Miljörapport år 2008 - SSAB

Miljörapport 

2008 

SSAB Oxelösund AB 

SSAB Merox AB

Titel Dokument-id/Version 

Miljörapport år 2008 137922/24.0 

Sekretessmärkning Sida 

Öppen 2 av 58 

MILJÖRAPPORT SSAB Oxelösund AB 2008 

Innehållsförteckning 

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 4 

1.1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER FÖR SSAB OXELÖSUND AB. 4 

1.2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER FÖR SSAB MEROX AB 5 

2 MILJÖPOLICY 6 

3 MILJÖBERÄTTELSE 2008 FÖR SSAB OXELÖSUND AB 6 

3.1 ENERGI 7 

3.2 VILLKOR OCH TILLSTÅND 7 

3.3 ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER 2008 8 

3.4 PRÖVOTIDSUTREDNINGAR INLÄMNADE 2008 9 

3.5 MARKFÖRORENINGAR 10 

3.6 UTSLÄPP TILL LUFT OCH VATTEN 10 

3.7 DRIFTSSTÖRNINGAR 10 

3.8 NYA ANLÄGGNINGAR INOM VERKSAMHETSOMRÅDET 11 

3.9 MILJÖLEDNINGSSYSTEM 11 

3.10 DEPONIER 12 

3.11 TILLSYNSMÖTEN 12 

4 PRODUKTION/OMFATTNING PÅ VERKSAMHETEN 2008 13 

5 VERKSAMHETSBESKRIVNING UR MILJÖSYNPUNKT 15 

5.1 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VID SSAB OXELÖSUND AB 15 

5.2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VID SSAB MEROX AB 19 

6 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN 22 

6.1 RENINGSANLÄGGNINGAR FÖR VATTEN 22 

6.2 RENINGSANLÄGGNINGAR FÖR LUFT 24 

6.3 KEMIKALIEHANTERING 26 

6.4 RUTINER FÖR FORTLÖPANDE KONTROLL AV MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE. 26 

7 UPPFYLLANDE AV VILLKOR 27 

7.1 KOMMENTARER TILL ÖVERSKRIDNA RIKTVÄRDEN 30 

7.2 UTSLÄPP AV STOFT TILL LUFT 31 

7.3 UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER TILL LUFT 33 

7.4 UTSLÄPP AV KOLDIOXID 34 

7.5 UTSLÄPP AV SVAVELDIOXID TILL LUFT 34 

7.6 UTSLÄPP AV PAH OCH DIOXINER. 36 

7.7 DIAGRAM ÖVER UTSLÄPP TILL LUFT 36 

7.8 UTSLÄPP AV METALLER OCH ÖVRIGT TILL LUFT 36 

7.9 UTSLÄPP TILL VATTEN 38 

7.10 ANALYSER PÅ LAKVATTEN FRÅN DEPONIER 41 

7.11 ENERGIFÖRBRUKNING 42 

7.12 FÖRBRUKADE KEMISKA PRODUKTER 42 

8 MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKER 43 

8.1 MILJÖSTÖRNINGAR 43 

8.2 KOKSVERKETS BIPRODUKTVERK 43 

8.3 SEVESO 2 43





9 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN 44 

10 AVFALLSHANTERING 44 

10.1 OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL 44 

10.2 STATISKTIK ÖVER AVFALL OCH FARLIGT AVFALL 46 

11 KOMMENTERAD SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR .......... 48 

11.1 OMGIVNINGSUNDERSÖKNINGAR 48 

11.2 SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL (SRK) 48 

11.3 EXTERNT BULLER 52 

12 BILAGOR 55 

BILAGA 1 – UTDRAG UR MILJÖDOM MÅL NR M 2033-7 55

1 Administrativa uppgifter 





1.1 Administrativa uppgifter för SSAB Oxelösund AB 

Namn 

Platsnummer 

Postadress 

Telefonnummer 

Organisationsnummer 

Anläggningens mittpunkt RT90 

Kontaktperson 

Kommun och län där verksamheten bedrivs 

Fastighetsbeteckningar 

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och 

hälsoskydd 

Verksamhetsutövare/ företag/ plats 


0481-104 

613 80 OXELÖSUND 

www.ssab.com 

0155-254000 

556313-7933 

X= 1576600 Y=6506800 

Klas Lundbergh 

Oxelösunds kommun, Södermanlands län 

Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1:2 

Oxelö 7:37, Oxelö 7:62, Oxelö 7:69 

27.10 stål och metall 

23.10 stenkol 

40.50 förbränning 

63.10 infrastruktur 

Produktionstillstånd från Miljödomstolen 

Beslut från 2007-11-15, beslutet vann laga 

kraft 2007-12-12. Mål nr M 2033-07 

Tillstånd för Ålödeponin 

Beslut 2002-04-09 Mål nr M 10-99 

Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Södermanland





1.2 Administrativa uppgifter för SSAB Merox AB 

Namn 

Platsnummer 

Postadress 

Telefonnummer 

Organisationsnummer 

Kontaktperson 

Kommun och län där verksamheten bedrivs 

Fastighetsbeteckningar 

Förordning (1998:899) om miljöfarlig 

verksamhet och hälsoskydd 

Tillstånd från Miljödomstolen 

Tillstånd för Ålödeponin 

Tillsynsmyndighet 

Verksamhetsutövare/ företag/ plats 

SSAB Merox AB 

0481-104 

613 80 OXELÖSUND 

www.merox.se 

0155-254000 

556123-5978 

Klas Lundbergh 


Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1:2 

90.100 förbehandling sortering mm 

90.30 mellanlagring 

90.300 deponering 

Beslut från 2007-11-15, beslutet vann laga 

kraft 2007-12-12. 

Beslut 2002-04-09 Mål nr M 10-99 

Länsstyrelsen i Södermanland

2 Miljöpolicy 





På SSAB Oxelösund tillverkar vi produkter och använder anläggningar som på ett effektivt sätt 

hushållar med råvaror, energi och andra naturresurser. 

De avancerade höghållfasta stål vi framställer och den kunskap vi tillför innebär att våra kunders 

produkter blir mer miljöanpassade. 

Därmed främjas en hållbar utveckling för våra kunder, oss själva och samhället i övrigt. 

Vi arbetar på ett systematiskt, målstyrt och förebyggande sätt för att minska vår miljöpåverkan och 

säkerställa ständiga förbättringar. 

Miljöarbetet kännetecknas av kunnande, förståelse och delaktighet hos alla medarbetare där efterlevnad 

av lagar, förordningar och andra krav utgör en 

naturlig del. 

3 Miljöberättelse 2008 för SSAB Oxelösund AB 

SSAB är ledande tillverkare av höghållfast tunnplåt och kylda stål. 

Koncernens stålrörelse består av tre divisioner; Tunnplåt (SSAB Tunnplåt AB med huvudorterna 

Borlänge och Luleå), Grovplåt (SSAB Oxelösund AB med tillhörande dotterbolag) och division 

Nordamerika. SSAB:s övriga två dotterbolag är Plannja som står för vidareförädling och Tibnor som är 

koncernens handelsföretag. 

SSAB Oxelösund AB är världens ledande producent av kylda stål. Med kylda stål avses grovplåt med 

extra hög hållfasthet och god svetsbarhet i kombination med hög slitstyrka och god formbarhet. Kylda 

stål, dvs. slitstålen Hardox och konstruktionsstålen Weldox används i applikationer med extrema krav 

på hållfasthet i kombination med god svetsbarhet eller hög slitstyrka. De kylda stålen säljs över hela 

världen och används bl.a. i entreprenadmaskiner och gruvutrustning. 

I Oxelösund finns också dotterbolaget SSAB Merox AB som vidareförädlar och säljer biprodukterna 

från verksamheterna i Oxelösund och Borlänge, medverkar till att återföra bl.a. järn- och kolhaltiga 

material till processerna. 

Antalet anställda i Oxelösund var den 31/12 2008 2420 personer.





SSAB Merox AB är ett helägt dotterbolag till SSAB Oxelösund AB och SSAB Tunnplåt AB med 

verksamheter i Oxelösund, Borlänge och Grängesberg. 

Här redovisas verksamheten i Oxelösund. Verksamheterna i Borlänge och Grängesberg redovisas i 

särskilda miljörapporter. 

Merox utvecklar, marknadsför och processar metallurgiska biprodukter, samt bidrar till att återföra bl.a. 

järn- och kolhaltiga material till processerna för att stödja och säkerställa en hög nivå av 

resursutnyttjande vid tillverkning av stål inom SSAB. 

Merox produktsortiment innefattar exempelvis kravgodkänd jordbrukskalk, unika ballastmaterial och 

råvaror till elektronikindustrin. Merox hanterar totalt cirka 900 000 ton material årligen. 

Antalet anställda vid Merox var 2008, cirka 55 personer varav cirka 45 personer i Oxelösund. 

3.1 Energi 

Vid produktionen av järn och stål uppkommer stora mängder energirik gas. 

Dessutom produceras ånga i samband med de metallurgiska processerna. Gas och ånga används i 

processerna och för produktion av fjärrvärme och el. Till kommunens fjärrvärmenät levererades år 

2008 96 GWh. 

SSAB Oxelösund producerade i fjol 240 GWh elenergi av "överskottsgaser". Det svarade för en 

väsentlig del av vårt elbehov. 

3.2 Villkor och tillstånd 

SSAB Oxelösund AB erhöll ett nytt miljötillstånd för verksamheten, Mål nr M 2033-07. Domen vann 

laga kraft den 12 december 2007. Miljödomen ger SSAB tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för fortsatt 

och utökad verksamhet med följande tillståndsgiven produktion: 

Rampkoks 530 000 ton/år 

Råjärn 2 000 000 ton/år 

Prima ämnen 1 900 000 ton/år 

Levererad plåt 1 000 000 ton/år 

Gods över kaj 3 500 000 ton/år 

Reglering sker genom 30 villkorspunkter. Domen innebär även krav på ett antal åtgärder, 

prövotidsutredningar och provisoriska villkor. Ett nytt kontrollprogram har under året lämnats till 

tillsynsmyndigheten. 

SSAB Merox AB har inga egna tillstånd för verksamheterna i Oxelösund eller Borlänge. 

Huvudverksamheterna på orterna, SSAB Oxelösund AB respektive SSAB Tunnplåt AB har villkor för 

verksamheten som inbegriper de verksamheter som sköts av Merox. Verksamheten i Grängesberg är 

anmälningspliktig, en förnyad anmälan lämnades och godkändes 2008. 

Företagets deponier har egna tillstånd och innefattas inte i det nya tillståndet. 

Under året har utfyllnaden av Stegeluddsviken genomförts enligt det kontrollprogram som har lämnats 

till tillsynsmyndigheten.

3.3 Anmälningsärenden under 2008 





Följande ärenden anmäldes till tillsynsmyndighet och beslutades under året: 

Anmälan om slamcentrifug koksverket. 

Installation och drifttagning av en slamcentrifug vid biproduktverkets biologiska vattenrening. 

Kontrollprogram för utfyllnad av Stegeluddsviken vid SSAB Oxelösund. 

Kontrollprogrammet gäller för genomförandet av utfyllnaden vid Stegeluddsviken. 

Anmälan utförande etapp 7 Ålödeponin. 

Tillsynsmyndigheten skall godkänna mellantäckningen och utförandet innan varje deponietapp 

får tas i drift. 

Anmälan angående schaktning och markarbeten – Varmapparater. 

Markberedning samt byggnation av fundament och kringutrustning inför byte av varmapparater 

vid Masugn 2. 

Anmälan angående utökning av nödgjutningsbäddar masugnar. 

Utökning med fyra nya nödgjutningsbäddar för råjärn bredvid de befintliga fem bäddarna inom 

masugnsområdet. 

Anmälan utgrävning Pråmläge. 

Uppgrävning av material som spillts vid lossning och lastning vid pråmläget. 

Anmälan avseende försök med D-fiber. 

Försök att minska diffus damning genom att spola returpappersfiber vid Lotsängens deponi, 

(Anmälan återtagen den 16 oktober 2008). 

Anmälan avseende sprängning och mellanlagring av bergsmassor. 

Sprängning och mellanlagring av bergsmassor vid Brannäshalvön. 

Anmälan – Nya anläggningar inom SSAB’s verksamhetsområde 2008-2011. 

Gäller för sjoklager, anlöpningslinje, skrothantering, diffusionsugnar mm. 

Anmälan avseende nödgjutning. 

Nödgjutning av råjärn vid nio nödgjutningsbäddar inom masugnsområdet under tidsperioden 1 

september 2008 – 31 december 2009. 

Ansökan om godkänd mätmetod för bestämning av svaveldioxid från SSAB’s kraftvärmeverk 

(NFS 2002:26). 

Anmälan utförande sluttäckning Östra delen, Ålöfjärdsdeponin. 

Beskrivning av utförande av sluttäckning vid Ålöfjärdsdeponin. 

Redovisning av PCB i byggmaterial. 

