Nr. 7. nov.-dec. - 2011

Nr. 7. nov.-dec. - 2011

Du vet vad som krävs. 

Vår långsiktighet och vårt sätt att 

bedriva bank gör skillnad. 

Välkommen att kontakta oss för ett personligt möte. 

Norra Sverige: 090-15 45 37 Mellansverige: 026-17 20 90 

Stockholm: 08-701 15 70 Östra Sverige: 013-28 91 27 

Västra Sverige: 031-774 81 60 Södra Sverige: 040-24 57 80 

Handelsbanken har de mest nöjda Private Banking-kunderna i Sverige *) . 

*) Källa: TNS SIFO Prospera 2010 

www.handelsbanken.se/privatebanking

Nr. 7. nov.-dec. - 2011 

Forside 

Barn i de nordiske landene er blant de 

best stilte i verden når det gjelder goder 

som barnehageplass og helsetilbud, og 

foreldre har fått utvidede velferdsrettigheter 

knyttet til fødselen. Men er alderspensjonen 

like godt sikret når Noah (10) 

og Maia (9) står for tur til å heve den? 

(Foto: Elise Julsrud) 

Tema 

Våre velferdssamfunn benevnes gjerne 

som den nordiske modellen. Hva egentlig 

kjennetegner denne modellen? Og hvor 

store variasjoner finner vi landene i mellom? 

Og: har modellen tilstrekkelig bærekraft 

i møtet med eldrebølge og strammere 

økonomi? (s8) 

Landssider 

NORGE 

Stadig flere klubber etablerer et samarbeidsprosjekt. 

Ett eksempel er Tvedestrand 

Rk, som plutselig var i gang med å 

skaffe nye skoleuniformer til de fattigste 

skolebarna i Nairobi, mens to Oslo-klub- 

Nummer 7 nov.-dec. - Rotary Norden - Udgivelsesdag 1/12 - 2011. 

Tidskriftet når adressaten indenfor en uge efter udgivelsesdagen. 

Rotary Norden er de nordiske rotarianeres medlemstidskrift, autoriseret af Rotary International. 

Rotary Norden redigeres efter god journalistisk skik og belyser den internationale rotarybevægelse 

set fra en nordisk synsvinkel og med nordiske vurderinger. 

ber drøftet nye Rotary-prosjekter med 

presidenten i Kirgisistan. (s33) 

FINLAND 

Helsinki City West RC kunde överraska 245 

lågstadie-elever i klubbens näromgivning 

med samma antal reflexbrickor. Glädjen 

var som synes stor och spontan över att 

en lysande Nalle nu gör sällskap på skolvägen 

i vintermörkret. (s40) 

FINLAND 

Finlands största insamlingsbox för Polio- 

Plus-bidrag finns på Uleåborgs flygplats. 

Samarbetet engagerade såväl de lokala 

klubbarna som de behövliga rotary-beslutsfattarna 

i klubbar och distrikt ända ut till 

flygplatsens chef, också han rotarian. (s41) 

Leder 

Ottar Julsrud 4 

Nordisk 

Sjöstrand och Djävulsåker 4 

Rotary International 

Rotary Ambassadorial Scholar 6 

Tema 

Den nordiska välfärdsmodellen 8 

Landssider 

Sverige 16 

Norge 26 

Finland 34 

Danmark 44 

Island 54 

Vimmel 

Vimmel 57 

RI:s Agenda 

Kylian Banerjee 

Bill Boyd 58 

Global Outlook 59 

Redaktionens E-mail adresser: 

Hertil sendes alt redaktionelt materiale 

Danmark: rotarynorden@gmail.com 

Sverige: borje.alstrom@galleristadsbacken.se 

Norge: julsrud@online.no 

Suomi/Finland: rolf.g.gabrielsson@gmail.com 

Island: markusoa@simnet.is 

RN WEB: http://epaper.luovia.fi/norden 

Nummer 7. 2011 . Rotary Norden 

3 

Indhold

leder 

4 

Fundamentet 

for velferden 

Vi snakker gjerne om ”den nordiske modellen” 

– og det har vi gode grunner til. For når våre 

fem land plasserer seg i toppsjiktet på diverse 

internasjonale rankinger, kan det tilskrives 

noen grunnleggende fellestrekk i måten å organisere 

det moderne velferdssamfunnet på. 

Noen stikkord er ansvarlige organisasjoner i 

arbeidslivet, et skattenivå tilpasset utgiftene, 

et konkurransedyktig næringsliv, et aktivt forhold 

til globaliseringen – mer kunne føyes inn 

i fundamentet for velferden. 

Men dette nordiske verdifellesskapet, som 

det dypest sett er, rommer også noen forskjeller 

i velferdsordninger. Begge deler 

bringer vi noen glimt av i denne utgaven av 

Rotary Norden. 

Men et fenomen som trolig er kjent i hele 

Norden, er – satt litt spissen – at de offentlige 

velferds- og helsebudsjettene øker proporsjonalt 

med bruken av ordet ”krise” i mediene 

og i den offentlige debatten. Og i en litt 

spøkefull parentes: Hvis lesningen kunne redusere 

forestillingen om at alt er bedre i nabolandene, 

har reportasjene hatt i alle fall én 

misjon. Men nøkkelordet i debatten om velferdspolitikk 

og helsebudsjetter må selvsagt 

være: Bærekraft. 

Dagens trygdesystem – som er av nyere 

dato enn vi kanskje tenker over – ble til da 

folk gikk i pensjon 67 år gamle og den gjennomsnittlige 

levealderen lå rundt 70. Det er 

blitt dramatisk færre arbeidende personer 

bak hver pensjonist. Og nå kommer eldrebølgen, 

mens økonomiske uværsskyer henger 

over Europa og USA. På 1970- og 80-tallet 

dukket for alvor den nordiske 

velferdsmodellens fremtid opp som et tema 

– i politikken, så vel som i tallrike Rotaryforedrag. 

Siden den gang har våre land i tur 

og orden evnet å gjennomføre noen nødvendige 

reformer. Men problemstillingene 

har økende aktualitet. Og når det gjelder 

den nødvendige bevisstgjøringen omkring 

temaet velferdssamfunnets fremtid, burde 

vel nettopp en yrkesbasert, samfunnsengasjert 

– og etikkorientert – organisasjon ha 

noe å bidra med? 

Ottar Julsrud 

Norgesredaktør, temakoordinator 

Nummer 7 . 2011 . Rotary Norden

Nordisk Rotarygolf 

Spelplats Lakeside GC, Sastamala 

Sjöstrand och Djävulsåker 

Ett antal norska, svenska, estniska och finländska 

rotarybröder och –systrar möttes i 

ädel kamp om nordiska golfmästerskapet 

för rotarianer i början av augusti. 

Kampen om de nordiska titlarna spelades i 

fyra olika kategorier I tävlingen utmärkte 

sig speciellt Urmas Isok från Estland. Urmas 

fick motta segertroféen men så är han 

också ansvarig för EM som spelas senare. 

Organisationskommittén gjorde sitt bästa 

för att bräda sina rotarykolleger. I slagspelet 

var Antero Paalanen trea och skribenten 

fyra. Poäng bogey-tävlingen vanns 

oartigt nog av transportutskottets ordförande 

Risto Turunen. 

Nästa NM-tävling spelas 2012 i Göteborg 

på Gullbringa Golf & Country Club. Arrangör 

är då Kungälv Kongahälla Rk. 

Nordiska mästare: 

Text och foto: Heikki Lindevall, 

Tampere-Jussinkylän Rk 

Slagspel, herrar Urmas Isok, Estland 

Poängbogey, herrar Risto Turunen, Finland 

Slagspel, damer Birgitta Opsahl, Norge 

Poängbogey, damer Bodhild Saetrevik, 

Norge 

Golfpoesi 

Det är vanligt med färgstarka tävlingsreferat och fylliga resultatlistor vid golfevenemang. 

Mera sällan bjuds det på avslutande poetisk krönika. Avslutningskvällen kröntes 

av Bo Persson med ett ganska speciellt referat – dagarna i ett nötskal om man så vill: 

Att komma hit från Storvik tog nästan hela da´n. 

Vi började med bil och fortsatte med två plan- 

Två banor har vi avverkat och det var inte lätt 

eller annars får jag lära mig ett helt annat spelsätt. 

På gårdagens hål 10 sa det plask, så till dropprutan 

fick jag gå, så vänligt, men poäng det blev jag utan. 

En kväll vi for till sta´n för att äta helfinsk mat 

och Wenke ifrån Norge och jag fick björk på fat!!! 

Ni kan tänka er att hon och jag, vi blevo ganska häpna 

och trodde att vi måste med yxa oss beväpna. 

Tove,hennes man, han börja jämt med svenska 

men ingen finländare förstod så det sluta jämt med engelska. 

Men då den fjärde servitrisen kom, ja, då fick Tove ”torska” 

Han börja med sin engelska och hon svarade på norska!!! 

Medan vi nu suttit vid bordet och förtärt 

god mat, så har jag faktiskt en del lärt 

som jag ej kände till om Sveriges östra grannland 

tack till min bordsdam, Lahja, man har ju tur ibland. 

Hon med sin make Risto rest hela världen runt. 

Då har dom passat på att pröva en hel bunt 

med banor. Hon också har förklarat, vad inga svenskar vet 

att på dansgolvet i Finland är kavaljeren het, 

vilket beror att det första man får lära 

i dansskolan är tango för man vill va´ varandra nära. 

Efter maten delas alla priser ut 

och sedan Finland har fått sitt, så var prisbordet helt slut!! 

Och även samvaron är slut, men roligt har det varit. 

Vi har fått god valuta för alla milen som vi farit. 

Ska Sverige lyckas lika bra? Ja, det blir spännande att se 

vad dom har att bjuda våran tävlingskommitté. 

Vi samlar våra anmälningar uti en enda korg 

och ger dom nu så ses vi alla - nästa år i Göteborg. 

Bo Persson 

Storviks RC/Sverige 


5 

Nordisk

International 

Rotary Scholar gjorde 

en indsats efter tsunamien 

Naoko Kurauchi, sygeplejerske og tidligere 

Rotary Foundation Ambassadorial 

Scholar, gjorde en stor hjælpeindsats i 

Miyako, Japan, straks efter at jordskælvet 

og den efterfølgende tsunami ramte landet 

den 11. marts. 

- Katastrofen var overvældende, siger hun. 

-Mine tanker gik tilbage til den alt ødelæggende 

tsunami i 2004, som var årsagen 

til, at jeg ansøgte om et Rotary scholarship, 

siger Kurauchi, som studerede 

international sundhed på Queen Margaret 

University i Skotland i 2008-09. 

Fra sin nuværende bopæl i Okinawa kommunikerede 

hun med familien i Tokyo om 

jordskælvet og kunne se familiens hus ryste 

under de mange efterskælv. 

- Jeg var vant til at se sådanne ting ske i 

lande med dårlig infrastruktur, men jeg 

havde aldrig forestillet mig en lignende 

6 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden 

Naoko Kurauchi leende sammen med skolebørn under en rejse til Indien, hvor hun deltog i National 

Immunization Day.

katastrofe ske så tæt på min hjemegn. 

Hendes hold rejste fra Okinawa til Miyako 

medbringende to fuldt udstyrede ambulancer 

samt en mængde fødevarer. 

Der var spor efter tsunamien overalt. 

- Der stod små og store både midt på gaden, 

biler på hustage og huse ovenpå taget 

af andre, siger hun, og alle gader var 

fyldt med mudder og affald. 

Kurauchi arbejdede i Miyako i fem dage. 

- Jeg tror, vi alle har noget at bidrage 

med, siger hun men understreger, at 

hjælpen skal være vel organiseret og 

godt forberedt. 

Hendes passion for humanitær service 

har også bragt hende til andre dele af 

verden. 

I februar rejste hun sammen med japanske 

rotarianere, til Indien og deltog i National 

Immunization Day. Mens hun var 

Rotary Scholar, udførte hun research i felten 

i Niger i forbindelse med hendes PHD 

om PolioPlus og interviewede medlemmer 

af World Health Organization staben 

og folk fra UNICEF og Islamic Relief om 

forløbet af the Global Polio Eradication 

Initiative. 

- Rotary gav mig opskriften på, hvordan 

man hjælper andre, siger hun. 

Rotary klubben i Livingston, Lothian, var 

vært for Kurauchi under hendes studier i 

Skotland. Hendes værtskabs counselor, 

Harry McPherson og hans kone Myra fik 

hende til at føle sig særdeles velkommen, 

erindrer hun. - Et utal af gange tog jeg til 

deres hjem for at spise middag og tilbringe 

aftenen sammen med dem. 

- Jeg tror ikke, jeg havde været så tæt på 

Rotary, som jeg er i dag, havde det ikke 

været for dem. 

I begyndelsen oplevede Kurauchi en del 

kulturelle forhindringer i Skotland. I Japan 

indledes enhver hilsen altid med et buk. 

- Jeg skulle altid huske at strække hånden 

ud til et håndtryk og huske at give folk et 

knus, siger hun. 

- Efter at jeg overvandt disse kulturelle 

forskelle, fik jeg mod til at gøre nye ting 

og få nye idéer. 

Kurauchi mener, det vil tage mange år, 

før det lykkes at hele skaderne fra katastrofen 

i Japan, både de psykologiske og 

de finansielle. 

- Jeg ønsker, det sker hurtigst muligt, så 

jeg igen kan se de smukke kirsebærtræer 

og deres pollen, som spredes i vinden. 

Rent vand - Pure and Simple 

Som både du og din tandlæge ved, er fluor 

en god ting, men for meget flour kan være 

ødelæggende. Indbyggerne i Patari, en 

landsby i Uttar Pradesh, er blandt de millioner 

af mennesker i Indien, som lider af 

følgerne af fluorisis, en ubehagelig tilstand, 

som skyldes et forhøjet indhold af 

fluor i drikkevand. 

Symptomerne er misfarvning og nedbrydning 

af tand emaljen, og den smertefulde 

effekt på knogler kan forårsage deformiteter 

og forkalkning af ledbånd og sener. 

- På grund af sin styrke rådner fluor tænderne 

og ødelægger knogler, siger Maurice 

Halliday, PDG i distrikt 1020, Skotland, 

som har samarbejdet med distrikt 3110 i 

Indien om levering af fluor filtre til 60 familier 

i Patari igennem et Rotary Foundation 

Global Grant projekt. 

- Mange mennesker er krumryggede og 

skævbenede, om ikke helt invaliderede. 

Husdyr lider også af sygdommen. 

I en undersøgelse fra 2001 af Patari og to 

nærliggende landsbyer, målte forskere 

fluor indholdet i drikkevandet. WHO har 

sat 1,5 milligram fluor pr. liter vand som en 

sikker øvre grænse, men vandet i Patari 

indholdt 3,45 milligram pr. liter. Kroppen 

optager så meget som 90% af fluorindholdet 

i drikkevand og risikoen for skader stiger, 

hvis folk har hårdt arbejde i varmt klima 

som i Patari, fordi de har behov for at 

drikke mere end gennemsnittet. 

WHO estimerer, at en tiendedel af den 

Tre boboere fra Patari viser effekten af mange års 

indtagelse af stedets drikkevand. Dani Nariyan 

(tv) siger, at alle hans fem børn allerede lider af 

smerter i benene 

byrde, sygdommen udgør på verdensplan, 

kan undgås ved forbedret vandforsyning 

og bedre hygiene. Som det tydeligt fremgår 

af beretningen om forholdene i den 

indiske landsby, kræver en løsning af problemerne 

en målrettet indsats og en nøje 

vurdering af hvert enkelt områdes behov. 

Tidligere i år rejste fotografen Allison Kwesell 

til Patari for at dokumentere de skader, 

mange børn allerede lider under. Skaderne 

hos deres forældre og bedsteforældre 

ses tydeligt på ovenstående billede. 

Fra Indien rejste Kwesell tilbage til Tennesee, 

USA. Senere på året tog hun til Tokyo, 

hvor hun har indledt sine studier som Rotary 

Peace Fellow. 

Imens arbejder D-1020 på at at fremskaffe 

filtre til yderligere 400 familier i regionen. 


7 

International

Tema 

Den nordiska modellen 

Arbeta längre och skapa 

effektivare lösningar 

Ekonomiska modeller har i allmänhet en 

hög grad av kontinuitet, säger Sixten Korkman, 

en av Finlands mest ansedda och oftast 

citerade nationalekonomer. Den nordiska 

välfärdsmodellen är stadigt 

förankrad i våra samhällen och bygger på 

en solid gemensam värdegrund. 

- Vill man analysera fundamentet för den 

nordiska modellen består det av ansvarstagande 

och förhandlingsvilliga arbetsmarknadsorganisationer, 

ett betydande 

kollektivt ansvar för socialförsäkring och 

välfärdstjänster och en heltäckande kedja 

av investeringar i humankapitalet, dvs. 

människor, från dagis till skolgång och vidareutbildning. 

Bakom detta ligger också 

ett brett samförstånd om vissa grundläggande 

värderingar inklusive öppenhet i 

samhället och en positiv grundsyn på att 

delta i globaliseringen och internationellt 

samarbete. 

Både gammalt och nytt 

Byggandet av modeller för moderna samhällen 

är inte nödvändigtvis något helt 

nytt eller förbehållet Norden allena. 

- Man kan om man vill gå tillbaka till Bismarck, 

som gick in för ett kollektivt pensionssystem 

i Tyskland i slutet av 

1800-talet. Det går att peka på modeller 

som blivit gemensamma för geografiska 

regioner i Europa, en tysk-österrikisk 

centraleuropeisk konservativ modell, en 

sydeuropeisk familjecentrerad modell, 

en västeuropeisk, anglosaxisk liberal 

modell och sen då en nordisk modell. 

Det finns både likheter och olikheter 

mellan dessa men den nordiska modellen 

har ändå betydande särdrag och 

den har väckt internationellt intresse. 

Man kan notera att den nordiska modellen 

och välfärdsstaten inte är så väldigt 

gammal ännu. I Finland kom det allmänna 

arbetspensionssystemet till i början 


av 1960-talet och sedan har trygghetsmekanismerna 

successivt byggts på genom 

ny lagstiftning under de följande 

årtiondena. 

Kvalitet kostar 

Norden har stått sig väl i internationella 

jämförelser och profilerats genom meriterande 

artiklar i stora internationella 

veckotidskrifter som Newsweek eller i internationella 

bedömningar av skolans 

kvalitet som i PISA-undersökningarna. 

Men den nordiska modellen kostar, den 

syns i ett högt skattetryck där smärtgränsen 

för personbeskattningen redan uppnåtts 

vilket kommit till uttryck bland annat 

i att de högsta marginalskattesatserna 

sänkts under de senaste 15 åren. Vi för en 

kamp mot det som kallats hållbarhetsunderskott 

(sustainability deficit) men har 

hittills klarat oss någorlunda hyfsat också 

i det avseendet. 

- Det största hotet mot den nordiska välfärdsmodellen 

handlar mest om hur det 

hela skall finansieras, anmärker Sixten 

Korkman. Vår befolkning blir allt äldre 

och denna demografiska förändring skapar 

tryck mot allt högre skatter. För att 

våra länder skall kunna generera de behövliga 

skatteinkomsterna måste skattebasen 

kunna breddas. Det allra viktigaste 

skulle nu vara att få folk att jobba mera 

eller längre för att öka de yrkesarbetandes 

andel av befolkningen. I Sverige och 

Danmark, också Island, är läget mindre 

ogynnsamt än i Finland där den så kallade 

försörjningskvoten försämras allra 

snabbast i Norden. De finländska välfärdslöftena 

har tillkommit under betydligt 

gynnsammare omständigheter än de 

som nu råder. Norge har ett specialläge 

genom att landet kunnat fondera intäkterna 

av sina naturrikedomar på ett sådant 

sätt att försörjningen därigenom 

kan tryggas långt framöver. 

- Folk skall jobba mera men förutom det 

behövs också att effektiviteten i tillhandahållandet 

av välfärdstjänster ökar. Det 

måste kunna gå att producera tjänster 

bättre är tidigare. Ingen är väl ute efter renodlat 

offentlig eller renodlat privat produktion 

av till exempel hälsotjänster men 

utbudet på tjänster och balansen mellan 

privata och offentliga leverantörer kunde 

vara bättre än nu, säger Sixten Korkman. 

Högre effektivitet skall vi förstås kräva också 

av administrationen inom den offentliga 

sektorn och kanske speciellt kommunförvaltningen. 

Vi är vana med att 

levnadsstandarden stiger och tjänsteutbudet 

blir allt bättre och kräver därför 

ständigt mera och bättre tjänster. Faktum 

är dock att vi samtidigt som vi blir rikare 

ändå inte riktigt har råd med vad det kostar 

om vi inte samtidigt kan höja effektiviteten 

i produktionen av tjänster. 

- Vi behöver definitivt en högklassig diskussion 

om vad vi egentligen vill att välfärden 

skall omfatta och beredskap att ta 

till de goda och produktiva lösningar 

som behövs för att det hela skall fungera 

ännu bättre. Att bara höja skatter går inte, 

säger Sixten Korkman. Det kan också 

hända att man i en del välfärdsfrågor 

borde ”sätta locket på”, hur mycket bättre 

behöver helheten bli? Vad får pensionssystemet 

egentligen kosta? Var går gränsen 

för det kollektiva ansvaret och var 

börjar det personliga? 

Krävande sakfrågor 

Sixten Korkman är ändå optimist beträffande 

förutsättningarna för den nordiska 

välfärdsmodellen framöver. 

- Domedagsprofetior är onödiga men vi 

har krävande sakfrågor att lösa, säger Sixten 

Korkman. Till dem hör också den internationella 

skattekonkurrensen där Norden 

ligger ofördelaktigt till. Det har vi ju med-

Sixten Korkman (63) är verkställande direktör för ETLA (Näringslivets forskningscentral) och intressebevakningsorganisationen 

EVA (Näringslivets Delegation) i Finland. 

Han har tidigare fungerat som överdirektör vid Finansministeriets nationalekonomiska avdelning och 

som chefdirektör vid Europeiska Ministerrådets generalsekretariat med ansvar för ekonomiska och sociala 

frågor. Sixten Korkman är politices doktor och nationalekonom och har även tjänstgjort på Finlands 

Bank samt vid Helsingfors universitet och OECD. 

”Det råder stor enighet i Norden om det riktiga i öppna samhällen med tillräckliga trygghetsmekanismer 

– den nordiska modellen.” 

givit till exempel genom speciallagstiftning 

när det gäller beskattning av utländsk 

ledningspersonal som arbetar i Finland. 

Har den nordiska modellen problem så är 

de definitivt inte oöverstigliga, men helt 

enkla att lösa är de heller inte. 

- Det är också viktigt att minnas att även 

om den nordiska välfärdsmodellen är ett 

väletablerat begrepp är den dock inte 

oföränderlig, avslutar Sixten Korkman. Vi 

har kunnat utveckla vår modell speciellt 

baserat på erfarenheterna av 1990-talets 

ekonomiska nedgång. Fortsatt förnyelse 

behövs för att modellen skall fortsätta att 

hålla. Det krävs betydande politiska beslut 

för att höja sysselsättningsgraden och 

trygga den offentliga sektorns finansiering. 

Av oss alla krävs att vi både vill och 

kan betala vad det kostar. 

Intervju och foto: Håkan Nordqvist 

Bookmark 

Rotary 

Rotary Social Media 

www.rotary.org/socialnetworks 

More Online Resources 

books 

www.rotary.org/rotarian 

www.rotary.org/rotaryminute 

Rotary Images 

www.rotary.org/rotaryimages 

Rotary eNewsletters 

www.rotary.org/newsletters 


9 

Tema

Tema 

Norge fører markant på pension 

Der er klare ligheder mellem de nordiske 

landes pensionssystemer. For eksempel at 

vi går på pension noget senere end i middelhavslandene, 

og at pensionssystemerne 

søger at stimulere at vi bliver lidt længere 

på arbejdsmarkedet. 

Men der er også klare forskelle, og det mest 

iøjnefaldende er den høje norske minimumspension. 

En enlig folkepensionist i Norge får 

op til 2,5 gang så meget i minimumspension 

som i de øvrige nordiske lande. 

I Sverige er minimumsbeløbet – her kaldet 

garantipensionen - kun det halve af i 

Norge, men svenskerne kan gå tidligere 

på pension. 

Arbejdsmarkedspension til alle i 

Sverige og Finland 

En anden forskel er, at i Sverige har alle en 

pensionsopsparing, hvor deres arbejdsgivere 

– eller under sygdom, barsel og lignende 

staten – har indbetalt 18,5 %. Derfor 

får rigtigt mange får væsentlig mere i pension 

end garantipensionen. 

Tilsvarende gælder Finland, hvor alle har 

en arbejdspension, der optjenes på baggrund 

af al arbejdsindtægt fra det 18. til 

det 68. år. Der optjenes også pension ved 

sociale ydelser, forældredagpenge, støtte 

til pasning i hjemmet og studier. Dermed 

gælder i Finland som i Sverige, at kun få 

må nøjes med garantipensionen, som det 

også i Finland hedder. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden

Kompleks virkelighed gør sammenligning 

svær 

I alle fem lande gælder, at der findes mange 

forskellige trangsbestemte tillæg. I det 

hele taget er der så mange komplekse forhold 

i pensionssystemerne, at det er umuligt 

at give et helt retvisende billede. 

I Norge sker der således for tiden en 

grundlæggende omlægning, så der arbejdes 

med to helt forskellige systemer til folk 

henholdsvis over og under en vis aldersgrænse 

– kun minimumsbeløbet er fælles. 

Skal der drages en – forsigtig – samlet konklusion, 

går den i retning af Norge som en 

klar nummer et og Finland plus Danmark i 

bunden, når det gælder det pensionsniveau 

alle med sikkerhed kan opnå. 

Videre er det tydeligt, at alle lande er enige 

om at belønne de raske og flittige, der enten 

udskyder pensionen frem til 70.-72 år 

eller fortsætter med at arbejde ved siden 

af – det sidste kan i Norge ske helt uden 

modregning i alderspensionen. 

Dansk enegang med efterløn 

En vigtig forskel er, at Danmark har en efterlønsordning, 

der gør del muligt at trække 

sig tilbage fra arbejdsmarkedet som 

60-årig, hvis man har indbetalt en årlig 

præmie på ca. 5.300 kr. i 30 år. 

Tilbagetrækning på efterløn indebærer et 

årligt beløb, der overstiger selv de bedste 

nordiske minimumspensioner, og kan i 

øjeblikket fås i op til fem år. Efterlønsordningen 

er under stramning, men forsvinder 

ikke helt. 

Den danske efterlønsmodel menes at 

være den væsentligste grund til den bemærkelsesværdige 

forskel i beskæftigelsesfrekvensen 

for de 60-64 årige. 

Som det fremgår af tabellen, er kun 36,6 

pct., af de 60-64 årige i Danmark i beskæftigelse, 

mens tallet er mere end dobbelt så 

stort i Island og i nærheden af det dobbelte 

i Sverige og Norge. 

Også i Finland er beskæftigelsesfrekvensen 

ret lav efter Nordiske forhold – og Finland 

er ud over Danmark det eneste land, 

som har haft en efterlønsordning, som 

dog blev afviklet fra 2009. 

Når det er konstateret, kan vi så tilføje at 

selv Danmark og Finland med nordisk 

bundrekord i beskæftigelsesfrekvens ligger 

cirka dobbelt så højt som f.eks. Italien 

med 20,5 % eller Frankrig med 17,1 % af de 

60-64 årige i arbejde. 

Jens Otto Kjær Hansen 

THERE’S MORE THAN ONE WAY 

TO LEARN ABOUT ROTARY. 

