BOSTÄDER VID STORA TORP - Göteborg

Gestaltningsprogram
BOSTÄDER VID STORA TORP
Samrådshandling oktober 2009

INNEHÅLL
Bakgrund 3
Processen
Platsen
Övergripande plan och gestaltningsidé 6
Utgångspunkter
Stadsbild
Offentliga rum 9
Delsjövägen
A Wigelius väg
Bostadsgator
Byggnadsutformning 12
Lamellhusen
Kvarteret
Radhusen
Trafik och Parkering 15
Gångstråk
Trafik
Parkering
Miljö 16
Gestaltningsprogrammet har sammanställts av White arkitekter AB genom Jonas Zetterberg.
I arbetet med gestaltningsprogram har följande personer deltagit:
Åsa Askergren Stadsbyggnadskontoret
Flemming Ibsen Vandkunsten
Knud Kappel Vandkunsten
Jonas Zetterberg White arkitekter AB

BAKGRUND
Processen
Detta gestaltningsprogram har tagits fram i
samband med detaljplanearbetet för bostäder
vid Stora Torp. Programmet förtydligar
detaljplanens intentioner och utgör underlag
för kommande projekterings- och gestaltningsinsatser.
Observera att gestaltningsprogrammet inte
redovisar slutligt utseende på bebyggelsen.
Utformningen av bebyggelsen är fortfarande
under bearbetning.
Översikt över området som omfattas av gestaltningsprogrammet
Gestaltningsprogrammet har utarbetats av
White arkitekter i samarbete med Stadsbyggandskontoret,
Älvstranden utveckling och
Vandkunsten arkitekter. Programmet redovisar
en gemensam, överenskommen ambitionsnivå
för projektets fortsatta bearbetning och
genomförande.

Platsen
Planområdet är centralt beläget längs med
Delsjövägen på gång och cykelavstånd till
Göteborgs centrum. Området består huvudsakligen
av fastigheten Torp 50:3 samt delar av
närliggande parkering längs med Delsjövägen.
Torp 50:3 har varit bebyggt med Göteborgs
före detta Radio- och TV-hus.
Området sluttar upp mot ett parkliknande
kuperat naturområde. Naturområdet sträcker
sig upp mot naturreservatet kring Delsjöarna.
Alldeles intill ligger Stora Torp, en herrgårdsbyggnad
från 1800-talet.
Omgivning
Den befintliga bostadsbebyggelsen kring
Delsjövägen består till största delen av fritt
liggande tidstypiska lamellhus i gult tegel, tre
våningar höga med tegelklädda sadeltak. Sadeltaken
i de befintliga bostadsområdena utgör
ett viktigt karaktärsdrag och husen har vackra
entréer med dörrar och fönsterpartier av ek.
Entré mot Stora Torp
Exempel på bebyggelsemiljö i omgivande stadsdelar.

Utsikt från planområdet mot norr.
Parkmiljön söder om planområdet Befintlig bebyggelse under rivning
Miljön kring Delsjövägen.

