Utbildningskompendium VVS steg 1.p65 - Lundagrossisten

lundagrossisten.se

Utbildningskompendium VVS steg 1.p65 - Lundagrossisten

LUNDAGROSSISTENS

VVS-KUNSKAP

STEG ETT

Rev 2009-05-26


FÖRORD

Detta kompendium är inriktat på VVS-kunskap.

Kompendiets uppgift är att ge dig en grundläggande kunskap

om de tre områdena Tappvatten, Avlopp och Värme.

Målet är att du skall skaffa dig en grundkunskap inom VVS

för att kunna klara dig i den dagliga kontakten med

Lundagrossistens kunder.

- 2 -


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD ............................................................................................................................ 2

TAPPVATTENSYSTEM....................................................................................................... 5

VATTENFÖRSÖRJNING .................................................................................................. 5-6

PUMPAR.............................................................................................................................. 7

VATTENMAGASINERING.................................................................................................... 8

RÖRTYPER ................................................................................................................... 9-10

SAMMANFOGNING AV RÖR ............................................................................................ 11

RÖRDRAGNING/INSTALLATION ................................................................................. 11-13

TAPPVATTENARMATUR .............................................................................................. 14-15

ISOLERING ....................................................................................................................... 15

VARMVATTENPRODUKTION....................................................................................... 16-17

SÄKERHETSUTRUSTNING ............................................................................................... 18

VVC ................................................................................................................................... 18

SANITETSARMATUR ........................................................................................................ 19

SANITETSUTRUSTNING .............................................................................................. 20-21

AVLOPPSSYSTEM ........................................................................................................... 22

INOMHUSAVLOPP ....................................................................................................... 22-27

AVLOPPSANSLUTNINGAR ............................................................................................... 23

VATTENLÅS ...................................................................................................................... 24

GOLVBRUNNAR ........................................................................................................... 24-25

RÖRTYPER ................................................................................................................. 26-27

UTOMHUSAVLOPP ...................................................................................................... 28-31

KOMMUNALT AVLOPP ..................................................................................................... 28

ENSKILT AVLOPP - TANKSYSTEM - INFILTRATION .................................................. 28-31

DAGVATTEN ..................................................................................................................... 30

DRÄNERINGSVATTEN ...................................................................................................... 30

- 3 -


VÄRMESYSTEM .............................................................................................................. 32

VATTENBUREN VÄRME - ENKEL FUNKTIONSBESKRIVNING ....................................... 32

UPPVÄRMNINGSANORDNINGAR ................................................................................... 32

VÄRMEPUMPEN ......................................................................................................... 33-35

PANNOR ...................................................................................................................... 36-37

ACKUMULATORTANKEN ................................................................................................. 38

FJÄRRVÄRME ................................................................................................................. 38

EXPANSIONSKÄRL .......................................................................................................... 39

CIRKULATIONSPUMPAR ................................................................................................. 40

STYRVENTILER - SHUNTVENTILER ............................................................................... 40

SHUNT- OCH REGLERSYSTEM...................................................................................... 41

RÖRTYPER ..................................................................................................................... 42

KULVERT ......................................................................................................................... 43

ISOLERING ...................................................................................................................... 43

VÄRMARE ........................................................................................................................ 44

RADIATORER - KONVEKTORER ............................................................................... 44-45

RADIATORSYSTEM ........................................................................................................ 46

RADIATORARMATUR ................................................................................................. 46-48

INJUSTERING .................................................................................................................. 48

VAL AV RADIATOR - DIMENSIONERING ........................................................................ 49

GOLVVÄRME ................................................................................................................... 50

FÖRLÄGGNINGSSÄTT GOLVVÄRME ....................................................................... 51-52

LATHUND / OMVANDLING ............................................................................................... 53

- 4 -


TAPPVATTENSYSTEM

VATTENFÖRSÖRJNING

Med tappvatten menar vi det vatten som används dagligen för att dricka men också

för att klara vårt vattenbehov vid matlagning, tvätt, hygien och så vidare.

Har du eget vatten (t.ex. en grävd eller borrad brunn) ansvarar du själv för att få rätt

kapacitet och kvalitet på ditt tappvatten.

Har du däremot kommunalt vatten är det kommunens ansvar att leverera tappvatten till rätt

tryck och med erforderlig kvalitet.

KOMMUNALT VATTEN

Vad är kommunalt vatten

och hur kommer det till mig?

Kommunalt vatten tas från en eller flera

vattentäkter - sjöar som är skyddade från

föroreningar. Vattnet pumpas, via ett reningsverk,

upp till vattentornet i området där du bor

och distribueras sedan ut därifrån via ledningsnätet

hem till dig. Det vattentryck du erhåller

beror på var du bor. Ligger tappstället högt i

förhållande till vattentornet får du sämre tryck än

om du bor lägre - det statiska trycket helt enkelt.

Som du kanske märkt brukar vattentorn vara

högt placerade uppe på kullar och höjder.

Ibland får man lösa dåligt tryck p.g.a. höjdförhållanden

med s.k. tryckstegringspumpar.

Vattnets väg från vattentäkt till vattentorn

- 5 -

Nacka vattentorn

Vattenkvaliten ombesörjs av

kommunen och kraven ställs från

Livsmedelsverket. Rening och viss

bearbetning av vattnet görs i

reningsverk för att få rätt kvalitet,

hårdhet och ph-värde innan det

pumpas vidare till vattentornet.

Flera undersökningar har gjorts där

man konstaterat att kommunalt

kranvatten har bättre kvalitet än

bordsvatten på flaska.


Vattenleverans

Har man kommunalt vatten levererar kommunen tappvatten 0,5 m från fastighetens

tomtgräns med rätt kvalitet och krav på flöden och tryck. Den inkommande vattenledningen

brukar kallas servisledning och förses med avstängningsventil i marken inne på

abonnentens fastighet samt en plomberad kallvattenmätare inne i huset där leverantören

kan kontrollera förbrukningen.

EGET VATTEN

Med eget vatten menas vatten som tas från egen

vattentäkt till exempel brunn (grundvatten) eller vattendrag

(ytvatten). Vid försorg genom ytvatten krävs

förhållandevis stora insatser för att uppnå godtycklig

vattenkvalitet genom rening.

Grundvattnet håller oftast en betydligt bättre kvalitet då

den har genomgått en rening när den sedimenterats

genom marken. Oftast behövs ingen rening för att

kunna brukas som tappvatten. Problemet med grundvatten

i jämförelse med ytvatten är

att den inte förekommer i samma

utsträckning. Det kan därför vara

svårt att klara de behov som finns vid

större förbrukning.

Lunda

- 6 -

PUMPAR

För att kunna tillgodose sig med det vatten som finns vid egen vattentäkt

krävs någon form av pump. Till detta finns en mängd olika

varianter, några exempel på detta är: djupbrunnspumpen,

ejektorpumpen och jetpumpen.

En vattenpumps uppgift är att

transportera vatten från en lägre punkt till en

högre. En pump skall klara av att övervinna den

statiska uppfordringshöjden (avståndet från

vattennivån där pumpningen sker till högsta

tappstället), tryckförluster (friktion i rör, motstånd

i böjar och komponenter) och det sluttryck

man vill uppnå vid tappstället. Detta

kallas den manometriska uppfordringshöjden.

Pumpen skall även klara av att transportera

den mängd vatten (det flöde) som behövs.


Jetpumpen : Används för mindre vattenförsörjningsanläggningar

såsom enfamiljshus, fritidshus, bevattning o.s.v.

Jetpumpen kan placeras i huset / fastigheten eller i ett

separat så kallat pumphus. Denna typ av pump bör placeras

så nära vattenkällan som möjligt eftersom den suger upp

vattnet till pumpen. Sugledningens höjd är begränsad och kan

rent teoretiskt aldrig överstiga atmosfärstrycket dvs ca 10,3

m (1 bar). Praktiskt är sughöjden begränsad till 6 - 8 meter

på grund av tryckförluster i sugledningen. Däremot klarar

pumpen att trycka upp vattnet betydligt högre, man bör dock

komma ihåg att pumpen tappar i kapacitet desto större

arbete pumpen utför på sugsidan.

Vi lagerför en jetpump som heter VALCO och som vi själva

importerar från Italien.

Djupbrunnspumpar finns

under flik Q i katalogen

Djupbrunnspumpen : Denna typ av pump sänks

ned i den borrade brunnen och står då i direkt kontakt

med vattnet. Detta gör att pumpen jobbar som

en tryckande pump och klarar av att pumpa från

betydligt större djup i jämförelse med en jetpump.

Denna typ av pump klarar också av att pumpa förhållandevis

stora vattenmängder - upp

till 100 m 3 /tim. beroende på typ av pump och

tryckhöjd. Detta är den vanligaste modellen av pump

för borrade brunnar och finns i både 1-fas- och 3fas-utförande

där 3-faspumpen måste

förses med erforderligt motorskydd.

Djupbrunnspumpen hänger i en rostfri wire försedd

med wirelås för att inte ”hänga” i pem-slangen eller

undervattenskabeln. Borrhålet är försett med en

täckbricka om hålet mynnar i en pumpgrop eller i ett

pumphus. I annat fall använder man sig av en adapter

och en täckbricka. Vill man kunna tappa ur systemet

vintertid monterar man en vinterkoppling.

Ejektorpumpen : Denna pump placeras på samma sätt som en

jetpump med den skillnad att den har en ejektor som är nedsänkt i

brunnen. Dess uppgift är att hjälpa pumpen att suga upp vattnet.

Ejektorpumpen använder två ledningar: en som går ned i brunnen och

en som går upp. Den ena ledningen har till uppgift att

transportera (suga) vattnet upp ur brunnen och den andra

ledningen förser ejektorn med vatten som används till att trycka på i

sugledningen så att man kan jobba på ett större djup än 10,3 m.

Denna typ av pump klarar djup ända ned till 100 m beroende på

pumptyp. Den fungerar alltså som en variant av både en tryckande

och sugande pump. I dag är det allt vanligare att ejektorpumpar byts

ut mot djupbrunnspumpar.

- 7 -

Jetpumpar finns under flik Q

i katalogen

Ejektorpumpar finns under flik Q i katalogen


VATTENMAGASINERING

För att pumpen inte skall behöva arbeta vid varje tappning i systemet lagrar man vatten i

olika typer av tankar / behållare. Några vanliga exempel på detta är hydroforer och

hydropresser där vattnet magasineras under tryck. Dessa finns i varierande storlek och

utföranden.

Skillnaden mellan en hydrofor och en hydropress är att hydropressen har en dricksvattenbeständig

gummiblåsa som skiljer vattnet från det omkringliggande luftrummet. Detta luftrum

står ständigt under tryck och vart efter gummiblåsan fylls med vatten ökar trycket i tanken.

Genom att ha en gummiblåsa som skiljer vattnet från luften kan man tömma tanken på hela

innehållet av vatten innan den åter fylls på igen av pumpen. Detta kan ge upp till tre gånger

så stor ”nyttig” vattenvolym i jämförelse med en hydrofor som saknar gummiblåsa.

I hydroforen däremot har vattnet en direktkontakt med den komprimerade luften i topppen

av hydroforen vilket kan vara fördelaktigt då man har problem med dålig lukt.

ARMATUR FÖR HYDROPRESS- OCH HYDROFORSYSTEM

För att en hydrofor eller hydropress skall vara funktionell och följa säkerhetsföreskrifterna

skall den vara försedd med fäljande armaturer:

- Säkerhetsventil - Skall öppna då trycket överstiger det för anläggningen maximalt

godkända trycket, normalt 6 bar.

- Manometer - Graderad till minst 50% och högst 100% av anläggningens högst

tillåtna tryck.

- Vattenståndsrör - (Vid hydrofor) Används för att se vattennivån i tanken. Skall

vara försedd med avstängningsventil och avtappningskran.

- Avstängningsventil - Så att hydroforen / hydropressen kan stängas av från pump

och rörnät.

Hydropresser och hydroforer finns

under flik Q i katalogen

Lunda

- Tryckströmbrytare - Denna kopplas mot pumpen för att styra start och stopp vid

förinställt tryck. Detta innebär att när trycket i anläggningen sjunker till förinställt

lägsta-tryck startar pumpen och börjar fylla tanken. När förinställt högsta-tryck är

uppnått stoppar tryckströmbrytaren pumpen.

- 8 -


RÖRTYPER

Vattnet vi förbrukar till matlagning, hygien, tvätt och så vidare är livsmedelsklassat och

ställer högre krav på valet av rörtyp i ett tappvattensystem än i ett varmvattensystem.

