20.02.2013 Views

Utgiven av DeLaval Sales AB

Utgiven av DeLaval Sales AB

Utgiven av DeLaval Sales AB

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ISSN-0282-0994 Nr. 1. 2009 Årgång 26<br />

Stalltipset<br />

<strong>Utgiven</strong> <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>al <strong>Sales</strong> <strong>AB</strong><br />

Parallellstall P2100 – Nyhet.<br />

Klarar du 2 ton per dygn i VMS?<br />

Lägre celltal med DelPro.<br />

Råmjölktillskott löste problemet.<br />

Intressant läsning för dig.<br />

www.del<strong>av</strong>al.se www.del<strong>av</strong>al.se


Nu är läget att satsa enligt LRF-konsult.<br />

Tesen är: satsa i en lågkonjunktur. Räntan har sänkts<br />

rekordlågt och andra varor och tjänster blir billigare<br />

och det ska du utnyttja. Byggsektorn är rekordlåg<br />

och det borde gå att få tag i byggare. Satsa nu så är<br />

du är väl rustad den dag det vänder.<br />

I detta nummer <strong>av</strong> Stalltipset har vi intressanta<br />

gårdsreportage från Danmark. Danska mjölkproducenter<br />

har investerat mest i Europa de senaste 10<br />

åren och tekniken har verkligen gjort sitt intrång.<br />

Arbetseffektiviteten i den danska mjölkproduktionen<br />

är högst i Europa och snart går alla kor i lösdrift.<br />

Stordriftsfördelar och ökad effektivitet gäller i<br />

Danmark.<br />

Idag kan alla effektivisera. Uppbundna stallar kan öka<br />

effektiviteten otroligt med DelPro-systemet. Med<br />

DelPro får du unik möjlighet till styrning <strong>av</strong> utfodringen.<br />

Utfodringen går att koppla till daglig mjölkmängd,<br />

igår en utopi men idag en självklar möjlighet.<br />

Vill du växa är det lösdrift med robot eller traditionellt<br />

mjölkningsstalll som gäller. Alla möjligheter finns där<br />

och DeL<strong>av</strong>al har Din lösning.<br />

Redaktionen<br />

Omslagsbild: Ole Blomquist, Östergård, Åland<br />

Fotograf: Thomas Carlgren<br />

UR INNEHÅLLET:<br />

Tema Danmark sid. 4-9<br />

Ny foderstation FSC40 sid. 10<br />

Frisk luft på Gotland sid. 22-23<br />

Hållbar mjölkproduktion sid. 28-29<br />

Stalltipset ges ut <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>al <strong>Sales</strong> <strong>AB</strong><br />

Box 21, 147 21 TUMBA. Tel 08-550 294 00<br />

Ansvarig utgivare: Eva Mårtensson<br />

Redaktionskommitté: Anna Helmerson, Nette Solberg, Jorma Laiho,<br />

Håkan Myresten, Eva Mårtensson, Kyöisti Rikkola<br />

Layout och Produktion: Kylwall Art & Design <strong>AB</strong>, Tumba<br />

Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby<br />

Citera oss gärna men ange källan.<br />

Alla angivna priser är cirkapriser. Rätt till ändringar förbehålls.<br />

En ko ska aldrig behöva fundera på hur eller var<br />

hon ska gå i ett mjölkningsstall. I DeL<strong>av</strong>als nya<br />

parallellstall P2100 finns alla detaljerna på plats<br />

för att få bästa funktion för en väl fungerande<br />

mjölkning med hög kapacitet. P2100 fungerar<br />

från första dagen och korna lär sig lätt för de<br />

behöver aldrig fundera.<br />

I<br />

ett parallellstall mjölkar du snabbt beroende på att stallet<br />

är kompakt. Du är alltid nära kon och hennes juver<br />

och det är alltid nära till nästa ko. Parallellstall P2100<br />

har utvecklats genom att ta de bästa detaljerna och utveckla<br />

ett mjölkningsstall med fantastisk funktion och samtidigt<br />

stor flexibilitet på hur du kan utrusta just ditt stall.<br />

Ingångsgrinden aldrig i vägen<br />

Ingångsgrinden fungerar som en skjutdörr vilket gör att<br />

den försvinner helt när kon ska gå in i stallet men när den<br />

stänger styr den upp sista kon försiktigt. Detta gör att alla<br />

kor står rakt i stallet.<br />

Detaljerna gör att<br />

perfekt från första<br />

DeL<strong>av</strong>al parallellstall<br />

Bred gång och utrymme att svänga upp<br />

När kon kommer in i stallet så är gången bred och det finns<br />

ordentligt med utrymme för henne att svänga upp mellan<br />

sekvensgrindarna. Avståndet mellan sekvensgrindarna gör<br />

att hon står rätt i stallet.<br />

När kon kommer in i stallet så är gången bred och det finns ordentligt<br />

med utrymme för henne att svänga upp mellan sekvensgrindarna.<br />

Avståndet mellan sekvensgrindarna gör att hon står rätt i stallet.<br />

Stalltipset nr 3 • 2008


Parallellstallet P2100 kan fås i många olika versioner från enkelt till mer<br />

exklusiva varianter med färdiga kabinett i rostfritt uppe och nere med allt<br />

inbyggt. Dessutom kan parallellstall P2100 utrustas med ljusramper och<br />

LED-spottar vilket ger en fantastiskt fin arbetsbelysning i stallet.<br />

det fungerar<br />

dagen –<br />

P2100<br />

Stalltipset nr 3 • 2008<br />

NYHET!<br />

Naturlig front ger bästa rörelsen<br />

När kon kommer in i stallet har hon nästan alltid huvudet lågt.<br />

Fronten i P2100 stallet är <strong>av</strong> bogfrontstyp vilket gör att kon enkelt<br />

ställer sig i stallet. Det finns ingenting som är i vägen utan<br />

hon kan röra huvudet upp eller ned med full rörelsefrihet.<br />

I ett parallellstall mjölkar du snabbt beroende på att stallet är kompakt.<br />

Du är alltid nära kon och hennes juver och det är alltid nära till nästa ko.<br />

Parallellstall P2100 har utvecklats genom att ta de bästa detaljerna och<br />

utveckla ett mjölkningsstall med fantastisk funktion.<br />

Fronten i P2100 stallet är <strong>av</strong> bogfrontstyp vilket gör att kon enkelt<br />

ställer sig i stallet. Det finns ingenting som är i vägen utan<br />

hon kan röra huvudet upp eller ned med full rörelsefrihet. Bogfronten<br />

gör det mycket lätt för korna att även gå ut ur stallet.<br />

Indexering så kon alltid står nära mjölkaren<br />

Kornas placering mot gropkanten sker enkelt genom indexeringen.<br />

Denna sköts gruppvis för 3-4 djur beroende på<br />

stallstorlek. Den unika bogfronten är behaglig för kon och<br />

trycker aldrig på några känsliga delar. Så fort en grupp (3-4<br />

kor) har kommit in i stallet kan de indexeras och börja<br />

mjölkas, medan stallet i övrigt fylls. Detta ökar kapaciteten<br />

ytterligare.<br />

Snabb utgång<br />

Front Exit, d v s att bogfronten svängs upp, gör det mycket<br />

lätt för korna att gå ut från stallet. Återigen finns ingenting<br />

i kons väg utan hon kan bara går rakt ut. Du tömmer stallet<br />

på bråkdelen <strong>av</strong> en sekund.<br />

Automationsnivån bestämmer du<br />

Parallellstallet P2100 kan fås i många olika versioner beroende<br />

på den automationsnivå du väljer. Stallet kan utrustas<br />

från det enkla med flödesstyrda <strong>av</strong>tagare till mjölkmätning<br />

med <strong>av</strong>tagare och ALPRO men också i mer exklusiva varianter<br />

med färdiga kabinett i rostfritt uppe och nere med<br />

allt inbyggt. Dessutom kan parallellstall P2100 utrustas<br />

med ljusramper och LED-spottar vilket ger en fantastiskt<br />

fin arbetsbelysning i stallet. Du kommer att älska ditt nya<br />

parallellstall P2100. ¢<br />

Comfort Start<br />

Mjölka enklare i ditt mjölkningsstall<br />

– rena trolleriet, eller?<br />

Trolleri på hög nivå? Ja vid första anblicken kan man<br />

tycka det. Med DeL<strong>av</strong>al Comfort Start kan du nu bara<br />

lyfta mjölkningsorganet och börja mjölka direkt. Inga<br />

knapptryck, inga extra moment utan vakuumet startar<br />

automatiskt och du kan mjölka på en gång. Ett riktigt<br />

stort steg framåt vad gäller arbetsmiljö.<br />

Så här enkelt fungerar det: När du lyfter mjölkningsorganet<br />

så slackas <strong>av</strong>tagarlinan. Detta känner systemet <strong>av</strong><br />

och vakuumet släpps på.<br />

Comfort start kan installeras på alla DeL<strong>av</strong>al <strong>av</strong>tagare<br />

i mjölkningsstall, nya såväl som äldre.<br />

Comfort Start är ett hjälpmedel som varje mjölkningsstall<br />

ska ha. Comfort Start ger dig snabbare mjölkning,<br />

lättare mjölkningsarbete, gladare mjölkare och en skönare<br />

vardag. ¢<br />

NYHET!<br />

3


Thomas Balle Andersen valde en PR2100<br />

med 40 platser främst på grund <strong>av</strong> att<br />

han önskade hög kapacitet. Det var det<br />

system där en man kan mjölka flest kor.<br />

Med kor på bete passar det<br />

bäst med karusell<br />

31-årige Thomas Balle Andersen<br />

har byggt nytt stall tillsammans<br />

med sin tidigare arbetsgivare. I<br />

ett nytt stort stallkomplex, utanför<br />

Hobro, mellan Århus och<br />

Ålborg, huserar en <strong>av</strong> de äldsta,<br />

större ekologiska besättningarna<br />

i Danmark. Vid omläggning till<br />

ekologiskt 1992 fanns det 80<br />

kor men sedan har besättningen<br />

vuxit till nuvarande 200 kor.<br />

–<br />

Driften är fortfarande ekologisk<br />

för jag har ingen längtan<br />

efter att bespruta grödorna.<br />

Vi kan få till ett utmärkt foder<br />

ändå, säger 31-årige Thomas Balle<br />

Andersen, när vi sitter inne på det fina<br />

gårdskontoret. I mars 2008 blev stallet<br />

färdigt. På pappret är det två ägare<br />

Lite fakta om dansk<br />

mjölkproduktion<br />

Dansk mjölkproduktion har gjort en rekordsnabb<br />

strukturomvandling. Idag finner<br />

du mjölkproduktionen koncentrerad<br />

till Jyllands västra sida och medelkoantalet<br />

i Danmark är snart högst i Europa.<br />

Danska mjölkproducenter är med holländarna<br />

de som har investerat mest i<br />

Europa de senaste 10 åren och tekniken<br />

har verkligen gjort sitt intrång på<br />

den danska marknaden. Danmark har<br />

idag en stor andel robotbesättningar,<br />

DeL<strong>av</strong>al har 1000 st VMS-stationer sål-<br />

4<br />

till ladugården på Langbakgaard, men i<br />

praktiken är det 31-årige Thomas Balle<br />

Andersen som står för den dagliga driften.<br />

– Karusellen har helt infriat våra förväntningar<br />

och vi mjölkar 150 kor i timmen. Det fungerar<br />

bra, säger Thomas.<br />

da i Danmark på totalt 400 gårdar. Det<br />

gör DeL<strong>av</strong>al till ohotad marknadsledare<br />

på robot på den danska marknaden.<br />

Arbetseffektiviteten i den danska<br />

mjölkproduktionen, d v s timmar per kg<br />

mjölk, är högst i Europa och snart går<br />

alla danska kor i lösdriftsstall. Jerseykon<br />

är betydligt mer vanlig i Danmark<br />

och har stigit i popularitet genom sina<br />

höga halter men framförallt genom sin<br />

goda hälsa. Efterfrågan på Jersey-kor är<br />

idag betydligt större än utbudet. Danska<br />

gårdar ligger normalt betydligt högre i<br />

celltal än svenska gårdar. Detta förklaras<br />

till viss del <strong>av</strong> större besättningar,<br />

men också <strong>av</strong> utfodring och klimat. År<br />

Av: Helge Lynggaard, journalist.<br />

– Det är min tidigare arbetsgivare<br />

Niels Kristian Kirketerp, som är delägare<br />

men han är 62 år och har valt att<br />

koncentrera sig på politiken, då han är<br />

medlem i byrådet och vice ordförande i<br />

Regionsrådet. Hans egendom ingår i vår<br />

drift och i den tidigare ladugården går<br />

nu alla våra kvigor, berättar Thomas.<br />

Utvändig karusell med 40 platser<br />

Nybyggnationen är uppdelad i två <strong>av</strong>delningar,<br />

ligghall i den ena och mjölkningsstall,<br />

samlingsfålla och kalvboxar i<br />

den andra. De två parallella byggnaderna<br />

är sammanbundna med en övertäckt<br />

förbindelsegång.<br />

– Att köra ekologiskt var en kraftigt<br />

bidragande orsak till valet <strong>av</strong> nytt<br />

mjölkningsstall. Valet stod mellan robotar<br />

och karusell, men när vi ska ha korna<br />

på bete en del <strong>av</strong> året, tyckte vi att<br />

karusellen passade bäst, säger Thomas.<br />

2010 beräknas det finnas 3 000 mjölkproducenter<br />

i Danmark med ett genomsnittligt<br />

koantal på ca 170 kor.<br />

I den snabba förändringen har<br />

DeL<strong>av</strong>al lyckats stärka sin position på<br />

marknaden. Idag är DeL<strong>av</strong>al i Danmark<br />

klart marknadsledande både när det<br />

gäller robot och traditionella mjölkningsstallar.<br />

Följ med Stalltipset till<br />

några danska gårdar och hör om deras<br />

erfarenheter från sina nya stallar.<br />

Är du intresserad <strong>av</strong> att följa med på<br />

någon <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>als arrangerade inspirationsresor<br />

till Danmark i vår så ta<br />

kontakt med din distriktschef. Resan<br />

anordnas till självkostnadspris. ¢<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


Valet föll på karusell med utvändig<br />

mjölkning, DeL<strong>av</strong>al PR2100 med 40<br />

platser.<br />

– Att det skulle vara DeL<strong>av</strong>al föll oss<br />

mycket naturligt, för det gamla mjölkningsstallet<br />

var också från DeL<strong>av</strong>al.<br />

Dessutom var det den karusellen jag<br />

kände att jag bäst kunde lita på <strong>av</strong> alla<br />

system vi varit runt och tittat på. Till<br />

exempel när jag tar mjölkprover kan<br />

jag stå utanför karusellen och sätta på<br />

provkopparna. Det är en <strong>av</strong> fördelarna<br />

med denna karusell.<br />

En man i karusellen<br />

Thomas valde en karusell med 40 platser<br />

främst på grund <strong>av</strong> att han önskade<br />

hög kapacitet. Det var det system där<br />

en man kan mjölka flest kor. Samtidigt<br />

skulle inte karusellen vara större än att<br />

en man kan klara mjölkningen.<br />

– Varannan helg sköter jag driften<br />

själv. Jag driver korna till samlingsfållan,<br />

medan en samlingsgrind ser till att<br />

korna kommer ända fram till karusellen.<br />

Därefter går jag ner och mjölkar.<br />

– Normalt är vi två i ladugården, där<br />

den ene mjölkar medan den andre utfodrar<br />

och får korna till samlingsfållan,<br />

berättar Thomas.<br />

Mjölkar 150 kor i timmen<br />

– Karusellen har helt infriat våra förväntningar<br />

och vi mjölkar 150 kor i<br />

timmen. Det fungerar bra. Är det en ko<br />

som skall insemineras eller tas ut till<br />

undersökning <strong>av</strong> veterinären, kan vi slå<br />

in numret antingen på mjölkningsplatsen<br />

i karusellen eller i datorn på kontoret.<br />

Då blir hon <strong>av</strong>skiljd när hon lämnar<br />

karusellen nästa gång.<br />

Med ALPRO kan vi följa <strong>av</strong>kastningen<br />

för den enskilda kon och är det för<br />

stor <strong>av</strong>vikelse under en mjölkning i förhållande<br />

till de sista sju dagarnas genomsnitt<br />

så får vi ett larm efter mjölkningen.<br />

Problemfri övergång<br />

Övergången till att korna blir mjölkade<br />

i karusell har gått helt problemfritt.<br />

– Många hade varnat oss för att det<br />

kunde komma en nedgång vid inkörningen<br />

<strong>av</strong> det nya stallet. Men det har<br />

inte skett, tvärtom. Mjölk<strong>av</strong>kastningen<br />

har gått upp från 10 300 kg i det gamla<br />

stallet till nu 10 500 kg. Vi har inte<br />

köpt några extra djur, men korna är<br />

vana vid att gå i lösdrift och nu har de<br />

endast fått mer plats, säger Thomas.<br />

Sand i liggbåsen<br />

Thomas har tänkt mycket på att korna<br />

ska ha det bra i det nya stallet.<br />

– I liggbåsen är det sand. Det tror jag<br />

är bra för korna även om det blir en<br />

del arbete en gång i månaden när vi<br />

ska köra in sand. Men vi har inte förlo-<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