Genomförd inventering rörande PCB i fog- och golvmassa i byggnader vid SSAB Oxelösund 

AB i enlighet med 16 § SFS ”Förordning (2007:19) om PCB. 

Anmälan angående rivning av Glasbruk och Vattentorn etapp 1. 

Anmälan angående bortforsling av förorenade massor vid koksverkets tjäracistern TC1.





3.4 Prövotidsutredningar inlämnade 2008 

Företaget har den 31 december 2008 lämnat följande sju prövotidsutredningar till miljödomstolen. 

Ytterligare prövotidsutredningar kommer att lämnas in under 2009. 

Nedan följer en sammanfattning av vad de inlämnade utredningarna innebär. 

Stoftemissioner från stålverket 

Bolaget skall utreda förutsättningarna för att reducera stoftutsläpp från stålverket. Utredningen ska 

omfatta utsläppsbegränsande åtgärder, utsläppsminskningar samt kostnaderna härför. Bolaget skall 

senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen med i förekommande fall 

förslag till villkor. 

Omhändertagande av LD gas 

Bolaget skall utreda förutsättningarna för tillvaratagande av LD-gas i bolagets energisystem och för 

elproduktion. Utredningen skallomfatta även utsläppsbegränsande åtgärder, utsläppsminskningar samt 

kostnader härför. Bolaget ska senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen 

och i förekommande fall förslag till villkor. 

Utsläpp från granuleringsanläggningen mm 

Bolaget skall utreda förutsättningarna för lagring av granuler, utsläpp av avdragsvatten till recipient 

samt utformningen av vallen/utloppet till recipient. Beträffande granulerna ska bolaget under 

prövotiden följa upp erfarenheter av lagring i det fria av granulerna både vad avser damning och 

hantering av dammbekämpningsvatten. Beträffande utsläpp av avdragsvatten ska bolaget undersöka 

vattnets föroreningsinnehåll. Vilken utformning som vallen/utloppet till recipienten ska ha ska 

undersökas under prövotiden. Prövotidsredovisningen med erfarenheter under prövotiden samt förslag 

på slutliga villkor ska ges in till miljödomstolen senast den 31 december 2008. 

Utsläpp från vakuumanläggning 

SSAB skall senast den 31 december 2008 till miljödomstolen redovisa resultat och i förekommande fall 

föreslå villkor rörande utsläpp till vatten från den nya vakuumanläggningen. 

Utsläpp av kväveoxider, NOx från processer 

Bolaget ska utreda förutsättningarna för att reducera utsläppen av kväveoxider eller en kombination av 

dessa genom rening eller processinterna åtgärder samt kostnader för dessa. Utredningen omfattar bl. a. 

- Installation av så kallad låg-NOx brännare i ämnesugnarna. 

- Om selektiv icke katalytisk reduktion, SNCR, är en möjlig teknik i koksverkets undereldning. 

- Installation av selektiv katalytisk reduktion, SCR, i Normugn 2. 

Utredningen ska omfatta utsläppsbegränsande åtgärder, utsläppsminskningar samt kostnaderna härför. 

Bolaget skall senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen med i 

förekommande fall förslag till villkor.





Kylvattenutsläpp mm 

Bolaget ska utreda temperaturgradientens utbredning i Ålöfjärden beroende av bolagets 

kylvattenutsläpp. Med hjälp av modeller, litteraturstudier få en utökad kunskap om hur vattenströmmar, 

bioturbation och resuspension påverkar sedimenten i Ålöfjärden samt redovisa resultaten av den 

översiktliga dagvattenutredningen. Bolaget ska senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till 

miljödomstolen med i förekommande fall förslag på villkor. 

Utsläpp från interna transporter. 

Bolaget skall utreda utsläpp och hur utsläppen kan reduceras av kväveoxider från interna transporter. 

Redovisningen omfattar utbytesplaner samt effekter av genomförda investeringar/åtgärder samt att 

utreda tekniska och ekonomiska möjligheter och tidplan för installation av partikelfilter och 

katalysatorer. Bolaget skall senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen och 

i förekommande fall förslag till villkor. 

3.5 Markföroreningar 

Vid grävning inom verksamhetsområdet har markföroreningar påträffats. Detta har då anmälts som 

miljöstörning till länsstyrelsen och uppföljning har skett muntligt på tillsynsmöten eller skriftligt till 


Den sammanlagda mängden förorenade massor som forslats bort till destruktion var under 2008 cirka 

2200 ton. De områden där markföroreningar har påträffats är vid koksverksområdets tjäracisterner, 

grävning för oljeavskiljare vid Brannäs samt vid markbearbetning inför byte av varmapparater vid 

masugn 2. 

3.6 Utsläpp till luft och vatten 

Utsläppen till luft och vatten från verksamheten vid SSAB Oxelösund AB var, 2008, i flesta fall 

betydligt lägre än de begränsningsvärden som myndigheterna angivit. 

Inga gränsvärden har överskridits under året. Däremot har några riktvärden tillfälligt överskridits. 

3.7 Driftsstörningar 

Under 2008 har 11 miljöstörningar inträffat som föranlett inrapportering till Länsstyrelsen. Uppföljning 

av dessa samt mindre störningar följs upp vid regelbundna tillsynsmöten med länsstyrelsen och 

Oxelösunds kommun.





3.8 Nya anläggningar inom verksamhetsområdet 

Målningslinjen med höglager 

En ny byggnad med bläster- och målningslinje för plåt har satts i drift under året. 

Den nya målningslinjen ligger i den norra delen av verksamhetsområdet. Ett höglager för plåt finns 

även i anslutning till målningslinjen. 

Anlöpningsugn i hall 10 efterbehandlingen 

Valsverkets efterbehandling värmebehandlar, formaterar, skyddsmålar och utlastar plåt innan leverans 

till kund. De ugnar som värmebehandlar plåten är normaliseringsugnar och anlöpningsugnar. 

Anlöpningsugnar används för att modifiera hårdhet, styrka och seghet på härdat material vid 

temperaturer mellan 180° C - 680° C. Den nya anlöpningsugnen är en elugn. 

Ugn och nytt härdverk i hall 1 valsverket 

I en härdugn värms plåtarna till cirka 900° C och i efterföljande härdverk kyls plåtarna genom att de 

spolas med stora mängder vatten under högt tryck. Den nya ugnen värms med el. Till härdverket finns 

även en kylvattenbassäng för cirkulation av processvatten samt ett kyltorn för kylning av 

processvattnet. 

Vakuumstation stålverket 

Vakuumanläggningens (VTD) huvudsakliga funktion är att driva ut bland annat väte ur stålet för att 

stålet ska få den rätta kvaliteten. Vid stationen vakuumbehandlas, värms och tillsätts legeringar i det 

flytande stålet. Anläggningen har ersatt stålverkets Skänkugn (SU) som nu fungerar som en 

värmningsstation för stålskänkar. Vid skänkugn kan även legeringar tillsättas. 

3.9 Miljöledningssystem 

SSAB Oxelösund AB har ett miljöledningssystem enligt miljöstandarden ISO 14 001. Certifikat 

erhölls från DNV den 17/5 2004, certifikat nr 2004-SKM-AR-788. 

Förnyat certifikat finns som sträcker sig till den 31/1 2012. 

SSAB Merox arbetar enligt miljöledningssystemet ISO 14001, och certifierades våren 2001. Förnyat 

certifikat finns som sträcker sig till den 3/6 2011. 

Under året har 16 stycken interna revisioner för kvalitets- och miljöledning genomförts på SSAB samt 7 stycken 

interna revisioner på Merox.

3.10 Deponier 





En avslutningsplan har upprättats för Lotsängsdeponin. Det har även upprättats en anpassningsplan 

samt en deponiplan för Ålödeponin. 

I samband med det nya miljötillståndet har företaget fått tillstånd att anlägga en inert deponi vid 

Brannäs för deponering av LD-slagg och AQS. Arbetet med deponin pågår i samråd med 


Företaget har även tagit fram en lokaliseringsstudie för förslag på lämpliga platser för anläggandet av 

en ny deponi. 

3.11 Tillsynsmöten 

Under året har sju tillsynsmöten hållits. På tillsynsmötena deltar SSAB, Länsstyrelsen och Oxelösunds 

kommun. SSAB lämnar dessutom varje kvartal en rapport över företagets utsläppsdata.





4 Produktion/Omfattning på verksamheten 2008 


SSAB Merox 

AB 

Köpta råvaror 

Produktion/omfattning på verksamheten 2008 

Faktisk produktion / förbrukning 

Produkt Tillståndsgiven produktion 

Ton förändring sedan 2007 

Koks 530 000 430 000 -12 286 

Stenkolstjära 17 036 143 

Råbensen 3 395 -3 

Råjärn hytta 2 540 100 -104 751 

Råjärn hytta 4 788 400 -89 947 

Råjärn totalt 2 000 000 1 328 500 -194 698 

Bäddgjutet råjärn 56 300 -23 049 

Granulerat järn 200 000 119 300 

Prima ämnen 1 900 000 1 186 400 -304 030 

Produktion härdlinje 2 137 000 -12 648 

Levererad plåt 1 000 000 624 000 14 200 

Gods över kaj 3 500 000 886 208 

Brikettproduktion 

Produkter baserade på 

122 609 5 668 

masugnsslagg 181 028 -23 057 

LD-sten 14 125 -9 403 

Ammoniumsulfat 6 964 -211 

Pellets 1 569 451 -580 233 

Koks 102 209 -4 267 

Injektionskol 115 875 -46 102 

Kol 503 430 -112 378 

Bränd kalk 43 878 -61 807 

Legeringar 33 890 -11 520 

Kalciumkarbid 8 100 -1 983 

Köpt extern skrot 41 613 -10 794 

Internt skrot 239 484 -51 566 

Råvaror till Merox 27 004




Öppen 14 av 58





5 Verksamhetsbeskrivning ur miljösynpunkt 

5.1 Beskrivning av verksamheten vid SSAB Oxelösund AB 

Inledning 

SSAB’s industriområde ligger öster om Oxelösund kommuns centrala delar och området omfattar cirka 

400 hektar. I söder gränsar området mot Gamla Oxelösund och Oxelösunds hamn, i öster mot Östersjön 

och i norr mot Brannäshalvön. 

SSAB Oxelösund AB producerar både färdig plåt och halvfabrikat i form av stålämnen. 

Stålämnestillverkningen är betydligt större än den mängd som valsas i det egna valsverket. Övriga 

stålämnen säljs i huvudsak till SSAB Tunnplåt AB i Borlänge för vidare valsning till tunnplåt. En 

mindre del av ämnena säljs även till externa kunder. Plåten som valsas i Oxelösund används både till 

enklare stålkonstruktioner och till mycket avancerade tillämpningar där hög hållfasthet, svetsbarhet och 

slitstyrka behövs. Slitstålet Hardox och det extra höghållfasta konstruktionsstålet Weldox utgör 

företagets kärnaffär. Verktygsstålet Toolox och skyddsplåten Armox är plåtar som också tillverkas och 

valsas i Oxelösund. 

Från järnmalm till grovplåt – en översikt 

Nedan visas en principskiss över råvaruanvändningen och tillverkningen av olika produkter i de olika 

processerna vid SSAB Oxelösund AB. 

Kol 

Koks 

Förädling 

MEROX 

Malm Råjärn Råstål Efterbehandling Stålämnen Ämnes- Plåt 

Masugn 

Stålugn 

& 

Valsning 

ugn 

stränggjutning 

Koksverk 

Leverans 

biprodukter 

Leverans 

Biprodukter 

Kol Kalksten Luft Syrgas Skrot Bränd kalk 

Koksugnsgas 

Leverans 

Eldningsolja 

Värme- 

behandling 

Leverans





Masugn 

Järnmalm, koks, kol och kalksten lossas från pråm/båt till upplagringsplatser i 

Oxelösunds hamn. Råvarorna forslas sedan från hamnen på inbyggt transportband in till lagerfickor i 

masugnarnas råvaruhus. 

Första steget i tillverkningen av ämnen eller plåt är masugnsprocessen, där järnoxiden i malmen 

reduceras till råjärn. Reduktionen sker med koks och kol i ett cirka 25 meter högt ugnsschakt. I detta 

schakt tillsätts järnbärare, slaggbildare och koks överst. Ugnen är keramiskt infodrad. I den nedre delen 

blåses het blästerluft, syrgas och kolpulver in. 

Dels sker kemiska reaktioner med slutresultatet att syre i malmen reagerar med kolet och avgår som 

gaserna koldioxid och kolmonoxid. Kvar blir flytande råjärn och slagg. Masugnen tappas på flytande 

råjärn och slagg genom ett tapphål i botten på ugnen. 

Råjärnet tappas i ett stort eldfast kärl, s.k. torped som går på järnväg för vidare förädling i stålverkets 

LD-konverter. Slaggen transporteras också på järnväg för svalning och vidareförädling. Avgaserna från 

masugnen renas dels genom torr avskiljning vilket ger hyttsot och dels genom våt avskiljning som ger 

hyttslam. Den renade gasen energiåtervinns i kraftverket samt i förbränningsprocesser i 

produktionskedjan. 

