26.12.2012 Views

proz literer an morisien - lakaz

proz literer an morisien - lakaz

proz literer an morisien - lakaz

SHOW MORE
SHOW LESS

Trasformi i suoi PDF in rivista online e aumenti il suo fatturato!

Ottimizzi le sue riviste online per SEO, utilizza backlink potenti e contenuti multimediali per aumentare la sua visibilità e il suo fatturato.

PROZ LITERER<br />

(TIZISTWAR, NOVELA, ROMAN)<br />

©Dev Virahsawmy<br />

All rights reserved<br />

DEV VIRAHSAWMY<br />

TIZISTWAR<br />

NOVELA<br />

SWIV LAROUT ZISKA...(rom<strong>an</strong>)<br />

BOUKIE BANANE<br />

1


19 TIZISTWAR<br />

TIZISTWAR<br />

NOVELA<br />

SWIV LAROUT ZISKA...(rom<strong>an</strong>)<br />

2


SO BOY<br />

Sa gramaten la lesiel ti kler mem si lwen laba d<strong>an</strong> lorizon<br />

enpe niaz gri ti pe sey bar soley. Lor enn ros d<strong>an</strong> bor<br />

larivier enn ti-garson, asize lor so talon, ti pe vers div<strong>an</strong><br />

pou get lavi kad<strong>an</strong>se par touf d<strong>an</strong> dilo kler.<br />

Depi so lafnet Ton China ti pe fixe li.<br />

- "Li finn revini. Parey kouma yer."<br />

Li tourn ver so fam, T<strong>an</strong>tinn J<strong>an</strong>egi, ki ti enn madam<br />

maladi-maladi. Detrwa mwa apre zot maryaz li ti fer enn<br />

fos-kous. Depi sa zour la zame li ti finn re-<strong>an</strong>sent.<br />

Sagren kikfwa, lezot problem osi ti finn koum<strong>an</strong>s minn so<br />

las<strong>an</strong>te. Depi so lili li ti pe get so bonom dibout kot<br />

lafnet. Kifer li ti exite koumsa? Gr<strong>an</strong> Misie Gr<strong>an</strong>nkaz so<br />

boy ti abitie ale-vini me depi yer China ti koum<strong>an</strong>s get<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la koumadir mirak.<br />

Vremem ti ena enn zafer espesial ar sa piti la. Tou<br />

dimoun ti konn so mama, enn zoli fam dorizinn Afrikenn,<br />

eleg<strong>an</strong>t kouma enn estati me so papa ti enn mister ki ti<br />

donn garson la enn ten kler ek lizie gri. Ena ti pe dir ki<br />

Gr<strong>an</strong> Misie Gr<strong>an</strong>nkaz ti <strong>an</strong>kor amoure ar so mama. Li ti<br />

pr<strong>an</strong> ti garson la kouma so boy pou kapav zet enn<br />

koudey lor li s<strong>an</strong> lev choula palab. Me kot kapav <strong>an</strong>pes<br />

palabrer fer palab!<br />

Tou dimoun ti trouv drol vites ki Jesi ti pe apr<strong>an</strong>n, mem<br />

b<strong>an</strong>n zafer difisil. Enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mirak.<br />

- " Kifer to pa dir li vinn bwar enpe dite", J<strong>an</strong>egi dir<br />

China.<br />

Pa ti bizen dir sa de fwa. Ton China ti deza deor.<br />

3


Direksion bor dilo. T<strong>an</strong>tinn J<strong>an</strong>egi leve, al d<strong>an</strong> lakouzinn<br />

pou prepar dite ek dipen so bonom. S<strong>an</strong> enn gro goble<br />

dite Ton China so moter refiz demare.<br />

- "Zordi V<strong>an</strong>dredi. Bizen netway <strong>lakaz</strong>, met s<strong>an</strong>br<strong>an</strong>i, kwi<br />

kari legim. Enpe jawa pou fer China plezir. Met bien<br />

rezen, bien disik, enpe koko. Ena enn bout."<br />

Ton China ek T<strong>an</strong>tinn J<strong>an</strong>egi ti fer zot ti revolision d<strong>an</strong> zot<br />

zenes. Enn zenn Korengi ti desid fer enn maryaz damour<br />

ar enn tifi Madras. Sa lepok la, mem sa ti kapav provok<br />

t<strong>an</strong>sion ek konfli. Ton China toult<strong>an</strong> ti rapel reaksion so<br />

par<strong>an</strong>. Zot ti mem menas pou dezerit li... Dir ki apre zot<br />

pa ti kapav viv s<strong>an</strong> J<strong>an</strong>egi ki ti vinn pli zoli fler d<strong>an</strong> zot<br />

zarden, parrsadi zot lekzist<strong>an</strong>s …<br />

Ton China paret lor laport lakouzinn, tousel. So figir drol,<br />

koumadir li ti finn trouv enn zafer pa normal.<br />

- "Kot li?" T<strong>an</strong>tinn J<strong>an</strong>egi dim<strong>an</strong>n li... "Ki ariv twa? To finn<br />

vinn gounga?"<br />

- "To ti trouv li non … Par lafnet"<br />

- "Non, me to ti dir mwa ki li ti finn revini".<br />

- "Mo dir twa, mo ti trouv li, wi, trouv li ar mo de lizie."<br />

- "Ki finn arive?"<br />

- "Ler mo ariv laba, mo pa trouv personn".<br />

- "Ant to sorti ek to ariv laba, li ti finn fini ale".<br />

- "Enposib!"<br />

- "Bon vinn bwar to dite... To'le enpe kari yer pou m<strong>an</strong>z<br />

to dipen?"<br />

Ton China re-al get deor. So leker koum<strong>an</strong>s bat for-for. Li<br />

frot so lizie, t<strong>an</strong>sion enn lapousier ti pe kouyonn so gete.<br />

Pa ena okenn dout. Garson la laba d<strong>an</strong> bor dilo. Misie<br />

Gr<strong>an</strong>nkaz so boy pe touzour asize lor so lipie, pe touzour<br />

get d<strong>an</strong> dilo. Ton China galoup kouma fles pou pa donn<br />

Jesi let<strong>an</strong> al kasiet. Li fons drwat ver larivier, pas deryer<br />

4


enn touf brousay. Ler li ariv div<strong>an</strong> ros kot garson la ti ete<br />

li regagn so sok. Pa ti ena personn. Pa ti ena okenn tras<br />

prez<strong>an</strong>s imen. Li av<strong>an</strong>s lor ros la, asiz lor so lipie kouma<br />

Gr<strong>an</strong> Misie Gr<strong>an</strong>nkaz so boy ti verse pou get d<strong>an</strong> dilo. Ton<br />

China trouv so prop figir d<strong>an</strong> dilo kler k<strong>an</strong> enn kout sek<br />

dilo la brouye koumadir kikenn ti finn zet enn ti ros. B<strong>an</strong>n<br />

serk kons<strong>an</strong>trik gr<strong>an</strong>di ziska zot fonn. Ton China kontinie<br />

gete. Ler dilo la revinn kler, k<strong>an</strong> tou b<strong>an</strong>n ti-vag ti finn<br />

fonn, d<strong>an</strong> plas so figir ti ena enn ti-pwason rouz ar lekay<br />

lor ki ti pe bal<strong>an</strong>s so nazwar ar eleg<strong>an</strong>s enn d<strong>an</strong>sez bale.<br />

Ton China sey may li me kouma so ledwa tous dilo, enn<br />

touff milion vinn bwet-bwet so lame. Ti-pwason rouz ti<br />

touzour la me kouma d<strong>an</strong> enn bwat fer ar laglas li ti pre<br />

ek lwen <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>.<br />

Ler li ariv so <strong>lakaz</strong>, Ton China larg so lekor lor enn sez; li<br />

fixe d<strong>an</strong> vid.<br />

T<strong>an</strong>tinn J<strong>an</strong>egi donn li so goble dite, enn bol kari ek de<br />

tr<strong>an</strong>s dipen moul. Li kontinie get d<strong>an</strong> vid.<br />

- "E China, ki pe ariv twa? To finn trouv enn mirak?"<br />

Ton China pa reponn. Li zis get figir so madam, fer enn<br />

sourir. Samem sourir ki, J<strong>an</strong>egi kone, ti dir li ki lespri so<br />

bonom bien-bien lwen.<br />

Sa V<strong>an</strong>dredi gramaten la T<strong>an</strong>tinn J<strong>an</strong>egi, kouma toule<br />

V<strong>an</strong>dredi ti pe fer gr<strong>an</strong> netwayaz; Ton China, leker ge ek<br />

leze, ti pr<strong>an</strong> so bisiklet pou al okip zarden Gr<strong>an</strong> Misie<br />

Gr<strong>an</strong>nkaz; d<strong>an</strong> bor dilo enn ti-garson ti pe get enn<br />

pwason rouz ar lekay lor bal<strong>an</strong>s so nazwar ar eleg<strong>an</strong>s<br />

enn d<strong>an</strong>sez bale; niaz gri d<strong>an</strong> lorizon ti al fonn d<strong>an</strong> lamer.<br />

5


TANBAV<br />

Mo vre nom se Oktav; zot apel mwa T<strong>an</strong>bav. Zot dir mo<br />

nes<strong>an</strong>s ti extra. Mo mama ti ena katorz-<strong>an</strong> lerla; pa ti<br />

kone kis<strong>an</strong>nla mo papa. Mo sipoze ki mo latet oval, mo<br />

gro zorey ki sorti kouma zorey lelef<strong>an</strong>, mo figir mouste ar<br />

bourbri perm<strong>an</strong><strong>an</strong>, mo lipie gos ki pli kourt ki mo lipie<br />

drwat, bos lor mo ledo tousa fer mwa, depi mo nes<strong>an</strong>s,<br />

enn dimoun extra. Mo karakter osi extra. K<strong>an</strong> mo sap lor<br />

kal mo kraz tou. Bizen dir mo'nn gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> enn l<strong>an</strong>drwa<br />

extra. Labou enn sezon lapli souv<strong>an</strong> zwenn enn lot.<br />

Sekife, labou ek so eksetera finn nouri mo limazinasion<br />

depi koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> mo memwar ziska ... <strong>an</strong>fen vomie pa<br />

p<strong>an</strong>se.<br />

Pli gr<strong>an</strong> lekol pou devlopm<strong>an</strong> enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> se lavi. Lavi<br />

kouma mo finn konn li pa finn kil parad. Depi bien zenn,<br />

lavi finn montre mwa b<strong>an</strong>n trik pou sap d<strong>an</strong> dif; finn<br />

montre mwa pr<strong>an</strong> s<strong>an</strong> dim<strong>an</strong>de k<strong>an</strong> mo fen, pa koz vre<br />

toult<strong>an</strong> t<strong>an</strong>sion mo fer dimoun ditor; lari, ti mo laplenn<br />

foutborl, bor lari ti mo libreri, kwen lari ti mo kaybo; lari<br />

ti mo legliz, konfesional, klas e parfwa mo lili. Wey, pa<br />

koze. Mo lavi ti extra. Mo zenes ti extra. Sak fwa b<strong>an</strong>n<br />

viziter ti vinn r<strong>an</strong>n vizit mo mama, kouma enn bon<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki pa ti kont<strong>an</strong> der<strong>an</strong>z gr<strong>an</strong> dimoun d<strong>an</strong> zot<br />

tr<strong>an</strong>zaksion, mo ti konn deklase. Komie fwa mo ti pas<br />

l<strong>an</strong>wit deor pou kont zetwal d<strong>an</strong> lesiel. Ti ena boukou.<br />

Konte fini... Seswar osi ena boukou zetwal d<strong>an</strong> lesiel e<br />

lalinn pe zwe lamarel ar zot.<br />

- "E la! Pa'nn dir zot, ler dormi bizen dormi?"<br />

- "Pa gagn somey sef! Eskize."<br />

- "Apre sa, dime pa deklar sik."<br />

6


Fouf! Ala zot plen mwa. Si mo ti deor, let<strong>an</strong> li pa ti pou<br />

gagne pou ouver so gr<strong>an</strong> lagel. Isi: wi sef, non sef, eskize<br />

sef, pardon sef.<br />

Ki finn ariv mo mama? Enn swar li ti ale, d<strong>an</strong> enn taxi, e<br />

zame li ti retourne. Lapolis ti vini. Zot ti fouy partou, poz<br />

mwa kestion me mo mama zame pa ti retourne. Bien<br />

boner, tousel mo ti bizen apr<strong>an</strong>n trase.<br />

Trase? Toutsort kalite trase mo'nn trase. Trase k<strong>an</strong> mo<br />

v<strong>an</strong>t grogne, trase pou ris enn dam, trase pou kas enn<br />

yenn. Trase. Sak fwa eleksion vini, dir ou mo d<strong>an</strong> goun.<br />

Gro pitay pou kol lafis, gro pitay pou fer dibri d<strong>an</strong> miting<br />

advers, gro pitay pou trape-bate, gro pitay pou fer mor<br />

vote. Samem peryod lakoup. T<strong>an</strong>ka mwa ti bizen ena<br />

eleksion toulezour. Lerla kifwa mo pa ti pou la.<br />

B<strong>an</strong>n larme, sakenn tir so kote k<strong>an</strong> ena taksion. Zame<br />

mo ti pou kwar ki kamwad ar ki ou viv kouma simizkalson<br />

kapav v<strong>an</strong>de pou gagn so bout. Ki nou pe devini?<br />

Labou finn touf nou lespri? K<strong>an</strong> mo sort isi li pou kone ar<br />

mwa. Bezsominn la!<br />

Pourt<strong>an</strong> nou ti fer tr<strong>an</strong>zaksion la <strong>an</strong>sam. Ti tom dakor lor<br />

tou. Ti enn louvraz extra. Akoz enn ti malen ki ti rod fer<br />

so gr<strong>an</strong>-nwar, nou tou al tase. Ki li ti bizen al aste pakepake<br />

lartik delix, roul d<strong>an</strong> taxi, soule... E ler li soule, li<br />

zaze. B<strong>an</strong>n mous ti al ponn d<strong>an</strong> zorey ki bizen. Kouma<br />

koutv<strong>an</strong> lapolis ti fer enn lennding kot li. Li ti krake...<br />

Bate ti fer li koze. Li ti vomi tou. Ala rezilta. Krawn<br />

witnes. Li tir so k<strong>an</strong>et d<strong>an</strong> zwe. Mals<strong>an</strong>s pou mwa. Ena ki<br />

finn fer pir ki sa, finn sape. Depi mo nes<strong>an</strong>s, toult<strong>an</strong> soy<br />

swiv mwa partou. Sirm<strong>an</strong> akoz sa b<strong>an</strong>n lagratel lor mo<br />

figir. Samem zot apel mwa T<strong>an</strong>bav.<br />

7


Sa swar la pa ti d<strong>an</strong> pl<strong>an</strong> fer dis<strong>an</strong> koule. Ti pou fer enn<br />

travay sasi; vit-vit ti pou balye karo, netway prop ek<br />

defalke. Dabitid salerla zame pa ti ena personn d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong><br />

la. Sa vie bonnfam la ti koum<strong>an</strong>s kriye. Ki mo ti kapav fer<br />

apart pike. Sa lepok la personn pa ti dir li pa korek. Zot ti<br />

pe mem dir ki mo ti finn dres papie la korek-korek. Me<br />

ler troubouyon fer nou letour, vit-vit "pa mwa sa<br />

bourzwa, li sa, li tousel sa". Salte la! Fer mo dis<strong>an</strong> bwi...<br />

Extra sa!<br />

Mo finn retase. Pa pe gagn somey. Ankor enn l<strong>an</strong>wit<br />

bl<strong>an</strong>s? Dime latet pou fermal, pou gagn vertiz. B<strong>an</strong>n gard<br />

pou kwar pe fer zes. Zoure, maltrete, bate. Pa ti bate.<br />

Bate bef.<br />

Si mo mama ti konn mo papa; si li pa ti bez so sime ale,<br />

zordi kikfwa mo pa ti pou d<strong>an</strong> sa kalite treboul. Si mo ti<br />

al lekol olie gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> labou, kikfwa mo pa ti pou la. Si...<br />

Ferfout! Trou boukou si. Si lamer ti bwi tou pwason ti'a<br />

kwi.<br />

Extra sa lavi la. Ale-vini mem zafer. Vire-tourne mem<br />

laryaz. Sort d<strong>an</strong> labou, bez d<strong>an</strong> labou. Sort d<strong>an</strong> gonaz,<br />

tom d<strong>an</strong> gonaz. Extra, extra, extra. Mo mama, pa kone<br />

kot li. Mo papa, pa kone ki li. Mo lagel plen ar bourbri,<br />

mo latet oval, mo zorey kouma zorey lelef<strong>an</strong>, mo enn<br />

lipie pli piti ki lot. Mo bosi, mo kas-pat, mo vilen, mo<br />

vilen. Pourt<strong>an</strong> nou tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Bondie, zot dir. Bondie get<br />

ar de lizie? Mo finn ne T<strong>an</strong>bav, mo pou mor T<strong>an</strong>bav. Pou<br />

b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> labou peyna Bondie. Lever pli d<strong>an</strong> bien ki<br />

nou.<br />

8


PALTO DIDEOR<br />

Adam Noah pe rilax <strong>an</strong>ba pie tamaren. Li kone ki taler<br />

b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pou revinn <strong>an</strong>tour li pou ekout so b<strong>an</strong>n<br />

zistwar. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> vak<strong>an</strong>s Desam k<strong>an</strong> saler donn bal, b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> so prop z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ek z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> so b<strong>an</strong>n vwazen vinn<br />

<strong>an</strong>ba so pie tamaren ki finn pous lor enn montikil gro-gro<br />

ros e so rasinn aster pe tini tou b<strong>an</strong>n ros <strong>an</strong>sam. La, d<strong>an</strong><br />

lespri z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, b<strong>an</strong>n ros la pr<strong>an</strong> nouvo lavi. Sa ros la<br />

kouma enn bato, s<strong>an</strong>nla kouma enn loto; get sa lotla la,<br />

vadire enn avion. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la zwe, env<strong>an</strong>te, konpoze.<br />

T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> zot <strong>an</strong>tour Adam Noah pou ekout so b<strong>an</strong>n ti<br />

zistwar, parfwa tris, parfwa komik me toult<strong>an</strong> enteres<strong>an</strong>.<br />

"Drol!" Adam Noah p<strong>an</strong>se, "Ki pe arive zordi. Kot b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>?" Enn laklos bisiklet kas so reflexion. Fakter kot<br />

li? Sa enn zafer rar sa!<br />

- Bonzour Patron. Ena enn parsel pou ou.<br />

- Parsel? Kot sorti?<br />

- Sorti deor.<br />

- Amene mo gete. Maten va! Vremem.<br />

- Sign la mo bourzwa.<br />

Adam Noah, lame tr<strong>an</strong>ble-tr<strong>an</strong>ble grifonn detrwa sign,<br />

r<strong>an</strong>n fakter la so plim ek resi la. Fakter pr<strong>an</strong> so bisiklet,<br />

poz so lipie gos lor pedal, pr<strong>an</strong> enn ti lel<strong>an</strong>, pas so lipie<br />

drwat par deryer lasel e vit li disparet d<strong>an</strong> kontour.<br />

Adam Noah get so parsel, tourn li agos, adrwat; vir li<br />

<strong>an</strong>balao; sakouy li dousm<strong>an</strong>. Li sey devine ki ena d<strong>an</strong><br />

parsel la. Li pa pe kapav rapel k<strong>an</strong> dernie fwa li ti<br />

resevwar enn parsel par lapos. Bien-bien lont<strong>an</strong>. Li ti<br />

zenn, bien zenn sa lepok la e li ti pe gagn kado ar so<br />

9


<strong>an</strong>n pies. Me depi so maryaz, robine kado finn ferme. Li<br />

ouver so parsel dousma-dousma koumadir li per ki zafer<br />

lad<strong>an</strong> la kapav eklat lor so figir, ousa <strong>an</strong>vole.<br />

Latwal briye-briye kouma tafta. Ki ete sa? Li larg latwal la<br />

e enn palto paret div<strong>an</strong> li. Enn palto ki so kouler s<strong>an</strong>zs<strong>an</strong>ze.<br />

Kis<strong>an</strong>nla finn avoy li sa? Li met palto la e<br />

koumadir enn labriz mazik finn soufle lor li. Li nepli gagn<br />

so ditou. Enn palto klimatizer! Mari sa b<strong>an</strong>n palto dideor<br />

la. Kot palto lokal kapav koste! Palto dideor fer li bliye<br />

b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, b<strong>an</strong>n zistwar <strong>an</strong>ba pie tamaren. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn<br />

ti segonn. Me enn segonn bien long.<br />

Me ler li sey tir palto la, peyna sime. Bouton finn fixe ar<br />

boutonier. Adam Noah koum<strong>an</strong>s p<strong>an</strong>ik. Tr<strong>an</strong>spirasion<br />

koum<strong>an</strong>s koule. Palto la koum<strong>an</strong>s sere lor so lekor vadire<br />

enn lapo artifisiel finn <strong>an</strong>vlop so lekor, <strong>an</strong>pes so lapo<br />

natirel respire.<br />

So tayer seye me pa reysi defer li; li al get enn<br />

mek<strong>an</strong>isien, enn elektrisien, enn long<strong>an</strong>is. Abba! Touzour<br />

n<strong>an</strong>ye. Palto la kol lor li kouma v<strong>an</strong>touz. Depi sa zour li<br />

finn aret konn konfor. Koumadir par mes<strong>an</strong>ste, <strong>an</strong>-ete li<br />

kol lor so lapo e sof li kouma dife l<strong>an</strong>fer. An-iver li grosi e<br />

vinn enn koulwar kour<strong>an</strong>der glase, l<strong>an</strong>fer brouyar e<br />

l<strong>an</strong>ez.<br />

Koumsamem, enn gramaten liver, malere tr<strong>an</strong>ble-tr<strong>an</strong>ble<br />

li pe trenn so lipie lor bor sime kot pie tamaren. Div<strong>an</strong> li<br />

enn group z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pe zwe me ler li pase zot aret zwe, get<br />

li ar lizie mefi<strong>an</strong>s.<br />

- Wey get li do, ar so palto dideor.<br />

B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la pa konpr<strong>an</strong> so soufr<strong>an</strong>s. Zot tro zenn pou<br />

10


konpr<strong>an</strong>, li p<strong>an</strong>se. Li pa ti rod palto dideor. Palto la ti tom<br />

lor li kouma enn malediksion. So lizie plen ar larm ler li<br />

rapel kouma, lont<strong>an</strong>, b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti <strong>an</strong>tour li pou t<strong>an</strong>n so<br />

b<strong>an</strong>n zistwar. Ayo! Kouma pou fer let<strong>an</strong> lont<strong>an</strong> revini?<br />

Li arete, retourn ver b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la. Zot re-aret zwe,<br />

dibout fix, get li. Li al drwat ver enn gro ros <strong>an</strong>ba pie<br />

tamaren, asize. Li apel b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la, dir zot vinn otour<br />

li parski li ena enn zoli zistwar tris pou rakont zot. B<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la tike. Zot pa sir. Kifer Adam Noah pe rod s<strong>an</strong>z<br />

bataz? Ki so pl<strong>an</strong>? Enn parmi zot ki ena enpe plis toupe<br />

dim<strong>an</strong>n li:<br />

- Ki ou'le ar nou?<br />

- Mo bizen zot... Mo gagn tro fre.<br />

- Ale do ta! Fonndos!<br />

Lont<strong>an</strong> li ti disik pou sa b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la. Kifer li finn vinn<br />

lasid? So palto kouler lapo serp<strong>an</strong> repous saler soley<br />

liver, atir freser profonder lamer. So lekor tr<strong>an</strong>ble kouma<br />

seki finn gagn lakr<strong>an</strong>p toutou. Enn gr<strong>an</strong> vertiz <strong>an</strong>vlop li,<br />

sarye li. Li tonbe. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> kit zot zwe, galoupe vinn<br />

gete ki li pe gagne. Zot <strong>an</strong>tour Adam Noah, lev li, <strong>an</strong>vlop<br />

li ar zot inos<strong>an</strong>s. Nou vie rakonter zistwar res<strong>an</strong>ti saler<br />

imen. So largorz amare. Li pa kapav tini enn s<strong>an</strong>glo ki<br />

sorti depi profonder so nam. So plore sakouy so<br />

lekzist<strong>an</strong>s net. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> may li pou konsol li.<br />

Dousma-dousma so palto dideor koum<strong>an</strong>s fonn e lizie<br />

Adam Noah ki r<strong>an</strong>pli ar larm-dezwa, briye ar kouler<br />

lark<strong>an</strong>siel. Lali<strong>an</strong>s <strong>an</strong>t li ek z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Bondie finn resoude ek<br />

beni par lark<strong>an</strong>siel ki tal gr<strong>an</strong>der so dom lor latet b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> <strong>an</strong>ba pie tamaren.<br />

11


AVANTIR TIBOUT<br />

DAN BOR LAMER<br />

Tibout lor disab d<strong>an</strong> bor lamer plis enterese ar ti-koray,<br />

ti-kokiyaz. Li pa konpr<strong>an</strong> kifer b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>-dimoun pa<br />

kapav res <strong>an</strong>plas. Zot galoup parsi, zot galoup parla, zet<br />

lekor d<strong>an</strong> dilo, sorti tr<strong>an</strong>ble-tr<strong>an</strong>ble, vinn asiz kot li pou<br />

sof soley. E <strong>an</strong>plis zot zet gout-gout dilo lor li. Pa fasil ar<br />

zot, sa b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>-dimoun la. Enn lad<strong>an</strong> li toult<strong>an</strong> ena enn<br />

ti-baton bl<strong>an</strong> ar bout rouz d<strong>an</strong> so labous e li larg lafime<br />

par labous ek nene. Ler li koste so labous ar Tibout, tibonnfam<br />

s<strong>an</strong>ti so dile kaye.<br />

Pa fasil ar zot! Kifer so mama dir li pa trap kiksoz ki bouz<br />

tousel? Pourt<strong>an</strong> zot zoli. Get sa ti-bout lakord nwar ar tas<br />

zonn, kas-kas so leren, glis lor disab! Mo pa per li. Ler<br />

mo trap li d<strong>an</strong> mo lame, li giji mwa.<br />

Tibout get otour li. Ena boukou kiksoz bouz tousel. Laba<br />

de fey zonn pe dibout lor enn fey ver, ouver, ferme; apre<br />

sa bat-bate ale. Pre kot li enn ti-koki roz ar boukou lapat<br />

pe bouz vit-vit. Li avoy kap. Li finn gagn li. Li fier, li<br />

kont<strong>an</strong>, li satisfe. Koze ki long! Tibout so figir s<strong>an</strong>ze, so<br />

lalev tourne, so narinn ouver. Li sakouy so lame, larg so<br />

lavwa sopr<strong>an</strong>o. So mama galoupe vinn pr<strong>an</strong> li. … Ti-krab<br />

finn pens li.<br />

LAKAZ ZOUZOU<br />

Tibout so ti-kouzen, Babou, pou vinn pas lazourne kot li<br />

parski so nenenn abs<strong>an</strong>. Parski Babou de-z<strong>an</strong> pli piti ki li,<br />

Tibout kont<strong>an</strong> zwe mama ar li. Li bien kont<strong>an</strong> so tikouzen<br />

me ... So mama dir li, 'Tibout, to enn gr<strong>an</strong> tifi,<br />

fode to okip to ti-kouzen, vey li, pa les li gagn dimal, pa<br />

fer li plore. Twa to gr<strong>an</strong>, Babou li <strong>an</strong>kor enn bebe.'<br />

12


- 'Mo kone, mama, mo kone,' Tibout dir.<br />

Enn tipe pli tar papa Babou vinn depoz Babou. Ti-bonom<br />

la timid-timid, louk Tibout d<strong>an</strong> kwen lizie, al kasiet lor<br />

pwatrinn so t<strong>an</strong>tinn. Mama Tibout fer enn ti-gate ar li,<br />

donn sak z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> enn biskwi, poz Babou <strong>an</strong>ba e dir zot al<br />

zwe.<br />

Tibout trap lame Babou e kouma enn ti-mama amenn li<br />

d<strong>an</strong> so prop lasam pou zwe zouzou. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong>,<br />

Babou entimide par prez<strong>an</strong>s so kouzinn fer tou seki<br />

Tibout dir li. Me ler let<strong>an</strong> pase Babou koum<strong>an</strong>s gagn plis<br />

toupe. Li koum<strong>an</strong>s fer seki li <strong>an</strong>vi, zwe ar zouzou ki li<br />

<strong>an</strong>vi, ekrir ar kreyon gra kot li <strong>an</strong>vi, lor lili, lor miray …<br />

Let<strong>an</strong>sa Mama Tibout pe prepare pou al travay. Li finn fini<br />

donn enstriksion so serv<strong>an</strong>t ki bizen fer, ki pou donn<br />

b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ze. Zis kouma li pe pr<strong>an</strong> so sak pou<br />

sorti li t<strong>an</strong>n enn tapaz - koumadir kiksoz finn tonbe -<br />

akonpagne par irlm<strong>an</strong> enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki swiv par irlm<strong>an</strong> enn<br />

lot.<br />

S<strong>an</strong> perdi let<strong>an</strong> li galoup ver lasam Tibout. Laba ki li<br />

trouve? Toulede asize <strong>an</strong>ba, pe kriye, plore. Li trap<br />

toulede z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, ser zot for kont li, dim<strong>an</strong>n Tibout ki finn<br />

arive.<br />

Ris-ris leker li rakonte. Zot ti pe zwe <strong>lakaz</strong> zouzou.<br />

Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> Babou ti pe ekout so mama, ti pe fer bon<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Apre, pa kone kifer, li koum<strong>an</strong>s fer so ensinifi<strong>an</strong>.<br />

Li pr<strong>an</strong> kreyon gra li rey-reye lor lili, lor miray … lerla …<br />

lerla<br />

- 'Li koum<strong>an</strong>s grifone d<strong>an</strong> mo liv … mo ras mo liv, li<br />

tonbe'<br />

- 'To pa'nn pous li?'<br />

13


- 'Non!'<br />

Li plor pli for.<br />

14


OU KI OU DIR?<br />

Alo! Lapolis Rozil? Mo kapav koz ar Serz<strong>an</strong> Bayg<strong>an</strong>n? Enn<br />

zafer personel. Dir li Bhay Lalo ole koz ar li. Enn zafer<br />

prese. … Mersi! … Serz<strong>an</strong>, Lalo sa! Eskize mo der<strong>an</strong>z ou.<br />

Sa zafer mo ti dir ou la, re li finn vinn rod sik<strong>an</strong>n. Li<br />

swivre mem mo tifi. Anpes li <strong>an</strong>pr<strong>an</strong>n, al lekol. Ou bizen<br />

met enn reday ar li, krak so lalinn. … Ki ou dir? Mo tifi<br />

rod may li d<strong>an</strong> lak? Li dir sa, sovaz la! … Wi Serz<strong>an</strong>, mo<br />

kone li enn ti-fami ar ou. Nou 'si nou fami. … Wi li enn tifami<br />

ar mo madam… Non li pa kapav marye ar mo tifi.<br />

Mo tifi pe fer HSC, li sinior li pa'nn fer; mo tifi pa'nkor<br />

gagn dizwit-<strong>an</strong>, li li dwatet ena plis ki tr<strong>an</strong>nsenk.<br />

Enposib! … Non enposib. … Pert-t<strong>an</strong>!<br />

40, Lari Garam Masala<br />

Rozil.<br />

29 Fevriye 1998<br />

Misie Komiser-d-Polis,<br />

Kazern,<br />

Porlwi.<br />

***<br />

Mo bon Misie Komiser-d-Polis,<br />

Akoz mo kone ki ou enn dimoun drwat mo pe ekrir sa let<br />

la pou enform ou lor enn zafer ki pa korek e pou solisit<br />

ou enterv<strong>an</strong>sion. Kot mo reste ena enn dimoun apepre<br />

tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> - li vilen, li nwar kouma ferm lizie - ki pe rod<br />

kidnap mo tifi. Ou kwar mo kapav les li marye mo tifi ki<br />

pe fer HSC? Sa sovaz la pe fer jadou pou met mo tifi d<strong>an</strong><br />

lak. Mo latet fatige. Ou kone nou, nou b<strong>an</strong>n dimoun bon<br />

fami e mo tifi finn fini gagn dem<strong>an</strong>n, enn bon dem<strong>an</strong>n,<br />

15


enn garson bon fami, enn fami bien posede. Aster sa<br />

Kachou la pe rod briz lavenir mo tifi.<br />

Mo finn telefonn Serz<strong>an</strong> Bayg<strong>an</strong>n pou fer enn deklarasion<br />

me li prefer pr<strong>an</strong> par sa voryen la. Normal! So fami sa.<br />

Pe fer pl<strong>an</strong> pou koken mo dibien.<br />

Mo p<strong>an</strong>se ki ou bizen ferm li d<strong>an</strong> kaso pou troublaz lape<br />

piblik e ou bizen tr<strong>an</strong>sfer so konplis, Bayg<strong>an</strong>n.<br />

Mo sir ou pou pr<strong>an</strong> mo let <strong>an</strong> foul konsiderasion. Si mo<br />

pa gagn satisfaksion mo pou al get Premie Minis, enn ti<br />

fami ar mwa.<br />

Avek boukou respe,<br />

Lalou Lagli<br />

***<br />

… Namaste Chachi! Sunita sa. Mo kapav koz ar Devi? …<br />

Wi, mama bien. … Wi , mo pou dir li. … Eta Pagli, to'nn<br />

kap lekol zordi? Ki finn ariv twa? Li'nn rod sik<strong>an</strong>n <strong>an</strong>kor<br />

ar twa? … Zot finn al lapolis? Ki finn arive? Dir mwa vitvit.<br />

… Li'nn donn enn depozision ki to provok li par b<strong>an</strong>n<br />

zes obsenn? Pa fasil ar li sa boug la! Enn m<strong>an</strong>iak! Enn<br />

obsede sa. … OK, telefonn mwa twa k<strong>an</strong> peyna personn<br />

… Salam!<br />

***<br />

30 Z<strong>an</strong>vie 98<br />

Mo gate Pushpa,<br />

Sori mo'nn tarde pou reponn to dernie let. Travay pe<br />

donn bal.<br />

Les mo reponn to b<strong>an</strong>n kestion enn par enn.<br />

1. Si to sir to <strong>an</strong>vi konstrir to lavenir ar Michael pa ena<br />

okenn rezon kifer to bizen per ki dimoun pou dir.<br />

16


Mazorite dimoun koz nenport. Plis enport<strong>an</strong> ki tou, twa<br />

ek Michael zot bizen sir ki zot <strong>an</strong>vi konstrir enn relasion<br />

adilt ek dirab. Pa pr<strong>an</strong> traka pou mama. Les sa d<strong>an</strong> mo<br />

lame. Mo pou at<strong>an</strong>n bon mom<strong>an</strong> pou kas lakle.<br />

2. Si to tutor finn rekom<strong>an</strong>n twa pou enn Masters mo pa<br />

trouv okenn rezon kifer to pe tike. Bliye problem lamone.<br />

Sa mo problem sa. Biznes ki papa finn kite pe mars bien.<br />

Bizen travay dir me plis enport<strong>an</strong>, travay pe donn bal. Ti<br />

pou bon si twa ek to bieneme zot vinn Moris pou donn<br />

mwa enn koudme apre to letid. Ena plas pou nou tou.<br />

Aster mwa mo ena enn zafer personel pou koz ar twa..<br />

To rapel Devi, tifi Bhay Lalo? Li finn vinn enn zoli<br />

mamzel. Mo kone mo ena preske de fwa so laz. Mo pa<br />

kone si lamour sa, si li selm<strong>an</strong> enn atraksion fizik, ou sipa<br />

li zis enn pasion, enn latir<strong>an</strong>s. Seki mo kone, mo p<strong>an</strong>s li<br />

l<strong>an</strong>wit-lizour. Enn sitiasion fou net! Mo lespri dir mwa mo<br />

pe f<strong>an</strong>e, mo leker pa dakor. Mo zis espere li enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong><br />

pasaze. Pa fasil mo dir twa. Pli fasil donn konsey ki regle<br />

mo prop problem.<br />

Mo bizen kit twa. Fer konplim<strong>an</strong> Michael.<br />

Salam!<br />

Mo <strong>an</strong>bras twa bien for.<br />

Kavi.<br />

***<br />

Alo Sunita, twa sa. … Kees talerla! Bonnfam ek bonom ti<br />

la. Pa kapav koz librem<strong>an</strong>. … Ki to dir? … Zot finn al r<strong>an</strong>n<br />

vizit malad. Nou gagn tou let<strong>an</strong> pou koze. Kouma mo ti<br />

pe dir twa, Kavi … Hen! … Samem, Kachou, … wi, akoz li<br />

nwar zot apel li Kachou … Kavi finn oblize donn enn<br />

depozision lapolis komkwa mo pe fatig so latet. To kone<br />

mo papa pe met dife lor li. Komik non? … To pa trouv sa<br />

komik? Mo trouv sa bien komik, lager <strong>an</strong>t de zom.<br />

17


Mals<strong>an</strong>s mo finn al tas d<strong>an</strong> zot l<strong>an</strong>grenaz. To kone, Kavi<br />

ek mo papa zot d<strong>an</strong> mem biznes me biznes Kavi pe<br />

prospere p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki biznes mo papa pe pil <strong>an</strong>plas. Ena<br />

enn rivalite terib <strong>an</strong>t sa de la. Fek-fek la dife finn alim pli<br />

for ler 'sa Kachou la' finn aste enn 4x4 nef … ar tou<br />

opsion … z<strong>an</strong>t kosmik, erkonn, CD, pawer-stiring etc.<br />

Lel<strong>an</strong>dime ler mo pe retourn <strong>lakaz</strong> depi lekol li aret so<br />

kat-kat, dim<strong>an</strong>n mwa si mo'le fer enn ti letour ar li. S<strong>an</strong><br />

ezite mo r<strong>an</strong>tre. Kikenn finn fer so mous ar mo papa. Pa<br />

bizen dir twa Sunita. Mo papa fou mwa enn bon savonaz.<br />

Pou tir mo k<strong>an</strong>et d<strong>an</strong> zwe, mo dir li ki Kachou ti fors mwa<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so kat-kat. Mo papa obliz mwa fer enn<br />

depozision lapolis. Lapolis koum<strong>an</strong>s l<strong>an</strong>ket. Kavi oblize<br />

rakont so zistwar pou sap d<strong>an</strong> dif. … Mo ti dir twa ki li dir<br />

ki mo fer zes obsenn pou eksit li? … Dapre mo papa sa.<br />

Kavi fer serm<strong>an</strong> zame li pa finn dir sa. … Bien sir mo koz<br />

ar li. Mo pa kapav fer sovaz k<strong>an</strong> li koz ar mwa! … Ki<br />

omwerk ena pou dime? … To pe koz tro vit. Donn mwa<br />

let<strong>an</strong> pou kopie. … Samem tou? Timama mo fer sa.<br />

Salam Sunita! Enn lot zour mo dir twa plis.<br />

Kavi, mo gr<strong>an</strong> frer,<br />

***<br />

Mersi pou to let ek tou l<strong>an</strong>kourazm<strong>an</strong> ki to pe donn mwa.<br />

Ki ti pou ariv mwa s<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> frer kouma twa? Mersi<br />

mil fwa.<br />

Mo pa sir mo bien konpr<strong>an</strong> to latasm<strong>an</strong> pou tifi Bhay<br />

Lalo. Mo rapel li kouma enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> setif, meg-meg. Li<br />

finn bizen bien s<strong>an</strong>ze pou reysi <strong>an</strong>flam to nam. … Me seki<br />

to deside, samem!<br />

Dir mama mo finn resevwar so let. Mo pou ekrir li kouma<br />

mo gagn enn tipe let<strong>an</strong>.<br />

18


Mo <strong>an</strong>bras twa bien for,<br />

Pushpa.<br />

40, lari Garam Masala,<br />

Rozil<br />

15 Mars 1998<br />

Onorab Premie Minis,<br />

Government House,<br />

Porlwi.<br />

***<br />

Misie Premie Minis,<br />

Mo ena enn konplent serye pou fer kont lapolis. Zot pa<br />

fer zot travay kouma dwatet. Ena enn vwayou,<br />

kontreb<strong>an</strong>die ki pe rod kidnap mo tifi e lapolis pa'le fer<br />

n<strong>an</strong>ye.<br />

Si sa kontinie zot pou fors mwa ekrir Sa Mazeste Larenn<br />

pou dir li repr<strong>an</strong> nou pei parski nou ena enn gouvernm<strong>an</strong><br />

fos.<br />

Avek mekont<strong>an</strong>tm<strong>an</strong>,<br />

Lalou Lagli<br />

Alias Bhay Lalo.<br />

16 Mars 1998<br />

Kim<strong>an</strong>ier Sunita,<br />

***<br />

Zordi mo l<strong>an</strong>iverser. Mo finn vinn mazer. K<strong>an</strong> to pou pe lir<br />

sa let la, mwa ek Kavi nou pou bien-bien lwen. K<strong>an</strong><br />

touf<strong>an</strong>n tengn lerla nou pou retourne. Twa bos tait, fer<br />

koumadir to pa konn n<strong>an</strong>ye.<br />

19


Salam<br />

Madam Kachou<br />

P.S Aster detrir sa let la.<br />

20


MEDAVI / PA FASIL!<br />

K<strong>an</strong> Medavi ti pe retourn d<strong>an</strong> so vilaz apre plizier b<strong>an</strong><strong>an</strong>e<br />

d<strong>an</strong> Kapital li pa ti realize ki k<strong>an</strong>tite problem li ti pou ena.<br />

Latet r<strong>an</strong>pli are nouvo lide, li ti finn s<strong>an</strong>z labitid, bataz,<br />

kiltir e li ti kwar ki lor vites li ti pou fer b<strong>an</strong>n dimoun d<strong>an</strong><br />

so fami ek so vilaz adopte so vizion modern. Lozik!<br />

Zour so retour tou dimoun ti pe at<strong>an</strong>n enn gr<strong>an</strong> dimoun<br />

kostim-kravat des<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> loto. Olie sa, enn<br />

dimoun abiye ar jinns, tisert ek blouzon ti r<strong>an</strong>tre lor enn<br />

mobilet kouver ar lapousier ek labou ki li ti finn ramase<br />

lor enn parkour trwa zour.<br />

Preske tou so b<strong>an</strong>n kamarad lekol ti vini sakenn lor so<br />

mobilet. Zot ti ole kone si Medavi pa ti finn tro s<strong>an</strong>ze. Zot<br />

tou ti dakor ki li ti finn vinn bien drol. Andire, li ti pe sey<br />

fer tou pou fer dimoun amerde ar li. Kikfwa sa ti so<br />

m<strong>an</strong>ier pou fer so lenteres<strong>an</strong>. Me li ti res enn joker, enpe<br />

vilger me amiz<strong>an</strong>. Toum<strong>an</strong>ier d<strong>an</strong> Kapital laba zot m<strong>an</strong>ier<br />

ti bien lot m<strong>an</strong>ier.<br />

Pou so mama li ti toult<strong>an</strong> enn ero ki zame-zame ti f<strong>an</strong>e.<br />

Depi lamor so mari, mama Medavi ti ena enn sel<br />

obzektif: fer tou pou so garson, enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> inik. Kouma li<br />

ti finn gagn nouvel ki so garson ti pe retourne, vit-vit li ti<br />

al prepar so lasam kouma prepar lasam nouvo marye. So<br />

garson ti so Bondie e li ti kapav v<strong>an</strong>n tou so bizou pou li.<br />

- Finn ler pou to marye, beta.<br />

- Pli tar nou koz sa.<br />

- Mo finn get enn zoli tifi pou twa. Bon tifi. Enpe fami ar<br />

nou.<br />

Medavi ti bos tayt. Kouma li ti pou dir so mama ki depi<br />

21


detrwa-z<strong>an</strong> li ti pe viv ar enn fam ki ti travay otesdeler e<br />

ki ti <strong>an</strong>sent. Sok samacharr! Me li ti kone ki li ti bizen<br />

enpe let<strong>an</strong> pou met so mama d<strong>an</strong> lekol. Me pou lemom<strong>an</strong><br />

ti ena enn zafer ki ti pe fer so leker bat d<strong>an</strong> mole. Li ti<br />

bizen al r<strong>an</strong>n vizit so tonton Karam, gr<strong>an</strong> frer so mama ki<br />

ti, d<strong>an</strong> lepase, enpe kouma so <strong>an</strong>z-gardien.<br />

Tonton Karam ti al pioner p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> deziem ger-mondial e<br />

kouma li ti enn gr<strong>an</strong> debrouyar li ti reysi vinn enn serz<strong>an</strong><br />

d<strong>an</strong> larme Brit<strong>an</strong>ik. Depi so retour d<strong>an</strong> vilaz, li ti vinn<br />

senbol progre e kones<strong>an</strong>s. Enn selfmedmenn, li ti refiz<br />

koutim e m<strong>an</strong>ier koze lezot dimoun. B<strong>an</strong>n zenn ti kont<strong>an</strong><br />

dir ki enn bonom Angle ti finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>t. E lor la li<br />

ti kwar ki li ti kapav enpoz disiplinn militer d<strong>an</strong> lavi sivil.<br />

Pou Medavi, Tonton Karam ti enn lespri ki ti kapav kas<br />

somey-somey d<strong>an</strong> lakel lavi vilaz ti pe deroule. So lizie ti<br />

kouma foglait d<strong>an</strong> brouyar; li ti trouv seki lezot lizie pa ti<br />

pe trouve; li ti kapav dekouver seki pou lezot ti <strong>an</strong>kor<br />

d<strong>an</strong> marenwar. Li ti difer<strong>an</strong>. Medavi ti kone ki kouma li ti<br />

pou paret div<strong>an</strong> li, li ti pou koum<strong>an</strong>s lir b<strong>an</strong>n detay lor li<br />

ki ti pou met li touni. Li ti per ki so tonton pa ti pou trouv<br />

li ase evolie, ase difer<strong>an</strong> ar lezot. Fale pa ki so tonton ti<br />

s<strong>an</strong>ti ki li pa ti finn fer ase progre; ki li ti finn fel; ki li pa<br />

ti finn tous bit ki so tonton ti finn fixe pou li.<br />

Koze ki long! Kouma li ti paret div<strong>an</strong> so tonton, li nek ti<br />

zet enn koudey lor li e Medavi ti s<strong>an</strong>ti ki so lenz pa ti<br />

korek, so seve pa ti bien pengne, so mobilet pa ti lave,<br />

so soulie pa ti brose.<br />

Li ti <strong>an</strong>bras so tonton ki, komdabitid, ti pe lir enn vie<br />

nimero "Readers Digest". Lor enn ti latab kot li, ti ena<br />

enn vie diksioner ek enn vie liv gramer Angle ki li ti<br />

amenn ar li depi lot-pey. Li ti lir ar enn pengn fen. Okenn<br />

detay pa ti sape mem si sa ti pe pr<strong>an</strong> li dis minit pou lir<br />

22


enn paz. Parfwa li ti telm<strong>an</strong> kons<strong>an</strong>tre lor detay b<strong>an</strong>n mo<br />

ki li ti bliye get sinifikasion b<strong>an</strong>n fraz, ousa paragraf, ousa<br />

pasaz.<br />

Enn entwision. Medavi enn kout sek ti koum<strong>an</strong>s konpr<strong>an</strong><br />

lafors so tonton d<strong>an</strong> vilaz. Bien souv<strong>an</strong> li pa ti mem sey<br />

konpr<strong>an</strong> ki ti pe pase. Enn ti detay frap li. Ala eskiz ki li ti<br />

pe rode pou monopoliz konversasion ziska ki tou dimoun,<br />

fatige par enn aval<strong>an</strong>s parol ki personn pa ti pe konpr<strong>an</strong>,<br />

ti donn li gagne. Ti detay ensinifi<strong>an</strong> ti fer tonton Karam<br />

vinn king d<strong>an</strong> fami e d<strong>an</strong> vilaz.<br />

Zot regar ti rekrwaze. Tonton Karam ti realize ki Medavi ti<br />

finn bien s<strong>an</strong>ze. Ti ena enn ti zekler rebel d<strong>an</strong> so lizie. Ti<br />

bizen krak so lalinn vit-vit, <strong>an</strong>pes lopozision gr<strong>an</strong>di.<br />

- Al bengne! E prepar twa pou haw<strong>an</strong>n.<br />

- Aw<strong>an</strong>n!<br />

- Pa aw<strong>an</strong>n. Haw<strong>an</strong>n.<br />

- Pa oumem ti pe dir ki tousa b<strong>an</strong>n siperstision zis bon<br />

pou saret salte?<br />

- Gete mo garson. Pa parski ou finn lir gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> liv, pa<br />

parski ou finn viv d<strong>an</strong> Kapital, pa parski ou finn zwenn<br />

sipa ki gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> dimoun ki ou pou zet nou kiltir d<strong>an</strong><br />

latrinn.<br />

Sa swar la Medavi, malgre fatig, pa ti kapav dormi. Li ti<br />

azite, ti tourn agos-adrwat, ti tourn lor ledo, tourn lor<br />

v<strong>an</strong>t; ti gagn so, donk ti tir moulton; ti gagn fre, donk ti<br />

ris moulton ziska m<strong>an</strong>ton. B<strong>an</strong>n zimaz mouvm<strong>an</strong>te ti<br />

swiv enn deryer lot. Li ti s<strong>an</strong>ti ki so lavi ti pe deroule d<strong>an</strong><br />

enn bobinn fren-perse d<strong>an</strong> enn trou s<strong>an</strong> fon. Pa fasil!<br />

Dimoun ki pourt<strong>an</strong> li ti mari kont<strong>an</strong> ti pe vinn so gardprizon.<br />

Ti bizen tir.<br />

Barlizour pal-pal ti pe desinn so nes<strong>an</strong>s d<strong>an</strong>s les. Lor<br />

23


sime, enn silwet ti pe pous enn mobilet pou pa kas<br />

somey kok lor pie zavoka. Ti bizen efase refer. Pli tar, ler<br />

b<strong>an</strong>n premie lalimier ti pe aroz lorizon, mobilet la, ki ti pe<br />

sarye dezespwar ek lespwar Medavi, ti pe fons d<strong>an</strong><br />

direksion soley lev<strong>an</strong>, d<strong>an</strong> direksion enn nouvo eseyaz.<br />

Pa fasil.<br />

24


KONFESION SHARAM<br />

-"Mazeste, prepar ou. D<strong>an</strong> kenz minit seremoni pou beni<br />

ou kouronnm<strong>an</strong> pou koum<strong>an</strong>se."<br />

- "Fer tou dimoun sorti al pr<strong>an</strong> zot plas."<br />

Sharam, gr<strong>an</strong> lider enn nouvo rwayom pwis<strong>an</strong> ole detrwa<br />

minit tr<strong>an</strong>kilite. Li bizen res tousel. Li finn gagn laviktwar<br />

me ena enn ti gou amer parla ki pe <strong>an</strong>pes li zwir so sikse<br />

foul-foul.<br />

Deor, enn gr<strong>an</strong> lafoul zom, fam, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> finn fini ras<strong>an</strong>ble<br />

depi boner gramaten. Dimoun partou. Lor pie, lor b<strong>an</strong>n<br />

batim<strong>an</strong>, lor miray. Zot tou ole get ar zot prop lizie enn<br />

gr<strong>an</strong> mom<strong>an</strong> istorik kot Prens Sharam pou vinn<br />

ofisielm<strong>an</strong> Lerwa Sharam I, F<strong>an</strong>al L<strong>an</strong>pir Soley Liner.<br />

B<strong>an</strong>n pret d<strong>an</strong> zot gr<strong>an</strong> rob kouler safr<strong>an</strong> pe alim s<strong>an</strong>dal,<br />

bril l<strong>an</strong>s<strong>an</strong> pou pous movezer. Kot lipie tronn, zot finn<br />

enstal tou b<strong>an</strong>n materyo ek lekipm<strong>an</strong> lapriyer. Zot bizen<br />

beni tronn la, sirtou beni dimoun ki pou asiz lor la, e si<br />

zot konn fer plezir zot kone ki zot pou d<strong>an</strong> bien. K<strong>an</strong><br />

tronn ek haw<strong>an</strong>n koun marye pike, jab oblize kas pik<strong>an</strong> e<br />

rengn lor ek safr<strong>an</strong> vinn eternel. Tou dimoun eksite;<br />

lafoul, b<strong>an</strong>n diniter, b<strong>an</strong>n envite espesial, b<strong>an</strong>n<br />

reprez<strong>an</strong>t<strong>an</strong> difer<strong>an</strong> group relizie. Sef protokol pe gagn<br />

kongolo. Tou dimoun s<strong>an</strong>ti zot plis enport<strong>an</strong> ki tou<br />

dimoun e pe rod asiz plis pre posib ar tronn. Ena finn<br />

mem amenn zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> malgre ki envitasion ti bien<br />

presi: kart la ti valid pou zis de dimoun, Madam ek Misie.<br />

Komdabitid sakenn pe rod so bout e depi bien zenn b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> bizen apr<strong>an</strong>n sa.<br />

Prensipal konseye sekirite pe yam detrwa ki dapre so<br />

r<strong>an</strong>sengnm<strong>an</strong> zame ti d<strong>an</strong> kote Prens Sharam. Zot ti<br />

25


toult<strong>an</strong> pe mars ar lopozision. Lor vites zot finn s<strong>an</strong>z<br />

mouyaz. Bizen kompr<strong>an</strong> zot. Lavi dir. Bizen konn vey<br />

tonbaz. Samem apel lenteliz<strong>an</strong>s. Lotorite pe fer so<br />

travay; lafoul eksite; b<strong>an</strong>n diniter pe tr<strong>an</strong>spire; l<strong>an</strong>s<strong>an</strong> pe<br />

sey pous loder; petal fler pe kwi ar saler. B<strong>an</strong>n pret pe<br />

ale-vini. Zot lotorite pe kontrol baz. Me lwen laba, deryer<br />

b<strong>an</strong>n pie, deryer b<strong>an</strong>n batim<strong>an</strong>, lwen d<strong>an</strong> fon lor enn<br />

kolinn enn lamas im<strong>an</strong>s entousab pe sey devine ki pe<br />

pase. Zot kone ki pou zot, lerwa vini, lerwa ale, n<strong>an</strong>ye pa<br />

s<strong>an</strong>ze. Finn deklar Plas Kouronnm<strong>an</strong> zonn enterdi pou zot<br />

me kouma tou dimoun zot kirye, zot <strong>an</strong>vi kone ki pe<br />

pase, kouma douniya pe deroule. Dimoun bizen fennsifer.<br />

Sharam pe reflesi. Kikfwa Sharw<strong>an</strong>n ti ena enpe rezon.<br />

Pa kapav bliye ki Sharw<strong>an</strong>n, Lerwa rwayom Dife, ti enn<br />

gr<strong>an</strong> entelektiel, enn gr<strong>an</strong> patron lar, enn dimoun ki ti<br />

pas laplipar so let<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so prop libreri, libreri plis ekipe<br />

lor zot pl<strong>an</strong>et. B<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> lezot pl<strong>an</strong>et souv<strong>an</strong> ti pe vinn<br />

get li pou gagn so konsey. Me pa ti ena plas pou de lider.<br />

Swa Sharw<strong>an</strong>n, swa Sharam. Pli for, pli malen ti bizen<br />

balye karo. Pa gagn drwa les emosion dominn larezon.<br />

Sharw<strong>an</strong>n ti envesti d<strong>an</strong> kiltir. Seki envesti d<strong>an</strong> zarm<br />

limem pli malen. Pov Sharw<strong>an</strong>n. Pourt<strong>an</strong> pa ti fasil.<br />

Lepep ti kont<strong>an</strong> li. Me zot ti vinn mou parski zot lider ti<br />

tro protez zot; ti donn zot labitid gagn foul konfor s<strong>an</strong><br />

gr<strong>an</strong> zefor. Sharw<strong>an</strong>n so bonker finalm<strong>an</strong> ti <strong>an</strong>pwazonn<br />

so desten.<br />

- Mazeste, larenn pe dim<strong>an</strong>de si ou finn pare.<br />

- Dir li mo vini la.<br />

Larenn Shidjouta ti zwe enn gr<strong>an</strong> rol d<strong>an</strong> sa zistwar la.<br />

So temwayaz ti vir lopinion piblik <strong>an</strong>balao. Temwayaz?<br />

Sharw<strong>an</strong>n ti kapav fer enn zafer parey? Shidjouta ti rod<br />

sik<strong>an</strong>n ar li? Pa enport<strong>an</strong>. Ti bizen itiliz sitiasion la e<br />

Sharam pa ti tike ditou. Ti bizen chombo lokazion la e li ti<br />

26


chombo li. D<strong>an</strong> Rwayom Dife, viol ti konsidere kouma pli<br />

gr<strong>an</strong> krim parski sivilizasion Sharw<strong>an</strong>nt<strong>an</strong>n ti rezoud<br />

boukou problem <strong>an</strong>t de sex. Sharam p<strong>an</strong>se ki li pou bizen<br />

dim<strong>an</strong>n so b<strong>an</strong>n konseye gete ki b<strong>an</strong>n pratik bizen<br />

mentenir ek <strong>an</strong>kouraze d<strong>an</strong> nouvo rwayom pl<strong>an</strong>eter kot<br />

tou b<strong>an</strong>n frontier politik finn fini efase. Kim<strong>an</strong>ier pou efas<br />

b<strong>an</strong>n frontier sosial? Ki pou fer ar b<strong>an</strong>n entousab?<br />

Kim<strong>an</strong>ier Sharw<strong>an</strong>n ti rezoud sa problem la?<br />

Larenn akonpagne par so b<strong>an</strong>n damdoner r<strong>an</strong>tre. Li<br />

kouma lesiel k<strong>an</strong> tou b<strong>an</strong>n zetwal ek b<strong>an</strong>n satelit<br />

kominikasion alime-tengn, alime-tengn; kouma enn<br />

fedartifis ar kouler mazik. So b<strong>an</strong>n bizou provok leklips<br />

lizie. Pou Sharam pa ena katakata. Tou b<strong>an</strong>n mwayen<br />

bon pou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> bit. Li kone ki rimer ki pe f<strong>an</strong>e lor<br />

Sharw<strong>an</strong>n fos net me li pou servi sa zarm la pou konsolid<br />

so pouvwar. Pa ena plas pou konsi<strong>an</strong>s.<br />

So larenn trap li bradsou e zot sorti. Lafoul deor akeyir<br />

zot ar kriye, aplodism<strong>an</strong>, sonn-petar, jal-dolok, rav<strong>an</strong>nmarav<strong>an</strong>n.<br />

Lepase finn efase. Sharam get otour li, fer<br />

enn sourir. So sourir pa pou personn me pou so ti<br />

ezitasion talerla k<strong>an</strong> li ti pe reflesi lor sipa bizen, sipa pa<br />

bizen. Li sakouy so latet dousm<strong>an</strong>. Lafoul kriye, sote-pile.<br />

Me li pa pe kominik ar personn. Li zis pe p<strong>an</strong>se: seki<br />

gagn lager limem li ekir istwar. Mals<strong>an</strong>s pou twa<br />

Sharw<strong>an</strong>n. Dife ki pirifie finn vinn dife ki brile.<br />

27


BOURRBAK EK RENAR<br />

Tou dimoun d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa ti pe dir ki Bourrbak ti enn<br />

lakrem kouyon e si kouyon ti enn lali<strong>an</strong>n li li ti pou so<br />

k<strong>an</strong>bar. Li vre ki li ti pe fer b<strong>an</strong>n zafer drol ki ti pe fer<br />

mwa gagn riye. Par ekz<strong>an</strong>p enn zour li ti lor pie koko e li<br />

kriye “mo zete?”. Mo ti kwar li ti pe zet enn grap koko.<br />

Mo dir wi. De segonn pli tar li ti pe dibout div<strong>an</strong> mwa.<br />

Kouma enn sat li ti tom lor so de lipie.<br />

Li ek Renar ti al lekol <strong>an</strong>sam. Bourrbak ti toult<strong>an</strong> deryer<br />

midi e konper Renar ti div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong>. Renar ti enn gr<strong>an</strong><br />

malen, debrouyar, triy<strong>an</strong>ger, mardayer. Si li ti trouv sime<br />

zegwi difisil, s<strong>an</strong> ezite li ti pr<strong>an</strong> sime zeping e finalm<strong>an</strong> li<br />

ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so bit. Bourrbak li, li ti kapav aret enn tren<br />

pou les enn kabri travers rel.<br />

Plitar Renar ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> biznes e koum<strong>an</strong>s fer politik.<br />

Bourrbak li, li ti marye ar so vwazinn vev pou okip b<strong>an</strong>n<br />

orfelen.<br />

Toulede ti ena mem pasion: foutborl. Sakenn ti ena so<br />

prop lekip: Bourrbak 11 ek 11 Renar. Lor laplenn zot ti<br />

kouma sat ek lisien me lor lafors zot ti toult<strong>an</strong> d<strong>an</strong><br />

bal<strong>an</strong>s. Enn gagne enn kou e lot gagne lot kou me<br />

toult<strong>an</strong> par enn ti lekar. Me <strong>an</strong>t sa de lekip la ti ena enn<br />

gr<strong>an</strong> difer<strong>an</strong>s. Renar ki ti ena kas ti aste tou bon zwer<br />

d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa. D<strong>an</strong> Bourrbak 11 b<strong>an</strong>n zwer kouma<br />

<strong>an</strong>trener ek siporter ti galoup pou lamour foutborl. D<strong>an</strong><br />

gagne kouma d<strong>an</strong> perdi zot tonbe-leve <strong>an</strong>sam. Sa ti fer<br />

Renar trouv zekler. Li ti bizen trouv sime pou kas konte<br />

b<strong>an</strong>n bourrbak. Kouma li ti bien cham ar b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong><br />

politik ek federasion foutborl ki li ti pe fin<strong>an</strong>se ar so prop<br />

lamone, li ti fer pas enn reglem<strong>an</strong> pou enterdi b<strong>an</strong>n lekip<br />

28


kot b<strong>an</strong>n zwer tro pros. Enses d<strong>an</strong> foutborl li enn zafer<br />

imoral. Pa kapav tolere. B<strong>an</strong>n bourrbak zot ti d<strong>an</strong> mem ti<br />

l<strong>an</strong>drwa; parfwa vwazen; parfwa fami; setaki ti konn<br />

setaki. Dapre nouvo reglem<strong>an</strong> zot relasion foutborl ti<br />

ensestie, bien mal<strong>an</strong>g, kont moralite piblik. Dimoun pros<br />

pa gagn drwa bat boul <strong>an</strong>sam.<br />

B<strong>an</strong>n bourrbak ti oblize kas b<strong>an</strong>n, disoud zot lekip. Ennde<br />

ti gagn plas d<strong>an</strong> segonntim 11 Renar. B<strong>an</strong>n match ti vinn<br />

mos, mosad, r<strong>an</strong>n. Malgre ti pe pey dimoun pou r<strong>an</strong>pli<br />

stad, graden ti toult<strong>an</strong> vid. Mars<strong>an</strong> pistas ek dalpouri ti<br />

prefer kontinie biznes lor Laplas Lagar.<br />

Eleksion ti pe koste. Normalm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n bourrbak pa ti kas<br />

latet parski tou dimoun kone seki met for ti gagn for;<br />

bone bl<strong>an</strong> ti r<strong>an</strong>plas bl<strong>an</strong> bone; bl<strong>an</strong> bone ti r<strong>an</strong>plas bone<br />

bl<strong>an</strong>.<br />

− “Virkitourn-tournkivir”, Bourrbak ti kont<strong>an</strong> dir.<br />

Enn t<strong>an</strong>to plen lete k<strong>an</strong> fey lor pie refiz bouze telm<strong>an</strong><br />

letarzi li nisa, detrwa bourrbak ki ti pe zwe romi d<strong>an</strong> zot<br />

klib (Bourrbak 11 ti vinn Lasdepik Kah<strong>an</strong>ke). Enn lad<strong>an</strong><br />

dir enn kou s<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se:<br />

- Kifer nou pa met Bourrbak pou reprez<strong>an</strong>t tou bourrbak?<br />

Kouma lapipi koze la f<strong>an</strong>e: Enn Bourrbak Pou Tou<br />

Bourrbak. Ler Renar t<strong>an</strong>n sa koze la, li kas enn gr<strong>an</strong> riye.<br />

Pa dir mwa! Bourrbak d<strong>an</strong> Las<strong>an</strong>ble Nasional? Ki sa pei la<br />

pe devini?<br />

Bourrbak pa ti pou aksepte poz k<strong>an</strong>dida. Li ti prefer okip<br />

so fami ki ti pe gr<strong>an</strong>di. So madam ti <strong>an</strong>vwadfami. Me ler<br />

li ti t<strong>an</strong>n koze fout<strong>an</strong>, gra ek ensilt<strong>an</strong> li ti desid pou m<strong>an</strong>z<br />

ar Renar. Akoz so v<strong>an</strong>tar Renar ti grat ledo maler. Mach la<br />

ti enn dror. Kofor (senbol Renar) ti gagn so depite<br />

l<strong>an</strong>drwa e l<strong>an</strong>tonwar 'si ti reysi eli so depite. Bourrbak ti<br />

29


<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> konsey. Samem koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> so maler.<br />

Li ti oblize zwe ewe. Lor laplenn Renar; dapre lord ek<br />

reglem<strong>an</strong> Renar-Pawer. Dousma-dousma Bourrbak ti<br />

koum<strong>an</strong>s perdi so id<strong>an</strong>tite. Li nepli ti kone ki vre-vremem<br />

li ti ete. B<strong>an</strong>n bourrbak 'si ti koum<strong>an</strong>s trouv flou. Renar<br />

koum<strong>an</strong>s ramas zot d<strong>an</strong> so kofor, met zot d<strong>an</strong> so pos. Ler<br />

Bourrbak koum<strong>an</strong>s realize ti deza tro tar. Li ti fini perdi<br />

d<strong>an</strong> lakour kouma d<strong>an</strong> karo.<br />

Enn t<strong>an</strong>to ler li retourn <strong>lakaz</strong> enn gr<strong>an</strong> sok ti at<strong>an</strong>n li. Ni<br />

fam, ni z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Lor latab enn zafer bizar. Enn let ouver e<br />

lor let la enn l<strong>an</strong>tonwar <strong>an</strong> kristal <strong>an</strong>balao. Ar so koup<br />

<strong>an</strong>ba ek so pasaz lao, li ti kouma enn s<strong>an</strong>tral nikleer. Li<br />

av<strong>an</strong>s l<strong>an</strong>tonwar pou lir let la.<br />

“ Bourrbak mo koko,<br />

Lont<strong>an</strong> mo ti ena mo Bourrbak, enn dimoun extra. Aster<br />

li finn vinn renar. Ayo, mo Bourrbak finn fonn. Si to<br />

zwenn li, dir li nou kont<strong>an</strong> li, nou bizen li me pa renar<br />

d<strong>an</strong> lapo bourrbak.<br />

Kont<strong>an</strong> twa!<br />

To bieneme”<br />

Ar lakoler li trap l<strong>an</strong>tonwar ki al kraz lor miray d<strong>an</strong> enn<br />

lamizik l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>.<br />

E depi sa zour la li ti koum<strong>an</strong>s bwar. Li pa ti bizen<br />

l<strong>an</strong>tonwar parski li pa ti aste larak par topet me par lit.<br />

Enn swar b<strong>an</strong>n vwazen ti t<strong>an</strong>n enn explozion. Zot ti kwar<br />

ki kikenn ti sonn enn k<strong>an</strong>on pou fer lisien sove.<br />

Lel<strong>an</strong>dime gramaten ler serv<strong>an</strong>t r<strong>an</strong>tre li ti trouv Misie<br />

Bourrbak d<strong>an</strong> enn basen dis<strong>an</strong>, enn revolver akote.<br />

30


FENNSIFER<br />

- "Rachel, si to fer bon z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, nou pou amenn twa<br />

fennsifer, Dim<strong>an</strong>s."<br />

Sak fwa ki mo ti t<strong>an</strong>n sa kalite koze la, mo ti s<strong>an</strong>ti ki ena<br />

marday. Toule-z<strong>an</strong> ver mem peryod depi ki mo ti<br />

koum<strong>an</strong>s rapel, nou parwas ti org<strong>an</strong>iz so 'fennsifer <strong>an</strong>iel'.<br />

Mo mama ek mo papa ti de mam enport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> komite<br />

parwas. Amizir fennsifer ti pe aprose, eksitasion ti pe<br />

monte; komite parwas ti pe zwenn pli souv<strong>an</strong> e Monper ti<br />

pe pas boukou let<strong>an</strong> kot nou parski nou <strong>lakaz</strong> ki ti ase<br />

gr<strong>an</strong> ti servi kouma kartie zeneral org<strong>an</strong>izasion fennsifer.<br />

Parfwa k<strong>an</strong> mo papa ti pe boude, mo ti gagn lenpresion<br />

ki pa zis fennsifer ki ti pe atir Per Christophe kot nou. Mo<br />

mama (so nom Madras ti Parvedi e so nom batize ti<br />

Ghislaine) ti toult<strong>an</strong> kone kim<strong>an</strong>ier fer riye touf koler.<br />

- Non do ta, li pa enn Tartif.<br />

- Normal to pou pr<strong>an</strong> so par.<br />

− Ki pr<strong>an</strong> so par? Si li bouz traver, mo tay so<br />

palto ... so sout<strong>an</strong>n mo'le dir.<br />

−<br />

Enn riye for kouma loraz travers lagorz mo papa. T<strong>an</strong>sion<br />

ki ti pe menas armoni ti fizet. Apre sa mo pa ti t<strong>an</strong>n<br />

n<strong>an</strong>ye plis lor sa topik la. Sak fwa mo papa ti get Per<br />

Christophe, li ti fer enn sourir. Koumadir li ti pe get mo<br />

mama tay-tay so sout<strong>an</strong>n.<br />

D<strong>an</strong> group org<strong>an</strong>izater fennsifer, ti ena enn madam<br />

<strong>an</strong>viron kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> ki pli tar ti fer mwa p<strong>an</strong>s Wife of Bath.<br />

Li ti bien port<strong>an</strong>, enn labous bien sexi. Enn ti f<strong>an</strong>t <strong>an</strong>t de<br />

led<strong>an</strong> div<strong>an</strong> ek enn ti tourdey ti donn li enn sarm spesial.<br />

Sa madam la ti konn fer zom d<strong>an</strong>s tig.<br />

- Fode pa to per zot, Rachel. K<strong>an</strong> to vinn gr<strong>an</strong> fer kouma<br />

Mat<strong>an</strong>t Hortense. Fer zot trouv zekler.<br />

31


- Hortense, pa met move lide d<strong>an</strong> latet sa piti la, mo<br />

mama ti kriye.<br />

− Ghislaine, enn tifi douz-<strong>an</strong> bizen konn bar gorl e<br />

fer sa b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>s la rente.<br />

Mat<strong>an</strong>t Hortense ti enpe sef sirk d<strong>an</strong> rakont jok sale.<br />

Amizir let<strong>an</strong> ti pe pase e ti bizen fer vit parski zour Z ti pe<br />

aprose, so b<strong>an</strong>n zistwar ti pe vinn sit<strong>an</strong> sale ki parfwa mo<br />

mama ti oblize trouv enn exkiz pou dir mwa al d<strong>an</strong> mo<br />

lasam. So lavwa ti telm<strong>an</strong> for ki mo ti pe t<strong>an</strong>n tou. Me<br />

mo pa ti pe konpr<strong>an</strong> kifer tou dimoun ti pe riye. Parfwa<br />

zistwar tris fer gr<strong>an</strong> dimoun riye, pa vre? T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> Per<br />

Christophe ti fer s<strong>an</strong>bl<strong>an</strong> zene me Mat<strong>an</strong>t Hortense pa ti<br />

larg li.<br />

- Ki ou fer pou deblok ou leren Monper?<br />

- Hortense to pou al brile d<strong>an</strong> dife l<strong>an</strong>fer!<br />

- Omwen laba ena enpe saler.<br />

Tou dimoun ti riye. Bien pli tar ki mo ti konpr<strong>an</strong> kifer.<br />

Mo kwar fennsifer la ti enn sikse parski tou b<strong>an</strong>n<br />

responsab ti zwenn apre fetdenwi pou selebre. Ti ena<br />

detrwa boutey (don b<strong>an</strong>n bienfeter) ki pa ti gagn kliy<strong>an</strong>.<br />

Pli tar mo ti konpr<strong>an</strong> ki b<strong>an</strong>n org<strong>an</strong>izater pa ti met zot<br />

d<strong>an</strong> sirkwi parski bon kiksoz pa kapav servi pou nouri<br />

koson. Omilie l<strong>an</strong>wit ler mo somey kase mo ti t<strong>an</strong>n lavwa<br />

zom-fam d<strong>an</strong> lazwa. Lel<strong>an</strong>demen ti ena enn ta boutey vid<br />

d<strong>an</strong> salon. Mama ti pe plengn malad-latet.<br />

***<br />

Mo ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s fennsifer. Mo ti fini par kwar ki<br />

lavi ti enn gr<strong>an</strong> fennsifer. Ler mwa ek mo frer ti fini nou<br />

letid liniversite e nou ti vinn seki sa lepok la ti apel b<strong>an</strong>n<br />

gradie (aster dimoun prefer servi mo kouma profesionel,<br />

konsilt<strong>an</strong> etc.) mo mama enn swar ti dir nou ki aster ki li<br />

32


ti finn vinn lib, li ti pe r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> politik. Pa kone kifer, mo<br />

papa ti foul dakor ki so madam fer politik. Mo ti ena enn<br />

ti soupson ki sa ti sel fason pou li gagn enpe lape d<strong>an</strong><br />

<strong>lakaz</strong>. Amizir laz r<strong>an</strong>tre, mo papa ki ti enn tabardenn ti<br />

pe vinn tr<strong>an</strong>kil e mo mama ki ti tr<strong>an</strong>kil ti pe vinn<br />

tabardenn. Enn zafer ormonn dapre mo frer.<br />

Donk mo mama, enn Madras batize, ki ti s<strong>an</strong>z relizion<br />

pou marye ar mo papa, ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> politik ... parski sa<br />

lepok la ti ena enn mouvm<strong>an</strong> plas rezerve pou b<strong>an</strong>n<br />

madam d<strong>an</strong> sak parti. Ti bizen tr<strong>an</strong>t pours<strong>an</strong> depitemadam,<br />

tr<strong>an</strong>t pours<strong>an</strong> minis-madam, tr<strong>an</strong>t pours<strong>an</strong><br />

permsek-madam. Tr<strong>an</strong>t pours<strong>an</strong> ti vinn enn sif mazik.<br />

Mem mo pa ti tro dakor ar tousa mo ti prefer pa dir<br />

n<strong>an</strong>ye parski mo sir mo mama ti pou dir ki mo reasion<br />

<strong>an</strong>ti-fam ti akoz mo ti lesbienn. Sa ti toult<strong>an</strong> so gr<strong>an</strong><br />

argim<strong>an</strong> k<strong>an</strong> mo pa ti dakor ar so lide politik. Me mo<br />

bizen aksepte ki <strong>an</strong>zeneral so lide lor difer<strong>an</strong> ory<strong>an</strong>tasion<br />

sexiel ti bien progresis. Li ti zis sagren ki mo pa ti pou<br />

donn li 'zoli-zoli tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong>'.<br />

- Mo va adopte 'Ma!<br />

- Pa parey!<br />

Peryod eleksion zeneral ti enn maha-fennsifer long-dire.<br />

Oriflam, b<strong>an</strong>drol, s<strong>an</strong>te swa-diz<strong>an</strong> <strong>an</strong>gaze, video-klip,<br />

miting, dek briy<strong>an</strong>i, tonbola, tirazosor. Lepep admirab ti<br />

d<strong>an</strong> m<strong>an</strong>g<strong>an</strong>n. B<strong>an</strong>n zafer bizar ti vinn normal. B<strong>an</strong>n ki<br />

yer ti lao-lao lor zepol lepep, pe grene kouma fri kontsezon.<br />

Pir ki tou, enn k<strong>an</strong>dida-madam ti pe apel so<br />

adverser, enn k<strong>an</strong>dida-zom, 'famdel<strong>an</strong>e'. E lafoul ti pe<br />

sote-pile, s<strong>an</strong>te-d<strong>an</strong>se: 'ipipip famdel<strong>an</strong>e; ipipip<br />

famdel<strong>an</strong>e …'<br />

Drol! Pa ti ena tr<strong>an</strong>t pours<strong>an</strong> lider-parti-madam? Zom ti<br />

pe kontrol partou.<br />

- Aret tir lay, Rachel! To nek rod lipou poul.<br />

33


Mo mama ti vinn Madam Minis Zafer Fam ek Fami. So<br />

bidze ti pli finn ki papie mouslinn, preske tr<strong>an</strong>spar<strong>an</strong><br />

kouma selof<strong>an</strong>n. Me mo papa ti ere parski preske zame<br />

mo mama ti <strong>lakaz</strong>. Me enn zour Madam Minis ti r<strong>an</strong>t<br />

<strong>lakaz</strong> ar laraz. Li ti zour so Premie Minis e ti donn so<br />

demision.<br />

- To ti ena rezon Rachel. B<strong>an</strong>n zom kwar ki nou b<strong>an</strong>n<br />

poupet doukia! Mo kwar mo'si mo pou vinn lesbienn.<br />

Mo papa ki ti pe lir lagazet, sap lor so sez tonbe.<br />

L<strong>an</strong>e ale, l<strong>an</strong>e vini, lavi ti pe deroule kouma enn ti k<strong>an</strong>al<br />

dilo ki sarye ti lapli depi montagn ziska lamer. Mo ti bliye<br />

fennsifer net. Enn gramaten boner telefonn ti sone.<br />

- Rachel, to kapav vinn <strong>lakaz</strong>?<br />

- Ena problem 'Pa?<br />

- To mama ... d<strong>an</strong> so somey.<br />

Ala fennsifer rekoum<strong>an</strong>se! Depite, minis, <strong>an</strong>sien koleg ki<br />

ti disparet, zournalis-mersener ki ti f<strong>an</strong>n labou lor li ...<br />

<strong>an</strong>fen zot tou sa b<strong>an</strong>n dimoun onorab ek admirab ti pe<br />

fer lake pou poz enn kouronn fler kot so lipie. Mo mama<br />

d<strong>an</strong> sel sari ki mo papa ti donn li (li ti donn enstriksion<br />

<strong>an</strong>vlop li d<strong>an</strong> sa sari la zour so dernie vwayaz, sirtou ler<br />

pas legliz) ti kalm lor so k<strong>an</strong>ape. Enn kou mo ti kwar ki li<br />

ti leve pou fou enn klak Premie Minis ki ti fer tou dimoun<br />

av<strong>an</strong>se pou li depoz enn kouronn fler kouler so parti. Ti<br />

mo limazinasion sa!<br />

Si li ti fer li, mo pa ti pou trouv sa drol. Samem apel<br />

Parvedi-Ghislaine.<br />

Oktob 2003<br />

34


SO SEMBOU<br />

Tamby fer enn rev. Div<strong>an</strong> so lizie kot lipie enn lark<strong>an</strong>siel,<br />

ena enn sembou <strong>an</strong> lor masif, dekore ar diam<strong>an</strong> ek perl<br />

rar. Sembou la ki plen ora ar dile ek dimiel koz ar li.<br />

— Tamby, Tamby depi lont<strong>an</strong> mo pe rod twa. Degaze vini<br />

koko av<strong>an</strong> mo dile kaye, ... av<strong>an</strong> mo dimiel vinn r<strong>an</strong>s.<br />

Ler so somey kase Tamby t<strong>an</strong>n so prop leker bate telm<strong>an</strong><br />

eksitasion finn may li. Li sir aster li pou koum<strong>an</strong>s viv enn<br />

lot lavi. Enn lavi extra. Plis nisa ki d<strong>an</strong> fim jalsa. Dile ek<br />

dimiel agogo d<strong>an</strong> sembou <strong>an</strong> lor masif dekore ar diam<strong>an</strong>,<br />

ribi, safir, mama perl.<br />

Boner gramaten, av<strong>an</strong> soley poz so lalev lor lorizon, s<strong>an</strong><br />

mem dir so fam, Savitri, ki li pe ale, s<strong>an</strong> mem verse pou<br />

get Trishni d<strong>an</strong> so ber, Tamby trap sime zegwi, fons drwat<br />

pou rod lark<strong>an</strong>siel spesial sembou laba kot soley al bwar<br />

dilo. Eksitasion <strong>an</strong>gourdi so lespri ki pe rev douser<br />

zwis<strong>an</strong>s ek zwis<strong>an</strong>s douser. N<strong>an</strong>ye nepli ekziste apart li, li<br />

ek limem. Fini traka, fini problem, fini lamerdm<strong>an</strong>!<br />

Ep! Lor so sime enn gorz profon koup <strong>an</strong>traver. Ler li<br />

verse pou gete li gagn vertiz. Li kone li bizen des<strong>an</strong>n d<strong>an</strong><br />

v<strong>an</strong>t marenwar pou ki apre li mont ver lalimier. Li<br />

chombo so kouraz ar de lame e koum<strong>an</strong>s des<strong>an</strong>n. Br<strong>an</strong>s<br />

ek rasinn donn so lipie mord<strong>an</strong>, <strong>an</strong>pes li glise; fey lalwes<br />

ek pik<strong>an</strong> loulou rey-rey so lapo. Li kontinie mem so<br />

lades<strong>an</strong>t. Ler li ariv <strong>an</strong>ba, nouvo problem lev latet.<br />

Larivier rapid; kour<strong>an</strong> for. Otour li enn ta ti kaskad e<br />

lalimier soley pe desinn lark<strong>an</strong>siel ar lapousier dilo. Li get<br />

kot zot lipie. Peyna sembou. Ki pou fer?<br />

35


Bizen travers larivier e remont lap<strong>an</strong>t. Tamby s<strong>an</strong>ti lafatig<br />

kabos so ledo, kraz so zepol me rev sembou <strong>an</strong> lor masif,<br />

rev zwis<strong>an</strong>s eternel remont so moral. Li rode, rode, rode<br />

ziska li zwenn enn l<strong>an</strong>drwa kot b<strong>an</strong>n ros <strong>an</strong>deor dilo<br />

permet li traverse. Li trouv enn s<strong>an</strong>tie ki dimoun ki vinn<br />

lapes kamaron ousa ki vinn sers lerb servi. Li grenpemonte<br />

l<strong>an</strong>tm<strong>an</strong>. So zefor mwen fatig<strong>an</strong>. Andire li pe gagn<br />

labitid fer zefor. Ler li ariv lao lor rebor gorz, li vire pou<br />

get deryer. Enn trou nwar. Li pa konpr<strong>an</strong> kouma li finn<br />

reysi sap lad<strong>an</strong>.<br />

Li get drwat div<strong>an</strong> li d<strong>an</strong> direksion soley kous<strong>an</strong>. Lwen<br />

laba li sir li pou trouv so sembou <strong>an</strong> lor masif, sembou<br />

r<strong>an</strong>pli ar dile ek dimiel. Li kontinie so traze, travers<br />

montagn, vale, dezer. Enn pa swiv lot, li kontinie so<br />

larout. Li zwenn lark<strong>an</strong>siel par ta me sembou nayba. Li<br />

kontinie, kontinie, kontinie ... Lor so larout li zwenn<br />

boukou dimoun: madam, misie, tifi, garson, zenn, vie,<br />

bonom, bonnfam.<br />

Enn zour li zwenn enn sadou ki fer li apr<strong>an</strong>n par ker enn<br />

long m<strong>an</strong>ntra. Zoli m<strong>an</strong>ntra me rev sembou kas tou<br />

pake. Li kontinie so resers. Li av<strong>an</strong>se mem. Fatig aster<br />

fer bay ar li. Li trenn so lipie pou marse.<br />

Drol! Kouma enn larou ki finn fer enn foul letour, li trouv<br />

div<strong>an</strong> li seki li ti kit deryer li. So <strong>lakaz</strong>. So lipie nepli tini<br />

li. Li tom pouf kot rasinn d<strong>an</strong> lonbraz so pie lila. Li perdi<br />

kones<strong>an</strong>s. ...<br />

D<strong>an</strong> enn demi lizour li t<strong>an</strong>n poem sadou:<br />

LALIMIER<br />

1<br />

D<strong>an</strong> lizie kler mo bieneme mo kont<strong>an</strong>ple to lalimier,<br />

36


D<strong>an</strong> tr<strong>an</strong>spar<strong>an</strong>s so lizie kler mo plonz mo nam d<strong>an</strong><br />

profonder;<br />

D<strong>an</strong> profonder so tr<strong>an</strong>spar<strong>an</strong>s mo rod partou to lalimier<br />

Me tr<strong>an</strong>spar<strong>an</strong>s so lizie kler li lapar<strong>an</strong>s to lalimier.<br />

2<br />

D<strong>an</strong> sourir kler mo de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mo rod konpr<strong>an</strong> tou to<br />

gr<strong>an</strong>der;<br />

D<strong>an</strong> inos<strong>an</strong>s zot sourir kler mo plonz mo nam pou<br />

dekouver<br />

Kot lenerzi to lalimier pr<strong>an</strong> so nes<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> liniver<br />

Me inos<strong>an</strong>s zot sourir kler li lapar<strong>an</strong>s to lalimier.<br />

3<br />

D<strong>an</strong> lesiel kler mo get soley pou apresie to lalimier,<br />

D<strong>an</strong> so pwis<strong>an</strong>s enk<strong>an</strong>des<strong>an</strong> mo plonz mo nam pou rod<br />

trouv kler;<br />

So lalimier enk<strong>an</strong>des<strong>an</strong> bril mo lizie, tengn lalimier<br />

Pwis<strong>an</strong>s soley li lapar<strong>an</strong>s vre lalimier nou liniver.<br />

4<br />

D<strong>an</strong> s<strong>an</strong>te kler zwazo kouler mo sey atrap to lalimier;<br />

D<strong>an</strong> rezon<strong>an</strong>s zot s<strong>an</strong>te kler mo plonz mo nam pou sey<br />

trouv kler;<br />

D<strong>an</strong> lalimier zot rezon<strong>an</strong>s mo rod partou tras to gr<strong>an</strong>der<br />

Me rezon<strong>an</strong>s zwazo kouler li lapar<strong>an</strong>s to lalimier.<br />

5<br />

D<strong>an</strong> parfen kler b<strong>an</strong>n fri ek fler mo sey mazinn tou to<br />

gr<strong>an</strong>der;<br />

D<strong>an</strong> lekzist<strong>an</strong>s zot parfen kler mo plonz mo nam d<strong>an</strong><br />

profonder;<br />

D<strong>an</strong> profonder zot lekzist<strong>an</strong>s mo sey tchombo to lalimier<br />

Me lekzist<strong>an</strong>s zot parfen kler li lapar<strong>an</strong>s to lalimier.<br />

6<br />

Pardon Senier, d<strong>an</strong> tousala mo pa finn trouv to lalimier.<br />

To lalimier li ti lamem, me mo lizie pa ti trouv kler.<br />

To tousala, to plis ki sa. Pou konpr<strong>an</strong> sa bizen leker.<br />

Bizen senser pou dekouver vre lalimier nou liniver.<br />

37


Malgre so febles li fer enn zefor pou ouver so lizie. Enn<br />

zimaz flou dousma-dousma vinn pli kler. Kot so latet enn<br />

zoli fam, so tibaba d<strong>an</strong> so lebra pe priye, pe dim<strong>an</strong>n<br />

Bondie sov so lavi. Savitri? Wi Savitri ek Trishni d<strong>an</strong> so<br />

lebra pe vey li, <strong>an</strong>pes maler may li d<strong>an</strong> lak. Tousa let<strong>an</strong> la<br />

so sembou <strong>an</strong> lor masif, dekore ar diam<strong>an</strong> ek perl, r<strong>an</strong>pli<br />

ora ar dile ek dimiel, ti la koste ar li me li pa ti konn gete.<br />

Me 2003<br />

38


LANTONWAR<br />

KOUMANSMAN RATE<br />

Pou tou dimoun enn l<strong>an</strong>tonwar se enn enstrim<strong>an</strong> ki nou<br />

servi pou tr<strong>an</strong>sfer enn likid depi enn resipi<strong>an</strong> ziska enn<br />

lot. D<strong>an</strong> laboutik Kapt<strong>an</strong>n ti servi enn l<strong>an</strong>tonwar monte<br />

lor enn laponp pou tir dilwil depi enn barik e avoy li d<strong>an</strong><br />

enn ferbl<strong>an</strong> pou servi kliy<strong>an</strong>; d<strong>an</strong> lak<strong>an</strong>biz ti servi enn ti<br />

l<strong>an</strong>tonwar plastik pou vers trwa topet d<strong>an</strong> flakon spesial<br />

ki Tonton Kont<strong>an</strong>tapsozafer ti donn mwa toule-t<strong>an</strong>to pou<br />

al sers so meksinn; mo mama ti servi l<strong>an</strong>tonwar pou vid<br />

dilwil d<strong>an</strong> boutey ousa petrol d<strong>an</strong> lal<strong>an</strong>p. … Mo mama ti<br />

osi kont<strong>an</strong> dir ki nou vwazen Tonton Soopaya ti bwar<br />

kouma enn l<strong>an</strong>tonwar. Li ti vinn koumadir p<strong>an</strong>dil nou<br />

sime. Ler li ti pas kot <strong>lakaz</strong> mo mama kriye: “Z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>,<br />

finn ler pou al fer devwar. Tengn sa televizion la! Finn fini<br />

set-er.” Labivet d<strong>an</strong> kwen lari ti oblize ferme zis set-er.<br />

Tonton Soopaya balot-balote retoun <strong>lakaz</strong>, bat so fam, al<br />

dormi. Bien zenn so lefwa ti vinn konpot. Zour so<br />

l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> mo ti kwar ki so fam ti pou montre so<br />

soulazm<strong>an</strong>. Me non. Li ti plore parey kouma enn fekvinn-vev<br />

ti bizen plore.<br />

Me expresion pas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar ousa tas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar<br />

ti pe m<strong>an</strong>z mo kr<strong>an</strong>n red. Pa ti pe gagn lizour.<br />

Bernadette, pli vie libreri d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa, pa ti pe kapav<br />

donn mwa enn repons kler. Mo ti konpr<strong>an</strong> pas d<strong>an</strong> ben,<br />

pas d<strong>an</strong> pake, tas lor poto, tas d<strong>an</strong> sek … Me mister total<br />

otour pas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar ek tas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar.<br />

D<strong>an</strong> nou l<strong>an</strong>drwa - (Kifer mo dir l<strong>an</strong>drwa me mo pa dir<br />

vilaz, lavil ousa pei? Parski mo l<strong>an</strong>drwa ti vilaz, lavil, pei,<br />

rezion, kontin<strong>an</strong>, pl<strong>an</strong>et mel<strong>an</strong>ze.) - ti ena pli gr<strong>an</strong><br />

varyete dimoun ki ena varyete pl<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> zarden<br />

39


Pamplemousse. Kikfwa li vre ki Bondie ti fer Moris av<strong>an</strong> e<br />

lemonn apre. Pou seki konn gete, mo l<strong>an</strong>drwa ti enn<br />

katalog kot ti ena tou kalite spesimenn rar ek komen,<br />

komik ek trazik, fos temwen ek vre temwen; enn<br />

<strong>an</strong>siklopedi pou etidie konportm<strong>an</strong>. Par egz<strong>an</strong>p, d<strong>an</strong><br />

paraz mo <strong>lakaz</strong> ti ena … Taler mo rakont zot.<br />

Ena dimoun koumsa. Depi zot nes<strong>an</strong>s mofinn protez zot.<br />

Ena koz koze desten, ena dir ki sa b<strong>an</strong>n dimoun la zot<br />

mars<strong>an</strong>d zot maler. Pa kone ki vre, ki fos. Enn zafer ti<br />

paret kler. Anita Nap<strong>an</strong>i ti tas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar dapre mwa<br />

me Bernadette dir mwa li pa dakor. Zame mo rezenbe<br />

k<strong>an</strong> Bernadette dir kiksoz. Li finn viv plis ki katroven-dis<br />

b<strong>an</strong><strong>an</strong>e; li finn konn boukou deroulm<strong>an</strong>, boukou marday<br />

'si.<br />

Anita pa ti al lekol parski so mama ti bizen li pou vey<br />

tibaba; bien zenn li ti zwenn tase d<strong>an</strong> sime k<strong>an</strong>n - sirdar<br />

ki ti may li pe koup latet k<strong>an</strong>n pou donn vas m<strong>an</strong>ze ti fer<br />

li gout so prop lazistis e sa pa kapav dir personn; li ti<br />

marye me lel<strong>an</strong>dime ti retourn li <strong>lakaz</strong> mama parski<br />

mars<strong>an</strong>diz pa bon; enn s<strong>an</strong>s lizinn ti pe ouver enpe<br />

partou. Malgre ki sak kenzenn li ti met pous pou pr<strong>an</strong><br />

lapey, li ti bon d<strong>an</strong> travay. Me ler li gagn kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> so<br />

lizinn ti ferme e li ti tom lor lapay parey kouma enn fwa<br />

d<strong>an</strong> sime k<strong>an</strong>n.<br />

Misie lemer ti dir ki li pou bizen retourn lor b<strong>an</strong> lekol pou<br />

apr<strong>an</strong>n enn nouvo travay. Zame li ti lor b<strong>an</strong> lekol. Kouma<br />

li ti pou retourne? Apr<strong>an</strong>n nouvo travay? Nouvo masinn<br />

konplike? Kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>?<br />

De zour pli tar so lekor ti pe <strong>an</strong>p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ar so sari maryaz<br />

lor enn br<strong>an</strong>s pie m<strong>an</strong>g d<strong>an</strong> bor sime k<strong>an</strong>n kot enn fwa<br />

sirdar ti fer li s<strong>an</strong>ti pwa lotorite.<br />

40


- Ou pa trouve Mat<strong>an</strong>t, li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> koup l<strong>an</strong>tonwar me li<br />

pa ti kapav pas d<strong>an</strong> ouvertir tinel pou des<strong>an</strong>n ver enn lot<br />

lalimier?<br />

- Non, mo garson. Li pa ti reysi r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> koup l<strong>an</strong>tonwar;<br />

li ti tom akote. Pa mem zafer. Kikfwa so nes<strong>an</strong>s mem ti<br />

enn erer. Arive sa! Les mo rakont twa seki ti ariv Molol.<br />

- Molol?<br />

- To pa konn li. Nek ekoute. … Molol ti enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> inik,<br />

gate-pouri so par<strong>an</strong> ki ti d<strong>an</strong> extra-bien. Enn zour li ti pe<br />

zwe d<strong>an</strong> lakour. So boul ti roule, al d<strong>an</strong> sime - kikenn ti<br />

bliye ferm laport l<strong>an</strong>touraz. Z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la galoup deryer so<br />

boul. Enn loto ti pe pase atout vites … Molol pa ti pase, ni<br />

tase. Li pa ti <strong>an</strong>kor mem koste ar l<strong>an</strong>tonwar. Bliye to<br />

l<strong>an</strong>tonwar, mo garson. Lavi pa enn l<strong>an</strong>tonwar. Li enn boul<br />

ron lor enn laplenn kare. Toult<strong>an</strong> mo bonom ti pe dir sa.<br />

Bernadette riy so riye spesial k<strong>an</strong> li trouv kiksoz komik<br />

div<strong>an</strong> so lizie. K<strong>an</strong> sa arive prefer pa rod plis parski so<br />

riye vinn pli for e kouma enn lapipi tou dimoun pou gagn<br />

riye.<br />

Me dout<strong>an</strong>s ti res d<strong>an</strong> mo latet. Mo pa ti 'le tir d<strong>an</strong> mo<br />

latet ki lekzist<strong>an</strong>s li enn l<strong>an</strong>tonwar kot swa nou pase, swa<br />

nou tase. Ena so let<strong>an</strong> dous k<strong>an</strong> nou naz d<strong>an</strong> koup lao;<br />

ena so let<strong>an</strong> dir, difisil, plen ar tourm<strong>an</strong> ler nou des<strong>an</strong>n<br />

d<strong>an</strong> koulwar sere kouma orfelen d<strong>an</strong> lasemine-dinwarpartou;<br />

ena let<strong>an</strong> lespwar ler lalimier koum<strong>an</strong>s pwente<br />

d<strong>an</strong> fon tinel; ena let<strong>an</strong> selebrasion ler <strong>an</strong>fen nou r<strong>an</strong>t<br />

d<strong>an</strong> nouvo lalimier, retrouv bal<strong>an</strong>s, lazwa ek dinite. Si<br />

nou pa kapav r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> pasaz sere, nou bat-bate ziska<br />

nou koul d<strong>an</strong> fon koup e tas lor parwa; si nou finn r<strong>an</strong>t<br />

d<strong>an</strong> pasaz me nou pa konn trase, dinwar touf nou e nou<br />

tas d<strong>an</strong> zwen.<br />

41


KOUMANSMAN LAFEN?<br />

- Get sa bwat la! L<strong>an</strong>tonwar finn bouse.<br />

- L<strong>an</strong>tonwar pa bouse, 'Ma.<br />

- Mo dir twa.<br />

Ler mo al gete mo fer mo f<strong>an</strong>or. Sirm<strong>an</strong> tenk la finn plen<br />

e petrol pe refoule.<br />

- Gete si to pa'le kwar.<br />

Mo verifie tenk lal<strong>an</strong>p petrol. Li vid. Mo get d<strong>an</strong> trou<br />

l<strong>an</strong>tonwar, mo trouv lot kote. Mo met d<strong>an</strong> direksion soley<br />

e enn reyon lalimier r<strong>an</strong>t drwat d<strong>an</strong> mo lizie. Drol sa! Enn<br />

lot zafer drol. Ler mo apiy koup l<strong>an</strong>tonwar lor mo lizie tou<br />

b<strong>an</strong>n zafer d<strong>an</strong> lot bout pasaz paret pli piti. Mo vir<br />

l<strong>an</strong>tonwar <strong>an</strong>balao e tou vinn pli gro. Mo met l<strong>an</strong>tonwar<br />

<strong>an</strong>ba robine. Enn gout dilo pa pase. Mo mama dir mwa,<br />

- Amenn sa kot Ton Paya; dir li zet enn koudey. Sa<br />

l<strong>an</strong>tonwar la pou fer mwa vinn fol.<br />

Pou nou d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa, Ton Paya ti enn enzenier ferbl<strong>an</strong>. Li<br />

souy so linet ar so pous, ekzaminn tou b<strong>an</strong>n pwen<br />

lasoudir; plonz lemes<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar d<strong>an</strong> enn kivet dilo pou<br />

gete si ena fit. B<strong>an</strong>n tiboul ler monte par s<strong>an</strong>tenn. Mister.<br />

Ton Paya grat so kokorong. Enn zafer bien drol. Bizen<br />

pous jab. Li fer enn lapriyer. Avoy lemes<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar lor<br />

miray e olie li tom <strong>an</strong>ba ar enn son lamok kabose, li<br />

koum<strong>an</strong>s benn ar vites ek lafors ogm<strong>an</strong>te. Li flonn lao,<br />

<strong>an</strong>ba, agos, adrwat, sirlekote. Enn d<strong>an</strong>ze piblik kouma<br />

bal perdi. Mo plonz d<strong>an</strong> enn barik p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki Ton Paya<br />

r<strong>an</strong>pe al <strong>an</strong>ba enn ti latab. Komie let<strong>an</strong> nou ti bos tayt<br />

sakenn d<strong>an</strong> so kwen, mo pa kone. Me seki ti extra se ki<br />

l<strong>an</strong>tonwar d<strong>an</strong> so vwayaz <strong>an</strong>t plafon, sali, miray ek b<strong>an</strong>n<br />

difer<strong>an</strong> obze ferbl<strong>an</strong> ti pe zwe lamizik. Enn lamizik<br />

mel<strong>an</strong>z kot jaz, sega ek b<strong>an</strong>grra pe r<strong>an</strong>n zariko alam<strong>an</strong>ier<br />

42


Thelonius Monk.<br />

- Beta, ena movezer lad<strong>an</strong>! Nou al get Mame Singa; dir li<br />

tir so roten bazar pou fer movezer f<strong>an</strong>e.<br />

Me lamizik l<strong>an</strong>tonwar pa'le arete. Okontrer b<strong>an</strong>n lezot<br />

lartik (larozwar, bake, kivet, ferbl<strong>an</strong>, seo, touk, lamok,<br />

goble, lasiet, bwat ek lezot) koum<strong>an</strong>s enn bale modern<br />

sou direksion l<strong>an</strong>tonwar.<br />

- Ton Paya! Oja ousa mazik?<br />

- Mo kwar mazik, beta.<br />

- Nou'nn tas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar, tonton.<br />

- Non beta. Nou'nn gagn nouvo profet. Anou swiv<br />

l<strong>an</strong>tonwar.<br />

S<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n lezot, li koum<strong>an</strong>s trase parey kouma<br />

l<strong>an</strong>tonwar. Vie bonom Paya fer koustik oral<strong>an</strong>ti, mars lor<br />

plafon, sote-tourne kouma enn boul tenis.<br />

- Vini beta. Fasil mo dir twa. Nek les lagam sarye twa.<br />

Enn vag son ritme sarye mwa. Mo monte, mo des<strong>an</strong>n,<br />

tourne-vire d<strong>an</strong> lez<strong>an</strong>s zwis<strong>an</strong>s prop. Ki ti pou dir:<br />

senfoni l<strong>an</strong>tonwar ferbl<strong>an</strong>?<br />

S<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n, enn kout sek, lemes<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar aret so vals,<br />

zet so lekor d<strong>an</strong> mo lame. Tou mouvm<strong>an</strong> bale arete. Ton<br />

Paya dir mwa:<br />

- Degaze, met li <strong>an</strong>ba robine, gete si li'nn debouse.<br />

Mazik fonn. D<strong>an</strong> mo lame ena enn l<strong>an</strong>tonwar senp kouma<br />

nenport ki l<strong>an</strong>tonwar. Mo retourn <strong>lakaz</strong>, met li d<strong>an</strong> lame<br />

mo mama. Li met so tib d<strong>an</strong> tenk lal<strong>an</strong>p e so koup aval<br />

petrol ar lapeti ziska ki boutey sek.<br />

43


LAFEN ZWENN KOUMANSMAN<br />

Bien bizen al koz ar Bernadette. Mo bizen rakont li zestaz<br />

l<strong>an</strong>tonwar petrol mo mama. Ki bizen fer k<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar<br />

vinn sef sirk; k<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar tap t<strong>an</strong>bour, fer bake d<strong>an</strong>se.<br />

Bernadette ti d<strong>an</strong> so lakwizinn, pe prepar kat-kat<br />

friyapen.<br />

- Asize mo garso. Enn timama kat-kat pou pare. To m<strong>an</strong>z<br />

enpe.<br />

- Mo pa fen. Mo gagn traka.<br />

- Traka? Enn zenes freng<strong>an</strong> kouma twa? Ki traka?<br />

- L<strong>an</strong>tonwar!<br />

- Ankor l<strong>an</strong>tonwar?<br />

- Mo'nn tas d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar.<br />

- Non. L<strong>an</strong>tonwar finn tas ar twa… To kone, mo garson,<br />

enn l<strong>an</strong>tonwar li r<strong>an</strong>n tou seki li pr<strong>an</strong>. Okontrer li donn<br />

enpe plis. Li r<strong>an</strong>n servis. Laplipar dimoun nek konn pr<strong>an</strong><br />

me pa konn done. Mo kwar l<strong>an</strong>tonwar petrol to mama ti<br />

ole dir twa sa.<br />

- Kouma ou kone? Mo p<strong>an</strong>kor dir ou.<br />

- Mo kone, samem tou. L<strong>an</strong>tonwar pe dir twa fer kouma<br />

li. Zwe lamizik pou fer lemonn d<strong>an</strong>se, met lazwa d<strong>an</strong><br />

leker. Lavi li pa enn l<strong>an</strong>tonwar. Li plito enn boul ron lor<br />

enn laplenn kare. Me ar to lespri l<strong>an</strong>tonwar to kapav fer<br />

difer<strong>an</strong> form ek kouler s<strong>an</strong>te, d<strong>an</strong>se <strong>an</strong>sam.<br />

REKOUMANS PAR KOUMANSMAN<br />

Si Anita Nap<strong>an</strong>i ti apel Enap<strong>an</strong>i; si Misie ek Madam<br />

Enap<strong>an</strong>i ti p<strong>an</strong>se ki tifi kouma garson ti bizen konn lir ek<br />

ekrir zot l<strong>an</strong>g maternel e gagn bon ledikasion; si sirdar<br />

pa ti servi pouvwar labraget; si lamour ti lib ek<br />

responsab, enn zenn ti madam pa ti bizen met p<strong>an</strong>di ar<br />

44


so sari maryaz. Si ti pr<strong>an</strong> prekosion ferm laport latouraz<br />

e si sofer ti roul dousm<strong>an</strong> e ar prekosion ti Molol ti pou<br />

vinn gr<strong>an</strong> Molol. Si …<br />

Pourt<strong>an</strong> l<strong>an</strong>tonwar ti la tou sa let<strong>an</strong> la. Li donn tou seki li<br />

gagne e azout enn ti plis lor la. Pa kapav tas d<strong>an</strong><br />

l<strong>an</strong>tonwar. K<strong>an</strong> pas d<strong>an</strong> ben l<strong>an</strong>tonwar, nou vinn pli gr<strong>an</strong>,<br />

pli for si nou kont<strong>an</strong> done.<br />

Mo kwar mo'nn konpr<strong>an</strong> aster. Mo kapav koum<strong>an</strong>se kot<br />

bizen koum<strong>an</strong>se.<br />

Zwen 2003<br />

45


DOKTER KALIPALEND<br />

Lont<strong>an</strong>, bien-bien lont<strong>an</strong>, av<strong>an</strong> ki ti donn li nom Jericho,<br />

nou pl<strong>an</strong>et ti apel Kalipalend e d<strong>an</strong> Kalipalend ti ena enn<br />

dokter ki tou dimoun ti apel Dokter. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> bien lont<strong>an</strong><br />

so nom ti d<strong>an</strong> labous tou dimoun, mem b<strong>an</strong>n ki pa ti tro<br />

kont<strong>an</strong> li, ziska ki enn zour ... Se so zistwar ki mo<br />

gr<strong>an</strong>per Ir<strong>an</strong>ah - Tata Ir<strong>an</strong>ah, nou ti apel li - ti kont<strong>an</strong><br />

rakont nou p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> konze Desam k<strong>an</strong> saler lete ti obliz<br />

nou rod freser <strong>an</strong>ba pie tamaren, d<strong>an</strong> bordir sime.<br />

D<strong>an</strong> l<strong>an</strong>wit so nes<strong>an</strong>s, enn move koutv<strong>an</strong> ti sakouy <strong>lakaz</strong><br />

lapay kot li ti pr<strong>an</strong> nes<strong>an</strong>s. Lel<strong>an</strong>dime b<strong>an</strong>n sime labou ti<br />

r<strong>an</strong>pli ar feyaz ek ti br<strong>an</strong>s ki pa ti kapav reziste presion<br />

div<strong>an</strong>. D<strong>an</strong> vilaz ti ena mem plizier lekiri, lakwizinn ek<br />

latrinn - b<strong>an</strong>n ti marray frazil - ki ti zet lekor, dim<strong>an</strong>n<br />

div<strong>an</strong> pardon. B<strong>an</strong>n pousari, exper lor lir lepase ek<br />

lavenir d<strong>an</strong> soufr<strong>an</strong>s enn ti br<strong>an</strong>s depaye ki finn tas d<strong>an</strong><br />

labou, ti konvok enn p<strong>an</strong>nchayt pou diskit sinifikasion sa<br />

evennm<strong>an</strong> la. Ena ti trouve, parski ti ena enn sel z<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

ki ti ne sa swar la, ki bondie Kalipalend ti avoy sa z<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

la ar enn mision: kraz seki vie pou r<strong>an</strong>z seki nef. Ena<br />

lezot ki ti p<strong>an</strong>se ki lesiel kot bondie la t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> ti pas<br />

vak<strong>an</strong>s, k<strong>an</strong> li ti plen ar gomon d<strong>an</strong> fon dilo, ti pe <strong>an</strong>ons<br />

d<strong>an</strong>ze: sa piti la pou devir tou. Li pa pou respe ni gr<strong>an</strong>, ni<br />

r<strong>an</strong>. Ena mem enn parmi zot ki ti propoze ki bizen ferm<br />

so lizie pou toult<strong>an</strong>; fale pa less li gagn lafors pou f<strong>an</strong>n<br />

pik<strong>an</strong>. Ler bizen vote pou deside ki pou fer ar li, enn vie<br />

pousari, sourd, aveg ek malad-malad - ki ti fini pr<strong>an</strong> so<br />

p<strong>an</strong>sion depi bien lont<strong>an</strong> me ki ti enkapab res kot li, fou<br />

dimoun lape - dim<strong>an</strong>n ki zot explik li ki pe pase.<br />

Tousalet<strong>an</strong>la li pa ti t<strong>an</strong>n n<strong>an</strong>ye. Kouma pou explik enn<br />

46


vie fou aveg ek sourd ki ena enn gr<strong>an</strong> problem ki kapav<br />

menas sekirite nou vilaz lor teren glis<strong>an</strong> d<strong>an</strong> bor g<strong>an</strong>ndol.<br />

Tou dimoun seye me abba mem. Zero plonbaz. Ti kapav<br />

pa pr<strong>an</strong> li kont me b<strong>an</strong>n pousari Kalipalend ti per<br />

malediksion vie bonom la ki ti ena enn labous pli sal ki<br />

latrinn dok. Pou evit dezagrem<strong>an</strong> zot ti deside pou<br />

azourn deba s<strong>an</strong> pr<strong>an</strong> desizion. Depi sa zour li ti vinn enn<br />

prensip fondam<strong>an</strong>tal d<strong>an</strong> doktrinn Kalipalend ki k<strong>an</strong> gagn<br />

difikilte explik kiksoz ousa konpr<strong>an</strong> kiksoz li ti preferab pa<br />

pr<strong>an</strong> desizion, t<strong>an</strong>sion pa kone ki kapav arive. Pli tar k<strong>an</strong><br />

Kalipalend ti vinn Jericho, pou ki rezon personn pa kone<br />

ousa pa <strong>an</strong>vi rapel, mem prensip ti vinn verite sakre: fale<br />

pa tous kiltir <strong>an</strong>sestral, fale pa s<strong>an</strong>z labitid. Seki ti ete<br />

bizen ete ziska leternite. T<strong>an</strong>n dir ki lor tablet ki bondie ti<br />

ekrir b<strong>an</strong>n kom<strong>an</strong>nm<strong>an</strong> pou donn sef pousari siprem<br />

tousa ti marke kler-kler bl<strong>an</strong> lor nwar ar laso me mals<strong>an</strong>s<br />

div<strong>an</strong> ek lapli depi lont<strong>an</strong> ti fini efas lasazes klasik ...<br />

Konfizion zeneral koze par lizie, zorey ek lespri bouse ti<br />

zwe d<strong>an</strong> lentere ti baba fek ne enn swar koutv<strong>an</strong> ki ti<br />

gagn enn seke pou kontinie viv. Plitar so gourou ti rakont<br />

li sa e depi sa zour la li ti azout enn nouvo kom<strong>an</strong>nm<strong>an</strong><br />

ar laso lor ros nwar: ena enn bondie spesial pou<br />

Kalipalend.<br />

So l<strong>an</strong>f<strong>an</strong>s ordiner, s<strong>an</strong> problem d<strong>an</strong> laferm so papa ti<br />

permet li apresie valer later parski se grasa prodwi later<br />

e travay so papa ki li ti kapav viv ase konfortab e al lekol<br />

ki sa lepok la ti konsidere kouma enn lix. Li ti enn bon<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mwayen, pa extra me travayer. Li ti ena enn kalite<br />

ki ti so pli gr<strong>an</strong> defo, enn defo ki ti so pli gr<strong>an</strong> kalite. K<strong>an</strong><br />

li <strong>an</strong>vi enn kiksoz li viz li, fixe li, servi tou sime posib pou<br />

gagn li e k<strong>an</strong> li gagn li, li chombo li, tini li, may ar li pa<br />

les li sape mem k<strong>an</strong> tou dimoun kone ki ler finn arive pou<br />

s<strong>an</strong>z baz ek mouyaz. Depi li ti bien zenn li ti <strong>an</strong>vi vinn<br />

dokter sirtou depi zour ki ti dekouver ki k<strong>an</strong>tite dimoun ti<br />

47


per e respe enfirmie lopital tabism<strong>an</strong> ki zot ti apel dokter.<br />

D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n vilaz ki ti pouse otour moulen sa misie la ti<br />

kouma enn ti bondie. Dimoun pa ti pe al get li zis k<strong>an</strong> zot<br />

malad me pou toutsort kalite rezon. Zot gagn lager ar zot<br />

fam zot al get li; zot tifi pa pe gagn dem<strong>an</strong>n zot al get li.<br />

Ena mem enn ki ti al get li parski zame li pa gagn lotri.<br />

Dokter enfirmie lopital tabism<strong>an</strong> ti pe itiliz so lafors,<br />

mazik, sarm ek bagou pou tir zi ar seki li <strong>an</strong>vi. Enn<br />

palabrer d<strong>an</strong> vilaz ti dir mwa enn zour ki dokter enfirmie<br />

lopital tabism<strong>an</strong> ti kont<strong>an</strong> met lame d<strong>an</strong> sokola. B<strong>an</strong>n<br />

zenn fam, zennfi e ti garson ti pe pas d<strong>an</strong> pake.<br />

D<strong>an</strong> so kafe pa ti ena triyaz.<br />

Enpresionab ek enpresione, ti garso ki ti ne enn swar<br />

koutv<strong>an</strong> ti fer dokter enfirmie lopital tabism<strong>an</strong> vinn so<br />

model. Akoz samem li ti <strong>an</strong>vi vinn dokter. Si so <strong>an</strong>bision<br />

se pou vinn dokter, so lentere prensipal se astrolozi. Si li<br />

ti tap ar enn liv lor astrolozi li ti devor li ar lapeti voras.<br />

So lasam ti r<strong>an</strong>pli ar liv lor astrolozi ek ar foto b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong><br />

astrolog ek mazisien. Nostradamus ti so gid spiritiel. Apre<br />

letid segonder s<strong>an</strong> problem ni laglwar li ti reysi gagn enn<br />

plas d<strong>an</strong> enn liniversite obskir ki ti spesialize d<strong>an</strong> teori ek<br />

pratik astrolozi. Dapre so living-sertifiket li ti swiv kour<br />

ziska PhD e li kapav servi tit dokter. Ler li retourn d<strong>an</strong> so<br />

vilaz ti ena enn gr<strong>an</strong> fet pou akeyir nou ero. B<strong>an</strong>n notab<br />

vilaz ki ti ena tifi pou marye ti <strong>an</strong>tour li ar konplim<strong>an</strong> ek<br />

flatri. Ou malen dokter! Ou ki kone dokter! Seki ou dir<br />

samem dokter! Ou pete s<strong>an</strong>ti bon dokter! Mazorite ti<br />

dimoun ti kwar ki so nom ti 'dokter' e depi sa zour la li ti<br />

vinn Dokter.<br />

Kouma mo ti dir talerla, li ti konn vize, chombo, napa les<br />

sape. Premie kiksoz li vize se tifi pli ris d<strong>an</strong> vilaz. Mo finn<br />

bliye dir zot enn zafer enport<strong>an</strong>. D<strong>an</strong> nou vilaz ti ena de<br />

48


kars: kars Ber ek kars Rri. Kars Ber ti enn ti minorite ki ti<br />

ena boukou paysa. Ti ena detrwa fami mem e fami plis<br />

enport<strong>an</strong> ti apel Kam<strong>an</strong>ber. Kars Rri ti peple kouma<br />

lapen, pouse kouma s<strong>an</strong>piyon apre lapli. Ti ena detrwa<br />

fami bien enport<strong>an</strong> kouma KichiRri, DalpouRri, KaRri-<br />

BaRri, Brriy<strong>an</strong>i ki ti b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter ki ti finn bien arive e<br />

akoz zot ti marye <strong>an</strong>t zot zot ti kapav kontrol prodiksion<br />

b<strong>an</strong>bou-sikre.<br />

T<strong>an</strong>n dir osi ki telm<strong>an</strong> zot ti marye d<strong>an</strong> mem dis<strong>an</strong> zot ti<br />

gagn boukou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> orizinal me sa enn lot zafer ki pa<br />

konsern nou pou lemom<strong>an</strong>. Enn lot fwa kikfwa. Sa<br />

detrwa fami d<strong>an</strong> kars Ber la zot ti ena <strong>an</strong>kor mwens swa<br />

e kouma pirte dis<strong>an</strong> ti zot priyorite fondam<strong>an</strong>tal, k<strong>an</strong> zot<br />

reysi zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti extra orizinal. Misie Kam<strong>an</strong>ber, sefsirk,<br />

ek b<strong>an</strong>n lezot Ber ti kontrol moulen ki ti fer b<strong>an</strong>bousikre<br />

vinn f<strong>an</strong>gouren <strong>an</strong>gren.<br />

Misie ek Madam Kam<strong>an</strong>ber, de fami prop, ti ena enn tifi ki<br />

tou dimoun dir ti tas lor poto. Li ti mari ... Non, Tata<br />

Ir<strong>an</strong>ah ti dir nou zame dir enn dimoun vilen. Tifi la pa ti<br />

zoli me li ti mari riss. Sel eritier enn fortinn enorm me pa<br />

zoli ditou. Ena koze ki Chaucer, ler li ti vinn fer enn ti<br />

sezour d<strong>an</strong> Kalipalend, ti zwenn li e ti gagn lide pou kre<br />

eroinn zistwar Wife of Bath. Dokter viz d<strong>an</strong> direksion Mis<br />

Kam<strong>an</strong>ber. B<strong>an</strong>n notab d<strong>an</strong> kars Rri pa ti mekont<strong>an</strong> sa<br />

demars la parski sa ti kapav fer zot r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>pir<br />

moulen e b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> Ber, pez nene bwar dilwil, ti pe<br />

koum<strong>an</strong>s realiz lenport<strong>an</strong>s lali<strong>an</strong>s karo ar moulen. Anplis<br />

Dokter ti fini vinn enn personalite enport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> vilaz<br />

parski li ti pe fer mirak.<br />

Dokter pa ti bet. Li ti konn so dimoun. Li ti kone ki sak<br />

dimoun <strong>an</strong>vi t<strong>an</strong>de. Li pa neseser explik enn dimoun<br />

kiksoz ki li pa kone. Li m<strong>an</strong>ga parski li kwar ki pe rod fer<br />

49


fezer ar li. Parkont k<strong>an</strong> ou pas siro, fer li kwar ki li enn<br />

kalipa lerla li fer so v<strong>an</strong>tar ar ou e li telm<strong>an</strong> sir so lafors<br />

ki li fer tou seki ou <strong>an</strong>vi li fer parski zame ou finn dir li ki<br />

li bizen fer me ou finn fer li kwar ki limem finn p<strong>an</strong>s pou<br />

fer sa. Normal! D<strong>an</strong> Kalipalend tou dimoun kalipa e<br />

Dokter Kalipalend li enn mahakalipa.<br />

Mwa mo pe rerakont so zistwar <strong>an</strong>dezord me li ti tir so<br />

pl<strong>an</strong> bien d<strong>an</strong> lord. So papa ti ena enn ti pl<strong>an</strong>tasion me<br />

pou gr<strong>an</strong>di so pouvwar li ti reysi persiad b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong><br />

pl<strong>an</strong>ter d<strong>an</strong> so kars pou reyni d<strong>an</strong> enn sosiete korperativ<br />

kot li ti pr<strong>an</strong> prezid<strong>an</strong>s. So rezonnm<strong>an</strong> ekonomik ti korek.<br />

Ler regroup zot teren dep<strong>an</strong>s pou diminie e reset pou<br />

ogm<strong>an</strong>te li montre zot ar gro sif. Kouma mazorite zame<br />

pa ti al lekol - ena ti al lekol <strong>an</strong>ba b<strong>an</strong> - b<strong>an</strong>n sif mazik<br />

ipnotiz zot lespri ar rev larises depas-kad. Pa m<strong>an</strong>ti<br />

n<strong>an</strong>ye, so pl<strong>an</strong> ti raport fri e b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>ter Rri ti pe<br />

koum<strong>an</strong>s p<strong>an</strong>se ki Dokter ti enn mesaze Bondie. Me pa<br />

zis sa. Dimoun ti pe aret al get enfirmie lopital tabism<strong>an</strong><br />

e toulegramaten zot ti prefer met lake div<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> Dokter<br />

pou regle toutsort kalite tourm<strong>an</strong>: maloker, movezer,<br />

douk, soy, beriberi, tarrtarri, malarya, toukmarya, grov<strong>an</strong>t,<br />

zero-v<strong>an</strong>t. Anfen seki ou <strong>an</strong>vi.<br />

Nouvel f<strong>an</strong>e for-for ki Dokter ti pe fer l<strong>an</strong>gra mars drwat,<br />

gaga koz drwat, pagla p<strong>an</strong>s drwat, kaylous trouv drwat;<br />

fer vieyfi gagn lotri lor lili, fer bonom vinn zenn s<strong>an</strong> servi<br />

viagra; fer lor pouse d<strong>an</strong> karo, fer f<strong>an</strong>gouren vinn<br />

diam<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n notab Rri ti pe fer tou pou fer Dokter<br />

marye ar zot tifi, nies ousa kouzinn me zot fristrasion<br />

ogm<strong>an</strong>te amizir let<strong>an</strong> pase parski Dokter pa'le fer enn<br />

mouv d<strong>an</strong> sime matrimoni. Zot pa ti kone ki Dokter ti pe<br />

viz lwen.<br />

Mem zot ti enpresione par lakot Dokter, b<strong>an</strong>n Ber ti pe<br />

50


ezite boukou pou al get li k<strong>an</strong> zot ti ena problem. Pa <strong>an</strong>vi<br />

ki ti m<strong>an</strong>ke me kouraz pou aksepte ki lider enn lot kars<br />

kapav pli konn reponn lapel. Me enn zour enn mirak ti<br />

vremem arive. Enn zour pion Dokter - wi, Dokter ti ena<br />

so pion, so sekreter, so biro, so <strong>lakaz</strong> letaz, so loto, so<br />

sofer parski biznes f<strong>an</strong>gouren <strong>an</strong>gren ek astrolozi ti pe<br />

r<strong>an</strong>pli kofor - ... Ki mo ti pe dir? Wi. Pion Dokter r<strong>an</strong>t<br />

kouma koutv<strong>an</strong>. Telm<strong>an</strong> li eksite, koze li pa ti kapav.<br />

- Dokter! Dokter!<br />

- Wi, mo garson. Pa'nn deza dir twa k<strong>an</strong> Dokter okipe,<br />

fale pa der<strong>an</strong>z Dokter.<br />

- Oblize der<strong>an</strong>ze Dokter.<br />

- Fale pa eksite. Gard kalm kouma mwa.<br />

- Oblize eksite Dokter.<br />

- Kifer bizen eksite?<br />

- Misie Kam<strong>an</strong>ber so loto div<strong>an</strong> laport.<br />

- Misie Kam<strong>an</strong>ber! Fer li r<strong>an</strong>tre deswit. Ki to pe at<strong>an</strong>n?<br />

- Ki pou fer ar mamzel Kam<strong>an</strong>ber?<br />

- Mamzel Kam<strong>an</strong>ber! Eta bourrbak, met tapi rouz, fer zot<br />

r<strong>an</strong>tre.<br />

- Tapi rouz?<br />

- Bliye! Al fer zot r<strong>an</strong>tre.<br />

Misie ek Mamzel Kam<strong>an</strong>ber ti vinn r<strong>an</strong>n li enn vizit pou<br />

solisit so koudme, pous movezer ki ti pe bar sime<br />

matrimoni Mamzel K. Pa dir ou Dokter koum<strong>an</strong>s so<br />

sinema, enn ta zess, enn ta senn. R<strong>an</strong>devou lor<br />

r<strong>an</strong>devou. Premie fwa d<strong>an</strong> so lavi li ti refiz fiz, refiz kado.<br />

Lir dir papa la ki pou li boner Mamzel K. ti plis enport<strong>an</strong><br />

ki tou. Finalm<strong>an</strong> ler b<strong>an</strong>nla ti finn bien tr<strong>an</strong>pe d<strong>an</strong> so siro,<br />

zot glis lor so diber e r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so gardm<strong>an</strong>ze. S<strong>an</strong> okenn<br />

lopozision Dokter ti marye ar pli ris eritier d<strong>an</strong> vilaz e vit,<br />

bien vit, li ti vinn m<strong>an</strong>ejer moulen. Dir ou enn sel lepep,<br />

enn sel nasion, enn sel Dokter - dokter s<strong>an</strong> soulie - enn<br />

51


sel sef. Li ti pr<strong>an</strong> pouvwar partou.<br />

Ti ena enn bien gr<strong>an</strong> maryaz. Tou dimoun ti bien amize<br />

apart doula ek doulinn ki ti desid pou fer s<strong>an</strong>m separe<br />

pou <strong>an</strong>pes lespri bisagn kabos pirte lespri siy<strong>an</strong>tifik.<br />

Selm<strong>an</strong> bizen rekonet ki Dokter ti pe fer enn bon travay.<br />

Vilaz ti pe devlope foul-foul; dimoun ti plis d<strong>an</strong> bien;<br />

travay ti pe donn bal; pitay ti pe r<strong>an</strong>tre plennti-plennti.<br />

Me amizir li ti pe vieyi Dokter ti pe vinn enpe plis drol. So<br />

foli gr<strong>an</strong>der ti pe koum<strong>an</strong>s depas kad. Anplis li ti zalou ek<br />

per b<strong>an</strong>n zenn ki ti pe montre enn lespri endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>, ki<br />

ti pe rezet b<strong>an</strong>n tabou <strong>an</strong>sien, ki ti pe explor nouvo<br />

lorizon. Li ti pe servi so otorite pou kass zot konte. S<strong>an</strong><br />

realize li, ki ti amenn karo ek moulen <strong>an</strong>sam, ki ti diminie<br />

t<strong>an</strong>sion <strong>an</strong>t Rri ek Ber, ki ti koum<strong>an</strong>s moderniz nou vilaz,<br />

ti pe fouy enn fose <strong>an</strong>t vie ek zenn, ti pe fer fristrasion<br />

ronz lespri zenes. Me pir. Kouma enn akter ki rod res lor<br />

lasenn mem k<strong>an</strong> pies la finn fini, Dokter ti pe refiz pr<strong>an</strong><br />

p<strong>an</strong>sion, refiz kit so tronn, refiz less lezot ki ti finn apr<strong>an</strong>n<br />

dokter okip las<strong>an</strong>te nou vilaz. So geng flater-souser ti pe<br />

sem laterer d<strong>an</strong> leker ek lespri b<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong> rekalsitr<strong>an</strong>, ti<br />

pe f<strong>an</strong>n lapipi pou paraliz lespri b<strong>an</strong>n <strong>an</strong>gourdi ek tourdi.<br />

Pou detourn lat<strong>an</strong>sion zot ti pe org<strong>an</strong>iz fet lor fet, devwal<br />

stati lor stati e sak fwa stati la ti pe vinn enpe pli gr<strong>an</strong>,<br />

vadire li ti pe rod tous lesiel, r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lesiel, al asiz d<strong>an</strong><br />

lesiel pou diriz nou pl<strong>an</strong>et Kalipalend.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t<strong>an</strong> Dokter ti diriz douniya b<strong>an</strong>n <strong>an</strong>gourdi ek<br />

b<strong>an</strong>n tourdi. B<strong>an</strong>n rekalsitr<strong>an</strong> ti prefer maron al rod azil<br />

politik lor lezot pl<strong>an</strong>et. Tou dimoun ki gagn lape ek<br />

serenite d<strong>an</strong> bouz-fix ti mahaere. Me enn aswar rafal<br />

koum<strong>an</strong>s ronfle; loraz ek zekler desir latwal nwar lor<br />

lesiel; fetaz <strong>an</strong>vole; pie derasine. Enn kou, zis minwi, ti<br />

ena enn tapaz pli for ki loraz, pli for ki enn bom. Malgre<br />

52


move t<strong>an</strong> tou dimoun sorti deor pou gete ki pe arive.<br />

Lesiel ti pe kras dife pou ekler garrbarr lor later. Tou<br />

dimoun ti gagn sok. Plat lor later, <strong>an</strong>morso, zot trouv tou<br />

b<strong>an</strong>n stati Dokter pe m<strong>an</strong>z lapousier.<br />

53


MANILALL KALIPA<br />

Zordi mo pe gagn senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>. Mo listwar ek listwar mo<br />

pei koumadir enn sel. Jour l<strong>an</strong>iverser lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s mo<br />

pei samem zour mo l<strong>an</strong>iverser. Extra sa! Mo ti ne zour<br />

pavyon mo pei mont d<strong>an</strong> lesiel. Bondie kone ki li fer. Mo<br />

ena enn ta zafer pou okipe zordi, plis ki dabitid mo fer<br />

zour mo l<strong>an</strong>iverser parski zordi mo lor sa later la enn<br />

demi-siek. Pa fasil sa! Sa pa tou. Mo extra d<strong>an</strong> bien. Depi<br />

bien zenn mo finn konn trase. Pa pou n<strong>an</strong>ye mo nom<br />

gate li Kalipa. S<strong>an</strong>s mo'nn s<strong>an</strong>z mo nom. Av<strong>an</strong> mo ti ena<br />

enn nom nenport, telm<strong>an</strong> nenport ki kouma mo ti gagn<br />

dizwit-<strong>an</strong> mo ti fer s<strong>an</strong>z li. Enn nom sa, M<strong>an</strong>ilall<br />

Baboulall? Mo ti bizen enn nom ki ronfle, ki ena pwa, enn<br />

nom ki kapav sarye mo s<strong>an</strong> kilo. Enn nom konpoze.<br />

Premsing Darasingh. Anbasader, akter, liter, trwa d<strong>an</strong><br />

enn. Veritab kalipa. Mwa ki mwa.<br />

La kouma mo leve, mo fer mo twalet, raze, bengne e<br />

lerla mo al direk m<strong>an</strong>ndirr. Mo finn fini dir P<strong>an</strong>nditji at<strong>an</strong>n<br />

mwa pou fer enn lapriyer spesial pou beni mo senk<strong>an</strong>t<strong>an</strong>.<br />

Sa b<strong>an</strong>nla zot pa kapav refiz mwa n<strong>an</strong>ye. Mo klik mo<br />

ledwa, zot galoupe vini. Zot kone kifer. S<strong>an</strong> mwa zot<br />

zwenn. Grasa mo koneksion, b<strong>an</strong>n dimoun ki mo ena d<strong>an</strong><br />

mo lame, zot gagn later tabism<strong>an</strong> ousa kraounnlenn pou<br />

r<strong>an</strong>z kalimay, shivala; gagn pitay pou org<strong>an</strong>iz servis,<br />

kirrt<strong>an</strong>n, bhaj<strong>an</strong>n. Zot bizen mwa, akoz sa zot oblize<br />

priye pou mwa.<br />

Mo kont<strong>an</strong> mo finn donn momem enn kado pou mo<br />

l<strong>an</strong>iverser. Aster mo ena mo kwen pou mwa, zis pou<br />

mwa. Fam-z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> zot par deryer, mwa isi, div<strong>an</strong> mo ena<br />

tou konfor. Saldeben, drenaz, enn ti salon personel pou<br />

54


mo resevwar mo dimoun, enn gr<strong>an</strong> s<strong>an</strong>makouse, matla<br />

dennlopilo, meb dernie model, televizion, DVD, home<br />

theatre. Bon pou get fim pou gr<strong>an</strong> dimoun. Bel soulezon.<br />

Diw<strong>an</strong>a, mast<strong>an</strong>a. Ziska ler mo finn konn mari trase.<br />

Bondie beni, mo kontinie trase ziska ki mo ariv lor top. Ki<br />

kone ki Bondie finn deside pou mwa? Mo sir li ena enn<br />

gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong> pou so garson prefere. Bon, mo bizen leve.<br />

Saldeben modern, marb bl<strong>an</strong> partou. Prop kouma klinik<br />

dir ou. Dilo so, dilo fre, dous, bengnwar, laglas ze<strong>an</strong>.<br />

Koumadir akter d<strong>an</strong> fim Meriken. Pa finn kout bel<br />

lamone. K<strong>an</strong> ena bon kontak, k<strong>an</strong> konn swazir ar<br />

kis<strong>an</strong>nla bizen marse, k<strong>an</strong> parye lor seval gagn<strong>an</strong>, lavi<br />

dous. Mo finn fer li gagn enn kontra ar gouvernm<strong>an</strong>. Li<br />

finn bizen tap li plen. De lame tape pou fer son. Anretour<br />

li finn donn mwa pou preske kado enn saldeben dernie<br />

model. Gouvernm<strong>an</strong> kont<strong>an</strong>, komers<strong>an</strong> kont<strong>an</strong>, mwa mo<br />

kont<strong>an</strong> ... tou dimoun kont<strong>an</strong>. Demokrasi enn bon zafer<br />

pou dimoun ki konn debrouye!<br />

Lakour shivala fek asfalte, shivala fek repenn. Tousa ar<br />

zenerozite b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> propriyeter gro biznes. Gr<strong>an</strong><br />

dimoun res gr<strong>an</strong> dimoun. Ti leker pou res ti leker. K<strong>an</strong> sa<br />

b<strong>an</strong>n ti trwa-kar la pou konpr<strong>an</strong>? Zot kwar parski zot finn<br />

al sipa ki liniversite zot pli kone ki tou dimoun. Met d<strong>an</strong><br />

zar! Bondie pa zot kouzen! Zot koz bel-bel koze. Lont<strong>an</strong><br />

zot gr<strong>an</strong> koze se koze lepep, sosialis, kont kominalis ek<br />

sipa ki ...lis <strong>an</strong>kor. Aster ki zot finn dekouyonn zot fars<br />

depi ki zot b<strong>an</strong>n matlo finn m<strong>an</strong>z feyaz d<strong>an</strong> Larisi ek<br />

partou, ki zot koze? Zot koz ekolozi, global warming.<br />

Hen! Palab zis pou zet labou lor dimoun ki travay pou fer<br />

pitay r<strong>an</strong>tre. Olie dir mersi misie, zot env<strong>an</strong>t komeraz.<br />

Gouvernm<strong>an</strong> toler zot. T<strong>an</strong>kamwa lont<strong>an</strong> zot finn fini al<br />

m<strong>an</strong>ze. Zot bizen al apr<strong>an</strong>n ar gouvernm<strong>an</strong> Lasinn.<br />

M<strong>an</strong>ifest<strong>an</strong> Tienn<strong>an</strong>nmenn de minit kat fonndos. Sa ki<br />

55


apel lotorite. Pa sa b<strong>an</strong>n ti leker ki fer sourir ar fouter<br />

dezord! Ena tro boukou demokrasi d<strong>an</strong> sa pei la! Lot zour<br />

la mo zwenn enn deler. Mo ti <strong>an</strong>vi donn li enn klak. S<strong>an</strong>s<br />

pou li mo sagren li akoz so lame paralize. Ki li ti pe dir?<br />

Nou, b<strong>an</strong>n Hendou nou dominer. Kifer nou dominer?<br />

Parski b<strong>an</strong>n zoulou s<strong>an</strong>ti pi s<strong>an</strong>se pe pas mizer. Li pa<br />

trouve ki zot pares. Li dir ki zot viktim ezemoni Hendou.<br />

Ki ezemoni? Nou gr<strong>an</strong> dimoun finn pas boukou mizer pou<br />

devlop sa pei la. Nou finn kit larivier sakre pou donn lavi<br />

later marekaz; olie dir nou mersi zot rod tir lay. Ki<br />

dominer? Kot ena dominer?<br />

Swamiji pe at<strong>an</strong>n mwa lor peron shivala. Depi lwen li pe<br />

fini beni mwa. Ki kalite benediksion! Mo finn bizen fer<br />

boukou dibien pou rekolte sa kalite konsiderasion la.<br />

Swamiji vinn at<strong>an</strong>n mwa lor peron. Aster ki li pou fer k<strong>an</strong><br />

mo vinn ... Tro boner pou p<strong>an</strong>s sa. Eleksion <strong>an</strong>kor lwen.<br />

Mersi boukou Bondie ou pe beni mwa. Swamiji finn fer<br />

enn lapriyer spesial; li finn dim<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n madam vinn<br />

s<strong>an</strong>t enn s<strong>an</strong>te d<strong>an</strong> Ramaynn zis pou mwa. Lazourne finn<br />

bien koum<strong>an</strong>se. Mo nouvo l<strong>an</strong>e finn bien koum<strong>an</strong>se.<br />

Zordi fale pa mo al kot sa fam la. Fale pa les pese tous<br />

mwa. Mo bizen res prop pou ki benediksion lor mwa pa<br />

efase. Drol! Ot<strong>an</strong> ki mo fam marye fer mwa gagn ner,<br />

ot<strong>an</strong> Celine fer mo leker kont<strong>an</strong>. Pa zis akoz li konn fer<br />

mwa gagn bon. Li ena enn zafer spesial ar li ki fer mwa<br />

s<strong>an</strong>ti ki mo enn dimoun, ki mo pa zis enn portmone. Fale<br />

pa mo p<strong>an</strong>s koze mal<strong>an</strong>g.<br />

Sa b<strong>an</strong>n kamion la monte des<strong>an</strong>n for-for; sarzm<strong>an</strong> k<strong>an</strong>n<br />

pre pou tous difil elektrik. Enn zour pou ena enn aksid<strong>an</strong><br />

grav. Ala li pe ale, salte la. Tonton M<strong>an</strong>ilall! Zot apel li<br />

tonton. Ki tonton? Li konn pas so siro ar tou dimoun.<br />

Mem nou enn ti fami, mem nou'nn gr<strong>an</strong>di <strong>an</strong>sam, zame<br />

56


nou finn kapav lasas <strong>an</strong>sam. Depi mo finn s<strong>an</strong>z mo nom<br />

li finn aret koz ar mwa. Mo sir li zalou. Zot tou parey. Zot<br />

pa kapav get zot prosen fer progre. Nek fer kom<strong>an</strong>ter<br />

fout<strong>an</strong>. Mo ti kapav kas so lagel sa zour la. So s<strong>an</strong>s ar li<br />

mo ti sagren li. Li kwar so sis pie oter ek so gro lebra fer<br />

mwa per. Li zis bon pou kondir gro-gro kamion. Enn zour<br />

li pou zwenn tase. Sa mo sir. Tonton M<strong>an</strong>ilall! ... Ler nou<br />

ti d<strong>an</strong> lekol gouvernm<strong>an</strong> nou ti toult<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam. M<strong>an</strong>ilall<br />

Baboulall ek M<strong>an</strong>ilall Koulall ti toult<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam. Nou ti<br />

telm<strong>an</strong> res<strong>an</strong>ble ki souv<strong>an</strong> profeser ti pr<strong>an</strong> enn pou lot. Li<br />

li pa ti al kolez. Apre CPE, li ti fel, fes la, li ti al travay<br />

apr<strong>an</strong>ti d<strong>an</strong> latelie bisiklet. Nou ti zwe foutborl d<strong>an</strong> mem<br />

lekip, d<strong>an</strong> Tornado. Eh! Nou ti bon <strong>an</strong>sam lor lalign div<strong>an</strong>.<br />

