Regional Systemanalys Värmland 2013-05-31

Regional Systemanalys Värmland 

2013-05-31 

Region Värmland

Beställare: Region Värmland 

Konsult: Vectura 

Lagergrens gata 2 

652 26 Karlstad 

Tel 054-701 10 00 

Ansvarig: Marcus Smedman 

Lagergrens gata 4 

652 26 Karlstad 

Tel 0771-159 159 

Uppdragsledare: Camilla Dahlström 

Uppdragsledare: Joachim Kangevall 

Miljö: Karin Sandqvist 

Kartor: Caj Bontell 

Layout: Margita Högberg

Innehåll 

1. INLEDNING ...........................................................................................................5 

1.1 Bakgrund och syfte ................................................................................................................................................. 5 

1.2 Strategisk miljöbedömning ............................................................................................................................... 5 

1.3 Rapportdisposition ................................................................................................................................................. 5 

1.4 Organisation ............................................................................................................................................................... 5 

2. MÅL ........................................................................................................................6 

3. NUVARANDE INFRASTRUKTUR OCH TRANSPORTER .................................9 

3.1 Befintlig infrastruktur ............................................................................................................................................. 9 

3.2 Trafik .............................................................................................................................................................................. 16 

3.3 Arbetspendling ...................................................................................................................................................... 31 

3.4 Godsflöden ............................................................................................................................................................... 35 

3.5 Turistresor .................................................................................................................................................................. 38 

4. DISKUSSION OCH ANALYS .............................................................................39 

5. FUNKTIONELLA STRÅK ...................................................................................41 

5.1 Internationella stråk ............................................................................................................................................. 41 

5.2 Nationella stråk ....................................................................................................................................................... 43 

5.3 Regionala stråk ....................................................................................................................................................... 48 

Bilaga 1, möjliga åtgärder steg 1-4 enligt 

Regional Systemanalys 2008-09-29 

Bilaga 2, kartor 


3

4 

Regional Systemanalys Värmland

1. Inledning 

1.1 Bakgrund och syfte 

Regeringen har gett länsplaneupprättarna i respektive län ansvaret för upprättandet av förslag 

till trafikslagsövergripande länsplaner för perioden 2014-2025 som ett led i arbetet 

inför kommande åtgärdsplanering. 

Inför den föregående planeringomgången togs en regional systemanalys fram som en översikt 

av befintlig infrastruktur och dess nyttjande. Systemanalysen anses fortfarande vara 

aktuell och i arbetet med åtgärdsplaneringen 2014-2025 uppdateras handlingen med aktuellt 

underlag och statistik samtidigt som en analys med de nya värdena utförs. 

Systemanalyserna är transportsslagsövergripande analyser av transportsystemets funktion 

och brister utifrån mål och behov. Utgångspunkten för de föreslagna aktiviteterna är att 

trafikslagen ska komplettera varandra för att på ett optimalt sätt stödja efterfrågat transportbehov, 

uppfylla de transportpolitiska målen, bidra till högre säkerhet samt förbättrad 

hälsa och miljö. 

1.2 Strategisk miljöbedömning 

En strategisk miljöbedömning har gjorts med utgångspunkt i den rekommenderade metodik 

som Trafikverket har tagit fram. Inför arbetet med den ursprungliga Systemanalysen 

togs en miljökonsekvensbeskrivning fram, denna har dock bedömts vara inaktuell varför 

en ny arbetas fram under 2013. Miljökonsekvensbeskrivningen återfinns i regionens Länstransportplan. 

1.3 Rapportdisposition 

Rapporten inleds med de av regionen antagna målen och övergår senare i en övergripande 

beskrivning av nuvarande infrastruktur och hur den används. Infrastruktur som beskrivs 

är väg, järnväg, flygplats, hamn, resecentrum och omlastningsterminaler i Värmlands län. 

Till detta redovisas nuvarande användande av respektive transportslag samt arbetspendling 

och godsflöden. 

I kapitel 4 analyseras nuvarande infrastruktur och de funktionskrav som ställs från både 

person- och godstransporter vilket sedan följs av beskrivningar av identifierade funktionella 

stråk på internationell, nationell och regional nivå. 

I bilagor återfinns sedan de möjliga åtgärder enligt 4-stegsprincipen som togs fram i den 

systemanalys som upprättades inför föregående åtgärdsplanering 2008. 

1.4 Organisation 

Revideringen av nuvarande Systemanalysen har drivits av en organisation inom Region 

Värmland och Vectura Consulting som konsultstöd. 


5

6 


2. Mål 

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt 

effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i 

hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och 

hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. På nationell nivå delas dessa upp mellan 

funktion och hänsyn. 

Funktionsmålet 

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets 

utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande 

tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft 

i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara 

mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 

Hänsynsmålet 

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart 

transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och 

användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra 

till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 

Preciseringar till funktionsmålet 

• Medborgarnas resor förbättras genom 

ökad tillförlitlighet, trygghet och 

bekvämlighet. 

• Kvaliteten för näringslivets 

transporter förbättras och stärker den 

internationella konkurresnkraften. 

• Tillgängligheten förbättras inom och 

mellan regioner samt mellan Sverige 

och andra länder. 

• Arbetsformerna, genomförandet 

och resultaten av transport-politiken 

medverkar till ett jämställt samhälle. 

• Transportsystemet utformas så att 

det är användbart för personer med 

funktionsnedsättning. 

• Barns möjligheter att själva på ett 

säkert sätt använda transportsystemet, 

och vistas i trafikmiljöer, ökar. 

• Förutsättningarna för att välja 

kollektivtrafik, gång och cykel 

förbättras. 

Preciseringar till hänsynsmålet 

• Antalet omkomna inom väg-transportområdet 

halveras och antalet allvarligt 

skadade minskas med en fjärdedel 

mellan 2007 och 2020. 

• Antalet omkomna inom yrkes-sjöfarten 

och fritidsbåtstrafiken minskar 

fortlöpande och antalet allvarligt skadade 

halveras mellan 2007 och 2020. 

• Antalet omkomna och allvarligt skadade 

inom järnvägstransport området och 

luftfartsområdet minskar fortlöpande. 

• Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet 

Begränsad klimatpåverkan 

nås genom en stegvis ökad 

energieffektivitet i transportsystemet och 

ett brutet beroende av fossila bränslen. 

År 2030 bör Sverige ha en fordons-flotta 

som är oberoende av fossila bränslen. 

• Transportsektorn bidrar till att övriga 

miljö-kvalitetsmål nås och till minskad 

ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska 

delmål där transportsystemets utveckling 

är av stor betydelse för möjligheterna att 

nå uppsatta mål.


För att tydligöra de viktigaste prioriteringarna har regeringen i det transportpolitiska målarbetet 

från 2009 preciserat målen i punktform som ska ligga till grund för det regionala 

och lokala arbetet i Sverige. Under 2013 kommer Region Värmland presentera resultatet i 

det strategiarbetet som arbetats fram för perioden 2014-2020. Strategin som ska vara vägledande 

för Värmlands utvecklingsarbete de närmsta åren är tänkt att bli en utgångspunkt 

för både den privata och offentliga sektorn. 

Värmlandsstrategin är under 2013 ute på remiss och lyfter främst fyra utvecklingsområden; 

Livskvalitet för alla, Fler och starkare företag, Höjd kompetens på alla nivåer och 

Bättre kommunikationer. Inom varje område finns förslag på åtgärder som tillsammans 

ska göra att Värmland utvecklas och lever upp till utarbetade och mätbara mål. 

Den strategiska inriktningen för huvudmålet Bättre kommunikationer är att det ska vara 

lätt att ta sig till, från och inom Värmland. Man har bra pendlingsmöjligheter, snabba 

och enkla transporter och god bredbandstillgänglighet. Målen i Värmlandsstrategin har 

preciserats i mål nr 26-30: 

• Antalet lokala arbetsmarknader i Värmland ska minska till fem 

• Restiderna med tåg till Oslo, Stockholm och Göteborg (gällande morgon och 

eftermiddagståg) ska minska 

• Antalet avgångar och passagerare vid Karlstad Airport ska öka 

• Direktflyg till Köpenhamn och minst en annan internationell hubb 

• Alla hushåll och företag ska ha möjlighet till bredband om minst 100 Mbit/s 

Identifierade åtgärder inom området bättre kommunikationer finns att läsa i Värmlandsstrategin 

– 2014-2020. 

I Region Värmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram 2014-2018 preciseras fyra 

övergripande målområden inom regionenens infrastrukturarbete. Mål baseras på den 

tillhörande samrådsprocessen, de nationella transportpolitiska målen, det regionala utvecklingsprogrammet 

och Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmland. 

Målområdena är; Tillgänglighet för regional tillväxt, Attraktivitet och användbarhet, Miljö 

respektive Resurseffektivitet och har definierats som: 

• Tillgänglighet för regional tillväxt ansluter till det nationella funktionsmålet om att bidra 

till den regionala utvecklingen genom att öka persontransportsystemets tillgänglighet. 

Det tar sikte på kollektivtrafikens förutsättningar för arbetspendling och fokuserar på 

fysisk tillgänglighet i form av hållplats- och linjestruktur, system för trafikinformation 

och bokning. Därmed knyter det även an till de regionala utvecklingsmålen om 

kompetensförsörjning och tillgänglighet. 

• Attraktivitet och användbarhet knyter an till det nationella målet om funktions anpassning 

samt det regionala utvecklingsmålet om livskvalitet genom att fokusera på 

marknadsandel, nöjdhet och användbarhet. 

7

8 


• Miljö anknyter till det nationella hänsynsmålet om minskad miljöpåverkan samt de 

regionala utvecklingsmålen om livskvalitet. Det tar främst sikte på resurseffektivitet 

och minskad andel fossila bränslen. 

• Resurseffektivitet ansluter till det övergripande nationella målet om ett samhällseffektivt 

transportsystem. Ett effektivt utnyttjande av de ekonomiska resurserna är även 

en förutsättning för att uppnå den regionala visionen om att Värmland växer. 

Målområdet handlar om samverkan, självfinansieringsgrad och kostnadseffektivitet. 

Riksdagen har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål som ett riktmärke för landets miljöarbete. 

Under 2012 beslutades om tretton etappmål inom områdena luftföroreningar, 

farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald för att komplettera det befintliga inom begränsad 

klimatpåverkan. 

Regionala miljömål Värmlands län 

• Begränsad klimatpåverkan 

• Frisk luft 

• Bara naturlig försurning 

• Giftfri miljö 

• Skyddade ozonskikt 

• Säker strålmiljö 

• Ingen övergödning 

• Levande sjöar och vattendrag 

• Grundvatten av god kvalitet 

• Myllrande våtmarker 

• Levande skogar 

• Ett rikt odlingslandskap 

• God bebyggd miljö 

• Ett rikt växt- och djurliv

3. Nuvarande infrastruktur och transporter 

3.1 Befintlig infrastruktur 

Avstånden mellan olika kommuncentra i Värmland är stora och en stor del av länet utgörs 

av glesbygd som inte är möjlig att försörja med effektiv kollektivtrafik. Hälften av länets 

befolkning bor inom 25 kilometer från centrala Karlstad. Befolkningstätheten i Karlstadsregionen 

ligger i nivå med centraleuropeiska mått. Säkra och effektiva person- och godstransporter 

med bil, buss och lastbil är en viktig förutsättning för att utveckla den regionala 

marknaden med Karlstad som centralort. 

3.1.1 Vägar 

Vägnätet utgör stommen i länets transportsystem. Det statliga vägnätet i Värmlands län 

omfattar cirka 500 mil varav cirka 40 mil är nationella stamvägar och 54 mil tillhör gruppen 

övriga riksvägar. 

Årjäng 

Charlottenberg 

E18 

61 

Arvika 

Torsby 

Sunne 

Figur 1. Europa och riksvägar i Värmland 

E16 

62 

Grums 

E45 

Säffle 

E45 

Kil 

62 

0 10 20 km 

Ekshärad 

Munkfors 

Forshaga 

Karlstad 

Hagfors 

63 

Filipstad 

Skoghall Kristinehamn 

26 

Storfors 

26 

26 

E18 

© Lantmäteriet MS2009/09632 


9

10 


E16 är europaväg och nationell stamväg som förbinder riksgränsen vid Torsby med Gävle 

via Borlänge. Sträckan genom Värmland bestod tidigare av riksväg 239 mellan riksgränsen 

och Torsby, resterande del mellan Torsby och Dalarnas län delas med E45. E 16 genom 

Värmland är tvåfältig med en vägbredd som varierar mellan 6 och 6,2 meter. 

E18 är europaväg och nationell stamväg och förbinder Värmland med Stockholm, Mälardalsregionen 

samt Oslo. E18 ingår i den Nordiska Triangeln som i sin tur ingår i det av 

EU utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN). E18 har stor betydelse för internationella, 

nationella och regionala person och godstransporter. På delen väster om Segmon 

(riksväg 45) är vägen tvåfältig med i huvudsak 8-9 meters vägbredd. Delen Karlstad- 

Örebro är mötesseparerad. På sträckan genom Sörmons vattentäkt, väster om Karlstad 

är vägen tvåfältig, 13 meter bred och saknar mittseparering. Denna vägsträcka är kraftigt 

olycksbelastad. 

Vägen är viktig för arbetspendling från och till Årjäng, Säffle och Grums kommuner. 

Sträckan närmast Karlstad är starkt olycksdrabbad och vägen går oskyddad rakt genom 

Sörmons vattentäkt, som försörjer större delen av Karlstad och Hammarö kommuners 

invånare med dricksvatten. 

E45 är europaväg och nationell stamväg. E45 förbinder Värmland med Göteborg, västkusten 

och Dalarna med sina skidanläggningar. Vägen har därmed stor betydelse för turisttrafik 

genom regionen men är även viktig för lokal och regional trafik i Fryksdalen. E45 ingår 

i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) som kompletterande 

till huvudnätet (comprehensive). Vägen är mötesseparerad mellan Åmål – Säffle. Den med 

E18 gemensamma delen Segmon-Grums är mötesseparerad med undantag för Slottsbron - 

Gruvön. Övrig sträckning är tvåfältig med varierande vägbredd och vägstandard. 

Oslo 

E18 

E6 

Göteborg 

44 

E45 

E16 

Karlstad 

Jönköping 

Figur 2. Nationella stamvägar i Mellansverige 

40 

E20 

E45 

47 

Mora 

E18 

E4 

Borlänge 

50 

Örebro 

50 

Falun 

40 

70 

Västerås 

Eskilstuna 

56 

E22 

56 

Gävle 

E20 

E18 

E4 

E4 

Uppsala 

Stockholm 

0 20 40 60 80 

km

Riksväg 26 är nationell stamväg söder om Kristinehamn och fortsatt norrut klassad som 

”övrigt regionalt viktigt transportstråk”. Riksväg 26 förbinder Värmland med Västergötland 

och Jönköping och har stor betydelse för turisttrafiken till norra Dalarna (Sälen och 

Idre) samt för regional trafik i östra Värmland. Vägen är tvåfältig med varierande bredd. 

Riksväg 61 ingår i det regionala vägnätet men är också en viktig förbindelse mellan Norge 

och Sverige och är efter E6 vid Svinesund den mest trafikerade (ÅDT 7160, år 2010) gränspassagen. 

De senaste åren har trafiken över gränsen ökat markant beroende på växande 

gränshandel och arbetspendling. Vägen har stor betydelse för regional trafik mellan Karlstad 

och västra Värmland. Den förbinder kommunerna Eda, Arvika och Kil med Karlstad 

och de nationella vägstråken E18 och E45. 

Vägen är mötesseparerad mellan Karlstad och Fagerås. På sträckorna Klätten – Åmotfors, 

Graninge – Speke samt Kalleviken – Gate pågår åtgärder vilka är planerade för slutförande 

2013-2014. På övriga delar är vägen tvåfältig med varierande vägbredd och vägstandard. 

På den norska sidan har standarden på riksväg 2 mot Kongsvinger, Gardemoen och Oslo 

förbättrats vilket också har inneburit ökad trafik på riksväg 61. Ägarna av köpcentret i 

Charlottenberg har konkreta planer på att utöka handelsytan betydligt de närmaste åren 

vilket innebär att trafiken mellan gränsen och köpcentrumet med stor sannolikhet kommer 

fortsätta att öka. 

Riksväg 62 ingår i det regionala vägnätet och har stor betydelse för regional trafik mellan 

Karlstad och norra Värmland samt för turisttrafik primärt från inre södra och Mellansverige 

till fjällområden i Dalarna, norra Värmland och Trysil i Norge. Vägen är tvåfältig med 

varierande vägbredd och vägstandard. 

Riksväg 62 förbinder Hagfors, Munkfors och Forshaga med Karlstad samt de nationella 

vägstråken E18 och E45. Rv 62 har stor betydelse för arbetspendling och godstransporter, 

främst virkestransporter från norra Värmland. För de stora stålindustrierna i Hagfors och 

Munkfors har vägen strategisk betydelse för arbetspendling och godstransporter eftersom 

orterna saknar järnvägsförbindelse. 

Riksväg 63 ingår i det regionala vägnätet och förbinder Värmland med Bergslagsområdet 

och då främst kommunerna Hällefors, Ljusnarsberg och Ludvika. Riksväg 63 har stor 

betydelse för regional trafik mellan Karlstad och östra Värmland. Vägen är tvåfältig med 

varierande vägbredd och vägstandard. 

Riksväg 63 förbinder Filipstads kommun med Karlstad och de nationella vägstråken E18 

och E45 mot Oslo respektive Göteborg. Väg 63 har stor betydelse för både arbetspendling 

och godstransporter. Det finns i nuläget ingen persontågstrafik mellan Filipstad och 

Karlstad beroende på att befintlig järnväg (Inlandsbanan) via Kristinehamn innebär en 

stor omväg. 


11

12 


Utöver europavägarna och riksvägarna finns ett antal länsvägar, vilka är av särskild vikt för 

transporter mellan kommunerna i länet. Av dessa kan nämnas väg 175 Säffle - Arvika, väg 

172 Årjäng - Arvika, väg 240 Väse - Hagfors, de väst-östliga förbindelserna väg 241 Sunne 

- Munkfors, väg 236 Skoghall - Karlstad samt väg 239 som förbinder Ekshärad i nordöstra 

Värmland med Torsby och E16 mot Norge. 

Vägar utanför Värmland, som är av särskild vikt för länets koppling till närliggande tillväxtregioner, 

E18 till Stockholm, Mälardalen och Örebro samt E45 till Göteborg. Värmland 

är också beroende av standarden på det norska vägnätet där främst E18 till Oslo och 

riksväg 2 till Kongsvinger med koppling till Gardemoen utgör viktiga förbindelser. 

3.1.2 Järnvägar 

Karlstad är som regionens huvudort knutpunkt för tågtrafik men även Kil är järnvägsnätets 

fysiska knutpunkt i Värmland. 

Under 2011-2013 har Trafikverket, Karlstads kommun och Region Värmland genomfört 

en åtgärdsvalsstudie för att hitta lämpliga och kostnadseffektiva åtgärder för att öka kapaciteten 

på Värmlandsbanan och Karlstad C. Målsättningen är att dessa till stor del kan 

finansieras genom den nationella infrastrukturplanen. 

