassas flexibelt efter transportbehoven.Betydande logistiska projekt pågår längs korridoren via Vasa. IVasa arbetar man på att anlägga ett logistikområde för Vasaregionenoch ett motsvarande projekt pågår på den svenska sidanunder namnet Nordic Logistic Center i Umeå (NLC). Dessakan medföra ett ökat intresse för transportlederna bland specialtransportaktörerna,framför allt när den förstärkta bron tillVasklot blir färdig i juni 2012.Fördelen med en färjeförbindelse via hamnen i Kaskö vore atthamnen på den svenska sidan låg längre söderut än Umeå.Vägtransporten från Sundsvall till både Trondheim och i riktningmot Stockholm och därifrån framåt skulle vara kortare.Kaskö på den finska sidan är lättillgänglig, eftersom riksvägenhar utvecklats särskilt med tanke på specialtransporter. Ävenkommande förbättringsprojekt har planerats så att de flestaspecialtransporter inte berörs märkbart. Mellan mitträckenakommer man t.ex. att lämna tillräckligt med utrymme för ettfordon i enlighet med dimensioneringsmålsättningarna.I sin helhet har den mittnordiska transportkorridoren, så som dennu ter sig, inte särskilt stor betydelse för specialtransporterna.Som framgår av bilderna 11–13 är de viktigaste transportströmmarnasom berör Österbotten förlagda till Finlands västkust ochmellan Österbotten och de större städerna. Transporter går ocksåtill hamnarna och gränsövergångsställena i sydöstra Finland,men t.ex. efterfrågan på tillstånd för enskilda rutter för förbindelsenÖsterbotten - Björneborg (i genomsnitt 29 tillstånd perår) är på basis av analysen nästan lika hög som det sammanlagdaantalet tillstånd från Österbotten till Villmanstrand (Nuijamaa),till Vederlax (Vaalimaa), Fredrikshamn och Kotka eller tillbaka (31tillstånd per år). Korridoren spelar emellertid en speciell roll justmed tanke på exporttransporterna som går genom Finland motsydost och transporter t.ex. från regionen kring Jyväskylä. Dessutombör man lägga märke till att efterfrågan har utretts på basisav tillstånden under gångna år med mycket omfattande ekonomiskaomvälvningar. Utsikterna kan i framtiden ändras mycketsnabbt och de kan vara svåra att förutsäga. Det är dessutom möjligtatt t.ex. genom olika förbindelseledsprojekt och modernaservicekoncept på ett avgörande sätt påverka efterfrågan.www.midnordictc.net
58<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten7. Eri kuljetusmuotojenhyödyntämismahdollisuudetja operaattorienroolitSuuret kuljetukset ovat painottuneet Suomessa vahvasti tiekuljetuksiinetenkin maan sisäisissä kuljetuksissa. Merkittävänäsyynä ovat kustannukset, jotka puoltavat tiekuljetuksia esimerkiksirautatiekuljetuksiin verrattuna. Lisäksi tiekuljetuksiakäyttämällä vältetään ylimääräiset varastointi- ja kuormausvaiheet,koska teitse päästään suoraan lähtöpaikasta määräpaikkaan,mikä ei usein ole mahdollista muilla kuljetusmuodoilla.Meritse puolestaan kuljetetaan paljon vientituotteita.Tie- ja vesikuljetusten mahdollisuuksia ja niihin liittyviä ongelmiakartoitettiin haastattelemalla neljän eri yrityksen edustajiaVaasa Wind Exchange -tapahtumassa 20.3.2012. Haastateltavinaolivat toimitusjohtaja Ville Silvasti Kuljetusliike Ville SilvastiKuljetusliike Ville Silvasti Oy:stä, projektipäällikkö KimmoSaukkonen Havator Transport Oy:stä, myyntipäällikkö KimmoLehtola Finnish Sea Service Oy:stä sekä logistiikkapäällikkö SariVirtanen Meriaura Oy:stä.Eri kuljetusmuotoja koskevia haastatteluita täydennettiin puhelimitsekesäkuussa 2012. Haastateltaviksi valittiin Vaasan jaPietarsaaren satamien ja näissä satamissa toimivien satama- jakuljetusoperaattorien edustajia, rautatielogistiikan toimijanaVR Transpoint sekä Vaasan tärkeimmistä erikoiskuljetuksiatuottavista yrityksistä ABB ja Wärtsilä. Näiden sekä Vaasa WindExchange -tapahtuman haastattelujen keskeiset tulokset onkoostettu alle.7.1 TiekuljetuksetTiekuljetusten tärkeimpinä kohteina operaattorit näkevät satamat,mikä kertoo siitä, että kuljetusmuotojen yhteispelin toimivuuson keskeisessä asemassa ja tiekuljetukset muodostavatusein vain osan koko kuljetusketjusta - näin on etenkin vientivoittoisillatoimialoilla. Satamilla on kuitenkin merkitystä myösmaakuljetusten solmupisteinä, sillä satamissa on usein esim.eri toimijoiden varastoja ja terminaaleja. Osa kuljetuksista käykinsatamassa vain kääntymässä, vaikka sekä edeltävä että seuraavakuljetusvaihe olisivat maakuljetuksia.7. Möjligheterna attutnyttja olika transportsättoch operatörernasrollerDe stora transporterna har i Finland fokuserats starkt på vägtransporternaframför allt när det gäller transporterna i inlandet.En betydande orsak som talar för vägtransporterna t.ex. ijämförelse med järnvägstransporterna är kostnaderna. Vid vägtransporterundviker man dessutom extra mellanlagringar ochlastningar, eftersom det är möjligt att ta sig direkt från avgångsställettill destination längs vägarna, vilket ofta inte är möjligt isamband med andra transportformer. Sjövägen fraktas igen enstor del av exportprodukterna.Möjligheterna i anslutning till väg- och sjötransporterna ochproblemen i anknytning till dem kartlades genom intervjuerav företrädare för fyra företag på Vasa Wind Exchange-evenemanget20.3.2012. VD Ville Silvasti vid Kuljetusliike Ville SilvastiOy, projektchef Kimmo Saukkonen vid Havator Transport Oy,försäljningschef Kimmo Lehtola vid Finnish Sea Service Oy ochlogistikchef Sari Virtanen vid Meriaura Oy intervjuades.Intervjuerna om olika transportsätt kompletterades med telefonintervjueri juni 2012. För intervjuerna valdes företrädareför hamnarna i Vasa och Jakobstad och för transportoperatörernasom verkar i de här hamnarna, för VR Transpoint somaktör inom järnvägslogistiken samt för ABB och Wärtsilä, Vasasviktigaste företag som producerar specialtransporter. De viktigasteresultaten av de här intervjuerna och intervjuerna somfördes under Vaasa Wind Exchange-evenemanget har sammanställtshär nedan.7.1 VägtransporterOperatörerna anser att hamnarna är de viktigaste objekten förvägtransporterna. Det här vittnar om att ett fungerande samspelmellan transportsätten är en central faktor och att vägtransporternaofta endast utgör en del av hela transportkedjan- det här är fallet särskilt inom exportdominerade branscher.Men hamnarna är också viktiga för landtransporterna i egenskapav knutpunkter, eftersom olika aktörer ofta har lager ochterminaler just i hamnarna. En del av transporterna kommeralltså till hamnarna endast för att avgå därifrån igen, eftersomdet föregående och efterföljande transportskedet utförs somlandtransport.