M<strong>an</strong>ilall pas ar M<strong>an</strong>ilall, M<strong>an</strong>ilall pas ar M<strong>an</strong>ilall, M<strong>an</strong>ilall<br />

pas ar M<strong>an</strong>ilall, gorl. Nou ti b<strong>an</strong>n tibondie d<strong>an</strong> nou vilaz.<br />

Ziska ki mo ti s<strong>an</strong>z mo nom. Pa kone ki ti pik li. Li ti<br />

koum<strong>an</strong>s fer palab lor mwa. Zalou, bezsominn la. Aster li<br />

finn vinn Tonton M<strong>an</strong>ilall. Les li fer so zes tonton. Mwa<br />

mo Premsing Darasing Kalipa! Ka-Li-Pa!<br />

Kalipa pli for ki tonton. Ki so senn? Mo dim<strong>an</strong>n mwa ki so<br />

senn? Li vre ki li toult<strong>an</strong> pe ed parsi, pe ed parla. D<strong>an</strong> tou<br />

lamor, d<strong>an</strong> tou maryaz li prez<strong>an</strong>; b<strong>an</strong>n zenn kont<strong>an</strong><br />

<strong>an</strong>tour li pou ekout so b<strong>an</strong>n zistwar. Me tousa zistwar.<br />

Mwa mo pa ena let<strong>an</strong> pou perdi ar zistwar. Mwa mo<br />

amenn devlopm<strong>an</strong> vilaz. Mo klik mo ledwa, mo fer minis,<br />

premie minis galoupe vini. S<strong>an</strong> mwa vilaz la ti pou res<br />

aryere. Les lezot rakont zistwar. Zot oblize vinn get mwa<br />

k<strong>an</strong> zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ole r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> gouvernm<strong>an</strong>, r<strong>an</strong>t lapolis,<br />

vinn profeser, vinn profeser l<strong>an</strong>g oriy<strong>an</strong>tal. Gouvernm<strong>an</strong><br />

bizen mwa pou gagn eleksion. Mo pa ena let<strong>an</strong> pou<br />

rakont zistwar. Les M<strong>an</strong>ilall rakont so zistwar. Mwa mo fer<br />

pitay r<strong>an</strong>tre. Me selm<strong>an</strong> bizen rekonet dimoun kont<strong>an</strong> li.<br />

Mwa zot kont<strong>an</strong> mwa kouma lisien kont<strong>an</strong> baton. Mo pa<br />

bizen zot kont<strong>an</strong>. Mo bizen ki zot per mwa, ki zot kone ki<br />

57


zot bizen mwa e ki ar mwa peyna katakata. Mwa mo<br />

kwar M<strong>an</strong>ilall so latet pa bon. Li toult<strong>an</strong> vot kont. K<strong>an</strong> li<br />

pou apr<strong>an</strong>n mars ar seki for; k<strong>an</strong> li pou apr<strong>an</strong>n met for<br />

gagn for. Pov bachara la! Depi enn t<strong>an</strong> li pe koz for-for<br />

d<strong>an</strong> faver enn ti group trwa-kar ki fek sorti liniversite, ki<br />

koz bel-bel koze. Li dir ki bizen donn zenes so s<strong>an</strong>s.<br />

Kifer? Zenes bizen swiv seki gr<strong>an</strong> dimoun dir; apr<strong>an</strong>n ar<br />

nou? Ki zot kone sa b<strong>an</strong>n trwa-kar la? Av<strong>an</strong> li ti apiy<br />

detrwa fouter dezord ki ti pe rod detronn mo lerwa. Ler<br />

b<strong>an</strong>nla finn tom d<strong>an</strong> vav<strong>an</strong>g aster li apiy nouvo fouter<br />

dezord. Fer kouma mwa pagla! Mo chombo mo lerwa par<br />

zafer la, mo fer li donn mwa ki mo'le. Mo lerwa gagn bon,<br />

mwa mo gagn bon. Sakili! M<strong>an</strong>ilall? Sa mo met li d<strong>an</strong> mo<br />

pos k<strong>an</strong> mo <strong>an</strong>vi, kouma enn mouswar sal. Mo rapel bien<br />

enn swar d<strong>an</strong> enn gamat. Ti ena enn konkour s<strong>an</strong>te <strong>an</strong>t<br />

de group, b<strong>an</strong>n s<strong>an</strong>te-ris-lakord. M<strong>an</strong>ilall ti lider enn<br />

group e mwa lider lot la. Enn kou pa kone ki pr<strong>an</strong> li - so<br />

latet pa bon - li koum<strong>an</strong>s enn s<strong>an</strong>te lor "M<strong>an</strong>ilall ki onte li<br />

M<strong>an</strong>ilall". Tou dimoun tap lame, riye. B<strong>an</strong>n sovaz la! Mo<br />

b<strong>an</strong>n zom vinn dim<strong>an</strong>n mwa si bizen kraz lat<strong>an</strong>t. Mo dir<br />

zot tini-tini. S<strong>an</strong>s pou li mo bon. S<strong>an</strong>kwa! E ferfout ar li!<br />

Zordi mo gagn senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>. Pa kapav perdi let<strong>an</strong> ar<br />

gonaz.<br />

Mo bizen fer vit pou ariv d<strong>an</strong> ler pou seremoni drapo.<br />

Gouvernm<strong>an</strong> konn mo valer. Mo plas rezerve. Depite<br />

l<strong>an</strong>drwa pou amenn mwa d<strong>an</strong> so loto. Apre seremoni<br />

ofisiel nou pe zwenn d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong> enn nou b<strong>an</strong>n. Zoli<br />

lamizm<strong>an</strong> lor meni. Apre nou pou al <strong>an</strong>sam gardennparti<br />

e apre nou retourn d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong> pou enn se<strong>an</strong>s jalsa.<br />

Premie minis pe vini mo t<strong>an</strong>n dir. Sa ki tini labwason sa.<br />

Kis<strong>an</strong>nla ti pou dir ki enn zour li ti pou vinn premie minis?<br />

Pl<strong>an</strong> Bondie kis<strong>an</strong>nla kapav bare. Get momem. Kis<strong>an</strong>nla<br />

ti pou kwar ki enn zour mo ti pou gagn sa kalite desten<br />

la? Mo finn zis konn swazir mo dimoun e r<strong>an</strong>n li servis ki<br />

58


izen. Mo bourzwa pa gagn let<strong>an</strong> pou al ramas l<strong>an</strong>vlop<br />

remersim<strong>an</strong>. Mo fer sa pou li e <strong>an</strong>retour mo gagn mo<br />

bout. Plis ki mo bout parski mo konn fer zenerozite<br />

galoup enn ferlong <strong>an</strong>plis. Personn pa grogne. Savedir<br />

tou dimoun kont<strong>an</strong>. Mwa'si mo kont<strong>an</strong>. Tou dimoun gagn<br />

bon. Mwa'si mo gagn bon. Premie minis ek mwa nou<br />

apepre mem laz. Ler li ti zenn li ti mari joub<strong>an</strong>er. Zis<br />

konn jalsa ek tamasa. T<strong>an</strong>n dir so papa ti pe gagn kriz ar<br />

li. Me zordi li premie minis e tou dimoun ki ti pe kritik li<br />

aster gramaten-t<strong>an</strong>to pas siro ar li. Li nek boud enn ti<br />

kou, tou dimoun kaye. ... Pa kone ki sa fam la gagne!<br />

Enn m<strong>an</strong>ze pou donn dimoun sa. Farata la fre, kari<br />

pomdeter la fad. Lont<strong>an</strong> mo ti pou fini bay<strong>an</strong>t li si so<br />

papa ti fini fer lapartaz. Samem pe tini-tini mwa. Bonom<br />

la enn malen. Li kone kouma pou chombo mwa. Mo pr<strong>an</strong><br />

pasi<strong>an</strong>s ziska mo ler vini. ... Loto lonorab finn fini arive.<br />

K<strong>an</strong> mo pou ena enn koumsa? BMW dernie model. Nou<br />

fer zot eli e zot tap plen. Let<strong>an</strong>sa nou nou nek chombo.<br />

Prosenn eleksion mo pou dres sa papie la. Premie minis<br />

pou bizen fer zwer ar mwa. Pa kapav ki toult<strong>an</strong> mo ris<br />

kales e lezot asize, gagn maja. Sak kiksoz so lepok.<br />

Eleksion lafwadernier mo ti montre zot ki m<strong>an</strong>ier fer enn<br />

lovraz prop. Dimoun nou b<strong>an</strong>n ti pe koum<strong>an</strong>s ezit-ezite,<br />

vadire propag<strong>an</strong>n adverser ti pe koum<strong>an</strong>s m<strong>an</strong>z zot<br />

kr<strong>an</strong>n, fer zot savir d<strong>an</strong> dout<strong>an</strong>s. Koze linite nasional,<br />

merit, partaz ti pe koum<strong>an</strong>s fer lefe. D<strong>an</strong> nou kote zot ti<br />

pe koz koze let<strong>an</strong> margoz; ki m<strong>an</strong>ier ti pe fer dominer ar<br />

nou b<strong>an</strong>n. Sa kalite koze la nepli ena valer. Bizen donn<br />

dimoun jos; bizen fer zot dis<strong>an</strong> marse. Enn lake bef ek<br />

enpe lapentir rouz lor miray shivala ti ase pou ki tou nou<br />

dimoun regroupe pou def<strong>an</strong>n zot relizion ek kiltir. Nou<br />

b<strong>an</strong>n apiy nou ar lapeti. Zis sa koson M<strong>an</strong>ilall ki ti fer so<br />

senn, dir dimoun pa eksite parski b<strong>an</strong>n f<strong>an</strong>er divizion ti<br />

pe sem laenn, fer kwar ki lezot kominote pe menas nou<br />

59


<strong>an</strong>n. T<strong>an</strong>n dir mem so fam pa ti ekout li. Makro la! Sal<br />

tret la! Li mars ar ennmi. Shayt<strong>an</strong>n! Jasous! ... Nou bat<br />

zot enn bate kondire. Prosenn lot kou mo bizen d<strong>an</strong><br />

pake. Sinon mo devir-devir zot, mo fer kote advers m<strong>an</strong>z<br />

zot bout par bout.<br />

- Ki to pe dir?<br />

- Ki ariv twa? Mo koz ar twa, to pa reponn. Koumadir to<br />

d<strong>an</strong> enn rev.<br />

- Ki to ti pe dir?<br />

- To l<strong>an</strong>iverser zordi. Kouma nou pei to pe gagn senk<strong>an</strong>t<strong>an</strong>.<br />

Ki fiiling to ena?<br />

- Mo ti pe p<strong>an</strong>se ki kikfwa prosenn eleksion mo pou rod<br />

enn tiket.<br />

- Kotsa?<br />

- Kotsa kwa?<br />

- Kot to'le poze?<br />

- Kot mo reste.<br />

- Be mwa?<br />

- Pa kone. Kikfwa mo al d<strong>an</strong> enn lot sikonskripsion.<br />

- Kifer to'le poz k<strong>an</strong>dida? To pa bien koumsa? To gagn<br />

tou privilez s<strong>an</strong> okenn traka. Mwa av<strong>an</strong> mo kas kaka lizie<br />

mo finn fini zwenn omwen s<strong>an</strong> dimoun. Pou tou<br />

kouyonad zot vinn get mwa. Zordi zour depite finn<br />

r<strong>an</strong>plas dokter, pousari, long<strong>an</strong>is, avoka, kourtie<br />

maryaz ...<br />

- Be to pa enn avoka?<br />

- Samem problem la. Mo enn avoka me akoz mo zot<br />

depite zot vinn get mwa pou regle zot problem legal<br />

moufta. Mo bizen travay, bizen gagn lavi. Si mo ti minis,<br />

sa enn lot zafer. Ena boukou sime pou fer pitay r<strong>an</strong>tre<br />

pou konp<strong>an</strong>s m<strong>an</strong>kagagne. Dimoun obliz nou koken.<br />

Depite, samem metie plis mal peye. Nou kouma sarite<br />

foutou. Nou pe dir premie minis ogm<strong>an</strong>t nou lapey,<br />

amelior nou kondision <strong>an</strong>plwa me li tro ti leker. Ki li per?<br />

60


Si dimoun f<strong>an</strong>e, met leta dirz<strong>an</strong>s, ferm detrwa ... ena tro<br />

boukou demokrasi.<br />

- Pr<strong>an</strong> mo plas, mo pr<strong>an</strong> to plas ... prosenn eleksion.<br />

- Be wi. Lerla to vinn pas pr<strong>an</strong> mwa pou al fet<br />

lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s. Mo dir twa fr<strong>an</strong>. Si parti pa ti bizen mwa,<br />

lont<strong>an</strong> mo ti finn fini avoy tousa ferfout. Pa kapav les<br />

b<strong>an</strong>n ennmi nou b<strong>an</strong>n pr<strong>an</strong> pouvwar. Zot pou fer mari ar<br />

nou e nou pou retourn lepok lont<strong>an</strong> kot nou b<strong>an</strong>n ti zis<br />

bon pou travay d<strong>an</strong> karo. Akoz nou b<strong>an</strong>n ki mo fer ot<strong>an</strong><br />

sakrifis ...<br />

Mo ti'a kont<strong>an</strong> fer sa kalite sakrifis la. Li kwar mo pa<br />

kone ki li ti pe bat lamok kouma avoka. Li ti vinn avoka<br />

tir dimoun lor kosion. Samem so spesialite. Ler dernie<br />

eleksion ti pe aprose so boper ki ena boukou enfli<strong>an</strong>s ti<br />

servi lobi kars pou aras enn tiket pou so z<strong>an</strong>n. Si pa ti<br />

ena mwa li pa ti pou eli. Koze li pa ti kone. Mo finn<br />

amenn li partou, fer so renion, prez<strong>an</strong>t li dimoun ki<br />

enport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa. Enbesil la! Li ti kwar ki M<strong>an</strong>ilall<br />

pou fer enn bon az<strong>an</strong>. S<strong>an</strong>s mo ti la. S<strong>an</strong>kwa li fini net.<br />

Fer sakrifis!<br />

Bon sa k<strong>an</strong> ou enn diniter. Parking rezerve; plas rezerve.<br />

Prezid<strong>an</strong> pre pou vini. Prezid<strong>an</strong>! Pa kone kifer finn donn li<br />

sa post la. Ti bizen donn sa enn nou b<strong>an</strong>n. So papa ti<br />

kont lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s e li zordi li pe siz d<strong>an</strong> fotey prezid<strong>an</strong>.<br />

So frer ti pe mars ar lopozision. T<strong>an</strong>n dir li'si li ti ar<br />

b<strong>an</strong>nla deryer-deryer. Li finn konn dres so prop papie. Li<br />

for lor koz bel-bel koze me koumadir seki li dir gramaten,<br />

li bliye t<strong>an</strong>to e s<strong>an</strong> laont li dir so kontrer. Enn zour li dir ki<br />

b<strong>an</strong>n fam bizen kasiet deryer parrda pou zot prop<br />

proteksion parski zot responsab k<strong>an</strong> zom viol zot. Mo ti<br />

dakor ar li. Sa b<strong>an</strong>n koze fam-zom egal pou vir lemonn<br />

<strong>an</strong>balao. Me enn semenn pli tar li vinn dir ki bizen plas<br />

rezerve pou b<strong>an</strong>n fam d<strong>an</strong> konsey, d<strong>an</strong> minister. Pou zom<br />

61


mem peyna ase plas, aster misie la ole plas rezerve pou<br />

fam. So latet pa bon. Non so latet bon. Li pas siro ar tou<br />

dimoun, gagn so bout partou kote. ... Tou b<strong>an</strong>n envite<br />

finn fini arive. Prezid<strong>an</strong> ek premie minis finn al lev pavion<br />

nasional. Depi senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> toulez<strong>an</strong> mem parey. Apart<br />

enn ou de fwa, l<strong>an</strong>e ale res<strong>an</strong>ble l<strong>an</strong>e vini. Ki ena drol<br />

lad<strong>an</strong>? Servis d<strong>an</strong> legliz 'si parey. Zame s<strong>an</strong>ze. Kifer<br />

bizen s<strong>an</strong>ze? S<strong>an</strong>ze zis pou s<strong>an</strong>ze. Li bon kouma li ete.<br />

Mwa mo trouv sa bien bon. Selm<strong>an</strong> ti pou pli bon si ti<br />

servi b<strong>an</strong>n envite enn ti drink. Enn ler pou bwar koka sa?<br />

Seki pa <strong>an</strong>vi bwar pa va bwar. Kifer mwa mo bizen soufer<br />

k<strong>an</strong> enn lot so relizion <strong>an</strong>pes li bwar. Apre sa zot fer kwar<br />

zot pa bwar. Kasiet-kasiet mo sir zot bwar. Fer senn pou<br />

lizie dimoun. ... Premie minis pa finn lev lame ar mwa.<br />

Kikenn finn fer makrotaz lor mwa. Zot ole pr<strong>an</strong> mo plas.<br />

Mo kone ki zot radote lor mwa. Swadiz<strong>an</strong> <strong>an</strong>kasiet mo<br />

zwenn b<strong>an</strong>n lopozision, mo konplote kont<br />

gouvernm<strong>an</strong>. ... Mo pa ti bizen swiv sa b<strong>an</strong>n deler la. Zot<br />

kont<strong>an</strong> al kot ena tamasa. Enn zom lopozision ki ti pe<br />

bwar ar nou ti dir nou nou al bat enn kare kot so lider.<br />

Laba wiski koule plennti-plennti. So bourzwa li enn gr<strong>an</strong><br />

segner ki pa fer regard<strong>an</strong> sipa nou sesi ou sela. Bizen<br />

rekonet li enn jenntoulmenn. Peyna so segon lor bonker.<br />

Me vit koze finn f<strong>an</strong>e ki mo pe rod mo bout lot kote, ki<br />

mo pe m<strong>an</strong>z b<strong>an</strong><strong>an</strong>n d<strong>an</strong> de bout. Tousa fos! Mo ena plis<br />

pou gagne ar gouvernm<strong>an</strong>, sirtou ki so politik se protez<br />

montagn. Mo b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, pli tar mo b<strong>an</strong>n tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pou<br />

gagn zot bout. Lopozision li li pou bizen protez so b<strong>an</strong>n,<br />

sirtou b<strong>an</strong>n Tourrken ek b<strong>an</strong>n Konnday. Nou b<strong>an</strong>n pou tas<br />

lor poto. Premie minis bizen fou pou kwar ki mo fou. Mo<br />

bizen fou pou kit mo pie douri pou al aroz siend<strong>an</strong> lezot.<br />

T<strong>an</strong>to mo pou explik li sa. Get sa bez la! Lider lopozision<br />

pe vinn ver mwa. Ki li kwar, mo so pilon mwa. Mo pou<br />

fou li so kamoufle. Get so fas, bezsominn la! Enn s<strong>an</strong>s li<br />

finn kontinie marse, al zwenn kikenn deryer mwa. Li pa<br />

62


finn rekonet mwa. Enn s<strong>an</strong>s! Nou tou ti tro sou pou rapel.<br />

Apre li kone ki mwa mo pa pou rezet mo dimoun. Ayaya!<br />

Li finn poz so lame lor mo zepol ler li pas kot mwa. Tou<br />

b<strong>an</strong>n minis pe vire, pe gete. S<strong>an</strong>s premie minis okipe ar<br />

prezida. Bizen rekonet, sa prezid<strong>an</strong> la li gayar. Li koz<br />

nenport me li koz li bien. T<strong>an</strong>n dir ti ena enn prezid<strong>an</strong>,<br />

enn lepok limem ti premie minis. Li ti telm<strong>an</strong> kol lor so<br />

fotey ki n<strong>an</strong>ye pa ti kapav deboulonn li. M<strong>an</strong>ilall kont<strong>an</strong><br />

dir ki ena dimoun ki pa ena ase ... kouma li dir sa? ...<br />

peyna sharram pou kone ki ler finn vini pou av<strong>an</strong>se e les<br />

karav<strong>an</strong>n pase. Zot tini <strong>an</strong>plas <strong>an</strong>dire zot tonken finn kole<br />

lor maroken. Kot li al tir sa b<strong>an</strong>n koze la? Akoz samem<br />

dimoun kont<strong>an</strong> ekout li koze, mem k<strong>an</strong> li koz gra. Enn<br />

lepok li'si ti envite d<strong>an</strong> seremoni ofisiel me zame li ti vini.<br />

Kifer li difer<strong>an</strong> ar nou koumsa. Mo kwar so latet pa bon.<br />

Depite l<strong>an</strong>drwa pe signal mwa. Seremoni finn fini. Tou<br />

b<strong>an</strong>n kamwad finn donn r<strong>an</strong>devou d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong>. Tamasa<br />

koum<strong>an</strong>se.<br />

- To swazir bon plas pou asize twa.<br />

- Mwa? Kifer?<br />

- To pa finn trouve?<br />

- Non. Kisa?<br />

- Zis deryer twa.<br />

- Deryer mwa?<br />

- Deryer twa ti ena enn mari bougres, enn aktris<br />

Bollywood. Peper sa fam la. Li pou vinn d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong><br />

t<strong>an</strong>to. Mo kwar premie minis pe m<strong>an</strong>z li. To pa ti kone?<br />

- Ki zafer?<br />

- Bougres deryer twa. To pa finn trouv kim<strong>an</strong>ier b<strong>an</strong>n<br />

roke ti pe vir deryer pou get li, fer sourir ar li.<br />

- Mo ti pe kons<strong>an</strong>tre lor seremoni drapo.<br />

- Mo kwar to tousel.<br />

- Bap! Sa fam la kapav fer mwa vinn pagla akoz enn bout<br />

63


souna. To'nn trouve kouma lider lopozision 'si ti bord lor<br />

li. Lapo ek lapolitik mars <strong>an</strong>sam. K<strong>an</strong> to pou konpr<strong>an</strong> sa?<br />

- To kouma to premie minis. To nek p<strong>an</strong>s samem.<br />

- Twa ki to p<strong>an</strong>se?<br />

- La mo pe p<strong>an</strong>s enn bon grog, enn bon n<strong>an</strong>a, enn bon<br />

repo pou ki mo fit pou al d<strong>an</strong> gardennparti kot prezid<strong>an</strong>.<br />

- D<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong> pou ena drink, bon wiski, gajak ek fam.<br />

Ki to bizen plis ki sa babou. K<strong>an</strong> nou ena pouvwar ki nou<br />

per! Lerwa pa nou kouzen.<br />

Mwa pou lemom<strong>an</strong> mo bizen m<strong>an</strong>ze. Si mo pa m<strong>an</strong>z<br />

kiksoz av<strong>an</strong> bwar mo pou sou ar premie grog. Mo bizen<br />

kal mo lestoma, lerla lalkol pa fer mwa per. Ayo zame mo<br />

pou bliye sa zour la. Apre enn lazourne travay s<strong>an</strong> gagn<br />

let<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ze nou ti zwenn d<strong>an</strong> tavern. Ti'ena bon korn<br />

frir. Lor trwaziem grog mo ti s<strong>an</strong>ti tou pe devire. Mo ti<br />

koum<strong>an</strong>s vomi mo trip. Aswar ti bizen amenn mwa<br />

lopital. Depi sa zame mo bwar lor lestoma vid.<br />

Zot tou finn fini arive. Ennde finn fini koum<strong>an</strong>s gagn<br />

konpr<strong>an</strong>. T<strong>an</strong>n li riye sovaz la. Sa mo pa siport li. Me akoz<br />

li bien ar premie minis mo bizen pez nene bwar dilwil. La<br />

li pou fer so gr<strong>an</strong>-nwar ar nou b<strong>an</strong>n ki pa finn lir kouma li<br />

d<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> kolez, liniversite, gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> liv. Li kwar li konn<br />

tou. Li fer so v<strong>an</strong>tar ar nou senp ti-dimoun lak<strong>an</strong>pagn.<br />

Enn zour pa enn zour mo pou dam so pion. Li'a kone ki<br />

apel z<strong>an</strong>s bitasion! La b<strong>an</strong>n fam la pou fer koumadir<br />

dimoun kouma nou pa ekziste. Zot lizie pou lor minis,<br />

depite, dokter, avoka. Ki dokter? Ki avoka? Mo vo plis ki<br />

zot. Mo ploy zot, mo met d<strong>an</strong> mo pos. Toum<strong>an</strong>ier mo pa<br />

bizen fam pouritir, fam rest<strong>an</strong>. Mo ena mo fam marye,<br />

fam prop. Ena Celine. Li li onet, li gard so lekor prop zis<br />

pou mwa. Fam gonaz mo pa bizen. Les pouritir naz d<strong>an</strong><br />

pouritir. ... Drol, mo lizie pe ferm tousel. Pourt<strong>an</strong> mo finn<br />

bien kal mo lestoma ar dalpouri. Fatig sa! Saler la si pa<br />

64


fasil. Mo kwar enn siklonn pe forme d<strong>an</strong> leparaz. Mo rod<br />

enn ti div<strong>an</strong> parla pou larg mo lekor. ... Bon sa! Ayo! Zis<br />

enn ti somey. Lerla mo pou fit pou gardennparti ek<br />

tamasa aswar. Ki Celine pe fer la? Dime mo bizen al get<br />

li. Garson la pa ti tro bien lot zour la. Celine dir li mo<br />

portre. ...<br />

- Kalipa! Leve! Finn ler pou al gardennparti prezid<strong>an</strong>. Ki<br />

ariv twa?<br />

- Ale zot. Pa at<strong>an</strong>n mwa. Mo pa tro bien.<br />

- To'le mo fer enn kamarad dokter get ki to gagne?<br />

- Non, lesli. Mo zis bizen enn ti repo.<br />

- Bon taler nou zwenn.<br />

Les zot ale. Taler mwa ki pou plis fit. Lerla mo m<strong>an</strong>z ar<br />

zot plen-plen.<br />

Kiler la? Pre pou set-er. Zot tou pre pou retourne. D<strong>an</strong><br />

enn-er-t<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n envite spesial pe vini. Mo gagn zis let<strong>an</strong><br />

pou tr<strong>an</strong>p mo lekor d<strong>an</strong> lamer, pr<strong>an</strong> enn dous e lerla,<br />

lerla ... mo chombo lavi ar mo de lame.<br />

Dilo la tied. K<strong>an</strong> nou ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> nou ti abitie vinn isi lor nou<br />

bisiklet k<strong>an</strong> gagn konze lekol. Pa ti koumsa lerla.Ti enn<br />

l<strong>an</strong>drwa ab<strong>an</strong>done. Telm<strong>an</strong> ab<strong>an</strong>done ki nou ti pe bengn<br />

touni d<strong>an</strong> lamer, lerla alonze touni lor disab so. Ti bon.<br />

Koze zoure. Premie expery<strong>an</strong>s. Garson ar garson. Nou ti<br />

bien <strong>an</strong>sam. Nou pa ti pe get jati lerla. Nou ti tro bet pou<br />

konpr<strong>an</strong>. Eugene mo t<strong>an</strong>n dir finn al rod so las<strong>an</strong>s lot<br />

kote dilo; Farouk ti mor d<strong>an</strong> enn aksid<strong>an</strong> loto. Ena<br />

M<strong>an</strong>ilall. Li li <strong>an</strong>kor la me nou nepli lasas <strong>an</strong>sam . Aster<br />

nou pe debat sakenn so kote. Lont<strong>an</strong> nou ti pe partaz<br />

tou. Aster sakenn so kote, sakenn so kote. Dilo sale tied<br />

pe sarye mwa ar so douser kouma enn rev ki pe amenn<br />

souvenir <strong>an</strong>sien. Fale pa p<strong>an</strong>se. Ti enn lot lepok sa. Aster<br />

65


ef d<strong>an</strong> disab, sakenn get so lizie. Sakenn okip so<br />

b<strong>an</strong>n. ... Eski Eugene, Farouk, M<strong>an</strong>ilall ek mwa zame nou<br />

pou rezwenn, mem apre lamor. K<strong>an</strong> nou ferm lizie tou fini<br />

net? Red sa!<br />

Zot tou pe <strong>an</strong>tour premie minis kouma mous-ver. Li fer<br />

koumadir li pa'nn trouv mwa. Normal! Eleksion <strong>an</strong>kor<br />

lwen. K<strong>an</strong> zot d<strong>an</strong> pouvwar zot bliye vit kis<strong>an</strong>nla finn<br />

avoy zot lao. Zot frekatasion s<strong>an</strong>ze. B<strong>an</strong>n gro foulous<br />

envit zot, bous zot lizie ar siro, fer zot labous dou, donn<br />

enn dizef, pr<strong>an</strong> enn bef e b<strong>an</strong>n barrka sahab r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lak<br />

ar lapeti. Fale eleksion vini pou zot rapel nou ki nou. ...<br />

Lamizik tro for. Laplipar <strong>an</strong>ba lamer. K<strong>an</strong> larak moufta zot<br />

bwar kouma voras. Mo pa kone kifer mo pe gagn<br />

maloker. Mo al deor pou pr<strong>an</strong> enpe ler. Kikfwa mo pou<br />

s<strong>an</strong>ti mwa korek apre sa. Kiler la? Finn fini onz-er. Let<strong>an</strong><br />

pas vit.<br />

Lalimier lalinn lor laplaz ek lamer pe ekler ler ar reyon<br />

timid, koumadir li pe tike, pa'le donn so tou. Parey<br />

kouma mo lavi. Toult<strong>an</strong> pe tike, pe loke, pe rat-rate. Mo<br />

kouma enn orfelen ki finn perdi tou: perdi so vre<br />

kamwad, perdi so vre lamour. Enn fos kalipa. Kalipa<br />

kenke. S<strong>an</strong>se mo konn trase. Anverite mo finn swiv mo<br />

lonbraz ziska ki mo finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> nik roder bout kot<br />

sakenn vey febles so prosen pou fons kouto d<strong>an</strong> ledo.<br />

Kikfwa M<strong>an</strong>ilall ki ena rezon.<br />

Eh! Fer nwar isi. S<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se mo finn mars enn long<br />

dist<strong>an</strong>s. K<strong>an</strong>pm<strong>an</strong> la bien lwen deryer. Bizen retourne<br />

aster. Ki sa tapaz la?<br />

- Eh, matlo, get kot ou pe marse!<br />

- Mo mars kot mo <strong>an</strong>vi. Ki to kapav fer?<br />

- Larg mwa. Larg mwa mo dir.<br />

66


- To reziste? Ale mo b<strong>an</strong>n, fouy so pos. Blok li, devid so<br />

pos.<br />

- Osekour! Voler, taker!<br />

- Kriy kouma to <strong>an</strong>vi. Isi personn pa pou t<strong>an</strong>n twa. Get<br />

so figir bien. Mo sir enn z<strong>an</strong>s sa. Zot tap tou zotmem.<br />

Aster nou, nou tap tou. Pa vre babou?<br />

- Ayo, pa bate!<br />

- To kriye, mo koup twa!<br />

Ki finn tom lor mwa kouma enn sok. Mo ti bien d<strong>an</strong><br />

k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong>. Kifer mo finn vinn rod lagratel isi? Zot finn<br />

devid mo pos, desir mo lenz, atas mwa, zet mwa lor<br />

disab e zot finn fonn. Kouma mo pou fer pou retourn d<strong>an</strong><br />

k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong>? Kiserti kriye? Personn pa pou t<strong>an</strong>de. Pei pe<br />

vinn tro d<strong>an</strong>zere. Pe fer fre. Ki pou ariv mwa?<br />

67


PIL-FAS<br />

Prezid<strong>an</strong> vilaz bien malad. Enn maladi misterye azoute ar<br />

fatig, ar laz pe minn so boyo. Ki pou ariv li aster? Bizen<br />

kit tou ale? Difisil.<br />

Amizir let<strong>an</strong> pase s<strong>an</strong> amenn ameliorasion, Prezid<strong>an</strong><br />

realize ki dimoun ki lont<strong>an</strong> ti pe m<strong>an</strong>z d<strong>an</strong> so lame nepli<br />

pe vinn koste kot so debarkader. Zot nepli bizen li. Visprezid<strong>an</strong><br />

finn fini pr<strong>an</strong> labar e li pe zongle faver pou<br />

gr<strong>an</strong>di so lenfli<strong>an</strong>s.<br />

Prezid<strong>an</strong> finn vinn gon. So rengn pe al d<strong>an</strong> tengn. Enn<br />

gr<strong>an</strong> regre pe m<strong>an</strong>z so kr<strong>an</strong>n. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> kenz-<strong>an</strong> ki li finn<br />

diriz so vilaz li finn reysi met d<strong>an</strong> so pos tou b<strong>an</strong>n dimoun<br />

ki av<strong>an</strong> ti pe refiz mars ar li, ousa ti pe rod sik<strong>an</strong>n ar li.<br />

Tou apart enn. Li tousel... Tou m<strong>an</strong>ier so latet pa bon.<br />

Drol, li p<strong>an</strong>se. Kifer li pe p<strong>an</strong>s kikenn ki depi lont<strong>an</strong> li finn<br />

deside pou efase d<strong>an</strong> so lespri? Bigh Malion lont<strong>an</strong> ti<br />

toultal pe bar so sime. Ler zot ti lekol, olie apr<strong>an</strong>n tab li ti<br />

prefer fer desen <strong>an</strong>ba latab me k<strong>an</strong> rezilta ti deor li ti<br />

toult<strong>an</strong> div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong>. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> brek k<strong>an</strong> tou ti-garson ti pe<br />

zwe foutborl li, li ti pe sot lakord ar b<strong>an</strong>n tifi me zour<br />

sport li ti pe ramas b<strong>an</strong>n pri. Pli tar ler Presid<strong>an</strong> ti pe fer<br />

so k<strong>an</strong>pagn pou eleksion vilaz, Bigh Malion 'si ti poz<br />

k<strong>an</strong>dida e li ti pe fer so k<strong>an</strong>pagn d<strong>an</strong> tavern. So senbol ti<br />

enn ver. Ler, rezilta ti ofisiel dimoun ti plis enterese pou<br />

kone si Bigh Malion ti sov so kosion. Pa zis sov so kosion,<br />

li ti eli. Vot senpati parsi, vot senpati parla e finalm<strong>an</strong> li ti<br />

vinn konseye vilaz. W<strong>an</strong>nmenn-lopozision.<br />

D<strong>an</strong> vilaz tou dimoun ti respekte zot Prezid<strong>an</strong>. Li ti finn<br />

68


amenn boukou devlopm<strong>an</strong>. Me tou dimoun ti kont<strong>an</strong> Bigh<br />

Malion. Kifer? Ki li ti finn amene? Ti pas so let<strong>an</strong> amize,<br />

badine, soule. M<strong>an</strong>ze-bwar-donn jaz! Bigh Malion, li ti<br />

kouma enn pik<strong>an</strong> ki ti finn tas d<strong>an</strong> lagorz Presid<strong>an</strong>. Li<br />

toult<strong>an</strong> ti dir ousa fer lekontrer seki lotla ti pe dir ousa<br />

fer. K<strong>an</strong> Presid<strong>an</strong> ti koz disiplinn li li ti koz liberte; k<strong>an</strong><br />

Presid<strong>an</strong> ti koz sakrifis, li li ti koz zwis<strong>an</strong>s; k<strong>an</strong> Presid<strong>an</strong> ti<br />

koz jalsa, li li ti koz lafwa.<br />

Enn zour, pa kone kifer, s<strong>an</strong> donn okenn explikasion Bigh<br />

Malion ti disparet. Enn vev ki viv lor balizaz lafore dir ki<br />

enn gramaten bien boner li ti trouv nou gayar pr<strong>an</strong> sime<br />

d<strong>an</strong>bwa.<br />

Lavey ti ena enn evennm<strong>an</strong> enport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> vilaz.<br />

Bigh Malion ek so b<strong>an</strong>n kamarad ti pe zwe domino <strong>an</strong>ba<br />

pie badamie d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t vilaz. Sa pie badamie la, li ti pli vie<br />

ki pli vie dimoun d<strong>an</strong> vilaz. Peyna okenn memwar ki ti<br />

rapel vilaz la s<strong>an</strong> so pie badamie omilie. Trwa dimoun ki<br />

trap lame pa ti kapav fer so letour. Li ti telm<strong>an</strong> ot ki pou<br />

b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, si ti mont ziska so bout lao, ti kapav tous<br />

lesiel. Plizier siklonn ki ti finn traverse pa ti finn fouti<br />

bouz so baz. Li ti donn lonbraz; parfwa k<strong>an</strong> enn lapli tret<br />

ti tonbe, dimoun ti kapav kasiet lapli amba so lat<strong>an</strong>t<br />

feyaz; b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>z lapo dou badamie mir<br />

ousa ouver so lakok pou m<strong>an</strong>z so badam; b<strong>an</strong>n ki ti ena<br />

pasi<strong>an</strong>s ti kapav ramas enn k<strong>an</strong>tite e lerla ti kwi badam<br />

d<strong>an</strong> disik.<br />

Ler kamion departm<strong>an</strong>-travo ti aret kot pie badamie e<br />

b<strong>an</strong>n travayer ti des<strong>an</strong>n ar zot lasi elektrik, sab, pios ek<br />

lars personn pa ti pr<strong>an</strong> zot kont. Me ler ti dim<strong>an</strong>n Bigh<br />

Malion ek so b<strong>an</strong>n kamwad deklase, t<strong>an</strong>sion ti koum<strong>an</strong>s<br />

monte. Vit-vit zoure, menas, viol<strong>an</strong>s ti f<strong>an</strong>n lapipi. Lapolis<br />

69


ti vini; ti fer apel Prezid<strong>an</strong> pou amenn larezon. N<strong>an</strong>ye pa<br />

ti marse. Bigh Malion ti akiz Presid<strong>an</strong> pr<strong>an</strong> gous, v<strong>an</strong>n<br />

vilaz ar gr<strong>an</strong> misie. Ton ti monte, ensilt ti pe f<strong>an</strong>e.<br />

Toulede ti sap lor kal. Bigh Malion ti realize ki li ti al tro<br />

lwen me so fierte ti <strong>an</strong>pes li rekonet so erer. Prezid<strong>an</strong><br />

vilaz ti ena so prop vision me li pa ti malonet. Bigh<br />

Malion ti bien konn sa. Akoz samem, laont d<strong>an</strong> leker li ti<br />

prefer kit vilaz.<br />

Ler vev la ti trouv Bigh Malion li ti fer enn sourir me nou<br />

konper ti fou li kwak. Normalm<strong>an</strong> li ti pou arete, koz ar li,<br />

bwar enpe dite. Me sa gramaten la Bigh Malion ti m<strong>an</strong>z<br />

mous-zonn. Li ti pr<strong>an</strong> sime Kolinn Petrousmok s<strong>an</strong> get<br />

kat kote. Kouma li ti ariv laba li ti r<strong>an</strong>z enn maray e, s<strong>an</strong><br />

perdi let<strong>an</strong>, ti koum<strong>an</strong>s enn travay ki depi lont<strong>an</strong> li ti <strong>an</strong>vi<br />

fer.<br />

Pie badamie ti tombe e d<strong>an</strong> so plas konsey vilaz ti fer<br />

konstrir enn gr<strong>an</strong> bazar modern. Bien-bien vit dimoun ti<br />

bliye pie badamie ek Bigh Malion.<br />

Me depi enn t<strong>an</strong> enn zafer bizar pe deroule. D<strong>an</strong> bazar<br />

ena enn stal kot pe v<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n zoli stati <strong>an</strong>pier. B<strong>an</strong>n<br />

dimoun d<strong>an</strong> vilaz koum<strong>an</strong>s aste. Dimoun lezot vilaz<br />

koum<strong>an</strong>s vinn aste. Vit-vit b<strong>an</strong>n touris koum<strong>an</strong>s vini.<br />

Presid<strong>an</strong> fer l<strong>an</strong>ket pou dekouver kot b<strong>an</strong>n stati la sorti.<br />

Mars<strong>an</strong> refiz koze. Sak fwa Presid<strong>an</strong> get enn sa b<strong>an</strong>n<br />

stati la so leker bat for e enn tristes vwal so gete. Li pa<br />

konpr<strong>an</strong> kifer.<br />

Prezid<strong>an</strong> vilaz bien malad. Av<strong>an</strong> li ale li ti'a kont<strong>an</strong>, si li ti<br />

kapav, tir enn pwa lor so leker, me li pa kone ki bizen fer.<br />

Fatige ar so prop reflexion, li sey dormi. Li s<strong>an</strong>ti enn<br />

prez<strong>an</strong>s pre kot li. Pa prez<strong>an</strong>s enn imen, plito prez<strong>an</strong>s<br />

enn vizion, enn sign-s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>. Enn stati <strong>an</strong>pier ki ti<br />

70


provok palpitasion dibout kot li, get li ar enn sourir<br />

konplis. Kouma figir lor zwekart, <strong>an</strong>ba ek lao, div<strong>an</strong> ek<br />

deryer, agos ek adrwat mem parey. De vinn enn, enn<br />

vinn de. Aster li koum<strong>an</strong>s konpr<strong>an</strong>. Li ek Bigh Malion,<br />

Bigh Malion ek li pa kapav ekziste enn s<strong>an</strong> lot. Sakenn<br />

bizen so kamwad. Zot tiraym<strong>an</strong> li endisp<strong>an</strong>sab pou ki enn<br />

sezon amenn enn lot, pou ki enn youg akous enn lot.<br />

Emisfer gos ek emisfer drwat, zot de lezel ki fer zwazo<br />

<strong>an</strong>vole. Tay enn e zwazo tonbe. Pil pa ekziste s<strong>an</strong> fas.<br />

Enn dimoun pe dibout kot so lili. Li ouver so lizie. Bigh<br />

Malion!<br />

- Presid<strong>an</strong>, ki zes? Kouma mo tourn mo ledo to koum<strong>an</strong>s<br />

f<strong>an</strong>e?<br />

- Bigh?<br />

- Non. Sen Pier! … Aret to badinaz.<br />

- Pa fouti mor <strong>an</strong>pe d<strong>an</strong> sa fouti pei la.<br />

- Verminn pa kreve do ta!<br />

- Parye Sat<strong>an</strong> finn fou twa deor d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>fer?<br />

Ala zot rekoum<strong>an</strong>se. Vilaz finn regagn so lekilib. Prezid<strong>an</strong><br />

ek Bigh Malion, Bigh Malion ek Prezid<strong>an</strong> toulede toult<strong>an</strong><br />

d<strong>an</strong> bal<strong>an</strong>s. Samem fer zot lavi deroule. Monte-des<strong>an</strong>n,<br />

kase-r<strong>an</strong>ze zot tourne d<strong>an</strong> enn vals dous-viol<strong>an</strong> otour zot<br />

pie badamie. Kole-kole, parey me difer<strong>an</strong>, separe me<br />

<strong>an</strong>sam, Prezid<strong>an</strong> ek Bigh Malion finn konpr<strong>an</strong> zot rol. Zot<br />

kone sir-sir aster ki malgre ki sakenn pou ris so kote,<br />

vire-tourne, mem si zot fer letour lor letour, zot oblize<br />

remaye. Enn ne eternel finn atas zot <strong>an</strong>sam kouma pil ek<br />

fas, kouma yinn ek y<strong>an</strong>g.<br />

- E Prezid<strong>an</strong>! Komie zot ti donn twa pou to v<strong>an</strong>n nou pie<br />

badamie?<br />

- Kolinn Petrousmok.<br />

71


SATYA<br />

PRELID<br />

Enn t<strong>an</strong>to liver k<strong>an</strong> zwazo boner al rod saler d<strong>an</strong> nik, d<strong>an</strong><br />

lakrwaze pie lila mo ti zwenn Ton Toulsi. Li ti pe asiz lor<br />

enn gro ros, lizie fixe d<strong>an</strong> pie lila. Dimoun ti pe dir ki plis<br />

li vinn vie, plis li radote. Me mwa, mo ti trouv enn zafer<br />

misterye d<strong>an</strong> li, ki ti pe atir mwa. Mo ti al asiz pre kot li,<br />

s<strong>an</strong> fer tapaz, s<strong>an</strong> der<strong>an</strong>z li. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn bon bout let<strong>an</strong><br />

enn miray sil<strong>an</strong>s epe ti separ nou me mo pa ti gagn<br />

kouraz les tapaz gonaz bles tr<strong>an</strong>kilite pie lila. Enn kou,<br />

s<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n li ti koum<strong>an</strong>s koze.<br />

- Ki zot pe fer, beta? Zot pe touy pie lila.<br />

Mo ti kone par expery<strong>an</strong>s ki mo ti bizen res t<strong>an</strong>kil parski<br />

Ton Toulsi ti ena kiksoz pou dir mwa. Mo ti kwar li ti pou<br />

koz lor pie lila ki nouri ek geri lavi, fer blesir sikatrize,<br />

parfim lakrwaze. Li ti kont<strong>an</strong> koz lor seki li ti apel 'niim<br />

raja'. Me non. Ton Toulsi ti pr<strong>an</strong> enn lot larout net.<br />

- 'Devadass' li dir mwa, 'to enn bon garson. Akoz sa to<br />

ena enn louvraz serye pou fer.'<br />

Enn filwar petal ek pik<strong>an</strong> ti koum<strong>an</strong>s deroule div<strong>an</strong> mo<br />

lizie imaziner. Soley ti al dormi s<strong>an</strong> ki mo ti realize.<br />

Fernwar liver ti fini asiz partou. Mo ti kontinie bwar parol<br />

Ton Toulsi ziska ki li ti dir mwa.<br />

- Beta, to bizen al <strong>lakaz</strong>. To mama pe trakase.<br />

Ler mo ti pe marse pou al <strong>lakaz</strong>, mo ti koumadir d<strong>an</strong> enn<br />

rev. Me tou b<strong>an</strong>n parol la ti vinn enn blok vadire lapatlafarinn-petri<br />

e mo ti pe gagn difikilte rapel b<strong>an</strong>n detay.<br />

Kikfwa ti pou bizen fer b<strong>an</strong>n tiboul, belo zot, met zot lor<br />

tawa, aroz m<strong>an</strong>teg pou fer zot gonfle pou fer farata<br />

feyte.<br />

72


Let<strong>an</strong> ti koum<strong>an</strong>s galoupe. Lekol primer, kolez, liniversite,<br />

metie profeser, sakenn so tour ti okip mo servo telm<strong>an</strong><br />

net ki parol Ton Toulsi ti al kasiet d<strong>an</strong> fon basen mo<br />

lespri. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong>, s<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n, enn mo, enn fraz ti remont<br />

lor sirfas. Pa plis.<br />

Mo ti desid pou fer mo l<strong>an</strong>iverser tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn<br />

k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> vilaz Pwentosab. Ti ena laplipar b<strong>an</strong>n<br />

kamarad entim. Normal zot ti vinn ar zot kopen-kopinn.<br />

Parmi ti ena enn tifi ven-vennde-z<strong>an</strong>. Li ti difer<strong>an</strong> ar lezot<br />

par so m<strong>an</strong>ier abiye, koze; par so degenn <strong>an</strong>zeneral.<br />

Malgre li ti bien feminen, li ti osi t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong>, ena enn<br />

bataz garson-m<strong>an</strong>ke. Sa aspe so personalite la ti<br />

souligne par so traksout ek treynez ble-bl<strong>an</strong>. Enn kou,<br />

s<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n, enn fraz vinn d<strong>an</strong> mo labous.<br />

- Garson-tifi mel<strong>an</strong>ze pou montre sime dime.<br />

- Ki to pe dir Deva?<br />

- Kis<strong>an</strong>nla? Mwa?<br />

- Non, mwa! ... tifi-garson mel<strong>an</strong>ze ...<br />

- ... pou montre sime dime.<br />

- Samem.<br />

- Enn gr<strong>an</strong> dimoun ti dir mwa sa enn fwa, bien-bien<br />

lont<strong>an</strong>.<br />

S<strong>an</strong>s mo pies pa ti rod konn plis. Sa swar la Satya ti r<strong>an</strong>t<br />

d<strong>an</strong> mo lavi.<br />

1<br />

Mwa ek mo koleg Matie, kouma nou abitie fer ler dezene,<br />

nou ti pe m<strong>an</strong>z enn morso d<strong>an</strong> Lotel Pakist<strong>an</strong>. Ti ena<br />

plizier staf Kolez Islamik kot nou ti pe travay. Matie ek<br />

mwa nou ti d<strong>an</strong> ti kwen ki server ti abitie bloke pou nou.<br />

Matie ti enn personaz extra ki boukou dimoun ti admire.<br />

Li ti enn poet, profeser siy<strong>an</strong>s, 'gay', aktif d<strong>an</strong> tavay<br />

sosial - sirtou ar b<strong>an</strong>n seropozitif - e seki ti drol se ki tifi<br />

ti atire par li. Mo kwar so douser ek so bonte ki ti pe atir<br />

dimoun. Li pa ti kasiet so ory<strong>an</strong>tasion sexiel. Li ti pe sorti<br />

73


ouvertm<strong>an</strong> ar so kopen.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki nou ti pe m<strong>an</strong>z dipen ek gato-pima, blagblage,<br />

souden mo ti s<strong>an</strong>ti enn prez<strong>an</strong>s. Ler mo ti lev latet<br />

ki mo ti trouv div<strong>an</strong> mwa. Traksout ble-bl<strong>an</strong> garson<br />

m<strong>an</strong>ke. So sourir tris ti aks<strong>an</strong>tie so bote ek bonte profon.<br />

Li pa ti paret finn vinn get mwa. So regar gri sat ti poz<br />

lor Matie. Lerla mo ti realize ki ti ena enn gr<strong>an</strong> konplisite<br />

amikal <strong>an</strong>t sa de la. Enn sel kou Matie, ki ti enpe tris, ti<br />

vinn ge, koumadir li ti finn zwenn so nam ser.<br />

_ Satya! To kas enn bout dipen ar nou? ... O pardon!<br />

Satya, mo prez<strong>an</strong>t twa Devadass ... nou apel li Devta.<br />

Devta mo prez<strong>an</strong>t twa Satya, mo pies prefere.<br />

- Promes d<strong>an</strong> vid! ... Nou'nn deza zwenn. L<strong>an</strong>iverser 30<br />

<strong>an</strong> d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pm<strong>an</strong> ... Pwentosab.<br />

- Wi, mo rapel.<br />

- Matie, mo bien bizen twa. To portab tengn?<br />

- Mo'nn bliye met li lor sarz.<br />

- To lib t<strong>an</strong>to?<br />

- Ki ler?<br />

- Si-zer, ... set-er ...<br />

- Pou ki zafer?<br />

- Razia finn resite. Vinn zwenn mwa <strong>lakaz</strong>. Nou'al <strong>an</strong>sam.<br />

Bon, mo les zot kontinie zot kouchou-kouchou zom.<br />

- To sir to pa'le m<strong>an</strong>z kiksoz?<br />

- Mo'nn fini dezene. Salam!<br />

Parey kouma li ti paret div<strong>an</strong> nou, memparey li ti<br />

disparet kouma enn ti labriz ki soufle enn kout sek av<strong>an</strong><br />

li tengn me feyaz lor later gard tras so pasaz. Matie, d<strong>an</strong><br />

enn ton plen ar admirasion ti kas sil<strong>an</strong>s ki ti swiv.<br />

- Enn tifi extra sa! Pourt<strong>an</strong> lavi pa finn donn li okenn<br />

kado ...<br />

Mo ti kone ki la, parey kouma Ton Toulsi k<strong>an</strong> garni koze<br />

74


finn fware, n<strong>an</strong>ye pa ti pou kapav fer Matie chombo.<br />

Kouma li ti konn rakont zistwar e nou ti ena enpe let<strong>an</strong><br />

div<strong>an</strong> nou, mo ti deside pou sey pa enteronp li. Mo kone<br />

pa ti fasil.<br />

Lapolis ti ramas enn tibaba lor peron lasist<strong>an</strong>s piblik. Enn<br />

ti bout papie ki ti pengle d<strong>an</strong> so lenz ti endik ki so nom ti<br />

Satya. Li ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> S.O.S Vilaz ziska laz 18 <strong>an</strong>. So<br />

las<strong>an</strong>s pou li, fami Mustapha Shibou ti aksepte pou eberz<br />

li. Li ti enn tifi enteliz<strong>an</strong> ki ti pas Sinior. Grasa led Misie<br />

Shibou, enn menwizie, li ti al sviv enn kour menwizri d<strong>an</strong><br />

I.V.T.B Ebenn pou ki enn zour li pr<strong>an</strong> biznes so papa<br />

adoptif. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> dis minit li ti ale mem. Detay swiv<br />

detay ...<br />

- Zot pa ti fer li s<strong>an</strong>z so nom?<br />

- Mo ti kone to ti pou dim<strong>an</strong>n sa kestion la. Anverite<br />

Madam Shibou ti ole s<strong>an</strong>z so nom, apel li Saberah. Me<br />

Misie Mustapha ki ti s<strong>an</strong>z so nom pou reysi marye ti<br />

deside ki sa ti enn move pratik. Satya ti gagn liberte<br />

swazir. Li ti gard nom Satya.<br />

- Poul ek m<strong>an</strong>gous vinn cham.<br />

- Ki to pe dir?<br />

- Enn vie koze lont<strong>an</strong>. Pli tar mo dir twa. Kontinie zistwar<br />

Satya.<br />

Matie ti kontinie. Satya ti enn tifi pa kouma lezot. Li ti<br />

desid koup so seve alagarsonn. Li ti rezet lenz ki ti pou<br />

donn li enn id<strong>an</strong>tite etnik. Lenz kouma sari, salwarkamiz,<br />

rob, zip etc. Li ti swazir traksout. Inisex, zeroetni.<br />

La, mo pa ti kapav tini.<br />

- Li enn lesbienn?<br />

- Satya lesbienn? Non, non, non! Li debat pou <strong>an</strong>pes<br />

dimoun atas etiket ar li. Li plito enn dimoun endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>.<br />

Li get lemonn enn lot m<strong>an</strong>ier. Ziska fek-fek la li ti ena<br />

enn boyfrenn me tilom ti tro feb pou li, tro konv<strong>an</strong>sionel.<br />

75


Satya se enn lot kalite dimoun, enn spesimenn rar me<br />

adorab. Mo extra kont<strong>an</strong> li. Li koumadir mo nam-ser. ...<br />

Eh, av<strong>an</strong> mo bliye. ... Ki sa zistwar poul ek m<strong>an</strong>gous?<br />

- Ton Toulsi enn fwa ... Mo'nn deza koz Ton Toulsi ar twa?<br />

... Li ti dir mwa ki enn zour pa enn zour enn tifi ar bataz<br />

garson ... enn garson m<strong>an</strong>ke, pou fer poul ek m<strong>an</strong>gous<br />

vinn cham.<br />

- To kwar d<strong>an</strong> siperstision aster?<br />

- Siperstision? Ousa profesi? Ki kone!<br />

Enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> bien drol ti swiv mwa partou sa zour la. Mo<br />

ti ge ek tris <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>; eksite ek trakase. Kifer? Pa ti<br />

kone. Pa ti ena okenn rezon. Enn zafer ti pe koum<strong>an</strong>s<br />

boulvers mo lavi. Mwa ki ti toult<strong>an</strong> sir mo pwen, mo ti pe<br />

koum<strong>an</strong>s dout tou. N<strong>an</strong>ye pa ti sir, n<strong>an</strong>ye pa ti kler. Enn<br />

gou ak ti kol lor mo pale. Amizir let<strong>an</strong> pase mo <strong>an</strong>gst ti<br />

pe gr<strong>an</strong>di. Mo ti kouma enn pirog s<strong>an</strong> gouvernay ki ti pe<br />

balote lor vag. D<strong>an</strong> klas mo kour Ekonomiks ti koum<strong>an</strong>s<br />

m<strong>an</strong>k teton; li ti pe say-saye. Anverite mo nepli ti ena<br />

okenn <strong>an</strong>touziasm. Pli grav mo nepli ti kwar d<strong>an</strong> seki mo<br />

ti pe dir kouma enn masinn ki ti finn <strong>an</strong>rezistre enn<br />

mesaz. Monotoni, gou r<strong>an</strong>s. Tou ti vinn r<strong>an</strong>n, r<strong>an</strong>n, r<strong>an</strong>n.<br />

Pou enn wi, pou enn non, mo ti pe sap lor kal. Mo lavi<br />

emosionel ti <strong>an</strong>rwinn. Mo pies ti prefer kas bag.<br />

Tourbiyon ti pe vir-vir mwa. Enn zour, boner gramaten<br />

mo portab ti sone.<br />

- Misie Devadas?<br />

- Limem.<br />

- Satya isi.<br />

- Satya? ... Annnn Satya. Wi Satya.<br />

- Kifer ou paret abriti?<br />

- Mo fek leve.<br />

- Mo kapav koz ar ou? ... Ousa mo telefone pli tar?<br />

- Non, koze.<br />

76


- Matie finn donn mwa ou nimero. ... Mo bien bizen ou<br />

led.<br />

- Ki mo kapav fer?<br />

- Ou kapav eberz mwa detrwa zour s<strong>an</strong> poz kestion?<br />

- Be ... hennnn! ... Wi!<br />

- Ou finn ezite.<br />

- Wi. Me aster mo repons li kler e ferm. Wi.<br />

- Ki ou ti'a kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ze seswar?<br />

- Ou pa bizen kwi.<br />

- Mo <strong>an</strong>vi.<br />

Mo konportm<strong>an</strong> ti pe vinn bien drol. Dabitid zame mo ti<br />

kiin pou envit dimoun pas l<strong>an</strong>wit kot mwa. Mem k<strong>an</strong> mo<br />

pies ti vinn <strong>lakaz</strong>, apre lamour mo al ti al kit li kot li. Sel<br />

dimoun ki ti t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> pas ennde l<strong>an</strong>wit kot mwa se<br />

Matie. Mem d<strong>an</strong> so ka, li pa ti gagn drwa amenn so<br />

kopen. Me zordi mo ti pe permet enn enkoni - mo ti<br />

zwenn li zis de fwa pou enn timama - vinn res kot mwa.<br />

Pou komie let<strong>an</strong>? Sa size la pa ti mem souleve. Eski mo ti<br />

pe vinn pagla net?<br />

Kouma enn otomat mo ti al direktem<strong>an</strong> d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>bdami<br />

pou met dra prop lor lili; ramas mo b<strong>an</strong>n dezord; ouver<br />

lafnet pou les ler fre r<strong>an</strong>tre. ... D<strong>an</strong> lakour mo ti koup<br />

detrwa ti br<strong>an</strong>s feyaz ek ennde malere fler pou fer enn ti<br />

bouke kas-kase. Devadass nepli ti pe konpr<strong>an</strong> Devadass.<br />

Ler li ti vinn kot mwa li ti ena enn sak lor so ledo e enn<br />

t<strong>an</strong>t bazar d<strong>an</strong> so lame.<br />

- Montre mwa kot lakwizinn ete. Mo'al met sa laba.<br />

- Poz li la; mo va okip sa. Les mo montre ou ou lasam.<br />

Kouma mo ti s<strong>an</strong>ti ki li ti avi res tousl d<strong>an</strong> so lasam, mo ti<br />

al d<strong>an</strong> mo biro pou prepar travay lasemenn. Mo ti pe<br />

gagn difikilte pou kons<strong>an</strong>tre. Mo ti al asiz d<strong>an</strong> enn fotey.<br />

Mo lizie ti pe ferm tousel.<br />

77


Ler mo somey ti kase enn bon parfen m<strong>an</strong>ze ti giji mo<br />

narinn. Ti'nn fini midi.<br />

Satya ti prepar enn repa mama d<strong>an</strong> gou. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> nou<br />

repa ade pa ti ena gr<strong>an</strong> konversasion apart b<strong>an</strong>n ti koze<br />

lor tizafer pa enport<strong>an</strong>. Apre sa dezene la sakenn ti al<br />

d<strong>an</strong> so lasam. Pli tar ler mo ti pe get televizion, li ti vinn<br />

kot laport salon zis pou dir mwa li ti pe al fer enpe<br />

joging. Ala kim<strong>an</strong>ier nou premie Dim<strong>an</strong>s <strong>an</strong>sam ti pase.<br />

Detrwa zour pli tar mo ti t<strong>an</strong>n enn toktoktok lor laport<br />

mo lasam. Ler mo ti al ouver mo ti trouv li ar so zoli<br />

sourir tris, so sak lor so ledo. Ler li ti dir mwa ki ti finn<br />

ariv ler pou li chal mo ti dim<strong>an</strong>n li kifer. Li ti zis fer enn<br />

gr<strong>an</strong> sourir ki ti montre enn ti f<strong>an</strong>t lor so led<strong>an</strong> lao ki ti<br />

donn li enn karakter spesial.<br />

- Nou ti tom dakor lor pa poz kestion.<br />

- Dakor!<br />

- Pa neseser akonpagn mwa. Mo konn sime.<br />

Parey kouma li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> mo lavi, li ti resorti. S<strong>an</strong> fraka.<br />

S<strong>an</strong> tapaz initil. Mo ti enpe tris me kiksoz ti pe ekler<br />

lorizon kouma barlizour. Satya ek mwa nou ti kouma lapli<br />

ek soley me akoz sa nou ti donn nes<strong>an</strong>s lark<strong>an</strong>siel.<br />

2<br />

Enn semenn pli tar ler Matie ek mwa ti pe m<strong>an</strong>z enn ti<br />

bout dipen d<strong>an</strong> Lotel Pakist<strong>an</strong>, s<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se koze Satya ti<br />

leve.<br />

- Satya finn bien apresie to diskresion.<br />

- Li bien? Li pa finn donn so nouvel.<br />

- Sa Satya sa! T<strong>an</strong>k ki li kapav debrouye par limem li pa<br />

pou rod koudme. Ler li rod koudme se ki li d<strong>an</strong> dif. Akoz<br />

sa mo ti donn li to portab.<br />

- Kapav kone ki ti arive?<br />

- Aster mo kwar mo kapav koze. Li pa pou mayn. ... Enn<br />

78


gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>ter d<strong>an</strong> lenor, enn kouzen Gi<strong>an</strong> ... samem ...<br />

Mustapha ... (av<strong>an</strong> li ti s<strong>an</strong>z so nom pou marye enn tifi<br />

Mizilm<strong>an</strong> ki li ti kont<strong>an</strong>) ti ole marye ar li. Mustapha ti<br />

dakor. Mem Madam Mustapha ti tom dakor parski kouzen<br />

Mustapha ti ena enn ta pitay. Li ti <strong>an</strong>vi envesti d<strong>an</strong><br />

fabrikasion meb lor enn baz endistriyel. Ti pou enn<br />

ar<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> korek pou tou: pou lafami Shibou, pou kouzen<br />

Mustapha ... pou Satya. Me ala lemes<strong>an</strong> Satya ki dir non;<br />

ki sa pa d<strong>an</strong> so pl<strong>an</strong>. Pa ti kapav les enn s<strong>an</strong>s koumsa<br />

sape! Presion lor Satya ti koum<strong>an</strong>s monte. Satya ti<br />

realize ki sel fason pou ki li reysi def<strong>an</strong>n so pozision se<br />

enn menas ki li pou kit <strong>lakaz</strong> ale. Lor vites mo ti bizen<br />

trouv enn ti kwen kot Satya ti kapav zet l<strong>an</strong>k pou detrwa<br />

zour. Normal mo ti mazinn twa. To abitie dep<strong>an</strong>n mwa.<br />

- Li finn retourn kot b<strong>an</strong>n ... Shibou?<br />

- Unhun! Tou finn retourn d<strong>an</strong> lord. Satya kwar d<strong>an</strong><br />

lamour. So par<strong>an</strong> adoptif ti prefer p<strong>an</strong>se ki moralite pa<br />

plen v<strong>an</strong>t. Satya ti fer zot konpr<strong>an</strong> ki pou li zis dipen pa<br />

ase pou nouri imen. De m<strong>an</strong>ier difer<strong>an</strong> net pou get lavi.<br />

Mustapha ek so madam finn bien konpr<strong>an</strong> ki lor sa isyou<br />

la Satya pa pou sed enn pous. ... Kifer to pe soupire?<br />

- Pa fasil sa Satya la! Li'nn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> mo lavi kouma enn<br />

koutv<strong>an</strong>.<br />

- Li r<strong>an</strong>t partou kouma enn koutv<strong>an</strong>. E ler li ale n<strong>an</strong>ye<br />

nepli kouma av<strong>an</strong>.<br />

- To tir sa parol la d<strong>an</strong> mo labous.<br />

Mo pa ti kapav dir li ki mo ti kwar ki mo ti tom amoure ar<br />

Satya. Mo sir li ti pou boufonn mwa. Matie ti ena<br />

repitasion enn sef m<strong>an</strong>zer kr<strong>an</strong>n.<br />

Kikfwa li ti zis enn ti latir<strong>an</strong>s fizet. Akoz sa mo ti p<strong>an</strong>se ki<br />

si mo ti kons<strong>an</strong>tre lor mo travay kikfwa bien vit enn lot<br />

zwazo rar pou travers mo regar. Toum<strong>an</strong>ier kouma<br />

lekzame ti pe aprose mo ti bizen ed mo b<strong>an</strong>n zelev revize<br />

79


for-for. K<strong>an</strong> lekzame vinn pre, mo kwar tou profeser<br />

kons<strong>an</strong>tre lor metod pas lekzame, pa lor devlopm<strong>an</strong><br />

kones<strong>an</strong>s. Minister, administrasion, par<strong>an</strong> ziz nou par<br />

rezilta ek grad. Samem nou apel ledikasion.<br />

Donk mo ti koum<strong>an</strong>s apiye for-for pou fer lendistri<br />

sertifika marse. Me ti ena touzour enn gou ak d<strong>an</strong><br />

labous. Ti ena tro boukou kikfwa d<strong>an</strong> mo reflexion. Me ti<br />

ena osi enn lot zafer ki ti pe m<strong>an</strong>z mo kr<strong>an</strong>n. Kouma enn<br />

bonn profeser Ekonomix mo ti pe roul dapre silabes; mo<br />

ti pe montre b<strong>an</strong>n lav<strong>an</strong>taz 'GLOBALIZASION' pou nou<br />

pei. Me tou mo resers d<strong>an</strong> so domenn la ti pe dir mo pei<br />

fer at<strong>an</strong>sion pa may d<strong>an</strong> lak. Enn rapor Nasionzini ti<br />

denons apovrism<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pei pov ek feb; ti demontre ki<br />

mem d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pei devlope b<strong>an</strong>n ris ti pe vinn pli ris ek<br />

b<strong>an</strong>n pov ti pe m<strong>an</strong>z lapousier. Anplis b<strong>an</strong>n spesialis ti pe<br />

dir ki globalizasion ti enn mit. Pou li fonksione plenntiplennti<br />

bizen lenerzi bomarse ek lape d<strong>an</strong> lemonn. Pri<br />

les<strong>an</strong>s ti pre pou tous 70 dolar barik ek rivalite <strong>an</strong>t USA<br />

ek Lasinn ti pe ent<strong>an</strong>sifie. Gilbert Ahnee d<strong>an</strong> Le Mauricien<br />

ti ekrir ki li pa ti pou enn sirpriz ki les<strong>an</strong>s vinn 100 dolar<br />

barik. Lager komersial ti kapav debous lor konfli arme.<br />

Me d<strong>an</strong> mo pei, b<strong>an</strong>n neoliberal, linet roupi lor lizie, ti pe<br />

priye for-for d<strong>an</strong> lasapel globalizasion, liberalizasion ek<br />

privatizasion. Mo pa ti kapav <strong>an</strong>sengn sa. Li pa ti d<strong>an</strong><br />

silabes.<br />

Lot kote b<strong>an</strong>n aktivite ekonomik tradisionel ti pe<br />

koum<strong>an</strong>s lok-loke. Ti ena deza ennde entelektiel ki ti pe<br />

dir b<strong>an</strong>n lotorite konserne ki ti bizen reget nou stratezi<br />

devlopm<strong>an</strong>. Enn lad<strong>an</strong> ti pe dir ki ti'nn ariv ler pou viz<br />

sekirite alim<strong>an</strong>ter atraver enn reform agrer. Plis ki 50%<br />

later ti d<strong>an</strong> lame mwens ki 1% popilasion ki ti bl<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n<br />

des<strong>an</strong>d<strong>an</strong> esklav ki ti plis ki 25% popilasion pa ti mem<br />

posed 1% later. Dapre li sa ti enn veritab form aparteid<br />

80


ekonomik. Normal b<strong>an</strong>n lagazet ki ti d<strong>an</strong> lame b<strong>an</strong>n<br />

neoliberal ti tom lor li, apel li rasis, teroris, <strong>an</strong>arsis -<br />

<strong>an</strong>fen tou b<strong>an</strong>n 'sis' negatif. Sawsi pa ti kapav <strong>an</strong>segne.<br />

Mo ti kapav pe t<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n gardien moralite kriye ki b<strong>an</strong>n<br />

demagog doktriner ek dogmatik pe fer lavaz servo d<strong>an</strong><br />

lekol. ... Mo ti kwense net. Ti bizen pez nene, bwar dilwil.<br />

Telma mo ti pe bizen pez fren ki mo semel ti ize net. Mo<br />

travay nepli ti pe donn mwa okenn satisfaksion. Apart sa<br />

mo pa ti pe kapav aret p<strong>an</strong>s Satya ... So portre ti d<strong>an</strong> mo<br />

latet toult<strong>an</strong>; so sourir tris ti pe obsed mwa. ... Si mo ti<br />

kapav aret p<strong>an</strong>se! Mo dilem ti lour pou sarye.<br />

3<br />

Enn gramaten d<strong>an</strong> Matinal ti ena enn lartik prensipal d<strong>an</strong><br />

premie paz avek enn gr<strong>an</strong> foto Satya. Satya d<strong>an</strong> lagazet?<br />

Mo ti pe tr<strong>an</strong>ble. Mo leker ti pe bate for-for. Ki finn ariv li?<br />

Enn lez<strong>an</strong>d <strong>an</strong>ba so foto: Madona Rouz, Lider MDL. Tit:<br />

TIBOUT FER GRAN-NWAR TRANBLE. Mo ti lir lartik la<br />

kouma enn afame; telefonn Matie. Li pa ti la. Mo ti kit<br />

enn mesaz lor so reponder. Lafami Shibou ti kapav donn<br />

mwa nouvel. Ti ena omwen 25 Shibou; omwen 10 lad<strong>an</strong><br />

d<strong>an</strong> Plennvert. Bizen sey mo las<strong>an</strong>s. Mo ti fer enn<br />

nimero. Non, Satya pa ti res la. Sey lari Lape. Enn<br />

madam ti reponn. So bonom Mustapha pa ti la. Li ti finn<br />

al donn Satya enn koudme. Wi, li ti t<strong>an</strong>n parl mwa. Satya<br />

ti dir zot ki li ti fer mwa konfi<strong>an</strong>s. Wi, mo ti kapav vinn<br />

get li si mo ti pou <strong>an</strong>vi. Li ti pou <strong>lakaz</strong> tout lazourne.<br />

Mo ti bizen al travay. Kouma mo ti ena de peryod lib zis<br />

av<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> brek mo ti pou kapav al r<strong>an</strong>n Madam<br />

Mustapha enn vizit. Matie pa ti pr<strong>an</strong> kontak. Li pa ti vinn<br />

travay. Li ti pr<strong>an</strong> enn konze spesial. ... Mo ti kouma sat<br />

lor labrez.<br />

Madam Mustapha ti enn dimoun sarm<strong>an</strong>. Li ti donn mwa<br />

enpe detay ek b<strong>an</strong>n nimero telefonn. Anplis li ti ole<br />

81


atoupri ki mo m<strong>an</strong>z enn ti m<strong>an</strong>ze kot li. Enn lot fwa mo ti<br />

dir li.<br />

D<strong>an</strong> les pei, lor lakot, ti ena boukou ti vilaz ki ti ena zot<br />

prop kiltir <strong>an</strong>komen. B<strong>an</strong>n vilazwa ti ena enn lipie lor<br />

later, enn lipie d<strong>an</strong> lamer. Later, lamer ek ler ti pe viv <strong>an</strong>armoni<br />

e dimoun ti disel ki ti fer lavi d<strong>an</strong> gou. Me<br />

gouvernm<strong>an</strong> neoliberal <strong>an</strong>sam ar b<strong>an</strong>n korporasion ki ti<br />

ena enn sel obzektif - pitay fer piti ar pitay - ti finn tir zot<br />

prop pl<strong>an</strong>: IRS (Integrated Resort Scheme). IRS ti pou<br />

permet fer later agikol vinn rezid<strong>an</strong>siel pou miltimiliarder.<br />

Laplaz ek lamer ti pou rezerve pou rezid<strong>an</strong> Fortresvil.<br />

Toutotour ti pou ena enn baraz beton-barble. Mir Berlen<br />

m<strong>an</strong>ti. Ti koum<strong>an</strong>s par <strong>an</strong>pes peser zet zot file d<strong>an</strong> lagon<br />

ousa plas kazie; b<strong>an</strong>n meteye ti bizen retourn later; later<br />

leta ki ti gard so nom krawnlenn ti pe fizione ar later<br />

tabism<strong>an</strong> pou donn IRS sime, teren golf e mem enn ti<br />

erport pou jet prive. B<strong>an</strong>n agwa lamone fasil kouma Satis<br />

K.K ek Benn Moutouk ti pe explik b<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong> vilaz Kat<br />

Ser, Set Frer, T<strong>an</strong>tinn Gouna, Lamitie ki zot pou d<strong>an</strong> bien.<br />

Pou bizen dimoun pou travay serv<strong>an</strong>t, zardinie, kliner,<br />

boy, mesennjer, kwizinie, nenenn. Gouvernm<strong>an</strong> ek b<strong>an</strong>n<br />

miltinasional kont<strong>an</strong> lepep admirab.<br />

Enn samdi gramaten enn ti garson ki ti kont<strong>an</strong> lapes ti<br />

pr<strong>an</strong> so lalinn, so lamok lever ek so t<strong>an</strong>t lapes pou al<br />

may detrwa viel gri. Ler li ti pe travers lor laplaz, enn<br />

gard sekirite aret li, ras so materyel, bat li detrwa<br />

koutpwen ek koutpie. Ti garson la ti tom <strong>an</strong>ba<br />

s<strong>an</strong>kones<strong>an</strong>s. Gard sekirite ti ris lekor garson la, zet li<br />

d<strong>an</strong> enn depotwar. K<strong>an</strong> garson la so mama pa ti trouv so<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> retourne malgre ki soley ti fini kouse, li ti dim<strong>an</strong>n<br />

b<strong>an</strong>n vwazen donn enn koudme pou rod piti la. Enn<br />

group zenes ti trouv ti garson la <strong>an</strong>ba enn touf pl<strong>an</strong><br />

sovaz. Lor vites ti amenn li lopital. Garson la, TiPrem, so<br />

82


zetwal ti for. K<strong>an</strong> li ti koum<strong>an</strong>s geri, li ti rakonte seki ti<br />

ariv li.<br />

Tou dimoun ti soke. Sok ti vinn mekont<strong>an</strong>tm<strong>an</strong>;<br />

mekont<strong>an</strong>tm<strong>an</strong> ti vinn lakoler. Si pa ti fer kiksoz toutswit<br />

sitiasion ti pou deteryore. Depi enpe let<strong>an</strong> Satya ek enn ti<br />

group travayer sosial ti aktif d<strong>an</strong> sa rezion la d<strong>an</strong> domenn<br />

ledikasion b<strong>an</strong>n madam parski akoz b<strong>an</strong>n koutim ki<br />

konsider zom siperyer ki fam, ti ena boukou fam ki pa ti<br />

konn ni lir ni ekrir.Ler zot ti apr<strong>an</strong>n ki ti ariv TiPrem zot ti<br />

fer enn seri renion otour destriksion lavi d<strong>an</strong> vilaz par<br />

<strong>proz</strong>e Fortresvil e sa seri renion la ti debous lor enn<br />

ras<strong>an</strong>blem<strong>an</strong> mons d<strong>an</strong> vilaz prensipal, Lamitie.<br />

Ki kouraz mo ti gagne? Olie retourn kolez pou kontinie<br />

travay, mo ti al direk vilaz Lamitie. Kouma mo loto ti<br />

<strong>an</strong>p<strong>an</strong>n mo ti bizen al par bis. Ver kat-er mo ti ariv laba.<br />

Mo ti pe at<strong>an</strong>n pou trouv enn l<strong>an</strong>drwa d<strong>an</strong> lafiev azitasion<br />

me sak dimoun ti pe okip so okipasion. Kot pou gagn<br />

niouz lor Satya. D<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t vilaz ti ena, kouma d<strong>an</strong> tou<br />

vilaz, latelie tayer, salon kwafer ek lotel dite. Lotel dite.<br />

Mo ti swazir lotel dite. Kis<strong>an</strong>nla ti lad<strong>an</strong>, <strong>an</strong>toure par enn<br />

group abit<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa? Matie.<br />

- Devta? To'nn perdi sime?<br />

- Kot Satya?<br />

- Li pe repoze. Nou kouma sovsouri. Aswar nou fer<br />

louvraz, lizour nou dormi.<br />

Enn parol Ton Toulsi revinn d<strong>an</strong> mo latet: "K<strong>an</strong> aswar<br />

vinn lizour ..."<br />

Ver set-er t<strong>an</strong>to nou ti zwenn. Satya ti akey mwa ar pli<br />

zoli sourir ki ekziste. Ler mo ti get li mo ti kone kifer mo<br />

ti vinn d<strong>an</strong> Lamitie. Mo ti amoure ar Satya.<br />

Matie ti fini konpr<strong>an</strong> tou e li ti kone ki pa so ler pou m<strong>an</strong>z<br />

83


kr<strong>an</strong>n. Apre ki nou ti m<strong>an</strong>z enn bout dipen nou ti all d<strong>an</strong><br />

enn renion kordinasion b<strong>an</strong>n delege tou vilaz d<strong>an</strong><br />

lez<strong>an</strong>viron. Ti ena peser, pl<strong>an</strong>ter legim, prodikter poule<br />

ek dizef, tayer, mek<strong>an</strong>isien, kwafer. Ti ena b<strong>an</strong>n fam ki ti<br />

vini ar zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Ti ena zenn, ti ena vie. Tou dimoun ti<br />

ini par mem volonte. Zot dinite ek zot liberte pa ti av<strong>an</strong>n.<br />

Mo ti enpresione par m<strong>an</strong>ier karismatik ki Satya ti kontrol<br />

renion la. So parol ki ti koule kouma dilo lasours ti pe<br />

tous nam tou dimoun ki ti prez<strong>an</strong>. Ti neseser aster fer pei<br />

<strong>an</strong>tie kone ki ti pe pase isi d<strong>an</strong> rezion les.<br />

- Zotmem disel later. S<strong>an</strong> zot nou later pou perdi so<br />

nouritir e lerla li pou aret nouri nou. Pa ase zis fer seki<br />

nou pe fer. Bizen fer kone. K<strong>an</strong> nou alim enn labouzi, nou<br />

pa met li <strong>an</strong>ba bol. Nou poz li lor enn oter pou li kapav<br />

ekler sime lezot. Kouma pou fer sa?<br />

Enn vie tonton - li ti rapel mwa Ton Toulsi – ti dim<strong>an</strong>n<br />

nou kifer nou pa ti pibliy enn bilten regilierm<strong>an</strong>. Apel li<br />

Mouvm<strong>an</strong> Disel Later (MDL). Kis<strong>an</strong>nla ti pou <strong>an</strong>sarz? Mo<br />

ti s<strong>an</strong>ti plizier per lizie fixe mwa.<br />

4<br />

Boner gramaten, lel<strong>an</strong>dime, mo ti pr<strong>an</strong> bis pou retourn<br />

kot mwa. Mo ti pas enn l<strong>an</strong>wit bl<strong>an</strong>s. Ti bizen swazir <strong>an</strong>t<br />

Globalizasion ek Disel Later; <strong>an</strong>t abstre ek konkre; <strong>an</strong>t<br />

fos ek vre; <strong>an</strong>t fer vadire ek lamour vre; <strong>an</strong>t gonaz ek<br />

Satya. Ti ena pou travers enn pon e lerla koup li; ti bizen<br />

av<strong>an</strong>se s<strong>an</strong> get deryer. Mo ti gagn per.<br />

S<strong>an</strong> realize mo lavi ti pr<strong>an</strong> enn lot direksion. Kouma enn<br />

tren lor rel, s<strong>an</strong> saydinn, mo ti pe roule, parfwa roulroule<br />

lor larout trase par routinn. B<strong>an</strong>n l<strong>an</strong>e ti pe traverse<br />

parey kouma b<strong>an</strong>n lagar kot personn pa des<strong>an</strong>n. Minister<br />

sekirite sosial ti avoy mwa enn let pou dir mwa r<strong>an</strong>pli enn<br />

84


form ki ti pou donn mwa drwa p<strong>an</strong>sion vieyes. Mo ti pre<br />

pou ariv d<strong>an</strong> bit e n<strong>an</strong>ye mo pa ti done. Mo nek ti pr<strong>an</strong>.<br />

Kouma lamas dimoun mo 'si mo ti nek fer vadire.<br />

Pa kone kifer, enn lema ti atir mwa ver lakrwaze pie lila<br />

mo l<strong>an</strong>f<strong>an</strong>s. Tou ti finn s<strong>an</strong>ze. Depi lont<strong>an</strong> Ton Toulsi ti fini<br />

kit nou. Enn batim<strong>an</strong> beton, vilen kouma devlopm<strong>an</strong><br />

sovaz ti pe dibout d<strong>an</strong> plas pie lila. Pourt<strong>an</strong> enn t<strong>an</strong>to, bie<br />

lont<strong>an</strong>, ti ena enn promes me enn gopia ti kras lor li.<br />

Satya ti mor d<strong>an</strong> enn aksid<strong>an</strong> loto. Dapre serten dimoun<br />

pa ti enn aksid<strong>an</strong> sa. Mafia ti avoy li m<strong>an</strong>ze.<br />

85


ENN LAVWA DAN ASWAR<br />

Depi enn semenn mo pe <strong>an</strong>im enn program radio <strong>an</strong>t<br />

ener ek dezer dimaten. Enn program enteraktif. N<strong>an</strong>ye<br />

bien orizinal. Mo zwe lamizik ki mo kont<strong>an</strong>, mo envit<br />

b<strong>an</strong>n oditer reazir e parfwa zot dim<strong>an</strong>n mwa zwe enn dis<br />

ki zot kont<strong>an</strong>. Si posib, mo fer zot plezir. Me plis souv<strong>an</strong><br />

se pa lamizik ki dimoun rode me plito enn konversasion<br />

pou kas sil<strong>an</strong>s-solitid aswar. Radio d<strong>an</strong> nou sivilization<br />

bef-d<strong>an</strong>-disab finn vinn enn far alime d<strong>an</strong> marenwar pou<br />

donn lespwar, enn pasrel <strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n ti lil izole, enn bren<br />

lerb <strong>an</strong>plen dezer. Parfwa li enn lenpos ouver lor lepase,<br />

enn ti difil frazil ki met kontak ar enn lexpery<strong>an</strong>s <strong>an</strong>tere<br />

d<strong>an</strong> fon nou memwar kot nou finn bliye so lekzist<strong>an</strong>s,<br />

enn signal ki kapav ramenn enn tr<strong>an</strong>s lavi lor sirfas.<br />

Zordi swar tou plis tr<strong>an</strong>kil ki normal. Zis detrwa kout<br />

telefonn. Parmi finn ena enn ensinifi<strong>an</strong> ki profit liberte ki<br />

li finn gagne pou vomi pi<strong>an</strong>ter ki d<strong>an</strong> so lespri parski so<br />

leker kapon-timid abitie azir d<strong>an</strong>-nwar-d<strong>an</strong>-nwar. Ankor<br />

senk minit reste. Ki mo pou fer zordi? Aret parla kot enn<br />

lotel dite, m<strong>an</strong>z enn ti-zafer, lerla al <strong>lakaz</strong>, sey dormi<br />

enpe. Samem momam mo plis deteste. Retourn <strong>lakaz</strong>,<br />

retourn d<strong>an</strong> routinn; koze pou labous pa pi. Koz nenport,<br />

fer nenport. Mo pe al lor kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> e mo lavi finn fini vinn<br />

nenport. Tou mo b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> <strong>proz</strong>e depi bien lont<strong>an</strong> finn<br />

tas lor poto. Enn s<strong>an</strong>s ena sa program la. Li permet mwa<br />

kominik ar dimoun <strong>an</strong>deor mo nik ... Kis<strong>an</strong>la sa kapavet?<br />

Alo ... Sil<strong>an</strong>s ... Wi ... Momem sa ... Rozmari! ... Kot? ...<br />

Finn koupe. Teknisien pas jingle. Mo pa'le quar seki finn<br />

ariv mwa. Rozmari? Pa posib! Sirm<strong>an</strong> kikenn pe fer mwa<br />

mes<strong>an</strong>ste. Me pa kone kot korl la sorti. Dimoun la pa finn<br />

kit okenn tras. Si Rozmari sa, li pou retelefone. Sirm<strong>an</strong><br />

86


enn kout flouk li finn tap lor program la, li finn t<strong>an</strong>n mo<br />

lavwa, mo nom e li finn <strong>an</strong>vi repr<strong>an</strong> kontak. Lor kouto.<br />

Zis pou fer mwa kone ki li d<strong>an</strong> paraz. Kifer li finn at<strong>an</strong>n<br />

dernie ler? Sirm<strong>an</strong> li pou repr<strong>an</strong> kontak. Les mo kit enn<br />

mesaz d<strong>an</strong> resepsion pou dir zot ki si ena korl pou mwa<br />

avoy li d<strong>an</strong> mo biro.<br />

At<strong>an</strong>n, at<strong>an</strong>n, at<strong>an</strong>n. Touzour pa n<strong>an</strong>ye. Komie let<strong>an</strong> mo<br />

finn at<strong>an</strong>n? Ler mo somey kase barlizour pe deza kolorye<br />

lorizon. Mo dim<strong>an</strong>n resepsion si ti ena korl pou mwa.<br />

Non. Personn pa ti telefone. Me Rozmari? Rev ousa<br />

realite? Ase fer to kouyon. Rozmari ti telefone. Ti pre pou<br />

dezer-dimaten.<br />

Drol! Ki pe arive? Souv<strong>an</strong> mo pas d<strong>an</strong> sa sime la. Me<br />

zordi gramaten li pe paret difer<strong>an</strong>. Koumadir mo pe get li<br />

ar lizie nef. Enn lavwa d<strong>an</strong> aswar kapav fer sa? Eski mo<br />

pe vinn fou? Sirm<strong>an</strong> koumsamem lafoli koum<strong>an</strong>se. Nepli<br />

kone ki rev, ki realite. Me Rozmari pa enn rev. Li ti<br />

ekziste, li <strong>an</strong>kor ekziste. Talerla mo ti t<strong>an</strong>n so lavwa. Pa<br />

rev sa. Se lepase ki pe rod so v<strong>an</strong>z<strong>an</strong>s. Depi enn bon<br />

bout let<strong>an</strong> sa loto la pe swiv mwa. Enn taxi. Me ena<br />

kikenn deryer. Kikenn ki res<strong>an</strong>ble ... Non. Mo tro fatige.<br />

Mo vizion pa kler. Pa kapav li sa. Ki Rozmari pou vinn fer<br />

isi? Les mo arete, mo gete ki taxi la fer. Li double mwa li<br />

ale. Taxi la vid deryer. Kikfwa pasaze la finn koule pou<br />

mo pa trouv li. Kifer? Ala li reparet. Mem foular ki<br />

Rozmari ti abitie mete ... Kikenn pe rod fer mwa vinn fou.<br />

Mo desid pou al direk <strong>lakaz</strong>. Enn dous, enn kafe so, enn<br />

bon somey mo sir pou fer mwa revinn fit.<br />

Rozmari, ler nou ti zwenn, ti fini fer so premie degre e li<br />

ti pe travay lor so tez Ph.D. Li ti enn fam bien ot, extra<br />

eleg<strong>an</strong> ek rafine; enn fam admirab ki ti kapav fer lavi so<br />

87


zom vinn swa paradi, swa l<strong>an</strong>fer. Tou ti dep<strong>an</strong>n lor so<br />

moud. Mo pa kapav dir ki mo ti kont<strong>an</strong> li. Me akoz li ti<br />

enterese ar mwa mo ti s<strong>an</strong>ti mwa bien spesial. B<strong>an</strong>n<br />

lezot zom d<strong>an</strong> mo group ti bien m<strong>an</strong>ga. Mo kamwad<br />

Peter ti fer tou pou sorti ar li me se lor mwa ki so lizie ti<br />

tonbe. Kifer li ti swazir mwa? Mo pa ti enn jak. Eski mo<br />

zis ti enn spesimenn ekzotik pou so koleksion? Posib.<br />

Posib osi ki li ti senser. Enn zafer sir: mo ti flert ar li zis<br />

pou fer mo fezer, deklar gr<strong>an</strong> mari, fer lezot vwar. Ar<br />

Rozmari mo ti bien negatif. Mo ti osi enn joukal. K<strong>an</strong><br />

m<strong>an</strong>k lexpery<strong>an</strong>s nou bien f<strong>an</strong>e. Apre, pa kone kifer, nou<br />

finn aret zwenn. Nou toulede, mo kwar, ti s<strong>an</strong>ti ki nou<br />

relasion ti tro artifisiel, mem tro destriktif, e ki li ti meyer<br />

sakenn al so kote. S<strong>an</strong> okenn explikasion, nou ti zis<br />

dekonekte. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> souvenir Rozmari remont lor sirfas<br />

e lerla mo gagn enn <strong>an</strong>vi for get li. Bien vit selm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n<br />

lezot preokipasion pous li d<strong>an</strong> enn kwen. Me zordi ver<br />

dezer-mwen-senk li finn rer<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> mo lekzist<strong>an</strong>s kouma<br />

enn koutv<strong>an</strong>. E pli grav mo pe s<strong>an</strong>ti mwa koupab. Koupab<br />

pou kizafer, mo pa kone. Me klerm<strong>an</strong> mo s<strong>an</strong>ti ki kikpar<br />

d<strong>an</strong> nou relasion mo responsab enn blesir, enn soufr<strong>an</strong>s.<br />

Si vremem li ti kont<strong>an</strong> mwa! Grav. Parski pou mwa li ti<br />

zis enn gadjet pou dekor mo biografi, pou kares ek flat<br />

mo fierte zom. Enn zeye d<strong>an</strong> mo boutonier pou giji-giji<br />

mo gr<strong>an</strong>-nwar matcho. Rozmari pardon! Pardon Rozmari.<br />

Eski akoz mwa ki to ti vinn enn droge? Ki to finn devini?<br />

Fek-fekla Peter ti dir mwa ki li ti finn gagn move nouvel<br />

lor twa. Enkonsiam<strong>an</strong> mo ti sey efas lenformasion la.<br />

Aster mo konpr<strong>an</strong> kifer.<br />

Me ki mo pe radote? Rozmari viv<strong>an</strong>. Li ti telefone ver<br />

dezer-dimaten. Mo ti trouv li d<strong>an</strong> siez aryer enn taxi.<br />

Kiler la? Mo fam finn fini leve. Tipti pe <strong>an</strong>kor fer so move<br />

size. Mo pe ariv zis at<strong>an</strong>. Mo va okip li let<strong>an</strong> Jenny prepar<br />

88


Sabrina pou al lekol.<br />

- Sori, mo ti tro fatige pou retourne. Personn pa'nn<br />

telefone?<br />

- Rozmari fek telefone.<br />

- Rozmari?<br />

- Wi. To <strong>an</strong>sien pies ... Ki ariv twa mo gate? Ena<br />

problem?<br />

- Non ... Ki li'nn dir?<br />

- Enn zafer <strong>an</strong>t mwa ek li ... enn vie zafer.<br />

Mo mirmir enn ti-fraz. Ase for. Jenny finn t<strong>an</strong>de.<br />

- Kifer to dir sa? Bien sir li viv<strong>an</strong>. To quar so nam ki ti<br />

telefone?... R<strong>an</strong>n mwa ennn servis. Pr<strong>an</strong> tipti let<strong>an</strong> mo<br />

fer Sabrina m<strong>an</strong>ze... Ale mo bebe, enn dernie kouyer.<br />

Enn pou papi, enn pou mami. Fer mami plezir... Sa mo<br />

gr<strong>an</strong> gate sa! D<strong>an</strong>! Li dim<strong>an</strong>n twa si to finn pardonn li...<br />

- Kis<strong>an</strong>nla?<br />

- Rozmari.<br />

- Ki li dir?<br />

- Si to finn pardonn li, dime d<strong>an</strong> to program zwe "A<br />

whiter shade of pale".<br />

- Pardonn li? Pou kifer?<br />

- Li dir ki to kone.<br />

Tipik Rozmari. Li r<strong>an</strong>t kouma koutv<strong>an</strong>, li sort kouma<br />

koutv<strong>an</strong> me li toult<strong>an</strong> kit enn mister deryer li. "A whiter<br />

shade of pale". Kifer "A whiter shade of pale" ? ... Mwa ki<br />

bizen dim<strong>an</strong>n li pardon... Pardonn li! Pou kizafer? Pa<br />

kone. Kikfwa zame pou kone. Me pa fer n<strong>an</strong>ye. Mo pou<br />

zwe "A whiter shade of pale" d<strong>an</strong> mo program dime. Pa<br />

parski mo bizen pardone. Me parski mo bizen pardon.<br />

Rozmari. Enn lavwa d<strong>an</strong> aswar. Finn ler pou s<strong>an</strong>z paz,<br />

koum<strong>an</strong>s enn nouvo sapit.<br />

89


ALIAS MEME<br />

Enn fam <strong>an</strong>viron swas<strong>an</strong>t-senk-<strong>an</strong> pe at<strong>an</strong>n pou travers<br />

sime lor krosing kot ronpwen Beau-Bassin. Malgre so laz,<br />

so farde enpe ekzazere, ena enn zafer ar li ki fer<br />

dimounn tourn latet pou gete.<br />

Enn BMW dernie model, gri metalize, prop kouma enn<br />

loto d<strong>an</strong>s soroum, arete. Fam la travers sime. D<strong>an</strong> loto,<br />

lor vol<strong>an</strong> de lizie dilate-emosione swiv so tipa-tipa lor<br />

krosing. Ler li demare, li sey swiv li d<strong>an</strong> so retrovizer.<br />

- To konn li?<br />

- Kis<strong>an</strong>nla?<br />

- Sa vie fam ki fek travers sime.<br />

- Non... Kifer?<br />

- Koumadir to'nn trouv kikenn to kone.<br />

- Kiler bizen ariv erport?<br />

- Ena let<strong>an</strong>.<br />

Zame li finn reysi kasiet n<strong>an</strong>ye so fam ki lir so lespri<br />

kouma enn liv ouver. Me li prefer pa koze. K<strong>an</strong> sa arive li<br />

koule dousm<strong>an</strong>-dousm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn lemonn sil<strong>an</strong>s kot li<br />

tousel konn laport sorti.<br />

Ler zot ariv erport, li depoz so fam kot diparcher, al kit so<br />

loto d<strong>an</strong> parking, revinn pou zwenn so fam apre tchekin.<br />

Tou finn revinn normal, li paret. Ti kom<strong>an</strong>ter,<br />

rekom<strong>an</strong>dasion, konsey dernie ler. Zot <strong>an</strong>brase.<br />

- Pa bliye telefone pou donn mwa detay lor to vol retour.<br />

- Salam gate. Pa bliye bizen fer vaksinn Zoulou.<br />

Apre ven-t<strong>an</strong> maryaz zot relasion finn vinn preske<br />

90


mek<strong>an</strong>ik. Kouma de adilt mazer, mir, responsab zot konn<br />

zot rol ki zot zwe dapre reglem<strong>an</strong>, dapre koutim.<br />

Lor sime retour li koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ti enn drol s<strong>an</strong>sation;<br />

s<strong>an</strong>sasion enn liv ki m<strong>an</strong>k enn sapit, s<strong>an</strong>sasion enn moter<br />

ki m<strong>an</strong>k enn piston, s<strong>an</strong>sasion enn lorkes ki peyna batri.<br />

Ler li ariv kot enn l<strong>an</strong>drwa dezerte kot l<strong>an</strong>atir abond<strong>an</strong><br />

finn reysi pous dimoun, li bord so loto, arete, kit so loto,<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> enn ti bwa. D<strong>an</strong> sa sezon la b<strong>an</strong>n pie, b<strong>an</strong>n<br />

pl<strong>an</strong>t ek b<strong>an</strong>n lerb lor later zot foul ar verdir ek fler. B<strong>an</strong>n<br />

zwazo ek b<strong>an</strong>n ensek s<strong>an</strong>t kouler ek labond<strong>an</strong>s. Tousa fer<br />

li rapel b<strong>an</strong>n ti zafer fondam<strong>an</strong>tal ki BMW pa kapav<br />

r<strong>an</strong>plase.<br />

Li ti ena sez-<strong>an</strong>. Tou b<strong>an</strong>n zenes d<strong>an</strong> so group ti fini konn<br />

lamour ar enn vwazinn, ar serv<strong>an</strong>t ou, ar piten. Li tousel<br />

ti piso. Li ti pe s<strong>an</strong>ti li mari kouyon. Sirtou li ti pe gagn<br />

per.<br />

Li vre ki li ti bien timid. Ti bizen kas piso. Enn so bon<br />

kamwad ti donn li enn ladres e enn swar li ti sove par<br />

lafnet so lasam. Li ti al kot Meme. Lor vites Meme ti met<br />

li alez, ti tret li kouma enn gr<strong>an</strong>. Me parski li ti enpe tro<br />

nerve, li pa ti kapav kontrol bien so mouvm<strong>an</strong> e vit, enpe<br />

tro vit, tou ti fini.<br />

- Prosenn fwa li pou plis korek, fer mwa konfi<strong>an</strong>s.<br />

Li ti bes so latet, ti kit lamone lor latab e vit li ti sorti.<br />

Enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> bizar ti pe desir so lape. Enn kote li ti fier<br />

parski li ti s<strong>an</strong>ti ki li ti vinn enn zom. Me lot kote li ti ena<br />

enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> degou. Degou ar limem. Mem s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ki<br />

li ti gagne sak fwa li ti brene. Me li ti osi kone ki kouma li<br />

ti pou reysi ramas enn tipe kas li ti pou real kot Meme.<br />

Let<strong>an</strong> ti pase. Meme ti fer li vinn enn exper lor fer<br />

91


lamour. Li ti enn bien-bien bon profeser ki ti marye teori<br />

ar pratik.<br />

Li retourn d<strong>an</strong> so loto. Ler li ariv Beau-Bassin li al fer enn<br />

letour kot Meme ti pe reste lont<strong>an</strong>. Tou finn bien s<strong>an</strong>ze.<br />

B<strong>an</strong> vie-vie <strong>lakaz</strong> tol finn disparet. Partou beton ek <strong>an</strong>tivol.<br />

Nepli kapav sot par lafnet. Pie long<strong>an</strong>n la <strong>an</strong>kor<br />

lamem.<br />

Li rapel enn swar. Lerla li ti ena omwen venn-senk <strong>an</strong>. Ti<br />

enn sa b<strong>an</strong>n zour kot tou ti golmal. Li ti dim<strong>an</strong>n Meme si<br />

zot ti kapav pas l<strong>an</strong>wit <strong>an</strong>sam parski li ti bien bizen sove<br />

al kasiet parla, lwen ar so <strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong> abitiel. Zot ti tom<br />

dakor lor enn pri. Omilie l<strong>an</strong>wit, pa kone kifer li ti <strong>an</strong>vi dir<br />

Meme b<strong>an</strong>n parol s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>tal.<br />

- Kifer nou pa res <strong>an</strong>sam koumsa Meme?<br />

- Pa Meme.<br />

- Kifer?<br />

- Em em.<br />

- Hen!<br />

- M.M<br />

- M.M?<br />

- Wi.<br />

Aster li realize. Li ti amoure ar enn piten. Me M.M. pa ti<br />

enn piten ordiner. Li ti enn ti dees lamour. Venus m<strong>an</strong>ti.<br />

Senk-<strong>an</strong> pli tar par aksid<strong>an</strong> mo trouv enn tom d<strong>an</strong><br />

simitier St. Je<strong>an</strong> ki garni ar zoli fler, kalite lor kouler. Mo<br />

aprose pou kone kis<strong>an</strong>nla ena ot<strong>an</strong> s<strong>an</strong>s.<br />

"Marie-Madeleine Eternelle"<br />

D<strong>an</strong> parking simitier enn BMW gri metalize kouver ar<br />

lapousier demare.<br />

92


DAYRI ENN FOUKA<br />

Zordi mo l<strong>an</strong>iverser. Mo finn gagn 76 <strong>an</strong>. Mo pa ti kwar<br />

mo pou viv osi lont<strong>an</strong>. 66 maximem mo ti pe dir. Vadire<br />

mo finn gagn enn ti-baksis. Ti-baksis? Enn mari long<br />

baksis. Kifer? Pou rekonp<strong>an</strong>s mwa pou enn lavi ekz<strong>an</strong>pler<br />

afen ki mo kapav kas <strong>an</strong>kor boukou pake? Pou mo gagn<br />

ase let<strong>an</strong> pou pey tou mo pese? Kot pou kone! Aret<br />

radote bonom. To fer koumadir ena enn bondie zis pou<br />

twa, pou okip tou ti-detay d<strong>an</strong> to lavi. Kreater enn<br />

kosmos im<strong>an</strong>s ar plizier liniver, milyar galaxi, milyar soley<br />

d<strong>an</strong> sak galaxi, douzenn pl<strong>an</strong>et d<strong>an</strong> sak sistem soler pou<br />

gagn let<strong>an</strong> pou okip to t<strong>an</strong>sion, to jabet ek to t<strong>an</strong>p<strong>an</strong>n?<br />

Depi laz 16 <strong>an</strong> toulez<strong>an</strong> zour mo l<strong>an</strong>iverser mo fer<br />

rezolision pou ouver enn dayri pou <strong>an</strong>rezistre mo p<strong>an</strong>se,<br />

mo s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>, mo b<strong>an</strong>n aksion. Toulez<strong>an</strong> mo rezolision al<br />

kouse <strong>an</strong>sam ar soley d<strong>an</strong> fon lamer. Me zordi, koumadir<br />

mirak, louvraz la pe fer, vadire pe bar gorl 60 <strong>an</strong>. Enn<br />

dayri d<strong>an</strong> mo latet.<br />

Taler zot pou vinn lev mwa, pou swet mwa<br />

bonn<strong>an</strong>iverser, s<strong>an</strong>t 'Happy Birthday', dir mwa bizen leve<br />

pou zot kapav netway mo lasam, servi mwa dezene. D<strong>an</strong><br />

'home' kot mo finn vinn viv nou gagn bon tretm<strong>an</strong>. Pa<br />

gagn drwa plengne. Selm<strong>an</strong> ena zis vie; kouma mo tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

kont<strong>an</strong> dir 'vie kalite lor kouler'. Enn ti-malinn sa<br />

tifi la. Bon z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>! Lendi dernie av<strong>an</strong> li al pr<strong>an</strong> avion li ti<br />

pas vinn get mwa. Ler ti ariv ler pou separe mo lizie ti<br />

larme. Li ti s<strong>an</strong>ti mo lapenn. 'Tata', li ti dir, 'chombo, napa<br />

les sape'. Div<strong>an</strong> li mo fer s<strong>an</strong>bl<strong>an</strong> riye. Apre …! Eski mo<br />

pou retrouv so figir av<strong>an</strong> mo ale? … Pa fer n<strong>an</strong>ye, mo<br />

kone li pou ekrir mo poem… Mo sir Klodet sa, … so<br />

m<strong>an</strong>ier ouver laport koumadir li per pou kas somey ti-<br />

93


aba. Wi, limem sa.<br />

- 'Bonzour gr<strong>an</strong>per! Finn bien dormi?'<br />

- 'Mamzel Klodet, zame mo ti marye ar ou gr<strong>an</strong>mer. Me si<br />

koumadir ou ou dakor, be s<strong>an</strong> reflesi mo plonze.'<br />

- 'Kapav reponn lapel, zoli bonom?'<br />

- 'Miam-miam!'<br />

- 'E! Ou l<strong>an</strong>iverser zordi. Ki mo kapav swet ou?'<br />

- 'Enn zoli l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>.'<br />

- 'E ou la! Aret fer mofinn!'<br />

Klodet ouver rido. Deryer b<strong>an</strong>n pie fri d<strong>an</strong> verze, lesiel<br />

ble, preske s<strong>an</strong> niaz, pe <strong>an</strong>ons enn zour ordiner, routinn;<br />

lor difil elektrik detrwa zozo-konde pe diboute. Enn kout<br />

sek zot tou <strong>an</strong>vole, ale <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Deor, d<strong>an</strong> lari, enn<br />

loto pas atout vites, tronpe for-for. Pourt<strong>an</strong> en<strong>an</strong> ekrito<br />

ek sign pou kontrol vites ek def<strong>an</strong>n fer tapaz. Koddelarout<br />

ek bon m<strong>an</strong>ier ti bizen mars <strong>an</strong>sam, me dimoun<br />

kontinie mizir zot gr<strong>an</strong>der ar horspawer moter loto. Ankor<br />

enn lot gr<strong>an</strong> env<strong>an</strong>sion ki finn vinn pwazon…<br />

Mo bizen leve, sinon mo pou <strong>an</strong>pes Klodet fer so louvraz.<br />

- 'Bizen enn koudme Gr<strong>an</strong>per?'<br />

- 'Non mo tifi. Kapav debat!'<br />

Dilo la bouy<strong>an</strong>t. Samem problem ar sofosoler. An-ete li<br />

tro so; <strong>an</strong>-iver li pa ase so. Mem mixer la pa ede. An-ete<br />

dilo ordiner tro tied pou bes saler dilo so; <strong>an</strong>-iver …<br />

brrr!... gagn lakr<strong>an</strong>p toutou. Ki program zordi?<br />

- 'Klodet, ki program zordi?'<br />

- 'Pou ena ou fet seswar.'<br />

- 'Lazourne?'<br />

- 'Normal. … Tou m<strong>an</strong>ier ou bizen repoze pou ki ou fit<br />

seswar.'<br />

- 'To pou d<strong>an</strong>s ar mwa Klodet?'<br />

- 'Si ou envit mwa. Seswar mo ofjouti.'<br />

94


- 'Vinn d<strong>an</strong> mo fet.'<br />

- 'Mersi Gr<strong>an</strong>per me sori. Mo bizen okip mo fami. Tou<br />

m<strong>an</strong>ier ou pou bizi. Tou ou fami pou vinn get ou.'<br />

Wi, zot pou vinn get mwa. Me mo trezor spesial pa pou<br />

la. Li lwen lot kote dilo. Li kapav telefone. Non pa posib.<br />

Li enn etidi<strong>an</strong>t, lavi ser. Pa neseser. Fek-fek la li ti la. …<br />

Ala li res<strong>an</strong>ble mo Sheila; foto so gr<strong>an</strong>mer! Lavi drol. Li ti<br />

<strong>an</strong> bonn-s<strong>an</strong>te; toult<strong>an</strong> mo ti kwar ki mwa mo pou ale<br />

premie; mo ti pr<strong>an</strong> tou prekosion pou ki li pa m<strong>an</strong>k<br />

n<strong>an</strong>ye. Mwa ki ti bizen ale premie. Mwa ar mo jabet, mo<br />

t<strong>an</strong>sion, mo malad-leker. Me lavi ti ena so prop pl<strong>an</strong>. Enn<br />

swar li al dormi … li res dormi … touzour mem sourir lor<br />

lalev. Kouma zozo-konde li zis <strong>an</strong>vole, ale. Bondie kone ki<br />

li fer. Li bon koumsa. D<strong>an</strong> nou memwar, d<strong>an</strong> mo memwar,<br />

vre Sheila kouma li ti ete toult<strong>an</strong> pou res fre, fre kouma li<br />

ti ete toult<strong>an</strong>. Li ti trap lavi ar so de lame e ler li larg lavi<br />

enn sourir desinn so boner. Mem li pa la, li pou toult<strong>an</strong> la.<br />

Li finn kit so sourir lor figir so ti-z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Sheila-Anaïs.<br />

Klodet finn fini netway mo lasam. Zot pre pou servi mwa<br />

mo ti-dezene. Mo pr<strong>an</strong> mo meksinn e apre mo zet enn<br />

koudey d<strong>an</strong> lagazet. Prez<strong>an</strong>tasion lagazet finn bien<br />

s<strong>an</strong>ze. Ti-lartik, gro tit, enn ta foto. Zot finn oblize s<strong>an</strong>ze.<br />

S<strong>an</strong>kwa televizion prive ek radjo lib fini zot net. Zot ti<br />

kwar dimoun pa kont<strong>an</strong> lir me <strong>an</strong>verite laplipar pa konn<br />

lir. Tousa let<strong>an</strong> la, lapar<strong>an</strong>s finn maske realite. Pa fasil!<br />

Zes touy kones<strong>an</strong>s. E tou dimoun gagn so jos. Ena<br />

desizion difisil pou pr<strong>an</strong>. Enn zour pa enn zour pou bizen<br />

fer kiksoz. Adopte enn nouvo politik, enn nouvo apros.<br />

Anvi, pa <strong>an</strong>vi pou oblize. Tro boukou zenes tom d<strong>an</strong> karo<br />

vav<strong>an</strong>g. Tro boukou gaspiyaz. Tousa nepli mo problem.<br />

Mo pre pou ale … me fer sagren k<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se komie let<strong>an</strong><br />

finn perdi parski lespri dimoun bloke. William Blake ti ena<br />

95


ezon. Menot d<strong>an</strong> lespri pli difisil pou kase. Zot bizen gres<br />

larou sa trole la. Li grense kouma enn kachak-charli.<br />

Kis<strong>an</strong>nla pe amenn tidezene zordi: Inndira Boudez ousa<br />

Yashminn Yap-Yap? Mo'nn gagne! Yashminn Yap-Yap. Me<br />

mo'nn perdi 'si. Enn kaskad koze pou nway mwa. Ala li<br />

koum<strong>an</strong>se. Koze ki long!<br />

- 'Bonn<strong>an</strong>iverser Gr<strong>an</strong>-Dimoun. 76 <strong>an</strong> e ou finn res zenn.<br />

Kouma ou fer sa Gr<strong>an</strong>-Dimoun? Mo sir ou ena enn sekre<br />

mazik. Ena zi, tos, kornflex. Bwar ou dite av<strong>an</strong> li fre. 76<br />

<strong>an</strong>! Pa fasil pou viv ziska sa laz la. Let<strong>an</strong> bon zordi. Mo sir<br />

akoz ou l<strong>an</strong>iverser. Zour mo l<strong>an</strong>iverser ti ena siklonn.<br />

Mwa mo enn dimoun lagign. Mofinn swiv mwa partou..<br />

Mals<strong>an</strong>s protez mwa. Ou finn gagn nouvel? Kote Samarel<br />

laba dimoun finn trouv enn … kouma dir sa do? … enn<br />

soukoup vol<strong>an</strong>t. Mo kwar lafen-lemonn bien pre; dimoun<br />

finn vinn bebet. Sida finn ale, aster mo t<strong>an</strong>n dir, d<strong>an</strong><br />

radio ti dir… malarya pe revini. Ou pa trouve Bondie pe<br />

pini nou. Tro boukou pese, tro boukou pese. 76 <strong>an</strong>! Kot<br />

mo pou ariv laba? Fini mor av<strong>an</strong>. Pa bliye bwar ou dite<br />

av<strong>an</strong> li fre. Ou pa bizen n<strong>an</strong>ye? Bon mo ale. Salam Gr<strong>an</strong>-<br />

Dimoun.'<br />

Pov Yashminn! Pa enn move dimoun me ala li koze la.<br />

Pappa! Li kouma Miss Bates d<strong>an</strong> Emma. So papa ti kwar<br />

ki enn fam onet bizen tr<strong>an</strong>kil, obeis<strong>an</strong>, sil<strong>an</strong>sie. So mari<br />

'si parey. D<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> zame li finn gagn drwa koze. Kouma<br />

li sort deor garni koze fware. Enn s<strong>an</strong>s li travay <strong>an</strong>deor<br />

<strong>lakaz</strong>. Sinon li ti pou vinn fol. Nou'nn fini r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

trwaziem milener me nou m<strong>an</strong>talite finn tas d<strong>an</strong><br />

mwayen-az. Vie reflex <strong>an</strong>kor pe dominn nou kiltir. Ena<br />

mem ki trouv enstrim<strong>an</strong> dominasion d<strong>an</strong> leker zot<br />

relizion. E zot dir zot priye BON-die. Pa gagn fen zordi.<br />

Bizen m<strong>an</strong>z enpe plis refej, salad, legim, dipen-konple.<br />

Mo enpe konstipe. Pa fer ase lekzersis, pa bwar ase dilo.<br />

Move labitid difisil pou s<strong>an</strong>ze. Aster mo trouv drol ki<br />

96


dimoun pa'le s<strong>an</strong>ze. Fasil kritike, difisil pou donn bon<br />

lekz<strong>an</strong>p.<br />

Mo sir b<strong>an</strong>nla pe at<strong>an</strong>n mwa d<strong>an</strong> horl pou nou mach<br />

domino. Domino. Enn zoli mo, bien ron, bien plen. Mo<br />

konn sa mo la depi mo z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Mo gr<strong>an</strong>per ti zwe<br />

domino, mo papa ti zwe domino. Mo ser ti rod zwe me ti<br />

def<strong>an</strong>n li. Mofinn sa, tifi zwe domino. Pourt<strong>an</strong> mo Sheila-<br />

Anaïs enn fwet d<strong>an</strong> domino; li toult<strong>an</strong> bat so b<strong>an</strong>n<br />

kouzen enn bate bef … D<strong>an</strong> vilaz kot mo ti gr<strong>an</strong>di,<br />

domino ti bien popiler. Popiler parmi zenn, popiler parmi<br />

vie. An-ete sirtou, k<strong>an</strong> soley pa prese pou al bwar dilo,<br />

<strong>an</strong>ba pie-badamie, <strong>an</strong>ba pie-friyapen, <strong>an</strong>ba pie-boukieb<strong>an</strong><strong>an</strong>e,<br />

d<strong>an</strong> lakrwaze kot lila-de-pers, <strong>an</strong>ba lavar<strong>an</strong>g<br />

laboutik Z<strong>an</strong>fout, lor mel ros kot karo filao, <strong>an</strong>ba piez<strong>an</strong>blon<br />

koste kot lekiri-vas enn konser lor kes dibwa<br />

sone, sote, valse, bate d<strong>an</strong> enn l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s amikalfoupamal.<br />

An-iver d<strong>an</strong> veye mortier, domino sil<strong>an</strong>sie fer<br />

let<strong>an</strong> pase ziska ki soley tris, timid-timid prepar serkey<br />

pou l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>. … Pourt<strong>an</strong> mazorite pa ti konn lir ousa<br />

konte. Me zot ti konn lir ek ekrir l<strong>an</strong>gaz domino, desifre<br />

b<strong>an</strong>n sign, fer kalkil m<strong>an</strong>tal pou devine ki domino d<strong>an</strong><br />

lame advers. Tousa d<strong>an</strong> zot prop l<strong>an</strong>g ki lekol pa ti<br />

rekonet e ziska ler pa'le rekonet. Komie zeni nou finn<br />

touye?<br />

'Bon<strong>an</strong>iverser Albert!' Zot tou la? Kot Nalini? Yer li pa ti<br />

tro bien. Malgre so malad li toult<strong>an</strong> ge sa fam la. Sirm<strong>an</strong><br />

li pe repoze. Kim<strong>an</strong>ier Roger? Dawood, ki lapoz? Rajni,<br />

donn mwa enn ti-dou. Kamini, Rosie, Clement, Aisha …<br />

Kifer Nalini pa la?… T<strong>an</strong>sion! … Non, pa zour mo<br />

l<strong>an</strong>iverser.<br />

- 'Dawood, nou zwe miz zordi. Nou fou zot enn rakle.'<br />

Dawood, li mo bon miz domino me apart sa nou pa lasas<br />

97


<strong>an</strong>sam. Li mem tro kont<strong>an</strong> lasas d<strong>an</strong> mo rezerv. Mo finn<br />

dir li aret fer so zoliker ar Nalini. Si li kontinie mo pou<br />

oblize met enn lak ar li. … Zame mo pou konpr<strong>an</strong> dimoun<br />

kouma Dawood. Pourt<strong>an</strong> li ena enn PhD <strong>an</strong> zenetik! Enn<br />

kolos akademik ki finn fer gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> dekouvert! Me li<br />

<strong>an</strong>kor kwar d<strong>an</strong> enn Bondie personel ki li kapav priye, ki<br />

ekout so lapriyer. Si koumadir li ti kwar d<strong>an</strong> enn lenerzi<br />

kosmik ki ti pez start Big-Beng mo pa ti pou trouv drol<br />

parski liniver ena enn direksion, enn lent<strong>an</strong>sion, enn<br />

volonte, enn rezon-kifer. Ena enn gr<strong>an</strong> lenteliz<strong>an</strong>s ki finn<br />

tras desten nou kosmos. Me mo pa kwar li gagn let<strong>an</strong><br />

pou ekout palab Dawood …<br />

- 'E Dawood ki to pe gagne? Aret fer fos do ta! Vey zwe!<br />

Mo pa fek pas lor kat?'<br />

- 'Aret zaze Albert! Kons<strong>an</strong>tre, to pou konpr<strong>an</strong>!'<br />

Kons<strong>an</strong>tre? Kons<strong>an</strong>tre d<strong>an</strong> zwe domino, kons<strong>an</strong>tre d<strong>an</strong><br />

lapriyer? K<strong>an</strong> pou rilax? K<strong>an</strong> lamor vini? … Nalini! Mo<br />

bizen al get li. T<strong>an</strong>sion li bizen mwa. Sa enn bay fam sa!<br />

Zame li pou dim<strong>an</strong>n koudme. Kifer li ferm limem d<strong>an</strong> enn<br />

serk, koumadir enn boukliye? Li pa koze me mo sir li finn<br />

konn b<strong>an</strong>n expery<strong>an</strong>s pa korek ki finn obliz s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong><br />

bote, bote s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> al kasiet d<strong>an</strong> koki. Parfwa bout-bout<br />

sape, tom <strong>an</strong>deor file pou tal so soufr<strong>an</strong>s lor sali glase.<br />

Enn boyfrenn ki ti swiside parski li ti plis atire par tigarson<br />

… Enn aksid<strong>an</strong> bet ki ti pr<strong>an</strong> lavi enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> <strong>an</strong>kor<br />

t<strong>an</strong>n … Enn lavi blese par mes<strong>an</strong>ste … Enn bay fam sa! Li<br />

pa finn al rod sekour d<strong>an</strong> relizion ousa tradision.<br />

Lekontrer Dawood. Enn gr<strong>an</strong> madam! Les mo al get li.<br />

- 'Kikenn pr<strong>an</strong> mo plas vit, mo bien bizen sorti enn kou.'<br />

- 'Kot to pe'ale?'<br />

- 'D<strong>an</strong> drenaz.'<br />

So laport ferme akle. Drol! Pa so labitid sa. Ena<br />

mouvm<strong>an</strong> <strong>an</strong>d<strong>an</strong>. 'Nalini!' Personn pa reponn? 'Nalini.<br />

98


Ouver laport la.' Kifer li'nn ferm so laport akle.<br />

- 'Kifer to'nn … To pe plore? … Mo kapav r<strong>an</strong>tre?'<br />

Get sa dezord la papa! Tou <strong>an</strong>balao. Nalini ena enn<br />

problem me initil sey konpr<strong>an</strong> parski li pa pou koze.<br />

Kouma mo konn li, li pou mem refiz koudme ousa<br />

soutien. Seye pa seye? Nou seye nou gete ki arive.<br />

- 'Mo pe vinn dir twa pa bliye fet t<strong>an</strong>to.'<br />

- 'Se vre to l<strong>an</strong>iverser zordi. Ki laz Albert?<br />

- '76'<br />

- 'Mo swet twa <strong>an</strong>kor boukou l<strong>an</strong>e.'<br />

Li senser me li pe kasiet kiksoz.<br />

- 'B<strong>an</strong>nla pe at<strong>an</strong>n twa d<strong>an</strong> horl!'<br />

- 'Mo pa tro <strong>an</strong>vi zwenn dimoun zordi. Dir zot mo'nn gagn<br />

enn ti endispozision … enn endizestion.'<br />

- 'Be mo fet?'<br />

- 'T<strong>an</strong>to nou gete.'<br />

- 'Nou zwenn pou dezene.'<br />

- 'Non, mo pou m<strong>an</strong>z d<strong>an</strong> mo lasam.'<br />

- 'Peyna n<strong>an</strong>ye mo kapav fer?'<br />

- 'Non Albert peyna n<strong>an</strong>ye ki to kapav fer, ki mo kapav<br />

fer. Parfwa zafer arive <strong>an</strong>tret s<strong>an</strong> warning. Kouma to<br />

kont<strong>an</strong> dir, lerla bizen konn debat.'<br />

- 'Les mo res d<strong>an</strong> to lasam. Mo pa pou der<strong>an</strong>z twa, mo<br />

pa pou koze. Mo zis <strong>an</strong>vi s<strong>an</strong>ti to prez<strong>an</strong>s.'<br />

- 'Albert, to finn res enn sevalie rom<strong>an</strong>tik.'<br />

- 'Mo kapav …'<br />

- 'Non! …Sori!<br />

Zordi mo finn gagn 76 <strong>an</strong>. Fet finn bien pase. Nalini ti vini<br />

pou enn timama. Li'nn dir nou tou orevwar. So garson ki<br />

li ti kit d<strong>an</strong> enn kouv<strong>an</strong> k<strong>an</strong> li ti ena mempa sez-<strong>an</strong> - enn<br />

lamour kolezien - finn reysi retras sime ziska li e finn<br />

propoz li al viv <strong>an</strong> Amerik ar li ek so fam ek enn trale<br />

99


z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Drol! Nalini finn aksepte. Mo sir li pou erez laba.<br />

Enn bay fam sa! Tou mo b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti vini. B<strong>an</strong>n zoli<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, Bondie. Beni zot! Sheila-Anaïs ti telefone. Mo<br />

leker gonfle ar boner pre pou eklate. Ki pou arive si li<br />

eklate? Me av<strong>an</strong>, Bondie, beni mo Sheila-Anaïs. Gid so<br />

pa. Enn bon z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> sa!<br />

Ki pou arive aster? … Sil<strong>an</strong>s! … Sil<strong>an</strong>s? … Dawood ena<br />

rezon? … Wi. …<br />

Sheila! To ti la tousa let<strong>an</strong> la? Mo lamour!<br />

100


SAKENN SO PROGRAM<br />

Tatw<strong>an</strong>n pe gagn lakr<strong>an</strong>p-lafiev. Depi enn t<strong>an</strong> so las<strong>an</strong>te<br />

finn vinn bien-bien frazil. Enn ti lagrip vit-vit dezenere,<br />

vinn bronsit. Lor enn fotey roten so fam, Klekle, asiz kot<br />

lili e get so figir pal, ramas-ramase, marke par soufr<strong>an</strong>s<br />

eklere par lalimier feb enn veyez. So respirasion lour ar<br />

tchwenk-tchwenk. So lekor pe tr<strong>an</strong>ble, so led<strong>an</strong> klake, so<br />

fron kouver ar sier-frwad. Trwa gro kamli lor li e li pe<br />

gagn fre mem. Trwazer-dimaten! Kot pou gagn dokter<br />

salerla? Bizen at<strong>an</strong>n soley leve pou fer dokter vini.<br />

Salerla, zot finn sirm<strong>an</strong> dekros telefonn.<br />

"Bondie pa pr<strong>an</strong> li. Samem tou mo ena". Klekle toult<strong>an</strong><br />

per ki enn zour li pou bizen viv tousel. So b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

finn vinn gr<strong>an</strong>. Sakenn so kote pe debrouye, pe tir jab<br />

par lake. Fale pa fatig latet b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la. Zot ena zot<br />

prop lamerdm<strong>an</strong>. Si les zot kone zot pou fer det, si bizen,<br />

pou pr<strong>an</strong> avion vini. Tatw<strong>an</strong>n zame pou aksepte sa.<br />

Toult<strong>an</strong> li finn dir ki par<strong>an</strong> pa bizen vinn fardo pou<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Lexpery<strong>an</strong>s lavi finn montre li ki z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> kapav<br />

degout zot par<strong>an</strong> si b<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> la blok devlopm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la. Me ena osi enn lot rezon. Tatw<strong>an</strong>n enn<br />

dimounn fier ek endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>. Li ti finn pr<strong>an</strong> tou prekosion<br />

me li pa ti p<strong>an</strong>se ki so las<strong>an</strong>te pou fer koustik sa vites la.<br />

Nou trase, nou tir pl<strong>an</strong> me toult<strong>an</strong> nou pl<strong>an</strong> voltize. So<br />

garson, apre so letid dokter, finn swazir pou al viv d<strong>an</strong><br />

enn vilaz d<strong>an</strong> Lafrik Nwar. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> gagn so nouvel. Li<br />

donn lenpresion ki li ere. Lenpresion. Kifer zis apre lamor<br />

so gerlfrenn d<strong>an</strong> enn axid<strong>an</strong> bet - tou axid<strong>an</strong> bet - ki li ti<br />

pr<strong>an</strong> so desizion? Ler li ti <strong>an</strong>ons so desizion, Tatw<strong>an</strong>n ti<br />

chomtayt pou pa les so sagren paret. Me depi sa zour la<br />

li ti vinn enn lot. Li ti tr<strong>an</strong>sfer tou so lafeksion lor Klekle.<br />

101


Telm<strong>an</strong>, ki k<strong>an</strong> li ti apr<strong>an</strong>n ki so tifi enn lesbienn li pa ti<br />

montre okenn reaksion. Koumadir n<strong>an</strong>ye aster pa kapav<br />

donn li sok. Drol tou sa. Zot deziem garson pourt<strong>an</strong> ena<br />

enn bon job d<strong>an</strong> enn enstitision enternasional. Li finn<br />

marye, li ena de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. K<strong>an</strong> koz li, Tatw<strong>an</strong>n fer vadire li<br />

pa s<strong>an</strong>ti okenn fierte. Lavi finn donn li detrwa kout<br />

matrak lor latet e akoz sa li prefer pa montre ni so boner<br />

ni so maler.<br />

Li tourn so latet, ouver so lizie. So lagren lizie pa kapav<br />

kasiet so douler. Li fer enn sourir forse pou <strong>an</strong>bet so fam.<br />

- "To'le bwar enpe dite pir. Mo pers enn limon lad<strong>an</strong>".<br />

Li sakouy so latet dousm<strong>an</strong> pou dir non. Ar enn regar<br />

som-som, fatige li get Klekle, eleg<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so vie dezabiye<br />

rouz, ki pe vey so lavi kouma enn s<strong>an</strong>tinel. D<strong>an</strong> lespri<br />

Tatw<strong>an</strong>n, Klekle enn sitadel ki zordi pe protez so lavi. Li<br />

rapel k<strong>an</strong> zot ti fek zwenn. Kouma li ti zoli! Zoli? Non. Pa<br />

zoli. Enn lot zafer. Enn kiksoz espesial. Enn lenerzi ki<br />

pr<strong>an</strong> form enn sourir, enn lafors ki donn lavi enn gou<br />

espesial, enn bon s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> profon ki sem lespwar d<strong>an</strong> so<br />

l<strong>an</strong>touraz. Zoli, sa zis enn konv<strong>an</strong>sion. Klekle zame ti enn<br />

konv<strong>an</strong>sion. Tou so demars se enn kad<strong>an</strong>s kot form,<br />

mouvm<strong>an</strong> ek traze <strong>an</strong>-armoni. Parfwa Klekle ek Tatw<strong>an</strong>n<br />

ti kouma volk<strong>an</strong> ki pet fler-dife, parfwa zot ti kouma enn<br />

larivier dilo kler ki des<strong>an</strong>n depi montagn ziska lamer,<br />

parfwa zot ti kouma ler parfime ar disel maren d<strong>an</strong><br />

gramaten. Zot ti tou, <strong>an</strong>sam. Dife, dilo, ler, later, lamer,<br />

montagn. De bengali lor enn br<strong>an</strong>s, de kouto ki desir<br />

lape, de gout dilo sale ki fer lizie brile, enn senfoni ki<br />

nouvo sak fwa. Klekle finn donn Tatw<strong>an</strong>n so zenes, so<br />

nam. Samem pli gr<strong>an</strong> kado enn zom kapav gagne.<br />

Tatw<strong>an</strong>n kone. D<strong>an</strong> zot vie zour li nek bizen fouy so<br />

souvenir pou regagn <strong>an</strong>vi viv.<br />

102


- "To <strong>an</strong>kor kont<strong>an</strong> mwa?"<br />

- "To konn bien. Kifer to dim<strong>an</strong>de?"<br />

- "Mo kont<strong>an</strong> t<strong>an</strong>n twa rabas mem betiz".<br />

Li pe rekoum<strong>an</strong>s ris so lakord. Li pe bien savedir. Klekle<br />

konn bien so bonom. K<strong>an</strong> li d<strong>an</strong> so moud li enn m<strong>an</strong>zer<br />

kr<strong>an</strong>n. Dimoun ki pa konn li kapav sap lor kal.<br />

- "Eta vie kouyon! To pizama tr<strong>an</strong>pe. At<strong>an</strong>n, mo al sers<br />

enn serviet ek enn lot res<strong>an</strong>z pizama."<br />

- "To tro kont<strong>an</strong> met mwa touni".<br />

- "Ki pou fer ar enn vie makatcha rasi kouma twa".<br />

Finn fer gard so lekor d<strong>an</strong> lamorg pou ki so b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

kapav vinn asiste so l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>. Apre l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> so trwa<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> dim<strong>an</strong>n Klekle ki li pou fer. Klekle get zot ar enn<br />

sourir. Li dir zot pa bizen trakase pou li. Tatw<strong>an</strong>n ek li<br />

finn fini pr<strong>an</strong> tou prekosion. Pa pou ena problem. So gr<strong>an</strong><br />

garson propoz pou retourn d<strong>an</strong> pei, so tifi propoz pou<br />

vinn viv ar li, so deziem garson propoz pou amenn li lot<br />

pey. Li fer so b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> konpr<strong>an</strong> ki zot ena zot lavi pou<br />

viv. Sak sezon ena so fler. Fler ge, fler tris. Sakenn ena<br />

so program e fale pa enn program gat enn lot program.<br />

Li finn bien viv so lavi.<br />

Li get so trwa z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, fri so lamour pou Tatw<strong>an</strong>n, ar<br />

boukou fierte ek emosion. Zot zoli b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la. Wi, zot<br />

b<strong>an</strong>n portre zot papa; zot pou gard so lespri ek so zimaz<br />

viv<strong>an</strong> pou toult<strong>an</strong>. So tifi vinn asiz kot so lipie, poz so<br />

latet lor so zenou kouma li ti abitche fer lont<strong>an</strong> sak fwa<br />

so leker ti gro. Klekle kares so seve. So de garson get<br />

deor par lafnet. Zot lizie mouye. Pend<strong>an</strong> detrwa segonn ti<br />

ena d<strong>an</strong> salon Klekle ase lamour pou nouri liniver.<br />

Klekle so lizie fixe lor foto Tatw<strong>an</strong>n. Li ti enn zoli zom.<br />

103


Zoli me sirtou bon. Li sir aster ki taler li pou rezwenn sel<br />

zom ki finn fer li s<strong>an</strong>ti ki lavi enn gr<strong>an</strong> kado, ki lamor pa<br />

vedir separasion. Antoine ek Cleopâtre pa ti ne pou viv<br />

separe.<br />

104


5 NOVELA<br />

TIZISTWAR<br />

NOVELA<br />

SWIV LAROUT ZISKA...(rom<strong>an</strong>)<br />

105


JERICHO<br />

1<br />

Sa l<strong>an</strong>e la lapli ti refiz tonbe. Mem enn gr<strong>an</strong> siklonn ki<br />

normalm<strong>an</strong> amenn boukou dilo ti avoy rafal sek, kas<br />

b<strong>an</strong>n br<strong>an</strong>s kouma kas baton zalimet. Nivo dilo d<strong>an</strong><br />

rezervwar lavil ti pe kontinie bese. D<strong>an</strong> zarden bot<strong>an</strong>ik<br />

basen pwason s<strong>an</strong>ti dilo-mor e b<strong>an</strong>n nenifar tom febles.<br />

T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> dimoun lev lizie lao pou gete si ena niaz d<strong>an</strong><br />

lesiel me zot gete tas ar ble elektrik. Zot bes latet, get<br />

koltar fonn lor asfalt gr<strong>an</strong>sime. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n karo de kote<br />

lavil, ki nouri enn popilasion ki pa ti pe aret gr<strong>an</strong>di, later<br />

pel-pele enpwis<strong>an</strong> div<strong>an</strong> soley s<strong>an</strong> pitie. B<strong>an</strong>n fey lor pie<br />

m<strong>an</strong>g lakord soliter laba lor mel ros korde ar swaf.<br />

D<strong>an</strong> Jericho routinn pe donn bal, labitid swiv labitid s<strong>an</strong><br />

fatig. Sak sitwayen, s<strong>an</strong> get div<strong>an</strong>-deryer, pe tras so<br />

lazourne ek so aswar kouma so gr<strong>an</strong>-dimoun av<strong>an</strong> li. Lavi<br />

ti koumsa, pou res koumsa, pou toult<strong>an</strong> koumsa. Tourn ki<br />

vir, vir ki tourn. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> kartie lavi pe deroule<br />

vadire lasesres pa ekziste. B<strong>an</strong>n lider politik ek relizie zot<br />

mesaz ti finn bien pase. Fer koumadir problem la pa<br />

ekziste e problem la par fors pou bizen fonn. Sa prensip<br />

la ti finn vinn enn kom<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>. Per-fondater lavil Jericho<br />

ti kont<strong>an</strong> dir ki ena enn bondie spesial pou Jericho e depi<br />

sa lepok la b<strong>an</strong>n Jerichon ek Jerichonn persiade ki zot<br />

lavil ti servi kouma model pou konstrir paradi.<br />

Jericho so fas lwes ti tom lor lamer e so lepor natirel ti,<br />

depi so kreasion, donn li enn gr<strong>an</strong> lenport<strong>an</strong>s stratezik ek<br />

politik. Non selm<strong>an</strong> komers d<strong>an</strong> larezion ti oblize pas par<br />

Por-Jericho me so larad natirel ti amenn devlopm<strong>an</strong> enn<br />

s<strong>an</strong>tie naval bien prosper. Long lakot disab bl<strong>an</strong> de kote<br />

larad ti vinn enn l<strong>an</strong>plasm<strong>an</strong> ideal pou lendistri tourism.<br />

106


K<strong>an</strong> ou get lamer apartir later, ou ledo tourne ar Montagn<br />

Pous, agos ti ena lakot Albion e adrwat lakot Azur.<br />

Toulede l<strong>an</strong>drwa ti bien devlope par zot propriyeter, b<strong>an</strong>n<br />

Euro-Kreol, des<strong>an</strong>d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n premie pionie ki ti vinn pou<br />

etablir lor sa bout later lor kontin<strong>an</strong> Lafrik. Lor so fl<strong>an</strong> nor<br />

ek sid later fertil ti amenn devlopm<strong>an</strong> lagrikiltir ki ziska<br />

ler ti pe nouri enn popilasion ki pa tro kwar d<strong>an</strong> familipl<strong>an</strong>ing.<br />

Kote les se aryer-pei Jericho ki r<strong>an</strong>pe atraver<br />

lafore ziska latet Montagn Pous - skilptir taye par lapli,<br />

let<strong>an</strong> ek div<strong>an</strong>, ki rapel b<strong>an</strong>n Jerichon/nn, s<strong>an</strong> ki zot tro<br />

konpr<strong>an</strong>, pouvwar ek bote l<strong>an</strong>atir - ki depi d<strong>an</strong> niaz get<br />

dimoun <strong>an</strong>ba lor laplenn ek laplaz ar kiryozite ek<br />

konpasion.<br />

Depi premie abitasion, listwar ti fini depoz d<strong>an</strong> later<br />

Jericho sem<strong>an</strong>s enn kiltir ki ti pou raport b<strong>an</strong>n fri douamer.<br />

B<strong>an</strong>n premie <strong>an</strong>set Euro-Kreol ki ti kit Lerop, ti<br />

vinn zet baz lor nouvo later pou difer<strong>an</strong> rezon - biznes<br />

<strong>an</strong>fayit, gou lav<strong>an</strong>tir, dezir koum<strong>an</strong>s enn nouvo lavi,<br />

lafreyer revolision, nesesite enn plas pou kasiet d<strong>an</strong> enn<br />

ti-kwen lesiel ble <strong>an</strong>toure ar ourag<strong>an</strong> … Ler larad natirel<br />

akeyir zot ar so de long rib<strong>an</strong> laplaz dore de kote,<br />

proteze par briz<strong>an</strong>, zot ti sir ki zot ti finn zwenn zot prop<br />

Terre-Promise. Lespas, resours natirel ek enn klima dou<br />

ti t<strong>an</strong>n lame avek promes enn bon lavi. Me de kiksoz ti<br />

m<strong>an</strong>ke. Fam ek travayer. K<strong>an</strong> ena enn fam pou sak dis<br />

zom sa li enn reset pou katastrof. Premie demars b<strong>an</strong>n<br />

<strong>an</strong>set Euro-Kreol se fer vinn sex-worker pou deblok leren<br />

b<strong>an</strong>n zom e <strong>an</strong>kouraz b<strong>an</strong>n nouvo pionie amenn zot fam<br />

ar zot. Deziem demars se aste esklav pou fer travay d<strong>an</strong><br />

<strong>lakaz</strong> ek d<strong>an</strong> karo. Sa lepok la komers esklav ti bien<br />

devlope grasa konplisite b<strong>an</strong>n sef tribi Afriken ki zotmem<br />

ti pratik esklavaz. Li ti bien fasil gagn kargezon esklav -<br />

zom ek fam - depi aryer-pei, lwen-lwen lot kote Montagn<br />

Pous d<strong>an</strong> vale Moz<strong>an</strong>bik.<br />

107


Zistwar dou-amer ti koum<strong>an</strong>se. Lenteliz<strong>an</strong>s imen kouma<br />

enn artis ti koum<strong>an</strong>s fer dezord ekolozik vinn zarden<br />

bot<strong>an</strong>ik e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> kas lekilib frazil ki tini b<strong>an</strong>n mayon<br />

d<strong>an</strong> lasenn lavi; travayer-esklav touy lekor d<strong>an</strong> kiltir<br />

fernwar me <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> sem lagren nouvo lavi; lor dra<br />

plen ar tas dezir feros e lapeti r<strong>an</strong>s s<strong>an</strong> souvenir, parfwa<br />

enn reyon lamour pers enn trou d<strong>an</strong> niaz; parfwa enn<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ne e so sourir kabos reflex routinn; viol ek viol<strong>an</strong>s<br />

fons b<strong>an</strong>n fam d<strong>an</strong> pli gr<strong>an</strong> dezespwar me parfwa nes<strong>an</strong>s<br />

forse vinn enn ti-pon frazil kot ton kler ek ton fonse<br />

mel<strong>an</strong>ze. Anmemt<strong>an</strong> ni<strong>an</strong>s kouler lapo koum<strong>an</strong>s vinn enn<br />

kalifikasion pou vinn sef, sou-sef, sou-sou-sef, pa-sefditou<br />

me zame gr<strong>an</strong>-sef parski gr<strong>an</strong>-sef so pozision li<br />

gouverne par eredite, pirte dis<strong>an</strong>, propriyete ek<br />

kom<strong>an</strong>nm<strong>an</strong> Siprem. Paret ki Bondie ti dakor ar sa<br />

ar<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> la, dapre b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> p<strong>an</strong>ser-pret sa lepok la.<br />

