L E S E - O G S K R I V E V A N S K E R - Nordens Välfärdscenter

Nordens VälfärdscenterFokus påL E S E - O G S K R I V E V A N S K E R

ForordMed tidlig innsats i skolen, motiverende pedagogikk og vedå ta i bruk velferdsteknologi, vil alle med lese- og skrivevanskerkunne tilegne seg kunnskap som gjør at de kandelta i utdanning og arbeidsliv og være aktive i samfunnet.Læring skjer best når den knyttes til elevens interesse.Når det gjelder voksnes læring legger vi livserfaring tilinteresser. Det er nemlig ikke bare barn og unge som slitermed lese- og skrive vansker. 10–15 prosent av den voksnebefolkningen i de nordiske landene leser så dårlig at de harproblemer med å fungere til fredsstillende i dagens arbeidsoghverdagsliv. Nettopp dette kan være en medvirkendeårsak til at mange unge faller ut av skolen og voksne fraarbeids livet. Dette er bakteppe for at Nordens Välfärdscentersetter fokus på lese- og skrivevansker.Faktadelen i dette heftet bygger på et manussamarbeidfra fagfolk som arbeider med lese- og skrivevansker i denordiske landene. Det er en videreføring av et nordisksamarbeid fra 1996 i NILS-prosjektet (Nordisk informasjonfor lesing og skriving) som resulterte i en DVD om temaet.Faktadelen her er nok et eksempel på nordisksamarbeid i praksis på feltet lese- ogskrivevansker – og sikkert ikke det siste.Et nordisk nettverk på dette områdetkan være mulig hvis det er interessefor det i alle landene.Selv om arbeidslivet, skole- og utdanningssystemeneog mulighetene forbistand er forskjellige fra land til land,er menneskenes opplevelse av vanskeneganske like og løsningersom er vellykket i ett land, eroftest like fruktbar i de andre.Se anbefalingene våre på deneste sidene – og god lesninggjennom hele heftet!Utgitt avNordens Välfärdscenterwww.nordicwelfare.orgJuni 2011Ansvarlig redaktør og utgiver:Direktør Tone MørkRedaktør:Gerd VidjeRedaksjon:Gerd VidjeHelena LagercrantzLasse Winther WehnerMagnus GudnasonMartina LybeckNina KarlssonNino SimicISBN: 978-87-7919-054-2Opplag: 1000Forsidefoto:Klaus Lasvill-MortensenGrafisk design: Aase BieTrykk: EO Grafiska ABNordens VälfärdscenterSverigeBox 22028104 22 StockholmSverigeBesöksadress:Hantverkargatan 29Tel: +46 8 545 536 00info@nordicwelfare.orgNordens VälfärdscenterFinlandAnnegatan 29 A 23FIN-00100 HelsingforsFinlandTel: +358 9 694 8082nvcfi@nordicwelfare.orgNordens VelfærdscenterDanmarkSlotsgade 8DK-9330 DronninglundDanmarkTel: +45 96 47 16 00nvcdk@nordicwelfare.orgTemaheftet finnes ogsåinlest i DAISY-format påwww.nordicwelfare.orgTone MørkDirektør Nordens VälfärdscenterGeneralsekretær Nordiska HandikappolitiskaRådet2

I N N H O L D1NVC anbefalerNordens Välfärdscenter anbefaler...................................................... 42FaktaÅ være inkludert ............................................................................ 7Universelle løsninger ...................................................................... 8Internasjonale leseundersøkelser ................................................... 10Et redskap for inkluderende arbeidsliv ............................................. 12Velferdsteknologiske muligheter ..................................................... 14Nasjonale tiltak på teknologiområdet .............................................. 173FravirkelighetenHögsta betyg i svenska ................................................................. 23Du kan bare øve dig! .................................................................... 26Lese- og skrivevansker blant unge er utbredt i hele Norden ............... 29Rammer et stort behov ................................................................. 30Computeren som waveboard ......................................................... 32Låt talangerna komma till tals ........................................................ 36En kille med kämparglöd ............................................................... 38En IT-rygsæk er god ballast ........................................................... 40Ett helt batteri med möjliga åtgärder .............................................. 42Overhyppighet av lese- og skrivevansker ved nedsatt arbeidsevne ...... 444PolitikkEn potensiell statsminister med dysleksi .......................................... 47PC er bærebjelken i tilpasset opplæring ........................................... 50Läs- och skrivsvårigheter får inte hamna i skymundan ...................... 525Forskning6Internasjonaltog framtidens kunskapsbehovEn tilgjengelig arbeidsplass for alle ................................................. 55En tillgänglig utbildning för alla ...................................................... 57Stimulerande språkmiljö kan besegra generna ................................. 58Inkluderende læsning – at læse med ørerne .................................... 60Olika verktyg för olika behov ......................................................... 64blikkKunskap finns men viljan saknas ................................................... 667TipsLitteratur og lenker....................................................................... 688Samantekt,summary, tiivistelmäSammendrag på islandsk, engelsk og finsk....................................... 703

Nordens VälfärdscenterK A P I T T E LDEMOKRATI OG INKLUDERINGI SAMFUNN OG SKOLESverige og Danmark har ratifisertFN-konvensjonen om rettigheter formennesker med nedsatt funksjonsevne.De andre nordiske landeneer i prosessen hvor målet er åratifisere. NVCs holdning er atfunksjonsnedsettelser oppstårnår omgivelsene ikke er tilpassetborgernes forutsetninger. Vi kanikke stilltiende være vitne til atså mange som en til to millionerborgere i de nordiske landenediskrimineres fordi de har problemermed å lese og skrive. Dethandler om noe så fundamentaltsom å kunne ta i bruk sine demokratiskerettigheter som samfunnsborgere.Fra å delta i valg til å væremed i klubber, på foreldremøter ogdelta i debatter – og ikke minst hakontakt med offentlige myndigheterog virksomheter på internett.Å gjøre tekstsamfunnet tilgjengeligfor alle, er helt nødvendig. Kandet ikke gjøres med universelleløsninger, må det gjøres individueltmed kompenserende hjelpemidler.Vi anbefaler• at all offentlig informasjon,trykt eller på internett gjørestilgjengelig med syntetisk tale• at manglende tilgjengeliginformasjon betraktes somdiskriminering og er i stridmed FN-konvensjonenI skolen må det legges til rettefor at alle får samme sjanse til ålykkes. I Danmark var det tidligeremotstand mot å likestille lesing ogskriving med IKT-støtte med å leseog skrive med penn og papir. Juks,ble det hevdet. Denne holdningensom fortsatt finnes i Norden, erNVC helt uenig i. Det handler omlikeverd.Vi anbefaler• at det å lese tekst med ørene erlikeverdig med å lese med øynene• å ikke legge til rette for dettei skolen betraktes som diskriminering og er i strid med FNkonvensjonenVELFERDSTEKNOLOGI OGUNIVERSELLE LØSNINGERDet finnes mange IKT-hjelpemidler,også kalt velferdsteknologiskehjelpemidler, som kan støttepersoner som har lese- ogskrivevansker. Utviklingen innenvelferdsteknologi har nærmesteksplodert de siste årene, ogbruk av teknologien vil kunnerevolusjonere hverdagen for mange.Historiene fra virkeligheten ogdisku sjonene på internett viser atmange med lese- og skrivevanskerikke har nok informasjon om hvilkehjelpemidler som finnes, de vet ikkehvor de får tak i dem og får derforheller ikke prøvd dem ut i praksis.Dette har Sverige gjort noe medved å opprette de såkalte skoledatatekene.Målsettingen er at detpedagogiske personalet skal utviklearbeidsmetoder og kompetansesom gir elevene bedre muligheterfor å nå målene i skolen. Personaletskal få støtte i valget av og opplæringi ulike verktøy, og det leggestil rette for utlån av det utvalgte ogtilpassede utstyret.Berit Engberg, skriver i faktadelen(side 18) at elever lærer på forskjelligemåter og kan trenge alternativeverktøy i korte eller lengre perioderi læringsprosessen. Disse alternativeverktøyene er en forutsetning for aten del elever skal klare å nå målenei skolen og må derfor – helt fraførste klasse – være med i skolensIT-satsing.I Danmark har IT-ryggsekkensom består av digitalt tilgjengelig4

anbefalerundervisningsmateriell til blantannet unge med lese- og skrivevansker,slått an (se side 40 og60).Vi anbefaler• at myndighetene i de andrenordiske landene «ser til»skoledata teket i Sverige ogIT-ryggsekken i Danmark ogvurderer liknende ordninger forå spre kunnskap og bruk avvelferds teknologiDysleksi Norge skriver at PC erbærebjelken i innlærings arbeidet(se side 50). I første klasse påskolen kan PC-lesing få alle barn tilå delta i klassen. Det vil motvirkeat noen barn føler seg utenfor ogopplever følelsen av nederlag. NVCer enig med Dysleksi Norge i dette.Vi anbefaler• at tidlig innsats, bruk av PC ogaktuell programvare får toppprioritetEn løsning som fører til målet, ethensiktsmessig verktøy som gjørat elevene tilegner seg kunnskapøker i neste omgang motivasjonog selvstendighet og hindrer atungdom faller ut av skolen ogsenere får problemer med åkomme inn i arbeidslivet.Økt kunnskap vil bidra tilholdnings endring og alminneliggjøringav lese- og skrivevansker.I dag fokuserer de nasjonaletiltakene på den enkelte personmed nedsatt funksjonsevne ogpå kompensering med hjelpemidlerog tilrettelagt materiell og undervisning.I forlengelse av intensjonenei FN-konvensjonen og den teknologiske,strukturelle, politiske ogøkonomiske utviklingen i denordiske landene må vi forventelangt større oppmerksomhet rettetmot gjennomføring av tilgjengeligeog universelle løsninger.Vi anbefaler• ta i bruk universelle løsningerframfor individuelle tilpasningernår det er mulig.Det vil være en vinn-vinnsituasjon for både samfunn,skole og den enkelte.ET INKLUDERENDE ARBEIDSLIVI Norge viser undersøkelser atdet er overhyppighet av lese- ogskrivevansker hos personer somhar nedsatt arbeidsevne.For å motvirke at voksne fallerut av arbeidslivet som følge avlese- og skrivevansker opprettetKunnskapsdepartementet i NorgeProgram for basiskompetanse iarbeidslivet (BKA), se side 12. Detinnebærer at bedriftene kan gåsammen med en kursarrangør ogfå midler til å kurse ansatte i lesing,skriving, regning og data. Praksisnæropplæring bidrar til at voksnesom må styrke sine basisferdigheter,møtes på voksnes premisser.Hva vil den enkelte arbeide med,hva motiverer den enkelte til å tafatt og ikke minst til å fullføre kurs?Vi anbefaler• at de nordiske landeneskaffer seg mer kunnskapom sammenhengen mellomlese- og skrivevansker ogfrafall i arbeidslivet, at de utviklerstrategier for å gjøre noemed problemet og prioritererå sette i verk nødvendige tiltak.• at de nordiske landene «ser til»Norge og vurderer liknendeordninger for å få ned frafalleti arbeidslivet1NVC2Fakta3Fravirkeligheten4Politikk1NVCanbefaler5Fraforskning6Internasjonaltblikk7Tips8SamantektSummaryTiivistelmä5

FaktaK A P I T T E LDet er vanlig å snakke om lese- og skrivevansker når en personikke lærer seg å lese og skrive i forbindelse med opplæring,og/eller dersom utviklingen går sent og/eller stagnerer.• Vanskene kan vise seg i forbindelse med bokstavlæring, ved atdet er vanskelig å lære bokstavene, skille dem fra hverandre,huske bokstavnavn og bokstavlyder eller forme bokstavene.• I selve leseatferden kan symptomer på vansker være atpersonen strever med å lese isolerte ord, leser mye feil,gjetter, leser svært sent, leser monotont og teknisk og/ellerhar vansker med å forstå både ord, setninger, budskap ogsammenhenger i teksten.• Symptomene kommer spesielt til syne ved lesing av ukjentetekster.• Symptomer på skrivevansker kan gå mer på vansker med atpersonen strever med å skrive enkeltord og skriver mye feil(forenkler, utelater bokstaver, stokker om bokstaver).• Det er også symptomatisk at personen skriver sent, utydelig(ofte uleselig) og kortfattet.Kilde: Lesesenteret www.lesesenteret.no6

REDIGERING: Gerd VidjeFOTO: Vladimir MucibabicÅ være inkludertVi lever i et samfunn der informasjon via tekst stadigoftere overtar for personlig kontakt. Telefonsamtalenblir erstattet av sms, e-post, sosiale medier som Facebookog Twitter eller annen digital eller internettbasertkommunikasjon. Bruk av PC og nettsøking er læringsmåli skolen. Offentlig informasjon finner du raskere påinternett, logistikk og rapportering foregår på data.1NVC2Faktaanbefaler2Fakta3Fravirkeligheten4Politikk5Fraforskning6Internasjonaltblikk7Tips8SamantektSummaryTiivistelmäSelv i såkalte manuelle yrkerkreves det lese- og skrivekompetanseog digitale ferdigheter forå betjene dataskjermer som ofteer knyttet til produksjonen.Uten å beherske basisferdigheteri lesing, skriving, regning og data,er faren stor for å falle ut av bådeskole, utdanning og arbeidsliv.Å ha samfunnsborgere som leserfunksjonelt, øker sannsynlighetenfor engasjement i politiskespørsmål og foreningsliv, noesom er vesentlig for å opprett -holde demokratiet.Selv om de nordiske landeneTEKST:Denne faktadelenbygger på manusav Erik Arendal(HMI, Danmark),Eva Teigstad (NAVNONITE, Norge),Kari H. A. Letrud(Vox, Norge) ogBerit Engberg(SPSM, Sverige).Innspill til faktadelenog til heftetfor øvrig skjeddepå en work shopi NVC hvor ogsåKrister Åslin(Arbetsformedlingen,Stockholm)og Sigrún Jóhannsdóttir(TMF, Island)var til stede.Stor takk til alle!7

skårer høyt i leseundersøkelser,anslås det at 10–15 prosent avden nordiske befolkningen ikkehar gode nok funksjonelle leseferdighetertil å kunne fungeretilfredsstillende i forhold til dagens– og den nærmeste fremtidenslesekrav. Utfordringene, som erganske like i alle de nordiskelandene, handler om å gjøretekstsamfunnet tilgjengelig for alle.Vi kommer langt ved å ta i brukuniverselle IKT-løsninger som gjørat de fleste får tilgang til deninformasjonen de trenger. Forenkelte kan det likevel værenødvendig med spesialtilpassingog individuell støtte for at de skalkunne lese det trykte ord.Voksne som ikke har funksjonellebasisferdigheter, kan gå påkurs. Den voksnes motivasjon forå delta på og gjennomføre slikekurs, vil henge sammen med omden enkelte mener at egne behovblir imøtekommet. Det er enforutsetning at kursene har etvoksenpedagogisk perspektiv. Forandre vil det imidlertid være enbedre løsning å lære å bruke dedigitale verktøyene som finnes,slik at de kan få opplest tekst ognyttiggjøre seg IKT og anneneksisterende velferdsteknologi.Universelle løsningerMed FN-konvensjonen om rettigheterfor mennesker med nedsattfunksjonsevne, som er underratifisering i de nordiske landene(se faktaboks), styres fokus i sterkgrad mot likeverdig deltakelse foralle til utdanning, arbeid og samfunnsliv.For mennesker medlese- og skrivevansker betyr det atomgivelsene får ansvar for å skapevilkårene for deltakelsen, på trossav vanskene. Med bruk av IT-støtteog andre teknologiske løsningervil lese- og skrivekompetansenbli vesentlig bedre, og deltakelsenog mulighetene for å inkluderesi skole, arbeidsliv og samfunnslivvil øke betraktelig.I dag fokuserer de nasjonaletiltakene på den enkelte personmed nedsatt funksjonsevne ogpå kompensering med hjelpemidlerog tilrettelagt materiell og undervisning.I forlengelse av intensjonenei FN-konvensjonen og denteknologiske, strukturelle, politiskeog økonomiske utviklingen i denordiske landene må vi forventelangt større oppmerksomhet rettetmot gjennomføring av tilgjengelighetog universelle løsninger.En allmenn utbredelse avsyntetisk tale på de nordiskespråkene på alle relevante teknologiskeplattformer, vil revolusjoneresituasjonen for personermed lese- og skrivevansker. Engenerell mulighet for opplesing vilgi tilgjengelighet til både utdanningog arbeid. Samtidig vil den alminneligeutbredelse føre til mindrestigmatisering av dem som eravhengig av opplesingen.Et annet og helt avgjørendeinnsatsområde er tilgjengelighet tiltekst. Etter hvert blir stadig flerebøker og tekster i både utdanningog arbeid digitalt tilgjengelige.Likevel er det viktig at samfunnetbevisst støtter og krever dennetilgjengeligheten. Først når allebøker og materiell til utdanning,manualer, arbeidsbeskrivelser,skjermbaserte arbeidsdatamaskinerosv. er digitalttilgjengelige for opplesing, vil8

FN-konventionenFN-konvensjonen om rettigheter for mennesker med nedsattfunksjonsevneKonvensjonen ble vedtatt av FNs generalforsamling i 2006. I prinsippetfører den problemene som mennesker med nedsatt funksjonsevnehar fra å være et helse og/eller sosialt anliggende til etspørsmål om krenkelse av menneskerettigheter. Når stateneratifiserer konvensjonen, forplikter de seg til å bedre situasjonentil mennesker med funksjonsnedsettelser gjennom lovverk ogforskjellige tiltak.Alle de nordiske landene har underskrevet konvensjonen ogSverige og Danmark har ratifisert den. De andre er i prosessenhvor målet er å ratifisere.2FaktaDiskriminerings- og tilgjengelighetslovNorge vedtok i 2009 Lov om forbud mot diskriminering på grunn avnedsatt funksjonsevne. Loven skal fremme likestilling og likeverd,sikre like muligheter og rettigheter til samfunnsdeltakelse for alle,uavhengig av funksjonsevne, og hindre diskriminering på grunn avnedsatt funksjonsevne. Loven skal bidra til nedbygging av samfunnsskaptebarrierer og hindre at nye skapes.Danmark har siden 2005 hatt en lov som forbyr forskjellsbehandlingpå arbeidsmarkedet. Det dreier seg om enhver direkteeller indirekte forskjellsbehandling på grunn af rase, hudfarge,religion eller tro, politisk anskuelse, seksuell orientering, alder,handikap eller nasjonal, sosial eller etnisk opprinnelse.I Finland ble lov om likebehandling vedtatt i 2004. Den omfatteri prinsippet også personer med lese- og skrivevansker, men dennegruppen nevnes ikke spesifikt i lovteksten.I Sverige ble alle lover om diskriminering samlet i én lov i 2009.For personer med funksjonsnedsettelse finnes det vern både motdiskriminering i arbeidslivet og ved utdanning på høgskoler oguniversiteter.Island har ikke en egen lov om forbud mot diskriminering avpersoner med nedsatt funksjonsevne, men Lov om handicappede fra1992 gir blant annet handikappede fortrinnsrett til jobber i stat ogkommune, hvis de innehar kvalifikasjoner som er like gode ellerbedre enn hos andre søkere.9

mennesker med lese- og skrivevanskerha mulighet for reell inklusjonog likeverdig deltagelse.Å utnytte teknologien handlerogså om å optimalisere potensialetfor alle borgere. De teknologiskemulighetene er til stede i dag,utfordringen er å skape aksept forIT-støtte. Til dette trengs det enholdningsendring, der IT-støttedeløsninger og opplesing blir aksep tertpå lik linje med lesing.I Danmark ble det i starten avvistat elever med lese- og skrive vanskerskulle få opplest oppgavene tilavgangsprøvene i folkeskolen. Menvinden snudde under argumenterom tilgjengelighet. Det viktigste erå forstå en tekst enten du brukerøyne, ører eller begge deler. Hvisviljen til universelle løsninger ertil stede, er det store muligheterfor mennesker med lese- ogskrivevansker. En pedagogiskmetode som kalles Å skrive seg tillesing, kan vise seg å ha en så storeffekt på leseinnlæringen at vipå sikt får færre voksne som ikkeleser funksjonelt. Se side 14 omPC-lesing for barn.Internasjonale leseundersøkelser1. http://lesesenteret.uis.no/getfile.php/Lesesenteret/Hovedrapport_All.pdfNorden fikk for alvor øynene oppfor betydningen av å ha funksjonelleleseferdigheter da resultateneav IALS, International AdultLiteracy Survey 1 , forelå i 2000. Deter den første store internasjonaleleseundersøkelsen blant voksne.21 land deltok i undersøkelsen, allei Norden var med, unntatt Island.I 2005 kom resultatene av denandre internasjonale leseundersøkelsenALL, Adult Literacy andLifeskills. Da deltok kun Norge avde nordiske landene. Resultatenei IALS og ALL samsvarte godt, slikat resultatene ofte blir presentertunder ett.Gjennom IALS ble leseferdighetenehos voksne i aldersgruppen16–65 år kartlagt. Hensikten medundersøkelsen var å få bedrekunnskaper om hvor godt voksneleser og hvordan de nyttiggjør segden tekstbaserte informasjonende møter i dagligliv og arbeidsliv.Leserne ble vurdert i forhold tiltre leseskalaer, prosa, dokumentog kvantitativ skala, og leseferdigheteneble målt på en ferdighetsskalafra nivå 1–5.Hva innebærerferdighetsnivåene?Å lese på nivå 1 kan for eksempelinnebære å kunne lese enkle skilteller en kort beskjed med enkelttekst. Tekstene bør ikke ha distraktorer(forstyrrende elementer). Pånivå 2 er tekstene litt mer kompliserte,og oppgavene kan bestå iå integrere to opplysninger. Deter få distraktorer, og oppgavenkan inneholde regneoperasjoner.På nivå 3 er det flere distraktoreri teksten, og her forventes detleseferdigheter som innebærerå integrere informasjon fra uliketekstdeler. På dette nivået mestresde fire regneartene. De som leserpå nivå 4 og 5 leser komplisertetekster av variert lengde og vilkunne beherske flere regneoperasjoneri den løpende teksten.En nivå 1-oppgave kan væreå lese en medisinetikett og finneut hvor mange dager du skal ta10

medisinen. Nivå 2 mestres når dufor eksempel kan lese en enkelarbeidsinstruks. På nivå 3 forventesdet blant annet at du kanlese og kritisk vurdere kvalitetenpå flere varer sett i forhold til pris.Nivå 4 og 5 krever enda bedreferdigheter, for eksempel å kunnelese og tolke forskjellige lover ogregler.OECD sier at vi bør tilstrebe atvoksne har en leseferdighet somtilsvarer nivå 3 for å klare seg isamfunnet i dag og i den nærmesteframtid. 2Resultatene avIALS-undersøkelsenResultatene i 2000 viste at denordiske landene fikk svært godeskåringer og at de var blant debeste av alle land som deltok. Medsmå marginer kom Sverige bestut med Finland og Norge like bak.Finland gjorde det meget godt i deyngste aldersgruppene og voksnei Finland synes å ha en jevnleseprofil. Danmark hadde enmer ujevn resultatprofil ogkom totalt sett dårligst ut avde nordiske landene.Sett under ett viste undersøkelsenat 70–75 prosent av denvoksne befolkningen i Nordenhadde funksjonelle leseferdighetertilsvarende et av de tre høyesteleseferdighetsnivåene. Likevel erdet bekymringsfullt at undersøkelsenogså viste at mange iNorden ikke har gode nok funksjonelleleseferdigheter til å kunnefungere tilfredsstillende i forhold tildagens – og den nærmeste fremtidenslesekrav. I Norge regner vimed at om lag 430 000 voksneleser på nivå 1 og tilhører dennegruppen.Rapporten Literacy in theInformation Age viser at det ernær sammenheng mellom leseferdighetog sysselsetting. 3Personer som leser på nivå 1 ellerlavt nivå 2, har mellom 4 og 12ganger så stor risiko for å bliarbeidsledig som de som gjørdet best på leseoppgavene.Mange tiltakResultatene, som viste at storegrupper voksne leste for dårlig tilå mestre moderne lesekrav, førtetil at flere land satte i gang tiltaksom på sikt skulle gi voksenbefolkningenbedre leseferdigheter.I Norden er det satt i verk tiltakpå ulike nivåer, både enkelttiltak ogtiltak på systemnivå. Eksempler påenkelttiltak er Sveriges og Danmarksutvikling av IT-hjelpemidler.Se side 18 om skoledatateket ogside 40 om IT-ryggsekken.I Norge ble det satt i gang tiltakog prosjekter for å heve lesekompetansen i hele befolkningen,for eksempel Foreningen les,Litteraturhuset, leseombudet,alliansen Leser søker bok, Lese året2010 – og en videre satsing pålesing fram til 2014.I enkelte kommuner er det itillegg ansatt leseveiledere, leseagenter,leselærere eller leseombud.Her tenkes det lesing i etfra-vugge-til-grav-perspektiv, derrutiner som høytlesing for småbarn så vel som for de eldstebeboerne er satt i system. I 2006opprettet Kunnskapsdepartementeti Norge Program for basiskompetansei arbeidslivet (BKA).2Fakta2. www.oecd.org/dataoecd/48/4/41529765.pdf3. Literacy in theInformation Age:OECD-rappport:http://www.scribd.com/doc/47108010/literacy-in-theinformation-age11

