22.01.2014 Views

gamoyenebiTi fizikis safuZvlebi III - ieeetsu

gamoyenebiTi fizikis safuZvlebi III - ieeetsu

gamoyenebiTi fizikis safuZvlebi III - ieeetsu

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>gamoyenebiTi</strong> <strong>fizikis</strong> <strong>safuZvlebi</strong><br />

<strong>III</strong><br />

leqciebis kursi<br />

prof. roman jobava<br />

q. Tbilisi 2010


Sesavali<br />

Tanamedrove fizikaSi cnobilia sami tipis urTierTqmedeba: 1.<br />

gravitaciuli; 2. Zlieri; 3. eleqtromagnituri. am urTierTqmedebis<br />

gamovlena xdeba sxvadasxva sivrcul masStabebSi. kerZod, gravitaciuri<br />

urTierTqmedeba SesamCnevia, Tu urTierTmoqmedi sxeylebidan erTi mainc<br />

aris astronomiuli masStabebis. Zlieri urTierTqmedebis moqmedebis are<br />

SemoisazRvreba atombiurTvis zomebiT (10 -13 sm). mxolod<br />

eleqtromagnituri urTierTqmedeba vlindeba mTeli sisruliT<br />

masStabebSi, romlebSic mimdinareobs Cveni ypveldRiuri cxovreba.<br />

praqtikulad yvela Zala, romelic gansazRvravs fizikur movlenebs Cvens<br />

irgvliv (garda mizidulbis Zalisa) gamowveulia eleqtromagnituri<br />

urTierTqmedebiT.<br />

1. eleqtromagnituri velis zogadi daxasiaTeba<br />

fizikaSi nebismieri movlenis Seswavla emyareba bunebis<br />

materialistur gagebas, romlis Tanaxmadac movlenebi da sagnebi<br />

arseboben imis da miuxedavad, vcdilobT Tu ara Cven maT Seswavlas<br />

movlenebis Seswavla mdgomareobs imaSi, rom SevusabamoT yovel<br />

movlenas garkveuli cneba da davamyaroT sxvadasxva cnebebs Soris<br />

kavSirebi, romlebic asaxaven kavSirebs Sesabamis movlenebs Soris.<br />

eleqtromagnituri movlenebis Seswavlisas Cven vemyarebiT im<br />

cnobebs, romlebsac gvaZlevs cda kerZod, imisaTvis rom SevamCnioT<br />

romelime eleqtromagnituri movlena, Cven unda davafiqsiroT am<br />

movlenis Sedegad miRebuli cvlilebebi, mag., sasinji sxeulebis<br />

gadaadgilebebi maTze garkveuli Sesaswavl movlenasTan dakavSirebuli<br />

Zalebis zemoqmedebis Sedegad.<br />

vTqvaT, gvaqvs romelime А sxeuli, romlis eleqtrul Tvisebebsac<br />

Cven vswavlobT da sasinji sxeulebi a, b, c, … cda gviCvenebs, rom Tu A<br />

sxeulsa da sasinj sxeulebs Soris sruldeba eleqtruli xasiaTis<br />

urTierTqmedeba (mas Cven advilad gavarCevT gravitaciuli an Zlieri<br />

urTierTqmedebisagan), maSin SegviZlia davafiqsiroT sasinj sxeulebze A<br />

sxeulis mxridan moqmedi Zalebi F r a<br />

, F r<br />

b<br />

da a.S. Tu a da b sxeulebs<br />

mimdevrobiT movaTavsebT erTsa da imave wertilSi, xolo Semdeg igive<br />

cdas gavimeorebT sivrcis sxva wertilisaTvis, movnaxavT:<br />

F<br />

F<br />

a<br />

b<br />

F ′<br />

a<br />

=<br />

F′<br />

b<br />

2


amis garda<br />

r r<br />

F a | F<br />

