Nummer 4/2007

Veritas

www.fram.fi 

www.fram.fi 

Låt dina 

trycksaker 

BLOMSTRA! 

Människans uppfattning om naturens färger baserar sig på 

sinnesförnimmelser. I tryckeriet förvandlas sinnesförnimmelsen genom 

det digitala materialet till ettor och nollor samt färgernas siffervärden, 

tills de slutligen förs över som färgblandning till trycksakens yta. Frams 

erfarna personal sköter om så att förändringen motsvarar dina 

förväntningar från början till slut – och dina trycksaker blomstrar! 

Fram är ett snart 100-årigt tryckeri i Vasa. Frams 30 proffsiga arbetstagare 

samt långa tradition inom tryckeribranschen och vår moderna tryckteknik, 

bildar tillsammans en fast grund för kvalitet. Vi betjänar dig ända från 

början och tills slutprodukten är färdig, allt från repro till efterbehandling. 

Vi förverkligar dina böcker, tidningar, broschyrer, årsberättelser, 

brevblanketter, kuvert, visit- och vykort eller affischer. 

Begär offert! 

Oy Fram Ab 

Korsholmsesplanaden 37, 65100 Vaasa 

Tel. (06) 320 9600 | info@fram.fi

� 

� 

� 

� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

� � �� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

� 

�� 

�� 

� 

�� 

�� 

�� 

�� 

� 

�� 

�

Varför har politiker så 

svårt att se verkligheten? 

Om fler politiker hade 

företagarbakgrund skulle 

vi få en resultatorienterad 

politik och bättre resultattänkande. 

Våra folkvalda 

fördelar hellre resurser än 

försöker förbättra klimatet 

för att skapa nya. 

För inte så länge sedan hade vi riksdagsval 

och debattens vågor gick 

höga. Stora löften gavs om hur viktiga 

frågor skulle få sin lösning om de uppställda 

skulle bli invalda. Som företagare 

var det glädjande att notera att 

många med företagarbakgrund kom 

med i den nya riksdagen. Vi hoppas 

nu på resultat speciellt när det gäller 

företagandets förutsättningar. 

Som känt är näringslivet och företagandet 

den viktigaste motorn i 

vårt samhälle som genererar arbete, 

köpkraft och välfärd. Därför ska det 

politiska etablissemanget se till att 

vårt företagsklimat och konkurrenskraft 

är likvärdigt med närområdenas. 

Vi kan inte ha en övertung offentlig 

sektor som ständigt växer. Därför är 

det också viktigt att politiker med 

företagarinsikt finns med vid “maktens 

grytor” och kan driva sakfrågor 

professionellt och effektivt som man 

gör i näringslivet. 

Valet närmar sig 

Den 21 oktober infaller Ålands lagtings- 

och kommunalval. Gamla 

och nya kandidater ställer upp i sex 

olika politiska grupperingar för en ny 

fyraårsperiod. De nya ger sig in med 

friska ambitioner, övertygelse och 

hopp om att kunna påverka politiken 

rationellt för ett bättre samhälle. Den 

demokratiska processen är långdragen 

och tålamodskrävande. Många 

frågor löses med eftergifter och 

kompromisser, medan logiska och 

framåtskridande initiativ sänks av 

politisk prestige eller för att fel gruppering 

fört fram den goda idén. 

Politiskt engagemang krossas 

Vad är det som får människor att ställa 

upp och offra sin dyrbara tid för politiska 

uppdrag? 

Engagemanget ligger oftast i 

övertygelsen att uträtta något de 

brinner för, eller lösa problem som 

andra misslyckats med. Politiker med 

företagarbakgrund har i regel en hög 

ambition och tror initialt att politiska 

beslut skall kunna tas lika effektivt 

som i företagets styrelse. De överraskas 

av den tunga byråkratin, samtidigt 

som de sitter kvar med ansvar för sitt 

företag och dubbeljobbar. Besvikelsen 

leder till förståelse varför få entreprenörer 

och företagare ställer upp i 

val. 

De politiker som kommer från 

den offentliga sektorn är vana vid att 

saker löses långsamt och drar ut på 

tiden. De saknar tankesättet i företag 

att resultat måste uppnås annars går 

verksamheten omkull. 

Dick Jansson, ordförande för 

Ålands Företagareförening och 

VD för SAJ Instrument Ab. 

Politikernas ansvar i fokus 

Vad är då politikernas ansvar när det 

gäller näringslivet? 

De skall kunna sätta sig in i näringslivets 

behov och tankesätt och 

anpassa resursfördelningen efter de 

viktigaste näringarnas och framtidens 

behov. På Åland har förvaltningen 

idag en kraftig slagsida. Strukturen är 

inte anpassad efter det moderna samhället 

och missgynnar utvecklingen 

av framtida näringar. 

Efter den 21/10 vet vi på Åland vilka 

politiker vi får. Vi hoppas se politiker 

med erfarenhet av företagande i 

det nya lagtinget och i landskapsregeringen, 

samt att de ser företagandets 

potential som motor i samhället. Samtidigt 

hoppas de åländska företagarna 

att Finlands nya regering har ambition 

att med Åland lösa den förhatliga 

skattegränsbyråkratin som vi nu haft 

i tio år mot övriga EU. Genom att se 

objektivt på frågan med målsättning 

att lösa den internt liksom man gjort 

ute i Europa hoppas vi på resultat. 

”Finns det en vilja finns det en väg.” 

Med dessa slutord önskar jag 

läsarna en framgångsrik höst! 

• 

5

Företagen, samhället och bredbandsnätet....sid 8 

Utbudet av bredband är begränsat i Finland. Ägaren av nätet sköter 

prissättningen. Situationen innebär att finländska företag halkar efter 

konkurrenter i exempelvis Sverige. Begränsningarna berör hela samhället, 

och något måste göras. En arbetsgrupp går in för att väcka 

opinion och få politiska beslut till stånd. 

Företagsnyckeln granskar problematiken med små och medelstora 

företags ögon, samt ur ett samhälleligt perspektiv. 

Motion ger bättre livskvalitet...sid 14 

Som företagare eller anställd så har väl de flesta av oss någon gång känt att 

vi jobbar för mycket, sover för lite, äter fel mat och inte minst försummar 

motion och frisk luft. Det är aldrig försent att göra något åt saken. 

Mässkalendern höst 2007...sid 17 

Fyrtio år i med- och motlut...sid 18 

Lars Laxén har 40 års erfarenhet av slipstillverkning och företagande. Han 

driver företaget Centertex i Vasa. En så lång tid av företagande rymmer både 

framgångar och motigheter, och Laxén har även genomgått en konkurs. Men 

han kom igen, och fortsätter oförtrutet framåt. 

Med skapandet som levebröd...sid 20 

Petra Nelimarkka-Backgren blev företagare vid 23 års ålder. Hennes företag 

Petrella tyg- och syateljé går för fulla muggar, växer och utvecklas. 

Aktuellt inom FiF...sid 23

Företagsbilen...sid 24-26 

• Provkörning av nya Ford Mondeo Wagon 

- större, rymligare och snyggare 

• Snabb fyrhjulsdriven kombi från Mazda 

• Granskning av bensinpriserna i Svenskfinland 

• Ny lätt lastbil från Renault 

• Bilnotiser 

Södra Finland...sid 27-29 

• Minister Kiviniemi bekantade sig med skärgården 

• Svenskspråkigt rådgivningsnät 

Åland...sid 30-31 

• Åland intog Helsingfors 

• Tänk nytt eller bli frånåkt 

• Åländsk mat i TV världen runt 

• Ny folkfest med mersmak 

Österbotten...sid 32-39 

• Allt från samma hall 

• Det intelligenta huset 

• Marknadsföring i mikroföretag 

• Kort från Österbotten 

Företagsnyckeln - 

språkrör för Finlands 

svenska företagare 

sedan 1997 

Chefredaktör: 

Kurt Häggblad 

Tfn (06) 356 0811 

kurre@osfofo.fi 

Redaktionssekreterare: 

Ann-Christin Wik 

Tfn (06) 356 0813 

acwik@osfofo.fi 

Redaktörer: 

Jonny Mattsson 

Tfn (018) 23 277 

ombudsman@foretagare.ax 

Thomas Palmgren 

Tfn (09) 229 229 58 

thomas.palmgren@yrittajat.fi 

Utgivare: 

Företagarnas Centraldelegation rf 

Hantverks- o fabriksföreningen i Lovisa 

Södra Finlands Företagarförening 

Ålands Företagareförening och 

Österbottens Företagarförening 

Adress: 

c/o Österbottens Företagarförening 

Sandögatan 6, 65100 Vasa 

Pb 289, 65101 Vasa 

Telefon: (06) 356 0810 

Fax: (06) 356 0815 

E-mail: foretagsnyckeln@osfofo.fi 

Prenumerationspris: 30 euro/år 

Tryckeri: Fram Ab, Vasa 

ISSN 1455-4607 

Utgivningstidtabell år 2007 

Nr Utkommer Material 

1 v. 8 26.1.07 

2 v. 16 30.3.07 

3 v. 24 18.5.07 

4 v. 39 31.8.07 

5 v. 48 2.11.07

Företagen, samhället 

och bredbandsnätet 

8 

Företagen, 

samhället och 

bredbandsnätet 

Utbudet av bredband är begränsat i Finland. Ägaren av nätet sköter prissättningen. 

Situationen innebär att finländska företag halkar efter konkurrenter i exempelvis 

Sverige. Begränsningarna berör hela samhället, och något måste göras. En arbets- 

grupp går in för att väcka opinion och få politiska beslut till stånd. 

Företagsnyckeln granskar problematiken med små och medelstora 

företags ögon, samt ur ett samhälleligt perspektiv. 

Skrämmande. Det är dataingenjör 

Tage Svahns bedömning 

av bredbandstjänsterna i 

Finland. I dagens verklighet lider 

samhället som helhet. Men 

de flesta lever i falsk trygghet, 

helt ovetande om vilka möjligheter 

som går deras näsor 

förbi. 

Siffrorna visar en vacker bild, som inte 

håller streck i verkligheten. 

– Vi har ett välutbyggt telenät i Finland, 

och därför är det alldeles sant att 

täckningsgraden är hög i vårt land. I 

klartext uttryckt kan varenda en som 

har en telefonanslutning också få en 

dataförbindelse. 

Men. 

– Vi lever i en verklighet med begränsad 

kapacitet, med få leverantörer 

och osund konkurrens, förklarar Tage 

Svahn, en av personerna som driver 

företaget KDSoft i Vasa. 

Goda idéer på hyllan 

Situationen innebär att finländska före- 

tag - i synnerhet små och medelstora 

- tappar mark gentemot exempelvis 

svenska konkurrenter. Glesbygden är 

särskilt illa utsatt. Förbindelserna blir 

nämligen långsammare ju längre från 

telefoncentralerna användaren finns. 

– Det blir orimligt dyrt att själv 

dra fiberkabel till den egna byn, så 

antingen hamnar företagsidén på hyllan 

eller också tvingas IT-företag välja 

en annan ort för sin verksamhet. Men 

även i städer som Vasa är utbudet av 

förbindelser begränsat. 

I stort sett är situationen densamma 

över hela Finland. 

Få leverantörer sätter 

pris och gränser 

För att reda ut begreppen backar 

Tage Svahn lite i tiden. Ända fram 

till mitten av 1990-talet var nämligen 

vårt land strikt indelat i geografiska 

områden. En teleoperatör kontrollerade 

hela telefontrafiken inom sitt 

”furstendöme”. Det minns säkert de 

som i tiderna flyttat från ett område 

Text och foto: 

Anne Manner 

Tillgängligt nät – men låg kapacitet 

till ett annat, och tvingats byta telefonbolag 

och -nummer. 

– Det hela var reglerat enligt lag 

ända fram till år 1994. Regleringen 

innebar att en enda operatör hade 

monopol på att bygga telefonnätet. 

Och därför har vi den verklighet vi 

har idag. 

Indelningen är numera formellt 

hävd. Men kabelnäten ägs fortfarande 

av de operatörer som byggt dem. Och 

eftersom största delen av dagens datakommunikation 

sker genom samma 

kablar, kontrollerar ägaren till nätet 

även den trafiken. 

– Det här innebär att företag som 

säljer IT-tjänster är hänvisade till att 

hyra in sig i teleoperatörens nät. Med 

andra ord: vi kan egentligen inte påverka 

prissättningen, och någon reell 

konkurrens existerar inte. 

I egenskap av företagare i branschen 

är Tage Svahn, uttryckligen 

mot sin vilja, en mellanhand. KDSoft 

erbjuder intern och extern datakommunikation 

till kunderna. Företaget

hyr, precis som andra, in sig på det 

befintliga nätet. Den egentliga säljaren 

av tjänster är alltid en enda, nämligen 

den som äger telenätet. 

Begränsad kapacitet 

Den begränsade kapaciteten är den 

verkliga flaskhalsen. 

– Tekniken finns för förbindelser 

med verkligt hög kapacitet. Men de 

idag förhärskande koppartrådarna klarar 

inte av höga krav. Taket kommer 

alltid emot, så att säga. Det i sin tur 

begränsar IT-företagens möjligheter 

att producera tjänster. 

Inte bara det. Det här begränsar 

samhällsekonomiskt nyttig verksamhet 

i stort som smått. 

– Idag kan vi surfa på nätet samt 

skicka och ta emot e-post. Få känner 

till vilka möjligheter dubbelriktad 

kommunikation ger. 

Bildöverföring av hög kvalitet 

möjliggör datakonferenser, och de kan 

vara till nytta i många sammanhang. 

– Sjukvård och äldreomsorg är bara 

två sektorer som skulle ha stor nytta av 

goda förbindelser. Alla vet att mindre 

orter har svårt att hålla sig med specialister 

inom vårdsektorn. Med goda 

förbindelser kunde specialkunskaper 

utnyttjas med datorns hjälp. Det skulle 

spara stora pengar. 

Äldreomsorgen kunde också dra 

nytta av tekniken. 

– Inom en snar framtid består den 

äldre generationen av personer som 

är mottagliga för tekniska hjälpmedel. 

Kommunikation via nätet ger möjlighet 

för fler att tryggt bo hemma trots hög 

ålder. Det vill åtminstone jag göra! 

Politisk vilja behövs 

För att få en ändring krävs en stark 

opinion som i sin tur manar fram 

politiska beslut. 

– Först och främst borde den som 

äger telenätet inte få sälja internetförbindelser. 

Som det är idag har vi en 

snedvriden konkurrens, där ägaren av 

telenätet aldrig kan förlora. Det är som 

om exempelvis Volvo ägde våra vägar 

och bränslemackar. 

Den bästa lösningen enligt Tage 

Svahn är en samhällelig satsning 

i byggandet av ett fibernät. Det är 

verklighet i vårt västra grannland. 

– Tyvärr saknas politisk vilja hos 

oss att ta itu med det här. Såväl beslutsfattare 

som konsumenter verkar 

nöja sig med utbudet av idag. Förklaringen 

är att det saknas jämförelsematerial 

och insikter i vilka möjligheter 

som går våra näsor förbi. 

Totala nyttan 

med i kalkylerna! 

Han konstaterar att ett omfattande 

fibernät hos oss betraktas som en 

kostnad, inte som en investering. 

– Den totala samhälleliga nyttan 

ska vägas in i kalkylerna. Vi måste 

tänka långsiktigt istället för att förvänta 

oss en snabb återbetalning. 

Det rör på sig i nejden. Det finns 

aktörer som lokalt bygger egna fiberkablar 

för att erbjuda snabba förbindelser 

till ett konkurrenskraftigt pris. Men 

även driftiga eldsjälar stöter på den 

krassa verkligheten, och tvingas köpa 

tjänster av de stora telebolagen. 

Få känner till vilka möjligheter vi går miste om på grund av att datakommunikationen är hänvisad till kopparnät med begränsad 

kapacitet, berättar Tage Svahn. 

• 

9



10 

Digital bro möts av koppartråd 

En digital bro sammanbinder 

Vasa med Sverige och Norge. 

Men bron har en grind, och 

den finns i Vasa. För att den 

färdigt byggda fiberoptiken 

ska komma till gagn här hos 

oss krävs vidare utbyggnad. 

Fiberkabeln kopplar ihop Österbotten, 

Västerbotten och Helgeland i Norge. 

