Utgiven av DeLaval Sales AB
Utgiven av DeLaval Sales AB
Utgiven av DeLaval Sales AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ISSN-0282-0994 Nr. 1. 2009 Årgång 26<br />
Stalltipset<br />
<strong>Utgiven</strong> <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>al <strong>Sales</strong> <strong>AB</strong><br />
Parallellstall P2100 – Nyhet.<br />
Klarar du 2 ton per dygn i VMS?<br />
Lägre celltal med DelPro.<br />
Råmjölktillskott löste problemet.<br />
Intressant läsning för dig.<br />
www.del<strong>av</strong>al.se www.del<strong>av</strong>al.se
Nu är läget att satsa enligt LRF-konsult.<br />
Tesen är: satsa i en lågkonjunktur. Räntan har sänkts<br />
rekordlågt och andra varor och tjänster blir billigare<br />
och det ska du utnyttja. Byggsektorn är rekordlåg<br />
och det borde gå att få tag i byggare. Satsa nu så är<br />
du är väl rustad den dag det vänder.<br />
I detta nummer <strong>av</strong> Stalltipset har vi intressanta<br />
gårdsreportage från Danmark. Danska mjölkproducenter<br />
har investerat mest i Europa de senaste 10<br />
åren och tekniken har verkligen gjort sitt intrång.<br />
Arbetseffektiviteten i den danska mjölkproduktionen<br />
är högst i Europa och snart går alla kor i lösdrift.<br />
Stordriftsfördelar och ökad effektivitet gäller i<br />
Danmark.<br />
Idag kan alla effektivisera. Uppbundna stallar kan öka<br />
effektiviteten otroligt med DelPro-systemet. Med<br />
DelPro får du unik möjlighet till styrning <strong>av</strong> utfodringen.<br />
Utfodringen går att koppla till daglig mjölkmängd,<br />
igår en utopi men idag en självklar möjlighet.<br />
Vill du växa är det lösdrift med robot eller traditionellt<br />
mjölkningsstalll som gäller. Alla möjligheter finns där<br />
och DeL<strong>av</strong>al har Din lösning.<br />
Redaktionen<br />
Omslagsbild: Ole Blomquist, Östergård, Åland<br />
Fotograf: Thomas Carlgren<br />
UR INNEHÅLLET:<br />
Tema Danmark sid. 4-9<br />
Ny foderstation FSC40 sid. 10<br />
Frisk luft på Gotland sid. 22-23<br />
Hållbar mjölkproduktion sid. 28-29<br />
Stalltipset ges ut <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>al <strong>Sales</strong> <strong>AB</strong><br />
Box 21, 147 21 TUMBA. Tel 08-550 294 00<br />
Ansvarig utgivare: Eva Mårtensson<br />
Redaktionskommitté: Anna Helmerson, Nette Solberg, Jorma Laiho,<br />
Håkan Myresten, Eva Mårtensson, Kyöisti Rikkola<br />
Layout och Produktion: Kylwall Art & Design <strong>AB</strong>, Tumba<br />
Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby<br />
Citera oss gärna men ange källan.<br />
Alla angivna priser är cirkapriser. Rätt till ändringar förbehålls.<br />
En ko ska aldrig behöva fundera på hur eller var<br />
hon ska gå i ett mjölkningsstall. I DeL<strong>av</strong>als nya<br />
parallellstall P2100 finns alla detaljerna på plats<br />
för att få bästa funktion för en väl fungerande<br />
mjölkning med hög kapacitet. P2100 fungerar<br />
från första dagen och korna lär sig lätt för de<br />
behöver aldrig fundera.<br />
I<br />
ett parallellstall mjölkar du snabbt beroende på att stallet<br />
är kompakt. Du är alltid nära kon och hennes juver<br />
och det är alltid nära till nästa ko. Parallellstall P2100<br />
har utvecklats genom att ta de bästa detaljerna och utveckla<br />
ett mjölkningsstall med fantastisk funktion och samtidigt<br />
stor flexibilitet på hur du kan utrusta just ditt stall.<br />
Ingångsgrinden aldrig i vägen<br />
Ingångsgrinden fungerar som en skjutdörr vilket gör att<br />
den försvinner helt när kon ska gå in i stallet men när den<br />
stänger styr den upp sista kon försiktigt. Detta gör att alla<br />
kor står rakt i stallet.<br />
Detaljerna gör att<br />
perfekt från första<br />
DeL<strong>av</strong>al parallellstall<br />
Bred gång och utrymme att svänga upp<br />
När kon kommer in i stallet så är gången bred och det finns<br />
ordentligt med utrymme för henne att svänga upp mellan<br />
sekvensgrindarna. Avståndet mellan sekvensgrindarna gör<br />
att hon står rätt i stallet.<br />
När kon kommer in i stallet så är gången bred och det finns ordentligt<br />
med utrymme för henne att svänga upp mellan sekvensgrindarna.<br />
Avståndet mellan sekvensgrindarna gör att hon står rätt i stallet.<br />
Stalltipset nr 3 • 2008
Parallellstallet P2100 kan fås i många olika versioner från enkelt till mer<br />
exklusiva varianter med färdiga kabinett i rostfritt uppe och nere med allt<br />
inbyggt. Dessutom kan parallellstall P2100 utrustas med ljusramper och<br />
LED-spottar vilket ger en fantastiskt fin arbetsbelysning i stallet.<br />
det fungerar<br />
dagen –<br />
P2100<br />
Stalltipset nr 3 • 2008<br />
NYHET!<br />
Naturlig front ger bästa rörelsen<br />
När kon kommer in i stallet har hon nästan alltid huvudet lågt.<br />
Fronten i P2100 stallet är <strong>av</strong> bogfrontstyp vilket gör att kon enkelt<br />
ställer sig i stallet. Det finns ingenting som är i vägen utan<br />
hon kan röra huvudet upp eller ned med full rörelsefrihet.<br />
I ett parallellstall mjölkar du snabbt beroende på att stallet är kompakt.<br />
Du är alltid nära kon och hennes juver och det är alltid nära till nästa ko.<br />
Parallellstall P2100 har utvecklats genom att ta de bästa detaljerna och<br />
utveckla ett mjölkningsstall med fantastisk funktion.<br />
Fronten i P2100 stallet är <strong>av</strong> bogfrontstyp vilket gör att kon enkelt<br />
ställer sig i stallet. Det finns ingenting som är i vägen utan<br />
hon kan röra huvudet upp eller ned med full rörelsefrihet. Bogfronten<br />
gör det mycket lätt för korna att även gå ut ur stallet.<br />
Indexering så kon alltid står nära mjölkaren<br />
Kornas placering mot gropkanten sker enkelt genom indexeringen.<br />
Denna sköts gruppvis för 3-4 djur beroende på<br />
stallstorlek. Den unika bogfronten är behaglig för kon och<br />
trycker aldrig på några känsliga delar. Så fort en grupp (3-4<br />
kor) har kommit in i stallet kan de indexeras och börja<br />
mjölkas, medan stallet i övrigt fylls. Detta ökar kapaciteten<br />
ytterligare.<br />
Snabb utgång<br />
Front Exit, d v s att bogfronten svängs upp, gör det mycket<br />
lätt för korna att gå ut från stallet. Återigen finns ingenting<br />
i kons väg utan hon kan bara går rakt ut. Du tömmer stallet<br />
på bråkdelen <strong>av</strong> en sekund.<br />
Automationsnivån bestämmer du<br />
Parallellstallet P2100 kan fås i många olika versioner beroende<br />
på den automationsnivå du väljer. Stallet kan utrustas<br />
från det enkla med flödesstyrda <strong>av</strong>tagare till mjölkmätning<br />
med <strong>av</strong>tagare och ALPRO men också i mer exklusiva varianter<br />
med färdiga kabinett i rostfritt uppe och nere med<br />
allt inbyggt. Dessutom kan parallellstall P2100 utrustas<br />
med ljusramper och LED-spottar vilket ger en fantastiskt<br />
fin arbetsbelysning i stallet. Du kommer att älska ditt nya<br />
parallellstall P2100. ¢<br />
Comfort Start<br />
Mjölka enklare i ditt mjölkningsstall<br />
– rena trolleriet, eller?<br />
Trolleri på hög nivå? Ja vid första anblicken kan man<br />
tycka det. Med DeL<strong>av</strong>al Comfort Start kan du nu bara<br />
lyfta mjölkningsorganet och börja mjölka direkt. Inga<br />
knapptryck, inga extra moment utan vakuumet startar<br />
automatiskt och du kan mjölka på en gång. Ett riktigt<br />
stort steg framåt vad gäller arbetsmiljö.<br />
Så här enkelt fungerar det: När du lyfter mjölkningsorganet<br />
så slackas <strong>av</strong>tagarlinan. Detta känner systemet <strong>av</strong><br />
och vakuumet släpps på.<br />
Comfort start kan installeras på alla DeL<strong>av</strong>al <strong>av</strong>tagare<br />
i mjölkningsstall, nya såväl som äldre.<br />
Comfort Start är ett hjälpmedel som varje mjölkningsstall<br />
ska ha. Comfort Start ger dig snabbare mjölkning,<br />
lättare mjölkningsarbete, gladare mjölkare och en skönare<br />
vardag. ¢<br />
NYHET!<br />
3
Thomas Balle Andersen valde en PR2100<br />
med 40 platser främst på grund <strong>av</strong> att<br />
han önskade hög kapacitet. Det var det<br />
system där en man kan mjölka flest kor.<br />
Med kor på bete passar det<br />
bäst med karusell<br />
31-årige Thomas Balle Andersen<br />
har byggt nytt stall tillsammans<br />
med sin tidigare arbetsgivare. I<br />
ett nytt stort stallkomplex, utanför<br />
Hobro, mellan Århus och<br />
Ålborg, huserar en <strong>av</strong> de äldsta,<br />
större ekologiska besättningarna<br />
i Danmark. Vid omläggning till<br />
ekologiskt 1992 fanns det 80<br />
kor men sedan har besättningen<br />
vuxit till nuvarande 200 kor.<br />
–<br />
Driften är fortfarande ekologisk<br />
för jag har ingen längtan<br />
efter att bespruta grödorna.<br />
Vi kan få till ett utmärkt foder<br />
ändå, säger 31-årige Thomas Balle<br />
Andersen, när vi sitter inne på det fina<br />
gårdskontoret. I mars 2008 blev stallet<br />
färdigt. På pappret är det två ägare<br />
Lite fakta om dansk<br />
mjölkproduktion<br />
Dansk mjölkproduktion har gjort en rekordsnabb<br />
strukturomvandling. Idag finner<br />
du mjölkproduktionen koncentrerad<br />
till Jyllands västra sida och medelkoantalet<br />
i Danmark är snart högst i Europa.<br />
Danska mjölkproducenter är med holländarna<br />
de som har investerat mest i<br />
Europa de senaste 10 åren och tekniken<br />
har verkligen gjort sitt intrång på<br />
den danska marknaden. Danmark har<br />
idag en stor andel robotbesättningar,<br />
DeL<strong>av</strong>al har 1000 st VMS-stationer sål-<br />
4<br />
till ladugården på Langbakgaard, men i<br />
praktiken är det 31-årige Thomas Balle<br />
Andersen som står för den dagliga driften.<br />
– Karusellen har helt infriat våra förväntningar<br />
och vi mjölkar 150 kor i timmen. Det fungerar<br />
bra, säger Thomas.<br />
da i Danmark på totalt 400 gårdar. Det<br />
gör DeL<strong>av</strong>al till ohotad marknadsledare<br />
på robot på den danska marknaden.<br />
Arbetseffektiviteten i den danska<br />
mjölkproduktionen, d v s timmar per kg<br />
mjölk, är högst i Europa och snart går<br />
alla danska kor i lösdriftsstall. Jerseykon<br />
är betydligt mer vanlig i Danmark<br />
och har stigit i popularitet genom sina<br />
höga halter men framförallt genom sin<br />
goda hälsa. Efterfrågan på Jersey-kor är<br />
idag betydligt större än utbudet. Danska<br />
gårdar ligger normalt betydligt högre i<br />
celltal än svenska gårdar. Detta förklaras<br />
till viss del <strong>av</strong> större besättningar,<br />
men också <strong>av</strong> utfodring och klimat. År<br />
Av: Helge Lynggaard, journalist.<br />
– Det är min tidigare arbetsgivare<br />
Niels Kristian Kirketerp, som är delägare<br />
men han är 62 år och har valt att<br />
koncentrera sig på politiken, då han är<br />
medlem i byrådet och vice ordförande i<br />
Regionsrådet. Hans egendom ingår i vår<br />
drift och i den tidigare ladugården går<br />
nu alla våra kvigor, berättar Thomas.<br />
Utvändig karusell med 40 platser<br />
Nybyggnationen är uppdelad i två <strong>av</strong>delningar,<br />
ligghall i den ena och mjölkningsstall,<br />
samlingsfålla och kalvboxar i<br />
den andra. De två parallella byggnaderna<br />
är sammanbundna med en övertäckt<br />
förbindelsegång.<br />
– Att köra ekologiskt var en kraftigt<br />
bidragande orsak till valet <strong>av</strong> nytt<br />
mjölkningsstall. Valet stod mellan robotar<br />
och karusell, men när vi ska ha korna<br />
på bete en del <strong>av</strong> året, tyckte vi att<br />
karusellen passade bäst, säger Thomas.<br />
2010 beräknas det finnas 3 000 mjölkproducenter<br />
i Danmark med ett genomsnittligt<br />
koantal på ca 170 kor.<br />
I den snabba förändringen har<br />
DeL<strong>av</strong>al lyckats stärka sin position på<br />
marknaden. Idag är DeL<strong>av</strong>al i Danmark<br />
klart marknadsledande både när det<br />
gäller robot och traditionella mjölkningsstallar.<br />
Följ med Stalltipset till<br />
några danska gårdar och hör om deras<br />
erfarenheter från sina nya stallar.<br />
Är du intresserad <strong>av</strong> att följa med på<br />
någon <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>als arrangerade inspirationsresor<br />
till Danmark i vår så ta<br />
kontakt med din distriktschef. Resan<br />
anordnas till självkostnadspris. ¢<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
Valet föll på karusell med utvändig<br />
mjölkning, DeL<strong>av</strong>al PR2100 med 40<br />
platser.<br />
– Att det skulle vara DeL<strong>av</strong>al föll oss<br />
mycket naturligt, för det gamla mjölkningsstallet<br />
var också från DeL<strong>av</strong>al.<br />
Dessutom var det den karusellen jag<br />
kände att jag bäst kunde lita på <strong>av</strong> alla<br />
system vi varit runt och tittat på. Till<br />
exempel när jag tar mjölkprover kan<br />
jag stå utanför karusellen och sätta på<br />
provkopparna. Det är en <strong>av</strong> fördelarna<br />
med denna karusell.<br />
En man i karusellen<br />
Thomas valde en karusell med 40 platser<br />
främst på grund <strong>av</strong> att han önskade<br />
hög kapacitet. Det var det system där<br />
en man kan mjölka flest kor. Samtidigt<br />
skulle inte karusellen vara större än att<br />
en man kan klara mjölkningen.<br />
– Varannan helg sköter jag driften<br />
själv. Jag driver korna till samlingsfållan,<br />
medan en samlingsgrind ser till att<br />
korna kommer ända fram till karusellen.<br />
Därefter går jag ner och mjölkar.<br />
– Normalt är vi två i ladugården, där<br />
den ene mjölkar medan den andre utfodrar<br />
och får korna till samlingsfållan,<br />
berättar Thomas.<br />
Mjölkar 150 kor i timmen<br />
– Karusellen har helt infriat våra förväntningar<br />
och vi mjölkar 150 kor i<br />
timmen. Det fungerar bra. Är det en ko<br />
som skall insemineras eller tas ut till<br />
undersökning <strong>av</strong> veterinären, kan vi slå<br />
in numret antingen på mjölkningsplatsen<br />
i karusellen eller i datorn på kontoret.<br />
Då blir hon <strong>av</strong>skiljd när hon lämnar<br />
karusellen nästa gång.<br />
Med ALPRO kan vi följa <strong>av</strong>kastningen<br />
för den enskilda kon och är det för<br />
stor <strong>av</strong>vikelse under en mjölkning i förhållande<br />
till de sista sju dagarnas genomsnitt<br />
så får vi ett larm efter mjölkningen.<br />
Problemfri övergång<br />
Övergången till att korna blir mjölkade<br />
i karusell har gått helt problemfritt.<br />
– Många hade varnat oss för att det<br />
kunde komma en nedgång vid inkörningen<br />
<strong>av</strong> det nya stallet. Men det har<br />
inte skett, tvärtom. Mjölk<strong>av</strong>kastningen<br />
har gått upp från 10 300 kg i det gamla<br />
stallet till nu 10 500 kg. Vi har inte<br />
köpt några extra djur, men korna är<br />