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten59<strong>Pohjanmaan</strong> tieverkon todetaan olevan yleisesti ottaen suhteellisenhyvässä kunnossa erikoiskuljetuksia ajatellen. Merkittävimpiäongelmakohtia ovat heikot sillat, mutta ongelmiaon vähemmän kuin Suomessa yleisesti ottaen. Myös keväisinteille ilmestyviä painorajoitusmerkkejä pidetään perusteluiltaanjossain määrin kyseenalaisina. Erikoiskuljetusten huomiointitoimii nykyisellään suhteellisen hyvin. Erikoiskuljetustenedellyttämää infrastruktuuria, kuten sopivia pysähdyspaikkoja,soisi tosin haastateltavien mukaan olevan enemmänkin, muttatässä suhteessa tilanne on sama koko maassa.Kantavuustietojen rajallinen saatavuus nousi esille tiekuljetuksissaoperoivien yritysten kommenteissa. Yritykset kykenevätitse arvioimaan hyvin reittien mahdollistamat kuljetukset ulottumienpuolesta, mutta kantavuustiedot pitää hankkia viranomaisilta.Tieto ei kulje optimaalisesti osapuolien välillä, mikäkertoo jonkinasteisesta luottamuspulasta. Lisäksi ongelmanaon, että kantavuusasiantuntemus keskittyy Liikennevirastoonja on siellä pitkälti yhden työntekijän varassa.Toiveissa on myös muutoksia erikoiskuljetuksia koskevaan lainsäädäntöön.Kuljetuskapasiteetti olisi mahdollista hyödyntäähuomattavasti paremmin, jos erikoiskuljetuksissa olisi sallittuakuljettaa mukana toista, pienempää kappaletta. Muutoksia kaivataanmyös siihen, miten erikoiskuljetusperävaunut nähdäänja mitä niiden kohdalla sallitaan suhteessa tavallisiin perävaunuihin.Myös ajoaikoja koskeviin rajoituksiin ja lepoaikoihinkaivataan joustomahdollisuuksia poikkeustilanteissa, jottei aikataulunvenyessä jouduttaisi valitsemaan liikenteen tukkimisenja varahenkilön hälyttämisen välillä.Vägnätet i Österbotten konstateras allmänt sett vara i relativtbra skick med tanke på specialtransporter. Mest problem gerde svaga broarna, men problemen är färre här än i Finland iallmänhet. Motiveringarna till de trafikmärken om viktbegränsningarnasom dyker upp längs vägarna om våren ifrågaställsi viss mån. <strong>Specialtransporter</strong>na beaktas numera relativtväl. Den infrastruktur som specialtransporter förutsätter, t.ex.lämpliga rastställen kunde det enligt de intervjuade personernafinnas flera av, men i det här hänseendet är situationen densamma i hela landet.Den begränsade tillgången på uppgifter om bärförmågor lyftesfram i kommentarerna av företagen som opererar med vägtransporter.Företagen kan själva bra bedöma vilka transportersom är möjliga på vilka rutter när det gäller höjd och bredd,men uppgifter om bärförmåga måste företagen få av myndigheterna.Informationsutbytet förlöper inte optimalt mellanparterna, vilket vittnar om en viss förtroendebrist. Problemetär också att sakkunskapen om bärförmåga är koncentrerad tillTrafikverket och i hög grad till en enda person.Man önskar sig också ändringar i lagstiftningen om specialtransporter.Transportkapaciteten kunde utnyttjas betydligtbättre, om det var tillåtet att transportera ett annat, mindreföremål i samband med specialtransporten. Det behövs ocksåändringar som berör sättet att betrakta specialtransportsläpvagnaroch vad som är tillåtet i samband med dem jämfört medvanliga släpvagnar. Man behöver även möjligheter att få avvikafrån bestämmelserna om körtider och vilotider i undantagsfall,för att inte behöva välja mellan att stocka trafiken eller kalla inreservpersonal när tidtabellerna drar ut på tiden.7.2 VesikuljetuksetVesikuljetusten etuna muihin kuljetusmuotoihin nähden onmahdollisuus kuljettaa kiistatta suurempia esineitä. Toisin kuintiekuljetuksissa, vesikuljetuksissa ei myöskään tunneta erikoiskuljetus-käsitettä,joten suuretkaan esineet eivät aiheuta muihinnähden ylimääräistä byrokratiaa tavanomaisten rahtikirjojenlisäksi. Esineet voidaan useimmiten viedä suoraan laivaantai proomuun pyörien päällä joko perän tai kyljen kautta. Merkittävimpänäteknisenä haasteena vesikuljetuksissa nähdäänlastin kiinnitys ja laivan vakavuus.Yhteistyö satamaoperaattorien ja kuljetusyritysten välillä toimiihaastattelujen perusteella hyvin. Yleisesti ottaen varastointikapasiteetti(sekä hallit että kentät) ja peruspalvelut järjestyvätsuurissa kaupallisissa satamissa yleensä helposti. Piensatamissataas aikatauluista voidaan sopia joustavammin, mikä helpottaatilannetta kuljetusoperaattorin näkökulmasta.7.2 SjötransporterFördelen med sjötransporten jämfört med andra transportsättär möjligheten att transportera klart större föremål. Närdet gäller sjötransporter känner man inte till, i motsats tillvägtransporterna, begreppet specialtransport, så att äventransporter av stora föremål utförs utan, jämfört med andratransportsätt, extra byråkrati förutom de vanliga fraktsedlarna.Föremålen kan vanligtvis transporteras på hjul direkt till fartygeteller pråmen och lastas ombord från aktern eller sidan.Fastgörandet av lasten och fartygets stabilitet anses utgöra destörsta tekniska utmaningarna i samband med sjötransporter.Samarbetet mellan hamnoperatörerna och transportbolagenförlöper utgående från intervjuerna bra. Lagerkapacitet (såvälhallar som fält) och basservice ordnas i allmänhet lätt i de storahandelshamnarna. I små hamnar är det å andra sidan möjligtatt komma överens om flexibla tidtabeller vilket underlättar arbetetur transportoperatörens synvinkel.www.midnordictc.net
