Lenin, Vladimir en die geskiedenis van die USSR
Lenin, Vladimir en die geskiedenis van die USSR
Lenin, Vladimir en die geskiedenis van die USSR
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
plek *'at aan twee kante omsluit word deur <strong>die</strong> donga <strong>en</strong> Bloedrivier.<br />
Bloot net <strong>die</strong> sraan op <strong>die</strong> plek waar pretorius <strong>en</strong> ,y "-"rr" <strong>die</strong> Zoeloemag<br />
onskadelik gemaak het met <strong>die</strong> hurp <strong>van</strong> <strong>die</strong> Allerhoogsre, het op<br />
elke<strong>en</strong> 'n geweldige indruk gemaak.<br />
En nou? Heidelberg toe! Na 'n roer <strong>van</strong> 900 myl het ons sonder<br />
<strong>en</strong>ige ongevalle of ongelukke, selfs nie. eers 'n papwiel nie, Heiderbe"l<br />
ongeveer 6-uur <strong>die</strong> Dinsdagmiddag binnegery.<br />
. - 9o.<br />
<strong>die</strong> geskiedkundige of opvoedkundige aspek <strong>van</strong> <strong>die</strong> roer<br />
hoef 'n m<strong>en</strong>s nie eers uir te wy nie - hier<strong>van</strong> g"t,rig <strong>die</strong> ralle bedankings<br />
war <strong>van</strong> kinders sowel as ouers o.rtrrurig is.-bie geslaagdheid<br />
<strong>van</strong> hier<strong>die</strong>- toer bring 'n m<strong>en</strong>s onder <strong>die</strong> besif dat <strong>die</strong>ieerliige<br />
wat nie soortgelyke voorregte g<strong>en</strong>iet het nie, 'n baie groor onreg<br />
aangedo<strong>en</strong> word.<br />
(Historiese of geskied<strong>en</strong>is-klubs of -ver<strong>en</strong>igings by skole word<br />
sterk aanbeveel. Daadkrag vra stigtingsmoed.)<br />
,,Volkies" by d.ie Geloftekerk<br />
te Pietermaritzbtrg.<br />
YLADIMIR LENIN, 7870-1924.<br />
Dit is sekerlik nie nodig om <strong>die</strong> lesers <strong>en</strong> leseresse <strong>van</strong> ons gewaardeerde<br />
,,Historia Junior".in- te lig-oor <strong>die</strong> ontsett<strong>en</strong>de'gev^at wat <strong>die</strong><br />
Kommunisme inhou vir <strong>die</strong> wGreid <strong>en</strong> meer spesifiek vir blanke suid-<br />
Afrika.- mer sy mooigeskie{gn1s, godsdi<strong>en</strong>s i" ttuJirio o", p"r,<br />
<strong>en</strong> radio sorg dat ons behoorlik hieroor ingelig is. Al ons "ru. lesers weet<br />
1B
darem seker nie alles <strong>van</strong> <strong>die</strong> man wat <strong>die</strong> belangrikste rol gespeel het<br />
in <strong>die</strong> totstandkoming <strong>van</strong> <strong>die</strong> Rusland <strong>van</strong> <strong>van</strong>dag nie. Oor hom wil ek<br />
graag in hier<strong>die</strong> artikel vir u vertel wat ek <strong>van</strong> hom weer.<br />
Soos ons ruiterlik moet erk<strong>en</strong>, is Rusland, alias <strong>die</strong> U.S.S.R. (Unie<br />
<strong>van</strong> Sosialistiese Sowjet-_Republieke), <strong>van</strong>dag e<strong>en</strong> <strong>van</strong> <strong>die</strong> magtigste<br />
nasies - <strong>en</strong> <strong>die</strong> belangrike man na wie ek verwys het, is sekerlit <strong>Vladimir</strong><br />
<strong>L<strong>en</strong>in</strong>. sy vader was 'n skoolmeester <strong>en</strong> vladimir moes seker al<br />
heel vroeg in sy lewe gehoor het <strong>van</strong> <strong>die</strong> v<strong>en</strong>ynige kritiek wat oor <strong>die</strong><br />
despotiese regering <strong>van</strong> <strong>die</strong> Tsaar uitgespreek is. sy oudste broer het<br />