När korna är installade för vintern har Thomas delat upp dem i tre grupper med hjälp <strong>av</strong> datorn. När<br />

de lämnar mjölkningscentret sköter utgångsgrindarna om och fördelar varje enskild ko till någon <strong>av</strong><br />

de tre ligg<strong>av</strong>delningarna. – Förstakalvarna har svarat på uppdelningen genom att <strong>av</strong>kasta två kg mer<br />

mjölk om dagen i snitt och det förklaras nog <strong>av</strong> att de inte behöver slåss om fodret.<br />

rat en enda ko efter att vi kom in i det<br />

nya stallet och det tror jag vi bland annat<br />

kan tillskriva sanden. Korna ligger<br />

skönt och det är ingen risk att de halkar<br />

när de reser sig. Vi har gummimatta<br />

i samlingsfållan, dels för att korna inte<br />

ska halka och dels för att skona benen<br />

när de står och väntar, säger Thomas.<br />

På bete<br />

– Korna är på bete från maj till oktober<br />

och det har inte varit problem även om<br />

besättningen nu är 200 kor. Vi har 100<br />

hektar kring gården där korna kan gå<br />

ut. Vi har en praktikant som samlar in<br />

korna på eftermiddagen. I stort sett all<br />

vår mark är vall så vi köper spannmål<br />

och kraftfoder.<br />

När korna är installade för vintern<br />

har Thomas delat upp dem i tre grupper<br />

med hjälp <strong>av</strong> datorn. När de lämnar<br />

mjölkningscentret sköter utgångsgrindarna<br />

om och fördelar varje enskild ko<br />

till någon <strong>av</strong> de tre ligg<strong>av</strong>delningarna.<br />

De tre grupperna är: förstakalvare, äldre<br />

kor och de som bara mjölkar.<br />

– Förstakalvarna har svarat på uppdelningen<br />

genom att <strong>av</strong>kasta två kg mer<br />

Fakta om Langbakgaard<br />

Ägare: Interessentskabet Langbakgaard<br />

ägs <strong>av</strong> Niels Kr. Kirketerp och<br />

Thomas Balle Andersen.<br />

Omfattar Langbakgaard, där<br />

Thomas Balle Andersen bor samt<br />

egendomen, där Niels Kr.Kirketerp<br />

bor.<br />

Areal: Driver 200 hektar, ekologiskt.<br />

Nästan hela arealen består <strong>av</strong> vall<br />

till bete och ensilage.<br />

Djur: Plats för 210 kor. Har idag 200<br />

kor plus rekrytering.<br />

Avkastning: 10 500 kg<br />

mjölk om dagen i snitt och det förklaras<br />

nog <strong>av</strong> att de inte behöver slåss om<br />

fodret. Det är härligt att kunna styra<br />

korna på det här sättet. När jag vill flytta<br />

en ko från en grupp till en annan är<br />

det bara att slå in det i ALPRO datorn<br />

så sköter DeL<strong>av</strong>als grindar så att hon<br />

kommer i rätt del <strong>av</strong> stallet.<br />

Stigande efterfrågan på<br />

ekologisk mjölk<br />

Thomas Balle Andersen tror på en<br />

framtid i dansk mjölkproduktion och<br />

hoppas att den stadigt stigande efterfrågan<br />

på ekologisk mjölk i Danmark åter<br />

igen gör det mer attraktivt att leverera<br />

ekologisk mjölk.<br />

– Just nu arbetar danska experter<br />

med att utvärdera om de ska rekommendera<br />

politikerna, att alla kor<br />

i Danmark ska ut och få motion varje<br />

dag. Det hoppas jag inte blir verklighet.<br />

Kommer alla kor ut kommer skillnaden<br />

mellan ekologisk och konventionell<br />

mjölk inte vara så stor och det kan<br />

påverka efterfrågan på ekologisk mjölk,<br />

säger Thomas Balle Andersen. ¢<br />

5


– Det var en kulturchock att flytta över i det nya stallet, men det var samtidigt vidunderligt att inte behöva<br />

mjölka längre, säger Morten Nielsen, som tillsammans med sin fru Lene, son och hans flickvän byggde nytt<br />

stall för 210 kor på Kvindlund.<br />

Ett modern familjeföretag med<br />

210 kor och mjölkningsrobot<br />

Av: Helge Lynggaard, journalist.<br />

– Det var en kulturchock att flytta över i det nya<br />

stallet, men det var samtidigt vidunderligt att inte<br />

behöva mjölka längre, säger Morten Nielsen, som<br />

tillsammans med sin fru, son och hans flickvän<br />

står för den dagliga driften på Kvindlund.<br />

Det är ljust, luftigt och högt i tak i den nya ladugården<br />

på Kvindlund, väster om Haderslev på södra Jylland.<br />

– Ja, det är fyra gånger högre i nock än i det lösdriftsstall<br />

som jag byggde för 30 år sedan, säger Morten Nielsen,<br />

61 år, när han visar det nya stallet som togs i bruk i oktober<br />

2007 och som totalt omfattar 6 000 kvadratmeter. Det är två<br />

stallar där det ena rymmer ligghall och mjölkningsrobotar<br />

och det andra ungdjur och kalvboxar.<br />

Ligghallen har fyra <strong>av</strong>delningar med var sin VMS mjölkningsrobot.<br />

I tre <strong>av</strong>delningar finns det mjölkkor och VMS,<br />

medan det går kvigor i den fjärde <strong>av</strong>delningen där det finns<br />

plats för ytterligare en robot i framtiden.<br />

Vi träffar Mortens son Søren 29 år, som står för den dagliga<br />

driften och lite senare Mortens fru Lene som tar hand om<br />

kalvarna. Louise, som är Sørens flickvän är också med i den<br />

dagliga driften.<br />

– Det är ett riktigt familjeföretag, som klarar sig helt utan<br />

anställda, säger Morten Nielsen, som är glad för mjölkningsrobotarnas<br />

intåg.<br />

6<br />

Har fått det fysiskt bättre<br />

– Vi övervägde mjölkning i karusell men det kräver att det<br />

står en och mjölkar. Jag tycker det är en belastning för kroppen<br />

och fysiskt hårt att mjölka. Därför är jag glad för att vi<br />

valde VMS och jag kan känna att jag fått det fysiskt bättre sedan<br />

jag slutat mjölka. Ja, det är fantastiskt att man inte ska<br />

ut och mjölka, säger Morten Nielsen som mjölkat sedan han<br />

tog över Kvindlund 1972.<br />

– Fem år efteråt byggde vi lösdriftsstall till 50 kor och då<br />

var vi före alla andra. Men det har skett en kolossal utveckling<br />

sedan dess och det har varit lite <strong>av</strong> en kulturchock att<br />

komma över i det nya stallet. – Det är inte bara mjölkningsrobotarna<br />

som är nya. Allt är nytt och det tar en del tid att<br />

vänja sig vid allt det nya, säger Morten Nielsen.<br />

Korna vande sig snabbt till robot<br />

Morten berättar vidare att korna har varit fantastiskt snabba<br />

till att vänja sig vid allt det nya. – De fick gå i det nya stallet<br />

i fem dagar för att lära sig systemet och få kraftfoder i VMS<br />

men blev fortsatt mjölkade i det gamla mjölkningsstallet. De<br />

vande sig snabbt och det var enbart den första natten som<br />

det fanns någon i stallet, berättar Morten Nielsen.<br />

För att snabbt fylla upp stallet köptes det in kor. Klokt nog<br />

blev det inköpt kor från besättningar med lösdrift vilket innebar<br />

att djuren snabbt vande sig vid de nya förhållandena.<br />

– Vi kör det nästan som tre självständiga besättningar. När en<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


– Det är ett riktigt familjeföretag, som klarar sig helt utan anställda, säger<br />

Morten och Lene Nielsen, som är glada för mjölkningsrobotarnas intåg.<br />

ko sinläggs, och tas ut, kommer hon alltid att komma tillbaka<br />

till samma <strong>av</strong>delning igen. Därmed kommer hon tillbaka till<br />

invanda förhållanden och slipper stress p g a att VMS står annorlunda<br />

än hon varit van vid.<br />

Styrd kotrafik med Feed First<br />

– Vi har valt att ha styrd kotrafik med Feed First. Det betyder<br />

att korna aldrig kan komma till VMS utan mjölkningstillstånd.<br />

Därmed undgår vi att det går in kor och ställer sig<br />

ivägen för andra i roboten. Vi tyckte det lät tilltalande att<br />

vi kunde mjölka ett antal kor mer per robot genom att köra<br />

med Feed First kotrafik. Hitintills har vi inte så stort tryck på<br />

robotarna eftersom vi bara har cirka 60 kor i var VMS.<br />

– I genomsnitt blir de mjölkade 2 till 3 gånger per dygn.<br />

Det kunde kanske vara lite högre men vi har nog för många<br />

äldre djur, säger Morten Nielsen. Samtidigt kan vi se på datorn<br />

hur många gånger den enskilda kon har gått från ligg<strong>av</strong>delningen<br />

till foderbordet, där de får ett fullfoder bestående<br />

<strong>av</strong> majs- och gräsensilage samt sojakaka och raps. Kraftfodret<br />

blir individuellt tilldelat i mjölkningsroboten där de får sin<br />

dagliga ranson.<br />

Utöver att äta kraftfoder och bli mjölkade får korna på<br />

Kvindlund också klövarna spolade med desinficerande vätska<br />

när de blir mjölkade.<br />

– Celltalet ligger över 200 000 och det är för högt men det<br />

förklaras <strong>av</strong> att vi har många äldre kor.<br />

Nästan alltid DeL<strong>av</strong>al<br />

Morten Nielsen har bara mjölkat i annan anläggning än<br />

DeL<strong>av</strong>al några få år. – Min far mjölkade alltid med DeL<strong>av</strong>al<br />

och det var enbart de första åren i den gamla byggnaden<br />

som det var annat fabrikat. Därför var det helt naturligt att<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

Fakta om Kvindlund<br />

Driftsform: Kvindlund I/S.<br />

Ägare: Lene och Morten Nielsen och deras son Søren Nielsen<br />

Areal: 220 ha, 60 ha majs, 45 ha vall, resten vete.<br />

Antal djur: 210 kor plus rekrytering.<br />

Mjölk<strong>av</strong>kastning: 10 500 kg<br />

– Jag glad för att vi valde VMS och jag kan känna att jag fått det fysiskt<br />

bättre sedan jag slutat mjölka. Ja, det är fantastiskt att man inte ska ut<br />

och mjölka längre, säger en nöjd Morten Nielsen.<br />

DeL<strong>av</strong>al skulle få chansen igen när vi skulle ha mjölkningsrobot.<br />

För den sunda konkurrensens skull fick vi offert från en<br />

annan leverantör, men jag är riktigt glad att det var DeL<strong>av</strong>al<br />

som var mest konkurrenskraftigt, säger Morten Nielsen.<br />

– Normalt är det sonen Søren som tar emot larm från<br />

mjölkningsrobotarna men vi andra klarar det också om det<br />

skulle behövas. Søren överväger att finna en kollega så de<br />

kan hjälpas åt med att ta vakten om det skulle behövas.<br />

– Vi har använt oss <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>al Support och vi har också<br />

haft behov <strong>av</strong> besök <strong>av</strong> servicetekniker men de har alltid<br />

snabbt fått igång robotarna igen.<br />

Kalvbox<br />

På vår tur runt det nya stallet har vi nu nått till ungdjursstallet.<br />

Också i denna del är det massor <strong>av</strong> ljus och fin luft.<br />

Djuren bekräftar också de fina förhållandena för kalvarna får<br />

inte längre lunginflammationer efter flytten till det nya stallet.<br />

Här är det också en stor gemensam kalvbox med djupströbädd.<br />

Efter kalvning kommer kon in i en separat box där hon<br />

kan vara ifred med kalven i ett dygns tid.<br />

Övervakningskamera<br />

– Nu kan min fru sitta inne vid datorn och se oss, säger<br />

Morten Nielsen och pekar upp mot taket där det är placerat<br />

en liten kamera som kan övervaka hela stallet och här speciellt<br />

kalvarna. Men hjälp <strong>av</strong> USB-nycklar kan vi koppla upp<br />

oss mot kameran från vilken PC som helst i värden och följa<br />

livet i stallet, berättar Morten Nielsen som så småningom<br />

kommer överlåta sin andel <strong>av</strong> Kvindlund I/S till den yngste<br />

sonen Carsten.<br />

7


Korna får<br />

fodret serverat<br />

på foderbord<br />

utomhus<br />

Av: Helge Lynggaard, journalist.<br />

Hela den ena sidan <strong>av</strong> stallet är öppet hos<br />

MH Agro I/S i Haderslev på södra Jylland.<br />

De byggde ny ladugård och valde traditionellt<br />

mjölkningsstall.<br />

Vad gör man, när två familjemedlemmar<br />

står med var sin besättning<br />

och lite slitna stallar och<br />

funderar, vad kommer framtiden ge?<br />

Jo, Anton Hansen, 35 år och hans svärfar<br />

Asger Mørk, 60 år, fick en bra idé.<br />

De slog helt enkelt samman sina besättningar<br />

och byggde ett nytt stall, där det<br />

fanns plats för väsentligt fler kor än de<br />

hade innan.<br />

Anton Hansen hade ett uppbundet<br />

stall med 90 kor och svärfadern ett lösdriftsstall<br />

med ett tandem mjölkningsstall<br />

med 80 kor. De byggde istället ett<br />

stall med plats för 320 kor, där det idag<br />

är 240 kor. De väntar på tillstånd att<br />

få fylla upp stallet. En situation som<br />

många danska mjölkproducenter är i<br />

för tillfället, då kommunerna efter en<br />

8<br />

– Vi måste säga<br />

att mjölkningsstallet<br />

fullständigt<br />

har infriat våra<br />

förväntningar. Två<br />

man mjölkar på<br />

1,5 timmar. Vi var<br />

ute och såg på<br />

en mängd mjölkningsstallar<br />

men<br />

det var DeL<strong>av</strong>als<br />

stall som tilltalade<br />

oss mest. Det är<br />

ett välbeprövat<br />

stall, berättar<br />

Anton Hansen<br />

och hans svärfar<br />

Asger Mørk.<br />

Korna får fodret serverat på foderbordet utomhus på den öppna sidan <strong>av</strong> stallet.<br />