Årjäng 


Arvika 

Värmlandsbanan 

Grums 

Säffle 

Figur 3. Järnvägar i Värmland 

Torsby 

Sunne 

Fryksdalsbanan 

Vänerbanan 

Kil 

0 10 20 km 

Ekshärad 

Munkfors 

Forshaga 

Karlstad 

Hagfors 

Bergslagsbanan 

Filipstad 

Skoghall Kristinehamn 

Storfors 

Värmlandsbanan Inlandsbanan

Oslo 

BOHUSBANAN 

Göteborg 

NORGEBANAN 

VÄRMLANDSBANAN 

VÄNERBANAN 

ÄLVSBORGSBANAN 

Figur 4. Järnvägar i Mellansverige 

FRYKSDALSBANAN 

Karlstad 

VÄSTRA STAMBANAN 

JÖNKÖPINGSBANAN 

Mora 

SILJANSBANAN 

VÄSTERDALSBANAN 

Jönköping 

Borlänge 

BE RG SLAGSBANAN 

Örebro 

Falun 

GODSSTRÅK ET GENOM BERGSLAGEN 

Västerås 

Linköping 

SÖDRA STAMBANAN 

Eskilstuna 

Gävle 

DALABANAN 

MÄLARDALSBANAN 

SV EADALSBA N AN 


Uppsala 

Stockholm 

0 20 40 60 80 km 

Värmlandsbanan (Laxå-Charlottenberg) ingår i den Nordiska Triangeln och i TEN-nätet. 

Värmlandsbanan förbinder Värmland med Stockholm och Oslo. Banan är enkelspårig 

och enligt kapacitetsutredningen finns det efterfrågan på förbättrad kapacitet på hela 

sträckan, främst på delen Kristinehamn-Kil. Under de senaste åren har kapacitetshöjande 

åtgärder utförts med bland annat mötesspår och växelbyten i Stenåsen - Kil, Skåre samt 

Skattkärr. Fortsatt arbete för fler mötesspår påbörjades 2012 med utredning av mötesstationer 

längs sträckan Laxå-Kil för fortsatt kapacitetsförstärkning. Karlstad bangård med 

sina begräsningar avseende spår och perronger utgör en flaskhals för både person- och 

godstågstrafiken. 

Sträckan Laxå-Kil är anpassad för Stax 25 och lastprofil C. Hastighetsstandarden är 160- 

200 km/timme på delen Laxå-Kil och 140-160 på delen Kil- Charlottenberg. De största 

bristerna på Värmlandsbanan är dålig kapacitet på Karlstad bangård, dålig samordning 

mellan tåg- och busstrafik i Karlstad samt kapacitetsproblem på sträckan Kil - Karlstad- 

Kristinehamn. 

För Karlstad bangård genomfördes en Åtgärdsvalsstudie under våren 2013 med förslag 

om åtgärd i 4 steg. Etapp 1 inkluderar bland annat anläggande av mötesspår i Brunnsberg, 

Pråmkanalen samt Väse. Steg 2 omfattar ett större åtgärdsprogram på Karlstad C med 

bland annat nytt ställverk, ny plattform samt anläggande av ett Resecentrum för att tydligare 

binda samman byten mellan tåg och buss. Etapp 3 och 4 föreslås bestå av mötesspår i 

Välsviken respektive ny godsbangård i Välsviken samt förbindelsespår med hamnen. 

13

14 


Norge/Vänerbanan (Kil-Göteborg) utgör en del av godsstråket väster om Vänern och 

förbinder Värmland med Göteborg. Banan är enkelspårig. Hela sträckan Kil-Göteborg är 

anpassad till Stax 25 och lastprofil C. Hastighetsstandarden är relativt låg (120-140 km/ 

timme) och restiden mellan Karlstad och Göteborg är minst två timmar och 24 minuter. 

Sträckan Öxnered-Göteborg är om- och utbyggd till dubbelspår med förbättrad hastighetsstandard 

(200 km/h) vilket förväntas ge bland annat förbättrad fjärrtrafik samt motverka 

kapacitetsbrist på sträckan. Den ökade efterfrågan på lokal, regional och fjärrtrafik 

vissa tider på dygnet, främst närmast Göteborg, ger kapacitetsproblem i konkurrens med 

ökad godstrafik. Inom projektet BanaVäg i Väst har även ett förbindelsespår mellan Norge/Vänerbanan 

och Göteborgs hamnbana anlagts. I pågående utbyggnadsplaner inkluderas 

ny järnvägsbro över Göta älv samt kapacitetsförstärkning av Hamnbanan i Göteborg. 

Bergslagsbanan (Gävle-Kil) ingår i det strategiska godsnätet. Bergslagsbanan förbinder 

Värmland med Borlänge, Falun och Gävle med vidare koppling till Norrland. Banan är enkelspårig 

och under vissa tider på dygnet är det kapacitetsbrist utmed hela sträckan Gävle- 

Kil. Lägst kapacitet idag har delen Ställdalen-Kil där antalet mötesstationer är få. För att 

utveckla trafiken på godsstråket väster om Vänern pågår under åren 2014-2017 en upprustning 

längs sträckan med införandet av fjärrblockering och fyra nya mötestationer samt 

ombyggnad av två befintliga. Huvuddelen av banan är anpassad till Stax 25 och lastprofil 

C. Hastighetsstandarden är låg och banan trafikeras idag av godståg. 

Frykdalsbanan (Kil-Torsby) är enkelspårig och oelektrifierad samt saknar fjärrstyrd trafikstyrning. 

Spåret är skarvspår med låg kvalitet, vilket medför högre underhållskrav samt 

lägre hastighetsstandard. Dagens standard tillåter 60-90 km/h för motorvagn med punktvis 

nedsättning till 40 km/h. För godståg är lägsta hastighetsbegränsningen 20 km/h. 

Restiden på sträckan Kil-Torsby (82 km) uppgår till en timme och tjugo minuter. Banan 

medger axellaster upp till 22,5 ton och lastprofil A. Skarvspårstekniken ger även lägre 

komfort. Det pågår ett arbete att se över och uppdatera Frykdalsbanan för bland annat 

kortare restid. Under 2011 och 2012 har bärighetsåtgärder och en kapacitetsförstärkande 

åtgärd (mötesspår i Lysvik) genomförts på Fryksdalsbanan. En åtgärdsvalsstudie pågår under 

2013. 

Fryksdalsbanan har en viktig funktion i den regionala transportsystemet. Den förbinder 

Torsby och Sunne med Karlstad och utgör en av stomlinjerna i den regionala kollektivtrafiken. 

Inlandsbanan (Kristinehamn-Filipstad-Persberg) har på sträckan skiftande standard efter 

upprustningar på senare år. Sträckan Daglösen – Persberg är enkelspårig och oelektrifierad 

samt saknar fjärrstyrd trafikstyrning och trafiken utgörs i huvudsak av godståg. Spåret 

har låg kvalitet, vilket medför att hastighetsstandard och komforten är låg. Den nyligen 

elektrifierade sträckan Kristinehamn-Nykroppa har genom punktinsatser på senare år fått 

en utökad funktion delvis tack vare den så kallade ”Nykroppatriangeln” vilken möjliggör 

trafikering sträckan Karlstad-Kristinehamn-Borlänge-Falun-Gävle med genomgående 

tunga person- och godståg.

Skoghallsbanan (Karlstad-Skoghall) är enkelspårig, elektrifierad men saknar fjärrstyrd 

trafikstyrning. Banan medger Stax 25 samt lastprofil C och används för godstransporter 

till och från Skoghalls bruk. Det saknas triangelspår mellan Skoghallsbanan och Värmlandsbanan 

mot väster. 

3.1.3 Flygplatser 

Karlstads flygplats, som är en kommunalt ägd flygplats, har stor betydelse för persontransporter 

till utlandet och till övriga delar av Sverige. Den internationella flygtrafiken är av 

särskild stor vikt för näringslivet. Flygplatsen är en av landets modernaste med en banlängd 

på 2 500 meter. För närvarande finns reguljära flyglinjer till Stockholm och Köpenhamn 

samt lågprisflyg och chartertrafik till Sydeuropa. 

I Hagfors och Torsby finns kommunala flygplatser med reguljär trafik till Stockholm. För 

denna trafik erhålls statliga bidrag och trafiken upphandlas på uppdrag av Trafikverket vart 

fjärde år. Inför upphandling utförs en tillgänglighetsanalys vilket minskar möjligheten till 

långsiktig planering. För boende i västra Värmland kan Gardemoen (Oslo) vara en alternativ 

flygplats för internationella resor. De regionala flygplatserna i Örebro och Västerås 

har lågprisflyg och chartertrafik, vilket nyttjas av värmlänningar. 

3.1.4 Hamnar 

För delar av näringslivet i Värmland är sjöfarten av stor betydelse. I Värmland finns hamnar 

i Karlstad och Kristinehamn samt vid Gruvöns bruk och Skoghalls bruk. Övriga större 

hamnar i Vänern är Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg. Kristinehamns hamn har 

byggts om till en modern multimodal terminal med goda möjligheter till omlastning mellan 

fartyg och tåg eller lastbil. Även Karlstad har multimodal funktion. 

3.1.5 Resecentrum 

Bytespunkter mellan olika transportslag utgör strategiska delar av infrastrukturen. Karlstad, 

som är den viktigaste bytespunkten i länet, saknar idag ett fungerande resecentrum 

för byten mellan tåg och busstrafik samt nationell, regional och lokal kollektivtrafik. Planering 

för ett resecentrum i anslutning till befintlig järnvägsstation i Karlstad pågår (se 

Värmlandsbanan 3.1.2). Mindre resecentrum finns i Säffle, Grums, Charlottenberg, Arvika, 

Kil, Torsby, Sunne, Kristinehamn och Storfors. I Årjäng, Hagfors, Munkfors och 

Filipstad finns busstationer. 

Trafikverket, Karlstad kommun och Region Värmland har tillsammans genomfört en åtgärdsvalsstudie 

1 (Tåg i Tid) för att finna kostnadseffektiva lösningar på den kapacitetsbrist 

som råder på Värmlandsbanan. En viktig del av kapacitetsbristen utgörs av Karlstad C 

som inte är anpassad för dagens trafikvolymer varken för gods- eller persontransporter. 

Åtgärdsförslagen är indelade i fyra etapper där Region Värmland väljer att samfinansiera 

etapp två som innefattar olika åtgärder kopplade till Karlstad C. Detta är bland annat en 

ny plattform som gör att fler tåg kan angöra Karlstad C, nytt ställverk och övriga kollektivtrafikanläggningar 

för regional och lokal busstrafik. Åtgärdsförslagen innebär även att 

godstrafiken kommer att kunna fortsätta på ett rationellt sätt. Åtgärderna är samhällsekonomiskt 

lönsamma och beräknade enligt gällande regelverk. 

1 Åtgärdsvalsstudie för Värmlandsbanan (Trafikverket, 2013) 


15

16 


3.1.6 Omlastningsterminaler 

Omlastningsmöjligheter mellan olika godstransportslag är en förutsättning för att sjö- och 

järnvägstransporter ska kunna avlasta vägnätet. Det finns omlastningsterminaler i Karlstads 

och Kristinehamns hamn samt i Torsby. Terminalen i Torsby är relativt nybyggd och 

har medfört en önskad överflytt av timmertransport från bil till järnväg. Det saknas spår 

i direkt riktning mot Kil, vilket medför att transport samt växling in i Oleby behövs. Det 

ger en något förlängd transporttid och minskad kapacitet som följd. Övriga omlastningsplatser 

för timmer är Arvika, Kil, Storfors och Filipstad. 

3.2 Trafik 

3.2.1 Biltrafik 

Trafikflödena på huvudvägnätet i Värmland varierar mycket beroende på att stora delar av 

länet är glesbefolkat. De största flödena finns på E18 och riksväg 61 i närheten av Karlstad 

och de minsta på riksväg 62 i norra Värmland, se tabell 1 samt figur 5. Det finns idag inga 

större kapacitetsbrister i huvudvägnätet men framkomligheten är dålig på flera vägavsnitt 

beroende på låg hastighetsstandard (70-80 km/timme) och otillfredsställande bärighet. 

Sträckor med låg bärighet finns främst på riksväg 62 och delar av E45 samt riksväg 61. Den 

delvis dåliga vägstandarden förlänger restider och försvårar godstransporter i regionen. 

Figur 6 illustrerar hastigheter samt vägbredder på länets större vägar 

Tabell 1. Antal fordon per årsmedeldygn, mätår 2013. Källa: Trafikverket 

Väg Sträcka 

Antal fordon per 

årsmedeldygn 

E18 Riksgränsen Segmon 2 000 - 6 000 

E18 Segmon Karlstad 8 000 - 50 000 

E18 Karlstad västra Karlstad östra 10 000 - 50 000 

E18 Karlstad Kristinehamn 10 000 - 50 000 

E18 Kristinehamn Karlskoga 8 000 - 10 000 

E45 Säffle Segmon 4 000 - 8 000 

E45 Grums (Väsby) Fagerås (Rv 61) 2 000 - 4 000 

E45 Fagerås (Rv 61) Torsby 2 000 - 4 000 

E45 Torsby Länsgränsen färre än 2 000 

26 Mariestad Kristinehamn 2 000 - 8 000 

26 Kristinehamn Nykroppa färre än 2 000 

26 Nykroppa Filipstad 2 000 - 4 000 

26 Filipstad Länsgränsen 2 000 - 4 000 

61 Karlstad Kil 6 000 - 50 000 

61 Kil Arvika 4 000 - 6 000 

61 Arvika Charlottenberg 4 000 - 6 000 

62 Karlstad Deje 2 000 - 4 000 

62 Deje Länsgränsen färre än 4 000 

63 Karlstad Molkom 4 000 - 6 000 

63 Molkom Länsgränsen 2 000 - 4 000

Figur 7 illustrerar svåra respektive dödsolyckor i relation till hastigheter på länets huvudvägnät. 

Trafikverkets uppräkningstal för trafikutveckling för personbil i Värmland ger en ökning 

motsvarande i genomsnitt 26 procent till år 2030 relativt 2010. Utvecklingen är högst 

i södra samt östra delarna och avtar mot Dalarna. Motsvarande tal för tung trafik är 22 

procent. 


17

Datum: 2013-04-10 

18 

³± 

³± 

621 


164 

© Lantmäteriet, dnr 109-2012/4174 

Värmland 

Europavägar, riksvägar 

& primära länsvägar 

Skala (A4): 1:1 040 000 

0 10 20 30 40 

km 

VÄRMLANDS LÄN 

³± 

636 

³± 

177 

³± 

172 

³± 

172 

Figur 5. Årsdygnsmedeltrafik samt trafiksäkerhetsåtgärd i Värmland 2013. Källa: Trafikverket 

³± 

172 

³± 

E18 

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 

³± 

³± 

61 

62 

³± 

172 

Arvika 

³± 

164 

Åmål 

³± 

175 

³± 

175 

ÅDT Fordon 

³± 

62 

0 - 2000 

Säffle 

2001 - 4000 

4001 - 6000 

³± 

E45 

³± 

Grums 

E45 

³± 

62 

³± 

E16/E45 

³± 

239 

³± 

³± 

66 

DALARNAS LÄN 

Kil 

³± 

62 

³± 

241 

³± 

62 

Skåre 

Forshaga 

Skoghall 

6001 - 8000 

8001 - 10000 

552 

³± 

62 

Karlstad 

10001 - 50000 

³± 

³± 

240 

66 

Malung 

Hagfors 

³± 

E45 

³± 

E18 

³± 

246 

³± 

512 

³± 

246 

Kristinehamn 

³± 

26 

³± 

³± 

³± 


26 

66 

³± 

26 

Filipstad 

³± 

26 

E16 

³± 

E20 

³± ³± 

³± 

204 

E45 

³± 

205 

26 

Karlskoga 

Degerfors 

Mora 

³± 

³± 

ATK kameraskåp 

Mittbarriär 

Viltstängsel 

E18 

³± 

245 

³± 


66 

³± 

³± 

63 

327 

³± 

³± 

511 


3


© Lantmäteriet, 164 dnr 109-2012/4174 

³± 

³± 


Vägbredd 

Skala (A4): 1:1 040 000 

621 

7,5 

8,5 

8 

8,3 

6 

³± 

6,5 

8 

9 

0 10 20 30 40 

km 

6,7 

636 

³± 

Figur 6. Hastighetsgräns samt vägbredd i Värmland 2013. Källa: Trafikverket 

5,5 

³± 

177 

³± 

172 

³± 

172 

9 


8 

6 

6 

6 

9 

³± 

172 

9 

6 

E18 

7,5 


9 

7 

³± 

172 

³± 

164 

6 

³± 

8 

62 

³± 

61 

Arvika 

7,5 

8 

6 

Åmål 

6,5 

13 

8 

6,2 

³± 

175 

³± 

6 

7 

175 

6 

8,3 

7 

6,2 

8 

6 

³± 

6 

62 

8,3 

7,5 

8 

8,3 

9 

9 

6,5 

9 

8 

9 

8 

Säffle 

8 

³± 

E45 

11 

Hastighetsgräns 

110 

100 

90 

6 

80 

70 

60 

6 

8,2 

6 

7 

6,3 

6 

7,5 

13 

7 

³± 

Grums 

9 

E45 

6,6 

6,2 

6,5 

9 

6 

6 

9 

7,5 

6,3 

8 

5 

7 

³± 

E16/E45 

6 

6 

6,5 

³± 

Kil 

50 

30 

239 

7 

12 

9 

9 

9 

9 

5,7 

8 

³± 

6 

6,3 

³± 

6,3 

9 

66 

DALARNAS LÄN 

8,5 

241 

8 

13 


8 

7 

7 

7 

³± 

62 

9 

Skåre 

11 

8 

6,5 

Forshaga 

Skoghall 

7,2 

8 

8 

8 

9 

³± 

62 

8,3 

10 

8 

6 

³± 

8 

240 

6,5 

8 

Karlstad 

³± 

66 

8 

7 

Malung 

Hagfors 

8 

8 

6,5 

³± 

E45 

³± 

E18 

³± 

246 

6,8 

8 

6,5 

8 

5,4 

6 

8 

6 

7,7 

8 

³± 

246 

8 

13 

8 

9 

8 

Kristinehamn 

³± 

³± 

13 

8 

³± 

8 

6 

8 

7,3 

8 

7 

9 

³± 


26 

26 

66 

³± 

26 

³± 

26 

8 

7 

Filipstad 

8,5 

6 

6 

E16 

8 

7,5 

8 

8 

8 

³± 

E20 

³± ³± 

³± 

204 

E45 

³± 


26 

Karlskoga 

Degerfors 

Mora 

³± 

³± 

E18 

³± 

245 

³± 


66 

³± 

19 

³± 

63 

327 

³± 

³± 

511 

331

20 


3.2.1.1 Trafiksäkerhet 

Trafikverket ska arbeta utifrån den av Riksdagen antagna nollvisionen för trafiksäkerhetsarbete 

i Sverige. Det etiska förhållningssättet utgör strategin om att forma vägar och gator 

samt fordon efter människans förutsättningar. Målbilden är en framtid där människor inte 

dödas eller skadas för livet i trafiken 

I Värmland rapporterades totalt 660 olyckor på statligt vägnät in till polis och sjukvårdsregistret 

STRADA mellan åren 2004-2012. Andelen olyckor med svårt skadade har de 

senaste åtta åren avtagit något samtidigt som andelen dödsolyckor legat relativt stabilt, se 

diagram 1. 