Vid tappning av masugnen frigörs stora mängder stoftmängder som samlas upp via utsugsfilter. Vid 

start och stopp av masugnen måste man under kortare perioder släppa ut orenad masugnsgas vid toppen 

av masugnen. 

Koksverk 

För att smälta järnmalmen i masugnen behövs koks. Koksen fungerar som bränsle och reduktionsmedel 

men även genom sin styckeform stötta övriga material inne i masugnen samt att gas kan passera genom 

ugnen. Koksen bildas genom att råkolet hettas upp utan lufttillträde i cirka 20 timmar så kolet koksar, 

dvs. först mjuknar till en plastisk massa och sedan stelnar till koks. Koksningen sker i 100 parallella 

ugnar. Vid koksningen avges stora mängder av koksugnsgas. Ur koksugnsgasen utvinns bensen och 

stenkoltjära i biproduktverket. Koksugnsgasen renas även från svavel som överförs till svavelsyra som i 

sin tur används för att framställa ammoniumsulfat. Den renade koksugnsgasens energiinnehåll används 

sedan i olika värmningsprocesser, exempelvis för att värma stålämnen till valsningstemperatur samt för 

värmebehandlingar av plåt. Tömning (tryckning) av koksugnarna och släckning av koksen ger 

betydande stoftutsläpp. 

Dessa övervakas genom att man via ett index bedömer hur mycket det ryker. 

Energi och media - kraftverk 

Vid SSAB’s kraftverk produceras/distribueras följande: 

Elkraft 

Fjärrvärme 

Olika typer av vatten 

Ånga 

Blästerluft till masugnarna 

Gasol 

Olja





Den egna elkraftproduktionen står för cirka 44 procent av företagets totala elförbrukning. Fjärvärme 

från kraftverket levereras internt inom företaget samt till Oxelösunds kommun. Stora mängder vatten 

hanteras inom företaget. De vattentyper som förekommer inom företaget är industrivatten, saltvatten, 

dagvatten och dricksvatten. 

Dessa olika vattentyper används och hanteras olika beroende på var i processen vattnet används. Den 

ånga som produceras i ångpannorna används till elproduktion, hetvattenproduktion eller till 

värmningsändamål. Blästerluft är tryckluft och används till reduktionsprocessen i masugnarna. Gasolen 

används till skärning, exempelvis vid stålverk och valsverk. Eldningsoljan distribueras dels till 

kalkverket, dels används oljan i kraftverkets ångpannor som stöd- och reservbränsle. Oljan är 

lågsvavlig tjockolja. 

LD-konverter 

LD-konvertern i stålverket består av en tegelinfodrad plåtmantel med en höjd på cirka 

8,5 meter och en diameter på cirka 6,5 meter. Konvertern är tippbar för påfyllning av råvaror respektive 

urtappning av det färdiga stålet. Råjärnet innehåller cirka 4 procent kol. 

I LD-konvertern minskas denna kolhalt till under 0,1 procent genom att blåsa på syrgas. 

Vid denna så kallade blåsningsprocess oxideras en del föroreningar och tas upp som fasta 

oxidföreningar i slaggen medan kolet avgår som koloxid via avgaserna. 

För att ta upp de oxidiska föreningarna i slaggen tillsätts bränd kalk som slaggbildare. 

För att hålla nere temperaturen vid blåsningen tillsätts även cirka 20 procent skrot. 

Efter blåsningsprocessen återstår ett råstål som alltid har en likartad analys. I samband med tappningen 

till gjutskänken tillsätts sedan olika legeringsämnen för att ge det färdiga stålet önskvärda egenskaper. 

LD slaggen transporteras i speciella grytor för svalning och vidareförädling. LD slaggen luftkyls och 

siktas sedan till olika fraktioner av LD sten. 

Värmen i avgaserna från LD-konvertern tas tillvara via värmeväxlare därefter avskiljs stoftet från 

gaserna som sedan facklas. 

Efterbehandling av råstål 

Fortsatt behandling av stålet sker i olika efterbehandlingsstationer där vakuumbehandling kan göras 

och tillsättning av legeringar sker. Utsläpp vid efterbehandlingsstationerna sker huvudsakligen som 

stoft som samlas upp i filter via utsug.





Stränggjutning 

Det flytande stålet levereras till stränggjutningsmaskinerna i skänkar om cirka 220 ton per styck. 

Skänkarna förflyttas med traverskranar. 

I stränggjutningsmaskinen gjuts det flytande stålet ut till fasta stålämnen. Stålverket har två 

stränggjutningsmaskiner. I stränggjutningsmaskinen formas och kyls stålet till en lång sträng med 

bredden varierande mellan 900-1700 mm och med en tjocklek av 220 mm eller 290 mm. Strängen 

kapas sedan med gasolskärbrännare till förutbestämda längder till stålämnen. Innan stålämnena säljs 

eller levereras till valsverket synas ytorna och eventuella sprickor slipas bort i en ämnesslipmaskin. 

För varje skänk som gjuts ut kyls energi motsvarande 45 000 kWh bort. Detta motsvarar 

årsförbrukningen av 1-2 villor med direktverkande el. 

Granuleringsanläggning 

I anläggningen granuleras råjärn och stål. Granulerna är i första hand avsvavlat råjärn och anläggningen 

har en kapacitet på cirka 180 ton per timme. Granuleringsanläggningen är ett alternativt sätt att 

omhänderta flytande järn från masugnarna då kapaciteten vid stränggjutningsanläggningen är 

begränsad, exempelvis vid sommarstopp. 

Valsning 

De nu färdiga stålämnena värms upp i ämnesugnarna till lämplig valsningstemperatur, 

dvs. mellan 1100°C och 1300° C. Som bränsle i ugnarna används nu den gas som bildas i koksverket. 

Det färdigvärmda stålämnet passerar ämnesblästern för rensning av glödskal som bildats i ugnen. 

Valsverket är ett reversibelt kvartoverk, vilket betyder att verket kan köras i bägge riktningar samt att 

det har fyra valsar med två arbetsvalsar och två stödvalsar. Stödvalsarna tar upp valskraften från 

arbetsvalsarna så att plåten kan valsas jämntjock. 

När stålämnet har valsats ut till önskad längd, bredd och tjocklek kommer den från kvartoverket som en 

råplåt. 

Råplåten riktas och svalnar vid någon av svalbäddarna. Råplåten synas, eventuella ytfel slipas bort och 

går vidare till formatering till order- eller lagerplåt. 

Efterbehandling 

Valsverkets efterbehandling värmebehandlar, formaterar, skyddsmålar och utlastar inför leverans till 

kund. Plåtar har olika flöden beroende på plåtens tjocklek och kvalitet. 

Det finns även anläggningar för olika räddningsbehandlingar såsom slipning, svetsning, och riktning. 

För att kunna hålla reda på plåtens identitet finns anläggningar för stämpling och märkning av plåt. 

Utlastning och leverans 

Utlastning och leverans av plåt sker med både lastbil, järnväg och båt. Av de totala 

utleveranserna av färdiga produkter sker cirka 55 procent med järnväg, cirka 12 procent 

med lastbil och resterande cirka 33 procent går ut med båt via företagets stålhamn. 

Containertrafiken via båt har ökat under senare år.





5.2 Beskrivning av verksamheten vid SSAB Merox AB 

För att stödja och säkerställa en mycket hög nivå av resursanvändning vid tillverkning av stål inom 

SSAB styrs processerna för att erhålla biprodukter med rätt kvalitet. Biprodukterna förädlas och säljs 

av SSAB Merox. Merox har genom sin verksamhet uppnått en ledande position i landet inom sin 

bransch. Merox sköter också driften av SSAB’s deponier och styrning av farligt avfall. 

Merox arbetssätt 

Både för klassiska produkter och biprodukter är det en självklarhet att kunna styrka både tekniska, 

miljömässiga och hälsopåverkande egenskaper. 

Merox arbetar kontinuerligt med att införskaffa den kunskap som krävs och har som målsättning att 

alltid kunna uppvisa behövliga data. Kraven på data är också något som successivt ökas. 

Biprodukterna undersöks ur flera olika aspekter för att finna dess unika egenskaper. 

Med dessa som bas identifieras en applikation där produkten kommer till sin rätt, både ekonomiskt, 

tekniskt, och miljömässigt. Det gäller att se till helheten och göra en total bedömning av biprodukternas 

fördelar. Genom att nyttja dessa produkter kan kunderna ofta erhålla miljöfördelar i form av färre 

transporter, minskade utsläpp till luft och mark, minskad användning av jungfruliga råvaror, smartare 

markanvändning mm. 

För att skapa mer tekniskt funktionella produkter kompletteras ibland biprodukterna med andra råvaror. 

Kvaliteten på produkterna säkras genom kontinuerliga provtagningar, olika tester och analyser, vissa 

produkter är certifierade. För bästa produktutnyttjande hos kund har Merox en aktiv kundsupport, med 

produktframtagning nära kunden, såsom platsbesök och utbildningar. 

Som alltid är råvarorna viktiga i framtagandet av bra produkter. SSAB:s mycket kända och starkt styrda 

processer ger oss råvaror med väl känt innehåll med homogenitet över tid. 

De produkter som Merox idag säljer är mycket väldefinierade och undersökta. 

Till varje produkt finns en produktspecifikation och vid behov även säkerhetsdatablad. Produkterna 

hanteras inom gällande kemikalie- och produktlagstiftning. 

Huvuddelen av Merox’ forskning och produktutveckling sker i egen regi men även genom samarbete 

med universitet och högskolor.





Miljöpåverkan 

Miljöpåverkan från processerna vid Merox består huvudsakligen av stoft till luft samt olika former av 

slam, dels från autogenkvarnen, dels från vattenbegjutning av LD-slaggtipp. 

Den verksamhet som Merox bedriver för att förädla biprodukter samt omhändertagandet av avfall 

medför att diffus damning kan uppstå vid hantering och från upplag. Därför vidtas alltid åtgärder för att 

förebygga detta, till exempel genom bevattning och sopning. 

Merox. Råvaror – Processer – Produkter 

Råvaror in från SSAB’s 

processer: 

Interna: 

Skrot i olika form 

Järnoxider i olika form, 

såsom stoft, slam, 

skärslagg, slipspån, 

glödskal mm 

Tegel olika sorter 

Slagg från masugn & LD 

(Externt inköpta: 

Olika råvaror) 

Processer för biprodukter: 

Produktions- Huvudsaklig 

processer: miljöpåverkan: 

Skrothantering Förbrukning Gasol 

och syrgas 

Krossverk, slagger Bidrar ibland till 

damning 

Siktverk, slagger ’’ - ’’ 

Kvarnanläggning ’’ - ’’ 

El-förbrukning 

Lågtipp Saltvattenförbr. 

Transporter 

Autogenkvarn El-förbrukning 

Ind.vatten förbr. 

AQS –slam rest 

Separationsverk El-förbrukning 

Granuleringsanl. Ind.vatten förbr. 

Torkanläggning Oljeförbrukning 

Bidrar till damning 

Brikettverk Bidrar ibland till 

damning 

Blandningsverk Råvaruförbrukning 

Tegelsortering El-förbrukning, 

Bidrar ibland till 

damning 

Transporter Förbrukning av olja 

Produkter ut: 

Internt SSAB: 

Briketter Hytta/LD 

Skrot Hytta/LD 

Merolit 

Slaggbildare 

Täckmedel 

Legering 

Extern försäljning: 

Hyttsten 

Hyttsand 

Merolit 

Täckmedel 

Ammoniumsulfat 

Skrot 

M-Kalk 

Tegel olika sorter 

Merox järnbärare




Öppen 21 av 58





6 Åtgärder för att minska miljöpåverkan 

6.1 Reningsanläggningar för vatten 

Anläggning Reningsteknik 

Masugnar Sedimentation, kylning, recirkulation, sandfilter 

Koksverk Kemisk/biologisk rening, sedimentation, slamcentrifug, 

flotation 

Stålverk LD-konverter Sedimentation, recirkulation, avvattning av slam 

Stålverk stränggjutning Sedimentation, sandfilter, recirkulation 

Stålverk granulering Lamellfilter, recirkulation, cyklon, sandfilter 

Stålverk vakuumanläggning Textilt spärrfilter. 

Valsverk Sedimentation, oljeavskiljare, recirkulation, sandfilter 

Processvattenrening – Masugnar 

Från renspolning av de våta elektrofiltren för processgasrening erhålls processvatten förorenat av stoft 

och tidvis även cyanidföreningar. Cyanider bildas hela tiden i masugnsprocessen, men sönderdelas av 

det osmälta materialet i ugnen. 

Mängden är dock beroende av mängden alkali som tillförs ugnen. Avskiljning av stoftpartiklar sker i en 

konventionell förtjockare med hjälp av flockningsmedel. 

Avdraget vatten renas i sandfilter innan det avleds till recipienten. För kylning återanvänds 95 procent 

av vattnet. 

