Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Nr</strong>. <strong>7.</strong> <strong>okt</strong>/<strong>nov</strong> . <strong>2008</strong>
Tekst<br />
10 %<br />
boka-tidigtrabatt<br />
2 Nummer<br />
tom 31/10<br />
Kryssningar från Göteborg 2009<br />
M/S Funchal är uppskattad för sin klassiska profi l, sin enastående<br />
service och sin förnämlig helpension. Men det är också den<br />
vänliga atmosfären och de svenska kryssningsvärdarnas omtanke<br />
som gör att många gäster återkommer år efter år. Lägg till detta<br />
Foto: CIC, Frithjof Fure/In<strong>nov</strong>ation<br />
Norway, Islands Turistråd,<br />
Visitbritain.se<br />
Beställ vår katalog idag<br />
med 2009 års kryssningar!<br />
BESTÄLL VÅR NYA KATALOG!<br />
M/S Funchal - lite välbehövlig gammaldags lyx!<br />
artister, dans till levande musik, intressanta aktiviteter ombord och<br />
spännande utfl ykter i varje hamn. Utfl ykter, dagsprogram, menyer<br />
och aktiviteter - allt är på svenska. Just nu får du 10% boka-tidigtrabatt<br />
om du bokar din kryssningar senast den 31/10 <strong>2008</strong>.<br />
Välkommen ombord!<br />
Amsterdam och Hollands blommor<br />
Upplev blomsterprakten och ta del av Amsterdams stora utbud<br />
av konst, kultur och historia.<br />
Avgång 5/5, 7 dagar från 5 305:-<br />
Skottland<br />
Kryssa till skottarnas rike, landet med skön natur, intressanta städer<br />
och rika möjligheter till shopping.<br />
Avgång 11/5, 8 dagar från 6 900:-<br />
Norges vackra fj ordar<br />
Geiranger, Sognefj orden och Nordfj orden, de tre vackraste av<br />
alla Norges fj ordar. Även Bergen – Norges kanske vackraste stad.<br />
Avgång 18/5, 7 dagar från 6 355:-<br />
Island, Färöarna och Orkney<br />
Atlantens sagoöar - säregna naturupplevelser med en intensiv<br />
grönska, dramatisk kustlinje och ett levande kulturarv.<br />
Avgång 24/5, 12 dagar från 10 535:-<br />
Nordkap och Norges fj ordar<br />
”Världens vackraste kryssning” - gröna dalgångar, snöklädda<br />
fj älltoppar och Lofotens annorlunda natur.<br />
Avgång 4/6, 11 dagar från 10 395:-<br />
För bokning och information kontakta din lokala resebyrå eller<br />
LATITUDE TRAVEL 08-623 10 16<br />
www.latitudetravel.se<br />
Classic International Cruises<br />
7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden
Huvudredaktör/Ansvarig utgivare<br />
Håkan Nordqvist<br />
Redaktion<br />
Sverige<br />
Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall<br />
tel: +46 60 170340, +46 70 6714489<br />
e-post: borje.alstrom@miun.se<br />
Norge<br />
Øystein Øystå, Jørnsebakken 27 B, N-1440 Drøbak<br />
tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300<br />
e-post: oystaa@online.no<br />
Suomi/Finland<br />
Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D<br />
FI-00330 Helsingfors<br />
mobil: +358 400 206 391<br />
e-post: hakan.nordqvist@welho.com<br />
Danmark<br />
Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund<br />
tel: +45 8655 0236<br />
e-post: rotary@mail.dk<br />
Island<br />
Hinrik Bjarnason, Langagerdi 21, IS-21 108 Reykjavik<br />
tel: +354 568 1955, mobil: +354 895 1906<br />
e-post: hinrikb@simnet.is<br />
Layoutredaktör Per O. Dantoft<br />
Administration<br />
Sverige<br />
Lars Pettersson,<br />
huvudadministrator<br />
Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna<br />
tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215<br />
e-post: lars.e-tuna@telia.com<br />
Norge och Island<br />
Jan Spjeldnæs, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset<br />
tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642<br />
e-post: j-spjel@online.no<br />
Suomi/Finland<br />
Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki<br />
mobil: +358 50 596 5596<br />
e-post: timoka@kauhajoki.fi<br />
Danmark<br />
Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia<br />
tel: +45 7594 0346<br />
e-post: emil.erna@profi bermail.dk<br />
Styrelse<br />
Styrelsens ordförande<br />
Andreas Norland<br />
Pilestredet 99, N-0358 Oslo<br />
tel: +47 21 92 18 60, mobil: +47 908 51 304<br />
e-post: anorland@frisurf.no<br />
Styrelsemedlemmar<br />
Lars Pettersson, Håkan Nordqvist, Per Høyen<br />
Styrelsens sekreterare Arne Jensen<br />
Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding<br />
tel: +45 7553 8671, e-post: inar@mail.dk<br />
Utgivare<br />
De 29 nordiska rotarydistrikten<br />
Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620<br />
Vanda, ISSN0780-4288<br />
tel: +358 10 542 4479<br />
mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044<br />
e-post: sanna.helenius@hansaprint.fi<br />
Annonser<br />
Sverige/Norge/Island<br />
Anna Dandenell ab, Torneågatan 52, SE-164 79 Kista<br />
tel: +46 8 7513664<br />
e-post: anna@dandenell.com<br />
Suomi/Finland<br />
Yhteys toimitukseen, osoite yllä<br />
Kontakta redaktionen, adress ovan<br />
Danmark<br />
Emil Christensen, adress ovan<br />
Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och<br />
redigera insänt material. Digitala bilder levereras som<br />
obearbetade original. Upplösningen bör vara minst<br />
1600 x 1200 pixels.<br />
nr 8/<strong>2008</strong> når läsarna 12/12, redaktionell deadline 8/11<br />
Nummer 7 <strong>okt</strong>/<strong>nov</strong> - Rotary Norden - Utgivningsdag 2<strong>7.</strong>10. <strong>2008</strong><br />
Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen.<br />
Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary International.<br />
Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den internationella<br />
rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar.<br />
<strong>Nr</strong>. 6 . sept . <strong>2008</strong><br />
Fossvogs Kirke<br />
Fossvogs Kirke i Reykjavík er bygget 1946<br />
som en begravelseskirke. Den blev grundigt<br />
re<strong>nov</strong>eret i 1989-90 og bl.a. blev en<br />
konkurrence afholdt om kirkens udsmykning,<br />
med 13 indsendte forslag. Førsteprisen<br />
gik til skulptøren Helgi Gíslason og to<br />
arkitekter for et fællesforslag. Forsidebilledet<br />
viser kirkens kor i Helgi´s udformning.<br />
Foto: Gunnar V. Andrésson<br />
Ledare<br />
Börje Alström 4<br />
Rotary International 8<br />
Tema<br />
Konst i vor tid 10<br />
Landssidor<br />
Sverige 20<br />
Norge 36<br />
Finland 40<br />
Danmark 50<br />
Island 62<br />
RI:s Agenda<br />
Dong Kurn Lee<br />
Jonathan Majiyagbe 66<br />
Abonnemang och adressering<br />
Abonnemanget på Rotary Norden ingår i<br />
medlemsavgiften. Rotary Norden utges<br />
åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar<br />
som postas på abonnenternas hemadress.<br />
Adressförändringar görs i Norge, Finland,<br />
Danmark och Island genom klubbsekreteraren,<br />
i Sverige genom klubbens medlemsregisteransvarige,<br />
i Danmark även direkt i<br />
medlemsregistret genom www.rotary.dk<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
3<br />
Innehåll
Ledare<br />
4<br />
Kan Rotary lära av<br />
konsten?<br />
Konstens uppgift är bland annat att ge oss<br />
upplevelser, att utmana gränser och tabun, att<br />
få oss att ifrågasätta och ställa nya frågor.<br />
Den verkligt spännande, avantgardistiska konsten<br />
är sällan uppskattad av sin samtid. Hur<br />
många är inte de stora konstnamn som knappast<br />
fi ck en tavla såld under sin livstid, som fi ck<br />
leva i armod och vars verk miljardärerna idag<br />
slåss om på auktionshusen. Dåtidens utmaningar<br />
har blivit dagens investeringsobjekt.<br />
Det går aldrig att förutse morgondagens vinnare,<br />
men det är möjligt att öppna arenor för möten<br />
med spännande konst och konstupplevelser.<br />
I Östersund, en normalstor stad på gränsen till<br />
fjällandskapet, har konsten alltid haft en stark position.<br />
För några år sedan lades infanteriregementet<br />
ner. Idag fi nns på det gamla regementsområdet<br />
en levande nya miljö med Färgfabrikens<br />
lokaler i centrum, en oerhört djärv konstsatsning<br />
i symbios mellan konstens tillskyndare, det lokala<br />
näringslivet och det allmänna.<br />
I Östersund har man förstått att konst tillför<br />
samhället nya värden. Att kulturupplevelser och<br />
debatt föder nya frågor och utvecklingsmöjligheter.<br />
Att konfrontationen med konsten får oss<br />
att ifrågasätta och öppnas för nya intryck.<br />
Så varför ha ett tema om konst i Rotary Norden?<br />
Ja, måhända fi nns det paralleller mellan<br />
konstens funktion och Rotarys. När Rotary bildades<br />
1905 kändes den självklart ny och spännande.<br />
Den kunde säkert bidra till spännande<br />
nya upplevelser, kalla det gärna utmaningar.<br />
Men hur är det idag?<br />
Är Rotary av idag en Färgfabrik, där åsikter bryts,<br />
där nya erfarenheter får oss att växa och anta<br />
nya utmaningar, där människor av nyfi kenhet<br />
köar för att få delta och berika sig. Eller är Rotary<br />
mer att likna vid den etablerade konsthandelns<br />
auktionshus. Där man satsar på kända, etablerade<br />
och trygga namn. Kort sagt, kan vi i rotaryrörelsen<br />
lära av konsten för att utveckla vår organisation<br />
att anta nya utmaningar?<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Börje Alström<br />
Temakoordinator<br />
Borde RI:s huvudkontor ligga i en stad där man<br />
förstår världen bäst, mitt emellan öst och väst?<br />
London?<br />
Rotarys<br />
eget mediaproblem<br />
Rotary upplever sig ha ett mediaproblem.<br />
Ibland förefaller problemet att<br />
vara bristande uppskattning, ibland<br />
ganska cyniska kommentarer, jämförelser<br />
eller skämtteckningar, sade Rotary<br />
Nordens huvudredaktör Håkan<br />
Nordqvist, Helsingors-Manegen Rk, i<br />
ett anförande inför Rotaryinstitutet i<br />
Tammerfors i början av <strong>okt</strong>ober <strong>2008</strong>.<br />
Problemets udd är väl egentligen att<br />
Rotary inte självt anser sig uppskattas<br />
efter förtjänst – vilket förstås gäller<br />
många andra organisationer och personer<br />
också. Problemet gäller riksmedia<br />
i högre grad än lokalmedia.<br />
Det är säkert rätt att slå fast att ingen<br />
betvivlar det fi na i Rotarys idé om att<br />
göra gott i världen. Entydigt positivt är<br />
nog också ungdomsutbytet som givit<br />
så värdefulla och livslånga personliga<br />
upplevelser åt så många. Frågetecknen<br />
gäller främst Rotary som organisation<br />
och rotarianerna som personer. Det är<br />
också bra att påminna sig om att medias<br />
uppgift i demokratier är att objektivt<br />
och opartiskt iaktta och rapportera<br />
om samhället i det allmännas intresse.<br />
Detta i daglig kontakt med samhälls-<br />
toppar och höga beslutsfattare och<br />
med öppna ögon, inte blåögt.<br />
Utgående från medias bedömningsvärld<br />
kan Rotary därför förefalla<br />
* mindre demokratiskt med själv<br />
valda medlemmar och ”slutna”<br />
klubbar<br />
* något pompöst i sin titeliver med<br />
presidenter, guvernörer och egen<br />
”lagstiftning”<br />
* litet rörande genom rotarianernas<br />
nymornade sociala medvetenhet,<br />
”direktörer” kan och borde väl<br />
vara samhällsintresserade, helst<br />
också samhällskunniga, redan före<br />
pensioneringen<br />
* väl upptaget med evighetsfrågor<br />
som är omöjliga för en enskild<br />
organisation<br />
* litet oklart i sin egen profi lering,<br />
internationell välgörenhet eller<br />
lokala yrkesnätverk eller båda?<br />
Rotary är inte ensamt i sin ambition att<br />
ha en ”mediastrategi”. Men varför är<br />
det lika svårt för oss som för många<br />
andra (företag, politiker, byråkrater...)<br />
att förstå att en sådan bara kan bygga<br />
på öppenhet och trovärdighet samt<br />
beredskap att ta risken att i öppen respons<br />
bli eller inte bli förstådd och accepterad.<br />
Mediapolitik som bygger på<br />
”vi bör hantera dem” kan inte lyckas,<br />
inte heller betalda budbärare (PR-personer<br />
eller annonser).<br />
Man frestas säga att detta alltid varit<br />
allom bekant – men varför klarar vi<br />
inte av att handla därefter?
I Skjern Bank spiller vi på flere strenge...<br />
Sikkert afkast på hele 6% p.a. med en konto i Skjern Bank!<br />
Vi sikrer vore kunder en kontant rente på op til hele 6% p.a.<br />
Drejer det sig om opsparing til pensionen, eller opsparing på kort sigt er<br />
Skjern Bank det naturlige valg - vi giver dig følgende muligheder:<br />
• Spar op til pensionen med en variabel rente på op til hele 6% p.a.<br />
• SkjernBankKontoen - bind dine penge i 2 år og få en fast rente på 6% p.a.<br />
Læs meget mere om mulighederne på skjernbank.dk eller besøg din lokale<br />
Skjern Bank afdeling.<br />
5
Nordiskt<br />
RI-presidenten Dong Kurn Lee underströk årets huvudbudskap: ”Minska barndödligheten”.<br />
Tammerfors-institutets stora utmaning:<br />
Samarbete till<br />
förmån för världens barn<br />
Vad kan göras? Vad kan vi rotarianer göra<br />
?Vad borde vi göra, med vem borde vi<br />
samarbeta ? Deltagarna i Tammerforsinstitutet<br />
i början av <strong>okt</strong>ober ventilerade frågor<br />
kring barnens liv i utvecklingsländer och<br />
deras andliga nöd i industriländer, klimatförändringen,<br />
världens kriser och möjligheterna<br />
till fred. Evenemanget samlade<br />
260 deltagare från zonerna 15 och 16.<br />
Sammanlagt 13 europeiska länder var representerade,<br />
bland dem de baltiska länderna,<br />
Polen, Ukraina, Ryssland och Norden.<br />
RI:s president, Dong Kurn Lee från<br />
Korea, vädjade för världens barn.<br />
Tammerforsinstitutet inriktades speciellt<br />
på frågor om näring, utbildning och hälsovård<br />
för världens barn. Presidenten<br />
Dong Kurn Lee ser en betydande minskning<br />
av barndödligheten i utvecklingsländerna<br />
som Rotarys främsta aktuella<br />
6 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
mål. Varje dag omkommer cirka 60.000<br />
barn till följd av hunger och sjukdomar.<br />
Lee uppmanade alla rotarianer att ställa<br />
upp bakom projekt som förbättrar livskvaliteten<br />
för barn. För att barnen skall<br />
kunna räkna med ett gott liv behövs rent<br />
vatten, närande föda, kvalitativ hälsovård<br />
och en möjlighet till utbildning. Rotarianerna<br />
representerar genom sina olika yrken<br />
ett brett register av kunnande och<br />
kan därför effektivt bidra till bättre livsvillkor<br />
för barn. Make Dreams Real – förverkliga<br />
barnens drömmar!<br />
Barnproblem både i utvecklingsländer och<br />
industriländer belystes av forskningsdirektören<br />
Leila Risteli från Uleåborgs universitet.<br />
Överläkaren Riittakerttu Kaltiala-Heino<br />
från Tammerfors universitet behandlade<br />
den psykiatriska forskningen och vården<br />
av minderåriga med svåra problem.<br />
Projekt för alla<br />
Rotarianerna kan hjälpa barn på många<br />
sätt. I det syftet har också ett stort antal<br />
projekt körts igång både i klubbar och distrikt.<br />
I Afrika byggs brunnar, avträden, skolor<br />
och hälsostationer. För vården av barn i<br />
industriländerna etableras kanaler så barnen<br />
kan bli hörda där ingen tidigare lyssnat.<br />
Invandrarbarn assisteras bland annat<br />
med läxläsningshjälp. Mycket arbete läggs<br />
ned på att förhindra att barn med mentala<br />
problem stämplas som omöjliga.<br />
Fred och samförstånd kan uppnås<br />
Rotarystiftelsens fredstema belystes ur<br />
många synvinkla, inklusive Rotarys egna<br />
möjligheter att som organisation främja<br />
fredsarbetet. Marco Nicosia från Rotarys<br />
Europa- och Afrika-administration påminde<br />
om att 20-30 väpnade konfl ikter stän-
digt pågår i världen. Under de senaste 15<br />
åren har två miljoner barn omkommit som<br />
följd av dem. Nicosia presenterade också<br />
Rotarys program för freds- och konfl iktförlikning.<br />
Målet är att ge människor i olika<br />
yrken beredskap att ta itu med konfl iktproblem.<br />
Rotaryprogrammet genomförs vid<br />
olika utbildningsinstitutioner på sju kontinenter.<br />
Konfl ikter måste lösas från rötterna,<br />
menade Nicosia. Orsakerna kan ligga i fattigdom,<br />
sjukdomar eller brist på föda och<br />
logi. Detta går att åtgärda, sade Nicosia.<br />
Kreativa lösningar – med ett äpple<br />
Larissa Bruun, en av Rotarys fredsstipendiater,<br />
framhöll att fred inte endast innebär ett<br />
ingripande i konfl ikter. I ett positivt fredsläge<br />
fi nns ingen ojämlikhet i samhället och<br />
heller inget strukturellt våld. Några enkla<br />
fredsrecept fi nns dock inte. Larissa Bruun<br />
ansåg dock att vi alla kan påverka konfl ikter<br />
i vårt dagliga arbete. Det fi nns alltid alternativa<br />
lösningar till den mest uppenbara.<br />
Larissa tog ett äpple som exempel. Äpplet<br />
eftertraktades av två personer. Bägge ansåg<br />
med olika motiveringar sig vara den<br />
rätta att ta hand om äpplet. Konfl ikten<br />
kunde ha lösts genom att halvera äpplet<br />
och ge kontrahenterna var sin halva. Den<br />
lösningen kunde kanske trots allt ha skapat<br />
ett latent missnöje. Vid en närmare diskussion<br />
kom det fram att den ena av kontrahenterna<br />
ville äta upp äpplet och den<br />
andra plantera fröna. Genom en omför-<br />
Judy Germ och Young Lee vid Tammerfors stads mottagning på rådhuset.<br />
Fred och samförstånd är möjliga. Rotarystiftelsen fredsbudskap belystes av fr.v. fredsstipendiaten Larissa<br />
Bruun, Marco Nicosia, Rotarys Europa- och Afrika-administration, lredamöten av Rotarystiftelsens förvaltningsråd<br />
John F. Germ och PDG Matti Honkala.<br />
handling fi ck båda vad de eftertraktade.<br />
Det lönar sig alltså alltid att söka kreativa<br />
lösningar, sade Larissa Bruun. Rotarys fyrafråge-prov<br />
är en utomordentlig modell för<br />
problemlösning i vardagen tillade hon.<br />
Drivhuseffekten kan inte förhindras<br />
Nordkalottens polaris smälte rekordsnabbt<br />
denna sommar. Temperaturerna i världen<br />
har stigit betydligt snabbare än väntat.<br />
Även om utsläppen skulle kunna avslutas<br />
genast fortsätter klimatförändringen ändå<br />
i hundratals år. Meteorologen Lea Saukkonen<br />
konstaterade att siffror och kurvor om<br />
klimatet formar ett dystert framtidsperspektiv<br />
för världen. Havsvattennivån stiger,<br />
stormar blir vanligare, ökenområdena växer.<br />
Mången menade att miljön kunde bli<br />
Rotarys nästa tyngdpunktsområde efter<br />
PolioPlus.<br />
PolioPlus fortfarande nummer ett<br />
Polion är på väg ut! Rotary inledde sin polioutrotningsdrive<br />
1985. Den kampen förs<br />
också av internationella organisationer,<br />
som WHO, UNICEF och CDC, många myndigheter<br />
och regeringar i världen. Mer än<br />
två miljarder euro i donationer har hittills<br />
infl utit. Rotary har satsat cirka 500 miljoner<br />
euro på vaccin och vaccineringsprojekt.<br />
Under PolioPlus-kampanjen har Rotarys<br />
globala nätverk hunnit med att vaccinera<br />
över två miljarder barn i 122 länder. År<br />
1988 grasserade polion i 125 länder och<br />
förlamade över 350.000 barn. Idag härjar<br />
polion fritt endast i fyra länder, Afganistan,<br />
Indien, Nigeria och Pakistan. Antalet konstaterade<br />
fall understiger nu 2.000.<br />
Utbildning och seminarier<br />
Rotaryinstitutet föregick av en tvådagarsutbildning<br />
av de inkommande guvernörerna<br />
och ett antal olika seminarier. Tyngdpunkten<br />
låg på ledarutbildning,<br />
ungdomsutbyte och Rotary Foundations<br />
stöd- och stipendieprogram.<br />
Text och bilder:<br />
Anne Heino, Tammer Nova RK<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
7<br />
Nordiskt
Internationellt<br />
Med sikte på<br />
Birmingham<br />
The Rotarians artikelredaktör Janice<br />
Chambers har besökt Birmingham, orten<br />
för Rotarys etthundrade världskongress.<br />
Hon redogör för sina intryck i <strong>okt</strong>obernumret<br />
av The Rotarian, här i bearbetning av<br />
RN:s redaktion.<br />
Birmingham var tidigare känt närmast för<br />
sin historia och tung industri. Numera är<br />
”Bram” Englands näststörsta stad och ett<br />
ledande centrum för medicinsk forskning,<br />
miljöteknik och konstnärliga in<strong>nov</strong>ationer.<br />
Stadens första rotaryklubb<br />
Rotarianen Prudence Poretta som Lady Godiva.<br />
Prudence har gjort ett program av att återberätta<br />
legenden om Lady Godiva som välgörare.<br />
chartrades för övrigt 1914.<br />
Organisationskommittén väntar sig ett gott<br />
deltagande i Birmingham-kongressen och<br />
alldeles speciellt från Brittiska Samväldets<br />
33 medlemsnationer. Polischefen, rotarianen<br />
Paul Scott-Lee, anser Birmingham vara<br />
den tryggaste staden i England. Varför det?<br />
- För att vi är så förbaskat hyggliga, säger<br />
han.<br />
Den lokala handelskammarchefen, rotarianen<br />
Jerry Blackett, kallar Birmingham en<br />
stad för rebeller.<br />
- På ett visst sätt är Birmingham bara 200<br />
år gammal som stad då köpmän som ville<br />
8 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Brian Fuller är ordförande för organisationskommittén och pensionerad brandchef.<br />
Birmingham lär ha fl er kanaler än Venedig<br />
Coventry Cathedral bombskadades i andra världskriget
slippa de regler som gällde i London fl yttade<br />
hit. Därför är vi på ett naturligt sätt<br />
intresserade av nykomlingar och besökare.<br />
Stadens rötter, från den tid då den hette<br />
Brumagen, går dock tillbaka till 1086, året<br />
då Vilhelm Erövraren i Domesday Book<br />
kartlade det land han erövrat 20 år tidigare.<br />
Stadsrättigheter fi ck Birmingham av<br />
Drottning Victoria 1889.<br />
På besök i Coventry, som var Englands bäst<br />
bevarade medeltidsstad före andra världskrigets<br />
bombningar, påminns vi om sta-<br />
Kiribati in<br />
på Rotarykartan<br />
I augusti <strong>2008</strong> chartrades den första rotaryklubben<br />
i öriket Kiribati, mitt i Stilla Havet ungefär<br />
vid skärningspunkten mellan datumgränsen<br />
och ekvatorn. Rotarys världskarta<br />
omfattar numera över 200 länder eller speciella<br />
regioner. Den nya klubben ”på datumgränsen”<br />
chartrades på Line Islands och fi ck namnet<br />
Rotary Club of Kiritimati. Kiritimati gick tidigare<br />
under namnet Julön (Christmas Island). RC of<br />
Kiritimati har 35 chartermedlemmar.<br />
Julön skall först ha siktats av Hernando de<br />
Grijalva 1537 och 40 år senare år 1777 ha<br />
Global Outlook<br />
- en tidskrift i tidskriften<br />
Global Outlook-projektet är ett RI-initiativ<br />
via The Rotarian där syftet är att publicera<br />
specialbilagor på åtta sidor i alla världens<br />
rotarytidskrifter ungefär samtidigt fyra<br />
gånger per år. RI vill genom dessa ”tidskrifter<br />
i tidskrifterna” ta upp speciella rotarysatsningar<br />
på bl.a. PolioPlus (<strong>nov</strong>ember<br />
<strong>2008</strong>), barndödlighet och analfabetism<br />
(2009) på samma sätt i alla tidskrifter. De<br />
extra åtta sidorna skulle ingå som fasta sidor<br />
i rotarybladen och till layout och uppläggning<br />
motsvara originalet som ingår i<br />
The Rotarian. Syftet är förmodligen att informera<br />
om rotarystiftelsens satsningar.<br />
Rotary Norden har dock inte åtminstone tillsvidare<br />
hittat formen för hur vi skulle kunna<br />
tillmötesgå RI:s vilja. Vi vill inte ge upp åtta<br />
sidor i Rotary Norden fyra gånger per år genom<br />
att ge avkall på vårt nordiska innehåll<br />
och våra klubbnotiser och vi har heller inte<br />
dens grundare. Lady Godiva. Förutom att<br />
hon grundade staden 1043 blev hon ryktbar<br />
då hon red naken genom sin stad i<br />
protest mot betungande skatter som introducerats<br />
av hennes egen man, Earl Leofric.<br />
Enligt legenden skedde ritten enligt<br />
avtal med Earl Leofric, faktiskt på villkor att<br />
skatterna därefter skulle utgå. Så skedde<br />
även, utom i fråga om hästar. Enligt legenden<br />
skulle också befolkningen blunda då<br />
Lady Godiva red förbi, naken men skyld av<br />
sitt ankellånga hår.<br />
kartlagts av James Cook. Återstoden av Line<br />
Islands upptäcktes 1798 av Edmund Fanning.<br />
Hela Kiribati består av 33 öar i Stilla Havet<br />
och befolkningen uppgår till sammanlagt<br />
105.000. De största ögrupperingarna är<br />
Gilbert Islands, Phoenix Islands och Line<br />
Islands. Kiribati väckte internationell uppmärksamhet<br />
1995 genom sin aktivitet för<br />
att få in hela ögruppen på samma sida om<br />
datumgränsen. Numera fi nns Kiribati väster<br />
om datumgränsen, tidigare alltså på<br />
bägge sidorna.<br />
kunnat lösa frågan om språk och ekonomi.<br />
Engelska är ett främmande språk för alla fem<br />
nordiska länder, svenska (offi ciellt RI-språk) är<br />
det för fyra av oss. Vi skulle egentligen ge service<br />
på fem språk, även isländska. Kostnaden<br />
för åtta extra sidor ligger på nivån 40.000<br />
euro per år (språk ?), kostnaden för fem nordiska<br />
språkbilagor (bilagor skulle det ju inte<br />
vara, men i alla fall) ligger på 80.000 euro per<br />
år. Då båtar det föga att RI lova betala halva<br />
tryckkostnaden, det skall mera pengar till i<br />
varje fall. Rotary Nordens nuvarande prissättning<br />
med avgiften 9 euro per år är avsedd att<br />
leda till nollresultat. Global Outlook –projektet<br />
innehåller för vår del fortfarande alltför<br />
många frågetecken. Också tema-inslagen för<br />
dessa specialbilagor är ganska perifera ur<br />
nordiskt perspektiv. Vad göra ? Rotary Norden<br />
s redaktion betonar att viktiga rotaryprojekt<br />
publiceras regelbundet i tidskriften även<br />
Kanada satsar<br />
stort på PolioPlus<br />
Kanadas regering har publicerat en ny storsatsning<br />
på 28 MUSD (30 MCAN) för att utrota<br />
polio i Afrika. I juni öronmärkte Kanada 56<br />
MUSD för poliobegränsning i Afganistan. Av<br />
Afrikasatsningen används 14 MUSD i Nigeria<br />
där nya poliofall utgör en hälsorisk för regionen<br />
söder om Sahara. I Afganistan bidrar den<br />
kanadensiska satsningen till vaccineringen<br />
av sju miljoner barn i åldern under fem år.<br />
GLOBAL<br />
OUTLOOK<br />
For some Rotarians, the summary of achievements in<br />
fighting polio has become so familiar that it is easy to<br />
lose sight of just how remarkable those achievements<br />
have been. By every conceivable measure, the progress<br />
that has been made since Rotary announced the launch<br />
of the Global Polio Eradication Initiative in 1988 has<br />
been extraordinary.<br />
Consider this: In 1988, polio infected 1,000 children<br />
each day; in 2007, fewer than 2,000 cases were reported<br />
for the entire year. The incidence of polio has been reduced<br />
by 99 percent, and the number of polio-infected<br />
nations has dropped from 125 to just 4 (Afghanistan,<br />
India, Nigeria, and Pakistan).<br />
Anand Balachandran, interagency coordinator of the<br />
World Health Organization, says that these accomplishments<br />
would not have been possible “without Rotary’s<br />
original vision of a polio-free world, and its longstanding<br />
leadership and support.” Indeed, over the last 20<br />
years, Rotarians have mobilized by the hundreds of<br />
thousands to help vaccinate more than two billion children.<br />
And Rotarians from clubs throughout the world<br />
have contributed US$700 million to the cause.<br />
Administering vaccines and raising funds are two<br />
essential and highly visible parts of the campaign.<br />
A ROTARY WORLD MAGAZINE PRESS SUPPLEMENT<br />
FOCUS ON POLIO ERADICATION<br />
A STRONG PARTNERSHIP<br />
UNICEF chief Ann Veneman on working with Rotary<br />
FACES IN THE FIELD<br />
Meet a Rotarian who’s leading volunteer efforts in India<br />
REACHING OUT TO INDIA’S MUSLIM COMMUNITIES<br />
Advocating for eradication<br />
To rid the world of polio will take money, vaccine, and relationships<br />
In addition to continuing these activities, achieving the<br />
goal of eradication will require an extra push in what<br />
Balachandran calls “the vital third pillar” of any major<br />
public health victory: advocacy.<br />
“In the remaining polio-endemic countries, it is critical<br />
that the governments at the very highest levels are<br />
fully committed to polio eradication,” he says. “They<br />
must be willing to use the entire government apparatus<br />
to conduct successful polio eradication activities and<br />
What is Global Outlook?<br />
Welcome to Global Outlook, a new supplement for<br />
the Rotary World Magazine Press that spotlights<br />
Rotary’s work on the global stage. Published by<br />
Rotary International, each edition of this quarterly<br />
explores a theme in depth. Global Outlook will emphasize<br />
that Rotary is an international organization<br />
that works best when it connects people of various<br />
nationalities with a common vision. Find us online<br />
at www.rotary.org/go.<br />
GLOBAL OUTLOOK<br />
utan specialsidor.<br />
RI:s fi nska utgåva 6/<strong>2008</strong> innehöll RI:s Global<br />
Outlook –bilaga Rotary Basics, bara på<br />
fi nska, bara i den fi nska upplagan och till<br />
100 % betalt av en annan (än The Rotarian)<br />
avdelning inom RI. Den svenska versionen<br />
fi nns i elektronisk form på www.rotary.se<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
9<br />
Internationellt
Tema<br />
Konst i omlopp<br />
- Den unga konstnären närmar sig i regel<br />
marknaden via ett galleri. Galleristen blir<br />
ett slags ”match-maker”, tillhandahåller utrymmen<br />
och ger i bästa fall goda råd i prissättningen,<br />
säger Paul Hörhammer, tidigare<br />
konsthandlare, fd. VD för Bukowski-Hörhammer<br />
i Finland och numera privat<br />
konstvärderare. Har konstnären tur kan det<br />
bli ett samarbete som ger god skjuts åt karriären.<br />
En annan sak är att det fi nns många<br />
konstintresserade amatörmålare och också<br />
många gallerister. Man kan kanske säga att<br />
det bor en konstnär i varje teckningslärare<br />
och ett galleri fi nns i varje fd. mjölkbutik.<br />
Galleristen gör en utställning konstnären<br />
får betala hyra och omkostnader och blir<br />
det affärer en provision, kanske kring hälften<br />
av intäkterna.<br />
- Ekonomin är ingen omedelbar framgångshistoria<br />
för unga konstnärer, säger<br />
Hörhammer. De facto är den inte heller<br />
viktig ur den begynnande konstnärens<br />
synvinkel. En riktig konstnär känner ett inneboende<br />
tvång att skapa och tänker inte<br />
i första hand på plånboken. Det handlar<br />
om att måla, gå på kurser, förkovra sig och<br />