vana vid att gå i lösdrift och nu har de<br />
endast fått mer plats, säger Thomas.<br />
Sand i liggbåsen<br />
Thomas har tänkt mycket på att korna<br />
ska ha det bra i det nya stallet.<br />
– I liggbåsen är det sand. Det tror jag<br />
är bra för korna även om det blir en<br />
del arbete en gång i månaden när vi<br />
ska köra in sand. Men vi har inte förlo-<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
När korna är installade för vintern har Thomas delat upp dem i tre grupper med hjälp <strong>av</strong> datorn. När<br />
de lämnar mjölkningscentret sköter utgångsgrindarna om och fördelar varje enskild ko till någon <strong>av</strong><br />
de tre ligg<strong>av</strong>delningarna. – Förstakalvarna har svarat på uppdelningen genom att <strong>av</strong>kasta två kg mer<br />
mjölk om dagen i snitt och det förklaras nog <strong>av</strong> att de inte behöver slåss om fodret.<br />
rat en enda ko efter att vi kom in i det<br />
nya stallet och det tror jag vi bland annat<br />
kan tillskriva sanden. Korna ligger<br />
skönt och det är ingen risk att de halkar<br />
när de reser sig. Vi har gummimatta<br />
i samlingsfållan, dels för att korna inte<br />
ska halka och dels för att skona benen<br />
när de står och väntar, säger Thomas.<br />
På bete<br />
– Korna är på bete från maj till oktober<br />
och det har inte varit problem även om<br />
besättningen nu är 200 kor. Vi har 100<br />
hektar kring gården där korna kan gå<br />
ut. Vi har en praktikant som samlar in<br />
korna på eftermiddagen. I stort sett all<br />
vår mark är vall så vi köper spannmål<br />
och kraftfoder.<br />
När korna är installade för vintern<br />
har Thomas delat upp dem i tre grupper<br />
med hjälp <strong>av</strong> datorn. När de lämnar<br />
mjölkningscentret sköter utgångsgrindarna<br />
om och fördelar varje enskild ko<br />
till någon <strong>av</strong> de tre ligg<strong>av</strong>delningarna.<br />
De tre grupperna är: förstakalvare, äldre<br />
kor och de som bara mjölkar.<br />
– Förstakalvarna har svarat på uppdelningen<br />
genom att <strong>av</strong>kasta två kg mer<br />
Fakta om Langbakgaard<br />
Ägare: Interessentskabet Langbakgaard<br />
ägs <strong>av</strong> Niels Kr. Kirketerp och<br />
Thomas Balle Andersen.<br />
Omfattar Langbakgaard, där<br />
Thomas Balle Andersen bor samt<br />
egendomen, där Niels Kr.Kirketerp<br />
bor.<br />
Areal: Driver 200 hektar, ekologiskt.<br />
Nästan hela arealen består <strong>av</strong> vall<br />
till bete och ensilage.<br />
Djur: Plats för 210 kor. Har idag 200<br />
kor plus rekrytering.<br />
Avkastning: 10 500 kg<br />
mjölk om dagen i snitt och det förklaras<br />
nog <strong>av</strong> att de inte behöver slåss om<br />
fodret. Det är härligt att kunna styra<br />
korna på det här sättet. När jag vill flytta<br />
en ko från en grupp till en annan är<br />
det bara att slå in det i ALPRO datorn<br />
så sköter DeL<strong>av</strong>als grindar så att hon<br />
kommer i rätt del <strong>av</strong> stallet.<br />
Stigande efterfrågan på<br />
ekologisk mjölk<br />
Thomas Balle Andersen tror på en<br />
framtid i dansk mjölkproduktion och<br />
hoppas att den stadigt stigande efterfrågan<br />
på ekologisk mjölk i Danmark åter<br />
igen gör det mer attraktivt att leverera<br />
ekologisk mjölk.<br />
– Just nu arbetar danska experter<br />
med att utvärdera om de ska rekommendera<br />
politikerna, att alla kor<br />
i Danmark ska ut och få motion varje<br />
dag. Det hoppas jag inte blir verklighet.<br />
Kommer alla kor ut kommer skillnaden<br />
mellan ekologisk och konventionell<br />
mjölk inte vara så stor och det kan<br />
påverka efterfrågan på ekologisk mjölk,<br />
säger Thomas Balle Andersen. ¢<br />
5
– Det var en kulturchock att flytta över i det nya stallet, men det var samtidigt vidunderligt att inte behöva<br />
mjölka längre, säger Morten Nielsen, som tillsammans med sin fru Lene, son och hans flickvän byggde nytt<br />
stall för 210 kor på Kvindlund.<br />
Ett modern familjeföretag med<br />
210 kor och mjölkningsrobot<br />
Av: Helge Lynggaard, journalist.<br />
– Det var en kulturchock att flytta över i det nya<br />
stallet, men det var samtidigt vidunderligt att inte<br />
behöva mjölka längre, säger Morten Nielsen, som<br />
tillsammans med sin fru, son och hans flickvän<br />
står för den dagliga driften på Kvindlund.<br />
Det är ljust, luftigt och högt i tak i den nya ladugården<br />
på Kvindlund, väster om Haderslev på södra Jylland.<br />
– Ja, det är fyra gånger högre i nock än i det lösdriftsstall<br />
som jag byggde för 30 år sedan, säger Morten Nielsen,<br />
61 år, när han visar det nya stallet som togs i bruk i oktober<br />
2007 och som totalt omfattar 6 000 kvadratmeter. Det är två<br />
stallar där det ena rymmer ligghall och mjölkningsrobotar<br />
och det andra ungdjur och kalvboxar.<br />
Ligghallen har fyra <strong>av</strong>delningar med var sin VMS mjölkningsrobot.<br />
I tre <strong>av</strong>delningar finns det mjölkkor och VMS,<br />
medan det går kvigor i den fjärde <strong>av</strong>delningen där det finns<br />
plats för ytterligare en robot i framtiden.<br />
Vi träffar Mortens son Søren 29 år, som står för den dagliga<br />
driften och lite senare Mortens fru Lene som tar hand om<br />
kalvarna. Louise, som är Sørens flickvän är också med i den<br />
dagliga driften.<br />
– Det är ett riktigt familjeföretag, som klarar sig helt utan<br />
anställda, säger Morten Nielsen, som är glad för mjölkningsrobotarnas<br />
intåg.<br />
6<br />
Har fått det fysiskt bättre<br />
– Vi övervägde mjölkning i karusell men det kräver att det<br />
står en och mjölkar. Jag tycker det är en belastning för kroppen<br />
och fysiskt hårt att mjölka. Därför är jag glad för att vi<br />
valde VMS och jag kan känna att jag fått det fysiskt bättre sedan<br />
jag slutat mjölka. Ja, det är fantastiskt att man inte ska<br />
ut och mjölka, säger Morten Nielsen som mjölkat sedan han<br />
tog över Kvindlund 1972.<br />
– Fem år efteråt byggde vi lösdriftsstall till 50 kor och då<br />
var vi före alla andra. Men det har skett en kolossal utveckling<br />
sedan dess och det har varit lite <strong>av</strong> en kulturchock att<br />
komma över i det nya stallet. – Det är inte bara mjölkningsrobotarna<br />
som är nya. Allt är nytt och det tar en del tid att<br />
vänja sig vid allt det nya, säger Morten Nielsen.<br />
Korna vande sig snabbt till robot<br />
Morten berättar vidare att korna har varit fantastiskt snabba<br />
till att vänja sig vid allt det nya. – De fick gå i det nya stallet<br />
i fem dagar för att lära sig systemet och få kraftfoder i VMS<br />
men blev fortsatt mjölkade i det gamla mjölkningsstallet. De<br />
vande sig snabbt och det var enbart den första natten som<br />
det fanns någon i stallet, berättar Morten Nielsen.<br />
För att snabbt fylla upp stallet köptes det in kor. Klokt nog<br />
blev det inköpt kor från besättningar med lösdrift vilket innebar<br />
att djuren snabbt vande sig vid de nya förhållandena.<br />
– Vi kör det nästan som tre självständiga besättningar. När en<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
– Det är ett riktigt familjeföretag, som klarar sig helt utan anställda, säger<br />
Morten och Lene Nielsen, som är glada för mjölkningsrobotarnas intåg.<br />
ko sinläggs, och tas ut, kommer hon alltid att komma tillbaka<br />
till samma <strong>av</strong>delning igen. Därmed kommer hon tillbaka till<br />
invanda förhållanden och slipper stress p g a att VMS står annorlunda<br />
än hon varit van vid.<br />
Styrd kotrafik med Feed First<br />
– Vi har valt att ha styrd kotrafik med Feed First. Det betyder<br />
att korna aldrig kan komma till VMS utan mjölkningstillstånd.<br />
Därmed undgår vi att det går in kor och ställer sig<br />
ivägen för andra i roboten. Vi tyckte det lät tilltalande att<br />
vi kunde mjölka ett antal kor mer per robot genom att köra<br />
med Feed First kotrafik. Hitintills har vi inte så stort tryck på<br />
robotarna eftersom vi bara har cirka 60 kor i var VMS.<br />
– I genomsnitt blir de mjölkade 2 till 3 gånger per dygn.<br />
Det kunde kanske vara lite högre men vi har nog för många<br />
äldre djur, säger Morten Nielsen. Samtidigt kan vi se på datorn<br />
hur många gånger den enskilda kon har gått från ligg<strong>av</strong>delningen<br />
till foderbordet, där de får ett fullfoder bestående<br />
<strong>av</strong> majs- och gräsensilage samt sojakaka och raps. Kraftfodret<br />
blir individuellt tilldelat i mjölkningsroboten där de får sin<br />
dagliga ranson.<br />
Utöver att äta kraftfoder och bli mjölkade får korna på<br />
Kvindlund också klövarna spolade med desinficerande vätska<br />
när de blir mjölkade.<br />
– Celltalet ligger över 200 000 och det är för högt men det<br />
förklaras <strong>av</strong> att vi har många äldre kor.<br />
Nästan alltid DeL<strong>av</strong>al<br />
Morten Nielsen har bara mjölkat i annan anläggning än<br />
DeL<strong>av</strong>al några få år. – Min far mjölkade alltid med DeL<strong>av</strong>al<br />
och det var enbart de första åren i den gamla byggnaden<br />
som det var annat fabrikat. Därför var det helt naturligt att<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
Fakta om Kvindlund<br />
Driftsform: Kvindlund I/S.<br />
Ägare: Lene och Morten Nielsen och deras son Søren Nielsen<br />
Areal: 220 ha, 60 ha majs, 45 ha vall, resten vete.<br />
Antal djur: 210 kor plus rekrytering.<br />
Mjölk<strong>av</strong>kastning: 10 500 kg<br />
– Jag glad för att vi valde VMS och jag kan känna att jag fått det fysiskt<br />
bättre sedan jag slutat mjölka. Ja, det är fantastiskt att man inte ska ut<br />
och mjölka längre, säger en nöjd Morten Nielsen.<br />
DeL<strong>av</strong>al skulle få chansen igen när vi skulle ha mjölkningsrobot.<br />
För den sunda konkurrensens skull fick vi offert från en<br />
annan leverantör, men jag är riktigt glad att det var DeL<strong>av</strong>al<br />
som var mest konkurrenskraftigt, säger Morten Nielsen.<br />
– Normalt är det sonen Søren som tar emot larm från<br />
mjölkningsrobotarna men vi andra klarar det också om det<br />
skulle behövas. Søren överväger att finna en kollega så de<br />
kan hjälpas åt med att ta vakten om det skulle behövas.<br />
– Vi har använt oss <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>al Support och vi har också<br />
haft behov <strong>av</strong> besök <strong>av</strong> servicetekniker men de har alltid<br />
snabbt fått igång robotarna igen.<br />
Kalvbox<br />
På vår tur runt det nya stallet har vi nu nått till ungdjursstallet.<br />
Också i denna del är det massor <strong>av</strong> ljus och fin luft.<br />
Djuren bekräftar också de fina förhållandena för kalvarna får<br />
inte längre lunginflammationer efter flytten till det nya stallet.<br />
Här är det också en stor gemensam kalvbox med djupströbädd.<br />
Efter kalvning kommer kon in i en separat box där hon<br />
kan vara ifred med kalven i ett dygns tid.<br />
Övervakningskamera<br />
– Nu kan min fru sitta inne vid datorn och se oss, säger<br />
Morten Nielsen och pekar upp mot taket där det är placerat<br />
en liten kamera som kan övervaka hela stallet och här speciellt<br />
kalvarna. Men hjälp <strong>av</strong> USB-nycklar kan vi koppla upp<br />
oss mot kameran från vilken PC som helst i värden och följa<br />
livet i stallet, berättar Morten Nielsen som så småningom<br />
kommer överlåta sin andel <strong>av</strong> Kvindlund I/S till den yngste<br />
sonen Carsten.<br />
7
Korna får<br />
fodret serverat<br />
på foderbord<br />
utomhus<br />
Av: Helge Lynggaard, journalist.<br />
Hela den ena sidan <strong>av</strong> stallet är öppet hos<br />
MH Agro I/S i Haderslev på södra Jylland.<br />
De byggde ny ladugård och valde traditionellt<br />
mjölkningsstall.<br />
Vad gör man, när två familjemedlemmar<br />
står med var sin besättning<br />
och lite slitna stallar och<br />
funderar, vad kommer framtiden ge?<br />
Jo, Anton Hansen, 35 år och hans svärfar<br />
Asger Mørk, 60 år, fick en bra idé.<br />
De slog helt enkelt samman sina besättningar<br />
och byggde ett nytt stall, där det<br />
fanns plats för väsentligt fler kor än de<br />
hade innan.<br />
Anton Hansen hade ett uppbundet<br />
stall med 90 kor och svärfadern ett lösdriftsstall<br />
med ett tandem mjölkningsstall<br />
med 80 kor. De byggde istället ett<br />
stall med plats för 320 kor, där det idag<br />
är 240 kor. De väntar på tillstånd att<br />
få fylla upp stallet. En situation som<br />
många danska mjölkproducenter är i<br />
för tillfället, då kommunerna efter en<br />
8<br />
– Vi måste säga<br />
att mjölkningsstallet<br />
fullständigt<br />
har infriat våra<br />
förväntningar. Två<br />
man mjölkar på<br />
1,5 timmar. Vi var<br />
ute och såg på<br />
en mängd mjölkningsstallar<br />
men<br />
det var DeL<strong>av</strong>als<br />
stall som tilltalade<br />
oss mest. Det är<br />
ett välbeprövat<br />
stall, berättar<br />
Anton Hansen<br />
och hans svärfar<br />
Asger Mørk.<br />
Korna får fodret serverat på foderbordet utomhus på den öppna sidan <strong>av</strong> stallet.<br />
– Korna får massor <strong>av</strong> frisk luft och när det är lite varmt älskar djuren att stå där i den friska luften,<br />
säger Anton Hansen.<br />
kommunalreform för två år sedan har<br />
kommit långt efter i behandlingen <strong>av</strong><br />
böndernas ansökningar att få utöka<br />
besättningen. Detta är en sak som engagerat<br />
danskt lantbruk ganska mycket<br />
under sommar och hösten. Den<br />
nya ladugården hos Anton Hansen<br />
vid Agerskov, väster om Haderslev är<br />
byggd före de långa väntetiderna.<br />
Mildare klimat<br />
Här på södra Jylland är klimatet lite<br />
mildare än till exempel på norra<br />
Jylland, och det har de utnyttjat i sin<br />
planering. Hela den ena sidan <strong>av</strong> stallet<br />
mot öst och sydöst är öppen. Här<br />
finns inte ens gardiner, som kan dras<br />
för. Gardiner finns på andra sidan, var<br />
vinden normalt kommer från, och där<br />
regnet slår in. Dessutom ligger stallet<br />
i lä <strong>av</strong> den gamla stallbyggnaden och<br />
lite lägre.<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
Foderbord utomhus<br />
Korna får fodret serverat på foderbordet<br />
utomhus på den öppna sidan.<br />
Foderbordet är endast en liten bit skyddat<br />
<strong>av</strong> takutsprånget.<br />
– Skulle vi ha täckt foderbordet eller<br />
byggt in det hade det varit frågan<br />
om helt andra dimensioner på taket. Vi<br />
hade sett motsvarande sätt att bygga på<br />
andra ställen, där brukarna var mycket<br />
förtjusta i det, säger Anton Hansen och<br />
Asger Mørk. Fördelen är att korna får<br />
massor <strong>av</strong> frisk luft och när det är lite<br />
varmt älskar djuren att stå där i den<br />
