malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

Recommendations

Info

MalMös väg Mot en hållbar fraMtid. hälsa, välfärd och rättvisa. Kommission för ett socialt hållbart Malmö www.malmo.se/kommission Upplaga 1, Mars 2013 Med reservation för eventuella ändringar vad gäller formgivning och referensordning grafisk form och illustration: sustainable studio informationsvisualisering: synbarligen Jörgen abrahamsson foto: © apelöga fotobyrå Malmö: © Malmö stad: Jonas eriksson: sida 9, 61, 93 Johan Persson, sida 44 beatrice bolmgren: sida 13, 54, 75 Jörgen lindström, sida 57 adam haglund: sida 16, 47, 65 Jasmine Persson, sida 68 dick swedenborn: sida 19, 98 oskar falck, sida 78 Mikaela ohlsson: sida 48, 126 tomaz lundstedt, sida 79 Joakim ohlsson: sida 59 Malin tykesson, sida 87, 128 christian andersson: sida 97 Peter Kroon, sida 112 Petter arvidson: sida 105 Jens lennartsson: sida 122 Malmö högskola, sida 26 colorbox, sida 28 tryck: service Point holmbergs ab tryckt på scandia 2000, svanen och fsc-certifierat papper. isbn 978-91-87145-00-1
Förord Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs. Vi kräver att behövas! barnens manifest i soPor av tage danielsson Den här rapporten riktar sig till Malmös politiker och till alla som intresserar sig för hållbar utveckling och Malmös framtid. Den handlar om de ojämlikheter i hälsa som varit kända sedan flera decennier men som inte minskat. Medellivslängden skiljer flera år mellan Malmös olika delar och mellan socialt olika grupper, till exempel mellan de med kort utbildning jämfört med de med lång. Vi lever i ett välfärdsland där livslängden är bland den högsta i världen och där risken för social utsatthet är mindre än i många andra länder. Mängder av insatser har gjorts för att vända utvecklingen i Malmö. Massor av människor arbetar hårt varje dag, i förskolan och skolan, inom socialtjänsten och vården osv. för att Malmöborna ska må bra och ha goda förutsättningar i livet. Trots det ökar skillnaderna i hälsa mellan socialt olika grupper i hela landet. Det är oroväckande eftersom en god hälsa är en förutsättning för att samhället skall klara av att växa och utvecklas socialt, ekonomiskt och ekologiskt. År 2010 beslutade därför Malmös politiker att tillsätta en oberoende kommission för att få hjälp med att på sikt minska hälsoskillnaderna genom att angripa de bakomliggande orsakerna. Målet med kommissionen har varit att ge beslutsfattarna i Malmö ett kvalificerat underlag med vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikheten i hälsa i Malmö. Forskning visar tydligt att det inte räcker med att bara påverka risker genom att individuellt behandla höga blodfetter, högt blodtryck, ge råd om att ändra kostvanor, sluta röka, dricka måttligt och öka den fysiska aktiviteten om vi skall förbättra hälsan i hela befolkningen. Hälso- och sjukvården har stor betydelse för vår hälsa, men viktigast är de faktorer som ligger utanför hälso- och sjukvårdens område. Vill man verkligen förändra måste man påverka de samhällsstrukturer, fysiska och sociala, som yttersta orsaker till de risker som orsakar ohälsa, skador och död i förtid. Det handlar om förändrade synsätt och nya sätt att styra och organisera i en ny tid där gårdagens system inte förmår nå mycket längre. Under två år har vi sammanställt och