Här följer de vanligaste rörtyperna som används vid tappvatteninstallationer:

(DY = dimension yttre och mäts i mm medan

DN = dimension nominell mäts invändigt och

ibland i tum. Kallas också för ansl.nr.)

Hårda kopparrör: Även kallade cu-rör, från den kemiska

beteckningen för koppar: cu. Kopparröret finns som raka

längder på 2,5 eller 5 meter i dimensionerna DY 6, 8, 10, 12,

15, 18, 22, 28, 35, 42, 54, 70, (76,1), (88,9) (108) och så

vidare.

Prisol: Prisolröret är ett glödgat kopparrör som säljs på ringar

om 5, 25 eller 50 meter beroende dimension. Prisolröret är försett

med en vit plastbeklädnad som skyddar röret från yttre

åverkan. Då prisolen är glödgad och alltså förhållandevis mjuk

kan den enkelt bockas enligt önskemål.

Finns i dimensionerna DY 10 , 12, 15, 18 och 22.

Plusprisol: Prisolröret finns även som ett färdigisolerat alternativ,

den kallas då plus-prisol och finns endast på ringar om 25 meter.

Finns i dimensionerna DY 12, 15, 18, 22 och 28.

Förkromade kopparrör : Ibland skall rören monteras synligt till

exempel i badrum, tvättstugor o.s.v. Då är denna rörtyp fördelaktig

då den både är snygg och lätt att hålla ren. Det finns i två

olika kvaliteter, glödgade och halvhårda. Det halvhårda röret

finns i längderna 2 och 2,75 meter, det glödgade i 1,2 och 2

meter. Båda dessa rör finns i dimensionerna DY 8, 10, 12, 15,

18 och 22 och kan bockas med rätt bocknyckel.

Oisolerade glödgade rör: En variant av prisolröret men utan

skyddshöljet i plast. Finns i dimensionerna DY 12 och 15 och

levereras i 25m-ringar.

- 9 -

Alla rör finns under flik Y i katalogen förutom

förkromade rör som finns under flik C


Pem-rör: Står för PE = polyeten, M = medium density, och är

ett svart plaströr med blå märkning som endast är godkänt för

ledning av tappkallvatten. Den används ofta som servisledning

i mark, men kan även förekomma vid tillfällig rördragning till

byggbodar och i bevattningssystem. Dessa säljs på rullar

om 50,100, 200 (DN 40) och 300 meter. Finns i

dimensionerna DY 16, 20, 25, 32, 40, 50, 63, 75 och så

vidare.

Pex-rör: Är den vanligaste rörtypen för dold rördragning. Pexrör är gjorda i förnätad (x)

polyetenplast (pe) och har väldigt bra termiska egenskaper. Pex har funnits sedan 60-talet

och är sedan slutet av 90-talet mycket vanligt. Pexröret ger en snabbare installation än med

konventionell prisol, materialkostnaden anses ligga på ungefär samma nivå, pexröret är

billigare än koppar men installationsdetaljerna något dyrare.

Den lätta hanteringen av pex gör dock att

installationstiden minskar vilket kan ge en lägre

totalkostnad. Pexrör ger ej ifrån sig några

metaller och anses vara ett hälso- och

miljövänligare val än exempelvis kopparrör.

Tappvattenpex används vid dold rördragning

och finns i dimensionerna DY 15, 16, 18, 20,

22, 25, 28, 32mm o.s.v. beroende på fabrikat.

Pex finns på rulle med eller utan skyddsrör och

även i raka längder. Innerytan i ett pexrör är slätare än i ett kopparrrör och trots att

pexröret har en mindre innerdiameter vid samma yttre diameter kan man använda sig av

samma dimensioner som koppar tack vare det låga motståndet i pexröret.

Utanpå pexröret sitter skyddsröret. Skyddsröret fungerar dels som skydd mot yttre

åverkan. Det finns också möjlighet att byta ut pexröret och installera ett nytt rör i det

gamla skyddsröret. Skyddsröret indikerar också vid eventuella läckage och har en viss

isolerande funktion tack vare att en luftspalt bildas mellan pexröret och skyddsröret.

AluPex-rör: En variant av pexrör är alupex. Där har man en

aluminiummantel ytterst på röret som skydd samt för att få

en fixering av röret - pex är ju annars

”återfjädrande” och vill tillbaka till sin ursprungsform.

Alupex finns i samma dimensioner som Pex, på rulle

med eller utan skyddsrör och även i raka längder.

Galvrör: Är ett galvaniserat stålrör och är endast godkänt för

kallvatten. Denna rörtyp används idag nästan uteslutande vid

ROT-jobb. Dessa rör finns i längder på sex meter och fogas

med hjälp av gängade galvaniserade rördelar.

Finns i dimensionerna DN 15, 20, 25, 32, 40, 50 och så vidare.

Alla rör finns under flik Y i katalogen förutom

förkromade rör som finns under flik C

- 10 -


SAMMANFOGNING AV KOPPARRÖR

Kopparrör kan fogas antingen genom lödning, med mekaniska,

så kallade klämringskopplingar, eller med presskopplingar.

Klämringskopplingar finns i flera olika fabrikat och

utförande. Några av de vanligaste är Conex,

Kuterlite, Vatette och FPL. Dessa kopplingar finns

i såväl ”gula” som förkromade utföranden. Vid

användning av en klämringskoppling på glödgade eller

halvhårda kopparrör skall stödhylsa alltid

användas. Själva principen för klämringskoppling används

även för halvkopplingar, kombikopplingar

(trycknippel+kona), radiatorkopplingar (mutter+kona) samt blandarfästen.

Vid lödning av kopparrör används

vanligtvis så kallade kapillärrördelar.

Vid lödning av kopparrör

skiljer man på hårdlödning och

mjuklödning. Hårdlödning innebär

att man använder s.k. lödtråd och

använder en gaslåga med högre temperatur än vid

mjuklödning där man använder en elektrisk

lödapparat eller gasolbrännare och löder med en lägre

temperatur och lod med mer silver.

Verktyg finns under flik V i

katalogen

SAMMANFOGNING AV GALVRÖR

Att använda Presskopplingar är idag det

vanligaste sättet att sammanfoga kopparrör

och delar. Detta görs med ett speciellt

pressverktyg som med ett tryck av 10 ton

pressar ihop del och rör. I delen sitter en

O-ring som tätar. Pressdelar finns även

med andra O-ringar för gas och Solsystem

(högtemperatur). Viktigt vid pressning är att man använder rätt

pressback för respektive fabrikat för pressdelen.

Stödhylsa skall aldrig användas vid pressning av koppardelar.

Galvrör kan sammanfogas antingen genom gängade delar med lin

och tätningspasta (ev. linolja). Gängtejp brukar vara en provisorisk

lösning men är faktiskt att föredra när man

sammarfogar galvrör med en mässingsdel

för att undvika galvaniska element som

annars gör att galvröret rostar.

Eller så använder man stålrörskopplingar

i galv; en sorts klämringskoppling för stålrör.

Dessa används främst vid ROT-arbeten.

- 11 -

Klämringskopplingar med tillbehör

finns under flik F i katalogen

Presskopplingar och lödkopplingar

finns under flik G i katalogen

Galvade rördelar finns under flik

V i katalogen och galvade

repkopplingar under flik D


SAMMANFOGNING AV PEM-RÖR

Pem-kopplingar är en form av klämringskopplingar och det finns olika

fabrikat med olika principer av tätning. Vissa har en trycknippel eller klämhylsa

som ”nyper fast” röret som en klämringskoppling t.ex. PRK, Vatette-

PE. Andra fabrikat jobbar med en O-ringstätning där röret hålls på plats

med hjälp av en stödring och en låsring/klämring ex. Blue Line, Isiflo.

SAMMANFOGNING AV PEX-RÖR

- 12 -

Lunda

Ofta använder man en typ av koppling (t.ex. ”Quick & Easy”) som bygger

på att man utvidgar röret med ett uppkragningsverktyg och sedan stoppar

i en skarvnippel inuti röret. Röret återgår sedan till sin ursprungliga form

och sluter då tätt kring nippeln.

Ett vanligt alternativ är att använda samma pressverktyg som vid sammanfogning

av kopparrör - dock med en annan typ av pressback anpassad för fabrikatet

på delarna. Man pressar delen utanpå pex-röret och tätningen sker med

O-ringar som sitter utvändigt på kopplingens nippeldel och således tätat mot

pex-rörets insida.

Om man måste använda sig av mekaniska kopplingar är det alltid att

föredra speciella kopplingar avsedda för pexrör, en typ av klämringskoppling

med integrerad stödhylsa och slitsad klämring.

I de fall pexröret håller samma yttermått som kopparrör går det att använda

vanliga klämringskopplingar. Det är dock viktigt att man använder särskilda

pex-stödhylsor för att det skall vara godkänt.

Stödhylsor för pex finns under flik F i katalogen

RÖRDRAGNING - SANITETSARMATUR

Det finns två typer av rördragning vid sanitetsinstallationer, synlig eller dold rördragning.

Synlig rördragning innebär att rören är installerade utanpå

väggen, vilket ger en bra inspektionsbarhet med tanke på

eventuella läckage med vattenskador som följd. Synlig rör-

dragning i våtrum utförs med 40c/c, 40mm mellan centrum

på rören. Det finns blandare anpassade för detta mått och

inget speciellt blandarfäste behövs. Vid synlig rördragning

används oftast förkromade kopparrör, men det förekommer

även att man målar hårda kopparrör.

Klammer finns under flik X i katalogen

Pexkopplingar finns under flik Y i katalogen

Pemkopplingar finns under flik H i katalogen


Dold rördragning innebär att man installerar

rören inuti väggen. Vanliga rörtyper som

används är prisol, pex-rör och alu-pex-rör.

På grund av vattenskaderisken får inga

kopplingar förläggas dolt utan att kunna

inspekteras. Fördelen är att man får en

snygg installation utan onödiga hål i tätskickt

p.g.a. hål för klammer dyl. Anslutningen mot

blandare görs oftast med 160 c/c mellan

rören, vilket är svensk standard. I Europa är

150 c/c standard (eg. svensk standard!).

För att ansluta en 160 c/c blandare mot

rören måste man använda sig av ett blandar-

fäste. Blandarfästet finns i utförande både för dold eller synlig rördragning och finns för

både koppar, pex och alupex i olika dimensioner.

INSTALLATION AV PEX-RÖR

Från inkommande vatten drar man matarledning ut till kall- och

varmvattenfördelare i lämplig dimension. Från fördelarna har man sedan

separata pex-ledningar (rör i rör) till varje tappställe (oftast i dim 15 el.

16 beroende på fabrikat).

När man sedan från dold förläggning skall ut genom vägg till de olika

enheterna använder man en särskild fixtur tillsammans med s.k. väggbockfixturer.

Minsta regeldjup som krävs vid denna typ av installation är 70mm.

Vid en annan variant av pex-kopplingssystem använder man sig

av speciella väggdosor eller fixturer för att fixera röret inuti väggen. Detta är

en bra lösning då man har en regelvägg där måttet på reglarna är minimum

40mm.

Efter att exempelvis ett badrum är kaklat och klart

monterar man blandarfästen eller väggbrickor avsedda för

den dimensionen och fabrikatet som använts.

Alupex kopplas på samma sätt som Pex men det är viktigt

att kontrollera att rätt delar används till rätt alupex.

Installationsdetaljer för pexsystem finns under flik Y i katalogen

- 13 -


TAPPVATTENARMATUR - VENTILER

Viktigt att tänka på vid val av ventil för tappvattensystem är att ventilen är

avzinkningsbeständig, så att den tål tappvatten. En typgodkänd ventil för tappvatten är

märkt CR. Märkningen finns även på annan typgodkänd tappvattenarmatur, till exempel

klämringskopplingar.

Kulventil med CR-märkning

Kulventilen är den vanligast förekommande ventilen, den finns i en

mängd olika utföranden och fabrikat. Innanmätet består av en ihålig

kula i förkromad mässing, rostfritt eller teflon. som stänger när den

vrids 90 grader. Kulan tätar mot ett nylon eller gummisäte.

Skjutventilen är en äldre typ av avstängningsventil. Den har en klaff som

stänger och de tätande ytorna är av metall. Skjutventilen är en mycket

driftsäker ventil som sällan kärvar. Genom åren har det tillverkats en mängd

ventiler av olika fabrikat. Dimensionsstandarden har också ändrats ett

flertal gånger. För att förenkla vid byte av dessa ventiler har det tagits fram

ett komplett sortiment av ROT-ventiler för utbyte av till exempel så kallade

Securexventiler.

TAPPVATTENARMATUR - ÖVRIG

Servisventil Servisventilen tillhör vattenleverantören och

svarar för avstängningen av vattnet vid

överlämningspunkten från det kommunala

vattennätet till användaren/abonnenten.