friska luften. Det kan vara enstaka dagar<br />
då det snöar som kan vara lite problematiskt,<br />
men det är normalt så få att<br />
det inte är något problem, säger Anton<br />
Hansen och Asger Mørk, som nu har<br />
lite erfarenhet <strong>av</strong> vinterväder, för stallet<br />
togs i bruk för tre år sedan.<br />
Mjölkningsstall 2x24<br />
Stallet har liggbås, skraputgödsling<br />
och ett mjölkningsstall, DeL<strong>av</strong>al<br />
Parallellstall med 2x24 platser.<br />
– Vi övervägde om det skulle vara<br />
mjölkningsrobotar, men ur finansieringssynpunkt<br />
<strong>av</strong>stod vi från robot och<br />
valde istället ett traditionellt mjölkningsstall.<br />
I detta stall har vi lika stor<br />
kapacitet som i en karusell.<br />
– Vi var ute och såg på en mängd<br />
mjölkningsstallar men det var DeL<strong>av</strong>als<br />
stall som tilltalade oss mest. Det är ett<br />
välbeprövat stall, som i Europa-utgåvan<br />
är en lite förenklad utgåva <strong>av</strong> det amerikanska<br />
Blue Diamond, men funktionsmässigt<br />
lika bra.<br />
– Och vi måste säga att den har fullständigt<br />
infriat våra förväntningar. Två<br />
man mjölkar på 1,5 timmar och 20 mi-<br />
Anton Hansen och Asger Mørk har upplevt en fin ökning i mjölk<strong>av</strong>kastning sedan besättningarna<br />
kom i det nya stallet. – Avkastningen har stigit 600 kg i genomsnitt, så nu ligger vi på nästan 9 300<br />
kg, säger Anton Hansen och Asger Mørk.<br />
nuter för rengöring. Det är nästan samma<br />
tid som vi använde var för sig i våra<br />
tidigare stallar med långt färre kor. På<br />
helgerna är det enbart en som mjölkar<br />
och då tar det två timmar, berättar<br />
Anton Hansen och Asger Mørk.<br />
Mjölkmätning<br />
De har även mjölkmätning i gropen och<br />
det är en god hjälp för att hitta problemkor<br />
eller andra fel. Man kan hela<br />
tiden följa kornas <strong>av</strong>kastning.<br />
– Vi kan lägga in att vi ska ha larm<br />
om <strong>av</strong>kastningen till exempel sjunker<br />
med mer än 20 procent. Sker det<br />
kan vi <strong>av</strong>skilja kon medan vi mjölkar.<br />
Mjölkmätningen gör också kontrollmjölkningen<br />
mycket lättare, säger de<br />
två mjölkproducenterna som har upplevt<br />
en fin ökning i mjölk<strong>av</strong>kastning sedan<br />
besättningarna kom i det nya stallet.<br />
– Avkastningen har stigit 600 kg i genomsnitt,<br />
så nu ligger vi på nästan<br />
9 300 kg, men det är svårt att peka på<br />
en enskilt <strong>av</strong>görande faktor för det, säger<br />
Anton Hansen och Asger Mørk.<br />
Var tredje helg mjölkar de själva<br />
Den dagliga driften sköts <strong>av</strong> två heltidsanställda,<br />
en ladugårdsförman och<br />
Asgers son Jakob, 27 år, samt en medhjälpare<br />
som arbetar 20 timmar i veckan.<br />
Sådd <strong>av</strong> majs och skörd <strong>av</strong> spannmål<br />
sköts <strong>av</strong> maskinstation. Alla övriga<br />
fältarbeten gör de själva.<br />
I det dagliga är det Anton som sköter<br />
kalvarna som är upp till tre månader.<br />
Därefter flyttas de till stallet hos Asger<br />
Mørk. Djuren kommer tillbaka igen<br />
när det är dags för kalvning. Dessutom<br />
är Anton på fälten medan Asger sköter<br />
ungdjur och utfodring. Mjölkningen<br />
står medarbetarna för, utom var tredje<br />
helg då de två ägarna själva står för utfodring<br />
och mjölkning. ¢<br />
Fakta om MH Agro I/S<br />
Driftsform: MH Agro I/S<br />
Ägare: Asger Mørk och Anton<br />
Hansen. Asgers son<br />
Jakob ska överta sin fars<br />
andel om cirka ett halvt år.<br />
Areal: 250 ha, där<strong>av</strong> raps 16 ha,<br />
vårsäd 50 ha, majs 100 ha<br />
och resten vall till vallensilage.<br />
Kommer att öka<br />
majsarealen till 120 ha på<br />
bekostnad <strong>av</strong> vårsäden.<br />
Antal djur: 240 kor plus rekrytering.<br />
Plats till 320 kor i stallet.<br />
Mjölk<strong>av</strong>kastning: 9 300 kg<br />
9
Omtyckt <strong>av</strong> både kor<br />
och människor<br />
– Den blir inte lika smutsig som den gamla modellen, är<br />
lättare att göra ren och korna tycker bättre om den - är<br />
det sammanfattande omdömet om DeL<strong>av</strong>als nya foderstation<br />
från testvärd Philip Weidman på Flassbro gård<br />
utanför Malmköping.<br />
Naturligtvis testas alla DeL<strong>av</strong>als<br />
nya produkter ”i verkligheten”<br />
för att vi ska få reda på<br />
vad djuren och lantbrukarna tycker.<br />
Sedan nästan 1,5 år har Philip och Itte<br />
Weidman varit ”testvärdar” för den nya<br />
foderstationen. Philip är mycket för-<br />
Nyhet! DeL<strong>av</strong>als<br />
nya, fräscha<br />
foderstation<br />
Nu lanserar DeL<strong>av</strong>al en ny foderstation<br />
med ny, bättre design och fler<br />
valmöjligheter. Genom att stationen är<br />
plattare så tar den mindre plats i liggbåset<br />
och korna står därför längre upp på<br />
båspallen. Den öppna och luftiga designen<br />
gör att damm och smuts inte geggar<br />
ihop och fastnar lika mycket och<br />
stationen är därför lättare att rengöra.¢<br />
10<br />
tjust i den nya modellen <strong>av</strong> foderstationen!<br />
En stor fördel tycker han är att<br />
stationen är så öppen och luftig. Detta<br />
gör dels att det är lätt att få nya kor<br />
och kvigor att vilja sticka in huvudet<br />
(den gamla var ju som att stoppa huvudet<br />
i en fågelholk!) men även att den<br />
håller sig mycket renare.<br />
Hygienisk och lätt att göra ren<br />
– Den gamla foderstationen kändes<br />
nödvändigt att göra ren minst en gång<br />
per vecka. Då fastnade fodermjöl längs<br />
kanterna som blev fuktigt och luktade<br />
snart surt. I den nya foderstationen är<br />
det alltid torrt och fritt från mjöl vilket<br />
gör den mer hygienisk. Det har gett<br />
lägre cellhalter och mindre mastitförekomst.<br />
– Den nya foderstationen är också utformad<br />
så att det inte lönar sig för korna<br />
att stå och banka med huvudet för<br />
att få lite extra foder som de gjorde tidigare.<br />
Nya foderstationen gör det klart<br />
tystare i ladugården, fortsätter Philip.<br />
På Flassbro har två olika stationer<br />
testats; en med galvaniserat chassi och<br />
plastkrubba, och en med vissa delar<br />
Den öppna designen gör<br />
det lätt att vänja nya kor att<br />
äta ur stationen.<br />
Stationen finns i två varianter.<br />
Premiumvarianten har delar <strong>av</strong> chassi och<br />
foderkrubba i rostfritt stål. Basic varianten har<br />
chassi i galvaniserat stål och foderkrubba i<br />
plast.<br />
Philip Weidman är mycket nöjd med den nya<br />
foderstationen. – Den är torr och hygienisk.<br />
samt krubba i rostfritt stål. Den rostfria<br />
krubban låter lite mer när fodret rinner<br />
ner. Det ser Philip endast som positivt.<br />
– Då hör vi att stationen fungerar och<br />
foderljudet lockar även korna att gå oftare<br />
till foderstationen.<br />
Även DeL<strong>av</strong>als servicetekniker Peter<br />
Larsson är nöjd med stationerna. Det<br />
var han som monterade dem.<br />
– Det är stor skillnad på att montera<br />
den nya och den gamla stationen. Den<br />
nya stationen är mycket lättare att<br />
montera och det är genomtänkt hur<br />
t ex kablar ska dras. Och den uppfällbara<br />
luckan gör verkligen skillnad vid<br />
montering <strong>av</strong> portionerare och vid service.<br />
¢<br />
Den uppfällbara luckan gör det lätt att montera<br />
portionerare, kontrollera funktionen och att<br />
göra service.<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
– Innan du satsar på VMS ska<br />
du fundera väldigt noga på vilket<br />
utfodringssystem du ska välja,<br />
säger familjen Danielsson som<br />
har lång erfarenhet <strong>av</strong> olika system.<br />
–<br />
Vi letar hela tiden efter förbättringar<br />
i vårt företag, precis<br />
som vilket annat företag<br />
som helst så försöker vi att utveckla<br />
och öka våra möjligheter till ett lönsammare<br />
lantbruk här i Sjövik. Att<br />
få mer mjölk i tanken med minskade<br />
kostnader har blivit mer intressant nu<br />
när vi har kontroll över besättningen<br />
på ett helt annat sätt än tidigare, säger<br />
Kristina och Ingemar Danielsson.<br />
– Vi har en <strong>av</strong>kastning på strax över<br />
9 000 kg, vilket vi anser ska ökas till<br />
ett strategiskt mål för oss som är över<br />
10 000 kg. Tidigare har vi arbetet med<br />
hela besättningen och dess resultat. Nu<br />
är möjligheterna helt annorlunda med<br />
VMS-systemet och mer optimalt då vi<br />
idag ser till individen i vår besättning.<br />
Det gör hela vår verksamhet annorlunda<br />
och mer intressant då vi kan följa<br />
insatser och investeringar med en stigande<br />
lönsamhet.<br />
Installation <strong>av</strong> VMS<br />
– Inför starten funderade vi mycket på<br />
att installera kraftfoderstationer samtidigt<br />
med VMS. Att ha separata kraftfoderstationer<br />
är ett bra alternativ som<br />
ger ökade möjligheter till individuell<br />
styrning <strong>av</strong> foder. Tyvärr fortsatte vi<br />
med vårt fullfoder. Med tre liggbåsrader<br />
i vår ladugård fick vi inte den funktion<br />
med kotrafiken som vi önskade. Det påverkade<br />
antal besök i VMS och antalet<br />
mjölkningar samt oregelbundna mjölkningsintervall.<br />
Djuren i senare delen<br />
<strong>av</strong> laktationen åt och vände sig om för<br />
att lägga sig i liggbåsen som har öppning<br />
mot foderbordet. Ett beteende som<br />
vi inte kunde acceptera. Det är inget<br />
fel med tre liggbåsrader men kombinationen<br />
med fullfoder fungerar dåligt.<br />
Däremot fungerar det perfekt i kombi-<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
Sparade över 100.000 kronor<br />
per år efter installation <strong>av</strong><br />
kraftfoderstationer<br />
– Nu fungerar kotrafiken utmärkt och vi behöver i princip inte hämta några kor berättar Kristina och<br />
Ingemar Danielsson glatt. Kraftfoderstationer har inneburit ett lyft för kotrafiken och ekonomin.<br />
nation med separata foderstationer för<br />
individuell styrning. På det sättet behöver<br />
vi inte blanda lika tung giva på<br />
foderbordet, vilket minskar risken att<br />
korna blir slöa och minskar behovet <strong>av</strong><br />
att hämta kor.<br />
Lösningen blev<br />
kraftfoderstationer<br />
– Kraftfoderstationer är ingen nyhet för<br />
oss, berättar Ingemar. Vi hade kraftfoderstationer<br />
i vår tidigare lösning från<br />
1999. När stationerna blev gamla och<br />
slitna så ersattes de med fullfoder. Vi<br />
har inte riktigt fått djuren och vårt fullfoder<br />
att komma överens. Rådgivare<br />
har ställt upp men det optimala resultatet<br />
har vi inte nått.<br />
– Vi investerade 2005 i en stationär<br />
mixer och med en grovfodervagn sedan<br />
tidigare. Fodervagnen kördes ungefär<br />
varannan timme. Det ska alltid vara foder<br />
på foderbordet berättar Ingemar.<br />
– Det vi kan konstatera<br />
redan nu är, då vi utfodrar<br />
koncentrat i VMS och<br />
kraftfoder i foderstationerna,<br />
att vår foderkostnad<br />
har reducerats med 300<br />
kronor per dag. Det innebär<br />
för vår besättning en<br />
besparing på 109 000 kronor/år.<br />
säger Kristina och<br />
Ingemar Danielsson.<br />
– Vi fick alltså inte denna typ <strong>av</strong> utfodring<br />
att fungera optimalt i vår ladugård<br />
trots ny mixer och många olika<br />
insatser. Vi beslutade att installera<br />
kraftfoderstationer, vilka nu varit<br />
i drift en tid med helt annat resultat.<br />
Avkastningen beräknar vi kunna öka<br />
successivt och vårt mål är nu 10 % ökning.<br />
Det vi kan konstatera redan nu<br />
är, då vi utfodrar koncentrat i VMS och<br />
en färdig blandning i foderstationerna,<br />
att vår foderkostnad har reducerats<br />
med 300 kronor per dag. Det innebär<br />
för vår besättning en besparing på<br />
109 000 kronor/år. Till detta så räknar<br />
vi med att den individuella utfodringen<br />
i foderstationerna ska öka vår produktion<br />
med i första hand 10 %, menar<br />
Ingemar. Dessutom fungerar nu kotrafiken<br />
utmärkt och vi behöver inte i princip<br />
hämta några kor.<br />
Sänkt foderkostnad<br />
Att så enkla insatser kan få dessa resultat<br />
tycker Kristina och Ingemar är<br />
mycket glädjande. – Vi är naturligtvis<br />
glada och vill att alla skall räkna över<br />
sina investeringar så det verkligen blir<br />
lönsamma investeringar och inte tvärtom<br />
som det blev för oss. Även om vi<br />
anser att vi har stor erfarenhet <strong>av</strong> utfodringsstrategier<br />
så konstaterar vi idag<br />
att vår tveksamhet till denna investering<br />
för kraftfoderstationer inte var tillräckligt<br />
genomtänkt, vilket vi nu har tagit<br />
konsekvenserna <strong>av</strong> och förändrat till<br />
en bra lönsamhetsförbättring för oss. ¢<br />
11
Tryggare kan ingen vara<br />
Hej, jag heter Joel Norling. Jag<br />
ser till att du får den service din<br />
mjölkningsanläggning behöver.<br />
Tillsammans med tre kollegor<br />
utgör jag en enhet <strong>av</strong> resande<br />
servicetekniker inom DeL<strong>av</strong>al.<br />
Vår främsta uppgift är att se<br />
till att du får service i rätt tid.<br />
Jag gör service på 100 till 110<br />
mjölkningsanläggningar per år,<br />
från Haparanda i norr till Öland<br />
i söder. I den här artikeln vill jag<br />
dela med mig <strong>av</strong> min erfarenhet<br />
om vikten <strong>av</strong> förebyggande service.<br />
Läckage<br />
En <strong>av</strong> de viktigaste kontrollerna vi gör<br />
vid service är <strong>av</strong> luftläckaget. Ofta märker<br />
man inte att ett läckage har uppstått.<br />
Det kan ske genom korrosion eller<br />
spruckna gummipackningar. Luften<br />
strömmar in i anläggningen och försämrar<br />
kapaciteten. Ett läckage i mjölkningsanläggningen<br />
påverkar vakuumstabiliteten<br />
och kan få förödande konsekvenser<br />
för din ekonomi. Otaliga<br />
studier visar att vakuumsvängningar<br />
i mjölkningsanläggningen ger juverinflammationer.<br />
På den här mjölkningsanläggningen<br />
läckte det i mjölkpumpen<br />
så den packningen har jag bytt.<br />
Tro det eller inte, en <strong>av</strong> de viktigaste<br />
delar jag byter är något så enkelt som<br />
spengummin. Spengummin blir ofta<br />
12<br />
– Ha årlig service för att hålla nere kostnaderna. Fördelen med att ha årlig service är att man hinner<br />
byta delarna innan de går sönder. Under mina år på resande fot har jag sett många skräckexempel<br />
vad som kan hända om man inte gör regelbunden årlig service. Var därför snäll och unna dina kor<br />
årlig service så kan både de och du vara tryggare, berättar Joel Norling, resande servicetekniker<br />
inom DeL<strong>av</strong>al.<br />