analyserat ett omfattande vetenskapligt underlag. Ett stort engagemang har visats från forskarvärlden, civilsamhället, Malmö stad, näringslivet, samt regionala och nationella aktörer i arbetet med kommissionen. Ett engagemang som vittnar om en stor vilja att påverka Malmös utveckling och att frågorna om social hållbarhet och hälsa är angelägna. WHO-rapporten Closing the gap in a generation (2008) har varit en förebild för vårt arbete. Dess fokus är på de sociala faktorer som förklarar mycket av hälsoskillnaderna i hela världen. I vårt arbete i Malmö har vi beaktat vad som är möjligt att påverka på det lokala planet, men även vad som bör påverkas nationellt och regionalt. Vi hoppas att rapporten på ett tydligt sätt bidrar till att öka förståelsen för behovet av att inleda ett offensivt arbete mot hälsoskillnader även på nationell nivå. En tydlig färdriktning, som bland annat bygger på vår rapport, kan stärka Malmö som ett ekologiskt och socialt föredöme med god tillväxt och attraktionskraft. Och, inte minst, bidra till en hållbar stad. Vår förhoppning är därför att kommissionens arbete och den här <strong>slutrapport</strong>en ses som inledningen på en långsiktig process som syftar till att målmedvetet och utifrån bästa tänkbara kunskapsunderlag minska hälsoskillnaderna i Malmö och verka för en hållbar utveckling ur alla perspektiv. Citatet ovan påminner om att det handlar om att bygga ett samhälle där alla behövs. Med siktet inställt på att varenda människa som föds här eller flyttar hit ska ha förutsättningar att kunna utvecklas, känna framtidstro och nå sin fulla potential, läggs grunden för framtidens Malmö. Sven-olof Isacsson Professor emeritus, ordförande i Kommission för ett socialt hållbart Malmö Underlag till kommissionens <strong>slutrapport</strong> har tagits fram gemensamt av kommissionärerna. Mikael stigendal och Per-olof östergren, kommissionärer, har varit redaktörer som i dialog med övriga i kommissionen och sekretariatet ansvarat för att skriva rapporten. Kommissionär Kerstin larsson har särskilt medverkat med textgranskning. Kommissionen består av sven-olof isacsson (ordförande), anna balkfors (huvudsekreterare) samt kommissionärerna nihad bunar, eva engquist, Ulf gerdtham, Marie Köhler, annelie larsson, christer larsson, Kerstin larsson, Katarina Pelin, sven Persson, Maria rosvall, tapio salonen, Mikael stigendal, denny vågerö och Per-olof östergren. Kommissionens sekretariat består av frida leander, eva renhammar, erika Pettersson och anna balkfors.
Page 1: Malmös väg mot en hållbar framti
Page 5 and 6: Sammanfattning Klyftan Mellan De gr
Page 7 and 8: Innehåll förord Kommissionen vill
Page 9 and 10: 0. Inledning ETT SAMHÄLLES UTVECKL
Page 11 and 12: Kommissionen ska: (utdrag från dir
Page 13 and 14: Denna slutrapport, en delrapport oc
Page 15: 3,2 år 55 53,3 50,1 45 Ett annat v
Page 18: 18 0.3 Varför ska vi arbeta för a
Page 21 and 22: globala maktrelationer till ett mö
Page 23 and 24: tillväxt som har dominerat globalt
Page 25 and 26: sedan första perioden (kolumn 3).
Page 27 and 28: 0.5 Vad kostar ojämlikhet i hälsa
Page 29 and 30: 0.6 Vad beror ojämlikhet i hälsa
Page 31 and 32: del av bidraget till den ojämlika
Page 33 and 34: 0.7 Hur mår Malmö? Skillnader i h
Page 35 and 36: stigande ålder och i gymnasiets å