Enn zour enn gr<strong>an</strong> teorisien ekonomiko-polititik fer enn<br />

gr<strong>an</strong> dekouvert: enn esklav ordiner prodir mwens ki enn<br />

esklav salarye. Bizen aboli esklavaz ordiner e r<strong>an</strong>plas li<br />

par esklavaz salarye. Jericho kas <strong>an</strong> de k<strong>an</strong>: k<strong>an</strong> klasik<br />

ek k<strong>an</strong> modern. Lor kouto k<strong>an</strong> modern gagne e b<strong>an</strong>n<br />

esklav ordiner gagn drwa swazir <strong>an</strong>t travay pou enn saler<br />

ousa vinn endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n ki swazir esklavaz salarye<br />

al res d<strong>an</strong> dep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s lor lakot Albion ek Azur e b<strong>an</strong>n ki<br />

swazir lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s al res lor balizaz lavil kot lipie<br />

Montagn Pous zis kot lafore ek sivilizasion Jericho, kouma<br />

de kalipa, ti pe lite, sakenn pou kas konte lotla. Se la ki<br />

b<strong>an</strong>n Afro-Kreol ti koum<strong>an</strong>s regroupe pou konstrir enn lot<br />

kalite lavi, enn kiltir difer<strong>an</strong> ar kiltir lakot, larad ousa<br />

karo. D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> zot ti fer detrwa erer ki ti ral<strong>an</strong>ti<br />

zot lamars me bien-bien vit zot l<strong>an</strong>g, lamizik, lad<strong>an</strong>s,<br />

lakwizinn e zot ensten natirel ki fer lavi vinn enn fet<br />

koum<strong>an</strong>s r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> kiltir zeneral.<br />

108


Akoz so pozision zeografik, politik ek stratezik Jericho<br />

kontinie devlope e mendev koum<strong>an</strong>s m<strong>an</strong>ke. Bizen esklav<br />

salarye pou travay d<strong>an</strong> lizinn, d<strong>an</strong> karo, d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> gr<strong>an</strong>sef,<br />

sef ek sou-sef. D<strong>an</strong> vale G<strong>an</strong>ga lavi ti amer e enn<br />

bon k<strong>an</strong>tite G<strong>an</strong>gawa aksepte pou sey gagn lavi d<strong>an</strong> enn<br />

lot pei olie pil <strong>an</strong>plas e m<strong>an</strong>z margoz.<br />

Zot vinn Jericho d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n sitiasion parfwa inimen me<br />

erezm<strong>an</strong> pou zot, bien vit b<strong>an</strong>n lider efikas koum<strong>an</strong>s lev<br />

latet, org<strong>an</strong>iz zot e k<strong>an</strong>aliz zot lenerzi ver enn devlopm<strong>an</strong><br />

dirab. Zot r<strong>an</strong>z zot koloni d<strong>an</strong> lenor ek lesid <strong>an</strong>t lavil ek<br />

karo. Sa b<strong>an</strong>n Endo-Kreol la, parski zot b<strong>an</strong>n lider ti<br />

konpr<strong>an</strong> lenport<strong>an</strong>s org<strong>an</strong>izasion ek ledikasion, ti reysi<br />

evit b<strong>an</strong>n erer ki b<strong>an</strong>n Afro-Kreol ti fer. Bien vit zot<br />

pouvwar d<strong>an</strong> sosiete ti gr<strong>an</strong>di. Bizen rekonet osi ki zot<br />

nomb ti zwe d<strong>an</strong> zot faver. Anplis zot ti fer lekonomi<br />

parski zot ti p<strong>an</strong>se ki enn zour pa enn zour zot ti pou<br />

retourn d<strong>an</strong> vale G<strong>an</strong>ga ar enn ti-fortinn pou fini bien zot<br />

vie zour. Amizir let<strong>an</strong> pase zot ti koum<strong>an</strong>s konpr<strong>an</strong> ki zot<br />

nouvo pei boukou pli bon ki zot pei dorizinn; ki lavi d<strong>an</strong><br />

Jericho ti pe permet zot gagn meyer devlopm<strong>an</strong> ki d<strong>an</strong><br />

vale G<strong>an</strong>ga kot lafaminn ek diskriminasion kont entousab<br />

ti pe fer maja. Anplis b<strong>an</strong>n Euro-Kreol ti met <strong>an</strong>mars enn<br />

dinamik ekonomik ki ti permet envestism<strong>an</strong> profitab d<strong>an</strong><br />

ti komers ek pl<strong>an</strong>tasion. Kas ki ti ramase pou retourn d<strong>an</strong><br />

vale G<strong>an</strong>ga vit-vit ti envesti pou aste later, r<strong>an</strong>z enn<br />

<strong>lakaz</strong>, ouver ti-biznes e plitar pou pr<strong>an</strong> kontrol pouvwar<br />

politik. Dousma-dousma lespri koum<strong>an</strong>s idealiz memwar<br />

vale G<strong>an</strong>ga, arondi b<strong>an</strong>n l<strong>an</strong>gl ek b<strong>an</strong>n rebor e zimaz<br />

lepase koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ze. Lepase vinn fitir-plis-ki-parfe kot<br />

b<strong>an</strong>n ero pou retrouv lape apre pasaz d<strong>an</strong> tinel soufr<strong>an</strong>s<br />

e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> f<strong>an</strong>tasm vinn enn gar<strong>an</strong>ti ki id<strong>an</strong>tite<br />

<strong>an</strong>sestral pa pou disparet e pirte zenetik fabrike pa pou<br />

gate.<br />

109


Parkont mals<strong>an</strong>s swiv b<strong>an</strong>n Afro-Kreol. Enn kote b<strong>an</strong>n<br />

lider t<strong>an</strong>porel ki lev latet, ti motive par dezir profon pou<br />

gagn enn ti-lonbraz lor laplaz Albion ousa Azur <strong>an</strong>ba pie<br />

ki ena rasinn eropeen. B<strong>an</strong>n lider spiritiel ti dim<strong>an</strong>n zot<br />

soumet net div<strong>an</strong> enn Sef Siprem ki ena seve blon ek<br />

lizie ble. Sak zenerasion amenn nouvo zimaz, nouvo<br />

vizaz ki ti met menot d<strong>an</strong> zot lespri e efas zot memwar.<br />

Ar let<strong>an</strong> zot koloni ti vinn enn geto. Zot nepli ti trouv pli<br />

lwen ki lakot Albion ek Azur. Parfwa zot rev zwis<strong>an</strong>s gr<strong>an</strong>sef,<br />

parfwa zot koler eklate kouma volk<strong>an</strong> e souv<strong>an</strong> zot<br />

pr<strong>an</strong> sime otodestriksion.<br />

Let<strong>an</strong> deroule e dousma-dousma rasio zom/fam gagn<br />

lekilib me relasion <strong>an</strong>t de sex pa ti ameliore. B<strong>an</strong>n<br />

Jerichon ti konsider fam kouma enn sex-worker s<strong>an</strong> saler<br />

e enn masinn pou fer ti-baba e mazorite b<strong>an</strong>n Jerichonn,<br />

malerezm<strong>an</strong> ti trouv sa normal. Zot ti pe aksepte zot<br />

desten pou enn bouse m<strong>an</strong>ze.<br />

Depi premie abitasion, ti fini met d<strong>an</strong> later sem<strong>an</strong>s<br />

divizion ek konfli e pli for fer dominer ar pli feb. Gr<strong>an</strong>-sef<br />

fwet ti-sef, ti-sef fwet s<strong>an</strong>-pouvwar, s<strong>an</strong>-pouvwar fwet<br />

lisien, zom fwet fam. Seki pli tris, b<strong>an</strong>n ki ti <strong>an</strong>ba yer,<br />

kouma zot mont lao fwet b<strong>an</strong>n ki ti finn res <strong>an</strong>ba mem si<br />

yer zot ti pe gagn kout fwet <strong>an</strong>sam. Vir ki tourn, tourn ki<br />

vir? Pa totalm<strong>an</strong>. Parfwa s<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n, enn evennm<strong>an</strong> parsi,<br />

enn lot parla donn sok e d<strong>an</strong> siklonn enn ti-lalimier alime.<br />

2<br />

D<strong>an</strong> katedral Jericho ena enn seremoni spesial pou<br />

selebre ordinasion enn nouvo pret. Pa zis enn ordinasion<br />

ordiner kouma ti finn deza ena me enn evennm<strong>an</strong> ki pe<br />

boulvers boukou dimoun parski premie fwa enn non-bl<strong>an</strong><br />

- ni Euro-Kreol, ni Afro-Kreol me enn mel<strong>an</strong>z Endo-Kreol<br />

110


ek Afro-Kreol - pe vinn pret. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki seremoni la pe<br />

deroule, d<strong>an</strong> premie r<strong>an</strong>ze b<strong>an</strong> de lizie emosione, vwale<br />

ar larm-de-zwa, pe fixe nouvo pret, Per Martin King. Ser<br />

Charité pa kapav <strong>an</strong>pes b<strong>an</strong>n souvenir remont alasirfas.<br />

Tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> finn pase ar vites zekler.<br />

Li rapel s<strong>an</strong> zefor enn gramaten, boner, k<strong>an</strong> sakristen<br />

legliz Sacré-Coeur vinn tap laport kouv<strong>an</strong> ki li ti pe dirize,<br />

enn ti t<strong>an</strong>t bazar d<strong>an</strong> lame. D<strong>an</strong> t<strong>an</strong>t la ti ena enn ti-bout<br />

bonom ki ti pe kriye parski li ti fen. Sakristen la ti<br />

rakonte kouma boner gramaten li ti trouv t<strong>an</strong>t la lor<br />

peron legliz e kouma pret ki responsab parwas la ti fini<br />

sorti pou al donn dernie sakrem<strong>an</strong> enn dimoun bien<br />

malad, li ti vinn rod sekour kote kouv<strong>an</strong>. Ser Charité ti<br />

fouy d<strong>an</strong> p<strong>an</strong>ie la pou gete si ena kik lenformasion lor tibaba<br />

la. Par<strong>an</strong> ki ti ab<strong>an</strong>donn ti-baba la pa ti ole kit<br />

okenn tras, mempa enn nom. Ser Charité ti <strong>an</strong>vi apel li<br />

Moïse me apre reflexion li desid pou apel li Martin King.<br />

Grasa Martin, Ser Charite ti reysi viv foul-foul so promes<br />

relizie ek so ensten maternel <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>, ti permet li met<br />

d<strong>an</strong> enn kwen konfortab so memwar, enn boyfrenn ki ti<br />

mor zenn d<strong>an</strong> enn aksid<strong>an</strong>; sey bliye dezir pou donn<br />

nes<strong>an</strong>s enn ti baba, fri so lamour. Apre b<strong>an</strong>n larm<br />

dezespwar, so lafwa ti koum<strong>an</strong>s dikte li enn lot<br />

rezonnm<strong>an</strong>. Maler ki ti tom lor li kouma loraz ti enn tes<br />

pou get profonder so lafwa, pou donn li posibilite met so<br />

lavi net d<strong>an</strong> lame Bondie, pou vinn enstrim<strong>an</strong> sarite<br />

lesiel. Aster li realize ki so lamour pou so boyfrenn Endo-<br />

Kreol ti pou absorb tou so lenerzi. Ti pou ena bien tigit<br />

plas pou servi Bondie. So entwision ti korek. Li pa ti fer<br />

sakrifis d<strong>an</strong> vid. Enn gramaten bien boner enn ti baba ti<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so lavi kouma enn rekonp<strong>an</strong>s pou so devosion.<br />

D<strong>an</strong> fon so nam li kone ki ti baba lor peron ti enn kado<br />

Bondie pa zis pou li me pou lezot ki bien bizen enn<br />

111


koudme pou travers siklonn. Ler seremoni fini, Martin<br />

King vinn ver li, poz so lalev lor so fron kouma enn<br />

garson ki pe dir mersi so mama e Ser Charité mazinn<br />

Petit Jesus, frazil d<strong>an</strong> lekiri me ki enn zour pou gagn<br />

laviktwar lor lamor e pou sem lesper<strong>an</strong>s ek lamour d<strong>an</strong><br />

leker lim<strong>an</strong>ite. Sa ti-baba frel-frel, frazil-frazil ti finn fini<br />

gagn tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> e ti pe koum<strong>an</strong>s so saserdos. Fierte reliziez<br />

ek mama mel<strong>an</strong>ze pou gonfle so leker.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> tousalet<strong>an</strong> la enn lot per lizie ti pe fixe Martin<br />

King. Kamini, enn zenn fam vennset-<strong>an</strong> apepre, ti pe<br />

asize d<strong>an</strong> fon katedral. Li ti parmi b<strong>an</strong>n envite spesial<br />

Martin King ki rapel devosion ar lakel Kamini, ners d<strong>an</strong><br />

Lopital S<strong>an</strong>tral, ti okip li ena detrwa z<strong>an</strong> desela k<strong>an</strong> li ti<br />

tom malad. Sa lepok la Martin King ti fek r<strong>an</strong>t seminer.<br />

So brons ti frazil e li ti asmatik. Malgre so <strong>an</strong>dikap li ti<br />

ena enn kapasite travay enorm. Kamini rapel bien sa<br />

swar k<strong>an</strong> ti amenn li lopital akoz enn kriz lasm egi. Ler li<br />

ti trouv li pou premie fwa Kamini ti gagn enn sok. Vadire<br />

li ti retrouv so papa k<strong>an</strong> li ti d<strong>an</strong> leral. Telm<strong>an</strong> zot ti<br />

res<strong>an</strong>ble. Sof ki so papa ti enpe pli gro. Extra sa<br />

res<strong>an</strong>bl<strong>an</strong>s la.<br />

Martin ti enn bon pasi<strong>an</strong> e kouma li ti degaze enpe, vitvit<br />

so lespri komik ti pr<strong>an</strong> labar. Li ti toult<strong>an</strong> ena enn ti<br />

mo ki fer sourir ousa riye. D<strong>an</strong> sa s<strong>an</strong>s la li ti kontrer<br />

papa Kamini ki ti enn bouder ki ti riye zis k<strong>an</strong> li ti tap<br />

detrwa grog ousa k<strong>an</strong> li ti trouv bon m<strong>an</strong>ze lor latab.<br />

Depi sa zour la Kamini ti enterese ar li, pa kouma enn<br />

fam enterese ar enn zom parski Kamini pa ti enterese ar<br />

b<strong>an</strong>n ti boug setif-setif. Dayer li ti ena so boyfrenn, enn<br />

atlet ki diriz enn jim e li kont<strong>an</strong> k<strong>an</strong> so gro lebra miskle<br />

<strong>an</strong>tour li e lev li <strong>an</strong>ler. D<strong>an</strong> lizie Martin King ti ena enn<br />

bonte, enn douser ki pr<strong>an</strong> so nouritir d<strong>an</strong> profonder<br />

112


zenerozite, koumadir li enkapab fer dimal enn mous. Me<br />

<strong>an</strong>memt<strong>an</strong> so regar ti montre enn fermte ek enn<br />

ent<strong>an</strong>site ki fer boukou dimoun bes lizie k<strong>an</strong> li fixe zot.<br />

Lafors so lizie ti kapav paret kouma enn <strong>an</strong>bision for pou<br />

montre seki li kapav fer, pou pr<strong>an</strong> rev<strong>an</strong>s ar lavi ki ti finn<br />

fer li sibir boukou imiliasion. K<strong>an</strong> sa p<strong>an</strong>se la travers so<br />

lespri enn vwal nwar blok so lel<strong>an</strong>. Enn fraksion segonn.<br />

Me bien vit p<strong>an</strong>se pozitif repr<strong>an</strong> labar.<br />

Kamini ti gagn lenpresion ki ena enn konfli d<strong>an</strong> so nam.<br />

Konfli <strong>an</strong>t pardon ek v<strong>an</strong>z<strong>an</strong>s? Konfli <strong>an</strong>t done ek pr<strong>an</strong>?<br />

Pa kone!<br />

Enn prez<strong>an</strong>s kas so reflexion. Martin King d<strong>an</strong> so lenz<br />

sivil ti pe dibout pre kot li. Katedral vid. Depi lont<strong>an</strong><br />

seremoni la ti finn fini.<br />

- 'To pe vini t<strong>an</strong>to?'<br />

- 'Kotsa?'<br />

- 'Mo pa ti dir twa lor telefonn?'<br />

- 'Pa kwar mo'nn bliye. Mo kouma enn zombi zordi.<br />

Mo'nn fer trwa sift enn deryer lot. M<strong>an</strong>k ners. Pa fasil mo<br />

dir twa. Minis zaze enn ta. B<strong>an</strong>n vak<strong>an</strong>s pa pe r<strong>an</strong>pli. …<br />

Bon nou s<strong>an</strong>z paz. Peyna n<strong>an</strong>ye mo kapav fer?'<br />

- 'Mo b<strong>an</strong>n nouvo parwasien pe okip tou. Nou zwenn<br />

t<strong>an</strong>to.'<br />

- 'Wi! T<strong>an</strong>to!'<br />

Levek ti finn donn li responsabilite parwas St Antoine d<strong>an</strong><br />

leker kartie Afro-Kreol laba kot lipie Montagn Pous e<br />

komite parwas ti finn desid pou org<strong>an</strong>iz enn fet pou<br />

akeyir li. Kamini ti sir ki Martin King pou fer enn bon<br />

travay. Li pou d<strong>an</strong> so pla. D<strong>an</strong> parwas St Antoine zot ena<br />

enn fason bien spesial selebre lames. Vie tradision Euro-<br />

Kreol ti finn fini mont lor pie. B<strong>an</strong>n fidel, malgre rezist<strong>an</strong>s<br />

113


lotorite d<strong>an</strong> enn premie t<strong>an</strong>, ti finn fer b<strong>an</strong>n<br />

tr<strong>an</strong>sformasion pou ki pratik relizion ek kiltir popiler mars<br />

lame d<strong>an</strong> lame. Saler imen ti finn r<strong>an</strong>plas frwader<br />

ortodox.<br />

Fet ki komite parwas St Antoine ti org<strong>an</strong>ize ti enn gr<strong>an</strong><br />

sikse. Premie fwa d<strong>an</strong> so lavi Kamini ti s<strong>an</strong>ti ki enn nouvo<br />

m<strong>an</strong>ier viv li pa zis enn rev d<strong>an</strong> limaziner poet me enn<br />

realite ki dimoun pli d<strong>an</strong> pens pe deza koum<strong>an</strong>s viv.<br />

Sami, so boyfrenn, ki bien sinik normalm<strong>an</strong> ti les<br />

l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s sarye li lor lezel lamizik ek partaz.<br />

Tou dimoun ti okipe, tou dimoun ti pe amize apart enn<br />

madam <strong>an</strong>viron senk<strong>an</strong>t <strong>an</strong> me ki paret boukou pli vie.<br />

Dimoun dir so latet pa ti bon. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> tout lasware li ti<br />

asiz d<strong>an</strong> enn kwen. Kot so lipie ti ena enn ti t<strong>an</strong>t bazar ar<br />

enn ta sifon <strong>an</strong>d<strong>an</strong>. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> li ti fouy d<strong>an</strong> t<strong>an</strong>t la, tattat<br />

sipa ki'ete, fer enn sourir, enn sourir ki fer so lizie<br />

fikse d<strong>an</strong> vid. Lerla d<strong>an</strong> so lizie, pou enn fraksion segonn,<br />

ti ena enn zekler laenn. Kamini gagn sok. Li ti'nn deza<br />

trouv sa regar la kikpar.<br />

Dimoun d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa apel li Lory<strong>an</strong>n e personn pa paret<br />

konn gr<strong>an</strong>soz lor li. Parsi-parla Kamini gagn tipti bout<br />

lenformasion, sey konekte zot pou gagn enn ti konpr<strong>an</strong>.<br />

Li paret ki ler li ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> li ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> lenor Jericho lor<br />

balizaz enn kartie Endo-Kreol e li ek enn zenn Endo-Kreol<br />

ti viv <strong>an</strong>sam ziska li ti tom <strong>an</strong>sent. Kouma li gagn sa<br />

nouvel la lemes<strong>an</strong> zennom fonn. Ki ti arive apre, personn<br />

pa ti bien kone. Li ti fer zet baba la? Li ti fer enn pert?<br />

Enn kiksoz kler. Depi sa lepok la so latet ti savire.<br />

Kamini get-get li t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so ti kwen, li ek so t<strong>an</strong>t<br />

bazar plen ar sifon. B<strong>an</strong>n dimoun d<strong>an</strong> parwas St Antoine<br />

ti donn li enn ti kwen pou viv, ti okip li e pa ti les Minister<br />

114


Sekirite Sosial al met li d<strong>an</strong> lazil.<br />

3<br />

N<strong>an</strong>n ek Fatma ti d<strong>an</strong> lakwizinn pe prepar dine. Zot ena<br />

enn serk, enn klib enformel ki zot apel Disid<strong>an</strong>-D<strong>an</strong>-Ton<br />

(DDT), ki zwenn enn fwa sak mwa e sak fwa d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong><br />

enn mam difer<strong>an</strong> ki pr<strong>an</strong> responsabilite prepar m<strong>an</strong>ze<br />

t<strong>an</strong>dik ki b<strong>an</strong>n lezot mam amenn gajak ek drink. Sware<br />

toult<strong>an</strong> fini par enn ti konser kot tou mam DDT partisipe.<br />

Lamizik ti tini b<strong>an</strong>n mam DDT <strong>an</strong>sam.<br />

Sa swar la ti tour lafami Baroda pou resevwar.<br />

N<strong>an</strong>n ti enn Endo-Kreol ki pa ti pratik okenn relizion<br />

malgre ki li ti kwar d<strong>an</strong> Bondie. Par kont Fatma ti sorti<br />

d<strong>an</strong> enn fami Mizilm<strong>an</strong> bien ortodox. Zot ti zwenn d<strong>an</strong><br />

kolez kot N<strong>an</strong>n ti profeser Matematik ek Fatma ti profeser<br />

literatir. Bien vit enn lamour pasione e profon ti devlope<br />

<strong>an</strong>t zot e ler zot ti desid pou marye lerla zot ti dekouver<br />

ki k<strong>an</strong>tite konfli, t<strong>an</strong>sion ek viol<strong>an</strong>s ti pe dormi <strong>an</strong>ba<br />

las<strong>an</strong>n. Sel solision se ilop e fer enn ti maryaz sivil<br />

kasiet-kasiet <strong>an</strong> prez<strong>an</strong>s enn ti group kamwad ki ti donn<br />

zot foul soutien. Pou N<strong>an</strong>n pa ti ena okenn problem me<br />

Fatma so leker ti bien blese par ostilite so par<strong>an</strong>, par<br />

entoler<strong>an</strong>s b<strong>an</strong>n responsab relizie ki ti ekzize ki N<strong>an</strong>n<br />

vinn Mizilm<strong>an</strong>. Parski zot lamour ti bien for zot ti kapav<br />

fer fas enn sosiete ki pa ti <strong>an</strong>kor pare pou aksepte<br />

dimoun ki p<strong>an</strong>s diferam<strong>an</strong>. Ziska ler souv<strong>an</strong> Fatma ti poz<br />

limem kestion si sosiete enn zour pou vremem vinn enpe<br />

pli toler<strong>an</strong>.<br />

N<strong>an</strong>n ek Fatma ti aste enn <strong>lakaz</strong> lor balizaz <strong>an</strong>t rezion<br />

rezid<strong>an</strong>siel d<strong>an</strong> lenor Jericho ek rezion agrikol. D<strong>an</strong> zot<br />

lakour zot ti konstrir enn ti orl d<strong>an</strong> lekel N<strong>an</strong>n ti pe donn<br />

leson e kot ti pe fer renion komite kartie. Zot ti swazir<br />

115


pou viv d<strong>an</strong> lakrwaze kot plizier kour<strong>an</strong> ti pe traverse e<br />

zot ti ena volonte pou navige malgre difikilte. Zot ti<br />

prefer sa ki enn lavi kot zot oblize ab<strong>an</strong>donn zot ideal ki<br />

baze lor lamour ek liberte. Parfwa Fatma ti pe montre<br />

b<strong>an</strong>n sign ki li trouv tousa fatig<strong>an</strong> me pa N<strong>an</strong>n. Sa pa<br />

vedir ki N<strong>an</strong>n ti pli for. N<strong>an</strong>n ti konn bliye problem, bes<br />

latet, fons d<strong>an</strong> nouvo aktivite. Par kont Fatma ki ti ena<br />

enn gr<strong>an</strong> lafors karakter, pa ti kont<strong>an</strong> zwe bliye; li ti alez<br />

selm<strong>an</strong> k<strong>an</strong> li ti konpr<strong>an</strong> enn problem net, s<strong>an</strong> fos lizour.<br />

Akoz sa, malgre so sourir akey<strong>an</strong> ek so konpre<strong>an</strong>sion,<br />

t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> enn niaz kasiet briy<strong>an</strong>s so lalimier. K<strong>an</strong> sa<br />

arive N<strong>an</strong>n prefer al kasiet deryer so lagazet.<br />

Sa swar la zot ti pe resevwar. K<strong>an</strong> N<strong>an</strong>n ek Fatma<br />

resevwar zot ti donn zot tou.<br />

Ler b<strong>an</strong>n envite ti pre pou koum<strong>an</strong>s arive tou ti finn fini<br />

pare; M<strong>an</strong><strong>an</strong>n, zot ti garson senk-<strong>an</strong> ti finn fini m<strong>an</strong>ze e ti<br />

pe zwe d<strong>an</strong> salon. Telefonn sone. N<strong>an</strong>n get so mont. 7.30<br />

p.m. Sirm<strong>an</strong> Je<strong>an</strong>-Claude sa. Wi, limem sa. Li telefone ler<br />

ki li ti bizen arive pou dir ki li pe sorti aster. So normal<br />

sa. Je<strong>an</strong>-Claude de Caprinin ti enn dimoun bien spesial;<br />

pa ti ena so segon. Li ti enn Euro-Kreol ki ti erit enn<br />

leritaz im<strong>an</strong>s lor lakot Azur - teren, vila, biznes d<strong>an</strong><br />

lotelri. Li ti kapav servi so larises pou gr<strong>an</strong>di so l<strong>an</strong>pir par<br />

maryaz ek lali<strong>an</strong>s fin<strong>an</strong>sier. Me li ti ole montre ki kapav<br />

viv otrem<strong>an</strong> s<strong>an</strong> b<strong>an</strong>gol so leritaz. Tou dimoun ti dakor ki<br />

li ti reysi. B<strong>an</strong>n konservater ti per t<strong>an</strong>sion so demars vinn<br />

enn lepidemi, b<strong>an</strong>n progresis ti konsider li kouma zot<br />

port-drapo. Me ti ena osi ki ti kwar ki so demars pa ti<br />

senser me ti plito demagozik parski de Caprinin ti ena<br />

enn gr<strong>an</strong> <strong>an</strong>bision pou Jericho kikfwa ek pou limem<br />

sirm<strong>an</strong>.<br />

Enn zour nouvel f<strong>an</strong>e kouma dife d<strong>an</strong> karo k<strong>an</strong>n sek ki<br />

116


Je<strong>an</strong>-Claude de Caprinin ti desid pou marye ar enn zenn<br />

vev, Kamomi, ki ti pe travay d<strong>an</strong> lotel kot misie la ti<br />

aksioner prensipal. Madam la ti pe travay kouma<br />

weytres. So mari ti mor d<strong>an</strong> enn aksid<strong>an</strong>. Li ti ena de<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Apre zot maryaz koup de Caprinin ti adopte trwa<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ab<strong>an</strong>done. Mem b<strong>an</strong>n nom ki zot ti donn sa b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la (Ram, Shakti, Koy-Koy) ti kouma enn<br />

provokasion sirtou pou b<strong>an</strong>n Euro-Kreol konservater ki ti<br />

per ek mepriz li plis ki tou lezot. Me li li pa ti pr<strong>an</strong> zot<br />

kont, ni frek<strong>an</strong>t zot. Li ti swazir so prop serk kamwad,<br />

dimoun pou ki li ti ena afeksion e ar ki li ti s<strong>an</strong>ti li ena<br />

afinite.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki N<strong>an</strong>n ti pe koz lor telefonn, sonet sone. Li<br />

dim<strong>an</strong>n M<strong>an</strong><strong>an</strong>n, so ti garson, al ouver laport. B<strong>an</strong>n<br />

envite ti pe koum<strong>an</strong>s vini. Fatma des<strong>an</strong>n pou ed so mari<br />

akeyir zot.<br />

Kouma Aziz arive M<strong>an</strong><strong>an</strong>n galoupe, al sot lor so likou. Li<br />

kone ki Aziz, sak fwa ki li vini, amenn enn ti kado pou li.<br />

Li ti enn avoka ki ti konn boukou sikse d<strong>an</strong> so zenes k<strong>an</strong><br />

li ti pe def<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n viktim drwa-de-lom - viktim<br />

persekision, represion, britalite polisier. Me amizir let<strong>an</strong> ti<br />

pase li ti koum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong> konsi<strong>an</strong>s ki b<strong>an</strong>n ki ti pe vinn get<br />

li pou ki li def<strong>an</strong>n zot gratis ti pe al get lezot avoka pou<br />

b<strong>an</strong>n kees kot ti ena lamone pou gagne. Sa ti enn pik<strong>an</strong><br />

ki ti tas d<strong>an</strong> so lagorz. Pli tar k<strong>an</strong> so fam, Aziza, ti vinn<br />

ziz lakour siprem, li ti pr<strong>an</strong> desizion ki li pou aret plede<br />

<strong>an</strong> kour, fer enpe konnseltennsi, donn detrwa lektcher e<br />

devwe laplipar so let<strong>an</strong> pou ekrir, so veritab pasion. Pou<br />

seswar, par ex<strong>an</strong>p, li ti finn amenn enn tex pou dim<strong>an</strong>n<br />

Kamomi s<strong>an</strong>te.<br />

Kamomi ti ena enn zoli lavwa. Dayer se enpe so lavwa ki<br />

ti fer Je<strong>an</strong>-Claude grene. Je<strong>an</strong>-Claude de Caprinin ti<br />

117


akont zot enn fwa kim<strong>an</strong>ier enn zour d<strong>an</strong> fet fend<strong>an</strong>e<br />

d<strong>an</strong> lotel, lorkes ti dim<strong>an</strong>n li s<strong>an</strong>t enn s<strong>an</strong>te.<br />

Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti refize me lorkes ek piblik ti telm<strong>an</strong><br />

ensiste ki finalm<strong>an</strong> so patron direk ti bizen entervenir<br />

pou dim<strong>an</strong>n li r<strong>an</strong>n enn servis fer dimoun plezir.<br />

Timidm<strong>an</strong> li ti pr<strong>an</strong> enn lagitar, al dibout div<strong>an</strong> mikro,<br />

koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>te. Enn revelasion. Aplodism<strong>an</strong>. Bis.<br />

Emerveye, Je<strong>an</strong>-Claude dir Jeneral M<strong>an</strong>ejer lotel ki li ti<br />

pou kont<strong>an</strong> fer so kones<strong>an</strong>s. Zordi zot mari ek fam.<br />

- M<strong>an</strong><strong>an</strong>n, les Tonton Aziz repoz enpe. Depi li'nn vini to<br />

pa finn larg li ditou.<br />

- Me non Fatma. Limem mo ti doz serom.<br />

Figir Aziza ti s<strong>an</strong>ze, ti vinn enpe tris pou detrwa segonn.<br />

Apre, tou ti revinn normal. Aziz ek Aziza ti finn fini<br />

aksepte lide ki zot pa pou ena z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> boner d<strong>an</strong> zot lavi<br />

maryaz. D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> zot ti desid pratik familipl<strong>an</strong>ing<br />

parski zot ti <strong>an</strong>vi prepar bien larive zot baba. Enn<br />

zour, s<strong>an</strong> okenn rezon, lor deziem l<strong>an</strong>e maryaz, Aziza dir<br />

Aziz ki li <strong>an</strong>vi enn ti baba aster. Zet pilil. Me pa n<strong>an</strong>ye<br />

mem. Sak mwa k<strong>an</strong> ti ler pou li gagn so reg t<strong>an</strong>sion<br />

monte. Ler reg vini depresion swiv. Enn gramaten, apre<br />

enn ti peryod stabilite, ar enn gr<strong>an</strong> sourir Aziza ti <strong>an</strong>ons li<br />

ki li kwar ki li <strong>an</strong>sent. Ler Aziz dir li si li'nn fer enn tes<br />

groses, li dir so mari ki li pa kwar ki sa neseser pou<br />

lemom<strong>an</strong>. Dousma-dousma so lekor koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>z form.<br />

Aziz trouve ki so fam ti pe vinn pli zoli. Normal! Li ti<br />

regagn konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> limem. Lor trwaziem mwa, dapre zot<br />

kont, zot ti al get enn zinekolog, meyer ki ti ena d<strong>an</strong><br />

Jericho. Ler li ti koum<strong>an</strong>s konsilte Aziza, so figir ti montre<br />

enn ti tras sirpriz ek etonnm<strong>an</strong> me kouma tou b<strong>an</strong>n bon<br />

profesionel, zinekolog la ti konn kasiet so s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>. Pli<br />

tar p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki Aziza ti pe abiye li fer enn ti sign Aziz pou<br />

swiv li d<strong>an</strong> so biro. Groses nervez. Kouma pou dir sa<br />

118


Aziza?<br />

- M<strong>an</strong><strong>an</strong>n, finn ler pou to al dodo, mo koko! B<strong>an</strong>n envite<br />

pe gagn fen.<br />

- Pa pe gagn somey, papa.<br />

- Nou'al d<strong>an</strong> to lasam. Mo pou rakont twa enn nouvo<br />

zistwar.<br />

- Ale rait!<br />

- Eskiz mwa vouzot. See you <strong>an</strong>on. Dir bonswar tou<br />

dimoun.<br />

- Bonswar tou dimoun.<br />

- Donn mama enn ti dou, mo gate.<br />

- Bonswar mama siro. See you <strong>an</strong>on. Eh 'Pa! Ki vedir sa?<br />

- Dim<strong>an</strong>n to mama dime gramaten. Li ki exper d<strong>an</strong><br />

Shakespeare.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki N<strong>an</strong>n ti pe okip M<strong>an</strong><strong>an</strong>n, Fatma get enn kou si<br />

tou b<strong>an</strong>n envite, b<strong>an</strong>n DDT, ti korek. Ver Dr Siram<br />

Ratnam ti vid. Siram ek so boyfrenn bwar diven rouz.<br />

Fatma plen zot ver, pas enn pla gajak, al asiz <strong>an</strong>t zot de.<br />

Fatma ti ena enn afeksion spesial pou Siram ek Ayoun ki<br />

ti finn desid pou viv zot sexialite difer<strong>an</strong> ar boukou<br />

natirel, s<strong>an</strong> konplex. Li pa konpr<strong>an</strong> kifer me d<strong>an</strong> zot<br />

prez<strong>an</strong>s li ti s<strong>an</strong>ti li <strong>an</strong> sekirite, vadire zot konpr<strong>an</strong><br />

natirelm<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> profon enn fam, <strong>an</strong>gwas feminen.<br />

- 'Koumadir lapli pa'le tonbe ditou' Fatma dir.<br />

- 'Ayoun pa fer ase lapriyer, akoz samem' Siram azoute.<br />

- 'Si ekout nou b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong>' Ayoun dir, 'Jericho ti bizen<br />

vinn enn gr<strong>an</strong> pagod, enn gr<strong>an</strong> katedral, enn gr<strong>an</strong> shivala<br />

ek enn gr<strong>an</strong> kovil <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>.'<br />

- 'Koz ar to Premie Minis, Ayoun.'<br />

- 'Fatma, enn pert-t<strong>an</strong>. Plis nou b<strong>an</strong>n politisien perdi pie<br />

plis b<strong>an</strong>n lider obskir<strong>an</strong>tis ogm<strong>an</strong>t presion lor zot ziska ki<br />

diskour relizie ek politik koum<strong>an</strong>s res<strong>an</strong>ble.'<br />

119


- 'To enn depite Ayoun.'<br />

- 'Pa pou lont<strong>an</strong>.'<br />

- 'Si tou b<strong>an</strong>n ki kapav bar zot dekouraze ki pou ariv nou<br />

pei? Fondam<strong>an</strong>talis pr<strong>an</strong> partou.'<br />

- 'Mo'nn fatige al kont kour<strong>an</strong>.'<br />

- 'Zot finn t<strong>an</strong>n dernie nouvel? Sa verminn Dharam Raj<br />

finn reysi pr<strong>an</strong> sou so kontrol asosiasion pli enport<strong>an</strong><br />

b<strong>an</strong>n Endo-Kreol', Siram dir. 'Aster li pou fors<br />

gouvernm<strong>an</strong> vot b<strong>an</strong>n lalwa pou konsolid pouvwar Endo-<br />

Kreol e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> krez fose <strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> etni.'<br />

- 'B<strong>an</strong>n depite kouma Ayoun pa kapav fer n<strong>an</strong>ye pou<br />

<strong>an</strong>pes sa?'<br />

- 'To trouve Fatma, lont<strong>an</strong> mo ti kwar ki Premie Minis ti<br />

kont tousa me so lame <strong>an</strong>ba ros. Fos! Mouvm<strong>an</strong> f<strong>an</strong>atik<br />

zwe d<strong>an</strong> so faver, li <strong>an</strong>kouraz li, itiliz li <strong>an</strong>ba-<strong>an</strong>ba. Se sa<br />

laverite. Me li enn koulev ki konn zwe so fim. Parkont mo<br />

pa dakor ki Dharam Raj enn verminn. Grasa li, b<strong>an</strong>n<br />

notab Endo-Kreol iltra-konservater finn zwenn tase.'<br />

Ayoun explike.<br />

- 'Mo pa bien konpr<strong>an</strong> zot b<strong>an</strong>n zistwar politik me mo<br />

s<strong>an</strong>ti ki zot b<strong>an</strong>n zom, zot konplik tou. Si ekout zot,<br />

koumadir peyna okenn lespwar pou gagn linite d<strong>an</strong><br />

Jericho,' Fatma azoute.<br />

- 'Mo pe koum<strong>an</strong>s kwar ki sa koze linite la li enn slog<strong>an</strong><br />

vid,' Ayoun dir.<br />

- 'Ala Ayoun pe rekoum<strong>an</strong>s rekonstrir so lemonn sinik,'<br />

N<strong>an</strong>n dibout kot laport, dir zot.<br />

- 'Mo kwar enn loto finn arete,' Fatma ti dir.<br />

Deor ti t<strong>an</strong>n tapaz laport loto. Anfen Kamomi ek Je<strong>an</strong>-<br />

Claude ti finn arive. Kapav pas atab aster. N<strong>an</strong>n ek Fatma<br />

ti al deor pou akeyir nou de retardater.<br />

Apre dine, Aziz ti al asiz kot Kamomi, donn li enn kopi so<br />

nouvo poem.<br />

120


- ' To konn 'A tavern in the town', enn folksong Irl<strong>an</strong>de<br />

mo kwar?<br />

- 'Wi, to'nn deza s<strong>an</strong>t li enn fwa …. 'Adieu kind friends,<br />

adieu, adieu, adieu, adieu …'<br />

- 'Wi samem! To kapav s<strong>an</strong>t sa tex la lor lamizik s<strong>an</strong>te<br />

Irl<strong>an</strong>de la?'<br />

- ' Nou s<strong>an</strong>t li <strong>an</strong>sam. Pou pli fasil'<br />

- 'Rayt!'<br />

- 'Mo get li enn kou.'<br />

Salam!<br />

Laba d<strong>an</strong> enn bout lesiel ble, lesiel ble<br />

mo gr<strong>an</strong> lamour pe at<strong>an</strong>n mwa,at<strong>an</strong>n mwa<br />

d<strong>an</strong> enn tavern kot rom ek gajak bon,<br />

<strong>an</strong>sam nou pou soul nou bont<strong>an</strong>.<br />

Orevwar mo bizen ale,<br />

pa les salam fer zot plore,<br />

nou konn bien sakenn pou pr<strong>an</strong> so prop sime,sime.<br />

Salam, salam, salam, salam tou kamarad,<br />

Mo gr<strong>an</strong> lamour pe apel mwa, apel mwa,<br />

mo'nn kol mo nam<br />

lor kouvertir mo liv,<br />

mo sir mo b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pou swiv.<br />

Kifer to morbid koumsa? To malad?<br />

- 'Li pa otobiografik. Souv<strong>an</strong>-souv<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n s<strong>an</strong>te 'pub'<br />

lepok etidi<strong>an</strong> revinn ar boukou nostalzi e mo koul zot d<strong>an</strong><br />

enn moul lokal.'<br />

- 'Lokal ousa Aziz?'<br />

- 'Aziz, to pa <strong>an</strong>kor dir mwa to lent<strong>an</strong>sion,' Je<strong>an</strong>-Claude ti<br />

enteronp zot.<br />

- 'Mo pa'nkor diskit sa ar mo Premie Minis,' Aziz ti badinn<br />

ar li.<br />

121


- ' To'si to kouma Ayoun. Anp<strong>an</strong>d<strong>an</strong> lor lalev so Premie<br />

Minis,' Je<strong>an</strong>-Claude ti dir li, klerm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so moud m<strong>an</strong>zer<br />

kr<strong>an</strong>n. 'K<strong>an</strong> zot pou vinn endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>?'<br />

- ' Nou pe at<strong>an</strong>n twa pr<strong>an</strong> pouvwar.'<br />

Je<strong>an</strong>-Claude ti larg enn gr<strong>an</strong> riye, enn riye jennwinn ki ti<br />

sorti d<strong>an</strong> fon so lestoma, vibre so lekor <strong>an</strong>tie d<strong>an</strong> enn<br />

mel<strong>an</strong>z fout<strong>an</strong> ek senserite koumadir li ti pe dir dimoun<br />

otour ki ler li ti paret pe badine li pa ti pe badine ditou e<br />

ler li ti paret serye <strong>an</strong>fet li ti pe badine. Akoz samem ena<br />

dimoun ki p<strong>an</strong>se ki li ti ena enn <strong>proz</strong>e sekre e ena lezot ki<br />

ti p<strong>an</strong>se ki li ti blaze. Li vre ki Je<strong>an</strong>-Claude ti ena b<strong>an</strong>n<br />

lide kler e koer<strong>an</strong> lor seki li ti kwar neseser pou amelior<br />

kalite lavi e amenn devlopm<strong>an</strong> entegral <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Me<br />

pou lemom<strong>an</strong> li ti kone ki b<strong>an</strong>n kondision pa d<strong>an</strong> so faver.<br />

B<strong>an</strong>n kour<strong>an</strong> sekter ki ti pe kas lel<strong>an</strong> devlopm<strong>an</strong> ti <strong>an</strong>kor<br />

tro for; regar paseis ti pe eklipse realite, ti pe <strong>an</strong>pes desir<br />

vwal ilizion. Sa pa ti pou kontinie lont<strong>an</strong>, Je<strong>an</strong>-Claude ti<br />

p<strong>an</strong>se. B<strong>an</strong>n miray <strong>an</strong>d<strong>an</strong> Jericho ki ti pe kas konte<br />

progre ti pou, kont<strong>an</strong>-pa-kont<strong>an</strong>, grene. Je<strong>an</strong>-Claude sir<br />

kouma lasir ki li ti ena rezon; ki li ti bizen defris teren,<br />

binn later e sem lagren pou lemom<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n miray pou<br />

grene me pou lemom<strong>an</strong> ti bizen prepar nes<strong>an</strong>s nouvo<br />

lavi. B<strong>an</strong>n ki ti pe tr<strong>an</strong>p d<strong>an</strong> lasos fondam<strong>an</strong>talis, ki ti pe<br />

fouy later pou rod rasinn <strong>an</strong>sestral, enn zour pou trouv<br />

kler parey kouma St Paul lor larout Damas. Je<strong>an</strong>-Claude<br />

so lafwa d<strong>an</strong> lim<strong>an</strong>ite pa ti ena limit. Samem ti so lafors.<br />

Sinon li ti pou vinn sinik ek tris kouma Ayoun.<br />

Kouma sak fwa, enn ti se<strong>an</strong>s lamizik ti konsolid zot<br />

lamitie ar mazik armoni. Alafen Kamomi ti s<strong>an</strong>t 'Salam' e<br />

dousma-dousma zot tou ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> sawal. Lakor, t<strong>an</strong> ek<br />

ton ti tini zot <strong>an</strong>sam d<strong>an</strong> enn lel<strong>an</strong> lamitie ek lamour kot<br />

lamor nepli ti fer per. Plis zot s<strong>an</strong>t refren la <strong>an</strong>sam, plis<br />

Kamomi konpr<strong>an</strong> kifer Aziz ti ekrir sa s<strong>an</strong>te la. Sa ti enn<br />

122


s<strong>an</strong>te lamour ek lespwar.<br />

4<br />

Enn delegasion b<strong>an</strong>n notab Endo-Kreol ki ti kontrol Gr<strong>an</strong><br />

Sosiete Endo-Kreol (GSEK) ek ki ti finn trouv pouvwar<br />

sap d<strong>an</strong> zot lame, tom d<strong>an</strong> lame Dharam Raj, ti al get<br />

Premie Minis pou tom dakor lor enn stratezi pou repr<strong>an</strong><br />

kontrol sosiete la. Pou sa b<strong>an</strong>n notab la, sa li ti<br />

endisp<strong>an</strong>sab parski lien <strong>an</strong>t pouvwar politik ek kontrol<br />

sosiete la ti bien sere. Li pa ti enn sekre pou personn ki<br />

b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> desizion ti pe pr<strong>an</strong>, pa d<strong>an</strong> kabine me d<strong>an</strong><br />

komite elit ki diriz komite s<strong>an</strong>tral GSEK.<br />

Dharam Raj ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> rezion agrikol lesid. So papa ti<br />

mor av<strong>an</strong> so nes<strong>an</strong>s e so mama ti oblize al travay d<strong>an</strong><br />

pl<strong>an</strong>tasion legim pou elve so garson. Li ti enn garson<br />

enteliz<strong>an</strong> ek debrouyar ki ti finn reysi bien so lekolaz<br />

malgre so povrete ki sa lepok la ti enn gr<strong>an</strong> <strong>an</strong>dikap<br />

parski lekolaz pa ti gratis. Bien vit b<strong>an</strong>n notab Endo-Kreol<br />

ti dekouver so tal<strong>an</strong> org<strong>an</strong>izater ek so don orater. Elem<strong>an</strong><br />

koumsa ki zot ti bizen pou asir zot ezemoni. GSEK ti<br />

adopte li, donn li enn travay perm<strong>an</strong><strong>an</strong> d<strong>an</strong> sosiete. So<br />

pozision ti permet li, dousma-dousma, r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> roulm<strong>an</strong><br />

ek sekre sosiete la e bien vit li ti vinn endisp<strong>an</strong>sab pou<br />

lavi GSEK. Parmi b<strong>an</strong>n notab, sirtou b<strong>an</strong>n ki ti apartenir<br />

kars siperyer, ti ena boukou ki ti mefie li parski li ti sorti<br />

d<strong>an</strong> enn kars mazoriter, mem kars ki fabrik Premie Minis<br />

e zot ti kone afinite ki ti ena <strong>an</strong>t sa de la ti repoz lor<br />

solidarite kars. Premie minis Jericho ti enn bebet politik<br />

enteliz<strong>an</strong>, ki ti konn itiliz lafors ek febles dimoun,<br />

adverser kouma alye, pou res opouvwar. Ler li ti s<strong>an</strong>ti ki<br />

b<strong>an</strong>n notab, elit GSEK, ti pe vinn tro gourma, li ti<br />

<strong>an</strong>kouraz Dharam Raj <strong>an</strong>ba-<strong>an</strong>ba, fer so lakot monte pou<br />

ekilibre b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> lafors ki li servi pou miskle so<br />

pouvwar. Boukou dimoun admir so lenteliz<strong>an</strong>s politik me<br />

123


egrete ki li servi li zis pou konsolid so pouvwar personel<br />

me pa pou amenn devlopm<strong>an</strong> ek regle b<strong>an</strong>n problem ki<br />

souv<strong>an</strong> ti pe blok devlopm<strong>an</strong> entegral Jericho.<br />

- 'Premie Minis, pa kapav les enn bachara vinn<br />

reprez<strong>an</strong>t<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n Endo-Kreol Jericho!', sef delegasion<br />

G.S.E.K koze ar saler. 'Enn veritab laont.'<br />

- 'Ki mo kapav fer? Li finn eli <strong>an</strong>tetdelis d<strong>an</strong> enn eleksion<br />

ki zotmem zot ti deklar demokratik.'<br />

- 'Nou ti kwar ki li ti pou mars dapre nou tradision. Me<br />

lotorite ek pouvwar finn mont d<strong>an</strong> so latet. Aster li pe fer<br />

dimoun kwar ki nou, b<strong>an</strong>n <strong>an</strong>sien, nou b<strong>an</strong>n foser ki finn<br />

prostitie pirte kiltirel b<strong>an</strong>n Endo-Kreol; ki nou finn get zis<br />

nou pos ek nou fami; ki nou pa finn fer n<strong>an</strong>ye pou ki<br />

b<strong>an</strong>n Endo-Kreol gagn enn pli gr<strong>an</strong> pouvwar ekonomik.<br />

Tousala fos! Fos!'<br />

- 'Me ti-dimoun kwar li, zot swiv li, sarye li lor zot zepol,'<br />

Premie Minis mirmire ar enn sourir.<br />

- 'B<strong>an</strong>n ti-dimoun se b<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>zer kaka,' enn lot m<strong>an</strong>m<br />

delegasion large d<strong>an</strong> enn lavwa grav vadire li pe resit enn<br />

m<strong>an</strong>tra.<br />

- 'Res tr<strong>an</strong>kil Bay Pagla, pa koz nenport,' sef delegasion ti<br />

ramenn li alord.<br />

Premie minis, kouma tou politisien malen, profit lokazion<br />

pou enpoz so lotorite. Li fer zot bien konpr<strong>an</strong> ki kouma<br />

enn demokrat li pa kapav aksepte ki tret ti-dimoun<br />

kouma m<strong>an</strong>zer kaka. Sa li enn latitid reaksioner. So<br />

papa, ofisielm<strong>an</strong> 'Père de la nation', ti donn ti-dimoun<br />

drwa vote parski li ti kwar d<strong>an</strong> sazes popiler k<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n ki<br />

ti kont ti pe dir ki li ti pe met enn razwar d<strong>an</strong> lame zako.<br />

Amizir li koze, li s<strong>an</strong>ti ki k<strong>an</strong>tite so b<strong>an</strong>n enterlokiter ti pe<br />

krake. Ler li ti s<strong>an</strong>ti ki aster zot ti pou m<strong>an</strong>z d<strong>an</strong> so lame<br />

li ti dim<strong>an</strong>n zot ki dapre zot ti bizen fer pou chek ek<br />

kontrol lafors Dharam Raj.<br />

124


- 'Premie Minis, li finn vinn tro for. Li pe servi relizion pou<br />

kraz tou so adverser. Li fer pelerinaz, li ofisie seremoni<br />

reliziez koumadir li ena tit 'swamiji'. Li pe kas lotorite<br />

b<strong>an</strong>n pret klasik. Li dir zot b<strong>an</strong>n ignor<strong>an</strong> ki pa konn b<strong>an</strong>n<br />

tex sakre, ki rabas b<strong>an</strong>n parol apr<strong>an</strong>n par ker, ki<br />

<strong>an</strong>p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ar ritiel ets. ets.,' sef delegasion ti azoute d<strong>an</strong><br />

enn ton kot li pa ti pe rev<strong>an</strong>dike me kot li ti pe plito<br />

sipliye.<br />

- 'Li ena enpe rezon, non,' Premie Minis dir koumadir li<br />

pe koz ar limem.'<br />

- 'Wi me ki li ete li pou vinn kritik so siperyer. Li bliye tou<br />

seki nou'nn fer pou li. S<strong>an</strong> nou li ti pou enn nwar touni.<br />

Zordi li pe deklar bay! Nimakarram la!'<br />

Klerm<strong>an</strong> zot ti pe p<strong>an</strong>ike. Premie minis dim<strong>an</strong>n zot ki zot<br />

propoze pou fer. Zot p<strong>an</strong>se ki bizen koum<strong>an</strong>s enn<br />

operasion f<strong>an</strong>n labou. Zot rakonte ki mem so nes<strong>an</strong>s ti<br />

enn mister parski li ti ne dis mwa apre lamor so papa.<br />

5<br />

Per Martin King okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ti bien trakase t<strong>an</strong>sion li<br />

pa reysi fer so travay kouma bizen sirtou ki depi enn bon<br />

bout let<strong>an</strong> t<strong>an</strong>sion <strong>an</strong>t Endo-Kreol ek Afro-Kreol ti pe<br />

monte. Toulede kote ti ena b<strong>an</strong>n meter choula. D<strong>an</strong><br />

parwas St Antoine ti ena enn lider politik ki ti pe koz enn<br />

l<strong>an</strong>gaz kri, plito enn l<strong>an</strong>gaz ki dir laverite kri-kri.<br />

Tou dimoun ti rekonet ki li ti ena enn gr<strong>an</strong> kapasite<br />

travay, ki li ti ena enn entwision politik ki ti permet li<br />

souv<strong>an</strong> pr<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pozision ousa desizion riske e <strong>an</strong>swit<br />

mark pwen e tir so k<strong>an</strong>et d<strong>an</strong> zwe me depi ennt<strong>an</strong> li ti pe<br />

mars lor enn lakord red d<strong>an</strong>zere; d<strong>an</strong>zere pou li, d<strong>an</strong>zere<br />

pou Jericho sirtou. Sitiasion sosial d<strong>an</strong> Jericho ti pe pous<br />

b<strong>an</strong>n Afro-Kreol d<strong>an</strong> so lebra - povrete, exklizion, rasism.<br />

125


F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ti kwar ki Bondie ti donn li enn mision.<br />

Kouma Moïse li ti pou gid so lepep, tir zot d<strong>an</strong> geto<br />

Lamer Rouz pou amenn zot d<strong>an</strong> vale Moz<strong>an</strong>bik, nouvo<br />

Terre Promise. So parol kri me kler ti pe fer boukou leker<br />

Afro-Kreol vibre. Me seki li pa ti kone se ki ti ena b<strong>an</strong>n<br />

tazar ki ti pe mont dadak lor so ledo.<br />

Parmi b<strong>an</strong>n Afro-Kreol ti ena b<strong>an</strong>n ti-bourzwa sirtou ki ti<br />

konn servi sitiasion la pou zot lav<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> personel.<br />

T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> zot servi enn ti slog<strong>an</strong> favori F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn<br />

pou negosie enn nominasion ousa enn promosion e<br />

kouma zot gagn zot bout zot l<strong>an</strong>gaz rev<strong>an</strong>dikatif tengn<br />

d<strong>an</strong> zefor pou gagn seke d<strong>an</strong> loto Euro-Kreol. Pa zis b<strong>an</strong>n<br />

ti bweter, roder bout ki ti pe explwat sitiasion la. Pou<br />

Dharam Raj ek b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> Gr<strong>an</strong> Sosiete Endo-Kreol<br />

(GSEK) sak mouv F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ti donn pretex pou<br />

konsolid zot pouvwar rasis. F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti pe fer zot zwe me li<br />

ti enposib pou li pou fer otrem<strong>an</strong>. Premie minis so kote ti<br />

trouv sitiasion la ideal pou amenn so politik 'divize pou<br />

dirize'. Depi koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti ouver enn lalign<br />

kominikasion ar F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> parey kouma li ti pe fer ar<br />

Dharam Raj. Plis sa de la met choula, plis Premie Minis<br />

gagn lespas pou m<strong>an</strong>evre. B<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m Disid<strong>an</strong>-D<strong>an</strong>-Ton<br />

(DDT) souv<strong>an</strong> ti pe poz zotmem kestion komie let<strong>an</strong><br />

<strong>an</strong>kor Premie Minis pou kapav kontinie navige d<strong>an</strong> lapas<br />

d<strong>an</strong>zere s<strong>an</strong> enn zour tas d<strong>an</strong> briz<strong>an</strong>. Je<strong>an</strong>-Claude de<br />

Caprinin so mouvm<strong>an</strong> pou enn nouvo kiltir politik ek enn<br />

nouvo politik kiltirel ti res marzinal parski li ti boukou pli<br />

fasil gidi-gidi s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> tribal ek reflex primer ki fer<br />

dimoun servi limazinasion pou env<strong>an</strong>t enn nouvo lavi. Me<br />

kouma enn poet li ti pe f<strong>an</strong>n sem<strong>an</strong>s avek lespwar ki<br />

nouvo lavi pou trouv enn zour so kwen lesiel ble pou<br />

zerme.<br />

Sa l<strong>an</strong>e la lapli ti refiz tonbe e ti koum<strong>an</strong>s m<strong>an</strong>k freser<br />

126


pou kalme lespri sofe. Per Martin King s<strong>an</strong>ti ki si personn<br />

pa fer kiksoz pou met fren ar ostilite ki ti pe devlope <strong>an</strong>t<br />

Afro-Kreol ek Endo-Kreol enn sitiasion d<strong>an</strong>zere ek<br />

enkontrolab kapav lev so latet e <strong>an</strong>bras destriksion ar<br />

lapeti. Anpremie li ti kontakte so prop siperyer yerarsik<br />

me bien vit li ti gagn konpr<strong>an</strong> ki lespri yerarsi legliz ti finn<br />

fini paralize par so prop listwar, enn listwar domine par<br />

Euro-Kreolite, par b<strong>an</strong>n pozision reaksioner k<strong>an</strong> ti bizen<br />

pr<strong>an</strong> pozision lor abolision esklavaz, lor em<strong>an</strong>sipasion<br />

b<strong>an</strong>n esklav salarye Endo-Kreol, lor aprofondism<strong>an</strong><br />

demokrasi, lor devlopm<strong>an</strong> enn kiltir Jerichon, lor<br />

tradiksion Labib, lor nesesite rekonet drwa b<strong>an</strong>n fam, lor<br />

kreasion nouvo ritiel plis adapte ar realite. Souv<strong>an</strong>souv<strong>an</strong><br />

Per Martin King dir zot fer zot mea culpa, dim<strong>an</strong>n<br />

pardon e pr<strong>an</strong> nouvo sime. Me zot pa fouti. Koumadir<br />

pwa lepase kouma enn boule ti pe <strong>an</strong>pes zot naze d<strong>an</strong><br />

dilo difisil, pe ris zot d<strong>an</strong> fon. Parski so siperyer pa ti pe<br />

kapav azir d<strong>an</strong> bon direksion, Per Martin King desid pou<br />

azir dapre so prop lespri. Avek led Kamini ek Sami li ti<br />

reysi r<strong>an</strong>t <strong>an</strong> kontak ar Dharam Raj e dousm<strong>an</strong>-dousm<strong>an</strong><br />

<strong>an</strong>t so de zom la kour<strong>an</strong> ti koum<strong>an</strong>s pase. Me pli difisil se<br />

fer Dharam Raj ek F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn zwenn mem si<br />

sekretm<strong>an</strong> sakenn ti ena enn ti admirasion pou so rival.<br />

Anplis sa de la ti ena boukou <strong>an</strong>komin. Mem m<strong>an</strong>ier<br />

p<strong>an</strong>se, mem regar lor zot adverser, mem mefi<strong>an</strong>s vizavi<br />

lezot. Zot toulede ti ena s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ki zot lor later pou fer<br />

travay Bondie, gid zot pep kont 'lotla' ek kont b<strong>an</strong>n 'tret'<br />

ki nek get zot bout e zame p<strong>an</strong>s bienet ti-dimoun. Zot<br />

regar lor realite telm<strong>an</strong> senp ki zot enkapab devlop enn<br />

stratezi korek ki kapav devlop sitiasion d<strong>an</strong> bon s<strong>an</strong>s; ki<br />

zot enkapab fer lali<strong>an</strong>s korek ki kapav mobiliz enn lafors<br />

nasional pou r<strong>an</strong>vers b<strong>an</strong>n klwazon, deblok sitiasion e<br />

permet Jericho al ver so nouvo renes<strong>an</strong>s. Tou ti pou<br />

difer<strong>an</strong> si dabor zot ti zwenn pou ouver enn lalign<br />

kominikasion e <strong>an</strong>swit - sa ti pou enn mirak - koum<strong>an</strong>s<br />

127


partaz lenformasion ek lide ar b<strong>an</strong>n DDT ki mem si zot ti<br />

enn ti group, zot ti ena enn gr<strong>an</strong> kapasite vinn ar b<strong>an</strong>n<br />

lide zenerater. Me mals<strong>an</strong>s pou Jericho. B<strong>an</strong>n baryer<br />

enbesil ti pe <strong>an</strong>pes dimoun valab zwenn.<br />

Je<strong>an</strong>-Claude de Caprinin so kote t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> zwenn<br />

Dharam Raj, F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ek Per Martin King me<br />

separem<strong>an</strong>. Zame <strong>an</strong>sam. So rev se form enn lekip ar zot<br />

lor enn <strong>proz</strong>e kler me li ti kone ki sa li ti preske enposib.<br />

Kat dimoun, kat vizion difer<strong>an</strong>, kat kiltir difer<strong>an</strong>. Me so<br />

r<strong>an</strong>kont ar zot, mem separem<strong>an</strong>, ti pe permet lide ek<br />

lenformasion sirkile par prokirasion e l<strong>an</strong>tm<strong>an</strong>, kouma<br />

enn ti kout ros d<strong>an</strong> enn basen dilo, ti pe amenn tipti<br />

s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong>. Ti kou ti kou touy loulou, Je<strong>an</strong>-Claude de<br />

Caprinin ti pe p<strong>an</strong>se.<br />

Apart ennde dimoun ki ti pe rod enn nouvo sime pou<br />

Jericho, laplipar dimoun d<strong>an</strong> sa pei la ti pe kontinie batbate<br />

d<strong>an</strong> routinn, vadire malgre lasesres, malgre t<strong>an</strong>sion<br />

ek konfli, Bondie spesial Jericho ti pou bar tou gorl. Eski<br />

bizen katastrof pou dimoun s<strong>an</strong>ze?<br />

6<br />

Kamini ek Sami ti pe rilax d<strong>an</strong> salon, div<strong>an</strong> televizion. Zot<br />

toulede ti finn gagn enn lazourne fatig<strong>an</strong> e Kamini sirtou<br />

ti paret plis afekte. Pa zis ti m<strong>an</strong>k ners d<strong>an</strong> lopital; pa zis<br />

ki li ti finn pr<strong>an</strong> serten responsabilite travay sosial me<br />

aster li ti bizen sarye enn nouvo lavi d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>t. Li ti<br />

finn kal so lekor bien d<strong>an</strong> so sofa, so de lipie lor enn pouf<br />

e s<strong>an</strong> kons<strong>an</strong>tre li ti pe les b<strong>an</strong>n zimaz ek son televizion<br />

traverse s<strong>an</strong> port vrem<strong>an</strong> at<strong>an</strong>sion. Li ti s<strong>an</strong>ti li toult<strong>an</strong><br />

d<strong>an</strong> bien k<strong>an</strong> li ek Sami ti <strong>an</strong>sam malgre ki li ti legalm<strong>an</strong><br />

marye ar enn lot fam e ki li ti ena z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ar sa fam la.<br />

Kamini ti bien sagren Sami ki ti bizen diviz so lavi ek so<br />

let<strong>an</strong> <strong>an</strong>t so fami legal ek so lamour veritab; toult<strong>an</strong> li ti<br />

128


pe bizen fer fas konfli, koze fout<strong>an</strong>, koze dezagreab.<br />

Zame li pa ti finn dim<strong>an</strong>n Sami divorse pou marye ar li<br />

parski li pa ti ole ki z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> soufer parski adilt ti ena<br />

problem. Kamini kone ki ti ena enn ta kom<strong>an</strong>ter malsen<br />

lor li; d<strong>an</strong> Jericho dimoun kont<strong>an</strong> f<strong>an</strong>n labou lor dimoun<br />

ki ti p<strong>an</strong>s ousa viv diferam<strong>an</strong>. Li pa ti pr<strong>an</strong> zot kont parski<br />

li ti kone ki li ti <strong>an</strong>vi, ki li ti pe fer. B<strong>an</strong>n palabrer biento<br />

k<strong>an</strong> zot ti kone ki ti li <strong>an</strong>sent pou dir li ti finn met enn lak<br />

pou may boug la. Les zot koze. Kamini kone kouma sa ti<br />

finn arive e kifer li ti finn deside pou gard baba la mem<br />

k<strong>an</strong> li ti ena tou fasilite pou fer enn avortm<strong>an</strong>. Avorte<br />

ousa pa avorte se so drwa ek so desizion. Li ti pr<strong>an</strong><br />

desizion pou gard ti baba la. Li ti lir parla ki enn zour enn<br />

Joshwa pou vini pou fer miray, ki ferm dimoun d<strong>an</strong> kazot,<br />

grene. Kikfwa baba, ki ti d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>t, sa Joshwa la sa.<br />

D<strong>an</strong> so lavi k<strong>an</strong> ena pou pr<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> desizion Kamini<br />

prefer fer konfi<strong>an</strong>s so entwision ki li ti konsider kouma<br />

enn form lenteliz<strong>an</strong>s siperyer. Li ti toult<strong>an</strong> refiz lozik frwa<br />

ki koupe-tr<strong>an</strong>se kouma enn masinn. D<strong>an</strong> entwision ena<br />

saler, s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> natirel. Li ti kone ki parfwa zekler la ti<br />

finn fer li perdi so lekilib me laplipar fwa ziska ler li ti finn<br />

gagn rezon fer konfi<strong>an</strong>s so entwision. Sami ti finn s<strong>an</strong>z<br />

k<strong>an</strong>al pou get so match foutborl. Kamini pa maynn. Mem<br />

si okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> foutborl pa ti enteres li, li ti fer enn<br />

zefor pou sey konpr<strong>an</strong> zwe la parski sa ti pou permet li<br />

ek so bieneme gagn <strong>an</strong>kor nouvo expery<strong>an</strong>s <strong>an</strong>sam.<br />

Kikenn ti finn pez sonet laport s<strong>an</strong>tral.<br />

- 'Kis<strong>an</strong>nla sa kapavet, salerla?' Kamini koz ar limem.<br />

- 'Pa bouze! Mo pe al ouver.'<br />

Sami retoune ar Dharam Raj.<br />

- 'Mo pe der<strong>an</strong>z zot?' enn lavwa timid dim<strong>an</strong>de. 'Kouma<br />

mo ti pe pas par la mo'nn p<strong>an</strong>s vinn pr<strong>an</strong> to nouvel.'<br />

- 'Ram! Ala enn zoli sirpriz! R<strong>an</strong>tre, asize. Chachi bien?'<br />

- 'To kone, toult<strong>an</strong> douler parsi, douler parla. Apart sa<br />

129


kapav debrouye.'<br />

- 'To bwar kiksoz? To'nn fini m<strong>an</strong>ze?' Sami dim<strong>an</strong>n li.<br />

- 'Korek sa! Pa pr<strong>an</strong> traka.'<br />

- 'Lor vites mo prepar enn s<strong>an</strong>nwich,' Sami dir.<br />

- 'Non les li, mo pa fen.'<br />

- 'Ram, to ena problem pa vre?' Kamini dim<strong>an</strong>n li.<br />

- 'Pa vrem<strong>an</strong> … me … <strong>an</strong>fen lavi sa.'<br />

- 'Kapav ed twa?' Kamini dim<strong>an</strong>n li.<br />

Li ti ezit enn tipe e timidm<strong>an</strong> li ti koum<strong>an</strong>s koze.<br />

Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti tatone me amizir let<strong>an</strong> pase so l<strong>an</strong>gaz<br />

ti vinn pli kler ek pli koer<strong>an</strong>. Me ti ena boukou egrer d<strong>an</strong><br />

so m<strong>an</strong>ier koze. Li p<strong>an</strong>se ki b<strong>an</strong>n dimoun pou ki li ti finn<br />

fer boukou sakrifis, ti pe fons kouto d<strong>an</strong> so ledo. B<strong>an</strong>n<br />

notab d<strong>an</strong> GSEK ti finn koum<strong>an</strong>s enn k<strong>an</strong>pagn f<strong>an</strong>n labou<br />

lor li, lor so mama. Li ti ne dis mwa apre lamor so papa.<br />

- 'Degelas! Fer gagn vomi.' Dharam Raj ti dir.<br />

- 'Pa pr<strong>an</strong> zot kont, Ram. Pa pr<strong>an</strong> kont.' Kamini ti dir pou<br />

konsol li. Li kone ki so kouzen ti pe soufer. Dharam Raj,<br />

gr<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ig<strong>an</strong>ser ki ti abitie roul konsiderasion politik lor<br />

s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>, ti pe dekouver frazilite leker imen.<br />

- 'Kouma twa ek Sami fer?'<br />

- 'Ki zafer?'<br />

- 'Tou sa koze ki ena lor zot pa fer zot sagren?'<br />

- 'Nou ti ena pou swazir <strong>an</strong>t nou lamour, nou liberte enn<br />

kote ek met lor bal<strong>an</strong>s palab ti lespri. Nou'nn swazir nou<br />

lamour ek nou liberte. Si to sir ki seki to pe fer ek seki to<br />

bizen fer d<strong>an</strong> lord, 'carry on'.'<br />

- 'Kouma pou kone?'<br />

- 'Les to leker koze,Ram. To leker.'<br />

- 'Kam, mo nepli sir n<strong>an</strong>ye. … Ki ti ariv mo mama?<br />

- 'Pa relev lemor. Bliye lepase! Nou get ..'<br />

- 'Mo'nn ne dis mwa apre lamor mo papa. Explik mwa ki<br />

ti arive.'<br />

130


Mama Kamini ti rakont so tifi ki ti ariv so ser ek belser<br />

<strong>an</strong>memt<strong>an</strong> parski de ser ti marye ar de frer. Apre lamor<br />

so mari li ti bizen rod enn travay. Enn pl<strong>an</strong>ter Endo-Kreol,<br />

atire par bote enn zenn vev, ti ofer li travay d<strong>an</strong> so karo,<br />

e ti profit lokazion pou viol li. Li ti tom <strong>an</strong>sent. Li ti sey<br />

kasiet laverite e ler laverite ti vinn okler ti tro tar pou fer<br />

kiksoz. Dharam Raj, latet bese, ekout zistwar tris ek<br />

viol<strong>an</strong> ki ti finn mark so desten. So lizie ti larme me vit li<br />

ti efas soufr<strong>an</strong>s lor so figir pou fer koumadir li pa ti<br />

afekte. Sa kout ros d<strong>an</strong> basen so lavi ti pe trouble so<br />

regar, met brouyar d<strong>an</strong> so vizion, kas resor so konfi<strong>an</strong>s.<br />

Li ti get Kamini ek Sami. Zot lekontrer tou seki li ti<br />

touzour p<strong>an</strong>se e sa swar la se d<strong>an</strong> lonbraz zot boner ki li<br />

ti finn vinn rod enn ti soulazm<strong>an</strong>. Samem kontradiksion<br />

lavi? Selm<strong>an</strong> bien-bien vit reflex politik ti repr<strong>an</strong> labar. Li<br />

ti bizen m<strong>an</strong>z ar b<strong>an</strong>n salo ki ti pe trenn li ek so mama<br />

d<strong>an</strong> labou.<br />

Kamini get figir so kouzen ki ti pe sey met lord d<strong>an</strong> so<br />

lespri. Drol ki k<strong>an</strong>tite li ti res<strong>an</strong>ble Per Martin King. Mo<br />

kwar sa b<strong>an</strong>n zom la zot tou parey, li ti p<strong>an</strong>se. Zot ti<br />

sote-pile enn ta zis pou kasiet zot febles. Sakenn ti s<strong>an</strong>ti<br />

li ena so mision ki Bondie ti finn deside pou li e apartir sa<br />

mom<strong>an</strong> la zot ti kraz tou lor zot sime pou reysi zot<br />

mision. Lavi sirm<strong>an</strong> ti pli senp ki sa. Li ti pas lame lor so<br />

v<strong>an</strong>t. Li rapel ki li 'si pa ti difer<strong>an</strong>. Li pa ti finn fini deside<br />

ki so Joshwa pou vinn kas klwazon d<strong>an</strong> kazot lim<strong>an</strong>ite.<br />

Finalm<strong>an</strong> sakenn ti bizen so mision pou ki lavi gagn enn<br />

sinifikasion. So kouzen ek Sami ti finn al d<strong>an</strong> lakwizinn<br />

pou prepar enn ti m<strong>an</strong>ze pou zot envite sirpriz. Ki zot<br />

koze k<strong>an</strong> zot <strong>an</strong>sam? Sami, enn metis Afro-Endo-Kreol,<br />

pa ti dakor ditou ar Dharam Raj me li ti p<strong>an</strong>se ki li napa ti<br />

ler pou tir lay. D<strong>an</strong> lavi nou lir sesi, nou lir sela; nou t<strong>an</strong>n<br />

sesi, nou t<strong>an</strong>n sela; nou kwar sesi, nou kwar sela. Enn<br />

131


zour enn kout sek tou vinn som e ler nou resey fokes,<br />

realite paret enn lot m<strong>an</strong>ier. Dharam Raj, sa mons la, sa<br />

verminn la dapre serten dimoun, li ti enn imen frazil<br />

finalm<strong>an</strong>, parey kouma F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn. Sa de la zame<br />

ti zwenn me k<strong>an</strong> konn zot bien lerla nou realize ki k<strong>an</strong>tite<br />

zot ti parey. Lor la li ti dakor ar Per Martin King. Kikfwa li<br />

li ti pou kapav fer zot zwenn. Kikfwa nek ti bizen at<strong>an</strong>n<br />

so ler arive.<br />

Telefonn ti sone. Per Martin King ti pe rod koz ar Kamini.<br />

Lory<strong>an</strong>n malad. So lafiev pa ti pe bese. Bien bizen amenn<br />

li lopital. Eski Kamini kapav fer avoy enn l<strong>an</strong>bil<strong>an</strong>s?<br />

L<strong>an</strong>bil<strong>an</strong>s, salerla? Li koz so problem ar Dharam Raj. Li<br />

propoz pou al pr<strong>an</strong> li d<strong>an</strong> so loto, amenn li lopital. Enn<br />

gr<strong>an</strong> letour? Pa fer n<strong>an</strong>ye. Zot tou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so loto, pr<strong>an</strong><br />

direksion parwas St Antoine.<br />

Kouma Kamini get Lory<strong>an</strong>n li realize ki sitiasion la grav.<br />

Peyna let<strong>an</strong> pou perdi.<br />

Lel<strong>an</strong>dime li al travay boner pou pr<strong>an</strong> nouvel Lory<strong>an</strong>n. Li<br />

ti pas enn move l<strong>an</strong>wit me gramaten li ti pli kalm. Paret<br />

ki li ti pe koum<strong>an</strong>s refer. Ners <strong>an</strong>sarz dir ki li ti rod so<br />

t<strong>an</strong>t tout l<strong>an</strong>wit. Kamini get li lor so lili lopital, meg, setif,<br />

so lazou r<strong>an</strong>tre ek so lizie d<strong>an</strong> fon koumadir lafiev la ti<br />

finn bril preske tou lavi ki ti reste d<strong>an</strong> enn lekor kraze par<br />

enn desten atros. Li <strong>an</strong>kor ti pe pe rod so t<strong>an</strong>t. Kamini ti<br />

fer avoy nouvel. Pe avoy kikenn ar t<strong>an</strong>t la. Kamini ti vinn<br />

pre ar li, ti trap so lame koumadir s<strong>an</strong> lavi, preske fre.<br />

Enn ti sourir mosad ti tras enn regar rekones<strong>an</strong>, parey<br />

kouma seki ti ena d<strong>an</strong> enn pase pa tro lwenten lor lalev<br />

Per Martin King ler li ti reysi travers enn kriz lasm ki ti<br />

kapav touy li. Koumadir tristes, rekones<strong>an</strong>s, <strong>an</strong>gwas ek<br />

koler ti mel<strong>an</strong>ze e sakenn tir so kote <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Sa lavi<br />

la pa ti fasil, Kamini ti p<strong>an</strong>se.<br />

132


Enn semenn pli tar ler li ti gagn so desarz, komite parwas<br />

St Antoine ti avoy enn loto vinn sers li. Kamini ti lib. Li ti<br />

desid pou akonpagn Lory<strong>an</strong>n pou asire ki li gagn tou<br />

swen ki ti neseser. Legliz Sakre-Coeur ti lor zot sime.<br />

Amizir loto la apros legliz, Lory<strong>an</strong>n ti koum<strong>an</strong>s azite e ler<br />

ariv div<strong>an</strong> legliz li ti ser so t<strong>an</strong>t kont so lekor vadire<br />

kikenn ti pe rod ras sa ar li. Kamini poz so lame lor zepol<br />

Lory<strong>an</strong>n, souy tr<strong>an</strong>spirasion lor so fron, donn li enpe dilo<br />

pou bwar.<br />

7<br />

Depi plis ki enn <strong>an</strong> lapli, veritab lapli ki rafresi later ek<br />

r<strong>an</strong>pli rezervwar ek nap-do souteren, pa ti finn tonbe.<br />

Dousma-dousma p<strong>an</strong>ik ti koum<strong>an</strong>s r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> latet ek<br />

leker. Amizir later sofe, latet 'si ti pe sofe. Toulezour b<strong>an</strong>n<br />

lagazet raport b<strong>an</strong>n ensid<strong>an</strong> kot t<strong>an</strong>sion ti pe monte<br />

parski dilo m<strong>an</strong>ke.<br />

Kote gouvernm<strong>an</strong> ti pe koum<strong>an</strong>s t<strong>an</strong>n koze lor gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong><br />

<strong>proz</strong>e spektakiler. Pou bonbard niaz, pou desal dilo lamer,<br />

pou enport aisberg. Plis <strong>proz</strong>e la spektakiler, plis dimoun<br />

eksite e plis lakot gouvernm<strong>an</strong> monte.<br />

B<strong>an</strong>n sef relizie, zot kote, ti pe servi sitiasion la pou fer<br />

dimoun s<strong>an</strong>ti zot koupab. Lapli pa pe tonbe parski Bondie<br />

<strong>an</strong>koler. Ena tro boukou pese lor later. Bizen fer plis<br />

lapriyer, plis sakrifis.<br />

Lasesres la ti pe koum<strong>an</strong>s montre frazilite sosiete<br />

Jericho. Verni ti pe krake. Boukou dimoun pa ti pe<br />

konpr<strong>an</strong> kifer serten rezion ti pe gagn dilo foul-foul<br />

p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki d<strong>an</strong> lezot rezion robine ti sek net. L<strong>an</strong>drwa ki ti<br />

plis d<strong>an</strong> douk ti d<strong>an</strong> les, sirtou kot lipie Montagn Pous. Li<br />

ti kler ki b<strong>an</strong>n fonksioner koronpi ek rasis ti pe servi sa<br />

sitiasion la pou fer zot dominer. Mem b<strong>an</strong>n kamion-sitern<br />

133


ti gagn p<strong>an</strong>n zis zour ki ti bizen amenn dilo d<strong>an</strong> kartie<br />

Afro-Kreol. Pou F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ti enn sitiasion ideal<br />

pou fer dimoun pr<strong>an</strong> konsi<strong>an</strong>s seki ekziste vre-vre deryer<br />

diskour lor armoni ek linite d<strong>an</strong> nasion lark<strong>an</strong>siel. S<strong>an</strong><br />

kasiet deryer zoli koze li ti pe kond<strong>an</strong>n pratik rasis d<strong>an</strong><br />

pei Jericho. Mem Dharam Raj ti oblize konstate ki<br />

diskriminasion ti pe file partou e b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> viktim ti b<strong>an</strong>n<br />

Afro-Kreol. Me b<strong>an</strong>n politisien ti enkapab fer kiksoz<br />

parski zot ti vinn otaz b<strong>an</strong>n fonksioner ki ti ena veritab<br />

pouvwar. Zot ti vinn exper lor servi laparey leta pou fer<br />

seki zot <strong>an</strong>vi.<br />

Enn gramaten Jericho <strong>an</strong>tie gagn sok. Zot apr<strong>an</strong>n par<br />

lagazet ki lapolis ti finn aret F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn parski li ti<br />

pe servi enn l<strong>an</strong>gaz ki ti kapav amenn divizion ek dezord<br />

rasial d<strong>an</strong> pei. Per Martin King sey gagn kontak ar<br />

komiserd'polis pou kone ki ti finn arive me sak fwa enn<br />

lavwa reponn ki komiserd'polis okipe. So kote Dharam<br />

Raj ki ti trouv sa mouv la d<strong>an</strong>zere ti telefonn Premie<br />

Minis ki dir li ki li pa ti okour<strong>an</strong>. Vre? Fos? Eski ti finn ariv<br />

enn sitiasion kot pouvwar ti finn sap d<strong>an</strong> lame Premie<br />

Minis pou tom d<strong>an</strong> lame komiserd'polis ek b<strong>an</strong>n sef<br />

fonksioner? Eski Premie Minis ti finn vinn prizonie GSEK?<br />

D<strong>an</strong> lari, d<strong>an</strong> bazar, partou d<strong>an</strong> Jericho s<strong>an</strong>ti enn<br />

latmosfer ensekirite r<strong>an</strong>pli ar mefi<strong>an</strong>s. Enn ti letensel<br />

kapav met dife d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>gka. Laverite, demi-laverite, rimer<br />

ti pe koum<strong>an</strong>s mel<strong>an</strong>ze. Enn kokteyl plis d<strong>an</strong>zere ki<br />

kokteyl molotov. Moud pa ti bon d<strong>an</strong> pei. Dimoun ti<br />

koum<strong>an</strong>s vinn enpasi<strong>an</strong>; tipti zafer ti pe gonfle <strong>an</strong>deor<br />

kad. B<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m DDT ti zwenn plizier fwa pou pas <strong>an</strong>revi<br />

sitiasion e gete ki ti kapav fer. Ayoun ti dir zot ki li kwar<br />

ki prosesis demokratik ti finn fini fware; ki Premie Minis ti<br />

finn fini perdi pie; ki li ti espere ki okenn katastrof pa ti<br />

pou vinn devir tou <strong>an</strong>balao. Je<strong>an</strong>-Claude ti p<strong>an</strong>se ki ti<br />

134


izen tou b<strong>an</strong>n lafors zwenn pou rel<strong>an</strong>s prosesis<br />

demokratik me <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> li ti kone ki ti finn deza tro tar.<br />

Ki ti pou arive?<br />

8<br />

T<strong>an</strong>tinn Bagya li pa ti vrem<strong>an</strong> so t<strong>an</strong>tinn me kikenn ki<br />

Kamini ti kont<strong>an</strong> kouma enn segon mama, plis kouma<br />

enn mama spiritiel ki ti toult<strong>an</strong> ed li tras so sime <strong>an</strong>deor<br />

lapis routinn. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> zot zwenn swa kot Kamini, swa<br />

kot T<strong>an</strong>tinn Bagya. Dousma-dousma Kamini ti realize ki<br />

sak fwa ti ena enn sitiasion konplike swa li ti trouv limem<br />

kot T<strong>an</strong>tinn Bagya ousa T<strong>an</strong>tinn Bagya ti paret div<strong>an</strong> so<br />

laport. Depi detrwa zour li ti pe gagn <strong>an</strong>vi m<strong>an</strong>z trip d<strong>an</strong><br />

gropwa ek farata e kouma mirak T<strong>an</strong>tinn Bagya arive ar<br />

so t<strong>an</strong>t. Lad<strong>an</strong> ti ena kari trip d<strong>an</strong> gropwa, farata, aplon<br />

ek payason, tou seki Kamini ti kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ze me ki li pa<br />

ti konn prepare.<br />

- 'Mo kone to kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>z sa. Aster kouma to<br />

<strong>an</strong>vwadfami mo sir to ena sa kalite <strong>an</strong>vi la.'<br />

- 'Ou lir d<strong>an</strong> mo lespri T<strong>an</strong>tinn.'<br />

- 'Normal! Tomem tifi ki lavi ti donn mwa k<strong>an</strong> l<strong>an</strong>atir ti pe<br />

refiz les mwa vinn mama. Tifi, ti garson?'<br />

- 'Mo pa'nn sey kone.'<br />

- 'To ena rezon. Seki Bondie done samem. To finn fini<br />

swazir nom?'<br />

- 'Joshwa.'<br />

- 'Si enn tifi?'<br />

- 'Pa kone. Kikfwa Martine.'<br />

- 'Martine? Kifer?'<br />

- 'Pa kone. … Enn zoli nom non?<br />

K<strong>an</strong> zot ti koum<strong>an</strong>s koze, zot ti ale mem s<strong>an</strong> realize let<strong>an</strong><br />

ki ti pe pase. Kouma zotmem zot ti kont<strong>an</strong> dir, garni<br />

robine koze ti fware.<br />

135


- 'Twa ek Sami zot pa pou marye pou donn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la enn<br />

fami?'<br />

- 'Pa neseser T<strong>an</strong>tinn. Apre, sitiasion pa permet.'<br />

- 'Z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pey pese par<strong>an</strong>.'<br />

- 'Kifer ou dir sa?'<br />

- 'Enn vie zistwar.'<br />

- 'Ki zistwar?'<br />

- 'To kone, bien lont<strong>an</strong>, av<strong>an</strong> li marye, to papa ti ena enn<br />

ti pies. Ler tifi la ti <strong>an</strong>sent, li ti ab<strong>an</strong>donn li, al marye ar<br />

enn lot.'<br />

- 'Papa? Li ki ti toult<strong>an</strong> koz lor prensip?'<br />

- 'Li ti zenn. Lamour ti for. … Me ler sosiete ti koum<strong>an</strong>s<br />

met presion li ti kile.'<br />

- 'Kouma li ti apele?'<br />

- 'Kis<strong>an</strong>nla?'<br />

- 'Pies papa.'<br />

- 'Mo pa bien rapel. Mary<strong>an</strong>n? Lorenn? Marlenn? Enn nom<br />

enpe koumsa.'<br />

- 'Lory<strong>an</strong>n?'<br />

- 'Hen!'<br />

- 'Eski li ti apel Lory<strong>an</strong>n?'<br />

- 'Lory<strong>an</strong>n? Lory<strong>an</strong>n? Wi Samem!'<br />

- 'Mo kwar mo konn li. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> mo zwenn li. So latet<br />

finn savire.'<br />

- 'Pese par<strong>an</strong>!'<br />

- 'Ase ar sa koze la T<strong>an</strong>tinn. Mo pa pe pey okenn pese.<br />

Mo finn swazir pou gagn sa baba la. Mo kont<strong>an</strong> papa mo<br />

baba, li li kont<strong>an</strong> mwa.'<br />

- 'Be kifer li pa marye twa?'<br />

- 'Mwa ki pa'le marye. Mo prefer linion lib. Nou s<strong>an</strong>z paz<br />

aster.'<br />

T<strong>an</strong>tinn Bagya ti kone ki k<strong>an</strong> Kamini redi lalign ti preferab<br />

pa ensiste. Tou m<strong>an</strong>ier li ti paret bien ere. Li ti kone ki li<br />

136


ti'le. Kamini get T<strong>an</strong>tinn Bagya. Li sagren ki li ti finn lev<br />

lavwa enpe. Li al ver li, <strong>an</strong>bras li lor so fron. T<strong>an</strong>tinn<br />

Bagya fer enn zefor pou s<strong>an</strong>z koze.<br />

- 'Ki pe arive d<strong>an</strong> nou pei? To'nn t<strong>an</strong>de zot finn touy enn<br />

dimoun d<strong>an</strong> kaso lapolis?'<br />

- 'Touy kikenn? Kis<strong>an</strong>nla?'<br />

- 'Samem, kouma zot apel li do, F<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, F<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

Tabardenn.'<br />

- 'Zot finn touy F<strong>an</strong>f<strong>an</strong>? Kot ou'nn t<strong>an</strong>n sa?'<br />

- 'Tou dimoun pe koze. Finn fini koum<strong>an</strong>s ena dezord.<br />

Lapolis partou lor sime. Mo bizen retourn <strong>lakaz</strong> av<strong>an</strong> fer<br />

nwar. Ferm laport-lafnet bien, beti. Ena boukou move<br />

dimoun zordi zour. Salam Kamini. Telefone si to bizen<br />

mwa.<br />

Kamini <strong>an</strong>kor d<strong>an</strong> sok. Depi enn t<strong>an</strong> ti koum<strong>an</strong>s ena enn<br />

raprosm<strong>an</strong> <strong>an</strong>t F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ek Dharam Raj atraver<br />

Per Martin King e depi so arestasion senpati pou F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti<br />

pe devlope parmi b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> kominote. Apart enn<br />

pogne rasis tou dimoun ti dakor ki bizen aret prosesis<br />

diskriminasion ek exklizion kont b<strong>an</strong>n Afro-Kreol. Tou<br />

dimoun ki ti <strong>an</strong>vi lape ti p<strong>an</strong>se ki malsen, ti-lespri ek<br />

mes<strong>an</strong>ste ti finn al tro lwen. Li al kot telefonn pou sey<br />

gagn Per Martin King. So telefonn <strong>an</strong>gaze. Li alim<br />

televizion. Normal zot pou fer koumadir tou korek. Fim,<br />

sop, piblisite, propag<strong>an</strong>n, klip. Okenn nouvel.<br />

9<br />

Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ti ena enn revolt spont<strong>an</strong>e, enn lakolerperdi-kontrol<br />

ki ti monte. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> lont<strong>an</strong> egrer ek<br />

fristrasion ti pe tap pil lor leker dimoun defavorize ki sibir<br />

tout sort kalite afron ek imiliasion gramaten-t<strong>an</strong>to. Ti ena<br />

ennde dimoun ki depi enn bout let<strong>an</strong> ti pe dir ki si pa fer<br />

n<strong>an</strong>ye pou <strong>an</strong>pes dife alime, enn zour pei la pou kas<br />

<strong>an</strong>morso. Me laplipar dimoun d<strong>an</strong> Jericho ti prefer <strong>an</strong>bet<br />

137


zotmem ar zot prop zistwar-ferm-lizie-pou-viv. Katarak<br />

d<strong>an</strong> lizie, lasir d<strong>an</strong> zorey zot kontinie tatonn-tatone d<strong>an</strong><br />

zot paradi m<strong>an</strong>ti-m<strong>an</strong>ti.<br />

Answit sitiasion la koum<strong>an</strong>s dezenere. B<strong>an</strong>n geng<br />

org<strong>an</strong>ize profit lokazion pou regle zot kont ousa pou gagn<br />

zot bout. B<strong>an</strong>n org<strong>an</strong>izasion rasis sot lor lokazion pou fit<br />

ensten viol<strong>an</strong>s ek pous pei ver laenn zeneralize. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong><br />

tousa let<strong>an</strong> la lapolis ti pe pas so let<strong>an</strong> fer kontrol routinn<br />

e tir b<strong>an</strong>n kominike ki tou sou kontrol. Radio-Televizion<br />

Nasional ti pe tr<strong>an</strong>smet nouvel sorti depi enn lot pl<strong>an</strong>et.<br />

B<strong>an</strong>n ki ti ena l<strong>an</strong>tenn parabolik ti pe rod nouvel depi<br />

b<strong>an</strong>n pei vwazen ousa b<strong>an</strong>n stasion enternasional. Dife ti<br />

pe f<strong>an</strong>e d<strong>an</strong> Jeriko. Dimoun ti pe mor. Dezord, viol<strong>an</strong>s,<br />

laenn ti pe file kouma lali<strong>an</strong>n pwazon. B<strong>an</strong>n lotorite ti fini<br />

perdi kontrol. Anverite zot pa ti pe konpr<strong>an</strong> ki ti pe arive.<br />

Kikfwa zot pa ti'le konpr<strong>an</strong>. Dousma-dousma li ti<br />

koum<strong>an</strong>s paret kler ki ti ena b<strong>an</strong>n dimoun bien-bien lao<br />

d<strong>an</strong> laparey deta, politisien kouma maha-fonksioner ki ti<br />

ole les sitiasion la pouri. Demokrasi frazil Jericho ti<br />

<strong>an</strong>d<strong>an</strong>ze.<br />

Labs<strong>an</strong>s F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ti koum<strong>an</strong>s fer lefe. Li ti kapav<br />

ena gr<strong>an</strong> lagel me li ti ena lar konn arete zis enn pwal<br />

av<strong>an</strong> tro tar. Anplis k<strong>an</strong> li ti la b<strong>an</strong>n latet brile parmi Afro-<br />

Kreol pa ti ena okenn pwa; zot ti mem per li. Li ti enn<br />

lider ki ti konn kontrol so baz. Depi so lamor laport-lafnet<br />

ti finn ouver pou b<strong>an</strong>n oportinis agos kouma adrwat.<br />

B<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m DDT ti pe sey fer kiksoz me zot ti realize<br />

bien vit ki zot pa ti ena okenn lenfli<strong>an</strong>s lor lamas ki pa ti<br />

pe konpr<strong>an</strong> zot ditou. Kikfwa zot ti bien-bien tro <strong>an</strong>av<strong>an</strong>s<br />

lor zot lepok. Kikfwa zot ti b<strong>an</strong>n entelektiel koupe ar<br />

realite. Malgre zot bonn volonte, tou zot zefor ti pe glise<br />

kouma dilo lor fey sonz. Zot ti pe servi lagazet pou pas<br />

138


zot mesaz. Me seki zot pa ti realize se ki d<strong>an</strong> Jericho,<br />

malgre lapar<strong>an</strong>s, enn gr<strong>an</strong> k<strong>an</strong>tite dimoun pa ti konn lir.<br />

Enn fwa zot ti mem fer pibliy enn poem Aziz, 'Nou Tou<br />

Kreol' ki montre klerm<strong>an</strong> ki b<strong>an</strong>n divizion ki pe desir<br />

Jericho zot kasiet enn realite boukou plis pozitif. Me<br />

poem la ti tous enn ti minorite ki tou m<strong>an</strong>ier ti d<strong>an</strong><br />

mouvm<strong>an</strong> <strong>an</strong>ti-rasis depi bien lont<strong>an</strong>. Amizir kriz d<strong>an</strong> pei<br />

vinn pir zot ti realize ki kikfwa zot ti pou bizen regroupe<br />

ar b<strong>an</strong>n lezot lafors. Zot fer enn renion kot zot ti envit<br />

Per Martin King ek Dharam Raj. Sa ti pase lavey<br />

l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn.<br />

Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> zot tou ti pe koz lor lenport<strong>an</strong>s linite<br />

nasional, lor nesesite fini net ar pratik rasis me amizir<br />

diskision devlope zot ti koum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong> konsi<strong>an</strong>s ki zot ti<br />

pe tap kout sab d<strong>an</strong> dilo. T<strong>an</strong>k ki devlopm<strong>an</strong> ekonomik<br />

Jerico ti pou ferm so lizie lor problem sosial; t<strong>an</strong>k ki pa ti<br />

finn, <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>, devlop enn id<strong>an</strong>tite nasional kot sak<br />

sitwayen Jericho realize ki li enn Kreol av<strong>an</strong> tou, enn<br />

sitwayen nouvo lemonn, nouvo kiltir, konfli rasial ti pou<br />

kontinie. Me sa enn program ki ti pou pr<strong>an</strong> boukou let<strong>an</strong><br />

pou met <strong>an</strong> pratik. Me la ti ena enn problem irz<strong>an</strong>. Ki ti<br />

pou arive zour l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>, ki ti pou arive apre? Kouma ti<br />

pou <strong>an</strong>pes sitiasion la dezenere? Kouma ti pou <strong>an</strong>pes plis<br />

destriksion ek lamor.<br />

Dharam Raj ti propoze ki zot al zwenn Prezid<strong>an</strong> Jericho e<br />

dir li dim<strong>an</strong>n larme entervenir pou ramenn lord ek lape.<br />

Zot tou ti realize ki zot ti pe pr<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> risk. Ki ti<br />

pozision Prezid<strong>an</strong> d<strong>an</strong> tousa? Eski li'si li pa ti finn vinn<br />

prizonie b<strong>an</strong>n lobi rasis? Li ti enn politisien kouma tou<br />

politisien. Pou li reeli li pa ti kapav al kont kour<strong>an</strong>. Enn<br />

sel s<strong>an</strong>s! Li ti pe al fini so deziem m<strong>an</strong>da. Li pa ti gagn<br />

drwa repoz k<strong>an</strong>dida. Li ti kapav pr<strong>an</strong> risk al kont kour<strong>an</strong>.<br />

Me ki ti pozision Zeneral Bhimsen Ch<strong>an</strong>dra, sef larme,<br />

139


d<strong>an</strong> tousa? Li ti ena repitasion enn dimoun demokrat ek<br />

liberal ki ti kwar ki so devwar siprem se protez ek gar<strong>an</strong>ti<br />

konstitision. Li pa ti sekter ditou. Dayer li pa ti obzekte ki<br />

so tifi marye ar enn Sino-Kreol, kouzen Ayoun.<br />

Peyna lot solision. Zot desid pou sey gagn enn r<strong>an</strong>devou<br />

ar Prezid<strong>an</strong>…<br />

Malgre t<strong>an</strong>sion d<strong>an</strong> ler, l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> F<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Tabardenn ti<br />

pas d<strong>an</strong> lord, s<strong>an</strong> okenn derapaz serye. Prez<strong>an</strong>s larme ti<br />

ena enn bon lefe. Prezid<strong>an</strong> ek Premie Minis ti profit<br />

lokazion pou met enpe lord. Plizier maha-fonksioner,<br />

komiserd'polis parmi, ti sisp<strong>an</strong>n. Kouma krab trouloulou<br />

b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> GSEK ti al kasiet pou at<strong>an</strong>n touf<strong>an</strong>n pase.<br />

Jericho ti sape lor kouto me b<strong>an</strong>n problem ti <strong>an</strong>kor la,<br />

<strong>an</strong>tie, kouma labrez <strong>an</strong>ba las<strong>an</strong>n. B<strong>an</strong>n klwazon ti res for,<br />

krent, freng<strong>an</strong>, gayar. Joshwa pa ti <strong>an</strong>kor ne. Tousa ti pe<br />

gr<strong>an</strong>di lespwar b<strong>an</strong>n konservater ek sirtou b<strong>an</strong>n entegris.<br />

B<strong>an</strong>n progresis ti pe pas par enn peryod dout ek<br />

dekourazm<strong>an</strong>. Per Martin King s<strong>an</strong>ti koumadir li ti fel so<br />

premie tes. Li ti kwar ki li ti pou reysi fer seki lezot pa ti<br />

pe kapav fer; ki li ti pou kapav mobiliz so troupo e diriz<br />

zot ver enn meyer lavi. Kot li ti f<strong>an</strong>e? Kikfwa li pa ti f<strong>an</strong>e.<br />

Kikfwa pa ti <strong>an</strong>kor ariv so term. Bizen p<strong>an</strong>s pozitif! Ti finn<br />

reysi evit enn katastrof. Enn lalign kominikasion ti finn<br />

ouver <strong>an</strong>t limem, b<strong>an</strong>n DDT ek Dharam Raj. Ti finn ena<br />

enn ti progre. B<strong>an</strong>n org<strong>an</strong>izasion rasis ti finn konn zot<br />

premie defet me zot ti <strong>an</strong>kor for. Bizen vizil<strong>an</strong>, bizen<br />

kontinie org<strong>an</strong>iz ek mobiliz b<strong>an</strong>n lafors progre. Per Martin<br />

King ti konsi<strong>an</strong> ki zot ti finn sap lwen; ki Jericho pa ti pou<br />

gagn enn deziem s<strong>an</strong>s. Pa ti gagn drwa fer erer.<br />

140


10<br />

Kamini so groses ti pe ariv pre so term. So v<strong>an</strong>t ti pe<br />

koum<strong>an</strong>s des<strong>an</strong>. Ler nes<strong>an</strong>s so ti baba ti pe aprose. Li ti<br />

bien <strong>an</strong>toure. Sami ek T<strong>an</strong>tinn Bagya ti pe fer tou pou<br />

okip so konfor. Ler li ti koum<strong>an</strong>s gagn kontraksion, Sami<br />

ti telefonn Dharam Raj ki ti pe stennbay pou amenn zot<br />

klinik. Li ti gagn so baba s<strong>an</strong> okenn difikilte. Bizen<br />

rekonet ki li ti bien prepare m<strong>an</strong>talm<strong>an</strong> ek fizikm<strong>an</strong> pou<br />

sa gr<strong>an</strong> evennm<strong>an</strong> la. Baba la ti ne. Enn tifi. Pa fer<br />

n<strong>an</strong>ye. Ler Joshwa pa ti <strong>an</strong>kor vini. Li ti dim<strong>an</strong>n Sami fer<br />

apel Per Martin King ki ti arive lor vites enpe pli tar.<br />

- 'Monper, to pa prese pou to vinn get to nies?'<br />

- 'Mo nies?'<br />

- 'Wi to nies.'<br />

- 'Kouma to pou apel li?'<br />

- 'Martine.'<br />

Per Martin King tourn so latet, fer s<strong>an</strong>bl<strong>an</strong> li pe get par<br />

lafnet pou ki personn pa trouv so lizie mouye.<br />

141


PREMIE PARTI<br />

JAMOUNA-GANGA-DEVI<br />

Bien-bien lont<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn galaxi lwenten ki ti apel<br />

Dilekabri ti ena enn zetwal ki ti apel Kam<strong>an</strong>ber. Otour<br />

Kam<strong>an</strong>ber ti ena plizier pl<strong>an</strong>et enport<strong>an</strong> ek enn tipti<br />

pl<strong>an</strong>et ensinifi<strong>an</strong> ki ti apel Gonndou<strong>an</strong>a kot tou pouvwar<br />

ti d<strong>an</strong> lame enn gr<strong>an</strong> mazisien-artis ki ti apel Konntou me<br />

ti ena dimoun ki ti kwar ki so vre nom li ti Gonndou. Ti<br />

ena mem ki ti kwar ki so vre nom ti Gonnd ousa God<br />

parski dapre lord li ti enn kouzen ar Merlen, profetmazisien<br />

d<strong>an</strong> L<strong>an</strong>pir Kam<strong>an</strong>ber Mazer, enn lot sistem<br />

soler. Enn zour, plis ki s<strong>an</strong> senk<strong>an</strong>t milion b<strong>an</strong><strong>an</strong>e desela,<br />

Konntou ki ti koum<strong>an</strong>s plen ar routinn desid pou diviz<br />

lamas later <strong>an</strong> plizier kontin<strong>an</strong> pou permet plis boukou<br />

kreatir later ennjoy plezir lamer. Anplis li ti pe sagren<br />

b<strong>an</strong>n kreatir ki ti pe bizen fouy long-long k<strong>an</strong>al pou fer<br />

dilo lamer vinn ziska zot vilaz. Si li ti kone, pov jab la, ki<br />

enn zour b<strong>an</strong>n kreatir la ti pou lager pou kontrol lamer li<br />

ti pou les zot <strong>an</strong>pl<strong>an</strong> d<strong>an</strong> sek. Me sa enn lot zistwar sa!<br />

Kikfwa nou va koz sa enn lot zour.<br />

Lavi d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a ti bien senp. Popilasion ti pe regle<br />

so krwas<strong>an</strong>s par limem. K<strong>an</strong> lavi ti d<strong>an</strong> goun boukou<br />

tibaba ti ne. Amizir popilasion ti gr<strong>an</strong>di, problem ti gr<strong>an</strong>di<br />

e enn gr<strong>an</strong> maler ti vini pou balie karo, koup d<strong>an</strong> karo<br />

difer<strong>an</strong> zenerasion. Vit-vit lekilib <strong>an</strong>t lavi ek lamor ti<br />

retourne. Pou popilasion Gonndou<strong>an</strong>a tousa ti normal,<br />

roulm<strong>an</strong> normal. D<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a, sak vilaz ti enn gr<strong>an</strong><br />

fami, koumadir enn tribi ousa enn kl<strong>an</strong> e ti pe <strong>an</strong>kouraz<br />

b<strong>an</strong>n zenn marye, ot<strong>an</strong> ki posib, <strong>an</strong>deor vilaz ar dimoun<br />

mem jati. Koumsa nouvo dis<strong>an</strong> r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n vilaz me<br />

142


nouvo dis<strong>an</strong> pa mem jati ti konsidere kouma enn soy,<br />

enn zafer bisagn, enn gr<strong>an</strong> pese. Pl<strong>an</strong>tasion, lapes, timetie<br />

ek ti komers ti permet lavi kontinie e b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong><br />

biznes ek tr<strong>an</strong>zaksion ti bien lwen, kouma rev, d<strong>an</strong><br />

konsi<strong>an</strong>s mazorite abit<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a. Propriyeter enn<br />

bisiklet nef ti vinn enn gr<strong>an</strong> ero t<strong>an</strong>k ki bisiklet la ti nef;<br />

proriyeter enn rajo ki ti mars ar batri ti enn gr<strong>an</strong> senier;<br />

propriyeter enn pirog lor lakot ti enn gr<strong>an</strong> misie. E lavi ti<br />

kontinie dousma-dousma.<br />

D<strong>an</strong> enn ti vilaz d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t Gonndou<strong>an</strong>a, d<strong>an</strong> enn ti <strong>lakaz</strong><br />

<strong>an</strong>toure ar karo b<strong>an</strong><strong>an</strong>n, enn tibaba ti ne. Pousari ti get<br />

d<strong>an</strong> liv e ti dir b<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> ki so nom ti bizen koum<strong>an</strong>s<br />

par let 'J'. Sa tifi la pou ena enn gr<strong>an</strong> desten parski so<br />

gr<strong>an</strong> seve nwar pou al aroz enn gr<strong>an</strong> larivier ki pou donn<br />

nes<strong>an</strong>s enn nouvo Shakti Devi. Zot desid pou apel li<br />

Jamouna. So papa ti enn gr<strong>an</strong>-dimoun d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa e<br />

zour so batem mem Misie Gr<strong>an</strong>nkaz ti vinn d<strong>an</strong> fet. Tou<br />

dimoun ti bien amize. L<strong>an</strong>f<strong>an</strong>s Jamouna ti pase s<strong>an</strong><br />

problem. K<strong>an</strong> li ti gagn senk <strong>an</strong> li ti al lekol primer d<strong>an</strong> so<br />

vilaz, pa lwen kot so <strong>lakaz</strong>. Sa so s<strong>an</strong>s. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong><br />

b<strong>an</strong>n vilaz avwazin<strong>an</strong> kot pa ti ena lekol primer ti oblize<br />

mars long-long dist<strong>an</strong>s depi boner gramaten pou gagn<br />

enn ti s<strong>an</strong>s apr<strong>an</strong>n lir, ekrir ek konte s<strong>an</strong> bliye kout roten<br />

bazar lor tonken pou sak ti fot. Ler li ti sorti premie d<strong>an</strong><br />

lekzamen katriyem so papa ti <strong>an</strong>vi li fer ziska siziem<br />

parski sa ti pou donn li enn s<strong>an</strong>s gagn travay d<strong>an</strong><br />

gouvernm<strong>an</strong> pli tar kouma monitris ousa ners. Me mama<br />

Jamouna ti kont net. Enn tifi bizen apr<strong>an</strong>n kwi m<strong>an</strong>ze,<br />

koud, brode, netway <strong>lakaz</strong>, lav lenz. Ki monitris? Ki ners?<br />

Travay <strong>lakaz</strong> tro fay pou mamzel la? Papa Jamouna ti<br />

kaptile. Apartir sa zour la li ek so mama, toult<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam ti<br />

pe okip <strong>lakaz</strong>, al lav lenz larivier, al sers lerb pou nouri<br />

kabri, okip pl<strong>an</strong>tasion b<strong>an</strong><strong>an</strong>n, okip poulaye e fer ti<br />

komers b<strong>an</strong><strong>an</strong>n ek dizef. Si okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> Jamouna pa ti<br />

143


konpr<strong>an</strong> kifer so mama ti ole li aret lekol, dousmadousma<br />

li ti koum<strong>an</strong>s realize ki so mama ti bizen koudme<br />

pou okip <strong>lakaz</strong>, vie par<strong>an</strong> so bonom, so b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, so<br />

de bofrer ki pa ti <strong>an</strong>kor marye.<br />

Jamouna d<strong>an</strong> konpagni so mama, t<strong>an</strong>tinn, kouzinn ek<br />

vwazinn ti pe gr<strong>an</strong>di dapre koutim ek tradision. Zour li ti<br />

gagn so reg zot tou ti pr<strong>an</strong> li gr<strong>an</strong> kont, donn li mitay pou<br />

m<strong>an</strong>ze me ti dir li ki li ti bizen res ferme d<strong>an</strong> enn lasam.<br />

Konportm<strong>an</strong> so gr<strong>an</strong>mer ki ti entrig li plis. Kifer li ti dir li<br />

'chichi' ar admirasion d<strong>an</strong> so lizie? Me bien vit li ti<br />

konpr<strong>an</strong> ki sengnm<strong>an</strong> lemwa ti fer parti roulm<strong>an</strong> lavi enn<br />

fam parski depi ki ti li finn gagn so reg relasion <strong>an</strong>t li ek<br />

so mama, t<strong>an</strong>tinn, vwazinn ek gr<strong>an</strong>mer ti vinn enn lot.<br />

Andire li ti finn gagn enn nouvo galon ki ti permet li r<strong>an</strong>t<br />

d<strong>an</strong> lemonn adilt. Souv<strong>an</strong> zot ti pe koz koze maryaz ar li.<br />

K<strong>an</strong> li ti finn fini gagn kenz <strong>an</strong>, enn zour so mama ti dir li<br />

ki ti ena enn bon fami d<strong>an</strong> lenor Gonndou<strong>an</strong>a ki ti viv d<strong>an</strong><br />

enn vilaz lor lakot ki ti finn fer so dem<strong>an</strong>n pou zot garson<br />

ki ti finn fini gagn ven b<strong>an</strong><strong>an</strong>e e ki ti pe travay profeser<br />

d<strong>an</strong> lekol gouvernm<strong>an</strong>. Sa ti enn gr<strong>an</strong> las<strong>an</strong>s. D<strong>an</strong> enn<br />

semenn pou ena renionnfami. Garson la ti apel Devadass<br />

me tou dimoun ti apel li Dass. K<strong>an</strong> tou dimoun ti reyni<br />

d<strong>an</strong> salon, Jamouna ki premie fwa ti met sari, gos-gos ti<br />

al ofer Dass enn tas dite pou zot kapav kone seki desten<br />

ti swazir pou zot. Jamouna pli tar ti toult<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se ki depi<br />

sa zour li ti pass so let<strong>an</strong> done e Dass ti pas so let<strong>an</strong><br />

pr<strong>an</strong>. So mama ti bien explik li seki ti marke d<strong>an</strong> desten<br />

fam. Atraver li roulm<strong>an</strong> ti pe kontinie. Dass koum<strong>an</strong>s<br />

frek<strong>an</strong>te enn fwa par mwa, apre enn fwa toulesemenn,<br />

pli tar li ti koum<strong>an</strong>s reste Samdi-Dim<strong>an</strong>s. Papa ek frer<br />

Jamouna ti bien kont<strong>an</strong> Dass ki ti pas tou so let<strong>an</strong> ar zot<br />

koumadir li ti pe vinn frek<strong>an</strong>t boper ek bofrer plito ki so<br />

prop pret<strong>an</strong>. Mama Jamouna ti dir li ki sa 'si ti normal<br />

d<strong>an</strong> roulm<strong>an</strong> lavi. Sakenn ena so plas e sakenn bizen<br />

144


konn gard so plas e respekte plas lezot. Lerla tou ti pou<br />

tourn ron.<br />

Kouma ti so premie z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti pe marye, Papa Jamouna<br />

ti desid pou fer pli gr<strong>an</strong> tamtam posib. Tou dimoun ti<br />

bizen s<strong>an</strong>ti bien for ki se li ki ti premie notab d<strong>an</strong> vilaz.<br />

B<strong>an</strong>n ki pa ti kont<strong>an</strong> li, ti bizen ki zot zalou telm<strong>an</strong> fermal<br />

ki zot ti korde ar kolik koumadir v<strong>an</strong>t ti finn der<strong>an</strong>ze.<br />

Depi enn semenn av<strong>an</strong> maryaz fet ti koum<strong>an</strong>se. B<strong>an</strong>n<br />

fami pros ki ti res lwen ti fini borde boner. V<strong>an</strong>dredi ti<br />

met safr<strong>an</strong>. Samdi ti fer enn gr<strong>an</strong> gamat kot b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong><br />

s<strong>an</strong>ter ek mizisien d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa ek lez<strong>an</strong>viron ti vinn<br />

s<strong>an</strong>te. Tifrer ti kas d<strong>an</strong> ta. Dim<strong>an</strong>s, maryaz ti fer d<strong>an</strong> enn<br />

lat<strong>an</strong>t im<strong>an</strong>s. Sak envite (papa, mama, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>) ek kirye<br />

ti gagn enn sak gato ki b<strong>an</strong>ndari spesial ti prepare. Lendi<br />

ti ena ennalou (ena ti pe apel sa seremoni la vinndou,<br />

lezot ti apel li chawtarri). Lendi t<strong>an</strong>to Jamouna ti kit <strong>lakaz</strong><br />

so par<strong>an</strong> pou al viv d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> so belmer. Mama Jamouna<br />

so lagorz ti sere, li pa ti kapav kasiet so larm ler so tifi<br />

trap li plore. Ler Jamouna ti al <strong>an</strong>bras so papa, misie fer<br />

koumadir enn ti zafer normal s<strong>an</strong> konsek<strong>an</strong>s. Me so leker<br />

tris ti pe gagn pokpok. Ki pou arive? Maryaz sivil ti pou<br />

fer d<strong>an</strong> enn semenn si tou korek. B<strong>an</strong>n vilger ti pou dir<br />

"si mars<strong>an</strong>diz la bon". Mardi swar doula ek doulinn ti<br />

gagn zot lasam. Dass ti ena lexpery<strong>an</strong>s me pa Jamouna.<br />

Tou seki Jamouna ti kone se b<strong>an</strong>n tipti bout lenformasion<br />

ki li ti ramase d<strong>an</strong> konversasion, d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n jok ki b<strong>an</strong>n vie<br />

bonnfam ti fer d<strong>an</strong> lavey maryaz. Li pa ti enn linndemiel<br />

me enn fernwar fiel. Me plis enport<strong>an</strong> ki tou, Dass ti<br />

satisfe. Limem ti premie. Fami ki ti vinn vizit zot, boner<br />

lel<strong>an</strong>dime, ti satisfe. Zot ti trouv seki bizen trouve. Loner<br />

ti sov partou kote.<br />

Jamouna bien vit ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> roulm<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> belmer.<br />

Kouma roulm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>grenaz. Li ti okip so mari, so<br />

145


elmer, so boper, so bofrer, so belser parey kouma av<strong>an</strong><br />

li ti pe okip so papa, so mama, so frer, so ser. Jamouna ti<br />

trouv sa normal ki dime ti pou deroule kouma yer. Li ti<br />

bien relizie e sa, bizen dir, ti permet li aksepte so desten<br />

s<strong>an</strong> grogne. Gramaten-t<strong>an</strong>to li ti priye Konntou pou<br />

remersie li parski so mama ti dir li ki Konntou kone ki<br />

bon pou tou. Konntou ti beni so maryaz. Enn <strong>an</strong> apre<br />

maryaz li ti donn nes<strong>an</strong>s enn garson. Sa evennm<strong>an</strong> la ti<br />

fer Dass ek so fami extra plezir, ti donn tou dimoun extra<br />

satisfaksion. Apre li ti gagn de tifi ki ti swiv par de<br />

garson. Apar sa li ti fer plizier pert ek enn fwa li ti fer zet<br />

enn. Enn day d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a ti fer louvraz la. Li ti perdi<br />

boukou dis<strong>an</strong>; dokter ti dir li ki li ti m<strong>an</strong>ke mor. Depi sa<br />

lepok la <strong>an</strong>sent ti nepli so problem. So gr<strong>an</strong> garson ti<br />

swiv sime so papa. Mem m<strong>an</strong>ier, mem degenn, mem<br />

m<strong>an</strong>talite. Depi boner li ti dir li pou vinn profeser me li pa<br />

ti tro kont<strong>an</strong> fer zefor. Tou dimoun ti pe tro gat li. Bien vit<br />

li ti kler ki garson la ti bizen tras enn nouvo sime. Ler li ti<br />

gagn vente-enn <strong>an</strong> li ti gagn enn seke pou al rod so s<strong>an</strong>s<br />

d<strong>an</strong> L<strong>an</strong>pir Kam<strong>an</strong>ber Mazer. Tou dimoun ti bien sagren<br />

me ki pou fer. Konntou ti deside, tou dimoun bizen<br />

aksepte. So gr<strong>an</strong> tifi ti foto so mama d<strong>an</strong> tou s<strong>an</strong>s.<br />

Sirm<strong>an</strong> Konntou ti fini tras so desten ki ti pou swiv<br />

Jamouna kouma dilo swiv k<strong>an</strong>al. So trwaziem z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti<br />

apel G<strong>an</strong>ga ti enn ka spesial.<br />

Li ti enn felonn, enn garson m<strong>an</strong>ke, enn rebel. Li ti<br />

toult<strong>an</strong> prefer zwe foutborl ar so frer ek kouzen ki zwe<br />

<strong>lakaz</strong> zouzou ar so ser ek kouzinn. Timama li ti lor pie<br />

goyav, timama li ti lor pie tamaren. Ti enn mirak si enn<br />

semenn ti pase s<strong>an</strong> ki G<strong>an</strong>ga ti retourn <strong>lakaz</strong> s<strong>an</strong> ki dis<strong>an</strong><br />

ti pe koule parla. Me enn s<strong>an</strong>s pou li parski vadire<br />

Konntou ti ena enn lat<strong>an</strong>sion spesial pou li. Zame so<br />

blesir ti tro grav. Zis enn gratignir, enn blesir siperfisiel.<br />

146


Roulm<strong>an</strong> ti kontinie. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti pe gr<strong>an</strong>di dapre<br />

program Konntou.<br />

Amizir let<strong>an</strong> ti pe pase Jamouna ti pe s<strong>an</strong>ti ki so mari,<br />

toult<strong>an</strong> etr<strong>an</strong>ze, ti pe vinn plis etr<strong>an</strong>ze. Lor diziem l<strong>an</strong>e<br />

maryaz zot lili ti fini vinn fre ek steril. Dass ti pe viv d<strong>an</strong><br />

enn godon.<br />

Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti dir ki li ti bizen enn plas tr<strong>an</strong>kil kot li<br />

ti pou kapav travay tr<strong>an</strong>kil. So travay ti dim<strong>an</strong>n boukou<br />

preparasion, boukou kaye pou korize. Apre li ti dim<strong>an</strong>n so<br />

fam amenn so m<strong>an</strong>ze d<strong>an</strong> so lasam. K<strong>an</strong> Jamouna ti<br />

montre b<strong>an</strong>n sign kler ki li ti <strong>an</strong>vi fer lamour, Dass ti fer<br />

koumadir li ti agase. Jamouna ti konpr<strong>an</strong> vit ki ti ena enn<br />

lot fam d<strong>an</strong> so lavi. Parfwa k<strong>an</strong> li ti al donn li so m<strong>an</strong>ze li<br />

ti s<strong>an</strong>ti lor so mari enn parfen lekor fam ki pa ti so prop<br />

parfen. Mama Jamouna ki ti pas parla av<strong>an</strong> li ti fini fer li<br />

par sa kalite problem menaz la. Sa ti fer parti roulm<strong>an</strong><br />

lavi so mama ti dir li.<br />

Dass ti pe koum<strong>an</strong>s r<strong>an</strong>t <strong>lakaz</strong> bien tar. Li ti bizen donn<br />

leson pou fer de bout zwenn me mem zour li pa ti donn<br />

leson li ti prefer al kot kamwad ousa so mama ki ti fer<br />

tou pou atas so garson d<strong>an</strong> lakord so zipon. Jamouna ti<br />

koum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong> labitid viv tousel. Me zame li ti rezenbe<br />

ousa proteste. Li ti konn so leson par ker.<br />

Ler Jamouna ti ena <strong>an</strong>viron vennsi-z<strong>an</strong> ti ena enn gr<strong>an</strong><br />

devlopm<strong>an</strong> politik d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a. Fam ti gagn<br />

drwadevot. Jamouna ti fer sourir sak fwa li ti get b<strong>an</strong>n<br />

az<strong>an</strong> politik zot demars. Av<strong>an</strong> lalwa la ti pase zot ti pe fer<br />

koumadir fam pa ti ekziste. Fam ti zis bon pou servi dite<br />

k<strong>an</strong> ti ena renion politik.<br />

Me depi ki lalwa la ti pase b<strong>an</strong>n az<strong>an</strong> politik ek b<strong>an</strong>n<br />

politisien ti pe fer sourir ki fer letour zot latet. B<strong>an</strong>n mari,<br />

147


<strong>an</strong>n papa, b<strong>an</strong>n frer, b<strong>an</strong>n fi<strong>an</strong>se ti gagn enstriksion pou<br />

fer fam konpr<strong>an</strong> pou kis<strong>an</strong>nla ti bizen vote.<br />

D<strong>an</strong> rezion kot Jamouna ti reste lalit ti <strong>an</strong>t Dokter Ram,<br />

k<strong>an</strong>dida 'nou b<strong>an</strong>n' ek Misie Robert k<strong>an</strong>dida 'b<strong>an</strong>nla'. Pa<br />

kapav vot Misie Robert, Dass ti dir Jamouna, li pa nou<br />

b<strong>an</strong>n. Bliye sipa Dokter Ram ti res lwen, sipa Misie<br />

Robert ti enn bon dimoun ki ti pe r<strong>an</strong>n dimoun boukou<br />

servis, ki li ti def<strong>an</strong>n frer Dass gratis k<strong>an</strong> lapolis ti may li<br />

pe koken dibwa d<strong>an</strong> kraounlenn. Li pa nou b<strong>an</strong>n, Dass ti<br />

dir ar boukou fermte. Jamouna ti zis ekoute s<strong>an</strong> dir<br />

n<strong>an</strong>ye. Zour eleksion so mari ti akonpagn li e ti repet<br />

enstriksion ziska dernie minit parski dapre li so fam ti tro<br />

bet pou konpr<strong>an</strong>. Jamouna ti met so lakrwa kot nom<br />

Misie Robert. So senbol ti enn bal<strong>an</strong>s. Ler ti kas bwat<br />

Dokter Ram ti gagne. Jamouna ti fer enn sourir. So<br />

premie ti revolt ti tom pouf.<br />

Lavi ti roule, deroule, maye, demaye. Soley ti leve, soley<br />

ti kouse; t<strong>an</strong>to ti swiv gramaten, gramaten ti swiv t<strong>an</strong>to;<br />

gr<strong>an</strong> dimoun ti vieyi, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti gr<strong>an</strong>di. Sak fwa Jamouna<br />

ti p<strong>an</strong>s so gr<strong>an</strong> garson ti ena enn sagren ki ti chombo so<br />

lagorz. Pourt<strong>an</strong> piti la pa ti bet. Eski li ti ena enn desten<br />

fam? Tou seki li ti kont<strong>an</strong> so papa pa ti trouv bon. Li ti<br />

kont<strong>an</strong> desine. So papa ti trouve ki li ti enn pares ki ti<br />

kont<strong>an</strong> perdi so let<strong>an</strong>. Ti bizen apr<strong>an</strong>n tab. Li ti kont<strong>an</strong><br />

ekout so gr<strong>an</strong>per rakont zistwar lont<strong>an</strong> d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>g<br />

Gonndou<strong>an</strong>a me so papa ti kwar ki li ti bizen apr<strong>an</strong>n<br />

gramer ek diksioner pou vinn enn fwet d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>g<br />

Kam<strong>an</strong>ber Mazer ek Kam<strong>an</strong>ber Miner. Kikfwa akoz<br />

samem kouma li ti gagn enn ti lokazion li ti sot lor la pou<br />

al viv d<strong>an</strong> L<strong>an</strong>pir Kam<strong>an</strong>ber Mazer.<br />

So gr<strong>an</strong> tifi ek so de dernie garson zot ti pe gr<strong>an</strong>di s<strong>an</strong><br />

difikilte. Zot ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lagrenaz kouma zekrou d<strong>an</strong><br />

148


oulon. Tou dimoun ti dir ki zot ti b<strong>an</strong>n bon z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Li vre<br />

ki zot par<strong>an</strong> pa ti gagn problem ar de garson la ziska laz<br />

katorz-kenz <strong>an</strong>. Gr<strong>an</strong> tifi la, Nilou ti so nom, ti difer<strong>an</strong> ar<br />

zot tou. Jamouna ti ena enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ki Nilou, ti kouma<br />

dilo tr<strong>an</strong>kil. Kalm, sil<strong>an</strong>sie me profon. Zame li ti fronte,<br />

zame li ti deborde, toult<strong>an</strong> li ti ena enn bon ti parol. S<strong>an</strong><br />

tamtam, li ti koul <strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n obstak, <strong>an</strong>t ros, <strong>an</strong>t baraz ek<br />

baryer pou ariv kot li ti <strong>an</strong>vi arive dapre so pl<strong>an</strong>. Li pa ti<br />

ena gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong> plen ar tapaz, t<strong>an</strong>sion ek stres. Par<br />

reaksion li ti ole konstrir so lavi dapre so rev kot li ti pou<br />

ena dinite. Andire li pa ti ole vinn enn lot Jamouna. Ant li<br />

ek so mama s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ti koule lib, kler. Parfwa s<strong>an</strong> mem<br />

servi parol zot ti pe kominik zot lazwa, zot tristes, zot<br />

lespwar.<br />

Ler Nilou ti al lekol li ti fer bien. Pa extra bien. Me bien.<br />

S<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> zefor, s<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> problem li ti travers primer, r<strong>an</strong>t<br />

d<strong>an</strong> segonder, pas sinior grad 2, gagn admision d<strong>an</strong><br />

Treining pou apr<strong>an</strong>n metie profeser primer, gagn so<br />

sertifika e koum<strong>an</strong>s travay. Enn zour li ti desid pou dir so<br />

mama ki li ti kont<strong>an</strong> enn garson, profeser kouma li e ki<br />

zot ti finn deside pou marye. Andire Konntou ki ti ar<strong>an</strong>z<br />

sa lamour la. Mem klas sosial. Mem relizion. De kote fami<br />

dakor. Maryaz selebre s<strong>an</strong> problem. Prem, so z<strong>an</strong>n, ti<br />

mont so prop <strong>lakaz</strong>. De-z<strong>an</strong> apre zot maryaz zot ti desid<br />

pou gagn zot premie z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Enn tifi ti ne. Zot ti apel li<br />

Sh<strong>an</strong>ti. Toulede ti <strong>an</strong>vi enn deziem z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Enn garson<br />

fotespere. De-z<strong>an</strong> pli tar zot ti desid pou gagn enn<br />

deziem. Enn deziem tifi ne. Zot ti desid pou apel li Shakti<br />

Devi me tou dimoun ti pe apel li Devi. Me so gr<strong>an</strong>per<br />

paternel ti ensiste pou apel li Shakti Devi.<br />

So deziem tifi, G<strong>an</strong>ga, ti pe desir koltar. So <strong>an</strong>bision ti<br />

kler. Li ti bizen montre b<strong>an</strong>n garson ki li ti pli for, pli<br />

malen, pli debrouyar ki zot. D<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>, d<strong>an</strong> lekol, lor<br />

149


later, d<strong>an</strong> dilo li ti toult<strong>an</strong> top. B<strong>an</strong>n garson ti entimide<br />

par so t<strong>an</strong>peram<strong>an</strong>. Zot ti per li. Sa ti fer Jamouna plis<br />

per ki tou. Enn tifi ki fer garson per zame pou gagn<br />

dem<strong>an</strong>n. Ah Konntou, ki pese li ti fer. Papa G<strong>an</strong>ga ki<br />

<strong>an</strong>tret<strong>an</strong> ti vinn metdekol parski li ti enn proteze<br />

gouvernm<strong>an</strong>, az<strong>an</strong> souteren Premie Minis, pa ti pe pr<strong>an</strong><br />

so fami kont. Li ti pe pas so let<strong>an</strong> fer pl<strong>an</strong> pou li vinn<br />

enspekter e pli tar sef-enspekter. Kouma tou fonksioner<br />

ki pre pou pr<strong>an</strong> retret li ti pe deza koum<strong>an</strong>s negosie pou<br />

enn prezid<strong>an</strong>s parsi-parla, enn ti kontra d<strong>an</strong> enn minister<br />

e kifer non, enn tiket pou prosenn eleksion. Kifer non,<br />

kikfwa minis ledikasion.<br />

Pa zis <strong>an</strong>bision Dass ki ti pe gonfle kouma tekwa.<br />

Lekonomi Gonndou<strong>an</strong>a 'si ti pe gonfle. Konntou ki ti<br />

fatige get bisiklet ek saret, desid pou donn popilasion enn<br />

lot zouzou: loto. Loto lor disab, loto d<strong>an</strong> karo, loto kot<br />

biro, lekol, lopital. Kot ou gete ou trouv loto. Kat-kat,<br />

trwa-kat, de-kat, enn-kat. E lor sime dimoun par tonn ti<br />

pe kat. Mem ti ena enn zenn biolozik ki b<strong>an</strong>n siy<strong>an</strong>tis ti<br />

pe apel 'loto'. B<strong>an</strong>n ti baba k<strong>an</strong> zot ti ne, nepli ti pe plore<br />

pou gonfle zot poumon me ti pe fer vroum-vroum. Sime<br />

enn vwa ti vinn de vwa, trwa vwa, kat vwa. B<strong>an</strong>n pon ti<br />

koum<strong>an</strong>s peple. Zot nepli ti zis sot larivier. Zot ti<br />

koum<strong>an</strong>s sot sime ek lotorout.<br />

Si lemonn zom ti pe gonfle for-for, lavi Jamouna ti kouma<br />

enn memwar fele partou, fragm<strong>an</strong>te, kas-kase kot tou,<br />

pase kouma prez<strong>an</strong>, ti paret kouma b<strong>an</strong>n bout niaz<br />

separe d<strong>an</strong> lesiel. Ti difisil pou konekte. So long seve<br />

nwar ki li ti bizen lav d<strong>an</strong> enn bake enn fwa par semenn<br />

ti koum<strong>an</strong>s ena b<strong>an</strong>n bren bl<strong>an</strong>. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti pe<br />

ras b<strong>an</strong>n seve bl<strong>an</strong> ziska zour ki li ti konpr<strong>an</strong> ki li ti pe<br />

perdi so let<strong>an</strong>. Seve nwar ti pe koum<strong>an</strong>s perdi lager.<br />

Souvenir ti lok-loke, sot-sote, rat-rate.<br />

150


Amizir lavi ti pe av<strong>an</strong>se ver sil<strong>an</strong>s li ti pe viv pliz<strong>an</strong>pli<br />

tousel. So garson ki ti al viv d<strong>an</strong> L<strong>an</strong>pir Kam<strong>an</strong>ber Mazer<br />

ti vinn vizit zot enn fwa. Li ti amenn so fam ar li. Enn<br />

etr<strong>an</strong>zer ki ti fer zefor pou adapte me ki pa ti pe kapav<br />

konpr<strong>an</strong> kiltir ek m<strong>an</strong>ier viv d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a. Anplis<br />

Dass so b<strong>an</strong>n kom<strong>an</strong>ter rasis lor b<strong>an</strong>n fam Kam<strong>an</strong>ber<br />

Mazer ti telm<strong>an</strong> boulvers so garson ki zour so depar li ti<br />

dir so mama ki zame li pa ti pou retourn Gonndou<strong>an</strong>a<br />

<strong>an</strong>kor. Ler li ti <strong>an</strong>bras so mama av<strong>an</strong> li ale, Jamouna ti<br />

s<strong>an</strong>ti ki separasion la ti kouma lamor.<br />

K<strong>an</strong> so mari ti desid pou gr<strong>an</strong>di zot <strong>lakaz</strong>, li ti konstrir so<br />

prop kwen - s<strong>an</strong>makouse, biro, saldeben-drenaz aten<strong>an</strong>t<br />

- e Jamouna ti vinn enn mama-selibater-serv<strong>an</strong>t. So de<br />

garso pli souv<strong>an</strong> pa ti d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>. G<strong>an</strong>ga ti swa d<strong>an</strong> so<br />

lasam, swa liniversite, swa d<strong>an</strong> libreri, swa lor stad ousa<br />

d<strong>an</strong> pisinn. So sel boner se ki Nilou, Prem ek zot de<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> souv<strong>an</strong> ti vinn get li.<br />

So deziem garson ki ti gagn enn job grasa proteksion ki<br />

so papa ti pe benefisie ti pe pas tou so let<strong>an</strong> d<strong>an</strong> lak<strong>an</strong>biz<br />

ousa S<strong>an</strong>nmars. Kot li ti pe gagn tou sa kas la personn<br />

pa ti kone ziska ki enn zour lapolis ti aret li pou trafik<br />

ladrog. Premie Minis limem ti entervenir pou fayle kees<br />

la. Erezm<strong>an</strong> sa ti fer li s<strong>an</strong>ze. Enn zour li ti vinn dir so<br />

mama ki li ti pe kit <strong>lakaz</strong> parski li ti finn marye sivil ar<br />

enn tifi. Jamouna ti gagn sok. So deziem garson 'si ti<br />

marye kont nasion. Prefer tifi ki garson! So trwaziem<br />

garson pa ti parey kouma tou garson. Li ti prefer<br />

konpagni garso. Tifi ti fer li plen. Kifer enn zoli garson<br />

koumsa swiside?<br />

Ver laz senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> Jamouna ti koum<strong>an</strong>s gagn problem<br />

las<strong>an</strong>te. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> dokter ti kwar ki li ti pe soufer<br />

151


<strong>an</strong>n konsek<strong>an</strong>s inevitab menopoz. Li nepli ti pe dizer so<br />

m<strong>an</strong>ze. So v<strong>an</strong>t ti koum<strong>an</strong>s gonfle. Dokter ti koum<strong>an</strong>s<br />

soupsonn lekzist<strong>an</strong>s enn timer. Ler ti ouver, sirirzien ti<br />

prefer referme toutswit. K<strong>an</strong>ser malsen ti pe f<strong>an</strong>e. Kouma<br />

souv<strong>an</strong> maler ti amenn enn ti reyon soley d<strong>an</strong> fernwarkoltar,<br />

warning lamor ti fer dimoun koste. Dass so m<strong>an</strong>ier<br />

ti s<strong>an</strong>ze. Regre? S<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> koupab? Li ti rapel ki so tour<br />

'si ti pou vini? Enpe tousa mel<strong>an</strong>ze. Jamouna ti apresie<br />

so prez<strong>an</strong>s s<strong>an</strong> r<strong>an</strong>kinn. Li pa ti kone ki li ti pe gagne me<br />

li ti pe s<strong>an</strong>ti ki so ler pou li ale ti pe galoupe vini. B<strong>an</strong>n<br />

garson, belfi, tifi, z<strong>an</strong>n ti vinn <strong>an</strong>tour li. K<strong>an</strong> li pa ti pe tro<br />

soufer li ti t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> fer enn ti gate ar Sh<strong>an</strong>ti ek Devi.<br />

Apre detrwa semenn soufr<strong>an</strong>s atros ki ti pli long ki<br />

leternite, sil<strong>an</strong>s ti ferm so lizie pou toult<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n fam d<strong>an</strong><br />

vilaz ti bengn so lekor, met so pli zoli lenz, pengn so long<br />

seve drwat de kote so lekor, met zoli fler d<strong>an</strong> so seve ki ti<br />

pe fil ver desten Shakti Devi. Enn vie bonnfam ki ti bien<br />

kont<strong>an</strong> Jamouna parski li ti toult<strong>an</strong> ena enn bon parol<br />

pou so vwazen-vwazinn, ti dibout kot so latet, ti fer enn<br />

lapriyer, ti fixe so figir kouma fixe enn sen d<strong>an</strong> legliz. Li ti<br />

pe rapel martir ki Jamouna ti pase. Lor lili malad ki zot ti<br />

koum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong> li kont, lor k<strong>an</strong>ape ki zot ti pr<strong>an</strong> li swen.<br />

Av<strong>an</strong> lev lekor, dapre koutim Gonndou<strong>an</strong>a, enn pret-zom<br />

ti bizen fer enn lapriyer. G<strong>an</strong>ga ti ensiste ki se enn pretfam<br />

ki ti pou fer lapriyer la e k<strong>an</strong> li ti ensiste so fami ti<br />

prefer sede pou gagn lape. Pret-zom d<strong>an</strong> vilaz, pa dir ou,<br />

ti fini pwente. Pou sak ti lapriyer li ti ena so barem.<br />

Anplis li ti enn exper lor env<strong>an</strong>t ritiel ki, si pa aret li, ti<br />

kapav file kouma lali<strong>an</strong>n leng. Ler li s<strong>an</strong>ti ki li ti preferab<br />

pa al kont b<strong>an</strong>n fam ki paret ti deside pou soutenir<br />

G<strong>an</strong>ga, li pr<strong>an</strong> poz enn gr<strong>an</strong> saz. Ki pou fer, travay<br />

Bondie sa! S<strong>an</strong> kone kiler, kouma, kifer enn savat kalot<br />

so lazou lis.<br />

152


Konntou ki ti pe get sa sinema la <strong>an</strong>sekre, fer enn sourir,<br />

al okip so lokipasion trazi-komik.<br />

DEZIEM PARTI<br />

Plafon envizib ki ti pe blok promosion Madam G<strong>an</strong>ga<br />

Bolema ti ekate <strong>an</strong> milion tibout ler finalm<strong>an</strong> so konpagni<br />

ti nom li Jeneral M<strong>an</strong>ejer ek prezid<strong>an</strong> bord. Konba la pa ti<br />

fasil. Li ti fer enn serm<strong>an</strong> sekre ki li ti pou v<strong>an</strong>z desten so<br />

mama Jamouna. Premie desizion ki li ti pr<strong>an</strong> se fer refer<br />

so biro net pou efas tou tras lotorite ek kiltir maskilen.<br />

Lor miray zis lor so latet kot av<strong>an</strong> ti ena enn gr<strong>an</strong> foto<br />

fondater konpagni Lasos ek Lasos Ko. Lmt., G<strong>an</strong>ga ti fer<br />

met enn foto im<strong>an</strong>s so mama.<br />

Bilding Bolema limem ti pli ot, pli modern d<strong>an</strong> kapital<br />

Gonndou<strong>an</strong>a e biro G<strong>an</strong>ga ti okip dernie letaz. Lor so<br />

latet ti ena enn roufgardenn. Depi so lafnet, enn im<strong>an</strong>s<br />

p<strong>an</strong>o vitre, li ti gagn enn vi p<strong>an</strong>oramik lepor<br />

Gonndou<strong>an</strong>a. Depi so oter b<strong>an</strong>n bato paret kouma<br />

zouzou e dimoun kouma fourmi. Tousa donn G<strong>an</strong>ga enn<br />

fiiling pwis<strong>an</strong>s.<br />

Li ti pe prepar b<strong>an</strong>n dosie pou renion bord Lasos ek Lasos<br />

ki konpagni plis enport<strong>an</strong>, konpagni portdrapo, d<strong>an</strong><br />

holding Bolema Group ki ti finn vinn deziem holding plis<br />

enport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a. G<strong>an</strong>ga ti ena de <strong>proz</strong>e. Enn ti<br />

<strong>proz</strong>e. Fer s<strong>an</strong>z nom so konpagni, apel li Jamouna-G<strong>an</strong>ga<br />

