Flyttningar till, från och inom Västerbotten - Cerum - Umeå universitet

FörordVikande befolkningstal i de flesta delarna av Västerbotten aktualiserar frågan om varVästerbottens befolkning flyttar samt varifrån de som flyttar in till Västerbotten kommer ifrån.Som en del i kartläggningen av länets tillgångar redovisar denna rapport i vilka riktningar dessamigrationsflöden går samt vid vilken ålder människor flyttar in och ut ur Västerbotten. Vidarehar användandet av en statistisk modell beräknat olika faktorers inverkan på beslutet att flyttatill, från och inom Västerbotten baserat på den så kallade gravitationsmodellens antaganden.Särskilt tack riktas till Lars Larsson för korrektur och synpunkter samt Fredrik Björkman förvärdefulla kommentarer och synpunkter.Rapporten har genomförts inom ramen för projektet ACANALYS. Projektet syftar till att utvecklakompetens för analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS bedrivs avCERUM, Umeå universitet och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten,Västerbottens Läns Landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner samt stöds avFöretagarna Västerbotten och Västerbottens Handelskammare.Umeå i juni 2011Fredrik Garli

INNEHÅLLSFÖRTECKNING1. Inledning ____________________________________________________________ 12. Metod ______________________________________________________________ 32.1 Gravitationsteorin _________________________________________________________53. Migration i Västerbotten _______________________________________________ 63.1 I vilken ålder flyttar västerbottningen? (Bilaga 1) ________________________________63.2 Var flyttar västerbottningen? (Bilagor 2, 4, 6 och 7) ______________________________73.2.1 Regressionsoutput, utflyttning ____________________________________________________ 83.3 Varifrån kommer de som flyttar till Västerbotten? (Bilagor 3, 4, 5 och 7) _____________93.3.1 Regressionsoutput, inflyttning ____________________________________________________ 104. Resultaten sammanfattade ____________________________________________ 115. Människors beslut att flytta – en teoretisk diskussion________________________126. Referenser __________________________________________________________ 15Bilagor _______________________________________________________________ 17Bilaga 1: Åldersfördelning för in- och utflyttare i Västerbottens kommuner (2009)______17Bilaga 2: Utomregional utflyttning från Västerbottens län (2009) ____________________ 25Bilaga 3: Inflyttning till Västerbottens län (2009) _________________________________ 26Bilaga 4: Destination vid in- och utflyttning till och från Västerbottens kommuner ______ 27Bilaga 5: De fem vanligaste avsändarkommunerna (inklusive utrikes) vid flytt tillVästerbotten(2009)__________________________________________________________34Bilaga 6: De fem vanligaste destinationskommunerna (inklusive utrikes) vid flytt frånVästerbotten (2009) ________________________________________________________ 35Bilaga 7: Procentuell fördelning av migrationsflöden i Västerbotten (2009) ____________ 36

1. InledningVästerbottens kommuner har under de senaste två decennierna haft vikande befolkningstal,med undantag för Umeå kommun och till viss del Vännäs kommun (figur 1 och tabell 1).Detta faktum har i kombination med en åldrande befolkning medfört att de flestakommuner i länet har haft, och kommer att fortsätta att ha, en negativ befolkningsutvecklingi form av minskade befolkningstal och en negativ demografisk struktur. En faktor som skullekunna förhindra att denna tendens fortgår är att fler personer flyttar in till länet samtidigtsom färre flyttar ut, alltså positiva nettomigrationstal. Denna rapport beskriver därför varpersoner i Västerbotten har valt att flytta under tidsperioden 1995-2009 samt huråldersfördelningen ser ut bland de personer som flyttar in i och ut ur länets kommuner.Vidare har två OLS-regressioner gjorts med syfte att testa några faktorer som kan tänkaspåverka destinationen vid flyttning, främst i enlighet med gravitationsteorin.Frågorna som då alltså ställs är; var tar västerbottningen vägen och varifrån kommerde som flyttar till Västerbotten samt vilka faktorer inverkar på valet? Vilka kommuner är detsom förekommer som destination och skiljer sig destinationerna åt beroende på i vilkenkommun flyttningen har sitt ursprung? Hur ser åldersfördelningen ut vad gäller de personersom flyttar in respektive ut ur länets kommuner?1