Diagram 1 Antal olyckor på statlig väg uppdelat på svårighetsgrad (Svår och Dödsolycka) och år i Värmland perioden 

2004-2012. Källa: Strada 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

S 65 74 53 46 70 67 42 45 51 

D 12 19 11 13 17 14 15 7 13 

Diagram 2 redovisar olycksfördelningen vilken visar att singelolycka med motorfordon är 

vanligaste olyckstypen sett till samtliga utfall. Singelolycka med dödlig eller svårt skadad 

som utgång är tre gånger vanligare än den näst vanligaste olyckstypen möte mellan motorfordon. 

Orsaker bakom kan vara flera men också en följd av att man inom länet de senaste 

åren haft ett fokus på att öka andelen mötesseparerad väg. 

Av diagram 2 framgår att den vanligaste olyckstypen med allvarlig utgång på det statliga 

vägnätet utgörs av singelolycka. Singelolycka är cirka tre gånger vanligare än mötesolycka 

som är den näst mest förekommande olyckstypen med allvarlig utgång. Noterbart är att 

antalet omkomna i mötesolyckor är nästan lika många som singelolyckor. De flesta av dessa 

olyckor har inträffat på länets mest trafikerade vägar vilket talar för vikten av fortsatt inriktning 

med mötesseparering och sidosäkringsåtgärder på dessa vägar.

Diagram 2 Antal olyckor på statlig väg per olyckstyp och svårighetsgrad (Svår och Dödsolycka) i Värmland perioden 

2004-2012 (exkl. 3 olyckor utan angiven olyckstyp), mf = motorfordon. Källa: Strada 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Övriga 

(Varia) 

Vilt 

Fot./Cyk./ 

Moped 

Fotg. (mf) 

Cy./Mo. 

(mf) 

Korsande 

(mf) 

Avsväng 

(mf) 

Upphinn. 

(mf) 

Omkörn. 

(mf) 


Möte (mf) Singel (mf) 

S 26 46 27 14 15 30 27 26 0 57 245 

D 4 7 0 9 5 6 7 2 0 37 44 

Värmland har i många år tillhört de län som haft en hög andel alkoholrelaterade olyckor 

och under perioden 2003-2012 rapporterades totalt 389 olyckor där alkohol misstänks 

vara inblandat. Olyckorna är i förhållande till befolkningsmängd överrepresenterade i länets 

glest befolkade delar. Utvecklingen visar dock på en tydlig positiv trend. En anledning 

till detta kan vara ett antal tragiska olyckor med unga inblandade där frivilligorganisationer 

och andra lyft frågan som en viktig del i samhällsdebatten. Polisen har också prioriterat 

och genomfört fler nykterhetskontroller vilket sannolikt haft stor betydelse. Diagram 3 

och tabell 2 redovisar antalet polisrapporterade olyckor mellan åren 2003 och 2012 där 

alkohol misstänkts varit inblandat. Diagram 3 är uppdelad på väg där stat, kommun eller 

enkild är väghållare vilket ger en bild av olycka på huvudvägnät respektive anslutande 

lokalt vägnät. 

Rattfylleri är den enskilde individens ansvar och risken för upptäckt är en starkt förebyggande 

faktor. För att den goda trenden ska bestå är det angeläget att polisen fortsätter att 

prioritera arbetet mot rattfylleri samtidigt som det långsiktiga arbetet med att förändra 

beteende och attityder sker parallellt. 

Diagram 3 Antal olyckor (samtliga svårighetsgrader) rapporterad av polis med misstänkt alkohol under perioden 2003- 

2012 i Värmlands län. Redovisat på väg med statlig, kommunal respektive enskild huvudman. Källa: Strada 

Antal olyckor (misstänkt alkohol) 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Statlig väg 41 31 30 24 21 22 20 12 13 13 

Kommunal väg 16 14 26 18 18 10 8 5 6 4 

Enskild väg 1 2 2 3 10 10 2 1 4 2 

Total 57 45 56 42 39 32 28 17 19 17 

21

22 


Tabell 2. Antal olyckor (samtliga svårighetsgrader) rapporterad av polis med misstänkt alkohol under perioden 2003-2012 i Värmlands län. 

Redovisat efter kommun på väg med statlig, kommunal respektive enskild huvudman. Källa: Strada 

2012 2011 2010 2009 2008 

S K E S K E S K E S K E S K E 

Arvika 1 4 4 3 

Eda 1 1 1 

Filipstad 2 1 1 1 1 

Forshaga 1 2 1 1 2 

Grums 1 1 1 2 1 1 1 1 

Hagfors 4 1 2 2 

Hammarö 1 1 2 2 

Karlstad 2 2 2 2 2 4 3 4 5 4 4 

Kil 1 1 1 1 2 1 

Kristinehamn 1 1 1 1 3 1 1 2 2 

Munkfors 1 2 

Storfors 1 1 

Sunne 1 4 1 1 

Säffle 1 1 1 

Torsby 1 1 1 1 2 

Årjäng 1 1 1 1 1 

Totalt 13 4 2 13 6 4 12 5 1 20 8 2 22 10 10 

2007 2006 2005 2004 2003 Totalt 

S K E S K E S K E S K E S K E S K E 

Arvika 4 3 1 6 2 3 2 4 2 4 2 33 11 1 

Eda 1 1 1 2 1 8 1 0 

Filipstad 1 1 1 4 3 3 1 1 15 5 1 

Forshaga 1 1 4 2 1 1 8 8 1 

Grums 3 1 1 1 1 2 1 2 7 11 3 

Hagfors 3 2 2 2 1 2 4 1 20 4 2 

Hammarö 1 1 2 1 3 6 2 

Karlstad 6 4 1 5 2 6 7 1 4 5 7 6 40 40 8 

Kil 1 1 3 3 1 4 1 11 8 2 

Kristinehamn 1 4 1 1 2 2 2 1 1 1 4 2 1 15 15 6 

Munkfors 1 1 2 1 7 1 0 

Storfors 1 2 4 1 0 

Sunne 1 1 1 4 3 1 1 1 16 2 2 

Säffle 1 2 2 2 2 7 2 3 

Torsby 3 1 2 1 2 1 3 7 5 1 21 6 5 

Årjäng 1 1 2 1 1 2 4 12 4 1 

Totalt 21 18 10 24 18 3 30 26 2 31 14 2 41 16 1 227 125 37

Trafikverket har i en sammanställning över ett tjugotal delsträckor i länet redovisat antalet 

dödade och svårt skadade mellan åren 2003 och 2010, se tabell 3. Tabellen visar också på 

ett referenstal (död och svårt skadad per år och kilometer) för olycksrisk per sträckkilometer 

och år. Tabellen illustreras även i figur 7. 

Tabell 3. Farliga vägavsnitt i Värmland. Döds och svåra olyckor åren 2003-2010. Källa: Trafikverket 2013 

Väg Dödsolycka 

Svår 

olycka 

Död & 

svårt 

skadad 

Längd 

(km) 

DSS/km 

& år 

Anmärkning Sträcka 

E45 1 9 23 9,6 0,3 Stöllet 

E18 3 4 12 8 0,19 Kameror V Karlstad 


62 4 9 21 16,7 0,16 Runt Munkfors 

E45 2 10 19 14,4 0,16 Kameror Runt Sunne 

E45 5 9 9 0,13 N Säffle 

61 2 8 15 16,2 0,12 Ö Arvika 

61 2 6 11 11,3 0,12 Runt Högboda 

E45 4 9 20 22,4 0,11 

Kamera i norra 

delen 

E18- Norr Fagerås 

E18 3 10 17 19 0,11 Mot riksgränsen 

E18 2 4 12 13,8 0,11 Mot riksgränsen 

E18 5 11 24 29 0,11 Mot riksgränsen 

E45 1 9 18 21,6 0,1 Runt Torsby 

63 6 8 21 28,5 0,09 Kameror E18- Molkom 

26 3 9 15 21,8 0,09 Storfors- Filipstad 

61 4 9 17 26,2 0,08 

Åmotfors- Riksgränsen 

63 4 7 16 25,2 0,08 Molkom- Filipstad 

62 2 3 7 11,2 0,08 N Sysslebäck 

26 3 11 18 31,4 0,07 Kameror Länsgränsen- E18 

175 3 3 7 12,9 0,07 Runt Klässbol 

26 4 4 9 17,6 0,06 

Hela sträckan 

26,4 km 

E18- Storfors 

62 2 9 12 31,5 0,05 Forshaga- S Munkfors 

Figur 7 illusterar andelen trafikolyckor med svår eller dödlig utgång på statlig väg i Värmland. Kartan 

visar även hastigheterna genom länet samt vägavsnitt med mittbarriär anlagt till och med april 

2013. 

23

24 


³± 


621 

_ 

© Lantmäteriet, 164 dnr 109-2012/4174 

³± 


Trafikolyckor 

Skala (A4): 1:1 040 000 

0 10 20 30 40 

km 

_ 

E_ 

_ 

Figur 7. Trafikolyckor samt mittbarriär i Värmland till och med april 2013. Källa: Trafikverket 

Inklippt bild: Farliga vägavsnitt, identifierade av Trafikverket baserat på olycksstatistik åren 2003-2010 

_ 

_ 

E62 

E_ 

_ 

E 

_ 

_ 

_ 

_ 

_ 

_ 

E 

E_ 

E45 E 

_ 

E 

_ 

E _ 

_ 

_ 

E 

_ 

_ 

E 


E E 

E 

177 E 

172 E 

_ 

E_ 

172 

_ E 

E E 

E18 

_ E_ 

_ 

_ 

Hagfors 

E 

_ E _ 

246 _ 

E 

E 

E 

62 

E 

E E 

E 

_ 

_E 

_ 

_ 

_ _ 

E 

E_ 

E 

E 

_ _ 

241 

_ 

_ 

246 

_ 

_ 

_E 

_E 

_ 

E_ 

_ 

240 _ 

_ 

E 

E45 _ 

E 

_ 

E 

61 E 

_ 

Filipstad 

62 

E 

E 

172 

_ 

_ 

Arvika E EE 

E E 

_ _ _ 

_ E 

_ 

_ 

E 

_ 

E 

E E E E 

_ 

E 

E 

_ _E 

_ 

Forshaga 

_E 

E _ _ 

E _ 

Kil 

_ _ 

__ 

_ 

175 __ 

_ 

E 

_ 

_ 

E E 

_ 

E 

E_ 

_ 

Skåre 

_ __ 

_ E 

E 

E 

_ 

E _ 

E 

_ 

_ _ _ _ 

26 

_ E E 

_ _ 

_ 

E 

E _E 

_ 

_ 

_ 

_ _ _ E18 

_E 

Grums 

_ _ _ 

Karlstad _ E 

_ 

_E 

Skoghall 

E 

_ 

_ 

175 

Kristinehamn _ 

_ __ 

E 

_E 

E_ 

_ 

_ 

_ 

E 

_ 

E_ 

_ 

³± 

636 

³± 

³± 

³± 

172 

³± 

³± 


³± 

62 

³± 

³± 

³± 

164 

Åmål 

³± 

³± 

³± 

Säffle 

_ 

_ 

_ 

_ 

³± 

Hastighetsgräns 

30 

50 

60 

70 

80 

90 

_ 

³± 

³± 

62 

_ 

³± 

E16/E45 

E _ 

100 

110 

E 

³± 

239 

³± 

62 E 

³± 

³± 

66 

DALARNAS LÄN 

³± 

³± 

552 

³± 

³± 

³± 

66 

Malung 

³± 

E45 

³± 

³± 

³± 

512 

³± 

³± 

26 

³± 

³± 

³± 

26 

66 

³± 

³± 

E_ 


26 

E16 

³± 

E20 

³± ³± 

³± 

204 

E45 

³± 


26 

Karlskoga 

Degerfors 

_ Svåra olyckor 2009-2012 

E Dödsolyckor 2004-2012 

Mittbarriär 

Mora 

³± 

³± 

E18 

³± 

245 

³± 


66 

³± 

³± 

63 

327 

³± 

³± 

511 

331

3.2.1.2 Trafikutveckling 

I framtagen prognos över trafikutvecklingen illustreras nedan den prognostiserade trafikflödesförändringen 

för åren 2010 - 2030. Prognosen inkluderar endast inrikestrafik och tar 

inte hänsyn till trafik kopplad till Norge, som Värmland historiskt har stort utbyte med. Av 

prognosen framgår att ökningarna främst kommer ske runt Karlstad som fortsatt väntas 

utvecklas som regionens drivmotor. Sett till den svenska trafiken så kommer ökningarna 

motsvara cirka 16 procent på E18 mellan Karlstad och Örebro län. Procentuellt väntas 

störst ökning ske på riksvägarna 61, 62 respektive 63 in mot Karlstad där trafikutveckling- 

en uppgår till mellan 20 och 25 procent relativt 2010-års värden. Övriga vägar uppvisar 

en marginell (0-10 procent) tillväxt, ingen statlig väg beräknas få ett minskat flöde. Detta 

exkluderat för den gränsöverskridande trafiken som genererar högre tillväxt än illustrerat, 

främst på vägarna E18, riksväg 61 och E16. 

Differens i trafikarbete mellan åren 2010 och 2030 i Värmlands län (Årsmedeldygn exklusive Norgetrafik). (Källa: 

Trafikverkets prognosmodell Sampers/Emme 3)

26 


3.2.2 Tågtrafik 

Resandet med tåg inom regionen har ökat under senare år som följd av bland annat utökad 

trafik och moderna tåg. Nuvarande omfattning av persontrafik på järnväg redovisas i tabell 

4. De regionala linjerna trafikeras i huvudsak av moderna regionaltåg av typen Regina. 

Kapacitetsutnyttjandet på den mest belastade bandelen Kristinehamn-Kil uppgår med dagens 

person- och godstrafik till mer än 80%, vilket innebär att känsligheten för störningar 

och förseningar är mycket stor. Antal tåg per dygn på olika sträckor framgår av tabell 5. 

Tabell 4. Persontrafik i mars 2013, fördelat på nationell respektive regional linje. Källa: resrobot.se 

Nationella linjer Antal dubbelturer/vardagsdygn 

Stockholm Karlstad 6 SJ Snabbtåg 

Göteborg Karlstad 7 SJ Regional 

Tabell 5. Antal tåg på respektive bansträckning per vardagsdygn samt beräknad kapacitetsbegränsning. 

Källa: Trafikverket, Daglig graf samt Årsredovisning 2012. 

Sträcka 


Antal tåg per vardagsdygn 

Persontåg Godståg* Totalt 

Begränsning** 

Laxå-Kristinehamn 27 23 50 Medel 

Kristinehamn-Karlstad 51 20 71 Stora 

Karlstad-Kil 76 27 103 Stora 

Kil-Charlottenberg 30 16 46 Medel 


Hornkullen/Nykroppa-Kil 0 6 6 Små/Inga 

Vänerbanan 

Grums-Kil 21 24 45 Små/Inga 

Frykdalsbanan 

Kil-Sunne 23 2 25 Små/Inga 

Sunne-Torsby 16 2 18 Små/Inga 

Inlandsbanan 

2 Tågab 

Oslo Karlstad 2 Intercity 

3 Tågab, byte Kongsvinger 

Regionala linjer Antal dubbelturer/vardagsdygn 

Charlottenberg, 

Arvika 

Degerfors, Kristinehamn 

Karlstad 13 

Åmål, Säffle Karlstad 11 

Karlstad 3 + 11 (start Kristinehamn) 

Kristinehamn-Nykroppa 2 3 5 Små/inga 

Daglösen-Filipstad 0 0 0 Små/Inga 

*Antalet godståg varierar per dag. I tabellen redovisas maxantal. 

** Gradering av kapacitetsbegränsning baserat på kapacitetsutnyttjande i dimensionerande 

riktning.

3.2.3 Busstrafik 

Den regionala busstrafiken är omfattande och består av ett väl förgrenat linjenät som binder 

samman länets tätorter med varandra och även försörjer landsbygden med kollektiva 

transporter. Karlstad är navet i det regionala linjenätet men det finns också många tvärförbindelser 

inom länet. Trafiken är i första hand anpassad för arbets- och studiependling. 

Det finns även nationell linjetrafik till bland annat Stockholm, Göteborg, Örebro och 

Oslo. 

Prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning 

Från och med tidtabellsskiftet i december 2014 kommer samtliga fordon i trafik upphandlad 

av Värmlandstrafik att omfatta användbarhetskrav för personer med funktionsnedsättning 

inom områdena rörelse, syn och hörsel. 

Vid sidan av stomlinjerna kommer det att finnas servicelinjer med en högre grad av tillgänglighet 

för funktionshindrade. Servicelinjerna ska tillsammans med lokala anslutningstransporter 

och tågtrafiken erbjuda ett länstäckande system som är användbart för 

funktionshindrade. 

Flertalet av dagens stationer har brister vad avser användbarheten för funktionshindrade. 

En inventering av behov samt förslag till åtgärder och ny standard har genomförts i det så 

kallade stationsmiljöprojektet. 

Motsvarande inventerings- och utvecklingsarbete har gjorts med avseende på hållplatser. 

Inom ramen för projektet FullKoll kan ytterligare satsningar komma att göras de närmaste 

åren, med prioritering av kommunhuvudorterna och ett antal definierade bytespunkter. 

3.2.4 Cykeltrafik 

I små och medelstora tätorter är varannan bilresa kortare än fem kilometer. En överflyttning 

av så många av dessa bilresor som möjligt till gång- och cykelresor ger goda och mätbara 

effekter för såväl folkhälsan och miljön som framkomligheten. Störst potential finns 

i resor för arbetspendling men det är också angeläget att öka möjligheterna till fritids- 

och motionscykling samt cykelturism. Ökad cykeltrafik är en viktig pusselbit i ett hållbart 

transportsystem. 

Utanför tätort, men delvis även inom tätort, tvingas cyklister till övervägande del cykla på 

vägbanan eller på vägrenar av varierande bredd. Cyklister löper en många gånger högre risk 

att råka ut för en trafikskada än bilister. Förbättrad säkerhet för dem som redan cyklar är 

därför ett skäl till att utveckla och underhålla cykelinfrastrukturen i länet, vilket också kan 

leda till att andelen cykelresor ökar. 


27

28 


3.2.5 Flygtrafik 

Från Karlstads flygplats finns tre dagliga avgångar (måndag- fredag) till Stockholm/Arlanda 

och två dagliga avgångar till Köpenhamn samt 1 avgång till respektive ort på söndagar 

(lördagar saknar anslutning). Antalet passagerare uppgick år 2012 till cirka 100 000 personer. 

Övrig utrikestrafik på linjeflyg erbjuds för närvarande under respektive turistsäsong 

mot London, Alicante, Barcelona och Las Palmas. Från Torsby flygplats finns två dagliga 

avgångar (måndag-fredag) till Stockholm/Arlanda (helgdag saknar anslutning). Turerna 

går via Hagfors flygplats. Antalet passagerare på respektive flygplats uppgick år 2012 till 

cirka 2 500 personer. 

Trafikutbudet på Karlstad har efter tidigare operatörs konkurs påverkats negativt och nuvarande 

operatör har i dagsläget inte möjlighet att motsvara efterfrågan. På senare år har 

betydelsen av transferflyg vidare ut från Arlanda och Köpenhamn ökat stadigt och motsvarar 

idag över 95 procent av det dagliga flygresandet från Karlstad. Största destinationer 

för inrikesflyg från Karlstad är Sundsvall, Umeå och Luleå via Arlanda. 