Rotary E-Learning Center 

 

 

 

 

Learn something new at www.rotary.org/elearning 


Tema 

11

Tema 

Många frågetecken 

kring vårdkrisen 

Vårdkris är en ofta förekommande rubrik i 

Nordiska medier. Köerna till sjukhus och 

primärvård är långa, bristen på personal, 

särskilt läkare, är ännu inte löst. Landstingen 

brottas med sina siffror och ekonomin 

slutar oftast i röda siffror och detta trots att 

antalet vårdplatser skurits ner under senare 

år. 

Är beskrivningen sann och vad förklarar i 

så fall vårdkrisen? 

I oktober 2006 skrev professor Lars Werkö 

och överläkare Christer Enkvist på DN-debatt 

under rubriken ” Sverige har inte för få 

läkare”, en uppmärksammad artikel med 

många tänkvärda ingångar. 

De konstaterade att sjukvården har en dålig 

tillgänglighet och att samtliga partiledare 

i Sverige förklarade detta med läkarbrist. 

De skrev vidare: 

”Sedan mitten av 1900-talet har antalet 

läkare i Sverige femdubblats liksom antalet 

sjuksköterskor. 1980 var antalet 

läkare under 65 år 18 000, varav 25 procent 

var kvinnor. 2005 fanns det 29 400 

läkare, varav 43 procent var kvinnor. Antalet 

läkare har alltså ökat dramatiskt 

medan exempelvis besöken i öppen 

vård minskat från 9,3 miljoner år 2000 

till 8,5 miljoner 2004 trots att antalet 

vårdcentraler ökat. Det är den offentliga 

primärvården som minskar, medan 

den privata ökat från 3,3 miljoner besök 

till 3,7 miljoner trots att det är de 

offentliganställda läkarna som ökat och 

de privata minskat. Under denna tid har 

vårdkostnaderna ökat med 34 procent. 

Regeringen och landstingspolitikerna 

har under flera decennier talat om att 

öka satsningen på öppenvård på vårdcentraler, 

psykiatri och geriatrik. I verkligheten 

har ingenting hänt utan tvärtom 

satsas det alltmer på specialister på 

de stora sjukhusen. 

När en av oss på 1960-talet var chef för 

en av medicinklinikerna på Sahlgrenska 

sjukhuset i Göteborg fanns där 225 

vårdplatser och antalet läkare var något 

över 70 stycken. Nu är antalet läka- 


re enbart på kardiologen med ett tjugotal 

vårdplatser mellan 60 och 70. Det 

tog lång tid att inrätta en reumatologisk 

klinik på Sahlgrenska sjukhuset. 

När den nu blivit verklighet är 23 reumatologer 

anställda, varav 3 har direkt 

patientansvar. Vad de övriga gör är 

oklart, men många bedriver sannolikt 

vetenskapligt arbete”. 

Werkö och Enkvist lägger en stor del av 

skulden på politiker och tjänstemän som 

bl.a. ville sänka läkarlönerna genom att 

schemalägga dem tydligare, och inte 

minst måste man sätta gränser för tjänstemäns 

och politikers roll i vården. 

Sveriges sjukvårdskostnader stod för 9,1 

procent av BNP 2005, vilket är strax över 

OECD-genomsnittet på 9 procent. USA 

toppar med 15,3 procent, därefter kommer 

Schweiz med 11,6 procent följt av 

Frankrike 11,1 procent och Tyskland 10,7 

procent. I botten ligger Korea med 6 procent, 

Polen med 6,2 procent och Mexiko 

med 6,4 procent av BNP. 

Osäkra prognoser 

Vartannat år sätter sig en grupp på de fem 

nordiska läkarförbunden ned för att sia 

om hur den framtida arbetsmarknaden för 

läkare kommer att se ut i Norden. Precis 

som tidigare rapporter visar 2009 års rapport 

från SNAPS (Samnordiska arbetsgruppen 

för prognos- och specialistutbildningsfrågor) 

att en betydande läkarbrist 

hotar i samtliga nordiska länder. Med en 

uppskattad årlig ökning av efterfrågan på 

läkare på 1,6 procent – vilket är huvudscenariot 

i prognosen – beräknas underskottet 

på läkare i Sverige 2015 bli 3 350 och 

2025 4 350. 

Siffrorna är ljusare än i 2008 års rapport. 

170 nya platser på läkarutbildningen sedan 

2008 är en förklaring till den förbättrade 

prognosen, en annan att allt fler utlandsutbildade 

läkare söker legitimation 

i Sverige. 

När det gäller Sverige, med sin internationellt 

sett höga läkartäthet, utgår alternativprognosen 

från att effektiviseringar och 

bättre samverkan gör att läkartätheten 

inte behöver öka alls trots växande vårdbehov. 

Med detta antagande vänds underskottet 

i Sverige 2025 på 4 350 läkare till 

ett överskott på 3 450 läkare – en illustration 

så god som någon av hur osäkra prognoserna 

är. 

Stockholm är fortfarande den sjukvårdsregion 

som har högst läkartäthet och högst 

specialistläkartäthet. År 2007 hade Stockholm 

314 specialistläkare per 100 000 invånare, 

jämfört med 259 för riket som helhet. 

Tydligast är skillnaden i psykiatri. Stockholm 

har även flest läkare i privat regi. 

Andra nordiska länder 

 

ökad läkarefterfrågan på 2,7 procent per år 

som ger balans 2010, en brist på 400 läkare 

2015 och brist på 1 100 läkare år 2020. Den 

andra prognosen B utgår från att antalet 

tjänster ökar med 2,1 procent per år, vilket 

ger överskott av 400 läkare 2015. Alternativ 

A visar på en balans på läkartillgången om 

några år som övergår till ett underskott. 

Alternativ B innebär ett överskott på läkare 

som sedan avtar efter 2015. 

 

på specialister med siffror från Sundhedsstyrelsen. 

Från 2008 utökas specialistutbildningen 

med 875 platser årligen i Danmark. 

Intagningen på läkarutbildningen har ökat 

kraftigt sedan 90-talet, nu diskuteras ytterligare 

ökning med 100 eller 200 läkare. 

 

ökning av läkarefterfrågan på 0,5 procent, 

detta för hela perioden fram till 2025. Detta 

skulle ge en brist på 500 läkare 2010 

som balanseras 2015. 2020 finns åter en 

brist på 100 läkare. I den andra prognosen 

består läkartätheten i stort sett som i dag, 

endast en årlig ökning med 0,3 procent, 

vilket ger ett överskott av 200 läkare.

läkare, vilket ger överskott på cirka 280 läkare 2015. I alternativ B 

utgår beräkningen från en årlig tillväxt på 1,06 procent av läkare. 

Även då finns överskott av 180 läkare 2015. 

Vårdplatser och läkare 

I sin artikel tog Werkö och Enkvist upp relationen mellan vårdplatser 

och antalet läkare och det finns säkert många andra faktorer 

som medverkar till utvecklingen. Men sett ur ett kostnadsperspektiv 

är det ändå slående att de medicinska framstegen 

som förkortar vårdtiderna inte avspeglas tydligare i landstingens 

räkenskaper. 

Det blir lätt en omfattande sifferexercis när man skall redogöra för 

en längre tidsperiod och samtidigt skildra tänkbara samband. 

Men låt oss bara redogöra för två av de mer centrala parametrarna, 

läkartäthet och antal vårdplatser. 

Av SOU 1978:74 kan man utläsa läkarutvecklingen i Sverige från 

1920 till 1960. Några motsvarande siffror för övriga länder har vi 

inte tillgång till. 

1920 fanns det 0,29 läkare på 1000 innevånare, 1940 var siffran 

0,52, 1950 0,71 och 1960 0,97. För tiden därefter finns jämförelsetal 

från OECD: s hälsotal från 2011. 

Antal läkare per 1000 innevånare 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm Västra gick för PolioPlus 

Söndagen den 15 maj genomförde 

Stockholm Västra Rk ”Gå för PolioPlus” - 

en PolioPluspromenad. Tillsammans 

med deltagare från klubben och deltagare 

från Gamla Stans Rk samlades medel 

för att bekosta poliovaccin till inte 

mindre än 230 barn och ungdomar!! Vi 

trotsade vädret (småregnade under hela 

promenaden) och kunde stolt samlas 

vid slutdestinationen på Skeppsholmen, 

där vi på ett stort träd spikade upp små 

lappar som representerade alla ungar 

som genom satsningen kommer att 

kunna räddas. Promenaden gick från 

Sergels torg via Kungsträdgården till 

Skeppsholmen. 

Som framgår av tabellen har antalet läkare ökat kraftigt från 

20-talet och fram till 2008, det senaste årtalet då det finns jämförelsetal. 

Utvecklingen har varit likartad i de nordiska länderna. 

Vad gäller antalet sjuksängar omfattar statistiken de senaste 10 

åren. 

Antal sjukhussängar per 1000 innevånare 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antalet sjuksängar har minskat under det senaste decenniet 

och Sverige har idag lägst antal bland de länder som redovisas i 

tabellen. 

I slutet av 90-talet analyserade Socialstyrelsen omfattningen av 

det administrativa arbetet i hälso- och sjukvården. Resultatet visade 

att flera moment i vården inte är ändamålsenliga eller kostnadseffektiva. 

Den ekonomiska krisen under 90-talet innebar att 

en stor del av vårdbiträden, undersköterskor och läkarsekreterare 

bortrationaliserades från sjukvården. Deras arbetsuppgifter överfördes 

till sjuksköterskor och läkare. Konsekvensen är i dag en 

orimligt stor administrativ börda för den kvarvarande vårdpersonalen 

och dåligt utnyttjande av den medicinska kompetensen. 

Alltså en både kortsiktig och ineffektiv besparing med läkarbrist 

som följd, skrev Eva Nilsson Bågenholm dåvarande ordförande i 

Sveriges läkarförbund i läkartidningen i september 2009. 

Så frågan är- vem har svaret på vilka faktorer som håller på att 

kvadda vårdtryggheten i Norden? 

Börje Alström 

Soledad Aguilar Oddershede 

Stockholm Västra Rk 


Tema 

13

Tema 

”I gode tider vi må 

modernisere velferden” 

- Vi håper jo alle at euroområdet ikke kollapser 

og at vi tvinges til større innstramninger 

i velferdspolitikken, men at vi kan 

foreta noen reformgrep mens vi har muligheten 

– og før eldrebølgen slår inn for 

fullt i statsbudsjettene. Det er i de gode tider 

vi må modernisere ordningene, og vi 

har et tiår på oss. Ellers kan det bli en hestekur 

lenger fremme. Det sier en av dem 

som både har et medansvar for å ta de 

rette grep nå – og som ligger an til å oppleve 

de langsiktige resultatene. Stortingsrepresentant 

Torbjørn Røe Isaksen (33) er 

velferdspolitisk talsmann for Høyre, redaktør 

i ideologitidsskriftet Minerva – og kåret 

til Norges mest talentfulle unge politiker i 

Verdens Gang. 

- I den norske politiske debatten slår Røe 

Isaksen gjerne et slag for den nordiske velferdsmodellen. 

Og han er slett ikke pessimist 

når han henviser til de omstillinger 

våre land har vist seg i stand til å gjennomføre; 

Norge på 80-tallet, Sverige og ikke 

minst Finland på 90-tallet, Island i dag. Tilstivnede 

systemer og velferdsordninger 

som åpenbart var blitt for gunstige har i 

tur og orden fått noen nødvendige justeringer. 

Og tidvis kommer vi til et punkt i 

historien hvor vi ser at en videre fremskriving 

av gjeldende velferdsordninger ikke 

har bærekraft, utdyper han. 

Hva er velferdspolitikkens største myter 

anno 2011? 

- For Norges del går i alle fall den farligste 

myten ut på at alt vi trenger kan pumpes 

opp fra Nordsjøen. Mens den største utfordringen 

ligger i den økende ubalansen 

mellom dem som er i jobb og de som faller 

utenfor arbeidslivet. For uansett hvordan 

vi vrir og vrenger på det: Det såkalte utenforskapet 

er et problem for samfunnsøkonomien, 

vi går glipp av arbeidskraft og det 

er selvsagt også et problem for dem det 

gjelder, med tanke på å ende i fattigdom. 

Men samtidig blir det en alvorlig ubalanse 

når støtteordningene i visse tilfeller opphever 

forskjellen mellom å stå i jobb og 


ikke gjøre det. Å justere velferdspolitikken 

må eksempelvis handle om å skjerpe kravene 

til mottakere av sosialhjelp, lage ordninger 

som fanger opp dem som faller 

utenfor før de havner i grøften, effektivisere 

helsevesenet, slike ting, ikke om å 

kutte i uføretrygden – eller å bygge opp et 

nytt system fra bunnen av. 

Kjent røst i den norske debatten, særlig når velferd 

står på dagsordenen. Torbjørn Røe Isaksen, her i 

utfoldelse i Studentsamfunnet i Bergen. (Foto: 

Ole-Christian Bjarkøy) 

Den store pensjonsreformen til tross, har vi 

egentlig en tilstrekkelig debatt i dag, om omstillinger 

og bærekraft? Og hvor går i så fall 

de reelle konfliktlinjene? 

- I hvert fall ikke i Norge, og i hvert fall ikke 

tilstrekkelig. Og det skyldes nok både at 

politikk er kortsiktig i sin natur og at øko- 

nomien er så god. Men skillet går mellom 

på den ene siden dem som støtter arbeidslinjen 

og forstår at velferden er avhengig 

av et konkurransedyktig næringsliv og en 

god balanse mellom offentlig og privat 

sektor – og dem som ikke gjør det. Og det 

skillet går tvers igjennom både politiske 

partier og fagorganisasjoner. 

Er den nordiske modellen en mulig eksportvare 

i et kriseherjet Europa? 

- I så fall må ”importøren” ta alt, ikke bare 

vårt høye offentlige forbruk. Da må de også 

importere våre åpne økonomier, vårt velorganiserte 

arbeidsliv, en ansvarsbevisst fagbevegelse, 

ansvarlig budsjettpolitikk, osv. 

Tommy Sharif, en ung gründer og innehaver 

av et bildekkonsern, hadde nylig en spissformulering: 

”Han som bestemte feriesystemet i 

Norge må ha vært skikkelig lat og veldig etnisk 

norsk…” 

- Morsomt formulert, Norge har ikke veldig 

høy arbeidstid. Til gjengjeld er vi veldig produktive 

den tiden vi er på jobb, norske arbeidstakere 

har høyere verdi per time enn 

f.eks. sine amerikanske kolleger – faktisk er 

vi i verdenstoppen. Og det må vi fortsette 

med, om velferden skal ha bærekraft. 

Med den innsikt du som politiker har i utfordringene 

fremover – og med tanke på den 

lange epoken med alt i alt jevn velferdsvekst 

vi har bak oss – har du noen gang ønsket at 

du var født en generasjon tidligere? 

- Det er farefylt å venne seg til at vi år for år 

skal ha det litt bedre enn i fjor – selv om vi 

jo også, som sagt, har vært igjennom perioder 

hvor denne automatikken slett ikke 

var særlig fremtredende. Det var i slike perioder 

politikerne – og befolkningen – forsto 

at ting må reformeres for å bevares, og 

det stemmer til optimisme. Et ganske 

tungt ansvar for en ung politiker, ja – men 

jeg er faktisk glad jeg ble født da jeg ble. 

Ottar Julsrud

FYND! 

DN 2011-03-27 

10% MOLINARA 

15% RONDINELLA 

Amarone är som en stålnäve i en 

sidenhandske! Ett elegant vin med 

muskler och det finns inga genvägar 

till detta eftertraktade rödvins kvalitet. 

Amarone Classico från Ca’ Montini är 

ett strålande bevis på detta. Kryddig 

och koncentrerad med doft av russin 

och körsbär erbjuder detta fynd en 

smak packad med choklad och fat. 

75% CORVINA ART. NR 12363 

 

AMARONE CLASSICO 

15% vol. 179 KR 

Alkohol i samband 

med arbete ökar risken 

för olyckor. 

IMPORTERAS AV WWW.THEWINEAGENCY.SE. 08-660 84 16 


15

Sverige 

Utbildning för nya medlemmar i distrikt 2380 

I distrikt 2380 bjöds alla nya medlemmar 

och presidenter in till en inspirationsdag 

med syfte: 

Att fördjupa den deltagandes kunskaper 

om Rotarys verksamhet 

Att genom den enskildes medverkan utveckla 

och anpassa Rotary för framtiden. 

Att tillsammans skapa ett Rotary för 

den enskilde 

Det var flera orsaker som gjorde att distriktet 

ville arrangera denna inspirationsdag 

för nya medlemmar i Rotary. För det första 

hade det blivit allt tydligare att i ansträngningen 

att rekrytera nya medlemmar har 

information och ”utbildning” i rotariana 

kommit i andra hand i flera klubbar. Vi vet 

att ett stort antal nya medlemmar lämnar 

oss under de tre första åren. 

Den första tiden som ny medlem i Rotary 

är oerhört viktiga och hur klubben tar 

emot, informerar och engagerar den nya 

medlemmen kan inte överskattas. 

Svårt att rekrytera 

För det andra är det klart att många klubbar 

har svårighet att rekrytera medlemmar 

i åldern 30-50 år d.v.s. den ålder då familj, 

arbete och livet sätter stora krav på vår tid. 

Hur kan vi förändra Rotary att bättre passa 

den unga familjen? Hur skall vi ändra våra 

invanda sammanträdesformer och tider 

för att möta framtiden? 


”Nya rotarianer i alla åldrar spanar in Rotarys framtid” 

För att få information om grundläggande 

rotariana på framför allt distrikts- och RI- 

nivå och dessutom diskutera erfarenheter 

från den första tiden som rotarian samlades 

ett femtiotal nya klubbmedlemmar på 

Högskolan i Jönköping en lördag i september. 

Vid sidan av ren information/utbildning 

gavs riklig tid för gruppdiskussioner 

där man framför allt fokuserade sig på 

hur Rotary måste förändras för att bättre 

anpassa sig till unga människor. 

Material för andra 

Många ytterst intressanta idéer och förslag 

kom fram. Dessa har nu bearbetats 

och sänts ut till de 47 klubbarna i distriktet. 

Samtliga deltagare erhöll ett omfattande 

Bootstrapping – Borlänge Rk: s 

satsning på en bra image bland unga 

Föryngring och nytänkande är två viktiga 

ledord i Rotarys arbete i Borlänge. Medelåldern 

i klubben i dag är 59 år och det är något 

som vi vill försöka ändra på. Men arbetet 

måste gå stegvis och vara långsiktigt. 

Föryngring är lätt att säga men svårare att 

verkligen åstadkomma, konstaterar Åsa Podgorsky 

inkommande president vid Borlänge 

Rk. Ett sätt är att visa upp vad vi gör och hur vi 

har det – för att långsiktigt skapa intresse och 

bjuda in yngre människor i vår gemenskap. 

Därför kommer vi då och då att göra något 

vi kallar ”Bootstrapping”. 

Första gången vi provade var den 18e april 

och resultatet blev väldigt lyckat. 

Bootstrapping innebär att varje rotarian 

tar med sig någon som är mellan 18 och 

30 år till en av våra luncher. Tanken är att vi 

den gången ska vara dubbelt så många 

och att hälften är ungdomar som inte är 

medlemmar i Rotary idag. Det är inte för 

att värva dom, inte för att sälja på dom något, 

utan för att skapa en relation och inspirera 

dem inför framtiden helt enkelt. 

Lunchen den 18e april besöktes av förläsare 

Gubb Jan Stigson som är kriminalre- 

kompendium och en CD skiva med dagens 

samtliga föreläsningar. Detta material 

kan användas för utbildning i den egna 

klubben. Seminariet är inte att ses som ersättning 

för de enskilda klubbarnas utbildning 

av nya medlemmar utan som ett värdefullt 

komplement. 

Av enkätsvaren och blogginlägg på distriktets 

hemsida framkom att kursen var mycket 

uppskattad. Av enkätsvaren framkom att bedömningen 

av nyttan av utbildningen blev i 

genomsnittet nästan 9 i en 10-gradig skala. 

Om intresse skulle föreligga från andra distrikt 

att genomföra en liknande inspirationsdag 

står vi gärna till förfogande med råd och 

upplysningar. 

Ulf Ahlström, PDG 

porter på Dalademokraten och som berättade 

om ”Olösta mord i Dalarna”. 

Stämningen var annorlunda jämfört med 

en av våra vanliga luncher, konstaterar president 

Anders Bringborn. Och ungdomarna 

själva var väldigt positiva. 

Det var inte alls så ”gubbigt” som jag trodde, 

sa Mosa Alasaly 20 år som var en av de gästande 

ungdomarna. Och i framtiden kan jag 

absolut tänka mig att bli medlem i Rotary. 

Lena Lagestam

Hedersmedlem i Sunne Rk 

”Rotary är en fest” säger kyrkoherde emeritus 

Sven Toremark, Sunne Rk. som utsågs 

till hedersmedlem, honorary, i klubben. Såväl 

president Leif Skoglund som DG Göran 

Stensson hyllade Sven med vackra tal och 

ett fyrfaldigt leve utbringades för klubbens 

nyutnämnde hedersmedlem. 

Sven är en mycket aktiv medlem i Rotary 

sedan 40 år tillbaka och han berättade sin 

rotary-historia som egentligen började redan 

1962 då han blev medlem i Round Table 

i Arvika. 1972 valdes Sven in i Arvika Rk 

och var bl a sekreterare där. Till Sunne flyttade 

Sven 1977 när han utsågs till komminister, 

för att några år senare bli kyrkoherde. 

Sven har allt sedan dess varit trogen 

Sunne Rk. I Sunneklubben har han bl a 

varit president och 1995-96 var Sven distriktsguvernör 

i Mellansverige. 1996 anordnades 

Rotarys distriktskonferens i Sun- 

Rotary VM i skidåkning 2012 

Åk skidor där världens främsta mästare har 

tävlat! 

Nästa år kommer Rotary VM i skidåkning 

att hållas i Sestriere i Italien under veckan 

från den 25 februari till den 3 mars (vecka 

9). ISFR (International Ski Fellowship of Rotarians) 

har beslutat att hela arrangemanget 

ska organiseras av Distrikt 2030 

(nordvästra Italien) med de båda klubbarna 

Torino Nord Ovest och Torino Susa Valsusa 

som ansvariga. 

Vecka 9 är en idealisk tid för en sportlovsvecka 

i de italienska alperna där de olympiska 

spelen 2006 ägde rum. ”Via Lattea” 

erbjuder 480 km av pister, 150 liftar, 214 

olika backar och 3 längdåkningsspår. 

Dessutom finns ett stort urval av hotell, 

restauranger och spa. 

Organisationskommittén håller på att förbereda 

en rik lista med ideér och olika initiativ 

för att göra denna vecka oförglömlig 

för alla deltagare. 

Många tävlingsgrenar 

Som alltid kommer det att vara tre officiella 

tävlingar: uppförsåkning, längdlöpning 

och slalom. För första gången har 

kommittén också lagt till en ytterligare 

tävlingsgren: snowboard, som är utbredd 

ne och hela 300 personer deltog, inget att 

förvånas över med dragplåster som operasångare 

Håkan Hagegård, dramatenchef 

Lars Löfgren, biskop Bengt Wadensjö och 

landshövding Ingemar Eliasson. Sven och 

Gerd Toremark bjöd de lojala klubbmedlemmarna 

och Inner Wheels medlemmar 

på stor fest i prostgården, som tack för allt 

arbete de lagt ned under konferensen. 

Sven är också en intensiv resenär och har 

genom Rotarys stora internationella nätverk 

haft möjlighet att besöka många länder, 

bl a England, Skottland, Norge, Tyskland 

och Kalifornien – besök som har givit 

Sven många goda vänner. Och nog förstår 

vi att Sven sett till att det blivit fest – alltid 

glad och med en glimt i ögat! 

Marion Bergsjö 

Sunne Rk 

Full fart i backen 

framför allt bland de unga. 

För icke skidåkare kommer organisatörerna 

att anordna en mängd aktiviteter i Turin 

för att Du ska kunna upptäcka alla de sevärdheter 

som gett denna stad tre stjärnor 

i Michelin (som innebär ”värt en resa”): 

Reggia di Venaria, Mole Anonelliana, 

Egypska museet (det andra i världen efter 

Kairo), Filmmuseet, Katedralen med den 

heliga svepningen, kullarna med en fantastisk 

utsikt över de snöklädda alperna, 

en naturskön tur på floden Po med den 

nya ”Bateaux mouche”.... 

Galamiddagen kommer att livas upp av en 

eller flera framstående personligheter från 

nöjesvärlden. 

DG Göran Stensson, kyrkoherde emeritus Sven 

Toremark och president Leif Skoglund 

(foto: Lars Wennberg ). 

Varje dag kommer vi att träffas för att tillbringa 

några trevliga timmar tillsammans 

och utbyta erfarenheter. 

Slutligen kommer det att organiseras en 

tjänst för att underlätta för personer med rörelsehinder 

att kunna utöva vintersporterna. 

Allt detta formar en vacker ”bukett” av initiativ 

som snart kommer att formaliseras 

och gradvis föras ut via en webbplats på 

Internet och en grupp på Faceboke och 

Twitter till alla klubbar i Europa och i de 

stora icke-europeiska länderna. 

Reservera tid i Din och Din familjs kalender 

redan nu! Arrivederci till Sestriere 2012. 

Ragnar Gullstrand 

RC Torino Nord Ovest (Italy) 


Sverige 

17

Sverige 

Barn- och vattensporter belönades i Finspång 

Loe Hellström från Finspångs kanotklubb omgiven av tillträdande president Eveline Sidenvall och avgående 

president Anton Molnar håller upp beviset på ungdomsstipendiet. 

Barndomskamraterna Loe Hellström och 

Josefine Maxe är tränare i var sin vattensport. 

I år delar de på Finspångs Bergslags 

Rk: s ungdomspris på 10 000 kronor. Loe är 

konottränare och Josefin är simtränare. De 

tränar barn, företrädesvis i åldrarna åtta till 

tolv år. Tänk om vi kunde samordna träningarna 

funderade de. Det skulle vara 

spännande. 

Från vänster: avgående presidenten Birgitta Porath, 

Harry Jorild, Åke Oldenvik, Gösta Björck och 

nye presidenten Christoffer Sandberg (foto: Peter 

Kauffmann). 


- Men framför allt vill vi att barnen från de 

båda klubbarna ska ha kul tillsammans, sa 

Loe vid prisutdelningen, där Josefin var 

förhindrad att delta. Det är inte bara vatten 

som är den gemensamma nämnaren. Man 

tränar samma muskelgrupper och det 

krävs kondition för att nå framgång. Finspångs 

Simklubb är aktiv inomhus vintertid 

och Finspångs kanotklubb utövar sin 

Yngste presidenten i Norrtälje Rk 

Vid presidentskiftet i Norrtälje Rk, förenades 

gammalt och nytt. Nye presidenten, 

Christoffer Sandberg, är klubbens yngste 

president någonsin och när han övertog 

ämbetet, hade han ännu inte fyllt 29 år. 

Finns det någon yngre någonstans? 

I samband med presidentskiftet delades 

Paul Harris Fellowship ut till tre förtjänta 

medlemmar - Harry Jorild, Åke Oldenvik 

och Gösta Björck. Alla har de gjort förtjänstfulla 

insatser för såväl sin klubb som 

sitt samhälle i stort. 

Harry Jorild var i många år en eldsjäl i att 

ordna aktiviteter, bl.a. julfester, för medlemmarna 

med ”barn och blomma”. Han 

har också bidragit aktivt till att Wallinska 

gårdarna vid Lilla Torget i Norrtälje stad, 

har rustats och bevarats som fungerande 

inslag i staden. 