I Sverige är den västerbottniska fiberoptiken 

vidare kopplad till övriga 

delar av landet. 

– I Sverige och Norge var det inga 

problem att få fram offentliga medel 

till utbyggnaden av fibernät. Här hos 

oss anser politikerna att det räcker 

med de koppartrådar som förser oss 

med bredbandförbindelser. 

Det säger Tage Svahn, dataingenjör 

och en av ägarna till företaget 

KDSoft i Vasa. Han berättar att användningen 

av fiberoptiken i Sverige 

ger företag och privata användare 

sådana möjligheter som vi bara kan 

drömma om. Det gör samtidigt att 

svenska företag har ett försprång, och 

det är illa för den finländska konkurrenskraften. 

Nollorna ökar på prislappen 

En svensk användare erbjuds snabba 

dataförbindelser. Svensken behöver 

heller inte hosta upp särskilt stora summor 

för att ta del av dagens teknik. 

– De bredbandsanslutningar som 

erbjuds hos oss kostar lika mycket 

som de svenska. Men kapaciteten 

är en tiondel av det som rikssvenska 

användare får. 

Någon reell möjlighet för gemene 

man och kvinna att fullt ut använda 

sig av den här fiberoptiken finns 

egentligen inte. Kostnaden blir alltför 

hög. Däremot går det bra att ansluta 

sig via det kopparnät som är i flitig 

användning hos oss. 

– Anslutningen över Kvarken kan 

man få för en femtiolapp per månad. 

Men en anslutning från Roparnäs till 

Vasa centrum kostar närmare 900 

euro, om teknikens möjligheter ska 

kunna användas fullt ut. 

I Roparnäs finns noden, det vill 

säga den digitala brons knutpunkt. 

Ingen efterfrågan 

Vasa Läns Telefon äger telefonnätet 

i Vasanejden. Dataförbindelserna går 

Vasklot hamn i Vasa är inte den enda vägen västerut. En digital bro finns, men i Vasa tar kopparnätet vid. 

till övervägande del genom de koppartrådar 

som telefonnätet består av. 

– Vi är egentligen inte inblandade 

i Digital Bridge, den digitala bron. 

Intresset hos kunderna finns inte i 

någon större grad, eftersom vi idag 

kan erbjuda bredband till förmånliga 

priser. 

Det säger verkställande direktör 

Erik Sjöberg på Vasa Läns Telefon. 

En utbyggnad av fiberoptiken med 

offentliga medel ställer han sig skeptisk 

till. 

– Normalt beviljar staten medel 

en enda gång för ett projekt. I det 

här sammanhanget skulle det i så fall 

betyda ett investeringsstöd för själva 

utbyggnaden. Men vem ska stå för 

det kontinuerliga underhållet? Det är 

mycket krävande att hålla förbindelserna 

i fullgott skick. 

Det finns aktörer i nejden som på 

eget initiativ dragit fiberkabel. Men 

för att komma fram till noden i Roparnäs 

och vidare ut i världen måste 

användaren betala till Vasa Läns 

Telefon. Orsaken är givetvis att telefonbolaget 

äger det nät som all trafik 

förr eller senare måste genom. 

•

Nätet begränsar utvecklingen 

Karl-Johan Smeds och hans 

kompanjon kan inte utveckla 

sitt företag som de önskar. 

En orsak är bredbandsnätets 

begränsade kapacitet samt 

prissättningen. 

Karl-Johan Smeds är en av ägarna 

till Creamarketing i Vasa. Företaget 

är specialiserat på kommunikation 

på webben, och erbjuder sina kunder 

helhetslösningar. 

I dagsläget ser Smeds tydligt att 

det befintliga kopparnätet hämmar 

företagets utveckling. Och i takt 

med att tekniken medger allt mer, 

medan vårt inhemska telefonnät bildar 

samma ramar som tidigare, blir 

konkurrenssituationen allt svårare för 

Creamarketing. Och företaget är långt 

ifrån ensamt i sin situation. 

– Behovet av högre kapacitet har 

ökat markant, speciellt under de två 

senaste åren. Efterfrågan finns såväl 

hos företag som hos den vanliga 

medborgaren. 

De begränsade möjligheterna berör 

i all synnerhet företag som med hjälp 

av dagens teknik vill marknadsföra 

sig på nätet. 

Efterlyser öppen diskussion 

Smeds sneglar på det svenska bredbandsnätet. 

I Sverige är snabba 

förbindelser till förmånliga priser 

vardag. Det ger svenska konkurrenter 

ett försprång. 

– Jag vill inte höra till ett B-lag bara 

för att jag råkar bo och verka på den 

här sidan Kvarken. 

Han vill ha en öppen diskussion, 

utan smutskastning, om problemet. 

Han understryker att det är ett långsiktigt 

arbete att förändra situationen. 

– Just därför är det är hög tid att 

börja nu. 

Han anser att ingen enskild aktör 

borde äga nätet. 

Nationalekonomiskt problem 

Det allra senaste inom marknadsföringen 

på nätet är så kallad streaming. 

– Med hjälp av streamingtekniken 

kan videon spelas upp, medan laddningen 

samtidigt pågår och hela tiden 

är steget före. Det betyder bland annat 

att den som tittar kan spola framåt i 

videon. Tekniken är mycket användarvänlig, 

men ställer höga krav på 

bredbandet. 

Men här kommer taket emot. Karl- 

Johan Smeds ser kristallklart hur hans 

företag riskerar att komma på efterkälken 

i konkurrensen med exempelvis 

rikssvenska företag i branschen. 

– Det är vår image och konkurrenskraft 

som lider. En video av hög 

kvalitet fungerar inte som den ska när 

kapaciteten på nätet inte hänger med. 

Videon blir trög och knyckig. 

Nå, vadan denna brådska? Jo, företag 

som marknadsför sig på nätet 

kan gå miste om kunder för att deras 

presentation på nätet fungerar trögt. 

– Det här är alltså ett nationalekonomiskt 

problem, och inte något som 

bara rör vårt företag. 

Populära videon 

Det har blivit allt vanligare att sända 

videon över nätet. Marknadsföring, 

hembygdsfester samt fotbollsmatcher 

- eller åtminstone målen och tränarens 

kommentarer - är bara några exempel 

på utbudet. 

En del videon lockar många tittare 

samtidigt. Det betyder en större 

belastning på nätet, och kapaciteten 

av idag klarar inte sådana toppar. 

– Det vill säga, om man vill se 

videon med hög upplösning och med 

hjälp av den senaste tekniken. 

Videon på nätet är i sig inte nytt. De 

har funnits, men för att ta del av dem 

har den intresserade tvingats ladda 

ned dem först till sin egen dator. 

Karl-Johan Smeds efterlyser en saklig och öppen diskussion om bredbandsnätet. 

• 

11



12 

Arbetsgrupp grunnar och agerar 

– Vi arbetar för att Vasaregionen ska 

få tillgång till bredbandsförbindelser 

genom fiberkablar, till ett pris som är 

jämförbart med det svenska. Frågan 

berör i synnerhet alla intressenter som 

verkar på en global marknad. Utan 

ordentliga förbindelser har vi heller 

inte fullgod konkurrenskraft. 

Det säger Lars Gästgivars, ordförande 

för ”IT-infragruppen”, en grupp 

som inledde sitt arbete i somras. 

Han berättar att det är regionens 

företagare som påtalat bristerna. De 

kan därför ses som initiativtagare till 

arbetsgruppen. 

Gruppen tänker kontakta regionens 

politiker. 

– Det här handlar om morgondagens 

vägar. Regionens politiker måste 

fundera över om de vill vara med och 

bygga dem. De kommuner som kan 

Svenska blufföretag 

börjar driva in pengar 

erbjuda de bästa kommunikationerna 

via nätet har också en stor fördel vid 

företagsetableringar. 

Gästgivars berättar att Österbottens 

Förbund har långt gående planer för 

hur det hela ska förverkligas. Men det 

krävs politiska beslut för att komma 

igång. Och det handlar inte om något 

hastigt genomförbart arbete. 

– Fiberkablar kan dras i samband 

med att kommunerna gräver upp vägar 

och gator för andra ändamål. Men 

vi måste börja påverka nu. 

Säkerhetsrisk 

Orsaken till att Gästgivars vill se 

nya kablar dragna är att han inte 

godkänner någonting som ens liknar 

monopol. 

– Systemet av idag innebär visserligen 

inte renodlat monopol. Men 

Bolag som med bluffakturor försöker lura till sig pengar är 

ett fenomen som funnits i många år. Nu har bluffmakarna i 

Sverige tagit till nya mer aggressiva metoder som kan ge stora 

problem för de hederliga företag som drabbas. 

Ett välkänt blufföretag anhöll i juli hos kronofogden om 

betalningsföreläggande i 36 fall. De påstådda skulderna gäller 

10-15.000 kronor och riktar sig främst mot småföretag. Enligt 

de svenska reglerna ger en ansökan om betalningsföreläggande 

automatiskt upphov till en betalningsanmärkning som kvarstår 

i tre år, oavsett utgången i ärendet. Myndigheten kollar bara 

att det formella stämmer, men kontrollerar inte om fordran är 

korrekt. Det är mottagaren som måste bestrida den felaktiga 

fakturan. 

Enligt Svenska Handel är det förödande att lagstiftningen 

medverkar till att svartmåla hederliga företag. 

– De som hotas av en betalningsanmärkning kan tvingas 

välja att betala för att slippa problem med leverantörer och 

banker, säger Dick Malmlund på Svenska Handel. 

Tillsammans med Företagarna och Svenskt Näringsliv 

kräver man nu att regeringen tillsätter en snabbutredning om 

felaktiga betalningsanmärkningar. Bland annat föreslås att 

ansökningarna till kronofogden sekretessbeläggs tills det är 

utrett om de är korrekta. (SvD Näringsliv) • 

faktum är att en aktör äger nätet, och 

det innebär en snedvriden konkurrenssituation. 

Personligen godkänner 

jag ingenting som ens påminner om 

monopol, och det är orsaken till att 

jag engagerat mig i den här frågan. 

Han understryker att det inte enbart 

handlar om möjligheten att komma ut 

i världen till ett hyfsat pris. Han ser 

även en säkerhetsrisk i dagens situation. 

Om någon gräver av en kabel, 

och det som nu finns bara en enda, är 

isoleringen ett faktum. Det betyder 

förödande konsekvenser. Med tvåvägskommunikation 

finns reserver. 

Medlemmar i arbetsgruppen är 

förutom Lars Gästgivars: Kurt Häggblad, 

Tage Svahn, Karl-Johan 

Smeds och Pekka Haapanen. • 

Medelföretagaren har 

två veckors semester 

En undersökning som utförts bland medlemmarna i 

Företagarna i Finland visar att den genomsnittlige företagaren 

har två veckors sommarsemester. Sex av tio 

delar upp semestern i kortare perioder och nio procent 

har ingen semester alls. De flesta tar ut sin semester 

i juli, men möjligheten till ledighet beror på i vilken 

bransch man verkar. Företagare i hotell- och restaurangbranschen 

har den kortaste sommarsemestern, var 

fjärde ingen alls. Även inom handel och transport har 

man kortare semester än genomsnittet. 

Förutom sommarsemestern har medelföretagaren 

totalt en vecka ledigt under andra årstider. De flesta 

företagare skulle vilja vara lediga fyra veckor på sommaren 

och två veckor under övriga tider på året. 

TV-handeln slår rekord 

• 

Försäljningen av platt-TV går på högvarv. Enligt 

branschförbundet Koteks halvårsstatistik såldes 

185.000 platta TV-apparater, en ökning med 86 procent. 

Den nya teknologin leder till att en allt större del 

av hushållens investeringar går till TV-sidan, vilket 

medfört att bland annat hemdatorförsäljningen sjunkit. 

Digitaliseringen av TV-nätet har även fördubblat 

försäljningen av digitalboxar. (Talous-Sanomat) •

Ny medlemsservice: 

Företagarnas radannonser 

Varför gå över ån efter vatten? Din blivande samarbetspartner eller den specialisthjälp du behöver 

finns kanske i grannbyn eller bara ett par kvarter bort. Tala om att Du finns med en förmånlig 

branschannons! 

Företagsnyckeln erbjuder nu en ny kontaktyta för medlemmar och läsare. De branschvisa radannonserna 

fungerar som en expertguide och hjälper Dig att hitta seriösa leverantörer eller affärspartners. 

Det finns mycket värdefull kompetens ute i regionerna. Alla annonsörer är medlemmar i 

Företagarna. Genom att vara med här når du ut till över 3.000 andra företagare. En annons kostar 

25 euro. Vid helårsbokning (5 nr) betalar du endast 100 euro. 

För att annonsera här kontakta din regionförening eller ring (06) 356 0813. Deadline för nästa nummer 

är 2.11.2007 

Bokföring 

Ab Alfsol 

- Aktiva Redovisning 

Mariehamn 

Tfn (018) 22 500 

info@redovisning.ax 

Nyland 

Bokförings- och disponentbyråer 

Raseborgs Disponent- och Bokföringscentral Ab 

Hangö-Ekenäs-Karis-Kimitoön 

VD Tina Grabber, tina.grabber@opkk.fi 

Tfn (019) 275 2382 

www.rfc.fi 

Bokföring 

Oy PlanetLink Ab 

Lundvägen 158, 10570 Bromarv 

Tfn (019) 244 2309, 050 327 8803 

asa.finne@planetlink.fi 

www.planetlink.fi 

Åland 

Bokföring 

Ålands Företagsbyrå Ab 

auktoriserad redovisningsbyrå 

Mariehamn 

Tfn (018) 291 452 

www.foretagsbyran.fi 

info@foretagsbyran.fi 

Österbotten 

Bokföring 

Bokföringsbyrå Mattans Ab 

Handelsespl. 12 D 39, Vasa 

Tfn (06) 365 1924 

www.bokforingmattans.fi 

bokf.mattans@netikka.fi 

Bokföring o löneräkning 

Contera Ab 

Salutorget 4, Kristinestad 

Tfn (06) 211 0400 

info@contera.fi 

Personaltjänster 

Donegroup Ab 

Pedersöre, Jakobstad, Karleby 

Tfn 010 387 2883 

www.donegroup.fi 

seppo.heino@donegroup.fi 

Revision 

Revisionsbyrå Kjellman Ab 

Stationsv. 1, vån 5, Jakobstad 

Tfn 050 350 5769, (06) 781 9870 

marten.kjellman@multi.fi 

Bokföring 

Bäck & Vilén Företagstjänst 

Hovrättsespl. 23, Vasa 

Tfn (06) 320 9550 

www.back-vilen.fi 

info@back-vilen.fi 

Bokföring 

Ab Norlic Oy 

Skolgatan 23, Jakobstad 

Tfn (06) 788 8600 

www.norlic.fi 

norlic@norlic.fi 

Psykologtjänster 

Educamentor Kb, 

Bo Mellberg 

Strandgatan 3, Vasa 

Tfn (06) 312 6084 

educamentor@netikka.fi 

Annonsera i Företagsnyckeln! 

Med en annons i Företagsnyckeln når du över 3200 svenskspråkiga företagare i 

Södra Finland, Åboland, Åland och Österbotten. Priset för en annons med måtten 

50 x 60 mm är 50 euro! Deadline för nästa nummer är 2.11.2007 

Intresserad? Ta kontakt med redaktionssekreterare Ann-Christin Wik, tfn 356 0810, 

acwik@osfofo.fi 

13

14 

Motion ger 

bättre livskvalitet 

- bättre sent än aldrig 

Som företagare eller anställd så har väl de flesta av 

oss någon gång känt att vi jobbar för mycket, sover för 

lite, äter fel mat och inte minst försummar motion och 

frisk luft. En morgon konstaterade jag att min livslinje 

så småningom började bli halvvägs till 80-års dagen, 

magen växt för många centimeter och att konditionen 

definitivt inte var på den bättre sidan. Då beslöt jag att 

genomföra några långlopp före min 40-års dag. 

Satte mig framför datorn på vintern 

2006 och sökte mitt första lopp. Siktade 

in mig på simning och började 

leta. Långlopp inom simning är inte 

så vanligt. Far man på triathlon (simning-cykling-länk) 

så finns det en hel 

300 deltagare väntar på att få starta. 

del, men enbart simlopp för motionärer 

är inte så vanligt. Hittade inget 

i Finland men i Sverige finns det ett 

fåtal simlopp för motionärer som är 

över två km. 