inte bytta i tid och det ser man tydligt<br />
på att hålet på spengummit är deformerat<br />
och förstorat. Därför är det bra att<br />
Idag gör Joel service<br />
hos Birger<br />
Gust<strong>av</strong>sson utanför<br />
Aneby i Småland.<br />
– Joel är snabb och<br />
vet vad han gör. Nu<br />
har jag ett bevis på<br />
att anläggningen<br />
fungerar som den<br />
ska och det är en<br />
trygghet, berättar<br />
Birger.<br />
ha regelbunden leverans <strong>av</strong> spengummin<br />
och slangar så att det verkligen blir<br />
bytt i tid.<br />
Vakuumregulatorn – måste alltid<br />
fungera!<br />
Mjölkkranar är också ofta dåliga när<br />
man kommer ut. De läcker luft eller<br />
är igensatta. Här är det också<br />
vanligt att man finner beläggningar<br />
när packningarna börjar bli gamla.<br />
Vakuumregulatorn kräver en regelbunden<br />
service för att fungera. Den styr<br />
ditt vakuum och är troligtvis din viktigaste<br />
maskin på hela gården. Den måste<br />
alltid fungera till 100 %.<br />
Pulsatorerna är mjölkningsanläggningens<br />
hjärta. De arbetar kontinuerligt<br />
med 60 svängningar i minuten, liksom<br />
ditt hjärta behöver de omvårdnad<br />
ibland för att gå perfekt. Jag servar, rengör<br />
och justerar dina pulsatorer så de<br />
går jämnt. Det ger dig en kortare mjölkning<br />
och kon behöver inte oroa sig för<br />
vilken mjölkningsmaskin hon blir mjölkad<br />
med.<br />
När jag genomför en förebyggande<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
Fakta om Skedhemmet<br />
Gård: Skedhemmet utanför Aneby, Småland<br />
Brukare: Birger Gust<strong>av</strong>sson<br />
Antal kor: 45<br />
Avkastning: 9 500 Kg ECM per ko/år<br />
Senast service: maj 2007<br />
service gör jag det grundligt och lämnar<br />
ingenting åt slumpen. När jag lämnar<br />
gården vet både jag och kunden att<br />
mjölkningsanläggningen är i toppskick.<br />
Min rekommendation – årlig<br />
service<br />
Ha årlig service för att hålla nere kostnaderna.<br />
Fördelen med att ha årlig service<br />
är att man hinner byta delarna<br />
innan de går sönder. Av erfarenhet vet<br />
jag att om det dröjer två till tre år mellan<br />
servicetillfällena, hinner gummidelar<br />
och slitdelar gå sönder och problem<br />
uppstå. Årlig service kan du därför lätt<br />
räkna hem i form <strong>av</strong> en bättre mjölk<strong>av</strong>kastning,<br />
kortare mjölkningstid och en<br />
bättre mjölkkvalitet.<br />
Ofta märker man liten skillnad i<br />
mjölkningen när det drar ut på tiden<br />
mellan servicetillfällena eftersom förändringen<br />
sker kontinuerligt. Först när<br />
servicen sedan utförs märker man den<br />
stora skillnaden, att det går fortare.<br />
Under mina år på resande fot har jag<br />
sett många skräckexempel vad som kan<br />
hända om man inte gör regelbunden årlig<br />
service. Var därför snäll och unna<br />
dina kor årlig service, det säkrar juverhälsan,<br />
så kan både de och du vara<br />
tryggare.<br />
Birger är mycket nöjd med den service<br />
han har fått. – Joel är snabb och vet<br />
vad han gör. Nu har jag ett bevis på att<br />
anläggningen fungerar som den ska och<br />
det är en trygghet. ¢<br />
Delen till vänster är sprucken och släpper in<br />
luft vilket orsakat mjölkskum i slutenheten som<br />
gör att mjölkpumpen haft problem att pumpa<br />
mjölken till tanken.<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
– Jag provade och det g<strong>av</strong><br />
riktigt rena spenar<br />
– Han kom som vanligt en höstdag för tre år sedan. Det var dags<br />
för leverans <strong>av</strong> spendopp och diskmedel. Han hade med sig en ny<br />
produkt, presenterade den kort och sa: – Prova det här! Det gjorde<br />
jag och det fungerade riktigt bra, så nu använder jag Biofoam varje<br />
mjölkning. Berättelsen är Jan Forsbergs på Spjutbergs gård utanför<br />
Karlskoga.<br />
– Smutsen på<br />
spenarna släpper<br />
mycket lätt och jag<br />
upplever att det går<br />
betydligt lättare att<br />
göra spenarna rena<br />
med Biofoam. De blir<br />
riktigt rena, berättar<br />
Jan Forsbergs<br />
på Spjutbergs gård<br />
utanför<br />
Karlskoga.<br />
– Med Biofoam upplever jag att jag får<br />
riktigt rena spenar, berättar Jan, smutsen<br />
släpper med Biofoam. Jag skummar<br />
spenarna med skumkoppen, låter<br />
Biofoam verka ca 15 sekunder och<br />
torkar sedan <strong>av</strong> spenarna. Smutsen på<br />
spenen släpper mycket lätt och jag upplever<br />
att det går betydligt lättare att<br />
göra spenarna rena med Biofoam. Är<br />
kon riktigt smutsig och gödsel har torkat<br />
fast på spenen kan man behöva<br />
skumma två gånger men det är bara ett<br />
fåtal kor som det förekommer på, fortsätter<br />
Jan.<br />
Smutsen släpper med Biofoam<br />
– Det känns som jag även har blivit <strong>av</strong><br />
med sporproblem, för sedan jag började<br />
med Biofoam har jag inte haft några<br />
problem. Spenarna blir verkligen rena<br />
och fina, konstaterar en nöjd Jan.<br />
Mjukare spenar<br />
– Med Biofoam blir spenarna även<br />
mycket mjuka och fina, berättar Jan.<br />
Nu använder jag också spendopp AC<br />
efter mjölkning och det tillsammans<br />
med Biofoam ger verkligen mjuka och<br />
fina spenar. Det underlättar säkert rengöringen<br />
ytterligare.<br />
Bekvämt att få förnödenheter<br />
genom Markus<br />
Jan är en <strong>av</strong> många mjölkproducenter<br />
som köper diskmedel och spendopp<br />
från sin servicetekniker och sedan<br />
drygt två år även Biofoam.<br />
– Det är naturligt och bekvämt för<br />
mig att köpa från min servicetekniker<br />
Markus Pettersson. Man får leverans direkt<br />
hem på gården och man får regelbundna<br />
besök <strong>av</strong> Markus. Dessutom är<br />
det han som känner till min anläggning<br />
bäst och man kan lösa en massa saker<br />
enkelt genom en bra kontakt med serviceteknikern.<br />
Vi gör dessutom förebyggande<br />
service varje höst, så det fungerar<br />
väldigt bra med Markus och DeL<strong>av</strong>al<br />
servicetekniker, <strong>av</strong>slutar Jan.<br />
Vill du veta mer om Biofoam, gå in på<br />
vår hemsida www.del<strong>av</strong>al.se. ¢<br />
13
Ljusterapi för kor och människor<br />
Det är inte bara människor som<br />
kan behöva en skvätt extra ljus<br />
under de mörka vintermånaderna.<br />
Studier visar att ökad<br />
ljusexponering ger effekt på<br />
mjölkmängden hos kor. Tage<br />
Karlsson, Nycklerör, Tidaholm,<br />
har installerat DeL<strong>av</strong>als armaturer<br />
i sitt nya lösdriftstall med<br />
VMS.<br />
Det första spadtaget för det nya<br />
stallet togs den 18 mars 2008<br />
och stallet togs sedan i drift den<br />
17 september, berättar Tage, men det<br />
var precis inga lugna stunder där emellan.<br />
– Det är mycket som ska planeras –<br />
detaljer ska vridas och vändas på men<br />
jag är mycket nöjd med hur slutlösningen<br />
blev, fortsätter Tage. Både DeL<strong>av</strong>als<br />
distriktschef Bengt-Ove Wigholm och<br />
VMS tekniker Peter Andersson g<strong>av</strong><br />
många idéer på praktiska lösningar.<br />
– Jag fick höra <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>als Bengt-<br />
Ove Wigholm att det var på gång med<br />
nya ljusarmaturer och blev intresserad.<br />
Jag fick en presentation <strong>av</strong> produkten<br />
och till slut bestämde vi oss att detta<br />
måste vara något för oss. Att det är bra<br />
ljus i stallet är viktigt för mig. Det ger<br />
en bättre arbetsmiljö och är ju också<br />
14<br />
bra för korna. Högtrycksnatrium ger ett<br />
gult ljus men jag fördrar ett naturligare<br />
ljus, fortsätter Tage.<br />
Familjejordbruk<br />
Tage driver gården tillsammans med<br />
Anette som också har deltidsarbete utanför<br />
gården. De har två pojkar, Oskar<br />
10 år och Martin 7 år. – De är riktiga<br />
”cowboys” med stort intresse för djuren.<br />
En <strong>av</strong> pojkarna känner till och<br />
med igen korna till nummer och namn<br />
bättre än jag själv, skrattar Tage.<br />
Stallet har plats för 85 kor och 56<br />
ungdjur. Idag har gården ca 100 ha<br />
egen åkermark samt ytterligare<br />
ca 33 ha arrende.<br />
Betesmarken<br />
är ca 57 ha naturbete.<br />
Gården håller på att<br />
ställas om till ekologisk<br />
produktion.<br />
– Ljuset i stallet liknar dagsljus,<br />
färgerna<br />
syns tydligt. Jag är mycket<br />
nöjd med funktionen på<br />
armaturerna. Jämfört med<br />
att investera i lysrör så blev<br />
det i stort sett samma kostnad,<br />
berättar Tage<br />
Karlsson, Nycklerör,<br />
Tidaholm.<br />
Nöjd med ljuset<br />
– Jag är mycket nöjd med funktionen<br />
på armaturerna. Jämfört med att investera<br />
i lysrör så blev det i stort sett samma<br />
kostnad. Det är ungefär hälften <strong>av</strong><br />
antalet armaturer jämfört med lysrör.<br />
Dessutom kunde vi placera dem bättre<br />
och på högre höjd, säger Tage.<br />
– Ljuset i stallet liknar dagsljus, färgerna<br />
syns tydligt. Brunster och dräktighet<br />
har fungerat bra. Det är väl inte<br />
bara ljusets förtjänst men varje detalj<br />
som är bra bidrar säkert till slutresultatet,<br />
<strong>av</strong>slutar en nöjd Tage. ¢<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
Nytt användarvänligt styrsystem<br />
för fodervagnar<br />
Manuell tilldelning <strong>av</strong> grovfoder och kraftfoder kan vara både tungt och<br />
arbetskrävande. Inköp <strong>av</strong> en automatisk fodervagn är en lönsam investering<br />
med många fördelar; arbetet underlättas, minskade foderkostnader,<br />
bättre foderutnyttjande och ökad mjölk<strong>av</strong>kastning.<br />
Med ett automatiskt utfodringssystem kan givor och tidpunkt för utfodring<br />
skräddarsys till olika individer eller grupper <strong>av</strong> djur. Nu får DeL<strong>av</strong>als<br />
fodervagnar ett nytt, användarvänligt styrsystem som gör det enkelt för<br />
dig att styra utfodringen enligt egna önskemål. Det nya styrsystemet är<br />
förberett för framtida kommunikation med DelPro-systemet.<br />
Enkelt att använda<br />
Det nya styrsystemet har en stor display<br />
som i klartext visar vad som programmeras.<br />
Självklart är de logiska menyerna<br />
på svenska. Systemet kan levereras<br />
både på kraftfodervagn FW200<br />
och FM och på grovfodervagn FS1600<br />
och det har fler och bättre funktioner<br />
än tidigare. Med upp till 20 automatiska<br />
starter per dag har du möjlighet att<br />
starta utfodring vid önskade tidpunkter<br />
vilket gör det enklare att anpassa utfodringen<br />
till olika grupper <strong>av</strong> djur. Du<br />
kan programmera upp till 10 olika färdkartor<br />
som du lägger upp precis som du<br />
själv vill ha dem.<br />
Från huvudmenyerna väljer du vilka<br />
funktioner du vill gå vidare med. I<br />
detta exempel har användaren valt<br />
”Inställningar”. I rutan till höger visas<br />
undermenyerna. Symbolerna på<br />
nedre raden är snabbval som varierar<br />
beroende på vilken meny man är i.<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
Automatisk lagring <strong>av</strong> data<br />
En gång per dygn gör styrskåpet automatiskt<br />
en back-up på all data och lagrar<br />
den på minneskortet på motorstyrkortet.<br />
På detta sätt är du alltid säker<br />
på att inga data förloras om det sker<br />
något med styrsystemet. Du slipper<br />
komma ihåg att göra back-upen själv<br />
och inget extra minneskort behövs. Alla<br />
data om djur och givor finns uppdaterat<br />
i back-up minnet.<br />
Bättre funktioner för<br />
strängutfodring<br />
Distributionsvagn FS1600 lägger grovfodret<br />
i en sträng medan kraftfodervagn<br />
Funktionen ”Sortera kor” är ett bra<br />
verktyg när djuren byter plats vid<br />
omgruppering eller när de varit på<br />
bete och hamnar i olika bås varje<br />
gång de kommer in för mjölkning.<br />
Med FW200 kan du<br />
enkelt lägga ut kraftfoder<br />
framför individuella<br />
båsplatser eller i en<br />
sträng framför en box.<br />
Grovfodervagn FS1600<br />
med det nya styrsystemet.<br />
I menyn ”startdata” lägger du<br />
enkelt in vid vilka tider som vagnen<br />
ska starta automatisk. Naturligtvis<br />
går det även att starta vagnen<br />
manuellt.<br />
NYHET!<br />
Styrskåpet har en stor och lättläst display med<br />
logiska menyer på svenska.<br />
FW200 kan lägga både en sträng och ge<br />
individuella givor. Om du t ex har ungdjur<br />
i en box går det fortare att fodra<br />
i en sträng och du vet ju ändå inte vilket<br />
djur som äter vid vilken plats. Med<br />
det nya styrsystemet kan hastigheten<br />
på både åkmotorer och utmatarskruvar<br />
justeras så att strängen anpassas<br />
till mängden foder som ska utfodras vid<br />
varje tillfälle. ¢<br />
I procentprofilen kan du välja hur<br />
stor del <strong>av</strong> fodergivan som ska<br />
delas ut <strong>av</strong> varje fodermedel vid<br />
varje utfodring. Varje djurgrupp kan<br />
få sin egen procentprofil.<br />
15
”Nu kan jag<br />
fokusera på det<br />
roliga – att utveckla<br />
mjölkproduktionen”<br />
– Att producera livsmedel och att få arbeta med<br />
välmående djur är f<strong>av</strong>oritsysselsättningen. Det är<br />
så roligt att vara mjölkproducent. Jag skulle aldrig<br />
i världen byta ut min robot. Nu behöver jag inte<br />
känna någon stress inför mjölkningen utan kan<br />
fokusera på det viktiga.<br />
Det är Stefan Anderssons sammanfattning <strong>av</strong><br />
sitt första år med VMS.<br />
Stefan berättar att han gjorde driftsplanen för ladugårdsbygget<br />
redan när han gick driftsledarutbildning på<br />
Önnesta Lantbruksskola 2001-03. När han tog över föräldragården<br />
Moshult utanför Vislanda 2006 så var det redan<br />
klart hur det skulle se ut.<br />
– Tidigare fanns det 25 uppbundna kor och nu skulle det<br />
byggas till för VMS och 70-talet mjölkande kor. I april 2006<br />
startade bygget och 7 november började vi mjölka, förklarar<br />
Stefan frankt.<br />
2 100 kg/dag under 2008<br />
Det är inte utan viss stolthet som Stefan berättar att han har<br />
levererat 2 100 kg per dag under 2008. Det är imponerande<br />
det första året och någonting som Stefan absolut ska vara<br />
stolt över. Stefan förklarar entusiastiskt att han har en målsättning<br />
att kunna producera 900 000 kg under 2009, det är<br />
fullt realistiskt menar han. – Jag försöker hela tiden optimera<br />
i VMS och då ska det vara möjligt.<br />
Ekonomiskt optimalt med treradig lösning<br />
– Redan från början var jag klar över att det skulle vara ett<br />
treradigt system. Det måste vara den ekonomiskt mest op-<br />
16<br />
– Jag kanske är för positiv men jag tycker ju det är så roligt att vara<br />
mjölkproducent, säger Stefan.<br />
timala lösningen. Jag praktiserade hos Sven Rahlsgård på<br />