Ko. Lmt. Apre fer Bolema Holding vinn nimero enn d<strong>an</strong><br />

Gonndou<strong>an</strong>a. Pou implement so premie <strong>proz</strong>e li ti finn fini<br />

gagn soutien mazorite b<strong>an</strong>n direkter-aksioner, sirtou so<br />

mari, Sir Ralph Bolema ki tousel ti posed kar<strong>an</strong>t pours<strong>an</strong><br />

b<strong>an</strong>n aksion. E Sir Ralph zame ti refiz G<strong>an</strong>ga n<strong>an</strong>ye.<br />

G<strong>an</strong>ga ti kone kifer.<br />

153


Depi li ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, G<strong>an</strong>ga ti difer<strong>an</strong> ar tou b<strong>an</strong>n lezot tifi. Li<br />

ti extra enteliz<strong>an</strong>, debrouyar e sirtou li ti ena enn volonte<br />

fabrike ar lasie ek beton. K<strong>an</strong> li ti met kiksoz d<strong>an</strong> so latet<br />

n<strong>an</strong>ye pa ti pou kapav tir li. Li ti ena <strong>an</strong>bision pou diriz<br />

enn gr<strong>an</strong> l<strong>an</strong>trepriz. Sa lepok la li pa ti pe p<strong>an</strong>s pou fer<br />

politik me expery<strong>an</strong>s kontrol, m<strong>an</strong>ipilasion ek direksion ti<br />

pe koum<strong>an</strong>s donn li <strong>an</strong>vi servi so tal<strong>an</strong> ek so expery<strong>an</strong>s<br />

pou pr<strong>an</strong> kontrol leta Gonndou<strong>an</strong>a. Li ti pe viz lwen. K<strong>an</strong><br />

li ti pas so lekzamen terminal segonder e ki pa ti ena<br />

labours pou letid ki li ti <strong>an</strong>vi fer, G<strong>an</strong>ga ti koum<strong>an</strong>s tap<br />

laport tou b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> risar d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a pou dim<strong>an</strong>n<br />

zot sponnsor so letid. Li ti <strong>an</strong>vi fer enn degre d<strong>an</strong><br />

Paleontolozi, enn letid ki ti bien nouvo sa lepok la e ki zis<br />

zom ti pe fer. Ti ena enn ta labours pou tifi ki ti <strong>an</strong>vi fer<br />

L<strong>an</strong>g ek Literatir, Ekonomi Domestik, Letid Biznes,<br />

Nersing, Pedagozi me G<strong>an</strong>ga ti desid pou fer Paleontolozi.<br />

Tou laport ki li ti tape ouver me referme, z<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ou<br />

brit, me ferme k<strong>an</strong>mem s<strong>an</strong> mem enn ti promes m<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>ti.<br />

Apart Sir Ralph.<br />

Sir Ralph ti enpresione par personalite G<strong>an</strong>ga ki ti kouma<br />

enn zetwal ki briye depi lwen d<strong>an</strong> enn lesiel goudron petri<br />

ar menas tourm<strong>an</strong>t ek destriksion. Pa ti kapav dir ki<br />

G<strong>an</strong>ga ti sexi ousa fizikm<strong>an</strong> enn bote. Non. Li ti ase<br />

ordiner. Rafine me ordiner. Selm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so personalite ti<br />

ena enn ti kiksoz, kouma enn letensel ki t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> flas<br />

enn kou enn fraksion segonn. Dimoun ki remark sa s<strong>an</strong>ti<br />

ki zot <strong>an</strong>prez<strong>an</strong>s enn dimoun ki ena enn lalimier spesial<br />

ki alim so nam. G<strong>an</strong>ga ti ena laz so tifi me pou Sir Ralph<br />

sa li ti koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> so prop veritab istwar-damour. Li pa<br />

ti kone kouma sa ti pou fini me li ti sir ki n<strong>an</strong>ye pa ti pou<br />

<strong>an</strong>pes devlopm<strong>an</strong> enn relasion adilt <strong>an</strong>t li ek sa zennfi ki<br />

ennsel kou ti pers enn trou d<strong>an</strong> routinn ek konfli pou les<br />

lalimier ki sorti enn lot liniver vinn bengn so lekzist<strong>an</strong>s.<br />

154


Grasa so soutien, G<strong>an</strong>ga ti gagn fin<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> neseser pou<br />

so degre, enn BSc <strong>an</strong> paleontolozi. Pou apre tou ti pou<br />

dep<strong>an</strong>n lor so rezilta. Sir Ralph ek G<strong>an</strong>ga ti fer promes ki<br />

zot ti pou zwenn enn fwa par <strong>an</strong>, zour l<strong>an</strong>iverser G<strong>an</strong>ga,<br />

d<strong>an</strong> enn restor<strong>an</strong> parski Sir Ralph ti bizen cheke sipa<br />

G<strong>an</strong>ga ti pe bien nouri so lekor, pa zis so lespri. Apre zot<br />

deziem r<strong>an</strong>kont zot ti desid pou zwenn pli souv<strong>an</strong>. Enn<br />

swar apre dine, li ti aksepte pou al pass l<strong>an</strong>wit ar Sir<br />

Ralph d<strong>an</strong> enn lotel. Li pa ti oblize. Li ti <strong>an</strong>vi. Sir Ralph ti<br />

enn bon amoure ki ti konn montre boukou afeksion ek<br />

t<strong>an</strong>dres. Li ti ole donn so bieneme boukou konfor, enn<br />

loto ek enn flat d<strong>an</strong> rezion delix me G<strong>an</strong>ga ti refize parski<br />

ti ena enn limit ki pa ti gagn drwa depase. Li ti kone ki<br />

lavi delix ti kapav detourn li depi so gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>.<br />

Trwa-z<strong>an</strong> pli tar, k<strong>an</strong> li ti gagn enn 'first class'<br />

otomatikm<strong>an</strong> so liniversite ti donn li enn labours pou fer<br />

so PhD. So lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s ti permet li rapros ar Sir Ralph<br />

e souv<strong>an</strong> zot ti pe pas wikenn <strong>an</strong>sam.<br />

Ler G<strong>an</strong>ga ti ena tr<strong>an</strong>nsenk-<strong>an</strong> li ti deza finn fini vinn enn<br />

lotorite d<strong>an</strong> so domenn me <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> enn karyer<br />

iniversiter ti pe koum<strong>an</strong>s perdi so sarm. G<strong>an</strong>ga ti bizen<br />

enn pli gr<strong>an</strong> chalenj. Lemonn bizness ti koum<strong>an</strong>s atir li.<br />

Sir Ralph ti ena rezon profesionel ek personel pou<br />

<strong>an</strong>kouraz li lor sa sime la. Depi bien-bien lont<strong>an</strong> Sir Ralph<br />

ti remark enn zafer. B<strong>an</strong>n fam ti ena enn kapasite okip<br />

plizier zafer <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Parkont b<strong>an</strong>n zom malgre ki zot<br />

b<strong>an</strong>n jak d<strong>an</strong> zot domenn, souv<strong>an</strong> p<strong>an</strong>ike, perdi laboul<br />

k<strong>an</strong> kat-senk gro problem tom lor zot latet <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>.<br />

Zot exsel<strong>an</strong> k<strong>an</strong> ena pou okip enn problem par enn<br />

problem. D<strong>an</strong> so holding li ti <strong>an</strong>vi entrodir jennder<br />

m<strong>an</strong>ejment. Met plis fam d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pozision responsab.<br />

G<strong>an</strong>ga ti dimoun pli kalifie pou fer sa inovasion la.<br />

155


Anmemt<strong>an</strong> zot ti pou kapav pas pli boukou let<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam.<br />

Bolema Holding ti desid pou rekrit li pou enstal enn<br />

politik jennder m<strong>an</strong>ejment partou. Sa operasion la ti enn<br />

sikse. Prodiktivite ti bien ameliore, profi ti ogm<strong>an</strong>te e<br />

b<strong>an</strong>n aksioner ti bien apresie. Kote travayer ti ena<br />

problem. B<strong>an</strong>n travayer zom ti pe dir ki sa fam la ti pe fer<br />

zot travay pli dir pou ki gr<strong>an</strong> kapitalis tap plen; b<strong>an</strong>n<br />

travayer fam ti pe plengne ki sa fam la li ti pe fer kouma<br />

zom, li ti prefer zom. Me tousa pa ti <strong>an</strong>pes li monte forfor<br />

d<strong>an</strong> yerarsi Bolema Holding ziska ki li ti vinn nimero<br />

enn d<strong>an</strong> Lasos ek Lasos Ko. Lmt.<br />

G<strong>an</strong>ga ti pez bouton enterkom pou apel so sekreter.<br />

Claudine, enn fam <strong>an</strong>viron senk<strong>an</strong>t <strong>an</strong>, r<strong>an</strong>tre.<br />

- Claudine, to finn prepar b<strong>an</strong>n dokim<strong>an</strong> pou s<strong>an</strong>z nom<br />

konpagni?<br />

- Wi madam.<br />

- Pa bliye fer prepar dezene pou de dimoun d<strong>an</strong> mo<br />

salam<strong>an</strong>ze prive. Mo ti donn twa tou b<strong>an</strong>n detay.<br />

- Wi madam.<br />

- Si renion bord pa'nkor fini dir Mamzel Devi at<strong>an</strong>n mwa<br />

d<strong>an</strong> mo ti salon. To r<strong>an</strong>n twa kont, Claudine, mo nies pe<br />

gagn dizwit-<strong>an</strong>. Yer li ti enn ti bout piti. Let<strong>an</strong> pas vit.<br />

- Wi madam.<br />

Tou sa b<strong>an</strong>n zom ki ti ena labitid fer zot v<strong>an</strong>tar ti, enn sel<br />

kou, s<strong>an</strong>z zot m<strong>an</strong>ier. Normal ki b<strong>an</strong>n oportinis ti pou<br />

adopte nouvo taktik. Av<strong>an</strong> Madam G<strong>an</strong>ga Bolema ti<br />

depiouti-jeneral-m<strong>an</strong>ejer. Aster li ti vinn prezid<strong>an</strong> bord ek<br />

jeneral m<strong>an</strong>ejer, enn prezid<strong>an</strong> ar pouvwar ekzekitif. B<strong>an</strong>n<br />

ki ti sayde ar so rival parski zot ti sir enn fam pa pou<br />

gagn sa job la, ti koum<strong>an</strong>s fer zot zoliker ar li. Trwa zom<br />

ti galoupe pou akeyir li, pou av<strong>an</strong>s sez pou li asize.<br />

Polim<strong>an</strong> G<strong>an</strong>ga ti fer enn sourir ar zot pou dir zot tousa<br />

156


pa neseser. Tou b<strong>an</strong>n propozision ki G<strong>an</strong>ga ti fer ti pass<br />

kouma kouto d<strong>an</strong> diber. Bizen rekonet ki b<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m<br />

bord ti konn valer G<strong>an</strong>ga. Depi ki li ti finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> Lasos<br />

ek Lasos konpagni la ti finn fer bel progre. Valer so<br />

aksion ti finn ogm<strong>an</strong>t par de s<strong>an</strong> pour s<strong>an</strong>. Ar b<strong>an</strong>n<br />

nouvo <strong>proz</strong>e devlopm<strong>an</strong> tou dimoun ti sir ki valer aksion<br />

ti pou ogm<strong>an</strong>te <strong>an</strong>kor e si tou ti mars d<strong>an</strong> lord Bolema<br />

Holding ti pou vinn nimero enn d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a. Normal<br />

tou dimoun aste fon seval favori. Sir Ralph ki ti pe<br />

koum<strong>an</strong>s gagn problem las<strong>an</strong>te ti bien kont<strong>an</strong> ki li ti pr<strong>an</strong><br />

enn bon desizion k<strong>an</strong> li ti desid pou marye ar G<strong>an</strong>ga. Zot<br />

pa ti ini par enn gr<strong>an</strong> pasion me par enn vizion komen e<br />

<strong>an</strong>t zot de ti ena boukou t<strong>an</strong>dres.<br />

Apre renion bord li ti al direk d<strong>an</strong> so ti salon personel kot<br />

enn zoli mamazel dizwit-<strong>an</strong> ti pe at<strong>an</strong>n li. Shakti Devi ki<br />

tou dimoun ti apel Devi, may li for, <strong>an</strong>bras li. Sir Ralph ek<br />

G<strong>an</strong>ga pa ti ena zot prop z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> e toulede ti extra kont<strong>an</strong><br />

de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Nilou me pli spesialm<strong>an</strong> Devi ki ti enpe zot<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> adopte malgre ki li ti pe touzour viv ar so prop<br />

par<strong>an</strong>.<br />

- Bonn<strong>an</strong>iverser, mo koko. To finn vinn mazer. Alor,<br />

kouma to s<strong>an</strong>ti pwa laz lor to zepol.<br />

- T<strong>an</strong>tinn, to kone ki mo pou zis gagn drwa fer legalm<strong>an</strong><br />

seki mo pe fer depi enpe let<strong>an</strong>.<br />

Zot toulede ti riye. G<strong>an</strong>ga s<strong>an</strong>ti ki riye so nies li ti<br />

spont<strong>an</strong>e, natirel. Li ti exprim enn lekilib <strong>an</strong>t seki tris ek<br />

seki ge, <strong>an</strong>t realite ek ideal.<br />

- Eh t<strong>an</strong>tinn, mo trouve ki to finn met foto gr<strong>an</strong>mer lor<br />

miray d<strong>an</strong> to biro. Bien enpresion<strong>an</strong>.<br />

- S<strong>an</strong> li pa ti pou ena nou, Devi.<br />

- Me lemonn <strong>an</strong>kor plen ar Jamouna, T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga.<br />

- Mo kone. Me omwen tifi Jamouna finn reysi deloz enn<br />

zom pou pr<strong>an</strong> so plas. Mo'nn v<strong>an</strong>z so soufr<strong>an</strong>s enpe. To<br />

157


pa kwar?<br />

- Mama dir twa telefonn li. Li <strong>an</strong>vi org<strong>an</strong>iz enn ti fet pou<br />

selebre to sikse. Enn fet <strong>an</strong>fami.<br />

- Rayt! Kouma mo gagn enn tipe let<strong>an</strong>. Nou pas atab?<br />

G<strong>an</strong>ga ti ole servi s<strong>an</strong>pagn me Devi pa ti tous lalkol. Li pa<br />

ti realize ki so nies ti osi vinn vezetaryen. Li ti p<strong>an</strong>se ki sa<br />

ti zis lamod parmi b<strong>an</strong>n zenn. Me amizir li ek so nies<br />

diskite li ti koum<strong>an</strong>s realize ki Devi li ti enn lot kalite<br />

dimoun. Li pa ti paret enterese ar b<strong>an</strong>n zafer ki<br />

normalm<strong>an</strong> fer b<strong>an</strong>n dimoun normal galoupe. Li pa ti <strong>an</strong>vi<br />

al liniversite toutswit. Li ti <strong>an</strong>vi gagn enpe lexpery<strong>an</strong>s d<strong>an</strong><br />

lavi reel. Li pa ti <strong>an</strong>vi enn travay biro. Li ti plis atire par<br />

enn ti job d<strong>an</strong> lizinn. Li ti <strong>an</strong>vi apr<strong>an</strong>n ar b<strong>an</strong>n fam ki ti pe<br />

m<strong>an</strong>z zot margoz. G<strong>an</strong>ga pa ti sir sipa sa li ti zis enn faz<br />

blaze d<strong>an</strong> lavi enn ti bourzwaz ki bien vit ti pou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

ler<strong>an</strong>. Ti ena enn laflam d<strong>an</strong> so lizie ler li ti pe koz so<br />

vizion lavi. G<strong>an</strong>ga ti rapel enpe so prop demars ler li ti<br />

ena laz Devi. Me li ti s<strong>an</strong>ti ki ti ena enn difer<strong>an</strong>s, enn<br />

gr<strong>an</strong> difer<strong>an</strong>s mem. Li pa ti pe rod enn bon plas korekkorek<br />

d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>klo me koumadir li ti pe p<strong>an</strong>se ki l<strong>an</strong>klo<br />

lamem ti bizen disparet; li pa ti ole enn plas lor podiom<br />

me li ti p<strong>an</strong>se ki sivilizasion podiom ti bizen fonn. Tou sa<br />

b<strong>an</strong>n koze la ti bien zoli me realite li seki li ti ete, G<strong>an</strong>ga<br />

ti p<strong>an</strong>se. Zoli rev pa ti pou kapav s<strong>an</strong>z n<strong>an</strong>ye. Olie perdi<br />

let<strong>an</strong> reve, b<strong>an</strong>n dimoun enteliz<strong>an</strong> kouma Devi ti bizen<br />

fer zot bes pou montre ki fam kapav fer pli bien ki zom.<br />

Samem ti sel sime pou amenn progre d<strong>an</strong> lavi.<br />

Amizir let<strong>an</strong> pase repitasion G<strong>an</strong>ga ti gr<strong>an</strong>di. Li ti vinn<br />

enn kamwad personel premie minis Gonndou<strong>an</strong>a,<br />

konseye spesial minis fin<strong>an</strong>s ek devlopm<strong>an</strong> ekonomik.<br />

K<strong>an</strong> ti ariv ler pou swazir enn nouvo prezid<strong>an</strong> pou Koney<br />

Nasional Devlopm<strong>an</strong> Ekonomik, tou dimoun ti kone ki se<br />

G<strong>an</strong>ga ki ti pou nome.<br />

158


Anplis li ti gagn repitasion enn fam ki fer zom tr<strong>an</strong>ble e<br />

G<strong>an</strong>ga ti kont<strong>an</strong> sa rol la.<br />

D<strong>an</strong> galaxi kot nou zistwar ti pe deroule ti ena enn gr<strong>an</strong><br />

evennm<strong>an</strong> politik ki serten dimoun ti p<strong>an</strong>se pou amenn<br />

enn revolision d<strong>an</strong> rapor <strong>an</strong>t zom ek fam. D<strong>an</strong> L<strong>an</strong>pir<br />

Kam<strong>an</strong>ber Mazer enn fam ti vinn kom<strong>an</strong>d<strong>an</strong> siprem.<br />

Nouvel la ti f<strong>an</strong>e kouma lapipi ki <strong>an</strong>fen fam ti finn gagn<br />

so drwa ek so dinite. Partou d<strong>an</strong> galaxi ti ena forum,<br />

kolok, tabronn, konfer<strong>an</strong>s, latelie travay pou ki sa<br />

evennm<strong>an</strong> la fer tibaba enpe partou. D<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a<br />

b<strong>an</strong>n delegasion fam regilierm<strong>an</strong> ti pe vinn get G<strong>an</strong>ga<br />

pou dir li ki ler ti finn arive pou ki li pr<strong>an</strong> renn<br />

gouvernm<strong>an</strong> pei. Enn fam bizen diriz Gonndou<strong>an</strong>a. Kifer<br />

non! K<strong>an</strong> G<strong>an</strong>ga koz sa ar Sir Ralph, bonom la ti zis fer<br />

enn ti sourir e li ti dir so fam ki li ti bizen kone kot so<br />

priyote ti ete. Diriz Gonndou<strong>an</strong>a ousa diriz Bolema<br />

Holding ki diriz lekonomi ek gouvernm<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a.<br />

K<strong>an</strong> Sir Ralph ti entrodir jennder m<strong>an</strong>ejment li pa ti fer li<br />

pou ki fam asiz lor latet zom me pou itiliz lenteliz<strong>an</strong>s<br />

feminen, konpr<strong>an</strong> feminen pou konsolid pouvwar<br />

maskilen, lekonomi maskilen, sivilizasion materyalis. D<strong>an</strong><br />

Bolema Holding ti ena boukou bon akter me se Sir Ralph<br />

ki ti pe tini lafisel ki ti fer poupet d<strong>an</strong>se. Enn ti fraz Sir<br />

Ralph ti fer G<strong>an</strong>ga konpr<strong>an</strong> kis<strong>an</strong>nla vre sefdorkes.<br />

Depi enpe let<strong>an</strong> dimoun ti pe koum<strong>an</strong>s trakase parski<br />

maladi respiratwar ti pe vinn tro kour<strong>an</strong>. Ena zour lopital<br />

ek klinik ti r<strong>an</strong>pli ar pasi<strong>an</strong> ki soufer lasm. Mem dimoun<br />

ki normalm<strong>an</strong> pa ti konn sa problem la ti pe gagn difikilte<br />

pou respire. Depi enn bout let<strong>an</strong> ti ena siy<strong>an</strong>tis ki ti pe<br />

atir lat<strong>an</strong>sion lotorite lor nivo karbonn dayoksayd ek<br />

karbonn momoksayd ki ti bien tro ot pou ki lavi ti kapav<br />

deroul normalm<strong>an</strong>. Me ideolozi prodiktivite, liberte<br />

159


<strong>an</strong>trepriz, ensten pr<strong>an</strong>-tou-pou-mwa ti bous zorey ek<br />

paraliz lespri. D<strong>an</strong> latet b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> oustad tou ti bien<br />

senp. Si tou dimoun ti vinn <strong>an</strong>treprener, si tou tidimoun<br />

envesti, si tou tidimoun prodir, distribie ek konsome<br />

Gonndou<strong>an</strong>a ti pou d<strong>an</strong> m<strong>an</strong>g<strong>an</strong>n, d<strong>an</strong> nisa apar. K<strong>an</strong> enn<br />

dimoun gagn bon tou dimoun gagn bon ti vinn prensip<br />

fondam<strong>an</strong>tal lor ki ti pe batir. Me mals<strong>an</strong>s pou abit<strong>an</strong><br />

Gonndou<strong>an</strong>a. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki larises ti pe monte kouma laroul<br />

k<strong>an</strong> let<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>s gate, monte mem s<strong>an</strong> arete,<br />

<strong>an</strong>memt<strong>an</strong> lamizer ti koum<strong>an</strong>s fer piti lor latet tidimoun -<br />

somaz, exklizion, mizer fizik, materyel, moral. Tou ti pe<br />

debal<strong>an</strong>se. Dousma-dousma b<strong>an</strong>n s<strong>an</strong>t irben d<strong>an</strong><br />

Gonndou<strong>an</strong>a ti pe vinn enn sivilizasion kadna. Sekirite ti<br />

vinn biznes pli serye. Partou ti koum<strong>an</strong>s ena lapolis<br />

paralel. Problem la ti pe koum<strong>an</strong>s enfiltre d<strong>an</strong> lavi vilaz.<br />

Mem parmi b<strong>an</strong>n disip krwas<strong>an</strong>s global ti koum<strong>an</strong>s ena<br />

lavwa ki ti pe dir ki ti bizen solidarite pou <strong>an</strong>pes sosiete<br />

eklate. Me d<strong>an</strong> Konsey Nasional Devlopm<strong>an</strong> Ekonomik,<br />

G<strong>an</strong>ga ek so lekip ti p<strong>an</strong>se ki b<strong>an</strong>n problem sosial zot ti<br />

pasaze e ki k<strong>an</strong> vites devlopm<strong>an</strong> tap plen b<strong>an</strong>n problem<br />

la ti pou disparet par zotmem.<br />

D<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a <strong>an</strong>dire l<strong>an</strong>atir ti finn vinn pagla. K<strong>an</strong><br />

sezon lapli ti arive se soley ki ti pe fonn koltar; b<strong>an</strong>n<br />

tirbil<strong>an</strong>s klimatik ti pe vinn move kalite feros; b<strong>an</strong>n<br />

maladi etr<strong>an</strong>z ti pe kas leren popilasion. D<strong>an</strong> vilaz,<br />

partou-partou ti ena servis pou dim<strong>an</strong>n Konntou pardon;<br />

d<strong>an</strong> lavil ti ena trwa kalite reaksion. Mazorite ti telm<strong>an</strong><br />

d<strong>an</strong> pens ki, kouma zombi, zot ti pe kontinie trenn-trenn<br />

zot lipie lor s<strong>an</strong>tie trase d<strong>an</strong> routinn; ti ena b<strong>an</strong>n<br />

teknisien ki ti pe rod solision d<strong>an</strong> siy<strong>an</strong>s ek teknolozi;<br />

apre ti ena enn minorite ki ti p<strong>an</strong>se ki ti bizen env<strong>an</strong>t enn<br />

nouvo sivilizasion ki baze lor pr<strong>an</strong>-kont ek partaz. Bien<br />

tigit dimoun ti pe pr<strong>an</strong> zot kont me zot ti teti. Zot pa ti<br />

dekouraze malgre ki zot ti pe pas par boukou difikilte.<br />

160


Zot ti sir zot ti ena rezon. Polision, debal<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ekolozik<br />

pa ti pou diminie. Okontrer.<br />

Donk Mouvm<strong>an</strong> Pou Nouvo Lavi (MNL) okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ti<br />

enn ti group. Detrwa dimoun bien aktif ti kone<br />

ekzaktem<strong>an</strong> seki ti bizen fer pou mark pwen, fer dimoun<br />

pr<strong>an</strong> konsi<strong>an</strong>s, donn ti sok sikolozik. B<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong><br />

ekonomik ek politik pa ti pe pr<strong>an</strong> zot kont parski detrwa<br />

latet brile pa ti pou <strong>an</strong>pes tren devlopm<strong>an</strong> kontinie so<br />

lamars ver lavenir lasie ek beton.<br />

Mem lepok ti ena enn lot mouvm<strong>an</strong>, enn mouvm<strong>an</strong> pou<br />

globaliz prodiksion materyalis. B<strong>an</strong>n responsab ekonomik<br />

ek politik, G<strong>an</strong>ga div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong>, ti pe r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> sa jalsa la<br />

plen-plen. Pa ti bizen get div<strong>an</strong>-deryer. Nek ti ena pou<br />

bes latet fonse. B<strong>an</strong>n diskour ti pe promet bienet, konfor,<br />

zwis<strong>an</strong>s, zwis<strong>an</strong>s ek <strong>an</strong>kor zwis<strong>an</strong>s. Pa ti m<strong>an</strong>ti ditou.<br />

Larises materyel d<strong>an</strong> Gonndou<strong>an</strong>a ti pre pou tous lesiel.<br />

Bilding ti pe met paryaz ar bilding, lotorout ti pe met<br />

paryaz ar lotorout, beton ti pe met paryaz ar goudron lor<br />

fl<strong>an</strong> montagn, zako ti pe met paryaz ar zako. Zot ti pre<br />

pou asfalte lesiel. Parfwa k<strong>an</strong> li ti pe get tousa grimas la,<br />

Konntou ti pe gagn mari traka. Li ti per ki so ti badinaz<br />

fini d<strong>an</strong> trazedi. Gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> dada ti pe vinn pagla.<br />

Amizir let<strong>an</strong> pase popilarite Mouvm<strong>an</strong> Pou Nouvo Lavi<br />

(MNL) ti pe gr<strong>an</strong>di so lenfli<strong>an</strong>s parski krwas<strong>an</strong>s<br />

ekonomik, m<strong>an</strong>ier ki ti pe deroule, ti pe <strong>an</strong>pwazonn lavi<br />

sosial, amenn pli gr<strong>an</strong> fristrasion. Souv<strong>an</strong>-souv<strong>an</strong> enn ti<br />

ensid<strong>an</strong> ousa aksid<strong>an</strong> ti provok boulversm<strong>an</strong> ek viol<strong>an</strong>s e<br />

Rayot Younit ti bizen entervenir pou <strong>an</strong>pes sitiasion<br />

dezenere. B<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> MNL ti viv ar lepep kouma<br />

pwason d<strong>an</strong> dilo e zot mesaz ti kler. Sak evennm<strong>an</strong> ti pe<br />

donn zot enpe plis rezon. Trouve ki dimoun ti plen ar enn<br />

sitiasion kot zot ti d<strong>an</strong> nwar toult<strong>an</strong>, kot zot nepli ti<br />

161


konpr<strong>an</strong> kouma lavi la ti pe deroule. B<strong>an</strong>n zom ti pe<br />

grogne, m<strong>an</strong>ga kont zot prop sor me bien vit zot ti pe<br />

gagn zot konsolasion d<strong>an</strong> klib ek d<strong>an</strong> bar. B<strong>an</strong>n fam ki ti<br />

bizen tini lam<strong>an</strong>s pwalon toult<strong>an</strong>, ki pa ti kapav al d<strong>an</strong><br />

klib ousa bar pou bliye traka, ti pe koum<strong>an</strong>s rod enn sime<br />

sorti pa zis pou ennsel me pou mari ek z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, pou fami,<br />

pou vwazen. Partou-partou b<strong>an</strong>n fam ti pe koum<strong>an</strong>s form<br />

b<strong>an</strong>n ti korperativ pou kapav komersializ zot prodwi,<br />

org<strong>an</strong>iz gardri pou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, okip sekirite fami. Tousa ti pe<br />

fer <strong>an</strong>deor kontrol zom ki ti enkapab imazinn enn lot<br />

kalite lavi apart seki zot ti abitie viv.<br />

Difisil pou dir si mazisien-artis Konntou ti program<br />

Gonndou<strong>an</strong>a so devlopm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> sa m<strong>an</strong>ier la ousa si li ti<br />

pe apr<strong>an</strong>n par expery<strong>an</strong>s me seki kler se ki depi d<strong>an</strong> v<strong>an</strong>t<br />

<strong>an</strong>sien nouvo ti pe ne. Ti ariv enn mom<strong>an</strong> kot ti ena de<br />

kalite lavi ti pe deroule <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Andire ki roulm<strong>an</strong> ki<br />

ti may Jamouna d<strong>an</strong> so l<strong>an</strong>grenaz ti pre pou devid so<br />

bobinn, ki so tifi ki ti fer serm<strong>an</strong> pou v<strong>an</strong>z soufr<strong>an</strong>s so<br />

mama ti pe apiy pl<strong>an</strong>s pou bobinn la devide net lor vites.<br />

Me <strong>an</strong>verite roulm<strong>an</strong> ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> faz <strong>an</strong>tiroulm<strong>an</strong>;<br />

krwas<strong>an</strong>s ti kouma enn moter ki ti pe tourn for-for d<strong>an</strong><br />

s<strong>an</strong>s kontrer. Li ti pe prodir for-for tou seki pa ti bizen. So<br />

negatif ti pe bwar so pozitif. Ladrog ti pr<strong>an</strong> plas dipendiber;<br />

fer labous dou ti pr<strong>an</strong> plas merit; stres ti pr<strong>an</strong> plas<br />

serenite. Amizir ki b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong> devlopm<strong>an</strong> Konsey Nasional<br />

Devlopm<strong>an</strong> Ekonomik (KNDE) ti pe raport zoli fri pou enn<br />

ti group, b<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>ifestasion org<strong>an</strong>ize par MNL ti pe atir<br />

b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> lafoul. Parfwa zot ti pe mem obliz KNDE<br />

azourn zot travay. Olie zwis<strong>an</strong>s ek <strong>an</strong>kor zwis<strong>an</strong>s ti pe<br />

ena partou fristrasion ek <strong>an</strong>kor fristrasion.<br />

Pou G<strong>an</strong>ga ti bizen plis disiplinn. Ti bizen ki lapolis fer so<br />

travay. Detrwa latet brile pa ti kapav <strong>an</strong>pes lim<strong>an</strong>ite<br />

devlope. Enn swar li ti pe get niouz lor televizion. Ti ena<br />

162


enn lamars pasifik b<strong>an</strong>n gay. B<strong>an</strong>n homo ek lesbienn ti<br />

gagn soutien MNL. Ala solision li ti p<strong>an</strong>se. Montre ki MNL<br />

ti pe soutir b<strong>an</strong>n deprave, b<strong>an</strong>n devergonde. Enn zafer ti<br />

donn li sok. Li pa ti'le kwar so lizie. Devi ti parmi b<strong>an</strong>n<br />

diriz<strong>an</strong> ki ti pe mars div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong>. Enposib! So Devi pa ti<br />

kapav enn lesbienn. Li ti telefonn Devi toutswit. Nilou ti<br />

reponn. Devi pa ti la. Pou kasiet so prop fristrasion li dir<br />

ki li ti telefone pou dim<strong>an</strong>n zot si li ti kapav vinn get zot<br />

Dim<strong>an</strong>s ki ti pe vini.<br />

De zour pli tar G<strong>an</strong>ga ti debark kot Nilou. Dernie fwa zot<br />

ti zwenn ti pou l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> zot papa. Tou dimoun ti la pou<br />

enn dine d<strong>an</strong> lentimite.<br />

Nilou ek Prem ti fer tou pou ki zot lavi maryaz pas bien.<br />

Zot toulede pa ti ole fer mem erer ki zot par<strong>an</strong>. Kouma<br />

toulede ti profeser lekol primer e donk zot ti bizen sorti<br />

boner gramaten pou al travay e retourn ase tar d<strong>an</strong><br />

t<strong>an</strong>to, zot ti partaz tou travay d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>. Zot ti konpr<strong>an</strong><br />

osi ki fale zame pr<strong>an</strong> lamour pou lamone kont<strong>an</strong>, ki pou<br />

fer lamour dire ti bizen swagn li, pr<strong>an</strong> li kont. Zot ti<br />

apr<strong>an</strong>n viv kouma amoure malgre plis ki ven-t<strong>an</strong> maryaz.<br />

Prem ti ena enn karakter kalm. Par kont Nilou ti lekontrer<br />

ar so karakter petar. Me kouma petar li ti alim vit e tengn<br />

vit. K<strong>an</strong> zot dispite, biz-biz pa dire lont<strong>an</strong>. Bien vit enn<br />

sourir, enn ti kares, enn ti parol dou ti reamenn lakorite.<br />

Zot de tifi ki ti bien difer<strong>an</strong> ti ena enn zafer <strong>an</strong>komen. Zot<br />

ti konn valer lamour.<br />

Kouma ti ena enpe let<strong>an</strong> av<strong>an</strong> dine e ki Prem ek Nilou ti<br />

d<strong>an</strong> lakwizinn, G<strong>an</strong>ga dim<strong>an</strong>n so de nies si zot pou vinn<br />

ar li al plonz enn kou d<strong>an</strong> dilo lamer. Sh<strong>an</strong>ti pa ti bien<br />

parski li ti gripe me Devi ti sot lor sa s<strong>an</strong>s la pou li kapav<br />

pas enn ti mom<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam ar so t<strong>an</strong>tinn. G<strong>an</strong>ga ek Devi ti<br />

evit laplaz piblik parski Dim<strong>an</strong>s t<strong>an</strong>to normalm<strong>an</strong> ti ena<br />

163


lafoul. Zot ti konn enn ti kwen apel Ti Filao ki pa ti popiler<br />

parski ti ena boukou ros, laf ek oursen me si ou ti mars<br />

<strong>an</strong>viron s<strong>an</strong> pie d<strong>an</strong> dilo ver briz<strong>an</strong> e ou ti get bien kot ou<br />

ti pe met ou lipie, ou ti pou ariv kot enn basen natirel<br />

borde ar ros kot mouvm<strong>an</strong> vag ki ti pe kraze lor briz<strong>an</strong> ti<br />

kre enn lefe zakouzi. T<strong>an</strong>tinn ek nies ti larg zot lekor d<strong>an</strong><br />

dilo e ti les l<strong>an</strong>atir fer so travay. Dilo la ti tied e ti donn<br />

zot enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> biennet koumadir zot ti retourn d<strong>an</strong><br />

v<strong>an</strong>t zot mama. Zot ti kal zot lekor kont parwa zot basen<br />

e ti pe tini <strong>an</strong>plas grasa enn ti mouvm<strong>an</strong> zot lipie. Zot ti<br />

pe blag-blage k<strong>an</strong> enn kou s<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se G<strong>an</strong>ga poz Devi<br />

enn kestion direk.<br />

- To enn lesbienn, Devi?<br />

- Mwa? Non. Kifer?<br />

- To ti d<strong>an</strong> lamars b<strong>an</strong>n gay lot zour la. Mo sir mo ti trouv<br />

twa lor televizion.<br />

- Wi, mo ti ar zot par solidarite.<br />

- Solidarite?<br />

- Wi, solidarite.<br />

- To dakor ar zot?<br />

- Mo kwar ki zot ena drwa viv zot lavi kouma zot kwar li<br />

bon pou zot. Ki nou ete nou pou dir zot kouma zot bizen<br />

viv zot lavi.<br />

- Li pa malsen sa?<br />

- Malsen?<br />

- Wi, malsen.<br />

- Depi k<strong>an</strong> lamour finn vinn malsen?<br />

- Lamour? Devi, pa lamour sa. Lavi devergonde plito!<br />

Devi ti kone ki diskision la pa pou av<strong>an</strong>se. Li ek so<br />

t<strong>an</strong>tinn zot ti lor de pl<strong>an</strong>et sakenn lor so prop orbit. Depi<br />

enn bout let<strong>an</strong> li ti kone ki zour kot zot ti pou bizen met<br />

tou kart lor latab ti pre pou vini. Devi ti enn milit<strong>an</strong>t aktif<br />

d<strong>an</strong> MNL, G<strong>an</strong>ga ti prezid<strong>an</strong>t KNDE. Eski zot lamour ti<br />

pou tini zot <strong>an</strong>sam malgre zot ideolozi ki ti s<strong>an</strong>-pour-s<strong>an</strong><br />

164


difer<strong>an</strong>?<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> dine toulede ti evit net nenport ki koze ki ti kapav<br />

soulev diskision. Nilou ek G<strong>an</strong>ga ti prefer koz lepok<br />

lont<strong>an</strong> av<strong>an</strong> ki enn zour d<strong>an</strong> enn lakrwaze sakenn ti pr<strong>an</strong><br />

enn sime difer<strong>an</strong>. Pou <strong>an</strong>pes konversasion tom net d<strong>an</strong><br />

nostalzi, t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> Prem ti fer enn jok pou fer tou<br />

dimoun riye. K<strong>an</strong> ti ariv ler pou separe, G<strong>an</strong>ga ti <strong>an</strong>bras<br />

zot tou e vinn ver Devi <strong>an</strong> dernie. Devi ti may li for.<br />

G<strong>an</strong>ga ti s<strong>an</strong>ti tristes so nies. Li ti ser li for kont so leker,<br />

kares so seve, <strong>an</strong>bras li lor so fron. Zot toulede ti kone ki<br />

desten ti finn fini fer pl<strong>an</strong> pou separ zot.<br />

TRWAZIEM PARTI<br />

Seki ti arive ti bizen arive. Ti ariv ler pou ki T<strong>an</strong>tinn<br />

G<strong>an</strong>ga ek mwa separe. Tro boukou kiksoz ti pe separ<br />

nou. Pout<strong>an</strong> mo ena boukou lafeksion pou li; boukou<br />

lafeksion, boukou rekones<strong>an</strong>s pou led ki li finn toult<strong>an</strong><br />

donn mwa. Mo kone ki T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga ek Tonton Ralph<br />

konsider mwa enpe kouma zot prop z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Zot finn<br />

mem propoz pou pey tou mo letid iniversiter; peyna ler<br />

ki zot pa avoy kado pou mwa. Mama ena rezon. Zot gat<br />

mwa. Me zot lamour zenere pe touf mwa, <strong>an</strong>pes mwa<br />

vinn seki mo <strong>an</strong>vi deveni. Zot ole mo r<strong>an</strong>t plen-plen d<strong>an</strong><br />

zot lemonn, zot ole koul mwa d<strong>an</strong> moul zot sistem. Si mo<br />

aksepte mo pou materyelm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> bien. Me se pa sa ki<br />

mo <strong>an</strong>vi. Me eski mo kone ki mo <strong>an</strong>vi? Eski li pa d<strong>an</strong>zere<br />

tourn paz brit koumsa, vir ledo ar lepase, dir non<br />

kategorik ar tou krway<strong>an</strong>s, valer ek koutim? D<strong>an</strong>zere pa<br />

d<strong>an</strong>zere, mo finn desid pou les mo entwision gid mo pa.<br />

Mo finn plen ar rezon rezonab! B<strong>an</strong>n dimoun ki dir zot<br />

rezonab pe kraz tou ar zot polision, lager, koripsion,<br />

gaspiyaz, destriksion ek viol<strong>an</strong>s. Bizen efase, refer. Sel<br />

fason pou ki mo kapav vinn seki mo bizen devini. Mo<br />

165


izen dabor kit mo nik familial pou mo kapav vinn seki<br />

mo ole, enn dimoun lib. Lib pou rezet lepase, lib pou sey<br />

nouvo expery<strong>an</strong>s, lib pou fer erer si bizen fer erer pou<br />

apr<strong>an</strong>n.<br />

Mo desizion pou fer papa ek mama soufer, mo kone. Me<br />

se pri ki bizen peye pou mo liberte. Mo liberte bizen pas<br />

av<strong>an</strong> tou. Apre mo finn plen ar zot rom<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> maryaz.<br />

Eski lamour sa, ousa fer kwar, zwe rol? Vre-vre ousa<br />

sinema? " To finn r<strong>an</strong>pli mo lavi, vinn r<strong>an</strong>pli mo nam." "<br />

Mem si dime aret vini, pa bliye enn lot ki twa pa ekziste."<br />

Zot ole fer nou kwar ki zot lamour finn travers vinnsenk<strong>an</strong><br />

lavi maryaz s<strong>an</strong> perdi so rom<strong>an</strong>s. ... Enn lamour<br />

atase. Seki bizen se enn lamour detase. Seki bizen se<br />

liberte, liberte ek <strong>an</strong>kor liberte. Veritab lamour pa kapav<br />

ekziste k<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n menot sosial <strong>an</strong>kor pe amar nou<br />

lekzist<strong>an</strong>s. Lafami, responsabilite sosial, profesionel. Mo<br />

plen, plen, plen. B<strong>an</strong>n ki finn plis f<strong>an</strong>e, finn fer plis ditor,<br />

ki finn ferm liberte, vre lamour d<strong>an</strong> tirwar lakes, zotmem<br />

for-for pe kriye bizen prezerv lafami, b<strong>an</strong>n valer<br />

<strong>an</strong>sestral. Ki valer <strong>an</strong>sestral? Lamizer, martir ki mo<br />

gr<strong>an</strong>mer ti soufer?<br />

T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga dir ki li finn fini v<strong>an</strong>z soufr<strong>an</strong>s Jamouna<br />

me ena Jamouna par tonn partou. D<strong>an</strong> so tourdivwar<br />

fin<strong>an</strong>s ek pouvwar politik li trouv zis dernie lalinn<br />

balenns-shiit. Profi! Dividenn! Deryer tousa Tonton Ralph<br />

ki tini renn. Lot kote MNL pe pietine. Amizir nou<br />

mouvm<strong>an</strong> gr<strong>an</strong>di olie li vinn plis efikas, li pe vinn pli lour,<br />

pli maf, kouma gouni tr<strong>an</strong>pe. B<strong>an</strong>n mam komite<br />

kordinasion pe koz for-for lenport<strong>an</strong>s disiplinn,<br />

s<strong>an</strong>tralizasion. Aster ar kreasion enn sekretarya ek<br />

nominasion enn sekreter-zeneral, birokrasi pe r<strong>an</strong>plas<br />

spont<strong>an</strong>eite ek kreativite. Fini fraternite-sororite ki ti tini<br />

nou <strong>an</strong>sam. Fini solidarite. Aster zot koz disiplinn-<br />

166


efisi<strong>an</strong>s, efisi<strong>an</strong>s-disiplinn. Farouk finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> zwe la.<br />

Depi ki li finn vinn sekreter-zeneral MNL, li finn koum<strong>an</strong>s<br />

devlop reflex administrater, vadire T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga. D<strong>an</strong><br />

tousa, mwa ki finn perdi; mo finn perdi mo Farouk, sa<br />

zom ki ti konn fer mwa voltize d<strong>an</strong> lamour. Nou ti pou<br />

s<strong>an</strong>z lavi. Ler gete, lavi ki finn s<strong>an</strong>z nou. Tou dimoun pe<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> zot ti kazot. Mwa mo refize. Finn ler pou kit<br />

tousa, des<strong>an</strong> ver b<strong>an</strong>n dimoun ki plis d<strong>an</strong> pens, dimoun<br />

ki <strong>an</strong>kor kapav reazir natirelm<strong>an</strong>, ki pa finn fini kabose<br />

par koutim, konv<strong>an</strong>sion ek simagre sosiete. Wi, mo kone<br />

ki mo bizen fer. Ekzaktem<strong>an</strong> ki mo bizen fer. Toult<strong>an</strong> mo<br />

finn t<strong>an</strong>n dir ki ena enn site-ouvriyer ki b<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong><br />

zotmem apel Pl<strong>an</strong>et-de-Senz. Se laba ki nouvo lavi pou<br />

ne. Se d<strong>an</strong> nik dezespwar ki veritab lespwar pou ne. Mo<br />

bizen fer zot aksepte mwa. Si neseser m<strong>an</strong>z lamerd mo<br />

va m<strong>an</strong>z lamerd ar zot.<br />

Mo finn reysi lwe enn godon d<strong>an</strong> enn ti <strong>lakaz</strong>. Mo<br />

propriyeter li enn fam ki so mari finn ab<strong>an</strong>donn li ar so<br />

de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> e finn al viv ar enn fam pli zenn ek pli kler.<br />

Rosemay li d<strong>an</strong> obligasion tir jab par lake pou fer de bout<br />

zwenn. Li travay serv<strong>an</strong>t kot enn dokter d<strong>an</strong> kartie<br />

rezid<strong>an</strong>siel gr<strong>an</strong> dimoun. Li kit <strong>lakaz</strong> bien boner, depoz so<br />

de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> lekol kot zot bizen at<strong>an</strong>n de-zert<strong>an</strong> av<strong>an</strong> lekol<br />

koum<strong>an</strong>se. T<strong>an</strong>to ler li fini travay, li al sers zot leson. Pou<br />

Rosemay enn s<strong>an</strong>s ena lekol ek leson parski li pa ti pou<br />

kone kot pou kit sa de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki li travay. Pou<br />

Rosemay lekol ek leson zot mem zafer ki enn gardri. Li<br />

pa mem kone ki b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la pe fer. Limem li pa konn<br />

ni lir ni ekrir.<br />

Detrwa zour apre ki mo finn vinn res kot Rosemay, ler<br />

mo finn koum<strong>an</strong>s abitie ar de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la mo desid pou<br />

okip zot ledikasion. Sok. Mo gagn sok. Tipol ek Z<strong>an</strong>z<strong>an</strong> ki<br />

d<strong>an</strong> siziem (Tipol pe double) pa konn lir, ekrir ousa konte.<br />

167


Me ki zot fer d<strong>an</strong> lekol ek leson? Mo rapel ti ena dimoun<br />

ki ti pe dir ki ena boukou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki malgre zot al lekol<br />

p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> set, wit <strong>an</strong>, kit lekol s<strong>an</strong> mem ki zot kapav lir,<br />

ekrir ousa konte. Mo ti kwar ki zot ti pe ekzarere. Aster<br />

mo apr<strong>an</strong>n ki d<strong>an</strong> Pl<strong>an</strong>et-de-Senz mazorite dimoun<br />

koumsa. Kouma zot debrouye d<strong>an</strong> enn lemonn kot bizen<br />

konn lir-ekrir pou kapav debat? Kifer sa koumsa?<br />

Exklizion? Ousa zenosid par linnyor<strong>an</strong>s? ... Ki linnyor<strong>an</strong>s?<br />

Okontrer, lekol pa pe reysi koronp zot ar so b<strong>an</strong>n lide<br />

bizar. Zot ena enn proteksion natirel kont polision kiltirel.<br />

Wi, se sa laverite. Vre kiltir liberte pou sort d<strong>an</strong> site<br />

kouma Pl<strong>an</strong>et-de-Senz pou konkerir Gonndou<strong>an</strong>a.<br />

Konntou pa pou kapav bar sa. So rengn pre pou fini. Li<br />

pou zis enn stati d<strong>an</strong> lasapel T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga, enn foto d<strong>an</strong><br />

lasam lapriyer Prem ek Nilou. … Ki mo mama pe fer la?<br />

Kifer souv<strong>an</strong> mo mazinn li?<br />

B<strong>an</strong>n dimoun d<strong>an</strong> site finn koum<strong>an</strong>s aksepte mwa. Mo<br />

sey viv kouma zot. Pa fasil. Mo finn gagn enn travay d<strong>an</strong><br />

lizinn kot laplipar b<strong>an</strong>n tifi ek fam site travay. Bien vit<br />

patron finn dekouver ki mo ena ledikasion e li finn<br />

koum<strong>an</strong>s enteres ar mwa. Mo finn apr<strong>an</strong>n travay la lor<br />

vites e lor vites mo finn koum<strong>an</strong>s org<strong>an</strong>iz mo b<strong>an</strong>n pou<br />

fer louvraz la al vit. Ler patron ofer mwa pos<br />

soupervayzer mo ezite parski mo pa'le mo b<strong>an</strong>n koleg<br />

s<strong>an</strong>ti ki mo pe mont lor zot latet. Mo finn dim<strong>an</strong>n zot ki<br />

zot p<strong>an</strong>se e zot finn dim<strong>an</strong>n mwa aksepte parski lerla mo<br />

pou kapav def<strong>an</strong>n zot pli bien. Mo finn reorg<strong>an</strong>iz travay<br />

mo b<strong>an</strong>n. Nou travay plis me nou gagn plis. Me k<strong>an</strong><br />

patron dir mwa pr<strong>an</strong> enn travay biro pou org<strong>an</strong>iz travay<br />

b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n mo prefer refize parski mo kone ki<br />

lerla mo pou pr<strong>an</strong> sime T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga. Deza asterlamem<br />

mo s<strong>an</strong>ti ki mo finn vinn enn pion d<strong>an</strong> lame patron enn<br />

kote ek enn pion d<strong>an</strong> lame mo prop koleg ki servi mwa<br />

pou zot lentere. ... Pez nene bwar dilwil, mo bizen travay<br />

pou mo bouse m<strong>an</strong>ze.<br />

168


Dimoun d<strong>an</strong> site konn amize. Zot lamizik kouma zot<br />

d<strong>an</strong>se swiv kad<strong>an</strong>s natirel mouvm<strong>an</strong> lavi, eklat timidite ki<br />

sivilizasion ipokrit finn fons d<strong>an</strong> nou kr<strong>an</strong>n. Souv<strong>an</strong>defwa<br />

zot envit mwa s<strong>an</strong>t ar zot. Nou finn mont enn ti lorkes e<br />

mo pe montre zot seki mwa mo finn apr<strong>an</strong>n d<strong>an</strong><br />

konservatwar. Bien vit zot pou depas mwa. Zot<br />

lenteliz<strong>an</strong>s mizikal natirel permet zot absorb nouvo lide<br />

vit s<strong>an</strong> perdi zot freser. Kouma zot fer sa?<br />

Nou finn gagn envitasion pou zwe d<strong>an</strong> fennsifer. B<strong>an</strong>n<br />

org<strong>an</strong>izater finn ofer enn bon fiz. Nou pe gagn popilarite<br />

parski nou lamizik difer<strong>an</strong>. Ena dalon d<strong>an</strong> lorkes ki kwar<br />

ki nou bizen ris enpe d<strong>an</strong>sez d<strong>an</strong> nou lekip. Piblik kont<strong>an</strong><br />

sa. Ler mo dir zot ki li pa enn bon lide parski nou bizen<br />

abitie nou piblik ekout lamizik ek parol olie get mamzel<br />

bouz waya, zot mekont<strong>an</strong>. Erik mem dir mwa <strong>an</strong>fout<strong>an</strong> ki<br />

lepep bizen nisa, pa mesaz d<strong>an</strong> zoli <strong>an</strong>balaz. Me kouma<br />

mazorite dakor ar mwa diskision finn aret <strong>an</strong>plas. ...<br />

Lafoul finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s, parfwa zot mem s<strong>an</strong>t<br />

<strong>an</strong>sam ar nou. K<strong>an</strong> nou s<strong>an</strong>t s<strong>an</strong>te lagam zot d<strong>an</strong>se.<br />

Kour<strong>an</strong> pas bien <strong>an</strong>t nou ek nou piblik. Apre fet ki<br />

problem finn lev latet. Zilber ek Kolo ki mel<strong>an</strong>z mas ar<br />

larak finn dekontrole e ler koum<strong>an</strong>s kas-f<strong>an</strong>n zot dim<strong>an</strong>n<br />

doub par k<strong>an</strong> nou ti tom dakor ki tou reset pou partaze<br />

egal-egal. Zot vinn viol<strong>an</strong> ek vilger e Kolo fons lor mwa<br />

pou bat mwa. S<strong>an</strong>s b<strong>an</strong>n lezot finn tini li, <strong>an</strong>pes li fer so<br />

fraka. Mo sir dime ler li desoule li pou regrete. Bizen dir<br />

b<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m fale pa mel<strong>an</strong>z mas ar lalkol. K<strong>an</strong> zot zis fim<br />

mas zot koul me k<strong>an</strong> zot mel<strong>an</strong>z sa de la zot vinn bebet.<br />

Pie fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> kot laboutik Taikat kouver ar fler. Saler<br />

lete pe donn bal. Preske toulezour v<strong>an</strong>n magazen<br />

ZeroDepo vinn r<strong>an</strong>n vizit d<strong>an</strong> site. B<strong>an</strong>n ki travay pou<br />

169


gagn zot gratifikasion biento. Komers<strong>an</strong> pe tap plen.<br />

Dimoun d<strong>an</strong> site pa kwar d<strong>an</strong> ramas larz<strong>an</strong>. Lamone sorti<br />

pli vit ki li r<strong>an</strong>tre. Tout lazourne gro-gro bafoul larg filwar<br />

lor filwar tapaz mizikal d<strong>an</strong> tou kwen Pl<strong>an</strong>et-de-Senz.<br />

Rosemay dir mwa ki d<strong>an</strong> detrwa mwa v<strong>an</strong>n la pou revini<br />

e sil<strong>an</strong>s pou retourne. D<strong>an</strong> vilaz kot mo'nn gr<strong>an</strong>di dimoun<br />

pa koumsa. B<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>dimoun d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa toult<strong>an</strong> dir ki<br />

bizen fer lekonomi. K<strong>an</strong> gagn enn roupi, dep<strong>an</strong>s<br />

katroven-dis sou e ramas dis sou. Sa li kouma enn<br />

kom<strong>an</strong>nm<strong>an</strong> me isi tou enn lot m<strong>an</strong>ier. T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga ti<br />

pou gagn kriz si li ti vinn viv isi enn sel zour. Me mwa mo<br />

trouv zot korek. Kifer soufer aster pou enn meyer dime<br />

k<strong>an</strong> nou kapav zwir enn meyer zordi.<br />

D<strong>an</strong> Pl<strong>an</strong>et-de-Senz dimoun pa ipokrit. Zot les zot ensten<br />

diriz zot lekzist<strong>an</strong>s. Si zot <strong>an</strong>vi kriye, zot kriye; si zot <strong>an</strong>vi<br />

lev lager, zot lev lager; si zot <strong>an</strong>vi fer malis, zot fer malis.<br />

... Eski zot fer lamour ousa zot fer malis?<br />

Ki pas d<strong>an</strong> latet enn papa fer enn zafer koumsa? Viol so<br />

prop z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Ena enn tifi douz <strong>an</strong> res pre kot nou ki<br />

<strong>an</strong>sent. So papa ki'nn fer sa. Rosemay dir mwa, ler li<br />

trouv mwa soke, ki souv<strong>an</strong> sa arive. Boug la r<strong>an</strong>t <strong>lakaz</strong><br />

soule, trap fam bate e lerla viol z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Ankor viktim<br />

lalkol. Ki kalite lemonn? Si ou fim mas ou al d<strong>an</strong> lazol.<br />

Rom v<strong>an</strong>de d<strong>an</strong> tou kwen lari. Pourt<strong>an</strong> mas kalme fimer,<br />

rom eksit biver.<br />

D<strong>an</strong> Pl<strong>an</strong>et-de-Senz ena b<strong>an</strong>n tr<strong>an</strong>zaksion bizar. Rosemay<br />

dir mwa mo pe vinn tro kirye, ena maler lad<strong>an</strong>. Boukou<br />

zenn pe may d<strong>an</strong> lak ladrog. K<strong>an</strong> zot yenn pr<strong>an</strong> zot, zot<br />

kapav fer krim pou gagn lamone pou enn doz. Fam<br />

kouma zom. Lopital m<strong>an</strong>tal ek prizon r<strong>an</strong>pli ar b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Pl<strong>an</strong>et-de-Senz me b<strong>an</strong>n trafik<strong>an</strong> sorti <strong>an</strong>deor<br />

site. Dimoun d<strong>an</strong> site konn zot. Zis lapolis ki pa kone.<br />

170


Drol! Enn fwa mo finn koz ar detrwa gr<strong>an</strong> dimoun d<strong>an</strong><br />

l<strong>an</strong>drwa pou gete ki kapav fer pou dam pion b<strong>an</strong>n<br />

trafik<strong>an</strong>, farous zot depi site. Nou finn koum<strong>an</strong>s enn<br />

louvraz ar b<strong>an</strong>n zenn; konsiatiz zot lor problem; org<strong>an</strong>iz<br />

aktivite korek ki ed dimoun gagn dinite, aret detrir<br />

zotmem. Nou'nn koum<strong>an</strong>s servi nou s<strong>an</strong>te ek lamizik pou<br />

soutenir mouvm<strong>an</strong> la. Boukou dimoun d<strong>an</strong> site ti pe<br />

felisit nou, <strong>an</strong>kouraz nou. Me pa tou dimoun ki dakor.<br />

Kolo dir ki nou pe mel<strong>an</strong>z lamizik, enn zafer prop, ar<br />

b<strong>an</strong>n zafer malprop. Artis pa bizen fer politik. Pa politik<br />

sa mo dir li. Travay sosial, travay imen. Ler pas ovot li<br />

tousel vot kont. Depi sa li boud ar mwa.<br />

Rosemay ek so de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pa pou la zordi. Zot envite d<strong>an</strong><br />

maryaz d<strong>an</strong> enn ti lavil d<strong>an</strong> les Gonndou<strong>an</strong>a. Enn kouzinn<br />

kote so mama pe marye. Mo pa pou gagn let<strong>an</strong> s<strong>an</strong>ti<br />

solitid. Apre travay mo ena repetision. Mo pou retourn<br />

<strong>lakaz</strong> bien tar. Mo sir ar lafatig kouma mo poz latet mo<br />

pou dormi. ...<br />

Repetision finn pas mari bien. Kolo finn aret boude. Mo<br />

kwar nou finn revinn torsenn.<br />

Enn s<strong>an</strong>s ena zetwal d<strong>an</strong> lesiel. Sinon ti pou difisil trouv<br />

sime. D<strong>an</strong> Pl<strong>an</strong>et-de-Senz ekleraz sime enn lix. Enn fwa<br />

let<strong>an</strong> s<strong>an</strong>z b<strong>an</strong>n l<strong>an</strong>p brile; laplipar let<strong>an</strong> sime touf d<strong>an</strong><br />

nwar. Bizar! Sa loto la koumadir pe swiv mwa. Li'nn aret<br />

zis akote mwa. Laport finn ouver. Miray agos. Pa kapav<br />

sove. Kikenn chombo mwa, bous mo labous. Zot ris mwa<br />

d<strong>an</strong> loto la. Li demar kouma fles. Senk zom maske. Kat<br />

lad<strong>an</strong> bien kosto. Zot finn bayonn mwa, atas mo lame<br />

deryer ledo. Ayo ki pe ariv mwa!<br />

Loto la aret kot enn laplaz lwen ar abitasion. Zot tir mwa<br />

d<strong>an</strong> loto, trenn mwa lor disab, desir mo lenz, met mwa<br />

171


touni. Kat zom tini mwa, kart mo lame-lipie, senkiem la<br />

viol mwa sakenn so tour. Ar enn sereng zot pik pwazon<br />

d<strong>an</strong> mo dis<strong>an</strong>. Ler tour senkiem la vini kikenn dir li, 'Ale<br />

gogot, bour li twa aster, bour to malad d<strong>an</strong> so fes, liki so<br />

mama piten la.' Tou sa finn pas kouma enn kosmar ki<br />

long kouma enn leternite. Mo korde ar douler koutpie lor<br />

mo lekor. Mo t<strong>an</strong>n loto demare. Apre mo nepli rapel<br />

n<strong>an</strong>ye.<br />

Ler mo lizie ouver, mo trouv mwa d<strong>an</strong> enn ti <strong>lakaz</strong> tol, lor<br />

enn matla. Enn madam <strong>an</strong>viron senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> lor enn b<strong>an</strong><br />

pe asiz kot mo latet. Kouma mo lizie ouver li dim<strong>an</strong>n<br />

mwa si mo pou bwar enpe dite. Mo dir li non. Pli tar mo<br />

pou apr<strong>an</strong>n ki ti ariv mwa. Mo ti tom s<strong>an</strong> kones<strong>an</strong>s lor<br />

laplaz koumadir ti finn krisifie mwa. Ton Koulall, madam<br />

la so misie, gramaten ler li ti pe al lapes, ti trouv mwa<br />

s<strong>an</strong> kones<strong>an</strong>s lor laplaz. Li pr<strong>an</strong> so palto pou kasiet mo<br />

touni. Ler li trouve ki mo <strong>an</strong>kor viv<strong>an</strong>, li lev mwa amenn<br />

mwa kot li pou dim<strong>an</strong>n so madam ki pou fer. Eski pou al<br />

lapolis ousa non? Mat<strong>an</strong>t Alice pa fer konfi<strong>an</strong>s lapolis. Li<br />

desid pou okip mwa limem. Kifer? Zame mo pou kone. ...<br />

Ton Koulall ek Mat<strong>an</strong>t Alice finn aksepte ki mo res kot<br />

zot. Mo finn gagn enn ti travay d<strong>an</strong> enn lotel pa lwen ar<br />

vilaz kot nou reste. Me mo pe vinn enn fardo pou tou<br />

dimoun. Pou enn wi, pou enn non, mo tom malad.<br />

Depi plis ki enn mwa mo lor lili lopital. Mo finn gagn enn<br />

malad ki touye s<strong>an</strong> pitie. Senk zom maske finn ponp<br />

pwazon d<strong>an</strong> mo dis<strong>an</strong>. Enn lad<strong>an</strong> apel Kolo, sa mo sir.<br />

Limem dernie ti mont lor mwa. Li ti pe mars ar mafia<br />

ladrog. Mo ler pe aprose. Mo onte pou fer mo par<strong>an</strong> ek<br />

Farouk kone. Av<strong>an</strong> mo tom malad net enn swar mo ti<br />

trouv T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga d<strong>an</strong> lotel kot mo ti pe travay. Mo ti<br />

al kasiet. T<strong>an</strong>tinn G<strong>an</strong>ga ti abiy <strong>an</strong> nwar. Li ti paret vie ek<br />

172


fatige. ... Farouk, to figir, to parfen pa'le kit mwa. ...<br />

Pardonn mwa mo gate. Mo ti desir to poem. Aster mo<br />

bizen rekonstrir li av<strong>an</strong> ki tro tar. ... To'nn r<strong>an</strong>pli mo lavi<br />

kouma ler d<strong>an</strong> mo poumon, kouma soley d<strong>an</strong> lesiel,<br />

kouma lapli <strong>an</strong> Mars … kouma … kouma … kouma rafal<br />

enn siklonn, ... ble lamer kalm. To'nn r<strong>an</strong>pli mo lavi, ...<br />

vinn r<strong>an</strong>pli mo nam. Les mo kont<strong>an</strong> twa, les mo donn twa<br />

mo lamour, les mo ploz d<strong>an</strong> to lazwa, mor d<strong>an</strong> to lebra, …<br />

la toult<strong>an</strong> koste ar twa … Nou res <strong>an</strong>sam pou touzour. ...<br />

Les mo kont<strong>an</strong> twa, <strong>an</strong>kor kont<strong>an</strong> twa … tro tar. Ayo ki<br />

mo finn fer ar mo lavi? Farouk pa ale! Dir mo mama pa<br />

plore, dir papa pa sagren. ...<br />

Dir zot lor Montagn Signo mo ti trouv li. Li ti pe trap lame<br />

Marie-Madeleine. Dir zot Konntou so rengn finn fini.<br />

Zezikri finn revini ... Dim<strong>an</strong>n li ed nou kas roulm<strong>an</strong>.<br />

173


TANTINN TIMI<br />

Pou Rachel, nouvo diya ki pe ekler mo sime ver aswar-lalimier.<br />

AK 1<br />

Sapit 1<br />

DEMANN<br />

Pou tou dimoun d<strong>an</strong> vilaz li ti finn fini tas lor poto. Li ti<br />

fini gagn venntrwa-z<strong>an</strong> e li ti <strong>an</strong>kor viv kot so mama.<br />

Pourt<strong>an</strong> depi laz sez-<strong>an</strong> li ti pe gagn dem<strong>an</strong>n me bien vit<br />

b<strong>an</strong>n pret<strong>an</strong> ti pe fonn. Ti ena mem enn ki ti vinn fer so<br />

dem<strong>an</strong>n me ti marye ar so ti ser. Ti ena boukou palab lor<br />

li. Li ti enn touk perse; so labous s<strong>an</strong>ti pi; so m<strong>an</strong>ier fer<br />

zom degoute … Me laverite, zis Balram ti kone. Sa ti res<br />

zot gr<strong>an</strong> sekre.<br />

Ler Balram ti fer so dem<strong>an</strong>n, tou dimoun ti sir ki li ti pou<br />

frek<strong>an</strong>te de ou trwa fwa e lerla ti pou kas bag. Non. Li ti<br />

frek<strong>an</strong>te enn fwa par semenn, de fwa par semenn, enn<br />

semenn net. S<strong>an</strong>nkoutla d<strong>an</strong> vilaz ena ti koum<strong>an</strong>s dir ki<br />

Balram ti garrdamaj. Ena ti dir ‘garrdamde'. Sirm<strong>an</strong> li ti<br />

enn nwar touni ki ti pe rod enn bout ar so boper ki, tou<br />

dimoun kone, ti bien posede. Seki zot pa ti kone se ki <strong>an</strong>t<br />

Timi ek Balram ti ena enn mazik ki ti pe atas zot <strong>an</strong>sam.<br />

Rom<strong>an</strong>s li pa ti ekziste zis d<strong>an</strong> fim 'meriken'. Enn lot<br />

zafer zot pa ti kone. Papa Timi pa ti fer Balram konfi<strong>an</strong>s<br />

ditou e ti aksepte li parski so tifi ti tas lor poto. Akoz<br />

kiafer li ti aksepte 'sa voryen la'.<br />

Timi ti enn ti fam bien popiler d<strong>an</strong> vilaz. Li ti kont<strong>an</strong> r<strong>an</strong>n<br />

174


servis. D<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> so par<strong>an</strong> limem ti pe fer tou. Kouma so<br />

mama ti malad-malad, li ti bien vit vinn sef: gete ki<br />

komision bizen aste sak mwa e ki bizen kwi toulezour; ki<br />

bazar bizen fer sak semenn; toulezour limem ti prepar<br />

dilo so pou so papa lav so lipie d<strong>an</strong> bake; servi li so<br />

m<strong>an</strong>ze. So vre nom ti Lachimi. Lachimi ti vinn Timi parski<br />

dimoun kont<strong>an</strong> fer lekonomi koze e zot ena rezon. So ti<br />

ser ek ti frer ti apel li Appa Timi pou montre respe pou<br />

enn gr<strong>an</strong> ser. B<strong>an</strong>n lezot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> vilaz ti apel li T<strong>an</strong>tinn<br />

Timi. Ena ki ti apel li T<strong>an</strong>tinn Appa Timi parski zot pa ti<br />

realize ki 'appa' li ti enn mo spesial ki ti frer ek ser ti<br />

servi pou montre respe pou enn gr<strong>an</strong> ser.<br />

Balram so kote ti ena pre tr<strong>an</strong>nsenk-<strong>an</strong> e d<strong>an</strong> so vilaz,<br />

Hamlet, ki ti <strong>an</strong>viron dis mil depi vilaz Lermitaz kot Timi<br />

ti reste, li ti ena repitasion akter d<strong>an</strong> natak ek s<strong>an</strong>ter d<strong>an</strong><br />

gamat. Kouma li ti zoli garson e so tal<strong>an</strong> akter-s<strong>an</strong>ter ti<br />

bien apresie, li ti pe <strong>an</strong>t rev sekre boukou zennfi. Me li ti<br />

deside ki li ti pou marye <strong>an</strong>deor so vilaz parski d<strong>an</strong><br />

Hamlet tou dimoun ti kouma fami ou preske.<br />

Balram, pa kone kifer, rapel enn regar zennfi ki li ti<br />

krwaze set-wit-<strong>an</strong> pli av<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn maryaz. Enn tifi kenzsez-<strong>an</strong><br />

gos-gos d<strong>an</strong> so sari ki klerm<strong>an</strong> li ti mete premie<br />

fwa. Andire li ti per so lipie may d<strong>an</strong> so lenz. Pou dimoun<br />

k<strong>an</strong> enn tifi koum<strong>an</strong>s met sari, sa li ti enn sign ki so<br />

par<strong>an</strong> ti p<strong>an</strong>se ki li ti finn pare pou maryaz. Me pou<br />

Balram maryaz ti bien-bien lwen d<strong>an</strong> so program. Kouma<br />

mous dimiel li ti pe gout nektar d<strong>an</strong> toutsort kalite fler.<br />

D<strong>an</strong> so l<strong>an</strong>gaz zom li ti kont<strong>an</strong> dir: kifer nouri vas si<br />

kapav bwar dile par kar? Me souvenir enn regar gos-gos<br />

d<strong>an</strong> premie sari ti kol d<strong>an</strong> so memwar.<br />

Enn gramaten apre enn l<strong>an</strong>wit s<strong>an</strong> somey, li ti al get enn<br />

vie t<strong>an</strong>tinn d<strong>an</strong> vilaz Hamlet pou dir li rod enn bon tifi<br />

175


pou li parski li ti'a kont<strong>an</strong> marye. Me li ti ole kikenn ki pa<br />

viv d<strong>an</strong> Hamlet ousa tro pre ar vilaz la. Rod kote<br />

Lapoudor, Bonnvenn, Lermitaz, Mapou, Kotez, Gr<strong>an</strong>gob.<br />

- D<strong>an</strong> Lermitaz ena enn tifi ... li ena enpe laz. Pa kone si<br />

to pou kont<strong>an</strong>. Bon fami me enpe tabardenn, garson<br />

m<strong>an</strong>ke. Enpe fami ar mwa.<br />

Vie t<strong>an</strong>tinn ti dres papie pou 'al get tifi' e se koumsa ki<br />

Balram ti retrouv regar ki ti perdi d<strong>an</strong> brouyar let<strong>an</strong><br />

p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> set-wit-<strong>an</strong>.<br />

Lor vites fami de kote ti tom dakor. Fami Balram ti<br />

soulaze. Zot ti bien per ki akoz so lavi ki li ti pe amene, li<br />

ti kapav zwenn tase ar enn fam ki ti pou fer fami gagn<br />

onte. Kote Timi ti ena bel soulazm<strong>an</strong>. Zot ti per ki li ti<br />

pou mor vieyfi. Me amizir let<strong>an</strong> pase papa Timi ti<br />

koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ti enn tristes e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> enn lafreyer.<br />

Kis<strong>an</strong>nla pou okip <strong>lakaz</strong> k<strong>an</strong> Timi ale? Eski Balram pa ti<br />

pe marye akoz leritaz ki so madam ti pou gagne k<strong>an</strong> so<br />

papa mor? Bolom la ti vadire lor labrez. Akoz samem ler<br />

Balram ti koz maryaz sivil li ti kont. Pa bizen maryaz sivil.<br />

Pa neseser. Me Timi ek Balram ti bien deside pou fer<br />

maryaz sivil apre maryaz relizie, s<strong>an</strong> les personn kone.<br />

Pa ti fer enn gr<strong>an</strong> maryaz. Apre maryaz, Balram ti al viv<br />

d<strong>an</strong> vilaz Kotez ki ti lamwatie dist<strong>an</strong>s <strong>an</strong>t Lermitaz ek<br />

Hamlet. Balram ti ena enn teren apepre enn arp<strong>an</strong> lor<br />

lekel li ti konstrir enn ti <strong>lakaz</strong> de lasam, enn godon, plis<br />

lavar<strong>an</strong>g. Lakwizinn ek lasamben ti detase e latrinn ti<br />

lwen ar <strong>lakaz</strong> d<strong>an</strong> enn kwen d<strong>an</strong> fon lakour. Timi ti<br />

dim<strong>an</strong>n li fer ar<strong>an</strong>z enn lekiri pou nouri kabri ek enn<br />

poulaye. Timi ek Balram ti bien deside pou okip zot later<br />

pou ki li nouri zot ek z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti pou vini.<br />

Apart lelvaz ek pl<strong>an</strong>tasion Balram ti pe kontinie s<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

gamat. K<strong>an</strong> zot ti fek marye parfwa Timi ti pe akonpagn li<br />

176


me ler z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti koum<strong>an</strong>s vini Balram ti pe ale tousel<br />

ziska zour k<strong>an</strong> li ti deside pou sed so plas b<strong>an</strong>n pli zenn<br />

ki ti pe lev latet. D<strong>an</strong> di-z<strong>an</strong> maryaz zot ti gagn senk<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ( trwa garson ek de tifi). Zot ti p<strong>an</strong>se ki senk ase<br />

e zot ti desid pou pratik familipl<strong>an</strong>ing ki ti fek r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

pei.<br />

Sapit 2<br />

BANN ZANFAN<br />

Dis premie l<strong>an</strong>e maryaz ti pase s<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> problem. Lavi ti<br />

difisil. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti pe vini enn deryer lot. Ti bizen<br />

gr<strong>an</strong>di <strong>lakaz</strong>, azout lasam pou b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Lot kote<br />

papa Timi ti refiz ed so tifi parski li ti dezobeir. Ti dir li pa<br />

marye sivil. Me Balram ek Timi ti deside ki zot pa pou tal<br />

lame. Zot ti swazir sime liberte ler zot ti desid pou r<strong>an</strong>z<br />

zot <strong>lakaz</strong> lwen depi Hamlet ousa Lermitaz. Zot pa ti'le ki<br />

fami fouraye me pou sa ti ena enn pri pou peye. Ti bizen<br />

apr<strong>an</strong>n debrouy tousel. Me d<strong>an</strong> vilaz Kotez 'si ti ena<br />

vwazen ki ti pou galoupe vini ler zot t<strong>an</strong>de ki ena difikilte.<br />

Trwa garson ti vinn enn deryer lot e lerla de tifi ti swiv.<br />

Zot premie garson, Tamby, ti foto so papa me ler get bien<br />

d<strong>an</strong> so regar ti ena douser so mama. Depi bien zenn li ti<br />

kont<strong>an</strong> desine. Kouma li ti gagn enn ti s<strong>an</strong>s li ti desine;<br />

desinn lor later ar enn baton balie; desinn lor lardwaz, lor<br />

papie; parfwa li ti kont<strong>an</strong> larg so lekor lor lerb d<strong>an</strong> karo,<br />

get lesiel e desinn sat, lisien, kabri, zwazo ar b<strong>an</strong>n<br />

kalaminndas niaz. D<strong>an</strong> lekol li ti pe debrouye me bien vit<br />

li ti perdi kons<strong>an</strong>trasion. Li ti trouv matematik bien r<strong>an</strong>n.<br />

Me p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> brek limem ti plis aktif d<strong>an</strong> lakour lekol.<br />

Samy li, li ti kontrer Tamby. Disipline, pratik, metodik. Li<br />

ti vinn fierte so papa. Li ti toult<strong>an</strong> premie d<strong>an</strong> klas. Apart<br />

devwar lekol ek travay <strong>lakaz</strong> li pa ti enterese ar n<strong>an</strong>ye. Li<br />

177


ti kone k<strong>an</strong> bizen sem lagren, k<strong>an</strong> bizen tr<strong>an</strong>spl<strong>an</strong>te, k<strong>an</strong><br />

bizen rekolte; li ti konn netway lekiri, tir dile ar kabri; li ti<br />

mem donn so mama koudme d<strong>an</strong> lakwizinn, okip ti baba.<br />

Li ti vinn lebra drwat so par<strong>an</strong>.<br />

K<strong>an</strong> Ramou ti ne Balram ek Timi ti gagn enn ti desepsion.<br />

Zot ti dekouyone kouma koze la ti dir parski zot ti sir zot<br />

ti pou gagn enn tifi. Balram sirtou ti <strong>an</strong>vi enn tifi. Andire<br />

depi li ti baba Ramou ti s<strong>an</strong>ti ki li ti enn endezirab e li ti<br />

gr<strong>an</strong>di enn lot fason. Li ti toult<strong>an</strong> tousel, kapon-kapon,<br />

tris-tris. Samy ti profit so febles. Pa Tamby. Tamby ti<br />

sagren li. Katriyem groses ti amenn Balram so Luxmi.<br />

Enn bote tifi; enn bon mel<strong>an</strong>z eleg<strong>an</strong>s Balram ek feminite<br />

Timi. Zot ti donn li nom Ramba. Kamla so nes<strong>an</strong>s ti enn<br />

aksid<strong>an</strong>. Personn pa ti'le li me li ti vini. Enpe kouma<br />

Ramou li ti kont<strong>an</strong> bat karte ar lezot e parfwa ar Ramou<br />

me pli souv<strong>an</strong> tousel li ti pe zwe ar b<strong>an</strong>n personaz<br />

imaziner ki ti peple so latet.<br />

D<strong>an</strong> tou so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Timi ti plis sagren Tamby ki ti bien<br />

frazil. Pa so las<strong>an</strong>te. Me pou enn wi, pou enn non so<br />

gargoulet kase. Li ti move kalite s<strong>an</strong>sib. Timi ti per ki so<br />

garson les bouldozer lavi kraz li. Kifer li pa ti kouma so ti<br />

frer Samy ki, kouma H<strong>an</strong>oum<strong>an</strong>, ti kapav lev montagn?<br />

Pa kapav fer n<strong>an</strong>ye. Sakenn so desten.<br />

Malgre zot difer<strong>an</strong>s, fami Timi-Balram ti ini par lamour<br />

<strong>an</strong>t par<strong>an</strong>, lamour par<strong>an</strong> pou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pou par<strong>an</strong><br />

ek lamour <strong>an</strong>t z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Tonbe-leve zot ti <strong>an</strong>sam.<br />

Travay zame ti fer Timi ek Balram per. Zot ti arp<strong>an</strong> later ti<br />

pe donn bel r<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>. Balram ti kont<strong>an</strong> sey nouvo lide.<br />

Kouma ti ena enn ti larivier, larivier Bonnvenn dimoun ti<br />

apel li, ki ti pas lor balizaz so teren, dilo zame ti enn<br />

problem. Li ti fouy enn k<strong>an</strong>tite ti k<strong>an</strong>al pou fer dilo r<strong>an</strong>t<br />

178


enpe partou d<strong>an</strong> so pl<strong>an</strong>tasion e d<strong>an</strong> enn l<strong>an</strong>drwa bien<br />

s<strong>an</strong>tral li ti fer enn gr<strong>an</strong> basen e d<strong>an</strong> so basen ti ena bred<br />

kreson, bred sonz ek tilapia. Ler li ti pe r<strong>an</strong>z k<strong>an</strong>al ek<br />

basen dimoun ti dekonsey li parski moustik ti pou donn<br />

bal. Balram ti t<strong>an</strong>de ki tilapia kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>z moustik. Li ti<br />

desid pou met detrwa tilapia d<strong>an</strong> so basen sonz ek<br />

kreson. Zot ti peple kouma mirak e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> ti nouri<br />

kreson ek sonz ar fertiliz<strong>an</strong> natirel. Souv<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n k<strong>an</strong>ar<br />

d<strong>an</strong> lakour ti vinn azout zot bout. Li ti lir parla ki vas ki<br />

ekout lamizik donn meyer r<strong>an</strong>nm<strong>an</strong> dile. Si bon pou vas<br />

kifer pa seye ar kabri? Li ti konekte enn vie oparler ar so<br />

radio e tou seki dimoun ekoute kabri 'si ti t<strong>an</strong>de. Zame<br />

personn pa ti reysi kone ki lefe ti ete me zame bouk,<br />

kabri ek zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti proteste. K<strong>an</strong> Balram ti pe fer so<br />

b<strong>an</strong>n expery<strong>an</strong>s, Timi, sourir kasiet lor lalev ti pe yam li<br />

depi lwen. Li ti kone ki so bonom ti enpe drol e kikfwa<br />

akoz sa so latasm<strong>an</strong> pou Balram ti for kouma labaka.<br />

Zot pl<strong>an</strong>tasion ti pe raport bien. Malgre dep<strong>an</strong>s ti pe<br />

ogm<strong>an</strong>te, sirtou k<strong>an</strong> Tamby ek Samy enn deryer lot ti fini<br />

lekol primer pou al kolez, zot ti kapav fer fas. Ti ena so<br />

bont<strong>an</strong> ek so movet<strong>an</strong>; ti ena ler k<strong>an</strong> ti bizen ris jab par<br />

lake me zot ti toult<strong>an</strong> gard latet <strong>an</strong>deor dilo. Balram ti<br />

aste enn v<strong>an</strong>n pa zis pou al livre mars<strong>an</strong>diz me osi pou<br />

aste <strong>an</strong>gre <strong>an</strong> gro <strong>an</strong>vil e rev<strong>an</strong>n <strong>an</strong> detay ar b<strong>an</strong>n ti<br />

pl<strong>an</strong>ter. Anplis li ti koum<strong>an</strong>s aste prodwi lezot pl<strong>an</strong>ter pou<br />

al livre ark<strong>an</strong>ter <strong>an</strong>vil. Li ti enn gr<strong>an</strong> debrouyar. Atraver<br />

so b<strong>an</strong>n kontak li ti reysi gagn enn latab d<strong>an</strong> bazar pou<br />

v<strong>an</strong>n so legim, poul, dizef ek lavi<strong>an</strong>n kabri. Lepok konze<br />

so de garson ti pe al ar li <strong>an</strong>vil. Samy ti d<strong>an</strong> so pla me<br />

Tamby ti onte ki so b<strong>an</strong>n kamarad kolez kapav trouv li e<br />

apel li mars<strong>an</strong> bred. Li ti toult<strong>an</strong> gos-gos e ti profit sak<br />

lokazion ki li ti gagne pou pa al <strong>an</strong>vil.<br />

Me enn Samdi swar Timi ek Balram ti gagn sok. D<strong>an</strong><br />

Kotez k<strong>an</strong> ena enn maryaz d<strong>an</strong> enn fami tou dimoun<br />

179


envite d<strong>an</strong> gamat ki deroule lavey maryaz. Sa Samdi<br />

swar la fami Timi-Balram net ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> v<strong>an</strong>n pou al d<strong>an</strong><br />

gamat. Depi lont<strong>an</strong> Balram ti aret s<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> gamat me<br />

t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> k<strong>an</strong> let<strong>an</strong> permet, li ti kont<strong>an</strong> bat enn kare pou<br />

replonz d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s. M<strong>an</strong>ier zwe lamizik ti finn bien<br />

s<strong>an</strong>ze; b<strong>an</strong>n nouvo enstrim<strong>an</strong> ti pe avoy <strong>an</strong>sien d<strong>an</strong><br />

godam; nepli ti ena zom degize <strong>an</strong> fam; s<strong>an</strong>tez fam,<br />

d<strong>an</strong>sez fam ti pe r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> kiltir for-for. Sa swar la<br />

l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s ti extra. Enn kou, s<strong>an</strong> at<strong>an</strong>n, enn ti garson<br />

<strong>an</strong>viron kenz-<strong>an</strong> dibout div<strong>an</strong> mikro; lorkes koum<strong>an</strong>s zwe<br />

e enn lavwa velour <strong>an</strong>vlop zot tou. Timi ek Balram ti kwar<br />

zot pe reve. Limem sa? Wi, Tamby ti pe s<strong>an</strong>t enn s<strong>an</strong>te<br />

ritme e vit tou dimoun ti koum<strong>an</strong>s tap lame pou donn<br />

lagam. Zot garson timid, lakagn mem parfwa, ti pe met<br />

plis ki s<strong>an</strong> dimoun d<strong>an</strong> lazwa. Piblik ti dim<strong>an</strong>n <strong>an</strong>kor.<br />

Tamby pa ti kil parad.<br />

Sa swar la, lor sime retourn <strong>lakaz</strong>, b<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> ti sey<br />

konn plis lor zot garson me li ti revinn gounga.<br />

Timi ti rapel bien ki ti ariv enn so t<strong>an</strong>tinn ki ti marye ar<br />

enn boug ki ti okip tou zafer limem. Tou dimoun ti pe dir<br />

ki k<strong>an</strong>tite li ti kont<strong>an</strong> so fam. Li pa ti les li fer n<strong>an</strong>ye par<br />

limem. Li ti kontrol tou; li ti diriz tou; so madam pa ti<br />

ena okenn traka. Enn zour mari la ti mor d<strong>an</strong> enn<br />

aksid<strong>an</strong>. Madam la ti koumadir paralize d<strong>an</strong> so lekor, d<strong>an</strong><br />

so lespri. Timi ti deside ki sa zame ti pou ariv li. Akoz sa<br />

li ti pr<strong>an</strong> kont tou seki so mari ti pe fer; li ti mem apr<strong>an</strong>n<br />

kondir v<strong>an</strong>n la. D<strong>an</strong> lavi zame kone! Enn madam lor<br />

vol<strong>an</strong>? Sa ti enn zafer rar sa lepok la. Souv<strong>an</strong> k<strong>an</strong> zot ti<br />

sorti <strong>an</strong>sam pou al d<strong>an</strong> enn fet e ki Balram ki ti kont<strong>an</strong><br />

tap so ti zafer - li ti apel sa m<strong>an</strong>ndou, enn lot mo pou<br />

meksinn - ti gagn enpe konpr<strong>an</strong>, Timi ti pe pr<strong>an</strong> vol<strong>an</strong><br />

pou retourn <strong>lakaz</strong>. Samy ti pou al asiz akote so mama e<br />

Tamby, d<strong>an</strong> siez deryer, ti pou ser so lamaswar telm<strong>an</strong> li<br />

180


ti gagn per. B<strong>an</strong>n lezot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti pou dormi vadire tou<br />

normal. Tamby li, li ti toult<strong>an</strong> per ariv so mama enn<br />

maler.<br />

Erezm<strong>an</strong> ler maler ti koup d<strong>an</strong> zot karo, Timi ti pare pou<br />

fer fas. Balram so las<strong>an</strong>te ti pe koum<strong>an</strong>s lok-loke. D<strong>an</strong> so<br />

fami jabet ti enn maladi erediter. Balram ti pe remarke ki<br />

ler li ti gagn enn dimal li ti tarde pou sek me li pa ti pr<strong>an</strong><br />

kont ziska ki enn zour enn ti dimal ti koum<strong>an</strong>s f<strong>an</strong>e. So<br />

dokter ti dir li ki so lipie ti finn gagn lak<strong>an</strong>grenn. Ti bizen<br />

<strong>an</strong>pit enn lazam. Lor vites ti bizen reorg<strong>an</strong>iz travay.<br />

Kouma Samy pa ti tro enterese ar lekol, so mama ti dir li<br />

okip bazar. Timi li, li ti pou pr<strong>an</strong> plas Balram e Balram ti<br />

pou okip <strong>lakaz</strong> ar led enn serv<strong>an</strong>t ki zot ti deza pe<br />

<strong>an</strong>plwaye. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n zom ki pa ti abitie fer<br />

tr<strong>an</strong>zaksion ar fam ti tike me vit zot ti konpr<strong>an</strong> ki si zot<br />

pa ti fer at<strong>an</strong>sion Madam Balram ti pou ploy zot, met d<strong>an</strong><br />

so boursak. Apartir sa mom<strong>an</strong> la ti ena <strong>an</strong>t zot ek Timi<br />

enn respe partaze. Ena fam ti admir Timi me ti'ena osi ki<br />

ti pe kritik fam ki rod fer kouma zom.<br />

Ler Timi ti gagn kar<strong>an</strong>t-senk-<strong>an</strong> li ti fini vinn enn dimoun<br />

popiler ek enport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so paraz. So repitasion ti pe<br />

vwayaze pou al d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n vilaz vwazen kouma Mapou,<br />

Bonnvenn, Gr<strong>an</strong>gob, Lapoudor, Roster, Melvil,<br />

Mamzelz<strong>an</strong>n, Plato s<strong>an</strong> m<strong>an</strong>sionn Hamlet ek Lermitaz kot<br />

zom kouma fam, vie kouma zenn ti admir li. Boukou<br />

dimoun ti pe deza apel li T<strong>an</strong>tinn Timi.<br />

Si li ti donn Tamby ek Samy boukou let<strong>an</strong> e ti okip zot<br />

bien, akoz so nouvo responsabilite, li pa ti pe kapav okip<br />

Ramou, Ramba ek Kamla. Me erezm<strong>an</strong> pou sa b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la Balram ti d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> e malgre so <strong>an</strong>dikap li ti fer<br />

so bes pou so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>.<br />

181


Sapit 3<br />

LESPAS GRANDI<br />

Apre so letid segonder T<strong>an</strong>by ti <strong>an</strong>vi al liniversite pou<br />

gagn enn degre ki ti pou permet li <strong>an</strong>segne d<strong>an</strong> kolez.<br />

Balram, Timi ek Samy ti dakor pou soutenir li parski<br />

travay ti pe mars bien. Lespas ti pe gr<strong>an</strong>di, Samy ti<br />

kont<strong>an</strong> dir. Mem si Timi-Balram pa ti aste teren otour zot<br />

arp<strong>an</strong>, zot m<strong>an</strong>ier org<strong>an</strong>iz zarden, karo ek lekiri ti permet<br />

ogm<strong>an</strong>t r<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>. Anplis d<strong>an</strong> bazar <strong>an</strong>vil zot ti ena bon<br />

ripitasion; zot mars<strong>an</strong>diz ti bien apresie parski li ti bien<br />

fre; e zot pa ti met lame d<strong>an</strong> lagorz kliy<strong>an</strong>. Samy ti<br />

apr<strong>an</strong>n ar so mama kim<strong>an</strong>ier pr<strong>an</strong> swen kliy<strong>an</strong>, pr<strong>an</strong> zot<br />

bien kont. Me plis enport<strong>an</strong> ki tou, Timi ti pe elarzi<br />

kontak.<br />

Kouma travay ti pe mars korek-korek, Timi ti v<strong>an</strong>n so ti<br />

v<strong>an</strong>n pou aste enn ki pli gr<strong>an</strong>. Li ti fer tolie enstal letazer<br />

de kote pou ki li kapav klas bien so mars<strong>an</strong>diz. Net par<br />

deryer li ti fer met de siez pre kot laport, enn sak kote. Li<br />

ti osi <strong>an</strong>ploy enn sofer ek enn <strong>an</strong>fle. Amizir let<strong>an</strong> pase<br />

‘v<strong>an</strong>n T<strong>an</strong>tinn Timi' ti vinn enn obze familie d<strong>an</strong> tou b<strong>an</strong>n<br />

vilaz d<strong>an</strong> paraz, depi Mapou ziska Mamzelz<strong>an</strong>n, depi<br />

Hamlet ziska Helvesia. So zom kouma so fam, me sirtou<br />

b<strong>an</strong>n fam ti konsider Timi kouma model. Li ti ena enn<br />

m<strong>an</strong>ier nef fer komers. Bien sir li pa ti travay pou mersi<br />

misie me apart tr<strong>an</strong>zaksion ti ena enn kiksoz <strong>an</strong>plis.<br />

S<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>. Ti ena s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>. Si li pe al <strong>an</strong>vil li ti donn plas<br />

dimoun d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>n; si ti bizen aste meksinn ki pa gagne<br />

d<strong>an</strong> vilaz li ti ofer pou aste li e ti vinn kit li lor sime<br />

retour. Li ti konn mel<strong>an</strong>z travay ek r<strong>an</strong>n servis. Ennde<br />

dimoun ti pe abiz so labonte me <strong>an</strong> zeneral li pa ti gagn<br />

drwa plengne. D<strong>an</strong> sa rezion la ti ena enn propriyetersofer<br />

taxi ki ti pe araze. So nom ti Sagar me dimoun ti<br />

apel li Kolen Kaskole parski li ti toult<strong>an</strong> pe sey roul<br />

182


pwenmor pou fer lekonomi. Li ti mari peng, enn veritab<br />

lare-kaka. K<strong>an</strong> li ti fer komision pou kikenn li ti pr<strong>an</strong> so<br />

komision. Timi, dapre li, ti pe met later d<strong>an</strong> so m<strong>an</strong>ze. Li<br />

ti sarye dimoun gratis, li ti fer komision gratis; li ti tro<br />

kont<strong>an</strong> r<strong>an</strong>n servis. Li ti pe gat travay. Pou li fam ti bizen<br />

res <strong>lakaz</strong>, okip menaz olie rod met paryaz ar zom.<br />

Timi ti kone ki ti'ena koze malsen kont li me li ti movi ar<br />

zot. Plis enport<strong>an</strong> li ek so fami ti pe viv bien. B<strong>an</strong>n ki pa<br />

ti kont<strong>an</strong> li zot ti fer koutchou-koutchou deryer so ledo<br />

me div<strong>an</strong> so lizie zot sourir ti pe fer letour zot latet.<br />

S<strong>an</strong> ki li ti realize, so baz operasion ti preske kouver<br />

sirkonskripsion elektoral ki ti reprez<strong>an</strong>te d<strong>an</strong> parlm<strong>an</strong> par<br />

gouvernm<strong>an</strong>. Prensipal parti lopozision li, li ti pe fer latetlipie<br />

pou r<strong>an</strong>t lad<strong>an</strong> e devier bol. Ler eleksion ti pe aprose<br />

b<strong>an</strong>n depite opouvwar kouma depite ek milit<strong>an</strong> lopozision<br />

ti pe koum<strong>an</strong>s vinn get li souv<strong>an</strong>-souv<strong>an</strong>. Li ti p<strong>an</strong>se ki se<br />

akoz zot ti konn Balram ki ti enn dimoun bien popiler d<strong>an</strong><br />

l<strong>an</strong>drwa. Parmi b<strong>an</strong>n viziter ti ena enn minis ki ti exper<br />

lor degizm<strong>an</strong>. Li ti met kostim tradisionel tou b<strong>an</strong>n<br />

difer<strong>an</strong> group etnik pou montre ki li ti parey kouma zot.<br />

B<strong>an</strong>n ki kont<strong>an</strong> fer palab ti pe mem dir ki, k<strong>an</strong> li al <strong>an</strong>im<br />

enn renion fam, li ti abiy kouma fam.<br />

Me Timi 'si ti finn vinn bien popiler. Zot tou, so zenn<br />

kouma so vie ti pe apel li ‘T<strong>an</strong>tinn Timi'. Li ti vinn t<strong>an</strong>tinn<br />

sa b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> dimoun, ki kouma fler sezon, paret zis k<strong>an</strong><br />

zot soley kapav briye e apre fonn. Timi pa ti tro fer zot<br />

konfi<strong>an</strong>s malgre ki li ti pe koum<strong>an</strong>s gagn toutsort kalite<br />

envitasion. Pa envitasion haldi ousa maryaz. Me<br />

envitasion inogirasion s<strong>an</strong>t sosial, nouvo bazar; poz<br />

premie pier batim<strong>an</strong>, kolez, latrinn piblik; envitasion<br />

kongre noktirn, kongre madam ... Me Timi zame pa ti<br />

ale. So fami, so travay, so responsabilite ti pr<strong>an</strong> tou so<br />

let<strong>an</strong>. Sirtou ki depi enn bout let<strong>an</strong> li ti pe gagn traka ar<br />

183


Kamla. Li ti vinn enn rebel ki ti pe fer so papa pas kord.<br />

Balram nepli ti kone seki ti bizen fer. Pa zis li ti pe s<strong>an</strong>ti<br />

laz pez lor so zepol e kraz so kor parfwa, so las<strong>an</strong>te ti pe<br />

vinn pliz<strong>an</strong>pli frazil. Zour so l<strong>an</strong>iverser swas<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> Kamla<br />

ti dir li ki li pe kit lekol. Li ti ena zis kenz-<strong>an</strong>. Ki li ti pou<br />

fer? Li pa ti kone me lekol ti r<strong>an</strong>n, sa li ti sir. Kouma li ti<br />

gagn sez-<strong>an</strong> li ti deside li ti pou al travay d<strong>an</strong> lizinn. Sa li<br />

ti bien deside.<br />

Kamla pa ti'le fer so par<strong>an</strong> soufer me parfwa s<strong>an</strong> ki li ti<br />

reysi kontrol limem li ti pe dir ou fer b<strong>an</strong>n zafer ki ti fer<br />

so par<strong>an</strong> tris ek trakase. Balram ti p<strong>an</strong>se ki kikfwa li ti<br />

vinn koumsa parski li pa ti finn gagn ase lamour<br />

maternel. Timi ti p<strong>an</strong>se ki li ti tro gate, ki li ti bizen<br />

gr<strong>an</strong>di.<br />

Ar Ramba pa ti ena okenn problem. Li ti kone ki li bizen<br />

fer e s<strong>an</strong> proteste li ti fer li. Papa Timi ki ti gard dist<strong>an</strong>s<br />

ar fami Timi-Balram, ti koum<strong>an</strong>s atase ar Ramba d<strong>an</strong> so<br />

vie zour. Sel z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti gagn ti kado ar so gr<strong>an</strong>per. Tou<br />

dimoun ti dakor. Ramba ti res<strong>an</strong>ble so gr<strong>an</strong>mer e sa<br />

kikfwa ti enfli<strong>an</strong>s Bonom la. Me ti ena enn lot rezon.<br />

Ramba ti plis atire par tradision ki par s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong>. Li ti<br />

pengn so seve dapre koutim, met lenz dapre koutim, fer<br />

lapriyer dapre koutim e konport limem dapre koutim. Sa<br />

ti fer so gr<strong>an</strong>per ere parski li ti trouve ki Timi ti pe donn<br />

b<strong>an</strong>n fam move lekz<strong>an</strong>p. Parkont, Kamla ti lekontrer.<br />

Pourt<strong>an</strong> li ti pli zoli ki Ramba, pli sexi, pli alert, pli lafam<br />

me li ti toult<strong>an</strong> get tou seki pase div<strong>an</strong> so lizie ar enn<br />

regar ki ti souv<strong>an</strong> fer so par<strong>an</strong> trouv drol. Depi lekol<br />

primer li pa ti kont<strong>an</strong> profeser ‘meusieu'. Li ti prefer so<br />

‘mis'. Kifer madam pa fer servis d<strong>an</strong> legliz? Nek misie. Li<br />

ti fier ki so mama kondir v<strong>an</strong>n. Balram ti toult<strong>an</strong> trouv so<br />

‘Tififi' bien drol. Amizir li ti gr<strong>an</strong>di li ti pe dir ek fer b<strong>an</strong>n<br />

zafer ki ti fer Balram gagn sok lor sok.<br />

184


Eleksion zeneral ti pe aprose. B<strong>an</strong>n depite sort<strong>an</strong> d<strong>an</strong><br />

sirkonskripsion ti vinn get Timi. Zot ti dir li kare-kare, se<br />

‘T<strong>an</strong>tinn Timi' e pa Balram ki zot ti vinn gete. Zot ti<br />

dim<strong>an</strong>n li vinn zot az<strong>an</strong> prensipal parski touletrwa ti pe<br />

repoze. Tou dep<strong>an</strong>s ti pou d<strong>an</strong> zot lame; ti pou ena enn<br />

travay d<strong>an</strong> gouvernm<strong>an</strong> pou Tamby, Ramou ek Ramba;<br />

Balram ti pou siez d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n komite; <strong>an</strong>plis ti pou donn li<br />

enn gr<strong>an</strong> v<strong>an</strong>n nef e plizier latab d<strong>an</strong> bazar. Premie Minis<br />

ti dir zot vinn get li. Timi ti zis dir zot ki li ti bizen reflesi.<br />

Sa ti ase pou ki zot p<strong>an</strong>se ki zot ti bizen ogm<strong>an</strong>t valer<br />

rekonp<strong>an</strong>s. Kikfwa sa fam la ti <strong>an</strong>vi vinn <strong>an</strong>basader? Ki<br />

kone? T<strong>an</strong>sion lopozision ti finn fini aste li? Ti bizen raport<br />

sa Premie Minis e dim<strong>an</strong>n li ki ti bizen fer. Ler zot ti ale<br />

Timi ti al d<strong>an</strong> ti godon kot Balram ti ete. Kouma so mari<br />

ti pas pli boukou let<strong>an</strong> lor lili, zot ti ena sakenn so lasam.<br />

T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> k<strong>an</strong> li ti <strong>an</strong>vi enn ti gate Timi ti al d<strong>an</strong> godon<br />

so bonom. Me sa swar la se pa ti gate ki li ti pe rode. Li ti<br />

kone ki Balram ti bien konpr<strong>an</strong> politik. Li ti pou kapav<br />

explik li ki ti pe arive. Kifer li, enn senp fam, ti finn vinn<br />

sit<strong>an</strong> enport<strong>an</strong>?<br />

- Me to enn dimoun enport<strong>an</strong>, mo koko.<br />

- Aret fer to zoliker ar mwa. Mo pe koz serye.<br />

- Koze lamour pa serye?<br />

- Ki to kwar zot'le?<br />

- Senp Timi. Mach la sere d<strong>an</strong> nou sirkonskripsion. Zot<br />

ole gagn twa ar zot. Zot kone to popiler. Boukou dimoun<br />

pou swiv twa. To pwa d<strong>an</strong> bal<strong>an</strong>s vedir laviktwar. ...<br />

Drol ...!<br />

- Ki zafer?<br />

- Zot pa finn ofer twa enn tiket. Bengker to eli. Me okenn<br />

maron pa'le sed so plas. Marke garde. Si to res tr<strong>an</strong>kil,<br />

fer vadire to pa enterese, Premie Minis pou ofer twa enn<br />

tiket pou poze isi.<br />

- Mo pa enterese.<br />

- Pa trouv drol si lider lopozision vinn fer twa enn lof poz<br />

185


k<strong>an</strong>dida.<br />

- Me mo pa konn n<strong>an</strong>ye d<strong>an</strong> politik.<br />

- Pa fer n<strong>an</strong>ye sa. Zot pa bizen dimoun ki konn kiksoz;<br />

zot bizen dimoun ki amenn vot.<br />

Sa swar la Timi ti pas l<strong>an</strong>wit d<strong>an</strong> godon so mari. Boner<br />

lel<strong>an</strong>dime gramaten li ti dir li ki so fami ek so travay ti<br />

plis enport<strong>an</strong>. Balram ti get li ar enn sourir plen ar<br />

douser, rekones<strong>an</strong>s ek admirasion.<br />

Sapit 4<br />

DAN DIF KI ...<br />

Ler rezilta eleksion zeneral ti tonbe Timi ti kont<strong>an</strong> ki li ti<br />

refiz tiket lopozision ki ti promet li enn minister si li ti eli.<br />

Lalit ti sere e governm<strong>an</strong> sort<strong>an</strong> ti gagne par enn nene.<br />

Ti enn parlm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> bal<strong>an</strong>s.<br />

Sa l<strong>an</strong>e la pei ti d<strong>an</strong> pens. Resesion, enflasion, somaz.<br />

D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> lepep ti aksepte m<strong>an</strong>z zot margoz me<br />

amizir lespwar amensi, enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> degou ek revolt ti<br />

koum<strong>an</strong>s paret lor miray lavil kouma lak<strong>an</strong>pagn. Me<br />

kouma maler zame vinn tousel, lasesres ti pe trap lavi<br />

par lagorz. D<strong>an</strong> karo, b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>t ti pe griye ar soley.<br />

Enn gramaten pei ti travers enn sok. Gouvernm<strong>an</strong> ek<br />

lopozision ti fer enn koalision. Zis enn 'Gouvernm<strong>an</strong><br />

Linite Nasional' ti pou kapav tir pei d<strong>an</strong> pens e donn<br />

lespwar lepep. Pou kre enn deklik, ti am<strong>an</strong>n konstitision<br />

pou ogm<strong>an</strong>t nonm minis e pou kre b<strong>an</strong>n pos minis s<strong>an</strong><br />

portfey. Tou b<strong>an</strong>n reprez<strong>an</strong>t<strong>an</strong> lepep ti gagn rekonp<strong>an</strong>s<br />

pou zot lespri sakrifis. Tou dimoun ti bizen travay <strong>an</strong>sam<br />

pou rekonstriksion nasional.<br />

Depi sa zour la Timi ti realize ki politik li ti enn zafer<br />

spesial ek drol <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. K<strong>an</strong> toulede kote ti vinn get li,<br />

186


pa sa ki zot ti koze. Toulede kote ti rod met li d<strong>an</strong> lak,<br />

mont dadak lor so ledo. Enn s<strong>an</strong>s li pa ti tom d<strong>an</strong> zot<br />

p<strong>an</strong>o. Dimoun ti pe dir 'sa politik sa' koumadir d<strong>an</strong> politik<br />

fale pa pr<strong>an</strong> n<strong>an</strong>ye pou lamone kont<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n politisien ti<br />

kont<strong>an</strong> dir: 'Zame dir zame <strong>an</strong> politik.' Pou Timi so<br />

premie kontak ar politik ti negatif net. Bizen rekonet ki<br />

Timi ti ena enn kalite ki ti vinn so defo; enn defo ki ti<br />

vinn so kalite. K<strong>an</strong> li ti gard enn kikenn d<strong>an</strong> zwen, ti<br />

difisil fer li bliye. Li ti teti e li ti kont<strong>an</strong> ki li ti koumsa. So<br />

papa ti dir ki ti li enn ‘tetarr', enn mari latet dir. Me Timi<br />

ti deside ki li pa ti pou s<strong>an</strong>ze. Vit Balram ti realiz sa. Akoz<br />

samem li ti fer bien at<strong>an</strong>sion k<strong>an</strong> li ti bizen dir li kiksoz.<br />

Apart sa Timi ti enn lakrem d<strong>an</strong> dimoun. Me kis<strong>an</strong>nla ti<br />

pou kwar ki enn zour ... Pli tar mo va dir zot.<br />

Zame ti gagn sa kalite lasesres d<strong>an</strong> pei. Ravaz partou,<br />

lamizer ek soufr<strong>an</strong>s partou. Olie okip travay d<strong>an</strong> karo ek<br />

d<strong>an</strong> bazar, tou dimoun ti pe rent zot nam rod dilo. Mem<br />

larivier ki ti pe nouri later Timi-Balram ti vinn mari peng.<br />

Partou-partou pios, p<strong>an</strong>ie ek larozwar ti pe plen ar<br />

n<strong>an</strong>ye-a-fer.<br />

Souv<strong>an</strong> se maler ki alim far d<strong>an</strong> marenwar. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki d<strong>an</strong><br />

biro <strong>an</strong>vil ena ti pe koz enportasion aysberg, d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n<br />

vilaz retire fam ek zom ti pe tras nouvo kismat. D<strong>an</strong><br />

plizier plas zot ti dekouver d<strong>an</strong>pi ki dimoun lont<strong>an</strong> ti pe<br />

servi. Andire lepase ti pe vinn fer leprez<strong>an</strong> pr<strong>an</strong> <strong>an</strong>mars.<br />

Zot ti al ekout vie dimoun ki ti rapel l<strong>an</strong>drwa kot zot ti al<br />

sers dilo av<strong>an</strong> ki gouvernm<strong>an</strong> ti met robine piblik partou.<br />

Travay lafouy ti donn ase bon rezilta. Tou dimoun, so zom<br />

kouma so fam, so zenn kouma so vie, ti mobiliz tou zot<br />

resours ek lenerzi pou donn lavi enn gr<strong>an</strong> kout pous.<br />

Partou-partou ti ena b<strong>an</strong>n geng travayer volonter pou<br />

fouye, sarye later ek ros, enstal lesafodaz. Tou saret,<br />

v<strong>an</strong>n, kamion ti mont lor baz. Zot ti pe sarye dilo d<strong>an</strong><br />

187


arik pou aroz pl<strong>an</strong>tasion ar lamok pou ki pa ena ditou<br />

gaspiyaz. Tou dimoun ti pe kopere e ti pe donn koudme<br />

zot prosen. Premie fwa, ot<strong>an</strong> ki zot rapel, souv<strong>an</strong> se b<strong>an</strong>n<br />

madam ki ti pe marse div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong>, sirtou k<strong>an</strong> labitid ti pe<br />

kay linisiativ maskilen. E b<strong>an</strong>n zom ti pe oblize swiv.<br />

B<strong>an</strong>n zom ki ti pe fer zot zeb ti pe gagn sik<strong>an</strong>e par so<br />

fam kouma so zom. Maler ti pe donn nes<strong>an</strong>s boner e<br />

sirtou enn lot kalite lavi.<br />

Timi 'si ti pe s<strong>an</strong>ze. Av<strong>an</strong> sa, so relasion ar b<strong>an</strong>n dimoun<br />

ti enpe difer<strong>an</strong>. So lipie pa ti lor mem nivo ki lezot. Li ti<br />

pe ed dimoun enn pake me finalm<strong>an</strong> so fami ek so travay<br />

ti toult<strong>an</strong> pas av<strong>an</strong> tou. Lezot ti kouma sipor pou so<br />

lav<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> malgre ki endirektem<strong>an</strong> li ti pe ed zot av<strong>an</strong>se.<br />

Lasesres la ti pe ouver lizie boukou dimoun ki av<strong>an</strong> ti pe<br />

pr<strong>an</strong> tou pou lamone kont<strong>an</strong>, <strong>an</strong>dire lavi ti enn fixdepozit.<br />

Andire zistwar vie Tonton Toulsi, ki ti kont<strong>an</strong> rakonte<br />

kim<strong>an</strong>ier lont<strong>an</strong>-lont<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn pei lez<strong>an</strong>der lepep ti<br />

soulev enn montagn ki ti pe mars lor zot latet e devier li<br />

<strong>an</strong>balao, ti pe vinn vre. Amizir lalit kont move sor<br />

av<strong>an</strong>se, Timi so regar lor tou sa b<strong>an</strong>n dimoun ki ti pe tir<br />

jab par lake, ti pe s<strong>an</strong>ze. Av<strong>an</strong> zot ti swa b<strong>an</strong>n fourniser,<br />

swa b<strong>an</strong>n kliy<strong>an</strong> ar ki li ti bizen gard bon relasion akoz so<br />

travay. Aster relasion ti pe vinn pli kordial, familial,<br />

fraternel. Ti ena boukou plis konpr<strong>an</strong> feminen, plis<br />

partaz, plis pr<strong>an</strong> kont. Timi ti pe realize ki so travay ti<br />

enport<strong>an</strong> pa zis parski li ti pe fer so fami viv me sirtou<br />

parski li ti pe fer lavi d<strong>an</strong> so gawn bouz d<strong>an</strong> bon<br />

direksion. Sakenn ti pe nouri so ti arp<strong>an</strong> ki ti pe nouri so<br />

dimoun e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam zot ti pe fer kreasion av<strong>an</strong>se,<br />

koumadir zot ti pe donn Bondie enn ti koudme pou fer<br />

lavi vinn meyer. B<strong>an</strong>n dimoun ki Timi ti pe zwenn ti nepli<br />

zis enn relasion travay me ti enn nom, enn sourir, enn<br />

boude, enn lespwar, enn dezespwar, enn lalimier, enn<br />

niaz ki kasiet soley, enn ti zafer spesial, enn endividi.<br />

188


Lont<strong>an</strong> k<strong>an</strong> li ti pe pas lor larout Bonnvenn, pou li sa ti<br />

enn larout kouma tou larout. Li ti pe amenn li kot li ti<br />

deside pou ale. Aster souv<strong>an</strong> li ti aret kot enn ti <strong>lakaz</strong> kot<br />

Sinndi ti pe reste. Sinndi ki ti ena <strong>an</strong>viron tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>, ti ena<br />

boukou mals<strong>an</strong>s. So mari ti gagn tiberkiloz e li ti d<strong>an</strong> enn<br />

lopital spesial kot rar dimoun sorti viv<strong>an</strong>. Li ti ena enn<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> <strong>an</strong>dikape e so fami ti rezet li parski li ti marye<br />

kont nasion. Sa zour la li ti al kot Sinndi ar enn t<strong>an</strong>t<br />

rasion. B<strong>an</strong>n zafer debaz: diri, lafarinn, dilwil, disik, ek<br />

enn bout pwason sounouk. Ler li r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lakwizinn li<br />

s<strong>an</strong>ti enn loder bizar. Petrol. Sinndi so lenz ti tr<strong>an</strong>pe.<br />

- Sinndi, ki to pe fer? Pa fer sa mo ser. Pa fer sa. Mazinn<br />

to z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>.<br />

Tro tar. Li ti fini rap zalimet. Timi trouv enn gouni, pr<strong>an</strong> li<br />

lor vites <strong>an</strong>vlop Sinndi e zot ti roul <strong>an</strong>ba. Li ti pr<strong>an</strong> enn<br />

gr<strong>an</strong> risk parski li'si ti kapav fini <strong>an</strong>sam. Erezm<strong>an</strong> li ti<br />

reysi <strong>an</strong>pes enn katastrof. Li ti fer Sinndi s<strong>an</strong>z so lenz,<br />

met so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> v<strong>an</strong>n e olie okip so travay li ti retourn<br />

so <strong>lakaz</strong>. Li ti kone ki li pa ti gagn drwa les Sinndi tousel.<br />

De labous <strong>an</strong>plis pou nouri? Pa fer n<strong>an</strong>ye. Balram, ki sa<br />

lepok la ti pe gagn boukou difikilte akoz so maladi, ti <strong>an</strong>vi<br />

proteste me li ti prefer res tr<strong>an</strong>kil parski Timi pa ti d<strong>an</strong><br />

enn moud pou diskite. Me lel<strong>an</strong>dime, zot ti kone zot ti<br />

bizen met tou okler. Balram ti dim<strong>an</strong>n li.<br />

- Ki to'nn desid pou fer?<br />

- Gete Bal, to las<strong>an</strong>te pa pe permet twa okip <strong>lakaz</strong><br />

kouma bizen ...<br />

- Me mo ...<br />

- Mo kone koko, to fer to bes. Me ekout ki mo ena pou<br />

dir. Nou ena enn dep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s ki nou ti konstrir pou ed nou<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> si zame zot ti bizen enn ti l<strong>an</strong>drwa separe, enn ti<br />

nik to ti apel sa. Nou les Sinndi ek so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> res lad<strong>an</strong>.<br />

Anretour li okip twa ek nou <strong>lakaz</strong>.<br />

- To pa pou donn li enn lapey?<br />

189


- Lapey?<br />

- Tim, esklavaz 'inn aboli! Sinndi, apart tou seki to donn<br />

li, bizen enn lapey. Li bizen so lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s mem si li viv<br />

d<strong>an</strong> to dep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s. To ena enn bidze pou sa?<br />

- Si bizen va ena.<br />

Se koumsa ki Sinndi ek so ti garson <strong>an</strong>dikape ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

fami Timi-Balram. E se koumsa e pa par lien dis<strong>an</strong> ki Timi<br />

ti pe gr<strong>an</strong>di so lespri fami. Li ti pe koum<strong>an</strong>s mazinn enn<br />

gr<strong>an</strong> kominote dimoun depi Gr<strong>an</strong>gob ziska Bonnvenn,<br />

depi Mapou ziska Mamzelz<strong>an</strong>n, depi Hamlet ziska Plato.<br />

Enn kominote dimoun ki ti kopere s<strong>an</strong> perdi zot id<strong>an</strong>tite;<br />

ki ti partaze s<strong>an</strong> touy kreativite; ki ti av<strong>an</strong>se s<strong>an</strong> kraz kor<br />

lezot. Pou sorti d<strong>an</strong> dif zot ti env<strong>an</strong>t enn lot m<strong>an</strong>ier viv.<br />

Tr<strong>an</strong>sformasion pa ti ena zis d<strong>an</strong> tir dilo, d<strong>an</strong> okip karo e<br />

d<strong>an</strong> v<strong>an</strong>n mars<strong>an</strong>diz. D<strong>an</strong> r<strong>an</strong>z <strong>lakaz</strong>, d<strong>an</strong> fer meb, d<strong>an</strong><br />

okip z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, partou enn lot kalite fer ti pe r<strong>an</strong>plas <strong>an</strong>sien.<br />

Me pa tou dimoun ki ti kont<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n piper politisien ti<br />

koum<strong>an</strong>s kriye parski zot ti s<strong>an</strong>ti ki zot pie douri ti d<strong>an</strong><br />

dif. Dimoun pa ti pe bizen zot pou sey gagn enn ti bout<br />

ar misie la. Bien vit b<strong>an</strong>n politisien 'si ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ti<br />

touf<strong>an</strong>n pe vini. Li pa bon sa! Sa koze lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s la ti<br />

pe vinn d<strong>an</strong>zere. Pa kapav toler nes<strong>an</strong>s enn sosiete<br />

paralel. Pa gagn drwa ras lerb <strong>an</strong>ba lipie leta. Sa pou<br />

amenn <strong>an</strong>arsi. Gouvernm<strong>an</strong> linite nasional ti bizen <strong>an</strong>pes<br />

b<strong>an</strong>n aktivite <strong>an</strong>tipatriotik.<br />

Premie dabor b<strong>an</strong>n responsab politik ti al get b<strong>an</strong>n latet<br />

d<strong>an</strong> sa nouvo mouvm<strong>an</strong> sosial ki ti pe atir dimoun. Ti<br />

konsey zot fer at<strong>an</strong>sion. Boukou zafer ilegal ti pe<br />

traverse. Ti pe tir dilo d<strong>an</strong> d<strong>an</strong>pi s<strong>an</strong> pey drwa-dilo; ti pe<br />

fouy nouvo d<strong>an</strong>pi s<strong>an</strong> permi fouy-d<strong>an</strong>pi; ti pe sarye<br />

mars<strong>an</strong>diz s<strong>an</strong> laysenns tr<strong>an</strong>sporter; ti pe plas mars<strong>an</strong>diz<br />

d<strong>an</strong> bazar s<strong>an</strong> pas par ark<strong>an</strong>ter; ti pe konstrir s<strong>an</strong> pey<br />

tax konstriksion ... S<strong>an</strong>epepasekontinie! Lapolis pou<br />

190


amas zot. Apre konsey ti ena menas e bien vit represion<br />

ti koum<strong>an</strong>se.<br />

Enn t<strong>an</strong>to Timi ti retourn <strong>lakaz</strong> tris, fatige ek dekouraze.<br />

D<strong>an</strong> enn lazourne li ti finn gagn trwa kontrav<strong>an</strong>sion.<br />

Andire lapolis ti gagn lord rod lipou poul ar zot. Sa swar<br />

la televizion ti fer enn gr<strong>an</strong> reportaz lor travay d<strong>an</strong><br />

parlm<strong>an</strong>. Premie Minis, Vispremie Minis, tou Minis ek<br />

depite ti koz enn sel koze. Enn mouvm<strong>an</strong> sibversif,<br />

fin<strong>an</strong>se par enn pei ennmi demokrasi, ki ena lien ar mafia<br />

ladrog ti pe rod r<strong>an</strong>vers gouvernm<strong>an</strong> lezitim eli par lepep<br />

admirab. Akoz sa ti oblize met leta dirz<strong>an</strong>s.<br />

Mem swar lapolis ti aret b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> mouvm<strong>an</strong> sibversif.<br />

Timi ti parmi. Me pa ti gard zot lont<strong>an</strong> d<strong>an</strong> prizon.<br />

Lel<strong>an</strong>dime ti larg zot tou lor kosion. Lapolis ti pe kontinie<br />

so l<strong>an</strong>ket. Anverite zame kees la ti pas lakour.<br />

Sapit 5<br />

DAPRE LORD<br />

Pou kraz net latet <strong>an</strong>arsi, gouvernm<strong>an</strong> ti desid pr<strong>an</strong><br />

kontrol d<strong>an</strong>pi, karo, tr<strong>an</strong>spor, l<strong>an</strong>tre bazar, tou. Minis ek<br />

depite ti met zot dimoun partou, dimoun onet, dimoun<br />

konfi<strong>an</strong>s. Samem d<strong>an</strong> sazes popiler ti apel protez<br />

montagn. Si sak zako protez so montagn, montagn ek so<br />

zako pou toult<strong>an</strong> d<strong>an</strong> bien. Tou bizen mars dapre lord.<br />

Al<strong>an</strong>tour d<strong>an</strong>pi ti sele. Ti bizen pas spesial pou r<strong>an</strong>tre.<br />

Dilo ti pas par konter pou ki konsomater peye dapre<br />

konsomasion. Dapre kontra travay, kontroler laponp ek<br />

konter ti travay depi nev-er ziska kat-rer e zot ler dezene<br />

ti <strong>an</strong>t midi ek e-ner. Bien sir si kour<strong>an</strong> ti koupe pa ti pou<br />

ena dilo. Ti apel sa somaz forse.<br />

Malgre lasesres dimoun ti koum<strong>an</strong>s gagn fri, legim ek<br />

191


lavi<strong>an</strong>n fre d<strong>an</strong> bazar. Me ler ti ferm b<strong>an</strong>n sibversif<br />

d<strong>an</strong>zere, robine ti referme. Apre, k<strong>an</strong> gouvernm<strong>an</strong> ti<br />

desid pou pr<strong>an</strong> prodiksion d<strong>an</strong> so lame b<strong>an</strong>n konsomater<br />

ti rekoum<strong>an</strong>s gagn lespwar. Pa bliye ki ti ena enn<br />

program e-ner t<strong>an</strong> d<strong>an</strong> televizion pou inogir nouvo <strong>proz</strong>e<br />

prodiksion alim<strong>an</strong>ter. Premie Minis ek Vispremie Minis ti<br />

fer zoli diskour lor modernite. Prezid<strong>an</strong> ti pez bouton pou<br />

demar laponp. B<strong>an</strong>n mazoret ti fer enn spektak<br />

maryonet.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> premie semenn prodiksion ti pe move karote.<br />

Kominike ti dir ki piblik ti bizen ena pasi<strong>an</strong>s parski li ti<br />

normal ki ti bizen enn ti peryod rodaz. Apre, tou ti pou<br />

vinn korek. B<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter ti enpe aryere. Zot pa ti konn<br />

sejoul. Zot ti rod dilo boner gramaten av<strong>an</strong> soley leve. Be<br />

biro dilo ti ouver ne-ver, plito di-zer. Ti bizen donn let<strong>an</strong><br />

kontroler kas so palto. Pl<strong>an</strong>ter ti rod dilo t<strong>an</strong>to ler soley<br />

pe al trap lorizon. Sa li pa ti korek. Zot ti bizen mazinn<br />

drwa travayer. Pa ti ena overtaym pou fer lekonomi, evit<br />

gaspiyaz. Biro dilo ti ferme kat-rer, plito trwa-zer, parski<br />

bizen omwen e-ner t<strong>an</strong> pou ferm kont. Pl<strong>an</strong>ter ti bizen<br />

enpe pli rezonab.<br />

D<strong>an</strong> karo, d<strong>an</strong> bazar, partou mem zafer. Dimoun pa ti<br />

rezonab. Zot pa ti konn sejoul. Enn ti lagazet rezional ti<br />

ekrir enn ti editoryal pou dir ki fin<strong>an</strong>s ki ti pe dep<strong>an</strong>se<br />

pou kontrol irigasion, prodiksion ek distribision ti pe kout<br />

s<strong>an</strong> fwa plis ki lamone ki ti pe r<strong>an</strong>tre. Premie Minis ek<br />

Vispremie Minis ti bien <strong>an</strong>koler. Zot ti plen ar m<strong>an</strong>talite<br />

boutikie ki nek kont ti sou, ti kas. Gouvernm<strong>an</strong> ti pe<br />

moderniz pei, pe kre nouvo enfrastriktir - Dilo Otorite,<br />

Tr<strong>an</strong>spor Otorite, Bazar Otorite etc. etc. - pe kre travay<br />

pou somer ki grasa vizion gouvernm<strong>an</strong> nepli bizen brile<br />

d<strong>an</strong> soley. Pa ti kapav permet b<strong>an</strong>n ensten peiz<strong>an</strong> aryere<br />

blok lamars eroik ver devlopm<strong>an</strong>, modernite ek dinite.<br />

192


Apre arestasion Timi, ti ena enn ti peryod flotm<strong>an</strong> ki li<br />

d<strong>an</strong> mouvm<strong>an</strong> kominoter, ki li d<strong>an</strong> travay fami Timi-<br />

Balram. Me mari vit sitiasion ti s<strong>an</strong>ze. Pa parski Timi ek<br />

so b<strong>an</strong>n koleg ti b<strong>an</strong>n ero ki zame ti kil parad me parski<br />

lapli ti rekoum<strong>an</strong>s tonbe. B<strong>an</strong>n rezervwar ek nap<br />

souteren ti <strong>an</strong>gorze ar dilo. S<strong>an</strong>nkoutla ti ena tro me sa<br />

enn lot zistwar. Mem peryod, grasa b<strong>an</strong>n envestiser<br />

etr<strong>an</strong>ze ki ti vinn enstal zot l<strong>an</strong>trepriz d<strong>an</strong> pei parski tax<br />

ti tro ot kot zot e sirtou parski d<strong>an</strong> nou pei ti ena lalwa<br />

spesial pou permet envestiser pey travayer dipin-diber -<br />

ena ti apel sa tipwa napa kwi, diber margarinn. Akoz<br />

somaz ti pe kraz nam dimoun, pez nene bwar dilwil,<br />

dimoun ti pe pr<strong>an</strong> travay d<strong>an</strong> lizinn ki zotmem ti apel<br />

zonn soufr<strong>an</strong>s. Anplis b<strong>an</strong>n lagazet ki ti r<strong>an</strong>pli ar nouvel<br />

lor represion kont mouvm<strong>an</strong> kominoter ti pe s<strong>an</strong>z zot<br />

priyorite. Prosesis modernizasion ti fer progre teknolozik<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> prodiksion lagazet. Ofset ek foto kouler ti pe<br />

dominn lapres e b<strong>an</strong>n ti lagazet rezional ti pe disparet<br />

enn par enn. B<strong>an</strong>n lagazet gr<strong>an</strong> tiraz ti pe tret problem<br />

sosial kouma b<strong>an</strong>n ti fediver e bien vit inisiativ popiler ti<br />

al fonn d<strong>an</strong> royom bliye, pa pr<strong>an</strong> kont. Zistwar sk<strong>an</strong>dal,<br />

foto fam touni, zafer drol ek s<strong>an</strong>sasionel ti vinn meni<br />

kotidien. Gouvernm<strong>an</strong> Linite Nasional ti ena so prop<br />

bondie pou protez li. Li ti reysi fer linite otour lamone.<br />

Sapit 6<br />

SENKANT-AN<br />

Pou so l<strong>an</strong>iverser senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> Timi ti desid pou prepar enn<br />

bon dine pou so fami e li ti dim<strong>an</strong>n tou so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> prez<strong>an</strong>.<br />

Tamby ki ti fini so letid e ki ti pe viv ar Celine d<strong>an</strong> enn<br />

flat <strong>an</strong>vil ti promet so mama ki li pou vini ar so kopinn.<br />

Toulede ti pe travay pou enn firm kontab. Drol sa! So<br />

garson frel-frel ki ti deteste matematik, ki ti kont<strong>an</strong><br />

desen ek lamizik, ti fini par vinn enn fwet d<strong>an</strong><br />

193


m<strong>an</strong>ejment. Timi ti oblize aksepte ki lavi pa swiv okenn<br />

reset. Samy ti res lebra drwat so mama ek so papa. Li ti<br />

ena enn bon nene pou biznes e Timi pa ti per les tou d<strong>an</strong><br />

so lame. Ramou li, li pa ti s<strong>an</strong>ze. Li ti gagn enn ti travay<br />

d<strong>an</strong> laboutik Misie Ibrahim. Timi ti soupsone ki se Aisha<br />

Bibi, tifi Misie Ibrahim, ki ti pe fer travay laboutik vinn<br />

enteres<strong>an</strong>. Ramba ti satisfe ar so ti job klerikal d<strong>an</strong><br />

gouvernm<strong>an</strong>. So <strong>an</strong>bision ti extra senp. Li ti pou marye<br />

enn garson so nasion, fer z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> so nasion e gard koutim<br />

so nasion. Kamla ki ti kit lekol pou al travay d<strong>an</strong> lizinn ti<br />

finn montre kler so ory<strong>an</strong>tasion. Li ti pe viv ar Celimène,<br />

enn fam vinnsenk-<strong>an</strong>. Li ti dir so mama si Celimène<br />

envite li pou vini, sinon 'get lad<strong>an</strong>'. Timi apre ki li ti finn<br />

koz ar Balram, ti desid pou envit koup Celimène-Kamla.<br />

Swar so l<strong>an</strong>iverser, pou premie fwa apre bien lont<strong>an</strong>, Timi<br />

ek Balram ti reysi regroup tou zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> otour zot. Timi<br />

ti prepar tou m<strong>an</strong>ze ki so fami ti kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ze. Li ti donn<br />

Sinndi konze. Li ti <strong>an</strong>vi kwi tou limem. Ti ena chapati ar<br />

lafarinn konple pou so bonom; ti ena m<strong>an</strong>ze vezetaryen<br />

pou Kamla ek Celimène; ti ena rason, kari pwason,<br />

sakrem<strong>an</strong>ga ek aplon-payason. Ti ena labier pou Tamby,<br />

wiski pou Samy, diven pou Celine, Celimène ek Kamla.<br />

Ramou ti deside ki li pa pou tous enn gout lalkol ziska li<br />

mor; Ramba ti kont fam bwar lalkol; Balram ti pr<strong>an</strong> zis<br />

enn ti wiski. Timi sa swar li ti desid pou bwar enn ver<br />

divin. Normalm<strong>an</strong> li pa bwar me pou sa swar la enpe<br />

diven pa ti detro.<br />

Apre dine li ti dim<strong>an</strong>n so fami ekout li.<br />

- Mo finn desid pou retourn lekol. Pa get mwa gro-gro<br />

lizie. Mo pa fol. Balram kone ki mo pl<strong>an</strong>. Seswar mo ole<br />

ki mo b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> okour<strong>an</strong>. Tamby so letid finn fini; zot<br />

tou pe travay; Samy pe diriz nou l<strong>an</strong>trepriz kouma enn<br />

sef. Mo pa ti kapav kontinie lekol apre katriyem. Apart<br />

194


sign mo nom mo pa konn gr<strong>an</strong> soz d<strong>an</strong> zafer lir-ekrir. Mo<br />

<strong>an</strong>vi konn plis. Mo pou ed Samy d<strong>an</strong> travay, Sinndi d<strong>an</strong><br />

<strong>lakaz</strong>; mo pou okip mo bonom. Me plis enport<strong>an</strong> mo'le<br />

konn lir, ekrir, lir gr<strong>an</strong> liv ek lagazet.<br />

- To pa pe rod fer politik twa? Kamla dir ti li pou sik<strong>an</strong>n li.<br />

- Kikfwa.<br />

- To pa ti dir ki to deteste politik ek politisien? Tamby ti<br />

dim<strong>an</strong>n li.<br />

- Mwa? Zame! Enn lot Timi. Pa mwa.<br />

- Ma, twa ki pe koze ousa divin? Ramba ti kom<strong>an</strong>te.<br />

- Non, Ramba, mwa sa, Timi, madam marye Balram. To<br />

mama. Ena boukou kiksoz mo pa kone, mo pa konpr<strong>an</strong>.<br />

Me enn zafer mo sir. Mo pa pou res deryer midi.<br />

Samy ki ti kont<strong>an</strong> m<strong>an</strong>z so kr<strong>an</strong>n ti dir: “Ma, k<strong>an</strong> to vinn<br />

Premie Minis, kapav gagn enn travay sofer ar twa?”<br />

- Rod sik<strong>an</strong>n ar mwa. Taler mo tourn to zorey.<br />

Sa swar la Timi ti al pas l<strong>an</strong>wit d<strong>an</strong> godon so mari.<br />

Sapit 7<br />

TIMI ZELEV<br />

Balram ti enn bon profeser. Li ti dir ki premie tes se ki<br />

Timi ti bizen ekrir enn ti ese lor limem d<strong>an</strong> <strong>an</strong>viron s<strong>an</strong><br />

senk<strong>an</strong>t mo. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> preske enn-<strong>an</strong> samem ti so obzektif.<br />

Toulezour li ti fer trwa-zer t<strong>an</strong> pratik lir ek ekrir. So b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti fer ferm. Zot ti aste liv pou ed li apr<strong>an</strong>n; zot ti<br />

pe pr<strong>an</strong> konsey ar zot b<strong>an</strong>n kones<strong>an</strong>s, kontak ek<br />

kamarad pou ed zot mama ki ti pe fer enn progre rapid.<br />

Eple-eple li ti pe kapav lir b<strong>an</strong>n ti lartik kourt d<strong>an</strong> lagazet.<br />

Enn zour Balram ti dir li ki ti finn ariv ler pou li ekrir so ti<br />

ese s<strong>an</strong> senk<strong>an</strong>t mo <strong>an</strong>viron lor limem. Li ti donn li enn<br />

zourne net pou fer sa. Ler li ti fini so ese Balram ti fer<br />

detrwa ti koreksion e ti dir li rekopie li, garde. Samem so<br />

premie sertifika.<br />

195


“Mo apel Timi. Mo misie marye apel Balram. Mo<br />

ena senk<strong>an</strong>te-enn-<strong>an</strong> e Balram ena swas<strong>an</strong>ntrwaz<strong>an</strong>.<br />

Nou ena senk z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Pli gr<strong>an</strong> apel Tamby. Li<br />

enn m<strong>an</strong>ejer e li ek so kopinn Celine travay d<strong>an</strong> biro.<br />

Zot res <strong>an</strong>vil. Mo deziem z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> li apel Samy. Li li ed<br />

mwa ek so papa fer nou roulm<strong>an</strong> marse. Mo<br />

trwaziem garson li difer<strong>an</strong>. Mo sagren li. Li tro dous.<br />

Mo per li pas mizer d<strong>an</strong> lavi. Mo katriyem z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> li<br />

enn tifi. Nou premie tifi. Li li travay d<strong>an</strong> gouvernm<strong>an</strong>.<br />

Li bien relizie. Li apel Ramba. Nou dernie tifi li, li enn<br />

felonn. So papa dir li latet dir kouma mwa. Kamla se<br />

so nom. Li travay d<strong>an</strong> lizinn. Li ek Celimène viv<br />

<strong>an</strong>sam. Li pa kont<strong>an</strong> garson.<br />

Mo pe apr<strong>an</strong>n lir ek ekrir parski sa de kiksoz la zot<br />

enport<strong>an</strong> pou viv d<strong>an</strong> lemonn modern. Mo pou<br />

<strong>an</strong>kouraz b<strong>an</strong>n fam fer kouma mwa. Tou seki mo pe<br />

apr<strong>an</strong>n mo pe partaz ar Sinndi. Apre nou pou al<br />

montre b<strong>an</strong>n lezot madam fer parey.<br />

Mo ena boukou las<strong>an</strong>s. Mo bonom ek mo b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> kont<strong>an</strong> mwa. Zot donn mwa kouraz. Mo<br />

dim<strong>an</strong>n Bondie beni zot.<br />

Septam 1976"<br />

Enn-<strong>an</strong> pli tar li ti al konpoz lekzame <strong>an</strong>sam ar b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> douz-<strong>an</strong>. Lagazet ti mem met enn lartik lor li.<br />

“Gr<strong>an</strong>mer ek ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> konpoz lekzame <strong>an</strong>sam.” Li ti gagn<br />

bon rezilta.<br />

Li ti kontinie fer zefor ziska ki li ti kapav lir lagazet, liv<br />

serye e avoy ti lartik d<strong>an</strong> lagazet. Enn zour li ti mem<br />

resevwar enn chek mil roupi pou enn lartik ki ti gagn enn<br />

ti pri. B<strong>an</strong>n lekter lagazet la ti vote.<br />

Literesi ti donn Timi enn pli gr<strong>an</strong> konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> limem. Li ti<br />

s<strong>an</strong>ti ki so lorizon ti pe elarzi. Boukou kiksoz ki ti flou ti<br />

pe vinn pli kler. Li ti realize ki zis entwision pa ti ase. D<strong>an</strong><br />

196


tou zafer ti bizen osi letid, kones<strong>an</strong>s ek obzervasion. So<br />

b<strong>an</strong>n erer lepase ti fer li onte.<br />

Enn swar li ti pe asize tr<strong>an</strong>kil div<strong>an</strong> so latab travay, lizie<br />

fixe d<strong>an</strong> vid. Balram ti kone ki so fam ti <strong>an</strong> reflexion e<br />

dousm<strong>an</strong> li ti apros li, poz so lame lor so latet. Lerla enn<br />

ti sourir mosad ti ekler so lalev.<br />

- Ki pe fatig twa gate?<br />

- S<strong>an</strong>s to'nn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> mo lavi. Ki mo ti pou ete s<strong>an</strong> twa?<br />

- Difer<strong>an</strong> me touzour spesial. To kone ki to <strong>an</strong>vi fer aster?<br />

- Sey ed b<strong>an</strong>n fam ... sey ouver zot lizie ...<br />

- Ouver lizie zom 'si. Kikfwa zom pli bizen to koudme. To<br />

pe p<strong>an</strong>s pou fer politik? ... Fer seki to leker dir twa fer.<br />

Timi pa ti reponn. Me Balram ti kone ki so fam pa ti pou<br />

res <strong>an</strong>plas. Lenerzi ki ti pous li pou pr<strong>an</strong> l<strong>an</strong>trepriz<br />

familial d<strong>an</strong> so lame, laflam ki ti enspir dimoun par<br />

s<strong>an</strong>tenn k<strong>an</strong> ti bizen mat ar dekourazm<strong>an</strong>, lamour ki ti<br />

tini so fami <strong>an</strong>sam malgre ki ti ena boukou konfli, pa ti<br />

diminie. Li ti get so fam ar boukou lamour, ar boukou<br />

fierte, ar rekones<strong>an</strong>s ki ti ena enn plas pou li d<strong>an</strong> sa gr<strong>an</strong><br />

leker la.<br />

Li ti kit so fam d<strong>an</strong> so reflexion, ti al d<strong>an</strong> so godon. D<strong>an</strong><br />

l<strong>an</strong>wit, kouma enn zwazo so nam ti <strong>an</strong>vole d<strong>an</strong> somey.<br />

197


AK 2<br />

Sapit 8<br />

KONPRAN FEMINEN<br />

K<strong>an</strong> li ti pli zenn so b<strong>an</strong>n premie kontak ar politisien ti<br />

negatif. Li ti degoute ar zot me amizir li ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> so<br />

lespri li ti realize ki li 'si li ti fer erer. Dimoun bizen let<strong>an</strong><br />

pou s<strong>an</strong>ze. Enn petal rouz lor pie fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> pa amenn<br />

b<strong>an</strong><strong>an</strong>e. Enn mouvm<strong>an</strong> spont<strong>an</strong>e bien vit li vinn petar<br />

fizet.<br />

Li ti bizen aksepte ki pei ti bien s<strong>an</strong>ze; lavi ti vinn plis<br />

modern. Me sa kalite devlopm<strong>an</strong> la li ti pe fer lor latet<br />

fam. Fam ti res deryer midi. Viol<strong>an</strong>s domestik, arselm<strong>an</strong><br />

sexiel, konportm<strong>an</strong> bitor kont travayer sexiel, lepidemi<br />

SIDA ti pe kontinie fer ravaz malgre ki ti ena plis rises<br />

d<strong>an</strong> pei. Ti ena enn devlopm<strong>an</strong> maskilen sengilie. Me pa<br />

zis fam ki ti pe dir sa. D<strong>an</strong> pei ti ena enn nouvo parti,<br />

bien zenn me ar b<strong>an</strong>n lide nef. B<strong>an</strong>n zenn diriz<strong>an</strong> la ti pe<br />

gagn kouraz dir seki lezot ti pe kasiet d<strong>an</strong> fon tirwar. Timi<br />

ti <strong>an</strong>vi zwenn zot. Premie lokazion ki li ti gagne, li ti pr<strong>an</strong><br />

kontak. Trwa diriz<strong>an</strong> sa parti la ti vinn <strong>an</strong>im enn renion<br />

d<strong>an</strong> Kotez. Ti ena de zennom ek enn zennfi. Timi ti bien<br />

apresie zot koze e apre renion li ti al ver zot pou envit zot<br />

vinn bwar dite kot li. Dinesh, Pierre ek Magali ti aksepte<br />

toutswit.<br />

Sa trwa zenn la zot ti difer<strong>an</strong>. Dinesh ti enn dokter<br />

pourt<strong>an</strong> me li pa ti met d<strong>an</strong> zar. Limem ki ti apel Timi<br />

t<strong>an</strong>tinn e sa nom la ki ti revini ti pou reste s<strong>an</strong>nfwala.<br />