Index 1990 = 1001301201101009080701990 1995 2000 2005 2010NordmalingBjurholmVindelnRobertsforsNorsjöMalåStorumanSorseleDoroteaVännäsVilhelminaÅseleUmeåLyckseleSkellefteåFigur 1: Befolkningsutvecklingen i Västerbottens kommuner 1990-2010Tabell 1: Folkmängd i Västerbottens kommuner 1990-2010KommunBefolkning Befolkning Befolkning Befolkning Befolkning19901995200020052010Nordmaling 8192 8104↓ 7663↓ 7470↓ 7098↓Bjurholm 2959 2854↓ 2695↓ 2553↓ 2460↓Vindeln 6661 6451↓ 6074↓ 5752↓ 5507↓Robertsfors 7871 7707↓ 7307↓ 7066↓ 6831↓Norsjö 5371 5120↓ 4689↓ 4466↓ 4304↓Malå 4154 3981↓ 3610↓ 3421↓ 3274↓Storuman 7735 7438↓ 6934↓ 6507↓ 6120↓Sorsele 3547 3392↓ 3195↓ 2905↓ 2736↓Dorotea 3752 3617↓ 3353↓ 3082↓ 2878↓Vännäs 8410 8780↑ 8532↓ 8412↓ 8414↑Vilhelmina 8509 8371↓ 7918↓ 7327↓ 7135↓Åsele 4114 4012↓ 3624↓ 3322↓ 3039↓Umeå 91258 101337↑ 104512↑ 110758↑ 115473↑Lycksele 14177 13960↓ 13058↓ 12701↓ 12376↓Skellefteå 75258 75348↑ 72476↓ 71910↓ 71641↓2

2.1 GravitationsteorinDe regressioner som utförts i rapporten har utformats för att i någon mån testa hur den såkallade gravitationsteorin överensstämmer med migrationsströmmarna in och ut urVästerbotten. Gravitationsteorin är en från fysiken inlånad teori med syfte att på makronivåförklara mänskliga migrationssystem. Dessa migrationssystem förklaras enligt teorin med tvåhuvudantaganden: (1) Antalet flyttningar mellan två orter är större om orterna ligger näravarandra och flyttningsfrekvensen sjunker med tilltagande distans. (2) Flyttningsutbytet ärstörre mellan två stora orter än mellan två mindre. Likt den av Newton utvecklade fysikaliskagravitationsteorin, finns det i studier av migration bara två omständigheter som förklarardragningskraften, befolkningsstorleken och avståndet. Avståndet kan dock ses på olika sätt,ett mentalt avstånd som gäller vår perception av ett område eller ett tidsavstånd (Andersson2000). Gravitationsteorin har under historien utvecklats från att bara ta hänsyn tillbefolkningsstorlek och avstånd till att även se de hinder som finns på vägen. En av defrämsta pionjärerna på området var Torsten Hägerstrand som menade att antalet människorsom flyttar från en plats till en annan står i direkt proportion till antalet förhindrandeomständigheter, såväl fysiska (bristfällig infrastruktur, administrativa gränser etc.) sommentala (exempelvis kulturella barriärer), som finns på vägen (Hägerstrand 1957).5

I Umeås fall kan detta till stor del härledas till Umeå universitet, vilket attraherarmänniskor i unga åldrar. Det bör även påpekas att migrationsfrekvensen i Umeå är tydligtkoncentrerad till dessa åldrar, både vad gäller in- och utflyttning, medan äldre och yngrepersoner står för en väldigt liten del av kommunens totala migrationsflöden. ExempelvisÅsele och Bjurholm kommun har en betydligt jämnare åldersfördelning på inflyttarna mendär en ”puckel” ses närmare pensionsåldern.3.2 Var flyttar västerbottningen? (Bilagor 2, 4, 6 och 7)Valet av destination för de personer i Västerbotten som flyttade 2009 är relativt likartad församtliga kommuner bortsett från Umeå. Det mest frekventa valet av destination är Umeå förde flesta, dock inte för de boende i Norsjö där Skellefteå var den vanligaste destinationen.Efter Umeå återfinns huvudsakligen kommuner som tillhör länet eller angränsar tillkommunen man flyttar från som vanligaste destinationskommuner. De personer som flyttarfrån Umeå särskiljer sig från migrationsmönstret i övriga länet då den vanligastedestinationen är Stockholm och där även Göteborg, Uppsala samt utrikes återfinns bland defem vanligaste destinationerna. Vad som ytterligare särskiljer Umeå är att destinationerna ärmer spridda vilket illustreras i bilaga 6. Endast 10 % av alla som flyttar från kommunen flyttartill Stockholm vilken är den vanligaste destinationen. Detta kan jämföras med Nordmalingdär 59 % av de som flyttar från kommunen flyttar till Umeå som är den vanligastedestinationen. Umeå som destination är vanligast i Umeås övriga kranskommuner därsamtliga har omkring 50 % av sin utflyttning till Umeå. Koncentrationen avtar därefter julängre från Umeå personer flyttar ifrån, med undantag för Storuman och i viss mån Dorotea.Flyttdestinationer utanför länet kan delas in i två kategorier. Först är detdestinationer som angränsar till utflyttarkommunen, men som ligger på andra sidanlänsgränsen, exempelvis Strömsund som destination för de som flyttar från Dorotea ochArvidsjaur för de som flyttar från Sorsele. Den andra kategorin är större städer, medStockholm som klart dominerande. I tabellen i bilaga 6 framgår även att mindre platser,såsom Säffle och Trollhättan finns med som destinationer för fem eller fler personer vilketsannolikt beror på att hela familjer flyttat dit. Det kan naturligtvis inte uteslutas att flerapersoner, oberoende av varandra, har flyttat till dessa platser, men då de normalt sett inte7