Processvattenrening - Koksverk 

Processvattnet som ska renas kyls och järnklorid tillsätts för att komplexbinda medföljande cyanider. 

Därefter överförs vattnet till luftningsbassängen där fosforsyra tillsätts för att bakterierna i den aktiva 

slamprocessen ska få näring. Ytluftare syresätter vattnet under uppehållstiden i bassängen. Den aktiva 

slamprocessen förmår bryta ned mer än hälften av de organiska föroreningar som finns i vattnet mätt 

som COD och nära 100 procent av fenolen. Under ideala förhållanden reduceras också mer än 90 

procent av ingående tiocyanatmängd. Efter den aktiva slamprocessen överförs processvattnet till en 

förtjockare där slammet avskiljs och återförs till luftningsbassängen. En flotationsanläggning finns 

även, vilket minskat utsläppen. Under året har en slamcentrifug installerats mot den biologiska 

reningen som ger en förbättrad rening med avseende på suspenderande ämnen. 

Processvattenrening Stålverk 

LD-konverter 

Processgaserna i ugnen renas i två seriekopplade venturiskrubbers. Den renade gasen förbränns i 

fackla. Processvattnet innehållande stoft renas i en konventionell förtjockare med hjälp av 

flockningsmedel. Avskiljt slamvatten avvattnas i en kammarfilterpress. Merparten av det renade 

processvattnet återanvänds i reningsprocessen. Systemets är slutet så att inget vatten avleds till 

recipient under normal drift.





Stränggjutning 

För kokillkylning finns ett slutet system där matarvatten används. Till vattnet doseras kemikalier för att 

förhindra korrosion och utfällningar i systemet. 

Vattnet kyls via saltvattenvärmeväxlare. Öppen spritskylning sker med industrivatten. Vattnet renas i 

sedimenteringsbassäng och sandfilter före återanvändning. Till vattnet doseras lut och flockningsmedel 

för att minska korrosion och förbättra reningen. 

En mindre del avdrags och återförs till industrivattendammen. 

Borttransport av skärslagg från skärmaskinerna sker med industrivatten. En stor del av vattenmängden 

rundpumpas. Avdrag av vatten och skärslagg sker via en skruvklasserare där huvuddelen av slaggen 

avskiljs. Avdragsvattnet återförs till industrivattendammen. 

Granulering 

Förorenat processvatten från Stålverkets granuleringsanläggning renas i två steg, dels i en 

lamellsedimentering och via sandfilter. Processvattnet recirkulerar till största del och endast en viss 

mängd avdragsvatten går till recipient. Under året har även två cykloner installerats mot anläggningen 

för att minska susphalten i vattnet. Företaget lämnade in en prövotidsutredning i december 2008 där 

villkor för avdragsvattnet föreslås. 

Vakuumanläggning 

En ny tankvakuumanläggning har under året ersatt den gamla vakuumbehandlingsstationen SU 

(skänkugn). Gaser och stoft från anläggningen renas dels i ett textilt spärrfilter samt även efter filtret 

med vattenbegjutning direkt i vakuumpumpen. 

Provtagning på avdragsvattnet har under året ingått som en prövotidsutredning och företaget har här 

föreslagit villkor för avdragsvattnet mot recipienten Ålöfjärden. 

Den ”gamla” skänkugnsanläggningen (SU) har under året successivt ersatts av den nya 

tankvakuumanläggningen, vilket innebär en väsentlig minskning av metallerna bly och zink mot avlopp 

20. Tidigare redovisades SU anläggningens utsläpp mot avlopp 10 men i och med den nya 

anläggningen leds allt vatten mot avlopp 20. 

Processvattenrening - Valsverk 

Förorenat processvatten från bland annat Kvartovalsverket renas i tre steg. 

Det första steget är en grovavskiljning och där glödskal avskiljs, det andra reningssteget är två 

sedimenteringsbassänger och i det tredje steget renas vattnet via en sandfilteranläggning. Vattnet leds 

sedan till industrivattendammen och till bergrummen för förnyad användning. Från bergrummen går 

cirka 140-230 m3/h till reningsanläggningen. Vattnet återförs sedan till bergrummen. Cirka 400-800 

m3/h pumpas från reningsanläggningens sandfilter tillbaka till industrivattendammen för 

återcirkulation.





Dagvatten 

För närvarande finns ett antal oljeavskiljare inom området. Tömning sker var sjätte vecka. Fast oljeläns 

finns utanför avlopp 80. Vid sommarstopp eller andra större insatser läggs läns ut utanför avlopp 20. 

Inspektion av recipienten närmast avloppen utförs en gång per dag med avseende på olja på vattenytan. 

En beredskapsplan för ingripande vid oljeutsläpp finns. Under 2008 har en översiktlig 

dagvattenutredning tagits fram som har ingått som en del av prövotidsutredningarna. 

Lakvatten, deponier 

Lakvatten från Lotsängen kontrolleras genom provtagning av det dagvatten som passerar under 

deponin, dessutom finns ett antal grundvattenrör installerade där provtagning genomförs. Lakvatten 

från Ålödeponin samlas upp i en provisorisk lakvattendamm i anslutning till deponin. Ur denna tas 

prover för analys. På Ålödeponin finns dessutom några äldre grundvattenrör där vattnet har analyserats. 

Sanitärt avlopp 

Kontroll av SSAB sanitära avloppsvatten sker genom provtagning med automatisk provtagare 

installerad omedelbart före inledandet till det kommunala avloppsreningsverket. 

6.2 Reningsanläggningar för luft 

Av de utsläppspunkter (skorstenar, lanterniner o dyl.) som finns har ett fyrtiotal någon form av reningsanläggning 

(cykloner, elektrofilter, textila spärrfilter, våtskrubber etc.). 

För masugnar och stålverk är utsläppen via lanternin det helt dominerande utsläppet och för koksverket 

är stoftutsläpp i samband med tryckning av stoft det dominerande utsläppet. 

Ett större miljöprojekt ”Koksverksprojektet” har under året startats upp på med följande delprojekt som 

rör utsläpp till luft: Införande av andningssystem för avluftningar inom biproduktverket, automatisk 

tändning vid rågasfackling samt installation av sughuv vid tryckning. 

Övriga utsläppskällor härrör i huvudsak från olika former av förbränning där framför allt masugns- och 

koksugnsgas används. Eldningsolja används endast i mindre utsträckning. Utsläppet av svaveldioxid är 

främst beroende på hur pass väl svavelväte kan avlägsnas från koksugnsgasen. Masugnsgasen är 

praktiskt taget svavelfri. Kväveoxidbildningen är i huvudsak beroende av flamtemperaturen vid 

förbränningen samt tillgången till syre och kan inte i någon större utsträckning påverkas av skötselåtgärder.





Emissionen av svaveldioxid 

Den orenade koksgasen innehåller stora mängder svavel i form av svavelväte. 

Gasen renas i biproduktverket och svavelvätehalten mäts efter rening. Utifrån denna halt beräknas 

utsläppet vid förbränning av koksgas. Svavlet som ingår i koksen hamnar till stor del i masugnsslaggen 

och en del av detta svavel avgår från slaggen vid tappning. 

En annan svavelkälla är det svavel som finns i brännolja, bensin och diesel. Företaget strävar efter att 

använda lågsvavliga produkter. Svavelutsläppet beräknas efter halter och mängd bränslen. 

Lösningsmedelsutsläpp från målningsanläggningar 

Följande tre platser finns för målning av plåt: 

Bläster och målning vid Hall 5, Härdlinje 2 (H2) samt vid den nya målningsterminalen. Kolväten mäts 

kontinuerligt vid samtliga anläggningar och kontrolleras 1 gång/år av extern mätkonsult. Efter 

beräkningar redovisas resultaten i företagets kvartalsrapport. 

NOx-utsläpp 

Kväveoxider bildas vid all förbränning. Förbränning av en blandning av koks- och masugnsgas ger som 

regel låga flamtemperaturer och därmed låg NOx-bildning. 

NOx från kraftverk, OK2 och OK3 mäts kontinuerligt och kontrolleras 1 gång/år av kontrollant som är 

ackrediterad. Resultatet av mätningarna redovisas årsvis till Naturvårdsverket som beslutar om 

inbetalning eller återbetalning av NO-avgift. 

Företaget har i december 2008 lämnat in två prövotidsutredningar för NOx utsläpp från processer och 

transporter. 

Inspektion av koksugnsbatteriet 

Emissionen av rök och stoft från koksbatteriet i samband med fyllning, koksning, tryckning och i övrigt 

går inte att mäta utan mycket stora svårigheter. Kontrollen av läckage sker därför genom ett index som 

bedöms av personal vid koksugnarna 

Kontroll av gasfacklor 

Övervakningen av tändutrustning på masugns-, koksugns och LD-facklan är av mycket stor betydelse 

för att säkerställa att brännbar gas inte släpps ut utan att förbrännas. 

På samtliga facklor finns termoelement som registrerar när gasen brinner. Övervakningen av facklorna 

sker från respektive kontrollrum. Med hjälp av processdatorerna kan uppgift erhållas om gasflöde till 

facklorna och bränntiden på facklan. Vid koksverket har ett arbete pågått under året för automatisk 

tändning av facklorna vid respektive koksugnsbatteri, sammanlagt 5 stycken.





Begränsning av diffus damning 

Företagets interna transporter samt den verksamhet som Merox bedriver för att upparbeta och 

omhänderta biprodukter och avfall medför att diffus damning uppstår. 

Bolaget vidtar fortlöpande skyddsåtgärder beträffande den diffusa damningen inom 

verksamhetsområdet. Åtgärder för att förebygga diffus damning sker genom bevattning, sopning etc. 

Transportvägar och asfalterade ytor sopas regelbundet. 

En plan för dammbekämpning och åtgärder finns framtagen. Planen kommer att revideras årligen i 

samråd med tillsynsmyndigheten. 

6.3 Kemikaliehantering 

För att ha god kontroll på de kemikalier som hanteras på företaget finns kemikaliesystemet Chemsoft 

där säkerhetsdatabladen för alla använda kemikalier finnas. Av systemet skall det även framgå var de 

olika kemikalierna finns. Möjlighet till riskbedömning av kemikalier finns även. Inköp av kemikalier 

sker enligt en intern rutin som skall säkerställa att alla kemikalier registreras. 

Arbete pågår att förena inköpssystemet och kemikaliesystemet, för att kunna ha bättre kontroll av 

förbrukningen av kemikalier. I samband med miljötillståndet fick företaget ett villkor på invallning av 

kemikalier. Ett första steg i det arbetet har under året varit att genomföra en inventering av de platser 

där kemikalier förekommer för att i ett senare skede avgöra vilka kemikaliebehållare som behöver 

vallas in. 

Inventeringen har hittills genomförts för Metallurgienheten (M) och under 2009 kommer detta även att 

genomföras för enhet Plåt (P). 

Ett omfattande arbete med invallning av koksverkets tjäracisterner har genomförts under året och 

arbetet med detta fortsätter under 2009. 

REACH 

Företaget har förhandsregistrerat 14 kemikalier till ECHA (europeiska kemikaliemyndigheten). 

Metallurgiska slagger, järnoxider samt koksverksprodukter, råbensen, stenkolstjära och ammoniumsulfat. 

Ett arbete pågår för att bilda SIEF (forum för informationsutbyte om ämnen). Där alla tillverkare av 

’våra kemikalier’ deltar. I ett SIEF tas alla data fram som krävs för en registrering. 

Slutgiltig registrering av de förhandsregistrerade kemikalierna ska vara slutförd 2010-11-30. 

6.4 Rutiner för fortlöpande kontroll av miljöförbättrande arbete. 

Företagets nya miljötillstånd innebär att ett antal åtgärder och prövotidsutredningar genomförs de 

kommande åren. Ett nytt kontrollprogram har även tagits fram vilket medför en översyn av mätningar 

och provtagningar.

7 Uppfyllande av villkor 





Kontrollplatser för utsläppsmätningar till luft och vatten finns sammanställda i kontrollprogrammet. 

Av tabellerna nedan framgår att flertalet utsläpp är reglerade genom villkor i tillståndet. Villkoret är i 

form av riktvärden och gränsvärden. 