Et redskap forinkluderende arbeidsliv4. BKA: Programfor basiskompetansei arbeidslivetDet er Vox som forvalter BKAmidlene 4 og gir tilskudd til opplæringi lesing, skriving, regningog data for ansatte i private ogoffentlige virksomheter. Offentligeog private virksomheter kan søkeBKA-midler i samarbeid medopplæringstilbydere.Midler til BKA blir årlig satt avpå statsbudsjettet. Mer enn 400virksomheter delte summen somi 2011 var på 81 millioner norskekroner.MotivasjonNår det gjelder voksne, er nøkkelentil motivasjon for å delta iopplæring en opplevd nytte, gjerneknyttet til arbeidsplassen. Gjennomvektlegging av praksisnær opplæringbidrar Vox til at voksne somVoxVox er et nasjonalt fagorganfor kompetansepolitikk medsærlig vekt på voksnes læring.Vox skal bidra til økt deltakelsei arbeids- og samfunnsliv.Vox deltar i arbeidmed utvikling av tilpassedemetoder og lærings tilbud ilesing, skriving, regning, dataog muntlig kommunikasjon isamarbeid med opplæringstilbydereog virksomheter.Vox har ansvar for fagligeog pedagogiske spørsmålknyttet til opplæring i norsk ogsamfunnskunnskap for voksneinnvandrere.Mer informasjon: www.vox.nomå styrke sine basisferdigheter,møtes på voksnes premisser. Hvavil den enkelte arbeide med, hvamotiverer den enkelte til å ta fattog ikke minst til å fullføre kurs?Flere prosjekter retter seg motunge utenfor arbeidslivet, unge ifengsel og i kriminalomsorgen ifrihet. Vox samarbeider også medArbeids- og velferdsdirektoratet(NAV), blant annet for å gjøreNAV-veiledere rustet til å møte denarbeidssøkende med kunnskapersom avdekker om vedkommendehar behov for å kurses i grunnleggendeferdigheter før andretiltak settes inn. Med utgangspunkti behovet for å øke grunnleggendeferdigheter, er det laget kompetansemålpå tre ferdighetsnivåer.KompetansemåleneKompetansemål for opplæring igrunnleggende ferdigheter, er etverktøy for å tilpasse opplæringfor voksne. Det er utviklet kompetansemåli følgende ferdigheter:lesing og skriving, hverdagsmatematikk,muntlige ferdigheterog bruk av IKT. Kompetansemålenebeskriver mål for oppnådd kompetansetilpasset voksnes livs- ogarbeidssituasjon. I praksis er detnaturlig å se kompetansemålene isammenheng. Du må for eksempelkunne lese for å bestille varer pånettet og regne ut hva totalprisenblir.Kompetansemålene kan brukestil å• lage individuelle mål og opplæringsplaner• registrere utvikling og endring• justere opplæringsmål• lage grupper som passer sammeni en opplæringssituasjonVox har utarbeidet en veiledningsom viser hvordan kompetanse-12

målene kan brukes av lærere ogkursholdere som skal gjennomføreopplæring.For å finne ut mer om denenkelte voksnes funksjonellebasisferdigheter er det laget testeri lesing, hverdagsmatematikk ogdigitale ferdigheter.Profiler for basisferdigheterpå jobbenFor å konkretisere kompe tansemåleneer det utviklet profiler forbasisferdigheter på jobben. Dissebeskriver hvilke grunnleggendeferdigheter du må mestre for åklare arbeidet i ulike yrker. Bådelesing, skriving, muntlig kommunikasjon,hverdagsmatematikk ogbruk av IKT inngår i profilene.Mange synes det er nyttig ogmotiverende å få et bilde av egneopplæringsbehov knyttet til etbestemt yrke. Arbeidsgivere kan fåkunnskaper om hvilke ferdighetersom må styrkes, og arbeidstakerekan se hva de har behov for avgrunnleggende ferdigheter. (Seramme.) Ideen til å lage profilerkommer fra flere land, blant annetfra New Zealand og Storbritannia.I Danmark tilbyr stadig flerevirksomheter lesetester til sineansatte. Mange får hjelp til å ståfram med vanskelighetene sine.Utfordringen er hva som skjeretterpå. Tilbys eller kreves detlese- og skrivetrening? Er IT-støtteen del av undervisningen og brukesIT-støtten konkret i arbeidet (foreksempel PC/smartphones medopplesing)? Endrer virksomhetensin kommunikasjonsform slik atalle kan forstå og delta – ellerbrukes resultatene av testene tili verste fall å diskriminere ansatteeller si dem opp?Etter- og videreutdanningVox samarbeider med høyskoler oguniversiteter om videreutdanningmed 30 vekttall for lærere som2FaktaStørre mestring i opplæringenLæreren brukte Profiler for basisferdigheter på jobben til å lagepraksisnære kurs i data, lesing og skriving. Det ga øktmestringsfølelse hos kursdeltakerne.– Jeg har kurs for mange som sliter med lese- og skrivevansker ogdårlige minner fra skoletida. Profilene gjør at jeg raskt kartleggerhvilke områder vi må jobbe med, samtidig som vi finner mestringsområdenetil deltakeren og det gir økt selvtillit, forteller Hanne Wagsås,lærer ved Halden kommunale voksenopplæring. Hun har brukt profilenetil å lage kurs i data, lesing og skriving for barnehageansatte.Profiler for basisferdigheter på jobben er et verktøy for å tilpasseopplæring til den enkelte arbeidsplass og kursdeltaker. Profilenebeskriver hvordan basisferdigheter er en del av yrkesutøvelsen.– Ved å bruke profilene får jeg som lærer raskt satt meg inn ikursdeltakernes arbeidshverdag, og opplæringen blir mest muligpraksisnær. På lese- og skrivekursene tar jeg utgangspunkt i teksterfra arbeidsplassen for å gjøre opplæringen mest mulig relevant, sierWagsås.Profilene er ikke et undervisningsopplegg, men de er spesielt egnetfor kartlegging i forkant av kurs og til evaluering av deltakerne underveisi kurset.13

underviser i grunnleggende lesing,skriving, IKT og hverdagsmatematikk.Ellers tilbyr Vox jevnlig gratisetterutdanningskurs for lærere ogopplæringstilbydere som jobbermed voksnes grunnleggendeferdigheter. Hensikten er å gikunnskaper om metoder og verktøysom kan brukes til å kartleggekompetansen og tilpasse opplæringstilbudtil voksne.Velferdsteknologiske muligheter5. www.hmi.dk/pclaesning6. www.psykologcentret.dk/fileadmin/Arkiv/Dokumenter/Pc-laesning.pdf7. Å skrive seg til lesing:http://salg.lex.no/hs/HS07033233.pdfhttp://ans.hsh.no/home/atr/tekstskaping/index.htmVelferdsteknologi omfatter enrekke teknologiske muligheter somrommer både hjelpemidler og mergenerelle redskaper som kan støttemennesker i mange livssituasjoner.PC-lesing for voksneNy forskning dokumenterer atpersoner med lese- og skrivevanskerhar stor nytte av å fåteksten opplest. Det danskeprosjektet PC-læsning 5 viser atvoksne som har store lese- ogskrivevansker kan forstå tekstensinnhold fullt ut når den leses opp.Effekten er umiddelbar og leseforståelsener langt større ennom personen skulle lese på papiruten IT-støtte. Erfaringsmessigvil personer med store lese- ogskrivevansker, selv etter lang tidslesetrening, ikke oppnå like effektivog funksjonell leseferdighet utensom med talestøtte.Også studenter med ikke fulltså uttalte vansker har stor nytteav opplest tekst. Et stort flertallsier at de tilegner seg det fagligeinnholdet og den omfattendelesemengden bedre når tekstenleses opp samtidig som en selvleser teksten.Hele målgruppen leser hurtigere,flere og vanskeligere tekster når dePC-leser. Når det gjelder skriving,dokumenterer prosjektet også storeffekt, idet alle skriver lengretekster, bruker større ordforråd ogstaver bedre med bruk av IT-støttei form av syntetisk tale og ordprediksjon.Ordprediksjon innebærerat programmet prøver åforutse hva du kommer til å skriveved å gi forslag på ord, når du erusikker på skrivemåte.Et sammendrag av prosjekteter oversatt til svensk og kan lesespå www.spsm.se.PC-lesing for barnEn dansk undersøkelse fra 2011,PC-læsning og animation fra1. klasse 6 , viser at barn i tidligskolealder (6–8 år) har stortutbytte av lesing med støtte avopplest tekst. Barn med lesevanskerblir inkludert bedre iundervisningen og lærer mersamtidig som de klarer seg bedrei de nasjonale lesetestene. Eleveruten lesevansker som anvenderPC-lesing, oppnår større leseferdigheterenn elever med tradisjonellleseundervisning. PC-lesinghindrer ikke utviklingen av konvensjonelleleseferdigheter, tvert imot– de øker.I Norge og Sverige er det flereskoler som har tatt i bruk denpedagogiske metoden Å skrive segtil lesing. Det var Sverige som førstbrukte metoden i praksis, blantannet ved Sandvikens kommun,men metoden er nå i bruk ved flereskoler i Norge. Metoden er videreutvikletetter Arne Tragetons teorii leseopplæring. 7Metoden brukes i begynner-14

opplæringen og går ut på å benyttePC og tastatur med såkalte talendetaster, slik at eleven lyd for lydbåde hører og ser hva han ellerhun skriver. Talesyntesen leserderetter opp det eleven har skrevetav ord og setninger slik at elevenkan høre om det gir mening. Forelevene har dette vist seg å væreen meget god måte å lære på:De mestrer skriftspråket ved å«lytteskrive» og får umiddelbarkorreksjon på egne ferdigheter.Mestring og motivasjon blir effekten.Ved enkelte skoler i Norgehar alle barna i klassen knekketlesekoden til jul i første klasse.Metoden har derfor vist seg å væresvært effektiv for alle elever. Ved åbenytte den vil vi kunne forebyggeog redusere utviklingen av alvorligelese- og skrivevansker. Ogikke minst – den kan gjennomføresmed enkle teknologiske ogorganisasjonsmessige grep.Et utvidet lesebegrepPC-lesing eller opplesing medsyntetisk tale er såpass anerkjenti Danmark at elever med lese- ogskrivevansker benytter metodenved avgangsprøver i folkeskolenog i leseprøver med fokus pålese forståelse. Ved de internettbaserteog obligatoriske nasjonaleprøvene i lesing gjelder tilsvarendevilkår. Hvis eleven i hverdagen erPC-leser, skal eleven ha adgangtil IT-støtte under leseprøven.Her vurderes den «IT-støttede»lesingen som uttrykk for elevensreelle og funksjonelle lesekompetanse.Ikke alle de nordiske landenehar anerkjent denne formen forlesing og skriving ved gjennomføringav eksamen. Selv om vibåde i skole og arbeidsliv forholdeross mer og mer til digital tekst, sermange på talesyntese, ordprediksjons-og korreksjonsprogrammer,skannere osv. som «forstyrrendeelementer» og i skolesammenhengsom sågar juks. Mange ser påhjelpemidler som noe den enkeltehar ansvar for selv. Målet må væreat disse metodene og redskapeneblir integrert i IKT-systemene iskoler og på arbeidsplasser slikat de er tilgjengelig for alle, ogsamtidig gir en ekstra mulighetfor dem som trenger det.PC-lesing og bruk av syntetisktale til lesing fører til at lesebegrepetmå utvides. Begrepet måfokusere mer på formålet medlesing i stedet for på tekniskleseferdighet. Lesing er et middeltil læring – også for menneskermed lese- og skrivevansker. Atholdningen til lesing og bruk avIT-støtte er viktig for så vel skoleledere,lærere og andre fagpersoner,viser også erfaringene fraSkoledatatekene i Sverige (se side18). Utdanning og videreutdanningav fagpersoner på leseområdet børderfor romme det utvidete lesebegrepet,slik at det i større gradtas i bruk teknologiske løsningeri skole og utdanning.Teknologien til lesingDen sentrale IT-støtten ved lesinger syntetiske stemmer som kanomsette bokstaver, ord og setningertil lyd. Syntetisk tale støttereller erstatter dermed den visuelleavkodingen vi gjør med øyneneog som gjør at leseren kan forståtekstens innhold. Det finnes i dagforskjellige stemmer på alle denordiske språk med så god kvalitetat de umiddelbart kan forstås. Detmest anvendte er opplesing viadatamaskin hvor den syntetisketalen sammen med et opplesingsprogramleser teksten på skjermen.Det gjelder både internett,e-post, tekstbehandling ognesten alle andre tekster pådatamaskinen. Unntatt er tekstsom i virkeligheten er bilder påskjermen, hvor teksten ikke ertilgjengelig for opplesing eller teksthvor opphavspersonen bevisst vil2Fakta15

forhindre at teksten blir tilgjengelig.Syntetisk tale finnes også pånyere og håndholdte teknologiersom GPS-enheter, mobiltelefoner,smartphones og lesebrett (tabletPC). Et eksempel er iPhone elleriPad hvor muligheten for opplesingav for eksempel SMS og e-post viaFordeler ved å begynne med PC,rette-stavekontrollprogram ogsyntetisk tale i første klasse derALLE elvene er med:• Alle kan oppleve å mestrepå sitt nivå.• Lett å tilpasse (fra avskrift tilegenprodusert tekst av uliklengde).• Elevene retter seg selv, blirbevisst på hvordan de måskrive for at det skal høresrett ut, og at noen ord kanhøres riktig ut, men likevelvære feil skrevet fordi deskrives annerledes enn dehøres ut.• Elevene kan hjelpe hverandreved å lytte ut lyder og finneut hvor de skal putte inn enekstra lyd eller ta bort en lyd.• Elevene lærer seg til å brukeden auditive og visuellekanalen samtidig ved lesingog skriving.• PC og retteprogram/syntetisktale blir normalisert og ikkenoe bare de som ikke klarerå lese vanlig, skal bruke.• Barn som synes å få vanskerslipper å bli stigmatisertallerede fra skolestart og kanslippe å oppleve mangenederlag i leseutviklingen, ogkanskje bedre opprettholdemotivasjonen for lesing ogskriving.Kilde: Tone Finne, Statped.www.statped.no«VoiceOver» er standard med detspråket hvor enheten er kjøpt.Lydbøker i DAISY-format er ogsåtilgjengelig på mobile enheter viaDAISY-spillere som lastes ned itelefonen/lesebrettet (apps). Selvom brukervennligheten ennå ikkeer optimal, er det et spørsmål omtid før langt bedre muligheter ertilgjengelige – på så vel disse somlignende teknologier.Er teksten på papir, kan dissevia en skanner eller digitalt kameraog et OCR-program (OpticalCharacter Recognition) omsettes tiltilgjengelig digital tekst. OCR-programmetgjenkjenner og konvertererbokstavene til tekst slik atden kan leses opp med syntetisktale. Det finnes mange forskjelligeløsninger for OCR-behandling avbåde hele bøker via kopimaskiner,enkeltsider via bordskannere ogmindre tekster med blant annetskannerpenn eller kameraet på ensmartphone. Det finnes for eksempelbillige apps på iPhone/Androideller internettbaserte produktersom kan OCR-behandle og leseopp på alle nordiske språk.Teknologien til skrivingUtover standardprodukter somstave- og grammatikkontroll tiltekstbehandlingsprogrammer,består de vesentligste IT-støtteprogrammeneav ordprediksjonsprogrammer,særlig stavekontrollerog talegjenkjennelse (Voice recognition).Prediksjonsprogrammerforeslår ord mens du skriver etteren ordliste som blant annet kanvære fag- eller emnerelevant.Ordene i listen kan, som denskrevne tekst, leses opp, ogbrukeren kan innstille programmetetter eget behov for ord. Programtypeneer utviklet til datamaskiner,men forventes snart å blitilgjengelig på smartphones oglesebrett (tablet PC). Da kan desupplere den skrivehjelpen somfinnes i produktet fra før.16

Programmer til talegjenkjennelsekan forstå brukerens tale og omsetteden til tekst i et tekstbehandlingsprogram.Programmetlærer å kjenne brukerens stemme,dialekt og talemåte, men for åutnytte programmet optimalt,kreves det trening i å diktere ogtale «skriftspråk» til programmet.Til smartphones er talegjenkjennelsemulig i spesielle apps påspråk som engelsk, tysk, italienskm.m., men vi antar at de nordiskespråkene snart kommer etter. Enapp som Google Translate kan foreksempel forstå engelsk eller tysktale og deretter oversette og leseopp setninger på mange språk,blant annet også dansk, norsk,og svensk. Foreløpig er kvalitetenpå oversettingen variabel.2FaktaNasjonale tiltakpå teknologiområdetDe nordiske landene har flere tiltakpå teknologiområdet. Her omtalervi noen av dem.I Danmark har Uddannelsesstyrelsen(Undervisningsdepartementet/ministeriet)en særligspesialpedagogisk støtteordning(SPS) 8 . Departementet bevilgerIT-støtte eller IT-ryggsekker,digitalt tilgjengelig undervisningsmateriellog studiestøttetimer tilblant annet unge og studenter medlese- og skrivevansker. Ordningener en stor suksess, og flere tusenfår støtte hvert år. Det er til stornytte, noe som beskrives i rapportenEvaluering af støttemulighedertil elever og studerende medlæse- og skrivevanskeligheder fra2010. 9I flere av de nordiske landenehar de nasjonale bibliotekene tilbudtil blinde og personer med lese- ogskrivevansker. Se faktaboks side19. I Danmark har for eksempelNotasbrukere med lese- og skrivevanskervokst eksplosivt, og det erstort utlån av både lydbøker oge-bøker. Det er til stor nytte, noesom kommer fram i undersøkelsenfra 2011 Hjælpemidler og adgangtil læring blandt børn og unge medordblindhed/svære læsevanskeligheder.10Norske borgere har lovfestetretten til hjelpemidler gjennomLov om folketrygd som forvaltesav Hjelpemiddelsentraler (i regiav Arbeids- og velferdsdirektoratet,i 19 regioner i landet). Noe avIKT-basert lese- og skrivestøttebetegnes imidlertid som læremidlerog er Utdanningsdirektoratetsansvar. Som eksempel kan nevnesproduksjon av lærebøker i DAISYformat(avanserte lydbøker forblant annet PC-lesing) i grunnskolen.Ordningen forvaltes av StatPed(Statlig pedagogisk støttesystem)ved Huseby kompetansesenter.Hver enkelt skole har dessutenet ansvar for å gjøre lærestoffettilgjengelig for alle elever. Detgjelder også voksne i forskjelligeopplæringstiltak.På Island blir lese- og skrivevanskerikke betraktet som enfunksjonshemning i trygdeetaten,det er derfor ikke mulig å søke omstøttemidler eller støtte til kjøp av8. www.spsu.dk9. www.udst.dk/stud_tal/laese_skrive/stoettemuligheder.pptOmtale av undersøkelsenfinnes påwww.tekst.hmi.dk/page1011.10. www.nota.nu/epinion-2011aspx?-recordid1011=66817

