<strong>Regional</strong> <strong>plan</strong> <strong>med</strong> <strong>tema</strong> <strong>knytt</strong> <strong>til</strong><strong>vasskraftutbygging</strong>1 BAKGRUNN OG INNLEIING ....................................................................................... 21.1 PLANOMRÅDE.............................................................................................................. 21.1 HANDSAMING AV VASSKRAFTSAKER. .......................................................................... 31.2 POSITIVE SAMFUNNSVERKNADER AV VASSKRAFTUTBYGGING ...................................... 51.3 INNGREP I SAMBAND MED SMÅ VASSKRAFTVERK ......................................................... 71.4 ORGANISERING OG PLANPROSESS................................................................................ 81.5 METODE ...................................................................................................................... 81.6 FORKORTINGAR, SYMBOLFORKLARING, ORD OG UTTRYKK ....................................... 102 FAKTADEL – GENERELT OM FAGTEMA ............................................................. 112.1 LANDSKAP................................................................................................................. 112.2 BIOLOGISK MANGFALD.............................................................................................. 162.3 INNGREPSFRIE NATUROMRÅDE .................................................................................. 222.4 FISK OG FISKE ........................................................................................................... 252.5 KULTURMINNE OG –MILJØ ........................................................................................ 282.6 FRILUFTSLIV .............................................................................................................. 332.7 REISELIV .................................................................................................................... 352.8 EKSISTERANDE/KLARERT UTBYGGING...................................................................... 383 FAKTADEL – OM DELOMRÅDE .............................................................................. 403.1 SELJE-BREMANGERLANDET ...................................................................................... 403.2 FLORA-BREMANGER .................................................................................................. 433.3 DALSFJORDEN ........................................................................................................... 473.4 SOGNESJØEN ............................................................................................................. 503.5 DAVIK-NORDFJORDEID ............................................................................................ 523.6 BREKKE-HØYANGER ................................................................................................. 563.7 BALESTRAND/VIK-LEIKANGER/SOGNDAL ............................................................... 593.8 GLOPPEN OG STRYN .................................................................................................. 633.9 JØLSTRA ..................................................................................................................... 683.10 LUSTER OG ÅRDAL .................................................................................................... 713.11 LÆRDAL OG AURLAND .............................................................................................. 754 POLITISK DEL OG RETNINGSLINER FOR VASSKRAFTUTBYGGING ......... 804.1 STATLEGE RETNINGSLINER FOR VASSKRAFTUTBYGGING ........................................... 804.2 VURDERING OG KONSEKVENSUTGREIING AV FYLKESKOMMUNALE RETNINGSLINER . 854.3 FYLKESKOMMUNALE RETNINGSLINER FOR VASSKRAFTUTBYGGING .......................... 904.4 INNSPEL TIL STATLEGE POLITIKK OG RAMMEVILKÅR MV. .......................................... 925 REFERANSELISTE ...................................................................................................... 946 VEDLEGGSOVERSIKT ............................................................................................... 991