Uppfyllande av villkor 2008 

Villkor V 

Provisoriska 

villkor P * Ej aktuellt villkor Enhet Villkor 

Produktionstillstånd 

Rampkoks kton 

Råjärn kton 

Prima ämnen kton 

Leverard plåt kton 

Gods över kaj kton 

Granulerat järn kton 

Medel 

totalt 

530 430 

2 000 1328 

1 900 1186 

1 000 624 

3 500 886 

200 119 

P10 

Utsläpp till luft 

Stoft ton Riktvärden år 500 441 E 

Ej villkor Koldioxid kton 

2335 

E 

P10 Svaveldioxid ton Riktvärden år 800 759 E 

P7 Svaveltrioxid fr svavelsyraverket 

P8 Svaveldioxid fr svavelsyraverket 

Metod 

M mätt 

C ber. E 

estim. 

kg/ton 

svavelsyra Riktvärden år 0,2 0,1 C 

kg/ton 

svavelsyra Riktvärden år 3 5,8 C 

P9 Svavelhalt i renad koksgas 

g H2S/m3 ren 

gas Riktvärde mån 0,6 0,6 C 

P10 Kväveoxider ton Riktvärden år 800 733 E 

P10 Bensen ton Riktvärden år 4 4 E 

P10 Zink ton Riktvärden år 1,5 1,6 C 

P10 Bly ton Riktvärden år 0,15 0,004 C 

P10 Kadmium kg Riktvärden år 2 1,1 C 

P10 Kvicksilver kg Riktvärden år 5 0,2 E 

P10 PAH kg Riktvärden år 700 645 E 

P10 Kolväten fr målningsanl. ton Riktvärden år 3 2,6 C





P11 

Utsläpp till vatten, Ålöfjärden 

Suspenderade ämnen ton Riktvärden år 50 12 E 

P11 COD ton Riktvärden år 50 59 C 

P11 Olja/fett ton Riktvärden år 5 6 C 

P11 Ammoniumkväve ton Riktvärden år 5 1 C 

P11 Cyanid lättillgänglig ton Riktvärden år 0,05 0,07 C 

P11 Fosfor fr biologiska reningen ton Riktvärden år 0,2 0,09 C 

P11 Zink ton Riktvärden år 0,6 0,4 E 

P11 Bly ton Riktvärden år 0,05 0,04 E 

P11 PAH ton Riktvärden år 0,02 0,00 E 

P11 pH 

Riktvärden år 6-9 7-8,3 C 

P1 Fenol fr biologiskareningen ton 

P6 Koppar fr järngranuleringen ton 

P6 Bly fr järngranuleringen ton 

P6 Krom fr järngranuleringen ton 

P6 Nickel fr järngranuleringen ton 

P6 Vanadin fr järngranuleringen ton 

Koksverk 

V2 Fyllhålslock, läckage index Riktvärde mån 2 0,3 E 

V3 Ugnsdörrar, planerarlucka index Riktvärde mån 10 4,2 E 

V4 Stigrör index Riktvärde mån 1 0 E 

Riktvärde mån 2 

V5 Tryckning index Målsättningsvärde 1 1,1 E 

V6 Huv stoft i renad gas* mg/m3 Riktvärde mån 5 Ej införd 

V8 Släcktornet stoft g/ton koks Riktvärde år 50 56 C 

Svavelsyraverket 

P7 Svaveltrioxid 

Se koksverk nedan 

kg/ton 

svavelsyra Riktvärde år 0,2 0,111 C 

P8 Svaveldioxid 

Renad gas 

kg/ton 

svavelsyra Riktvärde år 3 5,8 C 

P9 Svavelväte 

Biologin utsläpp till havet 

g/m3 gas Riktvärde mån 0,6 0,58 C 

P1 Suspenderade ämnen mg/l Riktvärde mån 40 47 C 

P1 Ammonium kväve ton Riktvärde mån 5 10 C 

P1 COD mg/l Riktvärde mån 225 197 C 

P1 Cyanid lättillgänglig mg/l Riktvärde mån 0,1 0,04 C 

P1 Fenol mg/l Riktvärde mån 0,1 0,05 E 

P1 pH 

Riktvärde mån 6-8 7 C 

Masugnar 

P2 

Lanteniner, torped- o slaggfyllning, tapphål mm 

stoft 

Gasreningsvatten 

kg/ton råjärn Riktvärde år 0,07 0,01 C 

P3 Suspenderade ämnen mg/l Riktvärde mån 10 7 C 

P3 Bly mg/l Riktvärde mån 0,2 0,012 C 

P3 Fri cyanid mg/l Riktvärde mån 0,1 0,16 C 

P3 Zink mg/l Riktvärde mån 1 0,2 C





Stålverk 

P4 Stoft fr lanterniner mm kg/ton stål Riktvärde år 0,15 0,076 C 

P4 Stoft fr lanterniner mm kg/ton stål Gränsvärde år 0,2 0,076 C 

P5 Stoft i renad LD-gas ef skrubber mg/nm3 Riktvärde år 50 80 M 

Granuleringsanläggningen 

V10 Torkning m gas NO2* mg/MJ bränsle Riktvärde mån 100 Ej aktuell 

V10 Torkning m olja NO2* mg/MJ bränsle Riktvärde mån 150 Ej aktuell 

Kylvatten fr vämeväxlare 

V12 Temperatur till havet max °C Riktvärde 6 h 30 14 M 

Temp.differens kylvatten/hav 

V12 max °C Riktvärde 6 h 10 

V13 

Avdragsvatten 

Suspenderade ämnen mg/l Riktvärde dygn 10 16 E 

V13 pH 

Riktvärde dygn 6-9 8 E 

P6 Koppar mg/l Riktvärde mån 0,1 0,07 E 

P6 Zink mg/l Riktvärde mån 0,1 0,06 E 

P6 Bly mg/l Riktvärde mån 0,1 0,003 E 

P6 Krom mg/l Riktvärde mån 0,1 0,003 E 

P6 Nickel mg/l Riktvärde mån 0,1 0,02 E 

P6 Vanadin mg/l Riktvärde mån 0,1 0,07 E 

P6 Cyanid fri mg/l Riktvärde mån 0,2 0,0 E 

Valsverk 

V21 MTB kolväten ton/anläggning Riktvärde år 1 0,3 C 

V21 Anl Blästring o målning kolväten ton/anläggning Riktvärde år 1 1,2 C 

V21 Anl Målningsanläggning H2 kolväten ton/anläggning Riktvärde år 1 1,1 C 

Vatten till industrivattendammen 

V9 Suspenderade ämnen mg/l Riktvärde mån 10 7 C 

V9 Olja mg/l Riktvärde mån 2 0,2 C 

Skrotskärning 

V28 Stoft fr avsugningsluft* mg/m3 Riktvärde mån 5 Ej aktuell 

Buller 

V 25 

Bostäder 

Dagtid db/A) Riktvärde 55 ej redov. 

V 25 Kvällstid db/A) Riktvärde 50 

M 

V 25 Nattetid db/A) Riktvärde 45 

M 

V 25 Momentanljud natt 

H2 o sorteringsterminalen fritidsbostäder 

db/A) Riktvärde 60 

M 

P 12 Måndag-lördag dagtid db/A) Riktvärde 40 

M 

P 12 Övrig tid(18.00-07.00+sön) db/A) Riktvärde 35 

M 

P 12 Momentanljud natt db/A) Riktvärde 50 M





7.1 Kommentarer till överskridna riktvärden 

7.1.1 Utsläpp till vatten 

Suspenderande ämnen från den biologiska reningen har överskridit riktvärdet under flera av 

årets månader pga. av återkommande driftstörningar i reningsprocessen. Arbete pågår för att 

komma tillrätta med detta. 

Under augusti överskreds riktvärdet för COD tillfälligt för att under september återgå till 

stabil nivå. Det totala utsläppet av ammoniumkväve har överskridits för året. För den 

biologiska reningen är villkoren provisoriska. 

För masugnarnas avdragsvatten har riktvärdet överskridits för suspenderande ämnen vid två 

tillfällen och för fri cyanid under hösten. 

Orsaken till de höga cyanidhalterna har varit driftproblem vid masugn 2 med förhöjd 

toppgastemperatur. Masugn 4 har under december körts ned vilket också orsakar höga 

toppgastemperaturer med förhöjd cyanidhalt. 

För stålverkets granuleringsanläggning har företaget under 2008 haft ett provisoriskt villkor 

för avdragsvattnet från anläggningen. 

De provisoriska riktvärdena har kunnat hållas för fri cyanid och för metallerna nickel, krom 

och bly. För koppar har riktvärdet överskridits under april månad och för zink och vanadin 

har riktvärdet tangerats vid vardera ett tillfälle under prövotidsperioden. Riktvärdet för 

suspenderande ämnen har överskridits under prövotiden. Under året har två cykloner 

installerats och företaget räknar med att på så sätt kunna sänka halterna av suspenderande 

ämnen från anläggningen, vilket i sin tur oftast medför lägre metallhalter. 

Villkoret för temperaturen ut från avlopp 20 (max 30° C) har överskridits vid ett tillfälle 

under augusti då temperaturen var 31° C. Orsaken var att en ventil som reglerar 

kylvattenflödet var trasig. 

7.1.2 Utsläpp till luft 

Stoftutsläpp från några filteranläggningar har överskridit riktvärdet 10 mg/m3 för några 

anläggningar. Prestanda mäts normalt en gång per år, men om riktvärdet överskrids åtgärdas 

anläggningen och en förnyad mätning görs. 

Överskridandena har dessutom resulterat i översyn av förebyggande underhåll och rondering så 

att reningsanläggningarnas funktion säkerställs. 

Det provisoriska villkoret för utsläpp av svaveldioxid från svavelsyraverket har inte kunnat 

hållas på grund av anläggningsproblem. Företaget lägger stort fokus på frågan. 

Det provisoriska riktvärdet för det totala utsläppet till luft för zink har överskridits. Zink till luft 

kommer huvudsakligen från stålverket. 

För utsläpp av kolväten vid målningsanläggningarna har villkoret överskridits. 

Här finns en felskrivning i domen som anger utsläppet i ton kolväten, där det istället ska vara 

ton totalkol. Tillsynsmyndigheten har informerats.





Stoftvillkor för LD-gas efter skrubber samt stoftutsläpp från koksverkets släcktorn har 

överskridits under året. För stålverket pågår ett arbete för att ta fram åtgärder för att minska 

stoftutsläpp från anläggningen. 

7.1.3 Buller 

Bullerdämpande åtgärder ingår i företagets åtgärder i samband med det nya miljötillståndet. 

Kraftverket är den identifierade bullerkälla som för närvarande mest bidrar till bullret nattetid 

men även andra källor har betydande bidrag. 

Vid nyinvesteringar ställs alltid krav på att bullerbelastningen inte får öka utan helst ska 

minska. 

En större kartläggning har genomförts där de största bullerkällorna har identifierats och åtgärder 

för att dämpa buller har under året genomförts på Normugn 2. 

Förutom löpande bullerkrav vid upphandling av anläggningar kommer ett antal ytterligare 

bulleråtgärder att genomföras under de närmsta åren. 

7.2 Utsläpp av stoft till luft 

Stoftutsläpp via utsugsutrustning och taklanterniner mäts genom uppsamling av stoft på filter medan ett 

antal andra källor måste uppskattas med schabloner. Mängden stoft från koksverket beräknas utifrån 

det rykindex som driftspersonalen skattar genom visuell mätning. Någon fast punkt har inte skalan och 

vi har en misstanke att ökat miljömedvetande successivt har skärpt skalan. Den totala mängden stoft ut 

till luft har under året varit ett provisoriskt villkor på 500 ton/år.





Utsläpp 2008 STOFT till luft 

Mängd 

Process avsnitt Ton Summa ton Beräkn metod 

Koksverket 257 

släktorn 24 C 

scrubber 0 E 

fyllning 31 E 

tryckning 154 E 

stigrör 0 E 

ugnsdörrar 6 E 

undreldning 40 C 

krossar o siktar 1 C 

Pelletshantering 0,2 

siktstation pelletshus 0,2 C 

Masugn 2 21 

tapphall, lanternin 6 C 

diffus dammning 1 E 

vid masugnsstopp 14 

Masugn 4 25 

tapphall, lanternin 9 C 

diffus dammning 1 E 

vid masugnsstopp 15 

Bäddgjutning 2,3 

Kolmalning 1 

filter 0,5 C 

Ståltillverkning 117 

primärsystem 1784-1 33 C 

sekundärsystem 1475-1,2 4 C 

höga lanternin 1786-1 52 C 

taklanterniner 26 C 

kalkhantering 0,2 C 

ämnesslip 0,5 C 

skänkugn 0,2 C 

Valsverket 12 

oljeeldning 6 C 

blästring målning 0,1 C 

blästring N2 0,2 C 

plasmaskärning Brannäs 0,0 C 

ämneskap 0,4 C 

blästring + plasma H2 0,1 C 

målningsterminal Brannäs 5 C 

OK2, OK3 3 

processavgaser 3 E 

Merox 5 

krossar 0 C 

granulering 1,0 C 

slaggtipp 3 E 

Pilotkvarn 1+2 1 

TOTALT 441 

Riktvärde 500

7.3 Utsläpp av kväveoxider till luft 





Utsläpp av kväveoxider mäts i några anläggningar. Utifrån dessa data beräknas specifika 

utsläpp för de olika bränslen som används. Med dessa data beräknas övriga likartade 

utsläppskällor. Totalutsläppet av kväveoxider är reglerat genom ett provisoriskt villkor på 800 

ton. Det är svårt att minska mängderna utan att samtidigt tappa i energieffektivitet. 

De höga förbränningstemperaturer som fås vid förbränning av koksgas är en bidragande orsak. 

