Bilaga C Miljökonsekvensbeskrivning - Vindkraft Norr

More documents

Recommendations

Info

<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> vindpark Raftsjöhöjden – Statkraft SCA Vind AB Bild 3. Mätmast av stålrörstyp, 60 m hög. Bild 4. Översiktskarta som visar placeringen av mätmasterna på Raftsjöhöjden och övriga SSVAB-projekt. 14
<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> vindpark Raftsjöhöjden – Statkraft SCA Vind AB Bild 5. Raftsjöhöjden vindpark med tillhörande mätmast. Den längsta av de insamlade dataserierna stammar från vindparken Bodhögarna, strax söder om Sörvikssjön, där mätmasten blev monterad redan i mitten av december 2007. Masten på Bodhögarna har uppvärmd mätutrustning vilket ger hög datatillgång även under förhållanden som ger nedisning på vanliga sensorer. På Bodhögarna har sedan 28 maj 2008 även en SODAR varit utplacerad. En SODAR använder sig av ljudpulser för att mäta vindhastigheten i luftskikt upp till 200 m. Data från SODAR:en på Bodhögarna används huvudsakligen till att beräkna förhållandet mellan vindhastigheten i navhöjd och vindhastigheten i masternas höjd. Insamling av data från mätmasterna sker fortlöpande. Ytterligare 12 mätmaster har uppförts i området under oktober-november 2008. Dessa nya master mäter vinden på 100 m höjd. Den högre mäthöjden innebär främst att osäkerhet knutet till beräkning av vindskär reduceras betydligt. Medelvinden på en plats kan variera mycket från år till år. För att på relativt kort tid avgöra hur den uppmätta vinden förhåller sig till medelvärdet över lång tid behövs en referens att jämföra med. Som långtidsreferens används här data från den meteorologiska mesoskalamodellen WRF. WRF använder sig av geografiska och meteorologiska data för var 6:e timme från punkter utspridda över hela jorden från år 2000 och fram till i dag. Med hjälp av dessa data som ingångsvärden kan en tidsserie med motsvarande meteorologiska data beräknas för ett mindre område med hög upplösning. WRF tar hänsyn till alla kända fysikaliska processer som låter sig beskrivas av en matematisk modell. Detta omfattar till exempel vindhastighet, temperatur, nederbörd, fuktighet, moln och strålning. Användning av denna metod för att erhålla långa dataserier har tidigare visat sig ge väldigt god korrelation med uppmätt vind och bedöms här vara den bästa källan till långtidsreferenser. Senare i planläggningen kommer dessutom data från Hirlam10 för perioden 1957-2002 att användas. Detta förväntas endast ge mindre förändringar i förväntad medelvind. 15
Page 1 and 2: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPAR
Page 3 and 4: Miljökonsekvensbeskrivning vindpar
Page 15: Miljökonsekvensbeskrivning vindpar
Page 67 and 68:
Miljökonsekvensbeskrivning vindpar
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75:
show all

Bilaga C Miljökonsekvensbeskrivning - Vindkraft Norr

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?