Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Nr</strong>. <strong>4.</strong> <strong>juni</strong> . <strong>2008</strong>
Tekst<br />
2 Nummer<br />
4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
ETT UPPROP TILL SVERIGES MEST ERFARNA SENIORER.<br />
Hjälp svenska företag att<br />
undgå egna misstag<br />
– låt dem lära sig av dina!<br />
Vi har byggt landets största och mest spännande kompetensbank av mycket<br />
erfarna chefer och ledare. En bank som vi sedan matchar mot våra uppdrags -<br />
givares behov genom att hyra ut denna erfarenhet som rådgivare, interimchefer<br />
och till styrelser. Vi kallar det för erfarenhet – on demand!<br />
Just nu söker vi fl er kandidater över hela landet.<br />
Verkar det intressant eller känner du någon som du tror detta passar för? Har du<br />
minst 25 års erfarenhet? Har du arbetat som VD eller i ledningsgrupp? Har du<br />
personligen ansvarat för en eller fl era större förändringar? Får du en personlig<br />
tillfredsställelse av att se andra växa i sina roller?<br />
Vi behöver dig med ledningserfarenhet från följande branscher; svensk basindustri,<br />
detaljhandel, IT/telekom, media, tjänster, bank/fi nans/försäkring och<br />
offentlig sektor. Erfarenhet som värdesätts av våra uppdragsgivare är från<br />
exportsatsningar, större förändringsprojekt, tillväxtfaser, turn-a-round, fusioner<br />
och sammanslagningar.<br />
Låter det intressant?<br />
Ring oss på tel 08-402 54 54 eller kontakta oss via www.seniorwork.se.<br />
SVERIGE HAR INTE RÅD ATT LÅTA FÖRETAG<br />
LÄRA SIG GENOM EGNA MISSTAG!<br />
SENIOR WORK SVERIGE AB, Mäster Samuelsgatan 9, Stockholm. Tel. 08-402 54 5<strong>4.</strong> www.seniorwork.se
Huvudredaktör/Ansvarig utgivare<br />
Håkan Nordqvist<br />
Redaktion<br />
Sverige<br />
Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall<br />
tel: +46 60 170340, +46 70 6714489<br />
e-post: borje.alstrom@miun.se<br />
Norge<br />
Øystein Øystå, Jørnsebakken 27 B, N-1440 Drøbak<br />
tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300<br />
e-post: oystaa@online.no<br />
Suomi/Finland<br />
Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D<br />
FI-00330 Helsingfors<br />
mobil: +358 400 206 391<br />
e-post: hakan.nordqvist@welho.com<br />
Danmark<br />
Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund<br />
tel: +45 8655 0236<br />
e-post: rotary@mail.dk<br />
Island<br />
Hinrik Bjarnason, Langagerdi 21, IS-21 108 Reykjavik<br />
tel: +354 568 1955, mobil: +354 895 1906<br />
e-post: hinrikb@simnet.is<br />
Layoutredaktör Per O. Dantoft<br />
Administration<br />
Sverige<br />
Lars Pettersson,<br />
huvudadministrator<br />
Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna<br />
tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215<br />
e-post: lars.e-tuna@telia.com<br />
Norge och Island<br />
Jan Spjeldnæs, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset<br />
tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642<br />
e-post: j-spjel@online.no<br />
Suomi/Finland<br />
Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki<br />
mobil: +358 50 596 5596<br />
e-post: timoka@kauhajoki.fi<br />
Danmark<br />
Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia<br />
tel: +45 7594 0346<br />
e-post: emil.erna@profi bermail.dk<br />
Styrelse<br />
Styrelsens ordförande<br />
Andreas Norland<br />
Pilestredet 99, N-0358 Oslo<br />
tel: +47 21 92 18 60, mobil: +47 908 51 304<br />
e-post: anorland@frisurf.no<br />
Styrelsemedlemmar<br />
Lars Pettersson, Håkan Nordqvist, Per Høyen<br />
Styrelsens sekreterare Arne Jensen<br />
Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding<br />
tel: +45 7553 8671<br />
Utgivare<br />
De 29 nordiska rotarydistrikten<br />
Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620<br />
Vanda, ISSN0780-4288<br />
tel: +358 10 542 4479<br />
mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044<br />
e-post: sanna.helenius@hansaprint.fi<br />
Annonser<br />
Sverige/Norge/Island<br />
Anna Dandenell ab, Torneågatan 52, SE-164 79 Kista<br />
tel: +46 8 7513664<br />
e-post: anna@dandenell.com<br />
Suomi/Finland<br />
Yhteys toimitukseen, osoite yllä<br />
Kontakta redaktionen, adress ovan<br />
Danmark<br />
Emil Christensen, adress ovan<br />
Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och<br />
redigera insänt material. Digitala bilder levereras som<br />
obearbetade original. Upplösningen bör vara minst<br />
1600 x 1200 pixels.<br />
nr5/<strong>2008</strong> når läsarna 08/08, redaktionell deadline 5/7<br />
Nummer 4 <strong>juni</strong>- Rotary Norden - Utgivningsdag 2.6. <strong>2008</strong>.<br />
Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen.<br />
Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary International.<br />
Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den internationella<br />
rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar.<br />
<strong>Nr</strong>. <strong>4.</strong> <strong>juni</strong> . <strong>2008</strong><br />
Gränser<br />
Under den svenska (nordiska) stormaktstiden<br />
på 1600-talet ledde Gustav II Adolf<br />
(omslaget) sitt mobila kavalleri till militära<br />
triumfer i Europa. I Mellaneuropa sjöngs<br />
en vaggsång ”Bed Kindchen Bed, Morgen<br />
kommt der Schwed”. I Estland talar man<br />
fortfarande om den svenska tiden som<br />
den goda tiden. Nordiska gränser har justerats<br />
också defensivt i internordiska konfl<br />
ikter. Sverige förlorade Finland till Ryssland<br />
1809. Idag diskuteras nya gränser i<br />
världshaven och polarområdena. RN tar<br />
upp den nordiska territoriala drömmen i<br />
sitt tema (Omslag: Scanpix).<br />
Ledare<br />
Øystein Øystå 4<br />
Rotary International 6<br />
Tema<br />
Den regionala drömmen 8<br />
Landssidor<br />
Sverige 14<br />
Norge 26<br />
Finland 32<br />
Danmark 40<br />
Island 48<br />
RI:s Agenda<br />
Wilf Wilkinson Bob Scott 50<br />
Abonnemang och adressering<br />
Abonnemanget på Rotary Norden ingår i<br />
medlemsavgiften. Rotary Norden utges<br />
åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar<br />
som postas på abonnenternas hemadress.<br />
Adressförändringar görs i Norge, Finland,<br />
Danmark och Island genom klubbsekreteraren,<br />
i Sverige genom klubbens medlemsregisteransvarige,<br />
i Danmark även direkt i<br />
medlemsregistret genom www.rotary.dk<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
3<br />
Innehåll
Ledare<br />
4<br />
Fra krig til fred<br />
Norges tidligere utenriksminister og altmuligpolitiker<br />
Thorvald Stoltenberg fortalte følgende<br />
i et intervju i fjernsynet:<br />
For en tid tilbake hadde han diskutert – med<br />
en serbisk venn – Balkans tilsynelatende endeløse<br />
historiske hevngjerrighet, knyttet opp<br />
mot det avgjørende slaget mot tyrkerne i<br />
1389. Stoltenberg minnet ham om at også vi i<br />
Norden hadde ligget i krig i med hverandre.<br />
For eksempel hadde Danmark/Norge mistet<br />
ganske store og viktige landområder til Sverige<br />
for 350 år siden. Han hadde muligens tenkt<br />
å føye til noe om at våre land likevel er hjertevenner<br />
i dag, men jeg vet ikke om han rakk<br />
det. For serberen slo straks til med: ”Javel! Og<br />
hva gjør dere med det?”<br />
Vi har alle et forhold til historien. Dessverre<br />
ofte til de blodige sider ved den. Ofte nok blir<br />
historiens blodige og dyktige krigsherrer til<br />
ettertidens største helter. Alexander den store.<br />
Julius Cæsar. Napoleon. Karl XII, - å ja, vi har da<br />
slike helter også fra våre egne krigsmarker.<br />
Noen mer aggressive, andre mest defensive.<br />
I denne utgaven av Rotary Norden ser vi litt<br />
nærmere på Nordens rivninger gjennom de<br />
senere århundrer. Vi vant og tapte vekselvis. Til<br />
sist har vi vunnet freden. Vi har kunnet gjøre<br />
kirkefader Augustins ord til realitet: ”Hensikten<br />
med alle kriger er fred.” Vi bruker kreftene<br />
på annet enn å slå hverandre i hjel. De landegrenser<br />
som en gang var en utfordring for<br />
konger og generaler, voktes i dag stort sett av<br />
tollere, som søker like mye etter vin som etter<br />
våpen.<br />
Hva har vi altså gjort med vår blodige fortid?<br />
Vi har henvist den til historietimene på skolen.<br />
Til lærdom for kommende generasjoner.<br />
Øystein Øystå<br />
redaktør og temakoordinator<br />
Det enkla är det sköna värt – borde Rotary lätta<br />
på procedurerna?<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Välkommen till höstens<br />
Rotary-institut i Finland<br />
Lars-Olof Fredriksson, Convener, RI-Director <strong>2008</strong>-09<br />
Rotary Institutet och seminarierna för<br />
Zonerna 15 och 16 hålls 1-5 oktober<br />
<strong>2008</strong> i Tammerfors, Finland. Det har gått<br />
ungefär 30 år sen RI:s zoninstitut senast<br />
ordnades i Finland. Platsen blir återigen<br />
den samma, dvs. Hotel Rosendahl, naturskönt<br />
och lättillgängligt beläget i industri-<br />
och kulturstaden Tammerfors.<br />
Institut kommittén, som leds av PDG<br />
Veli-Matti Heinijoki, har arbetat både<br />
aktivt och professionellt för att allt<br />
skall stå klart i oktober för ungefär<br />
200-300 rotaryledare från de två zonerna<br />
och från RI. RI-presidenten D.K.<br />
Lee medverkar i spetsen för ett team<br />
sakkunniga från RI:s högkvarter i<br />
Evanston och Europakontor i Zürich.<br />
Rotaryinstituten har som känt fl ere<br />
komponenter. Utbildningen av inkommande<br />
guvernörer (DGE), GETS, inleds<br />
den 1 oktober. Den utbildningen är<br />
obligatorisk för alla DGE:s och DGEpartners.<br />
Följande dag hålls seminarierna:<br />
Rotary Foundation, Medlemskap<br />
och Ungdomsutbyte. Själva Institutet<br />
startar fredagen den 3. oktober. Tidsplaneringen<br />
för institutet är sådan att deltagarna<br />
kan nå Tammerfors med fl yg,<br />
tåg eller bil före programmet startar.<br />
Själva Institutet behandlar President<br />
D.K. Lees målsättningar med speciell<br />
inriktning på barnfrågor. Det handlar<br />
om såväl barn i utvecklingsländer som<br />
barns välfärd i vår världsdel. Ett fl ertal
andra stora frågor står också på agendan.<br />
Det skall bland annat handla om humanitära<br />
kriser, klimatförändringen och dess<br />
hälsoeffekter. RI:s strategiska plan, Rotary<br />
Foundations framtidsvisioner Rotarys ekonomi<br />
berörs också. Rotary Nordens huvudredaktör<br />
Håkan Nordqvist står för ett inlägg<br />
om medias syn på Rotary.<br />
Rotaryinstituten präglas också av gemytlig<br />
samvaro och fritt umgänge med gamla och<br />
nya rotarybekanta. Gemensam middag står<br />
på programmet alla kvällar och på fredag<br />
kväll hålls Tampere Evening med start på<br />
rådhuset och samkväm med program, musik<br />
och dans på ”Kuusvooninkinen”.<br />
All den information som behövs för respla-<br />
nering, registrering, inkvartering, program<br />
och fritid fi nns på Internetadreessen www.<br />
rotary.fi Institutkommittén besvarar frågor<br />
och assisterar deltagarna i alla avseenden.<br />
Institutets språk är engelska.<br />
Hjärtligt välkommen!<br />
Veli-Matti Heinijoki, RI:s president Wilfrid J. Wilkinson och Markku Kalliomäki (th.) diskuterar Tammerfors-evenemanget vid institutet i Lilleström i Norge.<br />
Hedra minnet av någon nära!<br />
Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning<br />
från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer!<br />
020-78 11 79<br />
Pg: 90 1986-0 cancerfonden.se<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
5<br />
Nordiskt
Internationellt<br />
CDC-chefen Julie Gerberding<br />
är Rotarys PolioPlus-partner<br />
Dr Julie Geberding är chef för CDC - U.S. Centers<br />
for Disease Control and Prevention – sedan<br />
juli 2002. CDC är en organisation under<br />
the U.S. Department of Health and Human<br />
Services med ansvar för amerikaners hälsa<br />
och säkerhet. CDC är också en av Rotarys samarbetspartners<br />
i kampen mot polio i det stora<br />
PolioPlus-program som Rotary drivit i 20 år.<br />
På 1980-talet förde Julia Geberding sin<br />
första stora kamp mot epidemier då hon<br />
6 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
stod i centrum för kampen mot AIDS i Kalifornien.<br />
Hon doktorerade vid University of<br />
California i San Fransisco. Specialinriktningen<br />
var smittosamma sjukdomar.<br />
Konfrontation med AIDS<br />
Vi befann oss i epidemins epicentrum och<br />
då vi behandlade de första fallen var sjukdomen<br />
ett stort mysterium. Upptäckten av<br />
smittorisken och utvecklingen av orsakerna<br />
och vården formade både mig och alla<br />
mina medarbetare.<br />
Chef på CDC?<br />
Engagemanget i ledningen för CDC kom<br />
10 dagar för 9/11. Vi kämpade mot anthrax-attacker,<br />
dödliga virusinfektioner, en<br />
extrem infl uensaperiod, brist på vaccin, en
tsunami och hurrikaner. Allt detta medförde<br />
att vår publika profi l höjdes. En defi nitive<br />
lärdom var att partnerskap med andra<br />
leder till mera genomgripande resultat än<br />
man kan drömma om.<br />
Prioritering<br />
Poliobekämpningen är fortfarande CDC:s<br />
första prioritet. Trots att sjukdomen eliminerats<br />
i USA sedan en generation tillbaka<br />
är den dock endast på en resenärs avstånd.<br />
Det handlar dessutom om att skydda såväl<br />
egna som andras barn på olika håll i världen.<br />
Sedan 1991 har vi bidragit till att antalet<br />
fall nedgått med 99,5 % genom insatser<br />
i 122 länder. Vi har bildat partnerskap men<br />
har fortfarande en lång väg att gå innan vi<br />
når vårt mål.<br />
Fyra länder kvar<br />
Poliofall förekommer fortfarande i fyra länder,<br />
Nigeria, Indien, Pakistan och Afganistan.<br />
Sjukdomens seghet beror på att bakgrunden<br />
är komplicerad och olika i de<br />
olika länderna. Det centrala i kampen är<br />
tillgången till vaccin och aktiva vaccineringsinsatser<br />
i riskområdena.<br />
CDC och Rotary<br />
Vi har ett perfekt partnerskap och kan<br />
åstadkomma en summa som är store än<br />
delarna. Rotary tillför många styrkefaktorer,<br />
speciellt engagemang och långsiktigt<br />
partnerskap. Erfarenhet, otroliga frivilliginsatser<br />
och fi nansiellt stöd ingår i bilden.<br />
Pandemier<br />
CDC, WHO och andra hälsovårdsexperter<br />
har försett sjukhus med testutrustning för<br />
att kontrollera om uppkomna infektioner<br />
beror på H5N1-viruset. Nationella regeringar<br />
är förberedda på att bekämpa pandemier.<br />
Men det behövs också ett nätverk<br />
med affärslivets, sjukvårdssektorns, utbildningssystemets<br />
och hela samhällets engagemang<br />
för att trygga befolkningens tillvaro<br />
i nödsituationer inom hälsovården.<br />
CDC:s uppgift är att identifi era problemen,<br />
bekämpa och begränsa dem och att vinna<br />
tid för motåtgärder.<br />
Vaccin för miljoner<br />
Amerikanska regeringen har vidtagit extraordinära<br />
åtgärder för att stöda utvecklingen<br />
av vaccinproducenternas kunnande<br />
och kapacitet. Vi bygger produktionsanläggningar<br />
och moderniserar produktionsteknologin.<br />
I USA räknar vi med att<br />
beredskapen måste gälla minst 20 miljoner<br />
människor.<br />
Tuberkulos<br />
Senaste år hade vi ett uppmärksammat fall<br />
där en person som bar på tuberkulos kunde<br />
resa omkring med sin smittorisk. Då<br />
misslyckades vi i förtroenderelationen<br />
mellan läkare och patient och införandet<br />
av behövliga begränsningar. Vår kommunikation<br />
fungerade inte. Nu har vi lärt oss<br />
vår läxa den hårda vägen.<br />
Terrorism<br />
Vi har byggt upp beredskap på det polisiära<br />
området men inom den allmänna hälsovården<br />
ligger vi ännu långt efter i fråga om<br />
behövlig beredskap. Vi har dock börjat<br />
krypa upp ur skyttegravarna och bland annat<br />
förbättrat vår beredskap mot pandemier<br />
väsentligt. Vi har blivit bättre på<br />
samarbetet mellan myndigheter, media<br />
och den breda allmänheten.<br />
Prioriteter<br />
Vi behöver bygga upp den preventive vården,<br />
den får nu endast 3 % av den penningmässiga<br />
sjukvårdsinsatsen I USA. Vi<br />
behöver också öka våra satsningar på poliobekämpning<br />
för att nå målet att utrota<br />
sjukdomen till 2012. Vi vill minska antalet<br />
dödsfall på grund av mässling med 90 %<br />
till 2010, bygga upp vårt beredskapslager<br />
av medicinsk utrustning så att vi kan hjälpa<br />
vilket område som helst i USA inom 12<br />
timmar, hjälpa 3.600 skolor i landet att lära<br />
eleverna leva ett hälsosammare liv, fortsätta<br />
att satsa på vårt vaccineringsprogram<br />
som under de senaste 20 åren förhindrat<br />
20 miljoner barndödsfall genom<br />
att erbjuda vaccin där det hjälper, satsa på<br />
AIDS/HIV test som gör att 250.000 personer<br />
som ovetande bär på sjukdomen blir<br />
medvetna om den. Detta är exempel på<br />
åtgärder som ingår i vårt program för detta<br />
sekel. Vi hart aldrig haft så många utmaningar<br />
som nu men heller aldrig så goda<br />
resurser att åtgärda dem.<br />
Rotary<br />
Ett stort tack tillgör Rotary som bekämpat<br />
polio i 20 år nu. Vi har nästan nått vårt gemensamma<br />
mål men nästan räcker inte till.<br />
Om vi inte helt kan eliminera sjukdomen får<br />
vi fortsätta mycket länge med utryckningar<br />
varje gång fall dyker upp. Själv ser jag ändå<br />
mycket optimistiskt på våra möjligheter att<br />
i samarbete nå vårt slutliga mål.<br />
Intervju: Vince Aversano, The Rotarian<br />
(bearbetning RN)<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
7<br />
Internationellt
Tema<br />
Finland gick förlorat<br />
i Sveriges sista stora krig<br />
Scen från ett slagfält från 1808-1809, en rysk soldat sticker sin bajonett i en svensk krigsman.<br />
Sveriges sista stora krig, kampen om Finland,<br />
fördes i skuggan av Napoleonkrigen<br />
som ritade om Europas gränser. I bakgrunden<br />
fanns också frihetsideal som i Finland<br />
väckt tankar främst inom offi cerskåren om<br />
att Finland kanske någon gång kunde bli<br />
självständigt. Tidsmässigt inträffade USA:s<br />
självständighetsförklaring vid ungefär<br />
samma tidpunkt. I bakgrunden fi gurerade<br />
också franska revolutionen som innebar<br />
inbrottet av en ny tid i Europa.<br />
Den svenske historikern Martin Hårstedt<br />
uppskattar i sin bok om 1808-09 års krig<br />
8 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
att antalet omkomna på den svenska/fi nska<br />
sidan var cirka 20.000, hälften av dem<br />
fi nländare, och på den ryska sidan cirka<br />
10.000 stupade och ett okänt antal dödsfall<br />
som följd av sjukdomar och andra sviter.<br />
Armémuseum i Stockholm presenterar<br />
Sveriges sista stora krig i en imponerande<br />
utställning som pågår till januari 2009.<br />
Nya intressesfärer<br />
Krigets bakgrund låg i Napoleons och<br />
Alexander I:s Tilsit-fördrag från 1807 som<br />
syftade till isolering av England. Gustav IV<br />
Adolf gillade inte Napoleon och ville heller inte<br />
bryta sitt samförstånd med England. Delningen<br />
av Europa i intressesfärer ledde till ett ryskt<br />
angrepp mot Sverige genom Finland, som då<br />
tillhörde konungariket. Ryssarna gick över<br />
gränsen vid Kymmene älv i februari 1808.<br />
I början av 1800-talet hade Sverige tre arméer,<br />
den södra som skulle parera ett<br />
eventuellt danskt anfall, den västra som<br />
förde ett småskaligt krig mot Norge och<br />
armén i Finland som skulle möta det ryska<br />
angreppet. Strategin för kriget i Finland<br />
var att retirera under vintern 1808, behålla<br />
befästningar och återerövra de förlorade<br />
områdena med fl ottans hjälp på våren.<br />
Reträtter<br />
Sveaborgs kapitulation kom som en stor<br />
överraskning för krigsledningen, vapenstillestånd<br />
2.<strong>4.</strong> och slutlig kapitulation<br />
3.5.1808. Orsakerna till kapitulationen har<br />
berörts på många håll, även i denna tidskrifts<br />
spalter. Kriget till lands fortsatte. I<br />
april segrade general Adlercreutz, född i<br />
Borgå, vid Siikajoki och Revolax men i stort<br />
sett fortsatte den svenska reträtten norrut.<br />
Sandels Savolax-jägare gjorde effektiva<br />
framstötar och erövrade Kuopio 12.5. och<br />
uppnådde även en viktig avvärjningsseger<br />
i Idensalmi. En blick på kartan visar dock<br />
att riktningen fortsatt var reträtt norrut.<br />
I slutet av <strong>juni</strong> landade svenska stödtrupper<br />
i Vasa-nejden. De fi ck emellertid inte stöd av<br />
Klingspors huvudstyrkor, generalen väntade<br />
på att tillräckligt mycket bröd skulle<br />
bakas för armén. Ingen marscherar på tom<br />
mage. Historikern Hårstedt menar att en av<br />
arméns största svagheter låg just i livsme4delsförsörjningen,<br />
den fungerade helt enkelt<br />
inte. De närmaste förråden låg i Uleåborg.<br />
Samma förhållande gällde också ryssarna.<br />
Efter sin seger vid Lappo tvingades ryssarna<br />
retirera ända till Jämsä, försörjningen svek<br />
också dem. Ett avancemang då kunde ha<br />
givit Klingspor herraväldet på slagfältet<br />
men det uteblev. Varken vilja eller förmåga<br />
fanns, säger Hårstedt. Den sista segern fi ck<br />
svenskarna vid Alavus 17.8.. Förlusterna vid<br />
Ruona och Salmi pekade på ett kommande<br />
nederlag. De trupper Klingspor förfogade<br />
över vid kusten deltog aldrig i dessa strider.