OrganisasjonSkoledatatekenes organisering,virksomhet og organisatorisketilhørighet er forskjellig fra kommunetil kommune. I de flestetilfeller består virksomheten aven eller to kjernefunksjoner. Deter ofte en spesialpedagog og enIT-pedagog eller tekniker somutøver disse funksjonene. Desamarbeider for det meste medeller er en del av den kommunaleskolehelsetjenesten eller detkommunale ressursteamet. Andreyrkeskategorier som kan forekomme,er logoped og dysleksikonsulent.Noen ganger er de somarbeider på skoledatateket ogsårådgivere for den strategiskeIT-utviklingen på skolen.Specialpedagogiska skolmyndigheten(SPSM) eren statlig myndighet somarbeider for at barn, unge ogvoksne uansett funksjonsevneskal ha forutsetninger for å nåmålene sine i utdanningen.Det gjøres gjennom:• spesialpedagogisk støtte• undervisning i spesialskoler• tilgjengelige læremidler• statlige bidragVi vet hvilke pedagogiskekonsekvenser forskjelligefunksjonsnedsettelser kanfå. Den støtten vi tilbyr, kanhandle om enkeltmenneskerslæring, pedagogisk arbeideller virksomhet og organisering.Vi går ut fra at alle,uansett funksjonsevne, harrett til en utdanning somfungerer for dem. Den kompetansenvi tilbyr, komplettererkommunenes og skolenesegne ressurser.Skoledatatekenes aktiviteterOpplæring: Som oftest er opplæringentilpasset det pedagogiskepersonalet som underviser elevermed lese- og skrivevansker ellerkonsentrasjonsvansker, men denkan også gis til foreldre. Opplæringener noen ganger overgripende,men vanligvis handlerden om alternative verktøyer ogpedagogiske programmer. Viktigefaktorer for læringseffekten erpedagogenes forutsetninger for åtillempe innholdet i opplæringen ogteknisk support samt at de har tidtil å fordype seg i den kunn skapende tilegner seg.Utlån: Det er et variert omfangav forskjellige alternative verktøydu kan låne fra skoledatateket.Det gjør det mulig for eleven åforeta riktige valg av hjelpemidler.Utlånet er organisert på ulikemåter i kommunene. Eleven kanfor eksempel låne verktøyet enkort stund inntil skolen kjøper detinn, eller at verktøyet lånes ut iflere skoleår.Utprøving: Utprøving gir elevenmulighet til å prøve forskjelligealternative verktøy. Kommunenehar bygget opp litt forskjelligesystemer for hvordan tiltaketorganiseres. Noen ganger kommereleven til skoledatateket eller såkommer noen fra skoledatatekettil eleven og har med verktøy someleven kan prøve ut i det eksisterendeskolemiljøet. Dette resultererofte i bedre redskaper og støtte foreleven.Effektene: Satsingen på skoledatatekhar en positiv påvirkningpå elevers måloppfyllelse. IfølgeSpecialpedagogiska skolmyndighetener effekten større for elevermed lese- og skrivevansker enn forelever med konsentrasjonsvansker.Tilgangen på alternative verktøygir eleven økt selvstendighet iskolearbeidet. Ofte fører bruken20

også til en sterk inkluderendeeffekt ettersom alle elever kandelta i felles gruppeoppgaver.Viktige faktorer som påvirkereffekten for elevenes måloppfyllelseer:• tilgang til verktøyene• teknisk funksjonalitet• kompetanse og holdningerhos lærere• introduksjon i tidlig alder• foreldreengasjementViktige faktorer for at virksomhetenskal fungere bra er at• skoleledelsen har en positivholdning og engasjement for ITsom pedagogisk verktøy• det finnes en felles overordnetstrategi for kommunens IT-drift• skolens IT-system støtter denpedagogiske virksomheten såvel som den administrative• omfanget av tjenester ogfunksjoner er tilpasset virksomheten• det finnes tid og ressurser avsatttil kontinuerlig evaluering avvirksomheten• skoledatatekets fysiske plasseringog organisatoriske tilhørigheter integrert i andreoverordnede funksjoner ikommunenProsjekt skoledatatekDet svenske Hjälpmedelsinstitutet,som er et nasjonalt kunnskapssenterfor hjelpemidler ogtilgjengelighet for personer medfunksjonshemninger, drev prosjekteti samarbeid med organisasjoneneAttention, FörbundetFunksjonshindrade med LäsogSkrivsvårigheter (FMLS) ogRiksförbundet för RörelsehindradeBarn og Ungdomar (RBU).Prosjektet ble finansiert gjennomfondsmidler samt økonomiskstøtte fra de kommunene somdeltok.Da prosjektet ble avslutteti 2005, fantes det skoledatateki seks kommuner.Ettersom evalueringen visteså mange positive resultater, villeSpecialpedagogiska institutet, somi dag er en del av SPSM, legge tilrette for at flere kommuner kunnestarte lignende tiltak. Derfor harstaten siden 2006 gitt økonomiskstøtte til kommuner som vil starteskoledatatek og til de seks førsteskoledatatekene, slik at de kanvære støttespillere for nyeskoledatatek i sine respektiveregioner. I dag har flere enn 180kommuner, dvs. nesten to tredelerav alle kommunene i Sverige,tilgang til skoledatatek.2Fakta21

Fra virkelighetenK A P I T T E L22

TEKST: Louise HertzbergFOTO: Pekkas PääkkösHögsta betyg i svenskaLäs- och skrivsvårigheter och högsta betyg i svenska,är det möjligt? Ja, när Tova Ask fick inlästa böcker ochrättstavningsprogram så blev skolan plötsligt rolig.Nu går hon i nionde klass och har MVG, Mycket VälGodkänt, i svenska. Men stödet till elever med dyslexivarierar stort mellan olika kommuner.1NVCanbefaler2Fakta3Fravirkeligheten4Politikk5Fraforskning6Internasjonaltblikk7Tips8SamantektSummaryTiivistelmä23

– Snart kommerdet inte behövassärskilda spelare,istället kommereleverna att kunnafå böckerna somljudfiler direkt imobiltelefonen,menar JohannaRybeck Norman påBotkyrka kommunensskoldatatek,här tillsammansmed Tova Ask (tilhøyre).Tova Ask fick för första gångenen inläst bok när hon gick i femteklass. Det var en ny värld somöppnade sig.– Innan tyckte jag att det varväldig jobbig att läsa. Jag kundealdrig vara säker på att jag hadeförstått.Tova beräknar att hon ägnadetre gånger så mycket tid somkamraterna åt böckerna, ändå gickdet inte särskilt bra. Hon är fortfarandelångsammare än de andra,men nu handlar det bara om dendubbla tiden; och viktigast av allt,hon förstår innehållet.Det märks på skolresultaten,i svenska exempelvis.– I sexan låg jag på icke godkänt.Nu har jag MVG (Mycket välgodkänt).Förutom de inlästa böckernaär det rättstavningsprogrammeti datorn som gjort det möjligt attlyckas i skolan.– Innan kunde jag lämna inuppgifter där läraren inte ensförstod vad det stod.Fri tillgång till inlästa läromedelTova Ask går på Broängsskolan iBotkyrka kommun, söder omStockholm. I Botkyrka har allaelever tillgång till rättstavningsprogram,talsyntes och inlästaläroböcker. Kommunen har tecknatavtal med ett kommersiellt företag,Inläsningstjänst, som producerarinlästa böcker. Avtalet innebär attkommunen betalar 52 kronor perelev och år. Priset påverkas inte avhur många böcker man beställer.Rättstavningsprogram och talsynteshar alla elever tillgång tillvia sina datorer. För de inlästaböckerna behövs en så kalladDaisy-spelare (eller en dator medDAISY-läsprogram, vilket Botkyrkahar kommunlicens för.), som äranpassad för de CD-skivor somböckerna läses in på. De somanser sig behöva spelare får detav skolan, utan särskild prövning.– En explosion, så beskriverJohanna Rybeck Norman påBot kyrka kommunens skoldatatek,vad som har hänt sedan kom-24

munen ingick i avtalet om inlästaböcker.– Det är en enorm skillnad. Tidigarevar det en del som hade Daisyspelaremen det fanns knappt någotatt spela på dem. Nu finns det hurmycket som helst. Vi har tillgångtill över två tusen titlar. De har förstläst in böcker för högre stadier, därdet är mer stoff att ta till sig, ochsedan har de börjat producera förde lägre stadierna. Till slut kommeralla läroböcker att finnas, förklararJohanna Rybeck-Norman.Tekniken går hela tiden framåt.Snart kommer det inte behövassärskilda spelare, istället kommereleverna att kunna få böckernasom ljudfiler direkt i mobiltelefonen.Johanna tycker att det är mycketpositivt.– Det blir så enkelt att få inlästaböcker, att det inte kommer attmärkas vilka som har det och inte.De som har dyslexi behöver intekänna sig utpekade.Mycket uppskattatJohannas uppgift är att berätta förlärare och elever om vilket stödsom finns, och se till att utbudetanvänds. Johanna har inte någonstatistik över hur många böckersom lånats, eller vad effekten harblivit.– Det är ju lärarna, inte jag, somser hur det går för eleverna. Menjag har personlig haft kontakt med20-talet elever, och jag vet hurmycket det här betyder för dem.Det räcker för att jag ska vara nöjd.Tova Ask är en av dem somJohanna har haft kontakt med.Tova minns hur trist skolan varinnan hon fick inlästa böcker.– Jag tänkte att, jaha, det ärväl så här det är att gå i skolan närman har läs- och skrivsvårigheter.De vuxna i skolan sa att det skulleordna sig att det skulle bli bättre.Men det blev det ju inte. Jagtappade min tillit till vuxna,säger Tova.Annorlunda på universitetetNu tycker hon att skolarbetetär roligt, och är inställd på att läsavidare på gymnasiet och sedan påuniversitet så småningom.I det svenska skolsystemet ärdet kommunerna som ansvarar förgrundskolan och gymnasiet, medanhögskolor och universitet är statliga.Alla som läser på universitet och harfått diagnosen dyslexi har rätt att fåallt studiematerial inläst. Det är TPB,Talboks- och Punktskriftsbiblioteket,som ansvarar för att de får det, ochrespektive högskola behöver intebetala någonting för det. På de lägrenivåerna bestämmer varje kommunsjälva hur stödet ska se ut till elevermed dyslexi och det går på derasbudget.Johanna Rybeck Norman tror attpå sikt kommer alla kommuner haliknande system som Botkyrka.Oscar Burman, försäljnings- ochmarknadschef på företaget InläsningstjänstAB, hoppas förstås påmånga fler kunder. Han har underde senaste tio åren märkt av en attitydförändring.Nu är inlästa böckermera accepterade.– Tidigare fanns det de som tilloch med menade att det var fuskatt höra böckerna. Och att det varbättre att man tränade sig på attläsa. Visst ska man träna på det,men inte hela tiden. Det är somom du är dålig på att simma ochså skulle du ha simträning jämt– även på kemilektionen!En ny dansk studie visar attelever med läshandikapp somanvänder ljudböcker, är bättre påatt läsa läxor, läser mer och trivsbättre i skolan. Det stämmer bramed Tova Asks erfarenheter. Tackvare inlästa böcker har hon kunnatprestera bättre i skolan. Men förden skull har hon inte blivit sämrepå att läsa och skriva.– När jag lyssnar hänger jagsamtidigt med i boken. Ljudböckernagör ju också att jag utökarmitt ordförråd.3Fravirkeligheten– Inlästa böcker ärnu mera accepterade,menar OscarBurman på InläsningstjänstAB.25

TEKST: Magnus GudnasonFOTO: Sólrún KristjánsdóttirDu kan bare øve dig!Snævar Ívarsson kan se tilbage på godt og vel 40 årmed læse- og skrivevanskeligheder. Han har klaret siggodt, også som selvstændig erhvervsdrivende. I dagtager Ívarsson gerne ud på skoler og holder foredragom temaet. Formålet er at afmystificere vanskelighederneog få alle til at forstå, at elever med læse- ogskrivevanskeligheder har større udfordringer end andre.26

– Det er ikke alle lærere, som harforståelse for, at det tager megetlængere tid at lave lektier for deordblinde elever end for de andre.Til disse lærere siger jeg ofte:«Nu har jeg tegnet en streg øverstpå tavlen» – jeg er selv temmelighøj. Så siger jeg til dem, at deskal strække hånden op til stregen.«Jamen, det kan jeg ikke, jeg ermeget lavere end dig!» Så svarerjeg gerne: «Du kan bare øve dig!»Så dæmrer det ofte for dem, ogde kan måske indse, at det ikke erhelt så ligetil at være ordblind ogskulle lave lektier.I dag er Ívarsson med i skolerådetpå sine børns skole. Alle erklar over, at han er ordblind, så deter skoleinspektøren, som læser alletekster højt i stedet for at ventei 45 minutter på, at Ívarsson erfærdig med at læse, og som hanselv siger: «Det kommer alle tilgode.»BefrielsenDer gik nogle år, før Ívarsson fandtud af, at han var ordblind. Han vartredive år gammel, da hans mor endag ringede til ham på arbejdet ogsagde, at der var et interview iradioen med et par kvinder, somhun mente, at han burde høre.– Jeg tændte radioen og begyndteat lytte til dette programom en læseindsats på en folkeskolei Reykjavik. Efter programmetkørte jeg direkte ned til skolen ogsagde, at jeg havde hørt i radioen,at der fandtes noget som blevkaldt dysleksi, og at jeg gerne villehave en snak med de to kvinder.De gav mig en tekst, som de badmig om at læse højt. Jeg havdekun læst et par linjer, da deudbrød: «Du er ordblind i megetsvær grad!» Det kom som enkæmpe befrielse at få besked om,at jeg var ordblind. Indtil da havdejeg altid betragtet mig selv somdum og uvidende.God til sløjd og billedkunstÍvarsson gik på folkeskolenOddeyrarskóli i Akureyri i Nordisland.Der var ingen, der fattedemistanke til dysleksi. Ívarsson kanheller ikke fortælle nogen sørgeligehistorier fra folkeskolen. Han varstor og havde mange venner.Ingen drillede ham, selv om hanhavde svært ved at læse.– Jeg blev beskyldt for at væredoven. Jeg fulgte godt med itimerne, men da jeg blev bedtom at læse højt, sagde jeg blot,at jeg ikke havde nået at lavelektier, eller også lavede jegballade og blev smidt ud aftimerne. Til gengæld opførte jegmig eksemplarisk i sløjd- ogbilledkunsttimerne, hvor jegklarede mig godt. Jeg vandt blandtandet en tegnekonkurrence og fiket diplom med mit navn skrevetmed kunstskrift. Jeg betragteraltid dette diplom som miteksamensbevis, og som denstørste anerkendelse, jeg harmodtaget fra det offentlige skolesystem.Ívarssons sløjdlærer opfordredeham til at søge ind på en fagskolefor at blive møbelsnedker, meninden han nåede så langt, dumpedehan i samtlige boglige fag.Du kan ende i en grøft!Der er en enkelt begivenhedfra folkeskolen, som står SnævarÍvarsson meget klart:– Der var noget vejarbejde udeforan skolen, og jeg kiggede ud advinduet og kunne se nogle vejarbejderearbejde nede i en grøft.Så sagde min lærer pludselig tilmig: «Snævar, hvis du ikke snarttager dig sammen, så ender dusådan; nede i en grøft med en3FravirkelighetenFotoet til venstre:Snævar Ívarssoner den enestefuldtidsansatte iIslands Dysleksiforening.Han harprøvet lidt af hvertsiden han gik udaf folkeskolen,heriblandt at driveegen virksomhedi 15 år.27

skovl i hånden!» Jeg har væretvillig til at påtage mig stort set allejobs siden, bortset fra at stå i engrøft. For alt i verden, måttevedkommende ikke få ret.«Læs venligst det her»Ívarsson arbejdede først hos enbager, men måtte stoppe på grundaf en arbejdsskade, hvor hanmistede lidt af to fingre. Så flyttedehan som 17-årig til Reykjavik,hvor han fik job i en modeforretning.Her skulle han blandt andetvideregive ønsker om tilretning aftøj. Det gik ikke altid lige godt, nårhan for eksempel skulle sende etpar bukser ind på systuen.– «Åh, I ved godt, at jeg ikkekan skrive» sagde jeg blot, velvidende, at jeg havde fået etdiplom for håndskrift og billedkunst.Jeg kunne blandt andetbruge de to skadede fingre, og ethav af andre undskyldninger, sompåskud, så folk ikke fandt ud af,at jeg var ude af stand til at skrivekundernes navne.Lige før Ívarsson fyldte tyve,begyndte han at arbejde på envideoudlejning, og blot et årsenere købte han firmaet. Handrev firmaet i 15 år.– Som ejer kunne jeg nemmeregå hen til medarbejderne og bededem om at læse en tekst højt.Jeg fik medarbejderne til at læsefor mig, lave tilbudsskilte og andenskriftlig formidling. Nogle gangesagde jeg blot til en af medarbejderne:«Det her lyder rigtiginteressant. Læs det venligst, såalle de andre kan høre det.» Førstda læse- og skrivevanskelighedernevar blevet opdaget, så holdtjeg op med at skjule, at jeg havdeproblemer med at læse. Men detvar først efter ti år med eget firma,lige efter at jeg hørte programmetom dysleksi i radioen.Forskellige strategierPersoner med læse- og skrivevanskelighedermå lære at snosig. Ívarsson har brugt mangeforskellige strategier.– En af mine strategier var atlave en masse gode gerninger forandre, for så senere at kunne søgehjælp hos vedkommende medlæsning og skrivning. En andenstrategi, da jeg havde sat mig forat læse en tyk bog, var sådan her:Jeg forstørrede siderne fra A5 tilA4 i en kopimaskine, og så læstejeg altid «kun» tre sider adgangen. Jeg følte, at jeg havdebesteget Mount Everest, da jegvar færdig med bogen.Brugen af hjælpemidlerÍvarsson benytter sig af mangeforskellige hjælpemidler. Hansætter rigtig stor pris på Googletranslate, som han er flittig brugeraf, da programmet ikke kunkommer med forslag om enkeltord,men også om sammensætningeraf ord.Efter at han havde opdagetlydbøger, «så ændrede han sin biltil sit Universitet», som han selvudtrykker det.Han bruger også talesyntese,og nævner blandt andet den nyeislandske talesyntese, som er påvej. Blindeforeningen i Island erprimus motor i den sag, menDysleksiforeningen er også indeover. Ifølge Ívarsson er der ogsåarbejde i gang for at udvikle etprogram til talegenkendelse(tale-til-tekst), så man vil kunnetale islandsk til sin computer, somså vil nedfælde det på skrift.28

KOMMENTAR: Ole Johnny HansenFOTO: Fanny Zaabi BehrerLese- og skrivevansker blantunge er utbredt i hele NordenProsjektet «Inkludering av unge utenfor skole ogarbeid» i Nordens Välfärdscenter retter søkelysetpå ungdom som har falt ut av skolen, og som slitermed å skaffe seg innpass i arbeidslivet.3FravirkelighetenMålet med prosjektet er å gi ensammenlignende analyse avpolitikk og innsatser for å inkludereungdommen, og beskrive et utvalgav «beste praksis»-prosjekter ogtiltak for å få ungdom til å fullføreutdanning eller etablere seg påarbeidsmarkedet.Ole Johnny Hansen, som lederprosjektet, har denne kommentarentil sammenhengen mellomlese- og skrivevansker og frafallfra skolen:«Overraskende mange ungemed lese- og skrivevansker blirikke oppdaget, og får derved ikkenødvendig hjelp. Lese og skriveferdigheterer basiskunnskaper allebør ha med seg som et minimumav kompetanse fra skolen. Mangeunge sliter unødvendig og oppnårdårligere resultater enn læringsevnenskulle tilsi, mens andre ikkeklarer å fullføre.Med ufullstendig kompetanse ogmanglende formelle kvalifikasjonerøker problemet for den enkelteunge med å få seg jobb. Ringvirkningeneer mange og uheldige.Arbeidsledighet er en dårlig startpå voksenlivet. Mange studier visersammenheng mellom lav inntektfra sosiale støtteordninger, inaktivitet,dårlig fysisk og psykisk helseog økt kriminalitet.En stor islandsk undersøkelseover frafall fra skolen, viste at deunge som droppet ut slet meddårligere selvfølelse enn de somfullførte. Den samme undersøkelsenbeskriver frafall somen avslutning på en prosess somstartet mange år i forveien.Manglende lese- og skriveferdigheterinnenfor skolens rammer vilnaturlig prege den enkelte unge.Tidlig opplevelse av ikke å hengemed skaper en følelse av å mislykkesder andre lykkes. Dette kanlett gi den unge en opplevelse av åvære utenfor og «dum», noe somtidlig vil prege den enkelte unge.Tidlig hjelp, tilpasset undervisningog bruk av ny teknologi kan snudette, slik at den enkelte unge kanfå utvikle sine evner og sin positivesosiale tilhørighet. Motsatt stårman i fare for å utvikle negativadferd i form av at den ungemelder seg ut, bli mindre lærevillig,deltar mindre i sosialesammenhenger og forplikterseg mindre for fellesskapet.Dårlige skoleresultater girøkt frafall. Barn med lese- ogskrivevansker som ikke får nødvendighjelp får dårlige skoleresultater.Sammenhengen eråpenbar. Å identifisere elever medlese og skrivevansker og iverksettenødvendige hjelpetiltak er avavgjørende betydning for å sikreat de unge gjennomfører skolen oggis en god start på voksenlivet.»Ole JohnnyHansen lederprosjektet«Inkludering avunge utenforskole og arbeid»i NordensVälfärds center.29

lade være med at komme og søgestøtte, hvis de altid skulle oplyse,hvem der skulle bruge programmerne.Det er et lidt tabubelagtemne.Hvorfor ikke statens opgave?Island adskiller sig lidt fra deøvrige nordiske lande med hensyntil støtten til ordblinde voksne.I de øvrige lande yder statendirekte støtte på området.– Her i Island bliver dysleksiikke defineret som et handicap.Det er en af grundene til, atstatens forsikringskasse ikke erindblandet. Uddannelsesfondeneher hos os og handelsfolkenesuddannelsesfond, med cirka80.000 medlemmer i alt, besluttedei fællesskab at træde til ogstøtte medlemmerne til køb afhjælpeprogrammer. Vi kunne se,at der var et udækket behov, ogat nogen måtte tage sig af det. Vitænkte som så: «Hvis der ikke ernogen andre, som vil tage sig afsagen, så må vi træde til.» Der ertrods alt tale om arbejdernes egnefonde. Arbejdsgiverne hilser ogsåinitiativet meget velkomment. Pårigtig mange arbejdspladser erIT-kundskaber og aktiv brug afcomputere nærmest en forudsætningfor at kunne udføre sitarbejde.Stort behov for oplysningIfølge Njálsdóttir kæmper uddannelsesfondenemod det faktum,at 38 procent af alle på detislandske arbejdsmarked kunhar en folkeskoleuddannelse ellermindre. Til gengæld er der ogsåforholdsvis mange akademikerepå arbejdsmarkedet.– Der er et kæmpestort behovfor efteruddannelse. Cirka 12–15procent af medlemmerne benyttersig af uddannelsesfondenes tilbud.Med hensyn til læse- og skrivevanskeligheder,så får folk ikke kunstøtte til køb af hjælpeprogrammer.Der bliver også ydet støtte tilmange forskellige kurser. Vi harogså ydet støtte til diverse oplysningskampagner,blandt andeti samarbejde med arbejdsmarkedetsuddannelsescenter, FA, og defunktionshæmmedes IT-center,TMF. TMF er finansieret af staten,men samarbejdet vedrørendelæse- og skrivevanskeligheder erkun en brøkdel af deres arbejde.Ny lov om voksenuddannelseDet var først i 2010, at Islandfik en lov om voksenuddannelse.Arbejdsmarkedet havde for længstindset, at man var nødt til at tagesig af voksenuddannelse, og atansvaret var mindst lige så storthos arbejdsmarkedets parter, somhos staten.– Det er arbejdsmarkedetsparter, som viser et initiativ ogsiger: «Nu går den altså ikkelængere, vi må selv lave noget!»Sådan starter det hele. Uddannelsesfondenehos os startedeførst under overenskomstforhandlingernei år 2000.Landsmennt16 fagforeninger i Islandsfagforbund, SGS, er medlemmeraf Landsmennt. I alt er der19 fagforeninger i SGS, mentre af foreningerne i Reykjavíkog omegn driver søsterfondenStarfsafl. Landsmennt ogStarfsafl har som hovedopgaveat støtte udviklings- og aktiveringsprojekter,støtte drift afkursusvirksomhed og givedirekte støtte til privatpersoner,fagforeninger og firmaer medhenblik på erhvervsfagligefteruddannelse. Landsmennthar blandt andet lavet enindsats for mennesker medlæse- og skrivevanskeligheder.3Fravirkeligheten31