– Korna får massor <strong>av</strong> frisk luft och när det är lite varmt älskar djuren att stå där i den friska luften,<br />

säger Anton Hansen.<br />

kommunalreform för två år sedan har<br />

kommit långt efter i behandlingen <strong>av</strong><br />

böndernas ansökningar att få utöka<br />

besättningen. Detta är en sak som engagerat<br />

danskt lantbruk ganska mycket<br />

under sommar och hösten. Den<br />

nya ladugården hos Anton Hansen<br />

vid Agerskov, väster om Haderslev är<br />

byggd före de långa väntetiderna.<br />

Mildare klimat<br />

Här på södra Jylland är klimatet lite<br />

mildare än till exempel på norra<br />

Jylland, och det har de utnyttjat i sin<br />

planering. Hela den ena sidan <strong>av</strong> stallet<br />

mot öst och sydöst är öppen. Här<br />

finns inte ens gardiner, som kan dras<br />

för. Gardiner finns på andra sidan, var<br />

vinden normalt kommer från, och där<br />

regnet slår in. Dessutom ligger stallet<br />

i lä <strong>av</strong> den gamla stallbyggnaden och<br />

lite lägre.<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


Stalltipset nr 1 • 2009<br />

Foderbord utomhus<br />

Korna får fodret serverat på foderbordet<br />

utomhus på den öppna sidan.<br />

Foderbordet är endast en liten bit skyddat<br />

<strong>av</strong> takutsprånget.<br />

– Skulle vi ha täckt foderbordet eller<br />

byggt in det hade det varit frågan<br />

om helt andra dimensioner på taket. Vi<br />

hade sett motsvarande sätt att bygga på<br />

andra ställen, där brukarna var mycket<br />

förtjusta i det, säger Anton Hansen och<br />

Asger Mørk. Fördelen är att korna får<br />

massor <strong>av</strong> frisk luft och när det är lite<br />

varmt älskar djuren att stå där i den<br />

friska luften. Det kan vara enstaka dagar<br />

då det snöar som kan vara lite problematiskt,<br />

men det är normalt så få att<br />

det inte är något problem, säger Anton<br />

Hansen och Asger Mørk, som nu har<br />

lite erfarenhet <strong>av</strong> vinterväder, för stallet<br />

togs i bruk för tre år sedan.<br />

Mjölkningsstall 2x24<br />

Stallet har liggbås, skraputgödsling<br />

och ett mjölkningsstall, DeL<strong>av</strong>al<br />

Parallellstall med 2x24 platser.<br />

– Vi övervägde om det skulle vara<br />

mjölkningsrobotar, men ur finansieringssynpunkt<br />

<strong>av</strong>stod vi från robot och<br />

valde istället ett traditionellt mjölkningsstall.<br />

I detta stall har vi lika stor<br />

kapacitet som i en karusell.<br />

– Vi var ute och såg på en mängd<br />

mjölkningsstallar men det var DeL<strong>av</strong>als<br />

stall som tilltalade oss mest. Det är ett<br />

välbeprövat stall, som i Europa-utgåvan<br />

är en lite förenklad utgåva <strong>av</strong> det amerikanska<br />

Blue Diamond, men funktionsmässigt<br />

lika bra.<br />

– Och vi måste säga att den har fullständigt<br />

infriat våra förväntningar. Två<br />

man mjölkar på 1,5 timmar och 20 mi-<br />

Anton Hansen och Asger Mørk har upplevt en fin ökning i mjölk<strong>av</strong>kastning sedan besättningarna<br />

kom i det nya stallet. – Avkastningen har stigit 600 kg i genomsnitt, så nu ligger vi på nästan 9 300<br />

kg, säger Anton Hansen och Asger Mørk.<br />

nuter för rengöring. Det är nästan samma<br />

tid som vi använde var för sig i våra<br />

tidigare stallar med långt färre kor. På<br />

helgerna är det enbart en som mjölkar<br />

och då tar det två timmar, berättar<br />

Anton Hansen och Asger Mørk.<br />

Mjölkmätning<br />

De har även mjölkmätning i gropen och<br />

det är en god hjälp för att hitta problemkor<br />

eller andra fel. Man kan hela<br />

tiden följa kornas <strong>av</strong>kastning.<br />

– Vi kan lägga in att vi ska ha larm<br />

om <strong>av</strong>kastningen till exempel sjunker<br />

med mer än 20 procent. Sker det<br />

kan vi <strong>av</strong>skilja kon medan vi mjölkar.<br />

Mjölkmätningen gör också kontrollmjölkningen<br />

mycket lättare, säger de<br />

två mjölkproducenterna som har upplevt<br />

en fin ökning i mjölk<strong>av</strong>kastning sedan<br />

besättningarna kom i det nya stallet.<br />

– Avkastningen har stigit 600 kg i genomsnitt,<br />

så nu ligger vi på nästan<br />

9 300 kg, men det är svårt att peka på<br />

en enskilt <strong>av</strong>görande faktor för det, säger<br />

Anton Hansen och Asger Mørk.<br />

Var tredje helg mjölkar de själva<br />

Den dagliga driften sköts <strong>av</strong> två heltidsanställda,<br />

en ladugårdsförman och<br />

Asgers son Jakob, 27 år, samt en medhjälpare<br />

som arbetar 20 timmar i veckan.<br />

Sådd <strong>av</strong> majs och skörd <strong>av</strong> spannmål<br />

sköts <strong>av</strong> maskinstation. Alla övriga<br />

fältarbeten gör de själva.<br />

I det dagliga är det Anton som sköter<br />

kalvarna som är upp till tre månader.<br />

Därefter flyttas de till stallet hos Asger<br />

Mørk. Djuren kommer tillbaka igen<br />

när det är dags för kalvning. Dessutom<br />

är Anton på fälten medan Asger sköter<br />

ungdjur och utfodring. Mjölkningen<br />

står medarbetarna för, utom var tredje<br />

helg då de två ägarna själva står för utfodring<br />

och mjölkning. ¢<br />

Fakta om MH Agro I/S<br />

Driftsform: MH Agro I/S<br />

Ägare: Asger Mørk och Anton<br />

Hansen. Asgers son<br />

Jakob ska överta sin fars<br />

andel om cirka ett halvt år.<br />

Areal: 250 ha, där<strong>av</strong> raps 16 ha,<br />

vårsäd 50 ha, majs 100 ha<br />

och resten vall till vallensilage.<br />

Kommer att öka<br />

majsarealen till 120 ha på<br />

bekostnad <strong>av</strong> vårsäden.<br />

Antal djur: 240 kor plus rekrytering.<br />

Plats till 320 kor i stallet.<br />

Mjölk<strong>av</strong>kastning: 9 300 kg<br />

9


Omtyckt <strong>av</strong> både kor<br />

och människor<br />

– Den blir inte lika smutsig som den gamla modellen, är<br />

lättare att göra ren och korna tycker bättre om den - är<br />

det sammanfattande omdömet om DeL<strong>av</strong>als nya foderstation<br />

från testvärd Philip Weidman på Flassbro gård<br />

utanför Malmköping.<br />

Naturligtvis testas alla DeL<strong>av</strong>als<br />

nya produkter ”i verkligheten”<br />

för att vi ska få reda på<br />

vad djuren och lantbrukarna tycker.<br />

Sedan nästan 1,5 år har Philip och Itte<br />

Weidman varit ”testvärdar” för den nya<br />

foderstationen. Philip är mycket för-<br />

Nyhet! DeL<strong>av</strong>als<br />

nya, fräscha<br />

foderstation<br />

Nu lanserar DeL<strong>av</strong>al en ny foderstation<br />

med ny, bättre design och fler<br />

valmöjligheter. Genom att stationen är<br />

plattare så tar den mindre plats i liggbåset<br />

och korna står därför längre upp på<br />

båspallen. Den öppna och luftiga designen<br />

gör att damm och smuts inte geggar<br />

ihop och fastnar lika mycket och<br />

stationen är därför lättare att rengöra.¢<br />

10<br />

tjust i den nya modellen <strong>av</strong> foderstationen!<br />

En stor fördel tycker han är att<br />

stationen är så öppen och luftig. Detta<br />

gör dels att det är lätt att få nya kor<br />

och kvigor att vilja sticka in huvudet<br />

(den gamla var ju som att stoppa huvudet<br />

i en fågelholk!) men även att den<br />

håller sig mycket renare.<br />

Hygienisk och lätt att göra ren<br />

– Den gamla foderstationen kändes<br />

nödvändigt att göra ren minst en gång<br />

per vecka. Då fastnade fodermjöl längs<br />

kanterna som blev fuktigt och luktade<br />

snart surt. I den nya foderstationen är<br />

det alltid torrt och fritt från mjöl vilket<br />

gör den mer hygienisk. Det har gett<br />

lägre cellhalter och mindre mastitförekomst.<br />

– Den nya foderstationen är också utformad<br />

så att det inte lönar sig för korna<br />

att stå och banka med huvudet för<br />

att få lite extra foder som de gjorde tidigare.<br />

Nya foderstationen gör det klart<br />

tystare i ladugården, fortsätter Philip.<br />

På Flassbro har två olika stationer<br />

testats; en med galvaniserat chassi och<br />

plastkrubba, och en med vissa delar<br />

Den öppna designen gör<br />

det lätt att vänja nya kor att<br />

äta ur stationen.<br />

Stationen finns i två varianter.<br />

Premiumvarianten har delar <strong>av</strong> chassi och<br />

foderkrubba i rostfritt stål. Basic varianten har<br />

chassi i galvaniserat stål och foderkrubba i<br />

plast.<br />

Philip Weidman är mycket nöjd med den nya<br />

foderstationen. – Den är torr och hygienisk.<br />

samt krubba i rostfritt stål. Den rostfria<br />

krubban låter lite mer när fodret rinner<br />

ner. Det ser Philip endast som positivt.<br />

– Då hör vi att stationen fungerar och<br />

foderljudet lockar även korna att gå oftare<br />

till foderstationen.<br />

Även DeL<strong>av</strong>als servicetekniker Peter<br />

Larsson är nöjd med stationerna. Det<br />

var han som monterade dem.<br />

– Det är stor skillnad på att montera<br />

den nya och den gamla stationen. Den<br />

nya stationen är mycket lättare att<br />

montera och det är genomtänkt hur<br />

t ex kablar ska dras. Och den uppfällbara<br />

luckan gör verkligen skillnad vid<br />

montering <strong>av</strong> portionerare och vid service.<br />

¢<br />

Den uppfällbara luckan gör det lätt att montera<br />

portionerare, kontrollera funktionen och att<br />

göra service.<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


– Innan du satsar på VMS ska<br />

du fundera väldigt noga på vilket<br />

utfodringssystem du ska välja,<br />

säger familjen Danielsson som<br />

har lång erfarenhet <strong>av</strong> olika system.<br />

–<br />

Vi letar hela tiden efter förbättringar<br />

i vårt företag, precis<br />

som vilket annat företag<br />

som helst så försöker vi att utveckla<br />

och öka våra möjligheter till ett lönsammare<br />

lantbruk här i Sjövik. Att<br />

få mer mjölk i tanken med minskade<br />

kostnader har blivit mer intressant nu<br />

när vi har kontroll över besättningen<br />

på ett helt annat sätt än tidigare, säger<br />

Kristina och Ingemar Danielsson.<br />

– Vi har en <strong>av</strong>kastning på strax över<br />

9 000 kg, vilket vi anser ska ökas till<br />

ett strategiskt mål för oss som är över<br />

10 000 kg. Tidigare har vi arbetet med<br />

hela besättningen och dess resultat. Nu<br />

är möjligheterna helt annorlunda med<br />

VMS-systemet och mer optimalt då vi<br />

idag ser till individen i vår besättning.<br />

Det gör hela vår verksamhet annorlunda<br />

och mer intressant då vi kan följa<br />

insatser och investeringar med en stigande<br />

lönsamhet.<br />

Installation <strong>av</strong> VMS<br />

– Inför starten funderade vi mycket på<br />

att installera kraftfoderstationer samtidigt<br />

med VMS. Att ha separata kraftfoderstationer<br />

är ett bra alternativ som<br />

ger ökade möjligheter till individuell<br />

styrning <strong>av</strong> foder. Tyvärr fortsatte vi<br />

med vårt fullfoder. Med tre liggbåsrader<br />

i vår ladugård fick vi inte den funktion<br />

med kotrafiken som vi önskade. Det påverkade<br />

antal besök i VMS och antalet<br />

mjölkningar samt oregelbundna mjölkningsintervall.<br />

Djuren i senare delen<br />

<strong>av</strong> laktationen åt och vände sig om för<br />

att lägga sig i liggbåsen som har öppning<br />

mot foderbordet. Ett beteende som<br />

vi inte kunde acceptera. Det är inget<br />

fel med tre liggbåsrader men kombinationen<br />

med fullfoder fungerar dåligt.<br />

Däremot fungerar det perfekt i kombi-<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

Sparade över 100.000 kronor<br />

per år efter installation <strong>av</strong><br />

kraftfoderstationer<br />

– Nu fungerar kotrafiken utmärkt och vi behöver i princip inte hämta några kor berättar Kristina och<br />

Ingemar Danielsson glatt. Kraftfoderstationer har inneburit ett lyft för kotrafiken och ekonomin.<br />

nation med separata foderstationer för<br />

individuell styrning. På det sättet behöver<br />

vi inte blanda lika tung giva på<br />

foderbordet, vilket minskar risken att<br />

korna blir slöa och minskar behovet <strong>av</strong><br />

att hämta kor.<br />

Lösningen blev<br />

kraftfoderstationer<br />

– Kraftfoderstationer är ingen nyhet för<br />

oss, berättar Ingemar. Vi hade kraftfoderstationer<br />

i vår tidigare lösning från<br />

1999. När stationerna blev gamla och<br />

slitna så ersattes de med fullfoder. Vi<br />

har inte riktigt fått djuren och vårt fullfoder<br />

att komma överens. Rådgivare<br />

har ställt upp men det optimala resultatet<br />

har vi inte nått.<br />

– Vi investerade 2005 i en stationär<br />

mixer och med en grovfodervagn sedan<br />

tidigare. Fodervagnen kördes ungefär<br />

varannan timme. Det ska alltid vara foder<br />

på foderbordet berättar Ingemar.<br />

– Det vi kan konstatera<br />

redan nu är, då vi utfodrar<br />

koncentrat i VMS och<br />

kraftfoder i foderstationerna,<br />

att vår foderkostnad<br />

har reducerats med 300<br />

kronor per dag. Det innebär<br />

för vår besättning en<br />

besparing på 109 000 kronor/år.<br />

säger Kristina och<br />

Ingemar Danielsson.<br />

– Vi fick alltså inte denna typ <strong>av</strong> utfodring<br />

att fungera optimalt i vår ladugård<br />

trots ny mixer och många olika<br />

insatser. Vi beslutade att installera<br />

kraftfoderstationer, vilka nu varit<br />

i drift en tid med helt annat resultat.<br />

Avkastningen beräknar vi kunna öka<br />

successivt och vårt mål är nu 10 % ökning.<br />

Det vi kan konstatera redan nu<br />

är, då vi utfodrar koncentrat i VMS och<br />

en färdig blandning i foderstationerna,<br />

att vår foderkostnad har reducerats<br />

med 300 kronor per dag. Det innebär<br />

för vår besättning en besparing på<br />

109 000 kronor/år. Till detta så räknar<br />

vi med att den individuella utfodringen<br />

i foderstationerna ska öka vår produktion<br />

med i första hand 10 %, menar<br />

Ingemar. Dessutom fungerar nu kotrafiken<br />

utmärkt och vi behöver inte i princip<br />

hämta några kor.<br />

Sänkt foderkostnad<br />

Att så enkla insatser kan få dessa resultat<br />

tycker Kristina och Ingemar är<br />

mycket glädjande. – Vi är naturligtvis<br />

glada och vill att alla skall räkna över<br />

sina investeringar så det verkligen blir<br />

lönsamma investeringar och inte tvärtom<br />

som det blev för oss. Även om vi<br />

anser att vi har stor erfarenhet <strong>av</strong> utfodringsstrategier<br />

så konstaterar vi idag<br />

att vår tveksamhet till denna investering<br />

för kraftfoderstationer inte var tillräckligt<br />

genomtänkt, vilket vi nu har tagit<br />

konsekvenserna <strong>av</strong> och förändrat till<br />

en bra lönsamhetsförbättring för oss. ¢<br />

11


Tryggare kan ingen vara<br />

Hej, jag heter Joel Norling. Jag<br />

ser till att du får den service din<br />

mjölkningsanläggning behöver.<br />

Tillsammans med tre kollegor<br />

utgör jag en enhet <strong>av</strong> resande<br />

servicetekniker inom DeL<strong>av</strong>al.<br />

Vår främsta uppgift är att se<br />

till att du får service i rätt tid.<br />

Jag gör service på 100 till 110<br />

mjölkningsanläggningar per år,<br />

från Haparanda i norr till Öland<br />

i söder. I den här artikeln vill jag<br />

dela med mig <strong>av</strong> min erfarenhet<br />

om vikten <strong>av</strong> förebyggande service.<br />

Läckage<br />

En <strong>av</strong> de viktigaste kontrollerna vi gör<br />

vid service är <strong>av</strong> luftläckaget. Ofta märker<br />

man inte att ett läckage har uppstått.<br />

Det kan ske genom korrosion eller<br />

spruckna gummipackningar. Luften<br />

strömmar in i anläggningen och försämrar<br />

kapaciteten. Ett läckage i mjölkningsanläggningen<br />

påverkar vakuumstabiliteten<br />

och kan få förödande konsekvenser<br />

för din ekonomi. Otaliga<br />

studier visar att vakuumsvängningar<br />

i mjölkningsanläggningen ger juverinflammationer.<br />

På den här mjölkningsanläggningen<br />

läckte det i mjölkpumpen<br />

så den packningen har jag bytt.<br />

Tro det eller inte, en <strong>av</strong> de viktigaste<br />

delar jag byter är något så enkelt som<br />

spengummin. Spengummin blir ofta<br />

12<br />

– Ha årlig service för att hålla nere kostnaderna. Fördelen med att ha årlig service är att man hinner<br />

byta delarna innan de går sönder. Under mina år på resande fot har jag sett många skräckexempel<br />

vad som kan hända om man inte gör regelbunden årlig service. Var därför snäll och unna dina kor<br />