|<br />

b da<br />

a<br />

Fb<br />

r r<br />

F ′ | | ′ . maSasadame, F<br />

a<br />

Fb<br />

sidide koordinatebisagan<br />

damoukidebelia da ganisazRvreba mxolod sasinji sxeulebis TvisebebiT.<br />

sasinj sxeulze moqmedi Zala F r<br />

ki damokidebulia koordinatebze. am<br />

moTxovnebis dakmayofileba SesaZlebelia mxolod maSin, Tu<br />

aq<br />

r r<br />

r<br />

= e E( x,<br />

y z)<br />

, F e E(<br />

x , y z)<br />

F<br />

a a<br />

,<br />

r<br />

= da a.S.<br />

b b<br />

,<br />

e , e a b<br />

, … koordinatebisagan damoukidebelia da axasiaTeben sasinj<br />

r<br />

E x,<br />

y,<br />

z aris Sesaswavli A sxeulis Tvisebebis aRmweri<br />

sxeulebs, xolo ( )<br />

funqcia, misi arseboba dakavSirebulia mxolod A sxeulis arsebobasTan.<br />

E r -veqtoris gaaCnia garkveuli mniSvneloba sivrcis (x,y,z) wertilSi<br />

imisda miuxedavad, moTavsebulia Tu ara iq sasinji sxeuli. amboben rom<br />

A sxeuli Tavis irgvliv qmnis E r -vels. es veli aris obieqturi realoba.<br />

mas eleqtruli veli ewodeba. xolo E r<br />

veqtori warmoadgens eleqtruli<br />

velis daZabulobis veqtors. is ganisazRvreba rogorc erTeulovan<br />

muxtze moqmedi Zala:<br />

r<br />

E<br />

( x,<br />

y,<br />

z)<br />

=<br />

r<br />

F<br />

( x,<br />

y,<br />

z)<br />

e<br />

analogiurad SemoaqvT magnituri velisa da misi daZabulobis<br />

r<br />

H x,<br />

y,<br />

z -is cneba.<br />

veqtoris ( )<br />

eleqtruli da magnituri velebi warmoadgenen erTi movlenis,<br />

eleqtromagnituri velis sxvadasxva saxeebs. es faqti iyo damtkicebuli<br />

eqsperimentalurad. eleqtruli da magnituri velebis arsebobis faqtic<br />

warmoadgens cdis Sedegs. misi dadgena ar moiTxovs eleqtruli Tu<br />

magnituri muxtebis erTmaneTTan urTierTqmedebis konkretuli kanonis<br />

codnas.<br />

2. eleqtruli muxtebis mikroskopuli matareblebi<br />

muxti warmoadgens eleqtromagnituri velis wyaros erTis mxriv da<br />

misi zemoqmedebis obieqts meores mxriv.<br />

muxtebis mikroskopuli matareblebi aris damuxtuli nawilakebi da<br />

ionebi. elementul nawilakebs Soris mxolod ramdenimes gaaCnia<br />

sakmarisad didi sicocxlis xangrZlivoba. esenia eleqtroni, protoni da<br />

maTi antinawilakebi.<br />

eleqtroni warmoadgens elementaruli uaryofiTi muxtis<br />

materialur matarebels<br />

3


−19<br />

e = 1,6021892 ⋅10<br />

kl.<br />

me<br />

= 9,1 ⋅10<br />

−31<br />

kg.<br />

protoni aris dadebiTi elementaruli muxtis materialuri<br />

matarebeli.<br />

klasikur fizikaSi eleqtronsa da protons Tvlian materialur<br />

wertilebad. magram es modeli Sedis winaaRmdegobaSi TviT klasikuri<br />

<strong>fizikis</strong> kanonebTan. dReisaTvis cnobilia, rom protoni ara marto<br />