Åke Oldenvik har samlat klubbens seniorer 

till gemensamma promenader varje 

vecka. Dessa promenader gick så småningom 

till Borgmästarholmen, som då var 

övervuxen med sly. Promenaderna omvandlades 

då till regelrätta arbetspass på 

Borgmästarholmen. Rotarys ”gubbgäng” 

sport utomhus sommartid. Det är en utmärkt 

kombination för barnen att träffas 

hela året och bli som en extra familj. 

- Pengarna ska användas till bl.a. gemensamma 

läger, föreläsningar om t.ex. mental 

träning, utbildning i hjärt-lungräddning 

och göra reklam för sporterna bland andra 

barn. Det är viktigt att barn och ungdomar 

har något vettigt att göra på fritiden poängterar 

Loe. Det håller hela rotaryklubben 

med om och stöttar genom att årligen 

dela ut ett stipendium för framstående 

ungdomssatsning. 

- Det är första gången som två ungdomar 

delar på priset, säger avgående presidenten 

Anton Molnar, som tillsammans med 

tillträdande Eveline Sidenvall delade ut 

priset till en glad Loe Hellström. Ungdomar 

som vill skapa kamratskap och som 

har en vision om framtiden är verkligen 

värda att uppmärksamma och belöna. Barnen 

är framtiden och med förebilder som 

Loe och Josefine finns goda förutsättningar 

för ett samhälle i gemenskap och samarbete. 

Stig Karlsson 

Finspångs Bergslags Rk 

samlades varje tisdagsförmiddag direkt på 

holmen, medförande liar, krattor, räfsor, 

yxor och motorsåg. Genom dessa insatser 

blev Borgmästarholmen återigen ett trevligt 

mål för stadsbornas utflykter. 

Gösta Björck startade sitt liv inom Rotary i 

Stockholm. Han var bl.a. charterpresident i 

Stockholm-Sergel Rk. I Norrtälje har han i 

drygt tio år varit samordnare för de s.k. 

tingsvärdarna. En tingsvärd tjänstgör ideellt 

vid Norrtälje tingsrätt med att hjälpa 

besökarna, t.ex. vittnen, tillrätta och att få 

dem att känna sig bekväma i denna ovana 

miljö. Tingsvärdsfunktionen är unik för 

Norrtälje och initiativet togs av förre lagmannen 

K.G. Ekeberg. Gösta Björck har sett 

till att verksamheten har fortsatt och utvecklats. 

Britt Wennerfors 

Norrtälje Rk

Laholm Rk driver skolprojekt i Uganda 

Kalenderprojektet till förmån för Ssenyange 

Education Centre i Uganda är ett 

projekt att med hjälp av annonsörer och 

försäljningsintäkter från en bordskalender 

bidra till skolans utveckling. 

Detta år har överträffat tidigare års resultat 

och medfört att klubben kunde överlämna 

en check på 95 000 kronor till Matilda 

och Linus Nilsson för direktöverföring 

till skolans konto, därutöver erhöll skolan 

30 000 kronor som klubben ansökt och 

beviljats från Rotary U-fond avsedda för 

toalettbyggnad. Med dessa bidrag och övriga 

bidragande organisationer och privatpersoner 

har skolan nu resurser för att ta 

hand om mer än 500 elever varav cirka 300 

är föräldralösa och bor på skolan. 

Klubbens rekommendationer med pengarna 

är att fortsatt förbättra kost med mer 

grönsaker samt medicin och lärlingsutbildning 

t.ex. djurhållning, hantverk, trädgårdsskötsel. 

10 000 kronor är avsatta för att på 

försök starta ”microlån” med förmånliga 

villkor för elever som lämnar skolan. 

Skolbesök i Indien 

Under förra vintern vistades Ann Arnesson 

med familj i södra Indien. Hon deltog då regelbundet 

i mötena som Rotary Royal Mysore 

hade, och blev väldigt imponerad av 

deras välgörenhetsarbete, då det tagit sig an 

en hel skola med flera hundra barn. De delade 

bland annat ut skor till alla barn, lärde 

dem att plantera träd, som de sedan skulle 

sälja och tjäna pengar till skolan - ett långtids 

projekt. De skaffade också datorer till skolan 

och gav allmänt understöd till lärare och skolans 

byggnad. Ann fick själv äran att tala till 

eleverna om hur viktigt det är gå i skolan. 

Ann Arnesson bland indiska skolbarn 

Matematikstipendium 

Bästa kompis projektet med stipendier till 

en, alternativt två elever, vid högstadieskolorna 

i kommunen har under året utökats 

med matematikstipendier till elever som 

visat på förbättrade studieresultat. 

Stipendierna tilldelades förtjänta elever i 

samband med skolavslutningen den 10 juni. 

Den 11 maj arrangerade klubben en konsert 

i Ränneslöv kyrka med Lena-Maria 

Klingvall och en publik som fyllde kyrkan 

vilket resulterade i att Rotary Läkarbank 

fick motta överskottet på 47 382 kronor, 

vilket överlämnades den 1 juli i samband 

med presidentbyte i klubben till ordförande 

för Läkarbanken, Sven-Åke Hedström, 

Falkenbergs Rk. 

Laholmsbukten Rk kan med resultatet av 

ovanstående projekt lokalt och globalt 

summera ett gott och framgångsrikt verksamhetsår. 

NAMN 

ADRESS 

Björn Brorsson, Jan Nygren 

Klipp ur hela kupongen och skicka in 

Överst från vänster ses Linus Nilsson, Ssenyange 

Education Centre, Oscar Cronqvist, Emil Helmersson, 

båda Bästa Kompis stipendiater samt Sven- 

Åke Hedström Falkenberg Rk tillika ordförande i 

Rotary Läkarbank. Undre raden från vänster Michaela 

Lagerbjelke, Isabella Jakobsson och Sabina 

Jannesson. Mattestipendiater( foto: Tina Liljengren, 

Laholms Tidning). 

Funderar du på att skriva 

testamente? 

Med ett enkelt testamente kan du själv bestämma 

hur ditt arv ska användas. 

Om du tycker forskning är viktigt så kan 

du skriva in Hjärt-Lungfonden i ditt testamente. 

Då stödjer du forskningen för att rädda 

människor till livet och ge dem fler friska år. 

 

så får du veta hur man gör detta på enklast möjliga sätt. Fyll i 

och posta hela kupongen redan idag eller ring 

så kommer den kostnadsfritt. 

POSTNR POSTADRESS 

Skicka in hela kupongen till Hjärt-Lungfonden, 110 05 Stockholm. 

Skriv FRISVAR på kuvertet så slipper du portokostnader. 

TILLSAMMANS BESEGRAR VI HJÄRT-LUNGSJUKDOM 

pg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se 


Sverige 

19

Sverige 

Ungdomsstipendium i Strömstad. 

För sjätte gången delar rotaryklubben i 

Strömstad ut ett årligt ungdomsstipendium 

motsvarande 5000 kr. 

Klubben vill med stipendiet uppmärksamma 

en eller flera ungdomar, som under året 

bidragit till ökade vänskapsförhållanden 

och gjort någon humanitär eller annan berömvärd 

insats i Strömstad. Rotaryklubbens 

samhällstjänst uppmanar Strömstadsborna 

bland annat via lokaltidning 

och lokalradio att inkomma med förslag till 

kandidater. Det är samhällstjänsten som 

föreslår ungdomsstipendiat för styrelsen. 

2010 års ungdomsstipendiat blev Ida 

Luther Wallin, elev vid Strömstad Gymnasium. 

Motiveringen till Idas pris lyder: 

”Rotary tilldelar Ida Luther Wallin 2010 års 

Ungdomsstipendium för hennes starka, 

framgångsrika och energiska engagemang 

för en bättre värld på flera plan; lokalt, 

regionalt, och globalt. 

Som elevrådsordförande har hon lett aktiviteter 

som skapat stor trevnad, sammanhållning 

och engagemang. 

Ida är också ambassadör för ”Fairtrade” 

och vill förmedla hur viktigt vårt konsumtionsmönster 

är för en bättre värld. 

Ida Luther Wallin tog själv kontakt med 

USA:s domare vid den Internationella 

domstolen i Haag Thomas Buergenthal 

och fick en inbjudan dit med resesällskap 

på tolv personer. Resan till Haag resulterade 

i en oförglömlig upplevelse och en film 

som sprids. 

Ida har en sällsynt förmåga att engagera 

andra människor.” 

Stipendiet utdelades vid ett klubbmöte i 

samband med att Ida visat sin film, berättat 

om resan och sina framtida planer. 

Inom kort vidtar arbetet i rotaryklubben 

med att vaska fram 2011 års ungdomskandidat 

i Strömstad. 

Rotarystipendier i Åkersberga Gymnasium 

För första gången hölls skolavslutningen 

för Österåkers gymnasium i det nya/nyrenoverade 

skolhuset i Åkersberga centrala 

delar – f.d. Bergaskolan. Det blev extra högtidligt 

i det nybyggda ”Glashuset” – egentligen 

Mediateket – av eleverna kallat ”Kaféet”. 

Där hade skolan byggt upp en scen 

och monterat en högtalaranläggning. 

Efter en avslutningsmiddag med elever 

och lärare, genomfördes ett avslutningaprogram 

med musik och tal. Som en av de 

första punkterna på detta program utdelades 

årets rotarystipendier av avgående och 

tillträdande presidenter i Österåkers Rk. 

Denna gång gick stipendierna till Emma 

Langemar, SPEI3 och Frida Änges, NVTE, för 

utmärkta studieresultat, god social kompetens 

och gott kamratskap. Enligt skolans 

Husfar har eleverna en tid diskuterat vem 

som skulle få stipendierna. För eleverna är 

det självklart ett högtidligt tillfälle att få stipendium 

då ansträngningarna uppmärksammas 

och belönas mera offentligt. De 

långa applåderna ifrån kamraterna visade 

att stipendiaterna var väl utvalda. 

Stipendierna delades ut av presidenten 

Monika Smidestam och past presidenten 

Sven Linnman. 

Stipendiaterna Emma Lngemar, till vänster, och Frida Änges, till höger, tillsammans med Österåkers Rk: s 

Sven Linnman och Monika Smidestam. 


Solweig Lind och Ida Luther Wallin(foto: Strömstad 

Tidningen). 

Marie-Ann Stoltz 

Strömstad Rk

Roligt på Örebrokollo 

Det är inte bara barnen utan även ledarna som tycker det är vansinnigt spännande att få åka ut på sjön 

i hög fart med brandkårens räddningsbåt. 

För tolfte året ordnade klubbarna i Örebro 

kollo vid Hjälmaren ute vid Essundet. Över 

100 barn tick en jätterolig kollovecka. Kollot 

är uppdelat i två omgångar på en vecka 

vardera. Det är dagkollo vilket innebär att 

barnen hämtas med bussar på morgonen 

och skjutsas hem på kvällen. 

Massor med spännande upplevelser med 

besök av polisen, provåka brandkårens 

räddningsbåt, bollspel, hunduppvisning, 

bada, paddla kanot, åka roddbåt, fiska med 

mera. Kollot startades från början av Örebro 

Hjelmare Rk men nu deltar alla stadens 

klubbar och man samarbetar med 

Jazzkonsert till förmån för rent vatten i Kenya. 

Kvintetten med Orust rotarypresident i mitten och kapellmästaren Erik Norström med saxofonen samt 

Erik Norström i full swing. 

Orust Rk höll tillsammans med Svenska 

Kyrkan på Orust och Jazz på Orust sin årliga 

konsert i Hälleviksstrands Kyrka. Ett 

stort antal rotarianer tillsammans med 

äkta hälfter likväl som andra Orustbor och 

sommargäster fyllde kyrkan. Detta är nu 

ett etablerat sommar evenemang med 13 

år på nacken. Intäkterna går i år till Rotarys 

projekt ”Protected Springs in Kenya”. Ett 

projekt tillsammans med andra klubbar i 

Ljungskile, Trollhättan, Uddevalla och Lilla 

Edet. Våra insatser skall bidraga till att fler 

människor på Kenyas landsbygd får rent 

vatten som i sin tur möjliggör att tusentals 

barn får möjlighet att nå vuxen ålder. 

Föreningen Jazz på Orust med ”kapellmästaren” 

och rotarianen Erik Norström, känd 

från många arenor runt om i landet och 

Korpen. Ekonomin löses bland annat genom 

intäkter från försäljning vid ”O Helga 

Natt-evenemanget” och från sponsorer. 

Barnen upplever inte bara spännande saker 

utan man får nya kompisar även från 

andra bostadsområden än där man bor. 

Och utan tvekan har kollot en positiv effekt 

för integrationen av invandrarbarnen. 

Text och bilder PA Strömberg 

Det är inte bara barnen utan även ledarna som 

tycker det är vansinnigt spännande att få åka ut 

på sjön i hög fart med brandkårens räddningsbåt. 

med erfarenhet från jamsessions med storheter 

som Stan Getz, Dissy Gillespie, Oscar 

Pettiford och Bob Brookmeyer gav en strålande 

konsert med mängder av musikaliska 

örhängen som vi kom ihåg från den tid då 

Jazz at the Philharmonics turnerade runt i 

Sverige. Erik hade som vanligt sina vänner 

med sig som ackompanjerade kapellmästarens 

saxofon på ett förträffligt sätt. Saxofon-, 

trombon-, elbas-, trumm- och gitarrljud 

samt kvinnliga brösttoner från 

Margareta Evmark fyllde kyrkan med glädje 

och kvintetten fick böja sig för församlingens 

önskemål om flera extranummer. 

Alla gick hem med ett leende på läpparna 

och mindes de gamla låtarna samt mumlande 

”Reach within to embrace humanity” 

eller som vi säger ”Lyssna till ditt hjärta 

för att hjälpa andra”. Detta är inte svårt när 

det kan kombineras på detta sätt. 

Nästa år ses vi igen i Hälleviksstrands kyrka. 

Datum och tid meddelas senare. 

Jan W Kjellberg 

President Orust Rk 


Sverige 

21

Sverige 

RFE – utbyte med England och D 2400 

I somras besöktes vårt distrikt 2400 av 6 

engelska par från mid-England och besöket 

fördelades mellan Laholm, Växjö och 

Kristianstad där våra gäster bjöds på allehanda 

upplevelser och erfarenheter. 

Gästerna anlände med tåg från Köpenhamn 

och inkvartering hos respektive 

värdfamilj samt bjöds på lite sight-seeing i 

närområdet. 

Sen följde besök i bl.a. tunnelbygget i Hallandsåsen 

där vi blev bjudna på en informationsträff 

med bl.a. Derek från Newcastle 

som jobbat i projektet under några år 

och dessförinnan varit delaktig i tunnelbygget 

under engelska kanalen. 

Dagen därpå ett uppskattat besök på Hishult 

Konsthall och Mjellby Konstgård samt 

lunch hos Ulvereds Vilthägn där vi kunde 

beskåda hjortarna genom fönstren under 

tiden vi åt. Framåt eftermiddagen samlades 

vi alla hos Nilsson Special Vehicles för att få 

se hur man förlänger Volvobilar till limousiner, 

begravningsbilar och ambulanser. 

Värdbyte 

Laholm var en pionjär när det gäller elektrifieringen 

via vattenkraft, precis som fallet 

var när det gäller biogas och vindkraft. 

Fiskodlingen är en förutsättning för laxfisket 

i Lagan och varje år sätter man ut nästan 

100 000 laxar i Lagans vatten. Bytet till 

nästa värdplats för RFE-besöket sker i 

Ljungby där rotarianer från Växjö möter 

upp för att ta över värdskapet för ett gäng 

trötta men glada Engelska vänner. 

I Linnés Råshult fick vi en guidad visning 

av Linné själv d v s Anton Härder som 

klädd i tidsenliga kläder, på engelska beskrev 

”sin” uppväxt, medan han gick runt i 

den fina trädgården, de tidstypiska byggnaderna 

och den vackra naturen. Sen följde 

Växjös kommunhus, domkyrkan och 

campus på Teleborg. 

Glasbruket i Kosta gav en guidad visning 

av tillverkningen och hotellet med all glaskonst 

samt den unika glasbaren. Därefter 

åkte vi till Grönåsens Älgpark och fick av 

ägaren bl. a. en mycket livfull beskrivning 

av älgarnas kärleksliv med ljudillustrationer. 

På kvällen var det dags för avskedsparty 

på Bergkvara med ägarna Nils och 

Ulrika Posse. 


Dags för IKEA 

Dagen därpå tog vi inom rotaryklubbarna 

i Kristianstad över våra engelska gäster i 

Älmhult, där vi åt lunch tillsammans samt 

Derek från Newcastle informerar om borren Åsa 

som äter sig genom Hallandsåsen 

Yoko Onos utställning i Wanås skulpturpark 

besökte IKEAS utställning över IKEA genom 

tiderna. En guidad rundtur i Kristianstad 

under ledning av Sten Liljedahl. 

Rotarylunch intogs därefter på Grand Ho- 

tel, där engelsmännen hade sin presentation 

varvid standar växlades. Efter lunchen 

samlades vi på Naturrum, som är centralt 

beläget mitt i Helge å i anslutning till centrala 

Kristianstad. Kommunekolog Hans 

Cronert presenterade Vattenriket och Naturrum, 

som är ett biosfärområde (The 

Man and Biosphere Programme, UNESCO) 

. 

Återbesök väntar 

Följande dag stod Absolut Company i 

Åhus på programmet där vodkan smaksätts 

och buteljeras. Vi fick en företagspresentation 

med efterföljande guidning i 

den högautomatiserade anläggningen. 

Lunch intogs därefter hos Maria Blombärg 

och Hans Inge Olofsson (Hånsa) i Tvillingaboden 

i Yngsjö. Maria pratade om sin textilkonst 

och Hånsa informerade om ålfisket 

På kvällen samlades vi alla på Trobrodahl, 

Margaretha och Bertil Trobros hem, för en 

mycket trevlig avskedsmiddag. Vi hade knytkalas 

och alla svenska värdfamiljer bidrog 

med något. Inbjudna var även Kerstin och 

Göran Anderberg (ordf. RFE-kommittén) 

Efter tio intensiva dagar i vårt distrikt verkade 

gästerna mycket nöjda och inspirerade 

att ta emot oss på återbesök. Det blev 

många invitationer till besök, som jag också 

tror blir genomförda framöver, inte bara 

för dem som deltar i det organiserade utbytet, 

utan även på ett mer privat plan vid 

lämpliga tillfällen. 

samordnare i Laholm, Arne Mårtensson 

samordnare i Växjö, Sven Westhoff 

samordnare i Kristianstad, Bertil Trobro

Internationellt ungdomsmusikläger på Rügen 

För femte året i rad medverkade Skurups 

Rk tillsammans med rotaryklubbarna på 

Rügen och Stralsund för att sammanföra 

musikintresserade ungdomar. 

Några medlemmar från rotaryklubben i 

Skurup hämtade upp 5 förväntansfulla 

ungdomar tillsammans med deras instrument 

och körde över till Rügen. 

Där gavs en stor konsert i Landow gamla 

medeltids kyrka. Skurups ungdomarna framförde 

några bejublade jazz nummer, och den 

sista avdelningen var Big Band. Ett varierat 

utbud som varmt hyllades av publiken. 

Projektet är ett samarbete mellan rotaryklubbarna 

och allt överskott går till restaurering 

av den Landow kyrka som är byggd 

på 1300-talet. Dessutom får ungdomar från 

olika länder möjlighet att träffas och utöva 

det roligaste de vet – nämligen musik. 

Bent Williams, Skurups Rk 

Motorhistorik rotaryträff 

på Villa Pauli Djursholm 

Djursholms Rk (Curt Lindenbaum och 

Owe Svantegård) och Stockholm Norra 

Rk (Folke Höjmar) höll tillsammans ett 

mycket uppskattat möte och visade upp 

många gamla bilar och motorcyklar. Le- 

Rally Harry med sin vinnarbil (foto: Owe Svantegård). 

Ellen Berg-Tollbom tillsammans med Big Band orkestern 

gendariske Rally Harry Bengtsson kom 

min sin VW som han vann Svenska Rallyt 

med 1956 . 

Rally Harry och Anders Toren från MC Collection 

i Sollentuna höll fina föredrag. 

Costa del Sol, Spanien 

18/12 23 dgr, Jul & Nyår ...............16.380:- 

24/2 30 dgr ................................17.980:- 

Buss från Värmland-Göteborg-Helsingborg 

3/2 30 dgr ................................17.980:- 

Buss från Sthlm/Värmland-Jönköping-Helsingborg 

Vi har 4 övernattningar med halvpension t/r 

och 2/3 veckor med helpension på Hotel Helios 

i Almuñécar. Inga nattkörningar! 

Vägen västerut, USA 

19/9 15 dgr ..........se vår hemsida för pris 

Flyg Arlanda/Landvetter-AMS-Minneapolis 

San Francisco-AMS-Arlanda/Landvetter 

Bussresa Minneapolis-Rapid City-Billings- 

Yellowstone Nationalpark-Idaho Falls- 

Salt Lake City-Las Vegas-Grand Canyon- 

Flagstaff- Los Angeles-San Francisco. 

Reseledare: Lill-Ingmar Nilsson 

Kontakta oss för bokning & mer info! 

0555-130 15, www.gruppresor.se 


Sverige 

23

Sverige 

”Koptiska kyrkan idag”- ursprung, arv och nutid! 

Fader Schenouda tackade för att ha fått 

tillfälle att komma till Borås Södra Rk och 

berätta om Koptiska Kyrkan ”då och nu”. 

Innan prästyrket arbetade han bl a som 

teknisk ingenjör och hade långt framskridna 

planer på flytt till Canada, men hamnade 

till slut i Sverige och som Koptisk präst 

med ansvar för hela södra Sverige (Malmö, 

Göteborg, Borås och Jönköping). 

Då: Koptisk kyrkan är den ortodoxa kristna 

kyrkan i Egypten. Medlemmarna kallas 

kopter. Enligt historian är kyrkan grundad 

av evangelisten Markus omkring 42 efter 

Kristus och de första kristna i Egypten var 

judar i Alexandria. Från Alexandria spred 

sig tron i Egypten och till resten av världen. 

Nu: Visserligen ses kyrkan som konservativ 

med obrutna kedjor ända sedan start och 

med samma rutiner och vägledande ord 

Indisk afton i Norrköping 

Norrköping-Kneippbadens Rk startade 

det nya verksamhetsåret med ett extramöte 

med indiskt tema. Naturligtvis var 

anledningen att den nya RI-presidenten i 

Rotary, Kalyan Banerjee, är indier. Kvällen 

till ära tog klubbpresidenten Henrik Brolinson 

emot i indisk klädsel. 

Medlemmarna lyssnade till Banerjees upptaktstal, 

som uppskattades av alla. Till en 

Chicken Tandoori diskuterades innehållet i 

talet och annat under glatt samspråk. Kväl- 


Fader Schenouda blir tackad av President Owe 

Glamheden. 

skrivna på kyrkospråket koptiska. De har 

ambitioner att bli 100% jämlika och i 

len avslutades med ett lotteri där vinsterna 

hade anknytning till Indien. Resultatet 

många hänseenden är de det men när frågan 

dök upp om kvinnliga präster blev det 

ett något jakande svar... Kyrkan leds av påven 

och patriarken. 

Mer än 95% av de kristna i Egypten tillhör 

denna kyrka som ses som den äldsta kyrkan 

i världen. Man har funnit fragment av Johannesevangeliet 

på koptiska från 200-talet 

samt andra kristna texter. I Sveriges södra 

distrikt finns det ca 500 medlemmar och i 

hela Sverige ca 3.000 medlemmar. 

Kyrkan är öppen för alla som vill och Fader 

Schenouda berättar att kyrkan verkar för 

att serva samt hjälpa människor. Han avslutar 

och säger – Se oss som ”ett fönster 

mot himlen” 

Joakim Larsson 

Borås Södra Rk 

blev några tusenlappar till klubbens stödjande 

arbete.

Vänskapsband mellan världsdelar 

Distrikt 2320 gästades av en liten grupp 

rotaryvänner från San Stefano Rotary Club 

i Alexandria, Egypten, distrikt 2450. De tre 

rotarianerna samt två medföljande gästade 

Luleå som en svarsvisit på Luleåklubbarnas 

resa till Kairo och Alexandria i november 

2010. 

Gästerna var Dr Souzet El Reedy, Mr Taha El 

Darwish och hans hustru Mrs Samah samt Mr 

Akram El Nakeeb och hans hustru Mrs Aziza. 

Samverkan mellan Sverige och 

Egypten? 

Rotary i Egypten har mycket aktiva klubbar 

och de är intresserade av samverkan 

med andra länder. Vi hoppas kunna hitta 

lämpliga områden för våra två distrikt att 

samverka inom. Mr Akram höll föredrag å 

gruppens vägnar och berättade om sin 

klubbs många aktiviteter. 

För bara ett par veckor sedan hjälpte 

vi till exempel en grupp hemlösa 

ungdomar att starta sitt vuxenliv. Vi 

ordnade och bekostade en bröllopsfest 

för dem och utrustade lägenheter 

där de kan starta sin familj med 

bättre utgångspunkt än de hade innan, 

berättade Mr Akram. 

Hjälp till självhjälp 

Ett särskilt intressant projekt är Adopt a 

Village. Alla rotaryklubbar i Egypten har 

gått samman i det paraplyprojektet. Mrs 

Sharin som var rotarian fick idén och startade 

det hela för några år sedan. Vodafones 

ägare blev en part i projektet efter att 

ha lärt känna Mrs Sharin och rotarydistriktets 

guvernör. Andra parter är universitet, 

kommun, företagarföreningar och företag. 

Idén är att i bred samverkan ta sig an 

många förbättringar i en by för att göra 

det möjligt för fler där att försörja sig och 

förbättra sin livskvalitet. Förbättringarna 

kan röra sanitet, vatten, hälsa, utbildning, 

hantverk, jordbruksproduktion osv. Mrs 

Sharin har nu ett team som leder det växande 

paraplyprojektet och alla involverade 

klubbar rapporterar till henne. 

Paraplyprojektet Adopt a Village har växt 

och förra året beslutade distrikt 2450 att 

klubbarna ska adoptera ytterligare fyra 

byar. En av dem heter Algeria utanför Alex- 

Gunnel E Vidén, Mr Taha El Darwish med hustru Samah. 

andria och gruppen från vårt distrikt 2320 

fick besöka byn i november 2010 tillsammans 

med San Stefano Rk. 

Alla rotaryklubbar i Alexandria är aktiva 

i Adopt a Village. De har tagit på 

sig en liten eller stor del i allt som behöver 

utvecklas i de adopterade byarna, 

berättar Mr Akram. 

Tidsbegränsad insats 

I byn Algeria tog San Stefano Rk på sig ansvaret 

för ungdomscentret och fotbollsplanen 

med lekplats, samt för sjukvårdskliniken. 

När vi besökte byn pågick arbetet. 

Andra klubbar i Alexandria byggde och 

utrustade ett mejeri, rustade upp byns 

scoutpark osv. Läs- och skrivundervisning 

för både barn och vuxna är en viktig del i 

Adopt a Village. Styrkan i konceptet är 

samarbetet mellan många organisationer 

och myndigheter. Ingen kan göra allt men 

alla kan göra något. 

Idén är att Adopt a Village ska vara en tids- 

begränsad, intensiv insats för att hjälpa 

människorna hjälpa sig själva. I byn utses 

en grupp med äldre kvinnor och män som 

involveras i arbetet. De bildar ett byaråd 

som förbereds för att ta över när Adopt a 

Village och Rotarys engagemang avslutas. 

Rotaryklubbarna fortsätter att hålla viss 

kontakt men fungerar mer som mentorer 

efter projektåret. 

Revolutionen 

Naturligtvis berättade också Mr Akram 

och de andra rotarianerna också om den 

egyptiska revolutionen som de är mycket 

glada och stolta över. 