60<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenVesikuljetukset painottuvat haastattelujen perusteella selvästikansainvälisiin kuljetuksiin. Esteenä vesiliikenteen laajemmallehyödyntämiselle myös Suomen sisäisissä kuljetuksissa on etenkinkuljetusvirtojen ohuus ja siitä aiheutuva linjaliikenneyhteyksienvähyys. Vesitse kuljettaminen lisäisi helposti ylimääräisiäkuormaus- ja varastointivaiheita ja kasvattaisi näin ollenkuljetuskustannuksia. Lisäksi merikuljetusalan on lähes mahdotontayltää tiekuljetusten mahdollistamaan joustavuuteen,jota elinkeinoelämä toisinaan tarvitsee kiireellisten kuljetustarpeidenpaineessa.7.3 RautatiekuljetuksetRautateillä on oma roolinsa suurten kuljetusten kuljetusketjuissa,vaikka maksimiulottumat rajoittuvat korkeuden ja leveydenosalta melko vaatimattomiin mittoihin tie- ja etenkin vesikuljetuksiinverrattuna. Rautatiekuljetusten ominaisuudet ovatsuotuisat esim. muuntajakuljetuksille, joiden ulottumat eivätyleensä ole kovin suuret mutta joilla voi olla hyvinkin paljonmassaa, minkä takia soveltuvan reitin löytäminen maanteitseon hankalaa. Muuntajia viedäänkin jonkin verran rautateitselähelle muuntamoasemia, jolloin vain viimeinen, tyypillisestikorkeintaan muutaman kilometrin osuus kuljetaan teitse. Näitäosuuksia lähimmältä rautatieliikennepaikalta muuntamoasemalleon määritelty usein SEKV:n suurmuuntajareiteiksi.Rautatieviranomainen on määritellyt rautateille liikkuvalle kalustollesuurimmat sallitut ulottumat (ks. Ratahallintokeskus2006). Näiden mahdollistamat kappaleiden koot (kuljetusalustamukaan lukien) on esitetty kuvassa 19. Katkoviivalla esitettyliikkuvan kaluston ulottuma (LKU) on voimassa erikseen määritellyillärataosilla, joilla aukean tilan ulottuma (ATU) on laajennettuvastaavasti. VR Transpointin teknisen asiantuntijanmukaan kuvassa esitetyistä ulottumista on mahdollista poiketaetenkin leveyssuunnassa, jolloin kyseessä on rautateiden erikoiskuljetus.Leveyssuunnassa on mahdollista kuljettaa maksimissaannoin 4 metriä leveää kuljetusta, jonka jälkeen leveysalkaa aiheuttaa liian paljon käytännön hankaluuksia. Korkeudenosalta 5,3 metrin rajaa ei juuri ylitetä, sillä tämän jälkeen sähköistetyillärataosuuksilla joudutaan joko maadoittamaan junatai katkaisemaan virta ajojohtimista, mikä aiheuttaa runsaastiennakkosuunnittelua, erityisjärjestelyitä ja kustannuksia.Sjötransporterna är utgående från intervjuerna tydligt inriktadepå internationella transporter. Hinder för ett mera utbrettutnyttjande av sjötrafiken även i samband med de inhemskatransporterna i Finland utgör framför allt de tunna transportströmmarnaoch, som resultat av det, de knappa linjetrafikförbindelserna.Transporterna sjövägen medför lätt extra lastningoch lagring och höjer därmed transportkostnaderna. Dessutomär det nästan omöjligt för sjötransportbranschen att nå upptill samma grad av flexibilitet som vägtransporterna förmår erbjudaoch som näringslivet ibland behöver när det gäller atttransportera gods snabbt.7.3 JärnvägstransporterJärnvägarna har en egen roll i kedjorna av stora transporter,trots att de maximala profilerna med tanke på höjd och breddär tämligen anspråkslösa jämfört med väg- och i synnerhet sjötransporterna.Järnvägstransporternas egenskaper gynnar t.ex.transporter av transformatorer vars dimensioner vanligtvis inteär så omfattande, men som kan ha en mycket stor massa somgör det svårt att hitta en lämpligt vägrutt. Transformatorer transporterasi någon mån längs järnvägen fram till en transformatorstationså att endast den sista sträckan, vanligtvis högst någrakilometer, utförs längs vägen. De här sträckorna från närmstatrafikplats för järnvägstransporter till transformatorstationenhar ofta definierats i SEKV som stortransformatorrutt.Järnvägsmyndigheterna har fastställt de största tillåtna profilernaför rullande materiel på järnvägarna (se Banförvaltningscentralen2006). Storleken på föremål som profilerna möjliggör(inklusive transportunderlaget) visas på bild 19. Fordonsprofilenför rullande materiel (LKU) som anges med streckad linjegäller för särskilt fastställda banavsnitt där normalsektionenför fria rummet (ATU) har breddats därefter. Enligt VR Transpointstekniska expert är det möjligt att avvika från de profilersom anges på bilden framför allt när det gäller bredden. Detär då fråga om en specialtransport. Bredden på en transportkan uppgå till maximalt ca 4 meter, därefter börjar transportenmedföra för stora praktiska problem. Höjdgränsen på 5,3meter överskrids just inte, eftersom man på elektrifierade banavsnittdå är tvungen att antingen jorda tåget eller koppla urströmmen ur kontaktledningarna, vilket kräver omfattande förhandsplanering,specialarrangemang och medför kostnader.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten61korkeus/höjd(m)6,05,04,03,02,01,00,00,0 1,0 2,0 3,0 4,0leveys/bredd(m)Kuva 19. Suurimmat Liikenneviraston määrittelemien maksimiulottumienmahdollistamat mitat rautatiekuljetuksille. Poikkeustilanteissanämä ulottumat on mahdollista ylittää, tosinvarsin rajallisesti.Erikoiskuljetukset Suomen rautateillä ovat VR Transpointinedustajan mukaan vähintään viikoittaista toimintaa, etenkinvientikuljetuksia voi mennä useitakin viikossa. Erityisen vilkassuunta on Venäjälle ja muihin itäisen Euroopan maihin ja juuritämän suunnan kysyntä on selvästi kasvussa. Myös satamiinviedään suuria kuljetuksia rautateitse. Eniten kuljetetaan varsinkinkotimaassa muuntajia, muita tyypillisiä kuljetuksia ovaterilaiset koneet ja laitteet.VR Transpointin teknisen asiantuntijan mukaan suuri hankaluusrautateiden erikoiskuljetuksissa on rataverkon ruuhkaisuus.Erikoiskuljetus aiheuttaa rautateille ylimääräisen, useinhitaasti liikkuvan junan, jonka sovittaminen normaalin liikenteenvalmiiksi tiukkojen aikataulujen sekaan voi olla hankalaa.Kaksoisraiteilla joudutaan katkaisemaan liikenne toiseltakinraiteelta kuormaulottuman ylittyessä, mikä lisää erikoiskuljetuksenaiheuttamia häiriöitä muulle liikenteelle.Kuormaulottuma // LastprolLastprofilKuormaulottuman supistus käytössävälillä Helsinki - Pasila - Ilmala /Inskränkt lastprol i bruk på bansträckanHelsingfors - Böle - IlmalaLiikkuvan kaluston ulottuma /fordonsprol för rullande fastKuormaulottumansupistus käytössävälillä Helsinki - Pasila -Ilmala / Inskränktlastprofil i bruk påbansträckanHelsingfors - Böle -IlmalaBild 19 . De största måtten för järnvägstransporter som de avTrafikverket fastställda maximala profilerna tillåter. De härprofilerna kan undantagsvis överskridas men inom tämligensnäva gränser.