Det som verkade mest intressant 

och dit jag beslöt åka var Vansbrosimningen. 

Vansbrosimningen började redan 

på 1950-talet. De första åren som 

motionslopp för att öka intresset för 

simning. Från år 1956 (alltså 50-års 

jubileum 2006) har det tävlats så gott 

som varje år. Och varje år med flera 

deltagare. Så orten Vansbro har lång 

tradion av att ordna detta simlopp. 

Vansbrosimningen är ett 3 km 

långt simlopp som går ca 2 km i älven 

Vanån (medströms) och den sista kilometern 

i Västerdalaälven (motströms). 

Temperaturen i vattnet växlar från

år till år och något år har tävlingen 

inhiberats pga för kallt vatten. Men 

senaste år (2006) när jag deltog så 

hade vi turen att få simma i ett drygt 

20-gradigt vatten. 

Träning 

Eftersom min kondition hade mycket 

över att önska så fanns det en viss 

nervositet hur det skulle gå. Jag 

började träna i Ekenäs simhall under 

vårvintern med att simma 1 - 2 km 

sträckor. Någon gång simmade jag 

även 3 - 4 km för att pröva på hur 

kroppen orkar. För en del kan det låta 

långt att simma 3 km, men som för de 

flesta långlopp så är det inte sträckan 

som är det kämpiga utan det är farten 

som är för hög. 

Jag diskuterade med flera andra 

långloppsmotionärer (skidåkare, länkare) 

och sökte sen min egen rytm. 

När sommaren kom fick jag låna en 

våtdräkt (rekommenderas men är inte 

obligatoriskt) och tog mina första simtag 

i öppet vatten. Skillnaden mellan 

öppet vatten och det kloraktiga vattnet 

i simhallen är enorm. Första gången 

i öppet vatten med vågor och vind 

kändes som om man skulle drukna. 

Men efter några turer så vänjer man 

sig nog. 

Tävlingsdags 

Till Sverige åkte vi med hela familjen 

på husbilssemester. Anlände till 

Vansbro på fredag eftermiddag. Vansbro 

ligger på ca 3 timmars färd från 

Stockholm mot nordväst i närheten 

av Siljan. Vi fick plats på den lokala 

campingen med utsikt över Västerdalaälven. 

Hade endast 30 meter ner 

till älven där alla tävlingsdeltagarna 

skulle passera senare under helgen. 

Vi tog ett strövtåg i staden och kunde 

konstatera att det lilla samhället som 

består av ca 7100 invånare lever sitt 

eget lugna liv största delen av året. 

Staden/byn består av två huvudga- 

Text: Björn Lindqvist 

bjorn@kontorama.fi 

100 meter efter start där ca 300 av deltagarna gått i vattnet. 

tor och ett antal mindre tvärgator. Det 

var roligt att se hur ett litet samhälle 

kan leva upp vid en större tillställning. 

Hela byn hade ställt upp för att 

se till att gästerna ska vara välkomna. 

De flesta butiker hade öppet sent på 

kvällen och man hade ställt ut varor 

på gatorna för att locka kunderna att 

köpa båda lokalt producerade turistvaror 

så väl som modekläder från hela 

världen. 

På fredag kväll ordnades även Kortsimmet 

som är ett en kilometer långt 

lopp som man simmar motströms i 

Västerdalälven. Jag beslöt att delta i 

det på fredag kväll för att få en liten 

känsla hur det är att simma motströms 

med en hel del andra deltagare. Så kl. 

18.00 stod vi uppradade på stranden, 

drygt 200 herrar och damer. Solen 

sken åt ett håll och åskan slog åt andra 

hållet. Musik spelades, speakern höll 

igång uppvärmning och stämningen 

på topp. När startskottet sköts hade 

åskan flytt sin kos och vi startade i 

härligt solsken. Det var som ett värre 

fiskstim när 200 personer samtidigt 

åkte ner i vattnet. 

Loppet vanns på tiden 11.04 och 

jag behövde precis det dubbla 22.09 

för att simma samma sträcka. Kändes 

bra och mycket roligt. 

På lördagen strövade vi omkring 

i staden och simmade en hel del 

(träna - träna....). På dagen hade även 

damerna sitt eget simlopp på 1 km, 

Tjejsimmet, där det deltog drygt 2.300 

damer!!! 

Söndag och 3 km vatten... 

På söndag var det då dags för huvudloppet, 

3 km. Tog mig till starten, som 

sker antingen från en brygga eller från 

stranden. Säkerhetsarrangemangen är 

utomordentliga. Eftersom det i årets 

Vansbrosim deltog 4.559 personer 

så förstår alla att säkerheten får det 

inte prutas på. Alla får en simmössa 

som måste användas. Inför starten 

prickas man av med streckkod för att 

konstatera att man är på plats. Och vid 

målgången avläses man igen och får 

därmed en tid. 

Var 15:e minut så kastade sig ca 

300 - 400 personer sig i vattnet och 

började sin simtur nerför älven. Jag 

intog den lugnare delen av älven och 

körde mitt eget race. Svårigheten var 

att veta hur hårt man ska simma, första 

märket kom när man hade simmat 900 

m och utan klocka så var det bara att 

fortsätta i lugn takt. 

forts. nästa sida 

15

16 

Får nog erkänna att det var en otroligt 

känsla att plaska med hundratals 

andra. På vissa ställen var det så tjockt 

att man simmade på varandra men det 

gjorde inget. En del ville prata lite och 

endel ”bara” simmade. 

Båtar (ca 100 st) med läkare och 

dykare fanns överallt och behövde 

man vila så gick det bra. Så småningom 

kom man till Tallen. Alla 

som simmat i Vansbro vet vilken tall 

jag pratar om. Det är en mycket gammal 

fredad tall som finns i hörnet av 

älvarna och när man passerar där så 

är det 854,12 meter kvar. Från tallen 

och till mål så är det brygga längs med 

hela älven. På den fanns det med några 

meters mellanrum simräddare beredda 

om det skulle hända något. 

Simmade den sista biten och steg 

upp på målbryggan med en skön 

känsla att det här gick ju bra. En fotograf 

tog bild av alla och så fick man ju 

givetvis medalj och kram. Tid 1.04.27 

Startklungan för kortsimmet 1 km. 

och en 842:a plats av 3236 herrar. Vinnaren 

simmade på ca halva tiden. 

Företagsamhet i Vansbro 

Småföretagsamheten blomstrar i 

Vansbro. Här finns drygt 400 företag 

i de olika kommundelarna. Det är en 

gammal kulturbygd med anor från 

stenåldern och gamla bruksmiljöer. 

Här finns Sveriges första dalahästmuseum, 

här kan man pröva på forsränning, 

dressinåkning, golf, skotercross, 

slalom, bygdespel, fiske osv. 

Naturen är mycket vacker och det 

finns ganska gott om campingar och 

övernattningsstugor. 

I kommunen finns även byn Nås, 

den som är mera känd som Jerusalemfararnas 

bygd. Härifrån emigrerade i 

slutet av 1800-talet ett 40-tal bybor för 

att forsätta sina liv i den heliga staden 

Jerusalem. Med det som bakgrund 

skrev sen Selma Lagerlöf sin bok. 

Träindustrin har varit viktig för 

bygden men idag ligger tonvikten på 

metall- och livsmedelsproduktion. 

Och givetivs är turismen en mycket 

viktig inkomstkälla för traktens småföretagare. 

Så då var det första långloppet avklarat 

utan större problem. Roligt och 

intressant. Jag kan varmt rekommendera 

Vansbro om man har lite intresse 

för att simma. Totalt deltog över 7000 

personer i loppen så Ni kan tänka Er 

stämningen på ett sånt kalas. 

Eftersom det var så roligt ifjol så 

kan jag nämna att jag deltog även i 

år. 

Träningen och tävligen gjorde att 

konditionen höjdes en aning men 

mera behövs. • 

Fortsättning följer..... 

Mera info om Vansbro och simloppet 

på www.vansbrosimningen.com och 

www.vansbro.se 

Annonsera i Företagsnyckeln! 

Med en annons i Företagsnyckeln når du över 3200 svenskspråkiga företagare i 

Södra Finland, Åboland, Åland och Österbotten. Priset för en annons med måtten 

50 x 60 mm är 50 euro! Deadline för nästa nummer är 2.11.2007 

Intresserad? Ta kontakt med redaktionssekreterare Ann-Christin Wik, tfn 356 0810, 

acwik@osfofo.fi

Mässkalendern höst 2007 

Här är ett urval av höstens omfattande mässutbud inom industri, service och handel i Europa. 

En mer komplett och uppdaterad kalender med länkar till alla viktiga mässor hittar 

Du på Ålands Företagareförenings hemsida: www.foretagare.ax/masskalendern.htm 

25-27.9 Elmia Park & Golf + Fastighet (grönyteunderhåll) Elmia, Jönköping 

26-28.9 Underleverantör 07 (metall, plast, elektronik, ITC) Pirkkahallen, Tammerfors 

1-5.10 MSV (metallindustriteknik, verktygsmaskiner) BVV, Brno 

2-4.10 HELITECH (helikopterteknik, trafik, flygsystem) Imperial War Museum, Duxford 

2-4.10 Conxemar 2007 (djupfryst fisk & skaldjur, logistik) Cotogrande-mässan, Vigo 

2-5.10 Promexpo Russia (industriteknik, underleverantörer) Lenexpo, St Petersburg 

2-5.10 TRAFIC (trafikstyrning, gatuteknik, bullerskydd) Juan Carlos-mässan, Madrid 

3-5.10 FINNSEC (säkerhets- & skyddsteknik, räddning) Mässcentrum, Helsingfors 

3-5.10 Eurofinish (ytbehandling, rostskydd, lack, underleverans) Flanders Expo, Gent 

3-7.10 SUISSE TOY (leksaker, dataspel, hobbymaterial) BEA Expo, Bern 

3-6.10 VITRUM (glasindustri, tillverkningsteknik, verktyg) Milanomässan 

5-7.10 Åbo Matmässa (livsmedel, drycker, gastronomi) Mässcentrum, Åbo 

6-14.10 Salone Nautico Int. (segel- & motorbåtar, vattensport) Genuamässan 

10-11.10 Nolia Arbetsmiljö & Hälsa (arbetsliv, friskvård) Noliamässan, Piteå 

12-14.10 Caravan Show (husbilar, husvagnar, tillbehör, camping) Expo Center, Sollentuna 

13-15.10 Salon International (hårmode, frisörsalongutrustning) ExCel, London 

15-20.10 Equip Auto (bilverkstadsteknik, service, billackering) Parc de Exposition, Paris-Nord 

16-18.10 Food Tec + Pac Tec (livsmedelsindustri, förpackningsteknik) Mässcentrum, Helsingfors 

16-19.10 Tekniska Mässan + Verktygsmaskiner + Lager & Transport Stockholmsmässan, Älvsjö 

16-19.10 Interlift (hissar, lyftteknik, hydraulik, styrsystem) Augsburgmässan 

17-18.10 Elmässan (elinstallation/-distribution, tele, data, säkerhet) Stockholmsmässan, Älvsjö 

17-18.10 SERVERA (livsmedel, dryck, storkök, restaurangutrustning) Expo Center, Sollentuna 

17-18.10 Pack & Emballage (förpackningsteknik/material/design/miljö) Stockholmsmässan, Älvsjö 

17-20.10 ZOW (möbeltillverkning, ytbehandling, system, tillbehör) Porderonemässan 

19-24.10 BUSWORLD (långfärds-, linjebussar, utrustning, turism) XPO, Kortrijk 

24-27.10 Druck + Form (grafisk industri, tryckeri, efterbehandling) Sinsheimmässan 

24-27.10 EFA (fastighetsteknik, klimat, belysning, energi) Leipzigmässan 

24-28.10 Auto Mechanika (bilverkstadsutrustning, servicestationer) Lenexpo, S:t Petersburg 

25.10-3.11 Euro Road Transport (lastbilar, släp, service, utrustning) RAI, Amsterdam 

26-28.10 Båtmässa (segelbåtar, motorbåtar, motorer) Mässcentrum, Åbo 

26-28.10 Byggmässan (husbyggnad, renovering, VVS) Botniahallen, Korsholm 

27-31.10 K-International (plastteknik, maskiner, verktyg) Düsseldorfmässan 

27.10-4.11 Hanseboot (segelbåtar, motorbåtar, vattensport, utrustning) Hamburgmässan 

28.10-1.11 Interbuild (byggteknik/verktyg/komponenter/säkerhet) NEC, Birmingham 

31.10-1.11 Fabrik + Underhåll + Logistik (industriteknik, fordon) Pirkkahallen, Tammerfors 

31.10-1.11 SERVERA (livsmedel, dryck, storkök, restaurangutrustning) Noliamässan, Umeå 

31.10-2.11 Tallinn Food Fair (livsmedel, dagligvaruhandel, förpackning) Mässcentrum, Tallinn 

31.10-3.11 Aquanale + FSB (bastu, pool, spa, sporthallar) Kölnmässan 

6-8.11 Composites (kompositteknik, maskiner, material) Stuttgartmässan 

6-9.11 Elmia Subcontractor (verkstad, plast, trä, elektronik) Elmia, Jönköping 

7-11.11 Scandinavian Boat Show (segel- & motorbåtar) Stockholmsmässan, Älvsjö 

13-16.11 Peterfood (livsmedel, drycker, kylteknik, bageriutrustning) Lenexpo, S:t Petersburg 

14-15.11 Industri-Process-Underhåll-Miljö (tillverkning & service) Nordichallen, Sundsvall 

14-16.11 Instrutec (verkstadsteknik, automation, verktyg) Mässcentrum, Tallinn 

17-20.11 Europort Maritime (fartygsteknik, sjöfart, hamnar) Ahoy, Rotterdam 

21-22.11 NaviGate (varvsindustrin söker underleverantörer) Mässcentrum, Åbo 

21-22.11 Know How 07 (utbildning, rekrytering, kompetens) Botniahallen, Korsholm 

27-29.11 SPS/IPC/Drives (automation, reglerteknik, nätverk) Nürnbergmässan 

29.11-1.12 Bil & Verkstad (bilteknik, verktyg, service, däck, tillbehör) Mässcentrum, Helsingfors 

17

18 

Fyrtio år i 

med- och motlut 

Lars Laxén har 40 års erfarenhet av slipstillverkning och 

företagande. Han driver företaget Centertex i Vasa. En 

så lång tid av företagande rymmer både framgångar och 

motigheter, och Laxén har även genomgått en konkurs. 

Men han kom igen, och fortsätter oförtrutet framåt. 

Lars Laxén nöjer sig inte med att tillverka slipsar. Han samlar rariteter. Här visar 

han sin samling OS-slipsar, och pekar på en som antagligen är från 1936, av 

hakkorset att döma. 

Trots sin erfarenhet är han väldigt 

försiktig med goda råd till yngre företagare. 

Han ger faktiskt bara ett: 

– Snåla inte med pensionsförsäkringen! 

Själv fick han i tiderna höra motsatsen, 

och han vet att det rådet inte 

kan klassas som gott. 

Blir aldrig fullärd 

Att Lars Laxén inte strör goda råd 

omkring sig beror på - just det - hans 

långa erfarenhet. Han vet bestämt 

att varje företag är unikt, och varje 

bransch har sina egna hemligheter. 

Han understryker att varje företagare 

är tvungen att söka lösningar i 

specifika situationer, och enligt den 

verklighet företaget lever i just för 

tillfället. 

Än idag bjuder hans egen bransch 

på överraskningar. 

– Jag förstår mig fortfarande inte 

fullt ut på branschen. Efterfrågan kan 

vara minst sagt nyckfull. Ena dagen 

är sysselsättningen på noll, och mitt i 

allt ramlar en stor order in, och vi har 

fullt upp igen. 

Slipstillverkaren har en hel del 

stamkunder, och det är kunden som 

avgör när slipsförrådet ska förnyas. 

Det är främst uniformslipsar, säkerhetskravatter 

och scouthalsdukar Centertex 

syr, men också företagsgåvor, 

privata presenter och vimplar har sin 

givna plats. 

Från mode till uniformer 

En ren tillfällighet gjorde Lars Laxén 

till företagare. Han utbildade sig till 

textilingenjör i Tyskland, och började 

med att arbeta som försäljare av branschens 

maskiner. Plötsligt fångade en 

tidningsannons hans uppmärksamhet. 