Dessa resultat följer ett gravitationsantagande då storlek och avstånd utifrån dettager väntade resultat. Den negativa effekt som passerande av länsgränsen har är även detrelativt väntat då den i sammanhanget bör uppfattas som ett hinder. Att flytta tillstudieorter har under de senaste årtiondena blivit en allt större motivator för beslut attflytta varpå förekomst av universitet får anses visa på en väntad positiv effekt.Tabell 3: Resultat från utflyttningsregressionBeroende: Utflyttning 2009 LOGB Std. error t Sig.Bef. dit flytt sker LOG ,192 ,013 14,327 ,000Bef. från var flytt sker LOG ,036 ,006 6,293 ,000Avstånd LOG -,340 ,024 -14,424 ,000Universitet ,428 ,058 7,426 ,000Utomläns -,593 ,063 -9,374 ,000Sthlm, Gbg, Malmö ,207 ,111 1,874 ,061(Constant) ,732 ,167 4,393 ,000N: 4350R Square: 0,2193.3 Varifrån kommer de som flyttar till Västerbotten? (Bilagor 3, 4, 5 och 7)Inflyttningen till Västerbottens kommuner följer ett liknande mönster som utflyttningen vadgäller Umeås kranskommuner. Däremot är de som flyttar till inlandskommunerna i storutsträckning utrikes inflyttade. Den utrikes inflyttningen är påtaglig i alla kommuner, mensärskilt i Vilhelmina, Norsjö, Åsele och Sorsele där mer än 30 % av alla inflyttade kommerfrån platser utanför Sverige. Mest påtaglig är andelen i Sorsele där 54 % av inflyttningen harinternationellt ursprung. Lägst andel inflyttning med internationellt ursprung har Robertsforsmed 6 %. Totalt för hela Västerbotten innefattar den utrikes inflyttningen mer än var tiondeperson som flyttar till länet. Att vara en del av statistiken som innefattar utrikes inflyttningbehöver dock inte per automatik innebära att en person är av icke svensk etnicitet utan detkan likaväl innefatta personer som flyttar tillbaka till Sverige efter en tid utomlands. Av de9

som flyttar in till länets kommuner kommer majoriteten från övriga riket och Umeå, vilkastår för drygt 31 % vardera.4.3.1 Regressionsoutput, inflyttningYtterligare en regression har genomförts (tabell 3). Den testar samma variabler somregressionen för utflyttning, undantaget förekomst av universitet. Anledningen till dettaundantag är att det i Västerbotten bara är Umeå som är en universitetskommun vilketmedför att ett test av denna variabel likaväl skulle kunna ses som ett test av Umeå som unikti något annat avseende.Resultatet av regressionen visar att effekterna av de testade variablerna till stordel motsvarar de för utflyttningen. Befolkningsstorleken i kommunen som man flyttar ifrånkorrelerar positivt med flödet, vilket även gäller för inflyttningskommunen. Den tredjevariabeln som ger en positiv effekt är om flyttningen sker från Stockholm, Göteborg ellerMalmö, dock kan där inte ses att en statistiskt signifikant korrelation förekommer. Längreavstånd och flytt utanför länets gränser har negativ inverkan på flyttströmmarna.Tabell 4: Resultat från inflyttningsregressionBeroende: Inflyttning 2009 LOGB Std. error t Sig.Bef. dit flytt sker LOG ,044 ,005 8,061 ,000Bef. från var flytt sker LOG ,149 ,013 11,609 ,000Avstånd LOG -,352 ,023 -15,597 ,000Utomläns -,562 ,061 -9,270 ,000Sthlm, Gbg, Malmö ,054 ,106 ,507 ,612(Constant) 1,115 ,160 6,975 ,000N: 4350R Square: ,20510