Vattenmätare Vid anslutning till det kommunala vattennätet

måste det finnas en vattenmätare hos abonnenten

för att kunna läsa av förbrukningen. Ofta levereras

denna av vattenleverantören som också plomberar

mätaren.

Backventil Backventiler används för att släppa igenom flödet

åt endast ett håll för att förhindra att vattnet tar

oönskad riktning i ett system.

Smutsfilter Smutsfilter renar tappvattnet mekaniskt från

partiklar med en sil av metall. Viktig detalj för att

inte täppa igen t.ex. plattvärmeväxlare.

Kulventiler och övrig tappvattenarmatur finns under flik D i katalogen

- 14 -


Ventilrör Ventilröret monteras ofta i anslutning till varmvattenberedaren.

I ventilröret sitter en avstängning

samt en backventil och på ventilröret monteras en

säkerhetsventil samt ibland en vacuumventil.

Säkerhetsventil Säkerhetsventilen skall öppna om trycket i tappvattensystemet

överskrider det maximala drifttrycket,

till exempel om vattnet i en varmvattenberedare får för

hög temperatur. Öppningstryck för säkerhetsventiler i

tappvattensystem ligger mellan 6-10 bar.

Blandningsventil Blandningsventilen sitter i anslutning till varmvattenberedaren.

Dess uppgift är att blanda det heta

vattnet från beredaren med kallvatten för att erhålla

rätt temperatur vid tappställena samt för att förhindra

skållning. Ofta är blandningsventil och ventilrör ihopsatta

till en enhet och kallas då ventilkombination.

Vacuumventil Vacuumventilen öppnar och släpper in luft för att

förhindra återsugning i tappvattensystemet om det

skulle uppstå undertryck.

Påfyllningsventil Påfyllningsventilen är länken mellan tappvattensystemet

och värmesystemet. Den används för

att fylla på nytt vatten i värmesystemet och har

en inbyggd backventil för att förhindra att

smutsigt värmevatten tränger in i tappvattensytemet.

Ventilkombination Ventilkombination är ett färdigt kit med ventil

rör, blandningsventil förberedd för säkerhets

ventil och vacuumventil och finns i fast mått

55 mm c/c eller med variabelt c/c för avstån

det mellan kall- och varmvattenledningarna.

Rörisolering finns under

flik Y i katalogen

TAPPVATTEN - ISOLERING

Isolering på tappvattensidan kan utföras på flera olika sätt och av olika anledningar.

På kallvattenledningar kan isoleringen ha till uppgift att förhindra utvändig kondens som kan

leda till fuktskador eller korrosion. Även skyddsröret runt pex-rör fungerar som kondensisolering.

Den kan också ha till uppgift att förhindra vattnet att värmas upp av

den omkringliggande luften. Ibland isoleras rören också för att förhindra

att rören fryser. Varmvattenledningar isoleras för att förhindra

värmeavgivning.

- 15 -


VARMVATTENPRODUKTION

I en varmvattenberedare värms vatten för disk,

tvätt, bad, dusch m.m. Detta varmvatten kallas

tappvarmvatten för att skilja den från värmevattnet.

Varmvattenberedare är uppbyggda enligt två

principer, ackumuleringsprincipen (förrådsberedare)

och genomströmningsprincipen (genomströmningsberedare).

Förrådsberedare:

I en förrådsberedare värms en behållare, ett förråd, av vatten upp antingen genom elektrisk

uppvärmning i form av en elpatron eller genom att varmt vatten (från värmesystemet eller

från solvärme) strömmar genom behållaren i en slinga . På så sätt får man en behållare

med varmvatten som kan tappas vid behov. Det finns beredare med indirekt elpatron i en

s.k. tub vilket är ett bra alternativ då det finns mycket kalk i vattnet. Annars finns risk att

kalken flockar sig på elpatronen som då blir för varm och till slut kortsluts och går sönder.

Det finns också dubbelmantlade beredare med indirekt uppvärmning där ett varmt media

som kan vara till exempel värmevatten leds in mellan ytter och innermantel. Detta vatten

värmer den inre behållaren där tappvarmvattnet också magasineras. De olika mantelmaterialen

i varmvattenberedare brukar vara emaljerade, kopparmantlade och rostfria/

syrafasta och vilken man skall välja beror på den lokala vattenkvalitén.

Genomströmningsberedare:

I en genomströmningsberedare strömmar vattnet igenom värmekällan, idag används denna

typ av beredare främst i form av en så kallade värmeväxlare. T.ex. i en modern oljepanna

där värmevattnet växlar mot tappvarmvattnet. Man kan även kombinera dessa två metoder

och låta kallvattnet först förvärmas genom att den strömmar genom en värmeväxlare till

exempel i pannan innan den når förrådsberedaren för ytterligare uppvärmning. Detta ger

en hög ackumuleringsnivå och uppvärmningen går snabbt.

- 16 -

Varmvattenberedare finns

under flik L i katalogen


Ackumulatortank:

En ackumulatortank använder

man då man med hjälp av ett

varmt media vill värma ett annat.

Som t.ex. att värmevattnet

värmer tappkallvattnet och vi

får tappvarmvatten. Skulle det

värmande mediet inte ha tillräckligt

med kapacitet får vi

använda oss av någon form av

tillsats - oftast el. En ack-tank

kan vara antingen förrådsberedare,genomströmningsberedare

eller både och. En

kombination är att man har en

förrådsberedare i toppen av en

ackumulatortank och en solslinga

i botten så att när solen värmer

behöver varken värmevattnet eller

elpatronen hjälpa till. En annan

variant är att man har en

varmvattenslinga där tappkallvattnet

förvärms innan det går

vidare in i elberedaren.

Ackumulatortankar samt värmepumpar finns

under flik L i katalogen

Eldstäder

Värmepump:

Att producera tappvarmvatten i kombination med en värmepump måste ske på ett speciellt

sätt beroende på värmepumpstyp. Vanligast vid bergvärme är att man använder sig av en

dubbelmantlad beredare där värmesystemet värmer tappvarmvattnet. Oftast kör man en

värmepump mot s.k. flytande kondensering vilket innebär att man producerar inte mer

värme än det aktuella värmebehovet och kör man endast med golvvärme blir ju aldrig

värmevattnet mer än c:a 35 grader - vilket är alldeles för lågt till tappvarmvatten. Därför

monteras en växelventil (varmvattenstyrning) på framledningen som växlar (riktar) flödet

antingen till värmesystemet eller till beredaren. Värmepumpen har samtidigt koll på om

denne producerar värme eller varmvatten och reglerar framledningstemperaturen efter

detta. Skulle inte värmepumpen klara av behovet av tappvarmvatten går eltillsatsen in och

toppar. Det finns också lämpliga varmvattenberedare/elpannor anpassade direkt för luft/

vatten-värmepumparna.

- 17 -

Radiatorer

Tappvarmvatten

Golvvärme

Pannvolym

med slingor

Pannor

Värmepumar

Solfångare


SÄKERHETSUTRUSTNING

I kombination med beredaren monteras avstängningsventil, backventil, säkerhetsventil,

vakuumventil och en avtappningsventil. I direkt anslutning till detta monteras en blandningsventil

som blandar varmvattnet med kallvatten till önskad temperatur, normalt cirka 55 grader.

Säkerhetsventil Blandningsventil Vakuumventil Ventilkombination

Vid lagring av vatten bör man tänka på bakterietillväxten. Desto lägre temperatur ju större

risk. Därför brukar man hålla en högre temperatur i varmvattenberedaren än vad man sedan

vill ha i varmvattenledningen. För att vara säker på att undvika legionella skall man ha en

temperatur i beredaren på minst 60 grader. Samtidigt är det så att ju högre beredartemperatur

desto större kapacitet får beredaren. En VVB på 50L med temp 80 grader kan

ju leverera lika mycket 40-gradigt vatten som en VVB på 100L med temp 40 grader - alltså

100L.

Tappvattenarmatur finns under flik D i katalogen förutom vvc-pumpar som finns under flik Q

VARMVATTENCIRKULATION VVC

Då tappvarmvattnet står still i ledningarna kallnar det och

ledningen måste tömmas på kallnat varmvatten innan varmt

varmvattnet åter kommer till tappstället. Detta kan medföra

en lång väntetid om ledningarna är långa. För att förhindra

detta monteras en cirkulationsledning där varmvattnet hela

tiden cirkulerar över varmvattenberedaren med hjälp av en

VVC-pump. Denna cirkulationsledning kan monteras på olika

sätt. Den bästa ur användarens synvinkel är den så kallade

fullständiga cirkulationen då varmvattnet cirkulerar hela vägen

fram till varje tappställe. Den kan också monteras så att

varmvattnet bara cirkulerar i de så kallade fördelarledningarna.

På så sätt behöver bara anslutningsledningarna

tömmas innan man erhåller varmvatten.

- 18 -


SANITETSARMATUR

För att få önskad temperatur vid tappstället har man en så kallad blandare vars uppgift är

att blanda tappvarmvattnet med tappkallvattnet. Det finns idag tre huvudtyper av blandare

för tappvatten:

Tvårattsblandaren har funnits sedan 20-talet. Den har en ratt för varmvatten

och en ratt för kallvatten. Tvårattsblandaren har tätningskäglor av

mässing med gummipackning och är enkel och billig att serva.

Tvårattsblandaren finns också i en del mer exklusiva utföranden som har

krankäglor med keramisk tätning.

Ettgreppsblandaren introducerades på 60-talet. Istället för två rattar har

ettgreppsblandaren en spak med vilken man kan reglera både vattenmängden

och temperaturen. De flesta ettgreppsblandare har en

keramisk tätningsinsats men finns också med gummitätning.

Ettgreppsblandaren är vanligast i tvättställ och disk, men förekommer

också i bad och dusch.

Termostatblandaren började säljas på 70-talet. Termostatblandaren

har ett temperaturvred och ett mängdvred. I termostatblandaren

sitter en känselkropp, termostatdel, som känner av varmvattentemperaturen.

Känselkroppen utvidgas eller drar ihop sig och

belastar i sin tur temperaturkäglan. Termostatblandaren håller på

så sätt konstant den temperatur du ställt in med temperaturvredet.

På temperaturvredet sitter också en mekanisk hetvattenspärr för att

förhindra skållning. En del termostatblandare har även något som

kallas för tryckbalansering vilket innebär att den måste få samma

tryck från varmvattnet som från kallvattnet annars stänger den flödet

helt. Ett bra skydd mot skållning om kallvattentrycket skulle

försvinna.Termostatblandare är vanligast i bad och dusch.

Montering

Disklåds- och tvättställsblandare monteras oftast i s.k. enhålsutförande men

finns också i 60 c/c och 160 c/c för bänk samt 160 c/c för vägg.

Dusch- och badkarsblandare finns för synligt montage 40 c/c eller 160 c/c och för dolt

montage i 160 c/c samt i europeisk standard 150 c/c.

- 19 -

Blandare och sanitetsarmatur finns

under flikarna A-C i katalogen


SANITETSUTRUSTNING

För att kunna använda tappvattnet måste vi ha någon form av sanitetsutrustning. Denna

skall också kunna ta hand om det förbrukade tappvattnet och leda det vidare till avloppssystemet.

Sanitetsutrustning som WC-stolar, tvättställ, badkar, dusch

liknande finns under flik Z i katalogen

WC-stol: Är oftast tillverkad i emaljerad porslin och finns i många

olika modeller och utföranden. En WC-stol består av en WC-skål

och en WC-cistern innehållande en bottenventil som släpper ut

vattnet vid spolning och en flottörventil som reglerar vattenmängden

i cisternen. Den modell som vi kallar standard-WC är en golvmodell

med avlopp nedåt och öppet S-lås (ibland dolt). Andra modeller är:

Förhöjda, väggmonterade, bakåtanslutna (universal, P-lås), dolt

avlopp, inbyggd cistern, barnmodell. Finns även i rostfritt stål.

Tvättställ: Tillverkas även den oftast i porslin men även ibland i rostfritt

stål eller acryl. Finns för fristående montage på konsoler eller

med tvättställsbult eller för kommoder och bänkskivor. Standardtvättställen

som också ingår i Lundagrossistens

tvättställspaket har de ungefärliga måtten

560x420 (BxD), beroende på fabrikat.

Bidé: Av emaljerad porslin och används för att tvätta sig ”där solen

inte skiner”. Sällsynta i Sverige men vanliga i Centraleuropa.

Badkar: Tillverkas av stålplåt som emaljeras eller i acryl och

används till att bada eller duscha i. Standardkaren finns i längderna

1300, 1400, 1500, 1600, 1700, 1800 men andra typer av badkar

finns i alla möjliga mått och former, med eller utan bubbelfunktion.