Ett skuldfritt företag som tillverkade 

slipsar var till salu. 

– Den första juni 1966 köpte jag 

företaget, och efter den dagen var det 

aldrig mera skuldfritt. 

Han startade från noll och köpte 

alltså företaget komplett för lånat kapital. 

På den tiden var produktionen helt 

inriktad på modeslipsar. Lars Laxén 

tog raska tag itu med utvecklingen, 

och siktade in sig på tillverkning av 

uniformsslipsar och säkerhetskravatter. 

Användare av sådana finns inom 

polisväsendet, försvaret, bakom ratten 

i taxibilar samt hos bevakningsbolag. 

De blev slipstillverkarens nya kunder. 

Scouthalsdukar 

in i sortimentet 

Utvecklingen visade sig vara fiffig. 

Hippiekulturen hyllade inte precis 

slipsen, och under 1960-talet blev 

klädstilen ledigare. Laxén fortsatte 

därför att utvidga tillverkningen av 

specialslipsar, och kunder fann han 

nu också i Sverige och Norge. 

– Fortfarande är exporten till Sverige 

betydande. Jag har drygt en handfull 

kunder där, och den marknaden 

ger ungefär 15 procent av företagets 

omsättning. Men kunder finns över 

hela EU-området.

1980-talet betydde ett uppsving för 

slipsen. Laxén breddade nu ytterligare 

utbudet och började erbjuda skräddarsydda 

företagsslipsar och skarfar för 

damerna. Under den här tiden fanns 

produktionen ännu i Helsingfors. 

– Där var det så gott som omöjligt 

att hitta sömmerskor. Jag anlitade 

några som sydde hemma, men det var 

ett arbetsamt system för mig att köra 

ut material och hämta färdiga produkter. 

1989 flyttade jag produktionen till 

Vasa, och gick in för att ha närvarande 

arbetskraft. 

Samtidigt kom scouthalsdukarna 

med i sortimentet. 

Mångsidiga sömmerskor 

Idag arbetar tre sömmerskor inom 

Centertex. Eller egentligen är de mer 

än sömmerskor. 

– Jag har fantastiska medarbetare. 

En av dem är min högra hand, och 

hon sköter också tillskärningen. De 

två andra gör allt från tillskärning 

och framåt under hela tillverkningen. 

Arbetet innebär många olika faser, och 

därför sitter ingen åtta timmer per dag 

vid symaskinen. 

Sömmerskorna ser också till att 

maskinerna hålls i trim. 

Kunderna väljer ofta slips enligt 

intresse. Fiskemotivet har gått hem hos 

fritidsfiskare. 

– De sköter de flesta 

reparationerna, så det är 

mycket sällan vi behöver 

någon mekaniker utifrån. 

Branschen är som sagt 

nyckfull och efterfrågan 

kan variera kraftigt. Därför 

tvingas Laxén ibland 

att permittera sina anställda. 

Alla är medvetna om 

hur situationen utvecklas, 

och därför kommer en 

permittering aldrig som en 

överraskning för någon. 

– Alla tre vet lika bra 

som jag vilka beställningar vi har, och 

de vet vilken tid varje arbete kräver. 

Vi resonerar och samarbetar. Och alla 

tre har samma lön och är permitterade 

samtidigt. 

Minsta volymen: en halv slips 

Tygerna kommer i huvudsak från 

Tyskland. Siden, linne, bomull samt 

polyester blandat med antingen viskos 

eller ull är material som används till 

slipsar och halsdukar. Tillkomsten av 

polyester har gjort slipsarna långlivade. 

De går praktiskt taget inte att 

nöta ut. 

Det går åt mycket tyg till en slips. 

– De ska skäras till på snedden, i 45 

graders vinkel över tyget. Det behövs 

minst en meter tyg till att göra två 

slipsar. 

Företaget åtar sig både stora och 

små beställningsarbeten. 

– Jag brukar säga att den minsta 

möjliga volymen är en slips. Men om 

kunden tycker att det är för mycket, 

går det att välja en säkerhetskravatt 

och dessutom göra den kortare, så blir 

den som en halv, säger Lars Laxén 

med glimten i ögat. 

För den oinvigda förklarar han att 

en säkerhetskravatt inte knyts som en 

slips, utan är försedd med gummiband 

för att inte kunna användas som strypverktyg. 

Det händer att kunder vill ha en 

alldeles speciell slips, exempelvis 

till en jubilar. I vanliga fall omfattar 

Tarja Paloluoma och Lars Laxén diskuterar 

tillskärning. 

en order från en stamkund minst 50 

slipsar, men oftast mycket fler än så. 

Pris eller service vinner 

Laxén berättar att kunderna väljer 

leverantör enligt två alternativ: 

– Vinnaren är antingen den billigaste, 

eller också den som ger bäst 

service. Jag har satsat på garanterad 

service enligt kundens önskemål. 

Pratet om finländsk kvalitet som 

vinnande koncept avfärdar han. 

– Det är kunden som bestämmer 

kvalitetskraven, och kvaliteten är 

därför inget argument som ingår i en 

offert. 

Efterträdaren måste 

vara tvåspråkig 

Idag är slipstillverkaren 71 år, och 

fortsätter oförtrutet sin företagargärning, 

förutsatt att det finns tillräcklig 

efterfrågan på företagets produkter 

och verksamheten kan fortsätta som 

den gör idag. 

Tanken på att hitta en efterträdare 

finns dock. 

– Men jag har en del krav. Min 

efterträdare måste först och främst 

vara tvåspråkig. 

Han kommer nämligen inte överens 

med tanken på att företaget skulle 

börja göra affärer på engelska med 

Sverige. 


Anne Manner 

• 

19

2 0 

Med skapandet 

som levebröd 

Petra Nelimarkka-Backgren blev företagare vid 23 års 

ålder. Hennes företag Petrella tyg- och syateljé går för 

fulla muggar, växer och utvecklas. 

– Jag startade eget mycket snabbt efter 

att jag blivit klar med min utbildning. 

Jag skulle kanske ha haft nytta av lite 

mera arbetserfarenhet, säger Petra Nelimarkka-Backgren 

i Sundom, Vasa. 

Hon blev utexaminerad ateljésömmerska 

våren 1999, och blev företagare 

följande år. Under tiden däremellan 

var hon tillfälligt engagerad av 

FST samt Stundars sommarteater. 

Som egen företagare gör hon det 

hon är utbildad till och trivs med. Hon 

ångrar inte sitt val, och någon brist på 

arbete lider hon inte. 

Är gärna kreativ 

Att bli företagare föll sig naturligt för 

Petra Nelimarkka-Backgren. 

– Jag har alltid tyckt om att sy 

och pyssla, och fabriksarbete var inte 

något lockande alternativ för mig. Jag 

trivs med omväxling och med att själv 

bestämma över min vardag. 

Dessutom har hon möjlighet att 

göra det hon tycker allra bäst om: att 

vara kreativ. Hon är inte främmande 

för någonting som kan skapas av tyg. 

Hon syr brudklänningar, festkläder, 

gardiner och annat inom kategorin 

heminredning, åtar sig reparationsarbeten 

samt klär om möbler. 

– Det allra roligaste är när en kund 

kommer in med ett tyg och ber mig 

hitta på någonting. Det spelar ingen 

roll för mig om det gäller klädesplagg 

eller inredning, det är designarbetet 

som är intressant. 

Mönster ritar hon själv, också på 

basen av kundernas önskemål. 

– En del kunder har en idé, och så 

faller det på mig att få den att fungera 

i verkligheten. 

Arbetena växlar med årstiderna. 

Under våren är det högsäsong för festklänningar, 

och under hösten vaknar 

kundernas intresse för att förnya 

inredningen i hemmet. Företaget 

säljer också gardintyger. 

Prissättningen 

knepig i början 

I likhet med många andra företagare 

hade innehavaren till Petrella i början 

svårt att fastställa en skälig prisnivå. 

– I början var jag kanske lite osäker 

på hur mycket jag skulle ta betalt för 

mitt arbete. Dels var jag långsammare 

Petra Nelimarkka-Backgren t.v. köper tjänster av Barbro Sund. Klänningen har Barbro sytt, mönstret frampå har Petra broderat 

med maskin. Idén är kundens.

i början, och dels hade jag inte koll på 

andra företagares prisnivå. Men med 

tiden föll det där på plats. 

Jämförelser med andra företag i 

samma bransch hjälpte till att hitta 

rätt prisnivå. Med tiden började dessutom 

arbetet gå allt snabbare, och 

tidsåtgången per arbete stabiliserade 

sig och underlättade prissättningen. 

– I början arbetade jag sju dagar 

i veckan, från tidig morgon till sen 

kväll. Men småningom kunde jag 

börja unna mig lediga veckoslut. 

Sänkning av moms 

en förbättring 

Nu har företaget nästan sju år på 

nacken. Några planer på att skrinlägga 

verksamheten har innehavaren inte, 

även om livet som företagare inte är 

någon dans på rosor. 

– Som anställd skulle jag ha ordentliga 

semestrar och en stadig lön varje 

månad. Nu varierar inkomsten och 

någon längre ledighet har jag inte. 

Symaskinerna går för fullt. Våren betyder 

högsäsong för festkläder. 

Och visst kunde ett och annat förbättras 

i företagarnas villkor, i likhet 

med sänkningen av momsen. 

– Momsen sänktes från 22 procent 

till åtta, och det var en klar förbättring. 

Men nog finns det utgifter för oss 

företagare så det räcker. 

Ökad verksamhet 

Numera får Petrellas ägare lov att 

pussla en hel del med sin tid. För 

snart ett år sedan blev hon nämligen 

mamma, och har under våren återkommit 

till arbetslivet. Samtidigt 

blev hon erbjuden ett uppdrag med 

lite annan inriktning. 

– Jämsides med min ursprungliga 

verksamhet sköter jag nu två fastigheter. 

Det är någonting helt annat, 

men omväxling förnöjer. 

Arrangemanget är möjligt tack 

vare två personer: Petra Nelimarkka- 

Backgrens mamma samt en branschkollega. 

– Det hela fungerar tack vare att 

mamma kan rycka in och sköta Evelina 

vid behov. 

Ateljén är öppen varannan dag, 

men sömnadsarbetena går för full 

maskin varje dag. 

– Under min mammaledighet började 

jag köpa tjänster av ägaren till 

företaget Barbros sytjänst, Barbro 

Sund. Och vårt samarbete kommer 

nog att fortsätta. 

Förändringen är odelat positiv. Arbetsmängden 

räcker gott och väl till, 

och dessutom har de två fått sällskap 

i sitt annars 

så ensamma 

arbete. 

Petra 

Nelimarkka- 

Backgren är 

glad åt att ha 

eget utrymme 

för sitt 

företag. Det 

ger flexibla 

arbetstider 

och hon 

slipper dyra 

hyror. 

Gammaldags charm för dagens 

småttingar. Klänningarna är sydda av 

Petra Nelimarkka-Backgren. 

– Ensamheten var faktiskt en nackdel. 

Det är positivt att ha någon att 

prata med. 

Petra Nelimarkka-Backgren tänker 

fortsätta att utveckla sitt företag. 

– Nästa steg för mig är att starta 

försäljning via nätet. På så sätt når jag 

nya kunder inom större områden. 

Flexibel arbetstid 

Petra Nelimarkka-Backgren är glad åt 

den satsning hon gjorde vid starten av 

företaget. Ateljén är inhyst i ett eget 

hus, alldeles intill bostadshuset. 

– Det är på gott och ont, men mest 

gott. När Evelina sover i sin vagn kan 

jag passa på att sy, och när hon vaknar 

är det slutarbetat. Så flexibel skulle jag 

aldrig kunna vara, om jag hade min 

arbetsplats på längre avstånd. 

Å andra sidan flyter fritid och arbete 

ihop. Det händer att någon kund 

kör in på gården när företagaren står 

på knä i grönsakslandet. 

– Nå, det är bara att gå in och dra 

av sig handskarna, då, skrattar hon. • 


Anne Manner 

21

2 2 

Företagarnas 

nya VD vill förenkla 

I augusti tillträdde Anna-Stina Nordmark 

Nilsson, 51, från Piteå som 

VD för Företagarna i Sverige. Efter 

chefsjobb i politiskt styrda organisationer 

ser hon fram emot att få leda 

småföretagarna mot nya höjder. 

Redan under Almedalsveckan i 

juli gjorde Anna-Stina Nordmark 

Nilsson sina första utspel. Hon lyfte 

då frågan om euron och framhåller 

att de svenska företagen går miste om 

stora handelsintäkter när Sverige står 

utanför eurosamarbetet. Dessutom 

anser hon att förbättringar är speciellt 

angelägna vad gäller arbetsrätten, 

skatterna, regelförenklingsarbetet och 

företagarnas trygghetssystem. 

– Det är långt kvar till regeringens 

mål att Sverige ska bli ett av världens 

bästa länder att starta och driva företag 

i. 

Hon vill ha en god överblick kring 

de mindre företagens verklighet och 

sedan driva småföretagens frågor 

aktivt i medierna. 

– Att driva opinion i olika frågor 

som medlemmarna tycker är relevanta 

är en av våra allra viktigaste uppgifter. 

Vi ska ständigt komma med kreativa 

förslag och pressa på för att småföretagsklimatet 

ska bli ännu bättre. 

Kan båda sektorer 

Anna-Stina Nordmark Nilsson är gift 

med en företagare i träförädlingsbranschen 

och har därför god kunskap om 

småföretagandets villkor. Hennes 

egen erfarenhet är bred och efter sin 

ekonomexamen i Luleå 1978 har hon 

jobbat som revisor och som universitetslärare, 

varit VD för Piteåtidningen 

i sju år, samt landstingsdirektör i 

Norrbotten och vägdirektör i Norr- 

och Västerbotten. Till Företagarna 

kommer hon från posten som hälso- 

och sjukvårdsdirektör i Stockholms 

Läns Landsting. 

Den infekterade frågan om Företagarnas 

egen organisation och 

styrkeförhållandet mellan de centrala, 

Företagare missnöjda 

med Arlanda 

Stockholms internationella flygfält Arlanda har som många andra 

flygfält undergått stora förändringar under senaste år. 

En snabbt växande trafik, ny teknik och skärpta säkerhetsbestämmelser 

har satt sin prägel på flygplatserna som i varierande grad 

lyckats bemöta utmaningarna. 

I konkurrensen om passagerarvänlighet mellan flygplatserna 

verkar det som om Arlanda skulle ha tappat mark jämfört med de 

nordiska grannhuvudstädernas flygfält. 

Orimligt långa köer vid incheckning och säkerhetskontroll har lett 

till missade flyg och bl.a. affärsresenärerna har reagerat och kräver 

förändringar till det bättre. 

Missnöjet är stort i synnerhet vid transfers (byte till fortsättningsflyg) 

och där har många resenärer från Finland beska erfarenheter. 

Delvis ologisk och oklar skyltning gör sitt till för att resenärerna 

ytterligare skall känna sig vilsna och hellre överväger alternativa 

regionala och lokala nivåerna bemöter 

hon med ett tydligt svar. 

– Den nuvarande organisationen är 

bra och en förändring måste utredas 

noga. Det lokala engagemanget är en 

oerhörd styrka och många företagare 

är stolta över sin organisation. 

(Företagaren/bearbetning JM) • 

Anna-Stina Nordmark-Nilsson har 

erfarenhet från både privata och 

offentliga sektorn. 

Ny kedja inom företagsförsäljning 

har startat 

En landsomfattande kedja, Yrityskauppias 

med specialisering på företagsförsäljning och 

generationsväxling, har startat under sommaren 

2007. 

www.yrityskauppias.fi har 17 stödpunkter 

runt om i landet. 

Representant i landskapet Österbotten är 

Jan-Erik Elfving från Elfving Leadership 

Development. Han ger även service åt svenskspråkiga 

företagare på andra håll i landet. På 

Yrityskauppias repertoar står bl.a. värdebestämning, 

hjälp med finansieringsarrangemang och 

juridisk hjälp. 

Yrityskauppias-kedjan samarbetar med bl.a 

Sitra, Avera, Finnvera och Företagarna i Finland. 

rutter där Arlanda inte ingår. (KH) • •

Aktuellt inom FiF 

På Företagarna i Finland har 

hösten börjat med full fart. 