<strong>Specialtransporter</strong> utförs enligt VR Transpoints representantminst en gång per vecka längs Finlands järnvägar, framför alltkan det förekomma flera exporttransporter per vecka. Särskiltlivlig är trafiken till Ryssland och övriga östeuropeiska länderoch särskilt efterfrågan på transporter i den här riktning ökarständigt. Men även till hamnarna går stora transporter längsjärnvägen. Särskilt inom Finland transporteras mest transformatorer,andra typiska transporter är maskiner och anordningar.Enligt VR Transpoints tekniska expert är trängseln på bannätetsynnerligen besvärlig för specialtransporterna längs järnvägen.<strong>Specialtransporter</strong> innebär för järnvägarna ytterligare ett tågsom ofta rör sig långsamt och som det kan vara svårt att anpassatill de redan strikta tidtabellerna som råder i normal trafik.Även på dubbelspår är man tvungen att avbryta trafiken på detparallella spåret när fordonsprofilen överskrids, vilket ökar specialtransporternasstörande inverkan på den övriga trafiken.www.midnordictc.net
62<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten7.4 <strong>Pohjanmaan</strong> mahdollisuudet eri kuljetusmuotojenosalta<strong>Pohjanmaan</strong> alueella on maantieteellisten ja liikenneverkollistenominaisuuksien perusteella melko hyvät edellytyksetsiirtää erikoiskuljetuksia teiltä muihin liikennemuotoihin.<strong>Pohjanmaan</strong> sijainti Pohjanlahden rannikon myötäisesti mahdollistaisivesikuljetusten nykyistä aktiivisemman hyödyntämisen:alueen 16 kunnasta vain Isokyrö, Laihia ja Vähäkyrö ovattäysin vailla rannikkoyhteyttä, ja lisäksi Kruunupyyn ja Pedersörenkohdalla ahtaat salmet ja sillat estävät käytännössä yhteydetLuodonjärveltä Pohjanlahdelle. Varsinaisia rahtisatamia eitosin ole monessa kunnassa, mutta Öjenin tuulivoimalan nasellintuonti proomulla Vaasan Kronvikiin toimii esimerkkinä siitä,että erikoiskuljetusten kannalta käyttökelpoisia piensatamiakinon löydettävissä.Suoran ratayhteyden päässä ovat <strong>Pohjanmaan</strong> satamista Vaskiluoto,Pietarsaari ja Kaskinen, ja myös näiden satamien omatominaisuudet lastinkäsittelyn ja varastoinnin puolesta ovatsuurten kuljetusten tarpeiden kannalta hyvät. Edellisten lisäksiKristiinankaupungin Karhusaaressa on syväsatama, joka muistapoiketen ei ole kaupungin vaan Pohjolan Voima Oy:n omistuksessa.Satamat ovat pääsääntöisesti hyvien yhteyksien päässävt 8:aa pitkin kulkevalta SEKV-runkoreitiltä. Kristiinankaupunginsataman kuljetuksien esteenä ei ole painorajoitettuja siltojaeikä korkeus- tai leveysrajoitteita tierekisterin mukaan. MyösKaskisten sataman yhteydet vt 8:lle ovat hyvät: Ainoastaan yksisilta rajoittaa kaikista painavimpia kuljetuksia, ja ainoat korkeusrajoitteetovat kaksi hiukan alle 7 metrin jäävää puoliportaalia,joista matalamman alikulkukorkeudeksi tierekisterissäon ilmoitettu 6,8 m. Pietarsaaren satamakuljetuksien esteenäei ole korkeus- eikä leveysrajoitteita, mutta nykyisellä suoraankt 68:aa pitkin kulkevalla SEKV-reitillä on kolme siltaa, jotka rajoittavatraskaimpia kuljetuksia. Ehdotetulla uudella reitillä ongelmiavoi aiheuttaa st 741:n ja st 749:n kiertoliittymä, muttamuita esteitä reitillä ei ole. (Liikennevirasto 2012.)Vaasan satama on kärsinyt jonkin verran saavutettavuusongelmista.Molemmilla sinne johtavilla tieyhteyksillä on kantavuusrajoitteisiasiltoja ja SEKV-reitti kulkee aivan kaupungin keskustanläpi. Ongelmien takia parempina satamina Suomessapidetään erikoiskuljetusten näkökulmasta mm. Ajosta Kemissä,Raahea, Mäntyluotoa Porissa, Raumaa ja Haminaa. MyösVaasan suurimpien erikoiskuljetuksia tuottavien teollisuusyritysten,ABB:n ja Wärtsilän, tuotteista selvä enemmistö meneevientiin, joten satamien tarjoamilla edellytyksillä on merkitystäniiden tuotteiden kuljetusketjuille. Vaskiluodon satamaan eiole kummankaan yrityksen toimipisteestä matkaa kuin joitakinkilometrejä. Vaasan satamaan liittyvistä rajoitteista johtuenVaasan kuljetukset viedään kuitenkin pääsääntöisesti eteläisenSuomen satamiin Porin Mäntyluotoon, Raumalle, Turkuun taiHelsingin Vuosaareen ja sieltä meritse Euroopan suuriin satamiin.7.4 Österbottens möjligheter med tanke påolika transportsättInom Österbotten består geografiskt och trafiknätsmässigtsett tämligen goda förutsättningar för en överföring av specialtransporterfrån vägarna till andra trafikformer. Det geografiskaläget längs med Bottniska vikens kust skulle möjliggöraaktivare utnyttjande av sjötransporter än hittills: av regionens16 kommuner är det endast Storkyro, Laihela och Lillkyro somfullständigt saknar kust. Dessutom förhindrar de smala sundenoch broarna vid Kronoby och Pedersöre i praktiken förbindelserfrån Larsmosjön till Bottniska viken. Egentliga godshamnarfinns visserligen inte i många kommuner, men transporten avnasellen till vindkraftverket i Öjen med pråm till Kronvik i Vasaär ett exempel på att det finns funktionsdugliga små hamnarsom kan utnyttjas för specialtransporter.Av Österbottens hamnar har Vasklot, Jakobstad och Kasködirekt anslutning till bannätet och även dessa hamnars egnafunktioner med tanke på lasthantering och lagring tillgodoserväl de behov som stora transporter väcker. Förutom de somnämnts här är Björnö hamn i Kristinestad en djuphamn som tillskillnad från andra inte ägs av staden utan av Pohjolan VoimaOy. Hamnarna har i regel goda förbindelser till