28.02.2013 Views

Teknik Det lutande planet 26-29.pdf - EngelNO

Teknik Det lutande planet 26-29.pdf - EngelNO

Teknik Det lutande planet 26-29.pdf - EngelNO

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Det</strong> lutonde plonet<br />

Tack uare det <strong>lutande</strong> <strong>planet</strong> beböuerflyttkarlarna inte lyfta tunga möbler<br />

och flyttlådor in i bilen. De får gå langre ucig men spdrttr mycket kraft.<br />

Tre av de enkla maskinerna är släkt med varandra. Kilen och skruven<br />

är varianter av det <strong>lutande</strong> <strong>planet</strong>. Alla tre bygger på en enkel<br />

regel: om man använder lite längre väg behöver man inte använda<br />

Iika mycket kraft.<br />

Hur bar sig egentligen de gamla egyptierna åt när de byggde sina<br />

pyramider? Hur får man upp stenblock pä2,5 tonutan några lyftkra-<br />

nar? Egyptierna löste det genom att bygga långa ramper av sand och<br />

grus intill pyramiden och släpa upp stenblocken på en sorts slädar eller<br />

ovanpå stockar. Naturligtvis var det ändå ett mycket tungt arbete.<br />

<strong>Det</strong> egyptierna använde räknar vi i dag som en av de enkla maskinerna,<br />

och vi kallar den för det <strong>lutande</strong> <strong>planet</strong>.<br />

De enklo moskinerno<br />

kunno mekonikens gyl ene regel och<br />

kunno ge exempel pö hur den cnvönds<br />

ho refekteroi över nögro onvondningsomröden<br />

för lutonde p onet, kilen cch<br />

skr,uven, nu och för longe sedcn<br />

lörstå hur mon proktiskt kon onvondo<br />

lutcrnde plcrnet, kilen och skruven<br />

kunno fö jonde ord och begrepp:<br />

enklo moskiner, gcrngor, krofvlnst, ki1,<br />

eggverkryg, skruven


Mon kon tiäno kroft på otr to en längre vög<br />

När egyptierna skulle få upp stenblocket till 50 meters höjd måste<br />

de kanske släpa det uppför en backe som var 500 meter lång; de var<br />

alltså tvungna att flytta stenblocket mycket längre sträcka än om de<br />

hade kunnat lyfta det rakt upp. <strong>Det</strong> är typiskt både 1ör de enkla maskinerna<br />

och för alla sammanhang där man försöker flytta någonting.<br />

Ja, det är så viktigt att det kallas mekanikens gyllene regel. Oftastbrukar<br />

man säga så hfu: det man uinner i kraft förlorar man i ucig.<br />

Givetvis behövs det lika mycket arbete för att få upp stenen som orn<br />

man hade kunnat lyfta den rakt upp. Eftersom arbetet fördelas över<br />

en längre väg, behöver man inte ta i lika mycket hela tiden (det behövs<br />

mindre kraft), och det blir möjligt för människor att utföra.<br />

Vi kan titta på ett annat exempel. Du ska ta dig upp til1 toppen av en<br />

kulle och kan antingen vä1ja en kort, brant backe el1er en längre och<br />

flackare sluttning. Om du tar den brantabacken måste du ta i mycket<br />

för varje steg. Den andra vägen är längre, men du behöver inte ta i<br />

lika mycket - det behövs mindre kraft.<br />

<strong>Det</strong> <strong>lutande</strong> <strong>planet</strong> är kanske inte vad vi brukar mena med "en maskin",<br />

men det är ett hjälpmedel för att flytta på saker. <strong>Det</strong> används<br />

också på en mängd olika sätt i mer komplicerade maskiner. <strong>Det</strong> är<br />

därför man kallar det en av de "enkla maskinerna".<br />

q---_<br />

-.. .- '---:.-<br />

<strong>Det</strong> lntande <strong>planet</strong> gJorde det rnöjligt<br />

för pyramidbyggarna att få upp de<br />

stora stenblocken, som kunde utiga<br />

2 500 kilo. Till hicilp hade man också<br />

rullar eller stockar och ett slags sLidar.<br />

<strong>Det</strong> lutonde plonet 27


Kilen kon både hållo sqmmon och klyvo<br />

<strong>Det</strong> <strong>lutande</strong> <strong>planet</strong> är grunden ti11 två av de andra enkla maskinerna:<br />