TEKST: Lasse Winther WehnerFOTO: Søren FriisComputeren som waveboard– Vi kalder computeren et waveboard efter de boards,de unge elsker at køre på. Man må tænke positivt,bruge positive ord og sige: «Hvor er vi heldige, at Sørenhar fået en computer. Den skal vi sørge for at bruge».32

3FravirkelighetenLæreruddannedeLone Primdahl varmed til at starteFarsø Efterskoleop for 13 år siden.I øjeblikket er engod håndfuld afskolens lærerei gang med endiplomuddannelse,og ambitionsniveauethar således altidligget højt. Det nyderelever som AndersBoyes godt af. Hanføler sig efter etophold nu rustet tilat tage 10. klassei den normalefolkeskole.Det siger Lone Primdahl, forstanderved Efterskolen i Farsø, der udelukkendehenvender sig til ungemed skrive- og læsevanskeligheder– og alle elever er udstyret med encomputer.– Læreren må se mulighederneog få dem frem, fordi computernemed støtteprogrammer giveradgang til at lave ting, man ikkekunne uden. Først i det øjeblikat ord og tænkning bliver, athjælpemidlerne tilfører klassennoget, fungerer det. Det er entankegang – en sproglig handling– der skal udvikles.33

Farsø Efterskole arbejder ud fraen anerkendende tilgang, og LonePrimdahl understreger vigtighedenaf at bruge tænkning og sprogpositivt. Som lærer må man glædesig over det udfordrende ogmeningsfulde i at arbejde medordblinde unge mennesker i stedetfor at ærgre sig over vanskelighederne.– Læsning = afkodning xforståelse. Hvis en af dissefaktorer er 0, så sker der ingenlæsning. Afkodningsdelen kan IThjælpe med. Hvis eleverne blivergode til at bruge hjælpeprogrammerne,så er det afkodningsmæssigefaktisk løst – men det erogså det eneste, hjælpemidlernebidrager med. Dertil kommer heleforståelsen – refleksionsdelen –som er det, vi arbejder megetmed.Opfattes fejlagtigt som krykkerHvert år taler Lone Primdahl med100 forældre og elever, der søgerind på Farsø Efterskole. Defortæller ofte den samme historieom oplevelserne fra folkeskolen,hvor de har fået en IT-rygsækbevilget opfulgt af et kursus i atbruge redskaberne.– Det fungerer så langt, menefter at være vendt tilbage tilklassen går den tit i glemmebogen.Jeg tror, det kan skyldes,at man betragter computeren medhjælpeprogrammer som et parkrykker. At nu er der en elev iklassen, der har fået krykker – ogfor langt de fleste mennesker,handler det om hurtigst muligt atkomme af med krykkerne igen. Deer ikke smarte, og hvis det kanskjules, så gør man det. Det er johelt forkert, siger Lone Primdahl.Farsø Efterskole har niveaudeltundervisning i alle fag. Hvis manhar vanskeligheder i et fag, mener god til et andet, så kommerman på forskellige hold. På denmåde fjerner man den dagligefrustration, eleverne har opleveti folkeskolen, hvor nogle i hvereneste time år efter år er blevetkonfronteret med at være dårligst.I takt med at IT bliver integreret,mindskes behovet for at niveauinddeleefter læseevne – men deter stadig nødvendigt at inddeleefter forståelsesdelen og refleksionsdelen.– Det er uklogt at forsøge atskjule elevernes vanskelighederfor dem selv. De ved det alligevel,langt før andre ved det. Hvis manoplever et barn have svært ved atlæse, og man i bedste hensigtgiver det opmuntring, mens barnetfrustreres, så er resultatet atbarnet sidder alene med problemet.Først i det øjeblik hvorforældre og lærere anerkender,at der er et problem, der skal –og kan – løses, er man sammenmed eleven om det.Selvtilliden får et boost– Da jeg startede i 8. herude, vardet i meget små klasser, og dervar meget mere tid til os, end jeghavde været vant til. Det var godt,at lærerne var mere optaget afhver enkelt elev, siger AndersRobert Boyes Nielsen. Han nærmersig afslutningen på sit andetskoleår på Farsø Efterskole, ogklassestørrelsen er nu merenormal.– Men det er jeg rustet til, fordidet første år gav mig så megetisær mht. selvtillid. Det var herpå efterskolen, jeg fik indblik i, atordblinde faktisk kan se godt ud,kan være stærke og i det heletaget være positive forbilleder.– Jeg tror det er noget, manoplever på de fleste efterskolergenerelt, istemmer Lone Primdahl,at eleverne går ud med en størreselvstændighed og selvtillid, endda de kom ind. Men på en specifikordblindeefterskole som vores,oplever man nok et endnu størrespring i deres måde at opfatte sig34

selv på, og det er også den responsvi får fra både forældre ogeleverne selv.CD-ORD er fast kompagnonDet første Anders gør, når enskoletime går i gang, er at startecomputeren og CD-ORD. Kun ihans bedste fag, matematik,foretrækker han at skrive på papir,så computeren kan få en pause,men ellers bruges den i alle fag.– Min mor opdagede for alvormine problemer omkring 4. klasse,og købte en computer til mig. Jeggik på privatskole, hvor der ikkevar nogen speciel viden om ordblindhed,men min mor hyrede enspeciallærer, der kunne lære migat bruge blandt andet CD-ORDhensigtsmæssigt. Dengang var jegmere indelukket i skolen. I Farsø erjeg blevet dygtigere rent fagligt,fordi jeg er blevet presset mere tilat deltage aktivt i undervisningen.Efter afgangsprøverne venderAnders næste skoleår tilbage tilfolkeskolen og tager 10. klassepå en skole, der tilbyder en idrætslinje.Derefter står den på HTX.– Og det ser jeg ikke længeresom noget problem i forhold tilmine læse- og skrivevanskeligheder.EfterskolenEfterskolen er en dansk skoleformfor 14–18-årige. Normaltbor eleverne på skolen alleundervisningsdage, og de kanogså opholde sig på skolen iweekenderne. Der er over 250Efterskoler i Danmark, heraf21 ordblindeefterskoler.Ordblindeefterskolerne henvendersig til normaltbegavedeog -fungerende unge, der harlæse- og skrivevanskeligheder.Dvs. at de ikke behøver væredecideret dyslektikere, men alleelever har vanskeligheder og erhenvist gennem PPR (PædagogiskPsykologisk Rådgivning).Et efterskoleophold kosterDKK 30–40.000,- som forældreneselv betaler med tilskud frastaten afhængigt af deres indtægt.Læs mere påwww.efterskole.dkEfterskolen i FarsøEfterskolen i Farsø har været etførende tilbud i 13 år. De var denførste ordblindeefterskole, dertilbød folkeskolens afgangsprøve,og normalt går alle elever op. Derdispenseres dog ofte for skriftligengelsk. Da IT-hjælp til læseogskrivevanskeligheder dukkedeop for alvor, investerede skolenhurtigt et stort beløb. I dag haralle 83 elever en computer medbl.a. CD-ORD, som tilpassesindividuelt.3Fravirkeligheten35

TEKST OG FOTO: Martina LybeckLåt talangerna komma till talsVi kan inte stirra oss blinda på de svårigheter sompersoner med läs- och skrivsvårigheter har. Iställetska vi fokusera på deras styrkor: det finns inte endastsvårigheter, det finns också talanger, säger Anna-MaijaHintikka.Anna-Maija har alltid på ett ellerannat sätt arbetat med språk.Sedan 1994 fram tills hon blevpensio nerad i 2004 undervisadehon personer med läs- och skrivsvårigheter.Anna-Maija är fortfarandeaktiv och håller på attskriva en bok om ämnet.Pedagogik i skolanAnna-Maija har föreläst och ut bildatlärare om läs- och skriv svårig heteri Finland. Hon har försökt föra frambudskapet om att vi ska lyfta framstyrkor hos personer med läs- ochskriv svårigheter. Skolelever somlider av läs- och skrivsvårigheterklarar sig fint i skolarbetet då mani undervisningen utgår ifrån deområden eleverna är bra på ochnärmar sig via elevernas styrkorde ämnen eleverna behöver extrastöd med.– Situationen i skolan ärbakvänd. I skolan används oftaarbetsredskap som elever medläs- och skrivsvårigheter harsvårt att använda och åsidosätterde egenskaper dessa eleverbe härskar, konstaterar Anna-Maija.Språkundervisningen är ettexempel på när elever med läsochskrivsvårigheter åsidosätts.Undervisningen startar med enpenna, ett papper och en bok ochförst långt senare kommer demuntliga färdigheterna med iundervisningen.– Inte är det så här vi lär ossvårt modersmål, understrykerAnna-Maija. Först lär vi oss attprata och därefter kommer detskrivna språket med i bilden.För en person med läs- ochskriv svårigheter gestaltas språketsom en helhet, framför allt viaspråkets melodi, hela meningaroch olika fraser. Det bästa sättetför en person med läs- ochskrivsvårig heter att lära sig ettfrämmande språk är genom attanvända språket i konkretasituationer.– Om jag var en diktator skulleskolarbetet utföras genom detkommunikativa. Skrivandet ochläsandet skulle läras där vid sidanom. Bokstäverna kan t.ex. lärasgenom att skapa tredimensionellaskulpturer med lera och samtidigtundersöka hur ljudet skapas medmunnen och tungan.Styrkor hos personermed läs- och skrivsvårigheter– Jag har i många situationerpåpekat att varje innovativt företagborde anställa personer med läsochskrivsvårigheter, eftersom dehar förmågan att snabbt finnalösningar på problemsituationer.Personer med läs- och skrivsvårigheterhar också förmåganatt utföra många sysslor samtidigt;deras tankesätt flyter och bubblar.Det är här vi har rikedomen.Många har också förmågan attgestalta och föreställa en tredimensionellomgivning, sägerAnna-Maija.Personer med läs- och skrivsvårigheterhar ofta en accentu-36

erad förmåga att gestalta störrehelheter. Genom att förstå kontextenkan de placera detaljerna.Svårigheterna uppstår då personermed läs- och skrivsvårigheterskall lära sig läsa, vilket innebären förmåga att övergå från ettmångdimensionellt till ett tvådimensionellttänkande.Erfarenheter som lärareför personer med läs- ochskrivsvårigheterI 1994 erbjöds Anna-Maija möjlighetenatt jobba som lärare förpersoner som avbrutit sin skolgångi Helsingfors. De var ivriga menmycket skolrädda vuxna elever.Första dagen på skolan var deten av eleverna som anlände tillklassrummet och konstaterade attdet som tur fanns några buskarvid entrén på skolan. Eleven hadeöppnat skoldörren, men stankenfrån skolan lyfte fram gamlaminnen så starkt att hon blevillamående. Detta beskriver välhur traumatiserande skolerfarenhetereleverna haft.Många av eleverna i skolan hadeblivit straffade, utsatta för skamoch stigma på grund av sinasvårigheter. Ett enormt gap hadeuppstått mellan dem själv ochlärandet.– Första dagen på skolan lät jageleverna förstå att jag som lärarevet något om det jag borde lära ut,men att de är tvungna att handledamig i hur de vill bli lärda,berättar Anna-Maija.Utbildningen på skolan blevelevernas och lärarnas gemensammaupptäcktsfärd mot inlärningoch den bästa lärarutbildningenhon haft. Utgångspunkten var atteleverna inte skall behöva upplevaatt de skall prestera inför ett prov.Nu var det lärandet som sattes ifokus.TestingI Finland brukar personer sommisstänks ha läs- och skrivproblemtestas. Med ett intyg är det t.ex.möjligt att få vissa specialarrangemangi de nationella studentskrivningarna.Men det är inte endastdärför personerna testas. Det är enbra möjlighet för den som testasatt komma underfund med denbästa studietekniken.– Det är framför allt tre fenomensom jag försöker identifiera isamband med testet: förmågan attsärskilja fonem, arbetsminnet ochhur snabb personen är på att hittaord för att benämna olika begrepp.Personer med läs- och skrivsvårigheterhar problem attsärskilja närstående ljud ifrånvarandra, dvs. fonem. Det kanvara frågan om ch-ljud, skillnadenmellan p och b, nk och ng. Hörselnfungerar så att säga inexakt.I testsituationen försökerAnna- Maija inte endast på kommaunderfund med det som personenhar svårt med utan också tillsammansfundera på styrkor och enstudieteknik för att klara avskolarbetet.3Fravirkeligheten– Personer medläs- och skrivsvårigheterklararsig vanligtvis brai livet om de harhaft någon somhar stött democh trott på dem,säger Anna-MaijaHintikka, somär utbildad bibliotekarie,talterapeutoch specialklasslärare.37

TEKST: Martina LybeckFOTO: Julius von WrightEn kille med kämparglödLassi Ajalin har inte lätt för att lära sig. Hela sitt livhar han fått kämpa med att läsa, skriva, uttala ordoch uttrycka sig.– Äntligen uppleverjag att jag har kommitnågon vart. Nukan jag börja byggaupp ett självständigtliv, säger Lassi Ajalin.Lassi är nyutexaminerad frånyrkeshögskolan Metropolia iHelsingfors, Finland. Det är hanstolt över. Han är ingenjör medexamen inom datakommunikationoch det är också det han är bra på.– Om någon ger mig en kartaoch säger att gå från punkt A tillpunkt B har jag ingen aning omvar jag är, men om jag får en datorframför mig som inte fungerarbrukar det inte gå många sekunderför mig att upptäcka var problemetligger, säger Lassi.Grundskolan avklarade han i enspecialskola där hans problem togsi beaktande. Han har diagnosendysfasi, men hans svårigheter harinte hindrat honom att hitta sin vägi livet. Efter att Lassi hade slutförtgrundskolan gick han en fyraårigyrkesutbildning med dubbelexameni automation och datakommunikation.Efter grundutbildningenarbetade han några år vid Helsingforsutbildningsverk, varefter hangick arbetslös en tid.Via en kurs mothögre utbildningLassi fick mod att söka sig till enhögre utbildning efter en kursorganiserad av den lokala föreningeninom Förbundet för all inlärning.Kursen hade en avgörandebetydelse för Lassis fortsattastudier.– Tack vare den kursen fick jag38

mod att skicka in ansökningspapprentill yrkeshögskolan. Jag gjordedet på prov, till min överraskningblev jag antagen. Det var inte såhär det skulle gå, säger Lassileende.Utmanande och givande– I jämförelse med en normalstuderandehar jag säkert varit tvungenatt fyrdubbla eller til och medgöra sex gånger så mycket jobb.Det är ju också därför jag utvecklatsså mycket under min studietid.När jag en gång börjat med någotger jag inte efter. Jag är envis.Lassi lär sig bäst genom att sepå bilder. Han ansökte med hjälpav läkarutlåtande om att få köpaen telefon med bra funktioner förfotografering som hjälpmedel ochfick det också. I telefonen fannsockså funktioner för GPS positioneringoch kalender.Ivrig fotograferande– Jag knäppte kort på anteckningarnalärarna skrev på tavlan.Därefter flyttade jag filerna tillmin dator och läste till mina tentergenom att se på bilderna. Det varså jag lärde mig, berättar Lassi. Imitt tänkande brukar jag omvandlaen text till en bild.Han kunde också omvandlatexterna som han fotograferade tillen text i word format genom attanvända s.k. OCR teknik.Lärarna förhöll sig positivt tillhans ivriga fotograferande ochuppmanade honom att dela med sigav bilderna han laddade upp på sindator. Ibland har Lassi också bettlärarna tala långsammare för atthinna med i undervisningen.Lassi lär sig också genom attlyssna, men han har inte nämnvärtanvänt sig av ljudböcker inomstudierna, eftersom det inte gickatt få tag på ljudböcker på kortvarsel och ofta var det frågan omatt lära sig några sidor här ochandra sidor där.Förutom att Lassi har via sinastudier fått ett yrke har han ocksåfått ett starkare självförtroende,lärt sig behärska nya saker ochframförallt lärt sig vilken studieteknikhan skall använda sig av.– De tenter jag har fått högavitsord i har jag avklarat med envänsterarm men de kurser jag harfått dåliga vitsord i har jag verkligenfått kämpa för, men det ärockså dem jag är speciellt stoltöver.MotgångarTrots att Lassi har fått förståelseför sina problem i sambandmed studierna har han också fåttuppleva det motsatta. När hanbörjade sin yrkesutbildning eftergrundskolan uppmanades han atthoppa av då lärarna inte trodde atthan skulle klara av sina studier.– Men både min mamma oneuropsykolog sade «nej, det gårvi inte med på», berättar Lassi.Lassi hade blivit antagen tillskolan i normal antagningsordning,utan några som helst specialvillkor.Samma lärare som var tveksammaom han skulle klara sig i yrkesskolanuppmanade Lassi attfortsätta till högre studier efteratt han avklarat studierna.StödLassis mamma har otaliga gångerkämpat för att Lassi skall få detstöd han är berättigad till, somt.ex. talterapi och rätt till en neuropsykolog.De olika studiehand -led arna har också varit viktiga.– Utan ledaren för kursen somden lokala föreningen i Förbundetför all inlärning organiserade skullejag aldrig haft mod att söka mig tillyrkeshögskolan, berättar Lassi.Under studietiden fick jag ocksåhjälp av en tutor. Hon hjälpte migatt skriva rent mitt slutarbete.Lassi har just påbörjat ett nyttjobb som IT-ansvarig för ettföretag i Helsingfors.3Fravirkeligheten39

TEKST OG FOTO: Lasse Winther WehnerEn IT-rygsæk er god ballastDet begyndte i Sverige med it-hjælpemidler til voksnemed læse- og skrivevanskeligheder. De blev udstyretmed en rygsæk med bærbar computer med støtteprogrammer,scanner, c-pen og digitale tekster medsyntetisk tale. Kort sagt: En it-rygsæk. Danmark fulgteop og udgav bogen ’It-rygsæk til ordblinde’ i regi afHjælpemiddelinstituttet.Erik Arendal viser nogle af IT-rygsækkens mulig heder. På computeren kørerprogrammet ViTal, der modtager teksten fra c-pennen.40

Scanneren og pennen i rygsækkenkan lave en bogside til et billede,der sendes ind i computeren, hvorder foretages en såkaldt OCRbehandling,så det bliver til tekstigen. Til større ting findes derkopimaskiner, der automatisk kanbehandle en hel bog, hvis manskærer ryggen op. Man kan søgeUddannelsesstyrelsen om at fåforberedt undervisningsmaterialepå den måde, hvilket sparer megettid for den studerende.– Det er et spørgsmål omtilgængelighed. Det bør ikke væreden enkelte studerende, der skalscanne alle sine bøgers mangehundrede sider ind én ad gangenpå en lille scanner fra rygsækken,siger Erik Arendal, Hjælpemiddelinstitutteti Danmark.Han gætter på, at det om få årbliver skolernes ansvar at gørederes undervisningsmaterialetilgængeligt for ordblinde elever.Det bliver også lettere, når forlagenetager initiativ til at frigiveog sælge bøgerne i digital form,så man umiddelbart kan få demlæst op. I dag er det § 17 i dendanske ophavsretslov, der fastslår,at man må konvertere materialertil folk, der er ude af stand til atlæse en tekst.Arendal mener, at skolerne ifremtiden også må investere ihjælpeprogrammerne, så de liggerpå alle maskiner og er tilgængeligefor alle studerende og elever.Mange skoler og kommuner harallerede gjort dette.– It-rygsækken er slået an.Ordningen fungerer, og forældretil ordblinde har en forventningom, at deres børn får en. Længereude i fremtiden tror jeg dog, atit-rygsækken vil forsvinde itilgængelighedens navn. Dethænger rigtig tæt sammen medFN’s handicapkonvention ominklusion og deltagelse.Fakta§ 17: Det er tilladt at gengiveog sprede eksemplarer afudgivne værker, når gengivelsenog de spredteeksemplarer er særligtbestemt til brug for blinde,svagtseende, døve ogtalelidende samt personeri øvrigt, der på grund afhandicap er ude af standtil at læse trykt tekst.Man har på den baggrundret til at gengive tekster, derer udgivet som papirudgaver,eksempelvis som digital teksttil den enkelte person med ethandicap – hvilket kunnevære ordblindhed.Et forlag er ikke forpligtettil at udlevere en papirbaseretudgivelse i digitalform, så ofte må man selvforetage indscanningsarbejdet.Læs merehttp://tilgaengelighed.emu.dk/tilgaengelighed/hjaelpemidler/ophavsret.html3Fravirkeligheten41