Kejsar Alexander I ratifi cerade fredsavtalet som<br />
slutits den 17.9.1809 i Fredrikshamn. Finland hade<br />
efter en 600-årig gemenskap gått Sverige förlorat.<br />
Curt von Stedingk lyckades vid fredsförhandlingarna<br />
få ryssarna att acceptera att gränsen skulle<br />
gå vid Torne älv, inte Kalix älv.<br />
Oravais avgjorde<br />
Slaget vid Oravais, krigets blodigaste, förseglade<br />
krigets resultat. Armén drog sig<br />
tillbaka till Torneå för att slicka såren vilket<br />
även blev ödesdigert för de många sårade<br />
som omkom under primitiva förhållanden.<br />
Försök till svenska landstigningar i Egentliga<br />
Finland och på Åland misslyckades<br />
och Åland fi ck uppges vid vinterns inbrott.<br />
Under vintern marscherade ryssarna över<br />
isen till Umeå. Kriget på svensk mark i Västerbotten<br />
pågick ända tills fred slöts i<br />
Fredrikshamn. Huvuddelen av de fi nska<br />
styrkorna kapitulerade under general Gripenbergs<br />
ledning i Kalix 25.3.2009.<br />
Vid freden i Fredrikshamn tvingades Sverige<br />
avstå från Finland från Åland till Torne älv<br />
och Finland blev ett autonomt storfurstendöme<br />
under Ryssland. Gustav IV Adolf tvingades<br />
abdikera. Västra armén under general<br />
Adlersparre revolterade och marscherade<br />
mot Stockholm. I en oblodig epilog arresterades<br />
kungen av några offi cerare ledda av<br />
general Adlercreutz på Stockholms slott.<br />
Bearbetning: Håkan Nordqvist<br />
Källor:<br />
Matti Höök, Keravan Rk, Suomen Sota<br />
Armémuseum, material och bilder<br />
NJUT AV LIVSKVALITÉ I HÄRLIGT<br />
KLIMAT<br />
För info: www.solhus.com<br />
För info: www.solhus.nu<br />
Anlitad Anlitad fastighetsmäklar<br />
fastighetsmäklare!<br />
fastighetsmäklar<br />
fastighetsmäklare!<br />
e!<br />
Bostadsrätter, villor,<br />
fritidshus och tomter!<br />
BOETGRUPPEN ETGRUPPEN AB<br />
Fastighetsmäklare i samverkan<br />
08-23 70 00<br />
www.boetgruppen.se<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
9<br />
Tema
Tema<br />
Havets nye grænser<br />
Tómas H. Heiðar (45) er retschef i Islands udenrigsministerium<br />
og direktør for Islands havretsinstitut<br />
Foto: Hinrik Bjarnason<br />
Klimaændringernes følger mærkes tydeligvis<br />
i området omkring nordpolen, hvor man<br />
har registreret at drivis og bræer allerede<br />
smelter i et stort omfang. Polarisen vil smelte<br />
i betydelig grad hurtigere end videnskabsmænds<br />
prognoser har regnet med og<br />
de gører sig nu spekulationer om at isen<br />
kommer til at forsvinde fuldstændig. Island<br />
har lagt stor vægt på at det internationale<br />
samfund skal forsøge at redusere klimaændringer<br />
ved at formindske udslip af drivhusgasser.<br />
På den anden side må man være<br />
realistisk og i stand til at reagere mod de<br />
forandringer som klimaændringerne har til<br />
følge, men disse forandringer indebærer<br />
visse muligheder og en vis fare.<br />
Smeltning af is og opvarming af havet,<br />
sammen med teknologisk fremskridt,<br />
frembyder nye lejligheder for søfart og udnyttelse<br />
af naturressourcer i Nord-Ishavet. I<br />
dette område fi ndes uberørte økosystemer<br />
med en enestående biologisk mangfoldighed,<br />
hvis bevarelse er af en stor betydning.<br />
Vi må passe på at åbningen af nye<br />
søruter og udnyttelse af ressourcer ikke<br />
truer disse ømfi ndtlige økosystemer og<br />
forsøge at redusere negative følger for<br />
miljøet så vidt det er muligt.<br />
Forrige sommer begyndte en slags kapløb<br />
for nordpolen med en russisk ekspedition<br />
som satte sit fl ag på havbunden under<br />
10 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
nordpolen. Russernes ekspedition og den<br />
efterfølgende reaktion fra andre kyststater<br />
ved Nord-Ishavet fangede værdens opmærksomhed.<br />
Det er dog klart at ekspeditionen<br />
var først og fremmest et propagandakapløb<br />
som i og for seg har ingen<br />
juridisk betydning. Den efterfølgende debat<br />
var på mange sæt forvirrende. Der blev<br />
tegnet op et billede af et kapløb for nordpolen<br />
eller Nord-Ishavet uden nogen form<br />
af internationale regler, men det er selvfølgelig<br />
helt forkert.<br />
De nye lejligheder til at udnytte ressourcer<br />
og til skibsfart, som frembydes ved den<br />
forandrede situation i Nord-Ishavet som<br />
følge af klimaændringer, smelting af is og<br />
opvarming af havet, medfører diverse<br />
spørgsmål om retslig status af dette havområde<br />
som man må få svar på. Det er<br />
klart at FN´s Havretskonvention fra 1982,<br />
som er den eneste alsidige konvention angående<br />
dette tema, gælder i Nord-Ishavet<br />
lige som andre havområder, med mindre<br />
der ikke er gyldige særlige aftaler for enkelte<br />
deler af området som f. eks. Svalbardaftalen<br />
fra 1920. Aftalen gælder for Svalbards<br />
territorium og alle havområder<br />
omkring Svalbard, dvs. territorialfarvandet,<br />
den eksklusive økonomiske zone og kontinentalsoklen,<br />
med Norge som håndhæver<br />
af suveræne rettigheder i disse områder.<br />
Det er klart at Norge kan ikke eksklusivt<br />
gøre krav på de naturressourcer som fi ndes<br />
i havområderne omkring Svalbard, da<br />
Norges suveræne rettigheder begrænses<br />
af Svalbardaftalens ligestillingsregel som<br />
stipulerer at statsparterne til aftalen har<br />
lige rettigheder når det gælder udnyttelse<br />
af naturressourcer i områderne.<br />
I øvrigt gælder Havretskonventionen fuldt<br />
ud i Nord-Ishavet men den indeholder detaljerede<br />
forskrifter for al udnyttelse af havet,<br />
havbunden og luftterritoriet ovenfor.<br />
Konventionen dækker bl.a. søfart, fi skeri,<br />
udnyttelse af olie, gas og andre ressourcer<br />
på kontinentalsoklen, afgrænsning af havområder,<br />
beskyttelse mod havets forurening<br />
og havforskning.<br />
Syv af de otte medlemslande i Arktisk Råd,<br />
dvs. Danmark, på Grønlands vegne, Finland,<br />
Island, Kanada, Norge, Rusland og Sverige,<br />
er blandt 155 statsparter til Havretskonventionen.<br />
USA har endnu ikke ratifi ceret<br />
konventionen men det er klart at en ændret<br />
situation i Nord-Ishavet har tvunget<br />
amerikanske myndigheder til at revidere<br />
sin indstilling. Præsident Bush har erklæret<br />
sig villig til at ratifi cere konventionen men<br />
sagen er under behandling i Senatet. Island<br />
spillede, som kendt, en stor rolle i udarbejdelsen<br />
af Havretskonventionen og blev i<br />
1985 det første vestlige land til at ratifi cere<br />
konventionen og har hele tiden været<br />
blandt dens driftigste forsvarere.<br />
Når det drejer sig om den retslige status af<br />
Nord-Ishavet må man skelne imellem de<br />
diverse udnyttelseslejligheder som havet<br />
frembyder og de forskellige deler af dette<br />
område, f.eks. kontinentalsoklen og udnyttelsen<br />
af dens ressourcer, fi skeri og søfart.<br />
Angående kontinentalsoklen og dens udnyttelse<br />
bør man huske på at ifølge Havretskonventionen<br />
har kyststater automatisk<br />
kontinentalsokkel helt ud til 200 sømil,<br />
som også er den eksklusive økonomiske<br />
zones ydergrænse. Når nærmere specifi cerede<br />
naturlige forhold er for hånden kan<br />
en stat besidde mere omfattende havbundsrettigheder.<br />
I så fald skal en stat<br />
sende detaljeret dokumentation til FNs<br />
Kontinentalsokkelkommission angående<br />
grænsen udenfor 200 sømil. Kommissionen<br />
vurderer dokumentationen, foretager<br />
en teknologisk vurdering af den og udarbejder<br />
en rekommendation angående<br />
kontinentalsoklens ydergrænse. På basis<br />
af kommissionens rekommendation kan<br />
kyststaten bestemme endeligt og bindende<br />
kontinentalsoklens ydergrænse ovenfor<br />
det internationale havbundsområde<br />
som ligger udenfor. Man regner med at<br />
kontinentalsoklens ydergrænse udenfor<br />
200 sømil bliver endelig fastsat i løbet af<br />
de kommende år i henhold til Havretskonventionens<br />
bestemmelser.<br />
En forudsætning for at en stat kan gøre<br />
krav til kontinentalsokkel i et bestemt havområde<br />
er at dens territorium når til havområdet.<br />
Når det gælder Nord-Ishavet opfylder<br />
de følgende fi re stater denne<br />
forudsætning: USA (Alaska), Danmark<br />
(Grønland), Kanada og Rusland. Desuden<br />
håndhæver Norge, som nævnt før, begrænsede<br />
suveræne rettigheder på Svalbard<br />
som ligger i området. Island ligger<br />
som kendt i syd fra området og landets<br />
ene kontinentalsokkelrettigheder i Nord-<br />
Ishavet ligger i Islands tilslutning til Svalbardaftalen<br />
og de medfølgende rettighe-
der til at udnytte naturressourcer på<br />
Svalbards kontinentalsokkel.<br />
Island gør derimod krav på vidtspændende<br />
kontinentalsokkelområder i syd og øst<br />
fra landet, dvs. på Reykjanesryggen, i Hatton-Rockall<br />
området og i den sydlige del af<br />
Sildehavet, men disse områder spænder<br />
over ca. en million kvadratkilometer. Island<br />
gør alene krav på kontinentalsokkelrettigheder<br />
på Reykjanesryggen og i 2006 blev<br />
der indgået en aftale om fordeling af kontinentalsoklen<br />
i Sildehavets syddel mellem<br />
Island, Norge og Danmark på Færøernes<br />
vegne. Der lægges nu vægt på at træffe en<br />
overenskomst om opdeling af Hatton-<br />
Rockall området, men foruden Island gør<br />
Storbritannien, Irland og Danmark på Færøernes<br />
vegne krav på området.<br />
Som følge af havets opvarming kan man<br />
regne med at nye lejligheder frembyder<br />
sig til fi skeri i Nord-Ishavet og det forventes<br />
at forskellige fi skebestande kommer til at<br />
fl ytte sig. Islændinge er blandt de nationer<br />
som formodentlig kan benytte sig af dette.<br />
Ifølge Havretskonventionen gælder der<br />
forskellige regler om fi skeri i forskellige<br />
havområder. En kyststat har eneret til fi -<br />
skeri indenfor sin 200 sømil eksklusive økonomiske<br />
zone, men på det åbne hav gælder<br />
derimod princippet om frihed til at<br />
fi ske med bestemte begrænsninger som er<br />
nærmere stipuleret i FN aftalen om fi skeri<br />
på det åbne hav. Statsparter til FN aftalen<br />
er nu 67, deriblandt alle medlemslandene<br />
til Arktisk Råd. Nordøst-Atlanterhavsfi skerikommissionens,<br />
NEAFCs, anvendelsesområde<br />
dækker en del af Nord-Ishavet men<br />
vedkommende stater må tage beslutninger<br />
om fi skeriforvaltning i andre dele af<br />
dette havområde, derunder om det er nødvendigt<br />
at sætte op en ny regional fi skeriforvaltningsorganisation.<br />
De største konsekvenser af issmelting i<br />
Nord-Ishavet i den næmeste fremtid vil<br />
uden tvivl blive åbningen af nord-søruterne<br />
som udviklingen i isbryderteknologi<br />
fremmer end videre. For det første drejer<br />
det seg om nord-vest-søruten mellem Kanada<br />
og Grønland, for det andet om nordøst-søruten<br />
langs Ruslands og Norges kyster<br />
og for det tredje drejer det seg om<br />
den såkaldte Trans-Polarrute mellem Grønland<br />
og Svalbard via Island. Åbningen af<br />
disse søruter vil have stor betydning i en<br />
større sammenhæng for økonomisk udvikling<br />
og sikkerhed i verden. Man regner<br />
med at kunne forkorte søruten fra Nord-<br />
Amerikas østkyst eller fra Europa til steder<br />
i Stillehavet som udgør ca. 40%, men i dag<br />
er man nødt til at benytte enten Suez-kanalen<br />
i øst eller Panama-kanalen i vest.<br />
Havretskonventionen stipulerer frihed til<br />
søfart på det åbne hav og inden kyststaters<br />
eksklusive økonomiske zone, foruden<br />
at udenlandske skip har ret til uskyldig sejlads<br />
indenfor kyststaters 12 mils territorialfarvand.<br />
Konventionen stipulerer også retten<br />
til transitsøfart af skib via såkaldte<br />
internationale stræder, men Bering-strædet<br />
mellem Rusland og Alaska falder derunder.<br />
De pårørte stater må sætte koordinerede<br />
regler for at bekæmpe forurening<br />
af havet, specielt i drivisområder, men det<br />
er også vigtigt at Havretskonventionens<br />
bestemmelser bliver overholdt og at søfart<br />
ikke vanskeliggøres unøvendigt.<br />
Åbningen af nord-søruterne, specielt<br />
Trans-Polarruten, vil formodentlig føre til<br />
stor vækst i fragtskibes søfart i islandsk<br />
område. Der frembyder sig gunstige kom-<br />
mercielle lejligheder for islændinge i landets<br />
enestående geografi ske beliggenhed,<br />
bl.a. muligheden for at sætte op transithavne<br />
som må undersøges nøjagtigt. På<br />
den anden side er der også en stor fare at<br />
stor vækst i søfarten i islandsk havområde<br />
kan medføre eventuelle miljøforureningskatastrofer.<br />
Nødvændige forberedelser<br />
kunne bl.a. indebære at det bliver nødvendigt<br />
at etablere eftersøgnings- og redningsudstyr<br />
samt udstyr for at begrænse<br />
forureningsuheld.<br />
Island lægger stor vægt på at Arktisk Råds<br />
medlemslande og andre stater som eventuelt<br />
har interesser i forbindelse med åbningen<br />
af søruter i Nord-Ishavet og udnyttelse<br />
af naturressourcer der i fremtiden, har et<br />
nøje og godt samarbejde velfunderet på folkeretslige<br />
regler. Ensidige foranstaltninger,<br />
som strider mod folkeretten, vil i det lange<br />
løb ikke lønne sig for nogen af parterne.<br />
Tómas H. Heiðar<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Tema<br />
11
Tema<br />
Den omstridte indrefi léen<br />
Hvem skulle trodd, i vårt fredelige Norden,<br />
at vi har et av de blodigste områder i Europa<br />
midt iblant oss? Få stater har vært så<br />
mye i krig med hverandre som Sverige og<br />
Danmark, forteller Wikipedia. Landområdet<br />
man oftest har kjempet om, er det fruktbare<br />
Skåneland, samt naturligvis kontrollen<br />
med Øresund, til og fra Østersjøen.<br />
Mellom 1276 og 1710 ble Skåneland invadert<br />
hele 39 ganger. Vold og blod ble resultatet<br />
– hver gang.<br />
Særlig ille var det midt på 1600-tallet. Etter<br />
et par års krig mellom Sverige og Danmark/Norge<br />
førte fredsslutningen i Brømsebro<br />
i 1645 til at Sverige fi kk Jämtland,<br />
Härjedalen Idre og Särna samt øyene Gotland<br />
og Ösel, pluss en viss tollfrihet i Øresund.<br />
Men svenskene var ikke fornøyd. I<br />
1658 gikk kong Karl 10. Gustav med sine<br />
tropper på isen over Øresund (!) til angrep<br />
på den danske Frederik 3. Svenskekongen<br />
gikk selv foran, trass i alle advarsler. Kong<br />
Vinter var på hans side, og da måtte også<br />
Gud være det, mente han. Mye kunne tyde<br />
på at han hadde rett i dette, han ble iallfall<br />
berget da han gikk gjennom isen.<br />
Men europeiske stormakter kom den svekkede<br />
danskekongen til hjelp. Disse ville likevel<br />
ikke at Danmark skulle få tilbake det<br />
tapte Skåne, noe som ville gitt Danmark<br />
full kontroll over Øresund. I mai 1658 ble<br />
en ny fredstraktat underskrevet i Roskilde.<br />
Skåne var tapt for danskene.<br />
Fra gammelt av hadde Sverige vært Danmarks<br />
hovedproblem. Nabofeider gjennomvevet<br />
forsåvidt hele Europa. Fra ca<br />
1550 ble svenskene mer aggressive, de<br />
krevde Skåne, Gotland og Nord-Norge, og<br />
rustet opp. Erik 1<strong>4.</strong> av Sverige hadde sogar<br />
planer om å erobre Danmark, tvangsfl ytte<br />
den danske befolkning til Cayenne, la<br />
spanjoler kolonisere Danmark og svensker<br />
bosette seg i Skåne – som da var dansk.<br />
12 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Tordenskjold - en sentral aktør i det nordiske<br />
krigsbilde<br />
Krevde etnisk rensing<br />
Imidlertid var det langt frem til fred og fordragelighet.<br />
Skåningene var forbannet på sine<br />
nye herskere og på alt svensk. Kong Karl 11.<br />
ble så sint over dette at han foreslo hele Skåne<br />
rensket for skåninger. Disse skulle deporteres<br />
til det svenske Baltikum, og erstattes med<br />
svenske bønder, prester, borgere og adelsmenn.<br />
Det lyktes heldigvis kongens rådgivere<br />
å forhindre denne etniske rensingen av Skåne,<br />
men mye blod – og adrenalin - fl øt likevel. Pre-<br />
Kongelig brevveksling:<br />
”Din gamle narr”<br />
Sverige følte seg inneklemt, og var den aggressive<br />
part. Danmark kontrollerte Øresund,<br />
men Sverige kunne presse Danmark<br />
med andre erobringer rundt Østersjøen.<br />
I 1597 fi kk danskekongen Christian <strong>4.</strong> se et<br />
hollandsk kart hvor Nord-Norge var fargelagt<br />
som svensk. Det fi kk hans beger til å<br />
fl yte over, han planla sin store Nord-Norgereise,<br />
og styrket bemanningen i nord med<br />
befestninger på Vardøhus og i Nordland.<br />
ster og embedsmenn ble skiftet ut, statuer<br />
ødelagt og bøker på dansk ble forbudt.<br />
Noe av selvhevdelsen sitter likevel igjen.<br />
Skåneland har sitt eget fl agg – rødt med<br />
gult kors – og ble i 1993 tatt opp som medlem<br />
i UNPO, Unrepresented Nations and<br />
Peoples Organization, og i FUEN, Federal<br />
Union of European Nationalities, som har<br />
rådgivende status ved Euoparådet. Og i en<br />
nettavstemning som den danske avisen<br />
Politiken gjennomførte sist vinter, ga 62<br />
prosent av de spurte uttrykk for at gjerne<br />
ville tilbake til Danmark. Det svenske Aftonbladet<br />
stilte samme spørsmål, og fi kk<br />
51 prosent for dansk tilhørighet.<br />
Lenge siden Tordenskjold<br />
Begge undersøkelsene ble møtt med smil.<br />
Wikipedia lister opp over 150 slagmarker i<br />
Skånelan, fra 945 til 1811. Noen av de nyeste<br />
er fra høsten 1788, hvor norske tropper<br />
under dansk kommando marsjerte inn<br />
i Bohuslän i et angrep som senere har fått<br />
det fredelige navnet Tyttebærkrigen.<br />
Dagens norske invasjon i Bohuslän består av<br />
fritidsbåter og forventningsfulle båtfamilier, - et<br />
langt stykke vei og historie fra Tordenskjold og<br />
hans drønnende kanoner...<br />
Av Øystein Øystå<br />
Da danskene vant et slag under den såkalte<br />
Kalmarkrigen, mistet Sveriges kong<br />
Karl 9. fatningen og utfordret Christian <strong>4.</strong><br />
til duell mann mot mann. Christian Quart<br />
svarte, like ubehersket. ”Du skulle skamme<br />
deg, din gamle narr, sådan å angripe en<br />
ærlig herre, noe du visselig har lært av<br />
gamle horer, som pleier å ¨verge seg med å<br />
skjelle og smelle.” To måneder senere fi kk<br />
Karl 9. slag og døde.
FLEX ergo<br />
En telefon för alla,<br />
men särskilt för<br />
dem med nedsatt<br />
hörsel, röst, syn<br />
eller rörlighet<br />
Inkl telekablar för SE/DK/NO/FI<br />
FLEX easy<br />
Bluetooth®-headset set<br />
i komfortmodell för<br />
bilen och det<br />
trådlösa kontoret. t.<br />
Inklusive bil-, USB- B-<br />
och reseladdare.<br />
795:- *<br />
Enkla och lättskötta telefonihjälpmedel<br />
FLEX FL<br />
ringförstärkare<br />
ri<br />
Med M kraftfull justerbar<br />
ringsignal rin och<br />
blinkande bl högeffektsdiod.<br />
di Kopplas till<br />
valfritt vaa<br />
telejack.<br />
495:- *<br />
Hjälpmedelsinstitutet har granskat<br />
mätdata från mätningar av Flex Ergo:<br />
“Telefonen har stora knappar med<br />
tydlig kontrast för att passa synsvaga<br />
personer. Mätdata tyder på att<br />
telefonen är väl lämpad att användas av<br />
personer med hörselskada respektive<br />
svag röst.”<br />
”Förmodligen marknadens bästa<br />
förstärkning i telefonluren”<br />
- FLEX ergo är utvecklad i samarbete<br />
med ROEK Elektronik, ett välrenommerat<br />
svenskt akustikmätningslab.<br />
Mycket enkel att använda<br />
Mycket stora och skålade knappar med distinkt funktion, rejält upphöjd femma och siffertryck i högkontrast.<br />
Minimalt med knappar och intuitiva symboler gör alla funktioner enkla att förstå och använda.<br />
Kraftfull förstärkning<br />
Kraftig justerbar förstärkning för lur, högtalare, mikrofon och ringsignal. Dessutom lampa som blinkar då<br />
det ringer. Mycket hög ljudkvalitet även vid högsta förstärkning tack vare noggrant utprovade tonkurvor.<br />
Ergonomi<br />
Konstruerad med god ergonomi i åtanke. Stora knappar med tryck i högkontrast, greppvänlig upphöjd<br />
lur och ett praktiskt ställ som ger en riktig betraktningsvinkel vid både bords- och väggplacering.<br />
T-slinga<br />
Inbyggd teleslinga för dem som använder hörapparat.<br />
ICE<br />
På ICE-knappen lagrar man nummer till nära anhörig, larmnummer eller annat viktigt telefonnummer. Ett<br />
knapptryck kopplar upp samtalet direkt i högtalartelefonen. ICE (In Case of Emergency) är en märkning<br />
som rekommenderas av Räddningsverket, SOS alarm, Civilförsvaret med flera.<br />
FLEX strobo<br />
ringförstärkare<br />
Mycket kraftfull ljud-<br />
och ljusindikering<br />
med stroboskoplampa.<br />
Kopplas till<br />
valfritt telejack.<br />
295:- * 395:- *<br />
2<br />
* Rekommenderade erade cirkapriser cirka apriser p iinkl<br />
inkl moms moms.<br />
Generalagent ILD International AB. För närmsta återförsäljare, se www.flexheadset.se eller ring +46 (0)40 45 35 45<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
13
Sverige<br />
Rotary i Rosengård<br />
Malmö Skeppsbrons Rk är en av de rotaryklubbar<br />
i Malmö som för fyra år sedan blev<br />
kontaktad av ledningen för Rosengårdsskolan<br />
i Malmö. Avsikten var, att skolans<br />
ledning såg en möjlighet i att genom medlemmarna<br />
i klubben kunna medverka till<br />
att skolans elever fi ck kontakt med det<br />
svenska samhället utanför stadsdelen Rosengård.<br />
Klubben fann förslaget intressant<br />
och fl era medlemmar engagerades och<br />
tog emot elever från skolan.<br />
Arabiska dominerar<br />
Rosengårdsskolan har idag cirka 800 elever<br />
från 30 olika nationer. De fl esta eleverna<br />
talar arabiska i hemmen. I många fall är<br />
det endast barnen i familjerna som kan<br />
tala och förstå svenska. Barnen får i sin tur<br />
ta på sig ansvaret att undervisa föräldrarna<br />
i svenska språket. Arbetslösheten är hög<br />
bland invandrarfamiljerna. Många föräldrar<br />
saknar kontakt med samhället utanför<br />
stadsdelen Rosengård. Språket integrerar<br />
– därför uttrycket ”Springprojektet”.<br />
Genom det samarbete som etablerades<br />
fi ck efterhand fl era av skolans elever möjlighet<br />
att komma ut till både företag och<br />
förvaltningar i Malmö med omnejd för att<br />
i första hand får hjälp med träning i svenska<br />
. ”Springprojektet” blev därmed efterhand<br />
fastare etablerat. Inte endast rotarianer<br />
från Malmö Skeppsbron ställde upp<br />
med att ta emot elever utan även medlemmar<br />
i andra Malmöklubbar följde exemplet.<br />
På en särskild anslagstavla på<br />
skolan fi nns några av företagen och förvaltningarna<br />
uppräknade där skolans<br />
elever tränat svenska.<br />
Springprojektets stipendium<br />
Det har blivit en tradition att klubben årligen<br />
besöker Rosengårdsskolan . Vid besöket<br />
i mars <strong>2008</strong> berättade rektor Lars Birgersson<br />
om undervisningen på skolan. En<br />
av skolans elever Elma Vajzovic, som är<br />
ordförande i elevrådet, beskrev på ett inlevelsefullt<br />
sätt betydelsen av Springprojektet.<br />
Vid skolavslutningen i <strong>juni</strong> brukar klubbens<br />
president närvara. Då sker utdelning<br />
av Malmö Skeppsbrons Rk: s stipendier till<br />
två välförtjänta elever. Detta är ett mycket<br />
uppskattat inslag vid skolavslutningen.<br />
14 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
I mitten presidenten i Malmö Skeppsbron RK, Inger Lindstedt samt skolans rektor Lars Birgersson, omgivna<br />
av några av Rosengårdsskolans elever.<br />
Tavlan på Rosengårdsskolan med uppgifter om<br />
företag/organisationer som haft besök av skolans<br />
elever.<br />
Både elever och lärare upplever kontakten<br />
med rotaryklubbarna som värdefull.<br />
Springprojektet har efterhand blivit känt<br />
även på orter utanför Malmö. Skolan får<br />
ofta studiebesök och då berättar rektor<br />
Lars Birgersson bl a om projektet och hur<br />
det utvecklats.<br />
Inom ramen för Rotarys samhällstjänst har<br />
vi i Malmö Skeppsbrons Rk funnit att detta<br />
är ett meningsfullt projekt väl värt att får<br />
spridning även utanför Malmö. Intresserade<br />
klubbar på andra håll i landet är välkomna<br />
att kontakta oss för att få ytterligare<br />
information om hur vi arbetar.<br />
Åke Persson<br />
Malmö Skeppsbron Rk<br />