Ett mörkt kapitel i vår långa historia är 

över. Det kommer att ta tid att bygga 

upp demokratin men Egypten är definitivt 

på rätt väg. Vi är stolta över den värdiga 

revolutionen och över våra unga 

landsmän och kvinnor, sa Mr Akram. 

Text och bild: Gunnel E Vidén 


Sverige 

25

Norge 

Bedre liv for barn og eldre, med enkle midler 

Det ble født en ide om et Matching Grantprosjekt 

hos Nord-Odal Rk. Etter diskusjon 

i klubben ble de øvrige Rotaryklubbene i 

Sør-Hedmark invitert til et samarbeidsmøte, 

dvs, Odal, Vinger, Kongsvinger, Eda-Eidskog, 

Grue og Flisa med til sammen ca. 285 

medlemmer. På et samlingsmøte i begynnelsen 

av 2010 ble ideen positivt mottatt. 

Det ble oppnevnt en leder, en sekretær og 

en kasserer. Hver av klubbene oppnevnte 

en representant og et varamedlem for lokal 

oppfølging og informasjon. 

Mottagerland og type objekt ble grundig 

debattert, og det ble tatt kontakt med 

noen distriktsguvernører som igjen kontaktet 

sine lokale klubber. En stund senere 

mottok gruppen henvendelser fra noen 

klubber i Øst-Europa om 15 mulige prosjekter. 

Flere av ønskene lå utenfor Rotary 

Internationals retningslinjer for Matching 

Grants. Men det endte med en kontakt 

med Vilnius Old Town Rotary Club i Litauen. 

De hadde tidligere drevet med noe utbedring 

på et barnehjem og et eldrehjem i 

byen Svencionys nord for Vilnius. Her ønsket 

klubben bistand til videre oppgradering 

av disse hjemmene. 

”Østsonekvalitet” 

Barnehjemmet har periodevis 14-16 barn i 

alderen 5-14 år, som hadde dårlige erfaringer 

i eget hjem, delvis på grunn av familieoppløsning 

eller ukontrollert rusbruk. Ved 

å få bo på barnehjemmet over tid, ble 

grunnlaget lagt for en stabil skolegang, regelmessige 

måltider og et trygt boforhold 

under tilsyn av kyndig personale. Barna 

ble boende på hjemmet til forholdene i familien 

hadde stabilisert seg, og de kunne 

flytte hjem igjen. Da helst til den opprinnelige 

familien eller til nære slektninger. Tilbakeføring 

måtte godkjennes av barnevernet. 

Selve barnehjemmet var av eldre 

“østsonekvalitet” og var nedslitt.Eldrehjemmet 

hadde tydelige slitasjer og var av 

dårlig standard. Dette hjemmet var for de 

fleste klientene et siste oppholdssted i livet. 

Selv om det var en del romslige rom, 

var det stort sett 3-5 eldre på hvert rom. 

Blant klientene var det enkelte demente. 

De hadde lite eller intet privatliv, og komforten 

var dårlig. Det var antydet et ønske 

om en del hjelpemidler, som kunne lette 


Glede hos små og store over opprustningen av barnehjemmet i Svencionys. 

arbeidet for de ansatte, og som derved 

kunne yte bedre hjelp til sine klienter.Det 

ble bestemt at vi skulle lytte til hva de 

eventuelt trengte, og ikke dytte på dem 

noe vi trodde de behøvde. Den lokale Rotaryklubben 

ble bedt om å sette opp en liste 

Store forbedringer også for beboerne på eldrehjemmet. 

over ønskede innkjøp med detaljerte kostnader. 

På grunnlag av dette, ble satt opp et 

ønske om bidrag på Kr. 110 fra hvert av 

våre klubbmedlemmer. Sammen med stønad 

fra Rotary International og Rotarydistriktene 

harmonerte dette med den totale 

kostnad. Det totale budsjett, med alle bidrag, 

ble oversendt RI for godkjennelse. 

God kontakt med Vilnius 

Prosjektet og budsjettet ble godkjent og 

det ble gitt klarsignal til klubben i Vilnius 

om lokale innkjøp. Samtidig ble deler av 

det innsamlede beløp fra deltagende Rotaryklubber 

i Norge sendt til kontrollert 

konto i Vilnius. Det skulle benyttes omtrent 

like store deler av bidraget på hvert 

av hjemmene. 

Allerede våren 2011 var det ankommet 

nye rullestoler og senger til eldrehjemmet. 

Noen av sengene hadde mekanisk løftemulighet, 

slik at betjening ble skånet for 

tunge løft. Alle sengene var også utstyrt 

med løftebom, slik at klientene selv kunne 

løfte seg og endre liggestilling. 

På barnehjemmet ble det investert i nye 

senger. Spesielt for de yngre barna. Det ble 

også anskaffet noen hjelpemidler for kjøkkenet 

med tanke på enklere matlaging og 

bedre sanitære forhold. Videre ble også 

anskaffet en bedre og mere økonomisk 

vaskemaskin for klesvask, da dette var pålagt 

de ansatte, som var underbemannet. 

Det var hele tiden god kontakt mellom 

prosjektledelsen i Norge og den lokale Rotaryklubben 

i Vilnius. Og det var god kontroll 

med utgifter og overføringer, slik at 

prosjektet lå innenfor de oppsatte rammer. 

Prosjektet ble fullført innen Rotaryåret 

2010/2011. Beboerne på hjemmene var 

meget tilfredse, uansett alder. Prosjektet er 

et godt bevis på at mye kan forbedres ved 

at Rotaryklubber med enkle midler, går 

sammen om et Matching Grant-prosjekt. 

En god planlegging og et korrekt budsjett 

vil bli godkjent av RI med resultat som 

gagner andre. 

Tekst og foto: Knut Eker, Vinger Rk

Rotaryklubb graver frem viktig krigshistorie 

Historiens spor i terrenget ryddes til syne igjen av rotarianere i Harstad. 

Harstad Syd Rk har i mange år hatt lokale 

aktiviteter på sine programmer. For tiden 

samarbeider klubben tett med Sør-Troms 

Museum i Harstad/Nord-Norge. Prosjektet 

dreier seg i hovedsak om rydding av terreng 

rundt Trondenes kirke, som man regner 

med ble bygd rundt år 1250 og er verdens 

nordligste steinkirke. Hvorfor en slik 

aksjon fra Rotarys side? kan man spørre. 

Årsaken er følgende: Under 2. verdenskrig 

ble Trondenes-området betydelig endret, 

ikke minst fordi den tyske okkupasjonsmakt 

lot bygge fire gigantiske kanoner på 

Trondenes utenfor Harstad. Kaliberen målte 

hele 40.6 cm. Verdens største i sitt slag, 

og de fikk navnet «Adolf-kanonene». Og i 

tillegg bygde tyskerne mange brakker som 

i flere år ble oppholdssted for fanger; for 

tyske desertører, men i første rekke for sovjetiske 

soldater. Da krigen var over, brente 

man alle brakkene av frykt for smittekilder. 

Rotary-marsjen i Lier for tredje gang 

For Lier Rk er Rotary-marsjen nå blitt en 

god tradisjon. I slutten av august inviterte 

klubben for tredje år på rad beboere fra 

bygdas bo- og omsorgshjem til turmarsj. 

Marsjen foregår i vakkert kultur- og naturlandskap 

rundt Lier Bygdetuns frukt- og 

staudehage og verneverdige bygninger. 

De to klubbene i Lier er også så heldig å ha 

møtene sine i det ærverdige Heg Gjestgiveri, 

som er gjenreist på tunet. 

I underkant av 80 beboere og ledsagere 

var påmeldt til arrangementet i år. Været 

var ikke like sommerlig og vakkert som i 

fjor, men rundt 50 deltagere i alle aldere 

trosset mørke skyer og stilte til start. Der 

ble de ønsket god tur av Ulla Nævestad, 

som da var Liers ordfører. 

To ulike løyper var merket for turgåerne, 

som godt fornøyde kom i mål og kunne 

styre rett mot pølse- og brusdisken. Også i 

år var det musikk og god stemning med 

gode, gamle evergreens, og både ordfører 

og turdeltagerne våget seg ut på ”dansegulvet”. 

Etter kaffe og vafler kom det aller 

beste med hele kvelden; nemlig premieposen. 

Her er det de små overraskelsene 

som teller, og i posene var det både sjokolade, 

såpestykker, lys, lommespeil og andre 

små rariteter. 

Lier Rk har 31 medlemmer, og dette er et 

prosjekt som engasjerer hele klubben og 

som oppleves som et meningsfullt bidrag 

til lokalmiljøet. Her kan alle bidra enten 

som vakter, kaffekokere, med pølseservering 

eller som dansepartnere! 

Nina Rindahl, Lier Rk 

Forsvaret tok – sammen med andre offentlige 

instanser – full kontroll over et stort og 

vakkert naturområde. Og et samarbeid ble 

etablert mellom flere instanser; blant annet 

Harstad Syd Rk. Man regner med at byggingen 

av de fire store kanoner i Harstad krevde 

livet til mellom 800 og 1200 fanger som 

først ble begravd ved kirken, men som senere 

ble gravd opp og fraktet til Alsterøya 

på Helgeland. En minnestein over de drepte 

russerfangerne på Trondenes ble avduket 

våren 1947. I dag er sporene etter fangeleiren 

på Trondenes så å si helt borte. 

Kunnskapene om stedet mangler, naturen 

har tatt helt overhånd og nesten ingen vet 

særlig mye om de dramaene som utspant 

seg på Trondenes – særlig når det handlet 

om tyskernes tilbaketrekking gjennom 

Nord-Norge. Det er på mange måter en 

vond beretning Harstad Syd RK nå trekker 

fram. Den vil nok rive opp mange sår. Men 

den er viktig og riktig, og Rotary-bevegelsen 

skal jo feste grep og kjempe for rettferdighet. 

Sannheten må aldri vike eller gå 

tapt og Rotary er godt egnet for positive 

innspill. Og det er all grunn til å slutte seg til 

nåværende RI-president John Kennys motto: 

«The future of Rotary is in your hands» 

Ola Bruun Harstad Syd Rk 

Et prosjekt som styrker lokalmiljøet og som engasjerer 

hele klubben. 


Norge 

27

Norge 

Kulturdugnad på Fredriksten 

Samarbeid og kulturell dugnadsinnsats: 

De to første ukene i september jobbet ca. 

50 medlemmer fra Halden og Fredriksten 

Redskapen er forskjellig, men prinsippene for 

bruk av taljer er like aktuelt i dag. 

Samlet til lunsj og en trivelig prat. 

Rotary- og Inner Wheel-klubber som stasjonsledere 

under skolefestivalen Delta 

Fredriksten 2011 i Halden. Medlemmer fra 

“Førstehjelp” fra Kopervik Rk 

Under guvernørens besøk i Kopervik Rk 

benyttet president Geir Otto Kvinnesland 

anledningen til å vise at klubben er engasjert 

i lokalmiljøet og ikke minst interesserer 

seg for positivt ungdomsarbeid. Et av 

klubbens nye medlemmer, Nils Gunnar 

Lekven, jobber som lærer på den lokale 

ungdomsskolen og har som et av sine prosjekter 

å tilby elever som har litt konsentrasjonsvansker 

et positivt friluftstilbud. 

I den forbindelse har klubben ved hjelp av 

Hydro Karmøy skaffet til veie ti flotte rygg- 


de fire klubbene bidro i løpet av disse dagene 

med nærmere 700 timeverk. Den individuelle 

innsatsen varierer selvsagt. De 

fleste avsetter gjerne 2-4 dager, mens 

noen få superentusiaster like godt deltar 

under hele programmet. 

Innsatsen fra Rotary og Inner Wheel er et 

stort og artig samarbeidsprosjekt. Kvinner 

og menn fra de fire klubbene tilbringer 

disse to ukene dagene sammen på stasjoner 

hvor de leder elevgrupper gjennom 

oppgaver og problemløsning. Med kunnskaper, 

vennlig ledelse og humør har de 

høstet anerkjennelse fra så vel lærere som 

elever. Arbeidet med ungdomsskoleelevene 

og deres lærere har uten tvil også gitt 

en opplevelse av verdifullt fellesskap og 

meningsfull innsats. Under varierende forhold, 

flere dager med øsende regnvær og 

søle, har de med humør og stå på-vilje 

også demonstrert noen av de menneskelige 

kvaliteter som denne gruppen representerer 

i vårt samfunn. Prosjektet har 

uten tvil bidratt til styrket kontakt og økt 

samarbeid mellom klubbene også i andre 

sammenhenger. 

Delta Fredriksten er en av storsatsingene 

til Den kulturelle skolesekken i Østfold, et 

kulturhistorisk program som gjennomføres 

for alle ungdomsskoleelever i fylket. I 

programmet som gjennomføres av Østfold 

Kulturproduksjon inngår renessansemusikk, 

historisk teater, museumsbesøk, 

aktivitetsløype og demonstrasjon av historiske 

våpen og uniformer. I år har totalt 

ca 3000 elever og 300 lærere gjennomført 

programmet. 

sekker – fullpakket med førstehjelpsutstyr. 

Og det var en strålende glad lærer som tok 

imot gaven og forsikret at den vil komme 

godt til nytte i fremtiden. 

Tekst Tor Osland, 

foto Leiv A. Vaage, Kopervik Rk 

I skolesekken 

De fleste rotarianere og inner wheelere har 

deltatt som stasjonsledere i aktivitetsløypa, 

men det er også nødvendig med litt vennlig 

autoritet og styring for at elevene skal komme 

på plass til musikk, teater og andre virksomheter 

innenfor et stramt tidsskjema. 

Mange har erfaring som lærere og ledere på 

forskjellige plan og har taklet rollen som 

stasjonsledere og formidlere av fakta om 

festningen på en fremragende måte. De 

fleste som har deltatt i dugnaden er pensjonister 

og de framhever det positive ved at 

de får anledning til å bidra i denne form for 

kulturformidling til elevene. Til tross for en 

aldersforskjell på opp til 70 år har dialogen 

med ungdommen fungert utmerket. 

Et program for 300-350 skoleunger på festningen 

hver dag er krevende og kan ikke 

gjennomføres uten en betydelig innsats fra 

en rekke mennesker. Det sier seg selv at å 

engasjere yrkesaktive mennesker til slikt arbeid 

ville kreve langt mer omfattende budsjetter 

enn hva man i dag har tilgjengelig. 

Skolefestivalen er derfor helt avhengig av 

den type støtte som klubbmedlemmene gir. 

Delta Fredriksten regnes allerede blant de 

”store” arrangementene på Fredriksten. 

Forskning viser at besøk av denne type har 

betydelig langtidseffekt i form av gjenbesøk. 

Skolefestivalen ble i år arrangert for sjette 

gang. Dette betyr at Rotary- og Inner Wheelmedlemmer 

har vært med på å gjennomføre 

dette for mer enn 2000 elever og lærere. 

Tekst: Bjørnar Nyborg, Foto: 

Magne Rannestad, Halden Rk 

President Geir Otto Kvinnesland (t.h.) overrekker en 

av ryggsekkene til en glad lærer Nils Gunnar Lekven.

Med innvandrerungdom over Besseggen 

Asker Rk har som et mangeårig prosjekt i 

samarbeid med Asker kommune visse tiltak 

for integrering av innvandrerbarn og 

-ungdommer. I fjor syklet vi Rallarvegen, i 

år ble det Besseggen. 3. september dro vi 

fra Sandvika busstasjon med Valdresekspressen 

til Gjendesheim. 

Over det nydelige Gjende-vannet regnet 

det, og det var frisk luft. Barna koste seg, og 

turen frem ble fantastisk. Vel fremme, installerte 

vi oss i hyttene. Tre damer og ni 

gutter. Vi begynte å prate og hadde en diskusjon 

om hvorfor man bruker ordet ”bror” 

hele tiden. Det jeg fikk som forklaring var 

at det er den beste måten man kan vise 

respekt på til den andre som man kan 

snakke med. Hvis man hilser med ”hei”, så 

holder det ikke mål for dem. Dette ble 

oppfattet som meget respektløst og ufint. 

Og man kunne komme i bråk med dem. 

Det er slik det var i Afghanistan. Da jeg 

prøvde å forklare dette for dem, så ble 

noen mer mottakelige enn andre. Diskusjonen 

gikk heftig både på norsk og pasjtu. 

Jeg prøvde å vise til at av hensyn til alle, så 

skulle vi snakke bare norsk. Men det løftet 

ble vanskelig å holde når det var majoriteten 

afghanere. 

Guttene hadde tenkt å ta et lite bad. Jeg ba 

dem om å tenke litt før de gjorde dette, 

men her var det inngått vedemål, og det er 

mye ære forbundet med dette. Den skulle 

holdes uansett. Vi gikk ned til bryggen, og 

tre av dem som hadde inngått dette vedemålet 

”måtte” bade. 

Veddemål i kveldsmørket 

Mens jeg gikk en runde med en liten gruppe 

og tok et par bilder, hadde fem gutter 

inngått enda et veddemål om å gå helt 

opp på fjellet like ved hyttene. Det er bratt 

og ganske høyt. Jeg tillot ikke dette fordi 

det var mørkt og ville ikke at de skulle skade 

seg. Det ble med dette og klokken nærmet 

seg spisetid. Etter middagen, begynte 

noen å spille kort og prate sammen. Men 

de fem andre guttene, som hadde inngått 

veddemålet, hadde funnet frem hodelykter 

og klær og lagt i vei. Når Lise fra bofellesskapene 

kom og fortalte meg dette, ble 

jeg redd. Noen av de andre gjestene lurte 

på hva det var for lys de hadde sett oppe i 

fjellet i vel en times tid. Da jeg fortalte at 

Yes, vi kan! Flott tur for innvandrerbarn og –ungdom fra Asker over Besseggen. 

det var afghanere, kunne ingen tro på hva 

som var skjedd. 

Vi ventet spent til de kom og de andre 

gjestene klappet. Guttene var hele og fine, 

men meget frosne. 

Fem timer fra T til T 

Etter en solid frokost og gode matpakker, 

la vi ut på tur klokken 9 dagen etter. Turen 

oppover ble fantastisk fordi været ble flott. 

Litt sol og opphold. Noen av barna ble superivrige 

fordi vi gikk forbi noen som startet 

lenge før oss. Den store utfordringen 

var å bestige selve Veslefjellet som ligger 

1743 moh. Det ble litt skummelt, men guttene 

var særlig flinke og hadde absolutt 

ingen problemer. Det gikk noen få minutter 

og så var de oppe. Jeg for min del begynte 

å bli litt redd. Men det gikk meget 

bra. Etter hvert kom det tåke og stedvis ble 

tåken litt for mye, så vi måtte vente på 

hverandre, men alle ble oppfordret til å 

følge de røde T-merkene. Alle gjorde det 

og det var ingen fare for at noen skulle gå 

seg bort. 

Turen gikk fra T til T, og da jeg ankom fjellet 

over Gjendesheim, kunne jeg se at våre 

gutter var nede og gikk inn i kiosken. Jeg 

tok meg en kaffe og regnet ut hvor mange 

timer vi hadde gått. Jeg kom frem til at det 

ble bare 5 timer for de syv guttene, 5:15 for 

meg og Yassen og 5:30 for jentene. Det er 

ikke verst, vi kunne faktisk ta bussen som 

gikk klokken 15:15. Min totale vurdering 

og ut fra det jeg ble fortalt, så var alle glade 

for at vi hadde tatt den turen, og alle kan 

skrive den i sin egen CV. Det er en fantastisk 

tur som alle bør oppleve. Men ikke gjør 

det sammen med guttene fra bofellesskapene, 

for da må man løpe Besseggenløpet. 

Anders Hammer, Asker Rk 


Norge 

29

Norge 

Skoleprosjekt blant Nairobis fattigste 

Tvedestrand Rk har lenge sett seg om etter 

et egnet utenlandsprosjekt som klubben 

kunne arbeide mot og støtte med midler. 

Klubben har valgt å følge flere afrikaneres 

oppfordring om helst bare å gi hjelp til selvhjelp. 

Utdannelse åpner for evnen til å hjelpe 

seg selv på egne premisser. Derfor er det 

viktig at flest mulig får en skoleutdannelse. 

I veldig mange land i Afrika må man ha skoleuniform 

for å komme inn på skole, og 

langt fra alle har råd til det. Klubben i Tvedestrand 

har derfor vedtatt å satse på skoleprosjekter 

og primært støtte til skoleuniformer. 

Nå har klubben funnet ”sitt” 

prosjekt, og det nesten ved en tilfeldighet. 

Ide fra Politiforum 

Da et av klubbens medlemmer abonnerte 

på bladet Politiforum kom han en dag 

over en artikkel om tidligere politisjef på 

Sørlandet, Bjørn Hareide, som nå arbeider 

som ”senior police advicor” i Nairobi, på 

oppdrag fra Utenriksdepartementet. Hans 

engasjerte kone Astrid, som forøvrig har 

fått Kongens gull for allsidig sosialt virke, 

benyttet da anledningen til å arbeide i 

slumområde Pumwani i Nairobi, der hun 

nå samarbeider tett med St. Johns Community 

Center - en ”primary” skole med 

350 elever. De aller fleste kommer fra slumområdet, 

der var mye elendighet og fattigdom, 

få hadde råd til sine skoleuniformer 

og fikk da ikke anledning til å få undervis- 

En blid og fornøyd skolejente i uniform - og ikke 

minst med pene sko, det er veldig populært. (Foto: 

Astrid Hareide) 

ning. Dermed var interessen vekket i Tvedestrand 

Rk. Tidligere i år fikk klubben besøk 

av Astrid og Bjørn Hareide, da de var 

hjemme på en liten ferietur før de igjen 

skulle tilbake til Nairobi. Han kunne fortel- 

Astrid og Bjørn Hareide gjestet Tvedestrand Rk og fortalte om sitt engasjement i Afrika. Her på bryggekanten 

i Tvedestrand sammen med (til v.) klubbens president Egil Vatne og (til h.) Reidar Kjelstrup, ansvarlig 

for skoleprosjektet i Nairobi. 


le at han jobbet med å etablere et sekretariat 

i Øst Afrika som skulle drifte fredsoperasjoner. 

Bl.a. gav de utdannelse til 

politifolk ute i felten og i tillegg var han 

med på å bygge opp struktur og organisasjon 

innen lokale politietater i Sør-Sudan. 

Stolte elever 

Astrid Hareide holdt et engasjert og meget 

interessant innlegg. Ingen tvil om at 

dette var et prosjekt hun brant for. Hun var 

kjempeglad for at Tvedestrand Rk hadde 

valgt å støtte skoleprosjektet og kunne 

fortelle at for midlene klubben så langt har 

skaffet var to hele klasser nå blitt kledd 

opp i nye skoleuniformer, slik at disse elevene 

nå kan fortsette på skolen og fullføre 

den. Dessuten kjøpes alt lokalt, slik at pengene 

strekker langt. Hun kunne fortelle at 

en kvinnegruppe, som hadde fått symaskiner 

fra Norge, har fått mulighet til å tjene 

til livets opphold. Skoleuniformene gir 

stolthet, fortsetter Hareide, elevene viser 

en enorm glede og stor takknemlighet - 

helt utrolig å se hvordan de stråler. Hun 

kunne også fortelle gripende enkelthistorier 

om elever, foreldreløse, papirløse som 

gjennom dette prosjektet har fått sin skolegang 

i Pumwani og via stor innsats og 

pågangsmot nå studerer og har store planer 

for sin fremtid. - Slike historier gjør arbeidet 

meningsfylt og viktig, sier Astrid 

Hareide. Tvedestrand Rk, sammen med 

støtte fra Distrikt 2290, har så langt skaffet 

ca kr 30.000 til prosjektet. Og dette stopper 

ikke her. Klubben har valgt å følge prosjektet 

videre, et prosjekt der man vet at 

alle midlene kommer skolen og dens elever 

til gode. Dette ikke minst takket være 

Astrid Hareides innsats. Så i løpet av det 

kommende rotaryåret vil nye midler kunne 

bli overført til anskaffelse av nye skoleuniformer, 

i håp om at enda flere skal kunne 

få sin skolegang og at de som er begynt 

skal få anledning til å få fullført, slik at 

fremtiden også kan se litt lysere ut for disse 

jentene og guttene fra Nairobis fattigste 

slumområder. 

Tekst og foto: Oddvar Pedersen, 

Tvedestrand Rk

Samarbeid om sommermøter 

I sommermånedene er det vanskelig å 

samle folk til møter og sammenkomster. 

Dette gjelder ikke minst Bærum-bygdens 

Rotaryklubber som har møter hver uke året 

igjennom. Det ble for få fremmøtte i hver 

enkelt klubb i juli og august, slik at det var 

uaktuelt å legge opp til omfattende programmer, 

og vanskelig å invitere eksterne 

foredragsholdere for noen få fremmøtte. I 

1989 besluttet de innkommende presidentene 

Bjørn R. Berntsen, Frithjof Paulsen og 

Paul Geir Kaasa i henholdsvis Sandvika, 

Kolsås og Bærum Vest Rk å arrangere felles 

møter i sommermånedene. 

Resultatet ble så vellykket at samarbeidet 

fortsatte, og etter hvert sluttet flere av rotaryklubbene 

i Bærum seg til. Nå er alle åtte 

Bærums-klubbene –aBekkestua, Bærum, 

Bærums Verk, Bærum Vest, Eiksmarka, Kolsås, 

Lysaker, og Sandvika – med på disse fellesmøtene, 

som finner sted fra slutten av 

juni/begynnelsen av juli til midten av august 

på Thon Hotell Oslofjord i Sandvika. 

Sandvika Rk er vertsklubb og teknisk arran- 

GSE-team fra Syd-Afrika 

Hvert annet år har Distrikt 2250 tatt imot 

GSE-team fra ulike deler av verden – og 

selv sendt team ut. I vår reiste Elisabeth 

Jebsen Marek fra Bergen Vest Rk til Syd- 

Afrika som teamleder for fire flotte damer 

som studerte helse i Syd-Afrika. I høst har 

distriktet hatt gjenbesøk fra Syd-Afrika, 

også dette bare damer, som har fått besøke 

norske helse- og behandlingsinstitusjoner 

fra Rogaland i sør til Bergen i nord. I 

tillegg har de fått besøke en rekke severdigheter 

og museer, samtidig som de har 

møtt Vestlandet i høstfarger både på fjellet 

og på sjøen. Besøket kuliminerte med 

et besøk med tilhørende presentasjon på 

distriktskonferansen i Ullensvang. 

GSE-teamene skal forutsetningsvis bo privat 

hos medlemmer i Rotary, noe som gir oss en 

enestående mulighet til å bli kjent med interessante 

mennesker fra helt andre land og 

miljøer. Undertegnede har gjort dette mange 

ganger de senere årene og kan bare anbefale 

alle å gripe sjansen når den byr seg. 

Mandag 26. september var teamet på besøk 

hos Bergen Vest Rk i sine fargerrike 

gør, mens de øvrige klubbene har ansvaret 

for det faglige programmet i hvert av de 

syv sommermøtene. I år åpnet de fleste 

møtene med en rotarysang før ”3-minutten”. 

Foredragene har vært meget interessante. 

Temaene for dette året har vært: 

”Rus og Rolex – Historien om en narkoman 

i hvit snipp” 

”Fukushima og andre atomulykker – 

er det slutten på kjernekraft”? 

”Veien fra lokalt mekanisk verksted til 

internasjonal leverandør av forsvarsmateriell. 

”Forsvarets oppgaver og utfordringer 

de neste 20 år: Kampen om hjerter og 

sinn og for en fornuftig ressursbruk”. 

”F-35, Norges nye kampfly. Status og 

utfordringer i prosjektet”. 