ÖVERGRIPANDE PLAN- OCH GESTALTNINGSIDÉ
Utgångspunkter för gestaltningen
Gestaltningen kan sammanfattas i följande
huvudpunkter:
• Tydlig entré till Stora Torp och Delsjöterrängen
Herrgården Stora Torp uppe på höjden och
dess omkringliggande park utgör både visuellt
och rent praktisk en entré till Delsjöterrängen.
Den fria sikten och respektavståndet
mot Stora Torp måste värnas. Tillvarata och
utveckla entrén till Stora Torp och Delsjöterrängen.
• En grön relation till Delsjövägen
En viktig utgångspunkt är den nya bostadsbebyggelsens
förhållande till Delsjövägen.
De befintliga bostadsområdena från 40-talet
ligger längs Delsjövägen med stora klippta
gräsytor i varierande storlek med träd och
planteringar mellan sig och vägen. På andra
sidan ligger också Delsjöbäcken längs med
Delsjövägen. Delsjövägen upplevs som grön
och vidsträckt.
• Stor hänsyn till angränsande park- och
naturmark
Det parkliknande naturlandskapet kring
programområdet är utomordentligt vackert
och innehåller det mesta. Skog med stora
ädellövträd som ek och bok, öppna klippta
gräsytor, ängsmark och rester av alléer från
forna tider då Stora Torp var en framstående
herrgårdsanläggning. Allmänhetens tillgång
till Stora Torps omgivningar är god och
området används intensivt till friluftsliv i
olika former. Allmänhetens tillgång till Stora
Torps omgivningar bör vara fortsatt god.
• Anpassning av bebyggelsestruktur till
omgivningen
Den nya bostadsbebyggelsen bör ta hänsyn
till omkringliggande befintlig bostadsbebyggelse
med avseende på skala och form.
Arkitekturen bör ha en stark identitet och
området som helhet bör vara väl sammanhållet.
• Parkering under mark
Parkering till den nya bostadsbebyggelsen
bör huvudsakligen anläggas under mark.
Parkering under mark får dock inte innebära
någon höjning av marken bland bebyggelsen.
• Blandade upplåtelseformer och lokaler
för service
Det är viktigt att bygga bostäder med olika
upplåtelseformer vid Stora Torp. Bostadsbebyggelsen
bör innehålla olika upplåtelseformer.
Lokaler och förskola etc. bör vid behov
finnas i bottenvåningar.
• Bebyggelsen skall bidra till en hållbar
utveckling
Den nya bostadsbebyggelsen inom programområdet
bör planeras och byggas utifrån
principen energisnålt byggande, tex passivhus
eller andra energisnåla lösningar.

Planillustration
Översikt
Stora torp
kvarteret
lamellhusen
radhusen

Stadsbild
Planidé
Planförslaget bygger på tre tydliga karaktärer
som tillsammans bildar en helhet - radhusen,
lamellhusen och kvarteret.
Radhusen är en småskalig radhusbebyggelse
i två till tre våningar som möter det gröna
rummet kring Delsjövägen.
Karréen är en sluten volym om tre till sex
våningar. Den öppnar sig mot syd och parkrummet
och skärmar sig mot norr och bullret
från Delsjövägen.
Lamellhusen i tre till sex våningar placerade i
en parkliknade miljö som övergår i Delsjöområdets
skogskaraktär.
Tillsammans skall de tre typologierna bilda en
karaktärsfull bebyggelse med referenser till
50-talets arkitektur i skala och material, men
också med sin egen moderna arkitektur.
Översikt med planförslaget
Stadsbild
Bebyggelsen placeras så att genomsikt mot
grönskan söder om planområdet kan vara
möjligt. I marknivå längs Delsjövägen planeras
dock för låga murar som bidrar till att hantera
bullersituationen längs Delsjövägen.
Entrén mot St Torp görs bred, grön och rymlig
för att tydligt skapa en siktlinje mot St Torp.
Bebyggelsen ges mörka fasader för att smälta
in i den omgivande naturen och samtidigt bidra
till att den ljusa byggnaden St Torp framhävs.
Bebyggelsen placeras indragen från Delsjövägen
så att det gröna gaturummet bevaras.
Rörelser
Bebyggelsen planeras så att en god kontakt
mellan stråket kring Delsjövägen och Delsjöterrängen
söder om området blir möjligt.

OFFENTLIGA RUM
Delsjövägen
Delsjövägen är ett viktigt transportstråk för
bil, gående, cykel och spårväg. Delsjövägen
omges idag av ett grönt gaturum omgivet av
stora träd och öppna gräsytor.
Det gröna intrycket längs Delsjövägen skall
bevaras. Det innebär att zonen närmast Delsjövägen
utgörs av ett grönt parkstråk. En
del av de befintliga trädgrupperna bevaras
och kompletteras. I övrigt skall ytan vara en
öppen gräsyta på samma sätt som idag. Enkla
stigar som förbinder bebyggelsen med gångoch
cykelvägen kan korsa gräsytan där behov
finns.
Kvarteret sedd från Delsjövägen.