Pierre ek Magali okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ti apel Timi madam me<br />

lor vites zot ti adopte T<strong>an</strong>tinn Timi. Pierre ti enn artis-<br />

198


poet e Magali ti enn sosiolog ki ti pe fer enn travay extra<br />

pou ed b<strong>an</strong>n travayer sexiel regroupe, org<strong>an</strong>ize pou<br />

protez zotmem kont maladi, dominer ek viol<strong>an</strong>s.<br />

Lablag ti bien bon e let<strong>an</strong> ti pe pase. S<strong>an</strong> dim<strong>an</strong>n zot<br />

n<strong>an</strong>ye Sinndi ti prepar enn ti m<strong>an</strong>ze ki li ti met div<strong>an</strong> zot.<br />

Enn ti m<strong>an</strong>ze senp ki ti ena enn bon gou ospitalite.<br />

Timi ti fini pr<strong>an</strong> desizion pou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> DSD (Devlopm<strong>an</strong><br />

S<strong>an</strong> Dominer) e pou koum<strong>an</strong>s fer travay d<strong>an</strong> rezion<br />

Kotez. Sa swar la, premie fwa depi lamor Balram, Timi ti<br />

dormi enn somey profon.<br />

Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li pa ti fasil. Dimoun ti per. Zot ti rapel ki<br />

ti arive dernie fwa ki Timi ti org<strong>an</strong>iz enn mouvm<strong>an</strong>. Timi<br />

ti adopte enn nouvo m<strong>an</strong>ier travay. Li ti rapel so prop<br />

expery<strong>an</strong>s ler li ti chombo bien lir ek ekrir, kouma li ti<br />

gagn konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> limem, kouma so vizion ti gr<strong>an</strong>di<br />

<strong>an</strong>larzer ek <strong>an</strong>profonder. Montre dimoun, sirtou b<strong>an</strong>n<br />

fam, lir ek ekrir ti vinn so premie pa. Samem ti pou<br />

soubasm<strong>an</strong> pou konstrir nouvo dimoun. S<strong>an</strong> sa, zame<br />

dimoun ti pou vinn endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>. Kouma li ti fini larg lame<br />

Sinndi, sa madam la ti pe kapav, k<strong>an</strong> li ti lib, donn li enn<br />

ti koudme. Dousma-dousma lekip ti pe gr<strong>an</strong>di. Timi ti<br />

reysi form enn group moniter ki, sakenn so kote, ti fer so<br />

prop lekol literesi, parfwa d<strong>an</strong> lazoune e parfwa d<strong>an</strong> t<strong>an</strong>to<br />

selon dimoun zot lib ousa non. B<strong>an</strong>n lezot vilaz ti<br />

koum<strong>an</strong>s swiv. Mouvm<strong>an</strong> literesi ti fer so sime e pou<br />

soutenir zefor ti koum<strong>an</strong>s vinn neseser pibliy materyel<br />

pou dimoun lir. Akoz samem, paralel ar literesi enn<br />

kour<strong>an</strong> <strong>literer</strong> ti pe devlope. Ti zistwar, poem, ti pies teat<br />

ti koum<strong>an</strong>s paret d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n ti piblikasion ki ti pe v<strong>an</strong>de<br />

kouma gato so-so.<br />

Lekritir ti pe donn dimoun dinite ek konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong><br />

zotmem. Sa lepok la Timi ti s<strong>an</strong>ti nesesite enn asosiasion<br />

pou okip problem b<strong>an</strong>n fam me ti bizen fer at<strong>an</strong>sion pa<br />

199


<strong>an</strong>tagoniz zom. Kouma Balram ti deza dir li, zom 'si ti<br />

bizen koudme pou trouv lalimier parski zot nek ti pe imit<br />

seki zot par<strong>an</strong> ti finn fer div<strong>an</strong> zot k<strong>an</strong> zot ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>.<br />

Nouvo konportm<strong>an</strong> se enn nouvo m<strong>an</strong>ier viv ki zom ek<br />

fam ti bizen apr<strong>an</strong>n <strong>an</strong>sam. Lavi, m<strong>an</strong>ier li deroule, ti sou<br />

kom<strong>an</strong>nm<strong>an</strong> lozik afrwa, rezonnm<strong>an</strong> maskilen sengilie. Ti<br />

bizen devlop so kontrer-konplem<strong>an</strong>ter: konpr<strong>an</strong> feminen,<br />

feminen pliryel. Akoz sa Magali ti pe <strong>an</strong>im enn<br />

org<strong>an</strong>izasion paralel ar Devlopm<strong>an</strong> S<strong>an</strong> Dominer (DSD) ki<br />

ti apel Mouvm<strong>an</strong> Konpr<strong>an</strong> Feminen (MKF). Timi ti ouver<br />

enn br<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> Kotez apre ki li ti finn swiv enn staz d<strong>an</strong><br />

lekol MKF <strong>an</strong>vil.<br />

Enn swar k<strong>an</strong> li pa ti pe gagn somey malgre ki li ti finn<br />

pr<strong>an</strong> enn ver dile so ki normalm<strong>an</strong> ti fer li tom sek, enn<br />

lide extra koumadir tom depi lesiel. Li ti kont<strong>an</strong> ekrir ti<br />

poem ek ti skech komik. Kifer ar led so b<strong>an</strong>n kamarad<br />

zot pa ti koum<strong>an</strong>s fer lamizik ek teat? Kifer pa ti<br />

koum<strong>an</strong>s ar enn ti komedi mizikal ki ti kapav servi pou<br />

fer azit-prop? Li ti desid pou ekrir enn ti spektak pou<br />

montre ki vre devlopm<strong>an</strong> li posib selm<strong>an</strong> si konpr<strong>an</strong><br />

feminen vinn soubasm<strong>an</strong> nouvo kiltir e li ti desid pou apel<br />

li “Nouvo Zom”. Li ti dim<strong>an</strong>n Pierre zet enn koudey. Pierre<br />

ti fer boukou plis ki zis zet enn koudey. Li ti retravay tex<br />

la e apre li ti al get so kopen Ernest ki ti enn gr<strong>an</strong><br />

mizisien profesionel ki ti toult<strong>an</strong> mari bizi. Me k<strong>an</strong> Pierre<br />

ti explik li ki Timi ti pe rod fer, li ti desid pou donn T<strong>an</strong>tinn<br />

Timi enn bon koudme. Li pa ti zis konpoz enn ti melodi<br />

pou sak s<strong>an</strong>te. Li ti okip so lar<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> e ti met so<br />

lakonpagnm<strong>an</strong> lor latres pou ki spektak kapav vinn<br />

mobil. S<strong>an</strong>ter ti s<strong>an</strong>t layv me lakonpagnm<strong>an</strong> ti lor plebak.<br />

Enn metod extra pratik. D<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa retire enn rajokaset<br />

ti sifiz<strong>an</strong> pou ki spektak deroule.<br />

Mem si nouvo mouvm<strong>an</strong> kiltirel ti <strong>an</strong>kor bien marzinal, li<br />

200


ti r<strong>an</strong>t enpe partou kot b<strong>an</strong>n tipti group ti pe forme pou<br />

donn leson literesi, <strong>an</strong>kouraz kreasion <strong>literer</strong> e fer<br />

konpr<strong>an</strong> feminen r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> latet dimoun. Seki bon se ki li<br />

pa ti enn lamod ki <strong>an</strong>flame enn kou kouma lapoud petar<br />

e vit refrwadi d<strong>an</strong> lendifer<strong>an</strong>s.<br />

Dinesh ti montre boukou lentere d<strong>an</strong> travay Timi. K<strong>an</strong> sa<br />

de la ti zwenn maskilen ek feminen, lar ek siy<strong>an</strong>s ti vinn<br />

pil-fas, yinn-y<strong>an</strong>g ti <strong>an</strong>ekilib. Se Dinesh ki ti <strong>an</strong>kouraz<br />

Timi met enpe pli pwa lor so travay politik e T<strong>an</strong>tinn Timi,<br />

kouma li ti apel li toult<strong>an</strong>, ti permet li dekouver enn lot<br />

fason fer politik kot travay kiltirel pistonn travay politik.<br />

“Nouvo Zom” ti vinn enn mwayen efikas pou pas mesaz.<br />

Li ti osi dekl<strong>an</strong>s enn nouvo lel<strong>an</strong> d<strong>an</strong> kreasion. Enn pake<br />

ti group kiltirel ti lev latet. Pa tou ti bon me ti ena ki ti<br />

bien bon parski zot ti konn marye politik ar estetik. Enn<br />

lad<strong>an</strong> ti apel 'F<strong>an</strong>gouren'. Zot lamizik ek parol ti telm<strong>an</strong><br />

bon ki zot ti gagn kontra pou zwe d<strong>an</strong> boukou pei deor e<br />

zot kaset ek CD ti pe kas pake lor itparad mondial.<br />

Lemonn lamizik, literatir ek spektak ti pas par enn<br />

veritab revolision.<br />

Travay politik ti boukou pli l<strong>an</strong>. Me ti ena enn evennm<strong>an</strong><br />

ki ti montre klerm<strong>an</strong> ki DSD ti ena d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>t enn gr<strong>an</strong><br />

pot<strong>an</strong>siel pou lavenir.<br />

Sapit 9<br />

TANTINN TIMI LEMER<br />

Ramou ti desid pou kit so <strong>lakaz</strong> al res d<strong>an</strong> enn lasam lwe<br />

pre kot laboutik Misie Ibrahim. So pretex se ki li ti pe<br />

koum<strong>an</strong>s travay bien boner e li ti pe fini bien tar parski<br />

Misie Ibrahim ki ti ena enn pake biznes pou okipe ti<br />

dim<strong>an</strong>n li pr<strong>an</strong> sarz laboutik la. Sa pa ti totalm<strong>an</strong> fos.<br />

201


Ramou mem si li ti ena enn personalite feb-feb, ti les li<br />

enfli<strong>an</strong>se, li ti enn ardwerker. Travay zame ti fer li per. Me<br />

Timi ti soupsonn enn lot rezon.<br />

Enn zour Sinndi, ki ti al s<strong>an</strong>t vilaz Kotez pou fer komision,<br />

ti retourne ar enn figir ki ti finn trouv mirak. Li pa ti'le<br />

kwar so lizie. Li ti trouv delwen Ramou ar enn fez, bone<br />

ki zom Mizilm<strong>an</strong> mete k<strong>an</strong> zot al moske, lor so latet.<br />

Kikfwa li ti mal gete? Kikfwa pa ti li sa?<br />

Li ti bien trouve. Ramou ti vinn Mizilm<strong>an</strong>. So nom aster ti<br />

Ram<strong>an</strong>. Enn Dim<strong>an</strong>s t<strong>an</strong>to - enn fwa par mwa Timi ti<br />

envit tou so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ek zot konzwen - li ti <strong>an</strong>ons so<br />

maryaz e ti envit so fami vinn nika.<br />

Timi pa ti soke. Li ti pe at<strong>an</strong>n ki sa arive. Tou m<strong>an</strong>ier<br />

Ramou tousel gagn drwa swazir ki li <strong>an</strong>vi devini. Enn sel<br />

lavwa ti proteste ar boukou fermte ki ti pli pros ar isteri.<br />

Ramba pa ti dakor ditou. Li ti al ferm limem d<strong>an</strong> so lasam<br />

e ti refiz dir orevwar so frer ler li ti pe ale.<br />

Ramba depi ki li ti tom amoure ar Mukesh, enn<br />

fonksioner kouma limem, ti vinn extra relizie ek<br />

konv<strong>an</strong>sionel. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> Timi ti p<strong>an</strong>se ki sa ti pou<br />

pase kouma enn lamod me okontrer, amizir let<strong>an</strong> pase li<br />

ti pe vinn pir. Li pa ti dakor ar ory<strong>an</strong>tasion politik so<br />

mama parski li ti bizen soutenir parti Premie Minis ki ti pe<br />

fer tou pou prezerv kiltir <strong>an</strong>sestral. Li ti pe toult<strong>an</strong> kritik<br />

Tamby ki dapre li ti pe viv d<strong>an</strong> pese. Lor Kamla li ti prefer<br />

fer koumadir li pa ekziste. Pou Ramba, Kamla so<br />

ory<strong>an</strong>tasion sexiel ti jabolik, enn monim<strong>an</strong> perversion.<br />

D<strong>an</strong> entoler<strong>an</strong>s Ramba pa ti ena so segon. Timi ti rod fer<br />

li konpr<strong>an</strong> me abba.<br />

- So drwa sa, Ramba.<br />

- So drwa? Kifer tifi la pa vinn kouma nou? Kifer mo frer<br />

202


izen vinn kouma zot?<br />

Tou dimoun apart Ramba ti al nika. Timi ti bizen explike<br />

ki so tifi ti endispoze. Samem l<strong>an</strong>e la Celine ek Tamby ti<br />

gagn zot premie z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Zot ti apel li Timinn.<br />

Malgre ki zot ti enn ti parti DSD ti fer enn bon<br />

perform<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> eleksion minisipal. B<strong>an</strong>n vilaz tout otour<br />

Hamlet, Lermitaz ek Kotez ti regroupe pou form enn<br />

minispalite ki ti apel Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn e d<strong>an</strong> sa rezion<br />

la Timi ti bien popiler. Dimoun ti apel li T<strong>an</strong>tinn Timi.<br />

Dimoun ti <strong>an</strong>kor rapel 'lepok d<strong>an</strong>pi'; zot ti osi konn<br />

spektak 'Nouvo Zom'. B<strong>an</strong>n fam ti ena boukou senpati<br />

pou mouvm<strong>an</strong> 'Konpr<strong>an</strong> Feminen'. Malgre ti ena de parti<br />

bien etabli, ki ti ena depite d<strong>an</strong> parlm<strong>an</strong>, grasa<br />

proporsionel DSD ti gagn sis siez d<strong>an</strong> konsey minisipal.<br />

Timi ti parmi b<strong>an</strong>n eli. Ar so sis konseye - kat lad<strong>an</strong> ti<br />

fam - DSD ki ti pou deside kis<strong>an</strong>nla ti pou diriz konsey ek<br />

kis<strong>an</strong>nla ti pou vinn lemer. Toutswit apre eleksion b<strong>an</strong>n<br />

negasiasion ti koum<strong>an</strong>se. Kouma DSD pa ti fer osi bien<br />

d<strong>an</strong> lezot rezion, Minispalite Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn ti vinn<br />

port-drapo DSD. Lavey eleksion lemer, ti ena enn renion<br />

kot Timi pou deside ki pozision parti ti pou bizen pr<strong>an</strong>, ki<br />

taktik pou adopte. Pa ti reysi trouv enn lalign kler. Dinesh<br />

ti propoze ki donn Timi kartbl<strong>an</strong>s pou fer seki bizen.<br />

D<strong>an</strong> premie renion konsey ti ena enn latmosfer t<strong>an</strong>sion<br />

telm<strong>an</strong> epe ki ti kapav tr<strong>an</strong>s li kouma fromaz kraf. Li ti<br />

kler ki de parti prensipal d<strong>an</strong> pei pa ti reysi trouv enn diil<br />

akseptab pou toulede. Si DSD ti aksepte pou abstenir,<br />

prensipal parti lopozision ti pou kapav pr<strong>an</strong> kontrol me<br />

Timi ki pa ti bliye movetour ki zot ti zwe li lepok 'd<strong>an</strong>pi',<br />

ti refiz abstenir lor enn mosion pou ki lider groupm<strong>an</strong><br />

lopozision pr<strong>an</strong> mera. DSD ti pou vot kont. Konsey ti d<strong>an</strong><br />

bal<strong>an</strong>s. Antou ti ena dis fam konseye: kat DSD, trwa<br />

groupm<strong>an</strong> gouvernm<strong>an</strong> ek trwa groupm<strong>an</strong> lopozision.<br />

203


D<strong>an</strong> koulwar Timi ti koum<strong>an</strong>s fer k<strong>an</strong>nvasing pou ki enn<br />

fam vinn lemer. B<strong>an</strong>n lezot fam pa ti ena kouraz afront<br />

zot lider me zot senpati ti pou Timi. Deza ti ena parmi<br />

b<strong>an</strong>n zenn konseye zom detrwa ki ti pou aksepte enn<br />

lali<strong>an</strong>s ar lekip Timi e travay sou so lidersip si b<strong>an</strong>n<br />

letamazor parti ti tom dakor. Apre plizier t<strong>an</strong>tativ pou<br />

sorti d<strong>an</strong> lenpas, Timi ti propoz enn azournm<strong>an</strong> konsey<br />

p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn-er t<strong>an</strong>. Li ti dim<strong>an</strong>n enn renion tou b<strong>an</strong><br />

konseye d<strong>an</strong> lakel li ti propoz kreasion enn groupm<strong>an</strong><br />

administratif sou so lidersip avek partaz b<strong>an</strong>n<br />

responsabilite ar b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> parti. Sa ti sel solision pou<br />

sorti d<strong>an</strong> take. B<strong>an</strong>n lider groupm<strong>an</strong> ti telefonn b<strong>an</strong>n lider<br />

nasional. Finalm<strong>an</strong> ti desid pou soutenir eleksion Timi<br />

kouma lemer e kre enn lekip administratif. Se koumsa ki<br />

Timi ti demar so karyer politik. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> trwa-z<strong>an</strong> li ti tini<br />

gouvernay kouma enn vre kapitenn ziska ki sibversion<br />

koum<strong>an</strong>se.<br />

Pa kapav dir ti ena devlopm<strong>an</strong> materyel spektakiler. Me<br />

seki sir, moud ti s<strong>an</strong>ze. Premie fwa enn fam ti vinn lemer.<br />

Premie fwa ti pe swazir b<strong>an</strong>n responsab dapre zot<br />

konpet<strong>an</strong>s s<strong>an</strong> gete d<strong>an</strong> ki group zot ti ete. Anplis<br />

administrasion ti ena enn lot vizaz. T<strong>an</strong>tinn Timi, kouma<br />

tou dimoun ti pe apel li, ti vinn enn senbol lavi ofeminenpliryel.<br />

B<strong>an</strong>n sef departm<strong>an</strong> <strong>an</strong>zeneral ti pe fer zefor pou<br />

ki staf fonksionn korek-korek; b<strong>an</strong>n sitwayenn ek<br />

sitwayen ti pe kominik ar plis fasilite ar b<strong>an</strong>n<br />

administrater; ti ena enn motivasion pou amelior nivo<br />

izienn.<br />

Me ti ena de problem ki ti souv<strong>an</strong> <strong>an</strong>pes Timi dormi:<br />

mars<strong>an</strong> <strong>an</strong>bil<strong>an</strong> ek skwater.<br />

Toult<strong>an</strong> ti ena mars<strong>an</strong> <strong>an</strong>bil<strong>an</strong>. Sa ti b<strong>an</strong>n ti komers<strong>an</strong> ki<br />

dimoun ti apel kolporter ki ti bien souv<strong>an</strong> sarye zot<br />

204


mars<strong>an</strong>diz lor bisiklet ousa motosiklet e zot ti al ver zot<br />

kliy<strong>an</strong> d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n rezion retire kot pa ti ena laboutik ousa<br />

magazen. Zot ti enn mayon enport<strong>an</strong> d<strong>an</strong> rezo<br />

distribision ek konsomasion. Zot ti kone kouma fer biznes<br />

marse, ar kis<strong>an</strong>nla kapav donn kredi, ki lartik brodri ousa<br />

koutir kapav aste pou rev<strong>an</strong>de <strong>an</strong>vil. Ti ena osi ennde<br />

malonet ki ti osi kaser ki ti met lame d<strong>an</strong> lagorz dimoun<br />

ki ti d<strong>an</strong> pens me zot ti enn minorite. Timi rapel bien ki<br />

li'si ti enn kolporter lepok li ti pe sirkile d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>n.<br />

Me kolportar ki ti pe fer tr<strong>an</strong>zaksion d<strong>an</strong> rezion<br />

minispalite Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn ti enn lot kalite. Ni<br />

gouvernm<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tral, ni b<strong>an</strong>n administrasion presed<strong>an</strong> ti<br />

reysi met lord d<strong>an</strong> sa domenn la. Piblik ti pe plengne,<br />

komers<strong>an</strong> ki ti pe pey tax e ki ti ena bel fre pou roul<br />

biznes ti pe dim<strong>an</strong>n lotorite azir me d<strong>an</strong> vid. Timi ti<br />

deside pou met lord d<strong>an</strong> so prop m<strong>an</strong>ier s<strong>an</strong> servi<br />

britalite.<br />

B<strong>an</strong>n nouvo kolporter pa ti <strong>an</strong>bil<strong>an</strong> ditou. Anverite zot ti<br />

b<strong>an</strong>n brakonie komers. D<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t lavil ek gr<strong>an</strong> vilaz zot ti<br />

konstrir zot letal e la zot ti pe v<strong>an</strong>n zot mars<strong>an</strong>diz. Li vre<br />

ki konsomater ti pe gagn toutsort kalite mars<strong>an</strong>diz<br />

bomarse lor trotwar me sirkilasion ti pe vinn extra difisil,<br />

sekirite ti vinn enposib parski b<strong>an</strong>n pikpoket, taker (voler<br />

ki ras sak sove) ti pe fer zot fraka. Anplis b<strong>an</strong>n obsede<br />

sexiel ek roder bout ti pe profit lokazion pou pas lame ar<br />

fam ek tifi. Me pli grav ki tou, Timi ti gagn kab ki b<strong>an</strong>n<br />

brakonie komers ti pe v<strong>an</strong>n ladrog e mars<strong>an</strong>diz koken.<br />

Dabor li ti al r<strong>an</strong>n zot vizit d<strong>an</strong> difer<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa kot zot ti<br />

pe opere. Normal zot ti plengne ki lapolis ti pe arsel zot e<br />

obliz zot pey enn tay si zot ti ole kontinie travay. Timi ti<br />

kone ki serten polisie ti pe abize e li ti raport sa Komiser.<br />

Li ti fer enn pake tipti renion ar b<strong>an</strong>n kolporter la. Parmi<br />

ti ena dimoun ki li ti kone. Rajesh par egz<strong>an</strong>p ti dir li<br />

<strong>an</strong>tout konfid<strong>an</strong>s ki zot ti pe pey enn drwa operasion.<br />

205


- Ki drwa Rajesh? Ar kis<strong>an</strong>nla?<br />

- Pa dir mwa ou pa kone, T<strong>an</strong>tinn.<br />

- Non, mo pa kone.<br />

- Sa enn long zistwar sa.<br />

Ti ena enn mouvm<strong>an</strong> soumaren ki ti apel Lougarou e so<br />

sef ti apel Paren ki ti kontrol baz la net. Me lor so latet ti<br />

ena Bos ki so kote ti ena kontak privilezie ar Barrka<br />

Saheb, enn gr<strong>an</strong> koko politik enn kote ek Mafia<br />

Enternasional lot kote.<br />

- Pa rod sik<strong>an</strong>n T<strong>an</strong>tinn. Zot for. Ena lamor lad<strong>an</strong>.<br />

Ler Timi rod met enn lord d<strong>an</strong> problem skwater li kogn ar<br />

mem siko. Mem org<strong>an</strong>izasion malfeter ti kontrol lespas la<br />

e seki ti fer Timi gagn sok se ki pouvwar politik s<strong>an</strong>tral ti<br />

okour<strong>an</strong> me ti pe fer s<strong>an</strong>bl<strong>an</strong> pa konn n<strong>an</strong>ye parski<br />

malfeter ti pe fin<strong>an</strong>s eleksion e fourni politisien gro lebra.<br />

Sistem kapitalis, org<strong>an</strong>izasion malfeter, pouvwar politik<br />

s<strong>an</strong>tral ek konpr<strong>an</strong> maskilen ti fer zot sent-ali<strong>an</strong>s.<br />

Timi ti pr<strong>an</strong> r<strong>an</strong>devou ar Premie Minis e ti dim<strong>an</strong>n pou<br />

zwenn li tousel d<strong>an</strong> so biro. Ler li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> biro la li ti<br />

trouv b<strong>an</strong>n latet ki li pa ti <strong>an</strong>vi zwenn. Andire zot ti kone<br />

ki li ti vinn fer. Dimoun ki li ti vini pou denonse ti la akote<br />

sef politik leta.<br />

Apartir sa mom<strong>an</strong> la persekision ti koum<strong>an</strong>se: telefonn<br />

nwiz<strong>an</strong>s, let <strong>an</strong>omim, menasdemor, grafiti endes<strong>an</strong> lor<br />

miray ek sime, menas lor so fami, Tamby ti perdi plas,<br />

Samy ti perdi latab d<strong>an</strong> bazar. Anplis gouvernm<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tral<br />

ti koum<strong>an</strong>s blok b<strong>an</strong>n <strong>proz</strong>e minispalite. E kouma pei ti<br />

fini r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lozik nouvo eleksion minisipal Timi ti s<strong>an</strong>ti ki<br />

leto ti pe sere. Enn zour enn konseye groupm<strong>an</strong><br />

gouvernm<strong>an</strong>tal ti vinn ar enn mosiondeblam kont zestion<br />

Madam Lemer. Groupm<strong>an</strong> lopozision ti segonn mosion la.<br />

206


S<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> deba mosion la ti pase. Legalm<strong>an</strong> Timi ti kapav<br />

kontinie res Lemer ziska eleksion me so konviksion moral<br />

ti pe pens so nam. Pa pou lont<strong>an</strong>!<br />

Enn zour ler li ti pe fer fouting d<strong>an</strong> t<strong>an</strong>to enn tapaz fren<br />

ek grensm<strong>an</strong> karotsou lor asfalt ti fer li soke, fer so leker<br />

bat fol. Trwa zom <strong>an</strong>kagoul ti <strong>an</strong>tour li. So figir ti<br />

koum<strong>an</strong>s <strong>an</strong>flame. Lasid.<br />

Sapit 10<br />

REAKSION<br />

Nouvel at<strong>an</strong>ta lor Tatinn Timi ti f<strong>an</strong>e atraver pei kouma<br />

dife lor montagn k<strong>an</strong> labriz pe soufle. Senpati pou viktim<br />

ek degou pou b<strong>an</strong>n kriminel ki ti proteze par pouvwar<br />

politik ti soulev enn popilasion ki ti pe dormi d<strong>an</strong><br />

lendifer<strong>an</strong>s. Tro! Zot ti finn depas kad.<br />

Enn kou boul ti devire. Pa Timi ki ti bizen demisione.<br />

Popilasion ti pe dim<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n adverser Timi demisione.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki li ti d<strong>an</strong> lopital d<strong>an</strong> inntennsivker, touleswar ti<br />

ena b<strong>an</strong>n veye ar labouzi partou d<strong>an</strong> pei. Toulezour ti ena<br />

lapriyer d<strong>an</strong> legliz, kovil, m<strong>an</strong>ndil, pagod ek moske.<br />

Gouvernm<strong>an</strong> ti pe tir kominike lor kominike pou dir ki<br />

lapolis ti pre pou may b<strong>an</strong>n kriminel. Me d<strong>an</strong> lespri<br />

popilasion, gouvernm<strong>an</strong> ek lopozision ti toulede konplis.<br />

Ler Timi repr<strong>an</strong> kones<strong>an</strong>s li ti dim<strong>an</strong>n pou get so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

ek tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> dabor. K<strong>an</strong> li ti koum<strong>an</strong>s resevwar vizit,<br />

Dinesh, Pierre ek Magali ti vinn get li d<strong>an</strong> lopital e li ti fer<br />

zot par so lent<strong>an</strong>sion. Li ti deside pou kontinie so konba<br />

si zot ti dakor pou soutenir li.<br />

Tou b<strong>an</strong>n obzervater politik ti kone ki pei ti pe al ver enn<br />

s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> spektakiler parski Timi ti vinn, malgre li, enn<br />

207


eroinn nasional ki ti pe atir gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> lafoul ki ti pe ekout<br />

li koumadir li ti enn '<strong>an</strong>vwayededie'. Ar pratik Timi ti vinn<br />

enn gr<strong>an</strong> orater ki ti konn evit grosierte maskilen d<strong>an</strong><br />

diskour politik, enn zafer ki boukou milit<strong>an</strong> politik fam pa<br />

ti konpr<strong>an</strong> parski zot ti kwar ki em<strong>an</strong>sipasion li ti vedir ki<br />

fam ti bizen adopte konportm<strong>an</strong> zom.<br />

Sapit 11<br />

FAMI, PARTI, PEI<br />

Koumadir parfwa maler neseser pou fer moter lavi pr<strong>an</strong><br />

amars e tras nouvo depar. Parey kouma lasesres ti fer<br />

dimoun env<strong>an</strong>t lizour d<strong>an</strong> lepok 'd<strong>an</strong>pi', at<strong>an</strong>ta kont Timi<br />

enn sel kou ti deblok sitiasion politik. Me plis enport<strong>an</strong><br />

pou Timi se so lefe lor so fami. B<strong>an</strong>n ti biz-biz ti fonn<br />

kouma glason d<strong>an</strong> soley. Pa zis Ramba ti rekoum<strong>an</strong>s koz<br />

ar Ramou, li ti koum<strong>an</strong>s devlop enn afeksion pou Aisha<br />

Bibi. Fami Misie Ibrahim net ti solider malgre ki Misie<br />

Ibrahim ti enn partiz<strong>an</strong> parti Premie Minis.<br />

Lot kote firm ki ti met Tamby deor sou presion politik pa<br />

ti zis repr<strong>an</strong> li me ti osi donn li enn promosion.<br />

Administrasion Bazar S<strong>an</strong>tral ti propoz Samy pou r<strong>an</strong>n li<br />

so latab. Samy ti refize parski li ti fini pourswiv zot pou<br />

domaz. Anplis, debrouyar kouma li ti ete, li ti fini fer enn<br />

lot pl<strong>an</strong>: ouver enn laboutik m<strong>an</strong>ze fre akote bazar kot so<br />

kliy<strong>an</strong> ti pou gagn pwason, lavi<strong>an</strong>n ek legim fre toulezour.<br />

Anplis ti pou ena fler sezon. Li ti sir ki so travay ti pou<br />

marse parski li ti konn okip so kliy<strong>an</strong> ki pa ti pou les li<br />

tonbe.<br />

Zour Timi so l<strong>an</strong>iverser swas<strong>an</strong>t <strong>an</strong> Samy ti donn so<br />

mama enn gr<strong>an</strong> bouke fler sezon ki Timi ti desid pou al<br />

met lor tom Balram. Samy ti amenn li simitier. Ar so prop<br />

208


lame Timi ti ras detrwa ti lerb, lav tom la, aroz later kot ti<br />

pl<strong>an</strong>t fler e lor latet so bonom li ti poz gro bouke ki so<br />

garson ti donn li.<br />

- Ma, ki to pou fer si papa nek lev enn kou?<br />

- Pov Balram, li pou gagn sok ler li trouv mo figir.<br />

- Li pou trouv enn gr<strong>an</strong> madam.<br />

Sa swar la b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti fer enn fet pou Timi. So fami ti<br />

bien gr<strong>an</strong>di. So fami politik 'si. Li ti profit ti peryod akalmi<br />

pou zwe ar so de ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, Timinn ek Omar, ti garson<br />

Aisha Bibi ek Ram<strong>an</strong>.<br />

Me <strong>an</strong>vi pa <strong>an</strong>vi, konversasion ti lor politik. DSD ti fer<br />

enn ali<strong>an</strong>s ar enn mouvm<strong>an</strong> ekolozik e <strong>an</strong>sam zot ti sir<br />

pou r<strong>an</strong>port enn mazorite konfortab d<strong>an</strong> eleksion zeneral<br />

parey kouma zot ti balye karo d<strong>an</strong> eleksion minisipal.<br />

Timi ti repr<strong>an</strong> direksion Minispalite Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn e<br />

Dinesh ti dim<strong>an</strong>n li poz k<strong>an</strong>dida pou eleksion zeneral.<br />

Timi ti aksepte akondision pa dim<strong>an</strong>n li vinn minis. Li ti<br />

koum<strong>an</strong>s enn travay <strong>an</strong>t<strong>an</strong> ki lemer ki li ti ole fini.<br />

- T<strong>an</strong>tinn Timi, nou va get sa k<strong>an</strong> so ler vini.<br />

- Non Dinesh. Mo pou aksepte fer seki mo kone mo<br />

kapav fer. Pa dim<strong>an</strong>n mwa plis.<br />

- Pa fasil ar twa, T<strong>an</strong>tinn. Tou dimoun lager pou vinn<br />

minis. Twa, donn twa enn minister lor plato, to refize. Ki<br />

kalite!<br />

Timi ti p<strong>an</strong>se ki d<strong>an</strong> so rezion kot sekter agrikiltir ti bien<br />

enport<strong>an</strong> ti kapav amenn devlopm<strong>an</strong> enn lot m<strong>an</strong>ier.<br />

Lexpery<strong>an</strong>s ki li ti gagne lepok 'd<strong>an</strong>pi' ti ouver so lizie lor<br />

d<strong>an</strong>ze rod fer tou parey ousa rod fer partou parey. Li ti<br />

konn so dimoun. Zot ti posed enn lenerzi spesial ki ti<br />

kapav large si pr<strong>an</strong> bon desizion me ki ti kapav bloke net<br />

si fer fos. Tou rezion d<strong>an</strong> pei pa ti parey. Ena l<strong>an</strong>drwa ki ti<br />

plis irb<strong>an</strong>ize me d<strong>an</strong> Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn enfli<strong>an</strong>s riral ti<br />

209


pli for. Ti ena detrwa rezion koumsa ki ti pe nouri pei e sa<br />

b<strong>an</strong>n rezion la ti bizen ena zot prop kiltir org<strong>an</strong>izasion ek<br />

travay. Enn pouvwar des<strong>an</strong>tralize ti kapav permet<br />

devlopm<strong>an</strong> ki fit realite olie met program paspartou. Li ti<br />

sir ki si li ti pr<strong>an</strong> responsabilite ministeryel zame li ti pou<br />

kapav realiz so <strong>proz</strong>e: entegre devlopm<strong>an</strong> lokal ek<br />

rezional ar priyorite global e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> fors vizion global<br />

fer b<strong>an</strong>n azistem<strong>an</strong> pou pr<strong>an</strong> kont realite lokal ek<br />

rezional. Par egz<strong>an</strong>p ti ena exper ki ti pe dir ki d<strong>an</strong> pei<br />

net ti bizen pl<strong>an</strong>t enn sel varyete prodwi ki ti pou fasil<br />

pou v<strong>an</strong>de d<strong>an</strong> marse mondial. Timi ki ti <strong>an</strong>kontak<br />

perm<strong>an</strong><strong>an</strong> ar b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter ti pe t<strong>an</strong>n enn lot kalite koze.<br />

Varyete ki pous bien d<strong>an</strong> Belmon pa donn bon r<strong>an</strong>nm<strong>an</strong><br />

d<strong>an</strong> Plato. Si met enn sel varyete pou bizen dop later ar<br />

fertiliz<strong>an</strong>. Avek let<strong>an</strong> later pou vinn pov. Ti ena enn lot<br />

problem. Ti ena enn sel firm ki ti pe kontrol sem<strong>an</strong>s sa<br />

varyete ki ti pe rod entrodwir. Monopol ti pou chombo zot<br />

par lagoz (pou pa m<strong>an</strong>sionn enn lot parti <strong>an</strong>atomi). Ki<br />

serti prodwir enn sel prodwi pou exportasion e lerla<br />

enport tou m<strong>an</strong>ze ki pei ti bizen. Plito prodwir tou m<strong>an</strong>ze<br />

ki pei ti bizen e ki li ti kapav prodwir. Fale pa met tou<br />

dizef d<strong>an</strong> mem pagne. Lor prodiksion poule 'si ti ena<br />

mem deba. Pou prodwir <strong>an</strong>mas lor enn baz endistriyel<br />

gouvernm<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tral ti pe donn sibsid b<strong>an</strong>n elver ki ti pe<br />

envesti d<strong>an</strong> sistem batri, long poulaye kot poul ti d<strong>an</strong><br />

kazot telm<strong>an</strong> tipti ki zot ti apenn kapav bouze. Sa ti pe<br />

fer poul gro ek gra. Sa ti profitab pou elver ek konpagni<br />

exportasion. Me kouma Samy ti kont<strong>an</strong> dir, poule ti dilodilo<br />

kouma kalbas. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n rezion agrikol sirtou, b<strong>an</strong>n<br />

dimoun <strong>an</strong>zeneral e b<strong>an</strong>n elver 'si ti pe nouri d<strong>an</strong> zot<br />

lakour poul vakabon pou zot prop konsomasion. Ti<br />

koum<strong>an</strong>s ena enn ti marse pou sa prodwi la. Sa ti pe fer<br />

Samy so nouvo laboutik m<strong>an</strong>ze fre ek org<strong>an</strong>ik marse. Li<br />

ti pli ser ki poule batri me so gou ti extra. Li ti pli goute,<br />

kouma reklam la ti pe dir. Timi ti konvenki ki<br />

210


gouvernm<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tral ti bizen donn lelvaz poule vakabon<br />

enn fasilite. Li ti fer met sa d<strong>an</strong> program gouvernm<strong>an</strong>tal.<br />

Des<strong>an</strong>tralizasion ti pou osi r<strong>an</strong>n travay literesi pli fasil. Si<br />

bizen pas par lotorite s<strong>an</strong>tral ti pou perdi boukou let<strong>an</strong><br />

d<strong>an</strong> komite ek soukomite. B<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> rezion ti ena<br />

sakenn so prop realite kiltirel. Enn program iniform ti pou<br />

provok rezist<strong>an</strong>s parsi-parla. Par kont, lexpery<strong>an</strong>s Kotez<br />

ek lezal<strong>an</strong>tour <strong>an</strong>partikilie ek Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn<br />

<strong>an</strong>zeneral ti fini zet soubasm<strong>an</strong> pou enn program spesial.<br />

S<strong>an</strong> perdi let<strong>an</strong> ti pou kapav demar b<strong>an</strong>n reform s<strong>an</strong><br />

pietine d<strong>an</strong> deba steril lor nivo nasional. Pli tar<br />

lexpery<strong>an</strong>s Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn ti pou sirm<strong>an</strong> gid lezot<br />

rezion.<br />

Timi ti sir ki ti ena enn travay ki li ti pou kapav fer s<strong>an</strong><br />

t<strong>an</strong>bour, ni tronpet e kit bon rezilta deryer. Li ti fixe enn<br />

maximem di-z<strong>an</strong> ava li pr<strong>an</strong>, Bondie beni, so retret<br />

politik.<br />

Kouma tou dimoun ti pe at<strong>an</strong>n, DSD ek so alye ti gagn<br />

eleksion ar enn mazorite konfortab e Dinesh ti form enn<br />

gouvernm<strong>an</strong> kot ti ena b<strong>an</strong>n fam d<strong>an</strong> boukou pos<br />

enport<strong>an</strong>. Malgre presion lor li pou aksepte minister<br />

administrasion rezional apre so eleksion kom depite, Timi<br />

ti refize pou li kapav konplet so travay. Madam Lemer ti<br />

kone ki aster li ti pou gagn pli gr<strong>an</strong> fasilite parski so parti<br />

ti pe kontrol leta net malgre ki Dinesh, ki zame ti pou les<br />

li tonbe, ti dir li ki li ti bizen fer at<strong>an</strong>sion parski enn nazer<br />

ki al kont kour<strong>an</strong> li fatige vit e let<strong>an</strong> ti pou iz li plis ki<br />

lezot.<br />

Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> Timi pa ti tro bien konpr<strong>an</strong> parol Dinesh.<br />

211


Sapit 12<br />

KONT KOURAN<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> so deziem m<strong>an</strong>da kouma lemer li ti paret<br />

koumadir lalign ki administrasion Timi ti pe swiv ti pe<br />

donn bon rezilta ek satisfaksion me ver lafen ti koum<strong>an</strong>s<br />

ena b<strong>an</strong>n sign friksion, kikfwa sign fatig osi. Enpe partou<br />

lapolis ti pe raport enn lamonte v<strong>an</strong>dalism ki ti louvraz<br />

b<strong>an</strong>n zenn. Timi pa ti pr<strong>an</strong> sa tro kont. B<strong>an</strong>n zenn partou<br />

ek toult<strong>an</strong> parey! Ler eleksion pou so trwaziem m<strong>an</strong>da ti<br />

vini Timi ti realize ki pa ti ena mem <strong>an</strong>touziasm ki av<strong>an</strong>.<br />

Pou gard kontrol minispalite so lekip ti pou bizen fer enn<br />

gro zefor. Nepli kouma kouto d<strong>an</strong> diber!<br />

Apre eleksion ki lekip Timi ti gagne ar enn tipti lav<strong>an</strong>s, li<br />

ti vinn kler pou b<strong>an</strong>n obzervater politik ki enn nouvo<br />

div<strong>an</strong> ti pe soufle e b<strong>an</strong>n rafal ti pli for d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n rezion<br />

kouma Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn. Aspirasion lazenes ti pe<br />

s<strong>an</strong>ze. Atraver televizion satelit zot ti pe dekouver enn lot<br />

kalite viv. Model Timi nepli ti bon model. Anplis<br />

alenteryer pei ti ena b<strong>an</strong>n rezion ki ti pe modernize lor<br />

vites e b<strong>an</strong>n zenn d<strong>an</strong> rezion agrikol ti pe <strong>an</strong>vi zwir plezir<br />

lavi modern. D<strong>an</strong> zot latet T<strong>an</strong>tinn Timi ti vinn enn vie sat<br />

e lor miray ti koum<strong>an</strong>s ena grafiti ki parfwa ti ensilt<strong>an</strong> ek<br />

vilger.<br />

Gouvernm<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tral 'si ti pe gagn difikilte. D<strong>an</strong> lemonn<br />

<strong>an</strong>tie ideolozi domin<strong>an</strong> ti apel globalizasion e se enn<br />

siperpwis<strong>an</strong>s ki ti pe enpoz so kondision partou. B<strong>an</strong>n pei<br />

ki ti pe refiz swiv so direktiv ti pe fer fas difikilte parski li<br />

ti kontrol b<strong>an</strong>n enstitision enternasional. Poul vakabon ti<br />

kapav pli bon pou pale ek las<strong>an</strong>te me poul batri ti meyer<br />

pou biznes mondial sou direksion siperpwis<strong>an</strong>s ek<br />

miltinasional. Onom liberte ti pe met presion lor b<strong>an</strong>n<br />

gouvernm<strong>an</strong> pou liberaliz komers ek privatiz b<strong>an</strong>n sekter<br />

212


ki leta ti pe kontrole. Sa ti pe permet b<strong>an</strong>n miltinasional<br />

kouma GlobalCom r<strong>an</strong>t partou d<strong>an</strong> lemonn, pr<strong>an</strong> kontrol<br />

l<strong>an</strong>trepriz la e enpoz so lalwa. Otomatikm<strong>an</strong> pri b<strong>an</strong>n<br />

prodwi ek servis ti pe mont <strong>an</strong>fles. Dilo, kour<strong>an</strong> ek<br />

telefonn ti vinn extra ser. Gouvernm<strong>an</strong> Dinesh ti rod<br />

reziste pou <strong>an</strong>pes popilasion soufer me lalwa profi<br />

miltinasional ti kraz tou lor so sime. Lopozision ti fini<br />

swazir so k<strong>an</strong>. Li ti fini r<strong>an</strong>t div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong> d<strong>an</strong> tren<br />

globalizasion, leberalizasion ek privatizasion. Ankor enn<br />

fwa boul ti pe devire. Pou move rezon. Siperpwis<strong>an</strong>s ti pe<br />

pratik proteksionism, ti pe donn sibsid so dimoun pou<br />

v<strong>an</strong>n zot mars<strong>an</strong>diz bomarse d<strong>an</strong> lezot pei me <strong>an</strong>memt<strong>an</strong><br />

ti pe s<strong>an</strong>t laglwar liberte komers. Parti DSD ek so alye ti<br />

kone ki sa politik la ti pou amenn lamizer d<strong>an</strong> pei me<br />

b<strong>an</strong>n konpagni lokal ti prefer vinn partner b<strong>an</strong>n<br />

miltinasional olie reziste zot. Mem b<strong>an</strong>n l<strong>an</strong>trepriz ki ti<br />

tipti ek mwayen, ki ti gagn bon devlopm<strong>an</strong> atraver b<strong>an</strong>n<br />

innsenntiv gouvernm<strong>an</strong> Dinesh ti pe negosie ar ‘partner<br />

stratezik'. Dinesh ti kone ki b<strong>an</strong>n miltinasional ti pou aval<br />

enn par enn tou sa b<strong>an</strong>n latrepriz ki ti efisi<strong>an</strong> d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n<br />

sekter profitab. Dinesh ti bien lisid. Li ti kone ki enn bon<br />

doz nasionalism ti neseser pou ki b<strong>an</strong>n pei ek b<strong>an</strong>n lepep<br />

fer fas kont gourm<strong>an</strong>diz ek larog<strong>an</strong>s b<strong>an</strong>n pei ris ek for.<br />

Me kouma pou fer lepep konpr<strong>an</strong> sa? B<strong>an</strong>n media ti deza<br />

d<strong>an</strong> lame b<strong>an</strong>n miltinasional; laplipar b<strong>an</strong>n ‘gr<strong>an</strong>'<br />

zournalis ti swazir sime fasilite. E zot ti pe gagn zoli<br />

rekonp<strong>an</strong>s pou soutien ki zot ti pe donn ‘b<strong>an</strong>n arsitek<br />

progre ek prosperite'. Finalm<strong>an</strong> lepep ti pe t<strong>an</strong>n enn sel<br />

son. S<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> <strong>an</strong>tigouvernm<strong>an</strong> ti pe gr<strong>an</strong>di.<br />

Administrasion minisipal Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn ti <strong>an</strong><br />

difikilte. Detrwa konseye ti kit parti Timi pou siez kouma<br />

endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>. Sak fwa ti ena pou vote, zot ti abstenir. An<br />

pratik lopozision ti vinn mazoriter. Zot ti pe zis at<strong>an</strong>n zot<br />

mom<strong>an</strong> pou vinn ar enn mosiondeblam. Zot ti kone ki sa<br />

213


ti pou kas moral Timi e amenn dezord, konfizion e defet<br />

DSD.<br />

Timi ti tourn ver Dinesh pou gagn enn fon spesial pou ed<br />

b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter so rezion. Sa ti pou donn li enpe lespas ek<br />

let<strong>an</strong> pou respire. Lor telefonn Dinesh ti dir li ki dapre<br />

enn konv<strong>an</strong>sion ki pei ti finn oblize signe, pa ti gagn drwa<br />

donn okenn sibsid. Nenport ki sibsid d<strong>an</strong> sekter ekonomik<br />

li ti kont lespri liberte-<strong>an</strong>trepriz ek komers.<br />

De zour pli tar, lopozision ti vinn ar enn mosiondeblam.<br />

B<strong>an</strong>n 'endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>' ti abstenir. Timi ti perdi kontrol<br />

minispalite.<br />

Parski pei ti pe al ver eleksion zeneral e ki li pa ti ena<br />

lent<strong>an</strong>sion poz k<strong>an</strong>dida, li ti desid pou pa demisione kom<br />

konseye ek depite pou ki li pa met Dinesh d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>bara.<br />

D<strong>an</strong> so latet li ti fini ferm sapit politik. Malgre ki li pe dir<br />

ki li pa ti ena okenn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> amer, b<strong>an</strong>n ki ti konn li<br />

bien ti konsi<strong>an</strong> ki Timi ti gard enn move souvenir. Lavi<br />

politik difisil parski dimoun pa get pli lwen ki zot nene e<br />

politisien kont<strong>an</strong> mont dadak lor vag. Me vag, li pa<br />

toult<strong>an</strong> al kraz lor resif?<br />

EPILOG<br />

GET LETAN PASE<br />

Malgre so laz - li ti pe al lor swas<strong>an</strong>ndis - Timi ti ena bon<br />

las<strong>an</strong>te. Zis enn ti tras jabet ti pe obliz li fer at<strong>an</strong>sion<br />

sirtou ar gato dou ki li ti tro kont<strong>an</strong>. So b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti pe<br />

debrouye. Sakenn ti pe viv so lavi d<strong>an</strong> so m<strong>an</strong>ier. Timi ti<br />

sagren Ramba ki, apre enn desepsion serye (Mukesh ti<br />

fer k<strong>an</strong>ay ar li), ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> enn asosiasion relizie pou fam<br />

selibater. Tou so let<strong>an</strong>, lenerzi ek lamone ti pe fini d<strong>an</strong> so<br />

b<strong>an</strong>n aktivite relizie. Relizion ti vinn so bwe sovtaz. Li ek<br />

214


Balram ti fer senk z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> me so b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti donn li zis<br />

de ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, Timinn ek Omar.<br />

Aster ki li ti <strong>an</strong>deor politik aktif, li ti ena boukou let<strong>an</strong> pou<br />

so de tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti vinn so prop bwe sovtaz. Timinn ki ti<br />

ena douz-trez <strong>an</strong> ti d<strong>an</strong> lekol segonder. Li ti foto Celine<br />

plis enn ti zafer spesial d<strong>an</strong> so regar ki ti fer Timi rapel<br />

Balram. Omar ti enn bon mel<strong>an</strong>z Ram<strong>an</strong> ek Aisha Bibi. Li<br />

ti pe fer so dernie klas primer. Dapre so papa li ti enn<br />

pares. Aisha Bibi pa ti dakor. Pou li Omar ti ena boukou<br />

s<strong>an</strong>sibilite ek tal<strong>an</strong>. Sirm<strong>an</strong> li ti pou vinn enn artis. B<strong>an</strong>n<br />

gr<strong>an</strong>par<strong>an</strong>, zot kote, ti plis enterese ar zot tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> parski<br />

zot ti rapel, atraver marmay, inos<strong>an</strong>s ek natirel ki<br />

disparet amizir ki z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> gr<strong>an</strong>di. Gr<strong>an</strong>par<strong>an</strong> pa ti ena<br />

mem responsabilite ki par<strong>an</strong>. Par<strong>an</strong> bizen prepar lavenir<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, disiplinn zot, montre zot m<strong>an</strong>ier. Gr<strong>an</strong>par<strong>an</strong> nek<br />

p<strong>an</strong>s pou donn boukou-boukou gate. Sak fwa b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti vinn pas vak<strong>an</strong>s kot Timi li ti telm<strong>an</strong> gat zot ki<br />

apre b<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> ti gagn difikilte pou remet zot lor rel.<br />

Timi ti pas so let<strong>an</strong> get let<strong>an</strong> pase. Enn l<strong>an</strong>iverser swiv<br />

enn lot. Dilo larivier Bonnvenn kontinie koule, sarye enpe<br />

plis pestisid ziska lamer sak l<strong>an</strong>e. B<strong>an</strong>n sezon ti pe vinn<br />

pliz<strong>an</strong>pli bizar. D<strong>an</strong> lete parfwa ti fer fre. Liver ti tike pou<br />

vini e parfwa omilie l<strong>an</strong>wit li ti bizen tir moulton lor li<br />

telm<strong>an</strong> ti pe fer so. Koumadir termostat lesiel ti detrake.<br />

Ti ena mom<strong>an</strong> dou, mom<strong>an</strong> eg; mom<strong>an</strong> boner, mom<strong>an</strong><br />

maler. Enn gramaten Kamla ti vinn kot Timi. So lizie ti<br />

gonfle ek rouz. Ti kler ki li ti pas enn l<strong>an</strong>wit bl<strong>an</strong>s.<br />

- Ki to gagne mo fifi?<br />

- Celimène ...<br />

- Li'nn kit twa?<br />

S<strong>an</strong>glo ti chombo so lagorz. Celimène d<strong>an</strong> lopital. Enn<br />

aksid<strong>an</strong> grav d<strong>an</strong> travay. Li finn brile. So sitiasion grav.<br />

- Kifer to pa ti telefonn mwa yer? Mo ti pou vinn res ar<br />

215


twa.<br />

De zour pli tar Celimène ti mor. B<strong>an</strong>n fami Celimène ki ti<br />

refiz frek<strong>an</strong>t li ler li ti viv<strong>an</strong>, deswit koum<strong>an</strong>s enterese ar<br />

so dibien ki li ek Kamla ti konstrir <strong>an</strong>sam. Kouma later ek<br />

<strong>lakaz</strong> ti lor nom Celimène parski li ti aste later la av<strong>an</strong> li ti<br />

zwenn Kamla e ler zot ti desid pou r<strong>an</strong>z zot <strong>lakaz</strong> tou<br />

papie ti fer lor nom Celimène pou rezon pratik, b<strong>an</strong>n fami<br />

la ti dim<strong>an</strong>n Kamla kit <strong>lakaz</strong> la malgre ki li, <strong>an</strong>sam ar so<br />

partner, ti fin<strong>an</strong>s konstriksion. Lalwa pa ti rekonet drwa<br />

partner viv<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn relasion koup-mem-sex. Me<br />

erezm<strong>an</strong> Celimène ti ensiste pou met meb, tou lezot<br />

zafer d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> ek zot kont seving lor nom Kamla.<br />

Timi ti dir so tifi ki li ti kapav vinn viv d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> so par<strong>an</strong><br />

me Kamla ti prefer lwe enn ti <strong>lakaz</strong> pou gard so<br />

lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s.<br />

Sinndi ti kontinie okip Timi ek so fami ziska ki Bondie ti<br />

ramas li. So z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti <strong>an</strong>dikape - li ti trizomik - ti viv<br />

bien lont<strong>an</strong>, plis lont<strong>an</strong> ki labitid parski, Timi ti p<strong>an</strong>se, tou<br />

dimoun ti donn li boukou gate. Mem Samy ki normalm<strong>an</strong><br />

pa ti montre so emosion, ti okip ti bonom la. Samy ek<br />

Sinndi ti ena enn relasion bien diskre. Akoz sa zame li ti<br />

marye. Ler Sinndi ti gagn k<strong>an</strong>ser e dokter ti donn li bien<br />

tigit let<strong>an</strong> pou viv Samy ti move kalite boulverse. Enn<br />

zour Timi ti al get li d<strong>an</strong> so ti apartm<strong>an</strong> ki Samy ti fer<br />

ar<strong>an</strong>ze d<strong>an</strong> plas dep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s. Sa lepok la Sinndi ti aret<br />

travay parski so maladi ti bien av<strong>an</strong>se. Timi ti trap so<br />

lame z<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> e ti dir li: “ Tousa let<strong>an</strong> la to ti mo belfi e<br />

mo pa ti konn n<strong>an</strong>ye, mo Sinndi.” Larm d<strong>an</strong> lizie, Sinndi ti<br />

bes so popier.<br />

Apre bon rezilta d<strong>an</strong> segonder Timinn ti al liniversite pou<br />

vinn avoka. Li ti bien enterese ar politik. Akoz samem li ti<br />

swazir profesion liberal. Omar ti swazir pou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

216


iznes so n<strong>an</strong>a, papa Aisha Bibi.<br />

Apart ekout nouvel lor rajo ek televizion, Timi pa ti gagn<br />

boukou niouz lor politik. Dinesh ti retir li e b<strong>an</strong>n zenn ti<br />

pr<strong>an</strong> labar d<strong>an</strong> DSD ki ti pe fer enn travay<br />

extraparlm<strong>an</strong>ter orizinal. Apre enn ti peryod prosperite,<br />

pei ti rer<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> difikilte parey kouma boukou pei ki pa ti<br />

pe kapav fer fas diktatir siperpwis<strong>an</strong>s. Problem se ki ti<br />

ena enn sel siperpwis<strong>an</strong>s. Si ti ena de, b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> pei ti<br />

pou kapav zwe enn kont lot. D<strong>an</strong> pei kouma d<strong>an</strong> lemonn,<br />

fose <strong>an</strong>t ris ek pov ti pe elarzi e b<strong>an</strong>n gra-gr<strong>an</strong> promes<br />

prosperite pou tou dimoun atraver komers lib zame ti<br />

trouv lizour. Okontrer. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pei pov b<strong>an</strong>n vre<br />

entelektiel ti pe kontinie rod solision. K<strong>an</strong> lapli tonbe pa<br />

al kasiet d<strong>an</strong> lagel reken.<br />

Ver lafen 2024, enn letid enport<strong>an</strong>, dapre lagazet, ti<br />

tourn far lor politik d<strong>an</strong> peryod 1970-1995. So konklizion<br />

se ki si lalign ki ti trase sa lepok la ti kontinie pa ti pou<br />

ena katastrof ki pei ti pe traverse. Ti ena enn sapit<br />

enport<strong>an</strong> lor Minispalite Gr<strong>an</strong>gob-Bonnvenn sou<br />

administrasion 'T<strong>an</strong>tinn Timi'.<br />

Kouma li ti lir lagazet, Timinn ti telefonn so gr<strong>an</strong>mer ki ti<br />

pe viv d<strong>an</strong> enn home pou vie dimoun.<br />

- To enn gr<strong>an</strong> dimoun Meme. Lagazet pe koz to koze<br />

zordi. ... Bernard ek mwa nou pe vinn get twa seswar.<br />

Timinn pa ti koz long lor telefonn parski li ti kone ki sa ti<br />

bien penib pou so gr<strong>an</strong>mer ki ti ase sourd e ki ti deteste<br />

koz lor telefonn.<br />

Apre so letid iniversiter Timinn ti al travay d<strong>an</strong> boukou<br />

pei ziska laz kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>. Li ti fek retourn d<strong>an</strong> pei ar so<br />

mari, enn Sinwa Hongkong, ki ti apel Bernard. Drol!<br />

217


Apart so Meme li pa ti ena personn d<strong>an</strong> pei. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> so<br />

labs<strong>an</strong>s ti ena enn lepidemi Ebola serye d<strong>an</strong> pei e simitier<br />

ti r<strong>an</strong>pli ar z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Timi. Mem so zoli Omar ti pas d<strong>an</strong><br />

pake. Lerlamem li ti fer v<strong>an</strong>n tou so dibien pou al viv d<strong>an</strong><br />

enn home.<br />

Lagazet ek televizion ti rod fer reportaz lor Timi; zot ti<br />

rod enterviou. Politisien ti pe rod gagn milaz lor so vie<br />

ledo kabose ar laz ek soufr<strong>an</strong>s. Me li ti refize.<br />

Zour so l<strong>an</strong>iverser s<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>, preske enn-<strong>an</strong> pli tar, Minis<br />

Sekirite Sosial ti debark d<strong>an</strong> home akonpagne par<br />

zournalis lagazet ek televizion pou donn li enn bouke s<strong>an</strong><br />

roz ek enn chek s<strong>an</strong> mil roupi. Ti pou osi <strong>an</strong>ons enn<br />

desizion gouvernm<strong>an</strong> pou s<strong>an</strong>z nom Minispalite Gr<strong>an</strong>gob-<br />

Bonnvenn, pou rebatiz li Minispalite T<strong>an</strong>tinn Timi e fer<br />

Timi vinn sitwayen-doner avi.<br />

M<strong>an</strong>ejer home ti dir li li pa gagn drwa refiz sa kalite loner<br />

la. Li ti bizen prepar li. D<strong>an</strong> senk minit Misie Minis ti pou<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so lasam ki, sa zour la, ti prop ek parfime. Ti<br />

ena fler artifisiel partou e apre seremoni ti pou reramas<br />

zot pou enn lot gr<strong>an</strong> lokazion.<br />

“B<strong>an</strong>n ipokrit la”, ti so dernie p<strong>an</strong>se.<br />

Ler delegasion ofisiel ti r<strong>an</strong>tre, enn figir imobil - kot rid<br />

vieyes ek sikatris lasid ti mel<strong>an</strong>ze pou dir “Chou! Zot<br />

pa'nn gagn mwa!” - ti fixe zot d<strong>an</strong> vid.<br />

218


PRENSES PRATHNA<br />

(Pou tou b<strong>an</strong>n toktok lor later)<br />

SAPIT 1<br />

Enn fwa d<strong>an</strong> pei B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d ti ena enn Sadou ki ti viv<br />

d<strong>an</strong> lafore Makonde <strong>an</strong>ba enn pie lafours. Sadou la ti ena<br />

enn gr<strong>an</strong> pouvwar mazik. Li ti rapel lepase, li ti konpr<strong>an</strong><br />

leprez<strong>an</strong> e li ti souv<strong>an</strong> okour<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n evennm<strong>an</strong> av<strong>an</strong> ki<br />

zot ti deroule. Enn zour ler li ti pe medite li ti t<strong>an</strong>n enn<br />

lavwa profetik ki ti revel enn orak: "B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d pou<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so faz Bomatom Bharat, so Kalyoug, ziska ki<br />

enn tifi, enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mirak, pou vinn efas fernwar e<br />

permet reyon soley travers lekr<strong>an</strong> gaz pwazon." Sadou ti<br />

fer enn sourir, pr<strong>an</strong> so baton, al d<strong>an</strong> direksion soley leve<br />

kot li ti sir li ti pou zwenn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mirak.<br />

Pou Sadou enn long lamars ti koum<strong>an</strong>se. Kouma li ti<br />

perdi labitid marse ousa fer lekzersis, bien vit li ti fatige.<br />

Li ti bizen asiz lor ros d<strong>an</strong> bor sime pou regagn<br />

respirasion me avek pratik so l<strong>an</strong>dir<strong>an</strong>s ti ameliore. Li ti<br />

pe kapav kouver enn long dist<strong>an</strong>s sak zour. Sak zour li ti<br />

pe s<strong>an</strong>ti li enpe pli pre ar Prathna, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mirak. Pou pa<br />

perdi let<strong>an</strong>, li ti evit l<strong>an</strong>drwa abite; dormi <strong>an</strong> plen-ner;<br />

m<strong>an</strong>z fri, m<strong>an</strong>iok, patat; e bwar laroze matinal lor petal<br />

fler. Enn zour ler li ti pe apros enn lakrwaze, depi lwen li<br />

ti s<strong>an</strong>ti enn prez<strong>an</strong>s me li pa ti trouv n<strong>an</strong>ye parski sime la<br />

ti kas kontour e b<strong>an</strong>n touf ti pie ti pe bar gete. Enn kout<br />

sek, kouma enn vizion, so prop zimaz paret div<strong>an</strong> li<br />

koumadir li ti pe get d<strong>an</strong> laglas. Zimaz la ti koz premie.<br />

- Depi de zour mo pe at<strong>an</strong>n twa Kar<strong>an</strong>n. Kifer to <strong>an</strong>retar?<br />

- Anretar?<br />

- To pa ti t<strong>an</strong>n mwa pe dir twa degaze? Mo apel ...<br />

219


- Ayo Karinn! We, mo ti t<strong>an</strong>n twa me enpe lwen. Mo kwar<br />

mo pe vinn sourd. Ayo!<br />

- Non, to pa sourd. To lespri ki fouka. Enn zwazo s<strong>an</strong>te e<br />

to arete pou kont<strong>an</strong>ple so bote. Enn fey tonbe e to ramas<br />

li. Ki to fer ar tou sa b<strong>an</strong>n fey mor la? Bon degaze!<br />

Karonn pe at<strong>an</strong>n nou d<strong>an</strong> prosenn lakrwaze. To'nn<br />

m<strong>an</strong>ze?<br />

- Wi, koko, b<strong>an</strong><strong>an</strong>n e mo'nn bwar f<strong>an</strong>gouren.<br />

- Mo espere Karonn pa perdi sime. Sa enn lot sa! To dir li<br />

tourn agos, li li tourn adrwat.<br />

- Kouma to kone Karinn?<br />

- Kar<strong>an</strong>n, to pa'nn t<strong>an</strong>n li dim<strong>an</strong>de kot nou ete?<br />

- Ayo! Lavwa bien feb. Aster mo t<strong>an</strong>n li bien.<br />

- Normal to pou t<strong>an</strong>n li bien. Li la div<strong>an</strong> twa.<br />

- Kotsa?<br />

- La <strong>an</strong>ba pie b<strong>an</strong>gasay. Normal li pe <strong>an</strong>tone. Apre li pou<br />

dir li gagn kolik.<br />

Trwa Sadou, Kar<strong>an</strong>n, Karinn ek Karonn ti kontinie zot<br />

larout. Amizir zot ti marse, zot vites ti akselere. Si<br />

touletrwa ti kouma Karinn zot ti pou av<strong>an</strong>s pli vit. Souv<strong>an</strong><br />

Karonn ti tourn d<strong>an</strong> move sime e lot de la ti bizen al lasas<br />

li. Kriye li pa ti ase. Li ti fons drwat, fer koumadir li pa ti<br />

pe t<strong>an</strong>de. Kar<strong>an</strong>n, so kote, ti kas zot lel<strong>an</strong> parski enn<br />

papiyon ti pe zwe kouk ar mous dimiel. Parfwa Karinn ti<br />

sap lor kal.<br />

- Kar<strong>an</strong>n, aret koz nenport! Fode pa fer Prenses Prathna<br />

at<strong>an</strong>n.<br />

Karonn pa ti konpr<strong>an</strong>.<br />

- Prenses?<br />

- Me wi bourbak! So papa Lerwa liniver. Normal bizen<br />

apel li Prenses, Prenses Prathna. Peyna let<strong>an</strong> pou perdi.<br />

Twa Kar<strong>an</strong>n to vey Karonn, <strong>an</strong>pes li perdi sime; twa<br />

220


Karonn to vey Kar<strong>an</strong>n, <strong>an</strong>pes li aret enn tren pou li krase.<br />

E zot toulede, swiv mwa. Apartir aster nou marse aswar<br />

e repoze d<strong>an</strong> lazourne.<br />

- Ayo! Kifer?<br />

- Ayoyo! Kifer?<br />

- Aret zot ayo ek zot ayoyo. Zot trouv sa zetwal briy<strong>an</strong><br />

laba d<strong>an</strong> les. Limem ki pou endik nou nou sime. Swiv<br />

mwa.<br />

Amizir soley ti pe kouse zetwal la ti pe vinn pli briy<strong>an</strong> e li<br />

ti pe deplase l<strong>an</strong>tm<strong>an</strong> pou permet nou trwa Sadou swiv<br />

li. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> plizier semenn zetwal la ti gid zot. Enn swar zis<br />

minwi li ti arete. Trwa Sadou ti arete e kouma ti pe fer<br />

bien nwar zot ti prefer at<strong>an</strong>n soley leve.<br />

Anba enn gr<strong>an</strong> pie lafours nou trwa Sadou ti dormi enn<br />

somey telm<strong>an</strong> profon ki ni barlizour, ni s<strong>an</strong>te zwazo tou<br />

kouler ti reysi kas zot somey. Ti bizen enn reyon for saler<br />

lete lor zot lizie pou ki zot realize ki ti finn ariv zot.<br />

Kar<strong>an</strong>n ti koz premie.<br />

- Ayo! Sa reyon soley la li kouma enn benediksion lor mo<br />

popier.<br />

Karonn ti azoute.<br />

- Ayoyo! Soley pe mouy mwa.<br />

Karinn ti aret so lel<strong>an</strong>.<br />

- To pe tr<strong>an</strong>spire, gopia.<br />

- Ayoyo!<br />

Karinn ki toult<strong>an</strong> ti pr<strong>an</strong> desizion vit, ti dir zot ki bizen fer.<br />

Me kot ekzaktem<strong>an</strong> ti bizen ale li pa ti sir parski akoz<br />

soley ti pe briye, zetwal-gid pa ti vizib. Kar<strong>an</strong>n ti bizen<br />

<strong>an</strong>pes Karonn perdi sime; Karonn ti bizen <strong>an</strong>pes Kar<strong>an</strong>n<br />

fer ler <strong>an</strong> plen-ner. Karonn ti dim<strong>an</strong>de.<br />

- Ayoyo! Kot pou ale?<br />

- Bizen at<strong>an</strong>n soley kouse. Lerla zetwal-gid pou vinn<br />

221


vizib. Li pou dir nou.<br />

Apenn li ti fini koze, lalinn ek soley ti fer enn lali<strong>an</strong>s pou<br />

plonz Pl<strong>an</strong>et Ter d<strong>an</strong> nwar total. Kouma far d<strong>an</strong> nwar<br />

zetwal-gid m<strong>an</strong>ifik e imobil ti koum<strong>an</strong>s flase.<br />

- Ayoyo, li pe apel nou.<br />

- Ayo, ala zoli la!<br />

- Kot Karonn?<br />

- Mo kwar li laba.<br />

- Kotsa?<br />

- Laba.<br />

- Karonn, kot to pe ale?<br />

- Ayoyo, li pe apel mwa.<br />

- Kis<strong>an</strong>nla?<br />

- Prenses Prathna. Ayoyo, li tousel pov jab la!<br />

S<strong>an</strong>nkoutla Karinn ek Kar<strong>an</strong>n ki ti swiv Karonn. Zot r<strong>an</strong>t<br />

d<strong>an</strong> enn vilaz kot tou dimoun ti sit<strong>an</strong> okipe ar zot prop<br />

lokipasion ki zot mempa ti remark prez<strong>an</strong>s trwa etr<strong>an</strong>ze.<br />

Ti ena enn misie d<strong>an</strong> so karo. Ler trwa Sadou la ti dir li<br />

bonzour, li ti get lao d<strong>an</strong> lesiel e ti kriy for: "Boukouboukou<br />

douk! Lapli pou tonbe." E li ti kontinie so<br />

lokipasion. Enn madam ti pe donn poul m<strong>an</strong>ze d<strong>an</strong> so<br />

lakour. Ler b<strong>an</strong>nla ti dir li namaste, li ti galoupe, r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

so <strong>lakaz</strong>, resorti ar enn balye e ti koum<strong>an</strong>s balye<br />

lapousier d<strong>an</strong> ler. Kar<strong>an</strong>n ti enpresione. Me de lot la ti<br />

trap so lame, ris li. Ler ti ariv div<strong>an</strong> enn <strong>lakaz</strong> ab<strong>an</strong>done,<br />

Karonn ti arete.<br />

- Ki to gagne Karonn?<br />

- Ayoyo! Li lad<strong>an</strong> do dos.<br />

- Kis<strong>an</strong>nla?<br />

- Nou Prenses Prathna, dos.<br />

- Kouma to kone?<br />

- Zot pa t<strong>an</strong>n li pe apel nou?<br />

222


Ler zot ti r<strong>an</strong>t <strong>an</strong>d<strong>an</strong> zot ti trouv enn tipti tifi, enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

mirak.<br />

SAPIT 2<br />

Li ti enn tifi wit-<strong>an</strong> apepre. Li ti bren; li ti met enn long<br />

rob ble lesiel ki ti des<strong>an</strong>n ziska so sevi; lor so latet li ti<br />

ena enn sapo lapay e d<strong>an</strong> so lipie enn per champal.<br />

Kar<strong>an</strong>n ek Karinn ti vinn gounga ar sok. Karonn ti premie<br />

pou koze. Li ti dim<strong>an</strong>n Prathna: "Depi k<strong>an</strong> to la beti?"<br />

- Mo fek arive ... zis av<strong>an</strong> zot r<strong>an</strong>tre. Ou, ou ? ... Pa dir<br />

mwa. Ou ou Karonn. S<strong>an</strong>nlala Karinn, lotla Kar<strong>an</strong>n.<br />

- Bravo! S<strong>an</strong> lor s<strong>an</strong>.<br />

Prenses Prathna ti enn tibout bonnfam. De led<strong>an</strong> dile<br />

div<strong>an</strong> ti finn tonbe; li ti tourdey; enn so lipie ti enpe pli<br />

kourt ki lot. Me so prez<strong>an</strong>s ti kouma kour<strong>an</strong> elektrik.<br />

Karinn ti dim<strong>an</strong>n li si li ti fen? Fatige? Non, li ti ni fen, ni<br />

fatige.<br />

Karinn ti zet enn koudey rapid otour li e ti pr<strong>an</strong> detrwa<br />

desizion vit. Premie dabor ti bizen met lord d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>,<br />

prepar enn lasam pou Prenses Prathna e enn lot pou<br />

b<strong>an</strong>n Sadou; <strong>an</strong>swit ti bizen netway lakour, pas enn kout<br />

lapentir, balizonn miray, pl<strong>an</strong>t enpe fler ek legim, r<strong>an</strong>z<br />

enn poulaye ek enn lekiri. Travay pa ti m<strong>an</strong>ke me tou ti<br />

pe mars kouma mirak.<br />

Detrwa zour pli tar ler b<strong>an</strong>n pas<strong>an</strong> pase zot ti gagn sok.<br />

Personn pa ti rapel ki ti ena enn zoli <strong>lakaz</strong> koumsa.<br />

Zarden plen ar zoli fler, rido afler lor lafnet e toult<strong>an</strong> ti<br />

ena enn bon parfen m<strong>an</strong>ze ki ti pe fit zot lapeti. Me drol!<br />

Zame zot pa ti trouv personn. Dimoun ti pe koum<strong>an</strong>s<br />

koze. Kis<strong>an</strong>nla ti pe viv d<strong>an</strong> sa zoli <strong>lakaz</strong> la? Bon lespri<br />

ousa movezer? Kikfwa ti bizen all r<strong>an</strong>n zot enn vizit. Zot<br />

223


ti fezer? Ousa timid? Kiryozite ti pe tr<strong>an</strong>gle zot. B<strong>an</strong>n<br />

misie ki ti pe al travay lor bisiklet ti pe gagn p<strong>an</strong>n zis<br />

div<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> la; b<strong>an</strong>n madam ki ti al sers lerb pou nouri<br />

kabri ek vas ti s<strong>an</strong>ti fatig zis div<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> la. Tousa ti enn<br />

senn pou ki zot ti kapav louk enn kou d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> la. Me<br />

abba! Louke ti d<strong>an</strong> vid.<br />

Enn gramaten ti ena bel exsitasion d<strong>an</strong> vilaz. D<strong>an</strong><br />

lavar<strong>an</strong>g ousa lor lafnet sak <strong>lakaz</strong> ti ena enn kart<br />

envitasion. Prenses Prathna ek so trwa Sadou ti gagn<br />

gr<strong>an</strong> plezir envit zot d<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> fet ki pou dire ziska<br />

minwi. Ti pou ena m<strong>an</strong>ze, bwar, d<strong>an</strong>se ek spektak mazik.<br />

Tou dimoun ti envite, so vie kouma so zenn, so madam<br />

kouma so misie.<br />

Kot pou met tou sa dimoun la? Zour fet la, amizir ki<br />

envite ti pe arive, <strong>lakaz</strong> ek lakour ti pe gr<strong>an</strong>di e finalm<strong>an</strong><br />

div<strong>an</strong> zot lizie ti ena enn gr<strong>an</strong> sato. Partou-partou ti ena<br />

latab garni ar m<strong>an</strong>ze spesial; mizisien ek artis ti pe donn<br />

lagam; ti ena spektak pou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, adilt ek gr<strong>an</strong> dimoun.<br />

Ti enn fet mahasiper. Jalsa ti telm<strong>an</strong> korek ki personn pa<br />

ti p<strong>an</strong>se pou konn propriyeter fet ki pourt<strong>an</strong> ti parmi zot.<br />

Tou dimoun ti remark trwa bonom ek enn tifi wit-<strong>an</strong> ki ti<br />

bwat-bwate enpe. Zot ti partou e toult<strong>an</strong> zot ti ena enn<br />

bon parol pou tou dimoun. Ti ena enn mom<strong>an</strong> kot lagam<br />

sega ti telm<strong>an</strong> maja ki Kar<strong>an</strong>n dir Karonn: "Ayo! Mo <strong>an</strong>vi<br />

d<strong>an</strong>se." Karonn ti reponn: "Ayoyo! Mo 'si parey."<br />

S<strong>an</strong> perdi let<strong>an</strong> zot ti trap lame Prenses Prathna e ti<br />

koum<strong>an</strong>s trase. Vadire profesionel. Tou dimoun ti<br />

<strong>an</strong>toure. Mem Karinn ki ti pe boude okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ti r<strong>an</strong>t<br />

d<strong>an</strong> jalsa. Kar<strong>an</strong>n, Karonn ek Prenses Prathna gagn sok,<br />

dir ou. Ver minwi enn s<strong>an</strong>ter ar so lagitar koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>te.<br />

Ti enn s<strong>an</strong>te tris. Tou dimoun ti ekoute, enn mous pa ti<br />

<strong>an</strong>vole:<br />

224


ODEK<br />

Odek,<br />

lalinn laba pe zigzage, enn gro zetwal pe aval li;<br />

soley pe perdi so petal ki grene kouma vit kraze;<br />

lark<strong>an</strong>siel ki finn gagn enn fit pe p<strong>an</strong>di ar lakord enn wit.<br />

Gro zero m<strong>an</strong>z ti zero, samem nou takdir mo bayo.<br />

Bliye to t<strong>an</strong>bour t<strong>an</strong>bourye!<br />

Ramas to rav<strong>an</strong>n rav<strong>an</strong>ie!<br />

Lapli finn mouy lapo bouk.<br />

Odek,<br />

Laflam pe griye Makabe e so soufr<strong>an</strong>s pe touf lesiel;<br />

lasid pe ekrir ar l<strong>an</strong>k rouz lor ros lagal Montagn Signo;<br />

las<strong>an</strong>n pe <strong>an</strong>vole partou, r<strong>an</strong>pli poumon ar lamor gri.<br />

Gro zero m<strong>an</strong>z ti zero, nou dal pa pe kwi do matlo.<br />

Bliye to t<strong>an</strong>bour t<strong>an</strong>bourye!<br />

Ramas to rav<strong>an</strong>n rav<strong>an</strong>ie!<br />

Lapli finn mouy lapo bouk.<br />

Odek,<br />

Disel finn fini bwar lamer, leponz pe bronze lor disab;<br />

niaz lao gagn lafiev kar<strong>an</strong>t, pe rod meksinn d<strong>an</strong> koray<br />

mor;<br />

enn dernie dofen pe kriye, peyna zorey pou ekout li.<br />

Gro zero m<strong>an</strong>z ti zero, dife d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>gka mo frero.<br />

Bliye to t<strong>an</strong>bour t<strong>an</strong>bourye!<br />

Ramas to rav<strong>an</strong>n rav<strong>an</strong>ie!<br />

Lapli finn mouy lapo bouk.<br />

Odek,<br />

Nou b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pa rapel yer, zot viv d<strong>an</strong> zordi<br />

perm<strong>an</strong><strong>an</strong><br />

225


e zot refiz get pli div<strong>an</strong> - pou zot dime pa ekziste.<br />

Ayo ki erer nou finn fer? Nou finn fer lavi vinn l<strong>an</strong>fer.<br />

Gro zero m<strong>an</strong>z ti zero, tou finn vinn golmal mo dalon.<br />

Bliye to t<strong>an</strong>bour t<strong>an</strong>bourye!<br />

Ramas to rav<strong>an</strong>n rav<strong>an</strong>ie!<br />

Lapli finn mouy lapo bouk<br />

finn mouy lapo bouk<br />

finn mouy lapo bouk<br />

finn mouy lapo bouk ....<br />

Enn kout sek, zis minwi, tou lalimier tengn, sato disparet<br />

e b<strong>an</strong>n artis fonn. Lao d<strong>an</strong> lesiel enn boul enk<strong>an</strong>des<strong>an</strong> ti<br />

envit dimoun retourn <strong>lakaz</strong> e montre zot sime d<strong>an</strong> nwar.<br />

Tou dimoun marse, retourn <strong>lakaz</strong> vadire d<strong>an</strong> enn rev. D<strong>an</strong><br />

zot <strong>lakaz</strong> b<strong>an</strong>n Sadou ti pe tengn lal<strong>an</strong>p pou al dormi.<br />

Kar<strong>an</strong>n ek Karonn ti ole konpr<strong>an</strong> ki ti arive.<br />

- Ayo! Ala ti bon la!<br />

- Ayoyo! Mo 'si parey. Karinn, to kapav explik mwa ...?<br />

- Pa sey konpr<strong>an</strong>. Nou pe viv d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t enn gr<strong>an</strong> mirak.<br />

Nou al dormi. Pa fer tapaz. Prenses finn fini gagn somey.<br />

SAPIT 3<br />

Lel<strong>an</strong>dime lavi normal ti retourne. Anfen preske normal.<br />

D<strong>an</strong> vilaz, d<strong>an</strong> lespri dimoun <strong>an</strong>zeneral ti ena enn gou<br />

merveye. Personn pa ti kone kifer me boukou dimoun ti<br />

s<strong>an</strong>ti enn ti lazwa spesial, enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> boner ki pa ti<br />

kapav explike. Li ti enpe koumadir pe get figir enn baba<br />

fek ne. Enn mirak viv<strong>an</strong>. Me ti ena osi detrwa ki ti pe<br />

s<strong>an</strong>ti egrer lestoma monte. Parmi ti ena B<strong>an</strong>ndouk alias<br />

Lal<strong>an</strong>g Soumra. Lavey ler tou dimoun ti pe amize, leker<br />

kont<strong>an</strong>, B<strong>an</strong>ndouk so groker ti pe fer li gagn maloker. Li ti<br />

kasiet d<strong>an</strong> enn kwen pou espionn deroulm<strong>an</strong>. Li ti enn<br />

mous d<strong>an</strong> larme Lerwa, Samazeste D<strong>an</strong>douksingh<br />

226


Mahaking e li ti gagn so galon kaporal parski li ti enn sef<br />

d<strong>an</strong> raporte, palabre ek pas siro. D<strong>an</strong> vilaz personn pa ti<br />

fer li konfi<strong>an</strong>s me tou dimoun ti per li parski li ti z<strong>an</strong>fout,<br />

piner ek s<strong>an</strong> pitie. Depi ki li z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> li ti ena lar kas lakok<br />

sekre e lerla v<strong>an</strong>n lenformasion la ar seki donn plis pitay<br />

ek zwis<strong>an</strong>s. Anplis li ti enn move krab. Akoz tousa<br />

dimoun d<strong>an</strong> vilaz ti apel li B<strong>an</strong>ndouk Lal<strong>an</strong>g Soumra. So<br />

lespri biznes ti dir li ki si li konn trase, nouvo deroulm<strong>an</strong>,<br />

nouvo sitiasion ousa nouvo evennm<strong>an</strong> ti kapav plen so<br />

pos. Bizen aksepte ki d<strong>an</strong> so domenn li ti enn sef, enn<br />

mahamous. Ler tou dimoun ti pe okip zot zafer, li li ti al<br />

pionn kote <strong>lakaz</strong> Prenses Prathna. Lor enn oter, <strong>an</strong>ba enn<br />

pie, deryer enn touf, ledo apiye kont tron-zarb, li ti vey<br />

tou detay. Tou ti paret kouma enn <strong>lakaz</strong> normal. B<strong>an</strong>n<br />

rido lafnet ti ouver pou les reyon lalimier pous imidite<br />

d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>; ti ena lavwa enn tifi ki ti pe s<strong>an</strong>t 'Zozo Mayok';<br />

d<strong>an</strong> lakour ti ena trwa bonom ki ti pe okip zarden. Pa ti<br />

ena n<strong>an</strong>ye spesial. Me kifer enn ti signal d<strong>an</strong> latet<br />

B<strong>an</strong>ndouk Lal<strong>an</strong>g Soumra, ti pe dir li ki normal pe kasiet<br />

pa normal? Li veye, veye, veye ziska ...<br />

Enn lavwa dous ti kas so somey. Ler li ti ouver so lizie, li<br />

ti trouv enn tifi, frazil me kokas, pe dibout pre kot li.<br />

- Hen!<br />

- Mo kapav ed ou, tonton?<br />

- Ed mwa?<br />

- Wi, ou'nn tom lor later e fourmi rouz finn <strong>an</strong>tour ou.<br />

B<strong>an</strong>ndouk ti sote.<br />

- Kotsa? Kotsa?<br />

- Mo'nn fini fer zot ale. Pa per!<br />

- Per!<br />

- Ena dimoun per fourmi. Mwa mo pa per zot. Akoz sa<br />

zot pa pik mwa. Mo pa fer zot dimal, zot 'si zot pa fer<br />

mwa dimal.<br />

- Kouma to apele?<br />

227


- Mwa mo apel Prathna?<br />

- Prathna?<br />

- D<strong>an</strong> enn pei bien-bien lwen, lot kote lesiel, prathna<br />

vedir lapriyer.<br />

- Lapriyer?<br />

- Ou kouma ou apele, tonton?<br />

- Mwa, mwa mo ... Sssm ... Lll<strong>an</strong> ... Bbbb<strong>an</strong>ndouk.<br />

- Difisil ou nom la.<br />

- Apel mwa B<strong>an</strong>ndouk.<br />

- B<strong>an</strong>ndouk? Enn nom drol. Ki vedir B<strong>an</strong>ndouk?<br />

- Bbbeeee! Pa kone.<br />

- Ou pa konn ou nom?<br />

- Mo konn mo nom me mo pa konn so sinifikasion.<br />

- At<strong>an</strong>n mo dim<strong>an</strong>n Kar<strong>an</strong>n, Karinn, Karonn.<br />

- Kar<strong>an</strong>nkarinnkaronn?<br />

- Non. Kar<strong>an</strong>n li enn dimoun, Karinn li enn lot, Karonn li<br />

enn trwaziem. Ala zot laba, pe okip nou zarden. Les mo<br />

al apel zot.<br />

- Non, pa fer sa. Mo <strong>an</strong>vi koz zis ar twa. Prathna, dir<br />

mwa kis<strong>an</strong>nla sa trwa bonom la. To papa ek to de<br />

tonton?<br />

Prenses Prathna ti riy enn ti riye rar koumadir enn ti<br />

laklos kristal pe petiye ar lazwa.<br />

- Kifer to riy mwa?<br />

- Pa pe riy ou tonton. Mo trouv ou koze komik.<br />

Li ti rakont B<strong>an</strong>ndouk ki li ti fek fer zot kones<strong>an</strong>s, ki li koz<br />

ar zot mem zot pa la, ki zot finn gagn enstriksion ar so<br />

papa pou vey li ek okip li.<br />

- To papa? Kis<strong>an</strong>nla to papa?<br />

- Limem lerwa.<br />

- To papa lerwa? Lerwa to papa?<br />

- Pa sa lerwa la. Enn lot. Vre lerwa.<br />

- Vre lerwa! Ki to'le dir?<br />

228


Prenses Prathna ti s<strong>an</strong>ti ki li ti finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> enn lak. Par<br />

telepati li ti dim<strong>an</strong>n sekour e trwa Sadou ti paret. Karinn<br />

ti koz premie.<br />

- Beti, finn ler pou retourn <strong>lakaz</strong>. Ase zwe.<br />

Kar<strong>an</strong>n ti azout so bout.<br />

- Ayo Prathna, nou'al <strong>lakaz</strong> fifi.<br />

Normal Karonn ti pou met so bout.<br />

- Bizen fer vit Prenses.<br />

B<strong>an</strong>ndouk ti sot lor sa.<br />

- Ki ou'le dir? Prenses?<br />

Touletrwa Sadou ti reponn <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>.<br />

- So nom gate Prenses. Nou'ale fifi.<br />

Prenses Prathna ti rapel enn ti zafer.<br />

- Karinn, ki vedir b<strong>an</strong>ndouk?<br />

- B<strong>an</strong>ndouk? B<strong>an</strong>ndouk ... mo kwar li vedir fizi. Kifer?<br />

- Akoz samem.<br />

Karinn, Kar<strong>an</strong>n, Karonn ek Prenses Prathna ti retourn kot<br />

zot. B<strong>an</strong>ndouk ti get zot disparet deryer feyaz. So lizie ti<br />

fixe sirtou lor Prenses Prathna. So ti bwate, so lipie enpe<br />

krose marmit ti fer li rapel enn vie proverb d<strong>an</strong><br />

B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d:<br />

K<strong>an</strong> marmit bwi, fernwar v<strong>an</strong>tar,<br />

Krose marmit tengn dezespwar.<br />

SAPIT 4<br />

Lel<strong>an</strong>dime, boner gramaten, av<strong>an</strong> tou dimoun, B<strong>an</strong>ndouk<br />

ti al tap laport Samazeste D<strong>an</strong>douksingh Mahaking pou<br />

raporte seki li ti kone. Ena enn ti group teroris d<strong>an</strong>zere ki<br />

ti pe prepar sibversion kont Samazeste pou met lor tronn<br />

enn lot lerwa ki zot ti apel vre lerwa. Anplis ti zot pe<br />

<strong>an</strong>trenn enn ti tifi pou vinn prenses. Zot ti apel li Prenses<br />

Prathna.<br />

229


- Ki laz li ena?<br />

- Set, wit-<strong>an</strong>.<br />

- B<strong>an</strong>ndouk, aret to komeraz! Ti baba pe fer sibversion?<br />

- Kwar mwa Mazeste, zot fer jadou. Mirak mo dir ou.<br />

D<strong>an</strong>douksingh ti enn lerwa d<strong>an</strong> douk. Li pa ti kont<strong>an</strong> pr<strong>an</strong><br />

desizion. K<strong>an</strong> ti ena enn desizion pou pr<strong>an</strong>, li ti apel so<br />

b<strong>an</strong>n minis, les zot pr<strong>an</strong> desizion. Si rezilta ti pozitif,<br />

normal li ti pr<strong>an</strong> tou gr<strong>an</strong>der. Si rezilta ti negatif, li ti fer<br />

sot detrwa latet. Lepep ki ti kont<strong>an</strong> tamasa ti kont<strong>an</strong> get<br />

ekzekision. K<strong>an</strong> dis<strong>an</strong> ti koule zot ti gagn zwis<strong>an</strong>s apar. E<br />

lerla pozision lerwa ti vinn pli for parski lepep ti kont<strong>an</strong> e<br />

ti sote-pile, kriye for-for, "Sa zom!"<br />

Li ti donn lord.<br />

- Fer vinn mo b<strong>an</strong>n minis, mo b<strong>an</strong>n konseye, mo b<strong>an</strong>n<br />

minis-konseye e mo b<strong>an</strong>n konseye-minis.<br />

Enn timama apre lasal tronn ti r<strong>an</strong>pli ar kourtiz<strong>an</strong>,<br />

kourtie, komiser, komisioner, arp<strong>an</strong>ter, ark<strong>an</strong>ter, bay<strong>an</strong>,<br />

bay<strong>an</strong>ter, e bachara ki ti <strong>an</strong> mazorite. Fer ler ek koz<br />

nenport ti pe f<strong>an</strong>e partou kouma enn lepidemi. Mo t<strong>an</strong>n<br />

dir ki so minis l<strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong> ti pe p<strong>an</strong>s pou met enn tax<br />

lor koze pou diminie polision sonor me so konsye ti dir li<br />

fer at<strong>an</strong>sion parski so prop kont tax personel ti pou vinn<br />

tro ot. Kis<strong>an</strong>nla kont<strong>an</strong> pey tax?<br />

Samazeste D<strong>an</strong>douksingh Mahaking ti dim<strong>an</strong>n B<strong>an</strong>ndouk<br />

explik b<strong>an</strong>nla problem la. Pa bizen dir ou! K<strong>an</strong> B<strong>an</strong>ndouk<br />

ti gagn s<strong>an</strong>s koze e ki ti ena dimoun oblize ekoute so<br />

lal<strong>an</strong>g lor vites ti pr<strong>an</strong> sime zeping olie sime zegwi.<br />

- Bonzour ot<strong>an</strong>kevouzet! Bonzour, namaste,<br />

goudmorning, salam malekom! Malgre mo r<strong>an</strong> sosial,<br />

malgre mo B.A (SBF) ...<br />

- Ki ete sa?<br />

230


- Sat but failed.<br />

- B<strong>an</strong>ndouk, finn dir twa koze. Aret zaza. To'le mo plen to<br />

latet ar diplon?<br />

- Pardon Votmazeste. As I was saying, since brevity is<br />

the salad of nef? Dis? ... of ... wit, les mo dir zot ena<br />

douniya d<strong>an</strong> touf<strong>an</strong>n kouma ena touf<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> douniya.<br />

Krose marmit pe met d<strong>an</strong> zar. ...<br />

Lerwa ti oblize entervenir pou donn lenformasion <strong>an</strong>bref.<br />

Ti bizen pr<strong>an</strong> desizion. Me ki desizion? Aret b<strong>an</strong>n<br />

sibversif. Eliminn sibversion. Me sibversif kapav kasiet,<br />

degize. Kouma pou kone? Enn paser siro repite ti sot lor<br />

lokazion pou fer lerwa plezir.<br />

- Sel solision Votmazeste, avoy zot tou m<strong>an</strong>ze. D<strong>an</strong> liv<br />

istwar mo ti lir ki enn lerwa ti touy tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pou <strong>an</strong>pes<br />

sibversion f<strong>an</strong>n so pik<strong>an</strong>.<br />

- Pa liv istwar, gopia! D<strong>an</strong> Labib. Kouma to apele?<br />

- Gopia, Votmazeste!<br />

- Mwa mo fek apel twa gopia parski to enn gopia. Me ki<br />

to vre nom foutou?<br />

- Gopia, Votmazeste!<br />

- Gopia. ... Savedir to swiv to desten. Ki to ti dir nou<br />

bizen fer?<br />

- Touy tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> <strong>an</strong>t set ek di-z<strong>an</strong>, Votmazeste.<br />

- Mwa mo d<strong>an</strong> douk e mo <strong>an</strong>toure ar b<strong>an</strong>n gopia,<br />

bourbak, voryen, nenport, gonaz. Nou d<strong>an</strong> veritab dife.<br />

Dife d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>gka! Marmit pe bwi!<br />

- K<strong>an</strong> marmit bwi, fernwar v<strong>an</strong>tar,<br />

Krose marmit tengn dezespwar.<br />

- Ki ariv twa Gopia?<br />

- Pa mwa sa, li sa.<br />

- Li, kis<strong>an</strong>nla?<br />

- B<strong>an</strong>ndouk.<br />

- B<strong>an</strong>ndouk, to pe fer tr<strong>an</strong>sfiz? T<strong>an</strong>sion twa!<br />

- Non Votmazeste. Depi yer, kouma mo t<strong>an</strong>n mo 'marmit'<br />

231


vie proverb sort d<strong>an</strong> mo labous kouma orak. Dir ou b<strong>an</strong>n<br />

zom koup mo lal<strong>an</strong>g. Kouma ou kone, lal<strong>an</strong>g peyna lezo.<br />

Li bat fol, li fer Soumra perdi pwen.<br />

- Taler nou okip twa. Ala mo desizion. Pa kapav nek swiv<br />

seki lezot ti fer; pa kapav fer zako, fer peroke. Nou bizen<br />

enn solision orizinal ek dirab. Nou bizen kreatif. Non! Pa<br />

neseser dis<strong>an</strong> f<strong>an</strong>e. Bizen may responsab, avoy li <strong>an</strong>ekzil.<br />

Kis<strong>an</strong>nla responsab?<br />

- Krose marmit.<br />

- Ala li rekoum<strong>an</strong>se! Taler twa ki pou al <strong>an</strong>-ekzil,<br />

B<strong>an</strong>ndouk.<br />

- Pa mal konpr<strong>an</strong> Votmazeste. Tifi la so lipie krose<br />

marmit.<br />

- Ayo gopia, to pa ti kapav dir mwa sa depi<br />

koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong>.<br />

- Pa mwa sa Votmazeste.<br />

- Mo kone Gopia. Twa to Gopia; li li B<strong>an</strong>ndouk gopia. ...<br />

Bon fer ramas li, avoy li lor Lil Galimacha. Ena plen<br />

galimacha laba. Li va vinn Prenses Galimacha.<br />

- Votmazeste!<br />

- Wi B<strong>an</strong>ndouk.<br />

- Ki pou fer ar so trwa Sadou?<br />

- Avoy zot montre galimacha fer yoga.<br />

Enn semenn pli tar ler lerwa ti dim<strong>an</strong>n so b<strong>an</strong>n minis si<br />

zot ti finn regle zafer krose marmit, li ti apr<strong>an</strong>n ki krose<br />

marmit ti pe pouse partou kouma s<strong>an</strong>piyon apre lapli.<br />

Partou, d<strong>an</strong> lari, d<strong>an</strong> lekol ti ena par ta b<strong>an</strong>n tifi set, wit<strong>an</strong>,<br />

enn lipie pli kourt ki lot, led<strong>an</strong> div<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ke, lizie<br />

enpe tourdey ek lipie enpe krose marmit. Mem d<strong>an</strong> sato<br />

lerwa, tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti vinn koumsa. Pir, zot tou ti pe dir ki<br />

zot ti apel Prathna. B<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> peto gagn kongolo. Lerwa<br />

so leker ti des<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>t. Bwat sa!<br />

232


SAPIT 5<br />

Kouma zot ti gagn nouvel ki ti ena enn mouv pou avoy<br />

Prenses Prathna <strong>an</strong>-ekzil, trwa Sadou la ti prepar enn<br />

pl<strong>an</strong> me zot pa ti kone ki ti ena enn siper mazisien ki ti<br />

gagn enstriksion pou vey Prenses Prathna e <strong>an</strong>pes maler<br />

tom lor li. Mazisien la ti pe met lide ki bizen d<strong>an</strong> latet<br />

trwa Sadou. Trwa Sadou la ti desid pou al kasiet Prenses<br />

Prathna damilie enn gr<strong>an</strong> lafore kot <strong>an</strong>pe zot ti pou kapav<br />

okip so ledikasion e prepar li pou efas fernwar e permet<br />

reyon soley travers lekr<strong>an</strong> gaz pwazon.<br />

Trwa Sadou ek Prenses Prathna ti bizen enn peryod d<strong>an</strong><br />

B<strong>an</strong>nwas. Prenses la ti bizen let<strong>an</strong> ki neseser pou gagn<br />

matirite. B<strong>an</strong>n Sadou 'si ti ena pou apr<strong>an</strong>n. Karinn ti dir<br />

so de konper enn zour:<br />

- Mo ti f<strong>an</strong>e. Zot ti ena rezon k<strong>an</strong> zot ti dir mwa pa<br />

org<strong>an</strong>iz sa tamasa la. Mo ti vinn enpe fezer. D<strong>an</strong> fer f<strong>an</strong>or<br />

mo ti met lavi Prenses <strong>an</strong>d<strong>an</strong>ze. Mo v<strong>an</strong>ite, v<strong>an</strong>tardiz ti<br />

pou met nou gr<strong>an</strong> travay d<strong>an</strong> lakle.<br />

Lot de la ti bos tayt. Zot kone ki zot pa ti obzekte ar<br />

lafors. Enn ti obzeksion timid-timid fasil pas pou wi. Zot<br />

pa ti realize foul-foul kosek<strong>an</strong>s zot v<strong>an</strong>tardiz. Anplis li ti<br />

bien bet perdi let<strong>an</strong> lor lepase. Zot toule trwa ti realize ki<br />

se lavenir ki ti enport<strong>an</strong>. Ti bizen fer seki neseser pou<br />

prepar teren. Dabor ti bizen enn <strong>lakaz</strong> konfortab pou ki<br />

Prenses Prathna so devlopm<strong>an</strong> pa bloke. Answit ti bizen<br />

pl<strong>an</strong>t m<strong>an</strong>ze. Toulekat ti vezetaryen. Ti bizen nouri kabri<br />

pou gagn dile. S<strong>an</strong> perdi let<strong>an</strong> zot ti fer leneseser.<br />

Di-z<strong>an</strong> ti pas bien-bien vit. Prenses Prathna ti vinn enn<br />

zoli mamzel. So long seve nwar ti des<strong>an</strong>n drwat lor so<br />

ledo. Parfwa li ti tres li, parfwa atas enn lake seval,<br />

parfwa fer enn poutou. Nenport ki m<strong>an</strong>ier, so bote ti kas<br />

233


pake. Li ti ena zoli led<strong>an</strong> e so tourdey ki ti touzour la ti<br />

donn li enn regar spesial, lenpresion ki so lizie trouv pli<br />

lwen, pli profon ki lizie normal. So enn lipie ti touzour<br />

enn ti lide pli kourt ki lotla me so krose marmit nepli ti<br />

vizib.<br />

Nou trwa Sadou ti pe get zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> gr<strong>an</strong>di ar fierte, ar<br />

boukou lazwa. So rob ble ek so sapo lapay 'si ti pe gr<strong>an</strong>di<br />

amizir li gr<strong>an</strong>di. Akoz sa d<strong>an</strong> lespri nou trwa Sadou<br />

Prenses Prathna tipti ek gr<strong>an</strong> ti mem zafer e d<strong>an</strong> zot latet<br />

li ti pou toult<strong>an</strong> zot ti baba.<br />

Prenses Prathna ti devlop enn pasion pou z<strong>an</strong>imo, ensek,<br />

pl<strong>an</strong>t, lerb ek fler. N<strong>an</strong>ye pa ti sap d<strong>an</strong> so gete. Li ti<br />

obzerv zot, pr<strong>an</strong> not, fer b<strong>an</strong>n expery<strong>an</strong>s, fer b<strong>an</strong>n gref.<br />

Amizir let<strong>an</strong> ti pe pase li ti koum<strong>an</strong>s konn b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong><br />

remed pou b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> maladi. Bizen rekonet isi ki b<strong>an</strong>n<br />

Sadou ti pe fourni li boukou lenformasion. Me li pa ti pe<br />

zis gard d<strong>an</strong> memwar seki li ti pe apr<strong>an</strong>n ar lezot. Li ti<br />

ena enn lenteliz<strong>an</strong>s spesial ki ti pe permet li dekouver<br />

seki ti envizib pou lezot. Nou trwa Sadou parfwa ti gagn<br />

sok ar li.<br />

Gramaten boner, apre ki li ti finn ar<strong>an</strong>z so lili e met lord<br />

d<strong>an</strong> so lasam, li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> fon lafore. Trwa Sadou ti dir li<br />

ki zot ti pou okip m<strong>an</strong>ze. Donk li ti ena tou so let<strong>an</strong>. Li ti<br />

konn b<strong>an</strong>n fri sovaz ki bon ek fri ki pa bon. Li ti kone osi<br />

ki ti ena fri ki pa ti bon pou m<strong>an</strong>ze me ki ti donn enn dile<br />

ler kas li. Sa dile la ti enn meksinn kont douler v<strong>an</strong>t ki li<br />

ti gagne sak fwa ki li ti pe gagn so reg. Ti ena enn feyaz<br />

ki ti kime kouma savon. Li ti servi li pou bengne d<strong>an</strong> ti<br />

rwiso ki ti pas deryer zot <strong>lakaz</strong>. Prenses Prathna ti erez e<br />

b<strong>an</strong>n Sadou zot leker ti kont<strong>an</strong>.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> sa di-z<strong>an</strong> la ti ena bel-bel s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> d<strong>an</strong><br />

234


B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d. Samazeste D<strong>an</strong>douksingh Mahaking pa ti<br />

enn tro move dimoun. Me kouma li ti malad-malad li ti<br />

deleg responsabilite ar plizier minis sou responsabilite so<br />

sef-minis ki ti apel Baron Toupoumwa, so prop ti-frer.<br />

Toupoumwa ti ena enn gr<strong>an</strong> <strong>an</strong>bision pou limem e li ti pe<br />

servi lafors B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d pou reysi satisfer tou so dezir.<br />

Non selm<strong>an</strong> li ti pr<strong>an</strong> kontrol e diriz tou b<strong>an</strong>n biro, li ti ole<br />

osi fer tou b<strong>an</strong>n lezot lerwa d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pei vwazen vinn<br />

poz zot kouronn kot so lipie. Pou li B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d ti bizen<br />

vinn Bomatom Bharat. Akoz dep<strong>an</strong>s militer, ti bizen ferm<br />

lekol ek lopital. Dokter, ners, profeser ek zelev ti oblize<br />

r<strong>an</strong>t pioner. Tou dimoun ti bizen met iniform.<br />

Laplipar lerwa lor vites ti sayde ar li pou gagn enn bout<br />

d<strong>an</strong> partaz gato. Me ti ena ennde ki ti pe reziste<br />

m<strong>an</strong>talite kaptou. Pli zoli, alenteryer B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d ti ena<br />

b<strong>an</strong>n ti group dimoun ki pa ti dakor ar lespri dominer<br />

Toupoumwa. Lagazet ti apel zot "Toktok" parski pou r<strong>an</strong>t<br />

d<strong>an</strong> zot renion ti bizen tap laport de fwa: tok, tok. B<strong>an</strong>n<br />

toktok pa ti bien kone kot zot ti pe ale. Zot pa ti form enn<br />

mouvm<strong>an</strong> politik; zot pa ti ena enn m<strong>an</strong>ifes; zot ti kont<br />

lidersip. D<strong>an</strong> zot program ti ena zis de mo: lamour ek<br />

liberte. Dapre zot ar sa de lagren disel la tou m<strong>an</strong>ze ti<br />

pou gagn bon gou.<br />

Enn zour enn group toktok ti desid pou fer enn retret d<strong>an</strong><br />

leker lafore. Ti ena sis tifi ek sis garson ki ti prepar enn<br />

wikenn reflexion lor difer<strong>an</strong> aspe lavi. S<strong>an</strong> realize zot ti<br />

pik zot lat<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> bor enn rwiso pa tro lwen ar <strong>lakaz</strong> kot<br />

Prenses Prathna ek trwa Sadou ti pe reste. Aswar zot ti<br />

alim enn dife pou griy pwason ki zot ti lapes e apre dine<br />

zot ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>te. Kouma div<strong>an</strong> ti pe soufle d<strong>an</strong><br />

direksion <strong>lakaz</strong> Prenses Prathna, li ti s<strong>an</strong>ti enn loder drol<br />

e pli tar li ti t<strong>an</strong>n enn lamizik nouvo. Li ti pr<strong>an</strong> direksion<br />

l<strong>an</strong>drwa kot loder ek lamizik ti pe sorti e ler li ti ariv pre,<br />

235


li ti kal deryer enn pie lila pou louk douz zenes apepre<br />

mem laz ar li. Enn lad<strong>an</strong> ti pe s<strong>an</strong>t enn s<strong>an</strong>te dou ek tris.<br />

MO TI MATLO<br />

Mo ti matlo,<br />

souy to lizie mo ti koko!<br />

Anou <strong>an</strong>sam travers aswar,<br />

obliz soley lev so latet<br />

mem nou kone li pou'al kouse.<br />

Ayo matlo,<br />

To papa finn ramas maler,<br />

amenn <strong>lakaz</strong> donn to mama;<br />

d<strong>an</strong> so dile to pov mama<br />

s<strong>an</strong> li kone finn les maler<br />

r<strong>an</strong>z nik amer, touy to boner.<br />

Mo ti matlo,<br />

souy to lizie mo ti koko!<br />

Anou <strong>an</strong>sam travers aswar,<br />

obliz soley lev so latet<br />

mem nou kone li pou'al kouse.<br />

Ayo matlo,<br />

To gr<strong>an</strong>papa so gr<strong>an</strong>papa<br />

ti bril karo, ti bril d<strong>an</strong>bwa;<br />

ti sem disab d<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>tasion,<br />

d<strong>an</strong> lesiel ble ti kras pwazon.<br />

Aster to m<strong>an</strong>k respirasion.<br />

Mo ti matlo,<br />

souy to lizie mo ti koko!<br />

Anou <strong>an</strong>sam travers aswar,<br />

obliz soley lev so latet<br />

mem nou kone li pou'al kouse.<br />

236


Ayo matlo,<br />

to tonton ti enn gr<strong>an</strong> saser<br />

ki ti servi so kones<strong>an</strong>s<br />

pou efas net tou difer<strong>an</strong>s,<br />

kraz lopital ek disp<strong>an</strong>ser.<br />

Aster peyna ners pou swagn twa.<br />

Mo ti matlo,<br />

souy to lizie mo ti koko!<br />

Anou <strong>an</strong>sam travers aswar,<br />

obliz soley lev so latet<br />

mem nou kone li pou'al kouse.<br />

Ayo matlo,<br />

To lizie dir to pa kone<br />

ki to ete, ki bizen fer,<br />

kot pou ale, kifer to per.<br />

Mo pov matlo, b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> peto<br />

finn deside to enn zero.<br />

Mo ti matlo,<br />

souy to lizie mo ti koko!<br />

Anou <strong>an</strong>sam travers aswar,<br />

obliz soley lev so latet<br />

mem nou kone li pou'al kouse.<br />

Ler li ti fini s<strong>an</strong>te, Prenses Prathna s<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se ti aplodi.<br />

Tou lizie ti tourne d<strong>an</strong> so direksion. Zot ti may li <strong>an</strong>plen.<br />

Li ti fer enn demars pou ale. Enn lavwa ti dir, "Pa ale<br />

mamzel."<br />

SAPIT 6<br />

D<strong>an</strong> sato Samazeste D<strong>an</strong>douksingh Mahaking ti ena enn<br />

gr<strong>an</strong> tourm<strong>an</strong>. Enn gramaten ler li ti pe al donn li so<br />

meksinn, serviter lerwa ti dekouver ki Samazeste ti mor<br />

d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>wit. B<strong>an</strong>n palabrer (ou kone partou ena sa!) ti pe<br />

237


fer kwar ki kikenn ti finn avoy li m<strong>an</strong>ze ousa, si ou'le, ti<br />

donn li enn koudme aret respire. Baron Toupoumwa ek<br />

so konfi<strong>an</strong>ser, Kapt<strong>an</strong>n Toutouk Touni, ti org<strong>an</strong>iz enn<br />

l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> spektakiler ek enn semenn dey nasional. Zot ti<br />

telm<strong>an</strong> bien fer zot grimas ki l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> rwayal ek dey<br />

nasional ti permet Baron ek Kapt<strong>an</strong>n vinn de ero<br />

nasional. Ti mem met zot larm d<strong>an</strong> fiol e sa ti pe v<strong>an</strong>de<br />

kouma gato-pima so-so e dimoun ti pe met b<strong>an</strong>n fiol la<br />

akote stati bondie parski zot ti ena pouvwar mazik dapre<br />

piblisite.<br />

Kouma dey nasional ti fini, nouvo fennsifer ti koum<strong>an</strong>se.<br />

Baron ti fer enn deklarasion ki t<strong>an</strong>ka li ti bizen at<strong>an</strong>n<br />

senk-<strong>an</strong> av<strong>an</strong> swazir nouvo lerwa me sitiasion ti difisil e<br />

grav. Toum<strong>an</strong>ier li pa ti korek les enn tronn vid. Se<br />

akontreker ki li ti aksepte al asiz lor tronn so frer. D<strong>an</strong><br />

memwar B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d, zame ti ena ot<strong>an</strong> tamasa. Amize<br />

koum<strong>an</strong>s gagn gou r<strong>an</strong>s. Me Samazeste Toupoumwa ek<br />

so premie minis, Lord Toutouk Touni, ti kone ki ti bizen<br />

fer. K<strong>an</strong> lepep d<strong>an</strong> m<strong>an</strong>g<strong>an</strong>n, diriz<strong>an</strong> gagn lape.<br />

Lor vites Samazeste ar led so premie minis ti koum<strong>an</strong>s<br />

met <strong>an</strong> pratik so gr<strong>an</strong> <strong>proz</strong>e: kreasion enn l<strong>an</strong>pir kot<br />

soley zame kouse. Larme Bomatom Bharat (samem ti<br />

vinn nouvo nom B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d) ti pe <strong>an</strong>vayir tou so<br />

vwazen e atraver enn lali<strong>an</strong>s ar lezot lerwa ki ti b<strong>an</strong>n<br />

katastrof sir-pat, b<strong>an</strong>n tir<strong>an</strong> ki swaf dis<strong>an</strong> gramaten, midi<br />

ek aswar, li ti pe kraz dinite s<strong>an</strong> pitie. B<strong>an</strong>n roder bout<br />

partou, ki toult<strong>an</strong> mars ar seki for, ti pe telm<strong>an</strong> pas siro<br />

ki ti bizen met disik lor rasionnm<strong>an</strong>. Dimoun <strong>an</strong>zeneral ti<br />

pe viv d<strong>an</strong> lafreyer. Apart b<strong>an</strong>n toktok, ki ti zis enn ti<br />

pwagne, pa ti ena okenn rezist<strong>an</strong>s. Faypat s<strong>an</strong>kler<br />

gourm<strong>an</strong>diz, leker sal, gr<strong>an</strong>-nwar ek dominer ti pe met<br />

sime kler e ti pe balye karo s<strong>an</strong> get div<strong>an</strong>-deryer.<br />

Fernwar kouma enn tapi epe lour ar douler ek larm ti fini<br />

238


<strong>an</strong>vlop lekzist<strong>an</strong>s l<strong>an</strong>pir dezespwar.<br />

SAPIT 7<br />

Depi sa swar k<strong>an</strong> Prenses Prathna ti gagn premie kontak<br />

ar zot, douz toktok ek prenses la ti pe zwenn ase souv<strong>an</strong>.<br />

Parmi ti ena enn zennom (so nom ti Yosi) ki ti ena enn<br />

latir<strong>an</strong>s spesial pou Prenses Parthna e sa s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> la ti<br />

resiprok. Yosi ti garson inik B<strong>an</strong>ndouk (Lal<strong>an</strong>g Soumra)<br />

me li ti kontrer so papa. D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> B<strong>an</strong>ndouk ti<br />

pe bros-bros so latet parski so garson pa ti enn bon zom.<br />

Li ti ena enn gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong> pou so garson ki ti bizen vinn enn<br />

terib d<strong>an</strong> larme lerwa. Me olie li enteres ar fizi li ti pe pas<br />

so let<strong>an</strong> ekrir poem ek grat so lagitar. "Li pou amenn<br />

laont d<strong>an</strong> fami sa voryen la", B<strong>an</strong>ndouk ti pe p<strong>an</strong>se. Li ti<br />

mem ena dout<strong>an</strong>s ki Yosi pa ti so vre garson. Kikfwa ti<br />

finn ena erer d<strong>an</strong> lopital. Kikfwa erer pli grav. Kot pou<br />

kone d<strong>an</strong> sa lemonn b<strong>an</strong>kal la? Me k<strong>an</strong> boul ti devire apre<br />

lamor <strong>an</strong>sien lerwa ek kouronnm<strong>an</strong> Toupoumwa e sirtou<br />

k<strong>an</strong> Toutouk Touni ti vinn Lord Premie Minis, B<strong>an</strong>ndouk so<br />

dal pa ti kwi. Li ek Toutouk Touni ti de ros. B<strong>an</strong>ndouk ti<br />

vinn enn nenport, enn setaki.<br />

Sa sitiasion la ti enn benediksion pou Yosi parski so papa<br />

ti telm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> tourm<strong>an</strong> ek tristes ki li ti donn lape ek<br />

liberte so garson. E Yosi so personalite ti pe ep<strong>an</strong>wi.<br />

Aster ki ti ena lenfli<strong>an</strong>s Prenses Prathna d<strong>an</strong> so lavi li ti<br />

pe gagn gabari. Li ti mens ek ot; so seve nwar, boukle ti<br />

tous so zepol e so labarb nwar ti kouma enn kolie briy<strong>an</strong><br />

lor enn lapo lis. Li ti preske mem kouler ki Prenses<br />

Prathna sof ki prenses la so lapo ti enpe plis kwivre. B<strong>an</strong>n<br />

ti ezitasion, ki av<strong>an</strong> ti pe fer li paret gos, ti pe disparet<br />

tigit par tigit e li ti pe gagn enn pli gr<strong>an</strong> konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong><br />

limem. Me ti res enn ti begeye ki ti paret plis k<strong>an</strong> li ti<br />

nerve.<br />

239


Prenses Prathna ek Yosi ti pe pas boukou let<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam.<br />

De Sadou, Kar<strong>an</strong>n ek Karonn, pa ti paret ena okenn<br />

traka.<br />

- Ayo! Enn zoli koup!<br />

- Ayoyo, to tir koze d<strong>an</strong> mo labous.<br />

Karinn ti pe get pli lwen. Eski lamour, maryaz, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti<br />

d<strong>an</strong> progam pou tengn fernwar e fer soley releve? Kikfwa<br />

wi, kikfwa non. Kikfwa zis s<strong>an</strong>nyasi pa ase pou remet<br />

lekzist<strong>an</strong>s lor sime Lalimier-Benediksion. Lamour<br />

Koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> bizen lamour imen ki donn lavi pou fer lavi<br />

mont d<strong>an</strong> lesiel. Karinn ti prefer gard so reflexion d<strong>an</strong> so<br />

leker. Li ti koze zis k<strong>an</strong> li ti sir.<br />

Sak fwa b<strong>an</strong>n zenn la ti zwenn, nou trwa Sadou zot ti d<strong>an</strong><br />

lazwa. Tapaz zenes d<strong>an</strong> lavi vieyes, li ti enn gar<strong>an</strong>ti ki<br />

larelev li ti prez<strong>an</strong>. Me k<strong>an</strong> zot p<strong>an</strong>s orak ki ti dir ki<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mirak ti pou tengn fernwar e fer nouvo soley leve,<br />

fer Kalyoug fonn d<strong>an</strong> lalimier kristal, zot ti s<strong>an</strong>ti lagorz<br />

amare. Tifi mirak ti fini vinn enn gr<strong>an</strong> zennfi e li ti paret<br />

pe plis atire par zoli lizie Yosi ki mision ki desten ti trase<br />

pou li. Di-z<strong>an</strong> ti fini pase. Trwa Sadou ti pe s<strong>an</strong>ti laz pez<br />

lor zot zepol. Eski vremem nouvo soley pou leve? Eski<br />

zot pou la pou get sa arive? Souv<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n lide som<br />

koumsa ti vinn brouy sourir. Pa pou lont<strong>an</strong>. Bien vit sourir<br />

d<strong>an</strong> lizie Prenses Prathna ti realim lespwar.<br />

Enn zour Prenses Prathna ek Yosi ti vinn get zot pou<br />

<strong>an</strong>onse ki zot ti finn deside pou al zwenn papa Yosi pou<br />

prez<strong>an</strong>t li so pret<strong>an</strong> belfi. Enn sil<strong>an</strong>s glason ti paraliz nou<br />

trwa Sadou. Sa pa ti d<strong>an</strong> program. Eski zot kone ki rol<br />

B<strong>an</strong>ndouk, papa Yosi, ti zwe d<strong>an</strong> zot maler ki ti obliz zot<br />

al d<strong>an</strong> B<strong>an</strong>nwas? Prenses Prathna ti s<strong>an</strong>ti for ki so trwa<br />

gourou e protekter ti d<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> tourm<strong>an</strong>.<br />

240


- Kifer zot tris? Kifer zot gagn per?<br />

Nou trwa Sadou ti fini pas mesaz telepatik <strong>an</strong>t zot. Zot ti<br />

deside ki zot pa pou dir n<strong>an</strong>ye parski zot pa ti'le ki de<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la soufer akoz erer enn papa. Kouma Yosi ti<br />

soupsone ki ti pe pase d<strong>an</strong> latet b<strong>an</strong>n Sadou, li ti ole met<br />

tou okler.<br />

- Mo papa nepli travay d<strong>an</strong> servis r<strong>an</strong>sengnm<strong>an</strong> lerwa<br />

Toupoumwa ek premie minis Toutouk Touni.<br />

Karinn ti koum<strong>an</strong>s reponn.<br />

- Pa sa ... me ...<br />

- Papa finn bien s<strong>an</strong>ze. Li <strong>an</strong>vi zwenn Prathna.<br />

Karinn ti dim<strong>an</strong>n Prenses Prathna.<br />

- Ki to p<strong>an</strong>se Prenses?<br />

- Kikfwa d<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> B<strong>an</strong>nwas ena so lafen.<br />

- To kwar?<br />

- Ki kone?<br />

De zour pli tar, boner gramaten, Prenses Prathna,<br />

akonpagne par Yosi, ti kit kab<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> lafore pou al get<br />

B<strong>an</strong>ndouk Lal<strong>an</strong>g Soumra d<strong>an</strong> so <strong>lakaz</strong>. Ti ena enn long<br />

lamars div<strong>an</strong> zot. Mo pa pou pr<strong>an</strong> zot let<strong>an</strong> dir zot d<strong>an</strong><br />

detay tou b<strong>an</strong>n problem ek difikilte ki nou zwenn k<strong>an</strong> nou<br />

<strong>an</strong>trepr<strong>an</strong>n enn long vwayaz. Enn s<strong>an</strong>s ki d<strong>an</strong><br />

B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d pa ti ena z<strong>an</strong>imo feros me, ayo mamma!,<br />

ti ena dimoun feros (voler, taker) par tonn. Pou Yosi sa<br />

vwayaz la ti fini vinn routinn me rapel ki Prenses Prathna<br />

ti fer li enn sel fwa d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n kondision difisil ler ti bizen<br />

debat pou sap d<strong>an</strong> karay. Zordi li ti pe mars d<strong>an</strong> lot<br />

direksion, B<strong>an</strong>nwas par deryer. Anplis li ti pli gr<strong>an</strong>, li ti pli<br />

for e li pe al r<strong>an</strong>n vizit so pret<strong>an</strong> boper.<br />

241


SAPIT 8<br />

Ler zot ti ariv kot <strong>lakaz</strong> B<strong>an</strong>ndouk Lal<strong>an</strong>g Soumra,<br />

Prenses Prathna ti trouv enn vie dimoun frazil, tr<strong>an</strong>bletr<strong>an</strong>ble<br />

d<strong>an</strong> enn fotey lavwal d<strong>an</strong> lavar<strong>an</strong>g. Bonom la ti<br />

fixe li enn bout let<strong>an</strong>. So lizie ti larme par laz ek emosion.<br />

D<strong>an</strong> enn lavwa tr<strong>an</strong>ble-tr<strong>an</strong>ble li ti dir, "Prenses Prathna?"<br />

So garson ti gagn sok.<br />

- To konn li Papa?<br />

Bonom la pa ti reponn. Li ti zis bes so latet.<br />

- Yosi, beta, ena d<strong>an</strong>ze pou to fi<strong>an</strong>se isi. Prenses Prathna<br />

kone ki mo pe dir. Vit zot bizen ale depi isi. Enpe plis ki<br />

di-z<strong>an</strong> desela mo ti fer enn tipti tifi enn gr<strong>an</strong> ditor. ... Mo<br />

ti kwar ki lamor Samazeste D<strong>an</strong>douksingh ti pou fer<br />

dimoun bliye zistwar krose marmit. Me kotsa! Nouvo<br />

lerwa ek so l<strong>an</strong>touraz plis pir. Depi enn t<strong>an</strong> zot koz<br />

nesesite fer sakrifis imen pou pous mofinn. N<strong>an</strong>ye pa pe<br />

marse d<strong>an</strong> pei e so b<strong>an</strong>n konseye pe dir: "Marmit lor dife<br />

pe bwi. Bizen krose marmit pou tir marmit e lerla kapav<br />

tengn dife." Pou zot, se krose marmit ki veritab lakoz tou<br />

zot problem. Zot kwar ki si zot touy krose marmit, zot<br />

pou touy problem. Kouma zot trouv enn tifi set-<strong>an</strong>, wit<strong>an</strong>,<br />

ar lipie krose marmit zot fer met li d<strong>an</strong> kaso spesial.<br />

D<strong>an</strong> kaso b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la pas kord. Nek t<strong>an</strong>n dir entel finn<br />

blese d<strong>an</strong> aksid<strong>an</strong> mortel, enn lot finn gagn enn maladi<br />

grav. Dapre zot, dife pou tengn si sakrifie tou tifi set-<strong>an</strong>,<br />

wit-<strong>an</strong> ki ena lipie krose marmit. Zot finn devier orak<br />

<strong>an</strong>balao. Mesaz lespwar finn vinn dezespwar.<br />

- Krose marmit? Pa, mo pa tro konpr<strong>an</strong>.<br />

Se Prenses Prathna ki ti reponn.<br />

- Mo lazam kourbe enn tigit. Apel sa krose marmit. Taler<br />

mo dir twa.<br />

- Ou kone mo tifi, ou ek Yosi preferab zot retourn kot zot<br />

242


sorti. Isi peyna plas pou lamour. Isi fizi, k<strong>an</strong>on, bom ki<br />

koze.<br />

- Papa, mo pa kapav kit twa tousel isi.<br />

- Tonton, eski zot kone nou la?<br />

- Mo pa kwar me zot pou kone. Ena mous partou.<br />

- Pou lemom<strong>an</strong> zis nou trwa kone. Zot pe rod Krose<br />

marmit set, wit-<strong>an</strong>. Si nou pa fer erer zot pa pou get d<strong>an</strong><br />

nou direksion.<br />

Prenses Prathna ti p<strong>an</strong>se ki peryod B<strong>an</strong>nwas ti expire.<br />

- Tonton, kouma pou gagn niouz lor seki pe pase d<strong>an</strong><br />

pale enperyal?<br />

- Mo ena ennde kontak. Pa tou dimoun ki dakor ar seki<br />

pe pase. Mo kwar enn mazorite kont me zot per. Boukou<br />

zenn solda pe dezert larme, al kasiet d<strong>an</strong> lafore. Apre sa<br />

ena b<strong>an</strong>n ttoo ...<br />

- Toktok kouma mwa, papa. Pa traka. Nou apel noumem<br />

toktok.<br />

B<strong>an</strong>ndouk, Yosi ek Prenses Prathna ti deside pou pr<strong>an</strong><br />

let<strong>an</strong> ki bizen pou reflesi e kone ki sime ti bizen pr<strong>an</strong>. Ti<br />

ena enn desizion ki pa ti kapav at<strong>an</strong>n. Ti bizen aret apel<br />

Prathna prenses. Ti bizen osi donn li enn lot nom. Zot ti<br />

desid pou apel li S<strong>an</strong>ndia.<br />

Lel<strong>an</strong>dime, S<strong>an</strong>ndia ek Yosi ti desid pou enform<br />

B<strong>an</strong>ndouk zot desizion pou marye. Me S<strong>an</strong>ndia ti ena enn<br />

ti tristes d<strong>an</strong> so leker.<br />

- Ayo, mo trwa gourou ti bizen la!<br />

Apenn li ti fini dir sa set mo la ki trwa Sadou ti paret<br />

div<strong>an</strong> zot. Karinn ti dir zot ki depi lont<strong>an</strong> zot ti pou fini<br />

arive. Zot ti finn tarde parski Kar<strong>an</strong>n t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> ti arete<br />

pou get enn fler lor lerb ouswa enn zwazo lor pie.<br />

- Lot kote sa zokris Karonn la toult<strong>an</strong> pe perdi sime.<br />

243


S<strong>an</strong>ndia ek Yosi ti diskit zot <strong>proz</strong>e ar trwa Sadou ek<br />

B<strong>an</strong>ndouk. Kat adilt la ti kone ki zot pa pou kapav<br />

enfli<strong>an</strong>s de zenes ki ti desid pou marye. Tou dimoun ti<br />

dakor ki ti bizen fer enn ti maryaz entim. Dernie fwa ki ti<br />

fer flafla, sa ti provok gr<strong>an</strong> dezagrem<strong>an</strong>. S<strong>an</strong>ndia ti<br />

dim<strong>an</strong>n Yosi, " To pa finn bliye nou onz kopen-kopinn?"<br />

- Non! Zot finn resevwar mesaz. Zot tou pe vini. Nou pou<br />

a diset <strong>an</strong>tou. Me pou ena plis zom ki fam.<br />

- Pa fer n<strong>an</strong>ye! B<strong>an</strong>n zom la, zot tou zot konpr<strong>an</strong><br />

feminen.<br />

Kom<strong>an</strong>ter S<strong>an</strong>ndia ti fer zot tou riye.<br />

SAPIT 9<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> apepre di-z<strong>an</strong> S<strong>an</strong>ndia ek Yosi ti viv enn lavi bien<br />

ordiner. Kar<strong>an</strong>n, Karinn ek Karonn ti retourn d<strong>an</strong> zot<br />

l<strong>an</strong>drwa dorizinn. Zot ti kone ki zot mision ti akonpli e ki<br />

zot ti bizen les lavi swiv so sime. Antret<strong>an</strong> B<strong>an</strong>ndouk ti<br />

kit zot enn zour pou fer so dernie vwayaz. Toule onz<br />

toktok, onz dos, S<strong>an</strong>ndia ek Yosi, ti pe zwenn enn fwa<br />

par semenn kot S<strong>an</strong>ndia ek Yosi. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> Yosi ti pe<br />

s<strong>an</strong>t enn nouvo s<strong>an</strong>te ki li ti konpoze.<br />

KAISE BELONA<br />

K<strong>an</strong> berze nepli protez <strong>an</strong>nyo,<br />

e sadou pe fer krim d<strong>an</strong> berso;<br />

k<strong>an</strong> lekol napa donn lekleraz<br />

me plonz z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> pit kafouyaz;<br />

k<strong>an</strong> legliz napa konn gid nou pa<br />

kaise belona do koko, kaise belona?<br />

K<strong>an</strong> lerwa Salomon divage<br />

e Rachel so plore res mouye;<br />

k<strong>an</strong> Noe so rado pr<strong>an</strong> dilo<br />

244


e Zozef pe desir so palto;<br />

k<strong>an</strong> Aya finn fini vinn pagla<br />

kaise belona do koko, kaise belona?<br />

K<strong>an</strong> progre met kostim roupi-sou,<br />

devlopm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> lesiel pe pers trou;<br />

k<strong>an</strong> sikse kas pake nikleer<br />

e viktwar pe beni nou maler;<br />

k<strong>an</strong> pouvwar d<strong>an</strong> lame bachara<br />

kaise belona do koko, kaise belona?<br />

K<strong>an</strong> servi Zezikri pou modi,<br />

souy mal<strong>an</strong>g ar sari Dropadi;<br />

k<strong>an</strong> alim s<strong>an</strong>br<strong>an</strong>i ipokrit,<br />

k<strong>an</strong> partaz parrsadi pou fer kit,<br />

k<strong>an</strong> sakre finn nwaye d<strong>an</strong> paysa<br />

kaise belona do koko, kaise belona?<br />

S<strong>an</strong>ndia ek Yosi ti <strong>an</strong>vi enn tibaba me las<strong>an</strong>s pa ti pe<br />

porte.<br />

Kalyoug ti pe ser liniver d<strong>an</strong> enn leto pliz<strong>an</strong>pli tayt. Lavi ti<br />

pe toufe. Fernwar kouma enn kous epe koltar bouy<strong>an</strong>t ti<br />

pe tal so lagign partou kote. Enn niaz gri fonse pliz<strong>an</strong>pli<br />

epe ti pe touf respirasion. Me pou Samazeste Toupoumwa<br />

ek so b<strong>an</strong>n foul cham tousa pa ti enport<strong>an</strong>. Pouvwar ek<br />

lamone ki ti enport<strong>an</strong>. Tenk ti pe kontinie kraz zarden e<br />

bouldozer ti pe kontinie plati lafore. Masinn fer lamone ti<br />

pe viol later ek desir lesiel. Kalyoug ti lepok met for gagn<br />

for. Seki for dirize, seki feb ekzekite. Si pa ekzekite larme<br />

regle kont. Laterer ti opouvwar. Dominer ti travay agwa<br />

ar viol<strong>an</strong>s ek entoler<strong>an</strong>s. Partou, lor figir zenn kouma vie,<br />

regar tris ti rod lespwar d<strong>an</strong> barlizour tr<strong>an</strong>pe ar lasid.<br />

Par<strong>an</strong> ti pe zet enn pogne later lor serkey zenn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>;<br />

pl<strong>an</strong>ter ti pe pl<strong>an</strong>t move lerb ki zenes ti pe fime; peser ti<br />

245


pe vers pwazon d<strong>an</strong> resif pou ramas pwason <strong>an</strong>pwazone;<br />

par<strong>an</strong> ti pe v<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> bazar esklav. Soufr<strong>an</strong>s,<br />

imiliasion ek fristrasion ti partou: d<strong>an</strong> bife, lor latab, d<strong>an</strong><br />

lasiet ek goble, mem lor lili.<br />

Enn gramaten, zour so l<strong>an</strong>iverser tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>, S<strong>an</strong>ndia ti dir<br />

Yosi, "Lamour finn pl<strong>an</strong>t enn tibaba d<strong>an</strong> mo v<strong>an</strong>t." Yosi ti<br />

sot depi lili, fer letour, al azenou kot S<strong>an</strong>ndia. Li ti trap<br />

lame so fam, get li d<strong>an</strong> so lizie kler kouma dilo lasours,<br />

poz enn ti badou lor so lalev. Enn emosion pwis<strong>an</strong> ti<br />

travers toulede.<br />

- Tifi ousa garson? Ki to p<strong>an</strong>se?<br />

- Seki Bondie done, samem.<br />

Enn semenn pli tar ler zot ti pe bwar dite gramaten,<br />

S<strong>an</strong>ndia ti dir so bonom, "Depi detrwa zour, aswar d<strong>an</strong><br />

mo rev enn lavwa koz ar mwa."<br />

- Ki li dir twa?<br />

- " Prenses Prathna, Prenses Prathna, ler finn arive pou al<br />

sem lagren lalimier. Pa les z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> lavenir tas d<strong>an</strong> fernwar.<br />

Marmit pe bwi. Krose marmit, tir marmit pou tengn dife."<br />

- Koze krose marmit revini. Ki to kwar nou bizen fer?<br />

- Pa kapav les nou baba vinn d<strong>an</strong> lemonn Kalyoug. Bizen<br />

pous niaz las<strong>an</strong>n ek so lapli lasid. Bizen ki dilo sakre<br />

rekoum<strong>an</strong>s tonbe, lav mofinn e prepar lark<strong>an</strong>siel pou<br />

akeyir soley. Degaze prepare. Nou bizen kit isi, al lot kote<br />

lafore.<br />

- Lerla?<br />

- Lor sime mo dir twa.<br />

SAPIT 10<br />

Bomatom Bharat ti vinn enn l<strong>an</strong>pir pwis<strong>an</strong> atraver so<br />

larme. Toutotour <strong>an</strong>sien B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d ti ena kat gr<strong>an</strong><br />

246


ezion. Onor ti ena lepep Toulsiwala, d<strong>an</strong> les lepep<br />

Kamomia, da lwes lepep Yap<strong>an</strong>ama e d<strong>an</strong> lesid lepep<br />

Sitronela. Sa b<strong>an</strong>n lepep la ti ena enn long istwar, enn<br />

sivilizasion milener av<strong>an</strong> ki b<strong>an</strong>n tenk ek bazouka<br />

Samazeste Toupoumwa ek Lord Toutouk Touni ti vinn<br />

pl<strong>an</strong>t zot mofinn. Bhomatom Bharat ti deteste difer<strong>an</strong>s; li<br />

ti gagn labil d<strong>an</strong> lestoma k<strong>an</strong> li ti t<strong>an</strong>n dir ki ti ena detrwa<br />

bachara ki ti p<strong>an</strong>se ki ti ena enn lot fason viv lavi. Pou<br />

kre so sivilizasion mem parey, li ti desid pou efas tou<br />

difer<strong>an</strong>s par lafors. Seki pa kapav tini, fonndos. Akoz<br />

samem partou d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>pir Bomatom ti ena b<strong>an</strong>n group<br />

kont pouvwar dominer me zot pa ti tro efikas parski zot<br />

lafors ti f<strong>an</strong>e. Ti bizen enn kikenn ki ti kapav ramas tou<br />

lafors <strong>an</strong>sam, chombo gouvernay e travers lapas pou<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lepor lespwar.<br />

