Ladda ner kostnadsfritt som pdf (356 kB) - Skogforsk

Fördelningsgradens utvecklingResultatet visar att den näroptimalametoden snabbare når en hög fördelningsgrad,se figur 6. För Dasa 380nåddes i studien en stabil nivå efter200–400 avverkade stockar. För Timberjack3000 fortsatte fördelningsgradenatt stiga kontinuerligt fortfarandeefter 1 000 avverkade stockar. MedDasa kördes fyra trakter utan att produktionennollställdes, totalt 3 200stockar. Resultatet från den körningenvisar att fördelningsgraden stabiliserasefter ca 400 avverkade stockar.Figur 6Den diametervägda fördelningsgradens utveckling vid fördelningsapteringmed näroptimal respektive adaptiv metod.DiskussionSkillnader mellan metodernaResultatet visar (figur 6) att den näroptimalametoden snabbt kan utnyttjatillåten värdeavvikelse till att ta ut eftersöktastockar. Det behövs bara attnågra få stockar har registrerats istocknotan innan fördelningsapteringenbörjar verka, och redan efter ett parhundra stockar har fördelningsgradenstigit avsevärt. Den adaptiva metoden ärtrögare vid starten av ett nytt objekt, dåprislistan stegvis måste förändras uppåtoch neråt för att ta ut maximalvärdeavvikelse. Effekten börjar kommaförst efter flera hundra stockar. Därförbör man inte återställa prislistan i enTimberjack vid fördelningsaptering avmindre trakter med likartad skog.Trots att Dasa 380 snabbare når enhög fördelningsgrad finns det inte någoti resultatet från de trakter där bådefördelnings- och värdeaptering har utförts som antyder att inoptimalförlustenför Dasa 380 skulle vara högreän för Timberjack 3000. Ett skäl kanvara att trögheten i den adaptiva metodengör att den hela tiden tvingas tillsuboptimering, eftersom skogens utseendeändras, t.ex. genom de trädhöjdsochdiametervariationer som förekommerpå olika ståndorter.PrissättningResultatet visar att fördelningsapteringmed låg maximal värdeavvikelse ochen prislista som grovt speglar önskemålenger liten värdeförlust. Aptansresultat stämmer väl överens med dekontroller som kunnat göras av maskinernasresultat via apteringsuppföljning(Aptupp). Kostnaden förfördelningsaptering med dessa förutsättningaroch en maximal värdeavvikelsepå 2–4 % i skördarna var 1till 2 kr per m³to timmer. Man kandock inte använda dessa värden som enschablon, utan man måste alltid simulerafram kostnaden med hjälp av aktuelltfördelningsönskemål, aktuella prisförutsättningar,tillåten värdeavvikelseoch beståndsförutsättningar.RekommendationFördelningsapteringen som funktion finnsi dag på alla skördare med apteringsdator.Resultatet avföreliggande studie avfördelningsaptering är positivt. Man kanmed lag tillåten värdeavvikelse förbättrafördelningsgraden avsevärt.Mycket talar därför för att virkesmarknadensparter bör överväga attinföra fördelningsaptering somstandardmetod vid timmerhandeln.Markägaren kan kompenseras med ett”Fördelningstillägg” som kanutformas på olika sätt.Dimension-apportionment merchandising-a useful method even for small sites with minor valuedeviationDimension-apportionment merchandising is already in relatively wide use in forestry in Sweden, yetapprehensions over suboptimum merchandising coupled with small logging tracts among private forestowners mean that the method is still being viewed with considerable caution. In this issue of Resultat, wepresent the findings of a study on the method implemented in small tracts where only a small deviation inthe value is permissible. Two important findings were the following:• A permissible value deviation of as little as 2% produced a 10-15% increase in the targetassortmentpercentage.• The near-optimum method achieves a high target-assortment percentage sooner than does theuse of the adaptive price list.Keywords: Dimension-apportionment merchandising; harvesters; timber market; timber pricing;timber valueLitteraturBergstrand, K.-G. 1990. Fördelningsaptering –ett sätt att tillgodose sågverksönskemål.Resultat nr 11, SkogForsk.Bergstrand, K.-G. 1994. Fördelningsaptering –inoptimalförlust och fördelningsgrad.Stencil 1994-11-15. SkogForsk.von Essen, l., Möller, J. 1997. Fördelningsapteringpå mindre trakter- en jämförande studiehos Mälarskog. Under prod. SkogForsk.von Essen, l., Sondell, J. 1996. Apteringsdatortest1995. Redogörelse nr 4, SkogForsk.StiftelsenSkogsbruketsForskningsinstitut© SkogForskGluntenS-751 83 UPPSALASWEDENTel.: +46 18 188500Fax.: +46 18 188600skogforsk@skogforsk.sehttp://www.skogforsk.seISSN 1103-4173Ämnesord: Fördelningsaptering, skördare, virkesmarknad, virkesvärde.Redaktör: Gunilla FrumerieAnsvarig utgivare: Jan Fryklayout och tryck: Tryckeri AB Primo, Oskarshamn.Upplaga: 3 000 ex. Sept. 1997.Återgivande endast efter skriftlig överenskommelse medSkogForsk.