A Wigelius väg
A Wigelius väg är en viktig entré till Stora
Torp, men också till Delsjöområdet söder om
planområdet.
Det visuella sambandet mellan Delsjövägen
och St Torp är viktigt att bibehålla. Gatan
utformas som en enkel asfaltväg omgiven av
trottoarer med kantsten av granit. Gatan omges
av öppna gräsytor och enstaka träd.
Angöringen framför Kvarteret ges en enkel
utformning utan störande rumsliga element.
I området behövs sannolikt angöringsmöjlighet
för soptransportfordon och en mindre
parkeringsyta. Dessa ges en omsorsfull
utformning som stör entréförhållanden och
siktlinjer så lite som möjligt.
Siktlinje mot Stora Torp
10

Bostadsgator
Mellan radhusen och lamellhusen anordnas en
lokalgatan med gångfartskaraktär. Gatan bör
ses som områdets vardagsrum gemensamt för
hela området.
Gatan utformas som ett enhetligt golv som
kopplar ihop de omgivande fasaderna. Enstaka
trädgrupper kan placeras i gatan. Gatan skall
rymma biltrafik och gästparkering, men skall
också utformas så att lek och utevistelse blir
möjligt och attraktivt.
Trafik sker på asfaltytor som genomkorsas av
fält av gatsten. En genomgående vattenränna
samlar upp regnvattnet. Ytor för utevistelse
och lek beläggs med grus och gräs.
Belysning anordnas på låga master (cirka tre
meter) kompletterat med armaturer placerade
lågt på husfasader.
Möbler som pollare, sopnedkast, bänkar och
cykelparkeringar ges en omsorgsfull utformning
och med en för området enhetlig karaktär.
Exempel på utformning av miljön kring gångfartsgatan.
11

BYGGNADSUTFORMNING
Lamellhusen
Bebyggelsen placeras i lameller i nord/sydlig
riktning. Bebyggelsen varierar i höjd mellan
tre till sex våningar. Högst mot skogen och
lägst mot vägen.
Bebyggelsen utformas med en - hus i park
- karaktär. Det innebär att byggnaderna placeras
i ett grönt landskap med gräsytor och
trädgrupper. Byggnadernas avtryck på marken
hålls så litet som möjligt. Halvprivata zoner på
marknivå får inte anläggas. I stället skall alla
bostäder ha tillgång till balkong eller takterass.
Mellan husen finns enkla, smala asfaltvägar
för angöringstrafik och för gående.
Parkering skall ske under byggnaderna.
Alla bostäder bör ha tillgång till balkong eller
takterass.
Byggnaderna har en tydlig sockel med entréer
till trapphus. Sockelvåning utföres i tegel.
Exempel på utformning av lamellhusen.
1
Fasader skall utföras huvudsakligen i mörkt
tegel med inslag av lätta material som trä, stål,
glas eller skivor.
Tak skall vara flacka och kan beläggas med
sedum. Särskild uppmärksamhet bör ägnas
de lägst liggande takytorna, som kommer att
synas från övre våningsplan.

Kvarteret
Bebyggelsen utföres som ett slutet kvarter i tre
till sex våningar. Högst mot nordväst och lägst
mot sydväst.
Parkering sker i källare under del av gården.
Alla bostäder har in- och utgång via den gemensamma
innergården.
Alla bostäder skall ha balkong eller takterass.
Gården utformas med gräs, grus och betong.
Fasader skall utföras huvudsakligen i mörkt
tegel med inslag av lätta material som trä, stål,
glas eller skivor.
Balkonger, burspråk och inglasade balkonger
samt utvändiga loftgångar kan utföras i lätta
konstruktioner i avvikande färg.
Taket skall utgöra en sammanhängande yta
eller utföras terrasserat. Särskild uppmärksamhet
vid valet av takmaterial behövs då taket
kommer att vara mycket synligt och arkitektoniskt
viktigt. Takmaterialet kan vara zink,
papp, plåt eller liknande. Alternativt kan taket
täckas med sedum.
I bottenvåning mot söder planeras för en
förskola. Förskolan bör ges en tydlig identitet
som även avspeglas i fasadutformningen.
Söder om kvarteret anordnas en föreskolegård
med en utformning som gradvis övergår till
den omgivande naturen.
1