Exklusivt boende i Thailand<br />
Ditt drömboende i Thailand.<br />
Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med<br />
stora möjligheter att påverka utformningen.<br />
www.kangsadarn.se
Underhållning i Mölnlycke<br />
– Hjälp till brasilianska barnhem<br />
Lasse Beischer<br />
På Mölnlycke Kulturhus framträdde fredagen<br />
den 7 mars i Landvetter-Råda Rk: s regi<br />
den underbare komikern Lasse Beischer<br />
med sin föreställning Shakespeare den absoluta<br />
sanningen, där ramberättelsen faktiskt<br />
handlar om William Shakespeare, men<br />
där clownmunderingen med illröd näsa<br />
och clownmun, Lasses ständiga avvikelser<br />
från ämnet och inte minst på det sätt han<br />
oupphörligen drar in publiken i skådespelet,<br />
gjorde tillställningen till en skrattfest<br />
av sällan skådat slag.<br />
Utan någon som helst ersättning höll Lasse<br />
Beischer och hans allt-i-allo (ljud/ljus/<br />
»TOSCANA - Tuscany<br />
suffl ering/programförsäljning m.m.) Henri<br />
Kokko i gång nästan 3 timmar, ja 45-50 minuter<br />
längre än den föreställningen brukar<br />
ta och bifallet blev ovationsartat.<br />
94 000 netto<br />
Förutom de generösa artisterna sponsrades<br />
föreställningen av ett antal välvilliga<br />
personer och företag, vilket sammantaget<br />
bidrog till ett fantastiskt netto på något<br />
över 94 000 kronor. Vår klubb har tidigare<br />
haft liknande evenemang med artister<br />
som Lill Lindfors, Sylvia Vrethammar och<br />
Povel Ramel och då kunnat påräkna till-<br />
beautiful accommodations in typical Tuscanian style for every exigence.<br />
Independent villas, wine states, hotels for couples, families and larger<br />
groups. Personal assistance and consultation. Contact: Il Girasole,<br />
Susanne Beller Valacchi, staff @tuscanyinluxury.com, +39 348 4435725<br />
www.tuscanyinluxury.com<br />
läggsbelop från såväl DDF (district designated<br />
funds) som RI Foundation. Med<br />
motsvarande bidrag denna gång skulle vi<br />
kunna understödja de barnhem i den lilla<br />
brasilianska staden Tieté, vi sedan 2002<br />
försöker hjälpa, med 235 000 kronor.<br />
Under åren har 6 barnhem och ett sjukhus<br />
fått radikalt förändrade förutsättningar att<br />
höja livskvalitén för barnen, genom förbättrad<br />
sjukvårdsutrustning, pool för fysioterapiövningar<br />
för rörelsehindrade barn,<br />
material för skola och fritid, köksutrustning,<br />
möbler, fordon m.m. genom våra insatser.<br />
Vid personliga besök på plats har<br />
fl era av klubbens medlemmar kunnat konstatera<br />
hur väl våra pengar har använts.<br />
Landet där solen skiner!<br />
Hammamet<br />
Göran Håkanson<br />
President Elec<br />
Sköm bort er själva och bo på vårt mycket<br />
populära 4* golfhotell Phenicia, dubbelrum,<br />
Transfer, Halvpension, 4 greenfee, Golfvärd<br />
fr. 7.340 :-<br />
PORTUGAL<br />
Costa Azul<br />
Exklusivt erbjudande till Costa Azul.<br />
Dubbelrum på Hotell Costa da Capricia<br />
Havsutsikt Frukost+3 middagar, 5 greenfee<br />
Transfer, Golfvärd Golfvagn - 1 pollett/dag<br />
fr. 7.800 :-<br />
TURKIET<br />
Belek<br />
Ett säkert kort i Turkiet är Golfresorten<br />
Sirene o Antalya Golf 2 x 18 hål.<br />
Dubbelrum inkl Ultra all inclusive, VIP-<br />
Transfer, 4 greenfee. Gäller jul/nyår<br />
fr. 9.890:-<br />
Flygskatter tillkommer<br />
Beställ vår<br />
broschyr!<br />
063-431 63 info@revent.nu<br />
www.revent.nu<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
15
Sverige<br />
Borlänge Stora Tuna<br />
satsar på brasaftnar<br />
Vad gör ”Knut i Gyllbergen” som levde på<br />
1500-talet, en yogainstruktör och en konstnär<br />
på sina arbeten när de inte är på Rotary?<br />
Brasaftnar ger den nyfi kne i Borlänge –<br />
Stora Tuna Rk svaret.<br />
Maria Lettius, vice president, vill undvika kotteribildning under lunchmötena.<br />
Handen på hjärtat hur mycket känner du<br />
till om dina medlemmar i klubben som du<br />
först minglar med och sedan äter en lunch<br />
tillsammans med? Idag 103 år senare efter<br />
bildandet går vi till våra lunchmöten och<br />
är i de fl esta fall ytligt sociala medan några<br />
”kotterier” känner varandra utan och innan<br />
sedan många år. De äldre har sina bestämda<br />
platser vid varje lunch och vips fi nns<br />
där en osynlig vägg mellan gamla och nya<br />
medlemmar.<br />
– Det är vi äldre som bär upp rotaryidealet<br />
med hög närvaro samtidigt som vi är måna<br />
om att verksamheten bedrivs inom traditionella,<br />
oftast trevliga ramar, tänker och<br />
säger många rotarianer.<br />
– Tyvärr är det så, bekräftar Lars Lyrvall, en<br />
av fyra chartermedlemmar som efter 37<br />
år fortfarande är aktiv inom Borlänge –<br />
Stora Tuna Rk.<br />
16 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Brasaftnar skapar närhet<br />
– Därför tog vi i klubben tidigt initiativet<br />
till brasaftnar. Detta för att vi i mindre<br />
grupper skulle kunna lära känna varandra<br />
bättre samtidigt som vi diskuterade<br />
klubbaktuella ämnen och alltid till en god<br />
måltid, fortsätter Lars Lyrvall.<br />
Under förvinterns mörka kvällar kunde<br />
80-talet medlemmar i borlängeklubben<br />
boka in sig för besök hos ”Knut i Gyllbergen”<br />
alias Clas Jacobsson, yogainstruktören<br />
Charles Forman eller konstnären Anders<br />
Björnhager. Alternativet var traditionella<br />
privat-hemma-hos-någon möten. Trojkan<br />
Bernth Martinsson, Bo Persson och Ingemar<br />
Ström skötte det administrativa.<br />
Knut i Gylle var kunglig dalfogde under<br />
slutet av 1400-talet och början av 1500-talet.<br />
Han bodde i Gylle, en stadsdel i Borlänge<br />
inom ramen för tunaklubben. Han<br />
hade sina djur under sommaren på fäbodar<br />
i Gyllbergen mellan Borlänge och Ludvika.<br />
Han var en framstående järnframställare<br />
och storbonde.<br />
Clas Jacobsson, till vardags politisk sekreterare<br />
för moderaterna i landstinget och<br />
IT-företagare har återuppbyggt Knut i Gylles<br />
miljö - 500 år senare. Här fi nns redan ett<br />
nästan traditionellt äventyrscentrum utökat<br />
med möjligheten att själv vara med<br />
och framställa järn.<br />
Snart började diskussionens vågor gå<br />
höga där vi dissekerade klubben och dess<br />
intentioner. Förväntat ”allvarligast” var de<br />
nyare medlemmarnas klagan över att inte<br />
riktigt hade chansen att lära känna de äldre<br />
klubbprofi lerna.<br />
Yoga räddningen<br />
Charles Forman kommer från norra Sri Lanka<br />
och är liksom hustrun Mindra rotarianer<br />
men i olika klubbar. Förutom jobben som<br />
lärare är paret yogainstruktörer i egen regi.<br />
Charles berättar hur han som barn drabbades<br />
av polio och hade svårt att kunna röra<br />
sig fram till elvaårsåldern. Då fi ck han behandling<br />
enligt en så kallad ayurveda-metod.<br />
Under tonåren fi ck han viss rörelseförmåga<br />
men den förblev begränsad.<br />
Många år har gått. Charles berättar hur<br />
han mött många utmaningar, människor<br />
och miljöer i livet. Kriget i Sri Lanka tvingade<br />
honom att fl ytta till olika länder och<br />
han fortsätter:<br />
– När jag ser i backspegeln är jag helt klar<br />
över att det är yogan som har hjälpt mig i alla<br />
svåra situationer både fysiskt och mentalt.<br />
Charles Forman är också en excellent kock<br />
och inspiratör i den indiska mattraditionen.<br />
Något som han bevisade med en avslutande<br />
vegetarisk middag.<br />
– Jag ställer gärna upp som lärare för mina<br />
rotarykamrater i matlagning, deklarerar<br />
Charles generöst.<br />
Konst lindrar<br />
Anders Björnhager är en spännande konstnär<br />
som arbetar i olja, akryl, akvarell samt<br />
tecknar i blyerts och tusch.<br />
Mellan 1979 och 1982 gjorde Anders fyra<br />
långresor till Asien. Han gästade bl. a ön Sri<br />
Lanka som back packer och han var i Thailand<br />
fem veckor innan den stora tsunamin<br />
för tre år sedan. I Sri Lanka fi ck han många<br />
vänner främst i Trincomalee-området.<br />
När tsunamin slog till kände Anders direkt
Lars Lyrvall är en av fyra chartermedlemmar som efter<br />
37 år fortfarande är aktiv inom samma rotaryklubb.<br />
att han måste göra en hjälpinsats men vilken?<br />
Han skänkte både konstverk och<br />
böcker som lottades ut. När Charles Forman<br />
kom med i klubben började planer<br />
smidas för ett understödsprojekt. Oron<br />
runt Trincomalee har försenat förvekligandet<br />
men klubben har en rejäl öronmärkt<br />
pott för en insats.<br />
Trevliga former<br />
– Under klubbens 35 år har strävan varit<br />
att inte bli bara en sömnig, lokal föreläsningsförening.<br />
Brasaftnar är alldeles utmärkta<br />
för att lära känna varandra. Det<br />
bästa med Rotary är en ständigt pågående<br />
lektion i praktisk samhällskunskap – man<br />
kommer in på platser även hemma hos<br />
medlemmar och lär känna verksamheter<br />
som annars är stängda, säger Lars Lyrvall.<br />
Maria Lettius är vice president i Borlänge<br />
Stora Tunaklubben och har varit rotarian i<br />
drygt fyra år. Hon summerar sin syn på<br />
brasaftnar så här:<br />
– Som ny medlem var brasaftonen ett ypperligt<br />
tillfälle att träffa en mindre skara<br />
klubbmedlemmar under trevliga former, få<br />
en presentation av dessa och få veta mer om<br />
klubben. Det är viktigt att andra tillfällen än<br />
lunchmötena ges för att knyta kontakter när<br />
man inleder sin tid i Rotary för att bli ”hemmastadd”,<br />
något som man gärna kan trycka<br />
lite extra på till de nya medlemmarna.<br />
– Jag har fortsatt att prioritera brasaftnar,<br />
uppskattar att få lite längre tid till samvaro<br />
och diskussion och att fl er för fram sina<br />
åsikter i det mindre forum som brasaftonen<br />
erbjuder. Uppskattar särskilt det initiativ<br />
som togs nu senast med ett ”smörgåsbord”<br />
av aktiviteter och valfria datum vilket<br />
med fördel kan varvas med den andra modellen<br />
vi har, med utsedd värd och gästlista,<br />
för att undvika kotteribildning.<br />
Bo Persson<br />
Text och foto<br />
Vem kan tro att den idag supervige yogainstruktören Charles Forman i tonåren drabbades av polio och<br />
knappt kunde röra sig? ”Knut i Gylle”, Clas Jacobsson, lär ut hur man av 25 kg myrmalm och en halv kubikmeter<br />
kol kan tillverka ett fi nt svärd på gammalt och väl beprövat sätt. Anders Björnhager är en väl inarbetad<br />
borlängekonstnär. Trion bjuder verkligen på sig under Borlänge – Stora Tuna Rotaryklubbars brasaftnar.<br />
Fortsatt kamp mot polio<br />
Sigtuna Rk bjöd på Musik i Midvinterkväll<br />
I februari höll Sigtuna Rk enligt traditionen<br />
jazzkonsert i Mariakyrkan till förmån för<br />
Polio Plus. Kyrkan var liksom tidigare<br />
år fylld ”med råge”, vilket innebär upp emot<br />
400 besökare. Konserten gav riktigt god<br />
ekonomisk utdelning. Klubben räknar med<br />
att ytterligare runt 20 000 barn i världen<br />
kan vaccineras tack vare intäkterna från<br />
entrébiljetter och frivilliga bidrag/kollekt.<br />
Tidigare års uppskattade konstellation -<br />
Fredrik Hermanssons trio, Emily Mc Ewan<br />
Fornhammar, solist och Sigtuna Sångensemble<br />
stod för underhållningen .<br />
Producent för konserten var Leif Hermansson,<br />
Sigtuna Rk.<br />
Text och foto: Birgitta Collenius<br />
Solist Emily Mc Ewan Fornhammar(foto: Birgitta Collenius).<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
17
Sverige<br />
Rotary Norrtäljes president Olof Cedervall tackar Bengt Westerberg, ordförande i Svenska Röda korset,<br />
för ett intressant föredrag och överräcker Rotarys gåvobrev till förmån för Läkarbanken.<br />
Bengt Westerberg i Norrtälje<br />
När Bengt Westerberg deltog i Norrtälje<br />
Rk: s torsdagsmöte den 28 februari, var det<br />
nära nog fullsatt i s/s Norrteljes aktersalong.<br />
I sin roll som ordförande för Svenska Röda<br />
Korset bjöd Bengt Westerberg sedan de<br />
närvarande på ett innehållsrikt föredrag.<br />
1865 bildades Svenska Röda Korset. Idag<br />
fi nns 186 nationella Röda kors- och Röda<br />
halvmåneföreningar i världen och närmare<br />
100 miljoner människor är medlemmar i<br />
Röda korsrörelsen. För att skydda sig i krig<br />
bär dess frivilligarbetare det Röda Korset<br />
eller en röd halvmåne som skyddssymbol,<br />
en symbol som har kommit att respekteras<br />
även av stridande grupper som inte skrivit<br />
på en uppgörelse.<br />
Större andel civila drabbas<br />
Bengt Westerberg konstaterade att krigsfångar<br />
fortfarande behandlas illa i krig och<br />
att övergrepp sker. Men utan Henry Dunant<br />
och Röda Korsets idoga arbete som<br />
bidragit till överenskommelser hade övergreppen<br />
sannolikt vara betydligt fl er. Det<br />
är fl er människor som drabbas nu än i slutet<br />
av 1800-talet och behovet av Röda<br />
korsinsatser har inte minskat under åren<br />
utan ökat och de är inte längre knutna<br />
18 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
bara till krig. Idag är de drabbade oftast<br />
mammor och barn.<br />
Ett exempel på hjälpinsatser där Röda<br />
Korset rycker ut är de vid naturkatastrofer<br />
och de klimatförändringar som vi ser idag<br />
kommer med all sannolikhet att leda till<br />
att fl er sådana insatser behövs. Så svaret<br />
på frågan som Bengt Westerberg och<br />
Röda Korset själva har ställt sig - om Röda<br />
Korsets verksamhet fortfarande behövs<br />
är tveklöst ”ja”.<br />
Arbete på svenska fängelser och skolor<br />
Humanitära insatser görs även i Sverige.<br />
Som exempel nämnde Bengt Westerberg<br />
den besöksverksamhet som sker på skolor<br />
och på fängelser. Själva utgångspunkten<br />
är ju att hjälpa grupper som har det svårt<br />
och dessa kan vi hitta i vår absoluta närhet.<br />
Varje lokal Röda korsgrupp kan se sig om i<br />
sin närhet hur behovet ser ut just där, säger<br />
Bengt Westerberg.<br />
Röda Korset tillhörde för 100 år sedan de<br />
grupper som drog igång hjälpinsatser som<br />
ingen annan gjorde. Successivt tog kommunerna<br />
över. Ett exempel är tandvård för<br />
unga som tämligen snart efter andra världskriget<br />
togs om hand av kommunerna. Efter<br />
2:a världskriget trodde man att det inte<br />
längre skulle behövas frivilligarbete och<br />
man mötte även motstånd från facket som<br />
motsatte sig frivilliga insatser. Idag är inställningen<br />
en annan. Sveriges kommuner och<br />
landstinget har nu gett ut en bok om samarbetet<br />
med frivilligorganisationer.<br />
Den offentliga sektorn klarar inte av att tillgodose<br />
alla behov längre. Behoven är stora<br />
och de växer. Antalet gamla har ökat dramatiskt<br />
och en mindre andel än tidigare får<br />
tillgång till kommunal hemtjänst. Kommunerna<br />
har inte blivit snålare utan man måste<br />
helt enkelt prioritera var man lägger sina<br />
resurser. När färre får kommunal hjälp skapas<br />
isolering och ensamhet hos många<br />
äldre. Här kan Röda Korset göra en stor insats.<br />
ñ Vi kan besöka gamla, kanske ledsaga<br />
människor till olika aktiviteter. Detta kommer<br />
att växa, berättade Bengt Westerberg.<br />
Unga medlemmar sökes<br />
Under frågestunden efter föredraget frågades<br />
om hur nyrekryteringen till Röda<br />
Korset ser ut idag? Bengt Westerberg svarade<br />
att det sker en tillströmning, men antalet<br />
gamla medlemmar som ”faller ifrån”<br />
är fl er så medlemsantalet sjunker. Röda<br />
Korset skulle helt enkelt behöva bli bättre<br />
på att locka unga människor att ansluta sig.<br />
På frågan om hur den senaste kampanjen,<br />
”Kramkampanjen”, föll ut berättade Bengt<br />
Westerberg att den gav mer pengar än den<br />
”brödinsamling” som ägt rum tidigare år.<br />
Bengt Westerberg påtalade att det är viktigt<br />
att skapa arenor som kan diskutera<br />
samarbete. Röda Korset är politiskt och religiöst<br />
obundna men jobbar ändå ibland<br />
tillsammans med t ex svenska kyrkan. Ett<br />
annat exempel på samarbete är det avtal<br />
som Luftfartsverket tecknat med Röda<br />
Korset om insatser på Arlanda att ta hand<br />
om människor som anländer från katastrofer<br />
som exempelvis det vi såg efter tsunamin<br />
i Sydostasien i december 200<strong>4.</strong> Efter<br />
tsunamin kom det in väldigt mycket pengar.<br />
Nu är man tillbaka på de insamlingsnivåer<br />
som man brukar ligga på - 180 mkr<br />
per år. Av de medel som samlas in går 13 %<br />
till insamlingskostnader. - Det är en rimlig<br />
nivå, fortsatte Bengt Westerberg.<br />
- De som arbetar med hanteringen av<br />
medel skall ju avlönas och det fi nns krav<br />
på att det sker en bra uppföljning av hur<br />
medel används och det är också ett arbete<br />
som sker med avlönad personal.
Stipendium i Kivik<br />
Vid terminsstart hösten 2007 inbjöds sjätteklassarna<br />
i skolorna i S:t Olof, Rörum, Kivik<br />
och Brösarp till en bild- och uppsatstävling<br />
med temat Linné, blomsterkungen.<br />
Det lämnades in många fi na och välskrivna<br />
essäer och bilder som bedömdes av en<br />
jury bestående av författare Karin Brunk-<br />
Holmqvist, konstnär Hasse Karlsson och<br />
rotarypresident Jan-Erik Månsson.<br />
Vinnande klass blev klass 6 Brösarps skola<br />
där Fanny Gartz Levin lämnat in den uppsats<br />
som sattes främst. Ninnie Kronvall fi ck<br />
ett hedersomnämnande. Många andra<br />
uppsatser från denna klass var mycket bra.<br />
Från klass 6 S:t Olofs skola kom Daniel Andersson<br />
med ett mycket bra bidrag och fi ck<br />
även han ett hedersomnämnande. Bästa<br />
bild som var ett kollage föreställande Carl<br />
Linné var inlämnat av Viktor Rosberg från<br />
S:t Olof och han tilldelades ett speciellt pris<br />
av rotarypresident Jan-Erik Månsson.<br />
Prisutdelning med prischeck på 3 500:- och<br />
blommor skedde på Brösarps Konsthall där<br />
Stipendiaterna mottar prischecken<br />
Kivik rotaryklubb hade sitt ordinarie veckomöte.<br />
Fanny och Ninnie läste sina uppsatser<br />
och fi ck mycket uppskattning. Doktor Matti<br />
Yllö tog fasta på de många sjukdomar som<br />
var beskrivna och redde ut begreppen om<br />
Stafettvasan <strong>2008</strong> är nu avgjord<br />
Mora Rk står som arrangör för en internationell<br />
skidtävling för 5-mannalag där<br />
samtliga rotaryklubbar kan deltaga i samband<br />
med Stafettvasan som är en av de tävlingar<br />
som ingår i Vasaloppsveckan. Loppet<br />
går mellan Sälen och Mora, en sträcka på 90<br />
km, i slutet av februari varje år.<br />
I årets tävling segrade åter igen Falun Kopparvågen<br />
Rk. På andra plats kom Mora Rk<br />
lag 2, tredje plats Mora Rk lag 1, fjärde plats<br />
Siegen-Schloss Rk från Tyskland.<br />
I det segrande laget ingick Dan Westerberg,<br />
Ronny Holmlund, Jan Hedberg, Bengt<br />
Nyberg och Torsten Löfgren som såg till<br />
att erövra vandringspriset i form av en<br />
»Vinresor<br />
vacker Dalahäst, skänkt av Mora Rk. Segertiden<br />
blev 6.17.32.<br />
På Vasaloppssöndagen hade Mora Rk traditionsenligt<br />
en vätskekontroll i Gopshus,<br />
ca 20 km före mål. Totalt passerade 21 rotarianer.<br />
15 från Sverige, 3 från Finland, 2<br />
från Danmark och 1 från Österrike som erhöll<br />
uppmuntran, hjälp och dryck enligt<br />
Rotarys valspråk ”Service above self”.<br />
Mora Rk hälsar alla skidintresserade rotarianer<br />
välkomna till nästa års tävlingar.<br />
Bengt Hedenmark<br />
Mora Rk<br />
Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike,<br />
Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken.<br />
Ring eller faxa +46 (0) 533-161 58 sten.g. svenhage@vinsten.se<br />
Av Munskänkarna “Rekommenderade resor” www.vinsten.se<br />
hjärnskakning, spetälska och difteri.<br />
Viktor fi ck en ingående redogörelse av Hasse<br />
Karlsson om varför hans bild var av så<br />
god klass och utsetts till vinnande bidrag.<br />
Boka visningsresa nu!<br />
Vi erbjuder villor och lägenheter vid<br />
stranden i Thailand i alla prisklasser,<br />
med hög kvalitet och stilren design.<br />
Besök någon av våra utställningar eller<br />
boka in en visningsresa. Låt drömmen<br />
bli verklighet. Prioritera i livet.<br />
För utställningar och information:<br />
www.wiphanai.se, tel. 054-21 51 48<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
19
Sverige<br />
Deltagande ungdomar tillsammans med instruktörer och värdfamiljer<br />
International Youth Sailing Camp 2007<br />
Under sommaren 2007 deltog sexton ungdomar<br />
från femton olika länder på ett seglarläger<br />
i Karlshamn. Karlshamn- Mörrum<br />
Rk anordnar vartannat år ett internationellt<br />
seglarläger i samarbete med Karlshamns<br />
Rk och Karlshamns segelsällskap. Lägret<br />
syftar till att skapa internationell förståelse<br />
och att ge möjlighet för ungdomar från<br />
olika länder att träffas och lära känna var-<br />
Flyktingprojekt i Avesta Rk<br />
Avesta Rk startade under 2007 ett projekt<br />
kallat ”Flykting-Rotary”.<br />
Klubben strävar efter att stötta de fl yktingar<br />
som fått uppehållstillstånd och som vill<br />
integreras med ”vanliga” svenskar. Klubben<br />
ansökte hos distriktet 2330 som ett<br />
simplifi ed grant-projekt. Distriktet beviljade<br />
2000 kronor.<br />
Vi började med att bjuda in männen till en<br />
träff på Jularbo Museet i maj. Ett av ortens<br />
företag, C A Östbergs Fläkt berättade om sin<br />
verksamhet, det var Jane Allansson dess<br />
personalchef som presenterade företaget.<br />
Efter presentationen var det fl era av männen<br />
som hade frågor till Jane om det fanns<br />
några lediga jobb. Vår kulturchef Lars-Åke<br />
Everbrand berättade om Karl Jularbos liv. 18<br />
personer hade anmält sig men det kom 31.<br />
Kvinnoträff<br />
Nästa träff vi anordnade vände vi oss till kvinnorna.<br />
Det var en regnig oktoberkväll, och det<br />
kanske var en bidragande orsak för det kom<br />
inte lika många. Den kvällen var några Inner<br />
20 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
andra. Tanken är också att ungdomarna<br />
skall lära sig att segla mindre segelbåtar.<br />
Lägerprogrammet innehåller, förutom en<br />
stor portion segling, bland annat teambuilding,<br />
kanotfärder och utfl ykter i vår skärgård.<br />
Senaste lägret gick av stapeln mellan<br />
30 juli och 7 aug 2007. Klubbarna bidrar<br />
med instruktörer, värdfamiljer och alla aktiviteter.<br />
Lägret är mycket uppskattat av del-<br />
Drygt 30 manliga fl yktingar mötte upp<br />
Weel kvinnor med också. Där knöts några<br />
kontakter mellan fl yktingkvinnor och Inner<br />
Weel kvinnor som lever vidare. Stora Ensos<br />
personalchef Ingela Dunger berättade om företaget<br />
och hur man gör papper, även hon<br />
fi ck frågor om det fanns några lediga jobb.<br />
Vid båda tillfällena hade vi gjort i ordning<br />
enkäter som gästerna fi ck fylla i. Vad de<br />
ville uppleva med oss. De enkäterna skall<br />
vi jobba vidare med.<br />
Tredje träffen var det barnens tur. Vi ordnade<br />
familjefest, lördagen mellan jul och nyår.<br />
tagarna. På en hemsida kan familjerna följa<br />
alla lägrets aktiviteter dag för dag.<br />
För ytterligare information kontakta vår<br />
ungdomsansvarige Stefan Håkansson eller<br />
se vidare på följande länkar<br />
Sailing Camp 07 (www.rotary.ec.se/ysc07/<br />
index.htm)<br />
(Previous Camps (www.rotary.ec.se/ysc07/<br />
index.htm)<br />
Vi bjöd in svenska barnfamiljer som bor i<br />
närheten. Det kom 45 fl yktingar och lika<br />
många svenskar. Vi dansade traditionella<br />
juldanser och hade super star tävlingar, och<br />
så kom tomten med påsar förstås. En fl icka<br />
från Irak gick upp spontant på scenen och<br />
sjöng en kärlekssång från sitt hemland.<br />
När allt var slut kom en pappa fram till oss<br />
och sade: ”så här roligt har inte min son haft<br />
sedan vi kom till Sverige” Det kändes fi nt!<br />
Erik Jernelius President<br />
Ulla-Britt Axelsson Past president
Landskrona Citadellen 40 år<br />
Guvernören Mikael Halling omgiven av presidenterna i de tre Landskrona klubbarna. Ingela Englund<br />
president i Landskrona Rk, Fedor Polacek president i Landskrona Glumslöv Rk. Nils-Eric Winqvist längst<br />
till höger är president Landskrona Citadellet som jubilerade.<br />
Chartermedlemmarna Curt Salomonsson (med fru Doris) Kjell Eriksson<br />
Mitt: Arne Vennberg, Ingvar Östling samt Presidenten 2007-<strong>2008</strong> Nils-Eric Winqvist<br />