1 Bakgrunn <strong>og</strong> innleiingRegjeringa fastsette, i 2006, eit nytt samla mål på 30 TWh i auka fornybar energiproduksjon<strong>og</strong> energieffektivisering innan 2016 (<strong>med</strong> 2001 som utgangspunkt). Utbygging av småvasskraftverk vil <strong>med</strong>verke <strong>til</strong> oppnå målsetjinga. I <strong>til</strong>legg kan slik utbygging vere svært positivtfor lokal næringsutvikling, busetjing <strong>og</strong> landbruksdrift.Regjeringa har, i Soria Moria-erklæringa, sagt den vil ”at fylkeskommunene, i samarbeid <strong>med</strong> berørtefagetater, skal utarbeide fylkesvise <strong>plan</strong>er for bygging av småkraftverk, som sikrer at ikke naturmangfold,friluftsliv eller store landskapsverdier går tapt” (s. 53). Olje – <strong>og</strong> energidepartementet (OED, 2007) harutforma ein eigen rettleiar for utarbeiding av regionale <strong>plan</strong>ar for små vasskraftverk.I 2003 gjennomførde NVE ei landsomfattande kartlegging av potensialet for små kraftverk(Jensen 2004). <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> Fjordane hadde, i denne kartlegginga, 789 prosjekt (utanom Samla <strong>plan</strong>)<strong>med</strong> ein spesifikk utbyggingspris på under 3 kr/kWh. Potensiell produksjonen frå desse prosjektavart estimert <strong>til</strong> 4 TWh.Gjeldande fylkes<strong>plan</strong> (<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> Fjordane fylkeskommune 2004) <strong>og</strong> fylkesdel<strong>plan</strong> for arealbruk(<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> Fjordane fylkeskommune 2000) viser ynskje om å leggje <strong>til</strong> rette for vidare<strong>vasskraftutbygging</strong>. Forvaltinga av dei rike vasskraftressursane <strong>og</strong> fordelinga av avkastninga avenergiproduksjonen er viktig for utviklinga i fylket.Fylkesutvalet gjorde våren 2007 vedtak om at det skulle utarbeidast ein fylkesdel<strong>plan</strong> <strong>med</strong> <strong>tema</strong><strong>knytt</strong> <strong>til</strong> <strong>vasskraftutbygging</strong> (sak nr. 0043/07). Planpr<strong>og</strong>ram vart vedteke i fylkesutvalet21.04.2008 (sak nr. 44/08). Følgjande mål vart då sett:”Målet <strong>med</strong> <strong>plan</strong>arbeidet er å samle kunnskap om viktige regionale <strong>og</strong> nasjonale verdiar i mulegeutbyggingsområde, for deretter å fastsette retningsliner som sikrar at desse verdiane vert teke omsyn <strong>til</strong>, vedhandsaming av utbyggings<strong>til</strong>tak etter vassdragslovgjevinga <strong>og</strong> <strong>plan</strong> <strong>og</strong> bygningslova. Planarbeidet skal <strong>og</strong>så på eitoverordna nivå synleggjere dei positive verknadene av <strong>vasskraftutbygging</strong>. Aktuelle retningsliner skal <strong>med</strong>verke <strong>til</strong>å minimalisere uheldige konsekvensar av vasskraftkraftutbygging, slik som tap av naturmangfald, friluftsområde,kulturminne <strong>og</strong> landskapsverdiar”.<strong>Regional</strong> <strong>plan</strong> <strong>med</strong> <strong>tema</strong> <strong>knytt</strong> <strong>til</strong> vasskraftutbygg er utarbeidd i samsvar <strong>med</strong> Plan <strong>og</strong>bygningslova sine reglar, §§ 8-1 – 8-5. Planen tek ikkje s<strong>til</strong>ling <strong>til</strong> konkrete utbyggingsprosjekt, <strong>og</strong>som før må ein søkje om konsesjon, eventuelt fritak for konsesjon <strong>og</strong> deretter løyve etter <strong>plan</strong><strong>og</strong>bygningslova som byggesak for dei ulike prosjekta (sjå kap. 1.1, nedanfor). Den skal hellerikkje angje konkrete område for verken utbygging eller vern.Godkjende regionale <strong>plan</strong>ar vert lagt <strong>til</strong> grunn for fylkeskommunal verksemd <strong>og</strong> skal vereretningsgjevande for kommunal <strong>og</strong> statleg verksemd i regionen. Planen vil ikkje kunne bindestatlege etatar <strong>til</strong> å fråvike statlege retningsliner. Med heimel i <strong>plan</strong>- <strong>og</strong> bygningslova, § 8-2, vertfylkespolitiske retningsliner gjort gjeldande for <strong>plan</strong>legging <strong>og</strong> forvalting på kommunalt,fylkeskommunalt <strong>og</strong> regionalt statleg nivå. Motstrid <strong>med</strong> vedtekne fylkespolitiske retningslinerkan gje grunnlag for motsegn i konkrete <strong>plan</strong>saker.1.1 PlanområdeDet er spesielle forskrifter /rutinar for forvalting av verna område/vassdrag (Sjå Sivertsen 2008),noko som gjer det naturleg å halde desse områda utanfor <strong>plan</strong>området. Planen gjeld difor heile<strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> Fjordane <strong>med</strong> unnatak av verna område/vassdrag. Figur 2.1.2, nedanfor, gjev ei oversiktover verna område i <strong>S<strong>og</strong>n</strong> <strong>og</strong> Fjordane.