Prenses Prathna ti s<strong>an</strong>ti enn lafors deryer li ki ti pe pous<br />

li d<strong>an</strong> sime ki ti bizen pr<strong>an</strong> parey kouma div<strong>an</strong> ki pous<br />

vwalie ver so destinasion. Li, Yosi ek zot onz dos ti desid<br />

pou regroupe d<strong>an</strong> pei Toulsiwala e apartir laba fer enn<br />

louvraz otour B<strong>an</strong>ndoukl<strong>an</strong>d av<strong>an</strong> ki zot al tir moutouk<br />

d<strong>an</strong> nik Samazeste Toupoumwa.<br />

D<strong>an</strong> pei Toulsiwala ti ena enn maladi ki ti pe fer boukou<br />

ditor b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ek b<strong>an</strong>n madam sirtou. B<strong>an</strong>n zom ki ti<br />

kont<strong>an</strong> lasas ti pe retourn <strong>lakaz</strong> ar move viris ki ti pe<br />

amenn lamor partou. B<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> lendistri meksinn<br />

kontrole par b<strong>an</strong>n dalon ek fami Samazeste Toupoumwa<br />

ti pe fer boukou profi lor ledo maler. Plis dimoun malad<br />

plis li ti bon pou biznes.<br />

Enn zour Prenses Prathna ti t<strong>an</strong>n dir ki ti garson so<br />

vwazinn ti bien malad. Dokter ti fini kond<strong>an</strong>n li. Li ek Yosi<br />

ti al get li. Prenses Prathna ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lasam piti la<br />

malgre ki dimoun ti kwar ki li ti kapav trap maladi la par<br />

247


enn senp kontak. Lor lili li ti trouv enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> frel, enn<br />

skelet viv<strong>an</strong>. Prenses Prathna ti al pre kot li. Ti garson la<br />

ti ouver so lizie tris. Enn sel kou so de lizie ti alime. Li ti<br />

dir ar enn lavwa feb-feb.<br />

- Oumem Prenses Prathna, pa vre?<br />

- Kouma to kone?<br />

- Enn lavwa aswar ti dir mwa Prenses Prathna pou vinn<br />

ba mwa.<br />

Laplipar dimoun ti <strong>an</strong>kor pe apel li S<strong>an</strong>ndia me ti garson<br />

la ti konn so nom. So papa ek so mama ti gagn sok. Apre<br />

bien lont<strong>an</strong> zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti koze. Prenses Prathna ti dim<strong>an</strong>n<br />

misie la si li ti ena fizi. Li ti bouz so latet pou dir wi.<br />

- Fouy enn gr<strong>an</strong> trou d<strong>an</strong> ou lakour e <strong>an</strong>ter ou fizi. Okip<br />

ou madam ek ou fami. Lerla ou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pou sov. S<strong>an</strong><br />

perdi let<strong>an</strong> misie la ti fer seki ti dir li. Amizir li ti pe zet<br />

later lor fizi d<strong>an</strong> trou, figir so garson ti pe eklere e vit enn<br />

ti sourir mosad-mosad dabor me kler <strong>an</strong>swit ti pr<strong>an</strong> plas<br />

tristes soufr<strong>an</strong>s.<br />

Lor vites nouvel ti f<strong>an</strong>e. B<strong>an</strong>n saser enn par enn ti pe<br />

koum<strong>an</strong>s <strong>an</strong>ter zot fizi. Ena ti pe zwe koken. Zot ti kasiet<br />

zot fizi, fer koumadir zot ti <strong>an</strong>ter li. Me bien vit zot rol ti<br />

mike. Maler ti pe swazir zot pou fer so piyaz. Anvi pa <strong>an</strong>vi<br />

zot ti finalm<strong>an</strong> fer l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> fizi pou pa fer l<strong>an</strong>term<strong>an</strong><br />

fam ek z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n mars<strong>an</strong> fizi, bal, serkey ek meksinn<br />

pa ti kont<strong>an</strong>. Zot ti fer enn petision kont Prenses Prathna<br />

me pa kone kifer, sa zame ti ariv lor biro Samazeste.<br />

D<strong>an</strong> pei Kamomia ti ena enn lot kalite problem. Sa<br />

l<strong>an</strong>drwa la ti bien repite pou so varyete dibwa ki ti pe<br />

v<strong>an</strong>de for-for partou d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>pir Bomatom Bharat. Me olie<br />

kiltiv lafore b<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong> ti p<strong>an</strong>se ki Bondie ti donn zot<br />

lafore kado pou maja karo. Parmi b<strong>an</strong>n dimoun Kamomia<br />

ti ena enn misie ki ti servi so zeni biznes pou ramas enn<br />

248


fortinn im<strong>an</strong>s. Normal so fortinn ti donn li pouvwar politik<br />

parski Samazeste Toupoumwa ti toult<strong>an</strong> gard bon<br />

relasion ar dimoun ki ti ena boukou paysa. Dimoun ti<br />

apel sa misie la Jabaljas me so nom papie ti Jabal<br />

Bourrbak. Depi enn t<strong>an</strong> li ti pe gagn traka. Sak fwa lapli<br />

tonbe larivier vinn rouz ar later ki dilo sarye, al zet d<strong>an</strong><br />

lamer. Anplis b<strong>an</strong>n pie ti pe koum<strong>an</strong>s pous traver e zot<br />

tron ek br<strong>an</strong>s ti r<strong>an</strong>pli ar bos parey kouma lavenn lipie ki<br />

finn gagn varis. Li ti ena so prop zarden bot<strong>an</strong>ik ki ti<br />

konsidere kouma enn bizou, enn mervey lor Pl<strong>an</strong>et Ter. Ti<br />

ena toutsort spesimenn rar pl<strong>an</strong>t, z<strong>an</strong>imo, zwazo, ensek,<br />

fler ek zepis. Zarden bot<strong>an</strong>ik la ti im<strong>an</strong>s. Li ti kouver plis<br />

ki senk mil arp<strong>an</strong>. Depi enn t<strong>an</strong> partou kot ou pase ti ena<br />

maladi. Pie, pl<strong>an</strong>t, lerb, zwazo, papiyon ek lezot <strong>an</strong>kor ti<br />

pe pouri lor later fel-fele. Enn piy<strong>an</strong>ter ti pe monte<br />

partou. Touris ti pe sove. Pou Jabaljas sa pa ti tro fatig li.<br />

Li pa ti bien bizen lamone touris. So biznes dibwa ti pe<br />

plen so kofor. Seki ti plis fer li sagren se maler ki ti pe fer<br />

piyaz d<strong>an</strong> so zarden.<br />

B<strong>an</strong>n kliy<strong>an</strong> Misie Jabaljas ti pe plengne parski dibwa ki li<br />

ti pe fourni zot ti kouma leponz <strong>an</strong>d<strong>an</strong>. Sak t<strong>an</strong>to ler li ti<br />

fer so kont, misie la ti pe tr<strong>an</strong>spir gro, mem k<strong>an</strong> liver ti<br />

pe donn bal. Reset ti pe degrigole kouma zamalak kont<br />

sezon. Ti bizen fer kiksoz. Li ti get tou dimoun ki ti kapav<br />

ed li. Agronom, patolozis, long<strong>an</strong>is me, abba. Lerla enn<br />

kikenn ti dir li ki tonton so t<strong>an</strong>tinn ti dir vwazen so<br />

vwazinn ki d<strong>an</strong> pei Toulsiwala ena enn zenn madam ki<br />

konn fer mirak.<br />

Lor vites Misie Jabaljas donn lord enn konvwa swiv li pou<br />

zwenn sa madam la. D<strong>an</strong> so lespri marday, li ti mem fer<br />

enn pl<strong>an</strong> pou kidnap madam la, ferm li d<strong>an</strong> enn fortres<br />

pou ki li kapav itiliz li sak fwa ki li ti bizen enn mirak pou<br />

fer so biznes marse. Me av<strong>an</strong> ki konvwa demare, enn<br />

249


serviter ti vinn dir li ki enn madam akonpagne par douz<br />

dos ti ole koz ar li. Misie Jabaljas ti sap lor kal.<br />

- Taler mo fer sot to likou. To pa trouve to pe kas mo<br />

konte? Voryen!<br />

- Pardon Misie Jabaljas. Sa madam la fer mwa gagn<br />

kongolo. Li koumadir, vadire li finn, kouma pou dir ou?<br />

- Li finn fer twa vinn pagla.<br />

- Wi, samem.<br />

- Kot li?<br />

- Ala mo la!<br />

Prenses Prathna, Yosi ek zot onz dos ti nek paret div<strong>an</strong> li.<br />

- To ti pe rod mwa Jabal?<br />

- Twa ki twa?<br />

- Pa dir mwa to finn bliye Jabal! To <strong>an</strong>kor pe trafik ar<br />

dibwa?<br />

- Ki to'le dir?<br />

- To pa rapel. Ar marto, koulou, to ti koulout to sover.<br />

Apre to ti regrete me ti tro tar.<br />

- Tir sa daign la div<strong>an</strong> mo lizie. Enn sorsier sa.<br />

- Ala to rekoum<strong>an</strong>se! To bizen mwa, mo der<strong>an</strong>ze vinn get<br />

twa pou ki to pa bizen der<strong>an</strong>ze. Get to m<strong>an</strong>ier. To pou<br />

kontinie touye, detrir. Lafore finn preske mor akoz twa.<br />

- Mwa ki lafot?<br />

- Non, mwa. Ki to finn desid pou fer?<br />

- T<strong>an</strong>n dir ki ena enn sor..., enn long... enn madam konn<br />

fer mirak ... pou redonn lavi lafore. Mo biznes d<strong>an</strong> douk.<br />

Mo finn tap tou laport me abba. Touf<strong>an</strong>n pe kraz mwa e<br />

twa to pe vinn koz nenport.<br />

- Nek ekout mwa Jabal Bourrbak. Aret fer komik.<br />

- Kouma to kone mo enn Bourrbak?<br />

- To gr<strong>an</strong>per, to papa, to fami zot ti toult<strong>an</strong> Bourrbak. Me<br />

si to fer enn ti zefor to bourrbak kapav mont lor pie. ...<br />

Mazinn to zarden!<br />

250


Sa parol la ti fer larm vinn d<strong>an</strong> lizie Jabal Bourrbak. Li ti<br />

pe fer piyaz d<strong>an</strong> lafore pou r<strong>an</strong>pli so kofor me li ti pe okip<br />

so zarden bot<strong>an</strong>ik kouma enn mama okip so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>.<br />

Maladi so zarden ti pe fer so v<strong>an</strong>t brile.<br />

- To kapav sov mo zarden?<br />

- To kapav geri to lespri? Si to geri to lespri, mwa mo<br />

geri to zarden.<br />

- Ki bizen fer?<br />

Prenses Prathna ti explik li ki zenerasion apre zenerasion<br />

b<strong>an</strong>n Bourrbak ti koup pie, detrir <strong>lakaz</strong> b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>imo,<br />

pl<strong>an</strong>t ek fler s<strong>an</strong> pitie. Mama Gaia ki ti donn nes<strong>an</strong>s later,<br />

so v<strong>an</strong>t ti pe brile ar douler ek sagren. K<strong>an</strong> enn mama<br />

plor soufr<strong>an</strong>s so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> sa amenn gr<strong>an</strong> malediksion. So<br />

sagren ek so larm ti pe sezi lavi. Si kikenn ti souy larm<br />

d<strong>an</strong> so lizie, las<strong>an</strong>te ek boner ti pou retourne.<br />

Sak dimoun ti bizen pl<strong>an</strong>t senk pie e nouri li ar dilo ek<br />

fimie. Anplis ti bizen sisp<strong>an</strong>n abataz ek komers dibwa<br />

p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>-t<strong>an</strong>.<br />

- Samazeste Toupoumwa pou ara.<br />

- Swazir <strong>an</strong>t sourir Toupoumwa ek sourir to zarden.<br />

Sa swar la ti ena enn gr<strong>an</strong> fet. Jabaljas ti envit tou<br />

dimoun pou enn gr<strong>an</strong> lamizm<strong>an</strong> av<strong>an</strong> enn long peryod<br />

sakrifis. Tou dimoun ti dakor ki ti bizen souy larm d<strong>an</strong><br />

lizie Mama Gaia.<br />

Lel<strong>an</strong>dime Prenses Prathna, Yosi ek zot onz dos ti kit<br />

Kamomia av<strong>an</strong> soley leve pou al d<strong>an</strong> pei Yap<strong>an</strong>ama. Zot<br />

ti desid pou travers Bomatom Bharat par enn sime koupe<br />

ki Yosi ti konn bien. Zot ti realize ki k<strong>an</strong>tite zot pei ti d<strong>an</strong><br />

pens.<br />

251


WI ENN GRAN PEI ...<br />

Kot imitasion pas pou kreasion,<br />

fer vadire pr<strong>an</strong> plas obzervasion;<br />

kot touk-touk parsi e kol-kol parla<br />

fer s<strong>an</strong>bl<strong>an</strong> partou ki samem lafwa<br />

laba mem baba mo lonbri ete.<br />

Wi enn gr<strong>an</strong> pei me bien tilespri.<br />

Kot lamare ot m<strong>an</strong>z pie tamaren<br />

e bef, vas, kabri patoz d<strong>an</strong> basen,<br />

pa zeometrik pe fer las<strong>an</strong>sion<br />

lor fron Piterbot s<strong>an</strong> tr<strong>an</strong>spirasion<br />

laba mem baba mo lespwar ti'ete.<br />

Wi enn gr<strong>an</strong> pei me bien tilespri.<br />

Kot mil verb rasi kas led<strong>an</strong> lespri,<br />

routinn karyate <strong>an</strong>dormi Shakti,<br />

lalinn s<strong>an</strong> lamson des<strong>an</strong>n so kalson<br />

pou vers so pwazon d<strong>an</strong> Trou F<strong>an</strong>faron<br />

laba mem baba 'enn fwa d<strong>an</strong>'enn pei'.<br />

Wi enn gr<strong>an</strong> pei me bien tilespri.<br />

Enn fwa d<strong>an</strong>'enn pei ti'ena Ti Rajou,<br />

Ti'ena Bay Abou ek Tonton Toulsi;<br />

enn fwa d<strong>an</strong>'enn pei boukie b<strong>an</strong><strong>an</strong>e<br />

ti larg petal lor pou <strong>an</strong>ons dime.<br />

Laba mem enn fwa mo ti kwar kikfwa.<br />

Wi enn gr<strong>an</strong> pei me bien tilespri.<br />

SAPIT 11<br />

D<strong>an</strong> pei Yap<strong>an</strong>ama ti ena enn sitadel im<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> lekel<br />

Gouverner Gridi Krazkor ek so administrasion ti pe viv<br />

enn lavi delix atraver fer dominer ek piyaz. Sitadel la ti<br />

apel Trous<strong>an</strong>fon. Kouma enn aspirater ze<strong>an</strong> li ti pe ris ek<br />

252


aval larises <strong>an</strong>deor e s<strong>an</strong> ezite li ti pe tir m<strong>an</strong>ze d<strong>an</strong><br />

labous b<strong>an</strong>n pov malere. Gouverner Krazkor ti kaylous e<br />

li ti enn sibaltern aveg Samazeste Toupoumwa e enn<br />

torsenn kole Lord Toutouk Touni. Pou li tou seki ti bon<br />

pou Samazeste Toupoumwa, Lord Toutouk Touni ek<br />

limem zot ti oblize bon pou tou leres. B<strong>an</strong>n seki ti<br />

plengne zot ti zis tilespri, gropoumon ek lekersal.<br />

Sitadel Trous<strong>an</strong>fon li ti lor enn ti montagn e otour li ti ena<br />

enn miray bien ot. Amizir let<strong>an</strong> ti pe pase sitadel la ti pe<br />

mont <strong>an</strong> oter. E otour montagn la b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong><br />

administrater ti konstrir r<strong>an</strong>ze apre r<strong>an</strong>ze miray. Sak fwa<br />

ti ena enn ti revolt <strong>an</strong>ba lor laplenn Yap<strong>an</strong>ama, enn ti<br />

konfli ousa enn ti protestasion, b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> Trous<strong>an</strong>fon ti<br />

azout enn letaz lor latet sitadel e enn nouvo miray otour<br />

leren montagn la. Resam<strong>an</strong> k<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter ti revolte<br />

kont politik dominer, Gouverner Gridi Krazkor ti fer fouy<br />

enn k<strong>an</strong>al enn mil larzer, enn mil profonder toutotour<br />

lipie montagn.<br />

K<strong>an</strong> get li depi enn sertenn dist<strong>an</strong>s, sitadel la so latet ti<br />

kasiet d<strong>an</strong> niaz; depi zepol ziska lipie montagn la ti ena<br />

enn trale r<strong>an</strong>ze miray koumadir led<strong>an</strong> reken; d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>al ti<br />

ena kayma, aligator, krokodil, <strong>an</strong>akonnda, boa, reken,<br />

tazar, ourit ze<strong>an</strong>, pir<strong>an</strong>a ek lezot pwason karnivor. B<strong>an</strong>n<br />

miray oter <strong>lakaz</strong> letaz ti garni ar zarm destriksion masif;<br />

d<strong>an</strong> sitadel ti ena platform pou l<strong>an</strong>s misil balistik. Sekirite<br />

ti gar<strong>an</strong>ti. D<strong>an</strong> sitadel Trous<strong>an</strong>fon, tou dimoun, depi so<br />

gouverner ziska so kliner ti ena mem lapeti. Plis zot ti<br />

m<strong>an</strong>ze, plis zot ti gagn fen; plis zot ti gagne, plis zot ti<br />

<strong>an</strong>vi <strong>an</strong>kor. D<strong>an</strong> gourm<strong>an</strong>diz Gouverner Gridi Krazkor ti<br />

bos.<br />

Depi bien lwen, kasiet d<strong>an</strong> enn ti d<strong>an</strong>bwa, Prenses<br />

Prathna, Yosi ek zot onz dos ti pe ekzaminn sitiasion.<br />

253


Prenses Prathna ti ena enn pl<strong>an</strong> me pou reysi li ti bizen al<br />

<strong>an</strong>d<strong>an</strong> sitadel. So bonom ek so b<strong>an</strong>n dos ti pe dekonsey<br />

li. Sa ti tro d<strong>an</strong>zere. Sirtou li ti bizen mazinn tibaba d<strong>an</strong><br />

so v<strong>an</strong>t. Prenses Prathna ti trap lame so bonom ar<br />

t<strong>an</strong>dres.<br />

- Pa traka koko! Nou tibaba pe dir mwa ki mo bizen al fer<br />

enn ti louvraz <strong>an</strong>d<strong>an</strong>.<br />

Yosi ti poz so lame lor v<strong>an</strong>t so madam. Li ti s<strong>an</strong>ti enn<br />

mouvm<strong>an</strong>. Deswit li ti kone ki so madam ti ena rezon.<br />

Apre tou Prenses Prathna ti ena pouvwar mazik vinn<br />

envizib.<br />

- Baba ek mwa nou pou al koz ar li d<strong>an</strong> so rev. Zot,<br />

let<strong>an</strong>sa, al d<strong>an</strong> pei Sitronela pou prepar mo arive.<br />

Sa mem swar, apre enn b<strong>an</strong>ke ek boukou tamasa,<br />

Gouverner Gridi Krazkor ti pe dormi d<strong>an</strong> enn somey<br />

soulezon. Li ti pe ronfle telm<strong>an</strong> for ki boutey ek ver lor<br />

latab ti pe tr<strong>an</strong>ble. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> enn lavwa dous ti koz<br />

ar li.<br />

- Votexel<strong>an</strong>s! Votexel<strong>an</strong>s aret f<strong>an</strong>e.<br />

Li pa ti gagn labitid t<strong>an</strong>n dimoun koz koumsa ar li. Li ti<br />

ara, sap lor kal.<br />

- Twa ki twa, salte, koz ar mwa koumsa? Taler mo taytay<br />

twa.<br />

Lavwa la ti koz ar plis fermte.<br />

- Votexel<strong>an</strong>s aret f<strong>an</strong>e. T<strong>an</strong>sion k<strong>an</strong>nwa vinn aveg!<br />

- To menase! Taler mo ...<br />

So lal<strong>an</strong>g ti amare. Li ti ole koze me okenn parol pa ti pe<br />

sorti.<br />

- Gouverner Gridi, kifer ou gourm<strong>an</strong> koumsa. Zame ase?<br />

Ar larm ek soufr<strong>an</strong>s lezot ou viv d<strong>an</strong> zwis<strong>an</strong>s. Ou pa konn<br />

done, nek konn pr<strong>an</strong>. Aster soy lor ou. Katarak mir pou<br />

tengn ou lizie. Ou pa pou trouv trezor d<strong>an</strong> ou kofor. Tou<br />

254


seki ou touse pou vinn fimie. Pou ki soy la fonn ou bizen<br />

dim<strong>an</strong>n Bondie Lamour pardon. Pa pardon m<strong>an</strong>ti-m<strong>an</strong>ti<br />

me pardon onet ek senser. Ou pa merite me baba d<strong>an</strong><br />

mo v<strong>an</strong>t sagren ou. Si ou pa s<strong>an</strong>ze ou pou m<strong>an</strong>z fimie,<br />

ou pou bwar fimie e ou pou vinn fimie.<br />

Ler so somey kase, Gouverner Gridi Krazkor ti mouye net<br />

ar tr<strong>an</strong>spirasion. Enn vwal nwar ti poz lor so de lizie. Me<br />

pir, enn loder fimie ki kas nene ti pe monte, vadire li ti<br />

d<strong>an</strong> lekiri vas. Li ti pe alonze lor enn matla fimie. P<strong>an</strong>ik ti<br />

chombo li par lagorz. Tou seki li ti pou touse ti pou vinn<br />

fimie. Ayo bondie! Mari soy ti lor li. Li ti sey kriye. Okenn<br />

son pa ti sorti. Li ti des<strong>an</strong>n depi lili. Karpet <strong>an</strong>ba so lipie ti<br />

vinn fimie, so lenz ek so p<strong>an</strong>touf ti vinn fimie. Li ti sey<br />

tat-tate pou trouv so sime me tou seki li ti touse ti vinn<br />

fimie. Li ti tom <strong>an</strong>plas lor so deryer. Li ti realize ki so<br />

l<strong>an</strong>touraz ti pe vinn fimie, Trous<strong>an</strong>fon ti r<strong>an</strong>pli ar fimie.<br />

Trous<strong>an</strong>fon ti pe vinn fimie. Li ti koum<strong>an</strong>s rapel enn<br />

zistwar ki gr<strong>an</strong> dimoun ti rakonte. Akoz lespri<br />

toupoumwa, lont<strong>an</strong>-lont<strong>an</strong> enn tibaba ti oblize pr<strong>an</strong><br />

nes<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> lekiri, d<strong>an</strong> loder fimie. Souv<strong>an</strong>-souv<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n<br />

toupoumwa ti ferm li d<strong>an</strong> kazot fimie. Me zame li ti gard<br />

d<strong>an</strong> leker. Li ti ena lamour ek pardon d<strong>an</strong> so leker. So<br />

kote li, Gouverner Krazkor, li pa ti <strong>an</strong>vi bliye. D<strong>an</strong> so<br />

leker li ti fer serm<strong>an</strong> ki li ti pou pous so v<strong>an</strong>z<strong>an</strong>s kont fam<br />

<strong>an</strong>sent ki ti zet move sor lor li.<br />

Apre enn bon mom<strong>an</strong> li ti reysi kontrol so p<strong>an</strong>ik. So<br />

lavwa ti revini me so lizie ti res bouse. Li ti tal so deryer<br />

lor enn mel fimie e depi so mel li ti donn lord touy tou<br />

fam ki ti pre pou gagn baba. Me li ti bliye d<strong>an</strong> so lakoler<br />

foufirye ki d<strong>an</strong> pei Yap<strong>an</strong>ama zot ti priye bondie Yap<strong>an</strong>a-<br />

Ma, Mama lesiel ek later ki ti reprez<strong>an</strong>te par enn Madam<br />

<strong>an</strong>vwadfami. Savedir li ti komet enn sakrilez e pou pirifie<br />

so nam li ti bizen fer kar<strong>an</strong>t zour penit<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> dezer.<br />

255


Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> so kar<strong>an</strong>tenn penit<strong>an</strong>s, Gouverner so<br />

lespri v<strong>an</strong>z<strong>an</strong>s ti pous li d<strong>an</strong> dezespwar ek laraz. Ler li<br />

ti'nn r<strong>an</strong>s pik lakoler, li ti koum<strong>an</strong>s kalme enpe e ti<br />

koum<strong>an</strong>s fer pl<strong>an</strong> pou apre penit<strong>an</strong>s. Sirtou li ti pou bizen<br />

zwenn sa dainn ki ti avoy movezer lor li e fer li fer enn<br />

pas pou tir mofinn. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> venn-senk zour li ti balote <strong>an</strong>t<br />

lakoler nwar ek reflexion pezib. Ler li ti pe ariv ver<br />

tr<strong>an</strong>tiem zour egrer ti preske fini net. Ver lafen so<br />

kar<strong>an</strong>tenn penit<strong>an</strong>s, li ti koum<strong>an</strong>s p<strong>an</strong>se ki kikfwa so<br />

maler ti enn mouton degize <strong>an</strong> loulou. Li ti mem bliye ki<br />

so de lizie katarak ti ferm li d<strong>an</strong> nwar. Loder fimie pa ti pe<br />

m<strong>an</strong>z so kr<strong>an</strong>n tro for. Kikfwa so nene ti telm<strong>an</strong> abitie ar<br />

move loder lekiri ki li nepli ti s<strong>an</strong>ti piy<strong>an</strong>ter.<br />

Gramaten lor kar<strong>an</strong>tiem zour li ti t<strong>an</strong>n enn s<strong>an</strong>te zwazo.<br />

- Kwik-kwik! Kwik-kwik-kwik!<br />

Koumadir zwazo la ti pe dir: "Ayo! Ayoyo!"<br />

Zwazo la ti pe dibout lor so latet.<br />

- Zwazo sove, ale. Si to tous mwa to vinn fimie.<br />

- Kwik-kwik! Kwik-kwik-kwik!<br />

- Ale koko! Pa tous mwa. Mo finn d<strong>an</strong>e.<br />

- Kwik-kwik! Kwik-kwik-kwik!<br />

- Ale, mo dir twa. Sinon mo piy<strong>an</strong>ter pou kol lor twa.<br />

- Kwik-kwik! Kwik-kwik-kwik!<br />

Lerlamem so katarak ti tonbe. Li ti get otour li. D<strong>an</strong> plas<br />

dezer ti ena enn zoli zarden. Zwazo la ti des<strong>an</strong>n lor so<br />

zepol gos. Li ti tourn so latet pou gete. Lor so zepol ti ena<br />

enn zoli ti zwazo ble ar enn pingo dore lor so latet.<br />

Gouverner Krazkor ti rekonet li. Zwazo la ti <strong>an</strong>vole, poz<br />

lor lerb div<strong>an</strong> li.<br />

- Prens Samarel?<br />

- Ou rapel mwa Gouverner?<br />

- Pa apel mwa sa. Mo nepli Gouverner. Mo zis enn ta<br />

256


fimie.<br />

- Get otour ou Gouverner. Ou penit<strong>an</strong>s finn fer dezer vinn<br />

zarden. Ou finn pey ou pese.<br />

- Ki li finn devini?<br />

- Kis<strong>an</strong>nla?<br />

- Enn Madam <strong>an</strong>vwadfami ar enn rob ble ek sapo lapay<br />

lor latet.<br />

- Prenses Prathna? Li bien. Li, so misie ek zot onz dos zot<br />

d<strong>an</strong> Sitronela.<br />

- Mo onte ler mo mazine ...<br />

- Pa bizen onte. Nou tou fer erer. Seki enport<strong>an</strong> se ki ou<br />

finn rep<strong>an</strong>ti. Rep<strong>an</strong>ti amenn pardon. Ou trouve kot<br />

gourm<strong>an</strong>diz ek gro-poumon ti finn amenn nou. B<strong>an</strong>n<br />

kreatir Bondie d<strong>an</strong> Samarel ti preske disparet. Nou'nn fer<br />

tou pou reziste. Ti bien difisil.<br />

- Mo kone. Tro tar?<br />

- Non, pa tro tar. Nou move size ti fer pik<strong>an</strong> touy petal.<br />

Aster <strong>an</strong>ou <strong>an</strong>sam pl<strong>an</strong>t lamour d<strong>an</strong> later nou pei. Ar<br />

fimie lepase <strong>an</strong>ou ekrir dime.<br />

SAPIT 12<br />

Pei Sitronela ti dernie letap pou Prenses Prathna, av<strong>an</strong> li<br />

ti pou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> nik enfeste Samazeste Toupoumwa ek<br />

Lord Toutouk Touni. B<strong>an</strong>n dimoun ti pe at<strong>an</strong>n so arive ar<br />

enpasi<strong>an</strong>s. Yosi ek so onz dos ti kone ki zegwi let<strong>an</strong> ti pe<br />

galoupe kont zot. Groses Prenses Prathna ti fini r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

so witiem mwa. Li ti bizen fini so mision av<strong>an</strong> baba la ne.<br />

B<strong>an</strong>n dimoun ti deza okour<strong>an</strong> tou seki Prenses Prathna ti<br />

finn deza fer me zot pa ti ena okenn lespwar. Sitiasion<br />

d<strong>an</strong> pei Sitronela ti sit<strong>an</strong> dramatik ki lespwar ti preske<br />

fini mor net. Apre plizier explozion bomatom, lavi lor<br />

sirfas ti vinn enposib. Popilasion (<strong>an</strong>fen seki ti reste) ti<br />

oblize viv d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n lagrot souteren. Pou zot, lavi ti enn<br />

257


penit<strong>an</strong>s perm<strong>an</strong><strong>an</strong>. Boukou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti pe ne deforme. Ti<br />

fer pitie get zot. Boukou par<strong>an</strong> ti pe al ab<strong>an</strong>donn zot<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> diform lor sirfas d<strong>an</strong> karo brile. Pli grav <strong>an</strong>kor,<br />

b<strong>an</strong>n madam ti telm<strong>an</strong> per, ki zot pa ti ole gagn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

ditou. Lamor ti partou me nes<strong>an</strong>s ti zero.<br />

Kouma pou alim diya lespwar d<strong>an</strong> marenwar leklips<br />

perm<strong>an</strong><strong>an</strong>? Prenses Prathna ti al direk d<strong>an</strong> karo brile. Li,<br />

Yosi ek zot onz dos ti al ramas tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti <strong>an</strong>kor<br />

viv<strong>an</strong>. Malgre tou douk ti ena enn bon k<strong>an</strong>tite. Zot ti<br />

amenn b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la d<strong>an</strong> enn ti larivier, bengn zot, met<br />

lenz prop ar zot, donn zot enn bon repa so e lerla amenn<br />

zot kot zot par<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> la, telm<strong>an</strong> zot ti onte ki zot<br />

ti kasiet zot figir ar zot lame. Me ler zot ti tir zot lame<br />

div<strong>an</strong> zot lizie, zot ti gagn sok. Zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti paret zoli e<br />

zot pa ti mem remark okenn diformite. Prenses Prathna ti<br />

dir zot ki zot ti bizen sorti depi d<strong>an</strong> zot trou. Bondie pa ti<br />

fer dimoun pou zot viv d<strong>an</strong> trou. Big Beng ti donn viktwar<br />

lalimier. Se lalimier ki ti bizen pou nouri nou nam. Li ti<br />

envit zot tou swiv li d<strong>an</strong> karo brile.<br />

- Get bien. Zot pou trouve ki bomatom pa finn reysi efas<br />

kreasion. Zot kwar d<strong>an</strong> karo brile tou finn tengn. Pa kwar<br />

sa. Get bien e zot pou trouv veritab sekre. Sekre ki nou<br />

tou tro kaylous pou trouve. D<strong>an</strong> karo brile, lor miray ros<br />

ki separ rigol, ouver zot lizie, get bien. Isi, laba ena enn<br />

ti leker ver ar enn ti pwen zonn d<strong>an</strong> enn milimet later<br />

kale <strong>an</strong>t de ros nwarsi par karbonn enpir. Get bien zot<br />

pou trouv mirak. Mirak lavi. D<strong>an</strong> sak milimet later kale<br />

<strong>an</strong>t ros brile ena tiz <strong>an</strong>fler. Ekout li. Li pe dir nou pa<br />

dekouraze.<br />

D<strong>an</strong> mo v<strong>an</strong>t ena mo tibaba. Av<strong>an</strong> li ne li finn fini gout<br />

tourm<strong>an</strong> ki pe fer lavi al kasiet. Mo koz ar li, mo dir li ki li<br />

nou devwar fer kreasion kontinie. K<strong>an</strong> mwa mo ale, li li<br />

pou vini pou kontinie seki mwa mo finn kontinie. Depi Big<br />

258


Beng ziska leternite. Noumem zardinie Bondie. Nou<br />

kapav si nou'le remet kouler d<strong>an</strong> karo brile.<br />

Zegwi let<strong>an</strong> pe dir mwa degaze. Les mo ale. Samazeste<br />

pe at<strong>an</strong>n mwa.<br />

SAPIT 13<br />

Ler Prenses Prathna, Yosi ek zot onz dos ti pe r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

L<strong>an</strong>gka, kapital Bomatom Bharat, ti ena enn lafoul im<strong>an</strong>s<br />

de kote larout pou akeyir zot. Lafoul ti pe kriye "Prenses<br />

Prathna, Prenses Prathna" d<strong>an</strong> enn m<strong>an</strong>ier ritme ki donn<br />

lagam. Lapolis ek larme ti prez<strong>an</strong> <strong>an</strong> fors. Ti ena osi b<strong>an</strong>n<br />

az<strong>an</strong> provokater ki Lord Toutouk Touni so konseye<br />

sekirite ti fer plase enpe partou pou fer dibri e gete si<br />

kapav lev mak<strong>an</strong>bo e apre met tor lor partiz<strong>an</strong> Prenses<br />

Prathna. Me b<strong>an</strong>n partiz<strong>an</strong> Prenses Prathna ti bien<br />

disipline. Zot ti konn evit provokasion. Pou zot seki ti plis<br />

enport<strong>an</strong> li ti sekirite ek konfor zot prenses. Zot ti lwe<br />

b<strong>an</strong>n lasam d<strong>an</strong> enn p<strong>an</strong>siondfami d<strong>an</strong> enn rezion kot<br />

mem lapolis sekre Samazeste ti tike pou r<strong>an</strong>tre. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong><br />

enn semenn Prenses Prathna, Yosi ek zot onz dos ti fer<br />

renion lor renion pou sem lagren lespwar.<br />

Enn V<strong>an</strong>dredi swar Prenses Prathna ti dir so mari ek zot<br />

onz dos ki li ti'a kont<strong>an</strong> ki zot res <strong>an</strong>sam pou dine. Li ti<br />

prepar dalpouri, bon satini e enn senpatiz<strong>an</strong> ti fer zot<br />

kado enn damz<strong>an</strong>n diven rouz nouvo. Kouma so baba ti<br />

pre pou ne li ti s<strong>an</strong>ti ki li ti bizen koum<strong>an</strong>s prepar<br />

akousm<strong>an</strong> e ki Yosi ek zot onz dos ti pou bizen r<strong>an</strong>plas li.<br />

Enn nouvo sapit ti pe ouver.<br />

Sa swar la sakenn ti m<strong>an</strong>z enn per dalpouri d<strong>an</strong> lekel<br />

Prenses Prathna ar so prop lame ti met satini. Yosi ti<br />

r<strong>an</strong>pli tou b<strong>an</strong>n ver. Prenses Prathna ti propoz enn tos.<br />

259


- Dime nou pe r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> leker touf<strong>an</strong>n. Pou ena parmi nou<br />

ki pou tike, pou krake me mo kone ki lagren ki nou finn<br />

seme d<strong>an</strong> later pe zerme e pou raport so fri. Yosi, Lavi<br />

finn beni mwa ar to lamour; mo onz dos mersi pou<br />

lafeksion ki zot finn donn mwa. Nou lev nou ver pou bwar<br />

enn las<strong>an</strong>te. Bondie, fer ki pie lamour gr<strong>an</strong>di ek fleri.<br />

Kouma li ti fatige, li ti dim<strong>an</strong>n so b<strong>an</strong>n envite permision<br />

pou al repoze.<br />

SAPIT 14<br />

Anmemt<strong>an</strong> d<strong>an</strong> sato Samazeste Toupoumwa ti ena enn<br />

renion extraordiner parski mouvm<strong>an</strong> protestasion ti pe<br />

koum<strong>an</strong>s destabiliz biznes. Tou b<strong>an</strong>n risar ti pe dim<strong>an</strong>n<br />

gouvernm<strong>an</strong> Samazeste kas leren sibversion. Bizen ferm<br />

lagel fouter dezord. Bizen al pli lwen si neseser.<br />

Lel<strong>an</strong>dime, boner enn batayon solda ti vinn kidnap<br />

Prenses Prathna ki ti pe repoze d<strong>an</strong> so lasam. Lor vites<br />

zot ti netraliz rezist<strong>an</strong>s e disparet ar zot prizonie.<br />

D<strong>an</strong> enn kaso nwar ek imid enterogasion ti koum<strong>an</strong>se.<br />

- Kouma to apele, koze!<br />

- Mo finn deza dir zot. Mo apel Prenses Prathna.<br />

- Prenses? Savedir to papa li enn lerwa.<br />

- Limem pli gr<strong>an</strong> lerwa. Li Lerwa d<strong>an</strong> lerwa.<br />

- Traizon! To pe dir ki li pli gr<strong>an</strong> ki Samazeste<br />

Toupoumwa?<br />

- Samazeste li lerwa enn ti l<strong>an</strong>pir. Mo papa li lerwa liniver.<br />

Limem kreater Big Beng.<br />

- To'le dir Big Ben?<br />

- Non! Big Beng. Koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> lavi.<br />

- Sakrilez! To'le dir ki Bondie li to papa. Note ki li enn<br />

sorsier ki ena foli gr<strong>an</strong>der.<br />

260


- Pa zis mo papa. Li osi mo mama. Toulede.<br />

- Malediksion! Blasfem! Li pe dir ki Bondie li enn<br />

ermafrodit. Lamor tro bon pou li. Zis dife douz kord<br />

dibwa kapav pirifie lemonn apre sa kalite pese la.<br />

Lel<strong>an</strong>dime, savedir Dim<strong>an</strong>s, Pale Majakaro ( samem ti<br />

nom pale rwayal Samazeste) ti org<strong>an</strong>iz enn sware<br />

spektakiler. Lor program ti pou ena konpetision jal-dolok;<br />

apre ti pou ena enn maraton rav<strong>an</strong>n-marav<strong>an</strong>n; pou fini<br />

lerwa limem ti pou prez<strong>an</strong>t so dernie trouvay: enn<br />

spektak s<strong>an</strong>sasionel. Frison gar<strong>an</strong>ti. Tou dimoun ti envite.<br />

Labivet ti gratis.<br />

Tamasa ti kras dife. Ver onz-er-diswar, Samazeste ek so<br />

l<strong>an</strong>touraz ti paret lor podiom. T<strong>an</strong>bour. Tropet. S<strong>an</strong> kout<br />

k<strong>an</strong>on. Fedartifis. Tou dimoun ti d<strong>an</strong> nirv<strong>an</strong>a m<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>ti.<br />

Sef-Meter-Choula ti koum<strong>an</strong>s alim dife d<strong>an</strong> lespri.<br />

Pou mazorite dimoun sa li ti enn bagatel. Larak ti fini fer<br />

so louvraz. Lerwa ti pr<strong>an</strong> laparol pou <strong>an</strong>onse ki so biro ki<br />

ti responsab sekirite ek bienet popilasion ti finn may enn<br />

teroris d<strong>an</strong>zere ki pret<strong>an</strong>n ki Bondie ena de sex; ki li li ti<br />

tifi Bondie e ki so lerwa li ti pli gr<strong>an</strong> ki Samazeste<br />

Toupoumwa. Popilasion ti soke. Apre sok ti ena lakoler.<br />

Lafoul ti vinn enkontrolab.<br />

- Kot li?<br />

- Amenn li la, nou bril li!<br />

Ler konfizion ti ariv so top, Samazeste d<strong>an</strong> enn ton dou ti<br />

dir ki li ti nepli pou kapav kontinie so mision telm<strong>an</strong> so<br />

leker ti pe fermal. Li ti desid pou abdike. Li ti preferab ki<br />

lepep pr<strong>an</strong> so desten d<strong>an</strong> so lame.<br />

- Deside zotmem. Seki kwar ki, samem, sa swadiz<strong>an</strong><br />

prenses la, bizen mont lor tronn, bes lame. Seki kwar ki<br />

bizen bril li viv<strong>an</strong> lor douz kord dibwa, lev lame.<br />

261


Ti ena konfizion. Dimoun pa ti pe bien konpr<strong>an</strong>. Sef-<br />

Meter-Choula repr<strong>an</strong> laparol.<br />

- Samazeste, akoz so leker bon, pa ti'le dir zot ki sa fam<br />

la pe sarye zenerasion lagign d<strong>an</strong> so v<strong>an</strong>t. Ena enn sel<br />

fason detrir pouvwar sat<strong>an</strong>ik. Alime dife. Bril lagign so<br />

rasinn ek so dizef. Seki dakor, lev lame.<br />

Lafoul <strong>an</strong>delir ti lev lame. Sef-Meter-Choula ek so larme<br />

agwa ti reysi sof lafoul la sit<strong>an</strong> bien ki si ti dim<strong>an</strong>n zot<br />

touy zot prop mama, zot ti pou fer li s<strong>an</strong> p<strong>an</strong>se e apre<br />

kou, swiside. Lafoul ti pe kriye vadire enn s<strong>an</strong>te <strong>an</strong>jable:<br />

"Touy li verminn la! Bril li verminn la." Let<strong>an</strong>sa b<strong>an</strong>n gard<br />

ti al sers Prenses Prathna pou atas li lor poto otour lekel<br />

ti fini enstal douz kord dibwa. Volim isteri ti pe monte,<br />

viol<strong>an</strong>s l<strong>an</strong>gaz ti pe fer fraka. Me b<strong>an</strong>n gard ti pe tarde<br />

pou revini ar les<strong>an</strong>s pou alim nisa popiler. Nouvo s<strong>an</strong>te:<br />

"Kot li, degaze do!" Touzour n<strong>an</strong>ye. Enpasi<strong>an</strong>s ti koum<strong>an</strong>s<br />

mont leskalie. Touzour n<strong>an</strong>ye. Enn lavwa ti kriye: "Nou<br />

kraze!" Lafoul ti koum<strong>an</strong>s kraz podiom, graden; zot ti<br />

koum<strong>an</strong>s mars d<strong>an</strong> direksion pale Majakaro. Larme ti<br />

bizen entervenir, tir kout bal brit-brit. Kafouyaz.<br />

Tourdism<strong>an</strong>. Britalite. Sakenn so sakenn kouma bef d<strong>an</strong><br />

disab.<br />

Ler b<strong>an</strong>n gard ti ariv d<strong>an</strong> kaso Prenses Prathna zot ti<br />

trouv laport selil ouver. Trwa gardien ki ti pe vey li ti finn<br />

disparet.<br />

SAPIT 15<br />

Ler soley ti leve lor viol<strong>an</strong>s lavey, trwa zenom ti deza lor<br />

sime pou al zwenn zot desten d<strong>an</strong> pei Prens Samarel.<br />

- Ayo! Get sa kouma zoli. Vadire enn diam<strong>an</strong> lor enn tapi<br />

ver. Mersi Sourya!<br />

- Kar<strong>an</strong>n aret koz nenport! Se zis enn gout laroze lor enn<br />

262


fey ver. Twa Karonn, kot to pe ale laba?<br />

- Ayoyo! Pa la ki bizen tourne?<br />

- Karonn, aret fer lekouyon. Swiv mwa!<br />

- Sori Karinn!<br />

- Dos, ena enn long chak div<strong>an</strong> nou. Pa perdi let<strong>an</strong>.<br />

Mem ler, pli lwen, lot kote lafore Samarel, Gopal, enn<br />

dobi, ek so madam, Gi<strong>an</strong>ee, ti pe al lav lenz larivier.<br />

Gopal ti met de gro balo lenz lor so bisiklet, enn lor<br />

gidon, deziem la lor port-bagaz. Gi<strong>an</strong>ee ti pe sarye enn<br />

balo lor so latet. Apre boukou b<strong>an</strong><strong>an</strong>e maryaz zot pa ti<br />

ena z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Samem ti zot pli gr<strong>an</strong> sagren. Zot ti kont<strong>an</strong><br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> me pa kone kifer Bondie ti pe pini zot. Sirm<strong>an</strong> d<strong>an</strong><br />

enn lot lavi zot ti fer zot move size; kikfwa Bondie ti ena<br />

enn lot pl<strong>an</strong> pou zot; kapavet zot zour enn zour ti pou<br />

vini. Koz-koze zot toulede ti pe mars tipa-tipa ver larivier<br />

pou lav lenz gr<strong>an</strong> misie lor ros larivier. Ler zot ti ariv pre<br />

kot bor dilo, Gopal ti apiy so bisiklet kont enn pie z<strong>an</strong>bos<br />

e Gi<strong>an</strong>ee ti pe koum<strong>an</strong>s debal so pake lenz. Enn kou zot<br />

ti t<strong>an</strong>n enn ti plengne koumadir enn tibaba fek ne pe rod<br />

dile. Drol! Salerla zame ti ena dimoun d<strong>an</strong> bor larivier.<br />

Zot ti rod otour zot. Zot pa ti trouv n<strong>an</strong>ye. Lerlamem<br />

Gi<strong>an</strong>ee ti montre lot kote larivier ar so ledwa.<br />

- Get laba!<br />

Lot kote larivier, enn kes dibwa <strong>an</strong> form pirog ti pe flote<br />

dousma ziska ki li ti may ar voun d<strong>an</strong> bor dilo. Bonom ek<br />

bonnfam kouma de k<strong>an</strong>ar m<strong>an</strong>i vit-vit ti mars d<strong>an</strong> dilo<br />

pou al gete ki ti ena d<strong>an</strong> kes. Ki zot ti trouve? Enn zoli<br />

baba <strong>an</strong>vlope d<strong>an</strong> enn dra laswa ble. D<strong>an</strong> enn kwen ti<br />

ena enn brodri ar difil lor: "Prenses Prathna." Gi<strong>an</strong>ee ti<br />

pr<strong>an</strong> li d<strong>an</strong> so lebra.<br />

- Bondie finn ekzos nou lapriyer. Li finn avoy nou nou<br />

tibaba.<br />

263


Sa zour la, premie fwa d<strong>an</strong> zot lavi zot ti retourn <strong>lakaz</strong> ar<br />

lenz sal.<br />

Desam 2002<br />

264


LENPAS FLANBWAYAN<br />

Pie fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> kouver ar fler;<br />

B<strong>an</strong>n pie leksi r<strong>an</strong>pli ar fri;<br />

Lalimier ble d<strong>an</strong> lesiel ge<br />

Pe donn nes<strong>an</strong>s nouvo l<strong>an</strong>e.<br />

B<strong>an</strong><strong>an</strong>e, b<strong>an</strong><strong>an</strong>e!<br />

Vini z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> nou trap lame,<br />

Nou fer laronn pou nou d<strong>an</strong>se;<br />

B<strong>an</strong><strong>an</strong>e, b<strong>an</strong><strong>an</strong>e,<br />

Nou pas leponz lor lepase,<br />

Ansam nou bwar enn las<strong>an</strong>te;<br />

B<strong>an</strong><strong>an</strong>e, b<strong>an</strong><strong>an</strong>e,<br />

Zordi lavi rekoum<strong>an</strong>se,<br />

Vini z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> nou trap lame.<br />

265


PROLOG<br />

Dokter Deva finn dir mwa ki k<strong>an</strong>ser la pe f<strong>an</strong>e. Li pa<br />

konsey operasion. Pertt<strong>an</strong>! Li'nn preskrir ladrog pou<br />

kalme douler. Mo pa boulverse parski mo'nn bien viv mo<br />

lavi. Zame mo pa finn ena <strong>an</strong>bision vinn s<strong>an</strong>tener. K<strong>an</strong> ler<br />

gr<strong>an</strong> depar arive pa neseser plore me si gagn let<strong>an</strong>,<br />

kapav konplet seki ena pou konplete. Toult<strong>an</strong> mo ti <strong>an</strong>vi<br />

rakont zistwar mo vilaz m<strong>an</strong>ier mo ti trouv li, m<strong>an</strong>ier mo<br />

ti viv li. Toult<strong>an</strong> ti finn ena kiksoz ki ti obliz mwa posponn<br />

sa travay la. Aster mo pa ena okenn exkiz. Mo b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> finn donn mwa enn laptop. Koumsa mo kapav<br />

ekrir, lir lagazet lor enternet, get fim, ekout lamizik, zwe<br />

kart kouma frisel ek soliter s<strong>an</strong> kit mo lasam, ni mem mo<br />

lili parfwa. Laptop enn gr<strong>an</strong> env<strong>an</strong>sion. Si mo fini louvraz<br />

la, mo pou kapav avoy li direktem<strong>an</strong> mo editer. Mo pa'le<br />

donn personn traka...<br />

SAPIT 1<br />

Mo Vilaz (i)<br />

D<strong>an</strong> vilaz kot mo ti ne ti ena plizier lenpas ki ti aret sek<br />

lor bor enn gorz, Gr<strong>an</strong> Raven, ki ti des<strong>an</strong>n brit ver enn ti<br />

larivier ki ti sarye dilo lasours, amenn li lamer. Si enn<br />

kote ti ena sa gorz la, lor lezot kote, apart enn, ti ena<br />

enn r<strong>an</strong>ze kolinn difer<strong>an</strong> oter. Kot pa ti ena kolinn ti ena<br />

lamer. Akoz samem, mo kwar, ti ena enn expresion 'al lot<br />

kote dilo' ki d<strong>an</strong> nou lespri ti vedir sime lav<strong>an</strong>tir ek risk.<br />

Lenpas so kote ti vinn enn zimaz pou dir ki pa ti ena sime<br />

sorti. K<strong>an</strong> zwe domino, olie dir 'pas' k<strong>an</strong> peyna zwe, nou<br />

ti pe dir 'lenpas'. K<strong>an</strong> nou ti s<strong>an</strong>ti ki nou ti kwense d<strong>an</strong><br />

enn take, pou montre nou volonte nou ti kont<strong>an</strong> dir<br />

'bizen defons baraz'. Mo mama ti dir mwa ki mo ti ne enn<br />

266


lepremie Z<strong>an</strong>vie d<strong>an</strong> Lenpas Fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> ki ti difer<strong>an</strong> ek<br />

spesial. D<strong>an</strong> so finision, de kote sime, ti ena enn ta pie<br />

fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong>. E k<strong>an</strong> l<strong>an</strong>e ti pe aprose petal rouz ek or<strong>an</strong>z ti<br />

tale partou. Pa ti ena boukou dimoun d<strong>an</strong> Lenpas<br />

Fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n <strong>lakaz</strong> ar twatir lapay ti omilie enn ase<br />

gr<strong>an</strong> lakour kot ti ena enn varyete pie kouma lila,<br />

kaliptis, katrepis, m<strong>an</strong>g mamzel, m<strong>an</strong>g lakord, m<strong>an</strong>g<br />

dofine, m<strong>an</strong>g mezonrouz, pie badamie, pie long<strong>an</strong>n, pie<br />

friyapen, pie tamaren, pie papay, pie zat; ti ena enn<br />

varyete pl<strong>an</strong>t kouma vetiver, mige, vieyfi, viegarson; pie<br />

fler ti ase rar. Pre kot gorz ti ena enn group <strong>lakaz</strong> kot<br />

b<strong>an</strong>n des<strong>an</strong>d<strong>an</strong> esklav libere ti pe viv. Nou ti apel zot<br />

Maz<strong>an</strong>bik. Zot ti fer lelvaz koson, pl<strong>an</strong>t m<strong>an</strong>iok ek batat.<br />

Souv<strong>an</strong>, sirtou d<strong>an</strong> Samdi swar, roulm<strong>an</strong> rav<strong>an</strong>n otour<br />

dife ti met l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s e nou, b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, nou ti kal d<strong>an</strong><br />

enn kwen pou get tamasa.<br />

"Dalennat<strong>an</strong>a amoris bahout atcha!<br />

D<strong>an</strong> Lenn mete l<strong>an</strong>gouti<br />

A Moris mete kalson, palto."<br />

Pa kone kifer, k<strong>an</strong> mo retourn <strong>lakaz</strong>, mo mama ti kont<strong>an</strong><br />

dir, "To'nn al kot to fami. Kifer to pa al res laba?"<br />

Larout prensipal nou vilaz ti apel Gr<strong>an</strong> Sime. Li ti<br />

koum<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> bor Gr<strong>an</strong> Raven, travers vilaz la, kontourn<br />

b<strong>an</strong>n kolinn, pas par Lafnet - samem l<strong>an</strong>drwa kot pa ti<br />

ena kolinn - pou des<strong>an</strong>n ver lamer. De kote Gr<strong>an</strong> Sime ti<br />

ena b<strong>an</strong>n grap bitasion ar b<strong>an</strong>n nom ki ti fer mwa reve:<br />

Kotez, Mamzel Z<strong>an</strong>n, Plato, Sen Kler, Mapou, Roster,<br />

Melvil, Belmon.<br />

Nou vilaz ti d<strong>an</strong> enn sitiasion bloke. Mo gr<strong>an</strong> kouzen<br />

S<strong>an</strong>asi ti kont<strong>an</strong> dir ki nou tou, nou kont<strong>an</strong> viv d<strong>an</strong><br />

lenpas. Pourt<strong>an</strong> enn senp pon ki travers gorz Gr<strong>an</strong><br />

267


Raven, ennde sime ki pas <strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n kolinn pou des<strong>an</strong>n lot<br />

kote ti pou kas nou izolm<strong>an</strong>. Mo kwar li ti ena rezon k<strong>an</strong><br />

li ti pe dir ki dapre li nou gagn enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> sekirite k<strong>an</strong><br />

nou viv d<strong>an</strong> nou nik lenpas ek <strong>an</strong>klavm<strong>an</strong>. Akoz sa nou<br />

pa ti'le pr<strong>an</strong> risk pou amenn s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong>. Ti s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> korek;<br />

gr<strong>an</strong> s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> zame! Nou ti kouma enn tibaba ki pa ti pe<br />

<strong>an</strong>vi ne parski li ti bien d<strong>an</strong> v<strong>an</strong>t so mama. Zeografi ti<br />

fixe nou aktivite. Toulegramaten b<strong>an</strong>n kamion ti vinn sers<br />

travayer pou al travay d<strong>an</strong> karo k<strong>an</strong>n ek d<strong>an</strong> lizinn<br />

<strong>an</strong>deor nou baz; ti ena detrwa ki ti al lapes lor zot bisiklet<br />

e d<strong>an</strong> t<strong>an</strong>to zot ti revini ar zot t<strong>an</strong>t pwason ki zot ti v<strong>an</strong>de<br />

d<strong>an</strong> vilaz; seki ti pli malen ti ouver ti komers - ti laboutik,<br />

tabazi, mars<strong>an</strong> dile ki gramaten plen so bidon kot b<strong>an</strong>n<br />

vase e lerla al v<strong>an</strong>n dile la d<strong>an</strong> vilaz, mars<strong>an</strong> dipen ki ti<br />

osi mars<strong>an</strong> legim, mars<strong>an</strong> mersri-<strong>an</strong>trede ets; b<strong>an</strong>n bon<br />

menwizie ek sarp<strong>an</strong>tie ti pe kapav debrouye s<strong>an</strong> tro<br />

difikilte; tou dimoun ti pl<strong>an</strong>t legim d<strong>an</strong> zot lakour, ti nouri<br />

z<strong>an</strong>imo pou zwenn de bout. Lavi ti pe deroule dousmadousma.<br />

D<strong>an</strong> nou vilaz souv<strong>an</strong> ti t<strong>an</strong>n: "Chalata diredire!"<br />

Ar sa tou dimoun ti paret satisfe.<br />

Zeografi ti ede par labitid. D<strong>an</strong> nou vilaz tou dimoun ti<br />

kwar ki b<strong>an</strong>n rol ti deside par desten e nou zis ti bizen<br />

aksepte. Desten ti swazir kis<strong>an</strong>nla pou sef d<strong>an</strong> baitka,<br />

d<strong>an</strong> sivala, d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>. Fam ti bizen okip lakwizinn, <strong>lakaz</strong>,<br />

mari, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, lakour, zarden ek z<strong>an</strong>imo. K<strong>an</strong> enn madam<br />

al travay d<strong>an</strong> karo pou tabism<strong>an</strong> 'lot kote laba', so gr<strong>an</strong><br />

tifi ti bizen r<strong>an</strong>plas li k<strong>an</strong> li pa la. Zis garson ki ti gagn<br />

drwa al lekol. K<strong>an</strong> madam la ti retourne apre so latas, li ti<br />

bizen mat ar lezot latas fidelm<strong>an</strong>, dapre koutim, kiltir ek<br />

labitid. D<strong>an</strong> sivala, kovil, moske ek lasapel ti pres mem<br />

mesaz: Bondie kone ki li fer.<br />

Kouma mo ti dir, mo ti ne enn lepremie Z<strong>an</strong>vie. Mo ti<br />

premie z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, premie tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> kote mo mama kouma<br />

268


kote mo papa. Plis enport<strong>an</strong>, mo ti enn garson. P<strong>an</strong>ndit ti<br />

get d<strong>an</strong> liv pou kone ki nom Bondie ti swazir pou mwa<br />

me sirtou pou dir mo par<strong>an</strong> ki desten ti fini trase pou<br />

mwa. Mo ti ena enn gr<strong>an</strong> desten. Pa ti ena plis detay. Me<br />

mo par<strong>an</strong>, gr<strong>an</strong> par<strong>an</strong> ek tonton ti extra eksite. B<strong>an</strong>n<br />

madam ti al d<strong>an</strong> lakwizinn pou prepar gajak e b<strong>an</strong>n misie<br />

ti al <strong>an</strong>ba pie badamie pou tap enn tizafer. Pa kone kifer,<br />

zot ti apel sa pr<strong>an</strong> enn las<strong>an</strong>te. K<strong>an</strong> pli tar mo ti ole mo<br />

par d<strong>an</strong> las<strong>an</strong>te zot ti dir mwa li pa bon pou mo las<strong>an</strong>te.<br />

Difisil kone ki pase d<strong>an</strong> latet gr<strong>an</strong> dimoun.<br />

Mo <strong>an</strong>set ti vinn d<strong>an</strong> vilaz lepok ki tabism<strong>an</strong> ti bizen<br />

travayer d<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>tasion. Dapre mo gr<strong>an</strong>per, mo aryer<br />

gr<strong>an</strong>per, Ramsamy Ramsamy, ti konn fer lekonomi e li ti<br />

aste enn porsion teren. Ler li ti mor tou so b<strong>an</strong>n garson -<br />

ti ena sis <strong>an</strong>tou - ti gagn zot par. Li ti ena tifi 'si me lor<br />

zot personn pa ti konn n<strong>an</strong>ye. Kot mo ti reste ti apel K<strong>an</strong><br />

Ramsamy. Mo gr<strong>an</strong>per ti pli gr<strong>an</strong> garson Ramsamy<br />

Ramsamy. Donk apre lamor mo aryer-gr<strong>an</strong>per, se mo<br />

gr<strong>an</strong>per ki ti vinn sef e li ti dirize kouma enn vre sef kl<strong>an</strong>.<br />

D<strong>an</strong> k<strong>an</strong> Ramsamy ti ena trwa zenerasion dimoun. Mo<br />

gr<strong>an</strong>per ki ti swiv mo aryer-gr<strong>an</strong>per lor fer lekonomi ek<br />

lor bon envestism<strong>an</strong>, ti aste tou teren <strong>an</strong>v<strong>an</strong>t otour nou<br />

k<strong>an</strong>. So garson kouma so tifi ti gagn enn bout teren pou<br />

konstrir zot <strong>lakaz</strong> e so b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>n ti vinn res d<strong>an</strong> k<strong>an</strong><br />

Ramsamy elarzi. D<strong>an</strong> Lenpas Fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> ti ena nou<br />

<strong>lakaz</strong>, <strong>lakaz</strong> kouzen mo papa ek so madam ek <strong>lakaz</strong> ser<br />

mo papa ek so misie. Me ti ena osi enn fami Mizilm<strong>an</strong> e<br />

d<strong>an</strong> finision lenpas ti ena, kouma mo ti dir zot, b<strong>an</strong>n<br />

Maz<strong>an</strong>bik. Mo papa ki ti pe pr<strong>an</strong> plis responsabilite amizir<br />

mo gr<strong>an</strong>per ti pe vieyi, ti fer tou pou aste teren Bay<br />

Goulam me nou vwazen ti refiz v<strong>an</strong>de parski, li ti pe dir<br />

ouvertm<strong>an</strong>, li ti s<strong>an</strong>ti li ek so fami <strong>an</strong>sekirite d<strong>an</strong> K<strong>an</strong><br />

Ramsamy. Madam Bay Goulam, T<strong>an</strong>tinn Fatma, ti enn<br />

bon kamarad ar mo mama. Bay Goulam, ki ti bien kont<strong>an</strong><br />

269


so madam ti fer tou pou fer li plezir. Initil sey bouz b<strong>an</strong>n<br />

ki ti viv d<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi, kot b<strong>an</strong>n Maz<strong>an</strong>bik ti pe reste,<br />

parski zot rasinn ti fini r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> profonder later. Zot ti pe<br />

evolie natirelm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn l<strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong> pourt<strong>an</strong> pa fasil.<br />

Zot ti reysi domestik enn parti Gr<strong>an</strong> Raven pou fasilit zot<br />

aktivite agrikol. Dapre mo papa, d<strong>an</strong> fon Raven zot ti<br />

pl<strong>an</strong>t k<strong>an</strong>n pou fer til<strong>an</strong>bik; ti ena osi g<strong>an</strong>ja pou zot prop<br />

konsomasion. Mo papa ti bien kone parski zot ti v<strong>an</strong>n<br />

til<strong>an</strong>bik ar li e ar til<strong>an</strong>bik mel<strong>an</strong>ze ar lapo zor<strong>an</strong>z, zirof,<br />

limon, tamaren mir li ti fer rom ar<strong>an</strong>ze. ...Enn zafer drol.<br />

Ti ena boukou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> nou laz d<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi me zame ti<br />

trouv zot lor b<strong>an</strong> lekol. Dapre mo mama ki pa ti tro<br />

kont<strong>an</strong> zot, b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la ti tro bet pou apr<strong>an</strong>n Angle-<br />

Fr<strong>an</strong>se. Anverite sa lepok la pou al lekol ti ena enn fiz<br />

pou pey profeser. Konsey vilaz ti donn batim<strong>an</strong> me par<strong>an</strong><br />

ti bizen pey fiz. Samem ti lapey profeser. Akoz sa boukou<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pa ti pe al lekol. Pa zis d<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi. D<strong>an</strong> K<strong>an</strong><br />

Ramsamy 'si ti ena z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki pa ti al lekol. Sa, mo mama<br />

pa ti trouve.<br />

Ti ena d<strong>an</strong> nou vilaz enn lider ki ti pe dim<strong>an</strong>n<br />

administrasion s<strong>an</strong>tral ouver enn lekol pou tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

d<strong>an</strong> vilaz. Li ti apel Kavi Ram. Kot nou, nou ti apel li<br />

Tonton Kavi. K<strong>an</strong> mo ti gagn di-z<strong>an</strong> mouvm<strong>an</strong> Tonton<br />

Kavi ti gagn so premie laviktwar. Administrasion s<strong>an</strong>tral ti<br />

ouver enn lekol 4 klas: 4-5 <strong>an</strong>; 6-7 <strong>an</strong>; 8-9 <strong>an</strong>; 10-12<br />

<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n profeser ti peye par administrasion me z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti<br />

bizen amenn zot prop lardwaz, kreyon; kaye ek plim.<br />

D<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> klas b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti bizen osi aste zot prop liv.<br />

Tifi ek garson ti apr<strong>an</strong>n <strong>an</strong>sam. D<strong>an</strong> klas 10-12 <strong>an</strong> ti ena<br />

bien tigit tifi, zis detrwa. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi ti pe<br />

koum<strong>an</strong>s al lekol e d<strong>an</strong> klas 6-7 <strong>an</strong> ti ena enn tifi K<strong>an</strong><br />

Mimi ki ti bien res<strong>an</strong>ble mwa.<br />

Enn ti zafer kouma enn lekol ti amenn enn lot fason get<br />

270


dimoun. K<strong>an</strong> mo ti pli zenn, K<strong>an</strong> Ramsamy ti mo lemonn.<br />

Dimoun ti apel Rajen, Damee, Dev, S<strong>an</strong>as, Raj, Nila,<br />

Vasou, N<strong>an</strong>n, Mahen, Suresh, Padma. Aster d<strong>an</strong> lekol ti<br />

ena z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> depi Mapou ziska Belmon; depi Karo Filao<br />

ziska Mamzel Z<strong>an</strong>n; depi Plato ziska K<strong>an</strong> Bombay; depi<br />

K<strong>an</strong> Laskar ziska K<strong>an</strong> Mimi. Mo vokabiler nom ti vinn<br />

diksioner. Ti ena Farouk, Aysa, P<strong>an</strong>jay, P<strong>an</strong>day, Tikolo,<br />

Vonvon, Paul, Gabriel, Ameena, Suz<strong>an</strong>ne, Suzette,<br />

Liseby, Rol<strong>an</strong>d, Rahim, Rol<strong>an</strong>d, Alain, Gerard, Baldeo,<br />

Mahipal, Lata, Singaron, M<strong>an</strong>ikon, Renga, Singa,<br />

Naynama, Parvatee, Parvedi ... Konte fini, nom reste.<br />

Apre sa Kavi Ram ti desid pou ouver enn lafwar enn fwa<br />

par semenn d<strong>an</strong> enn plas bien s<strong>an</strong>tral. D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong><br />

mouvm<strong>an</strong> ek tr<strong>an</strong>zaksion ti l<strong>an</strong> ek mens. K<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n<br />

dimoun ti koum<strong>an</strong>s realize ki prodwi-fer-<strong>lakaz</strong> varye ti<br />

ena valer komersial sitiasion ti bien ameliore. Zour lafwar<br />

ti gagn dizef, dile-kaye, lazle-goyavdesinn, poule-sirpat,<br />

zasar-legim, satini-sevret, pima-konfi; pli tar ti koum<strong>an</strong>s<br />

gagn lenz pou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, rob, kourta. Enn zour enn dimoun<br />

ti gagn lide met <strong>an</strong>v<strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n obze ki bar plas d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>.<br />

Gr<strong>an</strong> sikse. Lafwar ti pez start kreativite e dousmadousma<br />

ti s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ti pe vinn s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ase konsek<strong>an</strong>. Me<br />

touzour d<strong>an</strong> mem direksion! T<strong>an</strong>ki b<strong>an</strong>n labitid prensipal<br />

pa ti menase ek ti ena posibilite plen pos, pa ti ena<br />

problem. Me...<br />

K<strong>an</strong> Kavi Ram ti vinn ar <strong>proz</strong>e pou enstitie enn konsey<br />

vilaz, la b<strong>an</strong>n reflex tribal ti fer pwal drese. Sak k<strong>an</strong> e sak<br />

kl<strong>an</strong> ti met so k<strong>an</strong>dida e sak k<strong>an</strong>dida ti pe viz pos<br />

prezid<strong>an</strong>. Sak k<strong>an</strong>dida ti rod lali<strong>an</strong>s pou asir so laviktwar<br />

personel atraver laviktwar so lali<strong>an</strong>s. Enn nouvo<br />

expresion ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> vokabiler nou vilaz: solision winnwinn.<br />

Sak soley ki leve ti trouv debri lali<strong>an</strong>s kase ek<br />

selebrasion lali<strong>an</strong>s istorik. Rezion kont rezion, k<strong>an</strong> kont<br />

271


k<strong>an</strong>, kl<strong>an</strong> kont kl<strong>an</strong>, lari kont lari. Zame d<strong>an</strong> listwar nou<br />

vilaz ti ena ot<strong>an</strong> tez pou explik natir natirel b<strong>an</strong>n nouvo<br />

lali<strong>an</strong>s e natir kontsezon b<strong>an</strong>n lali<strong>an</strong>s adverser. Tousa ti<br />

kapav fer gagn riye si pa ti ena viol<strong>an</strong>s. Nou vilaz ti<br />

asieze par enn lennmi envizib. Ostilite d<strong>an</strong> ler ti telm<strong>an</strong><br />

epe ki ti kapav koup li par tr<strong>an</strong>s ar enn senp kouto<br />

lakwizinn. Kavi Ram ti regret sa zour ki li ti gagn lide kre<br />

enn konsey vilaz. Degoute, li ti retir so k<strong>an</strong>didatir, disoud<br />

so groupm<strong>an</strong>, lev so pake, al lot kote dilo. Zame ti ret<strong>an</strong>n<br />

li.<br />

SAPIT 2<br />

Zistwar Sunil<br />

Mo ti pas lekzame 12-<strong>an</strong>. Aster ti ena pou deside ki pou<br />

fer. D<strong>an</strong> nou vilaz Legliz Ev<strong>an</strong>zelik ti ouver enn kolez mix<br />

pou prepar b<strong>an</strong>n zenn tifi kouma garson pou lezame<br />

Matrik. An Angle so nom ti Matriculation, enn lekzame ki<br />

ti permet dimoun travay d<strong>an</strong> Administrasion S<strong>an</strong>tral, al<br />

lot kote dilo pou etidie d<strong>an</strong> liniversite ousa apr<strong>an</strong>n pou<br />

vinn pret ousa maser ou lefrer. Mo ti <strong>an</strong>vi al kolez; mo<br />

mama ti dakor; mo papa komdabitid ti prefer at<strong>an</strong>n<br />

desizion mo gr<strong>an</strong>per. Mo gr<strong>an</strong>per ti trouv sa kolez la enn<br />

d<strong>an</strong>ze pou kl<strong>an</strong> Ramsamy. Ki pou arive si so tiz<strong>an</strong>f<strong>an</strong> les<br />

li enfli<strong>an</strong>se par m<strong>an</strong>ier ek krway<strong>an</strong>s b<strong>an</strong>nla ki m<strong>an</strong>z bef<br />

ek koson? Ti ena boukou p<strong>an</strong>nchait. Finalm<strong>an</strong> mo ti bizen<br />

promet ki zame mo pou m<strong>an</strong>z bef ousa koson; ki<br />

gramaten-t<strong>an</strong>to mo pou fer s<strong>an</strong>ndia (lapriyer); ki toule-<br />

V<strong>an</strong>dredi mo pou res karem (mo pa pou m<strong>an</strong>z kavti).<br />

Akontreker mo gr<strong>an</strong>per ti donn so benediksion, debous<br />

so boutey Goudwil, dir mo gr<strong>an</strong>mer frir enn dizef.<br />

De premie l<strong>an</strong>e d<strong>an</strong> kolez ti pas ase bien. Ler mo ti<br />

koum<strong>an</strong>s trwaziem l<strong>an</strong>e ena zafer ki ti pe fer mwa s<strong>an</strong>ti<br />

272


mwa drol. Malgre ki b<strong>an</strong>n tifi ek garson ti fer ti group<br />

separe inisex, ti ena garson ki ti atire par tifi ek tifi atire<br />

par garson. Mwa mo pa ti atire par tifi ditou. Ti ena enn<br />

garson d<strong>an</strong> mo klas ki souv<strong>an</strong> ti vinn d<strong>an</strong> mo rev. Li ti zoli<br />

e dou. Olie zwe foutborl ou voleborl, li ek mwa nou ti<br />

prefer asiz <strong>an</strong>sam <strong>an</strong>ba enn pie. Enn zour k<strong>an</strong> personn pa<br />

ti pe gete mo ti <strong>an</strong>bras li lor so labous. Li pa ti dir mwa<br />

n<strong>an</strong>ye; li ti fixe mwa, larm d<strong>an</strong> lizie.<br />

Se ar Sunil K<strong>an</strong> Bombay ki mo ti dekouver sexialite. Nou<br />

ti, kouma tou amoure, fer serm<strong>an</strong> ki nou lamour pou<br />

eternel.<br />

Pli mo p<strong>an</strong>s lor la plis mo trouv drol ki personn pa ti ena<br />

okenn dout<strong>an</strong>s lor nou relasion. Mo kwar d<strong>an</strong> lespri<br />

dimoun nou ti zis de bon kamarad.<br />

Mo gr<strong>an</strong>per ti desid pou ouver enn laboutik. Li ti ena enn<br />

kamarad Sinwa ki ti ena enn laboutik d<strong>an</strong> Gr<strong>an</strong> Sime.<br />

Laba mem li ti aste so rom par lit. Dapre lalwa pa ti gagn<br />

drwa v<strong>an</strong>n rom par lit me Kapt<strong>an</strong>n, kouma tou dimoun ti<br />

apel li, ti fer enn exsepsion pou mo gr<strong>an</strong>per. Depi enn<br />

bon bout let<strong>an</strong> li ti pe <strong>an</strong>kouraz mo gr<strong>an</strong>per r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

biznes detay. Pou Kapt<strong>an</strong>n, mo gr<strong>an</strong>per ti ena ensten<br />

komers. Li ti mem donn li enn nom Sinwa: Ah Pow.<br />

Personn pa ti kone kifer me tou so b<strong>an</strong>n kamarad ti apel<br />

li Ah Pow. Li ti mem montre li servi sif Sinwa pou ki b<strong>an</strong>n<br />

kliy<strong>an</strong> pa konn sekre so biznes. Mo gr<strong>an</strong>per ki ti fer mwa<br />

fer serm<strong>an</strong> mo pa pou gat nasion pa ti ezite servi lekritir<br />

Sinwa pou protez so lentere.<br />

Ler mo ti gagn sez-<strong>an</strong>, mo gr<strong>an</strong>per ti deside ki mo ti finn<br />

ase apr<strong>an</strong>n. Laboutik ki ti pe gr<strong>an</strong>di ti bizen nouvo dis<strong>an</strong>.<br />

Apartir lepremie Z<strong>an</strong>vie sa l<strong>an</strong>e la mo ti vinn apr<strong>an</strong>ti mo<br />

papa ek mo tonton. Tonton Siram ki ti dernie frer mo<br />

273


papa ti ena <strong>an</strong>viron vennsenk-<strong>an</strong>. Li ti bien enteliz<strong>an</strong> e<br />

par limem li ti apr<strong>an</strong>n lir ek ekrir. Li ti pe dep<strong>an</strong>s boukou<br />

kas lor liv. So madam ki ti detrwa-z<strong>an</strong> pli vie ki mwa ti al<br />

lekol e ti bien malen. Li ti pe <strong>an</strong>kouraz so mari. E mo<br />

tonton Siram ti pe partaz so kones<strong>an</strong>s ar mwa. Li li ti<br />

soupsonn liezon <strong>an</strong>t mwa ek Sunil me li ti fer koumadir li<br />

pa konn n<strong>an</strong>ye. Apre de-z<strong>an</strong> mo ti gagn grad d<strong>an</strong> travay.<br />

Gr<strong>an</strong>per, papa ek tonton ti deside ki mo ti kapav dormi<br />

d<strong>an</strong> laboutik parski mo tousel pa ti marye. Sa ti net d<strong>an</strong><br />

mo lentere. Mo ti pou zwir enn gr<strong>an</strong> liberte. Anplis aswar<br />

Sunil ti pou kapav vinn pas l<strong>an</strong>wit ar mwa. Zot ti kwar<br />

mo pa marye!<br />

Travay boutikie pa ti tro eksit<strong>an</strong> me mo ti pe gagn b<strong>an</strong>n<br />

fasilite pou lir liv ek lagazet e aswar mo ti pe dormi ar<br />

mo bieneme. Sel problem se ki boner gramaten, av<strong>an</strong><br />

koum<strong>an</strong>s fer kler, mo ti bizen leve, ouver laport deryer<br />

pou les Sunil ale. Mo lavi ti pe deroule s<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> problem<br />

ziska ki, enn Dim<strong>an</strong>s t<strong>an</strong>to av<strong>an</strong> mo al dormi laboutik,<br />

mo mama dir mwa ki li bizen koz ar mwa.<br />

- "Bala, mo'nn trouv enn bon tifi pou twa."<br />

- "Enn tifi pou mwa?"<br />

- "To prefer enn garson?"<br />

- " Wi!"<br />

- "Aret fer zokris. Mo pe koz serye."<br />

- "Mo'si!"<br />

- "To kontrer to papa. Li li ena fam partou, z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong><br />

tou kwen ... Twa .."<br />

- "Be normal. Papa finn balye karo. Li finn pr<strong>an</strong> tou pou<br />

li. Akoz sa mwa mo bat lamok."<br />

- "Gete beta, to pre pou gagn ven-t<strong>an</strong>. Mama pa pou la<br />

toult<strong>an</strong> pou okip twa. Finn ler pou to marye, gagn<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>."<br />

- "Kifer gagn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>? Lemonn deza sirpeple."<br />

- "To koz kouma to tonton Siram."<br />

274


- "Li ena rezon."<br />

- "Enn bon tifi mo dir twa. Li kler, li'nn apr<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> lekol.<br />

So mama dir mwa li konn koud, li konn kwi ..."<br />

- "Li konn fer gate?"<br />

- "Taler to gagn enn klak ar mwa!"<br />

K<strong>an</strong> mo mama ti chombo kiksoz peyna li large. D<strong>an</strong> so<br />

prop fason li ti konn amenn so k<strong>an</strong>pagn. Li pa ti <strong>an</strong>kor<br />

fini ar mwa. Lor fer lali<strong>an</strong>s pa ti ena so segon. Mo papa,<br />

ki ti enn vie kornar e ki ti bien f<strong>an</strong>n so pik<strong>an</strong>, ti enn gajak<br />

d<strong>an</strong> lame mo mama. Li ti konn roul-roul li, belo li kouma<br />

li ti <strong>an</strong>vi. Deziem mouv se gagn mo gr<strong>an</strong>mer ki li li ti<br />

konn trafik mo gr<strong>an</strong>per. Finalm<strong>an</strong> av<strong>an</strong> ki mo mem gagn<br />

let<strong>an</strong> pou exprim mo lopinion, ti ena enn renionnfami. Ni<br />

mwa, ni mamzel ki ti konserne par sa tr<strong>an</strong>zaksion la pa ti<br />

prez<strong>an</strong>. Mo ti pe koum<strong>an</strong>s sagren li.<br />

Me mo sitiasion ti bien pli grav. Si mo reziste desizion<br />

lafami, mo ti pou bizen kit mo travay d<strong>an</strong> laboutik - sel<br />

travay ki mo ti konn fer. Mo ti pou vinn enn ekzile. Mo ti<br />

pou oblize kit mo vilaz, al rod enn lot baz. Sa pa ti fer<br />

mwa gagn tro per. Pli difisil: mo ti pou bizen dir mo fami<br />

ki mo ti ge e ki mo ti deza ena enn partner ar ki mo ti<br />

extra ere.<br />

Mo ti al get Tonton Siram pou gagn so konsey.<br />

- "Non Tonton, mo pa enpot<strong>an</strong>. Mo pa gagn li bonn ar<br />

fam. Mo prefer Sunil."<br />

- "Si koumsa, fer toulede. Marye enn tifi pou fer fami<br />

plezir e kontinie to lavi pou fer tomem plezir."<br />

- "Ki ariv fidelite d<strong>an</strong> lamour?"<br />

- "Sitiasion konplex dim<strong>an</strong>n solision konplex."<br />

Kouma pou dir sa Sunil; mo Sunil frazil kouma enn<br />

bouton roz d<strong>an</strong> laroze glase? Mo ti al zwenn li d<strong>an</strong><br />

275


orlamer e la, <strong>an</strong>ba enn pie filao, mo ti dir li, finalm<strong>an</strong>,<br />

d<strong>an</strong> ki dilem mo ti ete. Li ti res tr<strong>an</strong>kil koumadir depi<br />

toult<strong>an</strong> li ti pe at<strong>an</strong>n sa arive. Li ti kone ki d<strong>an</strong> nou vilaz<br />

nou blok gr<strong>an</strong> s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong>. Me seki ti sok li se ki mo'si mo ti<br />

pe fer vadire. D<strong>an</strong> nou vilaz nou toult<strong>an</strong> fer vadire pou<br />

evit fer fas konfli. Tou dimoun rod res bien ar tou<br />

dimoun. Sunil ti toult<strong>an</strong> dir ki li ti trouv sa m<strong>an</strong>ier la bien<br />

degout<strong>an</strong>. Li ti les mwa koze s<strong>an</strong> dir n<strong>an</strong>ye. Apre, li ti<br />

leve l<strong>an</strong>tm<strong>an</strong>, pr<strong>an</strong> so bisiklet e s<strong>an</strong> dir enn mo li ti pr<strong>an</strong><br />

sime koupe pou al K<strong>an</strong> Bombay.<br />

Mo mama ti extra ere ler mo ti dir li ki mo aksepte so<br />

<strong>proz</strong>e. Li ti sirtou soulaze parski li ti pou gagn enn<br />

serv<strong>an</strong>t gratis parski so las<strong>an</strong>te pa ti tro bon. Apre<br />

maryaz ek ennalou, doula ek doulinn ti gagn zot lasam.<br />

Si zegwi revey ti kapav sot vennkat-er mo ti pou<br />

rekones<strong>an</strong>. Me pa ti ena sime koupe. Mo ti bizen fer fas.<br />

Mo pa ti p<strong>an</strong>s ditou lor tou b<strong>an</strong>n konsek<strong>an</strong>s mo desizion.<br />

Me la ti ena enn zennfi d<strong>an</strong> mo lili e deor fami de kote ti<br />

pe at<strong>an</strong>n rezilta. Ki pou fer? Dir li laverite? Ki pou fer si li<br />

larg enn kriye isterik? Fer koumadir mo etero? Eski mo<br />

pou kapav penetre li? ... Mo koum<strong>an</strong>s kares so ledo,<br />

des<strong>an</strong>n <strong>an</strong>ba. Li les mwa. Mo tir so kilot, tourn li, pr<strong>an</strong> li<br />

par deryer. Li kriye. Mo ti <strong>an</strong>d<strong>an</strong> li. ... B<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> pou<br />

kont<strong>an</strong>. Ti ena dis<strong>an</strong>.<br />

K<strong>an</strong> nou ti koum<strong>an</strong>s abitie enpe, mo ti dir li mo zistwar. Li<br />

ti promet ki li ti pou gard mo sekre, s<strong>an</strong> okenn emosion.<br />

Pli tar mo ti apr<strong>an</strong>n ki se Ratna ki ti pli trakase ki mwa<br />

parski k<strong>an</strong> li ti ena douz-<strong>an</strong> so tonton ti viol li e apre ti<br />

swiside. Sex d<strong>an</strong> vazen, d<strong>an</strong> so latet, ti enn zafer ki ti<br />

asosie ar douler, laont ek lamor. Seki ti finn ariv nou ti<br />

permet nou toulede sovlafas. Koumsa lavi ti kapav<br />

kontinie vadire tou normal.<br />

276


Enn semenn apre mo maryaz, mo gr<strong>an</strong>per ti konvok mo<br />

papa, Tonton Siram ek mwa pou gete kouma pou okip<br />

gardienaz laboutik aswar. Ziska mo maryaz se mwa ki ti<br />

pe dormi d<strong>an</strong> laboutik. D<strong>an</strong> so stil paternalis, mo gr<strong>an</strong>per<br />

ti dir ki enn zom marye pa kapav kit so fam touleswar<br />

pou al vey laboutik. Mo ti d<strong>an</strong> rev ar Sunil. Mo kwar ti<br />

ena enn sourir lor mo lalev.<br />

- "Bala! Kifer to pe sourir kouma enn pagla?"<br />

- "Mwa?"<br />

- "Wi, tomem!"<br />

- "Pardon Tata!"<br />

Mo papa ti propoz ki azout de lasam d<strong>an</strong> batim<strong>an</strong><br />

laboutik pou enn koup kapav viv. Tro gr<strong>an</strong> dep<strong>an</strong>s, mo<br />

gr<strong>an</strong>per ti dir. Mo gr<strong>an</strong>per lerla ti propoz ki Tonton Siram<br />

ek mwa fer li atourderol, sak swar. Nou toulede nou figir<br />

ti vinn long. Tonton Siram ti ena enn pies, enn zenn vev,<br />

ki ti res pre kot laboutik. Mo problem si ti parey.<br />

- "Tata, pa kone si li bon seki mo p<strong>an</strong>se. Ki ou dir si nou<br />

fer li toulesemenn?"<br />

- "'Pa, mo kwar enn bon lide sa."<br />

- "Si zot de dakor, korek sa!"<br />

Me mwa mo ti dekouyonn mo fars. Sunil ti fer mwa<br />

konpr<strong>an</strong> ki li pa enn zouzou pou satisfer kapris enn egois.<br />

Mo ti swazir pou kas bag, bag ti finn kase. Pa kapav<br />

repare. Li ti finn fini rekoum<strong>an</strong>s rekonstrir so lavi <strong>an</strong>deor<br />

K<strong>an</strong> Ipokrit.<br />

Sunil ti pe zwe lagitar e ti kont<strong>an</strong> ekrir s<strong>an</strong>te. Ler li ti<br />

pr<strong>an</strong> so bisiklet, kit mwa d<strong>an</strong> borlamer, li ti bien<br />

boulverse. Li ti s<strong>an</strong>ti ki mo ti pe trair lamour. Sa swar la li<br />

ti al d<strong>an</strong> enn bar kot enn ti group ti souv<strong>an</strong> zwe. Li ti<br />

konn zot. Sa swar la sef group la ti vinn ver li pou<br />

dim<strong>an</strong>n li si li ti kapav r<strong>an</strong>plas enn koleg ki ti malad. "S<strong>an</strong><br />

277


epetision?" Sunil ti dim<strong>an</strong>de. Lider group ti dir li ki li ti<br />

kapav enprovize. Ti enn bon koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong>. Group ti<br />

dim<strong>an</strong>n li vinn ar zot. Li ti aksepte. Bien vit b<strong>an</strong>n zenn ti<br />

vinn zot f<strong>an</strong>n e zot ti pe konn boukou sikse d<strong>an</strong> gamat,<br />

maryaz, konser ek fennsifer.<br />

Riptir nou relasion ti finalm<strong>an</strong> kas lasenn ki ti pe blok<br />

devlopm<strong>an</strong> Sunil. Me n<strong>an</strong>ye pa prop net. Lavi enn<br />

kontradiksion. So group ti pr<strong>an</strong> nom 'Fler Raket'. Zot ti<br />

koum<strong>an</strong>s zwe d<strong>an</strong> lotel d<strong>an</strong> borlamer; zot ti pe al zwe lot<br />

kote dilo. Sunil ti pe ekrir ek s<strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n s<strong>an</strong>te ki ti top<br />

d<strong>an</strong> itparad. Li ti vinn enn star. Me lavi artis pa fasil; lavi<br />

enn artis ge <strong>an</strong>kor pli difisil. Li ti koum<strong>an</strong>s pike; souv<strong>an</strong><br />

partaz sereng. Se koumsa ki li ti kontamine ar VIH-SIDA<br />

malgre li ek so b<strong>an</strong>n kopen ti pe servi kapot.<br />

Enn zour mo ti gagn enn mesaz ki Sunil, ki ti d<strong>an</strong> lopital,<br />

ti <strong>an</strong>vi get mwa. Lor vites mo ti al get li. Premie lamour<br />

d<strong>an</strong> mo lavi ti vinn enn skelet, lapo kole lor lezo. Li ti zis<br />

kapav mirmir detrwa mo.<br />

- "Bal, pardonn mwa!"<br />

- "Non, koko, mwa ki ti f<strong>an</strong>e."<br />

- "Mo kont<strong>an</strong> twa!"<br />

- "Mo'si!"<br />

SAPIT 3<br />

Zistwar Ratna<br />

(D<strong>an</strong> so prop lavwa)<br />

Enn lizinn textil ti pe opere d<strong>an</strong> vilaz. Li ti politik<br />

administrasion s<strong>an</strong>tral pou <strong>an</strong>kouraz devlopm<strong>an</strong><br />

endistriyel d<strong>an</strong> rezion riral. B<strong>an</strong>n <strong>an</strong>treprener ti pe<br />

<strong>an</strong>plway b<strong>an</strong>n fam sirtou, parski lapey zom ti ennfwaedmi<br />

lapey fam. Mem b<strong>an</strong>n fam ki pa ti literet ti <strong>an</strong>plwayab<br />

278


parski ti pe servi enn teknolozi primer. Plizier fam d<strong>an</strong> mo<br />

laz ti finn koum<strong>an</strong>s travay d<strong>an</strong> lizinn. Enn zour, Sol<strong>an</strong>z ki<br />

ti abit d<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi - drol ki m<strong>an</strong>ier li ti res<strong>an</strong>ble Bala - ti<br />

dir mwa ki so patron ti pe rod travayer. Mo belmer zame<br />

pa ti pou les mwa al travay. Mo sel lespwar ti Bala. Nou<br />

expery<strong>an</strong>s negatif d<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> lavi ti fer nou vinn<br />

de bon kamarad, soude d<strong>an</strong> nou determinasion pou fer<br />

nou lavi gagn enn s<strong>an</strong>s. Li ti bizen mwa kouma mo ti<br />

bizen li. Nou ti aksepte pou zwe lakomedi pou lizie lezot<br />

me <strong>an</strong>t nou ti ena enn konplisite. Mo ti <strong>an</strong>vi sorti d<strong>an</strong><br />

prizon konv<strong>an</strong>sion e mo kone Bala ti pou ed mwa. E li ti<br />

ed mwa. Li ti menas so mama ki li ti pou al res d<strong>an</strong> enn<br />

<strong>lakaz</strong> lwe ar so fam si pa les li al travay d<strong>an</strong> lizinn. So<br />

mama ti oblize kaptile.<br />

Premie fwa d<strong>an</strong> mo lavi mo ti ena lendep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s fin<strong>an</strong>sie.<br />

Kondision travay ti difisil me omwen mo ti pe gout enn<br />

liberte rar ki pa ekziste d<strong>an</strong> esklavaz domestik bopar<strong>an</strong>.<br />

Akoz so travay d<strong>an</strong> laboutik, Bala ek mwa ti pas bien tigit<br />

let<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam. Mo ti sey konsol li k<strong>an</strong> Sunil ti mor. Li ti<br />

s<strong>an</strong>ti limem koupab. Mo ti desid pou ed li sorti d<strong>an</strong> so<br />

sitiasion difisil av<strong>an</strong> divorse. Enn swar li ti dir mwa ki li ti<br />

ena enn kopen.<br />

- "To kont<strong>an</strong> li?"<br />

- "Pa kone. Me k<strong>an</strong> mo ar li mo bliye mo lapenn."<br />

- "Dirab?"<br />

- "Pa kone. Mo kwar."<br />

- "Mo kapav ale?"<br />

- "To <strong>an</strong>vi ale?"<br />

Mo ti zis bouz mo latet enn bien tikou pou dir wi. Mesaz ti<br />

pase.<br />

Mo ti fer kones<strong>an</strong>s Bay Farouk, enn sofer v<strong>an</strong>n ki ti<br />

tr<strong>an</strong>sport nou k<strong>an</strong> nou ti travay d<strong>an</strong> sift aswar. B<strong>an</strong>n<br />

279


kamarad travay ti dir mwa ki li ek so madam zot ti pe viv<br />

tousel d<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>. Zot ti ena enn sel z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti<br />

mor par overdoz. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> zot pr<strong>an</strong> lokater. Enn<br />

gramaten, boner, ler li ti vinn depoz mwa, mo ti dim<strong>an</strong>n<br />

li.<br />

- "Ou'ena s<strong>an</strong>s Mamzel! Mo lokater finn fek kite."<br />

Li ti apel tou b<strong>an</strong>n fam mamzel. Li ti ena rezon. Enn bon<br />

fason pou evit lamerdm<strong>an</strong>. Ena fam pa kont<strong>an</strong> k<strong>an</strong> apel<br />

zot madam.<br />

Bala ti bien ed mwa pou demenaze. Li ti dir so mama,<br />

d<strong>an</strong> enn ton ferm, pa fou so nene d<strong>an</strong> mo zafer. D<strong>an</strong><br />

<strong>lakaz</strong> Bay Farouk mo ti ena enn lasam konfortab. Nou ti<br />

partaz tou lezot fasilite. So madam ki bien vit ti dir mwa<br />

apel li t<strong>an</strong>tinn - pa madam - ti bien edike. Pli tar mo pou<br />

apr<strong>an</strong>n ki, parski li pa ti pe gagn dem<strong>an</strong>n, so par<strong>an</strong> ti<br />

met presion lor li pou li marye k<strong>an</strong> fami Bay Farouk ti fer<br />

so dem<strong>an</strong>n. Pou fami T<strong>an</strong>tinn Khadija, li ti enn gr<strong>an</strong> laont<br />

k<strong>an</strong> enn tifi tas lor poto. Ti ena toutsort kalite palab.<br />

Pourt<strong>an</strong>, enn zafer rar pou dimoun sa lepok la, Kadija ki<br />

ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> kapital, ti al kolez, ti pas so matrik, ti gagn<br />

admision d<strong>an</strong> liniversite lot kote dilo. Me k<strong>an</strong> li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

so deziem l<strong>an</strong>e, so papa ti gagn enn atak. Rezilta so<br />

biznes ti vir <strong>an</strong>balao. Khadija ti bizen retourne lor vites.<br />

Li pa ti reysi vinn enn profesionel endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong>. Ti res enn<br />

sel solision. Marye li. B<strong>an</strong>n zom maryab d<strong>an</strong> sa ka la ti<br />

rar. B<strong>an</strong>n avoka ek dokter pa ti trouv li ase ris; b<strong>an</strong>n<br />

fonksioner ti per enn fam edike e ki ti finn konn lavi<br />

etidi<strong>an</strong> liniversite. Wi, Khadija ti tas lor poto. So frer ki ti<br />

pr<strong>an</strong> biznes so papa ti trouv li kouma enn gr<strong>an</strong> fardo. Enn<br />

ti fami ar Khadija ki ti osi fami ar Bay Farouk ti ar<strong>an</strong>z zot<br />

maryaz. Khadija ti senk-<strong>an</strong> pli vie ki Farouk ki ti zis enn<br />

kolporter. Apre zot maryaz, Khadija ti koum<strong>an</strong>s ed Farouk<br />

org<strong>an</strong>iz so biznes. Olie met mars<strong>an</strong>diz lor bisiklet pou al<br />

280


v<strong>an</strong>de d<strong>an</strong> tou kwen nou vilaz, so fam ti donn li enn<br />

mobilet. Anplis li ti gard kont tou tr<strong>an</strong>zaksion. Pli tar zot<br />

ti fer konstrir enn godam kot ti kapav stok boukou<br />

mars<strong>an</strong>diz ki enn fwa par mwa Khadija ek Farouk ti al<br />

aste d<strong>an</strong> kapital. Ler Khadija ti <strong>an</strong>sent so dokter ti enpe<br />

trakase parski li ti ase vie. Z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la ti ne par sezaryenn<br />

e zinekolog ti dir koup la 'ferm robine'. Khadija ek Farouk<br />

ti tro gat zot garson. Parski zot biznes ti pe gr<strong>an</strong>di zot pa<br />

ti ena boukou let<strong>an</strong> pou okip li. Enn serv<strong>an</strong>t ti pe okip li.<br />

Garson la ti gagn tou seki li ti dim<strong>an</strong>de. Boner li ti<br />

koum<strong>an</strong>s bwar. Pli tar li ti koum<strong>an</strong>s droge. Li ti pe koken<br />

d<strong>an</strong> tirwar so mama, d<strong>an</strong> pos so papa pou aste so doz.<br />

Enn zour enn trafik<strong>an</strong> ti propoz li enn diil. Li ti pr<strong>an</strong><br />

livrezon, v<strong>an</strong>n enn parti mars<strong>an</strong>diz la, konsom enn parti<br />

e k<strong>an</strong> ti ariv ler pou fer kont ti ena enn gro defisit. Li ti<br />

p<strong>an</strong>ik. Mafia ladrog ti realize ki sa garson la ti vinn<br />

d<strong>an</strong>zere parski li ti konn tro boukou kiksoz. Li ti mor par<br />

overdoz.<br />

Zordi Khadija ti ena <strong>an</strong>viron swas<strong>an</strong>tsenk <strong>an</strong> e Farouk<br />

swas<strong>an</strong>t. Farouk ti gagn enn kontra pou sarye travayer<br />

lizinn. Li ti aste enn v<strong>an</strong>n ek enn bis. Zot ti ena konfor<br />

materyel me enn gr<strong>an</strong> tristes ti toult<strong>an</strong> pe trouble zot.<br />

Zot ti s<strong>an</strong>ti ki zot ti responsab lamor zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Me zot<br />

pa ti konpr<strong>an</strong> kim<strong>an</strong>ier. Sa flou la ti enn pli gr<strong>an</strong> tortir.<br />

Aster ar mo prez<strong>an</strong>s, enn lokater ki bien vit ti vinn enn<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong>, Khadija ek Farouk ti pe rekoum<strong>an</strong>s viv.<br />

Enn zour Khadija ti dim<strong>an</strong>n mwa kifer mo pa ti<br />

rekoum<strong>an</strong>s apr<strong>an</strong>n. Mo ti pas mo lekzame 12-<strong>an</strong> avek<br />

merit. Mo ti kapav fasilm<strong>an</strong> apr<strong>an</strong>n ziska Matrik.<br />

- "Mo ena plis ki ven-t<strong>an</strong>. Pa tro tar?"<br />

- "Zame tro tar. Get sa, mo kone sa <strong>proz</strong>e la pe fer twa<br />

gagn per. Nou kas li <strong>an</strong>de. Apr<strong>an</strong>n ziska jinior. Apre nou<br />

gete."<br />

281


- "Ki k<strong>an</strong>tite ena pou apr<strong>an</strong>n?"<br />

- " Mo pa konn silabes me mo konn kikenn ki kapav ed<br />

nou. Mo kwar mo pou kapav ed twa d<strong>an</strong> tou size. Sa pou<br />

fer mwa boukou plezir."<br />

- "Mo pa'le donn ou traka, T<strong>an</strong>tinn."<br />

- "Pa traka sa beti, pa traka. To pou ed mwa bliye mo<br />

traka."<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> kat-r<strong>an</strong> mo ti okip mo travay ek mo letid e ler mo<br />

ti pre pou gagn vennsenk-<strong>an</strong> mo ti pas mo Jinior. Ar sa<br />

sertifika la mo ti kapav r<strong>an</strong>t treyning pou vinn mis lekol<br />

primer. Pou fer sa mo ti pou bizen kit mo vilaz e apr<strong>an</strong>n<br />

viv s<strong>an</strong> T<strong>an</strong>tinn Khadija ek Tonton Farouk. Ti enn desizion<br />

difisil pou pr<strong>an</strong>. Mo ti aplay e mo ti gagn admision. Mo ti<br />

al get Bala d<strong>an</strong> so laboutik. Pou li mo ti pou fer enn gr<strong>an</strong><br />

erer si mo ti refize. Tonton Farouk ti konpr<strong>an</strong> me T<strong>an</strong>tinn<br />

Khadija ti bien tris. Li ti sir ki zame nou pou rezwenn. Li<br />

ti ena rezon. Enn mwa apre mo depar, Tonton Farouk ti<br />

telefonn mwa pou donn mwa enn move nouvel.<br />

SAPIT 4<br />

Mo Vilaz (ii)<br />

Mo ti zwenn Ratna d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> Madam Farouk. Li ti<br />

vinn enn lot dimoun ki ti kone ki li ti ete e kot li ti <strong>an</strong>vi<br />

ale. Mo papa ki pa ti tro bien ti donn mwa so par d<strong>an</strong><br />

laboutik. Li ek mama ti vinn bien relizie e zot ti pas tou<br />

zot let<strong>an</strong> d<strong>an</strong> lapriyer. Mwa ek Tonton Siram, kom de<br />

partner, - depi lont<strong>an</strong> mo gr<strong>an</strong>per ti finn kit nou - nou ti<br />

desid pou s<strong>an</strong>z bataz laboutik pou fer li vinn enn<br />

sipermarket. Enn parti b<strong>an</strong>n kliy<strong>an</strong> pa ti tro kont<strong>an</strong>,<br />

sirtou b<strong>an</strong>n ki ti abitie pr<strong>an</strong> kredi e peye k<strong>an</strong> kas lakoup<br />

r<strong>an</strong>tre. Malerezm<strong>an</strong> pou zot progre ti pr<strong>an</strong> sa sime la.<br />

282


D<strong>an</strong> vilaz e d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n rezion avwazin<strong>an</strong> enn div<strong>an</strong><br />

s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ti pe soufle. Me s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ti touzour d<strong>an</strong> mem<br />

direksion: zwis<strong>an</strong>s endividiel.<br />

Nou rezion ti toult<strong>an</strong> ena repitasion enn l<strong>an</strong>drwa t<strong>an</strong>pere.<br />

Ni tro so, ni tro fre; ni tro imid, ni tro sek. Vadire l<strong>an</strong>atir<br />

ti swazir kot nou pou fer enn expery<strong>an</strong>s pou trouv lekilib<br />

<strong>an</strong>t extrem me dimoun ti prefer lekontrer. Depi ennt<strong>an</strong><br />

boukou etr<strong>an</strong>ze ti pe vinn kot nou pou aste teren pou<br />

konstrir zot rezid<strong>an</strong>s segonder. Dousma-dousma b<strong>an</strong>n<br />

lespas ver ti pe disparet. Timama t<strong>an</strong>n dir ki Gr<strong>an</strong>bwa<br />

Bw<strong>an</strong>war ki depi koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> let<strong>an</strong> ti apartenir pou tou<br />

dimoun ti vinn propriyete enn promoter. Parey pou Karo<br />

Filao, Karo Kaliptis, Karo Bwadwazo, Karo Tekoma. Nou ti<br />

ena labitid sirkile librem<strong>an</strong>. Aster partou kot nou pase ti<br />

ena ekrito: no entry, pasaz enterdi; propriyete prive.<br />

Mem son partou depi nou vale ziska borlamer. B<strong>an</strong>n<br />

fermie pov ti pe oblize v<strong>an</strong>n zot later; b<strong>an</strong>n fermie ris ti<br />

pe gr<strong>an</strong>di zot l<strong>an</strong>pir.<br />

Mo rapel k<strong>an</strong> Kavi Ram ti rod met dibout enn komite vilaz<br />

pou m<strong>an</strong>ej nou rezion. Pov jab la ti bizen kite, sove. Me<br />

depi di-z<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n fin<strong>an</strong>sie, b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> fermie, b<strong>an</strong>n<br />

endistriyel ek b<strong>an</strong>n profesionel ti finn reysi met dibout<br />

enn administrasion minisipal ki ti finn donn fasilite<br />

devlopm<strong>an</strong> enn ti group dimoun ki ti pe kontrol tou: later,<br />

dilo, pl<strong>an</strong>tasion, lendistri, lab<strong>an</strong>k, media. Olie sey persiad<br />

b<strong>an</strong>n sef kl<strong>an</strong> ek k<strong>an</strong>, zot ti finn zis aste zot enn par enn.<br />

B<strong>an</strong>n ki ti sey reziste ti apr<strong>an</strong>n ki lab<strong>an</strong>k ti k<strong>an</strong>sel zot<br />

ipotek; ki zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti perdi plas pou konportm<strong>an</strong><br />

outraz<strong>an</strong>; ki k<strong>an</strong>al ki ti amenn dilo d<strong>an</strong> zot pl<strong>an</strong>tasion ti<br />

bouse. Pitay, mo fami, samem pli gr<strong>an</strong> argim<strong>an</strong>, argim<strong>an</strong><br />

pli for.<br />

Mo pa ti kapav tro plengne parski nou biznes ti pe<br />

283


enefisie. Nou'si nou ti pe 'devlope'. Pou nou devlope nou<br />

ti obliz b<strong>an</strong>n lezot ti laboutik ferme. Enposib kompit ar<br />

nou. Nou ti ena soutien group fin<strong>an</strong>sie. Akoz sa nou ti<br />

kapav kas pri ziska ki konpetiter dim<strong>an</strong>n pardon. Mo ti<br />

fer ferm ar zot. Mo ti donn zot enn job d<strong>an</strong> nou<br />

sipermarket. Enn ti job kas-kase.<br />

Lenpas Fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> 'si pa ti sap d<strong>an</strong> lak devlopm<strong>an</strong>. Ti<br />

ena enn promoter ki ti enterese ar tou b<strong>an</strong>n teren ki ti<br />

bord Gr<strong>an</strong> Raven. B<strong>an</strong>n ti propriyeter, enn par enn, ti pe<br />

aksepte sed zot drwa. Ler ti ariv nou tour, Tonton Siram<br />

ek mwa, nou ti desid pou reziste. B<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi,<br />

Bay Goulam ek so madam, Tonton Siram ek T<strong>an</strong>tinn Sita,<br />

mo mama ek mo papa nou ti zwenn pou diskit sitiasion.<br />

Nou tou ti ferm d<strong>an</strong> nou konviksion ki nou pa ti pou sed<br />

enn pous later.<br />

Po <strong>an</strong>ter ti bizen aksepte siperyorite po <strong>an</strong>fer. B<strong>an</strong>n az<strong>an</strong><br />

pwis<strong>an</strong>s fin<strong>an</strong>sie, kouma lera soufle, morde, ti ronz<br />

rezist<strong>an</strong>s bout par bout. Dabor b<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi ti<br />

koum<strong>an</strong>s flote av<strong>an</strong> zot r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lozik pouvwar lamone.<br />

Ti ena promes travay, lozm<strong>an</strong> sosial, laferm entegre pou<br />

lelvaz koson. Enn pon kat vwa ti pou travers Gr<strong>an</strong> Raven;<br />

enn teleferik pou monte, des<strong>an</strong>n. Av<strong>an</strong> lizie bat de kou ti<br />

ena signatir, lakrwa, pous lor bordro. Ler mo mama ti<br />

apr<strong>an</strong>n sa 'traizon' la, li ti vinn isterik, ti bliye tou so<br />

lapriyer e ti tom lor mo papa. Lerla ki mo ti konpr<strong>an</strong> kifer<br />

Sol<strong>an</strong>z ti res<strong>an</strong>ble mwa koumsa.<br />

- "Kifwa Ratna 'si"!<br />

- "Ratna?"<br />

- "Be wi, to pa trouve, li teti kouma twa."<br />

Lab<strong>an</strong>k ek fourniser ki ti donn nou boukou fasilite kredi<br />

enn kou ti redi lalinn pou tr<strong>an</strong>gle nou. Mo ti v<strong>an</strong>n mo<br />

dinite pou gard mo sipermarket.<br />

284


Modernizasion, liberalizasion, deregilasion ti pe soufle<br />

tronpet ek tap t<strong>an</strong>bour for-for. Nou vale, fl<strong>an</strong> kolinn,<br />

lespas ziska lamer ti vinn enn model devlopm<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n<br />

media ti r<strong>an</strong>pli ar lartik ki montre reysit minispalite.<br />

Personn pa ti enterese pou kone ki ti finn ariv b<strong>an</strong>n<br />

pl<strong>an</strong>ter, peser, artiz<strong>an</strong>. Pa ti ena lartik lor enn im<strong>an</strong>s geto,<br />

enn site depotwar s<strong>an</strong> dilo, elektrisite, lozm<strong>an</strong> des<strong>an</strong>,<br />

enfrastriktir sosial; enn poubel imen kot lalkol, ladrog ek<br />

SIDA ti pe 'devlope' for-for. Dimoun laba ti apel zot<br />

lespas 'D<strong>an</strong>four'. Mo kwar zot ti'le dir Darfur.<br />

Dapre b<strong>an</strong>n diskour ofisiel mo vilaz ki ti divize <strong>an</strong> k<strong>an</strong> ek<br />

kl<strong>an</strong> depi Mapou ziska Belmon, depi Mamzel Z<strong>an</strong>n ziska<br />

Gr<strong>an</strong> Raven ti vinn Siti-Ini. Difer<strong>an</strong>s ti finn disparet.<br />

Prosperite ti vizib partou. Enn model pou lim<strong>an</strong>ite. Nepli<br />

ti ena kl<strong>an</strong>, klas, k<strong>an</strong>. Siti-Ini ti dim<strong>an</strong>n e gagn so<br />

otonomi. Li ti vinn enn leta d<strong>an</strong> leta. Kartie endistriyel ti<br />

kosmopolit; kartie rezid<strong>an</strong>siel ti kosmopolit; kartie<br />

komersial ti kosmopolit. Siti-Ini ti vinn enn miniatir<br />

Nasion-Zini. Depi kolinn ziska lamer nouvo ti r<strong>an</strong>plas<br />

<strong>an</strong>sien net. Telm<strong>an</strong> bien r<strong>an</strong>plase ki k<strong>an</strong> ou mars d<strong>an</strong> lari<br />

Siti-Ini vadire ou d<strong>an</strong> Hong-Kong ousa Singapore, ousa<br />

New York, London ou Paris. Kosmopolit net! B<strong>an</strong>n artis,<br />

poet kouma pent, ti koum<strong>an</strong>s regret 'let<strong>an</strong> lont<strong>an</strong>'. Me<br />

Administrasion Otonom lor vites ti pe denons reflex<br />

paseis. Media ti boykott zot; galri ti boud zot. Plizier ti<br />

prefer emigre. Kiltir lokal ti al enndergrawn. Holly-<br />

Bollywood ti pe kas pake e kas konte.<br />

Kouma mo ti dir, b<strong>an</strong>n ti laboutik ti disparet ek enn trale<br />

ti-sipermarket kouma pou nou ti r<strong>an</strong>plas zot. Zot ti ena<br />

b<strong>an</strong>n zoli nom: Fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong>, Sitronel, Yap<strong>an</strong>a, Pikpik,<br />

Kardinal, Plato, Belmon ets. Zot servis ti ena enn tous<br />

amikal parski zot ti pros ar dimoun zot lokalite. Sa ti tro<br />

285


zoli. B<strong>an</strong>n fin<strong>an</strong>sie ki ti rod b<strong>an</strong>n domenn ki gar<strong>an</strong>ti<br />

maximem profi lor vites ti pe viz komers detay. Enn<br />

miltinasional, Universal Stores, ti desid pou aste tou,<br />

moderniz e reorg<strong>an</strong>iz komers detay. Tonton Siram ek<br />

mwa, nou ti kone ki nou ti fini tas d<strong>an</strong> leto. Zot ti tro for.<br />

Kot nou ti bouze nou ti m<strong>an</strong>z feyaz. Zot ti propoz ki nou<br />

de travay ar zot kom asist<strong>an</strong>-m<strong>an</strong>ejer. Tonton Siram ki<br />

depi enn bon bout let<strong>an</strong> ti pe travers difikilte d<strong>an</strong> so koup<br />

pa ti kapav tini presion nouvo sitiasion. Li ti tom d<strong>an</strong><br />

lalkol net. Enn zour li ti donn mwa so libreri parski peyna<br />

lavenir d<strong>an</strong> liv. Lerla ki mo ti realize ki k<strong>an</strong>tite so<br />

kones<strong>an</strong>s ti profon. Li pa ti ena z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> e d<strong>an</strong> so latet mo<br />

ti so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> spiritiel. T<strong>an</strong>tinn Sita 'si ti bien pros ar mwa.<br />

Nou ti vinn de bon kamarad e zis ar mwa ki li ti rakont so<br />

soufr<strong>an</strong>s. D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti sey tou pou tir Tonton<br />

Siram d<strong>an</strong> piez lalkol. Enn zour, fatige, degoute, li ti kit li.<br />

Tonton Siram ki ti finn perdi so boue sovtaz, ti plonz d<strong>an</strong><br />

fon net. Laont, solitid, depresion ti ed T<strong>an</strong>atos gagn<br />

laviktwar lor Eros. Zour so lamor li ti ena pre senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>.<br />

SAPIT 5<br />

Zistwar T<strong>an</strong>tinn Sita<br />

(D<strong>an</strong> so prop lavwa)<br />

Bien zenn mo ti perdi mama ek papa e mo t<strong>an</strong>tinn ti<br />

adopte mwa. Mo ti gr<strong>an</strong>di d<strong>an</strong> kl<strong>an</strong> Treepat, enn fami ki ti<br />

aktif d<strong>an</strong> borlamer. T<strong>an</strong>tinn Kawnselia ti tret mwa kouma<br />

so prop z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Li ti <strong>an</strong>kouraz mwa apr<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> lekol.<br />

Mem zame li ti al lekol, li ti kwar d<strong>an</strong> ledikasion. Ler mo<br />

ti ena diset-<strong>an</strong> T<strong>an</strong>tinn Kawnselia ti dir mwa ki enn bon<br />

garson d<strong>an</strong> enn bon fami, fami Ramsamy, ti enterese ar<br />

mwa depi li ti trouv mwa d<strong>an</strong> maryaz mo kouzinn. Mo ti<br />

konn Siram vagm<strong>an</strong>; li ti enn zoli garson ar enn ase bon<br />

ledikasion; li ti pe travay d<strong>an</strong> laboutik so papa. Kouma<br />

286


mo ti gagn laz pou marye, mo ti dir wi. Apre ki so fami ti<br />

fer dem<strong>an</strong>n ofisiel, Siram ti koum<strong>an</strong>s frek<strong>an</strong>te. Sis mwa<br />

pli tar nou ti marye.<br />

D<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> tou ti pas bien. Li pa ti brit. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong><br />

li ti aste liv pou mwa parski li ti kone ki mo ti kont<strong>an</strong> lir.<br />

Souv<strong>an</strong> nou ti koz lor b<strong>an</strong>n zafer ki nou ti lir. K<strong>an</strong> mo ti<br />

dir li ki mo kwar mo <strong>an</strong>sent, li ti extra eksite. Ler mo ti<br />

fer enn pert li ti boulverse. Ler mo ti fer mo deziem pert<br />

mo ti s<strong>an</strong>ti koumadir enn resor ti kase. Li ti aret koz koze<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Bien vit sex ar mwa pa ti pe enteres li. K<strong>an</strong> mo ti<br />

koum<strong>an</strong>s koste ar li aswar d<strong>an</strong> lili, li ti pe tourn so ledo,<br />

dir mwa li fatige, li ena pou leve boner pou al travay.<br />

Dousm<strong>an</strong>-dousm<strong>an</strong> mo lili ti vinn fad, frwa ek repous<strong>an</strong>.<br />

K<strong>an</strong> Bala ti marye e mo boper ti dim<strong>an</strong>n Siram ek Bala<br />

fer gardien atourderol, mo mari ti extra eksite k<strong>an</strong> so<br />

tour ti vini. Ti ena enn lot fam d<strong>an</strong> so lavi.<br />

Mo lavi ti kouma enn pirog d<strong>an</strong> sek lor disab, enn pol<strong>an</strong>k<br />

vid. Mo t<strong>an</strong>tinn, mo belmer, mo belser ti okour<strong>an</strong> dilem<br />

d<strong>an</strong> lekel mo ti ete me zot tou ti konsey mwa fer vadire<br />

tou korek. Pli tar k<strong>an</strong> Bala ti marye, mo ti gagn enn<br />

kompagn. Ratna omwen ti pe kapav koz ar so mari e k<strong>an</strong><br />

li ti s<strong>an</strong>ti ki li ti bizen ale, li ti ale ar soutien so mari. Mwa<br />

'si mo ti <strong>an</strong>vi sorti <strong>an</strong>deor mo prizon. Mo ti dim<strong>an</strong>n Siram<br />

kifer mo pa al ed zot d<strong>an</strong> sipermarket. Mo ti kapav tini<br />

lakes. Non, ti ena enn kesier. Wi, ti fam la ti gagn enn<br />

plas. Mwa, so fam marye, pa ti ena sa privilez la.<br />

Siram ti koum<strong>an</strong>s bwar enpe tro. Bala ti pe sey fer mwa<br />

konpr<strong>an</strong>. Pov Siram! Fam la ti pe fini li. Lorla li ti pe vinn<br />

enpot<strong>an</strong> akoz lalkol. Kouma enn dimoun enteliz<strong>an</strong><br />

koumsa kapav vinn enn kales kase? Mo nepli ti tro zenn<br />

me seki mo ti sir se ki si mo pa fer kiksoz mo 'si mo ti<br />

pou vinn enn kales kase. Bala tousel ti konn mo pl<strong>an</strong>. Li<br />

287


ti sagren Siram me li ti konpr<strong>an</strong> mwa. Mo ti bizen kit mo<br />

prizon ki ti pe fini mwa. Kikfwa mo pa ti swazir mom<strong>an</strong><br />

pli korek me mo priyorite se mo prop lavi. ... Enn s<strong>an</strong>s<br />

Ratna ti donn mwa enn ti plas kot li ziska mo gagn enn<br />

travay.<br />

Kl<strong>an</strong> Treepat ti rezet mwa parski mo ti amenn dezoner;<br />

kl<strong>an</strong> Ramsamy ti fer mem zafer. Me Bala enn kote ek<br />

Ratna lot kote, de dimoun ki ti finn konn boukou difikilte,<br />

pa ti les mwa tonbe. Sakenn so m<strong>an</strong>ier ti permet<br />

fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> fleri d<strong>an</strong> lenpas.<br />

SAPIT 6<br />

D<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four<br />

(lavwa Ratna)<br />

Ler mo ti finn vinn enn proferser kalifie avek ase<br />

expery<strong>an</strong>s, mo ti dim<strong>an</strong>n poste mwa d<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four.<br />

Enspekter ki ti pe okip mo dosie pa ti'le kwar so lizie.<br />

- "Mamzel Ratna, vremem ou'le al travay d<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four?"<br />

- "Wi!"<br />

- "Mo kapav kone kifer?"<br />

- "K<strong>an</strong> mo ti bien pli zenn, mo ti d<strong>an</strong> dife. Enn madam ki<br />

pa ti mem enn ti fami ar mwa, ti ramas mwa, nouri mo<br />

lekor ek mo lespri. Li ti donn mwa enn gr<strong>an</strong> kado:<br />

lesper<strong>an</strong>s.<br />

- "Ou'le dir lespwar!<br />

- "Non, Misie Imambakas, lesper<strong>an</strong>s. Enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ki<br />

Bondie zame ab<strong>an</strong>donn so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>."<br />

- "Kouma li ti apele?"<br />

- "Kis<strong>an</strong>nla?"<br />

- "Madam la!<br />

- "T<strong>an</strong>tinn Khadija."<br />

- "Haa<strong>an</strong>! ... Kifer D<strong>an</strong>four?"<br />

288


- "Si nou tou travay <strong>an</strong>sam, nou kapav repl<strong>an</strong>t lesper<strong>an</strong>s<br />

d<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four."<br />

Enspekter Imambakas ti rekom<strong>an</strong>n mwa. Ti ena kwartez<br />

pou profeser d<strong>an</strong> lakour lekol. Konfor minimem. Mo pa ti<br />

bizen plis. Travay ti bien difisil. Mazorite b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti<br />

viv d<strong>an</strong> fami-enn-par<strong>an</strong>, pli souv<strong>an</strong> kot zis mama prez<strong>an</strong>;<br />

b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la ti malnouri; seki enpe pli gr<strong>an</strong> ti pe okip<br />

seki pli piti. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti vinn lekol s<strong>an</strong> lardwaz,<br />

kreyon, kaye ou liv. Lekol ti pe donn zot enn bout dipen<br />

ek enn goble dile grasa zenerozite enn ONG ki ti apel<br />

Kavi Ram. Siti-Ini ti viv lor maximem profi toutswit d<strong>an</strong><br />

laglwar eternel; D<strong>an</strong>four ti viv lor sarite.<br />

Mazorite dimoun d<strong>an</strong> Darfour ti b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter ki ti perdi<br />

zot later; b<strong>an</strong>n ki ti perdi zot gagnpen parski lespas<br />

kominoter ti privatize; b<strong>an</strong>n ki ti perdi zot <strong>lakaz</strong> parski<br />

b<strong>an</strong>n promoter ti trik zot. Enn zour mo ti zwenn Sol<strong>an</strong>z ki<br />

lont<strong>an</strong> ti viv d<strong>an</strong> K<strong>an</strong> Mimi. Ti finn ena gr<strong>an</strong> devlopm<strong>an</strong><br />

(pon, otorout, imeb, vila) me <strong>lakaz</strong> ki ti promet pou donn<br />

b<strong>an</strong>n abit<strong>an</strong> zame ti sort d<strong>an</strong> later. Boukou zennfi ti pe<br />

oblize r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> travay sexiel. Lazourne zot ti dormi d<strong>an</strong><br />

enn lasam-kat-fey-tol e aswar d<strong>an</strong> rezion l<strong>an</strong>tern rouz zot<br />

ti rod lavi.<br />

Erezm<strong>an</strong> ti ena ennde travayer sosial devoue ki ti pe sey<br />

fer dimoun regagn zot dinite. Me naz kontkour<strong>an</strong> li pa<br />

enn zafer fasil. Souv<strong>an</strong> parski zot fatige, zot s<strong>an</strong> resours,<br />

s<strong>an</strong> soutien Administrasion Otonom, zot ab<strong>an</strong>done e lerla<br />

enn ti labouzi lespwar tegn.<br />

Konpare ar lezot mo ti d<strong>an</strong> bien. Mo ti ena enn lapey<br />

regilie, enn plas pou kasiet lapli. Mo ti ena enn travay ki<br />

mo ti kont<strong>an</strong> mem si kondision ti difisil. Mo ti <strong>an</strong>kor zenn,<br />

r<strong>an</strong>pli ar lenerzi ek kouraz. Akoz tousa mo pa ti gagn<br />

289


drwa plengne. D<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four, b<strong>an</strong>n dimoun kouma mwa<br />

nou ti form enn rezo solidarite pou de rezon: pou <strong>an</strong>pes<br />

solitid pez tro for e pou ki nou devlop konplem<strong>an</strong>tarite<br />

parski tou b<strong>an</strong>n problem ti konekte. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n<br />

m<strong>an</strong>m difer<strong>an</strong> ONG ti pe zwenn sosialm<strong>an</strong> ek<br />

profesionelm<strong>an</strong>. Nou ti enn ti pogne dimoun ar boukou<br />

lespwar ki dime kapav meyer.<br />

D<strong>an</strong> enn sa b<strong>an</strong>n renion la - mo pa tro rapel sipa li ti<br />

sosial ousa profesionel - mo ti gagn enn sok. Bala, wi mo<br />

Bala, ek so kopen Gerard ti la. Pa zis sa. Kis<strong>an</strong>nla lot ou<br />

kwar? Wi, T<strong>an</strong>tinn Sita. Lad<strong>an</strong> zis Gerard ki zame mo ti<br />

zwenn. Mo ti kone li ti ekziste me zame nou ti zwenn. Li<br />

ti enn pret m<strong>an</strong>ke. Li ti ab<strong>an</strong>donn seminer k<strong>an</strong> li ti pr<strong>an</strong><br />

foul konsi<strong>an</strong>s so ory<strong>an</strong>tasion sexiel. Me so lafwa d<strong>an</strong> Zezi<br />

pa ti kabose. Okontrer parski li ti onet <strong>an</strong>ver limem so<br />

lafwa ti pe briye ar mil reyon miltikolor.<br />

Nou ti enn ti group omozenn d<strong>an</strong> nou mision ek nou<br />

aksion. Nou tou nou ti ena <strong>an</strong>t kar<strong>an</strong>t ek senk<strong>an</strong>t <strong>an</strong>; nou<br />

tou ti travers d<strong>an</strong> dife ki kapav brile me ki pirifie si konn<br />

chombo li; nou tou ti <strong>an</strong>vi met fren ar deteryorasion fizik,<br />

sosial me sirtou moral. Nou tou nou ti b<strong>an</strong>n rebi lozik<br />

Siti-Ini. D<strong>an</strong>four ti nou Apokalips ki ti pe <strong>an</strong>ons lafen<br />

L<strong>an</strong>pir Romen ki ti pe oprim nou. Gerard ti enn lider<br />

natirel, enn zeni org<strong>an</strong>izasion; Bala ek mwa nou ti bon<br />

d<strong>an</strong> aksion lor teren parski nou ti konn koz l<strong>an</strong>gaz lepep,<br />

itiliz zot prop metafor pou fer zot trouv kler. T<strong>an</strong>tinn Sita<br />

- pa kone kifer mo ti kontinie apel li T<strong>an</strong>tinn - li li ti konn<br />

met b<strong>an</strong>n fam <strong>an</strong>konfi<strong>an</strong>s pou ki zot kapav koum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong><br />

zot desten d<strong>an</strong> zot lame. So m<strong>an</strong>ier koze ti spesial.<br />

D<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four ti ena enn group zenn ven-vennsenk-<strong>an</strong> ki ti<br />

koum<strong>an</strong>s atire par lalit arme. Siti-Ini ti pe naz d<strong>an</strong> jalsa<br />

foulous p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki D<strong>an</strong>four ti pe nwaye d<strong>an</strong> detres. Tou<br />

290


<strong>an</strong>n arter kominikasion ti bouse e lekar <strong>an</strong>t sa de realite<br />

la ti pe gr<strong>an</strong>di. Administrasion Otonom ti aret servis<br />

minimal d<strong>an</strong> Darfour parski zot pa ti kontribie d<strong>an</strong><br />

fin<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> aktivite. Lari pa ti asfalte; pa ti ena ramasaz<br />

ordir; b<strong>an</strong>n dren ti bouse. Z<strong>an</strong>imo mor ti pe dekonpoze<br />

d<strong>an</strong> bor sime. Ti ena enn gr<strong>an</strong> d<strong>an</strong>ze ki enn lepidemi<br />

kolera eklate. Linet roupi lor lizie ni Administrasion<br />

Otonom, ni Gr<strong>an</strong> Group Fin<strong>an</strong>sie ki ti kontrol 90% larises<br />

nou rezion ti realize ki nenport ki katastrof ti pou afekte<br />

tou dimoun. Plis lamas dimoun exkli, marzinalize ti<br />

ogm<strong>an</strong>te plis ti pou ena problem sekirite pou tou dimoun.<br />

B<strong>an</strong>n modere ti regroup zot d<strong>an</strong> enn parti politik ki zot ti<br />

apel Mouvm<strong>an</strong> KaviRam. Zot ti p<strong>an</strong>se ki li ti posib asoupli<br />

boukliye Mamon pou enzekte lespri Zezi ek G<strong>an</strong>dhi.<br />

Popilasion D<strong>an</strong>four ki ti pe tir jab par lake pa ti enterese<br />

ar koze mervey. Souvenir desepsion res<strong>an</strong> ti tromatiz zot<br />

lespri. Zot ti vinn fatalis. L<strong>an</strong>gaz viol<strong>an</strong> ti atir zot plis.<br />

Eski travay sosial ti ase? Fouy trou, bous trou? Servi<br />

lakras pou tengn lens<strong>an</strong>di? Souv<strong>an</strong> dout ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> latet<br />

e ti kal mo lel<strong>an</strong>. A Bondie kifer mo pa ti ena lafors moral<br />

Gerard! T<strong>an</strong>tinn Sita li, li ti kouma Sita d<strong>an</strong> B<strong>an</strong>nwas. Li ti<br />

kone, li dir, ki exil d<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four li ti zis enn kalver ki ti pou<br />

amenn nou ver Moksha. So Moksha pa ti lwen, li ti<br />

p<strong>an</strong>se. Sa krway<strong>an</strong>s la ti permet li fer fas difikilte. Me enn<br />

swar ler li ti pe vinn get mwa, enn group vakabon ti tom<br />

lor li. Pourt<strong>an</strong> zot ti kone ki li d<strong>an</strong> nou group. Viol<strong>an</strong>s, vol,<br />

viol. Zot ti les li d<strong>an</strong> enn karo pik<strong>an</strong>, s<strong>an</strong> kones<strong>an</strong>s.<br />

Lel<strong>an</strong>dime ler ti trouv li, so lekor ti kouver ar fourmi rouz.<br />

Me li ti <strong>an</strong>kor viv<strong>an</strong>. Ti ena enn disp<strong>an</strong>ser ki ti roule par<br />

b<strong>an</strong>n volonter. Laba li ti gagn premie swen. Pa ti ena<br />

l<strong>an</strong>bil<strong>an</strong>s pou amenn li lopital. Enn dimoun ki ti ena enn<br />

vie kachak-charli ti ofer so led. Se koumsa ki ti reysi sov<br />

so lavi. Me li ti kontamine par viris SIDA. So Moksha ti<br />

paret bien lwen aster.<br />

291


K<strong>an</strong> nouvel so 'aksid<strong>an</strong>' ti f<strong>an</strong>e, boukou fam ti vinn get li<br />

pou soutenir li. Zot ti fer enn asosiasion otodef<strong>an</strong>s pou<br />

fam. Zot ti mem r<strong>an</strong>z enn lokal pou rezid<strong>an</strong>. Zot ti apel li<br />

"Papernoula". Boukou zom ti vinn ed zot.<br />

Malgre dezenteresm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> aksion sosial par mazorite,<br />

asakfwa ki ti ena enn maler, ti ena enn mouvm<strong>an</strong><br />

solidarite spont<strong>an</strong>e e enn ti lalimier ti alime kot personn<br />

pa ti at<strong>an</strong>n. Lesper<strong>an</strong>s pa ti enn koze fos.<br />

Seki ti plis difisil se trouv enn sime <strong>an</strong>t politik represif<br />

Administrasion Otonom ek lalit arme; enn sime nonviol<strong>an</strong>,<br />

determine ki amenn lazistis sosial ek plis boner<br />

pou pli boukou dimoun. Kim<strong>an</strong>ier fer travay sosial ek<br />

aksion politik mars <strong>an</strong>narmoni? Ti ena enn konfli <strong>an</strong>t<br />

sosial ek politik parski parmi travayer sosial ti ena seki ti<br />

<strong>an</strong>tipolitik - tou politisien m<strong>an</strong>ter, voler, kouyoner - e<br />

parmi politisien ti ena ki ti trouv rivalite - b<strong>an</strong>nla pe lapes<br />

d<strong>an</strong> nou baraswa. Mo pa ti ena okenn expery<strong>an</strong>s politik;<br />

<strong>an</strong>fet mo ti plito mefie politisien me d<strong>an</strong> mo latet ti ena<br />

enn lide vag ki li ti posib fer sa de la mars <strong>an</strong>sam. Dapre<br />

Bala, mo ti enn idealis volontaris ... Tou ti <strong>an</strong>brouye d<strong>an</strong><br />

mo latet.<br />

Mouvm<strong>an</strong> KaviRam so lider ti apel Dario Ravaton. Li ti<br />

ena boukou expery<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> travay sosial me li ti toult<strong>an</strong><br />

p<strong>an</strong>se ki travay sosial li ti enn tr<strong>an</strong>plen pou al ver aksion<br />

politik me <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> travay sosial, k<strong>an</strong> li vedir<br />

konsolidasion b<strong>an</strong>n lobi efikas, li kapav vinn baz sikse<br />

politik. Pou li sa de la mars <strong>an</strong>sam; parfwa enn plis<br />

priyoriter, parfwa lot ki priyoriter. Li ti refiz b<strong>an</strong>n divizion<br />

rizid d<strong>an</strong> enn lemonn dinamik. Me pou reysi ti bizen ki<br />

toult<strong>an</strong> nou pa bliye kot lasours nou problem ti ete. Mo ti<br />

pe konpr<strong>an</strong> so b<strong>an</strong>n lide parski nou ti pe zwenn ase<br />

292


souv<strong>an</strong>. Dario so tifi ti d<strong>an</strong> mo klas. Tifi la ti ena difikilte<br />

pou apr<strong>an</strong>n. Mo pa kwar li ti dislektik me plito li ti<br />

boulverse par kiksoz ki ti ariv li. Mo ti dim<strong>an</strong>n ki so papa<br />

ousa so mama vinn get mwa pou ed mwa konpr<strong>an</strong><br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la. Se Dario ki ti vini. Li ti fer mwa konpr<strong>an</strong> ki li ti<br />

par<strong>an</strong>-inik. So madam enn zour ti kit zot <strong>an</strong>pl<strong>an</strong>. Li pa<br />

blam li parski li pa ti enn mari ekz<strong>an</strong>pler. Depi sa zour la<br />

li ti okip so de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> avek led b<strong>an</strong>n vwazen. So tifi,<br />

Jesika, ti bien afekte par depar so mama. Mo ti ofer pou<br />

okip z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la d<strong>an</strong> t<strong>an</strong>to apre lekol, si li pa ti ena okenn<br />

obzeksion. Pa ti ena obzeksion. Jesika ti pe rapros nou<br />

dousma-dousma. Enn t<strong>an</strong>to ler li ti vinn sers so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, li<br />

ti donn mwa enn boutey diven rouz ek enn roz rouz.<br />

- "Ki lokazion?"<br />

- "Mo zis <strong>an</strong>vi."<br />

- "Kifer to pa reste; mo fer enn ti m<strong>an</strong>ze; nou gout li<br />

<strong>an</strong>s<strong>an</strong>."<br />

- "David pou tousel. Mo finn kit li kot enn vwazen."<br />

- "Be al sers li!"<br />

Amizir sitiasion ti pe deteryore, viol<strong>an</strong>s ti pe f<strong>an</strong>n so<br />

lapipi. B<strong>an</strong>n zenn ti pe vinn depliz<strong>an</strong>pli enpasi<strong>an</strong>. Zot ti<br />

apel zot mouvm<strong>an</strong> Maw-Maw. Li pa ti kler si zot ti Mao-<br />

Mao ousa Mau-Mau. Enn fwa mo ti dim<strong>an</strong>n enn diriz<strong>an</strong> sa<br />

kestion la. Li ti fixe so pous lipe detrwa segonn av<strong>an</strong> li ti<br />

dir mwa: "Toulede!" D<strong>an</strong> Siti-Ini ti koum<strong>an</strong>s ena dimoun<br />

bonnvolonte ki ti pe dir ki si pa fer n<strong>an</strong>ye, viol<strong>an</strong>s pou<br />

vinn kiltir zeneral. Pa kapav zis koz krwas<strong>an</strong>s s<strong>an</strong> pr<strong>an</strong><br />

kont deteryorasion d<strong>an</strong> domenn sosial. Leta otonom pa ti<br />

kapav zis enn fasilitater ki permet ris vinn pli ris. Li ti<br />

bizen okip b<strong>an</strong>n pov, b<strong>an</strong>n malad, b<strong>an</strong>n vie, b<strong>an</strong>n<br />

<strong>an</strong>dikape; li ti bizen okip ledikasion ek las<strong>an</strong>te tou<br />

dimoun. Sa b<strong>an</strong>n dimoun bienent<strong>an</strong>sione la pa ti<br />

org<strong>an</strong>ize; zot pa ti ena okenn enfli<strong>an</strong>s lor pouvwar<br />

desizion. B<strong>an</strong>n media ki ti d<strong>an</strong> lame gro lamone ti s<strong>an</strong>sir<br />

293


zot malgre ki ofisielm<strong>an</strong> zot ti kont las<strong>an</strong>sir. Parski deba<br />

demokratik ti bloke, viol<strong>an</strong>s ti vinn expresion normal<br />

b<strong>an</strong>n viktim devlopm<strong>an</strong> s<strong>an</strong> leker.<br />

SAPIT 7<br />

Premie Sign<br />

D<strong>an</strong> bordroum FoulousPlennti Inc.<br />

CHERPERSONN: Aret badine vouzot! Selon serten<br />

siy<strong>an</strong>tis seki pe arive, zis so reklam. Sitiasion pou vinn pli<br />

delika e grav biento.<br />

MANM 1: B<strong>an</strong>n siy<strong>an</strong>tis pe rakont nenport, pe koz nahiin.<br />

Mwa mo ena d<strong>an</strong> mo larme siy<strong>an</strong>tis ki dispoze prouv<br />

lekontrer si nou fer zwer ar zot.<br />

MANM 2: Asipoze li vre, <strong>an</strong>ou servi siy<strong>an</strong>s ek teknolozi<br />

pou rezoud problem la.<br />

CHERPERSONN: Samem nou douk. Dapre b<strong>an</strong>n exper<br />

teknolozi pa pe kapav bar sime problem ki teknolozi finn<br />

kree.<br />

MANM 10: Ki sa siperstision la? Teknolozi ena solision<br />

pou tou.<br />

CHERPERSONN: Pourt<strong>an</strong> li pa'nn reysi met enpe diplon<br />

d<strong>an</strong> to koko! (Tou dimoun riye). Bon ase badine! Tou nou<br />

b<strong>an</strong>n dernie envestism<strong>an</strong> pe tom d<strong>an</strong> dilo.<br />

MANM 12: Misie Prezid<strong>an</strong>, ou enn joker. Tom d<strong>an</strong> dilo.<br />

Laverite! B<strong>an</strong>n vila pied<strong>an</strong>lo finn r<strong>an</strong>t net d<strong>an</strong> dilo. Ha!<br />

Ha! Ha! Mari komik!<br />

CHERPERSONN: Nimero 12, aret fer zokris!<br />

MANM 12: Wi Misie Prezid<strong>an</strong>!<br />

CHERPERSONN: B<strong>an</strong>n akerer vila delix pe fer valwar zot<br />

drwa. D<strong>an</strong> kontra ena enn kloz ki si dilo pa respekte zot<br />

propriyete, nou, v<strong>an</strong>der vila, nou bizen dedomaz zot. Si<br />

nou ena pou pey konp<strong>an</strong>sasion dapre lalwa, nou met<br />

294


fayit. Nimero 12, to'nn aret riye?<br />

MANM 12: Ena so solision, Misie Prezid<strong>an</strong>, si ou permet<br />

mwa ...<br />

CHERPERSONN: Permet twa!<br />

MANM 12: Si koumadir enn bom tom lor nou lavil, kraz<br />

tou, ena konp<strong>an</strong>sasion pou nou peye?<br />

MANM 7: Aret fer ler do toutouk!<br />

MANM 9: Bizen met enn tax lor koze.<br />

ZOT TOU: Wi! Wi! Wi! Enn tax lor koze! Enn tax lor koze!<br />

Enn tax lor koze!<br />

CHERPERSONN: Zokris ena rezon!<br />

ZOT TOU: Hen!<br />

CHERPERSONN: Nivo dilo monte, sa li enn katastrof<br />

natirel kont lekel nou finn donn nou b<strong>an</strong>n kliy<strong>an</strong> gar<strong>an</strong>ti<br />

pou ki zot met tou zot blakmoni d<strong>an</strong> nou biznes. Me enn<br />

bom, li pa enn katastrof natirel.<br />

MANM 10: Samem mo ti pe dir. Teknolozi ena solision<br />

pou tou.<br />

CHERPERSONN: Ayomama! Zot ena rezon. Bizen enn tax<br />

lor koze.<br />

ZOT TOU: Wi! Wi! Wi! Enn tax lor koze! Enn tax lor koze!<br />

Enn tax lor koze!<br />

CHERPERSONN: At<strong>an</strong>n! Ena enn solision politik!<br />

ZOT TOU: Politik!<br />

CHERPERSONN: Wi, politik. P O L I T I K! D<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four<br />

ena enn ta ti kouyon ki pou enpe lamone pou dipoze fer<br />

travay la.<br />

MANM 5: Ki travay?<br />

CHERPERSONN: Nou pr<strong>an</strong> enn group delenk<strong>an</strong>, arm zot;<br />

apel zot Mouvm<strong>an</strong> Liberasion D<strong>an</strong>four; donn zot materyel<br />

pou dinamit tou b<strong>an</strong>n vila 'pied<strong>an</strong>lo'.<br />

MANM 4: Be ena sirvey<strong>an</strong>s ek sekirite; ena lapolis ki fer<br />

patrol.<br />

CHERPERSONN: Sosiete Sirvey<strong>an</strong>s Ek Sekirite, SSS, li<br />

enn konpagni ki nou kontrole. Nou donn enstriksion<br />

295


sirveye lizie ferme. Mo va koz ar Premie Administrater<br />

Otonom - Otonom! Fer riye. So kalson pa pou li! -<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn semenn avoy lapolis al fer patrol lor kolinn.<br />

MANM 1: Li pa tro drastik seki nou pe rod fer? Kifer nou<br />

pa kraz b<strong>an</strong>n kolinn pou konble lamer?<br />

CHERPERSONN: Zame finn t<strong>an</strong>n global warming?<br />

S<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> klimatik? Pol Nor ek Pol Sid pe fonn? Zame? Pa<br />

pou kapav aret dilo. Konstrir ladig? Ladig defonse! Apre<br />

nou mision se pa aret lamonte dilo. Nou mision, nou<br />

devwar <strong>an</strong>ver nou b<strong>an</strong>n aksioner se maximem profi<br />

toutswit. Mo propoze ki zot donn mwa plen pouvwar pou<br />

fer sa louvraz la. Pa bliye enn lot zafer. Dapre mo<br />

lenformasion, Mouvm<strong>an</strong> KaviRam pe koum<strong>an</strong>s vinn<br />

popiler. Mo finn sey aste Dario Ravaton. Enn latet dir sa.<br />

Enn kout ros, de zozo mor. Nou f<strong>an</strong>n rimer ki br<strong>an</strong>s arme<br />

KaviRam pe detrir tou.<br />

MANM 2: Pa enn mouvm<strong>an</strong> non-viol<strong>an</strong> sa?<br />

MANM 12: Pli enn m<strong>an</strong>sonz gro pli li efikas. Nou zet ot<strong>an</strong><br />

labou ki nou kapav. B<strong>an</strong>n KaviRam pou sey tir labou lor<br />

zot. Souye, frote, lave ... Fer seki zot <strong>an</strong>vi, pou ena tras<br />

labou pou reste.<br />

CHERPERSONN: Zokris, to pa zokris ditou. Kot to'nn gagn<br />

sa lide la?<br />

MANM 12: D<strong>an</strong> Mein Kampf!<br />

CHERPERSONN: Enn dernie kiksoz. Sak geng pou ena<br />

enn sel mision apre kwa li pou disparet ... fizikm<strong>an</strong> ...<br />

Konpr<strong>an</strong>? Fale pa ena temwen. Pou ena l<strong>an</strong>ket lapolis<br />

apre sak demolision ki pou fini par enn fiziyad kot b<strong>an</strong>n<br />

b<strong>an</strong>di pou zwenn tase.<br />

ZOT TOU: Felisitasion Kapitenn! Ou ki ti bizen pe diriz sa<br />

pei la.<br />

CHERPERSONN: So ler pre pou vini.<br />

296


SAPIT 8<br />

Papernoula<br />

(lavwa Sita)<br />

Nou refiz, Papernoula, malgre resours limite, ti pe kapav<br />

ed enn dizenn fam. K<strong>an</strong> mo ti degaze enpe b<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m ti<br />

dim<strong>an</strong>n mwa okip refiz la foultaym. Pou mwa sa lof la ti<br />

enn kado Bondie. Mo Moksha ti pr<strong>an</strong> enn form ki mo pa ti<br />

at<strong>an</strong>n ditou. Mo pa ti kone komie let<strong>an</strong> mo ti reste pou<br />

viv me sa tigit lavi ki ti reste ti ena enn direksion kler,<br />

enn sinifikasion prop. Nou ti pe servi later otour nou refiz<br />

pou kiltiv legim e pou fer lelvaz poul, lapen ek kabri. Me<br />

s<strong>an</strong> koudme enn fil<strong>an</strong>trof nou pa ti pou kapav zwenn de<br />

bout. E b<strong>an</strong>n seropozitif pa ti pou gagn tretm<strong>an</strong> <strong>an</strong>tiretro-viral<br />