Denna översikt ger en bild av 

hurudana frågor FiF:s personal 

jobbar med. Hösten första 

stora fråga är i regel statsbudgeten. 

Nästa års budget är man 

i stort sätt nöjd med utom vad 

gäller höjning av energiskatter. 

En finlandssvensk besvikelse 

är att anslag för förbättring av 

riksväg 51 saknas. 

Socialskyddet reformeras 

Regeringen har påbörjat en totalreform 

av socialskyddet. Målsättningen 

är att förbättra arbetsmotivationen 

och reducera fattigdomen. Man vill 

garantera en tillräcklig grundtrygghet 

i alla livssituationer. Enligt FiF 

är reformen nödvändig, det centrala 

är att hitta olika vägar för att öka 

arbetsmotivation. 

En kommitté bereder reformen. 

Avsikten är att kunna ge förslag till 

riksdagen hösten 2008. VD Jussi 

Järventaus representerar FiF i kommittén. 

Jurist Leena Romppainen är 

med i det utskott som behandlar ”motivationsfaktorer”. 

Det är frågan om 

att hitta olika vägar för att det skall 

vara mera motiverande att arbeta än 

att inte arbeta. 

Arbetsmarknadsavgörandena 

på förbundsnivå 

Arbetsmarknadsavgörandena sker 

denna gång på förbundsnivå. Enligt 

FiF kan en förbundsrunda ge branschvisa 

lösningar, med större flexibilitet. 

Ur företagens synvinkel är det en 

fördel att man på förbundsrundan inte 

kan avtala om tilläggsförpliktelser i 

arbetslagstiftningen. 

FiF följer med avtalsrundan och 

informerar sina medlemmar om de 

lösningar som nåtts på www.yrittajat. 

fi. Lönetabellerna finns på synet.plustjänsten 

på medlemssidorna. 

Arvs och gåvobeskattningen 

är en stor fråga 

Reformen av arvs- och gåvobeskattningen 

är under beredning på finansministeriets 

skatteavdelning. Troligen 

kommer regerings förslag i början 

av 2008. Regeringen har sagt att den 

träder i kraft sommaren 2008. Regeringen 

har fattat besluta att lindra 

arvs- och gåvobeskattningen med ca 

100 miljoner euro. 

Servicesedelsystemet 

utvecklas 

Servicesedelsystemet håller på att 

utvidgas enligt FiF:s målsättningar. 

Systemet skapar utrymme för företagsamhet 

och en bättre service för 

kommuninvånarna. 

Användningen av servicesedeln 

utsträcks från början av 2008 även till 

hemsjukvården. En arbetsgrupp är tillsatt 

för att utreda om servicesedeln kan 

användas i större utsträckning inom 

social- och hälsovården. Idag används 

servicesedeln t.ex. för hemservice inklusive 

stödtjänster och anhörigvård. 

FiF är med i arbetsgruppen. 

I kommunerna har användningen 

av servicesedeln framskridit långsamt. 

Kommunerna är dock i allmänhet nöjda 

med användningen av sedeln och 

serviceproducenterna anser systemet 

vara bra och hoppas på en ökning. 

Nytt arbets- och 

näringsministerium 

Det för företagandet viktiga Arbets- 

och näringsministeriets beredningsarbete 

är på gång i Arbetsministeriet och 

Handels- och industriministeriet. VD 

Jussi Järventaus representerar FiF i 

gruppen för referensgrupperna. 

Vi följer intensivt med etableringen 

av det nya ministeriet och 

påverkar ministeriets organisation 

med tanke på befrämjande av företagande. 

Rauno Vanhanen utnämnd 

till ledare för regeringens 

politikprogram 

I regeringsprogrammet ingick tre 

politikprogram. FiF:s lagstiftningsdirektör 

Rauno Vanhanen är tjänsteledig 

för att leda politikprogrammet 

för arbete, företagande och 

arbetsliv. Jurist Antti Neimala har 

återvänt från Handels- och industriministeriet. 

Han har varit tjänstledig 

och drog det s.k. Sävy-projektet. 

Resultatet av projektet är ett system 

med vilket man bedömer hur nya 

lagar påverkar företagen. Projektet 

anslöt sig till det förra regeringsprogrammet. 

Jurist Anna Manner-Raappana 

är tjänstledig och är Social- och 

hälsovårdsminister Hyssyläs specialmedarbetare. 

Fortsatt kraftig 

medlemsökning 

Medlemsutvecklingen i lokalföreningarna 

har varit bättre än senaste 

år. Medlemsantalet i regionorganistationerna 

är nu drygt 70 000. 

Detta betyder att medlemsantalet 

inklusive branschorganisationerna 

är över 96 000. 

• 

Text: Thomas Palmgren 

2 3

2 4 

Sågandet fortsätter 

Efter sommarens pristopp på råolja har den tilltagande kreditkrisen i USA 

verkat avkylande på marknaden. En avtagande konjunktur kommer att bromsa 

tillväxten i den amerikanska ekonomin och medför minskad efterfrågan på bensin. 

Om även den ekonomiska bubblan i Kina spricker, så kommer pristrycket 

på oljeprodukter att svalna betydligt. Den instabila situationen i Mellanöstern 

har på sätt och vis blivit en etablerad osäkerhet, som inte längre slår igenom 

på marknaden dagligen. 

Brent-oljan, som i våras kostade omkring 68 dollar per fat, har nu kommit 

ned till 70-nivån efter att i juli sprängt 80-gränsen. Enmånadsfuturen låg i början 

på september på drygt 74 dollar i New York och kring 72 dollar i London. Det 

är cirka fem procent högre än ett år tidigare. 

Beskattning och dollarkurs ser till att våra minutpriser förändras relativt 

långsamt. En jämförelse fem år bakåt i tiden visar att råoljan då kostade endast 

30 dollar fatet, medan bensinen låg på 1,10 euro litern. Den regionala 

prisjämförelsen kan denna gång notera små förändringar och liten spridning. 

De tydligaste ökningarna har ägt rum på Åland och i norra Österbotten. 

Dieselpriset hålls uppe av ökande åtgång i takt med att dieselbilarna blir 

populärare. Försäljningen steg med 7 procent under första halvåret, medan 

bensinvolymen låg stilla. Även mackstrukturen förändras. Idag är snart varannan 

bensinmack en automatstation och de står för 45 procent av försäljningen. 

Bränslepriser i Svenskfinland 4.9.2007 (Shell) 

Pumppris per liter 95E Diesel 

euro euro 

Karleby 1,289 0,994 

Jakobstad 1,349 1,029 

Vasa 1,294 0,989 

Närpes 1,340 1,060 

Åbo 1,314 1,009 

Mariehamn 1,339 1,014 

Karis 1,289 1,979 

Esbo 1,299 0,999 

Borgå (automat) 1,289 0,994 

Lovisa 1,270 0,970 

Medelpris 1,308 1,004 

• 

Smidig lastbil 

från Renault 

Alliansen mellan Renault och Nissan 

ger möjlighet att skapa många slags 

nischmodeller för olika marknader. 

Den senaste produkten på lastbilsfronten 

är Renault Maxity i 4,5-tonsklassen. 

Modellen delar teknik med 

Nissan Cabstar och båda byggs i 

Spanien. Under den vippbara hytten 

med plats för tre personer finns en 

fyrcylindrig common rail-diesel på 

2,5 liter och 130 hk eller 3,0/150 hk. 

Växellådan är sexväxlad. 

Bilen fås med tre axelavstånd (250, 

290 eller 340 cm) och kan förses med 

flak eller skåp på upp till fem meter. 

Bärförmågan är 1.600-1.800 kg. Med 

en hytthöjd på 214 cm ryms bilen 

även i låga portgångar och den korta 

vändcirkeln på 9,6 meter uppskattas 

i stadstrafik. 

Maxity säljs i likhet med Renaults 

tunga lastbilar av Sisu-affärerna. 

• 

Många nya bilfabriker 

i Ryssland 

Världens bilfabrikanter står nu i kö för 

att etablera sig i Ryssland. Sankt Petersburg 

är den hetaste platsen för nya 

bilfabriker. GM och Ford tillverkar 

redan bilar i staden och Toyota startar 

produktion i år. Nissan och Suzuki 

bygger som bäst och öppnar 2009. De 

fem fabrikerna har då en kapacitet på 

275.000 bilar per år, men kan snabbt 

fördubbla volymen. Dessutom uppges 

Hyundai, Mitsubishi och Peugeot 

planera projekt i staden. Orsaken är 

de ryska skattereglerna. Nyetablerade 

bilfabriker får importera komponenter 

skattefritt i sju år om de köper minst 

30 procent från lokala leverantörer. 

•

Fyrhjulsdrift till lågpris 

Delta-Auto har återupptagit 

försäljningen av terrängbilen 

Lada Niva i Finland. 

Det rör sig alltså om 

den senaste upplagan av 

originalet som tillverkats 

nära nog oförändrad sedan 

1977. Modellen såldes senast 

för tio år sedan. Sedan 

dess har den fått servostyrning och ny bränsleinsprutning. 

Den kompakta fyrsitsiga bilen mäter endast 374 cm mellan 

stötfångarna, men har ett bagageutrymme på upp till 980 liter. Med 

sin korta hjulbas och sitt minimala överhäng tar den sig fram även 

i svårare terräng. Fyrhjulsdriften är konstant med låsbar mittdifferential 

(50:50), vilket gör den till en äkta offroad. 

Nivan har en 1,7-liters insprutningsmotor på 81 hästar och femväxlad 

låda med lågväxel. Bränsleförbrukningen anges till 9,5 liter 

per 100 km vid blandad körning och tanken rymmer 45 liter. Bilen 

väger 1.210 kg och får dra max 1.490 kg. 

Priset är 14.990 euro och garantin är två år utan kilometerbegränsning. 

Första franska stadsjeepen 

Citroën C-Crosser är 

märkets första SUV 

någonsin och har tydlig 

karaktär, men den 

är inte särskilt fransk 

under skalet. Liksom 

systermodellen Peugeot 

4007 bygger den 

tekniskt på Mitsubishi Outlander och alla tre tillverkas i Japan. De 

franska bilarna har dock PSA:s egen 2,2-liters biturbodiesel på 156 

hästar med partikelfilter, samt en chassisättning och ljudisolering 

som anpassats till fransk komfortstandard. C-Crosser har även 

försetts med premiumattribut och sägs ha en front som formats för 

att minimera skaderisken för fotgängare. 

Bilen har fem normala sittplatser och två fällbara extrasäten 

längst bak. Men en längd på 464 cm blir bagaget ytterst begränsat för 

sju åkande. Normalt ryms 440 liter och som mest nära 1,7 kubikmeter. 

C-Crosser väger drygt 1.800 kg men nöjer sig ändå med 7,2 liter 

dieselolja på 100 km. Prismässigt ligger Citroën över storsäljarna i 

klassen. Baspriset för Elegance är 45.700 euro, medan den lyxigare 

Exclusive-versionen kostar 51.000. Peugeot 4007 börjar på 47.000 

euro och Mitsubishin kostar med 140-hästarsdiesel från 39.000. 

• 

• 

Fartfylld sportkombi 

från Mazda 

Marknadens hittills mest sportbilsbetonade crossover 

Mazda CX-7 lanserades i början av hösten. 

Det är en vägsäker och prestandaorienterad fyrhjulsdriven 

kombi, vars linjer är starkt inspirerade 

av sportbilen RX-8. Formatet är dock fullstort i 

segmentet, med 275 cm mellan axlarna och 468 i 

totallängd. Bagageutrymmet kan ökas från 455 till 

1.350 liter. Släpvikten är max 1.450 kg. 

Bilen väger 1.770 kg och accelererar från 0- 

100 på 8 sekunder tack vare den 260 hk starka 

turbomotorn som även återfinns i Mazda 6 MPS. 

Drivningen sker via en sexväxlad manuell låda 

och konstant fyrhjulsdrift med automatisk kraftfördelning 

med upp till 50 procent på bakhjulen. 

Normförbrukningen anges till 10,2 liter/100 km. 

Under 2008 utlovas även ett dieselalternativ. 

De närmaste konkurrenterna med hänsyn till 

design, prestanda och utrymme är Alfa 159 Sportwagon 

3.2 Q4 samt Nissan Murano 3.5 V6, vilka 

kostar 52.000 respektive 69.000 euro. Såtillvida 

har Mazda än en gång skapat en bil som ger god 

valuta för pengarna. 

Basversionen CX-7 Elegance kostar 43.950 

euro och är välutrustad med bland annat ESP, sex 

krockkuddar, klimatanläggning, farthållare samt 

fjärrstyrt centrallås. Touring-utförandet är 4.700 

euro dyrare och innehåller även xenon-ljus, regnsensor, 

nyckelfri start, Bose-audiosystem samt 

läderklädsel. 

Mazda CX-7 har sportiga linjer och konkurrerar mer 

med lyxiga kombibilar än stadsjeepar. 

Företagsbilens texter: 

Jonny Mattsson 

• 

2 5

2 6 

Fullvuxen med sportig profil 

Mondeo nummer tre började säljas i 

juni och direkt från start finns bilen 

i tre olika karossversioner, sedan, 

halvkombi och farmare som är den 

väntade storsäljaren. Ford möter konkurrenterna 

med toppteknik, kvalitet 

och fräck design i kombination med 

aggressiv prissättning. 

Bilen bygger på samma tekniska 

bas som S-Max och Galaxy, samt 

även Volvo S80 och nya V70 som 

kommer i höst. Det betyder att den 

vuxit ytterligare, hela 8 centimeter på 

bredden och 7 på höjden. Nya Mondeo 

är en av de rymligaste kombibilarna. 

Bagageutrymmet är enormt och lastförmågan 

hela 700 kg. Automatisk 

nivåreglering för 600 euro är därför 

ett smart tillval. 

Förarplatsen har bred mittkonsol samt 

tydliga instrument och reglage. 

På insidan är det nu rejält luftigt 

och kupébredden har ökat med 5 cm. 

Stora dörröppningar ger bra insteg till 

det rymliga baksätet. 

Körglad och tyst 

Nya Mondeo trivs på vägen och har 

direkt styrning, bara 2,7 rattvarv. Trots 

hög komfort får man härlig vägkänsla 

och det är bra bett i bromsarna. Det 

är också tyst i kupén, så farthållaren 

kommer väl till pass. Det är lätt att 

glida upp i rejält olagliga farter, ett 

problem som bilen delar med många 

nya modeller. 

Motorutbudet är brett, fem bensinare 

och fyra dieslar. Förutom tvålitersmotorn 

som ärvts från föregångaren 

erbjuds nu Volvos femcylindriga 

turbomotor på 220 hk. Dessutom finns 

en tvålitersdiesel med partikelfilter på 

140 hk med manuell låda eller 130 

med automat. 

Basmotorn är på 1,6 liter och 110 

eller 125 hk. Dessutom finns 2,3/161 

hk i kombination med automatlåda, 

plus en mindre diesel på 1,8 liter och 

100 eller 125 hk. 

Mondeons formgivning är en fortsättning på Fords ”kinetic design” och bilen har en 

av de vassaste kombikarosserna i klassen, stora svepande lyktor och en aggressiv grill. 

Prylar till tusen 

Bilen är välutrustad med nio krockkuddar, 

klimatanläggning, cd-radio, 

färddator, elhissar fram och bak samt 

fjärrstyrt centrallås. Ghian har även 

elvärmd vindruta, regnsensor och 

farthållare som standard. Listan på 

extrautrustning är lång och innehåller 

till exempel eluppvärmt baksäte för 

290 euro, dragkrok (900) och eltaklucka 

(950). 

Forden har också lånat en hel del 

finesser från Volvo, bland annat aktiv 

fjädring (tillval för 1.790 euro), adaptiv 

farthållare med kollisionsvarnare 

(1.760) och integrerade barnstolar 

(800). 

En bra affär 

Jämfört med föregångaren är baspriset 

en dryg tusenlapp högre, medan 

provbilen är omkring 1.800 billigare 

än motsvarande gamla modell. Toppmodellen 

2.5 Turbo kostar i Ghiautförande 

exakt lika mycket som 

gamla 3.0 V6. Påslaget för kombin har 

dessutom halverats till 750 euro. 