”Det Norske Veritas’ 111 år lange vei 

til Høvik – Noen glimt fra en spennende 

historie”. 

”Macondo oljekatastrofen – Hva gikk 

ad undas”? 

Antallet deltagere på årets møter varierte 

fra 35 til 70, av de ca 320 rotarianerne i 

Bærum-klubbene. Sommermøtene er et 

godt og verdifullt samarbeid mellom bygdens 

rotaryklubber, og alt tyder på at dette 

samarbeidet vil fortsette. 

Godt besøkt ”fellesmøte” på Hotell Oslofjord i 

Bærum i august. 

Storfint besøk i Bergen Vest Rk, fra venstre Serelda Caiger, Sayeuri Buddu, president i Bergen Vest Rk Nina 

Torkelsen, teamleder Pat Hill, Nellian van Niekerk og Liezel Cilliers. 

drakter i tradisjonell utforming. De gjennomførte 

en flott presentasjon av så vel 

seg selv som sitt mangslungne land. Syd- 

Afrika er tydeligvis et land fullt av mulighe- 

ter og ressurser som har en spennende 

fremtid foran seg. 

Kaare Høy Müller, Bergen Vest Rk 


Norge 

31

Norge 

Rotary åpner ny sansehage i Lørenskog 

Arne Peder Strand, president i Lørenskog Rk, ved overleveringen av sansehagen. 

En stolt president i Lørenskog Rk, Arne Peder 

Strand, kunne i august ønske velkommen til 

åpning av sansehage nummer to i Lørenskog 

kommune. Den nyetablerte sansehagen 

ved Rolvsrudhjemmet ble da høytidelig 

innviet og overlevert kommunen ved ordfører 

Åge Tovan og institusjonsleder ved 

Rolvsrudhjemmet, Marianne Voss Torstad. 

Klubben har gjennomført dette prosjektet 

med stor dugnadsinnsats fra medlemmene. 

- Vi ønsket å gi noe til vårt nærmiljø, og dette 

var et meningsfylt prosjekt for alle parter, 

fremhevet Strand som også roste medlemmene 

og spesielt prosjektleder Kjell Sandberg 

som har vært en engasjert drivkraft. 

Fra indianerbarn i reservat 

til barn i Valdres 

Christia Diserud har i høst hatt en utstilling 

på Galleri Perrongen på Fagernes, Heart of 

the wild. Temaet er indianerbarns situasjon 

i reservatet hvor de bor, sett gjennom 

kameralinsen til barna selv. Det er altså 

barna selve som skildrer livet i reservatet. 

I et av verdens rikeste land lever disse Sioux-indianerne 

under til dels kummerlige 

forhold. Arbeidsløsheten og alkoholismen 

er stor, og relativt få av barna har mulighet 

for å avslutte grunnskole. 

Christia Diserud har opprettet et fond hvor 

salg av bildene på utstillingen går til utdanning 

for disse barna. Prosjektet er i 

gang, og det viser seg at dette er med på å 


Sandberg berømmet på sin side kommunen 

som en flott samarbeidspartner gjennom 

samarbeidet med parksjef Ruth Hovelsrud 

og institusjonsleder Marianne Voss Torstad. 

Han dro historien tilbake til den første sansehagen 

som Lørenskog Rk og Lørenskog 

kommune samarbeidet om på Lørenskog 

sykehjem i 2003 og som i sin tid resulterte i 

at det prosjektet fikk en del av ”Det nytterprisen 

2003” utdelt av Kommunenes Sentralforbund 

og Sosial- og helsedirektoratet. 

Sandberg hadde også mange gode ord å si 

til de private bidragsyterne som har gjort 

prosjektet mulig. – Stor raushet er vist ved 

spørsmål om materialer, pengebistand og 

gi barna en bedre tro på seg selv og sin 

framtid. 

En dokumentarfilm fra Christias arbeide 

med indianerbarna er nå nominert til Emmyprisen 

2011 i USA. Rotary har som et av 

sine hovedmål å gi ungdommer mulighet 

til utdanning. Dette gjelder blant annet å gi 

våre ungdommer mulighet til utvekslingsstudier 

i andre land. Men et enda viktigere 

formål er å gi barn fra land med dårlige 

skolemuligheter ressurser til utdanning. 

Rotary ønsker derfor å skjenke et bilde tatt 

av indianerbarna i Pine Ridge Reservatet til 

barna på Nord-Aurdal nye barneskole. 

Slik blir det en gave fra barna i Valdres til 

annen innsatsfaktor, fremhevet han. 

Fornøyd ordfører 

En strålende opplagt ordfører Åge Tovan var 

raus med godordene til Lørenskog Rk for 

innsatsen som har resultert i en virkelig flott 

sansehage. Han berømmet klubben for dette 

eksterne og synlige engasjement til kommunens 

store tilfredshet. - Frivillig innsats på 

denne måten er både nødvendig og nyttig 

for å få ting til å skje i en kommune, sa han. 

Denne hagen er en stor gave til den pasientgruppen 

som er den svakeste blant de 

eldre, nemlig de demente, sa institusjonslederen. 

– Her får de demente et nytt liv, de 

kan gå ut i den inngjerdede hagen, føle 

seg fri samtidig som personalet ikke behøver 

å være bekymret for at pasientene skal 

gå seg bort. – Vi er så stolte av denne nye 

hagen og vi vil gjerne vise den frem til besøkende, 

avsluttet hun. 

Etter den formelle åpningen ble det servert 

kake og kaffe i Rolvsrudhjemmets 

storstue. Der benyttet Jan Snare, assisterende 

guvernør i område G i distrikt 2260, 

anledningen til å takke Lørenskog Rotaryklubb 

for godt utført arbeid. Han håpet 

dette prosjektet kunne være til inspirasjon 

også for andre klubber til å bidra til nytte i 

sine nærmiljøer. 

Tekst: Jarle Gausen, Lørenskog Rk 

Foto: Aslak Gausen 

Her overrekker fotograf Christia Diserud, på vegne av 

Valdres Rk, bildet til kommunalsjef Anna-Merete Brusletten. 

Gunnar Modén er Valdres Rks representant. 

barna i Pine Ridge reservatet i South Dakota. 

Bildet er tatt av Donna Jo, 10 år, portrettert 

av Christia Diserud på det svart 

hvite bildet bak. 

Gunnar Modén, Valdres Rk

Hjelper unge voksne i Kirgisistan 

Gjennom Bishkek-prosjektet støtter Majorstuen 

og Oslo Rotaryklubber ungdom 

som har vokst opp på barnehjem i Kirgisistan, 

også etter at de har blitt for voksne til 

å bo på barnehjem. Rotary har i lang tid 

bidratt til å bedre vilkårene for barn i hovedstaden 

Bishkek. Siden 2006 har de to 

norske klubbene og Bishkek Rotaryklubb 

samarbeidet om å pusse opp skoler og 

bedre utdanningsforholdene for barn i 

området. Ett av prosjektene – et ”housingprosjekt” 

i Bishkek – handler om å legge til 

rette for at ungdommer som trenger et 

sted å bo for å få skoleplass, studieplass eller 

jobb, kan få leie rimelige leiligheter. 

Mange av dem som vokser opp på disse 

barnehjemmene går en utrygg framtid i 

møte. Selv om oppvekstsvilkårene er gode, 

har mange ingen steder å dra når de vokser 

fra barnehjemmet. Gunnar A. Gulliksen i Majorstuen 

Rk er blant initiativtakerne til disse 

prosjektene. - Mange av barna, som kommer 

fra vanskelige kår, har vokst opp uten 

foreldre og det nettverket som de fleste 

barn har. Når de så blir voksne og ikke kan 

bo på barnehjemmet lenger, trenger de et 

nytt tilbud. Der kan vi bidra med hjelp, støtte 

og rimelige leieleiligheter, sier Gulliksen. 

Grundig kartlegging 

Diana E. Pohilko er medlem i Bishkek Rk. Pohilko 

er barnepsykiater og direktør på et legesenter. 

Ingen av ungdommene får støtte 

uten at de har vært gjennom en grundig 

behovsprøving hos henne. - Vi betaler Pohilko 

for å gjøre denne viktige kartleggingen 

for oss. Hun sender jevnlig rapporter om 

sine samtaler med ungdommene om status, 

fremdrift og fortsatt behov, sier Gulliksen. 

I dag bor det 13 ungdommer i leilighetene 

som Rotary stiller til disposisjon. På sikt 

skal prosjektet utvides. - Vi er klar over at vi 

ikke kan fortsette over tid med dette prosjektet. 

Norsk UD har bevilget to millioner 

kroner, utover pengestøtte fra Rotary Foundation 

og innsamlede midler, til å bygge 

et hybelhus. Huset er nå under planlegging 

og vil stå ferdig i 2013 med plass til ca. 

30 ungdommer. Dette vil avløse housingprosjektet 

og bringe botilbudene over i en 

mer permanent fase. - Vi ser tydelig at 

dette er til stor hjelp for de unge som trenger 

den støtten vi kan gi dem når foreldre 

Bakerlinjen ved yrkesskolen som støttes av to Oslo-klubber, har her fått besøk. 

Rabbe Lund, Oslo Rk, Nils Th. Dannevig og Gunnar A. Gulliksen fra Majorstuen Rk ble mottatt i audiens 

hos Kirgisistans president Roza Otunbaeva og diskuterer her nye Rotary-prosjekter i landet. 

og andre støttespillere ikke finnes i deres 

liv, sier Gulliksen. 

Åpning av yrkesskole. 

I september 2011 var det klart for åpningen 

av Yrkesskolen som Rotary har bygd. 

En stor gruppe fra Oslo og Majorstuen Rotary 

kubber var med om åpningen av skolen. 

Åpningen var utsatt ett år pga revolusjonen 

i landet. 140 barn var pyntet til den 

store festen. Nils Thomas Dannevig, fra 

Majorstuen Rk talte til forsamlingen og 

overrakte diverse bilder fra Oslo som skul- 

Abonnement og adressering 

Abonnementet på Rotary Norden indgår i 

medlemsafgiften. Rotary Norden udgives 7 

gange pr. år i cirka 70.000 eksemplarer og 

leveres på abonnenternes hjemmeadresse. 

le henges opp i bygget. Skolens fire klasser 

var i full drift, frisør, søm, bakeri og filtarbeider. 

Gulliksen nevner også, at alle bevilgede 

midler er gått uavkortet til prosjektene 

via Bishkek Rotaryklubb. 

Alle prosjekter i Bishkek ledes av en styringskomite 

oppnevnt av Oslo og Majorstuen 

Rotaryklubber. Denne komiteen ledes 

av tidligere plan- og bygningssjef Sven 

Meinich fra Oslo Rk. Klubbene til sammen 

har bidratt med betydelige beløp i forhold 

til sitt medlemstall og har gjort bruk av 

kyndige medlemmers kompetanse. 

Adresseændringer foretages i Norge, Finland 

og Danmark via klubsekretæren, i 

Sverige via klubbens medlemsregister 

ansvarlige, i Danmark/Island desuden direkte 

via www.rotary.dk/www.rotary.is 


Tekst Norge 

33

Suomi/Finland 

Ministeri Henna Virkkunen Leppävaaran Rotaryklubin 

seminaarissa: 

Hallitukselta vaihtoehdot 

metropolialueen kehittämiseksi 

Osaako metropolialue menestyä, kysyi Leppävaara-Albergan 

Rotaryklubi korkean tason 

seminaarissa syyskuussa Espoossa. 

Metropolipolitiikkaa linjasivat hallinto- ja 

kuntaministeri Henna Virkkunen, Espoon 

kaupunginjohtaja Jukka Mäkelä, Vantaan 

kaupunginjohtaja Jukka Peltomäki ja Helsingin 

apulaiskaupunginjohtaja Laura Räty. 

Poikkeuksellisen ajankohtainen aihe ja 

kiinnostavat puhujat kokosivat Metropolia 

Ammattikorkeakoulun saliin noin 

200 kuulijaa. 

Seminaari oli tarkoitettu metropolialueen 

elinkeinoelämän ja koulutuksen avainhenkilöille 

sekä kunnallisille vaikuttajille ja päätöksentekijöille. 

Seminaarin puheenjohtajana 

toimi Helsingin seudun kauppakamarin 

johtaja ja Espoon kaupunginhallituksen puheenjohtaja 

Saija Äikäs-Idänpään-Heikkilä. 

Jo 13. kerta 

Leppävaaran rotarit järjestivät perinteisen 

syysseminaarin nyt jo 13. kerran. Yhteistyökumppaneina 

olivat Helsingin seudun 

kauppakamari, Espoon kaupunki ja Metropolia 

Ammattikorkeakoulu. 

Hallinto- ja kuntaministeri Henna Virkkunen 

piti hallituksen kortit vielä piilossa. 

Hänen mukaansa metropolialueen kuntaliitoksiin 

esitetään ehkä kolmea vaihtoehtoa. 

Usein esitetty malli Helsingin, Vantaan, 

Espoon ja Kauniaisten yhdistämisestä ei 

Virkkusen mukaan ratkaise kaikkia haasteita, 

vaan aluetta on katsottava vähintäänkin 

14 metropolialueen kunnan kokonaisuutena. 

Uusimaa puolestaan on liian 

iso suurkunnaksi. Hallituksen työryhmällä 

on syksy aikaa tehdä esityksensä. 

Virkkunen vakuutti, että metropolialueen 

kehitystä koko maan veturina ja kansainvälisesti 

kilpailukykyisenä alueena vahvistetaan. 

Tämä tehdään palveluja, kaavoitusta, 

liikenne- ja tietoverkkoja sekä elinkeinotoiminnan 

edellytyksiä kehittämällä. 

Espoon ja Vantaan kaupunginjohtajat Jukka 

Mäkelä ja Jukka Peltomäki sen sijaan 

torjuivat selkeästi alueen kaupunkien fuu- 


siot. Kaupunkien verkottunut yhteistyömalli 

on toimivin vaihtoehto eikä alueen 

kaupunkien välinen kilpailu ole haitaksi, se 

päinvastoin tuo dynamiikkaa kehitykseen, 

kaupunginjohtajat korostivat. 

Helsingin apulaiskaupunginjohtaja Laura 

Räty painotti koko seudun mukaan ottamista 

ratkaisun aikaansaamiseksi ”mitä 

yhdessä osaamme” –hengessä ja piti tärkeimpänä 

menestystekijänä yhteistä visiota 

menestyvästä metropolialueesta. 

”Kuntien tulee olla vahvasti mukana 

metropolin kehittämistyössä ” 

Espoon kaupunginjohtaja Jukka Mäkelä 

uskoo, että verkostomainen toimintatapa 

alueella tuo parhaat tulokset. 

”Metropolialueen kilpailukyky tarkoittaa 

kykyä kilpailla muiden metropolien kanssa. 

Se edellyttää rikastavaa kumppanuutta, 

tahtotilaa ja halua oivaltaa ja olla luova. Se 

vaatii meiltä avoimet verkostot ja innovaatiokeskittymät, 

joissa kunnat, elinkeinoelämä 

sekä yliopistot ja oppilaitokset toimivat 

yhdessä. Kunnat eivät ratkaise yksin 

metropolin kilpailukykyä. Tämä edellyttää 

kykyä pelata samaan maaliin yhteisen 

metropolin eduksi. Kunnan rajojen muutokset 

eivät tähän auta”, totesi kaupunginjohtaja 

Mäkelä. 

Palveluissa pääkaupunkiseudun kuntaliitokset 

tai megaorganisaatiot eivät tuo laatua 

tai kustannustehokkuutta. Seudulliset 

palvelut järjestetään jo nyt seudullisesti, ja 

niistä mahdollisesti saatava suuruuden ekonomia 

on jo hyödynnettävänä. Sen sijaan 

julkisissa lähipalveluissa suuruuden ekonomia 

näyttäisi lisäävän vain byrokratiaa. 

”Kilpailu tuo dynamiikkaa” 

Vantaan kaupunginjohtaja Jukka Peltomäen 

mielestä kilpailu tuo mukanaan myönteistä 

dynamiikkaa hyvinvoinnin rakentamiseen 

alueella. Keskeisimmäksi metropolialueen 

menestystekijäksi hän nosti osaamisen kehittämisen. 

Metropolialueella tarvitaan vahvojen ny- 

Hallitus selvittää metropolialuetta koskevan erillislain 

tarpeen, Henna Virkkunen sanoi 

Riitta Konkola korosti Metropolia Ammattikorkeakoulun 

osaamista ja kumppanuutta metropolialueen 

kehittäjänä uusien yhdessä luotavien toimintamallien 

avulla. 

kyisten peruskuntien elinkeinopolitiikan 

lisäksi uusia yhteisiä työkaluja elinkeinopoliittiseen 

suunnitteluun ja strategiseen 

kehittämiseen, Peltomäki korosti. 

Päätösten aika 

Helsingin uusi sosiaali- ja terveystoimesta 

vastaava apulaiskaupunginjohtaja Laura 

Räty korosti seudullisen eriarvoistumisen 

torjumista. Helsinki joutuu hänen mukaansa 

kantamaan maahanmuutossa kovimman 

sosiaalisen taakan. 

”Uusia metropoliselvityksiä ei tarvita. On 

päätösten aika”, Räty sanoi. 

Ammattikorkeakoulu huolissaan 

säästöistä 

Tilaisuuden lopuksi Metropolia Ammattikorkeakoulun 

rehtori Riitta Konkola kertoi 

Metropolia Ammattikorkeakoulun kehitys-

Vahva peruskunta kykenee tulokselliseen elinkeinopolitiikkaan ja kehittämistyöhön, Vantaan Jukka Peltomäki 

(vas.) korosti. Laura Räty oli huolissaan eriarvoisuuden lisääntymisestä alueen eri osien kesken. 

Espoon Jukka Mäkelä piti kuntien verkostomaista yhteistyötä parhaana tapana vahvistaa metropolialuetta. 

Saija Äikäs-Idäänpää-Heikkilä – Leppävaaran Rotaryklubin jäsen – johti seminaarissa puhetta. 

näkymistä. Hän nosti esiin ristiriidan ja 

huolensa hallitusohjelman tavoitteesta 

nostaa suomalainen osaaminen maailman 

kärkeen tällä vuosikymmenellä ja samanaikaisesta 

tavoitteesta leikata yhteensä 120 

miljoona euroa ammattikorkeakouluilta. 

Onnistunut End Polio Now 

-tapahtuma Yyterissä 

Meri-Porin Rotaryklubin syyskuussa 2010 

järjestämään hyväntekeväisyysgolfiin osallistui 

yhteensä 74 hyväntuulista golffaria, 

jotka halusivat omalta osaltaan tukea rotaryjärjestön 

työtä poliosairauden lopulliseksi 

hävittämiseksi maapallolta. Pelaajia oli saapunut 

ympäri Länsi-Suomen lääniä, porilaisten 

lisäksi mm. Turusta, Raumalta, Eurasta, 

Parkanosta, Ikaalisista, Harjavallasta jne. 

Tapahtuman tekivät mahdolliseksi Yyteri 

Golf Links Oy, joka antoi kenttänsä käyttöömme 

sekä neljä porilaista yritystä, jotka 

lahjoittivat rotareille golfkentän pelioikeuslippuja. 

Kaikki tapahtumaan liittyvät työt 

lähtö- ja tulospalveluineen tehtiin rotaryklubin 

jäsenten talkootyönä. Näin pelaajien 

maksamat osallistumismaksut voitiin lahjoittaa 

lyhentämättöminä Rotarysäätiön 

Polio-rahastoon. 

Metropolialla on noin 20 toimipisteessä Helsingissä, 

Espoossa ja Vantaalla. Koulutusaloja 

on neljä ja opiskelijoita kaikkiaan 16 000. 

Teksti: Juho Mäkinen ja Jukka Reinikainen 

Kuvat: Jari Paulamäki, Lauri Mannermaa 

Yhteislähtönä toteutetussa tapahtumassa 

oli myös mahdollisuus osallistua kisaan, 

jossa pelimuotona oli pistebogey HCP. Ilta 

oli hieman sateinen ja tuulinen, mutta vaativista 

olosuhteista huolimatta olivat tulokset 

erinomaisia. Palkitut kolme parasta 

olivat Jukka Vanhala YG, Olavi Rajala IkG ja 

Erkki Pakkasela YG. 

Tunnelma koko golf-tapahtuman ajan oli 

iloinen ja positiivinen. Sen lisäksi, että 

osallistujat kokivat olevansa todella hyvällä 

asialla, he nauttivat leppoisasta pelitunnelmasta 

sekä aina niin tärkeästä jälkipelistä 

arvontoineen. 

Illan tuotto oli kaikkiaan noin 1.800 , joka 

lahjoitetaan lyhentämättömänä Rotarysäätiön 

polion torjuntaan 

Teksti ja kuva: Tauno Lovén, Pori Meri-Pori RC 

Mikä on metropoli? 

Metropolilla tarkoitetaan elinkeinorakenteeltaan,kansainvälisiltä 

yhteyksiltään ja kulttuuritarjonnaltaan 

monipuolista 

suurkaupunkiseutua kehyskuntineen 

taikka sen muulla tavalla 

rajattua toiminta- tai vaikutusaluetta 

Metropolisaatio edellyttää riittävää 

väestöpohjaa, riittävää osaamistiheyttä 

ja riittävää kulutusvoimaa 

sekä verkostorakenteesta 

johtuvaa tarvetta ohjata alueen 

kehitystä tietyiltä osin yhtenä 

kokonaisuutena 

Metropolialueet kilpailevat ensisijaisesti 

keskenään ja näin toimiessaan 

ne ovat kasvun ja kilpailukyvyn 

vetureita maissaan 

Oikaisu 

Katajanokan Rk:n edellisessä numerossamme 

Kotkatjärven koululle suuntautuneen 

matkaselostuksen (s. 50) kirjoittajan 

nimi oli merkitty väärin. Jutun kirjoitti Aila 

Auvinen, Katajanokan Rk. 

Toimitus 


Suomi/Finland 

35

Suomi/Finland 

Rotarit SM-rasteilla Somerolla 

Joukko suunnistavia rotareita kokoontui 

elokuun lopulla Somerolle ratkomaan lajin 

suomenmestaruuksia. Tapahtuman 

järjestelyvastuu oli annettu Someron Rotaryklubille, 

joka onnistui tehtävässään 

moitteitta. 

Vuonna 2006 ensimmäisen kerran järjestetty 

Rotary SM-suunnistus on vuosittain 

kerännyt reilut parikymmentä osallistujaa. 

Somerolaisten tehostetusta tiedottamisesta 

huolimatta suunnistajien määrä jäi 

tänä vuonnakin 24 kilpailijaan ja pariin 

kuntosuunnistajaan. Kun järjestelytehtävissä 

hääri kymmenkunta järjestävän klubin 

henkilöä, todettiin lämminhenkiseen 

rotarytapaamiseen kokoontuneen nelisenkymmentä 

rotaria. 

Mestaruuksia tavoiteltiin yhdessä naisten 

ja seitsemässä miesten sarjassa. Osallistujien 

ikähaarukka oli noin 40-vuotiaista yli 

kahdeksankymppisiin. Ehkä rotariklubien 

ikäjakaumasta kertoo se, että väkirikkaimmat 

sarjat olivat H55, H65 ja H70. 

Mukava joukko norjalaisia, ruotsalaisia, virolaisia 

ja suomalaisia rotary-veljiä ja siskoja 

mitteli kesäisen auringonpaisteen helliminä 

Nordic Rotary Golf Championship 

Tournamentissa Sastamalassa 2.-5.8.2011. 

Lakeside Golf clubin Järvenranta-kenttä ja 

nimensä mukainen Pirunpelto oli viritetty 

hienoon kuntoon ja ottamaan luulot pois 

golfaavilta veljiltä ja siskoilta. 

PM-Golf pelattiin nyt 41. kerran 


Vaihtelevaa maastoa 

Lounaishämäläinen metsämaasto tarjosi 

monipuolista suunnistustehtävää; osin nopeakulkuista 

polkua, osin pienipiirteistä kalliomaastoa, 

mutta mahtui mukaan suota ja 

korpeakin. Ratojen vaatimustasossa järjestäjä 

onnistui nappiin, sillä kaikki osallistujat 

selvisivät hyväksytysti omalta radaltaan. 

Kilpailussa oli mukana muutama takavuosien 

huippusuunnistaja, joista Porin Seppo 

Jukkola ja Tuusulan Risto Sirola valloittivat 

H65 sarjan kärkisijat. Sen sijaan aikansa 

maaottelusuunnistaja ja kolme Jukolan 

viestin voittoakin Asikkalan Raikkaan riveissä 

saavuttanut Lahti-Joutjärven klubin 

Heino Avikainen teki ”minna kaupit”. Maalissa 

Avikaisella oli syytä harmitella kartanlukuvirhettään. 

-Neloselta lähtiessäni päätin kiertää rastivälillä 

olevan tiheikön oikealta, mutta lähdinkin 

kiertämään rastin eteläpuolella olevaa 

suota. Tulin rastille, joka ei kuitenkaan 

ollut omani. En tiedä mihin olin tullut, enkä 

Kansainvälisten vieraiden kanssa tapasimme 

keskiviikkona ensin leikkimielisessä 

joukkuekilpailussa Järvenranta-kentällä ja 

illalla cocktail-tilaisuudessa, jossa järjestelytoimikunnan 

puheenjohtaja Antti Virtanen 

toivotti kaikille menestystä ja antoi 

hieman ohjeita tulevien yksilökilpailupäivien 

varalle. 

Joukkuekilpailussa päästiin maistelemaan, 

miltä etenkin kansainvälisille vieraillemme 

outo kenttä tuntuu ja hyvältähän tuo tuntui 

illan palautteen mukaan. Huvittava yksityiskohta 

kuului kirjoittajan korvaan illan 

cocktailien lomassa. Ahtiaisen Pekka kertoi 

tintanneensa 4-väylän pisin drive-kisassa 

260 m draivin. 

”Menin pallolleni ja ihmettelin, että järjestäjät 

ovat unohtaneet mittataulun 

kokonaan. Vilkaistuani viheriön suuntaan 

silmiini osui taulu 40 m kauempana. 

Mietin, että miksi taulu noin kauas on 

kiikutettu. Menin taululle ja huomasin, 

että siinähän seisoi jo draivaajan nimi: 

Rami Virtanen”, Pekka naureskeli. Puheenjohtajan 

pojan draiveissa on tunnetusti 

potkua! 

Jukka Malisen vauhdikas leimaus viimeisellä rastilla 

ennen maalia. 

pystynyt paikallistamaan sijaintiani. Lopulta 

sain kiinni suoraviivaisesti kulkeneesta 

polku-urasta, mutta aikaa oli kulunut ja peli 

oli menetetty, selvitti yli 20 minuuttia sarjansa 

kärjelle hävinnyt Avikainen. 

Nyt kuudennen kerran järjestetty Rotary 

SM-suunnistus todettiin säätä myöden onnistuneen. 

Seitsemänteen Rotarysuunnistukseen 

kokoonnutaan elokuussa 2012 

Kurikkaan, jolloin järjestysvastuun kanta- 

Rotary-veljet pallolyöntikilpailuissa Sastamalassa 

Neljä sarjaa 

Torstaina käynnistyi varsinainen kamppailu 

Pohjoismaiden mestaruuksista neljässä 

eri sarjassa. Osa pelasi Järvenrannan ja osa 

hyvin haastavan Pirunpellon. Perjantaina 

vaihdettiin kentät, jolloin jokainen tuli pelanneeksi 

molemmat kentät.Siinä, missä 

Järvenranta tuuditti kilpailijat mukavuuden 

tunteeseen, otti Pirunpelto monelta 

pelurilta luulot pois. Pirunpellon kapeat ja 

osion sokotkin väylät pistivät miettimään, 

millä mailalla milloin kannatti lähteä kokeilemaan 

onneaan. 