TEKST: Nino SimicFOTO: Truls Busch-ChristensenEtt helt batterimed möjliga åtgärderArbetsförmedlingen kan erbjuda ett brett spektrumav åtgärder till personer med läs- och skrivsvårigheter.Välfärdsteknologi spelar en central roll för möjligheternaatt skapa en öppnare arbetsmarknad fördyslektiker. Vägen till dagens utbud av tjänsterstartade på 1980-talet på Arbetsmarknadsinsitutet iSundbyberg, där Krister Åslin då var arbetsvägledare.Kent Sköld vidArbets förmedlingenRehab visar enanpassad arbetsplats– Krister Åslini bakgrunden.– Tillsammans med bland andraKent Sköld byggde vi upp ettdyslexiteam som servade helaStockholm, berättar Krister Åslin,i dag kvali ficerad handläggare påArbetsförmedlingens huvudkontor.I teamet ingick psykolog, arbetsterapeutoch arbetskonsulenter.Många liknande arbetslag byggdessenare upp över stora delar avSverige.Arbetet inriktade sig inlednings-42

vis på ungdomar med specifikainlärningssvårigheter; bl.a. läs- ochskrivsvårigheter, koncentrationsochminnesproblematik.– Arbetssökande med den härtypen av svårigheter har ofta endålig självbild, säger Krister Åslin.Upplevelserna av att inte bliförstådd, att betraktas som dumpåverkar valet av utbildning ocharbete.Datateknologin innebar ettrevolutionerande genombrott.Talsyntesen, att kunna lyssna avden skrivna texten och sedan lärasig att stava rätt med hjälp avexempelvis rättstastavningsprogrammet«Stava Rex», gavmånga en helt ny och bättrevardag.Välfärdsteknologi bådar gottHjälpen kan vid behov vara mycketomfattande.– Dyslektiker som idag kommertill Arbetsförmedlingen har tillgångtill ett helt batteri med möjligaåtgärder, säger Krister Åslin. Påstödsidan kan arbetsgivare få olikatyper av ekonomisk kompensationom arbetsförmågan är nedsatt.På tekniksidan kan vi göra en långrad tekniska anpassningar avarbetsplatser. Genom olika stödtill arbetsgivare, anpassning avarbetsplatser, och anpassningarunder en arbetsmarknadsutbildninghar situationen blivit avsevärtbättre. De som har det extra svårtkan få en arbetsförmedlare medSIUS-kompetens (SIUS =särskiltintroduktions- och uppföljningsstöd)som följer med ut till arbetsplatsenoch hjälper arbetssökandeunder en längre tid, allt för attunderlätta anpassningen tillarbetslivet.Men det återstår mycket attgöra, menar Krister Åslin.– Vi behöver bli bättre påatt följa med i den tekniska utvecklingen,som erbjuder månganya möjligheter för personer medkognitiv problematik. De applikationersom tas fram generellt försmartphones är inte utvecklade förpersoner med funktionsnedsättningar. Däremot finns detspeciellt framtagna applikationersom underlättar och kompenserarde svårigheter individen har medexempelvis att läsa, skriva, kommaihåg och orientera sig. Det är oftaanvändarna av dessa hjälpmedelsom påvisar behoven.Han menar att arbetsförmedlingenkan utveckla och bli bättrepå att stödja dem som har s.k.«osynliga funktionsnedsättningar»,som inte självmant berättar ochsom inte vågar eller kan sätta ordpå sina problem.Arbetsförmedlingen ska genomföraen informationskampanj isyfte att uppmärksamma arbetsgivare,personer med funktionsnedsättningsamt andra berördaom vilka insatser som finns föranställning av personer medfunktionsnedsättning som medförnedsatt arbetsförmåga.– Det finns många arbetsgivaresom anställer folk med en funktionsnedsättning,säger KristerÅslin. Deras berättelser är viktigaförebilder för andra arbetsgivare.3FravirkelighetenEfter en karriärinom kommunalsocialtjänst sombl.a. flyktigsamordnare,skuldsanerareoch arbetsvägledare,börjadeKrister Åslin arbetamed fokuspå ungdomarmed läs- ochskriv svårigheterredan på1980-talet.Han är en avpionjärerna påområdet.43

TEKST: Rune J. KvarmeFOTO: LæringsnettverketOverhyppighetav lese- og skrivevanskerved nedsatt arbeidsevneI Norge regner vi med at om lag 220 000 menneskerhar nedsatt arbeidsevne. Blant dem kan forekomstenav lese- og skrivevansker være så høy som 40 prosent.Det viser en studie som i dissedager gjennomføres i regi av Attføringsbedriftene(i Norge), i samarbeidmed blant andre NAV (Arbeidsogvelferdsdirektoratet) og Vox(Nasjonalt fagorgan for kompetansepolitikk).Allerede nå kan vi slåfast at det er en overhyppighet avlese- og skrivevansker hos menneskermed nedsatt arbeidsevne.I gruppen unge med frafall i videregåendeopplæring synes forekomstenå være enda høyere.Noen voksne med lese- ogskrivevansker er selv i stand til åkompensere for vanskene gjennomå lære seg egne teknikker, lære segbruk av datatekniske hjelpemidlereller tilpasse seg en arbeidssituasjonsom setter små krav til lese- ogskriveferdigheter. For dem somikke greier å kompensere forvanskene, er det likevel mangesom finner veien inn i arbeidslivet,ofte i ufaglærte og manuellejobber. Altfor mange ender oppmed arbeidsledighet eller i statistikkenblant dem som regnes som«personer med nedsatt arbeidsevne».Det som karakterisererdenne gruppen er:• Lav selvfølelse som følge avmange og sterke nederlagsopplevelser• Liten tiltro til kvalifiseringgjennom skolegang og kurs• Negativt syn på skolevesenog hjelpeapparatetAttføringsbedriftene – en bro til arbeidslivetBransjeforeningen Attføringsbedriftene er en fagutviklings- oginteresseorganisasjonen for landets 110 attføringsbedrifter. Årlig yterlandets attføringsbedrifter tjenester til nærmere 35 000 personer.Med attføring menes yrkesmessig rehabilitering.• Attføringsbedriftene tar utgangspunkt i arbeidssøkernes bistandsbehov,arbeidsevne og løfter enkeltindividet nærmere arbeidslivetgjennom kvalifisering, arbeidstrening og ikke minst motivasjon tilå tro på egne muligheter.• Attføringsbedriftene gir individtilpassede tilbud for eksempel medlese- og skriveopplæring, kunnskap om ernæring og kosthold,karriéreveiledning m.m. i tilknytning til målrettet arbeidstreningog kvalifisering.• Attføringsbedriftene har spisskompetanse innenfor attføring ogarbeidsrettet rehabilitering• Attføringsbedriftene har tverrfaglige miljøer, gode kvalifiseringsarenaersamt omfattende nettverk mot næringslivet og det offentligesom vi utnytter til beste for arbeidssøkerne og NAV.www.attforingsbedriftene.no44

• Svakt ordforråd og begrensetkunnskap om samfunnsdebattog omverden• Lite utdanningLæringsnettverket – tilpassetlæring for arbeidslivetLæringsnettverket er et landsomfattendekompetansenettverkav attføringsbedrifter (se ramme)som har valgt å satse på tilpassetlæring, kompensatorisk opplæringog formalkompetanse for å gjøresine arbeidssøkere best muligrustet til et moderne arbeidsliv.Disse bedriftene har pedagogermed spesialkompetanse ogmetodekompetanse i Læringsnettverketsmetodikk og opplæringsteknikk.Læringsnettverket har en egenfaglig referansegruppe hvor fagmiljøeneog brukerorganisasjoneneer representert. Referansegruppener faglig oppdatert på de områdenelæringsnettverket underviser.Det gjennomføres årlig kurs ogseminarer for faglig oppdatering avpedagogene i nettverket. Læringsnettverketer representert i rundthalvparten av landets attføringsbedrifter.Læringsnettverket har innførten sertifiseringsordning for opplæringstjenester i tilsluttedebedrifter som medfører krav til:• Lærers formalkompetanse• Kartleggings- og diagnosesertifisering• Individuell utarbeidelse avindividuell opplæringsplan• Metode- og hjelpemiddelkunnskapMetodikk og innholdi lese- og skrivekursI Læringsnettverket får del tagereen skreddersydd opplæring somplanlegges og gjennomføressammen med en pedagog medspesialkompetanse på området.Dette innebærer at vi tar hensyn tilfunksjon (gjennom kartlegging ogdiagnosearbeid), livssituasjon,interesser, yrkesvalg og ønsker.Opplæringen blir gitt i små grupperpå inntil fire deltagere og gårvanligvis over tre måneder. Innholdeti opplæringen kan være altfra alfabetisering til innlæring avkompenserende leseteknikk og brukav hjelpemidler. Alle deltagere fåropplæring i bruk av datatekniskehjelpemidler, retteprogrammer ogtalesynteser, lesehastighetsutviklingosv.Opplæringen gis gjerne i kombinasjonmed skolegang og studier,lærlingeløp eller fagopplæring,yrkesspesifikke kurs og opplæringsprogrammersom for eksempelsertifikat for buss/lastebil/truck,arbeidspraksis eller annen yrkesrelevantaktivitet. Deltagerneforbedrer sine lese- og skriveferdighetergjennomsnittlig med 30prosent målt med screeningverktøyfor lese- og skriveferdigheter i løpetav et slikt kursopplegg.Spesialpedagogisk oppfølgingi videregående skoleVarierende grad av spesialpedagogiskoppfølging blir gjort i denvideregående skolen. Bare de medklar diagnose og sakkyndig tilrådingfra pedagogisk-psykologisk tjenestefår bistand. Mange av elevene medlese- og skrivevansker faller ut avvideregående skole og får av dengrunn ikke den bistand videregåendeskole kan tilby.Program for basiskompetansei arbeidslivetNoen arbeidstakere kan få hjelplokalt på arbeidsplassen hvis haneller hun søker midler gjennomVox for å holde for eksempel leseogskrivekurs på arbeidsplassen.Ordningen omfatter ikke den storegruppen med yrkeshemmede ellerfrafallselever fra videregåendeskole. Les mer om Program forbasis kompetanse i arbeidslivet påside 12.3FravirkelighetenRune J. Kvarmeer prosjektleder iLæringsnettverket.45

PolitikkK A P I T T E L46

TEKST: Gerd VidjeFOTO: tomas@icu.noEn potensiell statsministermed dysleksiBlir det et borgerlig flertall ved neste stortingsvalg, fårNorge en statsminister med dysleksi. Hun heter ErnaSolberg, er partileder i Høyre og har sittet 21 år påStortinget.1NVCanbefaler2Fakta3Fravirkeligheten4Politikk5Fraforskning6Internasjonaltblikk7Tips8SamantektSummaryTiivistelmä– På tross avat det finnesmye tilgjengeligkunnskap, kartleggingsmetoderog IT-hjelpemidler,manglerskolen fremdeleskunnskap omhvordan man besttilrettelegger forelever med leseogskrivevansker,mener ErnaSolberg, partilederi Høyre.– Jeg har alltid hatt lettere for åuttrykke meg muntlig enn skriftlig.Vanskelighetene mine kom først foren dag da fransklærerinnen minkommenterte en besvarelse med«du har mange spennende tankeri hodet, Erna, men jeg tror du skalunngå å uttrykke dem på fransk».47

Det var rene ord for pengene.På den tiden hadde jeg i flere årbevisst uttrykt meg skriftlig på enganske enkel måte, ja, kanskje littbanalt, for ikke å få så mangeskrivefeil.Nasjonal dugnadDet er fem–seks år siden Erna lotoffentligheten få vite at hun harskrivevansker. Siden det har hunfrontet lese- og skriveproblematikkeni mange sammenhenger,som på konferansen Leseåret2010, rett før jul i fjor. Da tok huntil orde for en nasjonal dugnad forå hindre at folk med lese- ogskrivevansker ikke skal falle utav arbeidslivet.– Vi vet fra flere undersøkelserat én av fem i arbeidslivet har såstore lese- og skrivevansker at deikke klarer å ta mer utdanningog skaffe seg mer kunnskap. Idagens arbeidsmarked vet vi atnettopp det er helt nødvendigfor ikke å falle ut av arbeidslivet.Arbeidslivet er hele tiden i endring.Det er nesten ingen manuelleyrker igjen, og selv i manuelleyrker må du rapportere og dokumenterearbeidet ditt. Det vartanken bak initiativet til dugnaden,sier hun.Åpenhet må tilErna presiserer at alle parter iarbeidslivet må være med pådugnaden. Arbeidstakere, arbeidsgivereog fagforeningene må gåsammen.– Vi må snakke åpent om leseogskrivevansker og få bukt medskammen og angsten som mangebærer med seg fra nederlag iskoledagene. Min erfaring frabedriftsbesøk er at dette er noealle parter er interessert i å gjørenoe med. Et godt bidrag er ogsåde såkalte BKA-midlene somHøyre startet da de satt i regjering.Det innebærer at bedriftenkan gå sammen med en kursarrangørog få midler til å kurseansatte i lesing, skriving, regningog data – gjennom Program forbasiskompetanse i arbeidslivet(les mer om det på side 12).En stor del av kommunenemelder om veldig liten søkning avfolk med dysleksi til voksenopplæringen,og om Erna får det somhun ønsker ved neste valg, vil hunintensivere arbeidet på dette feltet.Med det vil hun fange opp demsom allerede er falt ut av arbeidslivet.Hun tror årsaken hengersammen med at lese- ogskrivevanskene kommer for sentfram i avklaringsprosessen somfolk på arbeidsavklaringspenger mågjennom for å få en varig stønad.– Lese- og skrivevanskene kanligge bak mye av frafallet fraarbeidslivet. Jeg kunne tenke megå sentralisere voksenopplæringeni noen utvalgte kommuner ogetablere et interkommunalt samarbeid.Det må være en innsatssom strekker seg over flere år,kanskje ti år. Folk må få tilbud omkurs som er tilpasset voksne bådenår det gjelder tid på døgnet,innholdet i kursene og ikke minstmed lærerkrefter som har spesialkunnskapom metodikk oghjelpemidler som er aktuelleved lese- og skrivevansker.– Det koster penger …– Ja, det koster penger på kortsikt, og jeg tenker at det må blien stykkprisfinansiering overstatsbudsjettet i prosjektperioden.Likevel vil det bli lønnsomt, utgiftenetil dette tar samfunnetraskt inn når folk kommer i arbeid.Innsatsen må evalueres og sikkertvidereutvikles underveis.Tidlig innsats i skolenDen potensielle statsministeren erogså opptatt av skolen, nærmerebestemt av at barn med lese- ogskrivevansker må få hjelp tidlig iskoleløpet. Også på denne arenaenvil hun ha prosjekter for å finne48

TEKST: Caroline Solem, Dysleksi NorgeFOTO: PrivatPC er bærebjelkeni tilpasset opplæring– PC er bærebjelken i all tilpasset opplæring. Å gjeninnførePC-støtten er et tiltak i tråd med regjeringensønske om å lage et så godt ordinært tilbud at bare defærreste vil ha behov for spesialundervisning, sierCaroline Solem fra Dysleksi Norge, i dette innlegget.– Endelig kan skolerleie lydbøker utenå betale gebyr, detkom fram i stortingsmeldingen«Læringog Fellesskap» somregjeringen la frami mai. En stor seier,sier Caroline Solem,informasjonskonsulenti Dysleksi Norge.Før fikk alle barn med spesifikkelese- og skrivevansker støtte tilPC som hjelpemiddel. Da støttentil ordinært datautstyr ble fjernetfra statsbudsjettet i fjor, bleansvaret flyttet til kommunen. Nåer støtte til PC redusert til å gjeldeelever som mottar spesialundervisning.Slett ikke alle med leseogskrivevansker har behov forspesialundervisning. Men behovetfor PC er derimot like stort for alleDen nye ordningen er uoversiktlig,og har hatt en rekke uheldigekonsekvenser. Vår erfaring er atlokale myndigheter er usikre påhvem som skal få PC og hvemsom skal betale for det.Det har vært en eksplosjon iutvikling av spesialtilpasset programvareog utstyr de siste årene.Hverdagen for dem som brukerprogrammene er forandret fullstendig.Datahjelpemidler åpnerdører for både innlæring og formidlingav informasjon. Muligheteneer der. Likevel er situasjonenfor de aller fleste med lese- ogskrivevansker svært utfordrende.Mange har større ferdigheter enn50

TEKST OG FOTO: Nina KarlssonLäs- och skrivsvårigheterfår inte hamna i skymundan– Läs- och skrivsvårigheter är på politikområdeti Finland inte en första prioritet just nu. Det gäller attoavbrutet sondera nya möjligheter att lyfta fram tematoch att finna infallsvinklar som passar den rådandepolitiska atmosfären, säger Airi Valkama, ordförandeför «Förbundet för all inlärning».1. Finlands lag2004/21www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2004/200400212. Finlands lag642/2010www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2010/20100642Finland ligger efter de övriganordiska länderna då det gällertillgång till hjälpmedel för personermed läs- och skrivsvårigheter påarbetsplatsen. I teori borde Folkpensionsanstalteneller grundskolornafinansiera hjälpmedelsom stöder personer med läsochskrivsvårigheter. Trots dettabeviljas ekonomiskt stöd förhjälpmedel ytterst sällan förläs- och skrivsvårigheter.Inkluderas i lagenom likabehandling– Vi arbetar för att läs- och skrivsvårigheterskall inkluderas i lagenom likabehandling 1 , säger Valkama.Föreningen önskar att lagenmera specifikt skulle garanterajämställda och obehindradearbets möjligheter för personermed läs- och skrivsvårigheter.På olika nivåer har det skapatsrekommendationer för hur läsochskrivsvårigheter, samt andrainlärningssvårigheter skall beaktasi undervisningen både i högskolor,universitet och inom det friabildningsarbetet. Valkama påpekaratt rekommendationer är ett stöd,men är inte bindande för de olikaaktörerna inom utbildningen. IFinland har en ny lag om grundundervisning2 tagits i bruk nyligen.Den nya lagen kommer hoppeligenatt skapa tydligare riktlinjer förhur läs- och skrivsvårigheter skallbemötas i grundskolearbetet.I Finland stod läs- och skrivsvårigheterhögt på den politiskaagendan på 1990-talet, vilket fickuttryck bland annat i nationellaprojekt som den så kallade läsbussen,som turnerade i Finlandmed information om läs- ochskrivsvårigheter. Dessutom erbjödläsbussen anpassad hjälp förkommunerna att starta verksamhetsom lyfter fram inlärningssvårigheter.Projektet fick fortsättningi form av så kallad läsrådgivningskliniker,vilka delade ut bådeinformation och hjälp underengångsbesök, men vid behovstödde klienter också under enlängre period. Tanken var attgöra information och stöd meratillgänglig för vuxna som i deflesta fall inte fått något stödför sitt handikapp tidigare.– Fortfarande är kunskapen omläs- och skrivsvårigheter blandundervisningspersonal bristfällig,menar Valkama.Inskränkt syn på inlärningi skolsystemetValkama anser att det nuvarandeskolsystemet har en mycketinskränkt syn på inlärning ochpå hur barn skall undervisas. Ettkinestetiskt orienterat barn kundelära sig betydligt smidigare på ett52

mera visuellt vis, istället för dentraditionella fonetiska metoden.Enligt den nya lagen om grundundervisning,vars grundtes äratt skolan skall finns till främstför eleverna, har lärare plikt attundervisa eleverna enligt derasindividuella förmåga att lära sigoch att framskrida i skolarbetet.I den nya lagen räknas upp stödåtgärderpå tre nivåer; stödundervisning,förstärkt stödundervisningoch specialstödundervisning, avvilka de två förstnämnda skallutföras som en del av den normalagruppundervisningen. Lagstiftningengäller elever från ochmed förskoleåldern, men Valkamapåpekar att tecken på läs- ochskrivsvårigheter går att identifieraredan i ett betydligt tidigarestadium.– Det behövs ingen regelrättrehabilitering hos ett litet barnsom visar tecken på läs- ochskrivsvårigheter, men iställetkunde dessa barns inlärningstödas redan i ett tidigt skedemed metoder anpassade för justdem, konstaterar Valkama.En integrerande synDen nya politiklinjen i inlärningfrämjar en integrerande syn, dvs.att diversitet i en grupp inte skallutgöra ett hinder för individuelltanpassade undervisningsmetoder.Valkama påpekar att detta givetvisinrymmer en konflikt, då t.ex.klasslärare omöjligtvis kan undervisaen stor grupp där varje elevbehöver individuell undervisning.Valkama förespråkar undervisning imindre grupper, dock utan att göraen permanent gruppindelning.Temporär indelning i grupperkunde öka elevernas självkänsla,då de får lära sig på ett sätt somutnyttjar deras starka sidor.Smågruppsundervisning innebärdock alltid en risk att elevernaupplever indelningen i grupperstämplande. Valkama föreslårstörre närvaro av speciallärarei klassen under den ordinäraundervisningen.– Tillgång till speciallärarehandlar givetvis om värderingaroch val gällande hur vi vill satsaresurser. Förbättringar har skett,men långtidsförbättringar hjälperinte de barn som just nu skullebehöva en anpassad undervisningsom stöder deras framtida utbildningsmöjligheter.Det handlar juom barns unika liv och framtidoch vi känner till vikten av positivaupplevelser och känslan av framgångi att lära sig.Stöd under studentexamenDet finns lagstiftning gällandeläs- och skrivsvårigheter, bl.a. skallpersoner som har diagnostiseradeinlärningsvårigheter ha tillgång tillvissa specialarrangemang då dedeltar i studentskrivningarna, dvs.den formella examen som avslutargymnasieutbildningen och oftahar en betydande inverkan påmöjligheterna till fortsatta studier.Förbundet för all inlärning haraktivt förespråkat tillgången tillvissa hjälpmedel under studentskrivningarnaför personer medinlärningssvårigheter. Nyligen harlagen om specialarrangemangunder studentskrivningarna förändratsoch innefattar numera ettstörre utbud alternativ än tidigare.Exempelvis kan elever med inlärningssvårigheterfå en förlängd tidför ett prov, tillgång till en dator,få skriva examina i enrum, eller fålyssna till hörförståelser som lästsin med en långsammare hastighetoch ett tydligt uttal.4PolitikkTrots att situationenunder de senasteårtionden gått motdet bättre, ser AiriValkama att insatsersom stöder personermed läs- ochskrivsvårigheterfortfarande behövs.53

Forskningog framtidenskunnskapsbehovVISJONERPå de neste tre sideneskriver Eva Teigstad, NAVNONITE – NordnorskIKT-senter, om fram tidensarbeids plass, og BeritEngberg, Specialpedagogiskaskolmyndigheteni Sverige, om framtidensutdanning. Ingen av deleneburde være visjoner, foralt som blir beskrevet erteknologi og mulighetersom finnes i dag. Themissing link er systematisert,strategisk satsingpå bruken av informasjonsteknologi.Det hindrerhelhetlige, universelleløsninger hvor hjelpemidlerog programvareblir integrert i ITsystemenei arbeidslivog skole.K A P I T T E L54

TEKST: Eva TeigstadILLUSTRASJON: M. M. MalvinEn tilgjengelig arbeidsplassfor alle– Jeg beskriver meg selv som ansatt i en transportbedrift.Det er en bransje som tradisjonelt har mangeansatte med lese- og skrivevansker. Alt jeg beskriver idenne visjonen om framtidens arbeidsplass er teknologiog muligheter som finnes i dag, skriver Eva Teigstad.1NVCanbefaler2Fakta3Fravirkeligheten4Politikk5Fraforskning6Internasjonaltblikk7Tips8SamantektSummaryTiivistelmäArbeidsdagen min begynner medat jeg skanner dørkoden for åkomme inn. Det gjør jeg ved brukav en strek- eller QR- kode påmobiltelefonen. Koden inneholderogså annen informasjon om minearbeidsoppgaver, rutiner og avtaler.Hvilken informasjon som skal liggeher, har jeg selv bestemt. Jegbruker samme rutine ved arbeidsdagensslutt for å «logge ut».Informasjonen synkroniseresautomatisk via internettserverenmellom mobil-/smarttelefonen, PC,nettbrett og annet digitalt utstyrjeg bruker i jobben. Det jeg skriver55