Som helhet blir det högt betyg 

utan missar. Ford har nått långt på 

sin målsättning och prismässigt ligger 

bilen bra till, strax över jämnstora 

Opel Vectra, men flera tusen under 

VW Passat och till Volvo V70 Classic 

skiljer nästan 8.000 euro. 

Ford Mondeo 2.0 Ghia Wagon 

Mått: 483 x 189 x 151 cm 

Axelavstånd: 285 cm 

Vändcirkel: 11,9 m 

Vikt/last: 1.500/700 kg 

Släpvagnsvikt: 710/1.500 kg 

Bagage: 545/1.745 liter 

Däck: 215/55-16 

Motor/effekt: R4 2.0i 16V /145 hk 

Prestanda: 9,9 s/210 km/h 

Förbrukning: 7,9 l/100 km 

Tankvolym: 70 liter 

Pris: 34.370 e (diesel från 33.140) 

Förmånsvärde: fri bilförmån 

685 e/mån, bruksförmån 520 e/mån 

•

Minister Mari Kiviniemi 

bekantade sig med skärgården 

Minister Mari Kiviniemi besökte den Åboländska skärgården 

den 3-4.8. Besöket var initierat av företagarföreningarna. 

Den officiella delen av besöket, var ett 

möte i Pargas där ministern träffande 

kommundirektörerna, företagarföreningarna 

och organisationer från 

skärgårdskommunerna. Huvudtema 

var det sk. Paras-projektet och den 

framtida kommunfördelningen. Staffan 

Sundstöm, regionalansvarig för 

de åboländska företagarföreningarna , 

framhöll betydelsen av att företagarna 

får vara med i planeringen av de nya 

kommunerna. Skärgårdstransporterna 

och logistiken var ett annat centralt 

tema på mötet. Åretruntförbindelse 

mellan Houtskär och Iniö lyftes fram 

samt behovet av en fast förbindelse 

mellan Pargas och Nagu. 

Enligt planen delas skärgården i två 

kommuner. Arbetsnamnet för de nya 

kommunerna är Väståbolands stad 

och Kommunen Kimitoön. Kommunsammanslagning 

är planerad att träda 

i kraft från 2009. Väståbolands stad 

bildas av Pargas, Nagu, Korp, Houtskär 

och Iniö. Kommunen Kimitoön 

Ministerns 

favoritbåt. 

Kiviniemi talar med dragaren för Utö Havshotell Teuvo Timisjärvi. Vid Aspö kyrka. 

bildas av Dragsfjärd, Västanfjärd och 

Kimito. 

Efter mötet i Pargas bar det av till 

Utö, Aspö och Jurmo där Kiviniemi 

träffade företagare och bekantade sig 

med förutsättningarna för företagande 

i skärgården. Ett syfte med båtfärden 

var att visa hur långa havsavstånden 

i praktiken är i Skärgårdshavet. Övernattning 

skedde på det nyöppnade 

Havshotellet på Utö. Kiviniemi hade 

inte tidigare besökt ytterskärgården. 

Det hela blev en oförglömlig upplevelse 

för henne och hennes familj, 

där speciellt Jurmos naturskönhet 

fascinerande i sommarsolen. 

Rundturen i skärgården skedde 

med Archipelago Searide med Leif 

Lindström som befälhavare. För programupplägget 

ansvarade Västkustens 

företagares ordförande Magnus Johansson 

samt Thomas Palmgren 

från Företagarna i Finland. • 

Mera foton från besöket på nästa sida! 

2 7

2 8 

Mari Kiviniemi med sin man Juha Louhivuori. 

Magnus Johansson tar en dans med ministern på Aspö. 

I förgrunden Antti, Hanna, Ella, i bakrunden Mari Kiviniemi, 

Leif Lindberg, Magnus Johansson och Juha Louhivuori 

Svenskspråkigt 

rådgivningsnät för 

företag i södra och 

sydvästra Finland 

Genom rådgivningsnätverket får Du 

tillgång till specialister, som kan ge Dig 

de rätta svaren och råd inför framtiden. 

Avgiftsfritt! 

Så använder du rådgivningstjänsten 

Detta är avsett för de svenskregistrerade företagen i Företagarna 

i Finland (FiF) i Södra och sydvästra Finland. Rådgivningen 

är avgiftsfri för ärenden som kan skötas under 

telefonsamtalet. Var beredd på att bekräfta ditt medlemskap 

i FiF. Medlemsnummer finns på FiF:s medlemskort eller 

på Suomen Yrittäjäsanomat - tidningens adresslapp. Finskspråkig 

rådgivning får du på numret 09 229 221. 

Juridiska tjänster 

Advokat Ralf Blomqvist på Advokatbyrå R Blomqvist ger 

råd i affärsjuridik, allmän juridik (civilrätt), familjerätt, 

arvsrätt samt om förhållandet kund och bank tfn (09) 6227 

0290 eller 050 551 3001. (ralf.blomqvist@kolumbus.fi) 

Jur.kand Mikael Borgman ger råd inom skattejuridik, 

skatteplanering, bolagsrätt, avtalsjuridik samt internationella 

avtal. Han hjälper även med frågor om generationsskiften 

samt arvs- och gåvobeskattning tfn 0400 404 687. 

(office@mbmanagement.fi) 

Vicehäradshövding Olli Kiuru på Advokatbyrå Hedman 

Osborne Clarke ger råd gällande företagsjuridik, avtalsjuridik 

samt internationell avtalsrätt, tvistlösning och 

rättegångar. På kontoret finns även en rysk jurist (Natalia 

Malgina) och en estnisk jurist (Kalle Pedak) tfn (09) 177 

060. (info@hedman-attorneus.com) 

Advokat Leif Möller i Borgå svarar på frågor gällande 

arbetsförhållandet, företagsjuridik, arvsrätt samt om förlikningstjänsten 

tfn (019) 580 875. 

(leif.moller@advd.inet.fi)

Vicehäradshövding Maria Parker på Ernst&Young ger 

råd i bolagsrätt, avtalsrätt och arbetsrätt tfn 040 726 8707, 

(maria.parker@fi.ey.com), www.ey.com/fi 

Advokat Peter Roos på Advokatbyrå Juutilainen & Co 

ger allmän juridisk rådgivning och råd i avtalsrätt, företagsjuridik, 

företagsköp och it-juridik tfn (09) 6829 1416 

eller (09) 682 9140, www.jlaw.fi (peter.roos@jlaw.fi), 

www.jlaw.fi 

Vicehäradshövding Leena Romppainen på Företagarna i 

Finland ger råd i skattejuridik tfn (09) 229 221 (växel). 

Jur.kand Risto Tuominen arbetsmarknadsjurist på Företagarna 

i Finland ger råd gällande avtalsjuridik, arbetsavtal, 

kollektivavtal, arbetsförhållanden och sociallagstiftning 

tfn (09) 229 221 (växel). 

Advokat Nils-Henrik Wasenius på Advokatbyrå Heikkilä 

Helsinki Oy ger råd i bl.a avtalsjuridik, agentavtal, etblering, 

familjejuridik, indrivningsärenden och konkursjuridik 

tfn (09) 692 2220. (nils-henrik.wasenius@heikkilalaw.fi) 

Advokat Kirsi Åkerlund på Advokatbyrå Puiro Snellman 

Åkerlund Oy ger råd i bl.a. arbetsrätt, företagsjuridik, familjerätt 

och arvsrätt tfn (09) 586 8440 eller 0500 465 747 

(kirsi.akerlund@psalex.com) 

Bokföring och bokslut 

Företagsekonom Staffan Sundström Tili Sydwest Ab 

ger råd i bokföring, bokslut och grundandet av företag tfn 

(02) 458 9682. 

Ekonom Stig Dahlström på Bokföringsbyrå Stig Dahlström 

ger råd gällande bokföring, beskattning och allmänna 

företagsekonomiska frågor tfn 040 559 7312, stig. 

dahlstrom@welho.com 

Ekon.mag Björn Masalin ger råd åt företagare i placerings-, 

finansierings- och företagsutvecklingsfrågor. Tfn 

041 501 5290, bjorn.masalin@apilagroup.fi. Se även www. 

apilagroup.fi samt www.rvm.fi. 

Företagsutveckling och kvalitetsstyrning 

Dipl.ing Svante Degert samt dipl.ing. Lars Wikholm på 

Proman Oy ger råd gällande försäljning och företagsköp, 

företagsvärderingar, hyres-VD-verksamhet samt styrelsearbete 

tfn (09) 612 0260. 

Gällande business coaching kontakta ekon.mag. Kaj 

Hellbom på DUO Business Coaching tfn 050 514 1954, 

kaj.hellbom@duo.fi eller leg.psykolog Stephan Rantala 

på Proactive tfn (09) 455 0066 eller 050 64 414, stephan. 

rantala@proactive.fi. Rantalas specialitet är även strategiutveckling. 

Thorbjörn Siren ger råd gällande personalrekrytering, 

THS Finland, tfn 0400 614 877, office@thsfinland.fi, 

www.thsfinland.fi 

Ekon.dr. Jan Sten ger råd gällande generationsskiften, tfn 

050 324 2834 eller jan.sten@trainstation.fi 

Ingenjör Kurt Holmlund vid konsultbyrån EkonoTek Ab 

är specialiserad på utveckling av företagsverksamheten, företagsanering, 

skuldsanering och miljöärenden tfn (06) 222 

2146 eller 0400 661 488, kurt.holmlund@ekonotek.fi 

Ekon. mag. Thomas Palmgren på FiF ger råd gällande 

företagens internationalisering, tfn 050 500 3384. Företagarna 

i Finlands internationella kontaktpersoner finns på 

www.yrittajat.fi -> kansainvälistyminen-> kansainvälinen 

yhteyshenkilöverkosto 

Internet- och datatjänster 

Micweb gör websidor för företag och föreningar, erbjuder 

webbhotelltjänster för företag och föreningar samt håller 

kurser i ADB-program. Kontakt: Micael Näse, tfn 050 533 

5159, webmaster@micweb.fi, www.micweb.fi 

PC-företagare Trygve Ehrnrooth hjälper då du har problem 

med datorn samt ger privatlektioner i användning 

av dataprogram tfn 040 504 5614, (09) 884 3174, trygve. 

ehrnrooth@brilliance.fi 

Kontaktperson för rådgivningsnätet 

Frågor och kommentarer: Thomas Palmgren tfn 050 500 

3384 på SFF och FiF eller thomas.palmgren@yrittajat.fi 

2 9

3 0 

ÅFF-kontakter 

Ombudsman: Jonny Mattsson 

Kansli: Skarpansvägen 17, 

22100 Mariehamn 

Tfn: (018) 23 277 

GSM: 0457 526 7141 

E-post: ombudsman@foretagare.ax 

Hemsida: www.foretagare.ax 

Ordförande: Dick Jansson 

Tfn: (018) 16 100 

GSM: 040 502 8706 

E-post: d.jansson@saj.ax 

ÅFF 50 år 

1957-2007 

Nya ÅFF-medlemmar 

• Dolkes Bilverkstad, Mariehamn 

• Goda Ting Öb, Eckerö (konfektyr) 

• Renovator Mariehamn Ab, Eckerö 

(ytbehandling) 

• Susanns Bokföringsbyrå, Geta 

• Yachtech Ab, Mariehamn 

(marinelektronik) 

ÅFF firar sitt 

50-årsjubileum 

Lördag 10 november kl. 18.00 

Restaurang Mariepark, 

Mariehamn 

• Presentation av 

föreningens historik 

• Jubileumssupé 

• Festtal 

• Dans 

Susanns 

Bokföringsbyrå 

Susann Laag-Söderström 

tel. 018 49 315 eller 0451 367 206 

Åland intog Helsingfors 

Under tre dagar i mitten av juni förvandlades Senatstorget i Helsingfors till 

en åländsk marknadsplats med mat, musik, hantverk, mode och inte minst 

information. Många institutioner och företag bjöd in kollegor och bekanta till 

torget eller besökte dem i anslutning till dagarna. 

Ett 70-tal utställare visade upp och sålde traditionella åländska produkter 

från ljusgrå bodar och i hamnen låg åländska segelfartyg och storbåtar. Många 

turistföretag försåg flanörerna med restips och information, medan landskapsregeringen 

och näringslivet berättade om möjligheterna att bo och arbeta på 

Åland. I musikutbudet ingick både utomhusspelningar, en konsert i domkyrkan 

och en kväll med Lill Lindfors på 

Savoyteatern. 

Totalt beräknas omkring 

200.000 personer ha besökt Senatstorget 

de aktuella dagarna. 

Utöver torgevenemanget har temaåret 

om Åland i huvudstaden 

bestått av olika kulturevenemang 

och utställningar från maj till 

september. 

• 

Utsikt från domkyrkans trappa över folkvimlet 

bland de åländska bodarna på Senatstorget. 

Tänk nytt eller bli frånåkt 

Åland Form är ett EU-finansierat designprojekt för det åländska näringslivet. 

Förutom sju företagsspecifika utvecklingscase erbjuds en rad öppna evenemang. 

Höstsäsongen inleddes med en föreläsning på temat kreativitet och design. 

Föreläsare var möbel- och inredningsdesignern Alexander Lervik samt entreprenören 

och författaren Fredrik Härén. De talade om nytänkande respektive 

västerlandets brist på kreativitet kontra Asiens ekonomiska frammarsch. Seminariet 

besöktes av en rekordstor publik på cirka 140 personer. Nyligen hölls en 

föreläsning om immatriella rättigheter med åländske juristen Svante Fagerlund 

och i november arrangerar projektet en studieresa till Bergslagen. 

Åländsk mat i TV världen runt 

Om ett år börjar matprogrammet Perfect Day sändas i amerikansk TV. Serien ska 

profilera Finland som turistmål med hjälp av mat och aktiviteter. Programledare 

är kändiskocken Sara La Fountaine. Hon 

hade sällskap av Sveriges motsvarighet Tina 

Nordström när de åländska avsnitten i serien 

spelades in i augusti. Bryggeriet Stallhagen, 

Käringsund, Kastelholm och Tjudö Vingård 

är några platser som syns i produktionen när 

”mat-Tina” cyklar, paddlar och seglar runt 

Åland. Ett besök på Strömsö-kocken Michael 

Björklunds egen krog och vrakdykning ingår 

också i programmet som kommer att sändas 

i 60 länder. 

• 

TV-kocken Tina Nordström säljer 

Åland med mat-TV. 

•

Ny folkfest med mersmak 

Hur lyckas man förvandla en tråkig hotellgård och en garageinfart till en sportarena 

med tusentals besökare en vanlig torsdagseftermiddag? 

I stället för grå betong och asfalt 

kantas promenaden av färgglada 

partytält och aktiviteter. Från södra 

sidan hörs ett högt sorl och kön till 

ölpumpen ringlar sig lång till doften 

av nygräddad pannini. Från läktaren 

hörs publikens stön och applåder 

blandat med en vass speakerröst, 

som i pausen avlöses av popmusik 

och dansare. Allt detta i en nordisk 

småstad i mitten av augusti, när den 

egentliga turistsäsongen redan börjar 

vara förbi. 

Lösningen heter världstouren i 

beachvolleyboll, där Åland höll en 

av tolv öppna deltävlingar. De övriga 

tävlingarna hålls i städer som Marseille, 

Montreal, Shanghai, Söul och 

Zagreb. 

Tack vare detta evenemang lyckades 

Mariehamn behålla sommarpulsen 

en vecka längre och känslan av 

sydligare breddgrader var påtaglig 

när solen gassade som bäst. Dessutom 

skapades ovärderlig mediauppmärksamhet 

tack vare hundratalet tillresta 

journalister, en stor del från Asien. 

Centrum bytte skepnad 

Stadion med svensk specialsand och 

en läktare för nära 3.000 personer 

byggdes upp framför hotell Arkipelag 

med ideella krafter och togs ned igen 

lika snabbt. Totalt var över 300 frivilliga 

engagerade i evenemanget som 

pågick mellan 14-19 augusti. Trots 

omfattande trafikomläggningar och 

inledande skepticism blev slutomdömet 

succe! 

Arrangören, Alandia Topshow Ab, 

ett företag i Wiklöf-sfären, hade även 

tur med vädret. Värmen låg kvar och 

regnmolnen höll sig på avstånd hela 

veckan. Just de dagar då slutspelet 

sändes i Eurosport, MTV3 och SVT 

var det strålande sol som bidrog till 

att arenan var utsåld. 