4. Resultaten sammanfattadeDe som flyttar från Västerbotten är i huvudsak personer som befinner sig i ung vuxen ålder,20-30 år. Detta är förväntat eftersom denna ålder generellt är mest migrationsintensiv.Problemet för Västerbottens kommuner, undantaget Umeå, är emellertid att frekvensen avunga är betydligt större bland de som flyttar ut än bland de som flyttar in, något som iförlängningen leder till färre födda barn och en åldrande befolkning. UniversitetsstadenUmeå utmärker sig med ett motsatt mönster, alltså med en större andel unga vuxna blanddem som flyttar in än bland dem som flyttar ut.Valet av destination vid flytt från Västerbottens kommuner följer ett relativtlikartat mönster. För alla kommuner, bortsett från Norsjö för vilka Skellefteå är denvanligaste destinationen, är Umeå den vanligast förekommande destinationen. Av de somflyttar från Umeå flyttar de flesta till Stockholm. Koncentrationen av migrationsflödet tillUmeå är väldigt stark vad gäller Umeås kranskommuner, en koncentration som till stor delavtar med ökande avstånd från Umeå. Av den migration som sker till kommuner utanförlänet sker de flesta till grannkommuner i angränsande län eller till större städer. Den störstaandelen av länets migrationsflöden, både vad gäller flödets ursprung och destination,involverar Umeå samt gruppen övriga riket.De som flyttar till Västerbotten från övriga riket kommer först och främst frånkommuner med större städer eller till länet angränsande grannkommuner. Då en klarmajoritet av den totala inflyttningen till länet sker till Umeå så blir dock redovisningen avdessa siffror aningen snedvridna i jämförelse med vad som skulle vara fallet om Umeåkommun skulle vara exkluderat. Antalet kommuner som är utflyttarkommuner till förmån förVästerbotten blir i sådant läge betydligt färre. Kommuner med universitet är relativt vanligtförekommande som utflyttningskommuner till Västerbotten, något som till viss del skullekunna tolkas som en återflyttning av studenter efter avslutade studier, men naturligtvis ävenatt universitetsstäder oftast har en stor befolkningsmängd.Vad som även bör uppmärksammas är att ett flertal av kommunerna inte visarpå en kraftigt negativ nettomigration (under 2009), ett faktum som till största delen beror påutrikes inflyttning. Då statistiken som rapporten grundar sig på inte visar vilken nationalitetde utrikes inflyttade tillhör går det dock inte att säga om de utrikes inflyttade flyttar in tillSverige för första gången eller om det rör sig om återinflyttade svenskar.11

Resultatet av de utförda regressionerna visar att den något modifieradegravitationsmodell som använts får anses falla relativt väl ut. Här framgår med tydlighet attgravitationsteorins grundstenar (befolkningsmängd och avstånd) båda påverkar valet avdestinationskommun samt kommun som flyttningen sker ifrån. Avståndets betydelse kan sesbåde i själva avståndsvariabeln men även i det faktum att flyttningar utanför länets gränserger ett relativt starkt negativt utslag. Dock har passerande av en administrativ gräns troligtvisandra förklaringar än bara det faktiska avståndet.5. Människors beslut att flytta – en teoretisk diskussionMotiven att flytta är i princip lika många som antalet personer som flyttar. Historiskt sett harde neoklassiska teorierna dominerat som förklaring till varför personer flyttar, där flyttarenses som en rationell aktör som genom att flytta söker efter en förbättrad levnadsstandardmed en högre inkomst (Ravenstein 1985; Sjaastad 1962; Kershen 2004). Migrationen hardärmed ansetts vara en individuell strategi vilken resulterat i en ökad inkomst ochförbättrade chanser att finna arbete (Greenwood 1975; Todaro 1981)Arbetsmarknadsförhållanden är av betydelse på makronivå enligt ett neoklassiskt sätt att sepå motiven, dock kan det vara problematiskt att på mikronivå hänvisa till arbetsmarknaden isig själv då en person/ett hushåll snarare flyttar för att man fått jobb på en specifik plats ochinte för att arbetsmarknaden på platsen är ”bra eller dålig”.Den neoklassiska teorin som grund för förklaringen till att flytta har under de senastedecennierna alltmer lämnat plats åt teorier om exempelvis sociala nätverk och miljömässiganknytning. Motiven har visat sig i allt högre utsträckning vara relaterade till sociala ochmiljömässiga faktorer samt studier (Lundholm et al 2004; Lundholm 2007). Lundholmredovisar i sin enkätundersökning att endast en femtedel av de tillfrågade uppger arbetesom det huvudsakliga motivet till att flytta vilket är betydligt färre än under 1900-talets mitt.Vad gäller studier som motiv spelar den ökade möjligheten för fler att studera naturligtvis in.I motsats till Lundholms resultat redovisar dock Nidomysl och Kalsø Hansen (2010) attmöjligheten till arbete spelar en avgörande roll för människors beslut att flytta. Framföralltvisar studien att det är yngre högutbildade män som tenderar att se arbete som det främstamotivet till att flytta.12

kan vara svårt att etikettera människors beslut att flytta med specifika motiv då de vävssamman i mer komplexa beslut innehållande flera olika motivatorer.14

