Presentation av Tord Snäll, ArtDatabanken, SLU ... - Naturvårdsverket

Metodik för att identifiera 

Tord Snäll 

grön infrastruktur 

ArtDatabanken 

Tord Snäll, ArtDatabanken

Grön infrastruktur: 

Syfte & angreppssätt 

”strukturer i landskapet och brukande av desamma som säkerställer 

en långsiktig överlevnad av livsmiljöer och arter, genom att 

spridningsmöjligheter säkerställs och på så sätt vidmakthålls 

ekosystemens förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster ” 

Naturvårdsverket (2011) 

Syfte: att utveckla ett objektivt angreppssätt baserat på 

vetenskaplig evidens för att identifiera grön infrastruktur (GI) 

1. Modellera arters förekomst i landskapet 

Citizen Science Data (CSD) ~ data på lokala miljöförhållanden 

(niche modelling, species distribution modelling, habitat modelling) 

2. Prediktera arters förekomst i landskapet med passade modeller 

3. Omvikta predikterad förekomst i landskapet baserat på 

vetenskaplig evidens om arters begränsade spridningsförmåga 

(’rumslig naturvårdsprioritering’) 

ArtDatabanken

Modellering av arters förekomst i landskapet 

– exemplet gran-, tallassocierade hotade tickor 

Skalan 1 ha, under 2001-2010: 

rapport av åtminstone en ticka som 

är hotad & gran-, tallassocierad (N = 5300) 

rapport av annan ticka (N = 32800) 

Binär responsvariabel: 

hotad gran-, tallassocierad ticka (1) 

annan ticka (0) 


Statistisk modellering av hotade tickor 

Vegetationsperiodens 

längd 

b 0 b 1 x b 2 x 

+ Nederbörd 

+ Volym barrträd 

+ Volym lövträd 

Beståndsålder 

(kNN Sverige) 


Sannolikhet för 

rapport av 

hotad ticka 

Exempel på samband – 

hotade tickor och beståndsålder 


Prediktion av (rapport av) hotade tickor 

Vegetationsperiodens 

längd 

b 0 b 1 x b 2 x 

Beståndsålder 

(kNN Sverige) 

+ Nederbörd 

+ Volym barrträd 

+ Volym lövträd 

hög sannolikhet 

låg sannolikhet 


Observerad och predikterad 

utbredning av tickor 

hög sannolikhet 

låg sannolikhet 

”vita områden” kan 

hysa hotade arter 


Prediktion för flera organismgrupper 

Hotade 

gran-, talltickor 

Hotade 

gran-, tallskalbaggar 

Rödlistade, 

vedlevande mossor 


Säkerställande av spridningsmöjligheter 

Grön infrastruktur: 

”strukturer i landskapet och brukande av desamma som säkerställer 

en långsiktig överlevnad av livsmiljöer och arter, genom att 

spridningsmöjligheter säkerställs och på så sätt vidmakthålls 

ekosystemens förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster ” 

Naturvårdsverket (2011) 


Lokala förhållanden ~ genomsnitt mellan fokusgrupper 

Hotade 

gran-, talltickor 

Hotade 

gran-, tallskalbaggar 

Rödlistade, 

vedlevande mossor

GI baserat på endast 

lokala miljöförhållanden 

Formellt 

skyddat 

Naturvårdsrank 

1 

0,5 

0 



Inkludera vetenskaplig evidens 

om spridningsbegränsning 

Medelspridningsavstånd: 

1/a = 3000 m 

Exponentiellt avtagande spridningsavstånd (e a Distans ) 


GI baserad på lokala miljöförhållanden & 

evidens om spridningsbegränsning 

Formellt 

skyddat 


1 

0,5 

0 



GI baserat på endast 

lokala miljöförhållanden 

Formellt 

skyddat 


1 

0,5 

0 



GI istället baserat på förekomst av arterna 


GI ~ kända förekomster av arter 

Formellt 

skyddat 


1 

0,5 

0 



GI ~ kända förekomster av arter 

(med värdetrakter enligt AC-län) 

Formellt 

skyddat 


1 

0,5 

0 



GI baserad på lokala miljöförhållanden & 

evidens om spridningsbegränsning 

Formellt 

skyddat 


1 

0,5 

0 



Högst rankade 20%-en av landskapet (=GI) 

Hänsyn till 

1. lämpligheten av lokala miljöförhållanden för arter 

2. arters begränsade spridningsförmåga 

Formellt 

skydd 

Grön 

infrastruktur 


Skyddade/oskyddade områden, GI, värdetrakter 

Formellt 

skydd 

Grön 

infrastruktur 

Högt 

naturvärde 

enligt SKS 

Värdetrakt 


Sammanfattning 

- GI bör baseras på både lokala miljöförhållandenas värde för arter som behöver GI, 

och på vetenskaplig evidens om arters begränsade spridningsförmåga 

- GI baserat på antingen endast arters förekomst eller endast lokala miljöförhållanden 

kommer att ha en annorlunda utbredning i landskapet 

- Ytterligare faktorer i landskapet bör vägas in i slutgiltig utformning av GI 


Svar på frågor ställda till mig 

Fråga till mig: 

Vilka möjligheter, svårigheter och datagap finns för att utveckla den här 

metoden till ett generellt verktyg för att analysera GI på landskapsnivå? 