årlig service så kan både de och du vara tryggare, berättar Joel Norling, resande servicetekniker<br />

inom DeL<strong>av</strong>al.<br />

inte bytta i tid och det ser man tydligt<br />

på att hålet på spengummit är deformerat<br />

och förstorat. Därför är det bra att<br />

Idag gör Joel service<br />

hos Birger<br />

Gust<strong>av</strong>sson utanför<br />

Aneby i Småland.<br />

– Joel är snabb och<br />

vet vad han gör. Nu<br />

har jag ett bevis på<br />

att anläggningen<br />

fungerar som den<br />

ska och det är en<br />

trygghet, berättar<br />

Birger.<br />

ha regelbunden leverans <strong>av</strong> spengummin<br />

och slangar så att det verkligen blir<br />

bytt i tid.<br />

Vakuumregulatorn – måste alltid<br />

fungera!<br />

Mjölkkranar är också ofta dåliga när<br />

man kommer ut. De läcker luft eller<br />

är igensatta. Här är det också<br />

vanligt att man finner beläggningar<br />

när packningarna börjar bli gamla.<br />

Vakuumregulatorn kräver en regelbunden<br />

service för att fungera. Den styr<br />

ditt vakuum och är troligtvis din viktigaste<br />

maskin på hela gården. Den måste<br />

alltid fungera till 100 %.<br />

Pulsatorerna är mjölkningsanläggningens<br />

hjärta. De arbetar kontinuerligt<br />

med 60 svängningar i minuten, liksom<br />

ditt hjärta behöver de omvårdnad<br />

ibland för att gå perfekt. Jag servar, rengör<br />

och justerar dina pulsatorer så de<br />

går jämnt. Det ger dig en kortare mjölkning<br />

och kon behöver inte oroa sig för<br />

vilken mjölkningsmaskin hon blir mjölkad<br />

med.<br />

När jag genomför en förebyggande<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


Fakta om Skedhemmet<br />

Gård: Skedhemmet utanför Aneby, Småland<br />

Brukare: Birger Gust<strong>av</strong>sson<br />

Antal kor: 45<br />

Avkastning: 9 500 Kg ECM per ko/år<br />

Senast service: maj 2007<br />

service gör jag det grundligt och lämnar<br />

ingenting åt slumpen. När jag lämnar<br />

gården vet både jag och kunden att<br />

mjölkningsanläggningen är i toppskick.<br />

Min rekommendation – årlig<br />

service<br />

Ha årlig service för att hålla nere kostnaderna.<br />

Fördelen med att ha årlig service<br />

är att man hinner byta delarna<br />

innan de går sönder. Av erfarenhet vet<br />

jag att om det dröjer två till tre år mellan<br />

servicetillfällena, hinner gummidelar<br />

och slitdelar gå sönder och problem<br />

uppstå. Årlig service kan du därför lätt<br />

räkna hem i form <strong>av</strong> en bättre mjölk<strong>av</strong>kastning,<br />

kortare mjölkningstid och en<br />

bättre mjölkkvalitet.<br />

Ofta märker man liten skillnad i<br />

mjölkningen när det drar ut på tiden<br />

mellan servicetillfällena eftersom förändringen<br />

sker kontinuerligt. Först när<br />

servicen sedan utförs märker man den<br />

stora skillnaden, att det går fortare.<br />

Under mina år på resande fot har jag<br />

sett många skräckexempel vad som kan<br />

hända om man inte gör regelbunden årlig<br />

service. Var därför snäll och unna<br />

dina kor årlig service, det säkrar juverhälsan,<br />

så kan både de och du vara<br />

tryggare.<br />

Birger är mycket nöjd med den service<br />

han har fått. – Joel är snabb och vet<br />

vad han gör. Nu har jag ett bevis på att<br />

anläggningen fungerar som den ska och<br />

det är en trygghet. ¢<br />

Delen till vänster är sprucken och släpper in<br />

luft vilket orsakat mjölkskum i slutenheten som<br />

gör att mjölkpumpen haft problem att pumpa<br />

mjölken till tanken.<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

– Jag provade och det g<strong>av</strong><br />

riktigt rena spenar<br />

– Han kom som vanligt en höstdag för tre år sedan. Det var dags<br />

för leverans <strong>av</strong> spendopp och diskmedel. Han hade med sig en ny<br />

produkt, presenterade den kort och sa: – Prova det här! Det gjorde<br />

jag och det fungerade riktigt bra, så nu använder jag Biofoam varje<br />

mjölkning. Berättelsen är Jan Forsbergs på Spjutbergs gård utanför<br />

Karlskoga.<br />

– Smutsen på<br />

spenarna släpper<br />

mycket lätt och jag<br />

upplever att det går<br />

betydligt lättare att<br />

göra spenarna rena<br />

med Biofoam. De blir<br />

riktigt rena, berättar<br />

Jan Forsbergs<br />

på Spjutbergs gård<br />

utanför<br />

Karlskoga.<br />

– Med Biofoam upplever jag att jag får<br />

riktigt rena spenar, berättar Jan, smutsen<br />

släpper med Biofoam. Jag skummar<br />

spenarna med skumkoppen, låter<br />

Biofoam verka ca 15 sekunder och<br />

torkar sedan <strong>av</strong> spenarna. Smutsen på<br />

spenen släpper mycket lätt och jag upplever<br />

att det går betydligt lättare att<br />

göra spenarna rena med Biofoam. Är<br />

kon riktigt smutsig och gödsel har torkat<br />

fast på spenen kan man behöva<br />

skumma två gånger men det är bara ett<br />

fåtal kor som det förekommer på, fortsätter<br />

Jan.<br />

Smutsen släpper med Biofoam<br />

– Det känns som jag även har blivit <strong>av</strong><br />

med sporproblem, för sedan jag började<br />

med Biofoam har jag inte haft några<br />

problem. Spenarna blir verkligen rena<br />

och fina, konstaterar en nöjd Jan.<br />

Mjukare spenar<br />

– Med Biofoam blir spenarna även<br />

mycket mjuka och fina, berättar Jan.<br />

Nu använder jag också spendopp AC<br />

efter mjölkning och det tillsammans<br />

med Biofoam ger verkligen mjuka och<br />

fina spenar. Det underlättar säkert rengöringen<br />

ytterligare.<br />

Bekvämt att få förnödenheter<br />

genom Markus<br />

Jan är en <strong>av</strong> många mjölkproducenter<br />

som köper diskmedel och spendopp<br />

från sin servicetekniker och sedan<br />

drygt två år även Biofoam.<br />

– Det är naturligt och bekvämt för<br />

mig att köpa från min servicetekniker<br />

Markus Pettersson. Man får leverans direkt<br />

hem på gården och man får regelbundna<br />

besök <strong>av</strong> Markus. Dessutom är<br />

det han som känner till min anläggning<br />

bäst och man kan lösa en massa saker<br />

enkelt genom en bra kontakt med serviceteknikern.<br />

Vi gör dessutom förebyggande<br />

service varje höst, så det fungerar<br />

väldigt bra med Markus och DeL<strong>av</strong>al<br />

servicetekniker, <strong>av</strong>slutar Jan.<br />

Vill du veta mer om Biofoam, gå in på<br />

vår hemsida www.del<strong>av</strong>al.se. ¢<br />

13


Ljusterapi för kor och människor<br />

Det är inte bara människor som<br />

kan behöva en skvätt extra ljus<br />

under de mörka vintermånaderna.<br />

Studier visar att ökad<br />

ljusexponering ger effekt på<br />

mjölkmängden hos kor. Tage<br />

Karlsson, Nycklerör, Tidaholm,<br />

har installerat DeL<strong>av</strong>als armaturer<br />

i sitt nya lösdriftstall med<br />

VMS.<br />

Det första spadtaget för det nya<br />

stallet togs den 18 mars 2008<br />

och stallet togs sedan i drift den<br />

17 september, berättar Tage, men det<br />

var precis inga lugna stunder där emellan.<br />

– Det är mycket som ska planeras –<br />

detaljer ska vridas och vändas på men<br />

jag är mycket nöjd med hur slutlösningen<br />

blev, fortsätter Tage. Både DeL<strong>av</strong>als<br />

distriktschef Bengt-Ove Wigholm och<br />

VMS tekniker Peter Andersson g<strong>av</strong><br />

många idéer på praktiska lösningar.<br />

– Jag fick höra <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>als Bengt-<br />

Ove Wigholm att det var på gång med<br />

nya ljusarmaturer och blev intresserad.<br />

Jag fick en presentation <strong>av</strong> produkten<br />

och till slut bestämde vi oss att detta<br />

måste vara något för oss. Att det är bra<br />

ljus i stallet är viktigt för mig. Det ger<br />

en bättre arbetsmiljö och är ju också<br />

14<br />

bra för korna. Högtrycksnatrium ger ett<br />

gult ljus men jag fördrar ett naturligare<br />

ljus, fortsätter Tage.<br />

Familjejordbruk<br />

Tage driver gården tillsammans med<br />

Anette som också har deltidsarbete utanför<br />

gården. De har två pojkar, Oskar<br />

10 år och Martin 7 år. – De är riktiga<br />

”cowboys” med stort intresse för djuren.<br />

En <strong>av</strong> pojkarna känner till och<br />

med igen korna till nummer och namn<br />

bättre än jag själv, skrattar Tage.<br />

Stallet har plats för 85 kor och 56<br />

ungdjur. Idag har gården ca 100 ha<br />

egen åkermark samt ytterligare<br />

ca 33 ha arrende.<br />

Betesmarken<br />

är ca 57 ha naturbete.<br />

Gården håller på att<br />

ställas om till ekologisk<br />

produktion.<br />

– Ljuset i stallet liknar dagsljus,<br />

färgerna<br />

syns tydligt. Jag är mycket<br />

nöjd med funktionen på<br />

armaturerna. Jämfört med<br />

att investera i lysrör så blev<br />

det i stort sett samma kostnad,<br />

berättar Tage<br />

Karlsson, Nycklerör,<br />

Tidaholm.<br />

Nöjd med ljuset<br />

– Jag är mycket nöjd med funktionen<br />

på armaturerna. Jämfört med att investera<br />

i lysrör så blev det i stort sett samma<br />

kostnad. Det är ungefär hälften <strong>av</strong><br />

antalet armaturer jämfört med lysrör.<br />

Dessutom kunde vi placera dem bättre<br />

och på högre höjd, säger Tage.<br />

– Ljuset i stallet liknar dagsljus, färgerna<br />

syns tydligt. Brunster och dräktighet<br />

har fungerat bra. Det är väl inte<br />

bara ljusets förtjänst men varje detalj<br />

som är bra bidrar säkert till slutresultatet,<br />

<strong>av</strong>slutar en nöjd Tage. ¢<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


Nytt användarvänligt styrsystem<br />

för fodervagnar<br />

Manuell tilldelning <strong>av</strong> grovfoder och kraftfoder kan vara både tungt och<br />

arbetskrävande. Inköp <strong>av</strong> en automatisk fodervagn är en lönsam investering<br />

med många fördelar; arbetet underlättas, minskade foderkostnader,<br />

bättre foderutnyttjande och ökad mjölk<strong>av</strong>kastning.<br />

Med ett automatiskt utfodringssystem kan givor och tidpunkt för utfodring<br />

skräddarsys till olika individer eller grupper <strong>av</strong> djur. Nu får DeL<strong>av</strong>als<br />

fodervagnar ett nytt, användarvänligt styrsystem som gör det enkelt för<br />

dig att styra utfodringen enligt egna önskemål. Det nya styrsystemet är<br />

förberett för framtida kommunikation med DelPro-systemet.<br />

Enkelt att använda<br />

Det nya styrsystemet har en stor display<br />

som i klartext visar vad som programmeras.<br />

Självklart är de logiska menyerna<br />

på svenska. Systemet kan levereras<br />

både på kraftfodervagn FW200<br />

och FM och på grovfodervagn FS1600<br />

och det har fler och bättre funktioner<br />

än tidigare. Med upp till 20 automatiska<br />

starter per dag har du möjlighet att<br />

starta utfodring vid önskade tidpunkter<br />

vilket gör det enklare att anpassa utfodringen<br />

till olika grupper <strong>av</strong> djur. Du<br />

kan programmera upp till 10 olika färdkartor<br />

som du lägger upp precis som du<br />

själv vill ha dem.<br />

Från huvudmenyerna väljer du vilka<br />

funktioner du vill gå vidare med. I<br />

detta exempel har användaren valt<br />

”Inställningar”. I rutan till höger visas<br />

undermenyerna. Symbolerna på<br />

nedre raden är snabbval som varierar<br />

beroende på vilken meny man är i.<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

Automatisk lagring <strong>av</strong> data<br />

En gång per dygn gör styrskåpet automatiskt<br />

en back-up på all data och lagrar<br />

den på minneskortet på motorstyrkortet.<br />

På detta sätt är du alltid säker<br />

på att inga data förloras om det sker<br />

något med styrsystemet. Du slipper<br />

komma ihåg att göra back-upen själv<br />

och inget extra minneskort behövs. Alla<br />

data om djur och givor finns uppdaterat<br />

i back-up minnet.<br />

Bättre funktioner för<br />

strängutfodring<br />

Distributionsvagn FS1600 lägger grovfodret<br />

i en sträng medan kraftfodervagn<br />

Funktionen ”Sortera kor” är ett bra<br />

verktyg när djuren byter plats vid<br />

omgruppering eller när de varit på<br />

bete och hamnar i olika bås varje<br />

gång de kommer in för mjölkning.<br />

Med FW200 kan du<br />

enkelt lägga ut kraftfoder<br />

framför individuella<br />

båsplatser eller i en<br />

sträng framför en box.<br />

Grovfodervagn FS1600<br />

med det nya styrsystemet.<br />

I menyn ”startdata” lägger du<br />

enkelt in vid vilka tider som vagnen<br />

ska starta automatisk. Naturligtvis<br />

går det även att starta vagnen<br />

manuellt.<br />

NYHET!<br />

Styrskåpet har en stor och lättläst display med<br />

logiska menyer på svenska.<br />

FW200 kan lägga både en sträng och ge<br />

individuella givor. Om du t ex har ungdjur<br />

i en box går det fortare att fodra<br />

i en sträng och du vet ju ändå inte vilket<br />

djur som äter vid vilken plats. Med<br />

det nya styrsystemet kan hastigheten<br />

på både åkmotorer och utmatarskruvar<br />

justeras så att strängen anpassas<br />

till mängden foder som ska utfodras vid<br />

varje tillfälle. ¢<br />

I procentprofilen kan du välja hur<br />

stor del <strong>av</strong> fodergivan som ska<br />

delas ut <strong>av</strong> varje fodermedel vid<br />

varje utfodring. Varje djurgrupp kan<br />

få sin egen procentprofil.<br />

15


”Nu kan jag<br />

fokusera på det<br />

roliga – att utveckla<br />

mjölkproduktionen”<br />

– Att producera livsmedel och att få arbeta med<br />

välmående djur är f<strong>av</strong>oritsysselsättningen. Det är<br />

så roligt att vara mjölkproducent. Jag skulle aldrig<br />

i världen byta ut min robot. Nu behöver jag inte<br />

känna någon stress inför mjölkningen utan kan<br />

fokusera på det viktiga.<br />

Det är Stefan Anderssons sammanfattning <strong>av</strong><br />

sitt första år med VMS.<br />

Stefan berättar att han gjorde driftsplanen för ladugårdsbygget<br />

redan när han gick driftsledarutbildning på<br />

Önnesta Lantbruksskola 2001-03. När han tog över föräldragården<br />

Moshult utanför Vislanda 2006 så var det redan<br />

klart hur det skulle se ut.<br />

– Tidigare fanns det 25 uppbundna kor och nu skulle det<br />

byggas till för VMS och 70-talet mjölkande kor. I april 2006<br />

startade bygget och 7 november började vi mjölka, förklarar<br />

Stefan frankt.<br />

2 100 kg/dag under 2008<br />

Det är inte utan viss stolthet som Stefan berättar att han har<br />

levererat 2 100 kg per dag under 2008. Det är imponerande<br />

det första året och någonting som Stefan absolut ska vara<br />

stolt över. Stefan förklarar entusiastiskt att han har en målsättning<br />

att kunna producera 900 000 kg under 2009, det är<br />

fullt realistiskt menar han. – Jag försöker hela tiden optimera<br />

i VMS och då ska det vara möjligt.<br />

Ekonomiskt optimalt med treradig lösning<br />

– Redan från början var jag klar över att det skulle vara ett<br />

treradigt system. Det måste vara den ekonomiskt mest op-<br />

16<br />

– Jag kanske är för positiv men jag tycker ju det är så roligt att vara<br />

mjölkproducent, säger Stefan.<br />

timala lösningen. Jag praktiserade hos Sven Rahlsgård på<br />

Maglaröd som var en <strong>av</strong> de första med VMS redan 1999 och<br />

såg att det fungerade bra. Det fungerar perfekt med kraftfoderstationer<br />

och med Feed First kotrafik, fastslår Stefan.<br />

Fattade vitsen med Feed First<br />

– Här måste jag tacka Roger Arvidsson på DeL<strong>av</strong>al för planeringen<br />