Maglaröd som var en <strong>av</strong> de första med VMS redan 1999 och<br />
såg att det fungerade bra. Det fungerar perfekt med kraftfoderstationer<br />
och med Feed First kotrafik, fastslår Stefan.<br />
Fattade vitsen med Feed First<br />
– Här måste jag tacka Roger Arvidsson på DeL<strong>av</strong>al för planeringen<br />
med Feed First. Det blev verkligen bra. Jag hade<br />
ju praktiska erfarenheter så jag visste ju hur det skulle se ut<br />
och fattade vitsen med Feed First. Jag har en otroligt bra kotrafik<br />
med 160 – 170 mjölkningar per dygn.<br />
– Fullfoder hade naturligtvis inte fungerat med ett treradigt<br />
system men det var inte heller aktuellt. Det blir svårt att<br />
kombinera försörjning till<br />
hög-mjölkarna med bra kotrafik.<br />
Jag behöver aldrig<br />
hämta några djur och de<br />
flesta kvigor lär sig på en<br />
gång. En del kan naturligtvis<br />
behöva lite längre tid.<br />
Just nu har jag 66 mjölkande<br />
kor i systemet och jag<br />
vill ligga på 65 till 70 kor,<br />
förklarar Stefan, då går det<br />
optimalt.<br />
– Jag har som<br />
målsättning att producera<br />
900 000 kg<br />
mjölk under 2009<br />
med min VMS,<br />
berättar Stefan<br />
entusiastiskt. På bild<br />
Linn Glans, anställd<br />
på Moshult.<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
Fakta om Moshult<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
Djurögat viktigt<br />
– Du måste ha blick och känsla för hur djuren<br />
fungerar, beskriver Stefan med inlevelse.<br />
Jag har en rälshängd RA 135 fodervagn<br />
som körs 13 till 14 gånger per dygn. Du får<br />
inte ge för mycket vid ett och samma tillfälle,<br />
det kan störa kotrafiken. Det får gärna<br />
ta slut strax innan fodervagnen kommer på<br />
nytt men det får absolut inte bli rusning. Då<br />
är du fel ute, beskriver Stefan.<br />
Trots kraftfoderstationer tillämpar Stefan<br />
blandfoder. – Jag blandar foder från första,<br />
andra och tredjeskörden med helsäd och<br />
halm, mineral och salt så att det motsvarar<br />
22 kg mjölk. Resten styr jag individuellt efter<br />
<strong>av</strong>kastning i foderstationerna. Det fungerar<br />
utmärkt och kotrafiken fungerar otroligt<br />
bra, informerar Stefan.<br />
Låga energi- och driftskostnader<br />
– Det har fungerat väldigt bra hela tiden och<br />
jag har haft väldigt få larm. Det kan vara något<br />
per månad utanför vanlig arbetstid och<br />
jag har ännu inte haft någon akututryckning.<br />
Stefan betonar vikten <strong>av</strong> att göra rätt<br />
saker och att rengöring är A och O. Det bidrar<br />
säkert till att också driftskostnaderna<br />
är låga. – Jag har service<strong>av</strong>tal och kostnaden<br />
hamnar runt 35 000 till 40 000 utslaget per<br />
år, förklarar Stefan.<br />
– Jag har lägre energikostnad nu än med<br />
25 uppbundna utslaget per ko, förklarar Stefan. – Hela gårdens<br />
förbrukning uppgår till 108 000 kWh inklusive hushållsström,<br />
noterar Stefan.<br />
Stefan har dessutom verkligen bidragit till energibesparing.<br />
Kyltanken är försedd med värmeåtervinning vilket är naturligt<br />
numera. Stefan menar dock att många är nog inte medvetna<br />
om hur mycket energi det finns att hämta i bara mjölken.<br />
– Här på Moshult utnyttjar vi all energi vi kan ta tillvara<br />
Ägare: Stefan Andersson<br />
Areal: Ca 20 ha åker och 36 ha skog<br />
som är eget och arrenderar ca<br />
60 ha åker och ca 90 ha bete.<br />
Ursprungligen utgjorde detta<br />
19 gårdar<br />
Antal djur: 90 årskor med plats för 70 mjölkande<br />
samt rekrytering och<br />
tjurar, totalt 240 djur, hälften <strong>av</strong><br />
tjurarna <strong>av</strong>yttras.<br />
Den gamla ladugården utnyttjas för<br />
kalvning, och djur under<br />
behandling och sin.<br />
Avkastning: ca 9 800 kg ECM<br />
Celltal oktober -08: ca 200 000<br />
– Med VMS blir<br />
det tid över för<br />
familjen, konstaterar<br />
Stefan. I<br />
famnen dottern<br />
Tova.<br />
från mjölken och det räcker nära nog för att värma hela bostaden.<br />
Vi värmer tappvarmvatten till stallet och har en kulvert<br />
till bostaden där vi försörjs med både varmvatten och<br />
radiatorvärme. En varmvattenberedare höjer temperaturen<br />
till önskad temperatur. Senaste vintern klarade energin från<br />
mjölken att värma hela bostaden förutom de två kallaste dagarna,<br />
beskriver Stefan nöjt.<br />
I dag är man företagare – tidigare generation<br />
var bonde<br />
Stefan sammanfattar sin uppfattning om dagens situation<br />
lite eftertänksamt. Samtidigt noterar han att djuren har en<br />
enorm potential att producera men du måste ge dem rätt förutsättningar.<br />
Bättre kan det knappast uttryckas. – Jag kanske<br />
är för positiv, funderar Stefan, men jag tycker ju att det är så<br />
roligt att vara mjölkproducent. Avslutningsvis ber Stefan oss<br />
lyfta fram Conny Åberg som en ovärderlig kunskapsresurs<br />
när det gäller allt som har med servicefrågor att göra.<br />
Det är en verklig entusiast och framåtsträvande mjölkproducent<br />
vi lämnar och som verkligen kan vara stolt över vad<br />
han har presterat på kort tid. ¢<br />
17
Orden är Nils Anderssons, på<br />
Ängeby <strong>AB</strong>, precis utanför<br />
Köping. På gården har man<br />
använt spendopp Proactive<br />
Plus länge men under 2008<br />
testade man lite genom att köpa<br />
några andra spendopp med<br />
”väldigt bra” pris.<br />
–<br />
– På spenarna syns det skillnad!<br />
18<br />
Det märktes skillnad direkt på<br />
spenarna, de blev inte alls<br />
lika mjuka och fina som med<br />
Proactive Plus, konstaterar Nils. Nu är<br />
ordningen återställd på Ängeby och man<br />
använder Proactive Plus igen, ett riktigt<br />
bra spendopp.<br />
Gården utanför Köping drivs <strong>av</strong> bröderna<br />
Hans och Nils Andersson tillsammans<br />
med Hans söner Henrik, Erik och<br />
Patrik. 1974 tog bröderna över gården<br />
som då hade 30 kor. Ängeby byggde<br />
nytt lösdriftsstall 1999 med plats för<br />
140 mjölkkor då man slog ihop två besättningar.<br />
Investeringen i den nya lösdriften<br />
är man mycket nöjd med.<br />
Parallellstall är bra<br />
Mjölkningsstallet är ett 2x8 parallellstall<br />
fullt utrustat med mjölkmätning<br />
och ALPRO. – Parallellstall är bra att<br />
mjölka i, konstaterar Patrik. – Det är<br />
snabbt att mjölka i, då det är korta vägar<br />
och man står nära djuren, fortsätter<br />
Patrik. Dessutom är det inga problem<br />
med kor som sparkar eller att mjölka in<br />
kvigor. De går in och ställer sig med de<br />
andra djuren och det är bara att mjölka<br />
dem. Inte som i det gamla uppbundna<br />
stallet där man ibland fick ha dubb-<br />
– Vi har mycket goda erfarenheter <strong>av</strong> Proactive Plus efter lång tids användning och det vi framförallt<br />
uppskattar och ser stor skillnad på är den mjuka och fina spenhuden som Proactive Plus ger, berättar<br />
Nils Andersson på Ängeby.<br />
la sparkbågar på vissa kvigor, skrattar<br />
Patrik.<br />
På Ängeby konstaterar de att i en lösdrift<br />
är det en stor skillnad på djurens<br />
beteende jämfört med uppbundet. I lösdriften<br />
är djuren mycket lugnare och<br />
tryggare.<br />
Mjuka spenar<br />
– I början hade vi en automatisk<br />
sprayanläggning i mjölkningsstallet men<br />
idag sprayar vi spenarna efter mjölkning<br />
med vanliga sprayflaskor, fortsät-<br />
– Parallellstall är bra att<br />
mjölka i, konstaterar<br />
Patrik på Ängeby.<br />
– Det är snabbt att<br />
mjölka i, då det är korta<br />
vägar och man står nära<br />
djuren, fortsätter Patrik.<br />
Dessutom är det inga<br />
problem med kor som<br />
sparkar.<br />
ter Patrik. – Det är enklare och snabbare<br />
och dessutom upplevde vi att det<br />
blev för hög förbrukning med sprayanläggningen.<br />
Vi har mycket goda erfarenheter<br />
<strong>av</strong> Proactive Plus efter lång<br />
tids användning och det vi framförallt<br />
uppskattar och ser stor skillnad på är<br />
den mjuka och fina spenhuden som<br />
Proactive Plus ger. Den är viktig, konstaterar<br />
både Nils och Patrik på Ängeby.<br />
Läs mer om Proactive Plus på vår<br />
hemsida, www.del<strong>av</strong>al.se. ¢<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
”Det här kan jag rekommendera<br />
till mina kolleger”<br />
Slitna foderbord är svåra att<br />
hålla rena. Rengöringen är tung<br />
och tar också mycket arbetstid.<br />
Nu finns det en enkel lösning<br />
som går snabbt att installera.<br />
Stalltipset besöker Anna Käll,<br />
Åkersta, i Ervalla några mil utanför<br />
Örebro som har använt lösningen<br />
under några månader.<br />
Anna Käll har tagit över mjölkproduktionen<br />
på gården Åkersta från<br />
sin far. Ladugården är ursprungligen<br />
från 1923 men tillbyggd i omgångar. På<br />
gården finns det 44 uppbunda kor och<br />
medelproduktionen är 9 700 kg. Anna<br />
driver mjölkproduktionen tillsammans<br />
med maken Markus som också har ett<br />
entreprenadföretag, vilket innebär att<br />
Anna har huvudansvaret för djuren.<br />
Slitet foderbord<br />
– Foderbordet var gammalt och slitet<br />
och det gick inte att hålla rent, säger<br />
Anna. Vi förstod att vi borde göra något<br />
åt det och kontaktade Markus<br />
Petterson, servicetekniker på DeL<strong>av</strong>al.<br />
När vi fick höra talas om att det var en<br />
skiva som kunde läggas på befintligt foderbord<br />
tyckte vi att det var något för<br />
oss. Det kunde installeras när djuren<br />
stod inne och man kan <strong>av</strong>bryta vid behov<br />
och fortsätta senare. Min far och<br />
Markus installerade det på mindre än<br />
två dagar, fortsätter Anna.<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
Lätt att hålla rent<br />
– För de som har gamla foderbord är<br />
det perfekt. Arbetet är inte så tungt<br />
längre och det går snabbt på den blanka<br />
ytan. Man kunde tro att det skulle bli<br />
halt men det är inget problem. Det är<br />
väldigt lätt att hålla rent nu. Jag är jättenöjd<br />
och kan verkligen rekommendera<br />
detta till andra <strong>av</strong>slutar Anna. ¢<br />
– För de som har gamla foderbord är det perfekt. Arbetet är inte så tungt längre och det går snabbt<br />
på den blanka ytan. Man kunde tro att det skulle bli halt men det är inget problem. Det är väldigt lätt<br />
att hålla rent, berättar Anna Käll.<br />
– Foderbord FTC kan jag rekommendera säger Anna Käll, här tillsammans med sönerna Gust<strong>av</strong> och<br />
Ludvig.<br />
Fakta om foderbord<br />
FTC<br />
Kor tycker om att äta från en slät,<br />
ren yta men att hålla foderbordet<br />
i god kondition kan vara svårt. Nu<br />
kan DeL<strong>av</strong>al erbjuda en lösning så<br />
att du snabbt kan omvandla ett slitet,<br />
plant foderbord till en slät, hygienisk<br />
utfodringsplats som är lätt<br />
att göra ren.<br />
DeL<strong>av</strong>al foderbordsskydd FTC<br />
är en livsmedelsgodkänd produkt i<br />
en grön färg som är helt ofarlig att<br />
slicka på. Den är syrabeständig och<br />
slitstark, vilket gör att den behåller<br />
sin släthet. Detta minskar risken<br />
för bakterietillväxt i fodret och gör<br />
DeL<strong>av</strong>al FTC lätt att hålla ren.<br />
Beställ DeL<strong>av</strong>al FTC i den längd,<br />
5, 10 resp 15 m och bredd, 1 eller<br />
1,2 m, du önskar. Monteringen<br />
gör du själv, snabbt och enkelt.<br />
Skivan hålls stadigt på plats med<br />
hjälp <strong>av</strong> unika aluminiumprofiler.<br />
Hörnprofiler i plast ger en hygienisk<br />
övergång mot foderbordskanten.<br />
¢<br />
19
Halverat celltal och ökad produktion<br />
med ny VMS ladugård<br />
Vi befinner oss i ett <strong>av</strong> Sveriges robottätaste område, nämligen norra<br />
Skaraborg. – Inom en radie på kanske fem mil finns det nog ett<br />
75-tal VMS, berättar Bengt-Ove Wigholm, distriktschef på DeL<strong>av</strong>al.<br />
Tommy Andersson och Magnus Jonsson bildade bolaget Värsås<br />
Mjölk <strong>AB</strong> genom att slå samman sina besättningar och bygga en<br />
ny VMS ladugård för drygt 200 kor under 2007. Den 10 mars 2008<br />
tryckte man på startknappen.<br />
År 2000 tog Magnus över<br />
Kivenäbben som är föräldragården<br />
och där kom den nya VMS<br />
ladugården senare att byggas. Då fanns<br />
det en lösdrift från 1989 med foderliggbås<br />
och plats för 130 kor.<br />
Tommy är närmaste granne och hade<br />
en uppbunden ladugård med 50-talet<br />
kor. Redan 2002 funderade han på robot<br />
men arrenderade då gården och<br />
hade begränsad tillgång till mark.<br />
20<br />
Huvudmotiv att slå samman<br />
besättningarna<br />
– Vi var båda intresserade <strong>av</strong> att utveckla<br />
verksamheterna och kunna satsa<br />
på bästa teknik. Vi hade gemensam<br />
revisor i Enar Andersson, Österbo och<br />
det var han som under 2006 ledde in<br />
oss på tanken att gå samman på det här<br />
sättet, förklarar båda.<br />
– Först tittade vi på 140 kor i den befintliga<br />
lösdriftsladugården och med två<br />
VMS men fastnade hela tiden.<br />
Tommy Johansson, Bengt-Ove Wigholm,<br />
Madelene Smedberg och Magnus Jonsson<br />
under glatt samspråk i den ljusa och luftiga<br />
ligghallen hos Värsås Mjölk <strong>AB</strong>.<br />
– Sommaren 2006 började vi titta<br />
på ett nytt alternativ och då började<br />
det se intressant ut. Diskussioner om<br />
ränta, investeringsnivå, djurantal ledde<br />
så småningom fram till ny ladugård<br />
med tre VMS och 205 platser. Här hade<br />
Europeiska fonden för lantbruksutveckling<br />
betydelse för utformningen. Nästa<br />
steg blev att vi samlade besättningarna<br />
i lösdriften på Kivenäbben.<br />
Vi ville inte ha armarna<br />
fulltecknade med ko-nummer<br />
– Innan vi startade besökte vi ett flertal<br />
gårdar och där vi speciellt studerade<br />
kotrafiken var hos Enar Andersson på<br />
Österbo som hade erfarenhet <strong>av</strong> Feed<br />
First. Det är de idéerna som vår lös-<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
ning är baserad på. Vi ville ha en fungerande<br />
kotrafik och slippa hämta kor.<br />
Dessutom har vi planerat med VMS i<br />
mitten <strong>av</strong> stallet, vilket innebär att vi<br />
har två grupper <strong>av</strong> kor men som mjölkas<br />
i samma VMS. Det medför att vi<br />
kan jobba med olika fodergivor till de<br />
två grupperna.<br />
– Betesdriften löser man genom att<br />
korna styrs direkt ut på bete efter<br />
mjölkning. Det fungerar suveränt, påpekar<br />
Magnus. Från bete kommer de tillbaka<br />
in till foderbordet. På det här sättet<br />
är det längst tid till nästa mjölkning<br />
och korna hinner gott och väl tillbaka<br />
i tid för nästa mjölkning utan att vi behöver<br />
bekymra oss om att hämta några<br />
kor.<br />