Duschvägg/duschkabin: Finns i en mängd varianter. Profilerna är ofta av

aluminium - målade eller i natur men finns också i krom, mattkrom, olika

färger m.m. Sidorna är antingen av styrénplast eller glas

som finns i en mängd mönster och färger. En duschvägg

monteras direkt på golvet och mot väggen och kräver

därför ett fuktspärrat våtrum medan en duschkabin står

med fyra väggar på ett kabinkar och därför kan placeras

var som helst där det finns vatten och avloppsanslutning.

- 20 -


Diskbänk: Tillverkas av rostfri plåt och finns som heltäckande

eller som infällnads/underlimmade. Hoarna är oftast

anpassade för antingen 60-skåp (G) eller 80-skåp (H) men

finns i andra varianter också. Heltäckande bänkar följer

måttmässigt annars också köksskåpens mått. En H-20V

t.ex. har måtten från vänster: 400+800+800=2000 mm.

Finns att beställa i avvikande mått både på längden och

bredden samt ho-placering.

Tvättbänk: Har en rosfri plåt med ho överst monterat på ett

underrede av vit plåt och monteras i tvättstugor. Brukar förses

med blandare och avlopp som man också kan koppla

en tvättmaskin till.

Utslagsback: Tillverkas i rostfritt stål och återfinns i städutrymmen och

ibland i garage oftast med ett vikbart galler för att kunna ställa t.ex. en

skurhink på. Måste ha inbyggt breddavlopp om lokalen den sitter i

saknar golvbrunn.

Rostfri sanitetsutrustning finns under flik R i katalogen

Övrig sanitetsutrustning: Tvättrännor, urinaler, tvättlådor, minikök, tvättmaskiner, diskmaskiner.

WC-stol i rostfritt Urinal i rostfritt Urinal i porslin

Tvättränna Tvättlåda Minikök

- 21 -


AVLOPPSSYSTEM

Det finns tre huvudtyper av avloppsvatten:

Spillvatten: Är det vatten som kommer från hushåll

och industrier. Ex. disk-, tvätt- eller WC-avlopp, kallas

ibland för BDT+KL (Bad, dusch, tvätt + klosett).

Spillvattnet blir nedsmutsat och förorenat och måste

därför ledas bort och tas om hand samt renas i

någon form.

Är det kommunalt avlopp ansluter man till det

kommunala avloppsnätet och så ombesörjer

kommunen reningen av spillvattnet i ett reningsverk.

Är det enskilt avlopp är det brukaren som ansvarar för

att spillvattnet går till en infiltrations-anläggning eller

en kombination av infiltration och sluten tank.

Vid dåliga förhållanden kan man även vara tvungen

att ha ett eget minireningsverk.

Dagvatten: Är regn eller smältvatten som ej trängt ner

i jorden. Ex. regnvatten från stuprör eller ytvatten som

leds ner i dagvattenbrunnar. Finns det kommunalt

dagvatten ansluter man till det annars måste man ta

hand om det själv på sin egen fastighet i en typ av

infiltrationsbädd.

Dränvatten: Är regn och smältvatten som trängt ned i jorden samt vatten från grundvattenströmmar.

Vatten man vill leda bort för att inte skada byggnader och för att inte få vattensjuka

markområden.

SPILLVATTEN

INOMHUSAVLOPP

När man talar om innomhusavlopp så innefattar det

uteslutande spillvatten. Där vi tappar vatten måste vi

också ta reda på det förbrukade vattnet - avloppsvattnet

- vid de olika avloppsenheterna. Ex. tvättställ,

WC-stolar, diskbänkar, tvättbänkar, badkar, dusch,

utslagsbackar, tvättmaskiner, diskmaskiner etc.

Vid de olika enheterna har man sedan olika

avloppsanslutningar dels för att kunna ansluta enheterna

till avloppssystemet dels för att det skall vara vattensäkert.

Oftast innehåller dessa produkter vattenlås för

att förhindra illaluktande gaser att sprida sig från

avloppssystemet. Från de olika anslutningarna går det

sedan avloppsrör i grodor och stammar i fastigheten och

sedan vidare ut till det kommunala eller enskilda

avloppet.

- 22 -

Avloppsdelar och detaljer finns under flik P i katalogen förutom

gumminipplar mm som finns under flik N


Avloppsanslutningar

Vid nästan alla avloppsenheter monteras ett vattenlås för att förhindra illaluktande gaser

från avloppssystemet att sprids ut i luften där vi vistas. Här följer några exempel på vattenlås

och avloppsanslutningar:

- Tvättställsvattenlås: Finns i lite olika modeller beroende på utseendekrav

och installationsförutsättningar. Vattenlåsen till tvättställ är av modell pungvattenlås

och har en anslutning mot tvättstället i R32 och utloppsrör i dim 40

mm. I Lundagrossistens tvättställspaket medföljer det ett Flexi pungvattenlås

som gör det möjligt att lösa installationen i de allra flesta fall oavsett förutsättningar.

- Diskbänksvattenlås: Används till diskbänkar och utslagsbackar.

Finns som pungvattenlås och som traditionellt rörvattenlås.

Anslutningsgängan är R40 och utloppsröret i dim

50 mm.

- Golvvattenlås: Finns för tvättställ och tvättmaskiner. Ansluts direkt i golvavloppsavsättningen

och finns i dim. 50 och 75 med anslutningsdimension 32

och 40.

- WC-stos: Vattenlåset sitter i själva WC-stolen så WC-stosen är bara en

anslutning mellan WC-stolen och avloppsröret. Dessa finns för plast- och

gjutjärnsrör, för släta rör och muffar samt för golvanslutning och bakåtanslutna

Wc-stolar.

- Avluftare: Även kallade vakuumventiler. Normalt skall man dra en avloppsledning

upp genom taket som kan suga in luft för att undvika undertryck i

avloppsledningarna samt för att få bättre skjuts på själva avloppsinnehållet.

Kan man inte ha en sådan avluftning får man sätta dit en avluftare som

fungerar så att en gummiklaff endast öppnar om det blir ett sug i avloppsledningen

(undertryck).

- Gumminippel: Används för att ansluta del- eller rörslätändor mot en större

dimension som en slags reducering. Används oftast vid tvättställs- och

diskbänksvattenlås.

- 23 -


Vattenlås

De flesta avloppsapparater, till exempel tvättställ, diskhoar och golvbrunnar är anslutna

direkt till avloppssystemet. För att förhindra att illaluktande gaser sprider sig från systemet

måste det finnas någon form av luktspärr. Luktspärren erhålles enklast med ett vattenlås

där vattnet bildar den avgränsande delen mellan avloppssystemet och lokalen där avloppsenheten

är ansluten.

Principskiss vattenlås Golvbrunn med vattenlåsfunktion

Eftersom det kan samlas en del otrevligheter i form av hårbollar och smuts i ett vattenlås

är vattenlåsdelen i en golvbrunn ofta uttagbar för att underlätta vid rengöring. Golvbrunnar

utan vattenlås kallas för spygatter och används vanligen utomhus eller i bastuutrymmen

där det finns risk att vattnet i låset dunstar bort på grund av värmen. Bastuspygatten är

då direkt ansluten till intilliggande golvbrunn i duschutrymmet och erhåller på så sätt

vattenlåsfunktion genom den.

Golvbrunn

Exempel på utrymmen där golvbrunn bör installeras:

- Utrymme för disk- eller tvättmaskin om de ej är placerade på golv med vattentätt

underlag.

- Dusch- eller badrum.

- Pannrum.

- Allmänna toaletter och tvättrum.

- Garage där golvytan överstiger 50 kvm.

- Städutrymmen och lokaler där spolning

förekommer ex. storkök.

Golvbrunnar tillverkas i en mängd olika utföranden

beroende på golvtyp och installationsförhållanden.

Eftersom golvbrunnar har orsakat

många vattenskador är det viktigt att

installationen blir riktigt utförd. Golvbrunnar finns

också i form av golvrännor.

plastbrunn rostfri brunn gjutjärnsbrunn

- 24 -

Golvbrunnar finns under flik P i katalogen

golvränna i rostfritt


Olika förläggningssätt av golvbrunnar

Montering i monteringsplatta: Används vid spångolv. Golvspånet sågas

ur för plattan och brunnen fästs sedan i plattan vilket gör att överkant

brunn hamnar i nivå med spångolvet. Efter det kan man ex. limma en

plastmatta på golvet som kläms fast med en klämring i brunnen.

Montering direkt i spånskiva: Golvspånet sågas ur och fräses ner för

brunnen som sedan skruvas fast direkt i spånskivan vilket gör att

överkant brunn hamnar i nivå med spångolvet.

Montering på spånskiva med lyft-upp: Golvspånet sågas ur för

brunnen som sedan skruvas fast på en lyt-upp-platta som har

samma höjd som golvgipsen och som i sin tur skruvas fast i golvspånet

vilket gör att överkant brunn hamnar i nivå med golvgipsen.

Används vid klinkergolv på träbjälklag.

Montering på spångolv med förhöjning: Golvspånet sågas ur och

fräses ner för brunnen och plattan vilket gör att överkant brunn hamnar

i nivå med golvspånet. För att komma på samma nivå som golvgipsen

måste man använda sig av en tät förhöjning som skruvas fast i

brunnen.

Montering i betongbjälklag: Golvbrunnen fixeras innan gjutning så att

den inte lyfter eller sätter sig under gjutningen samt att den hamnar i

nivå med den färdiga betongplattan.

Tillbehör och förhöjningar av golvbrunnar

Ett klinkergolv är aldrig helt vattentätt, så därför måste det bärande bjälklaget förses med

ett tätande membranskikt innan man lägger klinkergolvet. Vid golvbrunnsförläggning i klinkergolv

måste också brunnen vara försedd med någon typ av membran. Det är oftast en

gummiduk som fästs med brunnens klämring.

Har man en förhöjning ovanför golvets tätskikt skall denne vara försedda med dräneringslitsar.

Inga tätningsringar skall användas till förhöjningsringar i samband med klinkergolv.

Måste man däremot ha en förhöjning under (innan) golvets tätskikt är det viktigt att den är

tät och inte kan släppa ut något vatten i bjälklaget.

- 25 -


De vanligaste materialen som används inom ett avloppssystem är plast

eller gjutjärnsrör. Andra material som används är till exempel rostfritt eller

syrafast stål. Plaströren tillverkas idag i huvudsak i PP.

PP-rör

Rör och rördelar i PP-plast (polypropen) för inomhusbruk är gråa till

färgen och finns i dimensionerna 32, 50, 75 och 110 millimeter. Grå inomhus-PP

lämpar sig bäst vid installationer i småhus eller för ingjutning i

betongbjälklag. De benämns ofta ”HT” (High Temperature), då de förr var

värmetåligare är markdelar, idag är det samma plastkvalité.

Delarna sammanfogas utan lösa kopplingar, de har ett muffsystem och

byggs ihop genom att stickas in i varandra. En tätningsring av gummi i

muffen ser till att skarvarna blir täta.

Motsvarande delar för markförläggning är orangea till färgen för att de

lättare skall kunna urskiljas vid markarbeten. Markrör och delar finns i dimensionerna

110, 160, 200, 250, 315, 400, 500 och 630.

Vi lagerhåller sortimentet upp till och med 200 mm

och rören finns i längder från 1m till 6m.

ABS-rör

PP-rör ljudklassat

PVC-rör

RÖRTYPER

Detta är en typ av pvc-rör som finns i dim 32 och 40 mm och som

används vid synligt montage på vägg. Rören sammanfogas

genom limning, klämringskopplingar eller med delar som har

vulkade gummimuffar. Finns i vitt och förkromat utförande. Rören

finns i 2m och 3m längder.

Det finns även ett par andra system, Bl.a. Wavin Asto och Skolan, med mineralförstärkt PP

som är mer ljuddämpande än vanlig PP. För att dessa rör skall kunna användas som

avloppsstammar i fastigheter måste de förses med brandstrypare

mellan de olika brandcellerna. Rören finns i 3m längder.

Avloppsdelar finns under flik P i katalogen

medan avloppsrör finns under flik Y

Har av miljöskäl fått lämna plats åt PP-rören men används

fortfarande men då oftast vid markförläggning. Finns i samma delar

och dimensioner och kan till skillnad mot PP-rören limmas.