6. ReferenserAndersson, R. (2000) Varför flyttar man? Hemort Sverige, Norrköping: Board of Integration,pp. 50-65.de Haas, H. (2007) Migration and development: A theoretical perspective. Center onMigration, Citizenship and Development. Working Papers No 29, 2007. InternationalMigration Institute, Oxford University.Dixon, S. (2003) Migration within Britain for job reasons. Labor Market Division, Office forNational Statistics.Hägerstrand, T. (1957) Migration and area. pp. 27-158 in D. Hannerberg, ed. Migration inSweden. Lund, Sweden: Studies in Geography, Ser. B., No. 13.Kadushin, C. (2004) Too Much Investment in Social Capital? Available online atwww.sciencedirect.com (2010-04-12)Lundholm, E. (2007) Are movers still the same? Characteristics of interregional migrants inSweden 1970-2001. Tijdschrift Voor Economische En Sociale Geografie. Volume 98, Issue 3,pp 336-348.Lundholm, E. Garvill, J. Malmberg, G. Westin, K. (2004) Forced or Free movers? The motives,Voluntariness and Selectivity of Interregional Migration in the Nordic Countries. Population,Space and Place, Volume 10, issue 1, pp 59-72.Greenwood M. 1985. Human migration: theory, models and empirical studies. Journal ofRegional Science No. 25. pp. 521–544.Kershen, A J. (2004) Strangers, Aliens and Asians: Huguenots, Jews and Bangladeshis inSpitafields, 1660-2000. Published by Routledge (2005) ISBN 0714655252, 978071465525315

Mabogunje, A. L. (1970) Systems approach to a theory of rural-urban migration.Geographical Analysis. 1970, Jan;2(1) pp. 1-18Nidomysl, T. Kalsø Hansen, Høgni. (2010) What matters more for the decision to move: jobsversus amenities. Environment and planning A 2010, volume 42, pages 1636-1649.Ravenstein, E G. (1885). The Laws of Migration. Journal of the Royal Statistical Society48:167-227SCBwww.scb.se (2011-01-21)Sjaastad, L. (1962) The costs and returns of human migration. Journal of Political Economy70: 580-93.Todaro M. 1981. Economic Development in the Third World. Longman: Harlow.Wasserman, S. and K. Faust, (1994) Social Network Analysis. Cambridge: CambridgeUniversity Press.Öberg, S. (1995) Theories on interregional migration: An overview. Working Paper WP-95-47,June 199516

% av alla in- och utflyttare% av alla in- och utflyttare35Lycksele3025201510InflyttareUtflyttare500 20 40 60 80 100Ålder35Malå3025201510InflyttareUtflyttare500 20 40 60 80 100Ålder18

% av alla in- och utflyttare% av alla in- och utflyttare35Nordmaling3025201510InflyttareUtflyttare500 20 40 60 80 100Ålder30Norsjö25201510InflyttareUtflyttare500 20 40 60 80 100Ålder19

% av alla in- och utflyttare% av alla in- och utflyttare30Robertsfors25201510InflyttareUtflyttare500 20 40 60 80 100Ålder40Skellefteå353025201510InflyttareUtflyttare500 20 40 60 80 100Ålder20

% av alla in- och utflyttare% av alla in- och utflyttare30Sorsele25201510InflyttareUtflyttare500 20 40 60 80 100Ålder30Storuman25201510InflyttareUtflyttare500 20 40 60 80 100Ålder21

% av alla in- och utflyttare% av alla in- och utflyttare45Umeå40353025201510InflyttareUtflyttare500 20 40 60 80 100Ålder25Vilhelmina201510InflyttareUtflyttare500 20 40 60 80 100Ålder22

% av alla in- och utflyttare% av alla in- och utflyttare30Vindeln25201510InflyttUtflytt500 20 40 60 80 100Ålder35Vännäs3025201510InflyttareUtflyttare500 20 40 60 80 100Ålder23