Alla vill tillbaka 

Tävlingen Paf Open, med Swatch 

som huvudsponsor och Ålands Penningutomatförening 

som bärande 

lokal sponsor, samlade totalt över 

130 deltagande lag från 34 länder. I 

uppställningen fanns flertalet topplag, 

bland annat världsettorna Larissa och 

Juliana från Brasilien, tyska herrduon 

Reckermann/Urbatzka och finländska 

systrarna Emilia och Erika Nyström. 

Förutom världsranking och kvalpoäng 

inför OS i Peking tävlades det om 

400.000 dollar. 

Tävlingen arrangerades i unikt samarbete 

mellan de åländska, finländska 

och svenska volleybollförbunden. 

Målsättningen är att Paf Open ska 

bli ett återkommande evenemang i 

Mariehamn. 

Beachvolleyboll i världsklass spelades i Mariehamn för fullsatta läktare i augusti. 

Fakta om beachvolley 

• uppstod på Kaliforniens stränder på 1920-talet 

• spelas med tvåmannalag och barfota, max tre tillslag 

• blev OS-sport 1996 

• världstouren hade 2006 över 600.000 åskådare på 29 tävlingar 

• cirka 2.000 spelare lever på sporten 

Läs mer på www.pafopen.com samt www.fivb.org 

Idrott och pengar 

Vid sidan av det rent sportsliga hölls under beachvolleyturneringen också ett 

seminarium om sport och affärer, där Klaus Peter Mager, chef för PR och 

Events på Swatch AG berättade om företagets sponsorstrategi. Beachvolleyn 

är bolagets största enskilda engagemang, i övrigt satsar man på utpräglade 

extremesporter som stadionmotocross och snowboard. Han avslöjade också att 

nästan 25 procent av klockjättens omsättning satsas på marknadsföring. 

• 

• 

31

3 2 

Allt från samma hall 

Allt från råvara till färdigmålade stålprodukter. 

Det erbjuder en och samma industrihall 

i Oravais. Konceptet torde vara 

unikt inom metallsektorn i Österbotten. 

Bakom helhetslösningarna står ett flertal 

samarbetande företag. 

Konceptet sparar tid, möda och därmed pengar hos kunden. 

– Hittills har kunderna tvingats söka fram och vända 

sig till olika, geografiskt spridda företag under proceduren 

från rått järn till färdiglackerad produkt. Här erbjuder vi 

allt från ett och samma ställe, och genom en kontakt, säger 

Niclas Enlund. 

Han driver N-E Steelpainting, ett företag som blästrar 

och målar allsköns metallprodukter, även fasader och 

plåttak. 

Mannen som kläckte samarbetsidén heter Caj Norrgård. 

Han är ägare till företagen Norrtrans och Norrteknik. 

Norrtrans är ett transportföretag, medan Norrteknik tillverkar 

och servar en mängd metallprodukter. Alla företagens 

kunder består till största delen av industri och företag. 

Alla fungerar som kontakt 

Norrgårds båda företag är färdigt stationerade på industriområdet 

i Oravais. Niclas Enlunds verksamhet flyttar in i 

höst, och undan för undan tillkommer fler aktörer. 

– Nästa år tillkommer företaget Laaserileikkaus, som 

utför precisionsskärning av olika material. Verksamheten 

är främst fokuserad på underleveranser till industri och 

verkstäder, berättar Norrgård. 

Tillbyggnaden närmast i bild. Det totala hallutrymmet är drygt 1200 kvadratmeter. 

Vidare tillkommer en del företag som hyresgäster. 

Trots att Norrteknik i egenskap av tillverkare befinner 

sig först i förädlingskedjan, är det inte bara via det företaget 

som kunderna hittar helhetslösningarna. 

– Alla företag som ingår i fastighetsbolaget Metallhuset 

fungerar som kontakter. Kunderna kan vända sig till vem 

som helst av oss, och vi informerar och ser till att kunderna 

får all den service de behöver, intygar både Norrgård och 

Enlund. 

Utbyggnaden fortsätter 

Verksamhet av den här kalibern kräver stora utrymmen. 

Norrteknik har stått för utbyggnaden av hallutrymmet. 

Drygt 300 kvadratmeter hall har tillkommit, och när dagens 

planer är förverkligade har de samarbetande aktörerna totalt 

mer än 1 200 kvadratmeter hall. Utrymmena kan ta emot 

riktigt präktiga pjäser; 20 meter långa metallkonstruktioner 

får plats. 

– Och nästa utbyggnad 

består av 

en blästringshall, 

berättar Niclas Enlund. 

Caj Norrgård 

kläckte idén att 

starta Metallhuset. 

Förädling från 

början till slut är 

nu verklighet. 

Blästring och målning är Niclas 

Enlunds specialitet.

Blästring ska nämligen också utföras under tak. Dels 

får inte regn och rusk komma åt ytorna som står inför 

målning, och dels är blästring ett dammigt arbete. 

– Det är främst sand som yr omkring, men också 

andra partiklar kan damma. Exempelvis ommålningar 

betyder att gammal färg blästras bort, säger Enlund. 

De sociala utrymmena är gemensamma för alla företagen 

inom Metallhuset. Området invid hallarna har 

dessutom miljösanerats. 

Fortbildning av personal 

Också personalen måste öka. De samarbetande företagen 

siktar in sig på att i ännu högre grad utföra 

underleverantörsarbeten åt industrin, och det betyder 

nya utmaningar. 

– Det är visserligen svårt att hitta svetsare och målare 

idag, men rent geografiskt ligger vi bra till, säger Caj 

Norrgård. 

Han räknar med att fånga upp en del pendlande arbetskraft. 

Just nu sysselsätter Caj Norrgårds båda företag 

omkring tio arbetstagare. Han nyrekryterar i den takt 

behovet ökar. 

– Jag räknar med att öka personalen med en person 

per månad, åtminstone under en tid framöver. 

Inte nog med att antalet ska öka. Norrgård satsar även 

på ökad kompetens. 

– Nya kunder har ställt vissa krav, och därför fortbildas 

personalen i svetsning av rostfria produkter och 

av järn. Kunskapen att svetsa rostfria produkter behövs 

för att kunna serva livsmedelsindustrin. Dessutom har vi 

påbörjat arbetet för att få kvalitetssystemet ISO 9000. 

Målningsverksamheten växer 

N-E Steelpainting behöver ungefär fem personer inom 

verksamheten i Oravais. Här ska främst fordons- och 

industrilackeringar utföras. Från tidigare har företaget 

en verksamhetspunkt i Kållby. Dessutom hyr Niclas 

Enlund in arbetsgäng för jobb långt borta. Enlund utför 

målningsarbeten i Finland, Sverige, Norge och Estland. 

Att han vill stationera en del av verksamheten just i 

Oravais beror på det geografiska läget. Många kunder 

finns i Vasanejden och omkring Vörå. 

Med i planerna finns ytterligare en större satsning. 

– Jag planerar att investera i en pulvermålningslinje. 

Den satsningen kostar omkring 200 000 euro. 

Niclas Enlund förklarar att pulvermålning går ut på 

att ytan först förses med speciell färg i pulverform, och 

sedan härdas i ugn. 

SVETSNING 

METALLKONSTRUKTIONER 

UNDERLEVERANSER 

PROJEKT 

- ökad kapacitet fr.o.m. sept -07 

NORRTEKNIK AB 

Oravais 0500-567413 

www.norrteknik.com 

N-E 

Steelpainting 

Ltd 

Vi utför: 

• fartygsmålning 

• industrimålning 

• våtmålning 

• sandblästring 

• fasadmålning 

• plåttaksmålning 

• mobilt utrustad 

• mm. 

www.steelpainting.eu 

tel. +35844-7700077 

Oravais Industriområde 

Hur stor ökningen sist och slutligen blir inom Metallhuset 

återstår att se. Men en sak vet både Enlund och Norrgård: 

behovet på marknaden finns. • 

Text och foto: Anne Manner 

Hallarna är rymliga, och Metallhuset kan åta sig en mängd olika 

arbeten. 

3 3

3 4 

”Det intelligenta huset” 

ger livskvalitet och trygghet 

Hör du till dem som måste hem från jobbet för att kolla 

att kaffekokaren eller spisen är avstängda? Glöm det 

när ”det intelligenta huset” får sköta saken. 

På en grönskande innergård i hjärtat 

av Brändö träffade jag Michael 

Bendtsen i gårdsbyggnadens kontor. 

Han sitter framför ett ”dockhus” och 

visar hur man med olika sorts belysning 

kan få fram olika sorts stämningar 

efter behag. 

Michael Bendtsen är ingenjör inom 

automation och deltids lärare i datakommunikation 

vid SYH i Vasa. Han 

driver sitt företag BEMI Automation 

andra året nu och söker delägare till 

sitt företag samt partners inom alarm/ 

bevakning, samt arkitekter, inredare, 

trädgårdsdesigners och el-planerare. 

En kund behöver ofta alla dessa olika 

produkter. 

Michael Bendtsen 

Belysningsdesign 

för olika effekter 

BEMI Automation har specialiserat 

sig på intelligenta hus och belysningsdesign 

men automatiserar även 

fjärrvärmeverk (biobränsle = torv 

& flis). Michael ger exempel: olika 

sorts belysning ger olika sorts sinnestämning 

på samma sätt som musik 

skapar olika sinnestämningar. Under 

den mörka årstiden i Finland är det 

väldigt viktigt med bra belysning för 

att hålla humöret uppe och då menar 

Michael inte ljuset mätt i mängden 

ljus utan i kvalitet. Traditionellt görs 

en belysningsplan för att uppnå en viss 

ljusmängd med så lite skuggor som 

möjligt, något som är helt fel enligt 

Michael, då det naturliga ljuset är full 

av kontraster. 

För att uppnå en bra belysning 

borde man bygga upp ljuset av 3 komponenter, 

grundbelysning (bestämmer 

uppgiften i rummet samt dämpar 

energin i rummet), spottbelysning 

(bestämmer vilka ytor som skall vara 

mera intressant än andra samt höjer 

energin i rummet) samt glitter som 

ger en välbehagskänsla. 

Jämför de två ytterligheterna med 

ett lysrör i taket, som ger en stor ljusmängd 

men väldigt tråkig belysning, 

och dagens standard med spottar, som 

ger en väldigt aggressiv och energisk 

belysning, vilket gör att man snart 

känner sig väldigt rastlös och irriterad.

Julen är glittrets höjdpunkt och 

får en att känna sig varm inombords, 

sommaren är en annan höjdpunkt 

med mycket glitter i form av reflexer 

i vattnet. 

Inom musiken kan man tala om 

att trummorna ger en grundbelysning, 

pianot är en spotbelysning och 

gitarren ger glitter, var och en för sig 

är helt okej, men tillsammans blir 

det ett underverk. I en butik, som har 

specialiserat sig på impulsköp, kan 

man använda mera fokuseringsljus 

för att höja energin och impulshandlingar, 

glitter behövs också för att få 

kunden att känna sig välkommen. 

En dagligvaruaffär har andra behov 

och där behöver man en ganska jämn 

belysning överallt, som samtidigt uppfattas 

som tråkig. Men även där kan 

man styra kunden mot vissa produkter 

med en spot eller ett glitter. Tänk på 

julskyltningen! 

Om man har tråkiga uppgifter på 

jobbet, kan man skapa en skön intern 

belysning som motvikt. Har man 

krävande uppgifter jobbar man bättre 

med en tråkig allmän belysning t.ex. 

lysrör i mitten av taket. 

I ett kök finns det oftast en stark, 

aggressiv belysning och många apparater. 

Det ger mycket energi, som 

passar bra för månadsgenomgångar 

och räkningar. Vill man däremot göra 

ett skapande arbete, sker det bäst vid 

soffbordet där tankarna flyger friare. 

Använd teknikens 

möjligheter 

När man bestämmer hemmets belysning 

skall man alltså fråga sig vad 

rummet skall användas till. Belysningen 

skall göra att du trivs där i 

livets alla skiftningar. Vill du ha ett intelligent 

hus, krävs det teknik. Tekniken 

underlättar också hanteringen av 

den allt mera krävande belysningen. 

Michael har valt att satsa på en öppen 

standard som heter KNX (tidigare 

EIB) som kan installeras både med 

kabel, radiokommunikation och i det 

befintliga 230 V-nätet. Via en display 

kan du sedan styra belysningen, 

värmen eller ventilationen i de olika 

rummen. Traditionellt tänker man en 

brytare en lampa, i ett intelligent hus 

tänker man en brytare en scen. Här 

kommer några exempel: 

Du kan vakna på morgonen till 

doften av nybryggt bröd och kaffe. På 

ett visst klockslag öppnar också den 

”osynlige betjänten” persiennerna och 

höjer temperaturen i sovrummet till en 

behaglig nivå. När du låser huset och 

går till jobbet, stängs alla apparater, 

lampor och funktioner, som du har 

bestämt, av. 

Under dagen ser ”det intelligenta 

huset” till att husklimatet är det rätta: 

en ljussensor kör ut markiserna eller 

stänger persiennerna om solen gassar. 

En temperaturregulator anpassar 

värme och ventilationen i varje rum 

enligt vad du har bestämt. Det uppstår 

inget onödigt slöseri med energi. 

När du på kvällen vill växla belysning 

i de olika rummen, behöver du 

inte gå och tända och släcka varje 

enskild lampa, utan det räcker med 

en tryckning på displayen, så får du 

den belysning/stämning du önskar. 

Du kan styra musiken, stereon och 

DVD:n från samma display. Du kan 

också se om barnen är vakna eller ser 

på TV. Praktiska funktioner som nattbelysning, 

babyvakt och barnsäkra 

vägguttag går att installera snabbt och 

billigt. Via det befintliga 230 V-nätet 

går det att installera ett KNX-system 

också i äldre hus. 

Under natten vakar din ”elektroniska 

vakthund” över ditt hus via 

rörelsevakter och glaskrossgivare. 

Med en enda knapp kan du tända eller 

släcka alla lampor i hela huset. 

När du reser bort på semester och 

oroar dig för objudna gäster kan ditt 

hus simulera att huset är bebott. Lampor 

kan tändas och släckas i olika rum 

vid olika tidpunkter. Systemet minns 

vad du har gjort de senaste två veckorna 

och upprepar funktionerna. Du 

kan ändra värmen i huset via telefon 

eller över Internet. Om frysen går 

sönder kan ett larmtelegram skickas 

till din mobiltelefon. Videoövervakning 

av ditt hem kan vidarebefordras 

till ett larmföretag om något oväntat 

inträffar. Du bestämmer själv vilka 

åtgärder som skall vidtagas från fall 

till fall. 

Design och 

komfort nyckelord 

Det intelligenta huset kan beskrivas 

med två ord: design och komfort. 

Designen på utrustningen är en polerad 

aluminiumbrytare, som matchar 

inredningen. Belysningsdesignen är 

spelet mellan färgtemperatur, ljusstyrka 

och kontrast. Ett rum med rätt 

kontrastförhållande gör en pigg och 

glad och motsvarar en solig dag. Ett 

rum med kontrastlös belysning gör en 

hängig och deprimerad och motsvarar 

en molnig dag. Det kan hjälpas upp 

med fokuseringsljus t.ex. spotlights. 

Färgen i ljuset styr biorytmen i kroppen 

och bestämmer om det är dag eller 

kväll. Det gäller att skapa rätt TV-, 

mys-, läs-, städ- eller nattbelysning. 

Komfort uppnår man genom 

många små smarta funktioner som 

automatisk belysning i t.ex. WC eller 

tamburen. Michael har räknat ut att 

en medelfamilj trycker ca 80 gånger 

på en strömbrytare per dag. Med en 

knapptryckning kan man skapa ”scenbelysning” 

d.v.s. man tänder/släcker 

många lampor på en gång. Med en 

borta/hemma knapp släcks alla lampor 

när man stänger ytterdörren etc. 

På Finn-Nolias byggmässa den 

26-28 oktober i höst kommer BEMI 

Automation att visa upp ett rum med 

belysning och teknik. 

Under Bomässan i Vasa 2008 kan 

vi bekanta oss med ett Lapponiahus, 

som är installerat med BEMI’s belysning 

och teknik. 