- 26 -


Gjutjärnsrör

Gjutjärnsrör (benämns MA-rör som betyder Mufflöst

Avloppssystem) är belagda både in-vändigt och utvändigt

med en epoxifilm. Rören och delarna finns i

dimensionerna 58, 75, 110 och 160 millimeter. Rören

i 1,5m och 3m längder. MA-rör används främst vid installationer i

större fastigheter då de uppfyller brandsäkerhet och ljudkrav bättre

än plaströr. En äldre typ av gjutjärnsrör är det så kallade Normalröret.

Normalrör sammanfogas med ett muffsystem liknande

plaströrens. För att sammanfoga MAdelarna

används JET-kopplingar som finns i tre olika utföranden:

Blanka, eller som de förr kallades, svarta JET-kopplingar med

dubbla skruvförband. De blanka JET-kopplingarna får endast

användas vid synligt montage och får ej gjutas in i betong.

- 27 -

Lunda

Syrafasta JET-kopplingar ser ut som de blanka JET-kopplingarna, men är rödmärkta för att

kunna skiljas åt. Syrafasta JET-kopplingar får gjutas in i betong eller förläggas i mark.

Ultrajetkopplingen är en koppling motsvarande den vanliga JET-kopplingen men med endast

ett skruvförband vilket ger en snabbare montering.

Rostfria och syrafasta rör

Detta är ett förhållandevis dyrt installationssystem (SF ca: 15% dyrare än RF) men har å

andra sidan en enorm tålighet och livslängd. Används ofta i aggressiva miljöer inom industri

men även som stamledningar i fastigheter då det är brandklassat. Nackdelen är att det har

dåliga ljud-isolerande egenskaper. Finns i dimensionerna 50, 75, 110 och 160 mm och

sammanfogas precis som PP-delar med muffar. Rören finns från 1m upp till 6m längder.


UTOMHUSAVLOPP

KOMMUNALT AVLOPP

Har man kommunalt vatten tar kommunen hand om spillvattnet och till viss del

även dagvattnet (som kan vara förorenat av avgaser och vägrester m.m.).

Avloppsvattnet går via ledningsnät och pumpstationer till ett reningsverk där det

renas både mekaniskt, kemiskt och biologiskt.Slutprodukten blir ett rent vatten

men man utvinner också biogas och gödningsmedel av slammet som bildats.

Avloppsvattnet har också en relativt hög temperatur

(beroende på årstid) vilket gör att

man växlar det i ett värmevärk för

produktion av fjärrvärme innan det

släpps ut i sjöar och hav.

Henriksdals reningsverk i

Stockholm är ett av landets

största och är på 300 000 m²

och har 18 km tunnlar.

Reningsverket renar dagligen

avloppsvatten från 690 000

människor.

ENSKILT AVLOPP

Har man inte kommunalt vatten måste man efter kommunens önskemål ha ett

fungerande och godkänt enskilt avlopp och här kommer de vanligaste metoderna:

SLUTEN TANK (DELAT AVLOPPSSYSTEM)

Här har man en kombination av infiltration och en sluten tank (septitank) Till den slutna

tanken ansluter man endast WC-avloppet

(KL) och då med en snålspolande WC-stol

för att inte fylla tanken så snabbt medan

övrigt avlopp (BDT) går till en infiltrationsanläggning

(se nästa stycke). När tanken

är nytömd får den en enorm flytkraft av

grundvattnet vilket gör att den kan ”lyfta”

Därför måste tanken förankras med

spännband och bergdubb eller med en

förankringssats. Ibland gjuter man en platta

under tanken som den sedan förankras i.

Till tanken ansluter man också ett nivålarm

som larmar när tanken är på väg att bli full

så att man hinner beställa tanktömning av

slamsugningsbilen.

- 28 -


MARKBÄDD

Ibland kan man ha

problem med infiltrationsbädden

och måste göra en

s.k. markbädd med olika

dräneringslager med bl.a.

sand samt en dränering med

dräneringsrör och

dräneringsbrunn under själva

bädden.

TRADITIONELL INFILTRATION

En traditionell infiltrationsanläggning består av en slamavskiljare där spillvattnet leds

långsamt igenom kamrarna och slammet sjunker till botten. Slamavskiljaren kan vara av

två- eller trekammartyp. Efter slamavskiljaren leds spillvattnet vidare till en fördelningsbrunn

som samlar upp och fördelar vattnet ut i spridarrören även kallade fördelningsrör. Dessa rör

är perforerade för att fördela ut spillvattnet jämnt över en infiltrationsbädd. Vattnet silas

genom bädden och renas när det sedimenteras genom marken. För att spridarrören inte

ska slamma igen lägger man fiberduk (geotextil) ovanpå dessa. Ibland kompletteras

infiltrationsanläggningen med en sluten tank för att ta hand om WC-avloppet.

princip för dränering med markbädd

- 29 -


PUMPINFILTRATION

I bland kan man ha infiltrationsbädden

på en högre marknivå

än slamavskiljaren. För att få

avloppsvattnet till infiltrationsbädden

måste man då pumpa

upp det med en avloppspump

som sitter i en s.k. pumpgrop.

RENINGSVERK

Ett reningsverk sätter man efter

slamavskiljaren. I en avloppsanläggning

med minireningsverk

behandlas avloppsvattnet dels i

en biologisk del och i en

sedimenteringsdel. Det renade

vattnet kan sedan släppas

direkt ut i naturen, eftersom det

är jämförbart med badvattnet i

sjöar och vattendrag.

IN-DRÄN

Har man dåliga förhållanden för att kunna ha en fullgod

infiltrationsbädd kan man använda sig av s.k. IN-DRÄNmoduler

(biomoduler) som kompenserar detta. Dessa

ligger under spridarledningen som endast lägges i en

sträng utan fördelningsbrunn. Föroreningarna i avloppsvattnet

bryts sedan ned med hjälp av en flora av bakterier

som växer till på infiltrationsytan - biohuden. Systemet kan

användas tillsammans med alla typer av infiltration och finns

både för BDT och BDT+KL.

DAGVATTEN

Finns det inget kommunalt dagvatten skall fastighetsägaren själv ta hand om dagvattnet på

sin egen fastighet (LOD - lokalt omhändertagande av dagvatten). Man använder samma rör

och delar som till spillvatten men det finns vissa tillbehör som sandfång och dagvattenbrunnar.

DRÄNERINGSVATTEN

Dränering innebär att man har perforerade rör eller slangar som förläggs där vatten kan

komma att ansamlas och där leder iväg detta dränvatten någon annan stans där det inte

gör någon skada. Även här använder man sig av samma rör och delar som till spillvatten

förutom själva dräneringsrören och dräneringsbrunnarna.

- 30 -


TANKAR OCH BRUNNAR

Sluten avloppstank Sluten avloppstank Sluten avloppstank

slamavskiljare

IN-DRÄN paket

finns under flik P i katalogen

infiltrationspaket

IN-DRÄN modul

- 31 -

komplett infiltrationstank

minireningsverk

beteckning med kupolsil fördelningsbrunn förankringssats

dräneringsslang dräneringsrör dagvattenbrunn


VÄRMESYSTEM

Luftburen värme, direktverkande el och vattenburen värme är exempel på olika

uppvärmningssystem. Vattenburen värme är det vanligaste värmesystemet, detta främst på

grund av att vatten är en bra värmebärare. Vatten kan transportera fyra gånger mer värmeenergi

än luft. Andra fördelar är att ett vattenburet värmesystem lätt kan regleras centralt.

Man erhåller en behaglig uppvärmning tack vare att värmeytornas temperaturer kan hållas

relativt låga. Man kan använda flera eller byta från en värmekälla till en annan.

Ett vattenburet system är dessutom tystgående och driftsäkert.

VATTENBUREN VÄRME - ENKEL FUNKTIONSBESKRIVNING

Ett värmesystem är ett avskilt system som står i kontakt med tappvatten-systemet genom

en påfyllningsventil som alltid skall vara stängd. Uppvärmningen av vattnet sker i värmepannan.

Vattnet distribueras ut till värmarna (ex.vis radiatorer) med hjälp av en cirkulationspump

via ett rörledningsnät. Vanliga rörtyper som används är stål-, koppar- och pexrör.

Värmevattnet som lämnar pannan håller en relativt hög temperatur och för att erhålla rätt

temperatur på tilloppsvattnet till värmarna används en shuntventil som blandar det heta

tilloppsvattnet med det

svalare returvattnet.

Värmeenergin överförs

från värmesystemet till

lokalerna via värmare. Då

vatten värms upp utvidgas

det och för att ta upp

denna utvidgning finns ett

expansionskärl monterat

i systemet. Det måste

också finnas en

säkerhetsventil monterad

för att ”släppa ut” vatten

om systemtrycket skulle

bli för högt. Man brukar

också montera en

manometer för att kunna

se systemets drifttryck som brukar ligga mellan 1-4 bar beroende på anläggningens höjd

(jämfört med tappvatten där trycket ligger mellan 6-10 bar).

UPPVÄRMNINGSANORDNINGAR

Uppvärmning av värmevatten sker i någon form av en värmepanna: ex. en värmepump,

pellets- olje- el- gas- eller vedpanna. Ofta består en panna av en kombination av dessa.

Ett annat alternativ att erhålla värmevatten är fjärrvärme. Då överför man i stället värmen

från värmeverket till sitt vattenburna värmesystem med hjälp av en värmeväxlare.

- 32 -


VÄRMEPUMPEN

Alla värmepumpar, oavsett modell, fungerar på samma sätt. Genom att använda en

vätska/gas (köldmedia) som kokar vid väldigt låg temperatur kan man ta tillvara på

energi från källor med relativt låg temperatur (t.ex. berg, jord, sjö och luft).

Värmepumpar har blivit väldigt populärt sedan början av 2000-talet på grund av höga

olje- och elpriser samt att värmepumparna blivit mer effektiva och driftsäkra.

Så funkar det

1. En frostskyddad och biologiskt nedbrytbar vätska

(brine-vätska, köldbärarsprit) cirkulerar i en

kollektorslinga som tar upp värme från omgivningen.

2. När vätskan kommer tillbaka till värmepumpen

håller den cirka 4°C. Via en värmeväxlare överförs

värmen till ett köldmedium i ett slutet system.

Köldmediet som har låg kokpunkt, förångas när det

kommer i kontakt med värmen från kollektorslingan.

Och passerar därefter genom en kompressor som

höjer trycket och därmed temperaturen till användbar

nivå, cirka 50–60 °C.

3. Värmen avges till husets värmesystem genom

ytterligare en värmeväxlare.

Bergvärme

Värmepumpar finns under flik L i katalogen

I berggrunden varierar temperaturen mycket lite under året. Ett eller flera hål borras,

vanligen ner till ett djup mellan 70 och 200 meter, beroende på geologiska och

klimatologiska förhållanden. Kollektorslangen leds i det vattenfyllda borrhålet.

En bergvärmepump sänker energiförbrukningen med 60–70 procent.

Bra med bergvärme

+ Mycket stabil värmekälla

+ Driftsäker

+ Lämpligt även på små tomter

+ Liten miljöpåverkan

+ Kan ge komfortkyla på sommaren

Mindre bra med bergvärme

- Borrning ger högre installationskostnad

- Speciella tillstånd kan behövas

- Hänsyn till vattentäkter måste tas

- Hänsyn måste tas till befintliga tunnelsystem (storstäder)

- 33 -

Princip värmepump (berg-/jordvärme)


Ytjordvärme

I markens ytskikt lagras solvärmen. En 200–500 meter lång kollektorslang grävs ned

till frostfritt djup, cirka en meter, och läggs i slingor på tomten. Kollektorslangen tar upp

värmen som finns i marken och använder denna till att förånga Värmepumpens köldmedium.

Ytjordvärme sänker energiförbrukningen med 60–70 procent.

Bra med ytjordvärme

+ Ingen borrning behövs, lägre installationskostnad

+ Relativt stabil värmekälla

Mindre bra med ytjordvärme

- Kräver stor tomt

- Tomten behöver grävas upp

Sjövärme

Sjövärme fungerar i princip på samma sätt som ytjordvärme och bygger på att utnyttja den

energi som lagras i sjövatten och i bottenlager. Kollektorslingan läggs på botten av ett

vattendrag och energin leds till det strandnära huset. Sjövärme sänker energiförbrukningen

med 60–70 procent.

Bra med sjövärme

+ Ingen borrning krävs

+ Realtivt stabil värmekälla

+ Liten miljöpåverkan

Mindre bra med sjövärme

- Tillgång till närliggande vattendrag är nödvändigt

- Ger sämre värmeutbyte vid bottenfrysning

- Tillstånd krävs

Dimensionering och val av pump

Värmepumpen dimensioneras inte efter det högsta effektbehovet. I så fall skulle pumpen

större del av året gå med för hög kapacitet i många korta intervall vilket bara leder till

slitage på kompressorn. Väljer man däremot en pump som klarar 50-70% av det högsta

behovet täcker man den årliga förbrukningen med ca: 70-95% beroende på val av värmekälla.