Karlstad flygplats hanterar även en mindre andel gods (ca 1-2 ton per år) och postflyg, där 

gods i huvudsak transporteras med ordinarie passagerarflyg. Posten etablerar under hösten 

2013 en ny terminal i Hallsberg vilket ersätter nuvarande terminal i Karlstad och Västerås. 

Volymer från Karlstad flyttas då över till vägtransport. 

Tabell 6. Antalet passagerare, frakt, postflyg samt landningar för respektive flygplats under 2012. 

Källa: Transportstyrelsen 2013 

Passagerare (2012, 2007) 

Flygplats Inrikes Europa Övriga världen Totalt 

Hagfors 2493 2439 16 2493 2455 

Karlstad 38433 63808 57154 52258 4762 3416 100349 119482 

Torsby 2167 2313 92 144 2259 2457 

Frakt, ton (2012, 2007) 


Karlstad 2 22 2 2 24 

Post, ton (2012, 2007) 


Karlstad 734 1181 734 1181 

Landningar, exkl. privat och militärflyg (2012, 2007) 


Hagfors 640 633 1 3 641 636 

Karlstad 1476 1714 639 791 18 10 2133 2515 

Torsby 403 455 30 69 433 524

3.2.6 Sjöfart 

På Vänern transporterades totalt 1,9 miljoner ton sjögods år 2012, se tabell 7. Av det sjöburna 

godset utgjordes cirka 40 % av skogsprodukter, 50 % av övrig torrbulk och 8 % av oljeprodukter 

och kemikalier. En stor del av sjötransporterna är internationella. Hamnarna i 

Vänern samverkar sedan år 1994 i ett gemensamt bolag - Vänerhamn AB. 

Tabell 7. Andelen sjögods i Vänern för åren 2012 respektive 2007 samt totalt hanterad godsmängd för 2012. 

Källa: Vänerhamn AB samt Godsutredning västra Mellansverige 2013. 

Gods, tusental ton Inkl. landgods 

Hamn 2012 2007 2012 

Karlstad 198 440 314 

Kristinehamn 235 260 215 

Gruvön 496 600 543 

Skoghall 12 150 i.u. 

Otterbäcken 372 340 343 

Lidköping 402 400 422 

Vänersborg 58 170 i.u. 

Övriga hamnar 92 110 i.u. 

Totalt 1865 2470 

Av tabell 7 framgår att en nedgång skett från 2007 års volymer vilka betecknas som ett 

ovanligt bra år. I 2008-års finansiella oro minskade Vänergods med cirka 25 procent på 

mindre än två år. Detta bedöms dels vara en följd av konjunkturnedgången men också 

ett antal större enskilda händelser, så som industrinedläggning på Skoghall vilket isolerat 

motsvarar en minskning på 140 tusen ton in i Vänern. Trenden från 2010 visar på en 

stabilisering med positiva tillskott med bland annat, för Vänern, nya godsslag. Med anledning 

av osäkerheten för Vänersjöfarten har Trafikverket tillsammans med regionerna i 

Värmland och Västra Götaland utrett effekterna av olika scenario. Detta redovisas i kapitel 

3.4. I tabellen redovisas även den totala mängden hanterat gods inom hamnen under 2012, 

alltså både sjö- och landsgods. 

Oslo 

Uddevalla 

Göteborg 

10 

Gruvön 

Vänersborg 

Karlstad 

Kristinehamn 

Skoghall 

Lidköping 

Otterbäcken 

Köping 

Västerås 

Stockholm 

0 20 40 60 80 km 

Figur 8. Sjöhamn i Mellansverige samt Oslo. Cirklarnas diameter relaterar till respektive hamns hanterade godsvolym. 

Göteborgs hamn redovisas som en tiondel av verklig volym. Källa: Eurostat, Vänerhamn AB. 


29

30 


Övriga hamnar i Värmlands närhet är Göteborg (42 938), Uddevalla (993), Köping (1 

035), Västerås (1 721), Stockholm (4 435) och Oslo (3 978). Siffrorna anger mängden 

hanterat sjögods i tusentals ton år 2010 (Eurostat). Uddevalla hamn har idag en funktion 

som reservhamn för Vänersjöfarten. 

3.2.7 Restider 

För att åskådliggöra tillgängligheten inom länet och till de viktigaste angränsande regionerna 

redovisas restider med bil respektive kollektiva färdmedel till Karlstad. Valet av kollektivt 

färdmedel är gjort utifrån en ankomst till Karlstad på en marsförmiddag 2013. 

Uppgifterna om vägavstånd och restider med bil är hämtade från www.here.com. Restider 

med kollektiva färdmedel är hämtade från aktuella tidtabeller och www.resrobot.se. Vid 

jämförelse mellan restider för bilresor och kollektiva resor måste beaktas att de kollektiva 

resorna i större grad även innebär väntetider och anslutningsresor. Av tabellen framgår att 

restiderna med bil i de flesta fall är kortare än med kollektiva färdmedel. Undantagen utgörs 

av de orter som har snabba tågförbindelser till Karlstad såsom Stockholm, Göteborg, 

Arvika, Kil och Kristinehamn. 

Tabell 8. Restid samt avstånd från angränsande ort till Karlstad för ankomst förmiddag i mars 2013. 

Källa: here.com, resrobot.se 

Ort 

Vägavstånd Restid bil Restid kollektivt Hastighet bil Hastighet 

kollektivt 

(km) (tim:min) (tim:min) Slag km/tim km/tim 

Göteborg 260 03:20 02:40 Tåg 78 98 

Oslo 220 03:00 02:55 Tåg 73 75 

Stockholm 310 03:30 02:40 Tåg 89 116 

Örebro 110 01:25 01:40 Tåg 78 66 

Arvika 74 00:55 00:50 Tåg 81 89 

Charlottenberg 110 01:30 01:10 Tåg 73 94 

Filipstad 62 00:55 01:00 Buss 68 62 

Forshaga 24 00:20 00:30 Tåg 72 48 

Grums 26 00:25 00:30 Tåg 62 52 

Hagfors 86 01:10 01:25 Tåg 74 61 

Hammarö 

(Skoghall) 

9 00:15 00:25 Buss 36 22 

Kil 21 00:20 00:15 Tåg 63 84 

Kristinehamn 45 00:35 00:25 Tåg 77 108 

Munkfors 63 00:55 01:05 Buss 69 58 

Storfors 69 00:55 01:10 Buss/tåg 75 59 

Sunne 66 01:00 00:50 Tåg 66 198 

Säffle 56 00:45 00:50 Buss 32 67 

Torsby 100 01:25 01:30 Tåg 71 67 

Årjäng 96 01:15 01:35 Buss 77 61

3.3 Arbetspendling 

Lokal och regional arbetspendling sker främst till Karlstad som länets centralort. Tabell 

9 redovisar hur det dagliga arbetspendlandet sker inom och mellan Värmlands läns kommuner 

år 2011. 

Tabell 9. Arbetspendling (män och kvinnor) inom Värmlands län 2011. Källa: Statistiska centralbyrån 

Bostadskommun Arbetsställekommun 

Arvika 

Eda 

Filipstad 

Forshaga 

Grums 

Hagfors 

Hammarö 

Karlstad 

Kil 


Arvika 9 553 783 1 8 48 10 24 598 46 10 4 2 47 45 28 90 

Eda 490 2 586 1 2 3 6 75 3 1 5 4 8 100 

Filipstad 3 3 572 5 3 25 15 213 4 84 6 75 6 1 4 2 

Forshaga 26 2 15 1 980 22 26 125 2 167 149 22 47 2 104 11 12 8 

Grums 77 5 1 19 2 366 2 45 1 055 56 15 11 127 5 19 

Hagfors 15 26 15 3 4 379 19 197 9 29 247 48 1 200 2 

Hammarö 26 

217 

5 

43 

12 

194 

47 

482 

59 

604 

6 

129 

2 354 

1 337 

4 080 58 85 10 5 20 20 7 9 

33 

638 629 74 43 189 244 77 65 

Karlstad 

Kil 90 9 4 96 87 8 97 2 171 2 542 23 6 2 95 23 20 8 

Kristinehamn 8 2 55 7 7 8 29 1 153 12 7 165 1 205 13 3 4 

Munkfors 4 6 29 4 91 9 108 13 3 1 133 61 1 12 1 

Storfors 1 131 2 3 6 78 3 217 906 1 1 3 1 

Sunne 95 12 5 26 18 37 23 474 62 17 52 2 4 799 5 503 1 

Säffle 58 1 1 7 158 2 18 452 14 14 2 4 5 250 1 68 

Torsby 19 2 1 3 3 74 36 192 8 6 9 240 1 4 780 7 

I tabell 10 redovisas total in- och utpendling i Värmländska kommuner från övriga svenska 

län respektive Norge. Av tabell framgår även nettopendling per kommun. 

Tabell 10. In- och utarbetspendling (män och kvinnor) i Värmlands län 2009. Källa: Statistiska centralbyrån 

Ort 

Inpendling från 

övriga Sverige 

Inpendling från 

Norge 

521 

Utpendling till 

övriga Sverige 

Kristinehamn 

Munkfors 

Utpendling till 

Norge 

Arvika 189 9 346 529 -677 

Eda 64 23 80 677 -670 

Filipstad 179 3 402 74 -294 

Forshaga 55 0 210 166 -321 

Grums 66 0 133 116 -183 

Hagfors 80 0 140 165 -225 

Hammarö 81 0 335 178 -432 

Karlstad 1912 20 2321 1114 -1503 

Kil 39 0 190 184 -335 

Kristinehamn 730 0 1489 236 -995 

Munkfors 15 0 55 74 -114 

Storfors 77 0 478 40 -441 

Sunne 119 0 210 312 -403 

Säffle 566 0 692 287 -413 

Torsby 115 8 196 478 -551 

Årjäng 164 6 178 832 -840 

Storfors 

Sunne 

Nettopendling 

Säffle 

Torsby 

Årjäng 

31

32 


I figur 9 illustreras mellankommunal arbetspendling mellan samt till och från Värmländska 

kommuner, övriga svenska och norska kommuner. Statistiken illustreras av svenska 

flöden inom samt utom länet år 2010 samt relationen mellan Värmlänska kommuner och 

Norge under 2009. Figur 10 illustrerar förändringen för svenska flöden mellan åren 2000 

och 2010 samt den norska utvecklingen mellan 2006 och 2009. I figurerna illustreras större 

flöden pendlare, för ökad detaljeringsgrad och mindre stråk, se bilaga. 

Av figur 9 framgår tydligt att Karlstad är centralort i länets arbetsmarknad men att det 

även finns stora utflöden mot främst Hammarö, Kristinehamn och Grums. Pendlingsutbytet 

mot Norge är i huvudsak enkelriktat mot Norge och främst från västra Värmland 

med Oslo som huvudmål. Inom Sverige är utbytet störst med Stockholm som även genererar 

ett inflöde av arbetspendlare mot Karlstad. Samma relation finns mot Göteborg i en 

något mindre omfattning. 

Av illustrationen framgår även hur två närliggande kommuner skapar ett utbyte och en 

lokal arbetsmarknad, detta gäller exempelvis bland andra för de tre kommunerna, Kristinehamn, 

Storfors och Karlskoga. 

I figur 10 illustreras den utveckling som skett mellan 2000 och 2010 för flöden inom 

Värmland samt från övriga Sverige. Mot Norge illustreras förändringen mellan 2006 och 

2009. Här framgår att en ökning i arbetspendling skett på samtliga stråk undantaget från 

Storfors till Karlskoga samt Kristinehamn till Degerfors där en minskad arbetspendling 

ägt rum. Störst ökning har skett i stråken in mot Karlstad (Kristinehamn, Arvika, Kil, 

Sunne), Arvika mot Charlottenberg samt Karlstad mot Oslo. Övriga stråk har en förändring 

lägre än 50 pendlare och särredovisas i bilaga 2.

Mellankommunal arbetspendling 

2010 Sverige 

2009 för pendling till/från Norge 

Oslo 

Oppegård 

Ski 

Ås 

Hobøl 

Våler 

Råde 

Fredrikstad 

1000 pendlare 

500 pendlare 

100 pendlare 

99 eller färre pendlare redovisas inte 

Brumunddal (Ringsaker) 

Elverum 

Hamar 

Skedsmo 

Sorum 

Fet 

Enebakk 

Skiptvet 

Sarpsborg 

Strange 

Eidsvoll 

Spydeberg 

Trøgstad 

Askim 

Eidsberg 

Rakkestad 

Halden 

Løten 

Hammarö Karlstad 


Strömstad 

Tanumshede 

Kungshamn 

Lysekil 

Nord-Odal 

Nes 

Sør-Odal 

Aurskog-Høland 

Aremark 

Våler 

Rømskog 

Ørje (Marker) 

Munkedal 

Henån 

Ed 

Färgelanda 

Uddevalla 

Kjellmyra (Åsnes) 

Kirkenær (Grue) 

Kongsvinger 

Eidskog 

Årjäng 

Bengtsfors 

Trysil 

Mellerud 

Vänersborg 

Trollhättan 


Arvika 

Åmål 

Grästorp 

Från Göteborg Till Göteborg 

Grums 

Säffle 

Vara 

Torsby 

Sunne 

Kil 

Lidköping 

Götene 

Skara 

 


Malung 

Hagfors 

Munkfors 

Forshaga 

Karlstad 

Hammarö 

Mariestad 

Skövde 

Älvdalen 

Tibro 

Vansbro 

Filipstad 

Hova 

Töreboda 

0 10 20 40 60 80 Kilometers 

Hjo 

Storfors 

Kristinehamn 

Mora 

Orsa 

Hällefors 

Karlskoga 

Degerfors 

Laxå 

Karlsborg 

Ödeshög 

Till Stockholm 

Nora 

Rättvik 

Leksand 

Gagnef 

Ludvika 

Smedjebacken 

Lindesberg 

Fjugesta 

Örebro 

Kumla 

Från Stockholm 

Askersund 

Vadstena 

Kopparberg 

Figur 9. Mellankommunal arbetspendling (män och kvinnor) i Värmland för Sverige (2010) och Norge (2009). Flödesriktning läses ur högervarv mellan kommuner. 

Källa: RAMS, StatNord 

Hallsberg 

Motala 

Mjölby 

33


skillnad Regional 2000-2010 Systemanalys Sverige Värmland 

2006-2009 för pendling till Norge 

Pendlingsförändring er än 50 pendlare 

Grön skala svensk pendlingsförändring 

ökning 2000-2010 

Röd skala svensk pendlingsförändring 

minskning 2000-2010 

Blåskala svensk pendlingsförändring 


till Norge ökning 2006-2009 Elverum 

Oslo 

Oppegård 

Ski 

Ås 

Hobøl 

Våler 

Råde 

Fredrikstad 

Hamar 

Skedsmo 

Sorum 

Fet 

Enebakk 

Skiptvet 

Sarpsborg 

Strange 

Eidsvoll 

Spydeberg 

Trøgstad 

Askim 

Eidsberg 

Rakkestad 

Halden 

Løten 

Nord-Odal 

Nes 

Sør-Odal 


250 pendlare 

100 pendlare 

Våler 

50 pendlare 

Riktning för arbetspendlingen är 

vänstertrak 



Strömstad 

Tanumshede 

Kungshamn 

Lysekil 

Aremark 

Rømskog 


Munkedal 

Henån 

Ed 

Färgelanda 

Uddevalla 



Kongsvinger 

Eidskog 

Årjäng 

Bengtsfors 

Trysil 

Mellerud 

Vänersborg 

Trollhättan 


Arvika 

Åmål 

Grästorp 


Grums 

Säffle 

Vara 

Torsby 

Sunne 

0 10 20 40 60 80 Kilometers 



Figur 10. Utveckling i mellankommunal arbetspendling mellan åren 2000- 2010 (svenska flöden) och 2006-2009 (Norge). Flödesriktning läses ur högervarv mellan 

kommuner. Källa: RAMS Källa: RAMS, StatNord 

34 

Kil 

Lidköping 

Götene 

Skara 

Malung 

Hagfors 

Munkfors 

Forshaga 

Karlstad 

Hammarö 

Mariestad 

Skövde 

Älvdalen 

Tibro 

Vansbro 

Filipstad 

Hova 

Töreboda 

Hjo 

Storfors 

Kristinehamn 

Mora 

Orsa 

Hällefors 

Karlskoga 

Degerfors 

Laxå 

Karlsborg 

Ödeshög 

 

Nora 

Rättvik 

Leksand 

Gagnef 

Ludvika 

Smedjebacken 

Lindesberg 

Fjugesta 

Askersund 

Vadstena 

Kopparberg 

Motala 

Örebro 

Kumla 

Hallsberg 

Mjölby

3.4 Godsflöden 

Inom och från Värmland går flöden på flera transportslag. Nedan redovisas faktiska inrikes 

godsflöden med svenska lastbilar till, från och inom Värmland grupperat i fyra riktningar 

samt inom länet. 

Oslo 

1100 

Göteborg 

1500 

300 

7900 

600 

Karlstad 

Figur 11. Inrikes godsflöden med svenska lastbilar till, från och inom Värmland. Tusentals ton per år (2011). 

Källa: Trafikanalys, Lastbilstrafik 2012:6. 

300 

Mora 

1000 

600 

1500 

Jönköping 

Borlänge 

Örebro 

Falun 

Västerås 

Linköping 

Eskilstuna 

Stockholm 

Beräknade godsflöden för 2006 redovisas på nedanstående kartor för respektive transportslag 

och stråk. Flödena är beräknade och ej faktiska, men ger en bild av fördelningen av 

godsmängderna per stråk. Med hänsyn till lågkonjunkturen 2008/2009 kan flödena för 

2006 anses vara fortsatt gällande för 2012-års nivåer. Under senare år har upprustning på 

Bergslagsbanan och Vänerbanan möjliggjort ökade godsflöden väster om Vänern vilka 

inte inkluderas nedan, detta gäller även Inlandsbanan som inte omfattas. 

Gävle 

Uppsala 

0 20 40 60 80 

km 


35

36 


De interna godsflödena inom Värmland dominerar följt av flödena till och från Västra 

Götaland. Även en stor del av flödena till och från utlandet går via Västra Götaland (Göteborg). 

Det dominerande varuslaget inom och till Värmland är rundvirke. Från Värmland 

är de största varuslagen papper och färdigvaror. Omfattningen av flödena inkluderar även 

transittrafiken genom länet. Uppskattad in- och utgående godsmängd har således inte alltid 

Värmland som destination. 

Figur 12, 13. Beräknade godsflöden i 1 000-tals ton fördelade per stråk och transportslag. Transittrafik inkluderad för 

väg (12) respektive järnväg (13) år 2006. Källa: Emme (SAMGODS)

Godsstråket över Vänern och vidare ut via Göta älv har med anledning av Trafikverkets 

kommande åtgärdsplanering 2014-2025 utretts och presenterades under våren 2013. Utredningen 

som är ett samarbete mellan Trafikverket, Region Värmland och Västra Götalandsregionen 

är framarbetad med anledning av att infrastrukturägaren står inför stora 

investeringar i främst slussarna i Trollhätte kanal vid en fortsatt framtidssäkring. Betongprover 

visar på en bedömd fortsatt livslängd på slussarna till cirka år 2030. Nedan sammanfattas 

rapportens slutsatser. 