SEKV-stamruttensom löper längs riksväg 8. Det finns enligt vägregistret ingabroar med viktbegränsningar eller begränsningar med tanke påhöjd eller bredd som hindrar transporter från och till hamneni Kristinestad. Även hamnen i Kaskö har goda förbindelser tillriksväg 8: Endast en bro utgör begränsning för de allra tyngstatransporterna och de enda hindren i fråga om höjd är två halvportalersom är lite lägre än 7 meter. I vägregistret har 6,8 muppgetts som den lägre vägportalens underfartshöjd. Inga begränsningari fråga om höjd eller bredd hindrar hamntransporternai Jakobstad, men längs SEKV-leden som för nuvarande löperrakt längs stamväg 68 finns tre broar som begränsar tyngretransporter. Rondellen i anslutning till regionvägarna 741 och749 kan medföra problem på den nya rutt som nu föreslås, övrigahinder finns däremot inte längs rutten. (Trafikverket 2012.)Hamnen i Vasa har haft vissa tillgänglighetsproblem. Båda vägförbindelsernasom leder till hamnen har broar med begränsadbärförmåga och SEKV-rutten löper direkt genom stadenscentrum. På grund av problemen anses bl.a. följande hamnari Finland med tanke på specialtransporter vara bättra än Vasklot:Ajos i Kemi, Brahestad, Mäntyluoto i Björneborg, Raumooch Fredrikshamn. Största delen av produktionen hos ABB ochWärtsilä, som är de största industriföretagen i Vasa som producerarspecialtransporter, går på export och därför spelar hamnarnasförutsättningar en viktig roll för de här produkternastransportkedjor. Avståndet från båda företagens verksamhetsställentill hamnen på Vasklot omfattar endast några kilometer.På grund av Vasa hamns begränsningar förs transporterna frånVasa i huvudsak ändå till hamnarna i södra Finland, till Mäntyluotoi Björneborg, Raumo, Åbo eller Nordsjö i Helsingforsoch därifrån sjövägen till de stora hamnarna i Europa.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten63Vaasan sataman tilanne paranee kuitenkin jonkin verran, kunparannettavana ja vahvistettavana oleva Vaskiluodon siltavalmistuu juuri tämän raportin viimeistelyn aikoihin. Itse satamaanvalmistui viime vuonna raskaskuljetusramppi, jonkaansiosta edellytykset raskaille ro-ro-kuljetuksille ovat aiempaaparemmat. Lisäksi satamaan on hankittu aiemman raskaanLiebherr-nosturin lisäksi toinen samanlainen mobiilinosturi,jotka pystyvät yhdessä nostamaan noin 200 tonnin kuormiasuoraan laivaan. Myös varastointimahdollisuuksia pidetään hyvinä,joten kokonaisuutena Vaasan satamalla on hyvät edellytyksettoimia osana erikoiskuljetusketjuja.Erikoiskuljetukset vesitse kärsivät Pohjanmaalla rajallisistalinjaliikenneyhteyksistä. Vaasan satamasta on tällä hetkellävain yksi linjaliikenneyhteys, jolloin kuljetukset vaatisivat useinerillisen projektikuljetuksen. Pietarsaaresta yhteyksiä on hiukanenemmän. Pietarsaaren sataman edustajan mukaan satamastalaivataan säännöllisesti NCE:n (Nordpipe Composite EngineeringOy) kookkaita tuotteita meritse Raumalle, mikä toimii esimerkkinärannikon suuntaisesta kuljetusvirrasta vesitse. SekäPietarsaaren että Vaasan satamaan tuodaan haastattelujenmukaan jonkin verran suuria kuljetuksia myös rautateitse, muttatiekuljetukset muodostavat ehdottoman enemmistön.<strong>Pohjanmaan</strong> rataverkosta sähköistettyjä ovat <strong>Pohjanmaan</strong> rataja Seinäjoelta Vaasaan vievä, vastikään sähköistetty osuus.Pääradalta erkanee lisäksi Seinäjoen kohdalla Kaskisiin sähköistämätönrataosuus ja Pännäisten kohdalla Pietarsaareenniin ikään sähköistämätön pisto. Täysin ilman ratayhteyttä ovat<strong>Pohjanmaan</strong> kunnista Korsnäs, Kristiinankaupunki, Luoto, Maalahtija Vöyri.Rautateitse viedään jo nykyisellään Vaasasta ainakin ABB:nja Wärtsilän kuljetuksia. Etenkin itärajalle suuntautuvissa kuljetuksissarautatietä käytetään jonkin verran, mutta satamiinhuomattavasti vähemmän. Lyhytmatkaisemmissa kuljetuksissarautatie valitaan harvoin kuljetusmuodoksi. Myös ABB:n jaWärtsilän tuotantolaitoksille vietävissä kuljetuksissa käytetäänharvoin rautateitä. Intoa valita rautatie kuljetusmuodoksi hillitsevätrautatiekuljetusten korkeat hinnat.Valtatie 8:aa pitkin kulkeva reitti kiertää Vaasan kohdalla katuverkonkautta. Paljon raskasta liikennettä joutuu näin kulkemaantaajaman läpi, mikä ei ole toivottava tilanne. Erilaisiatavoitteita on ollut vaikea sovittaa yhteen, mistä johtuen reitilläon ollut jonkin verran ongelmakohtia. Tällaisia rauhoittamistavoitteitaon ollut myös esimerkiksi Wärtsilän Järvikadun tehtaanlähistöllä, joka sijaitsee aivan Vaasan keskustan tuntumassakeskellä kaupunkirakennetta. Wärtsilän tehtailta olisi kuitenkinkäytännössä suora yhteys rautatielle, joten tämä voisi tarjotamahdollisuuden vähentää raskasta liikennettä katuverkolta.Vasa hamns situation förbättras emellertid i viss mån, när Vasklotbronsom håller på att saneras och förstärkas blir färdigsamtidigt som den här rapporten färdigställs. I själva hamnenanlades i fjol en ramp för tunga transporter och tack vare denär förutsättningarna för tunga ro-ro-transporter bättre än tidigare.Den tidigare tunga Liebherr-kranen i hamnen har kompletteratsav en ytterligare likadan mobilkran. Tillsammanskan kranarna lyfta laster på ca 200 ton direkt från fartyg. Ävenlagermöjligheterna anses vara goda, och Vasa hamn har i sinhelhet goda förutsättningar för att bilda en del i specialtransportkedjor.