Utsläpp 2008 

KVÄVEOXIDER till luft 

Mängd Beräkn 

Process avsnitt Ton Summa ton metod 

Koksverket 239 CE 

Masugnar 57 

varmapparat 53 E 

fackling 3 CE 

Ståltillverkning 13 CE 

Valsverket 308 

ämnesugnar 188 CE 

normugn 1 25 CE 

normugn 2 88 CE 

normugn 7+8 8 CE 

OK2, OK3 116 M 

Merox 

Interna transporter 393 

TOTALT (excl. int. transp.) 733 

Riktvärde 800

7.4 Utsläpp av koldioxid 





Företaget har under 2008 erhållit ett nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen 

(2004: 1199) om handel med utsläppsrätter för handelsperioden 2008-2012. 

Företaget tar fram en årlig utsläppsrapport som skickas till Naturvårdsverket. 

Utsläppen av koldioxid är i huvudsak processberoende och ökar med ökad produktion. 

Stora mängder processgaser energiåtervinns i våra kraftverk OK2/OK3. Den delen av 

koldioxidutsläppen bokförs därför på dessa anläggningar, men är samtidigt en integrerad del av 

hela verksamheten. Mängderna beräknas genom en materialbalans, där mängden kol in i en 

process skall balansera mängden kol ut ur processen. 

Utsläpp av koldioxid regleras i lagen (200:1199) om handel med utsläppsrätter. Företaget har 

tagit fram en vitbok ”SSAB och koldioxidutsläppen”. Dokumentet beskriver hur företaget 

arbetar idag och hur man på lång sikt ska bidra till ytterligare förbättringar. 

Summa koldioxidutsläpp enligt utsläppsrapporten för 2008 är 2 334 970 ton. 

7.5 Utsläpp av svaveldioxid till luft 

Utsläppen av svaveldioxid från förbränning beräknas från mängden svavel i bränslet. 

Det diffusa utsläppet av svaveldioxid från masugnsslagg och kokssläckning beräknas genom 

materialbalans för svavel. Totala mängden utsläppt svaveldioxid regleras som ett provisoriskt 

villkor på 800 ton per år som riktvärde. Dessutom finns specifika villkor för 

svavelsyratillverkningen.





Utsläpp 2008 

SVAVELDIOXID till luft 

Mängd Beräkn 

Process avsnitt Ton Summa ton metod 

Koksverket 19 

svavelsyraverk 15 C 

kokssläckning 4 E 

Masugnar 250 

Lanterniner M2 18 C 

Utsug M2 80 E 

Lanterniner M4 6 C 

Utsug M4 100 E 

Övrigt 45 E 

Koksgaseldning 368 C 

renad gas 311 

orenad 58 

Hyttgaseldning 1 E 

Olja 121 C 

Interna transporter 0,3 CE 

TOTALT 759 

Riktvärde 800

7.6 Utsläpp av PAH och dioxiner. 





Polycykliska aromatiska ämnen (PAH) 

Vid koksning frigörs bland annat tjärliknande ämnen. Tjäran utvinns ur den energirika 

koksugnsgasen. De ämnen som förekommer i tjäran består huvudsakligen av olika polycykliska 

aromatiska kolväten (PAH) som är ett samlingsnamn för en grupp relativt svårflyktiga kolväten 

uppbyggda med minst flera bensenringar. PAH är relativt svårnedbrytbara i naturen. 

Vissa enskilda föreningar kan vara cancerframkallande och/eller reproduktionsstörande. 

Den mest uppmärksammade som används som markör i EU:s fjärde dotterdirektiv är 

bens(a)pyren, BaP. 

Från koksverket emitteras PAH i viss utsträckning vid själva processen i samband med läckage, 

men huvudsakligen vid eldning i koksugnarna, tryckning och släckning av koksen. 

De senare utsläppen är helt processberoende och är relativt svåra att kvantifiera på grund av sin 

diffusa natur. 

Dioxiner 

Mängden dioxin i företagets utsläpp till luft har tidigare mätts tidigare år. Mätningarna tyder på 

att mängden dioxin mätt som summa PCDD/F från företaget understiger 1 gram per år. Ingen 

mätning har genomförts med avseende på dioxiner under 2008. 

7.7 Diagram över utsläpp till luft 

Ton 

2000 

1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

Stoft Svaveldioxid Kväveoxider 

7.8 Utsläpp av metaller och övrigt till luft 

Utsläpp av metaller till vatten och luft sker huvudsakligen genom stoft och slam. Bly, zink, 

kadmium och kvicksilver kommer från föroreningar i ingående järnråvaror. Kolväten är de 

lösningsmedel som förekommer i de färger som företaget använder. PAH (polycykliska 

aromatiska kolväten) är en beståndsdel i det kol som används i koksningsprocessen och som till 

stor del återvinns i biproduktverket.





Utsläpp 2008 Metaller och övrigt 

Recipient Mängd 

Beräkn.- 

Ämne / Process Luft Vatten Kg / år metod 

Summa 

kg/år 

Bly 

koksverk(släcktorn+skorstenar) X 2 C 

masugn 2(lanterniner o dyl) X 1 C 


stålverk(lanterniner o dyl) X 1 C 

masugnsvatten Ålöfjärden 4,7 C 

stålverksvatten Ålöfjärden 40 E 49 

Zink 




stålverk(lanterniner o dyl) X 1388 E 

stålverk LD-gasfackling X 230 E 

masugnsvatten Ålöfjärden 107 C 

stålverksvatten Ålöfjärden 277 E 2017 

Kadmium 

koksverk(släcktorn+skorstenar) X 0,0 

masugn 2(lanterniner o dyl) X 0,0 C 

masugn 4(lanterniner o dyl) X 0,0 C 

stålverk(lanterniner o dyl) X 1,1 C 

stålverk Ålöfjärden 1 E 2,1 

Kvicksilver 

koksverk(släcktorn+skorstenar) X 0,00 C 

masugn 2(lanterniner o dyl) X 0,00 E 

masugn 4(lanterniner o dyl) X 0,00 E 

stålverk(lanterniner o dyl) X 0,23 C 0,23 

Kolväten (som kolväte) 

blästring/ målning valsverk X 1200 C 

målning härdlinje 2 X 1100 C 

blästring/målning Brannäs X 300 C 2600 

PAH 

koksverk biologisk rening Ålöfjärden 0,1 E 


övrigt 300 E 645

7.9 Utsläpp till vatten 





Beräkning av mätvärden under detektionsgränsen. 

På senare år har analyser av vissa föroreningar underskridit detektionsgränsen för de 

standardiserade analysmetoderna. Om flertalet mätvärden underskridit detektionsgränsen har 

halva detektionsgränsen använts vid beräkning av årsmedelvärde, t.ex.




Öppen 39 av 58





Utsläpp 2008 AVLOPPSVATTEN 

Till Ålöfjärden Mängd 

Avlopp 20 

Kylvatten från: stränggjutning, valsverk, järngranulering, vakummanläggning och ejektorvatten från 

gamla skänktationen samt dagvatten, och vatten från kommunens reningsanlägning vid problem. 

Varav från ejektorvatten gamla skänkstationen som stängdes under året 

Bly 40 kg E 

Kadmium 1 kg E 

Zink 268 kg E 

Samt från granuleringsanläggningen 

Susp 2 ton E 

Aluminium 44 kg E 

Koppar 10 kg E 

Nickel 2 kg E 

Zink 9 kg E 

Vanadin 11 kg E 

Vattenmängd tot avlopp 20 37 Mm3 M 

Avlopp 80 

Kylvatten från: OK2/3, biprodverk,masugnar (Provpunkt 81) 

Olja/fett 6 ton C 

Vattenmängd 52 Mm3 M 

Avlopp 50 

Biologisk rening i koksverket (Provpunkt 82) 

Ammoniumkväve 1,3 ton C 

Cyanid lättillgänglig 5,3 kg C 

Cyanid total 280 kg C 

Järn 1540 kg C 

COD 27 ton C 

Fosfor 90 kg C 

Susp 6,9 ton C 

Tiocyanat 460 kg C 

Vattenmängd tot avlopp 50 6,8 Mm3 M 

Avlopp 90 

Gasreningsvatten från masugnar efter sandfilter (Provpunkt 96) 

Cyanid lättillgängligt 70 kg C 

Cyanid totalt 782 kg C 

COD 32 ton C 

Bly 4,6 kg C 

Susp 2,9 ton C 

Zink 100 kg C 

Vattenmängd tot avlopp 90 515 km3 M 

Till kommunens reningsverk 

Avlopp 110 

Sanitärt vatten till kommunens reningsverk 

COD 9 ton E 

Olja / fett 0,3 ton E 

Fosfor 0,1 ton E 

Vattenmängd 131 km3 E 

Beräkn. 

metod





7.10 Analyser på lakvatten från deponier 

Parameter Enhet Medel 

102 Utgående vatten från deponin på Lotsängen 

pH 11,0 

CN tot mg/l 0,2 

Zn 

mg/l 

0,04 

Al 

mg/l 

0,2 

Cd 

mg/l 

7.11 Energiförbrukning 





Produktion och förbrukning av media och energi år 2008 

Energislag Kvantitet 

Kol till koksverk 503430 ton 

Köpt koks 102209 ton 

Injektionskol 115875 ton 

Eldningsolja Eo5LS 23636 nm 3 

El 

Gasol 1744 ton 

Summa 

Energi i producerad 

gas TJ GWh 

Masugnsgas 5888 1636 

Koksgas 3316 921 

LD-gas 712 198 

Koksgasfördelning Procent GWh 

Koksverk 26 241 

Valsverk 33 300 

Masugnar 22 203 

Stålverk 5 46 

OK2 6 56 

OK3 7 61 

Fackling 2 14 

Fördelning Olja TJ 

OK2 3 

OK3 46 

Valsverk 637 

Värme till Oxelösunds Kommun 

El Produktion OK3 

7.12 Förbrukade kemiska produkter 

TJ GWh 

13844 3846 

3168 880 

3592 998 

915 254 

1555 432 

80 22 

23154 6432 

Energifördelning 

Kol och koks 

El 

Eldningsolja o gasol 

Hyttgasfördelning 

Koksverk 

Masugnar, varmapp 

OK2 

OK3 

Fackling 

96 GWh 

240 GWh 

Procent 

89 

7 

4 

Procent GWh 

8 138 

23 381 

9 143 

52 848 

8 125 

Förbrukade kemikalier omhändertas i företagets miljöbodar. Att följa upp kemikalieförbrukning 

och val av kemikalier ingår som en integrerad del i miljöarbetet för yttre miljö och arbetsmiljö.

8 Miljöstörningar och risker 

8.1 Miljöstörningar 





Under 2008 har 11 miljöstörningar rapporterats till tillsynsmyndigheten. Miljöstörningar kan 

dels innebära att en tillfällig förändring i driften som ger ökad miljöpåverkan och där en 

föranmälan om miljöstörning skickas till tillsynsmyndigheten, dels kan en miljöstörning 

innebära att ett utsläpp har skett som anmäls som miljöstörning. 

8.2 Koksverkets biproduktverk 

Biproduktverket har under året haft återkommande störningar i svavelugnen varvid gasen letts 

genom nödugnen. Detta har medfört ett ökat utsläpp av svaveldioxid. 

Företaget har lagt mycket arbete på att finna en stabil drift på svavelugnen. Trots detta har det 

skett återkommande störningar av skiftande slag och ursprung. Antalet timmar för 

nödugnskörning var under året 426 h. Målsättningen är att få ner antalet timmar för körning mot 

nödugnen till 250 h/år. 

8.2.1 Utsläpp från stålverkets skänkugn (SU) 

Det totala utsläppet till vatten för zink är 0,6 ton och för bly 0,05 ton. Villkoret har under 2008 

varit provisoriskt. En successiv ersättning av stålverkets ”gamla” skänkugn (SU) till en ny 

tankvakuumstation (VTD) för vakuumbehandling av stål har genomförts under året. 

Det innebär att högre zink- och blyhalter från SU mot avlopp 20 (tidigare avlopp 10) till viss 

del har varit kvar under 2008. 

8.3 Seveso 2 

De delar av verksamheten som faller under Seveso 2 direktivet finns utredda i företagets 

säkerhetsrapport. Rapporten har reviderats under september 2006 i samband med att ansökan 

om nytt miljötillstånd lämnades in till miljödomstolen.





9 Verksamhetens påverkan på miljön 

Miljöpåverkan av en produkt kan delas upp i tre delar: 

• Miljöeffekter under produktion av materialet och produkten. 

• Miljöeffekter vid användning av produkten. 

• Miljöpåverkan vid återvinning av materialet i produkten. 

Stål är en efterfrågad produkt och används i många viktiga samhällsfunktioner. Miljöpåverkan 

från våra produkter är i stor utsträckning indirekt genom den vikt som olika konstruktioner får 

när vår plåt används. Vår satsning på höghållfasta och slitstarka stål är därför helt i linje med 

samhällets krav på resurssnålhet och miljömedvetenhet. 