Presidenten Nils-Erik Winqvist kunde hälsa<br />
fyra av klubbens sex kvarvarande chartermedlemmar<br />
välkomna, när Landskrona<br />
Citadell Rk den 12 januari fi rade sitt 40-årsjubileum.<br />
Jubileet fi rades naturligtvis på<br />
Citadellet, den medeltida turistattraktionen<br />
som gett klubben dess namn.<br />
På Citadellet höll klubben sin charterhögtid<br />
den 7 januari 1968, och vid den tidpunkten<br />
hade anläggningen ännu inte<br />
öppnat efter restaureringen, och det kräv-<br />
des specialtillstånd för att charterhögtidligheten<br />
skulle få hållas där.<br />
Sedan många år håller klubben sina måndagsluncher<br />
i ett av huvudbyggnadens två<br />
tornrum. Jubileumsfesten hade klubbens<br />
medlem och krögare Mats Wilhelmsson<br />
dock dukat upp i den stora kyrksalen utanför<br />
det övre tornrummet för att få plats<br />
med det 90-tal gäster som deltog i festen.<br />
Presidenten kunde hälsa både distriktsguvernören<br />
Mikael Halling och biträdande<br />
guvernören Kristian Vestergren välkomna<br />
till jubileumsfesten, och på plats fanns<br />
också presidenterna Ingela Englund och<br />
Fedor Polacek från de två andra rotaryklubbarna<br />
i kommunen och Inner Wheels<br />
president Barbro Bodin.<br />
Stöd till KRIS<br />
Kvällen bjöd på mingel och bubbel till toner<br />
från en stråkkvartett, underhållning<br />
och generösa uppvaktningar till projekt<br />
som den 40-åriga klubben driver lokalt,<br />
bland annat för att stödja unga KRIS och<br />
utsatta kvinnor.<br />
Två av klubbens tre externa PHF fi ck dessvärre<br />
lämna återbud i sista stund på grund<br />
av sjukdom, och inte heller kunde klubbens<br />
mångårige medlem och gästvärdsansvarige<br />
Helmer Svensson närvara. Helmer skulle ha<br />
fått en PHF för sina insatser vid jubileumsfesten,<br />
men utmärkelsen fi ck i stället delas ut<br />
vid ett ordinarie möte någon vecka senare.<br />
För jubileumsfestens seriösa inslag stod<br />
författaren Åke Jönsson, som skrivit Landskrona<br />
stads historia i tre tjocka band. Medan<br />
de levande ljusen lyste upp medeltidsvalven<br />
höll han ett intressant anförande<br />
om Citadellets spännande historia.<br />
Klubbens 40-åriga historia berättade vice<br />
presidenten Olof Böiers i en rapp och humoristisk<br />
exposé.<br />
Efter en uppskattad måltid fi ck de cirka 90<br />
gästerna chans att motionera bort något<br />
av kaloriintaget till tonerna av den legendariska<br />
Landskrona-orkestern Domnivet,<br />
som bjöd på dansanta rytmer.<br />
Gunilla Ernlund<br />
Exklusivt boende i Thailand<br />
Ditt drömboende i Thailand.<br />
Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med<br />
stora möjligheter att påverka utformningen.<br />
www.kangsadarn.se<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
21
Sverige<br />
Stjärnsamling i Strängnäs<br />
Kulturskolans unga musiker (foto: Wolfgang Heller)<br />
Konsert med unga musikartister utbildade<br />
på Kulturskolan i Strängnäs medverkar i en<br />
välgörenhetskonsert till förmån för Maschambanzou<br />
projektet.<br />
Strängnäs Bisp Thomas Rk anordnade i februari<br />
en välgörenhets konsert till förmån<br />
för ett utvecklings projekt som klubben<br />
driver i samverkan med bl a Harare West Rc<br />
i Harare Zimbabwe i Sydafrika. I Zimbabwe,<br />
liksom i många länder i södra Afrika, är<br />
stora delar av befolkningen svårt plågad<br />
av Hiv/Aids och fattigdom. Som en följd av<br />
Diplom för 50 år i Rotary<br />
Guvernören Elisabeth Zander besökte i<br />
början av januari Norrköpings Norra Rk.<br />
Elisabeth tog del av hur klubbarbetet utvecklas<br />
och informerade också om arbetet<br />
i Rotary internationellt och regionalt. Elisabeth<br />
överlämnade härefter ett diplom till<br />
klubbens ”50-åring”, Thomas Wahlberg.<br />
Thomas har varit rotarian i 50 år och verksam<br />
i Grums, Sundsvall och Norrköping.<br />
Rotaryåret 1971-72 var Thomas president i<br />
klubben där han nu är Paul Harris Fellow.<br />
Rolf Sundberg, klubbens president överlämnade<br />
även en liten gåva.<br />
Thomas noterade att han under de 50 åren<br />
satt mycket stort värde på kamratskapet<br />
med alla rotaryvännerna. Särskilt intresse<br />
har han alltid haft för den internationella<br />
delen av Rotary´s verksamhet, i vilken Rotary<br />
Foundation spelar en viktig roll. Thomas<br />
avser nu genom en penninggåva till<br />
22 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
att många människor dör i Hiv/Aids epidemin<br />
blir många barn föräldralösa och dessutom<br />
utan nära släktingar.<br />
Syftet med projektet är att samla pengar,<br />
som i olika projekt skall hjälpa dessa barn<br />
till ett någorlunda drägligt liv.<br />
Konsert med variation<br />
Konserten hade en mycket varierande färgpalett,<br />
med allt från folkmusik, jazz, marimbaspel<br />
till Haydns trumpetkonsert, och presenterades<br />
av Ulf Jansson för dagen iklädd frack.<br />
vår klubb göra det möjligt för klubben att ge<br />
ett bidrag till RF. I förlängningen kan detta<br />
förhoppningsvis också skapa förutsättningar<br />
Medverkande i konserten var unga lovande<br />
artister, som anlänt från när och fjärran,<br />
med bakgrund från Strängnäs Kulturskola.<br />
Att här försöka rangordna de medverkande<br />
låter sig ej göras, men t ex Mats Carlsson,<br />
som sjunger på de stora scenerna bl a Puccinis<br />
stora tenoraria Nessum Dorma ackompanjerad<br />
på piano av klubbens egen Britta<br />
Snickars. Tubaisten Jörgen Wellander från<br />
Tyskland tillsammans med saxofonisten<br />
Mike Schweitzer framförde på kända låtar.<br />
Anna Norberg på blockfl öjt, ackompanjerad<br />
på piano av Britta Snickars och marimbaspelaren<br />
Olle Pettersson soloframträdde,<br />
i övrigt var det sju unga fi olspelare i Folkmusikgruppen<br />
Cinema, Mattias Andersson<br />
trumpet, Per Henning Olsson Gitarr, Helena<br />
Olsson Blockfl öjt, Niklas Lundberg Gitarr<br />
samt Gustav Rosén Altsaxofon.<br />
Som avslutning på konserten framförde<br />
musiker och publik på ett rungande sätt Barnens<br />
Pomp på melodin i Pomp and Circumstances.<br />
Efter konserten samlades klubbens<br />
medlemmar på supé på hotell Rogge.<br />
Ett stort tack till alla musikanter som ställde<br />
upp gratis till förmån för Strängnäs Bisp<br />
Thomas Rk: s Mashambanzou projektet<br />
Jan Mimer<br />
för ytterligare Paul Harris Fellowships för någon<br />
förtjänt klubbmedlem.<br />
Lennart Kördel<br />
Från vänster Ingemar Nimstrand, ass guvernör, Rolf Sundberg president. Thomas Wahlberg, 50-åring<br />
och Elisabeth Zander, guvernör
RI-presidenten Wilfrid J. Wilkinson<br />
uppmärksammar Strängnäs Rk projekt i Vilnius<br />
Syateljén används varje dag!<br />
President Matz Hultin, Strängnäs Rk, har<br />
just kommit hem från Vilnius, dit han rest<br />
för att träffa RI-presidenten Wilfrid J.<br />
Wilkinson under dennes besök i Vilnius<br />
första dagarna i maj.<br />
Wilkinson har uppmärksammat vårt projekt<br />
inom Matching Grant programmet till<br />
stöd för ”Yrkesskolan för dövstumma/hörselskadade<br />
ungdomar i Vilnius”.<br />
Frälsningsarmén i Mölndal<br />
- jubileumsåret <strong>2008</strong><br />
I samband med att Frälsningsarméni<br />
Mölndal startade sitt jubileumsår, med kafékväll<br />
-<strong>2008</strong>-03-08- överlämnade Mölndal-Fässbergs<br />
Rk genom sin president Lars<br />
Ekberg till kårledare Birgitta Cagmo 10000<br />
kronor att användas till deras lovvärda<br />
verksamhet. Klubben har under fl era år<br />
lämnat bidrag till Frälsningsarmén<br />
Allan Johansson<br />
Lördag 3 maj ägde en ceremoni rum på skolan<br />
och i anslutning härtill gjordes en guidad<br />
tur för RI-presidenten, där bl.a. vår president<br />
Matz Hultin deltog. Under rundvisningen<br />
framgick tydligt att Wilkinson var imponerad<br />
och nöjd med vår insats, vilket Matz Hultin<br />
med glädje vidarebefordrade till medlemmarna<br />
i Strängnäs Rk vid lunchmötet 6 maj.<br />
Skolan har genom Rotarys försorg fått ett<br />
RI-presidenten Wilfrid J Wilkinson och presidenten<br />
Strängnäs Rk Matz Hultin<br />
uppsving och kan nu hjälpa sina elever på<br />
ett helt annat sätt tack vare klubben. President<br />
Wilkinson uttryckte sitt stora tack till de<br />
inblandade klubbarna och menade, att<br />
vårt gemensamma projekt på ett utomordentligt<br />
sätt visat vad Rotary kan åstadkomma<br />
när det är som bäst.<br />
Kirsten Lindqvist<br />
Strängnäs Rk<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
23
Sverige<br />
Guvernör Margareta Magnusson delar ut PHF till Lars Olsson (foto: Kjell Ahlén).<br />
Uddvalla Byfjorden Rk 30 år<br />
Lördagen den 8 mars höll klubben jubileumsfest<br />
på offi cersmässen I 17, Uddevalla.<br />
Uddevalla Byfjorden Rk chartrades den 14<br />
april 1978, den 3 <strong>juni</strong> hade klubben charterfest<br />
tillsammans med Munkedals Rk på<br />
Åtorps Herrgård i Munkedal.<br />
Av 32 chartermedlemmar fi nns i dag bara<br />
fyra kvar i klubben, fl era har fl yttat från orten<br />
och många återfi nns nu i andra rotaryklubbar.<br />
Guvernör Margareta Magnusson med President Roger Johansson (foto: Kjell Ahlén).<br />
24 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Födelsebarnet Uddevalla Byfjorden Rk<br />
Charterpresident var Arvid Bolmstrand. Ett<br />
antal medlemmar från den då nystartade<br />
klubben kom från de två äldre klubbarna,<br />
och ett antal nya medlemmar tillkom alla<br />
med sin specifi ka yrkesklassifi kation med<br />
mottot att tillföra varandra sina speciella<br />
kunskaper om sitt yrkesområde. Ett stort<br />
antal intressanta föredrag har tillfört medlemmarna<br />
ytterligare kunskaper och erfarenheter.<br />
Jubileumsfest<br />
Ett 40-tal medlemmar och gäster hade slutit<br />
upp. Presidenten Roger Johansson inledde<br />
kvällen med att hälsa alla hjärtligt<br />
välkomna till jubileet. Bland gästerna<br />
märktes DG Margareta Magnusson, nyligen<br />
hemkommen från en distriktskonferens<br />
i Maharastra i Indien.<br />
Hon berättade i sitt tal om Rotary i världen<br />
och den samhörighet det skapar, Indienbesöket<br />
är ett bevis på detta och hur hon<br />
som kvinnlig guvernör blev extra uppskattad.<br />
Hon överlämnade också distriktets<br />
standar till klubben.<br />
Ett antal tal hölls under kvällen under ledning<br />
av toastmastern Peter Wide. Nils Melin<br />
hade besökt klubbens charterpresident,<br />
Arvid Bolmstrand (92 år) som han framförde<br />
en hälsning från. Representanter<br />
från övriga rotaryklubbar talade och överlämnade<br />
bevis på insättningar till b.l.a Rotary<br />
Foundation. Konstnären Anders Sköld<br />
hade skänkt en målning som lottades ut<br />
och där intäkterna skall gå till Rotary Foundation.<br />
Kjell Ahlén som närvarande chartermedlem<br />
berättade kort om klubbens<br />
charterfest 1978 och den fi na kamratskapen<br />
och alla intressanta föredrag under<br />
åren. Lars Olsson fi ck motta Paul Harris Fellow,<br />
en utmärkelse för förtjänstfullt arbete.<br />
Stämningen var hög och det var full fart på<br />
dansgolvet. En minnesvärd fest.<br />
Kjell Ahlén
Stipendieutdelning<br />
i Hallsberg<br />
Andrea Schirmer och Tobias Bader dansar (foto: Södra Närkes Tidning).<br />
Andrea Schirmer, Johanna Bolin och Johan<br />
Åström är årets stipendiater från Rotary i<br />
Kumla och Hallsberg. Den högtidliga utdelningen<br />
av stipendierna om 10 000 kronor<br />
vardera skedde på Restaurang Cedars<br />
den 28 februari. Bakom stipendierna står<br />
Jan Folke Vd på Malmbergs Elektriska AB i<br />
Kumla. Inga Davidsson-Friberg berättade<br />
att till årets val av stipendiater blev det<br />
problem eftersom man egentligen skulle<br />
dela ut två stipendier om 10 000 kronor<br />
vardera. Men eftersom det fanns tre lika<br />
duktiga ungdomar bland dem som sökt<br />
stipendierna beslutade Jan Folke att lägga<br />
till pengar till ytterligare ett stipendium.<br />
”De här ungdomarna har alla tre högsta<br />
betygen i gymnasiet samtidigt som de utvecklat<br />
sin fritidssysselsättning till strålande<br />
resultat”, sade Inga Davidsson-Friberg<br />
när hon delade ut årets stipendier.<br />
Andrea Schirmer har satsat på dans och<br />
bjöd på en dansuppvisning tillsammans<br />
med sin partner Tobias Bader. Hon vill satsa<br />
mer på dansen och då kommer stipendiepengarna<br />
väl till pass.<br />
Johanna Bolin är cellist och vill satsa<br />
sitt stipendium på en egen cello. Det är<br />
ett dyrt instrument som kostar minst<br />
60 000 kronor.<br />
Johan Åström är trombonist och reser<br />
på regelbundna studieresor till<br />
Stockholm för att ta lektioner, han<br />
kommer att använda stipendiet till<br />
Johanna Bolin spelar cello (foto: Södra Närkes Tidning).<br />
studieresorna.<br />
Johanna Bolin spelade ett par stycken till<br />
ackompanjemang av Inga Davidsson-Friberg<br />
och Johan Åström bjöd på ett par solostycken<br />
vilket uppskattades av rotarianerna<br />
från Kumla och Hallsberg.<br />
AnneMarie Hellström<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Sverige<br />
25
Norge<br />
Så lett som<br />
en elefantpumpe<br />
Elefantpumpe – hva er det? Det er en enkel,<br />
hånddrevet vannpumpe etter paternosterprinsippet.<br />
Kjentfolk påviser hvor man med<br />
hell kan grave seg ned til grunnvannet – det<br />
kan være ganske dypt dit ned - men når man<br />
først fi nner vann, er det tekniske utstyret som<br />
henter opp vannet meget enkelt. Kan det<br />
være enklere enn en håndsveiv? Elefantpumpene<br />
gir rent vann og nytt liv til skoler og<br />
grønnsakhager.<br />
Stein Nørve styrer samarbeidet mellom fem klubber<br />
i fi re land.<br />
Vi er i Zimbabwe, et land hvor mye ikke<br />
fungerer som det skal. Behovet for hjelp er<br />
stort. Fem klubber i fi re land i nord er gått<br />
sammen om å skaffe rent vann til skoler,<br />
hvor det undervises i havebruk. Grenaa Rk<br />
og Grenaa Djurs Rk i Danmark, Drøbak Rk i<br />
Norge, Türi Rk i Estland og Grossefehn/<br />
Wiesmoor Rk i Tyskland har fått støtte fra<br />
RIs Matching Grant som også inkluderer<br />
midler fra Distrikt 2260..<br />
Vellykket samarbeide<br />
-Forarbeidet har tatt tid, men alle som har<br />
arbeidet med Matching Grant-prosjekter<br />
vet jo hvor strenge krav som stilles, sier<br />
Stein Nørve i Drøbak Rk, som leder og ko-<br />
26 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
En dobbelt sveiv – og så kommer det rene vannet opp.<br />
ordinerer arbeidet. Han lar seg ikke skremme<br />
av rapporter om de politiske tilstander<br />
i Zimbabwe. På grunn av de økonomiske<br />
tilstander i Zimbabwe bruker man en bank<br />
i Zambia, men forholdet til myndighetene<br />
har gått greit. - Alle dokumenter er i orden.<br />
Jeg må også rose vårt distrikt, D 2260, hvor<br />
PDG Morten Bjerkan var særdeles hjelpsom<br />
under forarbeidene.<br />
-Vi har følt oss veldig trygge på prosjektet<br />
etter at vi fi kk kontakt med Hunyani RC,<br />
hvor Chris Molam har full styring som lokal<br />
partner. Vi samarbeider også med organisasjonene<br />
Pump Aid, som i den siste tiårsperioden<br />
har installert rundt 2 500 elefantpumper<br />
og skaffet vann til grønnsakhager<br />
for 300 000 mennesker, og Environment<br />
Africa, gjennom underavdelingen Tree<br />
Africa, som blant annet arbeider med planteskoler,<br />
sier Nørve. –Målet er å installere<br />
pumper i seks landsbyer det første året. To<br />
av dem er allerede i bruk. De er bygget for<br />
hånd av lokale håndverkere, og er praktisk<br />
talt vedlikeholdsfrie.<br />
Kinesisk idé?<br />
Når først vannet er funnet, er elefantpumpene<br />
meget enkle å produsere og drive.<br />
Enhver som har prøvet en paternosterheis,<br />
vil nikke gjenkjennende til prinsippet, som<br />
det sies bygger på en eldgammel kinesisk<br />
idé. . Pumpene utstyres med lokk og en lås,<br />
for sikkerhets skyld.<br />
I forrige nummer av Rotary Norden fortalte<br />
vi om Jessheim Rks vannpumpeprosjekt i<br />
Etiopia, som, som betjener 500 mennesker<br />
i ti familier. Prosjektet i Zimbabwe er enklere,<br />
men bekjemper på sin måte – som<br />
viktig del av et planteskole-opplegg –<br />
mangelen på rent vann. Det er behov for<br />
slike prosjekter på alle plan, til forbedring<br />
av helsetilstanden lokalt, hvor vannhenting<br />
både er strevsomt og risikabelt.<br />
-Hvorfor heter det elefantpumpe?<br />
-Neimen om jeg vet, sier Stein.<br />
Av Øystein Øystå
Bergen Rk skapte<br />
miljøringer i vannet<br />
Yrkeskomiteen i Bergen Rk ønsket å sette klimaendring<br />
som etisk utfordring på dagsorden.<br />
Resultatet ble en workshop den 8.april<br />
med 130 deltakere i et stormøte i samarbeid<br />
med Bergen Næringsråd, Bergen kommune,<br />
universiteter og høyskoler i Bergen.<br />
-Det er tredje gangen miljø står på den internasjonale<br />
dagsorden, sa president Torbjørn<br />
Wilhelmsen i sin innledning. -Tidlig på<br />
1970-tallet ble begrepet ”økologi” introdusert.<br />
Miljøgifter og sur nedbør var en betydelig<br />
trussel mot naturen og det biologiske<br />
mangfold. Etter omfattende press ble det<br />
innført reformer som reduserte den industriskapte<br />
forurensingen til luft og vann. I alle fall<br />
i Vesten. Men det glødende engasjementet<br />
døde gradvis bort. Inntil det andre forsøket<br />
ble lansert av Gro Harlem Brundtland under<br />
vignetten Bærekraftig utvikling i 1987. Bergen<br />
sto på hodet da Brundtlandkommisjonen<br />
hadde verdensmøte her i 1991. Men også<br />
dette tonet ut av våre medier og sinn, og debatten<br />
ble ført videre på fjerne steder som<br />
Kyoto og det landet som heter ”klimakvoter”.<br />
Vi er ved tredje forsøk: Et stort fl ertall av verdens<br />
klimaforskere er enig i at den globale<br />
økologien er i rask negativ endring. Men endring<br />
åpner også muligheter, og det er derfor<br />
vi er her. Jeg tror ikke vi får en fjerde sjanse,<br />
og vi må begynne å innrette våre liv og vårt<br />
forbruk, våre arbeidsplasser og vårt næringsliv,<br />
og våre samfunn i en mer klimavennlig<br />
retning. Vi kan ikke fortsette å importere lav<br />
infl asjon og skape velstand for oss selv, mens<br />
Kina og India produserer avfall for en hel verden,<br />
øker sin velstand og kjøpekraft og krever<br />
ressursbruk for sine 2 milliarder innbyggere<br />
på linje med det vi har – og er vant til.<br />
Hvis havet stiger….<br />
Dermed overtok professor Tore Furevik fra<br />
Geofysisk Institutt og Bjerknessenteret for<br />
klimaforskning. Bjerknessenteret er et av<br />
verdens ledende sentre for klimaforskning,<br />
og Furevik førte troverdige og vitenskapelig<br />
godt fundamenterte bevis for<br />
de byrdene vi mennesker nå legger på atmosfæren,<br />
og hvilke konsekvenser det<br />
kan få. 19 av de siste 20 årene har vært var-<br />
mere enn ”normalt” på vår klode. Populistiske<br />
krefter hevder gjerne at man ikke<br />
kan bevise at endringene er menneskeskapt,<br />
at forandringene i klimaet stoppet<br />
opp i 1998 eller at det er naturlige svingninger<br />
vi nå er vitne til. En overveldende<br />
majoritet av klimaforskere verden rundt<br />
stiller seg imidlertid bak konklusjonene i<br />
FNs klimarapport, mens mange mener at<br />
det er vesentlig verre utsikter enn det som<br />
det der ble konsensus om. Blant annet er<br />
ikke utslipp av metangasser fra den smeltende<br />
tundraen tatt med i beregningene,<br />
dette får vesentlig større konsekvenser<br />
enn CO2-utslippene som vi i dag fokuserer<br />
på. Om isen på Grønland smelter, tilsvarer<br />
dette 6-7 m høyere havnivå over<br />
hele kloden. Bare i Bangladesh bor det 50<br />
millioner mennesker mindre enn 5 m over<br />
havfl aten, forklarte Furevik som gav de<br />
fremmøtte en del fakta å tygge på.<br />
Bergen som (mulig) miljøby<br />
Hva kan en kommune gjøre med dette?<br />
Det fi kk Lisbeth Iversen svare på. Iversen er<br />
byråd for Klima, Miljø og Byutvikling, og<br />
sjelden har vi hørt en politiker få så mye ros<br />
og støtte fra tilhørerne. Hun gav inntrykk<br />
av en kommune som virkelig hadde adressert<br />
klimautfordringene. Blant annet har<br />
Bergen kommune satt av 10 millioner til et<br />
klimafond, de hadde innført energiledelse<br />
og miljøledelse, og fokusert på Miljøfyrtårn<br />
og holdningsarbeid i skolen. Og Bergen<br />
kommunes ambisjoner strekker seg ut over<br />
det lokale. –Vi arbeider for at ren luft og<br />
godt miljø skal bli en menneskerett, nedfelt<br />
i FNs konvensjoner, forklarte byråden.<br />
En enkel og krevende etikk<br />
Styreleder Ingar Flatlandsmo fra Naturvernforbundet<br />
Hordaland kompletterte<br />
bildet. Han tok virkelig fatt i konferansens<br />
tittel, og fokuserte på den etiske siden.<br />
–Jeg mener det er et moralsk spørsmål for<br />
den enkelte, for bedriften og for lokalsamfunnet.<br />
Det er ikke noe som noen langt<br />
borte må løse for oss, forklarte Flatlandsmo<br />
– som derved tok livet av Kina-syndromet:<br />
At tingene må løses langt borte og ikke<br />
Tredje forsøk: Vi får ikke fl ere anledninger til å endre<br />
vårt miljøfi endtlige forbruksmønster, sa president<br />
Torbjørn Wilhelmsen i Bergen Rotary Klubb<br />
under åpningen av klimamøtet i Bergen.<br />
hos oss. -Sannheten er at vi i Norge slipper<br />
ut vesentlig mer klimagasser per innbygger<br />
enn det kineserne gjør. Potensialet for<br />
reduksjon er mye større her hos oss.<br />
Flatlandsmo var frisk nok til å utforme en klimaetikk:<br />
Hver bergenser bør ikke slippe ut mer<br />
i Bergen enn det planeten kan tåle dersom alle<br />
jordens innbyggere slapp ut like mye som oss.<br />
Han minnet oss om at den mest miljøvennlige<br />
energien er den som ikke brukes…..<br />
Work shop<br />
Etter så mye faglig påfyll, var det klart for<br />
idédugnad. Diskusjonene gikk livlig rundt<br />
bordene, hvor alle fi kk defi nerte tema de<br />
skulle drøfte, med hindringer og løsninger.<br />
Mange gode forslag til hva vi og den enkelte<br />
kan og bør gjøre kom frem, men den<br />
kraftige og unisone beskjeden til politikerne<br />
var: Bygg ut kollektivtrafi kken! Gjør<br />
den raskere, med høyere frekvens og bedre<br />
rutedekning, så vil mange ta buss og<br />
bane. (full oversikt: www.bergenrotary.no)<br />
Det fi re timer lange møtet var meget vellykket,<br />
sett med både Rotary-briller, for<br />
medarrangørene og ikke minst for alle de<br />
engasjerte deltakerne. Kan hende det blir<br />
nytt møte til neste år: Har klimaetikken fått<br />
noen nye utslag?<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Norge<br />
27
Norge<br />
Liten klubb<br />
fører fl aggskipet<br />
Enebakk rotaryklubb er, med sine 25 medlemmer,<br />
en av de aller minste i D 2260. Likevel<br />
har den for annen gang tatt på seg å arrangere<br />
Handicamp på Haraldvangen ved Hurdalssjøen,<br />
som godt kan kalles norsk rotarys<br />
fl aggskip. Det betyr full innsats fra loft til kjeller<br />
av engasjerte rotarianere om en oppgave<br />
mangen større klubb ville kvie seg for.<br />
President Per Kongsnes, Enebakk Rk: Kanskje, muligens,<br />
lettere i en liten klubb...?<br />
Men president og prosjektleder Per Kongsnes<br />
klager ikke. Han antyder såvidt at jo<br />
mindre klubben er, desto lettere er det<br />
kanskje å vekke engasjement. Årets Handicamp<br />
er så godt som på skinner, og neste<br />
gang – i 2010 – skal en klubb i D 2310 overta<br />
jobben. Det er ennå ikke klart hvilken.<br />
Per Kongsnes leder et Handicamp-styre på<br />
fi re. Men når tiden for leiren nærmer seg,<br />
skal mange oppgaver fordeles. Når dette<br />
leses, er jobbene forlengst fordelt.<br />
Visumproblemer<br />
-De kommer og spør: ”Hva skal jeg gjøre<br />
for noe i år?” sier han til RN. Programmet er<br />
i store trekk det samme fra år til år, men<br />
noen endringer blir det alltid. Deltagere<br />
kommer fra hele verden. I år er mer enn 70<br />
lag påmeldt. Det er fl ere enn i fjor, men det<br />
endelige antallet avhenger av blant annet<br />
at deltagerlandenes behandling av søkna-<br />
28 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Rafting har alltid vært populært. Dessverre får man ikke besøkt Hunderfossen – hvor dette skjer – i år.<br />
Litt karnevalstemning hører med.