Eva Teigstad erseniorrådgiver vedNAV NONITE – NordnorskIKT-senter.www.nav.no/noniteeller gjør i løpet av dagen, blirsynkronisert og endret på alleenhetene kontinuerlig og automatisk.Det samme bildet, dokumentet,mailen osv. finner jegaltså alle steder til enhver tid.Møte om dagensarbeidsoppgaverJeg «noterer» ved å gjørelydopptak av møtet med smartphoneeller nettbrett. Lydopptaketgjøres via en applikasjon (app)med talegjenkjenning. Det betyrat lydfilen gjøres om til tekst.Notatet redigerer jeg ved åklippe ut (digital tekst) mineoppgaver og meldinger, viktigeadresser og navn osv. og leggedem inn i kalenderen min (plan fordagen). Kalenderen har funksjonersom påminnelser, linker til kart,url (Internettsteder), mail, diversedokumenter, bilder og GPS.Montere en maskindel somkrever lesing av manualDenne dagen skal jeg montere enmaskindel som krever lesing avmanual. Det går smertefritt fordibedriften har som policy å digitalisereall tekst, slik at den kan lesesopp med syntetisk tale. Monteringsanvisningerog andre «how todo»-illustrasjoner gjøres tilgjengeligved hjelp av video (á la YouTube)eller fotos/tegninger.VaretransportNå skal jeg kjøre for å levere varertil tre forskjellige adresser. Mobiltelefonog nettbrett (iPad) er medi bilen. Via adressene som ligger idagens kalender får jeg fram kartetmed GPS-ruten som jeg skal følge.Hvis jeg er usikker, kan jeg også fåfram bilde av omgivelsene dit jegskal. Jeg kan også bruke en app(både telefon og brett) medTEKST: Berit EngbergEn tillgänglig utbildning för alla– Att användningen av IT i undervisningen har stor betydelseför elevers lärande råder det inget tvivel om. Iframtidens skola har alla barn och ungdomar tillgång tillde pedagogiska verktyg de behöver, skriver Berit Engberg.Berit Engberg ersamordnare förIT och lärandeved Specialpedagogiskaskolmyndigheteni Sverige.www.spsm.seAlternativa verktyg i lärandet somtill exempel talsyntes, stavningskontroll,anteckningshjälpmedel ären självklarhet i skolan som villerbjuda elever olika vägar att nåmålen för sin utbildning.IT-miljön är utformad så att denblir tillgänglig för alla elever, ochIT som en självklar del i lärandetinnebär att elevens utvecklingspotentiali högre grad kan utnyttjas.Målsättningen för den offentligautbildningen är att ge alla barn ochelever en likvärdig utbildning avgod kvalitet och i en trygg miljö.Kunskap och kompetens ompedagogiska konsekvenser av enfunktionsnedsättning och vad detinnebär för elevens inlärning är höghos skolpolitiker, skolledare, pedagogeroch tekniker. Likaså finns kunskapom vad det betyder i form avbemötande, sociala kontakter, kommunikationssätt,behov av hjälpmedeloch i valet av pedagogik. Samtligasträvar efter att varje elev får tillgångtill en optimal utbildning.Från första skoldagRedan från elevens första skoldagingår IT och alternativa verktygsjälvklart i de redskap som eleven56

1. Eksempel:http://youtu.be/MpjpVA-B06O4talegjenkjenning til å finne fram formeg. 1På en av adressene må jeg fylleut et skjema og skrive under på enavtale som jeg må lese igjennomførst. Dette løser jeg ved å brukekamera til å skanne skjemaet, fårdet lest opp av talesyntesen ogfyller ut skjema med stemmen(talegjenkjenning). Hvis mottakerikke vil ha skjemaet i elektroniskform, kan det selvsagt printes ut.Min underskrift er lagret digitalt påtelefonen. Den «limer jeg inn» påavtalen som en signatur.Skrive rapportPå neste adresse viser det seg atnoen varer er skadet, og jeg mårapportere skaden tilbake til bedriften.Jeg tar bilder av varene somdokumentasjon på skaden. NøyaktigGPS-posisjon, dato og klokkeslettlagres automatisk i bildene.Kommentarer til bildene leser jeginn via talegjenkjenningsapplikasjonen.Dette lagres som en rapportdirekte i bedriftens internettserverslik at ansvarlig leder kan seskadene samtidig og eventueltgodkjenne eller kommentererapporten.SluttkommentarNoen arbeidsplasser har tatt i brukdeler av den teknologien og demulighetene jeg beskriver her. Noenarbeidstakere har også skaffet seghjelpemidlene og programvaren påegen hånd. Men det er svært sjeldenat alt dette er satt i system, slik atdet fungerer som en helhet hvorhjelpemidler og programvare erintegrert i IT-systemene og arbeidsmiljøet.Det er bare på denne måtenstøtten kan bli reell for arbeidstakeresom trenger det, samtidigsom det er tilgjengelighet for alle.5Fraforskninghar tillgång till och ska tillägna sig.Alla elever behöver använda olikaredskap vid olika tillfällen och förolika lång tid i sin utbildning. Atttidigt lära sig hantera dator, smarttelefon, surfplatta eller läsplattager eleverna möjlighet att välja detsom passar dem bäst. När alternativaverktyg är en självklarhet frånstart och ingår i ett förebyggandeutvecklingsarbete behöver aldrigelever i behov av särskilt stödkänna sig utpekade. När allaläromedel och allt material i skolanfinns inläst eller kan fås uppläst avtalsyntes kan eleven själv välja omhan/hon vill läsa med öronen ellerpå annat sätt. Det är elevens egetval.När en skolhuvudman väljervilket operativsystem eller vilkenutbildningsplattform som skaanvändas är tillgänglighet avhögsta prioritet. Genom att tänkatillgänglighet redan från börjanfinns stor möjlighet att få systemsom tillgodoser allas behov. Menäven kunskap och tillgång tillsupport för lärare och administratörerfinns så att teknikenkan användas av alla.IT- chefer och IT-tekniker,pedagoger och specialpedagoger,skolledning och förvaltningsledning– alla förstår, vill och har förmågaatt dra åt samma håll. God kunskapom verktygen i sig ochkunskap om hur man möter depedagogiska konsekvensernaav funktionsnedsättningar ochsvårigheter är en självklarhet förskolans personal.För elever i behov av särskiltstöd är ofta IT avgörande genommöjligheten att göra undervisningenmer tillgänglig och varierande.IT är en självklarhet både inationella handlingsplaner och ikommunala strategier när vi aktivtvill nå målet; en tillgänglig utbildningför alla.57

TEKST: Nino SimicFOTO: Anders GadeStimulerande språkmiljökan besegra genernaLäs- och skrivsvårigheter är till stor del nedärvda menen god språkstimulerande uppväxtmiljö kan motverkanedärvda egenskaper och förhindra att svårigheternauppstår.Det menar Ingvar Lundberg,professor emeritus i psykologi vidGöteborgs universitet och en avNordens främsta forskare inomläs- och skrivsvårigheter.– Att ärftlighetsfaktorn är starkvisar stora tvillingundersökningar,bland annat en studie på enrespektivetvåäggstvillingar avforskare från Norge, Sverige, USAoch Australien, berättar IngvarLundberg. Genetiken förklarar cirka70 procent variationen i läs- ochskrivförmåga.Den mest utbredda teorin omproblem som ger upphov tilldyslexi handlar om fonologiskmedvetenhet. Dyslektiker antasha svårt att uppfatta och dela uppljudbilder, vilket påverkar förmåganatt koppla ihop ljud med bokstäver.Hjärnundersökningar pekar påatt problemen har sin källa ihjärnans tidigaste utveckling,ungefär i mitten av havandeskapet,då obegripliga 250.000 nya hjärncellerbildas i rasande takt varjeminut. De ska hitta sin rätta platsi hjärnbarken men det är här som«Dyslexi är ingen dom. Dyslektikerhar bara ett mer trögtränat systemför läsning än andra.»Martin Ingvar, professor vid Karolinska institutet,Stockholm. Han har bland annat forskat inom områdetkognitiv neurovetenskap.det ibland går snett: celler hamnarfel. Forskarna har sett att personermed läs- och skrivsvårigheter harektopier, inlöpningar av nervcelleri områden där det annars enbartfinns vit substans. Denna processunder fosterstadiet styrs av generoch många forskare misstänker attstyrningen inte fungerar på rättsätt.Medicin eller träning?Juha Kere, professor i molekylärgenetik, och hans forskargrupp vidKarolinska institutet i Solna haridentifierat flera gener som kankopplas till dyslexi. Gruppen deltogockså i den stora europeiskasatsningen Neurodys, där 15forskargrupper från nio länderhade som målsättning att klargörade biologiska grunderna till dyslexioch läs- och skrivsvårigheter. Pålängre sikt hoppas forskarna att enförklaring av dyslexi på biokemisknivå kan leda till verksammamediciner.Forskarna är dock inte överens– det finns andra undersökningarav hjärnan som visar att sammaförändringar kan orsakas genombrist på lässtimulans och att dessaförändringar kan normaliseras medträning. Förändringarna, menarforskarna, kan vara en konsekvensav att inte läsa, snarare än orsak.Genetiska faktorerkan motverkasOavsett debatten om orsakernatill läs- och skrivsvårigheter, visar58

åde forskning och praktik att deallra, allra flesta kan få god hjälpi rätt språkmiljö.Genetiska faktorer kan ökasannolikheten för en person attutveckla läs- och skrivsvårighetermen god uppväxtmiljö kan hindrade negativa genetiska faktorernaatt få genomslag.Ingvar Lundberg utvecklarinnebörden i en god uppväxtmiljö:– Under spädbarnsåldern är detgod anknytning som gör att barnetutvecklar mod, vågar upptäckavärlden, vågar kommunicera medandra och utveckla språket, sägerIngvar Lundberg. I förskoleåldernär stimulans A och O, lek, nya ord– barnen behöver systematiskamedvetna språkstunder.Ingvar Lundberg har utvecklatBornholmsmodellen, systematiskaspråklekar för barn i förskoleklass,en vetenskapligt utprovad metodsom alla barn, inte bara de medläs- och skrivsvårigheter, harglädje av. Metoden tillämpas påalltfler håll, överallt i världen.Ingvar Lundberg menar att deallra flesta barn som har genetiskaanlag att utveckla läs- och skrivsvårigheterskulle kunna slippaproblemen med tillräckligt brauppväxt.– Om uppskattningsvis tioprocent i en årskull har allvarligaproblem med läsande ochskrivande, tror jag att en optimalmiljö för alla skulle kunna sänkaandelen till bara en procent.Bra chans för bättre framtidHan menar att nordiska länder,där en stor del av barnen går iförskola, har unika möjligheteratt skapa bra språkstimulerandemiljöer. I Sverige exempelvis, ärförskolan en del av skolsystemet,har en läroplan och förskolläraresom måste följa planen.Ingvar Lundberg är dock kritisktill situationen i Sverige. Han varordförande för en grupp somgranskade akademiska lärarutbildningar.Gruppen bedömdeatt flera lärosäten som hadeexamens rätt inte uppfyllde rimligakrav på kvalificerad lärarutbildning.Det blev ett ramaskri imedierna när rapporten offentliggjordes.– För 80–85 procent av barnenspelar det kanske inte så storroll, de utvecklar en förståelseför skriftspråket även med dåligundervisning. Men 10–15 procentav barnen far illa.Han betonar hur viktigt det äratt bygga upp språkstimulerandemiljöer redan från tidig ålder,både hemma och på förskolan.Forskare har upptäckt mycketstora skillnader mellan barn frånspråkfattigare och mer språkstimulerandemiljöer. De barnsom mött cirka tio miljoner ordupp till tre-årsåldern får störreläs- och skrivproblem senare iskolan än barn som mött uppmot 35 miljoner ord fram tilltre-årsåldern.Rätt storlek är viktigtFörskolegruppernas storlek ären annan viktig faktor för barnsspråkutveckling. Han beklagaratt förskolegrupperna har vuxit iSverige. Vad som är exakt rätt, ärsvårt att slå fast men 10–12 barnoch tre vuxna per grupp tycksvara ett lagom mått.– Vi gjorde en undersökning iUmeå i en grupp om tio barn ochtre vuxna där vi registrerade hurofta barn tilltalades av någonvuxen, berättar Ingvar Lundberg.Vissa tilltalades ofta, andra mersällan. Sedan vände vi på det ochdet visade sig att samma barnsom sällan tilltalades heller aldrigsa något på eget initiativ, medande barn som tilltalades ofta, togför sig och lade beslag på allttalutrymme. Det är alltså oerhörtviktigt att hitta grupplösningardär alla kan komma till tals.5FraforskningIngvar Lundberg,professor emeritusvid Göteborgsuniversitet, hartidigare varitprofessor i psykologimed inriktning motutvecklingspsykologivid Umeå universitet.Han har blandannat försökt tareda på vad somligger bakom dyslexioch om det går attförebygga lässvårigheter.59

TEKST: Lasse Winther WehnerFOTO: Truls Busch-Christensenog Klaus Lasvill-Mortensen– Der er stadig entradition for, at hvisdu får læst en tekstop, så er det lidtsnyd. At det villevære bedre, hvis dulæste selv. Sådanville man jo aldrigtænke, når detgælder en blind,sier Erik Arendal.Inkluderende læsning– at læse med ørerne– Inkluderende læsning, er læsning, der foregår medørerne. Når en computer læser teksten op, er det bloten anden metode til afkodning – og forstår man tekstenpå den måde, så er det også læsning. Denne tankegangvinder indpas; det handler om en holdningsændring.Det er Erik Arendal, Hjælpemiddelinstitutteti Danmark, som taler.Han arbejder med teknologi tilbørn, unge og voksne med læseogskrivevanskeligheder.– Det er normalt at beskrivelæsning som en formel: Læsning =afkodning x forståelse, hvorafkodningen foregår med øjnene.Hvis man er ordblind, har man ofte60

5Fraforskningstørre succes med at bruge ørerne.I mange tilfælde forstås lyttedetekster i stedet for læste umiddelbart,siger Erik Arendal og knipsermed fingrene for at vise hvorhurtigt, det går. Det er megetenkelt at facilitere, og effekten erkæmpestor for de svært ordblinde,der ikke kan læse overhovedet.Men der er også stor effekt for destuderende, der godt kan læsenoget, men for hvem det bliverproblematisk med de lidt mereomfattende ting.Lytte til tekst ved eksamenI Danmark var det for få år sidenoppe at vende, hvorvidt ordblinde,der skulle til folkeskolens afgangsprøveri læsning, måtte få derestekster læst op. Ministeriet sagde iførste omgang nej med henvisningtil, at man jo tester, hvor godeeleverne er til at læse. Landsforeningenaf Læsepædagoger sendteefterfølgende et brev til daværendeundervisningsminister BertelHaarder, der faktisk omstødtebeslutningen.– Det var tanken om tilgængelighed,der slog igennem. Nårblinde og andre har adgang tildet, så må man som handicappetordblind selvfølgelig også bruge deredskaber. Så nu må man gerne tilfolkeskolens afgangsprøve lytte tilteksten, og kan man forstå indholdetog løse opgaverne, når manhar fået det læst op, så er det ogsålæst. Samme mulighed har ordblindeelever ved de obligatoriskenationale test i netop læsning.Hvis man bruger hjælpemidlerne ihverdagen, så skal man i Danmarkogså have dem til rådighed i denationale tests i læsning. På den61

Projekt Pc-læsningProjekt Pc-læsning er en landsdækkendeundersøgelse, der dokumenterede effektenog værdien af it-støtte til voksne ordblinde.Projektet har vist en stor værdi af it-støtte,herunder en umiddelbar effekt, hvor voksneordblinde «pc-læser» og forstår en tekst, deroplæses med syntetisk tale af computeren.Især studerende vurderer, at it-støtten harstor og positiv værdi for deres uddannelse.På arbejdsmarkedet peger undersøgelsenpå et stort og uudnyttet potentiale.Læs mere: www.hmi.dk/pc-laesningProjekt Pc-læsning oganimation fra 1. klasseSiden august 2008 har en 1.klasse fra RolfKrake Skolen i Holstebro Kommune deltageti et projekt, hvor alle eleverne bruger pclæsningved siden af den almindelige læsning.Alle – uanset deres afkodningsfærdigheder– har dermed kunnet følge med iundervisningen uden at sakke bagud. Entenhar de selv afkodet teksten, eller også er denblevet læst op på computeren. Efter to årkunne man konstatere, at de også var blevetdygtige til at afkode tekst med øjnene.Det er ikke sådan, at alle elever fortsættermed pc-læsningen, bare fordi det måske ernemmere – de opdager, at det er hurtigereat afkode en tekst med øjnene end medørerne. Men de elever, der har brug for det,fortsætter med at støtte sig til oplæsningen.Projektet har også handlet om animation.Eleverne har lært at lave små tegnefilm, hvorde skal lave en struktur for historien i formaf et storyboard, og diskutere sig frem til,hvordan de vil tegne og fortælle historien.Det tvinger dem til at overskride noglesproglige grænser, fordi de er nødt til atudtrykke det, de vil have, frem for det, dekan.De samlede resultater om projektet:• www.psykologcentret.dk/fileadmin/Arkiv/Dokumenter/Pc-laesning.pdf• www.mindre-specialundervisning.dkmåde er vi kommet et stort skridtmed inkluderende læsning. Det erpositivt, fordi man fokuserer påforståelsen og tilegnelsen afteksten snarere end metoden.At få teksten læst oper ikke snydProjekt Pc-læsning (oplæsningvia en it-rygsæk, se også artikkelpå side 40) skabte debat i fagkredse.Hvorfor skulle man nu giveordblinde en krykke i stedet for atlære dem at gå selv, spurgte man.Var det ikke bedre at koncentreresig om at lære ordblinde at læse?Til det kommenterer Arendal:– Hvad er formålet med at læse?Er formålet ikke at forstå teksten,eksempelvis ved at få det læst op,så man kan deltage i uddannelseog erhverv? En helt væsentligholdningsmæssig udfordring! IDanmark bliver personale stadigprimært uddannet til at lærevoksne ordblinde at læse selv,selvom formålsparagraffen ibekendtgørelsen for voksenundervisningfor ordblinde ikke handlerom, at du skal lære at læse. Denhandler om, at de voksne ordblindeskal kompenseres, så de kantilegne sig den viden, der gør, atde kan være med på lige fod medalle andre og deltage i uddannelseog samfund. Helt i forlængelse afFN’s handicapkonvention.Det afsluttede Projekt Pclæsning skal bidrage til at ændreholdningen om, at det er snydat lytte til tekst. Projektet hardokumenteret, at det har enmeget stor effekt for ordblinde atfå læst op.Undgå «handicap-skiltet»Læsning via pc bliver i dag ogsåbrugt til at lære ikke-ordblindebørn i indskolingen at læse. ProjektPc-læsning og animation fra 1.klasse, er netop afsluttet, og detdokumenterer, at elever udenlæsevanskeligheder bliver bedre62

læsere via pc-læsning end elever,der undervises traditionelt. Hjælpeprogrammerneer dermed ikke kunen «krykke» for børn med læsevanskeligheder,men også et godtundervisningsredskab for alleelever. Dette kan måske hjælpemed at flytte holdningerne påområdet.– I første klasse kan pc-læsningfå nogle børn til at blive i ennormal klasse og modvirke, at deføler sig udenfor og fra starten fåren række nederlag. De nederlag,man får i de helt små klasser,sætter deres spor resten af livet.Hvis vi kan undgå det og sørge forinkludering og læring på elevernespræmisser i stedet, så kan man nåmeget. Når kammeraterne kenderde her ting fra indskolingen, såundgår man i tillæg, at det blivernoget mærkeligt, mystisk noget.At der står handicappet på ryggenaf de elever, der støtter sig tilhjælpemidlerne. At både ordblindeog ikke-ordblinde elever samtidigbliver bedre læsere gør kun potentialetstørre, slutter Arendal.5FraforskningGreppa om den som fallerI Finland har flere organisationer påbörjat ettomfattande projektsamarbete under namnetOsaava-ohjaus (rätt handledning) där målsättningenär att nå personer i risk för marginalisering.– Vi vill skapa en samarbetsmodell mellan olika organisationer. Målsättningenatt personalen inom hälsovården, socialvården, försäkringsbolagenoch vuxenutbildningen skall lära känna igen dem som behöverstöd, handledning och råd, säger Minna Anttinen, projektansvarig förOsaava-ohjaus.Sammanlagt 10 medarbetare, som är placerade vid de olika samarbetsorganisationerna,arbetar med Osaava-ohjaus. Projektet erbjuder utbildningtill personer som arbetar inom socialen, hälsovården eller vuxenutbildningen.Genom utbildningen ska personalens förmåga att lärakänna igen personer i risk för marginalisering stärkas.Mentala problem, kriminell bakgrund och inlärningsproblem, avbrutnastudier och långtids arbetslöshet är faktorer som ökar risker för marginalisering.Genom den här nya modellen vill projektet skapa konkretametoder för att nå dem som håller på att marginaliseras. Osaava-ohjausär ett riksomfattande treårigt samarbete mellan aktörer inom tredjesektorn.Samarbetspartners är Förbundet för all inlärning, Stiftelsen förKriminalvårdens Främjande, Orton rehabilitering, Centralparkens yrkesinstitutoch Centralförbundet för Mental Hälsa rf. Projektet finansieras avEuropeiska socialfonden (ESF).Läs mera om projektet på www.osaavaohjaus.fi/63