med Feed First. Det blev verkligen bra. Jag hade<br />

ju praktiska erfarenheter så jag visste ju hur det skulle se ut<br />

och fattade vitsen med Feed First. Jag har en otroligt bra kotrafik<br />

med 160 – 170 mjölkningar per dygn.<br />

– Fullfoder hade naturligtvis inte fungerat med ett treradigt<br />

system men det var inte heller aktuellt. Det blir svårt att<br />

kombinera försörjning till<br />

hög-mjölkarna med bra kotrafik.<br />

Jag behöver aldrig<br />

hämta några djur och de<br />

flesta kvigor lär sig på en<br />

gång. En del kan naturligtvis<br />

behöva lite längre tid.<br />

Just nu har jag 66 mjölkande<br />

kor i systemet och jag<br />

vill ligga på 65 till 70 kor,<br />

förklarar Stefan, då går det<br />

optimalt.<br />

– Jag har som<br />

målsättning att producera<br />

900 000 kg<br />

mjölk under 2009<br />

med min VMS,<br />

berättar Stefan<br />

entusiastiskt. På bild<br />

Linn Glans, anställd<br />

på Moshult.<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


Fakta om Moshult<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

Djurögat viktigt<br />

– Du måste ha blick och känsla för hur djuren<br />

fungerar, beskriver Stefan med inlevelse.<br />

Jag har en rälshängd RA 135 fodervagn<br />

som körs 13 till 14 gånger per dygn. Du får<br />

inte ge för mycket vid ett och samma tillfälle,<br />

det kan störa kotrafiken. Det får gärna<br />

ta slut strax innan fodervagnen kommer på<br />

nytt men det får absolut inte bli rusning. Då<br />

är du fel ute, beskriver Stefan.<br />

Trots kraftfoderstationer tillämpar Stefan<br />

blandfoder. – Jag blandar foder från första,<br />

andra och tredjeskörden med helsäd och<br />

halm, mineral och salt så att det motsvarar<br />

22 kg mjölk. Resten styr jag individuellt efter<br />

<strong>av</strong>kastning i foderstationerna. Det fungerar<br />

utmärkt och kotrafiken fungerar otroligt<br />

bra, informerar Stefan.<br />

Låga energi- och driftskostnader<br />

– Det har fungerat väldigt bra hela tiden och<br />

jag har haft väldigt få larm. Det kan vara något<br />

per månad utanför vanlig arbetstid och<br />

jag har ännu inte haft någon akututryckning.<br />

Stefan betonar vikten <strong>av</strong> att göra rätt<br />

saker och att rengöring är A och O. Det bidrar<br />

säkert till att också driftskostnaderna<br />

är låga. – Jag har service<strong>av</strong>tal och kostnaden<br />

hamnar runt 35 000 till 40 000 utslaget per<br />

år, förklarar Stefan.<br />

– Jag har lägre energikostnad nu än med<br />

25 uppbundna utslaget per ko, förklarar Stefan. – Hela gårdens<br />

förbrukning uppgår till 108 000 kWh inklusive hushållsström,<br />

noterar Stefan.<br />

Stefan har dessutom verkligen bidragit till energibesparing.<br />

Kyltanken är försedd med värmeåtervinning vilket är naturligt<br />

numera. Stefan menar dock att många är nog inte medvetna<br />

om hur mycket energi det finns att hämta i bara mjölken.<br />

– Här på Moshult utnyttjar vi all energi vi kan ta tillvara<br />

Ägare: Stefan Andersson<br />

Areal: Ca 20 ha åker och 36 ha skog<br />

som är eget och arrenderar ca<br />

60 ha åker och ca 90 ha bete.<br />

Ursprungligen utgjorde detta<br />

19 gårdar<br />

Antal djur: 90 årskor med plats för 70 mjölkande<br />

samt rekrytering och<br />

tjurar, totalt 240 djur, hälften <strong>av</strong><br />

tjurarna <strong>av</strong>yttras.<br />

Den gamla ladugården utnyttjas för<br />

kalvning, och djur under<br />

behandling och sin.<br />

Avkastning: ca 9 800 kg ECM<br />

Celltal oktober -08: ca 200 000<br />

– Med VMS blir<br />

det tid över för<br />

familjen, konstaterar<br />

Stefan. I<br />

famnen dottern<br />

Tova.<br />

från mjölken och det räcker nära nog för att värma hela bostaden.<br />

Vi värmer tappvarmvatten till stallet och har en kulvert<br />

till bostaden där vi försörjs med både varmvatten och<br />

radiatorvärme. En varmvattenberedare höjer temperaturen<br />

till önskad temperatur. Senaste vintern klarade energin från<br />

mjölken att värma hela bostaden förutom de två kallaste dagarna,<br />

beskriver Stefan nöjt.<br />

I dag är man företagare – tidigare generation<br />

var bonde<br />

Stefan sammanfattar sin uppfattning om dagens situation<br />

lite eftertänksamt. Samtidigt noterar han att djuren har en<br />

enorm potential att producera men du måste ge dem rätt förutsättningar.<br />

Bättre kan det knappast uttryckas. – Jag kanske<br />

är för positiv, funderar Stefan, men jag tycker ju att det är så<br />

roligt att vara mjölkproducent. Avslutningsvis ber Stefan oss<br />

lyfta fram Conny Åberg som en ovärderlig kunskapsresurs<br />

när det gäller allt som har med servicefrågor att göra.<br />

Det är en verklig entusiast och framåtsträvande mjölkproducent<br />

vi lämnar och som verkligen kan vara stolt över vad<br />

han har presterat på kort tid. ¢<br />

17


Orden är Nils Anderssons, på<br />

Ängeby <strong>AB</strong>, precis utanför<br />

Köping. På gården har man<br />

använt spendopp Proactive<br />

Plus länge men under 2008<br />

testade man lite genom att köpa<br />

några andra spendopp med<br />

”väldigt bra” pris.<br />

–<br />

– På spenarna syns det skillnad!<br />

18<br />

Det märktes skillnad direkt på<br />

spenarna, de blev inte alls<br />

lika mjuka och fina som med<br />

Proactive Plus, konstaterar Nils. Nu är<br />

ordningen återställd på Ängeby och man<br />

använder Proactive Plus igen, ett riktigt<br />

bra spendopp.<br />

Gården utanför Köping drivs <strong>av</strong> bröderna<br />

Hans och Nils Andersson tillsammans<br />

med Hans söner Henrik, Erik och<br />

Patrik. 1974 tog bröderna över gården<br />

som då hade 30 kor. Ängeby byggde<br />

nytt lösdriftsstall 1999 med plats för<br />

140 mjölkkor då man slog ihop två besättningar.<br />

Investeringen i den nya lösdriften<br />

är man mycket nöjd med.<br />

Parallellstall är bra<br />

Mjölkningsstallet är ett 2x8 parallellstall<br />

fullt utrustat med mjölkmätning<br />

och ALPRO. – Parallellstall är bra att<br />

mjölka i, konstaterar Patrik. – Det är<br />

snabbt att mjölka i, då det är korta vägar<br />

och man står nära djuren, fortsätter<br />

Patrik. Dessutom är det inga problem<br />

med kor som sparkar eller att mjölka in<br />

kvigor. De går in och ställer sig med de<br />

andra djuren och det är bara att mjölka<br />

dem. Inte som i det gamla uppbundna<br />

stallet där man ibland fick ha dubb-<br />

– Vi har mycket goda erfarenheter <strong>av</strong> Proactive Plus efter lång tids användning och det vi framförallt<br />

uppskattar och ser stor skillnad på är den mjuka och fina spenhuden som Proactive Plus ger, berättar<br />

Nils Andersson på Ängeby.<br />

la sparkbågar på vissa kvigor, skrattar<br />

Patrik.<br />

På Ängeby konstaterar de att i en lösdrift<br />

är det en stor skillnad på djurens<br />

beteende jämfört med uppbundet. I lösdriften<br />

är djuren mycket lugnare och<br />

tryggare.<br />

Mjuka spenar<br />

– I början hade vi en automatisk<br />

sprayanläggning i mjölkningsstallet men<br />

idag sprayar vi spenarna efter mjölkning<br />

med vanliga sprayflaskor, fortsät-<br />

– Parallellstall är bra att<br />

mjölka i, konstaterar<br />

Patrik på Ängeby.<br />

– Det är snabbt att<br />

mjölka i, då det är korta<br />

vägar och man står nära<br />

djuren, fortsätter Patrik.<br />

Dessutom är det inga<br />

problem med kor som<br />

sparkar.<br />

ter Patrik. – Det är enklare och snabbare<br />

och dessutom upplevde vi att det<br />

blev för hög förbrukning med sprayanläggningen.<br />

Vi har mycket goda erfarenheter<br />

<strong>av</strong> Proactive Plus efter lång<br />

tids användning och det vi framförallt<br />

uppskattar och ser stor skillnad på är<br />

den mjuka och fina spenhuden som<br />

Proactive Plus ger. Den är viktig, konstaterar<br />

både Nils och Patrik på Ängeby.<br />

Läs mer om Proactive Plus på vår<br />

hemsida, www.del<strong>av</strong>al.se. ¢<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


”Det här kan jag rekommendera<br />

till mina kolleger”<br />

Slitna foderbord är svåra att<br />

hålla rena. Rengöringen är tung<br />

och tar också mycket arbetstid.<br />

Nu finns det en enkel lösning<br />

som går snabbt att installera.<br />

Stalltipset besöker Anna Käll,<br />

Åkersta, i Ervalla några mil utanför<br />

Örebro som har använt lösningen<br />

under några månader.<br />

Anna Käll har tagit över mjölkproduktionen<br />

på gården Åkersta från<br />

sin far. Ladugården är ursprungligen<br />

från 1923 men tillbyggd i omgångar. På<br />

gården finns det 44 uppbunda kor och<br />

medelproduktionen är 9 700 kg. Anna<br />

driver mjölkproduktionen tillsammans<br />

med maken Markus som också har ett<br />

entreprenadföretag, vilket innebär att<br />

Anna har huvudansvaret för djuren.<br />

Slitet foderbord<br />

– Foderbordet var gammalt och slitet<br />

och det gick inte att hålla rent, säger<br />

Anna. Vi förstod att vi borde göra något<br />

åt det och kontaktade Markus<br />

Petterson, servicetekniker på DeL<strong>av</strong>al.<br />

När vi fick höra talas om att det var en<br />

skiva som kunde läggas på befintligt foderbord<br />

tyckte vi att det var något för<br />

oss. Det kunde installeras när djuren<br />

stod inne och man kan <strong>av</strong>bryta vid behov<br />

och fortsätta senare. Min far och<br />

Markus installerade det på mindre än<br />

två dagar, fortsätter Anna.<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

Lätt att hålla rent<br />

– För de som har gamla foderbord är<br />

det perfekt. Arbetet är inte så tungt<br />

längre och det går snabbt på den blanka<br />

ytan. Man kunde tro att det skulle bli<br />

halt men det är inget problem. Det är<br />

väldigt lätt att hålla rent nu. Jag är jättenöjd<br />

och kan verkligen rekommendera<br />

detta till andra <strong>av</strong>slutar Anna. ¢<br />

– För de som har gamla foderbord är det perfekt. Arbetet är inte så tungt längre och det går snabbt<br />

på den blanka ytan. Man kunde tro att det skulle bli halt men det är inget problem. Det är väldigt lätt<br />

att hålla rent, berättar Anna Käll.<br />

– Foderbord FTC kan jag rekommendera säger Anna Käll, här tillsammans med sönerna Gust<strong>av</strong> och<br />

Ludvig.<br />

Fakta om foderbord<br />

FTC<br />

Kor tycker om att äta från en slät,<br />

ren yta men att hålla foderbordet<br />

i god kondition kan vara svårt. Nu<br />

kan DeL<strong>av</strong>al erbjuda en lösning så<br />

att du snabbt kan omvandla ett slitet,<br />

plant foderbord till en slät, hygienisk<br />

utfodringsplats som är lätt<br />

att göra ren.<br />

DeL<strong>av</strong>al foderbordsskydd FTC<br />

är en livsmedelsgodkänd produkt i<br />

en grön färg som är helt ofarlig att<br />

slicka på. Den är syrabeständig och<br />

slitstark, vilket gör att den behåller<br />

sin släthet. Detta minskar risken<br />

för bakterietillväxt i fodret och gör<br />

DeL<strong>av</strong>al FTC lätt att hålla ren.<br />

Beställ DeL<strong>av</strong>al FTC i den längd,<br />

5, 10 resp 15 m och bredd, 1 eller<br />

1,2 m, du önskar. Monteringen<br />

gör du själv, snabbt och enkelt.<br />

Skivan hålls stadigt på plats med<br />

hjälp <strong>av</strong> unika aluminiumprofiler.<br />

Hörnprofiler i plast ger en hygienisk<br />

övergång mot foderbordskanten.<br />

¢<br />

19


Halverat celltal och ökad produktion<br />

med ny VMS ladugård<br />

Vi befinner oss i ett <strong>av</strong> Sveriges robottätaste område, nämligen norra<br />

Skaraborg. – Inom en radie på kanske fem mil finns det nog ett<br />

75-tal VMS, berättar Bengt-Ove Wigholm, distriktschef på DeL<strong>av</strong>al.<br />

Tommy Andersson och Magnus Jonsson bildade bolaget Värsås<br />

Mjölk <strong>AB</strong> genom att slå samman sina besättningar och bygga en<br />

ny VMS ladugård för drygt 200 kor under 2007. Den 10 mars 2008<br />

tryckte man på startknappen.<br />

År 2000 tog Magnus över<br />

Kivenäbben som är föräldragården<br />

och där kom den nya VMS<br />

ladugården senare att byggas. Då fanns<br />

det en lösdrift från 1989 med foderliggbås<br />

och plats för 130 kor.<br />

Tommy är närmaste granne och hade<br />

en uppbunden ladugård med 50-talet<br />

kor. Redan 2002 funderade han på robot<br />

men arrenderade då gården och<br />

hade begränsad tillgång till mark.<br />

20<br />

Huvudmotiv att slå samman<br />

besättningarna<br />

– Vi var båda intresserade <strong>av</strong> att utveckla<br />

verksamheterna och kunna satsa<br />

på bästa teknik. Vi hade gemensam<br />

revisor i Enar Andersson, Österbo och<br />

det var han som under 2006 ledde in<br />

oss på tanken att gå samman på det här<br />

sättet, förklarar båda.<br />

– Först tittade vi på 140 kor i den befintliga<br />

lösdriftsladugården och med två<br />

VMS men fastnade hela tiden.<br />

Tommy Johansson, Bengt-Ove Wigholm,<br />

Madelene Smedberg och Magnus Jonsson<br />

under glatt samspråk i den ljusa och luftiga<br />

ligghallen hos Värsås Mjölk <strong>AB</strong>.<br />

– Sommaren 2006 började vi titta<br />

på ett nytt alternativ och då började<br />

det se intressant ut. Diskussioner om<br />

ränta, investeringsnivå, djurantal ledde<br />

så småningom fram till ny ladugård<br />

med tre VMS och 205 platser. Här hade<br />

Europeiska fonden för lantbruksutveckling<br />

betydelse för utformningen. Nästa<br />

steg blev att vi samlade besättningarna<br />

i lösdriften på Kivenäbben.<br />

Vi ville inte ha armarna<br />

fulltecknade med ko-nummer<br />

– Innan vi startade besökte vi ett flertal<br />

gårdar och där vi speciellt studerade<br />

kotrafiken var hos Enar Andersson på<br />

Österbo som hade erfarenhet <strong>av</strong> Feed<br />

First. Det är de idéerna som vår lös-<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


ning är baserad på. Vi ville ha en fungerande<br />

kotrafik och slippa hämta kor.<br />

Dessutom har vi planerat med VMS i<br />

mitten <strong>av</strong> stallet, vilket innebär att vi<br />

har två grupper <strong>av</strong> kor men som mjölkas<br />

i samma VMS. Det medför att vi<br />

kan jobba med olika fodergivor till de<br />

två grupperna.<br />

– Betesdriften löser man genom att<br />

korna styrs direkt ut på bete efter<br />

mjölkning. Det fungerar suveränt, påpekar<br />

Magnus. Från bete kommer de tillbaka<br />

in till foderbordet. På det här sättet<br />

är det längst tid till nästa mjölkning<br />

och korna hinner gott och väl tillbaka<br />

i tid för nästa mjölkning utan att vi behöver<br />

bekymra oss om att hämta några<br />

kor.<br />

De stora pengarna ligger i att vi<br />

minskat veterinärkostnaderna<br />

drastiskt<br />

– Den kraftiga nedgången i celltal överraskar<br />

till och med oss själva, betonar<br />

Magnus och Tommy. Ändå ligger de stora<br />

pengarna i drastiskt minskade veterinärkostnader<br />

vilket är mycket värdefullt.<br />

Vi känner oss väldigt nöjda med<br />

lösningen.<br />

– Vi valde spalt i gödselrännorna, påpekar<br />

Tommy eftersom vi räknade med<br />

Fakta om Värsås Mjölk <strong>AB</strong><br />

Ägare: Tommy Andersson och Magnus<br />

Jonsson<br />

Tommy och Magnus äger dock<br />

sina resp gårdar som Värsås Mjölk<br />

<strong>AB</strong> sedan arrenderar<br />

Areal: Ca: 230 ha åker och ca 60 ha bete<br />

Antal djur: 230 årskor och totalt ca 500 djur,<br />

tjurkalvar <strong>av</strong>yttras<br />

Den gamla ladugården utnyttjas för<br />

kalvning, rekryteringsdjur och djur<br />

under behandling och sin.<br />

Avkastning: ca 9 500 kg ECM<br />

Celltal oktober -08: 140 000<br />

Övrigt: Spaltgolv och spalt framför VMS.<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