kilen och skruven.<br />

En liten ki1 ser kanske inte mycket ut för världen men är ändå ett<br />

or,ärderligt hjälpmedel. Den kan hålla ihop saker, den kan klyva ett<br />

vedträ och dessutom är den ursprunger till a1la eggverktyg (kniven,<br />

stämjärnet, plogen och många andra).<br />

Kilen är ett mycket litet <strong>lutande</strong> plan. När man skjuter in en gummikil<br />

under en dörr för att den inte ska slå igen, använder man den gyllene<br />

regeln för att med ganska måttlig kraft hålla dömen riktigt stadigt.<br />

På samma sätt s1år man in en kil för att hålla fast skaftet på en yxa eller<br />

hammare e11er för att spänna en tavelduk över en spännram.<br />

Samma "kraftvinst" som används för att hålla ihop saker kan man<br />

faktiskt anr,ända för att klyva andra föremål. Man kan klywa ett segt<br />

vedträ eller en stor srock genom att slå in en kil i träet. På samma<br />

sätt fungerar huggmejslaq knivar, sågar och plogar, även om man då<br />

ibland hjälper till med "sågande" rörelser fram och tillbaka.<br />

Skruven är ett Iutonde plon som vridits till en spirol<br />

Om man vrider ett <strong>lutande</strong> plan många varv runt, får man samma<br />

lorm som gängorna på en skrur:<br />

När man skruvar fast en skruv i tiII exempel en planka, utnyttjar man<br />

återigen den gyllene regeln: genom att vrida skruven runt många varv<br />

måste man visserligen röra den mycket Iängre väg, men det krävs<br />

mindre kraft än om man til1 exempel skulle slå i en spik. För spiken<br />

är ju ett alternativ som slås i raka vägen, utan att vridas runt en iång<br />

omväg.<br />

28 De enklq moskinerno<br />

Om rnan kunde linda ett litet<br />

<strong>lutande</strong> plan uaru efter udn) runt<br />

en stång så skulle man få en skruu.<br />

Nrir man skruuar åt skruuen,<br />

anurinds den långa uagen langs<br />

gä'ngorna. mcn ry(1fi behijut r' 1nt,'<br />

anutinda så stor kraft.


ARKIMEDES SKRUV TYFTE VATTEN I EGYPTEN<br />

Pö scmmo söll som det utcrnde plonel kunde onvcrndcrs för ott byggc pyromider<br />

utnyttlode mcrn onlogligen skruven försl som ett tronsporth ölpmede .<br />

En sådon hör Ar[imedes skruv onvcrndes för ott yfto upp vollen. Den beslår ov<br />

en skruv som crr pcrcercrd inuii ell uionde rör, som den precis fyller upp. Nör mon<br />

vrlder i[ruven med h1a p ov en vev el er pedo er, lronsporleros vollnel upp angs<br />

göngornc.'Dei vcr den gre[iske molemotlkern Arklmedes som på 200 to]el f.Kr. för<br />

förstcr gången beskrev skruven i skrift, men onlog igen onvöndes den långt iidigore.<br />

Den onvönds lortforonde i en del u lönder.<br />

ngen vet riktigt nor mcrn bö11ode onvöndo skruvcrr för ott skruvo fost soker. Lönge<br />

trodde historlkerno oll södono skruvor vor okondcr pö romorlrden, men orkeolo<br />

gerno hor foktlskt hittcrt en romersk muller, som oniog gen hol lhop ett sogs krigskctopull,<br />

och en mutier ör 1u inte sö myckei crtt ho utcrn en skruv.<br />

Ju tätare gängorna liggeq desto lättare blir skruven att skruva i, men<br />

desto fler varv - 1ängre väg - måste man vrida den. Dessutom gör<br />

gängoma att skruven sitter mycket stadigare än spiken.<br />

Man kan också använda kraftvinsten hos skrurren till att pressa ihop<br />

saker, till exempel i en skruvtving, som håller ihop snickeridelar medan<br />

en limfog torkar. Eller i pressar av olika s1ag, tiII exempel gammal-<br />

dags tryckpressar el1er pressar som pressar olja ur oliver.<br />

2.<br />

3.<br />

Hur fungeror ett lutonde plon, en kil<br />

och en skruv?<br />

Vorför bygger mon löngo serpentinvögor.<br />

uppför berg istöllet för korto<br />

bockor rokt upp?<br />

Hur kunde egyptierno byggo pyromider?<br />

<strong>Det</strong> Iutonde plonet 29

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!