dene om visum. Det kan være usikkert helt<br />
til siste øyeblikk. Men at de kommer tre lag<br />
fra USA er sikkert. Det er 17 gang Handicamp<br />
arrangeres under NORFOs paraply.<br />
Per kan fortelle om iallfall én spennende<br />
endring i programmet.<br />
Bob-kjøring i OL-bakken?<br />
-Hunderfossen familiepark går ut i år. Til<br />
gjengjeld skal deltagerne få besøke en<br />
topp moderne gård i Gjerdrum, en helautomatisert<br />
bondegård som viser de unge,<br />
som jo alltid er interessert i data, hvordan<br />
gårdsdriften idag kan styres med data. Automatisk<br />
melking mens kuene blir klødd<br />
på ryggen av en robot, - og hvordan alle<br />
data om produksjonen fra hvert enkelt dyr<br />
blir registrert.<br />
Dessuten arbeider vi med et nytt innslag<br />
på Lillehammer: å kjøre bob! Må bare forsikre<br />
oss om at bremsingen er effektiv nok,<br />
så vi ikke risikerer uhell. Det kan bli en minneverdig<br />
opplevelse for deltagerne.<br />
-Sommerferien ryker for medlemmene av<br />
Enebakk rotaryklubb – i år som i fjor?<br />
En vitamininnsprøytning<br />
-Årets Handicamp blir avviklet i dagene 20<br />
juli til 2. august. Vi får vel fri noen dager tidlig<br />
i juli. Og lørdag 26. juli, midt under leiren,<br />
har vi en åpen dag! Men den egentlige<br />
Nek tet spil le au to ma ter – fi kk PHF<br />
I halv an net år kjem pet Dram mens<br />
ord fø rer Tore Op dal Han sen for å for by<br />
spil le au to ma ter. Det ble han Paul Harris<br />
Fellow på.<br />
Det var pre si den te ne i ro ta ry klub be ne<br />
Drammen Syd, Drammen Vest, Drammen,<br />
Sankt Hall vard, Konne rud, Lier Øst og Lier<br />
som kom i på ide en om å dele ut en fel les<br />
Rotarypris. For må let er å frem me Ro ta rys<br />
yr kes etis ke stan dard ba sert på Ro ta rys<br />
for mål og yr kes ko dek sen for ro ta ria ne re. I<br />
til legg skal pri sen bi dra til en syn lig gjøring<br />
av Ro ta rys idea ler. – Den ne gang<br />
had de vi en fl ott kan di dat som vi øns ket å<br />
hed re, sier In ge borg Søl ve rud, pre si dent i<br />
Drammen Syd Ro ta ry Klubb.<br />
Dram mens ord fø rer Tore Op dal Han sen<br />
gikk i bre sjen for å fjer ne spil le au to ma tene<br />
en gang for alle. In gen er len ger i tvil<br />
om at de blin ken de, pen ge slu ken de spille<br />
au to ma te ne har rui nert og øde lagt<br />
man ge fa mi li er. Ordføreren startet derfor<br />
sin egen aksjon for at kommunene selv<br />
kunne bestemme om de vil ha utplassert<br />
spilleautomater. Han sendte e-post til<br />
alle landets ordførere. 210 av dem ga<br />
Opdal Hansen støtte.<br />
– I Drammen had de vi over 300 au to ma ter<br />
og over 2000 per so ner som var spil le avhen<br />
gi ge el ler i ri si ko so nen. Man ge har spilt<br />
seg fra gård og grunn og liv har gått tapt.<br />
Som ord fø rer og pri vat per son kun ne jeg<br />
ikke for hol de meg li ke gyl dig til det. At vi<br />
klarte å bli kvitt au to ma te ne som ska per<br />
spill av hen gig het, er en stor sei er for meg,<br />
ferien må nok vente til vi har hatt vareopptelling<br />
og avlagt rapport, en gang ut i august,<br />
sier Per Kongsnes, som ikke høres ut<br />
til å være det minste lei seg av den grunn.<br />
-Hele Handicamp er jo en vitamininnsprøytning.<br />
Å få oppleve forventningene hos de<br />
handicappede deltagerne og det positive<br />
samværet, opplevelsene og minnene som<br />
sitter igjen, er en varig glede. Jeg oppfordrer<br />
alle rotarianere til å komme og få del i<br />
dette, sier president og Handicamp-general<br />
Per Kongsnes i den fryktløse Enebakk Rk.<br />
Øystein Øystå<br />
– Det te set ter jeg stor pris på, smil te Tore Op dal Han sen da han mot tok sin Paul Harris Fellow av In ge borg<br />
Søl ve rud. Pri sen be står av en Paul Har ris Fel low. (Foto: Bjørn Frode Hansen, Drammen Vest Rk.)<br />
sier han. – Men kampen har vært lang og<br />
hard. Opdal Hansen møtte mye motbør,<br />
både fra organisasjoner og lag som hadde<br />
økonomiske fordeler av spilleautomatene,<br />
og fra egne politiske rekker som var uenige<br />
med ordføreren.<br />
Tore Op dal Han sen har vist en rak ryg get<br />
hold ning spe si elt knyt tet til etisk ut fordren<br />
de si tua sjo ner. Det er nett opp det Rotaryprisen<br />
leg ger vekt på. Hvis klub be ne<br />
fi n ner en ny og eg net kan di dat, vil Rotaryprisen<br />
bli delt ut også til nes te år.<br />
Pris ut de lin gen leg ges til et in ter ci ty mø te<br />
for klub be ne i Drammen og Lier.<br />
Tekst: Harald Gautneb, Drammen Rk<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Norge<br />
29
Norge<br />
Kirkekonsert for Zulufadder<br />
-Jeg var i Sør-Afrika for et par år siden, - og<br />
som mange andre spurte jeg meg selv om<br />
det ikke er noe man kan gjøre? Så mye<br />
elendighet og fattigdom. Jeg kom i kontakt<br />
med skuespillerinnen Mari Maurstad,<br />
som selv hadde vært der nede og startet<br />
sin egen fadderorganisasjon, ”Zulufadder”.<br />
Hun fortalte meg at den lokale rotaryklubben<br />
i Eshowe, Sør-Afrika, var en nær samarbeidspartner.<br />
Det er Torill Schjetne i Trondheim Rk som<br />
forteller dette. Da hun ble PR-ansvarlig i sin<br />
klubb begynte ting å skje, godt hjulpet av<br />
PDG Per Ottosen. Skulle klubben innby til<br />
konsert i nyoppussede Vår Frue Kirke, til<br />
inntekt for det gode formål?<br />
-Med klubben og Trøndelag Teater i ryggen<br />
lyktes det å drive prosjektet frem på<br />
kort tid. Særlig hjelpsom var skuespiller<br />
Hilde Olaussen, som hjalp med å stille et<br />
stjernepekket lag med artister til konserten,<br />
- Mari Maurstad, Kåre Conradi, Stephen<br />
Brandt-Hansen, Hildegunn Eggen og Svein<br />
Tindberg, for å nevne noen. Det ble natur-<br />
Ny RYLA-suksess<br />
Årets RYLA gikk av stabelen på Sørmarka<br />
Kurs og Konferansesenter utenfor Oslo i<br />
perioden 10-13 april. I år som i fjor var det<br />
Østensjø Rotaryklubb som sto ansvarlig<br />
for gjennomføringen og årets tema var Internasjonalisering<br />
og entrepenørskap. Det<br />
var i alt 37 deltakere, alle sponset av distriktets<br />
rotaryklubber.<br />
-Evalueringen samt tilbakemeldinger fra<br />
deltakerne viste klart at dette var vellykket.<br />
I 2007 fi kk vi en tilbakemelding/score<br />
på 83 % av 100 % mulige, og i år klarte vi<br />
faktisk å overgå dette, scoren ble 84 %<br />
sier Dag-Inge Flatraaker som har ledet<br />
distriktets RYLA-arrangement både for<br />
2007 og <strong>2008</strong>.<br />
PDG Bjørn Dahl var som vanlig med på åpningen<br />
av arrangementet og Distriktsguvernør<br />
2310 Sverre Bjønnes var tilstede<br />
under avslutningen med appell og utdeling<br />
av deltakerbevis. Stor takk til alle foredragsholdere<br />
samt ikke minst Svein Tangen<br />
og Hans Kristian Huseby, begge fra<br />
Østensjø Rotaryklubb, Svein som meget<br />
30 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
ligvis en stor aften i kirken. Konserten ga et<br />
overskudd på 100 000 kroner! forteller en<br />
begeistret Torill Schjetne.<br />
Beløpet er øremerket drift av en helsestasjon<br />
ved skolen Zulufadder driver i Sør-Af-<br />
profesjonell prosessleder under arrangementet<br />
og Hans Kristian for betydelig<br />
praktiske og administrative bidrag før og<br />
rika. Trondhjem Rk har også inngått et<br />
samarbeid med Sogndal Rk, som igjen har<br />
nære bånd til Eshowe Rk. Planleggingen<br />
av et Matching Grant-prosjekt med disse<br />
klubbene er nå i full gang.<br />
Noen av nøkkelpersonene bak konserten i Vår Frue Kirke: fra v. Atle Fredlund og Guttorm Eilertsen fra<br />
Trondhjem Rk, skuespiller Hilde Olaussen og Torill Schjetne.<br />
Deltakerne under åpningen av RYLA <strong>2008</strong> i Distrikt 2310<br />
etter arrangementet. RYLA-komiteen besto<br />
for øvrig av Rolf Løhren og Dag-Inge<br />
Flatraaker (leder RYLA <strong>2008</strong>).
Rotaryheder til dobbeltguvernør<br />
Under 35 års jubileet til Bergen Vest Rotary<br />
den 26. april ble PDG Egil Jørgen Eikanger<br />
tildelt Sapphire i tillegg til Paul<br />
Harris som han tidligere har mottatt.<br />
Som distriktsguvernør tok Egil Jørgen<br />
Eikanger en ekstra periode som guvernør<br />
som følge av en spesiell vanskelig situasjon.<br />
Det er annen gang i Rotarys historie<br />
i Norge at et medlem har tatt på seg en<br />
slik krevende oppgave i to sammenhengende<br />
perioder.<br />
Rotary inn i sneglekrigen<br />
Nå ligger iberiaskogsneglen tynt an – iallfall<br />
på Nesodden! For nå har den fått også<br />
Nesoddens rotarianere på nakken. Annonsen<br />
i Akershus Amtstidende samlet hele<br />
80 interesserte hageeiere, som fi kk gode<br />
råd og ekstra viten av professor Arild Andersen<br />
ved ”Det grønne universitet” på Ås.<br />
-Vi inviterte kommunens befolkning til<br />
åpent klubbmøte om dette aktuelle temaet.<br />
Nesodden er en grønn kommune, hvor<br />
mange er sterkt plaget av iberiaskogsneglen,<br />
sier klubbpresident Brita Lagmo til RN.<br />
Medaljedryss i Spjelkavik<br />
Spjelkavik Rk har tildelt hederspriser til tre<br />
hedersmenn i sitt lokalmiljø. Kjøpmann<br />
Per Myrstad fi kk klubbens Yrkespris for<br />
<strong>2008</strong> for langvarig og mangfoldig innsats<br />
og positivt virke i Spjelkavik. Myrstad Mathus<br />
er stedets eldste igangværende fi rma.<br />
Carsten Vasstrand og Jan Isaksen ble utnevnt<br />
til Paul Harris Fellows for sin innsats<br />
for friluftslivet – den første for Trimløypa,<br />
den andre som en drivkraft for Turheisa i<br />
Spjelkavik. De tre har også vært engasjert i<br />
mange andre oppgaver i lokalsamfunnet.<br />
President i Bergen Vest Rotary Kaare Høy<br />
Müller tildeler Egil Jørgen Eikanger PHF Sapphire<br />
hederstegn.<br />
-Tidligere inviterte vi til åpent møte med<br />
den lokale politietat som tema. Ved å velge<br />
åpne møter innimellom, med aktuelle temaer,<br />
gjør vi Rotary synlig, og øker kanskje<br />
interessen for klubben, mener hun.<br />
-Møtet om mordersneglen ble en stor suksess,<br />
med god diskusjon og mange spørsmål.<br />
Vi hadde lagt stort arbeid i forberedelsene.<br />
Våre medlemmer delte ut hundrevis<br />
av invitasjoner i sine respektive nabolag.<br />
Salget av kaffe og kaker, og utlodningen,<br />
ga sannelig også penger i klubbkassa.<br />
-Hvilke faglige råd fi kk best karakter i sneglekampen?<br />
-Å pelle selv, sier president Brita Lagmo.<br />
Fra v Jan Isaksen, Carsten Vasstrand, klubbpresident Harald Tronstad og Per Myrstad.<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Norge<br />
31
Norge<br />
Idrettsglede i Langesund<br />
Det ble vist sann idrettsglede i Skjærgårdshallen<br />
lørdag 26. april <strong>2008</strong> da Rotarylekene<br />
ble avviklet. Det var Langesund Rk som arrangerte<br />
idrettsstevne for psykisk utviklingshemmede.<br />
Dette var et arrangement der<br />
glede ved å delta sto i fokus, og målet var å<br />
bidra til et inkluderende lokalmiljø. Det var<br />
ca 30 deltakere i de ulike øvelsene, og det<br />
var like moro for de utøvende idrettsutøverne<br />
og for arrangørene fra Langesund Rk.<br />
Idrettslekene ble gjennomført etter regler<br />
for påmelding slik Telemark Idrettskrets<br />
krever det. Langesund Rk ønsker at dette<br />
skal bli et årlig arrangement. Årets idrettsleker<br />
for psykisk utviklingshemmede var<br />
en stor opplevelse for alle som var tilstede.<br />
Det var varaordfører Andreas Kjær som foretok<br />
den offi sielle åpningen av Rotarylekene,<br />
før det ble fl aggparade gjennom hele Skjærgårdshallen.<br />
Rotarypresident Espen Hoell<br />
tok seg av premieutdelingen med medaljer<br />
i alle øvelser. Avslutningsvis takket DG Laila<br />
Lerum for engasjert deltakelse.<br />
Integrering på Toten<br />
Raufoss Rk arrangerte i fjor et intercity/<br />
åpent møte i samarbeid med Vestre Toten<br />
kommune og Frivillighetssentralen. Temaet<br />
var Flyktninger på Toten, med undertittel<br />
”Integrering – hva er det?”<br />
Møtet førte til at fl ere kontakter ble etablert,<br />
og nå møtes lokalbefolkning og<br />
fl yktninger/innvandrere til en uformell<br />
prat hver 3. torsdag. Internasjonal Venneforening<br />
er stiftet, og er blitt riktig populær.<br />
Også kommunale sjefer dukker av og<br />
til opp på disse møtene.<br />
I vår ble det igjen holdt et intercity/åpent<br />
møte, denne gang over temaet ”Etnisk<br />
mangfold i arbeidslivet – et samspill<br />
mellom fl ere aktører. Tar vi denne utfordringen?”<br />
Direktør Turid Kjølseth i Nasjonalt senter<br />
for læring i arbeidslivet var foredragsholder.<br />
Hun presenterte en sammensatt oppskrift<br />
for å få innvandrere inn i arbeidslivet.<br />
Nøkkelordet er opplæring, særlig i språk<br />
og samfunnskunnskap.<br />
-Å bidra til samfunnet gir verdighet, og<br />
innvandrerne ønsker å bidra, fremfor å<br />
motta stønad, sa hun blant annet.<br />
32 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Rotaryguvernør Laila Lerum og klubbypresident Espen Hoell fl ankerer her varaordfører Andreas Kjær<br />
som høytidelig åpnet idettsstevnet i Skjærgårdshallen lørdag.<br />
Raufoss Rk har fått positiv omtale for sitt<br />
initiativ for en viktig sak. –Det åpne møtet<br />
var et vindkast i seilene, skrev Oppland Arbeiderblad<br />
i en fyldig omtale.<br />
Piker fra Kurdistan underholdt med dans og fengende rytmer. (Foto: Oppland Arbeiderblad.)
Heder til Majoren<br />
Vestnes Rk har feiret sitt 30-årsjubileum,<br />
og benyttet anledningen til å utnevne<br />
festmøtets foredragsholder, Birger Lilleheim<br />
til Paul Harris Fellow.<br />
Birger Lilleheim, på folkemunne bare Majoren,<br />
har en særs lang og fortjenstfull merittliste<br />
i lokalsamfunnet, hvor han nyter<br />
stor personlig popularitet.<br />
”Majoren” Birger Lilleheim (,ja da, han er<br />
ekte major) mottok sin PHF-medalje<br />
sammen med fru Mary. T.h. president Liv Birgit<br />
Holseter, som sto for overrekkelsen.<br />
Skål for den lille forskjellen<br />
Vi har det godt i Norden. Men noen bekymringer<br />
har vi vel? Nordea bank har undersøkt<br />
saken. Resultatet viser at Nordens<br />
folk engster seg for helt ulike ting. Noen<br />
engster seg ikke i det hele tatt.<br />
”Svenskene er mest bekymret for pengene,<br />
danskene frykter for helsen sin og nordmennene<br />
er mest bekymret for å måtte<br />
fl ytte fra huset sitt,” skriver Aftenposten.<br />
Sonemøte om Foundation<br />
Sist i april møttes soneteamene for sone<br />
15 og 16 i København, til opplæring og<br />
planlegging for Rotary Foundation i kommende<br />
rotaryår, melder PDG Edrund Olaisen<br />
fra Langesund. Samtlige medlemmer<br />
er tidligere guvernører. Mange oppgaver<br />
Munnkurv i andre klubber?<br />
Menneskerettigheter, talerett og Rotary.<br />
Idag var jeg i en naboklubb og hørte et<br />
glimrende foredrag om menneskerettigheter<br />
og innvandrere. Jeg fi kk ordet som<br />
tredjemann.<br />
Har også tidligere fått delta i debatt i denne<br />
førsteklasses klubben. En god venn oppsøkte<br />
meg etter møtet og mente at fl ere av<br />
medlemmene mislikte at “jeg blandet meg<br />
Finnene er ikke så bekymret for å måtte<br />
fl ytte, svenskene begynner tidligst å spare<br />
til pensjonsalderen. Danskene er – muligens<br />
på grunn av sin håndbajer og sine<br />
høye smørrebrød? – mer bekymret for helsen<br />
i pensjonisttilværelsen.<br />
Finnene ligger mellom ytterpunktene. De<br />
er et lite fryktsomt folkeferd, og regner<br />
med å klare seg uansett. Men hva med is-<br />
skal løses. For kommende rotaryår står PolioPlus-kampanjen<br />
i fokus. Hvordan kan vi<br />
bidra til at RF får midler?<br />
Sonene 15 og 16 består av 12 land; en frisk<br />
utfordring når det gjelder både geografi ,<br />
språk og kultur. Fra sone 15 deltok repre-<br />
opp i klubbens indre anliggender.” Jeg lovte<br />
bot og bedring. Men nå spør jeg guruene<br />
i vår bevegelse:”Hva har en rotarianer rett<br />
til under møte i en annen klubb?”<br />
Svært mange i Rotary er pensjonister og vi<br />
besøker ofte andre klubber. Er vi i de klubbene<br />
som “gjester” eller som rotarianere?<br />
Er det siste tilfelle medfører vel det at vi,<br />
som de øvrige fremmøtte, kan be om or-<br />
lendingene? Island var ikke med i undersøkelsen.<br />
Vi interpellerer Rotary Nordens<br />
islandske redaktør Hinrik Bjarnason.<br />
-I Island har vi sterke pensjonsfond. Debatten<br />
om pensjonisttilværelsen dreier<br />
seg her som i andre land om penger, boligforhold<br />
og helse, uten at jeg kan se at<br />
noe av dette peker seg spesielt ut, sier<br />
Hinrik beroligende.<br />
sentanter for Rotary i Sverige, Finland og<br />
Latvia, og fra sone 16 Norge, Danmark og<br />
Island. Deres oppgave er å støtte distrikter<br />
og klubber i arbeidet for å nå deres målsetninger,<br />
og øke kunnskapen om Rotary<br />
Foundation generelt.<br />
det og delta i debattene. Eller er jeg helt<br />
ute på jordet? Det skal jo herske ytringsfrihet,<br />
sier Grunnloven her i landet, men gjelder<br />
dette utelukkende den enkelte klubbs<br />
medlemmer på egne møter?<br />
Takknenlig for svar!<br />
PDG Alf R. Bjercke, Ekeberg Rk<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Norge<br />
33
Suomi/Finland<br />
DGE Anna-Liisa Kiiskinen haluaa<br />
toteuttaa maailman lasten unelmia<br />
- Äiti, minulla on kaikkea. Äiti, en minä tarvitse<br />
mitään, sanoi Anna-Liisa Kiiskiselle<br />
hänen oma pieni poikansa 30 vuotta sitten<br />
halutessaan äitinsä pois työn ääreltä.. Lapsi,<br />
jolla ei ollut nälkä, jano eikä kylmä, ei<br />
unen puute eikä pelkoa mistään. - Äiti, tarvitsen<br />
vain, että istut lattialle ja osoitat minulle,<br />
että olen tehnyt hienon legotornin<br />
ja että se torni, siis minä, olen sinulle kaikkein<br />
rakkain, tärkein ja arvokkain.<br />
Anna-Liisa Kiiskisen mukaan nuo sanat<br />
ovat johdattaneet häntä aikuiselämän ratkaisuissa.<br />
Panneet kerta toisensa jälkeen<br />
kysymään, mikä on elämässä todella tärkeää.<br />
Johdattaneet työhön lasten hyväksi<br />
mm. Mannerheimin lastensuojeluliitossa.<br />
Johdattaneet myös rotaryyn ja maan ensimmäiseksi<br />
naispuoliseksi governoriksi.<br />
Ja kuin taivaan lahjana tulivat myös RI:n<br />
tulevan presidentin, D.K.Leen , ajatukset<br />
alkavalle toimintavuodelle. Kohteena ovat<br />
lapset ja teemana unelmien toteuttaminen:<br />
Make Dreams Real.<br />
Naisia, rotareita ja veljiä<br />
Rotary tupsahti Anna-Liisan elämään<br />
yllättäen:<br />
- Puhelinlangan päässä täysin tuntematon<br />
ihminen kysyi ”tahdotko?” En tiennyt rotarysta<br />
muuta kuin nimen. En tuntenut ensimmäistäkään<br />
rotaria enkä ketään, kuka<br />
olisi tuntenut. Mutta sillä samalla istumalla<br />
vastasin ”Kyllä”.<br />
Naisten mukaan tulosta rotaryjärjestöön<br />
ryhdyttiin keskustelemaan viitisentoista<br />
vuotta sitten.. Vahvaan naisjäsenyyteen<br />
pohjautuvat sekaklubit perustettiin Jyväskylään<br />
ja Tampereelle vuonna 1995.<br />
- Jyväskylä-Interlux Rk:n charterprresidenttinä<br />
olin varmasti kautta rotaryhistorian<br />
kokemattomin, mutta intoa oli sitäkin<br />
enemmän, muistelee Anna-Liisa.<br />
– Presidenttivuotenani halusin olla valon<br />
lähettiläs ja sillanrakentaja. Hyvin nope-<br />
34 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
asti kokeneemmat rotarit havaitsivat,<br />
että jokainen meistä on tullut järjestöön<br />
samasta syystä.<br />
Suomen rotareissa ristiriitaisia tunteita herättänyt<br />
ns. naiskysymys oli Anna-Liisa Kiiskisen<br />
mukaan ongelma vain muissa klubeissa.<br />
Interluxissa oli alusta asti sekä naisia<br />
että miehiä. - Olemisemme ydin oli alusta<br />
asti rotarius, ei sukupuoli, painottaa Anna-<br />
Liisa. - Kukaan meistä ei ole ollut eikä tule<br />
olemaan mies- tai naisrotari, ei mies- tai<br />
naispresidentti saati mies- tai naiskuvernööri.<br />
Vielä kymmenen vuotta sitten muiden<br />
klubien jäseniä askarrutti, kuinka puhutella<br />
naisia, kun oli totuttu<br />
puhuttelemaan miehiä veljinä. Rotariystävä<br />
ei luontunut suomalaiseen kielenkäyttöön.<br />
Anna-Liisan mielestä syy on vielä syvemmällä:<br />
- Veljeys on enemmän kuin<br />
ystävyys! Veljeyteen liittyy vahvasti yhteisen<br />
totuuden etsiminen. Niinpä me kaikki<br />
rotarit, naiset ja miehet, nuoret ja vanhat,<br />
mustat ja valkoiset, jaamme saman veljeyden.<br />
Näkymiä rotaryvuoteen <strong>2008</strong>-2009<br />
Alkavaa kautta DGE Anna-Liisa Kiiskinen<br />
tarkastelee kolmen ikkunan kautta. Niistä<br />
avautuu maisema omiin arvoihin, elämään,<br />
yhteiskuntaan ja maailmaan. Ja myös rotaryyn<br />
ja toimintavuoden teemaan , lasten<br />
unelmien täyttämiseen..<br />
Aineellinen taso<br />
Anna-Liisan ensimmäisestä ikkunasta<br />
avautuu maisema elämän aineelliselle tasolle,<br />
biologisiin ja fyysisiin tarpeisiin. Rotareilla<br />
aineellista puolta edustavat mm. klubien<br />
hallinto, kokouspaikat, pöytäkirjat,<br />
rituaalit, viirit ja käädyt, joiden pitää olla<br />
kunnossa. - Hallinto ja sen hoitaminen hyvin<br />
on kaiken järjestäytyneen yhteiskunnallisen<br />
toiminnan ehdoton kivijalka.<br />
Rotareiden pohdittavaksi Anna-Liisa antaakin<br />
tuleville vuodelle: - Muodollisuuksien<br />
takiako me olemme rotareita? Kuka tu-<br />
lee joka viikko kokoukseen rituaalien<br />
vuoksi tai täyttääkseen oman vatsansa?<br />
Vuosia sitten muuan vanhempi rotari vastasi<br />
minulle kysymykseeni ”miksi sinä olet<br />
rotari”, että ”pitäähän ihmisen syödä”.<br />
Henkinen taso<br />
Toisesta ikkunasta avautuvat elämän henkinen<br />
taso, henkiset tarpeet ja arvot. Rotaryjärjestössä<br />
hyvyyden, totuuden ja kauneuden<br />
etsiminen, jäsenten oma henkinen<br />
kasvu ja elinikäinen oppiminen on ollut<br />
johtava periaate alusta alkaen. Klubeissa<br />