Bengt-Ove Wigholm<br />

och Mats Fellbrandt från<br />

DeL<strong>av</strong>al i det rymliga<br />

personalrummet på<br />

Värsås Mjölk tillsammans<br />

med Magnus Jonsson,<br />

Tommy Johansson och<br />

Madelene Smedberg.<br />

Den trevliga servicedelen<br />

på Värsås Mjölk som<br />

inrymmer mjölktank och<br />

motorrum samt personalutrymmen.<br />

att det skulle vara den minst bekymmersamma<br />

lösningen och med rena och<br />

torra gångytor och det har vi fått. Det<br />

kan nog ha påverkat juverhälsan positiv<br />

funderar båda. Klövhälsan är också<br />

mycket bra, understryker Magnus.<br />

Inte slösa med dyrt kraftfoder –<br />

ville styra individuellt<br />

– Vi hade erfarenhet <strong>av</strong> kraftfoderstationer<br />

sedan tidigare och det ville vi<br />

fortsätta med, poängterar både Tommy<br />

och Magnus. Det är enkelt och tillförlitligt<br />

och ger oss möjlighet till individuell<br />

anpassning. Dessutom är det så att<br />

kraftfoderstationer har en positiv inverkan<br />

på kotrafiken. Det noterade vi<br />

bland annat från studiebesök på gården<br />

Österbo och vi ville inte lägga tid på att<br />

mota kor.<br />

– Vi hade en blandarvagn sedan tidigare<br />

vilket bidrog till att det blev körbart<br />

foderbord. Det ger oss alternativ<br />

men det är också förberett för bandfoderfördelare.<br />

Vi begränsar dock energiinnehållet<br />

till motsvarande ca 20 kg<br />

mjölk. Blir det mer blir korna slöa och<br />

då fungerar kotrafiken sämre.<br />

– Vi mixar majs, första- och andraskörd<br />

med halm, blandspannmål, mineral<br />

och salt och kör ut foder två gånger<br />

per dygn. Ytterligare fyra gånger ser vi<br />

regelbundet till att knuffa fram fodret<br />

åt korna, också det påverkar kotrafiken<br />

gynnsamt.<br />

Endast två kor har slagits ut<br />

– Den 10 mars 2008 startade vi i det<br />

nya VMS-stallet. Före starten låg vi på<br />

ca 9 200 kg och ett celltal runt 300<br />

000. Korna har ökat med fem-sex kilo<br />

mjölk totalt sedan starten så det ser<br />

väldigt bra ut så här långt. Celltalet är<br />

nu nere på 140 000 vilket är en halvering<br />

och vi har inte slagit ut mer än två<br />

kor, konstaterar båda. Just nu har vi<br />

204 mjölkande kor i systemet.<br />

Suverän service<br />

Som <strong>av</strong>slutning understryker både<br />

Tommy och Magnus värdet <strong>av</strong> den förnäma<br />

service de åtnjuter i området<br />

och pekar speciellt på Mats Fellbrandt,<br />

VMS-tekniker på DeL<strong>av</strong>al.<br />

– Vi har också fått mycket värdefull<br />

hjälp <strong>av</strong> Bengt-Ove när det gäller planering<br />

men också under byggnadstiden<br />

och ända fram till start. Därefter<br />

har Mats och hans kollegor skött både<br />

igångkörning och service på ett utmärkt<br />

sätt, <strong>av</strong>slutar man på Värsås Mjölk <strong>AB</strong>.<br />

¢<br />

21


Stalltipset möter Anders Olsson, distriktschef<br />

på Gotland, för att besöka ett antal lantbrukare<br />

som har valt att bygga nya stallar med<br />

gardiner och skorstenar som en ventilationslösning.<br />

Rondarve gård<br />

Vi fortsätter vår resa söder ut till Ingvar<br />

Höglund, Eksta, Rondarve gård.<br />

Gården ligger söder om Klintehamn<br />

mitt för Lilla Karlsö på den sydvästra<br />

sidan <strong>av</strong> Gotland.<br />

Ingvar och Siv har haft sitt nya stall i<br />

drift sedan maj 2008. Stallet är för 180<br />

mjölkande kor och har ett 2x12 fiskbenstall<br />

med ALRPO och mjölkmätning.<br />

– Planeringen <strong>av</strong> stallet har skett under<br />

flera år och tanken var att huset<br />

skulle byggas billigt men ändå funktionellt.<br />

Under planeringen så funderades<br />

det mycket på hur väggarna skulle se<br />

ut och vilken typ <strong>av</strong> ventilation som vi<br />

skulle välja, berättar Ingvar.<br />

– Vi bestämde oss till slut för att bygga<br />

ett kallt stall med en vägg som var<br />

22<br />

Frisk luft i stallet på<br />

Nya stallet på Bäntebingels. Hela den nya delen på stallet är oisolerat med skorstenar för frånluft och gardiner för tilluft.<br />

Bäntebingles<br />

Resan börjar med att vi besöker Ronny<br />

Olofsson, Bäntebingles, som ligger<br />

strax söder om Åminne på östra sidan<br />

<strong>av</strong> Gotland.<br />

Ronny har under 2008 förlängt sitt<br />

gamla stall som från början var varmt<br />

med nockventilation och luftintag på<br />

sidorna. Hela den nya delen på stallet<br />

är oisolerat med skorstenar för frånluft<br />

och gardiner för tilluft. I dag rym-<br />

mer stallet 210 kor plus rekrytering och<br />

korna mjölkas <strong>av</strong> tre VMS.<br />

Ronny berätta att han märkt att djuren<br />

trivs väldigt bra i den nya stall<strong>av</strong>delningen,<br />

speciellt under den varma<br />

delen <strong>av</strong> året när man kan sänka ned<br />

gardinerna helt och på så sätt få tvärdragsventilation.<br />

– Korna ligger ofta i den nya delen<br />

och låter den svalkande vinden blåsa<br />

på dem. De söker sig in i stallet för<br />

0,8 m hög och sedan ha gardiner på<br />

resten <strong>av</strong> väggen. Vi sparade 30 000,-<br />

på att bygga en trävägg med plåtbeklädd<br />

yttersida i stället för murad leka.<br />

Hade vi valt färdiga element så hade det<br />

blivit ännu dyrare. För att lösa frånluften<br />

så bestämde vi oss för att använda<br />

skorstenar då de är mindre känsliga för<br />

hur det blåser och så regnar det inte in<br />

så lätt, fortsätter Ingvar.<br />

– Vi har redan märkt att klimatet i<br />

stallet under sommaren och hösten<br />

är som att vara i skuggan <strong>av</strong> ett träd.<br />

Eftersom huset ligger lite högt så drar<br />

det lite hela tiden, vilket får korna att<br />

söka skugga och svalka där under de<br />

varma dagarna. Vi har också installerat<br />

kylfläktar för att ytterligare förbättra inomhusklimatet<br />

för våra djur, <strong>av</strong>slutar<br />

Ingvar. •<br />

att få både skugga och svalka, berättar<br />

Ronny.<br />

Lägre byggkostnad<br />

– En annan positivt bidragande orsak är<br />

att byggkostnaden med denna lösning<br />

kunde minskas med ca 400 000,- eftersom<br />

vi inte behövde köpa tre meter<br />

höga väggelement utan vi kunde nöja<br />

oss med endast en meter höga, berättade<br />

Ronny. •<br />

– Vi har redan<br />

märkt att klimatet<br />

i stallet under<br />

sommaren och<br />

hösten är som att<br />

vara i skuggan <strong>av</strong><br />

ett träd, berättar<br />

Ingvar Höglund,<br />

Eksta, Rondarve<br />

gård.<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


ett naturligt sätt<br />

Smiss<br />

Vår resa fortsätter till Kenth Nilsson,<br />

Smiss, Gerum som ligger mitt i mellan<br />

Klintehamn och Hemse. Mörkret har<br />

redan fallit men från stallbyggnadens<br />

gardinväggar strömmar ljuset ut på ett<br />

inbjudande sätt.<br />

Kenth berättar att från början planerades<br />

för ett varmt stall men det visade<br />

sig att kostnaden för att få byggnaden<br />

isolerad ökade med 500 000-600 000,vilket<br />

gjorde det naturligt att titta på en<br />

lösning med gardiner och skorstenar.<br />

– Efter en del funderande och samtal<br />

med DeL<strong>av</strong>als Anders Olsson så beslutade<br />

vi att bygga ett helt oisolerat stall,<br />

berättar Kenth. Stallet stod klart i december<br />

2007 och har en VMS och plats<br />

för 73 mjölkande kor.<br />

– Vi valde att ha gardiner på hela väggens<br />

höjd som är tre meter. Det märks<br />

att djuren trivs, speciellt under varma<br />

dagar när vi kan rulla ned gardinerna<br />

nästa helt. Vi brukar stanna ca 30 cm<br />

från marken för att få lite skydd, <strong>av</strong>slutar<br />

Kenth. •<br />

Vi lämnar gården och kör tillbaka<br />

mot Visby och under resan tillbaka<br />

summerar Anders dagen med att gardiner<br />

tillsammans med skorstenar är<br />

en lösning som kommit för att stanna.<br />

Den är väldigt flexibel och kan på ett<br />

enkelt sätt kombineras på många olika<br />

sätt, både på nya och gamla stallar.<br />

Man tar också tillvara möjligheten att<br />

ha traditionell undertrycksventilation<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

Mörkret har fallit på gården Smiss på Gotland men från stallbyggnadens gardinväggar strömmar<br />

ljuset ut på ett inbjudande sätt.<br />

under den kallare årstiden för att sedan<br />

under den varma delen <strong>av</strong> året kunna<br />

tvärventilera.<br />

Kostnadsbesparing<br />

Anders berättar vidare att flera stall<br />

som han har sålt är med skorstens- och<br />

gardinlösning och de kommer att byggas<br />

under vintern och våren. Dessutom<br />

har han flera förfrågningar som han<br />

håller på att räkna på. Kostnaden för<br />

lösningen, som är betydligt lägre än för<br />

varma stall, är något som också attraherar<br />

många lantbrukare.<br />

Gardinerna finns i olika lösningar allt<br />

från enklare modellerna där gardinen<br />

sänks ned till de mer <strong>av</strong>ancerade där<br />

gardinen rullas upp på en rulle samtidigt<br />

som den hålls sträckt. De olika lösningarna<br />

går dessutom att kombineras<br />

på olika sätt. s k splittsystem.<br />

Gardinerna levereras med ett nät för<br />

att minska risken för att fåglar kommer<br />

in i stallet och stabilisera även gardinen<br />

vid blåst. Från utsidan så hålls gardinen<br />

på plats med ett rep som går korsvis<br />

över gardinen. Gardinerna levereras<br />

med vindfickor för att förhindra att vinden<br />

kommer in från sidorna.<br />

Gardinerna kan styras helt manuellt<br />

eller med motor som styrs <strong>av</strong> en reglercentral<br />

som känner <strong>av</strong> temperaturen i<br />

Anders Olsson berättar att gardiner tillsammans<br />

med skorstenar är en lösning som kommit<br />

för att stanna. Den är väldigt flexibel och<br />

kan på ett enkelt sätt kombineras på många<br />

olika sätt, både på nya och gamla stallar.<br />

stallet och på så sätt hålla ett bra inomhusklimat.<br />

Skorstenarna finns också i olika storlekar<br />

och längder för att passa olika lösningar.<br />

Kontakta din DeL<strong>av</strong>al distriktschef<br />

eller gå in på www.del<strong>av</strong>al.se och<br />

läs mer om gardiner och skorstenar.<br />

¢<br />

23


Nya möjligheter för bättre<br />

styrning i en båsladugård<br />

I juni 2008 monterades de<br />

modernaste mjölkningsenheterna<br />

för båsladugårdar samt<br />

ett produktionsstyrningssystem<br />

på Nykyrilä gård i Juuka i<br />

Finland. En faktor som påverkade<br />

beslutet att investera i<br />

mjölkningsenhet MU480 var det<br />

ICAR-godkända mjölkmätningssystemet,<br />

men Matti och Larisa<br />

Nykyri vill betona att de har köpt<br />

ett produktionsstyrningssystem,<br />

inte enstaka maskiner.<br />

Förväntningarna gällde möjligheten<br />

att på ett heltäckande sätt kunna<br />

följa upp och styra produktionen<br />

via datorn. Fastän Larisa är DelProprogrammets<br />

huvudanvändare, har också<br />

Matti bekantat sig med DelPros finesser,<br />

framför allt när det gäller mjölkningsdata.<br />

Den vanliga mjölkningen<br />

sköter de växelvis. Det går snabbt med<br />

sex enheter. Trots att systemet bara har<br />

varit i bruk några månader, har Nykyris<br />

utnyttjat det på många sätt. Framför<br />

allt har Larisa satts sig in i alla finesser<br />

programmet har. – Det tog mycket<br />

tid i början att mata in all djurdata i<br />

programmet, men det lönade sig. Efter<br />

den första storsatsningen har programmet<br />

verkligen varit till stor nytta, berättar<br />

Larisa.<br />

Heltäckande djurkalender<br />

Larisa använder DelPro- djurkalender<br />

för att följa upp kalvningar, sinläggningar<br />

och brunstkontroll. DelPro-<br />

Matti och Larisa Nykyri är nöjda med de mångsidiga<br />

rapporterna i DelPro-programmet.<br />

Sönerna Jaakko och Samuli sitter i Mattis<br />

famn.<br />

24<br />

Matti Nykyri undersöker<br />

DelPro.<br />

Rapporterna gör<br />

det lätt att följa<br />

upp bl a <strong>av</strong>kastningsdata<br />

och<br />

djurkalender. På<br />

bilden syns en<br />

brunstkontrollrapport.<br />

programmet innehåller färdiga rapporter<br />

som kan sorteras så att de önskade<br />

uppgifterna är lätta att granska. Det går<br />

också att utforma helt egna rapporter. I<br />

rapporterna visas bara de kor som kommer<br />

att ha händelser, till exempel kalvning<br />

inom följande två veckor.<br />

Brunstkontroll är krävande arbete<br />

Larisa har underlättat brunstkontrollen<br />

genom att programmera larmen tre<br />

dygn före den beräknade brunsten. När<br />

besättningsstorlekarna växer, kan produktionsuppföljningen<br />

och djurkalendern<br />

inte längre basera sig på ens eget<br />

minne. – De erforderliga uppgifterna<br />

sparas i DelPro-programmet. Därefter<br />

påminner programmet om viktiga kontrollpunkter<br />

och åtgärder. Användaren<br />

ansvarar sedan för själva beslutet, för-<br />

klarar Larisa Nykyri.<br />

Förutom rapporter går det att bygga<br />

upp en heltäckande databas om de enskilda<br />

djuren. Ko-korten innehåller alla<br />

erforderliga uppgifter om varje ko per<br />

laktation: födelseuppgifter, kalvningar,<br />

brunster, semineringar, behandlingar,<br />

mjölkningsdata etc.<br />

Ett användarvänligt program<br />

Larisa tycker att det är lätt att använda<br />

DelPro-programmet. Det är ett bra<br />

hjälpmedel. Även användarhandboken<br />

är ett utmärkt hjälpmedel. I den går det<br />

snabbt att kolla hur en viss åtgärd görs,<br />

hur man till exempel skapar en ny rapport.<br />

Larisa tipsar att det lönar sig att<br />

spara så mycket djurdata som möjligt<br />

redan i början. Då får man mest nytta<br />

<strong>av</strong> DelPro programmet. ¢<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