(ARV). Si ti ena fin<strong>an</strong>sie rapas <strong>an</strong>mazorite, ti<br />

ena enn pogne ki ti zene par lamizer dimoun ki sistem ti<br />

pe zet d<strong>an</strong> depotwar. Enn zour sekreter Misie Robert<br />

Gr<strong>an</strong>gayar, ki ti pe fin<strong>an</strong>s nou refiz, ti vinn r<strong>an</strong>n nou vizit<br />

pou dim<strong>an</strong>n nou si nou ti pou aksepte vizit so patron.<br />

Personn pa ti obzekte. Li ti bien vie. Li ti kwar d<strong>an</strong> sarite<br />

parski pou li k<strong>an</strong> donn dimoun pov se koumadir nou pe<br />

pret Bondie. Me ler mo ti dir li ki se pa sarite ki pou sov<br />

nou me pouvwar ekonomik li ti tike. Li pa ti paret pe<br />

konpr<strong>an</strong>.<br />

- "Zot pa'le mo ed zot?"<br />

- "Non, pa mal konpr<strong>an</strong> nou Misie Robert. Ou led li plis ki<br />

presie me li pa permet nou dres nou ledo."<br />

- "Mo pa tro konpr<strong>an</strong>. Mo'nn abitie p<strong>an</strong>s enn m<strong>an</strong>ier me<br />

la koumadir ena enn lot ..."<br />

- "Non, pardon, mwa ki pa konn koze. ... Mo extra<br />

apresie ou prez<strong>an</strong>s isi. Vinn get nou k<strong>an</strong> ou gagn let<strong>an</strong>."<br />

- "Let<strong>an</strong> mo pa m<strong>an</strong>ke. Mo ena plis ki bizen me ..."<br />

- "Me?"<br />

- "Ou kone dimoun d<strong>an</strong> mo kl<strong>an</strong>, zot p<strong>an</strong>s enn lot m<strong>an</strong>ier.<br />

297


Mwa mo nepli kone ki pou p<strong>an</strong>se depi ki ..."<br />

- "Depi?"<br />

- "Enn lot fwa mo dir ou!"<br />

Depi sa zour la so kontribision ti ogm<strong>an</strong>te e so vizit ti pli<br />

frek<strong>an</strong>. Li ti bizen nou kouma nou ti bizen li. Enn lali<strong>an</strong>s<br />

natirel ousa kont natir? Mwa mo ti trouv li normal me ti<br />

ena lagel sal ki ti pe zet labou. Ankor enn fwa mo trouv<br />

fler fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> d<strong>an</strong> fon lenpas d<strong>an</strong> bor presipis.<br />

Boukou viol<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four kouma d<strong>an</strong> Siti-Ini. Nouvel ti<br />

pe sirkile ki b<strong>an</strong>n vila pied<strong>an</strong>lo ti pe eklate kout bom enn<br />

par enn e partou ti ena kout fizi <strong>an</strong>t lapolis ek 'teroris'.<br />

Teroris ti pe mor par grap. Boukou zenes ki ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

lak Cherpersonn ek so b<strong>an</strong>n konplis, ti zwenn lamor. D<strong>an</strong><br />

D<strong>an</strong>four ti ena enn lot kalite viol<strong>an</strong>s. B<strong>an</strong>n viktim viol<strong>an</strong>s<br />

ti sirtou b<strong>an</strong>n fam ek z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Andire ler ena gr<strong>an</strong> stres ek<br />

fristrasion, dimoun rod pli feb ki li pou vomi so malez.<br />

Ti ena boukou plis dem<strong>an</strong>n led d<strong>an</strong> refiz Papernoula. S<strong>an</strong><br />

koudme Robert nou pa ti pou kapav zwenn de bout. Enn<br />

zour enn loto ti aret div<strong>an</strong> nou refiz e sofer la ti amenn<br />

enn l<strong>an</strong>vlop pou mwa. Ti enn let Robert ki ti envit mwa<br />

vinn dine kot li. Mo ti pe ezite. Pa sir ki mo ti bizen fer.<br />

Mo ti dim<strong>an</strong>n konsey b<strong>an</strong>n kamarad. Zot tou ti konsey<br />

mwa ale. Sa swar la loto Robert ti vinn sers mwa.<br />

Mo ti pe gagn gos d<strong>an</strong> so domenn me Robert ti pe fer tou<br />

pou met mwa alez.<br />

- "Sita, mo bien bizen dir ou kiksoz. Mo pa ena boukou<br />

zour pou viv ..."<br />

- "Pa koz koumsa!"<br />

- "Mo serye. Mo ena enn k<strong>an</strong>ser e biento mo pou dim<strong>an</strong>n<br />

mo dokter <strong>an</strong>dormi mwa. Eski ou kapav asiz kot mwa ler<br />

sa arive? Mo peyna personn. Mo ti ena de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, enn tifi<br />

298


ek enn garson. Zot ti pou ena mem laz ki ou zordi. Enn<br />

aksid<strong>an</strong> elikopter! ... Chuut! Les mo fini. Mo ena boukou<br />

kas, enn l<strong>an</strong>pir ... Zordi peyna personn pou trap mo lame<br />

ler mo fer mo dernie pa. Apart ou.<br />

- "Peyna problem! Mo pou la."<br />

- "Sita, li ilegal seki mo pe dim<strong>an</strong>n ou. Ena prizon lad<strong>an</strong>."<br />

- "Mo'si mo peyna lont<strong>an</strong> pou viv."<br />

- "Mo kone ou seropozitif. Pa per. Enn zour pou dekouver<br />

so remed. Gard lespwar. Mo ena enn deziem zafer pou dir<br />

ou. Mo pe fer enn don mo l<strong>an</strong>pir fin<strong>an</strong>sie. Prensipal<br />

benefisier se Papernoula. Mo noter finn fini prepar b<strong>an</strong>n<br />

dokim<strong>an</strong> legal. Li pou explik ou tou b<strong>an</strong>n detay. ... Bon<br />

aster nou pas atab."<br />

Ti ena bon m<strong>an</strong>ze me mo pa ti fen ditou.<br />

Lel<strong>an</strong>dime mo ti dim<strong>an</strong>n Ratna, Dario, Bala ek Gerard<br />

vinn zwenn mwa pou enn zafer irz<strong>an</strong>. Zot ti kwar mo bien<br />

malad. Ler mo ti donn zot nouvel Bonomnwel zot ti kwak.<br />

Nou tou ti per enn sel kiksoz. Lamone fasil ti kapav<br />

fasilm<strong>an</strong> fer nou devie e ti ena d<strong>an</strong>ze ki b<strong>an</strong>n roderdeler<br />

ti pou borde <strong>an</strong>mas.<br />

SAPIT 9<br />

Epilog<br />

Nivo lamer ti pe kontinie monte. Enn saler torid ti pe bril<br />

partou. B<strong>an</strong>n vie ek b<strong>an</strong>n baba ti parmi b<strong>an</strong>n premie<br />

viktim. Dilo ti koum<strong>an</strong>s m<strong>an</strong>ke; respirasion ti pe vinn<br />

difisil. Apre enn long peryod lasesres, enn lapli tor<strong>an</strong>siel<br />

ti koum<strong>an</strong>s tonbe. Plizier siklonn viol<strong>an</strong> ti pas lor nou.<br />

Later rasazie nepli ti kapav absorb dilo. Teren ti koum<strong>an</strong>s<br />

glise; b<strong>an</strong>n imeb ti pe grene. Glism<strong>an</strong> teren ti parfwa<br />

spektakiler parski ti ena parfwa koumadir enn<br />

299


tr<strong>an</strong>blem<strong>an</strong>deter. Gro-gro gob b<strong>an</strong>n kolinn ti pe s<strong>an</strong>z<br />

mouyaz. Ant lamer ek kolinn ti ena aster enn k<strong>an</strong>al ase<br />

profon pou b<strong>an</strong>n ti navir navige. Topografi nou rezion ti<br />

s<strong>an</strong>ze net. L<strong>an</strong>atir martirize, koumadir enn ze<strong>an</strong> ki ti pe<br />

sakouy lapousier lor so m<strong>an</strong>to, ti pe redesinn so lekor.<br />

Valer imobilie ti pe degrengole. Resesion ti f<strong>an</strong>n so lapat<br />

ourit partou. Lekonomi formel ti kraze. D<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four 'si ti<br />

ena difikilte me pa ti osi grav. De kiksoz pozitif ti pe ariv<br />

D<strong>an</strong>four: premie dabor nouvo topografi ti vinn favorab<br />

parski aster ti ena enn lien direk <strong>an</strong>t li ek lamer;<br />

deziemm<strong>an</strong> sistem debrouy-debrouye s<strong>an</strong> tro stres kot<br />

dimoun ti pe okip l<strong>an</strong>atir ki ti pe okip dimoun olie dimoun<br />

fer dominer ar l<strong>an</strong>atir, ti permet devlopm<strong>an</strong> enn sitiasion<br />

pa tro drastik. Malgre boukou lamor ek destriksion ti ena<br />

pou dimoun kreatif posibilite enn lekzist<strong>an</strong>s pa tro difisil.<br />

Me lot kote, sitiasion d<strong>an</strong> Siti-Ini ti katastrofik. Koumadir<br />

l<strong>an</strong>atir ti ena enn kont pou regle e li ti regle li s<strong>an</strong> pitie.<br />

K<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n zenn d<strong>an</strong> D<strong>an</strong>four ti realize ki k<strong>an</strong>tite Siti-Ini ti<br />

vilnerab zot ti fer b<strong>an</strong>n lennding, devaliz b<strong>an</strong>n magazen<br />

ek b<strong>an</strong>n vila ab<strong>an</strong>done ou <strong>an</strong>detres. Ti enposib <strong>an</strong>pes kao<br />

regne. Sekirite prive, lapolis, n<strong>an</strong>ye pa ti pe marse. K<strong>an</strong> li<br />

ti kler ki Siti-Ini ti pou fini kouma Pompei, b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong><br />

ekonomik ek politik ti ris zot kales. Tou m<strong>an</strong>ier zot fortinn<br />

pa ti d<strong>an</strong> pei me d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n lab<strong>an</strong>k lot kote dilo. Me<br />

dimoun klas mwayen ki ti pe m<strong>an</strong>z d<strong>an</strong> katora barrka<br />

saheb ti oblize rod enn boue sovtaz <strong>an</strong>plas e zot ti<br />

koum<strong>an</strong>s konpr<strong>an</strong> nesesite solidarite ar dimoun d<strong>an</strong><br />

difikilte pa parski zot ti vinn fil<strong>an</strong>tropik me parski li ti sel<br />

fason pou zot sap zot lavi.<br />

- "To trouve Ratna, sa b<strong>an</strong>n la zot pou rod ris dra lor zot."<br />

- "Nek ena pou pa les zot r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> KaviRam."<br />

- "Pa kapav <strong>an</strong>pes zot. Zot kapav donn enn koudme. Pa<br />

bliye parmi zot ena dokter, enzenier, profeser, avoka ...<br />

Nou bizen sa b<strong>an</strong>n dimoun la."<br />

- "Be Dario! Kouma pou <strong>an</strong>pes zot fer zot f<strong>an</strong>or?"<br />

300


- "Peyna solision mirak. Bizen org<strong>an</strong>iz b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>ter, elver,<br />

artiz<strong>an</strong>, peser d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n korperativ kot zot ki kontrole.<br />

Nou bizen bien vizil<strong>an</strong>. Sirtou bizen pa refer mem erer ki<br />

av<strong>an</strong>: nek p<strong>an</strong>s plen pos."<br />

Ti pou ena pou rekonstrir enn abitat pou plizier milie<br />

dimoun ar resours limite. Enn extra gr<strong>an</strong> defi! Pa ti ena<br />

alternativ. B<strong>an</strong>n pei ek rezion ki ti kapav ed nou ti pli d<strong>an</strong><br />

pens ki nou. Nou ti ena pou dep<strong>an</strong>n lor nou prop lafors.<br />

Bala ti kont<strong>an</strong> dir ki nou ti kont s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> radikal.<br />

S<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ti akseptab zis si li ti al d<strong>an</strong> mem direksion ki<br />

av<strong>an</strong>. Me aster s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> <strong>an</strong>deor nou kontrol ti obliz nou<br />

s<strong>an</strong>z nou ory<strong>an</strong>tasion. Ti bizen env<strong>an</strong>t lavenir, redesinn<br />

kontour nouvo dime.<br />

Nou tou nou ti d<strong>an</strong> lenpas. Eski fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> ti pou fleri sa<br />

l<strong>an</strong>e la?<br />

NOVAM 2007<br />

TIZISTWAR<br />

NOVELA<br />

SWIV LAROUT ZISKA...(rom<strong>an</strong>)<br />

301


SWIV LAROUT ZISKA ...<br />

Enn Ti Parol Av<strong>an</strong><br />

Depi lont<strong>an</strong> mo ti <strong>an</strong>vi ekrir enn rom<strong>an</strong> <strong>an</strong> Morisien me<br />

mo ti m<strong>an</strong>k konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> momem e mo pa ti sir ki l<strong>an</strong>g la<br />

ti ase evolie pou reponn lapel. Ti ena enn trwaziem rezon<br />

ki mo pou devlope <strong>an</strong>ba.<br />

Poezi ek teat zot ena enn lipie d<strong>an</strong> kiltir oral e enn lot d<strong>an</strong><br />

kiltir lekritir me <strong>proz</strong> <strong>literer</strong> li enn zafer plis konplike. K<strong>an</strong><br />

enn dimoun pe lir <strong>proz</strong> <strong>literer</strong> li pa ena okenn koudme<br />

<strong>an</strong>deor tex la. Pa ena expresion figir, entonasion, l<strong>an</strong>gaz<br />

lekor pou ed li konpr<strong>an</strong> tex la. Ena zis li tousel div<strong>an</strong><br />

b<strong>an</strong>n sign lor papie la (let alfabet, b<strong>an</strong>n mo, m<strong>an</strong>ier b<strong>an</strong>n<br />

mo la finn ar<strong>an</strong>ze d<strong>an</strong> enn fraz, b<strong>an</strong>n konv<strong>an</strong>sion<br />

ponktiasion). Li ena pou negosie ar sa b<strong>an</strong>n sign la pou ki<br />

li kapav gagn enn lizour.<br />

Savedir ki enn ekriven <strong>proz</strong> <strong>literer</strong> li bizen met d<strong>an</strong> so tex<br />

tou b<strong>an</strong>n sign neseser pou ki kominikasion vinn posib <strong>an</strong>t<br />

li ek so lekter.<br />

Konpare ar l<strong>an</strong>g popiler (m<strong>an</strong>ier ki dimoun koze<br />

normalm<strong>an</strong>) <strong>proz</strong> <strong>literer</strong> e sirtou l<strong>an</strong>gaz rom<strong>an</strong> li enn lot<br />

l<strong>an</strong>g, enn l<strong>an</strong>g artifisiel, enn prodwi artistik. Li res<strong>an</strong>ble<br />

l<strong>an</strong>g popiler e li difer<strong>an</strong> <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Li bwar d<strong>an</strong> lasours<br />

l<strong>an</strong>g popiler e li s<strong>an</strong>z li <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> pou fer li vinn enn<br />

labwason rafine pou lespri edike e kiltive. Pou reysi lir,<br />

konpr<strong>an</strong> ek apresie l<strong>an</strong>gaz rom<strong>an</strong> <strong>an</strong> Morisien bizen ki<br />

dimoun gagn formasion neseser d<strong>an</strong> lir ek ekrir <strong>an</strong><br />

Morisien. Pa kwar ki nou pou kapav fer li fasilm<strong>an</strong> parski<br />

nou konn lir ek ekrir Fr<strong>an</strong>se ek Angle. Sak l<strong>an</strong>g ena so<br />

prop nam, so prop mister, so prop rises ek so prop<br />

302


kapris. Bizen gagn formasion neseser pou devlop gou,<br />

kapasite ek konfi<strong>an</strong>s neseser pou tir zi d<strong>an</strong> sak goulik<strong>an</strong>n<br />

ar ki nou finn r<strong>an</strong>z nou l<strong>an</strong>g. Apre plis ki tr<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> ki<br />

enn literatir modern <strong>an</strong> Morisien ekziste komie sitwayen<br />

nou pei ena sa treyning ek kapasite neseser pou kapav<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> labirent <strong>literer</strong> <strong>an</strong> Morisien, zwir siro l<strong>an</strong>gaz<br />

rom<strong>an</strong> e trouv enn lizour? Pa boukou.<br />

Pou kre sa nouvo kour<strong>an</strong> la, apart poem ek pies teat, mo<br />

ti pe ekrir ti zistwar (short stories) ek long zistwar<br />

(novella) pou devlop mo kones<strong>an</strong>s ek konfi<strong>an</strong>s <strong>literer</strong> e<br />

<strong>an</strong>memt<strong>an</strong> pou abitie dimoun lir b<strong>an</strong>n tex <strong>an</strong> Morisien. Si<br />

mo ena rezon, li posib ki aster ena ase dimoun ki ena sa<br />

formasion la e ki rom<strong>an</strong> <strong>an</strong> Morisien ena so lespas d<strong>an</strong><br />

nou kiltir nasional.<br />

Avek let<strong>an</strong> ek expery<strong>an</strong>s mo finn, mo kwar, kontribie pou<br />

defris teren, binn later, prepar platb<strong>an</strong>d pou ki <strong>proz</strong><br />

<strong>literer</strong> e sirtou l<strong>an</strong>gaz rom<strong>an</strong> bourzone d<strong>an</strong> nou zarden<br />

kiltirel. Mo pa tousel ki finn fer sa. Finn ena Samy<br />

Periacarpen, Joe Seetohul, Renee Asgarally, Lindsey<br />

Collen, Sedley Assonne ek plizier lezot ki finn ena plis<br />

kouraz ki mwa, mo bizen aksepte.<br />

Zordi mo pe amenn mo blok. Mo zis espere ki b<strong>an</strong>n lekter<br />

pou gagn plezir ki literatir rom<strong>an</strong> done. Si prodwi la pa<br />

bon pa blam nou l<strong>an</strong>g Morisien. Mo tousel ki <strong>an</strong>tor.<br />

Dev Virahsawmy<br />

(Avril 2002)<br />

303


Sapit 0<br />

Koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> Lafen<br />

Mo pe bord lor 70 <strong>an</strong>. Mo'nn <strong>an</strong>vi ekrir sa liv la. Mo pa<br />

kone kot pou koum<strong>an</strong>se e olie fer enn pl<strong>an</strong> kouma, mo<br />

sipoze, dwatet fer li, mo finn desid pou les mo latet fer<br />

dapre so kapris. "Pa drol!" mo t<strong>an</strong>n mo b<strong>an</strong>n kones<strong>an</strong>s<br />

pe dir. "Li ti toult<strong>an</strong> enpe tok-tok."<br />

Mo pa ena okenn rezon enport<strong>an</strong> pou rabas seki mo pe<br />

rabase. Dayer mo pa ena n<strong>an</strong>ye enteres<strong>an</strong> pou dir. Mo<br />

lavi li enn lavi ordiner ki pa finn swiv enn lalinn drwat me<br />

finn zig-zage, finn zwenn kogne, ki parfwa finn zwenn<br />

tase d<strong>an</strong> lakrwaze. Kifer rakont sa zistwar la? Ki ena<br />

enteres<strong>an</strong>? Kikfwa li enn m<strong>an</strong>ier exs<strong>an</strong>trik pou dir dimoun<br />

bliye mwa. Kikfwa mazorite dimoun zot kouma mwa, enn<br />

gomon ki balote lor vag, d<strong>an</strong> vag. Kikfwa ena kikenn ki<br />

pou dir k<strong>an</strong> li finn fini lir mo radotaz: "Eh! Li ti d<strong>an</strong> pli<br />

pens ki mwa. Konpare ar li mwa mo enn jak." Sa pou<br />

redonn li konfi<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> limem. … Ala mo rekoum<strong>an</strong>se, rod<br />

kwar ki mo ena kiksoz enteres<strong>an</strong> pou dir!<br />

Me twa ki finn ouver sa liv la, pa referm li. Fer enn zefor<br />

lir li ar enn lizie nef e kikfwa alafen nou de nou pou<br />

kapav dir ki mem si nou nou de gopia, nou ena boukou<br />

<strong>an</strong>komen parski ler nou swiv nou larout trase par las<strong>an</strong>s,<br />

mals<strong>an</strong>s, boner, soufr<strong>an</strong>s, aksid<strong>an</strong>, kwensid<strong>an</strong>s, … desten<br />

nou toult<strong>an</strong> bizen lotla ek Lotla. Nou kwar nou for,<br />

noumem oustad me laverite se ki nou frazil e nou toult<strong>an</strong><br />

bizen nou prosen.<br />

Lor larout lavi mo finn zwenn boukou dimoun ki finn fer<br />

mwa kont<strong>an</strong>, ki finn fer mwa per, ki finn fer mwa tris e<br />

zordi ler mo pe ferm mo liv mo bizen twa, mo ser-frer ki<br />

304


zame mo'nn zwenn. Mo bizen twa ki tousel d<strong>an</strong> to lasam,<br />

ki d<strong>an</strong> enn bis lor sime travay, ki lor laplaz <strong>an</strong>ba enn<br />

parasol pou mo kapav ekziste. Mo kone si bien gete sa liv<br />

la li enn n<strong>an</strong>ye ditou. Mo zis espere ki, kikfwa, mem d<strong>an</strong><br />

n<strong>an</strong>ye ditou ena enn ti zafer ki … Afen! Pa kone.<br />

Sapit 1<br />

Tornado<br />

Sa Dim<strong>an</strong>s t<strong>an</strong>to la ti ena bel eksitasion d<strong>an</strong> vilaz<br />

Lesper<strong>an</strong>s ki ti d<strong>an</strong> lenor nou pei. Lekip lokal, Tornado, ti<br />

pou zwe kont enn lekip dideor, b<strong>an</strong>n maren Angle ki ti pe<br />

travay abor enn destroyer Royal Navy. Grasa kontak ki<br />

Gi<strong>an</strong>duth Fakir ti ena d<strong>an</strong> Porlwi, li ti reysi org<strong>an</strong>iz sa<br />

mach amikal la p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> sezour sa bato la d<strong>an</strong> dilo Moris,<br />

koloni Samazeste.<br />

Depi boner z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, tinejer, zenn adilt, mwen zenn ek vie<br />

ti pe koum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong> plas lor ros <strong>an</strong>ba pie otour Stad Ros<br />

ki ti sel laplenn foutborl ou plito sel sirfas plizoumwen<br />

plat kot ti kapav bat boul s<strong>an</strong> foul ou kas pous tro<br />

souv<strong>an</strong>. Me nou ti fier nou Stad Ros malgre tou so<br />

enperfeksion e d<strong>an</strong> nou limazinasion Stad Zorz 5 d<strong>an</strong><br />

Kirpip ti zis enn tigit pli bon. Sawsi! B<strong>an</strong>n f<strong>an</strong>atik Stad<br />

Ros ti p<strong>an</strong>se ki pa ti ena so segon. Pou zwe lor Stad Ros<br />

ou ti bizen b<strong>an</strong>n kalite ki mem St<strong>an</strong>ley Matthews pa ti<br />

ena. Eski li ti pou kapav galoup lor grabo, evit gro-gro<br />

pave ki demi pous pli ot ki sirfas teren, ousa rey lekip<br />

advers, lisien ek kabri ki pa ti tike pou m<strong>an</strong>z rasinn lerb<br />

k<strong>an</strong> lerb pa'nn gagn let<strong>an</strong> pouse? Ala kifer nou ti sir ki<br />

b<strong>an</strong>n Angle ti pou gagn enn bate bef ar nou. Nou ti pe<br />

zwe hom lor nou teren favori.<br />

K<strong>an</strong> ti ariv pre ler pou mach koum<strong>an</strong>se tou lizie ti pe get<br />

305


d<strong>an</strong> direksion Laboutik Plato; tou zorey ti pe drese pou<br />

ekout tapaz bis Baroda ki ti pou amenn zwer ek siporter<br />

lekip Angle. B<strong>an</strong>n vie <strong>an</strong>t zot ti pe rakont zistwar sale lor<br />

Kumar, sofer bis Baroda, ki ti enn vie kornar ki ti kapav<br />

pr<strong>an</strong> sime zeping olie pr<strong>an</strong> sime zegwi zis parski enn zip,<br />

enn rob ousa enn pagn ti get li ar enn regar ki zis li ti<br />

konn dekode. Tou m<strong>an</strong>ier, d<strong>an</strong> so kafe pa ti ena triyaz. …<br />

B<strong>an</strong>n bien pli zenn ti pe plito radote lor pawer mek<strong>an</strong>ik<br />

bis Baroda ki, pou b<strong>an</strong>n dimoun d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s, ti enn<br />

gr<strong>an</strong> fierte parski b<strong>an</strong>n lezot bis kouma Madonna,<br />

Mysore, Commer, Shik<strong>an</strong>dar ki ti sorti d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n lezot<br />

vilaz avwazin<strong>an</strong>t zot ti b<strong>an</strong>n jaybarat, b<strong>an</strong>n katiak charli,<br />

b<strong>an</strong>n lamok kapst<strong>an</strong>n rouye ki ti pe roul lor z<strong>an</strong>t.<br />

Enn kout sek enn sil<strong>an</strong>s relizie ploy tou ler rouz ekarlat<br />

louk-louke deryer karo kaliptis. Timama apre, Baroda,<br />

kouma saryo d<strong>an</strong> epope klasik, ti amenn so kargezon<br />

ero. Tou dimoun ti <strong>an</strong>toure pou get ar zot prop lizie b<strong>an</strong>n<br />

abit<strong>an</strong> pei St<strong>an</strong>ley Matthews. Pa bizen dir, kom<strong>an</strong>ter<br />

kalite lor kouler ti lor baz. S<strong>an</strong>nlala ti mouste, lotlala bl<strong>an</strong><br />

dile; get kokorong, get golet tir t<strong>an</strong>t; eh matlo sa oter la!<br />

Ar so latet Simon pou trouv zekler. Simon ti gorli<br />

Tornado. Li ti reysi met tou amater foutborl d<strong>an</strong> lak.<br />

Premie dabor parski li ti finn deza al lot kote dilo kouma<br />

pioner p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> deziem ger mondial e li ti konn rakont so<br />

b<strong>an</strong>n av<strong>an</strong>tir, sipa vre, sipa m<strong>an</strong>ti, ar telm<strong>an</strong> zepis ki d<strong>an</strong><br />

latet b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> sirtou, li ti parey kouma sa b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong><br />

debrouyar ki toult<strong>an</strong> sort venker d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n zistwar mo<br />

gr<strong>an</strong>-tonton, Tata Ir<strong>an</strong>ah, frer mo gr<strong>an</strong>per ki ti enn zwer<br />

lor rakont zistwar. K<strong>an</strong> Simon fer so v<strong>an</strong>tar e ki b<strong>an</strong>n<br />

zenn <strong>an</strong>p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> lor so lalev, b<strong>an</strong>n zenerasion mo papa ti<br />

fer sourir parski zot ti konn li depi zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Zot ti apel<br />

li Simon Zestaz. Me mo Babam (gr<strong>an</strong>mer kote mo papa)<br />

pa ti fer li konfi<strong>an</strong>s ditou. Li ti apel li 'dongorrou', enn mo<br />

telegou ki ti ena, d<strong>an</strong> nou limazinasion z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, boukou<br />

306


sinifikasion. Enn 'dongorrou', pou nou, li ti enn negro,<br />

enn triy<strong>an</strong>ger e parfwa enn voler. Mo babam ti bien<br />

konservater e ti ena mefi<strong>an</strong>s pou tou dimoun ki pa ti so<br />

dimoun. Anverite Simon pa ti malonet ditou. Sinon mo<br />

tata (mo papa so papa) pa ti pou <strong>an</strong>plway li kouma<br />

gardien so pl<strong>an</strong>tasion may. Me sa enn lot zistwar. …<br />

Simon ti popiler pou enn lot rezon. Li ti enn gorli extra<br />

me ki ti mel<strong>an</strong>z kalite bar boul ar kalite akrobat. D<strong>an</strong> nou<br />

lespri li ti enn lion, enn reken, enn leg, tousa <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>.<br />

Li ti konn fer so sinema, so zestaz kouma mo papa ti<br />

kont<strong>an</strong> dir. Anverite parfwa zis pou ramas enn boul,<br />

Simon ti kapav fer enn plonzon spektakiler.<br />

Mach ti pre pou koum<strong>an</strong>se. Refri ti enn polisie. Zot tou ti<br />

p<strong>an</strong>se ki ti bizen enn polisie pou arbitre mach la korekkorek<br />

parski li oblize drwat, parski li konn lalwa ek<br />

drwatir. Li pa gagn drwa get ar de lizie. Sirtou fale pa<br />

f<strong>an</strong>e div<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n envite sorti lotpey. Bizen mazinn<br />

repitasion nou vilaz.<br />

Kouma refri soufle koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> mach, vadire par mazik<br />

boul vinn kot lipie Koulall (Tiloto ti so nom gate) ki<br />

koum<strong>an</strong>s reye, pas <strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n zwer advers. B<strong>an</strong>n zwer<br />

Angle ti gagn sok lor sok ler zot get enn ti bonom senk<br />

pie, nipat galoupe kouma enn koutv<strong>an</strong> e av<strong>an</strong> zot ti gagn<br />

konpr<strong>an</strong> ki ti pe arive, premie gorl ti fini r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> poto<br />

Angle. B<strong>an</strong>n maren Angle d<strong>an</strong> sok; b<strong>an</strong>n zwer Tornado<br />

d<strong>an</strong> lalias; b<strong>an</strong>n spektater d<strong>an</strong> m<strong>an</strong>g<strong>an</strong>n sote-pile.<br />

Der<strong>an</strong>dass (so vre nom ti Ramdass me k<strong>an</strong> li ti sou,<br />

apepre toult<strong>an</strong>, li ti gagn enn ti vertiz nob ki ti fer so nom<br />

vinn Der<strong>an</strong>dass, prononse <strong>an</strong> Fr<strong>an</strong>se) ek Som ki ti kouma<br />

simiz ek kalson, ti fini r<strong>an</strong>t lor teren pou al felisit Koulall e<br />

fer enn diskour d<strong>an</strong> stil: "ser zami ot<strong>an</strong>kevouzet, se ten<br />

gr<strong>an</strong>d plezirasion …". Enn s<strong>an</strong>s M<strong>an</strong>ilall ek Tibay ti pre<br />

laba. Zot ti may nou de konper par zot fon kalson, remet<br />

307


zot <strong>an</strong>ba pie. Ler refri ti soufle mit<strong>an</strong> Tornado ti fini met<br />

set gorl e b<strong>an</strong>n <strong>an</strong>gle ti <strong>an</strong>kor piso. Anverite galoupe zot<br />

pa ti pe kapav lor Stad Ros e ros, grabo ek pave souv<strong>an</strong><br />

ti pe rey zot, fer boul s<strong>an</strong>z direksion, al d<strong>an</strong> lipie enn<br />

zwer Tornado. Selm<strong>an</strong> tou dimoun ti dakor ki gorli Angle<br />

ti kouma enn ourit ze<strong>an</strong>, enn jak lor bar enbarab. S<strong>an</strong> li ti<br />

pou ena telm<strong>an</strong> gorl lor Angle ki konte ti pou fini.<br />

Komdabitid Koulall ti met plis gorl. Azordi k<strong>an</strong> mo get<br />

Woody Woodpecker mo mazinn Koulall, Tiloto Tornado<br />

d<strong>an</strong> vilaz Lesper<strong>an</strong>s.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> arftaym ler b<strong>an</strong>n notab vilaz ti pe okip b<strong>an</strong>n zwer<br />

lekip Angle, Bada Chacha dir so garson Kesso ki ti<br />

kapitenn Tornado ki li ti bizen koz ar b<strong>an</strong>n zwer <strong>an</strong>sekre.<br />

K<strong>an</strong> Bada Chacha ti koze, tou dimoun, dakor, pa dakor, ti<br />

ekoute.<br />

Ler mach rekoum<strong>an</strong>se ti bizen r<strong>an</strong>plas Koulall ki ti foul so<br />

pous; aryer s<strong>an</strong>tral ti al d<strong>an</strong> karo k<strong>an</strong>n parski li ti pe<br />

gagn jaldi; Simon ti bizen met enn b<strong>an</strong>daz pou tini so<br />

ledwa. Katastrof lor katastrof. Simon plonze pou bar enn<br />

boul ki pas <strong>an</strong>ba li; r<strong>an</strong>plas<strong>an</strong> Koulall tousel div<strong>an</strong> poto<br />

Angle, rat boul, fl<strong>an</strong>k enn zoyon d<strong>an</strong> enn ros, tom <strong>an</strong>ba,<br />

kriye ar douler. Ti bizen sarye li lao-lao. Ler refri soufle<br />

dernie soufle, mach la ti nil, set partou. Ni gagn<strong>an</strong>, ni<br />

perd<strong>an</strong>. Personn pa ti gagn latet. Kapitenn lekip viziter ti<br />

fer enn diskour pou, mo kwar, remersie nou vilaz me<br />

personn pa ti konpr<strong>an</strong> gr<strong>an</strong>soz apart Der<strong>an</strong>dass ki ti pe<br />

ponktie diskour Angle la ar 'yes, yes'.<br />

Ler laplenn devide b<strong>an</strong>n lak<strong>an</strong>biz ti koum<strong>an</strong>s r<strong>an</strong>pli e pa<br />

bizen dir, av<strong>an</strong> li r<strong>an</strong>t <strong>an</strong>ba lamer net Der<strong>an</strong>dass ti fer<br />

enn kozri lor lenport<strong>an</strong>s mach nil. Dapre mo papa<br />

personn pa ti konpr<strong>an</strong> … parski personn pa ti pe ekout li<br />

ziska ki so latet ti tom pouf lor latab e li ti dormi ziska<br />

308


fermtir.<br />

M<strong>an</strong>ilall ti tris d<strong>an</strong> so kwen parski so lonbraz ti abs<strong>an</strong>.<br />

Tibay ti enn mizilm<strong>an</strong> ki ti swiv so relizion kouma bizen e<br />

d<strong>an</strong> so kiltir lak<strong>an</strong>biz ti haram. Apart sa, sa de la ti<br />

toult<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam, d<strong>an</strong> travay kouma d<strong>an</strong> lwazir. M<strong>an</strong>ilall ti<br />

travay sofer kamion e Tibay ti so <strong>an</strong>fle. Zot ti mem pre<br />

pou vinn bofrer. Tibay ti tom amoure ar ti ser M<strong>an</strong>ilall ki<br />

pa ti kont ki zot marye me k<strong>an</strong> presion fami ek sosiete ti<br />

koum<strong>an</strong>s apiy red, Tibay ek M<strong>an</strong>ilall ti oblize kaptile. Lor<br />

vites ti marye Devi<strong>an</strong>i ar enn vef de fwa so laz, ti defalke<br />

li d<strong>an</strong> enn vilaz elwagne e tou dimoun ti bliye li ziska ki<br />

enn zour Lesper<strong>an</strong>s ti apr<strong>an</strong>n ki li ti mor brile par lal<strong>an</strong>p<br />

ver, ki ti pe touy boukou fam d<strong>an</strong> dezespwar. D<strong>an</strong> konsey,<br />

enn depite im<strong>an</strong>is ti dim<strong>an</strong>n enterdiksion lal<strong>an</strong>p ver<br />

parski li tro d<strong>an</strong>zere e enn depite feminis ti fer remark ki<br />

lal<strong>an</strong>p ver ti vinn enn sime sorti trazik d<strong>an</strong> enn sosiete<br />

kot fam pas tro boukou mizer d<strong>an</strong> lame zom. Toule-de ti<br />

ena rezon.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn mwa Tibay ti disparet e ler li ti reparet ti<br />

difisil pou rekonet li telm<strong>an</strong> li ti vinn meg. Depi sa zour la<br />

lamitie <strong>an</strong>t M<strong>an</strong>ilall ek Tibay ti vinn de fwa pli for parski<br />

toule-de ti bizen konsolasion zot kamwad parski toule-de<br />

ti p<strong>an</strong>se ki zot ti responsab lamor Devi<strong>an</strong>i. Trazedi ti kol<br />

zot <strong>an</strong>s<strong>an</strong> ar simalakol.<br />

Enn s<strong>an</strong>s pou bliye soufr<strong>an</strong>s lavi, ti ena mach foutborl e<br />

sirtou lekip Tornado. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn t<strong>an</strong>to, t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong>, b<strong>an</strong>n<br />

partiz<strong>an</strong> lekip ti kapav bliye b<strong>an</strong>n miray ki separ dimoun<br />

e fer vadire vilaz Lesper<strong>an</strong>s pa ti konn jatpat, mefi<strong>an</strong>s<br />

rasial, prezize kouler e diskriminasion klas. Foutborl ek<br />

Tornado ti kouma sinapis ki pa geri rematis me fer nou<br />

bliye so douler.<br />

309


Me sa Dim<strong>an</strong>s la, d<strong>an</strong> labous tou b<strong>an</strong>n amater foutborl<br />

d<strong>an</strong> vilaz Lesper<strong>an</strong>s ti ena enn ti gou amer pa parski ti<br />

ena enn mach nil me parski zot ti kone ki zot ti get<br />

dernie mach Tornado. Lekzekitif klib ti fini deside pou<br />

ferm klib la sirtou parski plizier so b<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m enfli<strong>an</strong> ti<br />

pe kit vilaz ousa ti pe pr<strong>an</strong> nouvo responsabilite ki ti pou<br />

<strong>an</strong>pes zot okip klib ousa zwe foutborl. Ler b<strong>an</strong>n lak<strong>an</strong>biz<br />

pous zot dernie kliy<strong>an</strong>, d<strong>an</strong> vilaz ti ena enn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> tris<br />

ki enn sapit d<strong>an</strong> istwar Lesper<strong>an</strong>s ti konplete e ki b<strong>an</strong>n<br />

nouvo larout ti pe ouver d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n difer<strong>an</strong> direksion.<br />

Kesso Harrych<strong>an</strong>d ti finn vinn metdekol da enn lot vilaz;<br />

Koulall ti pe marye enn tifi inik d<strong>an</strong> enn bon fami d<strong>an</strong><br />

lesid e so pret<strong>an</strong> boper ti ofer li enn <strong>lakaz</strong> ek enn ti<br />

pl<strong>an</strong>tasion pou li okipe; mo papa ti gagn lotri e ti aste<br />

enn <strong>lakaz</strong> d<strong>an</strong> Plennwiliems.<br />

Simon Zestaz ti kont fermtir Tornado. Li ti promet b<strong>an</strong>n<br />

zenn ki li ti pou tini ferm, li pa pou depoz zarm, li pa pou<br />

kil parad … Me Simon ti Simon. Lor zaza ek zestaz li ti<br />

s<strong>an</strong>pion me org<strong>an</strong>izasion ti so kosmar.<br />

Apre mach mo ti retourn <strong>lakaz</strong> me mo papa ti al ar so<br />

b<strong>an</strong>n kamwad d<strong>an</strong> bar. Mo ti ser Urmila ti boud ar mwa<br />

parski mo pa ti amenn li get Angle. Kouma pou fer li<br />

konpr<strong>an</strong> ki foutborl sa li enn zafer zom?<br />

D<strong>an</strong> nou vilaz b<strong>an</strong>n rol jennder ti bien defini e pou mo<br />

babam enn fam ti bizen konn so plas e si enn fam bliye<br />

so rol ousa rod zwe enn lot rol konsek<strong>an</strong>s se bel garrbarr<br />

d<strong>an</strong> lavi. Pou li samem ti pli gr<strong>an</strong> mofinn. Drol! Babam<br />

zame ti koz pese. Pou li enn move aksion ti amenn<br />

mofinn, vadire mofinn, soy, lagign tousa ti rezilta nou<br />

move p<strong>an</strong>se ek konportm<strong>an</strong>. Pa ti bet sa! Zordi mo t<strong>an</strong>n<br />

dimoun ki finn lir gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> liv koz vibrasion negatif ek<br />

310


pozitif. Eski mo babam ti gagn sa entwision la ler li ti pe<br />

get lavi deroule? Kifer non!<br />

Mo mama kouma tou b<strong>an</strong>n fam ki ti zwe zot rol plen-plen<br />

ti fini donn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ze, netway lakwizinn, prepar lili<br />

b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Mo pa kone kifer me mo ti s<strong>an</strong>ti ki mo<br />

mama ti bien kont<strong>an</strong> k<strong>an</strong> ti ena mach foutborl d<strong>an</strong> Stad<br />

Ros. Sa ti donn li enn ti peryod liberte. Kikfwa tou b<strong>an</strong>n<br />

fam kont<strong>an</strong> k<strong>an</strong> zot mari al get mach foutborl. Kifer<br />

Urmila pa'le konpr<strong>an</strong> sa? Enn garson m<strong>an</strong>ke sa.<br />

Sa swar la mo latet ti plen ar Koulall. Mals<strong>an</strong>s li ti foul so<br />

pous. Papa ti dir li met soulie foutborl me li ti prefer zwe<br />

ar soulie natirel; li ti apel nipat soulie BonDie. Si sa pa ti<br />

arive li ti pou met dis gorl, kikfwa plis. Lorla aryer<br />

s<strong>an</strong>tral, Ton Kesso, ti 'al gagn jare zis lerlamem e Simon<br />

al bles so lame … Drol sa! Bada Chacha ti pe fer sourir<br />

sak fwa gorl ti r<strong>an</strong>t lor nou. Difisil pou konpr<strong>an</strong> ki pase<br />

d<strong>an</strong> latet gr<strong>an</strong> dimoun.<br />

Ler mo papa ti retourn <strong>lakaz</strong>, mo mama ti retourn d<strong>an</strong><br />

lakwizinn pou tir so m<strong>an</strong>ze. Mo ti pe t<strong>an</strong>n zot koze.<br />

Sirm<strong>an</strong> zot ti pe koz lor nou nouvo <strong>lakaz</strong> d<strong>an</strong> lavil kot ti<br />

ena kour<strong>an</strong>, robine d<strong>an</strong> lakwizinn ek saldeben, telefonn.<br />

D<strong>an</strong> de mwa, kouma mo lekzame siziem ek titbours fini,<br />

nou ti pe s<strong>an</strong>z <strong>lakaz</strong>. … Mo par<strong>an</strong> ti sir mo pou gagn plas<br />

d<strong>an</strong> Kolez Rwayal. Ler nou al res lavil mo pa pou'ena pou<br />

vwayaz long dist<strong>an</strong>s gramaten-t<strong>an</strong>to. P<strong>an</strong>ndit li, li ti dir<br />

mo papa-mama ki fale nou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> nou nouvo <strong>lakaz</strong><br />

av<strong>an</strong> S<strong>an</strong>gkr<strong>an</strong>nti, setadir le katorz Z<strong>an</strong>vie me mo babam<br />

li, li ti sir ki p<strong>an</strong>ndit la ti pe radote. Mo babam li ti extra.<br />

K<strong>an</strong> p<strong>an</strong>ndit dir kiksoz d<strong>an</strong> so faver, p<strong>an</strong>ndit la enn<br />

<strong>an</strong>vwayededie. Me p<strong>an</strong>gar li dir kiksoz ki pa d<strong>an</strong> so pl<strong>an</strong>!<br />

Toutswit p<strong>an</strong>ndit vinn bachara, voler, kouyoner. Si so<br />

seve ti krepi sirm<strong>an</strong> li ti pou vinn dongorrou. Babam pa ti<br />

kiin ki nou kit vilaz Lesper<strong>an</strong>s. Rar belmer ek belfi d<strong>an</strong><br />

311


nou vilaz gagn enn ale <strong>an</strong>sam me babam ek mama ti<br />

toult<strong>an</strong> pe kouchou-kouchou <strong>an</strong>sam. Pli tar mo pou<br />

apr<strong>an</strong>n kifer. Mo tata ek mo papa ti parey kouma Kumar,<br />

sofer bis Baroda.<br />

Ki pou ariv mwa l<strong>an</strong>e prosenn d<strong>an</strong> nouvo <strong>lakaz</strong>, nouvo<br />

sime, nouvo l<strong>an</strong>drwa, nouvo lekol. Eski mo pou ena<br />

kamarad aringbouring, boul-kaskot, lamok delivre, k<strong>an</strong>et,<br />

sapsiway, kabod-kabodi, pat<strong>an</strong>g, rwadezer lor sime<br />

goudrone? S<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ti pe atir mwa me ti pe osi fer mwa<br />

per <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>.<br />

Papa ek mama ti d<strong>an</strong> enn bon moud. Pourt<strong>an</strong> Tornado ti<br />

fer mach nil e li ti met paryaz. Mo sir li ti finn perdi kas.<br />

Me li ti paret ge. Mo mama 'si. Mars<strong>an</strong> disab ti pe<br />

koum<strong>an</strong>s fer enn louvraz ar mo lizie. Zis av<strong>an</strong> mo gagn<br />

somey mo ti t<strong>an</strong>n mama dir: "Hiiim, to s<strong>an</strong>ti pi larak!"<br />

Sapit 2<br />

Siziem Ek Titbours<br />

Amizir lekzame siziem ti pe aprose mo mama ti pe vinn<br />

pliz<strong>an</strong>pli nerastenik. Parski mo pa ti pe pr<strong>an</strong> traka, ala so<br />

t<strong>an</strong>peratir mont plis. Mo mama ti ena gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> pl<strong>an</strong> pou<br />

mwa. So rev se ki so premie garson ti pou vinn avoka me<br />

kouma mo ti pe plis atire par akrobasi Simon ki mo ti<br />

koum<strong>an</strong>s imite d<strong>an</strong> m<strong>an</strong>ier mo marse, galoupe, sote ek<br />

plonze k<strong>an</strong> nou ti pe zwe foutborl ar boul sifon d<strong>an</strong><br />

lakour, sak zour ki ti pe pase ti pe fer seve mo mama<br />

vinn pli bl<strong>an</strong>. Lekzame siziem pa ti pe fer mwa per e mo<br />

ti ena rezon. Ler rezilta ti sorti mo ti sorti katriyem d<strong>an</strong><br />

mo lekol. Zis kat z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> nou lekol ti klase pou<br />

titbours: Prem, Farouk, Saro ek momem. Metdekol ti<br />

bizen amenn nou <strong>an</strong>vil pou konpoz titbours. Ant rezilta<br />

312


siziem ek lekzame titbours Prem ek Farouk ti disparet lor<br />

sirkilasion. Par<strong>an</strong> ek profeser ti met gr<strong>an</strong> forsing pou fer<br />

zot gagn labours. Saro ek mwa ti plis kont<strong>an</strong> zwe <strong>lakaz</strong><br />

zouzou e k<strong>an</strong> mo ti tousel mo ti kont<strong>an</strong> s<strong>an</strong>te ek desine.<br />

Mo mama ti fer mem lapriyer me abba. Par<strong>an</strong> Saro pa ti<br />

mem enterese parski enn tifi pa bizen plis ki siziem. Ler<br />

rezilta sorti le 24 Desam, Prem ek Farouk ti lor lalis<br />

boursie. De boursie! Sa ti enn gr<strong>an</strong> loner pou vilaz<br />

Lesper<strong>an</strong>s. Normal mo nom pa ti lor lalis parski titbours<br />

pa pr<strong>an</strong> kont b<strong>an</strong>n zwer kouma mwa ki konn ploze<br />

kouma Simon e ki konn s<strong>an</strong>te kouma Sourouj ki ti enn<br />

gr<strong>an</strong> s<strong>an</strong>ter d<strong>an</strong> gamat.<br />

Kouma nouvel ti deor mo kouzen de-z<strong>an</strong> pli vie ki mwa (li<br />

ti garson mo tonton, frer mo papa) lor vites ti pedal so<br />

bisiklet pou vinn dir mwa: "To finn fel, kouyon." Mo ti<br />

kone li pa ti tro kont<strong>an</strong> mwa. Kikfwa parski mo ti pli bon<br />

gorli ki li. Drol! Nouvel la ti glise kouma dilo lor fey sonz.<br />

Mo ti kontinie zwe k<strong>an</strong>et d<strong>an</strong> lakrwaze.<br />

Bonom Noel ti bliye nou <strong>lakaz</strong>. Samem ti reaksion mo<br />

mama.<br />

So lizie ti rouz. Li ti <strong>an</strong>koler ek tris <strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Salam rev.<br />

So garson prefere pa ti pou vinn avoka me s<strong>an</strong>ter gamat.<br />

Ki kalite laont, BonDie!<br />

- Ale, al bros to soulie, met li <strong>an</strong>ba kot to lili.<br />

- Kiserti! To pa fek dir Bolom Noel finn bliye nou <strong>lakaz</strong>?<br />

- Aret rezenbe! To nek fer to teti. Get ki finn arive.<br />

Enn lazourne d<strong>an</strong> zwe ti devid mwa net e apre m<strong>an</strong>ze mo<br />

ti al dormi. Mo pa rapel ki mo ti reve sa swar la. Ler mo<br />

somey kase mo pa ti mem louk d<strong>an</strong> mo soulie telm<strong>an</strong> mo<br />

ti sir ki mo ti pou bat lamok. Mo ti fini tir enn pl<strong>an</strong> pou<br />

313


mo pa gagn latet ar mo b<strong>an</strong>n kamwad. Mo ti pou montre<br />

zot enn vie kado ki mo ti gagne pou mo l<strong>an</strong>iverser e ki<br />

mo pa ti <strong>an</strong>kor servi. Ler mo des<strong>an</strong>n lor lili, mo lipie tap<br />

ar mo soulie, enn zafer tonbe. Mo gete. Enn laponp<br />

bisiklet! Enn … bisiklet! Mo galoupe mo al d<strong>an</strong> salon e ki<br />

mo ti trouve apiye ar enn sez? Enn bisiklet Raleigh rouz<br />

ki Bolom Noel ti pou donn mwa si mo ti gagn labours.<br />

Bolom Noel ti fini pardonn mwa.<br />

Depi sa gramaten Noel la, zame ti rekoz koze labours d<strong>an</strong><br />

nou <strong>lakaz</strong>. Mo papa ti al <strong>an</strong>vil pou fer demars enn kolez<br />

pou mwa. Atraver so b<strong>an</strong>n kontak li ti reysi fer mwa gagn<br />

enn plas d<strong>an</strong> enn kolez dirize par b<strong>an</strong>n lefrer Katolik. Pa<br />

kone kifer zot ti bien kont<strong>an</strong> mo papa ki pourt<strong>an</strong> pa ti<br />

enn Katolik. Bien pli tar ler mo ti fini mo letid segonder ki<br />

mo ti gagn enpe plis konpr<strong>an</strong>. D<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s ti ena enn<br />

ti kominote Katolik ki ti zwenn toule-Dim<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> lasapel<br />

Sainte Claire. Relasion <strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n Katolik ek b<strong>an</strong>n lezot<br />

kominote ti enpe spesial. Pa ti ena konfli ouver me<br />

boukou mefi<strong>an</strong>s toule-de kote. Enn katolik, mem si<br />

limem ti pli mizer e pli d<strong>an</strong> pens ki tou dimoun d<strong>an</strong> vilaz,<br />

ti s<strong>an</strong>ti ki li ti ena plis galon ki b<strong>an</strong>n 'z<strong>an</strong>garna' parski li, li<br />

ti al lames d<strong>an</strong> mem lasapel ki Misie ek Madam Gr<strong>an</strong>nkaz<br />

ki, li normal matlo, ti ena plas rezerve pre kot lotel. K<strong>an</strong><br />

ou resevwar kominion <strong>an</strong>ba mem lat<strong>an</strong>t BonDie ki<br />

propriyeter tabism<strong>an</strong> ki koz mem l<strong>an</strong>gaz ki Monper ek<br />

Labib ou bizen fier benediksion ki finn tom lor ou. Tou<br />

dimoun pa ti p<strong>an</strong>s parey. Ti ena kouma Simon ki ti bien<br />

ar tou dimoun e ki ti prez<strong>an</strong> d<strong>an</strong> gamat, d<strong>an</strong> karrmadi,<br />

d<strong>an</strong> mars lor dife, d<strong>an</strong> Divali, d<strong>an</strong> chawtarri. Me<br />

<strong>an</strong>zeneral, <strong>an</strong>t dimoun, ti ena baryer envizib ki ti <strong>an</strong>pes<br />

kour<strong>an</strong> pase. Kasiet-kasiet, ti ena relasion <strong>an</strong>t zom ek<br />

fam difer<strong>an</strong> kominote. T<strong>an</strong>ki li ti sekre tou dimoun ti fer<br />

vadire sa 'pese' la pa ti ekziste. Me enn zour Vonvon - so<br />

nom ti Yvon - ek Prema ti desid pou sove <strong>an</strong>sam. Vonvon<br />

314


ti enn sarp<strong>an</strong>tie ki ti konn so metie e Prema ti enn zenn<br />

vev ki ti perdi so mari detrwa zour apre so maryaz. Li ti<br />

met p<strong>an</strong>di. So fami ti fors li marye parski li ti tro atire par<br />

b<strong>an</strong>n garson so laz. Koze ti for d<strong>an</strong> vilaz ki maryaz la ti<br />

piso. Pa bizen dir ki d<strong>an</strong> sa kalite sitiasion la, tou b<strong>an</strong>n<br />

zenes roder bout ti pe rod enn s<strong>an</strong>s pou fer kasaz la.<br />

Vonvon ti montre boukou respe pou Prema ki souv<strong>an</strong> ti<br />

pe pas div<strong>an</strong> so <strong>lakaz</strong> k<strong>an</strong> li ti pe al sers lerb d<strong>an</strong> karo.<br />

Enn Dim<strong>an</strong>s gramaten ler li ti pe pare pou al lames,<br />

Vonvon t<strong>an</strong>n enn tapaz div<strong>an</strong> so laport. Ler li ti get par<br />

lafnet li ti trouv enn madam <strong>an</strong>ba ar enn pake lapay k<strong>an</strong>n<br />

akote. Lor vites li ti sorti pou al donn enn koudme. Prema<br />

ki ti pe sarye enn gro pake lor so latet, ti fer enn fopa, ti<br />

perdi lekilib e ti tonbe. Vonvon ti met pake lapay k<strong>an</strong>n<br />

d<strong>an</strong> bor sime, lev Prema, amenn li d<strong>an</strong> so lavar<strong>an</strong>g, donn<br />

li enn ver dilo disik, met Prema lor kad so bisiklet, al kit li<br />

so <strong>lakaz</strong> e lerla vinn sers so pake lapay k<strong>an</strong>n. Zame d<strong>an</strong><br />

so lavi kikenn ti tret Prema ar ot<strong>an</strong> bonte ek respe. Enn ti<br />

ensid<strong>an</strong> bet-bet ti amenn de leker <strong>an</strong>sam e pou ki zot ti<br />

kapav viv zot lamour zot ti bizen sove. Enn mo drol non?<br />

Angle apel sa 'elopement'. D<strong>an</strong> mo vilaz nou ti apel sa<br />

'sove'. Avredir li ti enn bon mo. Bizen sove depi tilespri<br />

ek mes<strong>an</strong>ste pou kapav viv lamour imen.<br />

Me b<strong>an</strong>n bon Endou d<strong>an</strong> vilaz pa ti'le aksepte ki enn<br />

'dongorrou' koken enn madam marye ki pir ek prop<br />

kouma Sita d<strong>an</strong> B<strong>an</strong>nwas. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n renion baitka koze<br />

dife alim laflam e Iswar ti pe mars div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong> ar so<br />

rezonnm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>kal. Limem ti pli eksite ki tou e so<br />

konportm<strong>an</strong> ti kouma enn bebet fristre ki ti pe rod<br />

v<strong>an</strong>z<strong>an</strong>s personel. Sa fam la ti ena toupe refiz so lof, li ki<br />

ti enn bon Endou ki al siwala de fwa par semenn, ki<br />

org<strong>an</strong>iz kirrt<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> so <strong>lakaz</strong> e ki fer pouja d<strong>an</strong> kalimay.<br />

Pou li Sat<strong>an</strong> ti finn vinn zet mal<strong>an</strong>g lor so kominote,<br />

amenn laont ek pi<strong>an</strong>ter, servi sari pou souy bisagn. Bizen<br />

315


kraz lasapel!<br />

Mo papa ki ti d<strong>an</strong> renion ti sey tengn dife, sey amenn<br />

larezon. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn semenn l<strong>an</strong>wit-lizour li ti zwenn<br />

b<strong>an</strong>n dimoun responsab d<strong>an</strong> tou kominote, fer renion lor<br />

renion pou <strong>an</strong>pes parol <strong>an</strong>saler met dife d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>gka.<br />

Dousma-dousma Iswar ek so detrwa latet brile ti realize<br />

ki vilaz Lesper<strong>an</strong>s pa ti pou les zot fer zot mak<strong>an</strong>bo.<br />

Monper parwas Sainte Claire ki ti apr<strong>an</strong>n kim<strong>an</strong>ier mo<br />

papa ti <strong>an</strong>pes viol<strong>an</strong>s kont b<strong>an</strong>n Katolik ti zwenn li enn<br />

zour pou exprim so rekones<strong>an</strong>s. E mwa, mo ti benefisie<br />

direktem<strong>an</strong> enpe pli tar k<strong>an</strong> ti bizen gagn enn bon lekol<br />

pou mwa. Mo rapel bien enn zour, k<strong>an</strong> mo ti pe fer b<strong>an</strong>n<br />

demars d<strong>an</strong> Porlwi pou al apr<strong>an</strong>n deor, mo ti krwaz<br />

Vonvon, Prema ek de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>. Zot pa ti rekonet mwa. Mo<br />

ti <strong>an</strong>vi arete pou koz ar zot me mo ti tike. Kifer? Mo pa<br />

kone. Zot ti paret ere <strong>an</strong>sam. Pou kapav viv zot lamour<br />

zot ti bizen sove depi Lesper<strong>an</strong>s, al kasiet kot dimoun pa<br />

ti konn zot, pa gagn let<strong>an</strong> vey zafer ki pa regard zot. D<strong>an</strong><br />

enn gr<strong>an</strong> lavil kouma Porlwi sa li ti posib. Perdi lavi<br />

kominoter pou reysi lavi entim. Vonvon ek Prema ti<br />

Romeo ek Ziliet d<strong>an</strong> nou Verona lokal ki ti reysi sove pou<br />

r<strong>an</strong>z zot boner d<strong>an</strong> zot prop M<strong>an</strong>chwa. E s<strong>an</strong> ki zot kone<br />

zot ti s<strong>an</strong>z trase mo larout. Kikfwa trase larout lezot osi.<br />

Se pa enpe grasa zot ki mo ti kapav gagn enn plas d<strong>an</strong><br />

kolez lefrer?<br />

Aster ler mo p<strong>an</strong>s lor tousa mo gagn t<strong>an</strong>tasion kwar d<strong>an</strong><br />

desten. Mo sezour d<strong>an</strong> kolez lefrer ti permet mwa devlop<br />

enn lot m<strong>an</strong>ier get lavi ki mo pa ti pou devlope d<strong>an</strong> Kolez<br />

Rwayal. Mo ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ti ki ti ena enn lot kalite<br />

relasion <strong>an</strong>t later ek lesiel. Mo kwar lerlamem mo ti<br />

koum<strong>an</strong>s pr<strong>an</strong> konsi<strong>an</strong>s lamour Zezikri, lenport<strong>an</strong>s<br />

lamour ek liberte; ki bizen soufer pou donn lamour; ki<br />

lazwa ek souf<strong>an</strong>s pa kapav separe net. Li pa ti bien kler<br />

316


sa lepok la me kouma enn labouzi d<strong>an</strong> koutv<strong>an</strong> li ti<br />

permet mwa evit r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> ti k<strong>an</strong>al ki larou saret fouye<br />

d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tie karok<strong>an</strong>n.<br />

Prem ek Farouk ti kontinie kas pake d<strong>an</strong> kolez e apre zot<br />

HSC zot ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> gouvernm<strong>an</strong>. Koumsamem nou apel<br />

servis sivil. Mo pa tro kone ki zot ti devini apre. Nou ti fer<br />

enn ti larout <strong>an</strong>sam e apre nou ti separe net. Sak fwa zot<br />

vinn d<strong>an</strong> mo memwar mo trouv zot pe kourbe lor zot<br />

devwar. Ena dimoun koumsa. K<strong>an</strong> met zot lor rel, zot<br />

ramas lavaper e fonse drwat div<strong>an</strong> s<strong>an</strong> poz kestion. E zot<br />

reysi ariv d<strong>an</strong> zot bit routinie, d<strong>an</strong> konfor koutim parski<br />

zot sime li kouma k<strong>an</strong>al trase par larou saret d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>tie<br />

karok<strong>an</strong>n. K<strong>an</strong> r<strong>an</strong>t lad<strong>an</strong> difisil pou sorti.<br />

D<strong>an</strong> vilaz Lesper<strong>an</strong>s Noel ek L<strong>an</strong>e ti fete par tou dimoun.<br />

D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n laboutik ti ena pie sapin ek boukou zouzou ki ti<br />

fer tou b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> vilaz reve. Nou pa ti ena<br />

lasemine pou permet Bolom Noel r<strong>an</strong>tre me toule-24<br />

Desam, zis minwi li ti pe r<strong>an</strong>t kot nou pou met zouzou ek<br />

lezot kado d<strong>an</strong> nou soulie ki nou ti pas-siraz-brose toulezour<br />

p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn semenn. Fet l<strong>an</strong>e 'si ti fet tou dimoun ki<br />

ti netway zot lakour, pentir <strong>lakaz</strong>, netway vit d<strong>an</strong> laport<br />

ek lafnet, balizonn miray. Li ti osi peryod lafen lakoup e<br />

souv<strong>an</strong>-souv<strong>an</strong> ou ti pou trouv kamion k<strong>an</strong>n dekore ar<br />

fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> ki d<strong>an</strong> vilaz Lesper<strong>an</strong>s nou ti apel boukie<br />

b<strong>an</strong><strong>an</strong>e. Letr<strong>an</strong>te-enn Desam b<strong>an</strong>n travayer ti gagn lapey<br />

ek gratifikasion. Lepremie b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti met lenz nef e<br />

boner nou ti al dir bonzour fami, vwazen ek kones<strong>an</strong>s.<br />

D<strong>an</strong> sak <strong>lakaz</strong> nou ti gagn limonad pou bwar ek enn ti<br />

kas kom kado l<strong>an</strong>e. Lede Z<strong>an</strong>vie ti ena enn gr<strong>an</strong> fet kot<br />

mo babam ek tata kot tou fami (gr<strong>an</strong>per, gr<strong>an</strong>mer,<br />

tonton, t<strong>an</strong>tinn, kouzen, kouzinn, fami pros, fami delwen)<br />

ti zwenn pou m<strong>an</strong>z kari bouk. Sa zour la mem b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti gagn drwa bwar enn ti gout divin Lakle.<br />

317


Noel ek L<strong>an</strong>e ti fet tou dimoun me mo rapel ki ti ena<br />

ennde dimoun - biensir Iswar ti lider - ki ti pe dir ki b<strong>an</strong>n<br />

Endou ti bizen zot prop L<strong>an</strong>e. Mo papa ti pe dir zot fer<br />

at<strong>an</strong>sion, nou finn abitie viv <strong>an</strong>sam, pa met dimoun d<strong>an</strong><br />

kazot. Kis<strong>an</strong>nla ti pou dir ki enn zour Iswar ti pou vinn<br />

Premie Minis? Sir Iswar!<br />

S<strong>an</strong>gkr<strong>an</strong>nti ti pe koste. Depi koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> l<strong>an</strong>e, mama ti<br />

pe ramas b<strong>an</strong>n zafer, met d<strong>an</strong> kes, met d<strong>an</strong> bwat. Sa<br />

l<strong>an</strong>e la nou S<strong>an</strong>gkr<strong>an</strong>nti ti pou bien difer<strong>an</strong>. Toule-katorz<br />

Z<strong>an</strong>vie mo tata ti lwe enn bis spesial rout, met tou fami<br />

lad<strong>an</strong> e nou ti al lamer. Sa l<strong>an</strong>e la, zour S<strong>an</strong>gkr<strong>an</strong>nti mo<br />

papa, mama, mo ti ser Urmila, mo ti frer Dinesh e nou ti<br />

baba, Babou, nou ti d<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> bardo d<strong>an</strong> Katborn. Nou pa<br />

ti al lamer parski mo ti bizen al lekol. S<strong>an</strong>gkr<strong>an</strong>nti pa ti<br />

konze piblik.<br />

Lavi d<strong>an</strong> Katborn ti enn lot. Pa zis sime koltare, robine<br />

d<strong>an</strong> lakwizinn ek saldebin, kour<strong>an</strong>, telefonn me d<strong>an</strong> nou<br />

sime ti ena dimoun toutsort kominote. Boner gramaten ti<br />

t<strong>an</strong>n az<strong>an</strong>n; sizer gramaten, midi ek sizer t<strong>an</strong>to ti t<strong>an</strong>n<br />

laklos legliz e aswar ziska bien tar ti t<strong>an</strong>n loto pe roule.<br />

Andire lizour ti zwenn l<strong>an</strong>wit e l<strong>an</strong>wit ti zwenn lizour d<strong>an</strong><br />

enn mouvm<strong>an</strong> alemem. Dimoun ti enn lot m<strong>an</strong>ier, vadire<br />

pa ti fouraye kouma d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s. Sakenn ti paret pe<br />

get so sakenn. Enpe tro dapre mwa d<strong>an</strong> koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> sa<br />

lepok la. Me k<strong>an</strong> premie sok kiltirel ti koum<strong>an</strong>s fonn e mo<br />

ti apr<strong>an</strong>n adapte e aksepte difer<strong>an</strong>s mo ti koum<strong>an</strong>s<br />

konpr<strong>an</strong> zot e fer nouvo kones<strong>an</strong>s. Premie dabor lor<br />

sime. D<strong>an</strong> Katborn 'si z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti zwe boul-kaskot lor sime.<br />

Selm<strong>an</strong> li ti plis d<strong>an</strong>zere. Ti ena boukou loto ki ale, vini.<br />

Akoz samem, d<strong>an</strong> de bout sime kot nou ti pe zwe,<br />

sakenn so tour, nou ti fer gard pou kriye ler loto ti pe<br />

aprose.<br />

318


Enn par enn b<strong>an</strong>n vwazen ti pe fer b<strong>an</strong>n sign ouvertir: fer<br />

enn signdetet; aret kot laport l<strong>an</strong>touraz pou koz enn ti<br />

koze ar mo mama ousa mo papa. Zour nou premie Divali<br />

d<strong>an</strong> Katborn, nou ti partaz gato ar tou nou vwazen. Sa<br />

osi ti fer glason fonn. Pli tar lamitie ti koum<strong>an</strong>s devlope<br />

ar detrwa vwazen e nou ti koum<strong>an</strong>s frek<strong>an</strong>te e viv kouma<br />

fami parey kouma d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s. Me bizen aksepte:<br />

kiltir Katborn ek kiltir Lesper<strong>an</strong>s pa ti parey ditou.<br />

Pa zis mo ti bizen adapte ar lavi Katborn me osi ar lavi<br />

kolez lefrer. Sa l<strong>an</strong>e la mo ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> enn lot lemonn kot<br />

ti ena seki ti akeyir mwa e kot ti ena osi boukou ki ti<br />

mefie, innyor ek repous mwa. Pou zot mo ti enn etr<strong>an</strong>ze.<br />

Mo pa ti zot b<strong>an</strong>n. Mo ti enn 'z<strong>an</strong>garna'. Mo ti pe<br />

dekouver boukou nouvo kiksoz ki ti pe amenn s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong><br />

d<strong>an</strong> mo konportm<strong>an</strong>. Par egz<strong>an</strong>p mo ti konn zis s<strong>an</strong>te fim<br />

endien me bien vit mo ti devlop gou pou lamizik Elvis. Mo<br />

rapel enn zour k<strong>an</strong> mo ti al pas vak<strong>an</strong>s kot mo babam<br />

d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s. D<strong>an</strong> saldebin mo ti pe s<strong>an</strong>t 'Jailhouse<br />

Rock' for-for. Mo babam ti soke. Ki sa 'dongorrou' la ti pe<br />

fer d<strong>an</strong> so <strong>lakaz</strong>? Mo b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>par<strong>an</strong> ti per ek fier<br />

<strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Zot ti ole mo arive, vinn enn gr<strong>an</strong> dimoun me<br />

res fidel ar tradision. Bien vit mo ti realize ki sa li ti<br />

enposib. Pa kapav absorb nouvo kiltir e res fidel ar<br />

<strong>an</strong>sien. Parfwa ena b<strong>an</strong>n swa ki bizen fer e seki <strong>an</strong>sien<br />

bizen swa s<strong>an</strong>ze ou mem zete.<br />

D<strong>an</strong> mo nouvo l<strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong> mo ti pe vinn enn lot.<br />

Parfwa ler mo ti pe al Lesper<strong>an</strong>s, mo ti pe fer enpe<br />

v<strong>an</strong>tar. K<strong>an</strong> mo mazinn sa aster, mo mari onte. Metisaz ti<br />

fini koum<strong>an</strong>s fer enn louvraz serye d<strong>an</strong> profon mo nam.<br />

Me mo ti ena pou apr<strong>an</strong>n pou gagn enn nouvo lekilib. Pa<br />

kapav nek get deryer me pa kapav bliye lepase. Prezerv<br />

rasinn? Ki ete rasinn? Kot rasinn la ete? Rasinn li d<strong>an</strong><br />

319


zeografi? Ousa d<strong>an</strong> kosmos? Vre rasinn li d<strong>an</strong> later ousa<br />

d<strong>an</strong> lesiel? Ad Altiora cum Christo?<br />

Sapit 3<br />

S<strong>an</strong>nyasi<br />

D<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s mo meyer kamwad ti mo gr<strong>an</strong>-kouzen<br />

(kouzen mo papa) ki ti enn <strong>an</strong> pli gr<strong>an</strong> ki mwa me nou ti<br />

gr<strong>an</strong>di <strong>an</strong>sam, al lekol <strong>an</strong>sam, zwe boul sifon <strong>an</strong>sam. Enn<br />

semenn av<strong>an</strong> nou demenaze li ti aret vinn <strong>lakaz</strong>. Li pa ti<br />

zalou me sagren ki lavi ti pe separ nou. Mo bizen rekonet<br />

ki d<strong>an</strong> mo eksitasion depar mo pa ti pr<strong>an</strong> li ase kont e mo<br />

ti kapav donn lenpresion ki mo nepli ti kont<strong>an</strong> ou bizen li.<br />

Si mo ti p<strong>an</strong>se, mo ti pou al get li kot li pou dir li orevwar.<br />

Parski mo pa ti p<strong>an</strong>se pou fer sa mo ti fer li soufer. Pli tar<br />

k<strong>an</strong> nou ti revinn dos li pa ti parey kouma ler nou ti d<strong>an</strong><br />

lekol primer. Enn resor ti kase parla. Andire toult<strong>an</strong> ti<br />

m<strong>an</strong>k senk sou pou fer enn roupi.<br />

Mo gr<strong>an</strong>-kouzen Nas (so vre nom ti S<strong>an</strong>nyasi) ti ena enn<br />

don extra pou zwe ar mo, fer jok, dir b<strong>an</strong>n zafer serye<br />

d<strong>an</strong> enn fason komik ousa enn zafer komik d<strong>an</strong> enn<br />

m<strong>an</strong>ier serye e rezilta ti toult<strong>an</strong> parey. Li ti fer nou trap<br />

nou v<strong>an</strong>t, riye. Enn zour ler nou ti lor gr<strong>an</strong> sime, div<strong>an</strong><br />

nou lizie enn kamion ti kraz enn lisien. Lisien la so v<strong>an</strong>t ti<br />

ouver d<strong>an</strong> enn basen dis<strong>an</strong> e so trip ti deor. Telm<strong>an</strong> mo ti<br />

soke mo ti get enn kote. Nas, li ti gagn kouraz ris lekor<br />

lisien la, met li d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>al d<strong>an</strong> bor sime. Pa zis sa. Li ti dir<br />

d<strong>an</strong> enn lavwa grav: "So <strong>an</strong>trri sourrti!" Enn madam<br />

Endou ki ti pe pase ti riy enn kou for. Mwa, mo pa ti<br />

konpr<strong>an</strong>. 'So <strong>an</strong>tre sorti?' Li ti bizen explik mwa. D<strong>an</strong><br />

Bojpouri, enn l<strong>an</strong>g oriy<strong>an</strong>tal ki ti <strong>an</strong>kor pe koze par<br />

320


oukou dimoun sa lepok la '<strong>an</strong>trri' vedir 'trip'. Lisien la so<br />

trip ti deor. Sa ti gr<strong>an</strong> tal<strong>an</strong> mo gr<strong>an</strong>-kouzen Nas. Fer<br />

b<strong>an</strong>n zedmo, fer parodi m<strong>an</strong>ier dimoun koze. Toult<strong>an</strong> li ti<br />

pe env<strong>an</strong>t b<strong>an</strong>n expresion. Ler soley pe al kouse, li li pou<br />

dir soley pe al bwar dilo; li ti apel lesiel parasol BonDie.<br />

Mo gr<strong>an</strong>-kouzen Nas ti enn poet. Anplis li ti mari gayar<br />

d<strong>an</strong> foutborl. Parfwa nou ti apel li ti Koulall. Lor reye pa ti<br />

ena so segon. Li 'si li ti kourt-kourt, meg-meg e demare<br />

kouma rafal. D<strong>an</strong> lakour lekol, lor pie tamarin, lor sime<br />

lerb <strong>an</strong>t karo-k<strong>an</strong>n li ti enn star. Li ti enn boul lenerzi<br />

soup ek efikas. So papa ti ena enn pl<strong>an</strong>tasion legim e<br />

Nas ki ti kont<strong>an</strong> swiv so papa d<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>tasion ti kapav<br />

rekonet difer<strong>an</strong> sem<strong>an</strong>s, difer<strong>an</strong> pous; li ti konn ki<br />

fertiliz<strong>an</strong> bizen servi, ki move lerb bizen arase. Li ti bien<br />

pros ar l<strong>an</strong>atir, ti konn nom b<strong>an</strong>n pl<strong>an</strong>t, ki pl<strong>an</strong>t geri ki<br />

maladi.<br />

Me d<strong>an</strong> klas li ti ena enn problem. Li pa ti gagn enn ale<br />

ar Angle ek Fr<strong>an</strong>se. Si ti gagn drwa servi l<strong>an</strong>g vilaz<br />

Lesper<strong>an</strong>s ki ena ti pe apel patwa, lezot kreol, Nas ti pou<br />

fou nou enn bate kondire. Ar Angle-Fr<strong>an</strong>se li ti d<strong>an</strong><br />

tourdism<strong>an</strong> perm<strong>an</strong><strong>an</strong> parski so lespri ti mars enn lot<br />

m<strong>an</strong>ier. B<strong>an</strong>n badinaz kouma 'lalinn = dimoun (the<br />

moon) <strong>an</strong> Angle; z<strong>an</strong><strong>an</strong>a = pagne poul (pineapple); lipie<br />

= difout (the foot)' pa ti enn badinaz ditou d<strong>an</strong> so latet<br />

me ti pe fer li pas kord ar profeser parski li ti pe get tou<br />

atraver loup so prop l<strong>an</strong>g. 'Ze pe gagn fen' olie 'j'ai faim'<br />

ti normal e li pa ti konpr<strong>an</strong> kifer profeser ti rotinn so<br />

deryer e met li ozare. Ot<strong>an</strong> ki li ti enn senbol boner ek<br />

lenerzi d<strong>an</strong> lakour ek d<strong>an</strong> karo, ot<strong>an</strong> li ti enn toutou<br />

maltrete d<strong>an</strong> klas. K<strong>an</strong> nou ti al bazar d<strong>an</strong> Samdi, ousa<br />

nou ti pe zwe k<strong>an</strong>et ek lastik Nas ti fer so kont lor vites<br />

me d<strong>an</strong> klas kouma profeser ti dir li resit tab <strong>an</strong> Angle<br />

ousa Fr<strong>an</strong>se enn rido nwar ti des<strong>an</strong>n lor so figir e li ti<br />

koum<strong>an</strong>s gaga. B<strong>an</strong>n lezot zelev ti pou riye, boufone<br />

321


apart mwa ek Saro; mwa, parski li ti mo meyer kamwad;<br />

Saro, parski li ti kont<strong>an</strong> Nas. Zot ti fer serm<strong>an</strong> ki zot pou<br />

marye k<strong>an</strong> zot vinn gr<strong>an</strong>.<br />

Li ti fel siziem. Lekol ti touy enn poet.<br />

Ler nou ti revinn dos, p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> vak<strong>an</strong>s Out, toule-z<strong>an</strong> mo<br />

ti al pas enn semenn konze d<strong>an</strong> mo <strong>an</strong>sien vilaz, kot mo<br />

gr<strong>an</strong>-tonton e Nas ti abitie amenn mwa d<strong>an</strong> pl<strong>an</strong>tasion<br />

legim ki pa ti lwen ar borlamer Melvil. Ler li ti fini ar so<br />

lokipasion, av<strong>an</strong> nou retourn <strong>lakaz</strong>, nou ti al kas enn poz<br />

d<strong>an</strong> borlamer, naze, met sek d<strong>an</strong> soley. An Out soley ti<br />

dou e pa ti bril lapo kouma soley Desam. D<strong>an</strong> naze 'si<br />

Nas ti enn jak. Vadire pwason d<strong>an</strong> dilo. Enn zour koumsa,<br />

ler nou ti pe kas enn poz d<strong>an</strong> douser soley filtre par enn<br />

ti epeser niaz, mo ti dim<strong>an</strong>n li si li ti kont<strong>an</strong> seki li ti pe<br />

fer. Dabor li ti fixe mwa, lerla bes so latet p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> detrwa<br />

segonn, lev so latet, get d<strong>an</strong> direksion lamer e ar boukou<br />

douser d<strong>an</strong> so lavwa, li ti dir mwa: " Lamer li im<strong>an</strong>s me<br />

mo kond<strong>an</strong>e pou res lor disab, get lamare monte,<br />

des<strong>an</strong>n; get bato traverse, disparet laba deryer dilo ble<br />

ek lekim. Twa, Das, to ena s<strong>an</strong>s, to pou al lot kote briz<strong>an</strong><br />

enn zour. Mwa, kouma kotomay, mo pou ize ziska zet<br />

mwa d<strong>an</strong> salte. Mo oblize swiv mo desten. … Bon aret<br />

zaza! Nou'ale!" Depi sa zour la, zame mo ti poz li kestion<br />

lor limem, so pl<strong>an</strong>, so dezir.<br />

Zour ki mo ti pou pr<strong>an</strong> avion pou al apr<strong>an</strong>n deor, li ti<br />

telefonn mwa. So lavwa ti tris.<br />

- Nas, mo toult<strong>an</strong> pe kit twa deryer, mo pe ale.<br />

- Sakenn swiv so desten. … Zordi twa, … dime Saro.<br />

- Saro?<br />

- Pa grav. Li tro bon pou mwa. … Li finn gagn dem<strong>an</strong>n …<br />

enn polisie mem kominote ar li. Fami de kote kont<strong>an</strong>. Mo<br />

finn dir li aksepte. Nou kont<strong>an</strong>, li enn kont<strong>an</strong> d<strong>an</strong> fim.<br />

322


D<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s li pa parey, … to konpr<strong>an</strong>? … Salam Das,<br />

pa bliye disab Melvil! Mo pou touzour laba, pe get lamare<br />

monte, des<strong>an</strong>n; get bato traverse, sarye mo rev ale.<br />

Ler mo ti poz resepter, mo leker ti gro, larm d<strong>an</strong> bor lizie.<br />

Mo ti fer enn sa b<strong>an</strong>n ti serm<strong>an</strong> fatra ki mo ti pou toult<strong>an</strong><br />

kiltiv mo lamitie pou li e ki t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> nou ti pou al <strong>an</strong>sam<br />

lor disab Melvil. Li ti enn serm<strong>an</strong> fatra.<br />

Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> mo ti pe p<strong>an</strong>s li souv<strong>an</strong>, sirtou k<strong>an</strong> freser,<br />

lapli, brouyar ek lesiel gri Lerop ti pe pens mo nam.<br />

Amizir mo ti pe adapte ek dekouver nouvo lavi Nas ti<br />

koum<strong>an</strong>s flit-flite lor sirfas mo memwar. Apre detrwa<br />

b<strong>an</strong><strong>an</strong>e, mem d<strong>an</strong> rev li pa ti pe revini. Drol! Zame mo ti<br />

avoy li enn kart swe. Serm<strong>an</strong> fatra!<br />

K<strong>an</strong> mo ti retourn d<strong>an</strong> pei, b<strong>an</strong>n fami d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s ti<br />

envit mwa. Ti enn zoli fet. Mo gr<strong>an</strong>-tonton ti fer enn<br />

diskour pou dir so gr<strong>an</strong> fierte, fierte nou fami ek fierte<br />

Lesper<strong>an</strong>s. Kis<strong>an</strong>nla ti pou kwar ki enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s<br />

ti pou vinn enn gradie? Kot Nas? Li ti bien bizen al d<strong>an</strong><br />

karo akoz rekolt pomdamour ki pa ti kapav at<strong>an</strong>n. Mo ti<br />

s<strong>an</strong>ti koumadir disab Melvil ti pe glise, al lwen, lwen lor<br />

enn lot pl<strong>an</strong>et, d<strong>an</strong> enn lot galaxi.<br />

Mo b<strong>an</strong>n aktivite profesionel kouma profeser istwar ek<br />

zournalis fril<strong>an</strong>ns <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> pa ti donn mwa boukou<br />

let<strong>an</strong> pou vizit b<strong>an</strong>n fami ek <strong>an</strong>sien kones<strong>an</strong>s. Anplis<br />

souv<strong>an</strong> mo ti pe partisip d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n kolok, konfer<strong>an</strong>s ek<br />

kozri. Nas ti vinn enpe som d<strong>an</strong> mo memwar. Enn zour,<br />

boner gramaten telefonn ti sone. Nas ti'le koz ar mwa. Li<br />

ti pe marye d<strong>an</strong> enn mwa e li ti ole mo prez<strong>an</strong>. Mo ti al<br />

so maryaz ki ti ar<strong>an</strong>ze par so par<strong>an</strong>. Mo ti sir ki parey<br />

kouma so papa, Nas so maryaz ti pou s<strong>an</strong> problem parski<br />

n<strong>an</strong>ye pa ti pou <strong>an</strong>deor kad. Mo ti ena rezon. Sof ki zour<br />

323


so swas<strong>an</strong>t <strong>an</strong> li ti kit so <strong>lakaz</strong> pou al res d<strong>an</strong> enn<br />

ashram. Li ti okip tou pou ki so fam ek so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pa gagn<br />

okenn problem. So madam ti akonpagn li ziska laport<br />

l<strong>an</strong>touraz ashram la e zot ti separe pou toult<strong>an</strong>. Avek<br />

pasaz let<strong>an</strong> Nas ti vinn bien relizie e li ti viv so dernie diz<strong>an</strong><br />

kouma enn s<strong>an</strong>nyasi.<br />

Sapit 4<br />

Lakrwaze<br />

Larout ki nou swiv li zame drwat. Li tourn-tourne kouma<br />

serp<strong>an</strong>; li zig-zage. E souv<strong>an</strong> lor enn lakrwaze nou bizen<br />

arete, get bien partou kote, pr<strong>an</strong> desizion lor ki sime pou<br />

pr<strong>an</strong>. K<strong>an</strong> endikasion kler, desizion vinn fasil me parfwa<br />

peyna okenn endikasion e lerla nou oblize swiv nou<br />

entwision. Parfwa li bon, parfwa kapav may d<strong>an</strong> lak.<br />

Parfwa bizen rekile, remizir teren, rearp<strong>an</strong>t larout, kas<br />

kontour, fer letour. D<strong>an</strong> lavi sak dimoun ena difer<strong>an</strong> kalite<br />

lakrwaze: lakrwaze l<strong>an</strong>drwa, lakrwaze lokazion ek<br />

evennm<strong>an</strong>, lakrwaze lide. Sa b<strong>an</strong>n lakrwaze la zot kouma<br />

b<strong>an</strong>n born lor nou larout ziska li arete kot enn gr<strong>an</strong><br />

lakrwa.<br />

B<strong>an</strong>n premie lakrwaze lor mo larout ti ena b<strong>an</strong>n nom pie:<br />

lakrwaze boukie b<strong>an</strong><strong>an</strong>e, lakrwaze pie lila, lakrwaze pie<br />

badamie. Lakrwaze boukie b<strong>an</strong><strong>an</strong>e ti akote <strong>lakaz</strong>. K<strong>an</strong> mo<br />

ti koum<strong>an</strong>s gr<strong>an</strong>di, zis zwe d<strong>an</strong> nou lakour pa ti ase. Ti<br />

bizen sort <strong>an</strong>deor pou zwenn b<strong>an</strong>n kouzen-kouzinn ki, zot<br />

'si, ti pe rod enn pli gr<strong>an</strong> lespas kot lizie par<strong>an</strong> pa trouve.<br />

Sa lakrwaze la ti kouma premie born lor sime liberte. Li ti<br />

osi nou kal<strong>an</strong>driye. K<strong>an</strong> ti tas rouz ti koum<strong>an</strong>s r<strong>an</strong>plas<br />

ver, nou ti kone ki l<strong>an</strong>e ti pe vini ar kado Bonom Noel.<br />

Lakrwaze pie lila ti deziem born. Li ti koumadir frontier<br />

<strong>an</strong>t teritwar nou kl<strong>an</strong> ek teritwar b<strong>an</strong>n lezot kl<strong>an</strong>.<br />

324


Lakrwaze pie lila li ti l<strong>an</strong>drwa kot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> difer<strong>an</strong> kl<strong>an</strong> ti pe<br />

zwenn pou zwe e lager kouma tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong> lemonn.<br />

K<strong>an</strong> mo ti vinn ase gr<strong>an</strong> mo ti gagn drwa al ziska<br />

lakrwaze pie badamie ki ti lor gr<strong>an</strong> sime. Sa li ti enn sign<br />

ki dapre mo par<strong>an</strong> mo ti kapav al fer ti komision laboutik.<br />

E pli tar, lakrwaze pie badamie li ti osi pwen depar pou al<br />

<strong>an</strong>deor Lesper<strong>an</strong>s.<br />

Lakrwaze lide li obliz nou pr<strong>an</strong> enn sime ki bien souv<strong>an</strong><br />

s<strong>an</strong>z nou konportm<strong>an</strong>. Mo babam ti kwar ki tou dimoun<br />

<strong>an</strong>deor nou kl<strong>an</strong> ti d<strong>an</strong>zere e akoz sa ti bizen mefie zot.<br />

Lot kote lakrwaze pie lila ti ena zis m<strong>an</strong>ter, voler, taker. Li<br />

ti refiz frek<strong>an</strong>t lezot dimoun e si li ti oblize fer li, li ti akoz<br />

kiafer. Parfwa li ti pe of<strong>an</strong>s b<strong>an</strong>n dimoun ki pa ti fer<br />

n<strong>an</strong>ye demal. Mo ser Urmila ti refiz aksepte ki garson<br />

premie lo e tifi deziem lo. Li ti vinn enn rebel. Li ti ena<br />

rezon viv dapre so krway<strong>an</strong>s. K<strong>an</strong> Nas ti kwar d<strong>an</strong> lamour<br />

eternel li ti enn kalite. Ler li ti s<strong>an</strong>ze, tou ti s<strong>an</strong>ze pou li.<br />

Av<strong>an</strong> mo ti al apr<strong>an</strong>n lot pey, d<strong>an</strong> mo latet ti ena enn<br />

koleksion lide kot labitid, koutim ek nouvo krway<strong>an</strong>s ti pe<br />

koabite vadire sakenn d<strong>an</strong> so kazot. Siy<strong>an</strong>s ek relizion,<br />

koutim ek nouvote, respe ek liberte ti d<strong>an</strong> difer<strong>an</strong> pob<strong>an</strong><br />

d<strong>an</strong> mem lakwizinn e pou mwa pa ti ena okenn problem<br />

parski d<strong>an</strong> sa dezord la ti ena enn lord e mo ti bien d<strong>an</strong><br />

mo koki parski mo pa ti poz tro kestion. Enn zour d<strong>an</strong> mo<br />

ti lasam etidi<strong>an</strong> d<strong>an</strong> freser Lerop, apre ki mo ti finn lir<br />

enn liv, ala mo deside pou met lord d<strong>an</strong> godam mo lespri,<br />

gard zis seki lozik e fou kontradiksion deor. Seki pa kapav<br />

prouve pa ekziste. Entwision mont lor pie. Mo ti vinn enn<br />

lot dimoun. Klarte mo p<strong>an</strong>se ti enpresion<strong>an</strong> me febles mo<br />

s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ti dramatik. Ala ki m<strong>an</strong>ier, souv<strong>an</strong>-souv<strong>an</strong>, lor<br />

larout lavi nou koste ar lide ki boulvers tou, parfwa pou<br />

toult<strong>an</strong>, parfwa pou enn bout let<strong>an</strong>.<br />

Me mo bien kwar ki se lakrwaze lokazion ek evennm<strong>an</strong> ki<br />

325


finn plis fors mwa s<strong>an</strong>z bataz ek mouyaz. Enn zafer ki<br />

arive lor ki nou pa ena okenn pouvwar, enn dimoun ki<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> nou lavi s<strong>an</strong> ki nou ti at<strong>an</strong>n, sa ki souv<strong>an</strong> vir-vir<br />

tou ambalao ek retras nou parkour.<br />

D<strong>an</strong> mem lari ki nou d<strong>an</strong> Katborn ti ena enn garson mo<br />

laz ki ti apel Eugene me normal d<strong>an</strong> nou l<strong>an</strong>g so nom ti<br />

vinn Ezenn. Li ti enn zoli garson, vadire akter, e amizir li<br />

gr<strong>an</strong>di li ti vinn enn zoli ti boug ki laplipar b<strong>an</strong>n tifi nou<br />

laz ti apresie. Sorti ar enn tifi zame ti enn problem pou<br />

Ezenn. Zot ti pe grene lor li. Mo bizen rekonet ki mo ti<br />

zalou so sarm e so sikse ar zoli tifi. D<strong>an</strong> so prez<strong>an</strong>s mo ti<br />

s<strong>an</strong>ti mwa kouma enn gon.<br />

Enpe pli ba d<strong>an</strong> mem sime, Patricia ti vinn res kot so<br />

gr<strong>an</strong>mer parski li ti pli pratik pou li res Katborn e al Loret<br />

Katborn akoz li ti pe perdi tro boukou let<strong>an</strong> vwayaze pou<br />

al lekol e lekzame HSC ti pe aprose. So par<strong>an</strong> ti viv d<strong>an</strong><br />

<strong>lakaz</strong> lapropriyete P<strong>an</strong>plemous kot so papa ti travay<br />

souder. Patricia ti enn tifi timid, plat kouma pl<strong>an</strong>s kes,<br />

plen bouton zenes lor so figir. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> Ezenn so<br />

lespri ti plen ar klise ek kom<strong>an</strong>ter dezagreab: golet tir<br />

t<strong>an</strong>t, figir ponpon larozwar, pl<strong>an</strong>s kes, f<strong>an</strong>toma, bilenbi<br />

long … Amizir let<strong>an</strong> pase so latitid ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ze.<br />

B<strong>an</strong>n pinep, b<strong>an</strong>n bote stil Holly-Bollywood, b<strong>an</strong>n Mis<br />

Katborn ti pe perdi kara. Ezenn ti vinn tris. So koze 'si ti<br />

s<strong>an</strong>ze: lizie pa trouv vre bote; bote lekor li t<strong>an</strong>porer; zoli<br />

lekor pa nouri nam …<br />

Plizier b<strong>an</strong><strong>an</strong>e pli tar, enn t<strong>an</strong>to (zour ki mo premie lartik<br />

ti paret d<strong>an</strong> enn lagazet gramaten) kikenn ti pez sonet<br />

laport div<strong>an</strong>. Ler mo al ouver, kis<strong>an</strong>nla ti pe dibout div<strong>an</strong><br />

mwa. Ezenn. Li ti touzour zoli garson, li ti grosi enpe e ar<br />

li ti ena enn zoli tifi <strong>an</strong>viron trwa z<strong>an</strong>. Ti ena d<strong>an</strong> lizie tifi<br />

la enn zafer ki ti fer mwa rapel kiksoz ki mo ti finn deza<br />

326


trouve. Ki sa ti ete? Kot mo ti trouv sa? Ti difisil pou mo<br />

dir.<br />

- Ezenn! R<strong>an</strong>tre matlo. … Kis<strong>an</strong>nla sa zoli mamzel la?<br />

- Bea, donn sa tonton la enn ti dou.<br />

- Mo ti apr<strong>an</strong>n ki to ti revinn d<strong>an</strong> pei me mo ti enpe ezite<br />

pou vinn zwenn twa. Me gramaten, ler mo'nn lir to lartik<br />

d<strong>an</strong> lagazet mo ti dir Pat …<br />

- Pat?<br />

- Patricia.<br />

Malgre mwa, mo ti f<strong>an</strong>n enn gro f<strong>an</strong>e.<br />

- Pl<strong>an</strong>s kkeeeee!<br />

Ezenn ti riye.<br />

- Sori Ezenn!<br />

- Peyna pou sori. To pa ti okour<strong>an</strong>. … Patricia finn dir<br />

mwa vinn felisit twa e si to gagn enn ti let<strong>an</strong> vinn m<strong>an</strong>z<br />

enn ti m<strong>an</strong>ze kot nou.<br />

Enn sel kou plis ki di-z<strong>an</strong> separasion ti fonn, efase par<br />

souvenir <strong>an</strong>sien ek emerveym<strong>an</strong> prez<strong>an</strong>. Ti Bea ti ena<br />

d<strong>an</strong> so lizie enn etensel ki mo ti trouve enn fwa d<strong>an</strong> lizie<br />

Patricia zour nou ti fini dernie papie lekzame HSC. Ezenn<br />

ti vinn zwenn mwa ek de kamwad pou nou al kas enn ti<br />

poz d<strong>an</strong> enn ti snak-bar pou selebre koum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong><br />

vak<strong>an</strong>s. Sa snak-bar la ti repite pou so pate e <strong>an</strong>kasiet so<br />

propriyeter ti servi labier bien glase so b<strong>an</strong>n kliy<strong>an</strong> fidel.<br />

Nou ti asenk otour enn latab d<strong>an</strong> fon snak-bar la. Ti ena<br />

Ezenn ek so nouvo ti pies, enn bote tifi, enn metis Afro-<br />

Sinnwa, enn poupet. Ti ena de kamwad ki kouma mwa ti<br />

fek fini lekzame.<br />

Enn kou enn zafer etr<strong>an</strong>z ti arive, kouma enn prez<strong>an</strong>s ki<br />

boulvers tou. Patricia ti r<strong>an</strong>tre, aste enn pate e ler li ti pe<br />

sorti li ti zis ral<strong>an</strong>ti so pa, get d<strong>an</strong> nou direksion, fer enn<br />

ti sourir. Enpe normal mo ti p<strong>an</strong>se. Nou - Ezenn, li ek<br />

327


mwa - nou ti z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> mem sime. D<strong>an</strong> enn fraksion segonn<br />

boukou kiksoz ti arive. So regar etensel ti pas lor mwa<br />

pou al poz lor regar Ezenn. Ti ena enn frison d<strong>an</strong> ler.<br />

Lame Ezenn ki ti lor zepol Linda e so ledwa ki ti pe kares<br />

seve so nouvo konket ti perdi souples enn sel kou.<br />

Patricia ti fini sorti. Lame Ezenn dousma ti kit zepol Linda<br />

pou al trap ver labier. Me li pa ti tous enn gout.<br />

- Patricia p<strong>an</strong>se ki ti ariv ler pou koz fr<strong>an</strong> lor seki pe pase<br />

d<strong>an</strong> pei. Tro boukou koze ipokrit ek larm krokodil. D<strong>an</strong> to<br />

lartik to finn met ledwa lor problem la. To kominote pou<br />

ara ar twa. Zot pou dir to enn tret.<br />

- Viktim yer finn vinn dominer zordi. Premie Minis kwar ki<br />

li ek so kars ena drwa divinn kouma b<strong>an</strong>n lerwa mwayenaz.<br />

- David, to mem kars ar li. Kifer to pa m<strong>an</strong>z ar li? Pei<br />

bizen enn nouvo lidersip; lidersip ouver, toler<strong>an</strong> e zenere.<br />

- Tomem to fek montre kifer mo pa pou kapav. Pou twa<br />

mo apel David. D<strong>an</strong> mo latet mo nepli Das. Iswar finn res<br />

Iswar. Plis enport<strong>an</strong>: li finn vinn Sir Iswar. Li konn koz<br />

l<strong>an</strong>gaz ki dimoun <strong>an</strong>vi t<strong>an</strong>de e zot reprez<strong>an</strong>t mazorite.<br />

Kim<strong>an</strong>ier pou fer dimoun konpr<strong>an</strong> ki Sir Iswar pe amenn<br />

zot ver presipis. Latet bese troupo pe fonse. Dramatik!<br />

Mo pa ti kone ki Ezenn ti enterese ar politik. E Patricia<br />

d<strong>an</strong> tousa? Apre so HSC li ti al Treyning pou vinn profeser<br />

lekol primer e de-z<strong>an</strong> pli tar li ti dim<strong>an</strong>de pou avoy li d<strong>an</strong><br />

l<strong>an</strong>drwa plis defavorize kot bien souv<strong>an</strong> minister avoy<br />

profeser kom pinision, kot souv<strong>an</strong> profeser regret zot sor.<br />

B<strong>an</strong>n dimoun d<strong>an</strong> lokalite ti apel lekol la 'Tarz<strong>an</strong>n'. D<strong>an</strong><br />

Tarz<strong>an</strong>n okenn profeser pa ti res lont<strong>an</strong>. Toulezour ti ena<br />

enn ta sertifika medikal lor biro metdekol. B<strong>an</strong>n klas ti<br />

toult<strong>an</strong> lamwatie vid; staf-roum ti toult<strong>an</strong> lamwatie plen<br />

e souv<strong>an</strong> ti pe mel<strong>an</strong>z b<strong>an</strong>n klas. Pa ti mem gete si b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la mem nivo pou kapav swiv. Tou m<strong>an</strong>ier lekol la<br />

328


pa ti enn plas kot b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti vinn apr<strong>an</strong>n me enn<br />

gardri mal<strong>an</strong>g kot ti pe <strong>an</strong>tas enn ta z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, sakenn ar so<br />

problem e profeser ti bizen zis <strong>an</strong>pes zot fer tapaz, <strong>an</strong>pes<br />

zot der<strong>an</strong>z metdekol ki dapre rimer ti ena boukou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>,<br />

fri so vakabondaz-zenere, d<strong>an</strong> sa lekol la. Li 'si nou t<strong>an</strong>n<br />

dir ti dim<strong>an</strong>n pou travay d<strong>an</strong> Tarz<strong>an</strong>n. Pa dir ou, minister<br />

ti kapav donn li enn meday pou so devosion; li ti dispoze<br />

fer sakrifis pou lav<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ledikasion. Tou profeser ti<br />

regilierm<strong>an</strong> dim<strong>an</strong>n tr<strong>an</strong>sfer me metdekol ti refiz tr<strong>an</strong>sfer<br />

mem apre douz-<strong>an</strong>. Li ti konn okip b<strong>an</strong>n madam d<strong>an</strong><br />

lokalite. Kouma enn bon Tarz<strong>an</strong>n, sak fwa enn J<strong>an</strong>e ti<br />

<strong>an</strong>detres li ti al r<strong>an</strong>n li vizit.<br />

Toulezour sak klas ti enn kazot kot ti fons tr<strong>an</strong>t z<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

difer<strong>an</strong> laz, difer<strong>an</strong> nivo, laplipar pa kone ki ete izienn<br />

elem<strong>an</strong>ter, mazorite sorti d<strong>an</strong> fami kot problem tap pil.<br />

Enn zour lapli kot zis enn tier zelev ek profeser ti prez<strong>an</strong><br />

ti remel<strong>an</strong>z b<strong>an</strong>n klas. D<strong>an</strong> klas Patricia ti ena tr<strong>an</strong>t<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, tifi ek garson mel<strong>an</strong>ze, <strong>an</strong>t set <strong>an</strong> ek douz <strong>an</strong>. Ti<br />

pe fer so; lapli ti pe r<strong>an</strong>tre par lafnet vit kase; mous ti pe<br />

<strong>an</strong>vole partou; ti ena enn loder latrinn d<strong>an</strong> klas. Patricia<br />

ti remark enn tifi diform d<strong>an</strong> fon so klas, tousel, tris e<br />

koumadir li pa konpr<strong>an</strong> ki li ti pe fer la kot li ti ete.<br />

Patricia ti dim<strong>an</strong>n li kouma li ti apele. Li pa ti reponn.<br />

- To malad?<br />

Okenn repons. D<strong>an</strong> klas ti ena mirmir z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ek<br />

rik<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>. Enn lavwa ti mont lor tou tapaz.<br />

- Li grov<strong>an</strong>t mis!<br />

Riye for. Rik<strong>an</strong>nm<strong>an</strong>. Regar fix d<strong>an</strong> vid enn tifi douz-<strong>an</strong> ki<br />

klerm<strong>an</strong> pa ti pe konpr<strong>an</strong> ki pe ariv li. So papa ti pou<br />

vinn papa e <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> gr<strong>an</strong>per tibaba la.<br />

329


Patricia ti d<strong>an</strong> sok me pou lezot sa ti enn ti ensid<strong>an</strong> ki<br />

dimoun ti pou bliye bien vit.<br />

- Patricia p<strong>an</strong>se ki so desten ti amenn li lekol Tarz<strong>an</strong>n<br />

parski li ti ena enn travay pou fer. Mo finn swiv so lake<br />

detrwa fwa e aster mo gagn lenpresion ki mo desten finn<br />

may ar so desten. Nou pe sey fer kiksoz <strong>an</strong>sam - travay<br />

sosial - me plis nou av<strong>an</strong>se, plis nou realize ki travay<br />

sosial tousel pa ase. Bizen amar li ar enn konba pli gr<strong>an</strong>,<br />

pli global, enn konba …<br />

- Politik?<br />

- Wi!<br />

- Patricia, lont<strong>an</strong> mo pa'nn m<strong>an</strong>z rougay bomli sek. Ala<br />

bon la!<br />

- Problem ar bomli sek se ki so loder f<strong>an</strong>e partou. Ezenn<br />

enn bon kwizinie.<br />

D<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> Patricia ek Ezenn nou ti gagn enn bon mom<strong>an</strong><br />

<strong>an</strong>sam. Ti ena enn lot envite, enn mizisien-s<strong>an</strong>ter ki ti pe<br />

ed koup Patricia-Ezenn d<strong>an</strong> zot travay sosial. Ledikasion,<br />

lamizik, poezi ti pe trap lame <strong>an</strong>sam e Ezenn ti pr<strong>an</strong> sarz<br />

okip <strong>lakaz</strong>. Kouma li ti dir, li li ti m<strong>an</strong>ejer <strong>lakaz</strong> parski<br />

Patricia ti bizi <strong>an</strong>deor <strong>lakaz</strong>. Ezenn, gal<strong>an</strong> polipot, gr<strong>an</strong><br />

kornar, kas<strong>an</strong>ova Katborn ti vinn seki enn kopinn<br />

liniversite, enn feminis bien av<strong>an</strong>gard, ti apel 'nouvo<br />

zom'.<br />

Gilbert, mizisien-s<strong>an</strong>ter la, ti enn dimoun dou. Beatris ti<br />

ador li. Nou ti pima la ti refiz al dormi malgre ti tar. Ti<br />

bizen ki Tonton Gilbert s<strong>an</strong>t so s<strong>an</strong>te prefere pou ki ti<br />

mamzel aksepte ki somey ferm so lizie. Senk minit pli tar<br />

Gilbert ti retourne.<br />

- Mision akonpli. Ala li negosie la! Ezenn, li'nn fer mwa<br />

promet ki pou amenn li lamer dime. Si to pa lib mo va<br />

330


amenn li par bis.<br />

- Anou al kas enn poz <strong>an</strong>sam Flik<strong>an</strong>flak dime t<strong>an</strong>to. Nou<br />

al d<strong>an</strong> mo loto.<br />

Zot tou ti aksepte mo lide e lel<strong>an</strong>dime k<strong>an</strong> soley ti pre<br />

pou kouse nou ti ariv lor laplaz. S<strong>an</strong> perdi let<strong>an</strong> Ezenn,<br />

Patricia ek Beatrice ti al d<strong>an</strong> dilo p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> ki Gilbert ek<br />

mwa, ledo kont enn pie filao, ti pe blag-blage.<br />

Konversasion ti fasil ar li. Ti ena boukou dimoun lor laplaz<br />

ek d<strong>an</strong> dilo salerla.<br />

- Kifer to pa fer lamizik vinn to profesion?<br />

- Difisil! Pou bizen al s<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lotel detrwa fwa par<br />

semenn. … Apre bizen s<strong>an</strong>t s<strong>an</strong>te ki fer touris plezir;<br />

s<strong>an</strong>te ki met d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s, fer dimoun nacho, to kone. …<br />

Pa s<strong>an</strong>te ki mo <strong>an</strong>vi fer dimoun ekoute, ki dir seki mo<br />

<strong>an</strong>vi dir. Prefer s<strong>an</strong>t pou Bea, b<strong>an</strong>n 'Tarz<strong>an</strong>n' ek Raja.<br />

- Raja?<br />

- Mo garson. Li viv ar so mama. Enn long zistwar.<br />

Difil esevo la extra maye, demaye ek remaye. Pli<br />

konplike ki Big Beng. Gilbert ti foul amoure ar enn tifi<br />

Endou, mem kars ar mwa. Enn tifi gr<strong>an</strong> fami! Zot ti movi<br />

ar tradision, ti aksepte enn ti maryaz d<strong>an</strong> biro leta sivil e<br />

zot ti koum<strong>an</strong>s zot lavi <strong>an</strong>sam. Toulede ti travay e zot<br />

reveni ti sifiz<strong>an</strong> pou zot lavi senp. Me Kamla ti abitie ar<br />

lavi lix e bien vit ler pasion ti koum<strong>an</strong>s ize parski dep<strong>an</strong>s<br />

ar Raja ti souv<strong>an</strong> pe defons bidze, repros ek regre ti<br />

koum<strong>an</strong>s asiz <strong>an</strong>t mari ek fam. Kouzen Kamla ki ti gard<br />

bon relasion ar so kouzinn, ti pe vinn get zot souv<strong>an</strong>souv<strong>an</strong><br />

e so zenerozite ti pe nouri lapeti Kamla. Enn zour,<br />

Gilbert ki pa ti tro bien, ti retourn <strong>lakaz</strong> boner. Mercedes<br />

ti div<strong>an</strong> so l<strong>an</strong>tre. Li pa ti pr<strong>an</strong> kot me ler li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> so<br />

lasam li ti trouv kouzen, kouzinn touni lor lili.<br />

Gilbert ti ole enn separasion alamiab pou ki tousa pa<br />

331


tromatiz Raja. Li ti aksepte ki Kamla gagn drwa gard Raja<br />

e li zis gagn drwa al get li enn fwa par semenn. Li<br />

rekonet ki Kamla ti gard parol lor la e zame li ti sey met<br />

dibri <strong>an</strong>t Gilbert ek so garson.<br />

Parfwa maler ouver enn sime d<strong>an</strong> labirent lavi. Gilbert ti<br />

abitie grat-grat lagitar. Kouma li ti mari mosad sa lepok<br />

la, enn so kamwad ki ti per ki li fer enn depresion ti donn<br />

li enn lagitar ki ti pe dormi kot li. Enn zour k<strong>an</strong> lasagren<br />

ek douler ti pe pens so nam bien for, Gilbert ti pr<strong>an</strong><br />

lagitar la d<strong>an</strong> so lame e ti koum<strong>an</strong>s zwe s<strong>an</strong> reflesi. Pa<br />

kone kifer me vibrasion b<strong>an</strong>n son la ti ena enn lefe drol<br />

lor li, koumadir enn ti doz kloroform. Depi sa zour la, sak<br />

fwa <strong>an</strong>gst ti chombo li par lagorz, li ti trap so lagitar. Apre<br />

li ti aste enn lagitar nef ki pli bon, pli perform<strong>an</strong>; <strong>an</strong>swit li<br />

ti koum<strong>an</strong>s ekrir tex, konpoz so lamizik. Tousa ti d<strong>an</strong><br />

sekre so <strong>lakaz</strong>.<br />

Gilbert ek Ezenn ti koleg d<strong>an</strong> travay e li ti osi temwen<br />

d<strong>an</strong> so maryaz. Enn zour Ezenn ek Patricia ti vinn get li<br />

pou gagn so koudme pou org<strong>an</strong>iz enn fet z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> d<strong>an</strong><br />

lokalite lekol Tarz<strong>an</strong>n. Zot ti kone ki Gilbert ti zwe-zwe<br />

lagitar e li ti pou kapav akonpagn b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la s<strong>an</strong>te.<br />

Zot ti kone ki Gibert pa ti pou refiz ed zot. Seki zot pa ti<br />

kone se ki li ti ena boukou tal<strong>an</strong> ki li ti gard zis pou li. Lor<br />

trwaziem zour repetision li ti kler ki Gilbert ti konn diil ar<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, konn met zot alez, fer zot donn zot bes. Me ti<br />

ena plis ki sa. Dabor li ti dim<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> si zot ti pou<br />

kont<strong>an</strong> apr<strong>an</strong>n enn nouvo s<strong>an</strong>te ki okenn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> lor later<br />

pa ti finn s<strong>an</strong>te av<strong>an</strong>. Tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti dir wi. Answit li ti<br />

montre zot s<strong>an</strong>t refren la:<br />

Enn bouke lark<strong>an</strong>siel do mama,<br />

Enn bouke lark<strong>an</strong>siel<br />

Zis pou twa.<br />

332


Ler li ti sir ki b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la ti'nn fini konn parol refren la<br />

ek so ler, li ti dir zot vey so latet. Zot ti bizen s<strong>an</strong>te ler li<br />

ti pou donn zot signal par enn mouvm<strong>an</strong> so latet.<br />

Enn sil<strong>an</strong>s kouma d<strong>an</strong> legliz ti <strong>an</strong>vlop lasenn ki ti'nn<br />

fabrike pou lokazion. Gilbert ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>te:<br />

Kouler rouz fl<strong>an</strong>bway<strong>an</strong> pe apel b<strong>an</strong><strong>an</strong>e,<br />

Enn papiyon or<strong>an</strong>z d<strong>an</strong> lalimier dore<br />

Pe kas poz lor fler zonn kot legliz Kaylason,<br />

Pe kas poz lor fler zonn kot legliz Kaylason.<br />

Zis lerla ti ena enn ti sign ar so latet e b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> jalsa:<br />

Enn bouke larkarsiel do mama,<br />

Enn bouke lark<strong>an</strong>siel;<br />

Enn bouke larkarsiel do mama,<br />

Enn bouke lark<strong>an</strong>siel.<br />

Zis pou twa,<br />

Zis pou twa.<br />

2<br />

Enn seren-dikap zonn lor pie filao ver<br />

Laba d<strong>an</strong> lesiel ble pe kont<strong>an</strong>ple lamer,<br />

Lamer ki finn marye laba ar ble fonse,<br />

Lamer ki finn marye laba ar ble fonse.<br />

Ler ti ariv ler pou refren pa zis b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti pe s<strong>an</strong>te.<br />

Z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, gr<strong>an</strong> dimoun, zelev lekol, travayer sosial volonter ti<br />

met lavwa <strong>an</strong>sam dabor timid-timid e <strong>an</strong>swit ar lel<strong>an</strong>:<br />

Enn bouke larkarsiel do mama,<br />

Enn bouke lark<strong>an</strong>siel;<br />

Enn bouke larkarsiel do mama,<br />

333


Enn bouke lark<strong>an</strong>siel.<br />

Zis pou twa,<br />

Zis pou twa.<br />

3<br />

Soley finn al dormi d<strong>an</strong> dilo endigo,<br />

Lesiel finn vinn violet, li finn s<strong>an</strong>z so palto,<br />

B<strong>an</strong>n zetwal pe briye, tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> al dodo,<br />

B<strong>an</strong>n zetwal pe briye, tou z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> al dodo.<br />

Apre trwaziem kouple tou dimoun ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> jalsa plenplen:<br />

Enn bouke larkarsiel do mama,<br />

Enn bouke lark<strong>an</strong>siel;<br />

Enn bouke larkarsiel do mama,<br />

Enn bouke lark<strong>an</strong>siel.<br />

Zis pou twa,<br />

Zis pou twa.<br />

Si ti les zot, b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> la ti pou kontinie mem s<strong>an</strong><br />

arete. Refren la kouma mazik ti kol zot <strong>an</strong>sam d<strong>an</strong> enn<br />

lagam. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn tibout let<strong>an</strong> lamizik ti soud z<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

BonDie d<strong>an</strong> enn lel<strong>an</strong> komen ki ti fer bliye fristrasion<br />

toulezour. Mem ler s<strong>an</strong>te la ti fini li ti kit enn gou rev ek<br />

boner.<br />

D<strong>an</strong> sime ti pe t<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> pe s<strong>an</strong>t zot s<strong>an</strong>te for-for, zis<br />

pou zot. Kikenn ti pr<strong>an</strong> zot kont, ti donn zot enn kado kot<br />

parol ek lamizik ti <strong>an</strong>kad<strong>an</strong>s.<br />

Zour fet ti ena mem sawal. Levek ki ti prez<strong>an</strong> ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

lagam. Tou dimoun ti diboute, tap lame d<strong>an</strong>se. Lazeng<br />

Tarz<strong>an</strong>n ti prodir lamizik ki lesiel ti pe ekoute ar<br />

larmdezwa …<br />

334


Soley lor lorizon ti kouma enn gro boul dife or<strong>an</strong>z; lamer<br />

ti vinn gri-ble e niaz ti vinn rouz, mov ek or. Soley ti pe al<br />

dodo d<strong>an</strong> dilo endigo.<br />

Silwet enn zom, enn fam ek enn tifi ti taye d<strong>an</strong> enn fon<br />

kouler Big Beng. Zot ti pe mars ver nou. Beatrice ti<br />

galoupe, plonz d<strong>an</strong> lebra Gilbert. Sa zour la lor laplaz<br />

Flik<strong>an</strong>flak ti ena boukou bote ek boukou lamour.<br />

Lor vites Ezenn ti alim lal<strong>an</strong>p gaz; Patricia ti prepar<br />

s<strong>an</strong>nwich e Gilbert ti servi labier. E nou ti blage, blage,<br />

blage. Ler Patricia ti dim<strong>an</strong>n mwa vinn donn zot enn<br />

koume pou amenn enpe dinite d<strong>an</strong> Site ek Lekol Tarz<strong>an</strong>n,<br />

mo pa kone kifer, mo ti dir wi. Sa zour la mo pa ti mem<br />

realize d<strong>an</strong> ki kales mo ti pe r<strong>an</strong>tre. Kales kase? Pa kone!<br />

Tou seki mo ti s<strong>an</strong>ti se ki ar Patricia, Ezenn, Beatrice ek<br />

Gilbert mo pa ti pou tris ek tousel. Enn lartik d<strong>an</strong> lagazet,<br />

enn regar, enn repa, enn s<strong>an</strong>te, detrwa dimoun ki ti kone<br />

kot zot ti pe ale ti tras enn parkour d<strong>an</strong> labirent mo lavi.<br />

Ler nou ti pe retourn <strong>lakaz</strong>, Gilbert ki ti pe asiz div<strong>an</strong><br />

akote mwa ti pe fredonn enn ti s<strong>an</strong>te; deryer, Beatrice ti<br />

pe dormi d<strong>an</strong> lebra so papa e latet Patricia ti poze lor<br />

zepol so mari. Mo ti kone lerla ki enn nouvo sapit, kikfwa<br />

enn nouvo liv, ti pe koum<strong>an</strong>se d<strong>an</strong> mo lavi. Lesper<strong>an</strong>s,<br />

Tornado, Koulall, Simon, Kesso, Nas tou ti pe pr<strong>an</strong> zot<br />

plas d<strong>an</strong> bakgrawn pou ki mo gagn lespas neseser pou<br />

zwe foul-foul mo nouvo rol.<br />

Sapit 5<br />

Site Tarz<strong>an</strong>n<br />

D<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s dimoun ti apel mwa Das e d<strong>an</strong> Katborn<br />

335


mo nom ti vinn David. Me mo vre nom ti Davidas. Kot sa<br />

nom la ti sorti mo pa kone. Mo pli sir ki mo mama ti<br />

env<strong>an</strong>t li.<br />

Apre letid liniversite lot kote dilo, mo ti revinn kot mo<br />

par<strong>an</strong> d<strong>an</strong> mo lasam ki mo mama ti gard entak. Plas pa ti<br />

m<strong>an</strong>ke. Urmila ti desid pou al viv enn kote avek so<br />

boyfrenn. Li ti kwar d<strong>an</strong> linion lib; Dinesh ti pe etidie<br />

lamedsinn d<strong>an</strong> Lenn. D<strong>an</strong> <strong>lakaz</strong> Katborn nou ti a kat: mo<br />

papa, mo mama, Babou - so nom ti res Babou (baba)<br />

malgre ki li ti ena preske ven-t<strong>an</strong> - ek momem.<br />

Mo papa ti enn milit<strong>an</strong> Arya Samaj ki ti enn mouvm<strong>an</strong><br />

progresis d<strong>an</strong> Endouism. Avek boukou sikse zot ti reysi<br />

adapte zot relizion ar lavi modern. Pou li s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> ti<br />

neseser me fale konn kontrol s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> pou evit derapaz.<br />

K<strong>an</strong> Urmila ti desid pou viv so lavi d<strong>an</strong> so prop fason, mo<br />

papa ek mama ti bien boulverse me zot ti prefer fer ot<strong>an</strong><br />

konsesion ki neseser pou ki zot pa perdi zot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>.<br />

Finalm<strong>an</strong> zot ti ena rezon parski souv<strong>an</strong> Urmila ek so<br />

partner ti pe vinn <strong>lakaz</strong> e sak fwa nou ti pe gagn enn bon<br />

mom<strong>an</strong> <strong>an</strong>sam. Vinay ti enn artis-pent ki ti pe gagn so<br />

lavi bien. Plis enport<strong>an</strong> ki tou, Urmila ek Vinay ti lie par<br />

enn lamour profon. Depi ennt<strong>an</strong> souv<strong>an</strong> zot ti pe koz zot<br />

pl<strong>an</strong> pou gagn enn ti baba.<br />

Dinesh pa ti kont<strong>an</strong> ekrir e k<strong>an</strong> so let rar ti arive, mo<br />

papa ti sir ki li ti bizen enpe plis pitay. Babou - so vre<br />

nom ti Balakrishna - pa ti kone ki li ti <strong>an</strong>vi devini. Li ti<br />

enn zoli boug, fierte mo mama, ki ti dep<strong>an</strong>s tou so<br />

lenerzi ek let<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so b<strong>an</strong>n av<strong>an</strong>tir fouka. Si malgre tou<br />

Ezenn ti enn gr<strong>an</strong> rom<strong>an</strong>tik, Babou ti sinik. D<strong>an</strong> so<br />

desten mo pa kwar ti ena enn Patricia pou donn direksion<br />

so lekzist<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> labirent lavi. Dayer pou li lavi pa ti enn<br />

labirent me enn lalign drwat. Mem k<strong>an</strong> ti ena lakrwaze li<br />

ti pe fons drwat s<strong>an</strong> arete. Li ti pe viv s<strong>an</strong> mil aler. Mo pa<br />

336


kone kifer mo ti trouv trazedi d<strong>an</strong> so lizie. Mo ti mari<br />

kont<strong>an</strong> mo ti frer. Enposib pa kont<strong>an</strong> li. Li ti mo kontrer.<br />

Depi sa dine kot Patricia ek Ezenn nou ti pe zwenn ase<br />

souv<strong>an</strong>. Enn fwa par semenn mo ti pe al donn enn<br />

koudme d<strong>an</strong> <strong>proz</strong>e Site Tarz<strong>an</strong>n. Mo bizen rekonet ki mo<br />

pa ti tro kone ki ti bizen fer e mo zis ti pe fer seki,<br />

Patricia sirtou, ti pe dir mwa fer.<br />

Dimoun d<strong>an</strong> Site Tarz<strong>an</strong>n ti bien mizer. Sa ti kler. Povrete<br />

ti partou. D<strong>an</strong> degenn b<strong>an</strong>n <strong>lakaz</strong>; d<strong>an</strong> salte lor figir<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>; d<strong>an</strong> lapousier ki <strong>an</strong>vole toult<strong>an</strong> e poz partou; d<strong>an</strong><br />

figir b<strong>an</strong>n vie ki trenn-trenn zot lipie lor s<strong>an</strong>tie defonse;<br />

d<strong>an</strong> lekor larg-large b<strong>an</strong>n fam kraze par labitid; d<strong>an</strong> loder<br />

pouritir partou kote. Povrete ti vizib. S<strong>an</strong> zefor ou ti trouv<br />

li, s<strong>an</strong>ti li e t<strong>an</strong>n li. Me amizir mo kones<strong>an</strong>s ti pe av<strong>an</strong>se<br />

mo ti pe dekouver povrete mwen vizib ek povrete envizib<br />

ou plito mama povrete.<br />

Souv<strong>an</strong> mo ti t<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n lider politik ek relizie dir ki bizen<br />

derasinn povrete. Mo ti p<strong>an</strong>se ki ar <strong>proz</strong>e Site Tarz<strong>an</strong>n ti<br />

kapav koum<strong>an</strong>s defris teren la, tir siko, tras rigol. Me<br />

bien vit mo ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ti ki olie av<strong>an</strong>se, mo ti pe<br />

tourn <strong>an</strong>ron. Mo ti diskit sa ar Patricia. Dapre li, mo<br />

formasion iniversiter ti pe <strong>an</strong>brouy mo lespri. Mo ti pe<br />

sey tro konpr<strong>an</strong>. Bizen m<strong>an</strong>z ar problem la enn par enn,<br />

amizir li vini! Pa ti ena solision mirak; pa ti ena reset; sak<br />

zour ki ti leve amenn so ti solision pou sak problem. Ti<br />

bizen boukou pasi<strong>an</strong>s. Ti bizen montre z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> lir, ekrir,<br />

konte. Ledikasion, ledikasion ek <strong>an</strong>kor ledikasion. Samem<br />

solision. Pou touy povrete ti bizen arm sak dimoun ar<br />

ledikasion.<br />

Ti difisil pou diskit ar Patricia k<strong>an</strong> li ti sir ki li ti ena rezon.<br />

Tou m<strong>an</strong>ier, so mouvm<strong>an</strong> sosial ti pe vinn popiler e li ti pe<br />

gagn soutien Legliz e osi Minister Ledikasion. Olie perdi<br />

337


let<strong>an</strong> reflesi ek diskite, li ti plis meyer ki mo fer mo latas<br />

kouma bizen.<br />

Me malgre tou zefor, lenpresion ki d<strong>an</strong> fon sak evennm<strong>an</strong><br />

ti ena enn laport sekre ki ti kapav fer nou louk d<strong>an</strong> enn<br />

l<strong>an</strong>grenaz pli gr<strong>an</strong>, pli konplex, pa ti'le kit mwa. Enn<br />

t<strong>an</strong>to Patricia, Ezenn ek Gilbert ti vinn <strong>lakaz</strong>. Zot ti paret<br />

bien trakase. Patricia ti dekouver enn rezo prostitision tifi<br />

douz-kenz <strong>an</strong>. Li ti koum<strong>an</strong>s poz kestion. Kis<strong>an</strong>nla deryer<br />

sa? Eski b<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> kone? B<strong>an</strong>n par<strong>an</strong> ti okour<strong>an</strong>; b<strong>an</strong>n<br />

lider d<strong>an</strong> lokalite ti enplike. Ena mem m<strong>an</strong>m d<strong>an</strong> komite<br />

kordinasion Proze Site Tarz<strong>an</strong>n ki ti d<strong>an</strong> pake. Patricia ti<br />

osi soupsone ki trafik ladrog ti ena lien ar rezo la. Sa<br />

zour la li ti gagn per. Enn dimoun ki ti montre senpati pou<br />

so travay d<strong>an</strong> Site ek Lekol Tarz<strong>an</strong>n ti apros li.<br />

- Madam Patricia, fer at<strong>an</strong>sion! Pa poz tro kestion. Zis fer<br />

ou travay tr<strong>an</strong>kil. Pa rod konn plis.<br />

Li pa ti ler pou revinn <strong>an</strong>aryer. Ti bizen kone ki ti bizen<br />

fer. Eleksion ti pe aprose. Kikfwa ti kapav servi b<strong>an</strong>n<br />

kontak pou met enpe lord, gagn soutien b<strong>an</strong>n parti<br />

politik, sirtou serten lider ki ti deza pr<strong>an</strong> pozision d<strong>an</strong><br />

deba lor lagazet. Sirtou Pravinn Bramsing ek so alie<br />

elektoral, Fr<strong>an</strong>cois Tirliplen. Nou ti tom dakor ki ziska<br />

eleksion fini nou ti pou mars lor labrez e ti bizen evit<br />

problem.<br />

Ler mo ti get zot ale mo ti gagn s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ki <strong>an</strong>kor enn<br />

fwa nou ti pe refiz get realite <strong>an</strong>fas. D<strong>an</strong> fon basen, <strong>an</strong>ba<br />

ros ti ena boukou pouritir. Eski nou ti pe tap kout kouto<br />

d<strong>an</strong> dilo? Kikfwa Patricia ti ena rezon. Les nou okip<br />

problem amizir zot ti pe vini.<br />

Amizir eleksion ti pe aprose moud d<strong>an</strong> Site Tarz<strong>an</strong>n ti pe<br />

s<strong>an</strong>ze. Dimoun ti koum<strong>an</strong>s ena plis lamone pou dep<strong>an</strong>se.<br />

Lizour kouma aswar kat-kat ek gro-gro loto r<strong>an</strong>pli ar gro<br />

338


lebra ti pe sirkil d<strong>an</strong> site; b<strong>an</strong>n klib ti pe resevwar<br />

lekipm<strong>an</strong> lwazir ek sportif; sime ti pe asfalte; lekleraz<br />

sime ti revini. Lopinion ti pli <strong>an</strong>faver t<strong>an</strong>dem Br<strong>an</strong>sing-<br />

Tirliplen, mouvm<strong>an</strong> lopozision ki ti favori d<strong>an</strong> lekours pou<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> Lotel Gouvernm<strong>an</strong>. Gro lamone ti pe f<strong>an</strong>e d<strong>an</strong><br />

Site Tarz<strong>an</strong>n e lamone la ti ena loder ladrog, prostitision<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, krim lor krim. Mafia ladrog-prostitision ti pe fer<br />

tou pou devir gouvernm<strong>an</strong> ki pa ti gard parol ki lider<br />

lali<strong>an</strong>s opouvwar ti donn zot <strong>an</strong>retour koudme ki zot ti<br />

donn li pou dernie eleksion. D<strong>an</strong> boukou l<strong>an</strong>drwa k<strong>an</strong>dida<br />

lali<strong>an</strong>s gouvernm<strong>an</strong>tal pa ti pe kapav r<strong>an</strong>tre; ti ena az<strong>an</strong><br />

lali<strong>an</strong>s gouvernm<strong>an</strong>tal ki ti pe disparet. Ki ti rol lapolis<br />

lad<strong>an</strong>, personn pa ti bien konpr<strong>an</strong>.<br />

Enn Samdi t<strong>an</strong>to, enn semenn av<strong>an</strong> eleksion, ler nou ti<br />

ariv d<strong>an</strong> S<strong>an</strong>t Proze Tarz<strong>an</strong>n, nou ti trouv lokal vid. Be<br />

kot tou dimoun? Enn bonom ki toult<strong>an</strong> ti pe kas enn poz<br />

d<strong>an</strong> leparaz ti dir nou ki tou dimoun ti d<strong>an</strong> fet.<br />

- Kotsa?<br />

- Kot laplenn foutborl.<br />

Nou ti desid pou al r<strong>an</strong>n enn kont. Zame mo ti trouv ot<strong>an</strong><br />

dimoun, kat-kat ek loto d<strong>an</strong> Site Tarz<strong>an</strong>n. L<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s fet ti<br />

pe tap t<strong>an</strong>bour e kas leren; rom ti pe koule for-for; mem<br />

b<strong>an</strong>n zenn ti pe gagn drwa goute. Preske tou b<strong>an</strong>n<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ki ti d<strong>an</strong> <strong>proz</strong>e Lekol ek Site Tarz<strong>an</strong> ti pe d<strong>an</strong>se<br />

<strong>an</strong>ba-<strong>an</strong>ba. Enn kou lamizik ti arete e <strong>an</strong>imater spektak ti<br />

dim<strong>an</strong>n lafoul vinn div<strong>an</strong> lestrad. B<strong>an</strong>n segatie ar zot<br />

rav<strong>an</strong>n koum<strong>an</strong>s enn sawal e d<strong>an</strong> fon laplenn enn<br />

s<strong>an</strong>tenn gro lebra pavyon d<strong>an</strong> lame ti pe sarye Bramsing<br />

ek Tirliplen lor zepol. Animater ti dim<strong>an</strong>n lafoul kriye ar<br />

lagam sega:<br />

"Ala li vini, vini<br />

Ala li vini<br />

Ala nou lerwa vini<br />

339


So ti prens ar li."<br />

Lafoul ti apr<strong>an</strong>n refren la lor vites e mem zot ti pe detone<br />

ek s<strong>an</strong>t fos ar lavwa k<strong>an</strong>ar pa ti fer n<strong>an</strong>ye parski zot<br />

nouvo lerwa pa ti pe mem t<strong>an</strong>de telm<strong>an</strong> tapaz ti for.<br />

Filwar petar, kriye isterik, roulm<strong>an</strong> rav<strong>an</strong>n ek fosnot d<strong>an</strong><br />

lavaper larak ti pous <strong>proz</strong>e ledikasion d<strong>an</strong> enn kwen.<br />

Kikfwa zis pou enn t<strong>an</strong>to!<br />

Bramsing ti pr<strong>an</strong> laparol. Drol li ti koz parey kouma Sir<br />

Iswar e li ti pe dir preske mem zafer. Tirliplen ti repet<br />

seki 'so bon kamarad' Bramsing ti dir. Tr<strong>an</strong>t minit pli tar<br />

de ero lepep ti revwayaz lor zepol ziska zot loto e gr<strong>an</strong><br />

kortez gerye laviktwar ti kit Site Tarz<strong>an</strong> d<strong>an</strong> so l<strong>an</strong>bi<strong>an</strong>s<br />

rav<strong>an</strong>n, marav<strong>an</strong>n ek jalsa d<strong>an</strong> boutey.<br />

Ti ena enn gr<strong>an</strong> tristes lor figir Patricia. Mo ti envit zot<br />

vinn dine kot mwa. Mo mama lor vites ti prepar kari<br />

pwason ek farata. Mo ti ouver enn boutey diven rouz, ki<br />

Patricia ti kont<strong>an</strong> e apre dine nou ti ekout lamizik<br />

Ziskak<strong>an</strong>, 'Pei Bato Fou'. Beatrice ti pe dormi lor enn<br />

sofa. Ti ena enn gou ak d<strong>an</strong> nou labous.<br />

Sapit 6<br />

Sote-Pile, Balye Karo<br />

Pa ti ena okenn sirpriz. Lali<strong>an</strong>s gouvernm<strong>an</strong>tal ti gagn<br />

enn bate bef. Pravinn Bramsing ti vinn Premie Minis e<br />

Fr<strong>an</strong>cois Tirliplen ti vinn Vis-Premie Minis. Lor vites b<strong>an</strong>n<br />

mous ver ti saz bataz ek mouyaz.<br />

Me let<strong>an</strong>sa travay ki nou ti pe fer d<strong>an</strong> Site Tarz<strong>an</strong>n ti<br />

ramas enn bate kondire. Vadire enn siklonn ti travers lor<br />

li. Ki ti bizen fer? Efase, refer? Nou ti desid pou konvok<br />

340


<strong>an</strong>n m<strong>an</strong>m ekzekitif d<strong>an</strong> enn renion pou fer bil<strong>an</strong> e<br />

prepar pl<strong>an</strong> pou lavenir.<br />

Plizier m<strong>an</strong>m ti abs<strong>an</strong>, sitou Prezid<strong>an</strong> ek Sekreter. Vis-<br />

Prezid<strong>an</strong> ki pa ti d<strong>an</strong> so leta normal ti fer enn ti<br />

deklarasion.<br />

- Aster ki nou gouvernm<strong>an</strong> opouvwar problem pou fonn.<br />

Dimoun pou d<strong>an</strong> bien. Eski li neseser kontinie ousa li<br />

preferab met tou d<strong>an</strong> lame minis? Pou ena enn minis<br />

spesial pou konbat povrete. Nou finn apiy zot. Aster zot<br />

pou apiy nou. Prezid<strong>an</strong> finn dir mwa remersie zot tou,<br />

sirtou Madam Patricia, pou zot lapenn. Li ti <strong>an</strong>vi vinn<br />

remersie zot limem me so nouvo responsabilite kouma<br />

konseye Vis-Premie Minis lor kestion povrete d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n<br />

site finn fer li gagn enn <strong>an</strong>pesm<strong>an</strong>. Duty first! Zot bizen<br />

eskiz mwa parski mo ena enn boulo enport<strong>an</strong> pou okipe.<br />

Anmemt<strong>an</strong> enn gro loto aret d<strong>an</strong> lakour lekol, detrwa<br />

gayar sorti vinn d<strong>an</strong> direksion plas kot ti pe fer renion.<br />

Klerm<strong>an</strong> zot ti <strong>an</strong>kor pe fet laviktwar. Vis-Prezid<strong>an</strong> ti al<br />

zwenn zot.<br />

Dousma, b<strong>an</strong>n lezot ki ti la ti glise, sorti sof Gabriella,<br />

enn vev kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> apepre.<br />

- Pa pr<strong>an</strong> kont Patricia. Zot pou revini. To kone, isi nou<br />

kouma papiyon. Kouma nou gagn s<strong>an</strong>s, nou larg nou<br />

lezel, fer nou f<strong>an</strong>or, al rod zwis<strong>an</strong>s e fini d<strong>an</strong> tengn.<br />

Bondie pa finn donn nou lespri fourmi. Nou pa konn<br />

ramase pou let<strong>an</strong> dir.<br />

Patricia ti d<strong>an</strong> tourdism<strong>an</strong>.<br />

- Depi plis ki wit-<strong>an</strong>, nou pa pe sey s<strong>an</strong>z zot, fer zot<br />

dekouver kot k<strong>an</strong>bar zot problem ete? Komie finn pas<br />

341


d<strong>an</strong> nou lekol, so gr<strong>an</strong> kouma so piti?<br />

- T<strong>an</strong>k ki lot gouvernm<strong>an</strong> ti pe dirize zot ti met enn ti<br />

lespwar d<strong>an</strong> Proze. Me aster zot dir gouvernm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> zot<br />

lame. Pou gagn pwason kado; pa bizen apr<strong>an</strong>n lapes!<br />

- Be ki bizen fer?<br />

- Les zot rekogne!<br />

Finalm<strong>an</strong> ti res zis nou kat: Patricia, Ezenn ki ti pe trap<br />

lame so fam, Gilbert ki ti pe pik enn ler tris ( mo kwar<br />

'Lasours' ) lor difil lagitar ek mwa.<br />

Depi enpe let<strong>an</strong> mo ti s<strong>an</strong>ti sa ti pou arive. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n liv<br />

ki mo ti lir ek etidie mo pa ti trouv okenn lekz<strong>an</strong>p kot<br />

ledikasion s<strong>an</strong>z sosiete. Ti bizen dabor enn lafors politik<br />

ki ole veritab s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong>. Sinon ti pou tir lota pou met<br />

monnta pou pa servi enn expresion pli grosie. Par<br />

solidarite mo ti kontinie soutenir Patricia sirtou. Li ti met<br />

so leker net d<strong>an</strong> so louvraz la e mo pa ti'le bles li. Mo<br />

lentere ti pe al plis d<strong>an</strong> direksion enn letid lor s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong><br />

sosial ousa enn rom<strong>an</strong> lor mem tem. Kouma mo pa ti<br />

<strong>an</strong>kor deside mo ti kontinie donn enn ti koudme Proze.<br />

Me evennm<strong>an</strong> res<strong>an</strong> ti pe donn mwa <strong>an</strong>vi fer enn letid lor<br />

problem lidersip parmi b<strong>an</strong>n defavorize. Kikfwa koumsa<br />

mo ti pou kapav ed b<strong>an</strong>n fitir Proze devlope lor enn baz<br />

solid. Kim<strong>an</strong>ier pou dir sa mo trwa koleg? Li pa ti<br />

lemom<strong>an</strong>. Nou ti <strong>an</strong>vlope d<strong>an</strong> enn sil<strong>an</strong>s <strong>an</strong>baras<strong>an</strong>.<br />

Erezm<strong>an</strong> Patricia ti larg bayon.<br />

- Mo envit zot tou kot mwa. Ezenn pou prepar so<br />

spesialite, t<strong>an</strong>ndouri. … Mo ena enn nouvel enport<strong>an</strong> pou<br />

donn zot.<br />

342


Sapit 7<br />

Kas Kontour<br />

Nou toule-kat ti ariv kot enn lakrwaze enport<strong>an</strong>. Pa sa<br />

b<strong>an</strong>n tipti lakrwaze kot enn ti erer pa ti pou ena<br />

konsek<strong>an</strong>s grav. K<strong>an</strong> sa ler la arive, b<strong>an</strong>n lide ki ti zis<br />

travers lespri me ki nou ti bien vit fons d<strong>an</strong> fon basen<br />

nou memwar parski so ler pa ti <strong>an</strong>kor arive, enn kout sek<br />

remont lor sirfas e koum<strong>an</strong>s trouble nou vizion. Ezenn ek<br />

Patricia ti <strong>an</strong>vi enn deziem z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> me sitiasion pa ti<br />

favorab akoz zot <strong>an</strong>gazm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> <strong>proz</strong>e Site Tarz<strong>an</strong>n.<br />