De stora pengarna ligger i att vi<br />
minskat veterinärkostnaderna<br />
drastiskt<br />
– Den kraftiga nedgången i celltal överraskar<br />
till och med oss själva, betonar<br />
Magnus och Tommy. Ändå ligger de stora<br />
pengarna i drastiskt minskade veterinärkostnader<br />
vilket är mycket värdefullt.<br />
Vi känner oss väldigt nöjda med<br />
lösningen.<br />
– Vi valde spalt i gödselrännorna, påpekar<br />
Tommy eftersom vi räknade med<br />
Fakta om Värsås Mjölk <strong>AB</strong><br />
Ägare: Tommy Andersson och Magnus<br />
Jonsson<br />
Tommy och Magnus äger dock<br />
sina resp gårdar som Värsås Mjölk<br />
<strong>AB</strong> sedan arrenderar<br />
Areal: Ca: 230 ha åker och ca 60 ha bete<br />
Antal djur: 230 årskor och totalt ca 500 djur,<br />
tjurkalvar <strong>av</strong>yttras<br />
Den gamla ladugården utnyttjas för<br />
kalvning, rekryteringsdjur och djur<br />
under behandling och sin.<br />
Avkastning: ca 9 500 kg ECM<br />
Celltal oktober -08: 140 000<br />
Övrigt: Spaltgolv och spalt framför VMS.<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
Bengt-Ove Wigholm<br />
och Mats Fellbrandt från<br />
DeL<strong>av</strong>al i det rymliga<br />
personalrummet på<br />
Värsås Mjölk tillsammans<br />
med Magnus Jonsson,<br />
Tommy Johansson och<br />
Madelene Smedberg.<br />
Den trevliga servicedelen<br />
på Värsås Mjölk som<br />
inrymmer mjölktank och<br />
motorrum samt personalutrymmen.<br />
att det skulle vara den minst bekymmersamma<br />
lösningen och med rena och<br />
torra gångytor och det har vi fått. Det<br />
kan nog ha påverkat juverhälsan positiv<br />
funderar båda. Klövhälsan är också<br />
mycket bra, understryker Magnus.<br />
Inte slösa med dyrt kraftfoder –<br />
ville styra individuellt<br />
– Vi hade erfarenhet <strong>av</strong> kraftfoderstationer<br />
sedan tidigare och det ville vi<br />
fortsätta med, poängterar både Tommy<br />
och Magnus. Det är enkelt och tillförlitligt<br />
och ger oss möjlighet till individuell<br />
anpassning. Dessutom är det så att<br />
kraftfoderstationer har en positiv inverkan<br />
på kotrafiken. Det noterade vi<br />
bland annat från studiebesök på gården<br />
Österbo och vi ville inte lägga tid på att<br />
mota kor.<br />
– Vi hade en blandarvagn sedan tidigare<br />
vilket bidrog till att det blev körbart<br />
foderbord. Det ger oss alternativ<br />
men det är också förberett för bandfoderfördelare.<br />
Vi begränsar dock energiinnehållet<br />
till motsvarande ca 20 kg<br />
mjölk. Blir det mer blir korna slöa och<br />
då fungerar kotrafiken sämre.<br />
– Vi mixar majs, första- och andraskörd<br />
med halm, blandspannmål, mineral<br />
och salt och kör ut foder två gånger<br />
per dygn. Ytterligare fyra gånger ser vi<br />
regelbundet till att knuffa fram fodret<br />
åt korna, också det påverkar kotrafiken<br />
gynnsamt.<br />
Endast två kor har slagits ut<br />
– Den 10 mars 2008 startade vi i det<br />
nya VMS-stallet. Före starten låg vi på<br />
ca 9 200 kg och ett celltal runt 300<br />
000. Korna har ökat med fem-sex kilo<br />
mjölk totalt sedan starten så det ser<br />
väldigt bra ut så här långt. Celltalet är<br />
nu nere på 140 000 vilket är en halvering<br />
och vi har inte slagit ut mer än två<br />
kor, konstaterar båda. Just nu har vi<br />
204 mjölkande kor i systemet.<br />
Suverän service<br />
Som <strong>av</strong>slutning understryker både<br />
Tommy och Magnus värdet <strong>av</strong> den förnäma<br />
service de åtnjuter i området<br />
och pekar speciellt på Mats Fellbrandt,<br />
VMS-tekniker på DeL<strong>av</strong>al.<br />
– Vi har också fått mycket värdefull<br />
hjälp <strong>av</strong> Bengt-Ove när det gäller planering<br />
men också under byggnadstiden<br />
och ända fram till start. Därefter<br />
har Mats och hans kollegor skött både<br />
igångkörning och service på ett utmärkt<br />
sätt, <strong>av</strong>slutar man på Värsås Mjölk <strong>AB</strong>.<br />
¢<br />
21
Stalltipset möter Anders Olsson, distriktschef<br />
på Gotland, för att besöka ett antal lantbrukare<br />
som har valt att bygga nya stallar med<br />
gardiner och skorstenar som en ventilationslösning.<br />
Rondarve gård<br />
Vi fortsätter vår resa söder ut till Ingvar<br />
Höglund, Eksta, Rondarve gård.<br />
Gården ligger söder om Klintehamn<br />
mitt för Lilla Karlsö på den sydvästra<br />
sidan <strong>av</strong> Gotland.<br />
Ingvar och Siv har haft sitt nya stall i<br />
drift sedan maj 2008. Stallet är för 180<br />
mjölkande kor och har ett 2x12 fiskbenstall<br />
med ALRPO och mjölkmätning.<br />
– Planeringen <strong>av</strong> stallet har skett under<br />
flera år och tanken var att huset<br />
skulle byggas billigt men ändå funktionellt.<br />
Under planeringen så funderades<br />
det mycket på hur väggarna skulle se<br />
ut och vilken typ <strong>av</strong> ventilation som vi<br />
skulle välja, berättar Ingvar.<br />
– Vi bestämde oss till slut för att bygga<br />
ett kallt stall med en vägg som var<br />
22<br />
Frisk luft i stallet på<br />
Nya stallet på Bäntebingels. Hela den nya delen på stallet är oisolerat med skorstenar för frånluft och gardiner för tilluft.<br />
Bäntebingles<br />
Resan börjar med att vi besöker Ronny<br />
Olofsson, Bäntebingles, som ligger<br />
strax söder om Åminne på östra sidan<br />
<strong>av</strong> Gotland.<br />
Ronny har under 2008 förlängt sitt<br />
gamla stall som från början var varmt<br />
med nockventilation och luftintag på<br />
sidorna. Hela den nya delen på stallet<br />
är oisolerat med skorstenar för frånluft<br />
och gardiner för tilluft. I dag rym-<br />
mer stallet 210 kor plus rekrytering och<br />
korna mjölkas <strong>av</strong> tre VMS.<br />
Ronny berätta att han märkt att djuren<br />
trivs väldigt bra i den nya stall<strong>av</strong>delningen,<br />
speciellt under den varma<br />
delen <strong>av</strong> året när man kan sänka ned<br />
gardinerna helt och på så sätt få tvärdragsventilation.<br />
– Korna ligger ofta i den nya delen<br />
och låter den svalkande vinden blåsa<br />
på dem. De söker sig in i stallet för<br />
0,8 m hög och sedan ha gardiner på<br />
resten <strong>av</strong> väggen. Vi sparade 30 000,-<br />
på att bygga en trävägg med plåtbeklädd<br />
yttersida i stället för murad leka.<br />
Hade vi valt färdiga element så hade det<br />
blivit ännu dyrare. För att lösa frånluften<br />
så bestämde vi oss för att använda<br />
skorstenar då de är mindre känsliga för<br />
hur det blåser och så regnar det inte in<br />
så lätt, fortsätter Ingvar.<br />
– Vi har redan märkt att klimatet i<br />
stallet under sommaren och hösten<br />
är som att vara i skuggan <strong>av</strong> ett träd.<br />
Eftersom huset ligger lite högt så drar<br />
det lite hela tiden, vilket får korna att<br />
söka skugga och svalka där under de<br />
varma dagarna. Vi har också installerat<br />
kylfläktar för att ytterligare förbättra inomhusklimatet<br />
för våra djur, <strong>av</strong>slutar<br />
Ingvar. •<br />
att få både skugga och svalka, berättar<br />
Ronny.<br />
Lägre byggkostnad<br />
– En annan positivt bidragande orsak är<br />
att byggkostnaden med denna lösning<br />
kunde minskas med ca 400 000,- eftersom<br />
vi inte behövde köpa tre meter<br />
höga väggelement utan vi kunde nöja<br />
oss med endast en meter höga, berättade<br />
Ronny. •<br />
– Vi har redan<br />
märkt att klimatet<br />
i stallet under<br />
sommaren och<br />
hösten är som att<br />
vara i skuggan <strong>av</strong><br />
ett träd, berättar<br />
Ingvar Höglund,<br />
Eksta, Rondarve<br />
gård.<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
ett naturligt sätt<br />
Smiss<br />
Vår resa fortsätter till Kenth Nilsson,<br />
Smiss, Gerum som ligger mitt i mellan<br />
Klintehamn och Hemse. Mörkret har<br />
redan fallit men från stallbyggnadens<br />
gardinväggar strömmar ljuset ut på ett<br />
inbjudande sätt.<br />
Kenth berättar att från början planerades<br />
för ett varmt stall men det visade<br />
sig att kostnaden för att få byggnaden<br />
isolerad ökade med 500 000-600 000,vilket<br />
gjorde det naturligt att titta på en<br />
lösning med gardiner och skorstenar.<br />
– Efter en del funderande och samtal<br />
med DeL<strong>av</strong>als Anders Olsson så beslutade<br />
vi att bygga ett helt oisolerat stall,<br />
berättar Kenth. Stallet stod klart i december<br />
2007 och har en VMS och plats<br />
för 73 mjölkande kor.<br />
– Vi valde att ha gardiner på hela väggens<br />
höjd som är tre meter. Det märks<br />
att djuren trivs, speciellt under varma<br />
dagar när vi kan rulla ned gardinerna<br />
nästa helt. Vi brukar stanna ca 30 cm<br />
från marken för att få lite skydd, <strong>av</strong>slutar<br />
Kenth. •<br />
Vi lämnar gården och kör tillbaka<br />
mot Visby och under resan tillbaka<br />
summerar Anders dagen med att gardiner<br />
tillsammans med skorstenar är<br />
en lösning som kommit för att stanna.<br />
Den är väldigt flexibel och kan på ett<br />
enkelt sätt kombineras på många olika<br />
sätt, både på nya och gamla stallar.<br />
Man tar också tillvara möjligheten att<br />
ha traditionell undertrycksventilation<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
Mörkret har fallit på gården Smiss på Gotland men från stallbyggnadens gardinväggar strömmar<br />
ljuset ut på ett inbjudande sätt.<br />
under den kallare årstiden för att sedan<br />
under den varma delen <strong>av</strong> året kunna<br />
tvärventilera.<br />
Kostnadsbesparing<br />
Anders berättar vidare att flera stall<br />
som han har sålt är med skorstens- och<br />
gardinlösning och de kommer att byggas<br />
under vintern och våren. Dessutom<br />
har han flera förfrågningar som han<br />
håller på att räkna på. Kostnaden för<br />
lösningen, som är betydligt lägre än för<br />
varma stall, är något som också attraherar<br />
många lantbrukare.<br />
Gardinerna finns i olika lösningar allt<br />
från enklare modellerna där gardinen<br />
sänks ned till de mer <strong>av</strong>ancerade där<br />
gardinen rullas upp på en rulle samtidigt<br />
som den hålls sträckt. De olika lösningarna<br />
går dessutom att kombineras<br />
på olika sätt. s k splittsystem.<br />
Gardinerna levereras med ett nät för<br />
att minska risken för att fåglar kommer<br />
in i stallet och stabilisera även gardinen<br />
vid blåst. Från utsidan så hålls gardinen<br />
på plats med ett rep som går korsvis<br />
över gardinen. Gardinerna levereras<br />
med vindfickor för att förhindra att vinden<br />
kommer in från sidorna.<br />
Gardinerna kan styras helt manuellt<br />
eller med motor som styrs <strong>av</strong> en reglercentral<br />
som känner <strong>av</strong> temperaturen i<br />
Anders Olsson berättar att gardiner tillsammans<br />
med skorstenar är en lösning som kommit<br />
för att stanna. Den är väldigt flexibel och<br />
kan på ett enkelt sätt kombineras på många<br />
olika sätt, både på nya och gamla stallar.<br />
stallet och på så sätt hålla ett bra inomhusklimat.<br />
Skorstenarna finns också i olika storlekar<br />
och längder för att passa olika lösningar.<br />
Kontakta din DeL<strong>av</strong>al distriktschef<br />
eller gå in på www.del<strong>av</strong>al.se och<br />
läs mer om gardiner och skorstenar.<br />
¢<br />
23
Nya möjligheter för bättre<br />
styrning i en båsladugård<br />
I juni 2008 monterades de<br />
modernaste mjölkningsenheterna<br />
för båsladugårdar samt<br />
ett produktionsstyrningssystem<br />
på Nykyrilä gård i Juuka i<br />
Finland. En faktor som påverkade<br />
beslutet att investera i<br />
mjölkningsenhet MU480 var det<br />
ICAR-godkända mjölkmätningssystemet,<br />
men Matti och Larisa<br />
Nykyri vill betona att de har köpt<br />
ett produktionsstyrningssystem,<br />
inte enstaka maskiner.<br />
Förväntningarna gällde möjligheten<br />
att på ett heltäckande sätt kunna<br />
följa upp och styra produktionen<br />
via datorn. Fastän Larisa är DelProprogrammets<br />
huvudanvändare, har också<br />
Matti bekantat sig med DelPros finesser,<br />
framför allt när det gäller mjölkningsdata.<br />
Den vanliga mjölkningen<br />
sköter de växelvis. Det går snabbt med<br />
sex enheter. Trots att systemet bara har<br />
varit i bruk några månader, har Nykyris<br />
utnyttjat det på många sätt. Framför<br />
allt har Larisa satts sig in i alla finesser<br />
programmet har. – Det tog mycket<br />
tid i början att mata in all djurdata i<br />
programmet, men det lönade sig. Efter<br />
den första storsatsningen har programmet<br />
verkligen varit till stor nytta, berättar<br />
Larisa.<br />
Heltäckande djurkalender<br />
Larisa använder DelPro- djurkalender<br />
för att följa upp kalvningar, sinläggningar<br />
och brunstkontroll. DelPro-<br />
Matti och Larisa Nykyri är nöjda med de mångsidiga<br />
rapporterna i DelPro-programmet.<br />
Sönerna Jaakko och Samuli sitter i Mattis<br />
famn.<br />
24<br />
Matti Nykyri undersöker<br />
DelPro.<br />
Rapporterna gör<br />
det lätt att följa<br />
upp bl a <strong>av</strong>kastningsdata<br />
och<br />
djurkalender. På<br />
bilden syns en<br />
brunstkontrollrapport.<br />
programmet innehåller färdiga rapporter<br />
som kan sorteras så att de önskade<br />
uppgifterna är lätta att granska. Det går<br />
också att utforma helt egna rapporter. I<br />
rapporterna visas bara de kor som kommer<br />
att ha händelser, till exempel kalvning<br />
inom följande två veckor.<br />
Brunstkontroll är krävande arbete<br />
Larisa har underlättat brunstkontrollen<br />
genom att programmera larmen tre<br />
dygn före den beräknade brunsten. När<br />
besättningsstorlekarna växer, kan produktionsuppföljningen<br />
och djurkalendern<br />
inte längre basera sig på ens eget<br />
minne. – De erforderliga uppgifterna<br />
sparas i DelPro-programmet. Därefter<br />
påminner programmet om viktiga kontrollpunkter<br />
och åtgärder. Användaren<br />
ansvarar sedan för själva beslutet, för-<br />
klarar Larisa Nykyri.<br />
Förutom rapporter går det att bygga<br />
upp en heltäckande databas om de enskilda<br />
djuren. Ko-korten innehåller alla<br />
erforderliga uppgifter om varje ko per<br />
laktation: födelseuppgifter, kalvningar,<br />
brunster, semineringar, behandlingar,<br />
mjölkningsdata etc.<br />
Ett användarvänligt program<br />
Larisa tycker att det är lätt att använda<br />
DelPro-programmet. Det är ett bra<br />
hjälpmedel. Även användarhandboken<br />
är ett utmärkt hjälpmedel. I den går det<br />
snabbt att kolla hur en viss åtgärd görs,<br />
hur man till exempel skapar en ny rapport.<br />
Larisa tipsar att det lönar sig att<br />
spara så mycket djurdata som möjligt<br />
redan i början. Då får man mest nytta<br />
<strong>av</strong> DelPro programmet. ¢<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