– Sen vi installerade DelPro-systemet har vi märkt att antalet fall juverinflammationer har minskat<br />

markant, konstaterar Eleanor Pettersson och Andreas Wiksten.<br />

Bättre juverhälsa på Hanåsa<br />

Varje morgon och kväll hörs numera det välkända pulserandet från de<br />

14 nya mjölkningsenheterna, MU480, kopplade till DeL<strong>av</strong>al DelPro i<br />

ladugården på Hanåsa. – Korna har reagerat väldigt positiv och under<br />

de senaste månaderna har vi märkt att antalet fall med juverinflammation<br />

har minskat markant, säger Eleanor Pettersson och Andreas<br />

Wiksten.<br />

Vi befinner oss på Hanåsa precis<br />

utanför Högsby i Småland,<br />

Sveriges största båsladugård. Här<br />

mjölkas 260 kor varje morgon och kväll<br />

med DeL<strong>av</strong>al DelPro. Systemet togs<br />

i bruk för knappt ett år sedan och till-<br />

På Hanåsa mjölkas 260 kor i uppbundet system med DeL<strong>av</strong>al DelPro.<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

gången till daglig mjölkmängd har inneburit<br />

en hel del för gården. Sinläggning,<br />

brunst, slakt etc. bestäms nu med hjälp<br />

<strong>av</strong> information som tillhandahålls <strong>av</strong><br />

systemet.<br />

– Tidigare, när vi hade MilkMaster,<br />

Fakta om Hanåsa<br />

Ägare: Joakim, Mikael och Milton Lind<br />

Areal: 500 ha åker, 230 ha naturligt bete<br />

och 800 ha skog<br />

Antal djur: 260 mjölkande kor<br />

Avkastning: 10 600 kg ECM<br />

fick vi den sortens information en gång<br />

i månaden, vid provmjölkningen, så<br />

visst effektiviserar DeL<strong>av</strong>al DelPro<br />

våra arbetsrutiner, konstaterar Joakim<br />

Lind, en <strong>av</strong> tre delägare till Hanåsa.<br />

Under mjölkningen visas mjölkmängd,<br />

flöde och tid på displayerna i<br />

de 14 mjölkningsenheterna, MU480.<br />

– Förvarningen när något går fel, t ex<br />

vid <strong>av</strong>vikande mjölkmängd, fungerar<br />

jättebra och det underlättar vårt arbete<br />

betydligt, säger Eleanor.<br />

Trots att inga förändringar i de normala<br />

arbetsrutinerna har gjorts under<br />

det senaste året kan Hanåsa konstatera<br />

att juverhälsan har blivit mycket bättre,<br />

och även bakterietalet har fått en<br />

positiv effekt.<br />

– Vi har sänkt vårt bakterietal ytterligare<br />

och ligger numera konstant på en<br />

väldigt bra nivå, påpekar Eleanor och<br />

Andreas.<br />

Det finns mycket pengar att spara<br />

och tjäna på vid effektivare arbetsrutiner,<br />

bra juverhälsa samt låga bakterietal.<br />

¢<br />

"DelPro blev Årets Nyhet på<br />

Elmia Lantbruk 22-25 oktober<br />

2008.<br />

DelPro vann även det presitgefyllda<br />

priset Gold Medal vid Farma 2008<br />

International Trade Fair of Animal<br />

breeding and Rural Development i<br />

Poznan, Polen, 3-5 oktober 2008. ¢<br />

25


Rena och torra gödselgångar i öppna<br />

rännor med DeL<strong>av</strong>al CleanMatic utgödsling<br />

Stalltipset besöker Stefan<br />

Larsson, som driver företaget<br />

Mickelssorkar. Gården ligger i<br />

När socken på sydöstra Gotland.<br />

Stefan har byggt ett nytt varmt<br />

stall med 2 st VMS och plats för<br />

152 mjölkande kor samt 44 st sinkor<br />

och kvigor. Stallet har fyra rännor<br />

med CleanMatic utgödsling.<br />

– Det är den perfekta lösningen i kostallar<br />

för att hålla de öppna rännorna<br />

både torra och rena, berättar Stefan.<br />

Tack var den unika urinkanalen förbättras<br />

miljön väsentligt för både djur<br />

och människor. Urinen rinner snabbt<br />

ner från de lutande gångplanen till<br />

urinkanalen i gödselgångarnas mitt.<br />

Urinkanalen rensas <strong>av</strong> rostfria klaffar<br />

från skrapan varje gång den går och<br />

därför förs urinen snabbt bort.<br />

Skrapan har följsamma läppar på undersidan<br />

<strong>av</strong> slitstarkt polymermaterial<br />

som skrapar mycket rent. Torra och<br />

rena gångytor förbättrar klövhälsan och<br />

hela stallet blir renare. Den låga skrapan<br />

med runda kanter går varsamt fram<br />

bland korna. Skrapgångarna kan med<br />

fördel beläggas med gummimatta för att<br />

ytterligare förbättra miljön för korna.<br />

Styrsystem Intelligent PLC-styrning<br />

med automatiska starttider individuellt<br />

för varje ränna med möjlighet att starta<br />

eller koppla bort enskilda rännor.<br />

– Det är lätt att programmera och<br />

ändra i styrskåpet. Tryckpanelen är bra<br />

26<br />

och väldigt överskådlig. Man kan enkelt<br />

stänga <strong>av</strong> en ränna om det behövs, berättar<br />

en nöjd Stefan vidare.<br />

Det finns många övervakningsfunktio-<br />

ner och programmeringsmöjligheter såsom<br />

slirövervakning <strong>av</strong> drivning, larm<br />

om någon ränna inte skrapats osv.<br />

Skrapans dragmoment är inställbart på<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


Fakta om DeL<strong>av</strong>al CleanMatic<br />

Motor: Effekt 250W<br />

Ljud nivå: 65dB<br />

Wire: 8 mm rostfri<br />

Styrning: PLC styrt skåp med touchscreen<br />

för upp till 6 rännor<br />

Tid start/intervallstart,<br />

kosäkerhets övervakning på<br />

varje ränna<br />

Slirvakt för wiren<br />

Service intervall indikering<br />

Styrning <strong>av</strong> tvärränna<br />

operatörspanelen för att inte använda<br />

mer kraft än det behövs för att få kosäkerhetsfunktion.<br />

Skrapan stannar när den stöter på<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

motstånd (ko-ben) och återstartar efter<br />

några sekunder. Efter sex st försök<br />

att återstarta står den kvar och larmar.<br />

Skrapan gör ett nytt försök att starta<br />

vid nästa starttillfälle. Övriga rännor<br />

påverkas inte om en skrapränna stannat.<br />

På operatörspanelen visas mycket information,<br />

ex. vilken skrapa som är i<br />

gång och var den befinner sig. Systemet<br />

kan också styra ett externt hydraulaggregat<br />

till tvärränna med programmerbara<br />

starttider.<br />

Det finns gjutformar att hyra för att<br />

underlätta gjutningen <strong>av</strong> gödselgångar<br />

och urinkanal. Gödselgångarnas bredd<br />

kan vara mellan 2-4 m. Detta förenklar<br />

gjutningen samtidigt som gångytans lutning<br />

mot urindräneringsspåret, ränn-<br />

Klarar du två ton mjölk per dygn?<br />

Anmäl dig till VMS 2-tonsklubb<br />

Sedan starten <strong>av</strong> robotmjölkning har<br />

kapaciteten varit en central fråga.<br />

Många olika sätt att mäta kapaciteten<br />

har förekommit.<br />

Det enda intressanta borde vara att se<br />

hur mycket mjölk som produceras vid<br />

robotmjölkning över en viss tid. Under<br />

åren har fokus mer och mer kommit<br />

att handla om mängden mjölk som kan<br />

produceras per dygn i en mjölknings-<br />

Kund Gårdsnamn Adress<br />

robot. Att mäta mängden per dygn som<br />

ett genomsnitt över sju dygn är ett intressant<br />

värde.<br />

Något <strong>av</strong> en drömgräns har två ton<br />

producerad mjölk per mjölkningsstation<br />

och dygn som ett genomsnitt<br />

över sju dygn kommit att bli.<br />

Spannmålsodlare brukar tala om tiotonsklubb.<br />

Det kan vara dags att tala<br />

om motsvarande vid robotmjölkning,<br />

DeL<strong>av</strong>al VMS 2-tons klubb<br />

Årsproduktion kg<br />

ECM Antal VMS<br />

– Det är lätt att programera och ändra i styrskåpet.<br />

Tryckpanelen är bra och väldigt överskådlig.<br />

Man kan enkelt stänga <strong>av</strong> en ränna om<br />

det behövs, berättar en nöjd Stefan Larsson.<br />

bredd och rakhet blir mycket exakt.<br />

Mycket arbetstid och kostnader för träformar<br />

kan sparas med denna metod. ¢<br />

två-tonsklubben.<br />

Det finns redan många VMS användare<br />

som producerat två ton mjölk per<br />

VMS och dygn som ett genomsnitt över<br />

sju dygn. Vi presenterade gårdar på<br />

Elmia. Se listan nedan.<br />

Nu ger vi alla VMS användare chansen<br />

att bli medlemmar i DeL<strong>av</strong>al tvåtonsklubb.<br />

Så här gör du: e-posta in en<br />

fil där det tydligt framgår produktionen<br />

per VMS-station och dygn som ett genomsnitt<br />

över sju dygn. Skicka till<br />

sverige.info@del<strong>av</strong>al.com<br />

Vi kommer att skicka dig ett bevis på<br />

detta för 2009. ¢<br />

Högsta 7- dagars<br />

värde<br />

Kg mjölk/ VMS<br />

Total års-<br />

produktion, ton Typ <strong>av</strong> kotrafik<br />

Claes Johansson Bankebolet Tibro 9 400 2 2 400 Feed First<br />

Gunne Lindgren Bassholma MunkaLjungby 10 300 1 2 300 680 Semifri<br />

Lennart Holmberg Brännfors Lantbruk Åbyn Byske 10 600 2 2 400 1500 Feed First<br />

Lars Karlsson Draftinge Bredaryd 9 800 2 2 350 Feed fFirst<br />

Br. Pettersson Drömminge Bor 10 500 2 2 000 Feed First<br />

Österbo Gård Dödevi Löttorp 11 000 2 2 200 Feed First<br />

Christer Ivarsson Elestorp Båstad 10 000 1 2 300 665 Semifri<br />

Leif Claeson Hemdarve Slite 9 500 2 2 200 1400 Feed First<br />

L-G Olsson Hässelstad Mariestad 11 400 1 2 680 Feed First<br />

Bröderna Malmberg Ivö Fjälkinge 9 800 1 2 400 680 Feed First<br />

Göran Holgersson Listerby Listerby 9 800 1 2 357 Styrd kotrafik<br />

Stefan Andersson Moshult Vislanda 10 100 1 2 300 Feed First<br />

Mäsinge Lantbruk <strong>AB</strong> Mäsinge Båstad 10 200 1 2 200 680 Feed First<br />

Arnold Ebbesson Möllhult Båstad 10 600 1 2 200 670 Semifri<br />

Mikael o Lotta Olsson Nyby Nyby, Löttorp 9 500 2 2 300 600 Feed First<br />

Werner Larsson Persöfjärdens Lantbruk Luleå 10 600 1 2 100 620 Feed First<br />

Joakim Boij Prästgården Reftele 10 550 2 2 400 Feed First<br />

Paul Pettersson Påarp Båstad 10 700 2 2 500 1500 Semifri<br />

Staffan Moberg Rabbaldshede Gård Rabbaldshede 11 088 1 2 165 Semifri<br />

Mikael Olovsson Renbergsvattnets Lantbruk Skellefteå 9 800 1 2 000 615 Feed First<br />

Tomas Kulneff Rubingården Båstad 9 900 1 2 200 650 Feed First<br />

Jonas Rönnqvist Rönnqvists Lantbruk Nordmaling 10 500 2 2 200 Feed First<br />

Sandby Mjölk Sandby Löttorp 10 000 2 2 200 Feed First<br />

Tobias Holmkvist Skarmansmåla Älmeboda 10 200 1 2 100 Semifri<br />

Ulf Lund Södra Palsbo Bondstorp 10 000 1 2 200 Feed First<br />

Trosnäs Mjölk Trosnäs Löttorp 10 100 2 2 200 Feed First<br />

Ulf o Ann-Sofie Edgren Tälleryd Hultsfred 9 400 2 2 400 600 Feed First<br />

Fredrik Åström Åpigården Korpikå Kalix 10 100 1 2 200 600 SemiFri<br />

Roland Lugn Ängsbo Götene 9 700 2 2 300 Feed First<br />

Anders Karlsson Össlöv Karsagård Ljungby 10 100 1 2 025 Förselektering<br />

Henrik Johansson Östanå Faringe Almunge 12 000 eko 1 2 400 Semifri<br />

Österbo lantbruk Österbo Karlsborg 11 000 3 2 300 Feed First<br />

Fredrik Johansson Bjurholm 11 100 1 2 100 Feed First<br />

U&B Svensson Aneby 9 500 1 2 000 Feed First<br />

Johan Henning Tranås 9 600 1 2 000 Feed First<br />

27


Vår affärsidé är: “Att driva utveckling<br />

och framsteg i mjölkproduktion”.<br />

Omsorg om miljön<br />

är en allt viktigare del <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>als<br />

företagsfilosofi.<br />

Nu ökar DeL<strong>av</strong>al sitt engagemang<br />

på miljöområdet ytterligare.<br />

Ett arbete som går under namnet<br />

Sustainable Dairy Farming<br />

eller på svenska hållbar mjölkproduktion.<br />

Förutom olika former <strong>av</strong> stöd till<br />

utveckling och spridning <strong>av</strong> kunskap<br />

om mjölkproduktionens<br />

miljöeffekter, som IDF konferensen i<br />

Edinburgh i somras, arbetar DeL<strong>av</strong>al löpande<br />

med att förbättra produkter, processer<br />

och arbetsförhållanden ur miljösynpunkt,<br />

både för människor och djur.<br />

Samtliga våra egna fabriker följer löpande<br />

upp sin miljöpåverkan och de<br />

flesta gör det utifrån formella miljöledningssystem.<br />

I Sverige har verksamheten<br />

i Tumba varit miljöcertifierad enligt<br />

ISO 14000 ända sedan 2001. I världen<br />

finns ytterligare sex certifierade fabriker.<br />

Även den svenska försäljningsorganisationen<br />

är miljöcertifierad enligt<br />

ISO14000 sedan länge.<br />

Visionen är en globalt hållbar<br />

mjölkproduktion<br />

För DeL<strong>av</strong>al betyder Sustainable Dairy<br />

Farming (hållbar mjölkproduktion) att<br />

mjölkproduktionens negativa miljöpåverkan<br />

minskas samtidigt som gårdens<br />

Vädret plus lite till – frågor som berör oss alla<br />

DeL<strong>av</strong>al engagerad i IDF -konferensen ”Climate Change - The Heat is On?”.<br />

För lite regn, för mycket regn<br />

eller regn som kommer vid fel<br />

tidpunkt. Dyr energi som belastar<br />

miljön och plånboken eller gödseln<br />

som kan bli energi och en<br />

intäkt till gården. Miljöfrågorna<br />

är många gånger komplexa och<br />

globala men små och lokala lösningar<br />

kan ha stor påverkan.<br />

Mjölkproduktionen i fokus<br />

I juni 2008 arrangerade IDF,<br />

International Dairy Federation, tillsammans<br />

med DeL<strong>av</strong>al den internationella<br />

konferensen ”Climate Change The Heat<br />

is On?”. Huvudtemat för konferensen<br />

var hur mjölkproduktionen påverkar<br />

och påverkas <strong>av</strong> klimatförändringarna.<br />

I Edinburgh samlades drygt 250 mjölk-<br />

28<br />

DeL<strong>av</strong>al SDF, (Sustainable Dairy Farming), fr v Jan Agri, Lukas Wolbeek och Mark Blake kommer<br />

fokusera på utvecklingen <strong>av</strong> nya lösningar, stöd till försäljningsorganisationen samt rapportering <strong>av</strong><br />

miljömål.<br />

DeL<strong>av</strong>al ökar sina insatser<br />

på miljöområdet<br />

lönsamhet behålls eller ökar samt att<br />

både djuren och människor får ett mer<br />

hälsosamt liv. Delarna i Sustainable<br />

Dairy Farming är förutom miljö också<br />

djurhälsa, lönsamhet på gårdsnivå och<br />

socialt ansvar.<br />

Moderator för konferensen var den svenske<br />

frilandsjournalisten Ulf Wickbom. Han var<br />

mycket framgångsrik i att skapa en dialog<br />

mellan föreläsare, panelerna och åhörarna.<br />

Kunskapsutbyte var ett ledord för konferensen.<br />

Mer fokus på hållbar<br />

mjölkproduktion<br />

För att koordinera, stödja och stärka<br />

DeL<strong>av</strong>als miljöarbete globalt samt koppla<br />

det till alla delarna <strong>av</strong> Sustainable<br />

Dairy Farming, bildade DeL<strong>av</strong>al 2008<br />

en fokuserad enhet i organisationen kal-<br />

producenter, forskare och andra med<br />

intresse för mjölkproduktionen, för att<br />

diskutera detta ur ett producent- och<br />

konsumentperspektiv.<br />

Förutom klimatförändringar diskuterade<br />

man bl a energifrågor, vattenfrågor<br />

och biologisk mångfald. Enkelt uttryckt<br />

var fokus inställt på hur vi skall agera<br />

för att skapa en långsiktigt bärkraftig<br />

mjölkproduktion.<br />

Global överblick<br />

Att vi påverkas olika <strong>av</strong> klimatförändringarna<br />

och att olika miljöfrågor påverkar<br />

den enskilde mjölkproducenten<br />

olika runt om i världen, framkom<br />

mycket tydligt under konferensen. För<br />

att åskådliggöra situationen runt vår<br />

jord visades fem nyproducerade filmer<br />

från Egypten, Brasilien, China,<br />

Nederländerna och USA. De g<strong>av</strong> en bild<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


lad Sustainable Dairy Farming Office.<br />

Där kommer man fokusera på utvecklingen<br />

<strong>av</strong> nya lösningar, stöd till försäljningsorganisationen<br />

samt rapportering.<br />

Till denna enhet knyts även ett rådgivande,<br />

vetenskapligt organ.<br />

Målet är att producera mer<br />

med mindre<br />

I praktiken måste DeL<strong>av</strong>al hjälpa till så<br />

att produktionen <strong>av</strong> mjölk kräver allt<br />

mindre energi och materiella resurser<br />

per liter framöver. DeL<strong>av</strong>als egen verksamhet<br />

måste bli effektivare. Detta är<br />

många gånger detsamma som att minska<br />

den totala kostnaden för produktionen.<br />

När DeL<strong>av</strong>al hänvisar till en hållbar<br />

mjölkproduktion är det inte ett absolut<br />

begrepp eller en särskild form <strong>av</strong><br />

produktion. DeL<strong>av</strong>al ser begreppet som<br />

en kompass som talar om för oss i vilken<br />

riktning vi måste gå.<br />

Kort sagt vi måste hjälpa våra kunder,<br />

världen över, att bli mer effektiva och<br />

att producera "mer med mindre”. ¢<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

