Teknik Det lutande planet 26-29.pdf - EngelNO
Teknik Det lutande planet 26-29.pdf - EngelNO
Teknik Det lutande planet 26-29.pdf - EngelNO
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Det</strong> lutonde plonet<br />
Tack uare det <strong>lutande</strong> <strong>planet</strong> beböuerflyttkarlarna inte lyfta tunga möbler<br />
och flyttlådor in i bilen. De får gå langre ucig men spdrttr mycket kraft.<br />
Tre av de enkla maskinerna är släkt med varandra. Kilen och skruven<br />
är varianter av det <strong>lutande</strong> <strong>planet</strong>. Alla tre bygger på en enkel<br />
regel: om man använder lite längre väg behöver man inte använda<br />
Iika mycket kraft.<br />
Hur bar sig egentligen de gamla egyptierna åt när de byggde sina<br />
pyramider? Hur får man upp stenblock pä2,5 tonutan några lyftkra-<br />
nar? Egyptierna löste det genom att bygga långa ramper av sand och<br />
grus intill pyramiden och släpa upp stenblocken på en sorts slädar eller<br />
ovanpå stockar. Naturligtvis var det ändå ett mycket tungt arbete.<br />
<strong>Det</strong> egyptierna använde räknar vi i dag som en av de enkla maskinerna,<br />
och vi kallar den för det <strong>lutande</strong> <strong>planet</strong>.<br />
De enklo moskinerno<br />
kunno mekonikens gyl ene regel och<br />
kunno ge exempel pö hur den cnvönds<br />
ho refekteroi över nögro onvondningsomröden<br />
för lutonde p onet, kilen cch<br />
skr,uven, nu och för longe sedcn<br />
lörstå hur mon proktiskt kon onvondo<br />
lutcrnde plcrnet, kilen och skruven<br />
kunno fö jonde ord och begrepp:<br />
enklo moskiner, gcrngor, krofvlnst, ki1,<br />
eggverkryg, skruven
Mon kon tiäno kroft på otr to en längre vög<br />
När egyptierna skulle få upp stenblocket till 50 meters höjd måste<br />
de kanske släpa det uppför en backe som var 500 meter lång; de var<br />
alltså tvungna att flytta stenblocket mycket längre sträcka än om de<br />
hade kunnat lyfta det rakt upp. <strong>Det</strong> är typiskt både 1ör de enkla maskinerna<br />
och för alla sammanhang där man försöker flytta någonting.<br />
Ja, det är så viktigt att det kallas mekanikens gyllene regel. Oftastbrukar<br />
man säga så hfu: det man uinner i kraft förlorar man i ucig.<br />
Givetvis behövs det lika mycket arbete för att få upp stenen som orn<br />
man hade kunnat lyfta den rakt upp. Eftersom arbetet fördelas över<br />
en längre väg, behöver man inte ta i lika mycket hela tiden (det behövs<br />
mindre kraft), och det blir möjligt för människor att utföra.<br />
Vi kan titta på ett annat exempel. Du ska ta dig upp til1 toppen av en<br />
kulle och kan antingen vä1ja en kort, brant backe el1er en längre och<br />
flackare sluttning. Om du tar den brantabacken måste du ta i mycket<br />
för varje steg. Den andra vägen är längre, men du behöver inte ta i<br />
lika mycket - det behövs mindre kraft.<br />
<strong>Det</strong> <strong>lutande</strong> <strong>planet</strong> är kanske inte vad vi brukar mena med "en maskin",<br />
men det är ett hjälpmedel för att flytta på saker. <strong>Det</strong> används<br />
också på en mängd olika sätt i mer komplicerade maskiner. <strong>Det</strong> är<br />
därför man kallar det en av de "enkla maskinerna".<br />
q---_<br />
-.. .- '---:.-<br />
<strong>Det</strong> lntande <strong>planet</strong> gJorde det rnöjligt<br />
för pyramidbyggarna att få upp de<br />
stora stenblocken, som kunde utiga<br />
2 500 kilo. Till hicilp hade man också<br />
rullar eller stockar och ett slags sLidar.<br />
<strong>Det</strong> lutonde plonet 27
Kilen kon både hållo sqmmon och klyvo<br />
<strong>Det</strong> <strong>lutande</strong> <strong>planet</strong> är grunden ti11 två av de andra enkla maskinerna:<br />