– Sen vi installerade DelPro-systemet har vi märkt att antalet fall juverinflammationer har minskat<br />
markant, konstaterar Eleanor Pettersson och Andreas Wiksten.<br />
Bättre juverhälsa på Hanåsa<br />
Varje morgon och kväll hörs numera det välkända pulserandet från de<br />
14 nya mjölkningsenheterna, MU480, kopplade till DeL<strong>av</strong>al DelPro i<br />
ladugården på Hanåsa. – Korna har reagerat väldigt positiv och under<br />
de senaste månaderna har vi märkt att antalet fall med juverinflammation<br />
har minskat markant, säger Eleanor Pettersson och Andreas<br />
Wiksten.<br />
Vi befinner oss på Hanåsa precis<br />
utanför Högsby i Småland,<br />
Sveriges största båsladugård. Här<br />
mjölkas 260 kor varje morgon och kväll<br />
med DeL<strong>av</strong>al DelPro. Systemet togs<br />
i bruk för knappt ett år sedan och till-<br />
På Hanåsa mjölkas 260 kor i uppbundet system med DeL<strong>av</strong>al DelPro.<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
gången till daglig mjölkmängd har inneburit<br />
en hel del för gården. Sinläggning,<br />
brunst, slakt etc. bestäms nu med hjälp<br />
<strong>av</strong> information som tillhandahålls <strong>av</strong><br />
systemet.<br />
– Tidigare, när vi hade MilkMaster,<br />
Fakta om Hanåsa<br />
Ägare: Joakim, Mikael och Milton Lind<br />
Areal: 500 ha åker, 230 ha naturligt bete<br />
och 800 ha skog<br />
Antal djur: 260 mjölkande kor<br />
Avkastning: 10 600 kg ECM<br />
fick vi den sortens information en gång<br />
i månaden, vid provmjölkningen, så<br />
visst effektiviserar DeL<strong>av</strong>al DelPro<br />
våra arbetsrutiner, konstaterar Joakim<br />
Lind, en <strong>av</strong> tre delägare till Hanåsa.<br />
Under mjölkningen visas mjölkmängd,<br />
flöde och tid på displayerna i<br />
de 14 mjölkningsenheterna, MU480.<br />
– Förvarningen när något går fel, t ex<br />
vid <strong>av</strong>vikande mjölkmängd, fungerar<br />
jättebra och det underlättar vårt arbete<br />
betydligt, säger Eleanor.<br />
Trots att inga förändringar i de normala<br />
arbetsrutinerna har gjorts under<br />
det senaste året kan Hanåsa konstatera<br />
att juverhälsan har blivit mycket bättre,<br />
och även bakterietalet har fått en<br />
positiv effekt.<br />
– Vi har sänkt vårt bakterietal ytterligare<br />
och ligger numera konstant på en<br />
väldigt bra nivå, påpekar Eleanor och<br />
Andreas.<br />
Det finns mycket pengar att spara<br />
och tjäna på vid effektivare arbetsrutiner,<br />
bra juverhälsa samt låga bakterietal.<br />
¢<br />
"DelPro blev Årets Nyhet på<br />
Elmia Lantbruk 22-25 oktober<br />
2008.<br />
DelPro vann även det presitgefyllda<br />
priset Gold Medal vid Farma 2008<br />
International Trade Fair of Animal<br />
breeding and Rural Development i<br />
Poznan, Polen, 3-5 oktober 2008. ¢<br />
25
Rena och torra gödselgångar i öppna<br />
rännor med DeL<strong>av</strong>al CleanMatic utgödsling<br />
Stalltipset besöker Stefan<br />
Larsson, som driver företaget<br />
Mickelssorkar. Gården ligger i<br />
När socken på sydöstra Gotland.<br />
Stefan har byggt ett nytt varmt<br />
stall med 2 st VMS och plats för<br />
152 mjölkande kor samt 44 st sinkor<br />
och kvigor. Stallet har fyra rännor<br />
med CleanMatic utgödsling.<br />
– Det är den perfekta lösningen i kostallar<br />
för att hålla de öppna rännorna<br />
både torra och rena, berättar Stefan.<br />
Tack var den unika urinkanalen förbättras<br />
miljön väsentligt för både djur<br />
och människor. Urinen rinner snabbt<br />
ner från de lutande gångplanen till<br />
urinkanalen i gödselgångarnas mitt.<br />
Urinkanalen rensas <strong>av</strong> rostfria klaffar<br />
från skrapan varje gång den går och<br />
därför förs urinen snabbt bort.<br />
Skrapan har följsamma läppar på undersidan<br />
<strong>av</strong> slitstarkt polymermaterial<br />
som skrapar mycket rent. Torra och<br />
rena gångytor förbättrar klövhälsan och<br />
hela stallet blir renare. Den låga skrapan<br />
med runda kanter går varsamt fram<br />
bland korna. Skrapgångarna kan med<br />
fördel beläggas med gummimatta för att<br />
ytterligare förbättra miljön för korna.<br />
Styrsystem Intelligent PLC-styrning<br />
med automatiska starttider individuellt<br />
för varje ränna med möjlighet att starta<br />
eller koppla bort enskilda rännor.<br />
– Det är lätt att programmera och<br />
ändra i styrskåpet. Tryckpanelen är bra<br />
26<br />
och väldigt överskådlig. Man kan enkelt<br />
stänga <strong>av</strong> en ränna om det behövs, berättar<br />
en nöjd Stefan vidare.<br />
Det finns många övervakningsfunktio-<br />
ner och programmeringsmöjligheter såsom<br />
slirövervakning <strong>av</strong> drivning, larm<br />
om någon ränna inte skrapats osv.<br />
Skrapans dragmoment är inställbart på<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
Fakta om DeL<strong>av</strong>al CleanMatic<br />
Motor: Effekt 250W<br />
Ljud nivå: 65dB<br />
Wire: 8 mm rostfri<br />
Styrning: PLC styrt skåp med touchscreen<br />
för upp till 6 rännor<br />
Tid start/intervallstart,<br />
kosäkerhets övervakning på<br />
varje ränna<br />
Slirvakt för wiren<br />
Service intervall indikering<br />
Styrning <strong>av</strong> tvärränna<br />
operatörspanelen för att inte använda<br />
mer kraft än det behövs för att få kosäkerhetsfunktion.<br />
Skrapan stannar när den stöter på<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
motstånd (ko-ben) och återstartar efter<br />
några sekunder. Efter sex st försök<br />
att återstarta står den kvar och larmar.<br />
Skrapan gör ett nytt försök att starta<br />
vid nästa starttillfälle. Övriga rännor<br />
påverkas inte om en skrapränna stannat.<br />
På operatörspanelen visas mycket information,<br />
ex. vilken skrapa som är i<br />
gång och var den befinner sig. Systemet<br />
kan också styra ett externt hydraulaggregat<br />
till tvärränna med programmerbara<br />
starttider.<br />
Det finns gjutformar att hyra för att<br />
underlätta gjutningen <strong>av</strong> gödselgångar<br />
och urinkanal. Gödselgångarnas bredd<br />
kan vara mellan 2-4 m. Detta förenklar<br />
gjutningen samtidigt som gångytans lutning<br />
mot urindräneringsspåret, ränn-<br />
Klarar du två ton mjölk per dygn?<br />
Anmäl dig till VMS 2-tonsklubb<br />
Sedan starten <strong>av</strong> robotmjölkning har<br />
kapaciteten varit en central fråga.<br />
Många olika sätt att mäta kapaciteten<br />
har förekommit.<br />
Det enda intressanta borde vara att se<br />
hur mycket mjölk som produceras vid<br />
robotmjölkning över en viss tid. Under<br />
åren har fokus mer och mer kommit<br />
att handla om mängden mjölk som kan<br />
produceras per dygn i en mjölknings-<br />
Kund Gårdsnamn Adress<br />
robot. Att mäta mängden per dygn som<br />
ett genomsnitt över sju dygn är ett intressant<br />
värde.<br />
Något <strong>av</strong> en drömgräns har två ton<br />
producerad mjölk per mjölkningsstation<br />
och dygn som ett genomsnitt<br />
över sju dygn kommit att bli.<br />
Spannmålsodlare brukar tala om tiotonsklubb.<br />
Det kan vara dags att tala<br />
om motsvarande vid robotmjölkning,<br />
DeL<strong>av</strong>al VMS 2-tons klubb<br />
Årsproduktion kg<br />
ECM Antal VMS<br />
– Det är lätt att programera och ändra i styrskåpet.<br />
Tryckpanelen är bra och väldigt överskådlig.<br />
Man kan enkelt stänga <strong>av</strong> en ränna om<br />
det behövs, berättar en nöjd Stefan Larsson.<br />
bredd och rakhet blir mycket exakt.<br />
Mycket arbetstid och kostnader för träformar<br />
kan sparas med denna metod. ¢<br />
två-tonsklubben.<br />
Det finns redan många VMS användare<br />
som producerat två ton mjölk per<br />
VMS och dygn som ett genomsnitt över<br />
sju dygn. Vi presenterade gårdar på<br />
Elmia. Se listan nedan.<br />
Nu ger vi alla VMS användare chansen<br />
att bli medlemmar i DeL<strong>av</strong>al tvåtonsklubb.<br />
Så här gör du: e-posta in en<br />
fil där det tydligt framgår produktionen<br />
per VMS-station och dygn som ett genomsnitt<br />
över sju dygn. Skicka till<br />
sverige.info@del<strong>av</strong>al.com<br />
Vi kommer att skicka dig ett bevis på<br />
detta för 2009. ¢<br />
Högsta 7- dagars<br />
värde<br />
Kg mjölk/ VMS<br />
Total års-<br />
produktion, ton Typ <strong>av</strong> kotrafik<br />
Claes Johansson Bankebolet Tibro 9 400 2 2 400 Feed First<br />
Gunne Lindgren Bassholma MunkaLjungby 10 300 1 2 300 680 Semifri<br />
Lennart Holmberg Brännfors Lantbruk Åbyn Byske 10 600 2 2 400 1500 Feed First<br />
Lars Karlsson Draftinge Bredaryd 9 800 2 2 350 Feed fFirst<br />
Br. Pettersson Drömminge Bor 10 500 2 2 000 Feed First<br />
Österbo Gård Dödevi Löttorp 11 000 2 2 200 Feed First<br />
Christer Ivarsson Elestorp Båstad 10 000 1 2 300 665 Semifri<br />
Leif Claeson Hemdarve Slite 9 500 2 2 200 1400 Feed First<br />
L-G Olsson Hässelstad Mariestad 11 400 1 2 680 Feed First<br />
Bröderna Malmberg Ivö Fjälkinge 9 800 1 2 400 680 Feed First<br />
Göran Holgersson Listerby Listerby 9 800 1 2 357 Styrd kotrafik<br />
Stefan Andersson Moshult Vislanda 10 100 1 2 300 Feed First<br />
Mäsinge Lantbruk <strong>AB</strong> Mäsinge Båstad 10 200 1 2 200 680 Feed First<br />
Arnold Ebbesson Möllhult Båstad 10 600 1 2 200 670 Semifri<br />
Mikael o Lotta Olsson Nyby Nyby, Löttorp 9 500 2 2 300 600 Feed First<br />
Werner Larsson Persöfjärdens Lantbruk Luleå 10 600 1 2 100 620 Feed First<br />
Joakim Boij Prästgården Reftele 10 550 2 2 400 Feed First<br />
Paul Pettersson Påarp Båstad 10 700 2 2 500 1500 Semifri<br />
Staffan Moberg Rabbaldshede Gård Rabbaldshede 11 088 1 2 165 Semifri<br />
Mikael Olovsson Renbergsvattnets Lantbruk Skellefteå 9 800 1 2 000 615 Feed First<br />
Tomas Kulneff Rubingården Båstad 9 900 1 2 200 650 Feed First<br />
Jonas Rönnqvist Rönnqvists Lantbruk Nordmaling 10 500 2 2 200 Feed First<br />
Sandby Mjölk Sandby Löttorp 10 000 2 2 200 Feed First<br />
Tobias Holmkvist Skarmansmåla Älmeboda 10 200 1 2 100 Semifri<br />
Ulf Lund Södra Palsbo Bondstorp 10 000 1 2 200 Feed First<br />
Trosnäs Mjölk Trosnäs Löttorp 10 100 2 2 200 Feed First<br />
Ulf o Ann-Sofie Edgren Tälleryd Hultsfred 9 400 2 2 400 600 Feed First<br />
Fredrik Åström Åpigården Korpikå Kalix 10 100 1 2 200 600 SemiFri<br />
Roland Lugn Ängsbo Götene 9 700 2 2 300 Feed First<br />
Anders Karlsson Össlöv Karsagård Ljungby 10 100 1 2 025 Förselektering<br />
Henrik Johansson Östanå Faringe Almunge 12 000 eko 1 2 400 Semifri<br />
Österbo lantbruk Österbo Karlsborg 11 000 3 2 300 Feed First<br />
Fredrik Johansson Bjurholm 11 100 1 2 100 Feed First<br />
U&B Svensson Aneby 9 500 1 2 000 Feed First<br />
Johan Henning Tranås 9 600 1 2 000 Feed First<br />
27
Vår affärsidé är: “Att driva utveckling<br />
och framsteg i mjölkproduktion”.<br />
Omsorg om miljön<br />
är en allt viktigare del <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>als<br />
företagsfilosofi.<br />
Nu ökar DeL<strong>av</strong>al sitt engagemang<br />
på miljöområdet ytterligare.<br />
Ett arbete som går under namnet<br />
Sustainable Dairy Farming<br />
eller på svenska hållbar mjölkproduktion.<br />
Förutom olika former <strong>av</strong> stöd till<br />
utveckling och spridning <strong>av</strong> kunskap<br />
om mjölkproduktionens<br />
miljöeffekter, som IDF konferensen i<br />
Edinburgh i somras, arbetar DeL<strong>av</strong>al löpande<br />
med att förbättra produkter, processer<br />
och arbetsförhållanden ur miljösynpunkt,<br />
både för människor och djur.<br />
Samtliga våra egna fabriker följer löpande<br />
upp sin miljöpåverkan och de<br />
flesta gör det utifrån formella miljöledningssystem.<br />
I Sverige har verksamheten<br />
i Tumba varit miljöcertifierad enligt<br />
ISO 14000 ända sedan 2001. I världen<br />
finns ytterligare sex certifierade fabriker.<br />
Även den svenska försäljningsorganisationen<br />
är miljöcertifierad enligt<br />
ISO14000 sedan länge.<br />
Visionen är en globalt hållbar<br />
mjölkproduktion<br />
För DeL<strong>av</strong>al betyder Sustainable Dairy<br />
Farming (hållbar mjölkproduktion) att<br />
mjölkproduktionens negativa miljöpåverkan<br />
minskas samtidigt som gårdens<br />
Vädret plus lite till – frågor som berör oss alla<br />
DeL<strong>av</strong>al engagerad i IDF -konferensen ”Climate Change - The Heat is On?”.<br />
För lite regn, för mycket regn<br />
eller regn som kommer vid fel<br />
tidpunkt. Dyr energi som belastar<br />
miljön och plånboken eller gödseln<br />
som kan bli energi och en<br />
intäkt till gården. Miljöfrågorna<br />
är många gånger komplexa och<br />
globala men små och lokala lösningar<br />
kan ha stor påverkan.<br />
Mjölkproduktionen i fokus<br />
I juni 2008 arrangerade IDF,<br />
International Dairy Federation, tillsammans<br />
med DeL<strong>av</strong>al den internationella<br />
konferensen ”Climate Change The Heat<br />
is On?”. Huvudtemat för konferensen<br />
var hur mjölkproduktionen påverkar<br />
och påverkas <strong>av</strong> klimatförändringarna.<br />
I Edinburgh samlades drygt 250 mjölk-<br />
28<br />
DeL<strong>av</strong>al SDF, (Sustainable Dairy Farming), fr v Jan Agri, Lukas Wolbeek och Mark Blake kommer<br />
fokusera på utvecklingen <strong>av</strong> nya lösningar, stöd till försäljningsorganisationen samt rapportering <strong>av</strong><br />
miljömål.<br />
DeL<strong>av</strong>al ökar sina insatser<br />
på miljöområdet<br />
lönsamhet behålls eller ökar samt att<br />
både djuren och människor får ett mer<br />
hälsosamt liv. Delarna i Sustainable<br />
Dairy Farming är förutom miljö också<br />
djurhälsa, lönsamhet på gårdsnivå och<br />
socialt ansvar.<br />
Moderator för konferensen var den svenske<br />
frilandsjournalisten Ulf Wickbom. Han var<br />
mycket framgångsrik i att skapa en dialog<br />
mellan föreläsare, panelerna och åhörarna.<br />
Kunskapsutbyte var ett ledord för konferensen.<br />
Mer fokus på hållbar<br />
mjölkproduktion<br />
För att koordinera, stödja och stärka<br />
DeL<strong>av</strong>als miljöarbete globalt samt koppla<br />
det till alla delarna <strong>av</strong> Sustainable<br />
Dairy Farming, bildade DeL<strong>av</strong>al 2008<br />
en fokuserad enhet i organisationen kal-<br />
producenter, forskare och andra med<br />
intresse för mjölkproduktionen, för att<br />
diskutera detta ur ett producent- och<br />
konsumentperspektiv.<br />
Förutom klimatförändringar diskuterade<br />
man bl a energifrågor, vattenfrågor<br />
och biologisk mångfald. Enkelt uttryckt<br />
var fokus inställt på hur vi skall agera<br />
för att skapa en långsiktigt bärkraftig<br />
mjölkproduktion.<br />
Global överblick<br />
Att vi påverkas olika <strong>av</strong> klimatförändringarna<br />
och att olika miljöfrågor påverkar<br />
den enskilde mjölkproducenten<br />
olika runt om i världen, framkom<br />
