Pohjanmaan_opettaja_2_2017
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vad är nytt<br />
i den nya läroplanen?<br />
Någon har kallat läroplaner för en kodifiering<br />
av tidsanda, trender och mönster i<br />
samhället. Det är mot den bakgrunden jag ska<br />
lyfta fram några svar på frågan i rubriken. Finns<br />
det nya trender och mönster i Glgu 2014, Grunderna<br />
för läroplanen för den grundläggande utbildningen<br />
2014, jämfört med tidigare läroplaner?<br />
Glgu 2014 togs i bruk redan för ett år sedan,<br />
åtminstone i årskurserna 1–6. Denna höst måste<br />
den tas i bruk i alla sjundeklasser för att successivt<br />
vara införd i hela den finländska grundskolan<br />
i och med läsåret 2019-2020.<br />
Det jag påstår här är inte baserat på någon<br />
djup undersökning av läroplanstexter, snarare<br />
mot bakgrund av den samlade erfarenhet jag har<br />
från att ha arbetat med läroplaner under snart fyra<br />
decennier som högstadielärare och lärarutbildare.<br />
Vid det här laget kan jag se tillbaka på fem läroplaner<br />
med början från det ministeriebetänkande<br />
som ledde till att grundskolan infördes successivt<br />
under 1970-talet. Grundskolan var, trots namnet,<br />
inledningsvis inte en skola som gav grund<br />
för alla eftersom betyget från årskurs 9 inte tillät<br />
alla elever att stå på samma principiella startlinje<br />
för fortsatta studier. Först i och med 1985 års läroplansgrunder,<br />
Grl 1985, började grundskolan<br />
garantera jämställdhet för alla elever. Tre nyheter<br />
i Grl 1985 var att kommunerna skulle göra upp<br />
egna läroplaner, att nivåkurserna som funnits<br />
i vissa ämnen försvann och att elevers framsteg<br />
vid bedömning och vitsordsgivning inte skulle<br />
jämföras med andra elevers framsteg utan med<br />
uppställda mål för uppnådda kunskaper och färdigheter.<br />
I princip har de tre följande läroplansgrunderna,<br />
1994, 2004 och 2014, inte rubbat<br />
på grundskolans jämställdhetsgaranti så på den<br />
punkten finns inget nytt. Även Glgu 2014 utgår<br />
ifrån att alla elever har lika rätt att bli stödda för<br />
att lyckas i skolarbetet. Att verkligheten sedan ser<br />
annorlunda ut och tidsandan i samhället kanske<br />
har naggat jämställdhetsidén i kanten är en annan<br />
sak som jag inte skall gå in på här.<br />
Jag nämnde redan att den målrelaterade<br />
bedömningen av elevers framsteg blev tydlig i<br />
och med Grl 1985. Utan tvekan innebär även<br />
Glgu 2014 ännu en förskjutning i sättet att se<br />
på bedömningen av elevernas framsteg. Bedömningen<br />
är fortfarande målrelaterad, men jämfört<br />
med tidigare läroplaner förväntas bedömningen<br />
i mycket högre grad genomföras integrerad i<br />
undervisningen. Glgu 2014 placerar in bedömningen<br />
i pågående undervisningssituationer -<br />
dels som lärarens verktyg och dels som elevernas<br />
egen bedömning av sitt lärande. Detta ställer nya<br />
krav på läraren som nu ska kunna kontinuerligt<br />
bedöma elevens kunskapsutveckling och snabbt<br />
fatta välgrundade beslut beträffande riktningen<br />
för elevens lärande. Läraren behöver således i och<br />
med Glgu 2014 ett större didaktiskt kunnande<br />
och mer gedigna ämneskunskaper än någonsin.<br />
Ett sista trendbegrepp jag ska lyfta fram är<br />
mångvetenskapliga lärområden som dyker upp i<br />
Glgu 2014 tillsammans med begreppet helhetsskapande<br />
undervisning. Något riktigt nytt innebär<br />
inte de här begreppen heller. Jag minns hur<br />
skolans frihet att disponera den s.k. timresursen<br />
i och med Ggl 1985 gav upphov till kreativa ämnesövergripande<br />
temaveckor vars innehåll planerades<br />
i samarbetande lärarteam över ämnesgränserna.<br />
Vi benämnde inte det vi åstadkom för<br />
helhetsskapande undervisning, men i vårt planeringsarbete<br />
strävade vi de facto efter att uppnå<br />
liknande gemensamma mål för undervisningen<br />
och elevernas lärande som nu dyker upp på ett<br />
föreskrivande sätt i Glgu 2014 i form av "kompetenser".<br />
Vi gjorde också många erfarenheter<br />
likartade de som Malin Ingves beskriver i sin artikel<br />
Helhetsskapande undervisning – erfarenheter<br />
och råd. Malin beskriver erfarenheter och råd<br />
från de tre skolor som deltagit i ett s.k. LUMAprojekt,<br />
Mat(é)-tema(t), med stöd av Fakulteten<br />
för pedagogik och välfärd vid Åbo Akademi i<br />
Vasa. Denna höst är LUMA-projektet inne i ett<br />
rapporterande skede och kommer sedan under<br />
2018 att erbjuda fortbildning för enskilda skolor<br />
som grubblar på hur de skall förverkliga den nya<br />
läroplanen med just trendbegreppet "helhetsskapande"<br />
i åtanke.<br />
Ann-Sofi Röj-Lindberg<br />
Universitetslärare i matematikdidaktik<br />
Ledare för LUMA-projektet Mat(é)-tema(t)<br />
34
Change language