Parhaiten kentät kiersi Viron EM-kisojen 

järjestelytoimikunnan puheenjohtajan arvokkuudella 

Urmas Isok, kovan luokan pelimies, 

jolle oli ilo luovuttaa Pohjoismaiden 

mestarin pokaali. Järjestelytoimikunnan 

jäsenet pistivät hurjasti hanttiin päätyen 

lyöntipelissä pronssille (Antero Paalanen) 

ja kirjoittajakin kipusi 4. sijalle. Pistebogeykisan 

voiton nappasi – pitäisikö sanoa epäkohteliaasti 

– Risto Turunen, järjestelytoimikunnan 

kuljetusvastaava. 

Hurteissa tunnelmissa kisat vietiin läpi ja 

kun sääkin vielä helli pilvettömällä pais-

Leo Ukkonen (vas.) ja Juha Tolonen jälkipuivat 

reitinvalintojaan. 

vat Jalasjärven ja Kurikan Rotaryklubit. 

Teksti ja kuvat: Arvi Teppala, Someron Rk 

kilpailun ratamestari 

Tulokset 

D60 3.2 km 

1. Pirjo Nurminen, Salo -Uskela 1.03.16 

teella, oli illan päätösjuhlassa leppoisat 

tunnelmat. Hotelli Rosendahlin tiloissa 

nautittiin Antti Virtasen vitseistä, jaettiin 

palkinnot ja siirrettiin 2012-kisojen vetovastuu 

Kungälv Kongahälla RC:lle, Göteborgiin 

Gullbringa Golf & Country Clubille. 

Tulokset 

Miehet A, lyöntipeli 

Urmas Isok 145 

Pentti Koponen 145 

Antero Paalanen 151 

Miehet B, pistebogey 

Risto Turunen 66 

Kalervo Sipi 65 

Mauri Rantanen 63 

Naiset C, lyöntipeli 

Birgitta Oppsahl 150 

Maija Pirilä 158 

Riitta Rautio 159 

Naiset D, pistebogey 

Bodhild Saetrevik 64 

Riitta Koponen 62 

Päivi Virtanen 62 

H80 1.8 km 

1. Pauli Riihelä, Lahti - Joutjärvi 31.43 

H75 2.4 km 

1. Matti Laaksonen, Itä - Helsinki 43.31 

2. Asko Brax, Tampere -Tammerfors 46.13 +2.42 

3. Viljo Kurppa, Perniö 49.35 +6.04 

H70 2.4 km 

1. Risto Lemmelä, Tuusula 33.21 

2. Carl - Johan Numelin, Porvoo 36.54 +3.33 

3. Allan Lindholm, Parainen 40.24 +7.03 

4. Heino Avikainen, Lahti - Joutjärvi 54.38 +21.17 

5. Aulis Harju, Jalasjärvi 1.25.35 +52.14 

H65 3.2 km 

1. Seppo Jukkola, Pori 30.54 

2. Risto Sirola, Tuusula 36.25 +5.31 

3. Antti Pokela, Helsinki - Kluuvi 57.51 +26.57 

4. Kari Karri, Järvenpää 58.21 +27.27 

5. Jaakko Kuusinen, Forssa- Sepänhaka1.01.04 +30.10 

H60 4.0 km 

1. Ilkka Heinaro, Parainen 1.01.11 

2. Aulis Hahtola, Ilmajoki 1.12.47 +11.36 

Teksti ja kuvat: Heikki Lindevall, Tampere- 

Jussinkylän Rk 

Toim. huom. 

Bo Persson, Storsviks Rk, ilmaisi osallistujien 

kiitokset ja samalla kilpailukokemukset 

H55 4.0 km 

1. Juha Tolonen, Laukaa 45.53 

2. Jukka Malinen, Forssa 48.02 +2.09 

3. Rauno Aavasalo, Salo- Uskela 51.56 +6.03 

4. Leo Ukkonen, Tampere - Hervanta 56.49 +10.56 

5. Harri Lukander, Piikkiö 1.00.25 +14.32 

H45 5.2 km 

A-sarjan mitalimiehet, Antero Paalanen, Pentti Koponen ja Urmas Isok. 

1. Pasi Koistinen, Riihimäki 1.04.50 

2. Ari Eklund, Pori 1.31.27 +26.37 

Pirjo Nurminen voitti naisten sarjan. Onnittelijoina 

Heikki Hovila ja Pertti Tamminen. 

värikkäässä runomittaisessa selostuksessaan, 

jonka julkaisemme sivuilla 4-5. 


Suomi/Finland 

37

Suomi/Finland 

Kymmenkunta Suomenselän nuorta osallistui Rylan johtajuusseminaariin Petäjävedellä. Vaihto-oppilasvuodestaan Taiwanissa Anne-Marie Rönkä totesi: 

”Täytyy mennä kauaksi, jotta voi nähdä lähelle”. 

RYLA-seminaari Petäjävedellä 

Petäjäveden Rotaryklubin syyskuussa 

järjestämä RYLA-seminaari (Rotary Youth 

Leadership Awards) kokosi reilun kymmenkunta 

nuorta ympäri Suomenselän 

aluetta. RYLA- seminaarit ovat johtajuuskoulutustilaisuuksia, 

joissa eri alojen edustajat 

antavat evästyksiä nuorille kertoen 

heille johtajuuteen liittyvistä kokemuksistaan 

ja näkemyksistään. Tänä vuonna 

RYLA- seminaarin tarkoituksena oli esitellä 

nuorille yrittäjyyttä sekä havainnollistaa, 

millaista on toimia erilaisissa yrittäjyyteen 

liittyvissä ammateissa. Lisäksi uutena teemana 

oli Rotaryn nuorisovaihto. 

Tilaisuuteen oli kutsuttu eri alojen asiantuntijoita 

kertomaan ja keskusteleman 

johtajuuteen ja kanainvälisyyteen liittyvistä 

asioista. Ensimmäisenä Petäjäveden 

Rk:n presidentti. Lauri ”Late” Karvonen, toivotti 

kaikki lämpimästi tervetulleiksi. Karvonen 

kertoi rotaryklubien toiminnasta 

sekä korosti nuorisovaihdon tärkeyttä Petäjäveden 

Rk:lle. Seuraavaksi Mirja Leijala, 

psykologi ja Suomenselän apulaiskuvernööri 

tutustutti kurssilaiset ja esitelmien 

pitäjät toisiinsa. Omassa puheenvuoros- 


saan Leijala korosti haaveiden merkitystä 

ja hän rohkaisi nuoria toteuttamaan omia 

haaveitaan, mutta samalla hän muistutti, 

että haaveiden saavuttamiseksi myös epämukavuuksia 

tulee sietää. Leijala korosti 

myös, että oma maailma ja mieli täytyy pitää 

avarana, täytyy katsella ympärilleen. 

Mikään ei hänen mukaansa tulisi olla vain 

yhden kortin varassa ja tulee muistaa, että 

aina voi valita uudelleen. 

”Työkavereita tulee arvostaa” 

Jyväskylän yliopiston lehtorin Tuulikki Sjögren 

teemana oli ”Johtajuus ja hyvinvointi”. 

Aihetta käsiteltiin kolmen teeman kautta 

”Hyvä johtaja”, Hyvinvointia edistävä yhteisö” 

ja ”Miten saavutan omat tavoitteeni”. 

Hyvinvointia edistävää yhteisöä pohtinut 

ryhmä tiivisti osallistujien mielipiteet 

muun muassa seuraavasti: ”Työkavereita 

tulee arvostaa ja heihin tulee tutustua”, ”On 

huolehdittava, että kaikilla on sama tavoite”. 

Omien tavoitteiden saavuttamisesta 

keskustellut kokoonpano korosti itsetietoisuutta: 

”On hyvä tietää, mihin omat voimavarat 

riittävät, sillä tavoitteita rakennetaan 

niiden kautta”. Lisäksi hyvä johtaja sai matkaansa 

työryhmältä monia eväitä: ”Täytyy 

antaa tilaa muille”, ”On oltava määrätietoinen 

ja on tiedettävä, mitä tekee, mutta 

silti on oltava tasapuolinen”, ”Johdettava 

ryhmä on koottava yhteen ja se on saatava 

toimimaan päämäärän eteen”. 

Professori, koulutusjohtaja Kari Pitkäsen korosti 

omassa ”Mitä tarvitset globaalissa maailmassa 

pärjätäksesi” esityksessään edelleen 

erilasten kansallisuuksien ja kulttuurisen 

tiedon ja tuntemuksen sekä sensitiivisyyden 

tärkeyttä. Pitkäsen mukaan globaalissa verkostotaloudessa 

pärjäävät ne, jotka kykenevät 

liikkumaan valtioiden ja kulttuuristen 

rajojen yli. Pitkäsen mielestä Rotaryn nuorisovaihtotoimintaan 

osallistuminen, niin koti 

kuin ulkomailla, on parhaimmillaan näiden 

tärkeiden tietojen, taitojen ja asenteen 

omaksumista. Yritysmaailman näkemyksen 

tilaisuuteen toi Tuomo Hakala, omistaja, 

johtaja, Sähkö-Äijät Oy:stä sekä Sami 

Mustalampi, aluejohtaja Elektroskandia 

Suomi Oy:stä. Molemmissa esityksissä 

konkretisoitui, mitä kommunikointi, yhteistoiminta 

ja kansainvälisyys tarkoittavat

johtajien työssä, työntekijöiden tasolla 

sekä koko työyhteisössä. 

Lopuksi Petäjäveden 2010-2011 vuoden 

vaihto-oppilas Anne-Marie Rönkä, kertoi 

vaihtovuodestaan Taiwanissa ja siitä, miten 

Rotaryn nuorisovaihto kasvatti häntä. 

Röngälle vaihtovuosi toi mukanaan eten- 

kin paljon uusia ystäviä sekä tietoa ja ymmärrystä 

vieraasta kulttuurista. Mutta Röngän 

mielestä yllättävää oli myös se, että 

vaihtovuoden aikana lisääntyi arvostus 

omaa maata ja kulttuuria kohtaan. Vaihtovuosi 

oli myös antoisa retki oman itsensä 

ymmärtämiseen. Rönkä päättikin esityk- 

Göran Wilhelmsson, president Anita Häggblom och past president Björn Rönnlöf från Godby Rk invid den nya informationstavlan. 

Gammalt varv fick ny tavla 

Godby Rotaryklubb på Åland förlade våren 

2010 ett ordinarie veckomöte till det 

gamla varvsområdet Skonholm. Kvällens 

program var en guidad tur på området under 

ledning av sjöfartsmuseets tidigare intendent 

Göte Sundberg, Mariehamns Rk. 

Under kaffestunden efter guidningen 

framfördes tanken på en informationstavla 

på området, eftersom naturen redan 

sett till att knappast något mera stod att 

se, utan guidning eller specialinformation. 

Godby Rk beslöt att en sådan informationstavla 

skulle kunna vara ett av årets 

projekt och på ansökan erhölls understöd 

från distriktet. Projektet leddes av Björn 

Rönnlöf, president för året 2010-11. Tillsammans 

med Göte Sundberg och Fredrika 

Sundberg, bibliotekarie på Finströms 

bibliotek, skaffades bilder, författades text 

och gjordes layout. Resultatet trycktes på 

plåt av storleken 80 cm x 100 cm och tillsammans 

med klubbmedlemmen Göran 

Wilhelmsson gjordes ram, tak, stolpar, mm. 

Tavlan fästes i berget med stolpskor. 

Åtminstone 10 större fartyg 

Informationen på tavlan berättar om tillkomsten 

av varvsplatser på Åland, de olika 

varvsplatserna i Finström och varför sluttningen 

på Skonholm var så lämplig för fartygsbyggen. 

Sedan om den utrustning 

som skulle finnas på ett varvsområde: kolmilor, 

smedjor, baracker, sågverk, basränna, 

spantlave, stapelbäddar, mm. En lista med 

namn berättar att här under tiden ca 1850- 

1920 byggdes åtminstone 10 större fartyg. 

På tavlan finns faktarutor bl.a. om barken 

Fred, som var det sista fartyget som byggdes 

här år 1920. Faktarutor finns också om 

fartygsbyggmästare, redare, om byn 

Svartsmara och om en barack som efter 

slutauktionen 1920 blev ett boningshus i 

Bjärström. Fotografier finns bl.a. av en modell 

av varvsområdet som byggdes av Val- 

sensä sanoilla, että: ”Täytyy mennä kauaksi, 

jotta voi nähdä lähelle”. 

Teksti ja kuvat: Tuulikki Sjögren, 

Petäjäveden Rk 

ter Danielsson och som finns på Ålands 

Sjöfartsmuseum. En skiss av området gjord 

av Per-Ove Högnäs för Åland Museums 

räkning finns också med bland bilderna. 

Dessa båda skapade i tiden sina alster tillsammans 

med Valter Danielsson och Elis 

Gustafsson, som båda en gång hade jobbat 

på varvet. 

I augusti förlade igen Godby Rk ett ordinarie 

möte invid den nya skylten och ”avtäckte” 

den i sällskap av ett 40-tal bybor 

och andra intresserade. Klubbens nya president 

Anita Häggblom hälsade välkomna, 

klubbens past president Björn Rönnlöf berättade 

om tillkomsten av tavlan och kommunens 

fullmäktigeordförande Åke 

Mattsson tackade rotaryklubben för utfört 

arbtete. 

Text: Björn Rönnlöf, Godby Rk 

Foto: Kribes foto 


Suomi/Finland 

39

Suomi/Finland 

Ruoholahden ala-asteen 245 oppilasta kuuntelivat kiinnostuneina tietoiskua heijastimien käytöstä. 

Helsinki City West -rotariklubin jäsenet Irene Muurinen ja Risto Karimaa jakoivat heijastinnallet kaikille. 


Heijastavaa iloa 

Helsinki City West -rotaryklubi jakoi 

heijastimet Ruoholahden ala-asteen 

oppilaille. 

Helsinki City West RC halusi kiinnittää huomiota 

lasten koulutien turvallisuuteen. Pimeällä 

pienten jalankulkijoiden koulumatka 

on usein vaaroja täynnä. Klubi teetti 

300 hauskannäköistä keltaista nalle -heijastinta, 

jotka jaettiin Ruoholahden ala-asteen 

245 oppilaalle. Oppilaiden ilmeet 

kirkastuivat, kun koulutien turvatekijäksi 

tuli hauska nalle. 

Heijastin -kampanja saa jatkoa 21.4. Silloin 

Ruoholahden ala-asteella vietetään liikenneturvallisuuspäivää. 

Tilaisuuden järjestäjinä 

ovat HCW RC:n lisäksi Liikenneturva ja 

Autoliitto. Suunnitteilla on vielä kolmaskin 

tapahtuma, mutta siitä idean isä Pentti 

Rantala HCW -rotariklubista ei vielä hiisku. 

End Polio Now -isku Oulun jäähalliin 

Oulun rotaractorit ja Oulun Tullin rotarit 

tekivät yhteisen End Polio Now -tehoiskun 

Kärpät-Pelicans-ottelussa. Ottelu hävittiin, 

mutta End Polio Now -joukkue voitti ja sai 

750 lapselle poliosuojan. 

Teksti: Teemu Hakola, Oulun Rotaractklubi 

Valokuva: Erja Ollikainen 

Kulturgärning i Pargas 

Pargas Rotaryklubb har som ett samhällsprojekt 

åtagit sig att putsa gamla oskötta 

gravstenar på kyrkogården i Pargas. 

-Gravstenar är privat egendom och fastän 

graven skulle vara oskött får vi inte skrota 

själva stenarna, säger kyrkoherde Henric 

Schmidt. Rotaryklubben har stått för en 

mycket värdefull kulturgärning. 

Sammanlagt iståndsattes 39 stenar från 

början av 1800-talet. Många av dem var så 

fulla av lav och annan beläggning att texten 

på dem var oläslig, men nu kan man 

läsa både namnen och de korta verser 

som finns på dem.

PRE GETS DGN* 

Suomen Rotary ry piti Kokkolassa PRE 

GETS:n tuleville kuvernööreille puolisoineen. 

Kokemusta, hyviä käytäntöjä ja pikkuvinkkejä 

tuleviin kansainvälisiin haasteisiin 

jaettiin työviikonloppuna. 

Venetsialaista iltaa nautittiin Mustakarilla 

Gamlakarleby Segelföreningen r.f. 1872 

paviljongissa. Vasemmalta Håkan Anttila, 

Harry Hedman, Heli Karttunen, Bernt von 

Veh, Niko Niemi ja Pekka Pietiläinen 

Teksti ja kuva: Niko Niemi, Lahti-Wesijärvi Rk 

*Rotaryterminologiaa: Tulevien piirigovernorien ensitutustuminen 

Valloittava Valeria 

Porin Rk:n vaihto-oppilas Valeria Cedillos 

vieraili klubissa syyskuun viimeisenä 

päivänä. Hän esitteli monipuolisesti ja laajasti 

kotimaataan Meksikoa ja Chihuahuan 

maakuntaa sekä kotikaupunkiaan Ciudad 

Juarezia, jossa on noin 1,321 

miljoonaa asukasta. Kaupunki sijaitsee 

aivan Yhdysvaltain rajalla Pohjois-Meksikossa. 

Esittelyssä käsiteltiin mm. Meksikon 

väestöä, äidinkieltä, ilmastoa, turismia ja 

kulttuuria sekä Suomen ja Meksikon eroja. 

Vaihto-oppilaamme on sopeutunut erinomaisesti 

Suomeen ja viihtyy täällä. 

Teksti: Esa Lunnevuori, Porin Rk 

Kuva: Seppo Niemistö 

Suurin ja kaunein 

Idea Suomen suurimmasta End Polio Now 

-keräysastiasta syntyi paikallisessa derbyottelussa 

AC Oulu - OPS syyskuussa Sakari 

Hakolan heitettyä idean Tero Pahkalalle. Piirin 

1400 viestintä- ja suhdetoimintakomitean 

pj. Seija Haapalainen otti yhteyttä lentoaseman 

päällikköön Pekka Mäntyseen, joka 

lupautui antamaan End Polio Now -keräyspöntölle 

kodin uudistuneella Oulun lentoasemalla. 

End Polio Now -keräyspönttö 

otettiin käyttöön 25.10.2011 ja mitat ovat 

500 x 1.100 mm. Kuvassa vasemmalta alkaen 

Pekka Mäntynen, Oulunsalo-Siivet Rk, 

Sakari Hakola, Oulun Tullin Rk, Seija Haapalainen, 

Oulunsalo-Siivet Rk ja Tero Pahkala, 

Muhoksen Rk. 

Teksti: Seija Haapalainen, Oulunsalo-Siivet RK 

Kuva: Jani Tuisku 


Suomi/Finland 

41

Suomi/Finland 

Joutsenossa juhlavaa 

Joutsenon Rotaryklubilla oli juhlava tilaisuus 1.9.2011 kun DG Aarno Kari ja AG Kari Suvanen vierailivat 

klubikokouksessa . Kaksi klubin (perustettu 3.4 1974) charter jäsentä, Olli Koivulehto ja Paavo Suomi 

kutsuttiin kunniajäseniksi tuolla samaisella päivämäärällä. Kuvassa Olli Koivulehto ( vas ) ja Paavo Suomi 

joita Aarno Kari onnittelee ja Kari Suvanen odottaa vuoroaan taustalla”. Teksti ja kuva: Hannu Kunnala, 

Joutsenon Rk 

Mitalisadetta Kouvolassa 

Kouvola-Sarkolan Rotaryklubin 40-vuotisjuhlaa vietettiin perjantaina 7.10.2011 iloisissa tunnelmissa 

74 henkilön voimin. Juhlaan osallistui peräti kuusi klubin perustajajäsentä, jotka kukitettiin pitkävartisilla 

kauniilla ruusuilla. 

Juhlassa palkittiin myös ennätyksellinen määrä klubimme ansioituneita rotareita. Inkeri Vehmas-Lehto 

vastaanotti Rotarysäätiön aluepalvelun kunniakirjan. Mauri Kauppiselle ja Jari Simolalle luovutettiin 

PHF-tunnustukset safiirin kera. PHF-tunnustuksen saivat lisäksi Pentti Ahola, Keijo Hulkkonen, Paula Kulla, 

Heli Lehti ja Jukka Leino. Huomionosoituksia olivat jakamassa piirikuvernööri Aarno Kari, apulaiskuvernööri 

Osmo Siira ja klubin presidentti Jorma Naukkarinen Kuvassa vasemmalta Keijo Hulkkonen, 

Mauri Kauppinen, Inkeri Vehmas-Lehto, Jari Simola, Pentti Ahola, Heli Lehti, Jukka Leino ja Paula Kulla. 

Teksti ja kuva: Jorma Naukkarinen, Kouvola-Sarkolla Rk 


Suuntana Sotkamo 

Kajaani Elias Rotaryklubi on julkaissut kuvateoksen Suuntana 

Sotkamo. Kirja on värikäs kuva- ja tietoteos Sotkamosta ja sen 

tunnetuimmasta matkailu- ja maisemakohteesta Vuokatista. 

Sotkamon maine perustuu ennen muuta uhkeisiin tykkylumisiin 

vaaroihin, sankkoihin salomaihin, vehreisiin lehtoihin, kimmeltäviin 

järviin ja salaperäisiin rotkolampiin sekä moniin matkailumeriitteihin. 

Teoksen on kirjoittanut dosentti Reijo Heikkinen, joka on julkaissut 

useita kirjoja Kainuusta ja sen kohteista ja sen voi tilata 

hintaan 48 osoitteesta: Kuvakeskus Hynninen, sähköposti 

asiakaspalvelu@kuva-hynninen.fi tai puh. 050-5597001. 

Teksti ja kuva: 

Risto Mäläskä, Kajaani Elias Rk 

Kapulanvaihto 

Tämän numeromme jälkeen Rotary 

Nordenin Suomen toimittaja vaihtuu. 

Rolf Gabrielsson, Porvoon Rk, vas., ottaa 

toimittajavastuun tehtävässä 20 vuotta 

toimineelta Håkan Nordqvistilta, Helsinki-Maneesin 

Rk, oik. Vaihdon ”laillisuutta” 

todistavat Suomen Rotaryn hallituksen 

ex-puheenjohtaja Sakari Hakola ja 

Suomen Rotaryn pääsihteeri Markku 

Kalliomäki. 

Tuleviin numeroihin tarkoitettu aineisto 

on toimitettava Rolf Gabrielssonille, jonka 

yhteystiedot ovat seuraavat: 

Rolf Gabrielsson, Näse-Juttenkatu 7 E, 

06100 Porvoo 

puh. +358 40 7199 559 

s-posti: rolf.g.gabrielsson@gmail.com 

Ny etapp 

Från detta nummer övergår ansvaret för 

Rotary Nordens finländska innehåll till 

Rolf Gabrielsson, Borgå Rk tv., från Håkan 

Nordqvist, Helsingfors-Manegen Rk th., 

som skött uppdraget i 20 år. Övergången 

bevittnas på bilden av Finlands Rotarys 

ex-styrelseordförande Sakari Hakola och 

Finlands Rotarys generalsekreterare 

Markku Kalliomäki. 

Material för kommande nummer bör alltså 

adresseras till: 

Rolf Gabrielsson, Näse-Juttesgata 6 E, 

06100 Borgå 

tel. +358 40 7199 559 

e-post: rolf.g.gabrielsson@gmail.com

Finland på Svenska 

Finlandssidornas innehåll refereras här på 

svenska – i korthet. Syftet är att ge våra 

skandinaviska läsare en översikt över vad 

Finlandssidorna innehåller. I många fall är 

en bild och några ord i ”web-format” helt 

klargörande. 

SID 34 - 35 

Samhälle 

Alberga Rk höll sitt traditionella regionseminarium 

i september under temat 

metropolregionen. Starka och effektiva 

kommuner tryggar servicen bäst framhöll 

man i dessa högaktuella kommunreform- 

SID 36 - 37 

Rotarytävlan 

om finska mästerskapet i orientering och 

nordiska mästerskapet i golf hör till sommarbegivenheterna 

för idrottsintresserade 

rotarianer. Nordiska golfmästaren i slagspel 

heter Urmas Isok och kommer från 

Estland (1420). Urmas th. på bilden nedan. 

SID 38 - 39 

Ryla 

samlade glada ungdomar för ledarskapsutbildning 

i Petäjävesi RK:s regi. Lär er 

uppskatta era arbetskamrater, var ett av 

de centrala budskapen. Anne-Marie Rönkä, 

klubbens utbyteselev med ett år i Taiwan 

bakom samlade visdomsord i bagaget: 

Man bör resa långt för att se sin 

näromgivning bättre! 

SID 40 - 41 

245 glada barn 

fick egna reflexbrickor av Helsinki City 

West Rk som samarbetar med Trafikskyddet 

för tryggandet av skolvägar. 

Rotaract 

och Oulu Tullin Rk:s rotarianer gjorde slag 

för PolioPlus i hockeymatchen Kärpät-Pelicans 

i i Uleåborgs ishall. ”Vi förlorade 

matchen men kunde säkra polioskydd för 

750 barn”, ljöd det positiva slutomdömet 

om insatsen. 

Valeria 

Cedillos, utbytesstudent genom Björneborgs 

Rk, kommer från Ciudad Juarez i Norra 

Mexiko. Valeria informerade sina värdrotarianer 

om förhållandena i sitt hemland, 

språk, klimat, turism och kultur i ett uppskattat 

programinslag på klubbens möte. 

Största sparbössan 

för PolioPlus i Finland (500 x 1.100 mm) 

finns nu på Uleåborgs nyrenoverade flygplats. 

Bakom initiativet stod rotaryklubbarna 

i Uleåborg, som förde fram ärendet 

genom rotarykontakter hela vägen ända 

till flygplatsens chef, rotarianen Pekka 

Mäntynen (tv.). 

…och på finska 

Sixten Korkman 

yksi Suomen arvostetuimmista talousasiantuntijoista, 

antoi lehdellemme haastattelun 

(sivut 4-5) jossa hän määritteli pohjoismaisen 

hyvinvointimallin napakasti ja 

kattavasti: riittävin turvamekanismein varustettu 

avoin yhteiskunta. 


Suomi/Finland 

43

Danmark 

Danmarks ældste 

Rotary Klub fylder 90 

Københavns Rotary klub fylder 90 år den 30. 

november. Vi har sat to medlemmer af klubben, 

Susanne Frank og Henrik Lehmann, 

stævne for at høre deres syn på fødselaren. 

Af journalist Tine Vorting 

fotos fotograf Niels Christian Schou 

Susanne Frank har halvandet års anciennitet 

i klubben, medens Henrik Lehmann 

nærmest er ”født” ind i Rotary og netop 

har fejret 40-års jubilæum som medlem. To 

generationer med hver deres incitament 

for at være i Rotary. Forskellen på de to 

tegner et godt billede af bredden i Københavns 

Rotary Klub. En klub med medlemmer 

fra 30 til 90 år og med vidt forskellige 

baggrunde. Men som føler stor kærlighed 

til Rotary og en lyst til at gøre en forskel. En 

klub, som både Henrik Lehmann og Susanne 

Frank mener, også vil have sin berettigelse 

om 50 år, fordi den følger med tiden. 

Og netop derfor ser Københavns 

Rotary Klub anno 2011 en del anderledes 

ud, end da klubben blev stiftet i 1921. Vi 

skruer tiden tilbage for en stund. 

Begyndelsen 

Onsdag den 30. november 1921 kl. 12:00 

samledes otte mænd til et stiftende frokostmøde 

på Hotel Phønix i Bredgade i 

København. Blandt de otte fremmødte på 

Hotel Phønix var konsul Erik Andersen, fabrikant 

Olaf Borch, overretssagfører A. Harhoff, 

apoteker Helveg-Mikkelsen, docent 

Holstein Rathlou, patentkonsulent Chas. 