Page 37 and 38: stadsdelen. En överraskande stor a
Page 39 and 40: 30% 20 10 och att skillnaden (gradi
Page 41 and 42: mellan social position och skador
Page 43: Figur 16: Jämförelse mellan malm
Page 46 and 47: 46 Figur 17: Malmös befolkningsutv
Page 48 and 49: 48 kunnighet. Därför är det vikt
Page 50 and 51: 50 högsätet så definieras alla u
Page 52 and 53:
52 0.9.2 föränDra proceSSerna gen
Page 54 and 55:
1. En social investeringspolitik so
Page 56 and 57:
56 M Mål 1.1.1 Å Stärk alla barn
Page 58 and 59:
58 arbetsmarknaden. Framförallt ä
Page 60 and 61:
60 M Mål 1.1.2 Å Halvera barnfatt
Page 62 and 63:
62 hemlös Hemlös är enligt Socia
Page 64 and 65:
64 Fuktskador Barn tillbringar myck
Page 66 and 67:
66 M Mål 1.1.3 Minska hemlöshet,
Page 69 and 70:
3000 2000 1000 Kommissionens rekomm
Page 71 and 72:
1.2.2 BoenDeSegregatIon Segregation
Page 73 and 74:
M Mål 1.2.2 Stadsplanering ska bid
Page 76 and 77:
76 ett gemensamt intresse och därm
Page 78 and 79:
2. En social investeringspolitik so
Page 80 and 81:
80 likvärdig skola en likvärdig s
Page 82 and 83:
82 Å åtgärd 2.1.1.4 Resultatet a
Page 84 and 85:
84 Andel med pedagogisk högskoleut
Page 86:
86 +20 % +10 % Figur 30: Andel avde
Page 89 and 90:
Resultaten i ämnesproven i årskur
Page 91 and 92:
Som framgår av figur 34 har 56 pro
Page 93 and 94:
M Mål 2.1.5 Alla elever som har p
Page 95 and 96:
M Mål 2.1.6 Sent anlända elever i
Page 97 and 98:
2.2 Inkomst och arbete I Who:S rapp
Page 99 and 100:
ekommendationer och åtgärder som
Page 101 and 102:
Figur 38: Inkomstojämlikhet. Gini
Page 103 and 104:
2.2.2 arBetSMarKnaD Den traditionel
Page 105 and 106:
105
Page 107 and 108:
Andelen individer med hål i tände
Page 109 and 110:
Det finns även en tydlig socioekon
Page 111 and 112:
åde ur den enskildes perspektiv oc
Page 113 and 114:
2.2.3 arBetSMIlJö och arBetSorganI
Page 115 and 116:
M Mål 2.2.4 Synliggör, stötta oc
Page 117 and 118:
2.3 Hälso- och sjukvård hälSo- o
Page 119 and 120:
Längst ner i modellen illustreras
Page 121 and 122:
60 50 Figur 51: Samvariationen mell
Page 123 and 124:
100 % 80 60 40 20 hälsovården. Å
Page 125 and 126:
det varit en klart lönsam satsning
Page 127 and 128:
2.3.5 Behovet av ett perManent SaMa
Page 129 and 130:
Under de senaste decennierna har de
Page 131 and 132:
M Mål 3.3.1 Främja utvecklingen a
Page 133 and 134:
Å åtgärd 3.3.2.2 Utveckla holist
Page 135 and 136:
av Malmökommissionens arbete. Komm
Page 137 and 138:
arn och Ungas vardagsvillKor Med m
Page 139 and 140:
Utbildning Med målsättningen att
Page 141 and 142:
inKoMst och arbete Med målsättnin
Page 143 and 144:
förändrade Processer för en soci
Page 145 and 146:
30. Moser K, shkolnikov vM, leon d.
Page 147 and 148:
tion study. lancet. 2008. 98. lag (
Page 149 and 150:
166. löfgren K. implementeringsfor
Page 151 and 152:
1. Förbättra förutsättningarna
Page 153 and 154:
Delaktighet och inflytande, Ekonomi
Page 155 and 156:
För att skapa vetenskapligt underb
Page 157 and 158:
perspektiv (Gerdtham och Kjellson,
Page 159 and 160:
tydelse för barns utveckling, lär
Page 161 and 162:
hälsa och välfärd ska kunna lös
Page 163 and 164:
Bilaga 4 Bygga om Dialogen och Amir
Page 165 and 166:
Med en lyckad renovering av exister
show all

malm%C3%B6kommissionen_slutrapport_digital_130225

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?