- Page 4 and 5: Figur 1.2.1 Vern i Sogn og Fjordane
- Page 6 and 7: om det kan gjevast dispensasjon fr
- Page 8 and 9: Boks. 1.3.1 (forts.)Som ein ser kan
- Page 10 and 11: verdiar, knytt til nemnte fagtema,
- Page 12 and 13: 2 Faktadel - generelt om fagtemaI d
- Page 14 and 15: Bruun, m.fl. (1994) peikar på seks
- Page 16 and 17: Det er altså eit nasjonalt mål å
- Page 18 and 19: Sogn og Fjordane har eit svært var
- Page 20 and 21: stoppe tapet av biologisk mangfald
- Page 22 and 23: 2.2.3 SumverknaderArtar som er knyt
- Page 24 and 25: Mykje av verdien med dei inngrepsfr
- Page 26 and 27: 2.4 Fisk og fiskeAure, laks og ål
- Page 28 and 29: Ved ev. kraftutbygging på elvestre
- Page 30 and 31: Riksantikvaren (RA) har utarbeidd k
- Page 32 and 33: Mesteparten av kulturminna og kultu
- Page 34 and 35: 2.6 FriluftslivFriluftsliv er oppha
- Page 36 and 37: 2.7 ReiselivReiseliv er ei stor næ
- Page 38 and 39: 2.7.3 SumverknaderUheldige sumeffek
- Page 40 and 41: Utbygde små vasskraftverk/små vas
- Page 42 and 43: Figur. 3.1.1 Delområdet Selje-Brem
- Page 44 and 45: Kulturminne og -miljøRiksantikvare
- Page 46 and 47: Det er fleire interessante kvartær
- Page 48 and 49: FriluftslivSørdalen, aust i delomr
- Page 50 and 51: sørsida av fjorden, i heia mellom
- Page 52 and 53:
Figur 3.4.1 Delområdet Sognesjøen
- Page 54 and 55:
Figur 3.5.1 Delområdet Davik-Nordf
- Page 56 and 57:
undersøkingar først. Maurstadelva
- Page 58 and 59:
Figur 3.6.1 Delområdet Brekke-Høy
- Page 60 and 61:
Kulturminne og -miljøKulturminne s
- Page 62 and 63:
Tenndalselvi (i vest) og Kvinnavass
- Page 64 and 65:
usetjingsspor, bygningsmiljø og gr
- Page 66 and 67:
førekomstar av nasjonal verdi.Stor
- Page 68 and 69:
Inngrepsfrie naturområdeDet einast
- Page 70 and 71:
Figur 3.9.1 Delområdet Jølstra
- Page 72 and 73:
FriluftslivFriluftsområde av nasjo
- Page 74 and 75:
landskap med regional verdi er regi
- Page 76 and 77:
Stokkesetdalen-Fardal, Sokkesete-Ø
- Page 78 and 79:
skaffe seg kommunedelplan for små
- Page 80 and 81:
oppgjennom tidene. På 1600-talet v
- Page 82 and 83:
landskapskvalitetene og helheten i
- Page 84 and 85:
For områder som klassifiseres som
- Page 86 and 87:
5 Referansar og grunnlagsdataHer sk
- Page 88 and 89:
område som ikkje har spesiell verd
- Page 90 and 91:
gjeld vasskraftutbygging har vi erf
- Page 92 and 93:
Landskapselement4. Kvartærgeologis
- Page 94 and 95:
flaumvassføringa og større rom fo
- Page 96 and 97:
Fylkesmannen i Sogn og Fjordane, 19
- Page 98 and 99:
Larsen, B. H., 2002. Biologisk mang
- Page 100:
6 Vedlegg - eigne dokument1. Oversi