TEKST OG FOTO: Helena LagercranzILLUSTRASJONSFOTO: Andres RodriguezOlika verktyg för olika behovForskning visar att läsförmågan bland arbetslösa ärlägre än bland befolkningen i stort. För att stärka elevermed funktionsnedsättning och öka deras kunskap omolika sätt att ta del av undervisningen har Hjälpmedelsinstituteti Sverige startat ett treårigt projekt.– I skollagen står det att allaelever har rätt till likvärdigutbildning och att skolan ska tahänsyn till elever med behov avsärskilt stöd. Men när en elevfaller utanför de traditionellapedagogiska ramarna, klarar oftainte skolan att leva upp till lagensintensioner. Egentligen handlardet inte om att en elev som harproblem - utan om en skola sominte uppfyller sitt uppdrag. Detsäger Anita Boman som äransvarig för Hjälpmedelsinstitutetsprojekt Skola till Arbete.Inom projektet har en pilotstudiegenomförts i Linköping ochKungälv. Här har bland annat ettantal elever med utredd dyslexieller konstaterade läs- ochskrivsvårigheter, ADHD, dyskalkylieller ADD ingått. Dessa elever vetatt de tidigare misslyckats medbåde läsning och skrivning.Därmed har de struntat i läxläsning,prov etc. och ansett att detinte är någon idé. Att med hjälpav rättstavningsprogram ellerordlista kunna skriva ett cv ellerett personligt brev utan en massafel kan ge dem bättre självförtroendeoch därmed öka chansernatill arbete. Att sedan slippa sittaoch läsa långa texter och i ställetfå dem upplästa är en annanmöjlighet som kan underlätta.Att våga tro på sin förmågaAnita Boman påpekar att detkrävs mod och självförtroende attvåga söka jobb när man vet med64

sig att man inte behärskar läsningoch skrivning så bra.– Det handlar om att stärkaelevernas möjligheter till arbetegenom användning av lämpligahjälpmedel, metoder och tjänsterunder skoltiden. Fast vi kallar detinte hjälpmedel, vi talar istället omalternativa verktyg eller teknikstödför att lära. En elev läser anteckningari skrivhäfte, en annan fårde upplästa via ett läsprogram idatorn. Det rör sig bara om tvåolika sätt att ta till sig undervisningenpå.I skriften «Johanna, Philip ochAnthon behöver olika inlärningsmiljöer»lyfter Hjälpmedelsinstitutetfram goda exempel frånskolor där man har utformatundervisningen på ett bra sätt.Tungelstaskolan i Haninge utanförStockholm är ett sådant exempel.Av skolans trehundrafemtio eleverhar drygt femtio elever dyslexi. Enav dem är Anthon.– Förut kunde det ta en och enhalv termin för mig att läsa en boksom klasskamraterna läste på treveckor. Men nu tycker jag om attläsa. Det tar lång tid, men det ärinte jobbigt, berättar Anthon.Innan han kom till Tungelstaskolani årskurs sex bestod skolan av enlång rad misslyckanden enligthonom själv. Han fick inte denhjälp han behövde och tvingadesgöra om arbetsuppgifterna gångpå gång. Nu använder han blandannat läsprogrammet ViTal. Medhjälp av programmet får Anthonallt uppläst, oavsett om det rör sigom hemsidor eller läroböcker. Hankan också välja att spela in denupplästa texten och spara densom MP3-fil om han t.ex. villlyssna på den senare.Tidiga insatser någotav nyckelnMen egentligen borde Anthonfått hjälp tidigare. Anita Bomanmenar att stödinsatser bordesättas in redan i förskolan. Enligtden nationella handlingsplanen omläs- och skrivsvårigheter handlardet om att på ett syste matiskt sättarbeta med språkutvecklingen hosbarn – att hjälpa alla barn att hittabryggan mellan muntligt ochskriftligt språk. Det kan handla omspråklekar, berättelser och sagor.Gärna i sam arbete med bibliotekeni kommunen.En viktig del av projektet är attöka elevernas egen kännedom omvilka stöd och verktyg som finnsatt tillgå. Anita Boman påminnerom att den tekniska utvecklingensker snabbt och att många verktyg,program, appar redan kanfinnas i mobilen eller i datorn.– Ungdomarna vill helst inte attderas hjälpmedel ska dra till siguppmärksamhet utan att verk tygenomärkta ska smälta in i skolan. Vimåste möta ungdomarna där debefinner sig, på nätet, på Facebookeller via andra sociala medier.Skola till ArbeteHjälpmedelsinstitutets projektSkola till Arbete syftar till attstärka möjligheterna för ungamed funktionsnedsättning attkomma i arbete genom användningav bra hjälpmedel,metoder och tjänster i skolan.Projektet vill visa hur brukarinflytande,strukturerad samverkanoch lämpliga hjälpmedelpåverkar de ungas möjligheteratt välja sin framtid.Läs mer på: www.hi.se5FraforskningAnita Bomanpoängterar attdet är viktigt attskolan erbjuderverktyg som intepekar ut elevermed funktionsnedsättning.Dessutom gällerdet att utvecklasamarbete mellanaktörerna sommöter unga.Skolan,Försäkringskassan,habiliteringenoch Arbetsförmedlingen,allamåste samarbeta.65

Internasjonalt blikkKunskap finnsmen viljansaknas– Det finns tillräckligt medkunskap om dyslexi ochom effektiva interventioner,men det brister medimplementeringen. Detsäger professor MargaretSnowling vid York Universityi England. Hon är enav världens främsta forskarepå dyslexi ochbesviken över att detinte görs mer trots attdet finns effektivaevidensbaserade metoderatt erbjuda hjälp.K A P I T T E LDet har funnits bra forskning omläs- och skrivsvårigheter i cirka50 år. Under de senaste tio årenhar framför allt genetiken gett nyaledtrådar om orsakerna till dyslexi.Forskarna har även blivit medvetnaom andra problem som oftauppträder samtidigt med dyslexi,exempelvis brister med språkutvecklingenoch uppmärksamhetsproblem.Det finns nu cirka 15 studier därforskare har följt barns utveckling.Barnen har valts eftersom en ellerbåda föräldrarna har dyslexi. Manhar velat undersöka vilka barn somockså får dyslexi och vilka som intefår det. Som exempel kan nämnasatt forskarna i York följer, underMargaret Snowlings ledning, över66

TEKST: Nino SimicFOTO: Alice Jenkins200 barn som valts antingen därföratt någon eller båda föräldarnahar dyslexi eller för att barnen harspråksvårigheter vid treårs ålder.I studien ingår även en kontrollgruppdär barnen följer en typiskutvecklingskurva.En del av studien handlar ombokintresset i hemmet. Allt registreras:hur ofta föräldarna läserför barnen, hur länge, om barnenläser själva, syftet med läsningen– inlärning eller bara för nöjesskull. Även vilken typ av litteraturregistreras.– Slutsatsen är att i de hemsom inte har en historia av dyslexi,läser man mest för nöjes skull,säger Margaret Snowling. I riskgrupperna,d.v.s. i familjer där detfinns dyslexi sedan tidigare ellerdär barnen haft språksvårighetervid treårs ålder, läser man medinlärning som mål. Man kan seatt barnen i familjer där man haftinlärning som mål, når bättreresultat än i familjer med baranöjesläsning, säger Snowling.Miljö kan motverka riskerMan vet att barn i riskgruppernaför dyslexi, som lever i en familjsom är ointresserad av litteraturoch läsande, hamnar i en mycketsvår situation och riskerar attutveckla läs- och skrivsvårigheter.Å andra sidan motverkas riskenom barnen i stället lever i enlitteratur- och läsintresserad familj.– Om gener och miljö samverkarpå ett negativt sätt, blir det svårtför barnen, säger hon. Men motsatsengäller också: en medvetenuppbyggnad av miljön kan motverkagenetiska risker.Både i USA och i Storbritannienpågår forskning i syfte att utvärderaolika interventionsmetoder.Åtgärderna inleds alltid med enanalys av det enskilda barnetsproblem. Tyvärr blir, menar MargaretSnowling, interventionerna iskolan alltför ofta fel: problem medläsningen angrips med mer ochmer läsning, i stället för att manförsöker komma åt de underliggandeproblemen.– Vi har visat att man medsystematiska metoder kan hjälpabarn med dyslexi oerhört mycket.Det finns mycket effektiva program,speciellt vid tidig upptäcktav problemen, men det finns ettbekymmer: vi saknar folk som kangenomföra programmen!Verktyg finns,men används inteMargaret Snowling menar attsamhället i allt större utsträckningsatsar på elitelever, på högpresterandeskolor. Trots att problemetmed elever som har läs- ochskrivsvårigheter är mycket stort,gör man inte tillräckligt bra satsningarför att hjälpa dem.Att göra effektiva satsningarvore inte så svårt – det finns redani dag ett screening-verktyg som påett tidigt stadium kan peka ut debarn som får svårigheter. För allabarn i England och Wales upprättasen så kallad Early Years FoundationStage Profile när de är fem årgamla. Den omfattar inte alls baraspråk, men det har visat sig attlärarnas bedömningar när detgäller just språkdelen prickar in80 procent av dem som senare fårläs- och skrivproblem.– Denna data finns alltså redan,men den används inte. Ingen litarpå att informationen är tillräckligtbra, inte ens lärarna, som tror attdet krävs psykologer för att göraen undersökning, säger MargaretSnowling. För mig som forskareär detta oerhört tydligt!1NVCanbefaler2Fakta3Fravirkeligheten4Politikk5Fraforskning6Internasjonaltblikk7Tips8SamantektSummaryTiivistelmäProfessor MargaretSnowling vid YorkUniversity i England.67

K A P I T T E LTipsNORGE• Hovedrapport ALL-undersøkelsenførste del: lesesenteret.uis.no/getfile.php/Lesesenteret/Hovedrapport_All.pdf• Monografiserie om resultateneetter ALL-undersøkelsen ogfaktaark: lesesenteret.uis.no/forskning/leseundersoekelser/all/• Artikler utgitt om resultatene avALL og IALS. Aktuelle for alle denordiske landene:lesesenteret.uis.no/forskning/leseundersoekelser/all/• Om prosjektet «Skrive seg tillesing», artikkel i bladet «Hjem ogskole»: salg.lex.no/hs/HS07033233.pdf• Arne Tragetons bok:www.libris.no/arne-trageton--askrive-seg-til-lesing-ikt-i-smaskolen--9788215003689.aspx• Informasjon om lese- ogskrivevansker fra Lesesenteret iStavanger:lesesenteret.uis.no/lese-_og_skrivevansker/• Informasjon om Daisybøker tilbruk i skolen:www.skolelydbok.no/Ressurser/LOL01.pdf• www.utdanning.no• «IKT for elever» – interaktivopplæring:217.68.125.168/iktforelever/hovedmeny.html• Bindalseidet skole satser påIKT-støttet læring:www.bindalseidet.net/binfridys.htm• NILS:www.takterrassen.no/nils/no/• LS-støtte i arbeidslivet:www.nonite.no/web/ls/• Læremidler for voksne:www.vox.no/no/Laremidler/• Facebook-siden til Forum forlese- og skrivestøtte:www.facebook.com/group.php?gid=97686385956• Statistikkbank for voksneslæring i Norge:www.vox.no/no/Aktuelt/Nystatistikkbank-om-voksnes-laring/• Dysleksi Norge:www.dysleksiforbundet.no68

ISLAND• Félag lesblindra á Íslandi (Dysleksiforeningeni Island): www.fli.is• Blindrabókasafn Íslands (IslandsBlindebibliotek): www.bbi.is• Heimili og skóli – Landssamtökforeldra («Hjem og skole – Landsforeningenaf forældre»):www.heimiliogskoli.is• Námsgagnastofnun («Grundskolernesmaterialecenter»):www.nams.is• Mennta- og Menningarmálaráðuneytið(Undervisnings-, ForskningsogKulturministeriet):www.menntamalaraduneyti.is• Landsmennt («Landsmennt– uddannelsesfond»):www.landsmennt.isDANMARK• Ordblinde/Dysleksiforeningeni Danmark: www.ordblind.com• Nationalt Videncenter for Læsning:www.videnomlaesning.dk• Ordblindeefterskolerne i Danmark:www.ordbl.dk• Center for Læseforskning, KøbenhavnsUniversitet, Institut forNordiske Studier og Sprogvidenskab:http://laes.hum.ku.dk• ViHS – Videnscenter for Handicapog Socialpsykiatri: www.dvo.dk• Hjælpemiddelinstituttet:www.hmi.dk• Undervisningsministeriet:www.uvm.dk• Berit Druid Glentow: Forebyglæse- og skrivevanskeligheder(Lindhardt og Ringhof/AkademiskForlag) – Serie: Lyst og Læring,2011SVERIGE• Vad alla bör veta om läs- ochskrivsvårigheter (Ohlis, Lundgren)FMLS• Dyslexi och andra svårigheter medskriftspråket (Stefan Samuelssonm fl) Natur&Kultur -09• Läsningens psykologi ochpedagogik (Ingvar Lundberg)Natur&Kultur -10• Dyslexi - förbannelse eller möjlighet.levnadsberättelser(Föhrer/Magnusson) BTJ förlag -10• Dyslexi - förbannelse ellermöjlighet?• Att lära sig leva med läs- ochskrivsvårigheter/dyslexi (Föhrer/Magnusson) BTJ förlag -10• Dyslexi - en kunskapsöversikt(Vetenskapsrådets rapportserie)• Vad säger forskningen om dyslexi?(vetenskapsrådet)• Dyslexi (Juha Kere) KarolinskaInstitutet• En liten bok om dyslexi(Martin Ingvar) Natur&Kultur• Alla kan lära sig LÄSA OCHSKRIVA (Ingvar Lundberg )Natur&Kultur -06• Det skrivna ordets tystnad(T Lundgren) FMLS, talbok• Dyslexi- visst går det att besegra( Margreta Strömbom) Carlssons• Dyslexi för föräldrar (Seth/Heimdal/Jansson) Informationsförlaget,talbok• Läsutveckling och dyslexi(Jacobson, Lundberg) Liber, talbok• Dyslexi, från teori till praktik(Lundberg, Höien), Natur & Kultur,talbok• Åtgärdsprogram för barn i behovav särskilt stöd (Larsson-Swärd)StudentlitteraturFINLAND• Erilaisten oppijoiden liitto /Förbundet för all inlärning:www.erilaistenoppijoidenliitto.fi/• Niilo Mäki intstituutti/ Niilo MäkiInstitute: www.nmi.fi/en/• Läsrådgivning:www.lukineuvola.fi/svenska/index_html• Datacenter för specialgrupper:www.datero.fi• Hämäläinen, Riitta; KotirantaPirjo-Liisa; Valkama Airi; PalonevaMarja-Sisko (2010): Apuvälineitäerilaisen oppijan arkeen - äänikirjastaälykynään, läppäristälankakerään, nauhurista navigaattoriin.Erilaisten oppijoiden liitto.• Hämäläinen, Riitta; Liias, Suvi,Taarna, Varpu; Valkama, Airi;Valkama, Isma (2008): Erilaisenoppijan käsikirja luvuista lakeihin,kuntoutuksesta keinoihin. Erilaistenoppijoiden liitto.• Tidning: LukiSitko. Utges avFörbundet för all inlärning1NVCanbefaler2Fakta3Fravirkeligheten4Politikk5Fraforskning6Internasjonaltblikk7Tips8SamantektSummaryTiivistelmä69

SamantektSummaryTiivistelmäK A P I T T E LÖVERSÄTTNING: Magnus GudnasonSamantektMeð skjótum viðbrögðumí skóla, hvetjandi kennsluaðferðumog nýtingu velferðartæknier vel hægt að náfram góðri lestrar- og ritleiknihjá öllum – hvort semviðkom andi les með augunumeða með eyrunum með hjálptalgervils. Nám fer best framí tengslum við áhugasviðnemandans. Þegar kemur aðnámi fullorðinna bætum viðlífsreynslu við áhugasvið. Þaðer nefnilega ekki eingönguunga fólkið sem glímir viðlestrar- og skriftarörðugleika.10-15 prósent fullorðinnaíbúa Norðurlandanna eiga ísvo miklum vanda með lesturað þeir eiga erfitt með aðsinna vinnu og daglegu lífi áviðunandi hátt. Þetta gætiverið hluti ástæðunnar fyrirþví að ungt fólk hrökklast úrskóla og fullorðnir af vinnumarkaði.Á þessum grunni beinirNorræna velferðarmiðstöðinsjónum sínum að lestrar- ogskriftarörðugleikum í þessuþemahefti.Þrátt fyrir að vinnumarkaður,skóla- og menntakerfiog möguleikar á stuðningiséu mismunandi á millilanda, þá er upplifun fólks ávandanum keimlík og lausnirsem skila góðum árangri íeinu landi eru oftast nær jafnárangursríkar í hinum löndunum.Heftið inniheldur ítarleganfræðilegan kafla, kafla semgreinir frá því að búa viðlestrar- og skriftarörðugleika,kafla um álit stjórnmálamannaog notendasamtaka,kafla um rannsóknir ogþróunarstarf og í lokin erhorft til annarra landa. Aðauki komum við, eins ogávallt í þemaheftum okkar,með nokkrar ráðleggingar.70

1. Lýðræði og blönduní samfélagi og skólaSvíþjóð og Danmörk hafa fullgiltsáttmála Sameinuðu þjóðanna umréttindi fatlaðra. Hin Norðurlöndinvinna jafnt og þétt með fullgildingusáttmálans að leiðarljósi. NVC erþeirrar skoðunar að fötlun komi tilsögunnar þegar umhverfið er ekkiaðlagað forsendum borgaranna.Við getum ekki þagað þunnu hljóðiog horft upp á að allt að því einmilljón íbúa Norðurlandanna búivið misrétti vegna þess að þeir eigaerfitt með lestur og skrift. Þettasnýst um jafn sjálfsagða hluti ogað geta nýtt sér lýðræðislegréttindi sín sem samfélagsþegnar.Frá því að geta tekið þátt í kosningumtil þátttöku í klúbbastarfi, áforeldrafundum og í umræðum –og ekki síst eiga samskipti við hiðopinbera og fyrirtæki á netinu. Þaðskiptir höfuðmáli að textasamfélagiðsé öllum aðgengilegt. Megi ekkiná því fram með alhliða lausnum,þá verður að gera það meðeinstaklingsbundnum hjálpartækjumvið hæfi.Við mælum með• að allar opinberar upplýsingar, áprenti eða á netinu, verði gerðaraðgengilegar með talgervlum• að litið sé á skort á aðgengilegumupplýsingum sem mismununog í bága við sáttmála SÞÍ skóla þarf að sjá til þess að allireigi sömu tök á að ná árangri. ÍDanmörku ríkti áður andstaða gegnþví að bera að jöfnu lestur og skriftmeð aðstoð upplýsingatækni oglestur og skrift með blaði og penna.Hvílík fásinna, sögðu menn. Þessariafstöðu, sem enn eimir eftir af áhinum Norðurlöndunum, er NVCalgjörlega ósammála. Þetta snýstum jafnrétti.Við mælum með• að lestur texta með hlustun sémetinn til jafns við lestur meðsjón• Norðurlandanna eiga íþessa ískólum sé álitið vera mismununog í bága við sáttmála SÞ2. Velferðartækni og alhliðalausnirÞað eru til mörg hjálpartæki ásviði upplýsingatækni, einnigkölluð hjálpartæki á sviði velferðartækni,sem geta gagnasteinstaklingum með lestrar- ogskriftarörðugleika. Þróunin á sviðivelferðartækni hefur nánast veriðbyltingarkennd síðastliðin ár ognotkun tækninnar mun getaumbylt daglegu lífi margra.Frásagnir úr daglegu lífi og umræðurá netinu sýna að margirmeð lestrar- og skriftarörðugleikaeru ekki nógu upplýstir um hvaðahjálpartæki eru í boði, þeir vitaekki hvar megi nálgast þau oggeta því heldur ekki prófað þau íreynd.Svíar hafa brugðist við þessumeð því að koma á fót hinumsvonefndu tölvuverum í skólum.Markmiðið er að kennaraliðið þróistarfsaðferðir og færni sem gefinemendum betri tök á að ná frammarkmiðum skólans. Starfsfólkiðþarf að fá stuðning í vali sínu á ognotkun ólíkra verkfæra. Skipuleggjaþarf útlán á þar til völdumog sérhæfðum búnaði.Mat sýnir að innleiðing tölvuveraí skólum hefur haft jákvæðáhrif á árangur nemenda í skóla,fyrst og fremst nemenda meðlestrar- og skriftarörðugleika.Berit Engberg skrifar í fræðilegakaflanum að nemendur læri áólíkan hátt og geti haft þörf fyrirannars konar verkfæri um lengrieða skemmri tíma á námsleiðinni.Þessi annars konar verkfæri eruforsenda þess að nokkur hlutinemenda geti náð markmiðumskólans og verkfærin verða því– allt frá fyrsta bekk – að verahluti af vinnu skólans á sviðiupplýsingatækni (UT).Í Danmörku hefur UT-bakpokinn,sem samanstendur afkennsluefni sem fæst í stafrænuformi handa meðal annars ungufólki með lestrar- og skriftarörðugleika,slegið í gegn.Við mælum með• að yfirvöld á hinum Norðurlöndunum“horfi til” tölvuvera í1NVCanbefaler2Fakta3Fravirkeligheten4Politikk5Fraforskning6Internasjonaltblikk7Tips8SamantektSummaryTiivistelmä71

skólum í Svíþjóð og UT-bakpokansí Danmörku og metisvipað fyrirkomulag til þess aðdreifa þekkingu og notkunvelferðartækniSamtök lesblindra í Noregi skrifa aðtölvur séu máttarstólpinn í náminu.Í fyrsta bekk í skólanum geturlestur með aðstoð tölvu fengið öllbörnin í bekknum til að taka þátt.Þetta mun sporna gegn því aðsumum börnum finnist þau verautanveltu og upplifi ósigur. NVC ersammála Samtökum lesblindra íNoregi hvað þetta varðar.Við mælum með• að íhlutun snemma, notkun tölvaog viðeigandi hugbúnaðar, njótiforgangsLausn sem nær þessu markmiði;viðeigandi verkfæri sem gerirnemendum kleift at tileinka sérþekkingu, eykur í framhaldinuáhuga og sjálfstæði og kemur í vegfyrir brottfall úr skóla og seinnameir erfiðleika við að komast inn ávinnumarkaðinn.Aukin þekking mun stuðla aðbreyttri afstöðu og almennriumfjöllun um lestrar- og skriftarörðugleika.Í dag beinist átakið ílöndunum að sérhverjum einstaklingimeð fötlun og að mótvægimeð hjálpartækjum og sérhæfðunámsefni og kennslu.Í framhaldi af markmiðumsáttmála SÞ og tæknilegrar, kerfislegrar,pólitískrar og efnahagslegrarþróunar á Norðurlöndum,megum við búast við að mun meiriathygli beinist að framkvæmdaðgengilegra og alhliða lausna.Við mælum með• Notið alhliða lausnir fremur eneinstaklingsbundna aðlögunþegar þess er kostur. Sú lausnhentar best samfélaginu,skólanum og einstaklingum.3. Vinnumarkaður fyrir allaRannsóknir í Noregi sýna fram ámun hærri tíðni lestrar- og skriftarörðugleikahjá einstaklingummeð skerta vinnugetu. Meðalfullorðinna utan vinnumarkaðargetur algengi lestrar- og skriftarörðugleikaverið allt að 40prósent.Til þess að sporna gegn fráhvarfifullorðinna af vinnumarkaði vegnalestrar- og skriftarörðugleikahleypti Menntamálaráðuneytið íNoregi af stokkunum Áætlun umgrunnfærni á vinnumarkaði (BKA).Áætlunin felur í sér að fyrirtækingeta fengið til liðs við sig námskeiðshaldaraog fengið fjármagntil að senda starfsmenn á námskeiðí lestri, skrift, reikningi og tölvumennt.Nám tengt starfi stuðlar aðþví að komið er til móts við fullorðna,sem þurfa að bæta grunnfærnisína, á forsendum fullorðinna.Hvað vill hver og einn vinnameð, hvað hvetur hvern og einn tilað hefjast handa og ekki síst aðljúka námskeiðum?Fjármagn til BKA-áætlunarinnarer árlega sérstakur liður í fjárlögumnorska ríkisins. Meira en 400fyrirtæki skiptu upphæðinni á millisín árið 2011, en þá hljóðaðiupphæðin upp á 81 milljón norskrakróna.Við mælum með• að Norðurlöndin afli sér meiriþekkingar á samhenginu á millilestrar- og skriftarörðugleika ogbrottfalls af vinnumarkaði, aðþau þrói leiðir til að gera eitthvaðí málinu og leggi áhersluá að grípa til nauðsynlegraaðgerða.• að Norðurlöndin “horfi til”Noregs og meti svipaðfyrirkomu lag til þess að dragaúr brott falli af vinnumarkaði.72