följa sin konstnärliga drift. Unga konstnärer<br />
är oftast ekonomiska analfabeter. Det<br />
fi nns förstås sådana som föreställer sig<br />
omedelbar rikedom och målar för pengarna<br />
men det brukar inte lyckas. Ibland målar<br />
man till och med större konstverk i tron<br />
att man då får mera betalt. Om man tänker<br />
på hur många konstnärer som överlevt<br />
genom åren är det nog inte så många.<br />
Man kan kanske säga att 95 % av galleriutställarna<br />
kommer och går. Också de<br />
fl esta gallerier förblir små butiker som går<br />
runt men aldrig når större höjder. För<br />
många räcker det förstås till, man har ju<br />
fått ha sitt galleri.<br />
Försörjningstvånget som gäller varje hushåll<br />
har påverkat tidigare årtiondens<br />
konstnärer på ett ganska speciellt sätt.<br />
- Har Du tänkt på att 90-95 % av t.e.x de<br />
mest kända kvinnliga 1800-1900-talskonstnärerna<br />
varit ogifta, frågar Paul Hörhammer<br />
och ger också en förklaring: Medan<br />
den manliga konstnären pressats av<br />
tvånget att måla och sälja, måla och sälja<br />
för att säkra familjens utkomst har de<br />
kvinnliga konstnärerna kunnat arbeta<br />
långsiktigare, koncentrera sig på detaljer,<br />
10 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
vara noggrannare, ta sin tid. De var fröknar<br />
och kände inte försörjningstvånget<br />
på samma sätt som deras manliga kolleger<br />
i familj.<br />
Det riktiga värdet<br />
- Galleristens värld har förändrats radikalt<br />
under de senaste årtiondena. Ändå till<br />
1970-talet var det vanligt att man åkte runt<br />
till konstnärer och köpte 20-50 tavlor,<br />
minns Hörhammer. Sen ställde man ut några<br />
och när de var sålda ställde man ut några<br />
till tills lagret var slut. Sen köpte man<br />
Förmedling av högklassig konst får mig att känna mig ödmjuk och delaktig i något av bestående betydelse, säger Pa<br />
fors Rotaryklubb.<br />
en ny sats. Det skärpta ekonomiska klimatet<br />
och mervärdeskatten gjorde sedan att<br />
den verksamheten ändrade karaktär. Man<br />
kunde inte längre köpa i lager. När det gäl-
ler konstens andrahandsmarknader, i<br />
konsthandeln och på auktioner, är kriterierna<br />
och aktörerna andra. Då konstnärens<br />
liv tagit slut och hela karriären kan<br />
överblickas och då nya verk inte längre tillkommer<br />
klarnar helhetsbilden av produktionen.<br />
På auktioner är prisbildningen all-<br />
ul Hörhammer, konstvärderare, tidigare medlem av Helsing-<br />
tid brutalt marknadsmässig. Det som<br />
betalas är det riktiga värdet som förenar<br />
säljare och köpare. I konsthandlar och gallerier<br />
fi nns ett åsatt pris men det behöver<br />
inte bli affär av. Då slipper man att se ”värdet<br />
av konstnärens produktion rasa”, noterar<br />
Hörhammer. En annan förändring är att<br />
företag som industrier, banker, försäkringsbolag<br />
och liknande, numera fokuserar på<br />
sin kärnverksamhet. Konstinvesteringar<br />
har de i regel lämnat.<br />
- Konsthandlarnas marginaler ligger i allmänhet<br />
på nivån 10 %- 20 %, på auktionskammare<br />
betalar säljaren 12 % och köparen<br />
12 %, det blir sedan sammanlagt<br />
uppemot 30 % när omkostnaderna och<br />
skatt kommit till. På gallerierna varierar<br />
provisionerna från 20 %-50 %, men då betalar<br />
konstnären hyra och omkostnader.<br />
Som placering är konst alltid långsiktig, säger<br />
Hörhammer. Investeringstider på fem<br />
år är minimum.<br />
Det får en att tänka på de rader av speciellt<br />
personporträtt som hänger på institutionernas<br />
väggar sedan årtionden, vilket värde<br />
kan de ha?<br />
- Egentligen inget objektivt värde, möjligen<br />
ett historiskt. Som konst är de värdelösa<br />
för alla utom den porträttet föreställer<br />
och kanske de närmaste anhöriga. Att en<br />
berömd konstnär målat porträttet har ingen<br />
avgörande betydelse för dess värde,<br />
säger Hörhammer och tar ett exempel. Om<br />
man nu sätter upp ett värde för försäkringsändamål<br />
utgår man ju från vad det skulle<br />
kosta att låta samma konstnär måla ett<br />
nytt av samma person, då blir försäkringsvärdet<br />
kanske 50.000 euro. Men om man<br />
skulle ta ut porträttet på marknaden kan<br />
det hända att det är praktiskt taget värdelöst.<br />
Vem vill nu ha ett porträtt av en kanske<br />
okänd person bara för att det målats av<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Tema<br />
11
Tema<br />
en känd konstnär? Ett undantag är förstås<br />
om t.ex. Albert Edelfelt målat en ”okänd<br />
parisiska”, då tar det konstnärliga överhanden.<br />
Porträtt är därför värdelösa från investeringssynvinkel.<br />
Porträttmålning är en<br />
gammalmodig hantering som man fortsatt<br />
med för att man alltid gjort så, säger<br />
Hörhammer. Ett fotografi skulle vara lika<br />
bra och dessutom skulle man ju med säkerhet<br />
känna igen personen. Men det fi nns<br />
ju också andra ”olönsamma investeringar<br />
företag gör på fåfängans marknad”. I Finland<br />
köps hederstitlar som ju inte heller är<br />
lönsamma satsningar.<br />
Konstens rum<br />
Konsten påverkas i hög grad av tidens offentliga<br />
och privata rum. Utställningsmiljön<br />
är avgörande för konstförnimmelsen.<br />
- I stora hem, rymliga stadslägenheter och<br />
stora villor, fanns den rätta miljön för de<br />
verkligt tunga konstverken, säger Hörhammer.<br />
I dagens förortsbostäder, radhus<br />
och villor med väggar av glas, fi nns inte tillräckligt<br />
upphängningsytor och konstupplevelsen<br />
kan bli malplacerad och obes-<br />
People are all different.<br />
When you want<br />
to reach them<br />
you have to do it<br />
in their terms.<br />
Hansaprint is the biggest printing house in the Nordic<br />
countries, and the leading service company in the<br />
Baltic region specialising in comprehensive marketing<br />
communications solutions. The company concentrates<br />
on the development of printing and logistics services<br />
and e-media solutions supporting these services.<br />
www.hansaprint.fi<br />
12 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
tämd, säger Hörhammer. Det är svårt att<br />
placera ett värdefullt konstverk som kanske<br />
ramats in i en tung ram i en ”skolåda till<br />
lokal”. De som kan ge konsten plats i sina<br />
hem är färre än förr fast levnadsstandarden<br />
i snitt är mycket högre än förr, säger<br />
Hörhammer. Inte heller företag har heller<br />
längre stora överlopps ytor, lobbyr och<br />
långa korridorer avsedda för konst. Kvadratmetrarna<br />
är dyra och i lobbyn kanske<br />
många företag förenas av samma mottagningstjänster.<br />
Man möter ett bevakningsföretag<br />
i stället för en konstsamling. Allt<br />
detta gör att köpkraften för en klassisk tavla<br />
idag är sämre än för 50 år sedan.<br />
-I prissättningen av speciellt ny konst är<br />
det kl<strong>okt</strong> att marschera försiktigt och börja<br />
balanserat, säger Hörhammer. Man kan<br />
sakta men säkert öka på priset i takt med<br />
att marknadens uppskattning ökar men<br />
om man gör som på 1980-talet när modern<br />
konst exploderade i Norden kan det<br />
gå på tok. Först satt man upp skyhöga priser,<br />
sen dök marknaden och man fi ck börja<br />
med att ge ”rabatter”. Det låter inte rätt när<br />
det borde handla om bestående värden,<br />
säger Hörhammer. Överhuvudtaget präglas<br />
en sund konstmarknad av öppenhet,<br />
sakkunskap och expertomdömen. Men<br />
också i konsten fi nns det grå zoner som på<br />
många andra områden.<br />
- Om man köper en ”äkta” Edelfelt av en<br />
okänd person på gården till en bensinmack<br />
kl. 23 på kvällen måste man förstå att<br />
vara försiktig, säger Hörhammer. Det fi nns<br />
också oäkta konst som säljs som äkta. Vem<br />
som helst kan ju skriva ett äkthetsbevis.<br />
När det gäller sådant går affärerna tillbaka<br />
om det handlar om ärliga parter som<br />
handlat i god tro. I Sverige konfi skeras förfalskningar,<br />
säger Hörhammer. I Finland<br />
sker detta inte även om man strävar efter<br />
att ändra lagstiftningen i svensk riktning.<br />
Det skulle förhindra att bedrägerier får<br />
fortsätta. Men den grå zonen är ganska liten<br />
och om man tyr sig till etablerade gallerier,<br />
konsthandlar och auktionskammare<br />
befi nner man sig nog på den säkra sidan.<br />
Intervju och foto: Håkan Nordqvist
”När idén är själva konsten är vi alla konstnärer. När idéerna konkretiseras blir följden konstverk av varierande<br />
kvalitet.”<br />
Snabbporträtt av<br />
en porträttmålare<br />
Fritz Jacobson öppnar sitt anförande vid<br />
Helsingfors-Manegens Rk:s veckomöte i<br />
september <strong>2008</strong> på ett överraskande sätt:<br />
- Möten är bra, ja oundvikliga. Utan att<br />
människor får träffas och kan avstämma<br />
sina intryck av varandra slutar vi utvecklas.<br />
Genom att träffas kan vi bygga upp vårt<br />
självförtroende i växelverkan med andra<br />
och på det viset bitvis forma och anpassa<br />
vår identitet. Den blir sedan vår klangbotten<br />
för allt vi gör i livet. Också för konsten. Kommunikationen<br />
ger förutsättningar för den<br />
konst som består av idébasen inom oss.<br />
Fritz Jacobson, född i Björneborg i Finland<br />
1940, har blivit något av en kändis inom<br />
porträttmåleriet. Han anlitas sedan 1967<br />
fl itigt av privata och offentliga beställare.<br />
Hans mest kända arbeten är porträtten av<br />
Drottning Silvia av Sverige och påven Johannes<br />
Paulus II:<br />
- Vad konst egentligen är blir ganska svårt<br />
att defi niera, säger Fritz. Egentligen är<br />
människans inneboende idéer konsten,<br />
konkretiseringen av dem sker sedan i olika<br />
former beroende på vad envar har talang<br />
för. Alla gör alltid sitt bästa i utförandet<br />
och ändå blir resultatet ofta en klumpig<br />
kopia av en idé. Om någon därför frågar<br />
mig om vad jag anser om ett visst konstverk<br />
säger jag alltid: ja, det är väl bra. Konstnären<br />
har säkert gjort sitt bästa. När vi skapar<br />
gör vi kompromisser förstås. Våra egna<br />
erfarenheter och de bemötanden vi fått i<br />
livet och viljan att få uppskattning gör att<br />
vi anpassar oss till de motargument vi kan<br />
tänka oss att vi får. Resultatet blir sedan<br />
konstverket i våra händer.<br />
Porträttmålarens egenbild med lånad fysionomi<br />
- Som porträttmålare går jag givetvis genom<br />
samma process, säger Fritz. Jag målar<br />
i växelverkan med mitt objekt som har<br />
åsikter och synpunkter och kanske till och<br />
med har med sig ett ungdomsfoto, så såg<br />
jag ut när jag var 15 år gammal, småler<br />
Fritz. Resultatet av hela porträtteringsprocessen<br />
blir att jag skapar en bild av objektet<br />
baserat på de erfarenheter jag själv har<br />
av det som objektet säger sig och verkar<br />
representera. Porträttet blir egentligen en<br />
egenbild av mig fast jag använder mig av<br />
en annans fysionomi.<br />
- Med den fi losofi jag representerar blir det<br />
alltid litet konstigt när någon beställare<br />
ger mig ”fria händer”, säger Fritz. Någon frihet<br />
fi nns ju inte, jag rör mig alltid mellan<br />
gränserna av mina livserfarenheter och<br />
min egen identitet.<br />
Intervju och foto: Håkan Nordqvist<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Tema<br />
13
Tema<br />
At visualisere essensen...<br />
Helgi Gíslason i sit atelier<br />
Helgi Gíslason (61) er en af samtidens mest<br />
kendte skulptører i Island. Han studerede<br />
kunst i Reykjavík (1965-1970) og Göteborg<br />
(1971-1976) og har arbejdet med sin kunst<br />
samt kunstundervisning i næsten 40 år. Hans<br />
privatudstillinger, hjemme og i udlandet, er<br />
blevet 16, han har deltaget i 30 fællesudstillinger<br />
og vundet præmier i adskillige konkurrencer.<br />
Omkring 40 af hans værker ejes af<br />
offentligheden og af museer i Island, utallige<br />
værker er blevet købt af privatpersoner, fi rmaer<br />
og institutioner og dertil kommer værker<br />
på offentlige pladser i kommuner rundt<br />
omkring i Island. Helgi Gíslason fi k Brøstes<br />
Optimistpris 1991. Han har været stærkt engageret<br />
i islandske kunstnerforeninger, hvor<br />
14 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
han har holdt mange tillidsposter. Helgi er<br />
gift med Hallgerður Arnórsdóttir og de har<br />
to døtre og en søn.<br />
Rotary Norden besøgte Helgi på hans atelier<br />
i en nedlagt fabrik i Reykjavík for at causere<br />
lidt om hans syn på kunsten og livet.<br />
Hvordan går det at få emnet til at adlyde ånden?<br />
Billedkunstneren stræber efter at visualisere<br />
essensen i sine tanker og nå frem til en<br />
holdbar konklusion; materialet er et dominerende<br />
indlæg i skulptørens arbejde og<br />
resultatet er nær tilknyttet stoffet. Kampen<br />
går ud på at placere sig selv, noget som i og<br />
for sig er en hovedsag i moderne kunst.<br />
Unge mennesker tager de gamle værdier<br />
og præsenterer dem på en ny måde, fordi<br />
en kunstner i nuet må eksperimentere med<br />
nye tider, nye tanker, en ny dag. Jeg glæder<br />
mig altid til morgendagen, hvor alle forrige<br />
ideer og værdier kan være blevet forældet.<br />
Hvad om tvivlen – og sikkerheden?<br />
Tvivlen har altid været min rejsekammerat<br />
men jeg føler mig aldrig ensom selv om<br />
jeg befi nder mig alene, det gør jeg snarere<br />
blandt mange mennesker. Når jeg fordyber<br />
mig i et projekt bliver jeg ledsaget af<br />
det primitive behov for at udtrykke mig<br />
som en taler i mit medium og da tænker<br />
jeg aldrig på tredjemand. Den tiltalte spiller<br />
en vigtig rolle, men han kommer først<br />
senere; mens værket udarbejdes står det<br />
centralt som den påtrængende opgave.<br />
Tvivlen er det paradoksale som kommer<br />
listende ind ad bagdøren, i kampen mod<br />
den er selvdisciplin det eneste våben, men<br />
til syvende og sidst bliver ethvert værk anskuet<br />
i forhold til andre ting, intet er stort<br />
eller vigtigt uden en sammenhæng.<br />
Religiøse henvisninger?<br />
Hvad er religion og hvad er fi losofi ? Jeg<br />
har ingen mulighed at styre andres følelser,<br />
men kunsten har været stærk i kirkens<br />
Skulptur
og religionens tjæneste, kirken tilkaldte<br />
kunstnerne. Jeg søger efter tingenes sammenhæng,<br />
hvis det har religiøse tilknytninger<br />
er det udmærket, men det er ikke<br />
bevidst fra min side. Kravet om værkernes<br />
placering er stærk, ideologien opsøger<br />
værket eller omvent. Det endelige produkt<br />
bliver så resultatet og jeg synes at dette<br />
samspil eller synkronisering bliver alt vigtigere<br />
i mit arbejde. Man går ikke en omvej<br />
forbi religionens ideologi, jeg henter bevidst<br />
materiale fra denne arv, men ellers<br />
arbejder jeg ud fra egne forudsætninger,<br />
uden nødvendigvis at vide hvordan disse<br />
er tilkommet.<br />
Hvilken påvirkning har nationalitet, kulturelle<br />
traditioner?<br />
Jeg er mig fuldt bevidst om oprindelsens<br />
både givende og begrænsende faktorer, af<br />
en eller anden årsag efterlader mennesket<br />
altid sin signatur, om det nu er et fi ngeraftryk<br />
på en hulevæg eller et fodspor på månen.<br />
Jeg er efterkommer af håndværkere i<br />
bondesamfundet, materialet har altid været<br />
af en stor betydning i mine værker<br />
uden at spille hovedrollen og håndværket<br />
er ikke blevet en forhindring for mig, som<br />
ellers sommetider hænder. Bronze står mig<br />
f. eks. nær, som en god smed holder jeg af<br />
dets mange og givende muligheder.<br />
Nogle kalder kunstnerens job et privilegium<br />
– andre ser det som selvopofrende.<br />
Skulptur<br />
Serenade<br />
Det er ingen af delerne. Efter min mening<br />
spiller jeg en bestemt rolle som er lige så<br />
naturlig og kærkommen som hvilken som<br />
helst anden i vort samfund. Jeg står hverken<br />
et trin højere eller lavere end mine<br />
medborgere og står op til mit arbejde på<br />
samme vilkår. Men kunstnerens såkaldte<br />
frihed bliver købt til en stor pris som kunstneren<br />
alene må så tilbagebetale.<br />
Mange af dine værker står på offentlige<br />
pladser og i museer. Synes du at samfundet<br />
ser disse som en selvfølgelig og velkommen<br />
del af sin virkelighed?<br />
Det håber jeg, selv om jeg nok er den sidste<br />
som hører om hvordan det forholder<br />
sig. Mit mest synlige værk er koret i Fossvogs<br />
Kirke, som hvert år bliver anskuet af<br />
omtrent samme antal mennesker og hele<br />
den islandske befolkning. Jeg har fået<br />
mange positive henvendelser hvad det<br />
angår. Men kunstværk på offentlige pladser<br />
falder med tiden ind i omgivelserne, ligesom<br />
huset her og gaden der; hvis værket<br />
til gengæld forsvinder er folk bevidst<br />
om ændringen med det samme. Vi har<br />
denne urgamle sans for retninger, at fi nde<br />
vor vej efter kendningsmærker, og disse<br />
ser kunstneren gerne i sine værker ude i<br />
det frie, de er en del af vor tradition og<br />
skulptørens store udendørsværk kan anses<br />
som et æstetiskt kendningsmærke.<br />
Du er en energisk rotarianer – hvilken værdi<br />
har Rotary for dig?<br />
Til at begynde med var jeg i tvivl om mit<br />
medlemskab i klubben, Rotarys idealer er<br />
udadvente og globale, langt fra min virklighed<br />
og jeg fi k det ikke rigtigt til at<br />
hænge sammen. Men min rotaryklub er<br />
blevet et fast holdepunkt og det er værdifult<br />
for mig at træffe mine kammerater<br />
hver uge og fremføre mit eneste spørgsmål:<br />
Hvad er nyt? Som tiden går bliver Rotary<br />
som en akademi af alt større betydning,<br />
den uafbrudte mængde oplysninger<br />
udefra og diskussionerne i gruppen. Dette<br />
passer mig udmærket og er af stor betydning,<br />
selv om jeg muligvis er ikke stor nok<br />
til helt at tilpasse mig R.I.´s store kontekst.<br />
Interview: Hinrik Bjarnason<br />
Fotos: Gunnar V. Andrésson<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Tema<br />
15
Tema<br />
Färgfabriken Norr<br />
Konstupplevelse utöver det vanliga<br />
Färgfabriken Norr har fl yttat in där Fältjägarna fl yttade ut (foto: Börje Alström).<br />
När fältjägarregementet i Östersund slog<br />
igen sina portar 2006 så lämnade man lokaler<br />
som sökte nya verksamheter. Färgfabriken<br />
Norr blev en av de nya aktiviteterna.<br />
I en före detta gymnastiksal har man etablerat<br />
ett galleri och laboratorium för kulturdebatt<br />
och samtal. En satsning som aldrig<br />
hade kommit till stånd utan lokala<br />
eldsjälar som galleristen Lars Bohlin eller<br />
jämtländska fi nansiärer som fi nansmannen<br />
Mats Sundqvist.<br />
Sedan starten april <strong>2008</strong> har Färgfabriken<br />
besökts av över 30 000 besökare. En siffra<br />
som om vi fl yttar över den till Stockholms<br />
besöksunderlag i närområdet motsvarar<br />
cirka 500 000 besök. Så fantastisk är den<br />
konstsatsning som gjorts i Östersund, en<br />
stad på cirka 60 000 innevånare på gränsen<br />
till fjällandskapet.<br />
Hur har premiären för detta djärva projekt i<br />
Östersund varit?<br />
– Låt mig säga att den utställning som vi<br />
startade den 2 april och som pågått till augusti<br />
månad ut är den största, mest påkos-<br />
16 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
tade och mest besökta utställning som<br />
Färgfabriken då inkluderat Färgfabriken i<br />
Stockholm, någonsin gjort, säger Lars Bohlin,<br />
chef för galleriet i Östersund.<br />
– Färgfabriken har uppmärksammats i internationell<br />
press. Under tre tillfällen har<br />
Färgfabriken omnämnts av Art Forum, i<br />
New York, världens kanske mest ansedda<br />
tidskrift inom konstområdet. Man har till<br />
och med ansett att Färgfabriken haft en av<br />
världens tio viktigaste utställningar, fortsätter<br />
Lars Bohlin.<br />
Inom tre år hoppas Lars Bohlin att Färgfabriken<br />
Norr skall stå på egna ben, kanske<br />
med en egen stiftelse. Redan idag är Färgfabriken<br />
Norr självständig i så motto att<br />
man inte växlar utställningar med Färgfabriken<br />
i Stockholm.<br />
Hur kan man då lyckas så till den milda grad<br />
i lilla Östersund?<br />
– Ja det kan man fråga sig. Men folk i allmänhet<br />
tycker att vi är spännande. Och<br />
det har gett oss en enorm medial upp-<br />
märksamhet. Alla medieformer inräknat så<br />
har vi haft över 150 olika mediala inslag<br />
sedan starten i april. Vi har blivit omskrivna<br />
i Berlin, Oslo, London, New York bara för att<br />
nämna några internationella inslag. Jag<br />
tror också att näringslivet börjar inse hur<br />
viktig denna uppmärksamhet är vid sidan<br />
av de traditionella omnämnandena om<br />
Östersund, säger Lars Bohlin.<br />
Lars Bohlin är fascinerad av perspektiven,<br />
särskilt centrum - periferin. Det intressanta<br />
från centrums perspektiv, dvs. Stockholms<br />
mediers sida är tydligen hur i all sin dag en<br />
internationellt uppmärksammad institution<br />
kan lokalisera sig till lilla Östersund?<br />
Men eftersom Lars Bohlin menar att man<br />
vänt på perspektivet så har man också<br />
lyckats få internationella namn att ställa ut<br />
i Östersund. Dom skulle aldrig kunna tänka<br />
sig att ställa ut i Stockholm. Men varför<br />
inte i en stad med två prickar över O. En ort<br />
som dom aldrig hört talas om.<br />
Förmodligen handlar det om det exotiska<br />
men kanske ännu mer av det mottagande<br />
som staden gav.<br />
Vad betyder konsten för näringslivet?<br />
– Under implementeringen har jag förstått<br />
att näringslivet insett den kraft som fi nns i<br />
Färgfabriken inte bara som konsthall utan<br />
också som forum för debatter. Företag<br />
ringer och vill ha guidade visningar som<br />
ett alternativ till andra aktiviteter, säger<br />
Lars Bohlin.<br />
– Jag hade en romantisk tanke om det<br />
hela, om åtta – tio år kommer det att stå en<br />
tjej från Borgvattnet i New York och få frågan<br />
om varför just hon blev konstnär. Och<br />
då kommer hon att svara att hon var på<br />
Färgfabriken i Östersund och då öppnades<br />
en ny värld för henne.<br />
– Det vi gjort här upp och lyckats bättre än<br />
andra med är att vi gett oss fan på att alla<br />
skall få ett öppet mottagande. Annars kan
Lars Bohlin, gallerist och chef för Färgfabriken Norr med en av sina favoriters målningar som bakgrund (foto: Lars Jonasson).<br />
man inte ta emot intrycken från en utställning<br />
och många återkommer för att återuppliva<br />
sina intryck och åter ställa frågan;<br />
vad har jag sett.<br />
Vad står närmast på agendan?<br />
– Närmast kommer en utställning i <strong>okt</strong>ober<br />
med Fredrik Wretman. Då fylls Färgfabriken<br />
med en pol som täcker tre fjärdedelar<br />
av utställningsytan till en vattenhöjd av<br />
40 cm. I den kommer 132 karpar i en storlek<br />
på cirka 40 cm att simma. Ljusinstalla-<br />
tionerna kommer att återspegla fi skarnas<br />
rörelser och skapa spänningen i utställningshallen.<br />
Utställningen handlar egentligen om ekologi,<br />
miljö och framtid. Samtidigt kommer<br />
vi att ha ett labb kring klimatfrågorna och<br />
diskutera människors tilltro till teknikens<br />
kraft att lösa mänskliga problem, säger<br />
Lars Bohlin<br />
Sen kommer en utställning med den estniske<br />
arkitekten Veronika Valk som handlar om det<br />
offentliga rummet i Östersund. Där fem arki-<br />
tekter inbjuds att presentera sina lösningar.<br />
Där skapas kreativa miljöer för möten.<br />
Vilken är din önskeutställning?<br />
– Jag såg Olaufur Eliasson i Barcelona och<br />
det tog andan ur mig. Jag var tvungen att<br />
åka dit igen dagen efter och det var förmodligen<br />
det mäktigaste jag sett och<br />
kommer att få se. Och att ha en utställning<br />
med honom på Färgfabriken det är min<br />
dröm, avslutar Lars Bohlin.<br />
Hedra minnet av någon nära!<br />
Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning<br />
från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer!<br />
020-78 11 79<br />
Pg: 90 1986-0 cancerfonden.se<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Tema<br />
17
Tema<br />
Selvportrett etter<br />
hukommelsen<br />
Hans Normann<br />
Dahl<br />
har – eller er<br />
– en av Norges<br />
aller frodigstepaletter.<br />
Han<br />
debuterte i<br />
1966, og i de<br />
40 år som er<br />
gått har han<br />
etablert seg<br />
en multikunstner<br />
uten like. Best kjent er han kanskje som<br />
allsidig illustratør, ethvert forlags drøm.<br />
Men han er også grafi ker, maler og<br />
skulptør. Og en gudbenådet forteller.<br />
Lærer med egen tegneskole, som han<br />
startet i samarbeid med den legendariske<br />
Olav Mosebekk, men som i øyeblikket<br />
er husløs.<br />
Her har han tegnet seg selv for Rotary<br />
Norden – uten speil. ”Etter hukommelsen,”<br />
sier han. Men Hans Normann<br />
Dahl er på langt nær så streng som<br />
han her har gjort seg selv. Han er mild<br />
i måten, men sterk i formen.<br />
Hans Normann Dahl – lavmælt og meningssterk multikunstner.<br />
-Til tegner er man født<br />
-Tegning er det første globale språket. Og det<br />
eneste. Steinalderfolkets hulemalerier av dyr<br />
har forskrekket ettertiden gjennom sin<br />
kunstneriske kraft. De taler til oss over tusener<br />
av år. Jeg behøver ikke å snakke om tegningens<br />
politiske slagkraft, den er vi alle blitt<br />
minnet om i det siste.<br />
Hans Normann Dahl er aldri vanskelig å få på<br />
glid. Tyve år som avistegner i Dagbladet – det<br />
er lenge siden, men mange forbinder ham<br />
stadig med avisen – årrekker som fantasifull<br />
illustratør, som utstiller over det ganske land,<br />
som ellevill forteller og formidler av bildets<br />
vesen og egenart, har plassert Hans Normann<br />
Dahl i aller fremste rekke av folkekjære billed-<br />
18 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
kunstnere. Han kan det hele, og med sin lavmælte<br />
sjarm får han oss alle med på laget.<br />
Kunsten på gatenivå<br />
-Teknikk og vitenskap har utviklet seg i en<br />
nesten skremmende grad, mens vi mennesker,<br />
som art, er stillestående. Her ligger<br />
en utfordring, og et stort potensiale, sier<br />
han, og kretser litt rundt det han kaller billedkunstens<br />
fellesmarked, om kunsten<br />
som grenseoverskridende. På 1880-tallet<br />
var japansk kunst ajour med fransk impresjonisme,<br />
mens franske kunstnere var opptatt<br />
av gamle japanske tresnitt. Selv får han<br />
impulser fra det meste. For eksempel plakatkunst.<br />
I mange år kjempet han for at<br />
Oslo skulle få plakatsøyler, noe mange politikere<br />
betraktet som en miljøforurensning.<br />
-Plakaten er vår støttekontakt. Den venter<br />
deg ofte med et kjempesmil. Du møter en<br />
meddelelse som har tatt spranget fra kulturverkstedene<br />
og ut på gaten. Andre siviliserte<br />
byer har plakatsøyler, de fungerer<br />
også som informasjonssentraler. Kunst og<br />
informasjon i ett. Omsider har også Norges<br />
hovedstad fått noen slike.<br />
-Norsk og nordisk tegnekunst?<br />
-Vår tegnetradisjon er i verdenstoppen.<br />
Den er preget av en viktig, humanistisk
Avistegneren Hans Normann Dahl mestrer også<br />
den enkle, tydelige strek. Noen som ikke gjenkjente<br />
Einar Gerhardsen?<br />
overbygning. Norges fremste politiske tegner<br />
var vel Ragnvald Blix, som under krigen<br />
tegnet i Göteborg Handels- och Sjöfartstidning.<br />
Vi nordmenn fi kk ikke del i dette, ikke<br />
før etter krigen. Et absolutt verdensnavn er<br />
jo Olaf Gulbransson, som dessverre ble litt<br />
brun under sine mange år i Tyskland.<br />
Eneren Storm P<br />
Men du vet at man kommer ikke utenom<br />
humoristen Storm P, danskenes evig uforlignelige<br />
ener. Og det er så mange andre.<br />
-I din morsomme bok ”Med lettøl til Luxor”<br />
spør du deg selv, lettere provokatorisk: ”Oppdrag?<br />
Oppdrag! Er jeg egentlig en fri kunstner<br />
noen gang? Roter jeg meg ikke inn i det<br />
ene oppdrag etter det andre?” Føler man seg<br />
bundet som illustratør til tekster av kanskje<br />
sterkt varierende innhold?<br />
-Man må naturligvis gå sin egen vei, men<br />
ikke sånn at tegningen distraherer teksten.<br />
Den kan gjøre tunge tekstblokker mer interessante,<br />
hjelpe tilegnelsen, men må<br />
være synkron med teksten. En slags kafémusikk.<br />
Noen tekster kan det være en ren<br />
dødssynd å illustrere.<br />
Mesterverket ligger i skissen<br />
Tegninger ble ofte oppfattet som skisser.<br />
Men i en tegning, i en skisse for den del,<br />
ligger jo selve spiren til senere monumentale<br />
verk. I Danmark og Sverige har man<br />
egne skissemuséer. I siste utgave av Tegnerforbundets<br />
blad NUMER krever vi dette<br />
også i Norge: Vi er ingen kulturnasjon før vi<br />
følger Sverige og Danmark her.<br />
Sier Hans Normann Dahl med ettertrykk.<br />
Selv sitter han i styret for Fredrik Stabel &<br />
Avistegnernes Hus i Drøbak, som kanskje<br />
er det nærmeste man – en gang? - kommer<br />
realiseringen av noe slikt i Norge.<br />
Han kjempet mot norsk medlemskap i EF i<br />
1972, og var med sine tegninger en formidabel<br />
aktør i denne kampen. Han sier at han<br />
ikke vil tegne seg selv i et speil, for da blir<br />
høyre side av ansiktet den venstre og omvendt.<br />
Og er det noe Hans Normann ikke vil,<br />
så er det å bli betegnet som høyrevridd. Likevel<br />
innrømmer han et medlemskap i<br />
Round Table midt på sekstitallet, og medgir<br />
også at han igrunnen trivdes der. –Jeg fant<br />
fl ere fellesnevnere der, sier han. Men på et<br />
annet spørsmål er han strengere.<br />
Monika Lee/Rotary Images<br />
DK! UK! OK! RI President Dong Kurn Lee works the 2009<br />
Convention Promotion Booth, encouraging attendees to Make<br />
Dreams Real this Rotary Year and to Make Memories at the 100th<br />
convention in Birmingham, England.<br />
“ It is a joy to be able to participate in a<br />
gathering with my Rotary family from all<br />
over the world. Together, we are able to<br />
make the world a better place.”<br />
— Karen Wayne<br />
-Tror han, som blant annet har undervist så<br />
lenge i tegning, at alle kan lære å tegne?<br />
Han tror ikke det, han er med på at undervisning<br />
kan vekke og videreutvikle en interesse<br />
og et mulig talent. Men så griper<br />
han til et fransk sitat, selv om han medgir<br />