% av alla in- och utflyttare% av alla in- och utflyttare25Åsele201510InflyttareUtflyttare500 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Ålder5Riket432UtflyttareInflyttare100 20 40 60 80 100Ålder (ettårsklasser)24

25Bilaga 2

26Bilaga 3

Destination vid in- och utflyttning till och från Västerbottens kommunerBilaga 427

Bilaga 5De fem vanligaste avsändarkommunerna (inklusive utrikes) vid flytt tillVästerbotten (2009)Nordmaling Storuman UmeåInflyttning Antal % Inflyttning Antal % Inflyttning Antal %Umeå 104 40 Umeå 53 25 Utrikes 1167 17Utrikes 39 15 Utrikes 26 12 Stockholm 337 5Örnsköldsvik 25 10 Lycksele 18 9 Skellefteå 333 5Vännäs 9 3 Skellefteå 13 6 Örnsköldsvik 282 4Sollefteå 5 2 Sorsele 11 5 Vännäs 227 3Totalt 260 100 Totalt 211 100 Totalt 6974 100Bjurholm Sorsele LyckseleInflyttning Antal % Inflyttning Antal % Inflyttning Antal %Umeå 46 33 Utrikes 80 54 Umeå 106 23Utrikes 33 24 Umeå 13 9 Utrikes 64 14Örnsköldsvik 8 6 Skellefteå 8 5 Storuman 26 6Nybro 6 4 Malå 5 3 Skellefteå 20 4Vännäs 6 4 Luleå 5 3 Malå 17 4Totalt 138 100 Totalt 147 100 Totalt 467 100Vindeln Dorotea SkellefteåInflyttning Antal % Inflyttning Antal % Inflyttning Antal %Umeå 71 34 Umeå 28 20 Utrikes 536 28Utrikes 26 12 Utrikes 24 17 Umeå 267 14Lycksele 14 7 Åsele 15 11 Luleå 90 5Vännäs 13 6 Strömsund 11 8 Stockholm 85 4Bjurholm 10 5 Vilhelmina 10 7 Norsjö 67 3Totalt 209 100 Totalt 142 100 Totalt 1938 100Robertsfors Vännäs ÅseleInflyttning Antal % Inflyttning Antal % Inflyttning Antal %Umeå 135 44 Umeå 220 49 Utrikes 46 33Skellefteå 36 12 Utrikes 51 11 Umeå 15 11Utrikes 20 6 Vindeln 18 4 Vilhelmina 10 7Norsjö 9 3 Nordmaling 14 3 Örnsköldsvik 9 6Ragunda 8 3 Stockholm 13 3 Dorotea 9 6Totalt 308 100 Totalt 448 100 Totalt 141 100Norsjö Vilhelmina MalåInflyttning Antal % Inflyttning Antal % Inflyttning Antal %Utrikes 60 32 Utrikes 111 35 Utrikes 30 29Skellefteå 34 18 Umeå 20 6 Umeå 10 10Umeå 13 7 Storuman 16 5 Lycksele 10 10Lycksele 11 6 Åsele 15 5 Skellefteå 8 8Malå 7 4 Dorotea 14 4 Sorsele 5 5Totalt 185 100 Totalt 318 100 Totalt 103 10034