moculobiTi obieqtia, aramed mis SigniT eleqtroba aris ganawilebuli<br />

garkveuli kanonis mixedviT. eqsperimentalurad iqna Seswavlili<br />

eleqtronebis gabneva protonebze. gabneuli eleqtronebis traeqtoriebi<br />

gansxavdebian im traeqtoriebisagan, romlebsac Cven davinaxavdiT,<br />

protoni rom sferulad simetriulad yofiliyo damuxtuli. muxtis<br />

simkvrivis ganawileba protonis SigniT naCvenebia nax. 1-ze. analogiuri<br />

eqsperimentebidan neitronebisaTvis iqna dadgenili, rom maT gaaCniaT<br />

Sinagani struqtura (nax.2).<br />

4πr 2 ρ<br />

4πr 2 ρ<br />

0 0.5 1 1.5 r⋅10 -15 m<br />

0 0.5 1 1.5 r⋅10 -15 m<br />

nax. 1 nax. 2<br />

neitronis sruli muxti nulis tolia, magram mis SigniT<br />

eleqtroba ganawilebulia araerTgvarovnad.<br />

am Sedegebis axsna Tanamedrove fizikaSi xdeba Semdegnairad:<br />

elementaruli nawilakebi Sedgebian kidev ufro mcire nawilakebisagan –<br />

kvarkebisagan. kvarkebs gaaCniaT danawevrebuli muxtebi. kerZod, protoni<br />

2 2 1<br />

1 1<br />

Sedgeba sami kvarkisagan: + e , + e , − e , neitroni: − e , − e ,<br />

3 3 3<br />

3 3<br />

2<br />

+ e . kvarkebi nawilakebis SigniT moZraoben. am moZraobis Sedegs Cven<br />

3<br />

aRviqvamT rogorc eleqtronis uwyvet da araerTgarovan ganawilebas.<br />

Tavisufal mdgomareobaSi kvarkebi jer-jerobiT ar aris aRmoCenili.<br />

protonis SigniT kvarkebis arseboba pirdapiri eqsperimentebiT ar aris<br />

4


damtkicebuli. amitomac kvarkebis arseboba dReisaTvis warmoadgens<br />

hipoTezas, romlis meSveobiTac SegviZlia garkveuli faqtebis axsna.<br />

3. elementaruli muxti da misi invariantuloba<br />

eleqtruli muxtis diskretulobis Sesaxeb daskvnis gakeTeba<br />

SesaZlebelia m. faradeis mier 1834 w. aRmoCenili eleqtrolizis<br />

kanonebis safuZvelze. magram aseTi daskvna realurad gakeTebuli iyo<br />

mxolod 1881w. helmholcisa da stoneis mier. 1895 wels h. lorencma<br />

SeimuSava eleqtromagnetizmis Teoria, romelic dafuZnebuli iyo<br />

eleqtronebis arsebobaze. elementaruli muxtis ricxviTi mniSvneloba<br />

eleqtrolis kanonebis safuZvelze iyo gamoTvlili Teoriulad, xolo<br />

misi pirdapiri eqsperimentaluri gazomva 1909 w. moaxdina milikenma.<br />

milikenis cdebi. am cdebis sqema mocemulia naxazze. mcire<br />

sferuli nawilakebi moZraoben blant siTxeSi erTgvarovan eleqtrul<br />

velSi. TiToeul nawilakze moqmedebs arqimedis amwevi Zala F r a<br />

, xaxunis<br />

Zala ( F r b, romelic gamoiTvleba stoqsis formuliT), simZimis Zala mg<br />

r<br />

da eleqtruli Zala qE<br />

r , sadac E r<br />

cnobili sididea. yvela Zalis<br />

gamosaxuleba CvenTvis cnobilia, amitomac nawilakis moZraobis kanonebis<br />

safuZvelze Cven davadgenT qE<br />

r Zalis sdides, saidanac gavigebT<br />

nawilakis q muxts.<br />

F r a<br />

qE<br />

r<br />

E r v r<br />