aangesluit by 'r Terroristever<strong>en</strong>iging <strong>en</strong> is ter dood veroordeel oor sv<br />
deelname aatr'n poging om <strong>die</strong> Tsaar te vermoor.<br />
As jongeling het hy in <strong>die</strong> regte gesrudeer <strong>en</strong> nadat hy gegradueer<br />
het aan <strong>die</strong> st. Petersburgse universiteit, het hy as advokaat gepiaktiseer.<br />
Terwyl hy nog op universiteit was, het hy al begin om di. geskrifte<br />
<strong>van</strong> Karl Marx, <strong>die</strong> Duitse sosialistiese skrywer, te bestudeer. Marx het<br />
geleer dat rykdom <strong>en</strong> goed <strong>die</strong> m<strong>en</strong>se <strong>van</strong> <strong>die</strong> w6reld wat mer hulle hande<br />
werk, toekom, <strong>en</strong> dat werkg<strong>en</strong>'ers hulle op 'n skandalige manier uitbuit.<br />
Hy het <strong>die</strong> werkers aangehits om hulleself te ver<strong>en</strong>ig te<strong>en</strong> clie gegoede<br />
klasse.<br />
<strong>L<strong>en</strong>in</strong> wou <strong>die</strong> idees r-an Marx op Rusland <strong>van</strong> toepassing rnaak <strong>en</strong><br />
saam met ander, \r'ar soortEelvke d<strong>en</strong>kbeelde gehuldig het, het hv unies<br />
vit <strong>die</strong> werkers begin organiseer in St. Petersburg. As gevolg hier<strong>van</strong> is<br />
hy in 7897 gearresteer <strong>en</strong> vir drie jaar na Siberid verban.<br />
Toe hy weer ontsiaan is, het hy oorsee gegaafl <strong>en</strong> saam met Sosialistiese<br />
leiers <strong>van</strong> verskeie lande gewerk. Hy het boeke <strong>en</strong> pamfletre gepubliseer<br />
om sy iclees te propageer. Dikwels moes <strong>die</strong> publikasies heimlik<br />
<strong>die</strong> land ingesmokkel <strong>en</strong> .r.ersprei word. Te<strong>en</strong> hier<strong>die</strong> tyd het <strong>L<strong>en</strong>in</strong> al 'n<br />
belangrike persooll ges'oid. w-ant hv r-orcl qekies as <strong>die</strong> leier <strong>van</strong> <strong>die</strong><br />
Bolsjewistiese part\', ciie meer ekstremistiese sosialistiese groep.<br />
In 1905 was daar oorlog tuss<strong>en</strong> Rusland <strong>en</strong> Japan; As gevolg hier<strong>van</strong><br />
bereik <strong>die</strong> ontevrecl<strong>en</strong>heicl in Rusland 'n klimaks. <strong>L<strong>en</strong>in</strong> het teruggekeer<br />
na Rusland <strong>en</strong> neem deel aan <strong>die</strong> mislukte opstand te<strong>en</strong> <strong>die</strong> regering<br />
<strong>van</strong> dre Tsaar. Hy het nou besluit dat <strong>die</strong> uur aangebreek het dat geweld<br />
gebruik moes word <strong>en</strong> dat clie strewe <strong>van</strong> <strong>die</strong> Bolsjewiste moet wees <strong>die</strong><br />
stigting r,an 'n Diktatorskap <strong>van</strong> <strong>die</strong> Proletariaat of Handearbeiders.<br />
ln 19O7 verlaat hv Rusland weere<strong>en</strong>s <strong>en</strong> sit sy werk <strong>van</strong> oorsee af<br />
voort. In Rusland organiseer hy, deur sy medewerkers, <strong>die</strong> nuusblad<br />
PRAVDA, wat later <strong>die</strong> invloedryke mondsruk <strong>van</strong> <strong>die</strong> Bolsjewiste sou<br />
word. Terselfdertyd het <strong>L<strong>en</strong>in</strong> met sy internasionale werk voortgegaan.<br />
Die feit dat hy Engels, Duits <strong>en</strong> Frans vloei<strong>en</strong>d kon praat <strong>en</strong> ftaliaans,<br />
Sweeds <strong>en</strong> Pools kon lees, het hom in staat gestel om vri<strong>en</strong>dskaplike<br />