Bilaga 6De fem vanligaste destinationskommunerna (inklusive utrikes) vid flytt frånVästerbotten (2009)Nordmaling Storuman UmeåUtflyttning Antal % Utflyttning Antal % Utflyttning Antal %Umeå 200 59 Umeå 69 29 Stockholm 613 10Örnsköldsvik 21 6 Lycksele 26 11 Utrikes 488 8Vännäs 14 4 Vilhelmina 16 7 Skellefteå 267 4Utrikes 12 4 Utrikes 15 6 Uppsala 241 4Huddinge 6 2 Luleå 10 4 Göteborg 225 4Totalt 339 100 Totalt 239 100 Totalt 6291 100Bjurholm Sorsele LyckseleUtflyttning Antal % Utflyttning Antal % Utflyttning Antal %Umeå 61 44 Umeå 21 18 Umeå 130 26Vännäs 12 9 Storuman 11 9 Utrikes 35 7Vindeln 10 7 Lycksele 11 9 Skellefteå 25 5Kalmar 6 4 Utrikes 10 8 Stockholm 19 4Säffle 5 4 Arvidsjaur 6 5 Storuman 18 4Utrikes 2 1Totalt 139 100 Totalt 119 100 Totalt 505 100Vindeln Dorotea SkellefteåUtflyttning Antal % Utflyttning Antal % Utflyttning Antal %Umeå 124 42 Umeå 34 24 Umeå 333 17Vännäs 18 6 Vilhelmina 14 10 Utrikes 162 8Utrikes 18 6 Strömsund 13 9 Luleå 131 7Skellefteå 12 4 Åsele 9 6 Stockholm 123 6Robertsfors 8 3 Stockholm 7 5 Uppsala 76 4Utrikes 2 1Totalt 292 100 Totalt 140 100 Totalt 1941 100Robertsfors Vännäs ÅseleUtflyttning Antal % Utflyttning Antal % Utflyttning Antal %Umeå 173 57 Umeå 227 51 Umeå 31 22Skellefteå 26 9 Örnsköldsvik 16 4 Dorotea 15 11Uppsala 6 2 Utrikes 14 3 Vilhelmina 15 11Vännäs 6 2 Vindeln 13 3 Örnsköldsvik 11 8Stockholm 5 2 Uppsala 11 2 Utrikes 10 7Utrikes 5 2Totalt 305 100 Totalt 449 100 Totalt 141 100Norsjö Vilhelmina MalåUtflyttning Antal % Utflyttning Antal % Utflyttning Antal %Skellefteå 67 39 Umeå 70 19 Umeå 27 19Umeå 21 12 Stockholm 16 4 Lycksele 17 12Härnösand 11 6 Uppsala 13 4 Skellefteå 17 12Robertsfors 9 5 Göteborg 12 3 Norsjö 7 5Lycksele 6 3 Sundsvall 11 3 Trollhättan 6 4Utrikes 3 2 Utrikes 4 1 Utrikes 2 1Totalt 172 100 Totalt 364 100 Totalt 142 10035

Procentuell fördelning av migrationsflöden* i Västerbottens län (2009)Bilaga 7DestinationSorsele Storuman Vilhelmina Dorotea Åsele Malå Lycksele Norsjö Skellefteå Robertsfors Vindeln Bjurholm Nordmaling Vännäs Umeå Övriga riket Utrikes TotaltFlytt från Sorsele 0.05 0 0 0 0.02 0.05 0 0 0 0.02 0 0 0 0.10 0.28 0.05 0.59Storuman 0 0.08 0 0 0 0.13 0 0 0 0 0 0 0 0.34 0.56 0.07 1.18Vilhelmina 0 0.02 0.05 0.05 0 0.05 0 0 0 0 0 0 0 0.35 1.26 0.02 1.80Dorotea 0 0 0.07 0.04 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0.17 0.40 0.01 0.69Åsele 0 0 0.07 0.07 0 0.05 0 0 0 0 0 0 0.02 0.15 0.27 0.05 0.70Malå 0.02 0 0 0 0 0.08 0.03 0.08 0 0 0 0 0 0.13 0.33 0.01 0.70Lycksele 0 0.09 0 0 0.04 0.05 0.05 0.12 0 0.07 0.03 0 0.03 0.64 1.19 0.17 2.50Norsjö 0 0 0 0 0 0 0.03 0.33 0.04 0 0 0 0 0.10 0.33 0.01 0.85Skellefteå 0.04 0.06 0.03 0 0 0.04 0.10 0.17 0.18 0 0 0 0.02 1.65 6.51 0.80 9.60Robertsfors 0 0 0 0 0 0 0 0 0.13 0 0 0 0.03 0.86 0.47 0.02 1.51Vindeln 0 0 0 0 0 0 0.04 0 0.06 0.04 0 0 0.09 0.61 0.51 0.09 1.44Bjurholm 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0.05 0.02 0.06 0.30 0.24 0.01 0.69Nordmaling 0 0 0 0 0 0 0 0 0.03 0 0 0 0.07 0.99 0.53 0.06 1.68Vännäs 0 0 0 0 0 0 0.04 0 0.04 0.03 0.06 0.03 0.04 1.12 0.78 0.07 2.22Umeå 0.06 0.26 0.10 0.14 0.07 0.05 0.52 0.06 1.32 0.67 0.35 0.23 0.51 1.09 23.26 2.41 31.11Övriga riket 0.20 0.42 0.67 0.32 0.26 0.20 0.89 0.30 4.82 0.46 0.35 0.23 0.51 0.54 21.20 31.37Utrikes 0.40 0.13 0.55 0.12 0.23 0.15 0.32 0.30 2.65 0.10 0.13 0.16 0.19 0.25 5.77 11.44Totalt 0.73 1.04 1.57 0.70 0.70 0.51 2.31 0.91 9.59 1.52 1.03 0.68 1.29 2.22 34.49 36.91 3.87 100* I de fall då kommunspecifik destination understiger fem individer är flödets värde noll.36