Bedömningen från Trafikverket är att byggnation av ny slussled måste ske 

innan 2030 för att bibehålla och utveckla Vänersjöfarten. Om byggnationen 

dröjer innebär det att slussarna och således Vänersjöfarten måste stängas ner. 

Effekterna av att slussarna stängs ner innebär att 70 % av den volymen som 

för närvarande går på Vänern bedöms gå via västkusthamnar för att sedan 

fortsätta med landbaserade trafikslag. Knappt 25 % bedöms fördelas på östkusthamnar 

medan resterande 5 % bedöms gå direkt med start/mål i Norge 

alternativt Centraleuropa. Omfördelningen av trafikslag innebär att Vänersjöfarten 

med 2030 års flöden kommer ge upphov till omkring 140 000 lastbilar 

samt 1 500 tåg. Lastbilarna kommer i störst utsträckning belasta E45 

och väg 44 vilket innebär en ökning med tung trafik på 20 respektive 16 procent. 

För E18 bedöms en ökning med 31 150 fordon/år ske vilket motsvarar 

en ökning av tung trafik med 5 %. 

På järnvägssidan är den procentuella ökningen betydligt mer framträdande 

då delar av trafiken väntas öka med 1 040 – 1 120 tåg/år på sträckningen Kil- 

Öxnered-Uddevalla. Störst procentuell ökning förväntas ske på Älvsborgsbanan 

(Uddevalla-Trollhättan-Vänersborg-Borås) och överstiger 100 procent, 

dels beror detta på nuvarande antal godståg som uppgår till 2-3 stycken per 

dygn samt att framtida kapacitetsbegränsningar på banan bedöms som små. 

Om resurser riktas mot slussarna innebär det att fartygen kan anpassas och 

exempelvis ta 5 containers i bredd vilket ökar konkurrensfördelar och minskar 

kostnader. Andra möjligheter att minska kostnader och öka konkurrensfördelar 

är att införa EU:s regelverk för inre vattenvägar och där fartygen 

således kan minska sina besättningar och således kostnader. Vid år 2030 

spås Vänersjöfarten hantera en fördubbling gentemot dagens flöden, dvs. 3,9 

miljoner ton/år. Volymökningen motsvarar cirka 5 lastfartyg per dygn vilket 

totalt innebär omkring att 10 fartyg per dygn skall passera slussarna. Detta 

förutsägs inte i rapporten ge upphov till någon kapacitetsbrist då det med nya 

slussar antas kunna passera 20-25 fartyg per dygn. 


37

38 


3.5 Turistresor 

Värmland är ett av de största turistområdena i Sverige och besöks bland annat av många 

utländska turister. Under de ekonomiska oroligheterna i Europa försvagades Värmlands 

besöksnäring. Utvecklingen har sedan visat på en stadig tillväxt mot samma efterfrågenivåer 

som före 2008. Tabell 11 redovisar antalet övernattningar i 1 000-tal efter gästers 

nationalitet år 2011 i Värmland och Sverige som helhet. 

Tabell 11. Övernattning efter gästernas nationalitet år 2011. 

Källa: Statistiska centralbyrån/Tillväxtverket 

Region Medborgarskap 1000-tal Andelar (%) 

Värmlands län 

Sverige 669 72 

Riket 

Övriga Norden 118 12,7 

Övriga Europa 93 10 

Utanför Europa 49 5,3 

Totalt 929 100 

Sverige 26 129 77 

Övriga Norden 2 371 7 

Övriga Europa 3 589 11 

Utanför Europa 1 881 6 

Totalt 33 974 100

4. Diskussion och analys 

Infrastruktur 

Länets placering ger en funktion som en viktig pusselbit i förbindelsen mellan södra- och 

östra Mellansverige mot Norge samt norra Sverige. Den värmländska infrastrukturen är 

en del av det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN) och nordiska 

triangeln mellan Nordens huvudstäder. Här spelar främst E18 en betydande roll för internationella, 

nationella och regionala person- och godstranporter. Värmland är samtidigt 

en stor transitregion vad gäller turismtrafik mellan exempelvis västkusten och dalafjällen 

som ställer krav på flexibel infrastruktur som ska motsvara krav i både hög och lågsäsong. 

På det kapillära nätverket som ansluter mot huvudstråken är tunga och långa transporter 

av exempelvis skog vanligt förekommande som tillsammans med övrig trafik påverkar trafiksäkerheten. 

Värmland har ett utbyggt järnvägsnät med en av landets större järnvägsknutpunkter i Kil. 

Kapacitetsutnyttjandet på Värmlandsbanan mot Stockholm/Västra Stambanan respektive 

Oslo är högt och åtgärder för ett effektivare resursutnyttjande pågår. Övriga banor 

har potential att utvecklas och kapacitetsbegränsningarna bedöms i dagsläget som relativt 

små. Dock står järnvägsstråk som Fryksdalsbanan inför fortsatt stora investeringar för att 

vara en del av en attraktiv pendlingsstrategi inom Värmland mot Karlstad med ett kommande 

funktionellt resecentrum. 

Trafik 

Trafikarbetet i regionen är varierat med relativt höga flöden i söder och lägre i norr. Värmlands 

geografiska placering ger som nämnts naturliga stråk i både öst/västligt och nord/ 

sydligt riktning, vilket förstärker regionens funktion som transitlän mellan flera regioner. 

Detta gäller främst huvudvägnätet på europavägarna E18 och E45 samt riksvägarna 61, 

62 och 63. 

Trafiksäkerhet 

Olycksstatistiken i länet visar på en oförändrad bild av antalet dödade i trafiken men där 

andelen svårt skadade minskat något. Om detta är en trend som håller i sig eller är en effekt 

av trafiksäkerhetsarbete och modernare fordonsflotta är för tidigt att säga. De senaste åren 

har trafiksäkerhetsarbetet på de större vägarna varit inriktat på att öka andelen mötesfri 

väg eftersom mötesolyckor och singelolyckor är den vanligaste olycksorsaken under de 

senaste nio åren. 


39

40 


Trafikutveckling 

Tillsammans med det nationella målet om ett minskat dödstal i trafiken förväntas belastningen 

på befintlig infrastruktur öka. Trafikverkets generella trafikutvecklingsberäkningar 

ger ett ökat trafikarbete från dagens nivåer med omkring 26 procent till år 2030 

för personbilstrafik. Motsvarande ökning för den tunga trafiken beräknas bli 22 procent. 

De största trafikökningarna förväntas ske i länets södra och östra delar samtidigt som en 

stor del av det ökade trafikarbetet kan väntas komma av ett fortsatt ökat utbyte mot Norge. 

I den trafikprognos som tagits fram baserat på Värmlands inomregionala arbets- och 

bostadsprognoser framgår att ökningarna procentuellt sett är störst på riksvägarna runt 

Karlstad samt Arvika. Dessa prognoser tar inte hänsyn till pendling och transittrafik mot 

Norge vilken enligt andra underlag väntas öka, troligtvis i störst grad på europavägarna. 

Den historiskt ökade urbaniseringen och minskade efterfrågan på arbetskraft i bruksorterna 

har förstärkt Karlstads roll som centralort i regionen. Med Karlstad som ökad motor 

i länets arbetsmarknadsregion ställs samtidigt ökade krav på infrastruktur och utbud av 

attraktiva pendlingslösningar. Närheten till Norge är på många sätt en styrka för regionen 

och ställer samtidigt nya krav på förbättrade gränsförbindelser. Sydöstra Norge och Värmland 

har skapat en ny och expansiv arbetsmarknadsregion som stadigt ökar. Arbetspendlingen 

mellan kommuner är fortsatt stor inom länet och trenden de senaste åren visar på 

en förflyttning och centralisering mot de större knutpunkterna på bekostnad av de mindre 

orterna. 

Karlstad Airport har idag Sundsvall som största inrikesdestination där Arlanda i större 

grad utvecklats till en transitpunkt för Värmland mot övriga Sverige och världen. För det 

internationella resandet är flyglinjen till Köpenhamn av stor betydelse. 

Personresandet mellan Värmland och de större närliggande städerna Stockholm, Oslo och 

Göteborg utvecklas allt mer till att ske med tåg. I synnerhet resandet mellan Karlstad och 

Stockholm samt Göteborg sker företrädelsevis med tåg. Trafikverket har med positivt resultat 

arbetat för att öka den tidigare bristande tillförlitligheten i tågens ankomsttid till 

Stockholm. Det är tidvis fortfarande problem och därför av stor vikt att detta arbete fortsätter. 

För att öka personresandet med tåg mellan Karlstad och Oslo behöver restiderna 

förkortas. 

Godset i Värmland går till stor del på landbaserad transport och Vänersjöfarten har de 

senaste åren mött en minskad efterfrågan samtidigt som osäkerheten är stor i hur en framtid 

bortom 2030 ser ut. För väg- och järnvägstransporter så är förbindelser mot Göteborg 

viktiga samtidigt som Trafikverket gör bedömningen att en nerstängning av slussarna ut 

mot Göta älv ger en överflytt på land år 2030 med 70 procent mot västkusthamn och 25 

mot östkusthamn. Övriga 5 procent bedöms gå direkt med start/mål i Norge alternativt 

Centraleuropa. De ökade lastbilstransporterna kommer i första hand påverka E45 och 

väg 44 med en ökning av tung trafik med 20 respektive 16 procent. För E18 uppskattas 

ökningen motsvara 5 procent. Järnvägen bedöms främst påverkas på Älvsborgsbanan ut 

mot Uddevalla under förutsättning att hamnen fortsätter ha funktionen som reservhamn 

för Vänerhamnarna.

5. Funktionella stråk 

5.1 Internationella stråk 

Karlstad flygplats, tågförbindelser till Europa 

Beskrivning 

Flygtrafik 



särskild stor vikt för näringslivet. 



fjärde år. För boende i västra Värmland kan Gardemoen (Oslo) vara en alternativ flygplats 

för internationella resor. De regionala flygplatserna i Örebro och Västerås har omfattande 

chartertrafik, vilket nyttjas av många värmlänningar. 

Flygplatsen i Karlstad hade under 2012 ett totalt resandeunderlag på cirka 100 000 passagerare, 

varav ungefär 60 000 var utrikes. En stor del av övriga inrikesresor bedöms vara 

till över 90 procent transit resenär för vidare byte mot utrikes. 

Tågtrafik 

Idag tar det mellan fem och sju timmar beroende på färdväg att åka tåg från Karlstad till 

Malmö för vidare resa söderut till Europa. Värmland kan kopplas till framtida höghastighetsbanor 

via Nordiska triangeln. 

De största bristerna 

• Höghastighetsbanor för tåg saknas i Sverige. 

• Karlstad flygplats saknar koppling till kollektivtrafik- systemet i Värmland. 


41

42 

Regional Systemanalys Värmland

5.2 Nationella stråk 

Nationellt stråk (Oslo)-Karlstad-Stockholm 

Beskrivning 

Väg 

E18 

E18 förbinder Värmland med Stockholm, Mälardalsregionen samt Oslo. E18 ingår i den 

Nordiska Triangeln som i sin tur ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket 

(TEN). E18 har stor betydelse för internationella, nationella och regionala person 

och godstransporter. På delen väster om Segmon (riksväg 45) är vägen tvåfältig med i huvudsak 

nio meters vägbredd. På delen Segmon-Örebro är en stor del av sträckan mötesseparerad. 

Väg 61 

Riksväg 61 ingår i det regionala vägnätet men är också en viktig förbindelse till Norge. 

Riksväg 61 har stor betydelse för regional trafik mellan Karlstad och västra Värmland. 

Vägen är, med undantag för delen Fagerås-Ilanda som är mötesseparerad, tvåfältig med 

varierande vägbredd. 

Järnväg 

Värmlandsbanan och Västra stambanan, delen Laxå-Stockholm 


Värmlandsbanan förbinder Värmland med Stockholm och Oslo. Banan är enkelspårig och 

det finns behov av förbättrad kapacitet på hela sträckan, främst på delen Karlstad-Kil. Under 

de senaste åren har kapacitetshöjande åtgärder utförts med bland annat anläggande 

av mötesspår och växelbyten längs sträckan. Fortsatt arbete för fler mötesspår påbörjades 

2012 med utredning av mötesstationer längs sträckan Laxå-Kil för fortsatt kapacitetsförstärkning. 




mellan tåg- och busstrafik i Karlstad samt kapacitetsproblem på sträckan Karlstad-Kil. För 

Karlstad bangård presenterades en Åtgärdsvalsstudie under våren 2013 med förslag om 

bland annat anläggande av mötesspår i Brunnsberg, Pråmkanalen samt Väse. 

Flygtrafik 



särskild stor vikt för näringslivet. 


43

44 




fjärde år. För boende i västra Värmland kan Gardemoen (Oslo) vara en alternativ flygplats 

för internationella resor. De regionala flygplatserna i Örebro och Västerås har omfattande 

chartertrafik, vilket nyttjas av många värmlänningar. 


• Mötesseparering saknas på delar av E18 samt på större delen av väg 61. 

• Kapacitetsbrist på delar av Värmlandsbanan. 

• Dålig samordning mellan tåg- och busstrafik i Karlstad.

Nationella och regionala stråk 

Oslo 

Järnvägar 

Primära vägar 

Sekundära vägar 

Flygplats 

Hamn 

Omlastningsterminal 

0 10 20 30 40 

km 

Gardemoen 

E16 

Kongsvinger Torsby 

Örje 

Årjäng 

Bengtsfors 

177 

172 

172 

Göteborg 


Åmål 

Arvika 

61 


E18 

E45 

176 

Säffle 

62 

E45 

Sunne 

Grums 


NORGE- 

VÄNERNBANAN 

241 

Kil 

Skoghall 

62 

Ekshärad 

Munkfors 

Forshaga 

Karlstad 

Hagfors 

240 

Mariestad 


E45 

Malung 

BERGSLAGSBANAN 

Filipstad 

Kristinehamn 

Gullspång 

Vansbro 

246 

63 


Storfors 

26 

26 

INLANDSBANAN 

26 

Mora 

237 

Hällefors 

Karlskoga 

E18 

Degerfors 

VÄSTRA STAMBANAN 

Gävle 

Stockholm 

Örebro 

Stockholm 

45

46 


Nationellt stråk Göteborg-Karlstad-Mora/Gävle 

Beskrivning 

Väg 

E45 delen Göteborg-Mora är den viktiga vägen från Göteborg upp till och genom Norrlands 

inland. E45 ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN- 

T). Vägen har stor betydelse för en positiv regional utveckling i Värmland, Dalarna och 

Norrland. Den är ett viktigt stråk för fjällturism, särskilt under vintern. 

Fyrfältig väg finns på sträckan Göteborg - Vänersborg . Möteseparerad väg finns förbi Vänersborg 

och på sträckorna Mellerud – Ånimskog, Åmål – Säffle, Segmon – Slottsbron, 

Grums – Gökhöjden samt förbi Fagerås. Övriga delsträckor är i huvudsak tvåfältiga med 

varierande standard. E45 har med undantag för delen E18/E45 en årsdygnstrafik på mellan 

3000 och 7000 fordon. Norr om Torsby understiger trafikutnyttjandet 2500 fordon 

per dygn. 

E18 delen Grums-Karlstad och väg 61 Fagerås-Karlstad förbinder Karlstad med E45. 

Järnväg 

Norge/Vänerbanan, delen Åmål - Kil 

Norge/Vänernbanan (Kil-Göteborg) utgör en del av godsstråket väster om Vänern. Norge/Vänernbanan 

förbinder Värmland med Göteborg. Banan är enkelspårig. Hela sträckan 

Kil-Göteborg är anpassad till Stax 25 och lastprofil C. Hastighetsstandarden är relativt låg 

(120-140 km/timme) och restiden mellan Karlstad och Göteborg är minst två timmar 

och 24 minuter. Sträckan Öxnered-Göteborg är om- och utbyggd till dubbelspår (december 

2012) med förbättrad hastighetsstandard (200 km/h) vilket förväntas ge bland annat 

förbättrad fjärrtrafik samt motverka kapacitetsbrist på sträckan. Den ökade efterfrågan på 

lokal, regional och fjärrtrafik vissa tider på dygnet, främst närmast Göteborg, ger kapacitetsproblem 

i konkurrens med ökad godstrafik. Ett förbindelsespår mellan Norge/Vänernbanan 

och Göteborgs hamnbana anlades 2007. 

Sjöfart 

Göta älv och Vänern utgör en viktig transportled för gods till och från Värmland. Hamnar 

finns i Karlstad, Kristinehamn, Grums (Gruvön) och Skoghall (Skoghalls bruk). För att 

sjöfarten ska vara konkurrenskraftig krävs väl utbyggd infrastruktur i form av anslutande 

vägar och järnvägar samt effektiv omlastning i hamnarna.


• Dålig standard på delar av E45. Mötesseparering saknas på stora delar av sträckan. 

• Kapacitetsbrist på delar av Norge/Vänernbanan och på Bergslagsbanan. 

• Lång restid med tåg pga omväg via Kil. 

• Dålig samordning mellan tåg- och busstrafik i Karlstad. 

• Delvis dålig standard på anslutande vägar och järnvägar till hamnarna i Karlstad och 

Kristinehamn. 


47

48 


5.3 Regionala stråk 

Regionalt stråk Åmål-Säffle-Grums-Karlstad 

Beskrivning 

Väg 

E45, delen Åmål-Grums 

E45 är europaväg och nationell stamväg. E45 förbinder Värmland med Göteborg och har 

även stor betydelse för turisttrafik samt för regional trafik i Fryksdalen. E45 ingår i det av 

EU utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN). Vägen är med mötesseparerad 

på delen Åmål – Säffle och tvåfälts mellan Säffle och Valnäs. Den med E18 gemensamma 

delen Segmon-Grums är mötesseparerad med undantag för Slottsbron - Gruvön. 

Trafiken på aktuell sträcka genom Värmland uppgår till cirka 6000 fordon per årsmedeldygn. 

E18, delen Grums-Karlstad 

(beskrivning, se regionalt stråk (Örje)-Töcksfors-Årjäng-Grums-Karlstad) 

Järnväg 

Norge/Vänernbanan, delen Åmål-Kil 

Norge/Vänernbanan (Kil-Göteborg) utgör en del av godsstråket väster om Vänern. Norge/Vänernbanan 

förbinder Värmland med Göteborg. Banan är enkelspårig. Hela sträckan 

Kil-Göteborg är anpassad till Stax 25 och lastprofil C. Hastighetsstandarden är relativt låg 

(120-140 km/timme) och restiden mellan Karlstad och Göteborg är minst två timmar 

och 24 minuter. Sträckan Öxnered-Göteborg är om- och utbyggd till dubbelspår (december 

2012) med förbättrad hastighetsstandard (200 km/h) vilket förväntas ge bland annat 

förbättrad fjärrtrafik samt motverka kapacitetsbrist på sträckan. Den ökade efterfrågan på 

lokal, regional och fjärrtrafik vissa tider på dygnet, främst närmast Göteborg, ger kapacitetsproblem 

i konkurrens med ökad godstrafik. Ett förbindelsespår mellan Norge/Vänernbanan 

och Göteborgs hamnbana anlades 2007. 

Värmlandsbanan, delen Kil-Karlstad 

(beskrivning, se regionalt stråk (Kongsvinger)-Charlottenberg-Arvika-Kil-Karlstad.)