Möjligheter: 

- GI kan utformas baserat på också arter knutna till andra naturtyper 

(fågel, odlingslandskap) 

- Data från fullständiga artinventeringar / mera subjektiva bedömningar av naturvärde 

kan utnyttjas 

- Rumslig naturvårdsprioritering kan användas i 

prioritering bland objekt för områdesskydd (biotopskydd, naturreservat, KOMET) 

- Också icke-biologiska värden kan vägas in naturvårdsprioriteringsanalysen, 

t.ex. ekosystemtjänster, rekreation, ekonomiskt värde, hot 






Svårigheter: 

- ineffektivt att en person på varje Lst utför analysen 

- Det tar tid att sammanställa data 

- Nationella och regionala analyser kan ge olika resultat 

Datagap: 

- Det saknas data för många organismgrupper – GI kommer att baseras på arter 

för vilka vi har stor datamängd / god kunskap 

(obs, subjektiva bedömningar kan användas) 






Svårigheter: 

- ineffektivt att en person på varje Lst utför analysen 

- Det tar tid att sammanställa data 

- Nationella och regionala analyser kan ge olika resultat 

Datagap: 

- Det saknas data för många organismgrupper – 

GI kommer att baseras på arter för vilka vi har 

stor datamängd / god kunskap 

Gäller alla omfattande, 

landskapsskaliga 

analyser som ska ta 

hänsyn till 

många aspekter 




M a p planering och de instrument som finns för att förvalta 

vardagslandskapet, skulle det gå att testa om olika landskapselement 

(linjeelement, hoppstenar o d) bidrar till ökad konnektivitet/utgör barriärer för 

arter knutna till en viss naturtyp? 

Svar: 

Det kan testas under den statistiska analysen. 

Men det saknas fältdata för att utföra testerna för >99% av arterna 

för vilka vi vill utforma den gröna infrastrukturen. 

Alternativ fråga: 

Givet att vi har en kvantitativ skattning av hur mycket mer en art /arter utnyttjar 

hoppstenar/linjeelement än den/de utnyttjar matrixhabitat, skulle vi då kunna 

använda skattningarna i det föreslagna angreppssättet för att utforma den gröna 

infrastrukturen? 

Svar: 

Ja. 




Finns det möjlighet att lägga in ytterligare variabler i modellen? Skulle till 

exempel spridningsbegränsningen kunna variera beroende på det 

omgivande landskapets karaktär? Går det att göra en uppskattning av om en 

typ av matrix är mer begränsande än en annan? 

Mitt svar: 

Det kan testas (”uppskattas”) under den statistiska analysen. 

Men det saknas fältdata för att utföra testerna för >99% av arterna 

för vilka vi vill utforma den gröna infrastrukturen.



Finns det möjlighet att lägga in ytterligare variabler i modellen? Skulle till 

exempel spridningsbegränsningen kunna variera beroende på det 

omgivande landskapets karaktär? Går det att göra en uppskattning av om en 

typ av matrix är mer begränsande än en annan? 

Mitt svar: 

Det går att ta hänsyn till ett stort antal variabler i 

modellerna för arters förekomst och i naturvårdsprioriteringsanalysen. 

Det går att reglera spridningsavstånd som funktion av matrixegenskaper

Tack för att ni kom för att lyssna, 

och till: 

- Allmänheten, nyttjare av naturresurser & myndigheter som 

rapporterar in observationer av arter 

- Rådgivande expertis: 

W. Eide, T. Hallingbäck, M. Krikorev, 

H. Ljungberg, J. Sandström, L. Wikars, 

- Medförfattare: 

Joona Lehtomäki, Anni Arponen, Atte Moilanen 

(Metapopulationsgruppen, Helsingfors universitet) 

Jane Elith (School of Botany, University of Melbourne) 


Lokala förhållanden 

Tidigare exempel på 

rumslig naturvårdsprioritering 

Naturreservat / nyckelbiotop 

Lokala förhållanden & 

avstånd till potentiella spridningskällor 

Lehtomäki et al. 2009. For Ecol Manag, 258: 2439-2449.

• Lives in colonies (1-400 ha) 

• Keystone species 

The black-tailed prairie dog 

(Cynomys ludovicianus) 

• 5% of pre-historic numbers remain 

• Threats: - land conversion 

- hunting 

- plague (Yersinia pestis)

Mixed barrren sites

# 

Mapping of colonies and recording of plague 

Water course 

Asphalt road 

# Plague in 1993 

Pdog colony in 1993 

50 m elevation curve 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

0 40 80 Kilometers 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

# 

#

Epidemiological coupling (connectivity) 

affected by topography 

Colony without plague 

Colony with plague 

j 

j 

j 

i 

S 

aD 

 

ι A 

E 

ij 

t 

i, 

t e 

j, 

t1 

j, 

t 

j 

ι 

2 

= 1 if plague occurred in year t-1 

j 

Snäll et al. 2008, American Naturalist 

ij

14000 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

- Mean dispersal distance: 6.5 (4-12) km 

0 

0 20 40 60 80 

Distance (km) 

Plague dispersal 

D 

S Ξ 

a 

ι 

E 

- Decrease in transmission rate per elevation contour passed: 16% 

- No effect of colony area on infectiousness 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

i, 

t 

0.0 0.5 1.0 1.5 

 

t 

ij 

t 

e A 

j, 

t1 

j, 

t 2 

j 

 

ij

Presentation av Tord Snäll, ArtDatabanken, SLU ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?