mg<br />

r<br />

nax. 1<br />

F r b<br />

droTa ganmavlobaSi muxti icvleba, rac gavlenas axdens mis<br />

moZraobaze. Tu ganvsazRvravT nawilakis q<br />

1<br />

da q<br />

2<br />

muxtebs drois<br />

sxvadasxva momentebSi, movnaxavT sxvaobas ∆ q = q 2<br />

− q1<br />

. milikenma SeamCnia,<br />

rom ∆q yovelTvis aris erTi da igive sididis e -s jeradi: ∆ q = n e ;<br />

n=±1, ±2,…,<br />

−19<br />

e = 1,6 ⋅10<br />

k.<br />

dadebiTi da uaryofiTiel ementaruli muxtebis toloba.<br />

dReisaTvis didi didi sizustiT cnobilia rom dadebiTi da uaryofiTi<br />

elemntaruli muxtebi erTmaneTis tolia, kerod<br />

5


e<br />

+<br />

− e<br />

e<br />

±<br />

−<br />

≤<br />

10 −21<br />

.<br />

elmentaruli muxtis invariantoba. elementaruli muxtis<br />

invariantoba niSnavs mis damoukidebloba siCqarisagan. sxvadaxva<br />

atomebSi sxvadasxva wreebze moZrav eleqtronebs gaaCniaT sxvadasxva<br />

siCqareebi. am siCqareebze rom yofiliyo damokidebuli eleqtronebis<br />

muxtis sidide. atomebis neitraloba aucileblad dairRveoda.<br />

maqsimaluri siCqareebi, romlebsac aRwevs eleqtronebi atomebSi, 0,5c<br />

tolia, maSasadame swored am siCqarebamde mainc elementaruli muxti<br />

SeiZleba CaiTvalos invariantulad; Tumca ar arsebobs faqtebi, romelTa<br />

mixedviTac muxtis invariantoba dairRveoda ufro maRali<br />

siCqarebisaTvisac.<br />

4. muxtis Senaxvis kanoni<br />

muxtis Senaxvis kanoni: izolirebul sistemaSi sruli eleqtruli muxti,<br />

e.i. dadebiTi da uaryofiTi muxtebis<br />

algebrauli jami mudmivia.<br />

es kanoni damtkicebuli aris mravali eqsperimentiT. amasTan misi<br />

samarTlianoba damtkicebulia ara marto stabiluri nawilakebisaTvis<br />

rogoricaa eleqtronebi da protonebi, aramed Zalze mcire sicocxlis<br />

xangrZlivobis mqone nawilakebisaTvis. garda amisa fotonebis<br />

zemoqmedebis Sedegad vakuumSi SesaZlebelia nawilakebis vakuumidan<br />

“amogleja”, magram amasTan maTi sruli eleqtruli muxti aucileblad<br />

nulis toli iqneba.<br />

e -<br />

fotoni<br />

nax. 1<br />

e +<br />

movaxdinoT muxtis Senaxvis kanonis maTematikuri Cawera:<br />

Caketil sistemaSi<br />

Q = const<br />

(1)<br />

movaxdinoT am eqsperimentaluri faqtis ganzogadeba da davakavSiroT is<br />

muxtis moZraobasTan. Tu sruldeba (1), maSin araCaketil sistemaSi<br />

6


muxtis cvlileba dakavSirebuli iqneba am sistemidan muxtebis<br />

gasvlasTan (an piriqiT, SemosavlasTan). muxtebis mimarTul moZraobas<br />

Cven dens vuwodebT. SemovitanoT muxtisa da denis simkvriveebis cnebebi:<br />

sivrculi muxtis simkvrive:<br />

1 ∆Q<br />

ρ = ∑ei<br />

=<br />

(2)<br />

∆V V ∆V<br />

∆<br />

aq e i<br />

aris elementaruli muxtebi<br />

moculobaSi sruli muxti, xolo<br />

zedapirze, maSin<br />

zedapiruli muxtis simkivrive:<br />