Radhusen
Radhusbebyggelse i två till tre våningar.
Bostäderna grupperas kring fem bilfria gårdsrum
för rörelser, utevistelse och lek. Från
gårdsrummen finns passage till Delsjövägen.
Fasad mot Delsjövägen utgörs av sammanhängande
gavlar och låga murar. Gavlar och
murar utföres i mörkt tegel
Bebyggelsen placeras med en inbördes förskjutning
så att en varierad front skapas mot
Delsjövägen och längs de mindre lekgatorna.
Parkering kan ske under mark, antingen under
bebyggelsen eller gemensamt under gård
mellan lamellehusen.
Fasader och murar kring trädgårdar utförs i en
kombination av mörkt tegel och lätta material
som skivor, trä och glas.
Särskild uppmärksamhet vid valet av takmaterial
krävs eftersom en del av takytorna
kommer att vara mycket synligt och arkitektoniskt
viktiga. Tak skall vara flacka och belagda
med plåt, papp eller sedum.
Exempel på utformning mot Delsjövägen
1

TRAFIK OCH PARKERING
Gångstråk
Övergripande gång- och cykelstråk finns längs
Delsjövägen. Från detta stråk finns anslutning
mot Delsjöterrängen i tre punkter vid planområdet.
Dessa är av stort allmänintresse och får
inte påverkas av den föreslagna bebyggelsen.
Utöver dessa stråk så planeras för mindre
gångvägar genom bebyggelsen.
Trafik
Gatunät ansluter till Delsjövägen vid befintlig
korsning. Korsningen kan utformas som
cirkulationsplats.
Alfred Wegelius väg som bildar entré till Stora
Torp används för tillfart till bebyggelsens
olika delar. Bebyggelsen väster om gatan försörjs
via en lokalgata. Till denna gata ansluter
mindre körvägar till som ansluter till entréer
och parkeringsinfarter för den södra gruppen
av lamellhus.
Parkering
Den gällande normen för parkering i programområdet
är ca 0,77 bilplatser per bostad.
Utöver det skall ytterligare 10% anordnas som
besöksplatser.
Parkering löses i garage under respektive
byggnad. Parkering för radhusen kan ske
under bebyggelsen eller i gemensamt parkeringsgarage
mellan lamellhusen.
Besöksparkering sker i anslutning till gångfartsgatan
och kvarteret. Viss handikapparkering
kan också utföras nära entréer.
I anslutning till Kvarteret placeras en slinga
för angöring till förskolan samt ett antal korttidsparkeringar.
1
Gångstråk
Trafik och parkering

MILJÖ
För utformningen av området gäller Göteborgs
stads policy för miljöanpassat bostadsbyggande.
Området
Bebyggelsen utförs koncentrerad med ett litet
fotavtryck på marken. Stora delar av området
kan då utformas som ett grönt område.
Belagda ytor minimeras och beläggs med
genomsläppliga material. Dagvatten infiltreras
på plats, resterande vatten förs i öppna rännor
till infiltreringsanläggning. Sedumtak bidrar
också till att fördröja stora vattenmängder.
Byggnader
Byggnader utförs som relativt kompakta
byggnadskroppar. Fönster placeras för att
optimera värmestrålning och minimera värmeförluster.
Byggnaderna föreslås isoleras
utöver standardkrav och med ökade krav på
täthet. Alla byggnader förses med ventilation
med värmeåtervinning. Inglasade balkonger
kan bilda värmebuffert och möjliggöra större
fönsterytor.
Val av byggmaterial bör ske med hänsyn till
hela livscykeln.
Tekniska system
Jordvärme/Bergvärme kan vara möjligt som
alternativ, förnyelsebar energikälla för uppvärmning
av ventilationsluften. Solfångare
placerade på tak kan användas för uppvärmning
av varmvatten eller elproduktion.
Utformning av tekniska anläggningar
Teknikhus och sophus placeras i anslutning
till områdets entré. Det ställer stora krav på
en god utformning som asscosierar till övrig
bebyggelse.
Befintlig tryckstegringstation kan behållas
framför Kvarteret men bör ges en ny utformning
som hänger ihop med ny bebyggelse.
Teknikbyggnader och förråd kräver en omsorgsfull
utformning som anpassas till läget och omgivningen.
1
Miljöanpassat byggande
Tak kan användas för solfångare
Program för Göteborg
Bostäder
Version 2008-11-03

Stadsbyggnadskontoret
Box 2554
403 17 Göteborg
1