kilen och skruven.<br />
En liten ki1 ser kanske inte mycket ut för världen men är ändå ett<br />
or,ärderligt hjälpmedel. Den kan hålla ihop saker, den kan klyva ett<br />
vedträ och dessutom är den ursprunger till a1la eggverktyg (kniven,<br />
stämjärnet, plogen och många andra).<br />
Kilen är ett mycket litet <strong>lutande</strong> plan. När man skjuter in en gummikil<br />
under en dörr för att den inte ska slå igen, använder man den gyllene<br />
regeln för att med ganska måttlig kraft hålla dömen riktigt stadigt.<br />
På samma sätt s1år man in en kil för att hålla fast skaftet på en yxa eller<br />
hammare e11er för att spänna en tavelduk över en spännram.<br />
Samma "kraftvinst" som används för att hålla ihop saker kan man<br />
faktiskt anr,ända för att klyva andra föremål. Man kan klywa ett segt<br />
vedträ eller en stor srock genom att slå in en kil i träet. På samma<br />
sätt fungerar huggmejslaq knivar, sågar och plogar, även om man då<br />
ibland hjälper till med "sågande" rörelser fram och tillbaka.<br />
Skruven är ett Iutonde plon som vridits till en spirol<br />
Om man vrider ett <strong>lutande</strong> plan många varv runt, får man samma<br />
lorm som gängorna på en skrur:<br />
När man skruvar fast en skruv i tiII exempel en planka, utnyttjar man<br />
återigen den gyllene regeln: genom att vrida skruven runt många varv<br />
måste man visserligen röra den mycket Iängre väg, men det krävs<br />
mindre kraft än om man til1 exempel skulle slå i en spik. För spiken<br />
är ju ett alternativ som slås i raka vägen, utan att vridas runt en iång<br />
omväg.<br />
28 De enklq moskinerno<br />
Om rnan kunde linda ett litet<br />
<strong>lutande</strong> plan uaru efter udn) runt<br />
en stång så skulle man få en skruu.<br />
Nrir man skruuar åt skruuen,<br />
anurinds den långa uagen langs<br />
gä'ngorna. mcn ry(1fi behijut r' 1nt,'<br />
anutinda så stor kraft.
ARKIMEDES SKRUV TYFTE VATTEN I EGYPTEN<br />
Pö scmmo söll som det utcrnde plonel kunde onvcrndcrs för ott byggc pyromider<br />
utnyttlode mcrn onlogligen skruven försl som ett tronsporth ölpmede .<br />
En sådon hör Ar[imedes skruv onvcrndes för ott yfto upp vollen. Den beslår ov<br />
en skruv som crr pcrcercrd inuii ell uionde rör, som den precis fyller upp. Nör mon<br />
vrlder i[ruven med h1a p ov en vev el er pedo er, lronsporleros vollnel upp angs<br />
göngornc.'Dei vcr den gre[iske molemotlkern Arklmedes som på 200 to]el f.Kr. för<br />
förstcr gången beskrev skruven i skrift, men onlog igen onvöndes den långt iidigore.<br />
Den onvönds lortforonde i en del u lönder.<br />
ngen vet riktigt nor mcrn bö11ode onvöndo skruvcrr för ott skruvo fost soker. Lönge<br />
trodde historlkerno oll södono skruvor vor okondcr pö romorlrden, men orkeolo<br />
gerno hor foktlskt hittcrt en romersk muller, som oniog gen hol lhop ett sogs krigskctopull,<br />
och en mutier ör 1u inte sö myckei crtt ho utcrn en skruv.<br />
Ju tätare gängorna liggeq desto lättare blir skruven att skruva i, men<br />
desto fler varv - 1ängre väg - måste man vrida den. Dessutom gör<br />
gängoma att skruven sitter mycket stadigare än spiken.<br />
Man kan också använda kraftvinsten hos skrurren till att pressa ihop<br />
saker, till exempel i en skruvtving, som håller ihop snickeridelar medan<br />
en limfog torkar. Eller i pressar av olika s1ag, tiII exempel gammal-<br />
dags tryckpressar el1er pressar som pressar olja ur oliver.<br />
2.<br />
3.<br />
Hur fungeror ett lutonde plon, en kil<br />
och en skruv?<br />
Vorför bygger mon löngo serpentinvögor.<br />
uppför berg istöllet för korto<br />
bockor rokt upp?<br />
Hur kunde egyptierno byggo pyromider?<br />
<strong>Det</strong> Iutonde plonet 29