Företaget fokuserar på att tillverka stål med hög hållfasthet. Miljövärdet av att använda 

höghållfast stål har visat sig i ett stort antal exempel. Genom att använda höghållfast stål kan 

t ex järnvägsvagnar, containrar, bilar, lastbilsflak göras lättare och få längre livslängd. 

Vid produktion av höghållfast tunnplåt och kylda stål är miljöpåverkan endast marginellt högre 

än vid produktion av traditionellt stål. Volymåtgången för kunderna blir för samma 

produktlösning dock avsevärt lägre än med traditionella stål. Därmed är det möjligt att minska 

bränsleförbrukningen med lägre utsläpp av koldioxid som följd. 

Höghållfast stål har ett miljövärde genom hela livscykeln, då det spar resurser både vid 

tillverkningen och användningen samt att stålet går att återvinna till 100 procent. 

10 Avfallshantering 

10.1 Omhändertagande av avfall 

Interna rutiner för hantering avfall 

Företagets miljöstab ansvarar för följande delar gällande avfallshanteringen vid företaget. 

· Se till att tillstånd etc. finns och att myndighetsbeslut följs. 

· Uppföljning av fallande mängder och tillgängliga volymer. 

· Långsiktig planering rörande deponiutrymmen och deponiområden. 

· Se till att hantering av avfall sker enligt fastställd miljöpolicy och uppsatta mål. 

· Tillsyn och kontroll av deponiområden, aktiva och avslutade. 

Företagets helägda dotterbolag Merox AB agerar som utförare för deponiverksamheten. 

Omhändertagande av industrisopor sker med hjälp av containers och andra kärl som är 

utplacerade på ett flertal platser inom verksamhetsområdet. 

Ett antal miljöbodar för insamling av farligt avfall finns även utplacerade inom området. 

Kvittblivning av industriavfall sker genom transport till den kommunala avfallsanläggningen 

Björshult. Avfallet som hämtas med sugbil eller liknande levereras till den plats som antingen 

angivits av Merox eller anges i den skriftliga instruktion som entreprenören delgivits av 

företaget. Vid tveksamheter hur ett material ska hanteras kontaktas antingen Merox eller 

miljöstaben innan fortsatt hantering. Rutiner finns för det avfall som omhändertas av externa 

entreprenörer. Det icke-branschspecifika avfallet omhändertas av externa entreprenörer.





Egen deponering/mellanlagring 

SSAB har två deponeringsområden, en aktiv, Ålödeponin och den avslutade Lotsängen. Enligt 

NFS 2004:10 ska allt avfall som deponeras genomgå en grundläggande karaktärisering. 

Den grundläggande karaktäriseringen har lämnats till Länsstyrelsen. 

Vid Ålödeponin deponeras följande materialslag: Slam, glödskal, stoft, blandslagger och i viss 

utsträckning rivningstegel. 

Vid Lotsängsdeponin har hyttslam och hyttsot deponerats. Deponin har fyllts upp till 

tillståndsgiven nivå och täckningsarbete återstår. Kompletteringar till avslutningsplanen är 

inlämnade till tillsynsmyndigheten. 

Källsortering 

Källsorteringssystem finns för papper, plast, wellpapp, pallar, kompostering mm. Materialen 

samlas in paketeras och skickas till producent eller annan omhändertagare för återvinning. 

För omhändertagning av förbrukade batterier finns ett antal batterilådor uppställda i verkstäder 

och på kontor. 

Förbrukade oljeemulsioner överförs till lagertank för spilloljor för att sedan gå till extern 

destruktion. 

Förbrukade tvättvätskor omhändertas i tank och skickas för slutligt omhändertagande. 

Färg- och lösningsmedelsrester erhålls i huvudsak från målningsanläggningarna. 

Fyllda fat lagras utomhus som sedan går till extern destruktion. 

Hushållsavfall omhändertas via kommunens uppsamlingssystem. 

Spillolja och Oljeavskiljare 

För omhändertagande av växellådsolja, motorolja, hydraulolja och spillolja finns ett flertal 

mindre uppsamlingstankar utplacerade intill förbrukarna. För att få rationella transporter med 

fulla sugbilar finns dessutom en uppsamlingstank för spillolja. Kvittblivning sker externt med 

hjälp av godkänd omhändertagare. 

Tomfat förorenade av spillolja används för spilloljetransport eller skrotas. 

För närvarande finns det 22 stycken oljeavskiljare inom industriområdet. Kraftverkets personal 

ansvarar för aktuell förteckning finns samt att tömning sker var tredje månad.





10.2 Statisktik över avfall och farligt avfall 

I tabellen nedan finns avfallsslagen, mängder, EWC-kod, samt i vilken process 

det uppstått, sammanställt. Ålödeponin är företagets egen deponi. Björshult är en 

kommunal deponi för icke farligt avfall. Entreprenörer sköter den externa 

slutbehandlingen av en del avfall, både farligt och icke-farligt. 

Avfall Oxelösund 2008 

Process/ 

Materialtyp 

Masugnar 

Material Enhet Mängd 

Använt/ 

destrukti 

on 

Intern 

deponi Anmärkning Avfallskod 

Gasreningsslam Hyttslam ton 35312 35312 Ålödeponin (fuktigt) 10 02 14 

Gasreningsstoft Hyttsot ton 19999 7647 Återvinning-hyttan 10 02 08 

Stålverk 

Gasreningsstoft 

LD-sekund. 

stoft ton 1128 1128 Ålödeponin 10 02 08 

LD-slagg ton 136930 266225 0 

LRF-filterstoft 264 264 Ålödeponin 10 02 08 

Stränggjutning Strängslam ton 576 576 10 02 11* 

Valsverk 

Dolomitfines ton 2862 2716 146 Recirkulation/Ålödeponin 01 04 07 

Ytbehandling Pigmentstoft ton 208 208 Ålödeponin 08 01 16 

Valsning Valsslipmull ton 50 50 Ålödeponin 12 01 18 

Skrotåtervinnin 

g 

Sepverk Blandslagg ton 17181 17181 0 Konstruktionsmaterial 

Gjutlådsrester ton 5000 0 5 000 Ålödeponin 

Konstruktionsmaterial/ 

10 02 15 

Autogenkvarn AQS ton 17000 0 0 Ålödeponin 10 02 01 

All verksamhet 

Tegel- o 

betongrester ton 1697 1697 0 Konstruktionsmaterial, Björshult 

Miljöstoft ton 710 710 Filterstofter, samt uppsopat damm m.m. 10 02 99 

Spillolja och 

avfallsfett ton 55 55 Reci, Sita 20 01 26 

Oljeskräp kg 58069 58069 Reci 20 01 26 

Oljefilter kg 3520 3520 Reci 16 01 07 

Lösningsmedel kg 6714 6714 Reci 

20 01 13/ 

20 01 26 

Aerosoler kg 1386 1386 Reci 16 05 04 

Skärvätska ton 39 39 Sita 

Surt/basiskt 

avfall kg 2944 2944 Reci 20 01 14 

Färgavfall kg 15116 15116 Reci 20 01 27 

Labkemikalier kg 6 6 Reci 16 05 06 

Riskavfall kg 7 7 Reci 06 04 05

Avfall Oxelösund 2008 

Process/ 

Materialtyp 





Material Enhet Mängd 

Använt/ 

destrukti 

on 

Intern 

deponi Anmärkning Avfallskod 

Asbest kg 2730 2730 Reci, Broms 17 06 01 

Tjära ton 38 38 Sita 

Kvicksilveravfall kg 0,00 0,00 

Elektronikskrot kg 53017 53017 Reci, Kuusakoski 20 01 35 

Batterier kg 5970 5970 Reci 

Lampor och 

lysrör st. 8821 8821 Reci 

20 01 13/ 

20 01 33 

20 01 36/ 

20 01 21 

Industriavfall ton 439 439 Björshult 20 01 99 

Fartygsvatten ton 168 168 Sita 

Tvättvatten ton 376 376 Sita 

Plast ton 10 10 

Wellpapp ton 45 45 

Bygg o rivning 

Orena 

ton 52 52 

Schaktmassor 

Utrensning 

Ton 

2190 

glasbruk ton 75





11 Kommenterad sammanfattning av resultaten av utförda 

mätningar och undersökningar 

11.1 Omgivningsundersökningar 

Förutom provtagningar och mätningar inom verksamhetsområdet, genomförs även 

undersökningar i företagets omgivningar. Undersökningarna kan gälla exempelvis 

PAH mätningar i luft, mosskartering med avseende på metaller eller provtagning i 

havsrecipienten. Omfattningen av dessa fastställs oftast i samråd med tillsynsmyndigheten. 

Kontinuerliga mätningar finns för stoft (PM 10) i luft vid två mätplatser i Oxelösund samt 

mätning av gaser (kväveoxider, svaveldioxid och ozon) vid en mätplats i centrala Oxelösund. 

Undersökningar redovisas till tillsynsmyndigheten efter genomförd utredning. 

11.2 Samordnad recipientkontroll (SRK) 

Under 2006 har SSAB i samarbete med Oxelösunds hamn och OxelöEnergi startat upp en 

samordnad recipientkontroll för vatten vid Oxelösundskusten. Arbetet har utvecklats i samråd 

med länsstyrelsen. Den samordnade recipientkontrollen innebär ett miljöövervakningsprogram 

för Oxelösunds kustlinje. Ett förslag till programmet finns framtaget och det kommer successivt 

att anpassas enligt lagstiftningen i EU´s Vattendirektiv (2000/60/EG), Miljöbalkens kap 5 samt 

Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660). 

Den samordnade recipientkontrollen (SRK) innebär bland annat provtagningar i den fria 

vattenmassan, i fisk och musslor samt i sediment. Provtagningar har genomförts under 

sommaren 2008 och resultatet redovisas under 2009 i en årlig rapport som tas fram av 

Systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet. 

Nedan presenteras en sammanfattande utdrag ur rapporten för 2008 (innebär 2007 års 

provtagningar): 

Sammanfattning 

I september 2007 genomfördes en förstudie för att ge möjlighet att dimensionera fortsatt 

samordnad recipientkontroll i Oxelösund med avseende på metaller och organiska miljögifter 

(PAH). Prover på sediment, abborre, och blåmussla togs vid SSAB, Oxelösunds hamn och i 

Dragviksfjärden, som utgjorde referensområde. I sedimentet var halterna av kvicksilver, bly, 

tenn, vanadin och zink förhöjda jämfört med referensområdet. För zink och bly var avvikelsen 

stor eller mycket stor enligt Naturvårdsverkets (NV:s) bedömningsgrund, men halterna är inte 

så höga att de bör påverka bottenfaunan negativt, i överensstämmelse med att denna bedömts 

ha god status enligt Vattendirektivets bedömningsgrund. I blåmusslor var endast blyhalten i 

Hamnen förhöjd. I abborre noterades ingen förhöjd metallhalt jämfört med referensområdet. 

Nickel hade stor eller mycket stor avvikelse från NV:s jämförvärde, även i referensområdet. 

Halten av polyaromatiska kolväten (PAH) i sedimentet var ca 130 respektive 40 gånger högre 

vid SSAB och Hamnen än i referensområdet. De högsta halterna kan enligt NOAAs 

effektgränser ha negativ påverkan på bottenfaunan. Förhöjningen i blåmussla och abborre var 

samtidigt liten. I blåmussla var halten summerade PAH:er ca dubbelt så hög vid SSAB och 

Hamnen som i referensområdet, medan halten i abborre var ca 3 gånger högre vid SSAB och 

obetydligt förhöjd vid Hamnen jämfört med referensområdet. Halten av tributyltenn (TBT) var 

8 resp.13 gånger högre vid SSAB och Hamnen jämfört med Dragviksfjärden. Denna halt 

klassas som hög enligt ett norskt klassningssystem. Tidigare provtagningar 2005 och 2006 har





visat på mycket hög halt i fiskehamnen och extremt hög i marinan (småbåtshamnen). Detta 

betyder att fartyg som anlöpt Oxelösunds hamn inte behöver vara enda orsaken till de förhöjda 

halter som noterats i den här undersökningen. 

11.2.1 Bottenfaunaundersökning 

Under sommaren 2006 har företaget låtit undersöka bottenfaunan utanför SSAB. 

Prov togs på bottenvatten, sediment och bottenfauna vid sammanlagt nio provtagningspunkter. 

På bottenvatten gjordes analyser på temperatur, salthalt och syrgashalt, på sediment 

analyserades vattenhalt och glödgförlust, på bottenfauna analyserades artmångfald, 

individtäthet och biomassa. Resultaten visar bland annat att syrehalterna var goda till höga på 

samtliga stationer, att artmångfald, individtäthet och biomassa hade ökat jämfört med tidigare 

undersökningar. I rapporten menar man att de goda resultaten mycket väl kan bero på minskade 

utsläpp från företaget. 

Rapporten togs fram av systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet. 

11.2.2 Omgivningsundersökning för mätning av stoft 

Under hösten 2008 har åtta stycken mätutrustningar för stoft satts upp i omgivningarna kring 

företagets verksamhetsområde. Innan mätresultaten kan redovisas krävs en längre mätperiod än 

hittills. Fotot nedan visar en av de åtta platser där mätutrustning är uppsatt. 