Det här är något som vana installatörer och värmepumpstillverkare är duktiga på och inte

någon service vi på Lundagrossisten erbjuder. Vi skall inte ansvara för funktionen i en

värmepumpsanläggning

Eftersom man inte dimensionerar värmepumpen efter årets kallaste dag då man har som

störst effektbehov måste man ha någon form av tillskottsenergi. Det absolut vanligaste är

att man använder el.

- 34 -


Luftvärmepumpar

Även i kall luft (ner till -15°C.) finns tillräcklig energi för att förånga köldmediet.

En luftvärmepump behöver ingen kollektorslinga. Värmen omsätts istället genom

så kallad direktförångning som uppstår då luften passerar genom en värmeväxlare.

Luftvärmepumpar finns i tre olika typer.

Bra med luftvärme

+ Låg investeringskostnad

+ Kollektorslinga behövs ej

+ Enklare installation

+ Hög verkningsgrad

Luft/vattenvärmepump

Luft/vattenvärmepumpen hämtar sin energi från utomhusluften

(ner till -15°C.). Energin avges sedan till husets vattenburna

värmesystem och/eller tappvarmvatten. Luft/vattenvärmepumpen

kan i många fall samköras med befintligt

värmesystem (el-, pellets-, olje- eller elpanna). Luft/vattenvärmepumpen

sänker förbrukningen med 50–60 procent.

Frånluftsvärmepump

Frånluftsvärmepumpen utnyttjar energin i den begagnade

ventilationsluften som lämnar huset. Genom att låta ventilerad

och uppvärmd luft förånga köldmediet erhålls en effektiv

uppvärmning. Till nackdelarna hör dock ett högre driftsljud.

Frånluftstekniken sänker förbrukningen med 25-35 procent.

Luft/luftvärmepump

Luft/luftvärmepump är en så kallad komfortvärmepump som

avger värme direkt till inomhusluften. Värmepumpstypen är

lämpad för småhus och andra mindre lokaler med öppen

planlösning. En luft/luftvärmepump kan inte producera

tappvarmvatten och är inget vattenburet system.

Sommartid kan systemet även användas för att producera

komfortkyla. Luft/luftvärmepumpen sänker förbrukningen

med 25-35 procent.

Mindre bra med luftvärme

- Olämplig placering kan orsaka störande ljud utomhus

- Fungerar bara ned till -10°C

- Ger som lägst effekt när behovet är som störst

- 35 -


Elpanna

PANNOR

Vattenburen elvärme är en bekväm energikälla. Det

framtida elpriset kan emellertid vara en osäkerhetsfaktor

för villaägaren. För mindre hus med låg förbrukning är el

ett utmärkt alternativ som uppvärmning. I Elpannan

värms värmevattnet upp av en elpatron (doppvärmare)

direkt i vattenvolymen. Elpatronerna har olika effektsteg

så att den inte går på så hög effekt när värmebehovet är

lågt.

En annan form av elpanna är elkassetten: Den består av

en isolerad ståltub i vilken man monterar en elpatron

med kopplingsbox och termostat. Den används främst i

små anläggningar eller som spetsvärme för att öka

effekten i ett befintligt värmesystem.

Bra med elpanna

+ Låg investering

+ Låg arbetsinsats

+ Inga lokala utsläpp

Oljepannan

Förbränningen av oljan i pannan sker med hjälp av en

oljebrännare som är monterad på pannan. Brännaren

hämtar oljan från en oljecistern. I anslutning till

oljemunstycket sitter tändelektroderna som antänder

oljan. Oljemunstyckets uppgift är att finfördela oljan.

I brännaren finns också en fläkt som förser

brännarrummet med luft. Beroende på att vissa

oljekvaliteter är tjockflytande under normal rumstemperatur

kan brännaren fås med förvärmare.

Förvärmning är att föredra, speciellt om man har en

oljetank som är placerad där temperaturen är låg, till

exempel utomhus. En panntermostat är kopplad till

brännaren och slår på när panntemperaturen når ca 70

grader och slår av när den når ca 80 grader.

Oljeeffekten brukar ligga mellan 25-35 kW för en vanlig villapanna. I pannan fungerar det

som en slags värmeväxlare där de heta rökgaserna i förbränningsrummet på ena sidan

värmer värmevattnet på den andra.

Det är viktigt att värmevattnet kan cirkulera i pannan hela tiden, annars kan värmevattnet

börja koka.

Bra med oljepanna

+ Låg arbetsinsats

+ Hög effekt

Mindre bra med elpanna

- Osäkert pris i framtiden

- Viss el kommer från ej

förnybart bränsle

Mindre bra med oljepanna

- Osäkert pris i framtiden

- Fossilt bränsle

- 36 -


Gaspannan

Fungerar ungefär som oljepannan fast man eldar med gas i stället för olja.

Inte så vanligt då gas varken är billigt eller speciellt lättillgängligt.

Ved/pelletspanna

Ved och pellets är förnybara bränslen, s.k. biobränslen. Ved

är det vanligaste biobränslet för villor i dag men pellets blir

allt vanligare.

Pellets: Köps oftast i säck och förvaras i speciella förråd.

Därifrån matas sedan pelletsen via en matarskruv till pelletsbrännaren

som värmer upp värmevattnet i pannan. En

pelletspanna måste dammsugas och rengöras ungefär en

gång i veckan beroende på modell. En stor fördel med

pellets är att det går att konvertera gamla oljepannor relativt

billigt. Fungerar annars likadant som en oljepanna med en

panntermostat för start och stopp.

Ved: Billigt framför allt om man har tillgång till egen ved men

annars också. Vid vedeldning skall du rätt typ av panna

samt elda mot en ackumulatortank för att få minimalt giftiga

rökgaser samt inte behöva elda så ofta. Här jobbar man inte

mot en termostat utan veden brinner ut som vilken eld som

helst. Vid vedeldning skall man alltid ha en

temperaturbegränsare för att förhindra kokning.

Bra med ved/pelletspanna

+ Låg bränslekostnad

+ Förnybart bränsle

+ Pellets kräver liten arbetsinsats jämfört med ved

+ Rätt utrustning ger mindre utsläpp av skadliga ämnen

Mindre bra med ved/pelletspanna

- Egen ved kräver stor arbetsinsats

- Pellets kräver mer arbetsinsats än olja och el

- Kräver lagringsutrymme

- Felaktig förbränning och fuktig ved ger höga utsläpp av skadliga ämnen

Värmepannor finns under flik L i katalogen

- 37 -


ACKUMULATORTANKEN

Ackumulatortanken är en behållare vars främsta uppgift är att

lagra värmeenergi. Oftast används ackumulatortanken i

kombination med en vedpanna där man jobbar med

höga temperaturer under korta perioder.

Genom att ackumulera värmen kan pannan jobba på full

effekt med hög värme vilket ger den bästa verkningsgraden i

pannan. Värmevattnet sparas i tanken och kan senare

användas vid behov.

Moderna värmesystem anpassas ofta till flera olika värmekällor

och då är ackumulatortanken ett bra alternativ. Man kan till

exempel tillgodogöra sig den billigare natteltaxan och värma

värmevattnet i tanken nattetid för att förbruka den senare under

dagen.

Ackumulatortanken kan förses med solslingor som förvärmer

värmevattnet. Man kan också få tanken med en inmonterad

Isolerad ackumulatortank.

behållare för uppvärmning av tappvarmvatten. Tanken kan alltså varieras efter olika behov

och förutsättningar för att ge en så ekonomisk och funktionell lösning som möjligt. För att

förhindra värmeförluster måste tanken vara isolerad.

PRINCIP FÖR PANNA MOT

ACKUMULATORTANK

För att tanken skall fungera effektivt monteras

en så kallad laddomat som ser till att cirkulera

(ladda) värmevattnet över acktanken vid

eldning.

Fjärrvärme

Ordet betyder som det låter - värmen produceras

någon annan stans (i fjärran?!). Detta är

ett högtemperatursystem och måste växlas ner

till den temperatur mottagaren har behov av.

Fjärrvärme kan man bara ha om det finns utbyggt

där man bor. Liknande system med växlare kan

man ha i radhusområden liknande där man har en

gemensam värmecentral men då måste man ha

relativt hög systemtemperatur.

Ackumulatortankar finns under flik L i katalogen

- 38 -


EXPANSIONSKÄRL

Då vatten uppvärms utvidgas det och för att ta hand om värmeutvidgningen monteras ett

expansionskärl i systemet.

Ett öppet kärl står i förbindelse med omgivande

luft och måste därför sitta högre än

värmesystemets högst belägna komponenter.

Det placeras oftast på vinden och

isoleras för att förhindra frysning.

Förr gjordes öppna expansionskärl i stålplåt

som ofta rostade sönder, dagens kärl är

gjorda av rostfritt stål.

ÖPPET EXPANSIONSKÄRL

Lunda

När man kopplar ihop rördelar av olika metaller, bildas så kallade galvaniska element -

d.v.s. en ädlare metall angriper en oädlare metall så att den korroderar. Rostfritt stål

angriper vanliga stålrör och man bör därför montera en rostskyddsnippel i plast mellan

kärlet och stålröret.

SLUTET EXPANSIONSKÄRL

Ett slutet expansionskärl har ingen kontakt med omgivande luft. Kärlet delas av ett gummimembran

där ena sidan är trycksatt och när vattnet expanderar trycks luftkudden ihop.

Om trycket blir för högt öppnar säkerhetsventilen och en del av vattnet i värmesystemet

släpps ut. Tillsammans med expansionskärlet monteras ett samlingsrör. På samlingsröret

ansluter man en manometer, säkerhetsventil samt en avluftare. För att underlätta vid

byte av kärl är det en fördel att montera en avtappningsventil.

- 39 -

Expansionskärl med tillbehör finns under flik E i katalogen

Avtappnings-

ventil

Manometer

Expansions-

kärl

Säkerhets-

ventil

Avluftningsventil

Samlingsrör


CIRKULATIONSPUMPAR

För att värmevattnet skall nå ut till de olika värmarna i systemet

monterar man en cirkulationspump. Pumpens storlek bestäms av

det flöde som krävs och det motstånd som uppstår i rör och

rördelar.

Pumparna görs efter två olika modeller - med så kallad ”torr” eller

”våt” motor. Lagren i en våt pump kyls och smörjs av det

genomströmmande värmevattnet och måste monteras med axeln

horisontellt för att lagren skall få tillräcklig smörjning.

Vissa pumpar är försedda med motorer som har fler hastigheter

som gör att man kan variera flödet i olika steg.

Beroende på att ventiler öppnas och stängs i ett värmesystemändras flödet och motståndet

i systemet. Det finns därför så kallade tryckstyrda/varvtalsstyrda pumpar som känner av

detta och anpassar flödet automatiskt efter behov.

Man måste veta exakt användningsområde för pumpen. Cirkulationspumpar finns för både

värme, kyla och tappvarmvatten och alla har de olika egenskaper och krav.

För att vattnet skall kunna cirkulera i ett värmesystem så måste det vara helt

fritt från luft. Luften är lättare än vatten och samlas därför i värmesystemets

höjdpunkter vilket gör att alla höjdpunkter måste förses med avluftare.

Avluftare finns som ventiler eller som automatiska.

STYRVENTILER

Styrventiler används för att erhålla rätt temperatur på värmevattnet ut till systemets

värmare. Styrventilen, även kallad shuntventil, blandar det heta tilloppsvattnet från pannan

med det något svalare vattnet från returledningen. Det finns 2-, 3-, eller 4-vägs styrventiler.

En 2-vägsventil används endast för att begränsa

flödet och är vanlig i fjärrvärmeanläggningar. Den

kan också fungera som en trevägsventil genom

att strypa flödet kan den få vattnet att gå en

annan väg. Se golvvärmeshuntar t.ex.

En 3-vägsventil kan blanda eller fördela

vattnet beroende på vilken funktion som önskas.

4-vägsventiler används ofta i nyare pannor med

lägre effekter. 4-vägsventilen leder tillbaka en del

av det varma tilloppsvattnet till pannan vilket gör

att man kan hålla en hög bottentemperatur och

risken för kondensbildning minskas.

- 40 -

Cirkulationspumpar finns

under flik Q i katalogen

Värmearmatur finns

under flik E i katalogen


SHUNT

En shunt är, förenklat sett, en prefabenhet av

en pump och en styrventil. Shuntens uppgift

är att cirkulera flödet i systemet och se till att

systemet har rätt temperatur. Den används

ofta i samband med golvvärme där man inte

vill ha för hög framledningstemperatur.