Hude og ingeniør Herman Langgaard. 

Københavns Rotary Klub var født ! 

Fødslen blev samtidig begyndelsen på Rotary 

i Danmark, og Københavns Rotary 

Klub blev i øvrigt sammen med Paris de 

første klubber på det europæiske kontinent 

– medens Rotaryklubberne på De 

Britiske Øer var de første i Europa. 

Medlemmerne var særdeles aktive, og i løbet 

af klubbens første ni måneder frem til 

dåben eller charterdagen blev der holdt 

mere end 30 Rotarymøder. Medlemstallet 

steg støt, og i 1928 var klubben allerede 

engageret i udvekslingsarbejde og med 

venskabsklubber. 

Udsnit af ”World Map of Rotary”, der viser organisationsdato for den første Rotary klub i hvert af de europæiske lande i 1955. Bemærk, at Frankrig med Paris og 

Danmark med København var de først organiserede klubber på det europæiske fastland. 


Paul Harris på besøg 

Den 31. august 1932 blev en særlig mærkedag 

for Københavns Rotary Klub. Selveste 

Rotarys stifter Paul Harris besøgte 

klubben og festede med medlemmerne til 

en banquet på Langelinie Pavillonen. 

At PH var imponeret fremgår af hans rapport 

om besøget: 

”I have never spent a busier five days than 

those in Copenhagen. They were full of incidents 

from morning until night save for 

my usual rest period in the afternoon, 

whenever rest was paracticable” og 

“----- the banquet - - - --- was the largest in 

attendance, except the anniversary celebration 

in London”. 

Rotary i blodet 

Henrik Lehmann kan tale i timevis om Rotary. 

Anekdoter, der er gået i arv fra morfar 

til far og til søn. Morfaren var Erik Andersen, 

en af stifterne af klubben. Denne fik 

involveret sin svigersøn, Henriks far, i Rotary 

trods en modstand mod at skulle bruge 

et par timer om ugen væk fra firmaet. 

Derfor lå det også i kortene, at den i dag 

70-årige Henrik Lehmann Jr. fulgte i samme 

fodspor som sin far og sin morfar, og 

kun 30 år gammel blev han i 1971 medlem 

af Københavns Rotary Klub. 

Henrik Lehmann fortæller om den anderledes 

kultur, der den gang herskede under 

møderne: 

”Mange af medlemmerne kom kl. 11 og 

varmede op i Hotel d’Angleterres bar.” 

En meget markant institution gennem 

mange år i klubben var Snapsebordet. 

Dette var ikke et bord, som man blot satte 

sig ved ! Her var hævdvundne traditioner, 

og herfra udgik der - heldigvis ret humoristiske 

- bandbuller til klubben. 

Større engagement i dag 

I mange år lykkedes Københavns Rotary 

Klub med at rekruttere medlemmer blandt 

store, københavnske virksomheders topdirektører. 

København var en meget mindre 

by end i dag og topcheferne kendte 

hinanden, og de havde – i modsætning til i 

dag - tid og lyst til at afsætte nogle timer 

om ugen til netværket i klubben. 

Netværket var det afgørende ! 

I dag rekrutterer Københavns Rotary Klub 

meget bredere, og det er godt, at klubben 

på den måde har fulgt med den almindelige 

samfundsudvikling. 

I dag er der – ved siden af netværket - et 

helt andet engagement omkring ”doing 

good in the world” og medlemmerne er 

meget involverede i ungdomsudveksling 

og hjælpeprojekter ikke mindst i den tredje 

verden. Skiftet er sket over tid. Men også lokale 

projekter er en del af projektarbejdet. 

Ønsket om at hjælpe også afspejles internt 

i klubben, hvor medlemmerne hjælper 

hinanden f.eks. når der er problemer på 

det personlige plan. 

Kvinder i klubben 

En stor forandring kom i 1991, da kvinder 

fik adgang til klubben. 

”Vi var den første Rotary klub i Danmark 

med kvinder. Med kvinderne er der kommet 

langt mere fokus på de bløde værdier 

i Rotary,” fortæller Henrik Lehmann og 

nævner med et glimt i øjet, at klubben i 

dag har både en kvindelig præsident, en 

kvindelig past præsident og en kvindelig 

sekretær. 

Styrke med flere generationer – Klubben 

som ”Multigenerations-klub” 

De sidste par år har tilgangen af nye, yngre 

medlemmer været stigende, og ca. halvdelen 

af de nye er kvinder. En af de nye kvindelige 

kræfter i Københavns Rotary Klub 

er 47-årige Susanne Frank, der til daglig er 

VIP chef i Københavns Lufthavn. 

”Mit billede af Rotary var, at det var en loge 

med ældre herrer. På det første møde som 

gæst kunne jeg imidlertid mærke en fantastisk 

stemning, en kærlighed i rummet 

og en ægte interesse i at få nye folk ind. 

Jeg blev virkelig taget godt imod.” 

Artiklens hovedpersoner Susanne Frank og Henrik Lehmann repræsenterer hvert sit køb og hver sin generation 

i Københavns Rotary Klub anno 2011 og med Svanemølleværket og Københavns havn som 

baggrund. 

Susanne Frank nævner, at det især er muligheden 

for at yde noget for andre, der er 

hendes incitament for at være rotarianer. 

Men også de eminente foredrag, og muligheden 

for at være sammen med folk i andre 

aldre er med til at styrke hendes engagement 

i klubben. 

Susanne er godt tilfreds med, at Københavns 

Rotary Klub af præsident 10/11 Helena 

Nymann blev erklæret ”Multi-generationsklub”. 

”Man oplever hurtigt, at der er 

en meget kreativ synergi i venskaber mellem 

generationerne, hvor ”de unge” kan 

sætte retningen og ”de gamle” kan coache 

og supplere med erfaring - og bedre tid. 

Det er en kæmpe styrke og det giver mig 

meget”, siger Susanne. 


Danmark 

45

Danmark 

Artiklens forfatter Tine Vorting in action i Jan 

Willumsens hjem 

”Vi er der grundlæggende for at hjælpe 

andre. ”Service above self” er meget sigende 

for, hvorfor jeg er med. Jeg får noget 

”med hjem” fra hver eneste møde.” 

Hun har været involveret i End Polio Now 

og Shelterbox – projekterne og stået flere 

dage i kulde og frost på Rådhuspladsen 

for at fortælle om Polio+ og samle 

penge ind i. 

Frem mod 100 år - Mere kommunikation 

Skal Susanne Frank nævne et område, hun 

ville gøre mere ud af, er det kommunikationen 

om Rotary. 

”Jeg mener, at vores klub og Rotary generelt 

har en stor udfordring, når det gælder 

kommunikation. Alt for få kender til Rotary 

og har et forfejlet billede af, hvad Rotary 

er. Jeg forsøger at gøre, hvad jeg kan for at 

ændre på det og anbefaler Rotary hver 

gang, jeg får chancen. Jeg har altid min nål 

på, og mange af de VIPs i lufthavnen, hvor 

jeg arbejder, standser mig faktisk på grund 

af nålen. Det er en god oplevelse,” siger 

Susanne Frank og fortsætter: 

”Ellers mener jeg dog, at vores styrke er 

traditionerne. Verden uden for døren går 

så stærkt, og der er stor værdi i at holde 

fast i nogle af de gamle dyder. Men samtidig 

med det synes jeg, at vi skal prøve at 


forny os og gøre Københavns Rotary Klub 

moderne de steder, hvor det er praktisk og 

smart, så vi kan få flere nye medlemmer.” 

Det passer: Københavns Rotary Klub vil i 

de næste 10 år netop fortsat produktud- 

Om Københavns 

Rotary Klub 

Stiftes onsdag den 30. november 

1921 og er Danmarks første Rotary 

Klub. 

Københavns Rotary Klub er sammen 

med Paris de ældste Rotaryklubber 

på det europæiske kontinent. 

Stået fadder til mange nye klubber. 

De berømte ”3 minutter” indføres 

i 1925. Bliver fast punkt på dagsorden 

fra 1927. 

Traditionen med egoforedrag 

starter i 1931. 

Rotarys grundlægger Paul Harris 

besøger Københavns Rotary Klub 

i efteråret 1932. 

H.K.H. Kronprins Frederik, den senere 

Kong Frederik den IX, optages 

i Københavns Rotary Klub 1938. 

HKH Prins Henrik er i dag klubbens 

protektor 

Klubben får sit første kvindelige 

medlem, industri- og energiminister 

Anne Birgitte Lundholt i 1991 

efter en M/K afstemning og Anne 

Birgitte er medlem af klubben 

den dag i dag. Klubben har i dag 

27 kvindelige medlemmer. 

Klubben har siden 1950 ”leveret” 

4 Guvernører til distrikt 1470 - 

heraf 2 i de seneste år – Chris 

Hunderup 98/99 og Jan Willumsen 

05/06 + folk til løsning af 

andre internationale opgaver på 

højt niveau i Rotary International. 

Stærkt engagement i RI Convention 

2006 i Malmø København 

med bl. a formandskab i HOC ved 

Carsten Dencker Nielsen 

Klubbens præsident nr. 90 i 

2011/12 er advokat Merethe Stagetorn. 

Københavns Rotary Klub er Danmarks 

største med 170 medlemmer. 

vikle og tilpasse os ændringerne i samfundet 

omkring os – samtidig med at vi fortsat 

vil være os bevidst om, at vi har en 

særlig forpligtelse til at holde fast i vores 

værdifulde traditioner og vores historie. 

Sådan fejres 

fødselsdagen 

Københavns Rotary Klub fejrer den 

runde fødselsdag onsdag den 30. November 

2011 med et InterCity frokostmøde 

med deltagelse af klubbens 

protektor, HKH Prins Henrik og Rotary 

Internationals President Kalyan Banerjee. 

På dagen vil der til President Bannerjee 

blive overrakt en check på 

100.000 $ til Rotary Foundations End 

Polio Now Initiative doneret af en fond 

efter afdøde Ole Mauritzen, kært, 

mangeårigt æresmedlem af klubben. 

Lørdag den 3. December holder klubben 

gallafest under temaet ”The Roaring 

Twenties” i Odd Fellow Palæet 

for 250 personer. 

HUSK 

Materiale til danske 

landssider sendes fremover til: 

Lokalredaktør 

Jens Otto Kjær Hansen 

Hans Broges Vej 9B, 8220 Brabrand 

tel: +45 2014 1266 

e-mail: rotarynorden@gmail.com 

Indsendelsesfrist findes i hvert nummer 

på side 58 eller 66

Succesen følges op 

Billedkunstner Hans Kjær fra Rudkøbing 

rejser igen til Nnudu i Ghana i december 

med et nyt skoleprojekt. 

Det blev en stor succes da Hans Kjær sammen 

med Lions i Rudkøbing, Old Fellow 

Logen Humble, 

og Rudkøbing Rotary Klub sendte en container 

”Brugte skolemøbler” fra Rudkøbing 

til Nnudu i Ghana. 

Renoveringsprojektet støttes denne gang 

af Odense-, Sydfyn-, Svendborg-, Sct. Jørgens- 

og Rudkøbing Rotary Klub. 

Skolen der modtog skolemøblerne, fremstår 

stærkt forfalden med huller og revner 

i væge og gangarealer, trapper er nærmest 

ikke eksisterende og døre og vinduer er i 

miserabel stand. 

Der er ca. 180 elever i skolen fra 6. til 10 

klasse. Alle børn er nød til at gå der, hvis de 

skal have en uddannelse. 

Renoveringen, der koster ca. 20.000kr. bliver 

udført af lokale håndværkere, materialet 

bliver købt lokalt og håndværkere får 

deres løn udbetalt, når arbejdet er udført 

tilfredsstillende. 

Nærmere oplysninger om projektet m.v., 

og Rotary, kan fås ved henvendelse på tlf. 

62 57 14 24. 

Eller på www.rotary.dk 

Internettet i Ghana virker godt, men skolen 

har ikke penge til at købe pc’er og lig- 

nende moderne tiltag til brug for undervisningen. 

Derfor ønsker skolens Headmaster Mr. Son 

Nicoles en lap-top og en projektor til brug 

i undervisningen - gerne brugte, men 

funktions dygtige. Der er også et ønske om 

brugte mobiltelefoner, husk oplader; og et 

digitalt kamera. 

Hvis private eller virksomheder har overskud 

af nævnte produkter - er vi de glade 

modtagere og vil sørge for at materialet 

når frem til modtagerne i Nnudu. 

Effekterne kan afleveres følgende steder 

senest den 1. december 2011. 

I Odense til: Jelstrup, Morelvej 243, (tlf.: 21 

26 51 78) 

I Svendborg til: Nykredit, Vestergade 7, i 

åbningstiden 

I Rudkøbing til: Expert, Østergade 55-57 

Med venlig hilsen 

Rotary Klubberne i Odense, Svendborg og 

Rudkøbing 

Rivieraen/Cöte d’Azur - Kæmpe havudsigt 

Udsigt over Middelhavet. Du kan høre bølgerne. Huset er 400 år med tykke mure og hvælvede 

lofter. Det er i den italienske 1600 tals landsby Grimaldi. Fri for turisme, fredfyldt med storslået 

skønhed. Gode gåture. Italiens- og Frankrigs bedste klima. Kun 10 minutter fra franske Menton 

og 20 minutter fra Monaco. To lejligheder med samme formidable udsigt, franske døre og store 

balkoner. Lejlighed 1: Pris 920 €. Perfekt til fire. Stort spisekøkken, to stuer, badeværelse, to soveværelser 

og sovesofa i stue. Vaskemaskine, opvaskemaskine, tv. Lejlighed 2: Pris 580 €. Et paradis 

for to. Et stort hvælvet rum, indrettet som stue med superlækker dobbelt sovesofa, tv, køkken, 

vaskemaskine. Badeværelse med brus. Kan lejes af Rotarymedlemmer og venner I anbefaler. 

Flyv til Nice og lej en bil. Køretid 40 minutter. 

Henvendelse: Hecht-Nielsen (medl.nr. 136892) tlf. +45 47748420 eller e-mail: asholten@mail.dk 


Danmark 

47

Danmark 

Klaksvíkar Rotary-Klub, distr. 1440, holdt 

40 års Jubilæumsfest den 17. sept. 2011! 

Meget interessant historisk oversigt ved 

hr. Josvein a Hædd, der har været med helt 

fra 1971: 

Det var oprindelig på initiativ af enkeltpersoner 

i Klaksvik, at der blev startet 

en klub her på stedet. Det var således, 

at en gruppe medlemmer fra Tórshavn 

på opfordring kom til Klaksvik sidst i februar 

- eller i begyndelsen af marts måned 

1970. 

Man fik samlet en gruppe på 12 mænd her 

fra byen til et møde på det lokale sømandshjem 

for at diskutere mulighederne 

for at etablere en Rotary Klub i Klaksvik. 

Resultatet blev, at man nedsatte en arbejdsgruppe 

på 5 personer, som skulle 

arbejde med opgaven. Næste møde blev 

holdt den 18. marts 1970, hvor de oprindelige 

12 personer mødtes for at diskutere 

sagen. 

1. april mødtes gruppen igen, hvor det 

blev vedtaget at sætte gang i regelmæssige 

møder, og samtidig blev program lagt 

for næste rotarymøde. 

På dette møde, den 8. april 1970 blev der 

udarbejdet et program for de næste 3 

møder, så man kan sige, at nu var der kommet 

rigtig gang i foretagendet. 

Bestyrelsen valgt 29. april 1970: 

Fem personer blev valgt i bestyrelsen ud af 

de tolv mænd, som oprindelig var mødt til 

at arbejde med dannelsen af klubben her i 

Klaksvik: 

1. Fróði Lassen, præsident 

2. Hans Erik Olsen, vicepr. 

3. Tummas Jacobsen, sekretær 

4. Hjalmar Jacobsen, kasserer 

5. Steingrimur Joensen, forstander 

Samarbejde med Tórshavn/møde i 

Brønderslev: 

Det var kommet noget hen i maj måned 

1970, og den lille klub fik jævnlig besøg af 

medlemmer fra Tórshavnar klubben for at 

orientere og give oplysninger om, hvad rotary 

drejede sig om og for at få gang i klubbens 

liv og virke. 


Borddækning med masser af vimpler til pynt. 

Den 20. juni samme år 1970 var der instruktionsmøde 

i Brønderslev i Danmark, 

hvor både Fróði Lassen og Tummas Jacobsen 

var med. Distriktskonferencen blev 

holdt i Århus den 25. - og 26. september 

1970, men på grund af dårligt ”flyvevejr” 

var der ingen repræsentanter fra Klaksvik. 

Glade festdeltagere. 

Ansøgning om charter den 1. juli 1971 

Det var ikke let at få medlemstallet op, 

men endelig skete det den 1. juni 1971, at 

man kunne sende en liste af sted med 20 

medlemsnavne til charter, hvilket blev 

godkendt den 28. juli 1971. Den nye bestyrelse 

var blevet valgt i slutningen af

juni 1971 og tog over i henhold til reglerne 

den 1. juli 1971. Derfor bliver 2. juli regnet 

som vores organisationsdato. Der blev 

straks nedsat en arbejdsgruppe til at organisere 

både ”charteroverrækkelse” samt 

”charterfesten”. 

Det blev bestemt, at begge hændelser 

skulle være samme dag: 4. september 

1971, hvor guvernør E. Duch samtidig var i 

Færøerne i begyndelsen af september. 

Charter – charterfest 4. september 1971 

Det var om lørdagen, kl. 15 nævnte dato, 

at overrækkelsen fandt sted i den nye 

idrætshal i Klaksvik, KI-Hallen. Der var 

kommet gæster fra Tórshavnar Rotary 

Klub, fra Lions Club i Eysturoy samt fra 

Danmark, omkring 80 mennesker tilsammen. 

Guvernør, E. Duch stod for overrækkelsen 

af charter. 

Gæster helt fra Afrika: 

Det var meget overraskende, at nogle af de 

danske gæster var kommet hele vejen fra 

Afrika i en flyvemaskine, som tilhørte Erik 

Emborg. Erik nævnte i sin tale, at han selv og 

medrejsende havde spist morgenmad i Afrika, 

frokost i Paris og aftensmad i Klaksvik, 

hvilket man må sige er ret imponerende. 

40 års festen i ”Spaniastova” 

(Den Spanske Stue): 

Klubbens bestyrelse valgte at holde festen 

i ”Den Kongelige Monopolhandels” gamle 

bygninger nede ved havnen. I begyndelsen 

af 17 hundredetallet (1709) besluttede 

den danske konge (Frederik 4.) selv at 

overtage handelen på Færøerne. Dette 

monopolsystem fortsatte helt op til 1856, 

da det blev frit at drive handelsvirksomhed 

her i landet. De gamle handelsbygninger 

i Klaksvik blev bygget i slutningen af 

denne periode i 1837 til 1847. Huset er 

bygget af svært tømmer, hvilket giver en 

helt særlig atmosfære og stemning. Bygningerne 

er i dag kommunens ejendom 

og anvendes i dag bl.a. til museum, teater 

og udlejning. 

Lokalet blev i sin tid anvendt til fremstilling 

af ”klipfisk” til det spanske marked. Derfor 

kaldte man lokalet for ”Spaniastova”. 

Spaniastova pyntet med flag og 

vimpler: 

Gæsterne ankom til festlokalet omkring kl. 

19.00, hvor det hele var dækket og pyntet 

Vores præsident holder tale. 

efter alle kunstens regler, og der blev serveret 

velkomstdrinks til alle. På menuen 

var bl.a. Kronhjortekød, hvilket smagte 

fortræffeligt. 

Et særligt sanghæfte var lavet til lejligheden, 

og efter færøsk skik blev der sunget af 

hjertens lyst. 

Vores ældste medlem, Josvein a Hædd. 

Gæstetaler: hr. Magni Arge, direktør for 

Atlantic Airways: 

Hr. Arge gjorde nogle betragtninger over 

det nylig overståede folketingsvalg her i 

landet, hvor især den ene: (Sjúrður Skåle) af 

de to valgte politikere havde gjort en bemærkselsværdig 

kariere ved at forlade sit 

Direktør Magni Arge under talen. 

eget parti, forhandle med to andre partier 

for til sidst at stille op for socialdemokratiet 

og sluttelig få et kanonvalg ved at slå sit 

oprindelige parti, der på den måde mistede 

mandatet, som havde siddet i folketinget 

siden 2001. Dette var en bedrift af de 

helt store og imod alle forventninger. 

Hr. Arge kom siden med betragtninger 

over Færøernes muligheder som turistland. 

Hvor han efterlyste samarbejde fra 

det politiske system. 

Han gjorde sig også nogle tanker om den 

igangværende udbygning af lufthavnen i 

Vagar, hvor man om kort tid vil kunne lande 

de store flytyper og de muligheder, 

som dette vil give for eksport og turisme. 

Festtalen var både underholdende og 

samtidig meget oplysende vedrørende 

mange interessante forhold. 

Pál Weihe, overlæge, festtale på 

Tórshavnar Rotary Klub´s vegne: 

Hr. Weihe havde en særlig anledning til at 

holde tale netop i dette lokale, idet hans 

svigerfar i sin tid over en lang årrække havde 

lejet nogle af de gamle lokaler til købmandsforretning, 

hvilket inkluderede selveste 

festlokalet, som havde været lager i 

forbindelse med butikken, hvor hans kone, 

fru Sara, havde været ekspeditrice i sine 

unge år. 

Overlægen reflekterede over den tid, hvor 

han som ung var kommet til Klaksvik. De 

store forandringer, der var sket igennem 

årene. Han fortalte meget levende om en 

farefuld tur igennem uvejsomt landskab 

ude i fjeldene, som han blev kastet ud i af 

fåreholdere, der skulle sætte væddere på 

græs om foråret. Dette var i virkeligheden 

en mandomsprøve for en mere eller mindre 

uerfaren ung mand, men som han efter 

forholdene klarede ganske tilfredsstillende. 

Dette er kun et kort sammendrag, men hr. 

Weihe holdt en meget interessant, morsom 

– og underholdende tale. 

Der var også flere andre meget gode, men 

kortere indlæg fra andre af de 40 festdeltagere, 

og selskabet sad ved bordet til omkring 

midnat, hvorefter man både dansede 

færøsk – samt engelsk dans, som vi 

kalder den almindelige pardans. 

Man gik først hver til sit omkring tre – firetiden 

om morgenen. Efterfølgende har festen 

fået megen ros som yderst vellykket. 


Danmark 

49

Danmark 

Randers Grand Prix 2011 

Grand Prix lagkage 

Opløbsstrækningen 

Benzinlugten og motorbrølene manglede, 

men ellers var der ægte Grand Prix stemning 

i Randers lørdag 17. september 2011, 

da byens 4 Rotaryklubber havde omdannet 

Østervold til en racerbane for sæbekassebiler. 

Et arrangement der lørdagen 

Præmieoverrækkelse 


igennem satte sit præg på bymidten med 

hundredevis af tilskuere, 17 hold fra byens 

skoler, klubber m.m. og med behørig opmærksomhed 

fra presse og tv. 

Børnene gik til opgaven med liv og sjæl. 

Efter en indledende parade rundt i midtbyen 

ankom den ene mere fantasifulde 

sæbekassebil efter den anden til pit-området, 

hvor de forskellige designs blev diskuteret 

sagligt af både holdene selv og deres 

forældre. Det samme gjaldt de forskellige 

taktikker, som skulle overvinde eventuelle 

glatheder på fliserne og ujævnheder i 

svingene, og identificere de bedste steder 

at skifte til friske skubbere. Sådan gik det 

op gennem heat’ene, med passende hvilepauser 

indlagt for at rugbrødsmotorerne 

kunne restituere sig frem til de afgørende 

finaler, hvor vinderne blev fundet, og der 

var – nej, ikke champagne, men Grand Prix 

lagkage til alle. 

Arrangementet var et fællesprojekt for 

Randers Business Breakfast, Randers Søndre, 

Randers Vestre og Randers Østre, som 

gennem 8-9 måneder havde forberedt 

Grand Prix’et via en styregruppe bestående 

af et par medlemmer fra hver af klubberne. 

På selve løbsdagen stillede hver af 

klubberne tillige med op til 8 medlemmer 

til det praktiske, lige fra slæbning af halmballer 

til betjening af en serveringsbod. 

Interessen fra målgruppen, børn og unge i 

4.-7. klasse, lod heller intet tilbage at ønske, 

og også lokale sponsorer bakkede flot op. 

Resultatet blev et overskud, som endnu 

ikke er gjort endeligt op, men som ventes 

at lande på 75.000-100.000 kr. som i år går 

Humlebien 

Serveringsbod 

til UNICEF i anledning af Randers’ status 

som UNICEF-by. 

Næste års overskud skal også gå til et formål, 

der falder ind under overskriften ’Børn 

hjælper børn’. Præcis hvilket besluttes i løbet 

af nogle måneder, men det står fast at 

Grand Prix’et vil blive et årligt tilbagevendende 

arrangement. Forløbet var så vellykket, 

at afviklingen kun behøver få justeringer, 

og interessen fra både sponsorer, 

deltagere, tilskuere og medier lover godt 

for en succesfuld gentagelse og en fortsat 

positiv eksponering af Rotary. På sponsorsiden 

er der allerede indgået flerårige aftaler, 

og dertil kommer nye sponsorer, der 

har tilkendegivet at de ønsker at være 

med fremover. 

Kort beskrevet består konceptet i, at de tilmeldte 

hold får udleveret materialer til en 

basis-sæbekassebil, som det så er op til 

hvert enkelt hold at samle og dekorere. 

Der køres i to aldersklasser, hhv. 4.-5. klasse 

og 6.-7. klasse, og i hver aldersklasse var 

der 1., 2. og 3. præmier på hhv. 4.000 kr., 

3.000 kr. og 2.000 kr. foruden en præmie på 

1.000 kr. til den flotteste sæbekassebil. Alt 

lige fra materialer til præmier var sponsorfinansieret, 

og dertil var der solgt reklame-

plads på hver sæbekassebil, på storskærm 

og diverse bannere. 

Arrangementet varede 4 timer fra start til 

slut – for arrangørerne dog udvidet med 

2-3 timer både før og efter til etablering af 

løbsområdet og efterfølgende nedtagning 

og oprydning. 

En lang dag, men også en god dag. For deltagerne, 

for tilskuerne og for Rotary. 

Indslag på TV2 Østjylland (ca. 9 minutter 

inde i udsendelsen): 

http://www.tv2oj.dk/ 

arkiv/2011/9/17?video_ 

id=22190&autoplay=1 

I forbindelse med Dansk Inner Wheels landsmøde 

på Nyborg Strand søndag, den 2. oktober 

2011 vil vinderne af Inner Wheel Danmarks 

stilekonkurrence Stop Kvindehandel 

blive offentliggjort, og præmierne overrakt. 

De heldige vindere er: 1. præmie Kamille 

Hüttel fra Randers Statsgymnasium med 

titlen Lykkelig luder, 2. præmie Cecilie Larsen 

fra Mulernes Legatskole i Odense, 

Hendes prikkede kjole. Der overrækkes 2 

– 3. præmier, som går til henholdsvis Louise 

Lynggaard og Eva Marie Jørgensen fra 

Kalundborg Gymnasium – videoen No 

home og Sigurd Morsby Larsen fra Aalborghus 

Gymnasium, Lad os skrive Danmarks 

historie. Præmierne vil blive overrakt 

af fhv. MF Marion Pedersen. 