henkisiä tarpeita ja arvoja palvelevat esitelmät,<br />
vierailut, keskustelut, keskinäinen<br />
vuorovaikutus ja kohtaamiset, yhdessäolo<br />
ja viihtyminen.<br />
Anna-Liisan kysymys ensi vuodelle kuuluu:<br />
Mikä on klubin henkinen taso? Millä tasolla<br />
on jäsenten välinen vuorovaikutus? Tarjoaako<br />
klubi jokaiselle jäsenelle kohtaamisia,<br />
iloa ja oppimista? Kuinka hyvin neljän<br />
kysymyksen koe toteutuu klubien arjessa?<br />
Sosiaalinen taso<br />
Elämän sosiaalisen tason keskipisteenä<br />
ovat sydän, tunteet ja tunteminen, tahto.<br />
Tärkeää on läheisyys ja kuuluminen johonkin:<br />
perheeseen, lähiyhteisöön, kotimaahan..<br />
Sosiaalisia arvoja ovat vapaus, veljeys,<br />
tasa-arvo ja ihmisoikeudet, oikeudenmukaisuus,<br />
yhteisvastuu ja yhteisöllisyys. Viisaus<br />
on halua ja taitoa toimia sen mukaan<br />
kuin oma henkilökohtainen käsitys maailmanjärjestyksestä<br />
osoittaa oikeaksi tieksi.<br />
Rotaryjärjestössä se merkitsee toimintaa<br />
toisten hyvän puolesta.<br />
- Mitä pidempään olen rotari, sitä enemmän<br />
ihailen järjestön nerokasta formaattia,<br />
sanoo Anna-Liisa Kiiskinen. - Siinä meillä<br />
on samassa paketissa, yhdessä<br />
klubikokouksessa, läsnä kaikki elämän perustarpeet<br />
ja arvot: aineelliset, henkiset ja<br />
sosiaaliset. Ensin ravitsemme ruumiimme<br />
ja hoidamme kokousrutiinit. Sitten opiskelemme<br />
uutta ja kehitämme itseämme ja
Jyväskylän PETSissä DGE Anna-Liisa Kiiskinen kehotti veljiä miettimään, mikä elämässä on todella tärkeää.<br />
teemme hyvää sielullemme. Kolmanneksi<br />
teemme hyvää muille ja palvelemme, annamme<br />
omastamme.<br />
Unelmia ja niiden toteutumia<br />
-Jos ihmisellä ei ole unelmia, ne eivät voi<br />
koskaan toteutua, aloitti tuleva kuvernööri<br />
Anna-Liisa Kiiskinen puheensa Tampereen<br />
piirikonferenssissa huhtikuussa.. - Miten<br />
käy ihmiselle, jolla on suuri unelma, joka ei<br />
koskaan toteudu? Tai ihmiselle, jolla ei ole<br />
minkäänlaisia unelmia?<br />
Nuoruuden suuren unelman puuttuminen<br />
ei Anna-Liisan mukaan kuitenkaan ole ollut<br />
rasite. Unelmat ovat kasvaneet eri elämänvaiheiden<br />
kautta. -Ammatinvalinta oli<br />
melkein sattumaa, Jyväskylän yliopistoon<br />
kasvatustieteitä opiskelemaan lähtö<br />
enemmän ajautumista kuin päättäväistä<br />
unelmien toteuttamista ja työelämä ensin<br />
ajelehtimista yliopiston tutkimus- ja kehittämistöissä,<br />
lääninhallituksessa ja lopuksi<br />
ympäristöhallinnossa ympäristökasvatusta<br />
kehittämässä.<br />
Unelmat olivat kuitenkin siellä, odottamassa<br />
aikaansa: - Vuosituhannen lopulla tuli<br />
sisäinen tarve kehittyä itse, kehittää omaa<br />
työtä ja samalla ympäristöpolitiikkaa. Nykyinen<br />
työni kasvatustieteilijänä ympäristöhallinnossa<br />
toteuttaa lähes joka päivä<br />
unelmia, joita en ikinä tiennyt itselläni olleenkaan.<br />
DGE Anna-Liisa Kiiskinen haastaakin rotarit<br />
toteuttamaan unelmia:<br />
”Uuden toimintavuoden aikana ehdimme<br />
toteuttaa yhdessä ja erikseen monen monta<br />
unelmaa. Sekä omiamme että maail-<br />
man lasten. Meissä, minussa ja sinussa, on<br />
koko yhteiskunta ja koko maailma.: Jos me<br />
emme voi, kuka voi? On meidän rotarien<br />
tehtävä vastata yhdessä omien lastemme<br />
henkiseen ja sosiaaliseen hätään ja pahoinvointiin.<br />
On meidän tehtävämme yhdessä<br />
huolehtia aineellista hätää kärsivän<br />
maailman lapsen unelman toteutumisesta.<br />
Koko maailmaa emme voi pelastaa,<br />
mutta jokaiselle lapselle oma elämä on se<br />
ainoa. Lapsen unelmat ovat aina meidän<br />
aikuisten käsissä - ja sydämissä”.<br />
Teksti: Anne Heino<br />
Tammer Nova Rk<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Suomi/Finland<br />
35
Suomi/Finland<br />
Hyvä työilmapiiri, kiva pomo, mielekkäät työtoverit…………<br />
Espoolaisnuoret kertoivat<br />
hyvästä yrityksestä<br />
”Hyvän yrityksen tulee tuottaa rahaa, kilpailla,<br />
vastata kysyntään, olla aikaansa edellä,<br />
näkyä, saada tunnettuutta ja pitää kirjanpito<br />
kohdallaan.” Arveliko lukija, että tämä virke<br />
oli jostain liikkeenjohdon oppikirjasta? Ei<br />
suinkaan, se oli Tapiolan koulun Lotan, Hinnin<br />
ja Viivin käsitys hyvästä yrityksestä. He<br />
ottivat osaa espoolaisille 9. -luokkien oppilaille<br />
järjestettyyn kirjoituskilpailuun. Myös<br />
15 muuta ryhmää osallistui, samoin yksi kokonainen<br />
luokka. Tytöt eivät voittaneet kilpailua<br />
mutta saivat erikoismaininnan hyvästä<br />
toteutuksesta ja tulivat neljänsiksi.<br />
- Tavoitteenamme oli kehittää oppilaiden<br />
ymmärrystä yritystoimintaa ja yrittäjyyttä<br />
kohtaan. Samalla halusimme kartoittaa tu-<br />
Matti Wall (67), Valkeakosken Rk, PDG 2004-<br />
2005, on saanut Rotary Foundationin Distinguished<br />
Service Award huomionosoituksen.<br />
Suomeksi DSA:sta käytetään nimitystä Erinomaisen<br />
palvelun palkinto. DSA-huomionosoituksia<br />
jaetaan koko rotarymaailmassa<br />
vuosittain korkeintaan 50 ja yksi sen saamisen<br />
edellytyksistä on aiemmin saatu CMS (Citation<br />
for Meritorious Service) , Ansiokkaan<br />
palvelun tunnustus, jonka myöntämisestä on<br />
kulunut vähintään neljä vuotta. Rotarysäätiön<br />
hallintoneuvoston piirin hakemuksesta<br />
myöntämiä DSA-tunnustuksia on Suomessa<br />
jaettu vain kourallinen kautta aikain.<br />
- Vaikka rotaryssa yleensä noudatetaan aika<br />
matalaa profi ilia otan tämän huomionosoituksen<br />
julkaisemisen sillä mielellä, että se<br />
osaltaan ehkä innostaa muitakin piirejä hakemaan<br />
tätä arvokasta muistamista työmyyrille.<br />
Vastauspuheessani palkitsemistilaisuudessa<br />
piirikonferenssissa Tampereella<br />
sunnuntaina 13.<strong>4.</strong><strong>2008</strong> totesin, että omistan<br />
palkitsemisen piirimme klubeille ja toimihenkilöille,<br />
jotka ovat tehneet suuren<br />
työn edistäessään piirissämme Palvelun<br />
36 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
levien päättäjien mielipiteitä jo tuossa elämänvaiheessa<br />
yritystoiminnasta yleensä,<br />
kertoo kauppatieteiden maisteri Kai Friskberg<br />
Leppävaaran Rotaryklubista. Hän oli<br />
ideoinut tämän kirjoituskilpailun ja saanut<br />
mukaan sitä järjestämään oman klubinsa<br />
lisäksi myös Helsingin seudun kauppakamarin<br />
ja Espoon koulutoimen.<br />
- Samalla pyrittiin kehittämään ryhmätyötaitoja<br />
ja kykyä ilmaista asioita selvästi erilaisilla<br />
käytössä olevilla keinoilla. Oppilaat<br />
saivat lisäksi haasteen siitä, että töitä arvioi<br />
myös koulujen ulkopuolinen raati. Toivomme<br />
myös, että meidän lisäksemme kilpailun<br />
tukijat Aktia, Tilintarkastus Erns & Young,<br />
Kalevala Koru, Oy Econtact Ab, TeliaSonera<br />
Matti Wall sai harvinaisen<br />
DSA-huomionosoituksen<br />
Ihannetta ja Rotarysäätiön toimintaa . Edelleen<br />
totesin, että voin vilpittömin sydämin<br />
todeta, että piirimme rotarit ovat osoittau-<br />
ja EVTEK voivat hyötyä kilpailutöistä saatavilla,<br />
ehkä heikoillakin signaaleilla.<br />
Koulujen sisäisten karsintojen jälkeen välieriin<br />
pääsi 17 työtä, näistä fi naaliin selvisi<br />
kuusi työtä.<br />
Kilpailutöiden joukossa oli kaikkia mahdollisia<br />
toteutustapoja pienoismalleista ja poustereista<br />
kirjoitelmiin ja video-ohjelmiin. Arvosteluraadin<br />
puheenjohtaja, kauppakamarin<br />
varatoimitusjohtaja Sampsa Saralehto oli iloinen<br />
siitä, että peruskäsitteet olivat oppilailla<br />
hallussaan ja miltei poikkeuksetta korostettiin<br />
mm. oman henkilökunnan ja ympäristön<br />
huomioimista. Tärkeänä myös pidettiin hyvää<br />
liikeideaa, riittävää pääomaa ja kilpailukykyä.<br />
– Oppilaat olivat aika hyvin ymmärtäneet<br />
tuneet olevansa rotareita, joihin voi luottaa<br />
ja jotka antavat enemmin kuin ottavat.<br />
Matti Wall ja RI:n presidentin piirikokousedustaja Andrew Herniman, joka suoritti palkitsemisen yhdessä<br />
DG Juhani Rouhesmaan kanssa.
Kuvassa vasemmalla Espoon kaupunginjohtaja Marketta Kokkonen, joka jakoi palkinnot. Seuraavina<br />
ensimmäisen palkinnon saaneet Elsa James, Minttu Salmela, Susanna Niemi, ja Linda Siren sekä heidän<br />
opettajansa Anuleena Kimanen.<br />
tämän päivän haasteet yritysmaailmassa.<br />
Kärki kotoisin Tapiolasta, Olarista ja<br />
Karakalliosta<br />
Millainen on hyvä yritys -kirjoituskilpailun<br />
voitti Tapiolan koulun 9 H –luokan oppilaat<br />
Elsa James, Susanna Niemi, Minttu Sal-<br />
Tikkurilan Rotaryklubi palkitsi<br />
kapellimestari Markku Johanssonin<br />
Kapellimestari Markku Johansson on Vantaan<br />
kulttuurihenkilö <strong>2008</strong><br />
Vantaalainen Tikkurilan Rotaryklubi on valinnut<br />
vuoden <strong>2008</strong> Vantaan kulttuurihenkilön<br />
klubin teemavuoden ohjelman mukaisesti.<br />
Huomionosoitus annetaan<br />
Vantaan Viihdeorkesterin taiteelliselle johtajalle,<br />
kapellimestari-sovittaja-trumpetisti<br />
Markku Johanssonille.<br />
Rotaryklubi perustelee valintaansa Markku<br />
Johanssonin tekemälle 20-vuotiselle<br />
työlle Vantaan kulttuurielämän hyväksi.<br />
Lisäksi hän on perusteluiden mukaan vahvistanut<br />
Suomen musiikkielämää ja erityisesti<br />
Vantaan kaupungin asukkaiden mahdollisuuksia<br />
osallistua musiikin<br />
maailmaan.<br />
Tikkurilan Rotaryklubin presidentti Tapio<br />
Maljonen luovutti tunnustuspalkinnon<br />
klubin viikkokokouksessa Vantaan hotellilla.<br />
Klubin kulttuuripainotteinen ohjelma<br />
jatkuu kesäkuun loppuun saakka.<br />
Teksti: Tapio Maljonen, Tikkurilan Rk<br />
Kuva: Antti Pylkkänen<br />
mela ja Linda Siren. Heidän työtään ohjasi<br />
opettaja Anuleena Kimanen. Palkintoraadin<br />
mukaan heidän työnsä oli monipuolisesti<br />
toteutettu, kysymykset SAP-, Nokia- ja<br />
Danfoss -yritysten edustajille hyvin laadittu<br />
ja videototeutus hyvin editoitu. Sitä pidettiin<br />
hyödyllisenä oppimisprojektina. He<br />
voittivat 1000 euroa.<br />
Toiseksi arvioitiin Olarin koulun 9b:n oppilaiden<br />
Lukas Kilpuan ja Mikko Laakson työ,<br />
jota pidettiin täsmällisenä ja perusteellisena,<br />
myös kypsänä toteutuksena. Palkinto<br />
600 euroa. Kolmas palkinto, 400 euroa,<br />
meni Karakallion koulun joukkueelle.<br />
Kilpailuraati totesi mielihyvin, että kouluissa<br />
yhteiskunta- ja taloustiedon opettajat<br />
ovat hyvin opettaneet peruskäsitteet. Kilpailuvastaukset<br />
osoittivat myös, että oppilaiden<br />
kiinnostuksen mukaan lisää tietoa<br />
on hankittu sekä kotoa, että eri tietolähteistä.<br />
Kilpailijoita ohjanneet opettaja toivoivat<br />
kilpailulle jatkuvuutta.<br />
Teksti ja kuva: Anssi Siukosaari<br />
Leppävaaran Rk<br />
”Olen matkoillani nähnyt lukuisia<br />
esimerkkejä Rotary Shares –teemamme<br />
ulottuvuuksista. Islannin<br />
presidentti Olafur Ragnar Grimsson<br />
ilmaisi tämän asian minulle ikimuistoisella<br />
tavalla: Rotarylla on oikeat<br />
vastaukset. Organisaationne muodostuu<br />
tasavertaisista miehistä ja<br />
naisista, teillä on kansainvälinen jäsenkunta<br />
jossa kaikki rodut, ihonvärit<br />
ja uskonnot ovat edustettuina.<br />
Maailman tulisi nyt vain saada<br />
enemmän rotareita. Tästä on helppoa<br />
olla samaa mieltä.”<br />
RI-presidentin kuukausikirje<br />
ruotsiksi siv. 50.<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Suomi/Finland<br />
37
Suomi/Finland<br />
Piirin komein<br />
Laitilan rotareilla muhkea jäsenlisäys<br />
Uusista jäsenistä osallistui joulujuhlaan näin komea joukko.<br />
Laitilan Rotariklubi on saanut kuluvan toimintavuoden<br />
aikana yksitoista uutta jäsentä.<br />
Jo 54 vuotta toimineen klubin jäsenmäärä<br />
on parhaimmillaan ollut yli 40,<br />
mutta oli viime vuosina laskenut jo alle<br />
Delawaren suomalaiset<br />
Ruotsi oli suurvalta 1600-luvulla ja suurvallan<br />
arvovalta edellytti myös siirtomaiden<br />
omistamista. Ainakin hollantilaisten<br />
kauppamiesten oli helppo taivuttaa Kustaa<br />
II Adolf ja muut Ruotsin päättäjät asian<br />
taakse. Saksalais-hollantilainen Peter Minuit<br />
, joka oli saanut potkut hollantilaisten<br />
Amerikan siirtokunnan päällikkyydestä<br />
tarjosi Ruotsin päättäjille ajatuksen uuden<br />
ruotsalais-hollantilaiset siirtokunnan perustamisesta<br />
Delaware- joen laaksoon<br />
Amerikassa. Suomalaiset tulivat alusta asti<br />
näyttelemään varsin merkittävää roolia<br />
Uuden Ruotsin siirtokunnan historiassa.<br />
Ensimmäiselle matkalle uudelle mantereelle<br />
lähdettiin 1637- vuoden lopulla kahdella<br />
laivalla Kalmar Nyckelillä ja Gripenillä.<br />
Matkan johtajana oli mainittu Peter Minuit.<br />
Varsinaisia siirtolaisia tällä matkalla ei ollut<br />
lainkaan, mutta sen sijaan sotilaita ehkä<br />
38 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
30:n. Aktiivinen ja määrätietoinen toiminta<br />
jäsenhankinnassa on tuonut hyvän tuloksen.<br />
Jäseniä on nyt 39 ja samalla klubin<br />
keski-ikä on laskenut noin kolmella vuodella<br />
ollen nyt 53,5.<br />
pari-kolmekymmentä. Sotaväen päällikkönä<br />
oli luutnantti Nils Månsson Kling, joka<br />
kaikesta päätellen oli suomalainen.<br />
Tämän ensimmäisen retkikunnan tehtävänä<br />
oli ostaa maata intiaaneilta ja sehän onnistui<br />
varsin helposti. Intiaanit eivät ymmärtäneet,<br />
että maalla saattoi olla jonkinlainen arvo ja<br />
niin retkikunta sai haltuunsa merkittäviä<br />
maa-alueita luovuttamalla hieman kankaita,<br />
työkaluja, erilaista rihkamaa ja viinaa intiaaneille.<br />
Sotilaat rakensivat jokivarteen Kristinan<br />
linnan (Fort Christina), miehittivät sen ja<br />
odottivat tulevien siirtolaisten saapumista.<br />
Måns Andersson – George Bushin esi-isä<br />
Seuraava retkikunta saapui jo 1640 ja tällä<br />
kertaa matkassa oli jo joitakin siirtolaisia, mm.<br />
Måns Andersson, jonka sukututkijat ovat viime<br />
vuosina voineet osoittaa presidentti George<br />
W. Bushin esi-isäksi. Suomalainen suku-<br />
- Tulokseen on päästy systemaattisella<br />
toiminnalla, joka alkoi jo edeltäjäni toimikaudella,<br />
kertoo presidentti Erkki<br />
Palonen. Silloin kartoitettiin pienryhmissä<br />
alueen työpaikkoja ja potentiaalisia<br />
henkilöitä. Listausten jälkeen jokainen<br />
jäsen sai tehtäväkseen ottaa<br />
yhteyttä esiin tulleisiin henkilöihin. Keskustelut<br />
ja rotary-tietouden jakaminen<br />
alkoi sitten tuottaa tulosta.Tavoitteekseni<br />
asettama viiden jäsenen lisäys onnistui<br />
yli odotusten.<br />
Klubin jäsen apulaisgovernori Jussi<br />
Perkkola muistuttaa, ettei jäsenhankinta<br />
ole pelkästään presidentin eikä minkään<br />
komitean murhe, vaan jokaisen<br />
klubin jäsenen.<br />
- Asiassa tarvitaan päättäväisyyttä ja vastuuntuntoa<br />
klubin tulevaisuudesta, Perkkola<br />
sanoo.<br />
.Uudet jäsenet ja heidän luokitteensa: Elo<br />
Maija, peruskoulut, Heinonen Juhani, linjaautoliikennöinti,<br />
Koskinen Riku, kiinteistöpalvelu,<br />
Laaksonen Markku, aikuiskoulutus,<br />
Lehmuskallio Matti, peruskoulut, Lehtimäki<br />
Timo, elintarviketeollisuus/rehuteollisuus,<br />
Mattila Tuija, logistiikka, Peura Sami,<br />
osuuspankit, Rapala Marianne, terveyskodit,<br />
Varjo Ville, insinööritoimistot ja Vuola<br />
Hanna, julkishallinto.<br />
Teksti ja kuva: Kari Parsama. Laitilan Rk<br />
tukija Salomon Ilmonen, joka vaikutti pappina<br />
New Yorkissa, osoitti jo 1920-luvulla, että<br />
tämä Måns oli itse asiassa Mauno Antinpoika,<br />
metsäsuomalainen Värmlannista. Månsista<br />
eli Maunosta väännetään vielä kättä ruotsalaisten<br />
ja suomalaisten sukututkijoiden kesken<br />
hänen alkuperästään.<br />
Kolmas retki joka tehtiin hollantilaisella<br />
Freeburg-laivalla lienee ollut lähinnä kaupallinen.<br />
Amerikasta tuotiin turkiksia ja tupakkaa.<br />
Näitä tuotteita varten siirtokunta<br />
alun alkaen perustettiinkin. Näihin aikoihin<br />
kauppayhtiö siirtyi puhtaasti ruotsalaisten<br />
omistukseen.<br />
Ensimmäiset siirtolaiset rikollisia?<br />
Siirtolaisten saaminen uuteen siirtokuntaan<br />
osoittautui aluksi ongelmalliseksi. Asia<br />
ratkaistiin siten, että Amerikkaan lähetettiin<br />
suomalaisia lainrikkojia. Tarkemmin sa-
nottuna metsäsuomalaisia, jotka olivat<br />
syyllistyneet laittomaan kaskenpolttoon,<br />
hirvien salakaatoon ja sotilaskarkuruuteen.<br />
Jossain mielessä samalla tavalla englantilaiset<br />
asuttivat Australian aikanaan.<br />
Neljännellä, viidennellä ja kuudennella retkellä<br />
1641- 1643 oli matkassa runsaasti suomalaisia,<br />
joita on lueteltu laivojen matkustajaluetteloissa.<br />
Matkustajien värväystoiminta<br />
alkoi tuottaa tulosta ja tiedot siirtolaisten<br />
varsin mukavasta elämästä uudella mantereella<br />
herättivät matkustusintoa.<br />
Yhdeksännelle retkelle 1649 ilmoittautui<br />
200 suomalaista, mutta vain satakunta<br />
matkustajaa pääsi Katt-laivalla matkaan.<br />
Laiva ajoi karille Porto Ricossa ja matkustajat<br />
joutuivat espanjalaisten merirosvojen<br />
pidättämiksi. Tältä retkeltä selvisi hengissä<br />
takaisin Ruotsiin vain 19 henkilöä.<br />
John Mortonin suomalaiset juuret.<br />
Kymmenennelle retkelle ilmoittautui 350 halukasta,<br />
mutta huomattava osa jäi rannalle<br />
ruikuttamaan, kun Örnen lähti matkaan Göteborgista<br />
1953. Matkustajia tungettiin laivaan<br />
liikaa ja tuloksena oli joukkosairastuminen.<br />
Satakunta matkustajaa kuoli ja perille pääsi<br />
vain noin 150 Matkustajien joukossa oli muuan<br />
Martti Marttinen, amerikkalaisissa lähteissä<br />
Marten Martensson, josta tuli tunnetun itsenäisyysmiehen<br />
John Mortonin isoisän isä.<br />
Seuraavallakin retkellä oli vastoinkäymisiä. Gyllene<br />
Haj-laiva, joka oli lähinnä tavaralastissa<br />
suunnisti harhaan ja joutui New Amsterdamiin,<br />
nykyiseen New Yorkiin, joka oli hollantilaisten<br />
hallussa. Hollantilaiset kaappasivat laivan, sillä<br />
tässä vaiheessa suhteet olivat täysin katkenneet<br />
ruotsalaisiin. Laivassa olleet siirtolaiset<br />
saivat asettua asumaan New Amsterdamiin,<br />
mutta tiedetään joidenkin myöhemmin siirtyneen<br />
Uuden Ruotsin siirtokuntaan.<br />
Matkailun vastoinkäymiset eivät kuitenkaan<br />
lannistaneet suomalaisten matkustushaluja.<br />
Merkurius-laivalla lähti noin 100 suomalaista<br />
matkaan ja saman verran jäi laiturille -<br />
henkilöitä jotka olivat myyneet kaiken<br />
omaisuutensa voidakseen lähteä siirtolaisiksi.<br />
Kun laiva neljän kuukauden matkan<br />
jälkeen saapui perille, niin voitiin todeta,<br />
että siirtokunta oli joutunut hollantilaisten<br />
haltuun. Uudet isännät yrittivät estää siirtolaisten<br />
maihinnousun, mutta paikallisten<br />
asukkaiden ja intiaanien painostuksesta<br />
heidän oli annettava periksi. Ruotsin valtiolla<br />
ei tämän jälkeen ollut mitään intressiä lähettää<br />
siirtolaisia siirtokuntaan.<br />
Enemmistö asukkaista suomalaisia.<br />
Kuusitoistasataa- luvun puolivälissä siirtokunnassa<br />
lienee ollut tuhatkunta asukasta.<br />
Ruotsalaisten historioitsijan Helmer Lindholmin<br />
mukaan asukkaista noin kolme<br />
neljäsosaa oli suomalaisia. Suomalaisten ja<br />
ruotsalaisten rooli alueen kehityksessä oli<br />
pitkään hyvin merkittävä. Hollantilaisvallan<br />
aikana paikalliset skandinaavit nauttivat<br />
tietystä itsehallinnosta. Englantilaisten<br />
vyöryessä alueelle suomalaisten ja ruotsalaisten<br />
rooli vähitellen heikkeni, mutta yhä<br />
edelleen lukuisat paikannimet kielivät<br />
pohjoismaalaisten merkittävästä panoksesta<br />
alueen asuttamisessa.<br />
Suomalaisten hyvät suhteet intiaaneihin<br />
on herättänyt monien tutkijoiden huomion.<br />
Uuden Ruotsin siirtokunta ei koskaan<br />
käynyt mitään intiaanisotia. Siirtolaisten hyvät<br />
suhteet intiaaneihin hermostutti siirtokunnan<br />
kuvernööri Johan Printziä, joka oli<br />
kotoisin Mustasaaresta, Vaasan läheltä. Hän<br />
oli huolestunut mm. siitä, että eräät sotilaat<br />
olivat karanneet palveluksesta ja muuttaneet<br />
asumaan intiaaninaisten luokse.<br />
TTukea maahanmuuttajaperheiden<br />
suomen kielen opiskeluun<br />
Keravan Rotaryklubi ja Keravan kasvatus-<br />
ja opetusvirasto käynnistävät projektin,<br />
joka tähtää maahanmuuttajaäitien suomen<br />
kielen taitojen parantamiseen.<br />
- Lapset oppivat kielen koulussa ja miehet<br />
töissä. Pienten lasten äidit ovat tässä mielessä<br />
monesti väliinputoajia, Keravan Rk:n edustaja<br />
Pertti Sorsa toteaa. Yksi projektin päätavoitteista<br />
on edistää maahanmuuttajien<br />
sopeutumista yhteiskuntaan. Aloite tähän<br />
tuli meiltä rotareilta. Tällainen projekti sopii<br />
hyvin järjestömme aatteisiin ja toimintaan.<br />
Koulutuksen toteuttaa Keski-Uudenmaan<br />
Suomalaisten uudisrakentajien panos on<br />
saanut tunnustusta ja kiitosta myös julkiselta<br />
taholta Yhdysvalloissa. Presidentti<br />
Ronald Reagan totesi aikanaan:<br />
- Suomalaiset uudisrakentajat tulivat tähän<br />
maahan ensimmäistä kertaa vuonna<br />
1638, kun pohjoismaalaiset, joista monet<br />
olivat suomalaisia, perustivat Uuden Ruotsin<br />
siirtokunnan nykyiseen Delawareen.<br />
He toivat eurooppalaisen sivistyksen Delaware-joen<br />
laaksoon ja aloittivat tämän valtavan<br />
erämaan muokkaamisen uuteen<br />
muotoon. Heillä oli sitä pioneerihenkeä ja<br />
niitä avuja, joka on perustana meidän kansalliselle<br />
ominaispiirteellemme.<br />
Teksti: Matti Höök, Ylikeravan Rk<br />
Toimituksen huomautus<br />
Rotary Norden –lehden teema tämän numeron<br />
alkusivuilla käsittelee voitettuja ja menetettyjä<br />
alueita Pohjoismaiden historiassa.<br />
Eräs tällainen alue oli myös Ruotsi-Suomen<br />
siirtokunta Delawaren osavaltiossa Yhdysvalloissa<br />
1600-luvulla..<br />
aikuislukio. Kyseessä on pilottiprojekti, johon<br />
osallistuu aluksi noin 10.?15 maahanmuuttajaa.<br />
Tavoitteena on Suomen kansalaisuus.<br />
Hankkeen rahoittavat Keravan Rk,<br />
rotarypiiri 1420, Keravan Inner Wheel ja<br />