REGLERSYSTEM

För att erhålla rätt framledningstemperatur ut till

värmarna i systemet måste styr-/shuntventilen

regleras och för att man skall slippa göra detta

manuellt har man därför ett reglersystem.

En elektrisk motor styr ventilen med hjälp av vissa

parametrar. Styrmotorn styrs av en reglercentral

som har givare som känner av utomhustemperatur,

inomhustemperatur samt framledningstemperatur

på tilloppsledningen. Givarna skickar signaler till

reglercentralen som tillsammans med förvald

”kurva” bestämmer vilken framledningstemperatur

reglermotorn skall shunta ut i systemet.

I nyare pannor sitter shunt och reglercentral

integrerat i pannan men på äldre pannor får man

montera detta externt på rörnätet.

Principskiss reglersystem.

- 41 -

I värmepumpar däremot

jobbar man oftast inte med

shuntning utan producerar

den temperatur systemet har

behov av

Reglerutrustning finns under flik L i

katalogen


RÖRTYPER - VÄRMESYSTEM

Kopparör: Kopparrör finns i dimensionerna DY 8, 10, 12, 15, 18, 22, 28, 35, 42, 54, 70,

76,1, 88,9, 100 och 108 mm. Rören sammanfogas genom pressning, lödning eller med

klämringskopplingar. Läs mer om kopparrör, prisol och plusprisol under

tappvatteninstallationer.

Stålrör: Stålrören som används vid värmeinstallationer tillverkas av en mjuk ståltyp och finns

i två varianter, sömlösa och svetsade. Stålrören kan fås med släta ,gängade eller flänsade

rörändar. De gängade värmerören blåmålas numer enligt europeisk standard. Dessa rör var

förr gröna. De gängade rören kopplas och sammanfogas med så kallade svarta rördelar.

Dessa finns i en mängd olika utföranden både som smidda och aducerade.

Stålrören som säljs obehandlade finns i två olika kvaliteter, handels- (svetsade) och

tryckkärlskvalité (sömlösa). Dessa typer av rör har slätändar och sammanfogas genom

svetsning. Då tryckkärlsrören håller en högre

kvalitet än handelsrören är de godkända för

montage vid högre temperaturer och tryck,

till exempel på fjärrvärme. Finns i dimensionerna

DN 15, 20, 25, 32, 40, 50. Tubrören

följer samma dimensioner men brukar

benämnas i DY i mm.

Svarta rördelar Ståltubsdelar

Svarta delar samt tubdelar finns under flik S i katalogen

PEX- rör : Pex-värmeröret är att plaströr av förnätad

polyeten med en syrediffusionstät hinna som förhindrar

att värmevattnet syresätts. Dessa typer av rör

kan kopplas med vanliga klämringskopplingar (med

stödhylsa) men även med andra speciella PEX-kopplingar

med integrerad stödhylsa, pressas eller med

Quick & Easy. Pex finns med och utan skyddsrör (se

PEX-tappvatten) och säljs på rulle eller som raka

längder. Många tillverkare tillverkar i dag pex som är

godkänt både för värme och tappvatten. Röret finns i dimensionerna DY 15, 16, 18, 20, 22,

25, 28, 32, 40, 50, 63, 75, 90 och 110 mm. PEX-värmeröret klarar temperaturer på 90

grader men finns även som golvvärmerör och klarar då temperaturer på max 60 grader.

AluPex-rör: En variant av pexrör är alupex.

Där har man en aluminiummantel ytterst på röret

som skydd samt för att få en fixering av röret - som

har s.k. termiskt minne och är ”återfjädrande” d.v.s.

vill tillbaka till sin ursprungsform. Alupex finns i

samma dimensioner som Pex, på rulle med eller

utan skyddsrör och även i raka längder.

- 42 -

Rör finns under flik Y i katalogen


ISOLERING

KULVERT

En kulvert används för att dra fram större mängder

vatten eller värme i mark till olika byggnader.

Ofta har man till exempel en undercentral där själva

hjärtat av värmesystemet finns. För att sedan

fördela värmen och vattnet till de olika omkringliggande

byggnaderna används en kulvertledning.

En kulvert är ett färdigisolerat rör som kan vara av

stål, koppar eller PEX. Beroende på materialets

olika egenskaper har de olika monterings- och

förläggningssätt. Kopparkulverten klarar höga

temperaturer och kan användas till fjärrvärme.

Då den säljs i långa längder (12m längder)

levereras dessa oftast direkt ut till arbetsplatsen.

Koppar och stålkulvert expanderar vid uppvärmning och för att ta upp den axiella utvidgningen

levereras dessa som färdigbockade sinuskurvor. PEX-kulverten säljs på rulle och

beställes i erforderlig längd. Eftersom plasten inte har samma längdutvidgning vid uppvärmning

och är mjukare kan den läggas rakt i marken utan sinusböjar som skall ta upp

expansionen i kulverten. Denna typ av kulvert klarar endast av temperaturer på 70 grader

och max 90 grader temporärt.

tappvarmvatten + vvc värme tappvarmvatten, vvc + värme

För att undvika värmeförluster isoleras rören där det är möjligt. På så

sätt sparas energi och därmed pengar. Eftersom oisolerade rör och

rördelar avger värme blir värmeavgivningen okontrollerad. Detta kan

medföra en ojämn värmefördelning i fastigheten. Vilket i sin tur kan

leda till att utsatta rum eller delar av fastigheten inte blir tillräckligt

uppvärmda. En annan anledning

att isolera rören är att förhindra

kondensbildning. Isolering finns i

en mängd olika material och

dimensioner.

- 43 -

Kulvert samt isolering finns

under flik Y i katalogen medan

fästdetalver finns under flik X


VÄRMARE

För att överföra värmeenergin från värmesystemet till de lokaler som skall värmas upp

måste vi ha s.k. värmare. Det kan vara radiatorer, konvektorer, golvvärmeslingor eller fläkt-

batterier. Beroende på byggnad och användningsområde väljs olika typer av värmare.

PANELRADIATORN

Den vanligaste radiatortypen är panelradiatorn.

Den finns i en mängd utföranden vad gäller höjd,

längd och djup. Panelradiatorerna tillverkas med

max tre sammansatta paneler, med eller utan

konvektorplåtar emellan. Panelradiatorn avger

värme både genom ledning och konvektion.

Värmare har en kombination

av bokstäver och

siffror som anger typ

och mått, till exempel:

Kan stå för tillverkarens

namn eller modelltyp

m.m. t.ex. TP, EP, FK.

Första siffran anger antal

paneler

Andra siffran anger

antal konvektorplåtar

- 44 -

MC11-412

MODULRADIATORN

De två sista siffrorna anger

längden i dm.

Anger höjden i dm.

Modulradiatorn är föregångaren till panelradiatorn och kombineras på samma sätt vad

gäller antal paneler och konvektionsplåtar.

Typ modulpanel

Två paneler

MP 2C 59 20

C=Konvektorplåt

Höjd i centimeter

Radiatorer finns under flik E i katalogen

Antal sektioner


SEKTIONSRADIATORN

Sektionsradiatorn är en gammal typ av radiator som fortfarande nytillverkas och används

främst vid renovering av gamla fastigheter då sektionsradiatorn har ett ”gammaldags”

utseende. Beroende på längd mellan sektionerna

och det djup radiatorn har, benämns de

olika, till exempel REX, DUPLEX, MR, TRIPLEX.

Exempel på benämning för en sektionsradiator:

Typ Duplex

D 59 20

Höjd i centimeter

Antal sektioner

KONVEKTORN

Konvektorer är en typ av värmare som används främst i kommersiella och offentliga bygg-

nader. Den avger den mesta värmen via konvektion, luftrörelser och kan därför göras

mycket kompakt. Konvektorn är användbar då man har stora fönsterpartier, till exempel

skyltfönster. Konvektorn kan fällas ned i golvet och på så sätt döljas.

Typ

Exempel på benämning för en konvektor: Princip för konvektor

G 24 04 14

Djup i dm. Antal konv.delar. Höjd i dm.

Olika typer av konvektorer:

Längd i dm.

- 45 -

(med fläkt):


I ett ettrörssystem är radiatorerna kopplade

till en slinga i serie med varandra. Hela

slingan utgör en cirkulationskrets. Då vattnet

passerar genom radiatorerna sjunker

temperaturen på värmevattnet efter varje

radiator. Detta medför att temperatur-

förlusten måste kompenseras med större

radiatorer ju längre bort från värmekällan de

är monterade. I ettrörssytemet kan man ej

koppla fler än 6-7 stycken radiatorer efter

varandra. För att cirkulationen i ettrörs-

ETTRÖRS RADIATORSYSTEM

systemet inte skall brytas då man stänger en radiatorventil måste det finnas en förbigångs-

ledning vid varje radiator - en s.k. bypass.

RADIATORARMATUR

- 46 -

TVÅRÖRS RADIATORSYSTEM

Ett tvårörssystem består av en tilloppsledning

som leder vattnet till radiatorerna och en

returledning som återför vattnet till värme-

källan. Varje radiator är på så sätt parallell-

kopplade till värmesystemet och behöver

därför inte kompenseras i storlek ju längre

bort från värmekällan de befinner sig.

I tvårörssystemet har man alltid samma

framledningstemperatur till alla radiatorer.

För att reglera tillförseln på värmevattnet d.v.s. värmen på värmarna måste man ha någon

typ av reglerventil monterad. Därför har man på tilloppet lösa radiatorventiler och på returen

returventiler alt. färdiga s.k. radiatorkoppel.

KV-VÄRDE

För att varje värmare skall erhålla rätt mängd värme i förhållande till var de är placerade i

systemet injusteras varje radiatorventil efter ett så kallat Kv-värde, kapacitetsvärde.

Kv-värdet beräknas med hjälp av vattenflödet och tryckfallet över radiatorn. Skulle man inte

göra detta skulle man få varma radiatorer närmast ”värmekällan” och kalla radiatorer längst

bort i systemet.


TERMOSTATVENTIL

RETURVENTIL

Då man använder sig av lös termostatdel med ventil kompletterar man oftast radiatorn med

en returventil. Returventilen finns i rakt eller vinklat utförande och

fyller två funktioner:

ROTINSATSER

1. Avstängning av radiatorn mot

rörsystemet.

2. Injustering av Kv-värdet kan även

göras på returventilen.

Genom åren har det tillverkats en mängd radiatorventiler av olika typ och fabrikat. Många

fabrikat existerar inte längre och det kan vara svårt att få tag på reservdelar. Därför har det

tagits fram ett komplett sortiment av ROT-insatser för gamla radiatorventiler. Istället för att

byta en hel radiatorventil kan man byta endast insatsen, vilket också kan vara till fördel då

en ventil sitter svåråtkomligt placerad.

Termostatventilen består av en lös

termostatdel och den ventil som ansluts på

tilloppet till radiatorn. Termostatdelen

känner av rumstemperaturen med en

känselkropp som expanderar eller krymper

beroende på rumstemperaturen. Känsel-

kroppen belastar käglan i ventilen, som

öppnar eller stänger beroende på rums-

temperaturen.

Termostatdelen kan fås med begränsning av min-, respektive maxtemperatur. Min-

temperatur begränsad till fem grader för att förhindra frysning. I villor är maxtemperaturen

oftast begränsad till 26 grader. I större fastigheter är maxtemperaturen ofta begränsad till

21 grader. Radiatorventilen finns med eller utan möjlighet till förinställning.

Radiatorarmatur och tillbehör finns under flik E i katalogen

Gammal insats i original: Ny insats för MTW termostat

- 47 -


RADIATORKOPPEL

Ett annat sätt att ansluta värmare mot värmesystemet är att använda sig av radiatorkoppel.

Radiatorkopplet ger flera fördelar vad gäller snabb och flexibel montering.

Radiatorkopplet består av dessa delar och kan fås i både ettrörs- och tvårörsutförande:

Ventildelen kompletteras med termostat eller handratt.

Mellandelen anpassas efter radiatorns höjd, vanligen 300-600 millimeter.

Koppelunderdelen måste kompletteras med mutter och kona för anslutning mot

rörsystemet, dessa finns för kopparrör och pex. Underdelen är ofta vändbar och

kan då användas både för botten och sidoanslutning mot rörsystemet.

Radiatoranslutningen är förbindelsen mellan kopplet och radiatorn.

INJUSTERING

Vattnet i ett värmesystem fungerar på så sätt att det alltid

tar den lättaste vägen genom systemet.

Detta gör att motståndet genom radiatorer och värme-

stammar måste vara lika stort oavsett var i

systemet de är placerade. För att åstadkomma detta

monterar man så kallade injusteringsventiler i systemet.