Delarna i Sustainable<br />

Dairy Farming är förutom miljö<br />

också djurhälsa, lönsamhet på<br />

gårdsnivå och socialt ansvar.<br />

<strong>av</strong> hur olika mjölkproducenter påverkas<br />

<strong>av</strong> klimatförändringar men också hur<br />

de arbetar för att minska miljöpåverkan<br />

lokalt.<br />

Se möjligheterna – ta del <strong>av</strong><br />

konferensen<br />

Under konferensen presenterades den<br />

nya websidan<br />

www.sustainabledairyfarming.com där<br />

allt material från konferensen finns tillgängligt.<br />

• Artiklar från de 40 deltagande journalisterna.<br />

• TV inslag från de ryska och brasilianska<br />

TV- teamen.<br />

• De fem filmerna och låt dig förundras<br />

<strong>av</strong> hur olika förutsättningarna<br />

att producera mjölk är runt om i<br />

världen.<br />

• Alla presentationer och diskussioner.<br />

Men det viktigaste är möjligheten att<br />

dela kunskap och se möjligheter i vad<br />

man kan bidra med i vardagen. ¢<br />

Äntligen går det<br />

att hålla koll på<br />

anläggningen<br />

Nu kan du nämligen installera<br />

DeL<strong>av</strong>al Service monitor på din<br />

anläggning och få kontroll varje dag.<br />

DeL<strong>av</strong>al Service monitor SM100<br />

talar nämligen om för dig om du har<br />

stora och farliga vakuumsvängningar<br />

i din anläggning. Den mäter nämligen<br />

hela tiden och larmar om något är fel.<br />

SM100 är därför så mycket mer än en<br />

vanlig vakuummätare. Den är smart<br />

och larmar om något inte är som det<br />

ska. Genom en blinkande lampa ser du<br />

direkt om något har hänt eller <strong>av</strong>viker<br />

från det normala. Nu är Service monitor<br />

så smart att lampan blinkar med<br />

olika färger beroende på vad felet är.<br />

Din Service monitor lagrar dessutom<br />

värdefull information angående drifts-<br />

timmar och vakuum<strong>av</strong>vikelser vilket<br />

gör att din servicetekniker får värdefull<br />

information om problemet. Dessutom<br />

påminner Service monitor SM100 om<br />

när det är dags att byta spengummi<br />

och tid för service. Det ger dig ovärderlig<br />

kontroll på funktionen <strong>av</strong> din<br />

mjölkanläggning. Kontakta din servicetekniker<br />

så kan han se till att du får en<br />

Service monitor på plats i din anläggning.<br />

¢<br />

29


Trots att Hedenlunda gård, utanför Flen, är noga med<br />

hygienen och skötseln <strong>av</strong> kalvarna så hade de tidigare<br />

stora problem med kalvhälsan. Många kalvar fick diarré<br />

och dog. Framförallt var det kalvarna efter kvigorna som<br />

inte klarade hälsan. Efter ett litet försök med mycket gott<br />

resultat för Feedtech Råmjölkstillskott så ger ladugårdsförman<br />

Magnus Johansson tillskottet till alla kvigkalvar efter<br />

förstakalvare.<br />

”Feedtech råmjölkstillskott<br />

löste vårt problem”<br />

När DeL<strong>av</strong>als servicetekniker föreslog<br />

att Magnus skulle prova<br />

Feedtech Råmjölkstillskott<br />

kändes det som att allt som kunde<br />

förbättra situationen var värt att testa.<br />

Tillsammans med gårdens veterinär<br />

Helena Steneskog bestämde man<br />

sig för att göra ett litet försök: 10 kalvar<br />

från kvigor delades in i två grupper<br />

där den ena gruppen fick Feedtech<br />

Råmjölkstillskott och den andra gruppen<br />

fick klara sig utan. I gruppen som<br />

inte fick Råmjölkstillskott dog tre kalvar<br />

medan alla kalvar klarade sig i den<br />

andra gruppen. Ett litet försök men resultatet<br />

var så tydligt att Magnus bestämde<br />

sig för att fortsätta. Ett beslut<br />

som han inte har ångrat eftersom kalvarna<br />

nu klarar sig mycket bättre.<br />

30<br />

Magnus vet att alla kvigors råmjölk<br />

har för låg kvalitet så han ger Feedtech<br />

Råmjölkstillskott till alla kvigkalvar efter<br />

förstakalvare. Alla kors råmjölk testas<br />

och om kvaliteten är för dålig så<br />

får även dessa kalvar tillskott. Den första<br />

dosen får kalvarna inom fyra timmar<br />

efter födseln, medan tarmen kan<br />

ta upp de stora antikropparna. Dos<br />

nummer två ger han efter 12 timmar.<br />

Naturligtvis får kalvarna även råmjölk.<br />

Max 13 kalvar i varje grupp<br />

Efter två dygn i enkelbox släpps kalvarna<br />

i en gruppbox med kalvamma.<br />

Eftersom Hedenlunda är en stor gård<br />

med flera anställda har det visat sig<br />

vara bättre att släppa kalvarna till amman<br />

tidigt, än om de skulle gå längre<br />

Fakta om Hedenlunda gård<br />

306 kor mjölkas i en invändig karusell med 24 platser. Ca 100 kor mjölkas per timme.<br />

Inkalvningsålder: 24 månader<br />

Kalvningsintervall: 12,2 månader<br />

Avkastning: Ca 9800 liter/ ko och år. Försökte med mjölkning tre ggr per dygn men då slutade<br />

korna att visa brunst så nu mjölkar man med 12 timmars intervall.<br />

Utfodring: Mix med ensilage, dr<strong>av</strong>, majs, expro och spannmålskross utfodras med mobil<br />

mixervagn. Man gör 3 olika blandningar; mjölkande kor, sinkor och ungdjur.<br />

Kalvarna är lugna och fina hos<br />

Ladugårdsförmannen Magnus<br />

Johansson på Hedenlunda gård.<br />

tid i enkelbox. I amman får de alltid<br />

rätt giva, korrekt pulverblandning och<br />

vid samma temperatur.<br />

– Vi har så många kalvar så jag brukar<br />

kunna få till en hel grupp samtidigt,<br />

säger Magnus. Detta är jättebra för kalvarna<br />

eftersom varje ändring i en grupp<br />

är en stressfaktor. Och jag vill inte ha<br />

fler kalvar än 13 i varje grupp!<br />

Kalvarna hålls i sex grupper och utfodras<br />

med tre st DeL<strong>av</strong>al kalvammor.<br />

När de sätts in i amman får de sex liter<br />

per dag. Givan trappas sedan successivt<br />

upp till 10 liter per dag.<br />

– De får den dyraste kalvnäringen –<br />

men det lönar sig tycker Magnus.<br />

Kraftfodret utfodras i tråg med fri tillgång.<br />

Kalvarna <strong>av</strong>vänjs när de är ca två<br />

månader men tiden är inte det viktigaste<br />

utan Magnus säger att ”djurögat” får<br />

<strong>av</strong>göra om det är dags eller ej. Vid <strong>av</strong>vänjningen<br />

trappas givan automatiskt<br />

ner stegvis och efter sju dagar får kalvarna<br />

ingen mer mjölk.<br />

Hedenlunda har en bra inkalvningsålder,<br />

ca 24 månader. En förklaring till<br />

den låga inkalvningsåldern kan vara att<br />

man tar så väl hand om kalvarna och<br />

ger dem så mycket mjölk under den<br />

viktiga, tidiga tillväxtfasen.<br />

Stalltipset nr 1 • 2009


Med kalvamma får alltid kalvarna rätt mängd mjölk och vid rätt temperatur.<br />

3 gånger per dag går Magnus in i ALPRO-processorn och tittar om<br />

det är några kalvar som inte ätit vad de ska. Vid larm tar han direkt bort<br />

kalvarna från gruppen!<br />

Med det goda djurögat, det viktiga<br />

hygientänkandet och med hjälp<br />

<strong>av</strong> Feedtech Råmjölkstillskott har<br />

Elstängsel som håller i minst<br />

20 år – uppsatt <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>als<br />

elstängselbyggare<br />

På DeL<strong>av</strong>als gård Hamra har det under<br />

året satts upp nya permanenta stängsel.<br />

Uppsättningen har gjorts <strong>av</strong> en <strong>av</strong><br />

DeL<strong>av</strong>als Elstängselbyggare, Delkaprodukter.<br />

Resultatet är ett stängsel som kommer stå<br />

i många år. Stalltipset har träffat Christer<br />

Gunstad, VD för Hamra gård, som berättar<br />

om sina tankar och idéer runt permanenta<br />

elstängsel.<br />

På Hamra finns det drygt 500 djur<br />

som ska hållas på bete. – Att underhålla<br />

de gamla stängslen tog<br />

mycket tid och kostade även en hel<br />

del pengar varje år, berättar Christer<br />

Gunstad.<br />

– Ur stängslingsynpunkt är ett professionellt<br />

uppsatt stängsel revolutionerande.<br />

De nya stängslen räknar jag med<br />

ska stå i minst 20 år. Jag räknar också<br />

med ett minimalt underhåll. Så stabilt<br />

som det är uppsatt räknar jag med att<br />

vi på sin höjd behöver spänna trådarna<br />

ibland bara. Dessutom kommer vi endast<br />

att behöva göra en kortare inspektion<br />

och sedan släppa djuren. Tidigare<br />

har underhållet innan betessläppet tagit<br />

upp till en vecka, säger Christer.<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

Hedenlunda fått till sin kalvuppfödning<br />

och är idag mycket nöjda med sina fina<br />

kalvar!<br />

Hörnen viktiga<br />

– I hörnen är påfrestningen stor. De<br />

som har stängsling som yrke kan göra<br />

s k parallellogram som är stabila.<br />

Dessutom slås stolparna ned med en<br />

speciell apparat som gör att de sitter<br />

stabilt och rakt. Jag menar att det är<br />

mer kostnadseffektivt att utnyttja yrkesmän<br />

än egen personal till uppsättning<br />

<strong>av</strong> nya stängsel, fortsätter Christer.<br />

Höjer intrycket på gården<br />

– Stängslet håller mycket längre men<br />

det höjer också intrycket <strong>av</strong> hela<br />

Hamra gård. Stolparna sitter spikrakt<br />

och hörnen är stabilt monterade samt<br />

Från två dagars ålder går kalvarna i en gruppbox med kalvamma, fri tillgång<br />

på kraftfoder och naturligtvis en ordentlig vattenkopp!<br />

– Vi kommer att fortsätta med<br />

Feedtech Råmjölkstillskott! <strong>av</strong>slutar<br />

Magnus. ¢<br />

– Våra stängsel på<br />

Hamra kommer<br />

att hålla i minst 20<br />

år, säger Christer<br />

Gunstad, VD Hamra<br />

Gård.<br />

Foto: Delkaprodukter<br />

att vi kostat på oss snygga grindar i<br />

trä. Det är trevligt både för oss själva<br />

men också för besökare att det ser<br />

bra och ordentligt ut, <strong>av</strong>slutar Christer<br />

Gunstad.<br />

Planera i tid för uppsättning <strong>av</strong><br />

stängsel<br />

Vill du ha hjälp <strong>av</strong> våra Elstängselbyggare,<br />

kontakta våra försäljningschefer:<br />

Jan Pettersson, Östersund,<br />

070-5662620<br />

Katarina Tordsdotter, Hässleholm,<br />

073-4063600<br />

Clas Lifgren, Linköping, 070-5680781¢<br />

31


Avsändare<br />

DeL<strong>av</strong>al <strong>Sales</strong> <strong>AB</strong><br />

Box 21<br />

147 21 TUMBA<br />

Vilket gensvar i vår kundenkät!<br />

I<br />

vår senaste kundenkät kan vi konstatera<br />

att DeL<strong>av</strong>al webbutik är<br />

uppskattad. DeL<strong>av</strong>al gör helt rätt är<br />

det tydliga budskapet från kunderna.<br />

Ett antal förslag till förbättringar har vi<br />

tagit fasta på och redan genomfört för<br />

att göra webbutiken bättre.<br />

Fler enkla reservdelar i<br />

webbutiken<br />

I webbutiken finns idag långt mycket<br />

fler reservdelar tillgängliga och vi jobbar<br />

kontinuerligt med att lägga till fler<br />

reservdelar. Men du finner inte alla då<br />

det skall vara enkelt och framförallt säkert<br />

vilken del det är. Annars blir det<br />

fel och då har vi gjort fel. Det skall inte<br />

råda någon tvekan om att det är rätt del<br />

till en viss produkt och du skall enkelt<br />

kunna byta den själv.<br />

Expressfrakt<br />

Många kunder vill också kunna få tillgång<br />

till snabba leveranser dvs expressfrakt.<br />

Nu kan du välja det när du lägger<br />

din order. Order före klockan 10 så<br />

har du delarna nästa dag. Naturligtvis<br />

tillkommer kostnaderna för expressfrakt<br />

alltid. Läs mer i Webbutiken under:<br />

Villkor.<br />

Enkelt att söka rätt sak<br />

Det är inte alltid man vill klicka sig<br />

fram i produktträdet utan ibland vill<br />

man söka. Sökmotorn i webbutiken har<br />

blivit mycket bättre men kom ihåg att<br />

söka på rätt sätt.<br />

Lägg till stjärnsymbolen (*) antingen<br />

i början <strong>av</strong> ordet och/eller i slutet <strong>av</strong><br />

det ofullständiga produktnamnet/ordet<br />

(t ex *pump*) och tryck på: Sök.<br />

Nu kommer du få upp en lista med alla<br />

produkter som är relaterade till ditt<br />

sökord ett enkelt sätt att hitta det du<br />

söker.<br />

Fyll i och skicka in kupongen nedan.<br />

�<br />

�x Ja, jag vill ha senaste informationen från DeL<strong>av</strong>al och DeL<strong>av</strong>al Webbutik till<br />

min e-postadress.<br />

E-post:_________________________________________________<br />

Du kan även gå in på www.del<strong>av</strong>al.se och fyll i dina uppgifter där.<br />

Kund nr ____________________________________________________<br />

Namn _______________________________________________________<br />

Adress ______________________________________________________<br />

Postnr ______________ Postadress ____________________________<br />

Se dina uppgifter högst upp på sidan<br />

B<br />

Porto<br />

betalt<br />

Beröm för snabba leveranser<br />

De mest positiva signalerna i kundenkäten<br />

är de mycket positiva svar vi får om<br />

leveranserna. De är snabba och kompletta.<br />

Oberoende <strong>av</strong> var du är i landet,<br />

2-3 dagar är normalt. Det är bra och ger<br />

den som beställt leveransen i tid.<br />

Välkommen till DeL<strong>av</strong>al webbutik.<br />

Butiken som alltid är öppen för dig.¢<br />

Säkra dig om att få den senaste informationen från DeL<strong>av</strong>al och DeL<strong>av</strong>al Webbutik<br />

DeL<strong>av</strong>al <strong>Sales</strong> <strong>AB</strong><br />

Webbutik<br />

Svarspost<br />

Kontonummer<br />

20143925<br />

147 20 Tumba<br />

Frankeras ej<br />

DeL<strong>av</strong>al<br />

betalar porto<br />

Stalltipset nr 1 • 2009<br />

MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr 341 189

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!