• Dålig standard på delar av E45 

• Mötesseparering saknas på delar av E45 och E18 

• Lång restid med tåg pga omväg via Kil 

• Kapacitetsbrist på Värmlandsbanan delen Karlstad-Kil och Karlstad C 

• Tidvis låg framkomlighet för busstrafik på infarten till Karlstad 


• Möjlighet till effektiv omlastning av gods (järnväg/väg) saknas i Kil. 


49

50 


Regionalt stråk (Örje)-Töcksfors-Årjäng-Grums- Karlstad 

Beskrivning 

Väg 

E18 

E18 är europaväg och nationell stamväg och förbinder Värmland med Stockholm, Mälardalsregionen 

samt Oslo. E18 ingår i den Nordiska Triangeln som i sin tur ingår i det av EU 

utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN). E18 har stor betydelse för internationella, 

nationella och regionala person och godstransporter. På delen väster om Segmon 

(riksväg 45) är vägen tvåfältig med i huvudsak nio meters vägbredd och trafiken uppgår 

till mellan 2 500-6 000 med högre flöde mot norska gränsen. På delen Segmon-Örebro är 

en stor del av sträckan mötesseparerad med en högre trafikintensitet över 10 000 per dygn. 

I äldre mätningar av Trafikverket 2006 redovisas trafiken över Klarälven i Karlstad till 33 

000 fordon per dygn. Övriga trafikdata är presenterade av Trafikverket januari 2013. 

Anslutande stråk 

Årjäng-Uddevalla, väg 172 

Väg 172 söder om Årjäng förbinder sydvästra Värmland (Årjängs kommun) med Uddevalla 

och Göteborg. Trafikflödet uppgick 2009 till cirka 1 300 fordon per dygn mellan 

Årjäng och Bengtsfors varav cirka 130 är tunga fordon. 


• Mötesseparering saknas på delar av E18. 

• Restiden med buss mellan Årjäng och Karlstad är längre än 60 minuter. 

• Tidvis låg framkomlighet för busstrafik på infarten till Karlstad. 


Regionalt stråk (Kongsvinger)-Charlottenberg-Arvika- Kil- 

Karlstad 

Beskrivning 

Väg 

Väg 61 

Riksväg 61 ingår i det regionala vägnätet men är också en viktig förbindelse till Norge. 

Riksväg 61 har stor betydelse för regional trafik mellan Karlstad och västra Värmland. 

Vägen är, med undantag för delen Fagerås-Ilanda som är mötesseparerad, tvåfältig med 

varierande vägbredd. Trafiken uppgick 2013 till mellan 4 000 – 6 000 öster om Arvika 

respektive 2 500 – 4 000 väster om. Mot Norska gränsen ökar trafiken på grund av utvecklad 

gränshandel. 

Järnväg 

Värmlandsbanan, delen Charlottenberg- Karlstad 


Värmlandsbanan förbinder Värmland med Stockholm och Oslo. Banan är enkelspårig och 

det finns behov av förbättrad kapacitet på hela sträckan, främst på delen Karlstad-Kil. Under 

de senaste åren har kapacitetshöjande åtgärder utförts med bland annat anläggande 






mellan tåg- och busstrafik i Karlstad samt kapacitetsproblem på sträckan Karlstad-Kil. För 

Karlstad bangård presenterades en Åtgärdsvalsstudie under våren 2013 med förslag om 

bland annat anläggande av mötesspår i Brunnsberg, Pråmkanalen samt Väse. 

Sträckan Charlottenberg-Kil trafikeras av 30 persontåg per vardagsdygn och antal godståg 

uppgår till cirka 16 per dygn. På sträckan Kil-Karlstad, som är en av de högst belastade 

enkelspårsträckorna i Sverige, går ca 75 persontåg och 25 godståg per dygn. 


51

52 



Åmåtfors-Årjäng, väg 177/172 

Väg 177/172 förbinder Charlottenberg och Åmotfors med Årjäng. Vägen är smal och 

krokig. Trafiken uppgick 2009 till 800 – 1 230 fordon per dygn varav 80 - 130 är tunga 

fordon. 

Arvika-Årjäng, väg 172 

Väg 172 förbinder Arvika med Årjäng och används bland annat för ambulanstrafik från 

Årjäng till sjukhuset i Arvika. Vägen är smal och krokig. Trafiken uppgick 2009 till 3 800 

– 8 000 fordon per dygn mellan Arvika och Sulvik och till 700 – 1 600 fordon per dygn 

söder om Sulvik. Antalet tunga fordon är 240 - 520 respektive 80 - 140. 

Arvika-Säffle/Åmål, väg 175 och väg 545/531/2258 

Väg 175 är en viktig regional väg som förbinder Arvika med E45 vid Säffle. Den används 

bland annat för godstransporter från Volvo i Arvika till Göteborg. Vägen har till stora 

delar god standard och förbättrings arbete pågår. Söder om E18 använder en stor del av 

trafiken väg 545/531/2258 mot Åmål, vilket är en genväg med sämre standard än väg 175. 

Trafiken uppgår till 1 100 - 2 800 fordon per dygn varav 160 - 180 tunga fordon norr om 

E18 och till cirka 1 400 fordon per dygn varav 170 tunga fordon söder om E18. På väg 

545/531/2258 uppgår trafiken till 500-800 fordon per dygn varav 50 - 80 tunga fordon. 


• Mötesseparering saknas på större delen av väg 61. 

• Kapacitetsbrist på Värmlandsbanan delen Karlstad-Kil och Karlstad C. 



• Dålig framkomlighet för breda godstransporter från Arvika (Volvo) via väg 175 och 

järnväg. 

• Möjlighet till effektiv omlastning av gods (järnväg/väg) saknas i Arvika och Kil. 

• Risk för kraftigt ökad biltrafik väster om Charlottenberg pga utvecklad gränshandel.


53

54 


Regionalt stråk Torsby-Sunne-Kil-Karlstad 

Beskrivning 

Väg 

E45, delen Torsby-Fagerås 

E45 är nationell stamväg och ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket 

(TEN). E45 förbinder Värmland med Göteborg och har även stor betydelse för turist- 

trafik samt för regional trafik i Fryksdalen. Vägen är tvåfältig på delen Torsby-Fagerås. 

Den gemensamma sträckningen med E18 (Valnäs - Nyängen) är mötesseparerad. Trafiken 

mellan Torsby och Sunne uppgick 2010 till mellan 3 300 och 4 300 fordon per dygn , antalet 

tunga fordon var 420-470. Mellan Sunne och Fagerås var motsvarande 4 200 - 7 300 

fordon per dygn varav antalet tunga fordon 510 - 670. Genom Sunne uppgick årsdygnstrafiken 

till cirka 5 700 varav tung trafik 630 fordon. 

Väg 61, delen Fagerås-Karlstad 

(beskrivning, se regionalt stråk (Kongsvinger)-Charlottenberg- Arvika-Kil-Karlstad) 

Järnväg 


Fryksdalsbanan (Kil – Torsby) är en cirka 80 km lång oelektrifierad enkelspårig bana som 

sträcker sig mellan Kil och Torsby i Värmland. Banan fungerar som person- och godstrafiklänk 

för järnväg mellan de mellersta delarna av Värmland och Kil/Karlstad i söder. 

Fryksdalsbanans standard är generellt låg, vilket medför lägre hastigheter ((40)60 – 90 

km/h), långa restider (80 minuter) och opålitlig trafik. Banan medger axellaster upp till 

22,5 ton och lastprofil A. Komforten är låg på grund av skarvspår. I en utredning av Trafikverket 

2013 bedöms identifierade brister som påverkar hastigheten vara plankorsningar 

och snäva kurvor. 

Sträckan Torsby-Kil trafikeras av åtta regionaltåg per vardagsdygn i vardera riktningen. 

På sträckan Sunne-Kil går ytterligare fyra tåg i vardera riktningen. Antalet godståg är för 

närvarande två stycken per dygn på sträckan Torsby - Kil. 

Värmlandsbanan, delen Kil-Karlstad 

(beskrivning, se regionalt stråk (Kongsvinger)-Charlottenberg-Arvika-Kil-Karlstad) 


Ekshärad-Torsby-Norge, väg 239/E16 

Väg 239 förbinder Ekshärad (Hagfors kommun) med Torsby samt via E16 från Torsby 

med Norge (Kongsvinger). E16 mellan Riksgränsen och Torsby har således högre status 

som nationell stamväg än 239 vilken ingår i det regionala vägnätet. Sträckan är tvåfälts 

med varierande standard omkring 6 meters vägbredd. Trafiken från Riksgränsen till Torsbys 

västra infart uppgick 2009 till 580 - 840 fordon per dygn varav 35 - 60 tunga fordon.

För infarten till Torsby var motsvarande 1 700 respektive 150 fordon. Mellan Torsby och 

Ekshärad uppgick trafiken till 970 – 2 000 fordon per dygn varav 90 - 120 tunga fordon. 

Munkfors-Sunne, väg 241 

Väg 241 förbinder Munkfors med Sunne. Vägen har varierande standard och passerar genom 

Sunne centrum med miljöstörningar och barriäreffekter som följd. Trafiken mellan 

Munksfors och Gullsby strax öster om Sunne uppgick 2009 till 750 - 2700 fordon per 

dygn varav 60 - 160 tunga fordon. Från Gullsby till centrala Sunne var motsvarande trafik 

3 800 – 8 200 fordon per dygn varav 220 – 520 tunga fordon. 


• Dålig standard på delar av E45. 

• Mötesseparering saknas på hela sträckan Torsby och Kil. 

• Väg 241 genom Sunne medför miljöstörningar och barriäreffekter. 

• Dålig standard och kapacitet på Fryksdalsbanan. 

• Restiden med tåg mellan Torsby och Karlstad är längre 

• än 60 minuter. 

• Kapacitetsbrist på Värmlandsbanan delen Karlstad-Kil och Karlstad C. 

• Tidvis dålig framkomlighet för busstrafik på infarten till Karlstad. 


• Möjlighet till effektiv omlastning av gods (järnväg/väg) saknas i Torsby. 

Kongsvinger 

172 

177 

Årjäng 

E18 

0 5 10 15 20 km 


E16 

Arvika 

175 

Torsby 

Sunne 

Rottneros 

61 

Grums 

E45 

E16 

E45 


Fagerås 

E18 

Kil 

239 

241 

Ekshärad 

Munkfors 

62 

VÄRMLANDS- 

BANAN 

63 

Karlstad 

240 

Kristinehamn 


55

56 


Regionalt stråk Ekshärad-Hagfors-Munkfors-Forshaga- 

Karlstad 

Beskrivning 

Väg 

Väg 62/246 

Riksväg 62 ingår i det regionala vägnätet och har stor betydelse för regional trafik mellan 

Karlstad och norra Värmland samt för turisttrafik i Klarälvdalen och till Trysil i Norge. 

Vägen är tvåfältig med varierande vägbredd och trafiken uppgick 2011 till 2 100 – 4 000 

fordon per dygn varav 230 - 320 tunga fordon mellan Ekshärad och Deje. Motsvarande 

för stäckan Deje – Karlstad (Skåre) uppgick till 3 600 – 7 700 varav 300 – 500 tung trafik 

Parallellt stråk 

Hagfors-Molkom-Karlstad, väg 240 och 63 

Väg 240 och 63 är en kortare och snabbare väg mellan Hagfors och Karlstad än väg 62. 

Den används därför bland annat för arbetspendling med bil och buss samt för godstransporter 

till och från Hagfors. Väg 240 är delvis smal och krokig medan väg 63 mellan 

Molkom och Karlstad har något bättre standard. Trafiken uppgick 2009 till 1 000 - 1 800 

fordon per dygn varav 90 - 120 tunga fordon mellan Hagfors och Molkom. På väg 63 söder 

om Molkom in mot Karlstad uppgick trafiken 2011 till 4 600 - 9 000 fordon per dygn 

varav 530 - 580 tunga fordon. 

Hagfors: väg 62, väg 246 

Väg 246 sammanbinder Hagfors tätort med väg 62. Vägen har god standard men passerar 

genom samhället Uddeholm med trafiksäkerhetsproblem till följd. Trafiken uppgick 2009 

till 3 600 - 5 600 fordon per dygn varav 300 - 480 tunga fordon. 


• Dålig standard på delar av väg 62. Mötesseparering saknas på större delen av 

sträckan. 

• Dålig standard på väg 240 som används för busstrafik och godstransporter mellan 

Hagfors och Karlstad. 

• Restiden med buss mellan Hagfors och Karlstad är längre än 60 minuter. 




57

58 


Regionalt stråk Hällefors-Filipstad/Storfors-Karlstad 

Beskrivning 

Väg 

Väg 63 

Riksväg 63 ingår i det regionala vägnätet och förbinder Värmland med Bergslagsområdet. 

Riksväg 63 har stor betydelse för regional trafik mellan Karlstad och östra Värmland. 

Vägen är tvåfältig med varierande vägbredd och trafiken uppgick 2011 till 2 500 - 6 800 

fordon per dygn varav 340 - 580 tunga fordon mellan Karlstad och Filipstad respektive 1 

600 - 4 100 fordon per dygn varav 200-500 tunga fordon öster om Filipstad. 

Väg 26, delen Storfors-Kristinehamn 

Riksväg 26 norr om Kristinehamn ingår i det regionala vägnätet och förbinder Storfors 

med Kristinehamn. Vägen är tvåfältig och trafiken uppgår till 2300 – 2700 fordon per 

dygn varav 300-320 tunga fordon. 

E18 

(Beskrivning, se regionalt stråk Örebro-Karlskoga-Kristinehamn-Karlstad.) 

Järnväg 

Regionaltåg trafikerar sträckan (Ludvika)-Hällefors-Storfors-Kristinehamn med vidare 

koppling till Karlstad. Det går i nuläget två turer per vardagsdygn i vardera riktningen. 

Inlandsbanan används främst för transporter till Kristinehamns hamn. 

Inlandsbanan, delen Nykroppa-Kristinehamn 

Inlandsbanan (Nykroppa-Kristinehamn) är enkelspårig och oelektrifierad samt saknar 

fjärrstyrd trafikstyrning. Spåret har låg kvalitet, vilket innebär att hastighetsstandarden 

och komforten är låg. Genom den nyligen utbyggda Nykroppatriangeln är det möjligt 

att trafikera sträckan Karlstad-Kristinehamn-Borlänge-Falun-Gävle, vilket kan vara av intresse 

för både person- och godstrafik. 

Värmlandsbanan, delen Kristinehamn-Karlstad 

(beskrivning, se regionalt stråk Örebro-Karlskoga-Kristinehamn-Karlstad)


• Dålig standard på delar av väg 63. Mötesseparering saknas på hela sträckan. 

• Väg 63 genom Filipstad medför miljöstörningar och barriäreffekter. 

• Mötesseparering saknas på väg 26. 

• Restiden med buss mellan Filipstad och Karlstad samt Storfors och Karlstad är längre 

än 60 minuter. 


• Inlandsbanan delen Kristinehamn-Nykroppa är oelektrifierad. 


59

60 


Regionalt stråk Örebro-Karlskoga-Kristinehamn- Karlstad 

Beskrivning 

Väg 

E18 är nationell stamväg och ingår i det utpekade transeuropeiska transportnätverket 

Mälardalsregionen samt Oslo och har stor betydelse för internationella, nationella och 

regionala person- och godstransporter. Sträckan är möteseparerad. Mellan Örebro och 

Karlskoga uppgick trafiken 2011 till cirka 12 300 fordon per dygn varav 1 700 tunga fordon. 

För sträckan Karlstad-Karlskoga var motsvarande 12 700 – 15 300 varav tung trafik 

1 100 – 2 100. Genom Karlskoga är trafiken mer omfattande. 


Värmlandsbanan förbinder Värmland med Stockholm och Oslo. Banan är enkelspårig 

och det finns behov av förbättrad kapacitet på hela sträckan, främst på delen Karlstad-Kil. 

Under de senaste åren har kapacitetshöjande åtgärder utförts med bland annat anläggande 




200 km/timme på delen Laxå-Kil. De största bristerna på Värmlandsbanan är dålig kapacitet 

på Karlstad bangård, dålig samordning mellan tåg- och busstrafik i Karlstad samt 

kapacitetsproblem på sträckan Karlstad-Kil. För Karlstad bangård presenterades en Åtgärdsvalsstudie 

under våren 2013 med förslag om bland annat anläggande av mötesspår i 

Brunnsberg, Pråmkanalen samt Väse. 

Sträckan Laxå-Kristinehamn trafikeras av ca 30 persontåg per vardagsdygn och antal godståg 

uppgår till cirka 23 per dygn. På sträckan Kristnehamn-Karlstad går ca 50 persontåg 

och 20 godståg per dygn. Den senare sträckan bedöms av Trafikverket ha stora kapacitetsbegränsningar. 

Laxå-Kristinehamn bedöms ha medelstora begränsningar. 


Filipstad-Kristinehamn-Gullspång, väg 26 

Riksväg 26 är nationell stamväg söder om Kristinehamn och förbinder Värmland med 

Västergötland och Jönköping. Riksväg 26 har stor betydelse för turisttrafik till norra Dalarna 

(Sälen och Idre) samt för regional trafik i östra Värmland. Vägen är tvåfältig med 

varierande bredd och trafiken uppgick 2011 till 3 900 - 7 100 (690 – 950) fordon per 

dygn söder om Kristinehamn och till 1 700 - 3 100 (210 – 370) fordon per dygn norr om 

Kristinehamn. Siffror inom parantes anger mängden tung trafik. 

Degerfors-Kristinehamn, väg 603/547 

Väg 603/547 förbinder Degerfors med Kristinehamn. Trafiken uppgick 2007 till cirka 1 

600 fordon per dygn varav 180 tunga fordon.

Storfors-Karlskoga, väg 237/205 

Väg 237 förbinder Storfors med E18 vid Karlskoga. Trafiken uppgick 2009 till 1 700 – 2 

200 fordon per dygn varav 160 - 180 tunga fordon. 


• Lång restid med tåg mellan Örebro och Karlstad. 

• Kapacitetsbrist på Värmlandsbanan delen Kristinehamn-Karlstad och Karlstad C. 


• Mötesseparering saknas på väg 26. 


61

62 


Regionalt stråk Hammarö/Skoghall-Karlstad 

Beskrivning 

Väg 

Väg 236 

Väg 236 förbinder Hammarö kommun med Karlstad och E18 mot öster. Vägen har stor 

betydelse för arbetspendling och för godstransporter från Skoghalls bruk till Karlstads 

hamn. Den utgör också intern förbindelse inom Karlstad tätort, bland annat för trafik från 

Karlstads hamn och Örsholmens industriområde till E18. Söder om Karlstad tätort har 

vägen god standard medan delen genom Karlstad är hastighetsbegränsad till 50 eller 70 

km/ timme och har flera signalreglerade korsningar. Trafiken uppgick 2009 till 9 700 - 12 

700 fordon per dygn varav 600 - 890 tunga fordon. 

Väg 554 

Väg 554 förbinder Skoghall med de västra delarna av Karlstad, bland annat Bergviks handelsområde, 

och E18 mot väster. Vägen har stor betydelse för godstransporter till Skoghalls 

bruk. Trafikplatsen vid E18 (Hultsbergsmotet) är tidvis hårt belastad, vilket medför 

begränsad framkomlighet. Trafiken uppgick 2009 till cirka 6 250 fordon per dygn varav 

cirka 520 tunga fordon. 