at det kan virke arrogant når det kommer<br />
fra en tegner:<br />
-Maler kan man bli. Til tegner er man født.<br />
Tekst og foto: Øystein Øystå<br />
Don’t miss Rotary<br />
International’s 100th<br />
annual convention!<br />
Register online!<br />
Make a friend in every time zone! More than 130 countries on<br />
average have been represented at the last 12 conventions.<br />
Meet Rotarians at the Club and District Projects Exhibition, and<br />
share ideas about how they Make Dreams Real.<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Monika Lee/Rotary Images<br />
Monika Lee/Rotary Images<br />
Tema<br />
19
Sverige<br />
Kungsbacka-Särö Rk: s<br />
handikappfordon<br />
Överlämnandet tillsammans med representanter för Constanta rotaryklubb.<br />
I samarbete med Kungsbacka-Hanhals<br />
kyrkliga samfällighet har klubben genom<br />
idogt arbete under fyra år samlat medel<br />
för att kunna köpa ett modernt handikappfordon.<br />
Mottagare Acra dagcenter,<br />
Constanta, Rumänien. Acra dagcenter har<br />
byggts upp med hjälp Kungsbacka-Hanhals<br />
kyrkliga samfällighet som haft ett<br />
långvarigt samarbete med församlingen i<br />
Kungsbacka även Kungsbacka Kommun<br />
har varit behjälplig.<br />
Acra dagcenter är välutvecklat och fullt i<br />
klass med svenska motsvarigheter. Dock<br />
saknade man ett modernt fordon som<br />
kunde ta eleverna till dagcentret. Kungsbacka-Hanhals<br />
kyrkliga samfällighet tog<br />
därför kontakt med vår klubb och efterhörde<br />
om vi var intresserade av projekt<br />
”handikapp buss”. Svaret blev ett entydigt<br />
ja. Ett långt och krävande administrativt<br />
arbete startade parallellt med diverse aktiviteter<br />
för att samla in medel för inköp.<br />
Budgeten lade på 350 000 SEK. Kungsbacka<br />
företag ställde upp likaså vår vänn-<br />
20 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
klubb i England Marlow on Thames. Rotaryklubben<br />
i Constanta bistod även de<br />
med ekonomiskt stöd. I mars <strong>2008</strong> inköptes<br />
handikappfordonet och förberedelserna<br />
för resan till Rumänien kunde starta.<br />
Bussen överlämnad<br />
Äntligen!! Efter fyra års arbete är den stora<br />
dagen inne -onsdagen den andra april.<br />
Bussen överlämnas högtidligen till Arca<br />
dagcenter och fader Niccolae Picu. Fader<br />
Picu är eldsjälen som tillsammans med<br />
många och ideellt arbetande medarbetare<br />
skapat och byggt upp Acra dagcenter.<br />
»Vinresor<br />
Glädjen och stoltheten hos alla på Arca<br />
över att nu vara ägare till ett modernt handikappfordon<br />
var stor och äkta.<br />
Överlämnandet uppmärksammades av<br />
pressen. Morgonen den 3 april var president<br />
Busch på första sidan och Rotary på<br />
andra sidan. Rätt prioritering? Efter några<br />
dagar i Constanta och Bukarest lyfter vi<br />
mot Sverige med en skön känsla av att uträttat<br />
något väsentligt. Barnens glädje<br />
över att äntligen kunna ta sig till Arca på<br />
ett enkelt och funktionellt sätt förstärkte<br />
verkligen denna känsla.<br />
Vi lämnar ett land med stora möjligheter när<br />
dess unga demokrati mognat. Ett land med<br />
en vänlig och gästfri befolkning. Ett stort<br />
tack till alla som bidragit till att Arcas dröm<br />
blivit verklighet. Eller som fader Picu uttryckte<br />
det hela: ”Våra gemensamma ansträngningar<br />
har skapat nytt hopp, nya leenden i<br />
dessa barns liv, vars liv tillhör oss alla”<br />
Ulf Persson<br />
Past President och chaufför<br />
Bussen välsignas. Fader Picu på rampen.<br />
Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike,<br />
Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken.<br />
Ring eller faxa +46 (0) 533-161 58 sten.g. svenhage@vinsten.se<br />
Av Munskänkarna “Rekommenderade resor” www.vinsten.se
Annelie Hauer har just under överseende av Mikkel Gade, (till vänster), och Anders Sigland dragit högsta<br />
vinsten, en digitalkamera, i Eddy Hardeborns lotteri. Det populära lotteriet hade många förnämliga priser,<br />
men gav ändå ett välkommet tillskott till klubbkassan.<br />
Norrköping-Campus Rk<br />
presidentskifte på Getå Turisthotell<br />
Så var det åter dags för sedvanligt presidentskifte<br />
på Getå. Det var roligt att så<br />
Folkligt på upplevelsedagemn på Nyköpingshus<br />
många som 19 egna medlemmar var närvarande.<br />
Klubben gästades också av Hans<br />
Upplevelsedag på Nyköpingshus<br />
Per Jonsson är ny President i Nyköping Rk.<br />
Han efterträder Göran Schultz som kan se<br />
tillbaka på ett intensivt och händelserikt år.<br />
– Årets höjdpunkt, som fi ck mitt rotary-<br />
Rubensson från Norrköpings Västra Rk. De<br />
som hade sett fram mot Getås delikata<br />
pannkakor behövde inte bli besvikna – de<br />
fanns där även i år. Efter lunchen följde<br />
dragning i Eddy Hardeborns amerikanska<br />
lotter. Många fi na vinster var det, men lotteriet<br />
gav ändå ett välkommet tillskott till<br />
klubbkassan<br />
Presidentskifte följde därefter. Anders Sigland<br />
avtackades för ett år som en mycket<br />
populär president och lämnade i sin tur<br />
över presidentkedjan till Lars Lundbäck.<br />
Lars fäste i sin tur över pastpresidentnålen<br />
på Anders kavajslag och tackade därefter<br />
för förtroendet att få leda klubben under<br />
det just påbörjade rotaryåret. Lars uttalade<br />
som mål att öka medlemsantalet i klubben<br />
och att arbeta för att klubben skall få fl era<br />
kvinnliga medlemmar.<br />
Lunchen avslutades med vad som blivit en<br />
trevlig tradition. Göran Blomqvist underhöll<br />
oss med sköndragspelsmusik. Efter att<br />
ha avslutat med ett antal melodier på begäran,<br />
avtackades Göran med en lång och<br />
varm applåd.<br />
Rune Andersson<br />
hjärta att klappa lite extra, var Upplevelsedagen<br />
på Nyköpingshus för Åsbackaskolans<br />
handikappade barn och ungdomar.<br />
Det var förstås också glädjande att vi lyckades<br />
nå 100 USD per medlem i bidrag till<br />
Rotary Foundation! Säger Göran Schultz<br />
samtidigt som han önskar sin efterträdare<br />
lycka till vid rodret.<br />
”Det känns både roligt och tacksamt att ta<br />
över en klubb som verkligen är på gång!”<br />
fortsätter Per Jonsson och konstaterar att;<br />
”Vi har fått bra fart i det viktiga kommittéarbetet<br />
och kommer att kunna intensifi era<br />
våra insatser de kommande åren. Inte<br />
minst inom det viktiga stödet till utsatta<br />
barn och ungdomar. Samtidigt känns det<br />
väsentligt att vi blir mer tydliga i vår dialog<br />
med omvärlden” För mer information om<br />
Nyköping Rk (distrikt 2370).<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
21
Sverige<br />
Kristianstads rotaryklubbars samarbete<br />
om tidning gav över 200 000 kr<br />
Samarbete lönar sig! Det har rotaryklubbarna<br />
i Kristianstad, Kristianstads Rk, Kristianstad-Hammarshus<br />
Rk, Kristianstad-Vä Rk,<br />
Kristianstad-Åhus Rk, Kristianstad-Gärds Rk<br />
och Kristianstad-Nova Rk bevisat.<br />
Kristianstad-Vä Rk tog första steget mot<br />
detta samarbete genom att redan 2007<br />
satsa en del av sina ansträngningar på att ta<br />
fram en tidning om Rotary. Den hade två<br />
syften: dels att visa, vilken stor och viktig<br />
oegennyttig kraft i samhället Rotary är för<br />
att hjälpa till i olika sammanhang, och dels<br />
att skaffa medel för att kunna genomföra<br />
de satsningar som klubben vill arbeta med.<br />
Gav medel för klubbarnas projekt<br />
Den satsningen blev en stor framgång och<br />
gav klubben de medel, som krävs för att nå<br />
framgång i klubbprojekt. Under våren <strong>2008</strong><br />
var det dags att ta steget fullt ut. Det skulle bli<br />
ett brett samarbete mellan de sex klubbarna<br />
i Kristianstad för att verkligen stärka resurserna<br />
i klubbarnas oegennyttiga projekt.<br />
Resultatet blev en betydande framgång,<br />
kunde alla medlemmar konstatera efter<br />
att den mycket fi na produkt, som det gemensamma<br />
arbetet resulterade i presenterats.<br />
Alla pengar är inte inkomna ännu,<br />
men en bra bit över 200 000 kronor kunde<br />
de gemensamma arbetsinsatserna ge.<br />
Beskriver Rotary<br />
Tidningen skulle beskriva vad Rotary är:<br />
alltså inte bara en lunchätarklubb för ett begränsat<br />
antal personer, utan en verksamhet,<br />
som med stort allvar och stort engagemang<br />
vill göra insatser inom närområdet för klubben/klubbarna<br />
eller någonstans i världen.<br />
Ett gemensamt mål för de resurser, som<br />
tidningen gett, är att lindra nöden för barn<br />
i Sydafrika, som drabbats av AIDS på något<br />
sätt. Men pengarna tidningen dragit in ska<br />
också kunna komma till del för den egna<br />
klubbens egna projekt.<br />
Arbetet med den här tidningen tvingade<br />
efter hand till formatuppgångar. Från det<br />
planerade antalet om 24 sidor gick färden<br />
snabbt via 28 sidor till 32, som blev den<br />
slutliga omfattningen av tidningen. Och<br />
22 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
annonserna bara strömmade in från annonsörer,<br />
som ingå vilken betydelse att<br />
ideellt arbete i Rotary har. Det var det som<br />
tvingade fram två formatuppgångar.<br />
Tryckt av Kristianstadsbladet<br />
Tidningen trycktes av stadens tidning i<br />
Kristianstad, Kristianstadsbladet, som också<br />
skötte distributionen till alla sina prenumeranter.<br />
Det betydde, att uppemot 100 000<br />
personer har fått viktig information om Rotary,<br />
vad Rotary gör och vilka viktiga projekt<br />
som genomförs helt på ideell basis av<br />
rotarianer och Rotary över hela världen.<br />
Tidningen om Rotary, producerad i samarbete<br />
mellan sex initiativkraftiga rotaryklubbar<br />
i Kristianstad har fått stor uppmärksamhet.<br />
Alla klubbarna i Kristianstad<br />
är eniga om, att denna fi na produkt och<br />
den framgång som tidningen fått lagt<br />
grunden till fortsatta tidningsproduktio-<br />
ner som drar in viktiga medel för klubbarnas<br />
arbete att hjälpa till i samhället där<br />
nöden lyser starkt mot oss alla.<br />
Bertil Olsson<br />
Kristianstad-Vä Rk<br />
REvent Golfresor <strong>2008</strong>/2009<br />
4* Golfhotellet PHENICIA<br />
Prisexempel 6.100:-<br />
(gäller avresa 5/12)<br />
- I priset ingår boende i<br />
dubbelrum inkl. halvpension,<br />
4 greenfee på Citrus Golf,<br />
all transfer!<br />
Hotell Phenicia har varit vårt huvudhotell sedan 9 år.<br />
REvent gästerna välkomnas med öppna armar! Här finns<br />
Tunisiens största golfanläggning Citrus golf med 45 hål.<br />
Fira Jul och/eller Nyår i Tunisien!<br />
Skäm bort dig med färdiglagad mat och fina golfbanor<br />
under jul och nyår. Hotell Phenicia är mycket omtyckt<br />
även av barnfamiljer och icke-golfare.<br />
Prisexempel 8.790:-<br />
(gäller avresa 19/12)<br />
- I priset ingår boende i<br />
dubbelrum inkl. halvpension<br />
och julmiddag,<br />
4 greenfee på Citrus Golf,<br />
all transfer samt golfvärd!<br />
Exklusivt boende i Thailand<br />
Ditt drömboende i Thailand.<br />
Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med<br />
stora möjligheter att påverka utformningen.<br />
www.kangsadarn.se<br />
TURKIET<br />
5* Golfresorten SIRENE<br />
Prisexempel 8.990:-*<br />
- I priset ingår boende i<br />
dubbelrum inkl. ultra all inclusive,<br />
4 greenfee på Antalya<br />
Golf, all transfer samt<br />
golfvärd (jul/nyår)<br />
*priset gäller 5/12-08 - 5/2-09<br />
Sirene Hotell och Antalya Golf är den populäraste<br />
golfresorten i Turkiet. Ultra all inclusive - VIP-transfer.<br />
Egen strand, SPA, tennisbanor m.m.<br />
PORTUGAL<br />
4* Costa da Caparica<br />
Hotell Costa da Caparica med havsutsikt över Atlantens<br />
klarblåa vatten, 3 mycket fina banor erbjuds. Flera trevliga<br />
restauranger längs strandpromenaden.<br />
Beställ<br />
I priserna ingår även flyg t/r Arlanda,<br />
Göteborg, Köpenhamn, golfbag på flyget.<br />
Flygskatter tillkommer<br />
www.revent.nu 063-431 63 info@revent.nu<br />
vår<br />
broschyr!<br />
Prisexempel 8.290:-<br />
- I priset ingår boende i<br />
dubbelrum med havsusikt inkl.<br />
frukost och 4 middagar.<br />
5 greenfee på Aroeira &<br />
Quinta do Peru, golfvagn, all<br />
transfer samt golfvärd.
Celebert besök hos Forshaga-Deje Rk<br />
Den 4 juni hade Forshaga-Deje Rk besök<br />
av Nina Larsson, folkpartistisk riksdagsledamot<br />
från Värmland. Nina pratade inte<br />
politik utan berättade om den ”resa” hon<br />
gjort inom politiken. Trots bara drygt 30 år<br />
har hon varit politiskt aktiv sedan 14 års<br />
ålder, då hon började som fritidspolitiker i<br />
hemorten Säffl e. Sedan förra valet är hon<br />
en av de värmländska riksdagsledamöterna<br />
och har sin hemvist i Karlstad.<br />
Starten som riksdagsledamot beskrev hon<br />
som turbulent då den s.k. dataintrångsskandalen<br />
avslöjades. Nina beskrev det mediadrev<br />
som jagade alla inom ledande ställningar<br />
i partiet och jämförde den stress hon<br />
upplevde med den hon upplevt under en<br />
fredsbevarande insats i Bosnien under 2003<br />
- 2004. Stark stress reagerar man på, på ett<br />
likartat sätt, oavsett var den kommer ifrån.<br />
Mycket ensamarbete<br />
Som offi cer är det naturligt att engagera sig<br />
i försvarsfrågor. Nina är ledamot i försvarsutskottet<br />
men även i trafi kutskottet. Just<br />
arbetet i riksdagen beskriver hon som mer<br />
ensamt än vad hon föreställt sig. Det är na-<br />
Nina Larsson<br />
turligtvis avhängigt hur stort parti man representerar<br />
och varifrån i landet man kommer.<br />
Företräder man ett mindre parti kan<br />
man inte dela upp arbetsuppgifter sinsemellan<br />
på samma sätt som i ett större och<br />
har därför många områden att bevaka.<br />
Samtidigt underströk hon att sammanhållningen<br />
mellan riksdagsledamöterna<br />
Veteranbilsmöte på Norra Tjust<br />
Norra Tjust Rk:s frukostmöte 11 juli i Loftahammar<br />
- ett toppenmöte för veteranbilsfrälsta!<br />
Fredagen den 11 juli bjöd Norra Tjust Rk in<br />
till frukostmöte på Sjökrogen i Loftahammar,<br />
där man träffas sommartid. Särskilt<br />
välkomna var veteranbilägare - med fordon<br />
- och ett 20-tal hade hörsammat den<br />
inbjudan.<br />
Ett stort antal gäster hade kommit, sammanlagt<br />
ett drygt 60-tal.<br />
I strålande sommarmorgonsol avnjöts frukosten<br />
tillsammans med ett föredrag om<br />
Volvos olika modeller från begynnelsen<br />
och framåt. Vinsten i lotteriet var denna<br />
dag en åktur i valfri veteranbil och lycklig<br />
vinnare blev PDG Margareta Källgren, som<br />
efter mycket funderande valde en tur i en<br />
Jaguar E-type från 60-talet, ägd av Marcus<br />
Call, Västervik Tjust Rk.<br />
Planer fi nns att till nästa sommar bredda<br />
arrangemanget till en heldag med ut-<br />
fl ykt efter morgonmötet. Kontaktman i<br />
Norra Tjust Rk är Torgny Gunnarzon,<br />
torgny.gunnarzon@telia.com.<br />
En engelsk raritet (foto: Hans Källgren).<br />
från Värmland är mycket god. Den svenska<br />
riksdagen är också tämligen världsunik<br />
med tanke på den breda spridningen av<br />
olika åldrar. Internationellt sett har vi i Sverige<br />
ett ganska ungt parlament och där<br />
det faktiskt är en underrepresentation av<br />
äldre ledamöter.<br />
Det blev mycket diskussion kring försvarets<br />
inriktning, i synnerhet mot bakgrund<br />
av de besparingar som försvarsministern<br />
fl aggat för. Vår gäst menade att något<br />
måste göras eftersom försvarsmakten inte<br />
haft ordentlig kontroll på ekonomin. Sedan<br />
har även omvärldsförändringar och<br />
den tekniska utvecklingen i stort påverkat<br />
förutsättningarna för försvaret och verksamhetsinriktningen.<br />
Efter ett intressant föredrag och många<br />
engagerade frågor avslutade Nina Larsson<br />
sin presentation och erhöll såväl välförtjänta<br />
applåder som klubbens mugg som<br />
tack för sin insats.<br />
Erik Risberg<br />
Margareta Källgren<br />
PDG<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
23
Sverige<br />
En chans till ett drägligt liv<br />
De nybyggda husen kan nu även målas invändigt.<br />
Rotary International uppmanar klubbarna<br />
världen över att bidra till god hälsa, rent vatten,<br />
bra sanitär standard och höjd utbildning<br />
för världens alla barn. Laholmsbukten<br />
Rk har under några år ett projekt i Uganda.<br />
Hjälpen riktas till barnhemmet/skolan Ssenyange<br />
Education Center, Masaka, Uganda.<br />
Vår Rotary klubb har bidragit till att ett<br />
stort antal föräldralösa barn fått inte bara<br />
ett hem i nybyggda hus utan även utbildning<br />
på såväl grundskolenivå som gymnasie-/högskolenivå.<br />
Ssenyange har även<br />
kunnat anställa en skolsköterska. Många<br />
barn är drabbade av HIV och de har oftast<br />
blivit föräldralösa genom att föräldrarna<br />
gått en för tidig död till mötes i AIDS.<br />
63 000 insamlade<br />
Under vintern 2007 producerade Laholmsbukten<br />
RK en almanacka med bilder och<br />
text från Ssenyange Education Center. Inkomsterna<br />
från försäljningen gick till skolan.<br />
Våren <strong>2008</strong> kunde så klubben överlämna<br />
63 000 SKR till skolans beskyddare i<br />
Sverige, Matilda och Linus Nilsson, Laholm.<br />
Medlen har använts för uppförande av nya<br />
toaletter på centret. Det förelåg ett hot om<br />
stängning av skolan som idag har 400 elever<br />
om inte de sanitära förhållandena byggdes<br />
om. Tack vare Laholmsbukten RK kan<br />
skolan leva vidare och ge barnen ett hem,<br />
god utbildning, möjlighet till självförsörjning<br />
ja faktiskt en chans till ett värdigt liv.<br />
24 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Rosita Wärring<br />
Laholmsbukten Rk<br />
Biblioteket byggs, en viktig del i undervisningen är tillgång till böcker.<br />
Bänkarna anländar och eleverna slipper nu sitta på golvet i skolsalen
Nya rotaryklubbens president Marianne Ödling lämnar över anmälningslistorna till distriktsguvernören<br />
Margaretha Magnusson. Det högtidliga tillfället övervakas av medlemmar ur nya klubbstyrens och från<br />
moderklubben, Lerums Rk ( foto: Peter Welling/ Lerums Tidning).<br />
Ska föryngra och förnya<br />
Rotary i Laholm<br />
För några månader sedan visste hon<br />
knappt vad Rotary vad.<br />
Nu är Marianne Ödling president i Lerums<br />
nystartade klubb – Aspen Lerum Rk.<br />
– Jag trodde det var en gubbklubb och<br />
hade väl inte refl ekterat så mycket över<br />
det, berättar hon.<br />
Men så fort hon kom till det första mötet<br />
kändes det rätt. Initiativet till den nya klubben<br />
togs av Lerums Rk. Målet var att föryngra<br />
och förnya.<br />
– Många tvivlade på att det var möjligt.<br />
Men nu är vi nästan 40 medlemmar med<br />
en medelålder på 40 år och lika många<br />
kvinnor som män, säger Marianne Ödling.<br />
Besök av guvernören<br />
Nyligen fi ck klubben besök av DG Margaretha<br />
Magnusson, som formellt tog emot<br />
anmälningarna från de nya medlemmarna.<br />
I slutet av juni är klubben formellt bildad<br />
och den 4 <strong>okt</strong>ober hölls den så kallade<br />
charterfesten.<br />
Klubbens medlemmar träffas en timme på<br />
fredagsmorgnar på Aludden. Tidpunkten<br />
är vald för att det är lättare att komma ifrån<br />
en stund på morgonen, än på kvällen för<br />
medlemmarna som nästan alla har familjer<br />
med barn som bor hemma.<br />
– Nu i början har vi en inbjuden föredrags-<br />
Exklusiva tomter på Kretas sydkust<br />
Skapa din egen miljö<br />
Byggnadsklara tomter på 5000 och 2500 m 2<br />
För info - manfred@krammer.se<br />
hållare varannan vecka och ett så kallat<br />
ego-föredrag varannan vecka då våra<br />
medlemmar presenterar sig själva, säger<br />
Marianne Ödling, som ska hålla sitt egofördrag<br />
nu på fredag.<br />
Lokalt projekt<br />
Själv tilltalas hon av Rotarys budskap att<br />
göra något bra för sina medmänniskor.<br />
– Vi kommer att jobba både internationellt<br />
och lokalt, och skissar på ett intressant lokalt<br />
projekt, säger hon.<br />
Ett av de första åtagandena är också att<br />
medlemmarna ska lämna blod regelbundet.<br />
Ambitionen har varit att åstadkomma<br />
en dynamisk styrelse, det vill säga med så<br />
stor spridning som möjligt. Ambitionen är<br />
också att växla presidentskapet mellan<br />
man och kvinna.<br />
– En spännande utmaning, beskriver Marianne<br />
Ödling uppdraget att vara nya klubbens<br />
allra första president.<br />
Christina Lundin<br />
Lerums Tidning<br />
ISLANDIA-SUCCÉN FORTSÄTTER...<br />
55+RESOR<br />
Beställ vår katalog och upptäck Islands bästa sidor!<br />
Passa på! Res till Island och njut av livet. Speciella seniorresor<br />
under perioderna 24 - 28 mars, 20 - 24 april samt<br />
7 - 11 sept. 2009. Boka din resa nu och börja längta<br />
till Island. Bada i varma källor, shoppa, äta gott, göra<br />
utflykter och upptäcka Island. Njutbart.<br />
www.islandia.se<br />
08-545 215 60<br />
Exklusivt boende i Thailand<br />
Ditt drömboende i Thailand.<br />
Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med<br />
stora möjligheter att påverka utformningen.<br />
www.kangsadarn.se<br />
Upplevelse och njutning<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
25
Sverige<br />
Firandet av Turkiets nationaldag<br />
RFE- utbyte Skara -Turkiet<br />
RFE, Rotary Friendship Exchange, är ett av<br />
de olika utbytesprogram som Rotary har.<br />
RFE är ett underbart sätt att träffa nya vänner,<br />
att lära känna ett annat lands kultur<br />
och få uppleva mycket som man inte får<br />
uppleva som en vanlig turist.<br />
Distrikt 2380 i Sverige har tidigare haft utbyte<br />
med Nya Zealand, vi har tagit emot<br />
och också varit där, vi har också tagit emot<br />
en grupp från Australien och i september<br />
2007 var det dags igen. Då besökte 6 rotarianer<br />
med respektive från distrikt 2440 i<br />
Turkiet distrikt 2380 i Sverige. I drygt en<br />
vecka bodde de hos tre olika rotaryfamiljer<br />
i Skara, Mariestad och Lidköping. Vi visade<br />
våra viktigaste sevärdheter i Skaraborg,<br />
vi hade gemensamma fester och vi<br />
bjöd på middag i hemmet. Vi hade en trevlig<br />
tid tillsammans.<br />
I <strong>okt</strong>ober var det sedan dags för oss att besöka<br />
Turkiet, samma distrikt, alltså i sydvästra<br />
delen av landet. Vi var 11 personer från<br />
Skara och Mariestad och vi bodde 10 nätter<br />
hos tre olika värdfamiljer i tre städer, Denizli,<br />
Marmaris och Izmir. Det är otroligt hur<br />
26 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
mycket vi hann att uppleva på så få dagar.<br />
Ovant middagsmöte<br />
På varje ort deltog vi i ett, ibland två rotarymöten,<br />
samtliga kvällsmöten. Det var<br />
mycket vackert dukat och god mat och<br />
dryck men samtidigt litet annorlunda än<br />
Svenskar i turkiska badet<br />
vad vi är vana vid. Maten serverades när<br />
man kom så det var inte alldeles ovanligt<br />
att vid bordets åts såväl förrätt, huvudrätt<br />
och dessert samtidigt. Det var svenska<br />
gruppen som stod för programmet med<br />
ett bildspel om Sverige och vårt närområde<br />
i distriktet.
Denizli är en industristad med stor textilindustri<br />
som vi fi ck besöka, så också en stor<br />
fabrik för glastillverkning. I Denizli besökte<br />
vi också en skola för synskadade barn och<br />
ungdomar som Denizli Rk bidrar med<br />
pengar till. Vi upplevde att rotaryklubbarna<br />
ägnade mycket tid och pengar åt olika<br />
sociala projekt, kanske därför att det sociala<br />
skyddsnätet inte är lika utvecklat i Turkiet<br />
som i Sverige.<br />
Firade nationaldag<br />
Såväl naturupplevelser som sevärdheter<br />
ingick i vårt program. I Marmaris, som ligger<br />
vid Medelhavet gjorde vi en underbar<br />
båttur ut i havet. Från Denizli for vi till<br />
Pamukkale, en kalstensplatå med varma<br />
källor som har avsatt avlagringar och bildat<br />
fantastiska formationer. Från Izmir besökte<br />
vi Efesos, en av Turkiets bäst bevarade<br />
antika städer. Att vandra nedför<br />
huvudgatan i Efesos och veta att i denna<br />
stad har människor bott sedan 1000 år<br />
före Kristi födelse, det var verkligen en speciell<br />
upplevelse. Man bedömer att ca 25 %<br />
av den gamla staden är utgrävd och fortsatta<br />
utgrävningar pågår.<br />
Vi hade turen att vara i Turkiet den 29 ok-<br />
Gäster hos de nya rotaryvännerna<br />
20 000 till funktionshindrade<br />
barn på Ågrenska!<br />
Det var Mölndal-Fässbergs Rk, som vid<br />
Ågrenskas numera årliga ”Lekens dag” tog<br />
tillfället i akt att överlämna en check på 20<br />
000 kronor, att användas till anskaffning av<br />
funktionsanpassade lekhjälpmedel för<br />
småväxta barn. Det var nära 3000 personer,<br />
vuxna och barn som tog tillfället i akt att<br />
leka, grilla korv, se på teater och trollkarlar,<br />
gå poängpromenad, eller delta i någon av<br />
de många gymnastikrelaterade aktiviteter<br />
som ägde rum runt hela Lilla Amundön.<br />
Många familjer var också där för att återförenas<br />
med vänner som de träffat tidigare i<br />
samband med vistelse på Ågrenska. En<br />
målsättning för Ågrenskas familjeverksamhet<br />
är ju att familjer vars barn har samma<br />
diagnos kan få träffas och utbyta erfarenheter,<br />
uppleva gemenskap samt få hjälp att<br />
möta vardagens krav och behov.<br />
tober som är Turkiets nationaldag. Då ordnas<br />
stora parader på många platser och vi<br />
deltog i paraden i Izmir. Turkiets moderna<br />
historia börjar 1923 då sultanatet avskaffades<br />
och turkiska republiken grundas<br />
med Mustafa Kemal som förste president.<br />
Han fi ck då tillnamnet Ataturk, som betyder<br />
turkarnas fader. Ataturk levde till 1938<br />
och under de femton år han var Turkiets<br />
ledare genomfördes en mängd reformer.<br />
Ataturk är verkligen en ledargestalt som<br />
har betydelse för Turkiet även i dag.<br />
Maud Gawelin<br />
Mariestads Rk<br />
Allan Petrusson<br />
Mölndal-Fässbergs Rk Robert Hejdenberg VD för Ågrenska ta emot checken från Lars Ekberg ordf. i Mölndal-Fässberg Rk<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
27
Sverige<br />
Jan Moritz, VD för Ljungbergsfonden och Kyrkoherde Per Schmidt talar vid minnesmärket<br />
Industriman och mecenat<br />
På initiativ av John Bäckman, ingenjör vid<br />
Hällefors Bruk AB/SKF, fi rade Hällefors - Grythyttan<br />
Rk minnet av Erik Johan Ljungberg,<br />
en av Sveriges genom tiderna mest framstående<br />
industriman. Genial men ganska anonym.<br />
Ljungberg blev en nyckelperson i den<br />
moderna framväxten inom stålindustrin där<br />
han arbetade åren 1865 till 1913.<br />
Ledamot bl. annat av Kungliga Svenska<br />
Akademin, efter sina 38 år som disponent<br />
för Stora Kopparberg, lämnade han<br />
vid sin död mer än ett dussin egna patent<br />
och en förmögenhet som gav upphov<br />
åt en av rikets största utbildningsfonder<br />
för arbeten inom naturvetenskap,<br />
teknik och entreprenörskap. En mer än<br />
väl administrerad fond vars kapital uppskattas<br />
vara en miljard kronor och som<br />
generöst varje delar ut år 3,5 miljoner<br />
kronor till olika projekt.<br />
En bergsmans klassresa<br />
”Denna man måste fi ras”, tyckte Bäckman<br />
och en försommardag, 165 år efter Ljungbergs<br />
födelse, samlades många långväga<br />
gäster vid den så kallade ”Ljungbergsstenen”<br />
vid lilla byn Hammar, c:a 6 km. norr<br />
om Grythyttan.<br />
Efter nedläggning av en krans med blåa<br />
och vita blommor vid denna industrimans<br />
minnesmonument och en tyst minut för<br />
28 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
att hedra hans minne, talade Jan Moritz,<br />
nuvarande VD för Ljungbergsfonden. Ceremoniet<br />
avslutades med välsignelse och<br />
några vackra och tänkvärda ord av Kyrkoherden<br />
i Grythyttan Per Schmidt.<br />
Efter det traditionella rotarymötet med<br />
lunch på Grythyttans Gästgivargård, blev<br />
talen legio. Många ville berätta om denna<br />
bergsmans klassresa genom stålindustrin<br />
och hur hans mångfasseterat kunnande<br />
hade påverkat deras arbete. Flera talare,<br />
som hade studerat på Bergskolan i Filipstad,<br />
nämnde detta lärocenters viktiga roll<br />
i svensk stålhanteringen.<br />
Bland honoratiores som gjorde vår klubb<br />
den äran kan nämnas direktör Olle Lund,<br />
Peter Karlsson, vice ordf. i Kommunstyrelsen<br />
Hällefors. Karl Erik Andersson, Filipstads<br />
Bergskola. Landsantikvarierna David Damell<br />
och Yvonne Bergman. Mats Sohlström<br />
och Per Enghag, rektor och f.d. rektor vid Filipstads<br />
Bergskola. Kjell Eriksson platschef<br />
på Ovako Hällefors, och många, många fl er.<br />
Det blev en pärlglansig dag i teknikens<br />
och nostalgins tecken. En dag där vi alla<br />
med blicken vid den tekniska himmelen<br />
tänkte på en av Sverige stora män vars<br />
minne med tacksamhet bevaras.<br />
På spaning efter Japans själ.<br />
En resa som ger dig bakgrund, kunskap och<br />
upplevelser av Japans kultur, religion och estetik<br />
28 mars - 7 april 2009<br />
Storgatan 24 1 tr • Tel 013-35 22 30 • www.winslowtravel.se<br />
Carmen Villar-Mir de Berg<br />
Hällefors-Gryhtyttan Rk<br />
Rotary Distrikt 2410, Linköping-Östergötland, arrangerar denna resa som är öppen för alla<br />
Rotarymedlemmar. Vi besöker Tokyo Kejsarstaden, Hakone med varma bad, Kyoto kulturhuvudstaden,<br />
Hiroshima och Osaka handelsstaden. Vi besöker Japan när det är som vackrast och då<br />
körsbärsträden blommar - "Sherry Blossom time".<br />
Resan ger dig bakgrund till Japans kultur, samhällssystem, industri och handel, religion och estetik.<br />
Idégivare och reseledare är Anders Törnvall, Linköping, Rotaryan och professor i Interkulturell Kommunikation<br />
med inriktning mot Asiatiska kulturer och med 20 års erfarenhet av gruppresor till Japan<br />
och vistelse där. I Japan kommer vi också att träffa den svenska affärsmannen och Rotaryanen Mats<br />
Bruzaeus, bosatt i Japan, som kommer att skräddarsy ett program där vi också kommer att träffa<br />
Rotaryvänner i Japan för att knyta kontakter och få en inblick i bland annat Japansk affärskultur.<br />
Kontakta Winslow Travel AB redan idag för att beställa program.<br />
Resan är begränsad till max 30 deltagare.<br />
Vi planerar också en kultur- och samhällsresa till Hongkong porten till Kina, Taiwan den<br />
produktiva och omstridda ön samt Korea med besök bl a vid Pyong Yang, gränsen till Nordkorea.