ÖVERSÄTTNING: Magnus GudnasonSummaryBy early intervention at school,motivating teaching methods andby implementing welfare technology(Ambient Assisted Livingtechnologies), it is fully possible toachieve good reading and writingskills for all – whether one readswith the eyes or the ears by theaid of speech synthesis. Learningbest takes place when it is relatedto the student’s field of interest.When it comes to adult learning,we add life experience to field ofinterest. It is not just young peoplewho have problems with readingand writing. 10-15 per cent of theadult population in the Nordiccountries have inferior readingskills to such a degree that theyhave problems functioning properlyin working and everyday life. Thisprecisely might be a contributorycause to young people droppingout of school and adults out of thelabour market.It is on this basis that the NordicCentre for Welfare and SocialIssues puts focus on reading andwriting difficulties in this themepublication.Even though working life, schooland education systems and thepossibilities of aid vary from onecountry to another, people’s experienceof the difficulties is quitesimilar and solutions that prove tobe fruitful in one country, tend tobe equally fruitful in the othercountries.This publication has an extensivefacts section, a section on havingreading and writing difficulties, asection from the point of view ofpoliticians and user organizations,a section on research and developmentalwork and finally an internationaloverview. In addition, asalways in our theme publications,we make a few recommendations.1. Democracy and inclusionin society and schoolSweden and Denmark have ratifiedthe UN convention on the rights ofpeople with disabilities. The otherNordic countries are aiming atratification. NVC means thatdisabilities occur when the surroundingsare not adapted to therequirements of the citizens. Wecannot stand silently by witnessingapproximately one million citizensin the Nordic countries beingdiscriminated against due toreading and writing difficulties. Itbasically comes down to being ableto make use of your democraticrights as a citizen. From participatingin elections to club membership,taking part at parentalmeetings and in debates – and notthe least when contacting publicauthorities and enterprises on theInternet. Making text-based societyavailable to everybody is absolutelyessential. Where this cannot bedone by the use of universalsolutions, it has to be done individuallyby using compensatoryassistive technology.We recommend• that all public information,printed or on the Internet, ismade available by syntheticspeech• that lacking accessible informationshould be regarded asdiscriminatory and in defiance ofthe UN conventionAt school, arrangements must bemade to give everybody equalopportunities of succeeding. InDenmark, people used to beopposed to placing reading andwriting with the aid of computerson equal footing with reading andwriting with pen and paper. Rubbish,people said. This attitude, stillto be found in the other Nordiccountries, NVC totally disagreeswith. It is all about equal rights.We recommend• that reading a text by using yourhearing is equal to using yoursight to read• not making arrangements for8SamantektSummaryTiivistelmä73

this at school should be regardedas discriminatory and indefiance with the UN convention2. Welfare technology anduniversal solutionsThere are many assistive ICTtechnology products, also referredto as ambient assisted livingtechnologies, which can aid peoplewith reading and writing difficulties.The development within thefield of ambient assisted livingtechnologies has almost explodedduring recent years, and the use ofthe technologies might revolutionizeeveryday life of many people.The reports from real life, and thediscussions on the Internet, showthat many people with reading andwriting difficulties do not havesufficient information on availableassistive technology, they do notknow where to get the assistiveproducts and they therefore do notget the opportunity to try them outin practice.Sweden has responded to thisby establishing the socalled schoolcomputer centres. The goal isensuring that the pedagogical staffdevelop working methods and skillswhich make it easier for thestudents to achieve the goals atschool. The staff should be supportedin selecting and traininghow to use the different tools.Arrangements should be made forlending of the selected and adjustedequipment.Evaluation shows that theinitiative of school computercentres has improved studentresults, especially of those withreading and writing difficulties.Berit Engberg writes in the factssection that pupils use differentlearning methods and may needalternative tools for shorter orlonger periods of the learningproces. These alternative tools area prerequisite for the succes ofmany of the pupils with regard toachieving school goals and thetools must therefore – all the wayfrom first grade – be part of theschool’s ICT-priorities.In Denmark, the ICT-rucksack,which consists of digitally availablelearning materials for e.g. youngpeople with reading and writingdifficulties, has been a hit.We recommend• that the authorities in the otherNordic countries “take a glance”to the school computer centre inSweden and the ICT-rucksack inDenmark and assess similararrangements in order to spreadknowledge and use of welfaretechnology (AAL)The Norwegian Dyslexia Alliancewrites that a PC is a pillar oflearning. In first grade at school,reading with the aid of a PC maykeep all the children in the classoccupied. It will counteract thefeeling of being set apart andfeeling at a loss by any of thechildren. NVC agrees with theNorwegian Dyslexia Alliance on thisissue.We recommend• that early intervention, use of aPC and appropriate softwareshould get top priorityA solution which leads to the goal;an appropriate tool which consequentlymakes pupils able toacquire knowledge, further increasestheir motivation and independenceand prevents youth fromdropping out of school and later onhaving problems entering thelabour market.Increased knowledge will contributeto a change of attitude anddown-to-earth treatment of readingand writing difficulties. Today,the national efforts have focus onthe individual disabled person andon compensation by means ofassistive technology and adaptedmaterials and teaching.In continuation of the intentionsof the UN convention and thetechnological, structural, politicaland economic development in theNordic countries, we may expectmuch greater focus on the implementationof accessible and universalsolutions.74

We recommend• Make use of universal solutionsrather than individual adaptationswhenever possible. Thiswill be a win-win situation forsociety, school and the individual.3. An inclusive work lifeResearch in Norway shows anoverrepresentation of reading andwriting difficulties among peoplewith reduced working capacity.Among grown-ups outside thelabour market, the occurrence ofreading and writing difficulties maybe as high as 40 per cent.In order to counteract grownupsdropping out of the labourmarket as a result of reading andwriting difficulties, the Ministry ofEducation in Norway has established«A program for basic skillson the labour market (BKA)». Thismeans that companies may collaboratewith a course provider andget means to give courses inreading, writing, math and data totheir employees. Practice orientatededucation contributes tomaking sure that grown-ups whohave to strengthen their basicskills, are met as grown-ups. Whatis each person prepared to workwith, what motivates each of us toget down to it, and not the least,to complete courses?Each year, funding to BKA isallocated from the state budget.More than 400 companies sharedthe sum, which in 2011 amountedto NOK 81 million.We recommend• that the Nordic countries gathermore knowledge on the correlationbetween reading and writingdifficulties and drop out from thelabour market, that they developstrategies to do something aboutthe problem and put priority onimplementing the necessarymeasures.• that the Nordic countries “take aglance” to Norway and considersimilar arrangements in order toreduce drop out from the labourmarket8SamantektSummaryTiivistelmäÖVERSÄTTNING: Leena ZachoTiivistelmäKoulun varhaisella panostuksella,motivoivalla pedagogiikalla jahyvinvointiteknologian käyttöönotollaon täysin mahdollista saadakaikille hyvät luku- ja kirjoitusvalmiudet– oli sitten kyse silmillälukemisesta tai puhesynteesinkäytöstä. Oppiminen tapahtuuparhaiten, kun se kytketäänoppilaan mielenkiinnon kohteeseen.Aikuisten oppimisessayhdistetään elämän aikana saadutkokemukset mielenkiinnon kohteisiin.Luku- ja kirjoitusvaikeuksistaeivät nimittäin kärsi vainlapset. 10–15 prosenttia pohjoismaidenaikuisväestöstä lukee niinhuonosti, että heillä on vaikeuksiatoimia tyydyttävästi nykyajantyö- ja arkielämässä. Juuri tässävoi olla yksi syy siihen, että nuoretputoavat koulusta ja aikuisettyöelämästä.Tämä on taustalla Pohjoismaisenhyvinvointikeskuksen keskittyessätässä teemavihkossa luku- jakirjoitusvaikeuksiin.Vaikka työelämä, koulu- jakoulutusjärjestelmät sekä tukimahdollisuudetovat kussakin maassaerilaiset, ovat ihmisten kokematvaikeudet melko samankaltaisia,ja yhdessä maassa onnistuneetratkaisut ovat useimmiten yhtähedelmällisiä muissakin maissa.Tässä vihkossa on kattavafaktaosa, osa, jossa kerrotaan,millaista on elää luku- ja kirjoitusvaikeuksienkanssa, osa, jossakerrotaan, mitä mieltä poliitikot jakäyttäjäjärjestöt ovat, tutkimus- jakehittämistyöstä kertova osa sekä75

viimeisenä kansainvälinen katsaus.Lisäksi annamme joitakin suosituksia,kuten teemme aina teemavihkoissamme.1. Demokratia ja inkluusioyhteiskunnassa ja koulussaRuotsi ja Tanska ovat ratifioineetvammaisten oikeuksia koskevanYK:n yleissopimuksen. Muissapohjoismaissa on meneilläänprosessi, jonka tavoitteena onratifiointi. NVC:n asenne on se,että toimintarajoitteita syntyysilloin, kun ympäristöä ei olemukautettu kansalaisten edellytyksiin.Emme voi vain tyytyäseuraamaan sivusta, kun pohjoismaissasyrjitään arviolta miljoonaakansalaista, koska heillä on ongelmialukemisessa ja kirjoittamisessa.Kyseessä on niinkin perustavanlaatuinenasia kuin omiendemokraattisten oikeuksiensa käyttöönottoyhteiskunnan kansalaisena,joka koskee esim. vaaleihin,kerhoihin, vanhempainkokouksiinja yleiseen keskusteluun osallistumista– ja varsinkin yhteydenottoajulkisiin viranomaisiin jayrityksiin internetin kautta. Tekstiyhteiskunnantekeminen kaikilleesteettömäksi on täysin välttämätöntä,ja ellei sitä saadaaikaan yleisillä ratkaisuilla, se ontehtävä yksilöllisesti kompensoivillaapuvälineillä.Suositamme• että kaikki painettu tai inter -net issä oleva julkinen tietotuodaan saataville synteettisenpuheen avulla• että saatavilla olevan tiedonpuuttumista pidetään syrjintänäja se on YK:n yleissopimuksenvastaistaKoulussa on järjestettävä niin,että kaikki saavat saman mahdollisuudenonnistua. Tanskassavastustettiin aiemmin tieto- javiestintätekniikan (TVT) avullatuetun lukemisen ja kirjoittamisennäkemistä samanarvoisena kuinlukemista ja kirjoittamista kynänja paperin avulla. Sitä pidettiinhuijauksena. Tätä asennetta löytyyyhä muista pohjoismaista, muttaNVC on täysin eri mieltä. Kyse ontasa-arvosta.Suositamme• että tekstin lukeminen korvilla onyhdenvertaista silmillä lukemisenkanssa• että tämän järjestämättäjättämistä koulussa pidetäänsyrjimisenä ja YK:n yleissopimuksenvastaisena2. Hyvinvointiteknologia jayleismaailmalliset ratkaisutOn monia TVT-apuvälineitä, joitakutsutaan myös hyvinvointiteknologisiksiapuvälineiksi ja jotka voivattukea henkilöitä, joilla on luku- jakirjoitusvaikeuksia. Hyvinvointiteknologiaon kehittynyt viime vuosinalähes räjähdysmäisesti, ja teknologiankäyttö voisi mullistaa monenihmisen arkipäivän. Tositarinat jainternetissä käytävät keskustelutosoittavat, että monilla ihmisillä,joilla on luku- ja kirjoitusvaikeuksia,ei ole tarpeeksi tietoa olemassaolevista apuvälineistä, he eivättiedä, mistä niitä saa eivätkä senvuoksi myöskään saa kokeiltuaniitä käytännössä.Ruotsissa on tehty asialle jotain,siellä on nimittäin perustettu nk.kouludatateekkejä. Tarkoituksenaon, että pedagoginen henkilökuntakehittää työmenetelmiä ja osaamista,joiden avulla oppilaat saavatparemmat mahdollisuudet saavuttaatavoitteet koulussa. Henkilöstö saatukea työkalujen valinnassa jaopettelussa, ja valitun ja sovitetunvälineistön lainaus järjestetään.Arviointi osoittaa, että kouludatateekkiinpanostamisella on ollutmyönteinen vaikutus oppilaidenkoulutuloksiin, ensisijaisesti niidenoppilaiden, joilla on luku- jakirjoitusvaikeuksia.Berit Engberg kirjoittaa faktaosassa,että oppilaat oppivat eritavoin ja voivat tarvita vaihtoehtoisiatyökaluja oppimisprosessissaanlyhyiden tai pitempien jaksojenajan. Nämä vaihtoehtoiset työkalutovat edellytys sille, että osa oppi -la ista pystyy selviämään kouluntavoitteista ja heidän on tämänvuoksi – jo ensimmäiseltä luokalta76

asti – oltava mukana kouluntietotekniikkakohdennuksessa.Tanskassa on käytössä tietotekniikkareppu,joka koostuudigitaali sesti saatavilla olevastaopetusaineistosta mm. niilleoppilaille, joilla on lukivaikeuksia.Suositamme• että muiden pohjoismaidenviranomaiset tarkastelevatRuotsin kouludatateekkiä jaTanskan tietotekniikkareppuaja harkitsevat vastaavia järje s-telmiä tiedon levittämiseksija hyvinvointiteknologiankäyttöönottamiseksiNorjan dysleksiayhdistys kirjoittaa,että tietokone on oppimistyönkantava voima. Ensimmäiselläluokalla koulussa tietokonepohjaiseenlukemiseen voi saadaluokan kaikki oppilaat osallistumaan.Tämän avulla voidaanestää sitä, että jotkut lapsettuntevat itsensä ulkopuolisiksi jaepäonnistuneiksi. NVC on tässäasiassa samaa mieltä dysleksi a-yhdistyksen kanssa.Suositamme• että ensisijaistetaan varhaistapanostusta, tietokoneenkäyttöäja sopivaa ohjelmistoaTavoitteeseen johtava ratkaisu,tarkoituksenmukainen työväline,joka saa oppilaat omaksumaantietoa, lisää seuraavassa vaiheessamotivaatiota ja itsenäisyyttä sekäehkäisee nuorten putoamistakoulusta, mikä myöhemminvaikeuttaisi työelämään pääsyä.Yleisen tietoisuuden lisääminenluku- ja kirjoitusvaikeuksistaauttaa asenteiden muuttumisessa.Tällä hetkellä kansalliset kohdennuksetkeskittyvät yksittäiseenhenkilöön, jonka toimintakyky onalentunut ja apuvälineiden sekämukautetun oppimateriaalin jaopetuksen avulla kompensointiin.YK:n yleissopimuksen aikomustenja teknologisen, rakenteellisen,poliittisen ja taloudellisen kehityksenjatkona tulee odottaa paljonsuurempaa huomiota esteettömiäja yleismaailmallisia ratkaisujakohtaan.Suositamme• että otetaan mahdollisuuksienmukaan mieluummin käyttöönyleismaailmalliset ratkaisut kuinyksilölliset mukautukset. Siitäolisi hyötyä kaikille: yhteiskunnalle,koululle ja yksittäiselleoppilaalle.3. Inklusoiva työelämäNorjassa tutkimukset osoittavat,että niiden joukossa, joilla onalentunut työkyky, on luku- jakirjoitusvaikeuksien yliesiintyvyyttä.Työelämän ulkopuolella olevistaaikuisista lukivaikeuksia voi ollajopa 40 prosentilla.Norjan Opetusministeriö pyrkiiestämään aikuisten putoamistapois työelämästä luku- ja kirjoitusvaikeuksienvuoksi ohjelmalla«Program for basiskompetanse iarbeidslivet (BKA)». Siinä yrityksetvoivat yhdessä kurssijärjestäjänkanssa saada määrärahoja kouluttaakseentyöntekijöitä lukemisessa,kirjoittamisessa, laskemisessaja tietokoneen käytössä. Käytännönläheisenoppimisen kauttaperusvalmiuksiaan vahvistavataikuiset kohdataan aikuisenehdoilla. Otetaan huomioon yksittäisenhenkilön työnkuva, mikämotivoi häntä ja mitä hän tarvitseesuorittaakseen kurssin.BKA-ohjelmaan varataan valtionbudjetista vuosittain määrärahoja.Yli 400 yritystä jakoi summan, jokavuonna 2011 oli 81 miljoonaaNorjan kruunua.Suositamme• että pohjoismaat hankkivatenemmän tietoa luku- ja kirjoitusvaikeuksienja työelämästäputoamisen välisestä yhteydestäja että ne kehittävät strategioitapuuttuakseen ongelmaan sekäensisijaistavat välttämättömientoimenpiteiden käynnistämistä.• että pohjoismaat katsovatNorjan suuntaan ja harkitsevatvastaavanlaisten järjestelmienmahdollisuutta, jotta työelämänpudokkaiden määrä pienenee8SamantektSummaryTiivistelmä77

Skribentene fra Nordens VälfärdscenterGerd VidjeRedaktør og journalist.Frilans, for tidentilknyttet NVC somredaktør for temaheftene.Utdanning: Bioingeniør,journalist, kommunikasjonog ledelse.Lasse WintherWehner Informationsmedarbejder,cand.it og bachelori engelsk.Varetager opgaver afinformationsmæssig ogjournalistisk karakter,herunder redaktioneltarbejde, layout, website, over sættelseog IT-opgaver.Magnus GudnasonAkademisk medarbejder,cand.magi dansk og engelsksamt translatør.Udfører diverseinformationsmæssigtog journalistiskarbejde, herunderredaktionelt arbejde, simultantolker,oversætter, og opretholder NVCskontaktnet.Helena LagercrantzInformationsansvarig,journalist, kandidatexamenfrån Kulturvetarlinjen.Koordinerandeinformationsansvar förNordens Välfärdscenter.Nina KarlssonProjektmedarbetare,sociologistuderande,blivande politicesmagister. Webbredaktörför Nosam.net.Hjälper till med olikaprojekt vid kontoreti Helsingfors.Nino SimicInformatör, journalist.Arbetar med information,både för specifikainsatsområden ochövergripande, inklusiveredaktionellt arbete förweb, nyhetsbrev ochNVCs temahäften.Martina LybeckProjektmedarbetare,politices magisteri sociologi.Assisterar med diverseprojekt främst påalkohol- och drogområdetvid kontoreti Helsingfors. Uppgifternainnefattar information,arrangemang, administration ochkoordination av olika uppgifter.Louise HertzbergInformatör,journalist, fil kandstatskunskap.Arbetar med informationoch journalistik.78

Nordens VälfärdscenterNordens VälfärdscenterNordens VälfärdscenterNordens VälfärdscenterNordens VälfärdscenterNordens VälfärdscenterNordens VälfärdscenterNordens Välfärdscenter har tidigare gett ut följande temahäften:Fokus påU N G D O M U T E N F O R1Fokus påD Ø V B L I N D H E T1Fokus påN O R D I S K H A N D I K A P P O L I T I K1Nordens VälfärdscenterNordens VälfärdscenterVi arbetar med följande– en institution underområden:Nordiska ministerrådet• Alkohol- och drogfrågorVi arbetar för att belysa• Arbetsinkluderingolika aspekter och stimulera• Dövblindfältetutvecklingen av den nordiska• Funktionshinderfrågorvälfärdsmodellen.• Social service• VälfärdsmodellenVårt arbete syftar till att främja• Välfärdsteknologiinkludering av utsatta grupper,likabehandling, social solidaritetsamt tillgänglighet och kvalitéVår organisationi fråga om samhällets tjänster.Institutionens huvudkontorligger i Stockholm och dotterinstitutionernai Danmark ochNordens VälfärdscentersFinland.tre huvuduppgifter:KunskapNordens Välfärdscenter ledsVi samlar och sammanställerav en styrelse med representantererfarenheter från de nordiskafrån de fem nordiska länderna.länderna inom det välfärdspolitiska Styrelsen utses av Nordiskaområdet.ministerrådet.Till vår verksamhet har vi knutitVidareföringnordiska institutions- och expertnätverk.Deras uppgift är attVi sprider kunskap och erfarenheterav goda exempel via våraförankra vårt arbete i praktikenaktiviteter och nätverk.och att vidareföra resultat tillbeslutsfattare och praktiker.DialogVi skapar dialog mellan politiker, En viktig del av vårt arbeteforskare och praktiker.sker internationellt. Vi samarbetarmed internationella aktörer inomsocial- och hälsoområdet, blandannat EU, Europarådet och FN.Nordens Välfärdscenter Fokus på välfärdsteknologi och ADHD8SamantektSummaryTiivistelmäFokus påV E L F Æ R D S T E K N O L O G IFokus påÄ L D R E O C H A L K O H O L1Fokus påV Ä L F Ä R D S T E K N O L O G I O C H A D H DTemahäftena «Fokus på ungdom utenfor» och«Fokus på nordisk handikappolitik» är ocksåöversatta till engelska.Samtliga temahäften kan laddas ner i pdf-formatvia www.nordicwelfare.org eller beställas i trycktformat via info@nordicwelfare.org.Fokus påK U L T U R , M E D I A O C H S Y N L I G H E T1www.nordicwelfare.org

Nordens VälfärdscenterNordens Välfärdscenter– en institution underNordiska ministerrådetVi arbetar för att belysaolika aspekter och stimulerautvecklingen av den nordiskavälfärdsmodellen.Vårt arbete syftar till att främjainkludering av utsatta grupper,likabehandling, social solidaritetsamt tillgänglighet och kvalitéi fråga om samhällets tjänster.Nordens Välfärdscenterstre huvuduppgifter:KunskapVi samlar och sammanställererfarenheter från de nordiskaländerna inom det välfärdspolitiskaområdet.VidareföringVi sprider kunskap och erfarenheterav goda exempel via våraaktiviteter och nätverk.DialogVi skapar dialog mellan politiker,forskare och praktiker.Vi arbetar med följandeområden:• Alkohol- och drogfrågor• Arbetsinkludering• Dövblindfältet• Funktionshinderfrågor• Social service• Välfärdsmodellen• VälfärdsteknologiVår organisationInstitutionens huvudkontorligger i Stockholm och dotterinstitutionernai Danmark ochFinland.Nordens Välfärdscenter ledsav en styrelse med representanterfrån de fem nordiska länderna.Styrelsen utses av Nordiskaministerrådet.Till vår verksamhet har vi knutitnordiska institutions- och expertnätverk.Deras uppgift är attförankra vårt arbete i praktikenoch att vidareföra resultat tillbeslutsfattare och praktiker.En viktig del av vårt arbetesker internationellt. Vi samarbetarmed internationella aktörer inomsocial- och hälsoområdet, blandannat EU, Europarådet och FN.