Se även www.bemi.fi, www.knx.fi, 

www.knx.se, www.intelli-house.net 

Text & foto: Karin Sandqvist • 

3 5

företag kan varken kräva, skapa eller 

köpa sig en position i ett nätverk eller 

på en marknad med kort varsel. 

Resultaten från vår forskning visar 

att såväl mikroföretagens marknadsposition 

som deras nätverksposition 

växer fram över tiden. Mikroföretaget 

arbetar sig in på en marknad eller i ett 

nätverk genom att knyta kontakter till 

rätt kunder och rätt leverantörer och 

genom att skapa sig synlighet och tillhörighet 

på en lokal målmarknad över 

tiden. Det här är en process som tar tid 

och kräver uthållighet av företaget. 

Att synas är nödvändigt 

Synlighet i olika former är en av 

de viktigaste komponenterna i mikroföretagens 

marknadsföring. Då 

talar vi inte om synlighet i termer om 

traditionell marknadskommunikation 

som t.ex. annonser, utan om att finnas 

på rätt ställe, men också om alternativa 

och annorlunda sätt att synas 

på en vald målmarknad. Här har vi 

noterat bland annat case-företagens 

kreativa användning av sig själv 

som marknadsföringsredskap. Flera 

av företagarna använder sig själva 

medvetet i marknadskommunikativt 

syfte. 

En mikroföretagare berättar hur 

han när det blir glest i beställningsbo- 

ken ser till att öka sin egen synlighet 

på den lokala marknaden. 

En annan företagare utnyttjar sig 

själv som symbol för det egna varumärket 

vid annonsering, eftersom 

hon konstaterat att det ökar effekten 

av annonseringen betydligt. 

Företagaren blir sålunda den yttersta 

symbolen för sitt eget märke 

och symboliserar och personifierar 

därmed företaget. 

Skapa förtroende 

En annan väsentlig komponent i skapandet 

av en marknadsposition och ett 

märke är utvecklingen av kundförhållanden 

som bygger på förtroende. 

Dessa kundförhållanden är resultatet 

av ett genuint intresse och en förståelse 

för vad kunder värdesätter. 

Ett av våra case-företag har till exempel 

medvetet valt andra småföretag 

som sin målmarknad, eftersom de 

anser att det är lättare att bygga upp 

förståelsen för och förtroende hos 

kunder som liknar dem själva. 

Samma företag betonar betydelsen 

av att prata ”kundens språk”, vilket 

kan betyda allt från svenska, finska, 

dialekt, informellt eller väldigt 

strikt. 

I vår studie hittade vi också element 

som traditionellt inte associeras 

med marknadsföring. Bland dessa kan 

nämnas företagarens egen hälsa. För 

att verksamheten i ett mikroföretag 

skall kunna utvecklas och fortleva, 

upplevs den egna hälsan vara synnerligen 

viktig. En veckas sjukledighet 

kan medföra försenade leveranser, 

brutna löften och besvikna kunder, 

och försämrar därmed företagets 

marknadföringsresultat. I traditionell 

marknadsföringsteori finns ingen 

modell som inkluderar hälsa bland 

marknadsföringsvariablerna - i vår 

studie är det en av de viktigare. 

De preliminära resultaten från vårt 

forskningsprojekt påvisar att det i mikroföretag 

finns ett starkt engagemang 

för att finna kreativa lösningar på olika 

marknadsföringsproblem. Tvingade 

av bristfälliga resurser finner de lösningar 

på marknadsföringsutmaningar 

som inte finns nedtecknade i litteraturen. 

Som slutsats kan vi konstatera 

att lärdomarna från mikro-företags 

marknadsföring även kan bidra till att 

utveckla marknadsföringstänkandet i 

andra företag. 

Kontakt: Peter Björk, (06) 353 

3723, peter.bjork @ hanken.fi, Annika 

Ravald, (06) 353 3755, annika.ravald 

@ hanken.fi • 

3 7

3 8 

Kort från Österbotten 

text: Anne Manner 

Lady Line växer fortsättningsvis. Samtidigt som företaget 

firar 20-årsjubileum ökar antalet träningscenter med 

fem stycken. I höst ingår totalt 25 träningscenter i kedjan, 

som började med ett gym i Vasa. Målet är att öppna minst 

50 träningscenter runt om i Finland. 

Majoritetsägare Rigmor ”Immo” Kronman säger att 

både kedjan och gymmet i Vasa har vuxit över förväntan. 

Vid starten hade gymmet 200 kvadratmeter till sitt förfogande, 

och vid flytten för tre år sedan fick de tränande hela 

900 kvadratmeter att röra sig på. 

1 200 medlemmar kan träningscentret i Vasa idag räkna 

in. Medlemmarna är kvinnor i alla åldrar och livssituationer. 

Allt från späd ungdom till damer över 85 år tränar. 

Efterfrågan varierar. Just nu är mjukare träningsformer, så 

som yoga och pilates, populära. 

År 2003 utvecklades ett franschisekoncept och efter det 

började kedjan växa i god takt. (Källa:Vbl) 

Korsholmsföretaget Hogia Ferry Systems växer så 

det knakar. Nyligen fick företaget en stor brittisk order. 

Ett brittiskt rederi köper ett bokningssystem av företaget 

i Korsholm. 

I dagsläget väljer rederier allt oftare att köpa ett nyckelfärdigt 

koncept istället för att utveckla egna system. På 

så vis får rederierna ett system som ständigt uppgraderas 

och utvecklas. 

Bokningssystemet Bookit gör det möjligt att hantera 

bokningar och biljetter för alla slags färjresor, och 

dessutom exempelvis bokningar av övernattningar och 

aktiviteter. 

Hogias försäljningschef John Bertell berättar att företaget 

nu har behov av ytterligare personal, såväl inom 

programmering och försäljning. (Källa:Vbl) 

Varför inte människor också, tänkte Kristina 

Djupsjöbacka i Terjärv. Hon utbildade sig nämligen först 

till hästmassör. Den 21 år gamla, nyutbildade massören 

startar nu eget i Karleby. Hon studerar samtidigt vidare, 

och räknar med att framöver kunna erbjuda akupunktur och 

kinesisk massage. Än så länge är det traditionell massage 

och idrottsmassage kunderna kan beställa. 

För Djupsjöbacka är företagandet naturligt. Båda föräldrarna 

är företagare, och mamman har hjälpt till med 

det byråkratiska. Företagarens ålder har ingen betydelse, 

resonerar 21-åringen. Lika svårt eller lätt är det att starta 

eget för allihop. (Källa: Öb) 

Företaget Sparal i Vasa har specialiserat sig på att 

borra och såga med diamantteknik. Finessen är borrar 

och sågar täckta av en metallblandning där diamant ingår. 

Redskapen tar sig därmed genom alla vanliga byggmaterial. 

Mikael Sparf, en av delägarna i företaget, berättar 

• 

• 

• 

att prestationen varierar beroende på material. Att borra en 

meter genom en tegelvägg kräver cirka en kvart, medan 

samma prestation genom betong kan ta en hel dag. 

Mikael Sparf och brodern Thomas Sparf tog över företaget 

för tre år sedan. Då var arbetsstyrkan tre personer. 

Idag sysselsätter Sparal åtta personer på heltid och tolv 

under sommaren. Någon brist på arbetsuppgifter lider inte 

företaget, verksamt inom byggbranschen. Och Mikael 

Sparf räknar med att det börjar bli dags för rörbyte i många 

höghus. Just sådana arbeten är mycket lämpliga för Sparal. 

Diamanttekniken passar exempelvis vid borrning av runda 

hål för kablar och ventilationssystem. 

Sparals kundkrets består till övervägande delen av stora 

byggföretag, men också privatpersoner anlitar företaget. 

(Källa:Vbl) 

Mångsidig verksamhet med miljön i fokus. Det är 

starka kort för Erikssons verkstad i Esse. Företaget sysslar 

med bilbärgning och -transport, krockreparationer och lackering, 

bilskrotning samt dessutom försäljning och service 

av olika maskiner. 

Företaget hanterar omkring 2 000 bilar varje år. Det erbjuder 

helhetslösningar till försäkringsbranschen, och torde 

därmed vara ett unikt företag i sin bransch, menar vd Lasse 

Eriksson. Han äger tillsammans med brodern Bo-Göran 

Eriksson företaget, som är grundat av fadern år 1959. 

Vid starten var antalet anställda två. Nu arbetar 25 anställda 

på heltid inom företaget. Ibland sysselsätter Erikssons 

verkstad över 30 personer. 

Verkstaden gör sitt bästa för att skona miljön. Det är 

inte alldeles lätt i branschen, som producerar en hel del 

miljöfarligt avfall. Verkstaden har valt att enbart använda 

vattenbaserade lackeringsmedel. 

Mångsidigheten och ansträngningarna för miljöns bästa gav 

Erikssons Pedersöre kommuns företagarpris. (Källa: JT) 

Trädgårdsplanering som business siktar Lisette 

Lassfolk i Pörtom på. Hon är utbildad hortonom som vill 

jobba i Österbotten. Därför hoppas hon att intresset för 

trädgårdsplanering ska öka också här, liksom det gjort i 

södra Finland och i Sverige. 

Trädgårdsplanering är inte en så säsongbetonad syssla som 

många tror. Förberedande mätningar bör göras under den 

snöfria perioden, men i övrigt kan planer göras upp året om. 

Lassfolk funderar mycket på årstidernas inverkan. Lökar 

som slår ut om våren och arter som blommar under olika 

tidpunkter ger trädgården blomning under hela sommaren. 

Lönn ger färg om hösten och belysning gör mycket 

när höstmörkret kryper på. Om vintern är det trädens och 

buskarnas former som ger trädgården sitt utseende. 

Naturstenar och murar använder sig Lassfolk ofta av. 

(Källa: Syd-Österbotten) 

• 

• 

•

Nya ÖF-medlemmar 

• A L Bokföring, Lappfjärd 

• Ede Garden Oy, Korsholm 

• HANKEN Fortbildning, Vasa 

• Marias garderob Ab, Nykarleby 

• Salong Christine, Petsmo 

• Salong Maria, Vasa 

• Spishuset Wasa Ab, Vasa 

• Xtravaganza Viktcenter, Jakobstad 

• Vimmimimmit - Janpe Ab, Sundom 

Nya medlemmar i 

Närpes Företagare 

• Fredrik Wallvik, Norrnäs 

Svenskspråkig kurs 

i Heta Arbeten 

28.9.07 kl. 8.00-ca 16.30, ABC 

Vasa, Airport Park. Föreläsare: 

Dan-Anders Jusslin. Anmälningar 

till ÖF, tfn 356 0810 

En internationell handelspartner 

Tfn (06) 781 6440 www.viexpo.fi 

Planering och tillverkning av 

anläggningar och maskiner 

Helhetsprojekt 

Problemlösningar - Know how 

Industriautomation 

Underleverantörsarbeten 

www.pmproducts.fi 

tel. 06-3167 930 

www.osfofo.fi 

SKRIV UPP I ALMANACKAN! 

Österbottens Företagarförening och Jakobstads Köpmannaförening 

anordnar en gemensam lillajulfest 17.11.2007 med eget 

program och dans till tonerna av Cover Kings på Stadshotellet i 

Jakobstad. 

Kust-Österbottens Företagare anordnar årets stora Företagargala 

24.11.2007 i Vasa Arena-Ishallen. Under kvällens lopp utses bland 

annat årets företagare, intages julmiddag med därtill hörande 

drycker samt dansas till tonerna av 80-talets stjärnband Allan & 

The Astronauts. 

Information om ÖF:s medlemsförmåner 

och rådgivningstjänster fi nns på 

www.osfofo.fi 

Vi söker 

nya representanter 

Kontakta 

försäljn.chef Anders Wargh, 

tel. 050 372 1385, 

eller vd Kjell A. Rudnäs, 

tel. 040 844 5398 

3 9

Annons 

Även krävande objekt kan försäkras 

If Skadeförsäkringsbolag Ab och Vaasa Engineering 

Oy har samarbetat sedan början av år 

2005. Vaasa Engineerings verksamhetsområde 

är ur försäkringssynpunkt både krävande 

och speciellt. Med tanke på företagets verksamhet 

är det viktigt att företaget är ändamålsenligt 

försäkrat i händelse av en skada. 

Vad gör Vaasa Engineering Oy, kvalitets- och miljöchef 

Anders Mattsson? 

Vaasa Engineering erbjuder automations- och elektrifieringslösningar 

för produktion, överföring, distribution och användning av 

energi. Vi levererar helhetsprojekt eller projektmoduler inklusive 

planering, anskaffning, projektledning, installation, idrifttagning 

och utbildning. 

Var har ert företag verksamhet? 

Vårt företag har verksamhet över hela världen. 

Hur krävande är det att försäkra ett sådant här företag, 

kontaktchef Jani Åkers från If Skadeförsäkringsbolag? 

Ur försäkringssynpunkt är det fråga om en planeringsbyrås risker, 

en produktionsanläggnings risker samt ett installationsföretags 

risker. Därtill kan ett enskilt projekt genomföras i ett land där 

krigstillstånd råder eller där förhållandena på grund av ett hett 

och fuktigt klimat är mycket krävande. 

På bilden från vänster verkställande direktör Janne Ahl från 

Vaasa Kojeistot Oy, kvalitets- och miljöchef Anders Mattsson 

från Vaasa Engineering Oy och kontaktchef Jani Åkers från If 

Skadeförsäkringsbolag Ab. 

I bakgrunden centraler tillverkade av Vaasa Kojeistot Oy på väg till 

Sydamerika. 

4 0 

Vi har inte haft färdiga försäkringslösningar som täcker alla 

risker, utan vi har skräddarsytt dem utifrån Vaasa Engineering 

Oy:s individuella behov. 

För närvarande har Vaasa Engineering på gång bl.a. ett eldistributionsprojekt 

på Botnias cellulosafabrik i Uruguay. 

Hur syns vikten av försäkringar i detta projekt, Torvald 

Nykvist från Vaasa Engineering? 

Ett bra försäkringsskydd är viktigt i händelse av att något 

oväntat skulle inträffa. I stora projekt lönar det sig absolut att 

satsa på försäkringar. Vårt bolag har visserligen ett heltäckande 

riskhanteringsprogram, men ändå kan vad som helst inträffa. 

Exempelvis är stölder på byggarbetsplatserna mycket allmänna, 

även om bevakningen är ordnad på ändamålsenligt sätt. De långa 

transportsträckorna medför också egna problem i projektet. Under 

transporten kan det uppstå skador och i hamnen kan truckar 

skada lasten. Vi ser en heltäckande försäkringslösning som en 

del av vår riskhanteringspolicy. 

Varför valde ni If till försäkringsbolag, Anders Mattsson 

från Vaasa Engineering? 

If kan erbjuda oss sådana försäkringar som vi vill ha och som 

lämpar sig för våra behov. If har också skräddarsytt försäkringslösningar 

enkom för vårt företag. Dessutom är If flexibelt och 

reagerar vid behov snabbt. 

Är ni nöjda med If? 

Ja det är vi. Ifs prisnivå är den rätta, servicen har varit bra och 

de skador som inträffat har ersatts på lämpligt sätt. 

KLOK ÄR KLOK PÅ FÖRHAND. ÄVEN I FÖRETAG 

If är ledande skadeförsäkringsbolag i Norden och Baltikum. 

Våra 6 400 anställda erbjuder högklassiga försäkringsprodukter 

och -tjänster till 3,6 miljoner privat- och företagskunder. I 

egenskap av expert på skadeförsäkringar bidrar vi också till att 

förebygga skador och olycksfall. Vårt mål är att förbättra säkerheten 

för våra kunder och samtidigt öka säkerheten i samhället 

som helhet. If är en del av Sampokoncernen. 

www.if.fi 

www.veo.fi 

www.vaasaswitchgears.com 

Koncernen Vaasa Engineering: 

- Vaasa Engineering Oy 

Moderbolag, heltäckande projekthantering och -planering 

- Vaasa Kojeistot Oy 

Vaasa Engineering Ab:s dotterbolag, tillverkning av produkter 

- Vaasa Service Oy 

Vaasa Engineering Ab:s dotterbolag, installation och underhåll 

av produkter 

- Kiinteistö Oy Runsori 

Vaasa Engineering Ab:s dotterbolag, fastighetsbolag

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

��

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

��

Nummer 4/2007

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?