<strong>Specialtransporter</strong>na sjövägen hindras av de begränsadelinjetrafikförbindelserna i Österbotten. Det finns för tillfälletendast en linjetrafikförbindelse från hamnen i Vasa, varförtransporterna ofta skulle kräva särskilda projekttransporter.Från Jakobstad är förbindelserna lite flera. Enligt representantenför hamnen i Jakobstad skeppas regelbundet NCE:s (NordpipeComposite Engineering Oy) skrymmande produkter frånhamnen sjövägen till Raumo, vilket är ett exempel på transportströmmensjövägen längs med kusten. Såväl till hamneni Jakobstad som till hamnen i Vasa anländer på basis av intervjuernaett visst antal transporter även längs järnvägen, menvägtransporterna utgör den absoluta majoriteten.Elektrifierade i det österbottniska bannätet är Österbottenbananoch banavsnittet från Seinäjoki till Vasa som elektrifieradesnyligen. Från huvudbanan avgår vid Seinäjoki dessutomett oelektrifierat banavsnitt till Kaskö och vid Bennäs ett likasåoelektrifierat spår till Jakobstad. Av kommunerna i Österbottenär Korsnäs, Kristinestad, Larsmo, Malax och Vörå helt utanbanförbindelse.Redan nu transporteras åtminstone ABB:s och Wärtsiläs produkterlängs järnvägen. Särskilt för transporter som går i riktningmot östgränsen utnyttjas järnvägen i viss mån, men i märkbartmindre utsträckning för transporter till hamnarna. Järnvägenväljs sällan som transportsätt för korta transporter. Även förtransporter till ABB:s och Wärtsiläs produktionsanläggningarutnyttjas järnvägen sällan. Det är järnvägstransporternas högapris som dämpar intresset för den här transportformen.Rutten längs riksväg 8 går i Vasa längs gatunätet. En omfattandetung trafik går sålunda genom tätorten, vilket inte är önskvärt.Det har varit svårt att sammanjämka olika målsättningaroch därför har det förekommit vissa problematiska punkterlängs rutten. Man har strävat efter att lugna trafiken även t.ex.i närheten av Wärtsiläs fabrik på Träskgatan som ligger alldelesi närheten av Vasa centrum mitt i stadsstrukturen. Från Wärtsiläsfabriker finns emellertid i praktiken en direkt förbindelsetill järnvägen och det här kunde erbjuda en möjlighet att minskaden tunga trafiken i gatunätet.www.midnordictc.net
64<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i ÖsterbottenRautateihin liittyvät hankaluudet ovat pitkälti samankaltaisiakuin vesikuljetuksia koskevat. Lyhyellä varoitusajalla on hankalajärjestää kuljetusta, joten kuljetustarpeen tulisi olla tiedossahyvissä ajoin kuljetuksen suunnittelua ja aikataulujen sovittamistavarten. Rautatiekuljetuksesta aiheutuu useimmitenylimääräisiä lastausvaiheita, jotka voivat suurien kappaleidenkohdalla olla erittäin työläitä, koska esimerkiksi kuorman sitominenon usein oma projektinsa. Lisäksi kuljetusmuodon vaihdostavoi aiheutua lisää varastointivaiheita, mikä lisää edelleenkuljetuksen rahallisia ja aikakustannuksia.7.5 Toimijoiden tehtäväjakoErikoiskuljetusalalla kuljetusten suorittamisesta ja tarvittavistaluvista vastaavat tyypillisesti kuljetuksiin erikoistuneet operaattorit,joilta kuljetusten tarvitsijat tilaavat palvelunsa. Kuljetusoperaattoritmyös suunnittelevat kuljetusreitit pääsääntöisestiitse ja käyttävät tilannekohtaisesti oman harkintansa mukaankuljetusketjussa myös muita kuljetusmuotoja kuin sitä, jollane itse operoivat. Esimerkiksi ABB:n ja Wärtsilän haastatelluttyöntekijät ovat sitä mieltä, että käytettävät kuljetusreitit eivätole olennaisia heidän työnsä kannalta eivätkä edes käytettävätkuljetusmuodot ole välttämättä heidän tiedossaan. Toimijat eivätlöytäneet huomautettavaa operaattorien tarjoamasta palvelustavaan kertoivat olevansa siihen tyytyväisiä.Näkemykset eri kuljetusmuotojen rooleista eriävät jonkin verranhaastateltavan edustaman sektorin mukaan. Yhtä mieltä ollaansiitä, että yhteisissä eri kuljetusmuotoja käyttävissä hankkeissa,joissa toimijat ovat vuorotellen toistensa alihankkijoina,eri osapuolien työnjako toimii hyvin. Tieoperaattorit ovat sitämieltä, että kuljetusmuotojen välinen jakauma on nykyiselläänmelko optimaalinen, mutta merikuljetuspuolella ollaan pääasiallisestisitä mieltä, että vesikuljetuksia voitaisiin hyödyntäähuomattavasti nykyistä enemmänkin ja <strong>Pohjanmaan</strong> rannikollakintähän tarkoitukseen soveltuvia satamia on runsaasti.Rautatiepuolella hankaluutena ovat rataverkon kapasiteettirajoitteet,joiden takia projektikuljetusten sovittaminen säännöllisenliikenteen sekaan on hankalaa etenkin vilkkaimmin liikennöidyillärataosilla.Haastateltavien enemmistö on sitä mieltä, että erikoiskuljetuksiakoskevia kyselyjä tulee paljon jo kuljetettavan esineensuunnitteluvaiheessa. Toistuvasti tulee kuitenkin vastaan sellaisiakintilanteita, joissa kuljettavaksi annetaan sellaista tavaraa,jota ei ole suunniteltu kuljetettavaksi, mikä aiheuttaa esim.sidontaongelmia. Pahimmassa tapauksessa toimeksiannostajoudutaan tällaisessa tilanteessa kieltäytymään. Ongelmia voiaiheutua myös siitä, että kuljetettavan esineen mitat tai massamuuttuvat projektin aikana. Pienikin muutos voi aiheuttaa esimerkiksisen, että joudutaan ottamaan käyttöön ominaisuuksiltaantäysin erilainen lavetti kuin alun perin on kaavailtu.Svårigheterna i anslutning till järnvägen är i stort sett likadanasom i samband med sjötransporterna. Det är svårt attordna transporter på kort varsel och därför borde man kännatill transportbehovet i god tid så att man kan planera transportenoch anpassa tidtabellerna. Järnvägstransporterna medföroftast extra lastningar som då det gäller stora föremål kan varasynnerligen arbetsdryga, eftersom t.ex. redan fastgörandet avlasten ofta utgör ett eget projekt. Dessutom kan bytet av transportsättmedföra extra lagring, vilket ytterligare ökar de ekonomiskaoch tidsmässiga kostnadsfaktorerna.7.5 Aktörernas uppgiftsfördelningKännetecknande för specialtransportbranschen är att de sombehöver transporter beställer dem hos särskilda operatörersom är specialiserade på transporter och som ansvarar förutförandet och för anskaffningen av de tillstånd som behövs.Transportoperatörerna planerar i regel även transportrutternasjälva och tillämpar efter eget övervägande och från fall tillfall även andra transportformer i transportkedjan än de somde själva representerar. De medarbetare vid ABB och Wärtsiläsom intervjuades anser att transportrutterna som användsinte är väsentliga med tanke på deras arbete och de kännernödvändigtvis inte ens till vilka transportsätt som används. Aktörernahade ingenting att kritisera angående de tjänster somoperatörerna erbjuder utan uppgav sig vara nöjda med dem.Uppfattningarna om