mycket tydligt under konferensen. För<br />
att åskådliggöra situationen runt vår<br />
jord visades fem nyproducerade filmer<br />
från Egypten, Brasilien, China,<br />
Nederländerna och USA. De g<strong>av</strong> en bild<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
lad Sustainable Dairy Farming Office.<br />
Där kommer man fokusera på utvecklingen<br />
<strong>av</strong> nya lösningar, stöd till försäljningsorganisationen<br />
samt rapportering.<br />
Till denna enhet knyts även ett rådgivande,<br />
vetenskapligt organ.<br />
Målet är att producera mer<br />
med mindre<br />
I praktiken måste DeL<strong>av</strong>al hjälpa till så<br />
att produktionen <strong>av</strong> mjölk kräver allt<br />
mindre energi och materiella resurser<br />
per liter framöver. DeL<strong>av</strong>als egen verksamhet<br />
måste bli effektivare. Detta är<br />
många gånger detsamma som att minska<br />
den totala kostnaden för produktionen.<br />
När DeL<strong>av</strong>al hänvisar till en hållbar<br />
mjölkproduktion är det inte ett absolut<br />
begrepp eller en särskild form <strong>av</strong><br />
produktion. DeL<strong>av</strong>al ser begreppet som<br />
en kompass som talar om för oss i vilken<br />
riktning vi måste gå.<br />
Kort sagt vi måste hjälpa våra kunder,<br />
världen över, att bli mer effektiva och<br />
att producera "mer med mindre”. ¢<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
Delarna i Sustainable<br />
Dairy Farming är förutom miljö<br />
också djurhälsa, lönsamhet på<br />
gårdsnivå och socialt ansvar.<br />
<strong>av</strong> hur olika mjölkproducenter påverkas<br />
<strong>av</strong> klimatförändringar men också hur<br />
de arbetar för att minska miljöpåverkan<br />
lokalt.<br />
Se möjligheterna – ta del <strong>av</strong><br />
konferensen<br />
Under konferensen presenterades den<br />
nya websidan<br />
www.sustainabledairyfarming.com där<br />
allt material från konferensen finns tillgängligt.<br />
• Artiklar från de 40 deltagande journalisterna.<br />
• TV inslag från de ryska och brasilianska<br />
TV- teamen.<br />
• De fem filmerna och låt dig förundras<br />
<strong>av</strong> hur olika förutsättningarna<br />
att producera mjölk är runt om i<br />
världen.<br />
• Alla presentationer och diskussioner.<br />
Men det viktigaste är möjligheten att<br />
dela kunskap och se möjligheter i vad<br />
man kan bidra med i vardagen. ¢<br />
Äntligen går det<br />
att hålla koll på<br />
anläggningen<br />
Nu kan du nämligen installera<br />
DeL<strong>av</strong>al Service monitor på din<br />
anläggning och få kontroll varje dag.<br />
DeL<strong>av</strong>al Service monitor SM100<br />
talar nämligen om för dig om du har<br />
stora och farliga vakuumsvängningar<br />
i din anläggning. Den mäter nämligen<br />
hela tiden och larmar om något är fel.<br />
SM100 är därför så mycket mer än en<br />
vanlig vakuummätare. Den är smart<br />
och larmar om något inte är som det<br />
ska. Genom en blinkande lampa ser du<br />
direkt om något har hänt eller <strong>av</strong>viker<br />
från det normala. Nu är Service monitor<br />
så smart att lampan blinkar med<br />
olika färger beroende på vad felet är.<br />
Din Service monitor lagrar dessutom<br />
värdefull information angående drifts-<br />
timmar och vakuum<strong>av</strong>vikelser vilket<br />
gör att din servicetekniker får värdefull<br />
information om problemet. Dessutom<br />
påminner Service monitor SM100 om<br />
när det är dags att byta spengummi<br />
och tid för service. Det ger dig ovärderlig<br />
kontroll på funktionen <strong>av</strong> din<br />
mjölkanläggning. Kontakta din servicetekniker<br />
så kan han se till att du får en<br />
Service monitor på plats i din anläggning.<br />
¢<br />
29
Trots att Hedenlunda gård, utanför Flen, är noga med<br />
hygienen och skötseln <strong>av</strong> kalvarna så hade de tidigare<br />
stora problem med kalvhälsan. Många kalvar fick diarré<br />
och dog. Framförallt var det kalvarna efter kvigorna som<br />
inte klarade hälsan. Efter ett litet försök med mycket gott<br />
resultat för Feedtech Råmjölkstillskott så ger ladugårdsförman<br />
Magnus Johansson tillskottet till alla kvigkalvar efter<br />
förstakalvare.<br />
”Feedtech råmjölkstillskott<br />
löste vårt problem”<br />
När DeL<strong>av</strong>als servicetekniker föreslog<br />
att Magnus skulle prova<br />
Feedtech Råmjölkstillskott<br />
kändes det som att allt som kunde<br />
förbättra situationen var värt att testa.<br />
Tillsammans med gårdens veterinär<br />
Helena Steneskog bestämde man<br />
sig för att göra ett litet försök: 10 kalvar<br />
från kvigor delades in i två grupper<br />
där den ena gruppen fick Feedtech<br />
Råmjölkstillskott och den andra gruppen<br />
fick klara sig utan. I gruppen som<br />
inte fick Råmjölkstillskott dog tre kalvar<br />
medan alla kalvar klarade sig i den<br />
andra gruppen. Ett litet försök men resultatet<br />
var så tydligt att Magnus bestämde<br />
sig för att fortsätta. Ett beslut<br />
som han inte har ångrat eftersom kalvarna<br />
nu klarar sig mycket bättre.<br />
30<br />
Magnus vet att alla kvigors råmjölk<br />
har för låg kvalitet så han ger Feedtech<br />
Råmjölkstillskott till alla kvigkalvar efter<br />
förstakalvare. Alla kors råmjölk testas<br />
och om kvaliteten är för dålig så<br />
får även dessa kalvar tillskott. Den första<br />
dosen får kalvarna inom fyra timmar<br />
efter födseln, medan tarmen kan<br />
ta upp de stora antikropparna. Dos<br />
nummer två ger han efter 12 timmar.<br />
Naturligtvis får kalvarna även råmjölk.<br />
Max 13 kalvar i varje grupp<br />
Efter två dygn i enkelbox släpps kalvarna<br />
i en gruppbox med kalvamma.<br />
Eftersom Hedenlunda är en stor gård<br />
med flera anställda har det visat sig<br />
vara bättre att släppa kalvarna till amman<br />
tidigt, än om de skulle gå längre<br />
Fakta om Hedenlunda gård<br />
306 kor mjölkas i en invändig karusell med 24 platser. Ca 100 kor mjölkas per timme.<br />
Inkalvningsålder: 24 månader<br />
Kalvningsintervall: 12,2 månader<br />
Avkastning: Ca 9800 liter/ ko och år. Försökte med mjölkning tre ggr per dygn men då slutade<br />
korna att visa brunst så nu mjölkar man med 12 timmars intervall.<br />
Utfodring: Mix med ensilage, dr<strong>av</strong>, majs, expro och spannmålskross utfodras med mobil<br />
mixervagn. Man gör 3 olika blandningar; mjölkande kor, sinkor och ungdjur.<br />
Kalvarna är lugna och fina hos<br />
Ladugårdsförmannen Magnus<br />
Johansson på Hedenlunda gård.<br />
tid i enkelbox. I amman får de alltid<br />
rätt giva, korrekt pulverblandning och<br />
vid samma temperatur.<br />
– Vi har så många kalvar så jag brukar<br />
kunna få till en hel grupp samtidigt,<br />
säger Magnus. Detta är jättebra för kalvarna<br />
eftersom varje ändring i en grupp<br />
är en stressfaktor. Och jag vill inte ha<br />
fler kalvar än 13 i varje grupp!<br />
Kalvarna hålls i sex grupper och utfodras<br />
med tre st DeL<strong>av</strong>al kalvammor.<br />
När de sätts in i amman får de sex liter<br />
per dag. Givan trappas sedan successivt<br />
upp till 10 liter per dag.<br />
– De får den dyraste kalvnäringen –<br />
men det lönar sig tycker Magnus.<br />
Kraftfodret utfodras i tråg med fri tillgång.<br />
Kalvarna <strong>av</strong>vänjs när de är ca två<br />
månader men tiden är inte det viktigaste<br />
utan Magnus säger att ”djurögat” får<br />
<strong>av</strong>göra om det är dags eller ej. Vid <strong>av</strong>vänjningen<br />
trappas givan automatiskt<br />
ner stegvis och efter sju dagar får kalvarna<br />
ingen mer mjölk.<br />
Hedenlunda har en bra inkalvningsålder,<br />
ca 24 månader. En förklaring till<br />
den låga inkalvningsåldern kan vara att<br />
man tar så väl hand om kalvarna och<br />
ger dem så mycket mjölk under den<br />
viktiga, tidiga tillväxtfasen.<br />
Stalltipset nr 1 • 2009
Med kalvamma får alltid kalvarna rätt mängd mjölk och vid rätt temperatur.<br />
3 gånger per dag går Magnus in i ALPRO-processorn och tittar om<br />
det är några kalvar som inte ätit vad de ska. Vid larm tar han direkt bort<br />
kalvarna från gruppen!<br />
Med det goda djurögat, det viktiga<br />
hygientänkandet och med hjälp<br />
<strong>av</strong> Feedtech Råmjölkstillskott har<br />
Elstängsel som håller i minst<br />
20 år – uppsatt <strong>av</strong> DeL<strong>av</strong>als<br />
elstängselbyggare<br />
På DeL<strong>av</strong>als gård Hamra har det under<br />
året satts upp nya permanenta stängsel.<br />
Uppsättningen har gjorts <strong>av</strong> en <strong>av</strong><br />
DeL<strong>av</strong>als Elstängselbyggare, Delkaprodukter.<br />
Resultatet är ett stängsel som kommer stå<br />
i många år. Stalltipset har träffat Christer<br />
Gunstad, VD för Hamra gård, som berättar<br />
om sina tankar och idéer runt permanenta<br />
elstängsel.<br />
På Hamra finns det drygt 500 djur<br />
som ska hållas på bete. – Att underhålla<br />
de gamla stängslen tog<br />
mycket tid och kostade även en hel<br />
del pengar varje år, berättar Christer<br />
Gunstad.<br />
– Ur stängslingsynpunkt är ett professionellt<br />
uppsatt stängsel revolutionerande.<br />
De nya stängslen räknar jag med<br />
ska stå i minst 20 år. Jag räknar också<br />
med ett minimalt underhåll. Så stabilt<br />
som det är uppsatt räknar jag med att<br />
vi på sin höjd behöver spänna trådarna<br />
ibland bara. Dessutom kommer vi endast<br />
att behöva göra en kortare inspektion<br />
och sedan släppa djuren. Tidigare<br />
har underhållet innan betessläppet tagit<br />
upp till en vecka, säger Christer.<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
Hedenlunda fått till sin kalvuppfödning<br />
och är idag mycket nöjda med sina fina<br />
kalvar!<br />
Hörnen viktiga<br />
– I hörnen är påfrestningen stor. De<br />
som har stängsling som yrke kan göra<br />
s k parallellogram som är stabila.<br />
Dessutom slås stolparna ned med en<br />
speciell apparat som gör att de sitter<br />
stabilt och rakt. Jag menar att det är<br />
mer kostnadseffektivt att utnyttja yrkesmän<br />
än egen personal till uppsättning<br />
<strong>av</strong> nya stängsel, fortsätter Christer.<br />
Höjer intrycket på gården<br />
– Stängslet håller mycket längre men<br />
det höjer också intrycket <strong>av</strong> hela<br />
Hamra gård. Stolparna sitter spikrakt<br />
och hörnen är stabilt monterade samt<br />
Från två dagars ålder går kalvarna i en gruppbox med kalvamma, fri tillgång<br />
på kraftfoder och naturligtvis en ordentlig vattenkopp!<br />
– Vi kommer att fortsätta med<br />
Feedtech Råmjölkstillskott! <strong>av</strong>slutar<br />
Magnus. ¢<br />
– Våra stängsel på<br />
Hamra kommer<br />
att hålla i minst 20<br />
år, säger Christer<br />
Gunstad, VD Hamra<br />
Gård.<br />
Foto: Delkaprodukter<br />
att vi kostat på oss snygga grindar i<br />
trä. Det är trevligt både för oss själva<br />
men också för besökare att det ser<br />
bra och ordentligt ut, <strong>av</strong>slutar Christer<br />
Gunstad.<br />
Planera i tid för uppsättning <strong>av</strong><br />
stängsel<br />
Vill du ha hjälp <strong>av</strong> våra Elstängselbyggare,<br />
kontakta våra försäljningschefer:<br />
Jan Pettersson, Östersund,<br />
070-5662620<br />
Katarina Tordsdotter, Hässleholm,<br />
073-4063600<br />
Clas Lifgren, Linköping, 070-5680781¢<br />
31
Avsändare<br />
DeL<strong>av</strong>al <strong>Sales</strong> <strong>AB</strong><br />
Box 21<br />
147 21 TUMBA<br />
Vilket gensvar i vår kundenkät!<br />
I<br />
vår senaste kundenkät kan vi konstatera<br />
att DeL<strong>av</strong>al webbutik är<br />
uppskattad. DeL<strong>av</strong>al gör helt rätt är<br />
det tydliga budskapet från kunderna.<br />
Ett antal förslag till förbättringar har vi<br />
tagit fasta på och redan genomfört för<br />
att göra webbutiken bättre.<br />
Fler enkla reservdelar i<br />
webbutiken<br />
I webbutiken finns idag långt mycket<br />
fler reservdelar tillgängliga och vi jobbar<br />
kontinuerligt med att lägga till fler<br />
reservdelar. Men du finner inte alla då<br />
det skall vara enkelt och framförallt säkert<br />
vilken del det är. Annars blir det<br />
fel och då har vi gjort fel. Det skall inte<br />
råda någon tvekan om att det är rätt del<br />
till en viss produkt och du skall enkelt<br />
kunna byta den själv.<br />
Expressfrakt<br />
Många kunder vill också kunna få tillgång<br />
till snabba leveranser dvs expressfrakt.<br />
Nu kan du välja det när du lägger<br />
din order. Order före klockan 10 så<br />
har du delarna nästa dag. Naturligtvis<br />
tillkommer kostnaderna för expressfrakt<br />
alltid. Läs mer i Webbutiken under:<br />
Villkor.<br />
Enkelt att söka rätt sak<br />
Det är inte alltid man vill klicka sig<br />
fram i produktträdet utan ibland vill<br />
man söka. Sökmotorn i webbutiken har<br />
blivit mycket bättre men kom ihåg att<br />
söka på rätt sätt.<br />
Lägg till stjärnsymbolen (*) antingen<br />
i början <strong>av</strong> ordet och/eller i slutet <strong>av</strong><br />
det ofullständiga produktnamnet/ordet<br />
(t ex *pump*) och tryck på: Sök.<br />
Nu kommer du få upp en lista med alla<br />
produkter som är relaterade till ditt<br />
sökord ett enkelt sätt att hitta det du<br />
söker.<br />
Fyll i och skicka in kupongen nedan.<br />
�<br />
�x Ja, jag vill ha senaste informationen från DeL<strong>av</strong>al och DeL<strong>av</strong>al Webbutik till<br />
min e-postadress.<br />
E-post:_________________________________________________<br />
Du kan även gå in på www.del<strong>av</strong>al.se och fyll i dina uppgifter där.<br />
Kund nr ____________________________________________________<br />
Namn _______________________________________________________<br />
Adress ______________________________________________________<br />
Postnr ______________ Postadress ____________________________<br />
Se dina uppgifter högst upp på sidan<br />
B<br />
Porto<br />
betalt<br />
Beröm för snabba leveranser<br />
De mest positiva signalerna i kundenkäten<br />
är de mycket positiva svar vi får om<br />
leveranserna. De är snabba och kompletta.<br />
Oberoende <strong>av</strong> var du är i landet,<br />
2-3 dagar är normalt. Det är bra och ger<br />
den som beställt leveransen i tid.<br />
Välkommen till DeL<strong>av</strong>al webbutik.<br />
Butiken som alltid är öppen för dig.¢<br />
Säkra dig om att få den senaste informationen från DeL<strong>av</strong>al och DeL<strong>av</strong>al Webbutik<br />
DeL<strong>av</strong>al <strong>Sales</strong> <strong>AB</strong><br />
Webbutik<br />
Svarspost<br />
Kontonummer<br />
20143925<br />
147 20 Tumba<br />
Frankeras ej<br />
DeL<strong>av</strong>al<br />
betalar porto<br />
Stalltipset nr 1 • 2009<br />
MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr 341 189