Foto: Glenn Karlsson





11.2.3 Svaveldioxid, kväveoxider, ozon och partiklar (PM10). 

Halten svaveldioxid, kvävedioxid och ozon mäts kontinuerligt dygnet om längs en 400 meter 

lång mätsträcka från kommunhuset till ett hyreshus i närliggande kvarteret. Mäthöjden är cirka 

10-15 meter. Samtidigt registreras vindriktning och temperatur. Analysatorn är placerad på 

miljöskyddskontoret vid Oxelösunds kommunhus. Analysatorn kan leverera timme, dygns- 

eller månadsmedelvärden samt även momentanvärden. Under 1994 installerades två 

mätutrustningar för svävande stoft i kommunen. Mätinstrumenten registrerar kontinuerligt 

mängden svävande stoft utryckt som µg/m3 med partikelstorlek =10 µm (PM10). Instrumenten 

är placerade på kommunhusets tak och vid gästhamnen. Resultaten från 2008 visas på 

nästföljande sida.

PM 10 GÄSTHAMNEN 2008 

Medelvärde 

Januari 10,9 

Februari 11,2 

Mars 14 

April 14,7 

Maj 16,8 

Juni 12,8 

Juli 15,6 

Augusti 8,7 

September 13,1 

Oktober 5,2 

November 5,4 

December 8,6 

PM 10 Kommunhuset 2008 

Medelvärde 

Januari 13,5 

Februari 11,7 

Mars för få värden 

April 18,7 

Maj 18,2 

Juni 14,5 

Juli 13 

Augusti 10 

September 13,4 

Oktober 7 

November 8,6 

December 10,3 





PM 10 Oxelösunds Kommun 2008 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

20 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

µg/m³ 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 

månader 

F 

ö 

r 

f 

å 

v 

ä 

r 

d 

e 

n 

µg/m³ 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 

månader





11.2.4 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bensen och andra flyktiga 

kolväten (VOC). 

Provtagning av PAH och VOC har genomförts i omgivningsluften på fyra platser i närområdet 

vid företaget. En första provtagning av PAH gjordes under en tvåveckorsperiod i december 

2005, samt en provtagning av PAH och VOC i två veckor under juni 2006. 

Resultaten visar att inga miljökvalitetsnormer har överskridits. 

11.3 Externt buller 

Kontroll av bullernivån i intilliggande bostadsbebyggelse sker nattetid ca 1 ggr/år vid 9 

mätstationer. Se karta på nästa sida. 

Mätstation Läge Dec 2008 dB(A) 

1000-20 Korsningen Sjögatan – Industrigatan 47,5 

1000-21 Korsningen Sjögatan – Nytorgsgatan 47,9 

1000-22 SSAB Grusparkering 50,3 

1000-23 Korsningen Floragatan – Ängsgatan 45,8 

1000-24 Korsningen Floragatan – Floragränd 45,0 

1000-25 Korsningen Thulegatan – Punktgränd 48,9 

1000-26 Lotsvägen- Mästerlotsvägen 43,0 

1000-27 Aspa 1 37,9 

1000-28 Aspa 2 34,6 

1000-29 Nytorgsgatan 24 (tillägg vid 2009 års mätning). -----

2002-01 

PM10 





2000-1 

PM10 

1000-28 

1000-27 

1000-20 

1000-22 

1000-29 

1000-21 

1000-23 

1000-24 

1000-25 

1000-26 

Vid varje mätstation görs två mätningar av ekvivalent ljudnivå med två timmars mellan rum. 

Förekomst av impulsljud eller hörbara toner noteras. Den effektiva mättiden vid varje 

mättillfälle är 6-10 minuter. Mätningarna utförs vid en vindriktning från järnverket mot 

samhället. Vindstyrkan får ej överstiga 4 m/s. Det beräknade värdet utförd av konsultfirman, 

Ingemarsson. Värdena är beräknade utifrån mätningar gjorda en meter från bullerkällan.





Diagram Buller nattetid i bostadsområden nära SSAB för 2008 

dB(A) 

60,0 

50,0 

40,0 

30,0 

20,0 

10,0 

0,0 

Buller nattetid i bostadsområden nära SSAB 

dec-07 

dec-08 

Riktvärde

12 Bilagor 





Bilaga 1 – Utdrag ur Miljödom Mål nr M 2033-7 

SÖKANDE 

SSAB Oxelösund AB, 556313-7933, 613 80 Oxelösund 

Ombud: Advokat Louis Vasseur, Alrutz' Advokatbyrå AB, Box 7493 

103 92 Stockholm 

SAKEN 

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet i SSAB: s anläggningar i Oxelösund; 


Uppgifter till miljöboken: 

Avdelning: V 

Avrinningsområde: 66/67 

Anläggning nr/ 

Blad nr 

1 

Syd/Nord- 

6506100 

koordinat (X): 

Väst/Öst-koordinat 

(Y): 

_____________ 

DOMSLUT 

1577300 

Tillstånd 

Miljödomstolen lämnar SSAB Oxelösund AB tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för fortsatt och 

utökad verksamhet i bolagets anläggningar i Oxelösund med följande tillståndsgiven produktion 

per år, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget redovisat i 

ansökningshandlingarna, inkluderande bl.a. byggnadsåtgärder avseende målningslinje och lager 

för halvfabrikat m.m. 

Rampkoks 530.000 ton 

Råjärn 2.000.000 ton 

Prima ämnen 1.900.000 ton 

Levererad plåt 1.000.000 ton 

Gods över kaj 3.500.000 ton 

Miljödomstolen lämnar vidare SSAB tillstånd att få anlägga deponi för inert avfall och 

hanteringsyta på Brannäs i huvudsaklig överensstämmelse med ansökningshandlingarna. 

Deponering får ske av högst 520 000 m 3 av avfallsslagen LD-slagg och AQS, se närmare 

aktbilaga 1 bilagorna 6 och 15. Den närmare utformningen av deponin och hanteringsytan 

inklusive eventuellt behövliga ytterligare villkor än som nedan föreskrivits överlämnas åt 

tillsynsmyndigheten att bestämma, se nedan under rubriken delegationer.

Villkor 

Allmänt villkor 





1. Om annat inte följer av de nedan föreskrivna villkoren ska verksamheterna bedrivas i 

huvudsaklig överensstämmelse med vad sökandena har angett eller åtagit sig. 

Koksverk 

2. Fyllhålslocken i koksverket ska tätas efter fyllning. Läckageindex 2 ska innehållas. 

3. Läckage av rågas från ugnsdörrar och planerarlucka i koksverk får inte överstiga index 10. 

4. Tätande stigrörslock ska anbringas vid koksverket så att index 1 kan innehållas. 

5. Temperaturen på den färdigkoksade kolen liksom koksningstiden ska kontrolleras vid 

tryckning av ugn. Röktätheten vid tryckning får som riktvärde inte överstiga index 2 med 

målsättningen index 1. Åtgärder för att minska otäthet i ugnarna ska vidtas om röktätheten i 

batteriskorstenen överstiger 50 %. 

6. Ugnsbatteriet ska senast vid utgången av år 2010 vara försett med mobil huv eller annan 

utrustning med likvärdig effekt för uppsamling av stoft från tryckning av koks. 

Avsugen luft ska renas och stofthalten efter rening får inte överstiga 5 mg/m 3 normal torr 

gas som riktvärde. 

7. Nödfacklor ska senast vid utgången av 2008 vara utrustade med automatisk tändning som 

träder i funktion vid strömbortfall eller liknande. 

8. Utsläppet av stoft till luft från släcktornet får som riktvärde och årsmedelvärde uppgå till 

högst 50 g per ton producerad koks. 

Valsverk 

9. Cirkulationsvattnet från valsverket ska renas så att halten suspenderade ämnen uppgår till 

högst 10 mg/l och halten olja till högst 2 mg/l. Allt räknat som månadsmedelvärde och 

riktvärde. 

Granuleringsanläggning 

10. Emissionen av NOx räknat som NO2 från torkanläggningen för granuler får som riktvärde 

inte överstiga 100 mg/MJ bränsle vid eldning av gas alternativt 150 mg/MJ bränsle vid 

eldning av olja. 

11. Slam som uppkommer vid granuleringsprocessen skall, efter eventuell mellanlagring i högst 

tre år, så långt möjligt återtas till processen. 

12. Utgående vatten från värmeväxlare till recipienten skall spädas så att temperaturen inte 

överstiger 30 grader Celsius och temperaturskillnaden mot omgivande recipient inte 

överstiger 10 grader Celsius. Såväl temperatur- som temperaturskillnadsvärdet skall gälla 

som riktvärde för en sextimmarsperiod.





13. För utsläpp av avdragsvatten som leds till recipienten skall gälla att halten av suspenderade 

ämnen som riktvärde och dygnsmedelvärde inte får överstiga 10 mg/l och att pH som 

riktvärde skall vara 6-9. 

Stålhamnen 

14. Till stålhamnen anlöpande fartyg skall kunna lämna fartygsrelaterat avfall i hamnen 

Hanteringsyta och deponi på Brannäs 

15. För att minska risken för damning skall körvägar och frekvent använda ytor vara 

hårdgjorda. Inom övriga delar av området skall ytan hårdgöras eller täckas med material 

som är mindre damningsbenäget. 

16. Dammande material eller restprodukter får ej mellanlagras på ytan. 

17. Bolaget skall begränsa synintrycket av hanteringsytan genom att anlägga vall och 

vegetation mot norr samt anpassa höjden på lagrat material. Deponering, inklusive 

hanteringsyta får ske till en högsta höjd om +10 m. 

18. Anläggandet av ytan skall vara avslutad senast 10 år efter det att domen vunnit laga kraft. 

19. Lakvattnet från deponin skall samlas upp, omhändertas och kontrolleras. 

Förorenade områden 

20. Bolaget ska senast den 31 december 2009 presentera en utredning för tillsynsmyndigheten 

med försiktighetsmått i samband med förorenade områden och en plan för successiv 

undersökning och åtgärdande av dessa. Förutom tidplan ska utredningen innehålla en 

kostnadsuppskattning för genomförandet av åtgärderna. 

Gemensamma villkor 

21. Utsläpp av lösningsmedel från målningsanläggningar får som riktvärde och årsmedelvärde 

inte överstiga 1 ton kolväten per anläggning. 

22. Produktionsanläggningarna får inte drivas om föreskrivna reningsanordningar inte är i drift. 

Vid bortfall av reningsutrustning får dock ifrågavarande process drivas under så lång tid 

som behövs för att inte skada på produktionsutrustning eller allvarligt försämrad arbetsmiljö 

skall uppstå. Tillsynsmyndigheten skall informeras omgående. 

Därutöver får tillsynsmyndigheten i varje enskilt fall medge drift under viss tid med 

iakttagande av de särskilda villkor som myndigheterna bestämmer. 

23. Bolaget skall i största möjliga utsträckning begränsa damning från upplag, material- och 

avfallshantering samt transporter inom industri- och hamnområdena. Vid planeringen och 

utformningen av dessa åtgärder ska bolaget samråda med tillsynsmyndigheten. 

24. De restprodukter som uppkommer skall återanvändas så långt det är tekniskt möjligt och 

ekonomiskt rimligt.





25. Bullret från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån på grund därav 

vid bostäder inte överstiger 55 db(A) under dagtid, 50 dB(A) kvällstid, och 45 d(A) nattetid, 

ej heller får den momentana ljudnivån nattetid vid bostäder överstiga 60 dB(A). Angivna 

värden utgör riktvärden. 

26. SSAB skall i samråd med tillsynsmyndigheten upprätta en tidplan för genomförande av 

bullerbegränsande åtgärder samt genomföra dessa åtgärder så att villkoret 25 kan innehållas. 

27. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras på torr och mot omgivningen tät plats så 

att eventuella läckage inte kan förorena omgivningen. 

För flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall gäller att lagrings- och 

uppställningsplatser ska invallas så att minst hälften av den totala volymen, dock minst den 

största behållarens volym plus 10 procent av de övriga kär lens volym, kan innehållas i 

invallningen. Förvaring ska ske så att obehöriga förhindras tillträde. 

Skyddsåtgärder ska vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten. 

28. Syrgasskärning av skrot, rusor m.m. ska ske med rening av avsugningsluften. 

Utsläppet av stoft från reningsanläggningen får som riktvärde högst uppgå till 5 mg/m 3 . 

29. Stofthalten i utsläppt luft från textila spärrfilter får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m 3 

norm torr gas. För nya stoftreningsanläggningar innehållande textila spärrfilter får 

stofthalten i utgående gas som riktvärde inte överstiga 5 mg/m 3 norm torr gas. 

30. Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten och följas. Programmet skall 

bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, 

mätfrekvensen och utvärderingsmetod. Förslag till nytt kontrollprogram skall ges in till 

tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att denna dom vunnit laga kraft.

Miljörapport år 2008 - SSAB

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?