de olika transportformernas roller varierari viss mån enligt vilken sektor de som intervjuas representerar.Man är av samma åsikt om att arbetsfördelningen mellanaktörerna i gemensamma projekt där olika transportsätt användsoch där aktörerna växelvis är varandras underleverantörerfungerar bra. Vägoperatörerna delar åsikten om att fördelningenmellan transportformerna är tämligen optimal så somden är, men på sjötransportsidan anser man i huvudsak att sjötransporternakunde utnyttjas avsevärt mycket mera än hittillsoch att det finns ett flertal hamnar som lämpar sig för det härändamålet längs den österbottniska kusten. På järnvägssidanär bannätets kapacitetsbegränsningar besvärliga eftersom deförsvårar anpassningen av projekttransporter till den normalatrafiken, särskilt på banavsnitt med livligare trafik.Majoriteten av dem som intervjuades anser att det görs rikligtmed förfrågningar om specialtransporter redan i det skededå föremålet som ska transporteras planeras. Men man råkaräven ständigt ut för sådana situationer där man får i uppdragatt transportera gods som inte är planerade för transport, vilketinnebär t.ex. problem borde lasten kan fastgöras. I värstafall är man då tvungen att tacka nej till uppdraget. Problem kanockså uppstå när måtten eller massan hos ett föremål som skatransportas förändras medan projektet framskrider. Även enliten förändring kan medföra att man blir tvungen att ta i brukt.ex. en lavett med helt andra egenskaper än man ursprungligenplanerade.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten658. KehitysmahdollisuudetErikoiskuljetusten lupaprosessia voidaan kehittää etenkin viranomaistenosalta. Lupapalvelua vaivaavaan resurssipulaanauttaisi lisähenkilöstön palkkaaminen, mutta tämän toteutuminenon nykyisessä rahoitustilanteessa epätodennäköistä.Eriku 2 -reitinhakujärjestelmän ongelmista tulee pyrkiä pikaisestieroon, jotta ominaisuuksiltaan huomattavasti rajallisemmanEriku-järjestelmän käytöstä voidaan luopua eikä käytössäole kahta rinnakkaista järjestelmää yhtäaikaisesti. Taustajärjestelmientietosisältöpuutteet korjaantuvat vain vähitellen.Internet-pohjainen luvanhakujärjestelmä tulisi saada käyttöönnopeasti, jotta käsiteltäviksi ei tulisi niin paljon puutteellisia lupahakemuksia.Reitistöjä kehittämällä voidaan myös vähentää erikoiskuljetuslupapalveluntyötaakkaa. Mahdollisuutena olisi tarjota esimerkiksientistä suuremman tiepituuden kattavia reitistöjä. Lisäksikannattaa selvittää mahdollisuuksia muodostaa vilkkaillemutta hyvin lyhytmatkaisille, kunnan sisäisille reiteille nykyistäsuuremmat ulottumat sallivia reitistöjä. Lainsäädännön osaltavoidaan pohtia mahdollisuutta muuttaa erikoiskuljetuksenmääritelmää esimerkiksi siten, että kuljetuksessa sallittaisiinkerralla useampi kuin yksi kappale, jos tämä ei kasvata kuljetuksennormaaliliikenteen rajat ylittäviä ulottumia. Näin pienennettäisiinlupahakemusten määrää ja mahdollistettaisiinerikoiskuljetusten toteutus nykyistä vähäisemmin kustannuksinja ympäristövaikutuksin.Eri kuljetusmuodoilla on tällä hetkellä pääpiirteissään selkeätyönjako erikoiskuljetusalalla, mutta liikenneturvallisuuden parantamiseksitulisi selvittää mahdollisuuksia siirtää suuria kuljetuksiaosittain pois tieverkolta, jolla ne nykyään pääasiassakulkevat. <strong>Pohjanmaan</strong> satamia kannattaa tästä näkökulmastapyrkiä hyödyntämään nykyistä enemmän, ja etenkin Vaasansuurten toimijoiden kannalta Vaskiluodon sataman yhteyksienparantaminen on toivottavaa, jotta tiekuljetukset saataisiinmahdollisimman lyhyiksi. Suomen kuljetusvirrat ovat suhteellisenohuita, joten toimintamalliksi voisi valikoitua esimerkiksijonkinlainen rotaatio, jossa sama alus kiertää useamman Suomensataman kautta. Rataverkon hyödynnettävyyttä <strong>Pohjanmaan</strong>tärkeimpien erikoiskuljetuskohteiden osalta rajoittavatsekä rataverkon ruuhkaisuus että rajalliset maksimiulottumat,mutta radan läheisyyden vuoksi rataverkon hyödyntämismahdollisuudetovat periaatteessa hyvät.8. UtvecklingsmöjligheterTillståndsprocessen i anslutning till specialtransporterna kanutvecklas särskilt när det gäller myndigheterna. Resursbristensom besvärar tillståndsbetjäningen kunde återgärdas genomatt mer personal anställs, men det är osannolikt i det rådandefinansiella läget. Problemen med Eriku 2-ruttsökningssystemetbör åtgärdas så snabbt som möjligt, så att Eriku-systemet sommed tanke på funktionerna är avsevärt mer begränsat kan tasur bruk och så att två system inte tillämpas samtidigt. Bristernai informationsinnehållet i bakgrundssystemen åtgärdas endastsmåningom. Ett internetbaserat system för tillståndsansökningborde kunna tas i bruk snabbt så att så många bristfälliga ansökningarinte behöver handläggas.Genom att utveckla ruttnätverken kan man även minska påden arbetsmängd som tjänsten för specialtransporttillståndhar. En möjlighet vore t.ex. att erbjuda ruttnätverk som omfattarlängre sträckor än hittills. Dessutom lönar det sig att utredamöjligheterna att för de livliga men mycket korta, kommuninternarutterna bilda ruttnätverk som tillåter större mått än nu.När det gäller lagstiftningen kan man analysera möjligheten attändra definitionen av begreppet specialtransport t.ex. så attdet blir tillåtet att transportera mer än ett föremål på en gång,såvida detta inte innebär att måtten som överskrider de friamåttgränserna för normaltrafik ökar. På det här sättet vore detmöjligt att minska antalet tillståndsansökningar och genomföraspecialtransporter med lägre kostnader och mindre miljöeffekterän nu.De olika transportsätten följer för tillfället en i huvuddrag tydligarbetsfördelning inom specialtransportbranschen, men för attförbättra trafiksäkerheten borde man utreda möjligheterna attdelvis överföra stora transporter bort från vägnätet där de idagi huvudsak utförs. Utgående från den här infallsvinkeln lönardet sig att sträva efter att utnyttja de österbottniska hamnarnamer än nu och särskilt med tanke på de stora aktörerna i Vasavore det önskvärt att förbindelserna till och från hamnen påVasklot förbättrades så att vägtransporterna skulle göras såkorta som möjligt. Transportströmmarna i Finland är relativttunna, och därför kunde man t.ex. välja en handlingsmodellsom t.ex. går ut på ett slags rotation som innebär att sammafartyg går via flera finska hamnar. De viktigaste österbottniskaspecialtransportobjektens möjligheter att utnyttja bannätetbegränsas både av trängseln på bannätet och av de begränsademaximala profilerna, men möjligheterna att utnyttja bannätetär i princip goda tack vare närheten till järnvägen.www.midnordictc.net
