11.07.2015 Views

Tilpassing til eit klima i endring - Klimatilpasning

Tilpassing til eit klima i endring - Klimatilpasning

Tilpassing til eit klima i endring - Klimatilpasning

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

NOU 2010: 10 23<strong>Tilpassing</strong> <strong>til</strong> <strong>eit</strong> <strong>klima</strong> i <strong>endring</strong> Kapittel 1lag over <strong>klima</strong>relaterte skadar frå forsikringsselskapaog Naturskadepoolen.– Auke kvalitet og standard ved gjenoppbyggingog reparasjon av bygningar ved å skjerpe krava<strong>til</strong> utførande aktørar og avgrense forsikringsselskapasitt høve <strong>til</strong> kontant utbetaling av skadeoppgjer.– Naturskadelova og -ordninga bør gjennomgåastfor å vurdere differensiering av eigendelarknytte <strong>til</strong> naturskaderisiko, og kva høve somfinst for å dreie ordninga meir i førebyggjanderetning, <strong>til</strong> dømes øyremerkje delar av premien<strong>til</strong> førebyggjande <strong>til</strong>tak som <strong>til</strong>tak rundt flaumvegarog forseinkingsmoglegh<strong>eit</strong>er.For å styrkje <strong>til</strong>passinga <strong>til</strong> <strong>klima</strong><strong>endring</strong>anei reiselivet <strong>til</strong>rår utvalet:– Satsing på forsking om samanhengane mellom<strong>klima</strong><strong>endring</strong>ar og reiseliv.– Utvikle vidare retningslinjer for turistverksemdi arktiske område.– S<strong>til</strong>le krav <strong>til</strong> at risiko og vurderingar av sårbarh<strong>eit</strong>og vurderingar av sikrings<strong>til</strong>tak inkluderervurderingar av <strong>klima</strong><strong>endring</strong>ar.For å styrkje <strong>til</strong>passinga <strong>til</strong> <strong>klima</strong><strong>endring</strong>ane forsamisk kultur og samfunnsliv <strong>til</strong>rår utvalet:Forsking og utvikling– Auka satsing på forsking om samisk tradisjonellkunnskap, med dei samiske språka somsentrale kjeldegrunnlag.– Utvikling av kurs- og undervisnings<strong>til</strong>bod i <strong>klima</strong><strong>til</strong>passingmed samisk tradisjonell kunnskapsom <strong>eit</strong> viktig utgangspunkt.– Meir forsking på biologiske truslar i arktiskeområde: som lauvmakk og andre skadegjerarar.– Arealforsking som belyser korleis endra <strong>klima</strong>vil kunne påverke arealdekke, vegetasjon, skogog jordbruksforhold i samiske område.– Kunnskap om endra konkurranseforhold mellomarealbrukande primærnæringar som følgjeav <strong>klima</strong><strong>endring</strong>ar.Forvaltningsregima– Gjennomgang av rammevilkåra for samiskenæringar med omsyn <strong>til</strong> behov for <strong>klima</strong><strong>til</strong>passing.– Implementere økosystembasert forvaltning avbåde landbaserte og marine haustbare ressursar.– Sametingets kompetanse og høve <strong>til</strong> å bli einviktig aktør i <strong>klima</strong><strong>til</strong>passingsarbeidet styrkastgjennom <strong>til</strong>førsel av auka ressursar.– Sametinget får ei aktiv rolle i sentrale prosessarog organ som har oppgåver innan nasjonalplanlegging knytta <strong>til</strong> <strong>klima</strong><strong>til</strong>passing.For å styrkje <strong>til</strong>passinga <strong>til</strong> verknader av dei globalekonsekvensane av <strong>klima</strong><strong>endring</strong>ane og bidra <strong>til</strong><strong>klima</strong><strong>til</strong>passing internasjonalt <strong>til</strong>rår utvalet:– Noreg må sikre at det nasjonale arbeidet med<strong>klima</strong><strong>til</strong>passing ikkje direkte eller indirekteaukar <strong>til</strong>passingsutfordringane i meir utsetteland, men støttar opp om og styrkjer føresetnadenefor desse landa si <strong>til</strong>passing. Dette kan foreksempel gjerast gjennom å sikre høg eigenproduksjonav mat samtidig som vi medverkar<strong>til</strong> berekraftige produksjonssystem i meirutsette og fattige land.– Noreg har <strong>eit</strong> ansvar for å medverke <strong>til</strong> at sårbareog mindre ressurssterke land blir meirrobuste i møte med <strong>eit</strong> endra <strong>klima</strong>. Dette vilkrevje auka finansiering og at eksisterande innsatsblir <strong>til</strong>passa for å sikre berekraftig utvikling.Noreg må medverke <strong>til</strong> å sikre nye internasjonalefinansieringsordningar der det kangenererast langsiktige og føreseielege midlar<strong>til</strong> <strong>til</strong>passings<strong>til</strong>tak og <strong>til</strong> handtering av hyppigarenaturkatastrofar.– Noreg må gjennom forvaltning av norsk Arktisog gjennom internasjonale fora medverke <strong>til</strong>forvaltning og juridisk bindande avtaler somsikrar at det sårbare naturmiljøet i nord blirteke vare på.1.3 Om utgreiingaDel I gir <strong>eit</strong> samandrag av utvalet sine <strong>til</strong>rådingarog vurderingar av samfunnet si sårbarh<strong>eit</strong> for <strong>klima</strong><strong>endring</strong>ar.Det blir gjort greie for samansetjingaav utvalet, mandat, avgrensingar ogarbeid. Ramma for <strong>klima</strong>politikken i dag er beskriveni <strong>eit</strong> eige kapittel.I del II vurderer utvalet kva slag <strong>klima</strong><strong>endring</strong>arsamfunnet står overfor og presenterer framskrivingarfor <strong>klima</strong> og hydrologi i Noreg frammot neste hundreårsskifte. Klimaet i Noreg blirvarmare, og det blir meir nedbør og fukt. Det erstore variasjonar avhengig av geografi og årstid.Samla dannar <strong>klima</strong>framskrivingane for Noreg <strong>eit</strong>risikobilete for moglege konsekvensar av <strong>eit</strong> endra<strong>klima</strong>. Det er med bakgrunn i dette at utvaletanalyserer verknadene av <strong>klima</strong><strong>endring</strong>ar for samfunnsområdeog styresmakter.Del III tek for seg kva konsekvensar <strong>klima</strong><strong>endring</strong>anekan få innanfor ulike sektorar og sam-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!