30 000 till Läkarbanken<br />
Till vänster Lars Braw, Gert E Nilsson i mitten och Håkan Magnusson, Malmö-Möllevångens Rk, dåvarande<br />
president till höger.<br />
I samband med klubbmöte i Malmö-Möllevångens<br />
Rk överlämnade klubbens dåvarande<br />
president, Håkan Magnusson, en<br />
”Check” på 30 000 kronor till dåvarande<br />
ordföranden i Stiftelsen Rotarys Läkarbank,<br />
Gert E Nilsson, under överinseende<br />
av Läkarbankens grundare Lars Braw.<br />
Lars Braw, som numera är Honorary member<br />
i Malmö Möllevången Rk och tillika Hedersordförande<br />
i Läkarbanken, var under<br />
sitt yrkesaktiva liv chefredaktör för tidningen<br />
Kvällsposten. Som sådan deltog<br />
han i reportageresor till bl a Kenya, där han<br />
såg den enorma fattigdomen och den<br />
brist på hälsovård som rådde. År 1988 startade<br />
han Stiftelsen Rotarys Läkarbank, d v<br />
s att Läkarbanken i år fi rar 20-årsjubileum,<br />
i liten skala tillsammans med andra eldsjälar<br />
för tanken.<br />
Nu, efter 20 år, har Läkarbankens verksamhet<br />
utvecklats till att omfatta utskick av ca<br />
150 frivilliga läkare årligen till olika delar<br />
av vår värld, men primärt till Kenya, där det<br />
i dagsläget fi nns sex stycken jeeplinjer<br />
som betjänar ett stort antal patienter vid<br />
totalt 30 ”kliniker”, som en läkare besöker<br />
minst en gång i veckan. Vid dessa kliniker<br />
har anlagts brunnar med rent vatten och<br />
latriner som minskat risken för tarm- magsjukdomars<br />
spridning.<br />
Myggnät hjälper<br />
Vid läkarens besök delas myggnät ut gratis,<br />
främst till barn under fem år och gravida<br />
kvinnor, vilket minskar risken för malariaspridning,<br />
Dess båda åtgärder<br />
sammantaget påverkar hälsoläget i hög<br />
grad i positiv riktning. En läkare kostar ca<br />
30 000 kr i resor och traktamenten, vilket<br />
betalas av Rotarys Läkarbank, men i grunden<br />
av dig, läsaren, som med generösa bidrag<br />
kan skapa ett drägligare liv för fattiga<br />
och sjuka, med betoning på barn och deras<br />
villkor och inte minst för att begränsa<br />
den utbredda barnadödligheten.<br />
Lars Braw var medlem i Malmö-Möllevångens<br />
Rk under många år och hans klubb har<br />
alltsedan starten 1988 haft en känslomäs-<br />
Exklusivt boende i Thailand<br />
Ditt drömboende i Thailand.<br />
Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med<br />
stora möjligheter att påverka utformningen.<br />
www.kangsadarn.se<br />
sig knytning till verksamheten och på alla<br />
sätt stött denna, både ekonomiskt och genom<br />
personligt engagemang. Den gåva<br />
som nu överlämnades till Läkarbanken är<br />
endast en del av alla bidrag som lämnas<br />
årligen, inte minst av de trogna golfarna i<br />
klubben, som vid sina arrangemang alltid<br />
har ett överskott att lämna, både stora och<br />
små. Klubbens medverkan till Läkarbankens<br />
hjälpverksamhet manar till efterföljd.<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
29
Sverige<br />
PDG från 1996-97 träffades i Riga<br />
D2410 PDG & spouses vid rotarylunch hos Riga International Rk.<br />
De svenska distriktsguvernörerna från<br />
1996-97 träffades för elfte sommaren i<br />
sträck, denna gång i D 2410:s ”annexområdes”<br />
huvudstad Riga i Lettland. Under<br />
drygt tre dagar 14 – 17 augusti sammanträffade<br />
här åtta PDG och sju ”spouses” un-<br />
30 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
der fi nt sommarväder.<br />
Bland besöksmålen kunde räknas en balettföreställning<br />
i Rigas vackra operahus,<br />
en orgel-konsert i Riga domkyrka, där i<br />
blickfånget fanns ett vackert fönster, som<br />
visade mottagandet av Gustav II Adolf i<br />
Lagrådet – snart är det dags igen<br />
Rotary Internationals Lagråd (Council on<br />
Legislation) är Rotarys “parlament” som<br />
sammanträder vart tredje år för att överväga<br />
och besluta om de förslag på ändrad<br />
lagstiftning och resolutioner som ingivits<br />
av klubbar och distriktskonferenser eller<br />
av RI-styrelsen.<br />
Vart tredje år skickar varje rotarydistrikt en<br />
representant till lagrådet som är sammansatt<br />
av drygt 500 representanter från alla<br />
delar av rotaryvärlden. Röstande delegater<br />
utgörs av en vald representant för klubbarna<br />
i varje rotarydistrikt, f n 532. Nästa<br />
Lagråd kommer att äga rum i Chicago den<br />
25-30 april 2010. Då kommer de förslag<br />
som mottagits (av Generalsekreteraren)<br />
senast den 31 december i år och som uppfyller<br />
de formella kraven på hur ett lagförslag<br />
eller en resolution skall vara utformat<br />
att bli föremål för omröstning.<br />
Enligt god tradition möts de svenska di-<br />
striktens lagrådsrepresentanter några<br />
gånger inför varje lagråd för att utväxla information<br />
och erfarenheter och för att diskutera<br />
kända förslag ”på väg” till det förestående<br />
lagrådet. Ett sådant möte ägde<br />
rum på Arlanda den 17 september med<br />
närvaro av samtliga svenska lagrådsrepresentanter.<br />
Då diskuterades även aktuella<br />
Riga i slutet av 1620-talet. Besök gjordes<br />
också på svenska ambassaden och på den<br />
svenskstödda ”Stockholm school of Economics”,<br />
där PDG Maris Slokenbergs (DG i<br />
D 2410 år 2006-2007) tog emot.<br />
Rotarylunch åts hos Riga International Rk i<br />
deras lokal i källarvåningen i Hotel Konventa<br />
Seta, där de svenska PDG traditionsenligt<br />
framförde 1996-97 års RI-presidentsång i<br />
svensk översättning, författad och musiksatt<br />
av det årets RI-presidents hustru, Celia Giay.<br />
Med mycket professionell guidning av D<br />
2410:s lettiska ”guvernörsassistent”, tidigare<br />
ro-tarystipendiaten i Linköping, Renate<br />
Meija, besågs Gamla Staden, jugendkvarteren<br />
med sin mycket speciella arkitektur,<br />
Ockupationsmuseet och Rigas mycket färgstarka<br />
marknadsplats. Det var med sköna<br />
minnen och stor glädje över att ha kunnat<br />
träffas på nytt, ”PDG-gänget” på söndagen<br />
återvände till hemlandet, fast beslutna att<br />
träffas igen nästa sommar, den tolfte.<br />
Per Hallgren<br />
Norrköping-Kneippbaden Rk<br />
frågor som kan förtjäna att bli föremål för<br />
Lagrådets ställningstagande, t ex hur konventen<br />
bör läggas upp och fi nansieras för<br />
att ”vanliga rotarianer” skall ha råd att delta.<br />
En annan aktuell fråga är om<br />
Grundlag för rotaryklubbar behöver revideras<br />
för att ge rotaryklubbarna ökad<br />
självbestämmande-rätt.<br />
Överst (från vänster till höger) John Örtengren, 2350, Kurt Boström, 2390, Tord Kristoferson, 2360, Ebbe<br />
Danielsson, 2380, Martin Lindström, 2320, Karl-Ingvar Persson, 2370, Hans Wachtmeister, 2400, Lennart<br />
Ekenberg, 2340 och Thord Söderlund, 2410. Ej med på bilden är Ann-Britt Åsebol, 2330, som var fotograf.
Roine Grönlund hissar förstapriset i bakgrunden Cal Wikström (foto: Gunnar Ridderstedt).<br />
Roine Grönlund vann NM<br />
i Rotary-golf - på hemmaplan!<br />
Det är hemma i Falun han trivs bäst - förre<br />
elitcyklisten Roine Grönlund.<br />
För 33 år sedan slog han till och blev<br />
svensk mästare på cykel, i Falun.<br />
I helgen blev han nordisk mästare i golf för<br />
rotarianer - på hemmaplan i Falun.<br />
Närmare hundratalet medlemmar i Rotary,<br />
i hela Norden, gästade Falun i helgen för<br />
spel om Nordiska mästerskapen. För Roine<br />
Grönlund en ny upplevelse...<br />
Efter första dagens spel på Dalsjö golfbana<br />
hade han tagit ledningen med tre slag före<br />
Cal Wikström, Skellefeå. En ledning som<br />
gjorde att dessa två fi ck gå i samma boll<br />
dagen efter på Aspeboda golfbana.<br />
Det blev en spännande runda. Efter nio hål<br />
var avståndet lika. Ett avstånd som Roine<br />
Grönlund lyckades hålla hela tävlingen<br />
igenom...<br />
– Sista dagens tävling handlade mycket<br />
om att bevaka Cal Wikström. Detta lyckades,<br />
trots att jag gjorde några misstag, säger<br />
Roine.<br />
Till tävlingen hade Roine Grönlund bytt<br />
driver. Något som visade sig vara lycka. Under<br />
hela tävlingen fungerade driven perfekt.<br />
Långa utslag mitt på fairway...<br />
Missar på slutet<br />
Men några misstag kom på de nio sista hålen.<br />
Ett vattenhinder träffades, sju slag på<br />
17 hålet och på sista hålet träffade han ett<br />
träd.<br />
– Misstagen var inte bra. Men Cal Wikström<br />
gjorde också misstag så det var aldrig någon<br />
fara.<br />
Under sin tid som elitcyklist på 1970-talet<br />
tillhörde han landslaget i tio år och var<br />
med i fyra VM. Men det är ändå tävlingarna<br />
i England runt han minns främst idag.<br />
– Jag cyklade England runt i tre år. Och<br />
vann bland annat bergspriströjan vid två<br />
tillfällen före bland annat två världsmästare.<br />
Det är minnen som känns starka idag.<br />
Sedan var det stort när jag 1975 fi ck han<br />
avsluta karriären med ett SM-guld i linjeloppet<br />
över 18 mil på hemmaplan.<br />
Golf har han spelat i 15 år och har idag ett<br />
handicap på 13. Men det är först under de<br />
sista åren som han känt att golfspelandet<br />
blivit allt bättre.<br />
– Jag har fått mera tid till att spela i år. Och<br />
det har gett lugn och ro i spelet. För mig är<br />
detta viktigt.<br />
Nästa år går tävlingarna i Danmark. Och då<br />
skall han försvara titeln...<br />
– Jag räknar med det. Tävlingen i helgen<br />
var första gången jag var med. Men nästa<br />
års tävlingar i Danmark ser jag fram emot.<br />
Jag räknat med att vara med där...<br />
Anders Samuelsson<br />
Prislista Rotary NM i Falun <strong>2008</strong>-08-30<br />
Klass A (slagtävling)<br />
1. Roine Grönlund Falun 142 slag<br />
2. Cal Wikström Skellefteå 145 slag<br />
3. Jarl Rasmussen Atlungstad 152 slag<br />
4..Asko Männistö Kalajoen 153 slag<br />
5. Bengt Hillström Avesta 154 slag<br />
6. Olav Folkestad Vestfalf 154 slag<br />
Klass B (poängbogey)<br />
1. Lilian Berndtsson Chalmers 71 poäng<br />
2. Britt-Marie Romlin Falun 69 poäng<br />
3. Ulf Axelsson Österhaninge 68 poäng<br />
4. Bengt Nyberg Falun 65 poäng<br />
5. Gustaf Kyrk Gullbringa 62 poäng<br />
6. Annika Nygårds Leksand 62 poäng<br />
Medföljare klass A (poängbogey)<br />
1. Anita Bernhard Torekov 60 poäng<br />
2. Åke Geterud Chalmers 59 poäng<br />
Klass B (poängbogey)<br />
1. Monika Wiik EGS 59 poäng<br />
2. Agneta Sima Strömsholm 57 poäng<br />
3. Monika Wallén Falun 57 poäng<br />
4. Wenche Vrålstad Asker 55 poäng<br />
5. Maj-Britt Geshwentner Dragör 55 poäng<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
31
Sverige<br />
Kronprinsessan Victoria i dansens virvlar (foto: Clas Göran Carlsson).<br />
Clas Göran Carlssons bilder<br />
uppmärksammade i The Rotarian<br />
Clas Göran Carlsson, Stockholms Rk, till<br />
vardags fotograf med uppdrag för hovet<br />
och regeringen har uppmärksammats i en<br />
särskild utgåva av The Rotarian.<br />
– Det ringde en man från USA och berättade<br />
att Rotary International förberedde<br />
en specialtidning med tre fotografer<br />
som man valt ut. Förutsättningen var att<br />
de skulle vara rotarianer, säger Clas Göran<br />
Carlsson.<br />
Tidskriften Rotarian Special Edition June<br />
2007 med undertiteln ” Rotary in Pictures<br />
the Second Annual Photorevue” publicerade<br />
fyra bilder ur Clas Görans omfattande<br />
produktion.<br />
32 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
– Jag skickade fyra bilder, bland annat en<br />
med kronprinsessan Victoria som hade<br />
publicerats i tidskriften Life 199<strong>7.</strong> Det var<br />
före e-mailtrafi kens utbredning och jag<br />
kom ihåg att Life krävde att bilden skulle<br />
gå med särskild fl ygpost, exklusivt skulle<br />
det vara, säger Clas Göran.<br />
Clas Göran Carlsson är rotarian sedan 20<br />
år och driver ett eget företag som utför<br />
fotouppdrag främst åt olika företag, för<br />
deras publikationer och till hovet och<br />
regeringen.<br />
Det är klart att jag känner mig hedrad men<br />
roligast är ändå att klubben blir uppmärksammad,<br />
avslutar Clas Göran.<br />
PHF I<br />
Ödeshög Rk<br />
Ödeshögs Rk har beslutat att ge Rotarys<br />
högsta utmärkelse Paul Harries<br />
Fellow till Stellan Åberg.<br />
Stellan har varit president i klubben<br />
2005-2007 och aktivt bidragit till att<br />
klubbens arbete har breddats genom<br />
mer humanitära insatser. Genom sitt<br />
aktiva arbete har han också arbetet för<br />
att klubben har skänkt pengar till<br />
brunnar i Kenya. Tillsammans med<br />
klubbarna i Mjölby, Tranås och Skänninge<br />
har arbetet med brunnarna också<br />
skapat nya kontakter och samarbete.<br />
Brunnarna har givit bybor i Kenya<br />
möjligheter till ett drägligare liv och<br />
utvecklat samarbetet med Kenya. Stellan<br />
har besökt området där brunnarna<br />
fi nns och klubben har också haft besökare<br />
från Kenya.<br />
Utmärkelsen utdelades i samband<br />
med dagens veckosammankomst på<br />
Ödeshögs festvåning.<br />
Ödeshögs Rk har 43 medlemmar och<br />
förutom brunnsprojekt i Kenya så arbetar<br />
klubben med verksamhet inom<br />
Ödeshögs kommun såsom stipendier<br />
tillsammans med näringslivet till högstadieelever,<br />
drogsnurra till skolorna<br />
för ökad kunskap om drogers skadlighet<br />
och stöd till andra lokala projekt.<br />
Stellan Åberg<br />
Michael Cornell
”Fjärilslätt” dansare<br />
får rotarystipendium<br />
Operabalettens unga dansare Jurgita Dronina mottar RK Stockholm-Humlegårdens konstnärsstipendium av juryledamöterna Ann-Margret Pettersson och<br />
Anita Ankarcrona samt klubbens president Lars Grahn.<br />
Den 22-åriga ballerinan Jurgita Dronina<br />
har fått Stockholm-Humlegårdens Rk:s<br />
nyinrättade konstnärsstipendium. Den<br />
”fjärilslätta, späda och sårbara” (SVD) dansaren<br />
mottog belöningen — diplom, tre<br />
rosor och 20 000 kronor — vid klubbens<br />
lunch den 10 september <strong>2008</strong>. Pristagaren<br />
tackade varmt för stipendiet och berättade<br />
livfullt om sin snabba danskarriär.<br />
Jurgita Dronina är född i Ryssland men har<br />
också vuxit upp i Litauen, dit hon fl yttade<br />
med sina föräldrar. Som mycket ung älskade<br />
hon att dansa hiphop och pardans men<br />
förstod snart att den klassiska baletten var<br />
hennes verkliga uttrycksmedel och kallelse.<br />
”Jag måste fylla varje dag av mitt liv<br />
med dans”, har hon sagt.<br />
Genombrott i Romeo och Julia<br />
Sin grundläggande balettskolning fi ck Jurgita<br />
i Ryssland. Hon utbildade sig därefter i<br />
Vilnius och München, där hon hamnade i<br />
den svenska operabalettens blickfält. Che-<br />
fen Madeleine Onne lockade henne till<br />
Stockholmsoperan 2005. Två år senare fi ck<br />
hon ett genombrott i helaftonsbaletten<br />
”Romeo och Julia” av Kenneth MacMillan.<br />
Enligt en recensent förkroppsligade hon<br />
där fullkomligt uttrycket ”smälta som vax i<br />
hans armar”.<br />
Stockholm-Humlegården har inrättat sitt<br />
konstnärsstipendium för att ge yngre utövande<br />
konstnärer möjligheter att genomgå<br />
inspirerande ytterligare konstnärlig utveckling.<br />
Stipendiet bekostas genom<br />
gåvor från klubbens medlemmar.<br />
”Stipendiet är ett uttryck för medlemmarnas<br />
samhälls- och kulturengagemang”, säger<br />
klubbens president Lars Grahn. ”Unga<br />
människors konstnärliga uttrycksvilja är<br />
ett bidrag till det allmänna som går långt<br />
utöver egenintresset, den är verkligen en<br />
service above self. Genom stipendiet poängterar<br />
vi Rotary som kulturinstitution.”<br />
Stipendiaten Jurgita Dronina<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
33
Sverige<br />
Projekt humanitär insamling<br />
till Gammel Svenskbyn Ukraina<br />
Lastning till Gammelsvenskbyn av Göteborg Poseidon Rk och Rotaract. Övre raden Distriktsguvenör Bo<br />
Westling, Trotjänare Rustan, Gunnar Salomonson, Skattmäsare Camille Chebli, Past president Gunnar<br />
Lennerås, Henric Andersson Rotaract medlem. Främre raden Past president Sten-Åke Eliasson, Eldsjäl<br />
och initiativtagare Lars Elofsson, Johan Rubensson Rotaract medlem<br />
Dagösvenskarna kom till Dagö under medeltiden,<br />
sannolikt från sydvästra Finland. I likhet<br />
med de övriga svenska bönderna var de fria<br />
bönder och kunde peka på fribrev utfärdat av<br />
den Tyska Orden utfärdat från 1470 där det<br />
sades att de var befriade från dagsverksskyldighet<br />
mot att de erlade 20 rigiska mark i skatt.<br />
Innehållet i fribrevet förlorade efterhand sitt<br />
värde och redan under den period då Jacob<br />
De la Gardie var herre på Dagö hårdnade villkoren.<br />
Kampen mellan de svenska bönderna<br />
och godsherrarna fortsatt under hela 1700-talet,<br />
och kulminerade mot slutet av seklet då<br />
Carl Magnus Stenbock innehade Hohenholm,<br />
det gods under vilket svenskarna lydde.<br />
Med tiden nådde nyheten om de oppositionella<br />
svenska bönderna ända till S:t Petersburg<br />
där kejsarinnan Katarina den Stora<br />
lät utfärda ett dekret att dagöbönderna<br />
skulle utvandra till de från turkarna nyligen<br />
erövrade områdena i södra Ryssland.<br />
Fredstraktaten undertecknades i S:t Nicolaus<br />
klostret i Myra i Turkiet. Klostrets grundare<br />
Noel Baba är förebilden för vår tids jultomte.<br />
Datum för utvandringen fastställdes till 20<br />
augusti 1781 och ca 1200 människor påbörjade<br />
då sin 200 mil långa vandring. I<br />
maj 1782 nådde endast omkring 300 människor<br />
fram till platsen för sin nya hemvist.<br />
Före avresan hade man lovat dem både<br />
hus och uppodlad mark men istället fi ck<br />
man gräva jordhålor i strandsluttningen<br />
34 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
för att få tak över huvudet.<br />
De första åren blev mycket hårda för nybyggarna.<br />
År 1783 fanns endast 135 dagösvenskar<br />
i livet. Men med tiden växte ett litet<br />
samhälle fram där en gammaldags<br />
svenska talades och där man så långt det<br />
var möjligt fortsatte att hålla fast vid de traditioner<br />
man tagit med sig från Dagö.<br />
Idag talar drygt 200 personer svenska i Gammelsvenskbyn<br />
som tillhör byn Zmejevka.<br />
Projektet<br />
Vid ett besök i Gammelsvenskbyn i Ukraina<br />
i juni 2001 fann Lars Elofsson att levnadsbetingelserna<br />
i Gammelsvenskbyn var mycket<br />
svåra. Lars som är lärare på Hvitfeldtska<br />
Gymnasiet i Göteborg startade 2002 med<br />
hjälp av elevrådet på Hvitfeldtska Gymnasiet<br />
en insamling för att sända en långtradare<br />
med varma kläder, leksaker, cyklar och<br />
husgeråd till Gammelsvenskbyn.<br />
Lars Elofsson som är den brinnande själen<br />
i projektet fi ck även med rotaryklubben<br />
Göteborg-Vinga i projektet.<br />
Våren 2002 gick den första transporten<br />
med 90 m3 kläder, linne och husgeråd till<br />
Gammelsvenskbyn.<br />
2003 engagerades även Göteborg-Poseidon<br />
Rk och en långtradare med 90 m3 insamlat<br />
gods 23 sjukhussängar, sänglift, rulllatorer,<br />
cyklar, kläder, leksaker m.m. sändes<br />
till Gammelsvenskbyn.<br />
2004 sändes åter en långtradare med 90<br />
m 3 insamlat gods.<br />
2005 sändes i maj en långtradare med 90<br />
m3 insamlat gods och i september sänds en<br />
fullastad långtradare med huvudsakligen 40<br />
sjukhussängar till Gammelsvenskbyn.<br />
2006 sänds åter en fullastad långtradare<br />
med insamlat gods och överbliven utrustning<br />
från lärarhögskolan i Mölndal.<br />
2007 sänds en ny långtradare med huvudsakligen<br />
överbliven utrustning från lärarhögskolan<br />
i Mölndal.<br />
Ijuni 2005 besökte Lars Elofsson åter Gammelsvenskbyn<br />
Zmejevka i Ukraina och fi ck<br />
bekräftat att allt kommit fram och fördelats<br />
i byn. Totalt 140 sjukhussängar har<br />
tacksamt fördelats i regionen.<br />
2006 fi ck klubben besök av representanter<br />
för skola och sjukhus som framförde sitt<br />
stora tack till Rotary och Poseidon för de<br />
många gåvorna under lång tid som gjort<br />
att man fått hjälp i den lokala skolan och<br />
sjukhuset. Många cyklar från Göteborg gör<br />
också att man lättare kan ta sig fram.<br />
Göteborg Poseidon avslutade i våras detta<br />
mycket spännande och uppskattade internationella<br />
projekt.<br />
Representanter från Gammelsvenskbyn på besök<br />
i Göteborg.<br />
Finansiering<br />
Rotarys U-fond har varit den största bidragsgivaren<br />
till projektets transportkostnader.<br />
Stora transportbidrag har även givets<br />
av Rotarys distrikt 2360 och Götiska<br />
Förbundet.<br />
Stena Line har bidraget med färjekostnader,<br />
If med försäkringskostnader och France<br />
Sped har skött speditionen.<br />
Lennart Salomonsson och Gert Bäckström<br />
har med lånad bil från Papyrus skött hämtning<br />
och transport av insamlat gods och sjukhussängar<br />
till mellanlager för uttransport.<br />
Sten-Åke Eliasson,<br />
Göteborg Poseidon Rk
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
35
Norge<br />
Fra Røyken til Rio<br />
Bartira Moraes Freitag.<br />
NGO – eller Non Governmental Organization,<br />
er en ny måte å organisere hjelpearbeid<br />
i slumområder på. Organisasjonsformen<br />
har spredd seg fra Sør-Amerika til<br />
Afrika og Østen. Organisasjonsformen baserer<br />
seg på frivillig innsats, der ressurspersoner<br />
administrerer hjelpearbeidet. De<br />
prøver å fi nne frem til ledere i slumområdene,<br />
og via sponsorer eller faddere, får<br />
disse lederne støtte til en fagutdanning eller<br />
andre forhold. Dersom lederne kan skaffe<br />
seg utdanning og en jobb, vil disse fremstå<br />
som forbilder for andre i slumområdet<br />
som så oppfordres til å skaffe seg utdanning<br />
for å komme seg ut av området.<br />
Naboby til Rio<br />
I Brasil rettes dette hjelpearbeidet mot ledere<br />
i favelaene. I Niterói som er nabobyen<br />
til Rio de Janeiro, bor det 450.000 personer.<br />
Hver tredje av disse bor i byens nesten 100<br />
favelaer. De kan variere fra noen titalls personer<br />
og opp til 25.000. I motsetning til de<br />
fl este slumområder i verden, ligger favelaene<br />
i Rio og Niterói oppe i åsene eller fjellene<br />
- morros (fjell). Temperaturen i havet utenfor<br />
er sjelden over 20 - 25 grader. De relativt<br />
kalde pålandsvindene virker kjølende på<br />
områdene nede ved sjøen – mens det kan<br />
bli svært varmt oppe i høyden. De som bor i<br />
favelaene sier derfor ikke at de ønsker seg<br />
ut av slummen – men ønsker å ”komme ned<br />
fra fjellet” – ”desde de los morros”.<br />
36 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
I favelaen Morro do Grota, en av de største<br />
og mest fattigslige favelaene i Niterói med<br />
over 1<strong>7.</strong>000 innbyggere, er Bartira Moraes<br />
Freitas (32) en av lederne. Hun ble oppdaget<br />
av Nancy Rotenberg som administrerer<br />
NGO hjelpearbeidet i Niterói. Nancy Rotenberg<br />
vokste opp på Spikkestad, men fl yttet<br />
til Brasil der hun nå har bodd i over 20 år.<br />
Bartira organiserte hjelpearbeid i sin favela,<br />
med blant annet matutdeling. Videre drar<br />
hun rundt i favelaen og ser etter om det en<br />
noen som trenger hjelp. Hver tredje lørdag<br />
i måneden arrangeres det mor og barn-<br />
Veronica. Bartira og Adriana lager pølsefest.<br />
sammenkomst, en slags helsestasjon på<br />
området til den katolske kirken, der barna<br />
blir veid og notert i et kartotek. Dersom det<br />
oppdages problemer, vil det bli sendt inn<br />
helsepersonale til familien.<br />
Tok kontakt med Røyken Rk<br />
Bartira, som hadde grunnutdanning men<br />
ingen jobb, ønsket seg en universitetsutdanning<br />
innen sosialfag, slik at hun på en<br />
bedre måte kunne hjelpe innbyggerne i<br />
favelaen. Samtidig ville hun da kunne stå<br />
sterkere i møte med kommunen i forhandlinger<br />
om forbedringer i favelaen.<br />
NGO har en rekke prosjekter i Niterói. Prosjekt<br />
Bartira ble oppfattet som svært spennende,<br />
og det var naturlig for Nancy Rotenberg<br />
å ta kontakt med hjembygden og<br />
Røyken rotaryklubb. Rotary har jo arbeidsmoral,<br />
yrkesetikk og fagutdanning som<br />
sine hovedområder. Røyken rotaryklubb<br />
fant dette prosjektet så interessant at de<br />
valgte å gi sin støtte til utdanningen. Bartira<br />
startet ved universitetet i Rio i januar,<br />
og har nå sluttført vårsemesteret med<br />
svært gode resultater! Utdanningen vil ta<br />
3 år – og vil nærmest kunne sammenlignes<br />
med vår sosionomutdanning. Røyken<br />
Rk betaler skolepengene, som er ca. 1.000<br />
kroner i måneden. Vi er svært stolte over å<br />
støtte dette prosjektet.<br />
Tekst og fotos: Øyvind Krokeide, Røyken Rk
Skoleelever ved klokketårnet på Fredriksten.<br />
Kulturhistorie<br />
med langtidseffekt<br />
Til sammen 52 medlemmer fra Halden og<br />
Fredriksten Rotary- og Inner Wheel-klubber<br />
har i to uker i høst gjort en kjempeinnsats<br />
som stasjonsledere under skolefestivalen<br />
på Fredriksten festning i Halden.<br />
Medio september gjennomgikk 3532 åttendeklassinger<br />
fra hele Østfold sammen med<br />
ca 250 lærere et kulturhistorisk program på<br />
festningen. Programmet omfattet historisk<br />
teater, museumsbesøk, aktivitetsløype og<br />
demonstrasjon av historiske våpen.<br />
Delta Fredriksten er et tiltak i regi av Den<br />
kulturelle skolesekken med Østfold kulturproduksjon<br />
som arrangør.<br />
De fl este rotary- og Inner Wheel-medlemmene<br />
hadde oppgaver som stasjonsledere<br />
i aktivitetsløypa. En rotarianer tok oppgaven<br />
med å organiserte elevene inn og ut<br />
av teatersalen, mens en annen hadde den<br />
til tider krevende og langvarige koordineringsoppgaven<br />
det er å sørge for riktig bemanning<br />
på alle plasser til en hver tid.<br />
Noen jobbet en dag, de fl este fl ere dager<br />
og to stykker; Arild Stang og Jan-Erik Erichsen<br />
stilte opp hver eneste av de ti virkedagene<br />
programmet varte. Til sammen utførte<br />
Rotary og Inner Wheel over 800<br />
timeverk i løpet av skolefestivalen.<br />
Mange av rotary og Inner Wheel-medlemmene<br />
har erfaring som lærere eller ledere<br />
på forskjellige plan og har taklet rollen<br />
som stasjonsledere og formidlere av fakta<br />
om festningen på en fremragende måte.<br />
Dialog på tvers av aldersforskjellene<br />
De fl este som har deltatt i dugnaden er<br />
pensjonister og de framhever det positive<br />
ved at de får anledning til å bidra i denne<br />
form for kulturformidling til fylkets 8. klassinger.<br />
Til tross for en aldersforskjell på opp<br />
til 70 år har dialogen med 13 åringene fungert<br />
utmerket.<br />
Skolefestivalen har fått meget god mottakelse<br />
av så vel elever som lærere. I en tilbakemelding<br />
fra en av lærerne heter det blant<br />
annet: ”Vi hadde en strålende dag på Fredriksten,<br />
og spesielt imponert er vi over organiseringen<br />
deres. Her var det hva jeg kaller<br />
vennlig disiplin, og det er en form som<br />
ofte er vellykket i møte med denne aldersgruppa”.<br />
Det heter videre: ” Absolutt alle<br />
som sto rundt i gruppene mottok elevene<br />
på en åpen og positiv måte”. ”Her var både<br />
humøret og humoren på topp, og det var<br />
hverken for lite eller for mye av noe”.<br />
Viktig langtidseffekt<br />
Et program for 350 skoleunger på festningen<br />
hver dag over to uker er krevende. Det<br />
sier seg selv at å engasjere yrkesaktive<br />
mennesker til slikt arbeid ville kreve langt<br />
mer omfattende budsjetter enn hva man i<br />
dag har tilgjengelig. Skolefestivalen er<br />
derfor helt avhengig av støtte i form av frivillig<br />
dugnadsinnsats.<br />
Med 3500 deltakere er festivalen allerede<br />
blant de ”store” arrangementene på Fredriksten.<br />
Forskning viser at besøk av denne<br />
type har betydelig langtidseffekt i form av<br />
gjenbesøk.<br />
Skolefestivalen ble i år arrangert for tredje<br />
gang og de lokale dugnadsdeltagere håper<br />
at arrangementet skal bli fast foreteelse<br />
på Fredriksten.<br />
Tekst og foto: Bjørnar Nyborg, Halden Rk.<br />
Ski-RI-VM i mars<br />
Ski er sundt årt rundt, hvis vi skal tro<br />
våre venner i International Skiing Fellowship<br />
of Rotarians. De har brukt<br />
sommeren til å planlegge neste års<br />
rotary-verdensmesterskap, og foreslår<br />
at fl est mulig av Rotary Nordens lesere<br />
henlegger vinterens skiferie til Alta Badia,<br />
et av Italias fl otteste skiområder, i<br />
dagene 14. -21 mars.<br />
-Dit kommer det rotaryvenner fra hele<br />
verden, erklærer den uoppslitelige skientusiast<br />
Jon Skauan fra Uranienborg<br />
Rk, som allerede gleder seg vilt til å se<br />
nordiske rotarianere hente hjem de<br />
gjeveste medaljene. Han er tilgjengelig<br />
for informasjon og inspirasjon på jon@<br />
skauan.no, og ligger allerede i trening<br />
for de sportslige og sosiale utfordringene<br />
som venter i mars neste år.<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Norge<br />
37
Norge<br />
Rapport fra<br />
det høyeste nord<br />
Den måtelig vellykkede skribenten Ellinor Rafaelsen dro til Svalbard i 1999 for å komme seg vekk og<br />
legge seg opp penger. Hun forelsket seg i øygruppen, og ble en historieforteller som få. Romanserien<br />
”Farsarven” som ennå mangler en bok, er allerede solgt i en million eksemplarer. I alt har Ellinor solt tre<br />
millioner serieromaner. Når hun ikke er på Svalbard, er hun hjemme i Drøbak. Noen bedre i Rotary?<br />
Svalbard Rk er ikke bare verdens nordligste<br />
rotaryklubb, den var også den første som ble<br />
etablert i vårt århundre, med charterdato<br />
20.10.2000.<br />
Klubben har for tiden 22 medlemmer. Når jeg<br />
skriver ’for tiden’ henger det sammen med at<br />
Svalbard er et gjennomtrekkssamfunn, der<br />
folk bor i visse perioder av livet og noen forlater<br />
både klubben og øya etter en viss tid.<br />
Medlemstallet er derfor ikke helt stabilt.<br />
President er for tiden Atle Brekken, som er<br />
sjef for gruve 7 i Longyearbyen – den eneste<br />
gruven som er i drift rundt Longyearbyen,<br />
og som forsyner oss med kull til kraftverket<br />
som gir byen vår strøm.. Ellers er<br />
yrkene fi nt fordelt, fra tannlege, husmor på<br />
kirka, lege og fl ygeleder, til meteorolog,<br />
skolesjef og direktører.<br />
Høy kvinneandel<br />
At kvinnene utgjør mer enn en tredjedel<br />
av medlemsmassen bidrar kanskje også<br />
til å gjære Svalbard Rotaryklubb til noe<br />
38 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
enestående. Aldersfordelingen er jevn –<br />
fra slutten av tjueårene til slutten av sek-<br />
President Atle Brekken, Svalbard Rk. (Foto: Birger Amundsen.)<br />
stiårene. At vi er såpass ”unge”, skyldes<br />
også at man, etter å ha nådd pensjonsalderen<br />
her oppe, som regel ’fl ytter ned’,<br />
som vi sier her oppe.<br />
Klubben har ukentlige møter hver mandag<br />
fra 19.30 til 20.20. Møtene holdes på<br />
Funken Hotell. Det satses på interessante<br />
foredragsholdere på hvert møte, ofte er<br />
det tilreisende, gjester av et av medlemmene<br />
eller andre rotarymedlemmer fra<br />
andre klubber, som bidrar med interessante<br />
og nyttige innlegg. Ettersom vi er så<br />
heldige å ha universitet og forskerpark i<br />
byen, er det lett tilgang til interessante<br />
emner innen forskning – både når det gjelder<br />
klima og polare emner.<br />
Gjestebud og russerkontakt<br />
To ganger i året holder vi gjestebud for de<br />
fremmedspråklige innbyggerne i byen. Disse<br />
gjestebudene blir holdt i kirkens peisestue,<br />
eller i skolens glassaula. Ellers bidrar vi<br />
med julegaver til barna i det russiske gruvesamfunnet<br />
Barentsburg ved juletider. I fjor<br />
donerte vi også penger til et vakkert ikon til<br />
det nye kapellet i den russiske byen og holder<br />
en fi n kontakt med våre naboer fra øst.
