16.10.2017 Views

Pohjanmaan_opettaja_2_2017

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Jämlik utbildning i dagens Finland<br />

Text: Inger Damlin, OAJ Österbottens viceordförande, OAJ-fullmäktige, OAJ:s styrelsemedlem<br />

Landets skolsystem är fortfarande av<br />

tolkar begreppet likvärdig utbildning.<br />

toppenkvalitet, vi levererar. Under<br />

Resultatet av systemet skönjer vi nu,<br />

de senaste åren har trenden dock varit<br />

då elever inte fått det stöd som de hade<br />

nedåtgående, en trend som bekymrar<br />

behövt och lämnar grundskolan.<br />

lärarinnan inom mig. Numera brottas<br />

Från statligt håll har man skurit i<br />

landet med enorma skillnader mellan<br />

högpresterande och lågpresterande<br />

nom att bevilja projektpengar ge en<br />

grundfinansieringen för att sedan ge-<br />

elever, och även med breda skillnader<br />

bild av likvärdig utbildning garanteras.<br />

i inlärningsresultat mellan pojkar och<br />

Frågan som osökt infinner sig i lärarinnans<br />

tankar är – garanterar vi elevers<br />

flickor. Ett resultat som bekräftas i den<br />

ena undersökningen efter den andra<br />

rätt till stöd genom projektfinansiering?<br />

Garanterar vi likvärdig utbildning?<br />

Finlands skolsystem har i tiderna byggts<br />

på tanken om likvärdig utbildning. Man har utgått<br />

från att var än du bor så ska du garanteras att söka projektfinansiering. Kommuner av i dag<br />

Kommuner av i dag har olika förutsättningar<br />

kvalitativt god utbildning. Skolsystemet har utvecklats<br />

och systemet har utökats med allas rätt till de områden eller de skolor där socioekono-<br />

har också olika förutsättningar att rikta resurser<br />

till stöd genast när behov uppstår. Ramarna är miska faktorer påverkar elevernas skolframgång.<br />

förträffliga, men frågan smyger sig osökt på. Kan De spetsprojekt som nu startats är också en<br />

vi i det hundraåriga Finland garantera jämlik utbildning?<br />

och därmed garantera någon form av likvärdig<br />

väg att från statligt håll stöda skolutvecklingen<br />

Den läroplikt som omger systemet har under utbildning. Behovet av digitalisering i skolan av<br />

den senaste tiden lyfts till diskussion tex av framstående<br />

och erkända ekonomer i landet, Roope definition på vad man i landet innefattar i be-<br />

i dag är enormt, men så länge det inte finns en<br />

Uusitalo och Katariina Salme-Aro. Utbildningsministern<br />

har också vänt en smula på just den lighet att uppfylla med tanke på en likvärdig utgreppet<br />

digitalisering så ser jag det som en omöj-<br />

paletten.<br />

bildning.<br />

Samhället har förändrats, världen ser helt Skolornas uppgift breddas. Utöver undervisning<br />

kopplas fostrarrollen in. Till exempel Rö-<br />

annorlunda ut än då läroplikten infördes. Den<br />

nya läroplanen speglar i viss mån samhällsförändringarna,<br />

men ramarna består. Nu pratar vi är det framtidens skola vi bygger då ungdomslerelse<br />

i skolan ger ett välkommet mervärde. Men<br />

om ämneshelheter och lärmiljöer. Vi pratar om dare eller friidrottstränare kommer in med verksamhet<br />

under delar av dagen? Utomstående in i<br />

elevers lärstigar, och deras rättigheter till stöd.<br />

Begreppet undervisning har glidit över mot ett sammanhang där verksamhet som utgående<br />

handledande. Eleverna rör sig inom grundundervisningen<br />

som en hop, där var och en har som det sker under skoltid.<br />

från dagens ramar ska övervakas av lärare efter-<br />

egna behov som ska tillgodoses. Sådan är verkligheten<br />

i dagens skola – men garanterar vi jämlik dåligt. Illamåendet syns tydligt ute i skolorna.<br />

Allt fler bland dagens växande ungdom mår<br />

utbildning?<br />

I många skolor saknas de stödfunktioner som<br />

Andra stadiet suckar över studerandes kunskapsnivå,<br />

suckar över att nivån sjunkit och för att illamåendet ska växa och eleverna hamnar<br />

fångar upp ungdomen vilket är en högriskfaktor<br />

trenden fortgår. Grundskolan genererar inte det utanför skolsystemets ramar. Bristande resurser<br />

kunnande som varje ungdom förutsätts besitta som öppnar upp ojämlik utbildning, men även<br />

då de fullgjort sin läroplikt.<br />

en samhällsorättvisa bredare än så.<br />

2011 reviderades grundskolans stödbatteri Grundskolan av i dag är inte jämlik. För att<br />

och in kom 3-stegsstödet. Ett stödtänk som är bygga framtidens skola med intentionen jämlik<br />

ypperligt ur elevens synvinkel. Beklagligt nog utbildning krävs en modell där lärare är lärare<br />

insåg staten inte att det krävs resurser för att som levererar och rektorn är rektor som leder<br />

förverkliga stödets intentioner. I dags läge är det verksamheten i fabriken. En granskning av systemet<br />

i kombination med rätt placerade resurser<br />

upp till kommunerna huruvida man ser det som<br />

en investering att stöda den växande ungdomen är vägen framåt mot en jämlik utbildning för<br />

eller inte, det är den enskilda kommunen som framtiden.<br />

9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!