66<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten9. LähteetELY-keskus. 2010. Erikoiskuljetusten huomioiminen liikenteen,väylien ja maankäytön suunnittelussa. 13 s.Ilkka. 2012. Kuorma-auto pudotti liikennemerkkiportaalintielle. Poliisiuutiset 14.6.2012. Viitattu 28.6.2012. Saatavissa:http://www.ilkka.fi/uutiset/poliisiuutiset/kuorma-auto-pudotti-liikennemerkkiportaalin-tielle-1.1210577.Kalli, J., Karvonen, T., Makkonen, T. 2009. Laivapolttoaineenrikkipitoisuus vuonna 2015. Selvitys IMO:n uusien määräystenvaikutuksesta kuljetuskustannuksiin. Liikenne- ja viestintäministeriönjulkaisuja 20/2009. 36 s. + liitt. 11 s.Liikennevirasto. 2012. Tierekisterin katseluohjelma.LMp 7.12.1992/1715. Liikenneministeriön päätös erikoiskuljetuksistaja erikoiskuljetusajoneuvoista.LogiWin. 2011. Corridor Cargo Flow and Passenger Statistics.Midnordic Green Transport Corridor, Development ProjectNorth East Cargo Link <strong>II</strong>. Report, WP 4 Activity 4.1. 42 s. + liitt.53 s.Midnordic Green Transport Corridor. 2012. Viitattu 12.6.2012.Saatavissa: http://www.midnordictc.net/finska/start.4.6752c0a612fe1e1590480005523.html.Ratahallintokeskus. 2006. Liikkuvan kaluston tekniset määräyksetja ohjeet (LIMO) 1434/734/06. 13 s. + liitt. 17 s.Suominen, P. 2012. Linjaliikennekustannukset laskettuna viidelläalusmallilla Suomen ja Ruotsin välisessä liikenteessä. Opinnäytetyö,Satakunnan ammattikorkeakoulu. 50 s. + liitt. 29 s.9. KällorELY-centralen. 2010. Erikoiskuljetusten huomioiminen liikenteen,väylien ja maankäytön suunnittelussa. 13 s.Ilkka. 2012. Kuorma-auto pudotti liikennemerkkiportaalin tielle.Poliisiuutiset 14.6.2012. Hänvisning 28.6.2012. Tillgänglig:http://www.ilkka.fi/uutiset/poliisiuutiset/kuorma-auto-pudotti-liikennemerkkiportaalin-tielle-1.1210577.Kalli, J., Karvonen, T., Makkonen, T. 2009. Laivapolttoaineenrikkipitoisuus vuonna 2015. Selvitys IMO:n uusien määräystenvaikutuksesta kuljetuskustannuksiin. Kommunikationsministerietspublikationer 20/2009. 36 s. + bilagor. 11 s.Trafikverket. 2012. Tierekisterin katseluohjelma.Trafikministeriets beslut 7.12.1992/1715. Trafikministerietsbeslut om specialtransporter och specialtransportfordon.LogiWin. 2011. Corridor Cargo Flow and Passenger Statistics.Midnordic Green Transport Corridor, Development ProjectNorth East Cargo Link <strong>II</strong>. Report, WP 4 Activity 4.1. 42 s. + bilagor53 s.Midnordic Green Transport Corridor. 2012. Hänvisning12.6.2012. Tillgänglig: http://www.midnordictc.net/finska/start.4.6752c0a612fe1e1590480005523.html.Banförvaltningscentralen. 2006. Tekniska föreskrifter och anvisningarför rullande materiel (LIMO) 1434/734/06. 13 s. +bilagor 17 s.Suominen, P. 2012. Linjaliikennekustannukset laskettuna viidelläalusmallilla Suomen ja Ruotsin välisessä liikenteessä. Lärdomsprov,Satakunnan ammattikorkeakoulu. 50 s. + bilagor 29 s.www.midnordictc.net
<strong>Pohjanmaan</strong> <strong>erikoiskuljetukset</strong><strong>Specialtransporter</strong> i Österbotten67HaastattelutEhrs, T. Cargo Manager, RG Line Oy Ab. 12.6.2012.Estlander, K. Projektipäällikkö, Oy Beweship Ab. 11.6.2012.Haapavaara, A. Erikoiskuljetusryhmän päällikkö, PirkanmaanELY-keskus. 3.5.2012.Kujala, N. Technical manager, Port of Jakobstad. 8.6.2012.Lehtola, K. Myyntipäällikkö, Finnish Sea Service Oy. 20.3.2012.Liikanen, E. Operations Manager, Nurminen Logistics Oyj.28.3.2012.Lindberg, M. Kuljetuspäällikkö, Wärtsilä Oyj Abp. 12.6.2012.Måtts, K. Aluejohtaja, Havator Transport Oy. 28.3.2012.Mäki-Jussila, K. Liikennepäällikkö, Vaasan Satama. 7.6.2012.Nurmi, T. Myyntipäällikkö, tekninen asiantuntija, VR-YhtymäOy. 7.6.2012.Nyysti, J. Työnjohtaja, ABB Oy. 8.6.2012.Salomäki, S. Aluepäällikkö, Oy Beweship Ab. 11.6.2012.Saukkonen, K. Project Manager, Havator Transport Oy.20.3.2012.Savolainen, J. Kuljetustyönjohtaja, Mäntylä E & E Ky.27.3.2012.Sihvonen, J. Ajojärjestelijä, Kuljetusliike Ville Silvasti Oy.28.3.2012.Silvasti, V. Toimitusjohtaja, Kuljetusliike Ville Silvasti Oy.20.3.2012.Tausa, M. Kuljetuspäällikkö, Nostokonepalvelu RN Oy.26.3.2012.Virtanen, S. Manager, Integrated Logistics, Meriaura Oy.20.3.2012.IntervjuerEhrs, T. Cargo Manager, RG Line Oy Ab. 12.6.2012.Estlander, K. Projektchef, Oy Beweship Ab. 11.6.2012.Haapavaara, A. Chef för specialtransportgruppen, Närings-,trafik- och miljöcentralen i Birkaland. 3.5.2012.Kujala, N. Technical manager, Port of Jakobstad. 8.6.2012.Lehtola, K. Försäljningschef, Finnish Sea Service Oy. 20.3.2012.Liikanen, E. Operations Manager, Nurminen Logistics Oyj.28.3.2012.Lindberg, M. Transportchef, Wärtsilä Oyj Abp. 12.6.2012.Måtts, K. Regiondirektör, Havator Transport Oy. 28.3.2012.Mäki-Jussila, K. Trafikchef, Vasa Hamn. 7.6.2012.Nurmi, T. Försäljningschef, teknisk sakkunnig, VR-Yhtymä Oy.7.6.2012.Nyysti, J. Arbetsledare, ABB Oy. 8.6.2012.Salomäki, S. Regionchef, Oy Beweship Ab. 11.6.2012.Saukkonen, K. Project Manager, Havator Transport Oy.20.3.2012.Savolainen, J. Transportarbetsledare, Mäntylä E & E Ky.27.3.2012.Sihvonen, J. Bildisponent, Kuljetusliike Ville Silvasti Oy.28.3.2012.Silvasti, V. VD, Kuljetusliike Ville Silvasti Oy. 20.3.2012.Tausa, M. Transportchef, Nostokonepalvelu RN Oy. 26.3.2012.Virtanen, S. Manager, Integrated Logistics, Meriaura Oy.20.3.2012.www.midnordictc.net
www.midnordictc.net