Besøk ved byens bedrifter, som den nye<br />
fl yplassen, nordlysobservatoriet, barnehager<br />
etc. står også av og til på agendaen og<br />
gir oss et nyttig innblikk i det som skjer<br />
rundt oss i det lille og noe usedvanlige<br />
samfunnet vi har valgt å bo i.<br />
Enestående ramme rundt<br />
Så, bortsett fra å være verdens nordligste rotaryklubb<br />
kan vi vel også skryte av å ha verdens<br />
vakreste ramme rundt våre aktiviteter,<br />
enten det er nordlyset eller midnattssolen<br />
som fl ommer over det unike landskapet.<br />
Av Ellinor Rafaelsen, Svalbard Rk<br />
Bjugn RK ble stiftet våren 1988 og vedtok<br />
allerede i 1989 å søke om utveksling av en<br />
utenlandsk student i 1990/91. 17-årige<br />
Skye Tailor fra Perth i Australia kom 10. januar<br />
1990 for et års opphold. Hun bodde i<br />
fi re forskjellige familier i Bjugn dette året.<br />
Første vertsfamilie var hos Hans Anders og<br />
Mie Berg. Hans Anders er rotarianer og<br />
hadde oppgaven som koordinator for<br />
ungdomsutvekslingen, en oppgave han<br />
har fortsatt med helt inntil ganske nylig.<br />
Skye trivdes hos alle familiene, men ettersom<br />
Hans Anders og Mie var de første hun<br />
kom til, og fordi Hans Anders var støttekontakten<br />
hennes gjennom hele året, har<br />
hun fått et spesielt forhold til dem.<br />
Hun gikk på videregående skole og fi kk<br />
mange venner. Da hun skulle reise, fi kk hun<br />
Det er ikke noe å si på omgivelsene på Svalbard.<br />
Varig ungdomsutveksling - og vafl er<br />
Gode venner gjennom Rotary: Masaki med lille Noa, Skye og Hans Anders Berg.<br />
et vaffeljern i gave fra medelevene, så hun<br />
serverer vafl er med rømme og syltetøy<br />
hvor enn hun er i verden.<br />
Etter dette året i Bjugn dro hun tilbake til<br />
Perth hvor hun begynte på universitetet og<br />
studerte antropologi i 4 år. Allerede i 1995 var<br />
hun tilbake i Norge for å besøke venner, og<br />
hun kom fl ere ganger i 1995 og 1996 sammen<br />
med sin mor, sin far og sin søster. Hun dro til<br />
England og tok jobb på et internat. Reiselysten<br />
var stor, så hun reiste litt rundt i Europa<br />
før hun returnerte til Australia.<br />
Ved besøk i Bjugn var det hos Hans Anders<br />
og Mie hun bodde. Ved ett besøk hadde<br />
hun søkt og fått tilbud om en jobb i Japan.<br />
Hun lurte på om hun skulle kaste seg uti<br />
dette tilbudet, hennes vertskap her i Bjugn<br />
rådet henne til å gjøre det. Hun fi kk jobb<br />
som engelsklærer i en liten by i Japan, og<br />
det ble et vendepunkt i livet hennes idet<br />
hun traff sin tilkommende mann Masaki<br />
Natsume der.<br />
Etter 5 år i Japan reiste familien til Tyskland.<br />
Masaki er ingeniør og fi kk jobb i en tysk bedrift<br />
som utvikler dataprodukter, Skye arbeidet<br />
som lærer. De har fått lille Noa, som<br />
er 1 1/2 år og en liten solstråle i familien.<br />
Etter nyttår venter de familieforøkelse, så i<br />
desember går veien tilbake til Australia.<br />
Mange impulser fra Rotary<br />
Året som Rotary-student i Bjugn ga henne<br />
mange impulser videre i livet, sier hun. Hun<br />
lærte seg selv å kjenne og ble selvstendig,<br />
hun fi kk verdifull kunnskap om mellommenneskelige<br />
forhold ved å bli kjent i 4 familier<br />
og betrakte kulturforskjellene under ulike<br />
forhold. Reiselysten har vært stor, hun har<br />
lært seg fl ere språk ettersom hun har bodd<br />
lengre perioder i Norge, Japan og Tyskland.<br />
Den lille familien er i høst på runde for å<br />
besøke venner før de fl ytter tilbake til<br />
Australia. De regner med at det kan bli<br />
vanskeligere å reise så langt med to barn,<br />
og avstanden til Australia er stor. For Bjugn<br />
RK har kontakten med Skye betydd mye, vi<br />
synes det er stort at hun vender tilbake<br />
gang på gang. Rotarys målsetting om<br />
vennskap over landegrensene er oppfylt<br />
gjennom henne. Vi takker for at hun holder<br />
kontakten og besøker oss.<br />
Av Ragnild Johnsen, Bjugn Rk<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Norge<br />
39
Suomi/Finland<br />
Joka palvelee parhaiten saavuttaa eniten<br />
- myös maailman kriisinhallintatehtävissä<br />
UM:n kehityspoliittinen verkkojulkaisu<br />
haastattelee Kabulissa suomalaisten rauhanturvaajien<br />
CIMIC –työn johtajaa, majuri<br />
Lauri Siparia 28.11.2003.<br />
”Kabulissa on runsaat 40 suomalaissotilasta.<br />
Rauhanturvaamisen ohella suomalaiset<br />
ovat toteuttaneet Kabulissa ulkoministeriön<br />
rahoittamia (100 000 euroa/vuosi) pienhankkeita.<br />
Kunnostuskohteina on ollut<br />
kouluja, lastentarhoja, sairaaloita ym. Urakat<br />
on teetetty paikallisilla urakoitsijoilla”.<br />
Nämä hankkeet tilapäisinä eivät ole riittäneet<br />
luottamuksen syntymiselle. Eversti<br />
evp. Kalle Liesisen mukaan olisi tarvittu<br />
runsaasti kehitysyhteistyövaroja suoraan<br />
asukkaiden elämän järjestämiseen jotta<br />
heidän sitoutumisensa rauhaan ja terroristien<br />
vieroksuntaan onnistuisi.<br />
Kuluvana vuonna olemme saaneet lehdistä<br />
lukea suomalaisten rauhanturvaajien oloista<br />
Kosovossa. Siellä tehtävänä oli vain valvoa,<br />
etteivät albaanit ja serbit ryhdy keskenään<br />
taisteluihin. Suomalainen rauhanturvaaja<br />
joutui siis olemaan koko ajan varuillaan,<br />
mutta muuten hänellä ei ollut mitään tekemistä.<br />
Kanttiinissa sai käydä oluella. Palattuaan<br />
kotimaahan yksi heistä ampui itsensä<br />
Rovaniemellä. Ihmisten välinen luottamus<br />
ei ole Kosovossa lisääntynyt.<br />
Acehin esimerkki<br />
Rotaryveli Jussi Hautamäki - toimiessaan<br />
viimeistä vuottaan maanpuolustuskurssiyhdistyksen<br />
Maanpuolustuslehden päätoimittajana<br />
– julkaisi 6.12.2006 erikoisnumeron<br />
81 siviilikriisinhallinnasta. Julkaisussa<br />
on useita kirjoituksia myös Acehin siviilikriisinhallintaoperaatiosta.<br />
Näissä kirjoituksissa<br />
selvitetään aika tarkkaan ne menettelytavat,<br />
joiden avulla ensimmäistä kertaa<br />
maapallollamme kriisinhallintaoperaatio<br />
on voitu saattaa onnistuneesti ja nopeasti<br />
loppuun. Kenraalimajuri Jaakko Oksanen<br />
toimi tämän, noin 200 tarkkailijan valvontaoperaation<br />
Aceh Monitoring Mission (AMM)<br />
apulaispäällikkönä.<br />
Jaakko Oksanen pitää tärkeänä sitä, että<br />
EU:n edustajaksi ja operaation johtajaksi<br />
kaavailtu Pieter Feith saatiin mukaan jo<br />
sopimuksesta neuvoteltaessa. Näin saatiin<br />
40 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
varsin poikkeukselliselle (Pauliina Arola &<br />
Minna Kukkonen, Crisis Management Initiative)<br />
sopimukselle siviilikriisinhallintaoperaatiosta<br />
isännäksi uskottava takuumies.<br />
Koskinen pitää myös sopimuksen<br />
(AMM:n ) mukaista mandaattia sellaisena,<br />
että se luo hyvät mahdollisuudet onnistua<br />
tehtävässä mm. yksiselitteisyytensä vuoksi.<br />
CMI:n edustajien kertomista erikoisuuksista<br />
mainittakoon sopimuksesta vaikka<br />
vain kohdat – ”valvoa aktiivisten GAM:n<br />
taistelijoiden integroituminen yhteiskuntaan”<br />
tai ”luoda ja ylläpitää yhteys ja hyvät<br />
suhteet osapuoliin”. Juuri nämä kohdat tekivät<br />
mahdolliseksi sen, että Acehissa voitiin<br />
antaa apua kansalaisten henkilökohtaisiin<br />
ongelmiin, mikäli aseistariisuntaa<br />
johtava AMM:n edustaja osaa tehdä oikeat<br />
johtopäätökset.<br />
Asiat tärkeysjärjestykseen<br />
Eversti evp. Kalle Liesinen määrättiin noin<br />
50 henkilöä käsittävän asekeräysosaston<br />
johtoon. Hän osasi laittaa asiat oikeaan tärkeysjärjestykseen.<br />
Kiireellisin tehtävä oli<br />
GAM:in demobilisaation ja aseistariisuntatehtävän<br />
yhdistäminen GAM:in taistelijoiden<br />
yhteiskuntaan integroitumisen kanssa.<br />
Liesinen kertoo, että Acehissa oli<br />
suureksi avuksi se, että tsunamin johdosta<br />
oli käytettävissä alueelle saapuneita avustusvaroja.<br />
Aseensa luovuttanut pääsi heti<br />
uudelleen asuttamisen piiriin. Kaikille löytyi<br />
työtä. Samalla kaikenlainen muukin toimeliaisuus<br />
ja yhteiskunnan rauhanomainen<br />
rakentaminen pääsi vauhtiin.<br />
Aceh:issa käytettyä henkilökohtaista palvelua<br />
yhteiskuntaan integroitumiseksi ja<br />
luottamuksen hankkimiseksi ei ole kyetty<br />
soveltamaan muualla. Pelätään, että kehitysrahojen<br />
käyttö kriisialueilla vähentäisi<br />
köyhyyden torjuntaan muualle varattujen<br />
kehitysavustusvarojen määrää.<br />
Afganistanilaiset ovat jo 6-7 vuotta kärsineet<br />
nälästä ja työttömyydestä. Elantonsa<br />
hankkimiseen heillä ovat vaihtoehtoina olleet<br />
unikon viljelyn lisäksi pestit heimopäälliköiden<br />
tai talebanien armeijaan. Yhteistyöllä<br />
terroristien kanssa saattavat<br />
myös monet hankkia lisätuloja. Integrointi<br />
edellyttäisi, että avustusvaroilla hoidettaisiin<br />
viljelytilojen kuntoon laitto ja taattaisiin<br />
viljelykasvien sadolle sellainen hinta,<br />
että viljely olisi kannattavaa. Myös muuta<br />
uudelleen asuttamista tuettaisiin.<br />
Syksyllä 2007 Keski- Aasian kriisialueiden<br />
valtioiden suuri rauhankonferenssi tuli siihen<br />
tulokseen, että runnellun maan rauhoittaminen<br />
edellyttää jälleenrakentamisen<br />
nopeuttamista ja suoraa vuorovaikutusta<br />
kansalaisten kanssa. Vain siten on mahdollista<br />
hankkia kansalaisten luottamus.<br />
”Tänään tehdään työt, talvella suunnitelmat”<br />
Vuonna 1944 Suomi joutui asuttamaan<br />
uudelleen siirtoväkeä 500.000 henkilöä.<br />
Myös perheelliset rintamamiehet asutettiin,<br />
sillä olivathan he olleet ne vuodet rintamalla,<br />
jolloin olisi kuulunut rakentaa perheelle<br />
koti. Suomi hoiti tämän siirtoväen ja<br />
rintamamiesten uudelleenasuttamisen<br />
pääasiassa 6-7 vuodessa. Afganistanissa<br />
on nyt työskennelty 6-7 vuotta mutta edistystä<br />
ei ole juuri tapahtunut ainakaan siitä<br />
päätellen, että unikon viljely on koko ajan<br />
lisääntynyt.<br />
Allekirjoittaneellakin on yksi kokemus tästä<br />
suomalaisesta siirtoväen asuttamisesta,<br />
jota silloin lähes koko maailma ihaili ja monet<br />
maat lähettivät edustajansa hakemaan<br />
oppia itselleen. Kun Suomessa kaikille<br />
maansaantiin oikeutetuille ei heti riittänyt<br />
valmiita peltoja, jouduttiin myös 50-luvulla<br />
vielä raivaamaan niin sanottuja ”kylmiä<br />
tiloja”. Itse työskentelin kesällä 1952 kuivatus-<br />
ja tietöissä vaa`itsijana Peräseinäjoen<br />
Sammatissa, johon perustettiin pika-asutustiloja.<br />
Kun työtä aloittaessani kyselin<br />
suunnitelmia, minulle vastattiin, että sellaiset<br />
tehdään vasta talvella. ”Mene mittamiestesi<br />
kanssa ja paaluta lasku-uoma 1<br />
metriä syvemmäksi, lapiomiehet tulevat jo<br />
aamulla kaivuutyötä tekemään”. Opin tästä<br />
sen, että jos aiot auttaa hädässä olevaa<br />
ihmistä, sinun on pidettävä kiirettä. Kriisialueilla<br />
hidastelu merkitsee, että avustettavat<br />
ovatkin jo turvautuneet vihollisesi<br />
apuun, jolloin heidän luottamuksensa<br />
hankkiminen on vaikeutunut.
Aloitteenteko kuuluu Suomelle<br />
Edellä kerrotun perusteella on pakko todeta,<br />
että olisi suuri vahinko ihmiskunnalle,<br />
ellei Aceh:in tilanteessa tehokkaiksi havaittuja<br />
menetelmiä jo ennakkoon varauduttaisi<br />
käyttämään myös tulevissa konfl ikteissa.<br />
Aloitteen teko kuuluu Suomelle sen<br />
Aceh:in tapahtumien johtavan aseman<br />
vuoksi. Aloite pitää toimittaa RI:lle, jonka<br />
toiminta tähtää maailmanrauhaan. Rotarysäätiö<br />
jakaa vuosittain 60 Rotary World<br />
Peace Scholarships kaksivuotista yliopistostipendiä<br />
kansainvälisten konfl iktien sovittelun<br />
opiskeluun. Aloitteen tekijäksi sopii<br />
hyvin oma klubini Lapuan Rk, eli<br />
Pohjanmaan tulvasuojelussa paljon mukana<br />
ollut rakennusneuvos Seppo Saari jäi vuonna<br />
1992 eläkkeelle Vaasan vesi- ja ympäristöpiirin<br />
johtajan tehtävästä ja muutti synnyinkuntaansa<br />
Lapualle.<br />
ensimmäinen maalaiskuntaan perustettu<br />
rotaryklubi, muistutuksena siitä, että ihmisten<br />
auttaminen hätätilanteessa vaatii ensi<br />
sijassa maalaisjärkeä eikä byrokratiaa.<br />
Lapuan RK:n jättänee asiassa RI:lle tarkoitetun<br />
aloitteen piakkoin edelleen käsittelyä<br />
varten. Tämä on tarpeen sen vuoksi, että<br />
Kalle Liesisen ehdottama valtioiden antamien<br />
kehitysaluevarojen käyttö kriisialueilla<br />
(HS lehtileike ohessa) sai niin kovan vastustuksen,<br />
että ainoa mahdollisuus lienee<br />
turvautua suoraan kansalaisilta kerättävän<br />
konfl iktialueen jälleenrakentamista nopeuttavan<br />
rahaston perustamiseen.<br />
Teksti, Seppo Saari, Lapuan Rk<br />
Kuva: Erkki Ketola, Lapuan Rk<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Suomi/Finland<br />
41
Suomi/Finland<br />
Ratas rattaiden<br />
kaupungissa pyörinyt jo 75 vuotta<br />
Suomen kolmanneksi vanhin rotaryklubi<br />
Tampereen Rotaryklubi – Tammerfors Rotaryklubb<br />
on saavuttanut 75 vuoden iän.<br />
Kaupungin iäkkäin klubi on juhlinut pitkää<br />
taivaltaan muun muassa julkaisemalla vaiheistaan<br />
kertovan, lähes 300-sivuisen kirjan<br />
Ratas rattaiden kaupungissa. Juhlakirjan<br />
ensimmäisen kappaleen sai pormestari<br />
Timo P. Nieminen Tampereen raatihuoneella,<br />
jossa kesäkuussa pidetyt syntymäpäiväjuhlallisuudet<br />
alkoivat.<br />
IYFR:n Kommodori<br />
vieraili Suomessa<br />
Purjehtivien rotarien kansainvälinen järjestö<br />
on IYFR eli International Yachting Fellowship<br />
of Rotarians. Se on vanhin rotarien harrastusjärjestö,<br />
perustettu 194<strong>7.</strong> Jäseniä on kolmisen<br />
tuhatta ja laivueita eli fl eettejä lähes<br />
sata eri maissa. Suomen yhdistys Finland<br />
Fleet on perustettu 1992 ja jäseniä on tällä<br />
hetkellä puolisen sataa. Vuosittain järjestetään<br />
yhteisiä tilaisuuksia ja purjehduksia<br />
niin Suomessa kuin ulkomaillakin. Finland<br />
Fleetin kommodori <strong>2008</strong>-2010 on Seppo<br />
42 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Klubin kokoontumispaikka on kautta<br />
vuosien ollut Grand Hotel Tammer. Siellä<br />
luovutettiin PHF-arvot neljälle ansioituneelle<br />
klubilaiselle: Martti Juholalle, Timo<br />
Lahdelle, Markku Liljalle ja Tapio Silfstenille.<br />
Tammerissa pidettiin myös ohjelmaltaan<br />
monipuoliset juhlaillalliset. Onnittelupuheen<br />
piti governor Juhani<br />
Rouhesmaa. Monista tervehdyksistä ensimmäinen<br />
tuli kummilta, Helsinki–Helsingfors<br />
Rotaryklubilta.<br />
Puejehtivia rotareita vasemmalta Hannu Karhuketo, Juha Mikkonen, Pertti Myllynen, Lorenz Michael,<br />
Bryan Skinner,Seppo Seljavaara ja Jaakko Rautio.<br />
Seljavaara Munkkiniemen Rotaryklubista.<br />
IYFR:n kansainvälinen kommodori eli International<br />
Commodore Bryan Skinner<br />
Britanniasta vieraili Suomessa elo-syyskuun<br />
vaihteessa. Hän tapasi Finland Fleetin<br />
jäseniä Helsingissä ja matkusti myös<br />
Maarianhaminaan Åland Fleetin vieraaksi.<br />
Bryan Skinner totesi, että hän pyrkii virkakautenaan<br />
vierailemaan mahdollisimman<br />
monessa maassa. Suomen vierailu oli<br />
IYFR:n historian ensimmäinen.<br />
Aikamatka nojatuolissa<br />
Juhlajulkaisun lukeminen tarjoaa nojatuolimatkan<br />
halki vuosikymmenten. Viitekehyksen<br />
antavat poiminnat Tampereen ja<br />
maailman tapahtumista. Rotaryhistorian<br />
kirjoittanut Erkki Perttu sanoo, että teoksessa<br />
on kyse historiikista, kronologiasta ja<br />
pieneltä osin myös henkilökuvauksista.<br />
- Klubin 22 perustajaa ja alkuvuosien jäsenet<br />
kaikkineen olivat tamperelaisen teollisuuden<br />
ja kaupan johtohenkilöitä, joilla oli<br />
merkittävä osa myös kaupungin kehittämisessä.<br />
Klubin toiminnasta olen pyrkinyt<br />
esittämään vuosittain aina oleellisimman.<br />
Perttu haluaa nostaa klubin saavutuksista<br />
muutamat avustushankkeet.<br />
Kirkkokonsertilla<br />
kaivoja Intiaan<br />
Kymmenen oululaista rotaryklubia järjesti<br />
syyskuun alussa <strong>2008</strong> Oulun Tuomiokirkossa<br />
konsertin, jolla kerättiin varoja Oulun<br />
rotarien porakaivohankkeelle. Itä-Intiassa<br />
sijaitsevan Vinukondan alueelle tulee<br />
kaksi kaivoa 31 kylään eli yhteensä 62 kappaletta.<br />
Veden kantaminen on Intiassa<br />
naisten ja lasten työtä. Kantomatka lähimmältä<br />
kaivolta kotiin voi olla useita kilometrejä.<br />
Kun kaivoja saadaan lisää, helpottaa<br />
heidän työtaakkansa hieman. Oulun<br />
Tuomiokirkossa oli tuhat kuulijaa.<br />
Teksti: Sakari Hakola, Oulun Tullin Rk<br />
Kuvat: Matti Pesu, Tuiran Rk<br />
GLOBAL<br />
OUTLOOK<br />
A ROTARY WORLD MAGAZINE PRESS SUPPLEMENT<br />
FOCUS ON POLIO ERADICATION<br />
A STRONG PARTNERSHIP<br />
UNICEF chief Ann Veneman on working with Rotary<br />
FACES IN THE FIELD<br />
Meet a Rotarian who’s leading volunteer efforts in India<br />
REACHING OUT TO INDIA’S MUSLIM COMMUNITIES<br />
Advocating for eradication<br />
To rid the world of polio will take money, vaccine, and relationships<br />
For some Rotarians, the summary of achievements in In addition to continuing these activities, achieving the<br />
fighting polio has become so familiar that it is easy to goal of eradication will require an extra push in what<br />
lose sight of just how remarkable those achievements Balachandran calls “the vital third pillar” of any major<br />
have been. By every conceivable measure, the progress public health victory: advocacy.<br />
that has been made since Rotary announced the launch “In the remaining polio-endemic countries, it is criti-<br />
of the Global Polio Eradication Initiative in 1988 has cal that the governments at the very highest levels are<br />
been extraordinary.<br />
fully committed to polio eradication,” he says. “They<br />
Consider this: In 1988, polio infected 1,000 children must be willing to use the entire government apparatus<br />
each day; in 2007, fewer than 2,000 cases were reported to conduct successful polio eradication activities and<br />
for the entire year. The incidence of polio has been reduced<br />
by 99 percent, and the number of polio-infected<br />
What is Global Outlook?<br />
nations has dropped from 125 to just 4 (Afghanistan,<br />
India, Nigeria, and Pakistan).<br />
Welcome to Global Outlook, a new supplement for<br />
Anand Balachandran, interagency coordinator of the the Rotary World Magazine Press that spotlights<br />
World Health Organization, says that these accomplish- Rotary’s work on the global stage. Published by<br />
ments would not have been possible “without Rotary’s Rotary International, each edition of this quarterly<br />
original vision of a polio-free world, and its longstand- explores a theme in depth. Global Outlook will eming<br />
leadership and support.” Indeed, over the last 20 phasize that Rotary is an international organization<br />
years, Rotarians have mobilized by the hundreds of that works best when it connects people of various<br />
thousands to help vaccinate more than two billion chil- nationalities with a common vision. Find us online<br />
dren. And Rotarians from clubs throughout the world at www.rotary.org/go.<br />
have contributed US$700 million to the cause.<br />
Administering vaccines and raising funds are two<br />
essential and highly visible parts of the campaign.<br />
GLOBAL OUTLOOK
- Sota-aika sai tamperelaiset liikkeelle Klubissa<br />
katsottiin, että sen kunniavelvollisuutena<br />
on osallistua sodan seurausten lievittämiseen.<br />
Talvisodan päätyttyä Tampereen<br />
Rotaryklubi avasi toipilaskodin haavoittuneille.<br />
Toipilaiden kuntouduttua koti lopetti<br />
toimintansa, mutta avattiin uudestaan<br />
jatkosodan alettua. Kaikkiaan 30-paikkaisessa<br />
toipilaskodissa ehti olla hoidossa noin<br />
200 potilasta, hoitopäiviä kirjattiin lähes<br />
10.000. Sodan vielä jatkuessa alkuvuodesta<br />
1944 klubi otti kaksi kummiperhettä, joissa<br />
oli yhteensä viisi sotaorpoa. Heitä muistettiin<br />
kuukausittaisella kummirahalla, viimeisiä<br />
vuoteen 1960 saakka.<br />
Ratas rattaiden kaupungissa -juhlajulkai-<br />
Global Outlook<br />
- lehti lehdessä<br />
Global Outlook –hanke on uusi RI aloite,<br />
jonka mukaan kaikkien rotarylehtien tulisi<br />
julkaista kahdeksan sivun teema-kokonaisuuksia<br />
neljä kertaa vuodessa samanaikaisesti<br />
ja kiinteästi rotarylehtiin liitettyinä.<br />
Näissä ”lehtiin sijoitetuissa lehdissä” olisi<br />
käsiteltävä RI:n määräämiä teemoja, aluksi<br />
PolioPlus (marraskuu <strong>2008</strong>), sitten (vuonna<br />
2009) lapsikuolleisuus ja lukutaidottomuus<br />
RI:n määräämällä sisällöllä ja taitolla.<br />
Tavoitteena lienee yhteismitallinen tiedottaminen<br />
siitä mihin Rotarysäätiön panostukset<br />
kohdistuvat.<br />
Rotary Norden ei kuitenkaan tähän mennessä<br />
ole löytänyt keinoja osallistua tähän RI:n<br />
hankkeeseen. Emme halua luopua kahdek-<br />
suun sisältyvässä jäsenluettelossa on 337<br />
nimeä, jokseenkin kattavasti 75 vuoden aikana<br />
jäseninä olleet. Klubin alkuvuosina<br />
sen jäsenmäärä lisääntyi hitaasti, mutta sotavuosien<br />
jälkeen kasvu vauhdittui ja vakiintui<br />
nykyisiin lukemiinsa eli yli puoleensataan<br />
rotariin. Tampereen Rk on ollut<br />
perustamassa vuosien saatossa kuutta uutta<br />
klubia; Vaasaan, Hämeenlinnaan, Valkeakoskelle,<br />
Toijalaan, Nokialle ja Tampereelle<br />
Pyynikin rotaryklubit. Tampereen Rk:n ensimmäisenä<br />
presidenttinä toimi vuorineuvos<br />
Magnus Lavonius. Juhlavuoden presidenttinä<br />
on ollut toimitusjohtaja Pekka<br />
Sillanaukee ja 1.<strong>7.</strong>alkaen Jarmo Helin.<br />
Teksti: Ritva Perttu<br />
sasta pohjoismaisesta sivusta klubiuutisineen<br />
RI:n sivujen hyväksi emmekä myöskään<br />
ole kyenneet ratkaisemaan kieli- ja<br />
talouskysymyksiä. Englanti on kaikille pohjoismaille<br />
vieras kieli ja ruotsi (RI:n virallinen<br />
kieli) on aika lailla vieras neljälle meistä. Rotary<br />
Nordenin tulisi palvella kaikkia pohjoismaita<br />
näiden omilla kielillä, myös islanniksi.<br />
Kahdeksan sivun lisääminen lehteen maksaisi<br />
vuositasolla noin 40.000 euroa (/kieli?)<br />
ja viiden kieliliitteen julkaiseminen noin<br />
80.000 euroa. RI on vihjaissut maksavansa 50<br />
% lisääntyneistä painokuluista mikä on aika<br />
laiha lohtu, rahaa tarvitaan huomattavasti<br />
enemmän. Rotary Nordenin nykyisen hinnoittelun<br />
mukaan 9 euron tilausmaksu johtaa<br />
lehdessä nollatulokseen. Global Outlook<br />
–hankkeeseen liittyy edelleen monia kysymysmerkkejä.<br />
Keskustelu RI:n kanssa mahdollisista<br />
toteutusvaihtoehdoista jatkuu. Ro-<br />
Tampereen Rotaryklubin – Tammerfors Rotaryklubbin<br />
75-vuotisesta historiasta kertova juhlakirja<br />
peilaa samalla maamme, mutta ennen muuta<br />
Tampereen kehitysvaiheita.<br />
Kirkkokonsertissa esiintyivät: sopraano Helena Juntunen,<br />
pianisti Eveliina Kytömäki ja viulisti Anne Somero.<br />
Oulun Poijat vasemmalta alkaen: Tuomo Rounioja 1T (Meri-Oulun<br />
Rk), Seppo Kanniainen 2T (Tuiran Rk), Olli Lahtinen<br />
1B (Meri-Oulun Rk) ja Arvo Kareinen 2B (Tuiran Rk).<br />
tary Nordenin toimituksen kanta on se, että<br />
rotarylle tärkeät hankkeet julkaistaan säännöllisesti<br />
lehdessä myös ilman erillissivuja..<br />
Rotary Nordenin suomenkieliseen jakeluun<br />
liitettiin erillisliite Perustietoja rotarysta<br />
numerossa 6/<strong>2008</strong>. Tämä liite on yksi RI:n<br />
vuosiohjelmaan sisältyvän neljän julkaisun<br />
sarjasta mutta se julkaistiin nyt ainoastaan<br />
suomeksi ja erillisliitteenä, ei lehden kiinteänä<br />
osana. Liitteen kustansi 100 %:sti RI,<br />
tosin eri osastolla kuin The Rotarian.<br />
Oikaisu<br />
Edellisessä numerossamme kerroimme<br />
Järvenpään RK:n nettihistoriikista. Verkkoosoitteeseen<br />
oli ujuttautunut kirjoitusvirhe.<br />
Oikea osoite on: www.rotary.fi /1420/<br />
jarvenpaa/50vhistorikki<br />
Toimitus<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Suomi/Finland<br />
43
Suomi/Finland<br />
Kimmo Hakanen<br />
Rotarit suunnistivat Tuusulaan<br />
Rotarien valtakunnallinen suunnistustapahtuma<br />
pidettiin 23.8.<strong>2008</strong> Tuusulan<br />
keskuksessa Hyrylässä kulttuuria ja historiaa<br />
tihkuvassa ympäristössä. Kaunis<br />
elokuinen sää suosi tapahtumaa, johon<br />
kerääntyi suunnistusta harrastavia rotareja<br />
Ilmajokea ja Laukaata myöten. Kilpailualueena<br />
oli Hyrylän vanhan<br />
varuskunnan maasto, joka tarjosi mainiot<br />
puitteet kisalle. Tuusulan Rotaryklubi<br />
vastasi järjestelyistä yhdessä paikallisen<br />
urheiluseuran kanssa.<br />
Tuusulassa järjestetty suunnistuskisa oli jo<br />
kolmas rotarisuunnistus ja näin sitä voidaan<br />
sanoa perinteiseksi tapahtumaksi.<br />
Ajatus suunnistuskisan järjestämiseksi rotareille<br />
syntyi Kuusankosken RK:ssa, jonka<br />
toimesta järjestettiin ensimmäinen rotarysuunnistus<br />
Jaalan Verlassa. Suunnistushan<br />
on erinomainen kuntoliikuntamuoto,<br />
joka on lisännyt suosiotaan luonnonlähei-<br />
44 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
syytensä, fyysisen ja ennen kaikkea psyykkisen<br />
haasteellisuutensa takia. Metsäluonto<br />
on vaihteleva liikkumisalusta ja<br />
keskittyminen rastien löytämiseen antaa<br />
myös aivoille jatkuvaa virikettä. Maastossa<br />
voi kukin liikkua omaan tahtiin ja istahtaa<br />
kannonnokkaan jos siltä tuntuu. Suunnistus<br />
on myös halpa laji harrastaa, kuntorasteille<br />
pääsee muutaman euron karttamaksulla,<br />
asialliset jalkineet saa satasella,<br />
kompassin muutamalla kympillä.<br />
Pääasia tässä tapahtumassa on osallistuminen<br />
eli rotaryveljien tapaaminen liikunnan<br />
merkeissä. Ilman ajanottoa oli myös<br />
mahdollisuus kiertää reitti. Itse kisa käytiin<br />
neljässä eri sarjassa, yhtään naista ei ollut<br />
tällä kertaa mukana. Kovatasoisin sarja oli<br />
H50, jossa Laukaan RK:n Juha Tolonen<br />
paineli 3,9 kilometrin pituisen 12-rastisen<br />
radan läpi 7 minuutin kilometrivauhdilla<br />
loppuaikaan 2<strong>7.</strong>19. Vain pari minuuttia jäi<br />
Lahti-Joutjärvi klubin Mikko Sani. Ylivoimaisin<br />
sarjavoittaja oli H60 sarjan Kalevi<br />
Ilonen Loviisan klubista erinomaisella ajalla<br />
23.35 kahdeksan rastia sisältäneellä 2,8<br />
kilometrin pituisella radalla. H40 sarjan<br />
voitti hyvällä ajalla Kerava-Ylikeravan RK:n<br />
Pertti Tuomi ennen järjestävän Tuusulan<br />
klubin Ari Lahdenkauppia.Vanhimman<br />
H70 sarjan voittaja oli takavuosien maaottelumies<br />
ja huippusuunnistaja Heino Avikainen<br />
Lahti-Joutjärven klubista, sarjan<br />
toiseksi suunnisti Carl-Johan Numelin Borgå-Porvoo<br />
RK:sta.<br />
Kilpailun keskuspaikkana oli Suomen<br />
Lehtiyhtymä Oy:n pääkonttori ja painotalo,<br />
joka sijaitsee varuskunnan vieressä.<br />
Suunnistuksen maali sijaitsi Ilmatorjuntamuseon<br />
alueella ja Tuusulan Voima-Veikkojen<br />
ratamestarin Jaakko Helmisen suunnittelemat<br />
radat kiersivät vuonna 2006<br />
lakkautetun varuskunnan alueella. Kil-
pailut avasi Tuusulan Rotaryklubin presidentti<br />
Matias Korkiavuori, kilpailun johtajana<br />
toimi Risto Sirola ja paikalla oli hyvä<br />
joukko oman klubin toimitsijoita. Tuusula-<br />
Hyrylän Inner Wheel klubi oli järjestänyt<br />
hienot kahvitarjoilut hirvenjauhelihahampurilaisineen.<br />
Hakanen, Salminen, Lahdenkauppi ja Sirola<br />
Kalevi Ilonen ja Jorma Pajunen<br />
Teksti Risto Sirola, Tuusulan Rk<br />
Kuvat Matias Korkiavuori, Tuusulan Rk<br />
Tulokset:<br />
H40 (3,90 km)<br />
1. Tuomi Pertti Ylikerava 34.36<br />
2. Lahdenkauppi Ari Tuusula 42.10 +0<strong>7.</strong>34<br />
3. Hyttinen Jyrki Kuusankos 46.18 +11.42<br />
H50 (3,90 km)<br />
1. Tolonen Juha Laukaa 2<strong>7.</strong>19<br />
2. Sani Mikko Lahti-Jou 29.31 +02.12<br />
3. Wickholm Björ-Erik Hangö-Han 32.07 +04.48<br />
4. Hahtola Aulis Ilmajoki 33.06 +05.47<br />
5. Hakanen Kimmo Kuusankos36.05 +08.46<br />
6. Salminen Pertti Tuusula-H 38.18 +10.59<br />
<strong>7.</strong> Lehtomäki Vesa Pohjois-H 39.07 +11.48<br />
H60 (2,80 km)<br />
1. Ilonen Kalevi Loviisi 23.35<br />
2. Pajunen Jorma Ylikerava 33.02 +09.27<br />
3. Lemmelä Risto Tuusula 33.30 +09.55<br />
4. Rämö Risto Tuusula 01.11.02 +4<strong>7.</strong>27<br />
H70 (2,80 km)<br />
1. Avikainen Heino Lahti-Jou 25.53<br />
2. Numelin Carl-Johan Borgå-Por 33.52 +0<strong>7.</strong>59<br />
3. Laaksonen Matti Itä-Helsi 38.11 +12.18<br />
4. Huuhtanen Jorma Vihti 49.35 +23.42<br />
”Rotarysäätiö on kaikkien rotarien kanava<br />
hyväntekeväisyyteen. Sen kautta<br />
olemme säästäneet 2 miljardia lasta<br />
polion uhasta ja estäneet 250.000 kuolintapausta.<br />
Säätiö on työkalumme kun<br />
teemme hyvää tässä maailmassa. Säätiö<br />
meillä on myös rotareita varten. Rotarit<br />
omistavat säätiönsä. Se saa meidät<br />
kasvamaan ihmisinä ja se vahvistaa<br />
myös omaatuntoamme. Säätiö tarjoaa<br />
jokaiselle klubille ja piirille mahdollisuuden<br />
näyttää parhaat puolensa<br />
maailmalle.”<br />
RI-presidentin kuukausikirje ruotsiksi<br />
siv. 66 – marraskuu on Rotarysäätiön<br />
kuukausi.<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Suomi/Finland<br />
45
Suomi/Finland<br />
Oulun Rotaractklubi muisti seuraavia rotareita klubin standaarilla: vasemmalta lukien standaarin vastaanotti uuden sponsoriklubin Oulun Tullin Rk:n puolesta Presidentti<br />
Juha Risteli, klubin pitkäaikainen rahastonhoitaja Petri Juntunen (Oulu International RC), klubin perustajajäsenen ja presidenttinä vuosina 1982 –1984 olleen Jarmo Karpakan<br />
(Tuiran Rk) puolesta standaarin vastaanotti Presidentti Matti Pesu (Tuiran Rk), klubin perustajajäsen ja rahastonhoitaja Sauli Huikuri (Oulun Rk), perustajajäsen Juho<br />
Toivonen (Oulun Eteläinen Rk), presidenttinä vuosina 2006–2007 ollut Iida Kauhanen ja PDG Sakari Hakola (Oulun Tullin Rk). Standaarit luovutti Presidentti Anni Goman.<br />
Oulun Rotaractklubi 25 vuotta<br />
46 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Oulun Rotaractklubi vietti 25-vuotisjuhlaansa<br />
lauantaina 2<strong>7.</strong>9.<strong>2008</strong>. Juhlittiin vuoden<br />
1983 hengessä pitkän kaavan mukaan<br />
pikkutunneille asti ja kaikilla oli hauskaa.<br />
Teksti: Sakari Hakola, Oulun Tullin Rk<br />
Kuvat: Teemu Hakola, Oulun Rotaractklubi<br />
Illallispöydässä vasemmalta katsoen istuivat<br />
vierekkäin klubin presidentti Anni Goman ja<br />
klubin perustajajäsen Juho Toivonen (Oulun<br />
Eteläinen Rk).<br />
Oulun Rotaractklubin hallitus <strong>2008</strong> –2009. Kuvassa<br />
vasemmalta varapresidentti Teemu Hakola,<br />
rahastonhoitaja Elina Höglund, ohjelmavastaava<br />
Iida Kauhanen, presidentti Anni Goman, sihteeri<br />
Antti Vihavainen ja klubin kummisetä/valvoja<br />
Sakari Hakola (Oulun Tullin Rk).