Förenklat kan man säga att man stryper flödet på radiatorerna och värme-

stammarna. Ju närmare cirkulationspumpen värmarna sitter desto mer

stryper man dem för att det skall vara samma motstånd över den kretsen

som över den radiator som sitter längst bort i systemet (som annars skulle

ha ett större motstånd p.g.a. motstånd i rör och rördelar).

- 48 -

Ventilöverdel, kompletteras med

termostat eller handratt.

Mellanrör

Koppelunderdel, kompletteras

med mutter och kona.

Radiatoranslutning

För kallt: För varmt:

Lagom:


För att klara det värmebehov som

finns väljer man radiatorer med

lämplig storlek för olika rum.

Dessa placeras på ett så estetiskt

och komfortmässigt sätt som möjligt.

Oftast placerar man radiatorerna

direkt under fönster där kallraset är

som störst.

Den utav radiatorn uppvärmda luften

stiger och motverkar då den utav

fönstret nedkylda luften och man

upplever således en högre komfort.

VAL AV RADIATOR

När en VVS-konsult dimensionerar radiatorer tar denne hänsyn till geografiskt läge,

byggnadens konstruktion och isoleringsförmåga s.k. U-värde, ventilation, systemtemperatur,

användningsområde och naturligtvis storlek.

Vid mindre installationer kan man använda sig av en förenklad variant - en s.k. lathund.

Denna står beskriven i Lundagrossistens huvudkatalog under avsnittet radiatorer, flik E.

För att kunna göra detta behöver vi bland annat veta vilket temperatursystem som används.

Man brukar tala om hög- och lågtemperatursystem.

Ett högtemperatursystem har 80 grader på tilloppet och 60 grader på returen.

Lågtemperatursystemet har 55 respektive 45 grader. När man använder ett högtemperatursystem

kan man välja färre eller mindre radiatorer, men man får inte lika hög komfort som

vid ett lågtemperatursystem eftersom radiatorerna är mycket varmare, vilket ger en

ojämnare värmefördelning. Idag används främst det så kallade lågtemperatursystemet.

Fastigheten dimensioneras så att de radiatorer som finns i ett rum skall täcka det

värmebehov som finns i just det rummet.

Norrvägg

För att enklare förstå hur det går till

följer nu ett enkelt exempel:

Driftstemperatur :

55/45 (Tillopp / Retur)

Värmebehov : 80 W / m 2

Rummets area : 4m x 4m =16 m 2 .

Detta ger ett värmebehov av 80 W/m 2 x 16m 2 =1280 W.

Eftersom detta rum har en norrvägg multipliceras detta värde med 1,1 vilket ger 1408 W.

Rummet har två fönster vilket gör att vi väljer två lika stora radiatorer på 704 W / st.

Beroende på fönstrets bredd och hur mycket plats som finns därunder väljer man nu en

lämplig radiator. I detta fall är bredden 1000mm och tillgänglig höjd är 600mm.

Med hjälp av Epecons radiatortabell väljer vi två stycken : M21-610 (735 W).

- 49 -

Radiatorer

4m * 4m = 16m 2


GOLVVÄRME

Golvvärme är ett s.k. lågtemperatursystem där hela golvytan fungerar som värmare.

I golvet har man slingor av PEX-rör. Alla slingor utgår från en tilloppsfördelare och alla

slingor går tillbaka och ansluts sedan till en returfördelare. På tilloppsfördelarna sitter

integrerade ventiler som genom styrdon/ställdon reglerar värmetillförseln till de olika

slingorna på signal från rumstermostaterna ute i de olika rummen.

För att inte få för varma golv samt för att inte förstöra

vissa golvtyper ex. laminattgolv får inte framledningstemperaturen

i ett golvvärmesystem bli för hög - mellan

30-40 grader. Har man endast golvvärme i kombination

med en ny typ av panna är detta inget bekymmer utan

bara en fråga om systeminställning.

Ibland har man ett golvvärmesystem i kombination

med radiatorer och eftersom man har

olika tilloppstemperaturer till dessa båda

system måste man shunta ner temperaturen

till golvvärmen. Det kan också vara så att

man ersatt radiatorer i vissa rum med golvvärme

i stället och eftersom golvvärmeslingorna

har ett högre tryckfall (motstånd)

än motsvarande

radiatorer måste man

därför öka flödet med

hjälp av ytterligare en

pump. För att lösa

detta monterar man

då in en golvvärmeshunt även kallad push-grupp. En prefabmodul

innehållande en shunt med styrning samt en cirkulationspump. Dessa

finns i olika modeller beroende på golvvärmesystemets storlek.

I dag finns det två typer av rumsreglering:

Det vanligaste är att man drar tråd mellan rumstermostaterna i

rummen och styrdonen på fördelaren. Detta kopplas samman

med hjälp av en transformatorenhet/kopplingsbox. Den andra

varianten är att man har trådlösa rumstermostater och en

transformatorenhet med mottagare som styrdonen kopplas mot.

I mindre anläggningar kan man ha en s.k. minishunt där man har en

tilloppsventil med lös termostatdel som rumsreglering under förutsättning

att shunten sitter i anknytning till rummet.

För att inte pumpen skall kunna gå mot stängd krets om alla styrdon

skulle vara stängda monterar man en by-pass som gör att det

alltid finns möjlighet till cirkulation i systemet.

- 50 -


FÖRLÄGGNING AV GOLVVÄRME

Beroende på golvtyp och huskonstruktion finns det färdiga

systemlösningar för förläggning av golvvärmeslangen:

Förläggning i betonggolv

När man lägger golvvärme ingjutet i betong använder man aldrig värmefördelarplåtar

eftersom betongen har så pass bra värmeledningsförmåga.

Najas mot armering:

Det vanligaste och billigaste sättet är att man

najar fast golvvärmeslangen direkt mot

armeringen och sedan gjuter in slingorna.

Golvvärmerör samt tillbehör finns under flik E i katalogen

Rörhållarskenor med hullingar:

En annan variant är att man har

rörhållarskenor som fästes i isoleringen

som man sedan trampar ner golvvärmepexen

i och sedan lägger armeringen

ovanpå för att slutligen gjutas in.

Rörhållarskenor/golvvärmelist:

Man kan också fästa rörhållarskenor på ett

befintligt betonggolv men då bör det golvet

vara isolerat mot marken under för att inte

få värmeförluster.

Systemskivor:

Slutligen kan man använda sig av s.k.

systemskivor där man trampar ner slangen

mellan skivornas upphöjningar. Fördelen med

den här metoden är att man får ett ganska

tåligt golv innan det gjuts igen eftersom

slingorna ligger försänkta och inte kan skadas

lika lätt.

- 51 -


Förläggning i och på träbjälklag

Spårade spånskivor:

Denna konstruktion med spårade spånskivor

ger ett bärande golv . Skivorna läggs direkt på

träbjälkarna och ersätter de vanliga golvspånskivorna.

Här måste man använda golvvärmeplåtar

för att värmen skall fördelas jämt upp

genom golvet. För att klara av att vända vid

väggarna använder man spårade vändskivor

eller fräser egna vändspår.

Glespanel:

En liknande konstruktion är att man spikar glespanel

ovanpå golvbjälkarna som man sedan

lägger plåtar och rör i. Även detta golv blir

bärande om det utförs rätt dimensionerat.

Golvvärmekassetter/bjälklagsplåt:

Det finns en annan modell för träbjälklag där man

spikar fast golvvärmekassetter/bjälklagsplåt mellan

golvbjälkarna. Detta kräver ett bärande golv ovanpå

men är lämpligt om man har problem med bygghöjder.

Golvvärmekassett med isolering:

En annan modell av kassetter är en färdig skiva

bestående av spånskiva, styrenskiva och färdiglimmad

plåt. Denna monteras också mellan

bjälkarna.

Spårad styrénskiva:

Har man ett bärande golv kan man förlägga golvvärmeslangen

i s.k. spårade styrenskivor som man

limmar på befintligt golv och för att få spridning av

värmen måste man ha fördelningsplåtar. På detta

kan man sedan lägga ett icke bärande golv typ

parkett eller liknande (flytande golv).

Rot-system:

Det finns också ROT-system för förläggning med

styrenskivor på befintligt golv. Den enda skillnaden

är att det bygger lägre.

- 52 -


LATHUND / OMVANDLING

Omvandlingsfaktorer

Kraft

1 N = 0,102 kp

1 kp = 9,807 N

Tryck

1 kPa = 0,1 mvp = 0,01 bar =0,0102 kilo (kp/cm 2 )

1 mvp = 0,1 bar = 0,102 kilo (kp/cm 2 ) = 10 kPa

1 bar = 1,02 kilo (kp/cm 2 ) = 100 kPa = 10 mvp

1 kilo (kp/cm 2 ) = 98 kPa = 9,8 mvp = 0,9807 bar

1 kN/m 2 = 1 kPa

1 kilo (kp/cm 2 ) = 1 at

1 kPa = 1 000 Pa

1 MPa = 1 000 kPa = 1 000 000 Pa

1 bar och 1 kilo(kp/cm 2 )

Energi

1 kJ = 0,2778 Wh = 0,2388 kcal

3,6 kJ = 1 Wh = 0,8598 kcal

4,187 kJ = 1,163 Wh = 1 kcal

1 kJ = 1 kNm = 1 kWs

1 kWh = 1 000 Wh

1 MWh = 1 000 kWh = 1 000 000 Wh

Effekt

1 kW = 1,36 hk = 2,388 kcal/s

0,7355 kW = 1 hk = 0,1757 kcal/s

4,187 kW = 5,692 hk = 1 kcal/s

1 kW = 1 kNm/s = 1 kJ/s

1 kW = 1 000 W

1 MW = 1 000 kW = 1 000 000 W

Formel för att beräkna drifttid av Eligen Complet 300RP :

Källans amperetimmar (Ah)

Maskineffekt (W)

x 1,1 ( Källans spänning (V) )

Drifttid i timmar

CYLINDRISKA RÖRGÄNGOR

enligt SS-ISO 228/1

Vid användning av flera batterier

skall dessa parallelkopplas.

Ansl. Dim. Gängstigning Utv.diam. Utv.diam.Inv.diam.

gängor/tum i mm i mm i mm

rör dim gäng dim.

R6 1/8” 28 9,7 8,7

R8 1/4” 19 13,1 11,5

R10 3/8” 19 16,6 15,0

R15 1/2” 14 21,3 20,9 18,8

R20 3/4” 14 26,9 26,4 24,3

R25 1” 11 33,7 33,2 30,4

R32 1 1/4” 11 42,4 41,8 39,1

R40 1 1/2” 11 48,3 47,7 45,0

R50 2” 11 60,3 59,5 56,8

R65 2 1/2” 11 76,1 75,1 72,4

R80 3” 11 88,9 87,4 85,0

R100 4” 11 114,3 112,8 110,2

- 53 -

DIMENSIONERING LK UNIVERSAL

Dimensionering av fördelningsledningar enligt schablonmetod.

Med fördelningsledning avses rörledning som försörjer

mer än ett tappställe.

Schablonmetod kan användas för bostäder, kontor och

liknande, där i huvudsak enbart kök och hygienutrymmen

är anslutna.

För dimensionering av fördelningsledningar inom mindre

anläggningar kan nedanstående tabell användas:

Summa normflöden (l/s) Rördimension

0,6 U16 max 10 m

1,5 U20 max 15 m

5,0 U25

Dimensionering av kopplingsledningar enligt schablonmetod.

Med kopplingsledning avses rörledning som endast

försörjer utrymme där endast en person i taget normalt vistas

(t ex badrum).

Tabellen avser längsta tillåtna längd på kopplingsledningar med

hänsyn till risk för tryckslag:

Normflöde i Rördimension Max längd

tappställe (l/s)

0,1 U16 20 m

U20 ingen begr.

0,2 U16 15

U20 25

U25 ingen begr.

0,3 U16 12

U20 20

U25 ingen begr.

Dimensionerande flöden (normflöden).

Tappvatteninstallationer dimensioneras efter de olika tappställenas

normerande flöden, enligt tabell:

Tappställe Normflöde (l/s)

kv vv

Badkar 0,3 0,3

Dusch 0,2 0,2

Tvättställ 0,1 0,1

WC-stol 0,1 -

Bidé 0,1 0,1

Diskbänk 0,2 0,2

Tvättlåda 0,2 0,2

Utslagsback 0,2 0,2

Tappventil 0,2 (0,2)

Vattenutkastare 0,2 -

Tvättmaskin (hushåll) 0,2 -

Diskmaskin (hushåll) (0,2) 0,2


Det finns en fortsättning...

���������������������

�����������

��������

More magazines by this user
Similar magazines