∆ V moculobaSi. sadac ∆ Q aris V<br />

ρ = ρ ρ<br />

+ +<br />

−<br />

. Tu muxti ganawilebulia S<br />

σ<br />

1<br />

= ∑e<br />

∆<br />

i<br />

S ∆ S<br />

∆Q<br />

=<br />

∆S<br />

(4)<br />

da<br />

∫<br />

Q = σdS<br />

S<br />

(5)<br />

eleqtruli denis simkvrive:<br />

r 1<br />

j =<br />

∆V<br />

∑<br />

∆V<br />

e v r<br />

i i<br />

(6)<br />

sadac v r<br />

i<br />

aris e i<br />

nawilakis siCqare.<br />

r<br />

r<br />

r r<br />

j = ρ ρ v anu j = r<br />

j + r<br />

j + −<br />

+<br />

v+<br />

+<br />

−<br />

−<br />

r r<br />

j = ρv<br />

(7)<br />

Tu raime S zedapirSi gadis j r<br />

maSin sruli deni tolia<br />

simkvrivis mqone deni yovel dS ubanSi,<br />

I<br />

=<br />

∫<br />

S<br />

r r<br />

jdS<br />

(8)<br />

7


jdS<br />

warmoadgens r j veqtoris gegmils dS<br />

r mimarTulebaze. am<br />

mimarTulebas Cven ganvsazRvravT rogorc dS ubnis normals.<br />

S<br />

dS<br />

dS<br />

r<br />

r<br />

j<br />

Semotanili cnebebis meSveobiT Cven SeiZleba ganvazogadoT muxtis<br />

Senaxvis kanoni SemTxvevisaTvis, roca S zedapiriT SemosazRvrul V<br />

moculobaSi xdeba sruli muxtis cvlileba. Tu<br />

dS<br />

r -is mimarTulebs Cven<br />

ganvsazRvravT rogorc zedapiris dadebiT normals, maSin zedapirSi<br />

Semavali denis mniSvneloba iqneba uaryofiTi. es deni gamoiwvevs muxtis<br />

raodenobis zrdas V moculobaSi, maSasadame, dQ dt > 0 . aqedan<br />

vRebulobT:<br />

dQ<br />

dt<br />

d<br />

r r<br />

= − I ; ∫ ρ dV = −∫<br />

jdS<br />

dt<br />

V<br />

S<br />

an<br />

∂ρ<br />

∂t<br />

∫ dV = −∫<br />

V<br />

S<br />

r r<br />

jdS<br />

es aris muxtis Senaxvis kanonis integraluri formulireba. imisaTvis,<br />

rom CavweroT es kanoni diferencialur formaSi, saWiroa SemovatanoT<br />

axali cneba.<br />

divergencia<br />

r<br />

divA<br />

=<br />

lim<br />

∆V<br />

→ 0<br />

∫<br />

∆S<br />

r r<br />

A⋅<br />

dS<br />

∆V<br />

∆ S aris usasrulod mcire Caketili zedapiri, romelic moicavs<br />

usasrulod mcire ∆ V moculobas.<br />

veqtorul analizSi mtkicdeba, rom:<br />

r ∂Ax<br />

divA =<br />

∂x<br />

∂Ay<br />

+<br />

∂y<br />

∂Az<br />

+<br />

∂z<br />

8


gausis formula:<br />

∫<br />

V<br />

r r<br />

divAdV =<br />

∫<br />

S<br />

r r<br />

A ⋅ dS<br />

muxtis Senaxvis forma. mextis Senaxvis kanonis integralur formaSi<br />

r r<br />

gausis Teoremis Tanaxmad SevcvaloT ∫ jdS = ∫ divjdV . maSin<br />

S<br />

V<br />

∫<br />

V<br />

∂ρ<br />

dV<br />

∂t<br />

= −<br />

∫<br />

V<br />

r<br />

divjdV<br />

aqedan<br />

∫<br />

V<br />

⎛ ∂ρ<br />

⎜<br />

⎝ ∂t<br />

r⎞<br />

+ divj ⎟dV<br />

⎠<br />

da<br />

∂ρ<br />

r<br />

+ divj = 0<br />

∂t<br />

9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!