”Rotaryn tulevaisuus löytyy Aasiasta, sanoi Carlo Ravizza Hongkongissa vuonna 2000.”<br />
Johtajuus palvelujärjestössä<br />
Leadership on yksi rotaryn perusarvoista.<br />
Sehän tarkoittaa sellaista johtamista, missä<br />
johtaja toimii edelläkävijänä näyttäen<br />
tietä omalla esimerkillään. Tämä johtamistyyli<br />
sopii palvelujärjestöön. Sen sijaan<br />
autoritäärinen käskytys tuskin saa vastakaikua<br />
jäsenten keskuudessa. Se voi toimia<br />
tehokkaasti kerran tai pari, mutta jatkuvana<br />
johtamistyylinä määräily voi<br />
johtaa jäsenkatoon. Ihmiset äänestävät<br />
jaloillaan.<br />
Rotary Internationalin entinen presidentti<br />
Bhichai Rattakul on esityksissään luonnehtinut<br />
rotaryjohtajan tehtävän vaativuutta<br />
toteamalla sen olevan ”johtajien<br />
johtamista”. Rotaryklubien jäsenet ovat<br />
alansa johtavassa asemassa tai asiantuntijatehtävissä<br />
toimivia ammattilaisia. Heitä<br />
ei vapaa-ajan harrastustoiminnassa voi<br />
komennella kuinka tahansa.<br />
Johtajalla on seuraajia<br />
Johtajuus on määritelty liikkeenjohdon<br />
kirjallisuudessa monella eri tavalla. Yksi<br />
mutkattomimmista on Peter Druckerin<br />
määritelmä: ”Johtaja on henkilö, jolla on<br />
seuraajia.” Iso asia on sanottu Druckerille<br />
tyypilliseen tapaan lyhyesti ja nasevasti.<br />
Kun lauseen merkitystä ryhtyy tulkitsemaan<br />
hieman perusteellisemmin,<br />
näiden valikoitujen sanojen takaa avautuu<br />
mielestäni laajempi kokonaiskuva.<br />
Seuraajia tai kannattajia voi saada, mikäli<br />
johtajalla on kestäviin arvoihin perustuva<br />
sanoma ja missio, joka kommunikoidaan<br />
yleisölle uskottavasti.<br />
Potentiaalisten seuraajien kääntyminen<br />
asian tai aatteen kannattajiksi tapahtuu<br />
ihmisten mielessä hieman yksinkertaistaen<br />
seuraavasti:<br />
1. Kuulostaa järkevältä.<br />
2. Olen aika lailla samaa mieltä.<br />
3. Puhuja näyttää uskovan asiaansa.<br />
4. Minä lähden mukaan.<br />
Tähän päättelyyn sisältyy mielestäni ajatus<br />
karismaattisesta johtajasta. Jos johtaja saa<br />
osakseen luottamuksen lisäksi jonkin asteista<br />
arvostusta, niin seuraajia löytyy melko<br />
varmasti.<br />
Johtajuus on usein tavalla tai toisella sisältynyt<br />
Rotary Internationalin presidenttien<br />
vuositeemaan. Vuoden 2006-2007 presidentin<br />
Bill Boydin teema, Lead the Way,<br />
on leadership-johtajuutta puhtaimmillaan.<br />
Vuoden 1999 – 2000 presidentin<br />
Carlo Ravizzan teema, Act with Consistency,<br />
Credibility, Continuity, on englanninkielisenä<br />
haasteellinen jo pelkästään ään-<br />
tämisensä vuoksi. Se suomennettiin<br />
sananmukaisesti muotoon: Toimi johdonmukaisesti,<br />
uskottavasti ja pitkäjänteisesti.<br />
Mielestäni tämä teema on rotaryjohtajalle<br />
hyvin sopiva evästys.<br />
Think<br />
Olen esityksissäni todennut IBM:n vanhan<br />
iskulauseen, THINK, olevan lyhin tuntemani<br />
johtamisoppi. Edelleenkin olen sitä<br />
mieltä, että ajatteleminen on johtamisen<br />
avainprosessi. Sekä asia että konteksti on<br />
omakohtaisen ajattelun kautta sisäistettävä<br />
ennen päätöksentekoa. Carlo Ravizzan<br />
vuositeemaan tämä mielestäni implisiittisesti<br />
sisältyy. Toiminnan uskottavuus ja<br />
johdonmukaisuus ovat seurausta siitä, että<br />
asiat ja niiden esittämistapa on etukäteen<br />
huolella mietitty. Pitkäjänteisyys onkin tämän<br />
jälkeen huolellisen kotityön luonnollinen<br />
seuraus. Ei hötkyillä hetken mielijohteiden<br />
perusteella.<br />
Rotaryjärjestön presidentin ja kuvernöörien<br />
valinta tapahtuu nimeämiskomiteoissa,<br />
joiden esityksen päättäviin virallisiin<br />
kokouksiin osallistuvat valtuutetut yleensä<br />
siunaavat. Nimeämiskomiteoiden vastuu<br />
on mielestäni suuri. Piirin tai koko järjestön<br />
rotaryvuosi voi olla onneton, jos vetäjäksi<br />
valittu henkilö sopii johtamistyyliltään ja<br />
tavoiltaan huonosti palvelujärjestön johtajan<br />
tehtävään.<br />
Perusarvomme, palvelu, toveruus, monimuotoisuus,<br />
lahjomattomuus ja johtajuus,<br />
ovat mielestäni sekä ajankohtaiset että<br />
kestävät. Ne sopivat vakavan harrastuksen<br />
perustaksi vielä kymmenien vuosienkin<br />
päästä. Jokaisen rotaryjohtajan olisi mielestäni<br />
koko ajan pidettävä mielessään rotaryn<br />
perusarvot ja toimittava niiden mukaisesti.<br />
Valitettavasti toisinaan näyttää<br />
siltä, että järjestömme ikiaikainen periaate,<br />
”Service above self”, on tainnut kaiken kiireen<br />
keskellä jäädä täysin unholaan. Uskottavuuden<br />
kannalta olisi hyvä pitää mielessä<br />
yksi amerikkalaisen johtamisopin<br />
perusperiaatteista: ”Walk your talk!” – Toimi<br />
kuten puhut!<br />
Teksti: Juhani Rouhesmaa,<br />
Tampere Kissanmaan Rk, PDG<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Suomi/Finland<br />
47
Suomi/Finland<br />
Yhteistyössä parantamaan<br />
maailman lasten tulevaisuutta<br />
RI:n presidentin D. K.Leen mukaan meidän rotareiden pitää työskennellä yhdessä parantaaksemme lasten<br />
asemaa kaikkialla maailmassa. Make Dreams Real.<br />
Mitä on tehtävissä? Mitä me rotarit voimme<br />
tehdä? Mitä meidän pitäisi tehdä ja kenen<br />
kanssa yhteistyössä? Kehitysmaiden lasten<br />
elämä, länsimaisten lasten mielenterveysongelmat,<br />
ilmastonmuutos, maailmanlaajuiset<br />
kriisit ja rauhan mahdollisuudet puhuttivat<br />
Tampereelle lokakuun alussa<br />
kokoontuneita rotareita. Vyöhykkeiden 15 ja<br />
16 Rotary Instituutissa oli runsaat 260 osallistujaa<br />
yhteensä 13 Euroopan maasta, mm<br />
Baltiasta, Puolasta, Ukrainasta, Venäjältä ja<br />
Pohjoismaista. Vetoomuksen lasten puolesta<br />
esitti RI:n korealainen presidentti D.K.Lee.<br />
Maailman lasten ravitsemus, koulutuksen ja<br />
terveydenhuollon puutteet olivat erityisen<br />
huomion kohteena Tampereen Instituutissa.<br />
Presidentti Dong Kurn Leen mukaan tämän<br />
kauden ehdoton päätavoite on kehitysmaiden<br />
lapsikuolleisuuden vähentäminen merkittävästi.<br />
Joka päivä nälkään ja tauteihin<br />
menehtyy noin 60.000 lasta.<br />
Lee haastoi kaikki rotarit mukaan parantamaan<br />
lasten elämää erilaisilla projekteilla.<br />
Selvitäkseen ja pärjätäkseen lapset tarvitsevat<br />
puhdasta vettä, ravitsevaa ruokaa,<br />
48 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
kunnon terveydenhoitoa ja mahdollisuuden<br />
päästä kouluun. Rotareilla taas on monenlaisia<br />
tietoja ja taitoja, joilla olosuhteita<br />
voidaan parantaa. Make Dreams Real –auta<br />
lasten unelmia toteutumaan!<br />
Lasten erilaisia ongelmia kehitysmaissa ja<br />
kehittyneissä maissa esittelivät tutkimusjohtaja<br />
Leila Risteli Oulun yliopistosta ja<br />
erityisen vaikeahoitoisten alaikäisten psykiatrisesta<br />
tutkimuksesta ja hoidosta vastaavan<br />
yksikön ylilääkäri Riittakerttu Kaltiala-Heino<br />
Tampereen yliopistosairaalasta.<br />
Sanitaatiosta kuunteluapuun<br />
Rotareiden mahdollisuudet lasten auttamiseen<br />
nähtiin hyvin moninaisina. Monia<br />
projekteja on parhaillaan käynnissä eri klubeissa<br />
ja piireissä. Mm. Afrikassa on rakennettu<br />
kaivoja, käymälöitä ja kouluja ja tarjottu<br />
terveyspalveluja.<br />
Länsimaisten lasten ja nuorten pahoinvointia<br />
helpotetaan mm. tarjoamalla kuunteluapua<br />
sellaisille jonka huolista ei kukaan ole<br />
piitannut. Maahanmuuttajien lapsien sopeutumista<br />
taas on edistetty esimerkiksi<br />
auttamalla läksyjen teossa. Myös esimerkiksi<br />
mielenterveysongelmista kärsivien nuorten<br />
leimautumista halutaan ehkäistä.<br />
Uusia projektejakin halutaan käynnistää ja<br />
monikin kaipasi ideoita ja hankkeilleen<br />
luotettavaa yhteistyökumppania.<br />
Rauha ja sovinnon teko on mahdollista<br />
Rotarysäätiön rauhan teemaa pohdittiin<br />
Instituutissa monesta näkökulmasta. Tarkoituksena<br />
oli myös tarkastella, miten Rotary<br />
järjestönä voi toimia rauhan edistämiseksi<br />
Marco Nicosia Euroopan ja Afrikan toimistosta<br />
arvioi, että maailmassa on jatkuvasti<br />
meneillään 20-30 aseellista konfl iktia. Viimeisen<br />
15 vuoden aikana niissä on kuollut<br />
lähes kaksi miljoonaa lasta.<br />
Nicosia esitteli myös Rotaryn rauhan ja<br />
konfl iktien sovittelun ohjelmaa, jossa eri<br />
ammateissa toimiville ihmisille opetetaan<br />
keinoja puuttua ongelmiin. Kansainvälisiin<br />
asioihin, rauhaan ja konfl iktinratkaisuun<br />
perehdyttäviä opetuskeskuksia on kaikkiaan<br />
seitsemän eri mantereilla.<br />
Kiistoja on Nicosian mukaan lähdettävä<br />
ratkomaan juurista lähtien. Konfl ikteja aiheuttavat<br />
mm. köyhyys ja taudit sekä<br />
ruuan ja asuntojen puute, joita voidaan<br />
helpottaa.<br />
Luovia ratkaisumalleja omenanasta<br />
Rotaryn rauhanohjelman alumnin Larissa<br />
Bruunin mukaan rauha ei ole vain konfl iktin<br />
puuttumista. Positiivisessa rauhantilassa<br />
ei yhteiskunnassa ole epätasa-arvoa<br />
eikä rakenteellista väkivaltaa. Mutta rauhaan<br />
ei ole yksinkertaista reseptiä<br />
Larissa Bruunin mielestä me voimme arjessa,<br />
mikrotasolla, vaikuttaa konfl ikteihin.<br />
On olemassa monia ratkaisumalleja, kun<br />
ohitetaan ilmeisin.<br />
Esimerkkinä hän käytti omenaa, jota tavoitteli<br />
kaksi henkilöä. Eri perusteilla kumpikin<br />
katsoi olevansa oikeutetumpi saamaan hedelmän.<br />
Kiista olisi voitu ratkaista kompromissilla,<br />
jossa kumpikin olisi saanut puolikkaan<br />
ja ehkä jäänyt tyytymättömäksi.<br />
Keskusteluissa selvisikin, että toinen halusi<br />
syödä omenan ja toinen saada siemenet<br />
istutettavaksi. Neuvotteluratkaisulla molemmat<br />
osapuolet saivat, mitä toivoivat. Eli
Järjestäjien lehmänkellon avulla pysyttiin aikatauluissa. PDG Veli-Matti Heinijoki ja RI Director Lars Olof<br />
Fredriksson<br />
kannattaa etsiä luovia ratkaisuvaihtoehtoja<br />
ongelmiin.<br />
Neljän kysymyksen koe on arjen ongelmanratkaisussa<br />
oiva apu, suositteli rahanlähettiläs<br />
Larissa Bruun.<br />
Ilmaston lämpenemistä ei voi estää<br />
Pohjoinen napajäätikkö suli tänä kesänä<br />
ennätyspieneksi. Lämpötilat ovat maailmassa<br />
nousseet ennakoituakin nopeammin.<br />
Vaikka päästöt saataisiin aisoihin heti,<br />
Juhlahetki työn lomassa. D.K. ja Young.Lee isäntäparin Lasse ja Nina Fredrikssonin seurassa Tampereen<br />
Raatihuoneella<br />
jatkuu ilmastonmuutos väistämättä vielä<br />
satoja vuosia eteenpäin. Ilmatieteen laitoksen<br />
meteorologin Lea Saukkosen numerot<br />
ja käyrät piirtävät karua tulevaisuudenkuvaa<br />
maailmalle. Merenpintojen raju<br />
nousu, myrskyt, aavikoituminen…<br />
Rauhantutkija Unto Vesan ja professori Jouko<br />
Tuomiston mukaan seurauksena on iso joukko<br />
humanitäärisiä kriisejä ja hätää, koska ihmisillä<br />
ja luonnolla ei ole aikaa sopeutua nopeisiin<br />
muutoksiin. Kaupunkien tappavasta<br />
helteestä on esimerkkejä jo mm. Ranskasta.<br />
Suomen kaikkien piirien tämän kauden<br />
governorit ovat ottaneet erityisteemakseen<br />
ilmastonmuutoksen hillitsemisen.<br />
Instituutissa esitettiin toiveita, että asia<br />
nostettaisiin polion jälkeen painopisteeksi<br />
myös koko Rotary –järjestössä. Että kaikkien<br />
maiden rotareiden erikoisosaaminen ja<br />
panostus voitaisiin yhdistää estämään<br />
muutosta ja helpottamaan sopeutumista<br />
muuttuviin olosuhteisiin. Ja että varautuminen<br />
aloitetaan jo etukäteen.<br />
Polion hävittäminen edelleen Rotaryn<br />
pääohjelma<br />
Polio on häviämässä maailmankartalta lähivuosina.<br />
RI aloitti Polion hävittämiseen<br />
suunnatun ohjelmansa vuonna 1985. Siinä<br />
taistelussa ovat aktiivisia mm. kansainväliset<br />
järjestöt WHO, UNICEF ja CDCP sekä<br />
useat hallitukset. Lahjoituksia on kertynyt<br />
yli kaksi miljardia euroa.<br />
Tähän mennessä RI on käyttänyt rokotuksiin<br />
ja rokotteiden perille saattamiseen noin 500<br />
miljoonaa euroa. Vuosien aikana Rotaryn<br />
koko maailman kattava verkosto on käytännössä<br />
auttanut rokottamaan yli kaksi miljardia<br />
lasta 122 maassa eri puolilla maailmaa.<br />
Poliota esiintyi vuonna 1988 vielä 125 maassa<br />
ja sairaus vammautti tuolloin yli 350.000<br />
lasta vuosittain. Tänään uusia poliotapauksia<br />
todetaan enää neljässä maassa, Afganistanissa,<br />
Intiassa, Nigeriassa ja Pakistanissa, ja<br />
yksittäisten tapausten määrä jää alle 2.000.<br />
Koulutusta ja seminaareja<br />
Instituuttia edelsi kaksipäiväinen tulevien<br />
piirigovernorien GETS -koulutus ja joukko<br />
seminaareja. Rotaryjohtajien perehdyttämisen<br />
lisäksi pohdittiin mm. nuorisovaihtoa<br />
ja sen kehittämistä sekä Rotarysäätiön<br />
avustusohjelmia.<br />
Teksti ja kuvat:<br />
Anne Heino, Tammer Nova RK<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Suomi/Finland<br />
49
Danmark<br />
GSE team fra D-1470 fi k<br />
deres livs rejse til Hawaii, D-5000<br />
Ruten fra København til Honolulu<br />
Vi har vel allesammen hørt om Group Study<br />
Exchange ofte forkortet til GSE som en<br />
af The Rotary Fondations mærkesager. Programmet<br />
går ud på at to Distrikter udveksler<br />
GSE Teams, som består af en Teamleader,<br />
som skal være en erfaren rotarianer<br />
samt fi re GSE Team Members, som er i alderen<br />
fra 25 til 40 år. Disse unge må ikke<br />
have nær familie indenfor Rotary. Og så<br />
skal de have mindst to års ansættelse efter<br />
endt uddannelse.<br />
GSE uddannelsesrejsen byder på et spændende<br />
program, hvor de unge får mulighed<br />
for at besøge værtslandets offentlige<br />
og private virksomheder, der virker indenfor<br />
samme eller beslægtet abejdsområde<br />
som deres eget.<br />
GSE Teamet bliver under hele rejsen, som<br />
ofte er fem uger, indkvarteret hos Rotary<br />
værtsfamilier, hvilket giver mulighed for at<br />
lære en masse hjælpsomme Rotary familier<br />
at kende.<br />
GSE Teamet<br />
D1470 GSE Teamet, som rejste til HAWAII i<br />
fem uger bestod af diætist Louise Enevoldsen,<br />
forsikringsrådgiver Sabrina Jakobsen,<br />
ejendomsinvestor Mikkel Loft, in<strong>nov</strong>ationskonsulent<br />
Stephan Skare Nielsen<br />
– og som Team Leader Henrik Mikkelsen<br />
PP fra Sorgenfri Rotary klub.<br />
På udrejsen havde GSE Teamet mulighed<br />
for et tre dages ophold i San Francisco,<br />
hvilket gav et afbræk i den lange fl yrejse,<br />
men også gav teamet mulighed for at<br />
være helt friske og fri for jet lag, når de ankom<br />
til Honolulu, som ligger 3.200 km fra<br />
USA’s fastland og har 12 tidszoners forskel<br />
fra Danmarks.<br />
50 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
En blomster modtagelse<br />
I Honolulu Lufhavn blev vi i henhold til Hawaii<br />
traditionen budt velkommen af vore<br />
værtsfamilier med friske blomster der er<br />
trukket på snor, hvilket kaldes en lei. Under<br />
vort fem ugers ophold, hvor vi skulle besøge<br />
fi re af Hawaii øerne, blev dette en dejlig<br />
tradition. Også når vi holdt vores præsentation<br />
i Rotaryklubber eller deltog i fester til<br />
vor ære – blev vi blomster udsmykket.<br />
Et moderne Hawaii<br />
HAWAII består af syv større øer, og er opkaldt<br />
efter øen Hawaii som er lige så stor i areal<br />
som de resterende seks øer tilsammen. Øen<br />
Hawaii kaldes i normal tale The Big Island.<br />
HAWAII har et subtropisk klima, med en<br />
meget behagelig og stabil temperatur<br />
GSETeamet sammen med DG Georg Fontaine ved Intercitymøde på Maui<br />
hele året. Om det så bliver til regnskov eller<br />
savanne er mere et spørgsmål om på hvilken<br />
side af øerne man befi nder sig. Idet de<br />
nordlige og østlige egne får megen regn<br />
fra de nordøstlige vinde som blæser in<br />
over øerne – mens især de sydlige og<br />
vestlige områder får ganske lidt regn.<br />
Oahu på 9 dage<br />
GSE medlemmerne blev indkvarteret hos<br />
rotarianere, som boede i dejlige huse med<br />
udsigt til eller tæt på havet.<br />
De første dage var vi sammen med vor<br />
værtsfamilier, som tog os på udfl ugter<br />
langs en fantastisk kystlinie, med mulighed<br />
for snorkling i laguner. Eller ture op til<br />
bjergpasset, hvor vindene altid suser igennem,<br />
så man knapt kan stå oprejst.<br />
Om søndagen var hele GSE teamet samlet<br />
med nye Rotary guider, først forbi nogle<br />
”Birthstones” som stammer tilbage til en<br />
fjern tid, hvor øerne var opdelt i kongedømmer.<br />
Den fødende princesse stod op<br />
på disse kæmpe sten, således at de betroede,<br />
stående, kunne modtage den nyfødte<br />
af royal herkomst.<br />
Således introduceret til Oahu kunne vi gå i<br />
gang med vort overvældende uge program,<br />
hvoraf det første var vor præsentation<br />
hos den ældste og største Rotary Club<br />
of Honolulu fra 1915.<br />
GSE Teamet havde hjemmefra planlagt en<br />
halv times præsentation omfattende de fi re<br />
årstider, Danmarks historie, kultur, sport, mad<br />
samt business. De mange fremmødte rotariane<br />
i deres festlige hawaiiskjorter var utroligt<br />
engagerede, og teamet fi k mange positive<br />
tilkendegivelser på sin præsentation.<br />
Vulcanen løber ud i havet ved Kalapana ( the Big<br />
Island)
Erhvervsbesøg - vocationals<br />
De næste dage forløb med erhvervsbesøg<br />
afvekslende med Rotary præsentationer.<br />
Vi besøgte således University of Hawaii Futures<br />
Center, hvor Stephan fi k mulighed<br />
for at møde den verdenskendte Prof. Jim<br />
Dator. Samme sted hos Shidler College of<br />
Business fi k Mikkel et møde med Prof Raymond<br />
Saunders.<br />
Louise besøgte Kaiser Health Research,<br />
som snart kommer med banebrydende<br />
nyt vedr. livskvalitet og Sabrina besøgte<br />
Edward Jones forsikringsfi rma.<br />
Et særligt interessant erhvervsbesøg var hos<br />
Honolulu Design Center, som er ejet af danskeren<br />
Thomas Sørensen, som for 30 år siden<br />
i en alder af 22 år drog til Hawaii som møbelsælger.<br />
Vi fi k en personlig rundvisning i det<br />
nybyggede 50 mill. $ designhus, med egen<br />
teatersal og Honolulus bedste restaurant.<br />
Af andre spændende erhvervsbesøg var<br />
Sundhedsministeriet, Hawaii Cancer Research<br />
Center, First Hawaiian Bank, Hawaiian<br />
Architects, Richard Ellis Real Estate,<br />
Wells Fargo Home Mortgage.<br />
Kauai på 4 dage<br />
Efter at have set en stor del af Oahu - boet<br />
hos to værtsfamilier, samt deltaget i seks rotarymøder<br />
fl øj vi de 170 km vestpå til Kauai,<br />
som med sine 5 mill. år er den ældste og<br />
mest frodige af øerne. Da alle Hawaiiøerne<br />
er opstået som keglevulkaner, bliver de efterhånden<br />
nedbrudt af vind og regn, hvilket<br />
skaber nogle fantastiske landskabsformationer.<br />
Således har Kauai noget helt unikt, en<br />
ægte Grand Canyon selvom den kun er 15<br />
km lang 2 km bred og én kilometer dyb.<br />
Da der kun bor 60.000 på Kauai var dér ikke<br />
mulighed for erhvervsbesøg, men vi nåede<br />
tre Rotary møder, hvoraf det ene var et rigtigt<br />
beachparty med deltagelse af to klubber.<br />
Heldigvis blev der god tid til sightseeing,<br />
idet PDG Al Ficker havde lejet en MPV,<br />
således at GSEteamet fi k mulighed for at se<br />
den fantastiske natur på Napali nordkysten<br />
som er verdens mest (>11m) regnfulde<br />
sted, hvorved der fremkommer disse fantastiske<br />
forrevne bjergformationer.<br />
Maui på 7 dage<br />
Fra Kauai fl øj vi så videre 340 km østpå til<br />
Maui, hvor man har den sidste store (20%<br />
af Mauis areal) sukkerplantage tilbage, og<br />
hvor der produceres sukker i døgndrift det<br />
halve år. Andre erhvevsbesøg var hos Cen-<br />
tral Pacifi k Bank, Down to Earth Natural<br />
Foods & Lifestyle, Smith Barney Investment<br />
Comp., Chris Hart and Partners.<br />
Rotarymødet på Maui var arrangeret som<br />
et intercitymøde mellem fem Rotary klubber<br />
og mere end 120 deltagere.<br />
Stemningen var ganske særlig ved dette<br />
møde, hvor også DG Georg Fontaine samt<br />
frue deltog. GSEteamets præsentation fi k<br />
igen en utrolig fi n modtagelse, derpå gaveoverrækkelser<br />
samt bannerbytning med<br />
fem præsidenter. Efter mødet var der arrangeret<br />
besøg på vulkantoppen, hvor vi alle<br />
sammen fi k mulighed for at kigge nærmere<br />
på de 20 vindmøller, som lystigt producer<br />
miljø-venligt energi hele året. Vi blev<br />
vist rundt af Hawaii Energys tekniske direktør,<br />
der fortalte omkring hele projektet.<br />
Maui har en del tekniske fi rmaer, tiltrukket<br />
af Maui High Performing Computer Center,<br />
som er blandt de tyve største i verden. Vi<br />
Subaru Telescope - Mauna Kea - 4200 meters højde<br />
var sikkerhedsgodkendte til et besøg, hvor<br />
vi fi k indblik i hvordan NASA bruger den<br />
megen datakraft til at holde styr på meteorer<br />
og rumaffald. Og hvis vi får en stor<br />
regneopgave vil de hurtigt kunne klare<br />
den. Et besøg hos Hawaiian Health Organization<br />
som udelukkende tager sig af de<br />
etniske hawaiianere, gav et indblik i det<br />
store opsøgende arbejde der gøres for at<br />
bedre sundheden hos urbefolkningen,<br />
hvoraf mange har diabetes.<br />
The Big Island på 10 dage<br />
Således fulde af indtryk og oplevelser fl øj vi<br />
160 km sydøstligt, til Kona lufthavn midt i den<br />
sorte lava på The Big Island. På grund af stør-<br />
relsen og fordi naturen skifter karakter rundt<br />
om hele øen, skal GSEteamet bo hos hver sine<br />
fem værtsfamiler et par dage af gangen, for at<br />
vi kan få mulighed for at se hele øen.<br />
GSEteamet har nogle fantastiske dage<br />
med sine værtsfamilier – får besøgt Deep<br />
Sea Water Project, som bliver en af fremtidens<br />
energi kilder. Vi får set endnu fl ere<br />
templer mens vi kører nordpå til en ny<br />
værtsfamile og rotaryklub. Landskabet<br />
skifter fra lavaørken til verdens største<br />
ranch. Helt nordpå fi nder vi igen disse fantastiske<br />
klipper slidt af vind og vejr. Østpå i<br />
Hilo by er det frodig regnsov, og når vi<br />
kommer længere sydpå igen – så befi nder<br />
vi os lige ved ”the hot spot” hvor vulkanen<br />
stadig er fuldt aktivt. Fra Hilo kørte GSE<br />
teamet op på Mauna Kea, som med sine<br />
4200 meter er udkigspunkt for verdens<br />
største telescoper. Vi fi k således mulighed<br />
for en rundtur i SUBARU telescopet.<br />
Til Distriktskonference på Maui<br />
Tre festlige dage med en fantastisk distrikstkonference<br />
– og et spændende program<br />
med mange prisoverrækkelser.<br />
HAWAII er det distrikt i verden der giver<br />
mest pr. medlem til The Rotary Foundation.<br />
Og kan man tænke sig i bedre omgivelser,<br />
hvor der er mulighed for en tur i poolen<br />
indimellem møder og middage.<br />
Group Study Exchange er den bedste<br />
måde at møde Rotary på – mit livs bedste<br />
rejse – det blev det.<br />
Henrik Mikkelsen GSE TeamLeader <strong>2008</strong><br />
D1407 til D5000 HAWAII<br />
Sorgenfri Rk<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Danmark<br />
51
Danmark<br />
Lopselis, hovedbygningen, hvor elevatoren er installeret<br />
”Den elevator vil med garanti<br />
ikke få mange stille stunder”<br />
Fredag den 20. juni <strong>2008</strong> står som en skelsættende<br />
dato for Børne- & Behandlingshjemmet<br />
”Lopselis” i Kaunas, Litauens<br />
næststørste by. Den dag blev en tiptop<br />
moderne elevator taget i brug, og helt nye<br />
muligheder åbnede sig dermed i institutionens<br />
gamle hovedbygning, der aldrig tidligere<br />
havde huset sådan en tingest.<br />
Hallen og det store, centrale trapperum sydede<br />
af forventningsfulde børn og voksne.<br />
Repræsentanter for region og kommune<br />
stod i kreds sammen med entreprenør, ingeniør,<br />
arkitekt og sponsorer omkring det<br />
imponerende glastårn, der forbinder bygningens<br />
4 etager og sikrer elevatorens lydløse<br />
op- og nedstigen. Taler blev holdt – alt<br />
for mange efter børnenes smag – TV-folk og<br />
fotografer fi k deres billeder, og journalisterne<br />
deres interviews, alt imedens et voldsomt<br />
tordenvejr brød ud. Lynnedslag udenfor<br />
og fotografernes blitzlys indenfor skabte<br />
en helt speciel atmosfære – og en lille uro<br />
hos mange, for et strømudfald kunne hurtigt<br />
tage pynten af festens genstand.<br />
Men talerne fi k ende, snoren blev klippet, og<br />
den store Schindler-elevator hævede sig elegant<br />
op gennem sit glastårn. Det syn kunne<br />
vi godt have undt Litauens præsident og<br />
hans frue, der var inviteret til indvielsen, men<br />
desværre måtte melde afbud p.g.a. bortrejse.<br />
52 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Aarhus Nordvestre Rotary Klub og Kauno<br />
Rotary Klubas har siden de afsluttede deres<br />
tidligere fællesprojekter på børnehjemmet<br />
i 2003 arbejdet på at løse den<br />
store opgave med at få et elevatortårn<br />
bygget ind i den eksisterende hovedbygning<br />
fra 1930. Det har taget tid – lang tid,<br />
for de to klubber kunne under ingen omstændigheder<br />
løfte opgaven alene, ja ikke<br />
engang et stort Matching Grant med støt-<br />
te fra Rotary Foundation kunne bringe<br />
projektet i hus, medmindre klubberne<br />
kunne skaffe betydelige sponsormidler<br />
udefra til de omfattende konstruktionsarbejder<br />
i bygningen.<br />
Ved ihærdigt arbejde lykkedes det at tilvejebringe<br />
den million kroner, der kunne<br />
sikre projektets gennemførelse. Lemvig<br />
Rotary Klub bidrog til de to klubbers<br />
Matching Grant-projekt, der dermed nåede<br />
op på DKK 506.000; Dansk Rotarys Hjælpefond,<br />
private bidragydere og ikke mindst<br />
det litauiske advokatfi rma Nordia Baublys’<br />
generøse støtte bragte de 2 klubbers ”Additional<br />
Outside Funding” (dvs. ikke-matchede<br />
beløb) op på DKK 298.000; endelig<br />
bidrog advokatfi rmaet sammen med Aarhus<br />
Nordvestre Rotary Klub til løsningen af<br />
en række andre opgaver i forbindelse med<br />
hovedprojektet, opgaver der i alt beløb sig<br />
til DKK 200.000.<br />
Takket være en håndfast udgiftsstyring og<br />
et sponsorbidrag fra elevatorleverandøren<br />
kan vi i forbindelse med regnskabsafl æggelsen<br />
tilbagebetale Rotary Foundation<br />
DKK 12.500.<br />
Hvad har vi så fået for pengene? En elevator<br />
– javist; men for rigtig at forstå, hvor<br />
stor en forskel sådan en investering på en<br />
million kroner kan betyde, er et par tal og<br />
faktuelle oplysninger på deres plads:<br />
Elevatoren vil i det daglige kunne bruges<br />
af de 70 forældreløse/handikappede børn,<br />
der bor på børnehjemmet; af disse 70 er ca.<br />
30 % så svært handikappede, at de hidtil<br />
kun har kunnet komme rundt til de for-<br />
Chefl æge Audroune Prasauskiene klar til at klippe båndet, og dermed markere åbningen af elevatoren
Dr. Vygintas Grinis, præident for Kauno Rotary<br />
Klubas (tv), og formanden for den danske projekt<br />
komité, Per Willemoës foran elevatoren<br />
skellige behandlingsfaciliteter i bygningen<br />
– eller ud i frisk luft – hvis personalet kunne<br />
bære dem og deres kørestole op og<br />
ned ad trapperne.<br />
Elevatoren betyder selvsagt en vældig lettelse<br />
for hele personalet lige fra læger til<br />
køkkenhjælpere. Staben tæller i alt ca. 175<br />
personer, helt overvejende kvinder.<br />
Elevatoren vil endelig være af uvurderlig<br />
betydning for de ca. 600 handikappede<br />
børn fra hele Litauen, der hvert år sammen<br />
med deres forældre kommer på kortere eller<br />
længere kurser på Børne- & Behandlingshjemmet<br />
”Lopselis” dels for at blive<br />
behandlet dels for at modtage vejledning<br />
og instruktion.<br />
Behovet for vertikal transport i bygningen<br />
er altså betydeligt. Det var også begrundelsen<br />
for, at vi valgte at få så stor en elevator<br />
bygget ind som muligt. Elevatorstolen kan<br />
transportere både senge og bårer, og kan<br />
rumme 2-3 kørestolspatienter ad gangen.<br />
Jo, fredag den 20. juni <strong>2008</strong> var en mærke-<br />
Otte nationer i lejr på Djursland<br />
21 unge fra otte nationer har afsluttet en<br />
fjorten dages lejr på Djursland og lagt et<br />
væld af oplevelser bag sig. De var indbudt<br />
af landsdelens fem rotaryklubber, som<br />
havde tilrettelagt et righoldigt program,<br />
og selv om vejret til tider artede sig lidt<br />
barsk, tog de alt med humør. Således bemærkede<br />
en egyptisk deltager, at han aldrig<br />
tidligere havde oplevet regnvejr i kaskader<br />
som i den danske sommer, men i<br />
årevis havde levet med tørke.<br />
Camp Djursland, der er lejrens faste navn,<br />
har været et tilbud til ungdom fra en lang<br />
række lande gennem snart en menneskealder.<br />
Den arrangeres gennem et samarbejde<br />
blandt de to rotaryklubber i Grenaa<br />
og klubberne i Rosenholm, Rønde og Ebeltoft.<br />
I denne omgang var deltagerne samlet<br />
i Fuglsølejren som den faste base, men<br />
desuden fi k de unge lejlighed til at komme<br />
på weekend-besøg hos Rotary familier.’<br />
I første omgang fi k deltagerne og deres danske<br />
ledsagere lejlighed til at prøve en kanofart<br />
på Allingåen over adskillige kilometer<br />
med afslutning på Gammel Estrup. Siden hen<br />
var der et møde med jægere på Kalø Gods og<br />
lejlighed til at stege fasaner over åben ild.<br />
Andre indtryk meldte sig på en udstilling af<br />
veteranbiler, tur til Århus med besøg i Mindeparken,<br />
på rådhuset og under vandring<br />
rundt i byen. I Ebeltoft besøgtes Fregatten<br />
Jylland og Skandinavisk Dyrepark, mens der i<br />
Grenaa var arrangeret ture til Djurs Sommerland,<br />
Randers Regnskov og Kattegatcentret.<br />
Der blev stillet krav til de unge på en oplevelsestur<br />
til Anholt, hvor de overnattede i<br />
telte og blev sendt ud på en hike øen rundt.<br />
Et glimt fra de unges ophold i Camp Djursland<br />
dag for alle på ”Lopselis”, og vi andre behøver<br />
ikke frygte, at det nye hjælpemiddel<br />
ikke bliver brugt! Den elevator vil med garanti<br />
ikke få mange stille stunder. Just derfor<br />
har vi sørget for, at den er så lydsvag<br />
som overhovedet mulig, ligesom vi også via<br />
ombygninger og re<strong>nov</strong>eringer i bygningen<br />
har draget omsorg for, at institutionen i<br />
fremtiden får lavere varmeudgifter og dermed<br />
har midler til at betale det nødvendige<br />