Järnväg 

Skoghallsbanan 

Skoghallsbanan (Karlstad-Skoghall) är enkelspårig , elektrifierad men saknar fjärrstyrd 

trafikstyrning. Banan medger Stax 25 samt lastprofil C och används för godstransporter 

till Skoghalls bruk. Det saknas triangelspår mellan Skoghallsbanan och Värmlandsbanan 

mot väster. 


• Tidvis låg framkomlighet på väg 236 genom Karlstad samt väg 554 vid Bergvik. 

• Restiden med buss är lång i förhållande till restiden med bil. 


• Kapacitetsbrist på Karlstad C samt avsaknad av ett triangelspår mellan 

Skoghallsbanan och Värmlandsbanan mot väster utgör hinder för godstransporter på 

järnväg.


63

64 


Bilaga 1, 

möjliga åtgärder steg 1-4 enligt 

Regional Systemanalys 2008-09-29 

Nedanstående presenterade föreslagna åtgärder är hämtade från Regional Systemanalys 2008-09-29. 

Trafikverket har under 2012 presenterat två stråkstudier: Stråkstudie väg 62 samt parallellstråk länsväg 

240/riksväg 63 och Stråkstudie väg 63, delen Karlstad - Ljusnarsberg. Inom ramen för detta arbete har 

delar av nedanstående föreslagna åtgärder utförts, exempelvis busstation Filipstad och miljöprioriterad 

genomfart Filipstad.

Regional systemanalys Värmland • 2008-09-29 

Generella åtgärder för alla stråk 

Åtgärderna i detta avsnitt är generella och gäller för samtliga stråk. Specifika åtgärder för respektive stråk beskrivs i kommande 

avsnitt. 

De generella åtgärderna består dels av stödjande åtgärder (planeringsåtgärder) enligt steg 1 och 2, dels av konkreta åtgärder enligt 

steg 1-4. 

26 

GENERELLA ÅTGÄRDER FÖR ALLA STRÅK 

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 

Funktion: Kundanpassade och samordnade persontransporter som ger mervärde för kunden. 

Delfunktion: Tillgängliga, bekväma, trygga och säkra bytespunkter och anslutningar mellan cykel/bil-buss-tåg-flyg. 

• Information, marknadsföring, • Underhåll och övervakning av • Ombyggnad av resecentrum, • Nya resecentrum, stationer, 

marknadsundersökningar, kun- befintliga bytespunkter. stationer, bytespunkter och bytespunkter och hållplatser. 

denkäter etc. 

• God information. 

hållplatser. 

• Samhällsplanering 

• Uppgradering av resecentrum, • Nya och förbättrade, trygga 

• Utvecklingsplaner för resecen- stationer, bytespunkter och gång- och cykelanslutningar till 

trum, stationer och bytespunkter. hållplatser. 

bytespunkter. 

Delfunktion: Transportsystemet ska vara användbart för alla. 

• Användbarhetsstudier/planer. 

• Barnkonsekvensbeskrivningar. 

• Sociala konsekvensbeskrivningar. 

• Ta större hänsyn till funktionshindrade, 

barn och äldre i 

trafikplaneringen. 

• Utveckla säkerheten i skoltrafiken. 

• Anpassning av utbud, information, 

tidtabeller och fordon till 

kundernas behov, även funktionshindrade, 

barn och äldre. 

• Hastighetsanpassning, tex förbi 

skolor. 

• Regeländringar förbi skolor. 

• Elevsändare. 

• Anpassning av hållplatser och 

bytespunkter efter kundernas 

behov. 

• Anpassning av gång- och cykelstråk 

samt korsningspunkter. 

• Förbättrade hållplatser. 

Delfunktion: Kundanpassad kollektivtrafik vad avser utbud, information, biljettsystem, tidtabeller och fordon. 

• Information, marknadsföring, 

marknadsundersökningar, kundenkäter 

etc. 

• Anpassa utbud, information, 

tidtabeller och fordon efter kundernas 

behov. 

• Informationstavlor på sjukhus, 

köpcentrum etc. 

• Utvecklingsplaner. 

• Mobiltelefonlösningar, tex biljettköp 

och tidtabeller i mobilen. 

• Fordonsanskaffning. 

Delfunktion: Attraktiva gång- och cykelförbindelser inom och mellan tätorter. 

• Information, marknadsföring, 

marknadsundersökningar, kundenkäter 

etc. 

• Kampanjer för att uppmuntra 

till cykling. 

• Underhåll 

• Belysning 

• Övrigt (tex cykelservicestationer, 

vindbarriärer, tak, 

”cykeltub”, förbättrade cykelparkeringar, 

cykelhiss i svåra uppförsbackar, 

trygga sidoområden, 

övervakning av otrygga platser, 

rastplatser mm) 

Delfunktion: Säker vägtrafik med inriktning mot Nollvisionen. 

• Information om trafiksäkerhet. 

• Trafiksäkerhetsutbildning i 

skolorna. 

• Arbete med attitydförändringar 

(bältesanvändning, alkohol, 

hastighet) 

• Utökad hastighetsövervakning. 

• Översyn av hastighetsbegränsningar 

i tätorter. 

• ”Intelligenta” fordon. 

• Alkolås. 

• Realtidssystem i bussar, på 

hållplatser etc. 

• Trafikledningssystem för 

regional busstrafik. 

• Stationsutbyggnader. 

• Nya biljettmaskiner (BIMS). 

• Ombyggnad av befintliga 

gång- och cykelvägar. 

• Mötesseparering. 

• Säkra korsningar. 

• Säkra sidoområden. 

• Säkra gång- och cykelpassager. 

• Viltstängsel. 

• Nya resecentrum, stationer, 

bytespunkter och hållplatser. 

• Utbyggnad av gång- och 

cykelvägar. 

• Cykelvägar för turisttrafik. 

• Ombyggnad av olycksdrabbade 

vägsträckor.

GENERELLA ÅTGÄRDER FÖR ALLA STRÅK 



Funktion: God samverkan mellan transportslagen som tillgodoser företagens transportbehov. 

Delfunktion: Effektiva omlastningsterminaler och anslutningar mellan lastbil-tåg-fartyg. 

• Information om alternativa • Samlastning. 

• Förbättring av befintliga 

transportmöjligheter till företag. 

hamnar. 

Delfunktion: Transporter på järnväg ska avlasta vägnätet. 

• Information om alternativa 

transportmöjligheter till företag. 

• Samlastning. 

• Bättre utnyttjande av befintliga 

industrispår. 

Delfunktion: Sjöfarten ska avlasta väg- och järnvägsnäten. 

se nationellt stråk Göteborg-Karlstad-Mora/Gävle 

• Mötesplatser 

• Upprustning av industrispår. 

Funktion: Helhetssyn och god samverkan mellan transportplanering och bebyggelseplanering. 

Delfunktion: Samhällsplaneringen ska medverka till att transportbehoven minimeras. 

• Transportsnål bebyggelse- • Förtätning av befintlig bebyg- • Prioritera kollektivtrafiken i 

planering (varierat utbud av gelse. 

trafikmiljön. 

bostäder, arbetsplatser, service • Blandning av bostäder och 

och kultur) 

arbetsplatser. 

• Prioritering av gc-trafik och • Utökad service i befintlig 

kollektivtrafik i den fysiska bebyggelse 

planeringen. 

• Bygga i befintliga kollektivtra- 

• Översiktsplaner. 

• Mobility Management. 

• Utbildning i hållbar trafik- och 

samhällsplanering. 

• Trafikkonsekvensbeskrivningar 

i planprocessen. 

fikstråk. 

Delfunktion: Transportsystemet ska medverka till attraktiva livsmiljöer i tätorter och på landsbygden. 

• Transport- och bebyggelseplanering 

med högt ställda krav på 

ljudmiljö, kvalitet, estetik mm. 

• Miljöprioriterade genomfarter. 

• Bullerskyddsåtgärder, vibrationsåtgärder. 

• Nya omlatsningsterminaler. 

• Elektrifiering av järnväg. 

• Dubbelspår 

Funktion: Tillgängliga och snabba persontransporter i de viktigaste regionala kommunikationsstråken. 

Delfunktion: Tågtrafiken, i form av ett regionalt järnvägsnät i fem stråk med Karlstad som knutpunkt, ska ge förutsättningar för en 

gemensam arbetsmarknad i Värmland. (o.s.v.) 

• Marknadsföring. 

• En biljett för hela resan. • Förbättrad kapacitet i järnvägs- • Karlstad Resecentrum. 

• Moderna fordon. 

nätet. 

• Åtgärda järnvägssträckor 

• Pendelstråksanalyser för 

med låg hastighetsstandard och 

stomlinjer. 

kapacitet. 

Delfunktion: Där pendling med tåg inte är möjligt ska vägnätet ge förutsättningar för en gemensam arbetsmarknad i Värmland. 

(o.s.v.) 

• Marknadsföring. 

• Pendelstråksanalyser för • Förbättrad framkomlighet för • Karlstad Resecentrum. 

stomlinjer. 

busstrafiken i befintligt vägnät. • Åtgärda vägsträckor med låg 

• Tankningsställen i glesbygd • Motor/huvudvägshållplatser. hastighetsstandard. 

och med alternativa bränslen. • Separata bussfiler. 

• Prioritering av bussar i trafiksignaler. 

Funktion: God framkomlighet för godstransporter inom Värmland. 

Delfunktion: Viktiga vägar för näringslivet ska ha full bärighet året runt. 

• Information, webbapplikatio- • Styrning av tunga transporter. • Bärighets- och tjälsäkringsåtner. 

• Nya transportlösningar. gärder. 

Funktion: Tillgängliga och snabba persontransporter till de närmaste storstadsregionerna. 

Delfunktion: Tågförbindelser mellan Karlstad och Göteborg/Oslo/Stockholm på mindre än två timmar. 

se nationella stråk 

27


28 

ÅTGÄRDER GENERELLA FÖR ALLA STRÅK 


Funktion: Tillgängliga och snabba persontransporter till Europa och övriga världen. 

Delfunktion: Koppling till framtida snabbtågförbindelser söderut till Europa 

se internationella stråk 

Delfunktion: Flygtrafik till fler internationella destinationer över dagen. 


Delfunktion: Fler charterförbindelser till/från Karlstad. 


Delfunktion: Flygtransfer mellan Karlstad och Stockholm. 


Funktion: God framkomlighet för godstransporter till, från och genom Värmland. 

Delfunktion: Hög kapacitet på Norge-/Vänernbanan, Bergslagsbanan, Värmlandsbanan och Fryksdalsbanan. 


Delfunktion: E18 och E45 på delen E18-Göteborg ska erbjuda god framkomlighet och hög transportkvalitet. 


Delfunktion: God framkomlighet på anslutningsvägar från viktiga industrier till E18 och E45. 


Delfunktion: Effektiv Vänersjöfart. 

se nationellt stråk Göteborg-Karlstad-Mora/Gävle 

Funktion: Attraktiva vägar för turisttrafik till, från och genom Värmland. 

Delfunktion: De viktigaste vägarna för långväga turisttrafik, E18, E45, väg 61, väg 62 och väg 26, ska vara framkomliga och säkra 

året runt. Utmed vägarna ska finnas god service, information och vackra vyer. 

• Marknadsföring 

• God vinterväghållning. • Upprustning av befintliga • 

Nya rastplatser. 

• Se över och eventuellt förbättra 

skyltning och information. 

• Förbättrat underhåll av rastplatser. 

• I samband med ombyggnad 

av vägsträckor ta stor hänsyn till 

vägestetik och vackra utblickar. 

rastplatser.

ÅTGÄRDER INTERNATIONELLT STRÅK 


Åtgärder 

Nedan redovisas stråkspecifika åtgärder. Utöver dessa gäller åtgärderna under det första avsnittet ”Generella åtgärder för 

alla stråk”. Endast de funktioner och delfunktioner där en stråkspecifik åtgärd har identifierats redovisas. 




• Utveckling av kollektivtrafik- 

• Karlstad Resecentrum. 

förbindelser till Karlstad flygplats 

från Karlstad m.fl. orter. 

Funktion: Tillgängliga och snabba persontransporter till Europa och övriga världen. 

Delfunktion: Koppling till framtida snabbtågförbindelser söderut till Europa 

• Utredning av höghastighetståg/ 

snabbtåg till/ från Karlstad. 

Delfunktion: Flygtrafik till fler internationella destinationer över dagen. 

• Reguljär flygtrafik direkt från 

Karlstad till Helsingfors, Köpenhamn, 

London m.fl. 

Delfunktion: Fler charterförbindelser till/från Karlstad. 

• Fortsatt utveckling av charterresor 

med flyg till/ från Värmland. 

• Charterresor med tåg till/ från 

Värmland. 

Delfunktion: Flygtransfer mellan Karlstad och Stockholm. 

• Bibehålla regelbundna turer 

mellan Karlstad och Arlanda. 

37


Åtgärder 

Nedan redovisas stråkspecifika åtgärder. Utöver dessa gäller åtgärderna under det första avsnittet ”Generella åtgärder för alla 

stråk”. Endast de funktioner och delfunktioner där en stråkspecifik åtgärd har identifierats redovisas. 

ÅTGÄRDER NATIONELLT STRÅK (OSLO)-KARLSTAD-STOCKHOLM 




• Utveckling av kollektivtrafik- 

• Karlstad Resecentrum. 

förbindelser till Karlstad flygplats 

från Karlstad m.fl. orter. 



Funktion: Tillgängliga och snabba persontransporter till de närmaste storstadsregionerna och övriga Sverige. 

• Ny omlastningsterminal i 

Arvika. 

Delfunktion: Tågförbindelser mellan Karlstad och Göteborg/Oslo/Stockholm på mindre än två timmar. 



• Mötesspår Kil-Karlstad. • Ökad kapacitet Karlstad C. 

• Mötesspår Karlstad-Kristine- • Dubbelspår Kil-Karlstad. 

hamn. 

• Kapacitetsutbyggnad, Karlstad- 

Laxå. 

Delfunktion: Flygförbindelser (via Stockholm) mellan Karlstad och viktiga nationella målpunkter dit det inte är möjligt att resa med 

tåg över dagen. 

• Bibehålla regelbundna turer 

mellan Karlstad och Arlanda. 





• Mötesspår Kil-Karlstad. • Ökad kapacitet Karlstad C. 

• Mötesspår Karlstad-Kristine- • Dubbelspår Kil-Karlstad. 

hamn. 

• Kapacitetsutbyggnad, Karlstad- 

• Breddning av fem tunnlar 

söder om Arvika. 

Laxå. 


• ITS-åtgärder på E18 genom 

Grums och Karlstad. 


E18 

• Björkåsmotet-Skutberget. 

• E18 förbi Bergvik. 

• Ny tullstation i Hån. 

Väg 61 

• Utbyggnad enligt ”Handlingsplan, 

Riksväg 61 Fagerås-Riksgränsen, 

april 2008”. 




• Utveckling av trafik-/ turistin- E18 

E18 

formation i Morokulien (v 61) • Mötesseparering med mitträcke • Björkåsmotet-Skutberget. 

och Hån (E18). 

Töcksfors-Valnäs. 


• Utbyggnad av rastplatser. Väg 61 

• Utbyggnad enligt handlingsplan, 

Riksgränsen-Fagerås. 

31


34 

Åtgärder 



ÅTGÄRDER NATIONELLT STRÅK GÖTEBORG-KARLSTAD-MORA/GÄVLE 

Steg Steg 1 1 Steg Steg 2 2 Steg Steg 3 3 Steg Steg 4 4 

Funktion: Kundanpassade och och samordnade persontransporter som som ger ger mervärde för för kunden. kunden. 

Delfunktion: Tillgängliga, bekväma, trygga trygga och och säkra säkra bytespunkter och och anslutningar mellan mellan cykel/bil-buss-tåg-flyg. 

• Karlstad • Karlstad Resecentrum. 

Funktion: God God samverkan mellan mellan transportslagen som som tillgodoser företagens transportbehov. 

Delfunktion: Effektiva omlastningsterminaler och och anslutningar mellan mellan lastbil-tåg-fartyg. 

• Fortsatt • Fortsatt utveckling av Kristine- av Kristine- • Ny • omlastningscentral Ny omlastningscentral i Kil i Kil 

hamns hamns och och Karlstads hamnar. hamnar. (inkl. (inkl. korsning korsning väg väg 61). 61). 

• Elektrifiering • Elektrifiering av Inlandsbanan 

av Inlandsbanan 

Kristinehamn-Nykroppa. 

• Elektrifiering • Elektrifiering av järnväg av järnväg till till 

Karlstads hamn. hamn. 

Delfunktion: Transporter på järnväg på järnväg ska ska avlasta avlasta vägnätet. 

• Styrning • Styrning av godstrafik av godstrafik på väg på väg 

175/545 175/545 till järnväg. till järnväg. 

Delfunktion: Sjöfarten ska ska avlasta avlasta väg- väg- och och järnvägsnäten. 

• Information • Information om om alternativa • Ny • teknik Ny teknik för lotsning för lotsning och och mo- mo- • Ombyggnad • Ombyggnad av befintliga av befintliga slus- slus-• 

Nya • Nya slussar slussar i Göta i Göta älv. älv. 

transportmöjligheter till företag. till företag. dernisering av Milskärsleden. 

av Milskärsleden. sar i sar Göta i Göta älv. älv. 

• Elektrifiering • Elektrifiering av Inlandsbanan 

av Inlandsbanan 

• Åtgärder • Åtgärder som som ökar ökar förutsätt- 

• Fortsatt • Fortsatt ombyggnad av Kristi- av Kristi- Kristinehamn-Nykroppa. 

ningarna ningarna för sjöfart för sjöfart på Vänern, på Vänern, 

nehamns hamn, hamn, inkl inkl omlastning. • Elektrifiering • Elektrifiering av järnväg av järnväg till till 

bl.a. bl.a. avskaffande av farledsavgif- av farledsavgifter 

för ter inrikes för inrikes sjöfart, sjöfart, konkurkonkurrensneutralitet mellan mellan godstransportslagen 

och och miljöcertifiering 

av fartyg. av fartyg. 

Karlstads hamn. hamn. 

Funktion: Tillgängliga och och snabba snabba persontransporter till de till närmaste de närmaste storstadsregionerna. 

Delfunktion: Tågförbindelser mellan mellan Karlstad Karlstad och och Göteborg/Oslo/Stockholm på mindre på mindre än två än två timmar. timmar. 

Norge/Vänernbanan Norge/Vänernbanan/Värmlands- 

• Mötesspår • Mötesspår Öxnered-Kil. bananbanan • Kapacitetsutbyggnad • Kapacitetsutbyggnad Öxnered- 

Kil. Kil. 

• Dubbelspår • Dubbelspår Kil-Karlstad, alter- alternativt 

nativt Vålbergsrakan.


ÅTGÄRDER NATIONELLT STRÅK GÖTEBORG-KARLSTAD-MORA/GÄVLE 




Norge/Vänernbanan/VärmlandsNorge/Vänernbanan/Värmlandsbananbanan • Mötesspår Öxnered-Kil. • Ökad kapacitet Karlstad C. 


• Dubbelspår Kil-Karlstad, alter- 

• Kapacitetsutbyggnad. nativt Vålbergsrakan. 


Delfunktion: Effektiv Vänersjöfart. 

• Avskaffa farledsavgifterna för 

inrikes sjöfart. 