Gilbert ki ti ena enn kopinn stab ti pe <strong>an</strong>vi formaliz so<br />

relasion. Sekife li ti pou bizen amelior so reveni pou<br />

kapav fond enn fwaye. Si ti bizen s<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lotel li ti<br />

dispoze fer li aster. Kikfwa sa ti pou donn li posibilite<br />

av<strong>an</strong>se d<strong>an</strong> direksion ki li li ti <strong>an</strong>vi. Bizen kas dizef pou<br />

m<strong>an</strong>z omlet.<br />

Sa sware ki nou ti pase <strong>an</strong>sam kot Patricia ek Ezenn ti<br />

enpe kouma sa swar k<strong>an</strong> vilaz Lesper<strong>an</strong>s ti apr<strong>an</strong>n ki<br />

sapit Tornado ti ferme e kot tristes ek lespwar ti pe lager<br />

pou ogm<strong>an</strong>t zot pwa lor bal<strong>an</strong>s. Nou'si nou ti pe get<br />

lavenir kler-som e nou ti kasiet nou <strong>an</strong>gwas deryer jok<br />

forse. Seki ti kler se ki nou ti konsi<strong>an</strong> ki sistem ti kraz<br />

nou s<strong>an</strong> pitie e ki pa ti kapav bes latet, fonse vadire tou<br />

normal. Gilbert ti dim<strong>an</strong>n mwa:<br />

- Davidas, twa ki to pou fer?<br />

Sa trwa la ti apel mwa Davidas sak fwa ki zot ti s<strong>an</strong>ti ki<br />

ena enn fose <strong>an</strong>t nou. Anverite ti ena enn fose. Pa enn<br />

gr<strong>an</strong> fose. Enn ti fose. Me ti'ena fose. Nou pa ti pe get<br />

problem la d<strong>an</strong> mem fason. Bonker, zenerozite ek<br />

devosion pa ti ase pou ed dimoun sorti d<strong>an</strong> pens. Nou pei<br />

343


ti vinn enn masinn ki oblize prodwir rebitaz imen parey<br />

kouma li fabrik toutsort kalite gaspiyaz pou li fonksione.<br />

Pou ki elit kontinie kas pake bizen kraz pake mazorite e<br />

marzinaliz enn bon k<strong>an</strong>tite bagas imen. D<strong>an</strong> pei aparteid<br />

ti apel sa devlopm<strong>an</strong> separe. Bizen bagas imen pou r<strong>an</strong>pli<br />

prizon ek loka. Bizen bagas imen pou fer travay<br />

degrad<strong>an</strong>, imili<strong>an</strong> ek d<strong>an</strong>zere. Lont<strong>an</strong> ti ena esklav, aster<br />

ena bagas imen ki lib ek endep<strong>an</strong>d<strong>an</strong> zis lor papie.<br />

- Nouvo kiltir, nouvo lidersip, sa ki nou bizen. Ena plen<br />

Site Tarz<strong>an</strong>n partou, d<strong>an</strong> lavil kouma lak<strong>an</strong>pagn.<br />

Mo trwa kamwad ti zis get mwa fix e d<strong>an</strong> zot lizie ti ena<br />

enn mesaz kler. Malgre tou sa let<strong>an</strong> nou ti finn m<strong>an</strong>z nou<br />

margoz <strong>an</strong>sam d<strong>an</strong> nou lespri nou pa ti lor mem pl<strong>an</strong>et.<br />

Nou ti fer enn ti bout sime <strong>an</strong>sam e la lor lakrwaze<br />

bengker nou ti pe separe. Me pa kone kifer mo ti s<strong>an</strong>ti ki<br />

enn zour pa enn zour nou ti pou rezwenn lor larout.<br />

Kim<strong>an</strong>ier? Ti difisil pou dir. Pou lemom<strong>an</strong> nou toule-kat ti<br />

bizen nouvo expery<strong>an</strong>s pou resarz nou batri e regagn nou<br />

lekilib. Mo sime ti pe kontinie zigzage.<br />

Mo ti deside pou plonz net d<strong>an</strong> mo travay profeser mem<br />

si mo ti kone ki mo ti pe ed sistem prodwir so elit, enn<br />

elit egois ek materyalis. Anmemt<strong>an</strong> mo ti pe ramas<br />

lenformasion lor problem lidersip d<strong>an</strong> sosiete soudevlope.<br />

Sa pa ti fasil parski travay d<strong>an</strong> kolez segonder ti bouf<br />

boukou let<strong>an</strong>. Ler mo ti gagn enn job lekcherer d<strong>an</strong><br />

liniversite kot mo ti ena pou <strong>an</strong>segne zis dizert<strong>an</strong> par<br />

semenn, mo nouvo traze ti trase bien kler. Mo ti pou ena<br />

boukou let<strong>an</strong> pou lir, etidie e fer resers. Boukou let<strong>an</strong> pou<br />

mo al kasiet d<strong>an</strong> enn tourdivwar? Kikfwa! K<strong>an</strong> realite pe<br />

bat ou ar dibwa koulou li pa enn krim si ou rod<br />

soulazm<strong>an</strong>. Soulazm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn ti bwat koton, d<strong>an</strong> lebra<br />

enn fam, d<strong>an</strong> enn sourr apar. Me enn zafer ti sir, mo ti<br />

344


pou etidie problem lidersip <strong>an</strong> profonder. Pa kone si sa ti<br />

pou fer mwa vinn enn lider me li ti pou permet mwa fer<br />

formasion b<strong>an</strong>n lider difer<strong>an</strong> nivo ki ti neseser pou met<br />

enn stop ar rengn Sir Iswar-Bramsing-Tirliplen.<br />

Azordi, ler mo ti pe rep<strong>an</strong>s mo sezour d<strong>an</strong> liniversite enn<br />

zafer ti frap mwa. K<strong>an</strong> mo ti get deryer lepok Lesper<strong>an</strong>s,<br />

Katborn, Site Tarz<strong>an</strong>n b<strong>an</strong>n emosion ki ti kasiet d<strong>an</strong> mo<br />

enkonsi<strong>an</strong> ti pe remont lor sirfas. Bon souvenir, souvenir<br />

amer, souvenir ki fer mwa onte mo prop gabzi. Me mo<br />

pasaz d<strong>an</strong> liniversite pa ti les okenn tras dirab d<strong>an</strong> mo<br />

lekzist<strong>an</strong>s. Vadire tou ti ekrir lor disab mouye ki lamare ti<br />

efase d<strong>an</strong> roulm<strong>an</strong> lavi ki s<strong>an</strong> pitie kraz tou lor so sime.<br />

Mazorite mo b<strong>an</strong>n koleg ti plis enterese ar marday pou<br />

gagn promosion olie travay pou kraz baraz lor sime<br />

kones<strong>an</strong>s e fer ignor<strong>an</strong>s ek prezize kile. Mo bizen rekonet<br />

ki mo ti malere. E mo ti koum<strong>an</strong>s bwar enpe tro.<br />

Sel koleg ar ki mo ti pe gagn enn ale se Malika. Li ti enn<br />

par<strong>an</strong>-tousel ki ti pe okip Robin, enn ti garson <strong>an</strong>viron diz<strong>an</strong>.<br />

So boyfrenn, papa garson la, ti mor d<strong>an</strong> enn<br />

aksid<strong>an</strong>. Preske mem mom<strong>an</strong> ki aksid<strong>an</strong> la Robin ti ne.<br />

Malika ti enn fam bien machour ki ti bon d<strong>an</strong> so lavi<br />

profesionel ek sosial. Mo ti ena boukou admirasion pou li<br />

sirtou, mo kwar, parski li ti res<strong>an</strong>ble, d<strong>an</strong> so demars ek<br />

konportm<strong>an</strong>, enn gerlfrenn ar ki mo ti amoure fou lepok<br />

mo ti etidi<strong>an</strong> liniversite. Mo ti bien joukal sa lepok la.<br />

Deborah ti tro av<strong>an</strong>se pou mwa e li ti fer mwa konpr<strong>an</strong><br />

kler-kler. Bizar! Aster mo ti pe konpr<strong>an</strong> kiksoz. K<strong>an</strong> mo ti<br />

zwenn enn fam ki ena enn tipti res<strong>an</strong>bl<strong>an</strong>s ar Deborah,<br />

mem si res<strong>an</strong>bl<strong>an</strong>s la ti extra tipti, mo ti atire. Kikfwa<br />

tousa zis parski mo pa ti aksepte ki enn fam ti kil mwa.<br />

Larog<strong>an</strong>s macho? Pa'le pr<strong>an</strong> perdi?<br />

345


Pou mo l<strong>an</strong>iverser tr<strong>an</strong>nsenk-<strong>an</strong> mo ti fer enn ti fet <strong>lakaz</strong>.<br />

Drol! Mo pa ti envit Ezenn, Patricia ek Gilbert. Pourt<strong>an</strong><br />

mo ti gard kontak ar zot. Patricia ti gagn enn ti garson e<br />

li ti apel li Dave. Kifer mo pa ti envit zot? Mo pa rapel.<br />

Zame zot ti fer bezer ar mwa.<br />

Tar, apre dine mo ti al kit Malika kot li. So ti garson ti pe<br />

dormi d<strong>an</strong> siez deryer.<br />

- To kone, mo mama p<strong>an</strong>se ki to ti pou fer enn bon fam<br />

pou mwa.<br />

- E twa ki to p<strong>an</strong>se?<br />

- Kouma Deborah, to tro for pou mwa.<br />

- Deborah?<br />

- Enn sapit, non! … Enn paz? Kikfwa enn paragraf. Non,<br />

pli sir enn ti foutnot d<strong>an</strong> mo zistwar. Li ti fer mwa<br />

konpr<strong>an</strong> z<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> ki mo ti tro joukal pou li.<br />

- Mo pa kwar to joukal. To enn koleg ek kamwad ki mo<br />

bien kont<strong>an</strong>. Pa plis. … At<strong>an</strong>sion! Dimoun kondir kouma<br />

bourik! … Pa les n<strong>an</strong>ye bles nou lamitie, to promet mwa?<br />

- Korek sa!<br />

Sapit 8<br />

Bouzfix<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> plizier b<strong>an</strong><strong>an</strong>e mo lavi mo ti roul pwenmor.<br />

Travay, divers; divers, travay. Mo ti lor enn sime drwat<br />

d<strong>an</strong> lades<strong>an</strong>t. B<strong>an</strong>n pie de kote sime ti pe kile dousma,<br />

telm<strong>an</strong> dousma ki parfwa mo mem pa ti konsi<strong>an</strong> ki let<strong>an</strong><br />

ti pe pase.<br />

Mo mama ek mo papa, mo mama sirtou ti bien trakase.<br />

Zot pa ti pe konpr<strong>an</strong> kifer zot garson pa ti paret ena<br />

okenn <strong>an</strong>bision, okenn <strong>proz</strong>e. Kifer li pa ti p<strong>an</strong>s maryaz<br />

kouma tou zom. Eski li normal? Mo papa ki ti kwar d<strong>an</strong><br />

346


desten ti pli koul. Souv<strong>an</strong> k<strong>an</strong> enn kou zot ti aret koze<br />

parski mo ti finn r<strong>an</strong>t <strong>an</strong>tret, mo ti kone zot ti pe koz lor<br />

mo m<strong>an</strong>ier viv.<br />

Enn zour enn lartik d<strong>an</strong> lagazet ti donn mwa enn sok.<br />

Enn entervyou Pravinn Bramsing. Sa ti l<strong>an</strong>e mo<br />

l<strong>an</strong>iverser kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>. Normalm<strong>an</strong> li ti exper lor rabase.<br />

Me la li ti al tro lwen. Dapre li pa ti ena somaz d<strong>an</strong> pei<br />

me dimoun ki refiz travay. Dimoun dapre li, ti tro kont<strong>an</strong><br />

lavi fasil, pa ti'le fer zefor. Anplis li ti dim<strong>an</strong>n lopozision<br />

aret fer demagozi e amenn latak rasis kot pouvwar. Li pa<br />

vre ki lekonomi ti kontrole par enn gr<strong>an</strong> bouzwazi bl<strong>an</strong>; li<br />

pa vre ki pouvwar leta ti d<strong>an</strong> lame enn bouzwazi Endou<br />

kasteis ek sekter; li ti <strong>an</strong>kor mwen vre ki lapres ekri ti<br />

d<strong>an</strong> lame enn bourzwazi Euro-Kreol. So parol ti s<strong>an</strong>ti pi<br />

koze konservater pou ki ideolozi ti'nn fini mor e ki ti pe<br />

dir for-for ki nepli ti ena klas sosial parski lekonomi d<strong>an</strong><br />

lame tou dimoun depi mars<strong>an</strong> pistas ziska jeneral<br />

m<strong>an</strong>ejer pli gr<strong>an</strong> holding.<br />

E lor la, koumadir pou met disel-pima lor blesir, editoyalis<br />

sa gr<strong>an</strong> lagazet la ti salie sazes ek lenteliz<strong>an</strong>s Pravinn<br />

Bramsing. Li ti kler ki ti ena enn gr<strong>an</strong> konplo kont lepep,<br />

sirtou ki depi enn serten t<strong>an</strong> ti finn ena plizier nouvo<br />

lalwa represif.<br />

Sa zour la d<strong>an</strong> travay mo ti al zwenn Malika pou gagn so<br />

lopinion. Li pa ti <strong>an</strong>kor lir lartik la. Mo ti dir li apepre seki<br />

mo ti pe res<strong>an</strong>ti. Malika ti get mwa ar enn sourir gr<strong>an</strong> ser.<br />

- Don Kisot pou remet so pastalon ek so jaket pou al<br />

redonn dinite lim<strong>an</strong>ite?<br />

- Aret fer satini laservel. Tou m<strong>an</strong>ier, Don Kisot ti ena so<br />

Doulsine. Mwa, mo Doulsine pa'le mwa.<br />

Trouve lor so figir li ti <strong>an</strong>vi fou mwa enn kamoufle me li ti<br />

347


pez so lalev, get <strong>an</strong>ba e tr<strong>an</strong>kilm<strong>an</strong> li ti dir mwa.<br />

- Davidas, to bon, to zenere me to kouyon. B<strong>an</strong>n disip<br />

globalizasion, b<strong>an</strong>n veritab payason lor ki Prezid<strong>an</strong><br />

Lamerik souy so gro bogi kawboy, finn fini trap partou. To<br />

pou kraz to figir lor miray <strong>an</strong>kor enn fwa.<br />

- Me lepep …<br />

- Lepep. Ki lepep? Ena Endou, Mizilm<strong>an</strong>, Afro-Kreol …<br />

Parmi Endou ena kars ek group lengwistik. Sak group<br />

d<strong>an</strong> so kazot ekout so lider ki kone kim<strong>an</strong>ier <strong>an</strong>gourdi<br />

lespri lezot pou gar<strong>an</strong>ti so prop zwis<strong>an</strong>s. To pou ekrir<br />

lartik ek liv! Seki konn lir pa enterese ar to gr<strong>an</strong> lide<br />

parski li pe gagn maja d<strong>an</strong> koulwar pouvwar agwa<br />

Ameriken. Seki ti kapav gagn kiksoz, si li vremem <strong>an</strong>vi, li<br />

pa konn lir. Li zis kapav grifonn so nom lor enn bout<br />

papie e so lider finn dir li ki li admirab. Se sel laverite ki li<br />

ole kwar.<br />

- Ala to pesimis la! Si li pa konn lir, nou al koz ar li.<br />

- To <strong>an</strong>kor kwar d<strong>an</strong> koze? Ant to kozm<strong>an</strong> ek soop lor tv,<br />

li pou swazir soop; li pou plengne p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> senk <strong>an</strong> e zour<br />

eleksion li pou vot s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> tournkivir-virkitourn.<br />

- Alor, pa fer n<strong>an</strong>ye? Krwaz lebra, bouzfix?<br />

- Mo fer seki mo kapav … pa plis.<br />

Mo ti f<strong>an</strong>e. Malika pa ti pe bouzfix. Atraver so pozision<br />

d<strong>an</strong> liniversite li ti <strong>an</strong>kontak ar b<strong>an</strong>n asosiasion fam. Bien<br />

sir ti ena asosiasion tradisionel, asosiasion bidon. Me ti<br />

ena asosiasion progresis ki ti pe fer enn zoli travay d<strong>an</strong><br />

b<strong>an</strong>n rezion defavorize. Seki ti enteres<strong>an</strong> d<strong>an</strong> sa b<strong>an</strong>n ka<br />

la se ki b<strong>an</strong>n fam ki ti pe mars div<strong>an</strong>-div<strong>an</strong>, ti pe fer b<strong>an</strong>n<br />

demars, ti pe al ver b<strong>an</strong>n fam ki sosiete ti tret kouma<br />

lekim. B<strong>an</strong>n travayer seksiel. Se koumsa ki zot ti apel<br />

b<strong>an</strong>n prostitie.<br />

D<strong>an</strong> plizier kartie kot travay seksiel ti fer so rekritm<strong>an</strong>,<br />

b<strong>an</strong>n travayer seksiel fam ti fer b<strong>an</strong>n komite kot zot ti<br />

348


tom dakor pou reglem<strong>an</strong>t zot aktivite. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li<br />

pa ti fasil. Pli gro problem se ki biznes la ti kontrole par<br />

zom ki ti osi lie ar trafik ladrog. Normal zot ti servi<br />

viol<strong>an</strong>s pou kal lel<strong>an</strong> fam. Plizer fam ti perdi lavi; plizier ti<br />

defigire ar lasid. Me sitiasion ti koum<strong>an</strong>s ameliore k<strong>an</strong><br />

enn group feminis ti form enn komite soutien nasional.<br />

Lagazet ti koum<strong>an</strong>s koz problem la; b<strong>an</strong>n depite feminis<br />

d<strong>an</strong> parlm<strong>an</strong> ti koum<strong>an</strong>s lev lavwa malgre ki b<strong>an</strong>n onorab<br />

m<strong>an</strong>m ti pe boufonn zot; b<strong>an</strong>n ONG ti koum<strong>an</strong>s forme.<br />

Malika ek enn so koleg ti mont enn kour d<strong>an</strong> liniversite<br />

pou form b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> fam. Sheila ek Ramba ti swiv sa<br />

kour la.<br />

Mouvm<strong>an</strong> la ti gr<strong>an</strong>di lor enn baz solid. B<strong>an</strong>n travayer<br />

seksiel ti reysi eliminn bay<strong>an</strong> d<strong>an</strong> biznes bav<strong>an</strong>t. Me plis<br />

enport<strong>an</strong> zot ti pe obliz kliy<strong>an</strong> servi kapot. Paralelm<strong>an</strong> zot<br />

ti koum<strong>an</strong>s donn formasion pou permet b<strong>an</strong>n travayer<br />

seksiel gagn enn sime sorti d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>fer prostitision. B<strong>an</strong>n<br />

ti korperativ ti pe permet b<strong>an</strong>n <strong>an</strong>sien travayer seksiel<br />

gagn zot lavi d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n aktivite ekonomik mwens imili<strong>an</strong>.<br />

- Sori Malika! Mo tro koz nenport.<br />

- Davidas, mo koko, trap enn kiksoz alafwa me trap li<br />

bien. Si to <strong>an</strong>vi fer politik, fer li me fer li bien e r<strong>an</strong>t<br />

<strong>an</strong>plen. Aret touk-touke d<strong>an</strong> bor dilo.<br />

Eski Ezenn ti ena rezon? Souv<strong>an</strong> li ti pe dir mwa mem<br />

zafer. Eski mwa'si mo finn infekte par sendrom<br />

entelektiel? Kouma Hamlet ti dir:<br />

E lerla kouler determinasion<br />

Vinn <strong>an</strong>emik ar rezim akademik<br />

E b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong>-gr<strong>an</strong> <strong>proz</strong>e tr<strong>an</strong>sformasion<br />

Zot degarni, deklenke, degonfle<br />

E mouvm<strong>an</strong> paralize.<br />

349


Eski tro refleksion ti pe paraliz aksion? Non! Nou problem<br />

se ki nou pa ti pe trouve kot bizen chombo bebet la. Akoz<br />

samem sak kou li ti pe sape, ale. Kikfwa metod akademik<br />

ti finn touy entwision ki neseser d<strong>an</strong> sitiasion troub.<br />

Kikfwa … Ayo! Komie kikfwa <strong>an</strong>kor?<br />

- Kifer to'nn vinn tr<strong>an</strong>kil enn kou?<br />

- To be or not to be!<br />

- Pa mal konpr<strong>an</strong> mwa Davidas. Pa kwar mo kone ki<br />

bizen fer. Mo 'si mo d<strong>an</strong> dout parfwa. Me lav<strong>an</strong>taz ki mo<br />

ena se ki mo pe fer enn zafer ki lie ar mo travay e mo<br />

ena las<strong>an</strong>s parski mo pa finn bizen at<strong>an</strong>n tro lont<strong>an</strong> pou<br />

trouv rezilta. Kikfwa mo finn r<strong>an</strong>tre d<strong>an</strong> bon mom<strong>an</strong>. Fri<br />

la ti fini mir. To konba pou pli long, pli difisil. Sori si mo<br />

finn bles twa. … Ki to fer t<strong>an</strong>to?<br />

- Mo ti pou'al poz twa mem kestion. Kifer?<br />

- Mo l<strong>an</strong>iverser zordi e mo pa'le pas li tousel ar mo<br />

garson ki tou m<strong>an</strong>ier okipe ar so devwar. To lib?<br />

- Sori koko, mo ti bliye sa net. Wi, mo lib.<br />

- Vinn <strong>lakaz</strong>, mo prepar enn ti m<strong>an</strong>ze e apre nou ekout<br />

Susheela Ram<strong>an</strong>.<br />

- Susheela Ram<strong>an</strong>?<br />

- To pou kont<strong>an</strong> so lamizik. K<strong>an</strong> Lenn ek L<strong>an</strong>gleter<br />

zwenn.<br />

- Mwa, mo amenn enn bon boutey diven.<br />

- Nou zwenn t<strong>an</strong>to alor!<br />

- T<strong>an</strong>to!<br />

Sapit 9<br />

Ezenn Ti Ena Rezon?<br />

Repros mo mama ti toult<strong>an</strong> d<strong>an</strong> mo zorey. Mo ti ena<br />

kar<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> pase, mo pa ti <strong>an</strong>kor marye. Mo ti kouma<br />

gomon lor ros larivier. Malika ti p<strong>an</strong>se ki mo ti bizen<br />

350


chombo red enn <strong>proz</strong>e e fonse. Pa ti kapav kontinie nek<br />

sot isi ek sot laba kouma sevret lor ros; gout enn ti<br />

nektar lor enn fler e al rod enn lot nisa lor enn lot fler.<br />

Antret<strong>an</strong> sitiasion d<strong>an</strong> pei pa ti bon ditou. T<strong>an</strong>dem<br />

Bramsing-Tirliplen ti pe fer piyaz. Gr<strong>an</strong> kapital lokal lie ar<br />

kapital etr<strong>an</strong>ze ti pe viz zis maksimem profi lor vites.<br />

B<strong>an</strong>n nouvo <strong>an</strong>trepener pa ti kwar d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n <strong>proz</strong>e<br />

lonterm. Fini lepok k<strong>an</strong> kapitalis ti pe p<strong>an</strong>s osi kreativite,<br />

sosial, pa zis botomlaynn. Globalizasion ti pe bril zot<br />

sharam ek zot rasinn. Enn fwa ti ena enn deba lor<br />

koripsion. Reprez<strong>an</strong>t<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> kapital ti vinn dir ki donn<br />

gous li fer parti nou kiltir profon parski d<strong>an</strong> tou relizion<br />

nou donn gous Bondie pou gagn so faver.<br />

Liberte <strong>an</strong>trepriz ti vinn moto prensipal, privatizasion ti<br />

vinn les<strong>an</strong>s ki fer masinn la roule. Mem b<strong>an</strong>n ki fek-fek la<br />

ti pe koz koze degos ti finn vinn zournalis-d<strong>an</strong>-l<strong>an</strong>vlop ki<br />

ti pe deklam for-for b<strong>an</strong>n merit privatizasion ek liberte<br />

<strong>an</strong>trepriz.<br />

Pa ti ena krwas<strong>an</strong>s me seki ti sir se ki enn kote ti ena enn<br />

ti pogne gro lamone ek zot mamlouk ki ti pe tap plen e<br />

lot kote somaz ek so zimo lamizer ti pe fer ravaz.<br />

Parti Sir Iswar ti konn itiliz sitiasion pou regagn elektora.<br />

Pa ti neseser vinn koz program. Sir Iswar ti kone ki<br />

katroven-dis pours<strong>an</strong> elektora ti vot ar leker e pa ar<br />

lespri.<br />

Ti ena detrwa dimoun ki pa ti'le sap d<strong>an</strong> karay pou tom<br />

d<strong>an</strong> dife. Pa kapav sak fwa tir enn laryaz pou met enn<br />

lot, tir lota met monnta, tir monnta met sembou. Akoz<br />

malez zeneral boukou dimoun ki kapav lir lagazet e<br />

konpr<strong>an</strong> enpe ti pe koz nesesite enn trwaziem fors me<br />

351


personn pa ti pe donn enn explikasion kler ki ti bizen fer.<br />

Enn swar enn koleg ti envit mwa vinn asiste enn reniom<br />

kot li. Ti ena enn group reflexion ki ti pe p<strong>an</strong>s lor nesesite<br />

enn konba ki repoz lor enn program extra dapre zot. Pou<br />

zot li pa ti kestion remet <strong>an</strong> kestion sistem kapitalis me ti<br />

neseser met opouvwar b<strong>an</strong>n dimoun ki kapav moraliz lavi<br />

piblik. Seki pei ti bizen dapre zot se dimoun senser ek<br />

onet ki dispoze fer sakrifis pou devlopm<strong>an</strong>. Seki zot ti<br />

konpr<strong>an</strong> par devlopm<strong>an</strong> se ki ti bizen diminie tax, pas<br />

lalwa kont komision ek gous e atir envestism<strong>an</strong> par enn<br />

sistem taxolide. Amizir mo ti t<strong>an</strong>n zot koze mo ti konpr<strong>an</strong><br />

ki zot problem se ki zot rival d<strong>an</strong> biznes ti reysi souk tou<br />

b<strong>an</strong>n kontra e ki zot, zot ti pe bat lamok. Zot'si zot ti met<br />

for pou gagn for me zot pa ti met ase for.<br />

Ler ti ariv ler pou poz kestion ti bien warning nou ki b<strong>an</strong>n<br />

orater pa ti ena boukou let<strong>an</strong> me ki zot dispoze donn<br />

detrwa ti eklersism<strong>an</strong>. Mo ti lev lame pou dim<strong>an</strong>n drwa<br />

koze. B<strong>an</strong>n <strong>an</strong>imater renion, sakenn ti get so kamwad<br />

pou kone kis<strong>an</strong>nla mo ti ete. Par b<strong>an</strong>n ti sign ti fer zot<br />

konpr<strong>an</strong> ki mo ti pe <strong>an</strong>segne d<strong>an</strong> liniversite. Ti ena<br />

boukou mefi<strong>an</strong>s lor zot figir. Seki ti kler se ki pou zot<br />

b<strong>an</strong>n entelektiel zot b<strong>an</strong>n tirer lay ek b<strong>an</strong>n roder lipou<br />

poul. Me zot pa ti pou kapav <strong>an</strong>pes mwa koze s<strong>an</strong> perdi<br />

lafas. Mo pa ti donn zot let<strong>an</strong> pou org<strong>an</strong>iz rezist<strong>an</strong>s.<br />

- "Les nou aksepte ki pou lemom<strong>an</strong> pa pe trouv<br />

alternativ ekonomik me eski li pa ti pou ede si b<strong>an</strong>n<br />

kapitalis lokal ti <strong>an</strong>pes dominasion par kapital etr<strong>an</strong>ze."<br />

- "Enposib! Globalizasion pa permet b<strong>an</strong>n reflex sekter ek<br />

rezional. Bizen entegre lekonomi nasional d<strong>an</strong> mouvm<strong>an</strong><br />

global," orater prensipal ti dir.<br />

- "Donk, pa pou ena okenn difer<strong>an</strong>s <strong>an</strong>t parti Sir Iswar,<br />

parti Bramsing-Tirliplen ek trwaziem fors? Virkitourn-<br />

Tournkivir!"<br />

352


- "Erer kamarad! Nou, nou b<strong>an</strong>n dimoun onet ek senser",<br />

li ti azoute. "Bon finn ler pou ferm renion. B<strong>an</strong>n ki<br />

enterese pou soutenir nou zefor pou moraliz lavi piblik<br />

donn zot nom Mademoiselle Ch<strong>an</strong>tale de Ch<strong>an</strong>tilly. Pou<br />

zot kontribision, meyer zot sign form stennding order.<br />

Nou pou fer leneseser."<br />

Apre renion, mo koleg ek mwa nou ti al kas enn poz d<strong>an</strong><br />

enn restor<strong>an</strong> d<strong>an</strong> Caud<strong>an</strong> Waterfront. Ti enn lafendimwa<br />

e ti ena boukou <strong>an</strong>imasion d<strong>an</strong> <strong>an</strong>sien plasdike. Ti ena<br />

lafoul partou e restor<strong>an</strong> ti plen. Koumadir mo ti trouv<br />

b<strong>an</strong>n vizaz Site Tarz<strong>an</strong>n. Sa pa ti pou drol. Depi ennt<strong>an</strong><br />

Patricia, Ezenn ek Gilbert ale-vini d<strong>an</strong> mo lespri. Konpare<br />

ar sa b<strong>an</strong>n zouav ki mo ti zwenn zordi, zot b<strong>an</strong>n sen. Mo<br />

ti pe gagn enn <strong>an</strong>vi for zwenn zot, koz ar zot, zwe ar zot<br />

z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> …<br />

Mo koleg ti d<strong>an</strong> enn bon moud sa swar la. Mo ti dim<strong>an</strong>n li<br />

ki ti ena deryer so desizion pou org<strong>an</strong>iz renion kot li.<br />

- Davidas, pou mwa tousa bien senp. Triyo St Bartay,<br />

Younous Martay ek mwa Gi<strong>an</strong>ch<strong>an</strong>d Parday nou pou d<strong>an</strong><br />

prosenn gouvernm<strong>an</strong>. Jounior partner me d<strong>an</strong><br />

gouvernm<strong>an</strong>. Zot bizen mwa, to bien kone kifer. Mo sorti<br />

da kars mazoriter ki ti fer Sir Iswar vinn premie minis, ki<br />

finn fer Bramsing vinn premie minis - mem si li li pa net<br />

nou b<strong>an</strong>n, so fam enn pirs<strong>an</strong> sorti d<strong>an</strong> nou lekiri.<br />

- To kwar lad<strong>an</strong>?<br />

- Mo pa kwar d<strong>an</strong> n<strong>an</strong>ye. Mo kwar d<strong>an</strong> mwa. Get sa mo<br />

dalon! B<strong>an</strong>nla zot m<strong>an</strong>ej fin<strong>an</strong>s gr<strong>an</strong> kapital. Mem si zot<br />

pa posed boukou zot pouvwar ekonomik li im<strong>an</strong>s, li reel.<br />

Reglem<strong>an</strong> liniversite <strong>an</strong>pes mwa fer politik aktif. B<strong>an</strong>nla<br />

pe donn mwa enn job kot mo pe tous trwa fwa seki mo<br />

pe gagne aster … apart b<strong>an</strong>n lezot benefis. Pou eleksion<br />

mo pa pou bizen debours enn sou … okontrer, mo pou fer<br />

lakoup. Si mo eli, bengker mo pe vinn minis; si mo tonbe<br />

353


mo pe gard mo nouvo job plis ti prezid<strong>an</strong> bord parsiparla.<br />

Diw<strong>an</strong>a, mast<strong>an</strong>a beta!<br />

- Kifer to sir koumsa?<br />

- Nou pe negosie ar toulede k<strong>an</strong>. Nou pou mars ar seki<br />

donn plis. Nisa ki fer douniya av<strong>an</strong>se. Prensip pa r<strong>an</strong>pli<br />

v<strong>an</strong>t. Pa giji-giji bav<strong>an</strong>t!<br />

- Me zot bien kone ki Sir Iswar ek t<strong>an</strong>dem Bramsing-<br />

Tirliplen zot bone-bl<strong>an</strong>, bl<strong>an</strong>-bone.<br />

- To kwar nou pli bon? If you c<strong>an</strong>'t beat them, join them.<br />

Sak lobi bizen so kl<strong>an</strong> d<strong>an</strong> pouvwar. Samem demokrasi<br />

babou.<br />

- Bez sa!<br />

- Pa bez den<strong>an</strong>ye. Lavi sa! To kone Davidas, mo zalou<br />

twa.<br />

- Zalou mwa?<br />

- Yap! To sorti d<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> fami d<strong>an</strong> kars mazoriter ki<br />

fabrik premie minis e to <strong>an</strong>kor enn stepne … plat. To zoli<br />

garson. To enn gr<strong>an</strong> koko. To kone komie fami dispoze<br />

pey enn fortinn pou gagn twa? Twa, to pa mem kone ki<br />

to <strong>an</strong>vi. Eta bachara! Tir latet, nou mars ar twa e marke,<br />

garde, nou balie karo. Lerla pa pou bizen Sir Iswar ousa<br />

lezot pierpolzak.<br />

- Lor ki program?<br />

- Mem program ki lezot. … Bliye program. F<strong>an</strong>n labou,<br />

f<strong>an</strong>n lapipi. Lepep pa bizen program. Li bizen nisa, pecho!<br />

K<strong>an</strong> nou gagn bon, li gagn bon. … Ki vedir sa ti sourir<br />

fout<strong>an</strong> la?<br />

Mo ti fer koumadir mo pa ti t<strong>an</strong>de.<br />

Sapit 10<br />

Eleksion Parsiel<br />

Depi ennt<strong>an</strong> mo ti pe rekoum<strong>an</strong>s frek<strong>an</strong>t Patricia, Ezenn<br />

354


ek Gilbert. Sakenn ti pe okip so ti zarden. Malgre plis ki<br />

di-z<strong>an</strong> separasion nou ti s<strong>an</strong>ti ki lalinn kominikasion pa ti<br />

tro soufer. Ti zis bizen enn bon meinntenenns t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong>.<br />

Ezenn ti koum<strong>an</strong>s enn ti kenkayri e so biznes ti pe devlop<br />

bien. Travay pa ti fer li per. Patricia ti pe touzour travay<br />

profeser lekol primer me li ti dim<strong>an</strong>n tr<strong>an</strong>sfer pou vinn<br />

travay pli pre ar so <strong>lakaz</strong>. Zot de z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>, Beatrice ek<br />

Dave ti pe gr<strong>an</strong>di bien. Beatrice ti vinn enn zoli ti mamzel<br />

<strong>an</strong>viron kenz-sez <strong>an</strong>. So regar ti ena touzour bonte<br />

Patricia. Ti-Dave kouma so par<strong>an</strong> ti kont<strong>an</strong> apel li ti enpe<br />

setif, li ti asmatik me sa pa ti <strong>an</strong>pes li viv so lavi z<strong>an</strong>f<strong>an</strong><br />

normalm<strong>an</strong>. Akoz so travay, Ezenn pa ti ena boukou let<strong>an</strong><br />

pou okip so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> me Patricia ti la toult<strong>an</strong>.<br />

Ti boukou pli difisil pou zwenn Gilbert parski li ti ena so<br />

prop lorkes e li ti pe zwe kat fwa par semenn d<strong>an</strong> enn<br />

gr<strong>an</strong> lotel e de fwa par semenn lorkes ti pe fer repetision.<br />

Zis enn fwa par semenn li ti lib. Sak Lendi k<strong>an</strong> tou<br />

dimoun normalm<strong>an</strong> okipe. So menaz pa ti pe mars bien.<br />

Pa ti fasil pou so fam. Toulet<strong>an</strong>to, apart Lendi, li ti pe kit<br />

<strong>lakaz</strong> boner pou al travay e li ti retourne apre minwi. K<strong>an</strong><br />

ti ariv ler pou li leve, so fam ti fini al travay e so z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti<br />

fini al lekol. Li ek so fam ti pe viv kouma selibater-marye.<br />

B<strong>an</strong>n rar fwa ki nou ti pe zwenn - zame li ti prez<strong>an</strong>t nou<br />

so fam - souv<strong>an</strong> mo ti gagn <strong>an</strong>vi dim<strong>an</strong>n li si li ti pe<br />

kontinie kre zoli s<strong>an</strong>te <strong>an</strong>gaze. Me tristes d<strong>an</strong> so lizie ti<br />

fer mwa tike t<strong>an</strong>sion mo ti pou <strong>an</strong>baras li.<br />

Koumsamem, enn Lendi swar nou tou ti kot Patricia-<br />

Ezenn. Sakenn ti amenn enn ti zafer. Nou ti pe pr<strong>an</strong> enn<br />

aperitif av<strong>an</strong> dine. Televizion ti alime me personn pa ti pe<br />

pr<strong>an</strong> kont. Enn kou, program ti arete pou pas enn flasenfo.<br />

Depite sirkonskripsion Lesper<strong>an</strong>s-Yolof ki ti osi<br />

minis ti desede. Ezenn ti premie pou reazir.<br />

- Zoli program! Eleksion parsiel baba!<br />

355


Patricia ti soke par reaksion so mari. Mwa 'si parey.<br />

Ezenn ti ena enn fler politik extra.<br />

- David, ala to s<strong>an</strong>s. Chombo li matlo!<br />

- Kifer mwa?<br />

- Trwaziem fors pou ne aster ou zame. To <strong>an</strong>sien vilaz<br />

tom d<strong>an</strong> sa sirkonskripsion la. To enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> l<strong>an</strong>drwa e to<br />

kars li mazoriter. Bengker sek! To pr<strong>an</strong> sa siez la. E lerla<br />

nou montre zot ki nou kapav fer.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn lasware, vire-tourne, nou ti pe koz zis sa.<br />

Mem Gilbert so lizie tris ti pe koum<strong>an</strong>s briye. Pou nou li ti<br />

kler ki sa eleksion la ti kapav s<strong>an</strong>z peizaz politik net. Pa ti<br />

ena okenn dout ki mo ti k<strong>an</strong>dida ideal.<br />

Lel<strong>an</strong>dime boner mo ti telefonn Malika. Li ti d<strong>an</strong> enn<br />

moud extra zovial.<br />

- He Hamlet, to pou deside, to pa pou deside? Fonse<br />

koko. Aret perdi lat<strong>an</strong> d<strong>an</strong> sa liniversite gaspiyaz la.<br />

Ler mo ti dir mo mama ki desizion mo ti finn pr<strong>an</strong> li ti<br />

tike. Mo mama ti per ki mo gagn dezagrem<strong>an</strong>. Me zame<br />

li pa ti pou met baton d<strong>an</strong> mo larou. Kouma mo papa ti al<br />

fer so ti fouting matinal mo ti bizen at<strong>an</strong>n li retourne ar<br />

dipin ek lagazet. Mo sir ki li ek so b<strong>an</strong>n kamwad fouting ti<br />

finn fini koum<strong>an</strong>s fer pronostik. Zot hobi prefere ti koz<br />

politik, diskite e fer kom<strong>an</strong>ter. Ler mo ti dir li mo<br />

desizion, li ti poz lagazet lor latab, get mwa fix, fer enn<br />

sourir.<br />

- Ena tou d<strong>an</strong> nou fami: kouyoner, bachara, joub<strong>an</strong>er,<br />

triy<strong>an</strong>ger. Ti m<strong>an</strong>k zis sa. Fonse beta. Pa per. Nou tou pou<br />

ar twa. E bonnfam, fer enn sourir. To gr<strong>an</strong> beta pou vinn<br />

onorab.<br />

- Fode li eli!<br />

- Samem to pe per. Si to fer portaport pou to garson mo<br />

356


sir li eli. Bon Das, si to bizen kiksoz pa ezite dim<strong>an</strong>de.<br />

- Pa, to finn fini donn mwa seki mo ti plis bizen. Bon mo<br />

bizen okip detrwa demars. R<strong>an</strong>devou dime gramaten. He<br />

Ma, to pa pou aret fer koumadir to finn trouv mirak?<br />

- To pou fer mwa vinn fol twa.<br />

Mo lazourne ti extra bizi. Let<strong>an</strong>sa nouvel ti pe koum<strong>an</strong>s<br />

f<strong>an</strong>e ki mo ti pe p<strong>an</strong>s pou vinn k<strong>an</strong>dida d<strong>an</strong> parsiel.<br />

Anverite mo ti pe koz sa ouvertm<strong>an</strong> pou teste reaksion.<br />

Koze ki long! Kikenn ti tap laport mo biro. Gi<strong>an</strong>ch<strong>an</strong>d<br />

Parday. Li ti ole kone si vre-vremem mo ti ena lent<strong>an</strong>sion<br />

poze.<br />

- Si to pe mont lor ring, mach la pou enn lot kalite.<br />

Peisaz politik pou s<strong>an</strong>ze net.<br />

Kouma enn bon lisien lasas, Gi<strong>an</strong>ch<strong>an</strong>d ti renifle ler e li ti<br />

kone kot bon zibie la ti ete. So group refleksion ti pe<br />

deza negosie ar Sir Iswar ek t<strong>an</strong>dem Bramsing-Tirliplen<br />

<strong>an</strong>memt<strong>an</strong>. Koumadir mo desizion ti pe fer pirog savire.<br />

Me kouma mo ti konn Gi<strong>an</strong>ch<strong>an</strong>d, li osi ti pe reflesi lor<br />

valer komersial so soutien. Plis sitiasion ti pe vinn difisil<br />

plis so pouvwar mars<strong>an</strong>daz ti pe ogm<strong>an</strong>te. Mem enn<br />

eleksion parsiel li ti enn bon mom<strong>an</strong> pou fer lakoup si<br />

kone d<strong>an</strong> ki karo ti bizen koupe. Mo kwar akoz li tipti, mo<br />

pei ti res enn l<strong>an</strong>drwa kot rimer ti sirkil vit. Soley leve mo<br />

ti pr<strong>an</strong> desizion pou poz k<strong>an</strong>dida. Av<strong>an</strong> soley kouse<br />

emiser Bramsing-Tirliplen ti pe ofer mwa enn pos<br />

<strong>an</strong>basader e emiser Sir Iswar ti pe propoz mwa tiket so<br />

parti.<br />

Sa t<strong>an</strong>to la Ezenn, detrwa kamwad ek mwa nou ti al fer<br />

enn letour d<strong>an</strong> sirkonskripsion pou tat pou. Deza ti<br />

koum<strong>an</strong>s ena enn ti eksitasion. Gouvernm<strong>an</strong> ti enpopiler<br />

e lakot parti Sir Iswar ti bien mwayen malgre ki li ti d<strong>an</strong><br />

lopozision. Toulede ti paret ize. Enn bon trwaziem fors ti<br />

357


pou ena s<strong>an</strong>s si konn travay.<br />

Mo ti al kot Nas me li pa ti la. Mo ti dir so madam ki<br />

biento mo ti pou revinn get li.<br />

- At<strong>an</strong>n enn timama, bhaya. Li pre pou retourne.<br />

- Mo ena kamwad ar mwa.<br />

- Fer zot r<strong>an</strong>tre.<br />

- Non, enn lot fwa.<br />

Mo ti sir ki p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> k<strong>an</strong>pagn mo ti pou zwenn li. Enn fwa<br />

mo ti krwaz li lor sime. Li ti zis dir mwa pa perdi let<strong>an</strong> kot<br />

vot ti d<strong>an</strong> lame me al travay for-for kote Yolof. D<strong>an</strong> kote<br />

Lesper<strong>an</strong>s li ti pe fer enn travay sasi s<strong>an</strong> fer okenn tapaz.<br />

Li ti kont<strong>an</strong> dir ki soumaren atak <strong>an</strong>tret.<br />

Ti ena boukou travay pou fer. Nou ti bizen met lord d<strong>an</strong><br />

nou lide pou prodir enn program koer<strong>an</strong> e pratik. Ki nou<br />

ti kapav fer d<strong>an</strong> lopozision e ki nou ti pou fer k<strong>an</strong> nou<br />

form gouvernm<strong>an</strong>. Anmemt<strong>an</strong> nou ti bizen regle k<strong>an</strong>pagn<br />

elektoral pou ki li monte dousma-dousma kouma enn vag<br />

ziska ki li ariv so top lavey eleksion e lerla kraz lor latet<br />

nou adverser, met zot plat. Ti bizen osi kolekte enpe<br />

lamone. Adverser ti ena fin<strong>an</strong>s par tonn; nou kone<br />

lamone ti pou f<strong>an</strong>e kouma konfeti. B<strong>an</strong>nla ti ena kas, nou<br />

nou ti ena limazinasion; b<strong>an</strong>nla ti koum<strong>an</strong>s ize, nou nou<br />

ti nef; b<strong>an</strong>nla ti pe koz vie koze, nou nou ti ena kiksoz<br />

difer<strong>an</strong> pou dir; b<strong>an</strong>nla zot plito vie, nou nou ti plito<br />

zenn; b<strong>an</strong>nla zot ti oblize divize pou gagne, nou nou ti<br />

kapav ras<strong>an</strong>ble tou seki ti s<strong>an</strong>ti ki <strong>an</strong>sien ti met zot d<strong>an</strong><br />

kwen. Mo ti sir ki nou ti kapav eklat miray fortres labitid.<br />

Pa ti pou fasil me ti posib.<br />

Nou ti bien bizen fer enn konfer<strong>an</strong>sdepres pou <strong>an</strong>ons<br />

nes<strong>an</strong>s enn parti politik. Nou kouler ti Rouz ek Ver, nou<br />

senbol ti enn zetwal e nou program ti repoz lor trwa<br />

358


prensip: <strong>an</strong>ti-globalizasion kapitalis, proteksion<br />

l<strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong> e egalite zom-fam. Nou ti desid pou naz<br />

kont kour<strong>an</strong>. Anzeneral b<strong>an</strong>n lagazet ti septik. Parski nou<br />

pa ti ena mwayen, parski nou ti b<strong>an</strong>n ti nen ki ti pe rod<br />

sik<strong>an</strong>n ar ze<strong>an</strong> me osi parski ti ena enpe mazik poezi d<strong>an</strong><br />

nou parol, b<strong>an</strong>n zournalis pa ti tro minn nou boyo. Zot ti<br />

prefer les nou b<strong>an</strong>n adverser rize e pwis<strong>an</strong> desir-desir<br />

nou. Nou nou ti pare pou m<strong>an</strong>z ar zot. Ariv seki ariv.<br />

Nou lorg<strong>an</strong>izasion ti pe vinn efikas e li ti repoz net lor<br />

travay volonter e ti ena enn pake dimoun ki ti vinn ofer<br />

zot led. Ezenn ti pr<strong>an</strong> org<strong>an</strong>izasion d<strong>an</strong> so lame; Patricia<br />

ti pe donn so bes d<strong>an</strong> rezion Yolof ki ti res<strong>an</strong>ble boukou<br />

Site Tarz<strong>an</strong>n; mo mama ek so b<strong>an</strong>n kamwad d<strong>an</strong><br />

Lesper<strong>an</strong>s ti pe fer portaport e solidarite fam ti pe ouver<br />

laport partou; mo papa ki ti infli<strong>an</strong> d<strong>an</strong> rezo Arya Samaj<br />

ti pe gagn boukou lasir<strong>an</strong>s vot senpati; Gilbert, de<br />

semenn av<strong>an</strong> eleksion, ti pr<strong>an</strong> konze spesial pou donn<br />

enn ti kout pous atraver lamizik. Li ti konpoz enn s<strong>an</strong>te ki<br />

ti vinn nou im, s<strong>an</strong>te ki mem nou adverser ti pe s<strong>an</strong>te<br />

aswar d<strong>an</strong> tavern.<br />

K<strong>an</strong> rouz ek ver pe trap lame,<br />

K<strong>an</strong> rouz ek ver dir namaste<br />

Zetwal briye, zetwal riye<br />

E mem aswar nepli fer nwar.<br />

Madam, misie, ki zenn, ki vie<br />

Nou dir adie vie simagre;<br />

Anou ar<strong>an</strong>z nouvo lemonn<br />

Kot z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Bondie<br />

Pa dezespere.<br />

K<strong>an</strong> rouz ek ver pe trap lame,<br />

K<strong>an</strong> rouz ek ver dir namaste<br />

359


Zetwal briye, zetwal riye<br />

E mem aswar nepli fer nwar.<br />

Amizir eleksion ti pe aprose, p<strong>an</strong>ik ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> k<strong>an</strong><br />

advers. Nou konba ti kouma enn nouvo poem s<strong>an</strong> klise.<br />

Enn gramaten boner Gi<strong>an</strong>ch<strong>an</strong>d Parday ti vinn get mwa.<br />

So group refleksion ti desid pou soutenir mo k<strong>an</strong>didatir.<br />

Sa zour la mem zot ti pou fer enn konfer<strong>an</strong>sdepres pou<br />

dir piblikm<strong>an</strong> ki zot ti dakor ar program Rouz ek Ver.<br />

Anplis nou ti pe benefisie rivalite <strong>an</strong>t Sir Iswar ek t<strong>an</strong>dem<br />

Bramsing-Tirliplen. D<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n renion k<strong>an</strong> zot ti s<strong>an</strong>ti<br />

ostilite, parti Sir Iswar ti donn modord ki si pa pou vot<br />

k<strong>an</strong>dida Sir Iswar zet vot d<strong>an</strong> desbinn zetwal me pa fer<br />

pese vot k<strong>an</strong>dida Bramsing-Tirliplen. Lali<strong>an</strong>s Bramsing-<br />

Tirliplen ti pe dir mem zafer. Zet vot d<strong>an</strong> baydoum zetwal<br />

me enn vot pou k<strong>an</strong>dida Sir Iswar li koumadir pe vers<br />

dile karem lor stati Sat<strong>an</strong>.<br />

Nou b<strong>an</strong>n miting ek renion noktirn ti ena enn latmosfer<br />

fet.<br />

Mo ti eli ar enn mazorite konfortab.<br />

Sapit 11<br />

Enn Lot Lakrwaze<br />

Sa ti laviktwar d<strong>an</strong> enn eleksion parsiel, si nou ti konn<br />

servi li, ti pou amenn nou ver b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> laviktwar me si<br />

nou ti les li mont lor nou latet ti pou amenn nou direk ver<br />

katastrof.<br />

D<strong>an</strong> nou parti nou ti bien konsi<strong>an</strong> ki enn ti petal rouz<br />

boukie b<strong>an</strong><strong>an</strong>e pa amen b<strong>an</strong><strong>an</strong>e. B<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> ek milit<strong>an</strong><br />

360


ti pe fer enn travay sasi e nou ti pe okip teren pous par<br />

pous. Mem b<strong>an</strong>n l<strong>an</strong>drwa ki ti ostil okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> ti pe<br />

ouver laport timidm<strong>an</strong>.<br />

Dapre mwa nou ti pe gr<strong>an</strong>di tro vit me ti difisil pou pez<br />

fren. Boukou entelektiel ki yer ti sil<strong>an</strong>sie ti pe vinn ver<br />

nou. D<strong>an</strong> zot lespri nou ti enn lespas liberte e zwadeviv.<br />

Ti ena osi ki ti pe s<strong>an</strong>z mouyaz parski bato yer ti pe<br />

koule.<br />

Ti ena osi d<strong>an</strong>ze ki d<strong>an</strong> parti nou devlop enn serten<br />

lagor<strong>an</strong>s. Regilierm<strong>an</strong> Ezenn, Rajen, Sheila, Ramba ek<br />

mwamem nou ti pe warning b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> difer<strong>an</strong> nivo.<br />

Dousma-dousma nou ti pe mark nou prez<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> tou<br />

sekter lavi politik ek sosial. Sitiasion d<strong>an</strong> pei ti pe<br />

dezenere rapidm<strong>an</strong> - somaz, koripsion, tipti ek gr<strong>an</strong><br />

delenk<strong>an</strong>s, ladrog, deteryorasion l<strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong>, viol<strong>an</strong>s<br />

domestik. Nou sosiete ti bien malad. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> sa let<strong>an</strong> la<br />

gouvernm<strong>an</strong> ti pe sey v<strong>an</strong>n rev nouvo ekonomi, sibersite,<br />

enn kompyouter pou sak fami, akse gratis lor enternet.<br />

Me toulezour lizinn ti pe ferme ousa ti pe enport travayer<br />

parski travayer lokal pa ti ena formasion neseser. Mo<br />

bizen rekonet ki amizir popilarite Rouz ek Ver ti pe<br />

ogm<strong>an</strong>te mo <strong>an</strong>gst ti pe gr<strong>an</strong>di. Ler nou pr<strong>an</strong> pouvwar ti<br />

pou ena telm<strong>an</strong> problem pou rezoud ki si lepep, ki ti pe<br />

devlop gr<strong>an</strong> lesper<strong>an</strong>s, perdi pasi<strong>an</strong>s mouvm<strong>an</strong> d<strong>an</strong> nou<br />

faver ti kapav fer boumr<strong>an</strong>g. Lot kote b<strong>an</strong>n miltinasional<br />

ek siperpwis<strong>an</strong>s ti pou fer tou pou ki nou larg nou<br />

pozision pou adopte enn politik d<strong>an</strong> zot faver. B<strong>an</strong>n<br />

bayerdefon ki ti finn koum<strong>an</strong>s fin<strong>an</strong>s nou ti pou met<br />

presion pou nou mars d<strong>an</strong> direksion lentere gr<strong>an</strong> kapital<br />

miltinasional. Bartay, Martay ek Parday ti pou rekoum<strong>an</strong>s<br />

zot marday.<br />

361


Kim<strong>an</strong>ier ti pou fer pou <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> regle b<strong>an</strong>n problem<br />

irz<strong>an</strong> ki afekte lavi tidimoun e koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>z baz<br />

operasion lekonomi. Si nou ti reysi sa nou ti pou vinn enn<br />

refer<strong>an</strong>s kont fatalite globalizasion. Mo ti <strong>an</strong>perm<strong>an</strong><strong>an</strong>s<br />

lor enn lakord red <strong>an</strong>t eksitasion parski nou ti pe av<strong>an</strong>se<br />

for-for ek <strong>an</strong>gst ki koze par difikilte pou ramenn bato la<br />

d<strong>an</strong> por. … Rav<strong>an</strong>n ti pe rezone, lagitar ti pe donn lagam.<br />

Pa ti kapav kil parad. Swa li ti pou pase swa li ti pou<br />

kase.<br />

Enn swar, fatige, s<strong>an</strong> okenn program enport<strong>an</strong> e sirtou<br />

parski mo ti bizen <strong>an</strong>pes solitid chombo mwa par lagorz,<br />

mo ti envit momem kot Malika. Li pa ti maynn si mo pa ti<br />

maynn pas lasware ar enn lot kamwad ki pa ti enterese<br />

ar politik. Mo ti reponn li ki mo pa ti <strong>an</strong>vi koz politik<br />

ditou. Nenport kwa me sirtou pa politik. Oke!<br />

Nikola, kamwad Malika, ti enn zoli boug, koumadir akter.<br />

D<strong>an</strong> so lizie ti ena enn sourir ki briye kouma zetwal d<strong>an</strong><br />

l<strong>an</strong>wit tied. Nou trwa nou ti pe gagn enn bon mom<strong>an</strong>,<br />

badine, riye, les ale, pa pr<strong>an</strong> traka n<strong>an</strong>ye, viv lavi kouma<br />

li vini. Ant Malika ek Nikola ti ena enn afeksion profon ki<br />

ti dat depi lont<strong>an</strong>. Drol! Zot pa ti p<strong>an</strong>s pou viv <strong>an</strong>sam.<br />

Enn koup ideal mo ti sir.<br />

Nikola ti fer letid bien av<strong>an</strong>se d<strong>an</strong> enn gr<strong>an</strong> konservatwar<br />

d<strong>an</strong> Lerop me li ti telm<strong>an</strong> atire par lamizik Jaz ki aster li<br />

nepli ti pe zwe klasik ditou. Li ti vinn enn gr<strong>an</strong> saxofonis<br />

Jaz repite d<strong>an</strong> nou pei e d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n gr<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t. So dernie<br />

CD ti pe v<strong>an</strong>de kouma gatopima so-so parmi b<strong>an</strong>n nam<br />

Jaz. Me k<strong>an</strong> ti get so senplisite zame ti pou dir sa. Enn lot<br />

d<strong>an</strong> so plas ti pou mari met d<strong>an</strong> zar.<br />

Let<strong>an</strong> ti pe koule ar telm<strong>an</strong> douser ki nou pa ti pe s<strong>an</strong>ti li<br />

pase ditou. Enn kou telefonn kas nou rev.<br />

362


Malika ki ti pr<strong>an</strong> telefonn ti dir mwa, "Pou twa sa.<br />

Babou."<br />

Akoz mo papa pa ti tro bien mo ti toult<strong>an</strong> dir Babou kot ti<br />

kapav zwenn mwa. Mo ti s<strong>an</strong>ti ki sitiasion ti grav. Babou<br />

ti zis dir mwa ki li ti'a bon ki mo ti retourn <strong>lakaz</strong>. Sa ti<br />

ase pou mo devinn leres. Mo de kamwad ti lir lor mo figir<br />

ki mo ti d<strong>an</strong> tristes ek tourm<strong>an</strong>. Malika ti dim<strong>an</strong>n mwa,<br />

"To sofer ar twa?" Mo ti pe kondire momem. Nikola ti<br />

propoze pou akonpagn mwa. Ar telm<strong>an</strong> ensist<strong>an</strong>s ki mo<br />

pa ti kapav refize.<br />

Ler nou ti ariv kot mwa, mo papa ki ti gagn atak ti fini<br />

mor. Ti bizen okip so l<strong>an</strong>term<strong>an</strong>. Mo papa ti bien<br />

org<strong>an</strong>ize. Tou so papie ti d<strong>an</strong> lord; li ti met dekote enn<br />

som lamone ase enport<strong>an</strong> pou ki mo mama pa ti bizen<br />

dep<strong>an</strong>n lor personn; li ti finn osi dir mwa kim<strong>an</strong>ier so<br />

l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> ti bizen ete. Kouma li ti finn viv enn bon lavi, li<br />

pa ti ole ki personn plore. Malgre so partisipasion d<strong>an</strong><br />

mouvm<strong>an</strong> Arya Samaj, li pa ti ole okenn p<strong>an</strong>ndit fer<br />

lapriyer. Li ti fini dim<strong>an</strong>n Gilbert s<strong>an</strong>t so s<strong>an</strong>te prefere,<br />

'Lasours'. Anplis li ti ole ki so lekor pas Legliz Katolik<br />

Katborn. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> so viv<strong>an</strong> li ti al dim<strong>an</strong>n permision Levek<br />

ki pa ti ena okenn obzeksion. Nikola ki ti konn pret<br />

parwas Katborn bien ti pr<strong>an</strong> responsabilite pou fer tou<br />

demars neseser.<br />

Mo papa ti bien popiler. Kouma zot ti gagn nouvel, b<strong>an</strong>n<br />

fami pros ti vini lor vites. Omilie l<strong>an</strong>wit ti ena enn gr<strong>an</strong><br />

vatevien ki ti kas somey b<strong>an</strong>n vwazen ki pa ti tike pou<br />

vinn r<strong>an</strong>n zot kont. Sakenn ti pr<strong>an</strong> enn responsabilite. Mo<br />

b<strong>an</strong>n kamarad d<strong>an</strong> parti ti koum<strong>an</strong>s arive. Ler soley ti<br />

leve ti fini okip tou b<strong>an</strong>n demars neseser. Nikola ek Ezenn<br />

ti pe koordinn tou.<br />

363


Pou servis set-zour mo mama ti dir mwa envit tou b<strong>an</strong>n<br />

ki ti ed nou pou l<strong>an</strong>term<strong>an</strong> papa. Lerla ki mo ti konpr<strong>an</strong><br />

lenport<strong>an</strong>s sa servis la. Pa ti zis enn fason exprim nou<br />

gratitid, li ti osi enn fason pou dir ferm-ferm ki lavi bizen<br />

kontinie. Memwar dimoun mor li ti enport<strong>an</strong> me pa ti<br />

gagn drwa bliye seki viv<strong>an</strong>.<br />

Pou mwa plis enport<strong>an</strong> ki tou se seki ti bizen fer pou ed<br />

mama fer fas so nouvo sitiasion. Eski li ti pou kapav tini<br />

tousel, li ki ti dep<strong>an</strong>n lor papa net? Mo ti dim<strong>an</strong>n li si li ti<br />

ole res d<strong>an</strong> sa <strong>lakaz</strong> la, ousa al viv d<strong>an</strong> enn ti flat.<br />

- To'le touy mwa, beta. Mo bien isi. Twa ki to pou fer<br />

aster?<br />

Mo ti deza dir mo par<strong>an</strong> ki mo ti pe <strong>an</strong>vi pr<strong>an</strong> enn <strong>lakaz</strong><br />

d<strong>an</strong> rezion Albion me mo ti r<strong>an</strong>vway desizion la k<strong>an</strong> mo<br />

papa ti pe koum<strong>an</strong>s gagn problem las<strong>an</strong>te.<br />

- Difisil pou les twa tousel isi.<br />

- Non, beta. Ena Babou; ena b<strong>an</strong>n vwazen. To papa finn<br />

kit ase lamone pou mo viv. Mo pou dim<strong>an</strong>n mo kouzinn<br />

Ratna - li vev non - vinn viv isi. Pa trakase. Mo pou<br />

debrouye. Twa, viv to lavi, mo garson.<br />

Enn semenn pli tar mo ti demenaze. Batim<strong>an</strong> ki mo ti<br />

pr<strong>an</strong> ti ase gr<strong>an</strong> pou konbinn biro ek <strong>lakaz</strong>. Lor premie<br />

nivo ti pou ena mo biro, biro Ezenn, Rajen, Sheila,<br />

Ramba, biro sekreter ek enn lasal konfer<strong>an</strong>s. Mo ti pou<br />

viv lor letaz. Mo ti ena tou seki bizen.<br />

Eleksion zeneral ti pe aprose. Lalit ti pou sere.<br />

Siperpwis<strong>an</strong>s ek b<strong>an</strong>n miltinasional ti pe dim<strong>an</strong>n Sir<br />

Iswar, Bramsing ek Tirlipin tom dakor pou bar larout<br />

b<strong>an</strong>n 'teroris <strong>an</strong>ti-globalizasion'. Lab<strong>an</strong>k Mondial ti pe<br />

donn enn ta soflonn avek moratwar pou permet<br />

gouvernm<strong>an</strong> fer barakat. Ti mem ena enn ta resours pou<br />

364


grat lamer, pentir lesiel. Malgre sa, sondaz ti pe montre<br />

ki nou ti ena enn ti lav<strong>an</strong>s lor nou adverser. Zot pa ti pou<br />

les pouvwar sape. Mo ti dir b<strong>an</strong>n kamarad ki nou ti bizen<br />

bien vizil<strong>an</strong>.<br />

Depi enn bout let<strong>an</strong> ti pe ena enn seri krim ek oldep:<br />

oldep lab<strong>an</strong>k, oldep bizoutri, oldep d<strong>an</strong> lotel. E sak fwa<br />

gouvernm<strong>an</strong> ti pe koz 'konplo teroris'. Mem Sir Iswar,<br />

lider lopozision, ti pe koz sa kalite koze la.<br />

Enn swar ti ena sok zeneral d<strong>an</strong> pei. Dabor nouvel ti<br />

tonbe ki enn bom ti eklate d<strong>an</strong> batim<strong>an</strong> stasion televizion<br />

gouvernm<strong>an</strong> ki ti touy plizier dimoun. Erezm<strong>an</strong> stidio ek<br />

tr<strong>an</strong>smeter pa ti <strong>an</strong>domaze. Answit Bramsing, Tirliplen ek<br />

Sir Iswar ti paret <strong>an</strong>sam lor mem plato pou <strong>an</strong>onse ki<br />

dapre zot lenformasion enn kom<strong>an</strong>do sorti d<strong>an</strong> enn pei<br />

repite pou so aksion teroris kont demokrasi ti responsab.<br />

Zot ti reysi zot kou parski zot ti ena zot az<strong>an</strong> <strong>an</strong>d<strong>an</strong> pei<br />

ek alenteryer stasion televizion. Demokrasi ek liberte ti<br />

<strong>an</strong>d<strong>an</strong>ze. Gouvernm<strong>an</strong> avek soutien lopozision ti pe met<br />

enn letadirz<strong>an</strong>s pou kraz latet b<strong>an</strong>n mons ki Sat<strong>an</strong> ti<br />

<strong>an</strong>vwaye pou fer ditor. Nou pei, ziska tou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> lord,<br />

pou gouverne par enn gouvernm<strong>an</strong> linite nasional dirize<br />

par enn triyonvira "parey kouma ti ena d<strong>an</strong> Rom Ansien<br />

k<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n kriminel ti touy Gr<strong>an</strong> e Nob Zil Sezar".<br />

Mo ti konvok enn renion irz<strong>an</strong> biro-politik. Bien sir nou ti<br />

pou bizen denons sa galimacha la; bien sir nou ti pou<br />

alert lopinion lokal ek mondial. Me kestion fondam<strong>an</strong>tal<br />

se ki nou ti bizen fer. Nou ti abitie travay d<strong>an</strong><br />

tr<strong>an</strong>spar<strong>an</strong>s, d<strong>an</strong> legalite, d<strong>an</strong> demokrasi. Nou pa ti konn<br />

fer lalit gerila. Rajen ti partiz<strong>an</strong> ki nou r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

kl<strong>an</strong>destinite. Ezenn ek mwa nou ti konvenki ki nou ti<br />

bizen res seki nou ti ete: enn parti demokratik ki pou<br />

servi demokrasi pou gr<strong>an</strong>di demokrasi. B<strong>an</strong>n zenn ti plis<br />

365


atire par lalinn Rajen. Parti ti konn so premie gr<strong>an</strong><br />

sekous. Pou evit konfrontasion nou ti prefer posponn<br />

deba. Nou ti dim<strong>an</strong>n tou dimoun retourn d<strong>an</strong> baz pou<br />

kone kim<strong>an</strong>ier lepep pe reazir. Sheila ek Ramba, zot kote,<br />

ti desid al delav<strong>an</strong> ar zot <strong>proz</strong>e pou mobiliz b<strong>an</strong>n fam<br />

kont diktatir. Depi ki sa de la ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> parti nou lafors<br />

kote fam ti extra gr<strong>an</strong>di. Zot ti b<strong>an</strong>n milit<strong>an</strong> feminis depi<br />

bien lont<strong>an</strong>. Dimoun ti ena boukou respe pou zot. Zot ti<br />

konn motive, org<strong>an</strong>ize ek mobilize. Zot ti ena b<strong>an</strong>n selil<br />

partou d<strong>an</strong> pei. Zot ti parmi b<strong>an</strong>n premie fam ki ti al<br />

donn koudme b<strong>an</strong>n travayer seksiel pou form b<strong>an</strong>n<br />

korperativ self-help. Ant zot ek Malika ti ena enn relasion<br />

solid depi lepok zot ti swiv kour lidersip d<strong>an</strong> liniversite.<br />

Selm<strong>an</strong>, mo ti dir zot, fer bien at<strong>an</strong>sion. Nou ti bizen pare<br />

pou fer fas kont terorism leta. Lapolis, sirtou lapolis<br />

sekre, pou vinn bien-bien feros. Ler nou ti separe mo ti<br />

s<strong>an</strong>ti ki mo ti pou perdi boukou kamarad. Ena ki ti pou<br />

ale parski zot pa ti pou dakor ar mwa; ena ki ti pou<br />

zwenn tase. Mo ti rapel ki fek-fek la mo ti <strong>an</strong>gwase parski<br />

ler nou ti pou form gouvernm<strong>an</strong> nou ti pou gagn gro<br />

difikilte met <strong>an</strong> pratik b<strong>an</strong>n reform ki ti neseser. Sa<br />

problem la ti rezoud par limem. Aster nou problem se<br />

kim<strong>an</strong>ier nou ti pou sirviv siklonn ki ti pe kraz lor nou.<br />

Ler tou b<strong>an</strong>n kamarad ti fini ale, mo ti vers enn ti drink e<br />

alim rajo lor BBC World Service. Ti ena enn program lor<br />

b<strong>an</strong>n travayer seksiel d<strong>an</strong> Calcutta d<strong>an</strong> Lenn. Kim<strong>an</strong>ier<br />

zot ti debaras b<strong>an</strong>n parazit ki ti pe explwat zot, kim<strong>an</strong>ier<br />

zot ti apr<strong>an</strong>n metie pou ki zot pa tom lor lapay k<strong>an</strong> laz<br />

r<strong>an</strong>tre; kim<strong>an</strong>ier zot ti obliz kliy<strong>an</strong> servi kapot pou protez<br />

zotmem kont SIDA. … Malika, Sheila, Ramba, travayer<br />

seksiel d<strong>an</strong> Calcutta. Samem lespwar. Ti ena enn<br />

mouvm<strong>an</strong> global kont dominer, imiliasion. Enn mouvm<strong>an</strong><br />

global <strong>an</strong>faver dinite imen.<br />

366


Kikenn ti pez sonet. Salerla? Kis<strong>an</strong>nla sa ti kapavet? Mo ti<br />

alim lalimier deor e al ouver laport. Mo ti bien per ki<br />

lapolis ti finn debarke pou ramas mwa. Ar b<strong>an</strong>n nouvo<br />

lalwa ek reglem<strong>an</strong> li ti telm<strong>an</strong> fasil atas lake ferbl<strong>an</strong>.<br />

Nikola ek Babou! Babou ti koz premie.<br />

- Das, to tousel?<br />

- B<strong>an</strong>n kamarad fek ale.<br />

- Nou kapav r<strong>an</strong>tre?<br />

- Sori! Bien sir, r<strong>an</strong>tre. Nikola, kim<strong>an</strong>ier?<br />

- Korek. Doub sis.<br />

Zot ti vinn gete si zot ti kapav fer kiksoz pou mwa. Ki zot<br />

ti pou kapav fer? Enn artis ek enn boem. Nou ti al d<strong>an</strong><br />

mo salon prive lao.<br />

- Das, Nikola ek mwa, nou finn desid pou viv <strong>an</strong>sam.<br />

- Zot…?<br />

- Wi, nou 'gay'.<br />

- Mama kone?<br />

- Li soupsone. Bonnfam enn malinn.<br />

- Li pou viv tousel?<br />

- Li ek so kouzinn. Zot gagn li bonn <strong>an</strong>sam. Mama finn<br />

vinn prezid<strong>an</strong>t so komite trwaziem-az.<br />

Nikola ti paret pli preokipe par sitiasion politik. Eski li ti<br />

kapav fer kiksoz pou ede? Kikfwa li ti bizen alert<br />

Komision Enternasional Drwa Imen. Li ti ena boukou<br />

kontak d<strong>an</strong> sa domenn la. Sa ti enn bon lide. Mo ti dir li<br />

al delav<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n enstitision materyel ti pe soutenir<br />

diktatir. Ti bizen ki b<strong>an</strong>n enstitision moral lev lavwa.<br />

Ler zot ti ale, lame d<strong>an</strong> lame, mo ti sey dormi enpe s<strong>an</strong><br />

reysi. Vire, tourne, alim lalimier, tengn lalimier, alim rajo,<br />

tengn rajo. Abba mem. Mo kwar li ti ver kat-er gramaten<br />

367


ki somey ti pens mo lizie.<br />

Sapit 12<br />

Leto Ti Pe Sere<br />

Ler mo somey ti kase soley ti fini leve. Mo ti enpe grogi.<br />

Me bien vit realite ti pr<strong>an</strong> so plas d<strong>an</strong> mo latet ar foul<br />

lafors. Taler mo ti pou bizen al parlm<strong>an</strong> e mo ti kone ki ti<br />

pe at<strong>an</strong>n mwa: terorism verbal. De tazar ti finn marye<br />

pike e b<strong>an</strong>n bakbencher ti sirm<strong>an</strong> pou gagn enstriksion<br />

pou fer mo lavi amer. Zot pa ti pou ezite pou bat mwa<br />

enn bate bef. D<strong>an</strong> lopozision nou ti pou zis detrwa e zot ti<br />

pou fer tou pou touf nou lavwa. Erezm<strong>an</strong> ti pou ena<br />

detrwa depite ki, mem si nou pa ti dakor lor boukou<br />

zafer, ti pou reziste gouvernm<strong>an</strong> so t<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s dominer.<br />

Mo ti dekonekte telefonn av<strong>an</strong> mo ti al dormi e ler mo ti<br />

rekonekte li li pa ti aret sone. Zournalis, senpatiz<strong>an</strong>,<br />

piper gouvernm<strong>an</strong> ki ti gagn enstriksion zour mwa,<br />

maltret mwa, entimid mwa. Ler zournal televize, mo ti<br />

alim televizion. Matrakaz ti pe kontinie. B<strong>an</strong>n lagazet ti<br />

klerm<strong>an</strong> per pou sort kare-kare. Wi, me; wi, me; wi, me!<br />

Nou ti oblize mont enn rezist<strong>an</strong>s me li ti pou bien-bien<br />

difisil. Nou parti ti bien zenn e nou ti gr<strong>an</strong>di tro-tro vit,<br />

telm<strong>an</strong> vit ki nou ti perdi kontrol lor b<strong>an</strong>n evennm<strong>an</strong>. Nou<br />

ti ena enn nwayo milit<strong>an</strong> solid me nou nouvo kiltir politik<br />

pa ti bien <strong>an</strong>rasine d<strong>an</strong> baz sosiete. Nou ti bizen let<strong>an</strong> me<br />

aster irz<strong>an</strong>s ti pe swiv irz<strong>an</strong>s.<br />

Eski mo ti fer enn erer r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> eleksion parsiel? Ti ena<br />

serten obzervater politik ki ti p<strong>an</strong>s koumsa sa lepok la.<br />

Zot ti ena rezon? Kikfwa! Ena lezot ki ti foul dakor sa<br />

lepok la, ki aster ti pe dir ki zot ti kone mo ti pe fer erer<br />

368


k<strong>an</strong> mo ti deside pou poz k<strong>an</strong>dida d<strong>an</strong> parsiel. Malen apre<br />

kou! Sa lepok la mo ti sir mo ti pr<strong>an</strong> bon desizion. Ti<br />

bizen pr<strong>an</strong> desizion. Mo ti pr<strong>an</strong> li. Seki ti finn arive ti finn<br />

arive! Pa ti kapav met aryer aster.<br />

Sak zour ki ti pase ti pe amenn so kargezon move<br />

nouvel. Triyomvira ek zot konseye sekirite ti pe org<strong>an</strong>iz<br />

represion d<strong>an</strong> enn fason efikas. Zot pa ti aret b<strong>an</strong>n latet<br />

dabor me b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> lokal d<strong>an</strong> vilaz, d<strong>an</strong> kartie. Ti aret<br />

zot, gard zot innkominikado e apre detrwa zour ti ena<br />

bel-bel tamtam lor televizion. Entel ti konfese ki li ti enn<br />

teroris peye par terorism enternasional e ki pr<strong>an</strong> lord ar<br />

enn servo lokal ki ti opere d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>onima. Lapolis ti ena<br />

b<strong>an</strong>n soupson lor id<strong>an</strong>tite servo la me ti pe at<strong>an</strong>n mom<strong>an</strong><br />

propis pou pas alatak. Kominike ofisiel pa ti dir, biensir, ki<br />

ti servi tortir pou fors dimoun sign konfesion.<br />

Lapolis sekre ti pratik politik soufle-morde. Ler li ti ramas<br />

enn ti milit<strong>an</strong> lor baz e pa ti ena okenn reaksion parmi<br />

dimoun d<strong>an</strong> lokalite parski lafreyer ti fini paraliz b<strong>an</strong>n<br />

lespri e lagazet pa ti pe dir n<strong>an</strong>ye parski otos<strong>an</strong>sir ti fini<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> labitid, li ti koum<strong>an</strong>s aret b<strong>an</strong> diriz<strong>an</strong> enpe pli<br />

enport<strong>an</strong> ki ti ena enn pli gr<strong>an</strong> repitasion. Koumsa,<br />

dousma-dousma zot ti pe mont ver lao d<strong>an</strong> lorg<strong>an</strong>izasion.<br />

Enn mwa pli tar lapolis ti aret Sheila ek Ramba e ti akiz<br />

zot pou trafik ladrog ek biznes prostitision. Zot ti al enpe<br />

tro lwen. Ti ena remou d<strong>an</strong> popilasion. Enn editoryalis ti<br />

mem ekrir: 'Enough is Enough'. Me gouvernm<strong>an</strong> ti reysi<br />

so kou. Li ti dir ki lapolis ti pe fer so travay apartir<br />

lenformasion ki li ti ena e ki ti bizen les lakour deside.<br />

Taktik ti s<strong>an</strong>ze. Ti koum<strong>an</strong>s servi arselm<strong>an</strong> legal. Ti pou<br />

aret nou, met fos akizasion e lerla les nou debat d<strong>an</strong><br />

lakour. Lagazet ti pou pibliye bel-bel reportaz, dimoun ki<br />

kont<strong>an</strong> nouvel s<strong>an</strong>sasionel pou gagn li bonn e nou, nou<br />

369


pou rent nou nam, dep<strong>an</strong>s nou lamone e perdi nou let<strong>an</strong><br />

sey sorti lor kosion e reponn akizasion. Let<strong>an</strong>sa let<strong>an</strong> ti<br />

pe pase e pei ti pe al ver eleksion zeneral s<strong>an</strong> ki nou ti pe<br />

reysi fer veritab travay politik. Terorism leta ti efikas.<br />

Triyomvira ar soutien masif siperpwis<strong>an</strong>s ek gro kapital<br />

miltinasional ti pe konsolid zot pozision. Zot ti pe reysi fer<br />

verni demokratik <strong>an</strong>pes pouritir paret; ti pe servi parfen<br />

pou kasiet s<strong>an</strong>ti pi.<br />

Si zot ti aret mwa, enn depite lopozision, sa ti kapav zwe<br />

d<strong>an</strong> mo faver. Lapres lokal ek enternasional ti pou kriye;<br />

b<strong>an</strong>n enstitision moral ti pou proteste e b<strong>an</strong>n demokrat<br />

alenteryer siperpwis<strong>an</strong>s ek pei devlope ti pou met presion<br />

lor zot gouvernm<strong>an</strong> pou kond<strong>an</strong>n represion ek diktatir isi.<br />

Repitasion b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> nasional ek enternasional ti pou<br />

gate. Zot zimaz pa ti pou zoli-zoli. Me diktatir ti vinn<br />

malen. Zot ti les mwa <strong>an</strong> 'liberte kontrole', koup lerb<br />

<strong>an</strong>ba mo lipie, obliz mwa servi mo let<strong>an</strong> ek resours lor<br />

aksion def<strong>an</strong>siv ziska mo perdi souf. D<strong>an</strong> parlm<strong>an</strong> zot ti<br />

s<strong>an</strong>z zot m<strong>an</strong>ier. B<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> ek bakbencher pa ti agresif<br />

ditou; zot ti pe donn mwa tou let<strong>an</strong> ki mo ti bizen pou<br />

poz kestion e pou koze sou kontrol spiker ki ti enn<br />

politisien rize, enn vie renar ki pa ti kwar ditou d<strong>an</strong><br />

separasion pouvwar. Ekzekitif ek lezislatif ti fini vinn enn.<br />

D<strong>an</strong> zidisier ti ena enn rezist<strong>an</strong>s timid-timid. Me laplipar<br />

ziz ek mazistra ti pe zwe zot fim, pas bagou ar pouvwar<br />

parski b<strong>an</strong>n ki 'ti fer bon z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>' ti sir ki zot ti pou gagn<br />

travay soukontra kouma konseye ousa prezid<strong>an</strong> komision<br />

d<strong>an</strong>ket k<strong>an</strong> zot pr<strong>an</strong> p<strong>an</strong>sion.<br />

Enn kote gouvernm<strong>an</strong> ti reysi <strong>an</strong>senn b<strong>an</strong>n enstitision ek<br />

bayonn liberte; lot kote ar led siperpwis<strong>an</strong>s ek Lab<strong>an</strong>k<br />

Mondial li ti pe met for d<strong>an</strong> devlopm<strong>an</strong> infrastriktir.<br />

Boukou s<strong>an</strong>tie ti pe ouver: konstriksion larout ek<br />

370


atim<strong>an</strong>, batim<strong>an</strong> ek larout.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> de-z<strong>an</strong> sa ti dire. Parti Rouz ek Ver tidepaye net.<br />

Ti bizen boukou let<strong>an</strong> ek resours pou rekonstrir nou<br />

lorg<strong>an</strong>izasion. Nou parti ti pou konn enn peryod difisil me<br />

tousa pa ti dramatik. Nou ti zenn, plen ar lide ek<br />

<strong>an</strong>touziasm. Lavi ti div<strong>an</strong> nou. Deza ti koum<strong>an</strong>s ena plis<br />

dimoun ki pa ti per pou koze; plis dimoun ki ti pe revinn<br />

ver nou. D<strong>an</strong> rezion kot nou ti reysi fer enn travay dirab,<br />

lorg<strong>an</strong>izasion ti pe regagn so misk; ti ena osi rezion kot<br />

nou prez<strong>an</strong>s ti plito meg. D<strong>an</strong> fon mo leker mo ti trouv<br />

sitiasion la kouma enn boner d<strong>an</strong> lapo maler.<br />

Depi detrwa mwa plizier kees kont nou ti pe reye ousa<br />

dismis. B<strong>an</strong>n fam diriz<strong>an</strong> d<strong>an</strong> parti ti pe vinn politikm<strong>an</strong><br />

for ek popiler. Zot lenfli<strong>an</strong>s ti pe gr<strong>an</strong>di atraver b<strong>an</strong>n<br />

difer<strong>an</strong> klas sosial e apart enn rezo nasional zot ti form<br />

parti enn rezo enternasional. Gouvernm<strong>an</strong> ti realize ki ler<br />

zot ti fer aret Sheila ek Ramba ar fos akizasion zot ti fer<br />

enn mari gaf. Senpati pou nou de eroinn ti ogm<strong>an</strong>te<br />

partou. Solidarite fam ti enn zafer ki politisien zom pa ti<br />

pr<strong>an</strong> kont ou plito pa ti konpr<strong>an</strong>. Enn evennm<strong>an</strong> ki<br />

personn pa ti at<strong>an</strong>n ti boulvers tou b<strong>an</strong>n done. Pou<br />

devlopm<strong>an</strong> lendistri textil plizier lizinn ti fer vinn travayer<br />

fam depi Lasinn. Zot ti bien forme d<strong>an</strong> itilizasion b<strong>an</strong>n<br />

masinn modern e travay pa ti fer zot per. Zot ti pe avoy<br />

zot saler d<strong>an</strong> zot pei e zot ti pe viv lor kas overtaym.<br />

Personn pa ti pe enteres ar zot kondision travay ek<br />

kondision d<strong>an</strong> lakel zot ti pe viv. Ti ena koze ki zot ti pe<br />

sibir move tretm<strong>an</strong> e ki ti pe mem fors serten r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong><br />

prostitision. Anverite zot ti pe sibir enn nouvo kalite<br />

esklavaz. Ironi d<strong>an</strong> tousa se ki b<strong>an</strong>n dimoun ki toult<strong>an</strong> ti<br />

plengne ki zot <strong>an</strong>set, esklav ek kouli, ti pas mizer d<strong>an</strong><br />

lame patron ti trouv sa normal ki b<strong>an</strong>n zouvriye fam<br />

Sinwa sibir mem tretm<strong>an</strong>. Ramba, Sheila, Malika ek zot<br />

371


<strong>an</strong>n kamarad pa ti dakor. Zot ti pe denons depi lont<strong>an</strong><br />

explwatasion sovaz ki travayer Sinwaz ki pe sibir. Enn<br />

zour pei <strong>an</strong>tie ti apr<strong>an</strong>n ki tou b<strong>an</strong>n tifi la ti des<strong>an</strong>n d<strong>an</strong><br />

lari, mars long-long dist<strong>an</strong>s ziska lambasad zot pei e laba<br />

zot ti dim<strong>an</strong>n lotorite retourn zot d<strong>an</strong> zot pei. Mouvm<strong>an</strong><br />

feminis ek b<strong>an</strong>n asosiasion femininn ti soutenir zot s<strong>an</strong>pour-s<strong>an</strong>.<br />

Koumadir ti ena lame BonDie lad<strong>an</strong> parski sa ti<br />

montre diktatir ki li 'si ti ena so terminis.<br />

Enn swar, detrwa semenn pli tar, d<strong>an</strong> zournal televize nou<br />

ti apr<strong>an</strong>n ki gouvernm<strong>an</strong> ti lev letadirz<strong>an</strong>s ek ti disoud<br />

parlm<strong>an</strong>. Ti pou ena eleksion d<strong>an</strong> de mwa. Zot ti konpr<strong>an</strong><br />

ki zot ti bizen fer vit parski sitiasion pa ti pou bouzfix.<br />

Sapit 13<br />

Sitiasion Debloke-Rebloke<br />

Ti bizen swas<strong>an</strong>n-dis k<strong>an</strong>dida. Enn par sirkonskripsion.<br />

Parti ti desid pou met tr<strong>an</strong>n-senk fam ek tr<strong>an</strong>n-senk zom.<br />

Li ti kler pou nou ki nou pa ti pe al pr<strong>an</strong> pouvwar me nou<br />

ti pou donn politik nou pei enn nouvo oriy<strong>an</strong>tasion. Ezenn<br />

ek Rajen ti propoze ki nou met enn mazorite fam d<strong>an</strong><br />

sirkonskripsion sir me Sheila ek Ramba ti donn plis<br />

enport<strong>an</strong>s merit ek kapasite travay. Malgre sa ti ena plis<br />

boukou k<strong>an</strong>dida fam d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n sirkonskripsion sir. Dapre<br />

enn senario rezonab, nou ti pou gagn <strong>an</strong>t douz ek kenz<br />

depite. Si sa ti realize nou ti pou ena enn baz solid pou<br />

devlop nou aksion politik e prepar pei pou b<strong>an</strong>n<br />

tr<strong>an</strong>sformasion veritab.<br />

Nou ti reysi fer enn meyer perform<strong>an</strong>s: douz ti eli<br />

direktem<strong>an</strong> ek sis atraver proporsionel - dis lad<strong>an</strong> ti fam.<br />

Mwa mo ti tonbe parski mo ti repoz d<strong>an</strong> mem<br />

sirkonskripsion kot mo ti eli d<strong>an</strong> parsiel, enn bastion Sir<br />

372


Iswar. E mo pa ti met mo nom d<strong>an</strong> lalis priyoriter pou<br />

proporsionel. Enn lider, dapre mwa, pa ti gagn drwa rod<br />

seke.<br />

Ti finn ariv ler pou fer bil<strong>an</strong>, rep<strong>an</strong>s nou aksion fitir e<br />

miskle nou lorg<strong>an</strong>izasion pou fer fas b<strong>an</strong>n nouvo batay<br />

ekonomik, politik ek sosial. Li ti normal ki mo demisionn<br />

kouma Lider e mo ti propoz ki swazir Ramba pou r<strong>an</strong>plas<br />

mwa e ki Ezenn res Depyouti-Lider. Pa ti ena deba parski<br />

tou b<strong>an</strong>n kamarad ti konsi<strong>an</strong> nesesite enn nouvo depar.<br />

Mo ti aksepte pr<strong>an</strong> prezid<strong>an</strong>s ki, d<strong>an</strong> nou parti, ti enn pos<br />

senbolik.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> detrwa l<strong>an</strong>e mo ti viv ekses vites e mo ti ena bien<br />

lent<strong>an</strong>sion ral<strong>an</strong>ti. Plis enport<strong>an</strong>, mo ti bizen let<strong>an</strong> pou<br />

reorg<strong>an</strong>iz mo lavi. Mo pa ti ena okenn reveni e rezerv ti<br />

fini plat. B<strong>an</strong>n kamarad d<strong>an</strong> parti ti propoz pou donn<br />

mwa enn reveni m<strong>an</strong>siel pou mo zwenn de bout. Me sa<br />

pa ti enn solision. Mo ti bien bizen enn travay me lakel.<br />

Mo pa ti <strong>an</strong>vi retourn liniversite. Resers ek l<strong>an</strong>sengnm<strong>an</strong><br />

ti fini perdi zot atraksion d<strong>an</strong> mo lespri. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> detrwa<br />

semenn mo ti kouma enn pl<strong>an</strong>t brile ar soley e ki ti pe<br />

at<strong>an</strong>n enn gout lapli. E mo ti gout lapli ti pe refiz tonbe.<br />

Mo ti osi bizen enn l<strong>an</strong>drwa pou viv parski <strong>lakaz</strong> Albion ti<br />

kartie zeneral parti. Pa ti ena okenn irz<strong>an</strong>s me sa pa<br />

vedir ki mo ti gagn drwa trenn lipie, pa fer n<strong>an</strong>ye.<br />

Mo ti d<strong>an</strong> mem sitiasion ki Tornado enn Dim<strong>an</strong>s t<strong>an</strong>to<br />

bien lont<strong>an</strong> d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s. Mo ti finn zwe mo dernie<br />

mach lor teren politik.<br />

P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> pre senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> mo ti finn akimil kones<strong>an</strong>s ek<br />

expery<strong>an</strong>s s<strong>an</strong> dekouver vre sime.<br />

373


Sapit 14<br />

Fer Lapl<strong>an</strong>s D<strong>an</strong> Lagon Ziska …<br />

Souv<strong>an</strong> mo ti s<strong>an</strong>ti koumadir mo ti pe fer lapl<strong>an</strong>s d<strong>an</strong><br />

lagon. Mo ti pe flote; div<strong>an</strong> ek vag ti pe marye pike pou<br />

say mwa agos, adrwat, agos. Me mo pa ti konn ni gr<strong>an</strong><br />

dilo, ni profonder kot ble pal vinn nwar parski lalimier<br />

soley dim<strong>an</strong>n pardon. Depi Tornado ziska Rouz ek Ver mo<br />

liniver ti gr<strong>an</strong>di <strong>an</strong>longer ek <strong>an</strong>larzer me so epeser ti res<br />

plito meg. Kifer mo ti toult<strong>an</strong> s<strong>an</strong>ti koumadir kiksoz<br />

m<strong>an</strong>ke d<strong>an</strong> mo lavi. Mo ti ena enn PhD <strong>an</strong> Istwar. Lagazet<br />

ki ti pe pibliy mo lartik ti ofer mwa enn job perm<strong>an</strong><strong>an</strong><br />

enteres<strong>an</strong>. Donk mo problem fin<strong>an</strong>sie ti fini rezoud. Mo ti<br />

touzour prezid<strong>an</strong> enn parti politik ki ti pe vinn pliz<strong>an</strong>pli<br />

for ek ki ti ena rekones<strong>an</strong>s enternasional. Mo ti ena enn<br />

pogne kamwad entim ek senser. Me malgre tousa ti ena<br />

enn vid d<strong>an</strong> nwayo mo lekzist<strong>an</strong>s.<br />

Enn zour direkter lagazet pou lekel mo ti pe travay<br />

dim<strong>an</strong>n mwa si mo ti pou aksepte pr<strong>an</strong> responsabilite<br />

org<strong>an</strong>iz enn gr<strong>an</strong> fet popiler pou selebre l<strong>an</strong>iverser<br />

senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong> nou lagazet. Mo bizen rekonet ki mo ti kont<strong>an</strong><br />

org<strong>an</strong>iz fet; mo ti kont<strong>an</strong> prez<strong>an</strong>s lafoul; mo ti gagn<br />

plezir trouv plezir lor figir dimoun ler zot ti dekouver<br />

kiksoz extra. Normal mo ti aksepte sirtou ki mo ti pou<br />

gagn foul sipor direksion ek staf nou lagazet. Li ti enn<br />

extra chalenj.<br />

Mo ti regroup otour mwa b<strong>an</strong>n meyer <strong>an</strong>imater ek artis e<br />

nou ti pl<strong>an</strong>n enn maha-<strong>proz</strong>e. Nou ti swazir enn sayt<br />

orizinal. Tou ti pare pou gr<strong>an</strong> zour. Lavey, aswar, nou ti<br />

pas tou <strong>an</strong>revi e tou ti paret rekta <strong>an</strong>plas. Mo ti bien<br />

fatige e somey ti chombo mwa kouma mo ti poz latet lor<br />

lorye. Omilie l<strong>an</strong>wit enn lavwa ti kas mo somey pou dir<br />

374


mwa: "Pa fer gr<strong>an</strong>-nwar mo piti! Lapli fer lenz k<strong>an</strong>ze vinn<br />

kataplas." Mo ti pr<strong>an</strong> detrwa segonn pou konpr<strong>an</strong> ki ti<br />

ariv mwa. Mo ti fer enn kosmar. Ayo! Vremem mo ti bliye<br />

chek plis enport<strong>an</strong>: <strong>an</strong> Mars ki kalite let<strong>an</strong> gagne d<strong>an</strong><br />

l<strong>an</strong>drwa kot fet ti pou deroule? Ki mo ti kapav fer? Mo ti<br />

pe tr<strong>an</strong>spir gro. Mo pa ti kapav telefone omilie l<strong>an</strong>wit. Ti<br />

bizen at<strong>an</strong>n soley leve. P<strong>an</strong>ik! Mo ti kit lili, tom lor zenou,<br />

dim<strong>an</strong>n Bondie pardon. Tou sa let<strong>an</strong> la mo ti kwar mo ti<br />

ate. Li vre ki mo ti ena enn kamarad pret ki enn zour ti<br />

dir mwa d<strong>an</strong> so m<strong>an</strong>ier sek-sek: "To osi ate ki enn gout<br />

laroze lor enn petal roz ki pe reflekte enn reyon lalimier<br />

soley." Li ti reysi met dout d<strong>an</strong> mo latet me mo ti riy enn<br />

gr<strong>an</strong> kou e nou ti koz enn lot koze.<br />

Enn dimoun ki nou krwaze, enn evennm<strong>an</strong> ki nou<br />

traverse parfwa vir tou <strong>an</strong>balao e nou sertitid, tr<strong>an</strong>pe d<strong>an</strong><br />

tr<strong>an</strong>spirasion frwad ki lafreyer f<strong>an</strong>n lor nou, debal<strong>an</strong>s nou<br />

e obliz nou re-eple nou nom. Nou tou, enn zour pa enn<br />

zour, nou trouv noumem lor larout Damas. Laplipar fer<br />

koumadir n<strong>an</strong>ye pa finn arive e zot kontinie zot sime,<br />

lizie ferme ek zorey bouse. Me ena ennde ki realiz vit ki<br />

vre souv<strong>an</strong> kasiet deryer paret, ki bizen desir vwal<br />

lapar<strong>an</strong>s pou trouv kler. Li telm<strong>an</strong> pli fasil fer vadire tou<br />

normal.<br />

Mo kosmar d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>wit ki ti vinn av<strong>an</strong> gr<strong>an</strong> evennm<strong>an</strong> lor<br />

ki mo ti met pwa mo kapasite, nom ek repitasion, ti kas<br />

mwa <strong>an</strong>de. Si lapli ti pou tonbe tou ti pou vinn mastok.<br />

Lel<strong>an</strong>dime boner mo ti telefonn stasion meteo. Konfirme.<br />

Samem peryod plis mouye d<strong>an</strong> sa l<strong>an</strong>drwa la. Zot ti pe<br />

prevwar enn let<strong>an</strong> lapli-lapli pou lazourne. Si ti koup mwa<br />

pa ti pou ena dis<strong>an</strong>.<br />

Toult<strong>an</strong> mo mama ti pe dir ki pese pey lor later. Mo ti finn<br />

mars<strong>an</strong>d touf<strong>an</strong>n ki ti finn swazir so mom<strong>an</strong> pou grenn<br />

375


lor mwa aster. Mo ti kwar d<strong>an</strong> prensip larezon; d<strong>an</strong> 'fale<br />

vwar pou kwar'. Tou leres ti zistwar vie bonom, vie<br />

bonnfam ki kwar d<strong>an</strong> siperstision. Kones<strong>an</strong>s siy<strong>an</strong>tifik ti<br />

kapav <strong>an</strong>pes mwa fer erer me pa pou kapav pardonn mo<br />

erer e bar mo gorl. D<strong>an</strong> lavi, <strong>an</strong>verite, ena boukou kiksoz<br />

ki depas kad larezon. Mals<strong>an</strong>s nou konpr<strong>an</strong> sa k<strong>an</strong> dibwa<br />

pwent ar nou. Fode nou m<strong>an</strong>z lapousier pou nou realize<br />

ki tou seki vizib fini d<strong>an</strong> lapousier. Lavi pa fasil. Li pa<br />

kapav fasil. Li fri enn evennm<strong>an</strong> ki ti arive plis ki 15<br />

miliar b<strong>an</strong><strong>an</strong>e desala: Big Beng. Mo papa, lepok Tornado,<br />

ti kont<strong>an</strong> dir ki lavi li enprevizib kouma enn mach<br />

foutborl. Boul ron, laplenn kare. Amizir mo dekouver<br />

konplexite mo lavi mo ti realize ki lavi li ti kouma mil<br />

mach foutborl ki ti pe zwe <strong>an</strong>memt<strong>an</strong> d<strong>an</strong> enn fraksion<br />

segonn atraver lespas ek let<strong>an</strong>.<br />

Sa zour la lesiel ti bare. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> ti ena enn ti soley<br />

timid. Pa ti ena lapli. Enn mo koleg ti mem dir: "Enn<br />

mirak sa!" Ver enn-er t<strong>an</strong>to enn labriz ti pous niaz ver<br />

lwes e lesiel ti vinn ble. Ler fet, ki mo ti apel "Spektak<br />

Z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> Lark<strong>an</strong>siel", ti koum<strong>an</strong>se ti ena enpe niaz ki ti pe<br />

ramase d<strong>an</strong> les me tou ti pe deroul d<strong>an</strong> lord.<br />

Zis kouma spektak ti ariv so top e ti pe sarye tou dimoun<br />

lor lezel limazinasion ek bote, enn lark<strong>an</strong>siel extra-bote ti<br />

paret lor lesiel koumadir Bondie ti pe sign enn kontra<br />

lamour ar z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> lark<strong>an</strong>siel. Enn frison ti travers lafoul.<br />

Boukou regar ti tourn ver mwa, regar plen ar admirasion.<br />

Mo lizie ti plen ar larm. Lazwa ek laont, gratitid ek imilite<br />

ti gonfle mo leker ek chombo mo lagorz. Lerla ki mo ti<br />

koum<strong>an</strong>s realize ki d<strong>an</strong> lekzist<strong>an</strong>s ti ena emosion ki ti pli<br />

for ki larezon.<br />

376


Sapit 15<br />

Trwa-zer<br />

Enn zour Patricia ti dim<strong>an</strong>n mwa si mo ti kapav ekrir enn<br />

ti pies teat ki li ti pou servi ar so b<strong>an</strong>n zelev adilt ki ti pe<br />

swiv koudiswar ki so ONG ti pe done. Mo ti enn istoryen,<br />

enn zounalis. Zame mo ti sey ekrir poem, zistwar ousa<br />

pies teat. Me mo ti <strong>an</strong>vi seye. Enn lot lakrwaze, enn lot<br />

chalenj.<br />

Pies la ti pas d<strong>an</strong> enn prizon kot ti ferm enn s<strong>an</strong>ter<br />

<strong>an</strong>gaze ki ti pe agas lotorite politik ek lapolis par so<br />

m<strong>an</strong>ier kategorik denons lenzistis, koripsion ek fer<br />

dominer. Lapolis pouri ti desid pou touy li e fer kwar ki li<br />

ti enn droge ki ti swiside parski li ti <strong>an</strong>m<strong>an</strong>k.<br />

Mo ti kit m<strong>an</strong>iskri la ar Patricia e nou ti donn r<strong>an</strong>devou<br />

kot li pou diskit pies la e gete ki am<strong>an</strong>nm<strong>an</strong> ti neseser.<br />

Ler nou ti zwenn, li ti dim<strong>an</strong>n mwa kifer zis trwa-zer mo<br />

ero ti mor d<strong>an</strong> so selil. Mo ti reponn li, "Pa kone. Zistwar<br />

la ki koumsa. Kifer to dim<strong>an</strong>n mwa sa?"<br />

- Zezi ti mor zis trwa-zer. To ti kone?<br />

- Non.<br />

- Enn zoli pies David, enn zoli pies. Mo pou sey fer enn<br />

bon travay ar sa. Mersi.<br />

D<strong>an</strong> pies la mo ti pe fer enn paralel diskre <strong>an</strong>t mo ero ek<br />

ero Nouvo Testam<strong>an</strong>. Toulede ti mor trwa-zer.<br />

Koensid<strong>an</strong>s? Ousa …? Non, pa posib.<br />

Apre nou expery<strong>an</strong>s negatif d<strong>an</strong> Site Tarz<strong>an</strong>n, Patricia ti<br />

retir li p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enn bon bout let<strong>an</strong> e ti kons<strong>an</strong>tre lor so<br />

responsabilite profesionel ek domestik. Ler so b<strong>an</strong>n<br />

377


z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> ti vinn ase gr<strong>an</strong>, li pa ti kapav reziste <strong>an</strong>vi retourn<br />

lor teren sosial. Li ti dir mwa ki li ti s<strong>an</strong>ti koumadir enn<br />

lafors pli for ki li ki ti pe ris li. Enn emosion, enn<br />

entwision ki ti pli for ki larezon.<br />

Me Patricia pa ti refer mem erer. Olie al ver dimoun pou<br />

ed zot endividielm<strong>an</strong>, li ti desid pou apiy lor formasion<br />

b<strong>an</strong>n lider difer<strong>an</strong> nivo. Sa pa ti bet ditou. Atraver so<br />

b<strong>an</strong>n stazier li ti prez<strong>an</strong> partou s<strong>an</strong> ki li li ti bizen laba<br />

fizikm<strong>an</strong>. Enn zour ler nou ti pe koz-koze apre dine, mo ti<br />

dir li, "bizen enn nouvo Moiz pou gid b<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> pens<br />

atraver Mer-Rouz."<br />

- Nou ena nou Moiz. Moiz Alagenn.<br />

- Pa enn lot Tirliplen?<br />

- Mo pa kwar.<br />

Moiz Alagenn ti enn metis ki ti alez d<strong>an</strong> l<strong>an</strong>vironnm<strong>an</strong><br />

lavil kouma lak<strong>an</strong>pagn. Li ti res<strong>an</strong>ble Simon, gorli<br />

Tornado. Kouma Simon li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> tou lasos. Me li ti mil<br />

fwa pli for. Li pa ti perdi let<strong>an</strong> zaza e li ti konn koz ar<br />

dimoun, ekout zot e fer zot azir. Li ti ena karism. Mo ti<br />

deza t<strong>an</strong>n so koze lepok mo ti depite. Mo ti al get li pou<br />

gagn so soutien pou parti Rouz ek Ver. Avek polites, li ti<br />

fer mwa konpr<strong>an</strong> ki li pa ti enterese fer politik e li pa ti'le<br />

perdi lamitie Fr<strong>an</strong>cois Tirliplen ki ti so kamwad depi ki zot<br />

ti sof b<strong>an</strong> lekol primer <strong>an</strong>sam.<br />

- Patricia, ot<strong>an</strong> ki mo rapel, Moiz mefie politisien. Lefe ki<br />

to marye ar Ezenn …<br />

- Li gagn zafer ar mwa, pa ar Ezenn.<br />

- Sori!<br />

- Pardonn mwa David. Mo pa ti bizen sap lor kal ar twa.<br />

Mo'nn plen ar dimoun ki refiz fer difer<strong>an</strong>s <strong>an</strong>t Patricia ki<br />

marye ar Ezenn ek Patricia, travayer sosial. Mo kont<strong>an</strong><br />

mo mari. Li finn toult<strong>an</strong> soutenir mo zefor. Depi ki li<br />

<strong>an</strong>plen d<strong>an</strong> politik li fer tou pou ki nou id<strong>an</strong>tite res bien<br />

378


separe. … To'nn trouv lartik d<strong>an</strong> lagazet zordi? Enn<br />

politisien d<strong>an</strong> so entervyou fer expre pou mel<strong>an</strong>z toulede<br />

pou fer kwar ki mo servi mo ONG pou soutenir travay<br />

politik mo mari. E zournalis la ki konn bien zefor ki mwa<br />

ek Ezenn fer pou evit amalgam, tr<strong>an</strong>p d<strong>an</strong> lasos la … par<br />

expre pou sey <strong>an</strong>baras mwa.<br />

- Personn pa pou pr<strong>an</strong> zot kont. Tou dimoun kone ki sa<br />

zournalis la so plim tr<strong>an</strong>pe d<strong>an</strong> pol<strong>an</strong>k politisien la,<br />

zournalis-d<strong>an</strong>-l<strong>an</strong>vlop. Pa les zot kas to moral. Travay ki<br />

to pe fer li extra. Pa les detrwa pouri <strong>an</strong>pes twa dormi. …<br />

Aster ki mo nepli fer politik aktif to kwar Moiz pou<br />

aksepte kolabor ar mwa lor serten <strong>proz</strong>e? D<strong>an</strong> lepase mo<br />

ti al ver li e polim<strong>an</strong> li ti fer mwa konpr<strong>an</strong> ki li pa ti trouv<br />

lizour d<strong>an</strong> politik malgre ki so meyer kamwad …<br />

- Fr<strong>an</strong>cois Tirliplen. … Les mo dim<strong>an</strong>n li. Si li dakor nou<br />

kapav zwenn otour enn bon kari. The first supper.<br />

Patricia ti toult<strong>an</strong> bos lor fer b<strong>an</strong>n remark orizinal, sok e<br />

etr<strong>an</strong>z ki fabrike par enn lespri ki ti ena so prop fason get<br />

lekzist<strong>an</strong>s, lepase ek lavenir. Laflam d<strong>an</strong> so regar ti pe<br />

gr<strong>an</strong>di ar let<strong>an</strong>. Ti enn laflam ki pirifie s<strong>an</strong> brile, ki donn<br />

<strong>an</strong>vi pr<strong>an</strong> risk mem si bizen gagn klos lor sime, ki fer per<br />

par so lafors e nouri par so bonte dou. Kikfwa samem sa<br />

ki mo papa ti apel Shakti, lenerzi s<strong>an</strong> lakel pouvwar<br />

maskilen ti fizet. Ler li ti koz 'first supper' ti koumadir li ti<br />

pe fer enn ti jok me mo ti s<strong>an</strong>ti ki deryer jok la ti ena plis<br />

ki enn swe. Enn pres<strong>an</strong>tim<strong>an</strong>? Enn vizion lavenir?<br />

Nou 'first supper' ti enn gr<strong>an</strong> sikse. Moiz Alagenn ti enn<br />

gr<strong>an</strong> lespri ek enn gr<strong>an</strong> leker. Li ti enn mel<strong>an</strong>z profeser,<br />

pret ek artis. Li ek Patricia ti ena enn zafer <strong>an</strong>komen. Enn<br />

tal<strong>an</strong> bien rar. Zot ti koumadir b<strong>an</strong>n bizoutie lespri … non!<br />

… plito b<strong>an</strong>n bizoutie nou nam. Zot ti kone kim<strong>an</strong>ier fer<br />

nam b<strong>an</strong>n seki pli d<strong>an</strong> pens briye kouma enn bizou.<br />

379


Sapit 16<br />

Zistwar Moiz<br />

Moiz ti enn metis ki par so louk ti fer enn fizion Lafrik,<br />

Lerop, Lazi. Li ti meg, ot; so seve nwar ti des<strong>an</strong>n lor so<br />

ledo <strong>an</strong>-kedseval; so labarb fourni ti bien swagne. K<strong>an</strong> li<br />

ti pase so fam kouma so zom ti vire-tourne pou get li.<br />

N<strong>an</strong>ye pa ti rif-raf d<strong>an</strong> so degenn. Li ti prop d<strong>an</strong> so lekor<br />

ek d<strong>an</strong> so lespri; d<strong>an</strong> so m<strong>an</strong>ier marse, d<strong>an</strong> so m<strong>an</strong>ier<br />

koze. Pa kwar li ti fezer. Ditou. Okontrer, sak mouvm<strong>an</strong>,<br />

sak zes ti kouma enn lapriyer pou dir lavi mersi. Apart<br />

Patricia mo pa ti konn personn av<strong>an</strong> ki ti senboliz lavi so<br />

boner ar so maler, so lazwa ar so tristes, so lespwar ar so<br />

tourm<strong>an</strong>, so lamour ar so soufr<strong>an</strong>s. Mo ti pe koum<strong>an</strong>s<br />

konpr<strong>an</strong> ki si nou ti konn gete, partou-partou nou ti pou<br />

trouv sa kalite spesimenn rar la. Me fale konn gete. Si<br />

nou ti get atraver Holly-Bollywood, nou gete ti pou fer<br />

rikose lor sirfas ziska li tas d<strong>an</strong> kav. Depi Big Beng b<strong>an</strong>n<br />

kontrer pe mate e ler fer kont lor larout, toult<strong>an</strong> seki bon<br />

ki tir latet finalm<strong>an</strong> me li pa res div<strong>an</strong> tro lont<strong>an</strong>. Seki pa<br />

bon li pa dormi. Li 'si li tras so sime pou souk premie<br />

plas. Alors, pa gagn drwa perdi kouraz. K<strong>an</strong> sitiasion mir<br />

vre lider-gid, pa lider-vid, pou tras sime pou ki nou<br />

travers Mer-Rouz. La nou ti d<strong>an</strong> youg fernwar me laba<br />

d<strong>an</strong> les lalimier ti pe kas pares.<br />

K<strong>an</strong> Moiz ti enn zennz<strong>an</strong> li ti mari gal<strong>an</strong>. B<strong>an</strong>n pies ti pe<br />

grene d<strong>an</strong> so lebra. So lapeti ti feros. Kouma enn afame<br />

ki gagn fen toult<strong>an</strong> li ti gout tout sort kalite fri, legalilegal,<br />

moral-imoral. D<strong>an</strong> so kafe pa ti ena triyaz.<br />

Enn swar li ti al kot enn travayer sex. Radika ti enn zoli<br />

fam ki ti extra bon d<strong>an</strong> so metie. Li ti konn fer so kliy<strong>an</strong><br />

zwir. Me zame li ti les so kliy<strong>an</strong> <strong>an</strong>bras li lor labous. Sa, li<br />

380


ti dir, li ti gard pou so bieneme. Apre enn premie kontak<br />

Moiz ti donn li r<strong>an</strong>devou pou enn lot kou, enn lot kou,<br />

enn lot kou e amizir let<strong>an</strong> pase zot ti koum<strong>an</strong>s pas l<strong>an</strong>wit<br />

net <strong>an</strong>sam. Lamour ti ne <strong>an</strong>t zot.<br />

Enn zafer ki ti pe fatig Moiz se ki Radika ti pe obliz li met<br />

kapot sak fwa ki zot ti fer lamour malgre ki li ti dir li ki li<br />

ti fek fer enn tes e li ti negatif. Enn swar ler sa koze la ti<br />

releve Radika ti dir li: "Kouma to kone mwa mo pa<br />

seropozitif?"<br />

- To seropozitif?<br />

Li ti sakouy so latet pou dir wi.<br />

- Swa to met enn kapot, swa to tire depi isi. To tro<br />

enport<strong>an</strong> pou mwa pou mo les mo malediksion f<strong>an</strong>n lor<br />

twa.<br />

Sa swar la li ti kit Radika li ti ale. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> li ti<br />

s<strong>an</strong>ti ki li ti sap d<strong>an</strong> kales kase. Me bien vit li ti realize li<br />

'si ki li ti amoure ar Radika e li ti retourne. Zot relasion ti<br />

kontinie p<strong>an</strong>d<strong>an</strong> enpe let<strong>an</strong> ziska ki enn zour Moiz ti dir li<br />

ki li ti ole marye ar li.<br />

- Marye ar mwa Moiz? To kone mo enn piten.<br />

- Pou mwa to pa enn piten. To mo bieneme, mo lamour.<br />

- Ki dimoun pou dir?<br />

- Mo bien ferfout.<br />

Zot ti marye. Detrwa mwa pli tar Radika ti koum<strong>an</strong>s<br />

malad. Li ti pe deperi vit. Moiz ti res ar li, okip li ziska so<br />

dernie lesouf. P<strong>an</strong>d<strong>an</strong> peryod pli dir li ti dekouver veritab<br />

lamour.<br />

- Radi, mo kone to pe kit mwa to pe ale. Mo ena enn<br />

zafer pou dir twa. Av<strong>an</strong> mo ti konn twa mo ti konn zis<br />

pr<strong>an</strong>. To finn montre mwa done. Mersi mo trezor.<br />

381


Depi lamor Radika, Moiz ti vinn enn lot dimoun. Li ti<br />

kapav fini kouma enn saser ki ti nek konn touye pou so<br />

plezir. Me Radika, s<strong>an</strong> fla-fla, ti montre li ena boukou<br />

gagne d<strong>an</strong> done me pa d<strong>an</strong> pr<strong>an</strong>. Kouma liniver ki pa<br />

aret gr<strong>an</strong>di, lamour 'si parey. Parski Lamour ki ti kre<br />

liniver. Lamour ek so kontrer pou kontinie mate me<br />

lamour, malgre so soufr<strong>an</strong>s, permet nou finalm<strong>an</strong> poz<br />

latet lor lorye e ferm lizie. Lenerzi ki lont<strong>an</strong> li ti f<strong>an</strong>e<br />

partou d<strong>an</strong> zwis<strong>an</strong>s pa pr<strong>an</strong> kont, pa d<strong>an</strong> kont, aster li ti<br />

desid pou servi pou nouri memwar Radika atraver donn<br />

lamour b<strong>an</strong>n pli d<strong>an</strong> pens. Li ti t<strong>an</strong>n parle travay ki<br />

Patricia ti pe fer. Enn zour li ti al get li. Li ti <strong>an</strong>vi fer<br />

kiksoz, ed li d<strong>an</strong> so travay. Nenport kwa. Si li pa fer<br />

kiksoz li pou vinn fou. Ed li, donn li kiksoz pou fer. Li ti<br />

rakont so zistwar Patricia. D<strong>an</strong> travay sosial zot lamitie ti<br />

ne ek devlope.<br />

Li ti rapel bien ki mo ti vinn get li. Politik ti neseser ek<br />

enport<strong>an</strong> pou li me sa pa ti so kafe. Lozik politik pa ti<br />

mars ar so t<strong>an</strong>peram<strong>an</strong>. Parski li ti konpr<strong>an</strong> sa li ti kapav<br />

res bon kamwad mem ar Tirliplen ar ki li pa ti dakor ditou<br />

lor boukou zafer. Li ti kone ki Tirliplen ti enn exper lor<br />

marday me parski marday ti neseser d<strong>an</strong> politik, li ti enn<br />

bon politisien. Mem li ti enn adverser redoutab ki pa ti les<br />

emosion dam so taktik, li ti bien zenere ar dimoun ki ti al<br />

get li. Li ti enn negosiater korias ki ti konn zwe enn<br />

miltinasional kont enn lot pou gagn so prop bout me li ti<br />

met so reset d<strong>an</strong> aktivite so parti. Sa ti permet li <strong>an</strong>ploy<br />

b<strong>an</strong>n aktivis e tengn laswaf b<strong>an</strong>n zournalis ki ti bizen plis<br />

ki enn dite. Moiz pa ti dakor ar metod ki politisien ti pe<br />

servi me li ti dakor ki politisien ti enn ras apar ki ti ena<br />

enn rol pou zwe d<strong>an</strong> devlopm<strong>an</strong> sosiete. Li li pa ti pou<br />

kapav zwe sa rol la, ni servi metod ki al ar sa. Ti bizen<br />

donn Sezar seki ti pou Sezar. Mo ti konpr<strong>an</strong> li bien parski<br />

382


mo ti parkour lor larout politik ti ouver mo lizie lor seki<br />

politik konsome pou li prodwir ek reprodwir. Me travay<br />

sosial ki nou ti pe rod fer ti ena so prop lozik, so prop<br />

metod, so prop sistem ek so prop satisfaksion. Fale pa<br />

mel<strong>an</strong>z kalchoul diri ar kalchoul kari mem si diri ek kari<br />

finalm<strong>an</strong> al <strong>an</strong>sam.<br />

Me selm<strong>an</strong> ti ena de kalite travay sosial. Seki politisien,<br />

ki li d<strong>an</strong> pouvwar, ki li d<strong>an</strong> lopozision ti kont<strong>an</strong> se travay<br />

sosial ki pa menas zot lotorite; travay sosial ki t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong><br />

permet zot koup rib<strong>an</strong> e fer diskour; travay sosial ki gres<br />

l<strong>an</strong>grenaz politik. Me nou, nou ti pe get tousa d<strong>an</strong> enn lot<br />

m<strong>an</strong>ier.<br />

Telm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n dimoun d<strong>an</strong> bien ti pe dir ki b<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> pens<br />

zot ti pares, bet, mem parey ar z<strong>an</strong>imo, sa b<strong>an</strong>n dimoun<br />

la ti fini par met d<strong>an</strong> zot latet ki zot ti deryer midi parski<br />

zotmem talon lim<strong>an</strong>ite. Enn lisien ti pli bon parski li vey<br />

lakour; enn bef ti pli bon parski li ti kapav ris enn tonn<br />

k<strong>an</strong>n lor lamonte. B<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> site ti pir ki b<strong>an</strong>n<br />

verminn parazit. Telm<strong>an</strong> zot ti t<strong>an</strong>n sa kalite koze la,<br />

l<strong>an</strong>e-vini-l<strong>an</strong>e-ale, zenerasion apre zenerasion, ki zot ti<br />

kolkam<strong>an</strong>i d<strong>an</strong> zot prop latet fos zimaz ki b<strong>an</strong>n opreser ti<br />

pe f<strong>an</strong>e lor zot e zot konportm<strong>an</strong> ti vinn ekzaktem<strong>an</strong> seki<br />

b<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> bien ti fer kwar zot ete. Dimoun d<strong>an</strong> bien ti<br />

mepriz zot. Aster zot ti mepriz zotmem.<br />

K<strong>an</strong> enn dimoun finn perdi net so fierte personel, li vinn<br />

enn karkas rouye ki nou zet d<strong>an</strong> kwen. Li vinn enn mor<br />

viv<strong>an</strong> e so lavi se enn swisid perm<strong>an</strong><strong>an</strong>. Lerla lalkol,<br />

ladrog, viol<strong>an</strong>s vinn so repa kotidien. Politisien kouma<br />

Tirliplen ti konpr<strong>an</strong> tousa me li pa ti kapav tro id<strong>an</strong>tifie so<br />

aksion politik ar b<strong>an</strong>n z<strong>an</strong>s parski sa ti pou fer li perdi<br />

soutien ki li ti ena parmi dimoun bien. Bramsing ek Sir<br />

Iswar zot program ti enn lot. Pou kasiet zot politik rasis,<br />

383


pou gagn mazorite neseser pou form gouvernm<strong>an</strong> e pou<br />

kapav fer diskour lor linite zot ti bizen koste-koste ar<br />

politisien ki pa sorti d<strong>an</strong> zot prop kars ek kominote.<br />

Kim<strong>an</strong>ier kas lasenn e larg menot ki ti amar lespri e<br />

<strong>an</strong>pes dimoun vinn konsi<strong>an</strong> zot prop im<strong>an</strong>ite? Samen<br />

travay ki nou ti bizen fer e ki nou ti pe rod fer. Pa fer<br />

sarite pou gagn konsi<strong>an</strong>s tr<strong>an</strong>kil me ed dimoun ki ti vinn<br />

payason, regagn dinite. Pou reysi sa ti bizen ki sak<br />

dimoun d<strong>an</strong> pens limem konstrir d<strong>an</strong> so prop latet enn<br />

zimaz pozitif kot so fierte personel permet li chombo lavi<br />

ar so de lame olie flote kouma gomon. Sa, politisien pa ti<br />

pou kapav fer. Dayer pa zot travay sa. Nou ti realize ki<br />

nou program ti obliz nou al kont kour<strong>an</strong> e ki pa ti pou ena<br />

s<strong>an</strong>zm<strong>an</strong> spektakiler. Ti pa, ti pa, ti kou, ti kou me<br />

finalm<strong>an</strong> ti kapav touy loulou. Lor nou sime ti pou ena<br />

sikse ek esek.<br />

D<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t pei ti ena enn site kot boukou politisien ti pe<br />

rekrit zot taper. Site la ti infeste par mafia ladrogprostitision.<br />

Enn zour enn residivis notwar ti vinn get<br />

mwa. Eski mo kapav fer li gagn enn avoka. Dife lor li. Li<br />

ti asir mwa ki seki lapolis ti pe akiz li ti fos; kikenn ti pe<br />

atas enn lake ferbl<strong>an</strong> ar li. Li ti aksepte ki li ti fer boukou<br />

piyaz d<strong>an</strong> so lavi me zame li ti pou al viol enn z<strong>an</strong>f<strong>an</strong>.<br />

D<strong>an</strong> site pa ti ena zis sen ousa zis vakabon. Kouma<br />

partou ti ena so bon kouma so move me d<strong>an</strong> lapolis ti<br />

ena enn t<strong>an</strong>d<strong>an</strong>s pou ramas dimoun brit, bate ziska<br />

dimoun dim<strong>an</strong>n pardon e 'konfes' zot krim. Sa zafer la ti<br />

finn al ziska Amnesty Enternational me b<strong>an</strong>n sef ki ti<br />

koupab sa kalite konportm<strong>an</strong> ti bien proteze par Pravinn<br />

Bramsing parski sa ti pe gres mek<strong>an</strong>ik so program rasis.<br />

So partner, Fr<strong>an</strong>cois Tirliplen, ti souv<strong>an</strong> agase par sa e<br />

t<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> ti pe reysi aret lel<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n 'Dirty Harry' kouma<br />

384


zot ti kont<strong>an</strong> apel zotmem. Pou sa b<strong>an</strong>n ofisie lapolis la,<br />

demokrasi, drwa imen tousa ti enn 'kakad'. Ti ena mem<br />

enn enspekter, Baldeo G<strong>an</strong>rrwa, ki ti pe dir for-for ki pou<br />

met lord d<strong>an</strong> pei ti bizen Hitler ek so gestapo.<br />

Tipol Boubri ti koum<strong>an</strong>s lavi lor lipie gos. Depi ki li rapel li<br />

ti trenn lari. Li pa ti konn dat so nes<strong>an</strong>s parski personn<br />

pa ti deklar li; zame li pa ti al lekol. Depi ki li z<strong>an</strong>f<strong>an</strong> li ti<br />

apr<strong>an</strong>n koken pou viv. Sel <strong>lakaz</strong> plizoumwen perm<strong>an</strong><strong>an</strong> ki<br />

li ti ena se Prizon S<strong>an</strong>tral. So lekor ti diform e so figir<br />

r<strong>an</strong>pli ar ti bouton. Akoz samem dimoun ti apel li Boubri.<br />

Souv<strong>an</strong> Tipol ti komet enn of<strong>an</strong>s zis pou retourn d<strong>an</strong><br />

prizon. Me depi ki li ti zwenn Lilinn, enn fam pli vie ki li<br />

par plis ki di-z<strong>an</strong>, li ti koum<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>ze. Premie fwa kikenn<br />

ti pr<strong>an</strong> li kont. E li 'si ti pe koum<strong>an</strong>s apr<strong>an</strong>n pr<strong>an</strong> enn lot<br />

kont olie p<strong>an</strong>s sakenn so sakenn.<br />

Li pa ti'le retourn d<strong>an</strong> lazol. Li pa ti'le kit Lilinn tousel.<br />

- Les zot bate kouma zot <strong>an</strong>vi, bourzwa, mo pa pou<br />

aksepte pey pou enn krim ki mo pa finn komet. Zot touy<br />

mwa silefo.<br />

Pa kone kifer, mo ti kwar li e mo ti dim<strong>an</strong>n enn kamarad<br />

d<strong>an</strong> parti pr<strong>an</strong> so kees d<strong>an</strong> lame.<br />

Dabor lapolis ti refiz larg li lor kosion me k<strong>an</strong> zot ti trouv<br />

determinasion avoka def<strong>an</strong>s e prez<strong>an</strong>s Patricia, Moiz ek<br />

mwamem, zot ti prefer swiv prosedir legal parski nou pa<br />

ti pou larg zot. Ler zafer ti pas lakour lapolis ti retir so<br />

kees. Depi sa zour la Tipol Bourbri ti vinn enn milit<strong>an</strong><br />

aktif d<strong>an</strong> nou lorg<strong>an</strong>izasion ki nou ti apel 'Operasion Larg<br />

Menot'. Me ar Yasminn nou ti fel. Li ti enn droge-prostitie<br />

ki ti vinn get Patricia par limem. Dousma-dousma li ti<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> nou konfi<strong>an</strong>s me zour li ti fonn ar kas d<strong>an</strong> tirwar,<br />

385


nou tou ti gagn sok.<br />

Koumsa nou ti zwenn sikse parfwa e esek pafwa me sa<br />

pa ti dekouraz nou parski nou ti kone ki pa ti ena reset<br />

ousa solision paspartou pou larg menot d<strong>an</strong> lespri. Sak<br />

imen li inik e seki mars ar enn pa neseser pou mars ar<br />

enn lot. Enn lespri li pa enn kadna mek<strong>an</strong>ik. Li rezilta enn<br />

milion b<strong>an</strong><strong>an</strong>e evolision; expery<strong>an</strong>s inik depi av<strong>an</strong><br />

nes<strong>an</strong>s; seki sak imen viv depi nes<strong>an</strong>s. Akoz sa, b<strong>an</strong>n<br />

bizoutie nam imen bizen ena boukou pasi<strong>an</strong>s.<br />

Sapit 17<br />

Devi<br />

Mem si siperpwis<strong>an</strong>s, b<strong>an</strong>n miltinasional ek zot b<strong>an</strong>n<br />

agwa d<strong>an</strong> pei ti pe kontrol lavi ekonomik ek politik zot pa<br />

ti kapav touf swaf liberte ek dinite net. Pou sap d<strong>an</strong><br />

t<strong>an</strong>ay globalizasion gro kapital, b<strong>an</strong>n tipti l<strong>an</strong>trepriz<br />

endividiel, familial ousa korperativ ti pe devlop enn<br />

lekonomi paralel e ti pe ofer enn servis ki pa ti baze zis<br />

lor profi me lor pr<strong>an</strong> kont, konpr<strong>an</strong> feminen, fer plezir ek<br />

r<strong>an</strong>n servis. Enn nouvo solidarite ti pe ne. D<strong>an</strong> domenn<br />

politik Rouz ek Ver ti pe konsolid so baz e ti pe gr<strong>an</strong>di so<br />

lenfli<strong>an</strong>s. Nou operasion larg menot ti pe av<strong>an</strong>se. Partou<br />

atraver pei nou ti ena b<strong>an</strong>n reskape kouma Tipol Boubri<br />

ki ti finn reysi larg menot. Moiz ek Patricia ti reysi met<br />

dibout enn sistem kordinasion senp ek fleksib. Enn lot<br />

solidarite ti pe devlope. D<strong>an</strong> lar, literatir, lamizik ek teat<br />

enn kiltir protestasion ti pe vinn bien for e seki ti extra<br />

enteres<strong>an</strong> se ki lekonomi alternatif, politik alternatif, ek<br />

lar alternatif ti pe env<strong>an</strong>t limem ar b<strong>an</strong>n nouvo metod<br />

kominikasion kot b<strong>an</strong>n media gro-palto pa ti ena okenn<br />

lenfli<strong>an</strong>s. Personn pa ti pou kapav v<strong>an</strong>n nou kouma<br />

prodwi konsomasion.<br />

386


Malgre satisfaksion ki mo ti ena d<strong>an</strong> mo travay ek mo<br />

lavi sosial, ti ena toult<strong>an</strong> enn tristes ki ti pe pens mo<br />

leker. Koumadir d<strong>an</strong> mo lavi ti toult<strong>an</strong> m<strong>an</strong>k vennsenksou<br />

pou fer enn roupi.<br />

Mo ti pe bord lor senk<strong>an</strong>t-<strong>an</strong>.<br />

Enn gramaten ler mo ti pe fer mo joging enn zafer extra<br />

ti ariv mwa. Mo ti ena labitid pas div<strong>an</strong> legliz Marie<br />

Madeleine. Sa zour la ti ena enn zafer bizar lor peron<br />

legliz. Enn bwat karton. Ler mo ti aprose mo ti t<strong>an</strong>n enn<br />

ti plengne kouma ti toutou fer. Pa fasil sa b<strong>an</strong>n dimoun<br />

la. Zot debaras zot ti lisien lor peron legliz? Ler mo ti<br />

av<strong>an</strong>s kouvertir lao mo ti gagn pli gr<strong>an</strong> sok d<strong>an</strong> mo lavi.<br />

Enn ti baba. Mo ti gagn tr<strong>an</strong>blem<strong>an</strong>. Ti baba la ti fen. Li ti<br />

pe tet so ledwa. Ki mo ti bizen fer? Mo ti telefonn Malika<br />

ek mo ti ser Urmila ek so Vinay lor mo portab. Mo pa ti<br />

reysi zwenn Babou ek Nikola me mo ti kit enn mesaz lor<br />

zot reponder. Lor vites zot ti arive ar dile ek lenz so.<br />

Nou ti al kot Malika kot <strong>an</strong>pe nou ti kapav deside ki pou<br />

fer. Al lapolis? Biro lasist<strong>an</strong>s sosial? Enn kouv<strong>an</strong>? Lopital?<br />

Ti enn zoli ti baba. Tou baba zoli Malika ti dir mwa.<br />

- Kifer nou pa gard li?<br />

Zot tou ti get mwa vadire zot pa ti'nn bien t<strong>an</strong>n mwa.<br />

Malika premie ti koze.<br />

- Davidas, to serye?<br />

- Get sa! Nou pa kapav trenn-trenn sa piti la pou kone<br />

kis<strong>an</strong>nla pou ramas li. L<strong>an</strong>ket pou swiv l<strong>an</strong>ket. Let<strong>an</strong>sa<br />

pov piti la pou pati. Deza bizen enn dokter pou ekzaminn<br />

li; bizen al aste enpe lenz, kous, dile, bibron; bizen aste<br />

enn kot, dra, lorye …<br />

387


- Chombo Davidas! Li ilegal seki to pe rod fer. … bizen<br />

deklar li. Kis<strong>an</strong>nla pou …<br />

- Mwa … ek twa … ek… Urmila … ek …<br />

"So latet pa bon", Urmila ti dir. Let<strong>an</strong>sa Babou ek Nikola<br />

ti arive. Mo ti deside pou gard ti baba la, pou apel li Devi.<br />

Zot tou ti kwar ki mo ti vinn fou me ti aksepte pou<br />

soutenir mwa par amour ek solidarite. Ofisielm<strong>an</strong> mo ti<br />

so papa, Malika so mama e nou de temwen ti Urmila ek<br />

Babou. Vinay ti konn enn ograde leta-sivil ki pa ti pou<br />

poz kestion e ti pou donn fasilite si ti konn fer so labous<br />

dou.<br />

Ala kim<strong>an</strong>ier, mwa, enn selibater, mo ti vinn papa. Devi ti<br />

r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> mo lavi ar fraka. Li ti obliz mwa s<strong>an</strong>z mo m<strong>an</strong>ier<br />

parski mo ti ena enn ti lavi pou okipe. Mo ti apr<strong>an</strong>n leve<br />

omilie l<strong>an</strong>wit parski mo ti baba ti swaf; ousa li pa ti bien.<br />

Malika ek Robin, Urmila ek Vinay, Babou ek Nikola e<br />

parfwa mo mama, malgre so laz ek so move las<strong>an</strong>te ti pe<br />

ed mwa, dep<strong>an</strong>n mwa me ot<strong>an</strong> ki posib mo ti chombo mo<br />

devwar ar de lame e ar boukou lamour. Devi ti bien<br />

<strong>an</strong>toure e li ti pe gr<strong>an</strong>di bien. Baba ab<strong>an</strong>done lor peron<br />

legliz ti vinn lalimier d<strong>an</strong> nou lavi. Pou selebre premie<br />

l<strong>an</strong>iverser so 'nes<strong>an</strong>s' ek mo renes<strong>an</strong>s nou ti fer enn ti<br />

fet. Sa zour la kouma enn mirak, Devi ti diboute pou fer<br />

so premie pa. Mo ti telm<strong>an</strong> emosione ki mo lizie ti larme.<br />

Devi ti fer mwa vinn enn nouvo zom ki ti pe devlop enn<br />

nouvo lenteliz<strong>an</strong>s, lenteliz<strong>an</strong>s ki Malika ti apel 'konpr<strong>an</strong><br />

feminen'. Depi Lesper<strong>an</strong>s ek so Tornado ziska peron legliz<br />

Marie Madeleine mo ti swiv mo larout ziska ki vre lalimier<br />

ti alime. Aster mo lavi ti ena so rezondet. D<strong>an</strong> tar mo ti<br />

trouv lizour e tou sa b<strong>an</strong>n dimoun ki ti peple mo memwar<br />

ti amenn mwa tipa-tipa ver mo lalimier. Depi enn<br />

lakrwaze ziska enn lot.<br />

388


Aster mo ti sir ki mo ti lor bon sime. Mo beti Devi ti pe<br />

trap mo lame, fer mwa marse, travers lakrwaze enn par<br />

enn.<br />

Enn zour mo ti telefonn Malika. Li ti dim<strong>an</strong>n mwa, "To<br />

malad?"<br />

- Non. Kifer?<br />

- Boner koumsa?<br />

- Enn nwit mo pa finn ferm lizie.<br />

- Devi malad?<br />

- Non. … Personn pa malad. Mo bizen dir twa enn zafer<br />

enport<strong>an</strong>.<br />

- Ki zafer?<br />

- Mo per.<br />

- Kifer?<br />

- Mo pa'le bles nou lamitie.<br />

- To pa pou bles nou lamitie.<br />

- Mem si mo dir twa mo kont<strong>an</strong> twa?<br />

- Mo 'si mo kont<strong>an</strong> twa.<br />

- Vre?<br />

- Wi, gr<strong>an</strong> fouka. To tarde pou trouv kler.<br />

Sapit 18<br />

Dernie Ferlong<br />

Mo pe bord lor swas<strong>an</strong>n-dis-<strong>an</strong>. Malika pe dormi d<strong>an</strong> nou<br />

lasam lao. Kouma mo pa pe gagn somey, mo prefer<br />

des<strong>an</strong>n d<strong>an</strong> salon pou pa deraz li.<br />

Yer Devi ti kit pei pou al etidie d<strong>an</strong> Lenn. Dinesh ti fer tou<br />

so demars. Mo leker ti sere ler mo get mo baba fer mwa<br />

salam ar so lame av<strong>an</strong> li ti r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> seksion imigrasion.<br />

Mo v<strong>an</strong>t ti pe brile. K<strong>an</strong> nou pou rezwenn?<br />

389


Malika depi enn t<strong>an</strong> pe deperi. Depi aksid<strong>an</strong> Robin. Pov<br />

piti! Li pou bizen viv d<strong>an</strong> enn fotey roul<strong>an</strong>. Li enteliz<strong>an</strong>, li<br />

debrouyar. Mo sir li pou tras so sime malgre ki so<br />

gerlfrenn finn ab<strong>an</strong>donn li. Enn brav sa. Li finn gard so<br />

sourir.<br />

Parti Rouz Ek Ver finn aksepte fer koalision ar enn parti<br />

sosial demokrat ki ena senpati pou b<strong>an</strong>n tez feminis ek<br />

ekolozik. Ezenn finn vinn Minis Fin<strong>an</strong>s. Moiz ek Patricia ti<br />

refiz poz k<strong>an</strong>dida me zot pe gagn koudme leta pou<br />

kontinie Operasion Larg Menot. Globalizasion pe provok<br />

enn reaksion pozitif. Okoum<strong>an</strong>sm<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n kapitalis ti<br />

trouv zot nirv<strong>an</strong>a d<strong>an</strong> lib sirkilasion kapital ek mars<strong>an</strong>diz<br />

ziska ki zot dekouver veritab natir siperpwis<strong>an</strong>s ki pe<br />

akapar tou, fer dominer ar seki feb e soutir b<strong>an</strong>n difolter<br />

ki mars ar li. Enn seksion bourzwazi finn koum<strong>an</strong>s realiz<br />

lenport<strong>an</strong>s s<strong>an</strong>tim<strong>an</strong> nasional. Gouvernm<strong>an</strong> pe apiy sa<br />

bourzwazi nasional la pou fer fas diktatir miltinasional.<br />

Nouvo sitiasion nasional ek enternasional pe permet<br />

gouvernm<strong>an</strong> ek b<strong>an</strong>n ONG konkerir nouvo lespas<br />

demokrasi ek toler<strong>an</strong>s me b<strong>an</strong>n Bartay, Martay ek Parday<br />

pa pe dormi. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> zot lev zot latet pi<strong>an</strong>ter pou<br />

<strong>an</strong>pwazonn lavi.<br />

Anmemt<strong>an</strong> d<strong>an</strong> sosiete sivil d<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n pei ris e sirtou d<strong>an</strong><br />

siperpwis<strong>an</strong>s enn nouvo kalite lopozision pe lev latet; enn<br />

lopozision zenere ek fraternel ki solider ar dimoun mizer,<br />

viktim explwatasion par siperpwis<strong>an</strong>s ek miltinasional.<br />

Lalit pou lazistis ek partaz pe pr<strong>an</strong> enn nouvo form. Enn<br />

nouvo barlizour pe koum<strong>an</strong>s kares niaz roz d<strong>an</strong> les.<br />

Babou ti bien soufer av<strong>an</strong> li mor. Nikola ti enkosolab<br />

parski li ti p<strong>an</strong>se ki se li ki ti donn Sida so bieneme. Enn<br />

gramaten ti trouv so kadav <strong>an</strong>ba enn pie, lor bor<br />

390


montagn Kordegard.<br />

Vinay finn vinn enn gr<strong>an</strong> artis-pent. So b<strong>an</strong>n tablo pe<br />

expoze partou d<strong>an</strong> lemonn. K<strong>an</strong>ser pe minn lavi mo<br />

Urmila. T<strong>an</strong>z<strong>an</strong>t<strong>an</strong> mo al get li. Li portre mama ki, li'si, ti<br />

mor ar enn k<strong>an</strong>ser. D<strong>an</strong> nou dis<strong>an</strong> sa. Vinay finn res enn<br />

bieneme ki okip so bieneme kouma enn berze okip enn<br />

<strong>an</strong>nyo. Zot finn viv e <strong>an</strong>kor pe viv lamour done ek<br />

partaze, pa lamour pr<strong>an</strong>; lamour detase, pa lamour<br />

amare.<br />

Enn gr<strong>an</strong> dife finn detrir s<strong>an</strong>t Lesper<strong>an</strong>s ki ti vinn vilen ar<br />

devlopm<strong>an</strong> sovaz. Mo espere, ler rekonstrir, zot pa fer<br />

mem erer. K<strong>an</strong> b<strong>an</strong>n diriz<strong>an</strong> ekonomik ek politik pou<br />

realize ki enn pie badamie d<strong>an</strong> s<strong>an</strong>t vilaz li pa rival<br />

batim<strong>an</strong> letaz? L<strong>an</strong>atir ek louvraz imen kapav ek bizen<br />

marye pike.<br />

Zordi mo pe p<strong>an</strong>s Koulall, Simon, Nas, Saro … Ki zot finn<br />

deveni? Ayo, mo <strong>an</strong>vi get zot!<br />

Mo bizen ekrir tousa pou mo pa bliye. Mo zistwar lor<br />

papie se mo lapriyer, mo fason dir Bondie mersi. Mersi<br />

parski enn zour mo ti pr<strong>an</strong> nes<strong>an</strong>s d<strong>an</strong> Lesper<strong>an</strong>s, parski<br />

mo gr<strong>an</strong> kouzen Nas ti fer mwa dekouver poezi d<strong>an</strong> nou<br />

l<strong>an</strong>g; parski d<strong>an</strong> kolez lefrer mo ti dekouver lespri Zezi;<br />

parski mo finn konn lamour ek lamitie ar zot kot<strong>an</strong>tm<strong>an</strong><br />

ek zot sagren, ar zot zwis<strong>an</strong>s ek zot soufr<strong>an</strong>s; parski Devi<br />

finn r<strong>an</strong>t d<strong>an</strong> mo lavi pou fer mwa gagn vre 'konpr<strong>an</strong><br />

feminen' e vinn enn nouvo zom. … Aster mo kapav al<br />

repoze <strong>an</strong>pe. Sh<strong>an</strong>nti, sh<strong>an</strong>nti, sh<strong>an</strong>nti! OM!<br />

391

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!