serviceabonnement på elevatoren.<br />
”Dette er en af de allerbedste elevatorer i<br />
Litauen, og den vil få et langt liv”, udtalte<br />
elevatorfi rmaets tekniske direktør ved indvielsen.<br />
Vi tror og håber, han har ret, og<br />
glæder os over, at Rotary’s logo kan byde<br />
så mange børn og voksne velkommen, når<br />
de bruger elevatoren.<br />
Per Willemoës<br />
projektleder<br />
Ikke mindst på grund af uroligt vejr blev<br />
det noget af en oplevelse.<br />
Ved et aftenarrangement blev der taget afsked<br />
med værterne, og de unge gav udtryk<br />
for, at det havde været et mindeværdigt<br />
ophold. Det varer et par år, før klubberne<br />
igen prøver kræfter med en lejr - alene af<br />
den grund, at det kræver et meget stort<br />
forarbejde.<br />
Hans Thordrup, Grenaa Rk<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Danmark<br />
53
Danmark<br />
Nibe Rotary Klub er ude i et sandt udvekslingseventyr. Det vil vi gerne dele med andre. Derfor denne artikel med billede fra sommertræffet i Nibe for nye udvekslingsstudenter<br />
i distrikt 1440.Et træf, som fi nder sted i Nibe to gange om året. Foto Svend Christensen, Fotograferne Nibe<br />
Nibe Rotary Klub<br />
er ude i et stort udvekslingseventyr<br />
Nibeklubben har 10 studenter i spil i denne<br />
sommer.<br />
Der er opstået en stor interesse for at blive<br />
udvekslingsstudent med Nibe Rotary Klub<br />
som fadder.<br />
Oplysning på vore skoler omkring os har<br />
givet en del ansøgninger, ligesom interessen<br />
for at blive værtsfamilie for en ung fra<br />
et fremmed land er stigende.<br />
Med den omtale, som tidligere udvekslingsstudenter<br />
har givet på skolerne og<br />
DCN omtale arbejdet på anden måde har<br />
fået er der en stor interesse for at komme<br />
ud til lærdom, udvikling og oplevelser.<br />
I denne sommer har vi sagt farvel til en<br />
ung pige efter et fl ot år i Nibe. Nibeklubben<br />
har i sommer sendt tre unge til Argentina,<br />
Brasilien og Chile. Endvidere har vi<br />
fået en ung mand hjem, efter endt udvekslingsophold<br />
et år i Canada og efter en kort<br />
periode i Nibe vendte han tilbage til Canada,<br />
hvor han fi k et år på highschool og<br />
54 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
praktisk uddannelse til videre studier herhjemme.<br />
Han var inviteret til at bo endnu<br />
et år hos sine tidligere værtsfamilier. Endelig<br />
modtog vi i august tre af vore egne<br />
hjem efter et år i det fremmede.<br />
Ved en lille festlighed for alle de unge<br />
modtog vi to nye til ophold i klubben, således<br />
at der i den kommende periode er tre<br />
studenter på ophold i Nibe.<br />
Svend Christensen er councellor i Nibe Rotary<br />
Klub.<br />
Distrikt 1440 havde træf i Nibe<br />
for 44 udvekslingsstudenter<br />
Det nærmer sig tradition i Nibe at samle<br />
udvekslingsstudender fra distrikt 1440, der<br />
netop er ankommet til et eventyr i det<br />
danske. Her deltog også klubcouncellor,<br />
værter, forældre og medlemmer fra Nibe<br />
Rotary Klub samt en del af distriktets tidligere<br />
udvekslingsstudenter.<br />
Martin Bjørn Nielsen gav en orientering om<br />
fremtiden i deres nye omgivelser og præsenterede<br />
deltagerne, studenter, værter og<br />
orienterede om dagens program. Han sluttede<br />
med grundig orientering om praktiske<br />
forhold, som er nyttige under opholdet i<br />
Danmark. Sammenkomsten ender i mange<br />
nye kontakter blandt de mange unge. Kontakter<br />
som ofte bliver til lange venskaber.<br />
De unge havde herefter en pause hvor de<br />
hyggede sig i klubbens mødelokale og<br />
herefter tog indkommende distriktscouncellor<br />
Peter Schaarup, Hobro, og<br />
councellorassistent Robin Brown, Randers<br />
over med bl.a. en orientering om en database<br />
over distriktets unge i de forskellige<br />
klubber. Den skal stadig være ajourført for<br />
at følge de unge, så de føler sig sikre i deres<br />
nye land. Her blev det også pointeret at Rotary<br />
ikke driver rejsebureau, men udveksling<br />
blandt verdens Rotaryklubber.<br />
Det var en fl ok glade unge, der fi k en god<br />
dag sammen.
”Paul” og ”Harris” sejler rundt på søerne<br />
omkring Plau i Meklenburg i Tyskland.<br />
Ja, læserne ser rigtigt.<br />
Et ”Matching Grant” projekt mellem Rotary<br />
Klubberne i Parchim og Waren i Tyskland,<br />
Oswiecim i Polen og Løgstør Rotary klub<br />
blev ”søsat” ved bredden til søen Plau i<br />
Meklenburg, lørdag d. 12. juli <strong>2008</strong>. Repræsentanter<br />
for de fi re klubber, mange Rotary<br />
medlemmer fra især de to tyske klubber<br />
og repræsentanter for byen Plau med<br />
Borgmester Reier i spidsen overværede<br />
højtidelighederne ved overrækkelsen af 2<br />
”mini tolver” til den lokale handicap sejl-<br />
klub ”Haj-Live”, som var repræsenteret ved<br />
formanden Dr. Schumann og medlemmer.<br />
Det var Løgstør Rotary Klubs venskabsklub<br />
i Parchim som for snart 2 år siden tog imitative<br />
til denne ”Matching Grant” opgave<br />
mellem de 4. klubber. D. 12. juli var så dagen<br />
hvor projektet kunne afsluttes i form<br />
af overdragelsen af bådene til Sejlklubben.<br />
Det var festlige stunder som repræsentanterne<br />
for klubberne oplevede ved overrækkelsen.<br />
Stedet var henlagt til søbredden,<br />
hvor der blev budt på lidt til ganen<br />
På billedet ses fra venstre til højre: Dr. Schumann, Borgmester Reier, Herbert Fischer, Præsident Pelke<br />
(alt godt fra søen) og dejlig vin. Der blev<br />
holdt taler af Præsidenten for Rotary klubben<br />
i Parchim Hr. Dr. Jur. Bernhard Pelke,<br />
Formanden for Sejlklubben Hr. Dr. Schumann,<br />
Borgmester Reier for Byen Plaun og<br />
repræsentanten for Løgstør Rotary Klub<br />
Herbert Fischer.<br />
Ved navngivningen blev de to både så<br />
døbt ”Paul” og ”Harris”, med ønske om at<br />
der altid måtte være en håndsbredde vand<br />
under kølen. Dog blev champagne fl askerne<br />
modsat andre navngivninger af både/<br />
skibe, åbnet forsigtigt, så bådene ikke led<br />
overlast, og for at de ædle dråber kunne<br />
nydes af alle gæster.<br />
PHF i Horsens Vestre<br />
På Horsens Vestre Rks sidste møde i<br />
året 2007/08 fi k Michael Nielsen overrakt<br />
de synlige tegn på at han er tildelt<br />
en PHF værdighed.<br />
Præsident Preben Askjær, begrundede<br />
overrækkelsen med, at Michael Nielsens<br />
meget store arbejde med udvekslingsstudenter<br />
i de forgangne 6 Rotary-år<br />
– hertil kommer at Michael har<br />
påtaget sig opgaven i endnu et år.<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Danmark<br />
55
Danmark<br />
Præsidenten for Odder Rotary Klub Per Højgaard Andersen måtte træde lidt til side, for at de unge i Joniskis<br />
kunne køre på den skateboardbane, der er etableret med hjælp fra Odder.<br />
Rotary-støtte på et skråplan<br />
Odder Rotary Klub har givet 52.000 kr. til<br />
skateboard-bane i Litauen<br />
- Et rigtigt skråplan. Ja, faktisk fl ere skråplaner.<br />
Det blev det endelige resultat af et tæt<br />
samarbejde mellem bl.a. Odder Rotary<br />
Klub og søster-organisationen i den litauiske<br />
by Joniskis.<br />
Forrige lørdag måtte unge litauiske drenge<br />
med store bukser, der dog knap dækker<br />
bagdelen, vente utålmodigt på at komme<br />
til at bruge deres skateboardbane. En fl ok<br />
danskere fra Odder og deres litauiske værter<br />
havde indtaget banen, hvor de holdt<br />
en uoffi ciel ceremoni.<br />
Heldigvis var den kort, og drengene kunne<br />
atter kaste sig ud i farlige nedkørsler og<br />
vanskelige tricks på skateboard-brættet.<br />
Banen er stillet til rådighed af den lokale<br />
Rotary klub i Joniskis, der er en by i det<br />
nordlige Litauen på omkring 11.000 indbyggere,<br />
og byen er centrum i et distrikt<br />
på ca. 30.000 indbyggere.<br />
Skateboardbanen, der består af en halv snes<br />
forskellige skråplaner i form af nedkørsler<br />
mm., er et godt eksempel på, hvor stærkt og<br />
internationalt samarbejdet i Rotary kan være.<br />
Fire distrikter og fi re klubber med Odder<br />
Rotary Klub som den største donor har bidraget<br />
til anlægget. Fra Odder er der sendt<br />
52.500 kr. af sted til Litauen.<br />
En halv snes Rotarymedlemmer fra Odder var<br />
i forrige weekend på besøg i Joniskis for at se,<br />
hvordan resultatet af projektet var faldet ud.<br />
Det var dem, der sammen med de lokale<br />
56 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Rotarymedlemmer optog banen for de<br />
unge skatere i et kvarters tid.<br />
Præsidenten for Odder Rotary Klub, Per<br />
Højgaard Andersen var meget tilfreds<br />
med, hvad han så.<br />
Nem beslutning<br />
- Det er dejligt at se, at man kan hjælpe<br />
med noget, der kan komme unge til gavn i<br />
et land, der er ved at komme på fode. Jeg<br />
kan se, at de unge mennesker har taget<br />
godt imod skateboardanlægget.<br />
Odder Rotary Klub har tidligere arbejdet<br />
med projekter i Litauen, og derfor var det<br />
ikke svært for klubben at beslutte sig for at<br />
gå ind i dette projekt. I klubben er det Niels<br />
Peter Arildsen, der har haft kontakterne til<br />
broderklubben i Joniskis.<br />
- Det har fungeret rigtig fi nt, og særligt har<br />
det betydet meget, at Joniskisklubben har<br />
en meget aktiv og ung person, Vaida Radzeviciene,<br />
der har stået for kontakterne til<br />
udlandet, fortæller Niels Peter Arildsen.<br />
Vaida Radzeviciene fortæller, at Joniskis<br />
Rotary Club, trods sine kun fem år på bagen,<br />
har mange erfaringer med matching<br />
grant-systemet i Rotary.<br />
- Vi er glade for at kunne gøre en indsats<br />
lokalt, hvor det kan ses, at det betyder noget,<br />
og som en relativ ny Rotary Klub er<br />
det vigtig at få støtte udefra, siger Vaida<br />
Radzeviciene.<br />
Tidligere har Rotaryklubben i Joniskis bl.a.<br />
støttet indretning af moderne køkkenfaciliteter<br />
på et børnehjem. I øvrigt er det en tra-<br />
dition, at Rotary-medlemmerne hver jul møder<br />
op på børnehjemmet med julegaver.<br />
Odder Rotary Klub er parat til yderligere<br />
samarbejde med Joniskis.<br />
- Det er seriøse folk, og de har nogle gode<br />
projekter på bedding om bl.a. at lave legepladser<br />
i 18 mindre byer, og det kunne måske<br />
være interessant at være med til at<br />
stable det på benene, siger Niels Peter<br />
Arildsen.<br />
Det er bestyrelsen for Odder Rotary Klub,<br />
der sammen med medlemmerne bestemmer,<br />
hvad man giver støtte til.<br />
Odder Rotary Klub samler penge ind i forbindelse<br />
med klubbens øltelt ved byfesten<br />
og ved at arrangere en nytårskur på Odder<br />
Parkhotel.<br />
Foruden projektet i Litauen støttede man<br />
sidste foreningsår et stoleprojekt i den nye<br />
multihal i Odder og et skoleprojekt i Etiopien.<br />
I år har man besluttet at støtte bl.a.<br />
ungdomsarbejdet i rugbyklubben Tacklers<br />
i Odder og indkøb af faciliteter for beboerne<br />
på nyt plejehjem i Odder, men måske<br />
også et nyt projekt i Litauen.<br />
Der er knyttet varme bånd mellem Odder og<br />
Joniskis, og medlemmerne fra Rotaryklubben<br />
i Litauen har varslet et genbesøg til foråret.<br />
Tekst og foto: Niels Christensen<br />
Rotary-projekt i Joniskis<br />
Projektet med en skateboardbane i Joniskis<br />
i Litauen blev startet af den lokale<br />
Rotary Klub, der også selv kom<br />
med de første penge. Siden er Rotaryklubberne<br />
Ridgefi eld i USA , Vimmerby<br />
i Sverige og Odder kommet med ind i<br />
projektet.<br />
Odder er den største bidragyder med<br />
godt 52.000 kr. I alt er der fra klubberne<br />
kommet 92.000 kr.<br />
I kølvandet på klubstøtten er fi re distrikter<br />
kommet med bidrag. To danske distrikter,<br />
1450 og 1460, samt et svensk og<br />
et amerikansk distrikt. Samlet fra distrikterne<br />
er der kommet 85.000 kr. Endelig<br />
er der fra Rotary International kommet<br />
en såkaldt matching grant på 131.000<br />
kr. I alt er der doneret 308.000 kr.<br />
Skateboard-projektet har kun næsten<br />
kostet det beløb, og derfor er der blevet<br />
penge til at re<strong>nov</strong>ere eller opbygge<br />
otte mindre legepladser i Joniskis.
The Future Vision Plan<br />
På vores møde i <strong>okt</strong>ober/<strong>nov</strong>ember 2007<br />
vedtog The Trustee og The RI Board hovedlinierne<br />
i den fremtidige struktur og samarbejdsmodel<br />
samt fordelingen af fondsmidlerne<br />
i den form, som vil blive<br />
grundpillen i Rotary Foundations” Future<br />
Vision Plan”.<br />
Med tilbørlig hensyn til tilbagemeldingerne<br />
fra græsrødderne inden for Rotary, senior<br />
lederne og udefra hentede konsulenter,<br />
vil den nye model forenkle Foundations<br />
programmer og fokusere serviceanstrengelserne<br />
på behov, hvor det vil få størst<br />
mulig virkning. Med det mål at være fuldt<br />
gennemført i 2013-14 giver denne nye<br />
plan mulighed for at den almindelige rotarianer<br />
får en forøget fornemmelse af et<br />
medejerskab af Foundation gennem større<br />
indfl ydelse på gennemførelsen af både<br />
globale og lokale projekter ved simpelthen<br />
at overlade fl ere beslutninger til distrikterne.<br />
Den nye model for tilskud tilbyder to nye<br />
typer af tilskudsmodeller, (A)Distrikt Grants<br />
og (B) Global Grants. Den første type (A) giver<br />
rotarianerne større mulighed for at<br />
bruge fondsmidler til støtte inden for et<br />
større område af serviceinteresse og give<br />
støtte til øjeblikkelig behov inden for eget<br />
lokalområde. Den anden type (B) giver mulighed<br />
for at deltage i aktuelle og vedvarende<br />
aktiviteter med større støtte fra Foundation<br />
og andre samarbejdspartnere for<br />
at gøre projekterne mere gennemførlige.<br />
Den første type (District Grants) er bl<strong>okt</strong>ilskud<br />
til distrikterne og kan bedst sammenlignes<br />
med det nuværende ”District Simplifi<br />
ed Grants” program, som vil give<br />
klubberne og distrikterne mere fl eksibilitet<br />
i gennemførelsen af lokale og internationale<br />
projekter. Som en hovedregel vil<br />
distrikterne stadig få tilbageført 50 % af de<br />
midler, som er indbetalt til Foundation<br />
som District Designated Fund midler, og<br />
heraf vil de få lov til at benytte 50 % (DDF)<br />
til at støtte disse grants.<br />
Den anden type (Global Grants) vil støtte<br />
større og mere vedvarende projekter inden<br />
for et af følgende områder: Goodwill<br />
og Peace 1. Fredsskabende og konfl iktforebyggende<br />
projekter. Sundhed og sygdom<br />
2. Forebyggelse og behandling. 3. Vand og<br />
hygiejne. 4. Voksen- og barnesundhed. Uddannelse<br />
5. Basisuddannelse og analfabetisme.<br />
Bekæmpelse af fattigdom 6. Økonomisk-<br />
og samfundsmæssig udvikling.<br />
Under denne model kan klubber og distrikter<br />
vælge mellem 2 muligheder:<br />
klub- og distrikt designede projekter eller<br />
pakkede projekter med strategisk samarbejde<br />
med andre organisationer. Disse<br />
grants vil forøge mulighederne for økonomisk<br />
støtte og vil herved gøre Foundation<br />
mere synlig.<br />
The Future Vision Plan vil blive gennemført<br />
i etaper som angivet i den foreløbige plan<br />
og som vil blive endelig vedtaget på mødet<br />
i <strong>okt</strong>ober <strong>2008</strong>. Der vil naturligvis blive<br />
fremlagt en helt detaljeret plan, når denne<br />
er endelig udarbejdet og vedtaget.<br />
The Trustee vil udvælge mellem 80 og 100<br />
geografi sk fordelte distrikter til at deltage i<br />
et pilot program for 2010-2013. De resterende<br />
distrikter vil kunne fortsætte med at<br />
benytte de hidtil gældende regler og programmer<br />
inden for Rotary Foundation. Det<br />
vil også blive muligt for distrikterne at søge<br />
om at blive deltagere i et sådant pilot program,<br />
men det vil kræve, at mindst 2/3 af<br />
distriktets klubber bakker op om dette. Der<br />
vil naturligvis komme nærmere herom senere,<br />
lige som de krav, man stiller til de pågældende<br />
distrikter, vil blive offentliggjort<br />
Formanden for ”Future Vision Committee” PRIP<br />
Luis Giay sagde ved fremlæggelsen af planen:<br />
”Rotarianerne har krævet en simplere og<br />
mere tilgængelig Foundation, der udnytter<br />
resurserne bedre. Denne nye model<br />
for The Rotary Foundation lever helt op til<br />
de krævede kriterier for en ”Five-Way<br />
test”: 1. Den er enkel, 2. Den er omkostnings<br />
effektiv, 3. Den giver rotarianerne<br />
betydelig indfl ydelse, 4. Den giver større<br />
resultater og 5. Den lever helt op til<br />
Foundations formål.”<br />
Vi er netop nu i en proces, hvor vi gradvis<br />
forandrer vores Foundation, medens vi<br />
forbereder os på at fejre dens første 100<br />
års jubilæum i 201<strong>7.</strong><br />
PRID Peter Bundgaard Ry.Rk<br />
RI Trustee<br />
Præsidentskifte og PHF i Nykøbing F<br />
I forbindelse med præsidentskiftet i<br />
vores klub ultimo juni <strong>2008</strong>, hvor Karsten<br />
Mouritsen afl øste Finn W. Olsson,<br />
dannede mødet også ramme for guvernørskiftet<br />
i distrikt 1480, hvor Gunnar<br />
Mikkelsen afl øste Benny Knudsen<br />
og som kronen på værket, blev Aage<br />
Nielsen og Gunnar Mikkelsen tildelt<br />
en PHF.<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Danmark<br />
57
Danmark<br />
Glimt fra årets<br />
distriktskonferencer<br />
De fem distrikter afviklede årets konferencer<br />
i september med indlæg af RI præsidentens<br />
repræsentanter, repræsentanter for Nordens<br />
distrikter, Inner Wheel og Rotaract samt årsmøde,<br />
foredrag og præsentation af GSE hold<br />
og ungdomsudvekslingsstudenter.<br />
D-1440<br />
Et af konferencens højdepunkter var et<br />
yderst interessant indlæg ved direktør Michael<br />
Andersen, Team Danmark med titlen<br />
”Strategiske muligheder og udfordringer”.<br />
Indlægget blev efterfulgt af en omfattende<br />
debat om emnet.<br />
Direktør Michael Andersen, Team Danmark på<br />
podiet<br />
PDG Ray M. Burman, D 1240, England, bragte en<br />
hilsen fra RI præsident D. K. Lee<br />
D-1450<br />
Forstander Søren Høy, EFC, causerede over<br />
emnet ”Rotary som Brand”. - I skal lade ”sagen<br />
- jeres mission” - være det væsentlige i<br />
jeres branding og lade Rotary komme<br />
58 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Fordragsholder Søren Høy havde et noget anstrengt<br />
forhold til det fl otte årgangsslips, han fi k<br />
overrakt af DG Bjarne Lysgaard og bebudede, at<br />
han ville bruge det som pandebånd<br />
bagefter, sagde Høy og foreslog, at vi kaster<br />
kæderne bort og får dem tatoveret på<br />
guvernørernes overkrop!<br />
Prisuddeling<br />
Til trods for, at han sammen med fru Inge<br />
fejrede guldbryllup på konferencedagen,<br />
dukkede PRID Peter Bundggard op for at<br />
foretage to helt specielle prisuddelinger.<br />
- Citation For Meritourius Service gives kun<br />
til én Rotarianer i hvert distrikt – og gives for<br />
enestående og betydelig service til Rotary<br />
Foundation. Der uddeles højst 200 af denne<br />
anerkendelse pr. år, sagde Bundgaard.<br />
Det er mig derfor en stor fornøjelse og ære<br />
at anerkende en rotarianer ved her at kunne<br />
meddele at The Trustee of Rotary Foundation<br />
har vedtaget at give Citation For<br />
Meritorious Service til PDG Thorvald Ja-<br />
cobsen for en helt ekstraordinær indsats,<br />
da vi i 2005 havde en landsindsamling til<br />
PolioPlus projektet, hvor vi nåede op på<br />
mere end 1 mil. US dollars på landsplan.<br />
Du har siden beklædt posten som distriktets<br />
Rotary Foundation formand i 3 år.<br />
- Rotary Foundation har imidlertid mulighed<br />
for at uddele yderligere en anerkendelse<br />
– Distinguished Service Award, den<br />
højeste anerkendelse vi har – og som kun<br />
uddeles til 50 modtagere hvert år.<br />
For at kunne modtage denne, skal man<br />
mindst 4 år tidligere have modtaget Citation<br />
for Meritourius Service, og altså have<br />
fortsat sin store støtte og arbejde for Rotary<br />
Foundation.<br />
Det er mig en stor glæde her at kunne meddele,<br />
at vi i år kan uddele Distingueshed<br />
Service Award som en helt enestående anerkendelse<br />
til en rotarianer her i distriktet.<br />
Den gives til en person som I alle kender,<br />
og som også på Internationalt plan har<br />
ydet en helt ekstraordinær indsats,.<br />
- Kaj Witt, du har som Regional Rotary<br />
Foundation Coordinator for Zone 16 gen-<br />
Fr.v. PDG Kaj Witt, PDG Thorvald Jacobsen og PRID og RF Trustee Peter Bundgaard<br />
nem din indsats formået at hæve indbetalingerne<br />
fra vores zone med 31.46 % - den<br />
3. die højeste forøgelse blandt verdens 34<br />
zoner. Vi ved, at det har kostet både blod<br />
og sved, og vi ønsker dig hjertelig tillykke<br />
med det fl otte resultat.<br />
IPDG Birger Jørgensen hædrede desuden PDG<br />
Thorvald Jacobsen med PHF m. safi r. Samme
hæder modtog PDG John Louis Callesøe og<br />
DICO 2 Louis Ludvigsen, mens afgående GSE<br />
formand Jan Formann modtog PHF.<br />
D-1460<br />
DG K. K. Jensen havde indlagt hele tre foredrag<br />
i programmet.<br />
Chefspykolog Jørn Beckmann, Odense<br />
Universitetshospital talte om ”Kunsten at<br />
elske sig selv” og PDG Leif Brejndal behandlede<br />
sammen med kommunikationsdirektør<br />
Trine Lindén emnet ”PR-indsats<br />
for Rotary i Danmark og i distrikt 1460”.<br />
Journalist Klaus Birkholm, medlem af Etisk Råd<br />
holdt foredrag over emnet ”Kræver en ny tid<br />
en ny etik? Gør vi os til herre over liv og død?”<br />
PDG Erik Graugaard havde et indlæg om<br />
det store TB-projekt i Litauen og blev af distriktsguvernøren<br />
hædret med PHF m. safi<br />
r. Samme hæder tilgik PDG Peter Hellesøe<br />
mens PDG Arne Jensen fi k endnu en safi r<br />
føjet til sit Paul Harris Fellowship.<br />
PDG Erik Graugaard modtog PHF m. safi r af DG<br />
K. K. Jensen (Foto: Birte Linne bjerg)<br />
D-1470<br />
Hovedemnerne på konferencen var en<br />
gennemgang af Rotarys udvekslings- og<br />
uddannelsesprogrammer med indlæg af<br />
udvekslingsstudenter, ambassadorial<br />
scholars og GSE hold.<br />
Konferencens foredrag var lagt i hænderne<br />
på Monica Ritterband, som meget<br />
medlevende talte om emnet livskvalitet<br />
under titlen ”Bid livet i låret”.<br />
Prisuddeling<br />
Traditionen tro uddeltes forskellige priser<br />
til klubber og enkeltpersoner.<br />
- Vi har 3 pokaler / diplomer der skal uddeles,<br />
de gives til den klub eller en enkelt<br />
personer, der har udført noget ekstraordinært<br />
gennem et eller fl ere år, sagde IPDG<br />
Bjarne Karlsson.<br />
Pokalen ”Ildsjæl” gik til Glostrup Albertslund<br />
Rk. ”Stenløse vandrepokal” blev givet til til<br />
Glostrup Albertslund Rk for, at de utrætteligt<br />
gennem fl ere år, har kæmpet for et frøprojekt<br />
i Etiopien, hvor den overordnede tanke<br />
var at yde hjælp til selvhjælp, og ”Round Table<br />
Danmark vandre pokalen” gik til Frederiksberg<br />
Rk. Klubben har arbejdet hårdt og<br />
utrætteligt på, at få projektet ”Kunst i Påsken”<br />
gennemført. Det oversteg alles forventninger<br />
med et resultat på næsten kr. 400.000,00.<br />
Beløbet er tænkt til minerydning i Afrika.<br />
Desuden har klubben være et stort aktiv ved<br />
minerydning i Sri Lanka.<br />
Diplom til ”Ildsjælen i 2007-<strong>2008</strong>” gik til<br />
Carol Edwina Andersen. - Man kan ikke<br />
komme uden om ildsjælen over alle ildsjæle<br />
Carol Anderson, der har arbejdet næsten<br />
24 timer i døgnet for, at Shelterboxes skulle<br />
blive en succes – det må siges, at det er<br />
lykkedes, sagde Bjarne Karlsson.<br />
Extension Award blev tildelt Brøndby-Vallensbæk<br />
Rk, Humlebæk-Nivå Rk, Helsingør<br />
Rk København og Langelinie Rk.<br />
Vidste du...<br />
at Jydsk Emblem Fabrik A/S støtter ROTARY FOUNDATION<br />
med 10% af al vores salg af Rotary artikler?<br />
Det er da en tanke værd, når du vælger samarbejdspartner vedrørende:<br />
• Rotary & InnerWheel emblemer<br />
• Rotary & InnerWheel præsidentkæder<br />
• Rotary & InnerWheel navneskilte<br />
• Rotary & InnerWheel merchandise i øvrigt<br />
Development Initiatives: Brøndby - Vallensbæk<br />
Rk, Humlebæk - Nivå Rk og Helsingør<br />
Rk.<br />
Desuden blev Jacob Volter tildelt PHF m.<br />
safi r nr. 2 for sit arbejde som distriktscounsellor.<br />
Slutteligt blev Marianne Bossen, Inner<br />
Wheel tildelt PHF.<br />
Efter tildeling af de mange hædersbevisninger<br />
bad DG Jens van der Watt Carol Edwina<br />
Andersen om endnu en gang at komme på<br />
scenen for at få overrakt PHF m. safi r som endnu<br />
en anerkendelse for hendes fantastiske<br />
arbejde med Shelter projektet.<br />
Din mus vil elske den:<br />
Tekst og fotos: Per O. Dantoft<br />
DG Jens van der Watt hædrede Carol Edwina Andersen<br />
med PHF m. safi r<br />
Monica Ritterband på slap line<br />
Rotary y Musemåtte<br />
39 95<br />
(excl. moms)<br />
Køb direkte via vores hjemmeside<br />
www.jydskemblem.dk<br />
Betal etal for for 1111111110000000000 10 -- - fffffffffååååååååå få leveret leveret 12...! 12...!<br />
Bestil kataloger via info@jydskemblem.dk eller på tlf. +45 7027 4111 RI Licens number: 96-4A 0030<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Danmark<br />
59
Danmark<br />
Dobbelt-belønning til Ry Rk medlem<br />
Ove Maul (tv) og præsident Hans Terp, Ry Rk<br />
Ove Maul, Ry Rk er blevet tildelt Paul Harris<br />
Fellowship.<br />
Belønningen modtog han for sit store engagement<br />
i oprettelsen af 2 mobile sundhedscentre<br />
til en meget fattig landsby, der<br />
ligger i udkanten af byen La Paz i Mexico.<br />
Der bor ca. 150 familier i primitive papkasser<br />
og krydsfi nerhuse. Hovedparten af disse familier<br />
lever af, hvad de kan indsamle på byernes<br />
lossepladser, der ligger I nærheden.<br />
Landsbyen havde hverken elektricitet eller<br />
vand indtil for to år siden, da den lokale La<br />
Paz Balandra Rotary Club hjalp med at bygge<br />
en skole i området. Indtil da gik børnene<br />
De unges eventyr<br />
Eventyret vinker forude for de unge på vej,<br />
mens hverdagen melder sig for dem, der<br />
har lagt et udlandsophold bag sig. Rotary<br />
ungdomsudvekslingsstudenter er med til<br />
at skabe oplevelser for livet og være med<br />
til at knytte varige bånd på tværs af kontinenterne.<br />
Det var virkeligheden, da tre<br />
unge piger forleden mødtes i Grenaa Rk.<br />
Den ene - amerikanske Brittany Alcorn fra<br />
New Mexico, netop ankommet for at lære<br />
danske forhold at kende - den næste Mathilde<br />
Wiedemann netop hjemkommet fra<br />
et 11 måneders ophold hos amerikanske<br />
familier i Alberquerque, New Mexico, og<br />
den tredie Katrine Hougaard på vej ud for<br />
60 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
også i skole med klasseværelser af pap.<br />
Det fi k Ryborgeren Ove Maul kendskab til,<br />
da han i 2004 var på besøg hos Rotary i La<br />
Paz. Han var imponeret over det arbejde,<br />
den lokale rotaryklub i La Paz udrettede,<br />
og da de udtrykte ønske om også at udstyre<br />
et par mobile sundhedscentre til at<br />
sende ud i området, hvor folk lever meget<br />
usundt og uden mulighed for sundhedsservices<br />
som eksempelvis medicin, var Ove<br />
Maul ikke i tvivl om, at det måtte Ry Rotary<br />
være behjælpelig med.<br />
Ry Rotary var straks med på i samarbejde<br />
med Rotary i La Paz at være med til at give<br />
disse udsatte familier med deres børn i<br />
disse fattige områder mulighed for at få en<br />
bedre sundhed ved at forebygge forskellige<br />
sygdomme gennem undersøgelser, hygiejne<br />
og vaccination.<br />
Da La Paz Balandra Rotary Club aldrig tidligere<br />
havde arbejdet sammen med lande<br />
fra Europa, begyndte man samarbejdet<br />
med et lille projekt til 9000 kr, hvor man fi k<br />
etableret et vandreservoir, som nu leverer<br />
frisk vand til 30 familier. Det projekt stod<br />
klar i februar 2005.<br />
Da Rotary i Mexico arbejdede hurtigt og<br />
effektivt og efter de forskrifter, de fi k fra Ry,<br />
var samarbejdet en realitet.<br />
Der er ombygget 2 campingvogne til et<br />
mobilt sundhedscenter, som bemandes af<br />
frivilligt sundhedspersonale, læger, tandlæger,<br />
sygeplejersker m. fl .<br />
Foruden vognene omfatter indsatsen også<br />
at gæste familier ligeledes i New Mexico.<br />
Blot et lille udsnit af den trafi k, der årligt<br />
sender en mængde opvakte og videbegærlige<br />
unge ud via Rotarys program, nok<br />
det mest vellykkede af dem alle.<br />
Hans Thordrup, Grenaa Rk<br />
Tre udvekslingsstudenter sammen med Grenaa<br />
Rks councellor Bo Wiedemann: Fr.v. Brittany Alcorn,<br />
New Mexico, Katrine Hougaard og Mathilde<br />
Wiedemann, begge Grenaa<br />
medicin og udstyr. Desuden skal der afsættes<br />
midler til omkostninger til daglig<br />
drift trods det frivillige personale.<br />
Det anslås at projektet direkte berører ca.<br />
2.880 mennesker, medens det indirekte<br />
berører omkring 14.400 mennesker.<br />
Vognene arbejder således, at de hver især i<br />
gennemsnit behandler 60 patienter pr.<br />
måned.<br />
Den ene vogn skal anvendes hovedsagelig<br />
til kræftpatienter med livmoder- og brystkræft.<br />
Den anden vogn anvendes til generel forebyggelse<br />
og hygiejneopgaver især til kvinder<br />
og børn.<br />
Vognene foræres til kommunen, der efter<br />
to år er ansvarlig for den videre drift af<br />
vognene, dog skal siges at rotaryklubben i<br />
La Paz stadig støtter projektet efter to år.<br />
Ved hjælp af gode bidrag fra naboklubberne<br />
i Silkeborg, Ikast og Århus City Rotary<br />
klub, og fra venskabsklubberne i Itzehoe<br />
i Tyskland og Louth i England lykkedes<br />
det for rotaryklubberne i Ry og La Paz at få<br />
indsamlet 70.000 USD til projektet, som nu<br />
er i fuld gang.<br />
Ove Maul står netop for igen at rejse til<br />
Mexico og glæder sig til at se, hvor langt<br />
projektet er nået.<br />
Ove Maul oplevede det sjældne, at han<br />
blev indstillet til en Poul Harris Fellow- belønning<br />
af såvel Ry Rotary som af La Paz<br />
Balandra Rotary Club.<br />
Det er der ikke mange, der oplever.