Overrækkelsen finder sted samtidig med, 

at Inner Wheel Danmarks nationalrepræsentant 

Annalise Larsen overrækker Inner 

Wheels Årsindsamlingen til Reden International 

ved projektleder Dorit Otzen, der 

også har været med i samarbejdet omkring 

stilekonkurrencen. 

Inner Wheel Danmark har siden 2002 været 

aktiv i kampen mod handel med kvinder via 

sin støtte til Reden Internationals arbejde. 

I 2010 arrangeredes fundraising arrangementer 

i Hovedstadsområdet med bl.a. 

forhenværende statsmister Poul Nyrup 

Rasmussen som en af hovedtalerne. Inner 

Wheel Danmark har efterfølgende været 

medarrangør, i et tæt samarbejde med 

Soroptismisterne og Reden International, 

af en høring på Christiansborg i efteråret 

TV-interview 

Danske gymnasieelever og Inner Wheel 

i fælles kamp mod handel med kvinder! 

2010 om Prostitution og kvindehandel 

med brugeren i centrum. 

I januar 2011 udskrev Inner Wheel Danmark 

en stilekonkurrence blandt landets 

gymnasieelever med titlen Stop Kvindehandel 

– Vil du acceptere et Danmark, hvor 

kvinder handles til prostitution eller skal 

Danmark være kendt for sin sociale bæredygtighed? 

36 gymnasieelever spredt over hele landet 

valgte at besvare opgaven, og en dommerkomite 

bestående af MF Marion Pedersen, 

MF Line Barfoed, Gymnasierektor 

Peter Abildgaard, gymnasielektor Ingerrethe 

Riis samt Lone Pramming og Kirsten 

Dahl-Sørensen fra Inner Wheel Danmark 

har valgt 4 spændende besvarelser til præmiering, 

en afgørelse som Dansk Inner 

Wheel Råd har støttet. 

Inner Wheel Danmark har med denne konkurrence 

ønsket at mobilisere unge i kampen 

mod handel med kvinder via information 

samt viden om problemstillingen, for 

derved at få unge til at tage et socialt medansvar, 

samt en synliggørelse af at Inner 

Wheel Danmark er en aktiv medspiller i 

Projektet Stop Kvindehandel. 

Er du interesseret i at læse mere henvises 

til kampagnehjemmesiden www.innerwheelmodkvindehandel.dk 

Reden Internationals paraplyorganisation 

er KFUK s Sociale Arbejde. 

Reden Internationals vision er et Danmark 

uden kvindehandel og missionen er at støt- 

te de prostituerede udenlandske kvinder, 

som allerede er handlet og befinder sig i 

Danmark, med de ydelser kvinderne har 

brug for på kort og i særdeleshed langt sigt. 

Reden Internationals formål er at bekæmpe 

kvindehandel ved at sikre 

Bagmændene retsforfølges og 

fængsles 

Forbud mod køb af prostitution og 

seksuelle ydelser 

Ofre for menneskehandel sikres mulighed 

for lovligt ophold i Danmark 

Etablere bo og integrationstilbud til 

ofre for menneskehandel 

Det nødvendige internationale samarbejde 

Der kan læses mere på: 

www.redeninternational.dk 

Inner Wheel er verdens største kvindeorganisation, 

repræsenteret i 101 lande med 

ca. 99.000 medlemmer, heraf er der ca. 

3.200 i Danmark. Inner Wheel har status 

som NGO under FN. Inner Wheels formål er 

at fremme: sandt venskab – hjælpsomhed 

og medmenneskelig forståelse – international 

forståelse. Der kan læses mere på 

www.innerwheel.dk. 

Kirsten Dahl-Sørensen 

Formand for Dommerkomiteen og medlem 

af Dansk Inner Wheel Råd i funktionsperioden 

som Distriktspræsident og pastdistriktspræsident 

i perioden 2009-11. 


Danmark 

51

Danmark 

Rappelling i Rotary Sorø 

Siloerne på Apotekervej i Sorø – hullet øverst er start 

Udvekslingsstudent Sarah fra Colorado på vej ned 

Præsident Axel Brandt Lumholt højt til vejrs 


Lørdag den 15.oktober var disse 28 meter 

høje siloer centrum for en spændende aktivitet 

arrangeret af Rotary i Sorø for kommunens 

borgere. 

Henrik Christensen og Casper Jørk fra Sorø 

Rotary havde taget initiativ til at invitere 

til rappelling i forbindelse med klubbens 

indsamling til bekæmpelsen af Polio. Adventure 

Sport Sorø stillede mandskab og 

udstyr til rådighed for arrangementet. 

Vores sekretær Anne Skonning Plasmann 

gik foran og viste på vegne af kvinderne i 

klubben mod og engagement i vores fælles 

bestræbelser på at yde en optimal indsats. 

Det var ikke uden en vis nervøsitet, at hun 

og de øvrige deltagere i dagens arrangement 

kastede sig ud fra den store højde. En 

del af byens friske borgere fandt denne formiddag 

vej ud til Siloerne for at prøve grænser 

og samtidig yde et bidrag til en god sag. 

Også vores udvekslingsstudent Sarah fra 

Colorado skulle afprøve, om det, disse skøre 

danskere nu havde fundet på, nu også 

var noget for hende. Men se også hun 

fandt vej ned af siloens yderside. 

Derudover mødte en enkelt borger med 

en udtalt højdeskræk op. Også hun klarede 

turen ned ad den stejle og glatte siloside. 

Arrangementet varede fra kl. 11 til 14, og 

der var fra starten mødt mange, der gerne 

ville ud for at afprøve sig selv i ekstremiteterne. 

Deltagernes antal tyndede dog noget 

ud senere, men alligevel blev der et 

overskud på 3.006 kr., der naturligvis går

ubeskåret til Rotarys bekæmpelse af Polio. 

Vi har i klubben nu indsamlet i alt 75.000 

kr. til formålet, og vi er ikke færdige endnu. 

Nogle af dagens deltagere var ikke helt 

med på at skulle ned ad ydervæggen på 

siloen. De kunne sammen med præsidenten 

for Rotary Sorø, Axel Brandt Lumholt i 

stedet nyde den helt formidable og fantastisk 

smukke udsigt oppe fra den øverste 

del af siloerne. Den yngste, der tog turen 

ned ad ydersiden var dog en pige på 7 år. 

Præsident elect Carsten Christensen udviste 

også mod og engagement ved Rappellingarrangementet. 

Det ser vi alle i 

klubben frem til at han også udfolder i sit 

Rotaryår 2012/13. 

Næste arrangement i Sorø Rotary er koncert 

med Francesco Attesti tirsdag den 22. november 

i Sorø Klosterkirke. Koncerten med 

denne verdenskendte klassiske pianist starter 

kl. 19.30. Naturligvis går overskuddet ved 

dette arrangement også til bekæmpelse af 

Polio. 

Tirsdag den 6. december kommer Monica 

Krogh Meyer på Ankerhus i Sorø og holder 

foredrag om Plusalderen. Også dette er et 

Rotary arrangement, hvor overskuddet 

går til kampen mod Polio. 

Der ud over har vi i klubben planer på 

bedding med en familie-golfdag til foråret 

2012. Denne kommer til at foregå på Sorø 

Golfklubs bane på Suserupvej. Der bliver 

både leg og konkurrencer på par-3 bane 

og putting-green samt en match på den 

store bane. 

Et Sorø-løb er ligeledes i støbeskeen igen 

for at kunne samle penge ind til bekæmpelsen 

af Polio. 

Endelig har vi planer om at gentage Rappelling 

arrangementet fra siloerne. 

Så kom og vær med !! 

Alle Rotarianere, familie, venner, bekendte 

er meget velkomne. 

Axel Brandt Lumholt 

Præsident Rotary Sorø 

WWW.TOORNEQ.GL 

Jul 

som i gamle dage… 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rotary Nuuk 


Danmark 

53

Island 

Inspirerende distriktskonference 

behandlede adskillige humanitære emner 

”Det humanitære arbejde i handling” var 

den officielle overskrift for distriktskonferencen 

i D1360 Island, som blev afholdt i 

Reykjavík d. 14. og 15 oktober. Adskillige 

aspekter af dette inspirerende tema blev 

behandlet i henhold til et varieret og am- 

bitiøst program bearbejdet af Rk Reykjavík-Austurbærs 

forberedelseskomité under 

ledelse af Hildur Dungal. 

Distriktsguvernør Tryggvi Pálsson åbnede 

konferencen med en velkomsthilsen og 

refleksioner i forbindelse med det vigtige 

konferencetema. I en artikel, som udkom i 

konferencens magasin bemærkede Tryggvi, 

at ikke for så længe siden var Island et af 

de fattigste lande i Europa, men i dag 

blandt de rigeste trods den seneste finanskrise. 

”Det er vores pligt at række en 

hjælpende hånd ud til de nødlidende i verden” 

understregede Tryggvi. Han pegede 

på, at 5% af Islands befolkning bidrager 

regelmæssigt til FN’s børnehjælp gennem 

UNICEF. ”For os som rotarianere giver hver 

dag os nye muligheder for at opnå mere 

styrke og kraftigere arbejde for det fælles 

gode”, kommenterede Tryggvi. 

I sin tale fokuserede Kenneth R. Boyd, RI Direktør, 

der repræsenterede RI præsidenten, 


på de vigtige fredsinitiativer, som Rotary er 

konstant engageret i gennem konferencer, 

ungdomsudveksling og fredsstipendierne. 

Han fortalte en interessant historie om et 

personligt engagement i at fremme forsoningen 

mellem armeniere og tyrkere, som 

“Venner i Rotary og Rotarys venner”. Islands distriktsguvernør Tryggvi Pálsson og Rannveig, Ken og Susan 

Boyd og Ingrid og Per Magne Berget. Fotos Markús Örn Antonsson. 

har haft et forbitret forhold i fortiden. I sin 

tale understregede Ingrid Grandum Berget, 

distriktsguvernør Rk Langesund D2290 

Distriktsguvernør i Inner Wheel i Island, Erla 

Jónsdóttir. 

i Norge, som repræsenterede de nordiske 

distrikter, tilfredsstillelse og glæde af at 

høre til Rotary og nævnte især den meget 

vigtige sidste fase af Rotarys forpligtelse til 

Polio Plus. 

Ved forretningsmødet den sidste dag in- 

Kenneth R.Boyd, USA, RI Director repræsenterede 

RI præsidenten. 

troducerede PDG Margrét Friðriksdóttir 

årsrapport og regnskab for 2010-2011, 

som afspejlede blomstrende Rotary aktiviteter 

på alle områder og et fremragende 

økonomisk resultat. Hun nævnte et brev 

modtaget i midten af sommeren fra RI 

hvori Evanston bekræfter at Rotary i Island, 

ikke vil være forpligtet til at fusionere med 

et andet distrikt i udlandet for at overholde 

de reviderede regler, der ble vedtaget 

af Council of Legislation (CoL). Indtil den 1. 

juli 2013 forventes Island at øge det samlede 

Rotary medlemskab til 1200. Det ligger 

på 1183 i dag, 960 mænd og 223 kvinder 

(19%). Derudover er der 59 

æresmedlemmer. 

Islands CoL repræsentant Guðmundur 

Björnsson informerede om at Rotary i Island 

vil foreslå til næste CoL forsamling at 

afgiften til RI, der gælder for ethvert medlem 

under 35 år og ethvert medlem over 

70 år bliver reduceret med 30%. PDG Óla-

Fredsstipendiat Fanney Karlsdóttir. Konferenceledere var Hildur Dungal og Kolbrún Baldursdóttir, Rk Reykjavík-Austurbær. 

Fem GSE-besøgende fra distrikt 9780 i det sydlige Australien på fire ugers ophold i Island. Afgående guvernør Margrét Friðriksdóttir. 

fur Helgi Kjartansson, Rotary Foundation 

udvalgets formand, opfordrede hver og en 

af de islandske rotarianere til at donere 

100 USD til fondet og i givet fald klare sig 

uden nogle mindre nødvendige nydelser i 

mad og drik for at opnå dette mål. Hanna 

María Siggeirsdóttir gav en rapport om 

ungdomsudvekslingen som Youth Exchange 

udvalgets formand. Hun rapporterede 

at fire islandske udvekslingsstuderende 

i øjeblikket studerer i udlandet og 

seks udenlandske i Island. Otte islændinge 

deltog i Rotarys sommerlejre i udlandet. 

Rotarys fredsstipendierne er et andet område, 

som har tiltrukket sig stor interesse i 

Island og har ført til imponerende resultater. 

Guðmundur G. Haraldssson, formand 

for stipendium udvalget forklarede at i løbet 

af de 10 år af programmets eksistens 

GSE-komité formand Birna Bjarnadóttir samt GSE-gruppen fra Island som gæster Australien til næste år: 

PDG Ólafur Helgi Kjartansson, rejseleder, Þórir Ingvarsson, Margrét Bettý Jónsdóttir, María Haraldsdóttir 

og Sigurður Hannes Magnússon. 


Island 

55

Island 

har Island som det eneste ansøgerland 

modtaget et legat hvert år.Ti unge islandske 

kvinder har studeret på de forskellige 

deltagende universiteter i fem kontinenter. 

Fanney Karlsdóttir, en af de ti stipendiater, 

gav en belysende forklaring af sine erfaringer 

og behovet for fredsarbejdet som 

hun har oplevet i sin efterfølgende karriere. 

Et antal eksperter deltog i overvejelser 

om konferencens hovedtema med deres 

mini-foredrag, og for yderligere at tilføje til 

et varieret program optrod flere kunstnere 

blandt medlemmerne af Rk Reykjavík- 

Austurbær med interessante numre i løbet 

af det to dages vellykkede arrangement. 


Markús Örn Antonsson 

Rotary i Island beærede PDG Jón Hákon 

Magnússon ved en ceremoni under konferencens 

festmiddag. Distriktsguvernør 

Tryggvi Pálsson annoncerede den særlige 

anerkendelse tildelt Jón Hákon og 

hans kone Áslaug Harðardóttir for deres 

langvarige bidrag for at forstærke Rota- 

Guvernør Tryggvi introducerede indkommende distriktsguvernør 2013– 2014 Björn Bjarndal Jónsson, Rk 

Selfoss og hans hustru Jóhanna Fríða Róbertsdóttir. 

Særlig anerkendelse til PDG Jón Hákon Magnússon 

rys idealer indenfor klubberne og blandt 

individuelle rotarianere i Island, samt 

publikum generelt. Professionelt er Jón 

Hákon, som for nylig fyldte 70 år, medieekspert 

og driver sit eget PR-firma i Reykjavík. 

Jón Hákon blev medlem af Rk Seltjarnar- 

nes i 1972 og tjente som klubbens præsident 

i 1979-1980. Siden da har han besiddet 

en lang række vigtige poster 

indenfor Rotary og gennemført forskellige 

indsatser på vegne af organisationen. 

I 1970erne sad han i GSE-udvalget 

og personligt har Jón Hákon og Áslaug 

været værter for fire GSE-besøgende. 

I 1993 -1994 var Jón Hákon distriktsguvernør 

og i en årrække formand for ekstensions 

udvalget, hvor igennem han 

arrangerede stiftelsen af fem nye klubber 

i distrikt 1360. Han har repræsenteret 

RI præsidenten samt de nordiske 

distrikter på konferencer i Storbritannien 

og Finland. 

Da Rotarys 100 års jubilæum blev fejret i 

Island i 2005, fungerede Jón Hákon som 

redaktør af en særlig Rotary publikation, 

som blev distribueret med morgenavisen 

Morgunbladid til alle dens abonnenter. 

For nylig trak han sig tilbage efter 

fem år i komiteen for udnævnelse af kandidater 

til distriktsguvernørposten. 

Ved cermonien skænkede guvernør 

Tryggvi Pálsson Jón Hákon den tredje 

Paul Harris Fellow medalje han har modtaget, 

denne gang med to safirer.

NORGE PHF til to i Arna 

Ved 50-årsjubileet i Arna Rk kunne president Jan Otto Hammersland tildele PHF til to 

ildsjeler. Ole Johan Hauge har i 26 år stått i humanitetens tjeneste for Røde Kors i en rekke 

land. I Bosnia klarte han i 1996 å få organisert den første ungdomsleiren på tross av det 

sterke hatet mellom de ulike folkegruppene etter krigen i landet. Den aller største utfordring 

var likevel å lede hjelpearbeidet i Indonesia etter tsunamien i 2004. Å lede hjelpearbeidet 

etter Balibombingen i oktober 2002 var også svært krevende. Asbjørn Mjelde fikk 

prisen for sitt lange og gode arbeid for fotballmiljøet i bydelen. På slutten av 1970-tallet 

startet han jentefotball i idrettslaget Fri på Espeland. Han kom til å spille en viktig rolle da 

klubbene Bjørnar og Ådnamarka ble slått sammen i 1989. Mjelde ble lagleder for kvinnelaget 

i Bjørnar, som i 2001 ble Arna-Bjørnar, og det er et verv han har hatt siden. 

NORGE Brannsjef i Skien, ildsjel i Rotary 

Guttorm Liebe er tildelt Paul Harris Fellow for sin innsats i Rotary og som brannsjef i 

Skien. Liebe har en meget sentral rolle for alle i kommunen. Han er svært aktiv i det offentlig 

rom, og informerer stadig om hva som må gjøres for å unngå brann. Han er også 

en veldig engasjert deltaker i alle fora som har med brann å gjøre, både i kommunen, i 

landet og utenlands. Guttorm Liebe har vært medlem i Gimsøy Rk siden 1983, har innehatt 

de fleste roller i Rotary – er engasjert og bidrar på alle møter, alltid. Prisen ble overrakt 

av president Arne Kristiansen. 

NORGE Filmer lokalhistorien 

Hønefoss Rk har hedret ekteparet Inger Helen og Tor Wien med Rotarys høyeste utmerkelse, 

Paul Harris Fellow Recognition. Utmerkelsen får de for den bistand de gjennom de 

siste 10 årene har gitt til klubbens mangeårige lokale kulturhistoriske film- og billedprosjekt 

for bevaring av viktig lokal kulturhistorie. Ekteparet Wien er semiprofesjonelle filmeksperter 

og har filmet ved intervjuer og bearbeidet gammelt billed- og filmmateriale, 

noe som har resultert i ti flotte lokalhistoriske filmer. Flere av filmene er gitt i gave til 

Hønefoss bibliotek og er til utlån der. Arne Sund, prosjektets mangeårige leder har sagt, 

”den innsats Helen og Tor har ytt gjennom flere år har betydd alt for prosjektet - uten 

dem ville det ikke blitt produsert nye filmer og klubben kunne ikke ha arrangert lokalhistoriske 

kulturaftener til glede for distriktets historieinteresserte innbyggere. 

SVERIGE Lång och trogen tjänst i Simrishamn Rk 

Al Currie är en mycket välmeriterad rotarian. Redan 1988 blev han medlem i en lokal 

rotaryklubb i Irving, Texas USA. Därefter tog yrkeskarriären honom till nya bostadsorter, 

runt om i världen. Efter klubben i Irving har Al varit medlem i rotaryklubbar i Singapore, 

Hong Kong och Jakarta Mentong. Sedan december 2000 är Al numera medlem 

i Simrishamns Rk. 

I Simrishamns Rk har Al varit såväl bitr. sekreterare som president. Han har kontinuerligt 

haft olika styrelseuppdrag sedan 2002, och lagt ner mycket tid och energi på att föra 

klubben framåt. Efter nio styrelseår, tar Al nu en välförtjänt paus – för att (hoppas klubben) 

snart komma tillbaka på ny styrelsepost. 

Al Currie avtackades för sitt engagerade styrelsearbete. Klubbens president, Bengt 

Berglund, höll ett personligt tal till Al och klubbens medlemmar gav honom en kraftfull 

ovation. 


Vimmel 

57

RI-præsidenten og RF 

Kære Rotary brødre og søstre 

I 1885 bragte the 

London Times en 

serie som en 100 

års hyldest til Sir 

Moses Montefiore, 

en britisk finansmand 

og filantrop, 

som blev slået til 

ridder af Dronning 

Victoria. Redaktionen 

priste hans ærlighed og generøsitet og 

hans beredvillighed til at hjælpe folk i nød. 

Én beretning var særlig gribende. 

Sir Moses blev en gang spurgt, hvor meget 

han var værd. Efter det lidt malplacerede 

spørgsmål tav han et øjeblik, før han nævnte 

et tal, som var meget langt fra spørgerens forventning. 

Han mente, Sir Moses måtte være 

mindst ti gange så meget værd. Moses smilede 

og sagde: ”Unge mand, du spurgte ikke, 

hvor meget, jeg ejer! Du spurgte, hvor meget, 

jeg er værd. Så jeg kalkulerede, hvor meget, 

jeg har givet til velgørenhed i år, og det var 

tallet, jeg gav dig. For ser du, vi er præcist det 

værd, vi er villige til at dele med andre.” 

November er Rotary 

Foundation måned, 

og vi håber, I vil fokusere 

på Foundation 

igennem jeres 

klubarbejde. Hvordan 

kan vore nye 

medlemmer forstå 

Foundation, hvis vi 

ikke fortæller dem, 

hvad fonden står for, og hvad den udretter? 

Vi er ofte dårlige til at kommunikere i Rotary, 

hvilket er mærkeligt, efter som vi er erhvervsledere. 

Måske er årsagen en overflod 

af informationer eller for meget sport i fjernsynet, 

men Rotary information er ikke højt 

prioriteret hos mange rotarianere. Hvordan 

ville du f.eks. besvare disse spørgsmål: 

Er der en Ambassadorial Scholar i vores 

distrikt? 

Hvad er denne Future Vision Plan, og hvad 

betyder den for vores klub? 

Hvad har vi behov for at vide om Polio ud- 


Når vi kalkulerer vort eget værd, tænker vi 

så i retning af, hvad vi har, eller hvordan vi 

bruger det? Når vi tænker på, at alle mennesker 

er lige, lader vi så vore handlinger 

følge ordene? 

Jeg tror, vi ser forskelligt på vore resourcer. 

Hvad ville være det bedste, vi kunne gøre 

med vore midler? Hvilke valg ville efterlade 

os mest velhavende? 

I Rotary er vi alle bevidste om de store behov 

mange steder i verden. Og vi ved alle, hvor 

meget vi kan udrette igennem Rotary Foundation. 

Vi kan ændre liv. Vi kan genskabe håb 

og vi kan opbygge en bedre fremtid - hvis vi 

vælger at gå den vej. 

I livet er alting et spørgsmål om valg. Vi kan 

vælge at lukke øjnene for andres behov og 

beholde, hvad vi har for os selv og påstå, at 

andres problemer alene er deres egne. Og 

vi kan vælge at se bort fra afstand, hudfarve, 

sprog, klædedragt og kultur og se, at 

folk overalt er ligesom os - og derefter vælge 

ikke blot at gå vores vej. 

Det er tid til at lære, hvad Rotary 

Foundation står for 

ryddelse, udover at den får os til at føle os 

godt tilpas? 

Hvad er forskellen imellem Group Study Exchange 

og vocational training teams? 

Jeg hører nogen sige ”Every Rotarian, every 

year.” Hvad drejer det sig om? 

Hvordan kan the Rotary Foundation støtte 

os i vore bestræbelser for at hjælpe andre 

udenfor vort eget lokalområde? 

Hvad gør rotarianere i forhold til emner 

som HIV/AIDS og Water and Sanitation? 

Ingen i min klub læser the Foundation annual 

report. Hvad bruges pengene til? 

Hvad er vores forhold til the Bill & Melinda 

Gates Foundation? 

Listen af spørgsmål kunne fortsætte, men 

det virkelige spørgsmål er ”Hvad gør vores 

klub for at lære mere om vores Rotary Foundation?” 

Hvis svaret er ”ikke nok,” er det på 

tide at gøre noget! 

Hovedredaktør/Ansvarshavende 

Per O. Dantoft 

Redaktion 

Sverige 

Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall 

tel: +46 60 170340, +46 733706448 

e-mail: borje.alstrom@galleristadsbacken.se 

Norge 

Ottar Julsrud, Tyslevveien 54, 1163 Oslo 

tel: +47 90 52 39 39 

e-mail: julsrud@online.no 

Suomi/Finland 

Rolf Gabrielsson, Näse-Juttes gata 7 E, 

FIN-06100 Borgå, Finland, 

e-mail: rolf.g.gabrielsson@gmail.com, 

tel:+358 40 71 99 559 

Danmark 

Jens Otto Kjær Hansen, Hans Broges Vej 9B, 8220 Brabrand 

tel: +45 2014 1266, e-mail: rotarynorden@gmail.com 

Island 

Markús Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik 

tel: +354 545 1404, mobil: +354 898 7775 

e-mail: markusoa@simnet.is 

Layoutredaktør Per O. Dantoft 

Administration 

Norge og Island 

Hovedadministrator 

Jan Spjeldnæs, 

Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset 

tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 

e-mail: j-spjel@online.no 

Sverige 

Lars Pettersson, 

Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna 

tel +46 161 32114, mobil: +46 76 0298110 

e-mail: lars.etuna@gmail.com 

Suomi/Finland 

Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki 

mobil: +358 50 596 5596 

e-mail: timoka@kauhajoki.fi 

Danmark 

Bjarne Lysgaard, Lokesvej 4, 8680 Ry 

tel: +45 86892188, 

e-mail: dg1450-0809@rotary.dk 

Styrelse 

Styrelsens ordførende 

Seppo Aho 

Inalpolku 3 A 13, FIN-96200 Rovaniemi, Finland 

tel: +358 40-7710803 e-mail: seppo.aho@ulapland.fi 

Styrelsesmedlemmer 

Jan Spjeldnæs, Per O. Dantoft, Bengt Gerger 

Styrelsens sekretær Arne Jensen 

Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding 

tel: +45 7553 8671, e-mail: inar@mail.dk 

Udgiver 

De 29 nordiske rotarydistrikter 

Trykkeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI- 

01620 Vanda, ISSN0780-4288, tel: +358 10 5424479 

mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 

e-mail: sanna.helenius@hansaprint.fi 

Annoncer 

Sverige 

Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, 181 04 Lidingö 

tel: +46 8 766 0140 fax +46 8 766 0142 

Mobil +46 706 863535, e-mail: larsfalk@ageradirekt.nu 

Suomi/Finland 

Yhteys toimitukseen, osoite yllä 

Kontakt redaktionen, se adressen herover 

Danmark 

Bjarne Lysgaard, se adressen herover 

Norge och Island 

Jan Spjeldnæs, se adressen herover 

Redaktionen forbeholder sig retten til at vurdere og 

redigere indsendt materiale. Digitale billeder leveres som 

ubearbejdede originaler. Opløsningen bør være mindst 

1600 x 1200 pixels. Billeder må ikke indsættes i artikler! 

Nr 1/2012 når læserne 31/1, redaktionel deadline 31/12


59



61



63



65


Legenden om 

Donna Maria! 

Legenden om Donna Maria handlar om mod och passion. Modet att bryta upp från 

 

Syrah är en smakintensiv hyllning odlad i skuggan av Anderna. Ett matvänligt vin packat 

med nejlika, viol och mörk choklad. Perfekt till mustiga grytor och lagrade ostar. 

Finns i samtliga Systembolagsbutiker från och med den 1 oktober. 

Bästa köp! 

”Intensiv, kryddig syrahdoft 

med nästan rhônelika drag. Bra, 

ren smak med fin druvkaraktär 

och avvägda syror.” 

Allt om Vin - nr.9 2011 

Art. 6881 

Donna Maria 

Alk. 14% vol 

119 kronor 

”Syrah står som regel för mer köttiga, 

stramt örtkryddade skapelser och i den 

stilen är detta ett strålande smakprov.” 

Kronstams favoriter - 

A Perfect Guide 20111014 

IMPORTERAS AV WINE WORLD 08-662 18 00 


67

Nr. 7. nov.-dec. - 2011

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?