Keravan kaupunki.<br />
Teksti: Mikko Kuusela, Keski-Uusimaa<br />
Kuva: Keski-Uusimaa<br />
Yhteistyö alkakoon. Projektin osapuolet tapasivat<br />
Keravalla. Keskellä Keravan Rk:n<br />
Pertti Sorsa ja Keski-Uudenmaan aikuislukion<br />
rehtori Tuula Torasvirta esittelevät sopimuspapereita.<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Suomi/Finland<br />
39
Danmark<br />
Kunst i Påsken<br />
Fra ferniseringen: Stående, tidl. borgmester på Frederiksberg John Winther; borgmester Mads Lebech, der åbnede<br />
udstillingen; tidl. president på Island Vigdís Finnbogadóttir; Ugandas ambassadør Joseph Tomusange.<br />
En række af Danmarks bedste kunstnere<br />
donerede værker til ”Kunst i Påsken”, en<br />
udstilling man fra 16. - 28. marts kunne opleve<br />
i Byggeriets Hus på Frederiksberg. Ca.<br />
1100 mennesker besøgte udstillingen.<br />
Den 29. marts blev de 121 værker solgt<br />
ved en velbesøgt auktion med godt 250<br />
tilstedeværende. Værkerne indbragte<br />
310.000 kr. Blandt topscorerne ved auktionen<br />
var to større malerier af den Ugandesiske<br />
kunstner Adholla Rogers, to serigrafi er<br />
af Robert Jacobsen, skænket af hans enke,<br />
malerier af bl.a. Ingvald Holmefjord, Niels<br />
Reumert, Knud Odde, Birgit Badstue, Ulla<br />
Lyme, Jørgen Teik Hansen samt et glasfad<br />
af Lars Ravn og Per Hebsgaard og en bronzefi<br />
gur af Carsten Jensen.<br />
Auktionen blev suverænt gennemført af<br />
Thomas Høiland, der havde stillet sit auktionshus<br />
vederlagsfrit til rådighed for ”Kunst<br />
i Påsken”. Frederiksberg Kommune stillede<br />
Byggeriets Hus til rådighed for udstillingen.<br />
Donationer fra en række fonde muliggjorde<br />
dækning af en række udgifter til<br />
bl.a. trykning og udsendelse af program<br />
og invitationer m.m. Arrangørerne kan<br />
med fuld ret sige, at hele salgsprovenuet<br />
40 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
fra kunstauktionen samt fra et særskilt lotteri,<br />
der indbragte 90.000 kr., ubeskåret går<br />
til bistandsprojektet i Uganda.<br />
Arranørerne af ”Kunst i Påsken” er de frederiksbergske<br />
Rotary klubber i samarbejde<br />
med Danmark mod Landminer.<br />
Fra ferniseringen: Vigdís Finnbogadóttir afslører<br />
et litografi af Lise Malinowski doneret til<br />
”Kunst i Påsken”<br />
Projektet i Uganda kombinerer minerydning<br />
med genbosættelse af internt fordrevne<br />
fl ygtninge i det nordlige Uganda.<br />
Efter våbenhvilen mellem Ugandas regering<br />
og oprørsbevægelsen Lord’s Resistance<br />
Army (LRA) er mere end 10 års<br />
krig i det nordlige Uganda bragt til ophør.<br />
Den demokratisk valgte regering<br />
kontrollerer nu hele landet. Det er tid til<br />
at bringe de ca. 1,3 mio. fl ygtninge tilbage<br />
fra fl ygtningelejrene i Uganda til de<br />
bosteder, de måtte forlade pga. krigshandlingerne,<br />
volden, terroren, kidnapningerne<br />
af børn og andre ugerninger<br />
begået af LRA.<br />
Langt størsteparten af de fordrevne er<br />
landbrugere og kvægavlere.<br />
Den første indsats er koncentreret om at<br />
rydde området for landminer og ueksploderet<br />
ammunition.<br />
Denne aktivitet er fi nansieret af DANIDA<br />
og gennemført af specialtrænet personel<br />
fra Ugandas hær og politi. Uddannelse og<br />
teknisk støtte ydes af Danish De-mining<br />
Group (DDG), en afdeling af Dansk Flygtningehjælp.<br />
På trods af minerydningen vil<br />
der stadig være en fare forbundet med at<br />
færdes i de krigsramte områder. Rotary<br />
klubberne på Frederiksberg vil derfor støtte<br />
en oplysningskampagne rettet mod de<br />
fl ygtninge, der vender tilbage til deres områder.<br />
Ikke mindst børnene er vigtige mål<br />
for informationskampagnen for at forebygge<br />
død eller lemlæstelse.<br />
Når fl ygtningene forlader lejrene, står de<br />
på bar bund, bortset fra at de har et stykke<br />
jord at dyrke. De er i Uganda heldigvis generelt<br />
i den situation, at jorden er frugtbar<br />
og klimaet gunstigt. Men det er nødvendigt<br />
med en startpakke. De frederiksbergske<br />
Rotary klubber støtter en sådan genbosætningspakke.<br />
Til en værdi på ca. 250<br />
US $ (1250 kr) omfatter pakken til en tilbagevendende<br />
landmands familie såsæd<br />
(hybrid majs, ris, sorghum o.l.), gødning, to<br />
Uganda hakker, en oksetrukken plov, myggenet,<br />
fi lter til vandrensning og to forme<br />
til murstensfremstilling.<br />
De frederiksbergske Rotary klubber samarbejder<br />
med Lira Rotary Club i det nordlige<br />
Uganda og St. Thomas Rotary Club, US<br />
Virgin Islands.
Målet med indsamlingen var at støtte 200<br />
familier med en pakke, dvs. ca. 1500 mennesker.<br />
Det mål er i alt fald nået via ”Kunst i Påsken”<br />
og 30.000 kr. fra Rotary’s Hjælpefond.<br />
Et kinesisk ordsprog siger, at hvis du giver<br />
en mand en fi sk, kan han spise den og blive<br />
mæt, men hvis du giver ham en fi skestang,<br />
kan han klare sig selv i fremtiden.<br />
Det er ud fra denne tankegang, at startpakken<br />
skal ses.<br />
Der var fi n lokal pressedækning af ”Kunst i<br />
Påsken” både fra Lokalavisen Frederiksberg<br />
og Frederiksberg Bladet samt fra Frederiksberg<br />
TV. De landsdækkende aviser<br />
viste endnu engang, at man ikke behøver<br />
holde en avis for at vide, hvad der foregår<br />
blandt almindelige borgere i Danmark.<br />
Tre PHFer i Farum Rk<br />
Ved Farum Rotary Klubs Julemøde udnævnte<br />
Præsidenten Elsebeth Popp-<br />
Madsen 3 klubmedlemmer til Paul Harris<br />
Fellows.<br />
Villy Birch Hansen fi k sin PHF med certifi -<br />
kat, Ib Jensen, som er Chartermedlem fra<br />
1961, fi k sin første PHF i 1986 ved klubbens<br />
25 års jubilæum og fi k sammen med<br />
Der er måske ikke 1,2 millioner svar,<br />
men der er mange. Da Paul Harris samlede<br />
de første mennesker for at danne<br />
en klub, var det først og fremmest for<br />
medlemmernes skyld. Han savnede et<br />
sted, hvor man på tværs af brancher<br />
kunne diskutere tidens spørgsmål.<br />
Rotary har eksisteret i 102 år, og der er<br />
nødvendigvis sket ændringer både på<br />
den ene og den anden måde. Først og<br />
fremmest har Rotary Foundation vokset<br />
sig stor og effektiv. Det har medført, at<br />
mange rotarianere i verden opfatter Foundation<br />
som selve formålet med Rotary.<br />
Der er ingen tvivl om, at mange mennesker<br />
af et ærligt hjerte ønsker at gøre<br />
noget godt for verden. Vi ser det i Danmark<br />
ved alle indsamlinger, som foranstaltes<br />
af de mange udmærkede foreninger,<br />
der ligesom Rotary Foundation<br />
Fra ferniseringen: Udenrigsminister Per Stig Møller, Vigdís Finnbogadóttir, Joseph Tomusange<br />
Henning Bundgaard, som fi k sin første<br />
PHF i 2003, fornyet deres PHF til en PHF<br />
med Safi r for deres altid engagerede indsats<br />
for klubben og deres villighed til at<br />
give klubben en hjælpende hånd, når det<br />
er påkrævet.<br />
arbejder med service. Vi ser det med<br />
udsendelsen af de mange ulandsfrivillige<br />
og de mange mennesker, der på<br />
lokalt plan bidrager med deres arbejdskraft<br />
i serviceprojekter.<br />
I mange lande er det projekterne, der er<br />
samlingspunktet for den lokale rotaryklub.<br />
Ud af projekterne gror der et fællesskab,<br />
et kammeratskab. Nye medlemmer hverves<br />
på det spændende ved at deltage i<br />
arbejdet med de mange projekter. Nogle<br />
af projekterne er også lokale. De er med til<br />
at skabe goodwill i lokalsamfundet og bidrager<br />
dermed til at interessere fl ere for at<br />
deltage i rotaryarbejdet.<br />
Rotary klarer sig pænt i konkurrencen<br />
mod de øvrige serviceorganisationer i<br />
de lande, hvor service er selve formålet<br />
med Rotary. Rotary er effektiv fordi der<br />
altid er en lokal rotaryklub i det frem-<br />
Villy Birch Hansen – Ib Jensen – Henning<br />
Bundgaard<br />
Hvorfor er vi medlemmer af Rotary - hvem er de rigtige rotarianere?<br />
mede, der garanterer for effektiviteten.<br />
Men Rotary har et aldersproblem. At<br />
være en serviceorganisation blandt andre<br />
serviceorganisationer er en tilværelse<br />
på markedsvilkår.<br />
Jeg tror ikke, at vi i Danmark, eller Norden,<br />
måske Europa, kan overleve, uden<br />
at vi også bevidst er til for medlemmernes<br />
skyld. Vi tilbyder et unikt netværk af<br />
ledere og selvstændige af begge køn,<br />
og forhåbentlig også i alle aldre.<br />
Jeg har meget respekt for klubber, der<br />
gennem projektarbejdet opnår et godt<br />
kammeratskab. Ikke desto mindre tror<br />
jeg mere på fremtiden i de klubber, der<br />
gennem kammeratskabet og netværket<br />
får et overskud, der så giver lyst til<br />
også at deltage i projekter.<br />
Mogens Berrig<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Danmark<br />
41
Danmark<br />
Teamudviklingsseminar<br />
for de danske guvernørgrupper<br />
Deltagerne samlet foran Transportbranchens Uddannelsescenter i Vejle<br />
Rotary Danmarks Råd (RDR) afholdt i april<br />
et succesfuldt teamudviklingsseminar for<br />
de 5 distrikters guvernørgrupper anno<br />
2009-10 med det formål at skabe begejstring<br />
og styrke teamopfattelsen, sammenholdet<br />
og kontinuiteten i det enkelte<br />
distrikts guvernørgruppe.<br />
I seminaret deltog også distrikternes ansvarlige<br />
for medlemsudvikling samt distriktstrænerne.<br />
Sidstnævnte var i samarbejde<br />
med formanden for RDR ansvarlige<br />
for forberedelse og gennemførelse. I alt<br />
deltog 25 rotarianere i seminaret, der blev<br />
afholdt i Vejle, midt i landet.<br />
Distriktstræner Per Hylander understreger vigtigheden af at følge op på handlingsplaner.<br />
42 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
En guvernørgruppe består af det aktuelle<br />
års distriktsguvernør, guvernøren fra året<br />
før, guvernør elect og guvernør nominee.<br />
At målgruppen for dette seminar var de<br />
guvernørgrupper, der skal lede distrikterne<br />
i 2009-10, skyldtes ønsket om at give mulighed<br />
for inspiration på et tidspunkt, hvor<br />
guvernøren for det pågældende år stadig<br />
er nominee og står ved begyndelsen af<br />
planlægningen for sit år.<br />
Baggrunden for seminaret var RDR’s beslutning<br />
i januar 2007 af disse 2 strategiske<br />
hovedindsatsområder for sin støtte til de 5<br />
distrikters ledelser:<br />
· Styrkelse af uddannelsen til at omfatte<br />
inspiration til medlemsudvikling (rekruttering,<br />
fastholdelse af medlemmer og start<br />
af nye klubber) i distrikterne, samt uddannelse<br />
af distrikternes embedsmænd, bl.a.<br />
de ansvarlige for PR og medier<br />
· Udformning og implementering af en<br />
egentlig PR-politik<br />
Efterfølgende besluttede RDR i <strong>juni</strong><br />
samme år en handlingsplan for de 2<br />
områder, der bl.a. resulterede i udarbejdelsen<br />
og gennemførelsen af det pågældende<br />
seminar. Indledningsvis blev<br />
der på foranledning af distriktstrænerne<br />
skabt et overblik over, hvad det enkelte<br />
distrikt på daværende tidspunkt<br />
gjorde på ovennævnte område. Resultatet<br />
heraf blev et endags seminar, der<br />
blev gennemført i en vekselvirkning<br />
mellem oplæg og drøftelser i forskellige<br />
gruppekonstellationer, dels i egen guvernørgruppe,<br />
og dels på tværs af distrikterne.<br />
Programmet for seminaret havde følgende<br />
indhold:<br />
· Hvordan ser du/I den ideelle distriktsledelse?<br />
– Kort gennemgang af den løste<br />
hjemmeopgave<br />
· Ansvarsområde og roller i forhold til<br />
gruppen med følgende oplæg:<br />
Distriktets ledelsesplan – Guvernørgruppen<br />
og resten af distriktets ledelse<br />
Gruppedrøftelse: Hvilke forventninger<br />
har jeg til (sam)arbejdet? Hvad kan jeg<br />
bidrage med?
· ”Hvorfor team, når DG alligevel bestemmer?”<br />
– Kort oplæg med efterfølgende samarbejdsøvelse<br />
· Sammensætning af distriktets ledelse –<br />
Sammenhæng mellem kontinuitet og fornyelse<br />
samt Indslusningsprocessen<br />
· Intern teamudvikling – Spilleregler og<br />
kommunikation<br />
· Helhed i planlægningen – Distriktets årscyklus<br />
· Distriktsledelsens samarbejde med klubberne<br />
– Hvad er klubbernes egne behov for<br />
service?- Hvilken service ønsker distriktets<br />
ledelse formidlet, og hvilke sager ønsker den<br />
fremmet?- Distriktets checkliste for servicering<br />
af klubberne<br />
· Guvernørgruppens strategi – med ud-<br />
En del af guvernørgruppen fra D-1480 i gang med<br />
at udforme sin vision. Fra venstre mod højre assisterende<br />
distriktstræner Bjarne Ø. Rasmussen, DG<br />
<strong>2008</strong>-09 Gunnar Mikkelsen og ansvarlig for medlemsudvikling<br />
Jørgen Ørum. I nederste højre hjørne<br />
DG 2009-10 Henning Damtoft Pedersen<br />
gangspunkt i den gennemførte SWOTanalyse<br />
– Visionen, ledestjernen for guvernørgruppen<br />
– Strategiske handlinger til<br />
implementering af visionen – Hvilke konkrete<br />
målbare handlinger?<br />
· Samarbejdsøvelse – ”Forbered indslusningen<br />
af den kommende DGN i guvernørgruppen”<br />
· Afslutning på en spændende dag – Hvordan<br />
ser I nu den ideelle distriktsledelse?<br />
Forud for seminaret løste den enkelte guvernørgruppe<br />
2 hjemmeopgaver. Dels en<br />
beslutning om de 5 væsentligste punkter<br />
for den ideelle distriktsledelse, dels gennemførelse<br />
af en simpel SWOT-analyse af<br />
eget distrikt. Resultatet af begge opgaver<br />
indgik i seminarets program.<br />
Den efterfølgende evaluering viste med<br />
stor tydelighed, at formålet med seminaret<br />
i høj grad var blevet indfriet, og der er<br />
skabt gode forventninger til (sam)arbejdet<br />
i distrikternes guvernørgrupper.<br />
PDG Per Hylander, distriktstræner, D-1440<br />
En danmarksrekord (delt)<br />
I marts måned kunne Frede Pedersen og<br />
Frederikssund Rotary Klub fejre, at Frede<br />
har været medlem af klubben i 60 år.<br />
Dagen blev markeret på festlig vis med besøg<br />
af Jan Harring og Anders Quade Rasmusen,<br />
hvor Jan Harring på vegne af Distiktsguvernør<br />
Bjarne Karlsson overrakte<br />
Frede et diplom og udnævnte ham til Poul<br />
Harris Fellow med 1 safi r.<br />
Jan Harring kunne oplyse, at der ud af Danmarks<br />
ca. 12.000 Rotarianere ud over Frede<br />
Fr. v.: PDG Jan Harring, Frede Pedersen og præsident Karsten Hecht-Nielsen<br />
kun er én Rotarianer i Skive RK, der med<br />
rette kan kalde sig Seniorrotarianer.<br />
Som et kuriosum nævnte Jan Harring at<br />
chartringen af hans klub, Stenløse-Ølstykke<br />
RK, fandt sted i 1973 med Frederikssund<br />
RK som fadder, samme år som Frede havde<br />
25 års jubilæum.<br />
Som ved andre ”prisoverrækkelser”, havde<br />
vi formået Frede til at fortælle om Rotary<br />
før i tiden.<br />
Frede fortalte på sin sædvanlige, levende<br />
måde om klublivet før i tiden. Om vanskelighederne<br />
ved at starte og opretholde en<br />
Rotary Klub under krigen med forsamlingsforbud<br />
– men den overlevede krigen,<br />
så Frede kunne optages som en meget<br />
ung sparekassedirektør i 1948.<br />
Klubben førte en lidt kummerlig tilværelse<br />
indtil 1950, hvor fl ere nye, driftige medlemmer<br />
kom ind i klubben.<br />
Hidtil var møderne gået med at læse andre<br />
klubbers ugebreve (gab!), men nu kom der<br />
udfl ugter og foredrag på programmet, og<br />
mange deltog i Vikingespillene. Der blev<br />
så stor interesse for at være Rotarianer, at<br />
man i 1987 startede en ny RK Frederikssund-Falkenborg.<br />
Af begivenheder i klubbens historie hæftede<br />
Frede sig især ved året 1998, hvor den<br />
daværende præsident Helge Olsen besluttede,<br />
at det var på tide at optage kvinder i<br />
klubben. Det gik ikke stille af, jeg selv var<br />
klubmester på det tidspunkt og blev lidt<br />
nervøs for mit budget. Men det overlevede<br />
klubben også, og Frede understregede, at<br />
det bestemt havde været en gevinst for<br />
klubben. Som Frede konstaterede: Kvinderne<br />
pynter på klubben, og herrerne er<br />
ved visse lejligheder knap så ”pyntede”.<br />
Frede modtog stående klapsalver for sit<br />
foredrag og blomster, diplom og Poul Harris<br />
Fellow-nål med en safi r.<br />
Karsten Hecht-Nielsen<br />
Præsident<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Danmark<br />
43
Danmark<br />
GRSP – undskyld<br />
men hvad er det?<br />
GRSP er forkortelsen for Georgia Rotary<br />
Student Program – et program, der fortjener<br />
at blive omtalt, så endnu fl ere unge<br />
kan få glæde af programmet.<br />
Rotary klubberne i staten Georgia i USA<br />
har siden 1946 givet mere end to tusinde<br />
unge mulighed for et års studieophold –<br />
vel at mærke UDEN omkostninger for den<br />
studerende. Programmet startede kort efter<br />
anden verdenskrig i et ønske om at<br />
give unge mennesker en bedre forståelse<br />
for amerikansk kultur og dermed sikre fred<br />
i verden. Hvert år modtager Rotary klubberne<br />
i Georgia mellem 60 og 70 unge studerende<br />
fra resten af verden, og tilbyder<br />
dem et års studie- og kulturophold.<br />
Programmet tilbydes til unge mellem 18<br />
og 25 år, der ikke tidligere har været på<br />
exchange-ophold i USA, og som ønsker at<br />
følge undervisningen på et universitet eller<br />
college. De unge bor sammen med andre<br />
især amerikanske studerende på kollegieværelser,<br />
hvorved de bliver en naturlig<br />
del af studenterlivet. Ikke kun er den studerendes<br />
studie betalt af Rotary, men også<br />
deres husleje og udgifterne til et almindeligt<br />
kostbudget.<br />
I modsætning til studerende, der på egen<br />
hånd tager et år til USA, har de studerende,<br />
der sendes ud gennem GRSP kontakt til de 3<br />
– 4 klubber, der har sponsoreret deres ophold.<br />
Hver klub har en kontaktperson til den<br />
44 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
studerende, og kontaktpersonens familie<br />
fungerer som ”værtsfamilie”, hvor den unge<br />
ofte inviteres til at deltage i familiens forskellige<br />
gøremål. Hvis der skulle ske noget uventet,<br />
er det godt at vide, at hjælpen er lige ved<br />
hånden gennem disse ”værtsfamilier”<br />
At værtsfamilierne tager deres opgave alvorligt<br />
og decideret forkæler de unge bliver<br />
tydeligt, når man hører en af de studerende<br />
fortælle om, hvordan vedkommende<br />
sammen med sine ”værtsfamilier” har været<br />
på surf-ferie på Hawaii, på ski i Canada,<br />
på camping, på sejltur, på storbyferie til<br />
Washington, i sommerhytte og deltaget i<br />
familiens fødselsdage. Det lyder næsten<br />
som en lang ferie og sådan opleves det af<br />
de fl este. Men der forventes også noget af<br />
den studerende, for den studerende forventes<br />
selvfølgelig at følge sit studie, men<br />
det er desuden almindeligt at deltage i de<br />
ugentlige Rotary møder, stå til rådighed,<br />
når klubberne har brug for en ekstra hånd<br />
ved sociale arrangementer og være aktiv i<br />
klubbernes serviceprojekter, hvad end det<br />
indebærer, at man de fl este lørdag formiddage<br />
skal pakke medicinsk udstyr eller<br />
give lektiehjælp til skolebørn.<br />
Unge, der er interesseret kan fi nde mere information<br />
på hjemmesiden www.grsp.org,<br />
hvor ansøgningsskemaet også kan udfyldes.<br />
Den studerende skal beskrive hvilke<br />
fag vedkommende ønsker at følge, så man<br />
kan matche dette så godt som muligt, hvilket<br />
giver den studerende mulighed for at få<br />
overført point fra studieopholdet i Georgia<br />
til den danske uddannelse vedkommende<br />
er i gang med. Den studerende skal udvælges<br />
i den danske komite, og skal desuden<br />
bestå to tests i engelsk (TOEFL og SAT 1,<br />
GRE eller GMAT), hvorefter ansøgningen<br />
bliver sendt til GRSP’s kontor i Savannah.<br />
Så kommer der en ventetid, hvor den studerende<br />
og dennes familie blot kan krydse<br />
fi ngre for, at man bliver en af de heldige,<br />
der bliver udvalgt i Georgia. Det er forskelligt,<br />
hvad den enkelte klub fi nder interessant<br />
– nogle synes at det er godt, hvis den<br />
studerende har relationer til Rotary, andre<br />
ønsker sig en student fra et bestemt land<br />
eller med bestemt køn, andre falder for en<br />
studerende, der er spejder, danser eller sejler<br />
i sin fritid, så det handler om at beskrive<br />
sig selv og sine interesser så fyldestgørende<br />
som muligt.<br />
Det kræver, at der er en dansk Rotary klub,<br />
der sender den studerende af sted, og den<br />
eneste investering, der er for klubben, er<br />
de 3-4 bannere, som den unge skal have<br />
med til sine kontaktklubber, men til gengæld<br />
vil den danske klub kunne have kontakt<br />
med den unge undervejs og bede<br />
ham eller hende komme og fortælle om<br />
sine oplevelser i Georgia. Oplevelser der<br />
meget vel kan give anledning til en smule<br />
misundelse og tanker om, hvor dejligt det<br />
ville være, hvis man atter var ung…<br />
Fra det øjeblik man lander i Georgia er det<br />
principielt et gratis ophold, der ligger foran<br />
den studerende, men man skal selvfølgelig<br />
selv stå for lommepenge og skal også<br />
betale udgifterne til sin fl ybillet, forsikring,<br />
vaccination og til de to test i engelsk.<br />
GRSP er et program, som mange muligvis<br />
ikke har det store kendskab til, men hvis<br />
man i sin familie eller omgangskreds kender<br />
unge, der er interesseret i at udfordre<br />
studie-livet i et andet land, er dette en helt<br />
fantastisk mulighed, som kan anbefales<br />
ikke kun af såvel de danske studerende, der<br />
har været af sted, men også af forældrene.<br />
Anette Løwert, Assens Rotary klub, mor til<br />
Jonathan, der havde sit livs år i Savannah i<br />
2006/2007.