Sammen laver vi drømmerejsen<br />
Latinamerika<br />
Hawaii<br />
Aloha stemning & palmesus<br />
Inkl. fl y, skatter, blomsterkrans ved ankomst til<br />
Honolulu, transport, 5 nætter ved Waikiki Beach<br />
på Oahu samt 5 nætter på Maui.<br />
Borneo<br />
15 dages rundrejse<br />
Inkl. fl y, skatter, transport, guidede tur til bl.a. orangutangcenter<br />
og skildpaddeø samt 2 nætter på<br />
Cuba - Storby & Strand<br />
9 nætter / 11 dage<br />
Inkl. fl y, skatter, visum, infomøde,<br />
3 nætter i Havanna, 6 nætter i Varadero<br />
samt transport på hele rejsen.<br />
fra 10.495,-<br />
fra 12.795,-<br />
Jul og nytår på Cuba<br />
D. 22/12 – 07/01 2009<br />
Inkl. fl y, skatter, 8 døgns billeje,<br />
visum, overnatning i Havanna,<br />
Varadero, Viñales, Santa Clara<br />
og Trinidad.<br />
fra 16.495,-<br />
Kan bestilles på cpt@cpt.dk • Tlf.: 86 13 77 44<br />
Check Point Travel<br />
Download kataloger på vores hjemmeside www.cpt.dk<br />
Telefonen er åben alle hverdage fra 9-17 og lørdage fra 9-14<br />
Mexico m/ dansk guide<br />
03/04 – 17/04 2009<br />
16 dages rundrejse<br />
Inkl. fl y, skatter, transport, 13<br />
nætter på hotel inkl. morgenmad<br />
samt guidede ture.<br />
fra 19.295,-<br />
Seychellerne<br />
Fred, ro og skønne omgivelser<br />
Inkl. fl y, skatter, transport, 8 nætter i guest house<br />
ved dejlig strand inkl. morgenmad, 6 dages billeje<br />
samt heldagsudfl ugt med snorkling.<br />
Dubai<br />
Arabiens perle<br />
Inkl. fl y, skatter, 2 nætter på hotel inkl. morgenmad.<br />
Ecuador & Galapagos<br />
15 dages rundrejse<br />
Inkl. fl y, skatter, transport, 13<br />
nætter på hotel inkl. morgenmad<br />
samt guidede ture.<br />
fra 19.995,-<br />
fra 14.495,-<br />
Ekstra nat fra 295,hotel<br />
i Singapore og 10 nætter på Borneo. fra 14.995,-<br />
fra 5.495,-<br />
Vi tilbyder også drømmerejser<br />
Ring og hør nærmere!<br />
ud fra Norge og Sverige.<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
61
Island<br />
De store opdagelsesrejsenders historie...<br />
Dejlige efterårsdage i Portugal<br />
Hvert år har Rkl. Reykjavík-Breiðholt på sit<br />
program 1-2 éndagsrejser ud fra Reykjavík,<br />
og desuden har klubben tre gange organiseret<br />
rejser til udlandet, først til Bologna<br />
2003 og så blev det St. Petersburg 2005.<br />
Disse rejser tog omkring én uge, var yderst<br />
godt planlagte, en vellykket blandning af<br />
sightseeing, introduktion til lokal kunst og<br />
kultur og sidst, men ikke mindst, møder<br />
med rotarianere i besøgslandet. Her i efteråret,<br />
18. september, tog så 18 medlemmmer<br />
af Rkl. Reykjavík-Breiðholt samt<br />
14 ægtefæller af sted til Lissabon i Portugal<br />
hvor de havde et mindeværdigt 5 dages<br />
ophold. Det bliver ikke kronologiskt<br />
gennemgået fra A til Å i disse spalter, men<br />
det var todelt hvad sightseeing angik; på<br />
den ene side besøg til seværdige steder i<br />
Lissabon og så udfl ugter til historiske steder<br />
i omegnen. Der blev lange gåture i det<br />
behagelige efterårsvejr i Portugals skønne<br />
hovedstad og de store opdagelsesrejsenders<br />
historie blev hurtigt gennemgået ved<br />
monumenter og i museer. Religionen som<br />
62 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
en vigtig del af Portugals historiske og kulturelle<br />
udvikling blev omtalt ved besøg i<br />
gamle klostre og kirker, som t.eks. Jerónimos<br />
klostret og dets museer samt domkirken.<br />
Historien blev genopfrisket endnu<br />
mere på en udfl ugt til Queluz, hvor man<br />
kunde beundre prins Pedros sommerslot<br />
med det skønne parkland. Mindeværdigt<br />
var også et specielt besøg på Viúva Lamengo<br />
fl isefabrikken, hvor man var I gang<br />
med at lave keramikfl iser til udendørs<br />
vægkunstværk af vor verdenskendte<br />
landsmand, Erró. I byen Sintra, de portugalske<br />
kongers sommerretræte i 600 år og<br />
nu et UNESCO World Heritage Site, så de<br />
islandske rotarianere fl ere elegante slotte<br />
fra forsvundne tider og tidligiere konge fra<br />
det 13.-19. århundrede, og der vækkede<br />
det gamle bykvarter også stor opmærksomhed,<br />
livligt, farverigt og godt bevaret.<br />
Rotarianerne kunde knapt sige farvel til<br />
dette område uden et besøg til Capo da<br />
Klubmødet i Rkl Lisboa-Centennarium. Ved højbordet, f.v.: Sveinn H. Skúlason, D.M. Mendes, José Rodrigues,<br />
Bergþór Konráðsson og Nuno Ricardo Vicoso Caetano Texier
den ene fado artist fulgte den anden...<br />
Roca, for at se et prægtigt Paul Harris monument<br />
som Rkl de Sintra fi k opført i anledning<br />
af RI´s 75 års jubilæum. Ruten gik<br />
også igennem de elegante og berømte<br />
byer, Cascais og Estoril, til den gamle universitetsby<br />
Coimbra hvor de ældre studerende<br />
var ivrigt beskæftiget med at indvie<br />
de nyankomne til opholdet i lærdommens<br />
verden. Derfra gik gruppens tur endnu en<br />
gang ad religionens veje, først til Fatima,<br />
hvor de tre unge hyrders oplevelser i 1917<br />
er blevet til en af de største destinationer<br />
for katolske pilgrimer og andre, og fra Fatima<br />
tilbage i tiden, til Tempelriddernes<br />
kloster i Tomar; et utroligt byggværk. Endelig<br />
blev den sidste sightseeing i Évora,<br />
også et UNESCO World Heritage Site, denne<br />
gang med et romanskt tempel, den<br />
prægtige domkirke og St. Francis kirken<br />
med knoglekapellen, hvor væggene er<br />
bygget op af menneskeknogler.<br />
Selv om udfl ugter til historiske steder var<br />
en vigtig del af Rkl. Reykjavík-Breiðholts<br />
Portugalrejse var det ikke mindre vigtigt at<br />
Ved Paul Harris monumentet på Capo da Roca<br />
blive bekendt med det daglige liv og nutidskulturen.<br />
Det var dejligt at vandre ad<br />
Lissabons gader og torve, gennem gamle<br />
bykvarter som Baixa, Bairro Alto og Graca.<br />
Deltagerne besøgte kunstmuseer eller gik<br />
og handlede, man sad på inden – og udendørs<br />
værtshuse og pruttede om priserne<br />
på et stort loppemarked. Sidst, men ikke<br />
mindst, brugte gæsterne alle besøgsdagene<br />
fra morgen til aften til at sætte sig<br />
grundigt ind i portugalsk gastronomi. Man<br />
må heller ikke glemme musikken, middagen<br />
på “A Severa” hvor den ene fado artist<br />
følgte den anden og sang om livets tristheder<br />
af hele sit hjerte.<br />
Et af det som nok kommer at leve længst i<br />
gæsternes minde var et klubmøde i Rkl.<br />
Lisboa-Centennarium på Hotel Zenith den<br />
sidste aften. Klubben er ung, grundlagt i<br />
RI´s 100 års jubilæumsår udfra fra en RotarAct<br />
klub og dens medlemmer er derfor af<br />
den yngre generation. Mødet var planlagt<br />
af kommende distriktguvernør i Distrikt<br />
1360, Sveinn H. Skúlason, og Goncalo Nu-<br />
nes Rodrigues, Lisboa-Centennariums styrelse,<br />
og hele aftensprogrammet var elegant<br />
udført. Klubbens præsident, José<br />
Rodrigues, gav en let velkomstale, et fortræffeligt<br />
måltid blev serveret og aftenens<br />
taler var en ung jurist, D.M. Mendes, stedfortræder<br />
for The High Commissioner of<br />
Immigration. Hans foredrag, på engelsk<br />
som aftenens møde generelt, havde som<br />
titel The Multicultural Society of The 21st<br />
Century. Der behandlede taleren invandrernes<br />
anliggender og deres situation og<br />
en ny lovgivning om invandrere i Portugal<br />
fra 2007 som er revolutionerende hvad deres<br />
stilling i samfundet angår. Af en særlig<br />
interesse var hans kommentar om at “immigration<br />
is a fundamental issue in EU´s<br />
policy.” Som man kunde forvente opstod<br />
der en livlig diskussion efter foredraget,<br />
gennem gamle bykvarter...<br />
hvorefter præsident Rodrigues og tidligere<br />
præsident i Rkl. Reykjavík-Breiðholt Bergþór<br />
Konráðsson udvekslede klubbannere<br />
og gaver. Dermed blev der slut på dette<br />
enestående møde i Rkl. Lisboa-Centennarium,<br />
og gæsterne fra Reykjavík tog højst<br />
tilfreds hjem til deres hotel for at forberede<br />
morgendagens hjemrejse efter disse dejlige<br />
efterårsdage i Portugal.<br />
Portugalsrejsen var omhyggeligt planlagt<br />
af Sveinn H. Skúlason og Aðalsteinn<br />
Ingólfsson, som også var rejseleder, og vigtigt<br />
er det også at huske guiderne Teresa,<br />
Angela, José og Dr. Gisela Rosenthal, som<br />
alle bidrog til at rejsen blev en succes.<br />
Fotos og tekst: Hinrik Bjarnason<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Island<br />
63
Vimmel<br />
NORGE<br />
Tre fi kk Paul Harris i Bryne<br />
Tre medlemmer av Bryne rotaryklubb er<br />
tildelt Paul Harris Fellow.<br />
Inge Haugland, Per Oma og Sigve Erland<br />
har alle i mange år vært aktive og engasjerte<br />
medlemmer i Bryne Rotaryklubb<br />
utover det som kan forventes.<br />
Inge Haugland har vært kommunalpolitiker<br />
fra 1968 og blant annet ordfører i fi re år.<br />
Per Oma har vært engasjert med ungdomsutveksling<br />
i Rotary i mange år. De<br />
siste åtte år har han vært medlem av komiteen<br />
for ungdomsutsveksling i distrikt<br />
2250. I tre år var han AG i samme distrikt.<br />
NORGE<br />
Kvinneregime i Grorud Rk<br />
Grorud Rk kunne tiligere i år feire sitt<br />
40-årsjubileum. Fadderklubb var Ekeberg<br />
Rk. I jubileumsåret fi kk klubben sin første<br />
kvinnelige president, nemlig Bodil Nordvik,<br />
som her høfl ig mottar presidentkjedet<br />
av avtroppende Roar Evensen. Bodil<br />
kom inn i Grorud Rk 2002. Før det var hun<br />
med i Holmlia.<br />
64 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sigve Erland har vært engasjert på distriktsnivå<br />
siden 2001. Han har blant annet<br />
ledet en arbeidsgruppe for prosjekt SOS<br />
Barnebyer og vært AG i fi re år.<br />
Inge Haugland er i øyeblikket president i<br />
Bryne Rotaryklubb, mens de to andre mottakerne<br />
av Paul Harris har tidligere vært<br />
presidenter i klubben. Det var avtroppende<br />
president Kjetil Rørheim som stod for<br />
tildelingen av Paul Harris.<br />
Tekst og foto: Ole Jørgen Alstadsæter, Bryne<br />
Rk.<br />
Fra venstre Sigve Erland, Per Oma, Inge<br />
Haugland og president Kjetil Rørheim.<br />
NORGE<br />
Kristiansund ble 60<br />
I september markerte Kristiansund Rk sin<br />
60-årsdag. DG Oddbjørn Øien og representanter<br />
for fl ere andre klubber deltok,<br />
foruten fem representanter fra Utvekslingsteamet<br />
fra Pittsburg, USA.<br />
Sin tale til klubben ledsaget guvernøren<br />
like godt av en trompetsolo, idet Oddbjørn<br />
spiller i det høyt aktede band Ytre Suløen.<br />
NORGE<br />
PHF i Åsane Rk<br />
På Åsane Rks charterfest 2<strong>7.</strong> august ble<br />
chartermedlem Rolf Oehme tildelt Paul<br />
Harris Fellowship med safi r for sin aldri<br />
sviktende innsats for klubben gjennom<br />
snart tyve år. Her sammen med president<br />
Jan Ohldieck. (Foto: Dag Andreassen,<br />
Åsane Rk.)<br />
Middag for 55 gjester, med taler, hilsninger<br />
og sang. Klubbpresident Johan Glas talte på<br />
engelsk av hensyn til de utenlandske gjester,<br />
og Jan Torske ble hedret med Paul Harris<br />
Fellow for langt og aktivt medlemskap.<br />
Av Jan Gunnar Engvig, Kristiansund Rk<br />
Fra v. DG Oddbjørn Øien, D 2280, nybakt<br />
PHF-er Jan Torske og president Johan Glas.<br />
HanMark.dk<br />
Velkommen til en<br />
FESTLIG SØNDAGSMATINÉ<br />
Virum Rotary Klub indbyder til en hyggeeftermiddag i<br />
Lyngby Kulturhus<br />
Søndag den 16. <strong>nov</strong>ember kl. 15.00<br />
Arrangementet er til<br />
støtte for svært<br />
handikappede elever på<br />
Geelsgård Kostskole<br />
her i kommunen<br />
Lad os give dem<br />
en hjælpende hånd!<br />
”Make Dreams Real”<br />
(Rotarys slogan for <strong>2008</strong>)<br />
Et festligt Matiné program:<br />
Vedbæk Garden<br />
Lyngby Musikskole<br />
guitarmusik<br />
Tryllekunstneren<br />
Michael Leslie<br />
Studentersangerne<br />
Klaverkoncert<br />
v/ pianist Semion Balschem<br />
Prinsekvartetten spiller<br />
Blæsermusik<br />
Operasangerne Ulla Kudsk og<br />
Magnus Vigilius synger opera arier<br />
Liva Weel potpourri<br />
sunget af Pia Jacobi<br />
akkompagneret af Poul Bang Mikkelsen<br />
Der serveres drinks og snacks i pausen!<br />
Forbehold for ændringer i programmet<br />
Billetpris for dette fl otte Matinéprogram er<br />
(inkl. drink og snack i pausen) KUN kr. 250,-<br />
Billetter købes hos:<br />
Greens Boghandel, Sorgenfri Torv, Tel: 45 85 20 00<br />
Lyon Sko, Lyngby Storcenter, Tel: 45 88 72 00<br />
Tandlæge Henrik Ehlers - Hansen, Virum Torv 1,<br />
Tel: 45 85 57 74 eller på: billetbestilling@virumrotary.dk
SVERIGE<br />
PHF i Täby Attunda<br />
Ulla och Otto Oests engagemang och värdefulla<br />
bidrag till Rotary Plus har fi nansierats<br />
drygt 191 000 barns vaccinationer<br />
mot polio. Tacktal och diplom överlämnades<br />
av Per Jannersten vid Täby Attundas<br />
klubbmöte i augusti. Ulla och Otto Oest<br />
fl ankerade av Margareta Lindholm Larsson,<br />
president Täby Attunda och Per Jannersten,<br />
Uppsala Glunten.<br />
SVERIGE<br />
PHF i Norrköping – Campus Rk<br />
Campusklubben hade säsongsavslutning<br />
på Getå Turisthotell den 14 aug. Vid detta<br />
tillfälle hade vår president, Lars Lundbäck,<br />
glädjen att få dela ut en av Rotarys fi naste<br />
utmärkelser, Paul Harris Fellow, till en<br />
mycket välförtjänt mottagare; nämligen<br />
Eddy Hardeborn. Eddy Hardeborn har under<br />
en rad år gjort storartade insatser för<br />
Campuklubbens bästa.<br />
SVERIGE<br />
PHF i Trosa Östra<br />
Två medlemmar, Toivo Blomgren och till<br />
Kent Rasmusson, i Trosa Östra Rk har mottagit<br />
PHF utmärkelsen, vilken delades ut<br />
av president Bo Nestor.<br />
DANMARK<br />
PHF i Holstebro Vestre Rk<br />
Ved afslutningen af rotaryåret tildelte<br />
præsident Jesper Sandfeld Paul Harris Fellowship<br />
til gårdejer Bent Nielsen. Præsidenten<br />
fremhævede PHF modtagerens<br />
høje mødeprocent igennem 25 år i klubben<br />
samt en stor indsats som præsident<br />
og tre gange klubmester. Rotary golf og<br />
et engageret arbejde i klubtjenesten har<br />
også kendetegnet Bent Nielsen’s medlemskab,<br />
og ingen debat i klubben har savnet<br />
hans kompetente og kyndige indlæg.<br />
DANMARK<br />
Herning Open<br />
Herning Rk har nu for femte gang afholdt<br />
den årlige Rotary Open i Herning. Hele året<br />
spiller ca. 10 Rotarianere tennis doubler og<br />
slutter sommersæsonen med en alle mod<br />
alle. Vi nyder som det ses af billedet samværet<br />
og de fysiske strabadser og hvem ved,<br />
måske en dag andre klubber vælger at deltage?<br />
<strong>2008</strong> Rotary blev vundet af Jørgen og<br />
Ole der nu kan bryste sig af titlen et helt år. Vi<br />
har i Herning Roraty en tennis counsellor<br />
Andreas, der sikrer at vi møder op etc. På fotoet<br />
ses fr.v. Hans, Ole, Andreas, Jørgen, Jan<br />
og Søren, deltagerne fra Hernings Rotary<br />
Open i den afsluttende stund.<br />
Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Vimmel<br />
65
RI-Presidenten och RF<br />
66<br />
Nummer 7 <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Rotary Foundation för Dig genom Dig<br />
Rotary Foundations uppgift är att fungera<br />
som kanal för rotarianerna när det gäller att<br />
främja växelverkan med världens folk och regioner,<br />
bygga upp goodwill och stöda fredsarbetet<br />
genom hälsofrämjande åtgärder, utbildningsstöd<br />
och hjälp mot fattigdom.<br />
Det låter så enkelt men betyder ändå så<br />
mycket för dem som berörs av stiftelsens<br />
program varje år – barn alltför fattiga för<br />
att kunna gå i skola, familjer som förlorat<br />
allt i olika slag av katastrofer, samhällen<br />
som saknar sanitär service, rent vatten och<br />
hälsovård. Det betyder också enormt<br />
mycket för de två miljarder barn som nu<br />
lever utan att hotas av polio tack vare stiftelsens<br />
arbete. Fem miljoner förlamningsfall<br />
och 250.000 dödsfall har undvikits.<br />
Idag befi nner vi oss i sista skedet i kampen<br />
mot polio. Ni har alla bidragit genom ert<br />
stöd till stiftelsen. Vi har kunnat påverka det<br />
dagliga arbetet för eliminering av polio genom<br />
att bidra till transport, information, annonsering<br />
och till och med slickepinnar för<br />
att försäkra oss om att vi når alla barn med<br />
det nödiga intaget av poliovaccin via munnen<br />
och därigenom försäkra oss om att varje<br />
vaccineringsomgång blivit en framgång.<br />
Fira Rotary Foundation nu<br />
November är en mycket speciell månad i<br />
min rotarykalender. Jag hoppas Du delar<br />
min entusiasm. Som rotarianer kan vi alla<br />
vara stolta över det vår stiftelse presterar<br />
ända från arbetet för utrotande av polio till<br />
våra Rotary Centers for International Studies<br />
och till projekt som förbättrar livskvaliteten<br />
för så många varje dag. Nu bygger<br />
vi på detta arbete genom vår framtidsplan<br />
– Future Vision Plan.<br />
Som nigerian har jag sett hur rotarystiftelsen<br />
kunnat åstadkomma resultat i mitt land.<br />
Som ordförande för stiftelsen har jag varit<br />
vittne till rotarystiftelsen arbete överallt i<br />
världen. Det står utom all tvivel att rotarianernas<br />
generösa bidrag genom årsfonden<br />
och den permanenta fonden gör en massa<br />
gott i världen på de mest mångsidiga sätt.<br />
Men bidraget till stiftelsen omfattar mera<br />
än fi nansiellt stöd. Rotaryläkare och –tandläkare<br />
hjälper till med hälsovård i perifera,<br />
De av er som deltagit i en nationell vaccineringsdag<br />
vet exakt vad jag avser då jag säger<br />
att det inte fi nns något likt det – inget<br />
som kan jämföras med att få vara med om<br />
att rädda liv och skapa historia. Om Du inte<br />
personligen kan vara på plats är arbetet genom<br />
stiftelsen det näst bästa alternativet.<br />
Varför har vi då en stiftelse? Vi har en stiftelse<br />
därför att den bygger upp självkänslan<br />
hos varje rotarian. Den gör det möjligt<br />
för varje klubb och varje distrikt att göra<br />
sitt yttersta. Den gör det möjligt för oss alla<br />
att bidra till Rotarys fantastiska arbete och<br />
att kontinuerligt höja nivån.<br />
Vi fi rar nu Rotary Foundations månad. RF<br />
fi nns till för oss och på grund av oss. Den<br />
gör det möjligt för oss alla att göra mera,<br />
att vara mera och att förmedla hopp till<br />
världen. Ansvaret för att se till att RF står<br />
starkt vilar på oss.<br />
Dong Kurn (D.K.) Lee<br />
RI-president <strong>2008</strong>-2009<br />
eftersatta områden. Rotaryfamiljer välkomnar<br />
ambassadörsstipendiater till sina hem<br />
och bygger upp varaktiga internationella<br />
vänskapsförhållanden. Mjljoner barn erhåller<br />
det livsviktiga poliovaccinet genom nationella<br />
vaccineringsdagar som organiseras,<br />
stöds och genomförs med hjälp av rotarianer<br />
inriktade på handgripligt hjälparbete.<br />
Då vi fi rar RF:s månad gör vi det medvetna<br />
om de många sätt på vilka rotarianer kan<br />
bidra. Genom oss kommer stiftelsen att<br />
kunna stå för att göra gott i världen under<br />
årtionden framöver.<br />
Jonathan Majiyagbe<br />
Ordförande, RF
Iceland Explorer är specialister på resor till Island. Vi har avresor med direktflyg<br />
från Stockholm, Göteborg och Köpenhamn.<br />
Prisexempel:<br />
En hel vecka inkl hotell och flyg samt 4 härliga utflykter guidade på svenska.<br />
Pris från 9.995 kr per person.<br />
Beställ vår nya katalog på<br />
www.icelandexplorer.se eller Tel 031- 762 85 10<br />
Nummer 5 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Tekst<br />
67
Medelhavets pärlor<br />
Härliga kryssningar i Medelhavet med förstklassiga MSC<br />
Fantasia. Upplev fantastiska platser och njut av läcker mat,<br />
exceptionell service, aktiviteter och avkoppling.<br />
MEDELHAVET & ATLANTÖAR. Nybyggda MSC Fantasia kryssar från Italiens<br />
sköna land, via Barcelona och Gibraltar, till den grönskande ön Teneriffa och<br />
vidare mot den blom s trande ön Madeira med sitt dramatiska landskap. Vi<br />
besöker även Lanzarote med sitt månlika landskap. Avresa fr Stockholm,<br />
Köpenhamn 27/1, 7/2. Pris fr 13.595:-.<br />
68 Nummer 7 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
ÖSTRA MEDELHAVET & TUNISIEN. Vi inleder med upplevelser på natursköna<br />
Corsika och charmiga Sicilien. Därefter fascineras vi av pyramiderna i<br />
Kairo och Kartagos ruiner från 800-talet f Kr. Vi angör även Neapel för att<br />
få möjligheten att njuta av Axel Munthes Capri.<br />
Avresa fr Stockholm 11/2. Pris fr 13.795:-.<br />
I priset ingår flyg, transfer, del i insideshytt,<br />
helpension. Grand Tours reseledare.<br />
Spännande utflykter erbjuds i varje hamn.<br />
Ring Grand Tours 08-24 15 25, www.grandtours.se. Boka även hos Fritidsresor 0771-84 01 00.