• Ny teknik för lotsning och modernisering 

av Milskärsleden. 

• Ombyggnad av befintliga slussar 

i Göta älv. 

E45 

• Mötesseparering genom 

Dalsland. 

• Ny väg/mötesseparering med 

mitträcke Säffle-Valnäs. 

E18 

• E18 Björkåsmotet-Skutberget. 


• Nya slussar i Göta älv. 




E45 

E45 

• Förbättrad väg- och trafikinfor- 

• Ny väg/mötesseparering med 

mation till turister. 

mitträcke Säffle-Värnäs. 

• Förbättrad vinterväghållning. 

35


Åtgärder 



ÅTGÄRDER REGIONALT STRÅK (ÖRJE)-TÖCKSFORS-ÅRJÄNG-GRUMS-KARLSTAD 




• Uppgradering av resecentrum • Ombyggnad av busstationen i • Karlstad resecentrum. 

i Grums. 

Årjäng. 

• Ombyggnad av bytespunkter 

och hållplatser, inkl. gångoch 

cykelanslutningar, enligt 

handlingsplan inom ramen för 

projektet ”Full Koll”. 


• Samordnad utbudsplanering 

av kollektivtrafik Örje-Årjäng 

(biljetter, tidtabeller etc). 



• Samordnad transport- och 

bebyggelseplanering, tex översiktsplaner 

(särskilt Töcksfors 

och Årjäng). 


Delfunktion: Där pendling med tåg inte är möjligt ska vägnätet ge förutsättningar för en gemensam arbetsmarknad i Värmland. För 

att denna ska fungera. (o.s.v.) 

E18 

E18 

E18 

• ITS-åtgärder genom Grums • Mötesseparering med mitträcke • E18 Björkåsmotet-Skutberget. 

och Karlstad. 

Töcksfors-Valnäs. 

• Korsning E18/Gruvön i Grums. 

• Busshållplats vid Våxnäs. 

• Ny avfart för bussar mot Sandbäcksgatan 

i Karlstad. 



Se nationellt stråk Oslo-Karlstad-Stockholm 


Se nationellt stråk Oslo-Karlstad-Stockholm 

41


44 

Åtgärder 

Nedan redovisas stråkspecifika åtgärder. Utöver dessa gäller åtgärderna under det första avsnittet ”Generella åtgärder för alla 

stråk”. Endast de funktioner och delfunktioner där en stråkspecifik åtgärd har identifierats redovisas. 

ÅTGÄRDER (KONGSVINGER)-CHARLOTTENBERG-ARVIKA-KIL-KARLSTAD 




• Uppgradering av resecentrum i • Ombyggnad av tågstation i • Karlstad resecentrum. 

Charlottenberg, Arvika, Kil. Åmotfors. 

• Planskild korsning gata/järnväg 

• Uppgradering av tågstationer i • Ombyggnad av bytespunkter i Arvika. 

Edane och Högboda. 






• Samordnad utbudsplanering 

av kollektivtrafik Kongsvinger- 

Arvika (biljetter, tidtabeller etc). 



• Bättre utnyttjande av järnvägen 

i Charlottenberg för varutransporter. 




bebyggelseplanering, tex översiktsplaner 

(särskilt i Eda-Charlottenberg). 







• Mellanblock Charlottenberg- • Mötesspår Kil-Karlstad. • Dubbelspår Kil-Karlstad. 

Kil. 

• Kapacitetsutbyggnad Charlottenberg-Kil. 

• Ökad kapacitet Karlstad C. 

Delfunktion: Där pendling med tåg inte är möjligt ska vägnätet ge förutsättningar för en gemensam arbetsmarknad i Värmland. För 

att denna ska fungera. (o.s.v.) 

Övriga vägar 

Väg 61 

• Väg 175, ombyggnad Högsäter. • Utbyggnad enligt handlings- 

• Väg 545, ombyggnad Nysäter- plan, Riksgränsen-Arvika. 

Kila. 

• Utbyggnad enligt handlingsplan, 

Arvika-Fagerås.


ÅTGÄRDER (KONGSVINGER)-CHARLOTTENBERG-ARVIKA-KIL-KARLSTAD 




Väg 61 

• Bärighetsåtgärder enligt handlingsplan, 

Riksgränsen-Fagerås. 


Se nationellt stråk Oslo-Karlstad-Stockholm. 



45

ÅTGÄRDER REGIONALT STRÅK TORSBY-SUNNE-KIL-KARLSTAD 


Åtgärder 






• Uppgradering av resecentrum i • Ombyggnad av bytespunkter • Karlstad Resecentrum. 

Torsby, Sunne och Kil. 

och hållplatser, inkl. gång- 

• Uppgradering av tågstationer i och cykelanslutningar, enligt 

Lysvik, Västra Ämtervik, Bäck- handlingsplan inom ramen för 

ebron och Tolita. 




• Bättre utnyttjande av befintliga 

industrispår i Sunne. 



• Väg 241, Miljöprioriterad 

genomfart Sunne. 

E45 

• Trafikplanering/TS-åtgärder i 

Torsby och Sunne. 







• Nytt signalsystem Kil-Torsby. • Kil-Rottneros, hastighetshöjan- Elektrifiering. 

• Utökad tågtrafik, inkl. nya de åtgärder (bla plankorsningar). Värmlandsbanan 

fordon. 

• Lysvik och Rottneros, mötes- • Dubbelspår Kil-Karlstad. 

platser. 

• Kil-Rottneros, spårbyte. 


• Mötesspår Kil-Karlstad. 



(o.s.v.) 

E45 

E45 

• Mötesseparering med mitträcke • Högvalta-Berga, om- och 

delen Fagerås-Torsby. 

nybyggnad. 



E45 

• Bärighetsåtgärder, enligt kommande 

handlingsplan. 


Se nationellt stråk Göteborg-Karlstad-Mora. 


Se nationellt stråk Göteborg-Karlstad-Mora. 

47


Åtgärder 



ÅTGÄRDER REGIONALT STRÅK EKSHÄRAD-HAGFORS-MUNKFORS-FORSHAGA-KARLSTAD 




• Uppgradering av busstationer i • Ombyggnad av bytespunkter • Karlstad Resecentrum. 

Hagfors och Munkfors. och hållplatser, inkl. gångoch 






• Miljöprioriterad genomfart 

Ekshärad och Uddeholm. 



(o.s.v.) 

• Upprättande av åtgärdsprogram Väg 62 

Väg 62 

väg 240. 

• Mötesseparering. 

• Deje-Älvkullen, ny sträckning. 

• Information om lämpligt väg- Väg 240 

• Förbifart Höje. 

val på sträckan Hagfors-Karlstad • Framkomlighetsåtgärder. • Norra Öjenäs-Ekshärad. 

(väg 62 för personbilstrafik och E18 

• Munkfors-Mjönäs. 

väg 240 för busstrafik). • Busshållplats vid Våxnäs. 

• Ny avfart för bussar mot Sandbäcksgatan 

i Karlstad. 



• Bärighetsåtgärder väg 62 och 

väg 240. 



• Information om lämpligt väg- Väg 240 

val på sträckan Hagfors-Karlstad • Framkomlighetsåtgärder. 

(väg 240 för godstrafik). 

Väg 62 

• Deje-Älvkullen, ny sträckning. 

• Förbifart Höje. 

• Norra Öjenäs-Ekshärad. 

• Munkfors-Mjönäs. 




Väg 62 

• Informationsåtgärder för turismen 

på ”Klarälvsvägen”. 

• Förbättrad vinterväghållning. 

49


Åtgärder 



ÅTGÄRDER REGIONALT STRÅK HÄLLEFORS-FILIPSTAD/STORFORS-KARLSTAD 




• Uppgradering av resecentrum i • Ombyggnad av bytespunkter • Karlstad Resecentrum. 

Storfors och Kristinehamn. och hållplatser, inkl. gång- • Ny busstation i Filipstad. 

• Uppgradering av tågstationer i och cykelanslutningar, enligt 

Väse och Välsviken. 









Väg 63 

• Miljöprioriterad genomfart 

Filipstad. 

• Trafikplanering/TS-åtgärder i 

Persberg. 

• Elektrifiering av Inlandsbanan 












• Skattkärr, samtidig infart. • Väse, ny plattform. 


• Kristinehamn-Väse, mellan- • Mötesspår, Kristinehamn- • Kapacitetsutbyggnad, Kristineblock. 

Karlstad. 

hamn-Karlstad. 


(o.s.v.) 

Väg 63 

Väg 63 

• Mötesseparering Ulvsby-Molkom 

och Molkom-Brattfors. 

• Mötesseparering med mitträcke 

Karlstad-Ulvsby, Brattfors-Filipstad 

och Filipstad-Persberg. 

Väg 62 

• Mötesseparering Kristinehamn- 

Storfors. 

• Ombyggnad, Tullen-Brattfors. 


Se nationellt stråk Göteborg-Karlstad-Mora/Gävle 

51

► 

Mötesseparering saknas på väg 26. 

Åtgärder 



ÅTGÄRDER REGIONALT STRÅK ÖREBRO-KARLSKOGA-KRISTINEHAMN-KARLSTAD 




• Uppgradering av tågstationer i • Ombyggnad av resecentrum i • Karlstad Resecentrum. 

Väse och Välsviken. 

Kristinehamn. 

• Ombyggnad av bytespunkter 











• Skattkärr, samtidig infart. • Väse, ny plattform. 


• Kristinehamn-Väse, mellan- • Mötesspår Kristinehamn- • Kapacitetsutbyggnad, Laxåblock. 

Karlstad. 

Karlstad. 

• Degerfors, Samtidig infart. 

• Nobelbanan. 


(o.s.v.) 

Vägar 

E18 

• Mötesseparering väg 26 • Planskild korsning i Gustavs- 

Mariestad-Filipstad. 

vik och Ölme. 





53


Åtgärder 



ÅTGÄRDER REGIONALT STRÅK HAMMARÖ/SKOGHALL-KARLSTAD 




• Ombyggnad av bytespunkter • Karlstad Resecentrum. 





Delfunktion: Attraktiva gång- och cykelförbindelser inom och mellan tätorter. 

• Förbättring av GC-stråk (service 

och bekvämlighet). 



• Upprättande av kommunalaåtgärdspaket 

(steg 1-4) för 

överföring av godstrafik från bil 

till järnväg och/eller sjöfart. 


• Upprättande av kommunala 

åtgärdspaket (steg 1-4) för överföring 

av godstrafik från bil till 

järnväg och/eller sjöfart. 




bebyggelseplanering, tex översiktsplaner. 

• Triangelspår Skoghallsbanan. 



(o.s.v.) 

• Upprättande av kommunala • Utreda möjligheterna till per- • Prioritering av busstrafik på 

åtgärdspaket (steg 1-4) för över- sontrafik på Skoghallsbanan. väg 236-Packhusgatan-Sjömansföring 

av trafik från bil till buss • Utvecklad linjetrafik med båt gatan. 

och cykel. 

mellan Karlstad och Hammarö/ 

Skoghall. 



• Samordnad transport- och • Styrning av tunga transporter 

bebyggelseplanering, t.ex över- på väg 236 och 554. 

siktsplaner. 

• E18 förbi Bergvik (ny trafikplats). 

• Ny väg mellan väg 236 och 

E18 via Örsholmen (Välsviksleden). 

55

Bilaga 2, 

kartor

BILAGA 5 - Kartor 

± 0 10 20 40 km 

!( 

Örje 

Kongsvinger 

!( 

172 

Bengtsfors 

Årjäng 


E18 

Åmål 

Arvika 


175 

E45 

Torsby 

61 

VÄNERNBANAN 

Sunne 

Grums 

Säffle 

E45 

62 


239 

241 

Kil 

62 

240 

Munkfors 

Forshaga 

Karlstad 

REGIONALA PENDLINGSSTRÅK 

Järnväg 

Väg primära* 

Väg sekundära 

* Vägar som förbinder Karlstad med övriga 

kommuncentrum 

Malung 

Hagfors 


246 

Filipstad 

63 


Skoghall 

Kristinehamn 

Gullspång 

Vansbro 

Storfors 

26 

INLANDSBANAN 

26 

26 

Hällefors 

Karlskoga 

E18 

237 

Degerfors 

1

Regional systemanalys Värmland • 2008-09-29 • BILAGA 5 - Kartor 

± 0 10 20 40 km 

Oslo 

Kongsvinger 

!( 

172 

Bengtsfors 

Årjäng 


E18 

Åmål 

Arvika 


175 

E45 

Torsby 

61 

VÄNERNBANAN 

Sunne 

Grums 

Säffle 

E45 

62 


239 

241 

Kil 

62 

240 

Munkfors 

Forshaga 

Karlstad 

Hagfors 


Skoghall 

GODSSTRÅK 

Väg primära* 

Väg sekundära 

Järnväg primära* 

Järnväg sekundära 

Hamn 

Terminal tåg/lastbil 

* Vägar och järnvägar med stor andel 

nationella Malung och internationella transporter 

246 

Filipstad 

63 


Kristinehamn 

Gullspång 

Vansbro 

26 

26 

26 

INLANDSBANAN 

Hällefors 

Karlskoga 

E18 

Storfors 

237 

n| 

Degerfors

± 0 10 20 40 km 

Oslo 

Kongsvinger 

!( 

172 

Bengtsfors 

Årjäng 


E18 

Åmål 

Arvika 

175 

E45 


Branäs 

Torsby 

61 

Sunne 

Grums 

Säffle 

E45 

239 

241 

Kil 

62 

240 

Munkfors 

Forshaga 

Karlstad 

Hagfors 

Malung 

246 

Filipstad 

63 

Skoghall 

Kristinehamn 

Gullspång 

TURISTSTRÅK 

Väg 

Flygplats o 

Vansbro 

26 

26 

26 

E18 

Hällefors 

Storfors 

237 

Karlskoga 

Degerfors


± 0 25 50 100 km 

Oslo 

!( !( 

E6 

Göteborg 

!( !( 

E18 

!( 

Kongsvinger 

E45 

61 

Torsby 

o 

E45 

o 

!( 

o 

Karlstad 

E20 

Hagfors 

26 

Jönköping 

!( 

26 

Borlänge 

Örebro 

!( 

!( 

!( 

Hallsberg 

!( 

Falun 

Västerås 

!( 

Eskilstuna 

!( 

!( 

Gävle 

E18 

o 

!( !( 

Stockholm 

NATIONELLA PENDLINGSSTRÅK 

SOM BERÖR VÄRMLAND 

Väg 

Järnväg 

Flygplats o

± 0 25 50 100 km 

Oslo 

!( !( 

E6 

Göteborg 

!( !( 

E18 

!( 

Kongsvinger 

E45 

61 

E45 

Karlstad 

n| n| n| 

!( 

E20 

26 

Jönköping 

n| 


!( 

26 

Borlänge 

Örebro 

!( 

!( 

!( 

Hallsberg 

!( 

Falun 

Västerås 

!( 

Eskilstuna 

!( 

!( 

Gävle 

E18 

!( !( 

NATIONELLA GODSSTRÅK 

SOM BERÖR VÄRMLAND 

Väg 

Järnväg 

Hamn n| 

Stockholm


2010 Sverige 

2009 för pendling till/från Norge 

Små mellan kommunala pendlingsöden 

mellla 20-99. 

Oslo 

Oppegård 

Ski 

Ås 

Hobøl 

Våler 

Råde 

Fredrikstad 

100 pendlare 

50 pendlare 

20 pendlare 


Elverum 


Løten 

vänstertrakHamar 

Skedsmo 

Sorum 

Fet 

Enebakk 

Skiptvet 

Sarpsborg 

Eidsvoll 

Spydeberg 

Trøgstad 

Askim 

Eidsberg 

Strömstad 

Strange 

Rakkestad 

Halden 

Tanumshede 

Kungshamn 

Lysekil 

Nord-Odal 

Nes 

Sør-Odal 


Aremark 

Rømskog 


Munkedal 

Henån 

Ed 

Våler 

Färgelanda 

Uddevalla 



Kongsvinger 

Eidskog 

Årjäng 

Bengtsfors 

Trysil 

Mellerud 

Vänersborg 

Trollhättan 


Arvika 

Åmål 

Grästorp 


Grums 

Säffle 

Vara 

Torsby 

Sunne 

Kil 

Lidköping 

Götene 

Skara 

Malung 

Hagfors 

Munkfors 

Forshaga 

Karlstad 

Hammarö 

Mariestad 

Skövde 

Älvdalen 

Tibro 

Vansbro 

Filipstad 

Hova 

Töreboda 

0 10 20 40 60 80 Kilometers 

Hjo 

Storfors 

Kristinehamn 

Mora 

Orsa 

Hällefors 

Karlskoga 

Degerfors 

Laxå 

Karlsborg 

Ödeshög 

 


Nora 

Rättvik 

Leksand 

Gagnef 

Ludvika 

Smedjebacken 

Lindesberg 

Fjugesta 

Örebro 

Kumla 


Askersund 

Vadstena 

Kopparberg 

Hallsberg 

Motala 

Mjölby


skillnad 2000-2010 Sverige 

2006-2009 för pendling till Norge 

Pendlingsförändring er än 10 pendlare 

Grön skala svensk pendlingsförändring 

ökning 2000-2010 

Röd skala svensk pendlingsförändring 

minskning 2000-2010 

Blåskala svensk pendlingsförändring 


till Norge ökning 2006-2009 Elverum 

Oslo 

Oppegård 

Ski 

Ås 

Hobøl 

Våler 

Råde 

Fredrikstad 

Hamar 

Skedsmo 

Sorum 

Fet 

Enebakk 

Skiptvet 

Sarpsborg 

Strange 

Eidsvoll 

Spydeberg 

Trøgstad 

Askim 

Eidsberg 

Rakkestad 

Halden 

Løten 

Nes 

Sør-Odal 


250 pendlare 

100 pendlare 

Våler 

50 pendlare 


vänstertrak 


Nord-Odal 


Strömstad 

Tanumshede 

Kungshamn 

Lysekil 

Aremark 

Rømskog 


Munkedal 

Henån 

Ed 

Färgelanda 

Uddevalla 



Kongsvinger 

Eidskog 

Årjäng 

Bengtsfors 

Trysil 

Mellerud 

Vänersborg 

Trollhättan 


Arvika 

Åmål 

Grästorp 


Grums 

Säffle 

Vara 

Torsby 

Sunne 

Kil 

Lidköping 

Götene 

Skara 

Malung 

Hagfors 

Munkfors 

Forshaga 

Karlstad 

Hammarö 

Mariestad 

Skövde 

Älvdalen 

Tibro 

Vansbro 

Filipstad 

Hova 

Töreboda 

0 10 20 40 60 80 Kilometers 

Hjo 

Storfors 

Kristinehamn 

Mora 

Orsa 

Hällefors 

Karlskoga 

Degerfors 

Laxå 

Karlsborg 

Ödeshög 

 


Nora 

Rättvik 

Leksand 

Gagnef 

Ludvika 

Smedjebacken 

Lindesberg 

Fjugesta 

Örebro 

Kumla 


Askersund 

Vadstena 

Kopparberg 

Hallsberg 

Motala 

Mjölby

REGIONAL SYSTEMANALYS VÄRMLAND 

WWW.REGIONVARMLAND.SE

Regional Systemanalys Värmland 2013-05-31 - Region Värmland

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Regional Systemanalys Värmland 2013-05-31 - Region Värmland

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?