Hundige-Ishøj Rk giver 105.000 samt<br />
komplet EDB anlæg til børnehjem i Indien<br />
Hundige-Ishøj Rk gennemførte den 18. februar<br />
et meget vellykket koncertarrangement<br />
i Kulturcafeen i Ishøj hvorfra hele<br />
overskuddet, der blev på ca. 100.000 kroner,<br />
går til vort internationale serviceprojekt<br />
som er Sunway Children Home. Børnehjemmet<br />
ligger i byen Bodh Gaya i delstaten Bihar<br />
i Indien (www.sunwaychildren.dk ), der<br />
er et af Indiens fattigste områder.<br />
Troubadouren Michael Falch stillede gratis<br />
op for projektet og gav en fantastisk<br />
koncert. Michael Falch brillerede med<br />
kendte gamle sange og fl ere nye numre.<br />
Koncerten strakte sig over 2½ time, og Falchèn<br />
måtte give to ekstra numre, hvorefter<br />
den totalt udsolgte ( hvilket er uhørt for en<br />
støttekoncert) sal hilste ham med stående<br />
applaus. Koncerten blev en kæmpe succes<br />
for alle og ikke mindst for Michael Falch.<br />
Der var helt udsolgt med 430 solgte billetter<br />
til koncerten, og dette gav et overskud<br />
på kr. 105.000,00 til Sunway Children<br />
Home, der ligger i provinsen Bihard i det<br />
nordøstlige Indien.<br />
Den første bevilling der skal frigives fra<br />
puljen til børnehjemmet er på kr. 30.000 og<br />
gælder en bil som hjemmet endnu ikke råder<br />
over. Selv i Indien koster en bil imidlertid<br />
mange penge hvorfor vi blev tilskyndet<br />
til at søge midlerne suppleret med midler<br />
fra Hjælpefonden. De øvrige midler skal<br />
anvendes til såvel medicin som hjælpemidler,<br />
skolematerialer, lægehjælp og etablering<br />
af en ”fi lial” i Mumbay i løbet af i år.<br />
Vidste du...<br />
at Jydsk Emblem Fabrik A/S støtter ROTARY FOUNDATION med 10%<br />
af al vores salg af Rotary artikler?<br />
Projektleder Yrsa Solveig Grüning på scenen sammen med troubadouren Michael Falch<br />
Fra klubbens eget budget har børnehjemmet<br />
i år desuden modtaget en computer<br />
til håndtering af de administrative opgaver,<br />
hjemmeside mm.<br />
Grunden til at vi valgte dette projekt er<br />
dels at det med sit virke rammer meget<br />
præcis ind på alle de områder som Rotary<br />
anser for vigtige: børnene, analfabetismen,<br />
vandforsyning, lægehjælp og en god etik.<br />
Det er da værd at tænke på, når der skal vælges samarbejdspartner vedrørende:<br />
• Rotary & InnerWheel emblemer<br />
• Rotary & InnerWheel præsidentkæder<br />
• Rotary & InnerWheel navneskilte<br />
• Rotary & InnerWheel merchandise i øvrigt<br />
Dels at projektets skaber og leder Yrsa Solveig<br />
Grüning gennem fl ere år er personligt<br />
bekendt med et af vore klubmedlemmer<br />
og dennes tætte kontakt i kombination<br />
med Fru Grünings fl ere årlige ophold i Indien<br />
sikrer midlernes korrekte anvendelse.<br />
Hundige–Ishøj Rk ønsker også at sige tak<br />
til alle der har hjulpet i forbindelse med<br />
denne støtte koncert.<br />
Køb direkte via vores hjemmeside<br />
www.jydskemblem.dk<br />
Bestil kataloger via info@jydskemblem.dk eller på tlf. +45 7027 4111 RI Licens number: 96-4A 0030<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Danmark<br />
45
Danmark<br />
Mærk verden<br />
Af Henrik Sigvardt<br />
Præsident, Odense Hunderup Rk<br />
Rotary Exchange programmet er et bedre<br />
tilbud end nogensinde. Vi skal bare lære at<br />
sælge det på den rigtige måde.<br />
”Jeg kender godt Australien. Jeg var der på<br />
ferie i 10 dage sidste år.” Eller ”Japan er fedt,<br />
vi har været på stop ovre i Tokyo to gange.”<br />
46 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
I dag skal der ikke meget til, før vores teenagere<br />
synes at de har oplevet et andet<br />
land ude i den store verden. De skal faktisk<br />
bare have strejfet lufthavnen med en vingespids.<br />
Så har de også været der. Men der<br />
fi ndes også andre og mere intense måder<br />
at mærke verden på.<br />
Hvert år sender Rotary i Danmark unge<br />
mennesker af sted i et helt år til lande som<br />
Australien, Brasilien, Japan, New Zealand og<br />
USA. Samtidig modtager vi unge fra de samme<br />
lande i lige så lang tid. De bliver indkvarteret<br />
hos private værtsfamilier, der tager<br />
imod dem af interesse og uden at få penge<br />
for ulejligheden. I løbet af året ude oplever<br />
den unge livet i sit nye land. Ikke som uforpligtet<br />
turist. Men som aktiv deltager i en<br />
vedkommende hverdag. Som udvekslingsstudent<br />
går man i skole med jævnaldrende<br />
kammerater. Dels fordi det er en meningsfuld<br />
måde at bruge tiden på. Og dels fordi<br />
det er den hurtigste vej til at lære sproget.<br />
I Odense Hunderup Rotary klub har vi haft<br />
udvekslingsstudenter fra USA, der er kommet<br />
hertil uden at kunne tale et ord dansk.<br />
Et år efter er de så dygtige, at de taler vores<br />
sprog fuldstændig uden accent og kan bestå<br />
en mundtlig eksamen på 3. g niveau. På rejsen<br />
den anden vej er oplevelsen lige så overraskende.<br />
En udvekslingsstudent fra vores klub<br />
rejste til Japan og stod den første dag i en japansk<br />
skolegård uden at forstå et ord af, hvad<br />
der blev sagt til hende af de fnisende japanske<br />
skolepiger. Et år efter talte hun fl ydende<br />
japansk og sms’ede ivrigt med sine venner –<br />
på en mobiltelefon med de japanske tegn.<br />
Vi har al mulig grund til at fortælle til højre<br />
og venstre om Exchange med Rotary. Og vi<br />
behøver ikke at være bange for konkurrencen<br />
fra den rejselyst, der er blevet så<br />
almindelig. De rejsende med Rotary får en<br />
oplevelse for livet. Uanset hvor dejligt det<br />
er at besøge et land som turist i et par uger,<br />
kan det aldrig sammenlignes med et ophold<br />
på Long Term Exchange med Rotary.<br />
Der er en verden til forskel.
COSTA RICA OPLEVELSER TEATER SOMMER PARIS STORBY CUBA AZUR BLÅT VAND LONDON DYRELIV DISNEY IRLAND<br />
GALAPAGOS PALMER BROADWAY SEYCHELLERNE JUNGLE MUSEER USA SOL KULTUR<br />
Sammen laver vi drømmerejsen<br />
Malaysia<br />
Naturskønne Borneo<br />
Inkl. fly, skatter, transfer, guidede ture, 3 nætter i<br />
Kuching, 3 dages tur til Langhus samt 3 nætter på<br />
luksus hotel på Damai Beach<br />
inkl. morgenmad.<br />
fra 11.595,-<br />
Florida<br />
14 dages kør-selv ferie<br />
Inkl. fly, skatter, 12 nætter på<br />
hotel samt billeje med fuld<br />
forsikring.<br />
Afrejse i perioden 1/09-1/12.<br />
fra 8.995,-<br />
New York<br />
Storbyferie<br />
Inkl. direkte fly, skatter samt<br />
2 nætter på 3 * hotel på<br />
Manhattan.<br />
Ekstra nat fra 595,fra<br />
5.795,-<br />
Nordamerika<br />
Seychellerne<br />
Californien<br />
15 dages kør-selv ferie<br />
Inkl. fly, skatter, 13 nætter på<br />
hotel samt billeje med fuld<br />
forsikring.<br />
Afrejse i perioden 1/09-1/12.<br />
fra 9.395,-<br />
Vancouver<br />
Fly & Drive<br />
Inkl. fly, skatter samt 1 uges<br />
billeje med fuld forsikring.<br />
fra 6.495,-<br />
Vidunderlige sandstrande – 8 dages badeferie<br />
Inkl. fly, skatter, transfer samt 7 nætter på hotel inkl.<br />
halvpension.<br />
2<strong>4.</strong> okt. – 01. nov.<br />
fra 10.995,-<br />
Trinidad/Tobago<br />
Oplevelser & afslapning<br />
Inkl. fly, skatter samt 9<br />
nætter i Atlanta, på Trinidad<br />
samt Tobago.<br />
Eksotiske øer<br />
fra 9.995,-<br />
Bali<br />
Badeferie<br />
Inkl. fly, skatter, transfer samt<br />
7 nætter på luksuriøst strandhotel<br />
inkl. morgenmad<br />
Ekstra nat fra 350,fra<br />
9.795,-<br />
Dubai<br />
Mellemøstens perle<br />
Inkl. fly, skatter samt 6 nætter på hotel<br />
inkl. morgenmad.<br />
Ekstra nat fra 195,fra<strong>4.</strong>995,-<br />
Thailand<br />
Mauritius<br />
1.klasses spa-hotel<br />
Inkl. fly, skatter, transfer<br />
samt 7 nætter inkl.<br />
halvpension i værelse med<br />
havudsigt.<br />
fra 12.595,-<br />
Hawaii<br />
Oahu og Maui<br />
Inkl. fly, skatter, transfer<br />
samt 10 nætter på hotel i<br />
Honolulu og på Maui.<br />
fra 12.295,-<br />
Eventyrlige Thailand – 15 dages rundrejse<br />
Inkl. direkte fly, skatter, transfer samt 11 nætter på<br />
hotel i Bangkok, Chiang Mai og luksus strandhotel i<br />
Hua Hin inkl. morgenmad.<br />
fra 10.795,-<br />
Kan bestilles på tlf. 86 13 77 44<br />
Check Point Travel<br />
Cuba<br />
Kør-selv ferie – 22. dec. – 7. jan.<br />
Inkl. fly, skatter, visum, transfer, 14 nætter på hotel<br />
samt billeje. Ved bestilling inden 1. juli – spar 500,fra<br />
16.495,-<br />
Costa Rica<br />
17 dages rundrejse –<br />
m/ dansk rejseleder<br />
8. nov. - 2<strong>4.</strong> nov. Inkl. fly,<br />
skatter, privat transport i<br />
bus, 15 nætter på hotel samt<br />
guidede ture.<br />
fra 16.995,-<br />
Ecuador & Galapagos<br />
15 dages rundrejse<br />
Inkl. fly, skatter, transport i<br />
minibus, 13 nætter på hotel<br />
samt guidede ture.<br />
Latinamerika<br />
fra 19.995,-<br />
Irland<br />
Mexico<br />
14 dages rundrejse<br />
Inkl. fly, skatter, transport i<br />
minibus, 13 nætter på hotel<br />
samt guidede ture.<br />
LØRDAGSÅBENT<br />
KL. 9-14<br />
Kun for telefonisk henv.<br />
fra 16.795,-<br />
Peru<br />
15 dages rundrejse<br />
Inkl. fly, skatter, transport i<br />
minibus, 12 nætter på hotel<br />
samt guidede ture.<br />
fra 19.395,-<br />
Fortryllende Irland - Kør-selv-ferie<br />
Inkl. fly, skatter, 6 nætter på Bed & Breakfast samt<br />
billeje i 7 dage inkl. fuld forsikring og fri km.<br />
fra 3.995,-<br />
cpt@cpt.dk · www.cpt.dk DOWNLOAD KATALOGER PÅ<br />
VORES HJEMMESIDE<br />
PYRAMIDER SOL ISLAND KRYDSTOGT PARASOL VIETNAM MARKEDER RUNDREJSE<br />
SANDSTRAND SIGHTSEEING TEATER THAILAND BOUNTY ØER HISTORIE MEXICO SHOPPING AFSLAPNING DISNEY IRLAND<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
47
Island<br />
Det som vi har til fælles<br />
er motivation…..<br />
Bradford´s fredforskningsstipendiater hos rotarianere i Scarborough. Pálín Dögg længst til venster.<br />
Rotaryfonden, The Rotary Foundation, har<br />
hvert år fra 2002 uddelt omkring 70 stipendier<br />
til to-års magisterstudier i fredsforskning,<br />
og det islandske rotarydistrikt 1360 har<br />
haft den glæde at se dets kandidater udvalgte<br />
som stipendiater hver gang. Ved den<br />
sidste uddeling som blev offentliggjort i<br />
En vandpost ved stien<br />
Gården Árbær (Åby) var før i tiden den første<br />
anløbsplads og hvilested for rejsende<br />
som påtog sig farlige rejser fra Sydlandet<br />
til Reykjavík.<br />
I anledning af RI´s 100 årsdag blev der besluttet<br />
i Reykjavík-Árbær Rkl at gøre noget i<br />
sit bykvarter til glæde og nytte for områdets<br />
indbyggere og andre. Et “fødselsdagsudvalg”<br />
som blev valgt kom frem til den beslutning<br />
at det skulle være i overensstemmelse med<br />
Árbær´s historie som anløbs – og rasteplads<br />
at placere en vandpost for gæster at slukke<br />
sin tørst i kvarterets dejlige fritidsområde.<br />
Vandposten blev opsat i et udmærket samarbejde<br />
med Reykjavík´s bystyre i nærheden<br />
af sognekirken, hvor Reykjavík-Árbær<br />
Rkl har sine møder i menighedens forsamlingslokaler.<br />
Der står så vandposten nu ved<br />
en populær vandresti i et område hvor<br />
mennesker nyder al slags friluftsaktiviteter<br />
i Elliðaárdalens naturskønne omgivelser.<br />
48 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Tekst: Jón Magnússon<br />
Foto: Hinrik Bjarnason<br />
2007, blev Hafnarfjörður Rkl´s ansøger, Pálín<br />
Dögg Helgadóttir, udvalgt som RF stipendiat.<br />
Hun er født i 1974, er BA i antropologi fra<br />
Islands Universitet og har studeret videre<br />
som ERASMUS udvekslingsstudent ved Barcelona<br />
Universitet. Pálín studerer nu ved<br />
University of Bradford i England hvor hun er<br />
…at slukke sin tørst…<br />
særlig godt tilfreds og roser den akademiske<br />
atmosfære. I en e-mail til Rotary Norden siger<br />
hun bl.a.: “Jeg føler at jeg opnår værdiful<br />
viden og oplevelser, ikke alene fra min forskning<br />
men også gennem meningsudveksling<br />
med mine medstudenrende som kommer<br />
fra forskellige lande med diverse<br />
baggrund og erfaringer, noget som i sin helhed<br />
gør vores studier her i Bradford så givende.<br />
Det som vi har til fælles er motivation<br />
og interesse for at forbedre verden. Dette<br />
må gøres via dialog og holdbare politiske<br />
løsninger. Jeg håber at kunde bruge mine<br />
kundskaber i diplomati, enten for en statslig<br />
institution eller en af de selvstændige internationale<br />
organisationer, som arbejder for<br />
kundskab og forståelse og bidrager til den<br />
verdensomspændende fredsproces.”<br />
Rotary Norden ønsker Pálín Dögg og hendes<br />
fællesstuderende held og lykke med<br />
deres studier og i deres vigtige gerning efter<br />
studiernes slut.<br />
Tekst: Hinrik Bjarnason
Til et møde med eventyret….<br />
Hvert år sender rotaryklubberne i Island 3<br />
– 5 unge mennesker ud i verden for den<br />
fantastiske oplevelse at blive Rotary udvekslingsstudenter<br />
i eet skoleår. Til efteråret<br />
skal to drenge og en pige, alle 17 år<br />
gamle, af sted til et møde med eventyret:<br />
Steinar Orri Hafþórsson bor í Kópavogur.<br />
Han rejser til Mexico hvor han vil opleve<br />
den syd-amerikanske kultur og opfylde sin<br />
drøm om at lære det spanske sprog.<br />
Dagur Páll Friðriksson kommer fra Hafnarfjörður<br />
og har længe ønsket sig at bo en tid<br />
i USA. I august får han sit ønske opfyldt når<br />
han bliver modtaget af rotarianere i Ohio.<br />
Sæunn Tamar Ásgeirsdóttir er fra Ólafsfjörður<br />
på Islands nordkyst. Hendes ønske<br />
var at opleve et exotiskt land, langt borte<br />
fra Island. Sæunn vil bo og studere i Brasilien<br />
det kommende år, hvor hun glæder<br />
sig til at lære sig portugisisk.<br />
Til Island kommer der så fi re Rotary udveks-<br />
Branden i Kaffi Krókur<br />
Sauðárkrókur ligger i Skagafjörður og er<br />
den største by i det nordvestlige Island<br />
med omkring 2700 indbyggere. Sauðárkrókur<br />
Rkl blev charteret i 1948 og har været<br />
aktiv uafbrudt sidenhen. Nu er der 23<br />
rotarianere i klubben, hvoraf de 4 er blevet<br />
Dagur Páll og Steinar Orri<br />
lingsstudenter næste år, en dreng fra Australien<br />
og en anden fra Brasilien, plus to piger, den<br />
ene fra Mexico og den anden fra Ohio, USA.<br />
rekruteret i år.<br />
I Sauðárkrókur´s centrum er der mange<br />
gamle bygninger med tilknytning til byens<br />
kultur, handel og næringsliv og som stammer<br />
fra byens grundlæggelse. De sidste<br />
mange år har Sauðárkrókur Rk holdt sine<br />
Tekst: Halla Helgadóttir<br />
Foto: Hinrik Bjarnason<br />
møder i et af byens bedst kendte gamle<br />
huse, Restaurant Kaffi Krókur. I januar forleden<br />
blev der ildebrand i huset med stor<br />
ødelæggelse og en stor del af klubbens<br />
ejendomme blev beskadiget eller ødelagt.<br />
Umiddelbart efter nyhederne om branden<br />
tog fl ere klubber i distrikt 1360 kontakt<br />
med rotarianerne i Sauðárkrókur Rk og ønskede<br />
oplysninger om hvordan de kunde<br />
hjælpe. Resultatet er blevet et bestandigt<br />
beløb penge som klubben kommer til at<br />
bruge til at erstatte det, som blev tabt og<br />
ødelagt i branden. For dette er vi særdeles<br />
taknemmelige - mange tak til alle rotarianere<br />
rundt omkring i Island!<br />
Sauðárkrókur Rk har nu etableret et foreløbigt<br />
mødested og arbejdet fortsætter med<br />
fornyet kraft.<br />
Tekst: Ómar Bragi Stefánsson<br />
Foto: Feykir/Guðný Jóhannesdóttir<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Island<br />
49
RI-Presidenten och RF<br />
50<br />
Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
Bästa rotarianer:<br />
Tänk om alla rotarianer hade en möjlighet<br />
att få se Rotary i aktion som Joan och jag<br />
har kunnat göra under de senaste månaderna.<br />
Från Indien till Frankrike, från Hong<br />
Kong till Brasilien och Filippinerna till Turkiet<br />
har vi bevittnat massor av insatser<br />
som präglats av engagemang och uppfi nningsrikedom<br />
och som visat bredden av<br />
temat Rotary Shares.<br />
Vi har bevittnat otroliga insatser för katastrofhjälp<br />
i Pakistan och också fått delta i<br />
invigningen av en av sju skolor som byggts<br />
med bidrag från rotarianer. I Indien fi ck vi<br />
se imponerande återuppbyggnad efter<br />
tsunami-förödelser. I Brasilien besökte vi<br />
en skola som med stöd av en stiftelse av<br />
rotarianer i Sao Paolo erbjuder akademisk<br />
och yrkesorienterad utbildning för hörselskadade.<br />
Vi var också mycket stolta över<br />
det rotarianerna i Houston utfört genom<br />
byggande av ett fyrastjärnigt hotell för patienter<br />
och deras familjer som besöker<br />
M.D.Anderson Cancer Center.<br />
Till årets höjdpunkter hörde också medlemskonferenserna<br />
i Nord-Amerika. De<br />
sju konferenserna samlade ett stort antal<br />
rotarianer som ville gå in för att vända<br />
den negativa trenden i medlemsutvecklingen<br />
i regionen.<br />
Också fredskonferenserna blev en stor inspirationskälla<br />
för de deltagande rotaria-<br />
Tack för ett bra år<br />
Detta blir mitt sista budskap som ordförande<br />
för Rotary Foundation. I år har jag,<br />
precis som mina föregångare, på nytt påmints<br />
om rotarianernas enorma generositet<br />
och insatser till förmån för Rotary<br />
Foundations program för utbildning och<br />
humanitärt arbete.<br />
Donationerna till alla våra fonder har ökat<br />
och utmaningsbidraget från Bill & Melinda<br />
Gates Foundation har lett till enorm entusiasm.<br />
Vår primära målsättning har vi formulerat<br />
på följande sätt: ”Att utrota polio<br />
är realistiskt.” Sedan Rotary startade sitt<br />
PolioPlus-arbete 1985 har infektionsfrekvensen<br />
minskat med 99 %. Endast fyra poliodrabbade<br />
länder återstår. Vem vill påstå<br />
att polion inte kan elimineras?<br />
nerna. Möten arrangerades i Bulgarien, Indien,<br />
Kenya och Turkiet för att diskutera vari<br />
hindren för fred ligger i dessa regioner och<br />
hur Rotary kan erbjuda sin hjälp i praktiken..<br />
I Kanada och Frankrike hölls rotarykonferenser<br />
under temat Fred är en möjlighet.<br />
Vi möts nu i Los Angeles på ett nytt viktigt<br />
rotarymöte – vår årskongress <strong>2008</strong>. Min förhoppning<br />
är att så många som möjligt skall<br />
begagna sig av tillfället att utveckla sina<br />
vänskapsband inom det nätverk som jag<br />
har haft så stor glädje av som RI-president.<br />
Av de kommentarer om Rotary som jag<br />
mötte under årets resor uppskattade jag<br />
speciellt det Islands president Olafur Ragnar<br />
Grimsson sade till mig: ”Rotary har de<br />
rätta svaren. Er organisation består av jämlika<br />
män ioch kvinnor, ni har en internationell<br />
medlemsbas bestående av alla raser,<br />
hudfärger och trosbekännelser. Det gäller<br />
alltså för världen att få mera rotarianer.” Det<br />
är lätt att helhjärtat hålla med om detta.<br />
Jag vill personligen tacka er alla för ert<br />
storartade arbete. Joan och jag kommer<br />
aldrig att glömma rotaryåret 2007-<strong>2008</strong>.<br />
Wilf Wilkinson<br />
RI-President 2007-<strong>2008</strong><br />
Rotary Foundation har byggt upp en förstklassig<br />
meritlista under sina 91 år av verksamhet<br />
och fått erkänsla som en av världens<br />
mest respekterade privata stiftelser.<br />
För mig har det varit en ära att ha fått<br />
fungera som stiftelsens ordförande. Jag<br />
vill tacka alla rotarianer för allt det goda ni<br />
åstadkommit, för allt det goda ni fortsättningsvis<br />
gör och allra viktigast, för allt det<br />
goda ni också framöver kommer att göra.<br />
Robert S. Scott<br />
Ordförande för förvaltningsrådet
Nummer 2 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden<br />
<br />
Tekst<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
51
52 Nummer 4 . <strong>2008</strong> . Rotary Norden