kontak met werkersver<strong>en</strong>igings in baie lande te verkry.<br />
Toe <strong>die</strong> Eerste S7dreldoorlog in 1914 uitgebreek het, het <strong>L<strong>en</strong>in</strong> <strong>die</strong><br />
regerings <strong>van</strong> <strong>die</strong> nasies aan beide kante veroordeel <strong>en</strong> wou <strong>die</strong> stryd<br />
verander in e<strong>en</strong> vir <strong>die</strong> ,,vr1'stelling <strong>van</strong> <strong>die</strong> werkers." Sy gele<strong>en</strong>theid<br />
kom in 1917. Rusland het swaar gely in <strong>die</strong> oodog. Sy regering was<br />
19
uiters srvak <strong>en</strong> <strong>die</strong> Russiese volk moes groor ontbering;s ly'. Eindelik breek<br />
rebellie uit.<br />
.<br />
Tvd<strong>en</strong>s hier<strong>die</strong> gebeure was <strong>L<strong>en</strong>in</strong> in switserland <strong>en</strong> het hy vurig<br />
begeer ()m na Rusland re gaan. uiteindelik, in April 1917, stuur di!<br />
nuitsers hom in 'n verseijlde koets deur Duitsland na petrograd. op<br />
h_ier<strong>die</strong>. t1'dstip_ was <strong>die</strong> gematigde rewolusiondre groep ord".!"r"ruui<br />
Ker<strong>en</strong>sky aan bewind. <strong>L<strong>en</strong>in</strong> het met <strong>die</strong> hulp ry vri<strong>en</strong>de';n Bolsj:wistiese<br />
opsta_nd georganiseer. Te<strong>en</strong> <strong>die</strong> <strong>en</strong>cl <strong>van</strong><br />
"u"<br />
l9l7 was <strong>L<strong>en</strong>in</strong>, as<br />
Pre.sidsnl <strong>van</strong> <strong>die</strong> Sowjet <strong>van</strong> <strong>die</strong> volkskommissaris in beheer <strong>van</strong> <strong>die</strong><br />
regering.<br />
T<strong>en</strong>einde ongehinderd <strong>die</strong> probleme <strong>van</strong> Rusland oncler <strong>die</strong> od te<br />
kan si<strong>en</strong>, het hy maar g<strong>en</strong>oeij g<strong>en</strong>eem met <strong>die</strong> strawwe vredesvoorwaatcles<br />
wat Duitsland vereis het. tsaie <strong>van</strong> <strong>die</strong> Bolsjewiste wou nie hiermee<br />
akkoord gaan nie - hy het sv wil deurgevoer <strong>en</strong> <strong>die</strong> verclrag <strong>van</strong> Brest_<br />
I-itovsk is in Februarie 1918 met DuitsLnd <strong>en</strong> oost<strong>en</strong>ryk ondertek<strong>en</strong>.<br />
Die roestand was nou kritiek vir <strong>L<strong>en</strong>in</strong>. Burgeroorlog het 'n wye<br />
om<strong>van</strong>g aang<strong>en</strong>eem, s/ant baie het <strong>die</strong> Bolsjewistiese idees geopponeer<br />
<strong>en</strong>, <strong>die</strong> .Bondg<strong>en</strong>ote, hop<strong>en</strong>de om Rusland se hulp te<strong>en</strong> Duitsland te<br />
be.hru, het magte gesruur om <strong>L<strong>en</strong>in</strong> se oppon<strong>en</strong>te te^ help. Die strycl was<br />
fel <strong>en</strong> clie rvrede te<strong>en</strong>maatre€ls deur <strong>die</strong> nolslewiste g<strong>en</strong>eem, is later<br />
{j<strong>en</strong>oem <strong>die</strong> ,,Rooi Skrikbewind." Te<strong>en</strong> <strong>die</strong> jaar l92T hel<strong>L<strong>en</strong>in</strong> gese€vier<br />
<strong>en</strong> clie ,,Te<strong>en</strong>-rewolusie" s/as op 'n <strong>en</strong>d. Tog was <strong>die</strong> land nJg in be-<br />
rtierit'.'a <strong>en</strong> hongersnood, as gevolg <strong>van</strong> <strong>die</strong> b.,og".o,r.log, <strong>en</strong> lreorige<br />