CERUM Reports1. Lars-Olof Persson, Erik Sondell (1990) Från Lantbruksföretag till lanthushåll2. Folke Carlsson,Mats Johansson, Lars-Olof Persson, Björn Tegsjö (1993, på engelska)Creating Labourmarket Areas and Employment Zones. New Regional Divisionsin Sweden Based on Commuting Statistics3. UlfWiberg (ed.) (1994, på engelska) Marginal Areas in Developed Countries4. Erik Bergkvist, LarsWestin (1994) Värderas godstransporter rätt vid järnvägsinvesteringar?En granskning av Banverkets investeringsmodell5. LarsWestin (1995) En modell för integrerad analys av regional struktur och transportflöden6. Erik Bergkvist, LarsWestin (1997, på engelska) Estimation of GravityModels byOLS Estimation, NLS Estimation, Poisson, and Neural Network Specifications7. Svenerik Sahlin, Aurora Pelli (2000) Euroreg, förstudie8. Peter Hall (2001, på engelska) Urban Development and Research Needs in Europe9. Steffen Ahl (2001, på tyska) Schwedenhäppchen10. Roberta Capello (2001, på engelska) Urban Growth in Italy: Economic Determinantsand Socio-Environmental Consequences11. Robert Sörensson (2003) Effektstudie av gruvetableringar i Lycksele och Storumansarbetsmarknadsregioner12. Mats-Olov Olsson och Lars Westin (2004) Risks and Nuclear Waste: NuclearProblems, Risk Perceptions of, and Societal Responses to, Nuclear Waste in theBarents Region Sammanfattning av projektets resultat13. LarsWestin (2005) Marknaden för studentbostäder i universitets- och högskolor14. Jouko Säisä, Lars Westin, Peder Axensten, Agnes von Koch, Susanne Sjöberg(2005) Trafikantmerkostnader vid vägåtgärder en samhällsekonomisk analys15. Ove Grape, Sofia Lundberg och Anna Nordström (2005) Kompetenspoolen, ettalternativ till att bryta långtidsarbetslöshet16. Anna Nordström och Susanne Sjöberg (2006) Utvärdering av Urkund, ett verktygför plagiatkontroll17. Anna Nordström (2006) Utvärdering av GenuineText, ett verktyg för plagiatkontroll18. Olof Stjernström (2007) Hållbar utveckling och restriktiv markanvändning i Västerbotten19. Hanna Sundén (2010) Ekologiska fotavtryck i norra Sverige: Metoddiskussion ochberäkningar för fyra län20. Fredrik Olsson Spjut (2010) Beräkning av historisk BRP Beräkning av bruttoregionprodukter1968-1992: beräkningsmetod och data21. Fredrik Olsson Spjut (2010) BRP i Norr – utveckling och trender Bruttoregionalproduktensutveckling i Norrlandslänen 1968-200722. Richard Ström (2010) Att etablera alternativkultur – En rapport om det annorlunda Umeå23. Johanna Edlund och Marcus Holmström (2010) Det kommunalekonomiskautjämningssystemet – Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionellaarbetsmarknader24. Anna Jonsson och Lisa Svendsberget (2010): Investeringsläget i Norrland 1940-1970 –Industrins investeringar i Norrland 1997-200725. Martin Eriksson (2010) Synen på befolkning och försörjning i Norrland 1940-1970 – Enöversikt av forskning och samhällsdebatt

26. Gunnar Brandén, Andreas Forsgren, Marcus Holmström och Fredrik Olsson-Spjut (2011)39 000 anställningar till och med 2020 En studie av rekryteringsbehovet i Västerbottens län27. Johanna Liljenfeldt och Carina Keskitalo (2011) Kriterier och indikatorer på hållbarutveckling: exempel från teori och praktik28. Johanna Liljenfeldt och Carina Keskitalo (2011) Regionala och kommunala mål förhållbarhetsarbete i Umeåregionen29. Martin Eriksson (2011) Norrländska utvecklingsstrategier under nya förutsättningar förtillväxt och beslutsfattande 1990-201030. Jenny Rönngren (2011) Omvärldsbevakning i Västerbotten

Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet, CERUM har till uppgift att initieraoch genomföra forskning om regional utveckling, bedriva flervetenskapligaforskningsprojekt samt sprida forskningens resultat till skilda samhällsorganisationer.Forskningsprojekten sker i interaktion med de många vetenskapliga discipliner somberör det regionalvetenskapliga forskningsfältet.CERUMCentrum för regionalvetenskap901 87 UmeåTel. 090-786 56 99 Fax: 090-786 51 21E-post: regional.science@cerum.umu.sewww.cerum.umu.se