Pohjanmaan_opettaja_2_2017
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Jämlik utbildning i dagens Finland<br />
Text: Inger Damlin, OAJ Österbottens viceordförande, OAJ-fullmäktige, OAJ:s styrelsemedlem<br />
Landets skolsystem är fortfarande av<br />
tolkar begreppet likvärdig utbildning.<br />
toppenkvalitet, vi levererar. Under<br />
Resultatet av systemet skönjer vi nu,<br />
de senaste åren har trenden dock varit<br />
då elever inte fått det stöd som de hade<br />
nedåtgående, en trend som bekymrar<br />
behövt och lämnar grundskolan.<br />
lärarinnan inom mig. Numera brottas<br />
Från statligt håll har man skurit i<br />
landet med enorma skillnader mellan<br />
högpresterande och lågpresterande<br />
nom att bevilja projektpengar ge en<br />
grundfinansieringen för att sedan ge-<br />
elever, och även med breda skillnader<br />
bild av likvärdig utbildning garanteras.<br />
i inlärningsresultat mellan pojkar och<br />
Frågan som osökt infinner sig i lärarinnans<br />
tankar är – garanterar vi elevers<br />
flickor. Ett resultat som bekräftas i den<br />
ena undersökningen efter den andra<br />
rätt till stöd genom projektfinansiering?<br />
Garanterar vi likvärdig utbildning?<br />
Finlands skolsystem har i tiderna byggts<br />
på tanken om likvärdig utbildning. Man har utgått<br />
från att var än du bor så ska du garanteras att söka projektfinansiering. Kommuner av i dag<br />
Kommuner av i dag har olika förutsättningar<br />
kvalitativt god utbildning. Skolsystemet har utvecklats<br />
och systemet har utökats med allas rätt till de områden eller de skolor där socioekono-<br />
har också olika förutsättningar att rikta resurser<br />
till stöd genast när behov uppstår. Ramarna är miska faktorer påverkar elevernas skolframgång.<br />
förträffliga, men frågan smyger sig osökt på. Kan De spetsprojekt som nu startats är också en<br />
vi i det hundraåriga Finland garantera jämlik utbildning?<br />
och därmed garantera någon form av likvärdig<br />
väg att från statligt håll stöda skolutvecklingen<br />
Den läroplikt som omger systemet har under utbildning. Behovet av digitalisering i skolan av<br />
den senaste tiden lyfts till diskussion tex av framstående<br />
och erkända ekonomer i landet, Roope definition på vad man i landet innefattar i be-<br />
i dag är enormt, men så länge det inte finns en<br />
Uusitalo och Katariina Salme-Aro. Utbildningsministern<br />
har också vänt en smula på just den lighet att uppfylla med tanke på en likvärdig utgreppet<br />
digitalisering så ser jag det som en omöj-<br />
paletten.<br />
bildning.<br />
Samhället har förändrats, världen ser helt Skolornas uppgift breddas. Utöver undervisning<br />
kopplas fostrarrollen in. Till exempel Rö-<br />
annorlunda ut än då läroplikten infördes. Den<br />
nya läroplanen speglar i viss mån samhällsförändringarna,<br />
men ramarna består. Nu pratar vi är det framtidens skola vi bygger då ungdomslerelse<br />
i skolan ger ett välkommet mervärde. Men<br />
om ämneshelheter och lärmiljöer. Vi pratar om dare eller friidrottstränare kommer in med verksamhet<br />
under delar av dagen? Utomstående in i<br />
elevers lärstigar, och deras rättigheter till stöd.<br />
Begreppet undervisning har glidit över mot ett sammanhang där verksamhet som utgående<br />
handledande. Eleverna rör sig inom grundundervisningen<br />
som en hop, där var och en har som det sker under skoltid.<br />
från dagens ramar ska övervakas av lärare efter-<br />
egna behov som ska tillgodoses. Sådan är verkligheten<br />
i dagens skola – men garanterar vi jämlik dåligt. Illamåendet syns tydligt ute i skolorna.<br />
Allt fler bland dagens växande ungdom mår<br />
utbildning?<br />
I många skolor saknas de stödfunktioner som<br />
Andra stadiet suckar över studerandes kunskapsnivå,<br />
suckar över att nivån sjunkit och för att illamåendet ska växa och eleverna hamnar<br />
fångar upp ungdomen vilket är en högriskfaktor<br />
trenden fortgår. Grundskolan genererar inte det utanför skolsystemets ramar. Bristande resurser<br />
kunnande som varje ungdom förutsätts besitta som öppnar upp ojämlik utbildning, men även<br />
då de fullgjort sin läroplikt.<br />
en samhällsorättvisa bredare än så.<br />
2011 reviderades grundskolans stödbatteri Grundskolan av i dag är inte jämlik. För att<br />
och in kom 3-stegsstödet. Ett stödtänk som är bygga framtidens skola med intentionen jämlik<br />
ypperligt ur elevens synvinkel. Beklagligt nog utbildning krävs en modell där lärare är lärare<br />
insåg staten inte att det krävs resurser för att som levererar och rektorn är rektor som leder<br />
förverkliga stödets intentioner. I dags läge är det verksamheten i fabriken. En granskning av systemet<br />
i kombination med rätt placerade resurser<br />
upp till kommunerna huruvida man ser det som<br />
en investering att stöda den växande ungdomen är vägen framåt mot en jämlik utbildning för<br />
eller inte, det är den enskilda kommunen som framtiden.<br />
9